SJVFS 2007:55
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2007:55
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av
utsädespotatis;
Saknr U 72
Utkom från trycket
den 29 juni 2007
Omtryck
beslutade den 28 juni 2007
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 11-13, 15 och 28 §§
utsädesförordningen (2000:1330) och 7 § förordningen (2006:817) om växtskydd
m.m. i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av
utsädespotatis2
dels att 8 och 44 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 2, 15-17, 19, 23, 25, 33-35, 35c och 40 §§, rubriken närmast före 34 §
samt bilagorna 1-4 och 6 ska ha följande lydelse samt
dels att det i föreskrifterna ska införas två nya paragrafer, 10 a och 34 a §§ samt
en ny rubrik närmast före 10 a § av följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
Grundläggande bestämmelser
1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i utsädeslagen
(1976:298) och i utsädesförordningen (2000:1330). Grundläggande bestämmelser om
frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i växtskyddslagen (1972:318) och i
förordningen (1995:681) om växtskydd m.m. (SJVFS 2001:25).
Definitioner
2 § De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318), utsädeslagen
(1976:298) och 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa
föreskrifter.
I dessa föreskrifter avses med
1Jfr rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex
32002L0056) senast ändrat genom kommissionens beslut 2005/908/EG (EGT L 329, 16 december 2005 s. 37, Celex
32005D0908), rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT L 323, 24.12.1969,
s.1, Celex 31969L0464) rådets direktiv 69/465/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiscystnematod (EGT L
323, 24.12.1969, s. 3, Celex 31969L0465), kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss
standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter och andra föremål inom
gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om
ersättande av växtpass (EGT L 4, 8.01.1993 s. 22, Celex 31992L0105), rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om
bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT L 259, 18.10.1993, s. 1, Celex 31993L0085), kommissionens direktiv 93/17/EEG
av den 30 mars 1993 om gemenskapsklasser för basutsädespotatis samt de villkor och beteckningar som ska gälla för dessa
klasser (EGT L 106, 30.4.1993, s. 7, Celex 31993L0017) och rådets direktiv 2000/29/EEG av den 8 maj 2000 om
skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom
gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1, Celex 32000L0029).
2
Författningen senast omtryckt SJVFS 2005:81.
SJVFS 2007: 55
utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L. (potatis)
som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, produktionsbetingelser och
sundhet,
kategori
av
utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,
stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem och
producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som uppfyller
motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens jordbruksverk godkänts
som stamutsäde. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av
basutsäde,
basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller
basutsäde i klass SE1 eller SE2. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial
för produktion av certifikatutsäde,
certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller
basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis,
brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar
av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för
produktion av potatis,
gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre ställda krav,
vilka framgår av direktivet 93/17/EEG,
eget
utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet
härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet ska ha odlats,
lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för
odling på samma brukningsenhet,
meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,
meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,
klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,
meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning
härstammar från ett och samma meristem,
moderknöl: knöl från vilken meristem tas,
moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt från
sjukdomsalstrare,
rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,
skyddad
zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG) har
erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är
under effektiv bekämpning,
utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och som
anmälts till fältbesiktning,
växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att föreskrivna
sundhets- och kvalitetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda samt
ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista
och för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den
svenska sortlistan. (SJVFS 2007:55).
Registrering och godkännande
3 § Odlare eller företag som avser att odla och producera utsädespotatis ska vara
registrerade och godkända av Jordbruksverket. Godkännande kan ges till ägare eller
driftsansvarig för sådant företag och kan avse odling av stam-, bas- eller
certifikatutsäde samt lagring, sortering och förpackning av utsädespotatis.
2
SJVFS 2007:55
Ansökan om registrering och godkännande ska vara Jordbruksverket tillhanda
senast den 1 mars det år odling och produktion av utsädespotatis påbörjas. Till
ansökan ska bifogas karta över brukningsenhetens hela åkerareal. Arealen för varje
enskilt skifte ska anges i hektar och benämning på dessa ska framgå.
Uppgifter om ändrade bruknings- eller produktionsförhållanden eller andra
uppgifter som ligger till grund för registrering och godkännande ska vara
Jordbruksverket tillhanda senast den 1 mars det år odling och produktion planeras.
Godkännande gäller tills det återkallas. Godkännande kan återkallas om
Jordbruksverket vid sin besiktning finner att kraven i denna föreskrift inte efterlevs.
(SJVFS 2005:81).
Anmälan om fältodling
4 § Den som avser att påbörja produktionen av nytt stamutsäde ska skriftligen
anmäla detta till Jordbruksverket senast den 1 juli det år första urval för
stamutsädesproduktion ska ske. (SJVFS 2005:81).
5 § Planerad utsädesodling ska anmälas skriftligen till Jordbruksverket senast den 20
maj (i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län senast den 1
juni). I anmälan ska lämnas sådana uppgifter att samtliga på brukningsenheten
förekommande potatisodlingar kan identifieras på ekonomisk karta samt andra
uppgifter som Jordbruksverket kan behöva för kontroll och godkännande av
odlingen. (SJVFS 2005:81).
Frihet från växtskadegörare
6
§
Växtskadegörare som anges i bilaga 1
A får inte förekomma på
brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 B får
vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på brukningsenheten eller i
utsädespartiet och vid produktion av certifikatutsäde, inte på det odlade skiftet eller i
utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 C får inte förekomma på det
odlade skiftet eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1 D får inte
förekomma på det odlade skiftet om utsädespartiet ska certifieras för saluföring till
område som är skyddad zon för växtskadegöraren ifråga.
(SJVFS 2005:81).
7 § Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet
1.
som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom
riskområde för potatiskräfta; utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att
smittförklaring upphävts, samt
2. där övriga växtskadegörare angivna i bilaga 1 konstaterats, om sanering inte
genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 1997:5).
8 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).
9 § Skiften där utsädesodling planeras ska före varje odlingssäsong undersökas
beträffande förekomst av potatiscystnematod. Provtagning och analys ska ske genom
Jordbruksverkets försorg.
I Västerbottens och Norrbottens län kan Jordbruksverket medge att
nematodundersökning inte behöver göras. Undersökning ska dock alltid ske första
3
SJVFS 2007: 55
gången ett skifte tas i anspråk för utsädesodling av potatis och inför första odlingsåret
då utsädesodling planeras under två år av sex.
Provtagning bör ske senast hösten före planerad utsädesodling. (SJVFS 2005:81).
10
§
Stam- eller basutsädesodling som ska certifieras får inte förläggas till
brukningsenhet där potatiscystnematod påträffats vid undersökning genomförd i
enlighet med 9 §.
Certifikatutsädesodling får inte förläggas till areal där potatiscystnematod
påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §.
För att kunna godkänna återupptagen utsädesproduktion då potatiscystnematod
påträffats, får under de 10 närmast efterföljande åren endast odlas växter, som inte är
värdväxter för potatiscystnematoder, eller potatis av sort som är resistent mot den
befintliga populationen. Därefter ska frihet från potatiscystnematod styrkas genom en
särskild undersökning som ska omfatta 12 prov per hektar.
För produktion av stam- eller basutsäde gäller kraven i tredje stycket all areal
som kan ingå i brukningsenhetens potatiscirkulation. För produktion av
certifikatutsäde gäller kraven sådan areal som är avsedd för utsädesproduktion.
(SJVFS 1997:5).
Utgångsmaterial och klasser av utsädespotatis
10 a § Utsädespotatis kan certifieras i följande kategorier och klasser
1. stamutsäde:
a) SS första knölgenerationen producerad i växthus eller odlingsrum
efter meristemklon,
b) S1 första fältgenerationen,
c) S2 andra fältgenerationen och S3 högst tredje fältgenerationen,
2. basutsäde:
a) SE1 högst fjärde fältgenerationen,
b) SE2 högst femte fältgenerationen och
c) E högst sjätte fältgenerationen,
3.
certifikatutsäde:
a) A högst sjunde fältgenerationen
Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Jordbruksverket dessutom medge
certifiering i den särskilda klassen U. (SJVFS 2007:55).
11 § Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion ska tas ut i fält från
sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 1997:5).
12 § Stamutsädet ska förökas enligt de krav som anges i dessa föreskrifter.
Stamutsäde kan också utgöras av utsädesparti som uppfyller motsvarande
sundhets- och kvalitetskrav och som antingen är infört från annat land inom
Europeiska unionen (EU) eller från Schweiz. Godkännande av sådant utsädesparti
som stamutsäde kan ges av Jordbruksverket efter ansökan för varje enskilt
utsädesparti. Företag som önskar sådant godkännande ska i sin ansökan till
Jordbruksverket lämna sådana handlingar som styrker att det aktuella utsädespartiet
uppfyller de sundhets- och kvalitetskrav för stamutsäde som anges i dessa
föreskrifter. Ansökan ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 20 maj.
(SJVFS
2005:81).
4
SJVFS 2007:55
13 § Bas- och certifikatutsädesodling ska grundas på
1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller
2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast högre klass
och i vilket latent förekomst av ljus ringröta ej kunnat påvisas vid undersökning i den
omfattning som anges i 8 §. (SJVFS 1997:5).
Odling
14 § Olika kloner av stamutsäde ska vara åtskilda så att de inte vidrör varandra.
15 § Stamutsädesodling i klass S1 och S2 ska vara omgiven av minst 100 m skog
eller 500 m öppen terräng (i Västerbotten och Norrbotten 100 m skog respektive 300
m öppen terräng) i förhållande till
1. växthus som kan innehålla virusspridande bladlöss,
2. lagerhus för annan potatis än stamutsäde, eller
3. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass S3.
(SJVFS 2007:55).
16 § Stamutsädesodling i klass S3 ska ha ett avstånd på minst 100 m till
1. växthus som kan innehålla virusspridande bladlöss,
2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller
3. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass SE.
(SJVFS 2007:55).
17 § Basutsädesodling ska ha ett avstånd av minst 25 m till
1. växthus som kan innehålla virusspridande bladlöss,
2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller
3. annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på stamutsäde eller
basutsäde. (SJVFS 2007:55).
18 § Certifikatutsädesodling ska ligga minst 10 m från potatisodling som inte är
utsädesodling.
19 § Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver vad som
anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar ska läggas ut åtskilda med minst 4
tomma rader emellan odlingarna.
På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får inga andra
potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma.
På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får potatisodling,
som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde
som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A och som undersökts
avseende latent förekomst av ljus ringröta i den omfattning som anges i 8 §.
På en brukningsenhet får endast förekomma utsädesodling för planerad
certifiering i olika klasser enligt följande
1. S1, S2 och S3,
2. S3, SE1 och SE2, eller
3. SE2, E och A. (SJVFS:2007:55).
5
SJVFS 2007: 55
20 § Odling av stamutsäde i klass S1 eller S2 får inte förläggas till areal där potatis
har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.
Odling av stamutsäde i klass S3 samt bas- och certifikatutsäde får inte förläggas
till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre åren.
I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tillåts dock
odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om då potatis odlats på
skiftet under något av de närmast föregående två åren ska denna odling ha godkänts i
lägst samma klass vid fältbesiktning och varit av samma sort.
21 § Maskiner och redskap som används vid odling av utsädespotatis, ska före
säsongens början vara noggrant rengjorda och desinficerade. De får användas i
odling på annan brukningsenhet endast om odlingen är en utsädesodling av samma
kategori och de därefter noggrant rengörs och desinficeras.
Maskiner och redskap som använts inom brukningsenheten vid odling som inte är
en vid fältbesiktning godkänd utsädesodling av potatis, får användas vid odling av
certifikatutsäde endast om de dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats.
Fältbesiktning
22 § Utsädesodling ska fältbesiktigas av Jordbruksverket. Detta gäller dock inte
sådan stamutsädesodling som inte ska certifieras. Odlingen får inte vara så
ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedömning av odlingens kvalitet
omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan fältbesiktningen har slutförts.
(SJVFS 2005:81).
23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får denna godkännas endast om den är
sorttypisk och i övrigt uppfyller kraven i bilaga 2. Odlingen kasseras som stamutsäde
om beståndet utan godtagbar anledning är luckigt eller om den rensats på grund av
stjälkbakterios. (SJVFS 2007:55).
24 § Vid fältbesiktning av bas- och certifikatutsädesodling får plantor av främmande
sort samt sjuka plantor rensas bort före besiktningen. Detta ska ske så tidigt som
möjligt genom uppgrävning. Såväl blast som knölar ska uppsamlas och bortföras från
odlingen. Orsak till och omfattning av bortrensningen ska finnas dokumenterad vid
fältbesiktningstillfället.
Vid fältbesiktning ska undersökas och protokollföras förekomst av plantor av
främmande sort och avvikande typ samt plantor med symptom på bladrullsjuka,
krussjuka eller stjälkbakterios. Förekomsten anges i antalsprocent. Kraven för
godkännande framgår av bilaga 2. Övriga symptom av patologisk eller fysiologisk
karaktär noteras.
Virustest
25 § Innan certifiering får ske ska utsädet undersökas i särskild virustest. Om
produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras dock inte virustest
för certifiering av
1. sorter förtecknade i bilaga 3,
2.
stamutsäde som producerats och ska odlas vidare inom samma
kontraktsbundna utsädesproduktion,
6
SJVFS 2007:55
3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller
4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2 då utsädet
återtas av den odlare som producerat utsädet.
Provtagning och analys görs genom Jordbruksverkets försorg. Undersökningen
ska omfatta
1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300 knölar per 5
hektar odling,
2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och
3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling.
Krav för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna i ett prov ska
ha givit upphov till plantor som är bedömbara. I annat fall ska nytt prov tas ut och
testas.
Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan verket i det
särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras. (SJVFS 2007:55).
Lagring
26
§
Lager- och sorteringslokaler samt därtill hörande lagrings- och
sorteringsanordningar som används för utsädespotatis ska vara godkända av
Jordbruksverket. De ska inför varje säsong och senast till fältbesiktningen vara
noggrant rengjorda och desinficerade. Rengöring och desinficering ska utföras enligt
anvisningar från Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).
27 § Skörden från en godkänd utsädesodling ska lagras och sorteras hos odlaren, vid
kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren.
Lagerlokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för skörd från
odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande:
1. klasserna S1, S2 och S3,
2. klasserna S3, SE1 och SE2, eller
3. klasserna SE2, E och A.
Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning kasserats av annan orsak än
förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematod får dock lagras och hanteras
enligt andra stycket.
Lagras olika utsädespartier i samma lokal, ska de förvaras åtskilda. Varje parti
ska vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i förekommande fall
klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren ska märkning ske innan utsädet
lämnar odlarens brukningsenhet. (SJVFS 1997:5).
28 § Utrustning som används för lagring och sortering av utsädespotatis, ska före
säsongens början vara noggrant rengjord och desinficerad.
Utrustning som använts för lagring och sortering av certifikatutsäde får under
samma säsong
a. inte användas för iordningställande av stamutsäde,
b. användas för iordningställande av basutsäde endast om den dessförinnan
noggrant rengjorts och desinficerats.
Utrustning som använts för annan potatis än skörd från vid fältbesiktning
godkänd utsädesodling får under samma säsong
a. inte användas för iordningställande av stam- eller basutsäde,
7
SJVFS 2007: 55
b. användas för iordningsställande av certifikatutsäde endast om den dessförinnan
noggrant rengjorts och desinficerats. Utrustningen får dock endast användas inom
brukningsenheten.
Knölkvalitetskontroll
29 § Utsädespotatis ska för att få saluföras ha en sådan storlek att de inte kan passera
genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm. För potatisknölar som är
för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan 35 mm ska
gränserna för största och minsta storlek uttryckas i intervall av 5 mm.
Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte överstiga
25 mm.
Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2. (SJVFS
2001:25).
30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Misstänks ett utsädesparti
vara frostskadat eller föreligger risk för kraftiga angrepp av Phoma- eller
Fusariumröta i partiet, får Jordbruksverket uppskjuta certifieringen i högst två
veckor. (SJVFS 2005:81).
31 § har upphävts genom (SJVFS 1997:5).
32 § Utsädespotatis får inte certifieras om den behandlats med groningshämmande
medel.
33 § Vid certifieringen ska utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som
anges i bilaga 4. Överensstämmelse med dessa krav ska kontrolleras av
Jordbruksverket.
Om Jordbruksverket vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, ska
kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200
knölar per 5 000 kg och för klass A 200 knölar per 10 000 kg.
Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4
får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Jordbruksverket. Partier
som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som
utsäde får inte omsorteras. (SJVFS 2007:55).
Förpackning, märkning och försegling
34 § Vid certifieringen ska utsädet vara förpackat i emballage som godkänts av
Jordbruksverket. Säckar, storsäckar och kartonger ska vara nya. Begagnade lådor och
lastpallar samt transportmedel ska vara noggrant rengjorda och desinficerade.
Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara förslutna och förseglas under
Jordbruksverkets kontroll. De ska vara förslutna på sådant sätt att de inte kan öppnas
utan åverkan på förslutningen.
Utan hinder av andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd för
odlare inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som inte är
förslutna. (SJVFS 2007:55).
8
SJVFS 2007:55
34 a § Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast omförpackas,
ommärkas och återförseglas under Jordbruksverkets kontroll. Om en förpackning
återförseglas ska månad och år för detta samt att det skett under Jordbruksverkets
kontroll framgå av växtpasset. (SJVFS 2007:55).
35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara märkta med växtpass, som
uppfyller kraven i bilaga 6.
Växtpass för förpackningar av certifierad utsädespotatis som medgetts undantag
från EU:s regler enligt artikel 22 i rådets direktiv 2002/56/EG3, ska innehålla en text
som tydligt anger att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
Märkningen ska utföras under Jordbruksverkets kontroll och utgör ett bevis på att
utsädet är certifierat. Texten på växtpasset ska vara tydligt läsbar, utan rättningar och
med outplånlig skrift. Växtpasset ska vara av självhäftande eller rivbeständigt
material, placerad på förpackningen eller fäst under plomb
på sådant sätt att det inte
kan avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. (SJVFS 2007:55).
Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter
35 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är
genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden
finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för
utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande
enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön.
Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen
enligt kraven i bilaga 6, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på,
eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska även
framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS
2005:81).
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
35 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med
kommissionens beslut 2004/842/EG4.
Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till
Jordbruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande
eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter
1. planerade försöksodlingar,
2. uppgift om sorten ska provas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras
även till andra medlemsstater ska dessa anges,
3. sortbeskrivning
samt
4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:81).
3
Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex
32002L0056) senast ändrat genom kommissionens beslut 2005/908/EG (EGT L 329, 16 december 2005 s. 37, Celex
32005D0908),
4 Kommissionens beslut 2004/842/EG av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna
får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den
nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842).
9
SJVFS 2007: 55
35 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i klass A.
Kraven på märkning framgår av bilaga 6 C och D. (SJVFS 2007:55).
Särskilda krav för certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2
och EG3
36 § För certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3 gäller
utöver de krav som i övrigt framgår av denna författning att
1. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, inte får
förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre
åren,
2. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, ska
fältbesiktigas av Jordbruksverket två gånger, och
3. odlingen ska härstamma direkt från en odling som uppfyller de krav som anges
i bilaga 5 A. Odlingen i sig ska uppfylla de krav som anges i bilaga 5 B. Vid
tveksamhet ska fältbesiktningsresultatet kompletteras med laboratorietestning av blad
enligt lämplig metod. (SJVFS 2005:81).
Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus eller
odlingsrum
37 § Den som avser att producera stamutsäde ska ha tillgång till växtpatologisk
expertis samt produktions- och lagringslokal som godkänts av Jordbruksverket.
38 § Vid allt laboratoriearbete och vid odling av meristemplantor, rörsticklingar och
moderplantor ska erforderlig försiktighet och största möjliga hygien iakttas för att
undvika infektion av växtmaterialet. En kultur som visar sig vara förorenad av svamp
eller bakterier ska kasseras.
Endast personer, som arbetar med produktion eller kontroll av stamutsäde ska ha
tillträde till laboratorium, odlingsrum eller växthus som används för
stamutsädesproduktion.
Meristem, meristemkloner och moderplantor ska lätt kunna identifieras. De ska
därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen.
39 § Den som producerar stamutsäde ska för varje uppdragning föra fortlöpande
noteringar beträffande skärning av meristem, odling av meristemplantor och
rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling av moderplantor. Uppgifter
om tidpunkten för genomförande av respektive arbetsmoment, antalet meristem och
plantor samt eventuell kassationsorsak och omfattning ska kunna redovisas till
Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).
40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som ska användas för produktion av
stamutsäde, ska vara fria från potato leafroll polerovirus (PLRV), potato A potyvirus
(PVA), potato M carlavirus (PVM), potato S carlavirus (PVS), potato X potexvirus
(PVX), tomato spotted wilt tospovirus (TSWV), tobacco rattle tobravirus (TRV),
potato mop-top pomovirus (PMTV), potato spindle tuber
pospiviroid (PSTVd),
Erwinia carotovora ssp. atroseptica, Erwinia carotovora ssp. carotovora, Erwinia
chrysanthemi, Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia
solanacearum och andra växtpatogena virus samt bakterier och svampar. Dessutom
10
SJVFS 2007:55
ska moderknölen vara fri från Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och
Ralstonia solanacearum.
Undersökningen ska utföras av laboratorium som Jordbruksverket godkänner.
(SJVFS 2007:55).
41 § Meristemplantor ska lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av
skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde.
Meristemplantorna sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar överförs till
odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i
växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, SS,
produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras i fält för produktion av S1.
(SJVFS 1997:5).
Import av utsädespotatis
42 § Import av utsädespotatis från land utanför EU ska skriftligen anmälas till
Jordbruksverket senast en vecka efter införseln. Kravet på anmälan gäller vid införsel
av mer än 2 kg utsädespotatis. Anmälan ska innehålla uppgifter om
1.
importör,
2. produktionsland och kontrollerande myndighet,
3.
avsändarland,
4.
sort,
5.
kvantitet,
6. referensnummer, samt
7. kategori och eventuell certifieringsklass.
För utsäde infört från annat land inom EU och som ska användas för vidare
uppförökning i det svenska certifieringssystemet gäller att partiet ska vara märkt
enligt EG:s krav för märkning av utsädespotatis. Klassificering i det svenska
certifieringssystemet görs av Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).
Övriga bestämmelser
43 § Nematodundersökning och fältbesiktning av sådant certifikatutsäde som ett
företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som
föreskrivs i 9 och 22 §§, utföras av person som av Jordbruksverket auktoriserats för
detta ändamål.
Undersökningar enligt första stycket får endast utföras inom företag som bedriver
handel med matpotatis eller med förädlad vara där potatis utgör råvaran.
Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till
företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §, utföras
av person som av Jordbruksverket auktoriserats för detta ändamål.
Resultaten från undersökningar enligt första och tredje stycket ska omgående
tillställas Jordbruksverket och ska kontrolleras genom stickprov i den omfattning
verket beslutar. (SJVFS 2005:81).
44 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).
45
§
Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan
Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning,
11
SJVFS 2007: 55
såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och det inte strider
mot EG:s bestämmelser.
46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid förflyttning
inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på förvaring av växtpass
finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot
spridning av växtskadegörare.
--------------------------
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna författning5 träder ikraft den 1 juli 1995, då Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis ska upphöra att gälla.
2. Krav på samodling enligt 19 § fjärde stycket 3 och krav på lagring enligt 27 §
andra stycket 3 ska tillämpas från och med certifieringen av 1996 års skörd.
3. Krav på analys av ljus ringröta enligt 8 §, krav på högsta andel knölar med
symptom av rostringar för sorter som anges i bilaga 3 B och krav på märkning enligt
bilaga 6 ska tillämpas från och med certifieringen av 1997 års skörd.
4. För meristemklon som testats före 1 juli 1995 avseende frihet från de
växtskadegörare som anges i 40 § ska bestämmelser enligt Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1992:29) om utsädespotatis tillämpas. (SJVFS 1997:5).
--------------------------
Denna
förf attning6 träder i kraft den 29 januari 1997.
--------------------------
Denna
förf attning7 träder i kraft den 1 april 2001.
--------------------------
Denna
förf attning8 träder i kraft den 1 januari 2006.
--------------------------
Denna
förf attning9 träder i kraft den 1 augusti 2007.
HARALD SVENSSON
Karin Nordin
(Växtinspektionen)
5 SJVFS 1995:90
6 SJVFS 1997:5
7 SJVFS 2001:25
8 SJVFS 2005:81
9 SJVFS 2007:55
12
SJVFS 2007:55
Bilaga 1
Växtskadegörare
A.
Clavibacter michiganensis
(Smith) Davis et al. ssp
sepedonicus (Spieckermann et
Kotthoff) Davis et al.
Ljus
ringröta
Ralstonia solanacearum
(Smith.) Yabuuchi et al.
Mörk
ringröta
Synchytrium endobioticum
(Schilbersky) Percival
Potatiskräfta
Meloidogyne chitwoodi
Golden, O'Bannon, Santo &
Finley
Rotgallnematod
Leptinotarsa decemlineata Say
Koloradoskalbagge
Tomato spotted wilt tospo virus
Bronsfläckvirus
B.
Globodera pallida (Stone)
Behrens
Vit
potatiscystnematod
Globodera rostochiensis
(Wollenweber) Behrens
Gul
potatiscystnematod
C.
Ditylenchus destructor Thorne
(SJVFS 2001:25).
Potatisrötnematod
D.
Beet necrotic yellow vein beny
virus
Rhizomania
(SJVFS 2007:55).
13
SJVFS 2007: 55
Bilaga 2
Fältbesiktning och virustest
Fältbesiktning
Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i antalsprocent, i respektive klass
Fel
Klass
S
SE1/SE2 E
A
Främmande sort och
avvikande typ
0
0,05
0,05
0,1
Bladrull- och krussjuka
0*
0,2
0,7
10
Stjälkbakterios
0
0,1
0,5
1
Virustest
Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i antalsprocent, i respektive klass
Virus
Klass
S
SE1/SE2 E
A
PVY, PVA och
PLRV**
0,0
0,4
1***
10
PVX
0***
--- Undersöks inte ---
PVS och PVM
0,3 ***
--- Undersöks inte ---
(SJVFS 2007:55).
*Kravet gäller frihet från alla synliga symptom av virussjukdomar.
** Förekomst av PLRV (bladrullvirus) undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.
*** Undersöks endast i sorter som är dokumenterat mottagliga för dessa viroser.
14
SJVFS 2007:55
Bilaga 3
Potatissorter som är motståndskraftiga mot potatisvirus Y
Annika
Bellona
Elin
Frieslander
Kuras
Maria
Maris Bard
Matilda
Meva
Minerva
Ovatio
Provita
Saturna
Sava
Saxon
Timate
(SJVFS 2007:55).
10
Ändringen innebär att den tidigare förteckningen över potatissorter som är särskilt mottagliga för rostringar har tagits bort15
SJVFS 2007: 55
Bilaga 4 11
Kvalitetskrav vid certifiering (viktprocent, högst):
Kvalitetsfel
1 Blöta och torra rötor .................................................
varav blöta rötor och brunröta ..................................
0,5
0,1
2 Djupa växtsprickor och starkt missformade,
mekaniska och fysiologiska skador djupare än 5
mm
3
3 Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan..........................
5
Total tolerans punkterna 1 - 3 ....................................... 6
4 Lackskorv, blåsskorv, pulverskorv mer än 1/10 av
ytan, varav pulverskorv ............................................
3
1
5 Stora knölar (större än den övre gränsen) ................ 3
6 Små knölar (mindre än den nedre gränsen).............. 3
7
Jord och andra främmande ämnen ...........................
(SJVFS 2007:55).
1
11 Ändringen innebär att det tidigare kravet på en högsta andel av knölarna med symptom av rostringar har tagits bort
16
SJVFS 2007:55
Bilaga 5
Särskilda krav för gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3
A. Krav på den odling från vilket utsädespartiet ska härstamma
Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass
Fel
Klass
EG 1
EG 2
EG 3
Synliga virussymptom
vid fältbesiktning eller
vid efterföljande
virustest
0,1
0,1
0,1
Stjälkbakterios
0
0,25
0,25
B. Krav på odling som ska certifieras i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och
EG3
Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass
Fel
Klass
EG 1
EG 2
EG 3
Synliga virussymptom
vid fältbesiktning eller
vid efterföljande
virustest
0,5
0,5
1
Stjälkbakterios
0
0,5
1
17
SJVFS 2007: 55
Bilaga 6
Märkningskrav
A . Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar överstigande 5 kg:
1) ”EG-växtpass"
2) ”Sverige"
3) ”Jordbruksverket”
4) ”Odlarens
registreringsnummer:.......………"
5) ”Certifieringsnummer:................"
6) ”Utsädespotatis.
Solanum tuberosum."
7) ”Nettovikt:....................kg"
8)
”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *
9)
"EG:s regler och normer"
10) "Månad och år för certifiering:.........…….."
11) "Sort:......……….". **
12) "Kategori och klass:...................."
13) "Storlek:...................."
14) "Kemisk
behandling:...................."
* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på
den skyddade zonen anges efter koden ZP.
** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".
B. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar om 5 kg eller
mindre:
1) ”EG-växtpass"
2)
”Sverige” eller ”SE"
3) ”Jordbruksverket”
eller
”SJV”
4) ”Certifieringsnummer:................"
5) ”Utsädespotatis.
Solanum tuberosum."
6) ”Nettovikt:....................kg"
7)
”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *
8)
"Månad och år för certifiering:.........…….."
9)
"Sort:......……….". **
10) "Storlek:...................."
11) "Kemisk
behandling:...................."
* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på
den skyddade zonen anges efter koden ZP.
** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".
18
SJVFS 2007:55
C. Text som ska finnas på ett växtpass för utsäde av en ännu icke godkänd
sort:
1) "EG-växtpass"
2) "Sverige"
3) "Jordbruksverket
4) "Odlarens
registreringsnummer:.......………"
5) "Certifieringsnummer:................"
6) "Utsädespotatis.
Solanum tuberosum."
7) "Nettovikt:....................kg"
8)
"ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *
9)
"EG:s regler och normer"
10) "Månad och år för certifiering:.........…….."
11) Sortens benämning **
12) Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".
13) Texten ”Endast för försöksodling”.
14) "Kemisk behandling:...................."
* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet på
den skyddade zonen anges efter koden ZP.
** förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller den godkända
officiella sortbenämningen. För en genetiskt modifierad sort anges även texten
"(genetiskt modifierad)".
D. Växtpassets utformning
Kategori:
Klass:
Färg:
Stamutsäde
S
vitt med violett band
Basutsäde
SE/E
vitt
Certifikatutsäde
A
blått
Särskilda
klassen
U
brun
Ännu icke godkänd sort
orange
Storlek:
Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110
millimeter x 67 millimeter. (SJVFS 2007:55).
19