SJVFS 2009:24

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

^{SJVFS 2009:24}

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för

miljövänligt jordbruk;

Utkom från trycket

den 9 ma s 2009

r

Omtryck

beslutade den 5 mars 2009

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 4 och 22 §§ förordningen

(2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder, i fråga om verkets

föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för miljövänligt jordbruk¹

dels att 4 kap. 40 a § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 8 § samt 4 kap. 1 a § ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

1

§

Ersättningsformer

2

§

Definitioner

3-10a §§

Åtagande och utbetalning

4-4c §§

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

5-7 §§

Hur får åtaganden kombineras?

8 §

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

9 §

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

10 §

Hur får utbetalningar kombineras?

10a §

Krav för godkännande av åtagande

11 §

Kontroll

11 §

Vilka tillägg måste göras i kontrollrapporten?

12 §

Undantag

13-14 §§

Övriga regleringar för stöd för miljövänligt jordbruk

2

kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

1-17 §§

Bevarande av betesmarker och slåtterängar

1-2 §§

Vad kan man få grundersättning för?

3-7 §§

Vilken skötsel krävs för grundersättning?

8-9 §§

Vilka förbud finns?

10-11 §§

Vad kan man få tilläggsersättning för?

12-14 §§

Vilken skötsel krävs för tilläggsersättning?

¹ Författningen senast omtryckt SJVFS 2007:51.

SJVFS 2009:24

15-16 §§

Kompletterande åtgärder

17 §

Vilka villkor kan länsstyrelsen ställa på kompletterande

åtgärder?

18-24

§§

Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlings-

landskapet

18-21 §§

Vad kan man få ersättning för?

22 §

Vilken skötsel krävs?

23 §

Vad får länsstyrelsen besluta om?

24 §

Vilka förbud finns?

25-37 §§

Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

25 §

Vilka raser kan man få ersättning för?

26-30 §§

Vilka är kraven för renrasighet?

31-32 §§

Anslutning och rapportering till härstamningskontroll

33 §

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

34 §

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

35 §

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin

bytas ut?

36-37 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

3 kap.

ÖPPET OCH VARIERAT ODLINGSLANDSKAP

1-10 §§

Öppet och varierat odlingslandskap

1-4 §§

Vilka villkor finns?

5 §

Hur ska ersättning beräknas för företag med vall inom

flera stödområden?

6-7 §§

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

8 §

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas

ut?

9-10 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

4 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

1-57 §§

Ekologiska produktionsformer

2-17 §§

– Odling

7 §

Vilka uppgifter ska dokumenteras?

8 §

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja

markens bördighet?

9-12 §§

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

13 §

Vilka växtskyddsåtgärder får användas?

14 §

Vilka förökningsmaterial ska användas?

15-17 §§

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

18-57 §§

– Djurhållning

18-19 §§

Vilka djur kan man få ersättning för?

20 §

Hur redovisas tackor, getter och suggor?

20a §

Hur lång är hållandeperioden för tackor, getter och

suggor?

20b §

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor

bytas ut?

21-22 §§

Hur beräknas antalet nötkreatur?

2

SJVFS 2009:24

23 §

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

24-25 §§

Får man hålla ekologiska och konventionella djur på

samma produktionsenhet?

26-27 §§

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

28-39 §§

Vilka krav ställs på djurmiljön?

40-44 §§

Vilket foder ska djuren ha?

45-47 §§

Hur mycket grovfoder ska djuren ha tillgång till?

48 §

Vilket foder ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar

ha?

49-51 §§

Vilka fodertillsatser får användas?

52-55 §§

Vilka åtgärder ska vidtas om djuren blir sjuka?

56-57 §§

Vad gäller för fortplantning och operativa ingrepp?

58-69 §§

Åtgärder för minskat kväveläckage

58 §

Vad krävs får att man ska få ersättning?

59-66 §§

– Fånggröda

59-63 §§

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

64 §

När får fånggrödan brytas?

65 §

Användning av fånggröda

66 §

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpnings-

medel

67-69 §§

– Vårbearbetning

67-68 §§

Vad kan man få ersättning för?

69 §

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpnings-

medel

69a-69d §§ Miljövänlig vallodling

69a-69d

§§

Vilka villkor finns?

70-74 §§

Skötsel av våtmarker och småvatten

70 §

Vad kan man få ersättning för?

71-73 §§

Vilken skötsel krävs?

74 §

Vilka förbud finns?

75-80 §§

Skyddszoner

75 §

Hur stor ska skyddszonen vara?

76-77 §§

Anläggning av skyddszon

78 §

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpnings-

medel

79-80 §§

Skörd och brytning av skyddszon

81-85 §§

Miljövänlig odling av bruna bönor

81 §

Vilken mark ingår i åtagandet?

82-84 §§

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

85

§

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av

ogräs?

86-92 §§

Miljövänlig odling av sockerbetor

86-87 §§

Vilken mark ingår i åtagandet?

88-91 §§

Vad gäller för växtskydd och bekämpning av ogräs?

92 §

Hur ska man ta hand om skörderesterna?

Bilaga 1

Har upphävts genom (SJVFS 2005:10)

Bilaga 2

Har upphävts genom (SJVFS 2005:10)

Bilaga 3

Definitioner av värdefulla landskapselement

3

SJVFS 2009:24

Bilaga 4

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Bilaga 5 Gödsel-

eller

jordförbättringsmedel

Bilaga 6

Produkter för bekämpning av växtskadegörare

Bilaga 7

Byggnader för nötkreatur, får och grisar

Bilaga 8

Foderråvaror

Bilaga 9 Fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder

(Direktiv

82/471/EEG) samt processtekniska hjälpmedel som

används i foder

4

SJVFS 2009:24

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättning för miljövänligt jordbruk:

1. Bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden:

a. Bevarande av betesmarker och slåtterängar

b. Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

c. Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

2. Öppet och varierat odlingslandskap

3. Miljöanpassat jordbruk:

a. Ekologiska produktionsformer

b. Åtgärder för minskat kväveläckage

c. Miljövänlig vallodling

d. Skötsel av våtmarker och småvatten

e.

Skyddszoner

f. Miljövänlig odling av bruna bönor

g. Miljövänlig odling av sockerbetor

Definitioner

2 § I denna författning förstås med

betesmark:

ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som

används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris

som är dugligt som foder. Skogsmark får inte räknas som

betesmark. Dock får som betesmark räknas mark som av

länsstyrelsen fastställts som skogsbete eller fäbodbete.

Begreppet betesmark omfattar betesmarker, alvarbeten på

Öland och Gotland samt skogsbeten och fäbodbeten som

är fastställda av länsstyrelsen,

brukningscentrum:

det block eller det närmast belägna blocket där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnaderna

är belägna,

ekologiskt odlat foder:

foder från egen produktion framställt i enlighet med

denna författning eller foder som har godkänts av ett

godkänt kontrollorgan,

ekologisk odling:

odling som sker i enlighet med denna författning eller

odling som godkänts av ett godkänt kontrollorgan,

5

SJVFS 2009:24

extensiv djurhållning: produktionssystem som inte är definierade som intensiv

djurproduktion och där djurtätheten dels följer av bilaga

IV i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008² vad

avser betesdjur, dels följer av bilaga 5 Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, för övriga

djur. Det totala antalet djur per hektar får inte vara högre

än följande:

kalvar yngre än 1 år

5

djur/hektar,

nötkreatur mellan 1 och 2 år

3,3 djur/hektar,

mjölkkor inklusive utslagskor och

sinkor över 2 år

1,6 djur/hektar,

övriga nötkreatur över 2 år inklusive

ko med kalv under 6 månader

2 djur/hektar,

tackor med tillhörande lamm

samt andra får

13,3 djur/hektar,

getter med tillhörande killingar

samt andra getter

13,3 djur/hektar,

suggor i produktion

2,2 djur/hektar,

slaktsvin

10,5

djur/hektar,

värphöns

100

djur/hektar,

unghöns

250

djur/hektar,

slaktkycklingar

470

djur/hektar,

kalkoner,

ankor

och

gäss

140

djur/hektar,

ston med tillhörande föl under

6 månader och andra hästar

2 djur/hektar,

fäbodbete:

bete vid av länsstyrelsen godkända fäbodar,

förna:

dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin

struktur och ännu inte brutits ner,

förökningsmaterial:

utsäde eller plantor av ettåriga eller fleråriga växter

avsedda för att producera växter eller växtprodukter,

genbanksintyg:

intyg om identitet och renrasighet gemensamt utfärdat av

för rasen företrädande förening och av ägare till den

genbanksbesättning som djuret tillhör,

genbanksverksamhet:

en form av husdjurskontroll som är godkänd av

Jordbruksverket och som syftar till att säkerställa djurs

härstamning och renrasighet,

genetiskt modifierad

en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats

organism:

på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller

naturlig

rekombination,

godkänt kontrollorgan: ett kontrollorgan som utsetts av Jordbruksverket, enligt

förordning (1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt

framställda produkter,

grovfoder:

hö, halm, ensilage, bete, grönfoder, löv, bark, rotfrukter

eller betmassa,

²

EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

6

SJVFS 2009:24

grässvål:

hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt,

intensiv djurproduktion: hållande av fjäderfä i bur eller pälsdjur i bur samt

specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar och

specialiserad slaktsvinsproduktion (undantaget slaktsvins-

produktion i ströbäddsboxar) under förutsättning att nöt-

eller slaktsvinsproduktionen inte sker på jordbrukarens

egen produktionsenhet och att nöten eller svinen inte är

jordbrukarens egna,

kemiska bekämpnings-

av Kemikalieinspektionen godkända bekämpnings-

medel:

medel,

klippande eller

redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt

skärande redskap:

snittyta,

lövtäktsträd:

träd som är möjliga att använda för lövtäkt och som bär

tydliga spår av att under lång tid ha använts för lövtäkt

eller som kan ersätta utgående sådana träd inom eller

bredvid samma betesmark eller slåtteräng,

officiell husdjurskontroll: husdjurskontroll godkänd av Jordbruksverket med stöd av

lagen (1985:342) om kontroll av husdjur,

skadlig ansamling

en ansamling av förna som kan leda till uppluckring av

av förna:

grässvålen eller på annat sätt skada markens natur- och

kulturmiljövärden,

skogsbete:

bete inom ett område som huvudsakligen består av

skogsbetesmark med ett till övervägande del spontant

uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av

gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång

kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna

påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott som

t.ex. trakthygge eller på att marken använts som inäga.

Områdets markvegetation ska vara betespräglad och

innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som

visar på en långvarig beteshävd,

stödmyndighet:

den myndighet som prövar frågor om stödet i första

instans,

tillskottsutfodring:

sådan utfodring eller sådan fållindelning som kan leda till

att skadlig tillförsel av växtnäring sker till ersättnings-

berättigande areal,

träd och buskar av

träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att

igenväxningskaraktär:

hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller

kulturmiljövärden eller den foderproducerande mark-

vegetationen. Hit räknas inte sådana träd och buskar som

behövs som skydd för betesdjur i betesmarker eller

slåtterängar eller som behövs för att ersätta träd och

buskar som haft betydelse för äldre markanvändning,

vall:

en gröda på åkermark som består av vallgräs eller

vallbaljväxter eller en blandning av vallgräs och

vallbaljväxter,

vallbrott:

mekanisk bearbetning eller kemisk bekämpning som leder

till att vallens återväxtmöjligheter upphör,

7

SJVFS 2009:24

vändteg:

del av skifte som inte odlas och vars bredd uppgår till

högst 10 meter räknat från skiftets odlade kant,

växtskadegörare:

virus, bakterie, svamp, nematod, insekt, kvalster,

mykoplasma och annan organism ur växt- eller djurriket

som kan förorsaka sjukdom eller annan skada på växt

eller växtodling,

åtagandecentrum:

plats för gårdsbebyggelse, exempelvis brukningscentrum,

åtagandeenhet:

all åkermark som naturligt hör till åtagandecentrum och

som länsstyrelsen fastställer som åtagandeenhet,

samt

äldre markanvändning: hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades

före jordbrukets storskaliga mekanisering och

introduktionen av handelsgödsel efter andra världskriget.

(SJVFS 2009:24)

8

SJVFS 2009:24

Åtagande och utbetalning

3 § Inga nya åtaganden kan godkännas från och med stödår 2007. (SJVFS 2007:51).

3 a § har upphävts genom (SJVFS 2007:51).

3 b § har upphävts genom (SJVFS 2007:51).

Vilka grundvillkor finns för beviljande av utbetalning?

4 § För att beviljas full utbetalning av miljöersättning måste en jordbrukare

respektera god jordbrukarsed. Detta innebär att jordbrukaren, i sin

jordbruksverksamhet på brukningsenheten, under stödperioden ska respektera

bestämmelserna om

1. lagring stallgödsel,

2. begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras,

3. försiktighetsmått vid spridning av gödsel,

4. krav för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen,

5. kunskapskrav för kemiska bekämpningsmedel, samt

6. försiktighetsåtgärder vid spridning av kemiska bekämpningsmedel.

Dessa regler finns i 5-11 §§ förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i

jordbruket, 1-34 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 39 § 4 och 40-47 §§ förordningen

(2006:1010) om växtskyddsmedel och i 4-6 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS

1997:2) om spridning av bekämpningsmedel.

Den som ansöker om utbetalning av miljöersättning ska på

ansökningsblanketten intyga att god jordbrukarsed respekteras. (SJVFS 2007:51)

4 a § Överträdelser av de bestämmelser som anges i 4 § första stycket ska leda till

avdrag på utbetalning av miljöersättning. Med en överträdelse avses att sökanden på

grund av brister eller liknande meddelats ett föreläggande eller en miljösanktions-

avgift av en tillsynsmyndighet eller att sökanden bryter mot ett förbud som

meddelats av en tillsynsmyndighet. Om överträdelse konstateras avseende:

1. En av punkterna 1–6 ska ersättningsbeloppet minskas med 10 %.

2. Två av punkterna ska ersättningsbeloppet minskas med 25 %.

3. Tre av punkterna ska ersättningsbeloppet minskas med 50 %.

4. Fler än tre av punkterna ska inget ersättningsbelopp beviljas.

Om det finns särskilda skäl kan ett lägre avdrag än ovan göras. (SJVFS 2004:10)

4 b § För att vara berättigad till utbetalning av miljöersättning enligt 3 och 4 kap. ska

jordbrukaren ha sått utsädet senast den 15 juni ansökansåret.

I Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas

och Värmlands län ska jordbrukaren ha sått utsädet senast den 30 juni.

Odling av grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär ska vara etablerad senast

den 30 juni. (SJVFS 2007:51)

4 c § Om potatis, grönsaker eller kryddväxter odlas på ett skifte kan ersättning

lämnas även för vändtegar som hör till skiftet. (SJVFS 2007:51)

9

SJVFS 2009:24

Hur får åtaganden kombineras?

5 § En jordbrukare får endast ha ett åtagande inom en och samma ersättningsform.

Åtaganden i enlighet med denna författning får kombineras med åtagande om

anläggning eller återställande av våtmarker och småvatten enligt förordningen

(SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förordningen (1997:1336) om miljöstöd inom

samma företag men inte för samma mark. (SJVFS 2005:10)

6 § har upphävts genom (SJVFS 2005:10).

7 § har upphävts genom (SJVFS 2005:10).

Hur får anpassning av ett befintligt åtagande göras?

8 § Om stödmyndigheten vid kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes

omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om

åtagande, får stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de av

stödmyndigheten fastställda uppgifterna. I de fall stödmyndigheten fastställer en

större omfattning än den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande får

stödmyndigheten anpassa åtagandet först efter överenskommelse med sökanden.

Hur får utökning av ett befintligt åtagande göras?

9 § Inga nya utökningar kan godkännas från och med stödår 2007. (SJVFS 2007:51)

Hur får utbetalningar kombineras?

10 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning får kombineras med

utbetalning av ersättning för anläggning eller återställande av våtmarker och

småvatten enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd eller förordningen

(1997:1336) om miljöstöd inom samma företag men inte för samma mark. (SJVFS

2005:10)

Krav för godkännande av åtagande

10 a § För att få ett åtagande för öppet och varierat odlingslandskap, åtgärder för

minskat kväveläckage, miljövänlig vallodling, miljövänlig odling av sockerbetor

eller miljövänlig odling av bruna bönor godkänt, ska sökanden ansöka om

utbetalning samma år som sökanden ansöker om åtagande. (SJVFS 2005:10)

10

SJVFS 2009:24

Kontroll

Vilka tillägg måste göras i kontrollrapporten?

11 § För varje kontrollbesök ska den rapport som avses i artikel 28, kommissionens

förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för

tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations-

och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning 1782/2003 om upprättande av

gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma

jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare³, även

innehålla

1. de landskapselement, tilläggsersättning eller kompletterande åtgärder som

åtagandet omfattar, samt

2. vilka skötselvillkor och andra villkor som kontrollerats och resultatet av

kontrollerna. (SJVFS 2005:10)

Undantag

12 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

12 a § Länsstyrelsen får besluta om anpassning av villkor för ett åtagande som under

åren 2005 och 2006 inte kan uppfyllas på grund av omständigheter som beror på

stormen den 8-9 januari 2005. Sådan anpassning kan ske under förutsättning att

jordbrukaren skriftligen, innan eventuell

avisering av fältkontroll, har anmält till

länsstyrelsen att jordbruksföretaget har påverkats av stormen. (SJVFS 2005:28)

12 b § Anpassning enligt 12 a § kan ske genom att villkor i

1. 2 kap. 3, 6, 12 och 22-23 §§,

2. 3 kap. 1-3 §§,

3. 4 kap. 15, 19, 30, 40, 42, 45-46, 67, 69 a-c, 72 och 77 §§ samt

4. bilaga

4

som inte kan uppfyllas på grund av stormen, ersätts med ett generellt villkor att ta

hand om stormfällda träd och andra stormskador.

Villkor i 2 kap. 8 § 1 och 4, 3 kap. 4 § och 4 kap. 66, 69, 69 d, 74 och 78 §§ kan

anpassas så att kemisk bekämpning och bevattning får ske på virkesupplag. För

ersättning enligt 1

§

1 a får sådan anpassning inte göras för mark med

tilläggsersättning eller för naturbetesmark enligt 15 § Naturvårdsverkets föreskrifter

(SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel. Villkor i 4 b § kan anpassas så

att sådd kan ske efter den 15 juni, dock inte senare än den 15 juli ansökningsåret.

Anpassning av villkor för ersättning enligt 1 § 2 och 3 c kan endast gälla skiften

där vallen har etablerats innan hindret, som beror på stormen, har uppstått.

Jordbrukaren ska, vid uppfyllande av villkor att ta hand om stormfällda träd och

andra stormskador, visa hänsyn till natur- och kulturmiljövärden på mark med

tilläggsersättning enligt 1 § 1 a och på mark med landskapselement i åtagande enligt

1 § 1 b. (SJVFS 2005:28)

³ EUT L 141, 30.4.2004, s. 18 (Celex 32004R0796).

11

SJVFS 2009:24

12 c § Jordbrukare som har ett åtagande enligt 1 § 3 a och som inte kan använda sina

jordbruksgrödor eller frilandsodlade trädgårdsgrödor till foder, livsmedels- eller

utsädesproduktion under åren 2005 och 2006 på grund av omständigheter som beror

på stormen den 8-9 januari 2005, kan ändå få utbetalning av miljöersättning för 2005

och 2006. (SJVFS 2005:28)

Övriga regleringar för stöd för miljövänligt jordbruk

13 § Grundläggande bestämmelser om stöd för miljövänligt jordbruk finns i

1. rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av

landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar⁴,

2. kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av

landsbygden⁵,

3. lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till

utveckling av landsbygden,

4. förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder

(LBU-förordningen),

5. rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat

system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen⁶, samt

6. kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare

föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade

administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning 1782/2003

om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den

gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för

jordbrukare⁷. (SJVFS 2005:10)

14 § I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:93) om ansökan om vissa

jordbrukarstöd och anmälan av foderareal, finns bl.a. bestämmelser om

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3.

sista

ändringsdatum,

4. ansökan om att ändra ett åtagande under pågående stödperiod,

5. ansökan om utökning av ett befintligt åtagande, och

6. anmälan om övertagande. (SJVFS 2005:10)

⁴ EGT L 160, 26.6.1999, s. 80 (Celex 31999R1257).

⁵ EUT L 153, 30.4.2004, s. 29 (Celex 32004R0817).

⁶

EGT L 355, 5.12.1992, s. 1 (Celex 31992R3508).

⁷

EUT L 141, 30.4.2004, s. 18 (Celex 32004R0796).

12

SJVFS 2009:24

2 kap.

BEVARANDE AV ODLINGSLANDSKAPETS BIOLOGISKA

MÅNGFALD OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

Bevarande av betesmarker och slåtterängar

Vad kan man få grundersättning för?

1 § Grundersättning lämnas för åtgärder som bevarar och förstärker hävdberoende

natur- och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar, fäbodbeten, skogsbeten

samt alvarbete på Öland och Gotland. Åtgärderna ska utföras på samma mark under

hela stödperioden.

2 § För fäbodbeten, skogsbeten samt alvarbete med alvarplan fastställer

länsstyrelsen den areal som ska omfattas av åtagandet. Vid fastställande av arealen

för fäbodbeten ska länsstyrelsen ta hänsyn till antal djur, djurslag, fäbodens läge och

andra uppgifter som har betydelse för åtagandet.

Vilken skötsel krävs för grundersättning?

3 § Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska ha tagits bort före första stödårets

slut och därefter hållas borta under hela stödperioden.

Marken ska årligen skötas så att ingen skadlig ansamling av förna kan ske.

För betesmarker gäller utöver vad som sägs i första och andra stycket att marken

årligen ska betas av. Ett enstaka år får dock avbetningen ersättas med slåtter.

För slåtterängar gäller utöver vad som sägs i första och andra stycket att

markvegetationen årligen ska slås av och föras bort. Vid slåtter får endast klippande

eller skärande redskap användas. Vid behov ska ängen städas årligen.

4 § För bete vid fäbodar gäller att marken årligen ska skötas med ett betestryck av

minst en sjundedels djurenhet per hektar. Djur, som räknats om till djurenheter, ska

vistas vid fäbod eller fäbodar som ingår i jordbrukarens åtagande under hela betes-

säsongen.

5 § För alvarbete på Öland och Gotland får länsstyrelsen besluta om annan tidpunkt

för när träd och buskar av igenväxningskaraktär ska ha tagits bort än vad som

framgår av 3 § första stycket. Sådana träd och buskar ska dock ha tagits bort senast

före fjärde stödårets slut.

6 § För alvarbete på Öland och Gotland och fäbodbete får länsstyrelsen vid behov

föreskriva om ytterligare villkor enligt 12 §.

7

§

Om länsstyrelsen har godkänt sambete är varje jordbrukare ansvarig,

i proportion till sin andel av den totala arealen, för att villkoren i 3–6 och 8–9 §§

uppfylls.

13

SJVFS 2009:24

Vilka förbud finns?

8 § På den mark för vilken ersättning lämnas för bevarande av betesmarker och

slåtterängar gäller förbud mot

1. spridning av kemiska bekämpningsmedel,

2.

gödsling,

3.

kalkning,

4.

konstbevattning,

5. täkt av sten eller jord, samt

6. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 1 vid

bekämpning av växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada

områdets natur- och kulturmiljövärden.

Länsstyrelsen får, med hänsyn till äldre markanvändning, medge undantag från

förbud enligt första stycket 2–4.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt första stycket 6 på grund

av att föreskrifter beslutats eller beslut fattats om förebyggande åtgärder enligt

epizootilagen (1999:657). (SJVFS 2009:24)

9 § Om det finns risk att fornlämningar skadas får länsstyrelsen vid behov besluta

om

1. förbud mot hästbete, eller

2. förbud mot bete vintertid.

Vad kan man få tilläggsersättning för?

10 § Om behov av särskild natur- eller kulturmiljöanpassad skötsel föreligger kan,

utöver grundersättning, tilläggsersättning lämnas för skötsel av beständigt och tydligt

avgränsade betesmarker och slåtterängar med höga biologiska eller kulturhistoriska

värden. Länsstyrelsen bestämmer vilka marker som berättigar till tilläggsersättning

och fastställer areal för grund- och tilläggsersättning för dessa marker. Markernas av-

gränsningar samt skötselvillkor enligt 12 § ska framgå av en av länsstyrelsen fast-

ställd åtgärdsplan.

För alvarbete på Öland och Gotland, fäbod- och skogsbete utgår inte

tilläggsersättning.

11 § För att betesmarker och slåtterängar ska kvalificera för tilläggsersättning ska

följande förutsättningar vara uppfyllda

1.

marken får endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra

produktionshöjande åtgärder,

2. marken ska innehålla vegetationstyper, växt- eller djurarter som visar på

långvarig slåtter- eller beteshävd eller höga kulturhistoriska värden som kräver

särskild skötsel, samt

3. särskild skötsel enligt 12 § krävs.

14

SJVFS 2009:24

Vilken skötsel krävs för tilläggsersättning?

12 § Särskilda skötselvillkor för tilläggsersättning får beslutas av länsstyrelsen

beträffande

1. förbud mot tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska företas,

3. reglering av bete med vissa djurslag,

4. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetations-

periodens slut, samt

5. skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement.

13 § Om såväl grund- som tilläggsersättning utgår för en areal ska ett avdrag för

villkorsfel påverka hela den sammanlagda ersättning som lämnas för arealen.

14

§

Om länsstyrelsen har godkänt sambete är varje jordbrukare ansvarig,

i proportion till sin andel av den totala arealen, för att villkoren i 12–13 och 15–17 §§

uppfylls.

Kompletterande åtgärder

15 § Kompletterande åtgärder som lieslåtter, efterbete och lövtäkt kan beviljas för

betesmarker och slåtterängar med tilläggsersättning för att bevara och förstärka

natur- och kulturmiljövärden som är beroende av kompletterande åtgärder

enligt 17 §.

16 § Ersättningen för lövtäkt är 100 kr/träd, dock max 500 kr/ha.

Vilka villkor kan länsstyrelsen ställa på kompletterande åtgärder?

17 § Villkor för kompletterande åtgärder får beslutas av länsstyrelsen beträffande

1. vilka träd som ska användas som lövtäktsträd och formerna för lövtäkten,

2. ersättande av maskinell slåtter med manuella metoder på slåtterängar, samt

3. om och när efterbete på slåtterängar ska ske.

Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Vad kan man få ersättning för?

18 § Ersättning lämnas för skötsel av alla värdefulla landskapselement på eller i

anslutning till åkermark inom en åtagandeenhet.

För att ett landskapselement ska anses ligga i anslutning till åkermark ska det ha

gemensam ren med åkern. Ett landskapselement som ligger omgivet av ett annat

ägoslag anses inte ligga i anslutning till åkermark.

19 § Ersättningsberättigande landskapselement definieras i bilaga 3.

20 § Jordbrukaren kan inte få betalt för skötsel av landskapselement på eller i

anslutning till skiften med energiskog, julgransodling eller annan liknande vedartad

gröda.

15

SJVFS 2009:24

21 § Ersättning lämnas endast om landskapselementens sammanlagda ersättnings-

nivå uppgår till minst 3 000 kronor inom en åtagandeenhet.

Vilken skötsel krävs?

22 § Landskapselement inom en åtagandeenhet ska skötas enligt följande

1. träd och buskar av igenväxningskaraktär får inte finnas på landskapselement

eller dess renar,

2. anlagda landskapselement ska underhållas på det sätt som anges i bilaga 4, samt

3. upplag och avfall, exempelvis gammalt foder eller uttjänt virke, skrot och

rensningsmassor, ska forslas bort från landskapselement och dess renar.

Vad får länsstyrelsen besluta om?

23 § Länsstyrelsen får besluta om

1. tider och former för bete,

2. särskilda skötselvillkor för landskapselement bestående av träd, samt

3. att undanta enstaka landskapselement eller del av landskapselement från

åtagandet i de fall skötsel enligt 22 § kan skada en utrotningshotad art enligt aktuell

rödlista. Detsamma gäller om utebliven skötsel bättre skulle kunna bevara

landskapselementets natur- eller kulturvärde.

Vilka förbud finns?

24 § På åkermark inom en åtagandeenhet är det inte tillåtet att

1. bedriva sten- eller jordtäkt eller annan liknande verksamhet,

2. tippa sten eller massor på landskapselement eller dess renar, eller

3. ta marken ur produktion av andra skäl än miljöskäl.

Bevarande av utrotningshotade husdjursraser

Vilka raser kan man få ersättning för?

25 § Följande raser berättigar till ersättning:

Nötkreatur:

Fjällko

Rödkulla

Allmogeko (väneko, ringamålako, bohuskulla)

Får:

Gutefår

Ryafår

Svenskt finullsfår

Allmogefår (skogsfår, dala pälsfår, roslagsfår)

Getter:

Svensk

lantrasget

Allmogeget (göingeget, jämtget)

Svin:

Linderödsvin

Åtagande kan endast godkännas om djurens sammanlagda ersättningsnivå uppgår till

minst 1 000 kr. (SJVFS 2003:16)

16

SJVFS 2009:24

Vilka är kraven för renrasighet?

26 § Med renrasiga fjällkor och rödkullor menas djur vars far och morfar till

minst 87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor till minst 70 procent tillhör rasen

i fråga.

Till renrasiga fjällkor och rödkullor räknas också djur vars far till minst

87,5 procent tillhör rasen i fråga och vars mor berättigat till miljöstöd för utrot-

ningshotade husdjursraser 1995-2000.

27 § Med renrasiga gutefår, ryafår och svenskt finullsfår menas djur vars far och

mor till minst 93,75 procent tillhör rasen i fråga.

28 § Renrasighet ska styrkas med härstamningsuppgifter som är grundade på

officiell husdjurskontroll eller med genbanksintyg.

29 § Djur som har berättigat till miljöstöd för utrotningshotade husdjursraser

1995-2000 berättigar även fortsättningsvis till ersättning.

30 § Hondjur får endast betäckas eller semineras med renrasiga handjur av samma

ras.

Anslutning och rapportering till härstamningskontroll

31 § Besättningar med allmogekor, allmogegetter och linderödssvin ska under hela

stödperioden vara anslutna till genbanksverksamhet. Övriga besättningar med djur

ska under hela stödperioden vara anslutna till officiell husdjurskontroll med avseende

på härstamningskontroll.

Sökanden ska rapportera in djurens fullständiga härstamning och följa de regler

som gäller för årlig rapportering till respektive genbanksverksamhet eller officiell

husdjurskontroll.

32 § Alla djur ska vara individmärkta.

Vilka är ålderskraven för får, getter och svin?

33 § Får och getter ska ha satts in i avel för att berättiga till ersättning. Svin ska vara

minst sex månader gamla för att berättiga till ersättning.

Hur lång är hållandeperioden för får, getter och svin?

34 § Hållandeperioden för får, getter och svin är två månader. Det innebär att

sökanden i minst två månader ska hålla minst det antal djurenheter som anges i

ansökan om utbetalning. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om

utbetalning kommit in till Jordbruksverket.

Hur får ersättningsberättigande får, getter och svin bytas ut?

35 § Får, getter och svin som angivits i ansökan om utbetalning får, under

hållandeperioden, bytas ut mot andra ersättningsberättigande får, getter eller svin.

17

SJVFS 2009:24

Bytet ska göras inom 20 dagar från det att de utbytta djuren togs från

jordbruksföretaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte minskas jämfört med det

i ansökan angivna antalet. (SJVFS 2004:10)

Hur beräknas antalet nötkreatur?

36 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av antalet

djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Underlaget för

utbetalning av ersättning begränsas dock till att endast omfatta de djur som

jordbrukaren har redovisat i sin ansökan.

Räkningsperioden är 1 augusti året som föregår ansökningsåret till och med den

31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2006:3)

37 § Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens produktionsplats

och är anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur

CDB kan tillgodoräknas jordbrukaren.

Ett djur får endast tillgodogöras en jordbrukare vid ett och samma räknings-

tillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra

produktionsplatsen.

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som inte är

anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren att

djuret inte är anmält till CDB.

18

SJVFS 2009:24

3 kap.

ÖPPET OCH VARIERAT ODLINGSLANDSKAP

Öppet och varierat odlingslandskap

Vilka villkor finns?

1 § All den areal slåtter- och betesvall som odlas på jordbruksföretaget inom

stödområde 1–5 och på öar utan fast landförbindelse med undantag av Ven ska

skötas enligt stödreglerna. (SJVFS 2005:10)

2 § Vallen ska ligga obruten minst två vintrar i följd. Vallen får brytas tidigast efter

det att villkoret enligt 3 § är uppfyllt minst två år i följd.

3 § Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort.

4 § Inom vallen är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel.

Hur ska ersättning beräknas för företag med vall inom flera stödområden?

5 § För företag med vall inom mer än ett stödområde, enligt bilaga 2 till LBU-

förordningen, beräknas ersättningen proportionellt efter det område inom vilket

vallarealen är belägen.

För företag med vall inom flera av stödområdena 1, 2 a, 2 b och 3 lämnas inte

ersättning för större areal än högst det antal hektar vall per djurenhet för vilken

ersättning kan lämnas i det stödområde där företagets brukningscentrum är beläget.

För företag med vall inom stödområde 1–3 och vars brukningscentrum är beläget

utanför område 1–3 lämnas ersättning för vall inom stödområde 1–3 oberoende av

djurinnehav och med det stödbelopp per hektar som gäller för stödområde 4.

För företag med vall inom både stödområde 3 och 4 och vars brukningscentrum är

beläget inom område 3 tillämpas, i fråga om stödbeloppets nivå och krav på innehav

av djur, de bestämmelser som gäller för område 3.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

6 § En sökande, med vall inom stödområde 1–3, ska redovisa de tackor och getter,

som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

redovisningen ska hållas av sökanden under en period av minst två månader räknat

från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

7 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller är äldre än

ett år. Villkoren ska ha uppfyllts under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor och getter bytas ut?

8

§

Tackor och getter som angivits i ansökan om utbetalning får, under

hållandeperioden, bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter.

Bytet ska göras inom 20 dagar från det att de utbytta djuren togs från

jordbruksföretaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte minskas jämfört med det

i ansökan angivna antalet. (SJVFS 2004:10)

19

SJVFS 2009:24

Hur beräknas antalet nötkreatur?

9 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av antalet

djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det beräknade antalet

djurenheter ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning.

Räkningsperioden är 1 augusti året som föregår ansökningsåret till och med den

31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2006:3)

10 § För att uppgifterna i CDB ska kunna utgöra underlag för beräkning av antalet

djurenheter ska jordbrukaren redovisa produktionsplatsnummer i SAM-blanketten.

Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens produktionsplats och är

anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB

kan tillgodoräknas jordbrukaren.

Ett djur får endast tillgodogöras en jordbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra produktionsplatsen.

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som inte är

anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren att

djuret inte är anmält till CDB.

20

SJVFS 2009:24

4 kap.

MILJÖANPASSAT JORDBRUK

Ekologiska produktionsformer

1 § Genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana

organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

1 a § Förutom de produkter som nämns i bilagorna 5 – 9 får även sådana produkter

som tillåts enligt bilaga 1 och 2 i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008⁸ av

den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr

834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med

avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll användas enligt de regler

som anges där. (SJVFS 2009:24)

– Odling

2 § Ersättning för ekologiska produktionsformer får inte lämnas för mark för vilken

jordbrukaren får ersättning för skyddszon. Ersättning för ekologiska

produktionsformer får inte heller lämnas för mark för vilken jordbrukaren får

ersättning för miljövänlig odling av bruna bönor enligt åtagande som ingåtts 2006

eller tidigare. (SJVFS 2007:51)

3 § har upphävts genom (SJVFS 2007:51).

4 § De jordbruksskiften som odlas i enlighet med denna ersättningsform ska vara

klart avskilda från mark som inte odlas ekologiskt.

5 § Den ekologiska odlingen ska finnas på samma mark under hela stödperioden.

6 § har upphävts genom (SJVFS 2007:51).

Vilka uppgifter ska dokumenteras?

7 § Vid kontroll ska jordbrukaren kunna lämna uppgifter om följande

1. växtföljder för den mark som odlas i enlighet med denna ersättningsform,

2. ursprung, behandling samt datum för sådd eller plantering för föröknings-

material,

3.

ursprung, mängd samt datum för spridning för tillförda gödsel- och

jordförbättringsmedel,

4. ursprung, mängd samt datum för spridning för tillförda bekämpningsmedel,

samt

5. andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen.

⁸ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1 (Celex 32008R0889).

21

SJVFS 2009:24

Hur ska jordbrukaren göra för att bibehålla eller höja markens bördighet?

8 § Markens bördighet och biologiska aktivitet ska bibehållas eller höjas genom att

en eller flera av följande åtgärder vidtas med sikte på god skörd

1. odling i lämplig växtföljd,

2. odling av baljväxtrika vallar,

3. odling av ettåriga gröngödslingsgrödor,

4. odling av växter med djupt rotsystem,

5. nedbrukning av organiskt material från jordbruksföretag som odlar enligt

reglerna för ekologisk odling, samt

6. tillförsel av gödsel eller biprodukter från ekologiskt hållna djur.

Vilka gödsel- och jordförbättringsmedel får användas?

9 § I den mån näringstillförsel enligt 8 § inte är tillräcklig för att hålla växterna i

växtföljden friska och produktionsdugliga, eller hålla marken i god kondition, får de

gödsel- eller jordförbättringsmedel som anges i bilaga 5 användas, dock endast på de

villkor som där anges.

10 § har upphävts genom (SJVFS 2007:51).

11 § För att stimulera komposteringsprocessen får produkter som innehåller mikro-

organismer eller växter användas.

Biodynamiska preparat framställda av stenmjöl, stallgödsel eller växter får

användas för de ändamål som omfattas av första stycket och 8–9 §§.

12 § För att förbättra markens bördighet och biologiska aktivitet får preparat av

mikroorganismer som är godkända för ändamålet användas. (SJVFS 2007:51)

Vilka växtskyddsåtgärder får användas?

13 § För att förebygga skadlig inverkan i odlingen av växtskadegörare, sjukdomar

och ogräs får en eller flera av följande åtgärder vidtas

1. val av lämpliga arter och sorter,

2. odling i lämplig växtföljd,

3.

mekanisk

bearbetning,

4. flamning och ångning,

5.

utsättning och gynnande av växtskadegörarnas naturliga fiender eller

antagonister, samt

6. användning av fällor och fångstanordningar.

I den mån växtskyddsåtgärderna enligt första stycket inte är tillräckliga för att

hålla växterna i växtföljden friska och produktionsdugliga får de produkter som

anges i bilaga 6 användas, dock endast på de villkor som där anges.

22

SJVFS 2009:24

Vilket förökningsmaterial ska användas?

14 § Förökningsmaterial ska vara ekologiskt odlat. Detta innebär att föröknings-

material av

1. ettåriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone en generation, samt

2. fleråriga grödor ska härstamma från växtmaterial som odlats ekologiskt i

åtminstone två odlingssäsonger.

I de fall ekologiskt odlat förökningsmaterial inte finns att tillgå kan

Jordbruksverket ge dispens från nämnda krav. (SJVFS 2005:10)

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

15 § För att en fruktodling ska vara ersättningsberättigande ska den ha minst 400

träd per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär

(Prunus spp.).

16 § För att en bärodling ska vara ersättningsberättigande, ska den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium

vitis idaea),

2. 20 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa) eller åkerbär (Rubus

arctica),

3. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus

spp.),

4. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär

(Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.) eller vindruvor (Vitis ssp),

6. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra). (SJVFS 2004:10)

17 § Frukt- och bärodling ska skötas med sikte på god skörd. Fruktträd ska beskäras

årligen, om de är av sådan sort att detta krävs. Jordbrukaren ska vid kontroll kunna

visa på dokumentation av de åtgärder som vidtagits i odlingen.

– Djurhållning

Vilka djur kan man få ersättning för?

18 § Ersättning för ekologisk djurhållning beviljas endast för den areal som beviljas

ersättning för ekologisk odling.

18 a § Grönfoder som redovisas som spannmål eller proteingröda berättigar inte till

ersättning för ekologisk djurhållning. (SJVFS 2005:10)

19 § Djuren måste hållas ekologiskt senast från och med den 1 juli det första året i

stödperioden. Orsak och tidpunkt för senarelagd ekologisk djurhållning ska

antecknas i stalljournalen. (SJVFS 2004:10)

23

SJVFS 2009:24

Hur redovisas tackor, getter och suggor?

20 § Sökanden ska redovisa det antal tackor, getter och suggor som ansökan om

utbetalning avser. Med tackor och getter menas hondjur som har satts in i avel eller

är äldre än ett år. (SJVFS 2004:10)

Hur lång är hållandeperioden för tackor, getter och suggor?

20 a § Minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning ska hållas ekologiskt

av jordbrukaren under en hållandeperiod av minst två månader räknat från dagen

efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen. (SJVFS 2007:51)

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

20 b § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning får, under

hållandeperioden, bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller

suggor. Bytet ska göras inom 20 dagar från det att de utbytta djuren togs från

jordbruksföretaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte minskas jämfört med det

i ansökan angivna antalet. (SJVFS 2004:10)

Hur beräknas antalet nötkreatur?

21 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för beräkning av antalet

djurenheter hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det beräknade antalet

djurenheter ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning.

Räkningsperioden är 1 augusti året som föregår ansökningsåret till och med den

31 juli ansökningsåret. För första året i stödperioden gäller dock att räknings-

perioden är 1 januari ansökningsåret till och med den 31 juli samma år. (SJVFS

2006:3)

22 § För att uppgifterna i CDB ska kunna utgöra underlag för beräkning av antalet

djurenheter ska jordbrukaren redovisa produktionsplatsnummer i SAM-blanketten.

Endast de nötkreatur som finns redovisade på jordbrukarens produktionsplats och är

anmälda till CDB senast vid den tidpunkt då underlag för beräkning hämtas ur CDB

kan tillgodoräknas jordbrukaren.

Ett djur får endast tillgodoräknas en jordbrukare vid ett och samma räknings-

tillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra

produktionsplatsen.

Om särskilda skäl föreligger får stödmyndigheten medge att ett djur som inte är

anmält till CDB får räknas under förutsättning att det inte beror på jordbrukaren att

djuret inte är anmält till CDB.

Vilken dokumentation ska finnas om djurhållningen?

23 § Vid kontroll ska följande dokumenterade uppgifter finnas tillgängliga:

1. Omfattningen av idisslares utevistelse, d.v.s. datum för den för-

längda utevistelseperiodens start och slut samt datum för betesperiodens

start och slut.

24

SJVFS 2009:24

2. Uppgifter om fodrets ursprung och om fodret innehåller syntetiska

vitaminer.

3. Foderstat för samtliga grupper av djur.

4. Uppgift om inköpta djur är uppfödda enligt ekologiska produktions-

metoder.

5. Hälsojournal enligt 55 §. (SJVFS 2003:44)

Får man hålla ekologiska och konventionella djur på samma produktionsenhet?

24 § Alla djur inom respektive djurslag på produktionsenheten ska skötas enligt de

regler som anges i denna författning.

25 § Undantag från 24 § ges för svin om följande förutsättningar är uppfyllda:

1. De ekologiskt och de konventionellt hållna svinen vistas inte tillsammans.

Undantag gäller om de ekologiskt hållna svinen är lätt åtskiljbara från de

konventionellt hållna svinen och samtliga svin utfodras i enlighet med denna

författning.

2. Utrymmen för förvaring av foder är tydligt skilda åt.

3. Det finns en noggrann dokumentation om svinen och foderhanteringen.

Vilka krav ställs på djur som förs in i besättningen?

26

§

Djur som förs in i besättningen under stödperioden ska komma från

produktionsenheter

1. som följer de bestämmelser för olika typer av ekologisk animalieproduktion

som fastställs i denna författning, eller

2. som har godkänts för ekologisk produktion av ett godkänt kontrollorgan.

27 § Undantag från 26 § kan göras i följande fall:

1.

Om lämpliga ekologiskt uppfödda djur inte finns tillgängliga får icke-

ekologiskt uppfödda djur köpas in i begränsad omfattning för avel som ett

komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av besättningen.

2. Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra

med djurens hälsa, med olyckshändelser eller med katastrofer, får besättningen

förnyas eller ges en ny sammansättning med icke-ekologiskt uppfödda djur när

lämpliga djur inte finns tillgängliga.

Vilka krav ställs på djurmiljön?

28 § Djur får inte hållas bundna. När det är berättigat för djurens säkerhet får

enskilda djur hållas bundna under en begränsad tidsperiod. Som ett undantag får

nötkreatur i byggnader uppförda innan den 24 augusti 2000 hållas bundna under

förutsättning att de får tillgång till regelbunden rastning.

Vid nybyggnad eller omfattande till- eller ombyggnad ska lösningar väljas som

garanterar daglig rastning.

29 § Med regelbunden rastning avses daglig utevistelse under en maximalt utsträckt

tid före och efter betesperioden. Vid rastning utomhus ska hänsyn tas till om detta är

lämpligt med hänsyn till djurens välbefinnande och markens tillstånd.

25

SJVFS 2009:24

30 § Alla djur ska ha tillgång till bete och kunna använda detta när djurens

välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta. För tjurar över ett år medges

undantag om dessa hålls i rastgård utomhus.

Ungtjurar, som är anmälda till slakt, får hållas inne fram till slaktdatum dock

längst till den 15 juni i Götaland och till den 1 juli i Svealand och Norrland.

Länsstyrelsen kan medge undantag från dessa datum om slaktköerna är långa.

31 § Moderdjur ska ges möjlighet till avskildhet vid förlossning.

32 § Suggor ska ges möjlighet att böka. För bökning kan olika material användas.

Under den varma årstiden ska svinen ha tillgång till gyttjebad eller annan vatten-

svalka.

33 § Suggor ska hållas gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och

under digivningsperioden.

34 § Avvänjning av smågrisar får inte ske tidigare än vid 40 dagars ålder.

35 § Kalvar, lamm och killingar ska ges möjlighet att dia under åtminstone hela

råmjölksperioden.

36 § Kalvar får inte hållas enskilt i boxar när de är äldre än en vecka. I undantagsfall

kan kalv hållas ensam. Boxen måste då vara avsedd för minst två kalvar.

37 § Djuren ska ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats, som ska bestå av helt

golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet ska bestå av halm eller annat

lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter

som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med

bilaga 5.

38 § Byggnader avsedda för djur ska ha släta men inte hala golv. Minst halva den

totala golvytan ska vara av helt golv, d.v.s. inte bestå av spalt eller nät. Med ”minst

halva den totala golvytan” avses halva minimiytan enligt bilaga 7.

39 § I bilaga 7 angivna måttbestämmelser ska tillämpas vid nybyggnation. För

byggnader, som uppförts före den 24 augusti 1999 och som uppfyllde då gällande

svenska regler för ekologisk produktion, medges undantag till och med den 31

december 2010.

Vilket foder ska djuren ha?

40 § Djuren ska födas upp på ekologiskt odlat foder, som huvudsakligen odlats på

produktionsenheten. Detta innebär att för idisslare ska minst 90 procent av fodret,

räknat på årligt foderintag, vara ekologiskt odlat foder. För grisar är motsvarande

andel 80 procent.

För jordbrukare som 2005 eller 2006 har gått in i åtagande, utökat åtagande så att

åtagandeperioden förlängdes eller lagt till djurhållning till åtagandet gäller istället

26

SJVFS 2009:24

följande andelar ekologiskt odlat foder från och med den 15 maj 2008. Nötkreatur,

får och getter ska födas upp på ekologiskt odlat foder. För grisar gäller följande:

1. Under perioden från och med den 15 maj 2008 till och med den 31 december

2008 får högst 10 procent foder som inte är ekologiskt odlat användas.

2. Under 2009 får högst 10 procent foder som inte är ekologiskt odlat användas.

3. Under 2010 får högst 5 procent foder som inte är ekologiskt odlat användas.

Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden,

kan Jordbruksverket tillåta en högre andel konventionellt foder under en begränsad

period och för ett särskilt område. (SJVFS 2008:16)

40 a §⁹har upphävts genom (SJVFS 2009:24).

41 § Fodermängder beräknas i kilo torrsubstans.

42 § Minst 75 procent av det dagliga foderintaget ska vara ekologiskt odlat foder.

43 § Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får endast användas för

djurfoder om de finns förtecknade i bilaga 8 (foderråvaror av vegetabiliskt ursprung)

och enbart om de framställs eller bereds utan användning av kemiska lösningsmedel.

44 § Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekologiskt

producerade) får endast användas om de finns förtecknade i bilaga 8.

Hur mycket grovfoder ska djuren ha tillgång till?

45

§

Under betesperioden ska betet för idisslare utgöra minst hälften av

grovfoderintaget.

46 § Minst 60 procent av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen till

idisslare ska utgöras av grovfoder. Tidigt i laktationen, under en period på högst

tre månader, får grovfoderandelen sänkas till 50 procent.

47 § Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för svin.

Vilket foder ska kalvar, lamm, killingar och smågrisar ha?

48 § Utfodring av kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska baseras på naturlig

mjölk, företrädesvis modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en

minimiperiod som är 90 dagar för kalvar, 45 dagar för lamm och killingar och

40 dagar för grisar.

Vilka fodertillsatser får användas?

49 § Endast produkter som förtecknas i bilaga 9 får användas som tillsatser

respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

⁹ Senaste lydelse SJVFS 2008:16.

27

SJVFS 2009:24

50 § För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som förtecknas i

bilaga 8 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) och bilaga 9 (avsnitt spårelement

samt avsnitt vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad

verkan) användas för djurfoder.

51 § Endast produkter som förtecknas i bilaga 9 (enzymer, mikroorganismer,

bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel samt processtekniska

hjälpmedel för foder) får användas i djurfoder för de ändamål som anges för

ovannämnda kategorier.

Vilka åtgärder ska vidtas om djuren blir sjuka?

52 § Djur som visar tecken på sjukdom eller skada ska omgående tas om hand och

ges erforderlig vård. Brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring som kan ha

orsakat hälsostörningar ska omedelbart åtgärdas.

53 § Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel eller kemiska

bekämpningsmedel får inte utföras. När det är påkallat av veterinärmedicinska skäl

är dock behandling med vaccin eller bedövningsmedel tillåten.

54 § Veterinärmedicinska läkemedel ska användas i jordbruk med ekologisk

produktion i enlighet med följande principer:

1. Under förutsättning att fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt, med undantag av

antibiotika, och växtessenser), homeopatiska produkter (t.ex. vegetabiliska och

animaliska ämnen eller mineraler) samt foderråvaror av mineraliskt ursprung,

spårelement och vitaminer enligt bilagorna 8 och 9 har en effektiv terapeutisk verkan

på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för, ska dessa

hellre användas än kemisk-syntetiskt framställda veterinärmedicinska läkemedel eller

antibiotika.

2. Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller sannolikt

inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada och behandling

är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret, får kemisk-syntetiskt

framställda veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika användas.

55 § Hälsojournal ska föras över alla skador och sjukdomar, deras behandling och

behandlingsresultat. Även förebyggande behandlingar ska dokumenteras. Uppgifter

om slakt, levandedjursbesiktning och mjölkbedömning ska journalföras. I hälso-

journalen ska alla djur eller djurgrupper kunna identifieras.

När veterinärmedicinska läkemedel används ska produkttypen tydligt anges i

hälsojournalen tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering,

behandlingssätt, behandlingens längd och karenstid.

Vad gäller för fortplantning och operativa ingrepp?

56 § Artificiell insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller

hjälp till fortplantning (t.ex. embryoöverflyttning) är förbjudna.

57 § Andra operativa ingrepp än märkning, nosringning av tjurar, kastrering och

avhorning är endast tillåtna om de är påkallade av veterinärmedicinska skäl.

28

SJVFS 2009:24

Åtgärder för minskat kväveläckage

Vad krävs för att man ska få ersättning?

58 § För att få ersättning för fånggröda eller vårbearbetning måste en areal

motsvarande minst 20 procent av jordbruksföretagets vårsädesareal i Skåne,

Blekinge, Hallands, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län odlas med fånggröda

eller vårbearbetas. Vardera åtgärd måste omfatta motsvarande minst 20 procent av

vårsädesarealen för att ersättning ska kunna lämnas för åtgärden. Därutöver ersätts

ytterligare redovisad areal fånggröda eller vårbearbetning. (SJVFS 2004:10)

– Fånggröda

Vilka krav finns på sådd och etablering av fånggröda?

59 § Fånggrödan ska sås med en för arten och syftet med odlingen normal

utsädesmängd.

60 § Utsädet vid sådd av fånggröda ska utgöras av

1. vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter då fånggröda sås in i

huvudgrödan. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbalj-

växter.

2. höstråg eller westervoldiskt rajgräs då fånggrödan sås efter skörd av potatis,

rotfrukter eller grönsaker. (SJVFS 2007:51)

61 § Fånggröda ska sås i samband med sådd av huvudgrödan eller senast det datum

som framgår av 1 kap. 4 b § första stycket, med undantag för fånggröda som sås efter

potatis, rotfrukter eller grönsaker. (SJVFS 2007:51)

62 § Om fånggrödan är höstråg ska den sås snarast efter skörd av huvudgrödan,

dock senast

1. den 15 september i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, respektive

2. den 1 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Om fånggrödan är westervoldiskt rajgräs ska den sås snarast efter skörd av

huvudgrödan, dock senast den 15 augusti. (SJVFS 2007:51)

63 § Om etableringen av fånggrödan är otillräcklig med hänsyn taget till lokala

förhållanden samt väderlek lämnas ingen ersättning för fånggröda.

När får fånggrödan brytas?

64 § Fånggrödan får brytas tidigast

1. den 10 oktober i Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, respektive

2. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Fånggröda som sås efter potatis, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast

den 1 januari.

29

SJVFS 2009:24

Användning av fånggröda

65 § Fånggrödan får inte utnyttjas för slåtter, bete eller annan produktion förrän efter

tidigaste datum för brytning. Fånggröda höstråg får inte övergå till huvudgröda

höstråg året efter aktuellt stödår. (SJVFS 2007:51)

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

66 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska bekämp-

ningsmedel spridas i fånggrödan fram till datum för brytning enligt 64 §.

– Vårbearbetning

Vad kan man få ersättning för?

67 § Ersättningsberättigande areal får utgöras av mark som inte jordbearbetas efter

skörd fram till och med den 31 december under aktuellt stödår och på vilken vårsådd

sker senast den 15 juni året efter det aktuella stödåret. (SJVFS 2005:10)

68 § Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning.

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

69 § Efter skörd av huvudgrödan får inte gödselmedel eller kemiska bekämpnings-

medel spridas på den ersättningsberättigande arealen förrän tidigast den 1 januari året

efter aktuellt stödår.

Miljövänlig vallodling

Vilka villkor finns?

69 a § All den areal slåtter- och betesvall samt flerårig frövall som odlas på

jordbruksföretaget utanför de områden som anges i 3 kap 1 § i LBU-förordningen

ska skötas enligt stödreglerna. (SJVFS 2005:10)

69b § Vallen ska ligga obruten minst tre vintrar i följd. (SJVFS 2005:10)

69c § Vallen ska årligen betas eller slås. Skörden ska föras bort. (SJVFS 2005:10)

69d § Inom vallen är det inte tillåtet att sprida kemiska bekämpningsmedel. (SJVFS

2005:10)

Skötsel av våtmarker och småvatten

Vad kan man få ersättning för?

70 § Ersättning för skötsel av våtmarker och småvatten kan lämnas för våtmarker

och småvatten som har besiktigats av länsstyrelsen innan anläggningen påbörjats och

30

SJVFS 2009:24

som länsstyrelsen har godkänt efter det att anläggningen färdigställts. Länsstyrelsen

fastställer den areal som omfattas av åtagandet.

Länsstyrelsen får, innan anläggningen påbörjats, besluta om särskilda villkor

såsom:

1. Utformning av dammvallen och dess släntlutning.

2. Hur dammvallen ska smälta in i omgivningen.

3. Var och hur schaktmassorna ska placeras.

4. Vid vilken tidpunkt våtmarken senast ska vara färdigställd och

godkänd. (SJVFS 2006:3)

Vilken skötsel krävs?

71 § Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras

funktion består under hela stödperioden.

72 § Igenväxningsvegetation ska tas bort i den utsträckning som länsstyrelsen

bestämmer.

73 § Om tilläggsersättning lämnas ska den avslagna växtligheten föras bort från

våtmarken eller småvattnet, om inte länsstyrelsen bestämmer annat.

Vilka förbud finns?

74 § Inom våtmark eller småvatten är det inte tillåtet att sprida gödselmedel,

bekämpningsmedel eller, om inte länsstyrelsen bestämmer annat, kalk.

Länsstyrelsen får, innan anläggningen påbörjats, besluta om särskilda villkor

såsom:

1. Förbud mot fisk- och kräftodling samt mot utfodring av fiskar och

kräftor.

2. Förbud mot att helt tömma våtmarken eller småvattnet. (SJVFS 2003:44)

Skyddszoner

Hur stor ska skyddszonen vara?

75 § Den sträcka av skyddszonsskiftet som gränsar mot ett vattenområde ska vara

minst 20 m lång. Med vattenområde avses vattendrag, sjö, hav eller damm.

Anläggning av skyddszon

76 § Skyddzonen ska sås senast det datum som framgår av 1 kap. 4 b § första stycket

det första året i åtagandeperioden.

Växtligheten på skyddszonen ska utgöras av vallgräs eller vallgräs i blandning

med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av

vallbaljväxter. Sådden ska ske med en för arten och syftet med odlingen normal

utsädesmängd.

Skyddszon som redan är etablerad vid stödperiodens början omfattas inte av

kravet på sådd. (SJVFS 2007:51)

31

SJVFS 2009:24

77 § Anlagd skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela stödperioden.

Skadad eller utgången växtlighet ska repareras.

Spridning av gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel

78 § Inom skyddszonen är det inte tillåtet att sprida gödselmedel eller kemiska

bekämpningsmedel.

Skörd och brytning av skyddszon

79 § Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli, och skörden

ska föras bort. Växtligheten på skyddszonen får betas under hela betessäsongen.

Växtligheten på skyddszonen får inte användas till utsädesproduktion.

80 § Det sista året i stödperioden får skyddszonen brytas tidigast

1. den 1 september i Dalarnas och Gävleborgs län,

2. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro

och Västmanlands län,

3. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och

Västra Götalands län, och

4. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

Miljövänlig odling av bruna bönor

Vilken mark ingår i åtagandet?

81 § All areal bruna bönor som odlas på jordbruksföretaget ska skötas enligt

stödreglerna.

Vad gäller för växtskydd och växtnäring?

82 § Kemiska bekämpningsmedel mot insekter eller svamp får inte användas.

83 § Kväve får endast tillföras med högst 30 kg per hektar som en startgiva i direkt

anslutning till sådd.

84 § Sökanden ska årligen upprätta en växtodlingsplan. Planen ska innehålla

1. tillförd mängd kväve, och

2. tidpunkt för tillförseln.

Redovisningen ska göras skiftesvis.

Vad gäller för jordbearbetning och bekämpning av ogräs?

85 § Bruna bönor ska odlas i rader med sådant radavstånd att mekanisk ogräs-

bekämpning kan utföras. Annan jordbearbetning än mekanisk ogräsbekämpning får

inte göras på aktuella skiften före den 15 november. Detta gäller dock inte om en

höstsådd gröda sås samma år.

32

SJVFS 2009:24

Miljövänlig odling av sockerbetor

Vilken mark ingår i åtagandet?

86 § All areal sockerbetor som odlas på jordbruksföretaget ska skötas enligt

stödreglerna.

87 § Ersättning för miljövänlig odling av sockerbetor får inte lämnas för mark för

vilken jordbrukaren får ersättning för ekologiska produktionsformer.

Vad gäller för växtskydd och bekämpning av ogräs?

88 § Kemiska bekämpningsmedel får endast användas i odlingen före den 1 augusti.

89 § Vid det första tillfället då man behandlar skiftet med kemiska bekämpnings-

medel mot ogräs (herbicider) får man använda bredspridningsteknik. Efterföljande

herbicidbehandlingar på skiftet ska göras med bandspridningsteknik.

90 § På varje skifte ska det finnas en kontrollruta som ska vara representativ för

skiftet. Kontrollrutan ska vara tydligt utmärkt på skiftet. Den ska vara minst 6 meter

bred och 10 meter lång.

Kontrollrutan ska finnas på samma plats under den tid sockerbetor odlas på

skiftet.

I kontrollrutan får ogräs inte bekämpas mekaniskt eller med bredspridningsteknik.

Högväxta ogräs får slås av efter den 1 juli. Höjden på ogräset efter sådan avslagning

får inte understiga 20 cm.

91 § Undantag från kravet på kontrollruta enligt 90 § gäller om skiftet ingår i ett

åtagande för ekologiska produktionsformer.

Hur ska man ta hand om skörderesterna?

92 § Sockerbetsblasten ska brukas ned eller föras bort senast en vecka efter det att

skörden avslutats på skiftet.

--------------------------

Denna författning¹⁰ träder i kraft den 19 mars 2003.

--------------------------

Denna författning¹¹ träder i kraft den 8 augusti 2003.

--------------------------

¹⁰ SJVFS 2003:16

¹¹ SJVFS 2003:44

33

SJVFS 2009:24

Denna förf attning¹² träder i kraft den 1 april 2004.

--------------------------

Denna förf attning¹³ träder i kraft den 10 mars 2005 men ska tillämpas från

den 1 januari 2005.

--------------------------

Denna förf attning¹⁴ träder i kraft den 20 maj 2005.

--------------------------

Denna förf attning¹⁵ träder i kraft den 15 juni 2005.

--------------------------

Denna författning¹⁶ träder i kraft den 17 februari 2006 men ska tillämpas från

den 1 januari 2006.

--------------------------

Denna förf attning¹⁷ träder i kraft den 18 april 2006.

--------------------------

Denna förf attning¹⁸ träder i kraft den 15 juni 2006.

--------------------------

Denna förf attning¹⁹ träder i kraft den 15 september 2006 men ska tillämpas från

den 1 januari 2006.

--------------------------

¹² SJVFS 2004:10

¹³ SJVFS 2005:10

¹⁴ SJVFS 2005:28

¹⁵ SJVFS 2005:41

¹⁶ SJVFS 2006:3

¹⁷ SJVFS 2006:29

¹⁸ SJVFS 2006:53

¹⁹ SJVFS 2006:70

34

SJVFS 2009:24

Denna författning²⁰ träder i kraft den 1 juli 2007 men ska tillämpas från

den 1 januari 2007. I fråga om ersättning avseende tid före den 1 januari 2007 gäller

äldre föreskrifter.

--------------------------

Denna författning²¹ träder i kraft den 15 maj 2008. I fråga om 4 kap. 40 a § ska

den tillämpas från och med den 1 januari 2008.

--------------------------

Denna förf attning²² träder i kraft den 1 april 2009. De nya bestämmelserna ska

dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2009.

MATS PERSSON

Maria

Durling

(Miljö-

och

regionalstödsenheten)

²⁰ SJVFS 2007:51

²¹ SJVFS 2008:16

²² SJVFS 2009:24

35

SJVFS 2009:24

Bilaga 1 och 2 har upphävts genom (SJVFS 2005:10).

Bilaga 3

Definitioner av värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement som redovisas nedan

gäller även att samtliga till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga

mekaniseringen av jordbruket, d.v.s. före 1940.

Jordbrukaren ska ha rätt att bedriva skötsel av samtliga landskapselement som ingår i

skötselåtagandet.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 7 träd ursprungligen planterade längs en

väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig. Renar

inkluderas.

I landskapselementet Allé får inte landskapselementet Hamlat

träd räknas separat för erhållande av ersättning.

Brukningsväg

Väg utan asfalt eller oljegrus som använts eller används för

transporter inom gården. Renar och eventuellt dike inkluderas.

I landskapselementet Brukningsvägar får inte landskaps-

elementet Öppet dike räknas separat för erhållande av

ersättning.

Brunn, källa

Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig

konstruktion av trä eller sten. Omgivande ren inkluderas.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör

samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden

består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytter-

väggar och omgivande ren inkluderas.

Landskapselementet Byggnadsgrund får inte räknas separat för

erhållande av ersättning när det ligger på landskapselementet

Åkerholme.

36

SJVFS 2009:24

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar, ovan jord, enligt kulturminneslagen med

kringliggande skydds- eller fornlämningsområde.

Landskapselementet Fornlämningslokal får inte räknas separat

för erhållande av ersättning när det ligger på landskaps-

elementet Åkerholme.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och

betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdesgårdar.

Renar inkluderas.

I landskapselementet Fägata får inte landskapselementen

Stenmur, Gärdesgård av trä och Brukningsväg räknas separat

för erhållande av ersättning.

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga

ute boskap. Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av

trä t.ex. bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja

eller ståltråd. Angränsande renar och eventuell grind

inkluderas.

Landskapselementet Gärdsgård av trä får inte räknas separat

för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet

Fägata.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i

hamling. En skyddszon där konkurrerande vegetation kan

skada trädet inkluderas.

Landskapselementet Hamlat träd får inte räknas separat för

erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementen

Hamlade pilar som ingår i rader, Allé eller Solitärträd.

Jordvall, gropvall Vall av jord eller stenblandad jord uppförd som gräns eller

hägnad. Renar och parallellt grävt dike inkluderas.

Landskapselementet Jordvall, gropvall får inte räknas separat

för erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementen

Hamlade pilar som ingår i rader.

Läplantering

Långsträckta täta rader av träd eller träd och buskar omgivna

av åkermark. Läplanteringen är gjord som skydd mot vind och

jorddrift. Renar inkluderas.

Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskaps-

elementet Läplantering.

37

SJVFS 2009:24

Småvatten

Mindre vattensamling som huvudsakligen varit nyttjad för

agrara verksamheter. Anlagt, alternativt utgörs av en naturlig

vattensänka eller naturbildat småvatten med en areal mindre

än 0,1 ha, som ständigt håller ytvatten eller fuktig markyta.

Omgivande ren inkluderas.

Landskapselementet Småvatten får inte räknas separat för

erhållande av ersättning när det ligger i landskapselementet

Åkerholme.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Renar inkluderas.

Landskapselementet Odlingsröse, Stentipp får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ligger i landskaps-

elementet Åkerholme.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Pilträd, eller andra liknande träd, ursprungligen planterade i

rad på en jordvall eller längs en väg. Pilträden är präglade av

hamling. Renar inkluderas.

Landskapselementet Hamlade pilar som ingår i rader får vid

beräkning av ersättning inte samtidigt tas upp som landskaps-

elementen Allé eller Hamlat träd.

Ren mellan

åkerskiften

Gräsbärande ren mellan åkerskiften som utgör eller har utgjort

fast gräns mellan skiften eller brukningsenheter.

Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ingår i landskaps-

elementen Läplantering eller Trädrad, buskrad.

Solitärträd

Enstaka fristående träd i åkermark. En skyddszon om minst

2 meters radie runt stammen inkluderas. Trädets skyddszon

ska vara helt omgiven av åkermark.

Landskapselementet Hamlat träd får inte, vid beräkning av

ersättning, tas upp samtidigt som landskapselementet

Solitärträd.

Stenmur

Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller

stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren

är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten.

Omgivande renar inkluderas.

Landskapselementet Stenmur får inte räknas separat för

erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet

Fägata.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Hässja av huvudsakligen traditionell träkonstruktion som är i

bruk.

38

SJVFS 2009:24

Trädrad, buskrad

Långsträckt anlagd, hävdad räcka av ädla lövträd eller

taggbuskar och bärande buskar i anslutning till åkermark.

Växterna bildar en sammanhängande rad. Renar inkluderas.

Denna typ av landskapselement förekommer endast i

fullåkersbygd.

Landskapselementet Ren mellan åkerskiften får inte räknas

separat för erhållande av ersättning när det ingår i

landskapselementet Trädrad, buskrad.

Liten svårbrukad

åker

Åker som till sin storlek är högst 0,3 hektar och varaktigt

avgränsad av diken, vägar, hägnader, naturformationer etc.

Omgivande renar inkluderas.

Åkerholme

Fastmarksimpediment helt omgivet av åkermark. Arealen är

minst 100m² och högst 0,1 hektar.

Landskapselementet Åkerholme ska för beräkning av

ersättning dominera om det på sig bär någon av

landskapselementen Odlingsröse, stentipp, Byggnadsgrund

och Fornlämningslokal, Småvatten eller Överloppsbyggnad.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering av åkermark.

Diket är vattenförande någon del av året. Renar inkluderas.

Landskapselementet Öppet dike får inte räknas separat för

erhållande av ersättning när det ingår i landskapselementet

Brukningsväg.

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare

markanvändning/hushållning. Byggnaden ska ha fungerande

tak och i övrigt exteriört autentiskt utseende. Det område kring

en byggnad som är avgörande för dess bevarande inkluderas.

Byggnad som används för boende eller som är viktig för

företags produktion är inte att betrakta som en överlopps-

byggnad.

Landskapselementet Överloppsbyggnad får inte räknas separat

för erhållande av ersättning när det ligger i landskapselementet

Åkerholme.

39

SJVFS 2009:24

Bilaga 4

Skötselåtgärder som krävs för vissa värdefulla landskapselement

Värdefullt

landskapselement

Skötselåtgärder

Allé

Lövträd är fria från stamskott och i förekommande fall

beskurna. Utgångna träd ersätts.

Brukningsväg

Vägbanor och förekommande diken är underhållna och

fungerande.

Brunn, källa

Eventuellt lock, uppfordringsanläggning etc. är underhållen.

Fägata

Hägnaderna är underhållna i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen och förekommande grind

är underhållen och användbar.

Gärdsgård av trä

Gärdsgården är underhållen i teknik och material som

traditionellt förekommer i regionen. Eventuell grind är

underhållen och användbar.

Hamlat träd

Trädet är hamlat på det sätt och med det intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Läplantering

Utgångna träd och buskar ersätts.

Hamlade pilar

som ingår i rader

Träden är beskurna med en teknik och de intervall som är

traditionellt förekommande i regionen. Utgångna träd ersätts.

Stenmur

Muren underhålls och eventuella skador som uppkommit

under året åtgärdas. Eventuell grind är underhållen och

användbar.

Traditionell

hässja eller

storhässja i bruk

Årlig slåtter med bruk av hässjorna. Hässjorna underhålls.

Trädrader,

buskrader

Trädrader och buskrader hålls täta. Buskar är föryngrings-

beskurna. Skötseln sker enligt av länsstyrelsen fastställda

skötselkrav.

Liten svårbrukad

åker

Åkerns fältform är bevarad.

Öppet dike

Diket är i funktion och rensas vid behov.

40

SJVFS 2009:24

Bilaga 5

Gödsel- eller jordförbättringsmedel

Allmänna villkor för alla produkter:

- får endast användas enligt bestämmelserna i denna författning, samt

- får endast användas enligt övriga svenska bestämmelser om gödselmedel.

Villkor för användning av gödsel från djur som inte hålls ekologiskt

• Gödsel från fjäderfä i bur och pälsdjur i bur räknas som intensiv djurproduktion

och får inte i något fall användas i ekologisk odling.

• Gödsel från specialiserad slaktsvinsproduktion och specialiserad produktion av

nöt i spaltgolvsboxar räknas som intensiv djurproduktion och får inte användas.

Under förutsättning att djuren hålls på jordbrukarens egna produktionsenhet och

är jordbrukarens egna räknas inte produktionen som intensiv och gödseln får

användas.

• Gödsel från slaktsvinsproduktion i ströbäddsboxar får användas.

• Komposterad stallgödsel, obehandlad stallgödsel, torkad stallgödsel, flytande

gödsel och torkad fjäderfägödsel får användas endast om villkor om djurtäthet för

att räknas som extensiv djurhållning är uppfyllt.

• Vid kontroll ska jordbrukaren kunna visa att det under odlingsperioden har funnits

behov av att använda gödsel från djur som inte hålls ekologiskt.

41

SJVFS 2009:24

Följande produkter får användas.

Torv

Får endast användas till trädgårdsgrödor.

Leror T.ex.

perlit,

vermikulit.

Avfall från svampodling

som inte är ekologisk

Det ursprungliga odlingssubstratet får endast bestå av de

produkter som finns upptagna i denna bilaga.

Exkrement från

maskar (maskkompost)

och insekter

Produkter och

biprodukter av

vegetabiliskt ursprung

Produkter och biprodukter som inte är ekologiskt

producerade, t.ex. malda kakor från oljeväxter, skal från

kakaobönor, maltgroddar, äppelrester.

Sågspån och träflis

Får endast användas om det kommer från trä eller virke

som inte behandlats kemiskt efter avverkningen.

Komposterad bark

Får endast användas om det kommer från trä eller virke

som inte behandlats kemiskt efter avverkningen.

Träaska

Får endast användas om det kommer från trä eller virke

som inte behandlats kemiskt efter avverkningen.

Mjukt malet råfosfat

Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor.

Aluminium-

kalciumfosfat

Får inte innehålla mer kadmium än 90 g/ton fosfor.

Får endast användas på basiska jordar (pH > 7,5).

Vinasse och

vinasseextrakt

Vinasse från salmiakproduktion är inte tillåtet.

Naturligt förekommande

kalciumkarbonater

T.ex. krita, märgel, pulveriserad kalksten, algkalk,

fosfathaltig krita.

Naturligt förekommande

kalcium- och

magnesiumkarbonater

T.ex. dolomitkalk, pulveriserad magnesiumhaltig

kalksten.

Magnesiumsulfat T.ex.

kieserit.

Kalciumsulfat

T.ex. gips. Endast naturligt förekommande.

Stenmjöl

42

SJVFS 2009:24

Följande produkter får endast användas om jordbrukaren vid kontroll kan visa att det

har funnits behov av att använda produkten.

Komposterat eller

fermenterat hushållsavfall

Produkt från källsorterat hushållsavfall som

komposterats eller genomgått anaerob fermentering

för biogasproduktion. Endast vegetabiliskt och

animaliskt avfall. Producerat i ett slutet och

kontrollerat insamlingssystem som godtagits av

Jordbruksverket. Högsta tillåtna koncentration i mg/kg

torrsubstans: kadmium 0,7, koppar 70, nickel 25,

bly 45, zink 200, kvicksilver 0,4, krom (total) 70,

krom (VI) 0 (detektionsgräns). Endast under en period

som löper ut den 31 mars år 2006.

Komposterad eller

fermenterad blandning av

vegetabiliskt material som

inte är ekologiskt

producerat

Produkt från blandning av vegetabiliskt material som

komposterats eller genomgått anaerob fermentering

för biogasproduktion.

Guano

Produkter eller biprodukter

av animaliskt ursprung från

djur som inte är ekologiskt

hållna

Blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, avfettat

benmjöl, fiskmjöl, köttmjöl, fjäder-, hår- och

"chiquette"-mjöl, ull, päls, hår, mjölkprodukter. För

päls är högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg

torrsubstans 0 (detektionsgräns).

Alger och därav beredda

produkter

Får endast användas om det framställts genom:

1.

fysisk bearbetning, t.ex. torkning, frysning,

malning,

2. extraktion med vatten eller utspädda syror eller

alkaliska lösningar,

3. fermentation.

Kalk från socker-

framställning

Biprodukt

Industrikalk från produktion

av vakuumsalt

Biprodukt från produktion av vakuumsalt från

saltfyndigheter i berg.

Basiskt slagg

T.ex. Thomasfosfat och Thomasslagg.

Råkaliumsalt T.ex.

kainit,

sylvinit.

Kaliumsulfat eventuellt

innehållande magnesiumsalt

Framställt av råkaliumsalt genom fysikalisk

extraktion.

Kalciumklorid

Lösning av kalciumklorid. För behandling av blad på

äppelträd efter konstaterad kalciumbrist.

Rent svavel

43

SJVFS 2009:24

Spårämnen

Bor, kobolt, koppar, järn, mangan, molybden, zink.

Natriumklorid

Endast stensalt är tillåtet.

(SJVFS 2007:51)

44

SJVFS 2009:24

Bilaga 6

Produkter för bekämpning av växtskadegörare

Produkter som undantagsvis får användas för bekämpning av växtskadegörare.

Produkterna ska vara godkända att använda av Kemikalieinspektionen eller vara

undantagna från ett sådant godkännande.

Pyretriner utvunna ur

Tanacetum (Chrysanthemum)

cinerariaefolium

Insektsmedel. Eventuellt innehållande piperonylbut-

oxid som synergist.

Preparat baserade på

Azadirachta indica (nim)

Insektsmedel. Får endast användas på prydnads-

växter.

Bivax

Får användas som sårbalsam.

Feromoner

Endast i fällor och dispensrar. Endast i syfte att

bestämma antalet skadegörare.

Koppar(II)oxiklorid

Kopparhydroxid

Medel mot svamp. Högst 6 kilo koppar får användas

per hektar och år. Får endast användas om

jordbrukaren vid kontroll kan visa att det har funnits

behov av att använda produkten.

Svavel

Får användas mot svamp.

Svavelkalk

Medel mot svamp, insekter och kvalster.

Kalciumhydroxid Svampmedel.

Endast i fruktträd, bland annat i

plantskolor, för att bekämpa fruktträdskräfta,

Nectria galligena.

Kaliumbaserade fettsyror

(såpor)

Medel mot svamp och insekter.

Preparat innehållande

naturligt förekommande

patogener hos

växtskadegörare

Till exempel Bacillus thuringiensis, etc.

Vegetabiliska och animaliska

oljor

Medel mot insekter, kvalster och svamp,

groddhämmare.

Paraffinolja

Medel mot insekter och kvalster.

Lecitin

Medel mot svamp.

Gelatin

Medel mot insekter.

Hydrolyserade proteiner

Lockämne. Endast för användning i enlighet med

godkända användningsmetoder tillsammans med

andra lämpliga produkter i denna bilaga.

Diammoniumsulfat

Lockämne som endast används i fällor.

Järn(III)fosfat

Medel mot sniglar. Endast för spridning på marken

45

SJVFS 2009:24

mellan odlade plantor.

(SJVFS 2007:51)

46

SJVFS 2009:24

Bilaga 7

Byggnader för nötkreatur, får och grisar

Utrymme inomhus

(nettoutrymme tillgängligt

för djuren)

Utrymme utomhus

(rastgård, ej betesmark)

Minsta levande

vikt (kg)

m²/djur

m²/djur

Nötkreatur

högst 100

högst 200

högst 350

högst 500

mer än 500

1,5

2,5

4,0

5,0

minst 1 m²

/100kg

1,1

1,9

3,0

3,7

minst 0,75 m²

/100 kg

Mjölkkor

6,0

4,5

Avelstjurar

10

30

Får och getter

lamm och killingar

1,5

0,35

2,5

0,5

Modersuggor med

upp till 40 dagar

gamla smågrisar

7,5

2,5

Slaktsvin

högst 50

högst 85

högst 110

0,8

1,1

1,3

0,6

0,8

1,0

Smågrisar

över 40 dagar

och högst 30 kg

0,6

0,4

Avelsgrisar suggor

Avelsgrisar galtar

2,5

6,0

1,9

8,0

47

SJVFS 2009:24

Bilaga 8

Foderråvaror

1. Foderråvaror av vegetabilisk ursprung

Spannmål, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Havre

havregryn, havrefodermjöl, kli av skalad havre, havreskal och

havrekli

Korn kornprotein

och

kornfodermjöl

Riskorn riskross,

riskli,

risgroddar och expeller

Hirskorn

Rågkorn

rågfodermjöl, rågskalmjöl och rågkli

Durra

Vete

vetefodermjöl, veteskalmjöl, veteglutenfoder, vetegluten,

vetekli och vetegroddar

Speltvete

Rågvete

Majs

majsfodermjöl, majskli, majsgroddar, expeller,

majsgroddsexpeller och majsgluten

Maltgroddar

Drav

Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i

denna kategori:

Rapsfrö

rapsexpeller och rapsskal

Sojabönor rostade

sojabönor,

sojabönsexpeller och sojabönskal

Solrosfrön och

expeller

Bomullsfrön

och expeller

Linfrön och

expeller

Sesamfrön

och expeller

Palmkärnexpeller

Rybsfrö och

rybsfröexpeller

Pumpfröexpeller

Oliver

Olivpressmassa från fysisk extraktion av oliver och

vegetabiliska oljor från fysisk extraktion av oliver

48

SJVFS 2009:24

Frön från baljväxter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna

kategori:

Kikärter

frö, fodermjöl och kli

Evrum ervilia

frö, fodermjöl och kli

Lathyrus sativus

(foderkäringtand)

frö som genomgått lämplig värmebehandling, fodermjöl

och kli

Ärter

frö, fodermjöl och kli

Åkerbönor

frö, fodermjöl och kli

Bondbönor

frö, fodermjöl och kli

Vicker

frö, fodermjöl och kli

Lupin

frö, fodermjöl och kli

Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i

denna kategori:

Sockerbetsmassa

Torkad beta

Potatis

potatisprotein, potatisstärkelse och potatispulpa (biprodukt

från extraktion av potatisstärkelse)

Maniok

Rotknöl av sötpotatis

Tapioka

Drank

Andra frön och frukter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna

kategori:

Johannesbröd

johannesbrödmassa, johannesbrödskidor och mjöl därav

Pumpa

Citrusrester

Äpplen äppelmäsk

Kvittenfrukter

Päron

Persikor

Fikon

Valnötsexpeller

49

SJVFS 2009:24

Hasselnötsexpeller

Kakaobönskal

Ekollon

Kastanjer

Tomatrester

Druvor

druvmäsk och pressmassa från druvor

Vallfoder och grovfoder. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Lusern

lusernmjöl

Klöver

klövermjöl

Gräs

från foderväxter, gräsmjöl

Hö

Ensilage

Halm från spannmål

Rotfrukter till foder

Andra växter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Melass

Algmjöl

erhållet genom torkning och krossning. Ska vara tvättat för

att minska jodhalten

Pulver och extrakt

från växter

Vegetabiliskt

proteinextrakt

endast till ungdjur

Kryddor och örter

50

SJVFS 2009:24

2. Foderråvaror av animaliskt ursprung

Mjölk- och mejeriprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Obehandlad mjölk enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 92/46/EEG

Mjölkpulver

Skummjölk

skummjölkspulver

Kärnmjölk

kärnmjölkspulver

Vassle

vasslepulver och vasslepulver med låg sockerhalt

Vassleprotein-

pulver

extraherat genom fysisk behandling

Kaseinpulver

Laktospulver

Ostmassa

Filmjölk

Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna

kategori:

Fisk

Fiskolja

ej raffinerad

Torskleverolja ej

raffinerad

Autolysater,

hydrolysater och

proteolysater från

fisk, blötdjur eller

kräftdjur.

erhållna genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form,

enbart för ungdjur

Fiskmjöl

51

SJVFS 2009:24

3. Foderråvaror av mineraliskt ursprung

Följande ämnen ingår i denna kategori:

Natrium:

havssalt, ej raffinerat

bergssalt, obearbetat från gruva

natriumsulfat

natriumkarbonat

natriumbikarbonat

natriumklorid

Kalium:

Kaliumklorid

Kalcium:

märgel

skal av vattendjur (inbegripet ben av bläckfisk)

kalciumkarbonat

kalciumlaktat

kalciumglukonat

Fosfor:

dikalciumfosfat

avfluorerat dikalciumfosfat

avfluorerat monokalciumfosfat

mononatriumfosfat

kalciummagnesiumfosfat

kalciumnatriumfosfat

Magnesium:

magnesiumoxid (vattenfri magnesia)

magnesiumanhydrid

magnesiumsulfat

magnesiumklorid

magnesiumkarbonat

magnesiumfosfat

Svavel:

natriumsulfat

(SJVFS 2005:10)

52

SJVFS 2009:24

Bilaga 9

Fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder (Direktiv 82/471/EEG)

samt processtekniska hjälpmedel som används i foder

1. Fodertillsatser

Spårelement. Följande ämnen ingår i denna kategori:

E1 Järn:

järn(II)karbonat

järn(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat

järn(III)oxid

E2 Jod:

kalciumjodat, vattenfritt

kalciumjodat, hexahydrat

kaliumjodid

natriumjodid

E3 Kobolt:

kobolt(II)sulfat,

monohydrat och/eller heptahydrat

basiskt kobolt(II)karbonat, monohydrat

E4

Koppar:

koppar(II)oxid

basiskt koppar(II)karbonat, monohydrat

koppar(II)sulfat, pentahydrat

E5 Mangan:

mangan(II)karbonat

manganoxid och mangan(III)oxid

mangan(II)sulfat, mono- och/eller tetrahydrat

E6 Zink:

zinkkarbonat

zinkoxid

zinksulfat, mono- och/eller heptahydrat

E7

Molybden:

ammoniummolybdat, natriummolybdat

E8 Selen:

natriumselenat

natriumselenit

53

SJVFS 2009:24

Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan.

Följande ämne ingår i denna kategori:

Vitaminer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG:

- helst vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret, eller

- för grisar, syntetiskt framställda vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer.

- för idisslare, syntetiska A-, D- och E-vitaminer som är identiska med naturliga

vitaminer.

Enzymer. Följande ämnen ingår i denna kategori:

- Enzymer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

Mikroorganismer. Följande mikroorganismer ingår i denna kategori:

-

Mikroorganismer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

Konserveringsmedel. Följande ämnen ingår i denna kategori:

E 200 Sorbinsyra

E 236 Myrsyra

E 260 Ättiksyra

E 270 Mjölksyra

E 280 Propionsyra

E 330 Citronsyra

Mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra får endast användas då

vädret gör att det annars inte går att få ett säkert ensileringsresultat.

Bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel. Följande ämnen

ingår i denna kategori:

E 470 Kalciumstearat av naturlig ursprung

E 551b Silikagel

E 551c Kiselgur

E 553 Sepiolit

E 558 Bentonit

E 559 Kaolinleror

E 561 Naturliga blandningar av stearit och klorit

E 561 Vermiculit

54

SJVFS 2009:24

E 599 Perlit

Antioxidationsmedel. Följande ämnen ingår i denna kategori:

E 306 Tokoferolrika extrakt av naturligt ursprung

2. Vissa produkter som används i djurfoder

- Bryggerijäst

3. Processtekniska hjälpmedel som används i foder

Processtekniska hjälpmedel för ensilage. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Havssalt, grovt bergsalt, vassla, socker, sockerbetsmassa, mjöl av spannmål och

melass.

Enzymer, jäst och bakterier som tillåts enligt förordning (EG) nr 1831/2003 om

fodertillsatser.

(SJVFS 2006:3)

55