SJVFS 2010:5

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2010:5

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis;

Saknr

Utkom från trycket

den 16 juni 2010

Omtryck

beslutade den 10 juni 2010

Statens

jordbruksverk

föreskriver^1, med stöd av 11-13, 15 och 28 §§

utsädesförordningen (2000:1330) och 7 § förordningen (2006:817) om växtskydd

m.m. i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering av

utsädespotatis²

dels att bilaga 3 ska upphöra att gälla,

dels att 2, 3, 6, 9-10 a, 13, 15-17, 19-21, 25-28, 33, 35 c, 40 och 43 §§ samt

bilagorna 2 och 6 ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas de nya paragraferna 35 d och 43 a §§, den

nya bilagan 7 samt närmast före 35 d § en ny rubrik av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i utsädeslagen

(1976:298) och i utsädesförordningen (2000:1330). Grundläggande bestämmelser

om frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i växtskyddslagen (1972:318)

och i förordningen (1995:681) om växtskydd m.m. (SJVFS 2001:25)

Definitioner

2

§

De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318),

utsädeslagen (1976:298) och 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i

dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med

1Jfr rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex

32002L0056) senast ändrat genom kommissionens beslut 2008/973/EG (EGT L 345, 23 december 2008 s. 90, Celex

32008D0973), rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT L 323,

24.12.1969, s.1, Celex 31969L0464) rådets direktiv 2007/33/EG av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematod

och om upphävande av direktiv 69/465/EEG (EGT L 156, 16.6.2007, s. 12, Celex 32007L0033), kommissionens direktiv

92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter,

växtprodukter och andra föremål inom gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt

villkor och närmare bestämmelser om ersättande av växtpass (EGT L 4, 8.01.1993 s. 22, Celex 31992L0105), kommissionens

direktiv 93/17/EEG av den 30 mars 1993 om gemenskapsklasser för basutsädespotatis samt de villkor och beteckningar som

ska gälla för dessa klasser (EGT L 106, 30.4.1993, s. 7, Celex 31993L0017), rådets direktiv 2000/29/EEG av den 8 maj 2000

om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom

gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1, Celex 32000L0029) och kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008

om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala

och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt om saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa

lantsorter och andra sorter (EUT L 162, 21.6.2008, s. 13, Celex 32008L0062).

²

Författningen senast omtryckt SJVFS 2007:55.

SJVFS 2010:5

utsädespotatis: vegetativt förökningsmaterial av Solanum tuberosum L. (potatis)

som uppfyller fastställda krav på härstamning, kvalitet, produktionsbetingelser och

sundhet,

kategori

av

utsädespotatis: stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde,

stamutsäde: kategori av utsädespotatis som är uppdraget från meristem och

producerat enligt kraven i dessa föreskrifter eller annat utsäde som uppfyller

motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som av Statens jordbruksverk

godkänts som stamutsäde, enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som

utgångsmaterial för produktion av basutsäde,

basutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde i klass SE1 eller SE2 enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som

utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde,

bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som

är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som

hotas av genetisk utarmning,

certifieringsnummer: ett unikt och spårbart nummer som Jordbruksverket

tilldelar varje enskilt utsädesparti, även kallat SWE-nummer,

certifikatutsäde: kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller

basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis, enligt

10 a §,

brukningsenhet: företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar

av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för

produktion av potatis,

eget

utsäde: utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet

härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet ska ha odlats,

lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för

odling på samma brukningsenhet,

fält: det sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en

enda gröda,

gemenskapsklasser: basutsäde av klasser som uppfyller vissa högre ställda krav,

vilka framgår av bilaga 5,

meristem: tillväxtpunkt i skottspets med ett eller ett par bladanlag,

meristemplanta: planta uppväxande från meristem på sterilt substrat,

klonplantor: plantor uppväxande från en och samma meristemplanta,

meristemklon: samtliga sticklingar eller plantor, som genom vegetativ förökning

härstammar från ett och samma meristem,

moderknöl: knöl från vilken meristem tas,

moderplanta: planta utvecklad från rörstickling och odlad i substrat fritt från

sjukdomsalstrare,

rörstickling: på konstgjort substrat rotad stickling från meristemplanta,

skyddad

zon: ett område inom EU som av Europeiska gemenskapen (EG) har

erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att skadegöraren är

under effektiv bekämpning,

utsädesodling: odling baserad på certifierat utsäde eller på eget utsäde och som

anmälts till fältbesiktning,

utsädesparti: ”ett parti av utsädespotatis”, en avgränsad mängd potatis som

härstammar från en odling som har ett unikt referensnummer, är av samma sort

samt inte varierar överdrivet i sammansättning och utseende utan är tillräckligt

homogent. växtpass: officiell märkning, utformad enligt bilaga 6, som visar att

2

SJVFS 2010:5

föreskrivna sundhets- och kvalitetskrav vid förflyttning av växter inom EU är

uppfyllda samt

ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista

och för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den

svenska sortlistan. (SJVFS 2010:5)

Registrering

3 § Odlare eller företag som avser att odla och producera utsädespotatis ska vara

registrerade av Jordbruksverket. Ansökan om registrering ska vara Jordbruksverket

tillhanda senast den 1 mars det år odling och produktion av utsädespotatis påbörjas.

Uppgifter om ändrade bruknings- eller produktionsförhållanden eller andra

uppgifter som ligger till grund för registrering ska vara Jordbruksverket tillhanda

senast i samband med anmälan om fältbesiktning det år odling och produktion

planeras. (SJVFS 2010:5)

Anmälan om fältodling

4 § Den som avser att påbörja produktionen av nytt stamutsäde ska skriftligen

anmäla detta till Jordbruksverket senast den 1 juli det år första urval för

stamutsädesproduktion ska ske. (SJVFS 2005:81)

5 § Planerad utsädesodling ska anmälas skriftligen till Jordbruksverket senast den

20 maj (i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län senast den

1 juni). I anmälan ska lämnas sådana uppgifter att samtliga på brukningsenheten

förekommande potatisodlingar kan identifieras på ekonomisk karta samt andra

uppgifter som Jordbruksverket kan behöva för kontroll och godkännande av

odlingen. (SJVFS 2005:81)

Frihet från växtskadegörare

6 § Växtskadegörare som anges i bilaga 1 punkten A får inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga

1 punkten B får vid produktion av stam- eller basutsäde inte förekomma på

brukningsenheten eller i utsädespartiet och vid produktion av certifikatutsäde, inte

på det odlade fältet eller i utsädespartiet. Växtskadegörare som anges i bilaga 1

punkten C får inte förekomma på det odlade fältet eller i utsädespartiet.

Växtskadegörare som anges i bilaga 1 punkten D får inte förekomma på det odlade

fältet om utsädespartiet ska certifieras för saluföring till område som är skyddad zon

för växtskadegöraren ifråga.

(SJVFS 2010:5)

7 § Utsädespotatis får inte odlas på brukningsenhet

1. som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom

riskområde för potatiskräfta; utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att

smittförklaring upphävts, samt

2. där övriga växtskadegörare angivna i bilaga 1 konstaterats, om sanering inte

genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 1997:5)

8 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).

3

SJVFS 2010:5

9 § Fält där utsädesodling planeras ska före varje odlingssäsong undersökas

beträffande förekomst av potatiscystnematoder. Provtagning ska göras av

Jordbruksverket enligt provtagningsstandard i bilaga 7. Analysen ska genomföras i

Jordbruksverkets regi och enligt de anvisningar som anges i direktiv 2007/33/EG,

bilaga 2 punkt 1. (SJVFS 2010:5)

10 § Stam- eller basutsädesodling som ska certifieras får inte förläggas till

brukningsenhet där potatiscystnematoder påträffats vid undersökning genomförd i

enlighet med 9 §.

Certifikatutsädesodling får inte förläggas till fält där potatiscystnematoder

påträffats vid undersökning genomförd i enlighet med 9 §.

För att få återuppta produktion av stam- eller basutsäde då potatiscystnematoder

påträffats måste alla fält som ingår i brukningsenhetens potatiscirkulation vara

konstaterat fria från potatiscystnematoder enligt provtagningsstandard i bilaga 7.

Vid produktion av certifikatutsäde gäller emellertid kraven bara för det fält som är

avsett för utsädesproduktionen. (SJVFS 2010:5)

Utgångsmaterial och klasser av utsädespotatis

10 a § Utsädespotatis kan certifieras i någon av följande kategorier och klasser.

1. stamutsäde:

a) SS första knölgenerationen producerad i växthus eller odlingsrum efter

meristemklon,

b) S1 första fältgenerationen,

c) S2 andra fältgenerationen och S3 högst tredje fältgenerationen,

2. basutsäde:

a) SE1 högst fjärde fältgenerationen,

b) SE2 högst femte fältgenerationen och

c) E högst sjätte fältgenerationen,

3.

certifikatutsäde:

A eller B högst sjunde fältgenerationen

.

Vid brist på certifierbar vara inom EU kan Jordbruksverket dessutom medge

certifiering i den särskilda klassen U. (SJVFS 2010:5)

11 § Utgångsmaterialet för ny stamutsädesproduktion ska tas ut i fält från

sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 1997:5)

12 § Stamutsädet ska förökas enligt de krav som anges i dessa föreskrifter.

Stamutsäde kan också utgöras av utsädesparti som uppfyller motsvarande

sundhets- och kvalitetskrav och som antingen är infört från annat land inom

Europeiska unionen (EU) eller från Schweiz. Godkännande av sådant utsädesparti

som stamutsäde kan ges av Jordbruksverket efter ansökan för varje enskilt

utsädesparti. Företag som önskar sådant godkännande ska i sin ansökan till

Jordbruksverket lämna sådana handlingar som styrker att det aktuella utsädespartiet

uppfyller de sundhets- och kvalitetskrav för stamutsäde som anges i dessa

föreskrifter. Ansökan ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den 20 maj.

(SJVFS

2005:81)

4

SJVFS 2010:5

13 § Bas- och certifikatutsädesodling ska grundas på

1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller

2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning i som lägst närmast högre klass.

(SJVFS 2010:5)

Odling

14 § Olika kloner av stamutsäde ska vara åtskilda så att de inte vidrör varandra.

15 § Stamutsädesodling i klass S1 och S2 ska vara omgiven av minst 100 m skog

eller 500 m öppen terräng (i Västerbotten och Norrbotten 100 m skog respektive

300 m öppen terräng) i förhållande till

1. växthus som kan innehålla sådana bladlöss som kan sprida virus till potatis,

2. lagerhus för annan potatis än stam och basutsäde, eller

3. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass S3.

(SJVFS 2010:5)

16 § Stamutsädesodling i klass S3 ska ha ett avstånd på minst 100 m till

1. växthus som kan innehålla sådana bladlöss som kan sprida virus till potatis,

2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

3. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass SE.

(SJVFS 2010:5)

17 § Basutsädesodling ska ha ett avstånd av minst 25 m till

1. växthus som kan innehålla sådana bladlöss som kan sprida virus till potatis,

2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller

3. annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på stamutsäde eller

basutsäde. (SJVFS 2010:5)

18 § Certifikatutsädesodling ska ligga minst 10 m från potatisodling som inte är

utsädesodling.

19 § Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utöver vad som

anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar ska läggas ut åtskilda med minst 4

tomma rader och minst tre meter mellan odlingarna.

På brukningsenheter med planerad odling av stam- eller basutsäde får inga

andra potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma.

På brukningsenheter med planerad odling av certifikatutsäde får potatisodling,

som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde

som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A eller B.

Utsädesodling för planerad certifiering får endast förekomma på en och samma

brukningsenhet i olika klasser om det sker i följande kombinationer

1. S1, S2, S3, SE1 och SE2 eller

2. SE1, SE2, E och A/B. (SJVFS 2010:5)

20 § Odling av stamutsäde i klass S1 eller S2 får inte förläggas till areal där potatis

har odlats under något av de närmast föregående fyra åren.

Odling av stamutsäde i klass S3 samt bas- och certifikatutsäde får inte förläggas

till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre åren.

5

SJVFS 2010:5

I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tillåts dock

odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om då potatis odlats på

fältet under något av de närmast föregående två åren ska denna odling ha godkänts i

lägst samma klass vid fältbesiktning och varit av samma sort. (SJVFS 2010:5)

21 § Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan

jordbearbetning samt upptagning vid odling av utsädespotatis, ska före säsongens

början vara noggrant rengjorda och desinficerade. Maskiner och redskap som

används till sättning, plöjning eller annan jordbearbetning samt upptagning på en

brukningsenhet där det odlas stam- och basutsäde får användas i odling på annan

brukningsenhet endast om odlingen är en utsädesodling av samma kategori och

maskiner samt redskap därefter noggrant rengörs och desinficeras.

Maskiner och redskap som använts vid odling som inte är en vid fältbesiktning

godkänd utsädesodling av potatis, får användas vid odling av certifikatutsäde endast

om de dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats.

Intyg på att rengöring av maskiner och redskap har skett ska skriftligen skickas

in till Jordbruksverket senast i samband med fältbesiktningen. (SJVFS 2010:5)

Fältbesiktning

22 § Utsädesodling ska fältbesiktigas av Jordbruksverket. Detta gäller dock inte

sådan stamutsädesodling som inte ska certifieras. Odlingen får inte vara så

ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att bedömning av odlingens kvalitet

omöjliggörs. Blastdödning får inte företas innan fältbesiktningen har

slutförts.(SJVFS 2005:81)

23 § Vid fältbesiktning av stamutsädesodling får denna godkännas endast om den

är sorttypisk och i övrigt uppfyller kraven i bilaga 2. Odlingen kasseras som

stamutsäde om beståndet utan godtagbar anledning är luckigt eller om den rensats

på grund av stjälkbakterios. (SJVFS 2007:55)

24

§

Vid fältbesiktning av bas- och certifikatutsädesodling får plantor av

främmande sort samt sjuka plantor rensas bort före besiktningen. Detta ska ske så

tidigt som möjligt genom uppgrävning. Såväl blast som knölar ska uppsamlas och

bortföras från odlingen. Orsak till och omfattning av bortrensningen ska finnas

dokumenterad vid fältbesiktningstillfället.

Vid fältbesiktning ska undersökas och protokollföras förekomst av plantor av

främmande sort och avvikande typ samt plantor med symptom på bladrullsjuka,

krussjuka eller stjälkbakterios. Förekomsten anges i antalsprocent. Kraven för

godkännande framgår av bilaga 2. Övriga symptom av patologisk eller fysiologisk

karaktär noteras.

Virustest

25 § Innan certifiering får ske ska utsädet undersökas i särskild virustest. Om

produktionen skett i Västerbottens eller Norrbottens län, fordras dock inte virustest

för certifiering av

1. de sorter som meddelas av Jordbruksverket i särskilt beslut som publiceras på

Jordbruksverkets hemsida,

www.jordbruksverket.se

,

6

SJVFS 2010:5

2.

stamutsäde som producerats och ska odlas vidare inom samma

kontraktsbundna utsädesproduktion,

3. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

4. kontraktsbunden produktion av basutsäde av klasserna SE1 och SE2 då

utsädet återtas av den odlare som producerat utsädet.

Provtagning görs av Jordbruksverket. Analysen ska genomföras i

Jordbruksverkets regi. Undersökningen ska omfatta

1. för stamutsäde och basutsäde klasserna SE1 och SE2 minst 300 knölar per 5

hektar odling,

2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och

3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling.

Krav för godkännande framgår av bilaga 2. Minst 80 % av knölarna i ett prov

ska ha givit upphov till plantor som är bedömbara. Om detta krav inte är uppfyllt

ska ett nytt prov tas ut och testas alternativt ett omtest göras av det ursprungliga

provet. I båda fallen ska det ursprungliga resultatet ogiltigförklaras.

Om Jordbruksverket bedömer att virusspridningen varit obetydlig kan verket i

det särskilda fallet besluta att virustest inte behöver göras. (SJVFS 2010:5)

Lagring

26 § Lager-

och

sorteringslokaler

samt därtill hörande lagrings- och

sorteringsanordningar som används för utsädespotatis ska vara godkända av

Jordbruksverket. De ska inför varje säsong vara noggrant rengjorda och

desinficerade. Rengöring och desinficering ska utföras enligt anvisningar från

Jordbruksverket. Intyg på att rengöring och desinficering är genomförd ska

skriftligen skickas in till Jordbruksverket senast i samband med fältbesiktningen.

(SJVFS 2010:5)

27 § Skörden från en godkänd utsädesodling ska lagras och sorteras hos odlaren,

vid kontraktsodling alternativt hos uppdragsgivaren.

Lagerlokaler, lådor och utrustning får endast utnyttjas gemensamt för skörd från

odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande:

1. klasserna S1, S2, S3, SE1 och SE2 eller

2. klasserna SE1, SE2, E och A/B.

Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning kasserats av annan orsak än

förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematoder får dock lagras och hanteras

enligt andra stycket.

Lagras olika utsädespartier i samma lokal, ska de förvaras åtskilda. Varje parti

ska vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i förekommande fall

klonnummer. Vid lagring hos uppdragsgivaren ska märkning ske innan utsädet

lämnar odlarens brukningsenhet. (SJVFS 2010:5)

28 § Utrustning som används för lagring och sortering av utsädespotatis, rotfrukter

och lök ska före säsongens början vara noggrant rengjord och desinficerad.

Utrustning som använts för lagring och sortering av certifikatutsäde av potatis,

för rotfrukter eller lök, får under samma säsong

a. inte användas för iordningställande av stamutsäde,

b. användas för iordningställande av basutsäde endast om den dessförinnan

noggrant rengjorts och desinficerats.

7

SJVFS 2010:5

Utrustning som använts för annan potatis än skörd från vid fältbesiktning

godkänd utsädesodling eller för hantering av rotfrukter eller lök, får under samma

säsong

a. inte användas för iordningställande av stam- eller basutsäde,

b.

användas för iordningsställande av certifikatutsäde endast om den

dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats. Utrustningen får dock endast

användas inom brukningsenheten.

Intyg på att rengöring och desinficering av utrustning som används för lagring

och sortering av utsädespotatis har skett ska skriftligen skickas in till

Jordbruksverket senast i samband med fältbesiktningen. (SJVFS 2010:5)

Knölkvalitetskontroll

29 § Utsädespotatis ska för att få saluföras ha en sådan storlek att de inte kan

passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm. För potatisknölar

som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan 35 mm

ska gränserna för största och minsta storlek uttryckas i intervall av 5 mm.

Skillnaden mellan övre och nedre gräns i en storlekssortering får inte överstiga

25 mm.

Kraven på storlekssortering gäller inte klasserna SS, S1 och S2. (SJVFS

2001:25)

30 § Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Misstänks ett utsädesparti

vara frostskadat eller föreligger risk för kraftiga angrepp av Phoma- eller

Fusariumröta i partiet, får Jordbruksverket uppskjuta certifieringen i högst två

veckor. (SJVFS 2005:81)

31 § har upphävts genom (SJVFS 1997:5)

32 § Utsädespotatis får inte certifieras om den behandlats med groningshämmande

medel.

33 § För att bli certifierat ska utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som

anges i bilaga 4. Överensstämmelse med dessa krav ska kontrolleras av

Jordbruksverket.

Om Jordbruksverket vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, ska

kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200

knölar per 5 000 kg och för klass A/B 200 knölar per 10 000 kg. Jordbruksverket

har rätt att göra ombesiktning av ett tidigare besiktigat parti respektive att göra

ytterligare kontrollanalyser.

Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4

får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Jordbruksverket. Partier

som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som

utsäde får inte certifieras. (SJVFS 2010:5)

8

SJVFS 2010:5

Förpackning, märkning och försegling

34 § Vid certifieringen ska utsädet vara förpackat i emballage som godkänts av

Jordbruksverket. Säckar, storsäckar och kartonger ska vara nya. Begagnade lådor

och lastpallar samt transportmedel ska vara noggrant rengjorda och desinficerade.

Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara förslutna och förseglas

under Jordbruksverkets kontroll. De ska vara förslutna på sådant sätt att de inte kan

öppnas utan åverkan på förslutningen.

Utan hinder av andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd för

odlare inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som inte är

förslutna. (SJVFS 2007:55)

34 a § Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast omförpackas,

ommärkas och återförseglas under Jordbruksverkets kontroll. Om en förpackning

återförseglas ska månad och år eller datum för detta samt att det skett under

Jordbruksverkets kontroll framgå av växtpasset. (SJVFS 2007:55)

35 § Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara märkta med växtpass,

som uppfyller kraven i bilaga 6.

Växtpass för förpackningar av certifierad utsädespotatis som medgetts undantag

från EU:s regler enligt artikel 22 i rådets direktiv 2002/56/EG³, ska innehålla en text

som tydligt anger att utsädet uppfyller mindre strikta krav.

Märkningen ska utföras under Jordbruksverkets kontroll och utgör ett bevis på

att utsädet är certifierat. Texten på växtpasset ska vara tydligt läsbar, utan rättningar

och med outplånlig skrift. Växtpasset ska vara av självhäftande eller rivbeständigt

material, placerad på förpackningen eller fäst under plomb

på sådant sätt att det inte

kan avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. (SJVFS 2007:55)

Särskilda krav för utsäde av genetiskt modifierade sorter

35 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är

genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden

finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för

utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt kraven i bilaga 6, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på,

eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska även

framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns.

(SJVFS 2005:81)

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

35 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med

kommissionens beslut 2004/842/EG^4.

³

Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex

32002L0056) senast ändrat genom kommissionens beslut 2005/908/EG (EGT L 329, 16 december 2005 s. 37, Celex

^32005D0908),

9

SJVFS 2010:5

Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till

Jordbruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande

eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter

1. planerade försöksodlingar,

2. uppgift om sorten ska provas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras

även till andra medlemsstater ska dessa anges,

3. sortbeskrivning

samt

4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:81)

35 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägst klass

B. Kraven på märkning framgår av bilaga 6 punkterna C och D. (SJVFS 2010:5)

Särskilda krav för produktion av utsäde av bevarandesorter av potatis

35 d § Produktion av utsäde av bevarandesorter av potatis får ske i enlighet med de

krav som anges i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om

godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och

saluföring av sådana sorter.

Odling av utsäde av bevarandesorter av potatis på en brukningsenhet på vilken

det också förekommer odling av utsäde för certifiering, ska fältbesiktigas av

Jordbruksverket. En sådan odling får endast förläggas till en brukningsenhet på

vilken det förekommer odling av utsädespotatis avsedd för certifiering som

certifikatutsäde.

Maskiner och redskap som använts vid odling av utsäde av bevarandesorter av

potatis får användas vid odling av bas- och certifikatutsäde endast om de

dessförinnan noggrant rengjorts och desinficerats.

Lagerlokaler, lådor och utrustning som använts för lagring av och hantering av

skörd från odling av utsäde av bevarandesorter av potatis, får inte användas för

lagring och hantering av stamutsäde. Sådan utrustning får användas för lagring och

hantering av bas- och certifikatutsäde endast om den dessförinnan noggrant

rengjorts och desinficerats. Skörd från en sådan odling ska under lagring vara märkt

med fältbesiktningsnummer. (SJVFS 2010:5)

Särskilda krav för certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2

och EG3

36 § För certifiering av basutsäde i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3

gäller utöver de krav som i övrigt framgår av denna författning att

1. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, inte får

förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre

åren,

2. odlingen, samt den odling från vilken odlingen direkt härstammar, ska

fältbesiktigas av Jordbruksverket två gånger, och

3. odlingen ska härstamma direkt från en odling som uppfyller de krav som

anges i bilaga 5 punkten A. Odlingen i sig ska uppfylla de krav som anges i bilaga

4 Kommissionens beslut 2004/842/EG av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna

får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den

nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842).

10

SJVFS 2010:5

5

punkten B. Vid tveksamhet ska fältbesiktningsresultatet kompletteras med

laboratorietestning av blad enligt lämplig metod. (SJVFS 2005:81)

Särskilda krav för odling av stamutsäde i laboratorium och växthus eller

odlingsrum

37 § Den som avser att producera stamutsäde ska ha tillgång till växtpatologisk

expertis samt produktions- och lagringslokal som godkänts av Jordbruksverket.

38 § Vid allt laboratoriearbete och vid odling av meristemplantor, rörsticklingar

och moderplantor ska erforderlig försiktighet och största möjliga hygien iakttas för

att undvika infektion av växtmaterialet. En kultur som visar sig vara förorenad av

svamp eller bakterier ska kasseras.

Endast personer, som arbetar med produktion eller kontroll av stamutsäde ska

ha tillträde till laboratorium, odlingsrum eller växthus som används för

stamutsädesproduktion.

Meristem, meristemkloner och moderplantor ska lätt kunna identifieras. De ska

därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen.

39 § Den som producerar stamutsäde ska för varje uppdragning föra fortlöpande

noteringar beträffande skärning av meristem, odling av meristemplantor och

rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling av moderplantor. Uppgifter

om tidpunkten för genomförande av respektive arbetsmoment, antalet meristem och

plantor samt eventuell kassationsorsak och omfattning ska kunna redovisas till

Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81)

40 § Rörsticklingar från varje meristemklon, som ska användas för produktion av

stamutsäde, ska vara fria från potato leafroll polerovirus (PLRV), potato A

potyvirus (PVA), potato M carlavirus (PVM), potato S carlavirus (PVS), potato X

potexvirus (PVX), tomato spotted wilt tospovirus (TSWV), tobacco rattle

tobravirus (TRV), potato mop-top pomovirus (PMTV), potato spindle tuber

pospiviroid (PSTVd), Pectobacterium atrosepticum (syn. Erwinia carotovora

subsp. atroseptica), Pectobacterium carotovorum subsp. carotovorum (syn. Erwinia

carotovora subsp. carotovora) , Dickeya spp. (syn. Erwinia chrysanthemi),

Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum och andra

växtpatogena virus samt bakterier och svampar. Dessutom ska moderknölen vara fri

från Clavibacter michiganensis ssp. sepedonicus och Ralstonia solanacearum.

Undersökningen ska ske i Jordbruksverkets regi. (SJVFS 2010:5 )

41 § Meristemplantor ska lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av

skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde.

Meristemplantorna

sticklingförökas

klonvis. Rörsticklingar överförs till

odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i

växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, SS,

produceras. Alternativt kan rörsticklingar planteras i fält för produktion av S1.

(SJVFS 1997:5)

11

SJVFS 2010:5

Import av utsädespotatis

42 § Import av utsädespotatis från land utanför EU ska skriftligen anmälas till

Jordbruksverket senast en vecka efter införseln. Kravet på anmälan gäller vid

införsel av mer än 2 kg utsädespotatis. Anmälan ska innehålla uppgifter om

1.

importör,

2. produktionsland och kontrollerande myndighet,

3.

avsändarland,

4.

sort,

5.

kvantitet,

6. referensnummer, samt

7. kategori och eventuell certifieringsklass.

För utsäde infört från annat land inom EU och som ska användas för vidare

uppförökning i det svenska certifieringssystemet gäller att partiet ska vara märkt

enligt EU:s krav för märkning av utsädespotatis. Klassificering i det svenska

certifieringssystemet görs av Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81)

Övriga bestämmelser

43 § Fältbesiktning av sådant certifikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina

avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i 9 och 22 §§, utföras av

person som av Jordbruksverket auktoriserats för detta ändamål.

Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till

företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §,

utföras av person som av Jordbruksverket auktoriserats för detta ändamål.

Resultaten från fältbesiktningar enligt första och andra stycket ska omgående

tillställas Jordbruksverket och ska kontrolleras genom stickprov i den omfattning

verket beslutar. (SJVFS 2010:5)

43 a § För att bli auktoriserad enligt 43 § första och andra stycket krävs

genomgången och godkänd kurs i fältbesiktning som ges av Jordbruksverket.

Auktorisation ges för en period av tre år och under förutsättning att personen årligen

utför fältbesiktning. För fortsatt auktorisation krävs därefter genomgången och

godkänd repetitionskurs vart tredje år. (SJVFS 2010:5)

44 § har upphävts genom (SJVFS 2007:55).

45

§

Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan

Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning,

såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och det inte strider

mot EU:s bestämmelser.

46 § Ytterligare bestämmelser om krav på märkning med växtpass, vid förflyttning

inom EU av utsädespotatis som inte certifieras, samt krav på förvaring av växtpass

finns i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot

spridning av växtskadegörare.

--------------------------

12

SJVFS 2010:5

Denna

förf attning⁵ träder i kraft den 29 januari 1997.

--------------------------

Denna

förf attning⁶ träder i kraft den 1 april 2001.

--------------------------

Denna

förf attning⁷ träder i kraft den 1 januari 2006.

--------------------------

Denna

förf attning⁸ träder i kraft den 1 augusti 2007.

--------------------------

Denna

förf attning⁹ träder i kraft den 30 juni 2010.

CHRISTINA HUHTASAARI

Martina Thörn

(Växtinspektionen)

5 SJVFS 1997:5

6 SJVFS 2001:25

7 SJVFS 2005:81

8 SJVFS 2007:55

9 SJVFS 2010:5

13

SJVFS 2010:5

Bilaga 1

Växtskadegörare

A.

Clavibacter michiganensis

(Smith) Davis et al. ssp

sepedonicus (Spieckermann et

Kotthoff) Davis et al.

Ljus

ringröta

Ralstonia solanacearum

(Smith.) Yabuuchi et al.

Mörk

ringröta

Synchytrium endobioticum

(Schilbersky) Percival

Potatiskräfta

Meloidogyne chitwoodi

Golden, O'Bannon, Santo &

Finley

Rotgallnematod

Leptinotarsa decemlineata Say

Koloradoskalbagge

Tomato spotted wilt tospo virus

Bronsfläckvirus

B.

Globodera pallida (Stone)

Behrens

Vit

potatiscystnematod

Globodera rostochiensis

(Wollenweber) Behrens

Gul

potatiscystnematod

C.

Ditylenchus destructor Thorne

(SJVFS 2001:25).

Potatisrötnematod

D.

Beet necrotic yellow vein beny

virus

Rhizomania

(SJVFS 2007:55).

14

SJVFS 2010:5

Bilaga 2

Fältbesiktning och virustest

Fältbesiktning

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i antalsprocent, i respektive klass

Fel

Klass

S1/S2

S3 SE1/SE2 E

A/B

Främmande sort och

avvikande typ

0

0,04

0,05

0,05

0,1

Bladrull- och krussjuka

0*

0,02

0,2

0,7

10

Stjälkbakterios

0

0 0,1

0,5

1

Virustest

Högsta tillåtna andel knölar med virus, angivet i antalsprocent, i respektive klass

Virus

Klass

S

SE1/SE2 E

A

B

PVY och PLRV**

0,0

0,4

1

4

10

PVX och PVA

0

--- Undersöks inte ---

PVS och PVM

0,3

--- Undersöks inte ---

(SJVFS 2010:5).

*Kravet gäller frihet från alla synliga symptom av virussjukdomar.

** Förekomst av PLRV (bladrullvirus) undersöks endast om misstanke om smitta föreligger.

15

SJVFS 2010:5

Bilaga 3 har upphävts genom (SJVFS 2010:5).

16

SJVFS 2010:5

Bilaga 4

Kvalitetskrav vid certifiering (viktprocent, högst):

Kvalitetsfel

1 Blöta och torra rötor .................................................

varav blöta rötor och brunröta..................................

0,5

0,1

2 Djupa växtsprickor och starkt missformade,

mekaniska och fysiologiska skador djupare än 5

mm

3

3 Vanlig skorv på mer än 1/3 av ytan .........................

5

Total tolerans punkterna 1 - 3 ....................................... 6

4 Lackskorv, blåsskorv, pulverskorv mer än 1/10 av

ytan, varav pulverskorv............................................

3

1

5 Stora knölar (större än den övre gränsen) ................ 3

6 Små knölar (mindre än den nedre gränsen).............. 3

7

Jord och andra främmande ämnen ...........................

(SJVFS 2007:55).

1

17

SJVFS 2010:5

Bilaga 5

Särskilda krav för gemenskapsklasserna EG1, EG2 och EG3

A. Krav på den odling från vilket utsädespartiet ska härstamma

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom

vid fältbesiktning eller

vid efterföljande

virustest

0,1

0,1

0,1

Stjälkbakterios

0

0,25

0,25

B. Krav på odling som ska certifieras i gemenskapsklasserna EG1, EG2 och

EG3

Högsta tillåtna andel plantor med fel, angivet i procent, i respektive klass

Fel

Klass

EG 1

EG 2

EG 3

Synliga virussymptom

vid fältbesiktning eller

vid efterföljande

virustest

0,5

0,5

1

Stjälkbakterios

0

0,5

1

18

SJVFS 2010:5

Bilaga 6

Märkningskrav

A. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar överstigande 5 kg:

1) ”EG-växtpass"

2) ”Sverige"

3) ”Jordbruksverket”

4) ”Odlarens

registreringsnummer:.......………"

5) ”Certifieringsnummer:................"

6) ”Utsädespotatis.

Solanum tuberosum."

7) ”Nettovikt:....................kg"

8)

”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *

9)

"EG:s regler och normer"

10) "Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."

11) "Sort:......……….". **

12) "Kategori och klass:...................."

13) "Storlek:...................."

14) "Kemisk

behandling:...................."

(SJVFS 2010:5)

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet

på den skyddade zonen anges efter koden ZP.

** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".

B. Text som ska finnas på ett växtpass för förpackningar om 5 kg eller

mindre:

1) ”EG-växtpass"

2)

”Sverige” eller ”SE"

3) ”Jordbruksverket”

eller

”SJV”

4) ”Certifieringsnummer:................"

5) ”Utsädespotatis.

Solanum tuberosum."

6) ”Nettovikt:....................kg"

7)

”ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *

8)

"Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."

9)

"Sort:......……….". **

10) "Storlek:...................."

11) "Kemisk behandling:...................."

(SJVFS 2010:5)

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet

på den skyddade zonen anges efter koden ZP.

** För en genetiskt modifierad sort anges även texten "(genetiskt modifierad)".

19

SJVFS 2010:5

C. Text som ska finnas på ett växtpass för utsäde av en ännu icke godkänd

sort:

1) "EG-växtpass"

2) "Sverige"

3) "Jordbruksverket

4) "Odlarens

registreringsnummer:.......………"

5) "Certifieringsnummer:................"

6) "Utsädespotatis.

Solanum tuberosum."

7) "Nettovikt:....................kg"

8)

"ZP, godkänt till skyddad zon:.........." *

9)

"EG:s regler och normer"

10) "Månad och år eller datum för certifiering:.........…….."

11) Sortens benämning **

12) Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".

13) Texten ”Endast för försöksodling”.

14) "Kemisk behandling:...................."

(SJVFS 2010:5)

* Om partiet är godkänt för förflyttning inom eller till en skyddad zon ska namnet

på den skyddade zonen anges efter koden ZP.

** förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller den godkända

officiella sortbenämningen. För en genetiskt modifierad sort anges även texten

"(genetiskt modifierad)".

D. Växtpassets utformning

Kategori:

Klass:

Färg:

Stamutsäde

S

vitt med violett band

Basutsäde

SE/E

vitt

Certifikatutsäde

A/B

blått

Särskilda

klassen

U

brun

Ännu icke godkänd sort

orange

Storlek:

Minsta storlek för förpackningar med en vikt av 25 kg eller större: 110

millimeter x 67 millimeter. (SJVFS 2010:5)

20

SJVFS 2010:5

Bilaga 7

Standard för jordprovtagning beträffande förekomst av potatiscystnematoder

A. Tidpunkt för provtagning

Provtagningen ska utföras under perioden mellan den senaste skörden på fältet och

sättning av utsädespotatis eller plantering av andra värdväxter för

potatiscystnematoder¹⁰ .

Provtagningen får göras tidigare, om det finns skriftlig dokumentation som visar

att potatiscystnematoder inte har påträffats vid tidigare provtagning utförd av

Jordbruksverket och att potatis eller plantor av andra värdväxter för

potatiscystnema toder¹⁰ inte förekom vid provtagningen och inte har odlats därefter.

B. Mängd jord som ska provtas

1. Frihet från potatiscystnematoder ska styrkas genom ett prov på minst 1 500 ml

jord per hektar som ska samlas in genom minst 100 borrstick per hektar, helst i ett

rutnät som täcker hela fältet och där avståndet mellan provtagningspunkterna är

minst fem meter på bredden och högst 20 meter på längden.

2. Den omfattning på provtagningen som framgår i punkt 1 kan minskas till som

minst 400 ml jord per hektar,

a. om det finns dokumenterade uppgifter på att ingen potatis eller någon annan

värdväxt för potatiscystnematoder¹⁰, har odlats eller förekommit på fältet de

sex senaste åren,

eller

b. om det vid de två senaste på varandra följande provtagningarna utförda av

Jordbruksverket som omfattat 1500 ml jord per hektar, inte har påträffats

potatiscystnematoder eller cystor med levande innehåll, och varken potatis

eller någon annan värdväxt för potatiscystnema toder¹⁰, har odlats efter den

första provtagningen,

eller

c. om inte potatiscystnematoder eller cystor av potatiscystnematoder har

påträffats vid den senaste provtagningen utförd av Jordbruksverket och som

omfattat 1500 ml jord per hektar och varken potatis eller någon annan

värdväxt för potatiscystnematoder¹⁰, har odlats efter den första

provtagningen.

¹⁰Capsicum spp., paprikarter, Lycopersicon lycopersicon (L.) Karsten ex Farw, tomat, Solanum

melogena L., aubergin

21

SJVFS 2010:5

3. Den omfattning av provtagningen som framgår i punkterna 1 och 2 får minskas

för fält som är större än åtta hektar respektive fyra hektar genom följande undantag.

a. Om provtagningen ska utföras enligt punkt 1, ska de första åtta hektaren

provtas i den omfattning som anges i punkt 1 men får för varje ytterligare

hektar minskas till som minst 400 ml jord per hektar.

b. Om provtagningen ska utföras enligt punkt 2, ska de första fyra hektaren

provtas i den omfattning som anges i punkt 2, men får för varje ytterligare

hektar minskas till som minst 200 ml jord per hektar.

4. Provtagning enligt punkterna 2 och 3 får fortsätta att tillämpas till dess att

potatiscystnematoder konstateras på det berörda fältet.

5. Ett jordprov får som minst minskas till 100 ml jord per fält.

(SJVFS 2010:5)

22