Statens jordbruksverks föreskrifter om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård

Vid delegering av en arbetsuppgift enligt 2 kap. 3 § i lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ska den som delegerar ha formell och reell kompetens för uppgiften och försäkra sig om att den som tar emot delegeringen har reell kompetens att utföra den. Den som blir tillfrågad om att få en uppgift delegerad till sig ska säga ifrån om reell kompetens saknas och delegering får då inte ske.

Vid delegering ska ett skriftligt, tidsbegränsat och personligt delegeringsbeslut upprättas. Beslutet får gälla för ett bestämt tillfälle eller för högst ett år och ska kunna visas upp vid kontroll av tillsynsmyndighet och på begäran av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård under minst fem år från utfärdandet.

Ett beslut om delegering ska innehålla följande uppgifter: 1. vilken arbetsuppgift som delegeras, 2. vem som har delegerat uppgiften, 3. till vem uppgiften har delegerats, 4. beslutets giltighetstid, 5. datum då beslutet fattas, samt 6. båda parters underskrifter.

Bara operativa ingrepp som är av enklare karaktär får delegeras. Delegering av sådana ingrepp, samt delegering av avlivning av djur med injektion, får bara ske av veterinär. Operativa ingrepp och avlivning får bara utföras om en veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

Den som har delegerat en arbetsuppgift är skyldig att fortlöpande kontrollera att uppgiften utförs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård.

Beslutet om delegering ska omedelbart återkallas om 1. delegeringen inte längre är förenlig med en god och säker vård, eller 2. någon av parterna begär det.

UPPHÄVD

Om delegering upphör i förtid ska detta noteras på beslutet om delegering.

Djurhälsopersonal som inte är veterinär får bara administrera läkemedel till djur under förutsättning att 1. en veterinär har ordinerat behandlingen, och 2. läkemedlen är tillhandahållna i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Trots vad som sägs i första stycket får djursjukskötare och godkända legitimerade sjuksköterskor avliva djur utan att veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller

under förutsättning att det sker på delegation från veterinär, att djurhållaren söker specifikt för åtgärden och att veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

Trots vad som sägs i 1 § får djursjukskötare och godkända legitimerade sjuksköterskor vaccinera djur med de vaccin som avses i 3 kap. 4 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning, utan att veterinär har ordinerat behandlingen. Detta gäller under förutsättning att djurhållaren söker specifikt för åtgärden och veterinär befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår. En djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska som ska vaccinera ett djur i enlighet med första stycket ska försäkra sig om att djuret är friskt genom att förhöra sig med djurhållaren om djurets hälsotillstånd och därefter göra en bedömning av detsamma.

Vaccination som utförs av en djursjukskötare eller en godkänd legitimerad sjuksköterska ska intygas i enlighet med 6 kap. 2 §.

Intygande om vaccination i pass för sällskapsdjur ska göras av veterinär i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj 2003 om djurhälsovillkor som skall tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG . Intygande om vaccination i pass för häst ska göras av veterinär i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur .

Vaccination mot rabies får bara utföras av veterinär. Bara vaccin som har godkänts av Läkemedelsverket får användas.

Vaccination av hund, katt eller iller mot rabies ska omedelbart noteras i djurets pass. Om djuret inte har ett pass ska den vaccinerande veterinären utfärda ett sällskapsdjurspass i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:32) om utfärdande av pass för sällskapsdjur och notera uppgifterna om

UPPHÄVD

vaccination i detta.

Vaccination mot rabies av andra djurslag än hund, katt, iller och häst får bara utföras efter tillstånd från Jordbruksverket. Ansökan om sådant tillstånd ska göras av den veterinär som ska utföra vaccinationen.

Behandlingar som avses i 9–19 §§ får utföras utan hinder av 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Övrig personal får utföra enklare skötselåtgärder samt enklare sårvård på djur som är under påverkan av lokal och/eller allmän bedövning. Behandlingen sker på den ordinerande veterinärens ansvar.

Övrig personal får utföra subkutana och intramuskulära injektioner efter ordination av veterinär under förutsättning att personen har gått en av Jordbruksverket godkänd grundkurs i läkemedelshantering som omfattar korrekt administrationssätt för det aktuella djurslaget. Till och med den 31 december 2019 får en person som uppfyller kraven i första stycket även ge intravenösa injektioner efter ordination av veterinär. Första och andra stycket gäller inte vaccinationer, injektioner med narkotikaklassade läkemedel eller läkemedel för lokal och allmän bedövning. Behandlingen sker på den ordinerande veterinärens ansvar.

Till och med den 31 december 2014 får övrig personal, efter ordination av veterinär, ge injektioner, lägga permanentkanyl och behandla djur under lokal och allmän bedövning. Detta gäller under förutsättning att personen 1. har utbildning enligt 28 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:57) om veterinärs rätt att förskriva och tillhandahålla läkemedel i anslutning till djursjukvård och djurhälsovård, och 2. har varit yrkesverksam inom djurens hälso- och sjukvård före den 1 januari 2010. Behandlingen sker på den ordinerande veterinärens ansvar.

Veterinär- och djursjukskötarstudenter

En studerande 1. på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet eller på en annan veterinärutbildning inom EES som uppfyller kraven i art 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer och som med godkänt resultat har läst tre år på utbildningen, innefattande kurs i farmakologi, eller 2. på en av Jordbruksverket godkänd djursjukskötarutbildning eller på en annan djursjukskötarutbildning inom EES på lägst nivå C i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, som med godkänt resultat har genomgått två år av

UPPHÄVD

utbildningen innefattande kurser i farmakologi, husdjurens anatomi och fysiologi, vård vid sjukdomstillstånd och vårdhygien eller andra kurser som Jordbruksverket bedömer ge motsvarande kunskaper, får behandla djur under lokal och allmän bedövning. De får dessutom ge injektioner till djur, men inte med vacciner, under förutsättning att det sker efter ordination av veterinär och efter tillhandahållande i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Behandlingen sker på den ordinerande veterinärens ansvar.

Till och med den 31 december 2014 får en i Sverige legitimerad tandläkare behandla djur under lokal och allmän bedövning, samt göra operativa ingrepp under förutsättning att 1. personen har reell kompetens för uppgiften, 2. personen har minst ett års yrkeserfarenhet inom djurens hälso- och sjukvård motsvarande 50 % av heltid under perioden den 1 januari 2000–31 december 2009, samt 3. behandlingen utförs när veterinär befinner sig på platsen och har möjlighet att agera om komplikationer uppstår. Behandling enligt första stycket sker på veterinärens ansvar.

Sjukgymnaster

Till och med den 31 december 2014 får en i Sverige legitimerad sjukgymnast behandla djur under lokal och allmän bedövning under förutsättning att 1. personen har reell kompetens för uppgiften, 2. personen har varit yrkesverksam inom djurens hälso- och sjukvård före den 1 januari 2010, samt 3. behandlingen utförs när veterinär befinner sig på platsen och har möjlighet att agera om komplikationer uppstår. Behandling enligt första stycket sker på veterinärens ansvar.

Hovslagare

Även en person som saknar godkännande som hovslagare får verka och sko sederade hästar. Till och med den 31 december 2014 får en person som saknar godkännande som hovslagare även behandla djur under lokal och allmän bedövning under förutsättning att 1. personen har reell kompetens för uppgiften, 2. personen har varit yrkesverksam som hovslagare under minst tre år före den 1 januari 2010, samt 3. behandlingen utförs när veterinär befinner sig på platsen och har möjlighet att agera om komplikationer uppstår.

UPPHÄVD

Behandling enligt andra stycket sker på veterinärens ansvar.

Husdjurstekniker

En husdjurstekniker som med godkänt resultat har gått en av Jordbruksverket godkänd grundkurs i läkemedelshantering samt en utbildning i avhorning som har anordnats i enlighet med en av Jordbruksverket godkänd kursplan får avhorna kalvar som är yngre än åtta veckor under lokal bedövning. Husdjursteknikern får dessutom ge injektioner subkutant och intramuskulärt med lokalbedövningsmedel och medel för smärtlindring i anslutning till ingreppet.

En husdjurstekniker som med godkänt resultat har gått en av Jordbruksverket godkänd grundkurs i läkemedelshantering får vaccinera kalv mot ringorm.

Klövverkning

Övrig personal får, utan hinder av 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, behandla klövbölder och klövsulesår under förutsättning att 1. personen som utför ingreppet har reell kompetens för detta, 2. ingreppet utförs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, samt 3. ingrepp inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad. Övrig personal får också behandla klövdjur under lokal och allmän bedövning samt göra enklare operativa ingrepp i klövar, under förutsättning att personen har reell kompetens för uppgiften. Behandling under lokal och allmän bedövning sker på veterinärens ansvar och får bara utföras om veterinären befinner sig på platsen och kan agera om komplikationer uppstår.

Vaccination mot epizootiska sjukdomar

En person som har genomgått en av Jordbruksverket godkänd grundkurs i läkemedelshantering som omfattar korrekt administrationssätt för det aktuella djurslaget, får utföra sådan vaccination som avses i 9 kap. 1 § andra stycket i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:98) om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar, om det sker på uppdrag av Jordbruksverket. Vaccination får utföras utan att veterinär är närvarande.

Grundläggande bestämmelser om operativa ingrepp på eller injektioner till djur finns i 10 och 11 §§ djurskyddslagen (1988:534) samt 25–27 §§ djurskyddsförordningen (1988:539).

Följande operativa ingrepp får utan hinder av 10 § djurskyddslagen (1988:534) utföras av veterinär utan att det är befogat av veterinärmedicinska skäl: 1. borttagning av övertaliga spenar på kalvar av nötkreatur, 2. nosringning av tjurar, UPPHÄVD

3. borttagning av vargtänder på häst, 4. sterilisering av tjurar, baggar och galtar genom vasektomi eller kaudal epididymektomi, 5. stäckning (operativt ingrepp som permanent berövar fågeln dess flygförmåga) av fåglar som hålls i en anläggning som är godkänd för offentlig förevisning, med de begränsningar som följer av 13 och 14 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:92) om djurhållning i djurparker m.m., 6. identitetsmärkning av djur genom frysmärkning, applicering av öronbrickor eller inplantering av mikrochip, samt 7. identitetsmärkning av hund, katt eller kanin genom tatuering under förutsättning att djuret är bedövat. Operativa ingrepp enligt punkt 6 och 7 får delegeras till annan djurhälsopersonal enligt bestämmelserna i 3 kap. i dessa föreskrifter.

Utan hinder av 10 och 11 §§ djurskyddslagen (1988:534) och 4 kap. 1 § lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård får de operativa ingrepp som anges i 4 § utföras utan att djurhälsopersonal behöver anlitas, under förutsättning att personen som utför ingreppet 1. har reell kompetens för ingreppet, 2. utför ingreppet på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, 3. iakttar god hygien, samt 4. använder för ingreppet ändamålsenliga instrument.

Följande operativa ingrepp på djur får utföras under de förutsättningar som anges nedan samt i 3 §. 1. Slipning av tänder på gris. Slipning får inte ske rutinmässigt utan bara om det erfarenhetsmässigt har visat sig uppkomma skador på andra djur och det görs innan djuret har uppnått en veckas ålder. 2. Borttagande av övertaliga spenar på kalvar, om det görs innan djuret har uppnått en månads ålder. 3. Identitetsmärkning av djur genom inplantering av mikrochip, under förutsättning att det utförs av en person som har genomgått utbildning som har godkänts av Jordbruksverket. 4. Identitetsmärkning av hästar genom frysmärkning, under förutsättning att det utförs av en person som har särskild utbildning för ändamålet. 5. Identitetsmärkning av klövbärande djur i fångenskap genom tatuering, frysmärkning eller applicering av öronbrickor. 6. Identitetsmärkning genom klippta hack i öronen på klövbärande djur i fångenskap som inte omfattas av krav på märkning med öronbrickor enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av svin eller Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:14) om märkning och registrering av får och getter. Svin som omfattas av kravet på märkning i nämnd föreskrift får dock identitetsmärkas med klippta hack i öronen under förutsättning att det sker i undantagsfall och bara på djur som tillhör en kull avsedd för rekrytering. Märkning får inte göras på djur som vistas i en temperatur som understiger –

5° C. UPPHÄVD

7. Identitetsmärkning av fåglar med vingmärken. 8. Borttagande av den yttersta delen av den inre tån på tunga köttrastuppar under förutsättning att syftet med ingreppet är att skydda hönorna från skador vid parning. Ingreppet ska göras innan djuret har uppnått 24 timmars ålder. 9. Märkning av fisk genom fettfeneklippning, under förutsättning att det görs under bedövning och att det utförs av en person som har genomgått utbildning i märkning som har godkänts av Jordbruksverket. Märkning enligt punkterna 3, 4 och 10 får även göras av den som genom kursintyg från en utbildning i annat EES-land eller på annat sätt kan uppvisa bevis på likvärdig kompetens.

Normal verkning av klövar samt behandling av klövbölder och klövsulesår på djur får göras utan att veterinär eller annan djurhälsopersonal behöver anlitas under förutsättning att 4. personen som utför ingreppet har reell kompetens för detta, 5. ingreppet utförs på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt, samt 6. ingrepp inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad.

Djurhållare får kastrera gris yngre än sju dagar under lokal bedövning, samt injicera lokalbedövningsmedel och medel för smärtlindring i anslutning till ingreppet. För att injicera lokalbedövningsmedel ska djurhållaren ha genomgått en av Jordbruksverket godkänd kurs i läkemedelshantering samt kurs i administrering av läkemedel för lokal bedövning avseende gris. Kastrering av gris enligt första stycket och enligt 25 § andra stycket djurskyddsförordningen (1988:539) ska utföras på så kallad blodig väg. Vass skalpell av engångstyp, vass och lämpligt utformad tång eller vasst engångsrakblad fastsatt i en hållare, samt engångskanyl och sprutor för lokalbedövning, ska användas vid kastreringen.

Djurhållare får, efter ordination av veterinär, ge injektioner under en period av längst fyra veckor räknat från dagen för ordinationen. Begränsningen i tid gäller inte vid behandling av sjukdomar eller andra tillstånd som kräver långvarig kontinuerlig behandling om behandlingen avser djur som hålls eller föds upp för sällskap och hobby. Begränsningen gäller inte heller vid villkorad läkemedelsanvändning i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning.

Injektion av järnläkemedel till smågrisar får ges av djurhållaren innan smågrisarna har uppnått tre veckors ålder.

Djurhälsopersonal som har anlitats av en djurhållare ska på dennes begäran utfärda intyg.

Djurhälsopersonal ska, efter att ha vaccinerat djur, utfärda ett intyg om vaccination. På intyget ska det, förutom de uppgifter som anges i 10 §, finnas uppgift om 1. djurets identitet, 2. vaccinets namn, och 3. vaccinets batchnummer.

Intygsgivaren ska bevara en kopia av intyget och eventuella underliggande dokument eller intyg i minst fem år eller den längre tid som framgår av annan

författning eller av särskilt beslut. Kopia krävs inte om all information som följer av intyget och eventuella underliggande dokument antecknas i journalen.

En intygsgivare ska vara opartisk och får inte ha något ekonomiskt intresse i det som intyget avser eller i de företag som berörs av intygandet.

En intygsgivare ska ha tillräcklig kännedom om det som intyget avser och vara medveten om innehållet i det intyg som utfärdas.

En intygsgivare får inte intyga andra uppgifter än sådana som denne själv har personlig kännedom om eller själv har kontrollerat.

En intygsgivare får utan hinder av 6 § underteckna ett intyg på grundval av ett annat intyg eller bevis. I dessa fall ska intygsgivaren ha det aktuella dokumentet tillgängligt när undertecknandet sker.

En intygsgivare får inte underteckna ett intyg in blanco eller ett intyg som är ofullständigt ifyllt. Om ett färdigt intygsformulär används, ska alla markerade platser för uppgifter fyllas i. Uppgift som inte kan anges ska markeras med ett streck. En avslutad beskrivning ska följas av ett långt streck.

En intygsgivare får inte utfärda intyg på ett språk som denne inte har tillfredsställande kunskaper i, om inte en tillfredsställande översättning är bifogad till intyget.

Ett intyg ska innehålla 1. datum för utfärdandet, 2. intygsgivarens underskrift i original, 3. namnförtydligande, 4. titel, samt 5. i tillämpliga fall adress, telefonnummer och tjänstestämpel.

UPPHÄVD

Underskriften ska vara beständig och i annan färg än svart.

Av intyget ska klart framgå anledningen till att intyget upprättas och, i förekommande fall, på vems uppdrag det sker.

Intyget ska innehålla en beskrivning av arten och omfattningen av de utredningar och undersökningar som utgör underlag för intyget, samt uppgift om tidpunkt och plats för genomförandet av dessa. Om intyget grundar sig på underliggande dokument eller intyg ska dessa redovisas.

Identitetsmärkning på djur eller varor ska kontrolleras och anges i intyget. För djur som saknar identitetsmärkning ska, om möjligt, fullständigt signalement anges.

Varor som saknar identitetsmärkning ska, om möjligt, beskrivas så att de går att identifiera.

Om det av ett intyg framgår om krav i svensk lagstiftning eller EU-lagstiftning är eller inte är uppfyllda, ska intyget innehålla en hänvisning till aktuell lagstiftning.

Om intygsgivaren gör en ändring i ett intyg ska intygsgivaren signera och datera ändringen.

Djurhälsopersonal ska föra journal i direkt anslutning till konsultationen. Vid journalföringen ska djurhälsopersonalen iaktta synnerlig noggrannhet och omsorg. Journalen ska föras på sådant sätt att uppgift om konsultation som gäller ett visst djur eller djurgrupp vid en given tidpunkt ska kunna tas fram. Journalföring enligt första stycket krävs inte om konsultationen handlar om allmänna frågor.

Journal ska föras på svenska och vara tydlig och fullständig. Journalen ska när det är möjligt innehålla följande uppgifter: 1. djurhållarens namn, adress och telefonnummer samt eventuellt produktionsplatsnummer (ppn), 2. djurslag, 3. djurets kön, 4. djurets ålder eller åldersgrupp, samt 5. djurets identitet.

I journalen ska för varje undersökning och behandling anges: 1. datum, 2. tidpunkt, 3. anamnes, 4. status, 5. i förekommande fall diagnos, anledning till behandling och typ av

UPPHÄVD

behandling, samt 6. namn och titel på den som utfört undersökningen eller behandlingen.

Vid behandling med läkemedel ska journalen, utöver vad som nämns i 3 §, även innehålla uppgifter om 1. läkemedlets namn, 2. styrka och dosering, 3. behandlingstidens längd, samt, vid behandling av djur som är avsedda för livsmedelsändamål, 4. karenstid, angiven i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider.

En uppgift i en journal får inte utplånas eller göras oläslig. Om en uppgift i en journal är oriktig får uppgiften rättas. Rättelsen ska dateras och undertecknas av den som har rättat.

Journalen ska bevaras i minst fem år, räknat från dagen för det sista införandet eller den längre tid som framgår av annan författning eller av särskilt beslut. Journalen ska kunna visas upp vid kontroll av tillsynsmyndighet och på begäran av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.

En veterinär som behandlar livsmedelsproducerande djur med läkemedel eller ordinerar sådan behandling, ska informera djurhållaren om behandlingen. Informationen ska innehålla följande uppgifter: 1. djurslag, 2. djurets identitet eller benämning av djurgrupp, 3. diagnos eller anledning till behandling, 4. läkemedel, dosering och behandlingssätt, 5. tid för behandlingen och behandlingens längd, 6. i förekommande fall injektionsställe, 7. karenstid för köttvara, mjölk, ägg, honung och vad karenstiden innebär, samt 8. veterinärens namn. Informationen enligt första stycket ska lämnas i form av ett behandlingsbevis, eller på sådant sätt att djurhållaren enkelt kan upprätta den dokumentation som krävs enligt 9 § Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider.

Vid behandling av odlad fisk ska informationen enligt 7 § dessutom innehålla följande uppgifter: 1. den som har anvisat behandlingen, samt 2. i förekommande fall fodertillverkare.

Vid behandling av djur som hålls för tävling ska veterinären informera djurhållaren om att det kan krävas läkemedelsfri tid efter behandling, innan djuret får användas i träning eller tävling.

Bestämmelser om rapportering av biverkningar finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:15) om säkerhetsövervakning av läkemedel som används på djur.

En veterinär ska senast en månad efter att ha journalfört en behandling, dock senast tre månader efter behandlingstillfället, rapportera 1. samtliga läkemedelsbehandlingar till och behandlingar av smittsamma sjukdomar hos nötkreatur, får, get, ren, gris, fjäderfä, fisk och hägnat vilt, samt 2. behandlingar av häst med antibakteriella läkemedel för systemiskt bruk. Rapportering enligt första stycket ska göras på blanketten ”Praktikjournal för veterinär”, ”Praktikjournal för distriktsveterinär” eller genom att använda ett databaserat journalföringssystem som Jordbruksverket har godkänt. Exemplar 1 av

praktikjournalen ska skickas in till Jordbruksverket, 826 84 Söderhamn eller, om databaserat journalföringssystem används, skickas in på sätt som Jordbruksverket har godkänt.

Djurhållare ska dokumentera följande uppgifter vid behandling av livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion: 1. datum för behandlingen, 2. klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar, 3. djurets identitet, 4. diagnos eller orsak till behandling, 5. läkemedlets namn och dosering, 6. behandlingstidens längd, 7. karenstid, 8. namn på förskrivande veterinär, samt 9. namn på den som har utfört behandlingen. Vid behandling med homeopatiska preparat krävs inte dokumentering enligt punkterna 2, 7, 8 eller 9 i stycket ovan. Namnet på den veterinär som har kontaktats inför användningen ska anges. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt att denna innehåller de begärda uppgifterna.

Den som håller livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion ska dokumentera antalet djur som dör i besättningen, samt anledningen till dödsfallen.

Den som håller livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion ska kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under en period av fem år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret.

Djurhållarens egen dokumentation enligt 12 och 13 §§, eller veterinärens besöksjournal om den innehåller de begärda uppgifterna, ska sparas i minst fem år och kunna visas upp vid kontroll.

Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll över efterlevnaden av bestämmelserna i denna författning. Såvitt gäller 2–4 och 6 kap. framgår detta av 5 kap. 1 § förordningen (2009:1386) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård och såvitt gäller 5 kap. av 59 § djurskyddsförordningen (1988:539).

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.

----------

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2014, då verkets föreskrifter (SJVFS 2009:85) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård upphör att gälla.

ANDERS EGONSON Lotta Ternström Hofverberg (Enheten för foder och hälsa)

UPPHÄVD