SJVFS 2016:44

Statens jordbruksverks föreskrifter om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

1

SJVFS 2016:44

Statens jordbruksverks föreskrifter om saluföring m.m.

av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor

avsedda för fruktproduktion;

Utkom från trycket

den 14 december 2016

beslutade den 8 december 2016.

Statens jordbruksverk föreskriver

1

med stöd av 1, 1 a-d, 2 a, 3, 6 a och 11 §§

förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet, 7, 9, 9

a, 10, 11, 13, 13 a, 17, 20, 21, 24 b och 28 § utsädesförordningen (2000:1330) och 5 §

förordningen (2006:817) om växtskydd m.m., följande.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ............................................................ 4

Grundläggande bestämmelser ............................................................................. 4

Tillämpningsområde ........................................................................................... 4

Definitioner ......................................................................................................... 5

2 KAP. ALLMÄNNA KRAV FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION AV

FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH FRUKTPLANTOR .................................. 10

Allmänna krav................................................................................................... 10

Anmälan av verksamhet.................................................................................... 10

Krav på sorter som ska saluföras ...................................................................... 11

Krav på plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i

produktionsprocessen ........................................................................................ 11

Krav på dokumentation ..................................................................................... 12

1Jfr rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

625/2014 av den 15 maj 2014, L 189, 27.6.2014, s. 1, Celex 32014R0625), Kommissionens

genomförandedirektiv 2014/96/EU av den 15 oktober 2014 om kraven för märkning, försegling och

förpackning av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion, inom

tillämpningsområdet för rådets direktiv 2008/90/EG (EUT L 298, 16.10.2014, s. 12, Celex

32014L0096), Kommissionens genomförandedirektiv 2014/97/EU av den 15 oktober 2014 om

genomförande av rådets direktiv 2008/90/90/EG vad gäller registrering av leverantörer och sorter samt

den gemensamma sortlistan (EUT L 298, 16.10.2014, s. 16, Celex 32014L0097) och Kommissionens

genomförandedirektiv 2014/98/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv

2008/90/EG vad gäller särskilda krav för de släkten och arter av fruktplantor som avses i bilaga I till det

direktivet, särskilda krav som ska uppfyllas av leverantörerna och tillämpningsbestämmelser för

officiella kontroller (EUT L 298, 16.10.2014, s. 22, Celex 32014L0098).

SJVFS 2016:44

2

Krav på att material av olika kategorier hålls åtskilt ........................................ 12

Krav på att anmäla växtskadegörare ................................................................. 12

3 KAP. BESKRIVNING AV SORTER OCH REGISTRERING I SORTLISTAN

.......................................................................................................................... 12

Ansökan om fastställande av en officiell beskrivning eller en officiellt erkänd

beskrivning av en sort samt registrering av den i sortlistan .............................. 12

Registrering av sorter med officiell beskrivning .............................................. 13

Registrering av sorter med officiellt erkänd beskrivning ................................. 13

Registrering av genetiskt modifierade sorter .................................................... 14

Giltighetstid för registrering av sorten .............................................................. 15

Förnyelse av en sortregistrering ........................................................................ 15

Avregistrering av en sort ur sortregistret .......................................................... 16

4 KAP. KRAV PÅ PREBASMODERPLANTOR ................................................ 16

Krav för att godkänna prebasmoderplantor ...................................................... 16

Krav för att godkänna grundstammar som inte tillhör någon sort som

prebasmoderplantor .......................................................................................... 16

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 17

Krav för att bevara prebasmoderplantor ........................................................... 17

Sundhetskrav för tänkbara prebasmoderplantor ............................................... 18

Sundhetskrav för prebasmoderplantor som produceras genom förnyelse ........ 18

Sundhetskrav för prebasmoderplantor .............................................................. 18

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 18

Krav för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor ........ 18

Krav för mikroförökning av prebasmoderplantor ............................................. 19

5 KAP. KRAV PÅ PREBASMATERIAL ............................................................ 19

Krav för certifiering av förökningsmaterial som prebasmaterial ...................... 19

Krav för certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som

prebasmaterial ................................................................................................... 19

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 20

Krav för att bevara prebasmaterial.................................................................... 20

Sundhetskrav för prebasmaterial ...................................................................... 21

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 21

6 KAP. KRAV PÅ BASMATERIAL ................................................................... 21

Krav för certifiering av förökningsmaterial som basmaterial ........................... 21

Krav för att certifiera grundstammar som inte tillhör någon sort som basmaterial

.......................................................................................................................... 22

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 22

Krav för att bevara basmaterial och moderplantor för basmaterial .................. 23

SJVFS

2016:44

3

Sundhetskrav ..................................................................................................... 23

Krav på jord ...................................................................................................... 24

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 24

Krav för uppförökning ...................................................................................... 24

7 KAP. KRAV PÅ CERTIFIKATMATERIAL .................................................... 24

Krav på certifiering av certifikatmaterial.......................................................... 24

Krav för certifiering som certifikatmaterial av grundstammar som inte tillhör

någon sort .......................................................................................................... 25

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 25

Krav för att bevara certifikatmaterial och moderplantor för certifikatmaterial 26

Sundhetskrav ..................................................................................................... 26

Krav på jord ...................................................................................................... 26

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 26

8 KAP. KRAV PÅ CAC-MATERIAL ................................................................. 26

Villkor för CAC-material.................................................................................. 26

Villkor för CAC-material i fall där grundstammar inte tillhör någon sort ....... 27

Överrensstämmelse med sortbeskrivning ......................................................... 27

Sundhetskrav ..................................................................................................... 27

Krav avseende defekter ..................................................................................... 28

9 KAP. MÄRKNING, FÖLJEDOKUMENT SAMT FÖRSEGLING .................. 28

Märkning med sort ............................................................................................ 28

Etikett för certifierat material ........................................................................... 28

Följedokument för certifierat material .............................................................. 28

Företagets dokument för CAC-material ........................................................... 28

Etiketten och följedokumentet får kombineras med växtpass .......................... 29

Undantag från märkningskrav .......................................................................... 29

Försegling av certifierat material ...................................................................... 29

10 KAP. SALUFÖRING AV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER . 29

11 KAP. KONTROLLÅTGÄRDER ..................................................................... 30

Officiell kontroll ............................................................................................... 30

12 KAP. ALLMÄNNA UNDANTAG .................................................................. 30

13 KAP. ANMÄLAN AV ODLING AV FRAGARIA L. ..................................... 31

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ...................................................... 31

Bilaga 1 ................................................................................................................. 32

LISTA ÖVER DE SLÄKTEN OCH ARTER FÖR VILKA DESSA

FÖRESKRIFTER GÄLLER............................................................................. 32

Bilaga 2 ................................................................................................................. 33

SJVFS 2016:44

4

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE ........................................................ 33

Bilaga 3 ................................................................................................................. 39

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE ........................................................ 39

Bilaga 4 ................................................................................................................. 43

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE I JORD SOM ÄR VÄRDAR FÖR

VIRUS .............................................................................................................. 43

Bilaga 5 ................................................................................................................. 44

INTERVALLER FÖR OKULÄRBESIKTNING, PROVTAGNING OCH

ANALYSER ..................................................................................................... 44

Bilaga 6 ................................................................................................................. 55

HÖGSTA TILLÅTNA ANTAL GENERATIONER AV SLÄKTEN OCH ARTER

.......................................................................................................................... 55

Bilaga 7 ................................................................................................................. 58

ANSÖKAN OM OFFICIELLT ERKÄND BESKRIVNING, OFFICIELL

BESKRIVNING SAMT INTAGNING I SORTLISTA ................................... 58

ANMÄLAN TILL REGISTRET ÖVER FÖRETAG OCH ANSÖKAN OM

GODKÄNNANDE ELLER CERTIFIERING ................................................. 62

Bilaga 9 ................................................................................................................. 64

KRAV PÅ UTFORMNING AV ETIKETT OCH FÖLJEDOKUMENT ............. 64

1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om saluföring av förökningsmaterial för

fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion finns i

1. lagen (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för

trädgårdsnäringen,

2. utsädeslagen (1976:298),

3. växtskyddslagen (1972:318),

4. förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet

(trädgårdsförordningen),

5. utsädesförordningen (2000:1330) (utsädesförordningen), och

6. förordningen (2006:817) om växtskydd m.m.

Tillämpningsområde

2 § Dessa föreskrifter gäller för yrkesmässig produktion och saluföring inom EU av

1. fruktplantor avsedda för fruktodling och förökningsmaterial av fruktplantor av

de släkten och arter som förtecknas i bilaga 1 och för hybrider av dessa, och

2. grundstammar och andra växtdelar av andra släkten eller arter än de som

förtecknas i bilaga 1 eller hybrider av dessa, om material av släkten eller arter som

SJVFS

2016:44

5

förtecknas i bilaga 1 eller hybrider av dessa ympas eller kommer att ympas på

grundstammarna.

3 § Dessa föreskrifter gäller inte för förökningsmaterial eller fruktplantor som

bevisligen är avsedda för export till ett tredjeland, förutsatt att de är identifierade som

sådana och att de hålls tillräckligt åtskilda.

Definitioner

4 § I dessa föreskrifter betyder:

Analys

En annan typ av undersökning än okulärbesiktning.

Basmaterial

Förökningsmaterial som

1. har producerats,

a. antingen direkt eller i ett känt antal

generationer, genom vegetativ förökning

från prebasmaterial,

b. enligt allmänt accepterade metoder så att

sortens identitet, inbegripet relevanta

pomologiska egenskaper bevaras, och

c. för att förebygga sjukdomar,

2. är avsett för produktion av certifierat material,

3. uppfyller de särskilda krav för basmaterial som

framgår av 6 kap, och

4. uppfyller

kraven

för

certifiering

vid

Jordbruksverkets kontroll.

I direktiv 2008/90/EG2 benämnt elitmaterial.

Basmoderplanta

En moderplanta avsedd för produktion av basmaterial.

CAC-material/

Minimikvalitet

(Conformitas

Agraria

Communitatis)

Förökningsmaterial och fruktplantor som

1. är sortäkta och av tillfredsställande sortrenhet,

2. är avsedda för

a. produktion av förökningsmaterial,

b. produktion av fruktplantor, och/eller

c. produktion av frukter,

3. uppfyller de särskilda krav för CAC-material

som framgår av 8 kap.

Certifierat material

Prebasmaterial, basmaterial och certifikatmaterial.

Certifikatmaterial

1. Förökningsmaterial som

a. har producerats direkt genom vegetativ

förökning

från

basmaterial

eller

2

Rådets

direktiv

2008/90/EG

av

den

29

september

2008

om

saluföring

av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090).

SJVFS 2016:44

6

prebasmaterial. Om det är avsett för

produktion av grundstammar ska det

vara producerat från

i. utsäde som är certifierat som

basmaterial, eller

ii. från

certifikatmaterial

av

grundstammar,

b. är

avsett

för

produktion

av

fruktplantor,

c. uppfyller de särskilda krav för

certifikatmaterial som framgår av 7

kap., och

d. uppfyller kraven för certifiering vid

Jordbruksverkets kontroll.

2. Fruktplantor som

a. har

producerats

direkt

från

förökningsmaterial

som

är

certifikatmaterial, basmaterial eller

prebasmaterial,

b. är avsedda för fruktproduktion,

c. uppfyller de särskilda krav för

certifikatmaterial som framgår av 7

kap., och

d. uppfyller kraven för certifiering vid

Jordbruksverkets kontroll.

I direktiv 2008/90/EG3 benämnt certifierat

material.

Certifikatmoderplanta

En

moderplanta

avsedd

för

produktion

av

certifikatmaterial.

CPVO

Community Plant Variety Office, dvs. förvaltningsrådet

vid EU:s växtsortsmyndighet.

Defekter

Skador, missfärgningar, sårvävnad och torkskador som

kan påverka kvaliteten och användbarheten som

förökningsmaterial.

Enhetlig sort

En sort som, bortsett från den variation som kan förväntas

till följd av särskilda förhållanden, inte uppvisar några

betydande variationer beträffande

1. de egenskaper som används för att fastställa att

sorten är särskiljbar, samt

3

Rådets

direktiv

2008/90/EG

av

den

29

september

2008

om

saluföring

av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090).

SJVFS

2016:44

7

2. alla andra egenskaper som används vid

beskrivningen av sorten.

EPPO

European

and

Mediterranean

Plant

Protection

Organization, dvs. Växtskyddsorganisationen för Europa

och Medelhavsländerna.

Fastställa en officiell

beskrivning av en sort

Godkänna

en

sort

enligt

utsädesförordningen

(2000:1330) eller enligt förordningen (1977:945) om

trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet

(trädgårdsförordningen).

Fenotyp

Förökningsmaterialets eller fruktplantans observerbara

fysiska egenskaper.

Frukt

Frukt, bär eller nötter från de fruktplantor som redovisas

i bilaga 1.

Fruktbärande planta

En planta som har producerats från en moderplanta och

som odlas för produktion av frukt, bär eller nötter för att

göra det möjligt att kontrollera moderplantans sortäkthet.

Fruktplantor

Växter av sådana släkten och arter samt hybrider av dessa

som redovisas i bilaga 1 och som efter saluföring är

avsedda för plantering eller omplantering och produktion

av frukt.

Förnyelse

av

en

moderplanta

Ersättande av en moderplanta med en vegetativt

producerad dotterplanta.

Företag

Varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt

utövar minst en av följande aktiviteter med avseende på

förökningsmaterial eller fruktplantor:

1. reproduktion

2. produktion

3. bevarande eller behandling

4. import

5. saluföring

I direktiv 2008/90/EG4 benämnt leverantör.

Förökningsmaterial

Utsäde, växtdelar, grundstammar och allt annat

växtmaterial, avsett för förökning och produktion av

fruktplantor.

4

Rådets

direktiv

2008/90/EG

av

den

29

september

2008

om

saluföring

av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090).

SJVFS 2016:44

8

Genetiskt

modifierad

organism

Begreppet har i dessa föreskrifter samma betydelse som i

miljöbalken.

Genotyp

Förökningsmaterialets eller fruktplantans genetiska

uppsättning.

In vitro

Förökning och odling på näringsmedium under sterila

förhållanden, där meristem (yttersta tillväxtpunkten) eller

större bit vävnad används.

Kategori

Prebasmaterial, basmaterial, certifikatmaterial eller

CAC-material.

Klon

En planta som är vegetativt förökad med till exempel

stickling, avläggare eller genom ympning och därför har

samma genuppsättning som den ursprungliga plantan.

Kryokonservering

Bevarande av växtmaterial genom nedkylning till

extremt låga temperaturer i syfte att bevara materialets

livskraft.

Laboratorium

Varje anläggning som används för analyser av

förökningsmaterial och fruktplantor.

Mikroförökning

Produktionsmetod för framställning av ett stort antal

genetiskt identiska plantor genom in vitro-odling av

vegetativ växtvävnad.

Moderplanta

En planta som uppfyller de särskilda kraven i dessa

föreskrifter och är avsedd för förökning.

Odlingsförsök

Officiellt prova om en sort är särskiljbar, enhetlig och

stabil.

Officiell kontroll

Kontroll som utförs av det ansvariga officiella organet

eller på dettas ansvar.

Officiell registrering

Registrering av en sort i både den svenska sortlistan och

EU:s sortlista.

Okulärbesiktning

Visuell undersökning av växter eller växtdelar med ögat,

lupp, stereomikroskop eller mikroskop.

Parti

Ett antal enheter av samma produkt som är identifierbara

genom dess homogena sammansättning och ursprung.

Praktiskt taget fri från

defekter

Defekter, som kan försämra kvalitet och användbarhet

hos förökningsmaterial eller fruktplantor, förekommer

inte i högre omfattning än vad som kan förväntas bli

SJVFS

2016:44

9

resultatet av och vara förenligt med goda odlings- och

hanteringsmetoder.

Praktiskt taget fri från

skadegörare

Förekomsten av skadegörare på förökningsmaterialet

eller fruktplantorna är tillräckligt låg för att garantera en

godtagbar

kvalitet

och

användbarhet

hos

förökningsmaterialet.

Prebasmaterial

Förökningsmaterial som

1. har producerats enligt allmänt accepterade

metoder, t.ex. med stöd av protokoll från

EPPO eller motsvarande, erfarenhet eller

vetenskapliga rön för att bevara sortens

identitet, inbegripet relevanta pomologiska

egenskaper,

och

för

förebyggande

av

sjukdomar,

2. är avsett för produktion av basmaterial eller

certifikatmaterial

med

undantag

av

fruktplantor,

3. uppfyller de särskilda krav för prebasmaterial

som framgår av 5 kap., och

4. uppfyller

kraven

för

certifiering

vid

Jordbruksverkets kontroll.

I direktiv 2008/90/EG5 benämnt utgångsmaterial.

Prebasmoderplanta

En moderplanta som är godkänd av Jordbruksverket och

som är avsedd för produktion av prebasmaterial.

Saluföring

Försäljning, lagerhållning i försäljningssyfte, erbjudande

till försäljning samt varje avyttrande, leverans eller

distribution av förökningsmaterial eller fruktplantor för

kommersiellt bruk till tredje part, mot eller utan

ersättning.

Skadegörare

Alla arter, stammar och biotyper av växter, djur och

patogener som är skadliga för växter eller växtprodukter

och som förtecknas i bilagorna 2, 3 och 4.

Sort

En grupp växter, som alla har ett och samma

vetenskapliga namn på lägsta kända nivå, och som kan

1. definieras genom de egenskaper som är ett

resultat av en bestämd genotyp eller

kombination av genotyper,

2. särskiljas från varje annan växtgrupp genom

minst en av dessa egenskaper, och

5

Rådets

direktiv

2008/90/EG

av

den

29

september

2008

om

saluföring

av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090).

SJVFS 2016:44

10

3. betraktas som en enhet beträffande sin

stabilitet vid förökning.

Stabil sort

De egenskaper som används för att fastställa att sorten är

särskiljbar och alla andra egenskaper som används för att

beskriva sorten visar sig vara oförändrade efter upprepad

förökning eller, vid mikroförökning, i slutet av varje

cykel.

Särskiljbar sort

En sort som lätt kan skiljas från alla andra sorter som, vid

det datum då ansökan om fastställande av officiell

beskrivning har kommit in till Jordbruksverket, är

allmänt kända genom de egenskaper som är resultatet av

en viss genotyp eller kombination av genotyper.

Tänkbar

moderplanta

för prebasmaterial

En moderplanta som företaget avser att försöka få

godkänd som moderplanta för prebasmaterial.

UPOV

International Union for the Protection of New Varieties

of Plants, dvs. Internationella unionen för skydd av

växtförädlingsprodukter.

2 KAP. ALLMÄNNA KRAV FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION AV

FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH FRUKTPLANTOR

Allmänna krav

1 § För att få saluföra förökningsmaterial och fruktplantor ska företaget anmäla sin

verksamhet enligt 3-8 §§. Företaget ska även uppfylla kraven för märkning och

förpackning enligt 9 kap.

2 § Företaget får endast saluföra

1. förökningsmaterial och fruktplantor som tillhör en viss sort enligt 9 § och som

uppfyller kraven för produktion i 11-16 §§ och 4-8 kap,

2. en grundstam som tillhör en viss art och som uppfyller kraven för produktion i

11-16 §§ och 4-8 kap,

3. förökningsmaterial som har certifierats officiellt som prebasmaterial,

basmaterial eller certifikatmaterial,

4. fruktplantor som har certifierats officiellt som certifikatmaterial, eller

5. förökningsmaterial eller fruktplantor som uppfyller villkoren för att betecknas

som CAC-material.

Anmälan av verksamhet

3 § Av 20 § utsädesförordningen framgår att den som yrkesmässigt förpackar eller

saluför utsäde ska anmäla sin verksamhet till Jordbruksverket.

SJVFS

2016:44

11

4 § Av 3 § förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och

kvalitet framgår att den som driver företag för produktion av fruktplantor eller är

återförsäljare av fruktplantor ska göra anmälan om sin verksamhet till Jordbruksverket.

5 § Om ett företag har flera driftställen ska verksamheten på varje driftställe anmälas

var för sig.

6 § Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

7 § Företaget ska meddela Jordbruksverket om alla förändringar av uppgifterna som

avses i 3-6 §§.

Företaget ska också anmäla om det byter ägare eller om verksamheten upphör.

8 § Företag som endast saluför till slutkonsumenter som inte bedriver yrkesmässig

verksamhet ska inte anmäla sig till Jordbruksverket.

Krav på sorter som ska saluföras

9 § De sorter som avses i 2 § 1 ska vara

1. officiellt registrerade och ha en fastställd officiell beskrivning enligt 3 kap. i

dessa föreskrifter,

2. lagligt skyddade genom en växtförädlarrätt enligt bestämmelserna om skydd av

nya sorter, eller

3. allmänt kända.

En sort anses vara allmänt känd om den

a. har registrerats officiellt i en annan medlemsstat,

b. är föremål för en ansökan om officiell registrering i någon medlemsstat

eller för en ansökan om en växtförädlarrätt som avses i 1, eller

c. redan har saluförts före den 30 september 2012 i Sverige eller i en

annan medlemsstat, förutsatt att den är officiellt registrerad och har en

officiellt erkänd beskrivning enligt 3 kap.

10 § Sorter som saknar värde för yrkesmässig produktion av frukt får saluföras om

1. de har en fastställd officiellt erkänd beskrivning,

2. de säljs som CAC-material i Sverige, och

3. det finns en hänvisning till artikel 7.2 andra stycket i direktivet 2008/90/EG6

etiketten eller på följesedeln.

Krav på plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i

produktionsprocessen

11 § Företaget ska ta fram och följa en plan för att identifiera och övervaka kritiska

moment i produktionsprocessen för förökningsmaterial och fruktplantor. Planen ska

vara anpassad till berörda släkten och arter.

6

Rådets

direktiv

2008/90/EG

av

den

29

september

2008

om

saluföring

av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090).

SJVFS 2016:44

12

Planen ska minst omfatta

1. plantornas lokalisering och antal,

2. odlingstid,

3. förökningsmoment, och

4. förpacknings-, lagrings- och transportmoment.

Krav på dokumentation

12 § Företaget ska dokumentera övervakningen av de kritiska moment som

identifierats i planen enligt 11 §.

Företag som producerar CAC-material ska också dokumentera fältbesiktningar,

provtagning och analyser.

Dokumentation ska sparas och vara tillgänglig för granskning av Jordbruksverket i

tre år efter att det berörda materialet har producerats.

13 § Företaget ska föra register över sina inköp och sin försäljning vid saluföring av

förökningsmaterial och fruktplantor.

Uppgifterna i registret ska sparas och vara tillgängliga för granskning av

Jordbruksverket i tre år efter saluföringen.

Första och andra styckena gäller inte företag som inte bedriver produktion eller

reproduktion och som endast saluför till slutkonsumenter som inte bedriver

yrkesmässig verksamhet.

Krav på att material av olika kategorier hålls åtskilt

14 § Företaget ska se till att förökningsmaterial och fruktplantor som uppfyller kraven

för en viss kategori inte blandas med material av andra kategorier under tillväxten samt

vid upptagning eller avskiljande från moderplantan.

Krav på att anmäla växtskadegörare

15 § Företaget ska utan dröjsmål anmäla till Jordbruksverket när det, i odlingen eller i

lokaler, uppkommer symptom på eller konstaterad förekomst av de skadegörare som

framgår av bilagorna 2-4 till dessa föreskrifter, om det rör sig om en större omfattning

än vad som är tillåtet enligt dessa.

16 § Av 4 § växtskyddslagen (1972:318) och 8 § förordningen (2006:817) om

växtskydd m.m., framgår att anmälningsplikt gäller i fråga om växtskadegörare som

omfattas av föreskrift enligt 3 § första stycket i förordningen.

3 KAP. BESKRIVNING AV SORTER OCH REGISTRERING I SORTLISTAN

Ansökan om fastställande av en officiell beskrivning eller en officiellt erkänd

beskrivning av en sort samt registrering av den i sortlistan

1 § Sökanden får ansöka hos Jordbruksverket om att Jordbruksverket ska fastställa

1. en officiell beskrivning av en sort och registrera den i sortlistan, eller

2. en officiellt erkänd beskrivning av en sort och registrera sorten i sortlistan.

SJVFS

2016:44

13

2 § Sökanden ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

7.

Registrering av sorter med officiell beskrivning

3 § En sort ska registreras i sortlistan som en sort med officiell beskrivning om

1. sorten har en fastställd beskrivning och

2. ett prov av sorten finns tillgängligt.

4 § Av 9 § utsädesförordningen framgår att en växtsort som vid officiell provning av

utsäde visat sig vara särskiljbar, stabil och tillräckligt enhetlig kan godkännas samt

registreras i den svenska sortlistan.

5 § Av 1 c § trädgårdsförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor ska

godkännas och registreras som en sort med officiell beskrivning i den svenska

sortlistan om sorten vid en officiell provning har visat sig vara särskiljbar, stabil och

tillräckligt enhetlig.

6 § Officiell provning ska inte utföras om sökanden, till ansökan enligt 1 §, bifogar en

officiell beskrivning som ett ansvarigt officiellt organ i en annan medlemsstat har

fastställt och Jordbruksverket bedömer att dessa uppgifter visar att villkoren för

sortregistrering enligt utsädesförordningen eller trädgårdsförordningen och dessa

föreskrifter är uppfyllda.

7 § Om officiell provning ska utföras ska sökanden, när Jordbruksverket begär det,

lämna ett prov av sortmaterialet till den som ska utföra provningen.

8 § Officiell provning, som inte utförs av Jordbruksverket, ska utföras av det ansvariga

officiella organ i en annan medlemsstat som åtagit sig att utföra sådana provningar.

9 § När det gäller försöksutformning, odlingsförhållanden och vilka sortegenskaper

som minst ska ingå, ska officiell provning utföras enligt de protokoll för provning av

särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som förvaltningsrådet vid CPVO har gett ut

och som gällde när den tekniska provningen påbörjades.

Om inte CPVO har gett ut sådana riktlinjer för den berörda arten, ska den officiella

provningen som avses i första stycket utföras enligt de riktlinjer för särskiljbarhet,

enhetlighet och stabilitet som UPOV har gett ut och som var tillämpliga i början av

den tekniska provningen.

Om varken CPVO eller UPOV har gett ut sådana riktlinjer för den berörda arten

ska nationella bestämmelser tillämpas för officiell provning enligt första stycket.

Registrering av sorter med officiellt erkänd beskrivning

10 § Av 9 a § utsädesförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor också får

registreras i den svenska sortlistan om den har en fastställd officiellt erkänd

beskrivning.

11 § Av 1 c § trädgårdsförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor också får

registreras i den svenska sortlistan om den har en officiellt erkänd beskrivning.

SJVFS 2016:44

14

12 § En sort får registreras i sortlistan som en sort med officiellt erkänd beskrivning

om

1. den har en fastställd beskrivning,

2. den har saluförts i Sverige eller någon annan medlemsstat före den 30 september

2012,

3. den inte finns upptagen i någon medlemsstats sortlista som en sort med officiell

beskrivning,

4. den inte skyddas av svensk växtförädlarrätt eller EU:s växtförädlarrätt,

5. den inte är föremål för ansökan om intagning på någon medlemsstats sortlista

eller ansökan om växtförädlarrätt, och

6. den har en sortbeskrivning.

En sortbeskrivning ska minst innehålla de uppgifter som anges i bilaga 7.

Uppgifterna får bygga på en beskrivning från myndigheter med ansvar för

växtgenetiska resurser eller från organisationer som en medlemsstat godkänt för detta

ändamål.

Uppgifterna får styrkas genom resultat från tidigare officiella eller inofficiella

undersökningar eller kunskap som har erhållits genom praktisk erfarenhet under

odling, förökning och användning.

13 § För att kunna få en officiellt erkänd beskrivning fastställd ska ett prov av sorten

finnas tillgängligt och, på begäran från Jordbruksverket, kunna lämnas till den som

utför officiell provning.

14 § En sort med officiellt erkänd beskrivning ska ha en unik sortbenämning för den

aktuella arten.

15 § Även en sort som saknar värde för kommersiell produktion av frukt får registreras

i det svenska sortregistret som en sort med officiellt erkänd beskrivning, om den

uppfyller kraven i 12-14 §§.

Registrering av genetiskt modifierade sorter

16 § En genetiskt modifierad sort ska registreras i sortregistret om den genetiskt

modifierade organismen som sorten består av uppfyller kraven i detta kapitel samt är

godkänd för

1. odling enligt

13 kap. 12 § miljöbalken,

2.

utsläppande på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap.

43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer

i miljön,

eller

3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder7.

17 § Om produkter från fruktplantor eller förökningsmaterial är avsedda att användas

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

SJVFS

2016:44

15

1. som eller i livsmedel som omfattas av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder8,

eller

2. som eller i foder som omfattas av artikel 15 i samma förordning,

får den berörda sorten registreras officiellt endast om livsmedlet eller fodret har

godkänts enligt den förordningen.

Giltighetstid för registrering av sorten

18 § Den maximala giltighetstiden för en sortregistrering är 30 år från och med dagen

för registreringen.

När det gäller genetiskt modifierade sorter begränsas registreringens giltighet till

den period för vilken den genetiskt modifierade organism som sorten består av är

godkänd för

1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken,

2. att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3

kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön, eller

3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder9.

Förnyelse av en sortregistrering

19 § En registrering av en sort får förnyas för ytterligare perioder på maximalt 30 år,

under förutsättning att material av sorten ännu finns tillgängligt.

Om det gäller en genetiskt modifierad sort är förnyelsen dessutom förenad med krav

på att motsvarande genetiskt modifierade organism är fortsatt godkänd för

1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken,

2. att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3

kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön, eller

3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder10.

Giltighetstiden för förnyelsen ska vara begränsad till godkännandeperioden för den

genetiskt modifierade organismen i fråga.

20 § För förnyelse av registrering ska sökanden lämna en skriftlig ansökan till

Jordbruksverket. Ansökan ska åtföljas av bevis på att villkoren i 19 § är uppfyllda.

Undantag får göras från första stycket om Jordbruksverket anser att en förnyelse av

registreringen av en sort bidrar till att bevara den genetiska mångfalden, en hållbar

produktion eller har något annat allmänintresse.

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

10 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

SJVFS 2016:44

16

Avregistrering av en sort ur sortregistret

21 § En sort ska avregistreras ur sortregistret om

1. villkoren för registrering enligt 3 § 2 samt 4-6 §§ inte längre är uppfyllda för

en sort med officiell beskrivning eller om villkoren för registrering enligt 12 §

6 och 13 § inte längre är uppfyllda för en sort med officiellt erkänd beskrivning,

2. villkoren för genetiskt modifierade sorter eller organismer enligt 16-17 §§ inte

längre är uppfyllda,

3. det vid tidpunkten för ansökan om registrering eller under bedömningen

lämnades osanna eller bedrägliga uppgifter om förhållanden som legat till

grund för beslutet om registrering, eller

4. upprätthållaren av sorten begär det.

4 KAP. KRAV PÅ PREBASMODERPLANTOR

Krav för att godkänna prebasmoderplantor

1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om godkännande av plantor som

prebasmoderplantor.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

2 § Plantor uppfyller kraven för att bli godkända som prebasmoderplantor om de

1. motsvarar sortbeskrivningen i 7-9 §§,

2. bevaras enligt 10-14 §§,

3. uppfyller sundhetskraven enligt 15-18 §§, och

4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 19 §.

3 § Företaget ska se till att prebasmoderplantor som inte uppfyller kraven enligt 7-19

§§ inte befinner sig i närheten av andra prebasmoderplantor. De avlägsnade

prebasmoderplantorna får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-

material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa

föreskrifter.

I stället för att avlägsna plantorna i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för

att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmoderplantor.

Krav för att godkänna grundstammar som inte tillhör någon sort som

prebasmoderplantor

4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om godkännande av grundstammar, som

inte tillhör någon sort, som prebasmoderplantor.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

5 § Grundstammar som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att bli godkända

som moderplantor för prebasmaterial om de

1. motsvarar artbeskrivningen,

2. bevaras enligt 10-14 §§,

3. uppfyller sundhetskraven enligt 15-18 §§, och

SJVFS

2016:44

17

4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 19 §.

6 § Företaget ska se till att grundstammar som utgör prebasmoderplantor, men som

inte längre uppfyller kraven enligt 10-19 §§, inte befinner sig i närheten av andra

prebasmoderplantor. De avlägsnade grundstammarna får användas som basmaterial,

certifikatmaterial eller CAC-material förutsatt att de uppfyller kraven för respektive

kategori enligt dessa föreskrifter.

Istället för att avlägsna grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att

se till att de åter uppfyller kraven för prebasmoderplantor.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

7 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt

1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon

medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en

växtförädlarrätt,

2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan

om registrering i någon annan medlemsstat,

3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller

4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i

ett nationellt register.

Även efter förnyelse ska de moderplantor för prebasmaterial, som blivit resultatet

av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen.

8 § När 7 § 2 eller 3 är tillämpliga får prebasmoderplantor godkännas endast om sorten

är beskriven i en rapport, som utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i ett

tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I

avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som

framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller

certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller

certifikatmaterial.

9 § I de fall beskrivningen av sortens egenskaper i sortbeskrivningen endast utgår från

egenskaperna hos den fruktbärande plantan, ska frukten hos en fruktbärande planta

som producerats från en prebasmoderplanta motsvara sortbeskrivningen. Dessa

fruktbärande plantor ska hållas åtskilda från prebasmaterial och prebasmoderplantor.

Krav för att bevara prebasmoderplantor

10 § Företaget ska bevara prebasmoderplantor i anläggningar som är anpassade till de

berörda släktena eller arterna. Förökningsmaterialet och plantorna ska vara skyddade

mot insektsangrepp, luftburna infektioner och alla andra tänkbara källor till defekter

under hela produktionsprocessen.

Tänkbara prebasmoderplantor ska skyddas från insektsangrepp och hållas fysiskt

isolerade från prebasmoderplantor i de anläggningar som avses i första stycket, till

dess att alla analyser avseende efterlevnad av 15 § har avslutats.

11 § Företaget ska bevara prebasmoderplantor på ett sätt som garanterar att de kan

identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.

SJVFS 2016:44

18

12 § Företaget ska odla eller producera prebasmoderplantor isolerat från marken, i

krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. Plantorna ska märkas

med etiketter som gör att de kan spåras.

13 § Prebasmoderplantor får bevaras genom kryokonservering.

14 § Företaget får bara använda en prebasmoderplanta under en period som har

beräknats utifrån

1. sortens stabilitet,

2. miljöförhållandena under odlingen, eller

3. andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

Sundhetskrav för tänkbara prebasmoderplantor

15 § Tänkbara prebasmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas

i bilaga 2 och bilaga 3.

Sundhetskrav för prebasmoderplantor som produceras genom förnyelse

16 § Prebasmoderplantor som har producerats genom förnyelse ska vara fria från från

de skadegörare som förtecknas i bilaga 2.

Prebasmoderplantor som har producerats genom förnyelse ska även vara fria från

de virus och viroider som förtecknas i bilaga 3.

Sundhetskrav för prebasmoderplantor

17 § Prebasmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2, samt i bilaga 3.

Den procentandel av prebasmoderplantorna som är angripna av skadegörare enligt

del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

18 § Prebasmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av kraven i 17 §.

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

19 § Prebasmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt

taget fria från defekter.

Krav för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor

20 § Företaget får uppföröka eller förnya sådana prebasmoderplantor som

Jordbruksverket har godkänt.

21 § Företaget får föröka prebasmoderplantor för att producera prebasmaterial.

22 § Företaget ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända

protokoll för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor. Om det

inte finns några sådana protokoll ska företaget använda relevanta protokoll som

Jordbruksverket har fastställt.

SJVFS

2016:44

19

23 § Företaget får endast förnya prebasmoderplantor inom den period som avses i 14

§.

Krav för mikroförökning av prebasmoderplantor

24 § Företaget ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända

protokoll för sådan uppförökning, förnyelse och förökning som sker genom

mikroförökning av prebasmoderplantor, i syfte att producera prebasmaterial eller nya

prebasmoderplantor.

Om det inte finns några sådana protokoll ska företaget använda relevanta protokoll

som fastställts av Jordbruksverket.

5 KAP. KRAV PÅ PREBASMATERIAL

Krav för certifiering av förökningsmaterial som prebasmaterial

1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial

som prebasmaterial.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

2 § Förökningsmaterial uppfyller kravet för att certifieras som prebasmaterial om

förökningsmaterialet

1. har antingen producerats från en prebasmoderplanta som Jordbruksverket har

godkänt enligt 4 kap. 1§ eller producerats direkt från en prebasmoderplanta

som har tagits fram genom uppförökning enligt 4 kap. 20-23 §§ eller

mikroförökning enligt 4 kap. 24 §,

2. motsvarar sortbeskrivningen i 8-9 §§,

3. bevaras enligt 10-14 §§,

4. uppfyller sundhetskraven i 15-16 §§, och

5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 17 §.

Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller

4-7 §§.

3 § Företaget ska se till att prebasmaterial som inte uppfyller kraven enligt 8-17 §§

inte befinner sig i närheten av annat prebasmaterial. Det avlägsnade prebasmaterialet

får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att det

uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter.

I stället för att avlägsna materialet i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för

att se till att det åter uppfyller kraven för prebasmaterial.

Krav för certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som

prebasmaterial

4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering som prebasmaterial av

grundstammar som inte tillhör någon sort.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

SJVFS 2016:44

20

5 § En grundstam som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att certifieras som

prebasmaterial om grundstammen

1. har producerats direkt från en moderplanta genom vegetativ eller sexuell

förökning. Vid sexuell förökning ska pollinerande träd (pollengivare)

produceras direkt från en moderplanta genom vegetativ förökning,

2. överensstämmer med artbeskrivningen,

3. bevaras enligt 10-14 §§,

4. uppfyller sundhetskraven i 15-16 §§, och

5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 17 §.

6 § Den moderplanta som avses i 5 § första stycket 1 ska antingen ha godtagits av

Jordbruksverket enligt 4 kap. 4 § eller ha uppförökats av företaget enligt 4 kap. 20-23

§§ eller genom mikroförökning enligt 24 §§.

7 § Företaget ska se till att grundstammar som utgör prebasmaterial, men som inte

längre uppfyller kraven enligt 10-17 §§, inte befinner sig i närheten av annat

prebasmaterial. De avlägsnade grundstammarna får användas som basmaterial,

certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive

kategori enligt dessa föreskrifter.

I stället för att avlägsna grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för

att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmaterial.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

8 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt

1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon

medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en

växtförädlarrätt,

2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan

om registrering i någon annan medlemsstat,

3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller

4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i

ett nationellt register.

Även efter förnyelse ska de moderplantor för prebasmaterial, som blivit resultatet

av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen.

9 § När 8 § 2 eller 3 är tillämpliga får moderplantor godkännas för prebasmaterial

endast om sorten är beskriven i en rapport, som har utarbetats av ett ansvarigt officiellt

organ i EU eller i ett tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar,

enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och

det material som framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller

certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller

certifikatmaterial.

Krav för att bevara prebasmaterial

10 § Företaget ska bevara prebasmaterial i anläggningar som är anpassade till de

berörda släktena eller arterna. Förökningsmaterialet och plantorna ska vara skyddade

SJVFS

2016:44

21

mot insektsangrepp, luftburna infektioner och alla andra tänkbara källor till defekter

under hela produktionsprocessen.

11 § Företaget ska bevara prebasmaterial på ett sätt som garanterar att de kan

identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.

12 § Företaget ska odla eller producera prebasmaterial isolerat från marken, i krukor

med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. Materialet ska märkas med

etiketter som gör att de kan spåras.

13 § Prebasmaterial får bevaras genom kryokonservering.

14 § Företaget får bara använda prebasmoderplantor för att producera prebasmaterial

under en period som har beräknats utifrån

1. sortens stabilitet,

2. miljöförhållandena under odlingen, eller

3. andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.

Sundhetskrav för prebasmaterial

15 § Prebasmaterial ska vara fritt från de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga

2, samt i bilaga 3.

Den procentandel av prebasmaterialet som är angripet av skadegörare enligt del B

i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

16 § Prebasmaterial under kryokonservering omfattas inte av kraven i 15 §.

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

17 § Prebasmaterial ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt taget

fritt från defekter.

6 KAP. KRAV PÅ BASMATERIAL

Krav för certifiering av förökningsmaterial som basmaterial

1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial

som basmaterial.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

2 § Förökningsmaterial uppfyller kraven för att certifieras som basmaterial, om det

1. har producerats från en basmoderplanta som har producerats

a. från prebasmaterial eller

b. genom uppförökning av en basmoderplanta som har tagits fram enligt 17-

19 §§

2. motsvarar sortbeskrivningen enligt 7-8 §§,

3. bevaras enligt 10-12 §§,

4. uppfyller sundhetskraven enligt 13-14 §§,

SJVFS 2016:44

22

5. odlas i jord som uppfyller kraven enligt 15 §,

6. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 16 §, och

7. uppfyller särskilda villkor för förökning enligt 17-19 §§.

Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller

4-6 §§.

3 § Företaget ska se till att basmaterial eller basmoderplantor som inte längre

uppfyller kraven i 7-8, 10 samt 13-16 §§ inte befinner sig i närheten av annat

basmaterial och andra basmoderplantor. Det avlägsnade basmaterialet eller

basmoderplantorna får användas som certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt

att materialet eller plantorna uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa

föreskrifter.

I stället för att avlägsna basmaterialet eller basmoderplantorna i fråga får företaget

vidta lämpliga åtgärder för att se till att materialet eller plantorna åter uppfyller kraven

för basmaterial.

Krav för att certifiera grundstammar som inte tillhör någon sort som basmaterial

4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av grundstammar som

inte tillhör någon sort som basmaterial.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

5 § Grundstammar som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att certifieras som

basmaterial om de

1. överensstämmer med artbeskrivningen,

2. bevaras enligt 9-12 §§,

3. uppfyller sundhetskraven enligt 13-14 §§,

4. odlas i jord som uppfyller kraven enligt 15 §,

5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 16 §, och

6. uppfyller särskilda villkor för förökning enligt 17-19 §§.

6 § Företaget ska se till så att grundstammar, som inte tillhör någon sort och som

består av basmaterial eller basmoderplantor som inte längre uppfyller kraven i 9-10

och 13-16 §§, inte befinner sig i närheten av annat basmaterial eller andra

basmoderplantor. De grundstammar som tas bort får användas som certifierat material

eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt

dessa föreskrifter.

I stället för att ta bort grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att

se till att de åter uppfyller kraven.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

7 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt

1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon

medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en

växtförädlarrätt,

2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan

om registrering i någon annan medlemsstat enligt vad som avses i 3 kap. 2 §,

SJVFS

2016:44

23

3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller

4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i

ett nationellt register.

Även efter förnyelse ska de moderplantor för prebasmaterial, som blivit resultatet

av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen.

8 § När 7 § 2 eller 3 är tillämplig får moderplantor godkännas för prebasmaterial

endast om sorten är beskriven i en rapport, som har utarbetats av ett ansvarigt officiellt

organ i EU eller i ett annat land och som visar att den sort det gäller är särskiljbar,

enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och

det material som framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller

certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller

certifikatmaterial.

Krav för att bevara basmaterial och moderplantor för basmaterial

9 § Företaget ska bevara prebasmaterial av grundstammar på ett sätt som garanterar

att det kan identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.

10 § Företaget får bara använda basmoderplantor under en period som har beräknats

utifrån

1. sortens stabilitet, eller

2. miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens

stabilitet.

11 § Basmaterial och basmoderplantor ska bevaras på fält som är isolerade från

1 potentiella källor för luftburna infektioner,

2 rotkontakt,

3 korsinfektion genom maskiner,

4 ympverktyg, och

5 andra möjliga källor för infektioner.

12 § Isoleringsavståndet för de fält som avses i 11 § ska bestämmas med hänsyn till

regionala förhållanden, typen av förökningsmaterial, förekomsten av skadegörare i det

berörda området och de relevanta risker som fastställts av Jordbruksverket efter en

officiell kontroll.

Sundhetskrav

13 § Basmaterial och basmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som

förtecknas i del A i bilaga 2, samt bilaga 3.

Den procentandel av basmaterialet eller basmoderplantorna som är angripna av

skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.

14 § Basmaterial och basmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av

kraven i 13 §.

SJVFS 2016:44

24

Krav på jord

15 § Basmaterial och basmoderplantor får endast odlas i jord som är fri från samtliga

skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter.

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

16 § Basmaterial och basmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning

vara praktiskt taget fria från defekter.

Krav för uppförökning

17 § Företaget får uppföröka basmoderplantor som produceras från prebasmaterial

enligt 2 § 1 a, i så många generationer som krävs för att få fram det antal

basmoderplantor som behövs.

Företag ska uppföröka basmoderplantorna på det sätt som gäller enligt 4 kap. 20-

23 §§ eller genom mikroförökning på det sätt som gäller enligt 4 kap. 24 §.

Högsta tillåtna antal generationer och längsta tillåtna livstid för basmoderplantor

ska vara de värden som anges i bilaga 6.

18 § Om det är tillåtet enligt 17 § med flera generationer av basmoderplantor, får varje

generation, utom den första, vara producerad från vilken som helst av de föregående

generationerna.

19 § Förökningsmaterial av olika generationer ska förvaras åtskilda från varandra.

7 KAP. KRAV PÅ CERTIFIKATMATERIAL

Krav på certifiering av certifikatmaterial

1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial

och fruktplantor som certifikatmaterial.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

2 § Förökningsmaterial och fruktplantor uppfyller kraven för att certifieras som

certifikatmaterial om de

1. har producerats från en certifikatmoderplanta som odlats i jord som uppfyller

kraven i 12 § och som i sin tur har producerats från prebasmaterial eller

basmaterial,

2. motsvarar sortbeskrivningen i 7-8 §§,

3. bevaras enligt 9 §,

4. uppfyller sundhetskraven enligt 10-11 §§, och

5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 13 §.

Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller

4-6 §§.

3 § Företaget ska se till att certifikatmaterial eller certifikatmoderplantor som inte

längre uppfyller kraven i 7-13 §§ inte befinner sig i närheten av annat certifikatmaterial

och andra certifikatmoderplantor. Certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna

SJVFS

2016:44

25

som företaget har avlägsnat får användas som CAC-material, förutsatt att materialet

eller plantorna uppfyller kraven i 8 kap.

I stället för att avlägsna certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna i fråga

får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att materialet eller plantorna åter

uppfyller kraven för certifikatmaterial.

Krav för certifiering som certifikatmaterial av grundstammar som inte tillhör

någon sort

4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av grundstammar som

inte tillhör någon sort som certifikatmaterial.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

5 § Grundstammar som inte tillhör någon sort ska certifieras av Jordbruksverket som

certifikatmaterial på begäran av företaget om de

1. överensstämmer med artbeskrivningen,

2. bevaras enligt 9 §,

3. uppfyller sundhetskraven enligt 10-11 §§,

4. produceras från en certifikatmoderplanta för vilka kraven avseende jord

uppfylls enligt 12 §, och

5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 13 §.

6 § Om certifikatmaterial eller certifikatmoderplantor, som utgörs av grundstammar

som inte tillhör någon sort, inte längre uppfyller kraven i 9-13 §§ ska företaget se till

att de inte befinner sig i närheten av annat certifikatmaterial eller andra

certifikatmoderplantor. Certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna som företag

har avlägsnat får användas som CAC-material, förutsatt att det uppfyller kraven i

kapitel 8.

I stället för att avlägsna grundstammarna får företag vidta lämpliga åtgärder för att

se till att de åter uppfyller kraven för certifikatmaterial.

Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning

7 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt

1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon medlemsstats

nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt,

2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan

om registrering i någon annan medlemsstat,

3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller

4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i

ett nationellt register.

Även efter förnyelse ska de moderplantor för prebasmaterial, som blivit resultatet

av förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen.

8 § När 7 § 2 eller 3 är tillämplig får moderplantor godkännas för prebasmaterial

endast om sorten är beskriven i en rapport, som utarbetats av ett ansvarigt officiellt

organ i EU eller i ett annat land och som visar att den sort det gäller är särskiljbar,

enhetlig och stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och

SJVFS 2016:44

26

det material som framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller

certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller

certifikatmaterial.

Krav för att bevara certifikatmaterial och moderplantor för certifikatmaterial

9 § Företaget får bara använda certifikatmoderplantor

under en period som har beräknats utifrån

1. sortens stabilitet, eller

2. miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens

stabilitet.

Sundhetskrav

10 § Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor ska vara fria från de skadegörare

som förtecknas i del A i bilaga 2 samt i bilaga 3.

Den procentandel av det certifikatmaterial eller de certifikatmoderplantor som är

angripna av skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden

som anges där.

11 § Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor under kryokonservering omfattas

inte av kraven i 10 §.

Krav på jord

12 § Certifikatmoderplantor får endast odlas i jord som är fri från samtliga

skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter

Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten

13 § Prebasmaterial och moderplantor för prebasmaterial ska vid Jordbruksverkets

okulärbesiktning vara praktiskt taget fria från defekter.

8 KAP. KRAV PÅ CAC-MATERIAL

Villkor för CAC-material

1 § Företaget får saluföra förökningsmaterial och fruktplantor som CAC-material

endast om materialet

1. har producerats från en identifierad källa för material som företaget har

dokumenterat,

2. överensstämmer med sortbeskrivningen enligt 5 §,

3. uppfyller sundhetskraven i 6-9 §§, och

4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 10 §.

Första stycket gäller inte grundstammar av CAC-material som inte tillhör någon

sort. För dem gäller 3-4 §§.

2 § Om CAC-material inte längre uppfyller kraven i 1 § ska företaget avlägsna det

berörda materialet från annat CAC-material eller vidta lämpliga åtgärder för att

säkerställa att materialet åter uppfyller kraven för CAC-material.

SJVFS

2016:44

27

Villkor för CAC-material i fall där grundstammar inte tillhör någon sort

3 § När det gäller grundstammar som inte tillhör någon sort ska företaget vidta

åtgärder så att CAC-materialet

1. överensstämmer med artbeskrivningen,

2. uppfyller sundhetskraven i 6-9 §§, och

3. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 10 §.

4 § Om CAC-material, i fall där grundstammen inte tillhör någon sort, inte längre

uppfyller kraven i 3 § ska företaget avlägsna det berörda materialet från annat CAC-

material eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att materialet åter uppfyller

kraven.

Överrensstämmelse med sortbeskrivning

5 § Företaget ska fastställa, och därefter regelbundet kontrollera, att CAC-materialet

överensstämmer med sortbeskrivningen genom en bedömning av sortens egenskaper.

Bedömningen ska baseras på

1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i sortlistan enligt 3

kap. 3 § och sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt,

2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan

om registrering i någon medlemsstat enligt vad som avses i 3 kap. 2 §,

3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller

4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i

ett nationellt register.

Sundhetskrav

6 § CAC-material ska vara praktiskt taget fritt från de skadegörare som förtecknas i

bilagorna 2 och 3 för respektive släkten och arter.

Företaget ska kontrollera detta genom okulärbesiktning av CAC-materialet på

anläggningar samt i frilandsodlingar och i partier.

Om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer ska företaget provta

och analysera CAC-materialet.

7 § Företaget ska utföra okulärbesiktningen, provtagningen och analyserna av CAC-

materialet enligt bilaga 5 för berörda släkten och arter.

8 § CAC-material under kryokonservering omfattas inte av kraven i 6 §.

9 § Utöver kraven i 6 och 7 §§ ska CAC-material som tillhör släktena Citrus L.,

Fortunella Swingle och Poncirus Raf. uppfylla samtliga följande krav.

1. Företaget ska ha producerat CAC-materialet från en identifierad källa för

material som vid provtagning och analyser varit fritt från skadegörare enligt

bilaga 3.

2. Företaget ska genom provtagning och analyser konstatera att materialet sedan

början av den senaste växtperioden har varit praktiskt taget fritt från

skadegörare enligt bilaga 3.

SJVFS 2016:44

28

Krav avseende defekter

10 § Företaget ska genom okulärbesiktning kontrollera att CAC-material är praktiskt

taget fritt från defekter.

9 KAP. MÄRKNING, FÖLJEDOKUMENT SAMT FÖRSEGLING

Märkning med sort

1 § Av 2 § trädgårdsförordningen framgår att växter som omfattas av förordningen i

alla handelsled ska vara försedda med uppgift om sort och kvalitet.

2 § När materialet är en grundstam som inte tillhör någon sort ska grundstammen

vara märkt med den art eller arthybrid som grundstammen tillhör.

3 § Utsäde ska vara märkt med uppgift om sort.

Etikett för certifierat material

4 § Prebasmaterial, basmaterial och certifikatmaterial som ska saluföras ska vara

märkt med en etikett som uppfyller kraven i punkt A och B i bilaga 9.

5 § Etiketten ska fästas på de plantor och växtdelar som ska saluföras. Om

förökningsmaterial eller fruktplantor ska saluföras i en förpackning, bunt eller

behållare ska etiketten fästas på förpackningen, bunten eller behållaren.

Förökningsmaterial eller fruktplantor som ingår i samma parti får saluföras med en

enda etikett om etiketten fästs på den förpackning, bunt eller behållare som bildas av

förökningsmaterialet eller fruktplantorna i fråga.

Följedokument för certifierat material

6 § Företaget får ta fram ett följedokument, som kompletterar de etiketter som avses i

4 och 5 §§, för partier som innehåller olika sorter eller typer av prebasmaterial,

basmaterial eller certifikatmaterial och som ska saluföras tillsammans.

Följedokumentet ska innehålla de uppgifter och uppfylla de krav som framgår i

punkt C i bilaga 9.

Om uppgifterna i följedokumentet inte stämmer överens med uppgifterna på den

etikett som avses i 4 och 5 §§ ska uppgifterna på etiketten ha företräde.

Företagets dokument för CAC-material

7 § Företaget ska saluföra CAC-material med en etikett eller ett följedokument som

uppfyller kraven på uppgifter enligt del A och D i bilaga 9.

8 § Etiketten eller följedokumentet för CAC-material ska inte kunna förväxlas med

etiketter och följedokument för certifierat material.

SJVFS

2016:44

29

Etiketten och följedokumentet får kombineras med växtpass

9 § Om växtmaterialet ska ha ett växtpass enligt bestämmelserna i växtskyddslagen

(

1972:318)

, kan etiketten och följedokumentet kombineras med växtpasset om vissa

uppgifter läggs till enligt del E i bilaga 9.

Undantag från märkningskrav

10 § I fråga om detaljhandelns försäljning av sorter av förökningsmaterial eller

fruktplantor till en konsument som inte bedriver yrkesmässig verksamhet, får kraven

på märkning i detta kapitel begränsas till angivande av sorten och övrig tillämplig

produktinformation.

Försegling av certifierat material

11 § Om prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial saluförs i partier ska

följande krav uppfyllas.

1. En förpackning eller behållare med plantor eller växtdelar ska förseglas på ett

sådant sätt att förpackningen eller behållaren inte kan öppnas utan att

förseglingen skadas.

2. Plantor eller växtdelar som ingår i en bunt ska inte kunna åtskiljas utan att

bandet eller banden skadas.

3. Förpackningen, behållaren eller bunten ska vara märkt på ett sådant sätt att

etiketten förstörs när den avlägsnas.

10 KAP. SALUFÖRING AV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER

1 § Genetiskt modifierade förökningsmaterial och fruktplantor får endast släppas ut

på marknaden om den genetiskt modifierade organismen är

1. godkänd för odling enligt

13 kap. 12 § miljöbalken,

2. godkänd för att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande

enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade

organismer i miljön,

eller

3. godkänd för odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder11.

2 § Om produkter som härstammar från fruktplantor eller förökningsmaterial är

avsedda att användas

1. som eller i livsmedel som omfattas av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder12, eller

2. som eller i foder som omfattas av artikel 15 i samma förordning,

får förökningsmaterialet och fruktplantorna släppas ut på marknaden endast om det

livsmedel eller foder som härstammar från detta material har godkänts enligt den

förordningen.

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

SJVFS 2016:44

30

11 KAP. KONTROLLÅTGÄRDER

Officiell kontroll

1 § I samband med Jordbruksverkets okulärbesiktningar och, i tillämpliga fall,

provtagning och analyser kommer Jordbruksverket särskilt att beakta

1. lämplighet och faktisk användning av olika metoder vid företags kontroll av

samtliga kritiska moment i produktionsprocessen enligt 2 kap. 12 § och

2. generell kompetens hos företagets personal för att producera plantor enligt

kraven i föreskriften.

2 § Företaget ska anmäla den produktion som avser CAC-material och som under året

ska omfattas av kontroll enligt dessa föreskrifter. Uppgifterna ska lämnas varje år

innan produktionen påbörjas, dock senast den 1 februari.

Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga

8.

12 KAP. ALLMÄNNA UNDANTAG

1 § Producenter får sälja sorter av förökningsmaterial eller fruktplantor utan att

uppfylla kraven i 9 kap 4 och 7 §§ under förutsättning att

1. producenten har en verksamhet där de säljer förökningsmaterial eller

fruktplantor för ett belopp som högst motsvarar 4 prisbasbelopp per år,

2. producenten endast producerar och säljer förökningsmaterial och fruktplantor

till en konsument som inte bedriver yrkesmässig verksamhet på den lokala

marknaden,

3. förökningsmaterialet eller fruktplantorna är märkta med sort, och

4. det finns en hänvisning till artikel 7.2 andra stycket i direktivet 2008/90/EG13

på etiketten eller på följesedeln om det är en sort som saknar värde för

yrkesmässig produktion enlig 2 kap. 10 §.

.

2 § Jordbruksverket kan medge undantag för särskilda släkten eller arter från kravet

på att producera prebasmaterial och prebasmoderplantor

1. skyddat från insektsangrepp,

2. isolerat från marken, och

3. i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat,

om EU-kommissionen har beslutat att sådana undantag ska få medges.

Ett undantag enligt första stycket kan endast ges enligt de villkor som EU-

kommissionen beslutar. Därutöver får prebasmaterialet och prebasmoderplantorna

endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för

berörda släkten och arter.

3 § Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, ge undantag från

13 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om

saluföring av

fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s

8, Celex 32008L0090).

SJVFS

2016:44

31

1. kraven på vilka uppgifter en sortbeskrivning minst ska innehålla enligt 3 kap.

12 § andra stycket för en ansökan om att få en fastställd officiellt erkänd

beskrivning för en sort,

2. kravet på en unik sortbenämning enligt 3 kap. 14 §, för att få en fastställd

officiellt erkänd beskrivning för en sort, och

3. användning av de blanketter som Jordbruksverket föreskrivit om.

13 KAP. ANMÄLAN AV ODLING AV Fragaria L.

1 § Odlingsarealen ska vara fri från förekomst av potatiscystnematoder

(Globodera

pallida och G. rostochiensis)

före varje påbörjad ny odling av Fragaria L. som är

avsedd för förökning.

Med undantag från första stycket krävs ingen provtagning avseende

potatiscystnematoder före ny odling av Fragaria L. som är avsedd för uppförökning

på samma brukningsenhet.

2 § Företaget ska, för Jordbruksverkets provtagning av eventuell förekomst av

potatiscystnematoder, anmäla varje ny odling av Fragaria L. innan odlingen påbörjas.

Företaget ska göra anmälan på den blankett som framgår av bilaga 8.

---------------------

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder ikraft den 1 januari 2017.

2. Fram till och med den 31 december 2018 får förökningsmaterial och

fruktplantor, saluföras i Sverige om dessa har producerats från

a. moderplantor som fanns före den 30 september 2012, och

b. om Jordbruksverket har certifierat förökningsmaterialet eller

fruktplantorna officiellt eller om de uppfyller villkoren för att betecknas

som CAC-material före den 31 december 2018.

När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de

identifieras genom en hänvisning till artikel 21 i 2008/90/EG på etiketten eller

i ett dokument.

3. Fram till och med den 31 december 2022 får förökningsmaterial och

fruktplantor, saluföras i Sverige om dessa har producerats från

a. CAC-material eller moderplantor för prebasmaterial, basmaterial

respektive certifikatmaterial som fanns efter den 30 september 2012 och

före den 1 januari 2017, och

b. om Jordbruksverket har certifierat förökningsmaterialet eller

fruktplantorna officiellt eller om de uppfyller villkoren för att betecknas

som CAC-material före den 31 december 2022.

När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de identifieras

genom en hänvisning till artikel 32 i 2014/98/EU på etiketten och i ett dokument.

HARALD SVENSSON

Anne-Charlott Franzén

(Växtregelenheten)

SJVFS 2016:44

32

Bilaga 1

LISTA ÖVER DE SLÄKTEN OCH ARTER FÖR VILKA DESSA

FÖRESKRIFTER GÄLLER

Castanea sativa Mill.

Äkta kastanj

Citrus L.

Citronsläktet

Corylus avellana L.

Hassel

Cydonia oblonga Mill.

Kvitten

Ficus carica L.

Fikon

Fortunella Swingle

Kumquatsläktet

Fragaria L.

Smultronsläktet

Juglans regia L.

Valnöt

Malus Mill.

Äpplesläktet

Olea europea L.

Oliv

Pistacia vera L.

Pistaschmandel

Poncirus Raf.

Citrontörne

Prunus amygdalus Batsch.

Mandel

Prunus armeniaca L.

Aprikos

Prunus avium (L.) L.

Sötkörsbär

Prunus cerasus L.

Surkörsbär

Prunus domestica L.

Plommon

Prunus persica (L.) Batsch.

Persika

Prunus salicina Lindley

Japanskt plommon

Pyrus L.

Päronsläktet

Ribes L.

Vinbärssläktet

Rubus L.

Hallonsläktet

Vaccinium L.

Blåbärssläktet

SJVFS

2016:44

33

Bilaga 2

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE

Del A.

Förökningsmaterialet eller plantorna ska vara fria eller praktiskt taget fria från

dessa skadegörare enligt

4 kap 15 och 16 §§ (tänkbara prebasmoderplantor och

prebasmoderplantor producerade genom förnyelse),

4 kap 17 § (prebasmoderplantor),

5 kap 15 § (prebasmaterial),

6 kap 13 § (basmaterial och moderplantor för basmaterial),

7 kap 10 § (certifikatmaterial och moderplantor för certifikatmaterial),

8 kap. 6 § (CAC-material).

För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna

förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera

det avseende förekomst av skadegöraren.

Släkte eller art

Skadegörare

Castanea sativa Mill.

Svampar

Mycosphaerella maculiformis

Phytophthora cambivora

Phytophthora cinnamomi

Virusliknande sjukdomar

Chestnut mosaic virus (ChMV)

Citrus L., Fortunella Swingle,

Poncirus Raf.

Insekter

Aleurotrixus floccosus

Parabemisia myricae

Nematoder

Pratylenchus vulnus

Tylenchus semi-penetrans

Svampar

Phytophthora citrophtora

Phytophthora parasitica

Corylus avellana L.

Kvalster

Phytoptus avellanae

Svampar

Armillaria mellea

Verticillium dahliae

Verticillium albo-atrum

SJVFS 2016:44

34

Bakterier

Xanthomonas arboricola pv. corylina

Pseudomonas avellanae

Cydonia oblonga Mill., Malus

Mill. och Pyrus L.

Insekter

Eriosoma lanigerum

Psylla spp.

Nematoder

Meloidogyne hapla

Meloidogyne javanica

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Armillaria mellea

Chondrostereum purpureum

Glomerella cingulata

Pezicula alba

Pezicula malicorticis

Nectria galligena

Phytophthora cactorum

Roessleria pallida

Verticillium dahliae

Verticillium albo-atrum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv,. syringae

Virus

Andra än de som förtecknas i bilaga 3

Ficus carica L.

Insekter

Ceroplastes rusci

Nematoder

Heterodera fici

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne incognita

Meloidogyne javanica

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Armillaria mellea

Bakterier

SJVFS

2016:44

35

Phytomonas fici

Virusliknande sjukdomar

Fig mosaic disease

Juglans regia L.

Insekter

Epidiaspis leperii

Pseudaulacaspis pentagona

Quadraspidiotus perniciosus

Svampar

Armillaria mellea

Nectria galligena

Chondrostereum purpureum

Phytophthora cactorum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Xanthomonas arboricola pv. juglandis

Olea europaea L.

Nematoder

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne incognita

Meloidogyne javanica

Pratylenchus vulnus

Bakterier

Pseudomonas savastanoi pv. savastanoi

Virusliknande sjukdomar

Leaf yellowing complex disease 3

Pistacia vera L.

Nematoder

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cryptogea

Phytophthora cambivora

Rosellinia necatrix

Verticillium dahliae

Prunus amygdalus, P.

armeniaca, P. domestica, P.

persica och P. salicina

Insekter

Pseudaulacaspis pentagona

Quadraspidiotus perniciosus

Nematoder

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne javanica

SJVFS 2016:44

36

Meloidogyne incognita

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cactorum

Verticillium dahliae

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv. morsprunorum

Pseudomonas syringae pv. syringae (på P.

armeniaca)

Pseudomonas viridiflava (på P. armeniaca)

Prunus avium, P. cerasus

Insekter

Quadraspidiotus perniciosus

Nematoder

Meloidogyne arenaria

Meloidogyne javanica

Meloidogyne incognita

Pratylenchus penetrans

Pratylenchus vulnus

Svampar

Phytophthora cactorum

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

Pseudomonas syringae pv. Morsprunorum

Ribes L.

Insekter och kvalster

Dasyneura tetensi

Ditylenchus dipsaci

Pseudaulacaspis pentagona

Quadraspidiotus perniciosus

Tetranychus urticae

Cecidophyopsis ribis

Svampar

Sphaerotheca mors-uvae

Microsphaera grossulariae

Diaporthe strumella (Phomopsis ribicola)

Rubus L.

Svampar

Peronospora rubi

SJVFS

2016:44

37

Del B.

Skadegörare som plantor ska vara fria eller praktiskt taget fria från, eller för

vilka vissa toleransnivåer för förekomsten ska tillämpas, enligt

4 kap 15 och 16 §§ (tänkbara prebasmoderplantor och

prebasmoderplantor producerade genom förnyelse),

4 kap 17 § (prebasmoderplantor),

5 kap 15 § (prebasmaterial),

6 kap 13 § (basmaterial och moderplantor för basmaterial),

7 kap 10 § (certifikatmaterial och moderplantor för certifikatmaterial),

8 kap. 6 § (CAC-material).

För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna

förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera

det avseende förekomst av skadegöraren.

Skadegörare på olika släkten och arter

Toleransnivå (%)

Prebas-

material

Bas-

material

Certifikat-

material

Fragaria L.

Insekter och kvalster

Chaetosiphon fragaefoliae

0

0,5

1

Phytonemus pallidus

0

0

0,1

Nematoder

Aphelenchoides fragariae

0

0

1

Ditylenchus dipsaci

0

0,5

1

Meloidogyne hapla

0

0,5

1

Pratylenchus vulnus

0

1

1

Svampar

Rhizoctonia fragariae

0

0

1

Podosphaera aphanis (Wallroth)

Braun & Takamatsu

0

0,5

1

Verticillium albo-atrum

0

0,2

2

Verticillium dahliae

0

0,2

2

Bakterier

Candidatus Phlomobacter fragariae

0

0

1

Virus

Strawberry mottle virus (SMoV)

0

0,1

2

Fytoplasmasjukdomar

0

0

1

Aster yellow phytoplasma

0

0,2

1

SJVFS 2016:44

38

Multiplier disease

0

0,1

0,5

Stolbur as strawberry lethal decline

0

0,2

1

Strawberry green petal phytoplasmas

0

0

1

Phytoplasma fragariae

0

0

1

Ribes L.

Nematoder

Aphelenchoides ritzemabosi

0

0,05

0,5

Virus

Aucuba mosaic och blackcurrant

yellows kombinerat

0

0,05

0,5

Vein clearing och vein net hos svarta

vinbär, Gooseberry vein banding

0

0,05

0,5

Rubus L.

Insekter

Resseliella theobaldi

0

0

0,5

Bakterier

Agrobacterium spp.

0

0,1

1

Rhodococcus fascians

0

0,1

1

Virus

Äpplemosaikvirus (ApMV),

Svarthallonnekrosvirus (BRNV),

Gurkmosaikvirus (CMV),

Bladspräcklighetsvirus (RLMV),

Bladfläckvirus (RLSV),

Raspberry vein chlorosis virus

(RVCV),

Gulnätvirus (RYNV)

0

0

0,5

Vaccinium L.

Svampar

Exobasidium vaccinii var. vaccinii

0

0,5

1

Godronia cassandrae (anamorf

Topospora myrtilli)

0

0,1

0,5

Bakterier

Agrobacterium tumefaciens

0

0

0,5

Virus

0

0

0,5

SJVFS

2016:44

39

Bilaga 3

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE

Förökningsmaterialet eller plantorna ska vara fria eller praktiskt taget fria från

dessa skadegörare enligt

4 kap 15-16 §§ (tänkbar prebasmoderplantor och prebasmoderplantor

producerade genom förnyelse)

4 kap. 17 § (prebasmoderplantor)

5 kap. 15 § (prebasplantor)

6 kap. 13 § (basmoderplantor, basplantor)

7 kap. 10 § (certifikatmoderplantor, certifikatplantor)

8 kap. 6 och 9 §§ (CAC-material)

För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om

skadegörarna förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och

låta analysera det avseende förekomst av skadegöraren.

Släkte eller art

Skadegörare

Citrus L., Fortunella Swingle

och Poncirus Raf.

Virus

Citrus variegation virus (CVV)

Citrus psorosis virus (CPsV)

Citrus leaf Blotch virus (CLBV)

Virusliknande sjukdomar

Impietratura

Cristacortis

Viroider

Citrus exocortis viroid (CEVd)

Hop stunt viroid (HSVd) Cachexia-

varianten

Corylus avellana L.

Virus

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Fytoplasma

Hazelnut maculatura lineare phytoplasma

Cydonia oblonga Mill. och

Pyrus L.

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Apple stem-grooving virus (ASGV)

Apple stem-pitting virus (ASPV)

Virusliknande sjukdomar

Barksprickor, barknekros

Grovbarkighet

Gummived, quince yellow blotch

SJVFS 2016:44

40

Viroider

Pear blister canker viroid (PBCVd)

Fragaria L.

Nematoder

Aphelenchoides blastoforus

Aphelenchoides fragariae

Aphelenchoides ritzemabosi

Ditylenchus dipsaci

Svampar

Phytophthora cactorum

Colletotrichum acutatum

Virus

Strawberry mottle virus (SMoV)

Juglans regia L.

Virus

Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Malus Mill.

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Apple stem-grooving virus (ASGV)

Apple stem-pitting virus (ASPV)

Virusliknande sjukdomar

Gummived, fårade grenar

Hästskoärr

Fruktsjukdomar: kattäpple, buckeläpple,

bumpy fruit of Ben Davis, rough skin,

stjärnsprickor, korkring, russet wart

Viroider

Apple scar skin viroid (ASSVd)

Apple dimple fruit viroid (ADFVd)

Olea europaea L.

Svampar

Verticillium dahliae

Virus

Arabismosaikvirus (ArMV)

Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRV)

Prunus amygdalus Batsch

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

SJVFS

2016:44

41

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus armeniaca L.

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Apricot latent virus (ApLV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus avium och P. cerasus

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Arabismosaikvirus (ArMV)

Cherry green ring mottle virus (CGRMV)

Körsbärsbladrullvirus (CLRV)

Cherry necrotic rusty mottle virus

(CNRMV)

Little cherry virus 1 och 2 (LChV1,

LChV2)

Cherry mottle leaf virus (ChMLV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Hallonringfläckvirus (RpRSV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Tomatsvartringvirus (TBRV)

Prunus domestica och P.

salicina

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Myrobalan latent ringspot virus (MLRSV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Prunus persica

Virus

Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Apricot latent virus (ApLV)

Plommondvärgsjukevirus (PDV)

Prunusringfläckvirus (PNRSV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Viroider

Peach latent mosaic viroid (PLMVd)

Ribes L.

Virus

beroende på arten i fråga

Arabismosaikvirus (ArMV)

Blackcurrant reversion virus (BRV)

Gurkmosaikvirus (CMV)

SJVFS 2016:44

42

Gooseberry vein banding associated viruses

(GVBaV)

Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)

Hallonringfläckvirus (RpRSV)

Rubus L.

Svampar

Phytophthora spp. som infekterar Rubus

Virus

beroende på arten i fråga

Äpplemosaikvirus (ApMV)

Svarthallonnekrosvirus (BRNV)

Gurkmosaikvirus (CMV)

Bladspräcklighetsvirus (RLMV)

Bladfläckvirus (RLSV)

Raspberry vein chlorosis virus (RVCV)

Gulnätvirus (RYNV)

Raspberry bushy dwarf virus (RBDV)

Fytoplasma

Rubus stunt phytoplasma

Virusliknande sjukdomar

Raspberry yellow spot

Vaccinium L.

Virus

Blueberry shoestring virus (BSSV)

Blueberry red ringspot virus (BRRV)

Blueberry scorch virus (BlScV)

Blueberry shock virus (BlShV)

Fytoplasma

Blueberry stunt phytoplasma

Blueberry witches' broom phytoplasma

Cranberry false blossom phytoplasma

Virusliknande sjukdomar

Blueberry mosaic agent

Cranberry ringspot agent

SJVFS

2016:44

43

Bilaga 4

FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE I JORD SOM ÄR VÄRDAR FÖR

VIRUS

Odlingsjorden ska vara fri från skadegörarna enligt 6 kap. 15 §

(basmoderplantor, basmaterial) och 7 kap. 12 § (certifikatmoderplantor,

cerifikatmaterial)

Skadegörarnas förekomst i jord fastställs genom att Jordbruksverket provtar och låter

analysera jorden.

Släkte eller art

Specifika skadegörare

Fragaria L.

Nematoder

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

Juglans regia L.

Nematoder

Xiphinema diversicaudatum

Olea europaea L

Nematoder

Xiphinema diversicaudatum

Pistacia vera L.

Nematoder

Xiphinema index

Prunus avium och P. cerasus

Nematoder

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

P. domestica, P. persica och P.

salicina

Nematoder

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Xiphinema diversicaudatum

Ribes L.

Nematoder

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

Rubus L.

Nematoder

Longidorus attenuatus

Longidorus elongatus

Longidorus macrosoma

Xiphinema diversicaudatum

SJVFS 2016:44

44

Bilaga 5

INTERVALLER FÖR OKULÄRBESIKTNING, PROVTAGNING OCH

ANALYSER

Kraven gäller för varje släkte eller art och kategori enligt följande

Castanea sativa Mill.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och tester

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2.

Citrus L., Fortunella

Swingle och Poncirus

Raf.

PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras sex år efter att de godtagits som moderplantor

för prebasmaterial och därefter med sex års mellanrum,

med avseende på förekomst av de skadegörare som

förtecknas i bilaga 3. Provtagning och analys av de

skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 ska göras

om det är osäkert om plantorna eller materialet är fritt

från skadegörarna vid okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av moderplantor för basmaterial

ska provtas och analyseras vart sjätte år genom en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor när

det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i

del A i bilaga 2 och bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL

OCH

CAC-

MATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

SJVFS

2016:44

45

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

Corylus avellana L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

Cydonia

oblonga

Mill., Malus Mill.,

Pyrus L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras femton år efter att de godtagits som

moderplantor för prebasmaterial och därefter med

femton års mellanrum, med avseende på förekomst av de

skadegörare, utom virusliknande sjukdomar och

viroider, som förtecknas i bilaga 3. Provtagning och

analys av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga

2 ska göras om det är osäkert om plantorna eller

materialet

är

fritt

från

skadegörarna

vid

okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av moderplantor för basmaterial

ska provtas och analyseras vart femtonde år på grundval

av en bedömning av risken för infektion av dessa plantor

när det gäller förekomst av andra skadegörare än de

virusliknande sjukdomar och viroider som förtecknas i

bilaga 3. Provtagning och analys av de skadegörare som

förtecknas i del A i bilaga 2 ska göras om det är osäkert

om plantorna eller materialet är fritt från skadegörarna

vid okulärbesiktningen.

CERTIFIKATMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett

representativt

urval

av

moderplantor

för

certifikatmaterial ska provtas och analyseras vart

femtonde år på grundval av en bedömning av risken för

infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av

SJVFS 2016:44

46

andra skadegörare än de virusliknande sjukdomar och

viroider som förtecknas i bilaga 3. Provtagning och

analys av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga

2 ska göras om det är osäkert om plantorna eller

materialet

är

fritt

från

skadegörarna

vid

okulärbesiktningen.

Fruktplantor som är certifikatmaterial ska provtas och

analyseras vid osäkerhet om förekomsten av de

skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga

3.

CAC-MATERIAL

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

Ficus carica L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2.

Fragaria L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året under

vegetationsperioden.

För plantor och material som producerats genom

mikroförökning och som bevaras i mindre än tre

månader krävs bara en besiktning under denna period.

PREBASMATERIAL

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras ett år efter att de godtagits som moderplantor

för prebasmaterial och därefter med ett års mellanrum,

med avseende på förekomst av de skadegörare som

förtecknas i bilaga 3. Provtagning och analys av de

skadegörare som förtecknas i del B i bilaga 2 ska göras

om det är osäkert om plantorna eller materialet är fritt

från skadegörarna vid okulärbesiktningen.

BASMATERIAL, CERTIFIKATMATERIAL OCH

CAC-MATERIAL

SJVFS

2016:44

47

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i

bilaga 2 och bilaga 3.

Juglans regia L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL

Provtagning och analyser

Alla blommande moderplantor för prebasmaterial ska

provtas och analyseras ett år efter att de godtagits som

moderplantor för prebasmaterial och därefter med ett års

mellanrum, med avseende på förekomst av de

skadegörare som förtecknas i bilaga 3. Provtagning och

analys av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga

2 ska göras om det är osäkert om plantorna eller

materialet

är

fritt

från

skadegörarna

vid

okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av moderplantor för basmaterial

ska provtas och analyseras varje år på grundval av en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor när

det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i

del A i bilaga 2 och bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat

material ska provtas och analyseras vart tredje år genom

en bedömning av risken för infektion av dessa plantor

när det gäller förekomst av de skadegörare som

förtecknas i del A i bilaga 2 och bilaga 3.

Fruktplantor av certifikatmaterial ska provtas och

analyseras vid osäkerhet om förekomsten av de

skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och bilaga

3.

CAC-MATERIAL

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

SJVFS 2016:44

48

Olea europaea L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras tio år efter att de godtagits som moderplantor

för prebasmaterial och därefter med tio års mellanrum,

med avseende på förekomst av de skadegörare som

förtecknas i bilaga 3. Provtagning och analys av de

skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 ska göras

om det är osäkert om plantorna eller materialet är fritt

från skadegörarna vid okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av moderplantor för basmaterial

ska provtas, så att alla plantor har testats inom en

tidsperiod på trettio år, genom en bedömning av risken

för infektion av dessa plantor när det gäller förekomst av

de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och

bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL

Provtagning och analyser

När det gäller moderplantor som används för produktion

av utsäde (nedan kallade moderplantor för utsäde) ska

ett representativt urval av dessa provtas, på ett sätt som

gör att alla plantor har testats inom en tidsperiod på fyrtio

år, genom en bedömning av risken för infektion av dessa

plantor när det gäller förekomst av de skadegörare som

förtecknas i del A i bilaga 2 och bilaga 3. När det gäller

andra moderplantor än moderplantor för utsäde ska ett

representativt urval av dessa provtas, så att alla plantor

har testats inom en tidsperiod på trettio år, genom en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor när

det gäller förekomst av de skadegörare som förtecknas i

del A i bilaga 2 och bilaga 3.

CAC-MATERIAL

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

Pistacia vera L.

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

SJVFS

2016:44

49

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2.

Prunus amygdalus, P.

armeniaca,

P.

domestica, P. persica

och P. salicina

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL

Provtagning och analyser

Alla blommande moderplantor för prebasmaterial ska

provtas och analyseras för PDV och PNRSV ett år efter

att de godtagits som moderplantor för prebasmaterial och

därefter med ett års mellanrum. Alla träd som avsiktligt

planterats för pollineringsändamål och, i förekommande

fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska

provtas och analyseras för PDV och PNRSV.

När det gäller P. persica ska alla blommande

moderplantor för prebasmaterial provtas ett år efter att

de godtagits som moderplantor för prebasmaterial och

analyseras för PLMVd.

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas tio år

efter att de godtagits som moderplantor för

prebasmaterial, och därefter med tio års mellanrum. Vid

dessa provtagningar ska materialet testas för andra virus

än PDV och PNRSV och som är relevanta enligt

förteckningen i bilaga 3. Provtagning och analys av de

skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 ska göras

om det är osäkert om plantorna eller materialet är fritt

från skadegörarna vid okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande moderplantor för

basmaterial ska provtas varje år och analyseras för PDV

och PNRSV genom en bedömning av risken för

infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd

som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i

förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i

omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och

PNRSV på grundval av en bedömning av risken för

infektion av dessa träd.

SJVFS 2016:44

50

När det gäller P. persica ska ett representativt urval av

blommande moderplantor för basmaterial provtas en

gång per år och analyseras för PLMVd på grundval av

en bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett

representativt

urval

av

icke

blommande

moderplantor för basmaterial ska provtas vart tredje år

och analyseras för PDV och PNRSV på grundval av en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för basmaterial

ska provtas vart tionde år och analyseras för de

skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är relevanta

för arten i fråga enligt förteckningarna i del A i bilaga 2

och bilaga 3 genom en bedömning av risken för infektion

av dessa plantor.

CERTIFIKATMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande moderplantor för

certifierat material ska provtas varje år och analyseras

för PDV och PNRSV på grundval av en bedömning av

risken för infektion av dessa plantor. Ett representativt

urval

av

träd

som

avsiktligt

planterats

för

pollineringsändamål och, i förekommande fall, de

viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas

och analyseras för PDV och PNRSV genom en

bedömning av risken för infektion av dessa träd.

När det gäller P. persica ska ett representativt urval av

blommande moderplantor för certifierat material provtas

en gång per år och analyseras för PLMVd genom en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett

representativt

urval

av

icke

blommande

moderplantor för certifierat material ska provtas vart

tredje år och analyseras för PDV och PNRSV genom en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat

material ska provtas vart femtonde år och analyseras för

de skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är

relevanta för arten i fråga enligt förteckningarna i del A

i bilaga 2 och bilaga 3 genom en bedömning av risken

för infektion av dessa plantor.

CAC-MATERIAL

Provtagning och analyser

SJVFS

2016:44

51

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

Prunus avium och P.

cerasus

MATERIAL AV ALLA KATEGORIER

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

PREBASMATERIAL

Provtagning och analyser

Alla blommande moderplantor för prebasmaterial ska

provtas och analyseras för PDV och PNRSV ett år efter

att de godtagits som moderplantor för prebasmaterial och

därefter med ett års mellanrum. Alla träd som avsiktligt

planterats för pollineringsändamål och, i förekommande

fall, de viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska

provtas och analyseras för PDV och PNRSV.

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas tio år

efter att de godtagits som moderplantor för

prebasmaterial, och därefter med tio års mellanrum Vid

dessa provtagningar ska materialet testas för andra virus

än PDV och PNRSV och som är relevanta enligt

förteckningen i bilaga 3. Provtagning och analys av de

skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 ska göras

om det är osäkert om plantorna eller materialet är fritt

från skadegörarna vid okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande moderplantor för

basmaterial ska provtas varje år och analyseras för PDV

och PNRSV genom en bedömning av risken för

infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd

som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i

förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i

omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och

PNRSV genom en bedömning av risken för infektion av

dessa träd.

Ett

representativt

urval

av

icke

blommande

moderplantor för basmaterial ska provtas vart tredje år

och analyseras för PDV och PNRSV genom en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för basmaterial

ska provtas vart tionde år och analyseras för de

skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är relevanta

för arten i fråga enligt förteckningarna i del A i bilaga 2

SJVFS 2016:44

52

och bilaga 3 genom en bedömning av risken för infektion

av dessa plantor.

CERTIFIKATMATERIAL

Provtagning och analyser

Ett representativt urval av blommande moderplantor för

certifierat material ska provtas varje år och analyseras

för PDV och PNRSV genom en bedömning av risken för

infektion av dessa plantor. Ett representativt urval av träd

som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i

förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i

omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och

PNRSV genom en bedömning av risken för infektion av

dessa träd.

Ett

representativt

urval

av

icke

blommande

moderplantor för certifierat material ska provtas vart

tredje år och analyseras för PDV och PNRSV genom en

bedömning av risken för infektion av dessa plantor.

Ett representativt urval av moderplantor för certifierat

material ska provtas vart femtonde år och analyseras för

de skadegörare, utom PDV och PNRSV, som är

relevanta för arten i fråga enligt förteckningarna i del A

i bilaga 2 och bilaga 3 genom en bedömning av risken

för infektion av dessa plantor.

CAC-MATERIAL

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del A i

bilaga 2 och bilaga 3.

Ribes L.

PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras fyra år efter att de godtagits som

moderplantor för prebasmaterial och därefter med fyra

års mellanrum, med avseende på förekomst av de

skadegörare som förtecknas i bilaga 3 samt vid osäkerhet

om förekomsten av de skadegörare som förtecknas i

bilaga 2.

BASMATERIAL, CERTIFIKATMATERIAL OCH

CAC-MATERIAL

Okulärbesiktning

SJVFS

2016:44

53

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i

bilagorna 2 och 3.

Rubus L.

PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras två år efter att de godtagits som moderplantor

för prebasmaterial och därefter med två års mellanrum,

med avseende på förekomst av de skadegörare som

förtecknas i bilaga 3. Provtagning och analys av de

skadegörare som förtecknas i bilaga 2 ska göras om det

är osäkert om plantorna eller materialet är fritt från

skadegörarna vid okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Okulärbesiktning

Då växter odlas på friland eller i kruka ska

okulärbesiktningar genomföras två gånger per år.

För plantor och material som producerats genom

mikroförökning och som bevaras i mindre än tre

månader krävs bara en besiktning under denna period.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i

bilagorna 2 och 3.

CERTIFIKATMATERIAL

OCH

CAC-

MATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i bilagorna

2 och 3.

Vaccinium L.

PREBASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

SJVFS 2016:44

54

Provtagning och analyser

Alla moderplantor för prebasmaterial ska provtas och

analyseras fem år efter att de godtagits som

moderplantor för prebasmaterial och därefter med fem

års mellanrum, med avseende på förekomst av de

skadegörare som förtecknas i bilaga 3. Provtagning och

analys av de skadegörare som förtecknas i del B i bilaga

2 ska göras om det är osäkert om plantorna eller

materialet

är

fritt

från

skadegörarna

vid

okulärbesiktningen.

BASMATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i

bilaga 2 och bilaga 3.

CERTIFIKATMATERIAL

OCH

CAC-

MATERIAL

Okulärbesiktning

Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser ska utföras vid osäkerhet om

förekomsten av de skadegörare som förtecknas i del B i

bilaga 2 och bilaga 3.

SJVFS

2016:44

55

Bilaga 6

HÖGSTA TILLÅTNA ANTAL GENERATIONER AV SLÄKTEN OCH

ARTER

Tabellen anger högsta tillåtna antal generationer på friland under icke

insektsskyddade förhållanden och längsta tillåtna livstid för moderplantor för

basmaterial av olika släkten/arter, enligt 6 kap 17 §.

Castanea sativa Mill.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

Då en moderplanta för basmaterial, i den

mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en

grundstam får den uppförökas i högst tre

generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för

basmaterial ska bestå av basmaterial av första

generationen.

Citrus L., Fortunella Swingle

och Poncirus Raf.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 afår uppförökas i högst

en generation.

Då en moderplanta för basmaterial, i den

mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en

grundstam får den uppförökas i högst tre

generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för

basmaterial ska bestå av basmaterial av första

generationen.

Corylus avellana L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

Cydonia oblonga Mill., Malus

Mill., Pyrus L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

SJVFS 2016:44

56

Då en moderplanta för basmaterial, i den

mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en

grundstam får den uppförökas i högst tre

generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för

basmaterial ska bestå av basmaterial av första

generationen.

Ficus carica L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

Fragaria L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

fem generationer.

Juglans regia L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

Olea europaea L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 afår uppförökas i högst

en generation.

Prunus

amygdalus,

P.

armeniaca, P. domestica, P.

persica och P. salicina

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

Då en moderplanta för basmaterial, i den

mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en

grundstam får den uppförökas i högst tre

generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för

basmaterial ska bestå av basmaterial av första

generationen.

SJVFS

2016:44

57

Prunus avium och P. cerasus

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

Då en moderplanta för basmaterial, i den

mening som avses i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en

grundstam får den uppförökas i högst tre

generationer.

Grundstammar som ingår i moderplantor för

basmaterial ska bestå av basmaterial av första

generationen.

Ribes L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

tre generationer. Moderplantor får användas

som moderplantor i högst sex år.

Rubus L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer. Moderplantor av varje

generation får användas som moderplantor i

högst fyra år.

Vaccinium L.

Basmaterial

En moderplanta för basmaterial, i den mening

som avses i 6 kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst

två generationer.

SJVFS 2016:44

58

Bilaga 7

ANSÖKAN OM OFFICIELLT ERKÄND BESKRIVNING, OFFICIELL

BESKRIVNING SAMT INTAGNING I SORTLISTA

I denna bilaga redovisas de uppgifter som krävs för en ansökan om officiell

beskrivning, officiellt erkänd beskrivning samt för intagning i sortlistan. Obligatoriska

uppgifter anges med Ja och inte obligatoriska uppgifter med Nej. I särskilda fall finns

kommentarer till kraven på uppgifter.

Sökanden ska använda Jordbruksverkets blankett V 113 FRUKT- OCH BÄRSORTER

– ansökan om officiell beskrivning eller officiellt erkänd beskrivning samt registrering

i sortlistan.

Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats

www.jordbruksverket.se

A. Sökande

Officiell

beskrivning

Officiellt erkänd

beskrivning

Uppgifter om sökanden:

 Namn och adress

 organisationsnummer, och

 minst en kontaktuppgift.

Ja.

Utländska företag

som saknar orga-

nisationsnummer

får utelämna upp-

giften.

Ja.

Utländska företag

som saknar orga-

nisationsnummer

får utelämna upp-

giften.

B. Ombud

Officiell

beskrivning

Officiellt erkänd

beskrivning

Uppgifter om ombud:

 namn och adress

 organisationsnummer, och

 minst en kontaktuppgift

Ja, om sådant

finns.

Utländska företag

som saknar orga-

nisationsnummer

får utelämna upp-

giften.

Ja, om sådant

finns.

Utländska företag

som saknar orga-

nisationsnummer

får utelämna upp-

giften.

C. Uppgifter om sorten

Officiell

beskrivning

Officiellt

erkänd

beskrivning

1. Artnamn på latin och på svenska

Ja.

Ja.

2. Preliminär sortbeteckning eller

förädlarens referensnummer.

 Förslag till sortbenämning och

synonymer. Så långt som möjligt

Ja.

Sökanden får

lämna uppgiften

Ja.

SJVFS

2016:44

59

ska

varje

sort

ha

samma

beteckning i alla medlemsstater i

överensstämmelse

med

internationellt godkända riktlinjer

 Om sökanden har

o föreslagit sortbenämningen

i en varumärkesansökan,

eller

o registrerat sorten som ett

varumärke i Sverige eller i

ett annat land, eller

o skyddat sortbenämningen

på annat sätt, och

i så fall var för någon stans

under hela

provningsperioden.

3. Om en ansökan om växtförädlarrätt

eller registrering i sortlista tidigare har

lämnats in för sorten, ska sökanden lämna

följande information

 om sökanden gjort en ansökan för

EU:s växtförädlarrätt ska sökanden

ange

o ansökansdatum,

o datumet

för

registrering/intagning

i

sortlista, och

o sortbenämning

eller

preliminär beteckning.

 om sökanden gjort en ansökan om

nationell

växtföräldrarätt

ska

sökanden ange

o vilket land ansökan gäller,

o ansökansdatum,

o datumet

för

registrering/intagning

i

sortlista, och

o sortbenämning

eller

preliminär beteckning.

 om sökanden gjort en ansökan för

intagning i nationell sortlista ska

sökanden ange

o vilket land ansökan gäller,

o ansökansdatum,

o datumet

för

registrering/intagning

i

sortlista, och

Ja.

Ja.

För

att

kontrollera

att

sökanden

ska

söka officiellt er-

känd beskrivning

och inte officiell

beskrivning.

SJVFS 2016:44

60

o sortbenämning

eller

preliminär

beteckning

lämnas.

4. Sökanden ska lämna uppgifter om

officiell

provning

av

sortens

särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

(SES-provning)

Sökanden ska ange om

 provning av sorten redan är

avslutad, och i så fall i vilket

land,

 sorten är under provning, och i

så fall i vilket land, eller

 om sökanden vill att sorten ska

provas, och i så fall i vilket land.

Ja.

Inte aktuellt.

5. Sökanden ska ange om sorten är

genetiskt modifierad enligt definitionen i

13 kap.miljöbalken eller förordning (EG)

nr 1829/200314. Om den är genetiskt

modifierad ska sökanden ange den unika

identitetsbeteckningen.

Ja, om aktuellt.

Ja, om aktuellt.

6.

Annan

information

som

har

betydelse för ansökan till exempel kan den

som

ansöker

om

officiellt

erkänd

beskrivning ange om de inte vill att sorten

ska registreras i sortlistan.

Ja, om aktuellt.

Ja, om aktuellt.

D. Bilagor

D1. Officiell

beskrivning

D2.Officiellt

erkänd

beskrivning

En officiell beskrivning som fastställts av

ett ansvarigt officiellt organ i en annan

medlemsstat.

Sökanden

får

lämna

beskrivningen.

Inte aktuellt.

Underlag från officiell provning i form av

de uppgifter som krävs enligt de tekniska

frågeformulär vid tiden för ansökan

1. i

bilagan

”Technical

Questionnaire” till protokollet

”Protocol

for

distinctness,

uniformity and stability tests” som

handlar

om

provning

av

Ja, om provning

inte är gjord vid

tiden för ansökan

ska

sökanden

lämna formuläret

när provningen är

genomförd.

Nej

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).

SJVFS

2016:44

61

särskiljbarhet,

enhetlighet

och

stabilitet och som CPVO har gett ut

för de berörda arter för vilka ett

sådant protokoll har offentliggjorts,

eller, om sådana protokoll inte har

offentliggjorts,

2. i

avsnittet

”Technical

questionnaires” i riktlinjerna ”Test

guidelines for the conduct of tests

for distinctness, uniformity and

stability” som UPOV tagit fram för

provning

av

särskiljbarhet,

enhetlighet och stabilitet, samt i

bilagan till relevanta testriktlinjer

för de berörda arter för vilka sådana

riktlinjer har offentliggjorts, eller,

om sådana riktlinjer inte har

offentliggjorts,

3. i Jordbruksverkets bestämmelser.

Nej, om sökanden

lämnar

en

officiell

beskrivning från

en annan med-

lemsstat behöver

sökanden inte bi-

foga protokoll.

Jordbruksverkets blankett för preliminär

sortbeskrivning av frukt eller motsvarande

uppgifter i annan bilaga.

Följande uppgifter ska lämnas

1. sortens ursprung,

2. detaljerad beskrivning av sorten

genom beskrivning av

a. växtsätt

och

växtens

karaktärer (trädet, busken

eller plantan ),

b. blomkaraktären

c. fruktens

yttre

och

inre

karaktärer,

3. hur sorten ska bevaras

4. på vilket sätt uppgifterna kan

styrkas.

Sökanden ska bifoga detaljerade

fotografier av växten, blomman

och frukten.

Nej

Ja

Ombudsfullmakt

Ja, om ombud

finns

Ja, om ombud

finns

SJVFS 2016:44

62

BILAGA 8

ANMÄLAN TILL REGISTRET ÖVER FÖRETAG OCH ANSÖKAN OM

GODKÄNNANDE ELLER CERTIFIERING

I denna bilaga redovisas vilka uppgifter som krävs för en anmälan till

leverantörsregistret och för en ansökan om godkännande av prebasmoderplantor eller

certifiering. Vidare redovisas vilka uppgifter som behövs för övrig kontroll av att

produktion och saluföring uppfyller kraven i föreskriften följs.

Företaget ska gör anmälan till registret över företag och ansökan om godkännade eller

certifiering på Jordbruksverkets blankett E 11.30,

1. YRKESMÄSSIG PRODUKTION, FÖRSÄLJNING OCH LAGERHÅLL-

NING AV VÄXTER – anmälan till registret över företag m.m., och

2. CERTIFIERING AV FRUKT- ELLER BÄRPLANTOR – ansökan om

godkännade och certifiering.

Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats

www.jordbruksverket.se

A. Uppgifter om företaget

 namn och adress

 organisationsnummer

 registreringsnummer hos Jordbruksverket om sådant finns

 kontaktuppgifter

 adress till webbplats om sådan finns

 namn på kontaktperson

 telefonummer till kontaktperosn

B Uppgift om verksamheten upphör

C1. och C2. Företagets inriktning

 produktion (inklusive reproduktion)

 partihandel (saluföring)

 bevarande eller behandling,

 import

D4. Uppgifter om produktion

 Produktionsreal i hektar på friland/containerodling eller m2 i växthus.

 Adresser till de odlingar och byggnader som berörs av certifiering eller

kontroll. Producenten kan bifoga uppgifterna tillsammans med ansökan

eller lämna dem i samband med Jordbruksverkets kontroll.

SJVFS

2016:44

63

E. Ansökan om godkännande eller certifiering av frukt- eller bärplantor

G. Odling på ny mark

 Anmälan av varje ny odling av Fragaria L. innan odlingen påbörjas för

Jordbruksverkets

provtagning

av

eventuell

förekomst

av

potatiscystnematoder.

Bilaga 1

 Vilka släkten, arter eller sorter som berörs.

 Om det är en ansökan om godkännande eller certifiering uppgift om vilka

släkten, arter eller sorter som ansökan avser och på vilken

certifieringsnivå.

 För anmälan av företagets verksamhet ska företaget lämna de uppgifter som

gäller företaget i punkterna A, B, C1 och C2.

 Om ansökan avser en ansökan om godkännade eller certifiering måste det

framgå av svaret på fråga E, om det inte klart framgår av redogörelsen i

Bilaga 1.

 Företaget ska även lämna uppgifter enligt D för ansökan om godkännande

och certifiering samt för det CAC-material som under året ska omfattas av

kontroll.

 Företag som ska påbörja ny odling av Fragaria L. ska anmäla detta under

G.

SJVFS 2016:44

64

Bilaga 9

KRAV PÅ UTFORMNING AV ETIKETT OCH FÖLJEDOKUMENT

* används för att särskilja siffrorna från växtpassets siffror.

I denna bilaga anges vilka krav som ställs på etiketter och följedokument för certifierat

material och CAC-material.

A. Allmänna krav på etiketter

Etiketten ska vara tryckt med outplånlig skrift på ett av unionens officiella språk, och

texten ska vara väl synlig och läslig.

B. Etiketter för certifierat material

Etiketter för certifierat material ska vara

1. vit med ett diagonalt violett band för prebasmaterial,

2. vit för basmaterial,

3. blå för certifikatmaterial.

På etiketten ska anges

1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”,

2*.

Sverige eller SE,

3*.

Statens jordbruksverk eller SJV

,

4*. företagets namn eller registreringsnummer hos Jordbruksverket,

5*. referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, vecko-

eller partinummer,

6*. vetenskapligt namn,

7*. kategori och, för basmaterial, generationsnummer,

8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För

grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens

namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både

grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell

registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den

föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan

under behandling”,

9*. i förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt erkänd beskrivning”,

10*. mängd,

11*. produktionsland och motsvarande kod, om det är annat land än Sverige,

12*. utfärdandeår,

13*. om den ursprungliga etiketten ersätts av en ny: den ursprungliga

etikettens utfärdandeår, och

14*. i förekommande fall uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka

genetiskt modifierade gener som ingår.

SJVFS

2016:44

65

C. Följedokumentet för certifierat material

1*. innehålla de uppgifter som framgår av punkt B och som anges på respektive

etikett,

2*. vara skrivet på ett av unionens officiella språk,

3*. utfärdas i minst två exemplar (leverantör och mottagare),

4*. åtfölja materialet från företaget till mottagaren,

5*. innehålla mottagarens namn och adress,

6*. innehålla datum för dokumentets utfärdande, och

7*. vid behov innehålla ytterligare information beträffande de berörda

varupartierna.

D. Etiketter eller följesedlar för CAC.material

Företagets dokument ska minst innehålla

1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”,

2*.

Sverige eller SE

3*.

Statens jordbruksverk eller SJV

,

4*. företagets

namn

eller

registreringsnummer/kod

utfärdad

av

Jordbruksverket,

5*. referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, vecko-

eller partinummer,

6*. vetenskapligt namn,

7*. CAC-material,

8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För

grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens

namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både

grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell

registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den

föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan

under behandling”,

9*. mängd,

10*. produktionsland och motsvarande kod, om landet inte är detsamma som

den medlemsstat där företagets dokument har utarbetats,

11*. datum för dokumentets utfärdande, och

12*. i förekommande fall uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka

genetiskt modifierade gener som ingår.

E. Krav på kombinerat växtpass med etikett eller följedokument

Om växtmaterialet har ett växtpass, kan etiketten eller följedokumentet kombineras

med växtpasset

om växtpasset även innehåller följande uppgifter. Uppgifterna ska vara

avskilda från övrig text i växtpasset.

1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”,

7*. kategori och, för basmaterial, generationsnummer,

8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För

grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens namn anges.

För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och

ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om

SJVFS 2016:44

66

växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges,

tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”,

9*. för certifierat material i förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt

erkänd beskrivning”,

10*. för CAC-material respektive 11*. för certifierat material, produktionsland och

motsvarande kod, om det är annat land än Sverige,

11*. för CAC-material respektive 12*., år för utfärdandet,

12*. för CAC-material respektive 14*. för certifierat material, i förekommande fall,

uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka genetiskt modifierade gener

som ingår.