SJVFS 2016:46

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2016:46

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter;

Utkom från trycket

den 13 december 2016

Omtryck

beslutade den 8 december 2016.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 6, 11, 13 a , 15, 21, 24, 25 och 28

§§ utsädesförordningen (2000:1330), i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:23)

om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter²

dels att 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 5, 26, 26 a och 28 §§ samt bilagorna 2, 4 och 5 till föreskrifterna ska ha

följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 § Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i

utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:26).

DEFINITIONER

2 § De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen

(1972:318) och i 13 kap.miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med:

Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta, foderväxter

samt olje- och fiberväxter.

Grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för certifiering

av skörden.

Bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning.

Förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av

förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för fram-

ställning av stamutsäde eller basutsäde.

Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes

representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i bilaga

¹

Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/11 av den 5 januari 2016 om ändring av bilaga II till rådets direktiv

2002/57/EG om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT 3, 6.1.2016, s. 48–49, Celex 32016L0011), och

kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/317 av den 3 mars 2016 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG,

66/402/EEG, 2002/54/EG, 2001/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG vad gäller den officiella etiketten på

utsädesförpackningar (EGT 60, 5.3.2016, s. 72-75, Celex 32016L0317).

²Författningen senast omtryckt SJVFS 2013:34.

SJVFS 2016:46

2

2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av stamutsäde,

basutsäde eller certifikatutsäde.

Basutsäde (utsädesklass B):

a) förädlade sorter utom hybridsorter: utsäde som är framställt från stam-

utsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens

begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning

av certifikatutsäde,

b) hybridsorter:

I) utsäde av inavelslinje som är framställt från stamutsäde som levererats

från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från

F-material som uppfyller kraven för stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2

angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde eller,

II) basutsäde av enkla hybrider som är avsett för produktion av

trippelkorsningshybrider eller dubbelkorsningshybrider, som är framställt från

stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på

förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde

och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde,

c) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll från en eller

flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och som uppfyller de i bilaga 2

angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde.

Certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 2 som är

framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för

användning som bruksutsäde.

Certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av arter enligt

bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från

stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt

är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra generationen eller för

användning som bruksutsäde.

Certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av arter enligt

bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av första generationen, eller på

förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2

angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde

eller, i tillämpliga fall, för framställning av certifikatutsäde av tredje generationen.

Certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av arter enligt

bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av första eller andra

generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som

uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för

användning som bruksutsäde.

Handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 6 som

är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för handelsutsäde samt är

avsett för användning som bruksutsäde.

Sammansatt sort: får endast förekomma för olje- och fiberväxter och innebär en

blandning av certifikatutsäde av en godkänd pollinatorberoende hybrid och en eller

flera likaledes godkända pollinatorer som mekaniskt blandas i proportioner som

gemensamt bestämts av de personer som är ansvariga för upprätthållandet av dessa

komponenter, efter det att kombinationen har anmälts till den certifierande

myndigheten. Med begreppet godkänd menas att komponenten är intagen i den

SJVFS 2016:46

3

svenska sortlistan eller i Europeiska unionens (EU) gemensamma sortlista för arter av

lantbruksväxter. Med pollinatorberoende hybrid menas den hansterila komponenten

inom en sammansatt sort (honkomponent) och med pollinator(er) den komponent som

sprider pollen inom en sammansatt sort (hankomponent).

Småförpackningar:

a) utsäde av beta:

EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt frö eller

precisionsfrö innehållande upp till 100 000 frögyttringar eller med en högsta nettovikt

om 2,5 kg; för annat utsäde än monogermt frö eller precisionsfrö tillåts dock en

nettovikt om högst 10 kg,

b) utsäde av foderväxter:

I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med blandning av utsäde

som endast är avsett för grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg,

II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med basutsäde,

certifikatutsäde, handelsutsäde eller art- eller sortblandning av foderväxter, med en

nettovikt om högst 10 kg,

c) utsäde av foder-, olje- och fiberväxter:

S-småförpackning: en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av

olje- och fiberväxter eller en art- eller sortblandning av foderväxter, med en nettovikt

om högst 25 kg.

"Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortblandning av foderväxter

som har en sammansättning som skiljer sig från utsädesföretagets ordinarie sortiment,

med en nettovikt om högst 25 kg.

I de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider

i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni.

Officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller av ett organ

som förklarats behörigt av Jordbruksverket.

OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000 för

certifiering av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter.

Dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista.

ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EU:s gemensamma sortlista och

för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska

sortlistan,

Växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid

förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda.

Sundhetsintyg: sundhetscertifikat

eller

annat

sundhetsintyg

godkänt

av

Jordbruksverket,

Direktskördad blandning: en utsädesblandning som saluförs såsom den samlats in

på insamlingsplatsen, med eller utan rensning,

Insamlingsplats: en del av källområdet där utsädet har samlats in,

Källområde: ett område som ingår i Natura 2000 eller ett område som är avsett att

bevara växtgenetiska resurser och som är jämförbart med ett Natura 2000-område,

Livsmiljötyp: landområden som kännetecknas av särskilda geografiska, abiotiska

och biotiska egenskaper, oavsett om de är naturliga eller delvis naturliga,

Odlad blandning: en utsädesblandning som framställts i enlighet med följande

process:

a. Utsäde av enskilda arter samlas in på insamlingsplatsen.

SJVFS 2016:46

4

b. Det utsäde som avses i a uppförökas utanför insamlingsplatsen som enskilda

arter.

c. Utsädet av dessa arter blandas sedan för att skapa en blandning som består av

de släkten, arter och i förekommande fall underarter som är typiska för

insamlingsplatsens livsmiljötyp, samt

Ursprungsregion: den region som bevarandeblandningen är naturligt förknippad

med. Om inte annat specifikt anges för en bevarandeblandning anses Sverige utgöra

ursprungsregionen. (SJVFS 2013:34).

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING

Provtagning och partistorlek

3 § Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av

International Seed Testing Association (ISTA).

Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av

en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att kunna bli en

auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser som

den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete

kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stick-

provskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk

provtagare.

Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas

ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket

medge undantag från kravet på provtagning före betning.

Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för prov-

tagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av

Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad

provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 3 b och lämna

den information som krävs enligt bilagan.

Ett utsädesparti som certifieras ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst:

1. 30 ton för utsäde av jordnöt, fodervicker, luddvicker, ungersk vicker, lupinarter,

sojaböna, åkerböna och ärt,

2. 25 ton för utsäde av bomull, safflor och solros,

3. 20 ton för utsäde av beta, samt

4. 10 ton för utsäde av övriga arter. När det gäller gräsarter får partistorleken dock

vara upp till 25 ton förutsatt att Jordbruksverket har godkänt utsädesanläggningen

för detta ändamål.

I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent.

(SJVFS 2013:34).

Fältbesiktning och sortkontroll

4 § Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling.

För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan känd

förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3

och krav på sortkvalitet enligt bilaga 2.

Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända

resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga.

SJVFS 2016:46

5

Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en auktoriserad

besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha befunnits vara

fri från flyghavre. (SJVFS 2005:89).

5 § Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till

Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad

besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha kommit

in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan ha

kommit in senast den 1 april skördeåret, om inte annan tidpunkt medges av

Jordbruksverket i det enskilda fallet. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske

varje år och ha kommit in till Jordbruksverket senast den 1 april skördeåret, om inte

annan tidpunkt medges av Jordbruksverket i det enskilda fallet. Jordbruksverket kan

medge att en utsädesodling fältbesiktigas trots att den har anmälts för fältbesiktning

för sent. Det förutsätter att Jordbruksverket bedömer att det är möjligt att utföra

fältbesiktningen eller, om en auktoriserad fältbesiktare avses användas, en

stickprovskontroll.

Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning av anmäld areal

enligt vad som anges i bilaga 3 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och

fördelning på fält som ska besiktigas.

Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt

i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning Jordbruksverket anser erforderligt. I

anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med

laboratorieanalys.

Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan

föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför

besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av

kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2016:46).

5 a § Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde får

utföras av person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål. Villkoren för

sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också bestämmelser som den

auktoriserade besiktningsmannen ska följa.

Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädesodlingarna

som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första stycket.

Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning

Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:89).

Frövarukvalitet

6 § Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande

bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön

av andra arter som framgår av bilaga 2 a.

De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om

kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett

laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett

laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också

bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Jordbruksverket

SJVFS 2016:46

6

kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som utförts vid det

auktoriserade laboratoriet. (SJVFS 2005:89).

7 § Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av de uttagna

proven uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Sundhetsanalyserna får göras på

råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad

provtagare.

För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de

högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för sådant utsäde.

Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt artäkta, kan utan

föregående sortkontroll godkännas för certifiering och saluföras som handelsutsäde,

om utsädet uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2.

Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets

bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten

försämras. (SJVFS 2005:56).

Certifiering av art- och sortblandningar

8 § Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras för

användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig

uppfyller certifieringskraven för respektive art.

I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1 angivna

arterna. (SJVFS 1996:102).

8 a § För en sammansatt sort ska utsädet av han- respektive honkomponenten färgas

med olikfärgade drageringar för att utsädet ska få saluföras. (SJVFS 2003:81).

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

8 b § Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med

kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka

medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för

vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter

av lantbruks- eller köksväxter³.

Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jord-

bruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller

en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter

1. planerade försöksodlingar,

2. uppgift om sorten ska försöksodlas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras

till andra medlemsstater ska dessa anges,

3. sortbeskrivning, samt

4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:89).

8 c § Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägsta

certifieringsklass för arten. Märkning ska göras enligt bilaga 4.3 och 4.4. (SJVFS

2013:34).

³

EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

SJVFS 2016:46

7

Betat utsäde

9 § Utsäde som behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras om

medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:26).

10 § har upphävts genom (SJVFS 2016:46).

Utlämnande av certifierat utsäde

11 § Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess

att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av

sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är uppfyllda.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera

utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till förbrukare inom landet innan

resultatet av kvalitetsundersökningen är klart.

Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera

utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhetsanalysen är

klart.

Som villkor för sådan certifiering gäller att

1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och

adress anges,

2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas,

3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges,

4. utsädesproducenten

ska

informera

köparen

om

resultatet

av

grobarhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda.

Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan

kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2, publiceras på

Jordbruksverkets webbplats senast den 1 februari varje år. (SJVFS 2011:46).

Undantag från krav på grobarhet

12 § Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket för certifiering

godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 2 angivna

kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att

konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska användas för fortsatt

uppförökning. (SJVFS 2005:89).

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12 a § Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt

modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt

13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på

marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 §

förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen

enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som

fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska

även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns.

(SJVFS 2004:17).

SJVFS 2016:46

8

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 § Vid saluföring ska varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara

försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga

4.

Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett

bevis på att utsädet är certifierat.

Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt

material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.

Som officiellt märke får på förpackningar av foderväxter respektive olje- och

fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 1, också användas outplånlig och påtryckt eller

påstämplad text som Jordbruksverket godkänt och som uppfyller märkningskraven i

bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används ska varje förpackning vara försedd

med ett individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna

ska underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med

uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet ska föra journal över de

utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet

förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det

certifierande organet ska också granska producenternas journaler. (SJVFS 2005:89).

13 a § Det officiella märket får för utsäde av blålusern (Medicago sativa) och solros

(Helianthus annuus) kombineras med det växtpass som krävs enligt 7 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Den information som krävs utöver märkningen för certifieringen, för att det

kombinerade märket ska gälla som växtpass, framgår av bilaga 4. (SJVFS 2006:32).

14 § Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och

förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver

kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett

leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt

utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt

12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga

2.

Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS

1996:102).

14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt

31 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma

färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort ska det

officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4.

Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS 1996:102).

15 § Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § ska utöver kraven i bilaga

4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS

1996:102).

16 § har upphävts genom (SJVFS 1996:102).

SJVFS 2016:46

9

17 § Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets

kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning

och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Följande förslutningssystem får användas utan plombering:

1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system

eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på

sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas, eller

2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som

inleds med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning (bokstäver,

symbol), som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med

outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.

För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter, sojaböna,

solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslutningssystem användas

påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än

påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på

påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens

bredd. (SJVFS 1996:102).

Annullering

18 § Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller

kraven i bilaga 2, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll.

Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen

tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det certifierande

organets kontroll. (SJVFS 1996:102).

Certifieringens varaktighet

19 § Ett utsädesparti får saluföras under en period av ett år efter den månad då

förseglingen ägt rum.

Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter prov-

tagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla

grobarhetskravet.

Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig

tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:26).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 § Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för

certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får saluföras i småförpackningar utan

att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och

förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:26).

21 § Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt

eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märkningskraven i

bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti för-

packningen.

SJVFS 2016:46

10

Småförpackningar ska vara förseglade av utsädesföretaget på ett sådant sätt att

förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar får endast

äga rum under det certifierande organets kontroll.

22 § har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var för sig

godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige förbrukaren säljas till

denne utan krav om särskild märkning.

24 § EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A och typ B

och S-småförpackningar med foderväxtutsäde får saluföras till och med den 30

september andra provtagningssäsongen efter den provtagningssäsong då partiet

provtagits. Utsäde som provtagits under perioden från och med den 1 april till och med

den 30 juni får dock saluföras till och med den 30 september tredje

provtagningssäsongen efter den provtagningssäsong då partiet provtagits. S-

småförpackningar med utsäde av olje- och fiberväxter får endast saluföras under en

period av ett år efter den månad då partiet provtagits. (SJVFS 2011:46).

25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar

efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet, om ett antal

prov som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet.

Om förlängning medges ska utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det

nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år.

(SJVFS 2005:56).

26 §⁴ Jordbruksverket kontrollerar att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar

samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. Stödet för kontrollen

finns i 25 § utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:46).

26 a § Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i

småförpackningar för vidare försäljning ska kontinuerligt föra journal om lager och

förpackning av partier och blandningar. Journalen ska finnas tillgänglig för kontroll

under minst tre år.

I journalen över småförpackningar med utsäde av rena arter ska följande uppgifter

finnas:

1. art,

2. sort, utom för handelsutsäde,

3. referensnummer,

4. utsädesklass,

5. partiets vikt,

6. datum för påbörjad förpackning,

7. typ av småförpackning,

8. antal förpackningar som märkts och förseglats,

9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögyttringar per

förpackning,

⁴ Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SJVFS 2016:46

11

10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer eller

specialblandning anges),

11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och

12. datum för avslutad förpackning.

I journalen över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandningar ska

följande uppgifter finnas:

1. blandningens referensnummer,

2. blandningens vikt,

3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning,

4. typ av småförpackning,

5. antal förpackningar som märkts och förseglats,

6. förpackningarnas vikt,

7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och

8. datum för avslutad förpackning.

(SJVFS 2016:46).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

26 b § Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s

gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell

sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet

uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 2004:17).

27 § Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Jordbruksverket enligt OECD:s

system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan

i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av OECD

fastställda kraven.

Vid certifiering enligt OECD-systemet utfärdar Jordbruksverket certifieringsbevis

och märker partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 2005:89).

27 a § Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som

icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet

1. kommer från en godkänd utsädesodling,

2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll

uppfyller kraven i bilaga 4, samt

3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

28 § Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som ska användas för

uppförökning eller som ska saluföras, ska av importören skriftligen anmälas till

Jordbruksverket senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land utanför

EES är lägsta mängd för anmälan 2 kg. Införsel av utsädesblandningar av foderväxter

från ett land inom EES behöver inte anmälas. Anmälan ska innehålla följande

uppgifter:

1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet,

2. avsändarland,

SJVFS 2016:46

12

3. art,

4. sort,

5. kvantitet,

6. referensnummer,

7. utsädesklass,

8. typ av förpackning och märkning, och

9. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in och

förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per förpackning.

Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s

"orange certifikat" eller annat certifikat som Jordbruksverket godkänner. (SJVFS

2016:46).

28 a § Av 4 och 22 §§utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde

får ske från andra länder inom EES samt från tredjeland som godkänts av EG. Av

rådets beslut 2003/17/EG⁵ av den 16 december 2002 om likvärdighet av

fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde

producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna

får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna.

Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde,

certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från tredjeland.

Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut 2003/17/EG. Villkoren

för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga partier framgår av artikel 3 i

rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2004:17).

29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde från ett annat EES-land

samt från ett tredjeland i den omfattning som framgår av rådets beslut 2003/17/EG, för

att certifieras som certifikatutsäde om

1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista

för arter av lantbruksväxter,

2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certifikatutsäde av

första eller andra generationen,

3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES,

eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och

certifieringen har godkänts av EG som tredjeland, och

4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt

av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2004:17).

30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan

eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om partiet

1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om

genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta

utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats

in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks-

eller köksväxter⁶,

⁵ EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut

2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23) och rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).

⁶

EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

SJVFS 2016:46

13

2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet,

3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet,

4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare

uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller

5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete

i partier med en högsta nettovikt om 50 kg. (SJVFS 2005:89).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

31 § Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket

medge undantag från bestämmelserna i 3 - 30 §§ denna författning. (SJVFS 2011:46).

32 § Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar,

lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter ska vara försedda med

ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av

ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare. (SJVFS 1996:102).

VISSA UNDANTAG VID SALUFÖRING AV BLANDNINGAR AV

FODERVÄXTER AVSEDDA FÖR ATT ANVÄNDAS FÖR ATT BEVARA

NATURMILJÖN

Allmänna krav för bevarandeblandningar

33 § Jordbruksverket får godkänna saluföring av blandningar av olika släkten, arter,

och även underarter om blandningen avses att användas för att bevara naturmiljö.

Dessa blandningar får saluföras som bevarandeblandningar. (SJVFS 2011:46).

34 § Bevarandeblandningen ska ha en fastställd ursprungsregion och källområde.

Källområdet för bevarandeblandningen ska vara ett område som ingår i Natura 2000

eller ett område som är avsett att bevara växtgenetiska resurser och som är jämförbart

med ett Natura 2000-område. (SJVFS 2011:46).

35 § Ansökan om godkännande av en bevarandeblandning ska innehålla de uppgifter

som anges i bilaga 6

. Till e

n ansökan för en odlad bevarandeblandning ska ett

utsädesprov från ett homogent parti bifogas. (SJVFS 2011:46).

36 § Analyser av utsädesprover ska utföras enligt vedertagna metoder. (SJVFS

2011:46).

37 § Om det framkommer att den planerade mängden utsäde kommer att överstiga

gränsen 5% av den totala mängden foderväxtblandningar som saluförs i Sverige under

året får Jordbruksverket tilldela varje berörd producent en mängd utsäde som får

saluföras. (SJVFS 2011:46).

38 § Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska

förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller

SJVFS 2016:46

14

synlig åverkan uppkommer på förseglingen eller själva förpackningen. (SJVFS

2011:46).

39 § Varje förpackning av en bevarandeblandning ska ha en etikett, alternativt en

tryckt eller stämplad påskrift, som innehåller åtminstone de uppgifter som anges i

bilaga 4. (SJVFS 2011:46).

40 § Den som saluför utsäde av en bevarandeblandning ska för varje

produktionssäsong rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket. (SJVFS

2011:46).

Särskilda krav för direktskördade bevarandeblandningar

41 § En direktskördad bevarandeblandning ska ha samlats in på en insamlingsplats

inom källområdet som inte har besåtts under de senaste 40 åren innan insamlandet.

(SJVFS 2011:46).

42 § Bevarandeblandningen ska huvudsakligen bestå av arter och i förekommande

fall underarter som är typiska för insamlingsplatsens livsmiljötyp. (SJVFS 2011:46).

43 § Grobarheten av de arter som avses i 42 § ska vara tillräcklig för att återskapa

insamlingsplatsens livsmiljötyp. (SJVFS 2011:46).

44 § Andelen arter och underarter som inte är typiska för livsmiljötypen som

återskapas får inte överstiga en viktprocent. Bevarandeblandningen får inte innehålla

flyghavre (Avena fatua), storhavre (Avena sterilis), eller arter av snärja (Cuscuta spp.).

Andelen skräppor (Rumex spp.) utom bergsyra (Rumex acetosella) och strandskräppa

(Rumex maritimus) får inte överstiga 0,05 viktprocent. (SJVFS 2011:46).

45 § Insamlingsplatsen för direktskördade bevarandeblandningar ska kontrolleras av

Jordbruksverket under växtsäsongen. (SJVFS 2011:46).

Särskilda krav för odlade bevarandeblandningar

46 § För odlade bevarandeblandningar ska det insamlade utsädet från vilket

bevarandeblandningen har framställts ha samlats in på en insamlingsplats inom

källområdet som inte har besåtts under de senaste 40 åren innan insamlandet. (SJVFS

2011:46).

47 § Bevarandeblandningen ska bestå av arter och i förekommande fall underarter

som är typiska för insamlingsplatsens livsmiljötyp. (SJVFS 2011:46).

48 § Beståndsdelar i en odlad bevarandeblandning som definieras som foderväxter

enligt denna föreskrift ska före blandning uppfylla kraven för handelsutsäde i bilaga

2.B.III med avseende på renhetsgrad, inblandning av andra arter och lupinfrö. (SJVFS

2011:46).

49 § Uppförökning av insamlat material får ske i högst fem generationer. (SJVFS

2011:46).

SJVFS 2016:46

15

______________

Denna författning⁷ träder i kraft den 1 januari 2017.

HARALD SVENSSON

Anna Pettersson

(Växtregelenheten)

⁷

SJVFS 2016:46.

SJVFS 2016:46

16

Bilaga 1

ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)

1. Arter

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex

J. Presl & C. Presl

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Cynodon dactylon (L.) Pers.

Bermudagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca filiformis Pourr.

Finsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca pratensis Huds.

Ängssvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina

Hårdsvingel

xFestulolium Asch. & Graebn.

Hybrider

som

uppkommit genom

korsning av en art

av släktet Festuca

med en art av

släktet

Lolium(rajsvingel)

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt

rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

- (svenskt namn

saknas)

Phleum nodosum L.

Turftimotej,

vildtimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

SJVFS 2016:46

17

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Galega orientalis Lam.

Fodergetruta

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago sativa L.

Blålusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica

(L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala

(DC.) Alef. var. medullosa + var.

viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis

Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Brassica juncea (L.) Czern.

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

SJVFS 2016:46

18

Brassica nigra (L.) W.D.J. Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.)

Briggs

Rybs

Cannabis sativa L.

Hampa

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Helianthus annuus L.

Solros

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

Papaver somniferum L.

Vallmo,

opievallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

2. Certifikatutsäde (C)

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex

J. Presl & C. Presl

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca filiformis Pourr.

Finsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca pratensis Huds.

Ängssvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina

Hårdsvingel

xFestulolium Asch. & Graebn.

Hybrider

som

uppkommit genom

korsning av en art

av släktet Festuca

med en art av

släktet

Lolium(rajsvingel)

SJVFS 2016:46

19

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt

rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

-

Phleum nodosum L.

Turftimotej,

vildtimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Galega orientalis Lam.

Fodergetruta

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.)

Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala

(DC.) Alef. var. medullosa + var. viridis

L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Brassica juncea (L.) Czern.

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

Brassica nigra (L.) W.D.J. Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.)

Briggs

Rybs

Cannabis sativa L.

Hampa, dioika

sorter

SJVFS 2016:46

20

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

Helianthus annuus L.

Solros

Papaver somniferum L.

Vallmo, opievallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Cannabis sativa L.

Hampa, monoika

sorter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

SJVFS 2016:46

21

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Cannabis sativa L.

Hampa, monoika

sorter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):

Olje- och fiberväxter

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

6. Handelsutsäde:

Foderväxter

- gräs

Poa annua L.

Vitgröe

Cynodon dactylon L. (Pers)

Bermudagräs

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Olje- och fiberväxter

Brassica nigra (L.) W.D.J. Koch

Svartsenap

(SJVFS 2013:34).

SJVFS 2016:46

22

Bilaga 2

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH FIBER-

VÄXTER

UTSÄDET SKA UPPFYLLA FÖLJANDE KRAV:

A. Betutsäde (Beta vulgaris)

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas

på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta

provvikt ska vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet,

lägst (% av

frögyttringar eller

rent frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

80

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

75

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

Foderbeta:

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö)

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde respektive

0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen utföras på prov ur det

färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.

För utsäde avsett till en skyddad zon för Beet necrotic yellow vein furovirus (BNYVV)

ska andelen avfall vara högst 0,5 viktprocent.

6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.

SJVFS 2016:46

23

7. Därutöver krävs för:

a) Monogermt frö:

Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på

andelen grodda frögyttringar.

b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):

aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en

groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte

överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.

bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en

groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt annat frö gäller att

minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på

antalet grodda frögyttringar.

Följande högre svenska krav ska uppfyllas för certifiering av utsäde av

sockerbeta för saluföring i Sverige:

1. Utsädet ska uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta

provvikt ska vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet, lägst

(% av frögytt-

ringar eller rent

frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

90

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

90

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

2. Monogermt frö:

Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %, beräknat på

andelen grodda frögyttringar.

SJVFS 2016:46

24

B. Utsäde av foderväxter

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet,

konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven

tabell:

Sortrenhet i respektive klass, lägst

(%)

Art

A, B

C

C1

C2

Fodermärgkål, kålrot

99,7

98,0

-

-

Ängsgröe, enklonssorter

99,7

98,0

-

-

Åkerböna, ärt

99,7

-

99,0

98,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra

arter samt grobarhet.

I) Certifikatutsäde

a) Gräsarter

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, e) Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Alaskagräs

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Bermudagräs

70

90

2,0

1,0

0,3

2

Festulolium, se rajsvingel

Gröe, kärr-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, lund-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, sen-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, vit-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

5

Gröe, ängs-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gullhavre

70

75

3,0

1,0 c)

0,3

2

Hundäxing

80

90

1,5

1,0

0,3

5

Knylhavre

75

90

3,0

1,0 c)

0,5

5

Phalaris aquatica

75

96

1,5

1,0

0,3

5

Plattlosta

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Rajgräs, engelskt

80

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajgräs, hybrid-

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajgräs, italienskt inkl.

westerwoldiskt rajgräs

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajsvingel, Festulolium

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, fin-

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, får-

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, hård-

75

85

2,0

1,0

0,5

5

Svingel, röd-

75

90

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, rör-

80

95

1,5

1,0

0,5

5

Svingel, ängs-

80

95

1,5

1,0

0,5

5

Timotej

80

96

1,5

1,0

0,3

5

Turftimotej, vildtimotej

80

96

1,5

1,0

0,3

5

Ven, brun-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, kryp-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, röd-

75

90

2,0

1,0

0,3

2

Ven, stor-

80

90

2,0

1,0

0,3

2

Ängskavle

70

75

2,5

1,0 c)

0,3

5

SJVFS 2016:46

25

b) Baljväxtarter och övriga arter

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, e) Enskild

art h)

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. maritimus

Esparsett

75

20

95

2,5

1,0

5

Fodergetruta

60

40

97

2,0

1,5

10

Klöver, alexandriner-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, alsike-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, blod-

75

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, bockhorns-

80

-

95

1,0

0,5

5

Klöver, persisk

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, röd-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, tupp-

75

30

95

2,5

1,0

5

Klöver, vit-

80

40

97

1,5

1,0

10

Käringtand

75

40

95

1,8 f)

1,0 f)

10

Lupin, blå-

75

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, gul-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, vit-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lusern

80

40

97

1,5

1,0

10

Lusern, blå-

80

40

97 k)

1,5

1,0

10

Lusern, humle-

80

20

97

1,5

1,0

10

Vicker, foder-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ludd-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ungersk

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Åkerböna

80

5

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Ärt, foder-, kok-

80

-

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Fodermärgkål

75

-

98

1,0

0,5 i)

10

Honungsört

80

-

96

1,0

0,5

-

Kålrot

80

-

98

1,0

0,5 i)

5

Oljerättika

80

-

97

1,0

0,5 i)

5

Anmärkningar:

a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten upp

till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön.

b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) ska inte betraktas som förorening och ska inte ingå

vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3 viktprocent.

e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven

i bilaga 2 a. Förekomst av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive getärt, klöverarter, käringtand och

lusernarter ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är fritt från snärja.

f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver ska inte betraktas som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av

högsta inblandning av andra arter.

g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i foderärt och kokärt, småfröig vickerart i

storfröig och storfröig vickerart i småfröig betraktas inte som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta halten

inblandning av frön av andra arter.

h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot

och oljerättika får inte överstiga 0,3 viktprocent.

j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i andra lupiner och antalet frön av bitter lupin

i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5 %.

k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1 viktprocent.

SJVFS 2016:46

26

II) Stam- och basutsäde

Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet

som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och

basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för

undersökning av förekomst av snärja.

2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För Alaskagräs och

plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst 20 frön i uttagen provmängd

enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3

och 4 nedan.

3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.) än den som

ska undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.

4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt ängskavle ska

inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening.

I gullhavre ska inblandning av högst 20 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som

en förorening.

5) Utsäde av baljväxter ska vara fritt från väppling (Melilotus spp.). Förekomst av ett

frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av klöverarter,

käringtand, lusernarter samt tuppklöver ska inte betraktas som en förorening om ett

andra prov om två gånger den uttagna provmängden är fritt från frön av väppling.

Antalet frön av väppling behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver,

esparsett, lupinarter, vickerarter och åkerböna samt ärt.

6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1 %.

7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elytrigia repens), renkavle (Alopecurus

myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elytrigia

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroides)

Gröearter

1

1

1

Gullhavre

1

1

1

Hundäxing

2

5

5

Knylhavre

2

5

5

Lostearter

5

5

5

Rajgräsarter

2

5

5

Rajsvingel

2

5

5

Svingelarter

2

5

5

Timotejarter

2

1

1

Venarter

1

1

1

Ängskavle

2

5

5

Bockhornsklöver

2

Esparsett

2

Fodergetruta

2

Klöver, alexandriner- 3

Klöver, alsike-

3

Klöver, blod-

3

Klöver, persisk

3

Klöver, röd-

3

Klöver, vit-

3

Käringtand

3

Lupinarter

2

Lusern

3

Lusern, blå-

3

Lusern, humle-

3

Tuppklöver

2

Vickerarter

2

SJVFS 2016:46

27

Åkerböna

2

Ärt

2

Fodermärgkål

3

Honungsört

-

Kålrot

2

Oljerättika

2

III) Handelsutsäde

Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet

som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt resp.

av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.

2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i

vitgröe ska inte betraktas som en förorening.

3) En högsta inblandning med 3 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i

andra gröearter utom vitgröe ska inte betraktas som en förorening.

4) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i

tuppklöver ska inte betraktas som en förorening.

5) Lägsta renhetsgrad för lupinarter ska vara 97 viktprocent.

6) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 4 % i bitter lupin och 2 % i

andra lupiner.

7) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker, luddvicker,

ungersk vicker eller andra besläktade odlade vickerarter i vicker ska inte betraktas som

en förorening.

8) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker, fodervicker och luddvicker ska vara 97

viktprocent.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för lupinarter,

vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 18,0 %, med tillåten

avvikelse upp till 18,5 %.

C. Utsäde av olje- och fiberväxter

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. För utsäde av hybridsorter av

raps vilka producerats med hjälp av hansterilitet, ska detta också gälla för de ingående

komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.

Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys,

framgår av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive

klass, lägst (%)

Art

A, B

C

C1

C2

C3

Jordnöt

99,7

-

99,5

99,5

-

Raps (utom hybridsorter) och rybs,

förutom sorter som endast är avsedda

till foder

99,9

99,7

-

-

-

Raps (utom hybridsorter) och rybs,

sorter som endast är avsedda till foder

99,7

99,0

-

-

-

Raps, hybridsorter som producerats

med

hjälp

av

hansterilitet

honkomponenten

hankomponenten

99,0

99,9

-

-

-

-

-

-

-

-

SJVFS 2016:46

28

Höstraps, hybridsorter som producerats

med hjälp av hansterilitet

-

90,0

-

-

-

Vårraps, hybridsorter som producerats

med hjälp av hansterilitet

-

85,0

-

-

-

Sojaböna

99,5

-

99,0

99,0

-

Solros, utom hybridsorter och deras

komponenter

99,7

99,0

-

-

-

Vitsenap

99,7

99,0

-

-

-

Vallmo, opievallmo

99,0

98,0

-

-

-

Olje- och spånadslin

99,7

-

98,0

97,5

97,5

Utsäde av hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet får

godkännas för certifiering som certifikatutsäde endast om resultat av officiell

efterkontroll av officiellt uttagna prov av basutsäde visar att basutsädet uppfyller

kraven för sortäkthet beträffande komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet,

och de i tabellen angivna kraven för lägsta sortrenhet.

För basutsäde av hybridsorter får sortrenheten bedömas genom lämpliga

biokemiska metoder.

För certifikatutsäde av hybridsorter gäller att kravet för sortrenhet ska kontrolleras

vid officiell efterkontroll, vilken utförs på ett lämpligt antal officiellt uttagna prov.

Lämpliga biokemiska metoder får användas.

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra

arter samt grobarhet. Handelsutsäde ska, i förekommande fall, uppfylla samma krav

som certifikatutsäde.

Högsta innehåll av frön av andra

arter (antal eller vikt-%)

Art

Grobarhet, %

lägst

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, a)

Antal Rumex spp.

utöver R. acetosella

Klass

A, B

Klass

C

Bomull

80

98

15

-

-

Hampa

75

98

30

Jordnöt

70

99

5

-

-

Kummin

70

97

25 c) d)

-

-

Lin, olje-

85

99

15 d) e)

-

-

Lin, spånads-

92

99

15 d) e)

-

-

Raps

85

98 b)

c)

2

5

Rybs

85

98 b)

c)

2

5

Safflor

75

98

5 f)

Senap, sarepta-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, svart-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, vit-

85

98 b)

c)

2

5

Sojaböna

80

98

5

-

-

Solros

85

98

5

-

-

Vallmo, opievallmo 80

98

25

-

-

Anmärkningar:

a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven

i bilaga 2 a. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i den uttagna provmängden

som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja.

b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 10.

d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin

får vara högst 3 resp. 4.

e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 2.

f) Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en uttagen provmängd om 100g räknas dock inte

som en förorening om ett andra prov om 200g är fritt från snyltrot.

3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav ska dock följande gälla:

a) För lin, solros respektive hampa får antalet frön som är infekterade med Botrytis

spp. inte överstiga 5 %. För lin får dessutom antalet frön som är infekterade med

Alternaria linicola, Phoma exigua var. lignicola, Colletotrichum linicola och

SJVFS 2016:46

29

Fusarium spp, inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får antalet frön som är infekterade

med Phoma exigua var. linicola inte överstiga 1 %.

b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vitsenap respektive

raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia

sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10.

c) För sojaböna gäller särskilt följande:

aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra delprov i

ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov, vara smittade med

nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får

ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på

lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov.

bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön inte

överstiga 15 %.

cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.

Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att

kraven är uppfyllda.

d) För bomull får antalet frön som är infekterade med Platyedra gossypiella inte

överstiga 1 %.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter förutom sojaböna får vara högst 9,0 %. För

sojaböna gäller att vattenhalten får vara högst 18,0 %.

2. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10.

(SJVFS 2016:46).

SJVFS 2016:46

30

Bilaga 2a

MINSTA PROVVIKT FÖR UNDERSÖKNING I UTSÄDE AV FODER-, OLJE-

OCH FIBERVÄXTER AV INBLANDNING AV ANTAL FRÖN AV ANDRA

ARTER

A. Utsäde av foderväxter

a) Gräsarter

Art

Minsta

provvikt

(gram) för bestäm-

ning av antal frön av

andra arter

Alaskagräs

200

Bermudagräs

5

Festulolium, se

rajsvingel

Gröe, kärr-

5

Gröe, lund-

5

Gröe, sen-

5

Gröe, vit-

10

Gröe, ängs-

5

Gullhavre

5

Hundäxing

30

Knylhavre

80

Phalaris aquatica

50

Plattlosta

200

Rajgräs, engelskt

60

Rajgräs, hybrid-

60

Rajgräs, italienskt

inkl. westerwoldiskt

rajgräs

60

Rajsvingel, Festu-

lolium

60

Svingel, fin-

30

Svingel, får-

30

Svingel, hård-

30

Svingel, röd-

30

Svingel, rör-

50

Svingel, ängs-

50

Timotej

10

Turftimotej,

vildtimotej

10

Ven, brun-

5

Ven, kryp-

5

Ven, röd-

5

Ven, stor-

5

Ängskavle

30

SJVFS 2016:46

31

b) Baljväxtarter och övriga arter

Art

Minsta provvikt

(gram) för bestäm-

ning av antal frön av

andra arter

Esparsett

400*

Fodergetruta

200

Klöver, alexandriner- 60

Klöver, alsike-

20

Klöver, blod-

80

Klöver, bockhorns-

450

Klöver, persisk

20

Klöver, röd-

50

Klöver, tupp-

120**

Klöver, vit-

20

Käringtand

30

Lupin, blå-

1 000

Lupin, gul-

1 000

Lupin, vit-

1 000

Lusern

50

Lusern, blå-

50

Lusern, humle-

50

Vicker, foder-

1 000

Vicker, ludd-

1 000

Vicker, ungersk

1 000

Åkerböna

1 000

Ärt, foder-, kok-

1 000

Fodermärgkål

100

Honungsört

40

Kålrot

100

Oljerättika

300

*Frukt 600 gram

**Frukt 300 gram

SJVFS 2016:46

32

B. Utsäde av olje- och fiberväxter

Art

Minsta provvikt

(gram) för bestäm-

ning av antal frön av

andra arter

Bomull

1 000

Hampa

600

Jordnöt

1 000

Kummin

80

Lin, olje-

150

Lin, spånads-

150

Raps

100

Rybs

70

Safflor

900

Senap, sarepta-

40

Senap, svart-

40

Senap, vit-

200

Sojaböna

1 000

Solros

1 000

Vallmo, opievallmo

10

(SJVFS 2013:34).

SJVFS 2016:46

33

Bilaga 3

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ

FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den

aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som härrör

från den tidigare grödan. För utsädesodling av blålusern gäller att det inte får ha

förekommit blålusern på fältet de tre föregående åren. För utsädesodling för

produktion av hybridsorter av raps gäller att det inte får ha odlats korsblommiga växter

(Cruciferae) på fältet de fem föregående åren.

2. Grödan ska uppfylla följande krav.

a) Beta: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande

pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

1. Vid produktion av stam- och basutsäde:

— från varje pollenkälla av familjen Beta

1000 m

2. Vid produktion av certifikatutsäde:

a) av sockerbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte

upptas nedan

1000 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan är helt tetraploid

600 m

— från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

— från diploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid

300 m

— från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den

avsedda pollenkällan är helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta

där hansterilitet inte används

300 m

b) av foderbeta:

— från alla pollenkällor av familjen Beta som inte

upptas nedan

1000 m

SJVFS 2016:46

34

Gröda

Minsta avstånd

— från tetraploida foderbetspollenkällor, om

den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda

pollenkällorna är diploid

600 m

— från diploida foderbetspollenkällor om den

avsedda pollenkällan är helt tetraploid

600 m

— från foderbetspollenkällor av okänd

ploiditet

600 m

— om den avsedda pollenkällan eller en av de

avsedda pollenkällorna är diploid, från diploida

foderbetspollenkällor

300 m

— från tetraploida foderbetspollenkällor om

den avsedda pollenkällan är helt tetraploid

300 m

— mellan två odlingsfält för utsäde av

foderbeta där hansterilitet inte används

300 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är inte nödvändig

mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de fröbärande

som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda måste fastställas

med hänvisning till EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna

uppgift inte lämnas för en sort ska ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta

isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.

b) Foderväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från

angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Fodermärgkål, honungsört och kålrot

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Andra arter eller sorter än fodermärgkål,

honungsört, kålrot, enklonssorter av ängsgröe,

ärt

— för produktion av utsäde avsett för

uppförökning, fält upp till två hektar

200 m

— för produktion av utsäde avsett för

uppförökning, fält över två hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält upp till

två hektar

100 m

— för produktion av bruksutsäde, fält över två

hektar

50 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

SJVFS 2016:46

35

Följande särskilda krav ska därutöver gälla:

I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den aktuella grödan

i laboratorieprov, ska hållas på låg nivå. I synnerhet gäller detta grödor av rajgräsarter

eller rajsvingel som ska uppfylla följande krav:

Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella grödans art

får inte överstiga:

— en per 50 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

II) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet grödor av andra

arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt ska uppfylla följande krav:

Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort inte

överstiga:

— en per 20 m² vid produktion av basutsäde,

— fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter" får dock

ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses uppfylla

ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.

c) Olje- och fiberväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd

från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:

Gröda

Minsta avstånd

Hampa (annat än monoika sorter), kummin, rybs,

safflor, sareptasenap, svartsenap och vitsenap:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

400 m

200 m

Hampa, monoika sorter:

— för produktion av basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

5 000 m

1 000 m

Raps, utom hybridsorter:

— för produktion av stam- och basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

200 m

100 m

Raps för produktion av hybrider:

— för produktion av basutsäde

— för produktion av certifikatutsäde

500 m

300 m

Solros:

— för produktion av basutsäde av hybrider

— för produktion av stam- och basutsäde av andra

sorter än hybrider

— för produktion av certifikatutsäde

1 500 m

750 m

500 m

SJVFS 2016:46

36

Bomull av arterna Gossypium barbadense och

Gossypium hirsutum:

— för produktion av basutsäde av G. barbadense

— för produktion av basutsäde av G. hirsutum

— för produktion av certifikatutsäde av

intraspecifika hybrider av G. barbadense

— för produktion av certifikatutsäde av

intraspecifika hybrider av G. hirsutum

— för produktion av certifikatutsäde av

interspecifika hybrider av G. barbadense och G.

hirsutum

200 m

100 m

600 m

200 m

600 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas

tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Följande särskilda krav ska därutöver gälla:

I) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en

inavelslinje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid

produktion av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla för de ingående

komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.

II) Grödor av bomull (utom hybrider), hampa, kummin, safflor, sareptasenap och

svartsenap ska uppfylla följande krav:

Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga:

— en per 30 m² vid produktion av basutsäde,

— en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.

III) Grödor med hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet ska

uppfylla följande krav:

Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i

förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,1 %

ii) enkla hybrider:

— hankomponent: 0,1 %

— honkomponent: 0,2 %

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

— hankomponent: 0,3 %

— honkomponent: 1,0 %.

Graden av hansterilitet ska vara åtminstone 99 % för produktion av basutsäde och 98 %

för produktion av certifikatutsäde. Graden av hansterilitet ska bedömas genom

undersökning av frånvaron av fertila ståndarknappar hos blommorna.

SJVFS 2016:46

37

IV) Grödor av solroshybrider ska uppfylla följande krav:

a) Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i

förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga:

aa) vid produktion av basutsäde:

i) för inavlade linjer: 0,2 %

ii) enkla hybrider:

— hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2 % eller

mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2 %

— honlig förälder: 0,5 %

bb) vid produktion av certifikatutsäde:

— hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5 % eller mer

av honplantorna har receptiva blommor: 0,5 %

— honkomponent: 1,0 %

b) Följande övriga krav ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter:

aa) Hankomponentplantorna ska sprida tillräckligt med pollen under

honkomponentplantornas blomning.

bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken ska andelen

honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.

cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor som

uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till komponenten

och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %.

dd) En hansteril komponent ska användas för att producera certifikatutsäde

med användning av en hankomponent som innehåller en särskild fertilitets-

återställande linje (eller linjer) så att åtminstone en tredjedel av de plantor som odlas

av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som

normalt. Om en hansteril honkomponent och en hankomponent som återställer

fertiliteten har använts vid produktionen av certifikatutsäde, ska utsädet som

produceras av den hansterila föräldern blandas med utsäde från den helt fertila

föräldern. Förhållandet mellan utsädet från den hansterila föräldern och det från den

hanfertila får inte överstiga två till ett.

V) Grödor av bomullshybrider ska uppfylla följande krav:

a) I en gröda avsedd för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium

hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta sortrenheten av både de hanliga

och de honliga föräldralinjerna vara 99,8 %, när fem procent eller mera av de

fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den

fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med

avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än 99,9 %.

b) I en gröda avsedd för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av Gossypium

hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta tillåtna sortrenheten hos både den

fröbärande föräldralinjen och den pollinerande föräldralinjen vara 99,5 %, när minst 5

% av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet

hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna

med avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än

99,9 %.

SJVFS 2016:46

38

3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta

möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för organismerna Pseudo-

monas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseolorum var. caulivora och var. sojae,

Phialophora gregata och Phytophthora megasperma f. sp. glycinea.

Fältbesiktning:

Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning. Dessa

fältbesiktningar ska utföras enligt följande:

A. Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant

utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.

B. Antalet fältbesiktningar ska utgöra

— för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde ska två sådana besiktningar utföras,

en av sticklingarna och en av de fröproducerande plantorna.

— för foderväxter: minst en fältbesiktning.

— för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en fältbesiktning.

I fråga om hybridsorter av raps ska minst tre fältbesiktningar utföras, den första före

blomstadiet, den andra i tidig blomning och den tredje vid avslutad blomning.

Även för hybridsorter av bomull ska det göras minst tre fältbesiktningar, den första i

början av blomningen, den andra innan avslutad blomning och den tredje vid avslutad

blomning sedan ev. pollinerande föräldraplantor tagits bort. För hybridsorter av solros

ska det utföras minst två fältbesiktningar.

(SJVFS 2011:46).

SJVFS 2016:46

39

Bilaga 3a

AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING

AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

a.

Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter.

b.

Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

c.

Uppgift om för vilka arter auktorisation söks.

2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär

att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt.

3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa

bestämmelserna för officiella fältbesiktningar.

4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesiktningen.

5. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat har

genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. För att få

behörighet att fältbesiktiga utsädesodlingar av beta krävs en särskild kurs. För att

få behörighet att fältbesiktiga utsädesodlingar av gräs och småfröiga baljväxter

respektive av raps och rybs krävs godkänt resultat från en särskild påbyggnadskurs

för vallväxter respektive för raps och rybs. Beslutet tidsbegränsas till tre år.

6. Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid ska

anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och

besiktningsrapporter.

7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av beta, foder-

olje- och fiberväxter som anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning. Beslutet

kan dock begränsas till att gälla vissa grödor, beroende på vilka kurser som

besiktningsmannen genomgått med godkänt resultat.

8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets

anvisningar för fältbesiktning av beta, foder-, olje- och fiberväxter, vilka

uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktnings-

protokollen ska skickas in till Jordbruksverket så snart som möjligt efter

genomförd besiktning, så att Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en

stickprovskontroll.

9. Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna.

10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utfört

fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets

repetitionskurs för fältbesiktning av beta, foder-, olje- och fiberväxter.

11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda

villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte

bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande

till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman

vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen.

(SJVFS 2005:89).

SJVFS 2016:46

40

Bilaga 3b

AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV

UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE

A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i

punkterna B - G.

Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av

Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter.

2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är

anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och

övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag

eller inte.

3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning

kommer att utföras.

4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.

C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått

officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.

D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera

prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen

och Jordbruksverket.

E. Provtagaren ska

1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från

Jordbruksverket,

2. årligen ta ut och hantera prov,

3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av

prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.

G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C-

F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna

med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens

arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.

Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars

auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.

H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid

vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,

2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen,

3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade

provtagaren, samt

SJVFS 2016:46

41

4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för

företagets räkning.

I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas

av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska

provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.

J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalförändringar.

(SJVFS 2005:89).

SJVFS 2016:46

42

Bilaga 3c

AUKTORISATION AV LABORATORIUM

A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för

certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om:

1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag,

2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar

för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda

analysverksamheten,

3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller

internationell standard,

4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs

och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter

som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har

personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt

5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets

ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom

ramen för auktorisationen ska detta framgå.

2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är

ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person.

3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för.

4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning.

5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella

examinationer inom utsädesanalysområdet.

6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.

Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket.

Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.

C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får

endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns

mellan företagen och Jordbruksverket.

D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder

för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella

anvisningar från Jordbruksverket.

E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter

avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till

Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars

analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk

form och i det format som Jordbruksverket fastställer.

SJVFS 2016:46

43

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från

laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet

ska dessutom

1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt,

2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett

tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar,

3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat,

4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett

sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst

vartannat år, samt

6. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för

verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.

G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A

och C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som

certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin auktorisation

kan få certifieringen annullerad.

(SJVFS 2005:89).

SJVFS 2016:46

44

Bilaga 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och

certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):

1. Texten "EG:s regler".*

2. Certifieringsorgan och land.

2a. Officiellt tilldelat serienummer.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).**

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För

certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges namnet

på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet) och

viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa. Det är

tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess sammansättning med

viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt, och registrerats

officiellt.***

7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med

generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde ska även anges antal

generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen.

8. Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej

avsett för produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har

godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts

officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som

uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör

(kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och

texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten

"hybrid".

För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas till:

13. EG-växtpass.

14. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument:

SJVFS 2016:46

45

15. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för

växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som

utsädet är godkänt för.

16. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,

namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.

17. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om

utsäde från ett tredjeland.

*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges "EG:s regler,

svenska kvalitetskrav".

**För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. Angivande av

latinskt namn är frivilligt. För rajsvingel ska anges vilka arter inom släktena Festuca

respektive Lolium korsningen består av.

***För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller

texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).

b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av samtliga

arter som anges i bilaga 1 punkt 6:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

2a. Officiellt tilldelat serienummer.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6. Texten "Handelsutsäde".

7. Produktionsland.

8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

2a. Officiellt tilldelat serienummer.

3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För rajsvingel ska anges

vilka arter inom släktena Festuca respektive Lolium korsningen består av. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej

avsett för produktion av foderväxter".

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

SJVFS 2016:46

46

För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas till:

10. EG-växtpass.

11. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument:

12. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för

växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som

utsädet är godkänt för.

13. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,

namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.

14. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om

utsäde från ett tredjeland.

2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text på

förpackningen)

a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:

1. Texten "EG-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Art.*

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.**

8. Texten "Certifikatutsäde".

9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges och

pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även

typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller

frönas vikt och totalvikten.

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

**Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten

"precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).

b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:

1. Texten "EG-småförpackning, typ A".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Kontrollmyndighet och land.

4. Partiets referensnummer.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

SJVFS 2016:46

47

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för

produktion av foderväxter".

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:

I) Bas- och certifikatutsäde

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Art.

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

8. Utsädesklass.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för

produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

II) Handelsutsäde

Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:

punkt 7. Sort anges inte.

punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.

punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.

III) Utsädesblandningar

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Partiets referensnummer.

4. Kontrollmyndighet och land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för

produktion av foderväxter".

10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

SJVFS 2016:46

48

d. Obligatorisk information för S-småförpackning:

I) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter

1. Texten "S-småförpackning".

2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".

3. Firmans namn eller firmamärke.

4. Referensnummer.

5. Kontrollmyndighet.

6. Månad och år för sista försäljning.

7. Art.

8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För

certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges namnet

på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet) och

viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa. Det är

tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess sammansättning med

viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt, och registrerats

officiellt.

9. Netto- eller bruttovikt.

10. har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

II) Utsädesblandningar

1. Texten "S-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3. Referensnummer.

4. Kontrollmyndighet.

5. Månad och år för sista försäljning.

6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för

produktion av foderväxter".

11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

3. Särskild märkning

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Art.

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

3. Texten "F-material".

4. Referensnummer.

5. Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling

ska detta anges.

SJVFS 2016:46

49

För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a§ ska följande information läggas till:

7. EG-växtpass.

8. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument:

9. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för

växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som

utsädet är godkänt för.

10. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,

namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.

11. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om

utsäde från ett tredjeland.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

1a. Officiellt tilldelat serienummer.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om

det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga

om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för

slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till.

4. Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas till:

10. EG-växtpass.

11. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument:

12. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för

växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som

utsädet är godkänt för.

13. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,

namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.

14. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om

utsäde från ett tredjeland.

Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Partiets referensnummer

3. Månad och år för officiell försegling

SJVFS 2016:46

50

4. Art.

5. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning

eller den godkända officiella sortbenämningen).

6. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan".

7. Texten ”Endast för försöksodling”.

8. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antalet

frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas till:

10. EG-växtpass.

11. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av

växtskadegörare.

Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument:

12. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för

växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som

utsädet är godkänt för.

13. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall,

namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören.

14. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om

utsäde från ett tredjeland.

Märkning av utsäde av bevarandeblandningar

Leverantörsmärket ska omfatta följande upplysningar:

1. Texten "EU:s regler och standarder".

2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens

identifieringsnummer.

3. Skördemetod: direktskördad eller odlad.

4. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: ”förseglad …” (år), eller året för den

sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt:

”provtaget …” (år).

5. Ursprungsregionen.

6. Källområde.

7. Insamlingsplats.

8. Insamlingsplatsens livsmiljötyp.

9. Texten ”bevarandeblandning av utsäde av foderväxter, avsedd att användas i ett

område med samma livsmiljötyp som insamlingsplatsen, utan hänsyn till de

biotiska förutsättningarna”.

10. Partiets referensnummer, angivet av den person som ansvarar för anbringandet

av etiketterna.

11. Beståndsdelarnas viktprocent efter art och i förekommande fall underart. För

direktskördade blandningar är det tillräckligt att ange sammansättningen av arter

och i förekommande fall underarter som är typiska på insamlingsplatsen och som

har betydelse för bevarandet av naturmiljön.

12. Deklarerad netto- eller bruttovikt.

SJVFS 2016:46

51

13. Om pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser

används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det ungefärliga

förhållandet mellan frögyttringarnas eller de rena frönas vikt och totalvikten.

14. För odlade bevarandeblandningar: den specifika grobarheten av de

beståndsdelar i blandningen som definieras som foderväxter enligt bilaga 1 i

utsädesförordningen och som inte uppfyller kraven på grobarhet enligt bilaga 2B

denna föreskrift. Om mer än fem arter inte uppfyller kraven på grobarhet räcker det

att ange ett genomsnitt av grobarheterna.

4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C)

Blå med grön diagonal rand

Handelsutsäde

Brun

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

Ännu icke godkänd sort

Orange

Leverantörsmärke:

EG-småförpackning

Blå

EG-småförpackning av typ A

Grön

EG-småförpackning av typ B

1a) basutsäde

Vit

1) certifikatutsäde (klass C)

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4) handelsutsäde

Brun

5) blandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

S-småförpackning

1) certifikatutsäde

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4) certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

5) certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C)

Blå med grön diagonal rand

6) handelsutsäde

Brun

7) blandningar

Grön

SJVFS 2016:46

52

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek

får ske.

(SJVFS 2016:46).

SJVFS 2016:46

53

Bilaga 5

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH INFÖRSEL

AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27

a OCH 29

§§)

Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet.

1a. Officiellt tilldelat serienummer.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det

är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

4. Utsädesklass.

5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har

skett.

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Areal för produktion av aktuellt parti.

8. Skördad mängd och antal förpackningar.

9. Godkänd fältbesiktning.

10. Resultat av ev. föranalyser.

(SJVFS 2016:46).

SJVFS 2016:46

54

Bilaga 6

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN BEVARANDEBLANDNING

Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

1. Producentens namn och adress.

2. Skördemetod: direktskördad eller odlad.

3. Beståndsdelarnas viktprocent efter art och i förekommande fall underart. För

direktskördade blandningar är det tillräckligt att ange sammansättningen av arter och

i förekommande fall underarter som är typiska på insamlingsplatsen och som har

betydelse för bevarandet av naturmiljön.

4. För odlade bevarandeblandningar, den specifika grobarheten av de arter som

omfattas av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m.

av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter.

5. Mängd av blandningen som ansökan gäller.

6. Ursprungsregionen.

7. Begränsning av saluföring i ursprungsregionen.

8. Källområde.

9. Insamlingsplats,

och

för

odlade

bevarandeblandningar

även

uppförökningsplatsen.

10. Insamlingsplatsens livsmiljötyp.

11. Insamlingsår.

12. Försäkran att bevarandeblandningen uppfyller de särskilda krav som ställs i

41 – 44 §§ för direktskördade bevarandeblandningar och i 46 – 49 §§ för odlade

bevarandeblandningar.

(SJVFS 2011:46).