SJVFS 2018:16
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
1
SJVFS 2018:16
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av
förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor
avsedda för fruktproduktion;
Utkom från trycket
den 26 juni 2018
Omtryck
beslutade den 21 juni 2018.
Statens jordbruksverk föreskriver med stöd av 1, 1 a, 1 b och 11 §§ förordningen
(1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet och 11 §
utsädesförordningen (2000:1330),
dels att i 1 kap. 4 § orden ”moderplanta för prebasmaterial” ska bytas ut mot
”prebasmoderplanta”, i 2 kap. 11 § ordet ”odlingstid” ska bytas ut mot
”odlingsperiod”, i 4 kap. 5 och 7 §§ samt 5 kap. 9 § orden ”moderplantor för
prebasmaterial” ska bytas ut mot ”prebasmoderplantor”, i rubriken närmast före 6 kap.
9 § och i bilagorna 2 och 6 orden ”moderplantor för basmaterial” ska bytas ut mot
”basmoderplantor”, i rubriken närmast före 7 kap. 9 § och i bilaga 2 orden
”moderplantor för certifikatmaterial” ska bytas ut mot ”certifikatmoderplantor” samt i
bilaga 8 ordet ”leverantörsregistret” ska bytas ut mot ”registret över företag”,
dels att nuvarande 5 kap. 8 §, 6 kap. 7-9 och 11 §§, 7 kap. 7, 8 och 13 §§ samt
bilagorna 2-5 och 7 ska ha följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna
författning träder i kraft.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ............................................................ 4
Grundläggande bestämmelser ............................................................................. 4
Tillämpningsområde ........................................................................................... 4
Definitioner ......................................................................................................... 5
2 KAP. ALLMÄNNA KRAV FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION AV
FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH FRUKTPLANTOR .................................. 10
Allmänna krav................................................................................................... 10
Anmälan av verksamhet.................................................................................... 10
Krav på sorter som ska saluföras ...................................................................... 11
Krav på plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i
produktionsprocessen ........................................................................................ 11
Krav på dokumentation ..................................................................................... 12
Krav på att material av olika kategorier hålls åtskilt ........................................ 12
SJVFS 2018:16
2
Krav på att anmäla växtskadegörare ................................................................. 12
3 KAP. BESKRIVNING AV SORTER OCH REGISTRERING I SORTLISTAN
.......................................................................................................................... 12
Ansökan om fastställande av en officiell beskrivning eller en officiellt erkänd
beskrivning av en sort samt registrering av den i sortlistan .............................. 12
Registrering av sorter med officiell beskrivning .............................................. 13
Registrering av sorter med officiellt erkänd beskrivning ................................. 13
Registrering av genetiskt modifierade sorter .................................................... 14
Giltighetstid för registrering av sorten .............................................................. 15
Förnyelse av en sortregistrering ........................................................................ 15
Avregistrering av en sort ur sortregistret .......................................................... 16
4 KAP. KRAV PÅ PREBASMODERPLANTOR ................................................ 16
Krav för att godkänna prebasmoderplantor ...................................................... 16
Krav för att godkänna grundstammar som inte tillhör någon sort som
prebasmoderplantor .......................................................................................... 16
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 17
Krav för att bevara prebasmoderplantor ........................................................... 17
Sundhetskrav för tänkbara prebasmoderplantor ............................................... 18
Sundhetskrav för prebasmoderplantor som produceras genom förnyelse ........ 18
Sundhetskrav för prebasmoderplantor .............................................................. 18
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 18
Krav för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor ........ 18
Krav för mikroförökning av prebasmoderplantor ............................................. 19
5 KAP. KRAV PÅ PREBASMATERIAL ............................................................ 19
Krav för certifiering av förökningsmaterial som prebasmaterial ...................... 19
Krav för certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som
prebasmaterial ................................................................................................... 19
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 20
Krav för att bevara prebasmaterial.................................................................... 20
Sundhetskrav för prebasmaterial ...................................................................... 21
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 21
6 KAP. KRAV PÅ BASMATERIAL ................................................................... 21
Krav för certifiering av förökningsmaterial som basmaterial ........................... 21
Krav för att certifiera grundstammar som inte tillhör någon sort som basmaterial
.......................................................................................................................... 22
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 22
Krav för att bevara basmaterial och basmoderplantor ...................................... 23
Sundhetskrav ..................................................................................................... 23
SJVFS
2018:16
3
Krav på jord ...................................................................................................... 24
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 24
Krav för uppförökning ...................................................................................... 24
7 KAP. KRAV PÅ CERTIFIKATMATERIAL .................................................... 24
Krav på certifiering av certifikatmaterial.......................................................... 24
Krav för certifiering som certifikatmaterial av grundstammar som inte tillhör
någon sort .......................................................................................................... 25
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning.............................................. 25
Krav för att bevara certifikatmoderplantor ....................................................... 26
Sundhetskrav ..................................................................................................... 26
Krav på jord ...................................................................................................... 26
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten ...................................... 26
8 KAP. KRAV PÅ CAC-MATERIAL ................................................................. 26
Villkor för CAC-material.................................................................................. 26
Villkor för CAC-material i fall där grundstammar inte tillhör någon sort ....... 27
Överrensstämmelse med sortbeskrivning ......................................................... 27
Sundhetskrav ..................................................................................................... 27
Krav avseende defekter ..................................................................................... 28
9 KAP. MÄRKNING, FÖLJEDOKUMENT SAMT FÖRSEGLING .................. 28
Märkning med sort ............................................................................................ 28
Etikett för certifierat material ........................................................................... 28
Följedokument för certifierat material .............................................................. 28
Företagets dokument för CAC-material ........................................................... 28
Etiketten och följedokumentet får kombineras med växtpass .......................... 29
Undantag från märkningskrav .......................................................................... 29
Försegling av certifierat material ...................................................................... 29
10 KAP. SALUFÖRING AV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER . 29
11 KAP. KONTROLLÅTGÄRDER ..................................................................... 30
Officiell kontroll ............................................................................................... 30
12 KAP. ALLMÄNNA UNDANTAG .................................................................. 30
13 kap. Anmälan av odling av Fragaria L. ........................................................... 31
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ...................................................... 31
Bilaga 1 ................................................................................................................. 33
LISTA ÖVER DE SLÄKTEN OCH ARTER FÖR VILKA DESSA
FÖRESKRIFTER GÄLLER............................................................................. 33
Bilaga 2 ................................................................................................................. 34
FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE ........................................................ 34
SJVFS 2018:16
4
Del A. .................................................................................................................... 34
Del B. ..................................................................................................................... 38
FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE ........................................................ 40
Bilaga 4 ................................................................................................................. 44
FÖRTECKNING ÖVER NEMATODER I JORD SOM ÄR VÄRDAR FÖR
VIRUS .............................................................................................................. 44
Bilaga 5 ................................................................................................................. 45
Intervaller för OKULÄRBESIKTNING, PROVTAGNING OCH ANALYSER 45
Bilaga 6 ................................................................................................................. 56
HÖGSTA TILLÅTNA ANTAL GENERATIONER AV SLÄKTEN OCH ARTER
.......................................................................................................................... 56
Bilaga 7 ................................................................................................................. 59
ANSÖKAN OM OFFICIELLT ERKÄND BESKRIVNING, OFFICIELL
BESKRIVNING SAMT INTAGNING I SORTLISTA ................................... 59
Bilaga 8 ................................................................................................................. 64
ANMÄLAN TILL REGISTRET ÖVER FÖRETAG OCH ANSÖKAN OM
GODKÄNNANDE ELLER CERTIFIERING ................................................. 64
Bilaga 9 ................................................................................................................. 66
KRAV PÅ UTFORMNING AV ETIKETT OCH FÖLJEDOKUMENT ............. 66
1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Grundläggande bestämmelser
1 § Grundläggande bestämmelser om saluföring av förökningsmaterial för
fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion finns i
1. lagen (1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för
trädgårdsnäringen,
3. växtskyddslagen (1972:318),
4. förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet
(trädgårdsförordningen),
5. utsädesförordningen (2000:1330) (utsädesförordningen), och
6. förordningen (2006:817) om växtskydd m.m.
Tillämpningsområde
2 § Dessa föreskrifter gäller för yrkesmässig produktion och saluföring inom EU av
1. fruktplantor avsedda för fruktodling och förökningsmaterial av fruktplantor av
de släkten och arter som förtecknas i bilaga 1 och för hybrider av dessa, och
2. grundstammar och andra växtdelar av andra släkten eller arter än de som
förtecknas i bilaga 1 eller hybrider av dessa, om material av släkten eller arter som
SJVFS
2018:16
5
förtecknas i bilaga 1 eller hybrider av dessa ympas eller kommer att ympas på
grundstammarna.
3 § Dessa föreskrifter gäller inte för förökningsmaterial eller fruktplantor som
bevisligen är avsedda för export till ett tredjeland, förutsatt att de är identifierade som
sådana och att de hålls tillräckligt åtskilda.
Definitioner
4 § I dessa föreskrifter betyder:
Analys
En annan typ av undersökning än okulärbesiktning.
Basmaterial
Förökningsmaterial som
1. har producerats,
a. antingen direkt eller i ett känt antal
generationer, genom vegetativ förökning
från prebasmaterial,
b. enligt allmänt accepterade metoder så att
sortens identitet, inbegripet relevanta
pomologiska egenskaper bevaras, och
c. för att förebygga sjukdomar,
2. är avsett för produktion av certifierat material,
3. uppfyller de särskilda krav för basmaterial som
framgår av 6 kap, och
4. uppfyller
kraven
för
certifiering
vid
Jordbruksverkets kontroll.
I direktiv 2008/90/EG1 benämnt elitmaterial.
Basmoderplanta
En moderplanta avsedd för produktion av basmaterial.
CAC-material/
Minimikvalitet
(Conformitas
Agraria
Communitatis)
Förökningsmaterial och fruktplantor som
1. är sortäkta och av tillfredsställande sortrenhet,
2. är avsedda för
a. produktion av förökningsmaterial,
b. produktion av fruktplantor, och/eller
c. produktion av frukter,
3. uppfyller de särskilda krav för CAC-material
som framgår av 8 kap.
Certifierat material
Prebasmaterial, basmaterial och certifikatmaterial.
Certifikatmaterial
1. Förökningsmaterial som
a. har producerats direkt genom vegetativ
förökning
från
basmaterial
eller
1
Rådets
direktiv
2008/90/EG
av
den
29
september
2008
om
saluföring
av
fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s
8, Celex 32008L0090).
SJVFS 2018:16
6
prebasmaterial. Om det är avsett för
produktion av grundstammar ska det
vara producerat från
i. utsäde som är certifierat som
basmaterial, eller
ii. från
certifikatmaterial
av
grundstammar,
b. är
avsett
för
produktion
av
fruktplantor,
c. uppfyller de särskilda krav för
certifikatmaterial som framgår av 7
kap., och
d. uppfyller kraven för certifiering vid
Jordbruksverkets kontroll.
2. Fruktplantor som
a. har
producerats
direkt
från
förökningsmaterial
som
är
certifikatmaterial, basmaterial eller
prebasmaterial,
b. är avsedda för fruktproduktion,
c. uppfyller de särskilda krav för
certifikatmaterial som framgår av 7
kap., och
d. uppfyller kraven för certifiering vid
Jordbruksverkets kontroll.
I direktiv 2008/90/EG2 benämnt certifierat
material.
Certifikatmoderplanta
En
moderplanta
avsedd
för
produktion
av
certifikatmaterial.
CPVO
Community Plant Variety Office, dvs. förvaltningsrådet
vid EU:s växtsortsmyndighet.
Defekter
Skador, missfärgningar, sårvävnad och torkskador som
kan påverka kvaliteten och användbarheten som
förökningsmaterial.
Enhetlig sort
En sort som, bortsett från den variation som kan förväntas
till följd av särskilda förhållanden, inte uppvisar några
betydande variationer beträffande
1. de egenskaper som används för att fastställa att
sorten är särskiljbar, samt
2
Rådets
direktiv
2008/90/EG
av
den
29
september
2008
om
saluföring
av
fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s
8, Celex 32008L0090).
SJVFS
2018:16
7
2. alla andra egenskaper som används vid
beskrivningen av sorten.
EPPO
European
and
Mediterranean
Plant
Protection
Organization, dvs. Växtskyddsorganisationen för Europa
och Medelhavsländerna.
Fastställa en officiell
beskrivning av en sort
Godkänna
en
sort
enligt
(2000:1330) eller enligt förordningen (1977:945) om
trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet
(trädgårdsförordningen).
Fenotyp
Förökningsmaterialets eller fruktplantans observerbara
fysiska egenskaper.
Frukt
Frukt, bär eller nötter från de fruktplantor som redovisas
i bilaga 1.
Fruktbärande planta
En planta som har producerats från en moderplanta och
som odlas för produktion av frukt, bär eller nötter för att
göra det möjligt att kontrollera moderplantans sortäkthet.
Fruktplantor
Växter av sådana släkten och arter samt hybrider av dessa
som redovisas i bilaga 1 och som efter saluföring är
avsedda för plantering eller omplantering och produktion
av frukt.
Förnyelse
av
en
moderplanta
Ersättande av en moderplanta med en vegetativt
producerad dotterplanta.
Företag
Varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt
utövar minst en av följande aktiviteter med avseende på
förökningsmaterial eller fruktplantor:
1. reproduktion
2. produktion
3. bevarande eller behandling
4. import
5. saluföring
I direktiv 2008/90/EG3 benämnt leverantör.
Förökningsmaterial
Utsäde, växtdelar, grundstammar och allt annat
växtmaterial, avsett för förökning och produktion av
fruktplantor.
3
Rådets
direktiv
2008/90/EG
av
den
29
september
2008
om
saluföring
av
fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s
8, Celex 32008L0090).
SJVFS 2018:16
8
Genetiskt
modifierad
organism
Begreppet har i dessa föreskrifter samma betydelse som i
Genotyp
Förökningsmaterialets eller fruktplantans genetiska
uppsättning.
In vitro
Förökning och odling på näringsmedium under sterila
förhållanden, där meristem (yttersta tillväxtpunkten) eller
större bit vävnad används.
Kategori
Prebasmaterial, basmaterial, certifikatmaterial eller
CAC-material.
Klon
En planta som är vegetativt förökad med till exempel
stickling, avläggare eller genom ympning och därför har
samma genuppsättning som den ursprungliga plantan.
Kryokonservering
Bevarande av växtmaterial genom nedkylning till
extremt låga temperaturer i syfte att bevara materialets
livskraft.
Laboratorium
Varje anläggning som används för analyser av
förökningsmaterial och fruktplantor.
Mikroförökning
Produktionsmetod för framställning av ett stort antal
genetiskt identiska plantor genom in vitro-odling av
vegetativ växtvävnad.
Moderplanta
En planta som uppfyller de särskilda kraven i dessa
föreskrifter och är avsedd för förökning.
Odlingsförsök
Officiellt prova om en sort är särskiljbar, enhetlig och
stabil.
Officiell kontroll
Kontroll som utförs av det ansvariga officiella organet
eller på dettas ansvar.
Officiell registrering
Registrering av en sort i både den svenska sortlistan och
EU:s sortlista.
Okulärbesiktning
Visuell undersökning av växter eller växtdelar med ögat,
lupp, stereomikroskop eller mikroskop.
Parti
Ett antal enheter av samma produkt som är identifierbara
genom dess homogena sammansättning och ursprung.
Praktiskt taget fri från
defekter
Defekter, som kan försämra kvalitet och användbarhet
hos förökningsmaterial eller fruktplantor, förekommer
inte i högre omfattning än vad som kan förväntas bli
SJVFS
2018:16
9
resultatet av och vara förenligt med goda odlings- och
hanteringsmetoder.
Praktiskt taget fri från
skadegörare
Förekomsten av skadegörare på förökningsmaterialet
eller fruktplantorna är tillräckligt låg för att garantera en
godtagbar
kvalitet
och
användbarhet
hos
förökningsmaterialet.
Prebasmaterial
Förökningsmaterial som
1. har producerats enligt allmänt accepterade
metoder, t.ex. med stöd av protokoll från
EPPO eller motsvarande, erfarenhet eller
vetenskapliga rön för att bevara sortens
identitet, inbegripet relevanta pomologiska
egenskaper,
och
för
förebyggande
av
sjukdomar,
2. är avsett för produktion av basmaterial eller
certifikatmaterial
med
undantag
av
fruktplantor,
3. uppfyller de särskilda krav för prebasmaterial
som framgår av 5 kap., och
4. uppfyller
kraven
för
certifiering
vid
Jordbruksverkets kontroll.
I direktiv 2008/90/EG4 benämnt utgångsmaterial.
Prebasmoderplanta
En moderplanta som är godkänd av Jordbruksverket och
som är avsedd för produktion av prebasmaterial.
Saluföring
Försäljning, lagerhållning i försäljningssyfte, erbjudande
till försäljning samt varje avyttrande, leverans eller
distribution av förökningsmaterial eller fruktplantor för
kommersiellt bruk till tredje part, mot eller utan
ersättning.
Skadegörare
Alla arter, stammar och biotyper av växter, djur och
patogener som är skadliga för växter eller växtprodukter
och som förtecknas i bilagorna 2, 3 och 4.
Sort
En grupp växter, som alla har ett och samma
vetenskapliga namn på lägsta kända nivå, och som kan
1. definieras genom de egenskaper som är ett
resultat av en bestämd genotyp eller
kombination av genotyper,
2. särskiljas från varje annan växtgrupp genom
minst en av dessa egenskaper, och
4
Rådets
direktiv
2008/90/EG
av
den
29
september
2008
om
saluföring
av
fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s
8, Celex 32008L0090).
SJVFS 2018:16
10
3. betraktas som en enhet beträffande sin
stabilitet vid förökning.
Stabil sort
De egenskaper som används för att fastställa att sorten är
särskiljbar och alla andra egenskaper som används för att
beskriva sorten visar sig vara oförändrade efter upprepad
förökning eller, vid mikroförökning, i slutet av varje
cykel.
Särskiljbar sort
En sort som lätt kan skiljas från alla andra sorter som, vid
det datum då ansökan om fastställande av officiell
beskrivning har kommit in till Jordbruksverket, är
allmänt kända genom de egenskaper som är resultatet av
en viss genotyp eller kombination av genotyper.
Tänkbar
prebasmoderplanta
En moderplanta som företaget avser att försöka få
godkänd som prebasmoderplanta.
UPOV
International Union for the Protection of New Varieties
of Plants, dvs. Internationella unionen för skydd av
växtförädlingsprodukter. (SJVFS 2018:16).
2 KAP. ALLMÄNNA KRAV FÖR SALUFÖRING OCH PRODUKTION AV
FÖRÖKNINGSMATERIAL OCH FRUKTPLANTOR
Allmänna krav
1 § För att få saluföra förökningsmaterial och fruktplantor ska företaget anmäla sin
verksamhet enligt 3-8 §§. Företaget ska även uppfylla kraven för märkning och
förpackning enligt 9 kap.
2 § Företaget får endast saluföra
1. förökningsmaterial och fruktplantor som tillhör en viss sort enligt 9 § och som
uppfyller kraven för produktion i 11-16 §§ och 4-8 kap,
2. en grundstam som tillhör en viss art och som uppfyller kraven för produktion i
11-16 §§ och 4-8 kap,
3. förökningsmaterial som har certifierats officiellt som prebasmaterial,
basmaterial eller certifikatmaterial,
4. fruktplantor som har certifierats officiellt som certifikatmaterial, eller
5. förökningsmaterial eller fruktplantor som uppfyller villkoren för att betecknas
som CAC-material.
Anmälan av verksamhet
3 § Av 20 § utsädesförordningen framgår att den som yrkesmässigt förpackar eller
saluför utsäde ska anmäla sin verksamhet till Jordbruksverket.
SJVFS
2018:16
11
4 § Av 3 § förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och
kvalitet framgår att den som driver företag för produktion av fruktplantor eller är
återförsäljare av fruktplantor ska göra anmälan om sin verksamhet till Jordbruksverket.
5 § Om ett företag har flera driftställen ska verksamheten på varje driftställe anmälas
var för sig.
6 § Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
7 § Företaget ska meddela Jordbruksverket om alla förändringar av uppgifterna som
avses i 3-6 §§.
Företaget ska också anmäla om det byter ägare eller om verksamheten upphör.
8 § Företag som endast saluför till slutkonsumenter som inte bedriver yrkesmässig
verksamhet ska inte anmäla sig till Jordbruksverket.
Krav på sorter som ska saluföras
9 § De sorter som avses i 2 § 1 ska vara
1. officiellt registrerade och ha en fastställd officiell beskrivning enligt 3 kap. i
dessa föreskrifter,
2. lagligt skyddade genom en växtförädlarrätt enligt bestämmelserna om skydd av
nya sorter, eller
3. allmänt kända.
En sort anses vara allmänt känd om den
a. har registrerats officiellt i en annan medlemsstat,
b. är föremål för en ansökan om officiell registrering i någon medlemsstat
eller för en ansökan om en växtförädlarrätt som avses i 1, eller
c. redan har saluförts före den 30 september 2012 i Sverige eller i en
annan medlemsstat, förutsatt att den är officiellt registrerad och har en
officiellt erkänd beskrivning enligt 3 kap.
10 § Sorter som saknar värde för yrkesmässig produktion av frukt får saluföras om
1. de har en fastställd officiellt erkänd beskrivning,
2. de säljs som CAC-material i Sverige, och
3. det finns en hänvisning till artikel 7.2 andra stycket i direktivet 2008/90/EG5 på
etiketten eller på följesedeln.
Krav på plan för att identifiera och övervaka kritiska moment i
produktionsprocessen
11 § Företaget ska ta fram och följa en plan för att identifiera och övervaka kritiska
moment i produktionsprocessen för förökningsmaterial och fruktplantor. Planen ska
vara anpassad till berörda släkten och arter.
5
Rådets
direktiv
2008/90/EG
av
den
29
september
2008
om
saluföring
av
fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s
8, Celex 32008L0090).
SJVFS 2018:16
12
Planen ska minst omfatta
1. plantornas lokalisering och antal,
2. odlingsperiod,
3. förökningsmoment, och
4. förpacknings-, lagrings- och transportmoment. (SJVFS 2018:16).
Krav på dokumentation
12 § Företaget ska dokumentera övervakningen av de kritiska moment som
identifierats i planen enligt 11 §.
Företag som producerar CAC-material ska också dokumentera fältbesiktningar,
provtagning och analyser.
Dokumentation ska sparas och vara tillgänglig för granskning av Jordbruksverket i
tre år efter att det berörda materialet har producerats.
13 § Företaget ska föra register över sina inköp och sin försäljning vid saluföring av
förökningsmaterial och fruktplantor.
Uppgifterna i registret ska sparas och vara tillgängliga för granskning av
Jordbruksverket i tre år efter saluföringen.
Första och andra styckena gäller inte företag som inte bedriver produktion eller
reproduktion och som endast saluför till slutkonsumenter som inte bedriver
yrkesmässig verksamhet.
Krav på att material av olika kategorier hålls åtskilt
14 § Företaget ska se till att förökningsmaterial och fruktplantor som uppfyller kraven
för en viss kategori inte blandas med material av andra kategorier under tillväxten samt
vid upptagning eller avskiljande från moderplantan.
Krav på att anmäla växtskadegörare
15 § Företaget ska utan dröjsmål anmäla till Jordbruksverket när det, i odlingen eller i
lokaler, uppkommer symptom på eller konstaterad förekomst av de skadegörare som
framgår av bilagorna 2-4 till dessa föreskrifter, om det rör sig om en större omfattning
än vad som är tillåtet enligt dessa.
16 § Av 4 § växtskyddslagen (1972:318) och 8 § förordningen (2006:817) om
växtskydd m.m., framgår att anmälningsplikt gäller i fråga om växtskadegörare som
omfattas av föreskrift enligt 3 § första stycket i förordningen.
3 KAP. BESKRIVNING AV SORTER OCH REGISTRERING I SORTLISTAN
Ansökan om fastställande av en officiell beskrivning eller en officiellt erkänd
beskrivning av en sort samt registrering av den i sortlistan
1 § Sökanden får ansöka hos Jordbruksverket om att Jordbruksverket ska fastställa
1. en officiell beskrivning av en sort och registrera den i sortlistan, eller
2. en officiellt erkänd beskrivning av en sort och registrera sorten i sortlistan.
SJVFS
2018:16
13
2 § Sökanden ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
7.
Registrering av sorter med officiell beskrivning
3 § En sort ska registreras i sortlistan som en sort med officiell beskrivning om
1. sorten har en fastställd beskrivning och
2. ett prov av sorten finns tillgängligt.
4 § Av 9 § utsädesförordningen framgår att en växtsort som vid officiell provning av
utsäde visat sig vara särskiljbar, stabil och tillräckligt enhetlig kan godkännas samt
registreras i den svenska sortlistan.
5 § Av 1 c § trädgårdsförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor ska
godkännas och registreras som en sort med officiell beskrivning i den svenska
sortlistan om sorten vid en officiell provning har visat sig vara särskiljbar, stabil och
tillräckligt enhetlig.
6 § Officiell provning ska inte utföras om sökanden, till ansökan enligt 1 §, bifogar en
officiell beskrivning som ett ansvarigt officiellt organ i en annan medlemsstat har
fastställt och Jordbruksverket bedömer att dessa uppgifter visar att villkoren för
sortregistrering enligt utsädesförordningen eller trädgårdsförordningen och dessa
föreskrifter är uppfyllda.
7 § Om officiell provning ska utföras ska sökanden, när Jordbruksverket begär det,
lämna ett prov av sortmaterialet till den som ska utföra provningen.
8 § Officiell provning, som inte utförs av Jordbruksverket, ska utföras av det ansvariga
officiella organ i en annan medlemsstat som åtagit sig att utföra sådana provningar.
9 § När det gäller försöksutformning, odlingsförhållanden och vilka sortegenskaper
som minst ska ingå, ska officiell provning utföras enligt de protokoll för provning av
särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som förvaltningsrådet vid CPVO har gett ut
och som gällde när den tekniska provningen påbörjades.
Om inte CPVO har gett ut sådana riktlinjer för den berörda arten, ska den officiella
provningen som avses i första stycket utföras enligt de riktlinjer för särskiljbarhet,
enhetlighet och stabilitet som UPOV har gett ut och som var tillämpliga i början av
den tekniska provningen.
Om varken CPVO eller UPOV har gett ut sådana riktlinjer för den berörda arten
ska nationella bestämmelser tillämpas för officiell provning enligt första stycket.
Registrering av sorter med officiellt erkänd beskrivning
10 § Av 9 a § utsädesförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor också får
registreras i den svenska sortlistan om den har en fastställd officiellt erkänd
beskrivning.
11 § Av 1 c § trädgårdsförordningen framgår att en växtsort av fruktplantor också får
registreras i den svenska sortlistan om den har en officiellt erkänd beskrivning.
SJVFS 2018:16
14
12 § En sort får registreras i sortlistan som en sort med officiellt erkänd beskrivning
om
1. den har en fastställd beskrivning,
2. den har saluförts i Sverige eller någon annan medlemsstat före den 30 september
2012,
3. den inte finns upptagen i någon medlemsstats sortlista som en sort med officiell
beskrivning,
4. den inte skyddas av svensk växtförädlarrätt eller EU:s växtförädlarrätt,
5. den inte är föremål för ansökan om intagning på någon medlemsstats sortlista
eller ansökan om växtförädlarrätt, och
6. den har en sortbeskrivning.
En sortbeskrivning ska minst innehålla de uppgifter som anges i bilaga 7.
Uppgifterna får bygga på en beskrivning från myndigheter med ansvar för
växtgenetiska resurser eller från organisationer som en medlemsstat godkänt för detta
ändamål.
Uppgifterna får styrkas genom resultat från tidigare officiella eller inofficiella
undersökningar eller kunskap som har erhållits genom praktisk erfarenhet under
odling, förökning och användning.
13 § För att kunna få en officiellt erkänd beskrivning fastställd ska ett prov av sorten
finnas tillgängligt och, på begäran från Jordbruksverket, kunna lämnas till den som
utför officiell provning.
14 § En sort med officiellt erkänd beskrivning ska ha en unik sortbenämning för den
aktuella arten.
15 § Även en sort som saknar värde för kommersiell produktion av frukt får registreras
i det svenska sortregistret som en sort med officiellt erkänd beskrivning, om den
uppfyller kraven i 12-14 §§.
Registrering av genetiskt modifierade sorter
16 § En genetiskt modifierad sort ska registreras i sortregistret om den genetiskt
modifierade organismen som sorten består av uppfyller kraven i detta kapitel samt är
godkänd för
1. odling enligt
2.
utsläppande på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap.
43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer
i miljön,
eller
3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder6.
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
SJVFS
2018:16
15
17 § Om produkter från fruktplantor eller förökningsmaterial är avsedda att användas
1. som eller i livsmedel som omfattas av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder7,
eller
2. som eller i foder som omfattas av artikel 15 i samma förordning,
får den berörda sorten registreras officiellt endast om livsmedlet eller fodret har
godkänts enligt den förordningen.
Giltighetstid för registrering av sorten
18 § Den maximala giltighetstiden för en sortregistrering är 30 år från och med dagen
för registreringen.
När det gäller genetiskt modifierade sorter begränsas registreringens giltighet till
den period för vilken den genetiskt modifierade organism som sorten består av är
godkänd för
1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken,
2. att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3
kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön, eller
3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder8.
Förnyelse av en sortregistrering
19 § En registrering av en sort får förnyas för ytterligare perioder på maximalt 30 år,
under förutsättning att material av sorten ännu finns tillgängligt.
Om det gäller en genetiskt modifierad sort är förnyelsen dessutom förenad med krav
på att motsvarande genetiskt modifierade organism är fortsatt godkänd för
1. odling enligt 13 kap. 12 § miljöbalken,
2. att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3
kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön, eller
3. odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder9.
Giltighetstiden för förnyelsen ska vara begränsad till godkännandeperioden för den
genetiskt modifierade organismen i fråga.
20 § För förnyelse av registrering ska sökanden lämna en skriftlig ansökan till
Jordbruksverket. Ansökan ska åtföljas av bevis på att villkoren i 19 § är uppfyllda.
Undantag får göras från första stycket om Jordbruksverket anser att en förnyelse av
registreringen av en sort bidrar till att bevara den genetiska mångfalden, en hållbar
produktion eller har något annat allmänintresse.
7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
SJVFS 2018:16
16
Avregistrering av en sort ur sortregistret
21 § En sort ska avregistreras ur sortregistret om
1. villkoren för registrering enligt 3 § 2 samt 4-6 §§ inte längre är uppfyllda för
en sort med officiell beskrivning eller om villkoren för registrering enligt 12 §
6 och 13 § inte längre är uppfyllda för en sort med officiellt erkänd beskrivning,
2. villkoren för genetiskt modifierade sorter eller organismer enligt 16-17 §§ inte
längre är uppfyllda,
3. det vid tidpunkten för ansökan om registrering eller under bedömningen
lämnades osanna eller bedrägliga uppgifter om förhållanden som legat till
grund för beslutet om registrering, eller
4. upprätthållaren av sorten begär det.
4 KAP. KRAV PÅ PREBASMODERPLANTOR
Krav för att godkänna prebasmoderplantor
1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om godkännande av plantor som
prebasmoderplantor.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
2 § Plantor uppfyller kraven för att bli godkända som prebasmoderplantor om de
1. motsvarar sortbeskrivningen i 7-9 §§,
2. bevaras enligt 10-14 §§,
3. uppfyller sundhetskraven enligt 15-18 §§, och
4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 19 §.
3 § Företaget ska se till att prebasmoderplantor som inte uppfyller kraven enligt 7-19
§§ inte befinner sig i närheten av andra prebasmoderplantor. De avlägsnade
prebasmoderplantorna får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-
material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa
föreskrifter.
I stället för att avlägsna plantorna i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för
att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmoderplantor.
Krav för att godkänna grundstammar som inte tillhör någon sort som
prebasmoderplantor
4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om godkännande av grundstammar, som
inte tillhör någon sort, som prebasmoderplantor.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
5 § Grundstammar som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att bli godkända
som prebasmoderplantor om de
1. motsvarar artbeskrivningen,
2. bevaras enligt 10-14 §§,
3. uppfyller sundhetskraven enligt 15-18 §§, och
SJVFS
2018:16
17
4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 19 §. (SJVFS 2018:16).
6 § Företaget ska se till att grundstammar som utgör prebasmoderplantor, men som
inte längre uppfyller kraven enligt 10-19 §§, inte befinner sig i närheten av andra
prebasmoderplantor. De avlägsnade grundstammarna får användas som basmaterial,
certifikatmaterial eller CAC-material förutsatt att de uppfyller kraven för respektive
kategori enligt dessa föreskrifter.
Istället för att avlägsna grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att
se till att de åter uppfyller kraven för prebasmoderplantor.
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning
7 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt
1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon
medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en
växtförädlarrätt,
2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan
om registrering i någon annan medlemsstat,
3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller
4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i
ett nationellt register.
Även efter förnyelse ska de prebasmoderplantor, som blivit resultatet av förnyelsen,
motsvara sortbeskrivningen. (SJVFS 2018:16).
8 § När 7 § 2 eller 3 är tillämpliga får prebasmoderplantor godkännas endast om sorten
är beskriven i en rapport, som utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i ett
tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I
avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som
framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller
certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller
certifikatmaterial.
9 § I de fall beskrivningen av sortens egenskaper i sortbeskrivningen endast utgår från
egenskaperna hos den fruktbärande plantan, ska frukten hos en fruktbärande planta
som producerats från en prebasmoderplanta motsvara sortbeskrivningen. Dessa
fruktbärande plantor ska hållas åtskilda från prebasmaterial och prebasmoderplantor.
Krav för att bevara prebasmoderplantor
10 § Företaget ska bevara prebasmoderplantor i anläggningar som är anpassade till de
berörda släktena eller arterna. Förökningsmaterialet och plantorna ska vara skyddade
mot insektsangrepp, luftburna infektioner och alla andra tänkbara källor till defekter
under hela produktionsprocessen.
Tänkbara prebasmoderplantor ska skyddas från insektsangrepp och hållas fysiskt
isolerade från prebasmoderplantor i de anläggningar som avses i första stycket, till
dess att alla analyser avseende efterlevnad av 15 § har avslutats.
11 § Företaget ska bevara prebasmoderplantor på ett sätt som garanterar att de kan
identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.
SJVFS 2018:16
18
12 § Företaget ska odla eller producera prebasmoderplantor isolerat från marken, i
krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. Plantorna ska märkas
med etiketter som gör att de kan spåras.
13 § Prebasmoderplantor får bevaras genom kryokonservering.
14 § Företaget får bara använda en prebasmoderplanta under en period som har
beräknats utifrån
1. sortens stabilitet,
2. miljöförhållandena under odlingen, eller
3. andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.
Sundhetskrav för tänkbara prebasmoderplantor
15 § Tänkbara prebasmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas
i bilaga 2 och bilaga 3.
Sundhetskrav för prebasmoderplantor som produceras genom förnyelse
16 § Prebasmoderplantor som har producerats genom förnyelse ska vara fria från de
skadegörare som förtecknas i bilaga 2.
Prebasmoderplantor som har producerats genom förnyelse ska även vara fria från
de virus och viroider som förtecknas i bilaga 3.
Sundhetskrav för prebasmoderplantor
17 § Prebasmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som förtecknas i del A i
bilaga 2, samt i bilaga 3.
Den procentandel av prebasmoderplantorna som är angripna av skadegörare enligt
del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.
18 § Prebasmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av kraven i 17 §.
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten
19 § Prebasmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt
taget fria från defekter.
Krav för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor
20 § Företaget får uppföröka eller förnya sådana prebasmoderplantor som
Jordbruksverket har godkänt.
21 § Företaget får föröka prebasmoderplantor för att producera prebasmaterial.
22 § Företaget ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända
protokoll för uppförökning, förnyelse och förökning av prebasmoderplantor. Om det
inte finns några sådana protokoll ska företaget använda relevanta protokoll som
Jordbruksverket har fastställt.
SJVFS
2018:16
19
23 § Företaget får endast förnya prebasmoderplantor inom den period som avses i 14
§.
Krav för mikroförökning av prebasmoderplantor
24 § Företaget ska använda protokoll från EPPO eller andra internationellt erkända
protokoll för sådan uppförökning, förnyelse och förökning som sker genom
mikroförökning av prebasmoderplantor, i syfte att producera prebasmaterial eller nya
prebasmoderplantor.
Om det inte finns några sådana protokoll ska företaget använda relevanta protokoll
som fastställts av Jordbruksverket.
5 KAP. KRAV PÅ PREBASMATERIAL
Krav för certifiering av förökningsmaterial som prebasmaterial
1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial
som prebasmaterial.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
2 § Förökningsmaterial uppfyller kravet för att certifieras som prebasmaterial om
förökningsmaterialet
1. har antingen producerats från en prebasmoderplanta som Jordbruksverket har
godkänt enligt 4 kap. 1§ eller producerats direkt från en prebasmoderplanta
som har tagits fram genom uppförökning enligt 4 kap. 20-23 §§ eller
mikroförökning enligt 4 kap. 24 §,
2. motsvarar sortbeskrivningen i 8-9 §§,
3. bevaras enligt 10-14 §§,
4. uppfyller sundhetskraven i 15-16 §§, och
5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 17 §.
Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller
4-7 §§.
3 § Företaget ska se till att prebasmaterial som inte uppfyller kraven enligt 8-17 §§
inte befinner sig i närheten av annat prebasmaterial. Det avlägsnade prebasmaterialet
får användas som basmaterial, certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att det
uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa föreskrifter.
I stället för att avlägsna materialet i fråga får företaget vidta lämpliga åtgärder för
att se till att det åter uppfyller kraven för prebasmaterial.
Krav för certifiering av grundstammar som inte tillhör någon sort som
prebasmaterial
4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering som prebasmaterial av
grundstammar som inte tillhör någon sort.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
SJVFS 2018:16
20
5 § En grundstam som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att certifieras som
prebasmaterial om grundstammen
1. har producerats direkt från en moderplanta genom vegetativ eller sexuell
förökning. Vid sexuell förökning ska pollinerande träd (pollengivare)
produceras direkt från en moderplanta genom vegetativ förökning,
2. överensstämmer med artbeskrivningen,
3. bevaras enligt 10-14 §§,
4. uppfyller sundhetskraven i 15-16 §§, och
5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 17 §.
6 § Den moderplanta som avses i 5 § första stycket 1 ska antingen ha godtagits av
Jordbruksverket enligt 4 kap. 4 § eller ha uppförökats av företaget enligt 4 kap. 20-23
§§ eller genom mikroförökning enligt 24 §§.
7 § Företaget ska se till att grundstammar som utgör prebasmaterial, men som inte
längre uppfyller kraven enligt 10-17 §§, inte befinner sig i närheten av annat
prebasmaterial. De avlägsnade grundstammarna får användas som basmaterial,
certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive
kategori enligt dessa föreskrifter.
I stället för att avlägsna grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för
att se till att de åter uppfyller kraven för prebasmaterial.
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning
8 §10 Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt
1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon
medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en
växtförädlarrätt,
2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan
om registrering i någon annan medlemsstat,
3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller
4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i
ett nationellt register. (SJVFS 2018:16).
9 § När 8 § 2 eller 3 är tillämpliga får prebasmoderplantor godkännas endast om
sorten är beskriven i en rapport, som har utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i
EU eller i ett tredjeland och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och
stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material
som framställs av den inte saluföras som prebasmaterial, basmaterial eller
certifikatmaterial, utan endast användas för produktion av basmaterial eller
certifikatmaterial. (SJVFS 2018:16).
Krav för att bevara prebasmaterial
10 § Företaget ska bevara prebasmaterial i anläggningar som är anpassade till de
berörda släktena eller arterna. Förökningsmaterialet och plantorna ska vara skyddade
10 Ändringen innebär att andra stycket har upphävts.
SJVFS
2018:16
21
mot insektsangrepp, luftburna infektioner och alla andra tänkbara källor till defekter
under hela produktionsprocessen.
11 § Företaget ska bevara prebasmaterial på ett sätt som garanterar att de kan
identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen.
12 § Företaget ska odla eller producera prebasmaterial isolerat från marken, i krukor
med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat. Materialet ska märkas med
etiketter som gör att de kan spåras.
13 § Prebasmaterial får bevaras genom kryokonservering.
14 § Företaget får bara använda prebasmoderplantor för att producera prebasmaterial
under en period som har beräknats utifrån
1. sortens stabilitet,
2. miljöförhållandena under odlingen, eller
3. andra faktorer som påverkar sortens stabilitet.
Sundhetskrav för prebasmaterial
15 § Prebasmaterial ska vara fritt från de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga
2, samt i bilaga 3.
Den procentandel av prebasmaterialet som är angripet av skadegörare enligt del B
i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.
16 § Prebasmaterial under kryokonservering omfattas inte av kraven i 15 §.
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten
17 § Prebasmaterial ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning vara praktiskt taget
fritt från defekter.
6 KAP. KRAV PÅ BASMATERIAL
Krav för certifiering av förökningsmaterial som basmaterial
1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial
som basmaterial.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
2 § Förökningsmaterial uppfyller kraven för att certifieras som basmaterial, om det
1. har producerats från en basmoderplanta som har producerats
a. från prebasmaterial eller
b. genom uppförökning av en basmoderplanta som har tagits fram enligt 17-
19 §§
2. motsvarar sortbeskrivningen enligt 7-8 §§,
3. bevaras enligt 10-12 §§,
4. uppfyller sundhetskraven enligt 13-14 §§,
SJVFS 2018:16
22
5. odlas i jord som uppfyller kraven enligt 15 §,
6. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 16 §, och
7. uppfyller särskilda villkor för förökning enligt 17-19 §§.
Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller
4-6 §§.
3 § Företaget ska se till att basmaterial eller basmoderplantor som inte längre
uppfyller kraven i 7-8, 10 samt 13-16 §§ inte befinner sig i närheten av annat
basmaterial och andra basmoderplantor. Det avlägsnade basmaterialet eller
basmoderplantorna får användas som certifikatmaterial eller CAC-material, förutsatt
att materialet eller plantorna uppfyller kraven för respektive kategori enligt dessa
föreskrifter.
I stället för att avlägsna basmaterialet eller basmoderplantorna i fråga får företaget
vidta lämpliga åtgärder för att se till att materialet eller plantorna åter uppfyller kraven
för basmaterial.
Krav för att certifiera grundstammar som inte tillhör någon sort som basmaterial
4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av grundstammar som
inte tillhör någon sort som basmaterial.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
5 § Grundstammar som inte tillhör någon sort uppfyller kraven för att certifieras som
basmaterial om de
1. överensstämmer med artbeskrivningen,
2. bevaras enligt 9-12 §§,
3. uppfyller sundhetskraven enligt 13-14 §§,
4. odlas i jord som uppfyller kraven enligt 15 §,
5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 16 §, och
6. uppfyller särskilda villkor för förökning enligt 17-19 §§.
6 § Företaget ska se till så att grundstammar, som inte tillhör någon sort och som
består av basmaterial eller basmoderplantor som inte längre uppfyller kraven i 9-10
och 13-16 §§, inte befinner sig i närheten av annat basmaterial eller andra
basmoderplantor. De grundstammar som tas bort får användas som certifierat material
eller CAC-material, förutsatt att de uppfyller kraven för respektive kategori enligt
dessa föreskrifter.
I stället för att ta bort grundstammarna får företaget vidta lämpliga åtgärder för att
se till att de åter uppfyller kraven.
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning
7 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt
1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon
medlemsstats nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en
växtförädlarrätt,
2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan
om registrering i någon annan medlemsstat enligt vad som avses i 3 kap. 2 §,
SJVFS
2018:16
23
3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller
4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i
ett nationellt register.
Även efter förnyelse ska de basmoderplantor, som blivit resultatet av förnyelsen,
motsvara sortbeskrivningen. (SJVFS 2018:16).
8 § När 7 § 2 eller 3 är tillämplig får basmoderplantor godkännas endast om sorten är
beskriven i en rapport, som har utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU eller i
ett annat land och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och stabil. I
avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material som
framställs av den inte saluföras som basmaterial eller certifikatmaterial, utan endast
användas för produktion av basmaterial eller certifikatmaterial. (SJVFS 2018:16).
Krav för att bevara basmaterial och basmoderplantor
9 § Företaget ska bevara basmaterial av grundstammar på ett sätt som garanterar att
det kan identifieras individuellt genom hela produktionsprocessen. (SJVFS 2018:16).
10 § Företaget får bara använda basmoderplantor under en period som har beräknats
utifrån
1. sortens stabilitet, eller
2. miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens
stabilitet.
11 § Basmaterial och basmoderplantor ska bevaras på fält som är isolerade från
potentiella källor till infektion via
1. luftburna vektorer,
2. rotkontakt,
3. korsinfektion genom maskiner,
4. ympverktyg, och
5. andra möjliga källor för infektioner. (SJVFS 2018:16).
12 § Isoleringsavståndet för de fält som avses i 11 § ska bestämmas med hänsyn till
regionala förhållanden, typen av förökningsmaterial, förekomsten av skadegörare i det
berörda området och de relevanta risker som fastställts av Jordbruksverket efter en
officiell kontroll.
Sundhetskrav
13 § Basmaterial och basmoderplantor ska vara fria från de skadegörare som
förtecknas i del A i bilaga 2, samt bilaga 3.
Den procentandel av basmaterialet eller basmoderplantorna som är angripna av
skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden som anges där.
14 § Basmaterial och basmoderplantor under kryokonservering omfattas inte av
kraven i 13 §.
SJVFS 2018:16
24
Krav på jord
15 § Basmaterial och basmoderplantor får endast odlas i jord som är fri från samtliga
skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter.
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten
16 § Basmaterial och basmoderplantor ska vid Jordbruksverkets okulärbesiktning
vara praktiskt taget fria från defekter.
Krav för uppförökning
17 § Företaget får uppföröka basmoderplantor som produceras från prebasmaterial
enligt 2 § 1 a, i så många generationer som krävs för att få fram det antal
basmoderplantor som behövs.
Företag ska uppföröka basmoderplantorna på det sätt som gäller enligt 4 kap. 20-
23 §§ eller genom mikroförökning på det sätt som gäller enligt 4 kap. 24 §.
Högsta tillåtna antal generationer och längsta tillåtna livstid för basmoderplantor
ska vara de värden som anges i bilaga 6.
18 § Om det är tillåtet enligt 17 § med flera generationer av basmoderplantor, får varje
generation, utom den första, vara producerad från vilken som helst av de föregående
generationerna.
19 § Förökningsmaterial av olika generationer ska förvaras åtskilda från varandra.
7 KAP. KRAV PÅ CERTIFIKATMATERIAL
Krav på certifiering av certifikatmaterial
1 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av förökningsmaterial
och fruktplantor som certifikatmaterial.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
2 § Förökningsmaterial och fruktplantor uppfyller kraven för att certifieras som
certifikatmaterial om de
1. har producerats från en certifikatmoderplanta som odlats i jord som uppfyller
kraven i 12 § och som i sin tur har producerats från prebasmaterial eller
basmaterial,
2. motsvarar sortbeskrivningen i 7-8 §§,
3. bevaras enligt 9 §,
4. uppfyller sundhetskraven enligt 10-11 §§, och
5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 13 §.
Första stycket gäller inte grundstammar som inte tillhör någon sort. För dem gäller
4-6 §§.
3 § Företaget ska se till att certifikatmaterial eller certifikatmoderplantor som inte
längre uppfyller kraven i 7-13 §§ inte befinner sig i närheten av annat certifikatmaterial
och andra certifikatmoderplantor. Certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna
SJVFS
2018:16
25
som företaget har avlägsnat får användas som CAC-material, förutsatt att materialet
eller plantorna uppfyller kraven i 8 kap.
I stället för att avlägsna certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna i fråga
får företaget vidta lämpliga åtgärder för att se till att materialet eller plantorna åter
uppfyller kraven för certifikatmaterial.
Krav för certifiering som certifikatmaterial av grundstammar som inte tillhör
någon sort
4 § Företaget ska ansöka hos Jordbruksverket om certifiering av grundstammar som
inte tillhör någon sort som certifikatmaterial.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
5 § Grundstammar som inte tillhör någon sort ska certifieras av Jordbruksverket som
certifikatmaterial på begäran av företaget om de
1. överensstämmer med artbeskrivningen,
2. bevaras enligt 9 §,
3. uppfyller sundhetskraven enligt 10-11 §§,
4. produceras från en certifikatmoderplanta för vilka kraven avseende jord
uppfylls enligt 12 §, och
5. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 13 §.
6 § Om certifikatmaterial eller certifikatmoderplantor, som utgörs av grundstammar
som inte tillhör någon sort, inte längre uppfyller kraven i 9-13 §§ ska företaget se till
att de inte befinner sig i närheten av annat certifikatmaterial eller andra
certifikatmoderplantor. Certifikatmaterialet eller certifikatmoderplantorna som företag
har avlägsnat får användas som CAC-material, förutsatt att det uppfyller kraven i
kapitel 8.
I stället för att avlägsna grundstammarna får företag vidta lämpliga åtgärder för att
se till att de åter uppfyller kraven för certifikatmaterial.
Krav på överensstämmelse med sortbeskrivning
7 § Sortens egenskaper ska motsvara sortbeskrivningen enligt
1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i någon medlemsstats
nationella sortlista eller för sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt,
2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan
om registrering i någon annan medlemsstat,
3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller
4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i
ett nationellt register.
Även efter förnyelse ska de certifikatmoderplantor, som blivit resultatet av
förnyelsen, motsvara sortbeskrivningen. (SJVFS 2018:16).
8 § När 7 § 2 eller 3 är tillämplig får certifikatmoderplantor godkännas endast om
sorten är beskriven i en rapport, som utarbetats av ett ansvarigt officiellt organ i EU
eller i ett annat land och som visar att den sort det gäller är särskiljbar, enhetlig och
stabil. I avvaktan på registrering av en sort får moderplantan i fråga och det material
SJVFS 2018:16
26
som framställs av den inte saluföras som certifikatmaterial, utan endast användas för
produktion av certifikatmaterial. (SJVFS 2018:16).
Krav för att bevara certifikatmoderplantor
9 § Företaget får bara använda certifikatmoderplantor
under en period som har beräknats utifrån
1. sortens stabilitet, eller
2. miljöförhållandena under odlingen och andra faktorer som påverkar sortens
stabilitet.
Sundhetskrav
10 § Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor ska vara fria från de skadegörare
som förtecknas i del A i bilaga 2 samt i bilaga 3.
Den procentandel av det certifikatmaterial eller de certifikatmoderplantor som är
angripna av skadegörare enligt del B i bilaga 2 får inte överskrida de tröskelvärden
som anges där.
11 § Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor under kryokonservering omfattas
inte av kraven i 10 §.
Krav på jord
12 § Certifikatmoderplantor får endast odlas i jord som är fri från samtliga
skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för berörda släkten och arter
Krav avseende defekter som kan försämra kvaliteten
13 § Certifikatmaterial och certifikatmoderplantor ska vid Jordbruksverkets
okulärbesiktning vara praktiskt taget fria från defekter. (SJVFS 2018:16).
8 KAP. KRAV PÅ CAC-MATERIAL
Villkor för CAC-material
1 § Företaget får saluföra förökningsmaterial och fruktplantor som CAC-material
endast om materialet
1. har producerats från en identifierad källa för material som företaget har
dokumenterat,
2. överensstämmer med sortbeskrivningen enligt 5 §,
3. uppfyller sundhetskraven i 6-9 §§, och
4. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 10 §.
Första stycket gäller inte grundstammar av CAC-material som inte tillhör någon
sort. För dem gäller 3-4 §§.
2 § Om CAC-material inte längre uppfyller kraven i 1 § ska företaget avlägsna det
berörda materialet från annat CAC-material eller vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa att materialet åter uppfyller kraven för CAC-material.
SJVFS
2018:16
27
Villkor för CAC-material i fall där grundstammar inte tillhör någon sort
3 § När det gäller grundstammar som inte tillhör någon sort ska företaget vidta
åtgärder så att CAC-materialet
1. överensstämmer med artbeskrivningen,
2. uppfyller sundhetskraven i 6-9 §§, och
3. uppfyller kraven på frihet från defekter enligt 10 §.
4 § Om CAC-material, i fall där grundstammen inte tillhör någon sort, inte längre
uppfyller kraven i 3 § ska företaget avlägsna det berörda materialet från annat CAC-
material eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att materialet åter uppfyller
kraven.
Överrensstämmelse med sortbeskrivning
5 § Företaget ska fastställa, och därefter regelbundet kontrollera, att CAC-materialet
överensstämmer med sortbeskrivningen genom en bedömning av sortens egenskaper.
Bedömningen ska baseras på
1. den officiella beskrivningen för sorter som är registrerade i sortlistan enligt 3
kap. 3 § och sorter som skyddas genom en växtförädlarrätt,
2. den beskrivning som åtföljer ansökan, för sorter som är föremål för en ansökan
om registrering i någon medlemsstat enligt vad som avses i 3 kap. 2 §,
3. den beskrivning som åtföljer ansökan om en växtförädlarrätt, eller
4. den officiellt erkända beskrivningen, om den beskrivna sorten är registrerad i
ett nationellt register.
Sundhetskrav
6 § CAC-material ska vara praktiskt taget fritt från de skadegörare som förtecknas i
bilagorna 2 och 3 för respektive släkten och arter.
Företaget ska kontrollera detta genom okulärbesiktning av CAC-materialet på
anläggningar samt i frilandsodlingar och i partier.
Om det finns misstanke om att dessa skadegörare förekommer ska företaget provta
och analysera CAC-materialet.
7 § Företaget ska utföra okulärbesiktningen, provtagningen och analyserna av CAC-
materialet enligt bilaga 5 för berörda släkten och arter.
8 § CAC-material under kryokonservering omfattas inte av kraven i 6 §.
9 § Utöver kraven i 6 och 7 §§ ska CAC-material som tillhör släktena Citrus L.,
Fortunella Swingle och Poncirus Raf. uppfylla samtliga följande krav.
1. Företaget ska ha producerat CAC-materialet från en identifierad källa för
material som vid provtagning och analyser varit fritt från skadegörare enligt
bilaga 3.
2. Företaget ska genom provtagning och analyser konstatera att materialet sedan
början av den senaste växtperioden har varit praktiskt taget fritt från
skadegörare enligt bilaga 3.
SJVFS 2018:16
28
Krav avseende defekter
10 § Företaget ska genom okulärbesiktning kontrollera att CAC-material är praktiskt
taget fritt från defekter.
9 KAP. MÄRKNING, FÖLJEDOKUMENT SAMT FÖRSEGLING
Märkning med sort
1 § Av 2 § trädgårdsförordningen framgår att växter som omfattas av förordningen i
alla handelsled ska vara försedda med uppgift om sort och kvalitet.
2 § När materialet är en grundstam som inte tillhör någon sort ska grundstammen
vara märkt med den art eller arthybrid som grundstammen tillhör.
3 § Utsäde ska vara märkt med uppgift om sort.
Etikett för certifierat material
4 § Prebasmaterial, basmaterial och certifikatmaterial som ska saluföras ska vara
märkt med en etikett som uppfyller kraven i punkt A och B i bilaga 9.
5 § Etiketten ska fästas på de plantor och växtdelar som ska saluföras. Om
förökningsmaterial eller fruktplantor ska saluföras i en förpackning, bunt eller
behållare ska etiketten fästas på förpackningen, bunten eller behållaren.
Förökningsmaterial eller fruktplantor som ingår i samma parti får saluföras med en
enda etikett om etiketten fästs på den förpackning, bunt eller behållare som bildas av
förökningsmaterialet eller fruktplantorna i fråga.
Följedokument för certifierat material
6 § Företaget får ta fram ett följedokument, som kompletterar de etiketter som avses i
4 och 5 §§, för partier som innehåller olika sorter eller typer av prebasmaterial,
basmaterial eller certifikatmaterial och som ska saluföras tillsammans.
Följedokumentet ska innehålla de uppgifter och uppfylla de krav som framgår i
punkt C i bilaga 9.
Om uppgifterna i följedokumentet inte stämmer överens med uppgifterna på den
etikett som avses i 4 och 5 §§ ska uppgifterna på etiketten ha företräde.
Företagets dokument för CAC-material
7 § Företaget ska saluföra CAC-material med en etikett eller ett följedokument som
uppfyller kraven på uppgifter enligt del A och D i bilaga 9.
8 § Etiketten eller följedokumentet för CAC-material ska inte kunna förväxlas med
etiketter och följedokument för certifierat material.
SJVFS
2018:16
29
Etiketten och följedokumentet får kombineras med växtpass
9 § Om växtmaterialet ska ha ett växtpass enligt bestämmelserna i växtskyddslagen
(
1972:318)
, kan etiketten och följedokumentet kombineras med växtpasset om vissa
uppgifter läggs till enligt del E i bilaga 9.
Undantag från märkningskrav
10 § I fråga om detaljhandelns försäljning av sorter av förökningsmaterial eller
fruktplantor till en konsument som inte bedriver yrkesmässig verksamhet, får kraven
på märkning i detta kapitel begränsas till angivande av sorten och övrig tillämplig
produktinformation.
Försegling av certifierat material
11 § Om prebasmaterial, basmaterial eller certifikatmaterial saluförs i partier ska
följande krav uppfyllas.
1. En förpackning eller behållare med plantor eller växtdelar ska förseglas på ett
sådant sätt att förpackningen eller behållaren inte kan öppnas utan att
förseglingen skadas.
2. Plantor eller växtdelar som ingår i en bunt ska inte kunna åtskiljas utan att
bandet eller banden skadas.
3. Förpackningen, behållaren eller bunten ska vara märkt på ett sådant sätt att
etiketten förstörs när den avlägsnas.
10 KAP. SALUFÖRING AV GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER
1 § Genetiskt modifierade förökningsmaterial och fruktplantor får endast släppas ut
på marknaden om den genetiskt modifierade organismen är
1. godkänd för odling enligt
2. godkänd för att släppas ut på marknaden enligt kraven om ömsesidigt erkännande
enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön,
eller
3. godkänd för odling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder11.
2 § Om produkter som härstammar från fruktplantor eller förökningsmaterial är
avsedda att användas
1. som eller i livsmedel som omfattas av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder12, eller
2. som eller i foder som omfattas av artikel 15 i samma förordning,
får förökningsmaterialet och fruktplantorna släppas ut på marknaden endast om det
livsmedel eller foder som härstammar från detta material har godkänts enligt den
förordningen.
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
SJVFS 2018:16
30
11 KAP. KONTROLLÅTGÄRDER
Officiell kontroll
1 § I samband med Jordbruksverkets okulärbesiktningar och, i tillämpliga fall,
provtagning och analyser kommer Jordbruksverket särskilt att beakta
1. lämplighet och faktisk användning av olika metoder vid företags kontroll av
samtliga kritiska moment i produktionsprocessen enligt 2 kap. 12 § och
2. generell kompetens hos företagets personal för att producera plantor enligt
kraven i föreskriften.
2 § Företaget ska anmäla den produktion som avser CAC-material och som under året
ska omfattas av kontroll enligt dessa föreskrifter. Uppgifterna ska lämnas varje år
innan produktionen påbörjas, dock senast den 1 februari.
Företaget ska lämna de uppgifter och använda den blankett som framgår av bilaga
8.
12 KAP. ALLMÄNNA UNDANTAG
1 § Producenter får sälja sorter av förökningsmaterial eller fruktplantor utan att
uppfylla kraven i 9 kap 4 och 7 §§ under förutsättning att
1. producenten har en verksamhet där de säljer förökningsmaterial eller
fruktplantor för ett belopp som högst motsvarar 4 prisbasbelopp per år,
2. producenten endast producerar och säljer förökningsmaterial och fruktplantor
till en konsument som inte bedriver yrkesmässig verksamhet på den lokala
marknaden,
3. förökningsmaterialet eller fruktplantorna är märkta med sort, och
4. det finns en hänvisning till artikel 7.2 andra stycket i direktivet 2008/90/EG13
på etiketten eller på följesedeln om det är en sort som saknar värde för
yrkesmässig produktion enlig 2 kap. 10 §.
2 § Jordbruksverket kan medge undantag för särskilda släkten eller arter från kravet
på att producera prebasmaterial och prebasmoderplantor
1. skyddat från insektsangrepp,
2. isolerat från marken, och
3. i krukor med odlingssubstrat som är fritt från jord eller steriliserat,
om EU-kommissionen har beslutat att sådana undantag ska få medges.
Ett undantag enligt första stycket kan endast ges enligt de villkor som EU-
kommissionen beslutar. Därutöver får prebasmaterialet och prebasmoderplantorna
endast odlas i jord som är fri från samtliga skadegörare som förtecknas i bilaga 4 för
berörda släkten och arter.
13 Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om
saluföring av
fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s
8, Celex 32008L0090).
SJVFS
2018:16
31
3 § Jordbruksverket kan, om det finns särskilda skäl, ge undantag från
1. kraven på vilka uppgifter en sortbeskrivning minst ska innehålla enligt 3 kap.
12 § andra stycket för en ansökan om att få en fastställd officiellt erkänd
beskrivning för en sort,
2. kravet på en unik sortbenämning enligt 3 kap. 14 §, för att få en fastställd
officiellt erkänd beskrivning för en sort, och
3. användning av de blanketter som Jordbruksverket föreskrivit om.
13 KAP. ANMÄLAN AV ODLING AV Fragaria L.
1 § Odlingsarealen ska vara fri från förekomst av potatiscystnematoder
(Globodera
pallida och G. rostochiensis)
före varje påbörjad ny odling av Fragaria L. som är
avsedd för förökning.
Med undantag från första stycket krävs ingen provtagning avseende
potatiscystnematoder före ny odling av Fragaria L. som är avsedd för uppförökning
på samma brukningsenhet.
2 § Företaget ska, för Jordbruksverkets provtagning av eventuell förekomst av
potatiscystnematoder, anmäla varje ny odling av Fragaria L. innan odlingen påbörjas.
Företaget ska göra anmälan på den blankett som framgår av bilaga 8.
---------------------
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna författning14 träder ikraft den 1 januari 2017.
2. Fram till och med den 31 december 2018 får förökningsmaterial och
fruktplantor, saluföras i Sverige om dessa har producerats från
a. moderplantor som fanns före den 30 september 2012, och
b. om Jordbruksverket har certifierat förökningsmaterialet eller
fruktplantorna officiellt eller om de uppfyller villkoren för att betecknas
som CAC-material före den 31 december 2018.
När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de
identifieras genom en hänvisning till artikel 21 i 2008/90/EG på etiketten eller
i ett dokument.
3. Fram till och med den 31 december 2022 får förökningsmaterial och
fruktplantor, saluföras i Sverige om dessa har producerats från
a. CAC-material eller moderplantor för prebasmaterial, basmaterial
respektive certifikatmaterial som fanns efter den 30 september 2012 och
före den 1 januari 2017, och
b. om Jordbruksverket har certifierat förökningsmaterialet eller
fruktplantorna officiellt eller om de uppfyller villkoren för att betecknas
som CAC-material före den 31 december 2022.
När sådant förökningsmaterial och sådana fruktplantor saluförs ska de identifieras
genom en hänvisning till artikel 32 i 2014/98/EU på etiketten och i ett dokument.
14 SJVFS 2016:44.
SJVFS 2018:16
32
________________________
Denna författning15 träder i kraft den 19 juli 2018.
CHRISTINA NORDIN
Anne-Charlott Franzén
(Växtregelenheten)
15 SJVFS 2018:16.
SJVFS
2018:16
33
Bilaga 1
LISTA ÖVER DE SLÄKTEN OCH ARTER FÖR VILKA DESSA
FÖRESKRIFTER GÄLLER
Castanea sativa Mill.
Äkta kastanj
Citrus L.
Citronsläktet
Corylus avellana L.
Hassel
Cydonia oblonga Mill.
Kvitten
Ficus carica L.
Fikon
Fortunella Swingle
Kumquatsläktet
Fragaria L.
Smultronsläktet
Juglans regia L.
Valnöt
Malus Mill.
Äpplesläktet
Olea europea L.
Oliv
Pistacia vera L.
Pistaschmandel
Poncirus Raf.
Citrontörne
Prunus amygdalus Batsch.
Mandel
Prunus armeniaca L.
Aprikos
Prunus avium (L.) L.
Sötkörsbär
Prunus cerasus L.
Surkörsbär
Prunus domestica L.
Plommon
Prunus persica (L.) Batsch.
Persika
Prunus salicina Lindley
Japanskt plommon
Pyrus L.
Päronsläktet
Ribes L.
Vinbärssläktet
Rubus L.
Hallonsläktet
Vaccinium L.
Blåbärssläktet
SJVFS 2018:16
34
Bilaga 2
FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE
Del A.
Förökningsmaterialet eller plantorna ska vara fria eller praktiskt taget fria från
dessa skadegörare enligt
4 kap. 15 och 16 §§ (tänkbara prebasmoderplantor och
prebasmoderplantor producerade genom förnyelse),
4 kap. 17 § (prebasmoderplantor),
5 kap. 15 § (prebasmaterial),
6 kap. 13 § (basmaterial och basmoderplantor),
7 kap. 10 § (certifikatmaterial och certifikatmoderplantor),
8 kap. 6 § (CAC-material).
För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna
förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera
det avseende förekomst av skadegöraren.
Släkte eller art
Skadegörare
Castanea sativa Mill.
Svampar
Mycosphaerella maculiformis
Phytophthora cambivora
Phytophthora cinnamomi
Virusliknande sjukdomar
Chestnut mosaic virus (ChMV)
Citrus L., Fortunella Swingle,
Poncirus Raf.
Insekter
Aleurotrixus floccosus
Parabemisia myricae
Nematoder
Pratylenchus vulnus
Tylenchus semi-penetrans
Svampar
Phytophthora citrophtora
Phytophthora parasitica
Corylus avellana L.
Kvalster
Phytoptus avellanae
Svampar
Armillaria mellea
Verticillium dahliae
SJVFS
2018:16
35
Verticillium albo-atrum
Bakterier
Xanthomonas arboricola pv. corylina
Pseudomonas avellanae
Cydonia oblonga Mill., Malus
Mill. och Pyrus L.
Insekter
Eriosoma lanigerum
Psylla spp.
Nematoder
Meloidogyne hapla
Meloidogyne javanica
Pratylenchus penetrans
Pratylenchus vulnus
Svampar
Armillaria mellea
Chondrostereum purpureum
Glomerella cingulata
Pezicula alba
Pezicula malicorticis
Nectria galligena
Phytophthora cactorum
Roessleria pallida
Verticillium dahliae
Verticillium albo-atrum
Bakterier
Agrobacterium tumefaciens
Pseudomonas syringae pv,. syringae
Virus
Andra än de som förtecknas i bilaga 3
Ficus carica L.
Insekter
Ceroplastes rusci
Nematoder
Heterodera fici
Meloidogyne arenaria
Meloidogyne incognita
Meloidogyne javanica
Pratylenchus penetrans
Pratylenchus vulnus
Svampar
Armillaria mellea
SJVFS 2018:16
36
Bakterier
Phytomonas fici
Virusliknande sjukdomar
Fig mosaic disease
Juglans regia L.
Insekter
Epidiaspis leperii
Pseudaulacaspis pentagona
Quadraspidiotus perniciosus
Svampar
Armillaria mellea
Nectria galligena
Chondrostereum purpureum
Phytophthora cactorum
Bakterier
Agrobacterium tumefaciens
Xanthomonas arboricola pv. juglandis
Olea europaea L.
Nematoder
Meloidogyne arenaria
Meloidogyne incognita
Meloidogyne javanica
Pratylenchus vulnus
Bakterier
Pseudomonas savastanoi pv. savastanoi
Virusliknande sjukdomar
Leaf yellowing complex disease 3
Pistacia vera L.
Nematoder
Pratylenchus penetrans
Pratylenchus vulnus
Svampar
Phytophthora cryptogea
Phytophthora cambivora
Rosellinia necatrix
Verticillium dahliae
Prunus amygdalus, P.
armeniaca, P. domestica, P.
persica och P. salicina
Insekter
Pseudaulacaspis pentagona
Quadraspidiotus perniciosus
Nematoder
Meloidogyne arenaria
SJVFS
2018:16
37
Meloidogyne javanica
Meloidogyne incognita
Pratylenchus penetrans
Pratylenchus vulnus
Svampar
Phytophthora cactorum
Verticillium dahliae
Bakterier
Agrobacterium tumefaciens
Pseudomonas syringae pv. morsprunorum
Pseudomonas syringae pv. syringae (på P.
armeniaca)
Pseudomonas viridiflava (på P. armeniaca)
Prunus avium, P. cerasus
Insekter
Quadraspidiotus perniciosus
Nematoder
Meloidogyne arenaria
Meloidogyne javanica
Meloidogyne incognita
Pratylenchus penetrans
Pratylenchus vulnus
Svampar
Phytophthora cactorum
Bakterier
Agrobacterium tumefaciens
Pseudomonas syringae pv. Morsprunorum
Ribes L.
Insekter och kvalster
Dasyneura tetensi
Ditylenchus dipsaci
Pseudaulacaspis pentagona
Quadraspidiotus perniciosus
Tetranychus urticae
Cecidophyopsis ribis
Svampar
Sphaerotheca mors-uvae
Microsphaera grossulariae
Diaporthe strumella (Phomopsis ribicola)
Rubus L.
Svampar
Peronospora rubi
SJVFS 2018:16
38
Del B.
Skadegörare som plantor ska vara fria eller praktiskt taget fria från, eller för
vilka vissa toleransnivåer för förekomsten ska tillämpas, enligt
4 kap. 15 och 16 §§ (tänkbara prebasmoderplantor och
prebasmoderplantor producerade genom förnyelse),
4 kap. 17 § (prebasmoderplantor),
5 kap. 15 § (prebasmaterial),
6 kap. 13 § (basmaterial och basmoderplantor),
7 kap. 10 § (certifikatmaterial och certifikatmoderplantor),
8 kap. 6 § (CAC-material).
För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om skadegörarna
förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och låta analysera
det avseende förekomst av skadegöraren.
Skadegörare på olika släkten och arter
Toleransnivå (%)
Prebas-
material
Bas-
material
Certifikat-
material
Fragaria L.
Insekter och kvalster
Chaetosiphon fragaefoliae
0
0,5
1
Phytonemus pallidus
0
0
0,1
Nematoder
Aphelenchoides fragariae
0
0
1
Ditylenchus dipsaci
0
0,5
1
Meloidogyne hapla
0
0,5
1
Pratylenchus vulnus
0
1
1
Svampar
Rhizoctonia fragariae
0
0
1
Podosphaera aphanis (Wallroth)
Braun & Takamatsu
0
0,5
1
Verticillium albo-atrum
0
0,2
2
Verticillium dahliae
0
0,2
2
Bakterier
Candidatus Phlomobacter fragariae
0
0
1
Virus
Strawberry mottle virus (SMoV)
0
0,1
2
SJVFS
2018:16
39
Fytoplasmasjukdomar
0
0
1
Aster yellow phytoplasma
0
0,2
1
Multiplier disease
0
0,1
0,5
Stolbur as strawberry lethal decline
0
0,2
1
Strawberry green petal phytoplasmas
0
0
1
Phytoplasma fragariae
0
0
1
Ribes L.
Nematoder
Aphelenchoides ritzemabosi
0
0,05
0,5
Virus
Aucuba mosaic och blackcurrant
yellows kombinerat
0
0,05
0,5
Vein clearing och vein net hos svarta
vinbär, Gooseberry vein banding
0
0,05
0,5
Rubus L.
Insekter
Resseliella theobaldi
0
0
0,5
Bakterier
Agrobacterium spp.
0
0,1
1
Rhodococcus fascians
0
0,1
1
Virus
Äpplemosaikvirus (ApMV),
Svarthallonnekrosvirus (BRNV),
Gurkmosaikvirus (CMV),
Bladspräcklighetsvirus (RLMV),
Bladfläckvirus (RLSV),
Raspberry vein chlorosis virus
(RVCV),
Gulnätvirus (RYNV)
0
0
0,5
Vaccinium L.
Svampar
Exobasidium vaccinii var. vaccinii
0
0,5
1
Godronia cassandrae (anamorf
Topospora myrtilli)
0
0,1
0,5
Bakterier
Agrobacterium tumefaciens
0
0
0,5
Virus
0
0
0,5
(SJVFS 2018:16).
SJVFS 2018:16
40
Bilaga 3
FÖRTECKNING ÖVER SKADEGÖRARE
Förökningsmaterialet eller plantorna ska vara fria eller praktiskt taget fria från
dessa skadegörare enligt
4 kap. 15-16 §§ (tänkbar prebasmoderplantor och prebasmoderplantor
producerade genom förnyelse)
4 kap. 17 § (prebasmoderplantor)
5 kap. 15 § (prebasplantor)
6 kap. 13 § (basmoderplantor, basplantor)
7 kap. 10 § (certifikatmoderplantor, certifikatplantor)
8 kap. 6 och 9 §§ (CAC-material)
För dessa skadegörare krävs okulärbesiktning. Om det är osäkerhet om
skadegörarna förekommer eller inte ska den som ansvara för kontrollen ta prov och
låta analysera det avseende förekomst av skadegöraren.
Släkte eller art
Skadegörare
Citrus L., Fortunella Swingle
och Poncirus Raf.
Virus
Citrus variegation virus (CVV)
Citrus psorosis virus (CPsV)
Citrus leaf Blotch virus (CLBV)
Virusliknande sjukdomar
Impietratura
Cristacortis
Viroider
Citrus exocortis viroid (CEVd)
Hop stunt viroid (HSVd) Cachexia-
varianten
Corylus avellana L.
Virus
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Fytoplasma
Hazelnut maculatura lineare phytoplasma
Cydonia oblonga Mill. och
Pyrus L.
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Apple stem-grooving virus (ASGV)
Apple stem-pitting virus (ASPV)
Virusliknande sjukdomar
Barksprickor, barknekros
Grovbarkighet
Gummived, quince yellow blotch
SJVFS
2018:16
41
Viroider
Pear blister canker viroid (PBCVd)
Fragaria L.
Nematoder
Aphelenchoides blastoforus
Aphelenchoides fragariae
Aphelenchoides ritzemabosi
Ditylenchus dipsaci
Svampar
Phytophthora cactorum
Colletotrichum acutatum
Virus
Strawberry mottle virus (SMoV)
Juglans regia L.
Virus
Körsbärsbladrullvirus (CLRV)
Malus Mill.
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Apple stem-grooving virus (ASGV)
Apple stem-pitting virus (ASPV)
Virusliknande sjukdomar
Gummived, fårade grenar
Hästskoärr
Fruktsjukdomar: kattäpple, buckeläpple,
bumpy fruit of Ben Davis, rough skin,
stjärnsprickor, korkring, russet wart
Viroider
Apple scar skin viroid (ASSVd)
Apple dimple fruit viroid (ADFVd)
Olea europaea L.
Svampar
Verticillium dahliae
Virus
Arabismosaikvirus (ArMV)
Körsbärsbladrullvirus (CLRV)
Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRV)
Prunus amygdalus Batsch
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Äpplemosaikvirus (ApMV)
SJVFS 2018:16
42
Plommondvärgsjukevirus (PDV)
Prunusringfläckvirus (PNRSV)
Prunus armeniaca L.
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Apricot latent virus (ApLV)
Plommondvärgsjukevirus (PDV)
Prunusringfläckvirus (PNRSV)
Prunus avium och P. cerasus
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Arabismosaikvirus (ArMV)
Cherry green ring mottle virus (CGRMV)
Körsbärsbladrullvirus (CLRV)
Cherry necrotic rusty mottle virus
(CNRMV)
Little cherry virus 1 och 2 (LChV1,
LChV2)
Cherry mottle leaf virus (ChMLV)
Plommondvärgsjukevirus (PDV)
Prunusringfläckvirus (PNRSV)
Hallonringfläckvirus (RpRSV)
Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)
Tomatsvartringvirus (TBRV)
Prunus domestica och P.
salicina
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Myrobalan latent ringspot virus (MLRSV)
Plommondvärgsjukevirus (PDV)
Prunusringfläckvirus (PNRSV)
Prunus persica
Virus
Apple chlorotic leaf spot virus (ACLSV)
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Apricot latent virus (ApLV)
Plommondvärgsjukevirus (PDV)
Prunusringfläckvirus (PNRSV)
Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)
Viroider
Peach latent mosaic viroid (PLMVd)
Ribes L.
Virus
beroende på arten i fråga
Arabismosaikvirus (ArMV)
Blackcurrant reversion virus (BRV)
Gurkmosaikvirus (CMV)
SJVFS
2018:16
43
Gooseberry vein banding associated viruses
(GVBaV)
Latent jordgubbsringfläckvirus (SLRSV)
Hallonringfläckvirus (RpRSV)
Rubus L.
Svampar
Phytophthora spp. som infekterar Rubus
Virus
beroende på arten i fråga
Äpplemosaikvirus (ApMV)
Svarthallonnekrosvirus (BRNV)
Gurkmosaikvirus (CMV)
Bladspräcklighetsvirus (RLMV)
Bladfläckvirus (RLSV)
Raspberry vein chlorosis virus (RVCV)
Gulnätvirus (RYNV)
Raspberry bushy dwarf virus (RBDV)
Fytoplasma
Rubus stunt phytoplasma
Virusliknande sjukdomar
Raspberry yellow spot
Vaccinium L.
Virus
Blueberry shoestring virus (BSSV)
Blueberry red ringspot virus (BRRV)
Blueberry scorch virus (BlScV)
Blueberry shock virus (BlShV)
Fytoplasma
Blueberry stunt phytoplasma
Blueberry witches' broom phytoplasma
Cranberry false blossom phytoplasma
Virusliknande sjukdomar
Blueberry mosaic agent
Cranberry ringspot agent
(SJVFS 2018:16).
SJVFS 2018:16
44
Bilaga 4
FÖRTECKNING ÖVER NEMATODER I JORD SOM ÄR VÄRDAR FÖR
VIRUS
Odlingsjorden ska vara fri från nematoder enligt 6 kap. 15 § (basmoderplantor,
basmaterial) och 7 kap. 12 § (certifikatmoderplantor).
Nematodernas förekomst i jord fastställs genom att Jordbruksverket provtar och låter
analysera jorden.
Släkte eller art
Specifika skadegörare
Fragaria L.
Nematoder
Longidorus attenuatus
Longidorus elongatus
Longidorus macrosoma
Xiphinema diversicaudatum
Juglans regia L.
Nematoder
Xiphinema diversicaudatum
Olea europaea L
Nematoder
Xiphinema diversicaudatum
Pistacia vera L.
Nematoder
Xiphinema index
Prunus avium och P. cerasus
Nematoder
Longidorus attenuatus
Longidorus elongatus
Longidorus macrosoma
Xiphinema diversicaudatum
P. domestica, P. persica och P.
salicina
Nematoder
Longidorus attenuatus
Longidorus elongatus
Xiphinema diversicaudatum
Ribes L.
Nematoder
Longidorus elongatus
Longidorus macrosoma
Xiphinema diversicaudatum
Rubus L.
Nematoder
Longidorus attenuatus
Longidorus elongatus
Longidorus macrosoma
Xiphinema diversicaudatum
(SJVFS 2018:16).
SJVFS
2018:16
45
Bilaga 5
INTERVALLER FÖR OKULÄRBESIKTNING, PROVTAGNING OCH
ANALYSER
Kraven gäller för varje släkte eller art och kategori enligt följande
Castanea sativa Mill.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 förekommer.
Citrus L., Fortunella
Swingle
och
Poncirus Raf.
PREBASMATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras sex
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med sex års mellanrum för de skadegörare som
förtecknas i
del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att
dessa förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas
och analyseras vart sjätte år efter en bedömning av risken
för angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i
bilaga 2 och i bilaga 3.
CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
SJVFS 2018:16
46
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga
2 del A och i bilaga 3 förekommer.
Corylus avellana L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Cydonia
oblonga
Mill., Malus Mill.,
Pyrus L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
PREBASMATERIAL
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras
femton år efter att de godtagits som prebasmoderplantor,
och därefter med femton års mellanrum för skadegörare
som förtecknas i
del A i bilaga 2 om det finns misstanke om att
dessa skadegörare förekommer, och
i bilaga 3, utom virusliknande sjukdomar och
viroider.
BASMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas
och analyseras vart femtonde år för skadegörare som
förtecknas i
del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa
skadegörare förekommer, och
i bilaga 3, utom virusliknande sjukdomar och
viroider, efter en bedömning av risken för angrepp
av dessa.
CERTIFIKATMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska
provtas och analyseras vart femtonde år för skadegörare
som förtecknas i
del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa
skadegörare förekommer, och
SJVFS
2018:16
47
i bilaga 3, utom virusliknande sjukdomar och
viroider, efter en bedömning av risken för angrepp
på plantorna.
Certifikatplantor ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
CAC-MATERIAL
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Ficus carica L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 förekommer.
Fragaria L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året under
växtsäsongen.
För plantor och material som producerats genom
mikroförökning och som bevaras i mindre än tre månader
krävs bara en besiktning under denna perioden.
PREBASMATERIAL
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras ett
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med ett års mellanrum för skadegörare som
förtecknas i
del B i bilaga 2 om det finns misstanke om att
dessa skadegörare förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL, CERTIFIKATMATERIAL OCH
CAC-MATERIAL
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del B
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
SJVFS 2018:16
48
Juglans regia L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
PREBASMATERIAL
Provtagning och analyser
Alla blommande prebasmoderplantor ska provtas och
analyseras ett år efter att de godtagits som prebas-
moderplantor, och därefter med ett års mellanrum för
skadegörare som förtecknas i
del A i bilaga 2 om det finns misstanke om att
dessa skadegörare förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas
och analyseras varje år efter en bedömning av risken för
angrepp av de skadegörare som förtecknas i del A i bilaga
2 och bilaga 3.
CERTIFIKATMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska
provtas och analyseras var tredje år efter en bedömning
av risken för angrepp av de skadegörare som förtecknas
i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.
Certifikatplantor ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
CAC-MATERIAL
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Olea europaea L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
PREBASMATERIAL
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras tio
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med tio års mellanrum för de skadegörare som
förtecknas i
SJVFS
2018:16
49
del A i bilaga 2, om det finns misstanke om att
dessa förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas,
så att alla plantor har analyserats inom en tidsperiod på
30 år, efter en bedömning av risken för angrepp av de
skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga
3.
CERTIFIKATMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av moderplantor som används för
produktion av utsäde ska provtas, så att alla plantor har
analyserats inom en tidsperiod på 40 år efter en
bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som
förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.
Ett representativt urval av andra moderplantor än
moderplantor för utsäde ska provtas, så att alla plantor
har analyserats inom en tidsperiod på 30 år efter en
bedömning av risken för angrepp av de skadegörare som
förtecknas i del A i bilaga 2 och i bilaga 3.
CAC-MATERIAL
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Pistacia vera L.
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Prunus amygdalus,
P.
armeniaca,
P.
domestica, P. persica
och P. salicina
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
PREBASMATERIAL
Provtagning och analyser
SJVFS 2018:16
50
Alla blommande prebasmoderplantor ska provtas och
analyseras för PDV och PNRSV ett år efter att de
godtagits som prebasmoderplantor, och därefter med ett
års mellanrum. Alla träd som avsiktligt planterats för
pollineringsändamål och, i förekommande fall, de
viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas
och analyseras för PDV och PNRSV.
När det gäller P. persica ska alla blommande
prebasmoderplantor provtas ett år efter att de godtagits
som prebasmoderplantor och analyseras för PLMVd.
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras tio
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med tio års mellanrum för de
skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, om
det finns misstanke om att dessa förekommer, och
för de virus som förtecknas i bilaga 3 och som är
relevanta för arten i fråga, utom PDV och
PNRSV.
BASMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av blommande basmoderplantor
ska provtas och analyseras för PDV och PNRSV varje år
efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.
Ett representatativt urval av träd som avsiktligt planterats
för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de
viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas
och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning
av risken för angrepp på träden.
När det gäller P. persica ska ett representativt urval av
blommande basmoderplantor provtas en gång per år och
analyseras för PLMVd, efter en bedömning av risken för
angrepp på plantorna.
Ett representativt urval av icke blommande basmoder-
plantor ska provtas vart tredje år och analyseras för PDV
och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på
plantorna.
Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas
och analyseras vart tionde år efter en bedömning av
risken för angrepp av de skadegörare som är relevanta för
arten i fråga och som företecknas i
del A i bilaga 2, och
i bilaga 3, utom PDV och PNRSV.
SJVFS
2018:16
51
CERTIFIKATMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av blommande ceritfikat-
moderplantor ska provtas varje år och analyseras för
PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för
angrepp på plantorna. Ett representatativt urval av träd
som avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i
förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i
omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och
PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på
träden.
När det gäller P. persica ska ett representativt urval av
blommande certifikatmoderplantor provtas en gång per
år och analyseras för PLMVd efter en bedömning av
risken för angrepp på plantorna.
Ett
representativt
urval
av
icke
blommande
certifikatmoderplantor ska provtas vart tredje år och
analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av
risken för angrepp på plantorna.
Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska
provtas och analyseras vart femtonde år efter en
bedömning av risken för angrepp av de skadegörare, som
är relevanta för arten i fråga och som förtecknas i
del A i bilaga 2 och
i bilaga 3, utom PDV och PNRSV.
CAC-MATERIAL
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Prunus avium och P.
cerasus
MATERIAL AV ALLA KATEGORIER
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
PREBASMATERIAL
Provtagning och analyser
Alla blommande prebasmoderplantor ska provtas och
analyseras för PDV och PNRSV ett år efter att de
godtagits som prebasmoderplantor och därefter med ett
års mellanrum. Alla träd som avsiktligt planterats för
pollineringsändamål och, i förekommande fall, de
viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas
och analyseras för PDV och PNRSV.
SJVFS 2018:16
52
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras tio
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med tio års mellanrum för de
skadegörare som förtecknas i del A i bilaga 2, om
det finns misstanke om att dessa förekommer, och
för de virus som förtecknas i bilaga 3 och som är
relevanta för arten i fråga, utom PDV och
PNRSV.
BASMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av blommande basmoderplantor
ska provtas varje år och analyseras för PDV och PNRSV
efter en bedömning av risken för angrepp på plantorna.
Ett representativt urval av träd som avsiktligt planterats
för pollineringsändamål och, i förekommande fall, de
viktigaste pollineringsträden i omgivningen ska provtas
och analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning
av risken för angrepp på träden.
Ett representativt urval av icke blommande basmoder-
plantor ska provtas vart tredje år och analyseras för PDV
och PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på
plantorna.
Ett representativt urval av basmoderplantor ska provtas
och analyseras vart tionde år efter en bedömning av
risken för angrepp av de skadegörare som är relevanta för
arten i fråga och som företecknas i
bilaga 3, utom PDV och PNRSV, och
i del A i bilaga 2.
CERTIFIKATMATERIAL
Provtagning och analyser
Ett representativt urval av blommande certifikat-
moderplantor ska provtas varje år och analyseras för
PDV och PNRSV efter en bedömning av risken för
angrepp på plantorna. Ett representativt urval av träd som
avsiktligt planterats för pollineringsändamål och, i
förekommande fall, de viktigaste pollineringsträden i
omgivningen ska provtas och analyseras för PDV och
PNRSV efter en bedömning av risken för angrepp på
träden.
Ett
representativt
urval
av
icke
blommande
certifikatmoderplantor ska provtas vart tredje år och
SJVFS
2018:16
53
analyseras för PDV och PNRSV efter en bedömning av
risken för angrepp på plantorna.
Ett representativt urval av certifikatmoderplantor ska
provtas vart femtonde år och analyseras efter en
bedömning av risken för angrepp på plantorna av de
skadegörare som är relevanta för arten i fråga och som
förtecknas i
del A i bilaga 2, och
i bilaga 3, utom PDV och PNRSV.
CAC-MATERIAL
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del A
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
Ribes L.
PREBASMATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras fyra
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med fyra års mellanrum för de skadegörare som
förtecknas i
bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa
förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL, CERTIFIKATMATERIAL OCH
CAC-MATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga
2 och i bilaga 3 förekommer.
Rubus L.
PREBASMATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras två
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med två års mellanrum för de skadegörare som
förtecknas i
SJVFS 2018:16
54
bilaga 2, om det finns misstanke om att dessa
förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL
Okulärbesiktning
Plantor som odlas på friland eller i kruka ska
okulärbesiktigas två gånger per år.
För plantor och material som produceras genom
mikroförökning och som bevaras i mindre än tre månader
krävs bara en besiktning under denna period.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga
2 och i bilaga 3 förekommer.
CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i bilaga
2 och i bilaga 3 förekommer.
Vaccinium L.
PREBASMATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.
Provtagning och analyser
Alla prebasmoderplantor ska provtas och analyseras fem
år efter att de godtagits som prebasmoderplantor, och
därefter med fem års mellanrum för de skadegörare som
förtecknas i
del B i bilaga 2, om det finns misstanke om att
dessa förekommer, och
i bilaga 3.
BASMATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras två gånger om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del B
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
SJVFS
2018:16
55
CERTIFIKATMATERIAL OCH CAC-MATERIAL
Okulärbesiktning
Okulärbesiktningar ska utföras en gång om året.
Provtagning och analyser
Materialet ska provtas och analyseras om det finns
misstanke om att de skadegörare som förtecknas i del B
i bilaga 2 och i bilaga 3 förekommer.
(SJVFS 2018:16).
SJVFS 2018:16
56
Bilaga 6
HÖGSTA TILLÅTNA ANTAL GENERATIONER AV SLÄKTEN OCH
ARTER
Tabellen anger högsta tillåtna antal generationer på friland under icke
insektsskyddade förhållanden och längsta tillåtna livstid för basmoderplantor av
olika släkten/arter, enligt 6 kap. 17 §.
Castanea sativa Mill.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Då en basmoderplanta, i den mening som avses
i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den
uppförökas i högst tre generationer.
Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska
bestå av basmaterial av första generationen.
Citrus L., Fortunella Swingle
och Poncirus Raf.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst en generation.
Då en basmoderplanta, i den mening som avses
i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den
uppförökas i högst tre generationer.
Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska
bestå av basmaterial av första generationen.
Corylus avellana L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Cydonia oblonga Mill., Malus
Mill., Pyrus L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Då en basmoderplanta, i den mening som avses
i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den
uppförökas i högst tre generationer.
SJVFS
2018:16
57
Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska
bestå av basmaterial av första generationen.
Ficus carica L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Fragaria L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst fem
generationer.
Juglans regia L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Olea europaea L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst en generation.
Prunus
amygdalus,
P.
armeniaca, P. domestica, P.
persica och P. salicina
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Då en basmoderplanta, i den mening som avses
i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den
uppförökas i högst tre generationer.
Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska
bestå av basmaterial av första generationen.
SJVFS 2018:16
58
Prunus avium och P. cerasus
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
Då en basmoderplanta, i den mening som avses
i 6 kap. 2 § 1 a, utgörs av en grundstam får den
uppförökas i högst tre generationer.
Grundstammar som ingår i basmoderplantor ska
bestå av basmaterial av första generationen.
Ribes L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst tre
generationer. Moderplantor får användas som
moderplantor i högst sex år.
Rubus L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer. Moderplantor av varje generation
får användas som moderplantor i högst fyra år.
Vaccinium L.
Basmaterial
En basmoderplanta, i den mening som avses i 6
kap. 2 § 1 a får uppförökas i högst två
generationer.
(SJVFS 2018:16).
SJVFS
2018:16
59
Bilaga 7
ANSÖKAN OM OFFICIELLT ERKÄND BESKRIVNING, OFFICIELL
BESKRIVNING SAMT INTAGNING I SORTLISTA
I denna bilaga redovisas de uppgifter som krävs för en ansökan om officiell
beskrivning, officiellt erkänd beskrivning samt för intagning i sortlistan. Obligatoriska
uppgifter anges med Ja och inte obligatoriska uppgifter med Nej. I särskilda fall finns
kommentarer till kraven på uppgifter.
Sökanden ska använda Jordbruksverkets blankett V 113 FRUKT- OCH BÄRSORTER
– ansökan om officiell beskrivning eller officiellt erkänd beskrivning samt registrering
i sortlistan.
Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats
www.jordbruksverket.se
A. Sökande
Officiell
beskrivning
Officiellt erkänd
beskrivning
Uppgifter om sökanden:
Namn och adress
organisationsnummer, och
minst en kontaktuppgift.
Ja.
Utländska företag
som saknar orga-
nisationsnummer
får utelämna upp-
giften.
Ja.
Utländska företag
som saknar orga-
nisationsnummer
får utelämna upp-
giften.
B. Ombud
Officiell
beskrivning
Officiellt erkänd
beskrivning
Uppgifter om ombud:
namn och adress
organisationsnummer, och
minst en kontaktuppgift
Ja, om sådant
finns.
Utländska företag
som saknar orga-
nisationsnummer
får utelämna upp-
giften.
Ja, om sådant
finns.
Utländska företag
som saknar orga-
nisationsnummer
får utelämna upp-
giften.
C. Uppgifter om sorten
Om ansökan gäller fler sorter får
uppgifterna C. 1-6 lämnas på en bilaga.
Officiell
beskrivning
Officiellt
erkänd
beskrivning
1. Artnamn på latin och på svenska
Ja.
Ja.
2. Preliminär sortbeteckning eller
förädlarens referensnummer.
Förslag till sortbenämning och
synonymer. Så långt som möjligt
Ja.
Sökanden får
lämna uppgiften
Ja.
SJVFS 2018:16
60
ska
varje
sort
ha
samma
beteckning i alla medlemsstater i
överensstämmelse
med
internationellt godkända riktlinjer
Om sökanden har
o föreslagit sortbenämningen
i en varumärkesansökan,
eller
o registrerat sorten som ett
varumärke i Sverige eller i
ett annat land, eller
o skyddat sortbenämningen
på annat sätt, och
i så fall var för någon stans
under hela
provningsperioden.
3. Om en ansökan om växtförädlarrätt
eller registrering i sortlista tidigare har
lämnats in för sorten, ska sökanden lämna
följande information
om sökanden gjort en ansökan för
EU:s växtförädlarrätt ska sökanden
ange
o ansökansdatum,
o datumet
för
registrering/intagning
i
sortlista, och
o sortbenämning
eller
preliminär beteckning.
om sökanden gjort en ansökan om
nationell
växtföräldrarätt
ska
sökanden ange
o vilket land ansökan gäller,
o ansökansdatum,
o datumet
för
registrering/intagning
i
sortlista, och
o sortbenämning
eller
preliminär beteckning.
om sökanden gjort en ansökan för
intagning i nationell sortlista ska
sökanden ange
o vilket land ansökan gäller,
o ansökansdatum,
o datumet
för
registrering/intagning
i
sortlista, och
Ja.
Ja.
För
att
kontrollera
att
sökanden
ska
söka officiellt er-
känd beskrivning
och inte officiell
beskrivning.
SJVFS
2018:16
61
o sortbenämning
eller
preliminär
beteckning
lämnas.
4. Sökanden ska lämna uppgifter om
officiell
provning
av
sortens
särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet
(SES-provning)
Sökanden ska ange om
provning av sorten redan är
avslutad, och i så fall i vilket
land,
sorten är under provning, och i
så fall i vilket land, eller
om sökanden vill att sorten ska
provas, och i så fall i vilket land.
Ja.
Inte aktuellt.
5. Sökanden ska ange om sorten är
genetiskt modifierad enligt definitionen i
13 kap.miljöbalken eller förordning (EG)
nr 1829/200316. Om den är genetiskt
modifierad ska sökanden ange den unika
identitetsbeteckningen.
Ja, om aktuellt.
Ja, om aktuellt.
6.
Annan
information
som
har
betydelse för ansökan till exempel kan den
som
ansöker
om
officiellt
erkänd
beskrivning ange om de inte vill att sorten
ska registreras i sortlistan.
Ja, om aktuellt.
Ja, om aktuellt.
D. Bilagor
D1. Officiell
beskrivning
D2.Officiellt
erkänd
beskrivning
En officiell beskrivning som fastställts av
ett ansvarigt officiellt organ i en annan
medlemsstat.
Sökanden
får
lämna
beskrivningen.
Inte aktuellt.
Underlag från officiell provning i form av
de uppgifter som krävs enligt de tekniska
frågeformulär vid tiden för ansökan
1. i
bilagan
”Technical
Questionnaire” till protokollet
”Protocol
for
distinctness,
uniformity and stability tests” som
handlar
om
provning
av
Ja, om provning
inte är gjord vid
tiden för ansökan
ska
sökanden
lämna formuläret
när provningen är
genomförd.
Nej
16 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om
genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s 1-23, Celex 32003R1829).
SJVFS 2018:16
62
särskiljbarhet,
enhetlighet
och
stabilitet och som CPVO har gett ut
för de berörda arter för vilka ett
sådant protokoll har offentliggjorts,
eller, om sådana protokoll inte har
offentliggjorts,
2. i
avsnittet
”Technical
questionnaires” i riktlinjerna ”Test
guidelines for the conduct of tests
for distinctness, uniformity and
stability” som UPOV tagit fram för
provning
av
särskiljbarhet,
enhetlighet och stabilitet, samt i
bilagan till relevanta testriktlinjer
för de berörda arter för vilka sådana
riktlinjer har offentliggjorts, eller,
om sådana riktlinjer inte har
offentliggjorts,
3. i Jordbruksverkets bestämmelser.
Nej, om sökanden
lämnar
en
officiell
beskrivning från
en annan med-
lemsstat behöver
sökanden inte bi-
foga protokoll.
För sorter som tagits fram från och
med 1 januari 2017
Följande ska lämnas
1. uppgifter om sortens ursprung,
2. uppgifter om hur och var sorten ska
bevaras,
3. en detaljerad beskrivning av
a. trädets, buskens eller
plantans karaktärer (växtsätt
och morfologi om den
uppgiften är relevant för
arten),
b. blomkaraktären, om den är
relevant för arten,
c. fruktens karaktärer, och
d. andra för arten specifika och
relevanta karaktärer,
4. detaljerade fotografier av relevanta
karaktärer hos den aktuella sorten.
Sökanden ska också redovisa på vilket sätt
uppgifterna kan styrkas.
Nej
Ja
SJVFS
2018:16
63
Sökanden kan lämna uppgifterna på
Jordbruksverkets blankett för preliminär
sortbeskrivning av frukt för den aktuella
arten eller i annan bilaga.
För sorter som tagits fram före den 1
januari 2017
Följande ska lämnas
1. uppgifter om sortens ursprung,
2. uppgifter om var och hur sorten
bevaras, och
3. en beskrivning av sorten.
Sökanden ska också redovisa på vilket
sätt uppgifterna kan styrkas.
Ombudsfullmakt
Ja, om ombud
finns
Ja, om ombud
finns
(SJVFS 2018:16).
SJVFS 2018:16
64
Bilaga 8
ANMÄLAN TILL REGISTRET ÖVER FÖRETAG OCH ANSÖKAN OM
GODKÄNNANDE ELLER CERTIFIERING
I denna bilaga redovisas vilka uppgifter som krävs för en anmälan till registret över
företag och för en ansökan om godkännande av prebasmoderplantor eller certifiering.
Vidare redovisas vilka uppgifter som behövs för övrig kontroll av att produktion och
saluföring uppfyller kraven i föreskriften följs.
Företaget ska gör anmälan till registret över företag och ansökan om godkännade eller
certifiering på Jordbruksverkets blankett E 11.30,
1. YRKESMÄSSIG PRODUKTION, FÖRSÄLJNING OCH LAGERHÅLL-
NING AV VÄXTER – anmälan till registret över företag m.m., och
2. CERTIFIERING AV FRUKT- ELLER BÄRPLANTOR – ansökan om
godkännade och certifiering.
Blanketten finns på Jordbruksverkets webbplats
www.jordbruksverket.se
A. Uppgifter om företaget
namn och adress
organisationsnummer
registreringsnummer hos Jordbruksverket om sådant finns
kontaktuppgifter
adress till webbplats om sådan finns
namn på kontaktperson
telefonummer till kontaktperosn
B Uppgift om verksamheten upphör
C1. och C2. Företagets inriktning
produktion (inklusive reproduktion)
partihandel (saluföring)
bevarande eller behandling,
import
D4. Uppgifter om produktion
Produktionsreal i hektar på friland/containerodling eller m2 i växthus.
Adresser till de odlingar och byggnader som berörs av certifiering eller
kontroll. Producenten kan bifoga uppgifterna tillsammans med ansökan
eller lämna dem i samband med Jordbruksverkets kontroll.
SJVFS
2018:16
65
E. Ansökan om godkännande eller certifiering av frukt- eller bärplantor
G. Odling på ny mark
Anmälan av varje ny odling av Fragaria L. innan odlingen påbörjas för
Jordbruksverkets
provtagning
av
eventuell
förekomst
av
potatiscystnematoder.
Bilaga 1
Vilka släkten, arter eller sorter som berörs.
Om det är en ansökan om godkännande eller certifiering uppgift om vilka
släkten, arter eller sorter som ansökan avser och på vilken
certifieringsnivå.
För anmälan av företagets verksamhet ska företaget lämna de uppgifter som
gäller företaget i punkterna A, B, C1 och C2.
Om ansökan avser en ansökan om godkännade eller certifiering måste det
framgå av svaret på fråga E, om det inte klart framgår av redogörelsen i
Bilaga 1.
Företaget ska även lämna uppgifter enligt D för ansökan om godkännande
och certifiering samt för det CAC-material som under året ska omfattas av
kontroll.
Företag som ska påbörja ny odling av Fragaria L. ska anmäla detta under
G.
(SJVFS 2018:16).
SJVFS 2018:16
66
Bilaga 9
KRAV PÅ UTFORMNING AV ETIKETT OCH FÖLJEDOKUMENT
* används för att särskilja siffrorna från växtpassets siffror.
I denna bilaga anges vilka krav som ställs på etiketter och följedokument för certifierat
material och CAC-material.
A. Allmänna krav på etiketter
Etiketten ska vara tryckt med outplånlig skrift på ett av unionens officiella språk, och
texten ska vara väl synlig och läslig.
B. Etiketter för certifierat material
Etiketter för certifierat material ska vara
1. vit med ett diagonalt violett band för prebasmaterial,
2. vit för basmaterial,
3. blå för certifikatmaterial.
På etiketten ska anges
1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”,
2*.
Sverige eller SE,
3*.
Statens jordbruksverk eller SJV
,
4*. företagets namn eller registreringsnummer hos Jordbruksverket,
5*. referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, vecko-
eller partinummer,
6*. vetenskapligt namn,
7*. kategori och, för basmaterial, generationsnummer,
8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För
grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens
namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både
grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell
registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den
föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan
under behandling”,
9*. i förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt erkänd beskrivning”,
10*. mängd,
11*. produktionsland och motsvarande kod, om det är annat land än Sverige,
12*. utfärdandeår,
13*. om den ursprungliga etiketten ersätts av en ny: den ursprungliga
etikettens utfärdandeår, och
14*. i förekommande fall uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka
genetiskt modifierade gener som ingår.
SJVFS
2018:16
67
C. Följedokumentet för certifierat material
1*. innehålla de uppgifter som framgår av punkt B och som anges på respektive
etikett,
2*. vara skrivet på ett av unionens officiella språk,
3*. utfärdas i minst två exemplar (leverantör och mottagare),
4*. åtfölja materialet från företaget till mottagaren,
5*. innehålla mottagarens namn och adress,
6*. innehålla datum för dokumentets utfärdande, och
7*. vid behov innehålla ytterligare information beträffande de berörda
varupartierna.
D. Etiketter eller följesedlar för CAC-material
Företagets dokument ska minst innehålla
1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”,
2*.
Sverige eller SE
3*.
Statens jordbruksverk eller SJV
,
4*. företagets
namn
eller
registreringsnummer/kod
utfärdad
av
Jordbruksverket,
5*. referensnummer för förpackningen eller bunten, individuellt löp-, vecko-
eller partinummer,
6*. vetenskapligt namn,
7*. CAC-material,
8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För
grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens
namn anges. För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både
grundstammen och ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell
registrering eller om växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den
föreslagna benämningen anges, tillsammans med upplysningen ”ansökan
under behandling”,
9*. mängd,
10*. produktionsland och motsvarande kod, om landet inte är detsamma som
den medlemsstat där företagets dokument har utarbetats,
11*. datum för dokumentets utfärdande, och
12*. i förekommande fall uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka
genetiskt modifierade gener som ingår.
E. Krav på kombinerat växtpass med etikett eller följedokument
Om växtmaterialet har ett växtpass, kan etiketten eller följedokumentet kombineras
med växtpasset
om växtpasset även innehåller följande uppgifter. Uppgifterna ska vara
avskilda från övrig text i växtpasset.
1*. angivelsen ”EU:s regler och standarder”,
7*. kategori och, för basmaterial, generationsnummer,
8*. sortens benämning och, i förekommande fall, klonens benämning. För
grundstammar som inte hör till någon sort ska artens eller arthybridens namn anges.
För ympade fruktplantor ska dessa uppgifter lämnas för både grundstammen och
ympkvisten. För sorter för vilka en ansökan om officiell registrering eller om
SJVFS 2018:16
68
växtförädlarrätt håller på att behandlas ska den föreslagna benämningen anges,
tillsammans med upplysningen ”ansökan under behandling”,
9*. för certifierat material i förekommande fall påpekandet ”sort med officiellt
erkänd beskrivning”,
10*. för CAC-material respektive 11*. för certifierat material, produktionsland och
motsvarande kod, om det är annat land än Sverige,
11*. för CAC-material respektive 12*., år för utfärdandet,
12*. för CAC-material respektive 14*. för certifierat material, i förekommande fall,
uppgift om sorten är genetiskt modifierad samt vilka genetiskt modifierade gener
som ingår.