SOU 1952:35

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation

1. Inledning

II.

III. Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter enligt utredningens förslag .

Historik . . Utredningsuppdraget

Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation .

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter Byggnadsstyrelsens ledning Utredningsbyrån

Byggnadsbyrån .

Intendentsbyrån . Kulturhistoriska byrån . Värmetekniska avdelningen Administrativa byrån

Allmänna synpunkter . Utredning och projektering . Granskning . . . Byggnadsekonomiska uppgifter . Byggande .

Förvaltning . . . . Den militära byggnadsverksamheten .

IV. Byggnadsstyrelsens organisation enligt utredningens förslag .

Byråindelningen Byggnadsstyrelsens ledning . Byggnadsdirektör och överdirektör Generaldirektörens, byggnadsdirektörens och överdirektörens löneställning . 50 . 52 . 53 . 55 . 58

Byrå— och avdelningschefernas löneställning . Utredningsbyrån

Byggnadsbyrån . Intendentsbyrån . Kulturhistoriska byrån .

coq—1 on

.12 .12 .13 .13 .16 .20 .22 .23 .24

.26 .26 .29 .30 .33 .34 .36 .40

.42 .42 .47 .47

50

Administrativa byrån Juridiska avdelningen Egen

regi-avdelningen

Konstruktionsavdelningen . . . Värme- och sanitetstekniska avdelningen . Elektrotekniska avdelningen . Byggnadsekonomiska avdelningen .

Biträ

Anställningsförhållandena för byggnadsstyrelsens personal . . . Fördelningen av avlöningskostnaderna mellan avlöningsanslag och bygg-

despersonalen

nadsanslag . . . . Byggnadsstyrelsens tekniska råd

V. Länsarkitektsorganisationen enligt utredningens förslag .

VI. Kostnadsberäkningar

VII. Sammanfattning

Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12

509099?»ri

Organisationsschema Utredningsbyrån . Byggnadsbyrån

. Intendentsbyrån . Kulturhistoriska byrån Administrativa byrån . Juridiska avdelningen . Egen regi-avdelningen .

Konstruktionsavdelningen

. Värme- och sanitetstekniska avdelningen .

. Elektrotekniska avdelningen

. Byggnadsekonomiska avdelningen

.59

.86 .87 .87 .88

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet

Den 30 juni 1947 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikations- departementet att tillkalla fem sakkunniga för att inom departementet bi- träda med utredning rörande omorganisation av byggnadsstyrelsen m.m.

Med stöd av bemyndigandet tillkallade chefen för kommunikationsdepar- tementet samma dag såsom sakkunniga landshövdingen E. H. Lindberg, ledamöterna av riksdagens andra kammare, civilingenjören M. S. Ljungberg och ombudsmannen F. J. H. Persson, byråchefen i byggnadsstyrelsen, kanslirådet Å. Wirseen samt civilingenjören G. L. Zetterberg. Åt Lindberg uppdrogs att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Till sekreterare åt de sakkunniga förordnades den 22 augusti 1947 förste byråsekreteraren hos byggnadsstyrelsen E. V. Henriksson.

De sakkunniga antogo benämningen 1947 års byggnadsstyrelseutredning. Jänilikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1947 tillkallades samma dag ytterligare en sakkunnig för utredningen, nämligen arkitekten L. M. Giertz.

Efter därom gjord framställning entledigades Lindberg den 6 oktober 1948 från uppdraget att vara ledamot, tillika ordförande, i utredningen samt uppdrogs åt Ljungberg att i egenskap av ordförande leda utredningens arbete. Sedan Ljungberg avlidit den 12 november 1949, uppdrogs den 28 augusti 1950 åt generaldirektören H. Leo att vara ledamot, tillika ord- förande. Den 22 februari 1952 entledigades Leo på egen begäran från upp- draget. Samma dag förordnades kanslirådet 0. A. Berger att vara ledamot av utredningen, tillika ordförande.

För vissa undersökningar m.m. har utredningen enligt departements- chefens medgivande anlitat intendenten G. A. Mårdh och förste byråsekrete- raren G. Lindholm.

I avvaktan på riksdagens beslut i anledning av vad riksdagens revisorer år 1950 anfört angående lämpligheten av att den militära byggnadsverk— samheten överfördes till byggnadsstyrelsen har utredningsarbetet efter sam— råd med departementschefen delvis legat nere under förra hälften av år 1951.

På grund av remiss har utredningen avgivit utlåtanden till Kungl. Maj:t i följande ärenden, nämligen

den 24 november 1947 angående anslag för byggnadsstyrelsen för budget- året 1948/49,

den 20 februari 1948 över betänkande rörande den allmänna bostads— politikens organisation m. 111. samt

den 14 mars 1951 angående medgivande för byggnadsstyrelsen att inrätta vissa extra byrådirektörstjänster.

Jåmlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1948 har en framställning från överingenjören B. Börjeson m.fl. om inrättande av ett statens betong- kontrollantråd överlämnats till utredningen för att vara tillgänglig vid fullgörandet av utredningsuppdraget.

Den 29 december 1949 har Kungl. Maj:t anbefallt utredningen att taga frågan om ordningen för bestridande av lokalkostnaderna för länsbostads- nämnderna under övervägande vid fullgörandet av sitt uppdrag.

Under arbetets gång har samråd skett med statens organisationsnämnd och kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation. Därjämte ha över- läggningar i speciella frågor ägt rum med representanter för bostadssty- relsen, fortifikationsförvaltningen och skolöverstyrelsen samt vissa fastig- hetsförvaltande myndigheter.

Sedan utredningsarbetet numera slutförts, få vi härmed vördsamt över- lämna vårt betänkande till Herr Statsrådet.

Stockholm den 27 oktober 1952.

A. Berger L. M. Giertz Fritz Persson

Åke lVirseen Gunnar Zetterberg

/Eric Henriksson

FÖRSTA KAPITLET

Inledning

Historik .

I prop. 19171258 framlades förslag till omorganisation av dåvarande över- intendentsämbetet. Sedan förslaget i allt väsentligt bifallits av riksdagen, genom- fördes den beslutade omorganisationen vid 1918 års ingång. I samband därmed ändrades ämbetets namn till byggnads- styrelsen.

Genom omorganisationen blev äm- betsverkets ställning som central myn- dighet i fråga om den statliga fastig— hetsförvaltningen och husbygguadsverk- samheten tydligare framhävd än tidi- gare varit fallet. Före omorganisationen utövades nämligen statens husbygg— nadsverksamhet av närmare ett fyrtiotal olika 111y11digheter, vilka beträffande byggnadsärendenas handläggning voro tämligen isolerade från varandra. Den kommunikation dem emellan, som mera undantagsvis ägde rum, skedde egent- ligen endast via Kungl. Maj:t. Denna saknad av direkt gemenskap i en eller annan form mellan de byggande orga- nen medförde självfallet vissa brister vid planläggningen och utövandet av statens husbyggnadsverksamhet sedd i dess helhet.

Omorganisationen innebar bl. a. att den byggnadsverksamhet, som utövades av post- och telegrafverken samt riks- banken, i huvudsak förlades till bygg- nadsstyrelsen. Vidare ställdes under styrelsens omedelbara inseende vissa kronans fastigheter, som dittills icke stått under teknisk myndighets vård.

Med omorganisationen åsyftades även att förbättra den kulturhistoriska bygg-

nadsvården. Den omfattning, vari sta- ten vid tiden för omorganisationen be- fattade sig med andra än rent statliga byggnadsminnesmärken, hade varit jäm- förelsevis ringa. Enligt den nya orga- nisationen skulle ökade möjligheter be— redas till byggnadsminnesvård i allmän- het, utövad av byggnadsstyrelsen i visst samarbete med riksantikvaricämbetet.

Vidare tillades verket en del andra arbetsuppgifter, bl.a. förhyrningar av lokaler för statsändamål.

Efter omorganisationen bestod verket av fem byråer, nämligen byggnadsby- rån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, stadsplanebyrån och administra- tiva byrån. Verkets styrelse utgjordes av verkets chef, generaldirektören, och cheferna för de fem byråerna.

Ämbetsverkets åligganden fördelades mellan byråerna på i stort sett följande sätt.

Byggnadsbyrån tilldelades dels ären- den om utredning av byggnadsfrågor och dels ärenden om granskning av upprättade förslag till byggnadsföretag och utförande av sådana företag.

Vården av statens under ämbetsver— kets inseende ställda hus och byggnader blev intendentsbyråns egentliga uppgift. Härtill kommo förhyrningar för stats- ändamål samt vissa möbleringsfrågor.

Den kulturhistoriska byrån övertog befattningen med frågor rörande kyr- kor och dithörande anläggningar samt de övriga åligganden, som genom den föreslagna organisationen av den kul- turhistoriska byggnadsvården tillades verket.

Å stadsplanebyrån ankom handhavan- det av stadsplanefrågor samt det in- seende över stadsplaneväsendet i riket, som tillkom verket.

Den administrativa byrån slutligen hade att närmast svara för den formella och rättsliga sidan av ämbetsverkets verksamhet samt att förrätta kansli- och kameralgöromål, däribland sekreterar- göromål för hela verket.

Ämbetsverket, som tidigare saknat tekniskt förfarna lokalorgan och som för tillsyn av fastigheter och byggnads- företag i landsorten måst vid behov an- lita utom verket stående personer, er- höll i samband med omorganisationen tillgång till lokala organ genom till— komsten av länsarkitektsorganisationen. De nya befattningshavarna, Iänsarkitek- terna, erhöllo därvid även uppgiften att vara sakkunniga åt länsstyrelserna i plan— och byggnadsfrågor.

Byggnadsstyrelsens organisation an- sågs redan efter några år böra ånyo prövas. Den 29 juni 1923 uppdrogs åt särskilda sakkunniga att verkställa ut- redning i ämnet. I direktiven för ut- redningen framhölls bl. a. att undersök— ning borde ske om behov fortfarande kunde anses föreligga av ett sådant or- gan för husbyggnadsväsendet, som sta- ten då ägde i arméns kasernbyggnads— nämnd.

De sakkunniga förordade i sitt be- tänkande den 23 januari 1925 (SOU 1925: 13) bl.a. att kasernbyggnads- nämnden borde upplösas och statens byggnadsverksamhet i ökad utsträck— ning centraliseras till byggnadsstyrel- sen. I samband därmed föreslogs en uppdelning av den dåvarande bygg- nadsbyrån så att dess båda avdelningar, utredningsavdelningen och byggnads— avdelningen, var för sig skulle bilda en byrå under egen chef. De båda nya byråerna borde benämnas utrednings— byrån och byggnadsbyrån.

Den nya utredningsbyrån skulle syssla med utredningar om plan och ordnings- följd, varefter nybyggnader av hus för statens räkning borde företagas. Vidare skulle byrån bl. a. upprätta förslag och ritningar samt verkställa därmed sam- manhängande utredningar rörande byggnadsföretag, som skulle utföras ge- nom styrelsens försorg. I vissa fall skulle byrån tillhandagå offentliga myn- digheter och menigheter med förslags- ritningar, granskning och eventuellt omarbetning av sådana ritnings- och kostnadsförslag, som icke utarbetats inom styrelsen men som enligt medde- lade bestämmelser skulle granskas av styrelsen.

På den nya byggnadsbyrån skulle an- komma att utföra byggnadsföretag för statens räkning, att uppgöra förslag till allmänna bestämmelser om organise— ringen av statens husbyggnadsföretag samt till avtal och arbetsbeskrivningar m. m. vid sådana företag. Byrån skulle vidare verkställa utredningar rörande grundläggningsförhållanden, byggnads- materialier m. m.

I prop. 1925: 135 underställdes de sakkunnigas förslag riksdagens pröv- ning. Sedan riksdagen godkänt det- samma, genomfördes den beslutade ny- organisationen den 1 juli 1925. Där- igenom fick byggnadsstyrelsen i huvud- sak sin nuvarande utformning.

En organisatorisk utökning skedde den 1 juli 1934, då till styrelsen över- flyttades socialstyrelsens värmetekniska avdelning. Denna hade inrättats år 1921 med uppgift att kontrollera bränsleför- brukningen inom de byggnader och 10- kaler m. m., som disponerades av stats- verket. Efter hand har avdelningen fått sig tillagd en del andra uppgifter.

Byggnadsstyrelsen är sålunda nu or- ganiserad på sex byråer och en med byrå jämställd avdelning, nämligen ut- redningsbyrån, byggnadsbyrån, inten-

dentsbyrån, kulturhistoriska byrån, stadsplanebyrån och administrativa by- rån samt värmetekniska avdelningen.

Under styrelsen lyder länsarkitekts- organisationen med ett länsarkitektkon- tor i varje län.

Utredningsuppdraget

Med hänsyn till den förändring av de statliga uppgifterna på stadsplane- väsendets område, beräknades komma att föranledas av den nya bygg- nadslagstiftningen, tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet den 14 februari 1947 sakkunniga för utred- ning rörande det statliga stadsplanevä- sendets arbetsuppgifter och organisa- tion. I samband med denna utredning skulle frågan om organisation och per- sonalbehov för stadsplanebyrån samt länsarkitektsorganisationen prövas.

Den 12 april 1947 hemställde bygg- nadsstyrelsen, att en utredning måtte företagas genom särskilda sakkunniga rörande styrelsens organisation och ar- betsuppgifter även i övrigt.

I direktiven för den i anledning av byggnadsstyrelsens framställning beslu- tade, åt oss anförtrodda utredningen anföres i huvudsak följande.

som

närmare

En stor del av de uppgifter, som an- komma på byggnadsstyrelsen, anknyta sig till områden inom samhällslivet och den statliga administrationen, där för närva- rande en mycket snabb utveckling pågår. Styrelsens verksamhet beröres sålunda di- rekt eller indirekt i hög grad av den på- gående expansionen på bostadsbyggandets och samhällsbildningens område genom den befattning styrelsen har med stads— planefrägor samt med statliga och kommu— nala byggnadsprojekt, som sammanhänga med samhällsbildningen. Den fortgående utvidgningen av den statliga förvaltnings- apparaten föranleder ett växande behov av Iokalutrymmen, vilket till stor del måste tillgodoses genom ny- eller ombyggnads— arbeten. Större delen av dessa arbeten an— kommer pä byggnadsstyrelsen, vilken där-

vid svarar för såväl planeringen som utfö- randet av arbetena. I samband därmed ökas också successivt det fastighetsbestånd, som står under styrelsens vård och förvaltning. Samtidigt som byggnadsstyrelsens arbets- uppgifter befinna sig i stadig ökning, har styrelsen att kämpa med betydande svårig- heter att tillgodose behovet av för verk— samheten erforderlig arbetskraft. Vissa för- stärkningar av styrelsens personalorganisa— tion i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende ha därför föreslagits i 1947 års statsverksproposition, Även om en förbätt- ring successivt torde kunna åstadkommas genom partiella reformer i samband med behandlingen av styrelsens anslagsäskan— den, synes dock frågan vara av den stor- leksordning och kräva sådana mera om— fattande undersökningar och överväganden, att en särskild utredning i ämnet bör före- tagas.

Oavsett om utredningen rörande det stat- liga stadsplaneväsendets organisation skulle ge till resultat att stadsplaneverksamheten bör utbrytas från byggnadsstyrelsen eller bibehållas hos densamma, torde de åtgär- der, som i detta sammanhang kunna kom- ma att vidtagas, få vissa återverkningar även beträffande byggnadsstyrelsens orga- nisation i övrigt. Hithörande spörsmål böra upptagas till behandling i samband med den nu förordade utredningen.

Vidare bör undersökas om och i vad mån byggnadsstyrelsens organisation kan kom- ma att påverkas vid genomförandet av det förslag om inrättande av ett statens bygg— nadsinstitut, som den 19 december 1946 framlagts av inom socialdepartementet till— kallade sakkunniga.

I 1947 års statsverksproposition, sjätte huvudtiteln, anfördes med anledning av framställning från byggnadsstyrelsen om förbättring av vissa befattningshavares löneställning m.m., att frågan om perso- nalorganisationen för styrelsens byggnads- byrå framdeles torde böra upptagas till övervägande i ett vidare sammanhang, var- vid den då öppna frågan om samordning med försvarsväsendets byggnadsorganisa— tion syntes böra avgöras. I prop. 1947: 142 ha förslag därefter framlagts om ordnande av de militära byggnadsfrågorna, och där- vid har förordats en organisationsform, som innebär att det militära byggnadsvå— sendet åtminstone under tiden för genom— förandet av det föreliggande militära ny— byggnadsprogrammet fortfarande skall hål—

las skilt från det civila. Avgörande härvid har varit den uppfattningen, att den sam- lade civila och militära nybyggnadsverk— samheten skulle bliva av sådan vikt och omfattning, att dessa uppgifter icke lämp- ligen kunde förenas med de åligganden av annan art, vilka tillkomma byggnadssty— relsen. Man torde därför fortfarande böra räkna med möjligheten av en framtida samordning av den militära byggnadsverk— samheten med den civila. Härtill kommer, att denna fråga kan tänkas få ökad aktua- litet för det fall, att stadsplaneväsendets organisatoriska anknytning till byggnads- styrelsen skulle upplösas och styrelsen så— lunda skulle bliva ett huvudsakligen byg- gande och fastighetsförvaltande ämbets- verk. På grund härav bör vid utredningen uppmärksamhet ägnas även åt detta spörs— mål, varvid i första hand bör eftersträvas att styrelsens organisation —- utan att där- för överdimensioneras — anpassas så, att en eventuell framtida samordning med den militära byggnadsorganisationen icke för— svåras.

Förvaltningen av styrelsens fastigheter är för närvarande splittrad på ett bety- dande antal olika myndigheter. Detsamma är förhållandet med granskningen av stats- bidragsberättigade husbyggnadsföretag för offentliga ändamål. Frågan om en ökad koncentration till byggnadsstyrelsen av dessa verksamhetsgrenar synes böra upp— tagas till närmare övervägande i samband med utredningen.

Uppmärksamhet bör också ägnas åt frå- gan, huruvida genom decentralisering av beslutanderätten, ändamålsenliga förenk— lingar i förvaltningsarbetet inom styrelsens ämbetsområde kunna åstadkommas.

Alltsedan byggnadsstyrelsens omorgani— sation år 1925 har en ledande synpunkt beträffande personalorganisationen å sty— relsens byggnadsbyrå varit den, att byråns organisation borde vara sådan, att dess personal smidigt kunde inplaceras efter föreliggande behov med möjlighet till viss rörlighet och omsättning bland personalen, och att denna därför i regel icke borde bindas genom ordinarie anställning. Med hänsyn till den ökade erfarenhet, som nu- mera vunnits rörande arten och omfatt— ningen av byråns uppgifter, bör i föreva— rande sammanhang övervägas om icke den ordinarie anställningsformen bör kunna i ökad utsträckning komma till användning för byråns personal. En mycket stor del av

byggnadsbyråns personal utgöres av arvo- desavlönade befattningshavare. Åtskilliga av dessa ha varit i styrelsens tjänst under avsevärd tid. Såväl från byggnadsstyrelsens sida som från personalhåll ha önskemål framförts om tryggare anställningsförhål- landen för denna personalgrupp. En pröv- ning av hithörande spörsmål torde aktua- liseras vid genomförandet av den förestå- ende allmänna löneregleringen. Anledning synes dock föreligga att ägna uppmärksam- het åt frågan även i samband med den nu förordade utredningen.

Byggnadsbyråns icke-ordinarie personal avlönas för närvarande av byggnadsmedel i enlighet med av Kungl. Maj:t för varje budgetår fastställd avlöningsstat. Enligt numera tillämpade budgetprinciper torde ifrågavarande lönekostnader, åtminstone i vad avser personal med mera stadigvarande anställning, rätteligen böra bestridas från vederbörligt å riksstaten uppfört avlönings— anslag. Även denna fråga bör upptagas till behandling.

Vid bedömandet av frågan om utred— ningsbyråns organisation bör beaktas bl. a. behovet av arbetskraft för den allmänna planläggning och den normgivande verk- samhet, som erfordras för att byråns lö- pande arbete skall kunna bedrivas effektivt och rationellt. I fråga om statliga bygg- nadsföretag utföres i regel den förbere- dande utredningen av utredningsbyråns personal, i samband varmed även de första ritningsskisserna uppgöras. För det fort- satta ritningsarbetet anlitas däremot enligt gängse kutym utanför styrelsen stående, privatpraktiserande arkitekter. Då detta arbete sannolikt skulle kunna ur skilda synpunkter med fördel utföras i styrelsens egen regi, synes böra övervägas, huruvida icke utredningsbyräns verksamhet bör ut— vidgas att åtminstone i viss utsträckning omfatta även upprättande av fullständiga ritningsförslag. Denna fråga torde få be- dömas bl.a. med utgångspunkt från de möjligheter, som kunna beräknas föreligga att i nuvarande läge tillföra byrån för ändamålet erforderlig personalförstärkning.

Vad angår administrativa byrån synes skäl tala för att till denna byrå överflyttas den särskilda räkenskapsavdclning, som nu finnes inrättad inom byggnadsbyrån. Här— igenom skullc styrelsens personalresurser för kamerala arbetsuppgifter bliva mera samlade och kunna disponeras på ett ratio— nellare sätt. De organisatoriska åtgärder,

som i detta sammanhang påkallas, böra närmare utredas. Slutligen kan också ifrå- gasättas, huruvida icke den till intendents- byrån förlagda hyresavdelningens uppgif— ter, vilka äro av huvudsaklig administrativ natur, helt eller delvis böra överföras till administrativa byrån.

Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation har den 15 november

1950 avgivit sitt betänkande (SOU 1950:45). Däri behandlas stadsplane- byråns organisation och personalbehov samt länsarkitektsorganisationens ut- formning och personalbehov, såvitt av- ser byggnadsstyrelsens och länsarki- tektsorganisationens ämbetsbefattning inom stadsplaneväsendets område.

Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter

och organisation

Byggnadsstyrelseus arbetsuppgifter

Byggnadsstyrelsens verksamhetsom— råde och organisation m.m. äro an- givna i den för verket utfärdade in— struktionen den 13 september 1928, nr 358, med däri genom kungörelser 625/1935, 505/1939 och 357/1946 vid— tagna ändringar.

Enligt instruktionen tillkonnner det styrelsen i egenskap av central myndig- het på husbyggnadsväsendets område, däri inbegripet stadsplaneväsendet, att verka för en sund utveckling av hus- byggnadsväsendet, att i den män med- delade bestämmelser angående särskilda grenar av det offentliga byggnadsväsen— det ej annat föranleda öva högsta in- seende över det offentliga husbyggnads- väsendet i riket samt uppgöra eller granska förslag och i övrigt handlägga ärenden, som därmed äga sammanhang. Styrelsen bör med uppmärksamhet följa företeelserna och utvecklingen på de områden, som äro föremål för styrelsens verksamhet, såväl inom landet som så långt möjligt i utlandet, samt vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgär- der, vilka styrelsen finner påkallade.

Styrelsen skall tillhandagå offentliga myndigheter, menigheter och institu- tioner med av dem äskade råd och upplysningar i frågor, som ligga inom området för styrelsens verksamhet, ävensom i övrigt, i den mån så lämp— ligen kan ske, till myndigheter och in- stitutioner lämna meddelanden i de under styrelsens verksamhet fallande spörsmålen.

Enligt instruktionen har styrelsen vi- dare att utreda byggnadsfrågor och vad därmed äger sammanhang, uppföra och förvalta statliga byggnader samt i av- seende å den kultur— och konsthisto- riska byggnadsvården taga befattning med byggnadsminnesmärken och kyrk- liga byggnader.

Utöver vad i instruktionen föreskri- vits har styrelsen genom åtskilliga för- fattningar ålagts uppgifter av skilda slag. Vissa av dessa äro icke av den art och omfattning, att de behöva särskilt uppmärksammas vid bedömande av frågan om styrelsens organisation. An— dra åter äro av den betydelse, att de icke kunna förbigås i detta samman- hang. I sistnämnda hänseende må föl- jande anföras.

Enligt byggnadslagstiftningen till— kommer det styrelsen att utöva den all- männa uppsikten över byggnadsväsen- det i riket. I denna uppgift ingår bl.a. att meddela erforderliga föreskrifter, formulär och råd i byggnads- och stads- planefrågor. Därjämte äger styrelsen att meddela anvisningar till byggnadsstad- gan. Dessa anvisningar äro, sedan de godkänts av Kungl. Maj:t, bindande för byggnadsnämnderna och de byggande. Styrelsen har vidare att upprätta nor- malförslag till byggnadsordningar och gatubyggnadskostnadsbestämmelser, att lämna anvisningar rörande tätbebyggel— sebegreppet och generalplanearbetets bedrivande m.m. samt i vissa fall att pröva för godkännande ingivna nya konstruktioner och material.

Enligt kungörelsen den 26 november 1920, nr 744, (ändrad 651/1921, 46/1934, 531/1935) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet åligger det styrelsen att om kyrklig församling det önskar utan kostnader för församlingen biträda densamma med råd och anvis- ningar rörande upprättande av lämpligt program för förslag till byggnad eller anläggning för kyrkligt ändamål.

Enligt kungörelsen den 28 januari 1938, nr 48, med vissa bestämmelser angående tjänstebostäder för lärare vid statens undervisningsväsende skall över- enskommelse angående den ersättning lärare skall erlägga för tjänstebostad träffas mellan byggnadsstyrelsen och läraren. Genom Kungl. Maj:ts brev den 15 juni 1939 har denna bestämmelse utsträckts att gälla även tjänstebostäder för vaktmästare och maskinister vid ett flertal läroanstalter.

Då fråga uppkommer om uppförande av nybyggnad eller om avsevärd änd- ring eller utökning av redan befintlig byggnad för beredande för statlig myn- dighets eller institutions räkning av ämbets- eller tjänstelokaler m.m. skall jämlikt Kungl. Maj:ts cirkulär den 20 februari 1942, nr 55, utredning rörande såväl byggnadsföretaget som för det- samma eventuellt erforderlig tomtmark, såvida utredningen icke ankommer en- bart på byggnadsstyrelsen, verkställas i samråd med styrelsen. Arkitekt eller konstruktör som erfordras för sådan utredning skall utses av byggnadssty- relsen, som därvid skall samråda med vederbörande myndighet eller institu- tion.

Bestämmelscn äger icke tillämpning beträffande järnvägsstyrelsen och vat— tenfallsstyrelsen samt — då fråga är om annan byggnad än byggnad för central förvaltning eller undervisning — för- svarsväsendet och domänstyrelsen.

Slutligen kan nämnas, att enligt kun-

görelsen den 26 november 1920, nr 746, avyttring av staten tillhörig bebyggd eller obebyggd tomt eller till byggnads- tomt lämplig mark i eller invid städer och stadsliknande samhällen skall verk- ställas genom byggnadsstyrelsens för— sorg, i den mån annat ej är eller varder föreskrivet.

För arbetsuppgifternas fördelning på styrelsens olika byråer och avdelningar redogöres i det följande.

Byggnadsstyrelsens ledning

Byggnadsstyrelsen består av general- direktören och cheferna för de sex by— råerna samt chefen för den värmetek— niska avdelningen. Ett av byggnadsrå- den är generaldirektörens ställföreträ- dare.

Generaldirektören äger ensam beslu- tanderätt i de ärenden, i vilkas pröv— ning han deltager, med undantag dock av vissa ärenden rörande fel och för- summelser i tjänsten m.m.

I och med att styrelsens uppgifter vuxit har allt större arbetsbörda kom— mit att åvila generaldirektören. För att det skall vara möjligt för honom att mera odelat ägna sig åt viktigare ar- betsuppgifter och för att möjliggöra snabbare handläggning av ärendena har beslutanderätten beträffande vissa grup- per av ärenden delegerats från general- direktören till byråcheferna eller i vissa fall till dessa underställda tjänstemän.

Generaldirektören är efter den 1 juli 1951 genomförd lönereglering för chefs- tjänstemännen placerad i Cp 19, bygg- nadschefen i Cp 15, byggnadsråden och chefen för administrativa byrån i Ca 37 samt chefen för värmetekniska avdel- ningen i Ce 37.

Utredningsbyrån Enligt instruktionen för byggnads- styrelsen skall å utredningsbyrån hand-

läggas ärenden som avse utredning av byggnadsfrågor samt granskning av för- slag till byggnadsföretag och vad där- med äger samband, varjämte byrån skall svara för styrelsens byggnadsarkiv.

Byrån är uppdelad på två avdel- ningar, utredningsavdelningen och granskningsavdelningen, med gemen- sam sekreterare och erforderlig biträ- despersonal.

För byråns arbetsuppgifter anlitas i stor omfattning arkitekter utanför sty— relsen. Detta sker regelbundet för rit- ningar till byggnadsföretag samt ofta då det gäller förberedande utredningar. Ersättning till sådana arkitekter utgår av det under sjätte huvudtiteln upp- tagna reservationsanslaget till utred- ningar rörande tillämnade byggnads- företag m. m. samt bekostas slutligen av de för vederbörande byggnad anslagna byggnadsmedlen.

Inom utredningsavdelningen verk- ställas utredningar av olika slag samt upprättas förslag i sådana aktuella hyggnadsfrågor som skola föreläggas riksdagen.

När framställning inkommit till bygg- nadsstyrelsen om nya eller ökade lokal- behov och en undersökning visat att föreliggande behovet bör lösas genom nybyggnad eller genom till- och om- byggnad av befintlig fastighet, upptages inom avdelningen frågan till närmare utredning. Därvid tages i första hand sikte på att undersöka, huru lokalfrå- gan bäst skall lösas ur praktiska och ekonomiska synpunkter. Det fortsatta arkitektarbete, som därefter erfordras fram till dess förslag i byggnadsfrågan, åtföljt av skisser, i och för anslagsäs- kanden kan underställas Kungl. Maj:t, utföres som förut nämnts i regel av arkitekt utom styrelsen under avdel- ningens ledning. Sådan arkitekt utses av styrelsen i samråd med den myndig-

het eller institution, som skall dispo- nera byggnaden.

Sedan byggnadsmedel av statsmak- terna anvisats och ritningarna i före- kommande fall godkänts av Kungl. Maj:t, återgår ärendet till styrelsen med Kungl. Maj :ts uppdrag att fullfölja bygg- nadsföretaget.

Efter det huvudritningar färdigställts och godkänts, överlämnas ärendet av utredningsbyrån till byggnadsbyrån, som med vederbörande arkitekt träffar överenskommelse om fullföljande av hans uppdrag genom arbets- och detalj- ritningar, byggnadsbeskrivningar m. m. Byggnadsbyrån uppför sedan byggna- den på entreprenad eller i egen regi. Under projekterings- och ritningsskedet liksom under byggnadstiden äger sam— råd rum mellan de båda byråerna.

Till utredningsavdelningens verksam- het hör även att uppgöra förslag till och bearbeta gällande normer rörande storleksordningen av olika lokaler för förvaltningstjänst, för vissa undervis- nings- och sjukvårdsändamål samt för tjänstebostäder etc. I samband därmed upprättas, om så lämpligen kan ske, typskisser eller normalprogram för byggnader eller delar därav. Dessutom verkställer utredningsavdelningen de undersökningar och utredningar be- träffande skilda byggnads- och mark- frågor eller spörsmål av allmän natur, vilka erfordras för besvarande av re- misser i olika slag av ärenden inom av- delningens arbetsområde. Häribland märkas särskilt lokalfrågor i samband med planerade statliga reformer, orga- nisations- och utredningsärenden, som beröra husbyggnadsväsendet, samt över- huvudtaget frågor som äga samband med uppförandet av byggnader.

Inom granskningsavdelningen utföres granskning av sådana förslag till bygg- nadsföretag av skilda slag, för vilka ut- redning icke verkställes genom bygg-

nadsstyrelsen men som avses att utföras helt med statliga medel eller med stats- bidrag i en eller annan form eller som eljest författningsenligt "skola understäl- las styrelsen för prövning, exempelvis läroverksbyggnader.

Vid den granskning som företages inom avdelningen prövas förslagen be— träffande såväl den ekonomiska och allmänna planläggningen som den arki- tektoniska utformningen och planlös- ningens detaljer. De statiska konstruk- tionerna samt kostnadsberäkningarna granskas av byggnadsbyråns konstruk— tions- och kostnadsberäkningsavdel- ningar.

Härutöver handläggas å avdelningen ärenden och utredningar, som föranle- das av från statliga eller kommunala organ eller från enskilda inkommande framställningar i frågor inom byråns verksamhetsområde. Avdelningen har dessutom att jämsides med gransknings- arhetet genom fortlöpande bearbetning av lokalprogram och andra primärupp- gifter samt genom jämförande ekono- miska och analyserande utredningar förskaffa sig tillräckligt underlag för att granskningsarhetet skall kunna be- drivas i en positiv och vägledande rikt- ning.

Utredningsbyråns sekreterare med- verkar vid utarbetandet av förslag till utlåtanden, yttranden, promemorior och övriga skrivelser av olika slag.

Till belysning av omfattningen av byråns verksamhet kan nämnas att de totala byggnadskostnaderna för de före- tag, vilka granskats eller utretts genom avdelningen under budgetåren 1941/42 ——1950/51 uppgått till de belopp, som framgå av vidståendc tabell.

I detta sammanhang torde den till styrelsen knutna institutionen tjänstgö- rande arkitekter utom stat böra något beröras.

Denna institution härstammar från

Gransk- Utred- Summa Budgetår ningar ningar mil' kr milj. kr. milj. kr. 1" ' 1941/42 37,9 55,4 93,3 1942/43 50,3 54,6 104,9 1943/44 76,0 51,6 127,6 1944/45 70,5 95,3 165,8 1945/46 66,6 195,3 261,9 1946/47 59,9 222,9 282,8 1947/48 86,7 222,9 309,6 1948/49 46,9 87,1 134,0 1949/50 63,0 150,1 213,1 1950/51 56,2 131,2 187,4- överintendentsämbetets tid. Ämbetet hade ett relativt fåtal fast anställda ar— kitektuthildade arbetskrafter men i gen- gäld ett flertal arkitekter utom stat, vilka till övervägande delen voro själv— ständigt praktiserande yrkesmän. Till dessa remitterade ämbetet ärenden för granskning och utredning. Arkitekterna utförde i regel arbetet på sina kontor, varefter handlingarna åtföljda av tjäns- tememorial överlämnades till ämbetet för vidare behandling. För sitt arbete uppbar arkitekten endast en mindre er- sättning men kunde i gengäld räkna med att få uppgöra ritningar till den ny- eller ombyggnad ärendet avsåg. De sakkunniga för omorganisationen av överintendentsämbetet uttalade sig för bibehållande av institutionen men framhöllo, att arkitekterna utom stat icke vidare borde syssla med gransk— ningsverksamhet. Denna borde i stället utföras av fast anställda tjänstemän. Uppdrag att uppgöra förslag till ny- byggnader och andra därmed jämför- liga företag borde däremot alltjämt överlämnas till arkitekterna utom stat. Utvecklingen har gått i den rikt- ningen, att styrelsen numera vid val av arkitekt till ett statligt byggnadsföretag utser den fackman, som på grund av sin tidigare verksamhet kan bedömas vara mest lämpad för uppgiften, obe- roende av om han är tjänstgörande ar-

kitekt utom stat eller icke. Den krets, inom vilken valet numera står, har så- lunda utvidgats till att från ett relativt litet antal arkitekter omfatta den sven- ska arkitektkåren i dess helhet.

Institutionen tjänstgörande arkitekter utom stat existerar fortfarande, ehuru utan praktisk betydelse. I statskalcn- dern äro upptagna ett 50-tal arkitekter utom stat. Någon nyutnämning har icke ägt rum sedan år 1934. Lön utgår icke till ifrågavarande arkitekter, och intet som helst anställnings- eller avtalsför- hållande existerar mellan dem och sty- relsen utöver själva utnämningen till arkitekt utom stat.

Byggnadsstyrelsen och svenska arki- tekters riksförbund ha i samråd sökt finna nya former för institutionen, men försöken ha icke lett till något resultat.

Byggnadsbyrån

Enligt instruktionen för byggnadssty- relsen skall å byggnadsbyrån handläg- gas ärenden rörande utförande av ny- byggnader samt större om- och tillbygg- nader för statens räkning jämte därmed sammanhängande ekonomiska och kon- struktiva utredningar ävensom ärenden, som ha samband med styrelsens upp- lysningsverksamhet på husbyggnadsom- rådet.

Byrån är uppdelad på åtta avdel- ningar, nämligen entreprenadavdel- ningen, egen regi-avdelningen, kon— struktionsavdelningen, värme- och sani- tetstekniska avdelningen, elektrotek- niska avdelningen, räkenskapsavdel- ningen, kostnadsberäkningsavdelningen och allmänna avdelningen. Dessutom finnas för byråns gemensamma behov en expedition och ett arkiv.

Till byrån höra dels för entreprenad- avdelningens verksamhet erforderliga byggnadskontrollanter med biträdes- personal och dels arbetschefer för egen

regi—verksamheten samt ett efter bygg- nadsobjektens omfattning och antal va- rierande antal verkmästare, förvaltare och biträdespersonal.

Som förut nämnts överlämnas ett byggnadsärende till byggnadsbyrån vid den tidpunkt, då huvudritningarna för detsamma godkänts. Samråd mellan ut- redningsbyrån och byggnadsbyrån, sär- skilt i fråga om statiska, värme- och sa- nitetstekniska samt elektrotekniska kon- struktioner, har emellertid ägt rum re- dan på ett tidigare stadium; som regel ha även markundersökningar i och för bedömande av lämpligaste grundlägg- ningssätt m.m. utförts av byggnadsby- råns konstruktionsavdelning.

Sedan ärendet inkommit till bygg- nadsbyrån beslutar generaldirektören på förslag av byggnadschefen, huruvida byggnadsföretaget skall utföras på en- treprenad eller i egen regi. Alltefter utfallet av detta beslut överlämnas ären- det till entreprenadavdelningen resp. egen regi-avdelningen. Avdelningens närmaste åtgärd blir att tillse, att de- taljritningar, byggnadsbeskrivningar och övriga erforderliga handlingar upp- rättas genom den arkitekt, som utfört huvudritningarna till byggnaden.

Samtidigt inkopplas konstruktionsav- delningen resp. de värme- och sanitets- tekniska samt elektrotekniska avdel- ningarna, vilka var och en inom sitt område ha att svara för erforderliga detaljutredningar.

Sedan byggnadstillstånd erhållits, ut- föres byggnaden genom de byggande avdelningarnas försorg, varvid de olika specialavdelningarna _ konstruktions-, värme- och sanitetstekniska samt elekt- rotekniska avdelningarna — alltjämt ha att svara för sina specialområden. Då byggnaden färdigställts, överlämnas den, därest förvaltningen i fortsätt- ningen skall ankomma på byggnadssty- relsen, till intendentsbyrån eller i annat

fall till den myndighet, som har att svara för byggnadens underhåll.

Entreprenadavdelningen handlägger alla med byggnadsbyråns entreprenad- verksamhet sammanhängande ärenden. Sedan ritningar och beskrivningar över- lämnats från företagets arkitekt till av- delningen, granskas desamma och kom- pletteras i förekommande fall. Därefter utbjudas byggnadsarbetena på entrepre- nad, entreprenadanbuden prövas, an- bud antagas och kontrakt med entre- prenör tecknas. Den centrala handlägg- ningen av byggnadsarbetet fram till slutbesiktning och byggnadernas över- lämnande till nyttjaren består i huvud- sak av teknisk-ekonomisk kontroll, prövning av uppkommande frågor om tilläggs- eller ändringsarbeten samt in- spektioner av arbetet. Den dagliga till- synen av arbetena sker genom en plats- kontrollant, som genom rapporter håller avdelningen underrättad om arbetenas gång.

Egen regi-avdelningen handlägger samtliga med byggnadsbyråns verksam- het i egen regi sammanhängande frågor.

Sedan avdelningen vidtagit motsva- rande förberedande åtgärder som en- treprenadavdelningen i fråga om till denna avdelning hörande arbeten, upp- drager styrelsen åt en av arbetscheferna att utföra byggnadsarbetet. Den centrala handläggningen inom avdelningen av byggnadsärendena under arbetets gång består av i huvudsak teknisk-ekonomisk kontroll, upphandling av sådan mate- riel, som lämpligen uppköpes centralt, granskning av detaljritningar, prövning av uppkommande frågor om ändrings- arbeten samt inspektioner av arbetet. Den dagliga tillsynen och ledningen av arbetet sker genom arbetschefen och honom underställda verkmästare.

Det kan här nämnas att inom avdel- ningen finnas en snickeriexpert och en målarmästare, vilka var och en inom

sitt specialområde äro rådgivande och kontrollerande även i fråga om entre- prenadavdelningens arbeten.

Konstruktionsavdelningen handlägger frågor om statiska konstruktioner med därtill hörande material- och grundlin- dersökningar. Å avdelningen ankommer därjämte den övervägande delen av så- dana ärenden av byggnadsteknisk art, som sammanhänga med styrelsens all- männa uppgifter på byggnadsväsendets område bl. a. de i styrelsens anvisningar till byggnadsstadgan ingående frågorna av byggnadsteknisk natur.

Konstruktionerna utföras i regel av privatpraktiserande ingenjörer och granskas inom avdelningen. Undantags- vis utför byrån själv konstruktionsrit- ningar. Detta är vanligen fallet vid om- byggnadsarbeten eller ändringar i kon— struktioner för redan pågående arbeten, då det är av vikt att nya ritningar snabbt kunna tillhandahållas.

De förslag till statliga eller statsbi- dragsberättigade byggnadsföretag, vilka Kungl. Maj:t eller myndigheter över- lämna till styrelsen för granskning, prövas av avdelningen ur konstruktiva och byggnadstekniska synpunkter.

Genom avdelningens försorg ombe- sörjas vidare vissa grundundersök- ningar och avvägningar samt besikt- ningar av i första hand alla invecklade konstruktioner. I viss omfattning utfö- ras undersökningar och provningar av material och konstruktioner i ett min- dre, inom styrelsen anordnat laborato- rium.

Beträffande värme- och sanitetstek- niska avdelningen må erinras, att inom styrelsen finnas dels en värmeteknisk avdelning med ställning motsvarande en självständig byrå och dels inom byggnadsbyrån en värme- och sanitets- teknisk avdelning. Skillnaden mellan dem består huvudsakligen däri, att byggnadsbyråns värme- och sanitets-

tekniska avdelning sysslar med gransk- ning, projektering och anläggning av värme- och sanitetstekniska installatio- ner, under det styrelsens värmetekniska avdelning ägnar sig åt driftkontrolle- rande och rådgivande verksamhet be- träffande värmeanläggningar, som ägas av staten eller i vissa fall landstingen. Byggnadsbyråns värme- och sanitets- tekniska avdelning har sålunda en granskande och byggande uppgift, me- dan den värmetekniska avdelningens uppgift närmast är att likna vid en för- valtande.

Då förslag till ett byggnadsföretag utarbetas genom styrelsens försorg, är den värme- och sanitetstekniska exper- tisen — närmast representerad genom värme— och sanitetstekniska avdelning- en — på ett tidigt stadium inkopplad i utredningsarbetet. Sålunda svarar av- delningen bl.a. för att lämplig värme- och sanitetsteknisk konstruktör utses. Denne utarbetar därefter konstruktio- nerna i samråd med avdelningen. En- dast mera undantagsvis har avdelningen med sin nuvarande organisation möjlig- het att själv utarbeta konstruktionsför- slag.

I de fall styrelsen bygger i egen regi, bruka också de värme- och sanitetstek- niska anläggningarna utföras i egen regi. Detta förekommer emellertid icke sällan även i sådana fall, då byggnads- arbetena verkställas på entreprenad. Som regel utföras de värme- och sani- tetstekniska anläggningarna i egen regi, då det gäller ombyggnad av äldre hus och i Stockholm belägna nybyggnads— företag. Huvuddelen av byggnadsarbe- tena i landsorten utlämnas på entrepre- nad med undantag dock av byggnader med speciell utrustning såsom sjukhus och laboratorier.

Den elektrotekniska avdelningen till- handahåller den elektrotekniska exper- tisen. I likhet med vad som gäller i

fråga om värme- och sanitetstekniska avdelningen är vid utarbetande av för- slag till byggnadsföretag genom styrel- sens försorg den elektrotekniska exper— tisen på ett tidigt stadium inkopplad i utredningsarbetet. I motsats till värme- och sanitetstekniska avdelningen utar- betar den elektrotekniska avdelningen i icke oväsentlig utsträckning konstruk- tioner i egen regi. Sålunda har avdel- ningen under senare år projekterat elektriska installationer till i stort sett halva antalet av de byggnadsföretag, som utförts genom styrelsens försorg. Återstående elektrotekniska program utarbetas av konstruktörer utanför sty- relsen i samråd med avdelningen, som därefter granskar förslagen.

Vad här förut anförts om tillämpning av egen regi- eller entreprenadsystemen vid värme- och sanitetstekniska anlägg- ningar gäller i stort sett även i fråga om elektrotekniska installationer.

Beträffande räkenskapsavdelningen må framhållas, att det kameralarbete, som utföres inom styrelsen, i_ stort sett är förlagt till två olika organ, nämligen administrativa byråns kamrerarekontor och byggnadsbyråns räkenskapsavdel- ning.

Den bokföring, som åvilar räken- skapsavdelningen, är s.k. dispositions- bokföring, dvs. avser under ett bygges gång beslutade utgifter. Den betingas av behovet för byrån att vid varje tidpunkt äga kännedom om dels de belopp för vilka material beställts eller arbeten beslutats och dels storleken av de me- del som återstår att disponera för nya utgifter av det för bygget anvisade an- slaget.

Administrativa byråns kamrerarekon- tor bokför de belopp, som utbetalats å de olika anslagen. Härifrån kan så- lunda uppgift erhållas om storleken av de medel, som utbetalats från ett visst

anslag, men däremot icke hur stor del av anslaget, som genom dispositions- beslut bundits för framtida utgifts- behov. Kamrerarekontorets bokföring, som är direkt baserad på att fylla kra- ven för redovisning mot budgeten, spe- cificerar ej heller gjorda utbetalningar på olika utgiftsgrupper.

Kostnadsberäkningsavdelningen verk- ställer samtliga kostnadsberäkningar för såväl av styrelsen omhänderhavda byggnadsföretag som av andra myndig- heter utarbetade förslag, vilka granskas av styrelsen.

Allmänna avdelningen inrättades år 1946 med uppgift i första hand att när- mast under byggnadschefen samordna arbetet mellan byråns olika avdelningar. Behovet av en sådan samordning fram— trädde i och med att byrån på grund av den ökade byggnadsverksamheten måst successivt utvidgas i betydande omfattning. Å allmänna avdelningen handläggas därjämte till byggnadsbyrån hörande ärenden av sådan natur, att de icke lämpligen ansetts böra hänföras till någon av specialavdelningarna. Som exempel härpå kan nämnas ekonomisk kontroll samt utarbetande av det bygg- nadskostnadsindex, som det åligger sty- relsen att föra. Slutligen svarar avdel- ningen för de ärenden, som samman- hänga med nu gällande byggnadsregle- ring. Sålunda upprättar avdelningen ansökningshandlingar rörande bygg- nadstillstånd, svarar för kontakter med byggnadsberedningen, arbetsmarknads- styrelsen och länsarbetsnämnderna samt ordnar licensansökningar för byggnadsmaterial.

Expeditionen ombesörjer fördelning av inkommande post mellan olika av- delningar samt handhar registrering av byråns ärenden. Dessutom expedierar den samtliga utgående skrivelser från byråns avdelningar, varjämte byråns handlingar med undantag av ritningar

rörande byggnadsföretagen arkiveras å expeditionen.

Arkivet förvarar samtliga till styrel- sens byggnadsföretag hörande ritningar, ansvarar för erforderlig kopiering av ritningar samt sammanställer och ut- lämnar entreprenadhandlingar m.m.

Arbetschefsorganisationen omfattar för närvarande tre arbetschefer, av vil- ka två ha hand om byggnadsföretag i Stockholm med omnejd och en bygg- nadsföretag i landsorten.

Arbetschefcrna svara för ledningen av byggnadsarbetena samt för vissa ut- betalningar, bl. a. avlöningar till arbe- tarna och inköp av sådan material som icke upphandlas centralt.

Då de olika arbetsplatserna i många fall äro belägna på stort avstånd från varandra, är det givet att arbetsche- ferna icke kunna personligen övervaka varje detalj vid arbetenas utförande. På var och en av de olika arbetsplatserna finnas därför verkmästare, som utöva den omedelbara ledningen och tillsynen av arbetena.

För de kamerala arbetsuppgifterna finns inom byrån ett för samtliga ar- betschefer gemensamt kontor, delat på två sektioner. Vardera sektionen före- stås av en förrådsförvaltare.

För byggnadskontrollen finns vid varje byggnadsföretag som uppföres på entreprenad en av styrelsen förordnad platskontrollant. Vid företag av mindre omfattning kan kontrollen ombesörjas som deltidsarbete. I sådana fall söker styrelsen vanligen engagera en i trak- ten bosatt byggnadstekniker, vilken som extraarbete kan åtaga sig kontrol- len. Som regel äro emellertid byggnads- företagen av sådan omfattning, att kon- trollanten måste ägna hela sin tid åt kontrollantskapet.

Till belysning av omfattningen av byggnadsbyråns verksamhet har inom byrån utarbetats följande sammanställ-

ning. Av denna kan utläsas de verkliga kostnaderna för de under olika budget- år uppförda byggnadsföretagen samt dessa kostnader omräknade till 1935 års prisläge.

På nybygg- Bygg- Medelsför- Bu daet- nadsarbeten nads- brukning vid

å; förbrukade kost— 1935 års

medel nads- prisläge milj. kr. index milj. kr. 1935/36 8,4 98,9 8,5 1936/37 9,2 103,6 8,9 1937/38 10,7 111,0 9,6 1938/39 9,8 111,6 8,7 1939/40 14,6 122,3 11,9 1940/41 14,9 131,6 11,4 1941/42 12,4 143,9 8,6 1942/43 19,9 157,7 12,7 1943/44 17,0 158,0 10,8 1944/45 24,1 159,0 15,1 1945/46 24,2 161,1 15,0 1946/47 23,5 165,3 14,2 1947/48 35,5 175,4 20,2 1948/49 46,7 179,9 25,9 1949/50 42,7 179,6 23,8 1950/51 34,1 194,7 17,5

Fördelningen mellan entreprenad- och egen regi-verksamhet framgår av följande sammanställning, omfattande kalenderåren 1946—1951.

Entreprenad- Egen regi- År byggen byggen milj. kr. milj. kr. 1946 9,6 15,0 1947 14,4 17,4 1948 26,1 19,6 1949 25,7 22,5 1950 18,6 20,1 1951 22,5 25,8 Intendentebyrån

Enligt instruktionen för byggnadssty- relsen tillkommer det intendentsbyrån att handlägga ärenden angående för- valtning m. m. av staten tillhörig egen- dom samt angående förhyrning av 10- kaler.

Statens fastighetsbestånd är till över- vägande delen fondredovisat. Emeller- tid finnas fastigheter, vilka icke bok- förts å någon fond t. ex. tvångsarbets- och alkoholistanstalterna å Svartsjö, alkoholistanstalten å Venngarn och vissa uppfostringsanstalter.

Som regel förvaltas fastigheterna av den myndighet som har hand om resp. fond. Icke fondredovisade fastigheter förvaltas i flertalet fall av vederbörande anstalts direktion.

Av de å statens allmänna fastighets— fond bokförda fastigheterna förvaltar intendentsbyrån de fastigheter, som upptagits på beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder. By- rån förvaltar vidare de på slottsbyggna- dernas delfond bokförda fastigheterna med undantag av Kungl. Djurgården. Dessutom svarar byrån för tillsyn och underhåll av vissa statliga byggnads- minnesmärken, exempelvis Kalmar, Gripsholms och Vadstena slott, Borg- holms och Bohus slottsruiner.

Byrån är indelad i fem avdelningar, nämligen stockholmsavdelningen för förvaltning av de i Stockholm eller dess omedelbara närhet belägna fastighe- terna, landsortsavdelningen för förvalt- ning av fastigheterna i landsorten, slottsavdelningen för förvaltning av de kungl. slotten, utrikesavdelningen för förvaltning av beskickningsfastigheter- na samt hyresavdelningen för förhyr- ning och uthyrning av lokaler för stats- verkets räkning. Därjämte finns inom byrån en expedition.

De av stockholmsavdelningen förval- tade fastigheterna besiktigas en gång årligen, vanligen på hösten, för påsy- nande av de reparationsarbeten, som böra utföras under det kommande bud- getåret. På grundval av gjorda iaktta- gelser utarbetas för varje byggnad en plan över erforderliga underhållsarbe- ten. Dessa planer sammanställas seder—

mera till en generalplan, avseende av- delningens samtliga fastigheter.

För underhållsarbetena anlitas års- entreprcnörer, dvs. en entreprenör an- tages för ett visst slag av arbete å samt- liga stockholmsavdelningens fastigheter.

Sedan entreprenörer antagits, till- kommer det avdelningen att organisera och leda de olika entreprenörernas ar- beten så att dessa samordnas på ett ur ekonomisk synpunkt lämpligt sätt.

För den direkta tillsynen av fastig- heterna och underhållsarbetena m.m. är staden indelad i sju kontrollant- distrikt med var sin tjänsteman, som svarar för tillsynen.

Avdelningen handhar även arbets- uppgifter, som icke direkt beröra de av avdelningen förvaltade fastigheterna. Sålunda plägar Kungl. Maj:t för bygg- nadsstyrelsens yttrande remittera de framställningar om underhållsmedel, som inkomma från andra fondförval- tande myndigheter, med undantag för "de affärsdrivande verken och försvars- verken. Granskningen av dessa fram- ställningar ankommer närmast på av- delningen.

För att frågor om underhåll eller ändring inom en byggnad skola kunna rätt bedömas, är det nödvändigt att ha tillgång till fullt aktuella uppgifter be- träffande byggnadens planlösning, kon- struktionsdetaljcr, elektrotekniska samt värme- och sanitetstekniska anläggnings— system. För detta ändamål upprättas å avdelningen relationsritningar, å vilka samtliga ändringsarbetcn inom fastig- heterna fortlöpande införas.

Det av landsortsavdelningen förval- tade fastighetsbeståndet är beläget å skilda orter i landet. Underhållsverk- samheten kräver därför ett i viss mån annat system än det som gäller i fråga om stockholmsfastigheterna. Vid för- valtningen av landsortsfastigheterna

och byggnadsminnesmärkena biträda länsarkitektkontoren.

En gång årligen besiktiga länsarki— tektkontoren fastigheterna och uppgöra på basis av därvid gjorda iakttagelser en plan över erforderliga reparations- arbeten inom varje byggnad. Planerna översändas därefter till byggnadssty- relsen, som efter erforderlig granskning sammanställer dem till en generalplan, utvisande de reparationsåtgärder som under ett budgetår böra utföras beträf- fande samtliga landsortsavdelningens byggnader.

Generalplanen översändes till länsar- tektkontoren, som var i sitt län svara för arbetenas utförande, infordra an- bud, antaga entreprenörer etc. Därest anbudssumman å visst arbete överskri- der 30 000 kronor, skall anbudet dock underställas byggnadsstyrelsen.

Förutom underhållsverksamheten har landsortsavdelningen vissa andra upp- gifter. Sålunda handläggas inom avdel- ningen samtliga frågor rörande den av statsmedel bekostade inredningen av representationsrummen i landshöv- dinge- och biskopsbostäderna. Även öv- riga till styrelsen inkommande uppdrag rörande möbleringsärenden åvila när- mast avdelningen.

I likhet med vad som sker inom stockholmsavdelningen upprättas och arkiveras inom landsortsavdelningen relationsritningar beträffande de under avdelningens vård stående fastighe- terna.

Underhållsfrågorna inom slottsavdel- ningen handläggas i samarbete med vederbörande ståthållarämbete och slottsarkitekt. Chefen för avdelningen verkställer tillsammans med slottsarki- tekten årlig besiktning av byggnaderna. Erforderliga reparations- och under- hållsarbeten konstateras därvid och sammanställas till en generalplan, om- fattande samtliga slott med därtill hö-

rande byggnader. Generalplanen under- ställes sedan byggnadsstyrelsen för fast- ställelse.

Den årliga besiktningen av beskick- ningsfastigheterna ombesörjes av lega- tionerna. Besiktningsprotokollen insän- das till utrikesavdelningen, som med ledning av dem upprättar en general- plan, omfattande samtliga beskicknings- fastigheter. Planen fastställes av bygg- nadsstyrelsen. Underhållsarhetena verk- ställas därefter genom legationernas försorg.

Hyresavdelningen svarar för förhyr- ning av lokaler för statsverkets räkning samt uthyrning av tjänstebostäder och sådana lokaler i de av byggnadsstyrel- sen förvaltade byggnaderna, vilka icke användas för något statligt ändamål. Uppgiften innefattar anskaffande av 10- kaler, upprättande av hyreskontrakt, handhavande av uppsägningar från ve- derbörande hyresvärds eller byggnads- styrelsens sida, besiktningar och under- sökningar av till förhyrning föreslagna lokalers lämplighet för avsett ändamål samt förhandlingar inför hyresnämnder och hyresrådet m.m.

Omfattningen av avdelningens för- hyrningsverksamhet belyses av följande sammanställning, utvisande de belopp som styrelsen under de i tablån angivna budgetåren utbetalat.

Budgetår Milj. kr. 1935/36 ............ 0,4 1940/41 ............ 1,7 1 945/46 ............ 3,1 1950/51 ............ 5,0

Även avdelningens verksamhet med uthyrning av lokaler har under senare år väsentligt ökat. Under det att hyres- inkomsterna under budgetåret 1935/36 uppgingo till 425 000 kronor, hade be- loppet under budgetåret 1950/51 stigit till omkring 1,8 miljoner kronor.

Kulturhistoriska byrån

Enligt instruktionen för byggnads- styrelsen skall å byrån handläggas ären- den rörande den kultur- och konst- historiska byggnadsvården samt där- med sammanhängande ämnen.

De grundläggande bestämmelserna för byråns verksamhet återfinnas för- utom i styrelsens instruktion i kungö- relsen den 26 november 1920, nr 744, med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet med däri senare gjorda ändringar (651/1921, 46/1934, 531/1935). Enligt kungörelsen må bl. a. kyrkliga byggnader eller till sådana byggnader hänförliga fasta minnesmär- ken eller till byggnaderna hörande in- redning icke i sin helhet eller delvis rivas, flyttas eller förändras med mind- re tillstånd därtill meddelas beträffande med nybyggnad jämförlig förändring av kyrka eller kapell av Kungl. Maj:t och i övriga fall av byggnadsstyrelsen.

Som förut omnämnts åligger det vi- dare styrelsen att, om kyrklig försam- ling det önskar, utan kostnader för för- samlingen biträda densamma med råd och anvisningar rörande upprättande av lämpligt program för förslag till byggnad eller anläggning för kyrkligt ändamål.

Förslag till anläggning, utvidgning eller förändring av kyrkogård eller be— gravningsplats får icke av församlingen bringas till utförande, innan byggnads- styrelsen meddelat fastställelse av för- slaget.

Prästgårdarnas byggnadsfrågor hand- havas av stiftsnämnderna. Enligt eck- lesiastika boställsordningen skall emel- lertid stiftsnämnd, då anledning därtill gives, inhämta utlåtande från byggnads- styrelsen. Stiftsnämnderna begagna sig ofta av denna möjlighet i synnerhet i byggnadsfrågor av mera invecklad art.

Även sådana ärenden handläggas på kulturhistoriska byrån.

I fråga om byggnadsminnesmärken gäller, att tillbyggnad, ändring eller reparation av sådant byggnadsverk eller dess inredning icke får verkställas eller på för arbetets utförande bindande sätt förberedas, innan förslag därtill blivit gillat, då fråga är om åtgärd jämförlig med nybyggnad av Kungl. Maj:t och i övriga fall av byggnadsstyrelsen efter samråd med riksantikvarien.

Slutligen tillkommer det byrån att beträffande den kultur- och konsthisto- riska byggnadsvården övervaka, att fastställda ritningar eller eljest medde- lade bestämmelser rörande arbetcn å kyrkliga byggnader följas samt att ar- betena ordnas och bedrivas på ett till— fredsställande sätt.

Av det anförda framgår att verksam- heten inom byrån är av granskande natur. Granskningen består framför allt i ett bedömande av föreliggande förslag nr praktiska, estetiska och arkitekto- niska synpunkter. För de konstruk- tionstekniska, elektrotekniska samt vär- me- och sanitetstekniska detaljgransk- ningarna anlitas därvid byggnadsbyråns specialistavdelningar.

Omfattningen av byråns arbetsupp- gifter framgår av följande sammanställ- ning, utvisande fördelningen på olika grupper av de av byrån under år 1951 handlagda ärendena, tillsammans 1 444.

Restaureringar och andra åtgär-

der i äldre kyrkor .......... 823 Nya kyrkor, kapell och staplar . . 16 Åtgärder rörande befintliga klock-

staplar . Nya gravkapell och bårhus .. .. 57 Åtgärder rörande befintliga sä-

dana byggnader . ............ 20 Nya krematorier .............. 4 Åtgärder rörande befintliga så-

dana byggnader .

Nya församlingshus ............ 1 9 Begravningsplatser ............ 119 Profana byggnader ............ 126 Genom byråns försorg upprättade program till kyrkorestaure- ringar och kyrkogårdsanlägg- ningar ...................... 6 Ansökningar om byggnadstill- stånd . ...................... 136 Diverse smärre ärenden ........ 109 Summa 1 444

Värmetekniska avdelningen

Avdelningen har främst att utöva bränslekontrollerande verksamhet, att främja användningen av vedbränsle samt att utföra värmetekniska utred- ningar.

Den bränslekontrollerande verksam- heten omfattar av statsverket samt av riksdagen och dess verk använda bygg- nader och lokaler med undantag av dem som disponeras av järnvägsstyrel- sen och försvarets myndigheter. Där- jämte äro vissa av landsting ägda eller understödda anstalter och inrättningar anslutna till verksamheten. Härför er- lägga landstingen särskild avgift.

Som förut nämnts övertog byggnads- styrelsen den bränslekontrollerande verksamheten den 1 juli 1934. Utveck- lingen av verksamheten framgår av föl- jande sammanställning.

Total bränsle- Antalet förbrukning i Budgetår anslutna 1000-tal ton anläggningar normalstenkol 1934/35 705 153 1950/51 1351 277

Den bränslekontrollerande verksam- heten utövas främst genom inspektion av värmeanläggningarna. Vid dessa in- spektioner diskuteras driftsresultaten samt lämnas råd och anvisningar rö- rande anläggningarnas rätta skötsel.

Dessutom föreslås sådana ändringar eller kompletteringar av anläggningar- na, som kunna befinnas nödiga. Varje anläggning bör inspekteras minst en gång per år. Till följd av inspektions- personalens knapphet har detta dock ej varit möjligt. Av de 1 351 anläggningar, som den 1 juli 1951 voro anslutna till verksamheten, hade endast ca 1000 kunnat inspekteras under bränsleåret 1950/51.

Genom avdelningens försorg bedrives viss provningsverksamhet dels i ett pannlahoratorium och dels ute på an- läggningarna. Under kristiden utfördes undersökningar även för bränslekom- missionens räkning.

Till följd av den under senaste är- tiondet föreliggande bristen på impor— terat bränsle har avdelningen icke be- hövt ägna sig åt propaganda för vedeld- ning. Arbetet har i stället inriktats på provning av panntyper och eldnings- anordningar för ved i avsikt att främja utvecklingen av mera ekonomiska kon- struktioner.

För styrelsens övriga byråer utför värmetekniska avdelningen visst gransk— nings- och utredningsarbete. Sålunda granskar avdelningen förslag till värme- ledningar i kyrkor för kulturhistoriska byrån samt verkställer värmetekniska utredningar och granskningar för in- tendents- och utredningsbyråerna. Med byggnadsbyråns värme— och sanitets- tekniska avdelning äger ett intimt sam- arbete rum i alla viktigare värmetek- niska frågor rörande de av byggnads- byrån omhänderhavda byggnadsföreta- gen.

Administrativa byrån

Enligt instruktionen för byggnads— styrelsen tillkommer det byrån att handlägga ärenden, som röra styrelsens medelsförvaltning, avyttring och förvärv av tomtmark, styrelsens organisation

och personal samt redigeringen av meddelanden och berättelser ävensom administrativa ärenden, som ej tillhöra annan byrå. Byrån arbetar på två av- delningar, kansliavdelningen och kam- rerarekontoret.

Kansliuvdelningen handlägger ären- den rörande styrelsens och länsarki- tektsinstitutionens organisation och personal, administrativa och juridiska ärenden i allmänhet samt ärenden rö- rande den rättsliga vården av det av styrelsen förvaltade fastighetsbeståndet. Avdelningen svarar vidare för redige— ringen av styrelsens publikationer.

Då av de tekniska byråerna endast stadsplanebyrån och utredningshyrän äro utrustade med administrativ perso- nal för uppsättande av skrivelser av olika slag, tjänstgör avdelningen i viss utsträckning som kansli för de övriga delarna av verket. Sålunda utarbetas eller granskas å avdelningen förslag till skrivelser till Konungen eller statsde- partement samt andra skrivelser av större vikt.

Kamrerarekontorel handhar ämbets- verkets bokföring med undantag för den dispositionsbokföring, som åligger byggnadsbyråns räkenskapsavdelning. Å kamrerarekontoret föras sålunda in- komst— och utgiftsjournaler, inkomst— och utgiftsböcker samt huvudbok, var- jämte månatliga kassarapporter till riksräkenskapsverket uppgöras.

Vidare svarar kalnrerarekontoret för styrelsens kassarörelse, emottager inbe- talningar och verkställer samtliga ut— betalningar.

Den 1 juli 1946 trädde nya bestäm- melser för styrelsens kassarörelse i kraft, innebärande att styrelsens utan- ordningsbeslut —- som tidigare fattades av generaldirektören och chefen för ad- ministrativa byrån _— numera fattas av chefen för den byrå, vars verksamhets- område ntanordningen avser, eller av

honom underställd avdelningschef jäm- te kamreraren.

Länsarkitektsorganisationens medels- förvaltning är decentraliserad till läns- styrelserna.

Till belysning av omfattningen av kamrerarekontorets arbetsuppgifter kan nämnas att under budgetåret 1946/47 inbetalningarna till styrelsen uppgingo till omkring 17 miljoner kronor. Utbe- talningarna utgjorde ca 38 miljoner

kronor, fördelade på mer än 17 000 pos- ter. Antalet till styrelsen inkomna räk— ningar utgjorde omkring 26000, varav omkring 18 000 hänförde sig till bygg- nadsbyrån. Under budgetåret 1950/51 stego inbetalningarna till i runt tal 32 miljoner kronor och utbetalningarna till omkring 60 miljoner kronor, för— delade på ca 18 000 poster. Antalet in- komna räkningar utgjorde omkring 50 000.

TREDJE KAPITLET

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter enligt

utredningens förslag

Allmänna synpunkter

Enligt instruktionen den 14 novem- ber 1879 för överintendentsämbetet skulle ämbetet utgöra det centrala or- ganet på det statliga husbyggnadsvä- sendets område. Denna ämbetsverkets ställning saknade under långa tider praktisk innebörd. Efter hand har dock allt mer av den statliga husbygg- nadsverksamheten och fastighetsför- valtningen övertagits av centralorganet, numera byggnadsstyrelsen.

Oftast har detta skett i samband med de organisatoriska ändringar och ut- vidgningar av ämbetsverket, för vilka förut i korthet redogjorts. Det statliga husbyggandet är emellertid ingalunda helt centraliserat, liksom ej heller den statliga fastighetsförvaltningen — en fråga till vilken vi återkomma i det föl- jande.

lnstruktionen för byggnadsstyrelsen synes beträffande styrelsens uppgifter som centralorgan på husbyggnadsväsen- dets område närmast taga sikte på det statliga husbyggandet. Vissa formule- ringar i instruktionen peka dock hän på att avsikten, om än mera vagt ut- sagd, varit att styrelsen skulle utöva en viss övervakande och rådgivande verk- samhet även i fråga om det enskilda byggandet.

I byggnadslagstiftningen är denna av- sikt mera klart uttalad. Enligt 7 % bygg- nadslagen tillkommer den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet inom riket byggnads-

styrelsen. Ämbetsverket har därvid en— ligt 172 % byggnadsstadgan att meddela för ändamålet erforderliga föreskrifter, formulär, råd och anvisningar. Denna befogenhet torde dock icke få anses sträcka sig utöver vad som i byggnads— lagstiftningen eller eljest i varje särskilt fall angives. Uttrycket ”den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet inom riket” blir där- igenom till sin innebörd ganska be- gränsat.

Frågan hur långt den statliga upp- sikten över byggnadsväsendet i landet bör sträcka sig berör helt visst ett öm- tåligt avvägningsproblem. Å ena sidan bör planarbetet och byggandet ha frihet att utveckla sig, skapa nya former, prova nya material och finna nya me- toder. Å andra sidan kan givetvis en viss statlig kontroll av såväl planför- slag som den mycket stora årliga inves- teringsverksamhet det här gäller vara ur samhällelig synpunkt befogad och ur deras synpunkt önskvärd, som mot ersättning skola bebo eller eljest nyttja byggnaderna.

Särskilt två omständigheter tala för att den uppsikt av allmän karaktär, som i här berörda avseenden tillkommer byggnadsstyrelsen, blir av möjligast reella innebörd.

Det allmännas intresse för samhälls- planeringen och husbyggnadsväsendet var tidigare relativt begränsat. Under 1900—talet och framför allt under de senaste två decennierna har emellertid hand i hand med den successiva för-

ändringen av samhällets ekonomiska, sociala och politiska struktur det all— männas delaktighet i och ansvar för samhällsplanerandet och husbyggandet blivit allt större. En ny byggnadslag- stiftning och ökade expropriationsmöj- ligheter för kommunerna ha möjliggjort för det allmänna att i en helt annan utsträckning än tidigare öva ett avgö— rande inflytande på samhällsplanering- ens område. Vidare bidraga stat och kommun numera genom lån och sub- ventioner med stora belopp till bostads- bebyggelsen. Uppenbarligen är det ett starkt samhällsintresse att dessa kapi- talinvesteringar giva bästa möjliga re- sultat.

Den andra omständigheten hänför sig till själva den byggnadstekniska utveck— lingen. Tillkomsten av nya byggnads- konstruktioner och byggnadsmetoder, nya material av olika slag samt nyheter inom värme- och sanitetsområdet har hos byggnadsfackets utövare själva lik- som också hos byggnadsnämnderna medfört ett behov av att kunna vända sig till ett auktoritativt statligt organ för att få ett tillförlitligt uttalande eller råd rörande konstruktioner och mate— rial m.m. Genom tillkomsten av stora företag, vilka med sina tekniska kontor i Stockholm eller annan centralpunkt projektera och uppföra hus i skilda de- lar av landet, ha olägenheterna av att särskilda detaljbestämmelser och ford- ringar på material och utförande m.m. föreligga för olika samhällen framträtt i skarpare dager.

Till följd av här antydda förhållan— den ha särskilt sedan ett årtionde till- baka starkt ökade krav ställts på bygg- nadsstyrelsen från såväl de byggande som de lokala byggnadsmyndigheternas sida i fråga om råd och upplysningar samt enhetliga föreskrifter i lämplig omfattning.

Styrelsen har också så långt dess per-

sonalresurser medgivit sökt att fylla dessa krav. Sålunda har genom styrel- sens försorg utarbetats anvisningar till byggnadsstadgan, normalbyggnadsord- ningar, gatukostnadsbestämmelser, för— slag till stadsplanebeteckningar etc., varjämte styrelsen i allt större utsträck- ning utövat en rådgivande och upply- sande verksamhet åt både byggnads— nämnderna och den byggande allmän— heten i vad avser såväl planfrågor som spörsmål av byggnadsteknisk natur. En- ligt vad vi försport har denna styrel- sens verksamhet mottagits med mycket erkännande. Det torde förefinnas en allmän önskan, att styrelsen måtte bere— das möjlighet att än mer ägna sig åt hithörande uppgifter.

Som förut berörts har styrelsen en- ligt byggnadsstadgan att i utövningen av sin allmänna uppsikt över byggnads- väsendet meddela för ändamålet erfor- derliga föreskrifter, formulär, råd och anvisningar. I anslutning härtill har styrelsen utfärdat anvisningar till bygg- nadsstadgan. Dessa äro bindande för byggnadsnämnderna vid lämnande av byggnadslov och måste iakttagas av den byggande.

Anledningen till att byggnadsstadgan ansetts böra kompletteras med särskilda anvisningar är att söka i önskemålet att erhålla enhetliga föreskrifter för byg- gandet, meddelade i sådan form att de smidigt och utan onödig tidsutdräkt kunna omarbetas med hänsyn till den fortgående utvecklingen. Det är med hänsyn härtill nödvändigt, att anvis- ningarna tid efter annan kompletteras och revideras.

Erfarenheten har givit vid handen, att myndigheter och andra rikta för- frågningar i byggnadstekniska ämnen till det organ, som svarar för anvis— ningarna. Detta är en i och för sig na- turlig och önskvärd utveckling, som i möjligaste mån bör stimuleras.

Långt ifrån alla av den mångfald nya material som föres i marknaden äro av sådan beskaffenhet, att de utan vidare äro ägnade att användas i byggnads- produktionen. Enligt byggnadsstadgans 63 och 66 55 samt vissa bestämmelser i anvisningarna till byggnadsstadgan till- kommer det byggnadsstyrelsen att i särskilda fall godkänna konstruktioner och material. I det övervägande antalet fall ingår emellertid detta i byggnads- nämndernas uppgifter. En byggande, som önskar begagna sig av ett nytt ma— terial eller ny konstruktion, har så- lunda att ansöka om godkännande här- till hos byggnadsnämnden inom varje distrikt, där han vid byggnaders upp- förande ämnar utnyttja dessa nyheter. Detta medför besvär och tidsspillan i synnerhet för byggnadsorganisationer med riksomfattande verksamhet. Härtill kommer att åtskilliga byggnadsnämnder icke äro utrustade med den sakkunskap, som erfordras för att de skola kunna bedöma det ifrågasatta materialet eller konstruktionssystemet. Detta medför stundom, att byggnadsnämnder ställa sig principiellt avvisande mot nyheter inom byggnadsområdet. I andra fall åter kan det inträffa, att nya konstruk- tionssystem eller nya material utan in- gående prövning godkännas för använd- ning på sådant sätt att mer eller mindre allvarliga olägenheter uppkomma till men icke endast för det aktuella bygg- nadsföretaget utan även för det nya materialet eller konstruktionssystemet, som måhända under iakttagande av lämpliga åtgärder kunnat fylla sin av- sedda funktion. Det är på grund härav önskvärt, att byggnadsstyrelsen utfär- dar generella godkännanden av nya material och konstruktionstyper med giltighet för hela landet.

För att kunna fylla denna uppgift bör styrelsen samla och bearbeta erfaren- heterna från styrelsens byggande verk-

samhet. Med ledning härav och i övrigt tillgängligt kunskapsmaterial å hus- byggnadsväsendets område bör styrel- sen utarbeta erforderliga meddelanden och publikationer.

Som exempel på andra uppgifter av utåtriktad natur, som lämpligen böra ankomma på byggnadsstyrelsen, kan nämnas samordningen av de för olika städer och samhällen gällande bestäm- melserna om inre värme- och sanitets- tekniska anordningar såsom vatten-, av- lopps- och gasledningar m.m. För när- varande ha städerna sina egna före- skrifter i dessa hänseenden. Härav föl- jer merarbete och svårigheter i första hand för konstruktörerna och de bygg- nadsföretagare, som driva byggenskap på ett flertal orter i landet. Ej sällan ökas kostnaderna. För att råda bot på dessa olägenheter har svenska kommu- naltekniska föreningen år 1945 utgivit normalförslag till bestämmelser i dessa hänseenden. Förslaget har emellertid icke vunnit någon allmännare anslut- ning. Det synes önskvärt, att byggnads- styrelsen genom lämpliga åtgärder ver- kar för att enhetliga bestämmelser bliva antagna i snabbare takt än vad nu sker.

Slutligen anse vi oss böra nämna att kommittén för stadsplaneväsendets om- organisation i sitt förenämnda, den 15 november 1950 avgivna betänkande (SOU 1950: 45) föreslagit att inom byggnadsstyrelsen skall finnas en stads- planeavdelning, uppdelad på två by— råer och under ledning av en överdi- rektör. Styrelsen föreslås sålunda skola bibehålla sin befattning med stadspla— neväsendet.

Vidare har 1946 års vatten- och av- loppssakkunniga i sitt i september 1951 framlagda betänkande ( SOU 1951:26 ) föreslagit att till byggnadsstyrelsen i egenskap av central planmyndighet skulle knytas det centrala vatten- och avloppsorganet i riket. Enligt förslaget

skulle huvuddelen av vatten— och av- loppsfrågorna avgöras av en särskild nämnd, statens vatten- och avlopps— nämnd, under det att övriga frågor, sär— skilt de som sammanhänga med plan- väsendet, skulle bedömas av byggnads- styrelsen. Vatten— och avloppsorganet skulle stå under ledning av en överdi- rektör, som tillika skulle vara ordfö- rande i nämnden. För ärendenas bered- ning skulle en ny byrå inrättas, till vilken skulle överflyttas i huvudsak den personal, som nu tjänstgör inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå.

Utredning och projektering

Som förut nämnts tillkommer det styrelsen att verkställa utredningar om plan- och ordningsföljd, varefter ny- byggnader av hus för statens räkning böra företagas. Uppgiften innebär en- ligt ordalydelsen, att byggnadsstyrelsen skall förteckna och efter angelägenhe- ten gradera samtliga de byggnadsarbe- ten, som skola utföras för statens räk— ning. Den tillkom under en tid då be- hov av statliga nybyggnader mera spar- samt förekom och då följaktligen sta- tens byggnadsverksamhet var relativt obetydlig. Med särskilt de senaste är- tiondenas ansvällning av behovet av nya byggnader och anläggningar för statens räkning — avseende civila och militära förvaltningsbyggnader, övriga militära anläggningar, nybyggnader för högskolor, den statliga sjukvården samt de affärsdrivande verken m.m. —— har uppgiften nått en sådan omfattning och natur att den knappast kan eller bör utföras av byggnadsstyrelsen. Särskilt gäller detta graderingen av angelägen- heten av de mycket olikartade behov, som den statliga byggnadsverksamheten skall tillgodose. I verkligheten har ock— så denna gradering gjorts och därmed den faktiska ordningsföljden bestämts

av Kungl. Maj:t genom beslut i varje särskild byggnadsfråga. Så måste ske även i fortsättningen. Byggnadsstyrel- sen har emellertid att härvid lämna en viktig medverkan genom den allmänna kännedom om föreliggande behov, som styrelsen genom sina olika utrednings- arbeten förvärvar.

För att statens byggnadsbehov skall kunna överblickas och därmed sam- manhängande frågor lösas på ett ända- målsenligt sätt, bör inom statsförvalt- ningen finnas en samlad översikt över byggnadsbehovet.

För detta ändamål bör det åligga varje fastighetsförvaltande myndighet att för sitt ämbetsområde upprätta en plan över byggnadsbehovet, vilken plan vid varje tidpunkt bör giva en bild av de aktuella lokalbehov som med hänsyn till av statsmakterna fattade eller för— väntade beslut böra tillgodoses. Befint- ligheten av sådana planer är en förut- sättning för ett objektivt ställningsta- gande till bl. a. angelägenhetsgraden av och ordningsföljden för olika byggnads- företag.

Byggnadsstyrelsens åligganden härut- innan böra begränsas till planer för de fastigheter, som styrelsen förvaltar. Med hänsyn till styrelsens uppgift att bereda lokaler för olika statliga myn- digheter och inrättningar bör emeller- tid övriga fastighetsförvaltande myn- digheter till byggnadsstyrelsen över- sända ett exemplar av sålunda utarbe— tade planer.

Såväl utredningen för ett byggnads— företag som granskningen av förelig- gande byggnadsförslag underlättas vid tillgång till lämpligt avpassade allmän- na normer för utrymmesbehov och tek- nisk standard för det slag av byggnad, varom fråga är. Allmänna normer äro likaledes av värde, då det gäller att be- döma frågor av byggnadsteknisk art samt frågor om inredning och utrust—

ning av olika institutioner. Det är vi- dare klart att sådana normer under- lätta beräkningen av kostnaderna för ett byggnadsprojekt.

Enligt vår mening bör det ankomma på byggnadsstyrelsen att i samarbete med ämbetsverk, institutioner och an- dra svara för att allmänna normer av här angivet slag finnas tillgängliga samt att de underkastas en fortlöpande över— syn i anslutning till gjorda erfarenheter och teknikens utveckling. Förutsätt- ningen härför är självfallet, att styrel- sen utrustas med för ändamålet till- räckliga och kvalificerade personella resurser.

Ett byggnadsarkiv av den omfattning, som föreskrives i instruktionen för byggnadsstyrelsen och som medger ständig tillgång till aktuella uppgifter rörande statens byggnader och tomter, kräver såväl stora lokalutrymmen som en icke obetydlig personaluppsättning för dess komplettering och vård. Bygg- nadsstyrelsen har med hittills tillgäng— liga personalresurser icke haft möjlig- het att upplägga ett sådant arkiv. Det synes oss också mindre rationellt, att styrelsen betungas med ett arkiv för byggnader, som icke förvaltas av sty- relsen. Å andra sidan är det angeläget att lämpligt sammanställda arkivupp- gifter för statens byggnader finnas att tillgå vid uppkommande behov. Detta gäller särskilt i fråga om relationsrit- ningar. Vi förorda därför att varje fas- tighetsförvaltande myndighet ålägges att ombesörja arkivuppläggningen för det byggnadsbestånd, som myndigheten förvaltar.

Det för byggnadsstyrelsens verksam- het erforderliga byggnadsarkivet bör i den utsträckning det kan vara av värde för styrelsens arbete kompletteras med såväl olika typer av kommunala och enskilda byggnader som med utländskt material.

Enligt direktiven ha vi haft att över- väga, huruvida arkitektarbetet åtmins- tone i viss utsträckning lämpligen bör omhänderhavas av styrelsens egna be- fattningshavare.

Instruktionen för byggnadsstyrelsen medger styrelsen att själv för varje fall avgöra, huruvida arkitektarbetet av— seende ett tillämnat byggnadsföretag skall utföras inom styrelsen eller över- lämnas till en privatpraktiserande ar— kitekt. Hittills har sistnämnda förfa- ringssätt regelmässigt tillämpats. Enligt vår mening saknas anledning att ifråga— sätta någon ändring av den praxis, som utbildat sig. Avgörande bör liksom nu vara önskvärdheten att erhålla en full- god byggnad.

Vad här sagts om arkitektarbetet gäl- ler i stort sett även statiska, värme- och sanitetstekniska samt elektrotekniska konstruktioner.

Vi ha alltså kommit till den uppfatt— ningen, att styrelsens nuvarande möj- lighet att efter eget gottfinnande orga- nisera arkitekt- och konstruktionsar— betet alltjämt bör bestå.

Granskning

Granskning av ritningar till skilda slag av statsbidragsberättigade bygg- nadsföretag sker inom ett flertal verk och myndigheter. Den tekniska sakkun- skapen utgöres därvid oftast av arki- tekter. För att granskningsverksamhe- ten skall fungera på ett fullgott sätt fordras emellertid teknisk expertis även för statiska konstruktioner, värme, sa- nitet, elektroteknik och byggnadseko- nomi. Att förse alla granskande verk och myndigheter med sådan expertis vore icke rationellt. Det skulle leda till onödiga kostnader och till mindre kva— lificerad personaluppsättning än den som kan erhållas vid en koncentrering av expertisen till ett eller ett fåtal or-

gan. Goda skäl kunna följaktligen an- föras för en ökad koncentration av granskningen av ritningar till statsbi- dragsberättigade byggnadsföretag.

Bland här åsyftade företag kunna två huvudgrupper urskiljas, nämligen sjuk- vårdsanläggningar och skolanlägg- ningar.

Flertalet sjukvårdsanläggningar grans- kas för närvarande av centrala sjuk- vårdsberedningen. Ledningen av denna utövas under medicinalstyrelsens över- inseende av en styrelse, bestående av tio ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t för viss tid. Av ledamöterna förordnas en efter förslag av vardera medicinal- styrelsen, byggnadsstyrelsen, försvarets sjukvårdsförvaltning, svenska stadsför- bundet, Sveriges standardiseringskom- mission och Sveriges industriförbund samt två efter förslag av svenska lands— tingsförbundet.

Beredningen har att följa utveck- lingen av sjukhusväsendet inom och utom riket. Den skall verka för standar- disering av inventarier och materiel inom hälso- och sjukvården samt ratio- nalisering av driften vid sjukhus och därmed jämförliga inrättningar. Där- jämte har beredningen att vid påford- ran av medicinalstyrelsen eller sjukhus- ägare medverka vid granskning av för- slag till sjukvårdsanläggningar samt planläggning av den slutna vården inom rikets sjukvårdsområden.

Enligt gällande författningar skall medicinalstyrelsen remittera förslag till flertalet sjukvårdsanläggningar till byggnadsstyrelsen för granskning ur byggnadsteknisk synpunkt. Efter un- der hand träffad överenskommelse mel- lan medieinalstyrelsen, byggnadsstyrel- sen och sjukvårdsberedningen bedrives granskningsverksamheten på så sätt, att till byggnadsstyrelsen remitteras endast sådana ärenden beträffande vilka sty- relsens representant i beredningen fun-

nit anledning till anmärkning eller tveksamhet.

Beredningen disponerar icke över konstruktionsteknisk, värme— och sani- tetsteknisk eller elektroteknisk expertis och ej heller över särskild byggnads- ekonomisk sakkunskap. Av kostnadsskäl är det ej heller möjligt att utrusta sjuk- vårdsberedningen med sådan expertis. I stället bör den samverkan, som redan finnes mellan beredningen och bygg— nadsstyrelsen, ytterligare utbyggas så att beredningen får möjlighet att ut- nyttja de experter av olika slag, över vilka byggnadsstyrelsen kommer att förfoga, om den omorganisation av sty— relsen, som vi i det följande föreslå, genomföres.

Med hänsyn till de stora belopp, som investeras i sjukvårdsanläggningar, kan ur allmän ekonomisk synpunkt ifråga- sättas, huruvida icke en på bredare bas lagd allmän utredning rörande sjukhus- byggnader, särskilt med tonvikt på de ekonomiska faktorerna, vore påkallad. En utredning av detta slag synes lämp- ligen kunna utföras inom byggnadssty- relsen i nära samarbete med centrala sjukvårdsberedningen.

Inom den andra stora huvudgruppen, skolanläggningar, ankommer det på byggnadsstyrelsen att granska förslag till läroverksbyggnader. Förslag till folkskolebyggnader granskas däremot av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsesakkunniga erinrade i sitt den 20 juni 1951 avgivna betän— kande angående skolöverstyrelsens or- ganisation (SOU 1951: 29) att 1949 års skolbyggnadskommitté utarbetat en promemoria med synpunkter på plan- läggningen och utformningen av läro- verksbyggnader, vilken promemoria i tillämpliga delar avsåg även folkhög- skolor, högre folkskolor och kommu- nala mellanskolor. Promemorian inne- höll bl.a. anvisningar till utformning

av läroverkens speciallokaler. Dessa an- visningar hade utarbetats på grundval av en av byggnadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen verkställd utred- ning. I anslutning härtill och under hänvisning till att en fast praxis utbil— dats i fråga om läroverksbyggnadernas utformning förordade skolöverstyrelse- sakkunniga, att byggnadsstyrelsens granskning av byggnadsritningar till allmänna läroverk upphörde. Det inom skolöverstyrelsen befintliga arkitekt- kontoret borde därvid utbyggas. Er— fordrades vid överstyrelsens gransk- ning teknisk expertis, borde samråd kunna ske med byggnadsstyrelsen.

I prop. 1952: 149 underställdes skol- överstyrelsesakkunnigas betänkande riksdagens prövning. Föredragande dc- partementschefen uttalade därvid, att frågan om samarbetet mellan byggnads- styrelsen och skolöverstyrelsen borde upptagas till närmare prövning, sedan det åt oss anförtrodda utredningsupp- draget slutförts. Någon erinran häremot framkom icke vid ärendets riksdags- behandling.

Den nuvarande ordningen med olika instanser för granskning av läroverks- byggnader och folkskolebyggnader före- faller onekligen mindre ändamålsenlig. Den kommer att te sig än mer irratio- nell, efter det att den planerade enhets- skolan genomförts. Då enligt vår me- ning några sakliga skäl av vikt icke kunna åberopas för den nuvarande splittringen, bör granskningen av för- slag till skolbyggnader av olika slag för- läggas till en och samma instans. Prak- tiska och ekonomiska synpunkter böra därvid avgöra valet av granskande myn- dighet. Den som med minsta kostnaden för det allmänna kan fullgöra uppgiften på bästa sätt bör ombesörja gransk- ningen.

Innan ritningar till nya skolbyggna- der upprättas, prövas lokalbehovet av

skolöverstyrelsen. Oberoende av vilken myndighet, som kommer att anförtros ritningsgranskningen, bör denna be- hovsprövning ankomma på skolöversty- relsen. Vid ritningsgranskningen skall tillses, att det vid behovsprövningen angivna programmet följts samt att skolanläggningen fått en lämplig ut- formning ur pedagogiska, byggnadstek- niska och ekonomiska synpunkter.

Skolöverstyrelsen är givetvis lämpad att bedöma ett förslag ur rent pedagogiska synpunkter. Dessa kunna emellertid icke tillgodoses ensidigt utan måste samordnas med de byggnadstek— niska och ekonomiska synpunkterna. Vikten härav framgår med all tydlighet av de av skolöverstyrelsesakkunniga lämnade uppgifterna om storleken av de skolbyggnadsbehov, som nu kunna överblickas. Enbart för folkskolebygg- nader uppskattas byggnadsbehovet un- der den närmast förestående femårs- perioden till mer än en miljard kronor. Mot bakgrunden härav framstår det som ett samhälleligt intresse av största vikt, att skolbyggnadsförslagen under- kastas en så allsidig och kvalificerad granskning som möjligt ur byggnads- tekniska och ekonomiska synpunkter. En sådan granskning bör avse såväl den arkitektoniska utformningen och plan- lösningen som de statiska, värme- och sanitetstekniska samt elektrotekniska konstruktionerna. Kostnadsberäkning— arna måste ägnas noggrann uppmärk- samhet. Vidare måste byggnadssättet och materialvalet ses i relation till byggnadskostnaderna, byggnadens be- räknade livslängd och storleken av de löpande årliga underhållskostnaderna. En granskningsverksamhet av här an- givet slag fordrar uppenbarligen till- gång till specialister på olika områden.

Skolöverstyrelsen disponerar för när— varande för ritningsgranskning två hel- tidsanställda arkitekter och en arkitekt

mest

med halvtidsanställning. Skolöverstyrel- sesakkunniga föreslogo, att den bygg- nadstekniska personalen vid skolöver- styrelsens övertagande av granskningen av läroverksbyggnaderna skulle utökas till att omfatta tre heltidsanställda ar- kitekter och en byggnadsingenjör. Såvitt vi kunna bedöma, kan icke räkna med att den av skolöversty- relsesakkunniga föreslagna personalor- ganisationen skall kunna tillgodose kra- ven på en allsidig byggnadsteknisk och ekonomisk granskning. Skall gransk- ningen ske hos skolöverstyrelsen, måste inom ämbetsverket finnas tillgång till eller eljest med verket associeras spe- cialister för statiska konstruktioner, värme- och sanitetsteknik, elektroteknik samt kostnadsberäkningar. Lämplighe- ten av en sådan utbyggnad av skolöver— styrelsens byggnadstekniska avdelning synes oss kunna starkt ifrågasättas. Redan nu är splittringen av den stat- liga verksamheten på husbyggnadsvä- sendets område mycket stor. Tidigare framträdde måhända olägenheterna härav mindre. Teknikens snabba ut- veckling har emellertid i hög grad kom— plicerat verksamheten. Mot bakgrunden härav framstår det som en angelägenhet av största vikt, att husbyggnadsverk- samheten, däri inbegripet den gransk- ningsverksamhet varom nu närmast är fråga, icke fördelas på mindre enheter än som är nödvändigt. Det ligger näm- ligen i sakens natur, att små enheter icke kunna erhålla den allsidiga och kvalificerade sammansättning samt för- värva den mångsidiga erfarenhet, soul verksamhetens art numera kräver. Vi ha därför för vår del kommit till den uppfattningen, att det ur allmänna syn- punkter skulle innebära de största för- delarna, om all granskning av förslag till skolbyggnader, således även folk- skolebyggnaderna, kunde ske hos bygg- nadsstyrelsen med dess samlade tek—

man

niska expertis på byggnadsverksamhe- tens olika områden. Härigenom skulle förutsättningar skapas för en allsidig teknisk-ekonomisk granskning av dessa ärenden och byggnadsstyrelsens erfa- renheter från andra slag av byggnader komma skolbyggnaderna tillgodo. Up- penbarligen måste kostnaderna för en sådan granskning bli avsevärt lägre om den utföres inom byggnadsstyrelsen än om den sker inom en för ändamålet in— rättad och med erforderlig expertis förstärkt avdelning inom skolöversty- relsen.

Såsom förut framhållits bör skolöver- styrelsen granska förslagen till skol- byggnader ur pedagogiska synpunkter. Det samarbete mellan byggnadsstyrel- sen och skolöverstyrelsen, som följer härav, bör kunna ordnas på samma sätt som nu sker beträffande läroverksbygg— nader.

Vid sidan av de här berörda bägge huvudgrupperna av statsbidragsberätti— gade byggnadsföretag ha vi uppmärk— sammat den granskningsverksamhet, som förekommer inom socialstyrelsen beträffande ålderdomshem och inom statens nämnd för samlingslokaler be- träffande sistnämnda slag av lokaler. Vid ritningsgranskningen anlitas i dessa fall utomstående arkitekt och i mån av behov tillfällig teknisk expertis. Enligt vår mening tala i stort sett samma skäl, som anförts i fråga om skolbyggnader— na, för att den arkitektoniska, bygg— nadstekniska och ekonomiska gransk- ningen av förslag till ålderdomshem och samlingslokaler överflyttas till byggnadsstyrelsen.

Byggnadsekonomiska uppgifter

Den starka ökningen av byggnads— kostnaderna under senaste årtiondet har skärpt vikten av att frågor, som beröra byggnadsverksamhetens ekono- mi, ägnas den största uppmärksamhet.

Inom nuvarande byggnadsbyrån fö- res sedan några år tillbaka ett nybygg- nadskostnadsindex, i första hand avsett att läggas till grund för den omräkning av nybyggnaders bokförda värden, som enligt gällande bestämmelser skall ske vid invärdering av byggnaderna å resp. fonder. Indexberäkningarna omfatta sju olika typer av byggnader och äro grun- dade på dels styrelsens egen kostnads— statistik och dels prisuppgifter från byggnadsentreprenörer och materialle— verantörer.

Därjämte utarbetas å intendentsbyrån ett underhållskostnadsindex, baserat på styrelsens erfarenheter från underhållet av stockholmsfastigheterna.

Indexserier av detta slag äro av be- tydelse ej blott för de statliga byggande och fastighetsförvaltande myndigheter— na utan även för landets byggnadsvä- sende i dess helhet. Det får därför anses vara en viktig uppgift för staten att samla och bearbeta prismaterial samt utgiva officiella indexserier rörande byggnadskostnaderna.

Sedan några år tillbaka utarbetas inom bostadsstyrelsen ett antal lokala indexserier, baserade på uppgifter rö- rande bostadsbyggnader av olika typer inom skilda delar av landet. Enligt upp- gift från bostadsstyrelsen har man för avsikt att publicera dessa indexserier.

Vi ha övervägt lämpligheten av en sammanslagning av bostadsstyrelsens och byggnadsstyrelsens nybyggnads- kostnadsindices till en indexserie, men funnit övervägande skäl tala mot en så- dan åtgärd. Det är nämligen av vikt att prisrörelserna inom byggnadsväsendet erhålla en så allsidig belysning som möjligt. Då bostadsstyrelsens index re- presenterar prisutvecklingen inom bo- stadsbyggandet och byggnadsstyrelsens prisutvecklingen inom byggnadsverk— samhet av annat slag, komplettera de

båda serierna varandra på ett ända- målsenligt sätt.

Vi förorda därför, att byggnadssty— relsen i huvudsak enligt nu tillämpade grunder utarbetar och håller aktuellt ett nybyggnads- och ett underhållskost— nadsindex, vilka böra publiceras med icke alltför långa tidsmellanrum, för- slagsvis två gånger årligen.

Genom efterkalkyler med noggranna analyser av olika kostnadsmoment kan konstateras, hur ett byggnadsföretag ekonomiskt planlagts och handhafts som helhet och i fråga om detaljerna. Re- sultaten av sådana efterkalkyler lämna god vägledning för nya byggnadsföretag vid valet av mest ekonomiska konstruk- tioner, material, inköpskällor och ar— hetsmetoder.

För såväl efterkalkyler som kostnads- beräkningar är tillgången till löpande statistik över materialpriser och arbets— löner av värde.

En ekonomisk planläggning av en byggnad förutsätter, att varje prisde- talj studeras. Utformning och material- val måste ske med tanke på byggna- dens framtida funktion. Lägsta möjliga drifts- och underhållskostnader böra eftersträvas. Detta kräver dels nog- granna uppgifter om anläggningskost- naderna och dels ingående studium av varaktigheten och underhållskostnader- na för olika materialier, konstruktioner och byggnadsmetoder.

Byggnadsstyrelsen bör i sin egenskap av projekterande, byggande och fastig— hetsförvaltande statlig centralmyndig— het vara särskilt ägnad att företaga ut- redningar och undersökningar rörande hithörande spörsmål. De resultat och erfarenheter, som därvid vinnas, höra på lämpligt sätt publiceras.

Byggande

I det föregående ha uppgifter läm- nats om storleken av byggnadsstyrel-

sens byggande verksamhet under senare år. En prognos för framtiden är själv- fallet av flera skäl vansklig. Vissa slut- satser äro dock möjliga. Sålunda uppgå byggnadskostnaderna för de objekt, som för närvarande uppföras genom byggnadsstyrelsens försorg, till i runt tal 130 miljoner kronor. Kostnaderna för de byggnadsarbeten, till vilka riks- dagen anvisat medel men för vilka byggnadstillstånd ännu icke meddelats, utgöra i runt tal 100 miljoner kronor. De arbeten, för vilka anslag ännu icke anvisats av statsmakterna men som an- tingen i propositioner till riksdagen förutsatts skola utföras eller utredas inom byggnadsstyrelsen i avsikt att inom den närmaste tiden föreläggas statsmakterna för beslut, kunna upp- skattningsvis beräknas till ett värde av minst 100 miljoner kronor. Samman- lagda kostnaden för de byggnadsföre- tag, som antingen äro under uppföran- de eller kunna antagas tämligen snart komma till stånd genom byggnadssty- relsens försorg, kan sålunda beräknas till i runt tal 330 miljoner kronor vid 1951 års prisläge.

Härtill bör läggas den uppskattade kostnaden för sådana byggnadsföretag, som för närvarande utredas men be- träffande vilka tidpunkten för försla- gens framläggande för statsmakterna är oviss. Med tanke på de stora byggnads- projekt, som äro aktuella inom sinnes- sjukvården, fångvården och den övriga anstaltsvården, synes en överslagssiffra för här angivna byggnadsbehov av 150 miljoner kronor icke förefalla osanno- lik. Vi äro alltså uppe i en sammanlagd kostnadssumma av 480 miljoner kronor vid 1951 års prisläge.

För den närmaste femårsperioden måste man alltså räkna med att styrel— sens byggande verksamhet kan komma att uppgå till ca 60 miljoner kronor för år, om man utgår från det med ganska

hög grad av säkerhet beräknade belop- pet av 330 miljoner kronor, och till ca 100 miljoner kronor för år, om man ut— går från det mera osäkra beloppet av 480 miljoner kronor.

Vi ha för vårt fortsatta resonemang ansett oss böra stanna för 60 miljoner kronor som det maximala årsbelopp, till vilket styrelsens byggande verksam— het under den närmaste tiden kan be— räknas komma att uppgå. Häremot bör ställas kostnaden för den minsta bygg- nadsvolym, som kan beräknas sannolik. I brist på andra hållpunkter ha vi här- vid utgått från ett kostnadsbelopp, som utgör medeltalet av byggnadskostna- derna under de senaste femton budget- åren. Omvandlat till 1951 års prisläge uppgår detta belopp till ca 35 miljoner kronor. Det kan i anslutning härtill vara av intresse att konstatera, att bygg- nadsstyrelsen under budgetåret 1950/51 utfört arbeten för ca 34 miljoner kro- nor. Omfattningen av styrelsens byg- gande verksamhet torde under budget- året 1951/52 komma att överstiga detta belopp.

Enligt vår mening tala övervägande skäl för att byggnadsstyrelsens organi- sation bör utformas med tanke på ett byggnadsprogram av en omfattning, som ungefär svarar mot den lägre av de av oss här förut angivna kostnadssiff— rorna eller 35 miljoner kronor. Emeller- tid bör organisationen givas sådan elas- ticitet, att styrelsen utan organisations- ändringar kan fullfölja ett årligt bygg- nadsprogram av minst 60 miljoner kro- nor vid 1951 års prisläge.

Frågan om styrelsen skall bedriva sin byggande verksamhet i egen regi eller på entreprenad är svår att besvara utan tillgång till jämförelsematerial i form av efterkalkyler. Sådant material sak— nas emellertid. Enligt vår mening är det angeläget, att kostnaderna för sty- relsens byggnadsarbeten vart för sig

redovisas och statistiskt sammanställas på sådant sätt, att en objektiv jämfö— relse kan ske mellan de ekonomiska resultaten av arbeten i egen regi och på entreprenad. Endast därigenom ska- pas förutsättningar för ett framtida mera definitivt ställningstagande till ifrågavarande spörsmål.

Av erfarenheterna hittills torde kun- na utläsas, att det varit värdefullt att bägge systemen funnits. Förespråkare för ett slopande av egen regi-verksam- het saknas emellertid icke. Särskilt framhålles därvid, att egen regi-avdel- ningen blir tyngande i personaluppsätt- ning vid en minskning av byggnads- volymen, vilket lätt kan få till följd att hela minskningen går ut över entrepre- nadarbetena.

För egen del ha vi icke ansett oss böra ifrågasätta någon ändring av be- stående förhållanden. Vi utgå alltså från att styrelsen skall tills vidare bedriva byggnadsverksamhet i såväl egen regi som på entreprenad. Fördelningen mel- lan systemen bör i princip avgöras med hänsyn till vilket av dem som för staten blir ekonomiskt mest fördelaktigt.

Entreprenadförfarandet förutsätter i allmänhet, att byggnadsprojektet i vä- sentliga delar föreligger utarbetat, innan fasta anbud infordras från flera anbudsgivare. Omständigheterna kunna emellertid stundom föranleda, att en byggnad måste färdigställas inom så kort tid, att projektet icke hunnit full- ständigt genomarbetas före byggnadsar- betenas påbörjande. Det kan vidare vara fråga om ändring av äldre, kultur- historiskt värdefulla byggnader, där själva arbetet praktiskt taget omöjliggör fasta anbud. I sådana fall måste arbe— tena antingen utföras i styrelsens egen regi eller utlämnas på löpande räkning till lämplig företagare. Sistnämnda upp- handlingsform, som av byggnadsstyrel- sen använts under de senaste åren, har

intagits i 1952 års upphandlingskun- görelse. .

Strävandena höra i möjligaste mån inriktas på att begränsa de fall, där full frihet icke råder att välja det ur eko- nomiska synpunkter mest fördelaktiga systemet. För den skull bör byggnads- styrelsen i god tid få kännedom om förefintliga byggnadsbehov så att sty— relsen hinner utarbeta de ritningar och övriga handlingar, som fordras för ett entreprenadförfarande.

Förvaltning

De årliga underhållskostnaderna för statens fastigheter uppgå till betydande belopp. Sålunda har till underhåll en— bart av de å fastighetsfonderna redovi- sade civila och militära byggnaderna för budgetåret 1952/53 anslagits i runt tal 50 miljoner kronor. När fråga är om belopp av denna storleksordning, är det givetvis av största betydelse, att under- hållet skötes på ett ekonomiskt och tek— niskt riktigt sätt. Samtidigt som all sparsamhet bör iakttagas, måste stän- digt tillses, att statens stora fastighets— bestånd icke genom försummelser eller oskicklighet lider skada. Endast erfarna och kunniga fackmän böra därför ha hand om tillsynen och underhållet av de statliga byggnaderna.

Ett större fastighetsbestånd skapar förutsättningar för en mera effektiv och ekonomisk förvaltning än ett mindre. Sakkunnig personal kan anställas. Uu- derhållsmedlen kunna utnyttjas med större planmässighet och möjligheterna att åstadkomma ekonomiskt fördelak- tiga avtal vid entreprenader, upphand- lingar etc. ökas.

Dessa skäl tala för att de statliga byggnadsbestånd, som icke förvaltas av myndighet lued byggnadsteknisk sak- kunskap eller icke äro av den storleks- ordning att de kunna bära utgifter för anställande i tillräcklig omfattning av

sådan sakkunskap, böra underställas byggnadsstyrelsens förvaltning, såvida ej särskilda skäl kunna åberopas mot en sådan anordning.

Från denna utgångspunkt ha vi fun- nit, att de fastighetsbestånd, som nu redovisas å fångvårdsstyrelsens, medi- cinalstyrelsens, Uppsala och Lunds uni- versitets samt Karolinska sjukhusets delfonder av statens allmänna fastig- hetsfond, böra överföras till byggnads- styrelsens förvaltning.

Till ytterligare utveckling av denna vår uppfattning få vi anföra följande.

Fångvårdsstyrelsen, förvaltar fastigheter med ett byggnads— och mark- värde av ca 21 miljoner kronor, saknar egen byggnadstekniskt utbildad fack- man. Som sakkunnig i underhållsfrågor anlitas en privatpraktiserande arkitekt.

Underhållsarhetena ha tidigare till övervägande del utförts av fångar under ledning av vederbörande direktör, assi- stent eller yrkesmästare, dock att för arbeten av speciell art såsom rörled- nings- och elektrotekniska installatio- ner anlitats enskilda entreprenörer. På senare år har dock en viss förskjutning mot ökad användning av entreprenad- systemet ägt rum, vilket bl. a. torde bero på att sysselsättningen av fångklientelet numera anses böra ske genom verk— stadsbetonat arbete. I allmänhet torde användningen av fångarbetskraft för underhållsarbeten icke vara rationell bl. a. på grund av den varierande yrkes- kunskapen hos de intagna. Endast för de fall att arbetena äro av sådan art att de lämpligen kunna utföras av särskilda arbetslag under ledning av en yrkes- mästare, bör fångarbetskraft komma till användning.

För en rationell vård av fångvårdsan- läggningarna fordras i första hand att ansvaret för underhållet åvilar tekniskt sakkunnig personal. Då fångvårdssty- relsens byggnadsbestånd är förhållande-

SOHI

vis litet och huvudsakligen utgöres av smärre anläggningar, spridda över hela landet, bör den omedelbara tillsynen av byggnaderna och ledningen av under- hållsarbetena åvila ett regionalt tek- niskt organ, som självt eller i sin hu- vudorganisation äger erforderlig sak- kunskap för ändamålet.

Fångvårdsstyrelsens byggnadsbestånd bör, sedan det ställts under byggnads- styrelsens vård och förvaltning, redo- visas å en särskild delfond av allmänna fastighetsfonden, förslagsvis benämnd fångvårdsanstalternas delfond.

Det bör framhållas att vårt förslag om att fångvårdsanstalternas förvaltning bör övertagas av byggnadsstyrelsen bi— trädes av 1951 års fångvårdsutredning i dess den 15 juli 1952 framlagda betän- kande ( SOU 1952:21 ).

Å medicinalstyrelsens delfond redo— visas ett betydande fastighetsbestånd med ett byggnads- och markvärde av över 148 miljoner kronor. Då de statliga sinnessjukhusen för närvarande i stor utsträckning utbyggas, torde detta fas— tighetsbestånd inom relativt snar fram- tid komma att väsentligt ökas.

Praktiskt taget samtliga ny- och om- byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen utföras av byggnadsstyrelsen, medan däremot underhållet av anläggningarna ombesörjes av medicinalstyrelsen. Fas— tighetsförvaltningen ledes centralt av medicinalstyrelsen, som för ändamålet har två byggnadsinspektörer placerade på sinnessjukvårdsbyrån. Den direkta skötseln av fastigheterna åvilar sjuk- husintendenterna, vilka icke äro tek- niskt utbildade och därför ieke torde ha tillräckliga möjligheter att bedöma de tekniska och därmed sammanhäng- ande ekonomiska frågorna. Tidigare har i rätt stor utsträckning patientar- betskraft använts vid fastighetsunder- hållet, men under senare år har man successivt frångått detta system.

Då sinnessjukhusen äro mycket stora anläggningar, spridda över hela landet, tala huvudsakligen samma skäl som i fråga om fångvårdsanstalterna för att förvaltningen överflyttas till byggnads- styrelsen.

Fastighetsbestånd bör, sedan det ställts under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning, redovisas på en sär- skild delfond av allmänna fastighets- fonden, förslagsvis benämnd sjukvårds- anläggningarnas delfond.

Byggnadsstyrelsen har sedan några år tillbaka haft Kungl. Maj:ts uppdrag att utföra ny- och ombyggnader för universiteten. Den övervägande delen av universitetens å allmänna fastighets- fonden redovisade byggnader är ur un- derhållssynpunkt av komplicerad och ömtålig natur. Detta gäller särskilt byggnader för laboratorieändamål på grund av däri ingående dyrbara och omfattande tekniska installationer av skilda slag. Forskningsverksamheten kräver tid efter annan ändring eller omdisposition av olika lokaler, innebä- rande byggnadstekniska anordningar vid vilka hänsyn icke sällan måste ta- gas till byggnadernas tekniska beskaf- fenhet, bjälklagens bärighet, ljudisole- ring, planlösning m.m. Mången gång fordras undersökning av förhållanden, som endast indirekt beröra själva bygg- naden, exempelvis kapaciteten och be- skaffenheten hos de ledningsnät av olika slag som betjäna byggnaden.

Det bör vidare framhållas, att åtskil- liga av byggnaderna äro värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt och fordra särskild varsamhet vid såväl yttre som inre arbeten. Hänsyn måste också tagas till den enskilda byggnadens arkitektur och dess arkitektoniska verkan i stads— bilden.

För förvaltningen av universitetens fastighetsbestånd svara resp. akademi- räntmästare. I Uppsala biträdes denne

av tre arvodesanställda tekniker. Vid Lunds universitet anlitas utomstående fackmän.

Universitetens fondredovisade fastig- hetsbestånd äger ett byggnads- och markvärde av i Uppsala ca 40 miljoner kronor och i Lund över 16 miljoner kronor. Det är icke av sådan storleks- ordning att det i och för sig motiverar en underhållsorganisation av erforder— lig omfattning och sammansättning vid ett vart av universiteten. Den sakkun- skap på olika områden, som fordras för en riktig förvaltning av universitetens värdefulla byggnadsbestånd, finns där- emot inom byggnadsstyrelsen och dess lokalorgan. Det kan dessutom erinras att ämbetsverket redan äger erfarenhe- ter av underhåll av anstalter av likartat slag som universiteten, exempelvis tek- niska högskolan, Karolinska institutet, tandläkarhögskolorna, farmacevtiska institutet och veterinärhögskolan.

De å Uppsala och Lunds universitets delfonder upptagna fastigheterna böra, sedan de ställts under byggnadsstyrel— sens vård och förvaltning, redovisas på en för de båda universiteten gemensam delfond av fastighetsfonden.

Ej heller Karolinska sjukhusets bygg- nadsbestånd är av sådan storleksord— ning, att särskild byggnadsteknisk sak— kunskap bör anställas vid sjukhuset. Sedan förvaltningen överförts till bygg- nadsstyrelsen, bör fastighetskomplexet redovisas å sjukvårdsanläggningarnas delfond.

Enligt avtal mellan staten och Stock- holms stad har Serafimerlasarettet övergått i stadens ägo den 1 juli 1948. Tillträdesdagen är bestämd till den 1 januari 1961. Enligt avtalet skall staten svara för byggnadernas underhåll till tillträdesdagen. På grund av ålder och slitage äro byggnaderna ur underhålls- synpunkt relativt komplicerade objekt. Underhållsfrågorna kräva därför till-

gång till kvalificerad personal av det slag, som finns inom byggnadsstyrelsen. Så länge Serafimerlasarettets byggnads- bestånd förvaltas av styrelsen, bör det redovisas å sjukvårdsanläggningarnas delfond.

Riksdagen godkände år 1939 av Kungl. Maj :t i prop. nr 158 framlagda principer för redovisning av vissa sta- tens anstalter, med vilka jordbruk äro förenade. Beslutet innebar i huvudsak, att all mark, alltså även sådan å vilken anstaltsbyggnaderna äro belägna, skulle liksom byggnader för jordbrukets och skogsbrukets behov redovisås å domän- fonden, under det att anstaltsbyggna- derna skulle bokföras å statens all- männa fastighetsfond.

Frågan om vilka fastigheter, som böra upptagas till redovisning i enlighet med dessa principer, har ännu icke avgjorts av Kungl. Maj:t. I utlåtande den 4 juni 1948 har riksräkenskapsverket förordat, att till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden skulle över- föras åtskilliga institutionsbyggnader, bland vilka märkas lantbrukshögskolan å Ultuna och husdjursförsöksanstalten å Kungsängens gård, båda i Uppsala län, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i Malmöhus län, upp- fostringsanstalten för sinnesslöa gossar å Salbohed i Västmanlands län, tvångs- arbets- och alkoholistanstalten samt straffanstalten å Svartsjö och alkoho- listanstalten å Venngarn, båda i Stock- holms län, ävensom statens skolor till- hörande barna- och ungdomsvården.

I likhet med riksräkenskapsverket förorda vi, att nämnda institutionsbygg- nader m.m. upptagas till redovisning å byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden, i samband varmed de- ras underhåll bör ombesörjas av bygg- nadsstyrelsen.

Sedan den exploatering av kronans markområden å Kungl. Djurgården

m.fl. platser i Stockholm, för vars handhavande ett särskilt organ, djur— gårdskommissionen, tillsattes, i allt vä- sentligt blivit slutförd, ansågs kommis- sionen böra avvecklas. Efter utredning av särskilt tillkallad sakkunnig beslöto statsmakterna år 1947, att djurgårds- kommissionen skulle ombildas till ett nytt organ, djurgårdsnämnden, med uppdrag i huvudsak att slutföra djur- gårdskommissionens återstående upp— gifter samt biträda djurgårdsförvalt— ningen vid arrendeupplåtelser å Djur- gården.

I utlåtande den 15 februari 1947 över en av den sakkunnige utarbetad prome- moria avstyrkte byggnadsstyrelsen för- slaget. Styrelsen framböll, att de ar- betsuppgifter, som enligt utrednings— mannen borde tillkomma den nya orga- nisationen, icke torde bliva av sådan art eller omfattning, att ett särskilt or- gan erfordrades för deras utförande. Styrelsen föreslog, att uppgifterna i stället tillfördes byggnadsstyrelsen.

I prop. 1947z248 anförde föredra— gande departementschefen bl. a. att det vore tänkbart, att djurgårdsnämndens arbetsuppgifter, sedan en första avar- betning skett, kunde komma att bliva av mindre omfattning. Med hänsyn här- till ansåg departementschefen, att en omprövning framdeles borde ske, huru- vida nämnden skulle bibehållas eller dess arbetsuppgifter överflyttas till annan myndighet.

Sedan djurgårdsnämnden tillsattes, har Stockholms stad genom avtal den 30 juni 1948 mellan kronan och staden förvärvat det s.k. Kaknäsområdet å norra Djurgården samt för en tid av femtio år arrenderat praktiskt taget hela (len ännu återstående fria delen av Ladugårdsgärde. Enligt vad vi inhämtat återstå av kronans markområden i hu- vudstaden som tänkbara framtida ex- ploateringsobjekt numera huvudsakli—

gen vissa delar av Konradsbergs- och Mariebergsområdena, vissa delar av gardesregementenas och Svea artilleri- regementes förutvarande kasern- och övningsområden samt ett område invid Frihamnen i Stockholm. Större delen av Konradsbergsområdet disponeras av psykiatriska sjukhuset, vilket enligt den för 1950 års riksdag framlagda general- planen för sinnessjukvårdens utbyggan- de beräknas kvarligga under ca 20 år. Huvuddelen av övriga områden dispo— neras av olika statliga myndigheter för skilda ändamål. Så torde även i fort- sättningen komma att ske.

Det fåtal tomtförsäljningar som ännu återstå synes oss icke längre moti- vera, att en särskild institution bibe- hålles för ändamålet. Beträffande nämn- dens uppdrag att biträda djurgårdsför- valtningen vid arrendeupplåtelser å Djurgården må framhållas, att det över- vägande antalet kontrakt förnyats per den 1 april 1949 för en tid av i regel 20 år, varför icke heller omfattningen av denna arbetsuppgift inom de när- maste åren torde bliva av större om- fattning. Tiden synes oss därför mogen för att som vid nämndens inrättande förutsatts överflytta dess kvarstående arbetsuppgifter till annan statlig myn- dighet. På grund av arbetsuppgifternas art synes därvid endast byggnadsstyrel- sen kunna ifrågakomma.

Den militära hyggnadsverksamheten

Frågan om en samordning av den militära nybyggnadsverksamheten med den civila har under senare år i olika sammanhang varit föremål för upp- märksamhet. Ämnet har sålunda be- handlats av fortifikations- och bygg— nadsförvaltningsutredningen i dess den 27 december 1945 avgivna betänkande (SOU 1945: 65), vilket sedermera över- arbetats av 1946 års militära förvalt- ningsutredning.

I prop. 1947: 142 föreslogs på grund- val av dessa utredningar en militär byggnadsorganisation, innebärande att den militära byggnadsverksamheten, som tidigare varit ordnad försvars- grensvis, sammanfördes till ett ämbets- verk, fortifikationsförvaltningen. För- slaget godtogs i huvudsak av riksdagen.

Chefen för försvarsdepartementet an- förde i propositionen, att han vid valet mellan olika av utredningarna fram- lagda alternativ fäst särskilt avseende vid omfattningen av den nybyggnads- verksamhet, som under de närmaste åren torde vara att påräkna inom såväl det civila som det militära området. En- ligt hans mening skulle ett samman- förande av dessa betydande arbetsupp— gifter till byggnadsstyrelsen sannolikt innebära en alltför tung belastning för detta verk med påföljd, att arbetet icke skulle kunna behörigen fullgöras. Vid sitt ställningstagande hade departe- mentschefen ansett sig kunna räkna med en byggnadsverksamhet inom för- svaret efter år 1948 av ungefär den om- fattning, som förutsatts av 1946 års militära förvaltningsutredning, nämli- gen ea 30 miljoner kronor vid dåva- rande prisläge. En byggnadsvolym av denna omfattning syntes departements- chefen tillfyllest för att en rationell och effektiv organisation skulle kunna upp- byggas.

Fortifikationsförvaltningen organise- rades våren 1948 och har sålunda ver- kat något mer än fyra år.

Nämnas må vidare att riksdagens år 1950 församlade revisorer behandlat det militära byggnadsväsendets organisa- tion. Revisorerna framhöllo angelägen- heten av att spörsmålet om en samord- ning mellan det militära och civila byggnads- och underhållsväsendet upp- toges till förnyat övervägande. En sådan samordning borde enligt revisorernas mening erbjuda så betydande fördelar

ur ekonomisk, teknisk och organisato— risk synpunkt, att statsmakterna icke lämpligen borde underlåta att tillvara- taga de möjligheter till kostnadsbespa- rande rationaliseringsåtgärder, som här förefunnes.

I sitt remissutlåtande Över revisorer- nas berättelse framhöll byggnadsstyrel- sen, att åt 1947 års byggnadsstyrelseut- redning borde anförtros att upptaga samordningsfrågan i hela dess vidd till förutsättningslös prövning. Även statens organisationsnämnd anslöt sig till tan- ken på en närmare utredning om ock av mera begränsad omfattning, medan statskontoret, som förklarade sig i prin- cip biträda revisorernas uppfattning, fann viss tvekan råda rörande lämplig- heten av att redan då upptaga frågan till förnyat övervägande. Fortifikations- förvaltningen ansåg icke något behov av ytterligare utredning föreligga.

Statsutskottet vid 1951 års riksdag förklarade sig i sitt utlåtande nr 174 principiellt dela revisorernas uppfatt- ning, att fördelar skulle vara förbundna med den av revisorerna förordade sam-

ordningen, men att tidpunkten för ett förverkligande av detta projekt just då tedde sig mindre lämplig. Å andra sidan vore det enligt utskottets mening av stort värde att få de närmare förutsätt- ningarna härför allsidigt klarlagda, varför det vore önskvärt att en utred- ning om hithörande spörsmål komme till stånd. Det undandrog sig emellertid utskottets bedömande, huruvida denna översyn borde verkställas genom 1947 års byggnadsstyrelseutrednings försorg eller i annan ordning.

Riksdagen anslöt sig till statsutskot- tets synpunkter.

Vad sålunda förekommit har icke för- anlett någon utvidgning av vårt upp- drag. Under sådana förhållanden ha vi icke funnit oss böra närmare ingå på samordningsfrågan. I anslutning till de för vårt uppdrag meddelade direktiven anse vi oss emellertid böra'franlhålla, att den organisation av byggnadsstyrel- sen, som vi förorda, icke försvårar en framtida samordning av den militära och civila byggnadsverksamheten.

FJÄRDE KAPITLET

Byggnadsstyrelsens organisation enligt

utredningens förslag

Byråindelningen

Den år 1925 genomförda omorganisa- tionen av byggnadsstyrelsen synes vid då rådande förhållanden ha varit ända- målsenlig och lämplig. Utvecklingen inom byggnadsväsendet under de se- naste årtiondena har emellertid med- fört, att organisationen numera är i be- hov av en justering. I första hand gäller detta byråindelningen.

För endast några decennier sedan svarade byggmästaren i fråga om det stora flertalet husbyggnader för såväl den konstruktiva utformningen som för byggnadens uppförande. Icke sällan hade han hand om även den arkitekto- niska projekteringen. I och med att byggnaderna blivit allt mer komplice- rade objekt, är det icke möjligt för en enda person att till fullo behärska hela det komplex av frågor, som en modern byggnads tillblivelse innebär. På grund härav har ett flertal sinsemellan olika specialområden uppkommit inom det byggnadstekniska facket. Varje hus- byggnadsföretag av någon betydenhet är att betrakta som en teknisk, ekono- misk och estetisk uppgift, vilken kräver medverkan av olika fackmän för att kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Ett färdigt hus är nu som regel resul- tatet av arkitektens, de statiska, värme- och sanitetstekniska samt elektrotek- niska konstruktörernas, kostnadsberäk- narens, byggmästarens och installatö- rernas arbeten.

Denna specialisering har icke kom- mit till uttryck i byggnadsstyrelsens

organisation. Visserligen svarar utred- ningsbyrån för en del av de uppgifter, som i den privata verksamheten till- komma arkitekten, men å andra sidan handhar byggnadsbyrån, vars roll när- mast motsvarar byggmästarens, såväl projekteringsarbetets senare skeden —— byggnadens konstruktiva utformande samt arbetsbeskrivningens, arbets- och detaljritningarnas utarbetande _ som byggnadens uppförande.

Enligt vår mening är det av vikt, att byggnadsstyrelsen erhåller en organisa- tion, som så nära som möjligt ansluter till de olika specialområdena inom byggnadsbranschen.

Specialisterna äro emellertid nödvän- diga icke endast för den byggande verksamheten som sådan utan i minst lika hög grad för den intensifierade ut- åtriktade verksamhet, som vi föreslagit böra åligga byggnadsstyrelsen i egen— skap av den centrala statliga myndig- heten inom byggnadsväsendet. En effek- tivisering av specialistinslaget i styrel- sen är av nöden, därest ämbetsverket skall på ett tillfredsställande sätt kunna fylla sina uppgifter.

Vi anse därför att som grundläggande princip vid utformningen av byggnads- styrelsens organisation bör gälla, att de olika specialisterna sammanföras till fristående tjänsteställen.

Från här angivna principiella ut- gångspunkt och då vi ej heller av andra skäl anse oss böra ifrågasätta någon delning av kulturhistoriska byrån, ut— redningsbyrån och intendentsbyrån,

föreslå vi, att dessa byråer bibehållas i huvudsak oförändrade. Till vissa smärre justeringar av arbetsuppgifternas nu- varande fördelning återkomma vi i det följande.

Vårt principiella resonemang påver- kar däremot mer eller mindre organi- sationen av de bägge återstående, av vårt utredningsuppdrag berörda by- råerna, byggnadsbyrån och administra- tiva byrån, samt värmetekniska avdel- ningen. Till närmare utveckling härav få vi anföra följande.

Till konstruklionsavdelningen inom nuvarande byggnadsbyrån har redan nu samlats den expertis, över vilken sty— relsen förfogar för statiska konstruk— tioner, materialfrågor och grundunder- sökningar. Detsamma gäller elektrotek- niska avdelningen beträffande den elek- trotekniska expertisen. I anslutning till vad vi här förut anfört böra avdelning- arna utbrytas ur byggnadsbyrån och givas en fristående ställning inom äm- betsverket.

Beträffande värme- och sanitetstek- niska avdelningen inom nuvarande byggnadsbyrån må erinras, att styrel— sens uppgifter på det värme- och sani- tetstekniska området för närvarande äro uppdelade på två avdelningar, nämligen värme- och sanitetstekniska avdelningen för den projekterande, granskande och byggande verksamheten samt värmetek- niska avdelningen för ärenden, som röra de färdiga anläggningarnas drift.

Värmetekniska avdelningens huvud- uppgift, bränslekontrollen, är närmast att betrakta som en del av den fastig- hetsförvaltande verksamheten. Den skil- jer sig icke nämnvärt från den under— hålls- och tillsynsverksamhet, som ut- övas av intendentsbyrån. Vi anse där- för att bränslekontrollen bör överflyt- tas till intendentsbyrån.

Konstruktionsarbetet beträffande vär-

me- och sanitetstekniska anläggningar bör liksom granskningsverksamheten i fråga om sådana konstruktioner ute- slutande tillkomma värme- och sanitets- tekniska avdelningen. I anslutning till vad vi förut anfört bör avdelningen gi- vas en fristående ställning inom organi- sationen. Då värmetekniska avdelningen för närvarande i viss utsträckning del- tager i konstruktionsarbetet, bör dess personal uppdelas mellan intendents- byrån och den fristående avdelningen.

Vissa frågor av byggnadsekonomisk natur handläggas nu inom byggnads- byrån av dess allmänna avdelning och kostnadsberäkningsavdelningen. Vi före- stå att dessa avdelningar utbrytas ur byggnadsbyrån och sammanslås till en fristående avdelning, förslagsvis be— nämnd byggnadsekonomiska avdel- ningen. Till denna böra sammanföras styrelsens samtliga uppgifter på det byggnadsekonomiska området.

Av nuvarande byggnadsbyrån skulle vid bifall till de av oss föreslagna ut- brytningarna återstå följande avdel- ningar, nämligen entreprenadavdel- ningen, egen regi-avdelningen och rä- kenskapsavdelningen.

För att underlätta förståelsen av vad vi i det följande föreslå beträffande organisationen för de arbetsuppgifter, som åvila dessa avdelningar, anse vi oss böra något beröra den allmänna gången vid en byggnads tillblivelse.

Ett byggnadsföretag av nämnvärd be- tydelse fortskrider i tre till sin karaktär väsentligt olika skeden. Som grund för arkitektens arbete fordras en utredning, som resulterar i ett byggnadsprogram angivande byggnadens förläggning och ändamål, lokalernas eller lokalgrupper- nas önskvärda storlek och inbördes sammanhang samt byggherrens övriga önskemål beträffande byggnadsföreta- get.

Detta program är grundläggande för

byggnadens framtida ekonomi och bör, icke minst då det gäller byggnader av den karaktär som byggnadsstyrelsen sysslar med, vara resultatet av omsorgs- full utredning.

I denna utredning deltaga som regel såväl byggherre som arkitekt. Med pro- grammet som utgångspunkt utarbetar arkitekten skissförslag, omfattande pla- ner, fasader och sektioner. Dessa skis- ser, som innebära programmets konkre- tisering, utgöra tillräckligt underlag för att man skall kunna bedöma byggnaden ur funktionssynpunkt samt utarbeta preliminära kostnadsberäkningar.

Sedan skissritningarna godkänts, in- träder byggnadsföretaget i sitt andra skede, projekteringen, som börjar med att huvudritningar utarbetas. Härvid äger ett intimt samarbete rum mellan de olika specialisterna, i första hand arkitekterna och konstruktörerna för de statiska, värme- och sanitetstekniska samt elektrotekniska konstruktionerna. I detta skede bör även ingå en detalje- rad kostnadsberäkning av byggnads- företaget, grundad på noggranna mate- rial- och massberäkningar. Huvudrit- ningarna kompletteras med arbetsbe— skrivningar samt arbets- och detaljrit- ningar.

Projekteringen är en samordnings- uppgift, som innebär sammanhållning av alla specialisterna under projekte- ringstiden och sammanställning av en- treprenadhandlingar för de olika entre- prenaderna.

Sedan kontrakt tecknats med entre- prenörerna på grundval av dessa hand- lingar, börjar det tredje skedet, byggna- dens uppförande. Den huvudsakliga ak- tiviteten ligger nu hos entreprenörerna, men det projekterande organet — inom privat verksamhet vanligen arkitekten och de projekterande specialisterna var och en inom sitt område — svarar för kontrollen av arbetenas utförande. Där-

jämte åvilar det projektörerna att sam- manhålla tidsplanen, att övervaka att erforderliga ritningsunderlag inom rätt tid överlämnas till arbetsledningen på byggnadsplatsen samt att svara för att (len för byggnaden bestämda kostnads— ramen icke överskrides.

Enligt vår mening kommer arbetet både inom styrelsen och för de fack- män, som styrelsen anlitar, att förenklas om organisationen av styrelsens utre- dande, projekterande och byggande or- gan bättre än nu är fallet motsvarar de här skildrade skedena i en byggnads tillkomst. Omsatt i praktiken betyder detta, att de delar av nuvarande bygg— nadsbyrån, som kvarstå efter de av oss föreslagna utbrytningarna, uppdelas på en ny byrå och en fristående avdelning, förslagsvis benämnda byggnadsbyrån och egen regi-avdelningen.

Vidare innebär förslaget, att vissa ar- betsuppgifter, som nu åvila utrednings— byrån, överflyttas till den nya bygg- nadsbyrån. Kompetensfördelningen dessa byråer emellan skulle bli i stort sett följande.

Utredningsbyrån svarar för utred- ningen av byggnadsföretaget under ut- redningsskedet. Så snart skissritningar godkänts samt beslut fattats av stats- makterna om byggnadsföretagets ge- nomförande i enlighet med dessa rit- ningar och anslag beviljats, övertages ärendet av byggnadsbyrån, som svarar för projekteringen och byggnadsföreta— gets genomförande enligt fastställt pro— gram. Därvid är byrån ansvarig för att anvisade medel icke överskridas och lämnar redovisning över förbrukade belopp.

Den fristående egen regi-avdelningen organiserar och utför styrelsens byg— gande verksamhet i egen regi samt re- dovisar sina utgifter till byggnadsbyrån. Egen regi-avdelningen kommer sålunda i realiteten att utgöra en byggnadsfirma

och den bör därför ingå i organisatio- nen som en sådan.

Beträffande den byggande verksam- hetens skiljande från dcn projekterande må ytterligare följande framhållas.

Byggnadsstyrelsens byggande verk- samhet i egen regi har under senare tid uppgått till i runt tal 20 miljoner kro- nor om året. Endast ett relativt fåtal byggnadsfirmor i landet ha samma stor- leksordning. De kompetenskrav, som ställas på ledarna av sådana privata byggnadsföretag, äro mycket höga. Trots detta skulle det inom privat verk- samhet anses i hög grad olämpligt, om en sådan företagsledare vid sidan av sina maktpåliggande uppgifter som fö- retagsorganisatör skulle svara för pro- jektering av byggnader för sammanlagt ca 40 miljoner kronor om året och kon- trollen av pågående byggnadsföretag på entreprenad till ett värde av ca 20 mil- joner kronor om året, samtidigt som han skulle bära huvudansvaret för ut- arbetandet av statiska, värme- och sani- tetstekniska samt elektrotekniska kon- struktioner och för granskningen av utomstående konstruktörers arbeten i dessa hänseenden.

Detta är emellertid vad som nu i rea— liteten sker inom den nuvarande bygg— nadsbyrån och som även framdeles skulle ske, därest den av oss förordade uppdelningen av byrån icke skulle komma till stånd.

Byggnadsstyrelsens projekterings- verksamhct torde Vid nyss angivna om- fattning draga en årlig kostnad i arki- tekt— och expertarvodcn av omkring 1,5 miljoner kronor. Man kan räkna med att den sysselsätter ett femtiotal utan- för styrelsen stående personer. Att dessa personer icke äro anställda inom sty- relsen, minskar icke kravet på led- ningen för projekteringsverksamheten. Räknar man vidare med att en byg- gande verksamhet på entreprenad av

här förut angiven omfattning kräver ett tjugutal platskontrollanter, kommer i realiteten ledningen av den nya bygg- nadsbyrån att sammanhålla arbeten, som utföras av ett sjuttiotal personer, till övervägande delen högt kvalifice- rade fackmän.

Dc ekonomiska konsekvenserna av ledningens sätt att handha sina uppgif— ter äro mycket betydande. Nämnas må att en besparing av endast en procent av byggnadskostnaden genom bättre projektering och kontroll skulle vid en projckteringsverksamhet av 40 miljoner kronor om året uppgå till 400 000 kro- nor.

Det anförda torde vara tillräckligt för att understryka angelägenheten av att den projekterande och byggande verk- samheten i enlighet med vårt förslag skiljas åt.

Redan 1915 års byggnadsstyrelsesak- kunniga uttalade, att arbetsuppgifterna inom administrativa byrån kunde an- tagas komma att öka i proportion till de tekniska byråernas. I verkligheten har emellertid den administrativa by- råns och speciellt byråchefens arbets- börda kommit att växa mer än som där- vid förutsågs. Detta sammanhänger med den komplicering av verksamheten, som blivit en naturlig följd av såväl den starka tekniska utvecklingen inom bygg— nadsverksamheten i allmänhet sonl ut— vecklingen av de administrativa upp- gifterna som sådana. Enbart tillkomsten år 1935 av länsarkitektsorganisationen med dess numera över 250 anställda har medfört en väsentlig ökning av ar— betet.

Som styrelsens ende juridiskt-admi- nistrativt utbildade ledamot har chefen för administrativa byrån att utöva en juridiskt och administrativt betonad rådgivande och kontrollerande verk- samhet vid handläggningen inom olika byråer av ärenden, som röra tolkningen

av författningar och avtal etc. eller som eljest äro av rättslig natur eller vid vilka särskild vikt ligger vid den for- mella behandlingen.

Den ökade omfattningen av kansli-, organisations- och personalärendena har medfört, att chefen för administra- tiva byrån icke i tillräcklig utsträck- ning kan ägna sig åt den mångfald ärenden och frågor, som höra till by- råns kameralavdelning. Hans befattning med dessa ärenden måste ofta bli av rent formell karaktär, trots att en even— tuell felaktighet för honom kan komma att medföra ett betydande personligt ekonomiskt ansvar.

För att bereda chefen för administra- tiva byrån en viss lättnad uppdelades byråchefsarbetet den 15 april 1946 på så sätt, att en förste byråsekreterare övertog byråchefens uppgifter beträf- fande länsarkitektsinstitutionen, dess organisation och personal.

De kamerala ärendena följa i stort sett den allmänna utvecklingen inom styrelsen i övrigt. Nämnas må att om- slutningen av räkenskaperna, som för budgetåret 1943/44 uppgick till 377 miljoner kronor, för budgetåret 1950/51 hade ökat till 864 miljoner kronor. Motsvarande siffror för fastighetsvär- dena äro 211 resp. 523 miljoner kronor. Antalet anslag, från vilka byggnadssty- relsen verkställer utbetalning, torde vara betydligt större än vad som van- ligen är fallet hos andra verk inom statsförvaltningen. Inberäknat avskriv- ningsanslagen uppgår antalet anslag till omkring 500. Härtill komma sådana konton, som icke äro att hänföra till anslag, nämligen särskilda konton för skattemedel, depositionsavgifter, för- skott och av styrelsen förvaltade dona- tionsfonder.

En bidragande orsak till ökningen av de kamerala uppgifterna har varit, att de fastighetsförvaltande uppgifterna be-

tydligt ökats. Sålunda har byggnads- styrelsen, som tidigare endast hade sty- relsens delfond av allmänna fastighets- fonden, den 1 juli 1945 tilldelats den då inrättade delfonden för redovisning av slottsbyggnaderna. Vidare har utri- kesdepartementets delfond den 1 juli 1949 överflyttats till styrelsen. Härtill bör läggas den av oss föreslagna vä- sentliga ökningen av styrelsens fastig- hetsförvaltning.

Enligt vår mening är den nuvarande organisationen för handläggning av de till den administrativa byrån och dess chef hänförliga ärendena icke tillfreds- ställande. Det synes icke möjligt att med arbetsuppgifternas nuvarande om- fattning utan men för verksamheten sammanhålla såväl juridiska som kans- li-, organisations-, personal— och kame- ralärenden under en byrå. Vi anse där- för att de juridiska ärendena böra ut- brytas ur administrativa byrån och för- läggas till ett fristående tjänsteställe inom styrelsen. Till organisationen av den juridiskt-administrativt rådgivande och kontrollerande verksamheten åter— komma vi i det följande vid behand— lingen av styrelsens ledning.

Den nya administrativa byråns upp- gifter skulle alltså omfatta kameral- och kansliärenden samt de ärenden, som röra byggnadsstyrelsens och länsarki- tektsinstitutionens organisation och per- sonal. Organisationen motsvarar den som den 1 juli 1952 genomförts inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Det fristående tjänstestället för juri- diska ärenden anse vi böra organiseras som en självständig avdelning, förslags— vis benämnd juridiska avdelningen. Även i denna del överensstämmer vårt förslag med den nya organisationen av våg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ehuru omfattningen av de juridiska arbets- uppgifterna vid detta verk ansetts mo- tivera en särskild juridisk byrå.

Ä den juridiska avdelningen skulle ankonnna alla i samband med styrelsens byggande och fastighetsförvaltande verksamhet uppkommande rättsliga frå- gor. Avdelningen har att handlägga bl. a. expropriationsärendcn, lagfarts-, in- tecknings- och ägodelningsärenden, in- drivning av fordringar, bevakande av verkets rätt till ersättning för förövad skada å verkets egendom eller för stöld från verket ävensom för verkets kost— nader med anledning av att vid verket anställd person drabbats av kropps- skada genom annans vållande, ärenden angående utgivande av skadestånd från verket samt utförande av styrelsens ta- lan i rättegångar eller liknande mål in- för domstolar, myndigheter och skilje- män.

Sammanfattningsvis innebär den av oss föreslagna nya organisationen av byggnadsstyrelsen, att styrelsen skulle, bortsett från de för stadsplaneverksam— heten samt för handläggningen av vat- ten- och avloppsfrågorna erforderliga tjänsteställena, bestå av fem byråer samt vid sidan av dessa sex självständiga av- delningar för speciella uppgifter.

Av byråerna avses tre för byggnads— ärenden, nämligen

utredningsbyrån för programutred- ningar och handläggning av byggnads- ärenden, intill dess byggnadsanslag be- viljats, samt för granskning av förslag till statliga och statsbidragsberättigade byggnadsföretag m. m.,

byggnadsbyrån för samordning av projekteringen, tecknande av entrepre- nadkontrakt och kontroll under bygg- nadstiden samt

intendentsbyrån för förvaltning av det under styrelsens vård stående fas- tighetsbeståndet.

De bägge övriga byråerna utgöras av kulturhistoriska byrån för den kul- turhistoriska byggnadsvården och

administrativa byrån för styrelsens medelsförvaltning samt ärenden, som röra byggnadsstyrelsens och länsarki- tektsinstitutionens organisation och personal.

De fristående avdelningarna utgöras av

egen regi-avdelningen för styrelsens byggnadsproduktion i egen regi, inne- fattande även installationsverksamhet,

konstruktionsavdelningen för statiska konstruktioner samt grundläggnings- och materialfrågor,

värme- och sanitetstekniska avdel- ningen för frågor, som falla inom vår- meteknikens, kylteknikens, sanitetstek- nikcns och ventilationsteknikens områ- den,

elektrotekniska avdelningen för frå- gor inom elektroteknikens område,

byggnadsekonomiska avdelningen för byggnadsekonomiska frågor samt

juridiska avdelningen för juridiska frågor.

Byggnadsstyrelsens ledning

Byggnadsdirektör och överdirektör. Ledamöter av byggnadsstyrelsen äro, som förut framhållits, förutom general- direktören sju byråchefer, av vilka fyra ha tjänstetiteln byggnadsråd. Ett av byggnadsråden är förordnat att vara generaldirektörens ställföreträdare. Ge- neraldirektören äger ensam beslutande- rätt i alla ärenden, i vilkas handlägg- ning han deltager, med undantag dock av sådana, som röra fel eller försum- melser i tjänsten eller överlåtits till av- görande av vederbörande byråchef.

Ökningen av såväl styrelsens byg- gande och fastighetsförvaltande uppgif- ter som stadsplaneverksamheten har medfört en ständigt stegrad arbetsbe- lastning för verkets chef. Någon möjlig- het för honom att vinna erforderlig lätt- nad genom att avlasta en del av arbets-

bördan på sin ställföreträdare förelig- ger icke enligt instruktionen för styrel- sen. Även om sådan möjlighet funnes, skulle den knappast kunna utnyttjas i någon större utsträckning, enär detta måste leda till att ställföreträdarens åligganden som chef för byrå bleve eftersatta i icke önskvärd omfattning. Generaldirektören har därför nödgats begagna sig av sin i instruktionen givna möjlighet att på de olika byråcheferna överlåta beslutanderätten i vissa ären- den. Möjligheterna att på denna väg vinna avlastning för generaldirektören begränsas emellertid av nödvändigheten att sammanhålla verksamheten inom styrelsens olika och från varandra del- vis artskilda ämbetsområden.

Det torde knappast råda delade me- ningar om att utvecklingen redan nu nått därhän, att souschefsfrågan kräver ett allvarligt övervägande. De vidgade uppgifter, som såväl av oss som i andra sammanhang föreslagits skola tillkom- ma styrelsen, aktualisera frågan ytter- ligare.

I sistnämnda hänseende anse vi oss böra erinra om att vatten- och avlopps- sakkunniga föreslagit en ny byrå inom styrelsen för vatten- och avloppsären- dena. Den för styrelsen nya verksam- heten skulle stå under ledning av en överdirektör.

Vidare har kommittén för stadsplane- väsendets omorganisation föreslagit ytterligare en byrå för stadsplaneären- dena. För denna verksamhet skulle alltså finnas två byråer, nämligen en för granskningsärenden samt en för ut- redningar och upplysningsverksamhet. Dessa båda byråer jämte en för dem gemensam avdelning med juridisk och biträdande personal skulle bilda en s. k. planavdelning under ledning av en chef i överdirektörs ställning.

Såväl vatten- och avloppssakkunniga som kommittén för stadsplaneväsendets

omorganisation ha uppenbarligen be- träffande av dem berörda verksamhets- grenar känt behov av att inom bygg- nadsstyrelsens organisation skapa ut- rymme för en sammanhållande kraft närmast under generaldirektören. På samma sätt ha vi kommit till att behov av en liknande organisatorisk utbygg- nad förefinnes inom de verksamhets- grenar, som falla under vårt utrednings— uppdrag.

Detta behov gör sig gällande beträf- fande dels de byråer och avdelningar, som syssla med uppförande och förvalt- ning av byggnader, och dels den juri- diskt-administrativt rådgivande och kontrollerande verksamheten inom sty- relsen.

ltedan nu sammanhållas de byggande uppgifterna organisatoriskt under bygg- nadschefen. Hans ställning av chef för byrå gör emellertid av skäl, som redan berörts, att han icke kan i önskvärd ut- sträckning överta arbetsuppgifter, som nu åvila generaldirektören. Enligt vårt förslag skola de nuvarande enheterna inom byggnadsbyrån givas självständig ställning. Byggnadschefen skulle alltså försvinna ur organisationen. Vårt för— slag accentuerar följaktligen rent lo- giskt det redan nu aktuella kravet på en tjänsteman i ledande ställning, som kan lätta generaldirektörens arbetsbör- da beträffande styrelsens byggande verksamhet.

Vi anse emellertid, att man bör gå ett steg längre och i en hand under gene- raldirektören sammanföra ledningen av styrelsens både byggande och förval- tande uppgifter. Härigenom skapas ökade förutsättningar för att de ekono- miska och tekniska erfarenheterna från färdiga byggnader komma projekte— ringen av nya byggnader till godo. Vi- dare ökas förutsättningarna för att de tekniska specialisterna mera rationellt kunna utnyttjas vid planerandet samt

utförandet av underhålls— och repara— tionsarbeten. Till belysning av storleken av de värden, med vilka man här rör sig, må framhållas, att exempelvis de belopp, som intendentsbyrån årligen utgiver för målningsarbeten i de under byråns förvaltning stående fastighe- terna, betydligt överskrider de kostna- der, som nuvarande byggnadsbyrån nedlägger för motsvarande arbeten i nybyggnaderna.

Ledaren för styrelsens byggande och förvaltande verksamhet bör givas över- direktörs ställning. Han bör vara en högt kvalificerad tekniker med omfat- tande erfarenhet från praktisk bygg- nadsverksamhet. Lämpligen bör tjänste— titeln byggnadsdirektör avses för 110— nom.

Vid behandlingen av administrativa byrån ha vi berört den juridiskt-admi- nistrativt rådgivande och kontrolle- rande verksamheten inom styrelsen. Det är uppenbart, att behovet härav inom ett utpräglat tekniskt ämbetsverk som byggnadsstyrelsen gör sig starkt gäl- lande. Även i styrelsens förhållande till länsarkitektkontoren, byggnadsnämn- derna m.fl. framträder detta behov. Författningar samt viktigare domar och utslag rörande byggnadsväsendet be- höva kommenteras och förklaras. Den juridiska och formella avfattningen av styrelsens av den utåtriktade verksam— heten på byggnadsväsendets område föranledda föreskrifter, formulär, råd och anvisningar måste kontrolleras osv. För att hithörande ärenden skola er- hålla den kvalificerade handläggning, som deras betydelse kräver, hör ansva- ret för uppgiften åvila en tjänsteman i styrelsens topporganisation.

Ehuru vi icke ha att taga befattning med frågor, som röra stadsplaneväsen- dets organisation, ha vi vid vårt ställ- ningstagande till frågan om byggnads- styrelsens ledning ansett angeläget till-

se, att denna fråga löses på ett sätt, som lämpar sig för styrelsen som hel- het, och icke enbart för de delar av densamma, som omfattas av vårt upp- drag.

Som förut framhållits skulle den av kommittén för stadsplaneväsendets om- organisation föreslagna planavdelningen inom styrelsen stå under ledning av en överdirektör och vara organiserad på två byråer. Generaldirektörens befatt— ning med stadsplaneärendena skulle be- gränsas till större och ur principiell synpunkt viktiga spörsmål.

Liksom stadsplanekommittén äro vi av den uppfattningen, att planärendena med hänsyn till deras ingripande be- tydelse för samhällets allmänna utveck- ling måste hänföras till de viktigaste inom byggnadsstyrelsens ämbetsområ- de. De böra icke utan synnerliga skäl undandragas generaldirektörens ome- delbara tillsyn. Av vikt är därför, att generaldirektören icke genom att onö- digt betungas med arbetsuppgifter inom övriga delar av styrelsens verksamhets- område hindras från att taga den be- fattning med planärendena, som deras betydelse kräver. I detta hänseende öppnar vårt förslag möjligheter, som icke kunnat förutses av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation. Genom tillkomsten av den av oss före- slagna byggnadsdirektöreu befrias näm— ligen generaldirektören från det ome- delbara ansvaret för styrelsens byg- gande och fastighetsförvaltande verk- samhet.

Generaldirektören bör därför vid bi- fall till vårt förslag till organisation av den byggande och fastighetsförvaltande verksamheten kunna i ökad omfattning ägna uppmärksamhet åt planärendena. De ärenden av mindre principiell inne- börd, som enligt generaldirektörens be- stämmande böra tilldelas överdirektö- ren för planavdelniugen, torde med

fördel kunna samordnas med ansvaret för den juridiskt-administrativa råd- givning och kontroll, som vi anse böra tillkomma en tjänsteman i styrelsens topporganisation.

Ytterligare en omständighet torde i sammanhanget böra uppmärksammas. Enligt kommittén för stadsplaneväsen- dets omorganisation skulle planavdel- ningen underställa administrativa by- rån viktigare lagtekniska och andra ju- ridiska spörsmål. Vid bifall till vårt för- slag kommer den i dessa hänseenden efterlysta sakkunskapen att vara till- gänglig inom planavdelningen.

Vi ha förut betonat, att överdirektö- ren bör ha ansvaret för den juridiskt- administrativt rådgivande och kontrol- lerande verksamheten. De arbetskrafter, som verksamheten kräver, böra tillhan- dahållas av juridiska avdelningen och administrativa byrån.

Det bör vidare framhållas, att vårt förslag naturligt leder till att överdirek- tören bör övertaga den omedelbara led- ningen av administrativa byrån och juridiska avdelningen. Även härigenom lättas generaldirektörens arbetsbörda. Direkt under överdirektören skulle följ- aktligen, förutom nämnda bägge tjänste- ställen, sortera de båda stadsplaneby- råerna i den utsträckning, som följer av fördelningen av planärendena mellan generaldirektören och överdirektören.

I fråga om styrelsens ledning innebär alltså vårt förslag, att generaldirektören vid sin sida skulle ha två högt kvalifi- cerade ämbetsmän, en tekniker, bygg- nadsdirektören, och en administrativt väl förfaren jurist, överdirektören, av vilka endera bör vara generaldirektö- rens ställföreträdare. Genom en sådan organisation anse vi oss ha tillgodosett de aktuella behoven av en effektiv led- ning av såväl styrelsens stadsplaneverk- samhet som dess verksamhet i övrigt.

En schematisk översikt över bygg- nadsstyrelsens organisation enligt vårt förslag återfinnes i bilaga 1.

Generaldirektörens, byggnadsdireklö— rens och överdirektörens löneställning. Generaldirektören är nu placerad i Cp 19. Med hänsyn till de mycket krä— vande och betydelsefulla arbetsuppgif- ter, som ankomma på honom — vi syfta i detta sammanhang även på styrelsens verksamhet på planvåsendets område anse vi en höjning av tjänsten till Cp 22 motiverad. Till jämförelse må nämnas, att chefen för försvarets fabriksstyrelse är placerad i Cp 21, cheferna för krigs- materialverket, väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen och telegrafstyrelsen i Cp 23 samt chefen för vattenfallsstyrel- sen i Cp 24.

Byggnadsdirektören och överdirektö— ren höra med hänsyn till arbetsuppgif— ternas art och omfattning samt de kva- lifikationer, som måste ställas på inne- havarna av tjänsterna, placeras i Cp 17.

Byrå- och avdelningschefernas löne- ställning. Styrelsens chefer för byråer äro nu placerade, byggnadschefen i Cp 15, byggnadsråden i Ca 37, chefen för administrativa byrån i Ca 37 och chefen för värmetekniska avdelningen i Ce 37.

Då den av oss föreslagna nya bygg- nadsbyrån icke får samma omfattning eller arbetsuppgifter som den nuvaran- de, bör chefen för den nya byrån ha samma löneställning, som vi i det föl- jande föreslå för byggnadsråd. Bygg- nadschefstjänsten i Cp15 bör följakt- ligen indragas och ersättas med en hyggnadsrådsbefattning.

Likaså bör den i Ce 37 placerade tjänsten som chef för värmetekniska av- delningen indragas. Till den nuvarande innehavarens placering återkomma vi i det följande.

Styrelsens byggnadsråd och cheferna för de självständiga tekniska avdelning- arna måste vara fackmän av hög klass. På deras kunskaper och ledaregenska- per kommer i hög grad att bero, om byggnadsstyrelsen skall kunna fylla sina arbetsuppgifter på ett riktigt och fullgott sätt. Tjänsterna måste som re- gel rekryteras från öppna marknaden i konkurrens med de löner och övriga förmåner, som där erbjudas arbets— och ledarkrafter av det slag, om vilka här är fråga. Frånsett den ofta ekonomiskt mer givande privata verksamheten är det särskilt kommunerna, som konkur- rera med byggnadsstyrelsen. Regelmäs— sigt erbjuda de avsevärt högre löner än staten. Nämnas må att stadsarkitek- terna i åtskilliga medelstora städer äro placerade i 37—40 lönegraderna. De ha sålunda en löneställning, som är för- månligare än eller lika med styrelsens byråchefer.

De för byrå- och avdelningschefs- tjänsterna mest lämpade personerna ha ofta uppnått så pass hög ålder, att de vid övergång till statstjänst icke kunna räkna med att vid avgång erhålla full pension, därest tjänsten är uppförd på löneplan 1. För att underlätta rekry- teringen är det därför angeläget, att tjänsterna placeras på löneplan 2 soul förordnandetjänster på viss tid.

Vad först angår de tekniska byrå- chefstjänsterna i byggnadsstyrelsen sy— nes någon differentiering dem emellan icke böra ifrågasättas. På grund av de stora fordringar, som måste ställas på innehavarna av dessa tjänster, är det motiverat, att tjänsterna gives en löne- ställning, som överstiger den vanliga byråchefsgraden. Vi föreslå därför att cheferna för de tekniska byråerna med tjänstetiteln byggnadsråd placeras i Cp 14, dvs. samma lönegrad som ut- mätts för exempelvis medicinalråden.

Innan vi gå närmare in på frågan om

löneställningen för cheferna för de självständiga tekniska avdelningarna, anse vi oss böra något beröra de spe- ciella kvalifikationer, som måste ford- ras av var och en av dem.

Chefen för egen regi-avdelningen bör vara praktiskt skolad arbetsledare med ingående teknisk erfarenhet av hus- byggnadsverksamhet samt kompetent att leda byggnadsföretag i egen regi. Han bör äga förmåga att underhandla med leverantörer, bedöma förmånli— gaste sättet för materialanskaffning, ordna transportfrågor samt välja arbets- ledning vid arbetsplatserna.

Av chefen för konstruktionsavdel- ningen bör fordras, att han avlagt exa— men vid teknisk högskola samt doku— menterat sig som framstående statisk konstruktör. Då avdelningens arbete till väsentlig del kommer att bli av utåt- riktad natur, bör han vara tränad för- handlare med förmåga att samarbeta med enskilda och organisationer.

I stort sett liknande fordringar böra ställas på cheferna för de värme- och sanitetstekniska samt elektrotekniska avdelningarna, envar inom sitt special- område.

Chefen för byggnadsekonomiska av— delningen bör ha avlagt examen vid teknisk högskola och ha framstående praktisk erfarenhet av husbyggnads— verksamhetens ekonomiska problem.

Vid avvägningen av löneställningen för dessa chefer är det svårt att göra några direkta jämförelser med andra tekniskt betonade ämbetsverk. I allmän— het äro nämligen avdelnings- och sek- tionscheferna underställda en byråchef. De ha följaktligen icke samma själv— ständiga ställning, som de av oss före— slagna avdelningscheferna skulle få. Nämnas må att inom fortifikationsför- valtningen chefen för byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion är

placerad i Cp 12. Han är emellertid underställd vederbörande byråchef.

De höga krav, som måste ställas på byggnadsstyrelsens självständiga tek- niska avdelningschefer, liksom kon- kurrensen om arbetskraften inom deras verksamhetsområden måste enligt vår mening leda till att en förhållandevis hög löneställning bör utmätas för ifrå- gavarande chefstjänster. Med hänsyn härtill föreslå vi, att cheferna för egen regi-avdelningen, konstruktionsavdel- ningen, värme- och sanitetstekniska av- delningen samt byggnadsekonomiska avdelningen placeras i Cp 13.

Beträffande chefen för elektroteknis- ka avdelningen ha vi vid bedömandet av löneställningen ansett oss böra taga hänsyn till att den utåtriktade verksam- heten inom denna avdelning måste bli av mindre omfattning än inom övriga tekniska avdelningar. Detta samman- hänger med den ställning, som tillkom- mer kommerskollegium som central statlig myndighet på elektroteknikens område. Med hänsyn härtill föreslå vi, att chefen för elektrotekniska avdel- ningen placeras i Cp 11.

Tjänstetiteln bör för samtliga de tek- niska avdelningscheferna vara byrå- direktör.

Chefen för administrativa byrån bör besitta ingående administrativ erfaren- het. Liksom motsvarande befattningar inom den centrala statsförvaltningen bör tjänsten placeras i Ca 37. Tjänste- titeln bör vara byråchef.

Chefen för juridiska avdelningen slutligen bör vara dugande jurist med förhandlingsskicklighet och process- vana. Som chef för självständig avdel- ning bör han placeras i Ca 33 med tjänstetiteln byrådirektör.

Ämbetsverkets styrelse bör — från- sett cheferna för byråer för stadsplane- samt eventuellt vatten- och avloppsären- den _— utgöras av generaldirektören,

byggnadsdirektören, överdirektören, de fyra byggnadsråden och chefen för ad- ministrativa byrån.

Vårt förslag innebär i jämförelse med gällande organisation en minskning av antalet byråchefstjänster med en, näm- ligen den nu i Ce 37 placerade tjänsten som chef för värmetekniska avdel- ningen. Därest den nuvarande inneha- varen av tjänsten skulle förordnas till chef för någon av de självständiga av- delningarna, bör hans tjänstebenämning fortfarande vara byråchef. Självfallet följer härav icke ställning som ledamot av styrelsen.

Utredningsbyrån

Enligt vårt förslag skall utrednings- byråns huvudsakliga verksamhet 0111- fatta

1) utarbetande och vidmakthållande av allmänna normer angående utrym- mesbehov och teknisk standard för stat- liga och statsbidragsberättigade bygg- nader av olika slag samt råd och anvis- ningar till myndigheter och andra i ar- kitektoniska frågor,

2) uppgörande av förslag till aktuella statliga byggnadsföretag antingen ge- nom byråns egna tjänstemän eller ge- nom utomstående arkitekter,

3) granskning av förslag till statliga eller statsbidragsberättigade byggnads- företag samt

4) uppläggande och vidmakthållande av ett byggnadsarkiv.

Liksom nu bör arbetet fördelas på två avdelningar, utredningsavdelningen och granskningsavdelningen, vartill kom- mer viss gemensam personal. Gräns- dragningen de bägge avdelningarna emellan bör emellertid icke upprätthål- las strängare än att en anhopning av arbetsuppgifter på ena avdelningen bör kunna avverkas med hjälp av personal från den andra.

Ulredningsavdelningen bör handlägga de ärenden, som angivits under punk- terna 1 och 2.

I jämförelse med avdelningens nu— varande arbetsuppgifter innebär vårt förslag beträffande de under punkten 1 redovisade uppgifterna en väsentlig ut- vidgning av avdelningens verksamhet. Å andra sidan leder vårt förslag beträf- fande uppgifterna under punkten 2 till en minskning. Avdelningen svarar näm- ligen enligt gällande ordning även för en del av projektcringsarbetet.

Avdelningschefen är byrådirektör i Ca 31. Den vidgade utåtriktade verk— samhet, som vid bifall till vårt förslag skulle tillkomma avdelningen, liksom arbetsuppgifternas art i övrigt medför, att mycket stora krav måste ställas på avdelningschefens arkitektoniska kun- nande. För att som chef för avdelningen kunna förvärva och behålla en erkänt skicklig arkitekt med långvarig prak- tisk erfarenhet, bör tjänsten höjas till byrådirektörstjänst i Ca 33. Avdelnings- chefens närmaste man, nu intendent i Ca 29, föreslå vi uppflyttad till byrå- direktör i Ca 31.

Beträffande personalen i övrigt torde bortfallet av projekteringsarbetet upp- vägas av det stegrade arbetet med ut— redningar av allmän art. En mindre ökning av personalen synes därför på- kallad. Å avdelningen tjänstgöra två deltidsanställda arkitekter, en i Cg 29 och en arvodesavlönad. Vi föreslå att dessa befattningar ombildas till heltids- tjänster, varvid den ena bör placeras i Ce 29 med tjänstebenämningen inten- dent och den andra i Ce 27 med tjänste- benämningen byråar-kitekt. Samma lö- neställning, Ce 27, och tjänstetitel bör avses för en i Cg 27 placerad arkitekt. En intendent i Ce 29 bör överföras på ordinarie stat i samma lönegrad.

Granskningsavdelningen, som allt— jämt bör svara för de under punkten 3

nämnda uppgifterna, kommer enligt vårt förslag att erhålla ett väsentligt ökat arbete, i främsta rummet genom att det ankommer på avdelningen att utföra den byggnadstekniska gransk- ningsverksamhet, som nu åvilar skol- överstyrelsen m.fl. myndigheter.

Avdelningschefen är byrådirektör i Ca 31. Vi föreslå att tjänsten uppflyttas till Ca 33.

Skolöverstyrelsen disponerar för sin byggnadstekniska granskningsverksam- het tre arkitekter, en i Cp 7, en i Ce 29 och en arvodesanställd. De ökade ar- betsuppgifterna för granskningsavdel- ningen påkalla en personalförstärkning med en intendent i Ca 29 och två byrå- arkitekter, den ene i Ca 27 och den andre i Ce 27. Skolöverstyrelsens arki- tektbefattningar kunna i samband där- med indragas.

Det under punkten 4 omnämnda byggnadsarkivet bör handhavas centralt för hela byrån av dess gemensamma personal. För närvarande finns icke nå- got byggnadsarkiv av den av oss föror- dade omfattningen inom byrån. De arkivfrågor, som nu förekomma, hand- läggas huvudsakligen av en på gransk- ningsavdelningen placerad biträdande arkitekt i Ce 24. Då det ur olika syn- punkter synes mindre lämpligt att en arkitekt handhar arkivärenden, föreslå vi att befattningen indrages. I stället bör bland den gemensamma personalen upptagas en ingenjörsbefattning i högst Ce 21. I övrigt erfordras icke någon ändring beträffande den gemensamma personalen.

Vårt förslag till byråns personalupp- sättning framgår av bilaga 2.

Byggnadsbyrån

Som förut nämnts bör ansvaret för byggnadsprojekteringen övergå från ut- redningsbyrån till byggnadsbyrån, så

snart statsmakterna fattat beslut om byggnadens uppförande och byggnads- anslag beviljats. Det ankommer följakt- ligen på byggnadsbyrån att under pro- jekteringstiden samordna de olika spe- cialisternas arbeten, att efter styrelsens bestämmande teckna kontrakt med en- treprenör eller träffa överenskommelse med egen regi-avdelningen, att svara för att uppgjorda tidsplaner hållas och att erforderligt ritningsunderlag i rätt tid överlämnas till arbetsledningen samt att kontrollera och besiktiga entrepre- nörernas arbeten. Byrån skall alltså bli det sammanhållande organet för styrel- sens projekterande verksamhet, oavsett om byggnadsarbetena utföras på entre- prenad eller i egen regi. Byrån bör följa arbetena till dess byggnaderna färdig- ställts och svara för redovisningen av samtliga byggnadsanslag. Hela denna verksamhet kallas med ett ord bygg- nadsledning.

Vid den av oss beräknade byggnads- volymen av ca 35 miljoner kronor per är bör vara tillräckligt med tre bygg- nadsledare med var sin assistent. Vi förutsätta därvid, att byggnadsledning i viss utsträckning anförtros åt de privat- praktiserande arkitekter, som anlitas av styrelsen för husbyggnadsföretag.

Byggnadsledarna måste vara dugande fackmän med omfattande praktisk er- farenhet. Det är till stor del på deras skickliga samordnande av arkitektens och de olika konstruktörernas arbeten som resultatet av projekteringen och därmed också det ekonomiska utfallet av byggnadsföretaget kommer att bero. I allmänhet torde högre teoretisk ut- bildning icke erfordras för byggnads— ledarna, utan huvudvikten bör läggas på den praktiska dugligheten. För att bereda styrelsen möjlighet att till sig knyta skickliga fackmän, bör en av byggnadsledarna placeras i 31 lönegra- den och de båda andra i 29 lönegraden.

Den förstnämnde bör givas ordinarie och de bägge sistnämnda extra ordina- rie anställning.

Byggnadsledarnas assistenter böra vara ingenjörer och placeras högst i 25 lönegraden. Därjämte bör byrån för- foga över en snickeriexpert och en spe- cialist på byggnadsbeskrivningar. Dessa experter, som måste besitta ingenjörs- utbildning, böra placeras i högst 25 lö- negraden. Vi räkna alltså med fem in- genjörstjänster i högst Ce 25.

Under byggnadsledarna lyda kontrol- lanterna för de olika byggnadsföreta- gen. Platskontrollanternas antal be- stämmes av byggnadsarbetenas omfatt- ning och tekniska svårighetsgrad. Mer än tio platskontrollanter böra icke sam- tidigt underställas en och samma bygg- nadsledare.

För närvarande har byggnadsstyrel- sen 22 heltidsanställda platskontrollan- ter. Anställningsförhållandena äro väx- lande. Tre äro extra ordinarie tjänste- män och de övriga antingen extra tjänstemän eller arvodesanställda.

Det är av väsentlig betydelse för byggnadsarbetenas goda utförande, att styrelsen disponerar över en kår av skickliga kontrollanter, vilka äro väl in- satta i den vid styrelsens entreprenad- arbetcn tillämpade rutinen. På grund härav torde det vara motiverat, att om- kring hälften av kontrollantcrna bere- des extra ordinarie anställning. Vi före- slå att tio platskontrollanter placeras på extra ordinarie stat och de övriga som extra tjänstemän eller arvodister. För att styrelsen skall äga möjlighet att för- värva och behålla kontrollanter, vilka äro lämpade att även åtaga sig kontrol- len av tekniskt komplicerade arbeten, böra fyra av de extra ordinarie kon- trollanterna erhålla befattningar i 27 lönegraden. De övriga sex böra place- ras i högst 25 lönegraden.

Platskontrollanterna äro som regel

icke kompetenta att kontrollera inveck- lade värme- och sanitetstekniska eller elektrotekniska installationsarheten. På grund härav bör byrån äga tillgång till särskilda värme- och sanitetstekniska samt elektrotekniska kontrollanter, vil- ka böra stationeras centralt. För den värme- och sanitetstekniska kontrollen erfordras tre kontrollanter, av vilka en bör placeras i Ca 27 och avses för kon- troll av komplicerade anläggningar. De bägge övriga böra placeras i högst Ce 25. För den elektrotekniska kontrol- len erfordras en ingenjör i Ca 27.

Slutligen bör å byggnadsbyrån för frågor om byggnadstillstånd, disposi- tionsbokföring, registrering, arkivering etc. finnas viss gemensam personal, (li- rekt underställd chefen för byrån. Vi räkna för ändamålet med en amanuens med avlöning enligt den reglerade bc- fordringsgången och två kansliskrivare i Ca 15, av vilka den ene bör svara för bokföringsfrågor och den andre förestå ritningsarkivct.

Vårt förslag till byråns personalupp- sättning framgår av bilaga 3.

Intendentsbyrån Vid bifall till vad vi i det föregående föreslagit kommer intendentsbyråns

verksamhetsområde att i väsentlig grad utvidgas, i första hand genom överta- gande av förvaltningen av de å fång- vårdsstyrclsens, medicinalstyrelsens, universitetens och Karolinska sjukint- sets delfonder av allmänna fastighets- fonden redovisade fastigheterna. Vidare skulle under byråns förvaltning läggas åtskilliga för närvarande icke fondredo- visade fastigheter. Vårt förslag innebär dessutom, att till byrån skulle överföras bränslekontrollen och den utåtriktade verksamheten på fastighetsförvaltning- ens område. Å andra sidan böra de åren- den, som avse möblering och inredning

av representationsrummen i landshöv- dingc- och biskopsbostäderna m. m. och som nu handläggas å intendentsbyråns landsortsavdelning, överföras till kul- turhistoriska byrån.

Intendentsbyrån förvaltar ett fastig- hetsbestånd vars å allmänna fastighets- fonden bokförda värde den 30 juni 1951 uppgick till sammanlagt 522,5 miljoner kronor, varav å byggnadsstyrelsens del- fond 398,2 miljoner kronor, å slotts- byggnadernas delfond 108,1 miljoner kronor och å beskickningsfastigheter- nas delfond 16,2 miljoner kronor.

Bokförda värdet av de å allmänna fastighetsfonden redovisade fastighets- objekt, som enligt vårt förslag skulle tillföras byrån, uppgick den 30 juni 1951 till i runt tal 264,9 miljoner kro- nor, varav å fångvårdsstyrelsens del- fond 21,3 miljoner kronor, å medicinal- styrelsens delfond 148,7 miljoner kro- nor, å universitetens delfonder 55,9 miljoner kronor och å Karolinska sjuk- husets delfond 39 miljoner kronor. Vär- det å icke fondredovisade fastigheter torde uppgå till inemot 19 miljoner kronor. Tillhopa skulle byrån således tillföras fastighetsobjekt med ett värde av 283,9 miljoner kronor.

Intendentsbyrån är som nämnts or- ganiserad på fem avdelningar, stock- holmsavdelningen, landsortsavdelnin- gen, slottsavdelningen, utrikesavdel- ningen och hyresavdelningen. Härtill bör enligt vårt förslag komma ytterli- gare en avdelning, nämligen bränsle- kontrollavdelningen för den bränsle- kontrollerande verksamheten.

Stockholmsavdelningen förvaltar fas- tigheter med ett byggnadsvärde av ca 191,2 miljoner kronor. Vid bifall till vårt förslag skulle avdelningen tillföras byggnadsobjekt med ett värde av om- kring 48,5 miljoner kronor.

Avdelningschefen är byrådirektör i Ca 31. Vid bedömandet av hans liksom

övriga avdelningschefers löneställning bör uppmärksammas, att byråns omfat- tande och i många hänseenden kompli- cerade uppgifter göra det nödvändigt för chefen för byrån att kunna på kva- lificerade medhjälpare överlåta att självständigt handlägga åtskilliga vik- tiga ärenden. Särskilt på chefen för stockholmsavdelningen måste ställas stora krav på gott omdöme och tekniskt kunnande. På grund härav finna vi det vara motiverat, att tjänsten uppflyttas till Ca 33. Tjänstebenämningcn bör fort- farande vara byrådirektör.

En intendentstjänst i Cg 29 bör upp- föras på ordinarie stat i samma löne- grad.

Erfarenheterna från stockholmsavdel- ningens verksamhet visa, att en kon- trollant icke i längden lämpligen bör anförtros tillsynen av ett större bygg- nadsbestånd än som svarar mot ett byggnadsvärde av ca 25 miljoner kro- nor. Belastas kontrollanterna med allt- för stora distrikt, kunna de icke ägna fastigheterna den tillsyn, som är nöd- vändig för ett rationellt fastighetsunder- håll. Då avdelningen vid bifall till vårt förslag skulle komma att förvalta ett fastighetsbestånd med ett byggnadsvär- de av i runt tal 240 miljoner kronor, erfordras för tillsynen därav tio kon- trollanter, vilket i förhållande till nu- läget innebär en ökning med tre.

De fastighetsobjekt, som avdelningen förvaltar, äro ur underhållssynpunkt av mycket olika natur. Sålunda erbjuder underhållet av en del fastigheter exem- pelvis tekniska laboratorier med om- fattande apparatutrustning mången gång tekniska problem av komplicerad art, vilka ställa stora krav på kontrollan— tens tekniska kunnande. Å andra sidan finnas byggnader, vilka ur underhålls- synpunkt äro relativt enkla. Det är med hänsyn härtill betydelsefullt, att styrel- sen har möjlighet att förvärva och be-

hålla erfarna kontrollanter, som kunna bemästra även svårlösta underhållspro- blem. Härtill kommer ytterligare en omständighet. Byggnadskontrollanterna äro ofta i den praktiska verksamheten skolade män, vilka icke alltid äro läm— pade för byråarbete. För att styrelsen i längden skall kunna behålla dugande kontrollanter, böra de ha någon möj— lighet att vinna befordran. De på byrån nu befintliga tjänsterna över 25 löne- graden äro emellertid samtliga förenade med kansliarbete. Mot bakgrunden här- av föreslå vi, att tre av de tio kontrol— lanttjänsterna placeras i Ca 27 med tjänstebenämningen förste byggnads- kontrollant. Övriga kontrollanter höra med tjänstetiteln byggnadskontrollant placeras i Ca 25.

En på avdelningen befintlig assistent— tjänst i Ca 25 bör i samband med inrät- tandet av byggnadskontrollantbefatt- ningarna indragas.

I övrigt föreslå vi att två arvodister med deltidstjänstgöring utbytas mot en heltidsanställd ingenjör i högst Ce 25 och att antalet ritartjänster i Ce 19 utökas med en.

högst

Den övervägande delen av ökningen av byråns arbetsuppgifter kommer en- ligt vårt förslag att falla på landsortsav- delningen. Byggnadsvärdet av det av avdelningen förvaltade fastighetsbestån- det, som nu uppgår till i runt tal 100 miljoner kronor, skulle sålunda ökas till ca 319 miljoner kronor.

Chefen för landsortsavdelningen är intendent i Ca 29. Vi föreslå att tjänsten uppflyttas till byrådirektörstjänst i Ca 31.

I övrigt fordras en förstärkning av personalen med en intendent i Ca 29, en byråingenjör i Ce 27 och en ingenjör i högst Ce 25, varjämte den nu i Ca 24 placerade assistenten bör uppflyttas till byråingenjör i Ca 27. Den nuvarande

byråarkitekttjänsten i Ca 27 bör ändras till byråingenjörstjänst i Ca 27.

Då det för; ärendenas handläggning är av stor betydelse, att aktuella relations- ritningar finnas tillgängliga å byrån, bör avdelningen erhålla ytterligare två ritare i högst Ce 19.

Vi ha förut framhållit, att medicinal- styrelsen för sin fastighetsförvaltning har anställda två byggnadsinspektörer, en i Ce 29 och en i Ce 27, samt att Upp- sala universitet för sin fastighetsförvalt— ning har tre arvodesavlönade tekniker. I samband med byggnadsstyrelsens övertagande av förvaltningen av resp. fastigheter kunna dessa tjänster in- dragas.

Till slottsavdelningen böra förläggas de uppgifter, som enligt vad vi i det föregående föreslagit skola övertagas från djurgårdsnämnden. Någon ökning av personalen erfordras icke. Den nu i Ce 23 placerade ingenjörstjänsten bör emellertid ändras till en byggnadskon- trollanttjänst i Ca 25. Befattningshava- ren har nämligen arbetsuppgifter, vilka motsvara dem som åvila stockholmsav- delningens byggnadskontrollanter.

Vid bifall till vårt förslag kunna be- fintliga tjänster hos djurgårdsnämnden indragas.

På utrikesavdelningen finnas nu för- utom avdelningschefen, som har teknisk utbildning, en amanuens och ett kansli- biträde.

Avdelningschefen är intendent i Cg 29. Vi föreslå att tjänsten uppföres på ordinarie stat som byrådirektörs- tjänst i Ca 31.

Då avdelningschefen enligt vad er- farenheten visar behöver ett tekniskt biträde, föreslå vi att en ingenjörstjänst i högst Ce 25 inrättas.

De förslag till ändrings- och repara- tionsarbeten i lcgationshusen, som in- komma till byggnadsstyrelsen, äro som regel utarbetade av utländska fackmän

och följaktligen avfattade på främman- de språk. De måste därför översättas till svenska. Översättningsarbetet utfö- res till huvudsaklig del av amanuensen. Då emellertid antalet till avdelningen inkommande ärenden är statt i ständig ökning, räcker hans tid icke till för övriga göromål, bland vilka må nämnas uppsättande av förslag till skrivelser, ofta på främmande språk. För att ga- rantera avdelningen tillgång till ett språkkunnigt biträde till hjälp vid över- sättningsarbetet föreslå vi, att kansli- biträdestjänsten utbytes mot en kansli- skrivartjänst i Ca 15.

För hyresavdelningen leder vårt för- slag till en betydande ökning av arbets- uppgifterna. Särskilt sinnessjukhusen ha ett stort antal tjänstebostäder, vilkas uthyrande bör åvila avdelningen.

Chef för hyresavdelningen är en fas— tighetskamrerare i Ce 27. Det torde icke vara möjligt att i längden behålla en tjänsteman med erforderliga kvalifika- tioner för ifrågavarande chefsuppgift med mindre tjänsten höjes till inten- dentstjänst i Ca 29.

Personalen i övrigt bör förstärkas med två kontorsskrivare i Ca 19 och en kansliskrivare i Ca 15. I samband där- med kan en å avdelningen placerad be- fattning i Cg 17 indragas.

Till den nya bränslekontrollavdcl- ningen bör från den nuvarande värme- tekniska avdelningen överföras en in- spektör (nu Ce 29), två byråingenjörer (nu Ce 24) och fyra underinspektörer (nu Ce 21).

Inspektören bör tjänstgöra som av- delningschef och i samband därmed er- hålla tjänstetiteln intendent. Tjänsten bör uppföras på ordinarie stat i Ca 29.

De fyra underinspektörerna syssel- sättas huvudsakligen med inspektion av bränsleanläggningarna. Som förut nämnts uppgå dessa till ett antal av omkring 1 300. Till följd av inspektions-

personalens knapphet har det icke varit möjligt att årligen inspektera mer än ca 1 000 anläggningar. Det är emellertid önskvärt att samtliga anläggningar kunna besökas minst en gång årligen. På grund härav bör personalen utökas med en underinspektör. Vi föreslå att fem underinspektörstjänster upptagas för avdelningen, av vilka tre böra pla- ceras i Ca 23 och två i Ce 21.

Bland gemensam personal bör upp- tagas en amanuens med avlöning enligt befordringsgången. Hans arbetsuppgif- ter böra närmast bestå i uppsättande av förslag till skrivelser från byråns olika avdelningar.

Vårt förslag till byråns personalupp— sättning framgår av bilaga 4.

Kulturhistoriska byrån

Någon annan ändring av byråns nu- varande arbetsuppgifter synes icke på— kallad än att som förut berörts till by— rån bör från intendentsbyråns lands- ortsavdelning överföras ärenden rö- rande möblering av representations— rummen i landshövdinge- och biskops- bostäderna m. m.

Någon ändring av byråns organisa- tion är icke påkallad. Däremot måste en förstärkning av byråns arbetskrafter ske, om byrån skall kunna tillfredsstäl- lande fylla sina uppgifter. Med nuva- rande personal saknar byrån möjlighet att lämna församlingar och andra det bistånd, som det författningsenligt ålig- ger byggnadsstyrelsen att lämna. Endast i ringa omfattning ha tjänstemännen å byrån möjlighet att företaga resor och utöva tillsyn och kontroll över landets kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbe- stånd. Väl är det sant att det här icke gäller rent ekonomiska nyttoting, men ur allmän kulturell och historisk syn- punkt är det för vårt folk en angelägen- het av största vikt att vårda sina bygg-

nadsminnesmärken. Detta kan emeller- tid icke ske endast genom föreskrifter i författningar. Därutöver behövs ständig tillsyn, vägledning och rådgivning från för ändamålet väl skickad personal.

Personalen bör förstärkas med en byrådirektör i Ca 31 och en byråarki- tekt i Ca 27. Byråarkitekttjänsterna i Ce 27 och Cg 27 böra utbytas mot tjäns- ter i Ca 27 resp. Ce 27. En tjänst i Ca 11 bör uppflyttas till Ca15.

Vårt förslag till byråns personalupp- sättning framgår av bilaga 5.

Administrativa byrån

Vid bifall till den av oss förordade utbrytningen av de juridiska ärendena böra administrativa byråns återstående arbetsuppgifter fördelas på två avdel— ningar, personalavdelningen och kame- ralavdelningen.

Under byrån bör som hittills lyda vissa för ämbetsverket gemensamma organ, nämligen skrivcentralen, telefon— växeln, kontorsmaterialförrådet, vakt— mästarpersonalen samt bibliotek och arkiv.

Personalavdelningen bör handlägga ärenden, som röra anställnings- och pensionsförhållanden för styrelsens och länsarkitektsinstitutionens tjänsteman- napersonal, totalt ca 600 befattnings- havare, samt frågor rörande arbetarper- sonalens pensioner. På avdelningen bör sålunda verkställas utredningar rörande bl.a. utnämningar och förord, löne- grads-, löneklass- och andra avlönings- frågor, flyttningsersättningar m.m. Vi- dare bör på avdelningen handläggas petitafrågor och remisser i ärenden, som angå löne- och pensionsförhållan- den. Härtill kommer den arbetshjälp, avdelningen har att lämna överdirek- tören beträffande den administrativt rådgivande och kontrollerande verk— samhet, för vilken denne bär det ome-

delbara ansvaret. Å avdelningen bör verkets personalregister föras.

Av chefen för personalavdelningen måste krävas stor administrativ erfaren- het. Tjänsten torde på grund härav icke kunna sättas lägre än i Ca 29.

Avdelningens personal bör i övrigt ut- göras av en amanuens med avlöning en- ligt den reglerade befordringsgången samt en kansliskrivare i Ca 15 jämte erforderlig biträdespersonal.

Kameralavdelningen bör liksom hit- tills svara för ämbetsverkets medelsför- valtning och bokföring med undantag för den dispositionsbokföring, som en- ligt vårt förslag skulle åvila byggnads- byrån resp. egen regi-avdelningen.

Som förut framhållits äro de kame- rala arbetsuppgifterna inom byggnads- styrelsen redan nu av betydande om- fattning. Vårt förslag beträffande styrel— sens fastighetsförvaltande verksamhet medför, att bokföringsarbetet blir än mer omfattande och komplicerat. Här- till kommer att arbetet med hyresupp— börd för tjänstebostäder och andra ut- hyrda lokaler kan beräknas bli mycket betungande.

Redan nu har avdelningen med hän- syn till arbetsuppgifternas art och om- fattning samt antalet sysselsatt personal en storlek, som närmar sig vad som el- jest inom statsförvaltningen ansetts mo- tivera inrättandet av en kameralbyrå. På grund härav anse vi, att chefen för avdelningen icke bör placeras lägre än som byrådirektör i Ca 31.

I övrigt bör en förste byråsekreterare i Cg 27 överflyttas på ordinarie stat i samma lönegrad. I samband därmed bör tjänstebenämningen ändras till kamrerare. En byråsekreterartjänst i Ca 25 bör ändras till revisorstjänst i samma lönegrad. Vidare erfordra de nytillkomna arbetsuppgifterna en för- stärkning av personalen med en revisor i Ca 25 och en kontorsskrivare i Ca 19.

Styrelsens bibliotek omfattar omkring 7 000 band, av vilka en stor del är ut- ländsk litteratur. Vidare är styrelsens arkiv mycket omfattande och innehåller vissa äldre särskilt värdefulla arkiva- lier. Både biblioteket och arkivet besö- kas ofta av forskare. Ansvaret för bib— lioteket och arkivet åvilar nu vid sidan av andra arbetsuppgifter en förste byrå— sekreterare i 27 lönegraden. Då denne tjänsteman synes böra frigöras från ar- betet härmed, föreslå vi att hos bygg- nadsstyrelsen anställes en biblioteks- assistent i Ca 15.

Vårt förslag till byråns personalupp- sättning framgår av bilaga 6.

Juridiska avdelningen

Å avdelningen böra handläggas samt— liga ärenden av juridisk karaktär med undantag för sådana vilka falla inom stadsplaneavdelningens kompetensom- råde. Därjämte bör avdelningen ombe- sörja den rättsliga vården av det av styrelsen förvaltade fastighetsbeståndet.

Till avdelningens kvalificerade upp- gifter bör räknas det biträde, som av- delningen har att lämna överdirektören vid den juridiskt rådgivande och kon— trollerande verksamhet, för vilken denne bär det omedelbara ansvaret.

De ombudsmannauppgifter, som nu förekomma inom administrativa byrån, äro av sådan omfattning att de i stort sett upptaga en tjänstemans hela arbets— tid. Detta kan även framdeles beräknas bli förhållandet.

För handläggningen av ärenden, som avse den rättsliga vården av byggnads- styrelsens fastighetsbestånd, åtgår nu praktiskt taget en tjänstemans halva ar- betstid. Med den utökning av fastig- hetsförvaltningen, som vi föreslagit, torde antalet av dessa ärenden komma att väsentligt ökas och kräva i stort sett en tjänstemans hela arbetstid.

Avdelningens personal bör, avdel- ningschefen och erforderliga biträdes- tjänster oräknade, utgöras av två juris- ter. Med hänsyn till ärendenas kvalifi- cerade natur och den löneställning, som tillkommer tjänstemän med motsvaran- de arbetsuppgifter inom statsförvalt- ningen, höra ifrågavarande bägge tjäns- ter placeras som förste byråsekreterar- tjänster i Ca 29 resp. Ca 27.

I detta sammanhang må framhållas, att vårt förslag till omorganisation av den nuvarande administrativa byrån icke innebär någon ökning av antalet jurister inom styrelsen.

Vårt förslag till personaluppsättning framgår av bilaga 7.

Egen regi-avdelningen

På avdelningen bör ankomma att or- ganisera och utföra byggnadsföretag för statens räkning i egen regi.

I realiteten innebär detta, att avdel- ningen kommer att som en statlig bygg- nadsfirma utföra byggnadsarbeten på löpande räkning. Avdelningen bör orga- niseras med tanke härpå och dess ar- bete bedrivas efter i stort sett samma principer, som tillämpas inom en pri- vat byggnadsfirma. I enlighet härmed bör vid en beräknad omfattning av verksamheten av ca 20 miljoner kronor per är direkt under avdelningschefen lyda två arbetschefer för egentliga byggnadsarbeten samt en värme- och sanitetsteknisk installatör, en elektro- teknisk installatör och en målarmästare jämte erforderliga biträden. Till avdel- ningen bör vidare vara knutet ett hygg- nadskontor för matcrialinköp samt för avdelningens administration och ekono- miska verksamhet m. 111.

Det är av synnerlig vikt, att styrel— sen beredes möjlighet att som arbets— chefer förvärva skickliga tekniker med erfarenhet icke blott från statlig utan

även från privat verksamhet. För att styrelsen skall kunna anställa kompe- tenta fackmän även från områden utan- för den statliga karriären, böra arbets- chefsbefattningarna placeras i Cp 9 som förordnandetjänster på viss tid.

Envar av de båda arbetscheferna bör för arbeten av rutinmässig karaktär för- foga över en assistent, stationerad på avdelningen. Assistenterna böra vara ingenjörer med lägre teknisk utbild- ning. Vi föreslå att de placeras i högst Ce 25. Därjämte bör under varje arbets- chef lyda ett antal verkmästare för den direkta arbetsledningen på hyggnads- platserna. Till deras löneställning åter- komma vi i det följande.

De båda installatörerna och målar- mästaren böra vara fackmän med lång- varig praktisk erfarenhet, var och en inom sitt specialområde. För att styrel- sen skall kunna förvärva och i längden behålla dugande krafter, böra tjänsterna icke sättas lägre än i Ce 27. Tjänste- titeln bör vara byråingenjör resp. må- larmästare.

I likhet med arbetscheferna böra de båda installatörerna och målarmästaren till sitt förfogande ha var sin assistent, placerad i högst Ce 25. Tjänstebenäm- ningarna böra vara ingenjör resp. må- larmästare.

Byggnadskontoret bör ha hand om inköp av material och maskiner, uträk- ning och utbetalning av avlöningar till arbetare, granskning av räkningar samt redovisning till entreprenadbyrån av disponerade medel.

Byggnadskontorets chef måste vara erfaren byggnadstekniker och arbetsle— dare. Han bör handlägga ärenden, som röra viktigare inköp, samt leda konto- rets verksamhet. Han bör tillika vara avdelningschefens ställföreträdare. Med hänsyn härtill bör han placeras som förste byråingenjör i Ca 29.

Personalen på byggnadskontoret bör

i övrigt utgöras av en byråingenjör i Ce 27 för inköpsärenden samt en revi- sor i Ca 25 och en bokhållare i Ce 21 för avlönings- och redovisningsårenden jämte erforderlig biträdespersonal.

Vårt förslag till personaluppsättning framgår av bilaga 8.

Konstruktionsavdelningen

Avdelningen skall svara för de arbets- uppgifter, som nu ankomma på bygg- nadsbyråns konstruktionsavdelning. Bland dessa må nämnas konstruktiv och byggnadsteknisk granskning av rit- ningar och beskrivningar, som utar- betats av konsulterande ingenjörer, grundundersökningar och avvägningar av byggnadsområden, undersökningar och provningar av material samt under- sökningar av byggnadsskador m.m.

Den granskande verksamheten bör enligt vår mening utan olägenhet kunna begränsas. För närvarande granskas varje konstruktion, som utförts av utan- för styrelsen stående konstruktörer. Då det gäller arbeten för statliga byggnads- företag, för vilka arbeten vi förutsätta att endast erkänt skickliga fackmän an- litas, synes granskningen kunna be- gränsas till stickprov eller eventuellt helt undvaras. Förhållandet blir ett annat, då fråga är om statsbidragsbe- rättigade byggnadsföretag. Icke sällan ha konstruktionerna för sådana företag utarbetats av tekniker, som icke kunna inräknas i de erkända fackmännens ka- tegori. I dessa fall måste självfallet en ofta mycket ingående granskning ske inom avdelningen.

För de nya arbetsuppgifter av bygg- nadsteknisk art, som tillföras avdel- ningen och som sammanhänga med den intensifierade utåtriktade verksamhe- ten, ha vi förut redogjort.

Under avdelningen bör lyda den nu- varande byggnadsbyråns materialprov- ningslaboratorium.

Avdelningens verksamhet kommer att omfatta i huvudsak tre artskilda grenar, nämligen dels granskning och projekte- ring, dels material- och grundläggnings- frågor, dels ock byggnadstekniska ut- redningar och information.

Trots de artskilda arbetsuppgifterna anse vi oss icke böra förorda, att av- delningen organiseras på sektioner. En sådan uppdelning skulle försvåra ett rationellt utnyttjande av personalens arbetskapacitet.

Då huvudparten av avdelningens ar- betsuppgifter är av högt kvalificerad teknisk natur, måste bland avdelningens personal ingå ett förhållandevis stort antal högskoleutbildade fackmän med ingående erfarenheter på olika special- områden. Detta medför i sin tur, att ett flertal befattningar i relativt hög löne- ställning kräves för att göra det möjligt för styrelsen att förvärva och behålla erforderliga specialister.

Som närmaste man till avdelnings- chefen bör finnas en civilingenjör med ingående erfarenhet av byggnadstek- niska uppgifter av det slag, som ingå i byråns verksamhet. Den krets, inom vilken en sådan fackman står att finna, är tämligen begränsad och de löneför- måner, som erbjudas i den allmänna marknaden, relativt höga. För att möj- liggöra förvärv av en tekniker med er- forderlig kompetens, bör en byrådirek— törstjänst i Ca 31 kunna erbjudas. Byrå- direktören bör lämpligen svara för led- ningen av utrednings- och informations- arbetet.

Ledarna för de bägge övriga verksam- hetsgrenarna måste även de vara hög- skoleingenjörer och ha särskild special- utbildning. Med hänsyn härtill kunna befattningarna icke sättas lägre än i Ca 29. Tjänstetiteln bör vara förste byråingenjör.

I övrigt erfordras följande personal, nämligen

för granskning och projektering en byråingenjör (cixilingenjör) i Ca 27, en civilingenjör .ned avlöning enligt den inom ämbetswerket tillämpade be- fordringsgången, en ingenjör med lägre teknisk utbildning i högst Ce 25 för rutinmässiga uppgifter och en ritare i högst Ce 19,

för materia?- och grundläggningsfrå- gor en byråingenör (civilingenjör) i Ca 27, en ingenjör med lägre teknisk utbildning i högst Ce 25 för provborr— ningar m.m. och en laboratorieföre- ståndare i Cc15 samt

för utredning r>ch information en byråingenjör (civilingenjör) i Ca 27 och två civilingenjörer med avlöning enligt befordringsgången.

Till avdelningen bör vidare höra er- forderlig biträdespersonal.

Vårt förslag till personaluppsättning framgår av bilaga 9.

Värme- och sanitetstekniska avdelningen

Avdelningen skall med samma be— gränsning, som av oss angivits beträf- fande konstruktionsavdelningen, grans— ka av fackmän utanför styrelsen utar- betade förslag till installationer inom värme-, kyl-, sanitets— och ventilations- teknikens områden. Därjämte bör av- delningen i viss utsträckning projek- tera anläggningar inom dessa special- områden. Avdelningen bör vidare svara för utredningar och för styrelsens utåt- riktade verksarnheti hithörande ämnen.

Som förut nämnts böra de värme- och sanitetstekniska installationerna utföras av egen regi-avdelningen.

Avdelningschefens närmaste man bör vara civilingenjör med omfattande er- farenhet av de skilda områden, som av- delningens verksamhet omspänner. Man torde icke kunna räkna med att styrel- sen skall kunna förvärva en tekniker med sådan kompetens med mindre än

att en byrådirektörstjänst i Ca 31 er- bjudes honom.

Personalen i övrigt bör bestå av två byråingenjörer i 27 lönegraden för granskningsarhetet, den ene ordinarie och den andre extra ordinarie, tre ingenjörer i högst Ce 25 och tre ritare i högst Ce 19. Härtill kommer erforderlig biträdespersonal.

Vårt förslag till personaluppsättning framgår av bilaga 10.

Elektrotekniska avdelningen

Avdelningens verksamhet bör omfatta utredningar på det elektrotekniska om- rådet samt projektering av elektrotek- niska anläggningar. Därjämte bör av- delningen med samma begränsning, som av oss angivits beträffande kon— struktionsavdelningen, granska förslag till sådana anläggningar, utarbetade av utanför styrelsen stående konstruktörer.

Installationsverksamheten bör som förut nämnts åvila egen regi-avdel- ningen.

Avdelningens personal bör utgöras av en förste byråingenjör i Ca 29, avdel- ningschefens närmaste man, två ingen- jörer (konstruktörer) i högst Ce 25 och tre ritare i högst Ce 19 jämte biträdes- personal.

Vårt förslag till personaluppsättning framgår av bilaga 11.

Byggnadsekonomiska avdelningen Avdelningen kommer att i stor ut- sträckning tjänstgöra som ett service- organ för ämbetsverket i dess helhet. I första hand bör åvila avdelningen att utarbeta kostnadsberäkningar till de aktuella byggnadsföretagen. Vidare bör avdelningen i kostnadshänseende grans- ka de förslag till byggnadsföretag, som Kungl. Maj:t eller myndigheter över- lämna till byggnadsstyrelsen för ut-

låtande. Avdelningen bör därjämte verk- ställa efterkalkyl av byggnadsföretag, utförda genom egen regi-avdelningens försorg, utarbeta och publicera bygg- nadskostnadsindex samt verkställa eko- nomiska och statistiska utredningar.

Som ledare för kostnadsberäknings- arbetet måstc styrelsen ha möjlighet att till sig knyta en skicklig tekniker med omfattande erfarenhet som kostnadsbe- räknare. På grund härav bör tjänsten icke sättas lägre än som förste byrå- ingenjör i Ca 29.

I övrigt bör för arbetet med kost- nadsberäkningar finnas en byråingen- jör i Ca 27 och tre ingenjörer i högst Ce 25.

Ledaren för avdelningens övriga ar- betsuppgifter — efterkalkyl, byggnads- kostnadsindex samt ekonomiska och statistiska utredningar — bör vara hög— skoleingenjör med stor erfarenhet på det byggnadsekonomiska området. För att styrelsen skall för denna post kunna förvärva en kompetent tekniker, bör be- fattningen placeras som förste byrå- ingenjör i Ca 29.

För arbetsuppgifter av rutinmässig karaktär erfordras tre ingenjörer med lägre teknisk utbildning, av vilka den ene huvudsakligen bör syssla med efter- kalkyl, den andre med byggnadskost- nadsindex samt den tredje med ekono- miska och statistiska utredningar. Dessa ingenjörer böra placeras i högst Ce 25.

Härtill kommer erforderlig biträdes- personal.

Vårt förslag till personaluppsättning framgår av bilaga 12.

Biträdespersonalen

I de härvid fogade bilagorna, utvi- sande personaluppsättningen, ha vi be- träffande den av oss föreslagna nya organisationen icke medtagit tjänster under 15 lönegraden. Biträdespersona-

lens antal och löneställning redovisas sålunda icke.

Anledningen härtill är att det i första hand bör ankomma på byggnadsstyrel- sen att pröva behovet av sådan perso- nal och framlägga därav föranledda förslag.

Anställningsförhållandena för byggnadsstyrelsens personal

Som allmän princip vid valet av an- ställningsform bör gälla, att den perso- nal, som erfordras för uppgifter av erfarenhetsmässigt konstant natur, bör givas ordinarie anställning. Beträffande personalen inom utredningsbyrån, kul- turhistoriska byrån, intendentsbyrån, administrativa byrån och juridiska av- delningen bereder tillämpningen av denna princip icke några svårigheter. Behovet av ordinarie tjänster låter sig här tämligen lätt bestämmas.

De förhållanden, under vilka bygg- nadsbyrån och de självständiga teknis- ka avdelningarna arbeta, försvåra där- emot valet av anställningsform. Om- fattningen av styrelsens byggande verk- samhet växlar från tid till annan. Ar- betsmängden är i huvudsak beroende av omständigheter, som ligga utanför styrelsens kontroll. Styrelsens byggande verksamhet bestämmes sålunda av så- dana faktorer som behovet vid olika tidpunkter av nybyggnader för statliga ändamål och möjligheterna att med hänsyn till läget på arbetsmarknaden tillgodose detta behov. Det ankommer på Kungl. Maj:t att i sista hand bedöma såväl angelägenheten av framkomna krav på nybyggnader som tidpunkten för byggnadsföretagens utförande.

Byggnadsstyrelsesakkunniga gjorde år 1925 i sitt betänkande följande utta- lande om anställningsförhållandena för den nuvarande byggnadsbyråns perso- nal.

Behovet av biträdande arbetskrafter på byggnadsbyrån kan komma att bliva rätt växlande under olika tider, beroende dels på ökningen eller minskningen av bygg- nadsverksamheten, dels ock i viss män på det arbetssätt, som tillämpas vid de olika företagen. Byrån bör därför givas sådan organisation, att dess personal kan smi- digt anpassas efter föreliggande behov, vadan möjlighet till viss rörlighet och om- sättning bland personalen är önskvärd. Det synes därför i regel icke lämpligt att binda ifrågavarande personal genom ordinarie anställning.

Dessa riktlinjer ha därefter i stort sett varit bestämmande för personalens anställningsförhållanden inom den nu- varande byggnadsbyrån. Bortsett från vissa biträden, vilka enligt gällande befordringsgång erhållit ordinarie an- ställning, ha endast två tjänstemän inom byrån sådan anställning, nämligen bygg- nadschefen och föreståndaren för kon- struktionsavdelningen. Personalen i öv- rigt är antingen extra ordinarie, extra eller arvodesavlönad.

Ur personalens synpunkt måste det onekligen te sig mindre tillfredsställan- de, att en så betydande del av den- samma måste åtnöjas med de relativt lösa anställningsförhållanden, som de extra och arvodesavlönade tjänsterna erbjuda. Men även för byggnadsstyrel- sen innebär användningen av dessa an- ställningsformer olägenheter i form av ökade svårigheter att förvärva och be- hålla kvalificerad personal. En avväg- ning måste ske mellan å ena sidan per- sonalens berättigade intresse av säkrare anställningsformer och å andra sidan statens intresse av att kunna på ett smidigt sätt anpassa personalomfatt- ningen efter byggnadsverksamhetens skiftande behov.

Möjligen skulle man kunna ifråga- sätta att giva den personal, som erford- ras för avvecklingen av den av oss förut angivna byggnadsvolymen av 35 mil-

joner kronor per år, ordinarie anställ- ning. Vi ha emellertid ansett försiktig- heten bjuda, att föreslå en lika fördel- ning av denna personal på ordinarie och extra ordinarie. Den personal, som därutöver måste anställas vid en ökning av byggnadsverksamheten, bör tills vi- dare anställas som extra.

Vad vi här anfört gäller byråperso- nalen inom styrelsen. I fråga om den arbetsledande personalen på byggnads— platserna, verkmästarna, synes däremot en inpassning av tjänsterna i det stat- liga lönesystemet mindre lämplig. Den- na personal bör vara rörlig på så sätt att den genom tjänstgöring hos olika arbetsgivare kan skaffa sig en så all- sidig praktisk utbildning som möjligt. För att en arbetsledare skall tillfreds- ställande kunna behärska även kom- plicerade byggnadsobjekt, torde i all- mänhet fordras 10 a 15 års allsidig praktik hos olika arbetsgivare. Som re- gel har han då uppnått eller närmat sig 40-årsåldern.

De problem i pensionshänseende, som här berörda rörlighet medför, har i den privata byggnadsverksamheten vanligen lösts på det sättet, att arbets- ledaren göres pensionsberättigad i SPP. Då han övergår till ny arbetsgivare, be- håller han sin pensionsrätt. Den nye arbetsgivaren övertager, om hans före- tag är SPP—anslutet, ansvaret för in- betalning av arbetsgivarens andel i pen- sionsavgifterna. Arbetsledaren förlorar sålunda icke något i pensionshänseende genom ombyte av arbetsgivare. Övergår han i byggnadsstyrelsens tjänst, blir däremot anställningstiden hos styrelsen utan värde i pensionshänseende, då an- ställningsformen som regel är extra. Men även om han beredes extra ordi- narie ställning, bli de med tjänsten förenade pensionsförmånerna av rela- tivt underordnat värde. Stannar han i sin tjänst till uppnådd pensionsålder,

* räcka tjänsteåren ofta icke till för full pension.

Den enda pensionsförmån, på vilken en som extra tjänsteman eller mot ar— vode anställd verkmästare hos bygg— nadsstyrelsen i nuvarande läge kan hoppas, är s.k. riksdagspension. Denna har emellertid mer karaktären av so- cialhjälp än intjänt löneförmån. Härtill kommer att beloppet som regel är re- lativt litet och att pension för efterle- vande mera sällan kommer i fråga.

För att byggnadsstyrelsen skall på lika villkor kunna konkurrera lned pri- vata företagare om dugliga arbetsledare föreslå vi, att styrelsen bemyndigas att ansluta sig till gällande avtal mellan vederbörande arbetsgivar- och arbets- ledarorganisation rörande arbetsledar- nas anställnings- och avlöningsförhål- landen. Detta innebär, att byggnadssty— relsens verkmästare skulle avlönas med arvoden, vilkas storlek beror på kom- petens och skicklighet. I övrigt skulle de erhålla samma sociala förmåner som motsvarande arbetsledare inom det pri- vata näringslivet. Häri ingår bl.a. pen— sionsrätt i SPP.

En ordning av det slag, vi här skisse- rat, skulle i hög grad minska de bety— dande svårigheter, som byggnadssty- relsen nu har att brottas med då det gäller att förvärva och behålla kvalifi- cerad arbetsledarpersonal. Det torde i sammanhanget böra erinras om att vissa statliga bolag äro SPP-anslutna och att arbetarna vid styrelsens byggnadsföre- tag avlönas enligt kollektivavtal.

Vad här anförts om verkmästarna gäller i stort sett hos styrelsen anställda, arvodesavlönade platskontrollanter.

Fördelningen av avlöningskostnaderna mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag

Avlöningskostnaderna för byggnads- styrelsens personal bestridas dels från

den för ämbetsverket fastställda avlö- ningsstaten och dels från byggnadsan- slag. Av intresse i detta sammanhang är det system, enligt vilket avlöningarna till nuvarande byggnadsbyråns personal utgå.

Beträffande ordinarie personal bestri— das dessa kostnader från avlöningssta— ten. Avlöningarna till den extra ordi- narie, extra och arvodesanställda per- sonalen utgå från de medel, som anvi- sats till de av styrelsen omhänderhavda byggnadsföretagen. Kungl. Maj:t fast- ställer årligen stat för sistnämnda kate- gorier, dock att extra ordinarie tjänster i högre lönegrader än den 25 under- ställas riksdagens prövning. Utgifterna enligt den fastställda staten redovisas å särskild förskottstitel samt fördelas i bokslutet för resp. budgetår mellan de olika byggnadsanslagen.

Avlöningarna till den på arbetsplat- serna sysselsatta personalen slutligen bestridas direkt från anslaget till det byggnadsföretag, vid vilket vederböran- de sysselsättes.

Enligt de oss givna direktiven ha vi övervägt, huruvida icke den av oss före- slagna byggnadsbyråns och de nya självständiga tekniska avdelningarnas lönekostnader för personal med stadig— varande anställning borde bestridas från avlöningsanslag å riksstaten.

Som vi förut framhållit är det ett an— geläget intresse, att de av byggnadsverk- samheten föranledda personal- och öv- riga administrationskostnaderna redo— visas så, att lnan på ett i möjligaste mån riktigt sätt kan avläsa det ekonomiska utfallet av styrelsens byggnadsverksam- het i allmänhet och dess egen regi-verk— samhet jämförd med entreprenadförfa— randet i synnerhet. Detta önskemål un— derlättas givetvis, om de olika bygg— nadsföretagen direkt belastas med dessa kostnader.

Enligt vår mening bör i princip gälla,

att de av styrelsens byggande verksam- het föranledda administrationskostna- derna skola bestridas av byggnadsan- slag. Emellertid är det förenat med be- tydande svårigheter att riktigt beräkna storleken av dessa kostnader. Såväl byggnadsbyrån som de självständiga avdelningarna med undantag av egen regi-avdelningen utföra i icke obetydlig omfattning arbetsuppgifter, som icke direkt sammanhänga med styrelsens byggande verksamhet. Kostnaderna för dessa uppgifter böra självfallet icke be- lasta byggnadsanslagen. Det skulle emellertid medföra betydande besvär och tidsspillan, om befattningshavarna med hjälp av tidsböcker eller liknande skulle fördela använd arbetstid på olika arbetsuppgifter. Vi anse oss därför böra förorda, att fördelningen av här ifråga- varande kostnader på styrelsens av- löningsanslag och på byggnadsanslagen sker efter schematisk grund.

Enligt hittills tillämpade regler ha av- löningar till ordinarie personal icke ansetts böra bestridas från byggnads- anslag. Tillämpat på byggnadsstyrelsens organisation sådan vi förordat den skulle detta innebära, att det icke obe- tydliga antal icke-ordinarie befattnings- havare på den nuvarande byggnadsby- rån, vilkas avlöningar nu bestridas från byggnadsanslag och som enligt vårt för- slag skulle erhålla ordinarie ställning, skulle komma att avlönas från styrel- sens allmänna avlöningsanslag. Huru- vida kostnaderna för denna personal kunna anses i stort sett motsvara utgif- terna för de till byggnadsverksamheten icke direkt hänförliga arbetsuppgifter, som denna personal jämte den icke- ordinarie personalen å byggnadsbyrån och de självständiga avdelningarna ut- för, är givetvis osäkert. Vi anse det emellertid försvarligt och ur praktiska synpunkter lämpligt att i detta samman- hang utgå från att så är fallet. Detta

betyder att byggnadsanslagen skulle be- lastas med avlöningskostnaderna för alla de icke-ordinarie befattningsha- vare, som äro knutna till den byggande verksamheten, oavsett om de i viss ut- sträckning tagas i anspråk även för uppgifter, som icke direkt samman— hänga med denna verksamhet.

I jämförelse med nu rådande förhål- landen, då endast två befattningshavare jämte ett antal biträden i befordrings- gången äro ordinarie, leder här angivna förfarande till att byggnadsanslagen skulle få en förhållandevis mindre an- del av avlöningskostnaderna. Å andra sidan måste hållas i minnet, att den av oss föreslagna organisationen avser att skapa förutsättningar för att styrelsens utåtriktade verksamhet, vilken i vä— sentlig grad ankommer på den med styrelsens byggande verksamhet syssel- satta personalen, skall bli av betydligt större omfattning och intensitet än för närvarande. En ökad belastning på av- löningsanslaget kan därför anses moti- verad.

Vi förorda alltså, att det nu tilläm- pade systemet för avlöningskostnader- nas bestridande bibehålles. Detta inne- bär, att lönerna till den icke-ordinarie personalen skola bestridas från en av Kungl. Maj:t årligen fastställd förskotts— stat. I bokslutet för resp. budgetår sker därefter en fördelning på de olika bygg- nadsanslagen av de förskotterade ut— gifterna.

Byggnadsstyrelsens tekniska råd

Vid bifall till vårt förslag om löne- gradsplacering av byggnadsstyrelsens ledande tjänster skapas förutsättningar för att styrelsen skall kunna förvärva och behålla för verksamheten väl kvali- ficerade personer. Även om styrelsen sålunda i väsentligt hänseende skulle förstärkas, måste det vara av stort

! l !

värde för ämbetsverket att vid ställ- ningstagandet till mera svårbedömbara tekniska frågor ha tillgång till landets främsta expertis inom de grenar av tek- niken, som styrelsens verksamhet om- fattar. Härigenom skulle förutsättning- arna vidgas för styrelsen att fullgöra sina krävande och mångskiftande upp— gifter samt uppehålla och utveckla sin ställning som den centrala statsmyndig- heten på husbyggnadsväsendets område.

Vi ha diskuterat olika former, under vilka styrelsen skulle kunna tillförsäk- ras sådan expertis, samt därvid stannat för att föreslå, att till byggnadsstyrelsen knytes ett råd av framstående fackmän, företrädande olika grenar av styrelsens verksamhetsområde. Förslagsvis bör detta råd benämnas byggnadsstyrelsens tekniska råd.

Medlem av rådet skall på styrelsens kallelse deltaga i utredning eller hand- läggning av ärende, som faller inom vederbörandes fack eller specialområde. Han skall vidare ha att av eget initiativ rikta styrelsens uppmärksamhet på så— dana framsteg eller förhållanden inom hans område, som kunna antagas äga betydelse för styrelsens verksamhet. Icke minst i fråga om styrelsens råd- givande och vägledande uppgifter be— träffande byggnadsverksamheten inom landet skulle sådana impulser vara vär- defulla.

I rådet bör ingå en representant för

vardera av följande verksamhetsgrenar eller fack inom husbyggnadsområdet, nämligen projektering, byggnadspro- duktion, byggnadsförvaltning, bygg- nadsteknik, värme-, ventilations- och sanitetsteknik, elektroteknik, kommu- nalteknisk verksamhet, byggnadsforsk- ning och byggstandardisering.

Antalet medlemmar i rådet bör så- lunda vara nio. Dessutom bör i rådet ingå byggnadsstyrelsens generaldirektör som självskriven ordförande och bygg- nadsdirektören som självskriven vice ordförande.

Då rådet av praktiska skäl icke kan rymma representanter för alla de fack- områden, som beröra styrelsens verk- samhet, bör styrelsen ha möjlighet att vid sidan av rådet tillkalla särskilda experter för utredning och handlägg- ning av sådana mindre ofta förekom- mande ärenden, som kräva särskild be— lysning av starkt specialiserade tek- niska eller andra problem.

Rådets medlemmar, förutom general- direktören och byggnadsdirektören, höra på förslag av byggnadsstyrelsen förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av tre år.

I likhet med vissa ledamöter i medi- cinalstyrelsens vetenskapliga råd böra de medlemmar i byggnadsstyrelsens tekniska råd, som icke äro anställda hos styrelsen, åtnjuta ett fast årsarvode av 1 800 kronor.

Länsarkitektsorganisationen enligt

utredningens förslag

Det av kommittén för stadsplanevä— sendets omorganisation framlagda för- slaget om ingenjörspersonalens antal och löneställning vid länsarkitektkon- toren bygger självfallet i första hand på de arbetsuppgifter, som enligt kommit- téns förslag skulle tillkomma kontoren på planväsendets och det allmänna byggnadsväsendets områden. Kommit- tén har emellertid i avvaktan på vårt förslag utgått från att länsarkitektkonto- ren även skulle ha hand om den ome- delbara vården och tillsynen av kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter. Från dessa utgångs- punkter räknar kommittén med att vid vart och ett av de tre storstadskontoren borde finnas två och vid vart och ett av övriga kontor en ingenjör med lägre teknisk utbildning, samtliga placerade i högst Ce 24 (nu Ce 25).

För vår del ha vi beträffande vården och tillsynen av kronans fastigheter dis- kuterat lämpligheten av att sammanföra flera län till särskilda förvaltningsom- råden. Detta skulle bl.a. medföra den fördelen, att man inom varje område skulle till förmån för byggnadsvården kunna anställa mera kvalificerade be- fattningshavare än som nu kan anses motiverat vid de med hänsyn till fastig- hetsheståndets omfattning små enheter som länen ofta utgöra. Å andra sidan skulle en sådan anordning medföra vissa nackdelar. Resekostnaderna för förvaltningspersonalen skulle bli onö- digt höga. Vidare skulle förvaltnings-

områdena, såvida de icke helt skildes från länsarkitektkontoren, komma att i flertalet fall lyda under två eller flera kontor med därav följande komplika- tioner. Att göra förvaltningsområdena självständiga gentemot länsarkitektkon- toren medför å sin sida den olägen- heten, att kontoren gå miste om den värdefulla hjälp, som ingenjörerna i all- mänhet kunna lämna vid kontorens uppdragsverksamhet.

Efter att ingående ha vägt skälen för och emot ha vi kommit till den uppfatt- ningen, att någon ändring i nu gällande ordning icke bör ske. Länsarkitektkon- toren böra sålunda även i fortsättningen som byggnadsstyrelsens lokalorgan ut- öva den omedelbara vården och tillsy- nen över fastigheterna.

I det föregående ha vi föreslagit att till byggnadsstyrelsens förvaltning skulle överföras åtskilliga i landsorten belägna fastigheter bl.a. fångvårdsan- stalterna, sinnessjukhusen och universi— teten samt vissa nu icke fondredovisade byggnader.

I Stockholms län bör den omedelbara vården och tillsynen över byggnaderna tillkomma intendentsbyråns stock— holmsavdelning. Vårt förslag till perso— naluppsättning för denna byrå är av- vägt med hänsyn härtill.

I fråga om övriga län framgå värdena å de byggnader, som enligt vårt förslag skulle förvaltas av de olika länsarkitekt- kontoren, av följande sammanställning.

: ä 57% E:, v—t N H _» ”U 3 &, & go % ** &? "' a %% ,, En 2 :'5 E E := G.) D =». I än n 2 m ** % 5 4 i? = S & :=: m :=. 5 n. > & åå åsa så was > 0 milj. kr. Uppsala ............ 6,9 54,6 61,5 Södermanlands ..... 1,8 11,3 13,1 Östergötlands ....... 4,1 14,2 18,3 Jönköpings ......... 1,2 9,6 10,8 Kronobergs ......... 3,0 6,5 9,5 Kalmar ............ 2,3 5,7 8,0 Gotlands ........... 0,3 2,5 2,8 Blekinge ........... 0,6 0,2 0,8 Kristianstads ........ 4,2 0,6 4,8 Malmöhus .......... 16,8 40,4 57,2 Hallands ........... 0,8 0,1 0,9 Göteborgs och Bohus 19,9 4,3 24,2 Älvsborgs .......... 2,3 10,6 12,9 Skaraborgs ......... 1,7 0,4 2,1 Värmlands ......... 2,5 10,3 12,8 Örebro ............. 1,7 2,2 3,9 Västmanlands ....... 1,1 3,9 5,0 Kopparbergs ........ 2,5 8,5 11,0 Gävleborgs ......... 2,5 0,4 2,9 Västernorrlands ..... 8,7 14,8 23,5 Jämtlands .......... 1,7 4,6 6,3 Västerbottens ....... 5,1 7,3 12,4 Norrbottens ......... 7,0 7,3 14,3 Summa 98,7 220,3 319,0 Som framgår av tabellen komma

kontoren i Uppsala och Malmö att för- valta mycket omfattande fastighetsob- jekt. Då bland dessa objekt ingå uni- versitetsinstitutionerna i Uppsala och Lund med de komplicerade ändrings— och reparationsproblem, som där före— komma, anse vi att vid vart och ett av dessa kontor bör finnas tre ingenjörer för fastighetsförvaltningen. Av dessa föreslå vi att en placeras som intendent i Ca 29 och de bägge övriga srm ingen— jörer i högst Ce 25.

I övrigt anse vi icke att vårt förslag beträffande fastighetsförvaltningen bör föranleda någon ökning av den ingen- jörspersonal, som kommittén för stads- planeväsendets omorganisation beräk-

nat för de olika länsarkitektkontoren. Visserligen leder vårt förslag till ökade arbetsuppgifter vid samtliga kontor, men denna ökning är icke av den stor- leksordning, att vi anse oss kunna lägga den till grund för förslag om personal- ökning. Självfallet äro vi medvetna om att den av oss föreslagna organisationen bör bära en del av de kostnader, med vilka kommittén för stadsplaneväsen— dets omorganisation räknat för ingen- jörspersonalen. Storleken av dessa kost- nader är icke möjlig att utan ingående undersökningar bestämma. Då emeller- tid sådana undersökningar icke skulle tjäna något praktiskt ändamål, ha vi avstått därifrån.

Liksom kommittén för stadsplanevä- sendets omorganisation anse vi att 25 lönegraden bör vara den som normalt svarar mot ifrågavarande ingenjörsper- sonals arbetsuppgifter. Å andra sidan är det klart att ett större fastighetsbe- stånd komplicerar arbetet och ökar an- svaret. En differentiering av löneställ- ningen är därför enligt vår mening — förutom vid kontoren i Uppsala och Lund — befogad vid de därnäst med hänsyn till förvaltningsuppgifterna största kontoren. Vi syfta härvid på kontoren i Linköping, Göteborg och Härnösand. För ett vart av dessa kontor föreslå vi en tjänst i Ca 27.

Innan vi lämna länsarkitektsorgani- sationen, anse vi oss böra erinra om att kommittén för stadsplaneväsendets om- organisation föreslagit en särskild be- fordringsgång för ingenjörspersonalen vid länsarkitektkontoren, enligt vilken endast ingenjörer med examen från tek— niskt läroverk skulle vinna befordran till 24 (numera 25) lönegraden. För öv- riga ingenjörer skulle 21 lönegraden utgöra slutlönegrad.

Enligt vår mening bör man i fråga om slutlönegrad för ingenjörspersona- len uteslutande se till de arbetsuppgif-

ter, som vederbörande har att utföra. Har sålunda en ingenjör med examen exempelvis från ett tekniskt institut genom praktiskt arbete skaffat sig så- dan erfarenhet, att han är kompetent att utföra samma arbetsuppgifter som en i 25 lönegraden placerad läroverks-

ingenjör, bör han också kunna vinna befordran till denna lönegrad.

Vi anse därför att även andra ingen- jörer än läroverksingenjörer böra efter prövning i varje särskilt fall kunna be- fordras till 25 lönegraden eller even- tuellt högre.

SJÄTTE KAPITLET

Kostnadsheräkningar

Byggnadsstyrelsen

Vid de beräkningar av avlöningskost- naderna, som vi framlägga i detta kapi- tel, ha vi som regel räknat med den näst högsta löneklassen inom resp. löne- grad. För personal med avlöning enligt reglerad befordringsgång (amanuenser m.fl.) ha vi dock utgått från 25 löne- klassen. I de fall då vi föreslagit, att lönegradsplaceringen regleras indivi— duellt och på grund härav endast an- givit den högsta lönegrad, som bör komma i fråga, ha vi räknat med lägsta löneklassen inom denna lönegrad. Så- lunda har exempelvis en ingenjör, vars lönegradsplacering angivits med ”högst (Ze 25”, beräknats tillhöra 25 lönegraden 25 löneklassen. Personal under 15 löne- graden har icke medtagits i kalkylen.

Med dessa beräkningsgrunder skulle vårt förslag fullt genomfört draga en sammanlagd avlöningskostnad av i runt tal 3348 500 kronor. I detta belopp in- går kostnaden för avlöning till över- direktören, vilken kostnad medtagits även i de av kommittén för stadsplane- väsendets omorganisation gjorda beräk- ningarna. Däremot ha vi icke inräknat kostnaderna för byggnadsstyrelsens tek- niska råd, vilka uppgå till 16 200 kro- nor. Inberäknat sistnämnda belopp upp- gå de totala kostnaderna till 3364 700 kronor.

Till jämförelse kan nämnas, att mot- svarande kostnader för byggnadsstyrel- sens nuvarande personal uppgå till av- rundat 2 979 900 kronor. I detta belopp ha då icke inräknats kostnaderna för

verkmästare. Vidare ha endast 10 plats- kontrollanter medtagits, motsvarande det antal vi föreslagit till extra ordina- rie anställning.

Det bör här nämnas, att 1947 års bi- trädesutredning och 1949 års tjänste- förteckningskommitté framlagt förslag till avlöningsförbättringar för bl. a. byggnadsstyrelsens tjänstemän, avsedda att tillämpas retroaktivt från och med den 1 juli 1952. För de personalkatego- rier, vilka beröras av vårt förslag, skulle kostnaderna för dessa löneförbättringar uppgå till avrundat 164900 kronor år- ligen. Tages hänsyn härtill uppgå kost- naderna för styrelsens nuvarande per— sonal till (2 979 900 + 164 900) 3 144 800 kronor.

I förhållande till kostnaderna för den nuvarande organisationen innebär vårt förslag alltså en ökning med 219900 kronor.

Detta belopp visar emellertid icke den verkliga merkostnad för statsver— ket, som vårt förslag leder till. Beloppet bör nämligen minskas med de kostna— der, som årligen komma att inbesparas vid andra ämbetsverk och institutioner. Dessa kostnader uppgå vid skolöversty- relsen till 59 900 kronor, vid socialsty- relsen för granskning av förslag till ålderdomshem till 4 000 kronor, vid sta- tens nämnd för samlingslokaler till 5 300 kronor, vid medicinalstyrelsen till 39 400 kronor och vid fångvårdsstyrel— sen till 6700 kronor eller sammanlagt sålunda 115 300 kronor.

Härtill bör läggas djurgårdsnämndens

utgifter för avlöningar och arvoden, för närvarande i runt tal 10 000 kronor per månad eller 120 000 kronor per år.

De sammanlagda besparingarna skulle alltså uppgå till (115 300 + 120 000) 235 300 kronor. I jämförelse härmed in- nebär vårt förslag en mindre besparing.

Ökningen av byggnadsstyrelsens om- kostnader efter omorganisationen ha vi av naturliga skäl icke kunnat närmare beräkna. Den vidgade fastighetsförvalt- ningen medför ökat behov av resor med därav följande ökning av resekostna- derna. Vi uppskatta denna kostnadsök- ning till ca 20 000 kronor.

Länsarkitektsorganisationen

Kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation har med rörliga tilläg- get i slutet av år 1950 som utgångspunkt beräknat avlöningskostnaderna för läns- arkitektsorganisationen till 2 584100 kronor. Vid nuvarande löneläge skulle

kostnaderna uppgå till i runt tal 3 400 000 kronor.

Vårt förslag innebär i förhållande till sistnämnda belopp en ökning med 67 800 kronor.

För att belysa de verkliga merkost- naderna för statsverket bör även detta belopp minskas med de kostnader, som årligen komma att inbesparas vid andra ämbetsverk och institutioner, i första hand universiteten. Dessa kostnader uppgå vid Uppsala universitet till 38 500 kronor och vid Lunds universitet till 17 100 kronor eller sammanlagt sålunda 55600 kronor. thtoökningen stannar följaktligen vid (67 800—55 600) 12 200 kronor.

Även länsarkitektsorganisationens omkostnader torde med den vidgade fastighetsförvaltningen komma att be- lastas med ökade kostnader för resor. Vi beräkna denna kostnadsökning till i runt tal 20 000 kronor.

Sammanfattning

1. Huvuddragen av byggnadsstyrel- sens organisation bestämdes år 1918. Under de 35 år, som sedan dess för— flutit, har en betydande utveckling ägt på byggnadsväsendets område, framför allt i tekniskt hänseende. Här- till kommer att det allmännas delaktig— het i och ansvar för husbyggandet bli- vit allt större. Dessa omständigheter ha intensifierat behovet av rådgivande och upplysande verksamhet från statens sida i frågor av byggnadsteknisk natur. Vårt förslag avser att skapa organisa- toriska förutsättningar för en vidgad och effektivare insats från hyggnads- styrelsens sida i här angivna hänseen— den.

2. För att statens byggnadsbehov skall kunna överblickas och därmed sammanhängande frågor lösas på ett ändamålsenligt sått, bör inom statsför- valtningen finnas en samlad översikt över byggnadsbehovet. Varje fastighets— förvaltande myndighet bör för sitt verksamhetsområde upprätta en be- hovsplan och till byggnadsstyrelsen översända ett exemplar därav.

3. Det bör ankomma på byggnadssty- relsen att i samarbete med ämbetsverk, institutioner och andra svara för all- männa normer för utrymmesbehov och teknisk standard för olika slag av bygg- nader. Dessa normer böra underkastas en fortlöpande översyn i anslutning till gjorda erfarenheter och teknikens ut- veckling.

4. Varje fastighetsförvaltande myn- dighet bör åläggas att inom sitt förvalt-

I'lllll

ningsområde ombesörja ett byggnads- arkiv. Byggnadsstyrelsens skyldighet i detta hänseende bör alltså begränsas till det byggnadsbestånd, som styrelsen för- valtar.

5. Liksom nu bör byggnadsstyrelsen ha att avgöra om arkitektarbetet för ett tillänmat byggnadsföretag skall utföras inom styrelsen eller överlämnas till pri- vatpraktiserande arkitekt. Detsamma bör gälla statiska, värme- och sanitets- tekniska samt elektrotekniska konstruk- tioner.

6. Granskning av ritningar till olika slag av statsbidragsberättigade bygg— nadsföretag sker nu inom ett flertal verk och myndigheter. Dessa äro i va- rierande grad utrustade med teknisk sakkunskap. För att granskningsverk- samheten skall fungera på ett fullgott sätt fordras, att den tekniska sakkun- skapen är allsidigt representerad. Då det av ekonomiska skäl icke är möjligt att förse alla granskande verk och myn- digheter med sådan expertis, bör en koncentration av granskningsverksam- heten ske. Med anledning härav föreslå vi, att den granskningsverksamhet be- träffande skolbyggnader, som nu be- drives inom skolöverstyrelsen, över- flyttas till byggnadsstyrelsen. Likaså hör byggnadsstyrelsen öVertaga den ar- kitektoniska, byggnadstekniska och ekonomiska granskning av ålderdoms- hem och samlingslokaler, som nu om- besörjes av socialstyrelsen resp. statens nämnd för samlingslokaler.

7. De under senaste årtiondet starkt

ökade byggnadskostnaderna ha skärpt vikten av att frågor om byggnadsverk- samhetens ekonomi ägnas den största uppmärksamhet. Det bör därför an- komma på byggnadsstyrelsen att utar- beta och hålla aktuellt ett nybyggnads- och ett underhållskostnadsindex, vilka böra publiceras förslagsvis två gånger årligen. Genom efterkalkyler bör utfal- let av styrelsens byggande verksamhet kontrolleras. De vunna erfarenheterna böra sammanställas för att komma nya byggnadsföretag till godo.

8. Den av oss föreslagna organisatio- nen av byggnadsstyrelsen är utformad med tanke på en årlig byggnadsvolym av 35 miljoner kronor vid 1951 års pris- läge. Organisationen har emellertid gi- vits sådan elasticitet, att styrelsen utan organisationsändringar kan fullfölja ett byggnadsprogram, som betydligt över- stiger detta belopp.

9. Vi utgå från att byggnadsstyrelsen tills vidare skall bedriva byggnadsverk— samhet såväl i egen regi som på entre— prenad. 10. De årliga underhållskostnaderna för statens fastigheter uppgå till bety- dande belopp. Det är därför av största betydelse, att underhållet skötes på ett ekonomiskt och tekniskt riktigt sätt. Endast erfarna och kunniga fackmän böra anlitas för uppgiften. Vi föreslå, att de statliga byggnadsbestånd, som förvaltas av myndighet med få eller inga byggnadstekniska fackmän, under- ställas byggnadsstyrelsens förvaltning. Detta gäller enligt vår mening dels de byggnadsbestånd, som nu förvaltas av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, Uppsala och Lunds universitet samt Karolinska sjukhuset, och dels vissa nu icke fondredovisade anläggningar. Vi- dare föreslå vi, att djurgårdsnämnden upplöses och att dess arbetsuppgifter övertagas av byggnadsstyrelsen. 11. Den av oss föreslagna organisa-

tionen av byggnadsstyrelsen försvårar icke en framtida samordning av den militära byggnadsverksamheten med den civila.

12. Vid utformningen av byggnads- styrelsens organisation ha vi som grundläggande princip utgått från att företrädarna för olika specialområden böra sammanföras till fristående tjän— steställen. I enlighet härmed förorda vi, att styrelsen organiseras på fem byråer och sex fristående avdelningar för spe- ciella uppgifter. Av byråerna avses tre för handläggning av byggnadsärenden, nämligen utredningsbyrån, byggnads— byrån och intendentsbyrån. De bägge övriga byråerna äro kulturhistoriska byrån och administrativa byrån. De fristående avdelningarna utgöras av egen regi-avdelningen, konstruktionsav- delningen, värme- och sanitetstekniska avdelningen, elektrotekniska avdel- ningen, byggnadsekonomiska avdel- ningen och juridiska avdelningen. 13. Den arbetsbörda, som åvilar bygg- nadsstyrelsens chef, är redan nu så be— tydande, att den måste lättas. De vid- gade uppgifter, som såväl av oss som i andra sammanhang föreslagits skola tillkomma styrelsen, aktualisera frågan ytterligare. Vi föreslå, att för den ome- dalbara ledningen av styrelsens byg- gande och fastighetsförvaltande verk— samhet inrättas en tjänst som byggnads- direktör. 14. Inom ett utpräglat tekniskt verk som byggnadsstyrelsen gör sig behovet av en juridiskt-administrativt rådgi- vande och kontrollerande verksamhet starkt gällande. Vi anse, att ansvaret för denna verksamhet bör åvila en tjänste- man i styrelsens topporganisation. Då generaldirektören genom tillkomsten av den av oss föreslagna byggnadsdirek— tören befrias från det omedelbara an- svaret för styrelsens byggande och fas— tighetsförvaltande verksamhet, kan han

i ökad omfattning ägna sig åt stads- planeärendena, bland de viktigaste inom styrelsens ämbetsområde. Där- igenom bör den av kommittén för stads- planeväsendets omorganisation före- slagna överdirektören kunna vid sidan av honom tillkommande planärenden ansvara för den juridiskt-administra- tivt rådgivande verksamheten.

15. Generaldirektören föreslå vi pla- cerad i Cp 22, byggnadsdirektören och överdirektören i Cp 17 samt cheferna för de tekniska byråerna, byggnadsrå- den, i Cp 14. Chefen för administrativa byrån bör placeras i Ca 37. Cheferna för de självständiga avdelningarna böra vara byrådirektörer i Cp 13 med undan- tag av cheferna för elektrotekniska och juridiska avdelningarna, vilka vi föreslå placerade i Cp 11 resp. Ca 33. 16. Vi anse, att halva antalet av de styrelsetjänstemän, som erfordras vid den av oss beräknade årliga byggnads- volymen av 35 miljoner kronor, bör ha ordinarie anställning. 17. Styrelsen bör bemyndigas att an- sluta sig till gällande avtal mellan ve- derbörande arbetsgivar- och arbetsle- darorganisation rörande arbetsledarnas anställnings- och avlöningsförhållan- den. 18. Liksom hittills böra kostnaderna för den vid byggnadsstyrelsens byggan— de verksamhet sysselsatta icke-ordina-

rie personalen bestridas av byggnads- medel.

19. Vi föreslå, att till styrelsen kny- tes ett tekniskt råd av framstående fackmän, benämnt byggnadsstyrelsens tekniska råd. Antalet medlemmar i rå- det bör vara nio. 20. Länsarkitektkontoren böra allt- jämt utöva den omedelbara vården av kronans under byggnadsstyrelsens för- valtning ställda fastigheter i länen. Då enligt vårt förslag det av kontoren för- valtade fastighetsbeståndet kommer att icke oväsentligt ökas, föreslå vi viss för- stärkning av den för förvaltningen av- sedda ingenjörspersonalen. 21. Vårt förslag leder till en ökning av byggnadsstyrelsens avlöningskostna- der med 219900 kronor. Om hänsyn tages till kostnadsminskningar vid an- dra ämbetsverk och institutioner, inne- bär vårt förslag emellertid en mindre besparing för statsverket. Beträffande byggnadsstyrelsens omkostnader räkna vi med en ökning av 20 000 kronor. 22. För länsarkitektsorganisationens del leder vårt förslag till en ökning av utgifterna för avlöningar med 67800 kronor. Nettoökningen för statsverket blir emellertid med hänsyn till kost- nadsminskningar vid andra ämbetsverk och institutioner 12 200 kronor. Beträf- fande omkostnaderna räkna vi med en ökning av 20 000 kronor.

Bilagor

Byggnadsstyrelsens nuvarande organisation

General-

dlrektör

J | | | I

Studsplune- UtredninQS- Byggnads- lntendents- Kultu rhist. Vörmetekn.

Administra- tiva byrån

byrån byrån byrån byrån byrån ovdeln.

Byggnadsstyrelsens organisation enligt utredningens förslag

General- dlrektör

Byggnads- direktör

i | | i [

Över- d | re ktö r

Organisationsschema

Administr. Stads-T -plune- Kult. hist. Utredn. Byggnads- Intendent, Egen Konstr. Värme_ regi- avd. Sanitet.

byrå- -ernq byrån byrån byrån byrån avd. avd.

Juridiska avd. byrån

El.

avd.

Byggn. ekonom.

avd.

Utredningsbyrån

|__-_...

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

1

2 1 1 1 1

1

1 1 1

3

1

byggnadsråd

Utredningsaudelningen

byrådirektör intendent intendent arkitekt (deltid)

byråarkitekter arkitekt arkitekt arkitekt (deltid) ingenjör

Granskningsaudelningen

byrådirektör intendent arkitekt

Gemensam personal

byråsekreterare

Ca 37

Ca 31 Ca 29 Ce 29 Cg 29 (Ce 24) Ca 27 Cg 27 Cg 24 arvode Cg 24

Ca 31 Ca 29 Ce 24

arvode (Ce 25)

1 byggnadsråd Cp 14

Utredningsavdelningen 1 byrådirektör Ca 33 l byrådirektör Ca 31 1 intendent Ca 29 1 intendent Ce 29 2 byråarkitekter Ca 27 2 byråarkitekter Ce 27 1 arkitekt bef.gång 1 ingenjör högst Ce 25

10

Granskningsavdelningen 1 byrådirektör Ca 33 2 intendenter Ca 29 1 byråarkitekt Ca 27 1 byråarkitekt Ce 27 5

Gemensam personal

1 amanuens bef.gång 1 ingenjör (byggnadsarkivet)

2

högst Ce 21

Bilaga 3

Byggnadsbyrån

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

1 byggnadschef Cp 15

Nuvarande byggnadsbyråns

entreprenadavdelning 1 byrådirektör Cg 31 (Ce 30) 4 byråingenjörer Cg 27 (Ge 24) 3 ingenjörer Cg 22 1 kansliskrivare Ce 15 ? 2 platskontrollanter Ce 24 1 platskontrollant Ce 23 13 platskontrollanter Cg 25—Cg 18 6 platskontrollanter arvode

Nuvarande byggnadsbyråns ritningsarkiv och räkenskapsavdelning

[ kansliskrivare Ce 15 1 förste kontorist Ce 14

*)

1 byggnadsråd Cp 14

Byggnadsledarorganisationen

1 byggnadsledare Ca 31 2 byggnadsledare Ce 29 5 ingenjörer högst Ce 25 8

Kontrollantorganisationen

1 byråingenjör (värme och sanitet) Ca 271 1 byråingenjör (elektroteknik) Ca 272 2 ingenjörer (värme och sanitet) högst Ce 251 4 byråingenjörer (platskontroll) Ce 27 6 ingenjörer (platskontroll) högst Ce 25

14

Anm. I övrigt erforderliga platskontrol- lanter placeras såsom extra tjänstemän eller arvodister.

Gemensam personal

1 amanuens bef.gång 1 kansliskrivare (bokföring) Ca 15 1 kansliskrivare (ritningsarkiv) Ca 15

3

1 Från nuvarande värme- och sanitetstekniska avdelningen. 2 Från nuvarande elektrotekniska avdel— ningen.

Bilaga 4

Intendentsbyrån Nuvarande organisation Föreslagen organisation 1 byggnadsråd Ca 37 1 byggnadsråd Cp 14 Slockholmsaudelningen Stockholmsavdelningen 1 byrådirektör Ca 31 1 byrådirektör Ca 33 1 intendent Cg 29 1 intendent Ca 29 (Ce 27) 1 byråingenjör Ca 27 1 byråingenjör Ca 27 3 förste byggnadskontrollanter Ca 27 1 assistent (byggnadskontrollant) Ca 25 7 byggnadskontrollanter Ca 25 5 byggnadskontrollanter Ca 24 2 ingenjörer högst Ce 25 1 byggnadskontrollant Ce 24 1 kontrollmätare Ce 23 1 kontrollmätare Ce 23 2 ritare högst Ce 19 1 ingenjör Ce 21 F 1 ritare Cg 17 2 ingenjörer (deltid) arvode 15 Landsortsavdelningen Landsorlsaudelningen 1 intendent Ca 29 1 byrådirektör Ca 31 1 byråarkitekt Ca 27 1 intendent Ca 29 1 assistent Ca 24 2 byråingenjörer Ca 27 1 ingenjör Ce 22 1 byråingenjör Ce 27 1 ingenjör Ce 21 3 ingenjörer högst Ce 25 1 ritare Cg 17 3 ritare högst Ce 19 6 11 Slottsavdelningen Slottsavdelningen 1 intendent Ca 29 1 intendent Ca 29 1 ingenjör Ce 23 1 byggnadskontrollant Ca 25 2 2 Ulrikesavdclningcn Utrikesavdelningen 1 intendent Cg 29 1 byrådirektör Ca 31 (Ce 27) 1 ingenjör högst Ce 25 1 amanuens Ce 21 1 amanuens bef.gång 1 kanslibiträde Ce 11 1 kansliskrivare Ca 15 3 4

Nuvarande organisation Föreslagen organisation Hyresavdelningen Hyresavdelningen 1 fastighetskamrerare Ce 27 1 intendent Ca 29 l byråsekreterare Ce 25 1 amanuens beigång 1 ingenjör Ce 22 1 ingenjör högst Ce 25 1 tjänsteman Cg 17 2 kontorsskrivare Ca 19 T 1 kansliskrivare Ca 15 6 Värmetekniska avdelningen BränslekonIrollavdelningen 1 byråchef Ce 37 1 intendent Ca 29 1 inspektör Ce 29 2 ingenjörer högst Ce 25 2 byråingenjörer Ce 24 3 underinspektörer Ca 23 1 ingenjör Ce 21 2 underinspektörer Ce 21 4 underinspektörer Ce 21 8 9 Gemensam personal 1 amanuens bef.gång Bilaga 5 Kulturhistoriska byrån Nuvarande organisation Föreslagen organisation 1 byggnadsråd Ca 37 1 byggnadsråd Cp 14 1 intendent Ca 29 1 byrådirektör Ca 31 1 byråarkitekt Ce 27 1 intendent Ca 29 (Ca 24) 2 byråarkitekter Ca 27 1 byråarkitekt Cg 27 1 byråarkitekt Ce 27 (Ce 24) 1 kansliskrivare Ca 15 1 kanslibiträde Ca 11 T 5

Administrativa byrån

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

1 byråchef Ca 37 1 byråchef Ca 37 Kansliavdelningens tjänstemän för personalärenden Personalavdelningcn 1 förste byråsekreterare Cg 27 1 förste byråsekreterare Ca 29 (Ce 25) 1 amanuens bef.gång 1 amanuens befgång 1 kansliskrivare Ca 15 1 kansliskrivare Ca 15 3 (övergångsstat) 3 Kamrerarekontoret Kameralavdelningcn 1 kamrerare Ca 29 1 byrådirektör Ca 31 1 förste byråsekreterare Cg 27 1 kamrerare Ca 27 1 byråsekreterare Ca 25 2 revisorer Ca 25 1 byråsekreterare Ce 25 1 amanuens bef.gång 1 bokhållare Ca 21 1 bokhållare Ca 21 1 kontorsskrivare Ce 19 1 kontorsskrivare Ca 19 1 kansliskrivare (kassör) Ca 15 1 kontorsskrivare Ce 19 _7— 1 kansliskrivare Ca 15 9— Bibliolek och arkiv Bibliotek och arkiv 1 kontorsbiträde Ca 8 1 biblioteksassistent Ca 15 Bilaga 7 Juridiska avdelningen Nuvarande organisation1 Föreslagen organisation 1 förste byråsekreterare Ca 29 1 byrådirektör Ca 33 1 förste byråsekreterare Ca 27 1 förste byråsekreterare Ca 29 1 förste byråsekreterare Cg 27 1 förste byråsekreterare Ca 27 3 (Ce 25) 3

1 Här redovisas nuvarande administrativa byråns personal för juridiska ärenden.

Egen regi- avdelningen

Nuvarande organisation

Cg 31 (Ge 30)

'1 byrådirektör

Arbetschefsorganisationen och nuvarande egen regi-avdelningen

1 arbetschef arvode löneklass 33 1 arbetschef arvode löneklass 32 l arbetschef arvode löneklass 31 24 verkmästare Cg 25—Cg 17 1 förrådsförvaltare Ce 20 1 förrådsförvaltare Cg 15 1 byråingenjör Cg 29 (Ge 27)

1 byråingenjör Cg 27 (Ce 24) 1 byråingenjör Ce 24 3 ingenjörer Ce 23 1 ingenjör Cg 22 1 ingenjör Cg 19 1 målarmästare Ce 24 1 målarverkmästare Cg 22 1 målarverkmästare Cg 21 40

Nuvarande byggnadsbyråns räkenskapsavdelning

1 revisor och bokhållare Ce 24

Föreslagen organisation

1 byrådirektör Cp 13 Arbetschefsorganisationen

2 arbetschefer Cp 9 1 byråingenjör (värme och sanitet) Ce 271 1 byråingenjör (elektroteknik) Ce 272 ] målarmästare Ce 27 2 ingenjörer högst Ce 25 1 ingenjör (värme och sanitet) högst Ce 251 1 ingenjör (elektroteknik) högst Ce 252 1 målarmästare högst Ce 25

1

Anm. Tillkommer ett antal verkmästare

för arbetsledning på byggnadsplatserna

Byggnadskontoret l förste byråingenjör Ca 29 1 byråingenjör (inköpsärenden) Ce 27 1 revisor (avlönings- och redovis- ningsårenden) Ca 25 1 bokhållare (avlönings- och redovis- ningsårenden) Ce 21

1 Från nuvarande värme- och sanitetstekniska avdelningen. * Från nuvarande ningen.

elektrotekniska avdel—

Konstruktionsavdelningen

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

|_-

..— ql—HH—HHMw—M

byrådirektör förste byråingenjör förste byråingenjör

byråingenjörer byråingenjör civilingenjörer civilingenjörer ingenjör ingenjör ingenjör ingenjör

ritare vägmästare

Ca 31 Ce 29 Cg 29 (Ce 27) Ce 27 Cg 27 bef.gång arvode Ce 23 Cg 22 Cg 17 Cg 15 Cg 15 Cg 14

1 byrådirektör Cp 13

Granskning och projektering

1 förste byråingenjör Ca 29 1 byråingenjör Ca 27 1 civilingenjör bef.gång 1 ingenjör högst Ce 25 1 ritare högst Ce 19 5

Material— och grundläggningsfrågor

1 förste byråingenjör Ca 29 1 byråingenjör Ca 27 1 ingenjör högst Ce 25 1 laboratorieföreståndare Ce 15 4

Utredningar och information

1 byrådirektör Ca 31 1 byråingenjör Ca 27 2 civilingenjörer bergang 4

Bilaga 10

Värme- och sanitetstekniska avdelningen

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

1 byrådirektör Cg 31 1 byrådirektör Cp 13 (Ce 30) 1 byrådirektör Ca 31 2 byråingenjörer Ce 27 1 byråingenjör Ca 27 1 ledningskontrollant Ce 271 1 byråingenjör Ce 27 1 byråingenjör Ce 24,& 3 ingenjörer högst Ce 25 1 byråingenjör Ce 24 3 ritare högst Ce 19 1 ledningskontrollant Ce 241 F 1 ingenjör Ce 23 1 ledningskontrollant Ce 231 2 verkmästare Ce 23 1 ingenjör Ce 202 1 ritare Ce 18 1 ingenjör Cg 16 1 ingenjör Cg 15 2 ritare Cg 13

17 Bilaga 11 Elektrotekniska avdelningen Nuvarande organisation Föreslagen organisation

1 byrådirektör Cg 31 1 byrådirektör Cp 11 (Ce 30) 1 byråingenjör Ce 27 1 förste byråingenjör Ca 29 1 byråingenjör Ce 241 2 ingenjörer högst Ce 25 1 byråingenjör Ce 242 3 ritare högst Ce 19 1 ingenjör Ce 232 T 1 ingenjör Ce 22 1 verkmästare Cg 21 1 verkmästare Cg 20 2 ingenjörer Cg 18 2 ingenjörer Cg 17 2 ritare Cg 15

1—1

1 Till nya byggnadsbyrån. 2 Till nya egen regi-avdelningen.

Bilaga 12

Byggnadsekonomiska avdelningen

Nuvarande organisation

Nuvarande byggnadsbyråns kostnadsberäkningsavdelning

förste byråingenjör kostnadsberäknare kostnadsberäknare ingenjörer

5

to;—Hr—

Nuvarande byggnadsbyråns allmänna avdelning

1 byrådirektör 1 byråingenjör 1 ingenjör

3

Ce 30 Ce 27 Ge 24 Ce 23

Cg 31 (Ce 27) Ce 24 Cg 21

Föreslagen organisation

1 byrådirektör Cp 13 Kostnadsberäkningar

1 förste byråingenjör Ca 29 1 byråingenjör Ca 27 3 ingenjörer högst Ce 25

5

Efterkalkyl, index, ekonomiska och statistiska utredningar

1 förste byråingenjör Ca 29 3 ingenjörer högst Ce 25

4