SOU 1962:55
Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet : statistiska sammanställningar
Sammanfattning
Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet under senare delen av 1950- talet och början av 1960—talet kan sammanfattas i följande punkter.
1. Studentexamination
År 1957 avlades närmare 9 000 examina vid allmänt gymnasium, handelsgym- nasium och tekniskt gymnasium (inkl. privatister och försvarets läroverk). An— talet avlagda examina 1961 var drygt 13 300 — en ökning med drygt 48 procent på fem år.
Andelen 20-åringar som avlade studentexamen 1957 var 10,0 procent. År 1961 hade andelen ökat med 3,4 procentenheter till 13,4 procent.
2. Tillströmning till fakulteter och högskolor Nettoantalet nyinskrivna läsåret 1957/58 uppgick till närmare 5800. Läsåret. 1961/62 var antalet uppe i drygt 8 700 — en ökning med 50 procent på fem år..
3. Närvaro vid fakulteter och högskolor Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor var höstterminen 1957 drygt 26 000. Höstterminen 1961 var antalet uppe i närmare 39 000 — en ökning med 50 procent på fem år.
4. Examination vid fakulteter och högskolor Antalet avlagda grundexamina var läsåret 1957/ 58 över 3 200. Läsåret 1960/61 hade antalet ökat till närmare 4 400 — en ökning med närmare 35 procent på fyra år. Tages hänsyn till dubbelexamination var antalet examinerade utan tidi- gare examen 2 900 läsåret 1957/ 58 och ökade till drygt 3 900 läsåret 1960/61 — också det en ökning med närmare 35 procent på fyra år. 3
5. Antal akademiker i yrkesverksam ålder Totalantalet akademiker i yrkesverksam ålder uppgick enligt akademikerräk- ningen till omkring 56 700 personer 1955. År 1960 beräknas antalet ha uppgått till drygt 67000, vilket innebär en ökning med 10300 akademiker eller med 18 procent på fem år. Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet fram till och med läsåret 1961/ 62 åskådliggöres i diagram 1.
Diagram 1. Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet läsåren 1957/58—1961/62.
Antal 40.000 * Nörvuro 50.000— 20.000 — : Studentexnminotion _l [0.000— : / Inskrivning (netto) i Examination 0
I I | 57/58 58/59 59/60 (SO/El öl/GZ Lösör
ANDRA KAPITLET
Behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till mitten av 1970-talet
I detta kapitel redovisas beräkningar av »behovet av antalet personer i yrkes- verksam ålder» fram till år 1975, totalt och för skilda utbildningsgrupper. Till- gängliga prognoser och utredningar har bildat underlaget. Detta »behov» har: erhållits genom att till det genom prognoser fastställda behovet av yrkesverk— samma lagts ett uppskattat antal icke-yrkesverksamma. Anledningen till detta förfaringssätt är den, att man härigenom kan direkt jämföra »behovet» så som det redovisas i detta kapitel med den totala tillgången. Denna, vilken redovisas i fjärde kapitlet, har beräknats på basis av examensuppgifter och uppgifter om antalet personer i yrkesverksam ålder vid en tidigare tidpunkt. Differensen — positiv eller negativ — mellan det sålunda beräknade »behovet» och till- gången är ett uttryck för över- eller underskott på yrkesverksamma. Dessa differenser redovisas i fjärde och femte kapitlen.
Aktuellt prognosmaterial har saknats i ett antal fall. Då har här gjorts schematiska prognoser. Den viktigaste av dem gäller vad som nedan kallas »samhällstekniker», d.v.s. jurister, civilekonomer och samhällsvetare. Det är uppenbart, att de prognoser som redovisas i det följande, hur utförligt de än gjorts, alla är osäkra. De bedömningar av utvecklingen i framtiden av för prognosberäkningarna viktiga förhållanden som görs baseras i regel ej på några stabila utvecklingstendenser i det förflutna. Ofta saknas statistisk information om den hittillsvarande utvecklingen. I andra fall finns ingen historisk erfarenhet att registrera.
Man torde kunna karaktärisera flertalet delprognoser som programmatiska prognoser: vad experter på arbetsmarknadsförhållandena i fråga anser vara en önskvärd utveckling. Den grundläggande värderingen i dessa programmatiska prognoser torde vara, att vederbörande experter ansett det nödvändigt att kraf- tigt öka tillgången på högkvalificerad arbetskraft för att i längden kunna hålla uppe och utveckla det arbetsmarknadsfält, där den kvalificerade arbetskraft, som prognosen avser, är verksam. Vidare torde i många fall, även om detta ej klart utsäges, den uppfattningen dessutom ligga till grund för beräkningarna, att utvecklingsländerna i växande omfattning kommer att efterfråga högkvalificerad svensk arbetskraft. De grundläggande Värderingar som således i hög grad torde vara bestämmande för prognosens resultat är givetvis ej att betrakta som veder—
börande »prognosmakares» egna uppfattningar utan fastmer som en samman—
fattning och sammanjämkning av de värderingar som gäller bland de myndig- heter, organisationer samt enskilda forskare och experter, vilkas synpunkter och sakkunskap utnyttjats vid prognosernas utarbetande.
En av de väsentligaste prognoserna är emellertid av annan art. Den prognos rörande behovet av ämneslärare som återges i det följande bygger på den förut- sättningen, att »elevtätheten», d. v. s. relationen mellan antalet elever och lärare inom skilda skolformer, kommer att förbli i stort sett oförändrad under prognos- perioden. Detta är naturligt med hänsyn till att vid prognosens uppgörande statsmakterna uttalat en bestämd mening i denna fråga. Prognoserna för ingen- jörer, samhällstekniker, läkare m.fl. bygger däremot, som nyss antyddes, på den grundförutsättningen, att standarden _ mätt i andelen akademiker bland samt- liga yrkesverksamma — kommer att stiga.
Slutligen skall påpekas, att några prognoser för smärre grupper är av äldre datum och att i ett fall — gymnastiklärarna — prognoser helt saknas.
De nu antydda grundläggande metodiska svagheterna och skiljaktigheterna i metod mellan några av de viktigaste prognoserna gör det vanskligt att mot var— andra ställa och rätt tolka de skilda prognosresultat som framkommer. Det skulle ha erfordrats ett omfattande metodiskt arbete för att möjliggöra en logiskt sam- manhängande och fullt meningsfylld analys av det siffermaterial som här sam- manställts. Förevarande utredning är att betrakta som ett försök att i görligaste mån sammanfatta allt tillgängligt material, varvid de metoder som för närva- rande användes inom arbetsmarknadsstyrelsen och som tidigare universitets— ; utredningen utnyttjade kommit till bruk. Någon värdering av de skilda prog—
noserna görs däremot ej i detta sammanhang. Ett viktigt syfte med föreliggande redovisningar är att ge ytterligare sakmaterial för det metodarbete och den * metodforskning som påbörjats inom arbetsmarknadsstyrelsen i hithörande frå-
gor. Mot denna bakgrund skall sammanställningarna i föreliggande och följande kapitel läsas.
2.1. Det totala behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till mitten av 1970-talet
En tillbakablick på den svenska arbetsmarknaden i avseende på arbetskraftens sammansättning efter s.k. yrkesställning ger klart vid handen, att tjänstemän— nen ökat i antal snabbare än både företagare och arbetare. Utvecklingen åren 1940—1960 såsom den framgår ur den officiella statistiken redovisas nedan i tabell 2.1:1.
Medan det totala antalet förvärvsarbetande ökade med ca 4,5 procent mellan åren 1950 och 1960 ökade antalet tjänstemän med ca 30 procent och den relativa andelen tjänstemän av totalantalet förvärvsarbetande med närmare 7 procent- enheter.
Tabell 2.1:1. F örvärvsarbetande befolkning efter yrkesställning åren 1940—1960.
An tal förvärvsarbetande R - -- - elativ fordelnm Yrkesställnin g (1 OOO-tal personer) g 1940 1945 1950 1960) 1940 1945 1950 l960
Företagare ......... 650 603 601 446 21,7 20,2 19,3 13,7 Tjänstemän ........ 603 699 843 1 100 20,1 23,4 27,2 33,9 Arbetare .......... 1 747 1 686 1 661 1 700 58,2 56,4 53,5 52,4
Samtliga 3 000 2 988 3 105 3 246 100 100 100 100
* Preliminär redogörelse för vissa resultat av 1960 års folkräkning i Statistisk Tidskrift nr 6/1962. Uppgifter rörande antalet tjänstemän och arbetare har inhämtats under hand.
I kapitel 1.7 har en beräkning av det totala antalet akademiker med svensk examen i yrkesverksam ålder är 1960 redovisats. Nedan i tabell 2.1:2 framgår utvecklingen av totalantalet akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) i yrkesverksam ålder åren 1940—1960.
Tabell 2.1:2. Antalet akademiker ( exkl. agronomer och gymnastik- lärare) i yrkesverksam ålder åren 1940—1960.
Kategori 1940 1945 1950 1955 1960 Teologer ............ 3 200 3 400 3 500 3 400 3 170 Jurister och pol. mag. . 5 620 6 390 7 060 7 530 7 850 Läkare .............. 3 130 3 710 4 330 4 980 5 840 Filosofer ............ 9 200 10 700 12 100 14 800 20 160 Civilingenjörer ....... 7 700 8 500 9 800 11 400 13 210 Civilekonomer ....... 2 200 2 700 3 600 4 300 5 070 Tandläkare .......... 2 130 2 550 3 230 3 850 4 490 Apotekare ........... 900 920 940 950 950 Farmaceuter/recepta-
rier ............... 1 050 1 050 1 440 1 760 2 300 Veterinärer .......... 520 550 630 650 700 Jägmästare .......... 670 670 750 810 840
Summa 36 320 41 140 47 380 54 430 64 580 Index ............... 100 113 130 150 178 Procentuell ökning per femårsperiod ...... — 13 15 15 19 Definieras ersättningsbehovet som det antal akademiker i yrkesverksam ålder som erfordras för att bibehålla samma antal akademiker åren 1965, 1970 och , 1975 som år 1960 kan med ledning av åldersfördelning och kända dödsrisker ! följande antal akademiker beräknas behöva ersättas under respektive femårs- if
period antingen på grund av uppnådd »pensionsålder» (65 år) eller på grund av tidigare bortgång, tabell 2.1:3.
Tabell 2.1:3. Beräknat antal kvarlevande samt ersättningsbehov av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder och med svensk examen åren 1965, 1970 och 1975.
Kategori 1960 1965 1970 1975 Teologer ......................... 3 168 2 742 2 330 1 813 Ersättningsbehov ............... — 426 838 1 355 Jurister .......................... 7 243 6 436 5 433 4 483 Ersättningsbehov ............... -— 807 1 810 2 760 Jur./fil. pol. mag. ................. 605 599 589 576 Ersättningsbehov ............... — 6 16 29 Läkare ........................... 5 841 5 243 4 564 3 826 Ersättningsbehov ............... —— 598 1 277 2 015 Humanister ...................... 14 691 13 644 12 356 11 036 Ersättningsbehov ............... — 1 047 2 335 3 655 Naturvetare ...................... 5 468 5 119 4 692 4 270 Ersättningsbehov ............... — 349 776 1 198 Ch.—ingenjörer .................... 13 208 12 112 10 956 9 757 Ersättningsbehov ............... — 1 096 2 252 3 451 Civ.-ekonomer .................... 5 073 4 732 4 359 3 891 Ersättningsbehov ............... _ 341 714 1 182 Tandläkare ....................... 4 487 4 129 3 550 2 848 Ersättningsbehov ............... —— 358 937 1 639 Apotekare ........................ 952 824 691 516 Ersättningsbehov ............... — 128 261 436 Receptarier ....................... 2 301 2 144 2 019 1 880 Ersättningsbehov ............... — 157 282 421 Veterinärer ...................... 699 625 540 446 Ersättningsbehov ............... *— 74 159 253 Agronomer ....................... 1 282 1 068 843 654 Ersättningsbehov ............... —— 214 439 628 Jägmästare ....................... 838 692 607 524 Ersättningsbehov ............... — 146 231 314 Gymn.-dir. ....................... 1 214 1 131 998 833 Ersättningsbehov ............... — 83 216 381 Summa 67 070 61 240 54 527 47 353 Ersättningsbehov ............... — 5 830 12 543 19 717 Ersättningsbehovet fram till år 197 5 kan sammanfattas sålunda.
Per femårsperiod Totalt
1960/64 .......................... 5 800 5 800 1965/69 .......................... 6 700 12 500 1970/74 .......................... 7 200 19 700
Med 1960 som basår och på grundval av tillgängliga behovsprognoser samt schematiska antaganden rörande behov på akademikerområden, där för närva- rande inga prognoser finns att tillgå, har det totala utvidgningsbehovet av aka— demiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder beräknats fram till mitten av 1970—talet. Prognosmaterialet avser i de flesta fall behovet av yrkesverksamma (i vissa fall heltidsverksamma) akademiker och sålunda icke totalantalet akade- miker av en viss kategori under 65 år. För att erhålla detta antal och därmed uppgifter, som är jämförbara med tillgångsberäkningen i fjärde kapitlet, har i denna framställning antaganden genomgående gjorts om andelen icke yrkes- verksamma akademiker i yrkesverksam ålder. Därvid har viss vägledning er- hållits från Akademikerräkningen år 1955 (SOU 1957:51) och från uppgifter om yrkesverksamma och icke yrkesverksamma akademiker år 1960 enligt en pre- liminär sammanställning av vissa delar av 1960 års folkräkning. Detta material redovisas nedan i tabell 2.1.-4.
Tabell 2.1:4. Antal förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande akademiker födda 1893 och senare (inklusive utlänningar) efter akademisk utbildning och
kön enligt preliminär urvalsundersökning av 1960 års folkräkning. Siffror under 500 redovisas icke.1
Avrundning har gjorts till närmaste 100-tal. ]
_ _ Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. Utbildmng Samtliga Män Kvinnor Män Kvinnor Teologisk .................. 2 500 —- — -— 2 800 Juridisk ................... 6 600 -— _ —— 7 700 Medicinsk ................. 6 000 1 300 1 100 600 9 000 Humanistisk" .............. 3 300 3 300 500 1 300 8 300 Samhällsvetenskaplig ....... 1 300 —— —— — 1 900 Naturvetenskaplig .......... 4 100 — 900 -— 5 300 Fil. kand., annan komb. . . . . 2 300 1 300 —— 500 4 300 Fil. kand., okänd komb. . . . . 700 500 —— — 1 500 Chr.-ingenjör ............... 12 300 — — -— 13 000 Civ.-ekonom ............... 4 700 — -— —— 5 100 Odontologisk ............... 2 800 1 200 —— — 4 700 Farmaceutisk .............. 800 1 300 —- 900 3 000 Vet.-utb. .................. 800 — — — 1 000 Jägm.-utb. ................. 1 000 —— —— —— 1 100 Agronomutb. ............... 1 000 — — — '1 100 Gymn.-dir.-utb. ............ 600 1 100 —- 600 2 400 Summa 50 700 11 100 5 000 5 500 72 200 i l
1 Tabellens siffror stämmer icke med de i Statistisk Tidskrift nr 6/1962 angivna, då de senare även omfattar personer födda. 1892 och tidigare. 2 Inkl. psykologer.
Av sammanställningen i tabell 2.1:5 framgår den faktiska ökningen av antalet akademiker i yrkesverksam ålder åren 1940—1960 och den beräknade erforder- liga ökningen fram till år 1975 samt antalet akademiker i relation till faktisk och beräknad folkmängd i åldrarna 25—64 år.
Tabell 2.1:5. Antalet akademiker ( exkl. agronomer och gymnastiklärare) åren 1940—1960 samt beräknat »erforderligt» antal akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965—1975 i förhållande till faktisk och beräknad folkmängd i åldrarna 25—64 år.
Faktiskt antal och Procentuell Antalet akade- År beräknat .»behov- Index ökning av miker i % av folk- av akademiker 1 yr- antalet per mangden ! åld- kesverksam ålder femårsperiod rarna, 25—64 år1 1940 ........... 36 320 100 — 1,06 1945 ........... 41 140 113 13 1,14 1950 ........... 47 380 130 15 1,25 1955 ........... 54 430 150 15 1,41 1960 ........... 64 580 178 19 1,66 19652 alt. 1 ........ 96 700 266 50 2,47 alt. 2 ........ 92 700 255 44 2,37 19702 alt. 1 ........ 121 600 335 26 3,00 alt. 2 ........ 115 100 317 24 2,85 19752 alt. 1 ........ 144 900 399 19 3,49 alt. 2 ........ 138 600 382 20 3,34
* Uppgifter rörande folkmängden 1960—1975 har hämtats ur Befolkningsrörelsen år 1960 samt ur Statistisk Tidskrift nr 9/1962.
2 De alternativa behovsberäkningarna åren 1965, 1970 och 1975 hänför sig till alternativa beräk- ningar av behovet av ämneslärare (se kapitel 2.10zl).
I tabell 2.1:6 sammanfattas slutresultaten av alla följande beräkningar i detta kapitel rörande det totala behovet av skilda akademikerkategorier åren 1965, 1970 och 1975.
Tabell 2.1:6. Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder är 1960 samt beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 ävensom beräknat antal yrkesverksamma ifrågavarande år.
Absoluta och relativa tal.
Kategori
Beräknat antal år 1960
Beräknat »behov»
Totalt Därav yrkesv.
1965 1970 1975
Abs. Rel. Abs. Rel.
Totalt Därav yrkesv. Totalt Därav yrkesv. Totalt Därav yrkesv.
Abs. Rel? Abs. Rolf Abs. Rel .1 Abs. Rel)
Abs. Relf Abs. Rel.1
Teologer . . . . . ....... Jurister Samhällsvetare . ..... Humanister . ........
alt, 1 alt. 2 ......... . . . . Naturvetare .........
alt. 1 . ......... . ..
alt. 2 . . ....... . . . . Civilingenjörer ...... . Civilekonomer . ...... Läkare Tandläkare Apotekare . . . . ....... Receptarier . . . . ...... Agronomer ..... . . . . . Veterinärer . ....... . . Jägmästare ........ . . Gymn.-dir. . . . . . .....
3 200 4,8 3 200 5,3 7 200 10,7 6 700 11,2 1 500 2,2 1 400 2,3 13 800 20,6 10 400 17,4
13 200 19,7 12 700 21,2 5 100 7,6 4 900 8,2
3 200 3,2 3 200 3,6 3 200 2,6 3 200 2,8 10 600 10,6 9 900 11,1 12 600 10,1 11 700 10,4 2 700 2,7 2 600 2,9 4 500 3,6 4 100 3,6 20 000 20,1 15 000 16,8 23 800 19,1 17 900 15,9 17 500 13100 19 700 14 800 10 800 10,8 9 500 10,6 13 700 11,0 12 100 10,8 9 300 8 200 11 300 10 000 21 300 21,4 20 500 23,0 28 800 23,1 27 700 24,6 8 900 8,9 8 500 9,5 12 900 10,3 12 400 11,0 8 400 8,4 8 200 9,2 10 300 8,2 10 100 9,0 5 200 5,2 4 900 5,5 5 800 4,7 5 500 4,9 1 200 1,2 1 100 1,2 1 300 1,0 1 200 1,1 2 800 2,9 1 900 2,1 3 000 2,4 2 000 1,8 1300 1,3 1 100 1,2 1 400 1,1 1 200 1,1 700 0,7 670 0,8 800 0,6 770 0,7 900 0,9 850 0,9 900 0,7 850 0,8
1 600 1 6 1 400 1,6 1 900 1,5 1 700 1,5
3 200 2,2 3 200 2,4 12 900 8,7 12 000 8,9 7 600 5,1 7 000 5,2 26 200 17,6 19 600 14,6 22 200 16 600 16 000 10,8 14 200 10,6 13 700 12 200 36 300 24,4 34 900 26,0 17 400 11,7 16 700 12,4 12 300 8,3 12 000 8,9 6 400 4,3 6 100 4,5 1 500 1,0 1 400 1,0 3 300 2,2 2 100 1,6 1 500 1,0 1 300 1,0 800 0,5 770 0,6 1 000 0,7 950 0,7 2 200 1,5 2 000 1,5
Summa alt. 1 Summa alt. 2
:67100 100 59920 100 99600 100 89320 100 124900 100 112420 100 95600 -— 86120 —— 118400 — 107220 —
148 600 100 134 220 100 142 300 — 129 220 —
Index alt. 1 . ....... Index alt. 2 148 149 186 188 142 144 177 179 221 224 212 216
Procentuell ökning per
femårsperiod: alt. 1 . .......... . . alt. 2
48 —— 4 9 -— 25 —— 26 —— 42 _ 44 — 24 — 24 ——
20 — 21 ——
_. .. _ _... -..—._—_.__—..
Behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning Källa: Ingenjörsbehovet i Sverige, Industriförbundets teknikerkommitté; samman- fattning av utredningen har publicerats i Industriförbundets meddelande nr 3/ 1957; Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling, generaldirektör Bo Lund- berg, Flygtekniska försöksanstalten, stencil mars 1962; Det framtida ingenjörsbehovet (Vissa prel. beräkningar), Arbetsmarknadsinforma- tion, Serie S nr 5/1962.
Teknikerkommitténs behovsberäkning
Industriförbundets s.k. teknikerkommitté utförde åren 1956 och 1957 en under— sökning av det framtida ingenjörsbehovet, vars resultat, publicerade under titeln Ingenjörsbehovet i Sverige, varit vägledande för den hittillsvarande utbyggnads— politiken på det tekniska området.
Metodiskt uppdelades näringslivet i tre sektorer: industri, offentlig verksam- het samt övrigt näringsliv. Inom var och en av dessa sektorer inventerades de befintliga ingenjörstillgångarna med uppdelning på de tre utbildningskatego— rierna: civilingenjörer, läroverksingenjörer och institutsingenjörer. Även natur- vetenskapligt utbildade akademiker i tekniskt arbete medräknades. Vidare in— hämtades uppgifter om väntat personalbehov 1965 och trolig produktionsutveck— ling vid samma tidpunkt inom ifrågavarande sektorer.
Med hjälp av data beträffande totalantalet anställda och antalet ingenjörer beräknades ingenjörstätheten, d.v.s. antalet ingenjörer per 100 sysselsatta, ha [ vuxit från 1,4 procent år 1935 till 3,2 procent år 1955. På motsvarande sätt beräknades produktivitetsökningen, d.v.s. ökningen av värdet av produktionen per anställd i fast penningvärde.
Teknikerkommittén sammanställde produktionsvärdet per anställd i ett koor- dinatsystem med den ingenjörstäthet som samtidigt rätt och fick ett samband, som kommittén ansåg kunde återges som en rät linje (se SOU 1959: 45, diagram '7, sid. 54).
För att kunna beräkna behovet av ingenjörer måste teknikerkommittén göra vissa antaganden om den framtida produktionsutvecklingen samt den totala arbetskraftstillgången för industrin år 1965 och 1975. För produktionsökningen räknades med tre alternativ: 3, 3,5 och 4- procents ökning per år. Den totala arbetskraftstillgången för industrin beräknades för år 1965 till 961 000 sysselsatta och för år 1975 till 1 020 000. Teknikerkommitténs beräkning av ingenjörsbeho— vet inom industrin framgår av tabell 2.2:1.
När det gällde ingenjörsbehovet inom, offentlig verksamhet tog kommittén till utgångspunkt bruttonationalproduktens utveckling och de offentliga kostna- derna per anställd. Kommittén antog, att bruttonationalprodukten i framtiden skulle öka med 3 alternativt 3,5 procent per år. Vidare antogs, att antalet an- ställda inom den offentliga sektorn år 1965 skulle uppgå till 535 600 och år 1975 till 550 000. De offentliga kostnadernas —— driftskostnader och investeringar — andel ökade från 13,5 procent år 1935 till nära 25 procent åren 1953—1955. Kommittén antog, att de offentliga kostnadernas andel av bruttonationalpro-
"Tabell 2.2:1. Beräknat behov av ingenjörer inom industrin åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén.
Årlig Antal Prod.-värde Ingenjörs- . I _ År prod.-ökn. syssel- per arbets- täthet "ge??” % satta tagare1 % an a 3,0 16 700 4,30 41 300 1965 ........ 3,5 961 000 17 500 4,68 44 800 4.0 18 700 5,24 50 200 3,0 21 200 6,40 65 000 1975 ........ 3,5 1 020 000 23 300 7,36 75 000 4,0 25 600 8,43 86 000
* 1935 års penningvärde.
dukten skulle komma att stanna vid 25 procent. På grundval av dessa antagan- den kunde kostnaderna per anställd och behovet av ingenjörer inom offentlig verksamhet beräknas, tabell 2.2:2.
Tabell 2.2:2. Beräknat behov av ingenjörer inom offentlig verksamhet åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén.
Årlig ökn. av Antal Kostnad per Ingenjörs- Ingenjörs-
År av påätoålat' anställda anställd1 täthet antal 1965 3,0 535 600 10 550 3,63 19 500 '''''''' 3,5 11 000 3.82 20 500 3 0 13 700 4 99 27 400
19"5 ........ ' 0 '
' 3,5 550 00 15 100 5,60 30 800
* 1935 års penningvärde.
Inom övrigt näringsliv framräknade kommittén ingenjörstätheten på grund- val av totalantalet sysselsatta och antalet ingenjörer inom området åren 1935 och 1955. Ingenjörstäthetens utveckling extrapolerades därefter som en rät linje för åren 1965 och 1975. Enligt denna beräkning skulle år 1965 behövas 29 400 och år 1975 36 800 ingenjörer inom detta område.
Det beräknade totala ingenjörsbehovet enligt teknikerkommittén framgår av tabell 2.2:3.
Tabell 2:23. Antalet ingenjörer åren 1935, 1940, 1950 och 1955 enligt tekniker- kommitténs inventering samt beräknat behov av ingenjörer enligt teknikerkommittén åren 1965 och 1975.
1935 1940 1950 1955 1965 1975 Inventering .............. 16 800 23 300 47 000 58 400 Prognos: 3,0 procents prod. ökn. .. 90 100 128 700 3,5 procents prod. ökn. .. 94 700 142 600
Beträffande ingenjörsbehovets fördelning på utbildningsnivåer konstaterade kommittén en märkbar förändring mellan de olika ingenjörskategoriernas ande- lar under åren 1940—1955. Civilingenjörernas och akademikernas andel av antalet ingenjörer inom industri och offentlig verksamhet enligt teknikerkommit— tén framgår av tabell 2.2:4. Inom det övriga näringslivet har andelen civilingen- jörer successivt minskat.
Tabell 2.2:4. Civilingenjörernas och akademikernas andel av antalet ingenjörer inom industri och offentlig verksamhet åren 1940, 1950 och 1955 ( faktiskt/ önskvärt) samt beräknad andel 1965 enligt teknikerkommittén.
Område 1940 1950 1955 ..1955 1965 onskv. Industri ............. 27 21 19 20 20 Off. verks. .......... 53 35 29 31 29
Totala antalet verksamma civilingenjörer uppgick enligt teknikerkommitténs beräkningar till 7 100 år 1940, 9 100 år 1950 och till 10 600 år 1955. I samman- hanget medräknades icke examinerade från avdelningen för lantmäteri medan arkitekter däremot tagits med. Teknikerkommitténs beräkning av det framtida behovet av civilingenjörer framgår av tabell 2.2:5.
Tabell 2.2:5. Antalet civilingenjörer åren 1940, 1950 och 1955 ( faktiskt/ önskvärt) samt beräknat behov åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén.
Område 1940 1950 1955 ..1955 1965 1975 onskv.
Industri ............ 2 710 4 000 4 950 5 255 7 910 12 400
8 600 14 400
Off. verks. .......... 1 950 3 360 3 350 4 225 5 760 8 030
6 070 8 970
Övr. näringsliv ...... 2 440 1 740 2 120 2 120 3 300 4 100 Totalt 7 100 9 100 10 600 11 600 17 000[ 24 5001 18 0002 27 5002
* Vid en antagen ökning av industriproduktionen respektive bruttonationalprodukten med 3,0 procent. 2 Vid en ökning med 3,5 procent.
Även de akademiker (naturvetare), som sysselsätts med tekniska arbetsupp— gifter (inkl. teknisk forskning) medräknades bland ingenjörerna. I tabell 2.2:6 redovisas kommitténs inventering och behovsberäkning beträffande denna kate— gori.
Tabell 2.2:6. Antalet naturvetare med tekniska arbetsuppgifter inom industri och offentlig verksamhet åren 1940, 1950 och 1955 ( faktiskt/ önskvärt) samt beräknat behov åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén.
Område 1940 1950 1955 ..1955 19651 19751 onskv.
Industri ............ 90 280 380 400 750 1 160 Off. verks. .......... 15 130 180 230 220 300
Totalt 105 410 560 630 970 1 460
* För 1965 och 1975 har medelvärden angivits av de beräknade behoven vid alternativa utveck- lingstendenser.
Det totala behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inrikt- ning skulle sålunda enligt teknikerkommittén år 1965 uppgå till mellan 18 000 och 19 000 och år 1975 till mellan 26 000 och 29 000 personer.
Beräkning av ingenjörsbehovet enligt den s. k. potenshypotesen
Vid remissbehandlingen av universitetsutredningens sjätte betänkande, i vilket . en sammanfattning av teknikerkommitténs behovsprognos presenterades, blev prognosen delvis kritiserad. Det ansågs, att teknikerkommittén underskattat ingenjörsbehovet, då vissa av kommitténs antaganden var orealistiska och vissa påvisade samband gav anledning till andra tolkningar och därmed ett större ingenjörsbehov (se proposition 1960:119). Rimligheten i kommitténs tolk— ning av sambandet mellan ingenjörstäthet och produktivitet inom industrin som en rät linje i ett lineärt koordinatsystem ifrågasattes. Teknikerkommittén hade konstaterat, att de båda angivna storheterna genomsnittligt utvecklats expo- nentiellt med en årlig ökning av 1,5 procentenheter för produktiviteten och 4,1 procentenheter för ingenjörstätheten. Den extrapolering som teknikerkommittén gjorde av det funna sambandet ansågs ingalunda självklar, även om de funna värdena för åren 1935, 1945 och 1955 syntes stödja en dylik extrapolering. Med lika stort mått av rimlighet kunde man hävda, att extrapoleringen borde ha gjorts i ett dubbellogaritmiskt koordinatsystem, varvid en väsentligt större ingenjörstäthet erhålles för åren 1965 och 1975. Denna s.k. potenshypotes har framförts av generaldirektör Bo Lundberg, vilken är knuten till gymnasieutred— ningen som expert, i en Våren 1962 publicerad utredning med titeln Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling. En jämförelse mellan tekniker— kommitténs och Lundbergs tolkningar av sambandet mellan ingenjörstäthet och produktivitet inom industrin göres i tabell 92.237 .
.v. m» __ _
4- u— mr. __- .H.-|
Tabell 2.2:7. Jämförelse mellan teknikerkommitténs behovsberäkning och en beräkning enligt den s.k. potenshypotesen av ingenjörsbehovet inom industrin åren 1965 och 1975.
Tekniker—kommittén1 Po tenshypotesen
1965 1975 1965 1975
Antal arbetstagare (1 OOO-tal) ...... 961 1 020 961 1 020 Prod.-värde per arbetstagare ....... 17 500 23 300 17 500 23 300 Ingenjörstäthet, procent ........... 4,7 7,4 6,0 13,9 Ingen jörsantal inom industrin ...... 45 000 75 000 58 000 142 000
1 Enl. 3,5 procents-alt.
uppgå till 23 000 och är 1975 till 52 000 att jämföras med teknikerkommitténs beräkningar, vilka resulterade i ett behov av 18 000 och 27 500 civilingenjörer
| Enligt Lundbergs beräkning skulle det totala civilingenjörsbehovet år 1965 l . * respektlve år.
! Arbetsmarknadsstyrelsens behovsberäkning
I samråd med gymnasieutredningen har arbetsmarknadsstyrelsens prognosinsti— tut följt upp teknikerkommitténs utredning och redovisar vissa egna beräkningar i Det framtida ingenjörsbehovet (Vissa prel. beräkningar), Arbetsmarknadsin— formation, serie S nr 5/1962. Den metodik som därvid kommit till användning avviker helt från den av teknikerkommittén använda. Prognosinstitutets utred— ning bygger bl.a. på material, som sammanställts ur kommerskollegii industri- statistik och arbetsgivarföreningens lönestatistik. I den senare statistiken har vissa data angående antalet befattningshavare och deras utbildning kommit till användning.
Beräkningarna har koncentrerats kring förhållandena och utvecklingen inom industrin. Övriga delar av näringslivet har berörts mera översiktligt. Beräk— ningen sträcker sig fram till år 1980.
Prognosinstitutets beräkning består av följande led:
a) från en total sysselsättningsprognos med uppgifter om beräknat antal syssel— satta inom industrin göres antagande om antalet tjänstemän;
b) tjänstemännen uppdelas i tjänstemän med tekniska arbetsuppgifter och i tjänstemän med andra arbetsuppgifter;
c) ur den tekniska tjänstemannaandclen framräknas andelen ingenjörer, varvid samtidigt förutsättes en svag förändring i det relativa antalet ingenjörer från olika utbildningsnivåer mot en större andel kvalificerade ingenjörer. Prognosinstitutets beräkning av antalet sysselsatta, ingenjörstäthet samt ingenjörsbehov i egentlig industri och byggnadsindustri fram till år 1980 framgår av tabell 2.2.8.
Tabell 2.573. Beräknat antal sysselsatta och beräknat ingenjörsbehov åren 1960— 1980 inom industrin enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut.
Egentlig industri Byggnadsindustri Summa År Syssel- Ingen- Ingen- Syssel- Ingen- Ingen- Syssel- Ingen- Ingen- satta jors- satta jors- satta jors— (1 OOO-tal) Jom täthet (1 OOO-tal) Jom täthet (1 OOO-tal) Jom täthet
1960 . . . 1 104 41 500 3,8 286 10 000 3,5 1 390 51 500 3,7 1965 . . . 1 164 56 300 4,8 303 14 500 4,8 1 467 70 800 4,8 1970 . . . 1 186 73 900 6,2 310 19 000 6,1 1 497 92 900 6,2 1975 ... 1 181 89 400 7,6 313 24 000 7,7 1 494 113 400 7,6 1980 . . . 1 155 105 200 9,1 308 28 000 9,1 1 463 133 200 9,1
Enligt prognosinstitutet synes det motiverat att sikta mot en förändring av ingenjörsproportionerna under 1970-talet för industrins del i riktning mot 20 procent civilingenjörer och 40 procent av vardera läroverksingenjörer och insti- tutsingenjörer, d.v.s. relationen 1:2z2.
Med utgångspunkt i ovan angivna antaganden beräknar prognosinstitutet industrins framtida ingenjörsbehov efter skilda utbildningsnivåer såsom framgår av tabell 2.2:9.
Tabell 9.2:9. Beräknat ingenjörsbehov inom industrin åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknads- styrelsens prognosinstitut.
Kategori och relationstal
År . Civ_il- Eäroverks- Instituts- Summa.
ingenjörer ingenjörer ingenjörer 1960 ............. 18 32 50 100 9 300 16 500 25 700 51 500 1965 ............. 18 34 48 100 12 700 24 100 34 000 70 800 197 0 ............. 19 36 45 100 17 700 33 400 41 800 92 900 1975 ............. 20 38 42 100 22 700 43 100 47 600 113 400 1980 ............. 20 40 40 100 26 600 53 300 53 300 133 200
Prognosinstitutet antar, att antalet personer, sysselsatta inom den offentliga sektorn, ökar från 429 000 år 1960 till 627 000 år 1980. Antalet ingenjörer inom den offentliga sektorn antas är 1960 ha uppgått till ca 10 000. Ställes detta antal
4.42 (
i relation till antalet sysselsatta detta år erhålles en ingenjörstäthet på 2,3 pro— cent. Prognosinstitutet antar en uppgång av ingenjörstätheten med i stort sett motsvarande takt, som beräknats för industrin och beräknar ingenjörsbehovet inom offentliga tjänster på sätt som framgår av tabell 2.2:10.
Tabell 2.2:10. Beräknat ingenjörsbehov inom »offentliga tjänster» åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut.
Antal
ingenjörer
Totalantal
År sysselsatta, Ingenjörstäthet
1960 ........... 429 000 2,3 10 000 1965 ........... 482 000 3,0 14 600 1970 ........... 529 000 3,9 20 700 1975 ........... 572 000 4,8 27 300 1980 ........... 627 000 5,7 35 900
Med utgångspunkt från förhållandena år 1959 inom statsförvaltningen anta- ges, att andelen civilingenjörer blir 35 procent, andelen läroverksingenjörer 25 procent och andelen institutsingenjörer 40 procent. Resultaten av dessa beräk— ningar framgår av tabell 2.2:11.
Tabell 2.2:11. Beräknat ingenjörsbehov inom »offentliga tjänster» åren 1960—— 1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknads- styrelsens prognosinstitut.
Civil- Läroverks- Instituts- År . . . Summa ingenjörer ingenjörer ingenjorer 1960 ..... 3 500 2 500 4 000 10 000 1965 ..... 5 100 3 600 5 900 14 600 1970 ..... 7 200 5 200 8 300 20 700 1975 ..... 9 600 6 800 10 900 27 300 1980 ..... 12 600 9 000 i 14 300 35 900
Med utgångspunkt i totalantalet sysselsatta inom jordbruk, handel och sam- färdsel beräknar institutet ingenjörstätheten inom »övrigt näringsliv» för år 1960 till 1,9 procent och förutser en väsentligt långsammare utvecklingstakt för ingen-. jörstätheten i jämförelse med övriga delar avnäringslivet. Teknikerkommittén antog en ökning av ingenjörstätheten inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1975 med 0,7 procentenheter. Prognosinstitutet förutsätter en något snabbare ök- ningstakt. Dessa beräkningar redovisas i tabell 2.2:12.
Tabell 2.2:12. Beräknat ingenjörsbehov inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut.
Totalantal syssel- In en'örstäthet Antal satta (1 OOO-tal) g ] ingenjörer
...... 1 447 1,9 28 000 1965 ...... 1 482 2,2 32 600 1970 ...... 1 476 2,6 38 400 1975 ...... 1 457 3,0 43 700 1980 ...... 1 471 3,4 50 000
Vad gäller proportionerna mellan de olika utbildningsnivåerna anför prognos- institutet följande. Inom samfärdseln torde de nuvarande relationstalen kunna uppskattas till 17 procent civilingenjörer, 43 procent läroverksingenjörer och 40 procent institutsingenjörer. Inom handeln torde civilingenjörerna uppgå till ett mycket litet antal, medan framför allt institutsingenjörerna dominerar. Giss— ningsvis torde en framtida fördelning mellan utbildningskategorierna enligt pro- centtalen 15, 35 och 50 kunna betraktas som rimlig, då den största absoluta ökningen av antalet ingenjörer i framtiden torde komma att äga rum inom han- deln av i detta sammanhang berörda näringsgrenar. Prognosinstitutets beräkning framgår av tabell 2.2.13.
Tabell 2.2:13. Beräknat ingenjörsbehov inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknads— styrelsens prognosinstitut.
År . Civil- käroverks- 'Instituts- Summa mgenjorer mgenjorer ingenjorer
1960 ...... 4 200 9 800 14 000 28 000 1965 ...... 4 900 11 400 16 300 32 600 1970 ...... 5 800 13 400 19 200 38 400 1975 ...... 6 500 15 300 21 900 43 700 1980 ...... 7 500 17 500 25 000 50 000
Enligt prognosinstitutets beräkningar skulle det totala ingenjörsbehovet åren 1960—1980 med fördelning på skilda utbildningsnivåer uppgå till följande antal, tabell 22:14.
Prognosinstitutet har i sina beräkningar inte närmare gått in på det framtida behovet av naturvetare med teknisk inriktning. Detta behov har inkluderats i "i det totala behovet av civilingenjörer inom industrin medan inom övriga närings- områden naturvetarna icke medräknats. Inom industrin torde enligt institutet
Tabell 22:14. Beräknat totalt ingenjörsbehov åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut.
Instituts- ingenjörer
Läroverks- ingenjörer
Civil-
. Summa mgenjorer
Är
...... 1.7 000 28 800 43 800 89 600 1965 ...... 22 700 39 100 56 200 118 000 1970 ...... 30 700 52 000 69 300 152 000 197 5 ...... 38 800 65 200 80 400 184 400 46 700 79 800 92 600 219 100
f för närvarande ca 5 procent av »civilingenjörerna» vara naturvetare med tek- 1 nisk inriktning. Såsom framgår av tabell 2.1:14 beräknar institutet, att det ? totala behovet av civilingenjörer (inkl. naturvetare) skulle ha uppgått till 17 000 år 1960. Det totala antalet civilingenjörer med svensk examen år 1960 kan beräknas ha varit 13 200 (jfr tabell 1.7:3) och prognosinstitutet uppskattar antalet med utländsk examen detta år till ca 800. Det totala antalet natur- vetare med teknisk inriktning år 1960 beräknas av institutet ha varit ca 1 000. Enligt institutet skulle sålunda det faktiska antalet »civilingenjörer» ha uppgått till lägst 15 000 personer år 1960. Av dessa kan ca 14000 beräknas ha varit yrkesverksamma. En total brist på yrkesverksamma »civilingenjörer» av stor- leksordningen 3000 personer skulle sålunda på grundval av prognosinstitutets beräkningar kunna antas ha förelegat detta år. En jämförelse mellan teknikerkommitténs beräkning av civilingenjörsbehovet (inkl. naturvetare inom industrin) enligt antagandet om 3,5-procentig ökning av [ produktionen och prognosinstitutets behovsberäkning redovisas i tabell 22:15.
Tabell 22:15. Jämförelse mellan teknikerkommitténs beräkning av civilingenjörs- behovet (inkl. naturvetare med teknisk inriktning inom industrin) enligt anta— gandet om en 3,5-procentig ökning av produktionen och arbetsmarknadsstyrel- sens prognosinstituts beräkning åren 1960, 1965 och 1975.
Teknikerkommittén Prognosinstitutet Område 19601 1965 1975 1960 1965 1975 Industri .................. 7 340 9 350 15 560 9 300 12 700 22 700 Off. verks. ................ 4 710 6 070 8 970 3 500 5 100 9 600 Övr. näringsliv ............ 2 710 3 300 4 100 4 200 4 900 6 500 Totalt 14 760 _ 18 720 28 630 17 000 22 700 38 800
1 Interpolerade värden.
Civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975
Såsom ovan framgått omfattar prognosinstitutets behovsberäkning även indu— strins behov av naturvetare med teknisk inriktning. Den offentliga sektorns och övrigt näringslivs behov av naturvetare ingår emellertid icke i institutets be- räkningar.
Några faktiska uppgifter om antalet naturvetare inom ifrågavarande verk— samhetsområden år 1960 finnes icke. Det totala antalet naturvetare kan detta år beräknas ha uppgått till ca 5 500 (jfr tabell 1.7:1). Antalet lärare i naturveten- skapliga ämnen vid högre skolor kan beräknas ha varit ca 3 100 läsåret 1960/61 (jfr sid. 68) och antalet naturvetare med läraruppgifter vid universiteten ca 700 (jfr sid. 69). Av totala antalet naturvetare i yrkesverksam ålder kan ca 13 procent beräknas ha varit icke yrkesverksamma eller omkring 700. Sålunda återstår 1 OOO-talet personer, vilka kan antagas ha varit verksamma i industrin, den offentliga sektorn (exkl. skolväsendet och universiteten) och det övriga näringslivet. Enligt prognosinstitutets beräkningar skulle ca 5 procent av antalet »civilingenjörer» inom industrin vara naturvetare med teknisk inrikt— ning eller ca 500 år 1960, vilket betyder att övriga ca 500 naturvetare detta år skulle ha varit verksamma inom den offentliga sektorn och det övriga närings- livet. Utgår man från den beräknade behovsökningstakten för civilingenjörer inom senast nämnda verksamhetsområden, vilken för åren 1965, 1970 och 1975 uppgår till 30, 69 respektive 109 procent jämfört med det beräknade behovet år 1960 och antar, att antalet naturvetare inom dessa verksamhetsområden upp- gick till ca 500 år 1960, kan behovet ifrågavarande år uppskattas till 650, 850 respektive 1 050 naturvetare. Lägges det sålunda framräknade behovet till det av prognosinstitutet beräknade behovet av civilingenjörer inom samtliga verk- samhetsområden och naturvetare inom industrin kan det totala behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning beräknas till 23 350 år 1965, 31 550 år 1970 och 39 850 år 1975.
Antalet civilingenjörer med svensk examen och i yrkesverksam ålder kan år 1960 beräknas ha varit ca 13 200. Antalet naturvetare med teknisk inriktning och i yrkesverksam ålder har detta år uppskattats till ca 1 000. Antalet kvalifi- cerade tekniker med utländsk examen i yrkesverksam ålder antas år 1960 ha uppgått till ca 800. Totalantalet tekniker-naturvetare i yrkesverksam ålder skulle sålunda ha varit minst 15 000 år 1960. Andelen icke yrkesverksamma civilingen— jörer kan med ledning av akademikerräkningen år 1955 och 1960 års folkräkning antas ha varit ca 4 procent. Antas denna andel vara densamma för samtliga teknikerkategorier och förbli konstant fram till år 1975 kan »totalbehovet» av tekniker-naturvetare i yrkesverksam ålder utifrån arbetsmarknadsstyrelsens nå- got uppräknade behovstal beräknas vara 24300 är 1965, 32800 är 1970 och 41 400 år 1975. I förhållande till totalantalet tekniker-naturvetare i yrkesverk- sam ålder år 1960 motsvarar dessa behovstal ett relativt »utvidgningsbehov» av 61, 118 respektive. 175 procent åren 1965, 1970 och 1975.
Nedan i tabell 22:16 beräknas »ersättnings— och utvidgningsbehovet» av civil- ingenjörer med svensk examen i yrkesverksam ålder utifrån ovan angivna pro- centuella ökningstakt beträffande det totala »utvidgningsbehovet» och sålunda under förutsättning av bibehållen relativ andel naturvetare med teknisk inrikt- ning samt bibehållen relativ andel kvalificerade tekniker med utländsk examen.
Tabell 22:16. Beräknat »behov» av civilingenjörer med svensk examen i yrkes- verksam ålder inom industri, offentlig verksamhet och övrigt näringsliv åren 1965, 1970 och 1975.
1960 1965 1970 1975 Totalt »behcv- ................... 21 265 28 793 36 322 Därav yrkesverksamma .......... 20 457 27 699 34 942 ej yrkesverksamma ....... 808 1 094 1 380 Beräknat antal kvarlevande civilingen- jörer under 65 år med svensk exa- men 1960 eller tidigare .......... 13 208 12 112 10 956 9 757 Ersättningsbehov ...... . ...... 1 096 2 252 3 451 Utvidgningsbehov ............. 8 057 15 585 23 114 Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 ........................ 61 118 175
Det beräknade »behovet» av civilingenjörer med svensk examen i yrkesverk— sam ålder skulle sålunda uppgå till i runda tal 21 300 år 1965, 28 800 år 1970 och 36 300 år 1975.
I tabell 22:17 redovisas en schematisk beräkning av »behovet» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen i yrkesverksam ålder under samma förutsättningar som ovan angivits beträffande civilingenjörsbehovet.
Tabell 22:17. Beräknat »behov» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen i yrkesverksam ålder inom industri, offentlig verksamhet ( eackl. skol- och universitetsväsendet) samt övrigt näringsliv åren 1965, 1970 och 1975.
1960 1965 1970 1975 Totalt »behov» ................... 1 674 2 267 2 860 Därav yrkesverksamma ......... 1 610 2 181 2 751 ej yrkesverksamma ....... 64 86 109 Beräknat antal kvarlevande naturve- tare med teknisk inriktning under 65 år med examen 1960 eller tidi- gare ........................... 1 040 973 891 811 Ersättningsbehov ............. 67 149 229 Utvidgningsbehov ............. 634 1 227 1 820 Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 ........................ 61 118 175
Det beräknade »behovet» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen inom industri, offentlig verksamhet och övrigt näringsliv skulle sålunda i runda tal uppgå till 1 700 år 1965, 2 300 år 1970 och 2 900 år 1975.
Det beräknade »behovet» av kvalificerade tekniker med utländsk examen skulle slutligen under givna förutsättningar uppgå till 1 300 år 1965, 1 500 år 1970 och 2 200 personer i yrkesverksam ålder är 1975.
Den schematiska behovsberäkningen kan sammanfattas i följande samman-
ställning.
Beräknat »behovn år
Kategori
1970 Civilingenjörer ................................. 21 300 28 800 36 300 Naturvetare ................................... 1 700 2 300 2 900 Tekniker med utländsk examen .................. 1 300 1 500 2 200 Totalt 24 300 32 800 41 400
2.3. Behovet av läkare Källa: Om läkarbehov och läkartillgång, SOU 1961: 8; Proposition 1961: 108.
Läkarprognosutredningen framlade i sitt betänkande Om läkarbehov och läkar- tillgång (SOU 1961:8) en översiktlig bedömning av den framtida hälso— och sjukvårdspolitiken under de närmaste två decennierna och med utgångspunkt häri en beräkning av läkarbehovet under samma tid. En sammanfattning av ut- redningens resultat återfinnes i proposition 1961:108 (sid. 3ff.).
Enligt läkarprognosutredningen skulle behovet av läkare växa från ca 6 400 heltidsverksamma läkare (inkl. personer med utländsk examen) år 1960 till mellan 11000 och 11 500 år 1970 och till mellan 15000 och 16000 är 1980. Skulle en arbetstidsförkortning — trots de begränsade möjligheterna med hän— syn till läkarbristen — komma till stånd för ca 80 procent av läkarna och uppgå till exempelvis 10 procent, räknade utredningen med, att detta skulle innebära ett ytterligare läkarbehov av ca 900 läkare är 1970 och ytterligare omkring 1 200 läkare är 1980. I den fortsatta framställningen tages ej hänsyn till en dylik eventuell arbetstidsförkortning.
Nedan i tabell 2.3:1 redovisas läkarprognosutredningens programmatiska be— räkning av det framtida läkarbehovet inom de tre huvudområdena sjukvård, hälsovård samt undervisning och forskning är 1970.
Interpoleras läkarprognosutredningens behovsberäkning för åren 1970 och 1980 kan läkarbehovet år 1965 uppskattas till 9 100 och år 1975 till 13 400 hel— tidsverksamma läkare (se utredningen, sid. 187). i.
I relation till det beräknade antalet heltidsverksamma läkare är 1960, vilket n
?.
Tabell 2.3:1. Beräknat antal heltidsverksamma läkare är 1960 och beräknat
behov är 1970 enligt läkarprognosutredningen inom sjukvård, hälsovård
samt undervisning och forskning.
Område
A. Sjukvård
Lasarettsvård ............................................. 4 670 Långlidssjukvård .......................................... _ 3 2001 360 Cp-vård, vanförevård m.m. ................................ 195 h'lentalsjukvård ........................................... 570 1 930 Epilepsivård .............................................. 20 Allmänläkare, privatpraktiserande specialister ................ 2 050 3 175 B. Hälsovård ................................................ 100 210 C. Forskning ................................................ 450 730
6 370 11290
1 Den nuvarande statistiken medger ej specificering.
skulle ha uppgått till 6370, innebär läkarprognosutredningens ovan angivna behovssiffror en ökning av antalet heltidsverksamma läkare är 1965 med 43 procent år 1965, 77 procent år 1970 och 110 procent år 1975.
Totalantalet läkare i Sverige beräknades av prognosutredningen ha uppgått till drygt 7 000 år 1960. Av dessa kan ca 10 procent beräknas ha varit över 65 år. Andelen kvinnor kan beräknas ha varit drygt 13 procent. Andelen yrkes- verksamma kan beräknas ha varit närmare 95 procent medan andelen heltids— verksamma läkare av prognosutredningen beräknades till ca 90 procent.
Med den ovan angivna behovsökningstakten beträffande heltidsverksamma läkare i förhållande till år 1960 skulle »totalbehovet» av läkare (inkl. personer med utländsk examen och personer över 65 år) kunna beräknas till ca 10 100 år 1965, 12 500 år 1970 och 14 800 år 1975.
Antalet läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder beräknas ha uppgått till drygt 5800 år 1960 (jfr tabell 1.7:1), därav beräknas drygt 13 procent ha varit kvinnor. Såsom framgår av ovanstående överstiger totalantalet läkare (inkl. personer med utländsk examen och personer över 65 år) antalet läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder med 1 200 personer eller drygt 20 procent detta år. Antages denna relation konstant fram till och med år 1975 skulle »behovet» av läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder utifrån den av läkarprognosutredningen beräknade behovsökningstakten för heltidsverk- samma läkare kunna beräknas som framgår av tabell 2:32
I ovanstående beräkning har antagits, att andelen icke yrkesverksamma läkare utgör 2 procent av antalet läkare i yrkesverksam ålder på grundval av en under- sökning, som läkarprognosutredningen utförde rörande läkarnas yrkesverksam— hets- och arbetstidsförhållanden år 1959.
Tabell 2.3:.2 Beräknat »behov» av läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
1960 1965 1970 1975 Totalt »behov» ................................ 8 353 10 339 12 266 Därav yrkesverksamma ...................... 8 186 10 132 12 021 ej yrkesverksamma .................... 167 207 245 Beräknat antal kvarlevande läkare under 65 år med examen 1960 eller tidigare .................... 5 841 5 243 4 564 3 826 Ersättningsbehov ............................ 598 1 277 2 015 Utvidgningsbchov ............................ 2 512 4 498 6 425 Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 .. 43 77 110
»Totalbehovet» av läkare uppgår sålunda enligt föregående beräkning till 10 100 år 1965, 12 500 år 1970 och 14 800 år 1975. »Behovet» av läkare i yrkes- verksam ålder med svensk examen har i tabell 2.3:2 beräknats till 8 400 år 1965, 10 300 år 1970 och 12 300 år 1975. Av totalantalet erforderliga läkare kan ca 10 procent beräknas vara över 65 år eller 1 000 år 1965, 1 250 år 1970 och närmare 1 500 år 1975. Enligt läkarprognosutredningens antaganden skulle en tredjedel av antalet läkare över 65 år vara heltidsarbetande eller drygt 300 år 1965, 400 år 1970 och 500 år 1975. Samtliga manliga och 75 procent av de kvinnliga läkarna under 65 år antogs av utredningen vara heltidsarbetande, vilket beträffande läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder betyder, att 8 100 läkare är 1965 skulle vara heltidsarbetande, 10000 är 1970 och närmare 11 900 år 1975. För att täcka det totala behovet av heltidsarbetande läkare enligt läkarprognos- utredningens beräkning erfordras sålunda såsom ett minimum år 1965 ytterli- gare 700 läkare med utländsk examen, år 1970 i runt tal 900 och år 1975 över 1 000 heltidsarbetande läkare med utlänsk examen i yrkesverksam ålder, om 1960 års relation mellan utländsk och svensk arbetskraft bibehålles.
2.4. Behovet av tandläkare
Källa: Behovet av tandläkare 1970—1990, Tandläkarprognosdelegationen 1960, stencil oktober 1960; ' PM med komplettering av betänkande angående behovet av tandläkare 1970—— 1990, Tandläkarprognosdelegationen 1960, stencil mars 1961; Proposition 1961:108 med sammanfattning av tandläkarprog'nosdelegationens be- räkningar.
Frågan om det framtida behovet av tandläkare har under 1950—talet behandlats i flera offentliga utredningar, av vilka märks 1951 års tandläkarkommittés be— 1 tänkande Ökad examination av tandläkare (SOU 1953:36) och 1957 års folk- '1 tandvårdssakkunnigas betänkande Folktandvården (SOU 1960:1). En samlad
översyn rörande tandläkarbehovet utfördes av den s.k. tandläkarprognosdele- gationen 1960, som redovisade sina resultat i betänkandet Behovet av tand— läkare 1970—1990. En sammanfattning av behovsbcräkningarna lämnas i pro- position 1961:108 (sid. 45 ff.).
Det totala antalet tandläkare med svensk legitimation uppgick enligt delega- tionen i början av år 1960 till omkring 4 660. Antalet tandläkare med utländsk examen beräknades ha varit ca 450. Tandläkar-nas fördelning efter verksamhets— område framgår av följande sammanställning.
Folktandvården:
svensk legitimation .............. 1 140 utländsk legitimation ............ 449 Militärtandvården ................ 251 Tandläkarhögskolorna ............. 1971 Privatpraktiserande ............... 3 039 Utrikes bosatta ................... 40 Ej yrkesverksamma ............... 220
Totalt 5 110
Enligt beräkningarna i kapitel 1.7 skulle antalet tandläkare med svensk exa- men i yrkesverksam ålder är 1960 ha uppgått till närmare 4500 personer. Av dessa skulle närmare 1 200 ha varit kvinnor eller ca 26 procent.
Prognosdelegationen angav i sitt betänkande med hänsyn till olika uppskatt- ningar av tidsåtgången per revisionsfall inom den vuxna befolkningens tandvård tre alternativ beträffande det totala tandläkarbehovet under perioden 1970— 1990: 6 400 respektive 6 800 och 7 400 tandläkare. De alternativa beräkningarna gjordes enbart med hänsyn till revisionsfallens vård. Sålunda inräknades ingen tid för akut eller partiellt vårdade fall. Delegationen beräknade här ett flexi— belt utrymme motsvarande ungefär 480 tandläkare men undvek avsiktligt att höja totalantalen med något skattat antal tandläkare för akut och partiell vård, emedan det syntes nödvändigt att inom beräkningarnas ram ha tillbörlig plats för en minskning av tandläkarbehovet, som kunde förväntas bli resultatet något årtionde in på 2000-talet av en framgångsrik, generell och individuell profylax mot karies. Då beräkningen gjorts utifrån befolkningsstorleken år 1960 borde enligt delegationen den förväntade folkökningen fram till 1975 föranlett en upp— räkning av prognosen med ytterligare omkring 560 tandläkare. Ett sannolikt behov av omkring 1 000 tandläkare utöver prognosberäkningen hade sålunda icke tillgodosetts. Delegationen ansåg sig emellertid med denna underlåtenhet ha givit prognosen behövlig säkerhetsmarginal främst med hänsyn till profylak- tikens effekt.
1 Beräknat antal heltidsverksamma personer.
Delegationen fann det tillrådligt att räkna med, att den övre gränsen med ett totalt behov av omkring 7400 tandläkare borde uppnås senast år 1990. Den nedre gränsen, 6 400 tandläkare, borde ha överskridits redan omkring år 1975, medan mellanlägets totalantal av 6 800 tandläkare borde ha passerats före år 1980.
Sedan tandläkarprognosdelegationens förslag avlämnats framlade läkarprog- nosutredningen sitt betänkande (SOU 1961: 8), varjämte läkarutbildningsbered- ningen presenterade ett program för ökad läkarutbildning. Såsom framgått ovan under 2.8 uppställde läkarprognosutredningen en programmatisk prognos be- träffande det framtida behovet av läkare. Emedan prognosförutsättningarna för bedömningen av läkarbehovet respektive tandläkarbehovet sålunda kommit att bli olika, fann delegationen det nödvändigt att komplettera sin statiska be- räkning med en programmatisk värdering av behovet. Vid denna värdering tog delegationen särskild hänsyn till tre faktorer, nämligen dels den framtida tids- åtgången vid den årliga revisionsbehandlingen av vuxna patienter, dels inverkan av en generell arbetstidsförkortning inom tandvårdssektorn, dels ock effekten av profylaktiska åtgärder mot karies.
Med hänsyn till ticlsåtgången för revisionsbehandling av vuxna patienter pre- senterade delegationen tre alternativa beräkningar rörande det totala tandläkar- behovet i slutet av 1900-talet enligt följande, varvid det programmatiska mini- mialternativet överensstämmer med den statiska beräkningens maximialternativ.
Al'ernativ Tidsåtgång i Tolalt
L vuxen tandvård1 tandläkarbehov A ................ 2,0 7 400 B ................ 2,5 8 400 C ................ 3,0 9 400
1 Antal timmar per patient.
Med hänsyn till en antagen arbetstidsförkortning från 1 800 effektiva tand- vårdstimmar — den för närvarande effektiva arbetstiden inom folktandvården — till 1 500 effektiva tandvårdstimmar för samtliga tandläkare inom såväl all— män som privat tandsjukvård beräknade delegationen följande alternativa total- behov av tandläkare i slutet av 1900-talet, nämligen enligt alternativ A 8 760 tandläkare, enligt alternativ B 9 960 tandläkare och enligt alternativ C 11 160 tandläkare. Räknade man endast med en reducering av arbetstiden för tandlä- kare inom folktandvården och vid tandläkarhögskolorna kunde behovet av tand- läkare enligt delegationen uppskattas till 10 640 (alternativ C).
Mot bakgrunden av sin programmatiska beräkning rekommenderade behovs- delegationen en ökning av totala antalet »effektiva» tandläkare till 10 000 om- kring år 2000 motsvarande en tandläkare per 850 personer.
Prognosdelegationen beräknade antalet effektiva tandläkare år 1960 till ca 4 600 samt behovet är 2000 till ca 10 000 effektiva tandläkare. Interpoleras dele— gationens prognos mellan dessa år skulle behovet av 1965 uppgå till ca 5 300, år 1970 till ca 6 000 och 1975 till ca 6 600 effektiva tandläkare, vilket innebär en ökning med 15, 30 respektive 43 procent åren 1965, 1970 och 1975 i förhållande till år 1960.
Totalantalet tandläkare (inkl. personer med utländsk legitimation och icke yrkesverksamma) uppgick som framgått enligt prognosdelegationen till närmare 5 100 år 1960. Antalet »effektiva» tandläkare detta år beräknades till 4600, vilket utgör ca 91 procent av totalantalet. Antas denna relation förbli konstant kan det »erforderliga» totalantalet tandläkare i yrkesverksam ålder beräknas till 5 800 år 1965, 6 600 år 1970 och 7 300 år 1975.
Enligt samma antaganden som ovan redovisas i tabell 2.4:1 en beräkning av »behovet» av tandläkare med svensk examen i yrkesverksam ålder.
Tabell 2.4:1. Beräknat »bekov» av tandläkare med svensk examen i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
1960 1965 1970 1975 Totalt »behov» ................................ 5 160 5 833 6 416 Därav yrkesverksamma ...................... 4 902 5 Eri—l 6 095 ej yrkesverksamma .................... 2:38 292 321 Beräknat antal kvarlevande tandläkare under 65 år med examen 1960 eller tidigare ................ 4 487 4 129 3 550 2 848 Ersättningsbehov ............................ 358 937 1 639 Utvidgningsbehov ............................ 673 1 346 1 929 Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 .. 15 30 43
1 Andelen icke yrkesverksamma antas vara 5 procent.
Det totala »behovet» av tandläkare i yrkesverksam ålder skulle sålunda upp— gå till 5 800 är 1965, 6 600 år 1970 och 7 300 eller något högre med hänsyn till en ökande andel kvinnor är 1975. »Behovet» av tandläkare med svensk examen i yrkesverksam ålder har i tabell 2.411 beräknats till 5200 är 1965, 5800 är 1970 och 6 400 år 1975 eller eventuellt något högre med hänsyn till en ökande andel kvinnor. Av totalantalet »erforderliga» tandläkare skall enligt tidigare antagande 91 procent motsvara antalet effektiva tandläkare. Det effektiva an- talet tandläkare av antalet tandläkare med svensk examen och i yrkesverksam ålder kan därmed beräknas till 4 700 år 1965, 5 300 år 1970 och 5 800 år 1975, varför behovet av tandläkare med utländsk legitimation skulle kunna uppskattas till 600 är 1965, 700 år 1970 och 800 år 1975, om 1960 års relation mellan ut- ländsk och svensk akademisk arbetskraft bibehålles.
2.5. Behovet av apotekare och receptarier
Källa: Behovet av farmacevter och apotekstekniker, Arbetsmarknadsinformation. Serie 5 nr 1/1960.
Frågan om farmaceutiska institutets framtida utbildningskapacitet utreds av farmaceututbildningskommittén. Efter hemställan från kommittén har arbets— marknadsstyrelsen utarbetat en prognos rörande det framtida behovet av far- maceuter och apotekstekniker, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1960.
Enligt arbetsmarknadsstyrelsen var antalet apotekare i yrkesverksam ålder är 1960 drygt 950 och antalet receptarier (farmaeie kandidater) 2 300 detta år (jfr , tabell 1.7:1). Antalet kvinnliga apotekare uppgick till över 200 eller drygt 23 i procent. Andelen yrkesverksamma apotekare beräknas ha varit ca 95 procent. 1 Antalet kvinnliga receptarier uppgick 1960 till drygt 2 150 eller ca 94 procent. Andelen yrkesverksamma receptarier beräknas ha varit närmare 60 procent. i
Utan att närmare gå in på arbetsmarknadsstyrelsens prognos vad beträffar l metodik och grundläggande antaganden redovisas nedan i tabell 2.5:1 det beräk- nade behovet av apotekare inom olika verksamhetsområden åren 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen åren 1950—1958.
Tabell 2.5:1. Beräknat behov av apotekare inom olika verksamhetsområden 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen 1950—1958 enligt arbetsmarknadsstyrelsen.
Förändr. Beräknat behov vid slutet av år Förändr. Verksamhetsområde 1950/58 1958/80 1958 1960 1965 | 1970 | 1975 1980 Apoteksinuehavare ........ + 8 407 405 405 405 405 405 — 2 Partiellt och heltidstjänstgö— rande apotekare ........ —- 98 402 447' 490 513 545 583 + 181 Läkemedelsindustri och drog- handel ................. + 79 88 105 165 240 345 480 + 392 Farm. inst. .............. + 7 19 22 32 42 52 62 + 43 Medicinalstyrelsen och sta- tens farmaceutiska lab. .. + 3 13 14 16 18 21 23 + 10 Apotekarsocieteten och far- maceutförbundet ........ + 19 25 27 32 37 42 47 + 22 Summa. behov av yrkesverk- samma personer1 ........ + 8 9542 1 020 1 140 1 255 1 410 1 600 + 646 Summa »behov: av personer i yrkesverksam ålder . . . . —- 9853 1 060 1 200 1 330 1 490 1 725 + 740 & Relativ ökning i »behovet- : av personer i yrkesverksam l ålder jämfört med år 1960 |
Arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av det erforderliga antalet receptarier inom olika verksamhetsområden 1960—1980 samt en jämförelse med utveck— lingen åren 1950—1958 framgår av tabell 2.5:2.
Tabell 2.5:2 Beräknat behov av receptarier inom olika verksamhetsområden 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen 1950—1958 enligt arbetsmarknadsstyrelsen.
Förändr. Beräknat behov vid slutet av år Förändr. Verksamhetsområde 1950/58 1958 1960 1965 1970 1975 1980 1958/60 Partiellt och heltidstjänstgö- rande vid apoteken ..... + 299 1 254 1367 1534 1 622 1709 1940 + 686 Läkemedelsindustri och drog- handel ................. + 47 58 72 122 185 280 400 + 342 Farm. inst., medicinalstyrel- sen m.fl. .............. + 2 14 16 19 23 26 30 + 16 Summa behov av yrkesverk- samma personer ........ + 348 13261 1455 1675 1830 2015 2370 + 1044 Summa »behov» av personer i yrkesverksam ålder . . . . —— 2 1002 2 295 2 755 3 005 3 330 3 920 + 1 820 Relativ ökning i »behovet» av personer i yrkesverksam ålder jämfört med år 1960 —— — — 20 31 45 71 ——
1 Enligt apoteksinnehavarnas uppskattning av personalbehovet skulle det i mars 1959 ha behövts 953 heltidstjänstgörande receptarier och 376 partiellt tjänstgörande farmaceuter. Antar man, att av de sistnämnda 30 skulle ha varit apotekare blir behovet av receptarier 953 + 346 = 1 299. Därtill skulle ca 30 receptarier behövts för tjänstgöring vid inträffade vakanser och sjukdomsfall. Samman— lagt skulle enligt dessa uppskattningar receptariebehovet i mars 1959 ha uppgått till 1330 vid apoteken mot de ca 1 255 faktiskt verksamma, en brist sålunda på 75 receptarier. 2 F aktiska antalet receptarier med svensk examen i yrkesverksam ålder samt utlänningar med medi- cinalstyrelsens behörighet att tjänstgöra vid apotek.
Anmärkningar till tabell 2.5:1
1 Ett antal av de vid apoteken tjänstgörande kvinnorna har beräknats tjänstgöra. partiellt. Behovet av heltidstjänstgörande apotekare vid apoteken (exkl. apoteksinnehavare) skulle enligt arbetsmark- nadsstyrelsen åren 1960, 1965, 1970, 1975 och 1980 vara 435, 480, 490, 515 respektive 550. 2 Faktiska antalet yrkesverksamma. Enligt 1959 års personalregleringsförslag för apoteken upp- skattade apoteksinnehavarna personalbehovet i mars 1959 till 417 heltidstjänstgörande apotekare. Om det härtill lägges 30 partiellt tjänstgörande samt ytterligare 10 apotekare för tjänstgöring vid inträffade vakanser och sjukdomsfall skulle behovet ha uppgått till 447 medan enligt de invente- ringsprinciper som användes vid utarbetandet av personalregleringsförslaget endast 372 apotekare fanns tillgängliga. En brist på. 75 apotekare skulle sålunda ha förelegat i mars 1959. ” Totala antalet apotekare under 65 år.
I tabell 2.5:3 redovisas en sammanfattning av arbetsmarknadsstyrelsens be- hovsberäkning beträffande apotekare och receptarier åren 1960—1980.
Tabell 2.5:3. Beräknat »behov» av apotekare och receptarier i yrkesverksam ålder åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsen.
Apotekare Farmaceuter Summa
........ 1 060 2 295 3 355 1965 ........ 1 200 2 755 31455 1970 ........ 1 330 3 005 4 335 1975 ........ 1 490 3 330 4 820 ........ 1 725 3 920 5 645
I arbetsmarknadsstyrelsens farmaceutprognos framhölls sammanfattningsvis, att denna måste betraktas som en relativt »försiktig» bedömning av det fram— tida behovet särskilt beträffande receptarier. Någon uppskattning av det antal farmaceuter och apotekstekniker som maximalt skulle kunna finna anställning på arbetsmarknaden hade inte eftersträvats. Vid behovsbedömningen hade man ut- gått från de verksamhetsområden som hittills rekryterat ifrågavarande utbild- ningskategorier. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen syntes det icke osannolikt, att den farmaceutiskt utbildade arbetskraften i framtiden skulle komma att få en än vidare användning särskilt med hänsyn till en eventuell ytterligare differentiering av farmaceututbildningen.
2.6. Behovet av agronomer, jägmästare och veterinärer
K älla: Högre utbildning, forskning och försök på lantbrukets område, SOU 1960: 2: Forskning och högre utbildning på skogsbrukets område, SOU 1960: 17; Behovet av jägmästare, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/ 1958; Behovet av veterinärer, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 4/1959 och 2/1961.
J ordbrukshögskoleutredningen anförde i sitt betänkande Högre utbildning, forsk- ning och försök på lantbrukets område (SOU 1960: 2, sid. 67), att utredningen med beaktande av de svårigheter, som förelåg när det gällde att ställa en prognos för det framtida agronombehovet, kommit till den slutsatsen, att man för den närmaste tioårsperioden borde räkna med en årlig intagning av ca 50 elever. Resurserna för undervisningen borde emellertid enligt utredningen dimensioneras för ett något större intag.
Kategorierna jägmästare och, veterinärer utgör små utbildningsgrupper. Be— träffande båda utbildningsgrupperna har balans mellan tillgång och efterfrågan rått under de senaste åren. Vad gäller veterinärer finns för närvarande intet som pekar på ökad efterfrågan (Arbetsmarknadsinformation Serie S nr 2/1961). Ar— betsmarknadsstyrelsen utförde 1958 en prognos rörande behovet av jägmästare.
En omräkning av denna prognos kommer att utföras inom arbetsmarknadssty- relsen i samband med en påbörjad utredning angående jordbruket och skogsbru- kets framtida behov av arbetskraft (se även SOU 1960: 17, sid. 90 f.). Universitetsutredningen utgick vid sina beräkningar från ett behov motsva— rande ett årligt intag av 120 studerande. Utredningen redovisade enbart total- antalet agronomer, jägmästare och veterinärer i yrkesverksam ålder. I tabell 2.6:1 har gjorts en fördelning av ifrågavarande akademikerkategorier under an— tagandet, att den totala ökningen sker likformigt för de tre grupperna.
Tabell 2.6:1. Beräknat »behov» av agronomer, jägmästare och veterinärer i yr- kesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 enligt universitetsutredningen.
Kategori 1960 1965 1970 1975 Agronomer Totalt nbehovx ................................ 1 320 1 410 1 500 Beräknat antal kvarlevande under 65 år med exa- men 1960 eller tidigare ....................... 1 282 1 068 843 654 Ersättningsbehov ............................ 214 439 628 I'tvidgningsbehov ............................ 38 128 218 Relativ ökning av antalet jämfört med 1960 ...... 3 10 17 Jägmäsiare Totalt »behov: ................................ . 863 922 980 Beräknat antal kvarlevande under 65 år med exa— men 1960 eller tidigare ....................... 838 692 607 524 Ersättningsbehov ............................ 146 231 314 Utvidgningsbehov ............................ 25 84 142 Relativ ökning av antalet jämfört med 1960 ...... 3 10 17 l'veterinärer Totalt »behov» ................................ 720 769 818 Beräknat antal kvarlevande under 65 år med exa- men 1960 eller tidigare ....................... 699 625 540 446 Ersättningsbehov ............................ 74 159 253 Utvidgningsbehov ............................ 21 70 119 Relativ ökning av antalet jämfört med 1960 ...... 3 10 17 Samtliga Totalt sbehov» ................................ 2 903 3 101 3 298 Beräknat antal kvarlevande under 65 år med exa- men 1960 eller tidigare ....................... 2 819 2 385) 1 990 1 624 Ersättningsbehov ............................ 434 829 1 195 Utvidgningsbehov ............................ 84 282 479 Relativ ökning av antalet jämfört med 1960 ...... 3 10 17
I runda tal uppgår sålunda det totala behovet av agronomer, jägmästare och veterinärer enligt universitetsutredningen till 2 900 år 1965, 3 100 år 1970 och 3 300 år 1975.
2.7. Behovet av gymnastiklärare Källa: SOU 1959: 45.
Något egentligt prognosmaterial rörande det framtida behovet av gymnastik- lärare föreligger ej. I denna framställning räknas därför med samma antal gym— nastiklärare i yrkesverksam ålder som universitetsutredningen, nämligen 1 200 år 1960, 1 550 år 1965, 1 900 år 1970 och 2 200 år 1975.
2.8. Behovet av civilekonomer, jurister och samhällsvetare
Källa: PM angående tillgång och efterfrågan under 1960-talet på arbetskraft med viss utbildning, Arbetsmarknadsstyrelsen, Information i prognosfrågor 1961: 46; Det framtida behovet av jurister, stencil oktober 1961, Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut; Samhällsvetarna och deras funktion på arbetsmarknaden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Information i prognosfrågor 1961: 49; Utvecklingstendenser på 1960—talets arbetsmarknad för tjänstemän, Arbetsmark- nadsstyrelsen, Information i prognosfrågor 1962: 7.
Endast beträffande gruppen jurister föreligger för närvarande något egentligt nytt prognosmaterial utöver vad som presenterades av universitetsutredningen. Juristprognosen, som utarbetats inom arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut och förelåg i sin första 'version i oktober 1961, har emellertid vid remiss- behandling utsatts för kritik. För närvarande förbereds inom institutet en bety— dande omarbetning av prognosen. Huvudresultaten av den icke-reviderade prog— nosen framgår av följande.
Enligt prognosinstitutets beräkningar skulle antalet jurister i yrkesverksam ålder är 1960 ha uppgått till ca 7 500, varav 620 kvinnor. Såsom framgått av tabell 1.7:1 har i denna framställning antalet beräknats till drygt 7 200.
Behovet av yrkesverksamma jurister efter verksamhetsgren enligt prognos— institutets beräkning åren 1960—1975 framgår av tabell 2.8:1.
Tabell 2.8:1. Beräkning av juristkårens tillväxt åren 1960—1975 efter verksamhetsgren enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut,
Statliga och Advokatverk- Industri, B k cl 0 . År komm. samhet inkl. hantv., han- ;?.” "I? 1 igamsa- Summa förvaltn. bitr. jur. del och samf. orsa r. ioner 1960 ..... 4 323 1 294 274 525 254 6 670 1965 ..... 4 765 1 423 317 610 279 7 394 1970 ..... 5 166 1 570 351 676 305 8 068 1975 ..... 5 568 1 718 377 714 330 8 707
Enligt prognosinstitutets icke—reviderade beräkning av det framtida jurist- behovet skulle detta öka i förhållande till behovet år 1960 med ungefär 10 pro— cent per femårsperiod fram till år 1975. Antages det faktiska antalet jurister i yrkesverksam ålder är 1960 ha uppgått till ca 7 200 samt andelen icke yrkes— verksamma vara konstant fram till mitten av 1970—talet skulle utifrån jurist- prognosen det erforderliga antalet jurister i yrkesverksam ålder kunna beräknas till 7 900 år 1965, 8 600 år 1970 och 9 400 år 1975.
En ännu så länge liten grupp av akademiker utgör samh-ällsvetarna, d.v.s. politices magistrarna och personer med filosofisk examen i samhällsvetenskapliga ämnen. Denna utbildningsgrupp har efterfrågats i ökad utsträckning, medan till- gången under senare år varit mycket begränsad. Inom arbetsmarknadsstyrelsen pågår för närvarande vissa prognosberäkningar.
Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut har i Information i prognosfrågor 1961: 49, Samhällsvetarna och deras funktion på arbetsmarknaden, sammanställt vissa faktiska uppgifter rörande samhällsvetarnas antal m.m. 1960/61. Som samhällsvetare betecknas i allmänhet den person, som avlagt någon form av samhällsvetenskaplig examen. I arbetsmarknadsstyrelsens redovisning av sitt faktiska material betraktas som samhällsvetare (i enlighet med stadgarna för Sveriges Samhällsvetareförbund) personer med a) fil. pol. mag.- och jur. pol. mag.—examen, b) filosofie kandidatexamen med sammanlagt minst fyra betygs— enheter i ämnena nationalekonomi, statskunskap, statistik, sociologi, kultur- geografi, ekonomisk historia, företagsekonomi och matematisk statistik samt 0) filosofie licentiatexamen i ettdera av de uppräknade ämnena (med grund— examen enligt ovan). Definitionen hänför sig således ej till vederbörandes funk- tion på arbetsmarknaden. I nedanstående tabell 2.8:2 redovisas antalet samhälls- vetare år 1960 (exkl. sådana med kompletterande annan akademisk examen) fördelade efter examen och examensår.
Tabell 2.8:2. Antalet samhällsvetare år 1960 ( exkl. sådana med kompletterande annan akademisk examen) fördelade efter examen och examensår enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut.
Därav examinerade E Totalt xamen antal _1940 1944-— 1946— 1951—_ 1956—
1945 1950 1955 1960
Fil. pol. mag. .......... 300 22 50 69 79 80 Jur. pol. mag. ......... 359 17 90 93 94 65 Fil. kand. ............. 498 17 49 87 135 210 Fil. mag. .............. 57 3 5 6 9 34 Fil. lic. ................ 306 9 36 65 97 99 Totalt 1 520 68 230 320 414 488
I syfte att erhålla en aktuell bild av samhällsvetarna gjorde prognosinstitutet våren 1961 en enkätundersökning till samtliga anträffbara samhällsvetare. Ett »bortfall» uppstod på ca 15 procent av i tabell 2.8:2 angivet antal. Undersök— ningen omfattade sammanlagt 1 350 individer. Av undersökningen framgick, att bland de svarande 64 procent var verksamma inom statlig och kommunal tjänst och att 8 procent ej var yrkesverksamma. De yrkesverksamma redovisas i tabell 2.8:3 med fördelning på verksamhetsområde och efter kön i absoluta och rela- tiva tal.
Tabell 2.83. Antalet yrkesverksamma samhällsvetare enligt arbetsmarknads- styrelsens enkätandersökning våren 1961 med fördelning på verksamhetsområde och efter kön.
Absoluta och relativa tal.
Antalet yrkesverksamma samhällsvetare Kön Därav 1 Totalt statl. komm. egna enskild tjänst tjänst före tagare tjänst Absolut Män .............. 1 041 630 83 17 311 Kvinnor .......... 1 46 9 7 21 —— 28 Totalt 1 187 727 104 17 339 Relativt Män .............. 100 60,5 8,0 1,6 29.9 Kvinnor .......... 100 66,4 14,4 — 19 2 Totalt 100 61,2 8,8 1.4 28.6
En faktor av betydelse vid bedömningen av det framtida behovet av jurister, civilekonomer och samhällsvetare är, att det råder stor utbytbarhet dessa grup— per emellan. I det följande göres därför ett försök att först beräkna det totala behovet av »samhällstekniker» samt därefter att fördela dem på skilda utbild— ningsgrupper.
Nedan i tabell 2.8:1; redovisas utvecklingen av relationen mellan jurister, civilekonomer och samhällsvetare under perioden 1940—1960 enligt akademiker- räkningens uppgifter kompletterad med uppgifterna i tabell 2.8:2 rörande sam- hällsvetare med filosofisk examen, varvid antages, att dessa utgör ca 60 procent av samtliga samhällsvetare under hela perioden.
Tabell 92.834. Antalet »samhällstekniker», d. v. s. jurister, civilekonomer och
samhällsvetare i yrkesverksam ålder åren 1940—1960.
A bsolu ta tal:
Kategori 1940 1945 1950 1955 1960 Jurister ............. 5 600 6 200 6 700 7 000 7 200 Civilekonomer ....... 2 200 2 700 3 600 4 300 5 100 Samhällsvetare ...... 145 475 900 1 325 1 466 därav pol. mag. . . . . 58 190 360 530 605 fil. ex.1 ..... 87 285 540 795 861 Summa 7 945 9 375 11 200 12 625 13 766 1 Fil. kand., fil. mag., fil. lic. Relativa tal: Kategori 1940 1945 1950 1955 1960 Jurister ............. 70,5 66,1 59,8 55,4 52,3 Civilekonomer ....... 27,7 28,8 32,1 34,1 37,0 Samhällsvetare ...... 1,8 5,1 8,1 10,5 10,7 Summa 100 100 100 100 100 Förändringar: Kategori 1940 1945 1950 1955 1960 Jurister ............. — — 4,4 -— 6,3 — 4,4 — 3,1 Civilekonomer ....... —— + 1.1 + 3,3 + 2,0 + 2,9 Samhällsvetare ...... — + 3,3 + 3,0 + 2,4 + 0,5
Utvecklingstendensen i tabell 2.814 är uppenbar. Juristernas andel av total- antalet »samhällstekniker» minskar medan civilekonomernas och samhällsvetar-
nas andelar ökar.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är även relationen mellan antalet »samhällstekniker» och antalet civilingenjörer. Utvecklingen under perioden 1940—1960 redovisas i tabell 2.8:5.
Tabell 2.8:5. Antalet »samhällstekniker» och civilingenjörer i
yrkesverksam ålder åren 1940—1960. Absoluta tal:
1940 1960 Kategori 1945
13 800 13 200
11 200 9 800
12 600 11 400
»Samhällstekniker» . . . Civilingenjörer .......
7 900 7 700
9 400 8 500
15 600 17 900 27 000
Summa
Relativa tal:
Kategori 1940 1945 1950 1955 1960 >Samhällstekniker» . . . 50,6 52,5 53,3 52,5 51,1 Civilingenjörer ....... 49,4 47,5 46,7 47,5 48,9
Summa 100 100 100 100 100
Såsom framgår av tabell 28:55 har relationen mellan antalet »samhällstekniker» och civilingenjörer under hela perioden 1940—1960 varit mycket konstant. I nedanstående tabell 2.8:6 redovisas en beräkning av det framtida behovet av »samhällstekniker» baserat på antagandet, att totalbehovet av samhällstekniker kommer att öka i samma takt som behovet av civilingenjörer enligt arbetsmark- nadsstyrelsens ingenjörsprognos (se sid. 48 f., tabell 2.2:16).
Tabell 2.8:6. Beräknat »behov» av »samhällstekniker» (jurister, civilekonomer och samhällsvetare) i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
1960 1965 1970 1975 Totalt »behov» ................................ 22 189 30 045 37 901 Beräknat antal kvarlevande jurister, civilekonomer och samhällsvetare med examen 1960 eller tidigare 13 782 12 570 11 121 9 610 Ersättningsbehov ............................ 1 212 2 661 4 172 Utvidgningsbehov ............................ 8 407 16 263 24 119 Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 . . . 61 118 175
30 000 år 1970 och 37 900 år 1975.
Det totala »behovet» av »samhällstekniker» uppgår sålunda enligt ovanstå- ende beräkning till i runda tal 22 200 personer i yrkesverksam ålder år 1965,
Beträffande fördelningen av »behovet» av »samhållstekniker» efter utbildning antages, att den utvecklingstrend som framgår av tabell 2.8:4 kommer att ytter- ligare accentueras.
1960 1965 1970 1975
Jurister ........................ 52 48 42 34 % Civilekonomer .................. 37 40 43 46 % Samhällsvetare ................. 11 12 1 5 20 %
Här har sålunda antagits, att andelen jurister kommer att minska med 4, 6 respektive 8 procentenheter per femårsperiod och andelen civilekonomer kommer att öka med 3 procentenheter per femårsperiod och andelen samhällsvetare med H 1, 3 respektive 5 procentenheter per femårsperiod fram till och med 1975. Nedan II i tabell 2.8:7 redovisas fördelningen.
Tabell 2.8:7 . Beräknat »behov» av »samhällstekniker» efter utbildning åren 1965, 1970 och 1975.
Kategori 1965 1970 1975
.............................. 10 600 12 600 12 900 Civilekonomer ........................ 8 900 12 900 17 400 ....................... 2 700 4 500 7 600
22 200 30 000 37 900
Det skall i sammanhanget erinras om, att liksom arbetsmarknadsstyrelsens ingenjörsprognos föreliggande schematiska beräkning av det framtida samhälls- teknikerbehovet har karaktären av en programmatisk beräkning. I den mån ut- bildningsresurscrna inte räcker till för produktion av önskvärt antal civilingen- jörer skulle så som uppläggningen av beräkningarna gjorts behovet av samhälls- tekniker i motsvarande omfattning nedgå. Å andra sidan kan hävdas, att sam— hällsteknikerbehovet ej enbart bör ses som en funktion av erforderligt antal kvalificerade tekniker. Behovet av jurister och samhällsvetare kan också till en del sägas vara en funktion av den offentliga sektorns framtida expansion.
2.9. Behovet av teologer Källa: SOU 1959: 45.
Det övervägande antalet personer med examen från teologisk fakultet återfinnes på prästbanan. År 1955 skulle enligt akademikerräkningen av totala antalet
teologer under 65 år, vilket uppskattades till ca 3 400, i runt tal 80 procent. eller närmare 2 700 ha egentlig prästtjänst inom landet. AV de teologer, som ej valt prästbanan, har hittills ett förhållandevis stort antal sökt sig till lärar- banan. Enligt akademikerräkningen skulle år 1955 antalet teologer under 65 år i lärarverksamhet ha varit 430 eller ca 13 procent av totala antalet. Återstående för teologer aktuella verksamhetsområden är kvantitativt sett av mindre bety— delse.
Universitetsutredningen (sid. 146) räknade i sin modellberäkning med, att det totala antalet teologer i yrkesverksam ålder skulle komma att sjunka något under 1960-talet och redovisade i runt tal 3 200 teologer 1960, 3 100 år 1965, drygt 3 000 år 1970 och 2 900 år 1975. Utredningen anförde emellertid som icke osannolikt, att modellens antagande skulle visa sig tilltaget i underkant med hänsyn till den betydande prästbristen och med hänsyn till det icke helt täckta behovet av kristendomslärare. Universitetsutredningen anförde vidare: »I sin utredning 'Prästkårens rekrytering” konstaterade H. Hyrenius, att ersättnings- behovet för att hålla den dåvarande numerären av aktiva inom prästkåren kon- stant mellan åren 1952 och 1972 skulle uppgå till drygt 1 800. För perioden 1956—1975 är de siffror som här använts av samma storleksordning när det gäller samtliga personer med teologie kandidatexamen (med eller utan präst— tjänst). För att uppnå en examination sammanlagt som bibehåller denna akade— mikergrupp vid konstant numerär under perioden 1960—1975 kan antingen till- strömningen till de teologiska fakulteterna beräknas hålla ungefär samma takt som den totala tillströmningen till samtliga fria fakulteter (jfr sid. 127), eller kan antagas att examinationsprocenten höjes väsentligt utöver den som räknats med i modellen, vilken härvidlag bygger på erfarenheter från tiden för genomförandet av den nya teologiska studieordningen.»
Nedan i tabell 2.9:1 göres en beräkning av »behovet» av teologer utifrån anta— gandet om ett i stort sett bibehållet antal personer i yrkesverksam ålder under perioden 1960—1975 eller 3 200 teologer.
Tabell 2.9:1. Beräknat »behov» av teologer i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
1060 1965 1970 1975
Totalt abehov: ............................... 3 200 3 200 3 200 Beräknat antal kvarlevande teologer under 65 år
med examen 1960 eller tidigare ............... 3168 2 742 2 330 1 813 Ersättningsbehov ............................ 426 838 1 355 Utvidgningsbehov ..... . .....................
2.10. Behovet av akademiker med examen från filosofisk fakultet
]. Behovet av ämneslärare inom det högre skolväsendet
Källa: Lärare i läroämnen — Behov och tillgång under 1960-talet, Arbetsmarknads- information, Serie S nr 1/1962.
Beräkningar rörande behovet av ämneslärare inom det högre skolväsendet har presenterats i flera utredningar. Universitetsutredningen publicerade år 1958 en undersökning av undervisningsrådet Ragnar Lundblad, Lärarbrist och läraröver— skott (SOU 1958: 21). År 1959 utfördes en mindre undersökning angående be— hovet av lärare i naturvetenskapliga ämnen (Bihang till SOU 1959: 45). Slutligen har arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut i samarbete med 1960 års lärar- utbildningssakkunniga framlagt en prognos, Lärare i läroämnen — Behov och tillgång under 1960-talet, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962, nedan kallad ämneslärarprognosen.
Ämneslärarprognosen grundades på av statsmakterna fattade beslut och till- gängligt utredningsmaterial beträffande skolväsendets framtida utformning. Ut— byggnaden av grundskolan antogs följa det av skolberedningen föreslagna pro- grammet. Utbyggnaden av fackskolan antogs ske något snabbare fram till 1970 än som föreslagits av skolberedningen. Avvecklingen av realskolan och flick— skolan förutsattes ske i enlighet med fattade beslut om införande av försöks- skolor i kommunerna fram till och med 1961/62 samt enligt prognos för av- vecklingen i kommuner, där införandet av försöksskolor ej beslutats. Tillström— ningen till gymnasiet antogs motsvara 30 procent av en årskull 17—åringar år 1970. 60 procent av eleverna antogs då gå till allmänt gymnasium och 40 procent till fackgymnasium. Beträffande behovet av ämneslärare inom övriga skolformer (seminarier, folkhögskolor m.fl.) accepterades av undervisningsrådet Lundblad gjorda beräkningar. Dessa kompletterades fram till 1970.
Akademikerräkningen år 1955 redovisade 6 150 personer med filosofisk examen inom det högre skolväsendet. I detta antal ingick ej timlärare med mindre än 15 timmar per vecka (denna avgränsning har dock endast använts för lärare vid all— männa läroverk, folk- och småskoleseminarier samt högre tekniska läroverk medan för övriga skolformer gällt, att lärare, som i Läroverkslärarnas riksför— bunds årsbok betecknas som timlärare, ej medtagits). Antalet filosofer inom undervisningsväsendet skulle sålunda ha varit något större än som angivits. Enligt akademikerräkningen skulle man dock knappast behöva räkna med, att något betydande antal heltidstjänstgörande filosofer fallit bort.
Enligt ämneslärarprognosen (se tabellerna 2.27, 2.28 och 2.29) och inhämtade uppgifter ur primärmaterialet skulle antalet lärare (redovisade efter huvudämne samt inklusive lärarinnor examinerade från högre lärarinneseminarium och folk— skollärare med adjunktskompetens) under 65 år 1960 totalt ha varit drygt 10 500.
I tabell 2.101 nedan återges ämneslärarprognosens uppgifter om antalet lärare 1960 och prognosens beräkningar av det erforderliga antalet lärare. Det erforder- liga antalet uttryckes i heltidstjänster i respektive ämnen, varmed avses, att en
lärare tänkes undervisa endast i detta ämne. I tabellen medtages ämneslärarin— norna, då dessa efterhand kommer att ersättas med akademiker. Vidare har undervisningsämnena sammanslagits till en humanistisk grupp (kristendom, modersmål, latin, grekiska, engelska, tyska, franska, historia med samhällskun- skap, filosofi, psykologi, pedagogik samt halva antalet tjänster i geografi : kul— turgeografi) och en naturvetenskaplig grupp (matematik, biologi, halva antalet tjänster i geografi : naturgeografi, fysik och kemi).
Ämneslärarprognosen arbetade med tvenne alternativ för lärarbehovet på grundskolans högstadium: alt. 1, att hela undervisningen skall bestridas av filosofie magistrar och jäm-
ställda; samt alt. 2, att 40 procent av undervisningen skall bestridas av vidareutbildade folk- skollärare och 60 procent av filosofie magistrar och jämställda.
Det första alternativet benämndes 100-procentalternativet och det andra 60— procentalternativet. För det totala lärarbehovet resulterar sålunda ämneslärar- prognosens beräkningar i tvenne alternativ.
Tabell 2.101. Faktiskt och behövligt antal lärare enligt ämneslärarprognosens beräkningar läsåren 1960/61, 1965/66 och 1970/71.
Behövligt antal lärare Fakt. Grupp antal 1960/61 1965/66 1970/71 1960/61
100 % 60 % 100 % eo % 100 % 60 %
Hum. ........ 7 176 8 808 8 211 10 736 8 792 12 477 9 419 Nat. ......... 2 975 5 161 4 766 6 542 5 257 7 764 5 741 Summa 10151[ 13 969 12 977 17 278 14 049 20 241 15160
* Till detta tal skall läggas 54 tjänster med okänt eller icke angivet ämne samt 342 tjänstlediga icke ordinarie lärare, vilket tillhopa gör 10 547 lärare.
Beträffande situationen under 1970-talet anförde ämneslärarprognosen föl— jande.
Svårigheter föreligger att ge någon numerisk belysning av förhållandena efter 1970/71. Likväl ger de av prognosen redovisade kalkylerna och de förda resone— mangen vissa utgångspunkter för en bedömning i varje fall av de första åren på 1970-talet.
De i prognosen aktuella skolformerna kommer att tillsammans tagna expan- dera starkt under 1960-talet. Utvidgningsbehovet blir i genomsnitt 600 respek— tive 200 lärare per år enligt 100- respektive 60-procentalternativet. Läsåret 1970/71 är emellertid grundskolans utbyggnad i det närmaste avslutad och gymnasiet och fackskolan har expanderat till en intagningskapacitet av 30 res-
pektive 20 procent av årskullen. Någon avsevärd ytterligare utvidgning av nu nämnda skolformer kan knappast bli aktuell. När därför två 21 tre år in på 1970-talet utbyggnaden har nått genom alla årskurserna bör utvidgningsbehovct snabbt gå ned såvida inte organisatoriska åtgärder —- t.ex. ändrade bestäm— melser om »elevtätheter» — vidtagas.
Övriga skolformer kan mycket väl komma att fortsätta att växa och nya kan komma till. Framför allt vuxenutbildningen torde enligt ämneslärarprognosen bli lärarkrävande. Det synes emellertid föga troligt att utvidgningsbehovet skulle bli större än 500 per år. Lägges härtill ett ersättningsbehov av förslagsvis 300 lärare årligen skulle man under 1970-talets första hälft kunna räkna med ett maximalt årligt rekryteringsbehov av 800 lärare.
Jämföres sistnämnda tal med lärartillskottet 1970/71, som enligt minimi— antagandet skulle bli ca 1 200, förefaller det enligt ämneslärarprognosen ganska troligt, att tillgången mer än väl skulle täcka efterfrågan.
För den fortsatta kalkylen redovisas ämneslärarprognosens båda alternativ beträffande behovet av lärare med filosofisk examen enligt följande avrundade tal.
Läsår 1965/66 1970/71 1975/76 Alt. 1. ....................... 17 300 20 200 22 700 Alt. 9. ....................... 14 100 15 200 17 700
II. Behovet av akademiska lärare, forskare m. fl. Enligt akademikerräkningen uppgick år 1955 samtliga vid universitet och hög- skolor inklusive dåvarande Stockholms högskola och handelshögskolorna löne- plansanställda filosofer till 541 personer. Antalet tjänster per den 1 juli 1961 vid de fria fakulteterna framgår av tabell 2.103 i relation till antalet närvarande studerande höstterminen 1961.
Tabell 2.102. Antalet tjänster inklusive amanuens— och assistenttjänster ( omräk- vnade till assistenttjänster) vid de humanistiska och matematisk-naturvetenskap- liga fakulteterna den 1 juli 1961 i relation till antalet närvarande vid dessa fakulteter höstterminen 1961.
Hum. fak. Mat.-nat. fak.
Kategori Tjänster Stud. % Tjänster Stud. %
Prof. + Lab. .............. 123 0,08 98 0,14 Övriga ................... 389 0,25 212 0,31 '. ................... 277 418
789 15 854 728
Universitetsutrcdningen (sid. 96) räknade med en ökning av antalet »univer- sitetsbefattningar» — tillfälliga och permanenta — på ca 600 under 1960-talet, vartill beräknades komma ett antal sluttjänster på toppnivå.
På forskningssidan räknade utredningen med att vid mitten av 1960—talet antalet tjänster skulle ha ökat med kanske 700 jämfört med budgetåret 1959/ 60 och att ökningen vid slutet av 1960-talet skulle vara ca 1 500 tjänster.
Totalt skulle sålunda enligt universitetsutredningen man kunna räkna med ca 3 000 tillfälliga och permanenta tjänster för filosofer år 1970/ 71.
Denna siffra förefaller något i underkant med hänsyn till den utomordentligt snabba ökningen i tillströmningen till humanistisk och matematisk-naturveten- skaplig fakultet. Antas relationen mellan närvarande studerande och tjänster vid dessa fakulteter vara densamma 1965/66, 1970/71 och 1975/76 som 1961/62 kan på grundval av i det följande redovisade närvaroberäkningar antalet tjäns— ter beräknas enligt följande.
Hum. fak. Mat.-nat. fak. Tot. 1965 ........................ 1 400 1 300 2 700 1970 ........................ 1 800 2 100 3 900 1975 ........................ 1 800 2 300 4 100
111. Behovet av akademiker med filosofisk examen inom andra yrkesområden Det framtida behovet av naturvetare inom industri och offentlig verksamhet (exkl. skolväsendet) har tidigare behandlats under avsnitt 2.2. Vidare har det framtida behovet av personer med samhällsvetenskaplig utbildning inom filosofisk fakultet behandlats under avsnitt 2.8, dock icke i den vida bemärkelse som universitetsutrcdningen tillämpade (sc sid. 151). Utredningen räknade näm- ligen också psykologi och pedagogik till de samhällsvetenskapliga ämnena. I det följande behandlas därför först behovet av psykologer och därefter humanist— behovct i övrigt.
a. Psykologer Källa: Psykologisk utbildning och forskning, SOU 1955: 11.
Psykologutredningen uppskattade antalet praktiskt verksamma psykologer i Sve- rige år 1954 till drygt 100 och därutöver antalet lärare vid universitet och högre skolor med psykologi som huvudsakligt undervisningsämne till inemot 70 perso— ner. Behovet av de senare kategorierna kan vi i detta sammanhang, då dessa behandlats under behovet av lärare och forskare vid universiteten och under lärarbehovet vid högre skolor, bortse ifrån. Vad gäller behovet av övriga psyko- logkategorier föreligger inget prognosmaterial utöver psykologutredningens. Un- der tiden fram till omkring 1970 räknade utredningen med ett totalbehov av ca
1130 psykologer. Denna siffra innefattar ej näringslivets behov eller behovet hos de institutioner, vilkas organisation var föremål för utredningens bedömande. Ett årligt utbildningsbehov av ca 40 psykologer ansågs vara en rimlig uppskatt— ning.
På basis av psykologutredningens studier kan antalet psykologer utanför universitets- och skolorganisationen uppskattas till ca 300 år 1960. Här har för framtiden antagits att efterfrågan på psykologer kommer att öka i samma takt som efterfrågan på läkare (se tabell 2.3:2). Utifrån detta i och för sig relativt godtyckliga antagande kan psykologbehovet uppskattas till ca 400, 500 och 600 åren 1965, 1970 och 1975.
I). Humanister
Utöver ämneslärarprognosen finns vissa prognoser beträffande reklam- och journalistpersonal samt biblioteksutbildad personal. Dessa redovisas nedan.
1. Behov av humanister inom reklambranschen
Källa: Efterfrågan på personal inom reklamens yrken, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 4/1961; Högre journalist- och reklamutbildning, Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna, stencil 196]; Proposition 1962: 59.
Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning rörande reklamens yrken kan den totala reklampersonalen 1960 uppskattas ha varit ca 7 000 personer. Av dessa räknades i det närmaste hälften till kvalificerad personal. Av total— antalet var drygt 5 procent akademiker. Närmare 60 procent av akademikerna var civilekonomer, 20 procent samhällsvetare, 3 procent jurister. Uppgifter om andelen humanister redovisades under gruppen övriga akademiker, vilken upp- gick till 18 procent. Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut räknar med, att totalantalet verksamma inom reklamnäringen åren 1965, 1970 och 1975 kommer att vara 10 000, 15 000 respektive 22 000 personer.
Utvidgningsbehovet av akademiker har uppskattats till 55, 120, 220 personer åren 1963, 1968 och 1973, varav 10, 20 och 40 humanister respektive år.
Prognosinstitutet understryker, att ingen bedömning tills vidare gjorts i fråga om de faktiska rekryteringsmöjligheterna på akademikernivå för reklamfacket. Dessa möjligheter är beroende av såväl den framtida tillgången på arbetskraft inom de olika utbildningsgrupperna som av efterfrågan från andra sysselsätt— ningsområden. Om denna efterfrågan blir mycket stor beträffande samhälls- vetare och civilekonomer, kan det t. ex. bli fler humanister inom reklamfacket än vad som skisserats i prognosen.
Departementschefen anförde i proposition 1962: 59 bl. a. följande rörande arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar: »Även om tillgängliga prognoser rörande behovet av reklampersonal ej är helt tillfredsställande underbyggda, är det tro-
ligt, att efterfrågan på personer med högre utbildning av betydelse för reklam— verksamhet —- främst humanister och samhällsvetare — kommer att öka mycket kraftigt.»
2. Behov av humanister inom journalistyrket
Källa: se ovan under ].
Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna redovisar i sitt betänkande rörandehögre journalist- och reklamutbildning en undersökning av den nuvarande journalistkårens sammansättning och fördelning samt progno— ser över det framtida behovet av journalister inom olika verksamhetsområden. Undersökningen har utförts inom arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Vid arbetet med prognosen har —— med vissa modifikationer —— antagits, att de ut- vecklingstendenser som hittills kunnat registreras kommer att bestå under de närmaste tjugo åren. Undersökningens resultat redovisas i tabellerna 2.103, !; och 5.
Av tabell 2.103 framgår enligt kommittén, att den framtida ökningen av journalistkårens storlek kommer att falla nästan helt på för journalister relativt nya områden, medan det främsta traditionella verksamhetsområdet, dagspressen, kommer att få en relativt sett starkt minskad betydelse. Orsaken härtill anser kommittén vara framför allt den rationalisering och den nedläggning av mindre och svagare tidningar, som nu pågår.
Tabell 2.10.-3. Journalistkårens storlek och fördelning på verksamhets- områden 1960, 1965, 1970 och 1975.
Personalstocken Verksamhets- område 1960 1965 1970 1975
ant. % ant. % ant. % ant. % Dagspress ......... 2 217 59,0 2 224 51,3 2 245 45,7 2 317 41,8 Veckopress ........ 172 4,6 247 5,7 320 6,5 392 7,1 Fackpress ......... 400 10, 7 449 10,4 49 7 10,1 54 5 9,8 Nyhetsbyråer ...... 117 3,1 120 2,8 120 2,4 120 2,2 Förlag ............. 195 5,2 255 5,9 310 6,3 370 6,7 Industri ........... 337 9,0 540 12,5 740 15,1 930 16,8 Radio-TV .......... 317 8,4 502 11,6 682 13,9 870 15,7
Summa 3 755 | 100 | 4 337 | 100 4 914 100 5 544 100
Kommittén påpekar att — såsom framgår av tabell 2.101; — dagspressen trots dess relativt sett minskade betydelse även i fortsättningen kommer att absorbera huvudparten eller ungefär hälften av de nytillkommande journalisterna.
| !
Tabell 2.10.-];. Nyrekryteringsbehovet av journalister åren 1960—1975.
Verksamhetsområde 1961/ 65 1966/ 70 1971 / 75 Dagspress ........... 105 122 130 Veckopress .......... 14 1 7 20 F ackpräs ........... 1 6 1 7 1 6 Nyhetsbyråer ....... 1 —- -— Förlag .............. 12 1 1 13 Industri ............ 3 7 45 45 | Radio-TV ........... 23 28 39 l Summa. 208 240 263
Kommittén framhåller, att det inte varit möjligt att göra en fullständig för— delning på utbildningskategorier, då det saknas statistiskt underlag för specifice— rade antaganden rörande utbildningen. Ett hypotetiskt antagande har dock gjorts rörande utvecklingen av andelen akademiker inom de olika verksamhets- områdena. Resultatet härav redovisas i tabell 2.105.
Tabell 2.105. Uppskattad andel akademiker inom journalistkåren 1960, 1965, 1970 och 1975.
Andel akademiker Verksamhetsområde 1960 1965 1970 1975 Dagspress ................. ] 0 1 2 14 16 Veckopress ................ 10 1 2 1 4 1 6 Fackpress ................. 10 12 1 4 16 Nylietsbyråer .............. 10 12 1-1 16 Förlag .................... 50 55 55 60 Industri ................... 10 12 14 16 Radio-TV ................. 37 40 40 45
Den i tabell 2.10z5 visade utvecklingen skulle enligt kommittén innebära, att ca 28 procent av nyrekryteringen under 1960—talet och ca 33 procent av rekryte— ringen under 1970-talet kommer att bestå av akademiker.
På grundval av gjorda antaganden kan antalet akademiker inom journalist- kåren 1960 uppskattas till ca 450 personer. Rekryteringsbehovet av akademiker uppgår till 58, 65 respektive 67 personer under femårsperioderna 1961/65, 1966/70 och 1971/75. Ett verksamhetsområde, som ej införts i beräkningen, är pressombudsmännens. Det omfattar 75 a 100 personer för närvarande och kan enligt kommittén tänkas växa i framtiden, något som skulle innebära en viss ökning av det totala rekryteringsbehovet.
Någon fördelning av akademikerna på skilda examina föreligger icke. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning rörande yrkesverksamma samhällsvetare
var 445 personer av denna kategori verksamma i journalistiskt arbete. Av dessa hade 15 pol. mag.—examen och 30 filosofisk examen. Med hänsyn till bortfallet i arbetsmarknadsstyrelscns undersökning kan man kanske räkna med ett 50-tal samhällsvetare inom journalistkåren för närvarande. Endast ett fåtal journalister torde ha annan akademisk examen än filosofisk inom akademikergruppen på journalistområdet. Här räknas översiktligt med 400 filosofer (: humanister) på journalistbanan år 1960, 450 år 1965, 500 år 1970 och 550 år 1975.
3. Behovet av biblioteksutbildad personal
Källa.: Behovet av biblioteksutbildad personal, Arbetsmarknadsinformation, Serie 5 nr 1/1961.
Antalet bibliotekarier och amanuenser vid vetenskapliga bibliotek utgjorde år 1960 ca 150 personer, medan antalet heltidsanställda assistenter och biträden vid dessa bibliotek var ca 190. För bibliotekspersonalen vid de vetenskapliga biblio- teken förutses i arbetsmarknadsstyrelsens prognos ett utvidgningsbehov av 17 personer per år under perioden 1961—1975, därav 5 bibliotekarier och amanuen- ser.
Antalet bibliotekarier vid företagsbibliotek m.fl. har år 1960 uppskattats till 360 heltidsverksamma, av vilka ca 25 procent hade akademisk examen. Genom framskrivning har kårens storlek 1975 beräknats behöva uppgå till ca 950 per- soner.
De heltidsverksamma bibliotekarierna och assistenterna vid folkbiblioteken uppgick 1960 till närmare 600 personer. Ökningen har varit mycket stor under 1950-talet, särskilt under dess förra hälft. För sådana tjänster erfordras numera genomgången utbildningskurs vid skolöverstyrelsens biblioteksskola eller Stock- holms stads biblioteksskola. Hittills har över 800 personer utbildats vid dessa biblioteksskolor, därav 650 kvinnor. Omkring 77 procent av dem, som exa- minerades under 1950-talet, var 1960 verksamma vid folkbibliotek. Arbetsmark- nadsstyrelsen räknar med ett fortsatt utvidgningsbehov av bibliotekspersonal vid folkbiblioteken om än i något lägre takt än under senare hälften av 1950— talet — detta frånsett den ökning, som den planerade kommunreformen skulle medföra. Genomföres denna räknas med ett årligt behov av 35 heltidsverksamma bibliotekarier fram till 1980.
Arbetsmarknadsstyrelsens beräkning rörande rekryteringsbehovet vid biblio- teken under femårsperioderna 1961/65, 1966/70 och 1971/75 med fördelning på utbildningskategorier framgår av tabell 2.101)”.
Totalantalet heltidsverksamma akademiker inom biblioteksområdet kan med ledning av arbetsmarknadsstyrelsens prognos beräknas ha uppgått till närmare 900 personer år 1960. Av dessa torde närmare 800 haft filosofisk examen. Utvidg- ningsbehovet beträffande personer med filosofisk examen, vilka samtliga här antages vara humanister, kan utifrån arbetsmarknadsstyrelsens prognos upp—
Tabell 2.10:6. Rekryteringsbehovet au bibliotekspersonal under femårsperioderna 1961 / 65, 1966/ 70 och 1971/75 enligt arbetsmarknadsstyrelsen.
Fördelning på utbildningskategorier.
Rekryteringsbehov Bibliotek/personalkategori/ UtbudningSkalegO" 1961/65 1966/70 1971/75 1. Vetenskapliga bibliotek
Bibliotekarier/annan. ................. 42 47 50
Därav: fil. lic., dr. ................. 32 37 40
teol. lic., dr. ................ 2 2 2
övriga ..................... 8 8 8
Biblioteksassjbitr. .................. 98 106 119
Därav: fil. kand., mag. ............. 60 70 80
övr. akad. ex. ............... 5 10 10
utan akad. ex ............... 33 26 29
2. F öretagsbibliotek .................... 261 304 334 Därav: ex. fil. fak. ................... 52 67 77
civ.-ing.-ex .................... 44 61 67 lägre ing.-ex. ................. 52 61 70 övr. högre utb. ............... 21 24 30 utan högre utb. ............... 92 91 90
? 3. Folkbiblioteken
Bibliotekarier/ass. ................... 313 352 383
Därav: fil. kand., mag. ............. 300 325 340
övr. akad. ex. .............. 13 27 43
Totalt 714 809 886
Därav fil. ex. ....................... 452 507 545
skattas till ca 275 akademiker per femårsperiod fram till år 1975. Behovet av yrkesverksamma personer med filosofisk examen skulle sålunda i runda tal upp- gå till 1 100 år 1965, 1 300 år 1970 och 1 600 år 1975 inom hela biblioteksområdet.
4. Humanister inom andra verksamhetsområden
Enligt akademikerräkningen år 1955 skulle antalet yrkesverksamma personer med filosofisk examen inorn biblioteks-, musei— och arkivområdet ha varit drygt 800 samt inom det litterära och konstnärliga området drygt 200, tillhopa sålunda drygt 1 000 personer. Några uppgifter om hur många av dessa som avlagt natur— vetenskaplig examen föreligger icke i akademikerräkningen. Antalet torde ha varit blygsamt, varför här antas, att samtliga personer med filosofisk examen inom ifrågavarande områden avlagt examen vid humanistisk fakultet. Med led- ning av arbetsmarknadsstyrclsens prognos kan antalet humanister inom biblio— teksområdet år 1955 antas ha varit ca 500. Antalet humanister inom övriga här
nämnda verksamhetsområden skulle sålunda ha varit ungefär lika stort. Med hänsyn till vad nu kan förmodas komma att ske inom bildnings- och kultursek- torn i vid mening antas, att behovet av personer med humanistisk examen inom musei— och arkivområdet samt inom det litterära och konstnärliga området, kommer att öka i samma takt som behovet av humanister inom biblioteksområ— det eller med ca 35 procent per femårsperiod fram till år 1975. Antas antalet humanister inom ifrågavarande verksamhetsområden ha varit ca 700 år 1960 skulle behovet sålunda kunna beräknas till 900 år 1965, 1 200 år 1970 och 1 400 år 1975.
IV. Sammanfattning av behovet av akademiker med examen från filosofisk fakultet Nedan lämnas en sammanfattning av det beräknade behovet av personer med examen från filosofisk fakultet med uppdelning på humanister och naturvetare.
]. Behovet av humanister
Tabell 2.105? . Beräknat behov av yrkesverksamma humanister inom olika verksamhetsområden åren 1965, 1970 och 1975.
Beräknat behov Verksamhetsområde 1960 1965 1970 1975 Skolan :1 .......................... 7 450 alt. 1 .......................... 10 700 12 500 13 600 alt. 2 .......................... 8 800 9 400 10 600 Universiteten ..................... 800 1 400 1 800 1 800 Psykologien ...................... 300 400 500 600 Reklamens ....................... 50 60 70 90 J oumalistiken .................... 400 450 500 550 Biblioteken ....................... 775 1 100 1 300 1 600 Övr. områden .................... 700 900 1 200 1 400 Summa alt. 1 10 475 15 010 17 870 19 640 Summa alt. 2 10 475 13 110 14 770 16 640 Absolut ökning alt. 1 .......................... —— 4 535 7 395 9 165 alt. 2 .......................... —— 2 635 4 295 6 165 Relativ ökning alt. 1 .......................... — 43 71 87 alt. 2 .......................... — 25 41 59
* Till antalet 7 176 lärare enl. tabell 2.10:1 har lagts 70 procent av de 396 i anm. 1 till tabellen redovisade lärarna 1960/61. För 1975 har andelen humanister uppskattats till 60 procent. 2 Andelen humanister 1960 har antagits vara ca 15 procent av totala antalet akademiker.
!
2. Behovet av naturvetare
Tabell 2.10:8. Beräknat behov av yrkesverksamma naturvetare inom olika verksamhetsområden åren 1965, 1970 och 1975.
Beräknat behov
Verksamhetsområde 1960 1965 1970 1975 Skolan:1 .......................... 3 100 alt. 1 .......................... 6 600 7 800 9 100 alt. 2 .......................... 5 300 5 700 7 100 Universiteten ..................... 700 1 300 2 100 2 300 ! Industri, offentlig verksamhet m.m. 1 000 1 600 2 200 2 800 li Summa alt. 1 4 800 9 500 12 100 14 200 l
8 200 10 000 12 200
Summa alt. 2
Absolut ökning alt. 1 .......................... —- 4 700 7 300 9 400 alt. 2 .......................... 3 400 5 200 7 400
Relativ ökning alt. 1 .......................... # 98 152 196 alt. 2 .......................... —— 71 108 154
1 Till antalet 2975 lärare enl. tabell 2.10:1 har lagts 30 procent av de 396 i anm. 1 till tabellen redovisade lärarna 1960/61. För 1975 har andelen naturvetare uppskattats till 40 procent.
3. »Beho vet» av akademiker i yrkesverksam ålder med examen från filosofisk fakultet
I nedanstående tabell 2.10:9 redovisas »totalbehovet» av akademiker med exa- men från filosofisk fakultet i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975. Beräkningen omfattar även behovet av akademiker med jur. pol. mag.-examen (år 1960 beräknas antalet ha varit 359). Beträffande samhällsvetarna har i det föregående »behovet» av personer i yrkesverksam ålder, d.v.s. inkl. icke yrkes- verksamma, beräknats. Detta gäller även »behovet» av naturvetare inom in- dustri och offentlig verksamhet. Övriga grupper med filosofisk examen måste uppräknas med ett antal icke yrkesverksamma personer. För humanisternas del antas, att andelen icke yrkesverksamma under hela perioden kommer att vara ca 25 procent. För naturvetarnas del antas, att andelen icke yrkesverksamma under hela perioden kommer att vara ca 13 procent.
Tabell 2.10:9. Beräknat »behov» av akademiker med filosofisk examen (inkl. jur. pol. mag.) i yrkesverksam ålder åren 1960, 1965, 1970 och 1975.
Två alternativ.
Beräknat »behova Kategori 1960 1965 1970 1975
Alternativ 1 Samhällsvetare .................. 1 466 2 700 4 500 7 600 Humanister1 .................... 13 830 20 000 23 800 26 200 Naturvetare .................... 5 468 10 800 13 700 16 000 Summa 20 764 33 500 42 000 49 800 Absolut ökning ................. —— 12 700 21 200 29 000 Relativ ökning .................. —— 61 102 139
Alternativ 2 Samhällsvetare .................. 1 466 2 700 4 500 7 600 Humanister1 .................... 13 830 17 500 19 700 22 200 Naturvetare .................... 5 468 9 300 11 300 13 700 Summa 20 764 29 500 35 500 43 500 Absolut ökning ................. — 8 700 14 700 22 700 Relativ ökning .................. — 42 71 109
1 Inkl. psykologer, se anmärkning till bilaga 4.4:1.
Det bör observeras, att uppskattningen av »behovet av personer i yrkesverk- sam ålder» med examen från filosofisk fakultet är ytterligt osäker, eftersom — särskilt med hänsyn till könsfördelningen bland examinerade från filosofisk fakultet _— yrkesverksamhetsgraden inom denna utbildningsgrupp är svårbe- stämbar. Andelen yrkesverksamma har antagits förbli konstant fram till år 1975. En ökande andel icke yrkesverksamma _ kvinnliga humanister — skulle medföra ett större siffermässigt »behov» av personer i yrkesverksam ålder.
TREDJE KAPITLET
Behovet av utbildningsplatser vid postgymnasiala fackutbildningslinjer
Universitetsutredningen fann med hänsyn till utformningen av sina konkreta förslag (sid. 101 ff.) det nödvändigt att förutom en genomgång av den framtida behovssituationen beträffande akademiskt utbildad arbetskraft även beröra det framtida behovet av personer med studentexamen och en därpå byggd kortare utbildning —— av utredningen benämnd icke-akademisk utbildning men i det följande kallad postgymnasial fackutbildning.
Universitetsutredningen redovisade en undersökning rörande tillströmningen till ifrågavarande utbilclningslinjer höstterminen 1958 och vissa bedömningar av intagningskapaciteten år 1966.
Gymnasieutredningens behovsdelegation har byggt vidare på universitetsut- redningens inventering år 1958 genom att insamla och bearbeta ett omfattande faktiskt material beträffande tillströmningen till de postgymnasiala fackutbild— ningslinjcrna läsåret 1960/61. Vidare har behovsdelegationen gjort en preliminär uppskattning av det erforderliga rekryteringsbehovet till dessa utbildningslinjer år 1970. Ifrågavarande material redovisas i det följande liksom övrigt tillgängligt utredningsmaterial av intresse i detta sammanhang.
3.1. Utbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning söker sig
Socionomutbildning
Utbildningen vid socialinstituten är uppdelad på två huvudlinjer, den sociala linjen och förvaltningslinjen. Ett mindre antal studerande går därjämte på s.k. teoretisk linje. För att vinna inträde till socialinstitut krävs formellt icke stu- dentexamen.
Socionomutbildningskommittén framlade i augusti 1962 sitt huvudbetänkande Socionomutbildningcn (SOU 1962: 43), ur vilket följande kan inhämtas. Antal sökande och antagna till socialinstituten enligt socionomutbildnings- kommittén åren 1958—1962 med fördelning på kön, utbildning och linje fram- går av tabell 3.1:1.
Tabell 3.1:1. Antal sökande och antagna till socialinstituten åren 1958—1962 med fördelning på kön, utbildning och linje enligt socionomutbildningskommittén.
Kön Utbildning Linje År Totalt P t' M. Kv. Stud. Övr. Soc. Förv. Teor. ar 1' ell utb. Antal sökande 1958 ..... 529 268 261 199 330 383 102 34 10 1 1959 ..... 608 275 333 244 364 455 98 47 8 1960 ..... 582 244 338 263 319 439 106 29 8 1961 ..... 589 246 343 265 324 436 109 36 8 1962 ..... 641 274 367 303 338 502 85 49 5 Antal antagna 1958 ..... 248 123 125 108 140 176 56 13 3 1959 ..... 259 118 141 142 117 178 54 17 10 1960 ..... 256 98 158 163 93 183 51 14 8 1961 ..... 297 113 184 172 125 220 61 12 4 1962 ..... 382 160 222 215 167 300 55 22 5
Den procentuella andelen antagna studenter åren 1958—1962 framgår av följande sammanställning. 1958 1959 1960 1961 1962
Ant. stud. (procent) ......... 43,5 54,8 63,7 57,9 56,3
Socionomutbildningskommitténs förslag rörande utbildningskapaciteten läs— året 1963/64 framgår av följande tabell 3.1:2, som även anger intagningen av studerande läsåren 1960/61—1962/63.
Tabell 3.1:2. I ntagningskapaciteten vid socialinstituten läsåren 1960/61—1962/63 samt socionomutbildningskommitténs förslag för läsåret 1963/64.
Läsår Lärosäte 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 Stockholm .......... 130 130 1 30 150 Göteborg ............ 65 80 80 120 Lund ............... 70 85 100 1 20 Umeå ............... — — 70 90 295 380 480
Kommittén bedömde det som sannolikt, att en ytterligare ökning av utbild- ningskapaciteten skulle behövas i framtiden men begränsade sitt förslag till den ökning som borde genomföras inom de närmaste åren (sid. 39).
Beträffande behovet av socionomer anförde kommittén bl.a. följande (sid. 14 ff.).
Arbetsmarknadsstyrelsen företog under år 1959 en undersökning rörande be- hovet av socionomutbildad arbetskraft. I denna undersökning, offentliggjord i serien Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 6/1959, konstateras att det råder en besvärande brist på socionomer. Efter en genomgång av de olika socionom- yrkena har i undersökningen dragits den slutsatsen, att — med dåvarande ten— denser på efterfrågesidan — den årliga examinationen under 1960-talet borde öka till ca 330, medan examinationen under 1950-talet utgjorde i genomsnitt 240 per år. I undersökningen betonas, att denna framtidsbedömning utgör ett mini- mialternativ. Sannolika skäl talar för att arbetsmarknaden utan större svårighet skulle absorbera en examination av 400 per år. En examination av 330 förut- sätter, att antalet årligen antagna elever höjs till 375 och en examination av 400 en antagning av omkring 450 per år.
Kommittén framhöll, att särskilt utvecklingen under de senaste åren tydde på att arbetsmarknadsstyrelsens undersökning i vissa avseenden hade underskat- tat socionombehovet. Kommittén hade kommit till den uppfattningen, att beho— vet av socionomer under 1960-talet kommer att ligga högre än arbetsmarknads— styrelsens maximialternativ (400 examinerade per år). Bristen på socionomer har skärpts under de senaste åren. Enligt kommittén är det därför nödvändigt att ytterligare öka utbildningskapaciteten till 480 studerande per år från och med 1963/64.
Ehuru något förslag härom icke föreligger från socionomutbildningskommit— téns sida torde man år 1970 kunna räkna med ett erforderligt intag av elever uppgående till ca 700, av vilka 75 procent här har antagits vara studenter.
Sjukgymnastutbildning
Sjukgymnaster utbildas vid de statliga sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund. Inträdeskrav är lägst realexamen eller motsvarande, men inträdeskonkur- rensen har gjort, att så gott som enbart studenter antagits under senare år.
Av särskild inom ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig har Betän- kande med utredning och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed sammanhängande spörsmål (stencil, oktober 1962) framlagts. Utred- ningen visar, att en utpräglad brist på sjukgymnaster föreligger. Intagningska- paciteten vid sjukgymnastinstituten uppgår höstterminen 1962 till 110 platser medan enligt uppgift från den sakkunnige antalet sökande var närmare 700 och av dem nästan samtliga studenter. I betänkandet föreslås en ökning av
82 antalet nybörjarplatser till sammanlagt 350 läsåret 1967/68. Utredningens för- slag samt beräkning av tillskott av sjukgymnaster vid olika alternativ för ökad utbildning framgår av tabell 3.1:3.
Tabell 3.1:3. Föreslagen utbyggnad av sjukgymnastutbildningen samt beräknat tillskott av sjukgymnaster vid olika alternativ för ökad utbildning.
Ökning av an- Beräknat tillskott av sjukgymnaster
Utbyggnad Ort talet utbild-
f" o' ” ningsplatser 1970 1975 1980
sept. 1963 ...... Göteborg ....... 90 504 924 1 342 jan. 1964 ....... Stockholm ...... 35 198 363 527 jan. 1964 ....... Lund .......... 45 252 462 671 sept. 1966 ...... Umeå .......... 35 99 264 429 sept. 1967 ...... Uppsala ........ 45 84 294 504 Totalt 250 1 137 2 307 3 473
Officersutbildning
Inom arbetsmarknadsstyrelsen har 1959 utarbetats en prognos rörande rekryte- ringen till officerskarriären under 1960-talet, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 8/1959. Totalt intogs under 1959 ca 180 officersapsrianter med civil stu- dentexamen. Under loppet av de närmaste åren beräknas antalet stiga till ca 250 per år för att därefter hålla sig konstant fram till år 1970.
Landsfiskalsutbildning Sedan 1958 har omkring 30 landsfiskalselever antagits årligen. Utbildningen står formellt öppen även för kvinnor men ännu har ingen kvinnlig landsfiskalselev antagits. Mellan 1953 och 1957 antogs omkring 50 elever årligen.
Någon utvidgning av landsfiskalskåren är för närvarande inte planerad, utan antagningen avser endast att motsvara pensions- och annan avgång. Man beräk- nar, att under 1960-talet för detta ändamål skall behöva antas ca 30 elever
årligen.
Klasslärarutbildning
För närvarande intas vid folkskoleseminarium elever på två— och fyraårig linje för utbildning till folkskollärare och på två- och treårig linje för utbildning till småskollärare. För de tvååriga linjerna krävs studentexamen och för de tre- och l
fyraåriga realexamen eller motsvarande. Vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö intas studenter på mellanskollärarlinje för utbildning till folkskollärare och vid lärarhögskolan i Malmö på särskild linje för utbildning till småskollärare.
Antalet seminarieklasser beslutas varje år av riksdagen efter förslag av skol- överstyrelsen. Antalet klasser budgetåren 1961/62 och 1962/63 framgår av föl- jande sammanställning, första årskursen.
Antal klasser för Läsår Folkskollärarutbildning Småskollärarutbildning fyraårig linje tvåårig linje treårig linje tvåårig linje 1961/62 ............. ' 8 18 26 22 1962/63 ............. 8 191 26 26
* En klassavdelning är i första hand avsedd för vidareutbildning av småskollärare.
Totalantalet antagna studerande till första årskursen vid folk- och småskole- seminarier samt antalet antagna studenter läsåren 1960/61—1962/63 framgår av tabell 3.1:4.
Tabell 3.1 :4. Antalet antagna studerande saint antalet antagna studenter vid folk- och småskoleseminarier läsåren 1960/61—1962/63.
Antal antagna till första årskursen1
Seminarium 1960/61 1961/62 1962/63 Totalt Därav stud. Totalt Därav stud. Totalt Därav stud. Folkskolesem. 2-årigt ....... 228 228 395 395 412 412 4-årigt ....... 183 49 173 44 175 27 Småskolesem. 2-årigt ....... 1 065 464 527 527 614 614 3-årigt ....... — — 616 47 614 69 Totalt 1476 741 1711 1013 1815 1122
1 Antalet antagna : antalet lediga platser enligt uppgift från skolöverstyrelsen.
Antalet antagna studenter vid lärarhögskolornas mellanskollärarlinje och små— skollärarlinje läsåren 1960/61—1962/63 framgår av tabell 3.1:5.
Tabell. 3.1 :5. Antalet antagna studenter vid lärarhögskolornas mellanskol- lä'rarlinje och småskollärarlinje läsåren 1960/61—1962/63.
Antal antagna till första terminen
Linje 1960/61 1961/62 1962/631
Mellanskollärarlinje . . . 96 96 192 Småskollärarlinje ..... — — 48
Totalt 96 96 240
] Antagning sker höst— och vårtermin, varför angivet antal 1962/63 avser tillgängliga utbildnings-
platser.
1960 års lärarutbildningssakkunniga har i betänkandet Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare (stencil, maj 1962) för perioden 1964—1970 beräknat examinationsbehovet av folkskollärare till i genomsnitt 844 per år och examinationsbehovet av småskollärare till 792. Under perioden 1970—1980 beräknar lärarutbildningssakkunniga ett behov av i genomsnitt 918 examinerade folkskollärare per år och 535 småskollärare. Sammanlagt skulle sålunda examinationsbehovet under sistnämnda period uppgå till 1 453 personer per år. Enligt uppgift från de sakkunnigas sekretariat kan man räkna med ett bortfall under studietiden på ca 2 procent, varför den erforderliga intagnings- kapaciteten vid seminarier och lärarhögskolor är 1970 skulle vara närmare 1 500 studerande. Andelen antagna studenter läsåret 1962/63 var ca 66 procent. Här antas, att samtliga antagna till klasslärarutbildning läsåret 1970/ 71 kommer att
vara studenter.
Postassistentutbildning
För närvarande antas till postassistentutbildning ca 50 studenter per år. Av dessa beräknas 20—30 procent avbryta sin utbildning. Kurserna tillföres perso— ditörskarriären, varför antalet färdigutbildade ändå blir unge— fär 50 personer. Enligt uppgift frän postverket räknar man med att bibehålla denna storlek av rekryteringen under hela 1960-talet. Andelen kvinnor utgör i allmänhet 10—15 procent. 1970 kan man sålunda räkna med ett intag av 50
postassistentelever med studentexamen.
ner från postexpe
Kammarskrivarutbildning
Kurser för utbildning av kammarskrivare med krav på studentexamen för till— träde anordnas vid behov. Sedan 1958 har kurs anordnats vartannat år med 20—25 elever. För år 1970 torde oförändrad intagning kunna förutsättas eller xamen. Andelen kvinnor är för närvarande omkring i 25 personer med studente eller något mindre än hälften.
Teleassistentutbildning
Ca 30 elever med studentexamen från allmänt gymnasium eller specialgymna— sium har tidigare årligen antagits till teleassistentutbildning. Utbildningen har emellertid från och med hösten 1962 uppdelats på två linjer, en teknisk och en administrativ. Under 1960—talet räknar televerket med att anordna en tele— ingenjörskurs varje år — hösten 1962 antogs 36 elever — och en administrativ kurs vartannat år med början hösten 1963. Man beräknar att till varje kurs behöva anta ca 30 elever. År 1970 skulle således 30 elever antas till teleingen- jörskurs.
Stations- och kontorsskrivarutbildning För närvarande antas omkring 20 elever med studentexamen till stationsskrivar- kurs varje år. Till kontorsskrivarutbildning antas elever endast vissa år och då till ett rätt litet antal. På båda kurserna och framför allt på kontorsskrivarkur- sen utgör gymnasieekonomerna en ganska stor del av de antagna. Järnvägsstyrelsen räknar med att under 1960-talet behöva anta 20—30 stu- denter varje år till stationsskrivarutbildning. Därjämte rekryteras 20—30 s.k. inomverkare (d.v.s. personer ur den lägre karriären) till stationsskrivarkursen varje år. Underlaget för denna rekrytering är nu emellertid så pass uttunnat, att man befarar vissa svårigheter att kunna fylla behovet denna väg. Man torde sålunda kunna räkna med en nyrekrytering av studenter med omkring 30 perso- ner år 1970. För närvarande söker och antas enstaka kvinnor till dessa kurser.
Utbildning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Vid SMHI antas varje år ett antal studenter med examen från matematisk gren för utbildning till meteorologisk tjänsteexamen. De senaste åren har 6—10 elever antagits årligen. Därvid har utbildningskapaciteten inte alltid kunnat utnyttjas.
Beträffande antagningen av elever under 1960-talet räknar man med, att unge— fär 10 elever årligen skulle motsvara behovet. Man torde sålunda kunna räkna med en intagning av 10 elever är 1970.
Utbildning vid statens brandskola Kurs anordnas vid statens brandskola vart tredje år. För inträde krävs student- examen. Hösten 1960 intogs 20 personer, av vilka 17 hade studentexamen. Man räknar med en behövlig intagning under 1960—talet på 15—20 elever vart tredje år. Här räknas med ca 20 intagna studenter år 1970.
Grafiska institutet Till den tvååriga utbildningen vid grafiska institutet, där studentexamen jämte viss praktik är inträdeskrav, antas för närvarande ca 20 elever årligen. Antalet kvinnliga elever är blygsamt.
Utbildningen vid institutet avser närmast att ge kompetens för administrativa befattningar inom den grafiska industrin. En rätt stor del av de utexaminerade går emellertid till närliggande arbetsområden, framför allt reklambranschen. Av de till och med juni 1958 utexaminerade 231 eleverna hade 70 personer eller 30 procent gått till reklam eller försäljning enligt institutets egen statistik. Då be- hovet aV personer med högre utbildning inom reklambranschen enligt arbets- marknadsstyrelsen utredning angående efterfrågan på personal inom reklamens yrken beräknas stiga mycket kraftigt (se kapitel 2.10), synes det inte orimligt att räkna med en relativt kraftig ökning av intagningen vid grafiska institutet. Man torde kunna räkna med en intagning av 40 elever är 1970.
Utbildning för reklambranschen Vid Institutet för högre reklamutbildning (IHR) ges undervisning för blivande högre befattningshavare inom reklambranschen. För närvarande antas 30 elever per år, av vilka 4—5 brukar vara kvinnor.
Arbetsmarknadsstyrelsens reklamprognos (se kapitel 2.10) räknar med ett rekryteringsbehov av IHR-utbildad personal är 1971 av ca 145 personer.
Vid Berghs reklamskola utbildas reklamkonsulenter. Inträdeskrav är student- examen eller motsvarande och för närvarande intas ca % elever per år. Under- visningen är förlagd till kvällstid under två år. Man torde kunna räkna med ett behov av ca 30 personer med denna utbildning år 1970.
Det sammanlagda behovet av utbildningsplatser för studenter med inriktning mot reklamyrket skulle enligt ovanstående uppgå till 175 år 1970.
]ournalistutbildm'ng Enligt proposition 1962: 59 har från och med den 1 juli 1962 inrättats statliga journalistinstitut i Stockholm och Göteborg med vardera dels en akademiker— linje och dels en studentlinje, varvid antalet utbildningsplatser på studentlinjen tillhopa uppgår till ett 60-tal.
År 1970 räknas med ett intag av 150 elever på studentlinjen (jfr propositionen sid. 36).
Handelsutbildning
Handelsutbildning för studenter, såväl företagsekonomisk som sekreterar—korres— pondentutbildning, förekommer dels vid vissa handelsgymnasier i form av ett— åriga s.k. fackkurser för studenter och dels vid privata statsunderstödda och kommunala handelsskolor. Den sammanlagda intagningen 1960 vid de student- krävande handelsutbildningslinjerna kan beräknas ha varit omkring 900.
Det synes mycket svårt att bedöma det framtida behovet av utbildnings— platser vid de för närvarande studentkrävande handelsutbildningslinjerna, bl. a. med hänsyn till de nyinrättade treåriga handelsgymnasierna och tillkomsten av de merkantila fackskolorna. En viss ökning av utbildningsplatsbehovet synes
emellertid sannolik. Här antages en 25-procentig ökning fram till 1970 av det beräknade antalet utbildningsplatser år 1960.
En sammanfattning av intagningskapaciteten vid postgymnasiala fackutbild- ningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning sökt sig läsåret 1960/61 och den i det föregående redovisade uppskattningen av erforderlig intagnings- kapacitet 1970/71 vid dessa utbildningslinjer lämnas nedan i tabell 3.1:6,
Tabell 3.1:6. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal utbildningsplats-er vid dessa linjer läsåret 1970/ 71 .
Antal utbildningsplatser
Utbildningslinie Faktiskt 1960/61 Erforderligt 1970/71 Totalt Därav stud. Totalt Därav stud. Socialinstituten ........... 256 163 700 525 Sjukgymnastutbildning . . . . 105 105 350 350 Officersuthildning ......... 240 240 250 250 Landsfiskalsutbildning ..... 30 30 30 30 Klasslärarutbildning ....... 1 572 837 1 500 1 500 Postassistentutbildning Kammarskrivarutbildning ..
Teleassistentutbildning . . . . 130 130 150 150
Stations- och kontorsskrivar-
utbildning ............. Utbildning vid SMHI ..... Statens brandskola. ........ 20 20 20 20 Grafiska institutet ........ 20 20 40 40 Reklamutbildning'" ........ 54 54 175 175 Journalistutbildning ....... 30 30 150 150 Handelsutbildning2 ....... 900 900 1 100 1 100 Totalt 3 357 2 529 4 465 4 290
* Institutet för högre reklamutbildning (IHE) och reklamkonsulentutbildning vid Berghs reklam- skola. 5 Handelsgymnasiernas ettåriga fackkurser, studentkurser för sekreterar- och företagsekonomisk ut- bildning vid Bar-Lock-Institutet, Filip Holmkvists handelsinstitut, Bröderna Påhlmans handels— institut samt Stockholms, Lunds och Uppsala stads yrkesskolor.
3.2. Utbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning söker sig
Gymnasieutredningens behovsdelegation har genom en enkät inhämtat uppgifter om antalet studenter från allmänt gymnasium vid utbildningsanstalter till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåret 1960/61. Resultatet av be- hovsdelegationens undersökning presenteras i tabell 3.2:1.
Tabell 3.2:1. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåren 1958/59 och 1960/61.
Läsåret 1958/59 Läsåret 1960/61 58/59 60/61 Utbildningslinje Antagna Därav stud. Antagna Därav stud. % % M. Kv. M. Kv. M. Kv. M. Kv. smd' Sh"!- Laboratris- och preparatris- utbildning1 ........... — 164 —— 65 — 145 —— 85 39,6 58,6 Laborantutbildning ...... — 48 — 1 2 85 — 8 2,1 9 ,2 Trafikvärdinneutbildning . —— 28 —— 21 — 52 — 24 75,0 46,2 Postexpeditörsutbildning 18 180 —— 51 32 206 1 58 25,8 24,8 Landskanslistutbildning” . . 80 — 40 —— 100 —— 50 —- 50,0 50,0 Försäkringsutbildnings . . . 415 1 645 86 58 440 1 755 106 71 7,0 8,1 Bankutbildninga ......... 1 000 350 175 50 1 065 375 175 75 16,7 17,4 Företagsekon.-utbildning* . 16 49 10 1 60 22 5 4 16,9 11,0 Handels- och korrespon- dentutbildning5 ........ 141 514 2 81 143 707 17 160 12,7 20,8 Musikhögskolan ......... 78 39 27 11 78 40 28 10 32,5 32,2 Konsthögskolan ......... 10 5 2 3 18 15 2 — 33,3 6,1 Dramatiska elevskolor” 11 10 5 4 8 9 4 4 42,9 47,1 Övrig musikutbildning7 . . . 14 12 2 3 11 12 2 4 19,2 26,1 Konsthantverksutbildnings 63 89 3 9 59 101 4 19 7,9 14,4 Reklamtecknarutbildning9 95 42 11 10 95 60 18 5 15,3 14,8 Teckningslärarinstitutet (förberedande kurs) . . . 17 36 — 10 18 38 1 10 18,9 19,6 Förskollärarutbildning — 200 — — — 200 — 2 0,0 1 ,0 Hushållslärarutbildningm -— 162 — 14 —— 164- — 21 8,6 12,8 TextillärarutbildningJu . . . . -— 118 _ 4 —— 212 — 20 3,4 9,4 Ekonomi- och internatföre- ståndarinneutbildning10 . — 60 — 3 —— 58 —— 4 5,0 6,9 Sjuksköterskeutbildning11 . — 1 655 —— 82 11 1 860 —- 125 5,0 6,7 Diakon- och diakonissut- bildning .............. 33 53 2 14 51 39 1 5 18,6 6,7 Arbetsterapeututbildning” . — 24 —— 1 — 44 — 2 4,2 4,5 Skogsmästarutbildning . . . 20 — 2 — 20 —— 3 _— 10,0 15,0 Driftsledarkursen i Alnarp13 59 1 9 1 60 —— 5 — 16. 7 8,3 Summa 2 070 5 484 376 497 2 271 6 199 422 716 Båda könen 7 554 873 8 470 1 138 11,6 13,4
* Antagningen vid Svenska Laboratrisföreningens och Svenska Preparatrisföreningens kurser samt 1960/61 sådana antagna vid medicinalstyrelsens fortbildningskurser som ej tidigare genomgått laborantskola. 2 Antalet uppskattat och gäller aspirantantagning till länsstyrelse, ej antagning till landskanslist- kurs. 3 Antalet uppskattat och grundar sig på arbetsmarknadsstyrelsens prognoser angående det framtida behovet av försäkrings- och banktjänstemän.
Förutom de i tabell 3.2:1 redovisade utbildningsanstalterna, vilka är något fler än i universitetsutredningens undersökning, har delegationen även inhämtat upp- gifter om vissa större tekniska institut ävensom beträffande sjöbefälsskolorna. Studentantalet är mycket litet vid dessa utbildningsanstalter.
Trots att enkäten avsåg endast förekomsten av studenter från allmänt gym— nasium, torde enligt delegationen dock ett mindre antal examinerade från fack— gymnasium ingå i det redovisade materialet.
Utbildning av laboratoriepersonal För närvarande sker utbildningen av laboratoriepersonal på olika vägar. Dels utbildas laboratoriebiträden (laboratriser och preparatriser) vid de tämligen ny- inrättade laborantskolorna, som är knutna till yrkesskoleväsendet och står under överinseende av överstyrelsen för yrkesutbildning. Dels anordnar Svenska La— boratrisföreningen särskilda kurser för utbildning av laboratriser och preparatri— ser. Utbildningen vid laborantskolorna är ettårig och bygger på realexamen eller motsvarande skolunderbyggnad. Inträdeskravet för laboratrisföreningens kurser är studentexamen, alternativt realexamen eller normalskolekompetens med stu— dentbetyg i vissa ämnen. Laborantskolornas ettåriga kurs av teoretisk natur följs av en ettårig vidareutbildningskurs, för närvarande i medicinalstyrelsens regi men från och med 1963 under överstyrelsen för yrkesutbildning. Till vidare— utbildningskursen kan även personer, som icke genomgått laborantskola, vinna tillträde, varvid inträdeskraven ligger på studentexamensnivå.
Antalet utbildningsplatser vid laborantskolorna uppgår läsåret 1962/63 till ca 360. Läsåret 1963/64 kan antalet utbildningsplatser beräknas till ca 500. La—
Anmärkningar till tabell 3.2:1 (forts.)
* Utbildningen vid Stockholms stads handelsskola. "" Avser utbildningen vid Stockholms stads handelsskolor (l-årig korrespondentkurs, l-terminskurs i sv. affärskorrespondens samt hotellsekreterarkursens allmänna linje), Filip Holmkvists handels— institut (l-årig korrespondentkurs, l-årig gymnasial linje), Bar-Lock-Institutet (läkarsekreterar- kursen) samt Bröderna Påhlmans handelsinstitut (l—årig handelskurs, l-årig korrespondentkurs och 1-termins korrespondentkurs). " Dramatiska Teaterns elevskola samt elevskoloma vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norr- köping-Linköping. " Musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö. & Grundkursema vid konstfackskolan samt Slöjdföreningens skola i Göteborg (exklusive reklam- facket vid konstfackskolan). ” Berghs och Beckmans reklamskolor samt reklamutbildningen vid konstfackskolan. För Beckmans reklamskola saknas uppgifter för höstterminen 1958. 1" För hushållslärare, textillärare och ekonomi- och intematföreståndarinnor gäller siffrorna läsåret 1961/62. På grund av ändrad seminarieorganisation saknas fullständiga uppgifter för 1960/61. För hushållslärarna gäller siffrorna intagningen endast den 3-åriga utbildningen, då samtliga antagna till 2-årig utbildning genomgått förberedande skolkökslärarinnekurs och således inte betraktas som nny— inskrivna-. Intagningssiffran till textillärarseminarium omfattar både 2- och 3-årig utbildning. ”* Intagning kalenderåret 1958 och 1960 enligt uppgifter från medicinalstyrelsen. ” Läsåret 1960/61 fanns arbetsterapeututbildning förutom i Göteborg även i Örebro. ” Numera benämnd lantmästarutbildning.
boratrisföreningens utbildning väntas upphöra och helt ersättas av laborant- skolorna med vidareutbildningskurs.
Inom en särskilt tillsatt samarbetskommitté mellan medicinalstyrelsen, över— styrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadsstyrelsen har det framtida be— hovet av personal vid sjukhusens laboratorier och de medicinskt vetenskapliga institutionerna (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 6/1962) beräknats. Ut— bildningsbehovet 1970—1974 kan enligt kommittén uppskattas till alternativt 600, 550 och 330 intagna elever per år. Enligt uppgift räknar kommittén med det högsta alternativet som mest sannolikt.
Sedan vårterminen 1962 har utbildning påbörjats av röntgen-, radioterapi- och operationsassistenter inom yrkesskoleväsendet. Ca 80 elever antogs vårterminen 1962 och ca 50 höstterminen 1962. Utbildning vid yrkesskolor av laboratorie— assistenter för kliniskt—kemiskt och kliniskt-fysiologiskt laboratorium samt labo- ratoriebiträden för kliniskt-fysiologiskt laboratorium har påbörjats från och med höstterminen 1962. Antalet utbildningsplatser uppgår till ca 50. Någon möjlighet att precisera det framtida behovet av dylik personal föreligger icke för närva- rande. Här förutsättes ett behov år 1970 av 150 utbildningsplatser.
Utbildning av flygvärdinnor och resebyråpersonal Kurser om en termins längd för utbildning av flygvärdinnor anordnas av Stock- holms stads yrkesskolor. Omkring 26—28 brukar antas varje termin. God skol— underbyggnad och mycket goda språkkunskaper jämte viss praktik fordras för inträde. Kurserna anordnas vid behov. Någon intagning sker icke höstterminen 1962. En kurs med 28 elever planeras vårterminen 1963. De flesta utbildade vär- dinnor erhåller anställning hos SAS eller Linjeflyg och dessa flygbolags behov av flygvärdinnor är alltså av stor betydelse. Någon möjlighet att bedöma dessa behov 1970 föreligger inte. Oförändrad intagning, omkring 50, antas år 1970.
Sedan 1961 anordnas vid Stockholms stads yrkesskolor en ettårig kurs för utbildning av personal huvudsakligen för resebyråverksamhet. Höstterminen 1962 har 26 elever antagits, de flesta med studentkompetens. Här antas oför- ändrad intagning år 1970.
Postexpeditörsutbildning
År 1960 antogs omkring 200 och 1961 omkring 330 postexpeditörselever. Enligt uppgift från postverket räknar man med, att under 1960-talet anta så många elever som utbildningskapaciteten medger, eller omkring 300 per år.
Landskanslistutbildning
Enligt proposition 1961:100 angående förbättrad taxeringskontroll beräknas ett nyrekryteringsbehov av drygt 350 aspiranter under de närmaste åren. Man torde, med hänsyn till möjligheterna att anordna extra kurser kunna ta in ca
100 aspiranter per år. Därvid är beräknat ett utbildningsbortfall på omkring 10 procent. Utbyggnadsbehovet beräknas vara fyllt 1965/ 66, varefter man avser att återgå till en antagning avpassad att fylla ersättningsbehovet. Någon beräkning av hur stor denna rekrytering skulle behöva vara föreligger emellertid inte. Här antas en intagning av 75 aspiranter år 1970.
F örsäkringsutbildning Enligt Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 6/1958, angående kontorstjänste- mannakarriären vid försäkringsbolagen kan nyrekryteringen till denna är 1960 beräknas ha varit omkring 2 200 personer. I prognosen beräknas en årlig perso- nalökning fram till år 1970 med 2,8 procent vid oförändrad könsfördelning av nyrekryteringen. År 1970 skulle man med dessa förutsättningar få en nyrekryte— ring av 2 900 personer (580 manliga och 2 320 kvinnliga). Man kan här räkna med en ökad studentandel, då den fortskridande automationen medför för- skjutningar från rutinarbete till mera kvalificerat arbete med åtföljande föränd- ringar av rekryteringskraven på tjänstemännen.
Bankutbildning
Enligt Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 7/1959, angående bankmanna- kårens framtida utveckling kan nyrekryteringen till denna för närvarande beräk- nas till 1 Z1'500—1 500 personer per år. Den i prognosen beräknade personalök- ningen skulle 1970 ge ett rekryteringsbehov av ca 1 850 personer. En ökande studentandel kan beräknas, bl.a. beroende på att framför allt affärsbankernas alltmera utökade, tidskrävande service tar sig uttryck i en stigande efterfrågan på personal med kvalificerad utbildning. Även den fortskridande automationen inom bankvärlden verkar i samma riktning.
Handelsutbildning
Antalet elever i handelskurser med realexamen eller motsvarande som inträdes- krav kan för år 1960/61 uppskattas till omkring 2 600, därav ca 2 000 i kom- munala yrkesskolor. Endast en mindre del av dessa kurser, huvudsakligen sådana som ger en mer specialiserad utbildning, har ett nämnvärt antal studenter bland eleverna och har därför medtagits i tabell 3.211. I och med den redan påbörjade utbyggnaden av handelsgymnasieorganisationen samt det framtida inrättandet av merkantila fackskolor kan man förvänta, att dessa utbildningsvägar i mycket stor utsträckning kommer att ersätta nu existerande. Enligt skolberedningens beräkningar (SOU 1961:30, sid. 873) skulle år 1970 omkring 6 100 elever gå i första klassen av merkantil fackskola. Visst behov, här icke möjligt att specifi- cera, av ettårig handelsutbildning torde visserligen komma att kvarstå, nämligen
för sådana som efter grundskolan vill ha en kortare utbildning samt för sådana som efter annan fackskoleutbildning än den merkantila vill skaffa sig en han— delsutbildning.
Musikutbildning Vid musikhögskolan utbildas dels musiklärare för olika skolformer samt för privatundervisning, dels solister i sång och instrumentalmusik. Dessutom antages enstaka elever i pianostämmar-, kontrapunkt— och kompositionsklass samt i di—
rigentklass. För utbildning till musiklärare fordras en skolunderbyggnad som motsvarar realexamen. De inträdessökande genomgår inträdesprov, där de har att ådagalägga musikalisk begåvning och tillräckliga förkunskaper i sång respek- tive instrumentalmusik. Läsåret 1960/61 antogs 118 elever på samtliga linjer, varvid 51 i musiklärar/musikledar-, kantors— och organistklass, 16 i den musik- pedagogiska kursen och 43 i solist— och operaklasserna. Då för musikdirektörs— examen fordras genomgång av såväl musiklärare som organist- och kantorsklass måste man utgå från att viss dubbelräkning föreligger.
Brist på musiklärare i det allmänna skolväsendet föreligger och den pågående utbyggnaden av de kommunala musikskolorna torde komma att kräva ett ökat antal musikpedagoger. En 50—procentig ökning av musiklärar- och musikpeda— gogutbildningen synes därför rimlig liksom en viss mindre ökning av solistutbild- ningen. Sammanlagt beräknas omkring 160 elever behöva tas in vid musikhög- skolan år 1970.
Vid musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö meddelas förutom under- visning i sång och instrumentalmusik även undervisning för musiklärarexamen samt högre organist- och kantorsexamina, vid konservatoriet i Malmö även för musikledarexamen. Examina på dessa linjer avlägges av eleverna såsom priva- tister vid musikhögskolan. Sammanlagt 23 elever antogs under läsåret 1960/61 vid de båda skolorna. Liknande utbildning förekommer vid Lunds stads musik- konservatorium. Med samma motivering som för musikhögskolan kan man räkna med ett visst utvidgningsbehov vid dessa utbildningsanstalter. Om man förutsätter en intagning år 1970 av omkring 40 elever vid musikkonservatorierna och enligt ovan 160 vid musikhögskolan får man således en sammanlagd intag- ning vid musikutbildningsanstalterna av omkring 200 elever.
Dramatiska elevskolor
Det sammanlagda antalet elever vid de statsunderstödda elevskolorna uppgår till 20—25 årligen. Vissa skolor har intagning endast vartannat år. Underlag för bedömningen av det framtida behovet av skådespelare saknas, varför endast en mindre ökning av intagningen beräknas år 1970 till omkring 30 elever.
Konsthögskolan
Vid konsthögskolan bedrivs högre utbildning av målare, skulptörer och grafiker. Läsåret 1960/61 antogs 23 elever. Intagningen 1970 beräknas till omkring 25.
Konsthantverksutbildning Konstfackskolan i Stockholm har fackavdelning för dekorativ målning, skulptur, textilarbete, keramik, möbler och inredning, metallarbete och reklam. Vid Slöjd— föreningens skola i Göteborg förekommer samma linjer utom dekorativ målning och man har dessutom en linje för fotografik. Båda skolorna har en grundkurs och en högre kurs, till vilken genomgången grundkurs är ett inträdeskrav. I Stockholm förekommer undervisning i grundkurser på såväl dag— som aftontid. Sammanlagt har under de senaste åren antagits 150—160 elever årligen, exklusive eleverna i reklamfacket i Stockholm, vilka räknas in i reklamutbildningen nedan. Några behovsprognoser beträffande personer med konstindustriell utbildning föreligger inte. Framtidsutsikterna varierar avsevärt mellan de olika facken. Förutom reklamfacket torde inrednings— och möbelfaeket vara det som ger de bästa sysselsättningsmöjligheterna. Någon anledning att behovsmässigt räkna med någon större utvidgning av den konstindustriella utbildningen synes för när- varande inte finnas. För år 1970 beräknas således intagning vid de båda skolorna av 150 elever (exklusive reklamutbildningen).
Reklamtecknarutbildning
Förutom vid konstfackskolan och Slöjdföreningens skola ges utbildning för reklamtecknare vid Berghs och Beckmans reklamskolor. Vid dessa skolor ges även utbildning i modeteckning samt vid Beckmans skola även i illustrations- teckning. Samtliga dessa linjer behandlas här tillsammans.
Sammanlagt antogs 1960/61 ca 160 elever vid dessa skolor. Eleverna antas på grundval av arbetsprovcr, något krav på skolunderbyggnad utöver folkskola ställes formellt ej.
I den av arbetsmarknadsstyrelsen utarbetade prognosen angående efterfrågan på personal inom reklamens yrken (Serie S nr 4/1961) beräknas behovet av reklamtecknare kraftigt öka, varför här beräknas en inskrivning av 250 elever är 1970 vid de skolor som utbildar reklamtecknare.
Teckningslärarutbildning
Teckningslärarutbildningen är organiserad i två etapper, först en ettårig för- beredande kurs och sedan det tvååriga teckningslärarinstitutet. För inträde fordras skolunderbyggnad motsvarande realexamen samt dokumenterade teck-
teckningslärarutbildningen.
Någon prognos rörande det framtida behovet av teckningslärare föreligger inte. Enligt skolöverstyrelsens uppgifter föreligger viss brist på teckningslärare. Grundskolans genomförande och fackskolornas tillkomst torde motivera ett antagande om ökat intag till teckningslärarutbildningen. För 1970 har förutsatts en intagning av omkring 75 elever till förberedande teckningslärarkurs.
F örskollärarutbildning
För inträde vid förskoleseminarium fordras en skolunderbyggnad som motsvarar realexamen jämte viss praktik. För närvarande antas omkring 200 elever per år.
1958 års förskollärarutredning beräknade i sitt betänkande Förskollärarutbild— ningens organisation (SOU 1960: 33), att för att täcka den dåvarande bristen på förskollärare och för att kunna bygga ut förskoleorganisationen i önskvärd takt, utbildningskapaciteten senast år 1965 borde ha stigit till åtminstone 365 förskol- lärare vid en successivt ökad intagning från och med höstterminen 1961.
Med hänsyn till de ökade krav som ställts på den kvinnliga arbetskraftens frigörande från hemmet samt till den alltmera accepterade inställningen att alla barn, oavsett om deras mödrar arbetar utanför hemmet eller inte, skall ha till- gång till förskoleverksamhet synes utvidgningsbehovet inte stanna därvid. En intagning av omkring 500 elever vid förskoleseminarierna 1970 torde därför vara tänkbar ur behovssynpunkt.
Hushållslärar- och textillärarutbildning Hushållslärare och textillärare utbildas från och med 1961 vid statliga treåriga seminarier, vilka för inträde fordrar en skolunderbyggnad som motsvarar real- examen samt viss praktik.
1953 års lärarinneutbildningskommitté konstaterade i sitt betänkande Lärar- utbildningen på det husliga området (SOU 1957:28), att en stor brist på ut- bildade lärare förelåg.
Beträffande hushållslärare ansåg kommittén, att en årlig examination av 200 hushållslärare var behövlig under hela 1960—talet, men föreslog på grund av beräkningens osäkerhet en examination av 175 per år.
Beträffande textillärarna föreslog kommittén en examination av 180 per år under åren 1960—1968.
Inom arbetsmarknadsstyrelsen har påbörjats en utredning för att beräkna det framtida lärarbehovet i husliga ämnen. Något exakt intagningsbehov för 1970 kan för närvarande inte anges. Det förefaller emellertid som om så pass många nya behov genom en snabbare expansion av skolväsendet på ett flertal områden, där huslig utbildning förekommer, har uppkommit, att lärarinneut—
ningsanlag. 50—55 elever har de senaste åren antagits vid den förberedande
bildningskommitténs beräkningar torde vara för låga. Här antas därför en intag— ning år 1970 av omkring 250 elever på vardera huslig och textil linje vid semi— narierna för huslig utbildning.
Ekonomi- och internatföreståndarulbildning Ekonomiföreståndare utbildas dels vid de statliga seminarierna för huslig ut— bildning, dels vid Västkustens ungdomsskola i Ljungskile. Internatföreståndare utbildas vid Västkustens ungdomsskola och vid Västerbottens läns landstings centrala yrkesskola i Umeå. Sammanlagt antogs till dessa utbildningslinjer 1960/61 78 elever (40 ekonomiföreståndare och 38 internatföreståndare).
För närvarande råder brist på ekonomiföreståndare medan balans i stort sett råder mellan tillgång och efterfrågan på internatföreståndare.
Någon prognos angående behovet av storhushållsföreståndare föreligger inte, men med hänsyn till bl. a. anstaltsvårdens utbyggnad på framför allt sjukvårds— oeh åldringsvårdsområdena har här räknats med ett visst ökat behov av personer med storhushållsutbildning. En antagning av ca 100 elever beräknas för år 1970.
S jukskölerskeutbildning
För inträde vid sjuksköterskeskola fordras realexamen eller motsvarande kun- skaper. Någon central intagning sker icke, utan varje skola avgör själv, vilka elever som skall antagas. Studentandelen varierar från skola till skola. Vid vissa skolor förekommer överhuvudtaget sällan studenter, vid andra kan 30 procent av de antagna ha studentexamen. Antalet sökande till sjuksköterskeskolorna överstiger vida antalet elevplatser.
Vid Statens sjuksköterskeskola i Stockholm förekommer sedan 1960 utbild- ning av sjuksköterskor, som kan tjänstgöra som lärare inom sjuk- och hälsovår— den. För tillträde till denna utbildning krävs studentexamen.
Bristen på sjuksköterskor är för närvarande mycket stor. Inom arbetsmarknadsstyrelsen har utarbetats en preliminär prognos rörande behovet av sjuksköterskor och barnmorskor (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 3/1962). Arbetsmarknadsstyrelsen redovisar fyra alternativa beräkningar av den erforderliga elevintagningen vid sjuksköterskeskolor åren 1962—1976. Enligt dessa skulle behöva intas mellan 3 000 och 3600 elever är 1970. Med hänsyn till antagen utökning av utbildningskapaciteten vid laborantskolorna antages här den erforderliga elevintagningen år 1970 vara 3 300.
Diakon- och diakonissutbildning Sammanlagt antogs omkring 90 personer år 1960/61 till diakon- och diakoniss- utbildning. Då är inte medräknad den sjuksköterskeutbildning som bedrives vid vissa diakonissanstalter. Denna redovisas under sjuksköterskeutbildningen. För 1970 antas oförändrad antagning av omkring 90 elever.
Arbetsterapeututbildning
För inträde vid de ettåriga arbetsterapeutkurserna fordras för närvarande en omfattande förpraktik dels i olika slöjdarter, dels från sjukvårdsarbete samt skolunderbyggnad motsvarande realexamen. Kurser anordnas för närvarande i Göteborg, Örebro och Jönköping.
1960 års arbetsterapeututredning har i betänkandet Utbildning av arbets— terapeuter (SOU 1962: 50) förordat ett årligt intag av 165 elever under perioden 1964—1974— för att täcka det enligt utredningen föreliggande behovet av tera- peuter. Intagningskapaciteten läsåret 1962/63 uppgår till ca 70 platser. Antalet sökande till ifrågavarande utbildning har enligt utredningen varit omkring 200 under senare år, av vilka emellertid många torde ha sökt till alla tre kurserna.
Skogsmästarutbildning
Vid skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har tidigare intagits 20 elever per år. Genom riksdagsbeslut 1959 har antalet utbildningsplatser från och med läsåret 1962/ 63 ökats till 30. För en mindre del av eleverna är antagningsgrunden lägst realexamen samt skogspraktik. För övriga elever fordras genomgången skogs- skola eller lantmästarutbildning (se nedan). Omkring en femtedel av de antagna har under senare år varit studenter.
Enligt uppgift från jordbruksdepartementet torde man år 1970 kunna beräkna ett behov av 60 utbildningsplatser vid skogsmästarskolan.
Lantmästarutbildning
Utbildning av lantmästare sker vid Alnarps lantbruks-, mejeri— och trädgårds— institut. Enligt proposition 1962: 103 har utbildningen, som tidigare benämnts driftsledarkurs, uppdelats på en ettårig och en tvåårig avdelning. För tillträde krävs förutom viss förpraktik teoretiska kunskaper på realexamensnivå, Antalet utbildningsplatser uppgår 1962/63 till 60. Ett 10-tal studenter har under senare år antagits till varje kurs.
Enligt uppgift från jordbruksdepartementet torde man kunna beräkna ett behov av 120 utbildningsplatser år 1970.
Trädgårdsteknikerutbildning
Genom beslut i enlighet med proposition 1962: 99 inrättas från och med läsåret 1963/64— utbildning av trädgårdstekniker vid Alnarps trädgårdsinstitut och i Norrköping, avsedd att motsvara lantmästarutbildningen på jordbrukets om— råde och med en årlig utbildningskapacitet av 16 trädgårdstekniker.
Enligt uppgift från jordbruksdepartementet torde man kunna beräkna ett behov av 20 utbildningsplatser för ifrågavarande utbildning är 1970.
Nedan i tabell 3.2:2 ges en sammanfattning av den i det föregående redovisade uppskattningen av erforderlig intagningskapacitet vid postgymnasiala fackut— bildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning kan tänkas söka sig läsåret 1970/71.
Tabell 3.9.2. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i be- gränsad omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal utbildningsplatser vid dylika linjer läsåret 1970/71.
Antal utbildningsplatser Utbildningslinje Faktiskt 1960/ 61 [Erforderligt 1970/71
Laboratoriebiträdesutbildning ..................... 232 600 Laboratorieassistentutbildning .................... — 150 Flygvärdinneutbildning .......................... 52 50 Utbildning av resebyråpersonal ................... —— 25 Postexpedibörsu tbildning ......................... 238 300 Landskanslistutbildning .......................... 100 75 Försäkringsutbildning ............................ 2 195 2 900 Bankutbildning .................................. 1 440 1 850 Handelsutbildning ............................... 932 . . hlusiku tbildning ................................ 141 200 Dramatisk utbildning ............ . ................ 17 30 Högre konstnärlig utbildning ...... ' ................ 33 25 Konsthantverksutbildning ........................ 160 1 50 Reklamteeknarutbildning ......................... 155 250 Teckningslärarutbildning ......................... 56 75 Förskollärarutbildning ............................ 200 500 Hushållslärarutbildning ........................... 164 250 Textillärarutbildning ............................. 212 250 Ekonomi- och internatföreståndarinneutbildning . . . . 58 100 Sjukskö terskeutbildning .......................... 1 871 3 300 Dinknn— och diakonissutbildning .................. 90 90 Arbetsterapeututbildning ......................... 44 165 Skogsmästarutbildning ........................... 20 60 Lantmästarutbildning ............................ 60 120 Trädgårdsteknikeru tbildniug ...................... — 20
Totalt 8 470 11 535
Under avsnitt 3.1 har behovet av utbildningsplatser vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning söker sig beräknats till närmare 4 500 läsåret 1970/71. Antalet antagna studenter till dessa utbildningslinjer har antagits vara 4 300.
Såsom framgår av tabell 3.2:2 skulle antalet erforderliga utbildningsplatser läsåret 1970/ 71 vid utbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning söker sig uppgå till drygt 11 500. Beträffande dessa utbildningslinjer är det myc- ket vanskligt att förutse den framtida utvecklingen av studenttillströmningen främst med hänsyn till faekskolornas inverkan på rekryteringsunderlaget. Läs- året 1969/70 beräknar skolberedningen (Grundskolan, SOU 1961:30, sid. 873), att antalet elever i fackskolans andra klass kommer att vara ca 18 700. Ett bety- dande antal av dessa elever kan antas söka sig till vidare fackutbildning. Läsåret 1960/61 uppgick andelen studenter vid ifrågavarande fackutbildningslinjer till 13,5 procent. Här göres det försiktiga antagandet, att andelen studenter läsåret 1970/ 71 kommer att vara omkring 15 procent. Den totala studenttillströmningen skulle sålunda detta läsår kunna uppskattas till ca 6 000, varav ca 1 700 skulle gå till under avsnitt 3.2 behandlade utbildningslinjer.
FJÄRDE KAPITLET
Tillgången på och behovet av akademiskt utbildad
arbetskraft, en tendensberäkning
I detta kapitel redovisas beräkningar av antalet examinerade från fakulteter och högskolor läsåren 1961/62—1970/71 jämte en överslagsberäkning av examina- tionen läsåren 1971/72—1974/75. Beräkningarna av examinationen bygger på
i antaganden om studentexaminationen, tillströmningen till fakulteter och hög- l skolor samt examinationsfrekvensen vid dessa. Det säger sig självt att beräk- i ningar av detta slag med nödvändighet blir mycket osäkra. Slår något av antagandena fel, stämmer ej heller slutresultatet.
4.1. Studentexaminationen 1962—1970
Studentexaminationen 1962—1964 går att beräkna utifrån antalet gymnasie— elever hösten 1961 och tidigare. Sådana beräkningar har gjorts i Lärare i läroäm- nen, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962, och Skol- och utbildnings— statistiska uppgifter, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 2/1962. Här har valts att huvudsakligen använda examinationstalen i den senare framställningen, då dessa är köns- och linjefördelade.
Studentexaminationen 1965—1970 är svårare att beräkna bl. a. av den anled- ningen, att gymnasiets framtida uppgifter och organisation för närvarande ut- reds av gymnasieutredningen. I ämneslärarprognosen göres ett antagande om studentexamination fram till 1970 på basis av antalet nybörjare (definierat som antalet elever i ring 13 och 114) tre år tidigare. Antalet nybörjare i gymnasiet i procent av motsvarande årskull har i den nämnda utredningen antagits öka från 20,8 procent 1961 till 30 procent 1970.
Fördelningen på allmänna gymnasier och fackgymnasier antages i enlighet med statsmakternas rekommendationer bli förändrad så, att 60 procent av ny- börjarna läsåret 1970/71 går till allmänt gymnasium och 4—0 procent till fack- gymnasium. Antalet nybörjare antages läsåret 1970/71 vara detsamma vid han- delsgymnasium som vid tekniskt gymnasium.
Studentexaminationen på allmänt gymnasium antages utgöra 62 procent av nybörjarna tre år tidigare jämte 20 procent av nybörjarna fyra år tidigare och på fackgymnasium 75 procent av antalet nybörjare tre år tidigare.
I tabellerna 4.1:1—3 redovisas beräkningar rörande studentexaminationen med fördelning på linjer, grenar och kön.
Tabell 4.1:1. Beräknad studentexamination vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1962—1970.1
År Ag Tg Hg S:a 2å_å€innåar
1962 ............. 12 808& 1 643 1 291 15 742 13,9 1963 ............. 14 875 1 978 90 16 943 3,7 1964 ............. 16 789 2 873', 1 7002 21 362 16,2 1965 ............. 17 250 3 150 2 250 22 650 17,1 1966 ............. 17 300 3 400 2 600 23 300 17,8 1967 ............. 17 350 3 600 2 900 23 850 18,7 1968 ............. 17 250 3 800 3 200 24 250 19,3 1969 ............. 17 050 4 000 3 550 24 600 20,4
16 850 4 250 3 900 25 000 21,7
* Beträffande studentexaminationen 1962—1964 har den i Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter, tabell ], publicerade beräkningen använts. Examinationsberäkningen för åren 1965—1970 har häm- tats ur ämneslärarprognosen, tabell 3.1. 2 Här gjorda beräkningar enligt ämneslärarprognosens examinationsfrekveus. ” Enligt prel. uppgift från statistiska centralbyrån var antalet avlagda Ag-examina vårterminen 1 1962 12 493.
För 1965—1970 är cxaminationssiffrorna ej fördelade på kön och för allmänt gymnasium ej heller på linje i ämneslärarprognosen.
Tabell 4.1:2. Studentexamina 1957—1964 på allmänt gymnasium efter linje ( A-kombinationer har hänförts till allmän linje). Relativa tal.
År Latin Allmän Real Summa 1957 ........ 33,2 28,8 38,0 100 1958 ........ 32,3 28,9 38,8 100 1959 ........ 30,4 30,3 39,2 100 1960 ........ 30,3 29,0 40,7 100 1961 ........ 28,6 30,0 41,4 100 19621 ........ 25,9 28,7 45,3 100 19631 ........ 23,6 28,9 47,5 100 19641 ........ 22,3 29,7 48,0 100
* Enligt Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter.
Tabell 4.1.3. Faktisk och beräknad andel kvinnor av de examinerade vid allmänt gymnasium, fördelade på linje, samt vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1957—1964.
Är Allmänt gymnasium Tg Hg Tot. L A R S:a
1957 ........... 63,5 51,2 24,0 44,9 2,5 42,0 41,1 1958 ........... 65,3 51,5 25,8 46,0 3,2 47,1 42,3 1959 ........... 65,4 55,2 25,9 46,8 2,6 43,6 42,1 1960 ........... 69,0 54,5 25,3 47,0 3,5 48,9 42,6 1961 ........... 70,4 55,6 26,1 47,6 4,0 48,6 43,2 19621 ........... 71,8 59,7 27,8 48,4 3,3 55,8 44,3 19631 ........... 71,7 58,71 29,8 48,1 4,0 30,0 42,8 19641 ........... 73,9 60,6 29,6 48,7 5,7 54,5 43,4
* Enligt Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter.
Andelen kvinnor har som framgår av tabell 4.1:3 ökat under perioden. Att ökningen avstannat enligt prognosen för 1962—1964 sammanhänger med, att 1963 endast en obetydlig examination beräknas ske från handelsgymnasium och att en kraftig ökning av examinationen från tekniskt gymnasium väntas 1964, där andelen kvinnor är låg. Med utgångspunkt i tabell 4.1:2 och på grundval av preliminära överväganden inom gymnasieutredningen har antagits, att fördel— ningen på linje mot slutet av 1960-talet stabiliseras på följande sätt: 20 procent för latinlinje, 30 procent för allmän och 50 procent för reallinje. Det förefaller troligt, att ökningen av andelen kvinnor fortsätter tills skillnaden mellan könen utjämnats. Detta antages här ske i mitten av 1970-talet. Med utgångspunkt häri har ett antagande om könsfördelningen för hela studentexaminationen gjorts är 1970. Andelen kvinnor beräknas då vara 47,3 procent mot 42,7 procent 1960. Antagandet finnes närmare redovisat under tabellerna 4.1:4—5, i vilka redovisas studentexaminationen vid allmänt gymnasium och fackgymnasium med linje- och könsfördelning åren 1962—1970.
Tabell 4.134. Beräknad examination från. allmänt gymnasium efter linje och kön åren 1962—1970.
Studentexamina från allmänt gymnasium
Latinlinje Allmän linje Reallinje
Kv. S:a M. | Kv. | S:a M. Kv. . M. Kv. S:a
2 384 3 319 -1 483 2 199 3 682 6 611 6 197 12 808 En]. Skol— och utbild- 2 514 3 507 1 778 2 527 4 305 7 726 7 149 [4 875 ningsstatistiska upp- 2 771 3 752 1 963 3 015 4 978 8 614 8 175 16 789 gifter
2 782 3 709 2 018 3 157 5 175 8 801 8 449 17 250 2 761 3 633 1946 3 244 5190 8 709 8 591 17 300 2 739 3 557 1 874 3 331 5 205 8 575 8 775 17 350 Totalsumma" från 2 691 3450 1 811 3 364 5 175 8 392 8 858 17 250 Lärare i läroämnen 2 694 3 410 1 739 3 376 5 115 8 124 8 926 17 050 2 696 3370 1 643 3 412 5 055 7 793 9 057 16 850
Antagande om andelen kvinnor: Antagen linjefördelning:
1966 1967 1968 1970 1966 1967 1968 76,0 77,0 78,0 80,0 % 21,0 20,5 20.0 62.5 64,0 65,0 67,5 % . . . . . . 30.0 30,0 30,0 ' ,5 31.5 32,5 35,0 % 49,0 49.5 50,0 49,7 50,6 51,4 53,8 % : 100 100 100
Tabell 4.1:5. Beräknad examination från fackgymnasium efter kön åren 1965—1970.
Tekniskt gymnasium Handelsgymnasium
M. Kv. S:a M. Kv.
............ 189 3 150 1 012 1966 ............ 3 179 221 3 400 1 144 1 456 2 600 1967 ............ 3 348 252 3 600 1 247 1 653 2 900 1968 ............ 3 496 304 3 800 1 344 1 856 3 200 1969 ............ 3 640 360 4 000 1 455 2 095 3 550
............ 425 4 250 1 560
Antagande om andelen kvinnor:
Tg' ......... 6,0 6,5 7,0 8,0 9,0 10,0 %
1 1 i 1965 1966 1967 1968 1969 1970 | Hg ......... 55,0 56,0 57,0 58,0 59,0 60,0 %
i 1 Tabell 4.1:6. Beräknad total examination från allmänt gymnasium, tekniskt l gymnasium och handelsgymnasium efter kön åren 1965—1970.
Total examination
1 År
1 M. Kv. S:a 1965 ........ 12 774 9 876 22 650 1966 ........ 13 032 10 268 23 300 1967 ........ 13 170 10 680 23 850 1968 ........ 13232 11 018 24 250 1969 ........ 13 219 11 381 24 600 1970 ........ 13 178 11 822 25 000
Från och med 1963/64 beräknas de nya fackskolorna komma att införas och successivt byggas ut till att omfatta ca 20 procent av motsvarande årskull vid 1970—talets början. Det är svårt att förutse, hur dessa kommer att påverka till— strömningen till gymnasiet. De som tar studentexamen 1970/71 är nybörjare senast 1967/68, vilket innebär, att problemet gäller hur tillströmningen till gym- nasierna påverkas av fackskolorna åren 1963/64—1967/68 (studentexaminatio- nen 1966—1970). Att denna. helt nya skolform under denna korta tid skulle avsevärt påverka tillströmningen till gymnasiet förefaller icke troligt.
4.2. Tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1962/63— 1970/ 71
De beräkningar som göres nedan av den totala inskrivningen vid fakulteter och högskolor motsvarar nettoantalet nyinskrivna (jfr tabell 1.4:1, anm. 1).
I universitetsutredningens betänkande och i ämneslärarprognosen har beräk- ningar av den totala tillströmningen till fakulteter och högskolor gjorts för läs- åren 1959/60—1970/71 respektive 1962/63—1967/68.
Universitetsutredningen uppställde som önskvärt mål, att andelen studenter, som påbörjade akademiska studier, skulle minska jämfört med vid slutet av 1950-talet rådande förhållanden. Utredningen uppställde följande två alternativ för personer med studentexamen från allmänt gymnasium.
Antal år efter studentexamen för första inskrivning
0——-1 1—2 2—3 3—4 4—5 5—6
75-procentalt. . . . 33,3 20,9 10,4 5,2 3,1 2,1 65-procentalt. . . . 28,9 18,1 9,0 4,5 2,7 1,8
I ämneslärarprognosen kommenteras dessa alternativ: »Det förefaller föga sannolikt mot bakgrunden av de senaste årens utveckling att den relativa över- gången skulle sjunkna så lågt som till 65 procent eller ens till 75 procent.» Det nya material som tidigare redovisats i tabell 1.4:4—5 stöder starkt detta ut— talande.
I ämneslärarprognosen uppställdes närmast på grundval av den bearbetning av nettoantalet nyinskrivna år 1959/60 med fördelning på studentexamensår, som redovisas i tabell 1.4:4, tre antaganden: 85, 80 respektive 75 procents relativ övergång till universitet och högskolor med följande fördelning på år efter
examen.
Antal år efter studentexamen för första inskrivning
0—1 1—2 2—3 3—4 4—5 5—6 6—7
85-procentalt. 37 28 8 4 2 2 4 80-procentalt. 35 8 4 2 2 4 7 5-procentalt.: 1962/ 63 35 8 3 2 2 3 78 1963/ 68 35 7 2 2 2 2 75
I ämneslärarprognosen bedömdes 80-procentalternativet som det mest sanno- lika.
Ytterligare material ägnat att belysa de aktuella tendenserna i här berört av- seende är nu tillgängligt, nämligen dels en bearbetning för 1960/61 beträffande nettoantalet nyinskrivna med fördelningen på studentexamensår dels de 1959/60 och 1960/61 nettonyinskrivnas fördelning på studentexamensår och kön (se tabell 1.4:4 och bilaga 1.4:1).
Det bör observeras, att tabellerna 1.4:4—5 ej anger övergångsfrekvensen för en studentexamensårgång utan hur en inskrivningsårgång fördelar sig på stu- (lentexamensår. Om alla studentexamensårgångar antas bete sig lika anges alltså i tabellerna den relativa övergången hos en studentårgång.
Mellan åren 1959/60 och 1960/61 synes en betydande ökning i övergångs- frekvensen ha skett för både män och kvinnor. Denna ökning är koncentrerad till de yngsta studentexamensårgångarna.
Någon ytterligare ökning av den relativa övergången för män utöver de 90—93 procent som tycks gälla nu förefaller osannolikt. Även i fortsättningen torde en viss övergång av Ag-studenter utan tidigare akademiska studier komma att ske till övriga utbildningslinjer och yrken som till socialinstitut, officersut— bildning, klasslärarutbildning, de statliga verkens utbildningslinjer, konstnärlig utbildning samt banker och försäkringsbolag.
Bland studentskorna är övergångsfrekvensen mycket lägre än för männen. Att övergången för kvinnorna kan komma att öka under 1960-talet förefaller sanno— likt.
Utifrån det ovanstående har skilda antaganden gjorts för den relativa över- gången av manliga respektive kvinnliga Ag-studenter.
För männen har antagits, att nuvarande höga övergångsfrekvens kommer att i stort sett bestå under återstoden av 1960—talet. En viss ökning av övergången de två första åren efter examen och en minskning av övergången de senare åren efter examen har antagits ske.
För kvinnorna har antagits en ökning av övergångsfrekvensen från nuvarande ca 73 procent till 80 procent. Ökningen har antagits helt koncentrerad i tiden till de två första åren efter examen medan den relativa övergången de senare åren efter examen har antagits minska.
I universitetsutredningen och i ämneslärarprognosen gjordes antagandet, att personer med annan utbildning än examen från allmänt gymnasium sammanlagt skulle utgöra en viss andel av inskrivningen i sin helhet. Att göra detta under en period, då relationen mellan examina från allmänt gymnasium och special— gymnasium kraftigt förändras kan knappast anses lämpligt. Tabellerna 1.45 och 7 ger vissa möjligheter att uppställa antaganden för Tg- och Hg—studenternas övergång till universitet och högskolor. För tekniskt gymnasium förefaller övergångsfrekvensen ligga vid ca 25 procent, vilket enligt tabell 1.4:7 innebär en minskning gentemot tidigare år. Hur förhållandet i fortsättningen blir är svår- bestämbart. För en fortsatt nedgång i övergångsfrekvensen talar den svåra bris— ten på läroverksingenjörer. För en ökning talar det förhållandet, att de tekniska gymnasierna under 1960—talet kommer att starkt expandera, vilket kan medföra att nya ej klart yrkesbestämda elevkategorier söker sig till de tekniska gymna- sierna. Den relativa övergången av Tg-studenter har antagits bli 25 procent.
År 1964 examineras den första kullen från det nya treåriga handelsgymnasiet. Det nya treåriga handelsgymnasiet får betraktas som en betydligt bättre grund för universitets- och högskolestudier än det gamla tvååriga. Detta kan väntas medföra, att övergången till universitet och högskolor blir en helt annan för studenter från det treåriga handelsgymnasiet. Hur hög övergången blir går ej att nu bedöma. Den har här antagits vara av samma storleksordning som för studenter med examen från tekniskt gymnasium eller 25 procent. Då antalet kvinnor är mycket större på handelsgymnasiet än på det tekniska gymnasiet har relationen mellan övergången de två första åren antagits bli ungefär den- samma som för Ag—studenter 1960/61 (se tabell 1.4:4). Det bör observeras, att för de examinerade Hg-studenterna före 1964 uppställts ett särskilt antagande.
Antalet nettonyinskrivna vid fakulteter och högskolor med annan förutbild- ning än studentexamen har antagits bli 350 under varje kommande läsår.
I tabell 4.2:1 återges den totala beräknade nettonyinskrivningen vid fakul- teter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 med fördelning av de inskrivna efter tidigare utbildning och Ag-studenterna ävenledes efter kön enligt följande antaganden.
Antaganden om övergångsfrekvens till fakulteter och högskolor läsåren 1 962/63—197'0/7'1 .
Kategori/Kön/ Antal år efter studentexamen för första inskrivning Läsår/Examensår 0—1 1—2 2—3 3—4 4—6 | 4—8 |4—10|4—11 4—12 S:a 1. Ag-studenier
Män
1962/71 ....... 32 40 10 3 1 91 Kvinnor
1962/63 ....... 46 12 5 3 1 74 1963/6—1 ....... 46 13 5 3 1 75 1964/65 ....... 47 14 5 3 1 76 1965/66 ....... 48 14 5 3 1 77 1966/67 ....... 48 15 5 3 1 78 1967/68 ....... 49 15 5 3 1 79 1968/71 ....... 50 15 Ö 3 1 80 i 2. Hg-studcnter Båda könen Examen före år 1964 ........ O 1 0 1,5 0,5 3,5 Examen 1964—— 1970 ........ 8 6 6 3 0,5 '25 3. Tg-studenter Båda könen 1962/71 ....... 5 9 6 3 0,5 25
Tabell 4.2:1. Beräknat nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 efter tidigare . utbildning och efter kön ör inskrivna med Ag—ewamen.
Absoluta och relativa tal.
Beräknat nettoantal nyinskrivna med examen från
LäSåf Ag Tg Hg Övriga Totalt
M. Kv. S:a % Tot. % Tot. % Tot. %
1962/63 . . . . ..... . 5 187 4 002 9 189 92,8 324 3,3 37 0,4 350 3,5 9 900 1963/64 .......... 6 05 4 706 10 756 93,3 384 3,3 39 0,3 350 3,0 11 529 1964/65 . ...... . . . 6 921 5 536 12 457 92,6 482 3,6 166 1,2 350 2,6 13 455 1965/66 . . . . . . . . . . 7 502 6 002 13 504 91,4 607 4,1 313 2,1 350 2,4 14 774 1966/67 . . . . . . . . . . 7 698 6 307 14 005 90,2 711 4,6 459 3,0 350 2,3 15 525 1967/68 ......... . 7 701 6 592 14 293 89,2 792 4,9 581 3,6 350 2,2 16 016 1968/69 . . . . . . . . . . 7 629 6 813 14 442 88,5 852 5,2 676 4,1 350 2,1 16 320 1969/70 .. . . . . . . . . 7 498 6 922 14 420 87,8 908 5,5 755 4,6 350 2,1 16 433 1970/71 ....... . . . 7 301 7 053 14 354 87,0 966 5,9 837 5,1 350 2,1 16 507
I tabell 14.2:9 nedan jämföres beräkningen i tabell 4.2:1 med universitetsutred— ningens 75-procentalternativ och ämneslärarprognosens 80- och 85—procentalter- nativ. De senare är framräknade till 1970/71 och höjda med faktorn 10/9.
Såsom framgår av tabell 4.2:2 ligger antagandet om den totala nettoinskriv- ningen enligt tabell 4.2:1 även över 85-procentantagandet i ämneslärarprognosen från och med läsåret 1966/67.
Tabell 4.232 Beräknat nettoantal nyinskrivna läsåren 1962/63—1970/71 vid fakulteter och högskolor enligt universitetsutredningens 75-procentantagande, ämneslärarprognosens 80- och (Sö-procentantagande samt enligt beräkning i tabell 4.2:1.
Läsår Unwefsrtetsutr. Amneslararprognosen Enl. tab. 4.211 '5 % 80 % 85 % 1962/63 ............. 8 659 9 433 10 052 9 900 1963/64 ............. 9 624 11 101 11 831 11 529 1964/65 ............. 10 522 12 704 13 557 13 455 1965/66 ............ 11 119 13 893 14 820 14 774 ' 1966/67 ............. 11619 14 527 15 490 15 525 1967/68 ............. 11 844 14 873 15 836 16 016 1968/69 ............. 12 102 15 060 16 021 16 320 1969/70 ............. 12177 15 133 16 087 16 433 1970/71 ............. 12 083 15 087 15 996 16 507
I tabell 4.2:3 återges en beräkning av den totala inskrivningen efter kön. De inskrivna med examen från tekniskt gymnasium har vid beräkningen antagits ha samma könsfördelning som de examinerade från gymnasierna ett år tidigare. De inskrivna med examen från handelsgymnasium antas ha samma könsfördel- ning som de examinerade vid gymnasiet samma år. Av de 350 med annan ut- bildning har 200 antagits vara kvinnor.
Tabell 4.253. Beräknat nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1962/ 63—1970/ 71 med fördelning på kön.
Beräknat nettoantal nyinskrivna Läsår Därav män Därav kvinnor- Totalt
abs. | rel. abs. rel. 1962/63 ............. 9 900 5 664 57,2 4 236 42,8 1963/64 ............. 11 529 6 598 57,2 4 931 42,8 1964/65 ............. 13 455 7 609 56,6 5 846 43,4 1965/66 ............. 14 774 8 365 56,6 6 409 43,4 1966/67 ............. 15 525 8 715 56,1 6 810 43,9 1967/68 ............. 16 016 8 842 55,2 7 174 44,8 1968/69 ............. 16 320 8 855 54,3 7 465 45,7 1969/70 ............. 16 433 8 793 53,5 7 640 46,5 1970/71 ............. 16 507 8 665 52,5 7 842 47,5 .
Fördelningen av totalantalet nyinskrivna på de olika fakulteterna och högsko- lorna kommer att göras i två steg: först kommer den beräknade nettonyinskriv- ningen vid fackhögskolorna (spärrade utbildningslinjer enligt kapitel 1) att dra- gas bort från totalsumman. Därefter kommer återstoden att fördelas på de s.k. fria fakulteterna (teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturveten— skaplig fakultet).
Antalet nybörjarplatser vid fackhögskolor är enligt kapitel 1, tabell 1.4:9, åren 1962/63—1965/66 (nybörjarplatserna för civilingenjörsutbildning vid uni- versitetet i Uppsala har här icke medtagits) följande.
1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 3 319 3 552 3 707 4 109
Här antages, att antalet nybörjarplatser perioden 1966/67—1970/71 kommer att öka med 25 procent av 1965/66 års platsantal. Denna ökning antages ske med 5 procent per år. Antalet nybörjarplatser vid fackhögskolor blir då följande.
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 4 314 4 520 4 725 4 931 5 136
Av nybörjarna vid fackhögskolor har hittills ett stort antal tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, vilket gör att en person kan dubbelräknas. De be- räknade totala inskrivningssiffrorna är nettosiffror, vilket innebär att en person endast medräknats en gång. För att vi skall kunna dra bort inskrivningen vid fackhögskolorna från den totala inskrivningen måste inskrivningen vid fackhög- skolorna reduceras till nettosiffror. I bilaga 4.2:1 redovisas antalet svenska ny— börjare, nettoantalet nyinskrivna och antalet nybörjare som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola 1956/57—1960/61. Antalet svenska nybörjare över- ensstämmer ej helt med antalet nybörjarplatser men avvikelserna är små och beaktas ej här. Andelen nybörjare vid fackhögskolorna som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola är som framgår av bilaga 4.2:1 mycket stor. Den hade 1960/ 61 ökat till 29,4 procent.
De »akademiska komplettanterna» -— d. v. 5. de intagna som tidigare studerat vid filosofisk fakultet och vid intagningen tillgodoräknat sig akademiska betyg -— kan antas utgöra den övervägande delen av dessa som tidigare varit inskrivna vid universitet/högskola. I ämneslärarprognosen, tabell 3.6, redovisas den aka- demiska kompletteringen hösten 1958—hösten 1960. Om en beräkning av den akademiska kompletteringen 1960/ 61 sammanställes med antalet nybörjare, som tidigare studerat vid universitet/högskola enligt bilaga 4.2:1, Visar det sig, att överensstämmelserna är relativt goda utom för medicinsk fakultet och tand- läkarhögskolor. Vidare förekommer nybörjare som tidigare inskrivits vid annan fakultet/högskola även vid högskolor, där den akademiska kompletteringen ej .antagits ha förekommit, framför allt vid handelshögskolorna. Den stora skillna—
den vid medicinsk fakultet mellan antalet som tillgodoräknat sig akademiska betyg — ca 150 — och antalet som tidigare studerat vid annan fakultet,/hög— skola — ca 250 — föranledde en undersökning av dessa. Det visade sig, att av de 250 studerande hade 210 inskrivits vid humanistisk eller naturvetenskaplig fakultet, d.v.s. ett väsentligt större antal än de akademiska komplettanterna. Vad dessa gjort vid filosofisk fakultet är svårt att avgöra — de kan ha skrivit in sig trots att de blott kompletterat studentbetyget, de kan ha blivit intagna innan de hunnit avlägga något betyg etc.
Även vid fackhögskolor, där akademisk komplettering ej beräknas förekomma, har personer som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola skrivits in. Vad dessa gjort där är också svårt att bedöma. Komplettering av studentbetyget på någon universitetsort, förändring av studieinriktning jämte dubbelutbildning torde vara några av tänkbara förklaringar. Vid handelshögskolorna torde civil- ingenjörer i viss utsträckning skriva in sig för att studera företagsekonomi. Ca 2/3 av nybörjarna vid fackhögskolor 1960/61, som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, har tillgodoräknat sig akademiska betyg (häri ingår ej hel examen vid handelshögskola) vid intagningen.
Vid medicinsk fakultet, de tekniska högskolorna samt skogshögskolan (förslag) kommer nya antagningsbestämmelser, vilka bl.a. syftar till att begränsa den akademiska kompletteringens omfattning. Samtidigt kan antalet nybörjare vid handelshögskolorna med tidigare akademisk examen, som avser att enbart stu- dera företagsekonomi, beräknas nedgå, då företagsekonomi nu kan studeras vid de filosofiska fakulteterna. Antalet akademiska komplettanter har ökat starkt till 1960/61. Det förefaller troligt, att komplettanterna relativt sett kommer att minska, då de nya antagningsbestämmelserna, vilka ovan berörts trätt i kraft.
Med utgångspunkt från ovanstående har gjorts följande antagande om netto— antalet nyinskrivna vid fackhögskolorna, tabell 4.2:4.
Tabell 4.2:4. Det beräknade nettoantalet nyinskrivna vid fackhögskolor jämte den antagna relationen mellan nybörjarplatser och nettoantalet nyinskrivna vid dessa högskolor läsåren 1963/64—1970/71.
Nettoan talet Andel n bö 'are Läsår ' nyinskrivna (%) sombitidlilgare när?;kliiiåizkiii d i (7?- _av antal studerat Vid annan. fackhögskolor nyborjarplatser fakultet/högskola 1963/64 ........ 72 28 2 557 1964/65 ........ 74 26 2 743 1965/66 ........ 75 25 3 082 1966/67 ........ 76 24 3 279 1967/ 68 ........ 77 23 3 480 1968/69 ........ 78 22 3 686 1969/70 ........ 79 21 3 895 1970/71 ........ 80 20 4 109
Nettonyinskrivningen vid de fria fakulteterna erhålles genom att antalet nettonyinskrivna vid fackhögskolorna enligt tabell 4.2:4— drages från totalantalet nettonyinskrivna enligt tabell 4.2:1. Det beräknade antalet nettonyinskrivna vid de fria fakulteterna blir då följande.
1963/64 8 972 1967/68 12 536 ]964/65 10712 1968/69 12634 1965/66 11692 1969/70 12538 1966/67 12246 1970/71 12398
Fördelningen av nettoantalet nyinskrivna på skilda fria fakulteter 1957/58— 1962/63 redovisas i tabell 4.2:5.
Tabell 4.2:5. N ettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter läsåren 1957/58—1962/63.
Fakultet Läsår Teol. fak. Jur. fak. Hum. fak. Mat.-nat. fak. S:a abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. 1957/58 ..... 93 2,3 366 9,3 2 609 66,0 886 22,4 3 954 100 1958/59 ..... 134 2,9 464 10,2 2 721 59,7 1 241 27,2 4 560 100 1959/60 ..... 129 2,5 458 8,9 3 168 61,3 1 413 27,3 5 168 100 1960/61 ..... 139 2,4 436 7,5 3 516 60,2 1 749 29,9 5 840 100 1961/621 ..... 167 2,5 459 6,8 3 994 59,4 2 102 31,3 6 722 100 1962/632 ..... 152 2,0 565 7,3 5 009 64,5 2 031 26,2 7 757 100
1 Prel. uppgifter. ” Enl. statistiska centralbyråns beräkning på grundval av uppgifter om bruttoantalet nyinskrivna per den 10 oktober 1962.
Universitetsutredningen gjorde i sitt sjätte betänkande ett antagande om en förändrad fördelning mellan de fria fakulteterna som skulle ha uppnåtts 1965/ 66. Detta antagande redovisas nedan.
Teol. fak. Jur. fak. Hum. fak. Mat.-nat. fak. S:a % 2 12 50 36 100
Universitetsutredningen utgick från den 1958/59 gällande fördelningen. Vad gäller naturvetare kan man säga, att utvecklingen till och med 1961/62 ägt rum såsom utredningen rekommenderade, medan humanisterna ej minskat i förordad takt och juristerna relativt minskat starkt i stället för att öka sin andel.
Såsom ovan framgått beräknas inskrivningen vid de fria fakulteterna komma att öka högst avsevärt 1961/62—1968/69, från 6 722 till 12 634 nyinskrivna per läsår.
De teologiska fakulteterna har under hela perioden antagits mottaga 2 procent av samtliga inskrivna vid de fria fakulteterna.
De juridiska fakulteterna har i absoluta tal stått ungefär stilla sedan 1958/59 och i relativa tal minskat starkt fram till 1961/62. I samband med det ökade trycket på de fria fakulteterna synes det troligt, att en större andel söker sig till de juridiska fakulteterna. Så tycks ha skett 1962/63. Juridisk fakultet har antagits öka till 9 procent av inskrivningen vid de fria fakulteterna.
Tillströmningen till de matematisk-naturuetenskapliga fakulteterna har under de senaste åren ökat mycket starkt.
Antalet examinerade på det allmänna gymnasiets reallinje har ökat de sista åren och kommer att fortsätta att öka snabbt t. 0. m. 1965 för att sedan stagnera och minska mot slutet av 1960—talet (enligt tabell 44.131). Övergångsfrekvensen för realstudenter är högre än för studenter från allmän linje och latinlinje.
Till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och fackhögskolorna (utom handelshögskolorna och GCI) kommer övervägande delen av studenterna från reallinjen. Tillgången på realstudenter är fram till 1966/67 god. Om man antar, att andelen realstudenter skall vara konstant vid fackhögskolorna, teologisk och juridisk fakultet samt vid humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakul- tet (den humanistiska fakultetens inskrivning beräknad som restpost) skulle till- gången på realstudenter tillåta en inskrivning av ca 37 procent vid matematisk— naturvetenskaplig fakultet av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna 1966/67 och 1967/68. Eftersom antalet nybörjarplatser vid fackhögskolorna har antagits öka med 25 procent perioden 1966/67—1970/71 och samtidigt tillgången på realstudenter blir mindre, skulle, om vi fortfarande antar, att andelen real— studenter skall vara oförändrad vid samtliga fackhögskolor/fakulteter, inskriv- ningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet gå ned till omkring 35 pro- cent av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna .1970/71.
Enligt statistiska centralbyråns beräkning av nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter 1962/ 63 på grundval av inhämtade uppgifter per den 10 oktober 1962 om bruttoantalet nyinskrivna vid dessa fakulteter skulle den relativa andelen nettonyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter minska från 31,3 procent 1961/62 till 26,2 procent 1962/63 och den relativa andelen netto- nyinskrivna vid humanistiska fakulteter öka från 59,4 procent 1961/ 62 till 64,5 procent 1962/63. Denna omsvängning i utvecklingen är svårförklarlig och kan vara en tillfällighet. Här antas utvecklingen komma att gå mot en ökande relativ andel nyinskrivna vid matematisk—naturvetenskapliga fakulteter, så att denna andel 1970/71 uppgår till 35 procent.
De humanistiska fakulteterna har antagits minska sin andel av nettoantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna till 54 procent år 1970/ 71. Det bör i sam- manhanget påpekas att samhällsvetare och psykologer enligt nedan gjorda antaganden antas öka sin andel av de humanistiska fakulteterna under perioden (se kapitel 4.4).
De här gjorda antagandena återfinnes i tabell 4.2:6, där det beräknade netto— antalet nyinskrivna redovisas.
Tabell 4.2:6 . Beräknat nettoantal nyinskrivna vid teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/ 64—1 970/ 71 .
' Fakultet Läsår Teol. Jur. Hum. | Mat.-nat. Summa % abs. % abs. % abs. | % abs. abs.
1963/64 . . . 2 179 7,0 628 63,0 5 653 28,0 2 512 8 972 1964/65 . . . 2 214 7,5 804 61,5 6 588 29,0 3 106 10 712 1965/66 . . . 2 234 8,0 935 60,0 7 015 30,0 3 508 11 692 1966/67 . . . 2 245 8,5 1 041 58,5 7 164 31,0 3 796 12 246 1967/68 . . . 2 251 9,0 1 128 57,0 7 145 32,0 4 012 12 536 1968/69 . . . 2 253 9,0 1 137 56,0 7 075 33,0 4 169 12 634 1969/70 . . . 2 251 9,0 1 128 55,0 6 896 34,0 4 263 12 538 1970/71 . . . 2 248 9,0 1 116 54,0 6 695 35,0 4 339 12 398
Nedan i diagram 2 återges den av universitetsutredningens beräkningar av tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/70 som kan betecknas som utredningens maximialternativ (SOU 1959: 45, diagram 15, sid. 130) samt den faktiska tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåret 1959/ 60 och den i detta avsnitt beräknade tillströmningen läsåret 1969/70. Det bör observeras, att en viss olikhet föreligger mellan definitionerna på totalantalet nybörjare enligt de två beräkningarna (jfr denna utrednings tabell 4.2:4 jämte föregående resonemang samt SOU 1959: 45, sid. 26 f., 126 ff.).
Diagram 2. Beräknad tillströmning till fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/70 enligt universitetsutredningens mamimialternativ samt faktisk till— strömning läsåret 1959/60 och tillströmning enligt tendensberäkningen läsåret 1969/70.
Universitetsutredningens moximiulternutiv
Spörrude högskolor och fukull'. Fria fakulteter llandds— Tekn. Tundl Med. Övr. Teal. Hum. .Iur. Mat -nut. llbqsk. höqsk. hmm. man: fuk. tok. jak. fnk,
1969/70
lass/tu
l | 1 l l I | l I 5000 0 Antal 0 5.000 l0.000
Huvudufblldninq Tendensberökninqen Spörrada högskolor och fokult. Fria fakulteter Handels— Tekn Tandl. Mad. Övr: Teal. Hum. Jur. Mat.-nat, hbqsk. högsk. höqsli jak höipk luk [ok. [uh. jak. l959/70 l l959/60 l l l l l l l l ] | l | | | l 5.000 0 0 5.000 |0.000 Antal nghörjorpluiser Nettoaniul nyinskrivna
I tabell 4.2:7 slutligen har antalet nybörjarplatser vid högskolor och netto— antalet nyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter läsåren 1959/ 60—1969/ 70 enligt tendensberäkningen ställts i rela— tion till varandra för att belysa den enligt beräkningarna uppkommande struk— turförändringen i tillströmningen till skilda delar av universitets— och högskole— väsendet.
Tabell 4.2:7. Faktiskt och antaget antal nybörjarplatser vid högskolor samt faktiskt och beräknat nettoantal nyinskrivna vid matematisk—naturvetenskapliga och övriga fria fakulteter läsåren 1959/ 60—1 969/ 70.
Absoluta och relativa tal. Absoluta tal Relativa tal
Läsår 1 2 3 4
Högsk. Mat-'"at- Övr. tak. Totalt fak.
1/1 2*1'3/1 S:a 1"lj/1 a/:. S:a 71,2 2/1+2 S:a
1959/60 . . . 2 459 1 413 3 755 7 6271 32,2 67,8 100 50,8 49,2 100 63,5 36,5 100 1960/61 2 579 1 749 4 091 8 4191 30,6 69,1 100 51,4 48,6 1( 0 59,6 - 40,1 100 1961/62 2 906 2 102 4 620 9 6281 30,2 69,8 100 52.0 48,0 100 58,0 42,0 100 1962/63 3 319 2 031 5 726 11 076 30,0 70,0 100 48,3 51 7 100 62,0 38,0 100 1963/64 . 3 552 2 512 6 460 12 524 28,1 71 6 100 48,3 51,7 100 58,6 41,4 100 1954/65 ... 3 707 3 106 7 606 14 419 25,7 74,3 100 47,3 52,7 ILO 54,4 45,6 100 1965/66 ... 4 109 3 508 8 184 15 801 26,0 74,0 100 48,2 51,8 100 53,9 46,1 100 1966/67 .. . 4 314 3 796 8 450 16 560 26.0 74,0 100 49,0 51,0 100 53,2 46,8 100 1967/68 4 520 4 (112 8 524 17 056 26,5 73,5 100 50,0 50,0 100 53,0 47,0 100 1968/69 ... 4 725 4 169 8 465 17 339 27,2 72,8 100 51,2 48,8 100 53,1 46,0 100 1969/70 ... 4 931 4 2627. 8 275 17 469 28.2 71,8 100 52,6 47,4 100 53,6 46,4 100
1 Totalen överstiger i tabell 1.4:1 angivna tal med resp. 661, 836 och 903 beroende på. att här räknats med antalet nybörjarplatser vid högskolor (motsv.) och icke med nettoantalet nyinskrivna.
4.3. Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminerna 1965, 1970 och 1975
Närvaroberäkningen för åren 1965 och 1970 grundas på nettoantalet nyinskrivna enligt tabell 4.2:6 för de fria fakulteterna (teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig) och antalet nybörjarplatser vid fackhögskolorna (inkl. medicinsk fakultet) enligt tabell 1.4:9. Antalet nybörjarplatser har vid varje fackhögskola antagits öka med 25 procent läsåren 1966/67—1970/71 (5 procent per läsår av antalet nybörjarplatser 1965/66).
Närvaroberäkningen för år 1975 grundas på antagandet om en oförändrad tillströmning till fria fakulteter och ett oförändrat antal nybörjarplatser vid fackhögskolor under perioden 1970/7 1—1975/ 76.
Utgångspunkt för beräkningarna har varit universitetsutredningens antagan- den och statistiska centralbyråns närvarostatistik hösten 1956—hösten 1961. Denna närvarostatistik bygger på listor från lärosätena, som uppgjorts huvud— sakligen utifrån avgiftsbetalning till studentförening. Vid de fria fakulteterna torde det sålunda definierade antalet närvarande inte vara högre än antalet deltagare i undervisningen.
Vidare bör observeras, att i antalet närvarande enligt närvarostatistiken även ingår licentiander och doktorander.
Antalet närvarande påverkas starkt av förändringar i studietid och i avbrotts- frekvens. En förkortning av studietiden leder till lägre närvaro i förhållande till inskrivningen medan en sänkt avbrottsfrekvens de första åren efter inskrivningen leder till en höjd närvaro i förhållande till inskrivningen. De nedanstående anta— gandena innebär oförändrade förhållanden härvidlag. Påpekas bör också att antalet närvarande ej fördelats på inskrivningsår sedan hösten 1958, vilket gör antagandena om »kvarvarofrekvensen» för de fria fakulteterna osäkra (se bilaga 1.5:1).
Teologisk fakultet
Universitetsutredningen antog antalet närvarande teologer utgöra 95 procent av nettoantalet nyinskrivna under de fem senaste åren. Detta antagande leder för höstterminen 1960 till en för låg närvaro. .På grundval av uppgifter om kvar- varofrekvensen för de olika inskrivningsårgångarna höstterminerna 1956 och 1958 och uppgifter om närvaron 1960 och 1961 har följande ekvation använts för att beräkna närvaroantalet en viss hösttermin:
106 procent av nettoantalet nyinskrivna ifrågavarande hösttermin + 93 pro— cent av de inskrivna läsåret innan + 86 procent två år innan + 49 procent tre år innan antages utgöra 54 procent av antalet närvarande teologer.
Juridisk fakultet
Universitetsutredningen antog antalet närvarande jurister utgöra 93 procent av nettoantalet nyinskrivna de sex senaste åren. Detta leder till ett för lågt när- varotal för de senaste åren. Följande ekvation baserad på uppgifter om kvar- varofrekvensen 1958 jämförd med antalet närvarande höstterminerna 1960 och 1961 har använts för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin:
102 procent av nettoantalet nyinskrivna ifrågavarande hösttermin + 87 pro- cent av nettoantalet nyinskrivna läsåret före + 80 procent två år före + 78 pro- cent tre år före + 61 procent fyra och fem år före + 26 procent sex och sju år före antages utgöra 90 procent av antalet närvarande jurister.
Medicinsk fakultet
Universitetsutredningen antog antalet närvarande medicinare motsvara 96 pro— cent av antalet nybörjarplatser de nio senaste kalenderåren. Detta antagande leder till en för låg närvaro 1960 och 1961. Här antages 99 procent.
Humanistisk fakultet Universitetsutredningens antaganden baserade sig på kvarvarofrekvensen för olika inskrivningsårgångar höstterminen 1956 (sid. 333 och 284). Här användes samma metod men med användande av motsvarande siffror för höstterminen 1958. Följande ekvation används för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin:
106 procent av nettoantalet nyinskrivna ifrågavarande hösttermin + 75 pro- cent läsåret före + 67 procent två år före + 56 procent tre år före + 43 procent fyra och fem år före + 27 procent sex och sju år före antages motsvara 82 pro- cent av antalet närvarande humanister.
M atematisk-naturvetenskaplig fakultet
Universitetsutredningen använde samma metod som för beräkningen av närva- rande humanister. Här används följande ekvation, baserad på närvarofrekvensen höstterminen 1958 för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin:
103 procent av nettoantalet inskrivna ifrågavarande hösttermin + 77 pro— ccnt läsåret före + 66 procent två år före + 57 procent tre år före + 48 procent fyra och fem år före + 35 procent sex och sju år före antages motsvara 84 pro- cent av antalet närvarande naturvetare.
Teknisk högskola Universitetsutredningen antog antalet närvarande teknologer motsvara 95 pro— cent av nybörjarplatsantalet de senaste fem åren. Detta antagande ger en myc- ket för låg närvaro. Här antages att 89 procent av de sex senaste kalenderårens nybörjarplatsantal skulle motsvara antalet närvarande teknologer.
Handelshögskola och ekonomisk fakultet Universitetsutredningen antog 95 procent av antalet nybörjarplatser de fyra senaste åren motsvara antalet närvarande ekonomer. Detta antagande ger för
låg närvaro. Ett bättre resultat nås med antagandet, att 100 procent av nybör- jarplatsantalet de fyra senaste kalenderåren motsvarar antalet närvarande eko— nomer.
Farmaceutiska institutet
Universitetsutredningen antog 100 procent av nybörjarplatsantalet på apotekar- linjen + nybörjarplatsantalet det senaste året på receptarielinjen motsvara antalet närvarande farmaceuter. Beträffande apotekarna ger detta antagande en för låg närvaro, eftersom studietiden tycks ligga omkring eller något över 41/2 år, och fem årgångar alltså är närvarande en hösttermin. Beträffande recep— tarierna ger universitetsutredningens antagande en för låg närvaro för de senaste åren, då studietiden omfattar ett års teoretiska studier och en tredje termin för tentamensläsning. De senaste årens närvarosiffror pekar på att allt fler stude— rande avstår från en tredje termin för att i stället tentera på sommaren. Följande ekvation används för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin:
100 procent av nybörjarplatsantalet de fem senaste åren på apotekarlinjen + 100 procent av nybörjarplatsantalet på receptarielinjen det senaste kalender— året + 10 procent av nybörjarplatsantalet på receptarielinjen höstterminen ett år tidigare antages motsvara antalet närvarande farmaceuter.
Tandläkarhögskola
Universitetsutredningen antog 96 procent av nybörjarplatsantalet de fem senaste åren motsvara antalet närvarande odontologer. Detta leder till en något för låg närvaro. Här antages 98 procent av antalet nybörjarplatser de fem senaste kalenderåren motsvara antalet närvarande odontologer.
Gymnastiska centralinstitutet Universitetsutredningen antog summan av antalet nybörjarplatser de två senaste åren motsvara antalet närvarande elever. Detta antagande ger tillfredsställande resultat för de senaste åren och tillämpas här.
Jordbrukets högskolor
Universitetsutredningen antog en närvaro av 650 elever under hela 1960—talet. Detta antagande stämmer ganska väl överens med den nuvarande närvaron och synes kunna tillämpas åtminstone till 1965/ 66. De sista fem åren av 1960-talet har nybörjarplatsantalet för fackhögskolorna antagits öka vart och ett av åren med fem procent av antalet för 1965/66. Närvaroantalet år 1970 har erhållits enligt följande ekvation: nybörjarplatsantalet de fem senaste åren + 20 procent av nybörjarplatsantalet sex år tidigare antages motsvara antalet närvarande.
I tabell 4.3:1 nedan redovisas antalet närvarande höstterminen 1960 och be- räknat antal närvarande höstterminerna 1965, 1970 och 1975 vid fakulteter och högskolor.
Tabell 4.3:1. Antalet närvarande höstterminen 1960 och beräknat antal närva- rande höstterminerna 1965, 1970 och 1975 vid fakulteter och högskolor.
Närvarande Fakultet/högskola Ht 1960 Ht 1965 ] Ht 1970 Ht 1975 Teologisk fakultet ................. 800 1 196 1 493 1 478 Juridisk fakultet .................. 2 106 3 593 5 901 6 274 Medicinsk fakultet ................ 3 316 4 292 5 969 7 286 Humanistisk fakultet .............. 14 763 27 396 35 546 34 901 Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ........................ 5 767 13 033 20 785 23 165 Teknisk högskola ................. 5 099 7 812 11 480 12 757 Handelshögskola och ekonomisk fakultet ........................ 1 380 2 700 3 173 3 376 Farmaceutiska institutet ........... 538 594 6576 740 Tandläkarhögskola ................ 1 173 1 294 1 985 2 205 GCI ............................. 139 200 245 250 Jordbrukets högskolor ............. 662 6:30 742 795 Totalt 35 743 | 62 760 | 88 015 | 93 227
4.4. Examinationen vid fakulteter och högskolor läsåren 1961/62— 1974/ 75 Examinationsberäkningen för läsåren 1961/62—1970/71 avser antalet vid uni- versitet och högskolor examinerade personer med grundexamen. De nedan redo- visade examinationstalen är alltså adderbara. Dubbelexaminationen mellan hög— skolor och fakulteter behandlas efter avsnitten om de olika högskolorna/fakul- tcterna. Det material som är tillgängligt angående den hittillsvarande examinations- frekvcnsen m.m. är mycket bristfälligt. Detta medför att beräkningarna blir ännu vanskligare än om ett tillfredsställande material på denna punkt funnits. Antalet nybörjarplatser vid samtliga fackhögskolor (motsvarande) har, som ovan angivits, antagits öka med 25 procent av antalet platser 1965/66 under perioden 1966/67—1970/71. Examinationen har beräknats utifrån nettoantalet nyinskrivna för de fria fakulteterna och utifrån antalet nybörjarplatser för fackhögskolorna (motsva— rande). Ovan i kapitel 4.2 (tabell 4.2:3) har antagits att kvinnoandelen av den totala nettoinskrivningen kommer att öka. En sådan ökning har också skett under slutet av 1950-talet. Detta medför att kvinnoandelen av examinationen vid vissa högskolor (fakulteter) kommer att antagas öka utöver vad de sista kända in- skrivningstalen antyder (jfr tabellerna 1.42 och 1.6:2).
En överslagsmässig examinationsberäkning har gjorts för läsåren 1971/72— 1974/75. Därvid har inskrivningen respektive antalet nybörjarplatser antagits oförändrad i förhållande till läsåret 1970/71. Även antagandena rörande köns- fördelning och examinationsfrekvens för 1970/71 har använts oförändrade vid denna beräkning.
I det följande redovisas i korthet de metoder som använts vid beräkningen av examinationen utbildningslinje för utbildningslinje. Bakom antagandena ligger studier av tillgängligt statistiskt material. Genomgående har nuvarande för— hållanden och tendenser dikterat de gjorda antagandena.
Teologisk fakultet
Liksom i universitetsutredningens undersökningar har här antagits, att 57 pro— cent av antalet nettoinskrivna ett Visst läsår avlägger examen under det sjätte läsåret. Andelen kvinnor bland nettoantalet nyinskrivna uppgick 1960/61 till 37,4 procent. Benägenheten att avlägga teologisk examen antages här vara lägre hos kvinnorna än hos männen och andelen kvinnor av de examinerade antages öka från ca 15 procent 1960/61 med 1,5 procentenheter per år till 30 procent 1970/ 71.
Juridisk fakultet Universitetsutredningen antog en ($O—procentig examinationsfrekvens med föl- jande fördelning på år efter inskrivningen Antal år efter inskrivningen 2 3 4 5 6 7 8 3:11
Procent examinerade ...................... 1 5 18 19 7 5 5 60
Detta antagande ger för de senaste åren en för låg examination. I arbetsmark- nadsstyrelsens juristprognos 1961 och SACO:s utredningsmeddelande 1960: 8 har på grundval av förhållandena fram till 1959/60 antagits en väsentligt högre examinationsfrekvens, nämligen 73 respektive 74 procent. Examinationen 1960/61 tyder på en obetydligt lägre examinationsfrekvens än enligt SACO:s 74-procentantagande. Här har gjorts följande antagande:
Inskrivningsår1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10—12 S:a. Procent examinerade per läsår . . — — 2 9 19 21 9 5 2 1 70
1 Inskrivningsår 1 är det kalenderår som närmast föregår det läsår då examinationen sker, d.v. 5. för examensåret 1961/62 kalenderåret 1961. Då inskrivningsåret i detta antagande är kalenderår har de ovan beräknade nettoinskrivningstalen omräknats till kalenderår. De på våren inskrivna har l därvid antagits utgöra 15,5 procent av läsårets inskrivning.
Andelen kvinnor av nettoantalet nyinskrivna har successivt ökat till omkring 20 procent (tabell 1.4:2). Kvinnoandelen i examinationen har varit väsentligt instabilare (tabell 1.6:2).
Andelen kvinnor har antagits vara 11,5 procent 1961/62 och antages sedan successivt öka till 25 procent 1970/71.
10 personer antas avlägga jur. pol.-examen per år. Av dessa antages 1 vara kvinna.
Humanistisk fakultet
Universitetsutredningen gjorde följande två examinationsantaganden för de hu- manistiska fakulteterna: Antal år efter inskrivning 1 2 3 4 5 6 7 8 S:a.1
Procent examinerade resp. år ........ 1 6 10 10 9 5 5 4 50 Procent examinerade resp. år ........ 1 6 15 20 12 7 5 4 70
1 Vid universitetsutredningens beräkningar användes nettoantalet nyinskrivna med xhuvudutbild- ning» vid respektive fakultet. Här användes hela nettoantalet nyinskrivna (jfr anm. vid diagram 2).
Universitetsutredningens antaganden byggde bl.a. på en uppföljning av de nyinskrivna 1948/49 fram till och med år 1955 (SOU 1957: 24). Examinations- frekvensen förefaller ej ha avsevärt ändrats därefter.
Andelen av de nyinskrivna, som ej avser avlägga examen, bl.a. akademiska komplettanter har de senaste åren ökat starkt. Denna andel antages minska under 1960-talet (jfr tabell 4.2:4 jämte kommentar). De sista åren har en bety- dande omstrukturering skett inom den humanistiska fakulteten — en starkt minskad andel avser att avlägga fil. mag.—examen och tillströmningen till bl. a. moderna språk, där avbrottsfrekvensen är hög och studietiden lång, har minskat relativt sett. Samtidigt har tillströmningen till ämnen med förmodligen kortare studietid och lägre avbrottsfrekvens ökat. På lång sikt kan universitetsreformen antagas leda till en något kortare studietid och högre examinationsfrekvens.
Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har antagits, att examinations— frekvensen för inskrivningsårgången 1960 är 56 procent, vilket innebär en viss nedgång jämfört med vad som nu tycks gälla. Examinationsfrekvensen antages för efterföljande inskrivningsårgångar öka till maximalt 65 procent. Den genom— snittliga studietiden har antagits minska något. Examinationsantagandet redovi- sas i tabell 4.4:1.
Andelen psykologer och samhällsvetare antages öka till 35 procent av exa— minationen 1970/71, varvid samhällsvetarna antages öka något mera med hänsyn till utbyggnadssvårigheter i ämnet psykologi. Läsåret 1961/62 antages andelen psykologer och samhällsvetare av de examinerade vara 25 procent, 1962/63 26 procent, 1963/64 28 procent och andelen antages sedan öka med 1 procent per år (jfr bilaga 4.4:1).
Tabell 4.4:1. Antagande om den relativa (%) examinationen, fördelad på inskriv- ningsår, av personer med grundexamen från humanistisk fakultet läsåren 1961/62—1970/71 .
äfägfåi 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 nmgsar 11 ....... — — — —— —— -— — —— —— — 2 ....... 2 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 ....... 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 4 ....... 12 12 12 12 12 13 13 14 14 1.3 5 ....... 13 13 13 13 13 14 14 13 16 16 6 ....... 9 9 9 s s 3 8 8 9 9 7 ....... 5 5 5 4 4 4 4 4 4 4 s ....... 4 4 4 4 3 3 3 3 3 3 9 ....... 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 10—12 1,0 1,0 1 1 1 1 1 1 1 1 13—16 1,3 1,2 1 1 1 1 1 1 1 1 | 60,2 | 30,3 | 39,0 | 57,0 56,0 58,0 600 | 62.0 | 64,0 65.0
1 Inskrivningsår 1 anger det kalenderår som närmast föregår ifrågavarande läsår, d.v.s. för exa- mensåret 1961/62 kalenderåret 1961. Då inskrivningsåret här utgörs av kalenderår har inskriv- ningstalen i tabell 4.216 omräknats till kalenderår. Vårterminens inskrivna har antagits vara. 17,8 procent av inskrivningen hela läsåret. Examinationsfrekvensen för olika inskrivningsårgångar.
1957 ....... 57,3 1961 ....... 56,0 1965 ....... 62,0 1958 ....... 56,9 1962 ....... 57,0 1966 ....... 64,0 1959 ....... 56,3 1963 ....... 58,0 1967 ....... 65,0 1960 ....... 56,0 1964 ....... 60,0 1968/70 . . . . 65,0
Andelen kvinnor av de examinerade psykologerna och samhällsvetarna antas vara 40 procent hela perioden, vilket innebär en ökning, då samhällsvetarna an- tas öka snabbare än psykologerna. För de övriga humanisterna antas andelen kvinnor öka med 1 procent per år till 65 procent 1969/70 och sedan vara oför- ändrad.
Det bör observeras, att examinationsantagandet gjorts i den formen, att en person räknas som examinerad vid den tidpunkt då han (hon) avlägger sin första examen vid fakulteten. Detta medför, att en del studerande, nämligen de som avlägger fler än en grundexamen vid fakulteten, räknas som examinerade innan de faktiskt avslutat sina studier för grundexamen. Detta förhållande gäller även examinationen vid matematisk—naturvetenskaplig fakultet.
M atematisk—naturvetenskaplig fakultet Universitetsutredningen använde för matematisk-naturvetenskaplig fakultet det 70-procentantagande som ovan redovisats under humanistisk fakultet. Examina—
tionsfrekvensen förefaller också, som universitetsutredningen antog, ha stigit starkt jämfört med förhållandena vid 1050-talets mitt. Samtidigt har den genom- snittliga studietiden minskat (jfr Högre Studier 1956/57—1960/61). Andelen av de nyinskrivna, som ej avser att avlägga examen, har ökat starkt fram till 1960/61 och kan antas minska under 1960—talet (jfr tabell 4.2:4 jämte kommen- tar).
Med utgångspunkt i ovanstående har antagits, att examinationsfrekvensen för inskrivningsårgångarna 1957—1960 minskar (minimum 64,2 procent). Examina— tionsfrekvensen antages för efterföljande inskrivningsårgångar öka till maximalt 70 procent. Den genomsnittliga studietiden har antagits minska. Examinations— antagandet rcdovisas i tabell 11.432.
Tabell 4.4:2. Antagande om den relativa (%) examinationen., fördelad på inskriv- ningsår, av personer med grundexamen från matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1961/62—1970/71.
EÄÄSEÄ 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1909/70 1970/71 nmgsar ,. ........ ! _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 ........ | 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 ........ 11 11 11 11 12 13 13 13 13 13 4 ........ ! 16 16 16 16 17 17 18 18 18 18 5 ........ I 13 13 13 13 13 13 13 13 13 13 6 ........ | 9 9 3 8 9 9 9 9 9 9 7 ........ | 5 5 5 4 4 4 4 4 4 4 s ........ : 4 4 4 3 3 3 3 3 3 3 9 ........ | 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 10—12...i 1,4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 13—16..| 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sza| 6.1.2 | 68,0 | 67,0 65,0 | 670 | 69,0 | 70.0 | 700 | 700 70,0
* Inskrivningsår 1 anger det kalenderår som närmast föregår ifrågavarande läsår. Då inskrivnings- året här utgörs av kalenderår har en omräkning av nettoinskrivningstalen från tabell 4.2:6 gjorts. Vårterminsinskrivningen har därvid antagits utgöra 18 procent av hela läsåret inskrivning. Examinationsfrekvensen för olika inskrivningsårgångar.
1957 ....... 68,1 1960 ....... 65,0 1963 ....... 67,0 1958 ....... 65,1 1961 ....... 65,0 1964 ....... 69,0 1959 ....... 64,2 1962 ....... 66,0 1965/70 . . . . 70,0
Andelen kvinnor har antagits vara 27,5 procent 1961/62 och 28 procent 1962/63 och har sedan antagits öka med 1/2 procent vartannat år till 30 procent 1970/71. Då den matematisk-fysiska ämnesgruppen där kvinnoandelen är låg kan antas öka snabbare än den biologiska, där kvinnoandelen är högre innebär detta antagande en något större ökning av kvinnoandelen än vad siffrorna an- tyder.
Tekniska högskolor Universitetsutredningen antog, att 83 procent av antalet nybörjare (: nybörjar— platser) avlägger examen, varav 20 procent under det fjärde läsåret, 40 procent under det femte, 17 procent under det sjätte och 6 procent under det sjunde. Detta antagande har prövats på examination 1959/60 och 1960/ 61 och visat sig stämma tämligen väl. Den enligt detta antagande beräknade examinationen läg obetydligt över den verkliga. I föreliggande beräkningar har därför universitets— utredningens antaganden använts oförändrade.
Andelen kvinnor låg 1960/61 vid 2,3 procent av examinationen och 5,5 pro- cent av antalet nybörjare. Andelen kvinnor av nybörjare har ökat successivt hela perioden 1957/58—1960/61. Kvinnoandelen har antagits vara 3 procent av de examinerade 1961/62 och sedan antagits öka med 1/2 procent per år hela perioden. Som grund för beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1 för 1961/62 och senare samt för tidigare år den faktiska in- tagningen. Därvid har antalet nybörjarplatser för civilingenjörer i Uppsala dragits bort. Till den så beräknade civilingenjörsexaminationen har lagts 24 civilingenjörer examinerade i Uppsala 1964/65 och 30 examinerade 1965/66 och 1967/68 samt 32 examinerade 1968/69, 33 examinerade 1969/70 och 35 exami— nerade 1970/ 71. 100 procents examination har alltså antagits för civilingenjörs— utbildningen i Uppsala. Examinationen har antagits ske under det tredje läsåret. Antalet nybörjarplatser har dragits bort från examinationen vid naturveten- skaplig fakultet från och med 1961/62 (d.v.s. läsåret innan civilingenjörsutbild— ningen) och antages ha samma »könsfördelning» som denna examination.
Medicinsk fakultet Universitetsutredningen antog, att 95 procent av antalet nybörjare (: nybörjar- platser) avlade examen under sitt åttonde läsår. Detta antagande användes jämväl i förevarande utredning. Här har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1 från och med 1961/62 och enligt kanslersämbetet för tidigare år.
Andelen kvinnor har antagits vara 20 procent 1961/ 62 och antages sedan öka med 1 procent per år upp till 25 procent samt därefter med en halv procent per ar.
Tandläkarhögskola
Universitetsutredningen antog, att 90 procent av antalet nybörjare (: nybörjar- platser) avlade tandläkarexamen under sitt sjätte läsår. Detta antagande gav för 1959/60 och 1960/ 61 en något för låg examination. Här har i överensstämmelse med tandläkarprognosdelegationens beräkningar i Behovet av tandläkare 1970— 1990 antagits, att 92 procent av antalet nybörjare (: nybörjarplatser) avlägger tandläkarexamen under sjätte läsåret. Andelen kvinnor antas (jfr tabellerna 1.4:2 och 1.62) utgöra 26 procent av examinationen 1961/62 och antas sedan öka med 2 procent per år till 40 procent av examinationen 1968/69 och antas sedan vara oförändrad. Vid beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser från och med 1961/62 enligt kapitel 1. För tidigare år har använts antal nybörjarplatser enligt fattade beslut.
Farmaceutiska institutet
Apotekarlinjen. Universitetsutredningen antog, att 60 procent av antalet ny- börjare (: nybörjarplatser) avlägger apotekarexamen under femte läsåret. Detta antagande har tämligen väl motsvarat examinationen 1959/60 och 1960/61.
|
I arbetsmarknadsstyrelsens farmaceutprognos (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1960) har med stöd av undersökningar av bl. a. avbrottsfrekvensen antagits att 85 procent av antalet nybörjare avlägger apotekarexamen efter sex är (inklusive två praktikår som föregår studierna på institutet), vilket antagande här använts vid beräkningarna. Vidare har använts antalet nybörjarplatser från och med 1961/62 enligt kapitel 1 och för tidigare år enligt uppgift från farma- ceutiska institutet. Slutligen har antagits, att för hela perioden andelen kvinnor är 45 procent.
Receptarielinjen. Universitetsutredningen antog, att 90 procent av ett läsårs nybörjare (: nybörjarplatser) avlägger receptarieexamen vid samma läsårs slut. Då de två sista läsåren flera inskrivningsårgångar tycks ha examinerats samti- digt är det nu svårt att pröva detta antagande. Enligt uppgifter från farma— ceutiska institutet är det allt färre som behöver mer än två terminer för att avlägga examen. Här har antagits att ett läsårs examination består av 90 procent av antalet nybörjare detta läsårs hösttermin samt 90 procent av nybörjare före- gående läsårs vårtermin. Samtliga examinerade har antagits vara kvinnor. Vid beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1 (från och med 1961/62) och enligt uppgift från farmaceutiska institutet (1960/ 61 och tidigare).
H andelshögskola Universitetsutredningen antog, att 65 procent av antalet nybörjare (: nybörjar- platser) avlade civilekonomexamen under sitt fjärde läsår. Härvid hade reduk- tion gjorts för dubbelexamination. Görs ej denna reduktion innebär antagandet, att 70 procent av nybörjarna avlade examen under sitt fjärde läsår. De två sista årens examination är högre än enligt detta antagande —— den tyder på ca 75 procent. Här antages, att 75 procent av ett läsårs nybörjare avlägger civilekonom- examen under sitt fjärde läsår. Antaganden rörande reduktion för dubbelexami- nation redovisas nedan. Andelen kvinnor har ökat både vad gäller inskrivna och examinerade. Enligt preliminära uppgifter utgjorde den 1961/62 ca 14 procent av nettoantalet nyinskrivna. Andelen kvinnor antages utgöra 8 procent av 1961/62 års examination och antages därefter öka med 1 procent per är hela perioden. Vid beräkningarna har använts antalet antagna enligt uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen till och med 1960/61 och från och med 1961/ 62 antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1.
Gymnastiska centralinstitutet Universitetsutredningen antog, att 95 procent av antalet nybörjare (: nybörjar- platser) avlade examen under det andra läsåret. Detta antagande stämmer väl med examinationen de sista åren, varför det används även här. Vid beräkningar— na har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1. Andelen kvinnor har antagits vara 50 procent hela perioden.
Veterinärhögskolan
Universitetsutredningen antog, att 90 procent av antalet nybörjare (: nybörjar- platser) avlade veterinärexamen under det sjunde läsåret. Detta stämmer täm- ligen väl med examinationen de sista åren. Här har därför antagits, att 90 pro-
cent av antalet nybörjare avlägger examen under det sjunde läsåret. Antalet examinerade kvinnor antas vara 4 per år under hela perioden. Antalet nybörjar— platser utgör enligt veterinärhögskolan 30 per år till och med 1965/66.
Skogshögskolan
Universitetsutredningen antog, att 98 procent av antalet nybörjare vid skogs- och lantbrukshögskolorna avlade examen under det fjärde läsåret. Detta anta- gande ger en något för hög examination. På grund av en omläggning av studie— ordningen vid lantbrukshögskolan, som medför längre studietid, genomförs dessa beräkningar högskola för högskola. 95 procent av antalet nybörjare antages avlägga civiljägmästarexamen under det fjärde läsåret. Samtliga examinerade antages vara män. Antalet nybörjarplatser antas vara 36 1961/62 och 35 per år 4, 1962/63—1965/66. För tidigare år används antalet antagna enligt arbetsmark— nadsstyrelsen.
Lanvtbmlcshögskolan
Genom att praktiken för de studerande ersatts av en propedeutisk kurs vid lantbrukshögskolan från och med 1961/62 har studietiden vid högskolan för- längts ett år. Hösten 1961 intogs både en kull som fullgjort praktik och en kull till propedeutisk kurs. Studietiden för den senare är alltså ett år längre än för den förra. Från och med 1962/63 intas årligen 10 studerande vid hortonomlinje vid lantbrukshögskolan. 95 procent av antalet nybörjare antas avlägga agronom- eller hortonomexamen under sitt sjätte läsår. De som inskrivits efter fullgjord praktik har antagits göra detta under sitt femte läsår. Andelen kvinnor ökade för de två kullarna intagna 1961/62 kraftigt till ca 14 respektive ca 26 procent. Här har antagits, att andelen kvinnor är 5 procent av de examinerade till och med 1964/ 65 och därefter 15 procent. Antalet nybörjarplatser har i enlighet med fattade beslut antagits vara 60 1962/63—1965/66. För de tidigare åren har använts bruttoantalet nyinskrivna enligt Högre Studier.
Dub belexamination
I de nu redovisade antagandena har hänsyn ej tagits till dubbelexaminationen mellan fakulteterna. På grundval av bilagorna 1.6:1 och 2 över antal examine— rade som tidigare avlagt akademisk examen har antagits, att 2 procent av de examinerade vid naturvetenskaplig och humanistisk fakultet, 5 procent av civil- ekonomerna, 4 procent av juris kandidaterna och 3 procent av de medicine licentiaterna tidigare avlagt annan akademisk examen. Examinationstalen beräk— nade enligt ovan har alltså reducerats med dessa tal.
Hittills har ett stort antal teologer tidigare avlagt filosofisk examen. På grund av omläggningen av studieordningen vid dessa fakulteter kan detta antal beräk— nas nedgå och då examinationsantagandet för teologerna redan är relativt lågt har någon reduktion för dessa ej gjorts.
Den enligt ovan gjorda antaganden beräknade examinationen vid fackhögsko— lor (motsvarande) redovisas i tabell 1;J;:3 för läsåren 1961/62—1970/71 ävensom en överslagsberäkning för åren 1971/72—1974/75. Den beräknade examinatio- nen vid universitetens fria fakulteter jämte totalantalet examina under mot— svarande perioder redovisas i tabell 4.4:4.
I följande sammanställning göres en jämförelse mellan universitetsutredning- ens examinationsberäkningar (sid. 135) och beräkningarna i denna framställ-
, ning för perioden 1960/61—1969/70. Det bör observeras att den väsentliga för- l klaringen till de stora skillnaderna i resultat mellan de två stadierna ligger i olika antaganden om tillströmningens omfattning.
Fakultet/ Högskola låggåäätgå; Enäcgliéåka Differens
Teol. fak. ........................... 732 802 + 70 Jur. fak. ............................ 2 826 3 194 + 368 Hum. fak. .......................... 15 597[ 23 006 + 7 409
Mat.-nat. fak. ....................... 10 041' 12 067 + 2 026 Med. fak. ........................... 3 963 3 740 — 223
' Tekn. högsk. ........................ 10 234 10 566 + 332
Handelshögsk. ....................... 3 174 3 860 + 686
, Tandl.-högsk. ........................ 2 454 2 274 —— 180
l Farm. inst.
apotekare ......................... 418 593 + 175 receptarier ........................ 1 620 1 771 + 151 Vet.-högsk. .......................... Lantbr.-högsk. ....................... 1 124 1 067 —— 57 Skogshögsk. ......................... GCI ................................ 914 921 + 7
Summa 53 097 63 861 + 10 764
1 70-procentig examination.
I diagram 3 slutligen åskådliggöres utvecklingen av den relativa andelen exa- minerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt tendensberäkningen läsåren 1959/60—1969/ 70.
Tabell A../#3. Beräknat antal examinerade personer med grundexamen frå 1971/72—1974/75 sam
Med. fak. Tekn. högsk? Hggååhägilfj Tandl.-högsk. Farm.j Läsår Apotekare Därav Därav Därav Därav Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt Därav kvmnor
1960/61 ........ 219 40 706 16 262 20 231 57 20 13 1961/62 ........ 270I 54 794 24 250 20 221 57 35 16 1962/63 ........ 377 79 824 29 267 24 22] 62 62 28 1963/64 ........ 377 83 843 34 243 24 221 66 63 28 1964/65 ........ 377 87 903 47 409 45 221 71 71 32 1965/66 ........ 379 91 993 56 481 58 221 75 70 32 1966/67 ........ 379 95 1 143 69 481 63 221 80 68 31 1967/68 ........ 418 107 1310 86 481 67 239 91 68 31 1968/69 ........ 441 115 1 461 102 481 72 239 96 68 31 1969/70 ........ 503 133 1 589 119 505 81 239 96 68 31 1970/71 ........ 503 136 1 687 134 529 90 331 132 71 32 1971/72 ........ 503 136 1 772 141 533 91 348 139 75 34 1972/73 ........ 625 169 1 853 147 578 98 364 146 78 35 1973/74 ........ 656 177 1 932 153 601 102 381 152 82 37 1974/75 ........ 688 186 1 994 158 601 102 397 159 85 38 Summa 1960/61—1969/70 3 740 884 10 566 582 3 860 474 2 274 751 593 273 1961/62—1970/71 4 024 980 11 547 700 4 127 544 2 374 826 644 292 1960/61—1974/75 6 715 1 688 19 804 1 315 6 702 957 4 095 1 479 984 449
1 Faktisk uppgift. " Inkl. civilingenjörsutbildningen i Uppsala.
fackhögskolor (motsvarande) läsåren 1 961 / 62—1 97 0/ 71 , överslagsberäkning faktiskt antal 1 960/ 61.
inst. Vet.-högsk. Lantbr.-högsk. Skogshögsk. GCI Summa Receptarier D" D" D" D" D" arav arav arav arav arav Totalt Därav Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor kvmnor 238 234 33 3 29 -— 44 — 65 30 1 847 413 166 166 27 4 41 2 34 —- 67 34 1 905 377 162 162 27 4 33 2 34 — 95 47 2 102 437 162 162 27 4 39 2 35 +— 95 48 2105 451 162 162 27 4 44 2 34 — 95 47 2 343 497 162 162 27 4 42 6 33 —- 95 48 2 503 532 167 167 27 4 44 7 33 — 95 47 2 658 563 176 176 27 4 57 9 33 — 100 50 2 909 621 184 184 27 4 57 9 33 — 105 53 3 096 666 192 192 27 4 57 9 35 —— 109 54 3 324 719 200 200 27 4 57 9 37 _ 114 57 3 556 794 203 203 27 4 60 9 38 —- 120 61 3 679 818 203 203 29 4 63 9 40 —— 120 59 3 953 870 203 203 30 5 66 10 42 -— 120 61 4 113 900 203 203 32 5 68 10 42 — 120 59 4 230 920 1 771 1 767 276 39 443 48 348 — 921 458 24 792 5 276 1 733 1 733 270 40 471 57 341 -—- 970 485 26 501 5 657 2 783 2 779 421 61 757 95 547 — 1 515 755 44 323 9 578
Tabell 4.454. Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från 1 971/72—1974/75 samt
Teol. fak. Jur. fak. Hum. Läsår _. Psyk. + Samhv.1 Övr. hum. Därav Därav Totalt . Totalt . .. .. kvmnor kvxnnor Darav Darav Totalt k . Totalt . vmnor kvmnor 1960/61 ...... 66 8 179 14 2947 1012 1 030' 587" 1961/62 ...... 56 9 210 24 358 140 1 042 594 1962/63 ...... 53 10 248 32 405 159 1 123 651 1963/64 ...... 76 15 272 39 481 189 1 212 715 1964/65 ...... 74 16 287 46 547 216 1 316 790 1965/66 ...... 79 18 302 53 643 254 1 478 902 1966/67 ...... 87 21 334 63 799 317 1 757 1 089 1967/68 ...... 87 22 383 79 984 391 2 069 1 303 1968/69 ...... 102 28 451 99 1 164 463 2 344 1 500 1969/70 ...... 122 35 528 124 1 353 538 2 607 1 695 1970/71 ...... 133 40 604 151 1 448 576 2 671 1 736 1971/72 ...... 140 42 664 166 1 477 588 2 723 1 770 1972/73 ...... 143 43 707 177 1 486 591 2 741 1 782 1973/74 ...... 144 43 727 182 1 484 591 2 736 1 778 1974/75 ...... 143 43 734 184 1 481 589 2 732 1 776 Summa 1960/61—1969/70 802 182 3 194 573 7 028 2 768 15 978 9 826 1961/62—1970/71 869 214 3 619 710 8182 3 243 17 619 10 975 1960/61—1974/75 1 505 393 6 630 1 433 14 404 5 703 29 581 18 668
* Inkl. jur. pol. mag. ” Dessa värden är beräkningar, då bl. &. vissa. antaganden om dubbelexaminationens fördelning på de olika. grupperna måst göras.
universitetens fria fakulteter läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning faktiskt antal 1 960/ 61 .
fak. Mat.-nat. fak. Summa. fria fak. såämåcläggåilf'
Därav Därav Därav Därav
Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor 1 324 688 541 145 2 110 855 3 957 1 268 1 400 734 594 163 2 260 930 4 165 1 307 1 528 810 717 201 2 546 1 053 4 648 1 490 1 693 904 861 241 2 906 1 199 5 011 1 650 1 863 1 006 983 280 3 207 1 348 5 550 1 845 2121 1156 1 170 333 3 672 1 560 6175 2 092 2 556 1 406 1 423 413 4 400 1 903 7 058 2 466 3 053 1 694 1 687 489 5 210 2 284 8 119 2 905 3 508 1 963 1 936 571 5 997 2 661 9 093 3 327 3 960 2 233 2 155 636 6 765 3 028 10 089 3 747 4 119 2 312 2 345 704 7 201 3 207 10 757 4 001 4 201 2 358 2 497 749 7 502 3 315 11 181 4 133 4 227 2 373 2 616 785 7 693 3 378 11 646 4 248 4 220 2 369 2 705 812 7 796 3 406 11 909 4 306 4 213 2 365 2 763 829 7 853 3 421 12 083 4 341 23 006 12 594 12 067 3 472 39 069 16 821 63 861 22 097 25 801 14 218 13 871 4 031 44160 19173 70 661 24 830 43 985 24 371 24 993 7 351 77 114 33 548 121 437 43 126
Diagram 3. Den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, mate— matisk—naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt tendensberäkningen läsåren 1959/60—1969/70.
% IDO
'90
80
70
60
50
40
u fo/
051”
D Övriga fukulfe'rer m Naturvetensk. fok. & Fuckhögskolor
59/60 60/61 öl/62 62/65 63/64 & 25 65/66 56/67 s7/sa 68/69 69/70'
4.5. Tillgång på och »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkes- verksam ålder åren 1965, 1970 och 1975
På grundval av examinationsberäkningarna i föregående avsnitt samt det i tabell 2.1:3 beräknade antalet kvarlevande akademiker med examen 1959/ 60 eller tidi- gare har en beräkning av antalet kvarlevande akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 gjorts, vilken redovisas i tabell 4.5:1. Antalet akademi- ker skulle enligt denna beräkning år 1965 uppgå till 84 500, år 1970 till 118 200 och år 1975 till 168 000 personer i yrkesverksam ålder.
Sammanställes denna »tillgångsberäkning»! med »efterfrågeberäkningen» i tabell 2.1:6 erhålles följande resultat beträffande akademikergruppen som helhet, tabell 4.5:2.
Tabell 4.5:2. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
1965 1970 1975
Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder . .. 84 500 118 200 168 000 Beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam
ålder: alt. 1 ........................................ 99 700 124 900 148 600 alt. 2 ........................................ 95 700 118 400 142 300 Differens (absolut):
alt. 1 ........................................ — 15 200 — 6 700 + 19 400 alt. 2 ........................................ —— 11 200 — 200 + 25 700 Differens (procent):
alt. 1 ........................................ — 18 — 6 + 12 alt. 2 ........................................ — 13 .. + 15
I det följande redovisas »tillgångs- och efterfrågebcräkningarna» rörande de enskilda akademikerkategorierna, var för sig åren 1965, 1970 och 1975, tabell 4.5:3.
Tabell 4.5:1. Beräknat antal kvarlevande akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
Absoluta och relativa tal.
Kategori
Beräknat antal kvarlevande akademiker
1965 1970 1975
Totalt
Kv.
abs. Kv.
Totalt
abs.
Totalt
Kv. abs.
%
Teologer Jurister Samhällsvetare . . . . . Läkare Humanister . . . . . . . . Naturvetare . ..... . Civilingenjörer ..... Civilekonomer Tandläkare Apotekare Receptarier . . . . . . . . Veterinärer . . . . . . . . Agronomer ........ . Jägmästare Gymnastikdirektörer
2 935 6 931 2 580 5 782 8 830 6 496 15 858 5 820 3 845 763 132 718 1 220 873 629
132 698
1 164 1 078 9 465 2 312 315 340 1 397 312 2 902 48 34
919
3 067 7 629 3 744 6 860 18 295 8 808 16 173 6 160 5 242 1 075 3 034 766 1 254 873 1 548 2 888 7 536 5 446 6 717 11 835 12 049 20 729 7 536 4 111 832 119 748 1 212 955 831
242
1 079 3 102 1 573 15 493 4 666 745 666 1 704 452 3 667 68 74 1 088 3 130 8 615 8 548 8290 27 328 16 715 21474 8202 5 815 1284 3 786 816 1 286 955 1 919 2 861 9 189 9 748 8 189 15 838 20 695 27 937 9 415 4 653 886 107 778 1 289 1 067 1 061
447
1 885 5 997 2 304 23 746 8 426 1 470 1 131 2 261 3 308 11 074 15 745 10 493 39 584 29 121 29 407 10 546 6 914 611 1 497 4 541 4 648
88 866 117 1 406 —— 1 067
1 280 2 341
2,0 6,6 9,4 6,2
23,6 17,3 17,5 6,3 4,1 0,9 2,8
0,8 0,6 1 4
:
Summa,
63 412 21 116 84 528 83 544 34 619
118163
100 113 713 54 304 168 017 100
Kategori
År
Beräknad tillgång
Beräknat »behov»
Teologer
Jurister
Samhällsvetare1
Läkare ..............................
Humanister (alt. 1) ..................
Humanister (alt. 2) ..................
Naturvetare (alt. 1) ..................
Naturvetare (alt. 2) ..................
Civilingenjörer .......................
Civilekonomer
Tandläkare
Apotekare ...........................
Receptarier ..........................
Veterinärer
Agronomer
Jägmäatare ..........................
Gymnastikdirektörer
1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970 1975 1965 1970
3 100 3 100 3 300 7 600 8 600 11 100 3 700 8 500 15 700 6 900 8 300 10 500 18 300 27 300 39 600 18 300 27 300 39 600 8 800 16 700 29 100 8 800 16 700 29 100 16 200 21 500 29 400 6 200 8 200 10 500 5 200 5 800 6 900 1 100 1 300 1 500 3 000 3 800 4 600 800 800 900
1 300 1 300 1 400 900 1 000 1 100 1 500 1 900 2 300
3 200 3 200 3 200 10 600 12 600 12 900 3 200 5 200 8 400 8 400 10 300 12 300 19 500 23 100 25 400 17 000 19 000 21 500 10 800 13 700 16 000 9 300 11 300 13 700 21 300 28 800 36 300 8 900 12 900 17 400 5 200 5 800 6 400 1 200 1 300 1 500 2 800 3 000 3 300 700 800 800 1 300 1 400 1 500 900 900 1 000 1 600 1 900 2 200
Differens abs. i procent —- 3 000 —— 39 —- 4 000 —— 47 — 1 800 — 16 + 500 + 14 + 3300 + 39 + 7 300 + 46 — 1 500 — 22 -— 2 000 —— 24 — 1 800 — 17 — 1200 — 7 + 4200 + 15 + 14200 + 36 + 1 300 + 7 + 8 300 + 30 + 18 100 + 46 — 2 000 _- 23 + 3000 + 18 + 13 100 + 45 — 500 — 6 + 5400 + 32 + 15400 + 53 — 5 100 — 31 —- 7 300 — 34 — 6 900 —— 23 —— 2 700 — 44 — 4 700 — 57 — 6 900 —- 66 + 500 + 7 + 200 + 7 + 800 + 21 + 1300 + 28
Såsom framgår av tabell 4.513 skulle det i framtiden föreligga en betydande brist på balans mellan tillgången på vissa akademikerkategorier enligt tendens— beräkningen och »behovet» enligt sammanställningarna i andra kapitlet.
4.6. Sammanfattning
Utvecklingen på universitets— och högskoleområdet läsåren 1962/63—1974/75 enligt tendensberäkningen kan sammanfattas i följande punkter.
1. Studentewamination
År 1961 avlades drygt 13 300 studentexamina vid allmänt gymnasium och spe- cialgymnasium. År 1970 beräknas antalet avlagda examina vara 25 000, vilket innebär en ökning med 11 700 examina eller med 88 procent. Oförändrat antal avlagda examina har antagits fram till år 1975.
2. Tillströmning till fakulteter och högskolor
Nettoantalet nyinskrivna läsåret 1961/62 var drygt 8 700. Läsåret 1970/71 be— räknas nettoantalet nyinskrivna vara 16500, vilket innebär en ökning med 7800 eller närmare 90 procent. En oförändrad tillströmning har antagits fram till och med 1975/76.
3. Närvaro vid fakulteter och högskolor
Antalet närvarande vid fakulteter och högskolor var höstterminen 1961 närmare 39 000. Höstterminen 1970 beräknas antalet vara 88 000 och höstterminen 1975 drygt 93 200, vilket innebär en ökning med 49 000 respektive 54 200 närvarande studerande eller med 126 respektive 139 procent.
4. Examination vid fakulteter och högskolor
Nettoantalet examinerade kan 1961/ 62 beräknas uppgå till närmare 4 200. Läs— året 1970/71 beräknas närmare 10800 personer examineras och 1974/75 när— mare 12 100 personer, vilket innebär en ökning med 6 600 respektive 7 900 eller med 157 respektive 188 procent.
5. Antal akademiker i yrkesverksam ålder
Totalantalet akademiker i yrkesverksam ålder beräknas ha uppgått till drygt 67000 är 1960. År 1965 beräknas antalet till 84500, är 1970 till 118200 och år 1975 till 168 000 personer, vilket innebär en ökning med 26, 76 respektive 151 procent i förhållande till akademikerantalet år 1960.
Tendensberäkningen åskådliggöres i diagram 4.
Diagram #. Studentexamination, tillströmning till samt närvaro och examination. vid fakulteter och högskolor enligt tendensberäkningen läsåren
1961/62—1975/76.
Antal I00.000
[30.000
80.000
70.000
60.000
50000
40 000
30.000
llllllIIII|l||*lllllllllllllllllll'llllllll|llllllllllllllllljllllllIllHHllLl
20.000
10.000
Närvaro
Studentexaminatinn
NeHuinskr—ivning
Nzttnexumination
llllllllLl'l le| _| -—+
= 2 x on ha nu un x_— m a: 75/76 Läsår
FEMTE KAPITLET
Ett programmatiskt räkneexempel
5.1. Grundläggande antaganden
A. Övergångs frekvens
1. Den totala övergångsfrekvensen till postgymnasial utbildning, d. v. s. till fa- kulteter och högskolor eller annan postgymnasial utbildning enligt tredje kapitlet, antages läsåren 1963/64—1970/71 vara 100 procent för män och 90 procent för kvinnor med examen från allmänt gymnasium, 25 procent för personer med examen från tekniskt gymnasium och 25 procent för personer med examen från handelsgymnasium. Följande fördelning i procentuell över- gång på år efter studentexamen antages för Ag-studenter.
Antal år efter studentexamen för övergång Kön 0—1 1—2 2—3 3—4 4—10 4—11 S:a. Män ........... 35 45 11 3 1 100 Kvinnor ........ 55 20 5 3 1 90
2. Övergångsfrekvensen till fakulteter och högskolor antages vara densamma för samtliga studentkategorier som i tendensberäkningen (se tabell 4.2:1).
B. Avgång/s frekvens
Med avgångsfrekvens avses den andel studenter av en inskrivningsårgång som icke examineras utan antingen lämnar den först valda utbildningslinjen för stu- dier vid annan akademisk utbildningslinje (komplettanter med akademiska betyg utan examen) eller helt lämnar fakulteter och högskolor utan akademisk grund— examen och söker sig ut i förvärvslivet, avstår från yrkesverksamhet eller går till en postgymnasial fackutbildning utanför universitet och högskolor.
På grundval av i tendensberäkningen gjorda examinationsantaganden för skilda utbildningslinjer (se kapitel 4.4) göres följande antaganden rörande den totala avgången från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet samt de avgångnas procentuella fördelning på år efter inskrivningen.
1. Humanistisk fakultet
A " sår Inskrivningsårgång vgang TOt' avgång 0—1 1—2 2—3 3—4 Procent 1958 ................ 22 9 4 8,1 43.1 1959 ................ 22 9 4 8,7 43,7 1960 ................ 22 9 4 9 44,0 1961 ................ 22 9 4 9 44,0 1962 ................ 22 9 4 8 43,0 1963 ................ 22 8 4 8 42,0 1964 ................ 20 8 4 8 40,0 1965 ................ 19 8 4 7 38,0 . 1966 ................ 18 7 4 7 36,0 ' 1967/70 ............. 18 7 3 7 35,0 1 . 50 % 20 % 10 % 20 % 10074 2. M atematisk-naturvetenskaplig fakultet A , := = . Inskrivningsårgång tgangsar TOt' avgang 0—1 1—2 2—3 3—4 Procent 1958 ................ 17 7 3 7,9 34,9 1959 ................ 18 7 3 7,8 35,8 1960 ................ 18 7 3 7 35,0 1961 ................ 18 7 3 7 35,0 1962 ................ 17 7 3 7 34,0 1963 ................ 17 7 3 6 33,0 1964 ................ 16 6 3 6 31,0 1965—70 ............ 15 6 3 6 30,0 50 % 20 % 10 % 20 % 1007.
För övriga akademiska utbildningslinjer har avgångsfrekvensen negligerats, då avgången från dessa numerärt sett utgör en obetydlig faktor vid beräkningen av den totala belastningen på den postgymnasiala utbildningsapparaten.
C. Tillgängliga utbildningsplatser Som påpekats i förordet är de antaganden som i det följande redovisas gjorda utifrån en bedömning av de realistiska möjligheter som kan väntas föreligga att genomföra kapacitetsökningen inom utbildningsområden, som är starkt personal- och kapitalkrävande. Antagandena är vidare gjorda i syfte att »förbättra» de schematiska arbetskraftsbalanser som redovisats i föregående kapitel.
1. Intagningen vid teknisk högskola (motsvarande) antages öka utöver tendens- beräkningens antagande om 25 procent med ytterligare 25 procent eller totalt 50 procent från och med 1965/66 till och med 1969/ 70. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda öka med 960 platser, av vilka 105 i Stockholm (35 per läsår 1965/68), 105 i Göteborg (35 per läsår 1965/68) och 105 i Lund (35 per läsår 1965/68) samt 645 i X-ort(-er) (215 per läsår 1967/70). Det totala antalet platser med fördelning på ort läsåren 1965/66—1969/70 framgår av följande
sammanställning.
Stockholm Göteborg Lund X-ort(-er) Summa
1965/66 ............. 806 685 525 _ 2 016
1966/67 ............. 841 720 560 —— 2 121 1967/68 ............. 876 755 595 215 2 441 1968/69 ............. 876 755 595 430 2 656 1969/70 ............. 876 755 595 645 2 871
2. Intagningen vid medicinsk fakultet (motsvarande) antages öka med ytter- ligare 10 procent utöver tendensberäkningens antagande eller totalt med 35 procent från och med läsåret 1966/ 67. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda öka från 678 läsåret 1965/66 (läkarutbildningsberedningens senaste förslag för läsåret 1965/66) till 918 läsåret 1966/67 med följande fördelning på orter detta läsår.
Uppsala Lund/Malmö Göteborg Stockholm Umeå. X-ort(—er) Summa
90 190 168 258 62 | 150 918
3. Intagning vid handelshögskola (motsvarande) antages öka med 30 procent ut— över tendensberäkningens antagande eller totalt med 55 procent från och med läsåret 1966/67. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda detta år vara 1 050 med följande fördelning på orter.
Stockholm Göteborg Lund X-ort(-er) Summa *
350 275 275 150 1 050
4. Intagningen vid tandläkarhögskola antages öka med 25 procent enligt ten— densberäkningen eller med sammanlagt 90 nybörjarplatser, av vilka 25 i
Anmärkning
X-ort(-er) kan avse befintliga orter eller ny ort.
Malmö från och med läsåret 1965/66 och 40 platser i Stockholm samma läsår samt 25 platser i Göteborg från och med läsåret 1968/ 69. Det totala antalet nybörjarplatser med fördelning på orter läsåren 1965/66—1968/69 framgår nedan.
Stockholm Malmö Göteborg Umeå Summa. 1965/66 ............. 140 125 100 60 425 1966/67 ............. 140 125 100 60 425 1967/68 ............. 140 125 100 60 425 1968/69 ............. 140 125 125 60 450
5.
6.
Beträffande nybörjarplatsantalet vid övriga fackhögskolor har i enlighet med tendensberäkningen antagits en successiv ökning av antalet med 25 procent från och med läsåret 1966/ 67 till och med läsåret 1970/71.
Antalet »nybörjarplatser» för studenter vid postgymnasiala fackutbildnings- linjer (se kapitel 3) antages i enlighet med gymnasieutredningens behovsdele- gations beräkningar läsåret 1970/71 vara 6 000 efter en successiv ökning till detta antal från 1960/61.
35 procent av antalet nybörjarplatser vid ifrågavarande fackutbildnings— linjer antages per läsår ianspråktagas av personer, som avgått från akade- miska studier utan examen eller som tidigare bedrivit studier vid annan fack- utbildningslinje. N ettoantalet nybörjarplatser för studenter vid postgymna- siala fackutbildningslinjer antages sålunda uppgå till 3 900 läsåret 1970/71.
Tillströmningens inriktning
Till följd av den antagna ökningen i intaget till teknisk, medicinsk och odon- tologisk utbildning utöver tendensberäkningen antages en motsvarande re- duktion av tillströmningen till nwtematisk—naturvetenskaplig fakultet.
Till följd av den antagna ökningen i intaget till ekonomisk utbildning utöver tendensberäkningen antages en motsvarande reduktion av tillströmningen till humanistisk fakultet.
Till följd av den antagna ökningen av nettoantalet nybörjarplatser vid post— gymnasiala fackutbildningslinjer antages en motsvarande reduktion av till- strömningen till humanistisk fakultet _— en »avlänkande» effekt —— sedan studenter från allmänt gymnasium utan universitets- och högskoleinriktning besatt sin andel av nybörjarplatserna.
Tabell 5.2:1. Beräknad total tillströmning till postgymnasial utbildning läsåren 1963/64—1970/71 efter tidigare utbildning och efter kön är personer med examen från allmänt gymnasium.
Nettoantal nyinskrivna. vid universitet/högskolor Tillströmn. (netto) till Total tillströmning (nettoantal) till postgymnasial enligt tendensberäkningen (tabell 4.2:1) postgymn. fackutbildn. utbildning
A A A g Tg Hg Övr. Tot. g g Tg Hg
M. Kv. Kv. 1963/64 39 350 39 13 204 1964/65 350 ' ' 15 250 1965/66 . 350 16 626 1966/67 350 17 338 1967/68 350 17 751 1968/69 350 17 969 1969/70 . 350 ' ' 18 068 1970/71 350 18 127
5.2. Beräknad total tillströmning till postgymnasial utbildning läsåren 1963/ 64—1970/ 71 I tabell 5.2:1 redovisas en beräkning utifrån ovan under 5.1 angivna antaganden av den totala tillströmningen till postgymnasial utbildning läsåren 1963/64— 1970/ 71. Såsom framgår av tabellen kan ca 13 200 studenter beräknas söka sig till dylik utbildning 1963/64 och ca 18100 studenter läsåret 1970/71, vilket skulle innebära en stegring med ca 37 procent. Accepteras tendensberäkningens tillströmningssiffror beträffande fakulteter och högskolor (se tabell 4.2:1) skulle ca 1 700 respektive 1 600 studenter direkt söka sig till postgymnasial fackutbild- ning läsåret 1963/64 och 1970/71 eller ca 13 respektive ca 9 procent av den totala tillströmningen dessa läsår. Skulle andelen 1963/64 hållas konstant vid 13 procent läsåret 1970/71 borde antalet studenter med inriktning mot post- gymnasial fackutbildning vara ca 2 400 personer. Nedan under 5.3 redovisas bl. a. en beräkning utifrån under 5.1 (D 3) angivna antaganden rörande en avlänkning av tänkbara universitetsstuderande till postgymnasial fackutbildning.
5.3. Beräkning av tillströmningens förändrade inriktning utifrån tendens- beräkningen läsåren 1963 / 64——1970/ 71 Det totala (: bruttoantalet) nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer enligt givna antaganden redovisas nedan i tabell 5.3:1.
Tabell 5.3:1. Totala antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1 96/i/ 65—1 970/ 71 .
.. Tekn. Med. Tandl. Farm. inst. Handels- Jordbr. Laså r högsk. fak. högsk. ap re högsk. GCI högsk. Totalt 1964/651u ' ..... 1 741 546 260 80 180 675 100 125 3 707 1965/66l ...... 1 911 678 360 80 180 675 100 125 4 109 1965/66' ...... 2 016 678 425 80 180 675 100 125 4 279 1966/67a ...... 2 121 918 425 84 189 1 050 105 131 5 023 1967/682 ...... 2 441 918 425 88 198 1 050 110 137 5 367 1968/69= ...... 2 656 918 450 92 207 1 050 115 144 5 632 1969/702 ...... 2 871 918 450 96 216 1 050 120 150 5 871 1970/712 ...... 2 871 918 450 100 225 1 050 125 156 5 895
1 Antal nybörjarplatser enligt 1960 års program och offentliggjorda utredningar. ” Antal nybörjarplatser enligt räkneexemplets antaganden.
I tabell 5.3:2 nedan återges den antagna ökningen av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960 års program och offentliggjorda utredningar.
Tabell 5.3.2. Antagen ökning av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbild- ningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960 års program och offentliggjorda utredningar.
L.. å Tekn. Med. Tandl. Farm- inst Handels- Jordbr. as " .. .. .. GCI .. Totalt
hogsk. fak. hogsk. hogsk. hogsk.
ap. re.
1965/66 ..... 105 —— + 65 — — — — — + 170 1966/67 ..... + 210 + 240 + 65 + 4 + 9 + 375 + 5 + 6 + 914 1967/68 ..... + 530 + 240 + 65 + 8 + 18 + 375 + 10 + 12 + 1258 1968/69 ..... + 745 + 240 + 90 + 12 + 27 + 375 + 15 + 19 + 1523 1969/70 ..... + 960 + 240 + 90 + 16 + 36 + 375 + 20 + 25 + 1762 1970/71 ..... + 960 + 240 + 90 + 20 + 45 + 375 + 25 + 31 + 1786
I tabell 5.3:3 nedan redovisas nettoantalet nybörjarplatser vid spärrade ut— bildningslinjer samt nettoantalet nybörjarplatser vid postgymnasiala fackutbild— ningslinjer läsåren 1964/ 65—1970/ 71.
Tabell 5.3:3. Nettoantalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinje-r och
postgymnasiala fackutbildningslinjer läsåren 1 964/ 65—1 970 / 71 .
Läsår Tekn. Med. Tandl. Fam inst. Hand.- GCI Jordbr. s- Postg. T mh högsk. fak. högsk. ”_ m högsk. högsk. & fackutb. ”
1964/65 . . 1 288 404 192 59 133 500 74 93 2 743 2 984 5 727 1965/66 .. 1512 509 319 60 135 506 75 94 3 210 3136 6 346 1966/67 .. 1612 698 323 64. 144 798 80 100 3819 3 289 7108 1967/68 . . 1 880 707 327 68 152 809 85 106 4 134 3 442 7 576 1968/69 .. 2 072 716 351 72 161 819 90 112 4 393 3 595 7 988 1969/70 . . 2 268 725 356 76 171 830 95 119 4 640 3 747 8 387 1970/71 . . 2 297 734 360 80 180 840 100 125 4 716 3 900 8 616
Jämföres ovanstående beräkning av nettoantalet nybörjarplatser vid fackhög— skolor (enligt antaganden redovisade i tabell 4.2:4) med tendensberäkningen er- hålles följande ökning av nettoantalet nybörjarplatser, varvid angives vilken fakultet som enligt antagandena D 1—2 beräknas reducerad vad beträffar till-
strömning. | !
Reducering 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 |
I
Hum. tak. ... — 259 237 214 190 165 | Nat. fak. .... 128 281 417 493 555 442 ; 540 654 707 745 607 ;
Tabell 5.3:4. Beräknad ändrad inriktning i tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1963/64—1970/ 71 .
Teol. Jur. Hum. Mat.-nat. Summa Summa fak. fak. fak. . fria fak. fackhögsk.
1963/64
Tendensber.1 . . . .
Fackutb.2 ....... Progr. ber.3
1964/65 Tendensber. . . . . 6 588 Fackutb. — 1 189
Progr. ber. 5 399
1965/66 Tendensber. . . . . ' i ' 7 015 Fackutb. + 1 284 Ökat ant. nbpl.l . —
Progr. ber. 5 731
1966/67 Tendensber. . . . . 7 164 ' 12 246 Fackutb. —— 1 476 ' — — 1 476 Ökat ant. nbpl. .. _— 259 _ 981 —— 540
Progr. ber. 5 429 o 10 230
1967/68 Tendensber. . . . . 7 145 12 536 Fackutb. — 1 707 — 1 707 Ökat ant. nbpl. . . — — 237 — 654
Progr. ber. 5 201 10 175 14 309
1968/69
Tendensber. . . . . 7 075 12 634 16 320 Fackutb. — 1 946 _ 1 946 Ökat ant. nbpl. . . _ 214 '— 707
Progr. ber. * 75 4 915 9 981 14 374
1909/70 Tendensber. . . . . 6 896 * 12 538 16 433 Fackutb. ——-2112 —2112 Ökat ant. nbpl. . . —— 190 ' —— 745
Progr. ber. * ' 4 594 ' 9 681
1970/71
Tendensber. . . . . ' 6 695 4 339 12 398 Fackutb. —— — +— 2 280 -— — 2 280 Ökat ant. nbpl. . . —— _ — 165 — 442 —— 607
Progr. ber. 248 1 116 4 250 3 897 9 511
* Tillströmning enligt tendensberäkningen i fjärde kapitlet.
»Avlänkningx till postgymnasial fackutbildning, antagande D 3. & Tillströmning enligt räkneexemplet. * Ändrad inriktning i tillströmningen, antagande D 1—2, på grund av ökat antal nybörjarplatser vid fackhögskola enligt antagandena i 5.1.C.
10 2
Tabell 5.3:4 redovisar den förändring i tillströmningen till de fria fakulteterna, som antagandena D 1 3 medför, i förhållanden till tendensberäkningen i fjärde kapitlet, varvid också antagits, att nettoantalet nyinskrivna vid teologisk och juridisk fakultet förblir oförändrat i förhållande till tendensberäkningen.
Den relativa fördelningen av det beräknade nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter enligt föregående tabell framgår av tabell 5.3:5. Enligt antagandena i detta räkneexempel skulle andelen nettonyinskrivna vid humanistisk och mate- matisk-naturvetenskaplig fakultet läsåret 1970/71 bli 44,7 och 41,0 procent vid respektive fakultet, andelen nyinskrivna teologie studerande 2,6 procent och andelen nyinskrivna juris studerande 11,7 procent.
Tabell 5.3:5. N ettoantalct nyinskrivna vid fria fakulteter läsåren 1963/64—1970/71.
Relativa tal.
Läsår Teo]. fak. Jur. fak. Hum. fak. Mat.-nat. fak. 1963/64 ..... 2,3 8,0 57,5 32,1 1964/65 ..... 2,3 8,4 56,7 32,6 1965/66 ..... 2,3 9,1 55,7 32,9 1966/67 ..... 2,4 10,2 53,0 34,4 1967/68 ..... 2,5 11,1 51,1 35,3 1968/69 ..... 2,5 11,4 49,2 36,8 1969/70 ..... 2,6 11,7 47,5 38,3 1970/71 ..... 2,6 11,7 44,7 41,0
I diagram 5 återges universitetsutredningens rekommendationer och beräk- ningar rörande tillströmningen till skilda fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/ 70 (SOU 1959: 45, diagram 18, sid. 201) samt en motsvarighet till universitetsutredningens diagram utifrån den faktiska tillströmningen läsåret 1959/60 och den enligt förevarande räkneexempel beräknade tillströmningen läsåret 1969/70 (jfr diagram 2 i fjärde kapitlet, sid. 114—).
Diagram 5. Den av universitetsutredningen rekommenderade respektive beräk— nade ntvecklingen mellan läsåren 1959/60 och 1969/70 av tillströmningen till fakulteter och högskolor samt faktisk och beräknad tillströmningen enligt räkneexemplet läsåren 1959/60 och 1969/70.
Universitetsutredningens rekommendation
Sporrade högskolor och fokult. Frio fakulteter Handels- m... Tur-dl Med övr. Ted llum. Jur. Motvnot. hägsit. högsk. högst. Tok. lägst fult. fo k, fok. fok. loss/70 l959/60 i l | l l l l l l l l l | | 5.000 0 Antal 0 5.000 I0.000 Huvudulbildning Räkneexemplet Spön-ode högskolor och fokult. Fria fakulteter Handels— Tekn. Tandl. Med. Övr. Tool. Hum. Jur. Mat.-nal. hogsk. höqsk. höqsk. Tok. höqak fnk. fok. fuk. tok. HES/70 lSSB/GD l I | | l l l l l l l l l l l 5.000 0 0 5.000 lUDDU Antal nybörjarplatser Nettoontol nyinskrivna
10*
I diagram 6 åskådliggör—es den faktiska och beräknade utvecklingen läsåren 1957/58—1974/75 beträffande studentexamination, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer enligt räkneexemplet (jfr SOU 1959:45, diagram 19, sid. 202).
Diagram 6. Studentexamina, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1957/58—1974/75 enligt räkneexemplet.
Antal 25.000 __ Somll studentex. o... _ _, .. : .". o o _ " 20.000H : _ | | — : __ " _.-""'-—.___________. Studentexwd o' " ollmonb. gqmn. ' 0 o l5.000— " ...-... lnskrivn. vid univ. — ' " """-'" och hö skolor ' o' q _ o ' |0.000— " _ __________ Nqbörjurplolser vid .-"'-- . spärrade utbilda-linjer- 5.000— .o' o _ . _l".. 0 | l I | | | l 1 1 l
l [ | l l 1 | I | _ l955 l960 |965 |970 1975Ar
I diagram 7 åskådliggöres den faktiska och beräknade utvecklingen läsåren 1957/58—1974/75 beträffande studentexamination, nettoantal nyinskrivna vid teknisk högskola i relation till antalet 20-åringar respektive år (jfr SOU 1959: 45, diagram 20, sid. 203).
Diagram 7. Studentewamina, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid teknisk högskola läsåren 1957/58—1974/75 enligt
räkneexemplet i relation till antalet QO-åringar respektive är.
0/0 av årskullen ZO—öringor 25 a _ o..-"_l ". Sumtl.studentex _ o . .c _ o '! 20— 00 _. ..Ö 0 _ OOO _ o' o o * , '.'—_ Studentex. vid |5__ " .eu"— ollmönb. gqmn. _ : ”"' .. ... . . . 1. o' .. lnskrlvn. vud umv. » o "_. .."-'". . och högskolor , o'. .... _| . o".' o 10— oo" o //_'" 5_ H _ _ _ Nghörjarplotser vid — en..-"" " ."...— teknisk högskola ' _ _ i.u-nl'-- ” | : | | | | | | | | | | | | | | | | | . |955 IQGD 1955 l970 1975 Ar
* Jfr tabell 4.111 beträffande studentexaminationen 1963. Genom omläggning av studiegången exami- neras detta är endast 90 studenter från handelsgymnasium.
150 5.4. Beräknad examination vid fakulteter och högskolor läsåren 1961 / 62 —1974/ 75
Bibehålles tendensberäkningens examinationsantaganden erhålles på grundval av tillströmningsberäkningen i kapitel 5.3 den i tabell 5.4:1 angivna examina- tionen vid humanistisk och matematisk-naturvetcnskaplig fakultet samt den i tabell 5.152 angivna examinationen vid medicinsk fakultet (motsvarande), tek- nisk högskola (motsvarande), tandläkarhögskola och handelshögskola (motsva- rande) läsåren 1961/'62—1974/75.
Tabell 5.4:1. Beräknat antal examinerade personer från humanistisk och mate- matisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning läsåren 1971 /72——1 974/ 75 samt faktiskt antal 1960/61.
Hum. fak. Mat.-nat. fak. Läsår Psyk.+ Samhv.l Övr. hum. Totalt Därav Därav Då,—vw Totalt Darav Totalt Dal'av kv. Totalt Totalt * kV- kV- kv. kv.
1960/61 . . . . 294* 1013 1 030” 587"2 1 324 688 541 145 1 865 833 1961/62 . . . . 358 140 1 042 594 1 400 734 594 163 1 994 897 1962/63 .. . . 405 159 1 123 651 1 528 810 717 201 2 245 1 011 1963/64 . . . . 8) 481 189 1 212 715 1 693 901 861 241 2 554 1145 1964/65 . . . . 542 214 1 301 781 1 843 995 983 280 2 826 1 275 1965/66 . . . . 622 246 1 428 871 2 050 1 117 1 170 333 3 220 1 450 1966/67 . . . . 736 291 1 616 1 002 2 352 1 293 1 421 412 3 773 1705 1967/68 . . . . 854 339 1 794 1 130 2 648 1 469 1 668 484 4 316 1 953 1968/69 . . .. 975 387 1 958 1 253 2 933 1 640 1879 554 4 812 2 194 1969/70 . . .. 1 077 428 2 070 1 346 3147 1 774 2 039 602 5 186 2 376 1970/71 . . . . 1127 448 2 075 1349 3 202 1 797 2164 649 5 366 2 446 1971/72 . . .. 1 103 438 2 031 ' 1 320 3134 1 758 2 258 677 5 392 2 435 1972/73 . . .. 1 072 426 1 973 1 282 3 045 1 708 2 344 703 5 389 2 411 1973/74 .... 1 034 411 1 901 1 236 2 935 1 647 2 421 726 5 356 2 373 1974/75 . . .. 1 006 399 1 849 1 202 2 855 1 601 2 479 744 5 334 2 345 Summa 1960/61— 1974/75 . . . . 11 686 4— 616 24 403 15 319 36 089 19 932 23 539 6 914 59 628 26 849
1 Inkl. jur. pol. mag. & Beräkning, se anm. 2, tabell 4.4:4. 5 Älarkerar inträdet av förändringar i examinationen i förhållande till tendensberäkningen.
Jämföres denna examinationsberäkning med tendensberäkningens kan konsta- teras, att råkneexemplets antaganden ger en för läsåren 1960/61—1974/75 reducerad examination från humanistisk fakultet med närmare 7 800 examine- rade och från matematisk-naturvetenskaplig fakultet med drygt 1 400 exami— nerade.
Tabell S../MZ. Beräknat antal examinerade personer från medicinsk fakultet, tek- nisk högskola (inkl. civilingenjörsutbildningen i Uppsala), tandläkarhögskola och handelshögskola läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning läsåren 197'1/72—1974/75 samt faktiskt antal 1960/61.
Med. fak. Tekn. högsk. Tandl.-högsk. Handelshögsk. Läsår Därav 1 Därav Därav Därav Totalt kv. Tota t kv. Totalt kv. Totalt kv. 1960/61 . . 219 40 706 16 231 57 262 20 1961/62 .. 270 54 794 24 221 57 250 20 1962/63 .. 377 79 824 29 221 62 267 24 1963/64 .. 377 83 843 34 221 66 243 24 1964/65 .. 377 87 903 47 221 71 409 45 1965/66 .. 379 91 993 56 221 75 481 58 1966/67 . . 379 95 1 143 69 221 80 481 63 1967/68 .. 418 107 1 310 86 239 91 481 67 1968/69 . . 441 115 1 461 102 239 96 481 72 1969/70 . . 503 133 1 594 119 239 96 749 120 1970/71 . . 503 136 1 698 134 391 156 749 127 1971/72 . . 503 136 1 836 147 391 156 749 127 1972/73 . . 1) 625 169 2 034 162 391 156 749 127 1973/74 .. 846 224 2 223 177 414 166 749 127 1974/75 . . 846 224 2 365 188 414 166 749 127 Summa 1960/61— 1974/75 . . 7 063 1 773 20 727 1 390 4 275 1 551 7 849 1 148
1 Se anm. 3, tabell 5.4:1.
Jåmföres ovanstående examinationsberäkning med tendensberäkningens och med en examinationsberäkning grundad på antagandet, att ingen ökning av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer sker från och med läsåret 1965/66, erhålles följande resultat för läsåren 1960/61—1974/75 beträffande den totala examinationen vid fackhögskolor (motsvarande), tabell 5.4:3.
Tabell 5.4:3. Jämförelse mellan beräknad total examination läsåren 1960/61— 1974/75 vid fackhögskolor (motsvarande) enligt »1960 års program», tendensberäkningen och räkneexemplet.
Kategori
Examination vid oför- ändrat antal nybörjar- platser i förhållande
Examination enligt tendensberäkningens antaganden
Examination enligt räkneexemplets antaganden
till 1965/66 »1960 års program» totalt ökning totalt
ytterligare ökning
Läkare ..................... CW.-ing.
Civ.-ekon. Tandläkare
Apotekare .................. Receptarier ................. Veterinärer
Agronomer
Jägmästare ................. Gymn.-dir.
6 621 18 511 6 241 3 929 933
2 510 411 728 511 1 367
6 715 19 804 6 702 4 095 984
2 783 421 757 547 1 515
94 1 293 461 166 51 273 10 29 36 148
7 063 20 727 7 849 4 275 984 2 783 421 757 547 1 515
348 923 1 147 180
41 762 44 323 2 561 46 921 2 598
I diagram 8 åskådliggöres utvecklingen av den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt räkneexemplets examinationsberäkningar läsåren 1959/60— 1974/75 (jfr diagram 3, sid. 132).
Diagram 8. Den relativa andelen eamninerade personer vid fackhögskolor, mate— matisk—naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt räkneexemplet läsåren 1959/60—1 97 4/ 7 5.
% 100
90
80
70
60
50
140
20
0
59/50 60/61 (SI/62 62/63 65/64 616/65 65/66 66/6L7__ &67/68 68/69 69/70 70/7I 71/72 72/75 73/74 74/75 05 r
D Övriga fakulteter [m Naturvetensk. fak. & Futkhögskolur
5.5. Beräknad avgång utan grundexamen från humanistisk och matema- tisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/ 64—1974/ 75
Utifrån antagandena under avsnitt 5.1.B redovisas nedan i tabell 5.5:1 beräknad avgång utan examen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakul- tet läsåren 1963/64—1974/75.
Tabell 5.5:1. Beräknad avgång utan examen från humanistisk och matematisk— naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75.
Beräknad avgång från Läsår Summa Hum. fak. Mat.-nat. fak.
1963/64 ............................... 1 905 742 2 647 1964/65 ............................... 1 957 860 2 817 1965/66 ............................... 2 067 897 2 964 1966/67 ............................... 2 017 962 2 979 1967/68 ............................... 1 972 1 026 2 998 1968/69 ............................... 1 877 1 069 2 946 1969/70 ............................... 1 725 1 091 2 816 1970/71 ............................... 1 618 1 126 2 744 1971/72 ............................... 1 555 1 148 2 703 1972/73 ............................... 1 518 1 157 2 675 1973/74 ............................... 1 493 1 168 2 661 1974/75 ............................... 1 489 1 170 2 659
Reduceras ovanstående avgångssiffror enligt tendensberäkningens antagande om andelen komplettanter (se tabell 4.2:4) läsåret efter avgången från humanis— tisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet samt med 20 procent av brutto— antalet nybörjarplatser för studenter vid postgymnasiala fackutbildningslinjer erhålles en uppfattning om det antal avgångna universitetsstuderande som skulle kunna tänkas söka sig direkt ut på arbetsmarknaden eller avstå från yrkesverk— samhet, tabell 5.5:2.
Tabell 5 .5:2. Beräknat antal avgångna studerande utan examen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75 samt deras fortsatta inriktning.
Avgångna Därav till
Läsår utan examen _ . .
från hum. och __ _ fackhögskolor postgymnasral ingen Vidare- mat.-nat. fak. Lasar (motsv.) fackutb. utbildning 1963/64 2 647 1964/65 964 918 765 1964/65 2 817 1965/66 1 069 965 783 1965/66 2 964 1966/67 1 204 1 012 748 1966/67 2 979 1967/68 1 233 1 059 687 1967/68 2 998 1968/69 1 239 1 106 653 1968/69 2 946 1969/70 1 231 1 153 562 1969/70 2 816 1970/71 1 179 1 200 437 1970/71 2 744 1971/72 1 179 1 200 365 1971/72 2 703 1972/73 1 179 1 200 324 1972/73 2 675 1973/74 1 179 1 200 296 1973/74 2 661 1974/75 1 179 1 200 282
155 5.6. Beräknad närvaro vid fakulteter och högskolor höstterminen 197 5. Nedan i tabell 5.6:1 redovisas antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor enligt räkneexemplets tillströmningsberåkning och redovisade anta- ganden i kapitel 4.3.
Tabell 5.6:1. Beräknat antal närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminen 1975.
Höstterminen 1975 F akultet/ högskola Differens Tendensber. Räkneex.
Teol. fak. ............................ ] 500 1 500 — Jur. fak. ............................. 6 300 6 300 —— Med. fak. ............................ 7 300 8 300 + 1 000 Hum. fak, ........................... 34 900 22 400 — 12 500 Mat.-nat. fak. ........................ 23 200 20 700 — 2 500 Tekn. högsk. ......................... 12 800 15 300 + 2 500 Handelshögsk. ........................ 3 400 4 200 + 800 Tandl.-högsk. ........................ 2 200 2 200 — Farm. inst. .......................... 750 750 —— Jordbr.-högsk. ........................ 800 800 '— GCI ................................. 250 250 ——
Summa 93 400 82 700 — 10 700
5.7. Tillgång på och »hehov» a'v akademiskt utbildad arbetskraft i yrkes- verksam ålder åren 1970 och 1975
På grundval av examinationsberäkningarna i aVSnitt 5.4 och beräkningarna av antalet kvarlevande med examen 1959/60 eller tidigare redovisas i tabell 5.7:1 antalet akademiker i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975 sammanställt med beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft dessa år enligt andra kapitlet (jfr tabell 4.5:2).
Tabell 5.7:1. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975.
1970 1975
Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder .......... 116 000 160 500 Beräknat xbehov- av akademiker i yrkesverksam ålder:
alt. 1 ............................................... 124 900 148 600 alt. 2 ............................................... 118 400 142 300 Differens (absolut):
alt. 1 ............................................... —— 8 900 + 11 900 alt. 2 ............................................... — 2 400 + 18 200 Differens (procent):
alt. 1 ............................................... — 8 + 7 alt 2 ............................................... — 2 + 11
Diagram 9. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda akademiker- kategorier i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.
Teologer l:] Behov Tillgång U Alternativ 1 Jurister %) " 2
'Samhöllsvztare
Humanister
Naturvetare
Civilingenjärer
*Civilekonomer
Lökar:
"Tandläkare
Apatekare
Receptet—ler
Aqronnmer
Veterinärer
lagmästare
llllllllllllllllrrllrilallllll,lll||llll 0 |D.000 20.000 50.000 40.000
I tabell 5.7:2 redovisas »tillgångs- och efterfrågeberäkningarna» rörande de enskilda akademikerkategorierna var för sig åren 1970 och 1975. År 1965 före- ligger ingen skillnad i förhållande till tendensberäkningen (jfr tabell 4.5:3). Beräkningen åskådliggöres i diagram 9.
Tabell 5.7:2. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda akademiker- kategorier i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975.
. Beräknad Beräknat Differens Kategori År tillgång »behov» abs. rel. Teologer ............................ i 1970 3 100 3 200 1975 3300 3200 .. .. Jurister ............................. i 1970 8 600 12 600 _ 4 000 _ 47 1975 11100 12 900 — 1 800 _ 16 Samhällsvc-ztare1 ...................... [ 1970 7 800 5 200 + 2 600 + 33 1975 13 000 8 400 + 4 600 + 35 Läkare .............................. 1970 8 300 10 300 _ 2 000 __ 24 1975 10 800 12 300 — 1 500 — 14 Humanister (alt. 1) .................. i 1970 25 900 23 100 + 2 800 + 11 1975 34 400 25 400 + 9 000 + 26 Humanister (alt. 2) .................. I 1970 25 900 19 000 + 6 900 + 27 1975 34 400 21 500 + 12 900 + 38 Naturvetare (alt. 1) .................. : 1970 16 500 13 700 + 2 800 + 17 1975 27 000 16 000 + 11000 + 41 Naturvetare (alt. 2) .................. | 1970 16 500 11 300 + 5 200 + 32 | 1975 27 000 13 700 + 13 300 + 49 Civilingenjörer ....................... 1970 21500 28 800 _ 7 300 _ 34 1975 30 300 36 300 — 6 000 -— 20 Civilekonomer ....................... 1970 8 400 12 900 _ 4 500 _ 64 1975 11 700 17 400 —- 5 700 -- 49 Tandläkare .......................... 1970 5 800 5 800 — _ 1975 7 100 6 400 + 700 + 10 Apotekare ........................... 1970 1 300 1 300 _" _ 1975 1 500 1 500 — — Receptarier .......................... [ 1970 3 800 3 000 + 800 + 21 1975 4 600 3 300 + 1 300 + 28 Veterinärer .......................... 1970 800 800 _ _ i 1975 900 800 Agronomer .......................... [ 1970 1 300 1 400 1975 1 400 1 500 Jägmästare .......................... : 1970 1 000 900 1975 1 100 1000 .. .. Gymnastikdirektörer ................. : 1970 1 900 1 900 _ _ 1975 2 300 2 200
1 Inkl. psykologer, se anm. till bilaga 4.4:1. - markerar obetydlig differens. ll
Mellan 1970 och 1975 skulle enligt sammanställningen »bristen» övergå i »över- skott» om man för samman samtliga utbildningsgrupper. För läkare, civilingen— jörer och ekonomer kvarstår »bristsituationen» ännu är 1975. Det bör beträf— fande humanister och naturvetare, för vilka de största »överskotten» redovisas, erinras om vad som anfördes i inledningen till andra kapitlet (sid. 32 f.). Där på— pekades, att behovsprognosen rörande lärare i läroämnen — den kvantitativt viktigaste prognosen för personer med examen från filosofisk fakultet _ princi- piellt skiljer sig från behovsprognoserna för t. ex. läkare och civilingenjörer, vilka senare förutsätter kvalitativa förändringar av en art som ej ingår i förutsätt— ningarna för ämneslärarprognosen.
Med hänsyn till utbildnings— och arbetsmarknadsförhållanden har det intresse att sammanställa siffrorna i tabell 5.722 för tekniker och naturvetare samt för »samhällstekniker». Detta göres nedan beträffande tillgång och »behov» år 1975.
1. Tekniker-naturvetare
Behov Differens Kategori Tillgång
alt. 1 alt. 2 alt. 1 alt. 2 Naturvetare ......... 27 000 16 000 13 700 + 11 000 + 13 300 Civilingenjörer ...... 30 300 36 300 36 300 — 6 000 —— 6 000 Summa 57 300 52 300 5” 000 + 5 000 + 7 300
2. Samhällstekniker
Kategori Tillgång Behov Differens
Jurister ............................... 11 100 12 900 -— 1 800 Samhällsvetarel ........................ 13 000 8 400 + 4 600 Civilekonomer ......................... 11 700 17 400 —— 6 700
Summa 35 H00 38 700 —— 2 900
* Inkl. psykologer, se anm. till bilaga 4.4:1.
TAB E LLB ILAGA
Bilaga 1.4:1. N ettoantalet nyinskrivna Ag-studenter vid fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1960/61 efter år för studentexamen och, kön.
Antal inskrivna Antal inskrivna Antal inskrivna i % av examinerade
Antal vid examen Examen år 1959/602 1960/612 1959/60 1960/61
M. | Kv. S:a M. | Kv. | S:a M. | Kv. | S:a M. | Kv. S:a M. | Kv. | S:a
1961 . ..... . . . . . 5 596 5 087 10 683 — — — 44 46 90 —— — — 0,79 0,90 0,84 1960 . . . . . . . . . . . 4 844 4 292 9 136 28 32 60 1 442 1 859 3 301 0,58 0,75 0,66 29,77 43,31 36,13 1959 . . ......... 4 519 3 979 8 498 1 321 1 669 2 990 1 759 465 2 224 29,23 41,95 35,18 38,92 11,69 26,17 1958 ......... . . 4 251 3 615 7 866 1 523 522 2 045 428 176 604 35,83 14,44 26,00 10,07 4,87 7,68 1957 ...... . . . . . 4 023 3 284 7 307 407 143 550 136 82 218 10,12 4,35 7,53 3,38 2,50 2,98 1956 . . . . . . . . . . . 3 681 2 872 6 553 196 76 272 61 35 96 5,32 2,65 4,15 1,66 1,22 1,46 1955 . . . . . . . . . . . 3 316 2 641 5 957 60 40 100 27 32 59 1,81 1,51 1,68 0,81 1,21 0,99 1954 ..... . . . . .. 3 073 2 287 5 360 53 28 81 27 23 50 1,72 1,22 1,51 0,88 1,01 0,93 1953 .. . . ..... . . 2 964 2 109 5 073 42 25 67 32 12 44 1,42 1,19 1,32 1,08 0,57 0,87 1952 .. . . . . . . . . . 2 852 2 047 4 899 28 16 44 29 19 48 0,98 0,78 0,90 1,02 0,93 0,98 1951 .... . . . . . . . 2 689 1 830 4 519 23 12 35 18 10 28 0,86 0,66 0,77 0,67 0,55 0,62 1950 . . . . . . . . . . . 2 702 1 795 4 497 15 10 25 14 11 25 0,56 0,56 0,56 0,52 0,61 0,56 1949 .. . . . . . . . . . 2 695 1 590 4 285 11 4 15 11 5 16 0,41 0,25 0,35 0,41 0,31 0,37 1948 o. tidigarel . (:a 2 650 ca 1 500 ca 4150 83 73 156 80 75 155 3,13 4,87 3,76 3,02 5,00 3,73 Okänt _ _ — 11 2 13 32 22 54 —— _ _ __ _ _
Totalt — —— — 3801 2652 6453 4140 2872 7012 91,97 7518 84,37 93,00 74,68 84,31
)
1 Per år. 2 I antalet inskrivna 1959/60 ingår socialinstituten, sjukgymnastinstituten och Alnarps mejeritekniska institut. Nettoantalet nyinskrivna Ag-studenter upp-
skattas 1 ämneslärarprognosen till 190 vid nämnda utbildningsanstalter detta år. De ingår icke i nettoantalet nyinskrivna 1960/61, varför relationerna för de bägge åren icke är fullt jämförbara.
Bilaga 1.5:1. Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminen 1958 efter studieinriktning och tidpunkt för örsta inskrivning.
Relativa tal.
Tid unkt f"r f"rsta inskrivnin S tl' ht 1958 Fakultet/ p 0 0 g am iga
1953/54— 1951/52— 1950/51 och Inskr. år
H" skola - — og Idi: 1958 1957/58 1956/57 1955/56 1954/55 1952/53 tidigare okänt rel. abs.
Teol. fak. ...... 20,7 13.3 14,2 11,3 15,5 6,8 17,0 1,1 100 646 Jur. fak. . ...... 21,8 17,8 13,6 12,0 14,9 9,0 10,6 0,3 100 1 813 Med. fak. .. . . . . 6,5 12,1 11,0 11,5 21,2 18,5 18,7 0,4 100 2 928 Hum. fak. . . . . . 21,7 17,7 13,6 10,8 16,1 7,7 11,8 0,5 100 11 532 Mat.-nat. fak. .. 26,1 16,6 11,6 8,8 13,6 8,0 15,0 0,3 100 3 568 Tekn. högs . . 18,6 20,1 16,5 12,4 17,8 7,3 6,8 0,5 100 4 756 Handelshögsk. . . 19,7 17,7 18,6 14,8 14,9 6,9 7,2 0,1 100 1 411 Tandl.-högsk. . . . 11,2 20,5 19,6 18,4 25,6 3,4 1,1 0,2 100 1 100 Farm. inst. . . . . . 40,5 31,6 8,5 7,3 7,8 2,4 1,8 — 100 449
apotekare . . . . 34,3 16,4 14,4 11,9 13,4 5,5 4,0 — 100 201 receptarier . . . 45,6 44,0 3,6 3,6 3,2 —— -— — 100 248 Vet.-högs . . . . . . 16,9 11,0 10,6 10,2 21,2 22,5 7,6 —— 100 236 Skogshögsk. . . . . 15,4 25,9 28,0 14,7 11,9 0,7 0,7 2,8 100 143 Lantbr.-högs . 11 7 13,9 13,6 16,1 19,8 12,8 11,4 0,7 100 273 GCI 35,9 45,1 10,6 3,5 1,4 — 2,8 0,7 100 142
Totalt 19,9 17,7 14,0 11,5 16,7 8,6 112 0,4 100 28 997
Bilaga 1.6:1. Antalet examinerade vid universiteten läsåren 1955/56—1960/61 efter examen (med eller utan tidigare examen) och kön.
, Examen Examinerade/ Läsår Totalt TK JK JPM FPM | ML FKH FMH FKN FMN
1955/561 Utan tidigare ex. ..... M. 30 179 17 3 193 250 137 123 104 1 036 Kv. 1 18 2 1 56 163 181 27 34 483 Summa 31 197 19 4 249 413 318 150 138 1 519 Med tidigare ex. ..... M. 11 5 2 8 6 5 101 2 52 192 Kv. -— —— — —— 1 3 69 1 22 96 Summa 11 5 2 8 7 8 170 3 74 288 Totalt ............... M. 41 184 19 11 199 255 238 125 156 1 228 Kv. 1 18 2 1 57 166 250 28 56 579 Summa 42 202 21 12 256 421 488 153 212 1 807
1956/57 Utan tidigare ex. ..... M. 42 185 13 6 226 259 166 136 122 1155 Kv. 1 19 2 1 66 169 220 30 40 548 Summa 43 204 15 7 292 428 386 166 162 1 703 Med tidigare ex. ..... M. 16 5 2 12 7 5 123 2 61 233 Kv. — — — -— 1 3 84 1 25 114 Summa 16 5 2 12 8 8 207 3 86 347 Totalt ............... M. 58 190 15 18 233 264 289 138 l83 1 388 Kv. 1 19 2 1 67 172 304 31 65 662 Summa 59 209 17 19 300 436 593 169 248 2 050
1957/58 Utan tidigare ex. ..... M. 30 153 12 6 249 266 165 141 113 1 135 Kv. 3 25 1 — 46 176 271 29 49 600 Summa 33 178 13 6 295 442 436 170 162 1 735 Med tidigare ex. . . M. 9 15 1 17 15 13 92 4 60 226 Kv. 1 —— — —- 2 1 67 — 13 84 Summa 10 15 1 17 17 14 159 4 73 310 Totalt ............... M. 39 168 13 23 264 279 257 145 173 1 361 Kv. 4 25 1 —— 48 177 338 29 62 684 Summa 43 193 14 23 312 456 595 174 235 2 045
1958/59 Utan tidigare ex. ..... M. 68 155 10 5 209 300 195 157 112 1 211 Kv. 7 19 —— — 53 259 264 49 59 710 Summa 75 174 10 5 262 559 459 206 171 1 921 Med tidigare ex. ..... M. 9 7 3 10 22 10 128 2 70 261 Kv. 2 —— _ 2 4 — 64 2 15 89 Summa 11 7 3 12 26 10 192 4 85 350 Totalt ............... M. 77 162 13 15 231 310 323 159 182 1 472 Kv. 9 19 — 2 57 259 328 51 74 799 Summa 86 181 13 17 288 569 651 210 256 2 271
Examen Examinerade/Läsår Totalt TK JK JPM FPM ML FKH FMH FKN FMN
1959/60 Utan tidigare ex. ..... M. 65 174 11 4 189 313 219 154 140 1 269 Kv. 10 26 — 1 57 288 320 42 60 804 Summa 75 200 11 5 246 601 539 196 200 2 073 Med tidigare ex ...... M. 17 8 — 9 10 10 157 6 79 296 Kv. 2 1 _ 1 4 3 79 2 30 122 Summa 19 9 _ 10 14 13 236 8 109 418 Totalt ............... M. 82 182 11 13 199 323 376 160 219 1 565 Kv. 12 27 _ 2 61 291 399 44 90 926 Summa 94 209 11 15 260 614 775 204 309 2 491
Ht 1960 Utan tidigare ex. ..... M. 33 61 3 3 61 162 101 77 62 563 Kv. 5 4 — _ 13 121 151 33 26 353 Summa 38 65 3 3 74 283 252 110 88 916 Med tidigare ex. ..... M. 4 3 1 6 5 2 61 _ 17 99 Kv. 3 1 — 1 1 _ 42 — 11 59 Summa 7 4 1 7 6 2 103 _ 28 158 Totalt ............... M. 37 64 4 9 66 164 162 77 79 662 Kv. 8 5 _ 1 14 121 193 33 37 412 Summa 45 69 4 10 80 285 355 110 116 1 074
Vt 1961 Utan tidigare ex. ..... M. 25 103 1 9 118 227 129 157 100 869 Kv. 3 11 — 2 27 201 213 38 48 543 Summa 28 114 1 11 145 428 342 195 148 1 412 Med tidigare ex. ..... M. 2 7 _ 11 3 12 78 2 36 151 Kv. —- — _ 1 _ 2 71 1 15 90 Summa 2 7 _ 12 3 14 149 3 51 241 Totalt ............... M. 27 110 1 20 121 239 207 159 136 1 020 Kv. 3 11 _ 3 27 203 284 39 63 633 Summa 30 121 1 23 148 442 491 198 199 1 653
1 I den officiella statistiken rörande högre studier saknas för läsåret 1955/56 och tidigare uppgifter rörande examinerade med tidigare examen. Här har en beräkning gjorts utifrån 1956/57 års rela- tioner såväl beträffande antalet med tidigare examen som vad gäller uppdelningen på kön.
Bilaga 1.6.-2. Antalet examinerade vid fackhögskolor läsåren 1955/56—1960/61 efter examen (med eller utan tidigare examen) och kön.
Examen Examinerade/Läsår . . Totalt Civ.- Cw.- Tand- Apo- Re- .. Gymn.- ing. ek. läk. tek. cep. Vet. Agr ' Jagm' dir.
1955/561 Utan tidigare ex. ..... M. 502 172 129 1 2 23 48 37 31 945 Kv. 11 8 49 1 104 3 3 _ 33 212 Summa 513 180 178 2 106 26 51 37 64 1 157 Med tidigare ex. ..... M. 4 12 — 2 _ _ _ _ _ 18 Kv. _ _ _ 3 _ _ _ _ _ 3 Summa 4 12 _ 5 _ _ _ — — 21 Totalt ............... M. 506 184 129 3 2 23 48 37 31 963 Kv. 11 8 49 4 104 3 3 _ 33 215 Summa 517 192 178 7 106 26 51 37 64 1 178
1956/57 Utan tidigare ex. ..... M. 513 186 119 2 2 24 48 23 31 948 Kv. 11 9 45 3 101 3 3 _ 33 208 Summa 524 195 164 5 103 27 51 23 64 1 156 Med tidigare ex. ..... M. 4 13 _ 7 _ 1 _ _ _ 25 Kv. _ _ _ 9 _ _ _ — 1 10 Summa 4 13 _ 16 _ 1 _ _ 1 35 Totalt ............... M. 517 199 119 9 2 25 48 23 31 973 Kv. 11 9 45 12 101 3 3 _ 34 218 Summa 528 208 164 21 103 28 51 23 65 1 191
1957/58 Utan tidigare ex. ..... M. 516 197 134 9 _ 30 41 25 29 981 Kv. 9 10 38 4 105 1 2 _ 32 201 Summa 525 207 172 13 105 31 43 25 61 1 182 Med tidigare cx. ..... M. 2 10 — 5 _ _ _ _ — 17 Kv. _ —— _ 5 _ _ _ _ _ 5 Summa 2 10 _ 10 _ _ _ _ _ 22 Totalt ............... M. 518 207 134 14 — 30 41 25 29 998 Kv. 9 10 38 9 105 1 2 _ 32 206 Summa 527 217 172 23 105 31 43 25 61 ] 204
1958/59 Utan tidigare ex. ..... M. 521 180 144 3 2 28 41 29 33 981 Kv. 9 11 39 6 121 3 3 _ 34 226 Summa 530 191 183 9 123 31 44 29 67 1 207 Med tidigare ex. ..... LI. 3 11 1 5 _ _ _ _ — 20 Kv. _ 1 _ 2 — _ _ _ _ 3 Summa 3 12 1 7 _ _ _ _ — 23 Totalt ............... M. 524 191 145 8 2 28 41 29 33 1 001 Kv. 9 12 39 8 121 3 3 _ 34 229 Summa 533 203 184 16 123 31 44 29 67 1 230
Examen Examinerade/Läsår . . Totalt Civ.— Civ.- Tand- Apo- Re- .. Gymn.- ing. ek. läk. tek. cep. vet' Ag" Jag” dir.
1959/60 Utan tidigare ex. ..... M. 579 255 154 5 2 34 39 27 33 1 128 Kv. 12 12 45 8 194 _ 2 _ 32 305 Summa 591 267 199 13 196 34 41 27 65 1 433 Med tidigare ex. ..... M. 3 11 _ 1 _ _ _ _ _ 15 Kv. —— — — 1 _— _. __ _ _ 1 Summa 3 11 _ 2 _ _ _ _ _ 16 Totalt ............... M. 582 266 154 6 2 34 39 27 33 1 143 Kv. 12 12 45 9 194 _ 2 _ 32 306 Summa 594 278 199 15 196 34 41 27 65 1 449
Ht 1960 Utan tidigare ex. ..... M. 340 104 69 3 1 11 14 12 — 554 Kv. 5 12 24 5 78 2 _ _ _ 126 Summa 345 116 93 8 79 13 14 12 _ 680 Med tidigare ex. ..... M. _ 4 1 _ _ _ _ _ _ 5 Kv. _ 1 1 _ _ _ _ _ _ 2 Summa _ 5 2 — _ _ _ _ _ 7 Totalt ............... M. 340 108 70 3 1 11 14 12 _ 559 Kv. 5 13 25 5 78 2 _ _ _ 128 Summa 345 121 95 8 79 13 14 12 _ 687
Vt 1961 Utan tidigare ex. ..... M. 350 138 105 4 3 19 15 32 35 701 Kv. 11 . 8 33 8 156 1 _ _ 30 247 Summa 361 , 146 138 12 159 20 15 32 65 948 Med tidigare ex. ..... M. 2 7 _ _ _ _ _ _ _ 9 Kv. _ — _ _ _ _ _ _ 2 2 Summa 2 7 _ _ _ _ _ — 2 11 Totalt ............... M. 352 145 105 4 3 19 15 32 35 710 Kv. 11 8 33 8 156 1 _ _ 32 249 Summa 363 153 138 12 159 20 15 32 67 959
1 Se anm. 1 under bilaga 1.6:1.
Bilaga 4.2:1. Antalet svenska nybörjare, nettoantalet nyinskrivna samt svenska nybörjare, som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, jämte de två senare i procent av antalet svenska nybörjare vid fackhögskolor (motsv.) läsåren 1956/57—1960/61.
Fakultet/högskola 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 Med. jak. Nybörjare ......... 414 417 419 408 470 Nettoiuskr. ........ 232 268 263 215 220 Rel. .............. 56,0 64,3 62,8 52,7 46,8 Tid. inskr. ........ 182 149 156 193 250 Rel. .............. 44.0 35,7 37,2 47,3 53,2 Tekn. högsk. Nybörjare ......... 840 904 955 969 1 005 Nettoinskr. ........ 737 804 845 777 779 Rel. .............. 87,7 88,9 88,5 80,2 77,5 Tid. inskr. ........ 103 100 110 192 226 Rel. .............. 12,3 11,1 11,5 19,8 22,5 Handelshögsk. Nybörjare ......... 338 312 326 342 321 Nettoinskr. ........ 267 260 268 272 244 Rel. .............. 79,0 83,3 82,2 79,5 76,0 Tid. inskr. ........ 71 52 58 70 77 Rel. .............. 21 0 16,7 17,8 20,5 24,0 Tandl.—högsk. Nybörjare ......... 248 246 246 243 231 Nettoinskr. ........ 189 207 195 181 169 Rel. .............. 76,2 84,1 79,3 74,5 73.2 Tid. inskr. ........ 59 39 51 62 62 Rel. .............. 23,8 15,9 20,7 25.5 26,8 Farm. inst. (apot.) Nybörjare ......... 29 37 73 75 83 Nettoinskr. ........ 25 32 69 69 71 Rel. .............. 86,2 86,5 94,5 92,0 85,5 Tid. inskr. ........ 4 5 4 6 12 Rel. .............. 13.8 13,5 5,5 8,0 14,5
Fakultet/högskola 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 Farm. inst. (recep.) Nybörjare ......... 106 122 296 181 179 Nettoinskr. ........ 92 111 261 168 156 Rel. .............. 86,8 91,0 88,2 92,8 87,2 Tid. inskr. ........ 14 11 35 13 23 Rel. .............. 13,3 9,0 11,8 9,2 12,8 Vet.-högsk. Nybörjare ......... 29 28 30 31 29 Nettoinskr. ........ 27 27 28 27 25 Rel. .............. 93,1 96,4 93,3 87,1 86,2 Tid. inskr. ........ 2 1 2 4 4 Rel. .............. 6,9 3.6 6,7 12,9 13,8 Skogshögsk. Nybörjare ......... 36 36 36 34 37 Nettoinskr. ........ 35 30 19 13 9 Rel. .............. 97,2 83,3 52,8 38,2 24,3 Tid. inskr. ........ 1 6 17 21 28 Rel. .............. 2,8 16,7 47,2 61,8 75,7 Lantbr.-högsk. Nybörjare ......... 40 39 32 38 45 Nettoinskr. ........ 38 38 29 37 44 Rel. .............. 95,0 97,4 90,6 97,4 97,8 Tid. inskr. ........ 2 1 3 1 1 Rel. .............. 5,0 2,6 9,4 2,6 2,2 GCI Nybörjare ......... 65 60 63 69 68 Nettoinskr. ........ 55 51 45 39 26 Rel. .............. 84,6 85,0 71,4 56,5 38,2 Tid. inskr. ........ 10 9 18 30 42 Rel. .............. 15,4 15,0 28,6 43,5 61,8 Totalt Nybörjare ......... 2 145 2 201 2 476 2 390 2 468 Nettoinskr. ........ 1 697 1 828 2 022 1 798 1 743 Rel. .............. 79,1 83,1 81,7 75,2 70,6 Tid. inskr. ........ 448 373 454 592 725 Rel. .............. 20,9 16,9 18,3 24,8 29,4
Bilaga 4411 Examinationen av samhällsvetare och psykologer i procent av den totala examinationen, reducerad med hänsyn till dubbelexamination, (exkl. fil. mag. och pol. mag., som tidigare avlagt humanistisk fil. kand.—examen) vid hu- manistisk fakultet läsåren 1956/57—1960/ 61 jämte de nyinskrivna samhälls- vetarna och psykologerna i procent av hela antalet nyinskrivna vid humanistisk fakultet, som avser avlägga filosofisk examen och vars ämnesplaner är kända kalenderåren 1956—1960 enligt den s. k. prognosstatistiken.
Examination Nyinskrivna Läsår .. Kalender' ..
samhalls- psyko- S:a år samhalls- psyko- S:a
vetare loger % vetare loger %
1956/57 ..... 6 8 14 1956 8 7 14 1957/58 ..... 6 11 17 1957 6 8 14 1958/59 ..... 7 15 22 1958 7 11 18 1959/60 ..... 6 14 20 1959 10 14 24 1960/61 ..... 8 14 22 1960 13 13 26
Anmärkning
I kapitel 4 har samhällsvetare och psykolog definierats sålunda.
Samhällsvetare: en person med nationalekonomi, statistik eller företagsekonomi som huvudämne i examen eller två av dessa kombinerade med andra ämnen eller sociologi som huvudämne i kombi- nation med minst ett av de tre ovannämnda ämnena.
Psykolog: en person med psykologi eller pedagogik som huvudämne i examen eller sociologi som huvudämne i kombination med minst ett av de ovanstående ämnena.
Dessa definitioner är anpassade till statistiska centralbyråns ämneskod och avviker något från de i kapitel 2 använda definitionerna. Definitionen av psykolog är här vidare.
1960:119, 1961:83, 1961:100, 1961:108, 1962:43, 196254, 196259, 196299, 1962:103, 1962:104, 1962:106,
1953:36, 1955:11, 195724, 195728, 195751, 195821, 1959:45, 1960zl, 19602, 1960:17, 1960:33, 1961:8, 1961:30, 19625, 1962:10, 1962:43, 1962:50,
a) tryckt
Källförteckning
Propositioner
angående riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor m.m.; angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa högskolor; med förslag om förbättrad taxeringskontroll; angående ökad utbildning av läkare och tandläkare m.m.; angående vissa anslag för budgetåret 1962/ 63 till de tekniska högskolorna; angående reformering av den obligatoriska skolan m.m.; angående anslag för budgetåret 1962/ 63 till journalistutbildning; angående yrkesutbildning på trädgårdsområdet; angående yrkesutbildning på jordbrukets område; angående ökad utbildning av läkare, tandläkare m.m. angående vissa frågor rörande lärarutbildning.
Statens offentliga utredningar (SOU)
Ökad examination av tandläkare;
Psykologisk utbildning och forskning; Den akademiska undervisningen. Forskarrekryteringen; Lärarutbildningen på det husliga området; Akademikerräkningen 1955; Lärarbrist och läraröverskott; Universitet och högskolor i 1960—talets samhälle; Folktandvården; Högre utbildning, forskning och försök på lantbrukets område; Forskning och högre utbildning på skogsbrukets område; Förskollärarutbildningens organisation; Om läkarbehov och läkartillgång; Grundskolan; Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet; Svensk ekonomi 1960—1965; Socionomutbildningen; Utbildning av arbetsterapeuter.
Övrigt utredningsmaterial
Ingenjörsbehovet i Sverige, Industriförbundets teknikerkommitté, Stockholm 1957 ; Arbetsmarknadsinformation, Serie S,
nr 4/1957, Behovet av agronomer; nr 5/1957, Behovet av arbetskraft med högskolemässig trädgårdsutbildning; nr 1/1958, Behovet av jägmästare;
nr 2/1958, Skogsmästarutbildningen; nr 6/1958, Kontorstjänstemannakarriären vid försäkringsbolagen; nr 4/1959, Behovet av veterinärer;
nr 6/1959, Behovet av socionomutbildad arbetskraft;
nr 7/1959, Bankmannakårens framtida utveckling; nr 8/1959, Rekryteringen av officerskarriärerna under 1960-talet; nr 9/1959, Arbetskraftutvecklingen inom offentliga tjänster under 1950—talet; nr 1/1960, Behovet av farmacevter och apotekstekniker; nr 1/1961, Behovet av biblioteksutbildad personal; nr 2/1961, Tillägg till prognosen ang. behovet av veterinärer; nr 4/1961, Efterfrågan på personal inom reklamens yrken; nr 1/1962, Lärare i läroämnen — Behov och tillgång under 1960-talet; nr 2/1962, Skol— och utbildningsstatistiska uppgifter 1962; nr 3/1962, Preliminär beräkning av utbuds- och efterfrågeförhållanden på sjuksköterskor- nas och barnmorskornas arbetsmarknad 1960—1980; nr 5/1962, Det framtida ingenjörsbehovet (vissa prel. beräkningar); nr 6/1962, Det framtida behovet av personal vid sjukhusens laboratorier och de medi- cinskt-vetenskapliga institutionerna.
b ) stencilerat Behovet av tandläkare 1970—1990, ecklesiastikdepartementet, oktober 1960; PM med komplettering av betänkande angående behovet av tandläkare 1970—1990, ecklesiastikdepartementet, mars 1961; Högre journalist- och reklamutbildning, ecklesiastikdepartementet, juli 1961; Det framtida behovet av jurister, arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut, oktober 1961; Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling, generaldirektör Bo Lundberg, mars 1962; Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare, ecklesiastikde- partementet, maj 1962; Beräknat lärarbehov vid de tekniska högskolorna samt beräknat nettotillskott nyutexa- minerade under expansionsperioden 1960/61—1968/69, ecklesiastikdepartementet, au— gusti 1962; Högre utbildning och forskning i Sverige — Statistiska data m.m., ecklesiastikdeparte- mentet, september 1962; Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund, ecklesiastikdepartementet, sep- tember 1962; Betänkande med utredning och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed sammanhängande spörsmål, ecklesiastikdepartementet, oktober 1962; Information i prognosfrågor, arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut, 1961:46, PM angående tillgång och efterfrågan under 1960—talet på arbetskraft med viss
utbildning;
1961z49, Samhällsvetarna och deras funktion på arbetsmarknaden; 1962z7, Utvecklingstendenser på 1960-talets arbetsmarknad för tjänstemän.
Statistiska publikationer
Högre Studier 1956/57, 1957/58—1958/59, 1959/60, SOS, Undervisning; Befolkningsrörelsen år 1960, SOS, Folkmängden och dess förändringar; Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1961, SOS, Folkmängden och dess förändringar;
Statistisk Tidskrift nr 6 och 9/1962; Preliminära redogörelser 1961—1962, statistiska centralbyrån, avdelningen för undervis- ningsstatistik (stencilerat).
. Helsetjeneste for spfsx'ende. . Nordiskt samarbete inom radio och television. . Vsttenkmften i Torne 'oeh Kalix Elver. . Nordisk bomarked. Sommartid.
? åarmzmmmanw "? tem. . ...... . . are a mn. e or orien ering ääknperter, der in de nordiska lande sendes til udviklings- ene.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom " l '
Juanda-nonsens!
Atomansvsrighet II. [14] Utlandssvenskar: deltagande i allmänna val. [19] Nedre iustitierevisionens arbetsorganisstion. [20] Expmpristion för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. [24] Radions juridiska ansvar. [27]
Ulrlkoodepll'tmentet Aspekter på utvecklingsbistandet. [l2] Fömarsdepanmentet Totalförsvarets personalfrågor. [3] Försvarets tandvård. [23] Arbetstidsreglering för militär personal och civilmilitär. [30]
Socialdeputementet
Skogstillgångarna i Jämtlands län. [1] Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning. Ny semesterlag. [44]
Kommunikollonsdepmuneutet
Statsbidmg till enskild väghållning, m. m. [6]
Avgiftsbelagds trafikanlåggningsr. [28
Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvagnar. [29] Svensk trafikpolitik III. [35]
Bjiågpadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation.
Vägväsendets distriktsorganisation. [46] Postverkets organisation. Svenska och Danska öresundsdelegstionerna. 1. Öresundsför- bindelsen. Del I. Utredningar och förslag. [53] 2. Öresunds- förbindelsen. Del II. Ritningar.
Finnasdepanementet
Finansplsn för budgetåret 1962/63 samt Preliminär national- budget för år 1962 81 Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. [9] 1959 års långtidsutredning. 1. Svensk ekonomi 1960—1965. [10] 2. Svensk ekonomi 1960—1905. Bilagor 1—5. [11] Skärpta regler för rusdrycksinköp. [13] Automatisk databehandling inom folkbokförings- och upp- bördsvlisendet. Del II. [18] Reviderad nationalbudget för år 1962. [25] Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. [31]
[ 17l
lden' 141. (3 L.W)
Automatisk databehandling. [32] Mälloch medel i stabiliseringspolitiken —— Remissyttranden. Avdrag för representationskostnsder, m. m. [42] Beskattning av traktamenten m. m. [47] Be£v4=llming, avskrivning och eftergift av kronans fordringar.
Eeklesiutlkdepanmentst
Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. [5] Korrespondensundervisningen inom skolväsendet. [16] Skolväsendets centrala ledning. [28] Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. [34] Soeionomutbildningen. [43] Utbildning av arbetsterapeuter. [ 50] Lärare och handledare för det fria och frivilliga musikbild-
ningsarbetet. [51] Tendenser-na på akademikern” arbetsmarknad fram till mit- ten av 1970-talet. [55]
Jordbmksdeputemenm
Yrkesutbildningen på. trädgårdsområdet. [2]
Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. [33] Naturen och samhället. [36] Jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggneder. [45]
landslagsman”:
Den allmänna näringslsgstiftningen. [15] Beredskapslsgring av olja 1963—1969. [40]
Inrikeadepnrumentet
Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal. [4] Kommunalrättskommittén. 2. Kommunal beredskap. [7] ?ålläiommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna. Samhällsfarlig ssocialitet. [22] Utbildning av sjukvårdsadministratörer. [38] Rssriskerns. i Götaälvdalen. [48]
Civlklepmemenlet Ortsprisindex. [39]
IVAR HZEGGSTRÖMS TRYCKERI AB STOCKHOLM 1962
'se'”?
"d'-D:”. .a:
År _ __.._
..», ':r— 4 _v_-
_3— :.;
an; '='—;.— :' &:
”al./si
,2 :=. ye ",x"m'_1'—oer— man;
åka;