1. Av utredningen inhämtade synpunkter 2. Utredningens synpunkter och förslag

Frågan om import av hästar

1. Gällande bestämmelser, m. m. .

2. Av utredningen inhämtade synpunkter 3. Utredningens synpunkter och förslag

. Hästpremieringen, m. m.

1. Gällande bestämmelser

2. Lantbruksstyrelsens förslag till nytt hästpremierings1eglemente 3. Av utredningen företagen statistisk undersökning

4. Utredningens synpunkter och förslag

Hingsthållningen

1. Av utredningen företagen undersökning, m. m. . 2. Utredningens synpunkter och förslag

Lånegaranti för hästinköp

1. Gällande bestämmelser, m. m. . . 2. Utredningens synpunkter och förslag

Statens hingstdepå och stuteri

. Nuvarande verksamhet, m. 111. Senaste utredning i ämnet . Av utredningen inhämtade synpunkter Statskontorets undetsökning

. Utredningens synpunkter och förslag

• Sida 4
•  Original

1. Nuvarande ordning . 2. Utredningens synpunkter och förslag

Kap. XIII. Vissa övriga avelsfrämjande åtgärder, m. m.

1. Nuvarande ordning . 2. Utredningens synpunkter och förslag

Kap. XIV. Den budgetmässiga behandlingen av. stödet åt hästaveln, m. m.

1. Nuvarande ordning . 2. Utredningens synpunkter och förslag 3. Anslagsberäkningar, m. m.

BILAGOR

PM ang. totalisatormedlen, m. 111. Förslag till Kungl Maj:ts kungörelse om statligt stöd åt hästaveln .

Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse med närmare bestämmelser rörande prövning av hingst enligt lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbesiktningstvång . . . . . . . . . . .

Förslag till Kungl. Maj:ts instruktion för statens hingstdepå och stuteri .

• Sida 5
•  Original

Till

Herr Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 28 december 1962 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag rörande statens stöd till hästaveln och amatör- ridsporten samt därmed sammanhängande frågor.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades genom beslut den 12 januari 1963 såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens andra kammare lantarbe- taren S. G. F. Persson, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare häradsskrivaren L. E. Schött samt ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukaren P. A. B. Dahlgren, arbetsförmedlingsförestån- daren E. V. Johansson och lantbrukaren E. I. Jönsson. Samtidigt förordna- des numera avdelningsdirektören hos riksdagens revisorer L. 0. Ovegård att såsom sekreterare och numera förste kanslisekreteraren i jordbruksdepar— tementet R. Kolk att såsom biträdande sekreterare medverka vid utred- ningsarbetet.

Sedermera förordnades genom beslut den 1 mars 1963 byråchefen i lant- bruksstyrelsen N. F. Korkman att vara expert åt de sakkunniga.

De sakkunniga har antagit namnet 1963 års hästutredning. Utredningen har den 14 maj 1964 avgivit ”Betänkande med förslag angå- ende det statliga stödet till amatörridsporten samt fortsatt civil verksamhet vid arméns rid- och körskola i Strömsholm” (stencilerat, Jo 1964z2) samt anmält, att förslag i vad avser återstående delar av utredningsuppdraget kommer att avgivas senare.

Med stöd av erforderliga bemyndiganden har, såvitt här är i fråga, dels utredningen avlagt besök vid en hästuppfödningsanstalt i Gimo, statens hingstdepå och stuteri i Flyinge, hingstuppfödningsanstalten Wången samt Umeå lantbruksskola, dels ock vissa av utredningens ledamöter, i anslut— ning till en av riksdagens jordbruksutskott företagen resa, besökt hingst- depån Warendorf i Västtyskland.

Utredningen får härmed vördsamt överlämna betänkande rörande ”Stöd åt hästaveln” ( SOU 1965:44 ).

• Sida 6
•  Original

Utredningens förslag är enhälliga; till dem har även experten Korkman anslutit sig.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört. Stockholm den 20 maj 1965.

Sven Persson

Lars Schött Anders Dahlgren Erik Johansson Elias Jönsson

[Lars Ovegård

• Sida 7
•  Original

KAPITEL I

Direktiven, m. m.

Genom beslut den 28 december 1962 he- myndigade Kungl. Maj:t chefen för jord- bruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa utred- ning och avge förslag rörande statens stöd till hästaveln och amatörridsporten samt därmed sammanhängande frågor. I det anförande till statsrådsprotokol- let som låg till grund för beslutet ut- talade föredragande departementsche- fen, statsrådet Holmqvist, följande.

Antalet hästar i landet har under de se. naste årtiondena minskat mycket kraftigt. Enbart under den senaste tioårsperioden har antalet reducerats med 50 procent från 360000 år 1953 till 180000 år 1962. Denna utveckling är en följd av den snabba meka- niseringen inom jordbruket och skogsbru- ket. Samtidigt har även försvarets behov av hästar minskat. Å andra sidan har intresset för amatörridsporten ökat under senare år. Med hänsyn till den stora betydelse hästen haft för angivna näringar och för vår bered- skap är det naturligt att staten sedan länge lämnat stöd i olika former åt hästaveln. Statligt stöd utgår också till amatörrid- sporten.

Statsbidrag till hästaveln utgår för inne. varande budgetår med 1 540 000 kronor från anslaget till befrämjande av husdjursaveln. Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge, som för budgetåret 1961/62 medförde 'ett driftsunderskott av omkring 525 000 kr, innebär därjämte ett betydande stöd till vissa grenar av hästaveln. Det bör också erin-ras om att på grundval av utta- lande av Kungl. Maj:t i brev den 21 april 1961 lantbruksstyrelsen överenskommit med vederbörande organisationer om att var- je år ett visst belopp — för närvarande cirka 140000 kr — skall avsättas av trav- och galoppsällskapens andelar av vinstav-

draget på totalisatoromsät-tndngen för att utbetala vissa avelspremier. Till amatörrid- sporten utgår från det förut nämnda riks- statsanslaget statsbidrag med 250 000 kr för innevarande budgetår. Härutöver har under de senaste åren ur reservationen um der samma anslag medel — för innevarande budgetår 500 000 lir—ställts till förfogande för bidrag till anordnande av ridhusanlägg- nin-gar. För ett vart av budgetåren 1962/63 —1964/65 utgår vidare enligt beslut av 1962 års riksdag ur nämnda reservation bidrag med 50 000 kr för att minska kostnaderna för ridsportens organisationer för den civila verksamheten vid arméns rid. och körskola i Strömsholm. Ett ej oväsentligt stöd till hästaveln och amatörridsporten innebär slutligen den statliga kreditgaranti, som må beviljas för lån — för budgetåret 1962/63 intill ett belopp av 1 100 000 kr —— till inköp av avels-hästar och ridhästar.

Dispositionen av statsbidragen till häst- aveln sker till viss del med stöd av regle— mentet den 2 december 1949 (nr 703) för den med statsmedel understödda hästpre- mieringen (hästpremieringsreglementet). l hästpremieringen, som bedrivits i huvudsak enligt samm-a grunder sedan 1890-talet, del- tog 1961 cirka 11 000 hästar eller ungefär sex procent av samtliga hästar i landet.

Av statsbidraget till hästaveln anvi—sades för kallblodsaveln för budgetåret 1961/62 1250 000 kr, varav ungefär hälften eller 636000 kr togs i anspråk för hästpremie- ringsverksamheten. Vid premieringarna 1961 utdeladles skådepenningar med ett vär- de av 8 kr till 2 700 hästar, penningpris på genomsnittligt cirka 50 kr till 4400 hästar och frisedlar av samma genomsnittliga vär- de till 7 000 hästar. De statliga administra- tionskostnadern-a för premieringarna upp- gick till cirka 8 "kr per deltagande häst eller till totalt omkring 70000 kr. Härtill kom- mer hushållningssällskapoens årliga admi- nistrationskostn'ader för hästpremieringar-

• Sida 8
•  Original

na. som enligt uppgift från Hushållnings- sällskapens förbund utgör i runt tal 100 000 kr. I övrigt utgick från berörda anslags- post s.k. betxesbidrag om sammanlagt 80 000 kr fördelat på belopp om 75 kr per häst. Vidare erhöll landets hingstföreningar bidrag med cirka 690 kr per hingst till en sammanlagd kostnad av 338000 kr. Slutli- gen utgick till hovvårdsverksamhet 100000 kr och till hästavelsföreningar 80000 kr.

Till statsbidrag för budgetåret 1961/62 till uarmblodsaveln anvisades 290 000 kr, varav drygt 56 000 kr disponerades för premiering av cirka 1 300 hästar. Det största bidraget till varmblodsaveln utgjorde ett belopp av 196000 kr för bevaringspremicr på 400 kr till 490 halvblodshästar, som godkänts så- som remonter eller avelsston. V'idare utgick från anslagsposten 20 förärvningspremier in 500 kr till ston i en ålder av 13—18 år. Till bidrag till viss hästavelsförening och till övriga åtgärder användes 17000 respektive 10000 kr. Det förut nämnda beloppet av 140 000 kr av totalisatormedel dåsponerades till avelspris åt uppfödare av tävlingshästar. Av statsbidraget till amatörridsporten ut- nyttjades cirka 40000 kr till premier åt uppfödare och ägare av ridhästar.

Av det betänkande. som den 29 oktober 1962 avgivits av utredningen angående sta- tens hingstdepå och stuteri i Flyinge m. m., framgår att verksamheten vid Flyinge så gott som helt är inriktad på halvblods- aveln, som i huvudsak avser uppfödning av ridhästar. Enligt utredningen finns för när— varande cirka 1 000 stamboksberättigade halvblodsston, som tillhör ungefär 470 upp. födare. Årligen uppföds i runt tal 360 fullt dugliga hästar, varav 80 torde användas i den fortsatta aveln, 120 fösäljas till armén. 12 till ridandJe polisen, 70 till export och 78 till ridskolor och enskilda. Utslaget på nämnda antal årligen uppfödda hästar blir driftsunderskottet vid Flyinge budgetåret 1961/62 nära 1 500 kr per häst.

Mot bakgrunden av det anförda finner jag flera skäl tala för att frågan om det fortsatta statliga stödet till hästaveln och amatörridsporten nu bör bli föremål för en allsidig översyn. Av det föregående framgår att stödet till hästaveln är splittrat på ett flertal olika former och att det till betydan— de del utgår med belopp som torde sakna större ekonomisk betydelse för vederbörande hästägare. Detta står i mindre god överens- stämmelse med de principer för statlig bi- dragsgivning av jämförbart slag som riks-

dagen uttalat sig för. Frågan om omfatt. ningen av det statliga stödet till amatör- ridsporten sammanhänger i viss män med stödet till hästaveln. Även det ökade intres- set för amatörridsporten motiverar enligt min mening en översyn av bidragsgivningen härtill.

Utredningen bör ha till uppgift att mot bakgrunden av jordbrukets, skogsbrukets, försvarets, amatörridsportcns och andra in- tressent-ers aktuella och framtida behov av hästar av olika typer klarlägga målsätt- ningen för fortsatta statliga stödåtgärder för hästaveln. Vid övervägandena rörande formern-a för stödet bör utredningen i första hand inrikta sig på sådana stödformer, som ej förutsätter att staten skall bedriva egen verksamhet inom hästaveln. Med hänsyn härtill bör ingående prövas huruvida det är erforderligt att i fortsättningen driva hingst. depån och stuteriet i Flyinge i statlig regi. Därest utredningen finner att verksamheten bör nedläggas eller överföras till annan hu- vudman, bör förslag framläggas rörande bland annat den fortsatta dispositionen av Flyinge egendom. I övrigt bör stödgivningen till hästaveln utformas så att stöd lämnas till åtgärder av betydelse för avelsarbete-t i allmänhet beträffande olika hästraser. Däremot anser jag att bidrag till direkta uppfödningskostlnaderi princip ej bör kom- ma i fråga, eftersom dessa kostnader bör bäras av de skilda avnämarna av hästar. I fråga om sättet att finansiera det fortsatta stödet 'till hästaveln bör utredningen pröva skälen för och emot att härför anlita totali- satormed'el.

Ekonomiskt stöd till amatörridsporten från det allmännas sida är enligt min me- ning allenast motiverat av samma skäl som gäller i fråga om bidrag till idrott och fri- luftsliv. I syfte att ernå en lämplig avväg- ning av det statliga stödet hör utredningen undersöka de ekonomiska betingelser under vilka amatörridsporten nu utövas. Utred- ningen bör söka finna helt tidsenliga former för stöd åt sporten. Mot bakgrunden av att tillgången på de reservationsmedel, som ut- nyttjas för statsbidrag till ridhuSanlägg. ningar, är begränsad bör särskilt beaktas det samlade behovet i framtiden av stöd till dylika anläggningar. Härjämte bör ut. redningen överväga de frågor, som hänger samman med den civila verksamheten vid arméns rid. och körskola i Strömsholm. Så. som i det föregående berörts har statsmak- terna ej bundit sig för sådan verksamhet vid skolan för längre tid än 'till den 1 juli 1965.

• Sida 9
•  Original

De sakkunniga har antagit benäm- ningen 1963 års häslulredning.

Med skrivelse den 14 maj 1964 över- lämnade utredningen till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet ett stencilerat betänkande med förslag an- gående det statliga stödet till amatörrid- sporten samt fortsatt civil verksamhet

vid arméns rid- och körskola i Ströms- holm (Jo 196422) samt anmälde, att resultatet av utredningens arbete i övrigt skulle redovisas senare. — På nämnda betänkande grundat förslag har behandlats av 1965 års riksdag. Utredningen avser nu att framlägga resultatet av sitt arbete beträffande återstående delar av uppdraget.

• Sida 10
•  Original

KAPITEL 11

Vissa statistiska uppgifter, m. m.

]. Förändringar i hästbeståndet

År 1937 var antalet hästar i vårt land 633 276. Därefter har en kraftig minsk- ning ägt rum, även om denna bromsa- des under tiden för senaste världskriget. Nedgången i antalet tog ny fart under åren 1945—1950, då den var 26 procent. Såsom framgår av tabell 1 minskade under 1940-talet främst antalet föl och unghästar. År 1940 utgjorde de sist- nämnda 20 procent av det totala antalet, men år 1950 endast nio procent. Följden blev en relativt sett föråldrad häststam.

Under 1950-talet fortsatte nedgången i mera jämn takt. Under 1950-talets första hälft minskades sålunda det totala an— talet hästar med 25 000—30 000 per år och under åren 1956—1964 med 15 000—

skedde mellan åren 1955 1956 med 36 000 hästar. Jämfört med år 1952 har det totala antalet hästar fram till år 1964 minskat med 238000 eller med 63 procent.

I motsats till 1940-talet karakteriseras 1950-talet och i än högre grad början av 1960-talet av nedgången i antalet hästar i åldern tre år och däröver. Såsom fram- går av tabell 2 synes fölantalet mellan åren 1953—1964 ha varit nära nog oför- ändrat. Fr.o.m. år 1959 har även an- talet unghästar i åldern ett och två år minskat i relativt mindre utsträckning än antalet hästar tre år och däröver. År 1964 utgjorde antalet föl och unghästar 14 procent av det totala antalet hästar (motsvarande tal är 1952 var nio), vilket torde tyda på en viss föryngring av

20000 per år. En brantare nedgång häststammeuilandet.

Tabell 1 H::åaäågsefr Föl och unghästar Summa hästar År Antal Jämförelse. Antal Jämförelse. Antal Jämförelse- al tal tal 1940 491 722 100 125 335 100 617 057 100 1941 493 629 100 118 819 95 612 448 99 1942 487 247 99 103 740 83 590 987 96 1943 491 967 100 102 477 82 594 444 96 1944 500 533 102 102 854 82 603 857 98 1945 493 241 100 106 541 86 599 782 97 1946 495 538 101 97 244 78 592 782 96 1947 484 195 98 66 757 54 550 952 89 1948 450 892 92 46 368 37 497 260 81 1949 424 084 86 40 827 33 464 911 75 1950 401 234 82 38 523 31 439 757 71 1951 377 610 77 34 350 27 411960 67 1952 352 760 72 30 230 24 382 990 62

• Sida 11
•  Original

Tabell 2

Hästar tre år och däröver

Unghästar ett och två år

Föl Summa häsbar

Jämfö-

Antal relsetal Antal

Jämfö- relsetal

J ämf ö- relsetal

J ämf 6.

Antal relsetal Antal

1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964

352 760 333 920 311 570 290 250 255 180 235 250 225 610 209 340 188 730 173 750 157 550 139 520 124 620

100 95 88 82 72 67 64 59 54 49 45 39 35

21 800 1 18 470 16 310 14 990 14 250 13 460 13160 13 540 14 200 14 940 15 080 14 590 13 390

00 85 75 69 66 62 61 62 65 68 69 67 61

8 430 6 850 6 880 7 190 6 470 6 260 5 500 6 130 6 330 5 760 6 110 6 890 6 990

100 81 82 85 77 74 65 73 75 68 72 82 83

382 990 359 240 334 760 312 430 275 900 254 970 244 270 229 010 209 260 194 450 178 740 161 000 145 000

100 94 87 82 72 67 64 60 55 51 47 42 37

Det må anmärkas att uppgifterna i tabell 1 och 2 hämtats från husdjursräk- ningarna. Dessa är'dock, såsom kommer att framgå av det följande, behäftade med vissa svagheter. Vad beträffar föl— antalet är vid tiden för husdjursräk- ningarna i juni månad endast ca 75—80 procent av årets fölkull född. Vid jord- bruksräkningarna i september är där- emot hela fölkullen född.

I tabell 3 redovisas antalet betäckta ston under åren 1952—1963 samt för- ändringar i antalet hingstar under sam-

ma tidsperiod. Det visar sig bl.a. att antalet betäckta ston under nämnda period, med undantag under åren 1956—1957, har uppgått till 18 000— 20 000 per år. Antalet föl — nära 8 000 —— synes i jämförelse med antalet be- täckta ston utgöra något över 40 procent.

Såsom framgår av tabellerna 2 och 3 har nedgången i antalet hingstar varit avsevärt mindre än i antalet hästar i övrigt. Jämfört med år 1952 har hingst- beståndet minskat med endast en fjärde- del. Hingstarnas andel i totalantalet

Tabell 3

Betäckta ston

Tillåtna hingstar

Procent tillåtna hingstar

Jämförelse.

Antal tal Antal

av antal hästar

Jämförelse. tre år och äldre

tal

20 228 20 444 20 395 19 036 16 307 16 811 19 443 19 955 18 548 18 206 18 217 18 541

100 101 101 94 81 83 96 99 92 90 90 92

979 895 870 856 781 745 734 736 696 722 714 742

100 91 89 87 80 76 75 75 71 74 73 76

0,278 0,268 0.279 0295 0306 0.317 0,325 0,352 0,369 0,416 0,453 0,524

• Sida 12
•  Original

Län

1960

Minskning under 1958 -1962 i proc.

Stockholms stad och

Södermanlands Östergötlands ......... Jönköpings ............ Kronobergs ............ Kalmar .................. Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs hus Älvsborgs ............... Skaraborgs ............ Värmlands Örebro Västmanlands ......... Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands ...... . Jämtlands Västerbotten 5 ......... Norrbottens ............

och Bo-

7 050 4 540 6 320 10 680 14 460 11 470 12 980 3080 5 060 13 670 14 140 9 940

10 460 19 970 14 860 12 430 6 970 5 240 9 220 9 810 11 330 9 880 12180 8 530

6 080 3 950 5 200 9 220 13 380 10 830 11 110 1 910 4 300 10 990 11 240 7 490

8 970 17 310 12 000

9 900 5 790 4 470 8 200 9 980 9 740 8 030 11 270

7 900

3 037 2 463 3 030 5 557 9 473 7 457 7 216 1243 3 285 6 511 6 000 4156

5070 3 290 4110 7 310 12480 9 610 9400 1610 3 820 8650 8450 5 960

28 28 35 32 14 16 28 48 25 37 40 40

5 022 12 083 6 869 7 580 3 483 2 762 4 654 6 885 7 200 5 995 6 739 4 054

7 140 15 090 9 310 9 070 5 190 3 770 7 940 8 730 8 460 7 200 10 400 6 680

Hela riket 244 270 209 260 178 740 132 754

Tabell 5

1958

|. 1962

Minskning i proc.

Antal hästar inom brukningsenheter

2ha

0,26—

över 2ha

0,26—— 2 ha

över 2ha

över 2 ha

0,26— 2 ha

1. Södra och mellersta Sve- riges slättbygder 2. Södra och mellersta Sve— riges skogs- o. dalbygder 3. Norra Sverige ..........

Hela riket

950

1 920 4 820

77 980

100 430 47 270

120 47 200 87 39

63 70

710 1450

78 550 37 410 21

7 690 225 680 2 280 163160 70 28

hästar tre år och äldre utgjorde år 1963 sålunda 0,524 procent, vilket innebär en fördubbling i förhållande till år 1952. Deras genomsnittliga utnyttjandegrad i egenskap av beskällare torde ha blivit lägre i motsvarande mån.

1 tabell 4 redovisas förändringar i an-

talet hästar under åren 1958—1964 inom olika län. Uppgifterna 1964 avser endast brukningsenheter med mer än två ha åker.

I tabell 5 lämnas uppgifter om för- ändringar i antalet hästar under åren 1958—1962 inom större riksområden.

• Sida 13
•  Original

Antalet hästar'inom enheter 0—0,26 ha i hela riket har år 1958 uppskat- tats till 10900 och år 1962 till 13300, vilket således innebär en ökning med 22 procent. Eftersom uppskattningen grundar sig på 1951 års jordbruksräk- ning, synes dessa tal innefatta en viss felmarginal.

Det i det föregående refererade mate- rialet, som i huvudsak bygger på årliga husdjursräkningar, har hämtats från statistiska centralbyråns publikationer; i vad avser år 1964 är uppgifterna pre- liminära. Beträffande antalet årligen be- täckta ston och antalet tillåtna hingstar har anlitats lantbruksstyrelsens skrift- serie över den av statsmedel understöd- da hästpremieringen. Vissa mera ingå- ende uppgifter avseende bl.a. hästpre- mieringen år 1964, hingstföreningarnas verksamhet, enskild hingsthållning m. ni., som bygger på utredningens egna undersökningar, kommer att redovisas senare i detta betänkande.

I anslutning till det förestående må redovisas vissa uppgifter rörande häst— slakten, som ställts till förfogande av Sveriges slakteriförbund.

Tabell 6

Därav procent föl

År Totalt Därav föl

1950 1955 1960 1961 1962 1963 1964

37 110 37 644 23 300 21 352 21 815 23 240 27 720

Uppgifter saknas.

Utvecklingen av det statliga stödet till hästaveln

Då i det förut omnämnda betänkandet rörande ridsporten m. m. lämnats en redogörelse för utvecklingen av det stat- liga stödet till hästaveln och ridsporten, har utredningen icke funnit det nöd- vändigt att nu ånyo redovisa detta mate- rial; i stället torde få hänvisas till detta. I den mån tidigare förhållanden kan

vara av särskild betydelse vid behand- lingen i fortsättningen av de olika av- snitten av stödet till hästaveln m.m., kommer dessa förhållanden att beröras i resp. sammanhang. Dessutom torde så- som bilaga 1 till'detta betänkande få fogas en PM rörande totalisatormedlen, m. m.

• Sida 18
•  Original

KAPITEL IV

Dispositionen av anslaget till Stöd åt hästaveln, m. m.

Anslag till hästaveln upptages å reserva- lionsanslagel under nionde huvudtiteln till Befrämjande av husdjursaveln m.m.; för ändamålet finnes uppförd en sär- skild anslagspost Stöd åt hästaveln. Denna är i sin tur uppdelad på två del- poster Kallblodsaueln och Varmblods- aveln.

På grundval av förslag av 1957 års hästavelsutredning beslöts vid 1959 års riksdag, att riksdagen ej i detalj skulle pröva dispositionen av de medel som avsågs för hästavelns befrämjande utan blott fördelningen mellan varm- och kallblodsaveln. Kungl. Maj:t skulle emel- lertid erhålla rätt, om skäl därtill före- låg, att göra jämkning i sagda fördel- ning. Det skulle vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av lant- bruksstyrelsen i samråd med av häst- aveln intresserade organisationer, fast- ställa en dispositionsplan, som icke

Varmblodsaueln

skulle vara alltför detaljerad. Som en följd härav skulle lantbruksstyrelsen i fortsättningen få avsevärt friare händer i sin verksamhet på hästavelns område.

För budgetåret 1960/61 upptogs under ifrågavarande delpost ett belopp om 1790 000 kronor, varav för varmblods- aveln 540 000 kronor och för kallblods- aveln 1 250000 kronor. I beloppet till varmblodsaveln var inräknat visst be- lopp, avsett för stöd till amatörridspor- ten. Redovisning för användningen av detta har lämnats i utredningens före- gående betänkande (s. 22—23). Enligt lantbruksstyrelsens fördelningsbeslut anvisades ett sammanlagt belopp av 1563 050 kronor 52 öre för nedanstå- ende ändamål; (uppgifterna i det föl- jande rörande fördelningen av anslagen till stöd åt hästaveln m.m. har lämnats av lantbruksstyrelsen).

kronor kronor

Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen körpremi-er ........................................... fraktbidrag ........................................... hästutställni'ngar m. m. ........................... upplysningsvenksamhet ......................... administnartionskostmad—er ........................

Förvärvningspremier 20 st. åt 500 kr

Bevaringspremier 268 st. första bevaringspremier å 400 kr 110 st. andra bevaringspremier å 400 kr 122 st. tredje bevaringspremier åt 400 kr

Andra åtgärder till stöd åt hästaveln Gotlands läns hushållningssällskap, för skogsruss Kalmar läns södra hushållningssällskap, bevaringspremier

12 000 10 000 8 000 3 000 7 000

107 200 44 000 48 800 200 000

1 800

• Sida 19
•  Original

Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland ........................... Sveriges stuwt'eriboksstyrelse ..................... Disponerat för varmblodsavelns del i fri- sedllar för budgetåret 1960/61

Kallblodsaveln Håstavelsföremimgafr Avelsföreningen hästen Örebro läns bergsl—agers hästavelsförening Föreningen Vårm-l-andsstuteriet Norenberg Göteborgs och Bohus läns häst-avelsför- eniing ................................................. .. Halländska hästavelsföreningen ............... Södra Älvsborgs läns hästavelsförening Skarabongs läns hästavelsföreni'ng ............ Föreningen belgiske hästen i Malmöhus län Umeå lantbruksskola .............................. Hingstuppfödningsainsatalten Wången ...... Bidrag till hovvårdsföreningar och ambule- rande hovsluagare .................................. Hästpremi-eringen premieringsnåmnderna, årsarvoden ......... pr-emi-eringsnåmndlernla, resekostnader ...... expenser och fraktkostnader .................. penningpris frisedlar (del för budgetåret 1959/60) ...... Hingsthålllningen Gemensamhetsbeten Betäckningsbidrag Västernorrlands läns hushållnin-gssällskap Jämtlands läns hushållningssållskap ...... Västerbottens läns hushål—lningssärllluskap Norrbottens läns hushållninugssällsqkap ...... Andra åtgärder till stöd åt häst-aveln Föreningen nordsvenska hästen bidrag till kostnader för utgivande av ras- stambok för nordsvenska hästar ............ till-] föreningens allmänna verksamhet ...... till draghäs-tprov ....................................

Frisedlar för budgetåret 1960/61 ..................

för svenska ardenner-

1961/62

För detta budgetår anvisades ett belopp av 1 540 000 kronor, varav för varm- blodsaveln 290 000 kronor och för kall-

Varmblodsaveln Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen körpremier ........................................... fnatktbidnalg .......................................... håstutstållningar m. m. ........................... upplysningsverksamhet administraitions'kostnader ........................

1 200 (i 000 9 200

53 918 313118

70 300

100 000

472 510: 52

288 600 80 000

25 000 211 522 1 249 932: 52

1 563 050: 52

Summa kronor

blodsaveln 1 250 000 kronor. Enligt lant- bruksstyrelsens fördelningsbeslut anvi- sades ett sammanlagt belopp av 1 537 648 kronor 90 öre för efterföljande ändamål.

kronor kronor kronor

l17000

• Sida 20
•  Original

Förärvninvgspremiwer 20 st. 51 500 kr ........................ . .............. Bevaringspremier 213 st. första bevaringspremier a 400 kr 74 st. andra bevaringspremier å 400 kr 67 st. tredje bevaringspremier a 400 kr Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen 25 st. premier a 600 kr ........................ del av 25 st premier a 600 kr (jmfr upp. gifterna för budgetåret 1962/63) ............ bidrag till fraktkostnader för år 1962 ......

bidrag till fraktkostnader för år 1963 ...... 4 Andra åtgärder till stöd åt hästaveln Gotlands läns hushållningssällskap, för skogsruss Sveriges stuteriboksstyrelse .................. Föreningen till den varmblodiga häst. avelns främjande på Gotland .................. Jockeyk-lubben, för utgivande av svensk stu'tleribok för fullblod ........................

Disponerat för varmblodsavelns del i häst— premieringen .....................................

KaIIbI-odsaveln Häst—avelsföneningar Hingstuppfödningstanstalvten Wängen ...... Avelsföreningen för svenska ardenner- hästen Föreningen belgiske hästen i Malmöhus län Skaraborgs läns hästavelsförening ........ Värmlandsstuteriet Norenberg Halländska hästavelsföreningen ............... Örebro läns bergslagers häs-tavelsförenring Föreningen nordsvenska hästen ............... Södra Älvsborgs läns hästavelsförening Göteborgs och Bohus läns hästavelsförening Bidrag till hovvårdsföreningar och ambule- rande hovslagare .................................... Hästpremieringen premieringsnämnderna, årsarvoden .. ..... .. premieringsnämnderna, resekostnader expenser och fraktbidrag ........................ penningpris m. m. .................

Hingsthållningen .......................

Gemensamhetsbeten Bet'äckningsbidr-aug Västernorrlands läns hushållningssällskap Jämtlands läns hushållni-ngssällskap ...... Västerbottens läns hushållningssällskap Norrbottens läns hushållningssällskap ...... Andra åtgärder till stöd åt hästaveln Umeå lantbruksskola .............................. Föreningen nordsvenska hästen, dragprov Frisedlar för budgetåret 1961/62 ..................

kronor kron or 10 000

85 200 29 600 26 800

15 000

5100 14 500 19 800 196 000

14 000

53 000 290 000

31500

20 000 300 1 100 6 000 1 100 1 100 18 000 1 100 1 100 81300

100 000

10 500 50 604: 10 686: 294 398 360 188:

338 000 80 000

2 000

13 000 267 160 1 247 648: 90

Summa kronor 1 537 648: 90

1 Dessutom anvisades ett belopp av 23 000 kronor av anslaget till stöd åt amatörrid- sporten eller således ett sammanlagt belopp av 40000 kronor, som *skulle användas för de ändamål som framgår av sammanställningen (jmfr s. 24 i betänkandet rörande rid- sporten).

• Sida 21
•  Original

1962/63

För detta budgetår anvisades ett belopp av 1 540 000 kronor, varav för varm- blodsaveln 290 000 kronor och för kall-

Varmblodsaveln Avelsföreningen för hästen körpremier ........................................... fraktbidra-g .................................. hästutställningar m.m. ...... upplysningsverksamhet ...... . vadministrationskostnader ........................ Förärvningspremier . 20 st. a 500 kr .................................... Bevaringspremier1 255 st. första bevaring-spremier a 400 kr 64 st. andra bevaringspremier 51 400 kr 42 st. tredje bevaringspremier 51 400 kr Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen del av 25 premier åt 600 kr (jmfr uppgifter för budgetåret 1961/62) ........................... Andra åtgärder till stöd åt hästaveln Gotlands läns hushållningssällskap, skogsruss .............................. . .............. Sveriges stuteriboksstyrelse ..................... Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland .................. Disponerat för varmblodsavelns del i häst- premieringen

Kallblodsaveln Hästavelsföreningar Avelsföreningen hästen Hingstuppfödningsanstalten Wången Föreningen nordsvenska hästen ............... Bidrag till hovvårdsföreningar och ambule- rande hovslagare .................................... Hästpremieringen premieringsnämnderna, årsarvoden ......... premierin-gsnäm-nderna, resekostnader ...... expenser och fraktkostnader .................. penningpris .............................. . ....... .

Hingsthållningen .............

Gemensamhetsbeten

Betäokningsbidrag

svenska varmblodiga

för

för svenska ardenner-

Västernorrlands läns hushå-llninvgssäl'lskap'

Jämtlands läns hushälvlningssällskap ...... Västerbottens läns hushållningssällskap Norrbottens läns hushållningssällskap ...... Andra åtgärder till stöd åt hästaveln ......... Föreningen nordsvenska hästen, dragprov Södra Älvsborgs läns hästavelsförening Föreningen belgiske hästen i Malmöhus

Skaraborgs läns hästavelsförening .........

blodsaveln 1 250 000 kronor. Enligt lant- bruksstyrelsens fördelningsbeslut anvi- sades ctt sammanlagt belopp av 1 509 768 kronor 42 öre för efterföljande ändamål. kronor kronor kronor

102 000 25 600 16 800

154 300

9 800

53 000 267 100

80 000

100 000

10 500 50 818: 14 906: 298 236: 374 461:

338 000 80 000

500 500 500 500

7 000 1 100

500 1 100

1 Ett belopp av 22 700 "kronor reserverades för andra och tredje bevaringspremier m. m.

• Sida 22
•  Original

Halländska hästavelsföre-mingen ............... örebro läns bergslagers häst'avelsfören-ing Svenska fjordhästföreningen .................. Göteborgs och Bohus läns häst-avelsförening Värml—andsstuteriet Norenberg ............... Umeå lantbruksskola ..............................

Frisedlar för år 1962 .................................

1963/1964—

För detta budgetår anvisades ett belopp av 1 540 000 kronor, varav för varm- blodsaveln 290 000 kronor och för kall-

Varmbl-odsaueln

I. Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen a) körpremier .................................... b) fraktbidrag c) hästutställningar m. m. (1) upplysningsverksamhet .................. e) administrationskostnalder

. Förärvnin'gspremier 20 st. 21 500 kr ....................................

. Bevaringsprernier1 Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, förskott .................................

. Andra åtgärder till stöd åt hästaveln a) Sveriges stuteriboksstyrelse ............ b) Gotlands läns hushållningssällskap, för skogsruss ................................. c) Föreningen till den varmblodiga häst- avelns främjande på Gotland .........

V. Disponerat för varmblodsavelns del i häspremieringen .................................

Kallblodsaveln

]. Hästavelsföreningar a) Svenska fjordhästföreningen ....... b) Avelsföreningen för svenska arden- nerhästen Föreningen nordsvenska hästen Södra Älvsborgs läns hästavelsför- ening .......................................... Föreningen belgiske hästen i Mal- möhus län ................................. Skaraborgs läns hästavelsförening Halländska häst-avelsförenlingen Örebro läns bergsltagers hästavels- förening i Göteborgs och Bohus läns häst- avelsförening u.p.a. ..................... j) Hingstuppfödningsanstalten Wången ..................................... c) d) e) f) 3) h)

kronor 1 100 1 100 6 000 1 100 6 000 6 000 31 000 237 207

Summa kronor

1 242 668: 42 1 509 768: 42

blodsaveln 1 250 000 kronor. Enligt lant— bruksstyrelsens fördelningsbeslut anvi- sades ett sammanlagt belopp av 1 266 785 kronor 65 öre för efterföljande ändamål.

kronor kronor kronor

9 000 10 000 8 000 3 000 10 000

222 600

7 000

25 000 23 000

1100 500 1 100 1100

1100 »

1100

24 000 85 000

1 Ett belopp av 67 000 kronor reserverades för andra och tredje bevaringspremier m.m.

• Sida 23
•  Original

kronor kronor . Bidrag till hovvårdsföreningar och am- bulerande hovslagare (+600 kr åter. levererat från 1962/63) 100 390

. Hästtpremieringen premieringsnämnderna, årsa—rvoden 10 500 premieringsnämnderna, resekostnader . 49 704 expenser och fraktbvidrag .................. 13 688: penningpris .................................... 297 670 371 562: 65

. Hin—gsthällningen .............................. 340200 . Gemensamhetsbeten ......................... 80000 . Betäckningsbidrag ........................... 2400

And-ra åtgärder till stöd åt hästaveln

a) Hingstuppfödningsa—nsta'llten Wången .....................................

b) Umeå lantbruksskola ..................

c) Vårmlandssturteriet Norenberg ......

d) Föreningen nordsvenska hästen, . _ _ dragprov .................................... 59 ”"O

. Frisedlar för budgetåret 1962/63 [237 207 (anvisat för föregående bud- getår) +28 133] 28133 1044 185: 65 5 Summa kronor 11 266 785: 6

1 Utöver nämnda belopp kommer ett belopp att tagas i anspråk för beviljade frisedlar om sammanlagt 350 740 kronor; samtliga frisedlar torde dock ej komma att företes till inlösen, varför den slutliga utgiften för ändamålet kan bli betydligt lägre än det nämnda beloppet. .

• Sida 24
•  Original

1964/65

För detta budgetår anvisades ett sam- manlagt belopp av 1850000 kronor, varav för varmblodsaveln 336500 kro- nor och för kallblodsaveln 1513 500

Varmblodsaueln

Premiering och frisedlar ........................... Bevaringspremier .............................. Förärvningspremier Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen .................................................

Understödjande åtgärder i övrigt

Sveriges stuteriboksstyrelse ..................... Jookeyklubben ....................................... Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland ........................... Gotlands läns hushållsningssällskap, för russbete ................................................ Svens-ka ponnyföreningen Övriglt ...................................................

Kallblodsaveln Understöd åt hästavelsförem'n-gar

Svenska fjordhästföreningen ..................

Avelsföreningen för svenska ardenner.

hästen ................................................. Föreningen nordsvenska hästen ...............

Södra Älvsborgs läns hästavelsförening Skaraborgs läns hästavelsförening ......... Halländska hästavelsföreningen Göteborgs och Bohus läns hästavelsförening u.p.a. Föreningen belgiske hästen i Malmöhus län Premiering och frisedlar ........................... Hings—thållningsbidrag ............................... Gemensamhetsbeten för unghästar ............ Understödjande åtgärder i övrigt

Hingstuppfödningsmnstalten Wången ......

Hingstuppfödningsanstalten Norenberg

Umeå lantbruksskola ............ ..................

Betäckningsbidrag i de fyra nordligaste

länen .................................

Dragprov med nordsvenska hästar Dragprov med .ardennerhästar ......... Försök med märkning av häst ............... Avelsföreningen för svenska ardennerhästen för subvention av hingstar ..................... Föreningen nordsvenska hästen ............... Svenska fjordhästföreningen ..................

Övrigt ................................................... Hovvårdsföreningar m. m. ........................

kronor. Av totalbeloppet utgjordes 210000 kronor av reservationsmedel. Beloppet har av lantbruksstyrelsen av- setts för följande ändamål.

kronor kronor

83 542 171 458 10 000

45 000 310 000

6 000 10 000

1 700

2 100 3 000 3 700 26 500 336 500

80 900

633 500 382 000 95 000

172 100 150 000 1513 500

Summa kronor 1 850 000

• Sida 25
•  Original

Utredningen har funnit det vara av intresse att inhämta uppgifter rörande den närmare dispositionen m.m. av ovan angivna belopp för budgetåret 1963/64 och har därför studerat de redogörelser som de olika bidragsmottagarna i enlig- het med lantbruksstyrelsens föreskrifter ingivit till styrelsen; i vissa fall har närmare uppgifter inhämtats direkt från vederbörande. En sammanfattning av de iakttagelser som därvid har kunnat göras lämnas i det följande.

I. Inom varmblodsaveln har Avels- föreningen för svenska varmblodiga hästen — som mottagit ett sammanlagt belopp av 40 000 kronor (45 000 kronor; uppgifterna inom parentes avser det be- lopp som lantbruksstyrelsen för motsva- rande ändamål beräknat för budgetåret 1964/65) — för a) körpremier dispone- rat ett statsbidrag av 9 000 kronor; de totala utgifterna för föreningen för ifrå- gavarande ändamål har 10200 kronor. Körpremier utbetalas till ut- tagna avelsston i åldern tre—fem år, som är väl inkörda och uppvisas för premieringsnämnd eller avelsförening- ens uttagningskommission. Beloppen i varje särskilt fall har angivits utgöra 100- —300 kronor. På förfrågan om efter vilka grunder dessa differentieras, har föreningen upplyst att det anvisade be- loppet varit tillräckligt, så att maximi- beloppet 300 kronor hittills städse kun- nat utgå.

varit

Till b) fraklbidrag har utnyttjats ett sammanlagt belopp av 10 325 kronor, varav ett belopp om 10 000 kronor utgör statsbidrag. Detta bidrag är en form av hetäckningsbidrag till uppfödare, som har ett avstånd av minst 30 km till när- maste hingststation. Bidragen utgår med lägst 25 kronor och högst 200 kronor per gång. Några närmare regler rörande fördelningen av dessa bidrag har för- eningen ej utfärdat. Under år 1963 er-

höll sammanlagt 116 stoägare bidrag till sammanlagt 160 ston.

Kommentar (för denna i detta och föl. jan-de avsnitt ansvarar utredningens sekre- tari'at; den mening som framföras såsom kommentar är alltså sekrebariatets egen och behöver icke nödvändigt delas av utred- ningens ledamöter).

De statliga fraktbidragen och körpre. mierna innebär, utöver den subvention som hinxgsthålllningen vid Flyinge och den i an. slutnig därtill bedrivna verksamheten ut- gör, en påbyggnad av det statsstöd som el- jest utgår till varmblodsaveln. Samtliga dessa bidrag är ägnade att förbilliga kost- naderna för uppfödarna och står därför i mindre god överensstämmelse med uttalan— det i utredningens direktiv att bidrag i fort- sättningen till direkta uppfödningskostnader i princip ej bör komma i fråga.

För 0) hästutsiällningar har upptagits ett belopp av 8000 kronor, som helt täckts av statsmedel. Det ingår som ett normalt led i avelsföreningens verksam- het att anordna dylika utställningar och uppvisningar av varmblodiga hästar. Under ifrågavarande år har emellertid beloppet, såsom kommer att framgå av det följande, disponerats på annat sätt.

Upplysningsverksamhelen (d) har dragit en kostnad av 7 916 kronor, varav ett belopp av 3000 kronor täckts av statsbidrag, Beträffande denna kostnad har avelsföreningen nämnt att det ingår i föreningens uppgift att stödja och uppmuntra landets varmblodiga häst- avel; föreningen hedriver fördenskull en omfattande upplysningsverksamhet såväl inom som utom landet. Bidrag här- till'har även utgått från den s.k. djur- exportfonden.

Administrationen (e) för avelsför- eningen har medfört utgifter om sam- manlagt 24 483 kronor; statsbidrag här- till har utgått med ett belopp av 10 000 kronor. Kostnaderna innefattar arvoden, hyror, expenser m.m. På förfrågan har föreningen upplyst att arvoden utbetalts till remonteringsofficeren med 3 600

• Sida 26
•  Original

kronor och till sekreteraren och kassa- förvaltaren med 2 350 kronor. Vidare har för nedannämnda ändamål följande belopp erlagts, nämligen bokföring i Lund 2 000 kronor, lantbruksförbundets revisionsavdelning i Växjö 2 600 kronor och bokföring i Alvesta 2400 kronor. Såsom kostnader för hyror upptages bl.a. arkiv i Lund med 1 800 kronor och kontor i Strömsholm med 600 kronor.

Kommentar. Administrationen synes, så- vitt framgår av lämnade uppgifter, kunna i framtiden förbill'igas genom att olika upp. gifter, som f.n. är fördelade på olika hän. der, sammanföres på ett håll.

Sammanfattningsvis må beträffande an- slaget till varmblodsförenin-gen framhållas, att detta till betydande del kommit att an- vändas till påbyggnad av de av statsmakter- na beslutade stödformerna till varmblods- aveln. En sådan disposition av detta anslag har uppenbarligen icke ursprungligen av— setts; detta böri stället användas såsom bi- drag till föreningens administration och allmänna uppgift att bl.a. sprida upplysning rörande varmblodsaveln. Anslagets storlek torde böra anpassas härtill. Andra inom hästaveln verksamma avelsföreningar för betydligt större hästraser har f. ö. lägre an. slag.

II. 20 förärvningspremier om 500 kro- nor eller sammanlagt 10 000 kronor (10 000 kronor) har efter ansökan till- delats ägare till äldre varmblodiga ston (ej travare) som visat god och säker nedärvning. Premierna, som har utgått i nära 20 år och som söktes av sam- manlagt 55 personer, avser sådana avels- ston i enskild ägo, som sammanlagt läm- nat det största antalet remonter och för remonteringen lämpliga avelsdjur.

111. Vid 1952 års riksdag framfördes motionsledes (I: 324 och II: 427) förslag om anslag till vissa premier åt varm- blodiga hästar att utgå från statens häst- avelsfond. Med anledning härav beslöt riksdagen (JoU 34; rskr. 262) att s.k. uppfödnings- och bevaringspremier t.v. skulle utgå till sådana hästar samt bemyndigade Kungl. Maj:t att med-

dela närmare bestämmelser rörande premiernas storlek. Med anledning här- av utfärdades bl. a. bestämmelser om sär- skilda s.k. bevaringspremier om 400 kro— nor (uppfödningspremierna, som utgick med 150 kronor, är numera avskaffade). Genom beslut den 11 maj 1964 har lantbruksstyrelsen beslutat att för bud— getåret 1963/64 utdela högst 440 beva- ringspremier a 400 kronor eller sam- manlagt 176 000 kronor (171 458 kronor) enligt i huvudsak följande principer.

A. En första bevaringspremie till ägare av 130 avelsston, som av premieringsnämnd uttagits till avel vid tre eller fyra års ålder; som förutsättning för utbetalningen gäller att bevis utvisande at't stoet betäckts med kvalificerad lämplig varmblodshingst (ej travar-e) skall företes. Avclsston får i prin. cip endast en premie, men sto som ”gått gall”, dvs. ej blivit med föl efter betäck- ninig, kan få en andra och ev. även en tred- je premie av ifrågavarande slag. Sådan be. varien'gspremie som avses under denna punkt A utbetalas av lantbruksstyrelsen efter förslag av ordförande i premierin-gs. nämnd eller av den s. k. uttagnings-kommis- sionen (mera om denna i annat samman. hang).

Av ovanstående 130 premier avses 30 för från åren 1962 och 1963 kvarstående gallston. Utgifterna för ifrågavarande 130 premier blir således 52000 kronor.

B. 200 bevaringspremier till remonter, ut- tagna för export elller omhändertagna för arméns räkning, för utbildning som stam. draghåstar elller 'ackorddraghästar eller för ridfrämjandets räkning. Summan av dessa premier blir 80 000 kronor.

C. 25 bevaringspremier till s. k. över. blivn-a remonter, som uppvisats för uttag. ningskommissionen men icke kunnat inkö. pas för export eller för arméns räkning men dock är av godtagbar kvalitet. Första bevaringspremien utbetalas till ägaren un. der förutsättning att denne ägt hästen allt sedan uppvisningsårets början. Summan av dessa premier blir 10 000 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens beslut har vidare 85 bevaringspremier _— eller sammanlagt 34 000 kronor — upptagits

• Sida 27
•  Original

såsom andra eller tredje premie för re- monter som är kvarstående sedan år 1962 och/eller år 1963. Totalsumman för ifrågavarande premier blir således (52 000+80 000+10 000+34 000) 176 000 kronor. I styrelsens beslut uttalas vidare.

Om av någon anledning ovanstående sum. ma i sin helhet ej åtgår, må resterande me- del av Avelsföreningen för svenska varm. blodiga hästen disponenas för utbildning å central anstalt av för arméns och ridfräm. jandets räkning uttagna håshar, dock med högst 600 kronor per färdigutbildad häst.

Samtidigt beslutade lantbruksstyrel- sen att till Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen som förskott utan- ordna 90 000 kronor att av föreningen utbetalas som bevaringspremier, dels för 200 remonter uttagna för export eller omhändertagna för arméns eller rid- främjandets räkning, dels ock för högst 25 s.k. överblivna remonter, som upp- visats för uttagningskommissionen men icke kunnat inköpas för export eller för arméns räkning men dock är av god- tagbar kvalitet.

Beträffande användningen av de så- lunda till avelsföreningens förfogande ställda medlen torde få lämnas följande uppgifter, som inhämtats direkt från föreningen. Av de 90000 kronor som föreningen erhållit i förskott har sam- manlagt 75600 kronor använts såsom bevaringspremier till 114 för arméns räkning inköpta hästar; motsvarande antal är för ridfrämjandet 31, för export 36 samt för uppfödare av s.k. överblivna remonter åtta. 25 hästar (å 600 kronor) har förutbildats och sadeltämjts (15 000 kronor), varför föreningen anser sig ha en fordran på lantbruksstyrelsen om (75600 + 15000 = 90600) 600 kronor. Av de av avelsföreningen lämnade upp- gifterna framgår att sammanlagt åtta hästar, som tilldelats bevaringspremier, under året inköpts i Danmark.

Den av avelsföreningen bedrivna verk—

samheten sammanhänger med att re- monterna inköps som treåringar men övertages av armén såsom fyraåringar. Sedan år 1958 arrenderar avelsförening- en vissa ekonomibyggnader med pro- visoriskt ridhus vid Herrevadskloster; vid Utnäslöt i Strömsholm förhyres bostadslägenhet och stallar med ridhus. Vid förstnämnda plats är en f.d. kör- mästare anställd. Vidare biträder till- fällig personal vid ridutbildningen. Vid Utnäslöt avlönar föreningen en stallför- man och delar kostnaderna med ar- mén för en annan stallförman; även elever utbildas här. De årliga avlö- ningskostnaderna för den fasta utbild— ningspersonalen uppgår f.n. till i runt tal 37000 kronor. Enligt avelsför- eningens uppgifter har kostnaderna för omhändertagandet av de olika katego- rierna remonter, för vilka avelsför— eningen åtnjutit en bevaringspremie om 400 kronor, under de senaste åren upp- gått till omkring 450 kronor per häst, fördelade på följande belopp i kronor räknat, nämligen kostnader vid inköpen 135, uppsamlings- och foderkostnader 40, försäkring 126, räntor 120 samt del i fast personal och hyra 29. I anslutning till nämnda uppgift om kostnader för hyra må nämnas att enligt vad utred- ningen inhämtat avelsföreningen för en kostnad av omkring 16000 kronor låtit upprusta en staten tillhörig byggnad, vilken användes såsom bostad för en förvaltare som omhänderhar förening- ens verksamhet vid Utnäslöt. Samtidigt har statsverket nedlagt utgifter med om- kring 7000 kronor i samma byggnad. För att täcka skillnaden mellan beva- ringspremien och angivna belopp om 450 kronor har föreningens statsbidrag till hästutställningar tagits i anspråk. I beloppet 450 kronor ingår ej några kostnader för utbildning av hästar; här- för har anlitats förenämnda belopp om 600 kronor, — överblivna bevarings-

• Sida 28
•  Original

premier må även utnyttjas för bestri- dandet av kostnader för export av häs- tar; härför gör avelsföreningen anspråk på att för år 1964 få disponera ett be- lopp av i runt tal 19 000 kronor. Belop- pet härför avses bli täckt genom ian- språktagande av andra medel till beva- ringspremier än dem som står till för— eningens förfogande.

Av avelsföreningen skrivelse till ut- redningen framgår att föreningen vid utgången av år 1963 ägde ett kapital av nära 390 000 kronor.

Kommentar. Till avelsston och remonter i svensk ägo och av sådan kvalitet att de anses böra omhändertagas för olika ända- mål utbetalas sålunda bevaringspremier om 400 kronor. Uttagningen ombesörjes av en särskild uttagningskommission. som tillsät- tes av avelsföreningen i samråd med lant'. bru'ksstyrelsen. Till avelsston utbetalas pre. mierna i regel av lantbruksstyrelsen på förslag av vederbörande premieringsnämnd till äglaren under förutsättning att språng. sedel företes som utvisar att stoet vid tre års ålder betäckts med godkänd lämplig hingst. Under vissa förutsättningar kan även en andra och tredje bevaringspremie utbetalas til-l ston som tidigare gått gall. Ifrågavarande bevaringspremier får i prin- cip sägas vara av samma karaktär som de premier som utbetalas enligt premierings. reglementet och torde närmast få betraktas som en uppräkning av dessa. Med hänsyn till beloppens storlek kommer de dock otvi. velavktig't att utgöra ett bidrag till uppföd— ningskostnaderna. Att för framtiden utbe- tala dylika premier skulle därför innebära ett avsteg från den i utredningens direktiv uttalade principen, att bidrag till uppföd- ningskostn-ader ej skall utgå.

Lämpligheten av att utbetala nya beva- ringspremier till 5. k. wgallsct-on synes vidare kunna ifrågasättas mot bakgrunden av pre. miernas syfte, nämligen att främja till. komsten av föl. Om ett sto som erhållit en första premie icke fölat, har det med pre- mien åsyftade resulta-tet ej uppnåtts. Att under dylika förhållanden utbetala nya premier, synes knappast förenligt med pre- miernas ändamål.

De bevaringspremier som utgår till häs. tar som uttagits av avelsföreningen för ar- méns, ridsportens m.fl. räkning användes,

såsom framgår av den före-gående redogö. relsen, till bestridandet av kostnader som är förbundna med föreningens verksamhet i dessa avseenden. Enligt vad försvarets in. twendnenlturverk i skrivelse till utredningen upplyst måste remonterna uppköpas som treåringar för att armén, som enligt gäl- lande bestämmelser övertager dem som fyraåringar, över huvud taget skall kunna erhålla tjänstdugliga hästar. Armén har icke några egna med-el till förfogande för att själv omhänderha remontcrna under ifrågavarande tid utan detta måste ske, som försvarets in—dendenturvenk uttrycker det, >>på avelsföreningens bekostnad», dvs. med anlitand—e av tillgängliga bevaringspremier. Anordningen innebär således att med an. slag till hästavelns befrämjande kostnader bestrides som rimligen borde bäras av resp. avnämare. Det kan knappast vara något intresse för aveln att på detta sätt stå som mottagare av statliga medel som i verklig- heten icke kommer denna till godo. Om t.ex. armén anser sig icke själv kunna omhänd-erha hästarna, till dess de slutligt övertages som fyraåringar, bör hinder gil- vetvis icke föreligga för armén att låta avelsföreningen sköta denna verksamhet; kostnaderna härför synes emellertid böra bestridas av anslag som över fjärde huvud. titeln ställes till arméns förfogande,

Viss del av bevaringspremierna användes även för utbildning av hästar. Sant är att utbildningen av t. ex. ridhästar är mycket väsentlig för hästarnas användbarhet under en tillräckligt lång tid. En central utbild. ning synes i och för sig ändamålsenlig. Det göres också från företrädare för aveln gäl. lande att en på angivet sätt konstruerad bi. dragsgivning är nödvändig för att välut— bildade hästar till rimliga priser skall kun. na ställas till förfogande. Med anledning härav må erinras om att utgifterna för ut. bildning måste vara att jämställa med uppfödningskostnader, vilka enligt utred. ningens direktiv i princip icke skall bestri. das av statsmedel. Dessa kostnader torde böra bäras av resp. avnämare av hästarna. Utredningen har f.ö. i sitt föregående be. tänkande anvisat en väg för att t. ex. rid- sporten skall kunna erhålla statsgarante. rade lån för inköp av även utbildade häs- tar. Premier av här avsett slag synes med hänsyn till vad sålunda anförts vare sig lämpliga eller erforderliga för detta ända. mål.

Vissa av ifrågavarande premier användes för hästar, avsedda för export, och fungerar

• Sida 29
•  Original

således som ett slags exportpremie. Det kan knappast vara rimligt a'lll. utländska köpare på detta sätt subventioneras av statsmedel, då premierna givetvis måste på. verka de priser som köparna har att be. tala. Särskilt mot bakgrunden av att un. der senare är brist på varmblodiga hästar förelegat inom landet, vil-ken brist fram- tvingat inköp i utlandet, framstår den till. lämpade ordningen som mindre lämplig. Premier utgår även till vissa remonter som uppvisats för uttagningskommissionen men icke kunnat inköpas för export eller för arméns räkning men dock är av godtag- bar kvalitwet. Dyli—kia premier synes knap- past stå i överensstämmelse med det syfte som ett statligt stöd till hästaveln bör ha. Sammanfattningsvis må erinras om att systemet med bevaringspremier ofta kriti. scrats; mot bakgrunden av vad här upp— lysts rörande användningen av dessa pre- mier synes denna kritik icke obefogad. Över huvud taget har stödet till varmblods- aveln numera blivit så rikt förgrenat att en omläggning av detta i olika avseenden framstår som i hög grad motiverad.

IV. 3) Sveriges stuteriboksslyrelse har erhållit ett anslag av 6 000 kronor (6 000 kronor). Enligt styrelseberättelsen för år 1963 har utgivits band XXV av Ras— stambok för ädla hästar i Sverige. Ban- det omfattar under år 1962 stambok- förda 114 ston och fem hingstar. Bandet har duplicerats i en upplaga av 350 exemplar, av vilka 251 försålts och 83 utdelats gratis. Vinst- och förlustkontot upptager följande utgifter, nämligen stamboken 8145 kronor, arvoden och resor 2 125 kronor, skrivmateriel och porton m.m. 1 032 kronor och represen— tation 422 kronor; inkomsterna hänför sig till inregistreringsavgifter 2 500 kro- nor, räntor 1 388 kronor och anslag 7200 kronor. Årets förlust utgjorde 635 kronor. Utgående balanskontot uppvisar tillgångar med i runt tal 36 000 kronor.

b) Gotlands läns hushållningssällskap har tilldelats ett belopp av 2 100 kronor (2 100 kronor) för bevarandet av skogs- russet i dess ursprungliga typ. Av detta belopp har 200 kronor utnyttjats för

utgivandet av band IV av stambok för russ, som utkommit i en upplaga om 1 000 exemplar. Utgivningskostnaderna har uppgått till 8 764 kronor. För ända— målet fanns av statsmedel reserverat ett belopp av 1 000 kronor. _ Bevaringspris om 50 kronor eller sammanlagt 300 kronor har tilldelats ägare av lovande treåriga russton; ägarna har avlämnat förbindelser att icke avyttra stona utom länet före 1968 års utgång.

Som bidrag till kostnaderna för hål- lande av en flock fritt gående russ om 47 djur på Lojsta hed har utbetalats ett belopp av 1 600 kronor. Ägarna till häs- tarna har själva fått tillskjuta 146 kronor per djur.

0) Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland har cr- hållit ett anslag av 1 500 kronor (1 700 kronor), som använts till följande ända— mål, nämligen understöd för deltagande i hästskötarekurser 668 kronor, kostna— der för statens hingstar 52 kronor, upp- lysningsverksamhet och propaganda 439 kronor, del i kostnader för administra- tion, sammanträden, sekreterararvode 141 kronor samt del i kostnaderna för heders- och avelspriser 200 kronor. Vid ingången av år 1963 hade föreningen en behållning av 1 090 kronor; motsva- rande belopp vid utgången av nämnda år var 820 kronor.

Kommentar. Mot användningen av de under IV a)—c) omnämnda bidragen synes i och för sig i stort sett intet vara att er. inra, även om kostnaderna för rasstambo- ken för ädla hästar synes höga, speciellt om hänsyn tages till det ringa antal hästar som bokförts; statsbidraget motsvarar 50 kronor per häst. Det kan likväl ifrågasättas, om bidrag av förevarande art är oundgäng— ligen nödvändiga och om icke de åtgärder på Gotland som avses med förevarande an. slag skulle kunna samordnas. I utredning. ens föregående betänkande uttalades att in- köp av hederspriser icke borde bestridas med statsmedel; motsvarande torde böra gälla i förevarande fall.

• Sida 30
•  Original

V. Till utgifterna för häslpremie— ringen återkommer utredningen i ett senare sammanhang.

1. Inom kallblodsaveln har såsom bi- drag till hästavelsföreningar utbetalts ett bidrag av sammanlagt 85 000 kronor, fördelade på de belopp som framgår av sammanställningen i det föregående. Såsom villkor för bidragen har bl.a. föreskrivits,

att bidraget till S. Älvsborgs läns häst- avelsförening, Föreningen belgiske hästen i Malmöhus län, Skaraborgs läns hästavels. förening, Halländska hästvavelsföreningen u.p.a. och Örebro läns bergslagers häst- avelsförening skulle användas till de med respektive föreningars verksamhet avsedda ändamålen,

att bidraget till Avelsföreningen för sven. ska ardennerhästen skulle användas till be. stridande av kostnaderna för föreningens rasstamboksföring och vad därmed står i samband,

att bidraget till Svenska fjordhästför- eningen och Föreningen nordsvenska hästen skulle användas till bestridande av kost. naderna för föreningarnas rasstamboksfö. ring samt föreningarnas allmänna verk- samhet,

att bidraget till Hingstuppfödningsanstal. ten Wången skulle utgå under förutsätt. ning, dels att verksamheten alltjämt in- riktades uteslutande på avel av den nord. svenska hästen genom anskaffning, uppföd- ning och tillhandahållande av förstklassiga avelsdjur. dels ock att lantbruksstyrelsen skulle äga befogenhet att inspektera anlägg- ningen och taga del av dess räkenskaper och verksamhet,

att fullständig redogörelse beträffande användningen av beviljat statsbidrag skul- le avgivas till lantbruksstyrelsen senast den 30 september 1964, varjämte redogörelse från enskild sammanslutning skulle åtföl- jas av en allmän översikt av sammanslut- ningens inkomster och utgifter samt eko- nomiska ställning.

Beträffande dispositionen av de olika beloppen torde få lämnas följande upp- gifter.

a) Svenska fiordhäslföreningen, som erhållit ett bidrag av 7 000 kronor (8 000

kronor), har den 4 januari 1965 inkom- mit med följande redogörelse.

Överlämnas härmed redovisning, till vi-l— ket ändamål Svenska Fjordhästföreningen använt erhållet statsamslag ä 7000 kronor.

Enär bokslutet för 1964 års verksamhet ännu ej är avslutat får redovisningen läm. n-as enligt följande:

Utöver vanliga organisationskostnader h-ar föreningens utgifter under 1964 ut. gjorts av kostnaderna för framställning av band 1 av Stambok över hästar av Fjordras, vilka kastmader ha varit:

Tryckerikostnader, Barnevik!

Tryckeri, Uddevadla ............... 4 895: —— För utarbetande av manuskript

(John Lofors, Uddevalla) ...... 2 500:— Klichékuostnadler un. m. ............... 1 100: — 705:—

Summa kronor 9 200: —

Övriga expeditionskostnader ......

Anslaget 7000:— kronor har i sin helhet åtgå-tt till att täcka ovan redovisade utgift.

Kommentar. Till förestående redovisning må helt lal-lmän't framhållas, att det på grundval av denna givetvis är omöjligt att bedöma, huruvida behov av statsbidraget verkligen förelegat. För en sådan bedöm- nin—g erfordras uppgifter rörande förening- ens ekonomi i övrigt m. m.

b) Avelsföreningen för svenska arden- nerhästen särredovisar icke statsbidra- get om 25 000 kronor (35000 kronor) utan detta ingår bland föreningens öv- riga inkomster, under år 1963 samman- lagt 71 800 kronor. Den största inkomst- posten är stambokföringsavgifter om sammanlagt 25200 kronor; i övrigt må nämnas räntor och utdelningar med sammanlagt 4 700 kronor. Bland utgif- terna redovisas bl.a. följande poster, nämligen löner, arvoden, pensioner 26 900 kronor, stamhoksband LIV 26 600 kronor samt reserverade medel för hand LV med 5000 kronor. Årets vinst ut- gjorde 200 kronor och det egna kapitalet uppgår till 57 700 kronor.

c) Föreningen nordsvenska hästen har utnyttjat sitt bidrag om 23 000 kro- nor (33 000 kronor) till dels bestridan- det av kostnader för rasstamboken, dels

• Sida 31
•  Original

föreningens allmänna verksamhet. Till förstnämnda ändamål — som medfört utgifter om sammanlagt i runt tal 47 700 kronor, varav tryckningskostnader m.m. 33000 kronor —— har utnyttjats ett be- lopp av 17000 kronor. Till förfogande har stått även anslag från hushållnings- sällskap med 2 050 kronor. För den all- männa verksamheten — vilken samman- lagt kostat i runt tal 12 600 kronor — har således disponerats ett belopp av 6 000 kronor. Utöver nämnda statsbidrag har föreningen erhållit ett särskilt bi- drag om 7 000 kronor (8 000 kronor) för anordnande av dragprov. Föreningens inkomster och utgifter balanserar på ett belopp av i runt tal 68 700 kronor; bland inkomsterna ingår således statsbidrag med 30 000 kronor. Årets överskott upp- går till 2 200 kronor. Föreningen ägde vid utgången av år 1963 reserverade medel om sammanlagt 111 000 kronor.

(1) Södra Älvsborgs läns hästavelsför— ening — som erhållit bidrag med 1 100 kronor (1 100 kronor) — har under 1963 haft ett medlemsantal av 139. Ut- över statsbidraget har föreningen upp- burit avkastningen från hushållnings— sällskapets hästavelsfond med i runt tal 2450 kronor. Inkomsterna i övrigt ut- göres av räntor med 1 150 kronor. Bland utgifterna redovisas priser med 1 700 kronor, omkostnader med 1 500 kronor och årets vinst med 1 400 kronor. Kapi- talbehållningen vid räkenskapsårets ut- gång utgjorde 32 000 kronor. — I fråga om avsättningsförhållandena för hästar har styrelsen för föreningen i årsberät— telsen för år 1963 gjort följande utta- lande.

Hela år 1963 kännetecknades av en mins- kad efterfrågan på hästar och särskilt på. fallande blev detta under den senare hälf- ten av året. Priserna blev som följd härav låga och man torde få gå tillbaka till åren omkring 1950 för att finna ett, räknat i oförändrat penningvärde, lika lågt prisläge. Tydligen har den under de allra sista åren

starkt ökade maskinanvändn—ingen i skogen tillsammans med den stadigt fortgående mekaniseringen inom jordbruket skapat ett rätt stort överskott på hästar.

På en av slakteriföreningen i september anordnad hästauktion betalades för ur här. stamningssynpun-kt premierin-gsbara stoföl och un-gston följande medelpriser:

kronor 1 031 1 643 2 141 2 507

stoföl ....................................... Låriga ungston ........................ 2.årig-a ungst-on ........................ 3-åriga ungston ........................

För hingstfölen, av vilka en del gick till slakt, blev priset i medeltal ca 940 kronor. Medelpriset för ordinära arbetshästar tar- de under året ha legat under 3 000 kronor. Påfallande är i hur hög grad en garanti om att hästen är väl inkörd påverkat priserna.

e) Föreningen belgiske hästen i Malmöhus län _ som erhållit ett belopp av 500 kronor (500 kronor) — har under år 1963 utdelat frisedlar, heders- och vandringspriser samt minnesbägare. Såsom inkomster har redovisats anslag 11 000 kronor, räntor 600 kronor, med- lemsavgifter 1 100 kronor och odispone- rade vinstmedel 2 650 kronor. Utgifterna avser expeditionskostnader 300 kronor, diverse omkostnader 2300 kronor, fri- sedlar 6800 kronor, heders- och pen- ningpriser 4900 kronor samt arvoden m.m. 1 100 kronor. Behållningen ut- gjorde vid 1963 års utgång 34 600 kronor.

f) Skaraborgs läns hästavelsförening — som har ett medlemsantal av 131 — har i stort sett använt statsbidraget om 1100 kronor (1 100 kronor) till inköp av hederspriser av olika slag. Förening- ens inkomster har _— utöver nämnda statsbidrag _ utgjorts av årsavgifter 700 kronor, lotteri 1 300 kronor och räntor 200 kronor. Utgifterna har avsett tele- fon, porton m.m. 400 kronor, heders— priser 2200 kronor samt diverse 200 kronor. 1963 års överskott uppgick till 600 kronor. Det egna kapitalet utgör 7 000 kronor.

• Sida 32
•  Original

g) Halländska hästavelsföreningens anslag om 1 100 kronor (1 100 kronor) har redovisats på följande sätt.

Statsbidraget har använts för föreningens kostnader vid hästpremieringarna m. m.. såsom hyra för visningshall-en i Falkenberg 500 kronor, samt delutgifter för kataloger 200 kronor, priser vid premieringarna 200 kronor och anslag till ryttarföreningar 200 kronor.

11) Örebro läns Bergslagers Häslavels— förening har meddelat att föreningen beviljat statsbidrag för år 1963 om 1 100 kronor icke helt förbrukats för sitt ända- mål. Föreningen har därför hos lant— bruksstyrelsen anhållit att användnings- tiden måtte utsträckas att omfatta jäm- väl är 1964 och att redovisning därefter måtte få ske i vanlig ordning. Av denna anledning sökes ej heller något bidrag för 1964.

i) Göteborgs och Bohus läns häst- avelsförening u.p.a. särredovisar ej stats- bidraget 1 100 kronor (1100 kronor), utan detta ingår bland föreningens öv- riga inkomster; dessa har för 1963 upp- gått till 34 400 kronor, varav 17 600 kro- nor utgjorde behållning från år 1962. Bland övriga inkomster märkes anslag från länets hästavelsfond 2400 kronor, hingstarna 3 900 kronor, statligt hingst- hållningsbidrag 1800 kronor och för- sålda föl 3300 kronor. Största utgifts- posten utgöres av inköpta föl med 4 300 kronor och hingstarna 4 000 kronor. Kassabehållningen till år 1964 uppgick till 15 700 kronor.

j) Till anslaget till hingstuppfödnings- anstalten Wången återkommer utred- ningen i det följande.

Kommentar. Vad förut sagts som kom- mentar beträffande Varmblodsaveln, lV'. Andra åtgärder till stöd åt häst—aveln gäller i tillämpliga delar även beträffande vissa av förevarande bidrag. Påfallande är så- lunda att anslagen i flera fal-1 är mycket små och behovet av dessa anslag kan bl. a. med hänsyn till de begränsade uppgifterna

för ifrågavarande föreningar ifrågasättas. En av bidragsmottagarna har f.ö. anmält, att erhållet statsbidrag icke kunnat förbru. kas. Annorlunda förhåller det sig med an. slagen till Avelsföreningen för svenska ar. dennerhästeu och Föreningen nordsvenska hästen. Dessa avelsföreningar har otvivel- avktigt väsentliga uppgifter att fylla och mot användningen av de tilldelade Statsan. slagen synes, såvitt framgår av de lämnade redvogörelserna. intet vara »att invända. Med hänsyn till det sätt varpå statsbidragen i viSSa fall redovisas — de ingår bland öv- riga inkomster och särredovisas ej —— är det dock svårt att få någon säker upp. fattning härom.

II. Till hovvårdsföreningar och ambu- lerande hovslagare har utbetalts ett sam- manlagt belopp av 100 990 kronor (150 000 kronor), vilket av lantbruks- styrelsen fördelats på följande sätt.

Hushållningssällskap kronor

Stockholms läns och stads ............ 835 Uppsala ....................................... 2 085 Södermanlands 4 125 Östergötlands

Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands

Blekinge ..................................... Kristianstads Malmöhus .................................... Hallands

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs Norra ...... Älvsborgs Södra ........................... Skaraborgs Värmlands

Örebro .

Västmanlands

Kopparbergs ................................. Gävleborgs

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

I syfte att få en uppfattning om an- vändningen av ifrågavarande bidrag har studerats redogörelserna från fem hus- hållningssällskap, nämligen östergöt- lands, Kronobergs, Skaraborgs, Väst- manlands och Norrbottens.

Hushållningssällskapet iöstergötlands län har fördelat anslaget om 4 475 kro-

• Sida 33
•  Original

Bidrag per häst kronor

Bidrag

l—oremng eller hovslagare kronor

3,32 5,89 3,05 1,16

Hilllestadsortens hovvårdsförening ............ 625 Vånga hovvårdsförening ........................... 625 Kättilstads hovvårdsförenin-g ..................... 625 Carl-Axel Svensson, Mjölby ..................... 486 Carl Johan Brolinsson, Norrköpingl ............ 332 Bror Carlsson, Linköping ........................ 376 Oskar Larsson, Söderköping ..................... 404 KarLErik Malm, Åtvidaberg ..................... 238

17,09 2,53 1,90

Ingvar Flood, Åtvidaberg ........ Nils Lundell, Kättinge .............. Malte Johansson, Igelfors .....................

376 1.21 184 1,77 204 -' 2,40

1 Ej lämna uppgifter.

nor på tre hovvårdsföreningar med 625 kronor till var och en och på åtta en— skilda hovslagare med belopp som varie— rar mellan 486 kronor och 184 kronor. Av tabell 1 framgår det antal hästägare och hästar m.m. som under året be- tjänats.

Hushållningssällskapet i Kronobergs län har av det utbetalade beloppet, 8 670 kronor, förbrukat ett belopp av 8 045 kronor. Härav har ett belopp av 100 kro- nor disponerats för trycksaker och ett belopp av 600 kronor för medverkan vid premiering. Återstående belopp har för- delats på sju hovvårdsföreningar och på 12 enskilda hovslagare med belopp som varierar mellan 625 kronor och 300 kro- nor resp. 325 kronor och 210 kronor.

Hushållningssällskapet i Skaraborgs län har fördelat ifrågavarande belopp, 5 650 kronor, på åtta hovvårdsförening- ar (625 kronor till var och en) och två enskilda hovslagare (325 kronor till var och en).

Hushållningssällskapet i Västman- lands län __ som erhållit ett belopp av 3685 kronor _— har tilldelat en var av fyra hovvårdsföreningar 625 kronor och fyra enskilda hovslagare belopp som varierar mellan 325 kronor och 210 kronor.

Hushållningssällskapel i Norrbottens län har fördelat ifrågavarande belopp om 8360 kronor på nio hovvårdsför- eningar med belopp, som varierar mel— lan 1800 kronor och 125 kronor. Tre ambulerande hovslagare har erhållit 300 kronor, 200 kronor resp. 500 kronor. Sällskapet har beträffande de olika bi- dragsmottagarnas verksamhet m.m. läm- nat de uppgifter, som framgår av ta- bell 2.

Kommentar. På g—rundval av sålunda re. dovisade uppgifter kan konstateras att bi. draget per skodd häst i regel är litet; i ett fall har detta dock uppgått till över 17 kro— nor. För ifrågavarande ändamål har dock totalt utgå-tt ett så stort belopp som 100 990 kronor. Stödet till varje med anlitande av bi- draget omskodd häst är dock likväl så litet, att det endast undantagsvis torde ha någon större ekonomisk betydelse för resp. bi- dragsmottagare. Det torde därför med fog kunna hävdas, att det reella värdet av nämnda belopp blir ring-a. På grund härav och med hänsyn till att bidrag till direkta uppfödningskostnader enligt direktiven ej bör komma i fråga kan ifrågasättas, om denna stödform bör bibehållas för fram. tiden. Däremot kan det vara motiverat att bidrag lämnas till utbildning av hovslagare, så att dylika även för framtiden kan fin- nas tillgängliga i erforderlig omfattning.

III och IV. I fråga om utgifterna för hästpremieringen och hingslhällningen

• Sida 34
•  Original

Bidrag

Mottagare kronor

Antal be- handlade nötkrea. tur

Antal unghäst. verk. ningar

Antal omsko. ningar

Antal medl.

1 800 425 1 000 675 125 400 1 600

Piteortens hovvårdsförening . . Norrfjärdens hovvårdsförening . Lule Älvdals hovvårdsförening . Arvidsjaurs hovvårdsförening . Markbygdens hovvårdsförening . Älvsbyortens hovvårdsförening . Kalixortens hovvårdsförening Nedre Tornedalens hovvårds-

förening .............................. Råne Älvdals hovvårdsförening . Karl J. Hejnedal, Erkheikki Arjeplogs hushållningsgille ...... Jokkmokks hushållningsgille

725 610 300 200 500

1 042 367 920 575

72 343 1 487

44 710 33 40 10 50 20 35 10 70

680 585 246 136 584

25 10

1 Avser antalet behandlade hästar. 2 Avser antalet hästägare.

återkommer utredningen i andra avsnitt av detta betänkande.

V. Anslaget till anordnande och un- derhåll av gemensamheisbeten för ung— hästar av nordsvensk ras 80 000 kronor (95 000 kronor) har fördelats på nedan- nämnda hushållningssällskap med de belopp som angivits för vart och ett, nämligen

Södermanlands Göteborgs och Bohus Värmlands Örebro Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands

Jämtlands ................................. 13 000 Västerbottens .............................. 12 500 Norrbottens

För åtnjutande av bidragen gäller bl.a. följande av lantbruksstyrelsen fast- ställda villkor.

Bidragen skall användas till kostnader, som t'arvas för grundförbättringar och un. derhåll av betesmarker eller i övrigt för ett ändamålsenligt bedrivande av redan befint- liga gemensamhetsbeten, anordnade anting- en av hushållningssällskap eller enskild sammanslutning;

därest gemensamhetsbetvet år anordnat av

enskild sammanslutning, skall verksamhe- ten bedrivas under kontroll av hushåll. ningssällskapet i länet, genom vilkets för- sorg betet skall inspekteras minst två gång— er under vegetationsperioden;

de föreskrifter beträffande bctets under. håll och skötsel, som därvid kan utfärdas, skall iakttagas av sammanslutningen.

Kommentar. Gemensamhetsbetena i bl.a. de nordligaste länen är, enligt vad som in. hämtats, uppskattade. Statsbidrag härtill synes emuellerid icke böra utgå för fram. tiden, då det i direktiven utsagts att bi- drag till direkta uppfödningskostnader i princip ej bör förekomma.

VI. Till ettvart av Jämtlands, Väster— norrlands och Västerbottens läns hus— hållningssällskap har 500 kronor utgått såsom betäckningsbidrag; Norrbottens läns hushållningssällskap har för samma ändamål tilldelats ett belopp av 900 kro— nor. Sammanlagt 2 400 kronor (2 000 kronor) har sålunda utbetalats för detta ändamål. Bidragen är avsedda för nord— svenska avelsston med stort avstånd till lämplig hingst.

Kommentar. Förestående bidrag är när. mast att hänföra till uppfödningskostnader och bör därför principiellt icke utgå. I be. traktande av de ofta betydande avstånd, varom här är fråga, kan skäl dock tala för

• Sida 35
•  Original

viss bidragsgivning. Det kan emellertid ifrågasättas, om icke denna med hänsyn till det förhållandevis stora administrativa be- svär denna medför skulle kunna lämnas i annan form än f.n.

VII. Vid hingstuppfödningsanstalten Wängen, Umeå lantbruksskola och Värmlandsstuteriet Norenberg bedrives uppfödning av hingstar av nordsvensk ras. För 1963 åtnjöt dessa institutioner bidrag av statsmedel med (24 000 + 16000) 40000 kronor (60000 kronor), 7 500 kronor (9 000 kronor) resp. 6 000 kronor (7 000 kronor).

Hiugsluppfödningsansialten Wången inrättades år 1903 av de fyra hushåll- ningssiillskapen i Gävleborgs, Koppar- bergs, Västernorrlands och Jämtlands län, vilka alltjämt är huvudmän för den- samma. Anstalten står under ledning av en särskild styrelse.

Syftet med verksamheten är att genom ett planmässigt urval ur tillgängligt avelsmaterial samt en testning och gall- ring av detta material i förening med en lämpligt anordnad uppfödning trygga tillgången på goda hingstar av nord- svensk ras. I begränsad omfattning be- drives även en viss försöksverksamhet beträffande uppfödningsmetoder m.m.

Anstaltens huvudbyggnader är beläg- na på kronoegendomen Wången i Alsens socken, fem mil väster om Östersund. På förslag av Kungl. Maj:t medgav riks- dagen år 1903 att >>huvudgården, 37/64 mantal av förra skvadronschefsbostället 1 1/3 mantal Wången No 1 i Alsens socken och Offerdals härad av Jämt- lands län finge upplåtas åt Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämt- lands läns hnshållningssällskap att av dem från den 14 mars 1904 utan avgift disponeras». Sedermera har ytterligare en intilliggande mindre kronoegendom, Åberg, arrenderats mot en avgäld av för närvarande 900 kronor per år, varjämte anstalten inköpt tre mindre fastigheter

_ därav två på sju km avstånd från huvudgården _ för att trygga tillgången till bete, Den sammanlagda areal, som för närvarande disponeras, utgöres av 52 ha åker, varav ca 50 ha i cirkulation, samt 94 ha betesmark, varav 61 ha ängs- och hagmark samt 33 ha skogsmark.

Stall- och övriga ekonomibyggnader samt arbetarbostäderna vid anstalten har nyligen undergått genomgripande moderniseringar. För detta ändamål er- höll anstalten år 1959 anslag från kon- junkturutjämningsfonderna för det en- skilda skogsbruket i de fyra berörda länen med sammanlagt 360 000 kronor. Härigenom har en rationalisering av driften och en icke oväsentlig minsk- ning av arbetsåtgången kunnat genom- föras.

De hästar, som skall uppfödas vid anstalten, inköpes som föl på hösten det år de är födda. Någon utgallring sker därefter i regel icke förrän i samband med att de uppvisas som treåringar vid premieringsförrättning. Därvid god- kända hingstar kvarstår för att ånyo uppvisas vid premiering som fyra- åringar. I samband härmed undergår hingstarna grundliga prestationsprov i form av olika dragprov samt travprov för kontroll och uppvisning av deras dragförmåga, draglag och rörelser. De hingstar som vid denna premiering slut- giltigt godkännes försäljes vid offentlig auktion. I den mån de icke finner kö- pare vid auktionen, vilket under senare år blivit allt vanligare, försäljes de under hand. De hästar, som icke blir godkända för avel, säljes som arbets- hästar.

Tidigare inköptes fölen företrädesvis inom de fyra närmast berörda hushåll- ningssällskapens områden; under de senaste åren har inköpen skett från Stockholms län i söder till Västerbottens län i norr. Antalet förvärvade föl har i regel varierat mellan 15 och 25, varvid

• Sida 36
•  Original

Försålda

År Inköpta

hingstar valacker

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963

U'GäOCvI—OcmåomC—CGI

dock under de senaste sju åren antalet icke understigit 20.

Antalet försålda hingstar och valacker under de senaste åren framgår av ta- bell 3.

Under anstaltens tidigare verksamhet har som ett medeltal för en längre tids- period ungefär hälften av de inköpta fölen gått ut som godkända hingstar. Under senare år har gallringen varit betydligt strängare, varvid i genomsnitt endast ca en fjärdedel godkänts. Av de år 1960 inköpta 20 hästarna blev vid 1964 års vårpremiering endast tre godkända som fyraåringar och av de år 1961 in- köpta 25 hästarna endast fem godkända som treåringar. Hästantalet var vid ut- gången av år 1963 sammanlagt 84.

Alltsedan år 1914 har anstalten erhål- lit statsbidrag till driftkostnaderna. Detta utgick de första åren med 10000 kronor per år men har senare, såsom framgår av tabell 4, successivt höjts.

De fyra deltagande hushållningssäll- skapen har under de senaste åtta åren tillskjutit vartdera 5 000 kronor eller till- sammans 20 000 kronor per år. Tidigare utgjorde anslagen under en följd av år 4000 kronor, eller tillsammans 16000 kronor.

De under senare är starkt ökande ut- gifterna har, trots stora ansträngningar att genomföra kostnadssänkande ratio- naliseringsåtgärder, medfört allvarliga

ekonomiska problem för anstalten. Här- till har givetvis också bidragit ett mins- kat behov av och därmed vikande efter- frågan på såväl hingstar som valacker. Detta har inneburit att försäljningspri- serna på hästarna icke stigit i takt med penningvärdesförsämringen och de öka- de kostnaderna. Åren 1962 och 1963 har driftsunderskottet uppgått till 7 826 kronor resp. 8 724 kronor. Detta i för- ening med de kostnadskrävande ratio— naliseringsåtgärderna har medfört en stark ansträngning av anstaltens likvi- ditet. Anstalten har därför under år 1964 nödgats anhålla om ett lån om 60000 kronor hos de delägande hus- hållningssällskapen i avvaktan på de förslag rörande anstaltens framtid som kan komma att framläggas av hästutred- ningen.

Hingstuppfödningen vid Umeå lant- bruksskola ingår som en gren av sko— lans verksamhet.

År 1914 bildades Umeortens häst- avelsförening, senare ombildad till Väs- terbottens läns hästavelsförening, vars uppgift bl.a. var att uppföda avels- hingstar. De första fyraårshingstarna såldes år 1919. År 1932 övertog Väster- bottens läns hushållningssällskap verk- samheten, varför hästavelsföreningen trädde i likvidation och hingstuppföd- ningen flyttades till Umeå lantbruks- skola.

Tabell 4

Statsbidrag kronor

30 000 45140 42150 46700 31 500 31 500 31 500 35000 40000 60000

• Sida 37
•  Original

Under perioden 1917—1933 köptes i genomsnitt sex hingstföl per år, av vil- ka hälften godkändes som hingstar. Un- der tiden därefter ökades antalet föl till åtta årligen för att under några år på 1950-talet sjunka till fem än sex. Under senaste femårsperiod har åter åtta föl satts in per år. Vid vårpremieringarna under perioden 1960—1964 har god— känts 12 treåriga hingstar, men av dessa har två slagits ut som fyraåringar.

Den regionala Skolstyrelsen för lant- brukets skolor i Västerbottens län handhar verksamheten. Hästar, stallar, betesmarker m.m. ägs av Västerbottens läns landsting, som ytterst är ansvarig för skolans ekonomi.

I åliggandena för skolans rektor ingår att efter skolstyrelsens direktiv leda hingstuppfödningen. För hästarnas sköt— sel svarar en stallförman, som har ett stallbiträde till hjälp. Utöver själva häst- skötseln svarar denna personal även för underhåll av stallbyggnad m.m. Prak- tiskt taget allt arbete i samband med hingstuppfödningen sker i nära kontakt med undervisningen.

Statsbidragen till hingstuppfödningen har varierat från högst 10000 kronor till lägst 6000 kronor och har för nu ifrågavarande budgetår uppgått till 7 500 kronor. Huvudmannens bidrag har va- rierat något men hållit sig omkring 20 000 kronor. Intäkterna av sålda häs- tar har utgjort omkring 25 000 kronor.

Föreningen Värmlandsstuteriet No- renberg har på förfrågan från utred- ningen upplyst att den bildades år 1918. Medlemmarna utgöres av ett (it)-tal upp- födare inom Värmlands län. Verksam- hetens huvudsyfte är att tillvarataga de bättre hingstfölen i länet av nordsvensk ras. Antalet inköpta föl har varierat mel- lan åtta och femton per år. Av dessa har över 100-talet blivit premierade. Före- ningen avser att fortsätta hingstuppföd-

ningen i samma takt som f. n. — under hösten 1964 inköptes nio hingstföl _— men minska brukshästuppfödningen.

För år 1963 lämnade verksamheten en vinst av 2 400 kronor som avskrivits på en balanserad förlust; denna utgör nu- mera 8 400 kronor. Enligt balansräk- ningen per den 31 december 1963 uppta- ges bland föreningens tillgångar fastig- het, värderad till 127 300 kronor. Vinst- och förlusträkningen upptager bl. a. in- komster från jordbruk och skog med i runt tal 56 000 kronor.

Kommentar. I motsats till vad som är fal- let inom t. ex. ard-enneraveln bedrives inom den nordsvenska hästaveln viss central hingstuppfödning vid nämnda tre anstalter. En sådan form för uppfödningen är otvi. velaktigt förenad med fördelar, då härige- nom garantier skapas för att endast de bäs- ta hingstämnena uppföds till mogen ålder. Med hänsyn till utvecklingen av hästaveln i landet har under senare år ett överskott av nordsvenska hingstar uppkommit, med bl.a. ökande svårigheter att ekonomisera verksamheten som följd. Sålunda har Wång- en _ där hästutredningen avlagt besök och som synes bedriva uppfödningen i mye. ket rationella former — måst ansöka om lån hos vederbörande hushålwlnin-gssällskap för att få tillgång till likvida medel. Mot bakgrunden av den sålunda i korthet skild. rade utvecklingen kan det ifrågasättas, om det kan vara lämpligt att i fortsättningen driva central hin-gstuppfödning vid samt. liga tre anstalter. Icke någon av dessa är statlig och avgörandet i fråga om resp. an. stalts framtid ankommer därför främst på resp. huvudman. Staten har emellertid läm- nat bidrag med sammanlagt 53500 kronor för budgetåret 1963/64 till ifrågavarande anstalter och måste bl.a. med hänsyn här. till ha intresse av att tillgängliga medel får en så rationell användning som möjligt. Minsta bidraget utgår till V'ärmlandsstute. riet Norenher-g — 6000 kronor; det vill synas, som om föreningen — som enligt vad den upplyst utredningen avser att fort- sätta med hingstuppfödning — med hän. syn till sin ekonomiska situation skulle kunna bedriva densamma utan statsbidrag.

Både Wånigen och Umeå lantbruksskola har i huvudsak sin verksamhet förlagd till de nordligare delarna av vårt land, I be.

• Sida 38
•  Original

traktande av den nuvarande och den förut- scbara efterfrågan på nordsvenska hingstar synes det icke vara nödvändigt med två sär- skilda anstalter för ifrågavarande ändamål i denna del av landet. Hingstuppfödningen vid Umeå lantbruksskola ingår som ett led i undervisningen vid skolan men kan icke sägas utgöra en nödvändig förutsättning för denna. Enligt vad som kunnat konstateras vid besök på platsen är ej heller företrädare för landstinget främmande för tanken att denna gren av skolans verksamhet bör ned- läggas, även om givetvis jämväl motsatt åsikt finnes representerad. Om landstinget beslutar att upphöra med hingstuppföd- ningen vid skolan — detta utesluter givet- vis icke att hingstar för undervisningsända- mål kan uppställas vid skolan — återstår i denna del av landet såsom uppfödningsan- stalt endast lVången, som är speciellt in- rättad härför. Med hänsyn härtill och till att under nu överskådlig framtid behov av en viss uppfödning av nordsvenska hings- tar synes föreligga. synes ur allmän syn. punkt skäl tala för att verksamheten bör få fortgå tills vidare. Det ankommer emel- lertid såsom tidigare nämnts på anstaltens styrelse att träffa det slutliga avgörandet härom. Anstaltens ekonomiska situation är emellertid f.n. så ansträngd, att styrelsen måst anhålla om lån med sammanlagt 60000 kronor från vederbörande hushåll- ningssällskap för att kunna fortsätta drif- ten samtidigt som önskan om ytterligare statsbidrag framförts.

Det synes uppenbart, att Wången behöver ytterligare kapitaltillskott. Detta kan till- föras på olika vägar; t.ex. genom de hus- hållningssällskap, som f.n. gemensamt äger anstalten. Tänkbart är även att andra säll- skap kan ingå såsom delägare. Det synes med hänsyn till att den nordsvenska hästen främst användes i skogen icke heller omoti- verat, att skogsägarnas organisationer in- tresseras för en insats för anstalten. Erin- ras må att dessa tidigare bl.a. lämnat bi- drag till den skogliga verksamheten vid Strömsholm. Men oberoende av vilka till- skott som på angivna eller andra sätt kan tillföras anstalten synes det nödvändigt, att staten — som budgetåret 1964/65 höjt sitt anslag till 60 000 kronor —— även i forsätt- ningen lämnar betydande bidrag till verk. samheten. Det förefaller vid sådant förhål- lande naturligt att detta i första hand sker på så sätt att de medel som f.n. anvisas till central hingstuppfödning inom den

Antal hästar Statligt stöd åt hästaveln1

Stöd per häst i kronor räknat

i 1000- Budget. 1 OOO-tal

*” tal år kr

1945 599 1948 497 1951 412 1954 335 1957 255 1960 209 1963 149 1964 135

0,70 2,44 2,22 5,16 6,36 7,37 10,34 13,79

1945/46 420 1948/49 1 215 1951/52 916 1951/55 1 730 1957/58 1 521 1960/61 1 5.10 1963/64 1 5411 1964/(35 1 850

1 Exklusive stöd till ridsporten.

nordsvenska rasen koncentreras till Wång- en.

VIII. Till frågan om utgifterna för frisedlar återkommer utredningen i ett annat sammanhang. Här må endast om- nämnas att i det angivna beloppet in— går utgifter för såväl varm- som kall— blodsaveln.

I anslutning till sålunda redovisade uppgifter rörande statens stöd till häst- aveln har i tabell 5 för olika budgetår sammanställts uppgifter rörande antalet hästar, omfattningen av det statliga stö- det m.m.

Kommentar. Den nu avslutade genomgång- en av anslaget till hästaveln har bl. a. vi- sat, att den redovisningsskyldighet som åligger de olika bidragsmottagarna i flera fall närmast torde uppfattas som en forma. litet. Flera bidragsmottagare har f.ö. först efter upprepade påminnelser förmåtts läm- na föreskrivna redovisningar. Komplette. rande uppgifter har jämväl måst inhämtas, men det oaktat framgår icke alltid om statsbidragen fått en användning som sva. rar mot dessas syften. Det är likväl själv- fallet att en dylik skyldighet bör föreligga, men den bör fullgöras på ett mera ända. målsenligt sätt. I anslutning härtill må ifrågasättas om icke bidragen i större ut- sträckning än vad nu är fallet skulle kunna fördelas genom hushållningssällskapens försorg, vilka jämväl i första hand skulle

• Sida 39
•  Original

ha att tillse att anslagen fick en ändamåls- enlig användning.

Genomgången av anslaget ger vidare vid handen, att detta, räknat per häst, mycket kraftigt stigit allt eftersom hästantalet i riket sjunkit; samtidigt har hästens bety- delse i olika avseenden i allmänhet mins- kat. Speciellt har varmblodsaveln blivit tillgodosedd; till denna utgår f. n. bidrag i så många olika former att motsvarighet inom övriga av staten understödda verk- samhetsgrenar knappast torde finnas. Ut- över de i det föregående nämnd-a under- stödsformerna må även erinras om att verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge utgör ett väsentligt stöd till varmblodsaveln. Över huvud taget kan konstateras -—— såsom redan framhålles i direktiven för utredningen -— att stödet till hästaveln är splittrat på ett flertal olika former och att det till betydande del utgår med belopp, som torde sakna större eko- nomisk betydelse; detta gäller beträffande både bidrag till sammanslutningar och en- skilda hästägare. Det oaktat uppgår stödet till hästaveln sammantaget till betydande belopp. Att hästaveln skulle — såsom stundom göres gällande — lida brist på tillräckliga anslag synes mot bakgrunden av de iakttagelser som vid granskningen av statsbidraget kunnat göras, svårförståeligt.

Efter den senaste anslagshöjningen med sammanlagt 310000 kronor torde det icke vara oberättigat att påstå, att en förnyad genomgång, avseende budgetåret 1964/65, skulle ytterligare understryka ett sådant omdöme.

Vissa delar av stödet kommer dock knap- past ens indirekt aveln till godo. Det borde icke vara ett intresse för hästavelns före. trädare att formellt stå som mottagare av bidrag, som reellt tillgodoser helt andra intressen.

Vad särskilt varmblodsaveln beträffar är det visserligen förståeligt, om företrädare för denna med oro uppfattar varje föränd- ring i bestående förhållanden som en änd- ring till det sämre. Men all erfarenhet ger vid handen att det på längre sikt är en be- tydande fördel för en näringsgren, om den i största möjliga utsträckning kan bedriva sin verksamhet utan stöd. Först härigenom kan densamma få en sådan inriktning och omfattning, som skapar bestående förut- sättningar för en gynnsam framtid. Även om vissa övergångssvårigheter kan före- komma, vore det förvånande, om icke det- samma skulle bli följden, om stödet till hästaveln omlades på sådant sätt, att alla grenar av denna i möjligaste mån blev självförsörjande och anpassade sig till gäl- lande marknadsförhållanden.

• Sida 40
•  Original

KAPITEL V

Behovet av hästar i vårt land, m.m.

3. Utredningens synpunkter

Av de lämnade uppgifterna rörande det behov av dragkraft som antages bli tillgodosett genom hästar, och främst då kallblodiga, under tiden fram till år 1975 framgår att allmän enighet synes råda därom att detta behov kommer att undergå en fortsatt minskning. Röran- de takten härav är samstämmigheten icke lika stor; den varierande uppfatt- ningen synes bl.a. beroende av vilka intressen vederbörande representerar. I olika tidigare sammanhang har gjorts beräkningar rörande det framtida be- hovet av hästar. Resultatet av dessa har i sina huvuddrag redovisats i ett före- gående kapitel. Nedgången i behovet har hittills till största delen hänfört sig till åkerbruket, som varit lättast att me— kanisera men en liknande utveckling är på gång även inom skogsbruket. I 1957 års hästavelsutrednings betänkande in- går en undersökning av det framtida behovet av hästar i åker— och skogs- bruk. Enligt det högstvisande alternati- vet skulle behovet av hästar om tre år och däröver bli ca 115 000. Men då det- ta anftal var grundat på jordbrukarnas egen bedömning av det kommande be- hovet och då liknande undersökningar förut visat stor överskattning uppgjor- des ett par alternativ efter mera ob- jektiva bedömningsgrunder, där beho-

vet i skogsbruket spelade en väsentlig roll. Enligt dessa alternativ skulle det framtida behovet av hästar i lantbruket om tre år och äldre bli ca 69 000 resp. ca 43000. Mot dessa behovsal- ternativ kan ställas den av jordbrukets utredningsinstitut för hästutredningens räkning gjorda tillgångsberäkningen på ca 100 000 arbetshästar år 1965 och ca 70000 är 1970: totalantalet hästar är 1964 uppgick enligt förut återgivna uppgifter till i runt tal 135 000. Häst- utredningen har icke ansett behov före- ligga av någon ny liknande undersök— ning som den 1957 års hästavelsutred- ning utförde utan har i detta avseende ansett denna undersökning vara till fyllest. Som bekant har f.ö. beräkningar av den art hästavelsutredningen redovi- sat givit mycket osäkra resultat.

Rörande de olika avnämarnas behov vill utredningen för sin del ytterligare anföra följande sammanfattande syn- punkter.

Behovet av hästar inom åkerbruket har under senare år sjunkit starkt; in- om vissa delar av vårt land torde trak- torn helt ha ersatt hästen som dragare. Även för övriga delar av landet är det uppenbart, att detta behov kommer att fortgående minska, även om nedgång- en i fortsättningen icke kommer att ske i samma hastiga takt som hittills.

När det gäller hästens framtida upp- gifter inom skogsbruket är det icke li- ka lätt att göra en bedömning. Av de ovan redovisade svaren på den av häst- utredningen ställda frågan framgår att man ganska allmänt bedömer att beho- vet av hästar inom skogsbruket kom- mer att minska ytterligare men att en säker framtidsbedömning likväl anses svår att göra. Alltför många osäkra faktorer föreligger. Förhållandena in- om olika delar av landet och inom olika typer av skogsbruk varierar starkt. Att mekaniseringsgraden kom-

• Sida 52
•  Original

mer att fortsätta att öka är ställt utom allt tvivel men av skäl som bl.a. an- förts av skogsbruksgruppen inom jord- bruksutredningen är det i hög grad sannolikt att mekaniseringen kommer att gå snabbare inom storskogsbruket än inom det egentliga bondeskogsbru- ket. Skogsstyrelsen har för sin det gjort den bedömningen att avhästningen kommer att bli tämligen långtgående inom skogsbruket. De uppgifter domän— styrelsen lämnat visar samma tendens: då man bedömer dessa bör emellertid beaktas att domänverkets skogsbruk merendels drivs under sådana förhål- landen att det är att hänföra till stor- skogsbruket. Enligt Sveriges skogsäga- reförbunds uppfattning kommer beho— vet av hästar är 1975 bli ungefär 30 51 40 procent i jämförelse med nuvarande förhållanden. Sveriges lantbruksför- bund såsom företrädare för bonde- skogsbruket anser att behovet av häs- tar jämväl inom detta kommer att min- ska. Även om bedömningen av hästens framtida uppgifter inom skogsbruket är varierande, torde det enligt hästut- redningens uppfattning dock vara ove— dersägligt att hästen ännu under lång tid kommer att ha en uppgift att fylla i skogen.

Konstateras kan sålunda att det be- hov av dragkraft som skall tillgodoses genom hästar kommer att fortgående minska. Att antalsmässigt beräkna det- ta behov för olika ändamål vid skilda tidpunkter låter sig knappast med nå- gon större grad av tillförlitlighet göras; de uttalanden som gjorts med anled- ning av utredningens rundskrivelse till olika myndigheter m.fl. ger knappast härutinnan någon vägledning. De be- räkningar i stort som 1957 års hästavels- utredning utförde och som redovisats i det föregående torde _ såsom tidigare antytts —— i stället få accepteras, sär— skilt som den hittillsvarande utveck-

lingen icke motsäger den utvecklings- tendens för vilken dessa beräkningar är ett uttryck. Men det bör i sammanhang- et beaktas att behovet hittills vanligen torde ha överskattats, vilket i och för sig icke är förvånande. Den i stort sett rikliga tillgången på hästar leder näm- ligen lätt till den uppfattningen, att dessa för framtiden är i större utsträck- ning nödvändiga än vad som den verk- liga utvecklingen ger vid handen.

Vad sedan gäller behovet av varm- blodiga hästar må erinras om att de varmblodiga travarna hålles enbart för den professionella sporten och att full- blodshästar i huvudsak kommer till an- vändning inom galoppsporten. Uppföd- ningen inom denna gren av hästaveln är i största utsträckning baserad på helt privata insatser, även om viss full- blodsavel förekommer vid Flyinge. En- ligt beslut av 1960 års riksdag utgår nu— mera icke något stöd över riksstaten till den professionella trav- och galopp- sporten. Enligt utredningens mening bör utvecklingen av fullblods- och tra- varaveln även för framtiden främst va- ra beroende av privata insatser. Hur stora dessa kan bli, beror i sin tur på trav- och galoppsportens framtida lön- samhet. Från företrädarna för dessa verksamhetsgrenar uttalas ofta bekym- mer för den ekonomiska utvecklingen. Det tillkommer emellertid icke utred- ningen att närmare ingå på frågan här- om. Det torde få förutsättas, att denna löses i samband med beslut om storleken av de tävlingsanordnande sällskapens andelar av vinstavdraget vid totalisator- spelet. Då det gäller att bedöma spörs- målet om Flyinges framtid, har utred— ningen att även bedöma den där be- »betydelse för I detta sam— drivna verksamhetens fullblodsaveln i landet. manhang torde emellertid icke finnas anledning att närmare än nu skett ingå

• Sida 53
•  Original

på frågan om behovet av fullblodshäs- tar.

I fråga om behovet av halvblodshäs- tar må erinras om att då man tidigare haft att bedöma dessa frågor arméns synpunkter tillmätts en avgörande be— tydelse. Arméns remontering har _— med full rätt —— nämligen bedömts som den väsentligaste faktorn härvidlag. Den till sin omfattning jämfört med tiden före 1957 starkt minskade remon- teringen i slutet av 1950—talet fick ock- så till följd att uppfödarnas intresse för halvblodsaveln starkt minskade. Framtidsutsikterna för hästaveln be- dömdes så mörka, att ett mycket litet antal ston betäcktes. Numera har emel- lertid förhållandena härutinnan starkt förändrats; andra behov än arméns måste bedömas som väsentligare då det gäller att antalsmässigt beräkna efter- frågan på halvblodshästar. Erinras må att de sakkunniga, som hade att över— väga verksamheten vid Flyinge och som år 1962 avgav ett betänkande i äm- net, sökte bedöma det totala behovet av lämpliga ridhästar. De sakkunniga kon- staterade sammanfattningsvis att de uppgifter utredningen kunnat få fram knappast utgjorde något säkert under- lag för ett tillförlitligt ställningstagan- de till frågan härom. Uppenbart syn- tes emellertid vara att det alltmer sti- gande civila ridintresset för de när- maste åren krävde tillgång till ett allt större antal hästar. Detta hade bl.a. fått till följd, att intresset bland landets uppfödare kraftigt ökat under senare år. Den minskning i aveln som 1955 års omorganisation av stuteristaten föranledde, hade förbytts i en upp- gång. Detta hade i sin tur medfört, att Flyinges hingstar under senare år ut- nyttjats i större utsträckning. Medel-

talet betäckningar hade under år 1962 varit det största sedan år 1944. De nu- mera tillgängliga uppgifterna för år 1964 ger —— såsom senare kommer att visas i kapitlet om statens hingstdepå och stuteri — vid handen att utveck- lingen alltjämt visar en stigande ten— dens. Detta medeltal var sålunda un- der sistnämnda år större än på mycket länge. Intresset för varmblodsuppföd- ningen synes därför uppenbarligen va- ra i stigande. Samma bedömning har avelsföreningen för varmblodiga häs- ten gjort i sitt i det föregående åter— givna svar på utredningens frågor.

Inom Ridfrämjandet har såsom ovan visats, bl.a. på grundval av uppgifter som utredningen infordrat från Flyinge, gjorts en uppskattning av det årli- ga rekryteringsbehovet av treåriga varmblodiga hästar för den närmaste femårsperioden. Denna bedömning slu- tar på ett behov av i runt tal 550 häs- tar, vilket antal —— enligt vad förut nämnts år 1967 svarar mot Rid- främjandets tillgångsprognos. Mot den— na bedömning synes i och för sig icke vara något att invända. Enligt Rid- främjandets erfarenhet brukar dock det teoretiskt beräknade anskaffningsbeho- vet vara för högt, men det torde lik- väl kunna godtagas.

Vad nu anförts hänför sig huvudsak- ligen till förhållandena under fredstid, då försvarets behov av hästar icke är stort. Förut har återgivits vissa syn- punkter rörande totalförsvarets behov av hästar vid krig eller därmed jämför- liga förhållanden som framkommit vid en av utredningen gjord förfrågan till vissa myndigheter. Dessa synpunkter torde icke behöva särskilt kommente- ras; i stället hänvisas till dessa.

• Sida 54
•  Original

KAPITEL Vl

Målsättningen för fortsatta statliga stödåtgärder åt hästaveln

synas— am rigtigt, _men"enligt utredningens meningtörd

är f.ö. ej realistiskt att tänka sig att kun- na hålla en reserv av avelsdjur för att arryändas vid krig. Dessutom må erinras om att det dröjer tre till fyra år innan en helt användbar häst uppfötts. Även om tillgång finnes till fullvärdiga avels- djur, är det därför i ett krigsfall icke praktiskt möjligt att räkna med att det snabbt skall gå att få fram en erfor- derlig reserv av hästar.

Väsentligt vid" A-bedömandet— av före1 varande spörsmål är också'aatt- hålla i: minnet, att det icketordeiavaraantaga ligt "att med det &;starlta :intreaaeiaavelsf föreningarna har för den svenskaaveln någon större införsel kommer att äga rum, om importen släppas fri. Det fram- hålles visserligen stundom att varje ök- ning av importen av hästar skulle för- svåra möjligheterna för de svenska upp- födarna att vinna avsättning av sina-. produkter på den svenska marknaden;- särskilt om de importerade .hästgrnag skulle kunna säljas tillbilligare priser; än de svenska. Utredningen vill .igke. bestrida att en sådan ubrgckling kan innebära vissa vådor förogppfödarna; den bör dock med den principiella ställ- ning utredningen tagit i fråga, .om stö- det till hästaveln icke. få föranleda an- nan importreglering, än den,,som. sam- manhänger med ,jordbruksregleringen, vilken bl.a, genom systemet. med sär- skilda. inforselaygdter är avsedd att

den mån,,behov av,,ett sådant, förelig-

ger. Frågan härom ankommer eineller-l tid såsom ovan nämnts icke på utred-

,ningen att bedöma. Utredningen anser

sig med hänsyn till vad sålunda anförts ic1ke böra föreslåjäfrnä'grafäarsklfda fö- _

*en fri import av skäl somm-*reskrifterelleranwsmngar 1 ämnet där-

ovånäånfbrts lie'ke kömma attt1 finnebär'åf ' liitöv er- skall gälla, att av sdjurens kvalitet forgsamras Det

.fi?— &: * , %; 513 (i? '. :; :.: . ' 95125 01th ":

. 51;

113341! - .zl amn—"n'?

• Sida 74
•  Original

KAPITEL VIII

Hästpremieringen, m. m.

]. Gällande bestämmelser Dispositionen av statsbidraget till häst- aveln sker till väsentlig del med stöd av reglementet den 2 december 1949 (nr 703) för den med statsmedel un- derstödda hästpremieringen (hästpre- mieringsreglementet). Genom kungörel— ser den 27 juni 1957 (nr 484) och den 20 januari 1961 (nr 3) har vissa änd- ringar företagits i detta. Under budget— året 1963/64 disponerades för varm- blodsavelns del i hästpremieringarna ett belopp av 73 000 kronor, huvudsakligen för penningpris, och för kallblodsaveln i runt tal 372000 kronor. Härav utgick för penningpris m.m. ett belopp av 298000 kronor och för arvoden, resor, expenser m.m. omkring 74 000 kronor. Härtill kommer hushållningssällskapens utgifter för ändamålet som numera be- räknas uppgå till över 100000 kronor. Under år 1963 förbedömdes eller pre— mierades sammanlagt 10 664 hästar. I tabell 1 har kostnaderna för olika slag av belöningar m.m. redovisats.

I ett tidigare kapitel av detta betän- kande har återgivits de synpunkter som

framkommit vid en av utredningen gjord rundfråga rörande den framtida utformningen av stödet till hästaveln. Härav framgår bl.a., att en stark opinion föreligger för bibehållandet i någon form av hästpremieringen. Bl.a. med hänsyn härtill har utredningen funnit det angeläget att söka erhålla vissa när- mare informationer rörande de nuva- rande premieringarna och har därför, efter att ha inhämtat vederbörligt till- stånd, låtit utföra en statistisk under- sökning vid 1964 års hästpremieringar. Innan resultatet av denna närmare pre- senteras, torde det vara lämpligt att re- dogöra för innehållet i gällande häst- premieringsreglemente samt ett av lant— bruksstyrelsen utarbetat förslag till nytt reglemente; det senare har i samband med utredningens tillkallande överläm- nats till utredningen.

Enligt nuvarande reglemente har häst- premieringen till ändamål att verka för åstadkommande av goda och för olika trakter och ändamål lämpliga hästar. Landet är indelat i fem premieringsdi- strikt och varje sådant i underdistrikt;

Tabell 1

Fyraåriga och äldre hingstar Unghingstar

kr A+75

Skådepen— ning 51 14 kr

AB + 100 AB + 50 kr kr

82 ' 40 8 200 560

• Sida 75
•  Original

varje hushållningssällskaps verksamhets- område bildar sålunda ett underdistrikt.

Premieringsreglementet har direkt anknytning till lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbesiktnings- tvång. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 28 december 1951 (nr 834) med närmare bestämmelser rörande pröv- ning av hingst enligt denna lag skall den som önskar erhålla tillstånd att an- vända hingst som beskällare uppvisa hingsten vid sådant premieringsmöte, som föreskrives i hästpremieringsregle- mentet. Hingstbesiktningstvång tilläm- pas f.n. inom samtliga hushållningssäll- skaps områden med undantag av vissa socknar inom Västerbottens län samt de delar av Norrbottens län, som lig- ger ovanför odlingsgränsen.

Hästpremiering skall anordnas årli- gen och sker i två olika former, som- marpremiering och vårpremiering. På framställning av hushållningssällskap kan lantbruksstyrelsen förordna, att be- dömning av förut premierade hingstar inom området skall äga rum vid sär- skild hingstpremiering.

Vid sommarpremiering sker bedöm- ning av ston, hingstar av skogsrussras samt sådana hingstar som enligt regle- mentet ej skall bedömas vid vårpremie- ring. Sommarpremiering skall anord- nas under tiden 20 maj—30 september på platser, som bestämmes av lantbruks- styrelsen efter förslag av hushållnings- sällskapens förvaltningsutskott. Inom varje premieringsdistrikt skall finnas en

premieringsnämnd, bestående av en av Kungl. Maj:t på förslag av lantbrukssty- relsen förordnad ordförande jämte en för varje underdistrikt av resp. hus- hållningssällskaps förvaltningsutskott utsedd ledamot. Därest varken ordfö- randen eller den lokale ledamoten är legitimerad veterinär, bör förvaltnings- utskott vid behov förordna veterinär att inom underdistriktet biträda nämnden.

Vårpremiering avser treåriga hings- tar som för första gången skall premie- ras som beskällare, äldre hingstar som icke förut premierats samt vissa andra kategorier av hingstar. Enligt regle— mentet skall vårpremiering anordnas under tiden 1 februari—15 april. Med undantag för vissa norrlandslän m.m. skall möte för vårpremiering hållas på en plats i varje underdistrikt. Lant- bruksstyrelsen kan dock förordna ett gemensamt premieringsmöte för två el- ler flera underdistrikt. Vid vårpremie- ring utgöres premieringsnämnden (riks- premieringsnämnden) av tre ordföran- de i distriktspremieringsnämnder jäm- te en av Kungl. Maj:t för hela landet förordnad veterinär ledamot.

Hästpremiering omfattar dels förbe- dömning av ett- och tvååriga hästar, dels premiering av äldre hästar. Endast avelsdjur och till avel ämnade unghäs- tar tillhörande ras som enligt lantbruks- styrelsens bestämmande må ifrågakom- ma vid premiering i orten kan bli före- mål för bedömning. Beträffande här- stamning skall hästen ha kvalificerad

Tabell 1 (forts.)

Fölston

Ungston

kr kr

AB + 70AB +35

Skåde- Frisedel

'n penm 3 A Mkr å 14 kl' ålåkl'

898 62 860

38 1 330

Antal Summa kr

3 250 45 500

1287 38 610

40 600

• Sida 76
•  Original

far, morfar och mormorsfar, hingsten även -mormorsmorfar, alla av samma ras eller slag. Såsom kvalificerad anses hingst som tillhör eller tillhört sta- tens hingstdepå och stuteri eller pre- mierats som beskällare i Sverige efter år 1900. Även utländsk hingst som stam- bokförts i någon av lantbruksstyrelsen erkänd stambok anses såsom kvalifice- rad.

Ägare av sådan häst, som enligt nyss återgivna bestämmelser kan bli föremål för förbedömning eller premiering, är berättigad att uppvisa hästen jämte av— komlingar eller, beträffande hingst för vilken ifrågasättes höjning av värdebok- staven, mödrar till efter hingsten fall- na avkomlingar. '

Vid hästpremiering förekommande belöningar" är värdebokstav, vitsord om godkännande, skådepenning, diplom

Tabell 2

och. frisedel. I samband med värdebok stav kan tillika utgå penningpris en- ligt särskilda stadganden i reglemen- tet. Frågan om belöning avgöresrmed hänsyn till hästens beskaffenhet 'såsom individ. Till belöning ifrågakommande häst skall vara sund och av god kon- stitution, väl utvecklad för sin ålder, omsorgsfullt skött samt ha ett gott lyn- ne. Dessutom kräves, att Ålzästen är ty- pisk för sin ras och sitt.. kön med väl avvägda proportioner., mellan olika kropps— och skelettdelar, samt nöjak- tigt korrekt med stark benstomme och goda regelbundna rörelser. I den mån lantbruksstyrelsen så bestämmer, skall hingstar som uppvisas vid vårpremie- ring underkastas prestationsprov.

Belöningar jämte penningpris fram- går av tabell 2.'. ' '

Häst ..VBel-önihg

?".! "ä'/.fi

. .- . Belopp Viiitt'or r'i' '_' " 'i '

v _ , _. . , . (5 "Ju- - kronor

7; ;, »: £. '»

ettårig eller tvåårig ung— häst

treårigt ungsto ' . som nämnden lämplig

treårigt uugsto diplom

' treårig unghingst

värdebökstav B penningpris

'"'fölsto

fölsto ' .. penningpris

.a».- a, ;

föisto de', '—

.p'enningpris .

skådepenning av silver.

frisedel å viss hiiig'st,

vitsorclålt godkänd m .

värdebokstav' ?AB (+ -

värdehokstav A? -:+

. ' . ,befunnitsäyid forbedom- ca 14 ning lovande såsom indi-f

"Vill 6.2 'n:

befunni't'å'vara av god lie-' skaffenltemsåsom individ

'?ny fl:]1 '— 3,5”: om stoet bgfunnits syn- .nerligen väl __förtjänt att premieras

30 finner

HEMI]! &. : ih;

" befunnits vara av god be- — skafPfenhet såsom individ

Girl 'stoet befunnits vara av god beskaffenhet så- som individ eller ock in- för premieringsnämnd ___.styrkts att undgr___s_toet v.fa11it avkomma av god beskaffenhet "".—" om stoet 'visat' e'ä'lfmed flera avkomlingar ådaga- lagd säker och god—ned- arvnmg %&

om istoet visat såkehööch' _- mycket. god nedärvning..-

+

"ti-'

• Sida 77
•  Original

Belöning

Villkor

fyraårig eller äldre hingst

fyraårig eller äldre hingst

fyraårig eller äldre hingst»

av nordsvensk ras, som premieras inom fjärde eller femte distriktet (Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Väster- bottens och Norrbottens läns underdistrikt)

' fyraårig eller äldre hingst

fyraårig eller äldre hingst

vitsordet godkänd

värdebokstav B

värdebokstav B +

.penningpris

värdchokstav AB + penningpris

värdebokstav A + '

penningpris

_ galagd genom uppvisand

, ligt_

_ ning,

. tillräckligt stort. antal av-

: hållbarhet och goda åre—

ådagalagd genom flera avkomlingar, av vilka nå:- ::.. gon uppnått,, minst tre års J,. ålder

uppfyller såsom individ stadgade villkor för belö- ning

oin' hingsten såsom 'indi- vid anses väl förtjänt att premieras och visat till— fredsställande fruktsam- het eller ock inför pre- mieringsnämnd styrkta att efter hingsten fallit avkomma av god beskaf- ienhet

om hingsten visat säker och god nedärvning, åda-

av ett för en tillförlifllg bedömning av hade lied—"9 ärvningsförmåga wäplh,r stort antal .avkom. lingar, däribland h'ägra av minst" tre års ålder." 22."

Om hingsten visat "säker och mycket .god nedärva ådagalagd genom uppvisande av ett för en tillförlitlig bedömning av hans nedärvningsförmåga

komlingar, dai-ibland någ- ra av minst fem" Räls?- äfl— der, samt avkomman ,tjll-l ,; lika visat sig äga goda '"'b1uksegenskaper; i fråga om- fullblods— och travarl hingst ;kan. nedärvning jämväl ådagaläggas e- . nom företeende av b kf” att ett tillräckligt stort; antal avkomlingar visat

åt'älötier' vid delta'g'

travtävlingar

13519"; 47 å.1.'.!.J.' n!!-tili".

Magentis? galopp- allting:-

• Sida 78
•  Original

Vidare gäller såsom generella villkor: 1) att föl, som åtföljer stoet, har fal- lit efter kvalificerad hingst av samma ras eller slag; att den betäckning, till följd varav stoet är dräktigt, har skett av sådan hingst, eller därest sto med föl vid sidan ånyo är betäckt, jämväl denna betäckning har skett av sådan hingst;

2) att penningpris till hingst utgår endast under förutsättning att hingsten i fråga ej är över 15 års ålder samt en- ligt till nämnden avlämnad språngrulla under löpande kalenderår inom veder- börande underdistrikt har betäckt minst 20 eller, beträffande hingst av nord- svensk ras i Norrbottens län eller hingst av skogsrussras, minst tio med hingsten likartade ston.

Kostnaderna för premieringsväsendet bestrides av dels statsmedel, dels me- del som tillskjutes inom underdistrik— tet. Med statsmedel bekostas penning— priser och skådepenningar samt inlö— sen av frisedlar, utgifter i samband med prestationsprov, resekostnads- och traktamentsersättningar till ordförande i distriktspremieringsnämnd och till samtliga ledamöter i rikspremierings- nämnd, vissa blanketter samt premie— ringsnämndens expenser i övrigt. Med inom underdistriktet tillskjutna medel bekostas ersättning till lokal ledamot i distriktspremieringsnämnd, till ordnare för uppvisning och till veterinär som förordnas att biträda vid sommarpre- miering, kostnader för uppvisnings- plats, tält m.m., samt vissa expenser som ankommer på hushållningssällska- pet. Att anskaffa och bekosta språng- rullor och språngsedlar ankommer på vederbörande hingstägare.

Stambokföring ankommer på lant- bruksstyrelsen men kan enligt regle- mentet överlåtas till för sådant ända- mål verkande, hela landet omfattande sammanslutningar, vilkas stadgar såvitt

angår stamboksarbetet blivit av lant- bruksstyrelsen godkända. Hingst skall stambokföras första gången den premie- ras, sto, när det första gången premieras som fölsto. Stambokföringen handhas f.n. av resp. avelsförening, dock att denna bokföring beträffande gotlands- russ ombesörjes av hushållningssällska- pet på Gotland.

Utöver här omnämnda bestämmelser finnes i reglementet föreskrifter om bl.a. anmälan till premiering, uppvis- ningsföljd vid premiering, förfarings- sätt vid olika meningar inom premie- ringsnämnd, tillkännagivande av be- dömningens resultat samt premierings- nämndens, dess ordförandes och leda- möters åligganden ävensom hushåll- ningssällskaps och lantbruksstyrelsens uppgifter i samband med hästpremie- ringsväsendet.

utgå. Jänfi'oratidiå lierälådi'ngar som utförts

på grundval av deltagarantalet i 1961" års premlermgar å'ynes visa, att lant- lirukssiyrelsens förs'fag föranleder en ärlig Hiro stnätfsölfning med ca 340 000" kronor, varvid ökningen fördelas Jag följähdgsftosten näi'nligen ämm” "

. Förhöjda penningpriser '"30 000 ._ Uppfödningspremie till treårigt sto 60 000

. Frisedel till fölston av nord- svensk eller ardennerras . Med 20 ekropor höjt värde på frisedel tillgktreårigt sto

. Diverse '

210 000

30 000 10 000

Summa kronor 340000

Eftersom s.k. extra frisedel på 50 kro- nor till fölston av nordsvensk eller are dennerras även hittills har utgått och frisedel ”till treårigt sto inlösts med 50 kronor, "synes den reella kostnadsök- ningen begränsa sig till ca 100 000 kro- nor per år. Utöver höjda penningpriser tillkommer således som en ny post upp- födningspremie till treårigt kallblods- sto. Vidare kan en mindre besparing antagas inträffa. i fråga om administra- tionskostnader m.m.

Det bör observeras att enligt uttalan- de i 1963 års statsverksproposition (IX ht. p. 20; JoU 1; rskr. 9) hinder ej bör. möta för lantbruksstyrelsen att vid stöd- givningen till kallblodsaveln jämställa hästar av fiordras'med andra hästraser. I premieringssammanhang torde detta innebära en kostnadsökning med ca.. 1 500 kronor.

"uncn—xam—lmwcxwwuwo

1951 ......... 1950 ......... 1945—49 1937—44

Ålder ej angiven

47 51 40 14 13 17 18 19 11 17

327 367 335 137 137 118 112 99 98 80 60 62 55 38

10 17 14

i)

440 494 557 296 287 221 205 162 143 114

89 84 65 58

......— H—IU

maawaoo-haäwa

... Hep—lwlthw—bm

__|—-

27

111

Summa

Procent

• Sida 82
•  Original

vid särskilda hingstpremieringar. Be- träffande övriga 984 hästar har uppfö- darna underlåtit att lämna uppgift på denna fråga.

1 det följande kommer undersökning- ens resultat att redovisas under vissa huvudrubriker. Uppgifterna avseende ras- och dldersfördelning har samman- ställts i tabell 3.

Såsom framgår av tabellen har 17,1 procent av hästarna varit egentliga varmblodshästar. Största gruppen ut- göres dock av ardennerhästar (44,7 pro- cent) och näst största av nordsvenska hästar (inkl. nordsvenska travare 29,6 procent). Russens och fjordhästens an- del är 3,7 resp. 3,6 procent. Enligt and- ra uppgifter har landets hästbestånd

år 1963 beräknats, i procent räknat, för- dela sig på olika raser på följande sätt, nämligen 17,4 varmblod, 27,3 nord— svenska hästar, 52,4 ardennerhästar och 2,9 övriga raser. Varmblodshästarnas och nordsvenska hästens andel vid pre- mieringarna står således i god överens- stämmelse med deras andel i landets hästbestånd. Ardennerhästens andel vid premieringarna är däremot sju—åtta procent lägre än i det totala hästbestån— det. I gengäld synes russen och fjord- hästen vara starkt överrepresenterade vid premieringarna.

I fråga om de uppvisade hästarnas ålderssammansättning kan på grundval av materialet anföras följande. Nästan en tredjedel eller 28,7 procent är ett-

Tabell 4

Antal hästar

Antal hästar med födelseort i annat distrikt än premieringsdi- strikt, uppvisade i

Summa antal hästar

Antal uppvi- sade hästar

födda i Procent

av hästar

med upp- given fö- delseort . 2:11 3 :e

i resp. distr. distr. ras

4 :e 5 'e distr.

med fö- delseort utanför premie— rings- distriktet

Dan- mark, Norge

eller Fin- land

med upp- given fö- delseort i

distr. resp. ras

Fullblod Halvblod Varmbl. travare Russ Fjordhäst Nord- svenska Nordsv. travare 95 Ardenner Ras ej angiven 93

7 52 2 91 6 93

56 120

220

20 212

17

Summa 7319

Antal inom landet födda hästar med uppgiven födelseorti resp. distrikt

Procent hästar med födelseort i annat di- strikt ån premie- ringsdistrikt

• Sida 83
•  Original

och tvååringar, som uppvisats för att bli förbedömda. Mest benägna att uppvisa ett— och tvååringar synes uppfödare av fjordhästar, nordsvenska hästar och halvblod vara. 14,5 procent utgöres vi- dare av treåriga hingstar och ungston, som kan erhålla vitsordet godkänd el- ler diplom jämte frisedel i vissa fall. Endast 56,8 procent av hästarna är fyra år och äldre, således i premieringsbar ålder i egentlig mening. I den sistnämn- da gruppen är ungefär hälften fyra — sju år, en fjärdedel åtta —— elva år och en fjärdedel 12 år och äldre. Av dessa hästar (fyra år och äldre) är 441 eller ca tio procent 15—19 år och 107 eller ca 2,5 procent 20 år och äldre.

Varmblodens andel i åldersgruppen 15 år och äldre är något högre än kall- blodens. Några andra skillnader i ål— derssammansättningen mellan de olika raserna kan däremot inte observeras. De olika hästårgångarnas andel vid pre- mieringarna synes sålunda minska i relativt jämn takt med stigande ålder.

I syfte att få en bild av hästarnas rör— lighet inom landet tillfrågades hästägar- na även om hästens födelselän. 7319 eller 93 procent har svarat på denna fråga. Vid bearbetningen har uppgifter om premieringsdistriktet, d.v.s hästens nu aktuella hemort jämförts med upp- gifter om födelselän. Vad sålunda fram- kommit har sammanställts i tabell 4.

Av 7319 hästar är således 658 eller nio procent födda i annat distrikt än sitt premieringsdistrikt. 223 eller tre procent är födda utanför landet. Det fö- religger emellertid stora skillnader mel- lan olika distrikt och olika raser. In- flyttningen från annat område synes vara störst inom 3:e distriktet (Stock- holms län och stad,'Uppsala, Söder- manlands, Östergötlands, Gotlands och Västmanlands län). Även inom 4:e di- striktet (Värmlands, Kopparbergs, Gäv- leborgs och Jämtlands län) och 5:e di-

striktet (de övriga norrlandslänen) är 12 procent av samtliga uppvisade häs- tar med angivet födelselän inflyttade från annat område än resp. distrikt. Rörligheten bland hästar synes däremot vara betydligt mindre inom övriga de- lar av landet, d.v.s. inom l:a och 2:a premieringsdistrikten som omfattar de sydligaste delarna av landet (Jönkö- pings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län resp. Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvs- borgs, Skaraborgs och örebro län).

Mest rörliga bland de uppvisade häs- tarna är fullblod och fjordhäst (47 resp. 46 procent). Även hästar av varmblodig travarras, nordsvenska travare och russ visar relativt höga flyttningsfrekvenser (33, 21 resp. 20 procent). Däremot har endast 11 procent av uppvisade hästar av nordsvensk ras och halvblod samt sex procent av ardennerras sin födel- seort utanför det nu aktuella premie- ringsdistriktet.

Av här ifrågavarande hästar har 141 importerats från Danmark, Norge eller Finland, därav 101 fjordhästar. Från an- nat land har importerats 82, därav 28 fullblod och 34 varmblodiga travare.

I fråga om de uppvisade hästarnas huvudsakliga användning har avlämna- de 6029 svar sammanställts i tabell 5.

193 eller 36,7 procent av 526 hings- tar användes eller, när det gäller ung- hingstar, kommer att användas enbart för avel. Uppgiften avser 31 varmblods- hingstar, 24 russhingstar, fyra fjordhäst— hingstar, 28 nordsvenska hingstar och 97 ardennerhingstar. Beträffande övriga nio hingstar som användes enbart för avel är ras inte angiven. 227 eller 43,2 procent av de 526 hingstarna användes förutom till avel även till annat ända— mål. 106 eller 20,1 procent av nämnda 526 hingstar användes i första hand för annat ändamål än avel.

Av 5167 ston användes 1037 eller

• Sida 84
•  Original

Hingstar

Ston Totalt

Hästen användes såsom

antal pro- cent

pro- cent

pro- antal cent

antal

avelsdjur " och draghäst i jordbruket

och skogen och draghäst i jordbruket och draghäst i skogen och ridhäst och trav(galopp)häst

i samband med övriga an-

vändningskombinationer i jordbruket och skogen

i jordbruket

i skogen

draghäst

»

ridhäst trav(galopp) häst övriga användningskombinationer

1037 1295

oo ?” &]

20,1

N 1727 33,5 1938 662 12,8 737 248 4.8 289 324 6,3 . .366

13 0,3 28

MCA-QTIIQ UIGCIOOUD

115 2.2 130 359 6.9 411 433 8,4 502 105 2.0 117 63 1,2 82 58 1,1 102 23 0,4 32

»

HmHP-PUIRQ

Summa

o comhems».—

... O _0 5167 100,0 336 6029

20,1 procent enbart för avel, 3089 el- ler 59,9 procent förutom till avel även till annat ändamål och 1 041 eller 20,0 procent i första hand för annat ändamål än avel.

Av det i tabell 5 redovisade hästma- terialet .användes 21,5 procent enbart för avel, 57,9 procent förutom till avel även till annat ändamål och 20,6 pro— cent i första hand till annat ändamål än avel. '

I fråga om andra användningsområ- den än enbart avel utnyttjades av dessa hästar 2 349 eller 38,9 procent som drag- kraft i både jordbruket och skogen, 1239 eller 20,5 procent som dragkraft ,i enbart.,ljordbruket och 406 eller 6,8 procent somdragkraft enbart i skogen. 448 eller 7,4 procent användes som. rid- hästar och.130 eller 2,2 procent som trav(ga10p11)hästar._ Beträffande 162 el- ler 2,7 procent av ifrågavarande häs- in har uppgivits flera olika använd- ningskomblnationer "Till hästägarna. ställdes vidare frågan om det sammanlagda antalet hästar till- höriga ägaren igkl de ricke- premierade. Av de 360 hlngstiigagdå, som svarat på frågan har 57 eller lömproceat en enda

häst. Av 3 870 stoägare som svarat har 548 eller 14 procent en enda bäst. 56 procent av de uppvisade hästarna kom- mer från besättningar med två.—fem hästar, 16 procent frågwbesättnlngal med sex—tio hästar och 13.procent från besättningar med mer än tio hästar. Ett fåtal varmblodsuppfödare har uppgivit att de har mer än 50 hästar.

I fråga om omfattningen av de upp- visade hästarnas hittillsvarande avels— verksamhet framgår bl. a. följande. Av 3 437 ston uppges 796 eller 23 procent ha fölat .en gång, 1 610 eller 47 procent två—fyra gånger, 883 eller 26 procent 5—10 gånger och 148 eller ca fyra pro- cent mer än 10 gånger. Ava..4,570 ston uppges 3266 eller ca 71 procent vara betäckta vid premiermgsaullfallgt (

Vissa motsvarande uppgifter,,ijfråga om hingstar (antalet. betacknw år 1963 m.m.) skall redovisas i ett senare sammanhang i samband med yiwnpp- gifter om hlngstforeningarnas.ye;ksam- het och enskild hingsthållnlag. ___,vm

På grundvalen G..—3.8.04slärenalfsssar har uppgifterna om hyllning,-Igång?”- mwnngsplatsefasewsswtr i labeln?

'; ahnafltmlii . rim; amorfa

• Sida 85
•  Original

Avstånd 1 km

' —' Antal (procent) av hästar i

1 :a mem.- distr.

3 :e premå distr.

4 :e prem.- distr.

5 :e mem.- distr.

0—. 5 6— 15 16— 25 26—— 50 51—100 101—130

Summa

574 (28,4 ⁸⁸² (43.6i 315 (15,6) 221 (10,9) 28 1,3)

4 0,2)

226 426 160 50 11

264 (27,0) 440 (45,0

106 39.3 88 32,6 44 (16,3 21 7,8 9 3,3 2 (0,7)

2024 (100,11)

' (100,0)

978 (100,0) 270 (100,0)

Såsom framgår av tabellen har unge- fär 25 procent av här redovisade hästar haft upp till fem km till premierings- platsen och ungefär hälften 6—15 km. Endast 7—12 procent har haft en läng- re väg än 25 km. Några större skillna— der mellan olika premieringsdistrikt fö- religger inte. Ett visst undantag utgörs av 5:e distriktet (de tre nordligaste lä- nen), där upp till 40 procent av här..-re- dovisade hästar har haft en väg på högst fem km till premieringsplatsen. Det bör vidare Observer-as, att inom Kalmar län (1 :a distr.) premieringen i viss utsträck- ning skett hemma på gården med stöd _av särskild dispens från gällande regle- mente.

E:: N.. .'..r

Uppgifterna , om.. . 11ästägarens tidsåt- gång. för premieging .inkl. resa _(5 959 svar) överensstämmer, såsom framgår av..-tabell 7, i huvudsak. med uppgifterna om ; avstånd f rån..premieringsplatsen.

Tabell 7

Antal ' svar _

Tidsåtgång i timmar

Procent av samtliga svar _

1—3 13933.

H ' ' ' 31471” 7—"9 1089” 11.11.2529 . . 330 ..;

5959

23,4 52,8

_ 18,3

_.-_.5,5 1_

100,0

Summa

mni- .

_Som framgår av sammanställhingen har 23, 4 procent av hästägarna redovi—

sat en tidsåtgång för premiering inkl. resa på en—tre timmar. Ungefär hälften haruppgivit en tidsåtgång mellan fyra —sex timmar. "Ett avstånd från premie- ringsplatsen upp till fem km resp. 6—15 km synes således föranleda en tidsåt- gång upp till tre timmar resp. fyra—sex ,1immar.

,Ej." fråga om sättet att transportera en häst till premiering föreligger 6 718 svar. 2 291 eller 34 procent av hästarna har transporterats med hjälp av, lastbil och 1 688 eller 25 procent med hjälp av traktorsläp. Annan fordonstransport än lastbil eller traktorsläp har anlitats av 309 (fem procent). Beträffande 2 430 eller 36 procent av hästarna har ingen särskild transportanordning anlitats.

3 389 av 6 027 (56 procent) har anli— tat lejd hjälp i samband med premie- ring.

De hästar som uppvisades år 1964 tor- dei stor utsträckning ha varit föremål för förbedömm'ng eller-premiering pre- dan under tidigare år.;Näri-det gäller premieringens resultat före 1964 och antalet gånger hästen tilldelats visst bi- drag är materialet .emellertid behäftat med väsentligag-ysyagheter. Endastren mindre del av avlämade-blan'ket—ter; är ifyllda i förevarande anseende. y-Dess- -uto_m framkommer vid-.gnanskning 'av svar vissa andliga'felaktigheteroi angiv— na uppgifter. .Vissa sammandrag .-anses dock kunna. göras. Med. hänsyn till..nyss

• Sida 86
•  Original

antydda svagheter i materialet begrän- sas dock redovisningen under denna rubrik till penningpris i samband med värdebokstav, frisedel och hingsthåll- ningsbidrag.

Sammanställningen i tabell 8 avser

sålunda 1816 ston som uppges ha fått penningpris i samband med värdebok- stav före 1964. Av dessa har 208 eller 11 procent premierats med värdebokstav A, 347 eller 19 procent med AB och 1 261 eller 70 procent med B.

Tabell 8

Antal ston som tilldelats penningpris i samband med

Antal gånger

A (procent)

AB (procent)

B (procent)

1—3 4_6

52 (25,0

472 (85,1) 70 (12,6

1426 (78,6 337 (19,6

7—9 > 9

136 (65,31

20 (9,7 13 2,3

_)

31 1,7) 2 0.1)

Summa 208 (100,0) 555 (100,0) 1816 (100,0)

Det bör observeras att häst som till- delats penningpris i samband med vår- debokstav A resp. AB redan tidigare har fått penningpris i samband med AB och B resp. B. Utöver penningpris i samband med A har således 208 A-ston fått penningpris ett visst antal gånger i samband med AB och B. Vidare har 347 AB—ston tilldelats penningpris ett visst antal gånger i samband med B.

Som framgår av tabell 8 har penning- pris i samband med värdebokstav A, AB eller B tilldelats flertalet hästar en—tre gånger. Här redovisade 1 816 ston har tilldelats sammanlagt 664 penningpris i samband med A, 1234 penningpris i samband med AB och 4 572 penningpris i samband med B. I genomsnitt har ett sto tilldelats penningpris i samband med A 3,2 gånger, i samband med AB 2,2 gånger och i samband med B 2,5 gånger. Ett genomsnittligt A-sto torde således ha fått penningpris av tre olika valörer 7,9 gånger. Ett genomsnittligt AB-sto torde ha tilldelats penningpris av två olika valörer 4,7 gånger.

Såsom redan anförts i annat samman- hang utgår penningpris i samband med

B endast till hingst av nordsvensk ras, som premieras inom 4:e eller 5:e di- striktet. Uppgifter har lämnats om 83 sådana hingstar. Av dessa har 51 (61,5 procent» fått penningpris en—tre gång- er, 22 (26,5 procent) fyra—sex gånger, fem (6,0 procent) sju—nio gånger och fem (6,0 procent) mer än 11 gånger. Ifrågavarande 83 hingstar uppges sam- manlagt ha fått 316 penningpriser i samband med B eller 3,8 per hingst.

Uppgifter i fråga om penningpris till hingst i samband med A och AB i hela riket redovisas i tabell 9. Denna avser 21 hingstar med värdebokstav A och 45 hingstar med AB.

Tabell 9

Antal hingstar som tilldelats penningpris i samband med

A AB (procent) (procent)

48 73) 14 21 4 (6

66 (100,0)

5

24) - ) 21 (100,0)

16 176)

• Sida 87
•  Original

Enligt vad som uppgivits har här re- dovisade 66 hingstar fått sammanlagt 50 penningpris i samband med A och 187 i samband med AB. I genomsnitt har en hingst fått penningpris i sam- band med A 2,4 gånger och i samband med AB 2,8 gånger. En genomsnittlig A-hingst av nordsvensk ras, som pre— mierats inom 4:e eller 5:e distriktet, torde således ha fått penningpris av tre olika valörer nio gånger.

Av de hingstar som uppvisats vid 1964 års premiering uppges 117 ha fått hingsthållningsbidrag, därav 74 (63,2 procent) en—tre gånger, 32 (18,8 pro- cent) fyra—sex gånger, tio (8,5 procent) sju—tio gånger och en mer än 14 gång- er. Till dessa hingstar har utgått sam- manlagt 391 hingsthållningsbidrag el- ler 3,3 per hingst.

Vad som uppgivits i fråga om frised- lar har sammanställts i tabell 10. Här- vid har inräknats både frisedel enligt premieringsreglcmente och extra frise- del till fölston. Tabellen avser 3407 ston, som uppges ha fått frisedel före 1964 års premiering.

Tabell 10

Antal ston som uppges ha fått frisedel

Antal

| gånger Procent

1—3 2734 80,2 4——6 477 14.0 7—10 184 5,4 > 10 12 0,4

3407 100,0

Summa

Inte mindre än 80,2 procent av här redovisade ston har således tilldelats frisedel en—tre gånger. Sammanlagt har 7741 frisedlar utdelats till dessa ston eller 2,2 per sto.

Vad som framkommit tyder på att ungefär 60—80 procent av år 1964 upp- visade hästar fyra år och äldre före

1964 premierats med värdebokstav B samt, med undantag för vissa hingstar, fått penningpris i samband med B, fri- sedel eller hingsthållningsbidrag en— tre gånger. Högre antal penningpris m.m. per häst synes i huvudsak ha till- delats sådana hästar, som före 1964 pre- mierats med AB och A. Med hänsyn till förut omnämnda brister i grundma- terialet bör uppgiften härom dock tagas med viss reservation. Vad som sagts tor- de ej heller gälla sådana äldre hästar, som på grund av sina bristande kvalifi- kationer ej uppnått värdebokstaven AB och A.

Vad beträffar premieringens resultat är 1964 torde få hänvisas till lantbruks- styrelsens definitiva premieringsstati- stik, som publiceras särskilt.

Såväl hästägare tillställda frågor om premieringsväsendet som procentuell svarsfördelning avseende samtliga 7 854 blanketter framgår av tabell 11.

Såsom framgår av tabellen anses sak- kunnig bedömning vara den främsta drivkraften i fråga om uppvisning av hästar. Icke mindre än 93 procent hän- visar till detta motiv. I andra hand kommer belöning, som uppges av 88 procent. 76 procent anser, att även råd i avels- och uppfödningsfrågor är av betydelse i premieringssammanhanget. Emellertid finner endast 69 procent att premieringsnämndens bedömning och värdesättning ger tillförlitliga besked om hästarnas användbarhet som bruks- häst. Nästan hälften av hästägarna för- klarar sig villiga att fortsätta med upp- visning av hästar, även om penningpri— ser m.m. icke längre kommer att utde— las. Vad som uppgivits synes ha giltig- het i hela riket. Några större skillnader mellan olika distrikt och olika raser fö- rekommer ej.

Mer än hälften av uppfödarna eller 51 procent uttalar sig positivt i fråga om en för hela distriktet gemensam

• Sida 88
•  Original

gu; ' ngn.—.»,

Ej svar 35 resp. ”vet inte”

Ja Nä" ""r" Fråga , '

" Procent Procent

Procent

41:41.

Visar Ni upp hästen för premieringsnämnden :en:; för att få den sakkunnigt bedömd? ......... . .............. för att få råd i avels- och uppfödningsfrågor? ...... för att få del av belöning i form av skådepenning, diplom, frisedel och penningpris? ........................... Skulle Ni fortsätta att uppvisa Era hingstar, ston, ung- hästar, även om penningpriser etc. inte längre kommer att utdelas?

Anser Ni att en för hela distriktet gemensam hingstpre- miering skulle vara särskilt värdefull? ........................

Anser Ni att upplysning i avels- och uppfödningsfrågor blir av större betydelse på en gemensam premieringsplats (bl.a. genom nämndens konkurrensbedömning av hästar— na, flera visade hästar, diskussioner med andra .häst— ägare m.m.)? '

Förmenar Ni att premiering hemma på gården eller i varje by för sig kan väntas ha mindre stimulerande ef— fekt på Ert hästavelsarbete än ett sammanförande av många hästar till ett fåtal platser? ..............................

Anser Ni att premieringsnämndens bedömning och värde- "ttning av hästarna ger tillförlitliga besked om deras användbarhet som bruksdjur? .. ..................................

Anser Ni att prestationsprov skulle bidraga till en säkra- re bedömning av hästarnas egenskaper och användbarhet? ' 30

Minskar

Kommer Ni att öka eller minska Er nuvarande avel? ...... 26

rt ]. &

.'f'a; *'

hingstpremiering. Mestiom'tyckti' är ge- mensam hingstpremierimgliåio'mt'l:a di- striktet (53 procent ia, '223procent nej), minst omtyckt inom 3ze distriktet (50 procent ja, 35 procent nej)F.

”Att upplysning i avels- och uppföd- ningsfrågor är av större betydelse på en' gemensam premieringsplats anses av 62k1procent. Denna uppfattning är dock icl'teiéenhetlig i hela riket; Gemensam pnémi-ébing'värderas mycket högt inom 403 "distriktet (70 procent ja, 24 pro- cent nej) men relativt lågt inom 3:e di- striktet (53 procent ja, 37 procent nej).

Deli gemensamma premieringens sti- mulerande effekt på avelsarbetet Värde-

sättes av 53 procent amuppfödarétä—ihe- la riket. Hur svaren på denna fråga—för- delar sig på olika distrikt återges i ta- bell 12. ?.

Tabellf?

Ej svar” resp. ”vet ej" Pro; ' cent. _,

Distrikt

1'12

_2_, . 1 .. 10. 3- » . . 1211.” 4. n ' - , 5;

Hela riket

• Sida 89
•  Original

Hälften av uppfödarna inom 3:e di- striktet som svarat på denna f-råga sy- nes föredra premiering hemma på går- den. Relativt starkanslutning till detta alternativ uttalas även inom 1:a ochggågie distrikten. Den gemensamma premie- ringens stimulerande effekt värdesättes högst inom 2:a och 4:e distrikten.

I fråga om prestationsprov är något mer än hälften eller 55 procent posi- tivt inställda. Vissa skillnader i denna uppfattning mellan olika raser återges i tabell 13.

Tabell 13

Ja Nej

'Pro-

Ardenner Nordsvensk Halvblod Fjordhäst Oberoende av ras. i hela riket

Prestationsprov accepteras mest bland nordsvenska uppfödare. Bland uppfö- dare av fjordhästar synes förekomma starkt stridiga meningar i denna fråga. Medan 63 procent har uttalat sig till förmån för prestationsprov, har 32 pro- cent sagt nej. Bland halvblodsuppföda- re är 30 procent negativa och icke mindre än 20 procent tydligen indiffe- renta.

I fråga om avsikten att öka eller minska nuvarande avel har endast 54 procent ansett sig kunna lämna ett di- rekt svar. Fördelningen av svaren på olika distrikt har sammanställts i tabell 14 samtpå olika raser i tabell 15.

Som framgår av tabell 15 har mer än hälften av uppfödare av varmblodiga travare, russ och fjordhäst för avsikt

Tabell 14

:" m Distrikt

Ökar Mins-

kar

Pro- cent

Pro- cent

]: 28 23 2: 26 29 3: 37 24 4: 23 25: 5:18 29 32

5 Hela riket 28 26

Tabell 15

Ökar Mins-

kar

Pro- cent

Pro- cent

Fullblod 45 (i Halvblod 47 9 Varmblodiga travare 60 15 Russ - 59 10 Fjordhäst 54 11 Nordsvensk 23 Nordsvensk travare 42 23 Ardenner 19 - " Oberoende av ras, i ' hela riket 23

att öka sin nuvarande avel. Nästan hälf- ten av full- och halvblodsuppfödare och mer än 40 procent av uppfödare av nordsvensk travare har även uttalat sig i den riktningen. Beträffande nordsvens- ka hästen och ardennerhästen har en- dast 23 procent resp. 19 procent uttalat sig för ökning, däremot 28 procent resp. 34 procent för minskning. Utöver sport- och ridhästarna planeras sålunda en ökad avel i huvudsak endast med fjord- häst. I överensstämmelse härmed synes en viss ökning av avel planeras inom 3:e och l:a distrikten. Inom de övriga distrikten har flertalet uppfödare utta- lat sig för minskad avel.

• Sida 90
•  Original

Hingsthållningen

]. Av utredningen företagen undersökning, m. m.

Hingsthållningen i landet är baserad på dels enskilda hingsthållare, dels ock hingstföreningar. De första föreningar- na bildades i samband med att utländs- ka hingstar av tyngre slag infördes till vårt land i slutet av 1800-talet och tillkom speciellt i trakter, där bruk- ningsdelarna var mindre och där inköp och hållande av hingst endast kunde ske genom gemensamma insatser. År 1920 var antalet föreningar 387 med 550 hingstar men har sedan successivt sjun- kit. En redogörelse för nuvarande antal m.m. kommer att lämnas i det följande.

Föreningarna synes i huvudsak vara av två slag, dels sådana som förutom hingsthållning även bedriver annan verksamhet för hästavelns befrämjande i trakten, dels sådana som endast har hingsthållning till uppgift. Medlemsan- talet i en förening varierar mycket. För- eningtlr av den förstnämnda kategorien har ofta rätt stort antal medlemmar, som tecknat andelar i föreningen. Denna styres i dylika fall av en bland för- eningens medlemmar utsedd styrelse. Föreningar av den senare kategorien med enbart hingsthållning som program består ofta av det för förenings bildan- de stipulerade minimiantalet medlem- mar, fem stycken, som då även utgör styrelsen.

Det statliga stödet åt hingsthållningen infördes år 1947, varvid ett belopp av 50000 kronor anvisades såsom under-

stöd åt föreningar, som höll hingstar av nordsvensk ras. Det främsta skälet för denna stödform var nedgången i hästantalet i samband med den snabba mekanisering av jordbruket, som bör- jade efter andra världskriget, med bl.a. sjunkande betäckningstal som följd. Fördelningen av bidragen skedde genom hushållningssällskapens försorg och be- räknades i genomsnitt per hingst till 500 kronor i södra och mellersta Sve- rige och 600 kronor i Norrland. Stö- det utvidgades fr.o.m. den 1 juli 1953 till att omfatta såväl nordsvenska som ardennerhingstar ( prop. 1953: 121 ). De för hingstföreningarna avsedda bidra- gen maximerades genom riksdagens be- slut till 1 600 kronor för ardennerhingst, till 1200 kronor för hingst av nord- svensk ras i södra och mellersta Sveri- ge och till 1 300 kronor i norra Sverige. För hingst av nordsvensk ras skulle där- utöver alltjämt utgå de tidigare år 1947 bestämda bidragen. Även enskild hingst- hållare erhöll rätt till bidrag. men be- loppen skulle vara 500 kronor för ar- dennerhingst och 600 kronor för nord- svensk hingst. För såväl förening som enskild hingsthållare kunde dock be- loppen höjas, om särskilda skäl därtill förelåg.

Kungl. Maj:t utfärdade vid skilda tid- punkter under åren 1954—1956 före— skrifter för'denna stödform. Såsom vill- kor angavs härvid att hingsthållningen skulle vara av betydelse för det allmän- na hästavelsarbetet samt på ett rationellt

• Sida 110
•  Original

sätt befrämja ortens hästavel genom att sörja för hingstbeståndets rekrytering. Vid bestämmande av bidragets storlek skulle hänsyn tagas till hingstens kva- litet samt föreningens behov av ekono- miskt stöd. Förening skulle bestå av minst fem medlemmar och för förening bildad efter 1954 gällde dessutom att varje medlem i föreningen skulle ha tecknat en insats av minst 500 kronor.

Sedermera beslöts genom Kungl. Maj:ts brev den 26 september 1958 att stödet skulle kvarstå t.o.m. budgetåret 1958/59, varvid ett belopp av 400000 kronor skulle utgå från statens häst- avelsfond. Sedan denna genom beslut vid 1959 års riksdag avvecklats, före- skrevs att lantbruksstyrelsen skulle fast- ställa hingsthållningsbidragens storlek m.m. Denna har därefter anpassats med hänsyn till under anslagsposten till Stöd åt hästaveln tillgängliga medel och för- delas mellan de hingstägare som inom resp. hushållningssällskapsområde anses böra tilldelas sådant, alltefter hingst- hållningens kvalitet och dess betydelse för orten.

Numera har skillnaden i bidragets storlek för hingstföreningar, enskilda hingsthållare, ardenner och nordsvens- ka hingstar upphävts.

Hingsthållningsbidragens sammanlag- da belopp under budgetåren 1961/64 framgår av tabell 1.

Tabell 1

Budgetår kronor

288 600 338 000 338 000 340 200

1960/61 1961/62 1962/63 1963/64

Såsom ett led i utredningsarbetet har hästutredningen funnit det lämpligt att införskaffa vissa uppgifter rörande hingsthållningens nuvarande omfatt-

ning m.m. och har därför i skrivelse den 25 juni 1964 till rikets hushåll- ningssällskap anhållit att de skulle dels besvara vissa i skrivelsen närmare an- givna frågor, dels ock till hingstför- eningar och enskilda hingsthållare för besvarande distribuera vissa blanketter som utarbetats inom utredningen. Se- dan det sålunda insamlade materialet tillställts utredningen, har detta bear- betats och sammanställts.

Redan inledningsvis må framhållas att de lämnade uppgifterna i många fall varit ofullständiga och delvis även mot- sägande. Resultatet av undersökningen torde med hänsyn till vad nu anförts få bedömas med viss försiktighet, men det torde dock i flertalet fall vara så pass entydigt, att det är möjligt att draga vissa slutsatser i ämnet, särskilt som de lämnade uppgifterna i stort sett över- ensstämmer med eljest kända förhållan- den.

Uppgifter har lämnats av 125 hingst- föreningar och 284 enskilda hingsthål- lare, vilka under år 1964 redovisat 154 resp. 360 hingstar eller sammanlagt 514. Några statsägda hingstar ingår icke i materialet.

Till jämförelse härmed må nämnas att enligt uppgifter från lantbrukssty- relsen f.n. sammanlagt i landet finnes 672 hingstar, tillhörande föreningar och enskilda hingsthållare. Antalet hingst- föreningar har enligt de lämnade upp- gifterna stigit från 111 under år 1958 till 125 under år 1964. Skillnaden i an-

Tabell 2

Antal föreningar med

2 3 >3 hings- hiugs— hings- tar tar tar

1 hingst

84 91 102

• Sida 111
•  Original

tal mellan år 1958 och 1964 är för liten för att några säkra slutsatser härav skall kunna dragas; den kan till större de- len bero på ofullständiga uppgifter.

Medlemmarna i de flesta hingstför- eningar har att erlägga endast andelsav- gifter; några särskilda årsavgifter ut- går i regel icke.

I fråga om hingstföreningarnas eko- nomi kan konstateras att flertalet av dem som lämnat mera fullständiga eko— nomiska uppgifter redovisat en balan- serad vinst. Denna torde dock i flerta- let fall bero på att värdet av hingsten väger tungt vid uppgörandet av bok- sluten.

Uppgifterna om antalet medlemmar i hingstföreningarna ger vid handen att detta under åren 1958—1964 varit mel-

Antal hingstar

För- enings- ägda

Statsägda Enskilda

292 274

1958 1960 1964 672

lan 8000 och 9000. För år 1958 har redovisats 8154 medlemmar i 108 för- eningar och för år 1964 sammanlagt 8441 i 125 föreningar. Att medlemsan- talet anges som högre för år 1964 än för år 1958 torde i varje fall delvis kun- na förklaras av att uppgifterna för det förstnämnda året varit mer fullständiga vid uppgiftslämnandet.

Tabell 4

Antal i resp. ras

Antal hästar

Antal hästar]

ijordh.

födda 1961 o. tid.

hingstar (relativa

ndsv. tal)

0:

Stockholms län 0. stad Uppsala Södermanlands östergötlands ............... Jönköpings .................. Kronobergs .................. Kalmar Gotlands

Blekinge

Kristianstads ............... Malmöhus

Hallands

Göteborgs o. Bohus ...... Älvsborgs Norra Älvsborgs Södra ........... Skaraborgs .................. Värmlands

Örebro Västmanlands Kopparbergs

Gävleborgs .................. Västernorrlands Jämtlands Västerbottens ............... Norrbottens

då Guam—o-mqumthw-ha

b—ll—l ll—Iul—wll—nllå—s—mmls

ill—Hium

l—I

lullmwlwllllu__ll

l—I

IIIII

2 298 1 981 2 485 4 687 8 031 6 615 5 959

873 2 634 5196 4 213 3 610 4180

10 140

5 642 6 335 3 062 2 396 4 223 6 085 6 615 5 275 6 401 3 935

43 152 155 146 229 236 192

25 188 130

51 164 105

149

109 192 204 141 384 320 389 188 291 655

u—A i—lb—l &DU'WG'? [ ameo—| i WMHHHHUIWU'

b—lh-d mc:

.... 4 .cn .|:. 00

Hela landet

...i en 112 871 155

• Sida 112
•  Original

I tabell 2 har sammanställts uppgif- ter rörande hingstföreningarnas utveck- ling i vad avser antalet ägda hingstar.

Av tabellen framgår sålunda att fler- talet föreningar endast äger en hingst, och att denna tendens förstärks under senare år. Numera har icke någon för- ening som lämnat uppgift mer än tre hingstar.

I tabell 3 har sammanställts uppgifter ur lantbruksstyrelsens officiella stati- stik rörande de i landet befitliga hings- tarna, fördelade på olika ägarkategorier.

Tabell 4 anger fördelningen av hings- tarna rasvis samt det totala antalet i förhållande till antalet hästar i de oli- ka länen under år 1964; uppgifterna i denna tabell är grundade på lantbruks- styrelsens officiella uppgifter och in- kluderar statsägda hingstar.

En gruppering av de i tabell 4 fram- räknade jämförelsetalen ger vid handen, att dessa inom 16 områden uppgår till högst 200; i fyra områden mellan 201 och 300; i fyra områden är jämförelse- talet större än 301. Störst är det i Norr- bottens län med 655 och lägst i Got- lands med 25.

Uppgifterna i tabell 4 bekräftar så- lunda det kända förhållandet att ar- dennerhingstarna är koncentrerade till södra och mellersta Sverige, medan de nordsvenska främst återfinnes i Nord- sverige. Fjordhingstarna synes vara spridda över hela landet, medan russen främst återfinnes på Gotland.

Åldersfördelningen å hingstarna för år 1963 inom det undersökta materialet framgår av tabell 5.

Av ifrågavarande uppgifter framgår att det övervägande antalet hingstar är födda år 1955 och senare; medelåldern i det redovisade materialet är därför ej särskilt hög.

I fråga om 150 föreningsägda och 320 i enskild ägo varande hingstar har upp- gifter om värdebokstav lämnats. Upp-

Antal hingstar

Födda år

förenings ensknda

1943 eL före 1944 ............ 1945 ............ 1946 ............ 1947 ............ 1948 ............ 1949 ............ 1950 ............ 1951 ............ 1952 ............ 1953 ............ 1954 ............ 1955 ............ 1956 ............ 1957 ............ 1958 ............ 1959 ............ 1960 ............ 1961 ............ 1962 ............ 1963 ............ Ej uppgift

&

www—:wu—

ac:..c

Summa

gifter härom har sammanställts bell 6.

Tabell 6

Antal hingstar

Värdebokstav

förenings ensknda

42 78 146 54 Ej redovisade 40

Sunnna 360

Uppgifterna om språngavgiftens stor- lek för kallblodshingstar har i många fall varit ofullständiga; i regel synes dessa dock vara mindre än 100 kronor. I flertalet fall synes de icke ha höjts under senaste år.

Av väsentligt intresse är givetvis upp- gifter om det antal föl som fallit efter

• Sida 113
•  Original

Ardenner- Nordsvensk

Övr. varm- blod

F1 F2 F Bl

E

0 1—— 5 6—10 11——15 16—20 21—25 26—30 31—35 36—40 41—45 46—50 51—55 56—60 61—65 66—70 71—75 >75

u—n—n utv-its:

como-»| >.. _- Och-hqv:

_. ! omv-:..: M xl

p.. ... _- IJ

I'd—95959"

u:] j—c—c—c—c—A—lwts ml |——u-..;m=..q'å$

l||l—|—|Iw.=.._

ull—l

] F : hingst tillhörande förening ? E : hingst tillhörande enskild person

hingstarna. I tabell 7 har sammanställts uppgifter rörande det redovisade an- tal som under år 1963 fallit efter hings- tar av olika raser.

Endast i fråga om ardennerhingstar och nordsvenska är materialet så stort att några slutsatser kan dragas av det- ta. I fråga om dessa kan konstateras att flertalet hingstar synes ha produce— rat mellan 11 och 30 föl; antalen är i och för sig icke särskilt höga och mot- svarande iakttagelser kan göras, om det av lantbruksstyrelsen sammanställda materialet granskas.

I tabell 8 har sammanställts uppgifter för de olika hushållningssällskapsområ- dena rörande hingstarnas betäcknings- frekvens år 1963 enligt det redovisade materialet.

Av tabellen framgår att den vanligaste betäckningsfrekvensen var 26—35; över huvud taget är dock utnyttjandegraden i regel låg. Detta ger vid handen att tillgången på hingstar i och för sig är

tillräcklig. Av uppgifterna kan emeller- tid icke några säkra slutsatser dragas om möjligheterna för stoägarna att lätt komma med stona till hingst. Avstån- den kan vara långa men helt allmänt kan sägas, att hingstmaterialet i och för sig är tillräckligt för att reproducera en häststam för landets behov.

Nu gjorda iakttagelser bekräftas av lantbruksstyrelsens officiella uppgifter som visar att de svenska hingstarnas betäckningstal år 1963 var i medeltal för russ, fjord, nordsvensk och arden- ner 12, 40, 25 resp. 29.

I det följande skall lämnas vissa upp- gifter om användningen av statsbidra- gen till hingsthållningen. Dessförinnan må emellertid erinras om att hushåll- ningssällskapen i samtliga län utom ett disponerar över icke obetydliga fonder för hästavelsändamål. Behållningen per den 30 juni 1964 å dessa _ som endast undantagsvis torde utnyttjas för stöd till hingsthållare — framgår av tabell 9.

• Sida 114
•  Original

Tabell 8

Antal hingstar Antal bing-star med följande antal betäckningar

Med redo- Totalt visade 16—20 21—25 26—35 36—45 46—55 56—65 66—75 76—100 101—125 126—150 uppgifter

Sthlms läns o. stad ............ Uppsala ......... Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge ......... Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs ...... Värmlands ...... Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs ...... Västernorr- lands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

ml—mmmNm—u—m I”” I *”Il

_ »—

|ll|”|"| |m— __|—MHQHNv—1M—l N—MIOQNmva—CQN |I""”"*IIN"*

v—l wwmeHMv—t mmGQ—sw reält—__] Iv-lä' anv.—_|.— Iv—u—viNv—u—o—n

av =D

_!

IM:—u— '— %DMNt ii.-'N'— _:le

IILQN

Hela landet

.— N _. .c oo sr 7-1 sr (— N

• Sida 115
•  Original

Hushållningssällska'p kronor

216 542 129 829 68 609 291 400 99 200 13 442 105 600 44 000 45 000 450 000 551 033 97 214 58 770 91 641 92 172 423 511 143 000 237 390 109 000 101 000 124 741 41 000 123 617

Stockholms stad 0. län Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings . .. Kronobergs

Kalmar ..................... Gotlands

Blekinge

Kristianstads Malmöhus Hallands

Göteborgs .................. Älvsborgs Södra ....... Älvsborgs Norra ....... Skaraborgs

Värmlands Örebro

Västmanlands ............ Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands ......... Jämtlands Västerbottens

Norrbottens 70000

3 727 711

Summa kronor

I tabell 10 har för vissa budgetår sam- manställts uppgifter rörande av olika hingsthållare mottagna bidrag av stats- medel, m.m. Att märka är att på ett un- dantag när några bidrag av hushåll- ningssällskapens fondmedel till hingst- hållare icke utgått.

Under senaste budgetår utgick så- lunda bidrag till 191 föreningshingstar och 186 enskilda hingstar eller samman- lagt 377 hingstar med ett totalbelopp av 331632 kronor. Inom resp. hushåll- ningssällskapsområde var bidraget i me- deltal högst 1 500 kronor och lägst 827 kronor till hingstföreningar och högst 1085 kronor och lägst 296 kronor till enskilda hingsthållare. Det genomsnitt- liga bidraget var för landet i dess helhet 851 kronor resp. 780 kronor och för samtliga bidragsberåttigade hingstar 880 kronor.

I anslutning till förestående undersök-

ning har utredningen funnit det vara av intresse att inhämta uppgifter rörande driftskostnaderna under år 1964 för hål- landet av en föreningshingst. Utred- ningen har därför tillskrivit ett 25-tal föreningar med anhållan om erforder- liga uppgifter i ämnet. Av de 20 svar som inkommit framgår att kostnaden har beräknats till att i medeltal utgöra 2 963 kronor. Det högst redovisade be- loppet är 4500 kronor och det lägst 1 691 kronor. Utgifterna i medeltal för- delar sig på följande poster, nämligen stall, foder och löner 2 092 kronor, ve- terinärkostnader 75 kronor, försäkring- ar 542 kronor, underhåll av utrustning 110 kronor, annonser 64 kronor och diverse 80 kronor.

2. Utredningens synpunkter och förslag Sedan år 1947 utgår statliga bidrag till hingsthållningen i landet. Ursprungli- gen meddelade Kungl. Maj:t detaljerade föreskrifter för medlens fördelning. Numera äger lantbruksstyrelsen beslu- tanderätt i ärenden av här avsett slag. Styrelsen anvisar årligen inom ramen för tillgängliga medel de olika hushåll- ningssällskapen vissa belopp, för bud- getåret 1963/64 sammanlagt 340200 kronor, som sällskapen äger fördela på olika hingsthållare alltefter hingst- hållningens kvalitet och dess betydelse för orten. Bidrag kan utgå såväl till sär- skilda för ändamålet bildade förening- ar, hingstföreningar, som enskilda hingsthållare. Bidragen tillkommer äga- re av hingstar av följande raser, nämli- gen fjord, nordsvensk och ardenner. Det material som finnes tillgängligt rörande hingsthållningen är relativt begränsat. Utredningen har därför un- der år 1964 ansett sig böra inhämta vissa närmare upplysningar i ämnet

• Sida 116
•  Original

Hingstföreningar

1959/60 1961/62 1963/64

Hushållningssällskap

Stats- bidrag kr

Kr per hingst (medel-

tal) kr

Kr per

hingst

(medel- tal)

Antal Stats- hings- bidrag tar kr

Stats- bidrag

5 920 5 625 13 050 21 522 15 400 11 840

Stockholms län o. stad Uppsala .................. Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands .................. Blekinge .................. Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Södra Älvsborgs Norra Skaraborgs Värmlands

Örebro Västmanlands Kopparbergs ............ Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

4 615 923 5 400 2 747 916 1 800 8140 814 6 060 11 833 986 9 289 12 360 824 13 500 5 200 650 7 700 15 028 683 15 055 3 350 670 ' 5 200 3 534 1 178 4 200 5 900 737 2 600 5140 1 028 4 555 13 752 917 6 350 11 345 756 14 125 7 000 1 000 9 000 9 750 750 7 950 15 900 1 223 12 800 13 792 11 316 3 817 3 817 4 850 5 800 4 800 5 790 4 500 5 750 9 010 6 600 11 050 12 510 5 250 5 300 3 900 4150

... 'oma-

.- __.»— ha

[så Ul IQ 00 C;!

,. w

___- _..- oo-haawwuu-u-o-oo

_-

...

Una-amana: .....

hawaiu-Qxl-F—

340 284 196563 186 617

1 Antal föreningar resp. ensk. hingsthållare.

från såväl enskilda hingsthållare som hingstföreningar. Tyvärr har de upp- gifter som lämnats och som i samman- drag redovisats i det föregående i åt— skilliga avseenden varit ofullständiga. Detta är enligt utredningens mening beklagligt icke minst mot bakgrunden av att de infordrade uppgifterna avsetts ligga till grund för avvägningen av ev. framtida bidrag till hingsthållningen. Det sålunda framtagna materialet får likväl tillsammans med eljest kända för- hållanden anses ge en tillräckligt klar bild av de villkor under vilka! denna f.n. bedrives; ', ,

I det föregående har förordatslattdet

statliga stödet till hästaveln främst skall ha till uppgift att skapa förutsättningar för en ur kvalitativ synpunkt högtstå- ende hästavel inom landet. Betydelse- fullt måste härvidlag anses vara att 'till- gång finnes till goda beskällare, då dessa utgör grunden. för en fortsatt framgångsrik verksamhet på detta om- råde. Hållandet av en hingst är emel- lertid förenat med icke obetydliga kost— nader och de hingsthållningsbidrag som utgått under ett antal år har— därför otvivelaktigt utgjort en väsentlig förut- sättning för att ett tillräckligt antal lämp- liga hingstar funnits tillgängliga i yåri land. En fortsatt dylik bidragsgivning

• Sida 117
•  Original

Enskilda hingsthållare 1959/60 1961/62 1963/64 Antal Stats- lå? per Antal Stats- lår per Antal Stats- Kr per hings- bidrag ( "15” hings- bidrag "lg” hings- bidrag hingst medel- (medel- tar kr tal) tar kr tal) tar kr (medel-tal)

7 1 000 143 6 2 538 423 5 2 900 580 4 4 500 1 125 6 5 495 916 b 5 400 900 1 1450 1450 1 814 814 2 2 020 1010 '8 7 478 935 111 9 331 848 113 14111 1085 4 3 200 800 4 3 296 824 5 4 500 900 3 1 005 335 4 2 600 650 4 3 080 770 9 2 500 277 12 8 372 698 15 13 275 885 3 1 000 333 3 1 200 400 1 800 800 13 1 500 300 13 1 350 450 13 2 100 700 20 15 700 785 23 19 334 840 17 14 500 853 18 14 940 830 20 19 280 964 16 14 345 897 5 2 000 400 1 900 900 6 5 350 892 4 1 200 300 12 6 205 517 17 10 775 634 8 2 000 250 9 2 750 306 10 5 110 511 12 1 800 150 9 6 500 722 14 11 140 795 18 4 250 236 15 5 550 370 16 9 610 600 — i — 1 650 650 3 3 084 1 028 7 4195 599 7 4195 599 7 4195 599 b 1 500 250 6 3 600 600 4 3 200 800 1 700 700 1 400 400 1 850 850 4 1 000 250 2 700 350 3 890 296 lf) 3 600 600 [7 3 200 457 17 4 200 600 i 900 300 —— — —— 2 1 600 800 11 4 400 400 10 7100 710 8 7150 894 2 720 360 —— — — 1 830 830 167 82 538 494 173 115 360 667 186 145 015 780

framstår därför i och för sig som moti- verad. Mot denna kan emellertid anföras att de utgående beloppen faktiskt utgör bidrag till uppfödningskostnaderna, vil- ka enligt utredningens direktiv i princip skall bäras av de skilda avnämarna av hästar. Att statligt stöd till hingsthåll- ningen likväl bör lämnas, anser utred- ningen motiverat därav att i regel en- dast av staten sanktionerade hingstar får användas i aveln. Det statliga bi- draget måste därför anses vara ett me- del att tillgodose av staten, av kvalitets- liänsyn uppställda krav. 'Inom halv- blodsaveln har staten genom att driva hingstdepån i Flyinge gjort avgörande

insatser för denna avelsgrens nuvaran— de standard. Utredningen kommer i det följande att föreslå att driften vid Flyinge t.v. skall fortsätta efter i hu— vudsak samma riktlinjer som f.n. och att staten där skall påtavga sig icke ovä- sentliga kostnader för hävdandet av kvalitetskraven inom bl.a. halvblods- aveln. Utredningen anser det därför

skäligt — såsom redan antytts — att staten även i övrigt lämnar bidrag till hingsthållningen.

Innan utredningen närmare ingår på utformningen av denna stödgivning, torde få erinras om att s.k. frisedlar under vissa förutsättningar utgår till

• Sida 118
•  Original

stoägare. Detta innebär i praktiken att staten lämnar bidrag till betäcknings- kostnaderna. Enligt ursprungligen gäl- lande bestämmelser premierades tre- årigt ungsto, som befanns vara av god beskaffenhet såsom individ med frise- del som i regel lydde på 30 kronor. Sedermera har frisedelssystemet, i sam- band med att särskilda åtgärder vidta— gits till stöd åt hästaveln, utsträckts till att omfatta praktiskt taget alla Premie— rade treåriga, i vissa fall tvååriga, och äldre ston; samtidigt har beloppet höjts till att i regel utgöra 50 kronor. För det budgetår för vilket uppgifter senast fin- nes tillgängliga eller 1962/63 inlöstes frisedlar för ett sammanlagt belopp av nära 300 000 kronor, varav 265 340 kro- nor hänförde sig till de s.k. stödfrised- larna och 33 305 kronor till frisedlar enligt premieringsreglementet. Frised- larna har utan tvekan varit uppskatta- de och har tillsammans med hingst- hållningsbidragen skapat gynnsammare betingelser för hingsthållningen och därmed för hästaveln över huvud än vad som eljest skulle ha varit fallet. Frisedlarna har dock i viss utsträck- ning disponerats för produktion av föl. som gått till slakt. En sådan konsekvens har visserligen förutsetts men den står likväl icke i överensstämmelse med det egentliga syftet med bidragsgivningen. Vilket system som än väljes för denna, torde en dylik följd icke helt kunna undvikas, såvida icke föreskrifter med- delas om att bidraget skall återbetalas om hästen icke uppfödes till mogen ålder. Även om en frisedels inlösenbe- lopp utgör en icke ringa del av betäck- ningskostnaden, har det likväl i dagens läge ett begränsat värde. Denna form av stödgivning —— som är förenad med relativt stort administrativt besvär —— måste därför anses stå i strid med prin- ciperna för numera tillämpad bidrags- givning av statsmedel och överensstäm—

mer därför ej med den ordning som enligt utredningens direktiv om stödets inriktning för framtiden bör gälla för stödet till hästaveln. över huvud taget står frisedelssystemet — och särskilt gäller detta beträffande de s.k. stödfri- sedlarna som tillkommit för att kvanti- tets-mässigt upprätthålla hästaveln — i viss motsättning till de allmänna prin- ciper som i det föregående förordats såsom grund för stödet till hästaveln. Utredningen anser sig därför icke kun- na föreslå, att frisedlar i fortsättningen utdelas och inlöses.

Såsom tidigare framhållits råder det ett samband mellan frisedlarna och bi- dragen till hingsthållningen, då båda dessa slag av statsstöd är ägnade att bl.a. medverka till att ett tillräckligt antal beskällare finnes tillgängligt på olika håll i landet. Det skulle därför i och för sig vara önskvärt att bidrags- givningen till hingsthållningen kunde utformas på ett sådant sätt att nämnda samband åtminstone delvis kunde bibe- hållas. Utredningen har i sådant syfte övervägt ett system som i huvudsak skulle innebära, att till ett antal hings- tar skulle lämnas ett årligt bottenbidrag samt under vissa förutsättningar dess- utom ett tillägg för varje betäckning utöver ett visst antal. Ett sådant system står emellertid i motsättning till de allmänna principer som enligt utred- ningens mening bör gälla för stödet till hästaveln. Tillämpningen därav synes dessutom förenad med ganska stora praktiska problem. Utredningen anser sig därför icke kunna tillstyrka, att det- ta lägges till grund för utdelandet av hingsthållningsbidragen.

Även andra system än det nu nämn- da är givetvis tänkbara, varvid bidra- gen exempelvis skulle "kunna fastställas till enhetliga belopp antingen för varje särskild ras eller för olika delar av landet. Förstnämnda alternativ skulle

• Sida 119
•  Original

bl.a. få till följd, att bidrag med olika belopp skulle kunna utgå till hingstar av skilda raser på samma ort, vilket för den enskilde hingstägaren skulle fram- stå som svårförståeligt, särskilt om hingstarna användes för produktion av hästar för likartade ändamål. Även med det andra alternativet kan följa olägen- heter med hänsyn till de skiftande för- utsättningar som kan gälla för hingst- hållningen även på närbelägna platser.

Det må i sammanhanget erinras om att Kungl. Maj:t och riksdagen ur- sprungligen fastställde hingsthållnings- bidragens storlek, varvid bl.a. en diffe- rentiering mellan särskilda raser ägde rum. Numera har denna ordning upp- hävts; lantbruksstyrelsen äger i stället att på grundval av uppgifter från de olika hushållningssällskapen fördela bidragen, så att olika intressen blir till- godosedda i skilda delar av landet. An- ledningen till att denna ordning införts är, enligt vad utredningen inhämtat, att det i praktiken visat sig omöjligt att för olika raser och delar av landet efter enhetliga principer avväga bidragen på ett rättvist sätt. En anpassning till skil- da förhållanden måste i stället äga rum. Utredningen har för sin del kommit till den bestämda uppfattningen, att det ej heller för framtiden är möjligt att till- lämpa annat förfaringssätt än det nu gällande. Detta synes ha fungerat väl och anledning att antaga att något an- nat i fortsättningen skall bli fallet fin- nes knappast. Utredningen föreslår där- för, att visst årligt belopp anvisas så- som bidrag till hingsthållningen i riket.

Även om utredningen sålunda icke kunnat förorda att några enhetliga principer skall gälla för utdelandet av hingsthållningsbidragen, är det dock nödvändigt att diskutera vissa allmän- na regler härför. Vad först angår de raser som bör kunna erhålla bidrag må erinras om att utredningen i det före-

gående vid behandling av frågan om vilka hästar som bör tilldelas penning— pris enligt den nya kungörelsen om stöd till hästaveln föreslagit att det skall ankomma på lantbruksstyrelsen att be— sluta härom, dock att hästar av full- blodsras, varm-blodig travarras eller nordsvensk travarras bör undantagas från möjligheten härtill. Enligt utred- ningens mening är det naturligt att samma principer tillämpas även i fråga om hingsthållningen. Då f.n. bidrag en- dast utgår till hingstar av fjord-, arden- ner- och nordsvensk ras, kommer alltså kretsen av bidragsberättigade hästar att vid-gas. Bidrag kommer sålunda att kunna utgå till hingstar av halvblods- typ. Häremot kan invändas att ett dy- likt stöd kan komma att innebära kon— kurrens med den av staten anordnade beskällarverksam-heten. Då det torde få förutsättas att hingstar från Flyinge icke stationeras, där hingsthållningen på annat sätt är anordnad tillfredsstäl- lande, behöver dock en sådan ordning enligt utredningens mening icke inne- bära några nackdelar. Även till ponny- hingstar kommer alltså i fortsättningen bidrag att kunna lämnas, vilket utred- ningen finner lämpligt med hänsyn till att det i det föregående betänkandet rörande ridsporten uttalats att använd- ningen av ponnyer bör uppmuntras. Det torde emellertid kunna förutsättas, att det endast undantagsvis blir aktuellt att utdela bidrag till hingstar av halv- blods- och ponnyraser.

Bidrag bör i fortsättningen liksom f.n. kunna utgå till både föreningar och enskilda. Någon differentiering dem emellan bör ej äga rum. Avgörande för vilka hingsthållare som skall erhålla bidrag måste i varje särskilt fall vara resp. hingsts betydelse för hingsthåll- ningen i trakten.

Utredningen övergår härefter till att diskutera storleken av det belopp som

• Sida 120
•  Original

bör anvisas såsom stöd åt hingsthåll- ningen. Det må då till att börja med erinras om att under senaste budgetår bidrag utgick till 191 föreningshingstar och 186 enskilda hingstar eller sam- manlagt 377 hingstar med ett totalbe- lopp av 331 632 kronor. Inom resp. hus- hållningssällskaps område var bidraget i medeltal högst 1 500 kronor och lägst 827 kronor till hingstföreningar och högst 1 085 kronor och lägst 296 kronor till enskilda hingsthållare. Det genom- snittliga bidraget var för landet i dess helhet 851 kronor resp. 780 kronor eller för samtliga bidragsberättigade hingstar 880 kronor.

Av väsentlig betydelse för avvägning- en av ifrågavarande belopp är för vil- ket antal hingstar bidraget bör beräk— nas. Under budgetåret 1963/64 utgick som nyss nämnts bidrag till samman- lagt 377 hingstar. Såsom framgår av tabell 3 i kapitel II i detta betänkande har nedgången i antalet hingstar varit avsevärt mindre än i antalet hästar i övrigt. Hingstarnas andel i totalantalet hästar tre år och äldre utgjorde år 1963 0,524 procent, vilket innebär en för- dubbling i förhållande till år 1952. Till- gången på hingstar har således relativt sett ö'kat väsentligt, även om lokala va- riationer självfallet förekommer. I sam- manhanget bör också beaktas att den genomsnittliga utnyttjandegraden av hingstarna är låg. Enligt lantbrukssty- relsens uppgifter rörande de svenska hingstarnas betäckningstal år 1963 var medeltalet för russ, fjord, nordsvensk och ardenner 12, 40, 25 resp. 29. Dessa tal borde för att hingstarna skulle kun- na sägas bli utnyttjade rationellt vara avsevärt högre. Den minskade hästtät- heten med ökade avstånd till hingstar- na som följd försvårar dock i många fall en högre betäckningsfrekvens. I sammanhanget bör också beaktas att nyss föreslagits att den bidragsberätti-

gade kretsen av hästar något skall vid- gas. Utredningen anser sig med hänsyn till vad nu anförts böra föreslå, att bidrag beräknas till i stort sett samma antal hingstar som under budgetåret 1963/64 eller 375.

Av intresse vid bestämmandet av ifrågavarande belopp är också storle- ken av kostnaderna för hållandet av en hingst. Vissa uppgifter härom har re- dovisats i det föregående och ger vid handen att dessa i genomsnitt för vissa föreningar uppgått till 2 900 kronor. De undersökningar som utredningen utfört rörande hingstföreningarnas ekonomi utvisar, trots att kostnaderna sålunda är icke obetydliga, att flertalet för- eningar redovisar en balanserad vinst. Detta torde dock bl.a. bero på att hings- tens värde väger tungt vid uppgörandet av boksluten; hingsthållningen torde i många fall endast kunna ske genom i olika avseenden betydande personliga insatser av både hingstföreningarnas medlemmar och enskilda hingstägare.

Erinras må även att utredningen för- ut uttalat att frisedlar i fortsättningen icke bör utdelas. Utredningen anser emellertid rimligt att vid avvägningen av de totala hingsthållningsbidragen hänsyn jämväl tages till det belopp som disponerats för inlösen av frisedlar en- ligt hästpremieringsreglementet.

Utredningen finner sig på grund av vad sålunda anförts böra föreslå att anslagsberäkningen grundas på ett ge- nomsnittligt bidrag av 1200 kronor, vilket alltså skulle innebära ett totalbe- lopp av 450 000 kronor. Den angivna beräkningen betyder dock icke —— så- som framgår av det föregående _ att alla hingstar skall ha samma bidrag eller att sådant skall utgå till just- 375 hingstar. Beloppen 1200 kronor resp. 450000 kronor är i främsta rummet en norm för anslagsgivningen. Denna bör för framtiden anpassas till bl.a. häst-

• Sida 121
•  Original

avelns hingstar.

Fördelningen av bidragen på olika delar av landet bör i första hand an- komma på lantbruksstyrelsen, som efter närmare utredning bör anvisa erfor- derliga medel till de olika hushållnings- sällskapen. Dessa bör i sin tur ha att lämna stöd till olika hingsthållare på sådant sätt att skilda intressen i till- börlig mån blir tillgodosedda. Vissa skäl kan tala för att ett visst minimi- antal betäckningar skall fordras för att bidrag över huvud skall kunna utgå. Förhållandena i olika delar av landet kan emellertid vara så växlande att det framstår såsom mindre lämpligt att fastställa ett dylikt 'antal. Det bör i stället ankomma på lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapen att under hänsynstagande till hästavelns krav fördela anslagen på lämpligaste sättet oberoende av ett visst minsta antal be- täckningar. Hingst som en gång erhål— lit bidrag bör fortlöpande få behålla detta, såvida icke särskilda skäl, t.ex. bristande fruktsamhet, talar häremot. Vid fördelningen av anslagen bör säll- skapen även beakta att språngavgifter- nas storlek av hingstägarna avväges med hänsyn till utgående statsbidrag, så att stoägarna får ett intresse av att utnyttja de kvalitetsmässigt bästa hingstarna.

I fråga om hingsthållningsbidragen i främst vissa delar av Norrland bör sär- skild hänsyn tagas till att stoägarna i många fall har en relativt lång väg till hingsthållare, varför det är motiverat att utforma stödgivningen på sådant sätt att denna i dessa delar av landet blir något större än eljest. Några sär- skilda transportbidrag bör i stället, av bl.a. administrativa skäl, ej utgå.

Enligt utredningens förslag skall så- lunda för budgetåret 1966/67 såsom hingsthållningsbidrag anvisas ett be—

lopp av 450000 kronor. Motsvarande belopp under budgetåret 1963/64 ut- gjorde såsom tidigare nämnts 340000 kronor. Även om till sistnämnda belopp lägges värdet av de frisedlar som in- lösts enligt hästpremieringsreglementet eller 33 000 kronor, utgör utredningens förslag en förbättring i jämförelse med förhållandena under budgetåret 1963/ 64. Beloppet bör också bedömas mot bakgrunden av det under senare år starkt minskade antalet hästar, vilket givetvis på ett väsentligt sätt påverkar behovet av just hingstar. Utredningen anser sig därför kunna hävda att bidra- gen kommer att möjliggöra ett sådant stöd till hingsthållningen i olika delar av landet och till hingstar av olika ra- ser, att goda förutsättningar för en ur bl.a. kvalitativa synpunkter tillfreds- ställande sådan skall finnas. Väsentligt är dock att lantbruksstyrelsen för- delar bidragen på sådant sätt att syftet med dessa verkligen uppnås. Utred- ningen vill emellertid tillägga följande.

De uppgifter utredningen inhämtat rörande storleken av språngavgifterna inom kallblodsaveln utvisar, att dessa i stort sett varit oförändrade under en följd av år och att de till följd därav i dag måste anses låga. Vidare har samt- liga hushållnin—gssällskap — så när som på ett —— fonder för hästavelsändamål av icke obetydlig storlek; för landet i dess helhet uppgår de till sammanlagt 3,7 milj. kronor. Dessa fonder utnyttjas f.n. på ett undantag när icke för bi- dragsgivning för hingsthållningen utan för andra uppgifter inom hästaveln. Ehuru beslutanderätten härom ankom- mer på resp. sällskap, vill utredningen helt allmänt framhålla, att ett stöd till hingsthållningen torde vara den i många fall mest effektiva metoden att stödja hästaveln. Vilka insatser som än göres från det allmänna, ankommer det

• Sida 122
•  Original

dock ytterst på de enskilda hästägarna att ansvara för att aveln kan bedrivas under i olika avseenden gynnsamma villkor.

Med bidragen till hingsthållningen sammanhänger även frågan om det stöd som staten över anslaget till Stöd åt hästaveln lämnat till hingstupp- födningsanstalterna för nordsvenska hingstar Norenberg, Umeå lantbruks- skola och Wången, för budgetåret 1963 /64 ett sammanlagt belopp av 53500 kronor. En närmare redogörelse för ifrågavarande verksamhet har lämnats i kapitel IV, till vilket i första hand torde få hänvisas. Av denna framgår bl.a. att svårigheter under senare år förelegat att vinna avsättning av de hingstar som produceras vid de tre an- stalterna, med försämrad lönsamhet såsom följd framför allt för Wången. Med hänsyn till att dessa icke är stat— liga, har dock icke utredningen att taga ställning till den framtida verksamhe- ten vid dessa; beslutanderätten härom ankommer på resp. huvudmän. I detta sammanhang må dock omnämnas att förvaltaren vid Wången i skrivelse den 20 januari 1965 till utredningen ifråga- satt, om ic'ke hela det erforderliga driftsanslaget för denna anstalt i fort- sättningen borde ställas till förfogande av staten och att de fyra delägande hus- hållningssällskapen ej skulle bidraga till detta. Bl.a. med hänsyn till att det i direktiven uttalas att utredningen i första hand bör inrikta sig på sådana stödformer som ej förutsätter att staten skall bedriva egen verksamhet inom hästaveln, kan utredningen icke till— styrka, att staten skall övertaga det eko- nomiska ansvaret för Wången. I före— varande avseende torde detta även i fortsättningen böra begränsas 'till visst årligt bidrag till uppfödning inom den nordsvenska aveln. Det framstår dock

för utredningen såsom mindre lämpligt att i det läge som nu råder beträffande efterfrågan på hingstar av ifrågavaran- de typ med statsmedel stödja alla tre anstalterna. Bidraget bör i stället kon- centreras till en och då lämpligen till Wången, som är beläget i Norrland och speciellt inrättat för ändamålet. Vad gäller storleken härav för framtiden må erinras om att Wångens likviditet f.n. är så ansträngd att lån måst upp- tagas hos de delägande hushållnings— sällskapen. Utredningen finner därför skäligt att staten något ökar sitt bidrag; detta uppgår för budgetåret 1964/65 till 60 000 kronor. Utredningen föreslår att det fr.o.m. den 1 juli 1966 höjes till 85000 kronor. I den nyss omnämnda skrivelsen har diskuterats huruvida icke Wången i fortsättningen bör kom- plettera sin nuvarande verksamhet med utlåning av nordsvenska hingstar. Om en sådan förändring av verksamheten kommer till stånd, att Wången i egen regi under betäckningssäsongen genom utstationering ställer hingstar till för- fogande, bör hingsthållningsbidrag —— utöver förut nämnt belopp —— under samma förutsättningar som i det före- gående föreslagits skola gälla kunna utgå till dylika hingstar.

Utredningen är medveten om att den nu föreslagna anslagshöjningen icke innebär någon lösning på längre sikt av Wångens ekonomiska problem. Även om frågan härom närmast ankommer på styrelsen för anstalten att pröva, an- ser sig utredningen likväl böra ifråga- sätta, huruvida icke exempelvis skogs- ägarnas organisationer bör intresseras för delägarskap. Styrelsen för Wången har också under hand för utredningen upplyst, att den avser att sedan klarhet vunnits i frågan om storleken av det framtida statsbidraget snarast utreda anstaltens framtida organisation och

• Sida 123
•  Original

uppgifter m.m. Utredningen utgår ifrån att den ifrågavarande utredningen kom- mer till stånd och att lantbruksstyrel- sen får del av resultatet av denna. Skul- le detta ge vid handen att de nuvarande förutsättningarna för driften i väsentlig

mån kommer att ändras, torde frågan om statsbidraget få upptagas till ny prövning.

Utredningen föreslår alltså, att till hingsthållning upptages ett belopp av (450000 + 85000) 535 000 kronor.

• Sida 124
•  Original

KAPITEL X

Lånegaranti för hästinköp

1. Gällande bestämmelser, m. m. Enligt kungörelsen den 22 maj 1959 (nr 194) med vissa bestämmelser om statligt lån åt hästaveln må statlig ga- ranti slälllas för lån :till inköp av hästar för avelsändamå-l eller för användning vid ridhusanläggning (lånegaranti).

Lånegaranti för inköp av ridhäst må en- dast avse häst i åldern 3—6 är, vilken godkänts som ridhäst av den uttagnings- kommission som tillsatts av avelsförening- en för svenska varmblodiga hästen i sam- råd med lantbruksstyrelsen.

Lånegaranti må i övrigt beviljas för inköp av varmhlodigt sto, som för avel godkänts antingen av den nämnda uttag— ningskommissionen eller av ordföranden i vederbörande distrikts hästpremierings- nämnder, samt för inköp av premierat sto eller premierad hingst av kallblodig ras. Lånegaranti må ej avse sto vars ålder understiger 3 år eller överstiger 8 år.

Lån mot statlig garanti må tagas i bankaktiebolag, sparbank, hypoteksförening eller kassa för jordbrukskredit eller ock i annan kreditinrättning som lantbrukssty- relsen godkänner.

Ansökan om lånegaranti skall göras skriftligen och innehålla uppgift om lå- nets storlek, den kreditinrättning, där lå- net är avsett att tagas, det ändamål för vilket lånet är avsett, samt sådana upplys- ningar i övrigt som erfordras för prövning av ansökningen.

Lånegaranti må beviljas endast om sö- kanden för lånet ställer säkerhet som lant- bruksstyrelsen finner tillfredsställande ur det allmännas synpunkt. Vid beviljande av lånegaranti må styrelsen uppställa de vill- kor för tillgodonjutande av garantin som styrelsen finner erforderliga för att trygga syftet med garantin.

lantbruksstyrelsen skall i samband med

att garanti beviljas fastställa amorterings- plan för lånet. Amorteringen skall påbör- jas vid utgången av året efter det då lånet lyfts, och amorteringstiden må ej överstiga, i fråga om lån för inköp av sto fem år och beträffande annat län åtta år.

Beslut om lånegaranti skall innehålla åläggande för långivaren att, om lant- bruksstyrelsen ej annat medgiver, vid även— tyr att lånegarantin eljest är förfallen uppsäga garantilån till återbetalning, därest

1) låntagaren genom oriktig uppgift för- anlett att garantin beviljats;

2) låntagaren försummar att erlägga fö- reskriven ränta eller amortering;

3) låntagaren bryter mot i beslutet angi- vet villkor för tillgodonjutande av garan— tin;

4) ställd säkerhet väsentligt försämras; eller

5) eljest sådana förhållanden inträffa att låntagaren med hänsyn till syftet med lånegarantin uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta denna.

Lantbruksstyrelsen äger utfärda de ytter- ligare föreskrifter, som erfordras för garan- tiverksamheten.

Enligt uppgifter som utredningen in- hämtat från lantbruksstyrelsen har un- der budgetåren 1959/64 lämnats de lå- negarantier, som framgår av tabell 1.

Under angivna tidsperiod har således lämnats garantier för ett sammanlagt belopp av 387 750 kronor; enligt stats- makternas beslut må lånegaran'ti enbart för budgetåret 1964/65 lämnas intill ett belopp av 500 000 kronor.

I sitt föregående betänkande rörande statens stöd till ridsporten föreslog ult- redningen att ifrågavarande kungörelse skulle ändras på så sätt att kravet på att

• Sida 125
•  Original

Ston och ridhästar

Hingstar Summa

Budgetår/hästens ras

antal lån

antal kronor

lån kronor

kronor

1959/60

ardenner ....................................... varmblod nordsvensk .......

1960/61

ardenner ....................................... varmblod

nordsvensk

1961/62

ardenner ....... varmblod

nordsvensk o. fjord

1962/63

ardenner ....................................... varmblod

nordsvensk o. fjord

1963/64

ardenner ....................................... varmblod

nordsvensk o. fjord

Summa kronor för budgetåren 1959/64-

11 400 11 000 40 100 —— 31 900 5 000

83 400 16 000

18 900 ' 13 000 63 4.30 — 9 500 1 500

91850 14 500 106 3.30 4 200 — 39 300 — E) 700 29 500

53 200 29 500 6 500 3 500

13 000 —— 15 000 8 000

34 500 11 500

22 300 — 14 500 16 500 36 800 16 500 53 300

387 750

sökande till län för inköp av ridhäst skall ställa säkerhet skall upphävas. Såsom villkor för lånegarantien borde dock gälla att hästen under tiden för åtnjutande av garantien skulle hållas försäkrad till belopp som lantbrukssty- relsen kunde godkänna. —— Utredningen anförde i sammanhanget vidare följan— de.

En sådan ändring av ifrågavarande för- fattning som här avses torde medföra att denna stödform kommer att anlitas i ökad utsträckning, vilket utredningen ur vissa synpunkter finner tillfredsställande. Genom att lantbruksstyrelsen — som även i fort- sättningen bör ha att pröva dylika ärenden —— kan följa inköpen av hästar, uppställa villkor beträffande deras utbildning och användning o.s.v. skapas sålunda garantier för att ridhästarna skall utnyttjas på mest

lämpliga och ekonomiska sätt. Summan av den statliga kreditgarantien för inköp av hästar är för budgetåret 1964/65 upptagen till 500 000 kronor. Detta belopp torde tills vidare vara tillräckligt men bör höjas, om behov härav visar sig uppstå.

Utredningen anförde slutligen, att den avsåg att senare återkomma till frågan om ev. ändring av kungörelsen när det gäller hästar för avelsändamål.

Statens hingstdepå och stuteri

woooooooooo—iqooooo umwmhevxaama | "" | m—uawmmwa

• Sida 128
•  Original

Ston

Halvblod

Va.

Fullblod lacker

Föl- ston

Sum- ma

13:e [2:a året året

l2:a Föl året

Sum- ma

29 24 19 20 21 20 20 20 19 2.0 19

..4 56 51 39 38 41 40 43 41 41 44 36

maa—buxuwwwwu AWÖå—F—vl—wi—WOCLW utv—amu-au-wa—lo _- _- mmacqc—ieo—xoowo

en. ququ—iae—u-mm

14 12

'i 7 9 10 11 14 13 13 13

MIQHM—i—lolw

vs 72 *4

IH—io—uu—wm

nr.:—:— IQ-bwUSMMHMV—li—IUI

1 Vid denna tidpunkt kan 1955 års omorganisation anses genomförd 2Tillhör den s.k. Liedhergska fonden 3Härav 4 nordsvenska hingstar 4 Härav 3 nordsvenska hingstar

Av tabellen framgår att det totala hästantalet vid depån sedan den 1 juli 1955 då stuteristaten senast om- organiserades — sjunkit från 196 till 155 (per den 1 juli 1964). Av sistnämn- da antal utgöres 106 (130 den 1 juli 1955) av hingstar, 49 (63) av ston. Antalet halvblodshingstar var den 1 juli 1964 97 (120), motsvarande antal fullblod var 9 (10). Halvblodsstonas an- tal var 36 (51) och fullblodsstonas 13 (12). (Samtliga nu nämnda uppgifter inkluderar ungdjur av olika slag). Alla fullhlodsston samt vissa fullblodshings- tar tillhör den s. k. Liedhergska fonden. Beträffande denna fond må lämnas föl- jande uppgifter.

Fonden tillkom år 1932 genom att f.d. ryttmästaren P. 0. Liedberg till svenska staten överlämnade, dels 25000 kronor till inköp av fem full- hlodsston, dräktiga eller med föl vid si- dan, dels ock 1 500 kronor till gäldande av kostnader för försäkring av ifråga- varande ston. Stona skulle uppställas vid depån. De efter stona fallna fölen skulle försäljas å offentlig auktion, då de uppnått omkring ett och ett halvt års

ålder. Genom auktionerna influtua me- del skulle, sedan 20 procent därav över- lämnats till depån, bilda en förnyelse— fond, som skulle förvaltas av stuteri- överstyrelsen och användas till succes- siv remontering av stona, då så vore behövligt, så att allt framgent vid stu- teriet skulle om möjligt finnas minst fem fullblodsavelsston. Om något över- skott av omförmälda 25 000 kronor upp- stod vid stonas inköpande, skulle även detta överskott läggas till förnyelsefon- den. Stona såväl som fölen skulle vara försäkrade till lämpliga belopp, och premierna härför betalas av fonden. Till stona skulle endast fullblodshingst få användas. Sedermera utfärdade Kungl. Maj:t genom beslut den 23 mars 1934 bestämmelser för ifrågavarande donationsfond, som erhöll namnet »P. 0. Liedhergs donationsfond för inköp av fullblodsavelsston». Sedermera har bestämmelserna ändrats och de nu gäl- lande daterar sig från den 25 juni 1959 och innebär följande.

1. De med anlitande av gåvomedlen in— köpta fullblodsavelsstona skola vara upp- ställda vid Flyinge stuteri.

• Sida 129
•  Original

2. De efter stona fallna fölen skola vid omkring ett och ett halvt års ålder för. säljas å offentlig auktion.

3. Av de genom försäljningen inflytan. de medlen skola 20 procent överlämnas till Flyinge stuteri. Återstoden av medlen skall avsättas till en förnyelsefond, som skall förvaltas av lantbruksstyrelsen.

4. Denna förnyelsefond skall användas till remontering av stona, då så är behöv- ligt, på det att allt framgent vid stuteriet må om möjligt finnas minst fem full- blodsavelsston. 1 den mån för detta ända- mål 75000 kronor finnas disponibla i för- nyelsefonden, äger lantbruksstyrelsen be- stämma, huruvida eventuellt överskjutan- de belopp helt eller delvis skall användas till ökning av fonden eller reserveras för att vid behov disponeras som bidrag för inköp av sådan fullblodshingst, som kan bedömas bliva av särskilt värde för lan- dets fullblodsavel.

5. Såväl stona som deras föl skola vara försäkrade till lämpligt belopp. varvid pre. mit-rna skola gäldas nr förnyelsefonden.

6. För stonas betäckning får endast full- blodshingst användas.

Fonden bestod per den 1/11 1964 av dels ett belopp om 265000 kronor, dels sju fullblodshästar.

Av de 57 i landet i aveln nu som be- skällare tillåtna och använda halvblods- hingstarna tillhör alla utom fem staten.

Rekryteringen av de statliga hingstarna sker dels från stuteriet och dels på så sätt att omkring 15 hingstföl — av vilka de bästa senare insätts i aveln -—— årligen inköps till Flyinge. Där finns även vissa fullblodshingstar, avsedda för såväl fullblods- som halvblodsaveln. Den senare avelsgrenen måste konti- nuerligt tillföras fullblod för att bibe— hållas vid de egenskaper, som gör den helt lämplig för ridbruk.

Fullblodsaveln, vilken är inriktad på att frambringa hästar för kapplöpnings- ändamål, bygger på såväl enskild som statlig hingsthållning. Av de år 1964 betäckta fullblodsstona fördelar sig be- täckningarna på staten sju tillhöriga hingstar 165 ston och på 18 i enskild ägo varande hingstar tillhopa 110 ston.

Till belysning av ridhästavelns ut- veckling lämnas i tabell 2 uppgifter härom för vissa år.

I anslutning till den nämnda tabellen må följande kommentarer göras.

Antalet statsägda, i aveln insatta full— blods- och halvblodshingstar har suc- cessivt minskat och håller sig numera vid mellan 50 och 60. Enligt statsmak-

Tabell 2

Antal betäckta ston

Antal stats- ägda. i aveln insatta full- hlods- och halvblods- hingstar

ningar per hingst Medeltal betäck-

Antal av remonteringsnämnd uttagna

remonter avelsston samtliga

110 109 83 68 56 56 56 55 56 52 57 58

22,1 18,3 16,5 14,6 16,5 17,4 19,9 20,5 21,3 24,8 25,7 29,9

• Sida 130
•  Original

ternas beslut år 1955 skulle antalet vara i runt tal 50. Antalet betäckta ston har efter en successiv nedgång —— vilken blev särskilt markant efter indragning- en av hingstdepån i Strömsholm —- fr.o.m. år 1958 visat en stigande ten- dens. 1957 var ifrågavarande antal 860 och år 1964 1706. Medeltalet betäck- ningar per hingst visar i stort sett en motsvarande utveckling. Bottenläget nåddes i detta avseende år 1956 och var då 14,6; år 1961 hade detta tal stigit till 21,3, för att under år 1964 utgöra 29,9. Antalet av remonteringsnämnd ut- tagna remonter (ung och oinriden häst, statligt besiktigad och godkänd) och

avelsston har visat en i stort sett fort— gående minskning t.o.m. år 1960 men har sedan åter stigit. År 1945, 1950, 1955 och 1960 utgjorde dessa tal således 659, 678, 601 resp. 208 men hade år 1964 ökat till 322.

Under betäckningssäsongen, dvs. un- der månaderna maj—augusti, utstatio- neras beskällarna från Flyinge på olika platser i landet. Under år 1953 var an- talet stationer 59, varav Flyinge be- tjänade 33 och Strömsholm 26. Antalet stationer och dessas fördelning på olika län under vissa andra är (samtliga från Flyinge) framgår av tabell 3.

Tabell 3

Län

1957 1959

Stockholms

Uppsala Södermanlands Östergötlands

Jönköpings .................................... Kronobergs Kalmar

Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands

Göteborgs och Bohus ..................... Skaraborgs

Värmlands örebro

HH I OS l (Ö:a—Hb | [QH—_|

Iu———|

] l 1 ]

m—uv—nc—o | '—*M

... mud—__”;-

... Nui—_H-P— .— ___—w—u—w

--- | M | N:A>—n--> [ :o.—__| ' >.— _-

---le

Ca: ab .» IQ w ls: 34 .». (J! 93 01 44 _|

Antalet stationer under åren 1957, 1959, 1960, 1961, 1962, 1963 och 1964 med en hingst har varit 19, 17, 17, 20, 22, 21 resp. 25 och med två hingstar 15, 15, 15, 14, 13, 14 resp. 12 (till sta- tion med två hingstar medföljer stall- betjänt från Flyinge).

Den nu gällande personalförteck- ningen vid Flyinge, som fastställts av Kungl. Maj:t den 4 juni 1964, framgår av efterföljande sammanställning.

Tjänslemän & ordinarie stat

1 depåchef ABp23 1 beridare A015 1 bokhållare A015

Tjänsteman & övergångsstat

1 veterinär A019

Extra ordinarie tjänstemän 1fodermarsk . . . .. . 1 förste stallbetjänt ........... . 1 körmästare .

Ae 11 Ae 10 Ae 10

• Sida 131
•  Original

Ae9 Ae9 Ae6

Vidare föreskrives, att de vid depån inrättade tjänsterna vid uppkomman- de vakans ej må återbesättas eller uppe- hållas med vikarie utan Kungl. Maj:ts medgivande. På grund härav är f. n. tre tjänster som stallbetjänt vakanta.

Enligt brevet den 4 juni 1964 gäller, att ersättning må utgå till en hovslagare vid depån för utförda arbeten enligt av depåchefen godkänd taxa samt att nämnde befattningshavare må tilldelas fri bostad med planteringsland. Till förste stallbetjänten utgår därjämte cn- ligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1957 för skötseln av stuteriets fölston och föl särskild ersättning med 25 kro- nor för varje levande fött föl, dock högst 500 kronor årligen. Slutligen har genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t beridaren och bokhållaren erhållit ext— ra tjänster i lönegrad Ag 17, varjämte inrättats en tjänst som extra kansliskri- vare i Ag 11.

Närmast under depåchefen ansvarar beridaren för stallpersonalen och häst- beståndet. Han är bl. a. arbetsledare för denna personal; han svarar därjämte för hingstutbildningen samt undervisar stallpersonalen och eleverna i häst- skötarkursen i ridning, Dessutom har han vissa administrativa uppgifter i samband med bl.a. betäckningen av stona.

Fodermarsken handhar den direkta arbetsledningen av stallpersonalen samt svarar för utfodringen av hästarna. Sin tjänstgöring har han till huvudsaklig del förlagd till hingststallet. Förste stallbe- tjänten, som svarar för skötseln av fö- len och för vissa åtgärder i samband med fölningen, arbetar främst i stostal— let. Körmästaren är lärare i körning. Hantverkaren ansvarar för det enklare fastighetsunderhållet och ombesörjer

1 hantverkare 25 stallbetjänter 1 kokerska

diverse reparationer. Kokerskan svarar icke blott för inköp av proviant och matlagning utan även för städning av elevrummen och matsalen. — Till för- delningen av de administrativa arbets- uppgifterna återkommer utredningen senare.

'ågon fast indelning av stallperso— nalen på de olika stallarna finnes ej. Av de nuvarande 22 stallbetjänterna av— ses dock 15 för hingstdepån, en ge— mensamt för hingstdepån och sjukstal- let, två vardera för stostallet och hingst- uppfödningsanstalten, en såsom ständig nattvakt samt en såsom rörlig reserv. Huvuddelen av stallbetjänterna tjänst- gör under härför avsedd tid vid hingst- stationerna.

Stallpersonalen har en genomsnittlig arbetstid av 45 timmar per vecka.

För anstaltens drift finnes på riks- statens nionde huvudtitel uppförda två förslagsanslag, nämligen ett till avlö- ningar och ett till omkostnader. Belast- ningen på avlöningsanslaget under de fyra senaste budgetåren har uppgått till följande belopp, nämligen

Kronor

518 575 563 954 618 334 646 580

Budgetdr 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64

För budgetåret 1964/65 har till av- löningar anvisats 655000 kronor.

Omkostnadsanslaget är uppfört med endast ett formellt belopp av 1 000 kro- nor, beroende på att inkomsterna under senaste budgetår överstigit utgifterna. För anslaget gäller en särskild stat. Den tyngsta utgiften i denna är fura- get. Även kostnaderna för häst- och fölinköp samt för lantbeskällares un- derhåll tillhör de stora utgiftsposterna. Mot dessa kostnader svarar på inkomst— sidan främst språngavgifterna, som är den största inkomstposten. Även ar- rendemedel, såld grässkörd m.m. samt

• Sida 132
•  Original

sålda hästar bidrager väsentligt till in- komsterna. Utfallet på omkostnadsan-

slaget under de fyra senaste budget- åren framgår av tabell 4.

Tabell 4

Budgetår Utgifter

F örlust/

Inkomster . Vinst

1960/61 1961/62 1962/63 1963/64

281 612 280 527 285161 307 244

251 080 320 006 340 144 403 427

— 30 532 + 39 479 + 54 883 + 96183

För antaltens drift uppgår förluster- na, om hänsyn endast tages till avlö- nings- och omkostnadsanslagen, under samma period till följande belopp.

Budgetår 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64

Kronor

549 107 524 475 563 451 550 397

Då i nämnda belopp ej inräknats ut- gifter för av depån disponerade fasta anläggningar, kostnader för persona- lens pensionering etc., är emellertid de reella förlusterna väsentligt högre. Här nämnda ytterligare kostnader torde kunna angivas till i runt tal 300000 kronor, varför det totala underskottet kan beräknas till över 850000 kronor för år räknat.

Sammanfattningsvis framhåller för— bundet, att man åtminstone hittills kun- nat inköpa ett tillräckligt antal hingst- föl inom landet. Flyinge stuteri vore ej omistligt för svensk halvblodsavel. Det vore omöjligt att med bibehållandet av nuvarande höga kvalitet på halv- blodshingstarna kunna undvara en ge- mensam uppfödnings- och utbildnings- anstalt för dessa.

Avelsföreningen för svenska arden-

nerhäslen uttalar, att svaret på den upp- ställda frågan synes enkelt. Ifrågavaran- de avelsdjur måste, om Flyinge ned- lades, hållas av enskilda personer, vil- ket helt säkert skulle vara till stor ska- da för vår varmblodiga avel. Utan att göra sig skyldig till överdrift torde man kunna göra gällande, att det vore den statliga hingsthållningen som åstadkom- mit vår varmhlodsavels höga standard och gjort densamma internationellt er— känd.

Om den statliga hingsthållningen ned- lades helt, måste man förutsätta en kvalitativ tillbakagång av den hästavel, vars nuvarande nivå vore en direkt följd av de höga anspråk som den stat— liga hingsthållningen ställde på hingst— materialet. Under sådana förhållanden måste man också förutsätta, att staten genom premieringsväsendet och på and- ra sätt hävdade hingstkvaliteten samt genom penninghidrag stödde en kva- litativt hög hingsthållning. Detta till- vägagångssätt skulle knappast innebära några besparingar, ej heller medföra samma resultat och möjliggöra samma kontroll som nu.

Avelsföreningen för svenska varm- blodiga hästen framhåller, att det be- gränsade antalet halvblodsston på Fly- inge är av stort värde för avelsgrenen sett ur kvalitativ synpunkt men på grund av sin ringhet i förhållande till avelsgrenen i sin helhet av mindre be- tydelse. I fråga om verksamheten vid hingstdepån i Flyinge hade föreningen vid ett flertal tillfällen tidigare i sam- band med översyn av verksamheten där anfört att Flyinge under mycket lång tidsperiod varit hörnstenen inom den svenska halvblodsaveln och att den haft avgörande betydelse för avelns ut- veckling i till synes rätt riktning. In- stitutionen hade varit och vore ett före- döme för uppfödarna vad angick avelns bedrivande, uppfödning och dressyr.

• Sida 136
•  Original

Skulle Flyinge nedläggas, skulle där- med halvblodsaveln förlora sin rygg- rad. Föreningen ville därför vid detta tillfälle liksom förut starkt hävda att det icke syntes realistiskt att ifråga- sätta en minskning av vare sig hingst- eller stomaterialet vid Flyinge. Svenska fullblodsavelsföreningen ut- talar, att tillgången på goda beskällare är av fundamental betydelse för full- blodsuppfödarna. Det vore därför myc— ket önskvärt att staten även framgent tillhandahöll hingstar av hög klass. Så skedde alltjämt i t.ex. England, Frank- rike och Tyskland, där statsstuterierna spelade en mycket betydande roll i aveln. Ett visst antal hingstar i enskild ägo torde dock alltid förbli ofrånkom- ligt och lämpligt för att möjliggöra stör- re variation inom aveln.I utlandet sked- de sådan hingsthållning ofta och med framgång genom att ett flertal sto- ägare slog sig samman och gemen- samt förvärvade en eller flera hingstar. Sådana sammanslutningar kallades »syndikat». Avelsföreningen ansåg att det skulle vara till stort gagn för aveln därest denna form för hingsthållning kunde införas även i Sverige vid sidan av och som komplement till statens hingsthållning. Härför fordrades emel- lertid avsevärda penningmedel. Före— ningen ville därför ifrågasätta, huru- vida icke för bildandet av syndikat, närmast enligt engelskt mönster, stats- garanti för upptagandet av erforder- liga lån kunde övervägas. Det skulle nämligen givetvis vara bättre för upp- födarna att ställa borgen än att komma ut med kontanter. Med betryggande försäkringar och på rätt sätt skött i övrigt torde en sådan affär vara täm- ligen riskfri och helt sund. Vunne det- ta projekt beaktande, vore föreningen beredd att närmare utforma förslag till hur denna kompletterande avelsverk- samhet kunde organiseras och söka

kostnadsberäkna en sådan rörelse. Tänkbart skulle vara att verksamheten kunde på ett eller annat sätt bedrivas i fullblodsavelsföreningens regi men i nära samarbete med statens hingstdepå.

Därest statens verksamhet på Flyinge skulle läggas ned eller ändras, vore det ett önskemål av första ordningen att ut- rymmena där alltjämt skulle ställas till förfogande för avelsverksamheten. För på detta sätt uppställda djur skulle inackordering betalas och statsverket sålunda icke komma att belastas med kostnader.

För mellersta Sverige hade sedan länge visat sig svårt att finna lämplig station för statshingstarna. För ända- målet lämpade sig emellertid Ströms- holm lika bra som Flyinge. På båda platserna funnes därjämte tillgång till fullgoda veterinärinrättningar, en för avelsverksamheten betydelsefull faktor.

Rid/rämjandet erinrar om att varm- blodsaveln haft en särställning jäm- fört med övriga hästavelgrenar ge- nom den statliga hingsthållningen. Det- ta förhållande hade också satt sin prä- gel på halvblodsaveln. Sedan arméns behov av hästar i hög grad nedgått, hade ridsportens utövare blivit den största avnämaren beträffande avels- produkterna. Ett borttagande av den statliga hingsthållningen skulle självfal- let få beklagliga konsekvenser för aveln och produktionen av ridhästar, särskilt under en övergångstid till enskild hingsthållning. Det nuvarande systemet hade lett till ett mycket gott resultat och den svenska halvblodshästen sattes ur kvalitetssynpunkt mycket högt, ock- så internationellt. Till väsentlig del fick detta anses bero på den statliga hingst- hållningen. Sammanförandet av ung- hingstar såsom föl till gemensam upp- födning och prövning vore av mycket stor betydelse för att fullgoda beskälla-

• Sida 137
•  Original

re skulle kunna stå till uppfödarnas förfogande.

Därest verksamheten vid Flyinge skulle prövas böra väsentligen om- läggas, ville Ridfrämjandet anmäla be- hov av dressyranstalt för unghästar och behov av utbildning i olika former i hästvård.

Svenska ridsportens centralförbund uttalar, att den svenska varmblods- avelns produkter står högt i kvalitet beroende på det statliga stödet, på den svenske uppfödarens goda yrkesmässiga ståndpunkt, på råd och anvisningar från premieringsnämnderna under flera generationer samt på det metodiska ur- valet och den hårda prövningen av hingstarna.

En fråga av stor betydelse i samband med hingsthållning vore om man inom en snar framtid kunde komma att lyc- kas med insemination av ston. Vid rys- ka försök hade man lyckats hålla hingst- sperma befruktningsduglig i upp till tio dagar. Svenska veterinärer ställde sig dock tvivlande till möjligheterna för överskådlig tid framåt.

Hingsthållningen kunde ske' antingen genom en central inrättning motsvaran- de Flyinge, genom hingstföreningar el- ler genom enskilda hingsthållare. Av flera skäl, såsom fördelar av specialise- ring, bristande arbetskraftstillgång ute i bygderna och bättre samordningsmöj- ligheter, ville förbundet förorda cen- tral hingsthållning med utplacering på ett begränsat antal hingststationer un- der betäckningssäsongen. Den centrala hingsthållningen borde kunna kombine- ras med utbildningsanstalt för treåriga hästar för ridsportens behov samt med instruktörsutbildning, hästskötarutbild- ning och hovslagarutbildning. Genom förståndig samordning av de olika gre- narna och genom användning av elever- na i de olika kurserna borde kostnader- na kunna hållas inom rimliga gränser.

Svenska galoppsportens centralför- bund säger, att därest ett framtida ned— läggande av Flyinge skulle innebära att staten icke mera skulle tillhandahålla fullblodshingstar, behovet av kvalitativt högtstående hingstar skulle delvis kun- na täckas genom att staten kraftigt sub— ventionerade enskildas eller hingstför- eningars inköp av hingstar. Ett villkor för dessa subventioner måste givetvis vara att de »subventionerade» hingstar- na verkligen ställdes till enskilda sto- ägares förfogande under samma betin- gelser som f. n. gällde statsägda hings- tar.

Svenska fjordhästföreningen, Sven- ska travsportens centralförbund, För— eningen nordsvenska hästen och Sven- ska ponnyföreningen har icke anfört några särskilda synpunkter i ämnet.

5. Utredningens synpunkter och förslag

Frågan om verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge har un- der senare år i olika sammanhang va- rit aktuell, bl.a. har densamma behand- lats av särskilda sakkunniga som år 1962 avgav ett betänkande i ämnet, in- nefattande bl.a. vissa förslag, som nu- mera delvis genomförts eller är på väg att förverkligas. I direktiven för häst- utredningen sägs det bl.a. att utredning- en vid övervägandena rörande former- na för stödet i första hand bör inrikta sig på sådana stödformer, som ej förut- sätter att staten skall bedriva egen verk- samhet inom hästaveln. Med hänsyn härtill bör ingående prövas huruvida det är erforderligt att i fortsättningen driva Flyinge i statlig regi. I enlighet

härmed anser sig utredningen i detta sammanhang till att börja med böra dis— kutera, om icke Flyinge kan helt ned- läggas eller överlåtas till annan huvud- man. . ,

Som tidigare nämnts tillhör praktiskt taget alla för halvblodsaveln i vårt land utnyttjade beskällare Staten. Vår erkänt höga standard inom denna avelsgren anses väsentligen bero på de goda avels- hingstar som kunnat ställas till förfo— gande som en följd av verksamheten vid depån, som alltså tillgodoser de kvali— tetsmässiga synpunkter, vilka utredning- en i det föregående förordat böra vara bestämmande för statens stöd till häst- aveln. Om staten skulle avhända sig ifrågavarande halvblodshingstar, ford— ras det att dylika hingstar på annat sätt kan tillhandahållas, såvida icke uppfö— darna skall tvingas att helt eller del- vis upphöra med denna avelsgren. Även om det ev. kvarstående behovet av varmblodiga hästar för arméns räkning utan några allvarliga olägenheter torde kunna tillgodoses genom import, synes det dock knappast rimligt att staten — som genom icke obetydliga insatser un- der årens lopp stött halvblodsaveln och härigenom medverkat till dess förnäma ställning _— skulle vidtaga sådana åt- gärder att denna avel skulle upphöra el- ler åtminstone väsentligt minska inom landet vid en tidpunkt då efterfrågan i övrigt på avelsgrenens produkter växer. Erinras må sålunda om att Flyinges hingstar under senare år utnyttjats i be- tydligt större utsträckning än på länge. Å andra sidan bör vid övervägande av frågan om depåns framtid beaktas att halvblodsaveln _ som depån främst till- godoser —' för flertalet uppfödare tord- de bedrivas vid sidan av annan, för ve- derbörandes ekonomi mer betydelsefull verksamhet. Av skäl som nyss anförts synes staten likväl icke böra _— helt eller delvis —- avhända sig depån, så-

• Sida 153
•  Original

vida icke tillfredsställande garantier kan skapas för att beskälleriet kan an- ordnas på annat sätt. I syfte att under- söka förutsättningarna för om verksam- heten vid depån skulle kunna överta- gas av närmast berörda organisationer har utredningen inbjudit representan- ter för Ridfrämjandet, Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, Svens- ka fullblodsavelsföreningen, Svenska galoppsportens centralförbund och Svenska travsportens centralförbund till diskussioner rörande depåns framtida ställning och uppgifter. Efter överlägg- ningar i olika omgångar kan konstate- ras att förutsättningar icke synes före- ligga för att dessa organisationer skall kunna övertaga och fortsätta verksam- heten vid depån. Bl.a. med hänsyn till det läge i vilket frågan om hushåll- ningssällskapens framtid befinner sig, har det ej heller synts utredningen rea- listiskt att aktualisera ett överförande av depån till ett eller flera sällskap, varigenom denna skulle ha kunnat få samma organisationsform som hingst- uppfödningsanstalten för nordsvenska hingstar Wången.

På grund av vad sålunda anförts sy- nes icke annan utväg återstå än att låta staten förbli huvudman för Flyinge. En sådan ordning torde i och för sig vara ändamålsenlig, då den ger erforderlig fasthet och kontinuitet i verksamheten ävensom trygghet för de anställda som på längre sikt kan vara nödvändiga för driften. Utredningen föreslår alltså i princip att Flyinge t.v. bibehålles. Skul- le emellertid de förutsättningar som nu gäller och som varit avgörande för ut— redningens ställningstagande i angivna hänseende väsentligt förändras, torde den fortsatta verksamheten få upptagas till förnyad prövning. Såsom ett all- mänt villkor för utredningens ställ- ningstagande i nu berört avseende har vidare gällt, att statens kostnader för

ändamålet — drygt 860 000 kronor en- ligt kostnadsläget under år 1964 — vä- sentligt nedbringas. Den av statskonto- ret på utredningens uppdrag utförda rationaliseringsundersökningen visar också att osedvanligt stora möjligheter till kostnadsbesparande åtgärder före- ligger. Innan utredningen närmare in- går på dessa, torde omfattningen av den framtida driften först få beröras. Vad som därvid främst kommer i blick- punkter är frågan, huruvida stuteriet bör bibehållas.

Från stuteriet rekryteras bl.a. hästar till hingstuppfödningsanstalten. Detta omfattar —— här bortses från de hästar som tillhör den s.k. Liedbergska fonden —— i runt tal ett 30-tal hästar.

I olika sammanhang har frågan om en indragning av stuteriet diskuterats, bl.a. av de sakkunniga som år 1962 av- gav ett betänkande rörande Flyinge. An- ledningen till att denna fråga förts på tal har främst varit, att det ansetts att stuteriets uppgifter skulle kunna tillgo- doses av enskilda uppfödare och att det- ta icke skulle vara ett nödvändigt attri- but till hingstdepån. Nämnda sakkun- niga ansåg sig icke böra föreslå en in- dragning av stuteriet men enligt deras uppfattning borde stuteriets framtid särskilt beaktas vid den kommande ut- redning om hästavelns förhållanden som de fann motiverad.

Redan det faktum att frågan om stu- teriets indragning i olika sammanhang behandlats har gjort det naturligt för utredningen att särskilt överväga frå— gan om stuteriets fortbestånd. Det må då framhållas att det torde vara ove- dersägligt att stuteriet haft en positiv betydelse för såväl hingstdepån som hästaveln i övrigt i landet. Stuteriet har sålunda bl.a. tjänat som exempel för en- skilda uppfödare. De hästar som icke behålles vid Flyinge säljes bl.a. för avel. eller såsom remonter. Det torde

• Sida 154
•  Original

likväl icke kunna göras gällande att stu- teriet skulle vara av avgörande betydel- se för vare sig hingstdepån eller aveln i övrigt. Redan nu rekryteras hingstar genom inköp från enskilda hingsthål- lare inom landet; undantagsvis före- kommer även inköp utomlands. En övergång till att helt anskaffa Flyinges hingstar genom inköp synes bl.a. med hänsyn härtill icke medföra några mera allvarliga konsekvenser för varmblods— aveln i landet. I svar på den rundfråga som utredningen gjort till vissa myn- digheter och organisationer samt vid de överläggningar som utredningen haft med företrädare för uppfödare har f.ö. en sådan uppfattning stötts. Framhållas må också att en indragning av stute- riet skulle vidga de enskilda uppfödar- nas avsättningsmöjligheter på den in- hemska marknaden, samtidigt som det måste vara en merit för dessa att i ökad utsträckning få sälja hingstföl till just den statliga hingstdepån.

Bl.a. på nu anförda skäl synes en in- dragning av stuteriet allvarligt böra övervägas. Beaktas bör emellertid att den ekonomiska vinsten härav synes bli ringa, enligt statskontorets utredning mindre än 20 000 kronor per år. Utred- ningen vill emellertid med anledning av statskontorets uttalande härom fram- hålla, att stuteriet i varje fall under vis- sa är bör —— utöver de av statskontoret framräknade beloppen — tillgodoräknas värdet av de hingstföl, som överlåtes till hingstuppfödningsanstalten. På grund härav torde vinsten av en indragning av stuteriet icke alltid komma att upp- gå ens till de av statskontoret beräkna- de beloppen. De ekonomiska synpunk- terna kan därför i nuvarande läge en- ligt utredningens mening knappast till- mätas någon väsentlig roll vid stånd- punkttagandet till frågan om stuteriets framtid. Avgörande måste i stället va- ra andra faktorer, vilka i huvudsak be-

rörts i det föregående och vilken vikt dessa tillmätes. Utredningen har för sin del stannat för att föreslå, att stu- teriet t.v. bibehålles. Därvid förutsättes emellertid att stuteriet icke gives stör- re omfattning än vad som bedömes oundgängligen nödvändigt för att till- godose det med stuteriet avsedda syf- tet. Enligt utredningens mening bör kostnadsbokföring införas vid Flyinge. På grundval av denna torde säkrare hållpunkter kunna erhållas för ett slut- ligt ställningstagande till frågan om en ev. avveckling av stuteriet. Motsvaran- de gäller i så måtto i fråga om den s.k. Liedbergska fonden, att det på grund- val av kostnadsbokföringen torde bli möjligt att avgöra om några förändring- ar i fondens ekonomiska villkor i för- hållande till staten bör övervägas. T.v. torde dock fondens verksamhet få be- drivas i oförändrade former.

Såsom framgår av den föregående re— dogörelsen har statskontoret diskuterat flera alternativ rörande en omläggning i övrigt av verksamheten vid Flyinge, men har på anförda skäl stannat för att icke nu föreslå några andra ånd- ringar än de som betingas av olika ra- tionaliseringsåtgärder. Utredningen kan i stort sett ansluta sig till statskontorets bedömningar men vill särskilt uppehål- la sig vid ett spörsmål som vid upp— repade tillfällen diskuterats under se— nare år, nämligen om inköp av ytter- ligare hingstar, i första hand travar- hingstar. Det har därvid stundom gjorts gällande att dylika inköp skulle vara utomordentligt lönsamma och kunna bi- draga till en förbättring av Flyinges eko- nomi. Statskontoret har i stort sett un- derkänt en sådan mening. Utredningen vill för sin del framhålla, att dylika in- köp under särskilt gynnsamma omstän- digheter utan tvekan kan bli lönande. Betydande risker följer emellertid ock- så härav. Utredningen anser dock att

• Sida 155
•  Original

någon bestämd ställning till denna frå— ga f.n. icke bör tagas. Enligt utred- ningens mening bör man nämligen först avvakta erfarenheterna av den rationa- lisering av verksamheten som utred- ningen kommer att föreslå, innan defi- nitiv ståndpunkt fattas. Det må emeller- tad framhållas att några reservations- medel numera icke finnes tillgängliga för inköp av dylika hingstar. Härför er- fordras att särskilt anslag anvisas å riks- staten. Det må dock erinras om att ut- redningen i det föregående framlagt förslag om sådana ändrade bestämmel- ser, att möjligheter skall öppnas för er— hållande av statsgaranti för inköp av varmblodiga hingstar. Om en eller flera sådana på dylikt sätt inköpes, bör hin- der givetvis icke föreligga för att upp- stalla dessa vid Flyinge mot ersättning som täcker samtliga kostnader härför. Motsvarande torde böra gälla i fråga om den planerade utbildningen av häs- tar m.m. för polisrytteriet liksom be- träffande annan verksamhet, t.ex. i an- slutning till kallblodsaveln, som lämpli- gen kan utövas vid Flyinge.

Vid Flyinge anordnas under cirka åtta veckor under tiden januari—mars varje år en hästskötarskola. Kursavgif- ten är f.n. 375 kronor per elev och in- kluderar kost och logi. Som bidrag till kursen är på Flyinges omkostnadsstat uppfört ett belopp av 3 500 kronor. För att täcka uppkommande kostnader ut- över summan av nu utgående kursav- gifter och sistnämnda belopp föreslår statskontoret att avgiften skall höjas till 700 kronor.

Ifrågavarande kurs fyller enligt ut- redningens mening otvivelaktigt ett be- hov, särskilt som möjligheterna att i militär regi erhålla liknande kunskaper numera är starkt begränsade. Det kan likväl ifrågasättas, om det ingår i Flyinges uppgifter att på sätt nu sker anordna en dylik kurs. Enligt utred-

ningens mening bör i stället denna i fortsättningen arrangeras inom ramen för övrig kursverksamhet inom lant- bruket och på sådant sätt att några kost- nader ej belastar driften vid Flyinge. Densamma bör sålunda äga rum i regi av de organ, som eljest handhar dylika uppgifter och som i sin tur bör uppdra- ga åt ledningen för Flyinge att hålla kursen. Denna bör bedrivas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1949 (nr 451) för statsunder- stödd utbildningsverksamhet på lant- brukets område. En följd av denna ord- ning blir bl.a. att deltagarna erhåller möjligheter till stipendier m.m. under samma förutsättningar som eljest gäller för dylik kursverksamhet.

I sitt föregående betänkande om sta- tens stöd till amatörridsporten m.m. ut- talade utredningen vid behandling av frågan om fortsatt civil verksamhet vid arméns rid- och körskola i Strömsholm, att det icke då vore möjligt att avgöra hur länge ridskolan kunde komma att vara tillgänglig för den civila ridspor- ten. Inom utredningen hade diskuterats hur de behov ridskolan tillgodosåg för bl.a. den civila ridsporten skulle tryg— gas, om ridskolan nedlades. Utredning- en hade emellertid ansett sig böra avstå från att närmare ingå härpå, då spörs- målet väsentligen syntes vara beroen- de av förhållandena i olika avseenden vid den tidpunkt, då frågan härom ak- tualiserades. Det anförda uteslöt dock icke att utredningen vid sina övervä- ganden rörande hingstdepån även be— aktade ridsportens behov i nu berörda avseenden. I anslutning till vad sålun- da anförts har denna fråga diskuterats med företrädare för ridsporten, som härvid förklarat, att det vore ett önske- mål att de i varje särskilt fall fick avgöra var ifrågasatta kurser m.m. lämpligen borde förläggas. Ridsporten önskade därför icke binda sig för viss utbild-

• Sida 156
•  Original

ning vid Flyinge men vore å andra si- dan angelägen att få utnyttja depån vid behov. En sådan inställning synes rim- lig och överensstämmer med de syn- punkter utredningen anfört rörande an- vändningen av de statsmedel som i fort- sättningen kan komma att ställas till ridsportens förfogande. Någon personal vid Flyinge bör givetvis icke beräknas för ändamålet, utan uppgörelse torde i varje särskilt fall få träffas rörande an- ordningarna för ev. kurser m.m. Utgif— terna härför torde bl.a. få bestridas av nämnda medel.

Utredningen övergår härefter att be- handla de av statskontoret föreslagna rationaliseringsåtgärderna. Helt allmänt må framhållas att utredningen anser dessa välmotiverade. Önskvärt hade gi- vetvis varit, att t.ex. stalltjänsten kun- nat rationaliseras i än högre grad än vad som statskontoret förordat. Utred- ningen är dock medveten om att bygg- nadernas vid Flyinge i många fall ål- derdomliga prägel och byggnadssätt omöjliggör större åtgärder, såvida man icke är beredd att satsa förhållandevis stora medel härpå. Rationaliseringsvins- ten blir likväl i flertalet fall så pass ringa, att en dylik insats icke är eko- nomiskt försvarbar. Det torde därför vara nödvändigt att i varje fall t.v. nöja sig med vad statskontoret föreslagit. Utredningen u'tgår dock från att alla de ytterligare arbetsbesparande åtgärder, som i fortsättningen kan visa sig moti- verade, kommer att vidtagas.

Den föregående utredningen rörande Flyinge föreslog bl.a. att antalet hingst— stationer skulle minskas. I anslutning härtill uttalade föredragande departe- mentschefen vid anmälan av förslag i ämnet för riksdagen att det borde prö- vas att helt indra vissa inom relativt kort avstånd från Flyinge liggande hingststationer. Någon reduktion av hingststationernas antal har emellertid

ej ägt rum, utan en ökning har tvärtom genomförts. Statskontoret har nu ingå- ende övervågt frågan om det erforder- liga antalet hingststationer och före- slår att dessa skall reduceras från 37 till 30. Minskningen hänför sig uteslu- tande till Malmöhus och Kristianstads län, medan några ändringar i landet i övrigt icke upptagits i vad avser anta- let stationer. Det föreslås dock att vis- sa tvåhingststationer skall ändras till stationer med endast en hingst. Ett ge- nomförande av förstnämnda förslag kommer visserligen i viss utsträckning att föranleda ökade stotransporter, men uppfödarna i nämnda län kommer allt- jämt enligt utredningens mening att i stort sett vara bättre ställda än häst— ägarna i övriga delar av landet. Utred- ningen är medveten om att övergångs— vis vissa svårigheter kan uppkomma men dessa torde icke bli större än att de med god vilja från samtliga berörda parters sida bör kunna bemästras. Ut— redningen föreslår därför att hingststa- tionernas antal i princip reduceras på sätt statskontoret föreslagit ävensom att vissa tvåhingststationer ersättes med en- hingststationer. Den nya ordningen bör under hänsynstagande till möjligheter- na att skaffa lämpliga fodervärdar m.m. genomföras snarast möjligt. Stationer- nas belägenhet och antal torde i fram— tiden — med beaktande av de princi- per som legat till grund för statskon- torets, av utredningen tillstyrkta för- slag — fortlöpande få anpassas till varmblodsavelns utveckling och övriga på förevarande spörsmål inverkande faktorer.

I anslutning till omorganisationen i sist berörda delar torde hingstarnas an- tal vid hingstdepån böra reduceras med omkring 20 och vid hingstuppfödnings- anstalten med omkring 10. Detta inne- bär i praktiken att antalet hingstar bör vara 35 per den 1 april och antalet ung-

• Sida 157
•  Original

hingstar 30 per den 1 november. Det kan visserligen mot en minskning av antalet hingstar anföras, att riskerna för inavel ökas. Genom byte av hings- tar vid olika stationer och även genom visst utbyte med utlandet bör dock des- sa risker kunna elimineras. Att vidtaga härför lämpliga åtgärder ligger inom ramen för de uppgifter som normalt an- kommer på depåchefen liksom att an- svara för att hingstmaterialet har en sådan sammansättning att det kan an- litas för det ökade antalet betäckning- ar per hingst räknat som kan bli följ— den av ett genomförande av nyssnämn- da förslag.

Statskontoret har noga övervägt den administrativa organisationen vid Fly- inge och har föreslagit att vissa göro- mål skall överflyttas till lantbrukssty- relsen. Denna ordning överensstämmer i stort sett med vad som avses gälla beträffande t.ex. de under lantbrukssty- relsen sorterande lantbruksnämnderna och synes därför böra förverkligas. De uppgifter som överföres till styrelsen är icke av större omfattning än att de enligt statskontorets utredning utan för- stärkning av styrelsens personal kan övertagas. Att märka är vidare att göro- målen i stor utsträckning är av den karaktär att de kan utföras på maski— nell väg. Ur flera synpunkter hade det även varit en fördel, om bokhållartjäns- ten kunnat indragas. Med hänsyn till att det enligt utredningens mening är ange- läget att kostnadsbokföring införes vid depån och att denna inledningsvis tor- de medföra en viss ökning av det ad- ministrativa arbetet, torde denna tjänst —— trots centraliseringen av vissa upp- gifter till lantbruksstyrelsen — t.v. böra bibehållas. Sedan verksamheten stabi- liserats, bör övervägas om icke även tjänsten som bokhållare kan avvaras. I enlighet med statskontorets förslag bör dock redan nu kansliskrivartjäns-

ten kunna utbytas mot en tjänst som kanslibiträde. Men även om bokhållar- tjänsten t.v. kvarstår, bör det givetvis åligga depåchefen att fortlöpande hål- la sig underrättad om den ekonomiska verksamheten vid depån och framlägga de förslag som med anledning därav kan anses motiverade. Denna hör till- mätas samma vikt som övriga rent fack- mässiga uppgifter som ankommer på denne.

Utöver den personalförändring som nyss nämnts torde — såsom en konse- kvens av de förut omnämnda organisa- tionsförändringarna —— i enlighet med statskontorets förslag antalet stallbe- tjänter böra minskas till 13 och tjänsten som kokerska indragas. — Till frågan om ev. avskedsvederlag m.m. till denna personal återkommer utredningen i det följande.

Vad beträffar övriga av statskontoret föreslagna åtgärder torde det icke vara nödvändigt för hästutredningen att när- mare ingå härpå; det torde böra an- komma på lantbruksstyrelsen, Flyinge och den särskilda delegation som utred- ningen avser att föreslå för genomföran- de av omorganisationen att närmare pröva och genomföra dessa.

De av utredningen sålunda föreslag- na rationaliseringsåtgärderna kan —— med utgångspunkt i kostnadsläget un- der år 1964 — enligt statskontorets be- räkningar väntas medföra minskade av- löningskostnader med i runt tal 200 000 kronor och besparingar i övrigt med omkring 50 000 kronor. Då statsverkets utgifter för den nuvarande verksamhe- ten uppgår till över 860 000 kronor, återstår likväl ett betydande underskott, som torde böra i varje fall väsentligt nedbringas. I blickpunkten kommer då givetvis språngavgifternas storlek, vil— ken fråga får sägas vara aktualiserad redan genom uttalandet i utredningens direktiv att bidrag till direkta uppföd-

• Sida 158
•  Original

ningskostnader i princip ej i fortsätt- ningen bör lämnas.

De största inkomsterna av språngav- gifter hänför sig till halvblodshingstar- na, för vilka sedan år 1962 uttages en avgift om 75 kronor. I detta samman- hang må emellertid erinras om att riks- revisionsverket —— som är det ämbets— verk som har att följa den statliga taxe- sättningen —- på utredningens uppdrag gjort en undersökning rörande storle- ken av de språngavgifter som för bud- getåret 1961/62 bort uttagas för att få full kostnadstäckning. Undersökningen utvisar att en avgift för halvblodshings- tar av omkring 1 010 kronor borde ha utgått under 1962 mot i verkligheten 75 kronor. Även om riksrevisionsverkets beräkningsmetod rörande bl.a. storleken av fastighetskostnaderna torde kunna diskuteras, torde beräkningarna dock ge ett ovedersägligt belägg för att den nuvarande språngavgiften för halvblods- hingstar är alltför låg och att en vä— sentlig höjning är befogad. Det kan då, såsom också statskontoret i sak fram- hållit, med hänsyn till ifrågavarande verksamhets allmänna karaktär och till uttalandena i direktiven i och för sig med fog hävdas, att inkomsterna bör förslå till samtliga kostnader inklusive utgifter för sociala förmåner till perso- nalen, räntor o.s.v. En sådan målsätt- ning skulle vara värdefull även ur den synpunkten att den skulle innebära be- stämda direktiv för inriktningen av den ekonomiska verksamheten vid Flyinge. Gjorda beräkningar ger emellertid vid handen att det icke torde vara realis- tiskt att uttaga så höga avgifter, att denna princip kan förverkligas. Det är emellertid enligt utredningens mening av väsentlig vikt att statsmakterna an- giver ett bestämt mål i förevarande av- seenden; först härigenom torde erfor- derlig stabilitet i Flyinges ekonomi kun- na åstadkommas och därmed förutsätt-

ningar för en varaktig fortsatt drift. Ef— ter övervägande av olika på frågan in- verkande faktorer har utredningen stan- nat för att föreslå att såsom allmän princip härutinnan skall gälla, att de di- rekta kostnaderna bör täckas av motsva- rande inkomster, medan staten skall påtaga sig ansvaret för sociala förmåner och räntor, sammanlagt beräknade till 225000 kronor enligt kostnadsläget un- der 1964 och efter genomförda ratio- naliseringar. För en sådan begränsning i kravet på kostnadstäckning talar bl.a. att de nuvarande byggnaderna är stör- re och dyrbarare än vad som erfordras för en rationellt driven verksamhet samt att hingsthållningsbidrag inom övrig avel skall utgå. De direkta kost- naderna har under samma förutsätt- ningar beräknats till 777000 kronor, mot vilket belopp således skall svara inkomster av samma storlek. Detta belopp bör, om hänsyn tages till för- hållandena under budgetåret 1963/64, kunna inbringas genom en höjning av språngavgiften för halvblodshingstar till 275 kronor och för fullblodshingstarna med omkring 30 procent. Skulle halv- blodsaveln fortsätta att i enlighet med under senare år iakttagna tendenser öka, kan språngavgifterna dock sättas lägre.

Utredningen föreslår alltså att vad nu anförts skall utgöra grundvalen för den ekonomiska verksamheten vid Fly- inge. Utredningen vill emellertid till- lägga, att om kostnadsutvecklingen och andra förhållanden skulle bli sådana, att den angivna principen kommer att på längre sikt leda till alltför höga be- täckningsavgifter, denna torde få av statsmakterna omprövas; t.v. torde den dock få tillämpas. Språngavgifterna för halvblodshingstar kommer sålunda att höjas icke obetydligt men beaktas bör att vad utredningen sålunda förordat torde kunna genomföras fullt ut först

• Sida 159
•  Original

fr.o.m. år 1967. Enligt utredningens me- ning är det dock förtjänt att övervägas, huruvida icke höjningen successivt bör genomföras på så sätt, att språngavgif- ten redan fr.o.m. den 1 januari 1966 fastställes till förslagsvis 200 kronor. Det torde böra ankomma på lantbruks— styrelsen att taga härför erforderliga initiativ. Härigenom får uppfödarna tid på sig att anpassa sin verksamhet till de nya förutsättningarna för aveln. Vid bedömandet av de sålunda föreslagna höjningarna torde böra hållas i min- net att de nuvarande avgifterna för halvblodshingstar gällt sedan år 1962. Uppfödarna måste f.ö. vara medvetna om att den nuvarande språngavgiften redan vid fastställandet var låg och att den med hänsyn till den allmänna kost- nadsutvecklingen numera framstår som mycket låg. Det bör också särskilt be- aktas att staten enligt utredningens mening bör påtaga sig alla de extra utgifter som kommer att förefinnas, in- nan samtliga kostnadsbesparande åtgär- dar genomförts, och att statens huvud- mannaskap i och för sig innebär ett vä- sentligt stöd åt aveln.

I anslutning till vad nu anförts torde få erinras om att lantbruksstyrelsen f.n. fastställer språngavgifterna för full- blodshingstarna, medan Kungl. Maj:t nu senast underställt riksdagen frågan om storleken av motsvarande avgifter för halvblodshingstarna. Då det för att kun- na uppnå det uppställda målet för den ekonomiska verksamheten synes nöd- vändigt att samtliga språngavgifter på en gång överväges, torde beslutanderät- ten i här avsedda frågor böra förbehål— las en myndighet och då lämpligen lant- bruksstyrelsen.

Utredningen har ansett sig särskilt böra överväga frågan om den admini- strativa ställningen i framtiden för sta- tens hingstdepå och stuteri. F.n. är Flyinge som bekant underställt lant-

bruksstyrelsen, som bl.a. har att till Kungl. Maj:t ingiva anslagsäskanden för depån, tillsätta vissa tjänster vid denna o.s.v. Vissa skäl, t.ex. önskvärdheten att få till stånd enkla ansvarsförhållanden, talar för att depån borde bli helt själv— ständig och direkt underställd Kungl. Maj:t. Verksamheten har emellertid ett intimt samband med lantbruksstyrel- sens ämbetsåligganden beträffande häst- aveln. Bl.a. med hänsyn härtill synes någon förändring i nu berörda förhål- landen icke böra genomföras. Det är emellertid mycket angeläget, att såda- na föreskrifter utfärdas i fråga om an— svarsförhållandet mellan chefen för de- pån och lantbruksstyrelsen att icke nä- gon dualism härutinnan uppkommer. Ansvaret för att driften i fortsättning- en får en inriktning som svarar mot statsmakternas beslut, måste i fortsätt- ningen — liksom hittills — i första hand åligga chefen för Flyinge, som har att följa den dagliga verksamheten och som på grundval av de iakttagelser som därvid göres antingen själv skall vidtaga eller föreslå lantbruksstyrelsen erforderliga åtgärder. Lantbruksstyrel- sen bör samtidigt noga följa verksam- heten och själv vid uppkommande be- hov taga nödvändiga initiativ till dyli- ka åtgärder. Som ett väsentligt led i nu nämnda hänseenden bör chefen för Flyinge varje år — av skäl som i det följande angives under oktober månad — överväga det erforderliga behovet av hingststationer m.m. under kommande budgetår och med beaktande av till- gängliga resurser m.m. för lantbruks- styrelsen framlägga förslag härutinnan samt till sådana taxor för de olika verk- samhetsgrenarna att den av statsmak- terna angivna målsättningen för den ekonomiska driften kan uppnås. Lant- bruksstyrelsen har därefter att på grundval av detta förslag och de egna undersökningar styrelsen i varje sär-

• Sida 160
•  Original

skilt fall finner motiverade meddela erforderliga beslut i ämnet. I fråga om taxorna bör samråd äga rum med riks- revisionsverket, som har till ämbets- åliggande att följa den statliga taxesätt- ningen.

Då inkomsterna av verksamheten vid Flyinge enligt utredningens i det föl- jande framlagda förslag skall redovisas under rubriken Uppbörd i statens verk- samhet, kommer det att åligga lant- bruksstyrelsen enligt 5 5 i instruktio- nen för styrelsen att årligen före den 1 november till riksrevisionsverket av- giva förslag till beräkning av denna in- komst. Om denna skyldighet skall kun— na fullgöras på ett ändamålsenligt sätt, torde såväl taxor som utstationeringar för kommande år böra planeras före nämnda datum. Härigenom kan även i god tid erforderliga förberedelsearbe- ten äga rum vid Flyinge samtidigt som uppfödarna får rådrum för att planera kommande års avel.

I anslutning till vad sålunda anförts må erinras om att nu gällande instruk- tion för Flyinge är tillkommen under år 1940 och avser statens hingstdepåer och stuteri. Den är alltså avsedd för de förhållanden som gällde då mer än en hingstdepå alltjämt fanns inrättad. Bl.a. med hänsyn härtill är det enligt utred- ningens mening påkallat att utfärda en ny instruktion för Flyinge. Förslag till sådan har därför, i nära anslutning till gällande instruktion för lantbruksnämn- derna, utarbetats inom utredningen och torde som bilaga 4 få fogas till detta betänkande.

Utredningen delar statskontorets upp- fattning att samtliga de föreslagna ra- tionaliseringsåtgärderna i princip bör genomföras omgående, d.v.s. fr.o.m. den 1 juli 1966. Av praktiska skäl torde det dock bli nödvändigt att i vissa avseen- den successivt genomföra omläggning- en. Såsom tidigare nämnts kommer viss

personal att bli övertalig, men genom pensionsavgång torde avskedandet i viss utsträckning kunna undvikas. Fram till den 1 oktober 1966 uppnår sålunda sammanlagt sex tjänstemän resp. pen- sioneringsperiods nedre gräns. Angelä- get är att övertaliga tjänstemän i möj- ligaste mån kan beredas annan stats- tjänst som de kan acceptera, exempel- vis i anslutning till den verksamhet som polisen kan komma att förlägga till Flyinge. I den mån någon tjänsteman icke erhåller annan statlig anställning, torde han böra tillerkännas sådana sär- skilda förmåner som eljest numera ut- går till övertalig personal i statens tjänst.

Statskontoret har föreslagit att det skall anförtros åt en särskild delega- tion att genomföra omorganisationen vid Flyinge. Utredningen finner en sådan åtgärd välbetänkt och ansluter sig till förslaget. Delegationen, som bör tillsät- tas snarast möjligt, bör—utöver de rent organisatoriska uppgifterna — åligga att upplägga kostnadsbokföring, att ut- bilda personal för handhavandet av denna o.s.v. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med tillsät- tandet av delegationen bestämma den- n'as sammansättning och meddela för denna erforderliga instruktioner m.m. Kostnaderna för delegationens verksam- het torde lämpligen böra bestridas från Flyinges avlönings- och omkostnadsan- slag.

Till frågan om den budgetmässiga be- handlingen av liksom till beräkning av erforderliga anslag för verksamheten vid Flyinge m.m. återkommer utred- ningen i ett senare avsnitt av detta be- tänkande.

Utredningen föresldr alltså, att nu an- förda synpunkter t.v. skall vara vägle- dande för verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri.

• Sida 161
•  Original

KAPITEL XII

Hovvården

1 . Nuvarande ordning Från anslaget till hästaveln utgår f.n. bidrag till hovvårdsföreningar och am- bulerande hovslagare. För ändamålet anvisades under budgetåret 1963/64 ett sammanlagt belopp av 100990 kronor, vilket enligt beslut av lantbruksstyrel- sen fördelades på de olika hushållnings- sällskapen, vilka i sin tur anvisade be- lopp till föreningar och enskilda i syfte att förbilliga hovvården för olika häst- ägare. Bidrag har enligt inhämtade upp- gifter under senaste är utgått till sam- manlagt 190 hovslagare, varav 94 till- hörande föreningar. I ett föregående kapitel har redogörelse i stora drag lämnats för användningen av nämnda belopp; till denna redogörelse torde få hänvisas.

I fråga om hovvården må ytterligare erinras om att veterinärhögskolans av- delning för hovsjukdomar, hovbeslags- och anspannslära hittills svarat för un- dervisningen i examensämnena läran om hovens sjukdomar samt hovbeslags. och anspannslära. Vid avdelningen är anordnad en hovslagarskola för utbild- ning av civila och militära hovslagare. En till avdelningen hörande hovbeslag— smedja har att ombesörja nödig hov- och klövvård vid högskolans kliniker. Smedjan må av allmänheten anlitas för skoning mot betalning enligt fastställd taxa. Avdelningen bedriver även ambu- latorisk verksamhet i Stockholms om- givningar. I en särskilt upprättad hov-

slagarsmedja vid Solvalla travbana be- handlas såväl trav- som verkshästar.

Avdelningen har föreståtts av en lä- rare i Bol. För övrigt har vid avdel— ningen funnits en förste assistent samt sex biträdes- och hovslagartjänster.

I ett av särskilda sakkunniga, Veteri— närhögskoleutredningen, avgivet betän- kande (SOU 1964:12) uttalades att avdelningen icke borde bibehållas som en särskild enhet. Verksamheten syntes vara av det slag, att den na- turligt borde inlemmas i vissa andra av högskolans institutioner. Sålunda borde hovbeslagsläran och anspanns- läran inordnas i institutionen för sjuk- domsgenetik och husdjurshygien, me- dan läran om hovens sjukdomar i fort- sättningen borde behandlas inom insti- tutionen för kirurgi. I överensstämmel— se härmed föreslog utredningen att läran om hovens sjukdomar samt hov- beslags- och anspannslära borde utgå som självständiga examensämnen. Med hänsyn till bl.a. den starkt minskade hästanvändningen inom landet kunde de med hovbeslags- och anspannslära förknippade uppgifterna icke i fortsätt- ningen väntas bli av den natur och om- fattning, att det vid sidan av forskar- befattningarna i sjukdom-sgenetik och husdjurshygien erfordrades en lärarbe- fattning av den kvalificerade veten- skapliga karaktär, som då fanns vid högskolan. Denna befattning borde där- för kunna indragas. Vissa uppgifter i huvudsak av rådgivningskaraktär på

• Sida 162
•  Original

hovvårdens och klövvårdens områden borde åvila den av utredningen före- slagna konsulenten för husdjurshygien och hovvård. Denne borde även kunna omhänderha viss del av undervisningen i dessa ämnen.

Enligt utredningens mening borde sådan verksamhet, som vore främman- de för högskolans funktion som cent— rum för forskning och högre undervis- ning, i princip icke längre åläggas hög- skolan. I enlighet härmed föreslog ut- redningen, att den vid högskolan be- fintliga hovslagarskolan skulle utbrytas ur organisationen och i stället inordnas i den av lantbruksstyrelsen administre- rade utbildningsverksamheten.

I utlåtande över betänkandet förkla- rade sig lantbruksstyrel-sen intet ha att erinra mot att hovslagarskolan. om så befanns önskvärt, inordnades i styrel- sens utbildningsverksamhet. Oavsett or- ganisationsformerna måste emellertid det allmänna sörja för att det även i fortsättningen fanns möjligheter till ut- bildning inom hovvården. Även om an— talet hästar i landet hade minskat myc- ket kraftigt, hade dock hästen fortfa- rande stor betydelse, framför allt inom skogsbruket, och dessutom hade intres- set för sport- och ridhästar ökat starkt. Styrelsen ville framhålla, att den till högskolan förlagda hovslagarskolan nu- mera vore landets enda utbildningsan- stalt inom detta område. Brist på kun- niga hovslagare hade redan gjort sig märkbar i åtskilliga län. Det ansågs vara oundgängligen nödvändigt, att minst en hovslagarskola fanns kvar i landet samt att högskolan kunde förse denna skola med lämpliga lärare.

Enligt lärarkollegiet för veterinärhög— skolan erfordrades för den praktiska undervisningen att hovbeslagsmedjan hölls intakt samt att för verksamheten fanns åtminstone två hovslagare.

övriga remissorgan uttalade sig icke i denna fråga.

Vid anmälan av proposition i ämnet (1965:38) anslöt sig föredragande de- partementschefen till utredningens för— slag att veterinärhögskolans avdelning för hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära icke borde bibehållas som en särskild avdelning och att arbets- uppgifterna vid denna skulle övertagas av institutionerna för husdjurshygien och sjukdomsgenetik resp. för kirurgi. Departementschefen anförde i samman- hanget följande.

Befattningen som lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar i Bol, en tjänst som förste assistent i Ae 23 och fyra biträdestjänster vid avdelningen kan till följd av omorganisationen indras fr.o. m. budgetåret 1965/66. Jag kommer i det följande att förorda. att en tjänst som konsulent för husdjurshygien och hovvård inrättas. Denne bör anförtros viss del av den undervisning, som åvilar nyssnämnda lärare i Bo 1. Till avdelningen är knuten en hovslagarskola för utbildning av hov- slagare. Utredningen föreslår, att denna utbryts ur högskolans organisation och in- ordnas i den av lantbruksstyrelsen admi- nistrerade uthildningsverksamheten. Bl.a_ i avvaktan på 1963 års hästutrednings överväganden rörande statens stöd åt häst- aveln m.m. är jag inte nu beredd att ta ställning till denna fråga. Hovslagarskolan bör t.v. behållas inom högskolans organi- sation och tillhöra institutionen för hus- djurshygien och sjukdomsgenetik. Till in- stitutionen bör från hovbeslagsavdelning- en överföras två tjänster som hovslagare i Ao 9, Så länge hovslagarskolan är kvar vid institutionen bör medel som f.n. he- räknas under avlöningsanslaget till en tjänst som förste assistent i Ag 23 i fort- sättningen disponeras för en lärartjänst i Ag 23 vid hovslagarskolan.

Riksdagen har numera bifallit vad sålunda föreslagits (JoU nr 6, rskr. 165).

Med anledning av vad departemens- chefen sålunda uttalat och med hänsyn till att det material som i förevarande avseenden redovisats i det förut nämn-

• Sida 163
•  Original

da betänkandet är relativt begränsat, har hästutredningen ansett sig böra in— hämta vissa närmare uppgifter rörande den ifrågavarande hovslagarskolan och den där bedrivna undervisningen m.m. Härav framgår bl.a. följande.

Årligen anordna-s två hovslagarkur- ser, vardera om fyra månader, med början den 15 januari och den 15 augusti.

Teoretisk undervisning meddelas vid lektioner med förhör och genom de- monstrationer av preparat och av häs- tar samt omfattar:

grunddragen av djurkroppens samt mera ingående häst— och nötkreatursfotens ana- tomi, fysiologi och ytterlära;

normalbeslag och beslag av olika be— skaffenhet och för olika ändamål, deras utförande och inverkan vid olika benståll— ningar och hovformer; samt

felaktiga benställningar, hovformer och de vanligare hovsjukdomarna samt deras behandling genom beslaget.

Praktisk undervisning meddelas i: smide av hästskor och nödiga verktyg; beslag och dissektioner av döda hovar: besiktning och beslående av levande hästar; samt

förfärdigande av dellverktyg.

modellskor och mo—

Undervi—sningen är kostnadsfri; kost logi erhålles vid högskolan mot särskild, låg avgift. Statsstipendier kan erhållas för deltagande i kursen.

Högsta antalet elever i varje kurs an- ses lämpligen vara 10. Antalet elever under åren 1962—1965 framgår av ta— bell 1. och

Tabell 1

Kurstid

15/1—15/5 15/8—15/12 15/1—15/5 15/8—15/12 15/1—15/5 15/8—15/12 15/1—15/5

Antal elever

Under den senaste tioårsperioden har totalt 120 elever gått igenom hovslagar- skolan.

Intresset för deltagande i utbildning- en är f.n. stort. Under hösten 1964 in- kom förfrågningar om utbildningsmöj- ligheter till 1965 års vårkurs från flera sökande än de tio som bereddes plats. Militära elever utbildas även i viss ut- sträckning inom ramen för de vanliga kurserna; enligt vad hästutredningen inhämtat beräknas det militära utbild— ningsbehovet till två å tre elever per år för de närmaste åren.

Av de tio elever, som f.n. genomgår hovslagarutbildning, kommer två från Stockholms stad, två från Stockholms län och en från vartdera Kalmars, Ska- raborgs, Kopparbergs, Gävleborgs, Väs- ternorrlands och Norrbottens län. Vid förfrågan har fyra elever uppgivit att de i huvudsak tänker ägna sig åt sport- hästar, två ämnar övertaga föräldragår- dar och har för avsikt att kombinera hovslagar- och jordbrukaryrket. Tre av eleverna avsåg att söka sin utkomst på landsbygden i någon hovvårdsförening eller som enskild hovslagare, medan en ännu icke definitivt hade tagit ställning till frågan.

Vissa övriga avelsfrämjande åtgärder, m.m.

thH

Ul

för-

3. Anslagsberäkningar, m.m. Utredningen har i det föregående i oli- ka sammanhang angivit storleken m.m. av de anslag som i fortsättningen för olika ändamål bör upptagas för häst- avelsändamål. I förevarande avsnitt torde dessa beräkningar få sammanfat- tas ävensom diskuteras vissa övergångs- anordningar till det nya anslagssyste- met m.m., vilket enligt utredningens mening i princip bör tillämpas fr.o.m. budgetåret 1966/67, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1966. Beträffande utgifterna för Penningpris m.m. må erinras om att hästpremiering enligt den nya ordning utredningen föreslagit torde kunna till- lämpas först fr. o. m. kalenderåret 1967. Med hänsyn härtill och till att premie- ringarna pågår över budgetårsskiftet med därav följande svårigheter att av- göra om utgifter på grund av premie- ringarna hänför sig till det ena eller andra budgetåret, synes det utredning- en lämpligt att kostnaderna för häst- premieringarna under år 1966, i den mån de skall bekostas av statsmedel, får bestridas från det för ifrågavarande än- damål nu utnyttjade reservationsansla- get till Befrämjande av husdjursaveln m.m., vilket, såvitt nu kan bedömas, torde förslå till huvuddelen av här av- sedda utgifter. I den mån detta icke blir möjligt, torde få anlitas förevaran- de anslagspost, utredningen upptages med förut angivet belopp el- ler 275 000 kronor. Posterna till Bidrag till hingsthåll- ning och Övriga avelsfrämjande åtgär- der torde i enlighet med vad förut an-

som av

• Sida 175
•  Original

förts få uppföras med 535000 kronor resp. 125 000 kronor; till Hästpremie- ring m.m. bör således upptagas ett be- lopp av (275000 + 535000 + 125000) 935 000 kronor.

Anslagen till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar resp. Omkostnader kan f. n. icke beräknas med någon stör- re grad av säkerhet. Utredningen har nämligen icke tillräckligt underlag för bedömande av i vilken takt rationalise- ringarna vid Flyinge kan genomföras. Utredningen har därför ansett det lämp- ligt att upptaga ifrågavarande anslag på grundval av de av 1964 års riksdag be- slutade avlönings- och omkostnadsan- slagen, men med avdrag för de belopp som föranledes av i det föregående framlagda förslag till rationaliseringar m.m. Till de sålunda framräknade be- loppen bör i avlönings- och omkost- nadsanslagen inräknas 5000 kronor resp. 3 000 kronor såsom kostnader för den förut omnämnda delegationen. Vi- dare bör till avlöningsanslaget läggas ett belopp om 10 000 kronor, avsett för till följd av lönegradsuppflyttningar ökade kostnader. Till vissa rationalise— ringsåtgärder bör i omkostnadsanslaget vidare medtagas ett belopp av 50000 kronor; samma belopp torde även böra uppföras för budgetåret 1967/68. An— slaget till Avlöningar har till följd här- av beräknats till 465 000 kronor och motsvarande belopp till Omkostnader till 303000 kronor eller avrundat 300 000 kronor. I avlöningsanslaget har icke inräknats någon särskild ersätt- ning till övertalig personal, då utred- ningen utgår från att denna personal skall kunna beredas annan statlig an- ställning. Betonas bör dock att de an- givna beloppen till Avlöningar och Omkostnader av förut angivna skäl är preliminära. Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att i samband med avgivandet av utlåtande över detta

betänkande framlägga en mera defini- tiv beräkning; vid tidpunkten härför torde det nämligen vara möjligt att bätt- re överhlicka kostnaderna för ändamå- len för budgetåret 1966/67. — För av- löningsanslaget bör gälla följande per- sonalförteckning m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat

1 depåchef ABp 23 1 beridare Ao 15 1 bokhållare Ao 15

Tjänsteman & övergångsstat 1 veterinär Ao 19

Extra ordinarie tjänstemän utanför personalförteckning

1 fodermarsk Ae 12 1 förste stallbetjänt Ae 11 1 körmästare Ae 11 1 hantverkare Ae 10 13 stallbetjänter Ae 10 lkanslibiträde Ae 7

För hästavelsändamål torde därut- över, i enlighet med vad i det föregå- ende anförts, under andra anslag böra upptagas vissa belopp. I lantbrukssty- relsens avlöningsanslag torde böra in— räknas ett belopp av 7000 kronor till arvoden åt hästavelsnämndens ledamö- ter och i omkostnadsanslaget ett belopp av 3000 kronor till bestridandet av rese- och traktamentskostnader för nämndens ledamöter. Efter vilka grun- der ersättningen skall utgå, torde få be— stämmas av Kungl. Maj:t. — Därest lantbruksstyrelsen på grund av vad ut— redningen föreslagit i fråga om stödet till hästaveln anser behov föreligga av någon personalförändring inom styrel— sen, torde framställning härom av sty— relsen få göras i sedvanlig ordning.

Utredningen har tidigare föreslagit att kostnaderna i samband med häst— premieringarna helt skall bestridas av

• Sida 176
•  Original

statsmedel och med anlitande av an- slagen till Bidrag till hushållningssäll- skapen: Avlöningar resp. Omkostnader. Då premieringarna under år 1966 för- utsättes fortgå i enlighet med nu gäl- lande reglemente, som föreskriver att hushållningssällskapen skall svara för vissa kostnader, torde den nya ord- ningen få tillämpas först fr.o.m. år 1967. Det är givetvis svårt att med nå- gon större grad av säkerhet beräkna utgifterna för denna, bl. a. beroende på att det f. n. icke är möjligt att bedöma i vilken utsträckning husdjurskonsu- lenterna eller andra personer kommer att utföra premieringarna. En viss väg— ledning för beräkningen torde dock kunna erhållas i utgifterna för premi- eringen under budgetåret 1963/64. De av statsmedel bestridda kostnaderna för årsarvoden, resekostnader och ex- penser uppgick då till i runt tal 74 000 kronor. Hushållningssällskapens kost- nader har beräknats till omkring 111 000 kronor. Sammanlagt torde kost- naderna f.n. kunna uppskattas till ca 200 000 kronor. Utredningen anser lämpligt att motsvarande belopp inräk- nas i förevarande anslag, varav 150 000 kronor under avlöningsanslaget och återstoden eller 50000 kronor under omkostnadsanslaget. I avlöningsanslaget ingår — utöver ersättningar till leda- möter i hingstpremieringsnämnder och särskilt förordnade premierare enligt 7 & förslaget till kungörelse om statligt stöd åt hästaveln, vilka ersättningar torde få fastställas av Kungl. Maj:t — beräknade ersättningar till den extra personal som kan behöva anställas på grund av att husdjurskonsulenter i vissa fall torde böra erhålla särskild biträdeshjälp m.m. på grund av ökade arbetsupp- gifter i samband med hästpremieringen. I enlighet med vad nu anförts torde för budgetåret 1966/67 böra inräknas halva de angivna beloppen eller i anslaget till

Bidrag till hushållningssällskapen: Av- löningar 75 000 kronor och i anslaget Bidrag till hushållningssällskapen: Om- kostnader 25 000 kronor.

Såsom tidigare anförts skall inkoms- terna från verksamheten vid Flyinge i fortsättningen redovisas under rubriken Uppbörd i statens verksamhet. Sedan lantbruksstyrelsen i enlighet med vad i det föregående anförts fastställt språng- avgifter m. m., torde styrelsen böra be- räkna storleken av inkomsterna härav för budgetåret 1966/67.

Anslagen till hästavelsändamål torde för budgetåret 1966/67 till följd av vad sålunda anförts kunna sammanfattas på följande sätt, nämligen

Stöd åt hästaveln kronor kronor

1. Hästpremiering m. m., förslagsanslag ............ 935 000 2. Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar, förslagsanslag ............ 465 000 . Sta-tens hingstdepå och stuteri: Omkostnader, förslagsanslag ............ 300 000 1 700 000

I nedanstående anslag torde vidare för samma ändamål — utöver vad nu sker —— få inräknas det belopp som an- givits för varje anslag, nämligen

kronor 7 000 3 000

Lantbruksstyrelsen: Avlöningar ...... Lantbruksstyrelsen: Omkostnader Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar .............................. 75 000 Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader ........................... 25 000

Sammanfattningsvis må erinras om att utredningens förslag till statligt stöd åt hästaveln beloppsmässigt visserligen innebär en minskning i förhållande till vad nu utgår. Enligt utredningens me- ning är emellertid en jämförelse av de olika beloppen av skilda skäl icke helt adekvat, när det gäller att bedöma det

• Sida 177
•  Original

verkliga stödet till hästaveln, som främst kommer ett relativt litet antal hästar tillgodo. Det må sålunda bl.a. erinras om, såsom redan framhållits i utredningens direktiv, att nuvarande stöd i stor utsträckning utgår i form av bidrag med belopp som torde sakna större ekonomisk betydelse för veder- börande hästägare samt även eljest un- der sådana betingelser att bidragsgiv- ningen mot bakgrunden av våra dagars förhållanden framstår såsom mindre lämplig. Totalbeloppen härav blir dock, såsom visats i olika sammanhang av detta betänkande, stora. Utredningens förevarande förslag har utformats, icke med hänsyn till önskemålet om att hål- la hästarnas antal på en högre nivå än som framstår som ekonomiskt försvar- bart, utan med sikte på att de olika stödformerna i fortsättningen skall få både ett reellt ekonomiskt och annat värde, när det gäller att för landets behov upprätthålla en kvalitativt sett högtstående hästavel. Om hänsyn tages härtill, torde det icke vara oberättigat att hävda, att utredningens förslag, to- talt sett, innebär ett förbättrat stöd till hästaveln i jämförelse med det nu ut-

gående. Över huvud taget gäller att de ändamål som enligt utredningens me- ning är av den natur att de i fortsätt- ningen bör erhålla bidrag från häst- avelsanslag kommer att få oförändrade, eller i flertalet fall, större anslag än de under budgetåret 1963/64 utgående. Vi- dare torde böra beaktas att det ökade stöd till ridsporten, varom riksdagen numera fattat beslut, kommer att möj— liggöra ökade hästinköp med därav föl— jande fördelar för åtminstone vissa delar av hästaveln. Även om språngavgifterna vid statens hingstdepå och stuteri en- ligt utredningens förslag kommer att höjas icke oväsentligt, innebär dock statens fortsatta huvudmannaskap för hingstdepån också ett mycket betydel- sefullt led i statens stöd åt den inhem- ska hästaveln liksom de utvidgade möj- ligheter till statsgaranti för inköp av hästar, varom utredningen framlagt för- slag. Erinras må även om att vissa kostnader för hästaveln som hittills belastat hästavelsanslaget avses skola redovisas över andra anslag samt att staten även i fortsättningen enligt ut- redningens förslag skall vara huvudman för en särskild hovslagarskola.

• Sida 178
•  Original

BILAGA 1

PM ang. totalisatormedlen, m. 111.

Med anledning av inom riksdagen i äm— net väckta motioner (I:119 och 11:48) anhöll 1923 års riksdag (rskr. 31), att Kungl. Maj:t för beredande av medel till understöd åt landets hästavel ville medgiva, att vissa av Kungl. Maj:t god- kända föreningar vid offentliga kapp- löpningar och travtävlingar tilläts an- ordna vadhållning för allmänheten med s.k. totalisator, under villkor att före- ningarnas vinst av totalisatorn, med skäligt avdrag för omkostnaderna, in- betalades till statsverket för i jordbruks- utskottets utlåtande nr 8 angivna ända- mål samt för övrigt under iakttagande av de bestämmelser Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt utfärda. Utskottet hade i sitt berörda utlåtande som förutsätt- ning för tillstyrkandet av möjlighet att anordna totalisatorspel vid hästtävlingar och kapplöpningar uttryckligen angi- vit, att den därav uppkommande vinsten skulle komma den svenska hästaveln tillgodo. I främsta rummet borde där- vid den kallblodiga hästaveln, som blev mest lidande på grund av statsbudgetens knapphet, komma i åtanke.

Med anledning härav utfärdade Kungl. Maj:t kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vad- hållning medelst så kallad totalisator. Enligt bestämmelserna i 1 5 första stycket av denna kungörelse fick vid kapplöpning eller annan tävlan vadhåll- ning med totalisator eller på annat där- med jämförligt sätt ej för allmänheten anordnas med mindre Kungl. Maj:t där-

till lämnat tillstånd. Enligt andra stycket av samma paragraf lämnades dylikt till- stånd endast under villkor, bl.a., att vinsten av totalisatorn, med av Kungl. Maj:t bestämt, skäligt avdrag för kost- naderna, inbetalades till statsverket för att användas till understöd av landets hästavel.

Totalisatormedlens användningssätt och budgetära redovisning har seder- mera vid flera tillfällen ändrats. Till en början användes statens andel av totali— satormedlen för olika ändamål berö- rande hästaveln utan att passera riks- staten. Fr.o.m. budgetåret 1927/28 upp- fördes denna andel å riksstatens in- komstsida såsom en särskild inkomst- titel. Därvid uppsattes på utgiftssidan ett motsvarande anslag, som erhöll titeln Hästavelns befrämjande och uppfördes som ordinarie reservationsanslag. Be- fintligt överskott avseende inkomst- utgiftssidan skulle kvarstå såsom re- servation å anslaget.

Enligt beslut vid 1930 års riksdag skulle totalisatormedlen tagas i anspråk för bestridande av samtliga utgifter för stuteriväsendet. Överskott, som tidigare uppsamlats å reservationsanslaget till Hästavelns befrämjande, skulle uppföras till stuteriväsendets fond. I samband med den av riksdagen år 1934 i princip beslutade uppställningen av riksstatens utgiftssida beslöts, att de till totalisator- medlens specialbudget hänförliga an- slagsmedlen skulle fr.o.m. 1935/36 för-

o

delas a anslag till dels lantbruksstyrel-

• Sida 179
•  Original

sen (kostnaderna för stuteribyrån), dels statens hingstdepåer och stuteri (avlö- ningar och omkostnader), dels ock häst- avelns befrämjande. Sistnämnda anslag (med delposter till hästpremieringen, till understöd åt hästavelsföreningar och för stambokföring m.m., och till demonstration i hovvård och hovbeslag) skulle upptas med belopp motsvarande skillnaden mellan beräknade inflytande totalisatormedel och beräknade anslag av sådana medel.

En viss ändring vidtogs av 1937 års riksdag. Ett särskilt förslagsanslag, Av- sättning till stuteriväsendets fond, upp- fördes å riksstaten, varvid för omföring till stuteriväsendets fond disponerades det belopp, som motsvarade skillnaden mellan inflytande totalisatormedel och av dylika medel anvisade anslagsbelopp.

Frågan om specialbudget för totalisa- tormedlen behandlades även av 1945 års riksdag. Statskontoret och riksräken- skapsverket hade hemställt att denna specialbudget skulle upphöra. Dåvaran- de departementschefen förklarade sig d—ock icke ha funnit skäl till att upptaga detta förslag, vilket uttalande ej heller föranledde någon erinran från riksda- gens sida.

På grundval av förslag i ett särskilt betänkande (SOU 1946:45) och vissa andra överväganden framlades i pro- position 1947: 14 åtskilliga nya förslag till hästavelns stödjande. Beträffande totalisatormedlen innebar propositio- nen, att specialbudgeten skulle upplösas. Behovet av anslagsmedel till stödjande av hästaveln skulle i fortsättningen icke täckas av totalisatormedel och vidare avsättning till stuteriväsendets fond skulle ej äga rum. Huvuddelen av fon- dens behållning skulle i samband där- med tillföras den allmänna budgeten. Till stöd för detta förslag åberopade departementschefen, att stuteriväsendets fond syntes komma att årligen ökas med

betydande belopp och att en sådan fondbildning icke kunde anses fylla någon uppgift, men däremot medföra budgettekniska komplikationer. Vid 1930-talets början anlitades huvuddelen av totalisatormedelsinkomsten för häst- avelsändamål, men under budgetåret 1945/46 knappt mer än en femtedel. Det var emellertid uppenbarligen skäligt att de medel som erfordrades för då aktu- ella, i propositionen närmare angivna ändamål i viss mån skulle utgå i relation till totalisatorinkomsterna, Något utta- lande om storleken av detta relationstal eller hur härmed skulle förhålla sig för framtiden gjordes dock icke.

Jordbruksutskottet (utl. nr 10) till- styrkte alla de anslagsäskanden, som framförts i propositionen. Ej heller ville utskottet motsätta sig Kungl. Maj:ts för- slag att upplösa specialbudgeten för totalisatormedel. Å andra sidan ansåg utskottet doek önskvärt att full garant-i borde erhållas för att hästavelns behov tillgodosåges i tillräcklig omfattning även då det budgetära läget försvårades. Utskottet föreslog därför, att av behåll- ningen å stuteriväsendets fond ett be- lopp av 5 milj. kronor skulle avsättas till en särskild fond, benämnd statens hästavelsfond. Om denna fond skulle behöva anlitas i sådan omfattning att det avsatta beloppet nedgick i någon mera väsentlig utsträckning, skulle en- ligt utskottets förslag, då läget så kunde medgiva, avsättas ett belopp motsva- rande vad som tagits i anspråk.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet föreslagit (rskr. 72).

Med anledning av proposition 1959:45 var statsanslagen till hästaveln föremål för en ingående prövning vid 1959 års riksdag (JoU 13 och 23; rskr. 156). Riksdagens beslut innefattade dels vissa ändringar av det statliga hästavelsstö- dets konstruktion, dels ett uttalande om att ett fortsatt sådant stöd av ungefär

• Sida 180
•  Original

oförändrad omfattning var väl moti- verat.

I sitt betänkande, dagtecknat den 6 augusti 1959, förordade emellertid 1958 års besparingsutredning, att en viss be- skärning av det statliga stödet åt häst- aveln borde göras med hänsyn till det dåvarande statsfinansiella läget. Enligt utredningen borde en icke oväsentlig reducering vara möjlig i fråga om stödet åt varmblodsaveln, som icke vore av direkt betydelse ur näringslivets syn- punkt.

Utredningens förslag avvisades av de hörda remissinstanserna. I samman- hanget yttrade lantbruksstyrelsen den 15 september 1959 bl.a. följande.

Utredningen har icke angivit för vilka poster en sådan reducering anses möjlig. Lantbruksstyrelsen utgår ifrån, att minsk- ning av bidraget till trav- och galopporga- nisationerna icke ifrågasättes. För stats- verket utgör nämligen dess andel av totali- satoromsåttningen en betydande inkomst- källa. Budgetåret 1958/59 uppgick sålunda denna andel till i runt tal 32,6 milj. kr. Många faktorer inverka på totalisatorom. sättningen. En mycket viktig sådan är fäl- tens storlek. Ju färre hästar som startar, desto mindre blir omsättningen. Ur ren affärssynpunkt har statsverket sålunda in- tresse av att ett tillräckligt stort antal hästar deltager i tävlingar. Det är ur sam. ma synpunkt av största betydelse, att upp- födnimgen av sådana hästar stimuleras. Ett led i denna strävan utgör det bidrag på sammanlagt 100000 kr. — 0,3% av stats. verket tillkommande andel — som för inne- varande budgetår beräknas utgå till Sven- ska travsportens centralförbund och Sven. ska galoppsportens centralförbund. Dessa bidrag utgå nästan helt i form av s.k. upp- födarepris, d.v.s. till uppfödare av i täv- lingar pristagande hästar. Erfarenheter visar, att dessa uppfödarepriser väl fylla sitt ändamål.

Vid anmälan av propositionen i ämnet (1960 års statsverksproposition, IX ht, p. 21) uttalade departementschefen, att han på de allmänna grunder besparings- utredningen anfört ansåg sig — trots att

frågan nyligen behandlats av riksdagen — böra föreslå att den för varmblods- aveln avsedda bidragssumman begrän- sades till ett belopp av 500000 kronor mot dåvarande 750000 kronor, medan ramen för kallblodsaveln borde bibe— hållas oförändrad vid 1 250 000 kronor. Såsom ett ytterligare led i stödet åt varmblodsaveln borde utöver det nyss angivna beloppet å 500 000 kronor högst 200000 kronor av tillgängliga reserva- tionsmedel få tagas i anspråk för be- stridande delvis av kostnaderna för in- köp till hingstdepån i Flyinge av en ny fullblodshingst såsom ersättare för en äldre.

Med anledning av vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit väcktes flera motio- ner. I en av motionerna (11:278, lika— lydande med motionen I: 225) anfördes bl.a. följande.

Ur statsans'laget till den varmblodiga aveln utgår också bidrag åt aveln av trav- och galopphästar. Denna avser att tillhan- dahålla material åt den professionella trav- och galoppsporten. En obetydlig del av dessa medel går till aveln med den nord- svenska hästen. Man kan fråga sig om detta stöd till nämnda avel är av betydelse för det svenska jordbruket. Frågan kan tvek- löst besvaras med nej, Dess uppgift är alle- nast att garantera verksamheten för den statliga skattekälla som totalisatorvadhåll- ningen utgör. — — —— att denna del av statsanslaget till varmblodsaveln användes för att skapa argument för lägre stöd åt halvblodsaveln är därför synnerligen mal- placerat. Det naturliga är att uppfödarpre- mier i fråga om trav- och galopphästar skall finnas och utbetalas via de organisa- tioner som anordnar kapplöpningar med to- talisatorspel. De bör kunna tas av den del av överskottet av totalisatormedlen som ej inlevereras till staten. Skulle denna vinst- andel åt kapplöpningsanordnarna till även- tyrs vara för ringa, kan väl vid förhandling med Kungl. Maj:t en jämkning åstadkom- mas. En särskild utredning pågår ju för närvarande om totalisatorverksamheten, av vilken den här berörda frågan även bör kunna prövas.

Åberopande Kungl. Maj:ts förslag i

• Sida 181
•  Original

ämnet och den ovanämnda motionen uttalade jordhruksutskottet i sitt utlå- tande nr 1 bl.a. följande.

Inom den särskilda anslagsposten till Stöd åt varmblodsaveln inrymmes för när. varande ett belopp å 113 000 kronor, ut- nyttjat för bidrag till skilda grenar av den professionella trav- och galoppsporten. Så- lunda har särskilda anslagsmedel utläm- nats till Svenska travsportens centralför- bund, Svenska galoppsportens centralför- bund, Skånska fältrittiklubben samt Jockey. klubben. Utskottets uppfattning är att något särskilt stöd i framtiden ej bör utgå över riksstaten till den professionella trav- och galoppsporten. Däremot bör genom den pågående utredningen om totalisatorverk- samheten eller på annat sätt prövas hur ekonomiskt bistånd till omförmälda orga- nisationer skall kunna lämnas direkt ge- nom utnyttjande av totalisatormedel som ej inlevererats till staten. Då dylika över. väganden i ämnet icke kan antagas kunna slutföras så snart att åtgärder i anledning därav kan vidtagas redan innevarande ka. lenderår, finner utskottet det rimligt att 50000 kronor såsom en övergångsanord. ning ställs till förfogande för statsbidrag till ifrågavarande, den professionella trav- och galoppsporten företrädande organisa- tioner.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets förslag (rskr. 141).

Frågan om på vilket sätt stöd till den professionella trav- och galoppsporten skulle utgå upptogs av totalisatorutred- ningen bl.a. på grund av en särskild underdånig skrivelse den 8 juni 1960 i ämnet från Svenska galoppsportens centralförbund. I skrivelsen, som genom beslut den 8 september 1960 överlämna- des till totalisatorutredningen, erinrade förbundet om att — såsom en över- gångsanordning — 50 000 kronor ställts till förfogande för budgetåret 1960/61 att fördelas mellan trav- och galopp- sportens organisationer för användning till avelspremier. Av det nämnda be— loppet beräknades galoppsporten kom- ma att erhålla 15 000 kronor. Förbundet ansåg det ytterst angeläget, att ekono-

miskt bistånd genom direkt utnyttjande av totalisatormedel skulle lämnas upp- födarna snarast möjligt. Enligt galopp- förbundet skulle den av riksdagen för- ordade lösningen kunna genomföras an- tingen inom ramen för organisationer- nas andel av vinstavdraget eller genom en mindre höjning av detta. Förbundet förordade för sin del det senare alterna- tivet och föreslog, att vinstavdraget fr.o.m. år 1961 skulle höjas med så många promille, att beräknade utgifter för avelspremier kunde täckas. Det här- emot svarande beloppet skulle inlevere— ras till galoppförbundet av respektive organisationer att av förbundet använ- das för nyssnämnda ändamål. Dessutom förutsattes att galoppförbundets förslag till fördelning av de influtna medlen skulle underställas lantbruksstyrelsen för godkännande, varigenom en fullt be- tryggande garanti skulle erhållas för att medlen användes på för aveln lämpli— gaste sätt.

Efter att ha redogjort för statsmakter- nas behandling av frågan vid 1960 års riksdag samt för innehållet i den ovan- nämnda skrivelsen från Svenska galopp- sportens centralförbund uttalade totali— satorutredningen (SOU 1961: 1) bl.a. följande.

Vad beträffar kostnaderna för avelspre- mier har utredningen för sin del intet att erinra mot att de täckes av totalisatormed- len på sätt riksdagen förutsatt. Av de två alternativ härför, som galoppförbundet i sin förenämnda skriv-else den 8 juni 1960 skisserat, anser utredningen emellertid före. träde böra ges det, som går ut på att ifråga- varande premier skall bekostas av sällska- pen inom ramen för deras andel av vinst. avdraget.

I motsats till vad galoppförbundet synes ha förutsatt bör stöd, varom här är fråga, utgå inom såväl trav. som galoppsporten. Stödets administration bör i huvudsak kunna ske i den av galoppförbundet före- slagna ordningen. De tävlingsanordnande organisationerna skall således ha att må- nadsvis i efterskott eller efter varje täv-

• Sida 182
•  Original

lingssäsong till respektive centralförbund inleverera så stor andel av dem tillkom- mande totalisatorinkomster. som tillsyns. myndigheten efter samråd med centralför- bunden bestämmer. att av förbunden an. vändas för utdelning av avelspremier. Det bör ankomma på centralförbunden att upp. göra förslag till medelsdisposition och efter tillsynsmyndighetens godkännande fördela medlen blaml uppfödarna.

Ett bifall till galoppförbundets fram. ställning kan. om medlen tas av sällska. pens vinstandel. motivera en viss höjning av de tävlingsanvordnande organisationernas andel av vinstavdraget.

I ett flertal remissyttranden över totalisatorutredningens betänkande till- styrktes utredningens förslag att medel till avelspremier skulle täckas av totali- satormedel, under förutsättning att säll— skapens andel av vinstavdraget ökades. I brev till lantbruksstyrelsen den 21 april 1961 angående ändring i fråga om fördelningen av de totalisatormedel, som inflyter vid trav- och galopptäv- lingar, förklarade Kungl. Maj:t sig bl.a. förutsätta, att de tävlingsanordnande organisationernas bidrag till kostnader för avelspremier skulle bestridas inom ramen för deras andel i vinstavdraget, och anbefallde lantbruksstyrelsen att meddela vederbörande sammanslutning- ar underrättelse om Kungl. Maj:ts så- lunda fattade beslut.

Lantbruksstyrelsen godkände seder- mera förslag från travsportens och galoppsportens centralförbund rörande avsättandet av viss andel av totalisator- anordnarnas vinstavdrag att användas för avelspremier till uppfödare av trav- resp. galopphäster. Det totala beloppet av sådana medel beräknades uppgå till 140 000 kronor årligen.

I underdånig skrivelse den 17 sep- tember 1961 framförde Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, Avelsför- eningen för svenska varmblodiga hästen, Föreningen nordsvenska hästen, Riks- föreningen för ridningens främjande,

Svenska lantliga ryttareföreningarnas centralförbund och Svenska ridsportens centralförbund vissa erinringar mot lantbruksstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 beträffande häst- aveln och ridsporten. Således hemställ— des i skrivelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen en ökning av medels— anvisningarna till stöd åt hästaveln och amatörridsporten, motsvarande skillna- den mellan den år 1959 fastställda an- slagsramen (2 milj. kr.) och det då utgående stödet, jämte kompensation för inträffade automatiska kostnadsökning- ar och mistade förmåner eller samman— lagt 210 000 kronor. Dessutom uttalades önskemål om att från hästavelsfonden under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln m.m., delposten Stöd åt hästaveln, kvarstående medel — ca 700 000 kronor _ skulle disponeras för gemensamma ändamål med en femtedel eller 140 000 kronor årligen under fem års tid. Den sammanlagda begärda ök- ningen utgjorde således (210 000 + 140 000 =) 350 000 kronor.

I sitt utlåtande den 23 november 1961 över den förenämnda skrivelsen yttrade lantbruksstyrelsen bl.a, följande.

Styrelsen begärde i sitt anslagsäskande- för 1960/61 att bidraget skulle utgå med oförändrat belopp. Med hänvisning till framställningar gjorda av 1958 års bespa- ringsutredning upptog dock departements. chefen i proposition ett för varmblods- avelns främjande från 750000 kronor till 500 000 kronor minskat bidrag. Detta höjdes dock av jordbruksutskottet till 540 000 kro- nor. Dessutom beviljades som bidrag till den professionella trav. och galoppsportens organisationer för första hälften av budget. året 50000 kronor. Bidrag till sistnämnda ändamål skulle senare ej utgå, utan skulle dessa bidrag ersättas med bidrag från de tävlingsorganisatinner som anordnar tota— lisatorspel. Under föregående år hade detta bidrag varit 100 000 kronor. Med beaktande av att det verkliga bidraget till varmblods. aveln således ej minskade till den del det ersattes med annat bidrag kom den verk.

• Sida 183
•  Original

liga minskningen från 1959/60 att stanna vid 110000 kronor.

Styrelsen är fullt medveten om att häst. aveln skulle behöva större statligt stöd för att kunna utvecklas så att den fyller de krav som skogsbruket, jordbruket och total. försvaret kan komma att ställa. Styrelsen ansåg sig ej kunna gå längre i sina förslag för 1962/63, då riksdagen så sent som vid behandlingen av dessa anslag våren 1960 emot styrelsens förslag minskat anslaget på ovan nämnt sätt. En höjning med 90 000 kronor ansåg styrelsen dock ofrånkomlig och är det styrelsen angeläget att framhålla att en ytterligare höjning i enlighet med organisationernas förslag enligt styrelsens uppfattning skulle vara av stor betydelse.

Organisationernas förenämnda skri- velse och lantbruksstyrelsens utlåtande över skrivelsen omnämndes i 1962 års statsverksproposition (IX ht, p. 21). Departemenschefen, som förordade att anslagsposterna till stöd åt hästaveln och till stöd åt amatörridsporten borde fastställas till oförändrade belopp, ytt- rade i sammanhanget bl.a. följande.

I anslutning till det nyss anförda vill jag erinra om att lantbruksstyrelsen på grund. val av uttalande av Kungl. Maj :t i brev den 21 april 1961 överenskommit med veder- börande organisationer om att varje år ett visst belopp räknat i promille av totalisa- toromsättningen skall avsättas av trav- och galoppsällskapens andelar av vinstavdraget å omsättningen för utbetalning av avels- premier. Härigenom kommer ej oväsentliga belopp att tillgodoföras landets hästavel.

Beträffande stödet till hästaveln och ridsporten tillstyrkte jordbruksutskottet vad Kungl. Maj:t föreslagit därom. I sitt utlåtande (nr 1) i ämnet uttalade ut- skottet dessutom följande.

I detta sammanhang vill utskottet uttala sin tillfredsställelse med att överenskom. melse träffats mellan lantbruksstyrelsen och vederbörande hästsportorganisationer om att för utbetalande av avelspremier viss avsättning ur vinstandelar av totalisator. medel skall göras. Såsom departementsche. fen framhållit kommer härigenom ej ovä. sentliga belopp att tillgodoföras landets hästavel. Utskottet vill i anslutning härtill

understryka angelägenheten av att härvid samtliga grenar inom hästaveln tillgodoses i tillbörlig mån.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 9).

I regleringsbrev den 13 april 1962 under punkt 21 Befrämjande av hus- djursaveln m.m. gav Kungl. Maj:t för efterrättelse till känna vad i jordbruks- utskottets utlåtande anförts rörande överenskommelse mellan lantbrukssty- relsen och vederbörande hästsportorga- nisationer om avsättning ur vinstan— delar av totalisatormedel för utbetalning av avelspremier i tillbörlig mån till samtliga grenar inom hästaveln.

I skrivelse den 29 maj 1962 till lant- bruksstyrelsen hemställde ifrågavaran- de organisationer att styrelsen måtte medverka till en sådan höjning av de tävlingsanordnande organisationernas bidrag till avelsfrämjande ändamål, att varmblodsaveln, kallblodsaveln och amatörridsporten därav kunde erhålla en sammanlagd anslagsökning av 490000 kronor samt trav- och galopp- sporten en sammanlagd anslagsökning av 210000 kronor. I skrivelsen erinra- des om dels vad lantbruksstyrelsen ytt- rat i anledning av framställningen i november 1961, dels att ifrågavarande framställning ej föranlett någon anslags- mässig höjning av stödet åt hästaveln och amatörridsporten, dels vad departe- mentschefen erinrat i 1962 års stats- verksproposition om överenskommelsen mellan lantbruksstyrelsen och vederbö- rande hästsportorganisationer, dels att jordbruksutskottet uttalat sin tillfreds— ställelse häröver och understrukit ange- lägenheten av att samtliga grenar inom hästaveln härvid skulle tillgodoses i till— börlig mån, dels ock att en utökning av stödet på detta sätt torde förutsätta en ny ändring av fördelningsskalorna för att frigöra de ytterligare medel som er— fordrades härför.

• Sida 184
•  Original

I anslutning till vad Kungl. Maj:t i regleringsbrev den 13 april 1962 för efterrättelse tillkännagav rörande över- enskommelse mellan lantbruksstyrelsen och vederbörande hästsportorganisatio— ner, ingav styrelsen den 6 augusti 1962 till Kungl. Maj:t förslag i ämnet.

Efter att ha redogjort för statsmak- ternas behandling av frågan vid 1960 års riksdag samt totalisatorutredningens uttalanden framhöll styrelsen som sin mening, att det icke kunde ifrågakomma att avelspremier till samtliga grenar inom hästaveln finansierades inom ra- men för totalisatoranordnarnas vinstan— delar. Enligt styrelsen torde det klart framgå att statsmakternas rekommenda— tion vid 1960 års riksdag endast avsett premier att fördelas av trav- och ga- loppsportens centrala organisationer för sådana avelshästar, som lämnat avkom- ma, vilken särskilt utmärkt sig vid trav- eller galoppbanorna. Utöver dessa pre- mier hade totalisatoranordnarnas andel av vinstavdraget aldrig avsett att täcka några andra kostnader än de som hade direkt samband med tävlingarna.

I detta sammanhang överlämnade sty- relsen även den förut omförmälda skri- velsen från avelsföreningarna m.fl. den 29 maj 1962, vari organisationerna an- höll om styrelsens medverkan till en viss höjning av de tävlingsanordnande organisationernas bidrag till avelsfräm- jande ändamål. I anslutning till denna framställning anförde styrelsen bl.a. följande.

Styrelsen delar den i skrivelsen fram. förda uppfattningen, att ett ökat statligt stöd till hästavelsorganisationerna är moti— verat. Styrelsen har i och för sig icke heller något att erinra mot organisationernas be. räkning av det ökade stödbehovet. Däremot anser sig styrelsen ej kunna förorda det i skrivelsen framlagda förs-laget, att bidraget skulle finansieras av trav- och galoppsport. organisationernas andel av vinstavdraget, icke ens under den förutsättningen att gäl- lande skalor för fördelning av totalisator—

medlen mellan staten och de tävvlingsan. ordnande organisationerna ändras i anslut. ning därtill. Styrelsen anser det angeläget, att en klar skillnad upprätthålles mellan sällskapens och statens andel av totali- satorinkomsten samt mellan sällskapens kostnader för tävlingsverksamheten och sta- tens stöd till hästaveln i allmänhet. Det senare bör utgå ur statens andel vare sig det anvisas över statsbudgeten eller avsät- tes innan statens andel redovisas såsom en inkomst.

Enligt styrelsens mening skulle det vara enklast att redovisa hela det stat- liga stödet till hästaveln över budgeten. Med hänsyn till vad jordbruksutskottet i utlåtande 1962:1 uttalat, innebärande att samtliga grenar inom hästaveln borde i tillbörlig mån åtnjuta avelspre- mier av totalisatormedel, hade styrelsen emellertid utarbetat ett förslag i den riktningen. Styrelsen föreslog således, att i fråga om de tre största travsäll— skapen (Stockholms, Västsvenska och Skånska) 0,5 procent av den del av totalisatoromsättningen, som per täv- lingsdag översteg 500 000 kronor, skulle uttagas genom avdrag å den statsverket enligt då gällande skalor tillkommande andelen. Dessa medel skulle efter varje tävlingsdag av vederbörande anordnare redovisas till styrelsen och insättas på konto i riksbanken som av styrelsen an- visades för att användas som avelspre— mier och årligen av styrelsen fördelas, sedan organisationerna beretts tillfälle att yttra sig eller inkomma med förslag till fördelning. Enligt styrelsens beräk- ningar förväntades på så sätt uttaget belopp uppgå till omkring 700 000 kro- nor årligen.

över lantbruksstyrelsens ifrågavaran- de framställning inhämtades yttrande av riksrevisionsverket, som den 5 sep- tember 1962 anförde följande.

Såsom ärendet utvisar har lantbrukssty. relsen på grundval av uttalande av Kungl. Maj:t i brev den 21 april 1961 överenskom. mit med vederbörande organisationer om

• Sida 185
•  Original

att varje år ett visst belopp, räknat i pro- mille av totalisatoromsättningen, skall av- sättas av trav. och galoppsällskapens an. delar av vinstavdraget & omsättningen för utbetalning av avelspremier. Riksrevisions. verket kan för sin del icke finna annat än att jordbruksutskottet i sitt utlåtande nr 1 år 1962 avsett »att understryka angelägen. heten av att samtliga grenar inom häst. aveln tillgodoses i tillbörlig mån med an- vändning av sålunda avsatta vinstandelar. Ämbetsverket kan följaktligen icke tillstyr- ka lantbruksstyrelsens förslag, att viss del av statens vinstandel skull-e insättas på särskilt konto i riksbanken och vid sidan av budgeten få disponeras av lantbrukssty. relsen för ifrågavarande ändamål. Det torde i stället böra ankomma på lantbruksstyrel- sen att i föreliggande fråga taga upp för- handlingar med vederbörande organisatio- ner inom trav- och galoppsporten.

I anslutning till lantbruksstyrelsens ifrågavarande framställning inkom Svenska travsportens centralförbund med en den 17 oktober 1962 dagtecknad skrivelse. Centralförbundet framhöll, att jordbruksutskottets utlåtande 1962:1 alldeles uppenbart byggde på ett rent missförstånd av vad totalisatorntred- ningen i detta sammanhang uttalat; centralförbundet anförde vidare bl.a. följande.

Den ordning, som genom statsanslagets indragande och totalisatorutredningens av Kungl. Maj:t godkända förslag f.n. tilläm. pas, innebär i princip att centralförbundet skal] av sällskapens totalisatormedel ut- taxena ett belopp motsvarande det indragna statsstödet. Bl.a. för att kompensera säll— skapen för detta helt nya åtagande föreslog totalisatorutredningen en viss förbättring av sällskapens andel i vinstandelen. Änd- ringen i fördelningsskalan blev emellertid så konstruerad att den —— som förutspåddes _— resulterat i en nettoförsämring jämfört med den tidigare skalan för travsportens vidkommande. Detta har gjort att central. förbundet med lantbruksstyrelsens godkän- nande tills vidare självt svarat för avels- priserna — 80 000 kronor — och icke gjort någon uttaxering för detta ändamål hos sällskapen. Alldeles oavsett det principiellt orimliga i att travsporten skulle subven-

tionera andra avelsgrenar, visar det sig alltså att ej heller praktiska förutsättningar för ett sådant arrangemang förefinnas. Travsporten torde f.ö., med hänsyn bl.a. till det ständigt stigande omkostnadsläget, inom en nära framtid komma att anhålla om en ändring och förbättring av den nu. varande skalan.

Såväl Svenska travsportens central- förbund som Svenska galoppsportens centralförbund (i liknande skrivelse den 27 november 1962) anhöll att därest lantbruksstyrelsens förslag skulle bifal— las, trav- och galoppsporten skulle till- delas betydligt förhöjda anslag, samt att deras organisationer skulle befrias från skyldigheten att själva bidraga till avels- premier enligt tillämpat förfarande.

Vidare anhöll Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen i skri- velse den 19 oktober 1962 att i likhet med vad som skedde i Danmark, Tysk- land och Frankrike m.fl. länder av tota- lisatormedel erhålla avelspriser med tio procent på av hästarna insprungna medel.

Lantbruksstyrelsens framställning den 6 augusti 1962 angående finansiering av det statliga stödet till hästaveln och i anslutning därtill inkomna här omför- mälda skrivelser från organisationerna har överlämnats till 1963 års hästutred- ning. I utredningsdirektiven sägs bl.a. att i fråga om sättet att finansiera det fortsatta stödet till hästaveln utred- ningen bör pröva skälen för och emot att härför anlita totalisatormedel.

I avvaktan på resultatet av 1963 års hästutrednings arbete förordade depar- tementschefen i 1963 års statsverkspro- position att anslagsposten till stöd åt hästaveln för budgetåret 1963/64 skulle upptagas med oförändrat belopp (1540000 kr.) samt att anslagsposten till Stöd åt amatörridsporten skulle höjas med 25000 kronor till 275000 kronor.

I anledning av detta förslag väcktes

• Sida 186
•  Original

motion 11:216 (likalydande med motio- nen 1:176), vari anfördes bl.a. följande.

1 årets statsverksproposition beröres ej föregående års riksdagsbeslut om anlitande av totalisatormedlen för avelsfrämjande ändamål. I stället anmäles för riksdagen, att departementschefen erhållit bemyndi- gande att tillkalla sakkunniga för översyn av statens stödåtgärder beträffande häst. aveln och amatörridsporten samt därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga skall emellertid samtidigt företa en för. nyad utredning angående statens hingst. depå och stuteri i Flyinge. Detta samman. hänger med att den nyligen avslutade flyingeutredningen ansett frågan om even- tuell avveckling eller förändrad inriktning av depåns verksamhet böra prövas på nytt om tre till fem år. Avsikten är således att på en gång pröva denna fråga och frågan om statens stödåtgärder på hästavelns och ridsportens område.

För kallblodsavelns organisation måste det anses anmärkningsvärt, att det ökade stödet å-t hästaveln, som riksdag-en redan tagit ställning till, sammankopplas med den nya, mera långsiktiga flyingeutred. ningen. Det är så mycket mera anmärk- ningsvärt som det från olika håll vid upp- repade tillfällen under de senaste åren framhållits, hurusom bristen på kallblods- hästar, framför allt i Norrland, vid en even- tuell avstängning från drivmedelstillförsel måste få synnerligen allvarliga konsekven. ser för vårt totalförsvar.

Efter att ha citerat det remissvar, som överbefälhavaren avgivit över flyinge- utredn-ingens betänkande, anförde mo— tionärerna följande.

Den rådande bristen på lämpliga skogs. och arméhästar, framför allt i Norrland, motiverar omedelbara stödåtgärder. I annat fall kommer med all säkerhet den allvar. liga bristen på hästar att ytterligare öka. Vad riksdagen uttalat och Kungl. Maj :t i regleringsbrevet den 13 april 1962 tillkän. nagivit angående ökat stöd åt hästaveln måste därför förverkligas utan dröjsmål.

I sitt utlåtande nr 1 yttrade jordbruks- utskottet bl.a. följande.

I anslutning till ifrågavarande punkt har i motionsparet !: 176 och II: 216 hemställts om att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte, i överensstämmelse med 1962 års riksdagsbeslut i avvaktan på nu igång. satt utredning, anhålla att åtgärder ome. delbart vidtoges i syfte att möjliggöra ut. betalande av avelspremier med anlitande av totalisatormedlen inom samtliga grenar av hästaveln i den utsträckning, som häst- avelsorganisationerna föreslagit och lant- bruksstyrelsen tillstyrkt. Behovet har be. räknats till 490 000 kr. om året. En ökning av det överenskomna avelsstödet inom trav- och galoppsporten med tillhopa 210 000 kr. har samtidigt ifrågasatts.

] anledning av vad i sistnämnda motions- par yrkats vill utskottet uttala att —-— såsom riksrevisionsverket jämväl anfört i remiss. svar i anledning av en av lantbruksstyrel. sen gjord framställning i ämnet _ det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att i en. lighet med föregående års riksdagsbeslut upptaga fortsatta underhandlingar med vederbörande organisationer inom trav. och galoppsporten för att medel i görligaste mån skall kunna utbetalas till befräm- jande av alla grenar inom hästaveln. Stats. makternas sålunda uttalade intentioner har emellertid ej förverkligats. Då frågan sna. rast bör bringas till en godtagbar lösning, får utskottet föreslå att riksdagen i skri- velse till Kungl. Maj:t hemställer att åt. gärder i sådant syfte vidtages.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 9). Som en följd härav uppdrog Kungl. Maj:t i brev den 5 juni 1963 åt lantbruksstyrel- sen att under beaktande av vad i jord- bruksutskottets utlåtande nr 1 anförts i ämnet skyndsamt upptaga fortsatta un- derhandlingar med vederbörande orga- nisationer inom trav- och galoppsporten för att totalisatormedel i görligaste mån skulle kunna utbetalas till befrämjande av alla grenar inom hästaveln samt att till Kungl. Maj:t inkomma med redo- görelse och förslag i ämnet.

Lantbruksstyrelsen avgav den 29 augusti 1963 dylikt förslag. Detta inne- har, att totalisatoranordnarnas andel av det s.k. vinstavdraget på alla spel skulle öka med 1,6 promille, vilket för det då- varande skulle innebära en ökning av nämnda andel med i runt tal 700000

• Sida 187
•  Original

kronor. På så sätt influtna medel skulle av totalisatoranordnarna efter varje täv- lingsdag inbetalas t-ill vederbörande centralorganisation för att därefter av denna efter lantbruksstyrelsens bestäm- mande utbetalas till befrämjande av alla grenar inom hästaveln.

I utlåtande den 30 oktober 1963 över denna framställning erinrade 1963 års hästutredning att riksrevisionsverket i ett den 5 september 1962 avgivet, här ovan citerat utlåtande uttalat att riks- dagen förutsatt att avelspremierna skulle uttagas av trav- och galoppsportens an- delar av vinstavdraget. Lantbruksstyrel- sens nu aktuella framställning innebar visserligen ett tillgodoseende av riks- revisionsverkets synpunkter men hade i sak knappast annan innebörd än tidi- gare, då styrelsen nu förutsatte att an- ordnarnas andel av vinstavdraget skulle öka med just så mycket, som avsågs skola utdelas till avelspremier. Ett bifall till styrelsens förslag skulle enligt ut— redningens mening i viss mån innebära ett återinförande av en specialbudget i fråga om totalisatormedlen. Utred- ningen hade enligt sina direktiv att pröva skälen för och emot att taga i an- språk totalisatormedel för stödet till hästaveln. Utredningen hade emellertid då ännu icke kommit så långt i sitt arbete. att ställning kunnat tagas till

denna fråga. Utredningen vore därför icke för det dåvarande beredd att fatta någon bestämd ståndpunkt till lant- bruksstyrelsens framställning i ärendet.

Vid anmälan av frågan i 1964 års statsverksproposition (IX ht, p. 21) ut— talade föredragande departementsche- fen, att lantbruksstyrelsens förslag att använda totalisatormedel för stöd till hästaveln reellt innebar att statens andel av vinstavdraget vid totalisatorspel skulle minskas till förmån för hästaveln. En sådan ändring kunde icke tillstyrkas. Statens stöd till hästaveln borde i av- vaktan på resultatet av 1963 års häst- utrednings överväganden alltjämt an- visas över budgeten. Behovet av ökat statsstöd borde prövas mot bakgrunden av att hästens betydelse för jordbruks- och skogsnäringen avtog.

I sitt av riksdagen godkända utlåtan- de i ärendet förklarade jordbruksut- skottet (utl. nr 1, p. 17, rskr. 9) det vara beklagligt, att de uttalanden och utredningar som gjorts rörande ökat stöd åt hästaveln genom överförande för detta ändamål av totalisatormedel ej lett till åtgärder. Utskottet ville dock icke göra erinran mot departements- chefens uttalande, att stödet till häst- aveln i avvaktan på slutförandet av 1963 års hästutredning helt anvisades över riksstatsanslag.

• Sida 188
•  Original

BILAGA 2

Förslag till

Kungl. Maj:ts kungörelse om statligt stöd åt hästaveln

1 S Det närmaste inseendet över häst- aveln i landet utövas av lantbrukssty- relsen, som jämväl har att efter höran- de av den i 2 & avsedda hästavelsnämn- den meddela erforderliga bestämmelser rörande tillämpningen av denna kun- görelse. 25 För samråd med lantbruksstyrelsen i frågor rörande hästaveln skall finnas en särskild nämnd (hästavelsnämn- den), bestående av sju ledamöter. Av dessa utses en, tillika ordförande, av Kungl. Maj:t, en av styrelsen för lant- brukshögskolan, en av veterinärstyrel- sen, en av hushållningssällskapens för- bund, en av avelsföreningen för svens- ka ardennerhästen, en av föreningen nordsvenska hästen och en av avelsför- eningen för sven—ska varmblodiga häs- ten. I enahanda ordning utses en supp- leant för ordförande och varje leda— mot. 35 I syfte att underlätta åstadkommande av goda samt för olika trakter och än- damål lämpliga häststammar skall för varje hästras, som lantbruksstyrelsen bestämmer, genom styrelsens försorg föras stambok över hingstar och ston vilka är eller kan förväntas bliva av betydelse för avelsarbetet (riksstam- bok). Styrelsen må dock, om den så finner lämpligt, överlåta stambokfö- ringen till för sådant ändamål verkan- de, hela landet omfattande sammanslut- ningar, vilkas regler såvitt avser stam-

boksarbetet och stamboksavgifter blivit av lantbruksstyrelsen godkända.

45

Regler för urval av hästar som må införas i riksstambok skola upprättas och offentliggöras av lantbruksstyrelsen. Urvalet skall ske genom bedömning av att häst uppfyller sålunda ställda krav ( premiering).

55

Såsom förberedande åtgärd till stam- bokföring skall genom vederbörande hushållningssällskaps försorg på sätt lantbruksstyrelsen bestämmer uppläg— gas och föras register över premierade hästar inom sällskapets område och deras avkomlingar (premieringsregis- ter).

6 5

Premiering av tvååriga och äldre premieringsbara hingstar (hingstpremi- ering) verk'ställes inom hushållnings- sällskaps område av en hingstpremie— ringsnämnd, bestående av ordförande och en veterinär ledamot, vilka utses av lantbruksstyrelsen, samt en ledamot som utses av vederbörande hushåll- ningssällskaps förvaltningsutskott. För ordförande och ledamöter må på ena— handa sätt utses en eller flera supplean- ter. Nämndens ordförande, ledamöter och suppleanter förordnas för viss tid, högst tre år i sänder.

V'id olika mening inom hingstpremie— ringsnämnd gäller den mening, som bi- trädes av nämndens flertal. Den som blivit överröstad äger få sin mening

• Sida 189
•  Original

Vid sammanträde med hingstpremie- ringsnämnd må ock person, utsedd av den organisation som handhar stam- bokföringen för ifrågavarande ras, när- vara och uttala sin mening, dock utan att äga rösträtt i nämnden.

Hingstpremiering anordnas årligen i regel inom varje hushållningssällskaps område i enlighet med vad lantbruks- styrelsen föreskriver efter hörande av sällskapets förvaltningsutskott och hingstpremieringsnämndens ordföran- de.

7 &

Premiering av övriga till avel avsed- da hästar verkställas årligen inom varje hushållningssällskaps område av vid sällskapet anställd konsulent eller an- nan därtill av sällskapets förvaltnings- utskott utsedd person och äger rum på platser som bestämmes av sällskapet i enlighet med en av lantbruksstyrelsen godkänd plan; förordnande för konsu- lent eller annan person som nu nämnts meddelas för viss tid, högst tre år i sänder.

85

För häst som stambokförts enligt denna kungörelse må enligt vad i den- na paragraf sägs utgå penningpris med följande högsta belopp i kronor räknat, nämligen

vid stambokföring av hingst 250 vid stambokföring av sto 125 för hingst, som visat säker och god nedärvning ytterligare 600 för sto, som visat säker och god nedärvning ytterligare 300 Vid tillämpning av ovan angivna be- stämmelser skall iakttagas

a) att hästen skall vara född i Sve- rige,

b) att hästen ej skall tillhöra full- blodsras, varmblodig travarras eller nordsvensk travarras utan annan av lantbruksstyrelsen för erhållande av

e) att penningprisets storlek av lant- bruksstyrelsen skall fastställas med be- aktande av de syften som enligt 3ä varit bestämmande för stambokföring- en av ifrågavarande häst.

9 5 Om kreditgaranti för inköp av vissa hästar samt om andra former för stat- ligt stöd åt hästaveln stadgas särskilt.

10 5

Beslut av konsulent eller av annan för premieringsuppdrag utsedd person må, i fråga som avses i 75 denna kun- görelse, av ägaren till den bäst beslutet avser överklagas hos lantbruksstyrel- sen. Mot styrelsens beslut må talan ej föras.

I fråga om besvärstid gäller vad där- om är särskilt stadgat om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut.

Om talan mot beslut av lantbrukssty- relsen i andra fall än nu nämnts eller av premieringsnämnd är särskilt stad- gat.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1967.

Genom kungörelsen upphäves regle- mentet den 2 december 1949 (nr 703) för den med statsmedel understödda hästpremieringen (hästpremieringsre- glemente).

Häst som uppvisats för erhållande av i 8 % denna kungörelse avsett pris för säker och god nedärvning och som enligt hästpremieringsreglementet vid ett eller flera tillfällen erhållit pen- ningpris i samband med premiering med värdebokstav AB och/eller A, må under eljest gällande förutsättningar erhålla pris med tillämpat belopp, dock med avdrag för vad tidigare sålunda sammanlagt utbetalats.

• Sida 190
•  Original

BILAGA 3

Förslag till

Kungl. Maj:ts kungörelse med närmare bestämmelser rörande prövning av hingst enligt lagen den 23 december 1914- (nr 451)

om hingstbesiktningstvång

1 5 Den som önskar erhålla tillstånd att använda hingst som beskällare inom område, där hingstbesiktningstvång in- förts, har att låta uppvisa hingsten vid sådant premieringsmöte som omförmä- les i 65 kungörelsen den 1966 (nr ) om statligt stöd åt häst- aveln. 2 5 Hingst som premierats anses därige- nom, när den uppnått tre års ålder, vara godkänd såsom beskällare för tid som vid premieringen angives av premieringsnämnden; ordföranden i nämnden för det område, där hingsten är stationerad, dock obetaget att, när skäl därtill anses föreligga, ålägga äga- ren av sålunda för viss tid godkänd hingst att låta uppvisa hingsten redan vid nästföljande premieringsmöte. Un- derlåter ägaren detta, må godkännandet återkallas av premieringsnämnden för området. 35 För hingst som tillhör icke-premie- ringsbar ras må hingstpremierings- nämnd, om det med hänsyn till hings- tens beskaffenhet samt behovet av be- skällare finnes lämpligt, meddela till- stånd att för tid som vid premieringen angives av premieringsnämnden upp- låta hingsten till betäckningar; ord— föranden i nämnden för det område, där hingsten är stationerad, dock obe-

taget att, när skäl därtill anses förelig- ga, ålägga ägaren av sålunda för viss tid tillåten hingst att låta uppvisa hingsten redan vid nästföljande pre- mieringsmöte. Underlåter ägaren detta, må tillståndet återkallas av premie- ringsnämnden för området.

Förekomma inom nämnden olika me- ningar, huruvida tillstånd skall lämnas eller återkallas enligt 25 eller 35 den- na kungörelse, skola bestämmelserna i 65 andra stycket kungörelsen den

1966 (nr ) om statligt stöd åt hästaveln äga motsvarande tillämp- ning.

4 &

Har hingst av särskilt skäl ej kunnat uppvisas i ovan angiven ordning, må ordföranden i vederbörande premie— ringsnämnd på ansökan meddela till- stånd att använda hingsten som beskäl- lare inom det område där hingsten är stationerad till dess sådant premie- ringsmöte för området, vid vilket hingsten må uppvisas, nästa gång äger rum.

55 Det ankommer på lantbruksstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av denna kun- görelse.

6 & Hingstägare som i vad avser honom tillhörig hingst icke åtnöjes med beslut

• Sida 191
•  Original

av hingstpremieringsnämnd eller ord- förande i sådan nämnd i fråga som av- ses i denna kungörelse må däröver an- föra besvär hos lantbruksstyrelsen.

I fråga om besvärstid gäller vad där- om är särskilt stadgat om besvärstid vid talan mot förvaltande myndighets beslut.

Om talan mot beslut av lantbrukssty- relsen gäller vad därom är särskilt stadgat.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1967.

Genom kungörelsen upphäves kungö- relsen den 28 december 1951 (nr 834) med närmare bestämmelser rörande prövning av hingst enligt lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingstbe— siktningstvång. Beträffande hingst som godkänts eller tillåtits såsom beskällare med stöd av bestämmelserna i sist- nämnda kungörelse äger lantbrukssty- relsen eller, efter styrelsens bemyn- digande, vederbörande premierings-

nämnd besluta om för vilken tid m.m. godkännandet eller tillståndet skall äga giltighet.

• Sida 192
•  Original

BILAGA 4

Förslag till

Kungl. Maj:ts instruktion för statens hingstdepå och stuteri

Inledande bestämmelse 1 5

Bestämmelserna i 4—16, 18—21 samt 23—28 55 allmänna verksstadgan den 7 januari 1955 (nr 3) skola, med iaktta- gande av vad nedan i andra stycket sägs, tillämpas på statens hingstdepå och stuteri, här nedan kallad depån.

Myndighets befogenheter enligt 8 5 att meddela allmänna bestämmelser samt enligt 15 och 23—26 55 skola ankom- ma på lantbruksstyrelsen. Beträffande annan befogenhet, som på grund av stadgandet i första stycket tillkommer depån, må styrelsen föreskriva, att be- fogenheterna skola utövas av styrelsen; i andra fall utövas dessa av depåchefen.

Ämbetsbefatlning m.m. 2 &

Depån har till uppgift att främja den varmblodiga hästaveln i landet genom tillhandahållande av goda beskällare samt att i övrigt fullgöra vad enligt lag eller särskild författning eller jämlikt andra bestämmelser ankommer på de- pån.

35

Depån lyder under lantbruksstyrel- sen.

45. Depån förestås av en depåchef. Där- jämte äro anställda tjänstemän i enlig- het med gällande personalförteckning

samt dessutom annan personal i mån av behov och tillgång på medel. 5 &

Depåchefen är ansvarig för att depån blir i enlighet med denna instruktion och övriga av Kungl. Maj:t eller lant- bruksstyrelsen meddelade föreskrifter förvaltad på ett ändamålsenligt sätt. Särskilt åligger det honom att

a) i egenskap av depåns chefstjäns— teman leda och övervaka de arbeten som utföras av depåns personal samt svara för erforderlig samordning av ar- betet;

b) tillse att de riktlinjer som angivits för den ekonomiska verksamheten vid depån iakttagas;

c) årligen före den 1 oktober uppgöra och till lantbruksstyrelsen för faststäl- lande ingiva förslag för nästkommande år till dels utstationering av hingstar, dels ock taxor inom depåns verksam- hetsområde;

d) avgiva de rapporter och yttranden samt verkställa de utredningar, som be- gäras av lantbruksstyrelsen, och i övrigt ställa sig till efterrättelse av styrelsen meddelade föreskrifter och anvisning- ar;

e) när han anser sådant vara erfor- derligt, hos lantbruksstyrelsen väcka förslag till nya bestämmelser i admini- strativt, ekonomiskt eller annat avseen- de eller göra framställning om ändring i gällande dylika bestämmelser;

• Sida 193
•  Original

f) hos lantbruksstyrelsen göra anmä- lan, därest tjänsteman gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten el- ler avgått från tjänsten eller försatts i konkurstillstånd eller omyndigförkla- rats;

g) hos lantbruksstyrelsen anmäla frå- gor om tillsättande eller entledigande av tjänsteman vid depån, där depåche- fen ej äger befogenhet att själva avgöra dylika frågor; samt

h) i övrigt fullgöra vad enligt lag el- ler särskild författning eller andra be- stämmelser ankommer på depån.

Tjänstetillsättning 6 &

Tjänster vid depån tillsättas och an- nan personal antages av lantbrukssty- relsen eller, i fråga om icke-ordinarie personal, efter styrelsens bemyndigan- de av depåchefen.

Innan lantbruksstyrelsen tillsätter an- nan tjänst än depåchef, skall styrelsen, där så lämpligen kan ske, inhämta ytt- rande från depåchefen.

Besvär 7 5

Den som icke åtnöjes med depåche- fens beslut, äger, där ej annorlunda är stadgat, hos lantbruksstyrelsen söka ändring genom besvär, vilka, ställda till styrelsen, skola ha inkommit till depån inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet, dock att besvär beträf- fande tjänstetillsättning skola ingivas inom tre veckor från den dag, då beslu- tet tillkännagavs genom anslag i depåns lokal.

Denna instruktion träder i kraft den 1 juli 1966, då instruktionen för statens hingstdepåer och stuteri den 4 janu- ari 1940 (nr 11) upphör att gälla.

• Sida 194
•  Original

• Sida 195
•  Original

• Sida 196
•  Original

• Sida 197
•  Original

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965

1. Transportekonomtsk forskning i Norden. 3. Egnkelte mellomrtksveger mellom Norge og Sve- r ge.

• Sida 198
•  Original

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Sammanställning av remissyttranden över författ- ningsutredningens förslag till ny författning. Del 1. Allmänna. uttalanden samt 1 och h2 kap. i förslaget till regeringsform. [2] Del 2. Kap. 3, 4 och? 5 i förslaget till regeringsform. [8] Del 4. Kap. 8. 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt över- gångsbestämmelserns. [34] Del 5. Förslaget till riksdagsordning. [37] Rättegång—smalt). [13] Godtrosförvärv av lösöre. [14] Faitstölåinåde av ledarskapet till barn utom äkten- s a Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. Ansvarsbestämmelser m.m. 1 Dagstidningarnas ekonomiska villkor. [22] Ändringar i ensittarlagen m. m. [26] Pensionsstiftelser H. [41]

Utrikesdepartementet Sveriges sjöterritorium. [1]

Socialdepartementet

Tandvårdsförsäkring. [] Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologt. [24]

Kommunikationsdepartemontet

Skånes och Hallands vattenförsör'ning. [8] Friluftslivet i Sverige. Del II. riluftslivet i sam- hällsplaneringen. [19] 1960 års radioutredning. 1. Radions och televisionens framtid i Sverige 1. Bakgrund och förutsättningar, programfrågor. Organisations- och finansierings— frågor. [20] 2. Radions och televisionens framtid i Sverige 11. Bildnings- och undervisningsverkssm- het. Forskningsfrågor. [21] Vitgmärken.[33 ] Nykterhet i trafik. [36] Körkortet och trafikutbildningen. [42] Statens trafikverk. [43]

Finansdepartementet

Måttenheter. [5] Uppbördsfragor. [23] Nytt skattesystem. Remissyttranden. [28]

Ecklesiastikdepartementot

Antikvitetskollegiet. [10] , 1963 års universitets— och högskolekommltté 1.

byggnaden av universitet och högskolor. Lok ring och kostnader 1. [11] 2. Utbyggnaden av ' . versitet och högskolor. Lokalisering och ko , der II. Specialutredningar. [12] De svenska utlandsförsamllngarnas ekonomi. [185] , 1960 års lärarutbildningssakkunniga 111. 1. '- planer för lärarutbildning. [25] 2. Lars:—uthus; en :1. [29] 3. Lärarutbildningen IV. 2. Specialundersökningar om lärarutbildning V. [[3 ,

Jordbruksdepartementet

Ny jordförviirvslag. [16]

1960 års jordbruksutredning. 1. De svenska jo ' bruksprodukternas distributions- och marginal , hållanden. [27] Stöd at hästaveln. [44]

Handelsdepartementet Sveriges släktnamn 1965. [36]

Inrikesdepartementet

Kommunalrättskommittén VI. Om den komm självstyrelsens lokala förankring. [6] VII. Ko , nala bolag. [40] Praktik- och feriearbetsförmedling. [7] Arbetsmarknadspolitik. [9] Höjd bostadsstandard. [32] Affärstidsutrednlngen. 1. Affärstiderna. Del I. och lagförslag- [38] 2. Attörstidema. Del II. sumentundersökning. [39 ]