SOU 1971:11

Ett nytt bilregister

Till Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

Bilregisterutredningen tillkallades av chefen för kommunikationsdepartementet enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 10 april 1964. Till utredningsman förordnades över- direktören Kjell Edström och därpå, sedan Edström den 15 mars 1966 på egen begäran entledigats, landssekreteraren Stig Swan- stein. Utredningsmannen har vid utarbetan- det av detta betänkande biträtts av exper- terna avdelningsdirektören Åke Dahlström, expeditionschefen Ingvar Gullnäs, hovrätts— assessorn Jan Johnsson, t.f. expeditions- chefen Böret Palm, direktören Åke Pernelid och ADB-direktören Hans Rällfors. Sekrete- rare åt utredningsmannen har varit organisa- tionsdirektören Eino Rova och biträdande sekreterare hovrättsassessorn Agne Henry Olsson.

Utredningen överlämnade med skrivelse i juni 1968 till chefen för kommunikationsde- partementet principbetänkandet Bilregistre- ring (SOU 1968z23) med förslag till riktlinjer angående utformning och användning av ett nytt bilregister.

Statsmakterna har med anledning av betänkandet fattat beslut angående riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregister- organisationen (prop. 196930, SU 42, BeU 32, 3LU 30, rskr 136, 133, 132).

Utredningen har fortsatt arbetet med detaljutformning av det nya registrerings- systemet.

Kungl. Maj:t beslutade den 10 februari 1967 att statskontoret i samråd med utred-

ningen skulle ansvara för det i samband med utredningsarbetet erforderliga systemutveck- lingsarbetet. I slutet av är 1969 lämnade statskontoret systemutformningsuppdraget till Statskonsult AB. Uppdraget omfattar också vidareutveckling av systemet till pro- gram och rutiner för den datamaskinella bearbetningen.

I anslutning till sitt tidigare uppdrag erhöll utredningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1969 uppdraget att närmare överväga frågan om de avgifter som i fortsättningen bör debiteras i anslutning till bilregistre- ringen.

Genom beslut av chefen för kommunika- tionsdepartementet den 16 februari 1970 och den 19 augusti 1970 har utredningen bemyndigats att anlita Svenska utvecklings- aktiebolaget för att undersöka lämpliga tekniska specifikationer för registrerings- skyltar och kontrollmärken i det nya regist- reringssystemet samt för att utföra under- sökningar beträffande lämplig uppbyggnad av en tillverkningsenhet för skyltar.

Utöver vad som nämnts i den skrivelse varmed utredningens principbetänkande överlämnades har till utredningen genom remisser från Kungl. Maj:t eller chefen för kommunikationsdepartementet för känne- dom eller för att tas i övervägande vid uppdragets fullgörande överlämnats bl.a.

1) skrivelse den 4 mars 1969 från Stockholms stads gatukontor angående bil- registreringens statistikfunktion m.m.

2) rikspolisstyrelsens skrivelse den 2 augusti 1965 angående förenklat redovis- ningsförfarande vid utfärdande av interims- licens

3) riksdagens justitieombudsmans skrivelse den 22 mars 1961 angående utfärdande av anvisningar till ledning för beräkningen av vissa kommissionärsavgifter vid länsstyrel- serna m.m. jämte i ärendet inkomna hand- lingar

4) riksrevisionsverkets skrivelse den 26 januari 1962 med utlåtande i nyssnämnda fråga

5) länsstyrelsens i Stockholms län skrivel- se den 31 maj 1966 angående föreskrifter om lämnande av uppgifter ur bilregistret till allmänheten

6) skrivelse den 10 december 1969 från Bengt Pohl angående registreringsskyltar

7) skrivelse den 20 februari 1970 från Auto Skyltar angående registreringsskyltar

8) skrivelser den 8 september 1970 från L. Kjellson och den 16 november 1970 från Kungl. Automobilklubben angående årtals- betecknad nummerplåt.

Utredningen har med anledning av remisser avgett utlåtanden bl.a. den 12 september 1968 över bilskatteutredningens promemoria Anstånd med erläggande av automobilskatt (Stencil Fi 1968z4), den 23 december 1968 över bilskatteutredningens betänkande Traktorbeskattning (SOU 196850), den 6 oktober 1969 över kom- mittens för ett renare samhälle betänkande Ett renare samhälle (SOU 1969:18), den 4 februari 1970 över bilskatteutredningens betänkande Fordonsbeskattningen (SOU 1969:45), den 12 juni 1970 över motorred- skapsutredningens betänkande Snöskotern — fordonet och föraren (SOU 19709), den 24 juni 1970 över centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens förslag om inrättandet

av ett centralt personregister, den 31 augusti 1970 över bilskatteutredningens betänkande Kilometerbeskattning (SOU 1970336), den 15 oktober 1970 över körkortsutredningens betänkande Körkort och körkortsregistrering (SOU 1970:26) och den 26 november 1970 över dataarkiveringskommitténs betänkande Förslag till gallringsbestämmelser om utgall- ring hos statliga myndigheter av information på elektromagnetiska databärare m.m. (Stencil U 196918).

Studieresor har företagits till Danmark och USA.

I skrivelse till chefen för kommunikations- departementet den 23 februari 1970 föreslog utredningen att utredningens planerings- uppgifter inför upprättandet av det nya bilregistret skulle övertas av en för ända- målet särskilt inrättad nämnd. I prop. 1970:165 föreslog Kungl. Maj:t att en sådan nämnd skulle inrättas den 1 januari 1971 med uppgift att leda det återstående erfor- derliga planerings- och systemutvecklings- arbetet jämte idrifttagnjngen av bilregistret. Riksdagen biföll förslaget (SU 213, rskr 428). Nämnden har erhållit namnet bilregis- ternämnden. I detta betänkande ger utred- ningen flera exempel på detaljfrågor som inte kan lösas i nuvarande skede av planeringen men som det bör ankomma på bilregister- nämnden att ta ställning till.

Härmed överlämnas betänkandet Ett nytt bilregister.

Experterna har till alla delar biträtt de i betänkandet framlagda förslagen.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 15 december 1970.

Stig Swanstein

/Eino Rova Agne Henry Olsson

1. Registrering

1.1 Gällande bestämmelser

De grundläggande bestämmelserna om regist- rering av fordon finns i VTF och VTK. Enligt 10 ä 1 mom. VTF skall hos läns- styrelse föras bilregister och bilreservregister och hos myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, centralt bilregister. Enligt 36% VTK skall centrala bilregistret föras hos statistiska centralbyrån. Fordon som är upptaget i bilregister kallas registrerat och fordon som är upptaget i bilreservregister kallas reservregistrerat.

I VTF finns definitioner på olika fordons- slag. Man skiljer mellan motordrivna fordon och tillkopplade fordon. Motordrivet fordon är enligt 1 _8, 2 mom. VTF fordon som för framdrivande är försett med motor, dock ej luftfartyg. De motordrivna fordonen indelas i motorfordon, traktorer och motorredskap samt motorfordonen i sin tur i bilar och motorcyklar. Bilarna indelas i personbilar, bussar och lastbilar. De tillkopplade fordo- nen utgörs av släpfordon, efterfordon och sidvagnar. Släpfordonen kan vara antingen släpvagnar eller släpslädar.

Registreringsplikten omfattar enligt 105 2mom., jämfört med llå lmom. VTF, i princip alla motordrivna fordon och släp- fordon. För andra fordon än motorfordon gäller dock vissa inskränkningar. Traktorer är inte registreringspliktiga om de ej är försedda med gummihjul eller band. Motorredskap skall vara registrerade endast om de används

på sådant sätt att de är hänförliga till klassI i iraktorskatteförordningen ( I 969.297) (TSF). Vidare gäller registreringsplikten för släpvagnar bara i de fall fordonen dras av bil eller av traktor eller motorredskap, som hör till klass 1 enligt traktorskatteförordningen, samt för släpslädar bara när de dras av bil.

Registreringsplikten innebär dels, i vissa fall som närmare anges i redogörelsen för 17 & VTF, en skyldighet att ansöka om registrering inom viss tidsfrist, dels att registreringen — och anbringandet av veder- börliga registreringsskyltar — är ett villkor för rätt att bruka fordonet resp., beträffande motorredskap och släpfordon, bruka det på förut angivet sätt.

Som framgår av 11 & 2-4 mom. VTF gäller vissa undantag från registreringsplikten dels när fordon, som är reservregistrerat, är taget i anspråk enligt vissa speciallagar eller för- hyrt av krigsmakten, dels i fråga om fordon som är registrerat utomlands eller ägs av utomlands bosatt person och dels för fordon som omfattas av interims- eller saluvagns- licens.

Enligt 77 åVTF är vidare från bl.a. bestämmelserna om registrering undantagna motordrivna fordon eller släpfordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål eller som används uteslu- tande inom järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område. Detsamma gäller motordrivna fordon avsedda att föras av

gående eller släpfordon som kopplats till sådana fordon. Vidare kan enligt samma paragraf Konungen eller myndighet som Konungen förordnar meddela dispens från bl.a. registreringsplikten för visst fordon eller vissa slag av fordon. Någon delegation av dispensgivningen har inte skett annat än i fråga om vissa ”snöbilar” i fjällräddnings- tjänst.

Som villkor för att ett fordon skall tas upp i bilregister gäller enligt 10 ä 4 mom. VTF att fordonet inom ett år före ingivandet av registreringsansökan antingen godkänts vid registreringsbesiktning enligt 14 % VTF eller upptagits i typintyg, som enligt bestäm- melserna i 15 & VTF utfärdats på grundval av godkänd typbesiktning. För reservregistre- rat fordon kan den erforderliga besiktningen även utgöras av kontrollbesiktning enligt reglerna i 24 & VTF.

Fordon skall enligt 16 & VTF registreras hos länsstyrelsen i det län där fordonet har sin hemort. Som sådan skall anses den ort där ägaren är mantalsskriven. I vissa fall skall emellertid hemorten anses vara den där fordonet företrädesvis brukas.

I 17 & VTF finns vissa bestämmelser angående ansökan om registrering. Skyldig- heten att söka registrering åvilar fordonets ägare. Beträffande fordon som innehas på grund av avbetalningsköp skall enligt l ä 8 mom. VTF vad som i förordningen stadgas om ägare av fordon i stället gälla innehavare, trots att äganderätten ännu inte övergått på honom. Ansökan om registrering av motor- fordon eller registreringspliktig traktor, som inte registrerats tidigare, skall iprincip göras inom tre veckor från det fordonet förvärvats och, i fråga om chassi, försetts med karos- seri. För motorredskap eller släpfordon som inte tidigare registrerats men som tagits i bruk enligt interimslicens är tidsfristen tre veckor från det fordonet tagits i bruk. Samma tidsfrist gäller för fordon som tidi- gare registrerats men avförts ur bilregistret och sedan tagits i bruk enligt interimslicens. Om fordon är registrerat i ett län och får hemort i ett annat län skall i princip ny

registrering sökas där inom tre veckor från det hemorten ändrats.

Enligt 17 ä 4 mom. VTF skall ansökan om registrering ske skriftligen och innehålla dels uppgift om ägarens fullständiga namn, yrke, hemvist och postadress, dels, i fråga om traktor, uppgift om användningen för bestämmande av skatteklass, dels i före- kommande fall uppgift om fordonets tidi- gare registreringsnummer. Ansökan skall vara åtföljd av vederbörligt besiktningsinstrument eller typintyg, intyg om att fordonet inte undergått ändring i förhållande till uppgif- terna i instrumentet eller intyget, bevis om trafikförsäkring när ansökan gäller trafikför- säkringspliktigt fordon samt stadgad registre- ringsavgift. Om interimslicens utfärdats för fordonet skall uppgift därjämte lämnas om datum för licensen, dess nummer och den myndighet som utfärdat den.

Trafikförsäkringsplikt föreligger enligt 1 5 lagen (1929:77) om trafikförsäkring a" motor- fordon — TFL — för motorfordon som är registrerat här i riket eller utan registrering här brukas i trafik. Med motorfordon avsesi lagrummet även gummihjulsförsedda trakto- rer.

Enligt 1 & förordningen ( l922:260) om automobilskatt — ASF — föreligger skyldighet att erlägga sådan skatt för motorfordon och släpvagn som registrerats här i landet. För registrerad traktor och registrerat motor- redskap utgår traktorskatt enligt TSF. Enligt 3 & ASF inträder skatteplikt med den kalen- dermånad under vilken fordonet första gången införs i bilregister eller, om fordonet före registreringen tagits i bruk lika med registrerat fordon, från och med den kalen- dermånad under vilken det tagits i bruk. Enligt 55 jämförd med 12% kungörelsen angående uppbörd av automobilskatt m.m. skall, när motordrivet fordon eller släpvagn anmäls till registrering, den skatt betalas som belöper på tiden från skattepliktens inträ- dande till årets slut. Bevis om registrering får inte utlämnas förrän skatten betalts.

Enligt förordningen (19.56.1545) angående omsättningsskatt ri motorfordon i vissa fall skall sådan skatt erläggas för vissa motor-

fordon. I fråga om skattepliktiga fordon som införts till landet skall till grund för bestäm- mandet av skatten läggas en deklaration beträffande fordonet. I vissa undantagsfall skall denna deklaration, försedd med tull- myndighets påteckning om erlagt skatte- belopp, fogas vid ansökan om registrering av fordonet.

Om de föreskrifter som meddelats för registreringsansökan inte iakttagits skall enligt 20å 1 mom. VTF registrering vägras. Sä skall också ske om fordonet inte är i föreskrivet skick.

Om registreringsansökan godkänns skall fordonet införas i bilregistret. Närmare före- skrifter om förfarandet i samband härmed finns i 30 och 31 åå VTK. Enligt dessa bestämmelser skall bl.a. sökanden erhålla ett exemplar av besiktningsintrumentet eller typintyget med bevis om registreringen och uppgift om det registreringsnummer som tilldelats fordonet. Vid behov kan duplett av besiktningsinstrument eller typintyg utfärdas enligt reglernai 20 å 6 mom. VTF.

Enligt 10 å 6 mom. VTF skall för fordon gällande besiktninginstrument eller typintyg medföras vid färd. Vad som sägs i samma moment om vagnbok är inte aktuellt efter- som bestämmelser om vagnbok ej utfärdats. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet.

1 30-33 åå VTK finns detaljerade bestäm- melser om arbetet vid bilregistret. Det besiktningsinstrument eller typintyg som inges i samband med registreringsansökan förvaras i original vid registret och bildar fordonets registerkort. Korten är ordnade i särskilda grupper för personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, släpfordon samt trak- torer jämte motorredskap. Inom varje grupp ordnas korten i löpande följd efter registre- ringsnummer. Enligt 34 och 35 åå VTK förs bilreservregistret efter samma principer.

Närmare bestämmelser om centrala bilre- gistret finns i 36-38 åå VTK. Detta får kontinuerligt uppgifter från länsstyrelserna om registreringar och om ändringar i vissa av de registrerade förhållandena. Dessa upp- gifter överförs på magnetband och bearbetas

i datamaskin, ordnade efter fordonsslag och länsvis efter registreringsnummer.

Vid arméförvaltningens biluttagnings- sektion — i det följande kallad biluttagnings- myndigheten — förs ett register över samtliga fordon som tillhör krigsmakten (militära fordonsregistret) och ett register över de motordrivna fordon som enligt gällande bestämmelser uttagits för militära och civila beredskapsbehov. Uppgifterna till sist- nämnda register erhålls genom att de med- delanden som länsstyrelserna sänder till centrala bilregistret först passerar biluttag- ningsmyndigheten. Hos denna verkställs granskning från uttagningssynpunkt.

Särskilda register för vissa beredskaps- ändamål finns även på länsplanet. Sålunda skall för varje län uppläggas ett transportbe- redskapsregister för länsstyrelsens transport- beredskap. Detta skall uppta för civil trans— portverksamhet i krig disponibla personbilar i yrkesmässig trafik samt vissa lastbilar och släpfordon. Uppgifterna erhålls i huvudsak från bilregistret.

1.2. Principbeslutet

Föredragande departementschefen har, med riksdagens godkännande, i prop. 1969z30 gjort i huvudsak följande ställningstagande och uttalande till utredningens principför- slag såvitt rör registreringen.

Själva registreringen skall i fortsättningen ges en ändrad innebörd såtillvida att den hålls skild från kontrollen över fordons- beståndet. Den skall ske oberoende av om betingelserna för rätt att bruka ett fordon är uppfyllda, dvs. utan krav på att fordonet godkänts vid besiktning, att trafikförsäkring tecknats och att fordonsskatt erlagts. Den beteckning som tilldelas fordonet vid registreringen följer det under hela dess tid. Uppgifter om registreringspliktiga fordon skall så snart som möjligt införas i registret så att dessa blir underkastade den fort- löpande kontroll som avses utövad via registret.

Registerföringen samordnas till ett cent- ralt ADB-system, medan handläggningen av

registrerings- och anmälningsärenden förblir decentraliserad till länsstyrelserna. Statens trafiksäkerhetsverk administrerar det cent- rala registret och blir centralt ansvarig instans för registreringsverksamheten. I sådan egenskap har verket att på olika sätt verka för en enhetlig tillämpning av författ- ningar angående bilregistrering, att i nära samråd med andra berörda myndigheter meddela anvisningar för registreringsarbetet, att fastställa formulär och blanketter inom verksamhetsområdet etc.

För utredningens förslag om slopande av kravet på att besiktningshandlingar skall medföras vid färd kan vid ett införande av det nya registreringssystemet vägande skäl anföras, åtminstone såvitt avser personbilar. Det slutliga ställningstagandet i denna fråga bör dock anstå till behandlingen av utred- ningens slutbetänkande.

Som ett led i strävandena att öka aktuali- teten i de registrerade uppgifterna skall fristen för registreringsansökningar förkortas från tre veckor till en vecka. Vidare skall — med hänsyn till den nya registreringsorga- nisationen och registreringens ändrade karak- tär — ansökan om registrering få göras hos valfri länsstyrelse.

Interimsregistreringen skall på sikt slopas, om det påräknade snabbare handläggnings- förfarandet i registreringsärenden kan nås. Intill dess det nya registreringssystemet visat sig fungera på det sätt som förutsatts skall interimsregistreringen dock bibehållas över- gångsvis.

Registreringsbeteckningarna skall efter omläggningen till det nya registrerings- systemet i princip bildas av tre bokstäver åtföljda av tre siffror samt sakna hemortsan- givelse.

Tillverkningen av registreringsskyltar skall ställas under statlig kontroll. Distributionen av skyltarna skall handhas av statligt organ eller stå under statlig tillsyn. En ordning som innebär att registreringsskyltarna distribueras direkt från det centrala bilregistret bör över- vägas. Därmed möjliggörs en centraliserad och från säkerhetssynpunkter tillfredsställan- de lagerhållning och hantering av skyltarna

samtidigt som distributionen kan samordnas med registrets rutiner i övrigt vid registre- ringsförfarandet. Från servicesynpunkt be- höver detta inte innebära några olägenheter, om exempelvis bilhandeln tillämpar en ord- ning, som innebär att fordonen normalt till- handahälls i registrerat skick.

1.3. Utredningens fortsatta överväganden och förslag

1.3.1. Registreringspliktens omfattning

Utredningen utgår från att isamtliga fall när registrering för närvarande är ett villkor för brukande av fordon registrering skall krävas också i fortsättningen.

För närvarande finns en rad undantag från grundbestämmelsen om registrering. Vilka de är framgår — som närmare angetts under l.l — av 11 å 2—4 mom. och 77 å VTF.

Bestämmelserna om rätt att bruka vissa fordon utan registrering, när de är reserv- registrerade och försedda med registrerings- skylt eller nummer, kan inte behållas i det nya systemet, eftersom reservregistreringen skall slopas (se avsnitt 2). Att bestämmel- serna om registrering måste tillämpas på fordonen i fortsättningen betyder inte att de skyldigheter som följer av registrering enligt nuvarande regler skall gälla för dem. Utred— ningen återkommer härtill i avsnitt 2.

Rätten att bruka oregistrerat fordon på grund av interimslicens skall enligt princip- beslutet finnas kvar övergångsvis. I det nya systemet kan interimsregistrering bli aktuell bara i fråga om nya fordon innan de registreras, eftersom registreringen därefter blir beständig. Utredningen har i sina fortsatta överväganden utarbetat vissa förslag i anslut- ning till avställningsförfarandet (se avsnitt 2) som torde göra behovet av interirnsregistre- ring ännu mindre än vad som förutsattes i principbetänkandet och ifrågasätter därför om förfarandet behöver behållas ens under en övergångstid. Utredningens författnings- förslag bygger dock på principbeslutet. Eftersom reglerna förutsätts bli upphävda i varje fall efter en inte alltför lång tid, har de

inte införts i BRK utan fått stå kvar i VTF med de ändringar som framgår av avsnitt 5.1.3.

Vad angår saluvagnarna föreslår utred— ningen som framgår av det följande (avsnitt 5.2.3) ett system som innebär att fordonen skall vara registrerade och förses med särskil- da saluvagnsmärken på registreringsskyltarna i stället för att tilldelas saluvagnsskyltar enligt särskild förteckning. Undantaget för saluvagnar från registreringsplikten bortfaller alltså. För vissa transporter av nya fordon som nu utförs med stöd av saluvagnslicens bör emellertid dispens från registrerings- kravet kunna ges. Utredningen föreslår en sådan bestämmelse i 33å BRK och åter— kommer härtill under avsnitt 5.2.3.

Rätten att under vissa förutsättningar utan registrering använda fordon, som för- värvas här av utomlands bosatt person (exportvagnar), eller utländska fordon som körs tillfälligt i Sverige bör bibehållas. Frågan om exportvagnarna behandlar utred- ningen särskilt i avsnitt 5.3. Utredningen förutsätter där att den särskilda kungörelsen om exportvagnar skall finnas kvar. Om de utländska fordonen finns nu bestämmelser i 27 å VTF. Utredningen anser dessa undan- tagsbestämmelser så speciella att de inte hör hemma i BRK. De s.k. turistvagnslicenserna torde f.ö. vara så sällan förekommande att det kan övervägas om de längre behövs. Bestämmelserna har i utredningens förslag fått stå kvar i VTF med vissa ändringar som framgår av avsnitt 5.4.3. De kan om så befinns lämpligt vid en kommande allmän revision av vägtrafiklagstiftningen brytas ut till en särskild kungörelse eller sammanföras med andra bestämmelser som rör utländsk trafik i Sverige.

Av de undantag från bestämmelserna om registrering som finns för närvarande återstår att nämna de i 77 å VTF, nämligen de som rör fordon tillhöriga staten och tillverkade för särskilda militära ändamål, fordon som förs av gående, fordon som används enbart inom inhägnade områden och fordon för vilka undantag från registreringsplikten med- delas särskilt. Det kan ifrågasättas om, efter

den kommande förändringen av registre- ringens innebörd, de båda sistnämnda kategorierna — fordonen inom inhägnat område och dispensfordonen — bör vara undantagna också i fortsättningen. Registre- ringen behöver, som utvecklas i det följande, inte leda till några förpliktelser om fordonet avställs samtidigt. Den skulle enbart innebära att fordonet noteras i registret och får igenkänningsmärke i form av registrerings- skyltar. Motsvarande undantag skulle då i stället göras från det förbud utredningen uppställer att bruka avställt fordon.

Utredningen har stannat för att inte lägga fram något förslag i enlighet med det nu sagda men har ändå velat anvisa att det nya systemet erbjuder möjlighet till en ny lös- ning i fråga om dessa fordon.

Bestämmelserna i 11 å 1 mom. VTF har i sak oförändrade överförts till 4å BRK. Beträffande definitionen av registreringskylt se dock under 1.3.2.

1 5 å BRK har utredningen sammanställt samt— liga undantag från registreringsbestämmelscrna i 4å BRK som skall gälla enligt vad här förut angetts. Undantagen för exportvagnar, interims— registrerade fordon och fordon som införs hit från utlandet för tillfälligt bruk skall enligt det före- gående regleras utom ramen för BRK och inne- fattas därmed i 5 å punkt 5, som i övrigt avser de undantag från registreringsbestämmelserna som meddelas särskilt bl.a. i form av dispenser.

11 å VTF kan upphävas helt. 77 å VTF måste däremot stå kvar oförändrad med hänsyn till att paragrafen anger även andra undantag än dem från registreringsreglerna.

1.3.2. Registreringspliktens innebörd

Begreppet registrering skall även i det nya systemet innebära att ett fordon tas upp i ett register över fordon som omfattas av regist— reringsplikten. I samband med registreringen skall det tilldelas en registreringsbeteckning. Beteckningen skall, som framgår av 1.2, bestå av tre bokstäver och tre siffror och kan lämpligen alltjämt tekniskt kallas registre- ringsnummer. Någon uppdelning av nummer- serien på fordonsslag finns inte anledning att göra i det nya, maskinella registret. När ett fordon förs in i registret bör det därför i princip tilldelas registreringsnummer i en löpande serie oavsett fordonsslag, hemorts-

anknytning e.d. Som redogörs för i avsnitt 4 bör emellertid ett samband finnas mellan den tid under året då ett fordon registreras och sista siffran i registreringsnumret.

Benämningen bilregister bör också bibe- hållas och i fortsättningen avse det centrala registret hos trafiksäkerhetsverket. Det nuvarande centrala bilregistret hos statistiska centralbyrån avskaffas.

Som framgår av det föregående innebär principbeslutet att registreringen som sådan frikopplas från all kontroll över att villkoren för rätt att bruka fordonet är uppfyllda. Registreringen blir en ren notering av fordo- nets existens och av vem som äger det. Registerföringen konstituerar inte någon rätt att använda fordonet men blir en av förut- sättningarna för brukandet vid sidan av villkoren om besiktning, försäkring, skatt etc.

En annan grundläggande nyhet som följer av principbeslutet är att registreringen blir en engångsåtgärd för varje fordon. Den lokala anknytningen upphör och någon ny registre- ring skall inte ske när fordonet stationeras i annat län. Reservregistreringen avskaffas och ersätts som framgår av avsnitt 2 med institutet avställning. Avställt fordon skall stå kvar i bilregistret och någon nyregistre- ring motsvarande den efter reservregistrering blir därför inte heller aktuell.

Eftersom registreringen blir en utgångs- punkt för kontroll av att fordonsägarens skyldigheter i olika hänseenden uppfylls är det ett intresse för det allmänna att den sker på ett så tidigt stadium som möjligt och helst innan den första transaktionen från försälja- re till köpare äger rum.

Det nu anförda innebär alltså att inga åtgärder i form av besiktning, tecknande av försäkring osv. behöver föregå registreringen, att någon nyregistrering på grund av förvärv sedan fordonet en gång registrerats inte blir aktuell samt att registrering av det nya fordonet i allmänhet bör ske hos bilhandla- ren redan innan något förvärv i den mening som avses i 17 å VTF förekommit. Mot denna bakgrund har utredningen vid sina fortsatta överväganden funnit att någon

föreskrift om skyldighet att inom viss tid från förvärvet ansöka om registrering inte längre är behövlig eller lämplig. Detta är alltså ett frångående av utredningens tidigare, av statsmakterna accepterade förslag som innebar att fristen för ansökan om regist- rering skulle behållas men förkortas till en vecka.

Också den tidsfrist för registreringsansö- kan som gäller i vissa fall när interimslicens meddelats bör slopas enligt vad utredningen anför under 5.1.3.

1 det nya systemet skall alltså i fråga om skyldigheten att söka registrering gälla endast bestämmelserna i 4 å BRK som anger i vilka fall registreringen är ett villkor för brukande av fordon. Denna regel i förening med den enkla form för registreringsansökan som utredningen förordar i det följande samt det förhållandet att saluvagnssystemet i fortsättningen skall förutsätta registrering av fordonen kommer med all sannolikhet att leda till att alla fordon som går genom bilhandeln kommer att vara registrerade vid försäljningen. Inte heller i de undantagsfall när fordon direktimporteras av enskild bilkö- pare finns någon anledning att befara att slopandet av fristen för registreringsansökan kan leda till att registreringen fördröjs obehörigen, eftersom det i hög grad är ett bilägarens eget intresse att så snart som möjligt kunna använda fordonet.

10 å 1-3 mom. VTF ersätts av bestämmelsernai 1 å och Zå första-tredje styckena BRK, där det också har funnits lämpligt att ta in en definition, motsvarande den i 11 å 1 mom. VTF, av registre- ringsskylt. Som nämnts i det föregående bortfalleri det nya systemet de särskilda nummerserier för olika grupper av fordon som nu föreskrivsi 10 å 3 mom. VTF. Samtliga bestämmelser om hur det nya registret skall föras är av den karaktären att de inte bör ingå i BRK utan i den tillämpningskungörelse till BRK som återstår att utarbeta. Någon erinrani BRK om tillämpningsbestämmelsema, motsvarande den i 20 å 5 mom. VTF behövs inte. 20 å 5 mom. VTF bör givetvis upphävas. Vidare upphävs med de ställningstaganden utredningen redovisat i detta avsnitt 17 å 1-3 mom. VTF utan att erhålla någon direkt motsvarighet i BRK.

1.3.3. Registreringsansökningen Registrering skall enligt nuvarande regler sökas hos länsstyrelsen i det län där fordonet

har sin hemort (löåVTF). Av princip— beslutet följer att ansökan i det nya systemet skall kunna inges till valfri länsstyrelse.

Som tidigare nämnts skall inga andra uppgifter behövas för registrering av ett fordon än sådana som tjänar till identifiering av fordonet och dess ägare.

Enligt 74å folkbokföringskungörelsen (I967.'495) för länsstyrelse på magnetband register över befolkningen i länet (person- band). Samtliga i Sverige kyrkobokförda personer är registrerade med personnummer på personbandet.

Enligt Så kungörelsen (1967:497) om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över fastigheter och skattskyldiga förs vidare på magnetband hos länsstyrelse register över skattskyldiga i länet (skatteband). Fysisk person som inte är kyrkobokförd här upptas i sin egenskap av skattskyldig med särskilt registreringsnummer på skattebandet. Skatt- skyldiga juridiska personer år också redo- visade på skattebandet med registrerings- nummer.

För fastställande av fordonsägarens identi- tet är det i och för sig tillräckligt att uppgift om angivna nummer lämnas till registret. Från person- eller skattebzind —- i fortsätt- ningen kallade länsstyrelsernas personregister — kan därmed närmare uppgifter om namn och adress erhållas. För att misstag och förväxlingar skall undvikas och från kontroll- synpunkt bör dock krävas att också ägarens namn och stadigvarande adress anges. Det bör räcka med tilltals- och efternamn. Nuvarande krav på angivande av yrke kan slopas. Uttrycket stadigvarande adress behöver inte nödvändigtvis betyda kyrko- bokföringsadressen eller annan i person- register upptagen adress. Om ägaren önskar att försändelser från registreringsmyndig- heterna tillställs honom på annan adress där han kan nås stadigvarande, kan den adressen i stället anges. I registret bör sådan adress intas förutom den som framgår av person- register.

Nu angivet minimum av uppgifter om ägaren bör vara ett absolut villkor för att registrering skall meddelas, givetvis med den

inskränkningen att person- eller registrerings- nummer inte kan krävas i de undantagsfall vederbörande ej är upptagen i länsstyrelses personregister. I sådant fall kan en viss undersökning behöva göras för att fastställa att det inte rör sig om en fingerad person som avser att obehörigen skaffa registrerings- skyltar. Det bör ligga i sökandens intresse att när han inte kan hänvisa till personnummer eller annat nummer i personregister, lämna så fullständiga uppgifter i övrigt att registre- ringsärendet inte fördröjs av en sådan under— sökning.

] fråga om fordonet måste man vid registreringen ha tillgång till sådana data att en registerpost kan läggas upp. För detta behövs att fordonsägaren, i de fall besikt- ningsinstrument eller typintyg inte fogas vid ansökningen, lämnar särskilda uppgifter om fordonsslag, fabrikat och typ. Även årsmo— dell bör anges om den är känd och annars tillverkningsår. Det är också nödvändigt med en för fordonet unik beteckning som kan verifieras på fordonet. Enligt 21 å 2 mom. tredje stycket VTF skall registrerat fordon vara försett med tydlig och på varaktigt sätt anbringad märkning för fordonets identifie- ring. Det ankommer enligt lå VTK på trafiksäkerhetsverket att meddela närmare anvisningar om sådan märkning. Utredningen förutsätter att dessa anvisningar kan utfor- mas så att varje fordon när registrering blir aktuell kan vara på ett betryggande sätt försett med en för fordonet speciell beteck- ning i form av chassinummer eller mot- svarande. Därvid inbegriper utredningen också släpfordon. Eftersom registrering inte behöver föregås av besiktning i det nya systemet kan inte identifieringskravet vid registreringen tillgodoses genom de nuvaran- de bestämmelserna om att besiktnings- mannen skall anbringa identifieringsmärke på släpfordon som inte åsatts tillverknings- nummer på godtagbart sätt. Bestämmelserna om identifieringsmärke på släpfordon bör därför upphävas.

Utredningen har övervägt om man bör bibehålla någon form av hemortsbegrepp också för fordonen i det nya registret och i

så fall infordra uppgift härom vid sidan av de angivna uppgifterna om fordonsägaren och fordonet. Uppgifter om fordonens hemort kan tjäna som underlag bl.a. för statistiska bearbetningar och för försäkringsbolagens prernieberäkningar. Begreppet ligger också f.n. till grund för vissa forumbestämmelser i vägtrafiklagstiftningen.

Den nu gällande skyldigheten att anmäla när fordons hemort har ändrats försummas ofta och fordrar avsevärt arbete om den skall övervakas effektivt. För statistiska ändamål och i försäkringshänseende kan säkrare mate- rial erhållas genom enkäter till fordons- ägarna, om inte ägaradresserna i registret anses tillfyllest. Biluttagningsmyndigheten har vid förfrågan från utredningen meddelat att från de synpunkter myndigheten före- träder hemortsuppgift i registret inte är påkallad och även företrädare för försäk- ringsbolag som tillfrågats har förklarat sig kunna inhämta de motsvarande uppgifter som behövs på annat sätt. Såvitt avser forumbestämmelserna kan dessa knytas till annat faktum än hemortsbegreppet.

Utredningen föreslår alltså att fordonets hemort inte behöver uppges i registrerings- ansökan.

De uppgifter om ägaren och fordonet som angetts i det föregående blir alltså det enda som skall krävas för bifall till en ansökan om registrering. Hur de uppgifter i övrigt som nu måste lämnas i samband med registrerings- ansökningen skall tillföras registret åter- kommer utredningen till i det följande. Utredningen hänvisar här beträffande de villkor som rör besiktningsförhållanden, trafikförsäkring och, i fråga om traktor, anmälan om användningen till avsnitt 2.3.1. Villkoret om uppgift rörande beviljad inte- rimslicens behandlas under 5.1.3 och vill— koret om registreringsavgift i avsnitt 11.3.

I sitt principbetänkande har utredningen varit inne på tanken att för registrerings- ansökningen bör tillhandahållas en blankett avsedd även för de data om fordonet som nu finns upptagna i typintyg och besiktnings- instrument. Med hänsyn till att ansökan beträffande fordon som skall registrerings-

besiktigas i många fall kan väntas ske innan besiktningen fullgjorts och även av system- tekniska skäl har utredningen emellertid funnit att besiktningsinstrumentet även i fortsättningen bör utgöras av en särskild handling (se närmare bilaga 3).

Att registreringsansökan skall kunna inges till valfri länsstyrelse framgår av 6 & BRK. Nuvarande bestämmelser i 16 & VTF om var registrering skall ske och om det särskilda begreppet ”hemort” utgår. Föreskrifterna om vad registreringsansök- ningen skall innehålla har intagits i 7 & BRK som således ersätter 17 5 4 mom. VTF. Att registrering skall vägras om föreskrifterna i 7 & BRK inte iakttas måste anses självklart. Utredningen föreslår därför och med hänsyn till att någon kontroll av fordonets skick inte behöver ske vid registrering enligt det nya systemet, att 20é1 mom. VTF upphävs utan att erhålla någon motsvarighet i BRK.

Eftersom hemortbegreppet slopas bör endast ägarens namn och hemvist krävas på skylt som sägs i 21 ä 2 mom. a VTF. Bestämmelsen har ändrats i enlighet härmed.

14 & 2 mom. VTF (och bestämmelserna i VTK) om identifieringsmärke på släpfordon föreslås utgå.

1.3.4 Beslut och bevis om registrering, m.m.

Sedan länsstyrelsen konstaterat att före- skrivna uppgifter finns i ansökningen och gjort den kontroll av uppgifterna som befin- nes påkallad (jfr vad som anförts under 1.3.3 om kollationering med länsstyrelses person- register och om ev. särskild undersökning när personnummer eller annat nummer på skat- teband inte finns i personregister) har läns- styrelsen att fatta beslut i registreringsären- det. Beslutet bör vid bifall till ansökningen meddelas genom att uppgifterna matas in i registret från terminalen. Avslås ansökningen bör fordonsägaren få skriftligt beslut om detta.

Om inte vissa handlingar rörande besikt- ning, försäkring m.m. ingetts i registrerings- ärendet skall länsstyrelsen samtidigt med beslut om registrering meddela beslut om avställning av fordonet. Härtill återkommer utredningen i avsnitt 2.3.1.

När registrering sker skall sökanden till- ställas erforderligt antal registreringsskyltar. I enlighet med de under 1.2 redovisade uttalandena i principbeslutet har utred-

ningen stannat för att skyltarna skall lämnas ut centralt av trafiksäkerhetsverket. Samtliga frågor rörande registreringsskyltar behandlas i avsnitt 7.

Fordonsägaren bör från registret få en handling som visar att fordonet är registrerat och vilka uppgifter som tagits in i registret. Utredningen föreslår därför att trafiksäker— hetsverket vid registrering skall tillställa fordonsägaren ett registreringsbevis. Hand- lingen bör lämpligen utformas så att den kan användas för vissa ansökningar och anmäl- ningar till registret.

Den närmare utformningen av beviset beror bl.a. på frågor som hör samman med det fortsatta systemarbetet. Närmare bestämmelser om bevisen får tas in i den tillämpningskungörelse till BRK som återstår att utarbeta. Enligt de överväganden som hittills gjorts bör beviset bestå av två delar, en fordonsdel och en rapportdel.

Fordonsdelen skall innehålla de tekniska uppgifter om fordonet som införts i regist- ret.

Rapportdelen skall innehålla bl.a. fordons- ägarens namn, adress och personnummer eller motsvarande beteckning samt uppgift om fordonsslag och fordonets registrerings- nummer. På denna del bör finnas plats för föreskrivna anmälningar till registret om ägarbyte, avställning etc. Registrerings- nummer och kryssrutor för anmälningar bör vara optiskt läsbara. Genom att registrerings- numret från början finns på den blankett som avses komma till användning vid anmä— lan undviks merarbete och förväxlingar på grund av felskrivningar av anmälaren.

Nytt registreringsbevis bör utfärdas för varje ansökan, anmälan eller rapport som orsakar väsentlig ändring i de uppgifter som tagits in i registret, dock inte vid adressänd- ring. Bilregisternämnden bör under sitt arbete utforma närmare regler i detta hän- seende.

Frågan om skyldighet att medföra regist- reringsbeviset vid färd har som framgått av avsnitt 1.2 lämnats öppen i principbeslutet.

Innan systemet för årlig kontrollbesikt—

ning infördes gällde skyldigheten att med- föra besiktningshandling bara lastbilar. Sam- tidigt som den årliga besiktningen tillkom utvidgades skyldigheten till alla fordon efter- som kontrollsystemet för besiktningen delvis byggde på anteckningar på besiktningsinstru- ment och typintyg. Genom en senare ändring i den aktuella bestämmelsen (10 'g' 6 mom. VTF) har gjorts undantag för traktor och motorredskap samt släpvagn som dras av sådant fordon. Som utredningen förut- skickade i principbetänkandet kan kontrol- len genom anteckningar på besiktningshand— lingarna i det nya systemet ersättas med övervakning via registret och med hjälp av kontrollmärkessystemet (jfr under 4.4.2).

Utredningen vill nämna att man i USA, även i stater med avancerat ADB-system för fordonsregistrering och med goda kommuni- kationsmöjligheter mellan trafikövervakande organ och registret, har regler om att registreringshandling skall medföras vid färd. Enligt vad utredningen inhämtade vid sitt studiebesök i USA var skälet härtill att, även om reglerna inte är nödvändiga för kontrol- len, arbetet för polisen ändå underlättas om registeruppgifterna kan utläsas direkt av medförda handlingar.

Med beaktande av innehållet i remissytt- randena över utredningens uttalanden i principbetänkandet om att bestämmelser motsvarande dem i 10 ä 6 mom. VTF i princip bör kunna slopas i det nya systemet men ev. behållas för vissa fordonskategorier har utredningen i sina fortsatta överväganden stannat för att registreringsbeviset — vars fordonsdel som ovan sagts innehåller alla registrerade tekniska data om fordonet — i fortsättningen bör medföras endast där den tekniska kontrollen i trafiken kräver tillgång till mera omfattande eller speciella grund- uppgifter om fordonen. I enlighet härmed föreslår utredningen att 10 ä 6 mom. VTF upphävs och ersätts med en föreskrift i 9 5 andra stycket i BRK av innebörd att senast utfärdat registreringsbevis eller bestyrkt avskrift av beviset skall medföras vid färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn. I senare fallet skall bevis medföras också för

bilen även om den är personbil eller buss. Liksom tidigare bör också föreskrivas att handlingen skall vara i läsbart skick.

Den s.k. fordonsdelen av beviset blir därmed i och för sig inte nödvändig för alla fordonsägare. Handlingen är emellertid enkel och billig att framställa och fordonsägarnas intresse av att kunna kontrollera de upp- gifter som registrerats om deras fordon bör tillgodoses genom att handlingen alltid skickas till dem. Eftersom beviset, sedan besiktningsinstrument eller typintyg ingetts, kommer att innehålla uppgifterna i instru- mentet resp. intyget, behöver fordonsägaren i det nya systemet inte något exemplar av dessa handlingar.

Registreringsbevisen bör förses med optiskt läsbara löpande nummer i en serie för varje fordon och numren bör lagras i registret. I de fall handlingen skall medföras vid färd kan den som företar kontroll av fordonet med ledning av numret på beviset försäkra sig om, exempelvis per telefon via terminal hos länsstyrelse, att det är det senast utfärdade beviset som företetts. Man kan också genom numreringen kontrollera om en anmälan är skriven på den sist utsända rapportdelen. Vidare kan det finnas visst intresse av att kunna konstatera hur många ändringar som gjorts i de registrerade upp- gifterna om fordonet.

Har handlingen förstörts eller förkommit eller vill fordonsägaren av annat skäl få ett nytt bevis bör han kunna få duplett efter ansökan till länsstyrelse.

Förslag till utformning av registrerings- bevis finns i bifogade översiktliga system- beskrivning (bilaga 3).

Enligt 30% första stycket 4 VTK skall länsstyrelsen, när registrering skett, sända ett exemplar av besiktningsinstrumentet eller typintyget till biluttagningsmyndigheten. Länsstyrelsen är också enligt sista stycket samma paragraf skyldig att skyndsamt underrätta biluttagningsmyndigheten vid registrering av fordon som är upptaget i det militära fordonsregistret. Uppgift huruvida ett fordon som skall registreras är intaget i det militära fordonsregistret bör i det nya

systemet — utan att vara ett villkor för registreringen — lämnas i registreringsansö- kan. En föreskrift härom bör tas in i kungörelsen (1945z625) med vissa före- skrifter angående registrering m.m. av motor- fordon och släpfordon, som förvärvas från krigsmakten.

I den nya organisationen bör trafiksäker- hetsverket svara för att biluttagnings— myndigheten får nödvändiga uppgifter. Dessa kan lämnas exempelvis i form av registerutdrag, som bör kompletteras om de tekniska uppgifterna inte är fullständiga vid registreringen. Dessa och övriga frågor om myndigheternas åtgärder i samband med registrering får regleras närmare i tillämp- ningskungörelsen till BRK mot bakgrund av innehållet i de bestämmelser i VTK om registreringsförfarandet som samtidigt skall upphävas.

Att trafiksäkerhetsverket skall utfärda registre- ringsbevis och tillhandahålla registreringsskyltarna framgår av 9 5 första stycket BRK. Till andra stycket samma paragraf har överförts bestämmel- serna i 10 5 6 mom. VTF i den mån de skall kvarstå enligt det ovan sagda. 1 paragrafens tredje stycke har slutligen inskrivits vad fordonsägaren har att iaktta för att få duplett av registrerings- beviset. Den nya möjlighet, som erbjuds genom numrering av bevisen, att kunna kontrollera om ett företett bevis är det som utfärdats senast, och det förhållandet (se under 4.4.2) att alla uppgifter som rör besiktning av fordon i fortsättningen skall vara intagna i bilregistret gör att några särskilda restrik- tioner för utfärdande av dupletter av registrerings- bevis inte behövs. Möjligheten att erhålla dupletter av besiktningsinstrument och typintyg bör också vara obegränsad och kan regleras i tillämpnings- kungörelsen till BRK, om någon särskild föreskrift ens behövs. 2056 mom. VTF ersätts i utred- ningens förslag helt av 9 & tredje stycket BRK.

1.3.5. Instansning av registreringsnummer

Eftersom i det nya systemet registrerings- nummer skall vara beständigt under fordo- nets "livstid” ligger det nära till hands att överväga möjligheterna att införa en ordning som innebär att registreringsnumret alltid skall finnas instansat på fordonets karosseri på sådant sätt och i sådan omfattning att falskskyltning av fordon lätt kan upptäckas. Även om registreringsskyltar i fortsättningen

skall tillverkas och lämnas ut på sådant sätt att det blir svårt att komma över skyltar obehörigen är det omöjligt att härigenom skapa full garanti mot falskskyltning. Instansningen skulle därför vara av bety- dande värde från kontrollsynpunkt och även för identifiering av fordon — exempelvis övergivna bilvrak — från vilka skyltarna avlägsnats.

Att föreskriva en skyldighet att inställa fordon, som registreras, hos myndighet för instansning av registreringsnummer skulle motverka den förenkling av registrerings- förfarandet som utredningens förslag i övrigt syftar till. Mot ett åläggande för bilhandlarna att ombesörja sådan instansning innan bilar- na säljs talar såväl praktiska svårigheter som kontrollsynpunkter. Härtill kommer att i undantagsfall nya fordon kan förvärvas utan att gå via bilhandlare och att systemet intei och för sig ovillkorligt kräver registrering före försäljningen ens av övriga fordon. Utredningen har därför inte kunnat föreslå instansning av registreringsnummer som vill- kor för brukande på samma sätt som anbringande av registreringsskylt och inte heller någon annan föreskrift som gör instansningen obligatorisk.

Av avsnitt 8 om registerinnehållet och systembeskrivningen i bilaga 3 framgår att det med utredningens förslag alltid skall bli möjligt att återfinna ett fordon i registret om chassinummer eller motsvarande identitets— märkning uppges — i vissa fall visserligen efter kombinerad sökning med hjälp av uppgift om fabrikat. Utredningen har undersökt möjligheterna att instansa chassi- nummer eller motsvarande — eller åtmin- stone en del av numret — på registrerings- skyltarna i samband med att de tillverkas. Undersökningen har visat att detta skulle vara förhållandevis enkelt och billigt att genomföra och utredningen förordar därför att förfarandet tillämpas. Härigenom till- godoses i viss mån de syften en instansning av registreringsnumret skulle tjäna. Med hänsyn härtill har utredningen inte under- sökt den i och för sig tänkbara lösningen att registreringsnumret instansas hos bilprov-

ningsbolaget när fordonet första gången efter registrering inställs för besiktning. Den dubbla kontrollmöjlighet som skulle erhållas om så skedde kan vara motiverad om åtgärden inte skulle medföra nämnvärd kost- nad eller praktiska svårigheter. Utredningen har därför velat fästa uppmärksamheten på frågan för ett närmare övervägande av bilregisternämnden om så skulle befinnas lämpligt.

2. Reservregistrering och avställning

2.1 Gällande bestämmelser

Har ägare av registrerat motorfordon eller registrerad traktor för avsikt att under viss tid eller tills vidare inte bruka fordonet får enligt 19 å 1 mom. VTF anmälan om detta göras till länsstyrelsen för överförande av fordonet från bilregistret till bilreservre- gistret. Detsamma gäller om ägare av registre- rat motorredskap eller registrerat släpfordon inte längre ämnar bruka fordonet på sådant sätt att registreringsplikt föreligger. Anmälan skall vara skriftlig och åtföljas av föreskriven avgift.

Som i viss mån framgår av redogörelsen för olika registreringsbestämmelser under 1.1 är reservregistrerat fordon i huvudsak lik— ställt med fordon som ej registrerats. Skyl- dighet att betala skatt och hålla försäkring gäller inte och inte heller den besiktnings- skyldighet som är föreskriven för registrerat fordon. Fordonet får — med vissa undantag som framgår av 11 ä 2 och 4 mom. VTF och för vilka redogjorts under 1.1 — inte brukas. När fordonet på nytt skall registreras gäller motsvarande villkor som vid nyregistrering frånsett att kontrollbesiktning kan ersätta registreringsbesiktning eller upptagande i typintyg-

2.2. Principbeslutet

I prop. 196930 uttalade föredragande departementschefen, utan erinran från riks- dagens sida, i denna del följande.

Reservregistrering i dess nuvarande form kan ej behållas vid ett införande av det nya registreringssystemet. Utredningen har i stället föreslagit ett motsvarande arrange- mang, som innebär att beslut fattas —— och noteras i det centrala registret — om befrielse under viss tid från skyldighet att verkställa kontrollbesiktning, erlägga fordonsskatt och hålla trafikförsäkring.

Utan att i detta sammmanhang ta ställning till frågan i vad mån ett verkligt behov föreligger av arrangemang innefattande temporär befrielse från bl.a. fordonsskatt kan förslaget preliminärt godtas som teknisk lösning.

2.3. Utredningens fortsatta överväganden och förslag

2.3.1 ”Obligatorisk” avställning vid registrering

En fordonsägares skyldigheter när det gäller besiktning i olika former, betalning av skatt och vidmakthållande av trafikförsäkring består i princip och aktualiseras under fordonets hela livstid. Det nya bilregistret skall innehålla alla uppgifter som behövs för att dessa skyldigheter skall kunna övervakas fortlöpande. Vari skyldigheterna närmare består, hur uppgifterna i fråga skall tillföras registret och hur kontrollen via registret skall gå till behandlas i avsnitt 4.

De krav på ingivande av besiktningshand- lingar jämte intyg att fordonet ej ändrats, trafikförsäkringsbevis samt, beträffande trak- tor, anmälan om användningen, vilka i dagens system måste uppfyllas för att regist- rering skall få ske (se under 1.1) men som i fortsättningen inte skall kontrolleras genom registreringen, bör i det nya systemet i stället gälla som villkor för att registrerat fordon skall få tas i bruk. i och för sig skulle dessa villkor kunna övervakas helt inom ramen för det kontrollsystem som beskrivs i avsnitt 4.

Utredningen har emellertid av andra skäl funnit det nödvändigt att införa en ordning som innebär att, när de i föregående stycke angivna förutsättningarna inte är uppfyllda vid registreringen, beslut skall meddelas om fordonets avställning. Att därtill kommer en ytterligare förutsättning rörande anmälan om användningen av fordonet framgår av avsnitt 4.2.7. Avställningen skall innebära å ena sidan att fordonet i princip inte får användas, å andra sidan att den skatte- och försäkringsplikt, som eljest normalt skulle följa av registreringen som sådan, inte skall gälla. Avställningen motsvarar alltså i dessa hänseenden den nuvarande reservregistre— ringen men skiljer sig från denna såtillvida som att avställt fordon skall stå kvar som registrerat i det ”ordinarie” bilregistret. [ fråga om tillämpningen på avställt fordon av eljest gällande föreskrifter om besiktning i olika former hänvisas till avsnitt 4.

En sådan obligatorisk avställning är påkal- lad av syftet att få till stånd registrering av fordonen redan innan de lämnat bilhandeln. Registreringen skall då kunna ske vid en tidpunkt när det ännu inte är aktuellt att fordonet försäljs och tas i bruk. Skulle skatte» och försäkringsplikt inträda med registreringen skulle givetvis denna grund- tanke i det nya systemet förfelas.

lngivandet av de handlingar om besiktning m.m., som enligt det ovan sagda skall övergå från att vara förutsättning för registrering till att vara villkor för ibruktagande av registre- rat fordon, kan säkras genom en föreskrift att obligatorisk avställning inte får upphöra förrän samtliga dessa handlingar lämnas in.

Det skall givetvis inte möta något hinder att bifoga besiktningshandlingen till registre- ringsansökningen även om trafikförsäkrings- bevis inte inges och fordonet således skall avställas vid registreringen. I vart fall i fråga om fordon som kan upptas i typintyg kan handlingen väntas vara upprättad vid regist- reringen. Besiktningshandlingen kan också när som helst under avställningsperioden skickas in till länsstyrelse för notering i registret. Ny sådan handling bör i dessa fall inte krävas då avställningen skall upphöra. Däremot måste övriga ifrågavarande hand- lingar vara upprättade i anslutning till anmäl- ningen om att avställningen skall upphöra.

Frågan vilka närmare krav som skall ställas på de handlingar som måste ges in för att obligatorisk avställning inte skall ske resp. för att sådan avställning skall upphöra behandlas i avsnitt 4.2.

Vid ansökan om registrering av fordon som är upptaget i det militära fordonsre- gistret gäller att utdrag ur detta register skall företes i stället för besiktningsinstrument eller typintyg (2å kungörelsen (1945:625) med vissa föreskrifter angående registrering m.m. av motorfordon och släpfordon, som förvärvas från krigsmakten). Denna bestäm- melse bör i princip gälla även i den nya organisationen. Uppgift om den militära registreringen behövs bl.a. med hänsyn till att rapport om införandet i bilregistret skall lämnas till det militära registret. Utredningen har funnit det lämpligt att en erinran härom tas iniBRK.

Vissa särbestämmelser rörande besikt- ningshandlingar för de s.k. exportvagnarna finns för närvarande och bör, som anges under 5.3.3, bibehållas.

I utredningens förslag till BRK och till ändringar i VTF har det föreslagna obligatoriska avställnings- förfarandet vid registrering infogats enligt följande.

Grundbestämmelsema har tagits upp i 8 och 16 55 BRK. Bestämmelserna i 8 5 första och andra styckena BRK bygger på 17 ä 4 mom. första stycket andra delssatsen VTF samt andra stycketi samma moment, jämfört med 10 & 4 mom. första och tredje styckena VTF (se även under 4.2.3).

Att hänvisningen i 85 första stycket 2 BRK skett till 14 5 2 mom. VTF i stället för till 10 5 4 mom. VTF beror på de ändringar utredningen samtidigt föreslår i VTF. 10 5 4 mom. första och

andra styckena VTF bör av given anledning upphävas. Tredje stycket samma moment måste därmed inarbetas i de bestämmelser som nu är intagna i 10 ä 5 mom. VTF. Eftersom de ändringar utredningen i olika sammanhang hittills föreslagit innebär, att av nuvarande innehåll i 10 & VTF endast 5 mom. skall stå kvar, har dessa återstående bestämmelser befunnits med fördel kunna flyttas till 14 ä 2 mom. VTF, vars nuvarande föreskrifter skall upphävas enligt vad utredningen anfört under 1.3.3.

Undantaget i 17 54 mom. andra stycket VTF från skyldighet att förete trafikförsäkringsbevisi vissa fall när bevis om flytande trafikförsäkring givits in förut har inte fått någon motsvarighet i 8 & 3 BRK. När försäkringsbevis krävs enligt 8 eller 16 & BRK torde det alltid bli fråga om fordon som sålts av bilhandlaren och beviset gäller då förvärva- rens försäkring.

I 17 & BRK har erinrats om att särskilda bestämmelser gäller om befrielse från skatte- och försäkringsplikt för avställt fordon.

De i 21 ä 2 mom. första, andra och fjärde styckena samt 3 mom. VTF upptagna föreskrif- terna om vissa skyltar m.m. på registrerade fordon bör inte gälla förrän obligatorisk avställning upp— hör. I 21 ä 4 mom. VTF — vars nuvarande innehåll utgår enligt vad som sägs under 4.4.2 — har intagits en bestämmelse härom.

2.3.2. Avställning efter särskild anmälan

l principbeslutet har frågan, om något institut motsvarande reservregistreringen skall finnas kvar i det nya registrerings- systemet, lämnats öppen. Utredningen har i föregående avsnitt visat att behov av en sådan anordning föreligger i vart fall för fordon när de registreras för att tas i bruk först vid ett senare tillfälle.

Det huvudsakliga ändamålet med reservre- gistreringen, nämligen befrielse från skatte- och försäkringsplikten under tid då fordonet inte brukas, skulle i och för sig kunna nås genom att länsstyrelse, när så anses befogat, efter ansökan meddelar beslut om sådan befrielse med samtidigt förbud att använda fordonet. Ett sådant förbud måste emellertid ha vissa generella undantag (jfr under 2.3.3) och ett särskilt system för kontroll. Utred- ningen anser att, om en möjlighet motsva- rande reservregistreringen skall finnas kvar, det är lämpligt att ett särskilt samman- fattande begrepp införs för de förmåner och skyldigheter som därvid skall gälla och de ' åtgärder som ankommer på myndigheterna i

sådana fall. Det under 2.3.1 föreslagna avställningsinstitutet kan fylla även denna funktion. Utredningen övergår därmed till frågan om det är påkallat att tillåta avställ- ning vid sidan av den obligatoriska avställ- ningen vid registrering.

Fordon vilkas användningssätt är bestäm- mande för om de måste vara registrerade eller ej — dvs. motorredskap och släpfordon (jfr 4 ä BRK) — kan givetvis ha ett växlande användningssätt. Från kontrollsynpunkt och administrativ synpunkt måste det enligt utredningens uppfattning vara till fördel för det allmänna om dessa fordon kan avställas när en i och för sig ”registreringsfri” användningsperiod inträder i stället för att avregistreras och därmed få registreras på nytt när användningen åter ändras. Avregist- rering i dessa fall skulle också strida mot den grundtanke på vilken det nya systemet och dess olika detaljer bygger, nämligen att registreringen, när den en gång skett, skall vara beständig under fordonets livstid. Med den periodiska förnyelse av avställnings- beslut utredningen föreslår i det följande åläggs också, i motsats till om fordonet är avregistrerat, ägaren av ett avställt motor- redskap eller släpfordon att vid återkom- mande tillfällen bekräfta att han fortfarande nyttjar fordonet på ett ”skattefritt” sätt.

Utredningen finner alltså att institutet avställning bör användas i nu angivna fall.

Ett annat fall för vilket avställningsrnöjlig- heten behövs är i fråga om fordon som nu används med stöd av saluvagnslicens. Nya fordon får som förut nämnts i fortsättningen köras som saluvagnar först sedan de registre- rats och då givetvis avställts vid registre- ringen enligt vad som sägs under 2.3.1. I fråga om fordon hos försäljare av begagnade bilar, som med nuvarande regler reservregist- rerar fordonen för att därefter använda dem med stöd av saluvagnslicens, bör också möjligheten till avställning finnas i stället för reservregistreringen.

De nya bestämmelser om möjlighet till skattebefrielse som tillkommit i samband med nyligen genomförda ändringar i fordons- beskattningen och de uttalanden som gjorts

av statsmakterna under senare tid (jfr bl.a. prop. 1970:192) visar att det måste anses vara ett rimligt krav från ägare till framför allt de tyngre och högre beskattade fordo— nen att skatt inte skall utgå eller skall ned- sättas, om fordonen inte används på sådant sätt som motiverat beskattningen. Att av- skaffa möjligheten till reservregistrering utan att ersätta den med ett motsvarande institut förefaller därför inte ligga ilinje med nu till- lämpade principer i fråga om dessa fordon. Avställning är ett sätt att åstadkomma skat- tebefrielse som med utredningens förslag till kontrollsystem ger goda möjligheter att övervaka att fordonet inte används och som också tillgodoser den berättigade syn- punkten att försäkringsplikten upphör under den tid fordonet är taget ur trafik.

Kritiken mot det nuvarande systemet med reservregistrering har främst tagit sikte på personbilarna och haft sin grund i att systemet ofta med framgång kunnat utnytt- jas av fordonsägare, som velat undandra sig de förpliktelser och den övervakning som registreringen inneburit. När en viss tid av reservregistreringen förflutit har det i sådana fall många gånger visat sig vid myndig- heternas efterforskningar att fordonet ”för- svunnit” till okänd ägare. Förfaringssättet har i hög grad medverkat till det vanliga förhållandet att ägare till fordon som i skrotfärdigt skick övergivits i naturen inte har kunnat spåras.

Om avställning tidsbegränsas så att den inte kan meddelas för mer än viss kortare tid utan att ägaren begär förlängning, motverkas det nyss angivna förfarandet. Vidare kan en bestämmelse införas som innebär att särskild kontroll kan företas när förlängning begärs och förlängning vägras, om kontrollen inte visar att begäran är behörig. Härtill kommer att det kontrollsystem utredningen beskriver i avsnitt 4 är avsett att säkra eller i vart fall avsevärt försvåra att avställt fordon brukas i trafik utan att detta upptäcks.

Behovet av att kunna avställa personbilar som tas ur bruk tillfälligt torde vara förhål- landevis ringa. Det berättigade i att medge sådan avställning kan diskuteras. Detta ute-

sluter inte att i enstaka fall avställning kan vara skälig och lämplig. Mot bakgrund av de nyss angivna möjligheterna att förebygga missbruk och med hänsyn till att reservre- gistreringen ändå i betydande utsträckning måste ersättas av möjlighet till avställning, om utredningens överväganden godtas, före- slås att något undantag inte görs för person- bilarna.

Avställning som nu är i fråga bör få ske efter anmälan motsvarande den som nu enligt 19 ä 1 mom. VTF skall göras för reservregistrering med den modifiering som följer av de undantag utredningen under 2.3.3 föreslår från förbudet att bruka avställt fordon. Anmälan — som lämpligen bör göras på registreringsbevisets rapportdel (se avsnitt 1.3.3 och bilaga 3) — skall med de principer som gäller i det nya systemet kunna göras hos vilken länsstyrelse som helst. Om anmä- lan sker samtidigt med registreringsansök- ningen skall om avställningen gälla samma regler som när anmälan gjorts senare och den får således inte samma karaktär som obliga- torisk avställning enligt 2.3.1. Det torde emellertid inte vara ett praktiskt fall att alla handlingar ingetts som förutsätts för brukan- de men ägaren ändå önskar avställning.

Utredningen har ansett vissa särskilda föreskrifter om anmälningen påkallade för att underlätta kontrollen över att avställt fordon inte brukas. Dessa kommenteras närmare i avsnitt 4.4.2. Föreskrifterna inne- bär bl.a. att registreringsskylt måste fogas vid anmälan, när det inte är fråga om förläng- ning av tidigare avställning.

Som förut sagts bör beslut om avställning efter särskild anmälan få meddelas endast för viss kortare tid, förslagsvis sex månader. Avställningen bör dock efter ny anmälan få förlängas med för varje gång högst sex månader.

Mot bakgrund av erfarenheter från den nuvarande reservregistreringen bör som ock- så nämnts förut införas en möjlighet för länsstyrelsen att, när förlängning av avställ- ning begärs, företa en viss kontroll. Genom 'kontrollen skall förebyggas att avställning

används för att dölja att fordonet överlåtits

eller övergivits (jfr avsnitt 3.3.1) så att fordonet efter en tid ”tappas bort” av myndigheterna. Kontrollen bör givetvis inte tillgripas annat än när omständigheterna ger särskild anledning till det. Den bör gå till så att anmälaren föreläggs att inom viss tid styrka att han inte överlåtit eller övergivit fordonet. Kan han inte genom intyg eller på annat sätt visa att han har det i behåll skall avställningen upphöra.

Med hänsyn till att anmälan, när den inte avser begäran om förlängning av tidigare beslutad avställning, skall åtföljas av registre- ringsskylt, medför den att fordonsägaren inte kan använda fordonet. Sådan anmälan bör därför leda till omedelbar avställning, dvs. länsstyrelsens beslut bör meddelas att gälla från och med den dag vederbörlig anmälan inkorrunit. Samma skäl för omedel— bar avställning föreligger inte när det är fråga om förlängning av avställning. Beslutet bör ändå även i dessa fall gälla från och med den dag anmälningen kommer in. Härigenom uppstår inte något ”uppehåll” i avställ- ningen, om anmälan kommer in sista dagen under en avställningsperiod. Vidare skulle syftet med tidsbegränsningen motverkas om begäran kunde avse förlängning från en framtida tidpunkt. En begäran som kommer in under avställningsperioden bör alltså bevil- jas för tiden från och med den dag den kommer in och högst sex månader framåt, utan hänsyn till när den tidigare avställnings- perioden skulle ha gått ut.

Om länsstyrelse, som mottagit begäran om förlängd avställning, beslutar att förelägga anmälaren att styrka att han har fordoneti behåll måste, med hänsyn till det nyss anförda, avställningen samtidigt förlängas så lång tid som utsatts för föreläggandet.

Beslut om avställning meddelas på samma sätt som vid registrering genom att länssty- relsen sänder uppgifter med hjälp av terminal till registret. I registret skall tas in uppgift om när avställningen börjar och skall upp- höra. Nytt registreringsbevis varav avställ- ningstidens längd framgår skall tillställas ägaren. Om avställningen föranleder att skatt skall restitueras (jfr 13 & ASF) räknas belop-

Innan den beslutade avställningstiden utgår bör en påminnelse gå ut från registret till fordonsägaren så att denne inte försum- mar att i tid skicka in ev. begäran om förlängning av avställningen. l påminnelsen bör erinras om vad fordonsägaren har att iaktta för att fordonet skall få tas i bruk efter avställningen.

Det bör givetvis inte möta något hinder att förkorta avställningstiden om fordons- ägaren vill ta fordonet i bruk innan den beslutade tiden utgår. För detta behövs bara en anmälan — lämpligen tecknad på registre- ringsbevisets rapportdel —- till valfri läns- styrelse, som via terminalen har att meddela till registret den ändrade tidpunkt då avställ- ningen skall upphöra.

De grundläggande bestämmelserna om avställ- ning efter särskild anmälan har utredningen fört in i 14 och 15 åå BRK. De föreskrifter som behövsi övrigt om förfarandet kan inarbetas i tillämpnings- kungörelsen till BRK. Bestämmelserna i 18 ä 3 mom., 19 ä 1 mom. och 20 ä 3 mom. VTF rörande reservregistrerade fordon skall upphävas, liksom en hänvisning till bilreservregisteri 14 ä 1 mom. första stycket VTF.

Hänvisningen i 17 & BRK till bestämmelserna om befrielse från skatte- och försäkringsplikt gäller även när fordon är avställt på grund av anmälan.

2.3.3 Förbud att bruka avställt fordon

Enligt de bestämmelser som nu gäller är det förbjudet att använda reservregistrerat for- don på sådant sätt som förutsätter registre- ring. Detta följer av att reservregistreringen inte är att anse som registrering _i. nyss angiven mening.

Avställt fordon är däremot fortfarande registrerat. Eftersom avställning dessutom innebär, att eljest gällande skatte- och försäkringsplikt bortfaller under avställnings- tiden, måste ett uttryckligt förbud att använda fordonet följa av avställningen som sådan.

Utan hinder av förbudet bör givetvis fordonet få användas på samma sätt som det hade fått användas om det inte varit registre- rat. Dessutom bör undantag göras för fordon som tas.i anspråk med nyttjanderätt enligt rekvisitions- och förfogandelagstiftningen

och fordon som förhyrs av krigsmakten, dvs. undantag motsvarande dem i 11 ä 2 mom. VTF .

Saluvagnarna förutsätts i det nya systemet vara registrerade och avställda. Rätten att bruka fordon enligt saluvagnslicens skall därför i fortsättningen utgöra ett undantag från förbudet att bruka avställt fordon och inte som nu ett undantag från förbudet att bruka fordon som ej registrerats.

Som anförts under 1.3.1 utgår utred- ningen från att interimsregistreringen i dess nuvarande form skall behållas t.v. för nya fordon så att de kan utnyttjas i avvaktan på registrering. Däremot skall enligt vad utred- ningen återkommer till under 5.3.3 systemet med interimslicens inte användas för avställ- da fordon, eftersom de står kvar som registrerade. I vissa fall skall dock enligt förslagen i avsnitt 5.3.3 kunna meddelas begränsat körtillstånd — som ger samma rätt att bruka fordonet som finns när det gäller interimsregistrerade fordon enligt 12 ä 1 mom. andra stycket a-d VTF — för fordon som enligt 8 & sista stycket BRK avställtsi samband med registreringen.

I 18% BRK har utredningen tagit in de huvudbestämmclser som enligt det anförda bör gälla om förbud mot att använda avställt fordon och om undantagen från förbudet. Undantagen i 1852 och 3 BRK motsvarar som nämnts de undantag från registreringsplikten som nu finns i 11 å2 mom. VTK. I punkt 3 har en viss ändring skett när det gäller besiktningskravet. Denna ändring kommenteras närmare i avsnitt 4.2.7.

3. Avregistrering

3.1 Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om definitiv avregistrering finns i huvudsak i 19 ä 2 mom. VTF. Om registrerat eller reservregistrerat fordon för- störts eller eljest med fordonet vidtagits åtgärd, på grund av vilken det kan antas att det inte kommer att vidare brukas här i landet som registreringspliktigt fordon, skall ägaren göra anmälan härom till registret resp. reservregistret. Fordonet skall då avföras ur vederbörande register. Enligt 20 ä 2 och 3 mom. VTF får så också ske om anmälan visserligen inte har kommit in men registre- ringsmyndigheten ändå fått kännedom om att nu nämnd omständighet inträffat i fråga om fordonet.

För registrerat fordon gäller att det skall avföras ur registret när det överförs till reservregistret. Enligt 20 ä 2 mom. VTF kan fordon även avföras ur registret om den som är eller bör vara antecknad som ägare inte kunnat under två på varandra följande kalenderår anträffas för uttagande av den fordonsskatt som påförts fordonet för de nämnda åren.

Reservregistrerat fordon skall avföras ur reservregistret när det åter registreras. Enligt 20 ä 3 mom. VTF skall fordon som under tre år i följd har varit reservregistrerat avföras ur reservregistret om inte särskilda omständigheter föranleder till annat.

3.2 Principbeslu tet

Utredningens förslag i principbetänkandet innebär sammanfattningsvis följande.

Registreringsskyltarna skall återlämnas till myndighet när fordon skall avföras ur registret. Om skyltarna förstörts eller för- kommit lämnas i stället ett intyg eller en försäkran om förlusten. Skrotningsintyg eller motsvarande handling behöver inte åtfölja anmälan. Möjligheter måste finnas att utan anmälan ur registret avföra fordon som enligt vad registreringsmyndigheten fått veta har skrotats eller eljest bör avregistreras. Vidare bör man ur registret kunna avföra fordon som under längre tid inte har kunnat anträffas för utfående av skatt. Uppgifter om sådana fordon som avregistrerats bör ändå behållas i registret under viss tid.

I prop. 1969r30 biträds i princip utred- ningens förslag i fråga om förfarandet vid avregistrering. Det uttalas att utredningen vid det fortsatta arbetet på denna fråga bör ägna uppmärksamhet är möjligheterna att skapa tillräckligt verksamma incitament för att få fordonsägarna att anmäla fordon för avregistrering.

3.3. Utredningens fortsatta övemäganden och förslag

3.3.1. Avregistrering efter anmälan

En av bilregistrets viktigaste uppgifter är att bilda grund för en effektiv kontroll av fordonsbeståndet. Det är därför angeläget att registrerade fordon finns kvar i registret så länge det _finns anledning att underkasta dem denna kontroll. Avregistrering bör därför få

ske bara under vissa bestämda förutsättning- ar. I princip bör dessa begränsas till fyra fall, nämligen när fordon blivit varaktigt obruk- bart, när det ändrats till fordon för vilket registreringsplikt inte i något avseende gäller, när det registrerats i det militära fordonsre- gistret och när det varaktigt utförts ur riket. I förstnämnda fall bör det inte som med nuvarande bestämmelser räcka med exempel- vis intyg att fordonet är så förstört att det inte går att reparera. Under utredningsarbe- tets gång har det kommit att framstå som alltmer angeläget att garantier så långt möjligt skapas för att fordon inte avförs ur registret så länge det inte är uteslutet att det kommer att brukas mer här ilandet. Detta kan givetvis ske genom att kraven på intygen om att fordonet är obrukbart skärps ytterli- gare. Den sedan lång tid diskuterade frågan hur man på ett effektivt sätt skall förmå fordonsägare att låta skrota ett uttjänt fordon kan emellertid bringas närmare sin lösning om man i det fall som nu är i fråga för avregistrering — och därmed skattebe- frielse — ovillkorligen kräver intyg om att fordonet skrotats. Med frångående av sitt förslag i principbetänkandet vill utredningen därför nu föreslå en sådan föreskrift. Effek- ten av föreskriften försvagas emellertid inte om länsstyrelse får befogenhet att, när särskilda skäl föreligger, medge att skrot- ningsintyg ej behöver företes. Med hänsyn till syftet med bestämmelsen bör givetvis sådant medgivande ej lämnas när det visser- ligen är uppenbart att fordonet är obrukbart för all framtid men regelrätt skrotning kan och bör ske. Däremot avser utredningen med sitt förslag till undantag exempelvis sådana fall när ett fordon skall omhändertas som museiföremål eller när en buss byggts om till sommarstuga på ett sätt som gör att den inte på nytt kan omvandlas till fordon. Möjligheten att kringgå en bestämmelse av nu föreslaget innehåll genom att avställa fordonet, så att försäkrings- och skatteplikt och därmed behov av avregistrering bortfal- ler, motverkas av utredningens förslag under 2.3.2. Enligt dessa måste ägaren minst var sjätte månad inkomma med skriftlig anmälan

om förlängning av tiden för att avställningen inte skall upphöra. Vidare kan länsstyrelsen när förlängning anmäls kräva utredning om att fordonet inte överlåtits eller övergivits och awisa fortsatt förlängning om utredning inte kommer in eller om utredningen inte klart visar att anmälaren har fordonet i behåll. Kraven på utredningen får länsstyrel- sen ställa efter omständigheterna. Godtas den inte skall avställningen upphöra, varvid försäkrings- och skatteplikt inträder.

För att denna regel skall få avsedd effekt måste det vara möjligt att kunna debitera skatt om en undersökning ger vid handen att fordonet har övergivits så att någon ägande- rätt i civilrättslig mening inte längre kan anses föreligga. Utredningen föreslår att ägarbegreppet i bilregisterkungörelsen utfor- mas så att den som övergivit ett fordon ändå skall anses som ägare till det.

Det andra av de inledningsvis nämnda fall när avregistrering bör beviljas avser fordon som ändrats så att det inte längre är att hänföra till fordonsslag för vilket registre- ringsplikt föreligger. Som redan berörts under 2.3.2 anser utredningen däremot inte att avregistrering bör ske när inte fordonet som sådant men dess användning ändras så att registreringsplikt inte längre föreligger. I sådana fall bör i stället avställning ske när anmälan görs om den ändrade användningen. Det kan i sådana fall inte förutses om fordonets användning framdeles kommer att ändras på nytt så att användningen förutsät- ter registrering. Det sagda gäller registrerade motorredskap och släpfordon (jfr 4 & BRK). Det gäller också fordon, som sedan de registrerats, tas i bruk inom inhägnat område Ger & BRK). Den enda nackdel för for- donsägaren som följer av att fordonet av- ställs i stället för att avregistreras blir att han, för att avställningen inte skall upphöra, en gång varje halvår måste inkomma med anmälan om att fordonet alltjämt inte skall användas på annat sätt än som är tillåtet för avställt fordon och begära fortsatt av- ställning. Utredningen fmner en sådan skyl- dighet skälig med hänsyn till de särskilda svårigheterna att övervaka efterlevnaden av

gällande bestämmelser i dessa fall. En fördel för fordonets ägare med avställning i förhål- lande till avregistrering är att ny registrering och därmed krav på ny registreringsbesikt- ning inte blir aktuell om han åter vill ta fordonet i bruk på ”registreringspliktigt” sätt.

Att avregistrering skall ske när det anmäls att registrerat fordon upptagits i det militära fordonsregistret bör uttryckligen anges i bestämmelserna om avregistrering.

Vad slutligen avser avregistrering efter anmälan att fordonet varaktigt utförts ur riket bör bevis krävas om registrering av fordonet utomlands eller om att fordonet förtullats i samband med införsel i annat land.

Anmälan för avregistrering görs lämp- ligen på registreringsbevisets rapportdel (se 1.3.4 och bilaga 3). Anmälan skall kunna ges in till valfri länsstyrelse. På grund av att registreringsskyltarna i fortsättningen kom- mer att få en officiell prägel ligger det i sakens natur att de måste återlämnas i samband med avregistrering. Anmälan för avregistrering bör inte anses vederbörligen .ord om inte utlämnade registreringsskyltar — eller anmälan om förlust av dem — ges in. Utredningen återkommer härtill i avsnitt 4.4.2 och 7.4.2.

Beslut meddelas genom att uppgifter om avregistreringen vidarebefordras till registret via länsstyrelsens terminal. Avslagsbeslut bör som förordats i andra sammanhang delges sökanden skriftligen. I registret bör införas uppgift även om anledningen till avregistre- ringen. Trafiksäkerhetsverket bör liksom vid registrering svara för nödvändiga underrättel- ser till biluttagningsmyndigheten. Om ev. skatt skall restitueras (jfr 13 % ASF) uträk- nas beloppet automatiskt. Från registret bör fordonsägaren få bevis om avregistreringen. Uppgifterna om fordonet bör behållas i registret under viss tid, förslagsvis fem år.

Förutsättningarna för avregistrering efter anmä— lan har angetts i 25 å andra stycket och 27 & första stycket BRK. 19 ä 2 mom. VTK skall upphävas. Den föreslagna utvidgningen av ägarbegreppet har angetts i 2 & sista stycket BRK. Där har samtidigt upptagits den särskilda bestämning av ägarbe-

greppet enligt l 5 8 mom. VTF, även om denna i och för sig innefattas i den allmänna hänvisningen i 3 & BRK till VTF:s begreppsbestämningar.

3.3.2. Avregistrering utan anmälan

Utredningen räknar med att dess olika förslag kommer att minska antalet fall när någon ägare till fordon som står kvar i registret inte längre kan Sparas. Att helt förebygga att detta inträffar torde inte vara möjligt. Det behövs även i det nya systemet en regel om att fordon kan avföras ur registret om ägaren under viss tid inte kunnat anträffas för uttagande av fordons- skatten. Utredningen föreslår emellertid att denna tid, som nu enligt 20 ä 2 mom. VTF är två år, utsträcks till fem år. Om det på annat sätt än genom anmälan blir känt att förhållande som avses i 25 ä 1, 4 eller 5 BRK — dvs. att registrerat fordon skrotats, intagits i det militära fordonsregistret eller varaktigt utförts ur riket — föreligger bör avregistre- ring ske trots att anmälan underlåtits. Däre- mot bör anmälan alltid krävas för att fordon som avses i 25 ä 2 eller 3 BRK skall avföras ur registret.

Uppgift om de förhållanden som enligt vad nu sagts skall föranleda avregistrering utan anmälan kommer ofta in direkt till bilregistret. För att man skall kunna få till stånd en prövning i de enskilda fallen av förutsättningarna för avregistrering och för att man skall få enhetliga rutiner bör beslut om avregistrering även i dessa fall meddelas av länsstyrelse. Från bilregistret bör därför lämnas besked om förhållandet till länssty- relsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret.

Som utredningen nämnt i avsnitt 9.2.2 i principbetänkandet har riksräkenskapsverket i skrivelse den 21 juni 1960 rekommenderat länsstyrelserna att tillämpa avregistrerings- bestämmelserna i 20 5 2 mom. VTF så att avregistrering av bevisligen nedskrotat eller exporterat fordon sker retroaktivt med ver- kan från och med tidpunkten för skrot- ningen resp. utförseln. En tillämpning av avregistreringsbestämmelserna på det sätt

som förutsätts i skrivelsen leder till att benägenheten att göra anmälan för avregist- rering minskar, eftersom fordonsägaren kan räkna med att ändå få fordon avförda ur registret med retroaktiv verkan. Detta strider mot önskemålet om verksamma incitament för att anmälningsskyldigheten fullgörs. Ut- redningen vill för sin del förorda att avregist- rering i det framtida systemet sker med verkan från beslutets dag. Detta medför — om beslut om avställning inte gäller — bl.a. att skatteplikten består ända till avregistre- ringen.

Även för de fall avregistrering sker utan anmälan bör gälla att registreringsskyltar skall återlämnas.

Utredningen har i avsnitt 9.2.2 i princip- betänkandet också berört frågan om möjlig- heterna att genom ömsesidig rapportering mellan bilregistren i Sverige och andra länder undvika de olägenheter som följer när fordonsägare underlåter att anmäla definitiv utförsel av fordon. Särskilt när det gäller de nordiska länderna skulle en ömsesidig rap- porteringsskyldighet vara till stor hjälp för att hålla de olika registren aktuella. En sådan ordning får självfallet allt större betydelse ju mera förbindelserna mellan länderna utveck- las.

I den danska ”Bekendtgorelse om registre- ring af motorkoretojer m.v.” den 24 mars 1966 finns i & 9 stk 3 en bestämmelse i fråga om fordon som senast har varit registrerat i Finland, Norge, Sverige eller Tyskland att ifrågavarande myndighet skall underrättas om registreringi Danmark.

Utredningen förordar att förhandlingar tas upp med berörda länder om införande av ömsesidig rapporteringsskyldighet i de hän- seenden som det här gäller. I de svenska bestämmelserna bör givetvis föreskrivas skyl- dighet att underrätta registret i land, med vilket sådan överenskommelse träffats, om svensk registrering av fordon som senast varit infört i register i landet i fråga.

Kännedom om att fordon varaktigt ut- förts skulle också kunna fås genom rapport från utländsk tullmyndighet om förtullningi samband med införsel. Det skulle vara av

värde om man kunde träffa ömsesidiga överenskommelser med andra länder om att sådan rapport skall lämnas till bilregistret i utförsellandet. Generaltullstyrelsen har i ytt- rande över utredningens principbetänkande uttalat att hinder inte föreligger mot att svensk tulltaxeringsförrättare till vederböran- de utländska registreringsmyndighet lämnar uppgift om förtullning av fordon som defini- tivt införts hit.

Om avregistrering utan att anmälan från fordons- ägaren erhållits finns bestämmelser i 25 & första stycket, 26 å och 27 5 andra stycket BRK. Be- stämmelserna ersätter 20 i"; 2 mom. VTF.

4. Kontrollen över fordonsbeståndet

4.1. Inledning

En väsentlig uppgift för utredningen har varit att utforma registreringssystemet så att möjligheter skapas för en effektiv kontroll i olika avseenden över fordonsbeståndet. Den grundläggande förutsättningen för detta är ett effektivt register, som innehåller aktuella och tillförlitliga data om fordonen och deras ägare. Genom att registret byggs upp med utnyttjande av modern datateknik blir det möjligt att för varje fordon få en uttömman- de och lättillgänglig registerpost. Ett nästa steg blir då att i görligaste mån säkra aktualiteten och tillförlitligheten i de regist- rerade uppgifterna. Utredningens övervägan- den i detta avseende redovisas nedan under 4.3.

Som ett led i strävandena att förbättra kontrollen över fordonsbeståndet drogs re- dan i principbeslutet upp konturerna till ett kontrollmärkessystem och det angavs att ett sådant system, rätt utformat, skulle kunna vara ett verksamt hjälpmedel. Utredningens överväganden och förslag i fråga om kon- trollmärkessystemet redovisas under 4.4. Såsom framgår av denna redovisning föreslår utredningen vissa betydelsefulla förändringar jämfört med principbetänkandet.

Det allmännas kostnader för kontrollen över fordonsbeståndet täcks enligt nuvaran- de regler genom ett system av avgifter i anslutning till olika åtgärder. Även härvidlag föreslås väsentliga ändringar. Utredningens överväganden redovisas under 11.3.

4.2 Förutsättningarna för att fordon skall få brukas

4.2.1. Utredningens principiella utgångspunkt

Fordonsregistret och fordonsregistreringen är hjälpmedel för kontrollen över fordonsbe- ståndet. Därav följer att registreringssyste- met skall anpassas efter de skilda krav som kan ställas från olika utgångspunkter. I fråga om förutsättningarna för att olika fordon skall få brukas har utredningen principiellt arbetat med sikte på att reglernas materiella innehåll inte bör ändras. I de fall utredning- en trots detta föreslår materiella ändringar gäller det vissa inkonsekvenser eller oformlig- heter, där justeringar ansetts påkallade för att få enklare rutiner och effektivare kon- troll.

4.2.2. Registrering

Utredningens överväganden när det gäller registrering som förutsättning för fordons brukande redovisas i avsnitt 1.

4.2.3. Registreringsbesiktning och typbesiktning

För att ett fordon skall få tas i bruk krävs en teknisk kontroll och en rad tekniska uppgif- ter om fordonet utöver vad som behövs för dess identifiering. Kontrollen sker och erfor- derliga data fastställs genom registreringsbe- siktning eller typbesiktning enligt 14 och

15 åå VTF. Genom sådan besiktning klar- görs bl.a. att fordonet är i trafrksäkert skick, när det tas i bruk, och hur fordonet med avseende på last, axeltryck och boggitryck får brukas i trafik. Vidare fastställs de fordonsvikter och övriga data som läggs till grund för bestämmde av automobilskatt eller traktorskatt för fordonet.

Registreringsbesiktning resp. upptagande i typintyg utgör enligt gällande regler i princip förutsättningar för att ett fordon skall få tas i bruk. I 1054 mom. VTF stadgas som villkor för fordons upptagande i bilregister, att fordonet inom ett år före ingivandet av registreringsansökan antingen godkänts vid registreringsbesiktning enligt 14 &, upptagits i typintyg enligt 15 5 eller, om det gäller reservregistrerat fordon, god- känts vid kontrollbesiktning enligt 24 5 samt att fordonet inte därefter underkastats sådan ändring, att det inte längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktningsinstru- ment eller typintyg. Som sådan ändring anses dock inte avvikelse, som är att hänföra till fordonets utstyrsel och inte påverkar dess beskattningsförhållande, utbyte av motor till en annan med denna helt överensstämmande motor eller användning av ringar av andra dimensioner än förut. Beträffande export- vagn föreskrivs i samma stadgande att regist- rering inte får ske på grund av typintyg och inte heller på grund av registreringsbesikt- ning som ägt rum innan fordonet infördes i exportvagnsförteckningen.

De skäl som ligger bakom uppställandet av registreringsbesiktning eller typintyg såsom förutsättning för att ett fordon skall få tas i bruk gäller även inom det nya registrerings- systemet. Genom att själva registreringen fått en ändrad innebörd kopplas prövningen av dessa förutsättningar i stället samman med avställningsförfarandet. Om ett fordon registreras utan att vederbörligt bevis om re- gistreringsbesiktning eller typintyg företes skall fordonet enligt utredningens förslag ob- ligatoriskt avställas (se under 2.3.1). För att en avställning som beslutats i denna ordning skall upphöra, bör krävas bl.a. att angivna besiktningshandlingar ges in. Eftersom av-

ställt fordon, såsom framgår av avsnitt 2, i princip inte får brukas, uppnår man med den av utredningen förordade lösningen mate- riellt samma resultat som med nuvarande regler.

Hur gällande besiktningskrav med avse- ende på reservregistrerade fordon skall fogas in i det nya registreringssystemet behandlas under 4.2.7.

Den registreringsbesiktning eller det upp- tagande i typintyg som krävs för att ett fordon inte skall avställas vid registreringen eller för att en obligatorisk avställning skall upphöra får inte ligga alltför långt tillbaka i tiden. I det förra fallet är det naturligt att bibehålla nuvarande ettårsgräns, räknat från ingivande av registreringsansökan. När det gäller upphörande av avställning kan det övervägas att i stället föreskriva att handling- arna skall ha ingivits tidigast ett år innan avställningen upphör. Detta skulle överens- stämma med gällande bestämmelser såtillvida som fordonet då skall ha besiktigats eller upptagits i typintyg inom ett år innan det tas i bruk. Det finns å andra sidan föga skäl att göra skillnad mellan t.ex. de fall då fordonet efter registreringen tas i bruk en månad och sedan avställs och dem då fordonet avställs omedelbart. För de förra föreslås som framgår av det följande inte några särskilda krav på registreringsbesiktning för att fordo- net skall få tas i bruk efter avställningen. Några speciella skäl från trafiksäkerhetssyn- punkt etc. finns inte att i fråga om fordon som avställts vid registreringen kräva att re- gistreringsbesiktning resp. upptagande i typ- intyg skall ha skett inom ett år innan avställ- ningen upphör. Utredningen föreslår därför att registreringsbesiktningen resp. upptagan— det i typintyg skall ha skett tidigast ett år innan registreringsansökan ingetts för att obligatorisk avställning skall upphöra. Ut- redningen vill här framhålla att den kontroll- besiktningsplikt som är föreskriven för regi- strerade fordon, såsom framgår av det följan- de, skall gälla även under avställningstiden. Skulle i undantagsfall en obligatorisk avställ- ning vara under så lång tid att en inställelse- termin eller frist för kontrollbesiktning av

fordonet löper ut, gäller tills besiktningen skett körförbud för fordonet, även om av- ställningen upphör.

Liksom för närvarande skall vid besikt- ningsinstrument eller typintyg fogas intyg om att fordonet inte efter registreringsbe- siktningen resp. efter typintygets utfärdande ändrats på sådant sätt att det inte längre överensstämmer med uppgifterna i intyget.

Utredningens förslag i detta avsnitt har legat till grund för utformningen av bestämmelserna i 8 & 1 och 2 BRK (jämförda med 10 ä 4 mom. VTF — se även under 2.3.1) och har dämred även betydelse för innebörden av 16 & BRK.

Den ovan refererade särregeln i 10å4mom. VTF beträffande exportvagnar behandlar utred- ningen under 5.3.

4.2.4. Särskild kopplingsbesiktning

Enligt 24 a & VTF och kungörelsen (1961:445) om särskild kopplingsbesiktning får släpvagn — utom påhängsvagn — med totalvikt över tre ton inte dras av bil utan att både bil och släpvagn samtidigt inställts till besiktning och släpvagnen godkänts för koppling till bilen.

Kontrollen av det villkor som gäller enligt dessa bestämmelser är inte knuten till regist- reringen och kan inte heller i det nya systemet kopplas samman med registrerings- eller avställningsförfarandena.

4.2.5. Automobilskatt och traktorskatt

Enligt 1 5 ASF utgår automobilskatt - med vissa i 2 % angivna undantag — för registrerat motorfordon och registrerad släpvagn. Skatte- plikten inträder med ingången av den månad under vilken fordonet registreras och upphör med utgången av den månad under vilken det reservregistreras eller avregistreras (3 & ASF). Om fordonet före registreringen brukats på grund av interimslicens utgår skatten dock redan från och med den månad då fordonet togs i bruk. Skatt utgår enligt huvudregeln för helt kalenderår med belopp som varierar efter fordonsslag och fordonsvikt (5 % ASF). Skattskyldig är den som vid årets början är eller bort vara antecknad i bilregistret som ägare av fordonet. Om fordonet registrerats första gången under året är dock den skattskyldig som därvid antecknats som

ägare. Bestämmelser om skattskyldighet finns i 4 % ASF. Om fordonet är skatteplik- tigt under endast en del av ett kalenderår nedsätts skatten för året i motsvarande mån (6 & ASF). Ändras fordonets beskaffenhet under löpande kalenderår skall enligt samma paragraf därav föranledd höjning av skatten beräknas fr.o.m. den månad under vilken ändringen skett. Av samma anledning föran- ledd sänkning beräknas fr.o.m. nästföljande kalendermånad.

Anteckning om skattskyldighet för visst fordon görs i bilregistret av tjänsteman, som särskilt förordnats därtill av länsstyrelsen. Länsstyrelsen meddelar särskilt beslut om automobilskatt dels när fråga uppstår om frihet från skatt, dels när någon begär beslut under påstående att han påförts skatt orik- tigt. Ifrågavarande bestämmelser finns i 7 & ASF.

Särskilt kvitto lämnas på betalad skatt. Detta kvitto skall medföras vid färd (9 & ASF).

Enligt lOåASF får fordon, för vilket debiterad skatt inte erlagts, ej brukas förrän skatten betalats. Eftersom skatt ej påförs för oregistrerat fordon innehåller ASF inte nå- got förbud mot att använda sådant fordon. I 14 & föreskrivs emellertid att den som döms för att ha brukat oregistrerat fordon skall förpliktas utge undandragen skatt. Detsam- ma gäller om ägaren döms för att han inte lämnat uppgift till bilregistret om ändring av fordonets beskaffenhet.

Om skatteplikt upphör eller skatten sänks under löpande kalenderår skall enligt 13 & ASF eventuellt överskjutande skatt återbetalas till fordonets ägare efter ansökan av denne.

Enligt TSF utgår traktorskatt för registre- rad traktor och registrerat motorredskap. I skattehänseenden indelas fordonen i två klasser. Till klass I hör enligt huvudregeln traktor och motorredskap som används för transport på allmän väg. Till klass II hör andra traktorer. Uppgift om användningen av traktor skall lämnas vid registreringen (17 54 mom. VTF). I övrigt gäller i princip samma bestämmelser för traktorskatt som

Om uppbörden av fordonsskatt (dvs. automobilskatt och traktorskatt) finns be- stämmelser i kungörelsen angående uppbörd av automobilskatt m.m.

När skattepliktigt fordon registreras tas fordonsskatt ut i samband med registrering- en. Erläggande av skatt är en förutsättning för att registreringsbevis skall lämnas ut.

Ordinarie uppbörd äger rum under tiden den 10 februari — den 4 mars varje år. Uppbörden sker med postförskott så att skattekvitto erhålls mot erläggande av skat- ten. Skatten kan också betalas via postgiro, i vilket fall skattekvittot skickas till fordons- ägaren i vanligt brev.

Anstånd kan åtnjutas enligt kungörelsen (1956:556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt och traktor- ska". Bestämmelserna innebär att skatten, när den överstiger 1 500 kronor per år, kan få betalas vid högst fyra tillfällen. Skatten erläggs för de tyngsta fordonen kvartalsvis.

Såsom framgår av den föregående redogö— relsen gäller skatteplikten registrerade for- don. Erläggande av skatt utgör en förutsätt- ning för brukande av sådana fordon. Det är inte utredningens uppgift att föreslå mate- riella ändringar av dessa regler. Genom utredningens förslag i fråga om registrering och avställning får registreringsbegreppet emellertid en ny innebörd. På grund härav måste skatteplikten bestämmas att gälla registrerade fordon, som inte är avställda. Ändring görs i 1 äASF och l åTSF, där reglerna finns om vilka fordon som är skattepliktiga. De i 2 & ASF angivna undan- tagen berörs inte av förslaget.

Även i 3 & ASF behandlas skattepliktens omfattning. Inträdandet och upphörandet av skatteplikt är knutna till registreringen resp. reserv- eller avregistreringen. Redan av 1 och 2 55 framgår i och för sig de tidpunkter då skatteplikt skulle inträda eller upphöra. För att undvika att skatteplikt och undantag från skatteplikt gäller alltför korta perioder utvid- gas i 3 5 ASF skatteplikten till att omfatta förutom tiden från det moment då förutsätt- ning för skatteplikt inträder (t.ex. genom

registrering) till det moment då förutsättning för skatteplikt upphör (t.ex. genom reservre- gistrering) även de kalendermånader då för- utsättningen inträder resp. upphör. En direkt tillämpning av denna metod i det nya registreringssystemet borde innebära att man kompletterade begreppen införande i register och avförande ur register med upphörande av avställning resp. avställning. Metoden leder emellertid till en alltför komplicerad författningstext. Utredningen har funnit att det angivna syftet med 3 & ASF uppnås genom den enkla regeln att skatt skall utgå för hel kalendermånad om fordonet varit skattepliktigt under en del av månaden. En sådan lösning har vissa följdverkningar i fråga om bestämningen av den person som är skattskyldig för ett visst fordon. Utred- ningen återkommer till detta i specialmotive- ringen till 4 & ASF (bilaga 2).

Uppgift om användning av traktor får i det nya systemet gälla som förutsättning för att beslut om obligatorisk avställning inte skall meddelas och för att sådan avställning skall upphöra (se avsnitt 2.3.1).

4.2.6. Trafikförsäkring

Enligt 1 åTFL sk'all trafikförsäkring finnas för motorfordon — varmed i TFL förstås även gummihjulsförsedd traktor _ som är registrerat här i landet eller utan registrering brukas i trafik här. Vissa fordon, t.ex. sådana som tillhör staten, är undantagna från försäkringsplikt. Enligt lagen (1939:776) med vissa bestämmelser rörande trafikförsäk- ring å motorfordon, som nyttjas av staten, m.m. föreligger inte försäkringsplikt för fordon under tid då det är taget i anspråk enligt viss rekvisitions- eller förfogandelag— stiftning eller under tid då det brukas av krigsmakten enligt skriftligt avtal. Enligt 18 & TFL är försäkringsgivare, trots att för- säkringsavtal för registrerat fordon upphört, ändå ansvarig för skada som inträffat innan 30 dagar gått från det anmälan kom in till registreringsmyndigheten om avtalets upp- hörande. Underlåter den som är försäkrings- skyldig för registrerat fordon att fullgöra

skyldigheten straffas han enligt 245 första stycket TFL med dagsböter. Samma straff kan enligt 245 andra och tredje styckena TFL ådömas den som brukar oförsäkrat fordon som inte är registrerat här i landet resp. den som brukar försäkringspliktigt fordon med kännedom om att försäkring inte finns. Har någon .ort sig skyldig till förseelse mot 245 första stycket TFL kan domstol enligt 25 5TFL vid vite förelägga honom att fullgöra sin försäkringsskyldighet.

Enligt 17 54 mom. VTF skall bevis om gällande trafikförsäkring ges in vid ansökan om registrering. Om så inte sker vägras registrering.

Beträffande registrerade fordon gäller tra- tikförsäkringsplikt oavsett om fordonen bru- kas eller ej. I övrigt utgör trafikförsäkring förutsättning för brukande av fordon (att fordon i vissa fall får brukas utan trafikför- säkring framgår av det föregående). För att inom det nya registreringssystemet bibehålla samma materiella regler bör gälla att försäk- ringsplikten omfattar dels här i riket registre- rade fordon, som inte är avställda, dels avställda och icke registrerade fordon som brukas här i riket (1 5TFL). De undantag från försäkringsplikten som nu gäller — främst avseende fordon som tillhör staten eller nyttjas av krigsmakten — bör bibehållas.

I fråga om förfarandet bör föreskrivas att företeende av försäkringsbevis utgör villkor för att fordon skall registreras utan obligato- risk avställning och för att sådan avställning skall upphöra (jfr avsnitt 2.3.1). Företeende av försäkringsbevis torde i övrigt inte anges som förutsättning för att avställning skall upphöra. Förbudet att bruka oförsäkrat fordon gäller när avställningen upphör och utredningen anvisar nedan under 4.4 ett effektivt medel för kontroll av att förbudet efterlevs.

4.2.7. Periodisk kontrollbesiktning

Reglerna om registreringsbesiktning och typ- besiktning syftar som nämnts till bl.a. en kontroll av att fordonen är i trafrksäkert skick, när de tas i bruk. Ett för den fortsatta

övervakningen betydelsefullt instrument är den periodiska kontrollbesiktningen. Kon- trollbesiktningsplikten omfattar registrerade fordon, när det gäller släpvagnar dock endast om de dras av bil (245 1 mom. VTF och 54 a 5 1 mom. VTK).

Enligt 245 1 mom. första och andra styckena skall vissa fordonsslag undergå särskild periodisk kontrollbesiktning. Motor- fordon och släpfordon som är inrättat uteslutande som brandfordon eller ambulans eller som används uteslutande som brandfor- don och är försett med beteckning därom, vilka samtliga klassificeras som utrycknings- fordon, skall kontrollbesiktigas inom sex månader från föregående besiktning. Samma tidsfrist gäller för bil som används i uthyr- ningsrörelse. I fråga om motorfordon, som används för övningskörning i trafikskola, motorfordon som drivs med acetylen- eller gengas, bil eller släpfordon, som används för yrkesmässig personbefordran, och bussar, som används vid skolskjutsning, gäller en på motsvarande sätt bestämd ettårsfrist.

Den allmänna periodiska kontrollbesikt- ningen enligt 245 1 mom. tredje stycket VTF omfattar övriga registrerade motorfor- don och släpvagnar, dragna av bil, som är två år gamla. Motorfordon skall enligt 54 a 5 2 mom. VTK besiktigas under en inställelse- termin, som gäller för fordonet. En särskild inställelsemånad bestäms av sista siffran i fordonets registreringsnummer, så att 1 motsvarar januari, 2 februari, 3 mars, 4 april, 5 maj, 6 augusti, 7 september, 8 oktober, 9 november och 0 december. Inställelsetermi- nen omfattar förutom inställelsemånaden de två närmast föregående och de två närmast efterföljande kalendermånaderna. I fråga om släpvagn gäller att besiktningen skall ske före varje kalenderårs utgång.

Skyldigheten att låta kontrollbesiktiga fordon är inte i sig straffsanktionerad. I stället inträder enligt 2454mom. jämfört med 225 andra stycket VTF körförbud i fråga om fordonet tills besiktningen sker. Utan hinder av sådant körförbud får fordo- net dock. brukas vid provkörning i samband med reparation och för färd vid provkörning

i samband med reparation och för färd kortast lämpliga väg tillreparationsverkstad för reparation och till besiktningsman för besiktning.

En direkt översättning av nuvarande regler till det nya systemet med registrering och avställning skulle innebära att reglerna om kontrollbesiktning skulle gälla registrerade, icke avställda fordon. Härvid måste man emellertid beakta att reservregistrering, som i gällande regelsystem närmast motsvarar den av utredningen föreslagna avställningen, inte innebär att fordon dras undan från löpande kontroll. Enligt 10 54 mom. VTF gäller när fordonet åter skall registreras den allmänna förutsättningen att det skall ha godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typin- tyg inom ett år före registreringsansökans ingivande med det för reservregistrerade fordon speciella undantaget att godkännande vid kontrollbesiktning kan ersätta registre- ringsbesiktning och typintyg. De nuvarande föreskrifterna innebär på grund av den angivna ettårsregeln att man för reservregist- rerade fordon i vissa fall ställer strängare krav än för andra fordon, eftersom kontroll- besiktningSplikt eljest inträder först när fordonen är två år gamla. De allmänna kraven om kontrollbesiktning torde emeller- tid vara tillfyllest från trafiksäkerhetssyn- punkt även i fråga om fordon som reservre- gistrerats eller, inom det nya systemet, avställts. Såväl författningstekniskt som ad- ministrativt når man enklast syftet att kontrollbesiktningsplikten enligt 24 5 1 mom. VTF skall omfatta avställda fordon genom att man även i det nya systemet låter kon- trollbesiktningsplikten gälla registrerade for- don.

För fordonsägarna innebär det sagda ingen större förändring. I nuvarande system aktua- liseras kontrollbesiktningskravet enligt 10 5 4mom. VTF vid registrering efter reservre- gistrering och kontrollbesiktningen utgör därigenom förutsättning för att fordonet skall få brukas. Enligt det nya systemet be- står kontrollbesiktningsplikten enligt 245 1 mom. VTF och inträder körförbud på grund av underlåten besiktning under själva

avställningstiden, men detta får mindre prak- tisk betydelse eftersom redan själva avställ- ningen medför förbud att bruka fordonet. Körförbudet i anslutning till kontrollbesikt— ningsreglerna aktualiseras först när avställ- ningen upphör, dvs. i det moment när kontrollbesiktningskravet sätts in enligt nu- varande regler. Här bör påpekas att den särskilda periodiska kontrollbesiktningsplik- ten enligt 245lmom. första och andra styckena inte aktualiseras första gången förrän registreringsbesiktning skett, eftersom fristen räknas från föregående besiktning.

Att registreringsbesiktning kan ersätta kontrpoesiktning framgår av 145 1 mom. andra stycket VTF.

I vissa fall kommer det av utredningen förordade systemet att medföra awikelser jämfört med vad som skulle ha gällt om avställda fordon undantagits från kontrollbe- siktningsplikt enligt 24 5 1 mom. VTF. Des— sa awikelser beror på att undantagen i 185BRK från förbud att bruka avställt fordon (jfr avsnitt 2.3.3) inte motsvaras av undantag från det körförbud som gäller på grund av underlåten besiktning. Detta bety- der, om besiktningsskyldighet inträder under avställningen, att rätten att bruka fordon med stöd av 18 5 upphör, om besiktnings- skyldigheten inte fullgörs.

Genom det av utredningen föreslagna systemet kommer således i vissa fall kontroll- besiktningsplikt och i förekommande fall körförbud på grund av underlåten besiktning — i motsats till vad som nu gäller — att avse även fordon som anges i 18 5 första stycket 2 och 3 BRK — dvs. fordon som är taget i anspråk enligt rekvisitions- eller förfogande- lagstiftning eller innehas av krigsmakten enligt skriftligt avtal — ävensom saluvagnar. Såvitt utredningen kan bedöma torde en sådan konsekvens överensstämma med kon- trollbesiktningens syften.

I de nu angivna fallen kan inställelse till besiktning ske — och därmed körförbudet hävas — utan att avställningen upphör. När det gäller vissa av undantagen i 1851, jämförd med 55 BRK — exempelvis an- vändning inom inhägnat område — är däre—

mot rätten att bruka det avställda fordonet inte sådan att det kan köras till besiktningen utan att avställningen upphör och skatt och försäkring betalas. Om ett undantag från de ”normala” besiktningsreglerna skulle an- ses påkallat för dessa fall kan i 24 5 4 mom. VTF föreskrivas, att utan hinder av där avsett körförbud fordon får brukas på sätt som det enligt 4 och 5 55 BRK kunnat brukas, om det ej varit registrerat.

Vad slutligen gäller de i 19 5 BRK upptagna undantagen från förbudet att bru- ka avställt fordon (jfr under 5.1.3) kan påpekas att de i huvudsak kommer att gälla endast nya fordon som över huvud inte är kontrollbesiktningspliktiga. Dessutom över- ensstämmer undantagen i stort med de i 22 5 andra stycket VTF angivna undantagen i fråga om fordon som inte undergått föreskriven kontrollbesiktning.

Genom att kontrollbesiktningsplikt enligt 245 1 mom. VTF föreskrivs omfatta även avställda fordon bör den i 11 5 2 mom. b VTF angivna förutsättningen för brukande av fordon som innehas av krigsmakten enligt skriftligt avtal ändras. Som villkor bör i stället gälla att fordonet tidigast ett år innan ansökan om registrering gjordes godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typin- tyg och ej därefter undergått sådan ändring som avses i 14 5 2 mom. VTF enligt utred- ningens författningsförslag (nuvarande 10 5 4 mom. VTF).

De uppgifter som behövs för att fastställa om ett fordon är kontrollbesiktningspliktigt måste hämtas från olika håll. Vad först gäller den allmänna periodiska kontrollbesiktning- en av motorfordon bestäms första inställelse- året genom fordonets ålder och inställelse- terminen genom sista siffran i registrerings- numret. Uppgifter i dessa avseenden in- flyter automatiskt till registret genom re- gistreringen och genom det bevis om re- gistreringsbesiktning eller det typintyg som skall företes innan fordonet får tas i bruk. När det gäller släpvagnar är kontrollbe- siktningspliktens omfattning beroende av hur fordonen används. Såsom framgår av den föregående redogörelsen skall släpvagnar in-

ställas till allmän periodisk kontrollbesikt- ning endast om de dras av bil. Det torde inte vara möjligt att på annat sätt än genom uppgift från fordonsägarna få användnings- området klarlagt. Visserligen inflyter vissa uppgifter i bilregistret dels om vilken typ av dragfordon som varje släpfordon får kopplas till (12 5 VTK), dels, i fråga om kopplingsbe- siktningspliktiga släpvagnar (se ovan under 4.2.4), vilken eller vilka bilar som varje sådan släpvagn får dragas av, men därmed får man inga fullständiga uppgifter om hur alla släpvagnar faktiskt används. En särskild anmälningsskyldighet för fordonsägaren in— nebär inte någon idealisk lösningi förevaran- de sammanhang, eftersom det inte är lättare att kontrollera efterlevnaden av en sådan skyldighet än att utan uppgift i bilregistret om användningsområdet övervaka kontroll- besiktningspliktens fullgörande. Den enda helt effektiva lösningen synes vara att ut- sträcka kontrollbesiktningsplikten till att omfatta alla registreringspliktiga släpvagnar, dvs. släpvagnar som dras av bil eller av traktor eller motorredskap som enligt trak- torskatteförordningen tillhör klass I. Besikt- ningsplikten för släpvagnar skulle då med anknytning till registrerade förhållanden (men med awikelse från den ovan förordade huvudregeln) kunna bestämmas till att avse registrerade, icke avställda släpvagnar. Det nu angivna problemet har betydelse även för den fortsatta kontrollen i registret och för övervakningen ute på vägen. Till dessa frågor återkommer utredningen under 4.3.7 och 4.4.2.

Även om en utvidgning av kontrollbesikt- ningspliktens omfattning skulle ha fördelar från övervakningssynpunkt, måste möjlighe— ten och behovet av en sådan utvidgning bedömas främst från andra utgångspunkter, som faller utanför bilregisterutredningens kompetensområde. Utredningen anser sig därför inte kunna lägga fram något förslag i ämnet men har ändå velat belysa frågeställ- ningen.

Trots att man inte genom att lita till fordonsägarnas uppgifter om användnings- området får en helt idealisk lösning, bl.a.

med hänsyn till kontrollsvårigheterna, vill utredningen förorda att en uppgiftsskyldig- het införs. Man bör inte bortse från den psykologiska effekten av en sådan regel. Det torde för flertalet fordonsägare vara en avsevärd skillnad mellan att genom ren passivitet underlåta att fullgöra en kontroll- besiktningsskyldighet, som inte kan överva- kas effektivt, och att söka undandra sig skyldigheten genom att lämna en oriktig uppgift till registret.

När det gäller den särskilda, periodiska kontrollbesiktningen får bilregistret genom registreringsbesiktningen erforderliga uppgif- ter om brandfordon, ambulanser och fordon, som drivs med acetylen- eller gengas. Även i fråga om den särskilda periodiska kontrollbe- siktningen har emellertid användningsområ- det i vissa fall betydelse för besiktningsplik- tens bestämmande. Uppgift behövs här från resp. fordonsägare om fordonet skall använ- das i trafikskola för övningskörning, i uthyr- ningsrörelse eller i yrkesmässig trafik för personbefordran.

Praktiskt torde uppgiftslämnandet kunna ske så att fordonsägaren i ansökan om registrering eller om upphörande av obligato- risk avställning genom kryssmarkering svarar ja eller nej på frågorna om fordonet skall användas i trafikskola för övningskörning, i uthyrningsrörelse eller i yrkesmässig trafik för personbefordran och, beträffande släp- vagn, om fordonet skall dras av bil eller endast av traktor eller motorredskap.

I detta sammanhang vill utredningen slut- ligen peka på en möjlighet till förbättring av kontrollbesiktningsreglerna som ryms inom det nya registreringssystemet. Eftersom in- ställelsemånaden när det gäller allmän pe- riodisk kontrollbesiktning för motorfordon bestäms genom sista siffran i fordonens registreringsnummer men dessa nummer till- delas helt slumpmässigt kan i det närmaste ett helt år komma att skilja när det gäller tidpunkten för första inställelse av fordon som registreras samtidigt och är lika gamla. I det maskinella systemet kan man styra tilldelningen av registreringsnummer så att första inställelsemånaden alltid inträffar viss

tid efter registreringen. Hur sambandet bör utformas redovisas utförligare under 4.4.2 nedan.

Syftet att kontrollbesiktningsplikten enligt 24 5 1 mom. VTF skall omfatta även avställda fordon når man som nämnts om bestämmelserna i detta moment får stå kvar oförändrade. Det alternativa kravet i 10 5 4 mom. VTF på kontroll- besiktning för reservregistrerade fordon när de registreras får alltså inte någon direkt motsvarighet när det gäller avställda fordon som skall tas i bruk. Den i sammanhanget föreslagna ändringen när det gäller besiktning som förutsättning för brukande av avställda fordon som förhyrts av krigsmakten (18 5 BRK jämförd med nuvarande 11 5 2 mom. b VTF) har kommenterats ovan.

Den föreslagna skyldigheten att göra anmälan om användningen av fordon så att kontrollbesikt- ningspliktens omfattning kan bedömas har inskri- vits i 8 5 5 BRK som skalljämföras med 16 5 BRK.

4.2.8. Kontrollbesiktning och körförbud i övrigt

Kontrollbesiktning kan vara föranledd av särskilt beslut av länsstyrelse enligt 22 5VTF, av förrättningsman vid flygande inspektion enligt 23 5VTF eller av besikt- ningsman enligt 24 5 3 mom. tredje stycket VTF. Underlåtenhet att fullgöra sådan kon- trollbesiktning medför körförbud. Direkt körförbud kan också meddelas enligt de två sistnämnda författningsrummen eller i sam- band med inspektion hos försäljare enligt 23 a 5 VTF .

De nu redovisade reglerna har inget samband med frågor om registrering och avställning. Några ändringar på grund av utredningens förslag i avsnitten 1 och 2 behövs alltså inte.

4.3 Kontroll genom registret

4.3.1. Inledning

För att det nya bilregistret skall fungera tillfredsställande från kontrollsynpunkt krävs att man ur registret kan få alla erforderliga upplysningar om fordonen. Upp- gifter behövs i en rad olika avseenden som rör ägarna, fordonens beskaffenhet, besikt- ning, skatt och försäkring. Vidare måste man sträva efter att ha så aktuella uppgifter som

möjligt. Utredningen diskuterade dessa frå- gor i principbetänkandet och lade fram för- slag i vissa delar. Uttalandena accepterades i huvudsak i principbeslutet. Rapporteringen till registret sker enligt nuvarande regler i stor utsträckning genom anmälningar från fordonsägarna. Fristerna för sådana anmäl- ningar är tre veckor och utredningen föreslog i det tidigare betänkandet att dessa tider genomgående skulle förkortas till en vecka. Förslaget accepterades i princip men skall enligt propositionen inte genomföras förrän i samband med införandet av det nya registre— ringssystemet.

Utredningens överväganden och förslag här nedan innebär inga egentliga nyheter jämfört med principbetänkandet utan endast en utveckling och ett fullföljande av de där uppdragna riktlinjerna. En detaljerad redo- visning av registerinnehållet lämnas i avsnitt 8 och bil. 5. Frågor om avgiftssystemets utformning behandlas i avsnitt 1 1.

4.3.2. Fordonsägarna

Redan vid registreringen tillförs registret de uppgifter som behövs för identifiering av fordonsägaren. De awikelser från nuvarande regler som utredningen föreslår i detta avseende framgår av avsnitt 1. Efter registre- ringen kan ändringar inträffa dels genom att ägaren byter namn eller adress, dels genom att fordonet överlåts.

Uppgifter om ändring av fordonsägarens namn eller adress kommer enligt nuvarande regler in till bilregister genom anmälan av fordonsägaren (18 5 2 mom. 0 VTF). Sådan anmälan skall göras inom tre veckor. Utred- ningen uttalade i principbetänkandet att detta system inte fungerar tillfredsställande och redovisade vissa undersökningar om möjligheterna att få in erforderliga uppgifter på andra vägar.

Uppgifter om namn och adress för prak- tiskt taget alla fysiska och juridiska personer i landet finns — såsom redovisats i avsnitt 1 — i länsstyrelsernas personregister. Dessa upp- gifter är i hög grad fullständiga och korrekta. Eftersom både bilregistret och länsstyrelser-

nas personregister upptar personnummer eller annat nummer för fysisk eller juridisk person är det lätt att överföra information mellan de olika registren. Det ligger alltså nära till hands att söka utnyttja länsstyrelser- nas personregister för rapportering till bilre- gistret om inträffade ändringar av fordons- ägarnas namn och adress. Trots att en sådan rapportering kommer att ta en viss tid ' i genomsnitt två till tre veckor — bör man enligt utredningens mening få säkrare resul- tat med denna metod än genom att lita till anmälningar från fordonsägarna.

I princip innebär det förfarande som utredningen förordar att bilregistret till länsstyrelsernas personregister rapporterar vilka fysiska och juridiska personer som äger registrerade fordon — även avställda sådana — och att markeringar härom görs i personre- gistren. Därifrån rapporteras sedan till bilre- gistret för de fysiska personerna ändringar i personnummer eller annat nummer i person- registret, namn, bostadsadress, adresspostan- stalt, postnummer, församlingskod, dödsfall, utvandring och obefintlighet. För de juridis- ka personerna lämnas i tillämpliga delar motsvarande uppgifter.

I vissa undantagsfall, t.ex. när det gäller icke skattskyldiga ideella föreningar, kan det inträffa att fordonsägarna inte är upptagna i länsstyrelses personregister. Anmälnings- skyldighet måste därför finnas kvar i de fall personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga ej anmälts till bilregistret. Fordonsägaren bör särskilt un- derrättas om sin anmälningsskyldighet, när man i samband med registrering av fordon konstaterar att han inte är upptagen i personregister. Anmälningsskyldighet bör av- se även avställt fordon. För de få fall anmälningsskyldighet kommer att finnas kvar bör fristen minskas till en vecka. Anmälan får göras hos valfri länsstyrelse.

Eftersom utbyte av information skall ske mellan länsstyrelsernas personregister och bilregistret bör ägarbeteckningarna i regist- ren stämma överens. För fysiska personer och de flesta juridiska personer erbjuder detta inte några problem. Svårigheter kan

däremot uppstå exempelvis när fordon an- vänds i rörelse som drivs av fysisk person under särskild firma. En sådan rörelse är inte juridisk person. Ofta registreras emellertid fordon på rörelsens firma trots att fordonet i verkligheten ägs av den person som driver verksamheten. I många fall är firman inte upptagen i länsstyrelsens personregister och där finns då inte någon motsvarighet till ägarangivelsen i bilregistret. Vad nu sagts visar att det är synnerligen viktigt att nuvarande bilregister rensas från felaktiga ägarbeteckningar i samband med övergången till den nya organisationen och att man vid registrering för in endast korrekta ägarangi- velser.

Utredningen har under 1.3.3 föreslagit att fordonsägare kan få en särskild kontaktad- ress införd i bilregistret om han önskar att försändelser från registret skall gå till annan adress än den ilänsstyrelsens personregister upptagna. Detta är från bilregistersynpunkt närmast en servicefråga och det torde vara fordonsägarens ensak att bestämma om och när han vill anmäla ändring av sådan adress. Fordonsägarnas intresse av att genom kon- trollmärke erhålla bevis om att fordonet får brukas (se vidare under 4.4) torde medföra att den särskilda kontaktadressen hålls ak- tuell. Givetvis får anmälan om adressändring även i dessa fall göras hos valfri länsstyrelse. Den i länsstyrelsens personregister intagna adressen, varom bilregistret kontinuerligt hålls underrättat, får anses som den från rättslig synpunkt relevanta och fordonsäga- ren torde alltid kunna nås via denna adress.

I fråga om överlåtelse av registrerat fordon gäller enligt 185 1 mom. VTF anmälnings- skyldighet för både överlåtare och förvärva- re. Anmälningsfristen är även här tre veckor. Anmälan skall beträffande den nye ägaren innehålla samma uppgifter som lämnas om ägaren vid registrering. Dessutom krävs bevis om trafikförsäkring.

Anmälningsskyldigheten bör behållas i princip oförändrad med en till en vecka förkortad anmälningsfrist. Skyldigheten att förete bevis om trafikförsäkring ändras på sätt som anges under 4.3.6. Anmälan får ske

hos valfri länsstyrelse och bör göras på registreringsbevisets rapportdel. Om denna utformas så att gemensam anmälan underlät- tas, bör man kunna räkna med att de båda parterna anmäler överlåtelsen samtidigt i de allra flesta fall.

Uppgifterna i anmälan, vare sig den .orts av endera eller båda parterna, kontrolleras beträffande överlåtaren i bilregistret och beträffande förvärvaren i länsstyrelsens per- sonregister, om han inte redan finns i bilregistret. Om så behövs kompletteras uppgifterna. Härefter kan uppgifterna matas in i registret med hjälp av terminal. Nytt registreringsbevis sänds till förvärvaren. Av beviset framgår att denne är upptagen som fordonets ägare i registret. Förvärvaren upp- manas att genast göra anmärkning mot den registrerade uppgiften om han anser den felaktig. Likaså underrättas han om körför- bud eller föreläggande om kontrollbesiktning som gäller i fråga om fordonet (jfr 33 5 tred- je stycket VTK). För kontrollens skull sänds vidare från registret — oavsett vem som gjort anmälan — ett meddelande till överlåtaren. I detta anges att uppgift om överlåtelsen tagits in i registret och överlåtaren uppmanas att genast göra anmärkning mot den registrerade uppgiften om han anser den oriktig.

Om invändning görs mot uppgift som tagits in i registret skall man i första hand söka rätta uppgiften. Kan detta inte ske måste uppgiften tills vidare utgå. Överlåtaren och förvärvaren underrättas härom. Utred- ning måste sedan ske. Denna bör lämpligen göras av den länsstyrelse som tagit emot anmälan.

Om uppgifterna i anmälan är ofullständiga eller oriktiga i så väsentlig män att den nye ägaren inte kan identifieras noteras ägande- rättsövergången inte i registret. Anmälan har då inte skett på föreskrivet sätt.

Bestämmelser om anmälan av ägarbyte har tagits in i 20 och 21 55 BRK som ersätter 185 1 mom. VTF

Den anmälningsskyldighet som skall stå kvar i fråga om ändringar av fordonsägarens namn och adress framgår av 23 5 BRK som ersätter 185 2 mom. 0 VTF. Vad som sägs i sistnämnda bestämmelse om skyldighet att anmäla ändrad hemort för fordonet skall givetvis inte gälla med

utredningens förslag att slopa hemortsbegreppet. Bestämmelsen i 20 5 4 mom. VTF om att förre ägaren skall avföras ur registret om han gör vederbörlig anmälan om äganderättsövergången och ger in bevis som styrker denna fyller i detta system ingen funktion och bör därför slopas.

Den straffrättsliga bedömningen av de fall då anmälan om överlåtelse av fordon görs av endast en av parterna behandlas i avsnitt 6.1.

4.3.3. Fordons beskaffenhet

Har registrerat fordon efter utfärdandet av gällande besiktningsinstrument eller typintyg ändrats så att det inte längre stämmer med instrumentet eller intyget skall det enligt 10 5 5 mom., jämfört med 10 5 4 mom., VTF inom tre veckor från det ändringen skedde registreringsbesiktigas. Inom tre veckor från besiktningen skall enligt 18 5 2 mom. VTF ägaren anmäla denna till bilregistret. Vid anmälan skall fogas besikt- ningsinstrument och stadgad avgift. Har vid besiktningen framkommit att fordonet byggts om till annat slag än det, till vilket det tidigare hänförts, skall vid anmälan även i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs beträffande ansökan om registre- ring.

Något behov av att få besiktning enligt 1055mom. VTF utförd beträffande av- ställt fordon finns inte förrän i samband med att avställningen upphör. För att inte onö- digtvis luckra upp förbudet att bruka avställt fordon, bör regeln i det nya systemet utformas så att registreringsbesiktning i anledning av att fordonet ändras skall ske normalt inom tre veckor från det ändringen lordes men i fråga om avställt fordon inom en vecka från det avställningen upphör.

Den nuvarande anmälan från fordonsäga— ren bör ersättas med en rapport direkt från besiktningsmannen till bilregistret, vilket är en både säkrare och snabbare metod.

Detta kan tillämpas även om fordonet byggts om till annat fordonsslag. De krav som med nuvarande regler ställs på anmäl- ningen i sådana fall behöver inte föreskrivas särskilt i det nya systemet. Att nytt trafik- försäkringsbevis skall ges in följer av den allmänna regeln i 22 5 BRK. Någon avgift

skall inte tas ut enligt förslagen under avsnitt 11. I ett avseende behövs dock en särskild anmälan från fordonsägaren, nämligen i fråga om fordons användning. Den anmälnings- skyldighet utredningen föreslagit under 4.2.5 och 4.2.7 (jfr 8 54 och 5 samt 24 5 BRK) är olika beträffande å ena sidan traktor, å andra sidan motorfordon och släpfordon. Om vid registreringsbesiktning av det slag som avses här utrönts att fordon ändrats så att sagda anmälningsskyldighet påverkas. måste ny anmälan fordras in om användningen.

Som anmärkts under 2.3.1 har bestämmelserna i 10 5 5 mom. med nödvändiga ändringar överförts till 14 5 2 mom. VTF.

Bestämmelserna i 18 5 2 mom. första stycket a samt andra och tredje styckena kan upphävas. Den särskilda anmälan som enligt det ovan sagda i vissa fall måste åligga fordonsägaren när här avsedd registreringsbesiktning skett är föreskriven i 245 tredje stycket BRK, där anmälningstiden satts till en vecka efter besiktningen.

4.3.4. Särskild kopplingsbesiktning

Särskild kopplingsbesiktning rapporteras en- ligt gällande regler inte till bilregistret. I enlighet med den i principbeslutet acceptera- de uppfattningen föreslår utredningen att besiktningsmannen lämnar uppgift om sär- skild kopplingsbesiktning till bilregistret och att uppgiften tas in i registret under resp. fordons registerpost.

4.3.5. Automobilskatt och traktorskatt

De för debitering och uppbörd av fordons- skatt viktigaste uppgifterna kommer enligt utredningens föregående förslag in i bilregist- ret genom besiktningsinstrument och typin- tyg, genom rapporter från länsstyrelsernas personregister, genom anmälningar från for- donsägarna om överlåtelser och genom rap- porter från besiktningsmännen om registre- ringsbesiktningar enligt 14 5 2 mom. VTF i dess föreslagna nya lydelse. I fråga om sådan ändring i användningen av traktor som påverkar beskattningsförhållandena får an- mälningsskyldigheten finnas kvar.

Föreskrifterna i 18 5 4 mom. VTF om anmälan av viss ändrad skatteklass för traktor har fått sin motsvarighet i 24 5 första stycket BRK.

Föreskriften att försäkringsgivaren svarar för skada intill 30 dagar efter det att anmälan om avtalets upphörande inkommit till bilre- gistret medför en i huvudsak tillfredsställan- de rapportering med avseende på försäkrings- avtals varaktighet. Ägare av registrerat för- don är enligt 18 5 2 mom. VTF skyldig att anmäla ny trafikförsäkring inom tre veckor från det den tecknades. Att bevis om trafikförsäkring skall företes i samband med överlåtelse framgår av 17 5 4 mom. VTF, vari bevis om försäkring anges som förutsätt- ning för registreringi annat län, och 18 5 1 mom. VTF , vari föreskrivs att försäkringsbe- vis skall bifogas överlåtelseanmälan.

] principbetänkandet diskuterade utred- ningen möjligheterna att få uppgifter till bilregistret om nytecknade försäkringar di- rekt från försäkringsbolagen. De fortsatta undersökningarna har visat att denna lösning ännu inte är möjlig, eftersom rapporteringen från bolagen inte kan ske med önskvärd snabbhet. Man tvingas därför att tills vidare lita till fordonsägarnas uppgifter. Skyldighe- ten att lämna uppgift om ny trafikförsäkring bör alltså fortfarande finnas kvar och gälla ägare av registrerat fordon, oavsett om fordonet är avställt. Anmälningsfristen bör i enlighet med den tidigare redovisade huvud- principen vara en vecka.

Villkoret att trafrkförsäkringsbevis skall bifogas anmälan om överlåtelse synes inte fylla något syfte. Med ett sådant villkor för att anmälan skall godtas motverkar man önskemålen om en riktig ägarredovisningi registret utan att främja företeendet av försäkringsbevis.

Genom den av utredningen föreslagna regeln kommer uppgifter om flytande trafik- försäkringar inte in till registret utan särskild föreskrift därom.

När försäkringsavtal upphört och uppgift härom inkommit till bilregistret undersöks om ny försäkring finns antecknad för fordo- net eller om försäkringsplikten upphört. Ger denna undersökning negativt resultat på- minns fordonsägaren om sin skyldighet att

hålla fordonet försäkrat och att förete bevis härom. Eftersom man har anledning anta att brott mot TFL föreligger bör polismyndig- het underrättas om det inträffade. Den utformning av registreringsorganisationen som utredningen förordar gör att man får möjligheter att vidta även andra åtgärder än de nu nämnda mot fordonsägare som för- summar sin försäkringsskyldighet. Det torde emellertid inte ankomma på utredningen att lägga fram något förslag i denna fråga.

Skyldigheten att lämna uppgift om ny trafikför- säkring och om flytande trafikförsäkring framgår av 22 5 BRK, som ersätter bestämmelserna om trafikförsäkring i 18 5 VTF. Någon skyldighet att utöver vad som följer i 22 5 göra anmälan om trafikförsäkring i samband med överlåtelse — motsvarande den som nu finns enligt 18 5 1 mom. fjärde stycket VTF — skall enligt vad ovan sagts inte föreligga.

4.3.7. Periodisk kontrollbesiktning

Meddelas körförbud vid kontrollbesiktning lämnas underrättelse härom till vederböran- de länsstyrelse enligt 55 5 VTK. Likaså rapporteras i vissa fall föreläggande om ny besiktning. I övrigt innehåller de nuvarande bilregistren inte några uppgifter om kontroll- besiktning och används på grund härav inte för övervakning av att besiktningsplikten efterlevs. Utredningen förutskickade i prin- cipbetänkandet att man inom det nya bilregistrets ram skulle kunna vidta olika åtgärder för att få en effektiv övervakning. Det här nedan angivna systemet innebär ett fullföljande av dessa tankegångar.

Såsom framgår av redogörelsen ovan un- der 4.2.7 har man genom själva registrering- en, genom uppgifter i besiktningsinstrument eller typintyg och genom uppgifter från fordonsägarna om det tilltänkta använd- ningsområdet fått en grund för bestämman- de av kontrollbesiktningspliktens inträdande. Eftersom användningsområdet inte är för all framtid givet, måste fordonsägarna vara skyldiga att anmäla sådana ändringar som inverkar på frågan om skyldighet att inställa fordonen till kontrollbesiktning enligt 24 5 1 mom. VTF. Föreskrift härom har tagits in i 24 5 andra stycket BRK. Anmälan får göras

Den praktiska innebörden av denna an- mälningsskyldighet blir följande. Om for- donsägaren uppgivit att fordonet inte avsetts bli använt i trafikskola för övningskörning, i uthyrningsrörelse eller i yrkesmässig trafik för personbefordran skall han, om fordonet ändå börjat användas på sådant sätt, anmäla förhållandet till bilregistret innan kontrollbe- siktningsfristen för fordonet utlöper. Är i registret i stället antecknat att fordonet kommer att användas på angivna sätt men blir så ej fallet, skall detta anmälas, när kontrollbesiktningsfristen skulle ha utgått om anteckningen i registret varit riktig. Det är ju först i detta ögonblick det står klart, att den särskilda fristen inte skall tillämpas. Anmälan skall ske inom en vecka från fristens utgång.

När det gäller den allmänna periodiska kontrollbesiktningen av släpvagnar blir mot- svarande system tillämpligt. Är i registret antecknat att släpvagnen dras endast av traktor eller motorredskap, skall ägaren, om släpvagnen dragits av bil, anmäla detta till bilregistret före utgången av det kalenderår då besiktning skall ske. Om i registret antecknats att släpvagnen dras av bil, skall ägaren inom en vecka från det kontrollbe- siktningsfristen skulle ha löpt ut om anteck- ningen varit riktig anmäla att släpvagnen under det senaste kalenderåret ej dragits av bil.

Utredningen vill här erinra om de övervak— ningsmöjligheter som också finns genom de ovan under 4.2.7 redovisade föreskrifterna om angivande i vissa fall av vad slags eller vilket dragfordon som får användas till en viss släpvagn. En motsvarande övervaknings- möjlighet står också till buds när det gäller den särskilda periodiska kontrollbesiktning- en genom att användningen av ett fordon i uthyrningsrörelse eller för personbefordran i yrkesmässig trafik är underkastad tillstånds- tvång. Uppgift om godkännande av vissa fordon för användning i sådan rörelse eller för sådan befordran bör i enlighet härmed tas in i registret, vilket angivits i den som bilaga 5 till betänkandet fogade förteckning-

en över registerinnehållet. Någon ytterligare föreskrift i ämnet torde inte erfordras, eftersom länsstyrelsen antingen själv lämnar godkännandet eller erhåller uppgift därom från vederbörande trafiknämnd enligt 25 5 5 mom. YTF.

Den maskinella bearbetningstekniken medger att man framställer och skickar en särskild anmodan till varje enskild fordons- ägare i anslutning till att kontrollbesiktnings- plikten aktualiseras för hans fordon. En sådan åtgärd bör ha en bättre effekt än det nuvarande systemet med enbart påminnelser imassmedia.

Sedan man vid genomgången i bilregistret klarlagt, vilka fordon som skall undergå besiktning under en viss inställelsetermin eller inom en viss besiktningsfrist, och sånt ut anmaningar till fordonsägarna i enlighet härmed, fordras underrättelser till registret om utförda besiktningar för att kontrollen skall kunna följas upp. Utfallet av besikt- ningarna bör lämpligen rapporteras direkt från besiktningsmännen till registret. Det är från administrativ synpunkt en avsevärd fördel om rapporterna sker på prefabricerade blanketter som är maskinth läsbara. De till fordonsägarna utsända anmaningarna kan utformas så att de fyller dessa krav. Prin- cipiellt bör alltså gälla att den från registret utsända anmaningen skall medföras vid be- siktningen. Detta torde dock inte kunna uppställas som ett direkt villkor.

Enligt 55 5 VTK skall besiktningsinstru- ment eller typintyg företes vid kontrollbe- siktning. Den anmodan som enligt förslaget i föregående stycke skall medföras vid besikt- ning torde regelmässigt kunna utformas så att den i nu angivna avseende kan ersätta instrumentet eller intyget. Härigenom behö- ver i de flesta fall endast en handling företes vid besiktningen. Endast i fråga om vissa fordon är omfattningen av de data som behöver vara tillgängliga för besiktningsman- nen så stor att registreringsbevisets rapport- del (jfr under 1.3.4) måste företes. VTK bör ändras i enlighet härmed.

I fråga om tiden för utsändande av anmodan gäller att fordonsägaren bör erhålla

handlingen i så nära anslutning till besikt- ningen som möjligt. Beträffande motorfor- don som skall besiktigas under viss instäl- lelsetermin kan detta tillgodoses genom att anmodan sänds ut någon vecka före termi- nens början. Besiktningen av släpvagnar kan ske under helt kalenderår. För att anmaning- en skall fmnas tillgänglig vid besiktningen måste den sändas ut strax före årets början. Under den rätt långa tid som kan gå innan besiktningen utförs kan handlingen förstöras eller förkomma. Med hänsyn härtill och till att anmodan skall fylla uppgiften att tjäna som påminnelse för fordonsägaren, bör den förnyas sedan en del av året gått, om besiktningen då ej skett. Sådan anmodan kan lämpligen skickas ut kring halvårsskiftet.

De föregående övervägandena har främst tagit sikte på den majoritet av fordonen som skall genomgå allmän, periodisk kontrollbe- siktning. Motsvarande tillvägagångssätt torde emellertid kunna användas även i fråga om fordon som är underkastade reglerna om särskild, periodisk kontrollbesiktning. Tiden för utsändande av anmodan kan förslagsvis bestämmas till åtta månader efter föregående besiktning, när det gäller fordon med ettårs- frist, och till fyra månader efter föregående besiktning, när det gäller fordon med sex- månadersfrist.

De av utredningen föreslagna reglerna torde komma att innebära att man genom bilregistret ständigt har uppgifter om tiderna för inställelse till besiktning och vilka besikt- ningar som utförs. Sammanställningen av dessa uppgifter utvisar för vilka fordon körförbud gäller på grund av underlåten besiktning. I de fall körförbud föreligger underrättas vederbörande fordonsägare om detta.

Den föreslagna regeln om skyldighet att anmäla, när fordon används på annat sätt än som förut uppgivits till registret, har införts i 24 å andra stycket BRK.

4.3.8. Kontrollbesiktning och körförbud i övrigt

För övervakningen genom bilregistret av kontrollbesiktning och körförbud i övrigt

(jfr ovan under 4.2.8) finns i 52—54 åå VTK regler om rapportering av olika slag mellan berörda myndigheter. Detta system kan ersättas med regler om att den som meddelar körförbud eller föreläggande om kontrollbe- siktning eller som utför kontrollbesiktning enligt förevarande regelkomplex skall lämna underrättelse härom till bilregistret. Härige- nom kan en övervakning av samma karaktär som den under 4.3.7 beskrivna utföras genom bilregistret även i dessa fall.

I ett fall synes det dock onödigt att koppla in bilregistret. Vid flygande inspek- tion enligt 23 5 VTF kan fordonsägaren föreläggas att inom viss tid visa upp intyg från polisman eller reparatör eller eljest på tillförlitligt sätt styrka att visst eller vissa fel avhjälpts. Det gäller här fel som är av mindre omfattning och har ringa betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Besiktningsmannen länmar fordonsägaren dels originalet av be— siktningsprotokollet, dels en kopia. Kopian skall sedan återställas med ovannämnda intyg. Någon rapportering till bilregistret förekommer inte och någon anledning att i framtiden låta kontrollen ske genom det nya bilregistret finns inte.

4.4 Kontroll på vägen

4.4.1. Gällande bestämmelser, princip- beslutet

Svårigheterna att vid kontroll av fordonen ute i trafiken få uppgifter direkt från det nuvarande, manuellt betjänade och på olika länsstyrelser splittrade bilregistret har gjort att kontrollen i stor utsträckning måste ske med utnyttjande av handlingar, som fordons- ägarna är skyldiga att medföra vid färd. Detta gäller bl.a. besiktningsinstrument och typintyg (10 ä 6 mom. VTF), intyg om särskild kopplingsbesiktning (24 a & VTF) samt skattekvitto (9 % ASF). Vid flygande inspektion eller inspektion hos försäljare meddelat körförbud eller föreläggande om besiktning antecknas i besiktningsinstrument eller typintyg och dessutom förses fordonet med särskilt körförbudsmärke (53 & VTK).

Motsvarande gäller i fråga om körförbud och _ i vissa fall — föreläggande som meddelas vid kontrollbesiktning (55 & VTK). Fordon som godkänns vid kontrollbesiktning förses med särskilt kontrollbesiktningsmärke (24 ä 3 mom. VTF). Som en följd av bl.a. systemet med anteckningar pä besiktningsin- strument och typintyg gäller enligt 20 ä 6 mom. VTF att duplett av sådan handling, som förstörts eller förkommit, kan erhållas endast mot försäkran om förlusten.

Införandet av ett centralt, lättillgängligt bilregister innebär att skyldigheten att med- föra besiktningsinstrument eller typintyg i stor utsträckning kan slopas (se ovan under 1.3.4). Föreskriften att intyg om kopplings- besiktning skall medföras vid färd bör behållas för att underlätta övervakningen. När det gäller övervakningen i övrigt på vägen av att legala hinder mot fordonens brukande inte föreligger, erbjuder givetvis det nya bilregistret i sig bättre möjligheter än det nuvarande. I syfte att få till stånd en ytterligare kontroll föreslog utredningen i principbetänkandet ett system med kontroll- märken såsom ett hjälpmedel i övervak- ningen av att fordonsägarna fullgör skyldig- heterna att låta verkställa besiktning, hålla trafikförsäkring och betala fordonsskatt. Med kontrollmärke avsågs ett av vederbörlig myndighet utfärdat bevis, som skulle fästas på fordonet på en utifrån väl synlig plats. Märke skulle gälla viss kontrollperiod. Syste- met skulle främst bygga på s.k. ordinarie kontrollmärken men även interirnistiska mär- ken skulle finnas för vissa undantagsfall, t.ex. när fordon registreras utan att vara besiktigat. Utredningen angav vissa grund- principer för användningen av kontrollmär- ken. Dessa principer innebar väsentligen följande.

Vid registreringen skulle ordinarie märke, gällande återstoden av löpande kontroll- period, lämnas ut för fordon som var typ- eller registreringsbesiktigat och för vilket gällande avtal om trafikförsäkring fanns. Fordonsskatten behövde inte ha betalats. För obesiktigat fordon kunde interimistiskt märke lämnas ut.

I början av varje kontrollperiod, som föreslogs omfatta ett kalenderår, skulle ordi- narie märke sändas ut till ägarna av de fordon för vilka registret visade att fordons- skatten erlagts och att besiktnings- och trafikförsäkringsplikt fullgjorts. En förutsätt- ning skulle vidare vara att ingen anteckning fanns om att körförbud meddelats eller eljest inträtt.

Under löpande kalenderår kan olika hän- delser inträffa som berör rätten att bruka fordon. Märkessystemet avsågs såvitt möjligt spegla ändringarna i denna rätt. Detta inne- bar i huvudsak att märket skulle avlägsnas från fordon som belades med körförbud. Om körförbud eljest inträdde skulle uppgift härom lämnas till polisen som, när sådant fordon påträffades i bruk, efter kontroll i registret skulle avlägsna märket. Enligt prin- cipbetänkandet skulle senare övervägas om inte märket borde avlägsnas från fordon för vilka trafikförsäkringsavtal upphört att gälla, skattskyldighet inte fullgjorts eller föreläg- gande om besiktning meddelats.

Förslaget innebar att kontrollmärken skul- le tillhandahållas främst av länsstyrelserna och den centrala registreringsmyndigheten. Det kunde dock övervägas att därutöver låta AB Svensk Bilprovning lämna ut märken i vissa fall.

En av fördelarna med kontrollmärken angavs vara att skyldigheten att medföra skattekvitto vid färd borde kunna slopas.

I prop. 196930 biträddes i stort tanken på ett kontrollmärkessystem av angivet slag. Beträffande de fortsatta övervägandena av märkessystemet framhölls följande.

Vad först angår kontrollmärkeSperioden ansågs kopplingen till kalenderåret mindre] lämplig, eftersom detta inte har ett naturligt samband med vare sig skatt-, försäkrings- eller besiktningsskyldigheten. En bättre lös- ning syntes vara att knyta den årliga distribu- tionen av märken till tiden för den ordinarie fordonsskatteuppbörden. Därmed skulle uppnås att märkena för det stora flertalet fordon blev ett tecken på att fordonsskatten verkligen erlagts. Skatteavier och märken skulle kunna framställas och distribueras i ett

sammanhang. En förutsättning för distribu- tionen av märken borde vara att en maskinell genomgång av registret visat att försäkrings- och besiktningsskyldigheten fullgjorts och att körförbud inte gällde. Om det visade sig brista härvidlag skulle skatteavi kunna sändas ut tillsammans med ett meddelande omatt märke kom att distribueras sedan ifrågavaran- de skyldighet fullgjorts. Under löpande mär- kesperiod kan inträffa att fordonsägare un- derlåter att inställa fordonet till föreskriven besiktning eller att teckna en ny försäkring, sedan den gamla upphört att gälla. I sådana fall skulle från registret utgå anmaningar en- ligt viss fastställd ordning. Ett sådant anma- ningsförfarande antogs i flertalet fall bli verk- samt. I sista hand skulle den påföljden in- träda att man vid ingången av nästa märkes- period hade möjlighet att hålla inne märke vid försummelse i något hänseende.

Det framhölls att den angivna skissen, som inte beaktade alla de tekniska och administ- rativa problem som måste lösas vid den när- mare utformningen av märkessystemet, när- mast illustrerade en grundsyn, nämligen att utformningen av systemet bör ske med sikte på att fånga "in så stora delar av fordonsbe- ståndet som möjligt i ensartade och automa- tiskt verkande förfaranden. Speciallösningar avpassade för särskilda fordonskategorier och speciella situationer borde om möjligt undvi- kas eftersom systemet annars skulle bli svåra- re att administrera och mindre effektivt.

I sitt betänkande (BeU 196932) i anled- ning av propositionen framhöll bevillnings- utskottet att skyldigheten att medföra skatte- kvitto under färd borde bibehållas, om inte sambandet mellan skattens erläggande och kontrollmärket blev tillfredsställande.

4.4.2. Förslag till kontrollmärkessystem

Utredningen har under sina fortsatta över- väganden utgått från att ett kontrollmärkes- system skall införas och främst sökt åstad- komma ett bättre samband mellan den period kontrollmärkena skall avse å ena sidan och den period för vilken skatt betalas, trafikför-

säkring tecknas och kontrollbesiktning verk- ställs å andra sidan.

När det gäller fordon som tas i bruk första gången efter registrering är lösningen i flertalet fall enkel. Fordonet får tas i bruk endast om vederbörligt besiktningsinstru- ment eller typintyg ingetts. Skatte- och försäkringsplikt uppkommer samtidigt som registreringen sker eller den obligatoriska avställningen upphör och kontrollbesikt- ningsplikten inträder i allmänhet först efter ett par år. Utredningen har kommit fram till att kontrollmärket med önskvärd snabbhet kan utfärdas och distribueras centralt, sedan man konstaterat att de i 8 & BRK angivna förutsättningarna är uppfyllda, och att man genom postförskottsförfarande kan uppbära skatten när märket lämnas ut (se vidare under 4.4.3). I dessa fall utgör alltså kon- trollmärket ett tecken på att fordonet med avseende på besiktning, skatt och försäkring får användas. Det skall dock framhållas att innehav av kontrollmärke aldrig konstituerar en rätt att bruka ett fordon och inte heller utgör en förutsättning för att fordon skall få brukas.

Sedan fordonet tagits i bruk kan legala hinder för dess användning i trafik uppkom- ma

a. genom att debiterad skatt inte erläggs, b. genom att fordonet inte hålls trafikför- säkrat,

0. genom att inställelse till periodisk kontrollbesiktning försummas,

d. genom att särskilt föreläggande om kontrollbesiktning inte efterföljs eller genom särskilt meddelat körförbud,

e. genom avställning eller avregistrering. Det är dessa fem kontrollpunkter som särskilt måste beaktas vid utformningen av kontrollmärkessystemet.

Av dessa hinder kan de under a och c angivna — utom i undantagsfall — uppkom- ma endast vid beståmda, förutsebara tid- punkter, dvs. när uppbördsterrninen resp. inställelseterrninen löper ut. Dessa tidpunk- ter sammanfaller inte i fråga om det enskilda fordonet, vilket gör att kontrollmärkessyste- met enligt de i principbeslutet skisserade

riktlinjerna inte kan anses helt effektivt. Om tidpunkterna kunde fås att nära sammanfalla skulle däremot kontrollmärket kunna sägas utgöra ett mera adekvat tecken i fråga om förutsättningarna för det enskilda fordonets brukande. Skyldigheten att låta verkställa kontrollbesiktning kan av naturliga skäl inte koncentreras till en kort period av året. Däremot kan man mycket väl sprida skatte- uppbörden över hela året genom ett system med rullande uppbörd, för vilken tidpunk- terna bestäms, liksom när det gäller inställel- se till allmän periodisk kontrollbesiktning, enligt sista siffran i fordonets registrerings- nummer. En sådan Spridning har också den fördelen att man får en jämnare belastning på postverket och indrivningsmyndigheterna. Det torde i och för sig inte ankomma på bilregisterutredningen att föreslå ändringar i beskattningsreglerna. Frågan om hur for- donsskattedebiteringen skall fogas in i kon- trollmärkessystemet har därför diskuterats med bilskatteutredningen. Det förslag till övergång till rullande uppbörd som förordas i det. följande har utarbetats i samråd med bilskatteutredningen.

Utredningen har funnit att en fullständig rapportering av kontrollbesiktningar avseen— de en besiktningstermin kan beräknas före- ligga några dagar efter terminens slut. Ge- nomgång av registret beträffande de fordon som skolat besiktigas under terminen, uträk- ning av skatt, utskrift och utsändning av postförskottsförsändelser tar ytterligare ett par dagar. Uppbördsterminen beträffande de fordon som skolat kontrollbesiktigas under den ifrågavarande inställelseterminen kan med hänsyn härtill bestämmas till de sista tre veckorna i den påföljande kalendermånaden (uppbördsmånaden).

Såsom framgår av redogörelsen under 4.2.7 är juni och juli inte inställelsemånader för kontrollbesiktning. Sambandet mellan kontrollbesiktning och skatteuppbörd måste då konstrueras så att minst två månader också blir uppbördsfria. Utredningen har förslagsvis valt att göra juli månad uppbörds- fri med hänsyn till att denna är den vanligaste semestermånaden. Detta leder till

att man för fordon med 4 som sista siffra i registreringsnumret får Uppbördsterminen en månad senare än vad som är lämpligt med hänsyn till inställelseterminen för kontroll- besiktning. För att undvika sådana konse- kvenser i ytterligare fall blir av tekniska skäl även september och oktober månader upp- bördsfria. Det finns emellertid här möjlighe- ter till jämkningar beträffande såväl besikt- ningsfria månader som uppbördsfria måna- der. .

Utredningen har ovan under 4.2.7 anvisat en möjlighet att styra tilldelningen av re- gistreringsnummer med avseende på sista siffran. Med utnyttjande av denna möjlighet kan man i överensstämmelse med de ovan redovisade synpunkterna fastställa de i tabell 1 förslagsvis angivna sambanden mellan registreringsvecka, uppbördstermin och kon- trollbesiktningstermin för normalfallen.

Vid registrering utan obligatorisk avställ- ning och vid upphörande av avställning utfärdas ett kontrollmärke, som avser tiden till och med nästkommande för fordonet enligt tabell 1 bestämda uppbördsmånad. Samtidigt debiteras skatt till och med denna månad. Skatten tas ut genom att kontroll- märket skickas till fordonsägaren i postför- skottsförsändelse. I övrigt utfärdas kontroll- märke i samband med varje skatteuppbörd, vilken som regel skall avse en tolvmånaders- period. Märket avser även i dessa fall tiden till och med nästkommande uppbördsmå- nad, dvs. vanligtvis tolv månader. Märket utfärdas under förutsättning att förbud mot fordonets brukande i de ovan under b—e angivna avseendena inte föreligger. Kontroll- märke skickas till fordonsägaren med post- förskottsförsändelse och lämnas ut mot erläggande av den debiterade skatten för kommande period.

De i tabell 1 beskrivna fallen avser motorfordon, för vilka skatt uppbärs en gång om året. Såsom framgått av redovisningen under 4.2.5 kan betalningen av fordonsskatt i vissa fall delas upp på flera terminer. Fordonsägaren är inte tvingad att utnyttja anståndsmöjligheten men systemet är kon- struerat så att man presumerar att uppdel-

Sista månad i in— ställclsctermin Kontrollmärkets Siffra i Registre— Sista siffra för kontrollbe- Uppbörds— giltighetstid = kontroll- ringsvecka i regnr siktning månad skatteperiod märke 1 — 6 7 November December Jan. år 1 — Dec. år 1 12 7 — 11 8 December Januari Feb. år 1 — Jan. år 2 1 12 — 17 9 Januari Februari Mars år 1 — Feb. år 2 2 18 — 22 0 Februari Mars April år 1 — Mars år 2 3 23 — 28 1 Mars April Maj år 1 -— April år 2 4 29 — 33 2 April Maj Juni år 1 — Maj år 2 5 34 — 39 3 Maj Juni Juli år 1 — Juni år 2 6 40 —- 43 4 Juni Augusti Sept. årl — Aug. år 2 8 44 — 47 5 Juli Augusti Sept. årl — Aug. år 2 8 48 — 53 6 Oktober November Dec. år 1 — Nov. år 2 11

ning skall ske. Möjligheten till omedelbar betalning av hela årsskatten är av ringa värde både för det allmänna och för den enskilde. Däremot medför den från kontrollsynpunkt och från administrativa synpunkter avsevär- da nackdelar. Utredningen föreslår därför att skatten enligt de i anståndskungörelsen an— givna principerna obligatoriskt skall fördelas på flera terminer. När skatten skall delas upp på flera betalningar, skjuts extra uppbörds- terminer in och kontrollmärkenas giltighets- tid förkortas i samma mån. Dessa samband beskrivs i tabell 2.

De angivna huvudprinciperna bör kunna tillämpas även i fråga om fordon som skall undergå särskild, periodisk kontrollbesikt- ning. Detta innebär att kontrollmärke vid varje tillfälle utfärdas för tiden fram till och med nästkommande uppbördsmånad eller till och med sista månaden i den löpande kontrollbesiktningsfristen, om denna månad infaller tidigare. Beträffande ifrågavarande fordon är utredningen dock inte beredd att redovisa detaljlösningar utan dessa torde få utarbetas av bilregisternämnden i samband med utformandet av administrativa rutiner.

Även för släpvagnar torde riktlinjerna gälla. Beträffande kontrollbesiktningen synes granskningen dock få avse endast att före- gående kalenderårs besiktningsplikt full|orts med utgångspunkt från de uppgifter om släpvagnens användning som i enlighet med

utredningens förslag under 4.2.7 och 4.3.7 skall lämnas av fordonsägarna. Även om det är den faktiska användningen och inte den i registret intagna uppgiften som är avgörande för om kontrollbesiktningsplikt föreligger, torde man genom det föreslagna systemet få ett i huvudsak riktigt samband mellan kontrollmärke och kontrollbesiktning, efter- som man bör kunna utgå från att de införda uppgifterna i allmänhet är korrekta.

En väsentlig förutsättning för att det nu beskrivna kontrollmärkessystemet skall få en tillfredsställande signaleffekt är att varje märkes giltighetstid kan iakttas lätt och utan närmare granskning av märket. Frågorna om kontrollmärkenas utformning och placering redovisas utförligt i avsnitt 7. Här skall endast beskrivas huvudprincipen för angivan- de av märkenas giltighetstid. Märkena ges olika färg för olika kalenderår. Färgen gäller det kalenderår då märkets giltighetstid löper ut. Sista giltighetsmånad anges genom den siffra som motsvarar månadens nummer. Detta innebär om gult är färgen för år 1974 att ett gult kontrollmärke med siffran 3 gäller till och med mars månad 1974.

Det skisserade systemet medför ett så nära samband mellan kontrollmärke och skatte- plikt, att skyldigheten att medföra särskilt skattekvitto bör kunna slopas. De enda fall då skatt kan utestå ogulden trots att giltigt kontrollmärke finns torde vara dels när

Tabell 2. Samband mellan registreringsvecka, besiktning och skatteperiod. Uppbörden fördelad på fyra perioder (juli uppbördsfri)

Sista månad i in- ställelsetermin Kontrollmärkets Siffra i Registre— Sista siffra för kontrollbe Uppbörds— giltighetstid = kontroll- ringsvecka iregnr siktning månad skatteperiod märke 1— 6 7 November Mars April — Juni 6 Juni Juli — September 9 September Oktober — December 12 December Januari — Mars 3 7 — 11 8 December April Maj — Augusti 8 Augusti September — Oktober 10 Oktober November — Januari 1 Januari Februari — April 4 12 — 17 9 Januari Maj Juni — Augusti 8 Augusti September — November 11 November December 4 Februari 2 Februari Mars — Maj 5 18 — 22 0 Februari Juni Juli — September 9 September Oktober -— December 12 December Januari — Mars 3 Mars April — Juni 6 23 — 28 1 Mars Augusti September — Oktober 10 Oktober November — Januari 1 Januari Februari — April 4 April Maj — Augusti 8 29 — 33 2 April Augusti September — November 11 November December - Februari 2 Februari Mars — Maj 5 Maj Juni — Augusti 8 34 — 39 3 Maj September Oktober — December 12 December Januari — Mars 3 Mars April — Juni 6 Juni Juli — September 9 40 —— 43 4 Juni Oktober November — Januari 1 Januari Februari — April 4 April Maj — Augusti 8 Augusti September — Oktober 10 44 _ 47 5 Juli November December , Februari 2 Februari Mars ' — Maj 5 Maj Juni — Augusti 8 Augusti September — November 11 48 — 53 6 Oktober Februari Mars — Maj 5 Maj Juni — Augusti 8 Augusti September — November 11 November December — Februari 2 sou 1971:11 49

fordon under löpande kontrollmärkesperiod övergått från att vara skattefritt på grund av stadgandena i 2 & ASF till att bli skatteplik- tigt, dels när fordonets beskaffenhet under kontrollmärkesperioden ändrats så att högre skatt skall utgå. I det senare fallet fyller ett särskilt skattekvitto ingen funktion. För de förra fallen skulle en generell skyldighet att medföra skattekvitto kunna ha betydelse, men det kan knappast vara rimligt att för sådana undantagssituationer behålla regeln om särskilt skattekvitto. Utredningen före- slår därför att 9 & ASF utgår.

Försäkringsförhållandena täcks inte auto- matiskt lika väl av det föreslagna kontroll- märkessystemet, men trafikförsäkringsanstal- terna har förklarat sig intresserade av att söka ordna uppbörd av försäkringspremier på ett sätt som stämmer med kontrollmärke- nas giltighetstid. Eftersom det främst är på grund av utebliven premiebetalning som trafikförsäkring upphör att gälla skulle på detta sätt även trafikförsäkringsplikten effektivt fogas in i kontrollmärkessystemet. Under alla förhållanden kommer försäkrings- förhållandet att prövas i samband med att kontrollmärke utfärdas.

Det nuvarande systemet för övervakning av att kontrollbesiktningSplikten fullgörs bygger i stor utsträckning på de s.k. kontroll- besiktningsmärkena. Dessa märken har emel- lertid erfarenhetsmässigt en dålig signalef- fekt. Trots att kontrollmärkena enligt det föreslagna systemet får en giltighetstid, som sträcker sig en månad utöver inställelsetermi- nen för kontrollbesiktning, torde det inte finnas anledning att behålla de nuvarande kontrollbesiktningsmärkena. De nya kon- trollmärkena kommer med säkerhet att få en avsevärt bättre effekt trots det angivna glappet på en månad.

De nu använda körförbudsmärkena brukas i fall då fordon på grund av allvarliga brister från trafiksäkerhetssynpunkt beläggs med körförbud antingen vid flygande inSpektion, vid inspektion hos försäljare eller vid kon- trollbesiktning. Enligt utredningens mening bör dessa märken behållas och i förekom- mande fall placeras ovanpå kontrollmärke.

Detta bör ske så att förbudsmärket, efter det att fordonet reparerats och besiktigats utan att nytt körförbud meddelats, kan avlägsnas utan att kontrollmärket skadas. Härigenom behöver nytt kontrollmärke i dessa fall inte utfärdas under löpande kontrollmärkes- period. Hur körförbudsmärket bör utformas med angivna utgångspunkter får bestämmas under det fortsatta utvecklingsarbete som skall ledas av bilregisternämnden.

Föreläggande om kontrollbesiktning och därav följande körförbud vid underlåten besiktning kommer i de fall när den utsatta fristen löper ut under en kontrollmärkes- period att kunna beaktas, när nytt kontroll- märke skall utfärdas. Någon försämring jämfört med de kontrollmöjligheter som finns i dag innebär detta inte. Om fristen för särskilt förelagd kontrollbesiktning sträcker sig över den tidpunkt, när nytt kontrollmär- ke skall utfärdas, kan detta beaktas genom att det nya kontrollmärkets giltighetstid begränsas i motsvarande mån. Utredningen har ovan under 1.3.4 förordat, att skyldighet att vid färd medföra registreringsbevis skall gälla endast för färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn. Detta innebär emellertid inte någon försämring av kontrollen, eftersom man dels genom frånvaron av kontrollmärke får en effektiv markering — om än i vissa fall med någon fördröjning — av fordon som inte får framföras, dels genom det nya registrets lättillgänglighet och fullständighet omedel- bart kan få erforderliga uppgifter därur.

För att även de hinder för brukande som uppkommer genom avställning på ett effek- tivt sätt skall fogas in ikontrollmärkessyste- met fordras att det för ifrågavarande fordon i förekommande fall gällande kontrollmärket lämnas tillbaka innan avställning medges. Såsom närmare utvecklas under 7.1 skall kontrollmärket vara anbringat på fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, på den bakre. Kontrollmärket är så konstruerat att det inte kan avlägsnas från skylten utan att förstöras. Med hänsyn härtill och då registreringsskyltarna är billiga att tillverka och distribuera, är den enklaste lösningen att fordonsägaren tillsammans med

sin anmälan skickar in den registreringsskylt på vilken kontrollmärket är anbringat och att skylten därefter makuleras av länsstyrel- sen. Om märket eller skylten förstörts eller förkommit skall detta i stället särskilt anmä- las.

Utredningen har övervägt om ny skylt för avställt fordon bör lämnas ut innan avställ- ningen upphör. Mot ett utlämnande talar den omständigheten att fordonet iprincip inte får brukas och att olovligt brukande upptäcks lättare om fordonet saknar registre- ringsskylt eller en av registreringsskyltarna. Att inte lämna ut ny skylt skulle emellertid strida mot den redan i avsnitt 1 deklarerade grundläggande principen att så många fordon som möjligt bör fångas in i registreringssyste- met och förses med registreringsnummer och skyltar oberoende av rätten att bruka fordo- nen. Avsaknaden av kontrollmärke är i stället det tecken som anger att hinder mot fordonets brukande föreligger. ] enlighet härmed lämnas skyltar ut redan vid registre- ringen även för fordon som obligatoriskt avställs. Inte minst beträffande fordon, som brukas olovligt, är det väsentligt att för identifieringen erforderliga registreringsskyl— tar finns anbringade. Vidare måste man beakta att förbudet att bruka avställda fordon inte är totalt. Sådana fordon får användas enligt saluvagnslicens och vidare brukas under tid då de innehas av krigsmak- - ten på grund av skriftligt avtal. Även andra undantag finns enligt 18 & BRK. Det skulle vara olämpligt att låta fordonen i dessa sammanhang användas utan registrerings- skylt baktill. Att utforma särskilda rutiner för fordon som skulle kunna tänkas bli använda under avställningstiden är inte hel- ler en lycklig lösning. Slutsatsen blir att man från bilregistret snarast skall tillsända for- donsägaren en ny registreringsskylt i stället för den som getts in och makulerats vid anmälan om avställning.

Avregistreringsförfarandet fogas automa- tiskt in i systemet genom att registrerings- skyltar — såsom angetts under 3.3 — enligt huvudregeln skall återställas vid avregistre- ring.

I principbetänkandet tog utredningen inte ställning till frågan om ett särskilt, interirnis- tiskt kontrollmärke erfordras i vissa situa- tioner. Enligt utredningens uppfattning kan man nu fastslå att det inte behövs någon form av särskilda interimistiska märken. Eftersom kontrollmärkes giltighet genom färg och månadssiffra kan begränsas i tiden bör, om behov av märken för kortare perioder skulle uppstå framdeles i andra fall än utredningen redovisat, behovet kunna tillgodoses inom ramen för det föreslagna systemet. Däremot awisar alltså utredningen i sitt slutliga ställningstagande den i princip- betänkandet framförda tanken på kontroll- märken med speciell betydelse.

Det system som nu redovisats innebär att förefintligheten av giltigt kontrollmärke på ett fordon — utom i undantagsfall — betyder att legala hinder för fordonets brukande inte föreligger, medan frånvaron av kontroll- märke med stor säkerhet innebär att for- donet inte får användas (jfr de ovan s. 46 angivna fem kontrollpunkterna) eller, i vissa fall, att det får användas endast på Speciellt sätt (undantagen i 18 och 19 %% BRK). Värdet av att man genom närvaron eller frånvaron av ett utifrån väl synligt märke kan utläsa dessa fakta torde inte behöva utvecklas vidare. Utredningen vill emellertid i detta sammanhang framhålla att kontroll- märkessystemet är endast ett signalsystem. Rätten att använda ett fordon i trafik blir alltså aldrig beroende av om kontrollmärke finns eller ej. Avgörande är självfallet bakom- liggande fakta.

Även om ett kontrollmärke i det beskriv- na systemet inte har någon självständig rättsverkan utan endast utgör en signal beträffande rätten att bruka fordonet i trafik, är det uppenbarligen av stor betydelse att kontrollmärket verkligen finns på alla fordon för vilka märke lämnats ut. Fordons- ägaren bör därför vara skyldig att utan dröjsmål anbringa märket på därför avsedd plats (se avsnitt 7.1). Har kontrollmärke förstörts eller förkommit, skall fordonsäga- ren utan dröjsmål ansöka om duplettmärke. Ansökan. görs under uppgift att det tidigare

utfärdade märket förstörts eller förkommit. Lämnande av oriktig uppgift i detta avseende är, såsom framgår under 6.1, belagt med straff. Ansökan får göras hos valfri länssty- relse. Innan duplettmärke utfärdas skall undersökning i vanlig ordning ske beträffan- de förutsättningarna för fordonets brukande.

Att 9 & ASF upphävs medför att den särskilda hänvisningen i 26 & VTF om skyldighet att medföra skattekvitto vid färd utgår.

Utredningens förslag om slopande av det särskil- da märke på fordon som nu anbringas när det godkänns vid kontrollbesiktning föranleder änd- ringar i 24å 3 och 5 mom. VTF samt i 14å 1 mom. andra stycket VTF. Vidare utgår nuvarande hänvisning om märket i 21 ä 4 mom. VTF.

De bestämmelser om kontrollmärken utred— ningen funnit böra ha sin plats i BRK återfinns i 10—13 55.

De särskilda reglerna om skyldighet att återställa kontrollmärke vid avställning och avregistrering återfinnsi 14 och 27 åå BRK.

4.4.3. Distribution av kontrollmärken, upp- börd av skatt

Utredningen utgick i principbetänkandet från att den löpande distributionen av kontrollmärken skulle ske genom bilregistret men att länsstyrelserna skulle kunna lämna ut kontrollmärken för fordon som tas i bruk efter registrering eller när avställning upphör. Grunden till förslaget att även länsstyrelser- na skulle tillhandahålla kontrollmärken var behovet av en snabbare distribution än som ansågs möjlig med en fullständig centralise- ring. Som en följd av detta ställningstagande och önskemålet att undvika skatteuppbörd vid länsstyrelserna förordade utredningen också att erläggande av skatt inte skulle utgöra förutsättning för utlämnande av kon- trollmärke i samband med registrering eller upphörande av avställning.

I principbetänkandet anförde utredningen att man borde söka undvika det nuvarande uppbördssystemet med postförskottsför— farande, som bedömdes vara både dyrbart och otympligt. Utredningen tänkte sig i stället att betalningen skulle ske med an- vändande av särskilda, optiskt läsbara post- giroinbetalningskort, som skickades ut till fordonsägarna från bilregistret.

Utredningens ställningstaganden accep- terades i stora drag av statsmakterna i principbeslutet. Utredningen har emellertid under det fortsatta arbetet kommit fram till att det i principbetänkandet skisserade syste- met för uppbörd av skatt och distribution av kontrollmärken i vissa avseenden bör modi- fieras.

Innehav äv kontrollmärke skall som nämnts aldrig i sig utgöra förutsättning för brukande av ett fordon. Å andra sidan är det givetvis med hänsyn till hela kontrollsyste— mets tillförlitlighet önskvärt att kontrollmär- ken verkligen finns för varje fordon som får användas. De vidare undersökningarna har gett vid handen att även en till bilregistret helt centraliserad distribution av märken tillgodoser mycket höga krav på snabbhet. Redan andra dagen efter det att fordonsäga- ren anmält att han önskar ta fordonet i bruk bör han normalt kunna få försändelsen med kontrollmärke. I de allra flesta fall kan man räkna med att fordonsägaren i förväg vet om att han behöver ta fordonet i bruk. Att endast för några få undantagsfall hålla lager av kontrollmärken hos länsstyrelserna och låta dessa lämna ut märken synes inte lämpligt med hänsyn till de nackdelar som ett sådant system för med sig från kontroll- synpunkt och i fråga om de administrativa rutinerna.

Kontrollmärket kommer, såsom framgått av det föregående, att bli en för hela kontrollsystemet viktig handling. Säkerhets- skäl gör att märket inte kan skickas till fordonsägaren i vanligt brev. Eftersom man med hänsyn härtill måste kräva att fordons- ägaren kvitterar ut försändelsen på postern, synes det lämpligt att han samtidigt får erlägga skatten, så att han slipper att besöka postanstalt två gånger. Postförskottsför— farandet blir med dessa överväganden det för fordonsägaren enklaste och mest naturliga. Tiden mellan skatteuppbördens början och kontrollmärkets utlämnande kan också förkortas på detta sätt, vilket är en aV|ord fördel i ett system där man vill ha em tidsmässigt så god sammankoppling som möjligt mellan olika kontrollpunkter.

Genom en lämplig utformning av postför- skottsförsändelserna och av utsändnings- och redovisningsrutinerna torde en del av nack- delarna med postförskottsförfarandet kunna elimineras. Utredningen föreslår med hänvis- ning till dessa överväganden att skatt enligt huvudregeln skall uppbäras genom att den skattskyldige löser postförskottsförsändelse med kontrollmärke. Däremot skall givetvis kontrollmärke för icke skattepliktigt fordon (2å ASF) alltid sändas i rekommenderat brev. Från dessa tämligen sällsynta fall bortses i det följande.

Det nu beskrivna förfarandet torde kunna tillämpas även i fråga om uppbörd av skatti samband med registrering eller upphörande av avställning. Skatteplikt för fordonet gäller från och med registreringsdagen eller dagen för avställningens upphörande (se ovan 4.2.5). Det är från kontrollsynpunkt ett önskemål att skatten är erlagd när kontroll- märket lämnas ut. Eftersom skatten erläggs genom att kontrollmärket löses ut på posten kommer det beskrivna förfarandet normalt att innebära att fordonet ej får brukas innan ägaren erhållit kontrollmärke. Med hänsyn till snabbheten i förfarandet torde det inte vara en olägenhet att som huvudregel an- vända en sådan rutin.

Det finns emellertid fall då betalning på annat sätt än genom lösen av postförskotts- försändelse bör tillåtas. Om en fordonsägare har behov av att omedelbart när avställning upphör ta fordonet i bruk, bör han kunna få erlägga skatten utan att avvakta kontrollmär- ket. Detta kan ske genom att han betalar in skatten — vars storlek han kan få uppgift om hos länsstyrelsen — på ett för ändamålet avsett postgirokonto. Om förutsättningarna i övrigt för brukande är uppfyllda, blir for- donet härigenom omedelbart körklart. Av administrativa och systemtekniska skäl kan dock en sådan skatteinbetalning via postgiro inte tas emot av bilregistret, om inte upplysning om betalningen lämnats i förväg. Det kravet måste därför ställas för att betalningen skall anses gjord i vederbörlig ordning, att inbetalningskvittot företes för länsstyrelsen när anmälan om upphörande av

avställning görs eller innan avställning eljest upphör. Via terminalen får bilregistret be- sked om betalningen och kontrollmärket sänds till fordonsägaren i vanlig, rekommen- derad försändelse.

I fråga om den ordinarie uppbörden innebär nu gällande bestämmelser att för- donsskatt enligt huvudregeln uppbärs genom postförskottsförsändelse. Möjlighet finns dock att betala skatten genom insättning på ett härför avdelat postgirokonto. Insätt— ningen kan göras under hela uppbördstiden. Som förfarandet är utformat får fordonsäga- ren i dessa fall sitt skattekvitto först någon tid efter uppbördsterminens slut. Detta har medfört att någon kontroll från polisens sida av att fordonsskatt erlagts inte sker under de första veckorna efter uppbördsterminen.

Möjligheten att använda postgiroinbetal- ning av skatten är uppenbarligen av värde, särskilt för företag med en stor fordonspark. Det nya systemet innebär en klar försämring om inte samma möjlighet lämnas öppen. Det är emellertid nödvändigt att foga in postgiro betalningarna i systemet på ett smidigt sätt. En förutsättning för detta är att fordonsäga- re, som önskar betala via postgiro, före uppbördsmånaden lämnar besked härom till registret. På detta sätt kan man till fordons- ägaren, i stället för en postförskottsförsän- delse som han inte kommer att lösa ut, skicka ett maskinellt läsbart postgiroinbetal- ningskort. För att uppbörden i dessa fall skall vara klar i sådan tid att fordonsägaren kan få sitt nya kontrollmärke innan giltig- hetstiden för det gamla löpt ut, bör betal- ningsperioden förkortas med en vecka och omfatta de två första veckorna av ordinarie uppbördstermin.

Liksom för närvarande bör möjlighet finnas att under en kort tid efter uppbörds- terminens slut betala skatten utan förmed- ling av indrivningsmyndighet. Betalning sker i dessa fall till särskilt postgirokonto. Även restavgift skall erläggas.

1 de fall som avses i föregående stycke liksom när skatt uttagits genom indrivnings- myndighet bör fordonsägaren så snabbt som möjligt kunna få kontrollmärke, om övriga

villkor för fordonets brukande är uppfyllda. Även om kontrollmärket inte är en förutsätt- ning för rätten att bruka fordonet, är det från såväl den enskilde fordonsägarens som det allmännas synpunkt av intresse att ett fordon som får brukas också är försett med kontrollmärke. Den lämpligaste lösningen synes vara att öppna möjlighet för fordons- ägaren att genom företeende av postkvitto eller indrivningskvitto hos länsstyrelse rap- portera till bilregistret att skatten erlagts. Efter sedvanlig kontroll beträffande övriga förutsättningar för brukandet utfärdar bil- registret vederbörligt kontrollmärke som till- ställs fordonsägaren genom rekommenderat brev.

I de nu beskrivna fallen har kontrollmärke kunnat utfärdas. Uppenbarligen kan man i samband med debiteringen finna att ett fordon är skattepliktigt men att hinder för dess brukande föreligger t. ex. på grund av att vederbörlig kontrollbesiktning inte full- gjorts eller därför att giltig trafikförsäkring inte finns. I sådana fall debiteras skatt i vanlig ordning och postgiroinbetalningskort sänds till den skattskyldige. På inbetalnings- kortets avidel anges anledningen till att kontrollmärke inte utfärdats.

De betalningsrutiner som nyss beskrivits överensstämmer i stora stycken med vad som nu gäller. Däremot innebär den under 4.4.2 föreslagna rullande uppbörden i vissa avseen- den en genomgripande nyhet. Systemet påkallar bl.a. ändring av 5 och 6 55 ASF och 35 TSF, vilka stadganden bygger på förutsättningen att skatt i princip beräknas per kalenderår. Vidare fordras uppenbarligen en rad ändringar av uppbördskungörelsen. Detaljerna i dessa är emellertid i hög grad beroende av den fortsatta systemutform- ningen och måste därför utarbetas av bilregis- ternämnden. Samma är förhållandet med redovisningsreglerna. Utredningen vill emel- lertid redan nu förutskicka att rutinerna för redovisning kommer att kunna göras mycket enklare och snabbare än de som finns nu.

I ett system där uträkning av skatt sker helt maskinth enligt ett i förväg utarbetat program (se nedan bilaga 3) finns det

uppenbarligen inget behov av bestämmelsen i 75 första stycket ASF om att anteckning om skattskyldighet skall verkställas av därtill särskilt förordnad tjänsteman. Bestämmelsen därom bör utgå. Sådana beslut i enskilda fall som gäller fråga om frihet från skatt eller som påkallas av skattskyldig bör fortsätt- ningsvis meddelas av länsstyrelsen i det län där fordonsägaren har sin stadigvarande adress enligt bilregistret (se 7 5 ASF).

Det i kungörelsen angående uppbörd av automobilskatt, m.m. angivna villkoret att skatt skall ha erlagts innan registreringsbevis lämnas ut synes inte fylla någon funktion i det nya systemet.

4.5 Översikt Över hur kontrollen fungerar i normalfallen

4.5.1. Förfarandet när fordon första gången tas i bruk efter registrering

För att fordon skall få tas i bruk, antingen detta skall ske omedelbart vid registreringen eller efter obligatorisk avställning, prövar den länsstyrelse som mottagit registrerings- ansökan eller anmälan om avställningens upphörande, om de i 8 5 BRK angivna förutsättningarna föreligger. Om så är fallet förs erforderliga data via terminalen in i bilregistret. Detta leder i sin tur automatiskt till att kontrollmärke utfärdas och postför- skottsförsändelse rörande fordonsskatten skrivs ut. Med normal postgång kan för- sändelse i allmänhet lösas ut av fordonsäga- ren andra dagen efter det att registreringen lordes eller anmälan skedde om att för- donet skulle tas i bruk. Utredningen har under 4.4.3 redovisat vissa specialrutiner när skatten betalas via postgiro.

4.5.2. Den fortsatta kontrollen

Giltighetstiden för det kontrollmärke som utfärdades när fordonet togs i bruk är bestämd med ledning av sista siffran i fordonets registreringsnummer enligt det i tabellerna 1 och 2 ovan angivna systemet. Den erlagda skatten täcker normalt hela

giltighetstiden. De hinder för fordonets brukande som kan inträffa under denna tid är —bortsett från förändringar i skatteplik- ten samt avställning och avregistrering — att trafikförsäkringsplikten eller ev. inträffad kontrollbesiktningsplikt inte fullgorts eller att körförbud meddelats för fordonet. För- utsättningarna i dessa avseenden framgår av de rapporter som i förekommande fall lämnats till registret av fordonsägaren, för- säkringsbolag, förrättningsman, besiktnings- man eller länstyrelse (jfr under 4.3).

Några dagar in i sista månaden av kontroll- märkets giltighetstid (uppbördsmånaden) kontrolleras i registret om hinder för fortsatt brukande föreligger beträffande de fordon, som är aktuella den månaden. Om så ej är fallet debiteras skatt och utfärdas kontroll- märket för kommande period, varefter post- förskottsförsändelserna (eller i förekomman- de fall postgiroinbetalningskorten) görs i ordning och skickas ut till de i registret antecknade fordonsägarna. Utsändningen är klar under den första veckan av uppbörds- månaden. Postförskottsförsändelsen finns sedan tillgänglig för lösen på resp. postanstal- ter under uppbördsmånadens tre sista veckor (uppbördsterminen). För de fall betalningen skall ske via postgiro är uppbördsterminen endast två veckor medan under tredje veckan betald skatt redovisas och kontrollmärken sänds ut i rekommenderade brev.

Giltighetstiden för kontrollmärken som sänds ut i de nu beskrivna fallen framgår av tabellerna 1 och 2 ovan. Om föreläggande om kontrollbesiktning utfärdats för fordonet (vanligen under ordinarie inställelsetermin) och denna tid utlöper efter uppbördsmåna- dens utgång anpassas kontrollmärkets giltig- hetstid i enlighet härmed. När den förelagda kontrollbesiktningen fullgjorts utfärdas nytt kontrollmärke för återstående tiden fram till och med nästkommande uppbördsmånad.

I fråga om fordon för vilket anteckning om giltig trafikförsäkring saknas i registret eller för vilket körförbud gäller utfärdas inte kontrollmärke (liksom inte heller för avställt fordon). Om fordonet trots hindret mot brukande inte är avställt, är fordonet fort-

farande skattepliktigt. Skatt påförs alltså i dessa fall för fordonet men kontrollmärke sänds inte ut. I stället skickas till fordonsäga- ren postgiroinbetalningskort med uppgift om anledningen till att kontrollmärke inte utfär- dats. Det nu beskrivna förfarandet tillämpas också när föreläggande om kontrollbesikt- ning utfärdats och tiden för besiktningen löper ut under uppbördsmånaden.

4.5.3. Begärd avställning

Som förutsättning för att avställning skall beviljas gäller enligt huvudregeln att registre- ringsskylt med senast utfärdade kontroll- märke för fordonet lämnas in till länsstyrel- sen. Skylten makuleras hos länsstyrelsen och samtidigt sänds från bilregistret till fordons- ägaren en ny skylt utan kontrollmärke.

Avställda fordon hålls utanför rutinerna för skatteuppbörd och utfärdande av kon- trollmärke. Däremot övervakas fortfarande i registret om körförbud inträder på grund avi första hand utebliven kontrollbesiktning. Vidare kontrolleras sexmånadersfristerna för avställning, varvid fordonsägare i anslutning till utgången av en sådan frist erinras om att avställningen kommer att upphöra om han inte begär förlängning.

Avställning upphör i princip antingen på begäran av ägaren eller genom att den beslutade avställningstiden utgår utan att förlängning begärts. När avställningen upp- hör debiteras skatt för tiden t.o.m. nästkom- mande uppbördsmånad för fordonet. Om hinder för fordonets brukande inte förelig- ger, utfärdas samtidigt kontrollmärke för samma tid. Märket skickas i vanlig ordning till ägaren i postförskottsförsändelse, som löses ut mot betalning av skatten. Även när fordonet inte är körklart, t.ex. därför att ve- derbörlig kontrollbesiktning inte fullgjorts eller försäkringsbevis inte företetts, betalas skatten genom postgiro. Kontrollmärke ut- färdas i dessa fall först sedan hindren mot brukandet undanröjts. Att skatten även i andra fall under vissa förutsättningar kan betalas via postgiro framgår av 4.4.3.

Om ägaren, efter en avställning under

vilken inställelsetermin för kontrollbesikt- ning infallit, så snabbt som möjligt önskar kunna ta sitt fordon i bruk, bör han senast samma dag som besiktning skall ske via postgiro betala skatten för fordonet. Att skatt betalats utgör förutsättning för att fordonet skall få brukas för färd till besikt- ningsman. Postkvittot och bevis om trafik- försäkring inges därefter till länsstyrelse samtidigt med begäran om upphörande av avställningen. Sedan fordonet godkänts vid kontrollbesiktning, föreligger normalt inga legala hinder mot att det brukas. Kontroll- märket utfärdas påföljande dag efter rapport från besiktningsman om godkännandet och sänds omedelbart till ägaren i rekomrnende- rat brev.

4.5 .4 Avregistrering

För att avregistrering skall beslutas fordras normalt att fordonets registreringsskyltar ges in. Så länge det inte skett beviljas inte avregistrering och skatteplikten fortfar. I vissa fall kan länsstyrelse på eget initiativ besluta om avregistrering. I sådant fall är enligt huvudregeln ägaren vid straffansvar skyldig att återställa utlämnade skyltar.

5. Särskilda tillstånd att bruka fordon

5.1 Interimslicens och begränsat körtill- stånd

5.1.1 Gällande bestämmelser

Rätten att ta fordon i bruk med stöd av interimslicens utan hinder av att det ej är registrerat regleras i 125 VTF. Interirns- licens kan utfärdas såväl för fordon innan det registrerats som därefter när fordonet är reservregistrerat.

Licensen utfärdas av polismyndighet efter ansökan och gäller för en månad. För att den skall beviljas i fråga om motorfordon eller gummihjulsförsedd traktor krävs att trafik- försäkringsbevis inges.

Om fordonet inom ett år före brukandet godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg eller — om det är reservregistrerat— godkänts vid kontrollbe- siktning, gäller ingen begränsning i rätten att använda det med stöd av licensen. Är detta villkor inte uppfyllt ger licensen endast rätt att använda det på vissai 12 5 1 mom. andra stycket a-d angivna sätt, nämligen

a) av den, som yrkesmässigt eller i företag med egen verkstad tillverkar eller reparerar fordon, för provkörning av fordon i samband med tillverkningen eller reparationen,

b) för färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparations- verkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal eller till garage,

c) för färd kortaste lämpliga väg till och från besiktningsman för besiktning, eller

d) för provkörning vid besiktning.

Som villkor för brukandet gäller bl. a. att fordonet, om det inte är reservregistrerat och har registreringsskylt, skall vara försett med särskild interimsskylt på sätt som anges när- mare i 21 5 1 mom. VTF. Varje skylt är be- lagd med avgift och lämnas ut mot ett depo- sitionsbelopp, som äterfås när skylten läm— nas tillbaka.

Interimslicensen och i förekommande fall bevis om att det särskilda besiktningsvillkoret är uppfyllt skall medföras vid färd.

När motorredskap eller släpfordon som inte registrerats förut tagits i bruk enligt in- terimslicens skall registrering sökas inom tre veckor. Detsamma gäller om fordon, som efter tidigare registrering avförts ur bilregist- ret, tagits i bruk enligt interimslicens. Be- stämmelserna härom finns i 175 1 och 2 mom. VTF. Enligt 175 4 mom. VTF skall registreringsansökan innehålla uppgifter om ev. interimslicens som utfärdats för fordonet.

Närmare bestämmelser finns om interims- licens i 3—7 55 VTK och om interimsskylti 44—46 55 VTK. _

Som framgått av redovisningen ovan under 4.2.5 är i princip endast registrerade fordon skattepliktiga. Skatteplikten inträder enligt huvudregeln i 3 5 ASF med ingången av den månad under vilken fordonet registre- rats. Om fordonet i avbidan på registrering

används i trafik lika med registrerat fordon utgår skatten dock fr.o.m. den månad under vilken fordonet togs i bruk. Ansöks inte inom föreskriven tid om fordonets registre- ring uppdebiteras ”oguldet skattebelopp” enligt 5 5 första stycket kungörelsen angåen- de uppbörd av automobilskatt m. m.

5.1.2 Principbeslutet

[ prop. 1969130 uttalar departementschefen att han i princip kan ansluta sig till utredningens förslag att slopa interimsregist- reringen. Med hänsyn till bl.a. den oro för en inträdande mera påtaglig serviceförsämring som vissa remissinstanser gett uttryck åt förordas emellertid att interimsregistreringen övergångsvis bibehålls till dess det nya registreringssystemet varit i tillämpning under någon tid och visat sig fungera på det sätt som förutsatts.

5.1.3 Utredningens fortsatta överväganden och förslag

Den nuvarande reservregistreringen ersätts enligt utredningens förut redovisade förslag av ett avställningsförfarande. Avställt fordon står i motsats till reservregistrerat kvar i bilregistret. Ny registrering behövs därför inte när avställning skall upphöra. Något behov av interimsregistrering finns därför inte i fråga om avställda fordon. Däremot skall, som anmärkts redan under 1.3.1, i enlighet med principbeslutet förfarandet övergångsvis behållas för att kunna utnyttjas i fråga om fordon som första gången skall tas i bruk på sådant sätt att de måste registreras. Förfarandet med interimsregistrering bör givetvis också vara tillämpligt, om det skulle inträffa, trots utredningens förslag för att motverka detta, att fordon som avregistre- rats ändå skall tas i bruk här på nytt på sätt som förutsätter registrering.

Eftersom bestämmelserna om interims- registrering alltså är avsedda att vara ett kortvarigt provisorium har utredningen inte funnit anledning att föreslå några väsentliga ändringar i dem. Interimsregistreringen bör

ha i stort sett samma form som i dag. De modifieringar som föreslås betingas främst av att förfarandet skall anslutas till ett registre- ringssystem av annan typ än det nuvarande. Som också anmärkts under 1.3.1 bör be- stämmelserna få stå kvar iVTF resp. VTK. De ändringar som föreslås inskränker sig, frånsett att bestämmelser som rör reserv- registrerade fordon skall utgå, till följande.

Av redogörelsen för gällande bestämmel- ser framgår att särskilda föreskrifter om skyldighet att ansöka om registrering gälleri vissa fall när fordon tagits i bruk enligt interimslicens. Enligt 35 ASF utgår, om fordon tas i bruk innan det registrerats, skatt från och med den månad under vilken fordonet togs i bruk. Nyssnämnda bestäm- melser om tidsfrist för registreringsansökan ger bl.a. vissa garantier för att uppgifter till grund för debitering av skatten erhålls.

Enligt vad utredningen inhämtat under hand fungerar inte de angivna bestämmelser- na alltid så som avsetts. Registreringsansökan inom den angivna tiden underlåts i många fall och i andra hinner inte, när vederbörlig ansökan gjorts, registreringsärendet behand- las i sådan tid att interimslicensen — som utfärdas för en månad — fortfarande är giltig. Det är därför inte ovanligt att inte- rimslicens, med eller utan beslut av polis- myndighet om förlängning, utnyttjas utöver avsedd tid.

Utredningen finner det påkallat med en uttrycklig föreskrift om att tiden en månad är maximum för brukande av fordon enligt interimslicens. Den tidsfrist som enligt det ovan sagda gäller för ingivande av registre- ringsansökan beträffande interimsregistrerat fordon kan slopas. Det ligger i fordonsäga- rens eget intresse att ordna registreringsfrä- gan under ”interimsmånaden” om han vill fortsätta att bruka fordonet. Någon försäm- ring av förutsättningarna för debitering av skatt för denna månad torde inte inträffa, om fristen borttages, i vart fall inte i förhållande till hur övergången från interims- registrering till ”ordinarie” registrering prak- tiskt fungerar för närvarande.

Med detta förslag kan, i vart fall teore-

tiskt, ett uppehåll inträffa under vilket fordonet inte kan användas, nämligen om licensen löpt ut utan att registrering skett. Risken för att fordonet ändå brukas motver- kas av den nya form för bevakning över att interimsskyltarna återlämnas som föreslås i det följande och genom att registreringsskyl- tar inte kan erhållas annat än från registre- ringsmyndigheten. Skatt bör inte utgå för ”mellantiden”. Vissa ändringar bör därför ske i ASF där det nu i 35 sägs att skatt beräknas ”från och med” den kalendermå- nad under vilken fordonet togs i bruk.

Interimsregistreringen skall på något sätt kopplas samman med den följande slutliga registreringen. Detta sker i dag genom att länsstyrelsen i fordonets hemort får två exemplar av licensen. På ansökan om regist- rering skall anges vilken myndighet som utfärdat licensen, datum för utfärdandet och licensens nummer. När registreringsansökan bifalls antecknar länsstyrelsen registrerings- nummer och dag för registreringen på sina exemplar av interimslicensen och sänder det ena av dessa till den polismyndighet som utfärdat den.

I det nya systemet bör det åligga polis- myndigheten att sända ett exemplar av interimslicensen till trafiksäkerhetsverket. Uppgift om interimsregistreringen kan lagras i ett särskilt bevakningsregister, där interims— nummer och vissa uppgifter som gör det möjligt att säkert identifiera fordonet — chassinummer, fordonsslag, märke, typ och årsmodell — tas in. Skatt för den kalender- månad eller — om ”interimsmånaden” går över månadsskifte — de två kalendermåna- der, varunder licensen gäller, debiteras när uppgiften tas in eller vid det senare tillfälle, när för debiteringen erforderliga data kom- mit in genom besiktningsinstrument eller typintyg-

Att uppgifter om interimslicens tas in i registreringsansökan bör givetvis inte vara en förutsättning för registrering i det nya systemet. En straffbelagd föreskrift att läm- na motsvarande uppgifter måste i stället införas i 125 VTF. Länsstyrelsen kan när uppgifterna kommer in göra en kontroll i

bevakningsregistret. ] samband med registre- ringen avförs interimsregistreringen ur bevak- ningsregistret och uppgift härom sänds till vederbörande polismyndighet.

Trafiksäkerhetsverket kan göra regelbund- na genomgångar av inneliggande uppgifter om interimsregistreringar och, om giltighets- tid för licens löpt ut, sända meddelande till fordonsägaren och till den polismyndighet som utfärdat licensen.

Eftersom interimsregistrering av avställt fordon inte kan förekomma, uppstår frågan om det behövs något motsvarande undantag i annan form från förbudet att bruka avställt fordon. Denna fråga måste bedömas olika i fråga om fordon som avställs vid registre- ringen (se 2.3.1) och fordon som avställs efter särskild anmälan (se 2.3.2).

Interimsregistreringen i dess nuvarande form gör det möjligt att använda icke registrerat fordon innan det godkänts vid registreringsbesiktning (eller upptagits i typ- intyg) i de fall som anges i 125 1 mom. andra stycket a-d VTF (se 5.1.1). Dessa fall avser användning i samband med tillverk- ning, import och reparation liksom vid besiktningstillfället. Registrering skall i det nya systemet kunna ske på ett så tidigt stadium att registreringsbesiktning blir aktu- ell först senare. Fordonet blir då avställt enligt 85 sista stycket BRK och avställ- ningen kan inte upphöra förrän besiktningen skett. Under avställningen måste fordonet därför få brukas för besiktningen och ev. också för de övriga nyss angivna ändamålen. Utredningen föreslår därför att i fråga om fordon, som avställs i samband med registre— ringen enligt 8 5 sista stycket BRK, länssty- relse på begäran av fordonets ägare skall kunna medge särskilt begränsat körtillstånd. Tillståndet skall ge den rätt att använda fordonet som nu är medgiven för interims- registrerat fordon enligt 125 a-d VTF. Tillståndet bör liksom interimslicens gälla en månad från beslutets dag. Begäran bör kunna göras när som helst under avställningstiden och ställas till valfri länsstyrelse. Som förut- sättning för tillstånd skall i fråga om motorfordon och gummihjulsförsedd traktor

gälla att bevis om föreskriven trafikförsäk- ring inges. De begränsade körningar som det här kan bli fråga om bör inte föranleda beskattning. I stället bör tillståndet beläggas med en lämpligt avvägd avgift som kan differentieras för olika fordonsslag. Avgiften kan tas ut genom att trafiksäkerhetsverket, som lämpligen bör expediera alla tillstånd av detta slag, skickar tillståndet mot postför- skott. Uppgift om tillståndet bör tillföras registret.

Något behov av ett tillstånd som i likhet med interimslicens ger obegränsad rätt att framföra nu ifrågavarande fordon om nöd- vändiga besiktningshandlingar finns (jfr 5.1.1) behövs inte. I och med att besikt- ningshandlingarna är klara kan fordonsäga- ren enkelt och snabbt få fordonet körklart genom anmälan om avställningens upphöran- de enligt 16 5 BRK och betalning av skatten.

När det gäller den form av avställning som sker efter särskild anmälan av fordonsägaren anser utredningen några undantag, motsva- rande dem reservregistrerade fordon kan erhålla genom interimslicens, över huvud taget inte påkallade. Avställningen kan upp- höra när som helst om ägaren begär det. För att fordonet skall bli körklart krävs i övrigt att försäkring tecknas och skatt betalas. Någon registreringsbesiktning för nyregistre— ring är inte aktuell. Visserligen måste, som framgår av avsnitt 4.2.7, kontrollbesiktnings- skyldighet som inträtt under avställnings- tiden fullgöras, men det körförbud som råder innan besiktningen skett hindrar inte att fordonet — när avställningen upphört och skatt och försäkring betalats — körs såväl till besiktningsstället som i anslutning till ev. föregående reparation. Fordonsägaren kan, samtidigt som han anmäler att avställningen skall upphöra viss dag, skicka in trafikförsäk- ringsbevis och kvitto på i förväg betald skatt. Han kan också i god tid beställa tid för besiktningen till den dag avställningen skall upphöra.

Det är varken behövligt eller lämpligt att den som innehar saluvagnslicens skall kunna meddelas förut angivna körtillstånd för för- don som kan brukas med stöd av licensen.

Utredningen har visserligen i olika sam- manhang framhållit, med hänsyn till den effekt man vill nå med de föreslagna kontrollmärkena, att systemet så långt möj- ligt bör utformas så att fordon som behöri- gen brukas skall vara försedda med vederbör- ligt märke. Att utfärda ett märke för den begränsade tid och de begränsade körningar det blir fråga om när körtillstånd meddelas anser utredningen ändå inte lämpligt. Dessut- om ger avsaknaden av märke särskild anled- ning att kontrollera fordonen. Detta bör minska risken för att fordonen används i andra fall än för de speciella ändamål som är tillåtna enligt tillståndet. Det bör föreskrivas att körtillstånd skall medföras vid färd.

Utredningens förslag i avsnitt 5.1 berör 12 5, 175 4 mom. och 215 1 mom. VTF och 195 BRK.

Systemet med interimsregistrering är ett undan- tag från registreringsbestämmelserna i BRK och 12 5 1 mom. VTF har ändrats i enlighet härmed. Bestämmelserna om reservregistrerat fordon utgår ur 12 5 VTF.

För närvarande finns om anbringande av inte- rimsskyltar med visst undantag samma föreskrifter som för registreringsskyltar i 21 5 1 mom. VTF. Bestämmelserna om registreringsskyltar överförs till BRK (se avsnitt 7) och i 12 5 1 mom. första stycket 2 hänvisas därför till dessa, varvid motsva- rande undantag görs.

I 12 5 tredje stycket VTF upptas föreskriften i 21 5 1 mom. femte stycket VTF såvitt den angår interimsskylt.

Slopandet av den frist för registreringsansökan som är föreskriven i vissa fall när interimslicens meddelats medför, som nämnts redan under 1.3.2, att 175 1 mom. sista stycket och 17 5 2 mom. VTF utgår.

Bestämmelserna om skyldighet att lämna uppgift om interimslicens i samband med registreringsan- sökan — vilken bestämmelse alltså ersätter nuva- rande 17 5 4 mom. första stycket sista dels-satsen _ har fogats till 12 5 VTF som ett nytt 5 mom.

Hänvisningen i 125 första stycket 3 VTF till 14 5 2 mom. i stället för 10 5 4 mom. förklaras av vad som anförs i avsnitt 2.3.1.

Bestämmelserna om begränsat körtillstånd har tagits in i 19 5 BRK.

5.2 Saluvagnslicens och särskilt leverans- tillstånd

5.2.1 Gällande bestämmelser

Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller

släpfordon kan enligt de regler som angesi 13 5 VTF bruka av honom saluhållet fordon utan hinder av att det ej är registrerat. Användningen skall avse antingen ändamål som anges i 12 5 1 mom. a-d VTF (se under 5.1.1) eller också demonstration eller försälj- ning. Förutsättning för brukandet är att tillverkaren eller handlanden innehar salu- vagnslicens och att fordonet, om det är motordrivet fordon eller släpvagn, är försett med saluvagnsskylt. Om färden sker i sam- band med demonstration eller försäljning krävs att fordonet inom ett år före brukan- det godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg, eller, om fordonet är reservregistrerat, godkänts vid kontrollbe- siktning.

Saluvagnslicens söks hos länsstyrelsen i det län där rörelsen bedrivs. Licensen kan återkallas om den inte utnyttjats under 12 månader eller om eljest skälig anledning föreligger.

Den länsstyrelse som utfärdat licensen lämnar ut saluvagnsskyltar till sökanden. Villkor härför är att s.k. saluvagnsskylt enligt kungörelsen (I951:750) om saluvagnsskatt erlagts, att trafikförsäkringsbevis företetts för varje försäkringspliktigt fordon på vilket skylt skall användas och att fem kronor betalats i avgift för varje skylt. Om inneha- vare av skylt varje år under december månad fullgör nämnda villkor får skylten användas även under det kommande året så länge saluvagnslicensen gäller. Skylt skall återstäl- las om licensen återkallats eller eljest rätten att använda skylten upphört.

Vid färd med fordon enligt saluvagnslicens i fall när besiktningskravet gäller skall bevis medföras om att kravet är uppfyllt,

Närmare bestämmelser finns om salu- vagnslicens i 8 5 VTK och om saluvagnsskylt i47—50 55 VTK.

Enligt 8 5 VTK skall länsstyrelse föra särskild förteckning över utfärdade salu- vagnslicenser. Där skall antecknas licensinne- havarens namn, adress och firma, ort för rörelsen, dag för utfärdande av licensen, nummer på utfärdade skyltar och andra omständigheter som krävs för kontrollen

I 48 5 VTK sägs bl.a. att länsstyrelse, när den lämnar ut saluvagnsskyltar för motorfor— don och gummihjulsförsedd traktor, skall sända ett exemplar av ingivet försäkrings- bevis till vederbörande försäkringsanstalt med anteckning om skyltens nummer. Enligt 49. 5 VTK skall länsstyrelse föra förteckning över utlämnade saluvagnsskyltar i särskilda serier för bilar, för motorcyklar, för trak- torer och motorredskap och för släpvagnar. Förteckningen skall uppta Skyltarnas num- mer, namn och adress på den till vilken skylt lämnats ut, dag för utlämnande och, såvitt angår motorfordon och gummihjulsförsedd traktor, försäkringsanstaltens namn och för- säkringsbevisets nummer. Om skylt åter- ställts skall detta antecknas i registret.

5.2.2 Principbeslutet Systemet rörande saluvagnar är med nuva- rande ordning helt frikopplat från registre- ringsorganisationen. Någon ändring i detta avseende har inte föreslagits i utredningens principbetänkande och ämnet har inte be— rörts i principbeslutet.

5.2.3 Utredningens överväganden och förslag

För registrering i dess nya form skall inte krävas några uppgifter om fordonet utöver dem som behövs för att det skall kunna identifieras. Företeende av besiktningshand- lingar skall inte vara något villkor för registrering. Om handlingarna inte fogas vid registreringsansökningen eller om försäk- ringsbevis saknas, avställs fordonet vid regist- reringen och undantas därmed från skatte- och försäkringsplikt. Någon avgift tas, enligt de förslag som redovisas i avsnitt 11, inte ut om fordonet avställs. Registreringsförfaran- det måste med dessa förutsättningar och med det tekniska förfarande hos registre- ringsmyndigheterna som skall tillämpas bli en enkel och snabb procedur.

Mot denna bakgrund och eftersom det är önskvärt att undvika speciella registrerings- förfaranden och skyltar har utredningen

övervägt möjligheterna att foga in saluvagn- arna i det ”ordinarie” registreringssystemet.

Utredningen konstaterar alltså till en början att några svårigheter för bilhandlarna knappast kan uppkomma om det skulle krävas att alla nya fordon som hålls till salu måste vara registrerade för att kunna brukas som saluvagnar.

När det gäller begagnade fordon som återgår till bilhandeln för försäljning används för närvarande reservregistreringsförfarandet. I fortsättningen förutsätts att fordonen avställs och står kvar som registrerade. Registreringsskylt med kontrollmärke skall därvid skickas in och förstöras men ny skylt utan märke skall omedelbart tillställas for- donsägaren (jfr avsnitt 4.4.2).

Om systemet med saluvagnsskyltar och särskilda förteckningar över dessa ersätts .med bestämmelser att saluvagnarna skall vara registrerade och försedda med ordinarie registreringsskyltar behövs någon ny form av utmärkning som kan fästas på fordon när det används med stöd av saluvagnslicens.

Rätten att bruka fordon med stöd av sådan licens är inte knuten till bestämda fordon utan till de fordon som hålls till salu av licenshavaren. Saluvagnsskatt betalas för ett visst antal fordon och s.k. flytande trafikförsäkring tecknas. Saluvagnsskyltar lämnas ut för det antal fordon saluvagns- skatten avser och skyltarna flyttas mellan olika fordon hos försäljaren allteftersom det är aktuellt att använda dem med stöd av licensen. Det går därför inte att med det nya systemet lösa frågan om utmärkningen av saluvagnarna med att bilhandlaren i stället för saluvagnsskyltarna erhåller kontroll- märken för det antal fordon han får bruka som saluvagnar. Kontrollmärkena skall enligt utredningens förslag vara så beskaffade att de inte kan tas bort från registreringsskylten utan att förstöras och de kan alltså inte flyttas från ett fordon till ett annat. Dessut- om bör utmärkningen på något sätt visa att rätten att använda fordonet är begränsad. Av märket bör också, som nu är fallet med saluvagnsskyltarna, framgå vilket slag av fordon det avser.

Det bör inte möta några större tekniska problem att framställa en särskild form av märken, speciella för saluvagnar, som fyller de angivna kraven. Märkena kan lämpligen utföras i metall eller annat liknande material och vara så beskaffade att de kan fästas på eller ”knäppas” (ev. låsas) runt registrerings- skylten på den plats som är avsedd för kontrollmärke.

Utredningen föreslår att bestämmelserna som rör saluvagnar ändras så att brukande av fordon enligt saluvagnslicens förutsätter att fordonet är registrerat och avställt samt att föreskrifterna om saluvagnsskylt ersätts av föreskrifter om särskilt saluvagnsmärke an- bringat på registreringsskylt.

Villkoren och reglerna i övrigt enligt 13 5 VTF behöver inte ändras utom beträffande besiktningsvillkoret för rätt att använda saluvagn för demonstrations— och försälj- ningsändamål. Där gäller som nämnts nu att fordonet inom ett år före brukandet skall ha godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg eller, om fordonet reservregistrerats, godkänts vid kontrollbe- siktning. Sistnämnda alternativ för reserv- registrerat fordon blir inte aktuellt eftersom reservregistreringen slopas. I övrigt bör sam- ma krav gälla som föreskrivits i 165 BRK för att obligatorisk avställning skall upphöra, nämligen att besiktningen utförts resp. in- tyget utfärdats tidigast ett år innan registre- ringsansökan gavs in och att fordonet inte ändrats sedan dess. Om i enlighet med vad som anförts under 4.2.7 skyldighet att kontrollbesiktiga saluvagn enligt 245 1 mom. VTF inträtt fordras också att den fullgörs för att inte körförbud enligt 24 5 4 mom. VTF skall inträda.

Det kan övervägas om saluvagnsmärken — såsom nu i vissa fall gäller om saluvagns- skyltar — skall behövas i mer än ett exemplar för varje fordon. Utredningen finner för sin del tillräckligt om märke anbringas på registreringsskylt i motsvarande utsträckning som föreslagits i fråga om kontrollmärke, dvs. om mer än en registreringsskylt finns på fordonet skall märket finnas på den bakre skylten.

Utredningen vill dessutom föreslå vissa ändringar av organisatorisk art som inte i och för sig påkallas av det nya systemet med registrering och saluvagnsmärken men som tillvaratar möjligheterna till rationalisering genom tillkomsten av en central registre- ringsmyndighet.

Länsstyrelsen i det län där sökandens rörelse bedrivs bör alltjämt vara beslutande myndighet i ärenden som rör saluvagnslicens. De förteckningar över sådana licenser, som nu förs hos varje länsstyrelse särskilt, bör emellertid med fördel kunna föras centralt i anslutning till bilregistret med anknytning till ägarregistreringen där. Likaså bör utläm- nandet av saluvagnsmärken centraliseras till trafiksäkerhetsverket och förteckning över utlämnade märken v motsvarande de för- teckningar över saluvagnsskyltar som nu förs hos länsstyrelserna — föras centralt. Märke bör lämpligen vara försett med beteckning som anknyter det till viss licenshavare och med förut nämnd markering som visar för vilket slag av fordon det lämnas ut. Märkena kan sändas till licenshavaren som postför- skott mot betalning av saluvagnsskatten och den avgift som skall utgå för varje märke (se avsnitt 11).

Utredningen har i det föregående utgått från att inga olägenheter kan uppstå med ett registreringskrav i fråga om saluvagnarna. Det finns emellertid vissa specialfall där registrering kan vara svår eller omöjlig att ordna i tid trots det enkla förfarandet. Det gäller här transporter som egentligen faller utom ramen för saluvagnsbestämmelserna men som Kungl. Maj:t genom dispens med- givit får företas med stöd av saluvagnslicens. Transporterna avser inte ”saluhållna” fordon utan fordon som förs exempelvis från fri- hamnslager till försäljaren eller som, när de fraktas på biltransportfordon från fabrik eller hamn, behöver föras kortare sträckor i samband med på- och avlastningen. Interims- registrering, som bl.a. meddelas med anknyt- ning till visst fordon, kan inte lämpligen användas för de här angivna fallen.

De mycket få undantagsfall det är fråga om har utredningen inte ansett böra leda till

modifieringar i det system som föreslagits för saluvagnarna. I stället föreslås att trafik- säkerhetsverket får befogenhet att efter ansökan meddela särskilda tillstånd — kalla- de leveranstillstånd — att utan hinder av registreringsbestämmelserna använda fordon kortare sträckor i samband med att de transporteras från importör eller tillverkare. Det bör anges uttryckligen att tillstånd får ges bara om registrering av fordonen inte kan awaktas utan avsevärd olägenhet. Vidare bör gälla villkor om trafikförsäkring. Det blir här fråga om flytande trafikförsäkring. For- donen skall också vara försedda med skyltar av speciellt slag som det får ankomma på trafiksäkerhetsverket att bestämma om. Trafiksäkerhetsverket bör också ha att med- dela övriga villkor som kan vara påkallade.

Liksom vid begränsade körtillstånd enligt 19 5 BRK torde några särskilda beskattnings- regler inte behöva föreskrivas för dessa specialfall. I stället bör en lämpligt avpassad avgift uttas för varje tillstånd.

Tillståndens giltighetstid bör vara begrän- sad till ett år. För varje ettårsperiod krävs nytt tillstånd och därmed nytt trafikförsäk- ringsbevis och ny avgift.

Bestämmelserna i 13 5 VTF har med de ändring- ar som påkallas av utredningens här redovisade förslag och med vissa redaktionella jämkningar överförts till 28—32 55 BRK. I bestämmelserna har intagits vissa föreskrifter för det fall märke förlorats vilka inte har någon motsvarighet i 13 5 VTF. Dessa innebär dels att duplett av saluvagns- märke kan erhållas när märke förstörts eller förkommit, dels att om skyldigheten att återlämna märke inte kan iakttas för att märket förlorats särskild skriftlig anmälan skall göras om detta.

Bestämmelserna om särskilt leveranstillstånd har upptagits i 33 5 BRK.

5.3. Exportvagnslicens

5.3.1. Gällande bestämmelser

Om s.k. exportvagnar finns de grundläggande bestämmelserna i exportvagnskungörelsen (196439).

Den som är bosatt i utlandet och här i landet förvärvat personbil eller motorcykel får under vissa förutsättningar bruka for-

donet här utan att det är infört i bilregistret. Som villkor gäller bl.a. att fordonet är infört i exportvagnsförteckning och försett med skyltar av visst utseende. Rätt att använda fordonet enligt de angivna villkoren upphöri vissa fall, t.ex. om fordonet överlåts.

Exportvagnsförteckning förs i anslutning till bilregistret hos länsstyrelserna i Stock- holms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Förteckningen består av be- siktningsinstrument eller typintyg för for- donen.

Fordon som förs in i förteckningen tilldelas ett exportvagnsnummer. Detta be- står av månadsbeteckning enligt vissa regler, första bokstaven för vederbörande län, ord- ningsnummer och årtalsbeteckning.

Förutsättning för att fordon skall få föras in i exportvagnsförteckning är att det leve- reras i svensk frihamn, att det inte år, varit eller bort vara registrerat här och inte heller tidigare införts i exportvagnsförteckning samt att det inom ett år innan ansökan görs om införande i förteckningen upptagits i typintyg eller godkänts vid besiktning och sedan inte ändrats. Vidare skall försäkring ha tecknats för fordonet och ägaren skall enligt särskilt formulär försäkra att fordonet efter brukandet här inom angiven tid kommer att antingen utföras eller anmälas till förtull- ning.

Typintyg för exportvagn fyller inte i alla avseenden kraven på typintyg för fordon som skall registreras i bilregistret och skall enligt 26 5 VTK förses med tydlig påskrifti rött om att det bara gäller för exportvagn. Den besiktning som, om typintyg inte utfärdats, skall ha gjorts innan fordonet får föras in i exportvagnsförteckningen kallas exportvagnsbesiktning. Den skall i princip innebära en kontroll av att fordonet är i sådant skick som krävs för att det skall få upptas i bilregister. Vid besiktningen utfär- das besiktningsinstrument som också är speciellt för exportvagn.

När fordon tagits in i förteckningen skall myndigheten lämna ut två skyltar med fordonets exportvagnsnummer. För varje par skyltar erläggs 30 kronor i avgift.

Sökandens exemplar av besiktningsinstru- ment eller typintyg, försett med vissa note- ringar av den myndighet som för förteck- ningen, utgör exportvagnslicens. Denna skall medföras under färd.

Fordon får stå kvar i exportvagnsförteck- ning längst till och med den månad då ett år gått från den dag då det fördes in i förteck- ningen.

Fordon skall avföras ur förteckningen när den nyss angivna tiden gått till ända eller när fordonet dessförinnan förts in i bilregister eller vederbörande tullmyndighet beslutat att fordonet skall slutligt förtullas.

Enligt 105 4 mom. första stycket sista punkten VTF får fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning inte tas upp i bilregister på grund av typintyg och inte heller på grund av registreringsbesiktning som skett innan fordonet infördes iförteck- ningen. Typintyget får enligt 15 5 VTF inte utfärdas bl.a. beträffande fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning. Vidare sägs i 145 VTF att besiktningsinstrument avseende registreringsbesiktning av fordon som är eller utan efterföljande registrering varit infört i exportvagnsförteckning får utfärdas endast under förutsättning att ut- redning föreligger om att fordonet förtullats för att stadigvarande brukas här.

5.3.2. Principbeslutet

Frågan om ev. ändringar i bestämmelserna om exportvagnar i anslutning till reformen rörande bilregistreringen har inte tagits upp i principbeslutet.

5.3.3. Utredningens överväganden och förslag

De särskilda exportvagnsförteckningarna bör slopas och en gemensam central förteckning läggas upp i datamaskin i anslutning till bilregistret. Man får härigenom vissa admini- strativa vinster och en rationellare arbets- gång.

Det bör alltjämt ankomma på länsstyrelse att pröva ansökan om införande i förteck- ningen. Någon anledning att begränsa be-

hörigheten till vissa länsstyrelser finns inte i den nya organisationen.

Länsanknutna exportvagnsnummer fyller inte någon funktion i den framtida organisa- tionen och bör därför slopas. I princip bör man använda nummer ur den vanliga num- merserien för registrerade fordon. Därige- nom kan numret som sådant övergå till att bli registreringsnummer för fordonet, om det, sedan det upphört att vara exportvagn, skall registreras i vanlig ordning.

Exportvagnsmarkeringen på skylt är inter- nationellt vedertagen och skall bl.a. uppta årtalsangivelse. Den kan därför inte ersättas av kontrollmärke. Den nuvarande speciella exportvagnsmarkeringen bör bibehållas. Ex- portvagnsskyltar kan ändå framställas i den vanliga automatiserade serietillverkningen av skyltar (se avsnitt 7).

Exportvagnsskyltar bör liksom vanliga registreringsskyltar distribueras centralt. När fordon införts i exportvagnsförteckningen bör det därför ankomma på trafiksäkerhets- verket att tillställa fordonsägaren två sådana skyltar.

Avgift bör liksom i dag utgå för skyltar (se avsnitt 11).

Exportvagnslicens kan framställas maski- nellt av trafiksäkerhetsverket.

De under 5.3.1 redovisade särskilda före- skrifterna i VTF har tillkommit för att säkra att de krav i fråga om fordons beskaffenhet, förtullning m.m. som allmänt gäller för för- don som registreras här upprätthålls också i fråga om fordon som varit infört i export- vagnsförteckning. Dessa föreskrifter måste givetvis i sak bibehållas.

Bestämmelserna om typintyg och registrerings- besiktning står kvar i VTF. I 14 5 1 mom. och 15 5 bör som nämnts inte någon ändring göras i de särskilda reglerna för exportvagnar. Vad som sägsi 1054 mom. om dessa fordon rör emellertid förutsättningarna för registrering och bör med utredningens förslag i övrigt tas in i de bestäm— melser som anger kraven för att fordon ej skall avställas vid registreringen, dvs. i 8 5 BRK. I övrigt berör de föreslagna ändringarna i huvudsak endast exportvagnskungörelsen och den tillämpnings- kungörelse som skall utarbetas i anslutning till BRK.

5.4 T uristvagnslicens 5.4.1 Gällande bestämmelser

I 275 1 mom. VTF sägs att särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser gäller för rätt att — på grund av internationella överenskommelser eller eljest — här i landet tillfälligt bruka motorfordon eller släpfordon som är registrerat i utlandet.

I 27 5 2 mom. VTF finns vissa bestäm- melser om rätt att i annat fall än som nyss sagts bruka motorfordon eller låta släp- fordon dras av bil utan hinder av registre- ringsbestämmelserna i 11 5 VTF. Rätten gäller motorfordon eller släpfordon som införts till landet för tillfälligt bruk av person som endast tillfälligtvis skall vistas här. Förutsättning för brukandet är bl.a. att särskilt tillstånd, turistvagnslicens, utfärdats och att fordonet, om det är motorfordon, är försett med turistvagnsskylt. Polismyndighet utfärdar licens och lämnar ut skyltar. Polis- myndigheterna skall föra särskilda register över fordon för vilka turistvagnslicens ut- färdats.

5.4.2. Principbeslutet

Frågan om ev. ändringar i bestämmelserna om de s.k. turistvagnarna har inte berörts i principbeslutet.

5.4.3. Utredningens överväganden och förslag

Ärenden angående turistvagnslicens måste kunna handläggas på ett smidigt sätt i så nära anknytning till införseln av fordonet som möjligt. De bör därför ligga kvar hos polis- myndigheterna. Man skulle inte göra några nämnvärda rationaliseringsvinster genom att lägga polismyndigheternas ifrågavarande reg- ister i en central datamaskin. Med hänsyn till vad som sagts föreslår utredningen inte någon ändring i det materiella innehållet i gällande föreskrifter för turistvagnar.

Av skäl som redovisats under 1.3.1 anser utredningen att bestämmelserna i fråga inte bör intagas i BRK fastän de anger ett generellt undantag från registreringsbestämmelserna. Beträf- fande 27 5 VTF har därför inte föreslagits annan ändring än såvitt avser hänvisningarna till de bestämmelser om registrering från vilka föreskrif— terna i fråga utgör undantag.

6. Påföljder och besvär

6.1. Påföljder

De ansvarsbestämmelser som i första hand berörs av utredningens förslag finns för närvarande i 655 VTF. Utredningen har utgått från att påföljdsreglerna i sak bör behållas oförändrade.

Om motordrivet fordon eller släpfordon brukas i strid mot registreringsbestämmel- serna i 115 VTF eller i strid mot de särskilda bestämmelserna i 135 1 mom. VTF om saluvagnar straffas ägaren enligt 655 2 mom. VTF med böter. Av 655 3 mom. VTF följer, dels att ägaren är fri från ansvar om han iakttagit vad på honom ankommit till förhindrande av fordonets brukande, dels att föraren kan fällas till ansvar om han ägde vetskap om hindret för brukandet, dels att brukaren i vissa fall är förfallen till ansvar i ägarens ställe.

I motsvarande situationer skall enligt ut- redningens förslag dömas till böter för bruk— ande av oregistrerat eller avställt fordon i strid mot 4 eller 18 55 BRK eller av salu- vagn i strid mot 285 BRK. Straffbestäm- melsen har tagits in i 385 BRK. På samma sätt bör behandlas fall då fordon, för vilka meddelats särskilt begränsat körtillstånd en- ligt 19 5 BRK eller särskilt leveranstillstånd enligt 335 BRK, brukas i strid mot till- stånden. Även denna straffbestämmelse har tagits ini 38 5 BRK.

Enligt 77 5 VTF kan Kungl. Maj:t i vissa fall medge undantag från bestämmelserna

om bl.a. registreringsplikt. Något stadgandei VTF om straff för de fall att fordon brukas i strid mot villkor som förbundits med sådant undantag finns inte. Utredningen har ansett detta vara en brist. Om föreskrift om undantag från registreringSplikt inte i det särskilda fallet kompletterats med straff- hestämmelse bör de allmänna, i föregående stycke redovisade reglerna gälla. Detta fram- går av 38 5jämfört med 5 5 5 BRK.

Att brukaren i vissa fall skall dömas i ägarens ställe framgår av 39 5 BRK.

Såsom framgått av redogörelsen under 1.1 gäller för närvarande att fordonsägare är skyldig att inom viss tid söka registrering av fordonet (17 5 VTF). Underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet straffas enligt 65 5 4 mom. första stycket VTF med böter.

Utredningen har under 1.3.2 föreslagit att bestämmelserna om särskilda frister för regi- streringsskyldigheten skall slopas. Kvar står endast det straffsanktionerade förbudet att bruka oregistrerat fordon. Någon motsvarig- het till 655 4 mom. första stycket VTF finns därför inte i BRK.

Den nuvarande registerföringen bygger i stor utsträckning på uppgifter, som fordons- ägarna är skyldiga att lämna vederbörande länsstyrelse. Sådan uppgiftsskyldighet finns såvitt nu är av intresse i fråga om förvärv och försäljning av fordon (175 3 mom. andra stycket och 18 5 1 och 3 mom. VTF), i fråga om registreringsbesiktning enligt 10 5 5

mom. VTF, nyteckning av trafikförsäkring och ändring av fordonets hemort eller ägarens nanm, hemvist eller postadress (18 5 2 och 3 mom. VTF), i fråga om ändring i traktors användning (18 5 4 mom. VTF) och i fråga om skrotning eller liknande åtgärd (19 5 2 mom. VTF). Den som underlåter att lämna föreskriven uppgift straffas enligt 65 5 4 mom. andra stycket VTF med böter, högst 500 kr. Underlåter den förre ägaren att anmäla övergång av äganderätt till fordon, är han dock fri från ansvar, om riktig uppgift om den nye ägarens namn och adress inom föreskriven tid kommit in till bilregistret. Slutligen skall i detta sammanhang nämnas, att länsstyrelsen kan förelägga och utdöma vite för att framtvinga ett fullgörande av anmälningsskyldigheten, om den som fällts till ansvar för att ha underlåtit anmälan fortsätter att tredskas.

Såsom framgått av utredningens tidigare redovisade förslag kommer uppgifterna från fordonsägarna i fortsättningen att i viss utsträckning ersättas med rapporter från besiktningsmännen och från länsstyrelsernas personregister. För att få till stånd avregist- rering när fordon skrotats har utredningen under 3.3 anvisat en annan lösning än en straffsanktionerad anmälningsskyldighet. De fall då anmälningsskyldighet måste finnas gäller övergång av äganderätten till regist- rerat fordon (20 och 21 55 BRK), nyteck- ning av trafikförsäkring (22 5 BRK), ändring av fordonsägares namn eller adress i de fall ägaren inte finns upptagen i länsstyrelses personregister (235 BRK), ändring av an- vändningen i fråga om fordon i vissa fall (24 5 BRK) samt förlust av registreringsskylt (27 5 andra stycket och 37 5 andra stycket BRK) eller saluvagnsmärke (32 5 första stycket BRK). Straffet för underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet föreslås oför- ändrat bli böter, högst 500 kr. Även möjlig- heten att förelägga och utdöma vite bör bibehållas. Vitesfrågan bör, när det gäller saluvagnsmärke eller provisorisk registrerings- skylt, handläggas av den länsstyrelse som lämnat ut märket eller skylten och i övrigt av länsstyrelsen i det län där fordonsägaren

har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. De nu redovisade bestämmelserna finns in- tagna i 41 5 första och tredje styckena BRK.

I fråga om skyldigheten att anmäla äganderättsövergång föreslog utredningen redan i principbetänkandet att om endast endera av förre eller nye ägaren gjort en anmälan till bilregistret, så att föreskrivna uppgifter kunnat tas in, skulle den andre bli fri från straff. Detta avvisades i prop. 1969130 såvitt gäller den nye ägaren under hänvis- ning till att denne var skyldig att förete bevis om trafikförsäkring och att erlägga före- skriven avgift. Sedan utredningen funnit att båda dessa förpliktelser bör frikopplas från anmälan om äganderättsövergången (se ovan under 4.3.6 och nedan i avsnitt 11) föreslår utredningen att det i principbetänkandet framlagda förslaget genomförs. 41 5 andra stycket BRK har utformatsi enlighet härmed.

Enligt utredningens förslag under 5.1.3 skall skyldighet föreligga att i ansökan om registrering av fordon, som tagits i bruk enligt interimslicens, lämna uppgift om den myndighet som utfärdat licensen, datum för utfärdandet och licensens nummer (125 5 mom. VTF enligt utredningens förslag). Att sådan uppgift lämnas utgör dock ej — som enligt gällande bestämmelser — förutsättning för registrering. I stället bör skyldigheten vara straffsanktionerad. Straffbestämmelsen har tagits in i 65 5 4 mom. VTF .

I nuvarande 65 5 5 mom. första stycket VTF föreskrivs att den som vid ansökan om registrering eller i anmälan enligt 655 4 mom. VTF lämnar veterligen oriktig uppgift straffas med böter. Motsvarande bestäm- melse har tagitsini42 5 BRK, som utformats så att den omfattar varje anmälan eller ansökan enligt BRK. Hit hör ansökan enligt 7 5 om registrering, intyg enligt 8 5 första stycket 2, ansökan enligt 13 5 om duplett av kontrollmärke, anmälan enligt 14 5 om avställning, anmälan enligt 20 och 21 55 om övergång av äganderätt till fordon, anmälan enligt 23 5 om ändring av ägares namn eller adress, anmälan enligt 24 5 andra stycket om ändring i användningen av fordon, anmälan enligt 25 5 om avregistrering, anmälan enligt

27 5 om att registreringsskylt förstörts eller förkommit, ansökan enligt 295 om salu- vagnslicens, ansökan enligt 30 5 andra styck- et om duplett av saluvagnsmärke, anmälan enligt 32 5 första stycket om att saluvagns- märke förstörts eller förkommit samt an- mälan enligt 37 5 om att registreringsskylt eller provisorisk skylt förstörts eller för- kommit. I det nya stadgandet har inte angivits att den lämnade uppgiften skall vara veterligen oriktig. Frågan om uppsåt torde få bedömas efter allmänna regler.

Den nuvarande, i 65 5 5 mom andra stycket intagna bestämmelsen om straff för lämnande av oriktig uppgift i ansökan om duplett av besiktningsinstrument, typintyg eller vagnbok (205 6 mom. VTF) föreslås utgå på de skäl som redovisats under 4.4.2 och 1.1.

Föreskrifterna i 21 5 1 mom. tredje och femte styckena och därtill anslutande straff- bestämmelse i 655 6 mom. andra stycket VTF har — utom såvitt de gäller interims- skylt — överförts till 35 och 36 55 resp 40 5 BRK. Med hänsyn till förseelsernas karaktär har utredningen ansett att straffet bör bestämmas till böter, högst 500 kr., i stället för till dagsböter. Bestämmelsen i 655 6 mom. andra stycket har ändrats med hänsyn till att den enligt utredningens förslag gäller endast i fråga om interimsskylt och turist- vagnsskylt.

I 65 5 6 mom. tredje stycket stadgas böter, högst 500 kr., som straff för förseelser mot en rad olika föreskrifter i VTF, bl. a. 10 5 6 mom. och 13 5 3 mom. fjärde stycket och 4 mom. Dessa sistnämnda stadganden har — med vissa, i det föregående redovisade jämkningar — överförts till 9 5 andra styck- et, 32 5 första stycket resp. 28 5 sista stycket BRK, medan den däremot svarande straffbestämmelsen tagits in i 40 5 och 41 5 första stycket BRK. I sistnämnda båda författningsrum har också straffbelagts vissa förseelser som systematiskt ligger nära de nyss angivna men avser skyldigheter som inte har någon motsvarighet i gällande bestämm- elser. I 405 BRK stadgas således straff för åsidosättande av skyldighet enligt 125 att

anbringa kontrollmärke på registreringsskylt, enligt 13 5 att ansöka om duplettmärke, när kontrollmärke förstörts eller förkommit, och enligt 19 5 tredje stycket att medföra körtill- stånd vid färd. För underlåtenhet att åter- ställa registreringsskylt enligt 27 5 andra stycket vid avregistrering i vissa fall (26 5) eller provisorisk skylt enligt 37 5 andra stycket eller att i stället lämna anmälan enligt dessa författningsrum, när skylt för- störts eller förkommit, stadgas straff i 41 5 första stycket. Straff är enligt både 40 och 41 55 böter, högst 500 kr.

Eftersom 20 5 6 mom. av tidigare, under 1.3.4 och 1.1 angivna skäl utgått har den därtill anslutande straffbestämmelsen i 65 5 6 mom. tredje stycket slopats.

På sådan skylt som avses i 21 5 2 mom. första stycket VTF skall såvitt gäller släp- fordon enligt utredningens förslag ej anges fordonets registreringsnummer. Hänvis- ningen i 65 5 6 mom. tredje stycket till 21 5 2 mom. kan då avse bl. a. hela första stycket.

Eftersom det särskilda kontrollbesikt- ningsmärket enligt utredningens förslag slopas, behövs inte längre föreskrifter i 24 5 3 mom. andra stycket VTF med förbud att avlägsna sådant märke och skyldighet att, om märket förstörts eller förkommit, tillse att nytt märke sätts på fordonet. Hänvis- ningen i 65 5 6 mom. tredje stycket VTF till nämnda stadgande bör i enlighet härmed utgå.

Den som ertappats med att vid färd inte medföra vissa angivna handlingar blir enligt 695 VTF fri från ansvar om han senast tredje dagen efter ifrågavarande färd styrker, att han vid tiden för förseelsen innehaft sådan handling, och om omständigheterna ger vid handen, att förseelsen haft sin grund i ett tillfälligt förbiseende. De handlingar som anges i stadgandet och som blir aktuella i förevarande sammanhang är registrerings- bevis, besiktningsinstrument, typintyg, inter- imslicens, saluvagnslicens, turistvagnslicens, intyg om kopplingsbesiktning och vissa andra intyg som rör fordons utrustning. Enligt vad utredningen erfarit har stadgandet i 69 5 VTF orsakat så stora kontrollproblem,

att de angelägna syften som ligger bakom skyldigheten att medföra de angivna hand- lingarna inte kunnat tillgodoses i önskvärd utsträckning. Utredningen förslår därför att möjligheten till straffrihet enligt 69 5 VTF, såvitt den gäller angivna handlingar, slopas. Att påföljd trots detta i undantagsfall kan efterges framgår av 33 kap 4 5 tredje stycket brottsbalken.

Bestämmelserna i 70 5 VTF om ansvar för annan än ägaren i fråga om fordon som tillhör stat, kommun eller juridisk person kommer, genom hänvisning i 43 5 BRK, att bli tillämpliga även beträffande förseelser mot BRK.

I 715 VTF stadgas att åtal för vissa förseelser mot VTF under särskilda förut- sättningar kan tas upp av rätten i den ort där fordonet skall anses ha sin hemort. Genom att begreppet hemort för fordon inte kommer att finnas kvar i den nya registrer- ingsorganisationen, kan bestämmelsen inte bibehållas oförändrad. Såvitt utredningen kan bedöma torde emellertid någon särskild forumbestämmelse över huvud taget inte behövas. Med den lydelse reglerna i 19 kap. rättegångsbalken numera har bör dessa vara tillfyllest, varför 71 5 VTF kan utgå.

6.2 Besvär

Registerföringen i det nuvarande registre- ringssystemet bygger i huvudsak på beslut av länsstyrelserna. Enligt 765 VTF förs talan mot beslut av länsstyrelse med stöd av förordningen hos Kungl. Maj:t genom besvär. Av dessa besvärsmål avgör regeringsrätten enligt 2 5 5:0 tredje och sjätte leden lagen (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regerings- rätt mål om debitering och restitution m.m. av förekommande avgifter, enligt 2 5 14:0 åttonde ledet samma lag mål om anteckning i bilregister och om meddelande eller åter- kallelse av tillstånd att föra automobil samt enligt 2 5 17:0 nionde ledet samma lag mål om föreläggande och utdömande av viten. Övriga besvärsärenden om vilka i detta sam- manhang är fråga prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Mot länsstyrelses beslut enligt 7 5 andra stycket ASF om skattskyldighet (se ovan under 4.2.5) förs talan genom besvär hos kammarrätten. Från kammarrätten kan talan fullföljas till regeringsrätten.

Frågan om en reform på förvaltningsrätt- skipningens område behandlas i ett den 20 mars 1970 till lagrådet remitterat förslag, Omorganisation av förvaltningsrättskip- ningen, m.m. I detta samanhang är främst principerna för fördelningen av besvärsären- den mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och förvaltningsdomstol av intresse. Härvidlag föreslås i remissen att talan skall föras hos kammarrätten mot beslut, som länsstyrelse enligt VTF eller med stöd därav utfärdade föreskrifter meddelat rörande bl.a. avgift, anteckning i bilregister eller bilreservregister, rätt att bruka fordon utan hinder av 11 5 VTF och föreläggande eller utdömande av vite. Talan mot annat beslut av länsstyrelsei fråga, som nu är av intresse, skall föras hos Kungl. Maj:t i statsrådet.

När det gällt att utforma besvärsbestäm- melser i anslutning till det nya bilregister- systemet har utredningen haft att beakta dels de principer som kommit till uttryck i lagrådsremissen, dels ändrade faktiska för- hållanden som uppkommer genom att han- teringen av det nya systemet i stor utsträck- ning sker maskinellt. I sistnämnda avseende måste man ta hänsyn till att en rad åtgärder inte längre är beroende av faktiska pröv- ningar i enskilda fall utan av ett samspel mellan utifrån kommande impulser till data- maskinanläggningen'och för denna på för- hand uppgjorda, mer eller mindre generella program. Impulsen till datamaskinen kan vara ett beslut av länsstyrelse i visst ärende, inmatning av vissa data eller beslut av trafik- säkerhetsverket att utföra en av de regel- bundet återkommande genomgångarna i re- gistret, t.ex. för debitering av skatt och utfärdande av kontrollmärke.

De nuvarande bestämmelserna i ASF om beslut och fullföljd av talan synes vara i princip användbara även i det nya systemet. Enligt gällande regler anses själva debite- ringen av skatt inte som ett beslut av

länstyrelsen. I stället kan den som är miss- nöjd med debiteringen påkalla ett särskilt, länsstyrelsens beslut i skattefrågan. Inte hel- ler i det nya systemet kan man betrakta skattedebitering som särskilt beslut, efter— som debitering sker i datamaskin enligt härför uppgjorda program. Den som anser att skatt påförts honom oriktigt för visst fordon bör påkalla särskilt beslut av länssty- relsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Mot länsstyrelsens beslut kan sedan föras talan i samma ordning som för närvarande. Utred- ningens förslag till ändring i 7 5 andra stycket ASF har utformats i enlighet med det anförda.

När det gäller olika åtgärder och förfaran- den inom det område som regleras av BRK är det ofta klart att beslut fattas av myndig- het efter en faktisk prövning i enskilt fall. Detta är förhållandet i fråga om beslut av trafiksäkerhetsverket enligt 33 5 rörande sär- skilt leveranstillstånd samt i fråga om beslut av länsstyrelse enligt 6 5 rörande registrering, enligt 85 sista stycket rörande obligatorisk avställning, enligt 9 5 sista stycket rörande duplett av registreringsbevis, enligt 13 5 rö- rande duplett av kontrollmärke, enligt 14, 15 eller 16 5 rörande avställning eller förläng- ning av avställning, enligt 19 5 rörande sär- skilt begränsat körtillstånd, enligt 25 eller 26 5 rörande avregistrering, enligt 29 5 rö- rande saluvagnslicens, enligt 305 andra stycket rörande duplett av saluvagnsmärke, enligt 37 5 rörande duplett av registrerings- skylt eller provisorisk skylt och enligt 41 5 tredje stycket om föreläggande eller ut- dömande av vite. Däremot torde man inte kunna säga att utfärdandet av kontrollmärke sker enligt beslut av trafiksäkerhetsverket. Begreppet utfärda avser närmast det förhål- landet att märke framställs och skickas ut genom processer i den centrala datamaskin- anläggningen. Detta och andra förfaranden styrs i stor utsträckning av rapporter från besiktningsmän och försäkringsbolag, av be- sked från länsstyrelsernas personregister och av uppgifter från fordonsägarna, utan att man i något skede kan urskilja ett direkt

beslut av länsstyrelse eller bilregister. Det synes därför lämpligt att man, enligt det mönster som anges i ASF, ger den, som anser sig lida förfång, möjlighet att påkalla särskilt beslut i andra frågor än de som avgjorts genom regelrätta beslut. Sådant beslut bör för enhetlighetens skull fattas av länsstyrelsen i det län där det ifrågavarande fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregist- ret.

Talan mot länsstyrelses beslut bör föras hos trafiksäkerhetsverket.

I enlighet med principerna i den förut redovisade lagrådsremissen bör talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut föras hos kam- marrätten, dels när beslut gäller fråga, vari länsstyrelse beslutat utan att detta särskilt påkallats, dels när beslut eljest i fråga om visst fordon avser registrering, avställning, anteckning i bilregistret, rätt att bruka for- don utan hinder av 4 eller 185 eller före- läggande eller utdömande av vite. I övrigt förs talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut genom besvär hos Kungl. Maj:t i statsrådet.

Trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelses beslut bör gälla utan hinder av förd talan.

De redovisade övervägandena har kommit till uttryck i 44 5 BRK.

7. Skyltar och kontrollmärken

7.1 Placeringen av registreringsskyltar och kontrollmärken

I 21 5 1 mom. VTF sägs bl.a. att registre- ringsskylt skall vara anbragt på motorfordon såväl framtill som baktill och på släpfordon baktill. Om släpfordon kopplas till bil och bilens skylt till följd härav inte med lätthet kan avläsas skall baktill på släpfordonet eller, om flera släpfordon tillkopplats, på det sista av dessa vara anbragt likadan skylt som skall föras på den dragande bilen.

När det gäller motorfordon synes det inte finnas anledning att överge nuvarande prin- ciper. I fråga om släpfordon skulle en enkel lösning vara att alltid låta sådant fordon baktill föra sitt eget registreringsnummer. Detta överensstämmer också med den i Wien den 8 november 1968 undertecknade men av Sverige ännu inte biträdda konventionen rörande vägtrafik, vari sägs att släpfordon i internationell trafik baktill skall vara försed- da med registreringsskylt med släpfordonets registreringsnummer.

Den nuvarande bestämmelsen om att for- donskombination baktill skall föra det dra- gande fordonets registreringsnummer är emellertid väsentlig för möjligheterna att fastställa ägaransvar i olika sammanhang. Bl.a. bestämmelserna i lagen ( 1916:312 ) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik är härvid av intresse. Enligt huvudregeln i denna är ägare till automobil, även om han inte är vållande, ansvarig för

skada, som till följd av trafik med bilen tillfogas annan person än föraren eller sådan egendom som inte befordras med bilen. Automobil definieras i lagen så att den — med VTF:s terminologi — blir tillämplig på motorfordon och gummihjulsförsedda trak- torer.

Om en fordonskombination baktill för släpvagns registreringsnummer minskar möj- ligheterna att med hjälp av registret hitta den vid skadefall ansvarige ägaren. I många fall kommer visserligen de noteringar om utfallet av särskild kopplingsbesiktning, varmed re- gistret bör kompletteras, att göra det möjligt att med hjälp av släpvagns registrerings- nummer få upplysning om ägaren till dragan- de fordon i en fordonskombination. Det är emellertid endast en mindre del av hela antalet släpvagnar som är underkastad regler- na om särskild kopplingsbesiktning. Den minskade möjligheten till identifiering av dragfordonets ägare synes vara en så väsent— lig nackdel att det inte är möjligt att låta släpfordon föra endast sitt eget registrerings- nummer baktill. En fordonskombination bör därför liksom i dag baktill föra det dragande fordonets registreringsnummer. Beträffande släpfordonets eget registreringsnummer åter- kommer utredningen i det följande.

Med hänsyn till kontrollmärkenas funk- tion är det av största vikt att de anbringas på fordon på sådant sätt att man lätt och snabbt kan uppmärksamma märkena. De bör

om möjligt ha en enhetlig placering på alla fordon. Det är självfallet en fördel om de sitter nära fordonets registreringsnummer. Märkena bör i görligaste mån vara skyddade mot yttre påverkan och inte kunna avlägsnas utan att de blir omöjliga att använda på nytt.

De kontrollmärken som nu används för att visa att periodisk kontrollbesiktning skett placeras i vanliga fall på insidan av vindrutan. I vissa andra länder där man använder kontrollmärken har man samma placering. Denna har fördelen att märkena är tämligen väl skyddade mot stöld och yttre påverkan. Nackdelen är att märkena kan vara siktskym- mande och att man inte kan anbringa dem på samma plats på alla fordon eftersom vissa saknar vindruta.

I åtskilliga länder såsom Förbundsrepub- liken Tyskland och i vissa stater i USA placeras kontrollmärken på en av registre- ringsskyltarna, vanligen den bakre. Systemet har den fördelen att märkena kan fästas på samma plats på alla fordon. Märkena blir emellertid lätt åtkomliga för yttre påverkan. I viss män kan denna olägenhet minskas genom att distributionen av märkena ordnas så att man inom en mycket kort tid kan få nya märken i stället för förkomna. Risken för att märkena skall tillgripas för att an- vändas på andra fordon kan radikalt minskas genom att märken tekniskt genom brottan- visningar eller på annat sätt utformas så att de förstörs om man försöker avlägsna dem.

Vid undersökningar som utredningen har låtit företa har det visat sig möjligt att framställa kontrollmärken i plastmaterial av sådant utförande att de är lätta att fästa på registreringsskyltar, svåra att avlägsna utan att de går sönder och har god hållfasthet och beständighet. De kontrollmärken som an- vänds i USA är tillverkade av självhäftande plastmaterial som i många stater .orts re- flekterande. Dessa märken fyller enligt vad utredningen erfarit alla rimliga krav i nyss- nämnda hänseenden.

Med hänsyn till vad som nu sagts förordar utredningen att kontrollmärke placeras på registreringsskylt.

Kontrollmärkets funktion gör att det är viktigt att märket fästs på den av fordonets skyltar där det i olika situationer är lättast att uppmärksamma. Om märket placeras på den främre skylten är det ihög grad utsatt för nedsmutsning och stenskott. Under mör- ker kan märket vara svårt att se eftersom den främre skylten inte är belyst. Amerikanska erfarenheter visar att de trafikövervakande organen har ojämförligt störst nytta av kon- trollmärke som sitter på den bakre skylten. En stor del av övervakningen på vägarna sker nämligen med hjälp av bil eller motorcykel och trafiken iakttas då vanligen bakifrån. Vid kontakter som utredningen haft med rikspolisstyrelsen har denna förklarat att man från polisens sida föredrar att märket placeras på den bakre skylten. Med hänsyn till vad som nu sagts förordas för fordon med två registreringsskyltar att märket pla- ceras på den bakre.

Att dragfordonets registreringsnummer skall anbringas baktill på släpfordon skapar vissa problem.

Registreringsskylt med kontrollmärke bör vara anbragt på varaktigt sätt. Det är därför olämpligt att låta fordonsägare vid använd- ning av släpfordon flytta bakre skylt, på vilken dragfordonets kontrollmärke alltså sitter, från dragfordonet till släpfordonet för att senare flytta den tillbaka när endast dragfordonet skall användas. Dessutom talar psykologiska skäl mot en sådan lösning. Den skulle beröra även alla dem som äger endast ett släpfordon och som annars kunde låta dragande fordonets registreringsnummer vara stadigvarande anbragt på släpfordonet. Det är troligt att fordonsägare i åtskilliga fall skulle glömma skylta om fordonen vid väx- ling från färd med till färd utan släpvagn och omvänt. Släpfordon bör därför förses med en separat registreringsskylt som upptar det dragande fordonets registreringsnummer. Denna typ av skylt bör vara flyttbar för att kunna användas av fordonsägare som brukar olika kombinationer av släp och dragande fordon.

Överenskommelserna i den tidigare nämn- da vägtrafikkonventionen måste emellertid

så långt möjligt beaktas. Enligt denna skall som nämnts släpfordon i internationell trafik baktill föra sitt eget registreringsnurmner.

Det torde dock inte vara möjligt att låta ett släpfordon baktill vara försett med två skyltar med olika registreringsnummer, så- vida inte skyltarna skiljer sig påfallande i ut- seende eller utformning. En lösning som inne- bär att släpfordons skylt ges en helt annan utformning än andra registreringsskyltar sy- nes varken från tillverkningstekniska eller andra synpunkter vara tillfredsställande.

Med hänsyn till att det också är angeläget att inte gå ifrån principen att kontrollmärket skall vara anbragt på registreringsskylt har utredningen funnit att följande lösning synes lämplig.

Samma grundläggande regler om skyltar på fordon skall alltså tillämpas som nu med det undantaget att släpfordon skall ha egen registreringsskylt. (Beträffande skylt på mo- torcykel hänvisas till det följande.) Ägare av fordon med draganordning för släpfordon erhåller en extra skylt med dragande fordons registreringsnummer. Den är utförd som ordinarie registreringsskylt med det undan- taget att en urstansning i storlek svarande mot kontrollmärket är gjord på platsen för kontrollmärket. Släpfordonets ordinarie skylt placeras i en skylthållare som är så konstruerad att man utanpå den ordinarie skylten kan anbringa och läsa den extra skylten med dragande fordons registrerings- nummer. Sistnämnda skylt döljer sålunda släpfordonets registreringsnummer samtidigt som släpfordonets kontrollmärke är synligt. På detta sätt skyltas släpfordonet när det är kopplat till bil vid färd inom landet. Vid färd med släpfordonet utomlands avlägsnas till- fälligt skylten med det dragande fordonets nummer för att bestämmelserna i tidigare nämnda vägtrafikkonvention skäll uppfyllas. I registret hålls kontroll över utlänmad extra skylt. Sådan skylt skall återlämnas till re- gistreringsmyndighet samtidigt som ordinarie skylt vid avregistrering.

De registreringsskyltar utredningen före- slår under 7.2 kan i en del fall bli svåra att på ett lämpligt och säkert sätt anbringa framtill

på motorcyklar. För närvarande gäller att registreringsskylt, anbragt framtill på motor- cykel, får ha särskilt utseende. Den nuvaran- de skylten har enligt bestämmelserna så förhållandevis små tecken att dess läsvärde i trafiken torde vara mycket begränsat. Det bör därför vara möjligt att utan att eftersätta trafiksäkerhetssynpunkterna bestämma att motorcykel behöver föra registreringsskylt endast baktill. Utredningen föreslår att en sådan regel införs. Även detta överenstäm- mer med den tidigare nämnda i Wien under- tecknade vägtrafikkonventionen.

Bestämmelserna i 21 5 1 mom. VTF har med de ändringar som följer av förslagen i detta avsnitt överförts till 34—36 55 BRK såvitt de avser re— gistreringsskyltar. Bestämmelserna i nämnda mom. om saluvagnsskyltar utgår enligt förslagen under 5.2.3 och bestämmelserna om interimsskylt har, på sätt som framgår av avsnitt 5.1.3 flyttats till 12 5 1 mom. VTF.

I 215 1 mom. VTF har i stället intagits en erinran om de bestämmelser rörande interimsskyl- tar och turistvagnsskyltar som skall stå kvar i VTF ävensom om de särskilda bestämmelserna om skyl- tar utanför VTF:s ram (registreringsskyltar samt de speciella slagen av skyltar för exportvagnar och för fordon med tillstånd enligt 33 5 BRK).

Eftersom registrerat släpfordon enligt förslageni fortsättningen alltid skall vara försett med egen registreringsskylt behövs inte föreskriften om upp— gift angående registreringsnummer på den särskilda skylt som är föreskriven i 21 5 2 mom. e VTF.

7.2 Utformningen av tecken och skyltar

7.2.1 Gällande bestämmelser

Närmare bestämmelser om registreringsskyl- tar finns i 43 5 VTK. Där stadgas att registreringsskylt skall vara av rektangulär form, att bokstäver och siffror på registre- ringsskylt för motorfordon skall ha en höjd av 75 mm och en stapelbredd av 15 mm och att avståndet mellan bokstav och siffra skall vara 20 mm samt mellan bokstäver och siffror inbördes 13 mm. I bilagor till VTK visas hur bokstäver och siffror i huvudsak skall se ut och hur de skall vara anbragta på en resp. två rader. Det senare är tillåtet när skylt upptar flera än fyra siffror eller två bokstäver och flera än tre siffror. På tvåradig skylt skall avståndet mellan raderna vara 15 mm men får på centralt belyst skylt ökas till

På registreringsskylt för traktor eller mo- torredskap skall bokstäver och siffror ha en höjd av 50 mm och en stapelbredd av 10 mm. Avståndet mellan bokstäver och siffror inbördes skall vara 8 mm. ] bilagor till VTK visas hur bokstäver och siffror i huvudsak skall se ut och hur bokstavsbeteckningen skall vara anbragt 10 mm över siffrorna.

43 5 VTK innehåller dessutom en särbe- stämmelse för registreringsskylt anbragt framtill på motorcykel, enligt vilken bokstä- ver och siffror samt inbördes avstånd mellan dem liksom avstånd mellan raderna på två— radig skylt får vara av samma storlek som på registreringsskylt för traktor. Avståndet mel- lan bokstav och siffra skall därvid vara 15 mm.

Bokstäver och siffror skall vara utförda i svart på vit botten eller vara utstansade ur vitt material mot svart bakgrund. 51 5 VTK slutligen föreskriver att bl.a. registrerings- skyltar skall vara förfärdigade av metallplåt eller av annat i fråga om hållbarhet därmed jämförligt material.

I 445 VTK sägs att interimsskylt som avses i 12 5 1 mom. VTF skall uppta bokstavsbeteckningen för det län där skylten lämnas ut samt ett ordningsnummer. Skylten skall ha samma utseende som registrerings- skylt enligt 43 5 VTK med den skillnaden att bokstäver och siffror skall vara utförda i vitt på röd botten. På baksidan av interims- skylt skall uppgift finnas om vilken polis- myndighet som lämnat ut skylten.

I 47 5 VTK stadgas att saluvagnsskylt som avses i 13 5 1 mom. VTF skall vara av rektangulär form. Den skall i ordningsföljd uppta bokstavsbeteckningen för länet, ord- ningsnummer samt en bokstav angivande det slag av fordon som skylten avser. Därvid skall bokstaven B användas för bil, M för motorcykel, T för traktor eller motorred- skap och S för släpvagn. I fråga om bokstä- ver och siffror på skylten skall gälla vad som sägs i 435 om registreringsskylt med den skillnaden att tecknen skall tas upp i en rad och vara utförda i vitt på grön botten. Den bokstav som anger fordonsslaget skall vara

50 m hög och ha en stapelbredd av 10 mm och i övrigt i huvudsak överensstämma med den bilaga som anger utformningen av tecken på registreringsskylt.

I 605 VTK sägs att turistvagnsskylt som avses i 27 5 5 mom. VTF skall uppta bokstavsbeteckningen för det län där skylten lämnas ut, ordningsnummer samt nationali- tetsbeteckningen S. Skylten skall ha samma utseende som registreringsskylt enligt 435 VTK med den skillnaden att bokstäver och siffror skall vara utförda i rött på vit botten.

Enligt 95 exportvagnskungörelsen skall länsbokstav och siffror i ordningsnumret på exportvagnsskylt vara utförda i svart på vit botten i en rad och i övrigt anbragta och utformade i överensstämmelse med vad som sägs i 435 VTK om registreringsskylt. På exportvagnsskylten skall finnas två 50 mm breda lodräta, röda fält, det ena före läns- bokstaven och det andra efter ordnings- numret. På fälten skall anges med vita siffor, på det förra den månad, på det senare det kalenderår till och med vilken bilen får stå kvar i exportvagnsförteckning enligt 6 5 ex- portvagnskungörelsen. Siffrorna skall place- ras i ordning uppifrån och ner 20 mm före länsbokstaven och efter ordningsnumret. De skall ha en höjd av 50 mm och en stapel- bredd av 10 mm. Avståndet mellan dem skall vara 8 mm.

7.2.2 Tidigare utredningar och förslag

Som nämnts i principbetänkandets avsnitt 10.2 har väg— och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelser till Kungl. Maj:t den 27 januari 1956 och den 15 januari 1962 lagt fram förslag om registreringsskyltar. Den först- nämnda skrivelsen innehåller en rad syn- punkter på Skyltarnas och tecknens utform- ning. I anslutning till remissbehandling av skrivelsen utfördes under våren 1956 vid Stockholms högskolas psykotekniska institut en undersökning rörande utformningen av registreringsskyltar på bilar.

År 1964 utfördes vid psykologiska institu- tionen vid Uppsala universitet en undersök- ning avseende en jämförelse av synbarhet

och läsbarhet mellan konventionella registre- ringsskyltar och registreringskyltar med re- flekterande bakgrund. Undersökningsrappor— ten har överlämnats till utredningen. Inom Economic Commission for Europe (ECE) pågår inom olika arbetsgrupper arbete för att åstadkomma enhetliga regler för registre- ringsskyltars beskaffenhet och placering.

Bilregisterutredningen har enligt särskilt medgivande av chefen för kommunikations- departementet anlitat Svenska utvecklings- aktiebolaget för att utföra en undersökning av lämpliga tekniska specifikationer för re- gistreringsskyltar och kontrollmärken i det nya registreringssystemet. Utvecklingsbola- get har i sin tur för vissa moment i undersök- ningen anlitat psykologiska institutionen i Uppsala.

I de följande delavsnitten hänvisas till nu nämnda skrivelser och undersökningar. Ut- över vad som här särskilt nämnts har utred- ningen under sitt arbete mottagit och över- vägt en rad förslag angående registrerings- skyltar.

I avsnitt 10.3 i principbetänkandet före- slog utredningen att registreringsbeteck- ningar i det nya registreringssystemet skall bildas av tre bokstäver och tre siffror utan hemortsanknytning. Förslaget biträds i prop. 1969230.

7.2.3 Tecknens form och storlek

Det synes vara en allmän uppfattning att den nuvarande utformningen av tecknen på regi- streringsskyltar är otillfredsställande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår i sin skrivelse år 1956 att höjden på tecknen, 75 mm, bibehålles men att stapelbredden min- skas från nu föreskrivna 15 mm till 11 mm vilken bredd enligt styrelsen visat sig vara lämpligast med hänsyn till läsbarheten. Sty- relsen anser att vissa tecken lätt kan för- växlas med varandra och lägger fram förslag enligt vilket tecknen ges en rundare form.

Psykotekniska institutet bekräftar i sin undersökning är 1956 att den nuvarande stapelbredden är för stor. Slutsatsen styrks med rikliga hänvisningar till tidigare utförda

vetenskapliga undersökningar. Samma slut- sats drar psykologiska institutionen i Upp- sala år 1970. Institutionen nämner också att tidigare prov tyder på att en stapelbredd på 10 mm är bäst för svarta tecken på vit bakgrund medan vita tecken på svart bak- grund skulle kräva mindre stapelbredd.

I det nämnda inom ECE pågående arbetet har en sammanställning gjorts av mått på skyltar och tecken från ett stort antal länder. Sammanställningen visar att av 24 redovisade länder använder 17 länder tecken med en stapelbredd på 12 mm eller mindre.

I detta sammanhang kan nämnas att inom ECE utförts vissa läsbarhetsprov gällande skyltar belagda med reflekterande material. Tecknen på dessa skyltar har varit 80 mm höga och 46 mm breda (avser de bredaste tecknen) och tecknens stapelbredd 10 mm.

De 'orda undersökningarna ställer det enligt utredningens uppfattning utom allt tvivel att tecknens nuvarande stapelbredd måste minskas för att ge bästa möjliga läsbarhet. Utredningen förordar en stapel- bredd på 10 mm. Tecknens höjd bör bibehållas w'd nuvarande 75 mm. Större tecken skulle givetvis i och för sig ge bättre läsbarhet men nödvändiggör också ett större format på skyltarna vilket leder till bl.a. ökade risker för skador. Tecknens största bredd bör enligt psykologiska institutioneni Uppsala vara omkring 2/3 av teckenhöjden. Utredningen föreslår en teckenbredd (för bredaste tecken) av 50 mm.

Utredningens förslag till formgivning av tecknen framgår av bilaga 4.

7.2.4 Skyltars och teckens färg

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordar i sin skrivelse 1956 en övergång till vita tecken på svart bakgrund. Styrelsen anser att de vita skyltarna ofta mörknar med tiden och är känsligare för nedsmutsning. Styrelsen säger också att de upphöjda tecken som idag används på skyltarna ger så stark skuggbild- ning på den vita botten vid belysning från skyltlyktan att registreringsnumret inte kan avläsas ens på nära håll. Styrelsen hänvisar

till i Amerika utförda undersökningar enligt vilka skylt med vit bakgrund och svarta tecken har ett något högre uppmärksamhets- värde än svart skylt med vita tecken medan däremot den sistnämnda färgkombinationen visat sig ge betydligt större läsavstånd vid belysning i mörker.

Psykotekniska institutet refererar till ett stort antal undersökningar vilkas resultat inte ger någon klar tendens. I sin samman- fattning uttrycker sig institutet försiktigt och säger att möjligen är en övergång till vita tecken på svart botten att rekommendera. Institutet tillfogar att tecknen härigenom kunde göras ytterligare något smalare vad streckvidden (stapelbredden) beträffar. En av arbetsgrupperna inom ECE säger i en rapport är 1964 om registreringsskyltars läsbarhet att kombinationen svart och vitt är bäst varvid läsbarheten är störst med svarta siffror på vit bakgrund.

Psykologiska institutionens i Uppsala studie av problemet 1970 ger inte något utslag i frågan. Studier av tillgänglig littera- tur visar att de forskningsresultat som presenterats är motsägelsefulla.

I den i Sverige förda diskussionen i frågan är det genomgående kombinationerna av svart och vitt som har behandlats. Enligt uppgift från psykologiska institutionen i Uppsala är det också dessa färgkombina- tioner som allmänt ger den bästa kontrast- verkan och därmed på registreringsskyltarna kan beräknas ge högsta läsvärdet.

Enligt vad utredningen inhämtade under studiebesök i USA finns olika meningar hos de amerikanska myndigheterna om lämpli- gaste färgsättning på registreringsskyltar. Sto- ra skillnader föreligger också i detta hän- seende mellan de olika staterna i USA.

Utredningen anser att frågan kan begrän- sas till ett val mellan de två kombinationerna av svart och vitt.

De invändningar väg- och vattenbyggnads- styrelsen gjorde mot skyltar med vit bak- grund torde inte ha betydelse för val av färgkombination i det nya registreringssyste- met. Skylten skall där tillverkas i enhetligt material och tecknen präglas i skyltämnet.

Ytbehandlingen kommer också att vara densamma när det gäller bakgrund och tecken. Det finns då ingen anledning att anta att exempelvis vit bakgrund med tiden skulle mörkna mer än vita tecken. Inte heller kan det förutsättas att vit bakgrund är mer smutssamlande än vita tecken. Tecknen kommer visserligen att vara reliefpräglade och ligga något över bakgrunden. Det kan då sägas att smuts lätt samlas mellan tecknen. Å andra sidan blir tecknen mer utsatta inte bara för nedsmutsning utan för repning o.d. mindre skador vid kontakter med fordon och andra föremål. Tecknen kommer att ligga högst 1,5 mm över bakgrunden. Prov har visat att skuggbildningseffekten då blir föga besvärande.

När det vidare gäller att allmänt avgöra vilken av de båda svartvita kombinationerna som har den bästa läsbarheten synes utförda undersökningar och tillgänglig litteratur inte ge någon säker ledning. Närmast torde den slutsatsen ligga att de båda kombinationerna är i stort sett lika väl läsbara.

Utvecklingsbolaget förordar vit bakgrund från tillverkningssynpunkt emedan svart färg har bättre täckförmåga vid färgsättning av texten.

Om man i framtiden vill göra försök med skyltar med reflekterande bakgrundsmaterial (se avsnitt 7.2.7) kräver detta att skyltarna har ljus bakgrund. En väsentlig synpunkt i sammanhanget är att det kontrollmärke som enligt utredningens förslag skall anbringas på registreringsskylt är lättare att åstadkomma i färger som är väl synliga mot ljus bakgrund än mot mörk.

Utredningen förordar att den nuvarande färgsammansättningen, svarta tecken på vit bakgrund, bibehålles.

7.2.5 Skyltars form och storlek. Tecknens placering

Registreringsskyltarna bör även i fortsätt- ningen vara rektangulära.

När det gäller skyltarnas mått har arbets- gruppen för fordonskonstruktioner inom ECE beträffande bakre registreringsskylt

föreslagit att följande föreskrifter rekom- menderas. Antingen får skyltens storlek inte överstiga 340 x 120 mm (breddmått anges först) eller också får ett val ske mellan breda skyltar och höga skyltar varvid maximi- måtten för bred skylt skall vara 520 x 120 mm och för hög skylt 340 x 240 mm.

Rekommendationen överensstämmer med nuvarande svenska bestämmelser. Att några förslag beträffande den främre registrerings- skylten inte ingår i ECE-arbetena torde hänga samman med att den vid tidpunkten för framläggande av förslaget gällande inter- nationella konventionen rörande vägtrafik inte ställde krav på annan skylt än bakre.

Den nuvarande ordningen med en- och tvåradiga skyltar och särskilda föreskrifter om storlek på och avstånd mellan tecken på skyltar för traktor och motorcykel ger upp- hov till skyltar av flera olika format. Ut- vecklingsbolaget betonar de nackdelar detta skulle medföra i en automatiserad tillverk- nings- och distributionsprocess i ett nytt regi- streringssystem. Den enradiga skylten är lämpligast eftersom den är mindre utsatt för skador. Bolaget säger sig dock för närvarande inte se någon möjlighet att helt utesluta den tvåradiga registreringsskylten eftersom många bilar har särskilt utrymme för skylt i vilket enradig skylt inte får plats.

Utredningen anser i likhet med utveck- lingsbolaget att det tills vidare är nödvändigt att ha både en— och tvåradiga skyltar. Traktorskyltar av särskilt format torde där- emot inte vara erforderliga. På motorcykel torde skylt behöva föras endast baktill i enlighet med vad som sägs i avsnitt 7.1. Sådan skylt bör vara av samma format som skyltar på andra fordon.

Beträffande tecknens placering på en- resp. tvåradig skylt och det inbördes avståndet mellan tecken och rader lämnar utredningen förslagi det följande.

Som framgår av avsnitt 7.1 föreslår utred- ningen att det kontrollmärke som skall finnas på varje fordon placeras på registre- ringsskylt. Om fordonet har två skyltar placeras märket på den bakre. Vissa förslag om märkets utformning finns i avsnitt 7.3.

På en enradig skylt placeras de tre bokstäverna först, därefter kontrollmärket och sist de tre siffrorna. Centrumavståndet mellan bokstäver och siffror inbördes liksom mellan sista bokstaven och utrymmet för kontrollmärket och mellan utrymmet för kontrollmärket och första siffran bör vara 65 mm.

På en tvåradig skylt placeras bokstäverna överst och siffrorna rakt under dern. Kon- trollmärket placeras till vänster om den första bokstaven. Avståndet mellan raderna bör vara 15 mm och centrumavståndet mellan tecknen inbördes och mellan utrym- met för kontrollmärket och första bokstaven 65 mm.

Skyltarnas yttermått bör fastställas till (med breddmått angivet först) 485 x 120 mm resp. 290 x 210 mm.

I bilaga 4 ges exempel på hur en- resp. tvåradiga registreringsskyltar kan se ut enligt utredningens förslag. Främre skylt på fordon som bär två skyltar har samma utseende frånsett att kontrollmärke saknas och att främre och bakre skylt kan ha olika format på samma fordon.

7.2.6 Skyltarnas utförande

Registreringsskyltar finns för närvarande i ett stort antal utföranden, vilket hänger samman med att det står var och en fritt att tillverka, sälja och använda dem så länge de uppfyller de tämligen allmänt hållna kraven i författningsbestämmelserna. Dessa före- skriver som ovan nämnts att skyltarna skall vara förfärdigade av metallplåt eller annat i fråga om hållbarhet därmed jämförligt mate- rial.

Bland de skyltar som förekommer i handeln kan nämnas skyltar av lackerad järnplåt med påmålade (screentryckta) tecken. Dessa kan vara tryckta på den plana plåten eller uppstansade ur plåten och målade eller tryckta. Även fastnitade, press- .utna tecken används liksom kompletta pressgjutna skyltar. I stället för lackerad järnplåt används ibland eloxerad aluminium- plåt. På sista tiden har plast kommit till stor

användning. Sålunda finns hårdplastskyltar med tryckta tecken, med tecken av självhäf- tande plastfolie eller med fastnitade eller klistrade gjutna plasttecken med olika pro- filer. Även skyltar tryckta på självhäftande plastfolie, som kan fästas direkt på karosseri- plåten eller lösa bokstäver eller siffror, som kan kombineras till önskade registrerings- nummer och fästas på en slät skylt eller direkt på karosseriplåten, förekommer och används i stor omfattning.

Nackdelar synes särskilt vara förknippade med de lösa, upphöjda tecknen. Dels har de ofta bristande formbeständighet, dels lossnar de och faller bort och dels blir de ofta genom skuggbildning från olämplig skyltbelysning svåravlästa i mörker. En måttlig upphöjning från bakgrunden t.ex. genom uppstansning av tecknen i skyltar av järnplåt anses inte försämra läsbarheten. I ett utkast till rekom- mendation som gjort i ECE-arbetet sägs att frånsett registreringsnumrets tecken, som får vara upphöjda, skall Skyltarnas yta som uppbär tecknen vara slät. Vid läsbarhetsprov inom ECE har man bestämt att inte göra några försök med skyltar med försänkta tecken men att som normala skyltar godtaga sådana, där tecknen är något upphöjda — dock högst 2 mm — utan skarpa kanter.

Utvecklingsbolaget rekommenderar att skylt tillverkas i ett stycke och att tecknen reliefpräglas med en upphöjning över skyl- tens yta på högst 1,5 mm. Utrymme för kontrollmärke bör utmärkas i form av en lätt försänkning i skyltytan. Runt skyltens kan- ter präglas eventuellt en förstyvning.

Som material i skyltarna förordar bolaget i första hand aluminiumplåt eller varmgal- vaniserad glödgad stålplåt. I båda fallen kan plåten lackeras före textpräglingen. Termo- plast kan enligt bolaget också tänkas använ- das men är inte lika hållfast och tillåter inte lika snabb präglingsprocess. När det gäller fastsättningsanordning för skyltarna förordar utvecklingsbolaget att självgängande eller annan skruvtyp med specialutformat huvud används så att fordonsägaren själv kan montera skyltarna.

Utredningen ansluter sig till de synpunk-

ter som framförts av utvecklingsbolaget i fråga om val av material för skyltarna och utförandet av dessa. Det är emellertid ännu för tidigt att slutgiltigt avgöra materialvalet. Ytterligare undersökningar krävs för detta. Det exakta detaljutförandet av skyltarna med fastsättningsanordning får därmed ock- så bero en tid. Utredningen förutsätter att det skall ankomma på bilregisternämnden att i fortsättningen handlägga dessa frågor.

7.2.7 Reflekterande material

Under senare år har i olika sammanhang diskuterats i vilken utsträckning man kan öka möjligheterna att observera fordon i trafiken och att avläsa deras registrerings- beteckningar genom att i tillverkningspro- cessen låta ytbelägga registreringsskyltarna med ett ljusreflekterande material.

I åtskilliga stater i USA och i flera andra länder föreskrivs att reflekterande material skall användas i skyltarna. På en del håll har den enskilde fordonsägaren rätt att använda reflekterande material om han så önskar.

Som tidigare nämnts .ordes år 1964 vid psykologiska institutionen vid Uppsala uni- versitet en jämförande undersökning av synbarhet och läsbarhet hos konventionella registreringsskyltar och registreringsskyltar med reflekterande bakgrund. Undersök- ningen leddes av nuvarande fil. dr Kåre Rumar som senare anlitats av ECE för utförande av läsbarhetsprov med reflek- terande registreringsskyltar.

Rumars undersökning gav sammanfatt- ningsvis följande resultat. I dagsljus ger skyltar med reflekterande och icke reflekte- rande material lika långa läsavstånd. I mörker ger de reflekterande skyltarna längre såväl läs- som upptäcktsavstånd, förutsatt att be- traktaren har någon ljuskälla i sin omedel- bara närhet (t.ex. sitter i en bil med tända strålkastare). En reflekterande skylt kan då läsas på ungefär dubbelt så långt avstånd som en icke reflekterande när skyltbilen inte för belysning och på ungefär tre gånger så långt avstånd när skylten är placerad mellan två strålkastare med halvljus påslaget.

Den reflekterande skylten upptäcks på fem gånger så långt avstånd som den icke reflek- terande när skyltbilen inte för belysning och på ungefär sex gånger så långt avstånd när skylten är placerad vid endast en strålkastare med halvljus påslaget. Rumar säger att för- delarna erhålles utan att man kan upptäcka några direkta svagheter på andra områden. Den sistnämnda slutsatsen bekräftas av de undersökningar Rumar senare utfört för ECE.

Den läsbarhetsstudie som utfördes vid psykologiska institutionen år 1970 på begä- ran av utvecklingsbolaget och redovisas i bolagets rapport till bilregisterutredningen var av mer begränsad omfattning och avsåg delvis andra frågor. Den synes emellertid delvis bekräfta de tidigare undersöknings- resultaten.

De väsentligt längre upptäcktsavstånden kan synas ge större möjlighet att i tid upptäcka fordon som placerats på vägbanan med släckt belysning. Fordon skall emeller- tid enligt 3—5 55 VT F baktill föra särskilda reflexanordningar. Dessa är visserligen ofta betydligt mindre i omfång än en registre- ringsskylt men enligt av Rumar redovisade undersökningsresultat upptäcks även nor- mala fordonsreflexer på ett sådant avstånd (> 250 m) att en bilförare kan väntas hinna vidta lämplig åtgärd. Detta förutsätter dock att fordonet i fråga är uppställt i stort setti färdriktningen. Ett fordon som är uppställt på fel sida av vägen med släckt belysning bör kunna upptäckas tidigare i mörker om det här reflekterande skylt. Likaså visar under- sökningen att om man möter ett fordon med reflekterande skylt och endast en strål- kastare tänd bör man tidigare kunna avgöra att det är ett brett fordon än om fordonet bär en icke reflekterande skylt.

Vissa trafiksäkerhetssynpunkter talar allt- så för användning av reflekterande materiali skyltarna.

Det förhållandet att läsbarhetsavståndet är större för reflekterande skylt innebär främst att polisen i sin trafikövervakning och spaningsverksamhet från bil i mörker lättare kan läsa registreringsnummer. Detta är givet- vis värdefullt.

En väsentlig nackdel är att en skylt belagd med reflekterande material enligt utveck- lingsbolagets beräkningar blir ungefär två och en halv gång så dyr att framställa som en vanlig skylt. Tillverkaren av reflexmateri- alet uppger att dess reflekterande verkan väsentligt avtagit efter fem år. Det innebär att en del fordonsägare efter en tid nödgas byta ut en i övrigt användbar skylt för att ha en skylt med tillfredsställande reflexverkan.

Vad beträffar möjligheterna att utnyttja reflekterande skyltar som en extra reflex- anordning för att med dess hjälp snabbare upptäcka fordon anser utredningen att syn- punkterna väsentligt förlorar i värde om metoden medför nackdelar på annat område. Frågan om hur fordon skall vara utrustat med reflexanordningar bör enligt utred- ningens uppfattning lösas i ett sammanhang. Det ankommer inte på utredningen att lösa denna fråga.

Det är i stället främst de nämnda trafik- övervakningssynpunkterna som är av in- tresse. Man bör emellertid hålla i minnet att det här endast är vissa marginella förbätt- ringar under vissa givna förutsättningar som kan ske. Härtill kommer, som nämnts, att registreringsskyltar med reflekterande mate- rial kan väntas bli avsevärt dyrare för den enskilde och att skyltens reflexverkan kan väntas avta efterhand.

Med hänsyn till det anförda anser sig utredningen inte kunna förorda att skylt- arna utförs i reflekterande material. Utred- ningen vill dock påpeka att förslagen i övrigt till skyltutformning gör det möjligt att använda skyltarna i det nya registrerings- systemet för eventuella prov med reflekte- rande material.

7.2.8 Särskilda slag av skyltar

Särskilda saluvagnsskyltar kommer enligt avsnitt 5.2.3 inte att behövas i det nya registreringssystemet. Däremot krävs fort- farande särskilda interims-, turistvagns- och exportvagnsskyltar.

Turistvagnsskyltar används i ringa omfatt- ning. I det nya registreringssystemet kommer

enligt utredningens uppfattning inte heller interimsregistrering och interimsskyltar att behöva utnyttjas i nämnvärd utsträckning.

Det skulle då medföra en förhållandevis dyrbar specialtillverkning att anpassa ut- formningen av dessa skyltar till de vanliga registreringsskyltarna. Samma bestämmelser bör därför gälla som hittills beträffande utformningen av turistvagns- och interims- skyltar.

lnterimsskylt bör alltså uppta i vita tecken på röd botten, en bokstavsbeteckning för det län där den lämnas ut, och ordningsnummer. Turistvagnsskylt bör uppta, i röda tecken på vit botten, en bokstavsbeteckning för det län där den lämnas ut, ordningsnummer och nationalitetsbeteckning. Inte heller tecken- utformning och avstånd mellan tecken bör ändras på dessa slag av skyltar.

Exportvagn bör som sägs i avsnitt 5.3.3 tilldelas ordningsnummer bestående av tre bokstäver och tre siffror ur den vanliga nummerserien. Utformning och framställ- ning av exportvagnsskyltar och registrerings- skyltar kan därmed i viss mån samordnas. Exportvagnsskylten bör utformas som en enradig skylt med svarta tecken på vit botten. Teckenutformning och avstånd mel- lan tecken bör överensstämma med vad som föreslås för registreringsskyltar. Den sär- skilda exportvagnsmarkeringen på export- vagnsskylten behövs fortfarande och bör i princip se ut som nu.

7.3. Kontrollmärkets utformning

Kontrollmärke bör placeras på registrerings- skylt på sätt som redogörs för i avsnitt 7.1. Märkets storlek bör ungefär svara mot storleken av tecknen på registreringsskylt- arna. Bredden föreslås vara 40 mm och höjden 70 mm. Märket bör göras i plast och enligt någon metod som ökar synbarheten i mörker. Exakta materialspecifikationer kan emellertid inte göras på detta stadium. Bilregisternämnden bör i fortsättningen handlägga även dessa frågor. Ett exempel på kontrollmärkets utformning ges i bilaga 4. Utfärdat kontrollmärke bör vara individu-

aliserat på något sätt. I de amerikanska stater där kontrollmärken används görs detta van- ligen genom att märkena förses med löpande nummer. För svenska förhållanden torde det dock vara lämpligare att man på märket anbringar registreringsnumret för det fordon på vilket märket skall placeras. Därigenom kan man bl.a. lättare kontrollera att märke inte används på obehörigt sätt.

7.4 Tillverkning och distribution av regist- reringsskyltar

7.4.1. Principbeslutet

I principbetänkandets avsnitt 10.4 föreslår utredningen att tillverkningen av registre- ringsskyltar ställs under statlig kontroll och att skyltarna i den nya organisationen tillhandahålls endast genom myndighets för- sorg.

Skyltarna kan tillverkas antingen av ett eller flera auktoriserade enskilda företag eller av statligt organ. Utredningen tar inte be- stämd ställning i frågan men påpekar att kravet på att tillverkningen omges med vissa säkerhetsanordningar kan göra det lämpligt att förlägga den till något statligt företag som redan har att anlägga säkerhetsaspekter i sin verksamhet.

Utredningen uttalar vidare att det är naturligt att länsstyrelserna i första hand får svara för utlämnandet av skyltar men att även bilhandeln bör kunna delta i skyltdistri— butionen.

Ett särskilt problem utgör fordonsägarens möjligheter att få nya skyltar i stället för sådana som förstörts eller förkommit. Utred- ningen anger en möjlig lösning som innebär att fordonet förses med provisoriska skyltar till dess skyltar med fordonets registrerings- beteckning hunnit tillverkas och distribueras.

I prop. 196930 biträds utredningens förslag. Departementschefen uttalar i fråga om distributionen av skyltar att den bör handhas av statligt organ eller stå under statlig tillsyn. Olika lösningar får närmare prövas under det fortsatta arbetet. Departe- mentschefen pekar i sammanhanget på möj-

ligheten att distribuera registreringsskyltarna direkt från det centrala bilregistret. Därmed möjliggörs enligt departementschefen en cen- traliserad och från säkerhetssynpunkter till- fredsställande lagerhållning och hantering av skyltarna samtidigt som distributionen kan samordnas med registrets rutiner i övrigt vid registreringsförfarandet. Från servicesyn- punkt behöver detta inte innebära några olägenheter, om exempelvis bilhandeln till- lämpar en ordning, som innebär att fordonen normalt tillhandahålls i registrerat skick.

7.4.2. Utredningens fortsatta överväganden och förslag

Det är i det nya registreringssystemet ange- läget att hålla effektiv kontroll över registre- ringsskyltar. I enlighet med principbeslutet skall därför tillverkning och distribution av skyltar ställas under statlig kontroll. I linje med dessa tankegångar föreslår utredningen som tidigare nämnts att skyltar skall åter- lämnas till länsstyrelse i samband med avregistrering av fordon och att anmälan för avregistrering inte skall godkännas förrän skyltarna återlämnats eller anmälan ingivits om att de förlorats.

Tillverkning, lagerhållning och distribu- tion av registreringsskyltar måste ordnas så att både fordonsägarnas behov av service och kraven på säker och rationell hantering av skyltarna tillgodoses. Kraven är i viss mån motstridiga. Bäst service kan ges åt fordons- ägarna om lager hålls på många platser och distribution kan ske genom många kanaler. Detta medför emellertid samtidigt en mind- re ekonomisk hantering och risker för skylt- stölder.

Som utredningen återkommer till i detta avsnitt kan skylttillverkare inte utses ännu. Tillverkningen av registreringsskyltar torde emellertid komma att ske centralt. Från den utgångspunkten har utredningen efter under- sökning av olika möjligheter funnit att deni prop. 196930 antydda ordningen som inne- bär att skyltar distribueras direkt från central instans bäst förenar de krav som ställs på distributionssystemet. Detta torde

också vara det bästa sättet att tillgodose det under 1.3.6 framförda önskemålet att for- dons chassinummer eller motsvarande be- teckning som avses i 75 2 e BRK präglas på registreringsskyltarna.

Tillvägagångsättet är i korthet att det i samband med registrering av ett nytt fordon i den centrala datamaskinen stansas en hålremsa som innehåller uppgifter om regist- reringsnummer och ägarens namn och adress. Informationen i hålremsan förs över till en skylttillverkningsmaskin där skyltar fram- ställs, förpackas och etiketteras i en auto- matisk process. Skyltarna distribueras ome- delbart till fordonsägaren.

Förfarandet medför väsentliga fördelar. Risken för fel och förväxlingar vid informa- tionsöverföringen minskar. Man slipper kost- nader för lagerlokal och personal liksom utlärnningskontroll och revision.

De flesta fordonen torde för att snabbt bli körklara vid försäljningen i praktiken regist- reras och utrustas med skyltar av bilhandlare redan medan fordonen hålls i lager.

Behov uppstår i olika sammanhang av crsättningsskylt i stället för sådan som förkommit eller förstörts. Den av utred- ningen föreslagna ordningen för beställning och distribution av skyltar torde komma att fungera så snabbt att ersättningsbehovet i de allra flesta fall kan tillgodoses genom att ny skylt beställs och distribueras ienlighet med den nyss beskrivna rutinen.

I undantagsfall kan emellertid olägenheter tänkas uppstå om inte skylt finns ännu snabbare tillgänglig. Utredningen förordar därför att länsstyrelserna ges möjlighet att snabbt framställa provisorisk skylt med fordons registreringsbeteckning exempelvis i form av självhäftande tecken av plast e.d. för anbringande på i övrigt färdigt skyltämne. Frågor om den närmare utformningen av sådan skylt bör handläggas av bilregister- nämnden. Provisorisk skylt bör lämnas ut av länsstyrelse mot föreskriven avgift och efter anmälan från fordonsägaren med skriftlig försäkran om förlusten av den ordinarie skylten. Samtidigt som provisorisk skylt lämnas ut beställs duplett av ordinarie skylt

enligt tidigare beskrivna skyltbeställnings- rutin. När fordonsägaren erhåller den ordi- narie skylten skall den provisoriska åter- lämnas till länsstyrelsen. Har den proviso- riska skylten förkommit skall detta anmälas till länsstyrelsen.

Den automatiserade process för beställ- ning, tillverkning och distribution av regist- reringsskyltar som i korthet beskrivits med- för en rad tekniska problem. Lösningen av dessa hänger bl.a. samman med det slutliga tekniska utförandet av skyltarna. Under alla omständigheter måste man räkna med att en för ändamålet särskilt utvecklad maskin- anläggning behövs för skyltframställningen.

Utvecklingsbolaget har varit utredningen behjälplig med vissa undersökningar angå- ende tekniska specifikationer för registre- ringsskyltar och kontrollmärken. Sedan dessa undersökningar slutförts har utvecklingsbo- laget enligt Kungl. Maj:t medgivande den 19 augusti 1970 fått i uppdrag att utföra undersökningar beträffande lämplig upp- byggnad av en tillverkningsenhet för skyltar.

Val av skylttillverkare kan inte göras förrän det tekniska utvecklingsarbetet fram- skridit längre. Allmänt sett vill utredningen betona det redan iprincipbetänkandet fram- förda kravet på hänsyn till säkerhetsaspek- terna.

De frågor som uppkommer under det fortsatta skyltutvecklingsarbetet bör hand- läggas av bilregisternämnden.

För att duplett av registreringsskylt skall erhållas bör krävas ägarens skriftliga anmälan om förlusten. 37 5 första stycket BRK har utformats ienlighet härmed. I andra stycket samma paragraf har det föreslagna förfarandet i fråga om provisorisk registreringsskylt reglerats.

Om återlämnande av registreringsskylt vid av- registrering finns bestämmelser i 27 & BRK.

8. Registerinnehållet

Vid bedömningen av vilka uppgifter som bör ingå i det nya bilregistret har den vägledande synpunkten varit att den information som går att få ur nuvarande bilregister också bör kunna erhållas ur det kommande.

Viss komplettering av nuvarande register- innehåll bör ske. Som framhållits i avsnitt 1.3.3 bör i fortsättningen personnummer eller annat nummer i länsstyrelses person- register användas som identitetsbeteckning på bilägaren i bilregistret. Förutom en i många fall säkrare identifiering när man härigenom bättre möjligheter att samordna bilregistret med andra registersystem och att söka i registret efter viss ägare. Bilägarens uppgiftsskyldighet bör därför i enlighet med vad som sägs under 1.3.3 avse även nummer som nyss sagts. Registret bör vidare — som utförligt motiverats i principbetänkandet . och i enlighet med vad som sägs under 4.3 — kompletteras med de uppgifter som angår fordonens ställning med avseende på kon- trollbesiktning och särskild kopplingsbesikt- ning.

Uppgift om fordons färg har av polisen bedömts vara av stort värde från spanings- synpunkt. Utredningen föreslår därför att uppgiften tas in i registret. Detta kan lämpligen ske genom anmälan från besikt- ningsman vid registreringsbesiktning eller från den som utfärdar typintyg. Ny uppgift bör lämpligen kunna lämnas vid varje tillfälle som fordon inställs för besiktning. Frågan torde kunna regleras genom utfärdande av

anvisningar och blanketter.

Bilskatteutredningen har lagt fram betänk- ande (SOU 1970:36) om kilometerbeskatt- ning avseende vissa fordon. Om utredningens förslag godkänns av statsmakterna måste uppgifter om de aktuella fordonens kör- sträckor tas in i bilregistret.

De kompletteringar som föreslås i övrigt avser huvudsakligen fordonsdata som av olika skäl .bör utvidgas till att avse fler fordonsslag än tidigare. Kompletteringarna framgår av lista över registerinnehållet i bilaga 5. När det gäller uppgifter om växellåda innebär kompletteringen en längre gående differentiering än nu.

Vissa uppgifter som finns i nuvarande register har utredningen av olika skäl bedömt vara obehövliga i det nya.

Som anges under 1.3.3 behövs inte upp- gift om ägarens yrke när personnummer förs in i registret. Beträffande adressangivelse hänvisas också till 1.3.3. Nummer på försäk- ringsbevis antecknas för närvarande i regist- ret. I det nya registreringssystemet kommer rapporteringsrutinerna mellan registret och försäkringsbolagen att utformas så att bevis- numret inte behöver registreras. _

Uppgift om plats för chassinummer eller motsvarande används huvudsakligen av polis och besiktningsmän. Trafiksäkerhetsverket tillhandahåller numera för erforderliga ända- mål särskilda anvisningar med uppgifter om bl.a. chassinummers placering på olika for- don. Dessutom har nyligen av trafiksäker-

hetsverket utfärdade bestämmelser trätt i kraft om hur och var på fordonet chassi- nummer skall anbringas. Sådana bestämmel- ser har tidigare saknats. Uppgift om plats för chassinummer eller motsvarande behövs där- för inte längre i registret.

Vissa tekniska uppgifter om fordonet behöver enligt utredningens bedömning inte tas med i det nya registret. Det gäller lastutrymmets bredd, remskiveeffekt och spårvidd. De två senare uppgifterna före- kommer endast beträffande traktor. I fråga om däckdimension torde endast uppgift avseende bakhjul behövas utom för hjultrak- torer för vilka uppgifter krävs angående både fram- och bakhjul. Vidare kan, som fram- hållits i 1.3.3, det särskilda hemortsbegrep— pet för fordon avvaras i fortsättningen. Be- träffande slopandet av de i detta stycke nämnda uppgifterna har utredningen haft kontakt med rikspolisstyrelsen, trafiksäker- hetsverket och försvarets materielverk (bilut- tagningsmyndigheten). Myndigheterna har därvid inte haft något att erinra mot utredningens förslag.

Förslaget till registerinnehåll framgår i detalj av bilaga 5.

Bilregistret kommer i princip att visa det dagsaktuella läget i olika hänseenden. Av ekonomiska skäl kan endast en begränsad mängd information om äldre registertrans- aktioner bevaras i det snabbt åtkomliga, maskinella registret. Tillgång till sådan histo- risk information kråvs emellertid bl.a. för utredningsändamål.

Behovet av historisk information tillgodo- ses på så sätt att alla inkommande primär- handlingar mikrofilmas varpå filmen arki- veras. Sökning av arkivdata sker med hjälp av en datamaskinrutin. Historisk information kan beställas ur registrets arkivdel och normalt nå beställaren senast andra dagen efter beställningen. Utredningen hänvisar i detta hänseende till bilaga 3.

I undantagsfall kan även aktuella register- uppgifter placeras i arkivdelen. Det gäller data som efterfrågas sällan och där man kan nöja sig med den längre åtkomsttiden. Som exempel på detta kan nämnas uppgifter för

buss om största antal sittande resp. stående passagerare samt motsvarande antal vid vissa givna axel- och boggitryck.

Det förslag till registerinnehåll som läggs fram avser behovet — så som det nu kan överblickas — vid tidpunkten för upprät- tandet av det nya registret. Man kan givetvis räkna med att det i det nya registrerings- systemet av skilda anledningar fortlöpande uppstår behov av att ändra och komplettera registerinnehållet.

9. Organisation

9.1 Allmänt

Enligt prop. l969:30 skall handläggningen av registrerings- och anmälningsärenden även i fortsättningen knytas till länsstyrelserna. Statens trafiksäkerhetsverk skall vara cen- tralt ansvarig instans för registreringsverk- samheten. Datamaskindriften skall enligt propositionen tills vidare ankomma på statis- tiska centralbyrån.

En grundläggande förutsättning för att den nya bilregisterorganisationen skall kunna fungera väl är att fördelningen av ansvar och befogenheter mellan de berörda myndig- heterna är klar. En vägledande princip för arbetsfördelningen mellan regional och cen- tral instans har angetts i utredningens prin- cipbetänkande. Centralt bör frågor hand- läggas som rör registerföringen eller som på grund av dennas centralisering inte kan avgöras regionalt. Tillkomsten av en huvud- man med uppgift att leda och övervaka hela verksamheten medför vissa angivna centrala ledningsuppgifter. Alla övriga frågor bör avgöras i regional instans.

Detta bör tillämpas så att länsstyrelserna bär ansvaret för att materiella avgöranden i registrerings- och anmälningsärenden fattas i enlighet med gällande författningar eller trafiksäkerhetsverkets anvisningar. Trafik- säkerhetsverket har som huvudman ansvaret för att hela verksamheten drivs i enhetliga och rationella former och har att i det syftet öva tillsyn över länsstyrelsernas arbete, att

följa praxis vid handläggningen av olika slag av ärenden och vid behov ge råd eller utfärda för länsstyrelserna bindande anvisningar. I ett mindre antal fall har det befunnits lämpligt att till följd av registerföringens centralisering lägga ansvaret på huvud- mannen. Som exempel kan anges att trafik- säkerhetsverket bör initiera avisering av skatt och avisering av kontrollbesiktning.

När det gäller ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och driftmyndigheten står det klart att registerföringen rent tekniskt sett skall utföras av den senare myndigheten. Det är dock nödvändigt att huvudmannen ges ansvaret för att registerinnehållet är korrekt. För att det ansvaret skall vara meningsfullt måste huvudmannen också svara för att all information ur registret når avnämare vid överenskomna tidpunkter och i överens- kommen form. Huvudmannen måste därmed ha ansvaret för alla bearbetningar av registret och övrig skötsel av registret, inbegripet utformningen av nya maskinella rutiner och programmering och idrifttagning av dessa. Detta innebär bl.a. att huvudmannen måste kunna utöva inflytande på driftmyndighetens driftplanering och ha kontroll över efter- behandlingen av material från de maskinella rutinerna. För driftmyndighetens del blir det här inte fråga om förvaltningsansvar utan servicebyråansvar.

Det kan i detta sammanhang påpekas att eftersom många befattningshavare vid läns-

styrelserna och på andra håll i sitt arbete är beroende av att fortlöpande få uppgifter ur registret måste höga driftssäkerhetskrav ställas på det. Uppdateringen är mycket känslig för tidsförskjutningar då den skall ske i en daglig rutin och inbegriper fasta leve- ranstider till bl.a. postverket. För att tillgodo- se dessa driftsäkerhetskrav har datamaskinen dubblerats. Grundtanken i dubbleringen är att en reservenhet skall finnas omedelbart tillgänglig för bilregistreringen om en ordi- narie enhet måste tas ur drift. Iberäkningen av kostnader för bilregistreringen (avsnitt 10) inräknas i maskinkostnaderna alla kost- nader för reserykapacitet. Man måste då utgå från att bilregistreringen och därmed sam- manhängande rutiner har prioritet i anlägg- ningen och vid behov kan ta en reservenhet i anspråk. En bearbetning som då råkar utföras i denna enhet kan behöva omedel- bart avbrytas.

Detta har betydelse med tanke på att det i anläggningen kommer att finnas viss över- kapacitet. Vid planering av rutiner som denna överkapacitet kan användas för måste man se till att dessa inte är alltför tidskäns— liga så att de kan avbrytas när bilregistret kräver ytterligare kapacitet eller behöver ta en reservenhet i anspråk.

De här beskrivna principerna för ansvars- fördelningen mellan myndigheterna har varit vägledande vid utarbetande av detaljerade arbetsrutiner i det nya registreringssystemet. Rutinerna i sin tur har tillsammans med uppskattade arbetsmängder använts som underlag för beräkningar av personalbehov i förslag till ny organisation.

9.2. Regional organisation

Det nya registreringssystemet kommer att föra med sig väsentliga förändringar i läns- styrelsernas göromål med bilregisterärenden. Det har främst samband med att en gemen- sam huvudman tillsätts och att verksamheten mekaniseras med en teknisk centralisering som följd. Tillkomsten av huvudmannen innebär att till denne överförs frågor som rör arbetsformerna inom organisationen i dess

helhet, t.ex. utarbetande av arbetsinstruk- tioner och blanketter. Mekaniseringen inne- bär att det registerkartotek som idag kan sägas vara medelpunkten i länsstyrelsernas bilregisterverksamhet försvinner. Därmed bortfaller nuvarande arbete med att skriva ut registerkorten och att föra in ändringar på dem liksom att manuellt göra utdrag ur eller ta kopior av registerkort. I stället skall information föras in i det maskinella regist- ret med hjälp av terminaler. Detta innebär delvis en betydande reduktion av arbetet med dataregistreringen. Som exempel kan tas arbetsrutinen i samband med överlåtelse av fordon som hör till de vanligaste bilregis- terärendena. Man kan i framtiden räkna med att vid åtminstone 95 % av alla fordonsöver- låtelser den nye ägaren redan finns upptagen i det maskinella registret. Hans namn och adress som är den kvantitativt mest bety- dande delen av informationen behöver då inte matas in av terminaloperatören vid länssty- relsen.

En del åtgärder automatiseras så gott som helt och avlastas på så sätt länsstyrelserna. Detta gäller aviseringen och andra delar av arbetet med bilskatten. Det gäller också rapportering till beredskapsplanläggande och andra myndigheter och bevakning av att försäkringsskyldigheten fullgörs, att anmälan om äganderättsövergång från överlåtare följs av motsvarande anmälan från förvärvare och av att den som förvärvar fordon underrättas om fordonet åliggande körförbud eller ut- färdat föreläggande om kontrollbesiktning.

Införandet av beständiga registrerings- nummer utan ortsanknytning medför att omregistreringar ersätts av transaktioner som är enklare att handlägga — noteringar om överlåtelse eller flyttning.

Det omfattande arbetet med att söka i kartoteket för att besvara frågor om register- innehållet ersätts med automatisk sökningi det maskinella registret med hjälp av ter- minal.

De olika åtgärder som vidtas för att det nya registret skall ge säkrare och aktuellare information — bl.a. genomförandet av en snabbare och säkrare handläggning av rutin-

ärenden, anmälningsskyldighet vid ägande- rättsöverlåtelse för både överlåtare och för- värvare, kortare frister vid anmälan, skilj- andet av registreringen från rätten att bruka fordonet — kan väntas medföra att antalet utredningsfall, beroende på ofullständigheter i registret, minskar. Erforderliga komplette- ringar av ansökningar och anmälningar kom- mer att minska i och med att erläggande av avgift inte är en förutsättning för att ansökan eller anmälan skall godkännas.

Med utredningens förslag följer också att vissa nya uppgifter tilläggs länsstyrelserna. Hit hör exempelvis att i vissa fall lämna ut provisoriska registreringsskyltar och att ta emot och redovisa skyltar från fordon som avregistreras och avställs.

Länsstyrelsernas arbete med bilregister- ärenden i den nya organisationen kan i stort delas i fyra funktioner. För det första skall ansökningar och anmälningar över disk eller med post tas emot, granskas och eventuellt kompletteras. Beslut meddelas i ärendena. För det andra skall förfrågningar från allmän- het och myndigheter rörande registerinne- hållet besvaras. För det tredje skall fel och oklarheter i registrerade uppgifter utredas. Utredningsfallen kan uppstå antingen vid den egna handläggningen av ett ärende eller ge- nom att utredningar överlämnas från trafik- säkerhetsverket. Slutligen uppstår givetvis

ledningsuppgifter — arbetsledning och av- görande av svårare ärenden. Funktionsindel- ningen kan närmare beskrivas på följande sätt.

Till ledningsfunktionen hör frågor som rör arbetsledning och planering. Följande ären- den som har direkt samband med bilregistret handläggs inom funktionen. Beslut eller föredragning i vissa frågor såsom besvär i skatteärenden, avkortning eller avskrivning av skatt, efterdebitering av skatt, skattebefri- else för invalidbilar, saluvagnslicenser, av- registrering av fordon jämlikt 26å BRK, ansökan om införande i exportvagnsförteck- ning och godkännande av person som bärare av ägares ansvarjämlikt 70 & VTF.

Inom funktionen torde dessutom liksom nu handläggas vissa ärenden som inte har direkt samband med bilregistret t.ex. angå-

ende drivmedelsbidrag till invalider och föreläggande om kontrollbesiktning.

Till registreringsfunktionen hör följande uppgifter. Ta emot och granska handlingar som kommer in över disk eller per post. Inhämta kompletteringar och — med hjälp av terminal — för beslut erforderliga register- uppgifter. 1 förekommande fall lämna ut registreringsskyltar. Ta emot och redovisa återlämnade registreringsskyltar. Lämna in- formation om registreringsförfarandet o.d.

Inom funktionen finns en arbetsledare- funktion och en skärmoperatörsfunktion.

Till frågefunktionen hör att besvara för- frägningar från allmänhet och myndigheter angående registerinnehållet, att biträda med att ta fram registeruppgifter som behövs vid handläggningen av ärenden, att föra över transaktionsdata till registret med hjälp av terminaler och att sända in grundhandlingar till centralmyndigheten för mikrofilmning och arkivering.

Inom funktionen finns enbart skärm- operatörsfunktioner.

Till utredningsfunkrionen hör att utreda oklara ärenden i de fall där utredningen inte naturligen faller under annan funktion, att bereda svårare ärenden och att handlägga övriga ärenden som inte hänförs till annan funktion.

Inom funktionen finns en arbetsledare- funktion.

Det torde vid de flesta länsstyrelser vara naturligt att låta funktionsindelningen mot- svaras av en indelning i arbetsgrupper.

Utredningen har beräknat personal- behovet för en länsstyrelse i ett län med genomsnittligt antal registrerade fordon. (Som genomsnittslän kan betraktas ett där det vid utgången av år 1969 fanns omkring 90 000 registrerade personbilar). Beräkningen erbjuder vissa svårigheter. Erfarenhet saknas inom statsförvaltningen av genomförandet av ett tekniskt avancerat kommunikations- system av det slag som avses här. Utred- ningen har .ort vissa prov för att beräkna tidsåtgången i rutiner som innefattar ter- minalhantering. Trots dessa undersökningar torde man först efter praktisk försöksverk-

samhet i samband med systemets genom- förande med säkerhet kunna bedöma hur mekaniseringen påverkar olika rutiner. Till detta kommer att effekten av det nya registreringssystemet i form av frågor till registret och erforderliga utredningar är oviss. Flera av förändringarna i systemet kommer att medföra ändringar i antalet registreringsärenden på ett sätt som för närvarande inte med säkerhet kan fastställas. De nämnda faktorerna gör att en personal- beräkning på nuvarande stadium måste be- traktas som preliminär. Utredningen förut- sätter att systematiska studier av arbetskraft- behovet bedrivs under omläggningsskedet och att slutlig personalplan fastställs på basis därav. Det torde få ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag i detta hänseende.

För ett län med genomsnittligt antal fordon har utredningen beräknat personal- behovet vid bilregisterdetaljen till elva per- soner inberäknat detaljchefen. Beräkningen kan användas vid en bedömning av det totala personalbehovet i den regionala organisa- tionen. Därvid bör man dock ta hänsyn till att länen varierar mycket i storlek med avseende på antalet registrerade fordon. 1 de mindre länen kan det krävas förhållandevis mer personal än i genomsnittslänet på grund av svårigheterna att jämna ut arbetsuppgif- terna mellan de olika funktionerna. I de största länen kan extra personal för arbets- ledning krävas.

Utredningen har beräknat det samman- lagda personalbehovet i länsstyrelsernas or- ganisation till 280 personer varav 24 detalj- chefer. Kostnaden för denna personal har beräknats enligt samma grunder som vid beräkningarna i utredningens principbetänk- ande. Uttryckt i 1970 års löner och inbegri- pet ett tillägg till lönen om 50% för lönebikostnader har kostnaden för länssty- relsens personal beräknats till — i avrundat tal — tio milj. kr. Till jämförelse kan nämnas att utredningen i principbetänkandet beräk- nat den i nuvarande organisation vid länssty- relserna sysselsatta personalen till drygt 600 personer.

Länsstyrelsernas organisation är föremål för översyn och en av Kungl. Maj:t utsedd organisationskommitte förbereder för när- varande detaljerade organisationsförslag. Ut- redningen har därför inte funnit anledning att lägga fram förslag beträffande bilregist- rets inplacering i länsstyrelseorganisationen.

9.3 9.3.1 Trafiksäkerhetsverket

Central organisation

Trafiksäkerhetsverkets göromål med bil- registrering kan sammanfattas i följande huvudgrupper.

l Ledning och administration. Hit hör planering, ledning och övervakning av verk- samheten i stort, utbildning och fortbildning av personal och andra personaladministrativa uppgifter, spridning av information till all- mänhet och myndigheter, budgetering, an- slagsäskanden, redovisning, remissverksam— het, arkivering av handlingar etc.

2 Samordning. Hit hör att följa verksam- heten hos länsstyrelserna i syfte att åstad- komma en enhetlig tillämpning av registre- ringsbestämmelserna, att utfärda föreskrifter och anvisningar till ledning för länsstyrelserna och att fastställa blanketter och formulär. En närliggande uppgift är att utreda och rätta till fel som uppstår i registreringsverk- samheten och som är av den naturen att länsstyrelserna av olika skäl inte kan utreda dem. 3 Registerverksarnhet. Hit hör att svara för vissa rutiner i registreringsarbetet såsom avisering av skatt och kontrollbesiktning, kontroll av att fordonsägaren fullgör sina skyldigheter samt för- och efterbehandling av material ingående i de maskinella rutin- erna. Hit kan också hänföras vissa centrala uppgifter av uppbördsteknisk natur på bil- skatteområdet som idag åvilar riksrevisions- verket men som i fortsättningen bör hand- läggas av trafiksäkerhetsverket. 4 Systemunderhåll och systemutveckling. Hit hör att i rationaliseringssyfte följa verksamheten, ta initiativ till förenklingar och utföra erforderligt systemarbete och programmering.

Inom trafiksäkerhetsverket finns fyra byråer, trafik- och informationsbyrån, for- donsbyrån, körkortsbyrån och kanslibyrån.

En del av de administrativa uppgifterna rörande bilregistreringen är av typen all- männa kansligöromål och bör lämpligen handläggas vid kanslibyrån. I övrigt bör arbetsuppgifterna handläggas vid en nyin- rättad enhet för centrala registreringsärenden. Registreringsenheten delas lämpligen i en samordningsenhet, en registerenhet och en systemenhet för handläggning av de huvud- grupper av ärenden som tidigare nämnts. De administrativa uppgifter som inte handläggs vid kanslibyrån hänförs lämpligen till sam- ordningsenheten.

Personalberäkningar måste när det gäller trafiksäkerhetsverket bli lika osäkra som när det gäller länsstyrelserna. Det rör sig här om arbetsuppgifter och rutiner som saknar mot- svarigheter i nuvarande organisation. Antalet ärenden kan i många fall endast grovt uppskattas.

Till detta kommer ett par särskilda om- ständigheter. Övergången till ny organisa- tion, överföringen av det omfattande regis- termaterialet i ny form kommer att medföra stora tekniska och organisatoriska problem. En särskild personalorganisation behövs för att sköta övergången. Trots detta kommer det med säkerhet efter övergången och sedan den särskilda personalorganisationen avveck- lats att märkas återverkningar av register- omläggningen i den nya organisationen. Det kommer då att finnas behov av kapacitet för exempelvis utredning av fel i registret. Det kan uttryckas så att även sedan den nya organisationen börjat sin ordinarie verksam- het kommer det att gå en tid innan den fungerar så som det är tänkt.

Vidare kan man vänta sig att de två väsentliga huvudmannauppgiftema — att följa länsstyrelsernas verksamhet i rationali- seringssyfte och i syfte att åstadkomma en enhetlig tillämpning av författningar — till följd av ett visst uppdämt behov kommer att kräva särskilda personalinsatser under den första tiden av den nya organisationens verksamhet.

Utvecklingen och personalbehovet när det gäller systemunderhåll och systemutveckling är överhuvudtaget svårbedömd. Även här kan man vänta sig ett särskilt stort behov under de första åren medan den nya organi- sationen befinner sig i intrimningsskedet. Den fortsatta utvecklingen beror i hög grad på vilka initiativ som tas för att införa ändringar i systemet. Det är rimligt att vänta sig att ju bättre det nya registret fungerar desto mer angelägen kommer man att vara att komplettera det och att integrera syste- met med annan verksamhet.

Med hänsyn till det sagda anser sig utredningen inte kunna på detta stadium föreslå en fast personalorganisation för trafiksäkerhetsverkets göromål med bilregist- reringen. Endast chefstjänsten bör uppföras på personalförteckning. I övrigt bör personal få anställas i mån av behov och tillgång på medel. Det bör även i detta fall ankomma på bilregisternämnden att lägga fram preci- serade förslag till personalorganisation. Som underlag för bedömning av medelsbehovet har utredningen gjort vissa överslagsberäk- ningar av personalbehovet inom respektive enheter.

Chef 1 Samordningsenheten Chef 1 Övrig handläggande personal 8 Biträdespersonal 8

Enheten har att följa verksamheten hos länsstyrelserna och på eget initiativ eller på begäran av länsstyrelse eller annan ta upp och utreda olika frågor i syfte att få till stånd en enhetlig arbetsgång eller tillämpning av gällande bestämmelser. Bl.a. kommer följande arbetsuppgifter att åligga samord- ningsenheten.

1 Utarbeta arbetsföreskrifter och anvis- ningar för länsstyrelserna, förslag till bestäm- melser ang. samarbetet med andra centrala myndigheter, författningsförslag avseende registreringsverksamheten etc. 2 Tillsammans med systemenheten ut- arbeta blanketter och formulär för läns- styrelsernas verksamhet.

3 Utreda och rätta till fel som uppståri den löpande registreringsverksamheten men som inte kan hänföras till viss länsstyrelse eller där flera länsstyrelser är inblandade eller där länsstyrelsen ifråga av olika skäl inte är i stånd att själv avhjälpa felet. 4 Svara för kontakt och samordning gentemot andra myndigheter som i egenskap av leverantörer eller avnämare av register- information medverkar i registrerings- systemet. 5 Handlägga de allmänt administrativa uppgifter som inte lämpligen handläggs vid trafiksäkerhetsverkets kanslibyrå. Till de mer betydelsefulla av. dessa hör utbildning och fortbildning av länsstyrelsernas personal och informationsverksamhet. Omfattningen av allmänna kansligöromål påverkas av att registreringsenheten som framgår av det följande föreslås bli lokaliserad till annan ort än trafiksäkerhetsverket i övrigt.

Registerenheten

Chef l Övrig handläggande personal 4 Biträdespersonal 12

Enheten har att övervaka in- och utmat- ning av registerinformation samt svarar för den del av det löpande registreringsarbetet som ankommer på den centrala chefs- myndigheten. Bl.a. följande arbetsuppgifter kommer att åvila registerenheten.

] Ansvara för den fortlöpande kontakten med driftmyndigheten och initiera och över- vaka olika centralt styrda rutiner såsom avisering av skatt och kontrollbesnttning, kontroll av att fordonsägaren fullgör sina skyldigheter m.m.

2 Svara för inmatning av uppgifter som lämnas till den centrala myndigheten eller som uppstår där. 3 Svara för för- och efterbehandling av material som ingår i de maskinella rutinerna. 4 Ta initiativ, utreda och komma med förslag i frågor som rör registerinnehåll och kodsättning av detta.

5 Besvara frågor angående registerinne- hållet i den mån de uppstår under arbetet vid

registreringsenheten eller av annat skäl inte lämpligen hänskjuts till länsstyrelse. 6 Utföra mikrofrlmning och arkivering och framsökning av arkiverad information. 7 Svara för de centrala uppbördstekniska uppgifter på bilskatteområdet som idag åvilar riksrevisionsverket.

Systemenheten

Chef l Övrig handläggande personal 8 Biträdespersonal 2

Enheten har till uppgift att följa registre- ringsverksamheten i syfte att åstadkomma kontorstekniska förenklingar och förbätt- ringar i arbetsrutiner och arbetsmiljö och att fortlöpande anpassa registreringssystemet till ändrade förutsättningar. Bl.a. följande är- betsuppgifter kommer att åvila systemenhet- en.

1 Utföra för ändamålet erforderliga rationaliseringsundersökningar jämte system- arbete och programmering.

2 Svara för att alla program är korrekta och rätta programfel.

3 Hålla ständig beredskap för program- rättning. 4 Svara för att beredskapen för drift- avbrott ständigt upprätthålls. 5 Svara för fortlöpande effektivisering av redan upprättade program. 6 Svara för programdokumentationen och övrig dokumentation inom systemet. 7 Utarbeta förslag till blanketter. Vid bedömningen av kostnaderna har utredningen på grund av beräkningarnas osäkerhet utöver dessa 46 befattningshavare räknat in en allmän reserv om fem tjänster. Kostnaderna för registreringsenhetens per- sonal har under den förutsättningen upp- skattats till 2,7 milj. kr. lönebikostnader inräknade.

9.3.2 Lokaliseringsfrågans betydelse för den centrala organisationen

I prop. 1969z30 uttalade departementschefen att bilregisterutredningen i samband med övervägandena angående registrerings-

organisationen borde ägna uppmärksamhet även åt frågan om den lämpliga lokali- seringen av dataanläggningen. En utgångs- punkt borde därvid vara att anläggningen — om särskilda skäl inte talade emot en sådan lösning —— borde förläggas utanför Stock- holmsområdet.

Den 28 maj 1970 inlämnade utredningen till Kungl. Maj:t en skrivelse av följande lydelse.

Härmed överlämnar bilregisterutredningen pro- memorior upprättade inom utredningen 28.2.1970, inom Statskonsult AB 20.5.1970 och inom stats- kontoret 26.5.1970. Promemorioma behandlar de frågor, som sammanhänger med lokaliseringen av datamaskinanläggningen för det blivande centrala bilregistret.

I proposition 196930 med riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregisterorganisationen uttalade departementschefen att det bör ankomma på bilregisterutredningen att i sitt fortsatta arbete överväga den närmare utformningen av registre- ringsorganisationen. I sammanhanget bör enligt departementschefen uppmärksamhet ägnas även frågan om den lämpliga lokaliseringen av dataan- läggningen, varvid en utgångspunkt bör vara att anläggningen — om särskilda skäl inte talar emot en sådan lösning — bör förläggas utanför Stockholms- området.

De skäl som från bilregisterutredningens utgångs- punkter talar mot en lokalisering av bilregistrets datamaskin utanför Stockholmsområdet har sam- manfattats i den promemoria som utredningen upprättat.

De i promemorian anförda skälen talar enligt utredningens mening for att det är lämpligt att lokalisera maskinen till Stockholm. Utredningen anser sig inte kunna bedöma om skälen skall anses så starka, att de väger upp de lokaliseringspolitiska fördelar som man anser sig kunna få genom en lokalisering utanför Stockholmsområdet.

Enligt bilregisterutredningens mening är det emellertid inte lämpligt att avgöra lokaliserings— frågan i detta tidiga skede. Om de tidsplaner som upprättats och godkänts av statsmakterna skall kunna hållas, är det nämligen inte möjligt att lokalisera maskinen utanför Stockholm under den tid när programutveckling och systemuppläggning pågår. Med tanke bLa. på de växande krav som från polismyndigheter och andra håll ställs på ett effektivt fungerande bilregister skulle en senare- läggning av tidsplanema vara synnerligen olycklig. Även med hänsyn till maskinanskaffningen medför en senareläggning problem.

Som närmare utvecklas i statskontorets och Statskonsult AB:s promemorior måste man under tiden för programutveckling och systemupplägg— ning ha så nära kontakt mellan personal och maskiner som möjligt och effektiv planering med stort avstånd mellan dessa är inte genomförbar. Riskerna för fel och misstag ökar väsentligt om en sådan lösning väljs.

Om den slutgiltiga prövningen av lokaliserings- frågan senareläggs uppnår man den fördelen att man får större handlingsfrihet vid frågans avgö- rande än man har nu. Idag står nämligen ett mycket begränsat antal lokaliseringsalternativ till förfo- gande. Avgörs frågan senare finns från teknisk och administrativ synpunkt ett betydligt större antal orter att välja på. Lokaliseringspolitiskt sett får statsmakterna således större handlingsfrihet.

Sammanfattningsvis hemställde bilregister- utredningen

”att beslut snarast möjligt fattas att bilregisteranläggningen tills vidare under den tid programutveckling och systemupplägg- ning pågår ställs upp i Stockholmsområdet, samt

att det uppdras åt bilregisterutredningen att tillsammans med Statskonsult AB och andra berörda parter planera för lokaler under den aktuella tiden.

Den slutliga bedömningen av lokaliserings- frågan synes enligt bilregisterutredningens mening böra undersökas i särskild ordning. En sådan undersökning bör lämpligen sättas i gång under år 1972.”

Till skrivelsen fogade utredningen en promemoria Placering av datamaskin för bilregistret av följande lydelse.

Enligt gällande tidsplan som grundar sig på statsmakternas principbeslut skall en länsvis över- gång till nytt bilregistreringssystem inledas senast i början av år 1972. Bilregisterutredningen räknar med att under år 1970 avlämna betänkande med detaljerade förslag till det nya registrerings- systemet. '

Innan övergången kan ske skall den erforderliga centrala datamaskinen ha installerats och trimmats in och samtliga i både registeromläggningen och den ordinarie registreringsverksamheten erforder- liga program ha slutgiltigt provats ut. Med hänsyn till detta behöver datamaskinen levereras i sådan tid att leveransprov kan vara avslutade omkring 1.7.1971.

Departementschefen uttalar i proposition 1969130 att det bör ankomma på bilregisterutred- ningen att i sitt fortsatta arbete överväga den närmare utformningen av registreringsorganisa— tionen, varvid uppmärksamhet bör ägnas även frågan om den lämpliga lokaliseringen av data- anläggningen. Vissa skål gör det nödvändigt att beslut i lokaliseringsfrågan fattas senast under våren 1970, dvs innan utredningens detaljbetänk- ande kunnat behandlas. Enligt uppgift från tele verket till utredningen bör erforderliga teleförbin- delser reserveras l,5 år före inkopplingstidpunkten. Det är emellertid inte möjligt att avgöra behovet av teleförbindelser förrän platsen för maskinanlägg— ningen är bestämd. De byggnadstekniska förbere-

delserna på installationsplatsen måste påbörjas minst ett år innan maskinen levereras. Om maskinen skall placeras utanför Stockholm, dvs på annan ort än där huvudmannen, trafiksäkerhetsverket, finns, krävs eventuellt — beroende på vilken organisa- torisk lösning som väljs — viss extra kommunika- tionsutrustning hos trafiksäkerhetsverket. Även sådan utrustning måste beställas snart.

Lokaliseringsfrågan står i samband med vissa ännu inte helt klarlagda organisatoriska frågor. Enligt proposition 1969r30 bör driften av maskin- anläggningen ankomma på statistiska centralbyrån. Departementschefen anförde som motiv för detta: ”I varje fall till en början torde nämligen fördelar stå att vinna om ansvaret för anläggningen kan åläggas en myndighet som redan tidigare driver dataanläggningar och som med hänsyn till verksam- hetens inriktning har möjligheter att samordna handhavandet av ifrågavarande anläggning med driften av maskinparken i övrigt. Med en sådan lösning skapas också förutsättningar för att mera effektivt utnyttja den reservkapacitet, som anlägg- ningen kan rymma.” Uttalandet syftar på statis- tiska centralbyråns nuvarande datamaskincentral. Sedan propositionen skrevs har en kommitte, kallad organisationskommitten för datamaskin- centralen vid statistiska centralbyrån, till Kungl Maj:t avlämnat ett betänkande med förslag om delning av datamaskincentralen. Kommitténs för- slag har godtagits och redovisas av chefen för finansdepartementet i prop 1970:l. Departements- chefen anför bl.a. ”Kommittén föreslår att den nuvarande datamaskincentralen delas upp i två datamaskincentraler, en för i huvudsak statistisk databehandling och en för administrativ data- behandling. Jag finner denna uppdelning ändamåls- enlig och förordar att den genomförs.” Departe- mentschefen uttalar vidare att det ankommer på Kungl Maj:t att fastställa arbetsuppgifterna för datamaskincentralerna. Till maskincentralen för statistisk databehandling förs nuvarande driftenhet i Örebro och till maskincentralen för administrativ databehandling nuvarande driftenhet i Stockholm.

I prop 1969130 uttalade departementschefen att det nya bilregistret i första hand är ett administra- tivt register. Den nya maskinanläggningen skall primärt tas i anspråk för administrativa rutiner och register. Enligt nu aktuella planer avses anlägg- ningen främst för de centrala bil— och körkorts- registren. Andra administrativa rutiner som ma- skinen på grund av sin utformning är lämplig för finns. Således pågår inom statskontoret undersök- ningar om handels- och föreningsregistreringen kan mekaniseras med användande av anläggningen. Andra rutiner på samhällsplaneringens område kan ifrågakomma. Maskinanläggningen är således till sin användning sådan att den hör samman med den datamaskincentral för administrativ databehand- ling, som enligt uttalanden i prop 1970:1 skall börja verka fr.o.m. 1.7.1970.

Som tidigare nämnts har den blivande maskin- centralen för administrativ databehandling sin driftenhet förlagd till Stockholm. I prop l969:30 uttalade emellertid departementschefen att en ut- gångspunkt vid behandlingen av frågan om den

lämpliga lokaliseringen av datamaskinanläggningen för bilregistrering torde vara att denna — om särskilda skäl inte talar mot en sådan lösning — bör förläggas utanför Stockholmsområdet. Med hänsyn till den inledningsvis berörda tidsfaktorn — tele- tekniska förbindelser och lokalproblem — torde en lokalisering utanför Stockholmsområdet endast kunna åstadkommas på så sätt, att den nya maskinanläggningen knyts till maskincentralen för statistisk databehandling i Örebro.

Utredningen har undersökt vilka faktorer som allmänt kan tänkas påverka en maskinlokalisering utanför Stockholmsområdet.

Teletekniska skäl begränsar i viss mån lokali- seringsmöjligheterna. Anläggningen blir centrum i ett kommunikationsnät av fast uppkopplade tele- linjer. För att det befintliga telenätet skall kunna användas utan kostnadskrävande utbyggnad är det nödvändigt att maskinanläggningen placeras på ort som teletekniskt har god linjeförsörjning och goda anslutningsmöjligheter i olika riktningar. I första hand kommer därvid sådana orter i fråga som av televerket betecknas som fjärrförmedlingsstationer. Utom Stockholm finns tolv sådana stationer fördelade över hela landet, nämligen Malmö, Göteborg, Jönköping, Norrköping, Örebro, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå, Skellefteå, Luleå och

Gällivare. I andra hand kan vissa av de 31 s k närförmedlingsstationerna komma i fråga. Vid val av annan ort måste man räkna med att investering- ar i ny linjeutrustning behöver göras. Den kostnad för hyra av kommunikationsnät som ingår i de i utredningens principbetänkande beräknade drifts- kostnaderna grundar sig på förutsättningen att någon särskild utbyggnad eller komplettering av linjenätet inte skall behövas.

Om kostnaderna för linjenätet skall kunna hållas låga krävs att anläggningen inte placeras långt från landets bilrikaste del, dvs i stort sett befolknings- centrum. En bidragande orsak till detta är att förbindelsen mellan länsstyrelsen i Stockholm och en central anläggning på annan ort — så länge nätets överföringskapacitet begränsas till 1 200 band — till skillnad från övriga mäste utgöras av dubbla linjer. Detta förhållande kan samtidigt anföras som argument mot att förlägga den centrala maskinen utanför Stockholmsområdet. Beräkningar utförda av televerket visar emellertid att kvartalshyran för hela linjenätet endast blir omkring 11000 kronor högre om maskinanlägg- ningen placeras i Jönköping i stället för i Stock- holm. Om maskinen placeras i Norrköping blir nätet drygt 5 000 kronor dyrare i kvartalet än om maskinen står i Stockholm. Kostnaderna torde bli av ungefär samma storlek vid placering av maskinen i Örebro eller Gävle.

Andra faktorer begränsar maskinlokaliseringen till orter av viss storlek. Sålunda ställs exempelvis vissa minimikrav på elkraftförsörjning. Vidare krävs specialutbildad personal för maskindriften. I den mån denna inte kan rekryteras på platsen måste lokaliseringsorten vara tillräckligt attraktiv i fråga om skolor, serviceinrättningar etc för att dra den till sig. Teknisk service på maskinanläggningen måste gå att få på platsen.

En fråga som har större betydelse i samman- hanget gäller samverkan mellan huvudmannen för verksamheten, trafiksäkerhetsverket, och drifts- organisationen. Trafiksäkerhetsverket måste ha an- svaret för att registerinnehållet är korrekt och i det syftet bl.a. övervaka in- och utmatning av register- information. Det är därvid nödvändigt att personal från trafiksäkerhetsverket åtminstone i viss omfatt- ning utför för- och efterbehandling (inbegripet granskning) av material som går in i respektive kommer ut ur de maskinella rutinerna. Detta kan lösas antingen så att material till och från centralbyrån sänds över trafiksäkerhetsverket eller så att personal från trafiksäkerhetsverket lokalt placeras tillsammans med driftsorganisationen, dvs på den ort där maskinanläggningen lokaliseras.

Den tekniska lösningen av det första alternativet beror på flera omständigheter — avståndet mellan de två myndigheterna, mängden information som anses behöva föras över, erforderlig snabbhet i överföringen.

Man kan göra vissa antaganden om dessa förhållanden och beräkna kostnaderna för den resulterande lösningen. Trafiksäkerhetsverket måste för sin centrala registreringsverksamhet och andra uppgifter som åvilar registreringsbyrån ha direktkontakt med det maskinella registret med hjälp av terminalutrustning och det fast uppkopp- lade linjenätet. Kraven på snabbhet i distributionen av utmatad information är så gott som genom- gående mycket höga. Det är därför rimligt att undersöka om informationsöverföringen kan ske på grundval av en utbyggnad av telekommunika- tionerna. Om utmatad information i större omfatt- ning skall föras över direkt från en utanför Stockholm lokaliserad datamaskin till trafiksäker- hetsverket via telenätet kräver detta en särskild fast uppkopplad linje och en för ändamålet särskild avsedd utskriftsterminal hos trafiksäkerhetsverket. För inmatning av sådan information som skall föras över från trafiksäkerhetsverket till maskinanlägg— ningen gäller lägre krav på snabbhet och man torde i det fallet överhuvudtaget inte behöva överväga att anlita teleöverföring utom för ett särskilt ändamål. Systempersonalen måste nämligen i vissa fall snabbt kunna utföra programtester och liknande arbeten. Utskriftsterminalen måste fördenskull kompletteras med en hålkortsläsare likaledes an- sluten till den uppkopplade linjen.

Behovet av ytterligare en fast uppkopplad linje mellan Stockholmsområdet och den ort där maski- nen placeras förstärks av det förhållandet att information behöver utbytas mellan bilregistret och centrala register, exempelvis inom rättsväsen- dets informationssystem. Även icke offentliga register såsom försäkringsbolagens bilregister kan komma att beröras.

Kostnaden för den tillkommande centrala termi- nalutrustningen kan under dessa förutsättningar uppskattas till omkring 600000 kronor. Hyres- kostnaden för telelinjen är med nuvarande taxa 128 kronor per kilometer och år.

Det andra alternativet innebär att personal från trafiksäkerhetsverket lokalt placeras i anslutning till maskinanläggningen för att utföra nödvändig

för- och efterbehandling av material som ingår ide maskinella rutinerna. Den personal som i första hand kommer i fråga är de flesta tjänstemän, som arbetar med egentlig registreringsverksamhet. Ut- redningspersonalen behöver emellertid fortlöpande kontakter med företrädarna för den centrala registreringsverksamheten. Detsamma gäller systempersonalen. Hela den centrala registrerings- organisationen bör därför i detta alternativ placeras i anslutning till maskinen.

Som nämns i utredningens skrivelse var dessutom till denna fogade promemorior upprättade inom statskontoret och inom Statskonsult AB.

Kungl. Maj :t förordnade genom beslut den 29 juni 1970 att datamaskinanläggningen för centrala bilregistret skall förläggas till Stock- holm under tiden för leveranskontroll och aweckling av nuvarande manuella länsregis- ter och att anläggningen därefter snarast skall föras över till statistiska centralbyråns produktionsfilial i Örebro. I fråga om tid- punkten för överföringen skall en riktpunkt vara den 1 april 1973.

Beslutet i lokaliseringsfrågan ställer sär- skilda krav på smidig samverkan mellan huvudmannen och driftmyndigheten. Trafik- säkerhetsverket skall som tidigare sagts ha ansvaret för att registerinnehållet är korrekt och måste i det syftet bl.a. kunna övervaka in- och utmatning av registerinformation. Det är därvid nödvändigt att personal från trafiksäkerhetsverket åtminstone i viss om- fattning utför för- och efterbehandling av material som ingår i de maskinella rutinerna. Detta kan lösas antingen så att material till och från driftmyndigheten sänds över trafik- säkerhetsverket eller så att personal från trafiksäkerhetsverket lokalt placeras till- sammans med driftmyndigheten i Örebro.

Den första lösningen medför att i många fall en trögare handläggning av ärenden inte kan undvikas. Tekniska störningar av in- formationsöverföringen kan givetvis uppstå. Vissa investerings- och driftskostnader av- seende särskild teknisk utrustning krävs. lnvesteringskostnaderna har beräknats till omkring 600 000 kr. En särskild. fast upp- kopplad telelinje mellan Stockholm och Örebro erfordras. Utredningen har bedömt nackdelarna vara så stora att denna lösning

inte bör väljas. Beslutet att lokalisera bil- registeranläggningen i Örebro leder således enligt utredningens mening till att det blir nödvändigt att placera personal ur registre- ringsenheten i Örebro.

I och för sig skulle det inte — för att utföra de nödvändiga arbetsuppgifterna — krävas att hela registreringsenheten place- rades i anslutning till driftmyndigheten. Det är emellertid olämpligt att dela registrerings- enheten vars personal sinsemellan behöver fortlöpande kontakter. Hela den centrala registreringsenheten bör därför placeras i Örebro. Visserligen delas härigenom trafik- säkerhetsverket. Inte heller denna lösning är därför bra. Den medför emellertid enligt utredningens uppfattning mindre olägen- heter än en delning av registreringsenheten på två olika orter. Hänsyn har tagits till den här föreslagna placeringen av registrerings- enheten i Örebro vid beräkningarna av personalbehovet.

9.3.3 Driftsorganisation

Driftmyndigheten skall som tidigare nämnts under servicebyråansvar föra registret för huvudmannens räkning. En särskild drifts- organisation för bilregistret kommer inte att finnas. Driftmyndigheten kommer att med den datamaskin som anskaffas för bilregist- reringen kunna betjäna även andra myndig- heter och enskilda. Bilregisterutredningen räknar med att överskottskapaciteten i första hand kommer att utnyttjas för med bilregist- reringen samordnad körkortsregistrering en- ligt de riktlinjer körkortsutredningen angett i sitt principbetänkande (SOU l970:26). För att kunna uppskatta bilregistreringens del i driftmyndighetens driftskostnader har utred- ningen beräknat hur stor driftsorganisation som skulle behövas för att på anläggningen utföra enbart samordnad bil- och körkorts- registrering. Utredningen räknar med att det för ändamålet krävs omkring 20 personer. De årliga kostnaderna inberäknat kostnader för lokaler, inventarier etc. kan uppskattas till omkring 1,4 milj. kr. Om kostnaderna fördelas på bil- resp. körkortsregistrering i

förhållande till uppskattat maskinutnytt- jande kan de på bilregistreringen fallande kostnaderna för driftsorganisationen beräk- nas till omkring 900 000 kr.

10. Kostnader

10.1 Allmänt

Även om kostnaderna för det nya regist- reringssystemet ännu inte i alla avseenden kan preciseras är det dock möjligt att göra säkrare beräkningar än i principtänkandet. En del nya omständigheter har tillkommit. Tidpunkten för övergången till den nya registreringsorganisationen har senarelagts i förhållande till förslaget i principbetänkan- det. Delvis nya förslag läggs fram bl.a. gällande metodiken vid övergången till det nya registreringssystemet och distributionen av registreringsskyltar. Samtidigt innebär vissa förslag att arbetsuppgifter skall utföras som på en gång avser det nya bilregistret och det av körkortsutredningen föreslagna (SOU 1970:26) körkortsregistret. Under förutsätt- ning att statsmakterna godkänner inrät- tandet även av körkortsregistret bör en viss fördelning av engångskostnaderna mellan de två huvudintressenterna i det nya maskinella systemet ske. Slutligen påverkas kostnaderna av att den indirekta beskattningen på bl.a. maskinutrustning ökat sedan den förra be- räkningen gjordes.

10.2. Engångskostnader utom skyltkostnader

Upphandlingen av datamaskin är slutförd. Kungl. Maj:t har bemyndigat statskontoret att ingå avtal om inköp av maskinsystem av typ Univac 1106 till ett pris av 18,5 milj. kr. exklusive importkostnader. Vidare har

statskontoret hemställt om Kungl. Maj:ts bemyndigande att med Stansaab Elektronik AB ingå avtal om köp av terminalutrustning för bilregistret inom en kostnadsram av fyra milj. kr. exkl. mervärdeskatt. Sammanlagt beräknar utredningen kostnaderna för maski- nell utrustning, inberäknat maskininstalla- tion, tull och import, till omkring 25,5 milj. kr. På detta belopp utgår mervärdeskatt som beräknats till 4,2 milj. kr. De totala kostnaderna för maskinutrustning kan alltså beräknas till 29,7 milj. kr. I principbetänk— andet beräknades dessa kostnader till 27 milj. kr. Skillnaden beror huvudsakligen på att varuskatt inte inräknats i sistnämnda belopp och på vidtagna skattehöjningar.

Kostnaderna för registeromläggningen i samband med övergången till det nya regist- reringssystemet beräknas enligt avsnitt 12.2 till omkring 6,5 milj. kr. Häri är kostnaderna för framställning och utsändning av ny registreringshandling till bilägarna inräknade. Som framgår av avsnitt 12 gäller en del av kostnaderna inhämtande av uppgifter från körkortsinnehavare.

De beräknade kostnaderna för system- och programutveckling har ökat väsentligt. Enligt en promemoria uppgord inom Stats- konsult AB som biträder utredningen med systemarbetet beräknas dessa kostnader till sammanlagt omkring 10,5 milj. kr.

I principbetänkandet beräknades kost- nader för systemutveckling, programmering m.m. till sex milj. kr., varav för system-

och programutveckling avsågs ett delbelopp om ungefär tre milj. kr.

Bakgrunden till kostnadsökningen är att erfarenhet av realtidssystem av större om- fattning saknades inom landet vid tiden för utarbetandet av principbetänkandet. Det har numera ansetts befogat att justera det tidigare beräknade behovet av system- insatser. En allmän uppräkning av kost- naderna har därför .orts. Som ett uttryck för den osäkerhet varmed beräkningarna fortfarande måste göras har en allmän reserv om 20% räknats in i de angivna system- utvecklingskostnaderna.

Kostnader för utbildning och information och för personal som kommer att finnas kvar under en del av övergångstiden har utred- ningen beräknat till oförändrat 5,2 milj. kr.

Sammanlagt beräknar utredningen en- gångskostnaderna utom skyltkostnader till omkring 52 milj. kr. dvs. omkring 12 milj. kr. mer än i principbetänkandet. Av detta utgör som nämnts 4,2 milj. kr. mervärdeskatt.

Av kostnadsökningen, utom ökningen av den indirekta skatten, hänför sig större delen till ovan nämnda systemutveckling och en mindre del till för bilregistrering och kör- kortsregistrering gemensam registeromlägg— ning.

Även en inte obetydlig del av systemkost- naderna avser i verkligheten utveckling av registreringsorganisation också för körkort. Enligt vad som tidigare sagts bör en viss fördelning av kostnaderna för det nya registreringssystemet ske mellan bilregister och körkortsregister. Härvid bör givetvis bland kostnaderna tas med de av körkorts- utredningen i dess principbetänkande beräk- nade engångskostnaderna för utbyggnad av systemet för körkortsregistrets räkning. Kostnaderna har av körkortsutredningen be- räknats till 12 milj. kr. Körkortsutredningen har i sitt principbetänkande föreslagit att fördelningen av gemensamma kostnader sker i förhållande till hur mycket respektive registreringssystem väntas utnyttja den maskinella utrustningen. Bilregisterutred- ningen har inget att invända mot den föreslagna beräkningsgrunden. Fördelningen

torde under alla omständigheter få göras tämligen schablonmässigt.

Körkortsutredningen beräknar enligt den nyss angivna grunden att av de i bilregister- utredningens och körkortsutredningens prin- cipbetänkanden redovisade engångskostna— derna 32 milj. kr. bör belasta bilregistret och 20 milj. kr. körkortsregistret. De kost- nadsökningar om 12 milj. kr. som nyss redovisats avser indirekt skatt på maskin- utrustning, systemutveckling samt gemen- samt inhämtande av uppgifter från bil- och körkortsinnehavare. Det är rimligt att be- träffande kostnadsökningen göra samma för- delning mellan registreringssystemen som be- träffande tidigare redovisade kostnader.

Av de sammanlagda engångskostnaderna utom skyltkostnader, eller 64 milj. kr. bör enligt dessa grunder 40 milj. kr. belasta bilregistreringssystemet.

10.3. Kostnader för registreringsskyltar

Det nya förslaget beträffande distribution av registreringsskyltar i samband med över- gången medför, som framgår av avsnitt 12.2, högre distributionskostnader än tidigare för- slag. Hänsyn har härvid inte tagits till de i avsnitt 12.2 uppskattade kostnaderna för fordonsägarna. Framställningskostnaderna för skyltarna kan ännu inte preciseras. Som framgår av avsnitt 7.2 återstår ännu under- sökningar beträffande skyltarnas tekniska utförande och skylttillverkare kan ännu inte utses. De undersökningar som hittills utförts genom utvecklingsbolagets försorg visar dock att framställningskostnaderna kan väntas ligga på en sådan nivå att beräkningen i principbetänkandet av de sammanlagda kost- naderna för registreringsskyltar forfarande är hållbar.

Av kostnaderna för skyltar är den större delen material-, arbets- och distributions- kostnader. En mindre del är konstruktions- och maskinkostnader. Val av skylttillverkare är ännu inte träffat. Frågor om finansiering- en av skyltframställningen kan därför inte slutgiltigt lösas nu.

Av de sammanlagda kostnaderna, 25 milj.

kr., torde emellertid endast omkring en milj. kr., avseende konstruktion av tillverk- ningsenhet för skyltarna, behöva belasta statsbudgeten. Sistnämnda kostnad har i följande beräkning (i avsnitt 10.4) av regist- reringssystemets årliga driftskostnader skri- vits av på samma sätt som engångskostna- derna enligt avsnitt 10.2. Huvudparten av kostnaderna för skyltar, 24 milj. kr., dvs. omkring åtta kronor per fordon, förutsättsi någon form tas ut av fordonsägarna i samband med övergången till det nya regist- reringssystemet.

10.4. Årliga driftskostnader utom skylt- kostnader

Utredningens förslag till organisation i av- snitt 9 innebär en viss personalminskning i förhållande till förslagen i principbetänkan- det. Trots detta har de beräknade lönekost- naderna stigit på grund av höjda löner. Statsmakternas beslut om att interimsregist- reringen tills vidare skall behållas medför också högre personalkostnader. Registrerings- organisationens sammanlagda lönekostnader jämte pensions- och omkostnadspålägg har, i 1970 års löner, beräknats till omkring 14,1 milj. kr. Med en antagen fortsatt lönestegring om 10% fram till är 1973 kan de sammanlagda lönekostnaderna vid den tid då det nya registreringssystemet träder i funktion beräknas till omkring 15,5 milj. kr.

Avskrivningar av engångskostnader utom skyltkostnader jämte räntor har beräknats till omkring 5,5 milj. kr. Omkostnader i samband med datamaskindriften har beräk- nats till 2,6 milj. kr. Även i detta fall bidrar höjningen av den indirekta beskatt- ningen till en viss, mindre kostnadsökning. Övriga driftskostnader, avseende framställ- ning och distribution av kontrollmärken, har beräknats till samma belopp som i princip- betänkandet dvs. omkring 6.5 milj. kr.

De sammanlagda årliga driftskostnaderna för registreringssystemet år 1973 utom skylt- kostnader kan därmed uppskattas till 30 milj. kr.

Driftskostnaderna bör täckas av fordons-

ägare och registeranvändare med avgifter så som sägs i avsnitt 11.

10.5. Årliga skyltkostnader

Kostnaderna för årlig nyanskaffning av skyl- tar i samband med nyregistrering har utred- ningen beräknat till 2,8 milj. kr. Dessa kostnader bör tas ut av fordonsägarna.

11. Avgifter

] 1.1 Uppdraget

Den 29 maj 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt bilregisterutredningen att med hänsyn till den förestående omläggningen av bilregist- reringen vid fullgörandet av sitt uppdrag i övrigt närmare överväga frågan om de av- gifter som i fortsättningen bör debiteras i anslutning till denna. I direktiven sägs att utformningen av avgiftssystemet bör ske med sikte på att nyttjarna debiteras alla de kostnader som är förenade med bilregist- reringen, inklusive avskrivning och ränta på de medel som investerats imaskinutrustning och nedlagts i programmeringsarbete.

11.2 Gällande rätt m m.

Enligt 39 & VTK skall avgifter utgå för vissa ansökningar och anmälningar till registret. För ansökan om registrering är avgiften 20 kr. för bil, 10 kr. för motorcykel och släp- fordon och 7 kr. för traktor eller motorred- skap. Anmälan av förre ägaren om ägande- rättsövergång samt anmälan om ny trafik- försäkring, om ändring av fordonets hemort eller ägarens namn, yrke, hemvist eller post- adress och om avregistrering är fria från av- gift. Likaså är anmälan, för bestämmande av klass enligt traktorskatteförordningen, rör- ande traktors användning fri från avgift. För anmälan om äganderättsövergång av nye ägaren samt för annan anmälan än vad som nyss sagts, om den görs av annan än läns-

styrelse, polisman, trafikinspektör, bilinspek- tör eller besiktningsman, är avgiften 5 kr. för bil, 3 kr. för motorcykel och släp- fordon och 2 kr. för traktor eller motor- redskap.

Ansökningar och anmälningar till registret skall åtföljas av stadgad avgift. Enligt 20 ä 1 mom. VTF skall registrering eller anteckning till registret vägras om vid ansökan eller anmälan de föreskrifter inte iakttagits som gäller för varje fall. I 395 VTK sägs att erlagd avgift på begäran skall betalas tillbaka om registrering vägrats och beslutet därom vunnit laga kraft.

Anmälningar till bilreservregistret är fria från avgift.

Informationen i bilregistret är i princip offentlig. Det innebär att var och en har rätt att ta del av registerinnehållet antingen på stället eller genom avskrift. Om avskrift begärs utgår avgift enligt expeditions- kungörelsen.

Utdrag och sammanställningar av upp- gifter ur bilregistret kan också erhållas genom de enligt kungörelsen den 18 oktober 1946 hos länsstyrelserna anställda kom- missionärerna vilka har skyldighet att under tjänstemannaansvar tillhandagå allmänheten i vissa i kungörelsen närmare angivna hän- seenden. För utfört uppdrag utgår arvode till kommissionären.

Riksdagens justitieombudsman har i skri- velse till Kungl. Maj:t den 22 mars 1961 påtalat väsentliga brister i gällande regler för

debitering av kommissionärsarvoden och föreslagit att anvisningar för tillämpningen av arvodesbestämmelserna i kornmissionärs- kungörelsen utarbetas. Riksrevisionsverket har i utlåtande den 26 januari 1962 över justitieombudsmannens skrivelse förordat att frågan om utfärdande av anvisningar får anstå i awaktan på slutgiltigt ställnings- tagande till en ifrågasatt omdaning av cen- trala bilregistret. länsstyrelsen i Stockholms län har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj 1966 föreslagit att föreskrifter snarast med- delas om att uppgifter ur bilregistret inte skall tillhandahållas av kommissionär utan lämnas i tjänsten mot ersättning enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa. De här nämnda skrivelserna har överlämnats till bilregister- utredningen för övervägande.

Utredningen har i principbetänkandet ut- talat att statsverkets kostnader för regist- reringsverksamheten bör tas ut av fordons- ägarna.

11.3 Utredningens överväganden och förslag

Kostnaderna för bilregisterverksamheten bör i princip betalas av bilägarna. När registret utnyttjas för särskilda ändamål bör dessutom varje användare i princip betala sin del av nyttjandekostnaden.

De årliga driftskostnader som avser bil- registerverksamheten och som enligt avsnitt 11 bör täckas med avgifter uppgår till ungefär 30 milj. kr. Detta motsvarar mellan tio och elva kronor för varje i bilregistret vid utgången av år 1969 upptaget fordon eller omkring fyra kronor för varje transaktion i det nya registret, frågor angående register- innehållet oräknade.

För närvarande utgår som tidigare nämnts avgifter för vissa ansökningar och anmäl- ningar till registret. Det kan diskuteras om fordonsägarnas bidrag till kostnadstäck- ningen även i fortsättningen skall ske så att direkta avgifter utgår i samband med olika slag av transaktioner. För detta har i första hand rättviseskäl anförts. Den som ofta förorsakar ändringar i registret bör betala mer än den som sällan gör det. Denna

princip är emellertid mycket ofullständigt genomförd i dagens registreringssystem och kommer att äga liten giltighet i det kom- mande. En väsentlig del av kostnaderna i det nya registreringssystemet utgörs av kost- nader för maskinell utrustning. Dessa be- stäms väsentligen av två faktorer — mängden registrerade fordon och mängden frågor som ställs till registret. Antalet registertransak- tioner är kostnadsmässigt av mindre vikt eftersom de maskinellt behandlas under den tid då utrustningen är lågt belastad. En annan väsentlig del av kostnaderna är de som avser registreringsskyltar och kontroll- märken. De beror huvudsakligen på antalet registrerade fordon och endast till en obe- tydlig del på antalet registertransaktioner. Den tredje större delen av kostnaderna är personalkostnader, regionalt och centralt. Av dessa är de kostnader som uppstår regionalt i den verksamhet som i avsnitt 9.2 kallats registreringsfunktionen i stort proportionella mot antalet registertransaktioner, däremot inte övriga personalkostnader.

Ytterligare ett par omständigheter gör att det synes olämpligt att i det nya regist- reringssystemet debitera avgift efter transak- tion. Bearbetningen kommer att försiggå i ett maskinsystem av en typ som tillåter att flera transaktioner eller frågor till registret behandlas samtidigt i maskinen. Det är i sådana fall ytterst besvärligt att klarlägga hur mycket av maskinkapaciteten som tas i anspråk av en viss transaktion eller fråga. Att avgiftsbelägga varje transaktion skulle dess- utom medföra en dyr och otymplig admini- stration.

Schablonmässigt torde det nya registre- ringssystemets kostnader på lång sikt väsent- ligen bero på antalet registrerade fordon och antalet frågor som med hjälp av terminal ställs till registret. Det finns då inte heller något skäl att avgiftsbelägga särskilda trans- aktioner utom i vissa speciella fall som nämns senare i detta avsnitt. Spörsmålet om i vilken mån frågor till registret kan avgifts- beläggas behandlas också i det följande.

En enkel och administrativt rationell lösning vore med utgångspunkt i det anförda

att låta kostnaderna för bilregistreringen täckas av bilskattemedel. Utredningen, som i och för sig finner en sådan lösning vara att föredra, anser sig med hänvisning till sina direktiv (avsnitt 11.1) ändå böra föreslå ett särskilt avgiftssystem.

Det lämpligaste sättet att bestämma for- donsägarens del av kostnaderna torde då vara att beräkna en avgift för varje fordon som finns upptaget i registret. Utredningen före- slår att en sådan avgift införs i stället för de avgifter som nu utgår i samband med olika åtgärder. Avgiften bör lämpligen utgå årligen och alltid för helt år oavsett hur stor del av året fordonet varit registrerat. Den bör i likhet med fordonsskatten tas ut av den som vid en skatteperiods ingång är eller bort vara antecknad i registret som ägare till fordonet. Avgiftsuppbörden samordnas lämpligen med fordonsskatteuppbörden. Någon anledning att differentiera avgifterna mellan olika fordonsslag eller på annat sätt finns inte. Som nedan sägs bör avgift inte tas ut om fordonet i samband med registreringen omedelbart avställs. I överensstämmelse med utredningens tidigare redovisade och av statsmakterna godtagna principiella syn på registreringens innebörd skall erläggande av avgiften inte vara ett villkor för registrering. Det torde inte heller, med tanke på avgiftens ringa storlek, vara lämpligt att sätta dess erläggande som villkor för att fordon skall få tas i bruk.

Också avställda fordon vållar kostnader i registret. Att ta ut avgifter för dessa medför emellertid betydande olägenheter. Avgifts— uppbörden samordnas, som nämnts, lämp- ligen med skatteuppbörden. Om ett fordon är avställt debiteras ingen skatt för det. Att debitera, uppbära och redovisa enbart en så låg avgift som det här är fråga om ärinte rationellt. Man torde också kunna räkna med att ägarna till avställda fordon i många fall är svåra att nå och att ärenden går till indrivning. Avgift bör därför utgå först i den män och från den tidpunkt då avställt fordon på nytt tas i bruk. Även i detta fall bör avgift alltid utgå för helt år oavsett hur lång tid av året fordonet brukas.

Registreringsavgiften skall i princip täcka de årliga kostnaderna för registrerings- systemet. Den bör kunna anpassas fort- löpande till ändringar i kostnaderna och i antalet registrerade fordon. De nu beräknade årliga kostnaderna för registreringssystemet år 1973 fördelade på antalet registrerade fordon vid utgången av år 1969 utgör, som tidigare nämnts, mellan tio och elva kronor. Antalet registrerade fordon kan emellertid väntas öka till år 1973. Därefter är det troligt att såväl kostnader som antal fordon ökar. Det årliga avgiftsbeloppet bör inte fastställas redan nu. Det bör ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag om detta.

Särskilda avgifter bör utgå i vissa fall när speciella kostnader uppstår för ärenden som förekommer i ett begränsat antal. Detta är fallet när ersättningsskylt utlämnas i stället för förstörd eller förkommen och när dup- lettkontrollmärke utlämnas, vidare när ex- portvagnsskylt och saluvagnsmärke lämnas ut samt vid interimsregistrering. Särskild avgift bör också utgå, enligt vad som tidigare sagts, när begränsat körtillstånd enligt 19 & eller särskilt leveranstillstånd enligt 33 & BRK meddelas. Det torde få ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag till avgiftsbelopp.

Information kan tas ut ur det nya registret i olika former och användas för olika ändamål. Det kan diskuteras i vilken mån utnyttjandet av registerinformation hör av- giftsbeläggas.

När olika myndigheter inom ramen för sin ordinarie verksamhet använder registret bör avgift normalt inte utgå. Som exempel kan nämnas registrets utnyttjande i trafiksäker- hetssyfte och för olika polisiära, fiskaliska eller beredskapsplanläggande åtgärder. 1 den mån myndighet begär större utdrag och särskilda sammanställningar ur registret bör i enlighet med vad som sägs i slutet av detta avsnitt avgift alltid utgå.

Vid andra fall av registerutnyttjande blir offentlighetsreglerna av intresse. Det är med nuvarande regler oklart vad som skall hän- föras till begreppet handling i ett register

som förs med ADB-tekniska hjälpmedel. 1960 års offentlighetskommitté föreslog att som handling skulle avses även upptagning som måste återges för att kunna läsas eller avlyssnas. Chefen för justitiedepartementet gav 1969 års offentlighets- och sekretesslag- stiftningskomrnitté i uppdrag att ytterligare överväga olika frågor i sammanhanget.

I det nya bilregistersystemet kommer praktiskt taget inga aktuella registeruppgifter att finnas direkt tillgängliga ikonventionella former av handlingar eller att kunna avläsas utan särskilda tekniska åtgärder. Om inte allmänhetens tillgång till uppgifter ur bil- registret skall väsentligt inskränkas i förhål- lande till dagens situation måste begreppet handling i detta sammanhang ges en tämligen vid tolkning. Bilregisterutredningen anser sig böra räkna med att uppgifterna i det nya bilregistret skall vara offentliga i samma grad som i det nuvarande.

Tillämpning av offentlighetsreglerna med- för att var och en i princip har rätt att ta del av innehållet i bilregistret antingen utan avgift på stället eller genom avgiftsbelagd avskrift. Vid omedelbart behov av uppgifter ur det nya bilregistret kommer man emeller- tid regelmässigt att använda sig av den i principbetänkandet beskrivna terminal- tekniken för att göra registerinformationen läsbar. Liknande utrustning och teknik måste därvid användas oavsett om man befinner sig omedelbart invid den maskin- anläggning med vars hjälp registret förs eller på stort avstånd från denna. Den som vill ha information ur registret har att vända sig till en tjänsteman som med hjälp av en terminal hämtar den önskade uppgiften direkt ur datamaskinen. Myndigheten kommer alltså i så gott som alla praktiska fall att vållas kostnader då en registerpost skall tas fram och det är inte möjligt att på samma sätt som i ett synligt register ta del av register- innehållet på stället. Enligt nu gällande regler kan uppgiftslämnandet därmed avgifts- beläggas.

Det skulle emellertid enligt utredningens uppfattning av flera skäl vara olämpligt att avgiftsbelägga svar på frågor angående en-

staka registeruppgifter. Allmänhetens rätt att utan kostnad ta del av registerinnehållet bör inte utan särskilda skäl inskränkas. Myndig- heterna har också enligt de s.k. service- cirkulären (SFS 1946:680 och 1964:794) en omfattande skyldighet att lämna allmän- heten upplysningar bl.a. om innehållet i allmänna handlingar. Vidare skulle admini- strationen av den stora mängden enstaka frågor till bilregistret bli omfattande och kostnadskrävande. Kostnaderna för debi- tering, uppbörd och redovisning av utgående avgift kan i allmänhet beräknas bli betydligt högre än kostnaden för att ta fram den önskade uppgiften. De sammanlagda admi- nistrationskostnaderna i sammanhanget skulle med tanke på det stora antalet frågor komma att inte oväsentligt höja kostnaderna för bilregistret.

Utredningen har dragit den slutsatsen att man i detta fall bör se allmänhetens rätt att ta del av registerinnehållet så att var och en kan vända sig till någon av de terminal- försedda bilregistermyndigheterna (läns- styrelserna) och kostnadsfritt få svar på muntliga frågor eller frågor per telefon. Likaså bör allmänheten liksom nu kostnads— fritt kunna få svar på skriftligt ställda frågor rörande enstaka registeruppgifter. Allmän- hetens möjlighet att ta del av registerinne- hållet kommer på detta sätt att i praktiken underlättas i förhållande till dagens situation eftersom registret för närvarande är delat på registreringsmyndigheterna medan i fort- sättningen varje registrerad uppgift omedel- bart kan nås från varje registrerings- myndighet.

Rätten för allmänheten att utan kostnad ta del av registrerad information bör emeller- tid begränsas till enkla, muntligt eller skrift- ligt lämnade uppgifter. Om avskrift av grundhandling eller registerpost begärs bör avgift utgå enligt gällande regler.

I den mån mer omfattande utdrag och sammanställningar ur registret görs möter det enligt nuvarande regler inga hinder att särskilda avgifter bestäms för detta. Det kan i sammanhanget nänmas att riksskatteverket enligt sin instruktion (SFS 1970:752) bl.a.

har att meddela bestämmelser om ersättning för automatisk databehandling vid länssty- relserna. Liknande bestämmelser bör ut- arbetas och fastställas för bearbetningar i det nya bilregistret. De bör tillämpas oavsett om beställaren är enskild eller myndighet. Det bör ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag till bestämmelser av nu nämnt slag.

Utredningens förslag i detta sammanhang leder till att det i fortsättningen inte finns anledning att låta uppgifter ur bilregistret tillhandahållas av kommissionär.

12

12.1 Förslag i principbetänkandet m. m.

I avsnitt 13 i principbetänkandet förordar utredningen att uppläggningen av det nya registret i princip sker genom att uppgifter förs över från länsstyrelsernas nuvarande bilregister. Uppgifter om personnummer måste hämtas från fordonsägarna själva. Andra uppgifter kan erhållas ur länsstyrel— sernas personregister och nuvarande centrala bilregistret. Informationsskärmar av det slag som skall användas för frågeverksamhet och inmatningsrutiner bör utnyttjas även för införande av uppgifter i det nya registret vid uppläggningen.

Vid övergången skall nya registrerings- skyltar tillställas varje fordonsägare. Skylt- utlämningen bör enligt principförslaget kom- bineras med att uppgifter om personnummer och eventuella andra uppgifter hämtas in från fordonsägarna. Utlämningen av skyltar och insamlingen av uppgifter föreslås i första hand ske vid särskilt anordnade skyltutläm- ningsställen, men möjlighet måste också finnas för fordonsägare att sända in uppgif- terna per post och att få skyltarna sända till sig.

Utredningen förordar att övergången till det nya registreringssystemet sker successivt med ett eller flera län ivarje etapp.

Den i prop. 196930 angivna tidsplanen för övergången innebär att registeromlägg- ningen börjar genomföras någon gång i bör- jan av år 1972 för att vara helt genomförd kring mitten av år 197 3.

Övergången till nytt registreringssystem

12.2 Omläggningsförfarandet

Vid detaljutformningen av omläggnings- rutinerna har ett par frågor krävt särskild uppmärksamhet. Utredningen har efter yt- terligare överväganden funnit att möjligheten att sända ut skyltar till fordonsägarna per post har vissa fördelar framför att anordna särskilda skyltutlämningsplatser dit fordons- ägarna skall bege sig. Det förra förfarings- sättet medför mindre olägenheter för för- donsägarna, vilka annars i åtskilliga fall skulle behöva färdas relativt långa sträckor för att hämta nya skyltar. En annan fördel med det är att den stora gruppen personal för hantering av skyltar vid utlämningen inte behövs. Ytterligare en fördel hänger samman med att uppgift om personnummer inte — som i det tidigare förslaget — skall lämnas av fordonsägaren själv. Fel uppstår nämligen lätt vid antecknandet av det nummer for- donsägaren uppger. I många fall måste man räkna med att fordonsägaren inte medför handling som innehåller personnumret och inte minns sitt nummer eller uppger fel nummer.

Den alternativa möjligheten innebär i korthet att fordonsinnehav skall uppges på en blankett (hålkort) som sänds ut till alla vuxna personer, företag o.d. Blanketten förses i förväg med personnummer eller annat nummer ur länsstyrelsernas person- register. När blanketten återsänts och uppgif- terna behandlats, sänds skyltar per post till fordonsägaren. (Mer detaljerad rutinbeskriv-

ning finns i bilaga 6.) Med detta förfarings- sätt undviks de tidigare nämnda olägen- heterna.

De båda metoderna skiljer sig åt ifråga om kostnader. Om särskilda skyltutlämnings- platser anordnas kan statsverkets kostnader för själva registeromläggningen utom distri- bution av skyltar beräknas till omkring fyra milj. kr. och skyltdistributionskostnaderna till omkring 1,5 milj. kr. Vid distribution av skyltarna per post kan kostnaderna för registeromläggningen uppskattas till 6,5 milj. kr. och för skyltdistributionen till omkring 7,5 milj. kr. Till detta kommer emellertid de inte direkt synliga kostnader som i de båda alternativen förorsakas landets mer än två och en halv miljoner fordonsägare för in- ställelse vid skyltutlämningsplats resp. besök vid postanstalt. Dessa kostnader kan givetvis endast gissningsvis beräknas. Utredningen utgick i sina tidigare beräkningar från att antalet skyltutlämningsplatser skulle vara omkring 125. Det kan antas att det genom- snittligen krävs minst två timmar för bil- ägarna att per bil färdas till och från utlämningsplatsen, hämta skyltar och lämna begärda uppgifter avsedda för det nya registret. Med en antagen timkostnad av 15 kronor per förare med bil innebär detta en sammanlagd kostnad av omkring 75 milj. kr. Antalet postanstalter är omkring 2 600. Att hämta skyltarna vid postanstalt kräver upp- skattningsvis en halv timme för varje for- donsägare. Om samma timkostnad tillämpas blir fordonsägarnas kostnader knappt 20 milj. kr. Betydande hänsyn måste enligt utred- ningens uppfattning tas till dessa kostnader vid val av metodik för registeromläggning och skyltdistribution.

Utöver vad som nu sagts har en helt ny omständighet tillkommit som har betydelse vid val av rutin för kontakten med fordons- ägarna. Körkortsutredningen har lagt fram principbetänkande (SOU 1970:26) med för- slag om bl. a. centralt körkortsregister. Enligt körkortsutredningen innebär förberedelserna för upprättandet av ett sådant register bl. a. att uppgifter om personnummer bör in- hämtas från körkortsinnehavare. Sedan kör-

kortsutredningen informerats om bilregister- utredningens planering av bilregisteromlägg- ningen har från körkortsutredningen uttalats önskemål om en samordning av inhämtandet av uppgifter från bil- och körkortsinneha- vare. En sådan samordning kan komma till stånd bara i det fall en frågeblankett sänds ut till allmänheten. Merkostnaden för att hämta in uppgifter även om körkortsinnehav blir förhållandevis liten. Körkortsutredningen har i sitt betänkande uppskattat den till 400 000 kr. Med hänsyn till detta förordar bilregisterutredningen att insamlandet av uppgifter från fordons- och körkortsinneha- vare sker gemensamt och att registrerings- skyltarna sänds ut per post.

Ett annat moment i registeromläggningen som föranlett särskilda överväganden är överföringen av uppgifter från de nuvarande registerkorten till det nya maskinella regist- ret. Som förordats i utredningens princip- betänkande bör överföringen ske med hjälp av informationsskärmar. Under omläggnings- skedet behövs ett antal extra skärmar utöver dem som senare skall användas ilänsstyrel- sernas reguljära verksamhet. Två möjligheter att organisera överföringen kan tänkas. I det ena fallet samlas personal och utrustning i en rörlig omläggningsgrupp som flyttar från län till län efter hand som omläggningen fort- skrider. I det andra fallet placeras omlägg- ningsorganisationen centralt och de primär- uppgifter som skall föras in i registret sänds på något sätt från länsstyrelserna till den centrala omläggningsorganisationen.

Övervägande skäl talar för det senare alternativet. Omläggningsgruppen behöver arbetsplatser för omkring 45 personer. Det är i regel svårt att få lokaler som tillåter ett rationellt arbete för så många personer i nära anslutning till länsstyrelsernas bilregister- detaljer. Frågan löses lättare centralt då lokalen skall användas i ungefär ett år och inga bestämda krav på anknytning till redan befintliga lokaler finns.

Rekrytering av personal till omläggnings- gruppen går sannolikt lättare när arbets- platsen är fast. I det fall omläggningsgruppen är rörlig får man räkna med att bara en

mindre del av hela den erforderliga personal- styrkan utgörs av fast personal medan resten måste rekryteras på platsen.

Planläggning, ledning och övervakning av arbetet sker lättare om arbetSplats och personal inte byts.

Skall registeröverföringen ske regionalt är det vidare nödvändigt att tillfälligt installera extra informationsskärmar vid länsstyrel- serna och att hyra extra teleledningar.

De angivna skälen talar för att register- omläggningen bör utföras cent_ralt. En del av den centrala omläggningsgruppen bör ut- göras av personal från länsstyrelserna vilken därigenom utbildas i hantering av termi- nalerna. Personalen i denna del av gruppen bör bytas efterhand som den utbildats.

Det är viktigt att en länsstyrelse inte saknar tillgång till registrerade uppgifter under de ett eller två dygn som kommer att förflyta från det uppgifterna hämtas hos länsstyrelsen till dess de finns tillgängliga i det maskinella registret. Olika möjligheter att tillgodose detta krav finns.

Det är olämpligt att föra in ändringar i registret just under den eller de dagar då omläggningen pågår. Tillgång till registret behövs emellertid för att frågor skall kunna besvaras. Det enklaste tillvägagångssättet är att registerkorten sänds ut från länsstyrelsen till den centrala omläggningsgruppen som underlag för uppgiftsöverföringen och att en eller vid behov två personer i omläggnings- gruppen tilldelas arbetsuppgiften att svara på telefonfrågor från länsstyrelsen rörande det registermaterial som för tillfället är under omläggning. Utredningen har visserligen i principbetänkandet sagt att registerkorten inte bör avlägsnas från en länsstyrelse under omläggningen. Eftersom överföringen av registeruppgifterna nu visat sig kunna göras på ett eller två dygn anser utredningen att den nu nämnda metoden med en direkt kontakt mellan länsstyrelsen och särskild personal inom omläggningsgruppen för be- svarande av frågor fyller länsstyrelsens krav på tillgång till registrerade uppgifter.

En annan möjlighet är att på något sätt kopiera registerkorten så att länsstyrelsen

och omläggningsgruppen samtidigt kan ha tillgång till fullständiga uppgifter. Undersök- ningar har visat att den lämpligaste metoden för detta är mikrofrlmning. Mikrofilm- kopiorna kan användas antingen vid den aktuella länsstyrelsen för besvarandet av frågor eller vid omläggningsgruppen. Kostna- derna har uppskattats till sammanlagt unge- fär 200 000 kr. om mikrofilmen används vid länsstyrelsen och till ungefär 700000 kr. om den används vid omläggningsgruppen. Den relativt stora skillnaden beror på att det i senare fallet krävs ett betydligt stör- re antal apparater för läsning av mikrofilmen.

Utredningen förordar i första hand det tillvägagångssättet att registerkorten utan kopiering sänds från länsstyrelsen till om- läggningsgruppen och att frågor angående innehållet i korten riktas till omläggnings- gruppen.

Med beaktande av vad som nu sagts kan omläggningsarbetet avseende ett län indelas i följande skeden. — Vissa uppgifter som skall lämnas av fordons- och körkortsinnehavare samlas in. _ Namn- och adressuppgifter hämtas från länsstyrelsernas befolkningsregister. ; Vissa tekniska uppgifter hämtas från sta- tistiska centralbyråns nuvarande centrala bilregister. _ Uppgifter förs över från länsstyrelsernas nuvarande bilregister. — Det nya registret organiseras. Skyltar, kontrollmärken och registreringshandling sänds ut. — Övergången till nytt registreringssystem äger rum. # Länsstyrelsernas registerkort arkiveras.

En närmare beskrivning av hur omlägg- ningen planeras ske finns i bilaga 6.

Det nya registreringssystemet bör provasi ett län under några månader innan omlägg- ningen i övriga län börjar. Försökslänet bör vara förhållandevis litet och vara lätt att nå för den centralt arbetande omläggnings- personalen. Utredningen föreslår att Uppsala län blir försökslän. Försöksverksamheten skall innebära att registreringen i länet helt läggs om till det nya systemet. Nya regist-

reringsskyltar och kontrollmärken skall alltså sändas ut till bilägarna och erforderliga nya författningsbestämmelser sättas i kraft.

Sedan tillräckliga erfarenheter vunnits genom försöksverksarnheten påbörjas om- läggningen i övriga län. Den pågår inom flera län samtidigt och beräknas ta omkring nio månader.

Utredningen kan inte nu ange bestämd tidpunkt då försöksverksamheten kommer att starta. En riktpunkt är emellertid början av år 1972. Det nya registret skulle då i sin helhet kunna vara i verksamhet i början av år 1973.

12.3 Övergångsbestämmelser

Övergången till det nya registreringssystemet skall som nämnts ske successivt för ett eller ett par län i sänder eller, mera exakt, för de i länen i fråga registrerade fordonen. När registeromläggningen är klar för ett län kan de nya registreringsbestämmelserna sättas i kraft beträffande de fordon som omfattats av omläggningen.

Det förhållandet att det nya registrerings- systemet under en tid kommer att vara i funktion endast i ett eller en del län ger upphov till särskilda problem och behov av regler. Vidare kan det hända att övergången från gamla till nya bestämmelser inträffar medan en länsstyrelses handläggning av ett ärende pågår och att den vidare handlägg- ningen beror på vilka bestämmelser som tillämpas. Det måste då finnas regler för hur olika slag av ärenden skall slutföras. I det följande ges en översiktlig framställning av några av de viktigare frågorna varvid utgångs- punkten är att registeromläggningen kan inledas i början av år 1972.

Vid övergången bör fordon tilldelas regist- reringsnummer med samma slutsiffra som i gamla registreringsnumret för att kontroll- besiktningsskyldigheten inte skall påverkas.

Reglerna för uppbörd av fordonsskatt föreslås få helt ny utforming. Två alternativa tillvägagångssätt kan tänkas för införandet av dem. I bägge fallen sker ordinarie uppbörd enligt de gamla reglerna i början av år 1972.

I det första alternativet införs sedan de

nya skattereglerna successivt i samband med registeromläggningen i resp. län under år 1972. Vid skattedebiteringen enligt de nya reglerna under år 1972 måste hänsyn tas till att skatten normalt är betald för hela är 1972 och den ytterligare skatt som skall tas ut avser tiden från och med januari år 1973 och fram till och med resp. fordons nästa ordinarie uppbördsmånad (se tabell s. 48). I detta alternativ debiteras skatt i samband med registeromläggningen både för de for- don som har ordinarie uppbördsmånad vid den tid debiteringen sker och för de fordon som har uppbördsmånad tidigare under kalenderåret. Ett exempel kan belysa detta. Om registeromläggningen i ett län sker under maj månad debiteras skatt för fordon som har slutsiffran 2 i registreringsnumret (se tabell 1 s. 48) för tiden januari—maj 1973. Dessutom debiteras skatt för fordon med slutsiffrorna 8, 9, 0 och l avseende l, 2, 3 resp. 4 månader. När registeromläggningen och därmed sammanhängande skatte- uppbörd, som nyss exemplifierats, är gjord, sker under återstående månader år 1972 uppbörd för de fordon som enligt de nya reglerna då har ordinarie uppbördsmånad. I juni debiteras skatt för fordon med slut- siffran 3, osv. I den mån registeromlägg- ningen inte hunnit genomföras i alla län under år 1972 tillämpas motsvarande för- faringssätt under år 1973.

Det andra alternativet innebär att de gamla skattereglerna får gälla under hela är 1972. I län där registeromläggningen skett och de nya registreringsbestämmelserna börjat tillämpas under år 1972 debiteras därvid varje fordon vid ingången av år 1973 skatt för tiden från årets början till och med utgången av fordonets skatteperiod. Vid utgången av denna börjar debitering av skatt för fordonet för hel skatteperiod i normal ordning enligt de nya reglerna. I stället för att låta de fordonsägare som enligt de nya bestämmelserna har uppbördsmånad i början av året betala in skatt två gånger med kort tidsmellanrum kan det övervägas att ta ut skatten både för den reducerade skatte- perioden och den därpå följande. I län där

registeromläggningen inte skett under 1972 torde den äga rum i början av år 1973. Det är då lämpligt att låta den första uppbörden för år 1973 för fordon i dessa län anstå till dess registeromläggningen skett. Uppbörden görs sedan enligt de nya reglerna.

En jämförelse mellan de två alternativen visar att det första är mindre beroende av förskjutningar i tidsplanen för omläggningen. Vidare synes det andra alternativet kräva besvärligare övergångsbestämmelser. Efter- som det första alternativet dessutom innebär att de nya reglerna snabbare träder i kraft är utredningen beredd att förorda detta. Det torde få ankomma på bilregisternämnden att utarbeta detaljerade förslag till i samman- hanget erforderliga övergångsbestämmelser.

Den av bilregisterutredningen föreslagna samordningen mellan skatteuppbörd och kontrollbesiktning kan inte ske på en gång efter registeromläggningen i respektive län beroende på svårigheterna att få in aktuella uppgifter om i vad mån kontrollbesiktnings- skyldigheten fullgjorts. Kontrollmärken bör emellertid ändå lämnas ut till fordonsägarna och av dessa anbringas på de nya registre- ringsskyltarna redan i samband med register- omläggningen. Både fordonsägare och myn- digheter får härigenom från början vana vid hantering av de nya märkena. Undersök- ningar pågår genom Statskonsults försorg om möjligheterna att få fram nyss nämnda uppgifter om besiktningsskyldighetens full- görande innan omläggningen är klar. Om detta inte visar sig möjligt blir kontroll- märket i övergångsskedet ett tecken på att skyldighet att teckna trafikförsäkring och att betala fordonsskatt full'orts. Det nuvarande kontrollbesiktningsmärket kan då samtidigt fungera som hittills under år 1972.

I det alternativ till övergång till nya skattebestämmelser som utredningen för- ordar bör kontrollmärken lämnas ut enligt följande regler. För fordon för vilket skatt uppbärs vid registeromläggningen (utöver för år 1972 redan erlagd skatt) lämnas märke ut med giltighetstid till utgången av ordinarie skatteperiod. Om fordonets skatteperiod utlöper under återstående del av år 1972

debiteras ingen skatt i samband med register- omläggningen. Märke lärnnas då ut med giltighetstid till årets slut som tecken på att skatten tidigare betalts för hela året. Vid senare ordinarie skatteuppbörd för fordonet i samband med skatteperiodens utgång läm- nas nytt märke ut med ordinarie giltighets- tid. I det andra alternativet bör märken som lämnas ut under år 1972 ha giltighet intill utgången av året. I samband med den första under 1973 infallande skatteuppbörden läm- nas märke ut med giltighet till och med utgången av respektive fordons skatteperiod. Vid den därpå följande uppbörden som avser hel skatteperiod lämnas för första gången märke ut som fungerar helt enligt de nya reglerna.

De föreslagna bestämmelserna om årlig registreringsavgift i stället för avgifter för enskilda transaktioner föranleder administra- tiva olägenheter om de införs under register- omläggningsskedet. Det kan därför vara lämpligt att de nya avgiftsbestämmelserna införs redan från ingången av år 1972. Man når härigenom ytterligare den fördelen att man inte under omläggningstiden behöver uppbära och redovisa en stor mängd små avgiftsbelopp. I det alternativ till införande av nya regler för skatteuppbörd som utred- ningen förordar samordnas avgiftsuppbörden för år 1972 lämpligen med den successiva skatteuppbörden under året på det sätt som föreslås gälla i det nya registreringssystemet. De hittillsvarande avgiftsbestämmelserna bör då upphävas från ingången av år 1972. I det andra alternativet tas avgiften för år 1972 lämpligen ut vid den skatteuppbörd som görs enligt nuvarande regler och avgiften för år 1973 samordnas med den första under året infallande skatteuppbörden.

Beträffande fordon som nyregistreras under omläggningstiden bör det övervägas att låta föra in dem direkt i det nya regist- reringssystemet även i de fall registrering söks i län där registeromläggningen ännu inte ägt rum. Från och med den tidpunkt då registeromläggningen börjar skall då alla fordon registreras enligt de nya reglerna. I de fall länsstyrelsen saknar bildskärmsterminal

får rutinen utformas så att länsstyrelsen tar emot ansökan och fattar beslut varefter handlingarna sänds antingen till bilregister- nämnden eller till annan länsstyrelse för inmatning i registret. För den enskilde fordonsägaren innebär detta bl. a. att han in- te behöver byta registreringsskyltar efter en kort tid. Även i andra sammanhang, t.ex. när det gäller saluvagnshanteringen, innebär en sådan rutin fördelar.

En särskild fråga är hur man skall förfara när ägare till fordon som är registrerat i län där de nya registreringsbestämmelserna inte tillämpas flyttar till län eller överlåter for- donet till person bosatt i län där de nya bestämmelserna satts i kraft. I sådana fall bör fordonsägaren ge in en anmälan om flyttning eller äganderättsövergång i utflytt- ningslänet. Fordonet bör emellertid stå kvar i utflyttningslänets register och fordons- ägaren har att vända sig till den länsstyrelsen med ansökningar och anmälningar så länge länet i dess helhet inte förts in i det nya registreringssystemet.

Ett alternativ till detta är att länsstyrelsen i utflyttningslänet vidarebefordrar uppgif- terna i godkänd anmälan jämte registerkortet avseende fordonet till bilregisternämnden som har ansvaret för registeromläggningen. Nämnden iordningställer en registerpost i det maskinella registret. Registreringsskyltar, kontrollmärke och registreringsbevis lämnas ut från nämnden till fordonsägaren.

Det senare alternativet torde medföra mer komplicerade administrativa rutiner och ut- redningen förordar att det första tillämpas.

Om ett fordon förts in i det nya regist- reringssystemet bör de nya bestämmelserna tillämpas även om dess ägare senare flyttar till annat län eller fordonet överläts till person bosatt i län där registeromläggningen ännu inte skett. Ägaren till ett sådant fordon bör ha möjlighet att vända sig med ansök- ningar och anmälningar till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Alla länsstyrelser måste alltså från det registeromläggningen börjar kunna handlägga ett antal ärenden enligt de nya bestämmelserna. Vid handlägg- ningen behövs givetvis tillgång till de i

centrala registret införda uppgifterna. För de län som ännu inte infogats i det nya registreringssystemet kan förbindelserna med det centrala registret ordnas på olika sätt. Det smidigaste är att redan från register- omläggningens början förse varje länsstyrelse med en informationsskärm för direkt kom- munikation med det centrala registret. Ytter- ligare undersökningar, genom bilregister- nämndens försorg, får visa om detta kommer att vara möjligt.

Ett alternativ är följande. När ett fordons ägare byter hemortslän på det sätt som inledningsvis nämnts erhåller länsstyrelsen i det nya länet ett registreringsbevis avseende fordonet från det centrala registret. Beviset förvaras särskilt i anslutning till bilregistret. Det måste i detta fall föreskrivas att ansök- ningar eller anmälningar avseende fordonet skall ges in till den länsstyrelse som har beviset. Sedan beslut meddelats med anled- ning av sådana ansökningar eller anmälningar översänder länsstyrelsen till registret sådana uppgifter som skall tas in i registret och antecknar samtidigt motsvarande uppgifter på registreringsbeviset. Bilregisternämnden har att underrätta länsstyrelsen om sådana uppgifter om fordonet som intagits i regist- ret på grund av underrättelser som kommit direkt till nämnden. Länsstyrelsen skall an- teckna dessa uppgifter på beviset.

Fordon som är reservregistrerat enligt nuvarande regler bör i det nya registret automatiskt noteras som avställt utan att särskild anmälan behöver göras av ägaren. Bestämmelsen om en till högst sex månader begränsad avställningstid bör därefter tilläm- pas på fordonet. Tiden räknas lämpligen från den dag de nya registreringsbestämmelserna träder i kraft.

Om registreringsansökan eller anmälan om ändring i registrerade förhållanden är bero- ende på registreringsmyndighetens prövning när de nya registreringsbestämmelserna trä- der i kraft bör lämpligen dessa tillämpas vid prövningen. Man kan därigenom efter över- gången slippa hantering av skatt vid läns- styrelserna och kan uppbära den enligt det mekaniserade förfarandet.

Om skyldighet att göra anmälan om ändring i registrerat förhållande inträder innan de nya registreringsbestämmelserna träder i kraft men anmälan i fråga inte hinner göras dessförinnan bör de äldre bestämmelserna gälla för fullgörandet av skyldigheten.

Vissa övergångsproblem i fråga om salu- vagnsskyltar resp. saluvagnsmärken bör lämp- ligen övervägas av bilregisternämnden.

Bestämmelserna om särskilda leverans- tillstånd enligt 33 5 BRK bör införas succes- sivt i takt med övergången till den nya organisationen. Detta gäller även reglerna om begränsade körtillstånd enligt 19 & BRK.

Den i avsnitt 4.3.7 beskrivna ordningen med anmodan till fordonsägaren att inställa fordonet till besiktning bör införas i takt med registeromläggningen. Utredningens för- slag i fråga om besiktning medför vidare bl. a. behov av rapportering mellan bilprovnings- bolaget och den centrala registrerings- myndigheten. De nya rapporteringsbestäm- melserna bör emellertid tillämpas endast på fordon som tagits upp i det nya registret. Beträffande fordon som står kvar i läns- styrelsernas register bör de nu föreskrivna rapporteringsskyldigheterna iakttas för att registerkorten för dessa fordon skall vara fullständiga vid registeromläggningen.

Bestämmelserna om nuvarande centrala bilregistret kan upphävas när hela landet gått över till det nya registreringssystemet. Varje länsstyrelse kan emellertid efter hand som de nya registreringsbestämmelserna börjar tillämpas i länet befrias från skyldigheten att lämna uppgifter till nuvarande centrala bil- registret.

Det torde få ankomma på bilregister- nämnden att i detalj utreda behovet av och lägga fram förslag till författningsbestäm- melser rörande dessa frågor.

12.4 Organisation under tiden för genom- förande!

Som sägs i den skrivelse varmed detta betänkande överlämnas skall enligt stats- makternas beslut (prop. 1970:l65, SU 213

rskr 428) återstående erforderligt planerings- och systemutvecklingsarbete jämte idrift- tagning av det nya bilregistret ledas av en för ändamålet särskilt tillskapad nämnd, bil- registernämnden. Nämnden skall vara verk- sam till dess registeromläggningen är genom- förd och den nya organisationen visat sig fungera tillfredsställande. Som ledamöter av bilregisternämnden ingår företrädare för — förutom den hittillsvarande bilregisterutred- ningen och körkortsutredningen - kom- munikationsdepartementet, rikspolisstyrel- sen, trafiksäkerhetsverket, statskontoret, sta- tistiska centralbyrån och riksskatteverket. Till nämndens förfogande finns ett kansli.

13. Sammanfattning

Registrering (avsnitt 1). Registrering skall på samma sätt som i det nuvarande systemet vara ett villkor för att fordon skall få tas i bruk. I registreringspliktens omfattning före- slås alltså principiellt ingen ändring. Däremot slopas nuvarande bestämmelser om att regist- rering skall ske inom viss tid från förvärvet resp. från det fordon tagits i bruk enligt interimslicens.

Av de undantag från registreringsplikten som nu finns enligt 11 och 77 åå VTF utgår två, nämligen dels de i 11 äZmom.(dvs. sammanfattningsvis reservregistrerade fordon som tagits i anspråk enligt förfogandelagstift- ningen eller förhyrts av krigsmakten) och dels de 8. k. saluvagnarna. Dessa fordon skall alltså i fortsättningen vara registrerade men förutsätts bli avställda (se nedan).

Själva registreringen skall inte som i dag förbindas med kontroll över att ägaren fullgort sina skyldigheter i fråga om för- donet. Att besiktning skett, skatt betalats och försäkring finns gäller givetvis ändå som förutsättning för brukande jämte regist- reringskravet. Registreringen som sådan blir en ren notering av fordonets existens och av vem som äger det. Registreringen blir vidare en engångsåtgärd för varje fordon och består under fordonets hela livstid till dess det avregistreras.

Reservregistreringen avskaffas alltså. For- donet får ett icke länsanknutet registrerings- nummer i det centrala registret hos trafik- säkerhetsverket. Numret består av tre bok-

stäver och tre siffror. Registrering förutsätts normalt komma att ske redan hos bilförsälj- arna.

Ansökan om registrering får ske hos valfri länsstyrelse. För bifall till ansökningen krävs bara vissa grunduppgifter så att fordonet och ägaren kan identifieras. Ansökningen skall således innehålla fordonsägarens namn och stadigvarande adress. Vidare skall uppges personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga. Vissa data om fordonet, genom vilka man klart kan identi- fiera detta —bl. a. chassinummer eller mot- svarande identitetsbeteckning — skall anges. Uppgift om fordons hemort behöver inte lämnas.

När ansökan bifallits matas uppgifter om fordonet och ägaren in i registret med hjälp av terminal. Trafiksäkerhetsverket sänder registreringsskyltar och registreringsbevis till fordonsägaren. Chassinummer eller mot- svarande stansas in på registreringsskyltamai samband med att de tillverkas.

Enligt huvudregeln behöver registrerings- bevis inte medföras vid färd med fordon. Undantag gäller vid färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn. Handlingen kan medföras i bestyrkt avskrift.

Reservregistrering och avställning (avsnitt 2). Avställning av registrerat fordon mot- svarar i princip nuvarande reservregistrering med den skillnaden att avställt fordon står kvar i bilregistret. Den skatte- och försäk- ringsplikt som normalt följer av regist-

reringen som sådan gäller inte avställt for- don.

Avställt fordon får inte användas. Från detta förbud gäller vissa undantag. Fordonet får för det första brukas på sådant sätt som inte förutsätter registrering. En släpvagn som registrerats för att dras av bil eller av traktor i skatteklass I kan avställas om den under viss tid eller tills vidare skall dras av annat dragfordon. Det andra undantaget gäller förut (i sammanfattningen av avsnitt 1) nämnda fordon som nu enligt 11 ä 2 mom. VTF är undantagna från registreringskravet. Förbudet gäller ej heller fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens. Slutligen kan viss användning av avställt fordon medges genom särskilt begränsat körtillstånd (se sammanfattningen av avsnitt 5)..

Om fordonsägaren, när han söker regist- rering, inte ger in sådana handlingar om besiktning, försäkring m.m. somi dagens system krävs för registrering — och dessutom viss ytterligare uppgift om fordonets använd- ning — avställs fordonet obligatoriskt vid registreringen. Den obligatoriska avställ- ningen upphör inte förrän sådana handlingar och uppgifter ges in.

Avställning kan vidare ske när som helst under fordonets livstid, om fordonsägaren till valfri länsstyrelse anmäler att han inte ämnar bruka fordonet på annat sätt än som är tillåtet i fråga om avställt fordon.

Obligatorisk avställning är inte tidsbegrän- sad. Den upphör efter anmälan av fordons- ägaren, om de förut angivna handlingarna getts in.

Annan avställning— dvs. sådan som sker efter anmälan — meddelas bara för viss tid, högst sex månader. Efter ny anmälan kan avställningen förlängas med högst sex måna- der varje gång. För att motverka att fordon dras undan det allmännas kontroll genom fortlöpande avställning ges länsstyrelse, som får in anmälan för förlängning av avställning, rätt att förelägga den som .ort anmälan att styrka att han alltjämt har fordonet i behåll. Kan detta inte styrkas — fordonet har sålts eller övergivits — vägras förlängning och skatte- och försäkringsplikt inträder. Avställ-

ning efter anmälan upphör eljest när den beslutade avställningstiden löper ut eller dessförinnan, om ägaren begär det.

Avregistrering (avsnitt 3). Eftersom det är angeläget att registrerat fordon inte avförs ur registret förrän det kan antas att det inte mera kommer att användas som registrerings- pliktigt fordon här i landet, får avregist- rering ske bara under vissa bestämda förut- sättningar, nämligen när åtgärd vidtagits som gör sannolikt att fordonet inte mera kommer att användas i trafik, när det ändrats till fordon för vilket registreringsplikt inte i något avseende gäller, när det registrerats i det militära fordonsregistret och när det varaktigt utförts ur riket. I det förstnämnda fallet skall förhållandet styrkas genom skrot- ningsintyg, om inte länsstyrelse i undantags- fall medger annat.

Anmälan för avregistrering får ges in till vilken länsstyrelse som helst och skall, för att anses vederbörligen gjord, åtföljas av fordonets registreringsskyltar eller anmälan om förlust av skyltarna.

Avregistrering får ske utan anmälan om länsstyrelse fått kännedom om att fordon skrotats, införts i militära fordonsregistret eller varaktigt utförts ur riket. Har sådan avregistrering skett skall fordonets regist- reringsskyltar — eller anmälan om förlust — ges in till länsstyrelse utan oskäligt dröjsmål.

Har fordonets ägare under fem år i följd inte kunnat anträffas för uttagande av debiterad skatt avregistreras fordonet.

Huvudregeln att Skrotningsintyg krävs för avregistrering av obrukbart fordon blir ett incitament till att bilägarna låter skrota sina uttjänta fordon. Skatte- och försäkrings- plikten gäller nämligen i princip till dess avregistering sker. För att den avsedda effekten inte skall utebli genom att fordonen avställs — och därmed undantas från skatte- och försäkringsbestämmelserna — har, som nämnts i sammanfattningen av avsnitt 2, länsstyrelsen möjlighet att, när förlängd avställning begärs, infordra utredning om att sökanden har fordonet i behåll. Vidare motverkas möjligheterna att kringgå reglerna genom en ny bestämmelse om att den som

överger ett fordon ändå skall anses som ägare till det.

Uppgifter om avregistrerat fordon behålls i registret under viss tid, förslagsvis fem år.

Kontrollen över fordonsbeståndet (avsnitt 4). För att ett nytt fordon skall registreras krävs f. n. att det, inom ett år innan registre- ringsansökan ges in, antingen godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typin- tyg och i princip inte ändrats därefter. Som förut nämnts blir detta inte längre en förutsättning för själva registreringen men kontrolleras i stället på så sätt att fordonet obligatoriskt avställs, om kravet inte är uppfyllt vid registreringen och förblir avställt till dess kravet uppfyllts. Ettårsgränsen räk- nas från registreringsansökningens ingivande även när obligatorisk avställning skett.

När reservregistrerat fordon åter skall registreras gäller i dag i princip samma besiktningskrav som vid annan registrering med det tillägget att även kontrollbesiktning godtas om den skett inom den angivna ettårsfristen. I det nya systemet uppställs inga speciella besiktningskrav för att avställ- ning, som skett efter anmälan, skall upphöra. I stället upprätthålls den ”normala” besikt- ningsskyldigheten för registrerade fordon även under avställningstiden. Sådan besikt- ningsskyldighet kan till följd av förbudet att bruka avställt fordon inte fullgöras under denna tid utom i vissa undantagsfall — t. ex. i fråga om saluvagnar — men måste ske när avställningen upphör, innan full rätt att använda fordonet kan inträda.

I övrigt föreslås i princip ingen ändring av de förutsättningar för rätt att bruka fordon som nu gäller i fråga om besiktning, skatt och försäkring. Eftersom avställda fordon — i motsats till reservregistrerade — i teknisk mening är att anse som registrerade kommer emellertid försäkrings— och skatteplikt i fortsättningen inte att omfatta alla regist- rerade fordon utan endast registrerade for- don som inte är avställda.

För att bilregistret skall kunna användas för en effektiv kontroll av fordonsbeståndet krävs att det innehåller riktiga, fullständiga och aktuella uppgifter.

Rapporteringen till registret kommer även i fortsättningen att i viss utsträckning ske genom anmälningar från fordonsägarna. Förekommande frister för anmälningar blir en vecka. Anmälan får göras hos valfri länsstyrelse.

Till bilregistret kommer att lämnas uppgif- ter om bl. a. ändring av fordonsägares namn och adress från länsstyrelsernas person- register. I fråga om fordonsägare som är upptagna i sådant register slopas därför den nuvarande skyldigheten att anmäla ändringar i de uppgifter som ursprungligen lämnats. För övriga fordonsägare, som torde utgöra endast ett fåtal, behålls anmälningsskyldig- heten.

Anmälan om övergång av äganderätt skall i princip lämnas av både överlåtare och förvärvare och innehålla samma uppgifter om nye ägaren som en ansökan om regist- rering. Anmälan skall fortfarande alltid göras om ny trafikförsäkring som tagits på försäk- ringspliktigt fordon men bevisets ingivande blir inte längre något villkor för att anmälan om äganderättsövergång skall godtas.

Om försäkringsanstalt anmäler att försäk- ringsavtal upphört kontrolleras i registret om ny försäkring finns antecknad för fordonet eller om försäkringsplikten upphört. Ger undersökningen negativt resultat påminns fordonsägaren skriftligen från registret om sin skyldighet att hålla fordonet försäkrat och att förete bevis härom. Rapport om det inträffade lämnas till polismyndighet.

Liksom enligt gällande regler föreskrivs skyldighet för fordonsägaren att anmäla till registret när traktor, som tillhör klass II enligt traktorskatteförordningen, skall an- vändas så att den kommer att tillhöra klass I.

Skyldighet att inställa fordon till särskild periodisk kontrollbesiktning bestäms i viss utsträckning av hur fordonen används. Registret kan inte få tillräckliga uppgifter härom utan viss rapporteringsskyldighet för fordonsägarna. Ägare av motorfordon eller släpfordon åläggs därför att vid regist- reringen eller när obligatorisk avställning skall upphöra lämna uppgift om hur for- donet skall användas i de avseenden som

påverkar skyldigheten att inställa det till kontrollbesiktning. En anmälningsskyldighet om ändringar i användningen införs också.

Ägare till fordon som skall genomgå periodisk kontrollbesiktning får från regist- ret en skriftlig anmaning att inställa fordonet till besiktning. Sådan anmaning avseende allmän periodisk kontrollbesiktning sänds ut före början av inställelseterminen. Utsänd anmaning bör medföras vid inställelse till besiktning. Besiktningsmannen rapporterar utfallet av besiktningen till registret med hjälp av anmaningen. Försummar fordons- ägare att inställa fordon till besiktning får han från registret ett skriftligt meddelande där han bl. a. underrättas om att körförbud gäller för fordonet.

Nuvarande skyldighet att anmäla ny registreringsbesiktning ersätts med rappor- tering om besiktningen direkt från besikt- ningsmännen till registret. Sådan rappor- tering sker även beträffande särskild kopp- lingsbesiktning. Den som meddelar kör- förbud eller föreläggande om kontrollbesikt- ning eller som utför kontrollbesiktning av annan anledning än att fordonet är under- kastat reglerna om periodisk sådan besikt- ning sänder alltid underrättelse härom till registret.

Utredningen föreslår ett något annorlunda utformat kontrollmärkessystem än iprincip- betänkandet. Syftet med ändringarna är att få ett bättre samband mellan kontroll- märkessystemet, å ena sidan, och fullgö- randet av kontrollbesiktningsskyldighet, skattskyldighet och försäkringsskyldighet, å andra sidan.

Skyldigheten att inställa motorfordon till allmän periodisk kontrollbesiktning knyts liksom nu till sista siffran i fordonets registreringsnummer. Detta tilldelas på så- dant sätt att besiktningsplikt normalt in- träder c:a två år efter registreringen.

Skatteplikten kommer enligt huvudregeln att avse en löpande tolvmånadersperiod i stället för kalenderår. Fordonsskatten upp- bärs enligt ett rullande system som innebär att varje månad blir uppbördsmånad för en del av de registrerade fordonen. Uppbörds-

månaden för det enskilda fordonet bestäms på visst sätt efter sista siffran i fordonets registreringsnummer (se tab. 1 och 2 på s. 48—49) så att den i princip utgör månaden efter sista månaden i kontrollbesiktnings- terminen för fordonet. Skatten debiteras enligt huvudregeln under första veckan av uppbördsmånaden, varvid kontrollmärke samtidigt utfärdas. Villkor för att kontroll- märke skall utfärdas är att körförbud inte gäller, att föreskriven trafikförsäkring finns och att fordonet inte är avställt. Kontroll- märke skickas i huvudfallen till den skatt- skyldige under postförskott, avseende den debiterade skatten. Skall kontrollmärke inte utfärdas på grund av att någon av förutsätt- ningarna saknas tillställs fordonsägaren, om skatteplikt föreligger, endast en inbetalnings- handling beträffande skatten och en för- klaring om anledningen till att kontroll- märke inte utfärdats.

Uppbörden sker alltså normalt genom postförskott under de tre sista veckorna av uppbördsmånaden. Fordonsägare kan emel- lertid till trafiksäkerhetsverket anmäla att han önskar betala skatten via postgiro och inte genom att lösa ut postförskott. Han tillställs då inbetalningshandling. Sådan upp- börd sker bara under de två första veckorna av uppbördstiden för att trafiksäkerhets- verket skall hinna sända ut nytt kontroll- märke innan den nya skatteperioden börjar. Även i vissa andra fall kan skatt betalas via postgiro.

Den uppdelning av skattebetalning som kan ske enligt den särskilda anstånds- kungörelsen blir i det nya systemet obliga- torisk. Extra uppbördsterminer skjuts då in och kontrollmärkenas giltighetstid förkortas i motsvarande mån (se tab. 2 på s. 49).

Vid registrering utan obligatorisk avställ- ning och när avställning upphör utfärdas, om villkoren därför är uppfyllda, kontrollmärke som avser tiden till och med nästföljande uppbördsmånad, som enligt det ovan an- förda bestäms med ledning av sista siffran i fordonets registreringsnummer. Samtidigt debiteras skatt till och med denna månad. Skatten tas som nämnts i princip ut genom

att kontrollmärket sänds till fordonsägaren under postförskott. Möjlighet finns dock att betala skatten utan att avvakta kontroll- märke.

Försäkringsanstalterna har förklarat sig vara intresserade av att lägga förfallodag för trafikförsäkringspremie på sådant sätt att underlåtenhet att betala premien innebär att försäkringsavtalet hinner sägas upp innan det nya märket utfärdas.

Kontrollmärke ges olika färg för skilda kalenderår. På märket finns en sifferbeteck- ning från och med 1 till och med 12 som motsvarar numret på den sista månad för vilken skatt betalts. För att motverka miss- bruk anges på märket registreringsnumret på det fordon för vilket det utfärdats.

Eftersom kontrollmärket är en för hela kontrollsystemet mycket viktig handling sänds märke, som inte distribueras under postförskott, till fordonsägaren i rekommen- derad försändelse. Utlämnat märke skall vid straffansvar anbringas på fordonets regist- reringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, på den bakre av dem. Märke får i princip inte avlägsnas av fordonsägaren un- der den tid märket avser. För att anpassa kontrollmärkessystemet till avställnings- förfarandet föreskrivs att avställning efter anmälan medges endast om registrerings- skylten med märket ges in. Länsstyrelsen makulerar skylten och tillställer ägaren ny skylt utan märke. Däremot avlägsnas inte kontrollmärke om körförbud enligt VTF inträder under märkesperioden. Inträder kör- förbudet på grund av särskilt beslut placeras dock ett körförbudsmärke så att det döljer kontrollmärket.

Om kontrollmärke förstörts eller för— kommit skall fordonsägaren utan oskäligt dröjsmål hos länsstyrelse ansöka om duplett- märke. Sådant lämnas ut om förutsättning- arna för utfärdande av märke är uppfyllda.

I princip innebär systemet, om det genom- förs i alla delar, att för huvuddelen av de registrerade fordonen kontrollbesiktning skall ske samt trafikförsäkringspremie och fordonsskatt betalas vid ungefär samma tid och kontrollmärke lärrmas ut först sedan

man konstaterat att besiktnings-, försäkrings- och skatteplikt fullgjorts. Kontrollmärket blir därigenom ett lätt avläsbart tecken på att förutsättningarna för att få bruka for- donet är uppfyllda under den tid märket avser. Systemet har emellertid — av admini- strativa och praktiska skäl — inte frnslipats så att den omständigheten att märke finns på fordonet i alla situationer utgör en garanti för att förutsättningarna för brukandet är uppfyllda. Däremot ger avsaknad av giltigt märke alltid anledning att anta att särskild kontroll av fordonet är påkallad. Det bör emellertid påpekas att avsaknad av märke inte hindrar att fordon brukas, om förutsätt- ningarna för att få använda det verkligen har uppfyllts.

Särskilda tillstånd att bruka fordon (av- snitt 5). Med hänsyn till att statsmakterna bestämt att interimsregistrering skall behållas under en övergångstid läggs förslag fram till hur en sådan registrering kan ordnas i den framtida organisationen. Eftersom bestäm- melserna härom är avsedda att vara ett kortvarigt provisorium föreslås inga väsent- liga ändringar i förhållande till nuvarande regler.

Avställt fordon skall som nämnts — i motsats till reservregistrerat — stå kvar i bilregistret. Det blir därför inte fråga om interimsregistrering av avställda fordon utan enbart av fordon som första gången skall tas i bruk på sätt som kräver registrering.

Det föreskrivs uttryckligen att fordon får brukas enligt interimslicens högst en månad.

Polismyndighet som utfärdat interims- licens har att sända uppgift till trafiksäker- hetsverket. Uppgift om interimsregist- reringen lagras iett särskilt register. Kontroll över fordon för vilka interimslicens utfärdats sker med hjälp av detta.

Har fordon avställts obligatoriskt vid registreringen kan länsstyrelse på begäran av fordonets ägare mot viss avgift meddela särskilt begränsat körtillstånd. Med stöd av detta får fordonet brukas i samma omfatt- ning som gäller för interimsregistrerat fordon som inte är besiktigat, dvs. för viss provkör- ning och vissa transporter i samband med att

Prövningen av ansökning om saluvagns- licens ligger kvar hos länsstyrelsen i det län där sökandens rörelse bedrivs. Uppgifter om saluvagnslicenser samlas centralt i anknyt- ning till bilregistrets ägarregistrering.

Som framgår av det föregående införs den principiella nyheten att fordon i fortsätt- ningen skall vara registrerade för att få användas som saluvagnar. [ stället för salu- vagnsskyltar tilldelas licensinnehavaren salu- vagnsmärken att fästa på registreringsskylt. Märkena skall kunna flyttas mellan olika fordon på samma sätt som nu sker med saluvagnsskyltarna. Trafiksäkerhetsverket skall centralt samla uppgifter om utlämnade saluvagnsmärken. I övrigt behålls det nuva- rande systemet i princip oförändrat. För- budet att bruka avställt fordon gäller inte saluvagnar.

I vissa fall när fordon f.n. brukas med stöd av saluvagnslicens anses det dock inte möjligt att uppställa kravet på registrering trots det nya förenklade förfarandet. Det gäl- ler fordon som förs kortare sträckor i sam- band med att de importeras eller levereras från fabrik. I sådana fall ges trafiksäkerhets- verket befogenhet att mot avgift meddela särskilt leveranstillstånd och i samband där- med föreskriva bl. a. att fordonen skall vara skyltade. Sådant tillstånd gäller ett år och kan givetvis förnyas. Villkor för tillståndet är att trafikförsäkring finns.

De särskilda exportvagnsförteckningarna slopas och en gemensam central förteckning läggs upp i datamaskin i anslutning till bilregistret.

Behörigheten att pröva ansökningar om exportvagnslicens utvidgas till att omfatta alla länsstyrelser.

Trafiksäkerhetsverket framställer export- vagnslicenser och distribuerar exportvagns- skyltar. De nuvarande länsanknutna export- vagnsnumren slopas. I stället används num- mer ur den vanliga nummerserien för regist- rerade fordon. Numret kan därmed bli fordonets registreringsnummer, om planerna i fråga om fordonet skulle ändras och registrering i Sverige bli aktuell. Den speci-

Ingen ändring föreslås i det materiella innehållet i gällande bestämmelser för turist- vagnar.

Päföljder och besvär (avsnitt 6). De ansvarsbestämmelser som i första hand be- rörs av utredningens förslag finns för när- varande i 65 å VTF. Utredningen har utgått från att påföljdsreglerna i huvudsak bör behållas oförändrade. Vissa nya ansvars- bestämmelser har tillkommit.

Talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut om särskilt leveranstillstånd enligt 33 & BRK förs hos kammarrätten. Mot länsstyrelses beslut enligt BRK förs i princip talan hos trafiksäkerhetsverket. Om någon anser att han i annat fall lidit förfång genom handlägg— ningen av fråga som regleras i BRK och som rör visst fordon får han påkalla beslut i frågan av länsstyrelse. Detta får sedan över- klagas hos trafiksäkerhetsverket. Fullföljd av talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut före- slås ske till Kungl. Maj:t resp. kammarrätten enligt de principer som angetts i det den 20 mars 1970 till lagrådet remitterade förslaget om organisation av förvaltningsrättskip- ningen, m. m.

Skyltar och kontrollmärken (avsnitt 7). Kontrollmärke placeras på registreringsskylt. För fordon med två skyltar anbringas det på den bakre.

Samma grundläggande regler om placering av skyltar på fordon tillämpas som nu. Även släpfordon skall emellertid ha registrerings- skylt rned fordonets eget registrerings- nummer. Skylt med fordonets kontroll- märke skall anbringas baktill på släpfor- donet. Dessutom skall släpfordonet vid färd inom landet baktill föra dragande fordons nummer. Skylten med dragande fordons nummer skall vara så konstruerad och så anbringad på släpfordonet att den döljer släpfordonets registreringsnummer men inte dess kontrollmärke.

Motorcykel skall föra registreringsskylt endast baktill.

Bokstäver och siffror på skyltar får ändrad utformning och minskad stapelbredd.

Den nuvarande färgsammansättningen,

Både en- och tvåradiga registreringsskyltar behövs även i fortsättningen. Särskild trak- torskylt eller motorcykelskylt behövs där- emot inte. På enradig skylt placeras bok- stavsgruppen först, därpå kontrollmärket och sist siffergruppen. På tvåradig skylt placeras bokstavsgruppen ovanför siffergrup- pen och kontrollmärket till vänster om bokstavsgruppen.

Material i skyltarna kan inte slutgiltigt bestämmas ännu. [ första hand förordas aluminiumplåt eller stålplåt. Skyltarna bör inte beläggas med reflekterande material.

Särskilda saluvagnsskyltar behövs inte. Nuvarande utformning av interims- och turistvagnsskyltar behålles. Exportvagnsskylt utformas så långt möjligt i överensstämmelse med vanlig registreringsskylt.

Kontrollmärket bör utföras i plastmate- rial. Exakta materialspecitikationer kan inte göras nu. På kontrollmärke anbringas respek- tive fordons registreringsnummer.

Registreringsskyltar distribueras direkt från central instans. Förfarandet och de förenklade villkoren för registrering torde medföra att de flesta fordonen för att vara körklara vid försäljning i praktiken regist- reras och utrustas med skyltar av bilhand- lare. Fordon som förlorat ordinarie skylt får interimistiskt använda av länsstyrelse fram- ställd provisorisk skylt till dess ny ordinarie skylt erhållits.

Registerinnehållet (avsnitt 8). Den infor- mation som går att få ur nuvarande bil- register skall i huvudsak också kunna erhållas ur det nya. Dessutom kommer registret att innehålla uppgifter om personnummer eller motsvarande beteckningar i länsstyrelsernas personregister, fullständiga uppgifter om ut- fallet av alla kontrollbesiktningar liksom uppgifter om särskild kopplingsbesiktning, fordons färg samt vissa andra tekniska data.

Organisation (avsnitt 9). 1 den nya orga- nisationen bär länsstyrelserna ansvaret för att materiella avgöranden i registrerings- och anmälningsärenden fattas i enlighet med gällande författningar eller av trafiksäker— hetsverket utfärdade anvisningar. Trafik-

säkerhetsverket har som huvudman ansvaret för att verksamheten drivs i enhetliga och rationella former och har att i det syftet öva tillsyn över länsstyrelsernas arbete. En sär- skild driftmyndighet handhar under servise- byråansvar den rent tekniska registerföringen för huvudmannens räkning.

Länsstyrelsernas arbete i den nya organisa- tionen kan delas i fyra funktioner i stort motsvarande en indelningi arbetsgrupper — en registreringsfunktion, en frågefunktion, en utredningsfunktion samt ledningsuppgif- ter. Det sammanlagda personalbehovet i länsstyrelsernas organisation beräknas till 280 personer.

Trafiksäkerhetsverkets göromål med bil- registreringen kan sammanfattas i huvud- grupperna ledning och administration, sam- ordning, registerverksamhet samt system- underhåll och systemutveckling. För utfö- randet av dessa göromål tillförs verket en nyinrättad registreringsenhet som indelas i en samordningsenhet, en registerenhet och en systemenhet för handläggning av de nämnda huvudgrupperna av ärenden. Vissa administrativa uppgifter bör handläggas vid verkets kanslibyrå. Personalbehovet vid regis- treringsenheten beräknas till omkring 50 personer.

Kungl. Maj:ts beslut i frågan om lokali- sering av datamaskin för bilregistret innebär att maskinen under år 1973 placeras i Örebro. Beslutet medför att också trafik- säkerhetsverkets registreringsenhet bör place- rasiörebro.

Någon särskild driftsorganisation avseende den datamaskinella driften av enbart bil- registret skall inte finnas.

Kostnader (avsnitt 10). De sammanlagda engångskostnaderna för införande av regist- reringssystemet — utom skyltkostnader — beräknas till 52 milj. kr., vilket är 12 milj. kr. mer än i principbetänkandet. Kostnads- ökningen beror delvis på att ett nytt körkortsregister förts in i registrerings- systemet. Av kostnaderna bör 40 milj.kr. belasta bilregistret. Kostnaderna för regist- reringsskyltar beräknas liksom i princip- betänkandet till 25 milj.kr.

De sammanlagda årliga driftskostnaderna för registreringssystemet år 1973 utom skylt- kostnader beräknas till 30 milj. kr.

Avgifter (avsnitt 11). Kostnaderna för bilregistret bör i princip betalas av bilägarna.

Den kostnad bilägarna skall svara för täcks så att en årlig enhetlig avgift tas ut för varje i registret infört, icke avställt fordon. Avgifts- uppbörden samordnas med fordonsskatte- uppbörden. I vissa undantagsfall utgår sär- skilda avgifter.

När myndighet använder registret i sin normala verksamhet och registeruttagen har begränsad omfattning utgår ingen avgift. Allmänheten bör liksom nu kostnadsfritt kunna få svar på muntligt, per telefon, eller skriftligt ställda frågor rörande enkla regis- teruppgifter. När registret utnyttjas i övrigt utgår avgift enligt expeditionskungörelsen eller för ändamålet särskilt utarbetade be- stämmelser.

Uppgifter ur bilregistret skall i fortsätt- ningen inte tillhandahållas av kommissionär.

Övergången till nytt registreringssystem (avsnitt 12). I samband med registeromlägg- ningen bör uppgifter från fordonsägarna inhämtas och registreringsskyltar distribueras per post i stället för som tidigare föreslagits vid särskilda skyltutlämningsplatser. Sam- tidigt sker insamling av uppgifter för ett nytt körkortsregister.

Överföring av uppgifter från nuvarande registerkort sker i en central omläggnings- grupp. I denna ingår personal från länsstyrel- serna för utbildning i terminalhantering.

Det nya registreringssystemet provas i ett län innan omläggningen i övriga län börjar. Uppsala län blir provlän. En riktpunkt är att försöksverksamheten i provlänet inleds i början av år 1972 och att det nya registret i sin helhet är i verksamhet i mitten av år 1973.

Vissa övergångsbestämmelser behövs för att reglera verksamheten under den tid registeromläggningen pågår. De bör i detalj utarbetas av den nämnd som skall planera och leda övergången till det nya registrerings- systemet enligt riksdagens beslut med anled- ning av prop. 1970:165 .

Bilagor

1 Författningsförslag

Förslag till Bilregisterkungörelse

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 % Statens trafiksäkerhetsverk för som central registreringsmyndighet ett för hela landet gemensamt bilregister över motordrivna fordon och släpfordon. Länsstyrelserna är regionala organ för registreringsverksamheten.

2 %

Fordon som är upptaget i bilregistret kallas registrerat. Med avställt fordon avses fordon för vilket beslut om avställning gäller enligt denna kungörelse.

När fordon registreras tilldelas det ett registreringsnummer som består av tre bokstäver och tre siffror. Vederbörlig skylt som utvisar fordonets registreringsnummer kallas registreringsskylt.

Vad i denna kungörelse sägs om ägare av fordon skall, beträffande fordon som innehas på grund av avbetalningsköp, gälla innehavaren. Har fordon övergivits skall som ägare anses den som övergivit det.

3 % Om ej annat anges har benämningar som användes i denna kungörelse samma betydelse som i vägtrafikförordningen (19512648).

Registreringsplikt

4 & Utan att vara registrerat och vederbörligen försett med registreringsskylt får 1. motorfordon eller med gummihjul eller band försedd traktor ej brukas, 2. motorredskap ej brukas på sådant sätt att det enligt traktorskatteförordningen (19691297) skall hänföras till klass I, 3. släpfordon ej dragas av bil och släpvagn ej heller dragas av sådan traktor eller sådant motorredskap som enligt traktorskatteförordningen tillhör klass 1.

Bestämmelserna i 4 & gäller ej

1. motordrivna fordon eller släpfordon, som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål,

2. motordrivna fordon, som är avsedda att föras av gående, eller släpfordon, som köpplas till sådana fordon,

3. motordrivna fordon eller släpfordon, som användes uteslutande inom järnvägs— eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område,

4. fordon för vilket tillstånd enligt 33 % meddelats,

5. fordon för vilket Kungl. Maj :t meddelat särskilda föreskrifter om undantag från registreringsplikten.

Registreringsförfarandet

65

Registrering sker genom beslut av länsstyrelse på ansökan av fordonets ägare.

7 % Ansökan om registrering göres skriftligen hos länsstyrelse. I ansökningen skall uppges 1. beträffande ägaren a) namn, b) stadigvarande adress, c) tilldelat personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga, 2. beträffande det fordon som ansökan avser a) fordonsslag, b) fabrikat, c) typ, (1) årsmodell eller, om den ej är känd, tillverkningsår, e) chassinummer eller motsvarande särskilda märkning för identifiering av fordonet.

8 %

Vid registreringsansökningen fogas

1. besiktningsinstrument över registreringsbesiktning som företagits tidigast ett år före registreringsansökningen eller typintyg, utfärdat inom samma tid,

2. intyg av sökanden att fordonet efter instrumentets eller typintygets utfärdande icke undergått sådan ändring som avses i 14 ä 2 mom. vägtrafikförordningen,

3. såvitt angår motorfordon eller med gummihjul försedd traktor bevis om trafikförsäkring för fordonet,

4. i fråga om traktor sådan skriftlig uppgift om användningen att det framgår vilken klass fordonet skall tillhöra enligt traktorskatteförordningen,

5. i fråga om motorfordon eller släpfordon skriftlig uppgift, varav framgår, om fordonet skall användas på sätt som påverkar skyldigheten att inställa det till kontrollbesiktning enligt 24 ä 1 mom. vägtrafmförordningen.

I fråga om fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning kan typintyg ej inges i stället för besiktningsinstrument. Vidare får den besiktning som instrumentet avser ej ha företagits innan fordonet infördes i förteckningen.

Om ingivande av utdrag ur det militära fordonsregistret i stället för besiktningsinstru- ment eller typintyg i vissa fall finns särskilda bestämmelser.

Iakttages ej bestämmelserna i denna paragraf beslutar länsstyrelsen att fordonet skall avställas vid registreringen.

9 %

Trafiksäkerhetsverket utfärdar bevis om meddelad registrering och tillhandahåller sökanden registreringsskyltar.

Vid färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn skall för varje fordon det senast utfärdade registreringsbeviset eller bestyrkt avskrift därav medföras och på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet.

Länsstyrelse utfärdar duplett av registreringsbevis efter skriftlig ansökan av fordons- ägaren.

Kon trollmärken

10 & Kontrollmärke utfärdas av trafiksäkerhetsverket för registrerat fordon, om förutsättningarna enligt 11 & första stycket föreligger. Om ej annat föreskrives, utfärdas märket vid varje tillfälle när automobilskatt eller traktorskatt för fordonet debiteras.

11 &

Som villkor för utfärdande av kontrollmärke gäller

1. att körförbud icke gäller,

2. att föreskriven trafikförsäkring finns,

3. att fordonet ej är avställt. Märket lämnas ut till fordonsägaren, om föreskriven skatt betalats. Vad som är föreskrivet som villkor för rätt att bruka fordon gäller oberoende av om vederbörligt kontrollmärke finns.

12 & Fordonsägare som erhållit kontrollmärke skall utan oskäligt dröjsmål enligt meddelade anvisningar anbringa det på fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, på den bakre av dessa.

13 5, Har kontrollmärke förstörts eller förkommit skall fordonets ägare utan oskäligt dröjsmål hos länsstyrelse skriftligen ansöka om duplettmärke. Sådant märke lämnas ut, om förutsättningarna för utfärdande av märke föreligger enligt 11 5.

Avställning

14 &

Beslut om avställning av registrerat fordon meddelas av länsstyrelse, förutom i fall som avses i 8 & sista stycket, om fordonets ägare skriftligen anmäler, att han under viss tid ej kommer att bruka fordonet eller kommer att bruka det endast på sätt som är tillåtet i fråga om avställt fordon enligt vad som anges i 18 &. Sådan anmälan skall, om den ej avser förlängning av tidigare beslutad avställning, ej anses gjord i vederbörlig ordning

förrän registreringsskylten med det kontrollmärke som senast utfärdats för fordonet in- kommit till den länsstyrelse där ansökningen gjorts. Har skylten eller märket förstörts eller förkommit fordras i stället skriftlig anmälan om detta.

15 &

Beslut om avställning efter anmälan enligt 145 får ej meddelas för längre tid än sex månader. Avställningen kan efter ny anmälan förlängas med högst sex månader åt gången. Avställningstiden räknas från och med den dag anmälan inkom till länsstyrelsen. Avställningen upphör före den beslutade avställningstidens utgång, om ägaren begär det.

När anmälan med begäran om förlängning av avställningstid sker, kan länsstyrelsen förelägga den som gjort anmälningen att styrka, att han ej överlåtit eller övergivit fordonet. Efterkommes ej föreläggandet eller styrker ej sökanden att han alltjämt har fordonet i behåll, medges ej förlängning utöver tiden för föreläggandet.

16 &

Avställning enligt 85 sista stycket upphör efter skriftlig anmälan till länsstyrelse av fordonets ägare under förutsättning att handlingar och uppgifter som sägs i 8 & lämnasi samband med anmälan. Har handling som avses i 85 1 ingivits förut behöver ny sådan handling ej inges.

17 & Om befrielse från skatte- och försäkringSplikt i fråga om avställt fordon gäller särskilda bestämmelser.

18 &

Avställt fordon får ej brukas annat än

1. på sätt som fordonet enligt 4 och 5 åå kunnat brukas om det ej varit registrerat,

2. under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt rekvisitionslagen (1942z583), beredskapsförfogandelagen (1942z584), allmänna förfogandelagen(1954z279) eller civilförsvarslagen (1960274) eller då fordonet brukas för att avlämnas enligt någon av dessa lagar eller hemföras efter rekvisition eller förfogande eller då det brukas i samband med besiktning enligt uttagningskungörelsen (196311 10),

3. under tid då fordonet innehas av krigsmakten enligt skriftligt avtal, som träffats av militär myndighet, eller brukas för att avlämnas eller hemföras enligt sådant avtal, under förutsättning att fordonet tidigast ett år innan ansökan om registrering gjordes godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg och ej därefter undergått sådan ändring som avses i 14 % 2 mom. vägtrafikförordningen.

Om rätt att bruka avställt fordon enligt särskilt tillstånd finns bestämmelser i 19 och 28 åå.

19 &

I fall som avses i 8 & sista stycket meddelar länsstyrelsen, om ägaren skriftligen begär det och, såvitt avser motorfordon och med gummihjul försedd traktor, inger bevis om trafikförsäkring för fordonet, mot föreskriven avgift särskilt begränsat körtillstånd för fordonet. Sådant tillstånd gäller under en månad från beslutets dag. Med stöd av tillståndet får fordonet utan hinder av 18 & brukas

]. av den, som yrkesmässigt eller i företag med egen verkstad tillverkar eller reparerar fordon, för provkörning av fordon i samband med tillverkningen eller reparationen,

2. för färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverk- stad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal eller till garage,

3. för färd kortaste lämpliga väg till och från besiktningsman för besiktning samt för provkörning vid besiktning.

Körtillstånd enligt denna paragraf får ej meddelas den som innehar saluvagnslicens i fråga om fordon som kan brukas med stöd av licensen.

Körtillstånd skall medföras under färd och på tillsägelse uppvisas för trafikinSpektör, bilinspektör eller polisman.

Anmälan om ändring i vissa registrerade förhållanden

20 %

Övergår registrerat fordon till ny ägare, skall den nye ägaren inom en vecka från förvärvet göra anmälan därom till länsstyrelse. Har äganderätten övergått genom arv eller testamente skall dock tiden räknas från det arvskifte hölls. Fordras ej arvskifte, skall tiden räknas vid arv från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades och vid testamente från det detta blev ståndande.

Har den nye ägaren icke sitt hemvist här i riket och har fordonet förvärvats genom köp, byte eller gåva, föreligger ej anmälningsskyldighet för honom.

Övergår äganderätten till registrerat fordon på annat sätt än genom arv eller testamente, är förre ägaren, oavsett skyldighet för den nye ägaren att göra anmälan, skyldig att inom en vecka från den nye ägarens förvärv göra anmälan därom till länsstyrelse.

21 5

Anmälan om övergång av äganderätt till fordon skall göras skriftligen. l anmälan skall uppges

1. beträffande den nye ägaren

a) namn,

b) stadigvarande adress,

c) personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga,

2. beträffande det fordon som anmälan avser registreringsnummer.

22 5 Ägare av registrerat fordon skall inom en vecka till länsstyrelse skriftligen göra anmälan om ny trafikförsäkring som tagits på motorfordon eller med gummihjul försedd traktor. Vid anmälan skall fogas nytt försäkringsbevis. Har någon som innehar flytande trafikförsäkring förvärvat registrerat fordon för vilket försäkringen gäller, skall han till länsstyrelse inom en vecka från förvärvet lämna uppgift om försäkringen.

23 & Ändrar ägare av registrerat fordon namn eller adress skall han inom en vecka efter det ändringen inträffade göra skriftlig anmälan om detta till länsstyrelse, om personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga ej anmälts till bilregistret.

24 &

Avser ägare av registrerad traktor, som tillhör klass 11 enligt traktorskatteförordningen, att använda fordonet på sådant sätt att det kommer att tillhöra klass [, skall han innan användningen ändras skriftligen anmäla detta till länsstyrelse.

Användes motorfordon eller släpfordon på annat sätt än som senast uppgivits i anmälan

till länsstyrelse om användningen, skall ägaren göra ny anmälan härom. Anmälan skall inges före utgången av den frist inom vilken fordonet skall inställas till kontrollbesiktning enligt 24 ä 1 mom. vägtrafikförordningen. Om fordonet inte behöver inställas till sådan besiktning eller om fristen för besiktningen framflyttats i förhållande till vad som skulle ha gällt enligt den tidigare anmälningen, skall anmälan dock göras inom en vecka från utgången av den frist som hade gällt om den förra anmälningen varit riktig.

Har vid registreringsbesiktning enligt l4å 2 mom. vägtrafikförordningen utrönts att traktor eller motorredskap byggts om till motorfordon, skall fordonsägaren inom en vecka från besiktningen till länsstyrelse inkomma med sådan uppgift som sägs i 8 & 5 . Har på motsvarande sätt framkommit att motorfordon ombyggts till traktor skall i stället inges uppgift enligt 8 % 4.

A vregis trering

25 &

Fordon avföres ur bilregistret (avregistreras), om den som är eller bör vara angiven i bilregistret som ägare av fordonet under fem år i följd ej kunnat anträffas för uttagande av debiterad skatt för fordonet. Beslut härom meddelas av länsstyrelse.

Efter skriftlig anmälan av fordonets ägare till länsstyrelse sker avregistrering

1. om intyg från skrotningsföretag inges att fordonet skrotats (skrotningsintyg),

2. om det eljest visas att fordonet förstörts eller att annan åtgärd vidtagits, som gör sannolikt att fordonet ej mera kommer att brukas i trafik, och länsstyrelsen av särskilda skäl medger att skrotningsintyg ej behöver inges,

3. om fordonet ändrats så att det ej längre är att hänföra till fordonsslag, för vilket registreringsplikt föreligger,

4. om fordonet registrerats i det militära fordonsregistret,

5. om det visas att fordonet varaktigt utförts ur riket.

26 5 Får länsstyrelse kännedom om att omständighet som avses i 25 ä 1, 4 eller 5 inträffat beslutar länsstyrelsen om avregistrering, även om anmälan ej inges.

27 5 Anmälan enligt 25 % anses ej gjord i vederbörlig ordning, förrän fordonets registreringsskylt eller, om mer än en skylt utlämnats, samtliga skyltar ingivits till länsstyrelsen. Har skylt förstörts eller förkommit fordras i stället skriftlig anmälan om detta. 1 fall som avses i 26 5 skall skylt eller anmälan som avses i första stycket inges till länsstyrelse utan oskäligt dröjsmål.

Fordons brukande enligt saluvagnslicens m.m.

28 5 Utan hinder av bestämmelserna i 18 & får den, som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller släpfordon, bruka av honom saluhållet fordon i fall som avses i 195 1—3 samt för demonstration eller försäljning av fordonet under förutsättning

2. att, såvitt angår motordrivet fordon eller släpvagn, fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, den bakre av dessa är försedd med giltigt saluvagnsmärke,

3. i andra fall än som avses i 19 & 1—3 att fordonet tidigast ett år innan ansökningen om registrering gjordes godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg och ej därefter undergått sådan ändring som avses i 14 & 2 mom. vägtrafikförordningen.

Vid färd som avses under 3 skall besiktningsinstrumentet eller typintyget eller särskilt bevis, meddelat av den som utfärdat instrumentet eller intyget eller av polismyndighet för vilken instrumentet eller intyget företetts, medföras och på tillsägelse uppvisas för trafikinSpektör, bilinspektör eller polisman.

29 &

Saluvagnslicens meddelas av länsstyrelsen i det län, där sökandens rörelse bedrives. Ansökan skall göras skriftligen och innehålla upplysning om den firma varunder rörelsen bedrives. Vid ansökan skall fogas sådan utredning angående rörelsen som sökanden önskar åberopa.

Saluvagnslicens gäller tills vidare. Om saluvagnslicensen icke utnyttjats under senaste tolv månader eller skälig anledning eljest föreligger därtill kan licensen återkallas av den länsstyrelse som utfärdat den.

30 &

Sedan licensinnehavare till länsstyrelsen anmält det antal motordrivna fordon eller släpvagnar han önskar använda med stöd av licensen och ingivit bevis om flytande trafikförsäkring, som avser samtliga motorfordon och med gummihjul försedda traktorer på vilka saluvagnsmärke skall användas, lämnar trafiksäkerhetsverket, mot föreskriven avgift, ut ett saluvagnsmärke för varje sådant fordon under villkor att saluvagnsskatt betalats.

Har saluvagnsmärke förstörts eller förkommit är licensinnehavaren berättigad att erhålla duplett av märket, om han skriftligen anmäler förlusten till den länsstyrelse som meddelat saluvagnslicensen.

31 & Saluvagnsmärke som utlämnats under visst kalenderår får fortfarande användas efter årets utgång så länge saluvagnslicensen gäller, om innehavaren årligen under december månad för det följande året fullgör vad som anges i 30 & om skatt, försäkring och avgift.

32 &

Har saluvagnslicens återkallats eller rätt att använda saluvagnsmärke eljest upphört skall utlämnat märke omedelbart inlämnas till länsstyrelsen. Har märke förstörts eller förkommit fordras i stället skriftlig anmälan om detta.

Om rätt att återfå skatt när saluvagnsmärke inlämnas under löpande kalenderår gäller särskilda bestämmelser.

33 &

Trafmsäkerhetsverket kan mot föreskriven avgift meddela tillstånd att, utan hinder av bestämmelserna om registrering i 4 &, bruka fordon kortare sträckor i samband med att de tranSporteras från importör eller tillverkare. Sådant särskilt leveranstillstånd får meddelas endast i den mån registrering av fordonen ej kan awaktas utan avsevärd olägenhet. Tillståndet gäller under ett år från beslutets dag.

Som villkor för tillstånd enligt första stycket skall gälla att bevis företes om flytande trafikförsäkring, som avser samtliga motorfordon och med gummihjul försedda traktorer som skall brukas enligt tillståndet. Fordon som användes enligt särskilt leveranstillstånd skall vara försedda med särskilda skyltar. Trafiksäkerhetsverket meddelar de bestämmelser om skyltarna som behövs och föreskriver de övriga villkor som är påkallade.

Registreringsskyltar

34 &

Registreringsskylt skall vara anbringad på bil såväl framtill som baktill, på traktor och motorredskap framtill samt på motorcykel och släpfordon baktill. Skylt framtill skall vara väl synlig framifrån och skylt baktill väl synlig bakifrån.

Om det medför avsevärd olägenhet att föra skylten framtill på traktor eller motorredskap, får den anbringas på annan utifrån väl synlig plats.

35 %

När släpfordon är köpplat till bil skall registreringsskylt med dragfordonets registreringsnummer vara anbringad så att den täcker släpfordonets registreringsnummer eller, om flera släpfordon tillkopplats, så att den täcker registreringsnumret på det sista av dem.

Vad nu sagts gäller ej släpfordon som vid eldfara användes för brandväsendets räkning.

36 & Registreringsskylt skall alltid hållas i sådant skick att den kan avläsas lätt och får, utom i det fall som framgår av 35 &, icke vara dold under färd.

37 &

Har registreringsskylt förstörts eller förkommit är fordonets ägare berättigad att erhålla duplett av skylten, om han skriftligen anmäler förlusten till länsstyrelse.

Mot föreskriven avgift kan länsstyrelsen tillställa ägaren provisorisk registreringsskylt med fordonets registreringsnummer att användas i stället för förlorad skylt. Sådan provisorisk skylt skall återlämnas till länsstyrelsen när duplett av registreringsskylten erhålles från trafiksäkerhetsverket. Har den provisoriska skylten förstörts eller förkommit skall detta i stället anmälas skriftligen.

Straffbestämmelser

38 &

Brukas fordon i strid mot 4, 18 eller 28 5 eller i strid mot villkor i tillstånd enligt 19 eller 33 & dömes ägaren till böter. Detsamma gäller om fordon brukas i strid mot villkori föreskrift som avses i 5 5 5, om gärningen ej är straffbelagd enligt föreskriften.

Bestämmelserna i första stycket gäller även föraren, om han kände till hindret för fordonets brukande.

Visar ägaren att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades är han fri från ansvar.

39 & Om fordon brukas av någon som enligt 6 eller 7 & lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik är förpliktad att ersätta skada eller eljest utan lov, är i ägarens ställe sådan brukare förfallen till ansvar SOm sägs i 38 &.

40 5 Den som bryter mot 9å andra stycket, 12 eller 13 &, 19å tredje stycket, 28% sista stycket eller 35 eller 36 & dömes till böter, högst femhundra kronor.

41 5

Den som ej gör anmälan enligt 20—24 %% eller underlåter att återlämna skylt eller märke eller göra anmälan enligt 27 å andra stycket, 32 5 första stycket eller 37 å andra stycket dömes till böter, högst femhundra kronor.

När enligt 20 % anmälningsskyldighet åligger såväl förutvarande som nye ägaren och en av dem inom föreskriven tid lämnar riktig uppgift enligt 21 % är dock den andre fri från ansvar.

Har någon genom lagakraftvunnen dom dömts till ansvar enligt första stycket och underlåter han även därefter att fullgöra vad som ålegat honom enligt domen, kan vitesföreläggande ges. Föreläggande meddelas och förelagt vite utdömes, i fråga om skyldighet som avses i 32 & första stycket eller 37 å andra stycket, av den länsstyrelse som lämnat ut märket eller skylten och i övriga fall av länsstyrelsen i det län inom vilket fordonsägaren har sin stadigvarande adress enligt bilregistret.

42 % Den som vid ansökan eller anmälan enligt denna kungörelse lämnar oriktig uppgift dömes till böter.

43 % Bestämmelserna i 70 % vägtrafikförordningen om ansvar i vissa fall för annan än ägaren äger motsvarande tillämpning i fråga om ansvar för ägare av fordon enligt denna kungörelse.

Besvär

44 &

Mot trafiksäkerhetsverkets beslut enligt 33% föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Mot länsstyrelses beslut i fråga som avses i 6 %, 8å sista stycket, 9å sista stycket, 13—16, 19, 25, 26 eller 29 €, 30 å andra stycket, 37 % eller 41 % tredje stycket föres talan hos trafiksäkerhetsverket genom besvär.

Anser någon att han i annat fall, än som avses i första eller andra styckena, lidit förfång genom handläggningen av fråga som regleras i denna kungörelse och rör visst fordon äger han påkalla beslut i frågan hos länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos trafiksäkerhetsverket genom besvär.

Mot trafmsäkerhetsverkets beslut i fråga som avses i andra stycket eller som eljest rör registrering, avställning eller anteckning i bilregistret beträffande visst fordon, rätt att bruka visst fordon utan hinder av 4 eller 18 &, föreläggande vid vite eller utdömande av vite föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut av trafiksäkerhetsverket än som avses i första och tredje styckena föres hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelses beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd talan.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag till Kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951z648)

Härigenom förordnas i fråga om vägtrafikförordningen (19511648)l dels att 11, 13 och 16—20 åå samt 71 & skall upphöra att gälla, dels att envar av rubrikerna närmast före 10, 11 och 13 åå, de två rubrikerna närmast före 16 & samt envar av rubrikerna närmast före 17, 18, 19 och 20 åå skall utgå,

dels att 10 &, 12 ä, 1, 3 och4mom., 14 ä 1 och 2 mom., 21 ä 1, 2 och4mom., 24 ä 3 och 5 mom., 26 9”, 27 ä 1 och 2 mom., 51 ä 1 mom., 65 ä 2, 4—6 mom., 69 å och 705 3 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 12 ä 5 mom., av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10å.

] mom. Hos länsstyrelse skola föras bilregister och bilreservregister samt hos myndighet, som Konungen bestämmer, centralt bilregister.

2 mom.2 Motordrivna fordon och släp— fordon skola upptagas och redovisas i bilregister eller bilreservregister enligt vad i 3 mom. samt 16—20 55 närmare stadgas.

Fordon, som är upptaget i bilregister, benämnes registrerat. Fordon, upptaget i bilreservregister, benämnes reservregist- rerat.

3 mom.3 Bilregister föres i löpande följd i särskilda serier för bilar, för motorcyklar, för traktorer och motorredskap samt för släpfordon. För traktor skall i registret angivas, om den tillhör klass] eller 11 enligt traktorskatteförordningen den 23 maj 1969 (nr 297).

Fordon skall vid upptagande i bilregister

Om registrering av motordrivna fordon och släpfordon finnas bestämmelser i bil-

registerkungörelsen ( ). Vissa undan tag från registreringsplikten framgå av 12 och 27 5,6.

1 Förordningen omtryckt 19671856. Senaste lydelse av 11 5 1 mom., 13 5 1 och 3 mom., 17 5 1,3 och 4 mom., 18 ä 1, 2 och 4 mom. samt 19 5 1 mom. 1969305, av 11 ä 3 mom. 1969583, av 20 & 4 mom. 1970:337. 2 Senaste lydelse 1969:305. 3 Senaste lydelse 1970:337.

tilldelas ett ordningsnummer, vilket, jämte en bokstavsbeteckning för länet, utgör fordonets registreringsnummer.

Länen betecknas sålunda:

A, AA, AB,

B, BA eller BB utmärker Stockholms län, C ” Uppsala län, D ” Södermanlands län, E eller EA ” Östergötlands län, F eller FA ” Jönköpings län, G ” Kronobergs län, H ” Kalmar län, I ” Gotlands län, K ” Blekinge län, L eller LA ” Kristianstads län, M, MA eller MB ” Malmöhus län, N ” Hallands län, 0, OA eller OB ” Göteborgs och Bohus län, P eller PA ” Älvsborgs län, R ” Skaraborgs län, S eller SA " Värmlands län, T eller TA ” Örebro län,

U ” Västmanlands län, W eller WA ” Kopparbergs län, X eller XA ” Gävleborgs län, Y ” Västernorrlands län, Z " Jämtlands län, AC ” Västerbottens län, BD ” Norrbottens län.

Fordon, som jämlikt 20 59 överföres från bilregistret till bilreservregistret, skall bibe- hålla sitt registreringsnummer. Dä fordon jämlikt samma 59 avförts ur såväl bilregistret som bilreservregistret, mä fordonets ord- ningsnummer tilldelas annat fordon.

4 mom. Såsom villkor för fordons upptagande i bilregister skall gälla, att fordonet inom ett år före ingivandet av registreringsansökan antingen godkänts vid registreringsbesiktning enligt 1459 eller upptagits i typintyg enligt 15 5 eller ock, om fordonet är reservregistrerat, godkänts vid kontrollbesiktning enligt 24 5, samt att fordonet icke därefter underkastats sådan ändring, att det ej längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktnings-

instrument eller typintyg. Fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning må dock ej upptagas i bilregister på grund av typintyg och ej heller på grund av registreringsbesiktning som ägt rum innan fordonet infördes i förteckningen.

Skall fordon, som är registrerat i ett län, överföras till bilregister i annat län, erford- ras icke, att registreringsbesiktningen skett eller typintyget utfärdats inom nyss angi- ven tid.

Med ändring, varom ovan förmälts, avses ej sådan, som endast innefattar

a) avvikelse, som är att hänföra till fordonets utstyrsel och icke påverkar dess beskattningsförhållande;

b) utbyte av motor mot annan med denna helt överensstämmande motor; eller

c) användning av ringar av andra dimen- sioner än förut.

5 mom. Har registrerat fordon efter utfärdandet av gällande besiktnings- instrument eller typintyg underkastats sådan ändring, som avses i 4 mom., skall, där icke jämlikt 195? 2 mom. anmälan för avregistrering av fordonet skall ske, ägaren inom tre veckor från det ändringen skedde inställa fordonet hos besiktningsman för registreringsbesiktning.

Angående skyldighet för fordonets ägare att till länsstyrelse anmäla sålunda verk- ställd registreringsbesiktning stadgas i 18 Q'.

6 mom1 Vid färd med annat fordon än traktor, motorredskap och släpvagn som drages av traktor eller motorredskap skall för fordonet gällande besiktningsinstru- ment eller typintyg medföras och på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bil- inspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick, att den utan svårighet kan läsas.

Har för visst fordon enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen, utfärdats särskild vagnbok, skall vad i första stycket sägs i stället gälla denna.

1 Senaste lydelse 1969:683.

12 ä.

1 mom.1 Utan hinder av vad i 115 stadgas må fordon brukas under förutsätt- ning

] mom. Utan hinder av bestämmelserna om registreringsplikt i bilregisterkungö- relsen må fordon brukas under förutsätt- ning

1. att härtill ———————————— 2 mom.;

2. att, såvitt angår motordrivet fordon, fordonet är försett med interimsskylt enligt bestämmelserna i 3 mom. och 21 59 1 mom.; samt

3. att fordonet inom ett år före brukan- det antingen godkänts vid registrerings- besiktning eller upptagits i typintyg eller ock, om fordonet är reservregistrerat, god- känts vid kontrollbesiktning enligt 24 5, samt att fordonet icke därefter under- kastats sådan ändring, som avses i 1059 4 mom.

Under 3 —————————————

På reservregistrerat fordon, som är veder- börligen försett med registreringsskylt, erfordras ej interimsskylt. Detta gäller dock icke fordon, som hålles till salu av den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motorfordon, traktorer eller släpfordon.

3 mom.1 Polismyndighet, som utfärdat interimslicens för oregistrerat fordon, skall tillhandahålla licensinnehavaren interims- skyltar, för motorfordon två samt för traktor och motorredskap en.

2. att, såvitt angår motordrivet fordon, fordonet är försett med interimsskylt på motsvarande sätt som gäller om registre- ringsskylt enligt bilregisterkungörelsen, dock att dragbil ej behöver föra interims- skylt baktill, om interimsskylt för drag- bilen enligt vad nu sagts skall finnas på tillkopplat släpfordon; samt

3. att fordonet inom ett är före brukan— det godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg och ej därefter underkastats sådan ändring som avses i 14 59 2 mom.

vid besiktning.

lnterimsskylt får ej under färd vara dold och skall alltid hållas i sådant skick, att den kan avläsas lätt.

3 mom. Polismyndighet, som utfärdat interimslicens, skall tillhandahålla licens- innehavaren interimsskyltar, för motor— fordon två samt för traktor och motorred- skap en.

För varje ————————————— fyra kronor. Skylt skall ———————————— interimslicens beviljats. För skylt ————————————— tillfalla statsverket.

4 mom. Vid färd med fordon enligt interimslicens i andra fall än somi 1 mom. a—d) avses skall kunna styrkas, att fordo- net inom ett år före brukandet godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagitsi 1 Senaste lydelse 1969305.

4 mom. Vid färd med fordon enligt interimslicens i andra fall än som i 1 mom. a—d) avses skall kunna styrkas, att fordo- net inom ett år före brukandet godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i

typintyg eller ock, i förekommande fall, godkänts vid kontrollbesiktning. Såsom bevis i förstnämnda hänseenden tjänar intyg, tecknat å licensen av den, som utfärdat besiktningsinstrumentet eller typintyget, eller av polismyndighet, för vilken instrumentet eller typintyget före- tetts. Saknas sådant bevis, skall till styrkan- de av förhållandet medföras antingen instrumentet eller typintyget eller ock särskilt bevis, meddelat av den, som utfär- dat instrumentet eller typintyget, eller av polismyndigheten. Såsom bevis om kon- trollbesiktning tjänar intyg av den som utfört besiktningen. Här avsett instrument, typintyg eller bevis skall på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman.

typintyg. Såsom bevis tjänar intyg, tecknat å licensen av den, som utfärdat besiktnings- instrumentet eller typintyget, eller av polis- myndighet, för vilken instrumentet eller typintyget företetts. Saknas sådant bevis, skall till styrkande av förhållandet med- föras antingen instrumentet eller typin- tyget eller ock särskilt bevis, meddelat av den, som utfärdat instrumentet eller typin- tyget, eller av polismyndigheten. Hår avsett instrument, typintyg eller bevis skall på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bil- inspektör eller polisman.

5 mom. I ansökan om registrering av fordon, som tagits i bruk enligt interims- licens, skall uppgift lämnas om den myn- dighet som utfärdat licensen, datum för utfärdandet och licensens nummer.

14%.

] mom.l Befmnes vid sådan besiktning av fordon, som är avsedd att ligga till grund för registerföring beträffande fordonet (registreringsbesiktning), att fordonet är i föreskrivet skick, skall besiktningsmannen utfärda besiktningsinstrument. Är annat motorfordon eller släpfordon än sådant som tillfallit staten eller kommun enligt lagen den 9 juni 1967 (nr 420) om flyttning av fordon i vissa fall ej upptageti bilregister eller bilreservregister, och har det ej heller upptagits i typintyg, må dock besiktningsinstrument utfärdas allenast såframt utredning föreligger därom, att fordonet antingen tillverkats här i riket och därefter ej utförts ur riket eller efter vederbörlig införsel hit förtullats för att stadigvarande här brukas. För bil eller motorcykel, som är eller utan efterföljande registrering varit införd i exportvagns-

1 Senaste lydelse 1969z683.

1 mom. Befinnes vid sådan besiktning av fordon, som är avsedd att ligga till grund för registerföring beträffande fordonet (registreringsbesiktning), att fordonet är i föreskrivet skick, skall besiktningsmannen utfärda besiktningsinstrument. Är annat motorfordon eller släpfordon än sådant som tillfallit staten eller kommun enligt lagen den 9 juni 1967 (nr 420) om flyttning av fordon i vissa fall ej upptaget i bilregister, och har det ej heller upptagitsi typintyg, må dock besiktningsinstrument utfärdas allenast såframt utredning förelig- ger därom, att fordonet antingen tillverkats här i riket och därefter ej utförts ur riket eller efter vederbörlig införsel hit förtullats för att stadigvarande här brukas. För bil eller motorcykel, som är eller utan efter- följande registrering varit införd i export- vagnsförteckning, må besiktnings-

förteckning, må besiktningsinstrument utfärdas endast under förutsättning att utredning föreligger därom att förtullning skett för ändamål som nyss sagts.

Gäller besiktningen fordon, som avses i 24 39 1 mom., skola föreskrifterna i 3 mom. samma stadgande om märke på fordon tillämpas. Föreskrifterna i sistnämnda mom. tredje, fjärde och femte styckena skola äga motsvarande tillämpning vid registreringsbesiktning av registrerat for- don.

2 mom. Innan besiktningsinstrument utfärdas beträffande släpfordon, som icke på godtagbart sätt åsatts tillverknings- nummer, skall besiktningsmannen ä släp- fordonet anbringa ett märke till identifie- ring av fordonet ( iden ti fieringsmärke).

21

1 mom.1 Registrerings-, interims- eller saluvagnsskylt skall i förekommande fall vara anbragt på motorfordon såväl framtill som baktill, på traktor och motorredskap framtill samt på släpfordon baktill. Fram- till anbragt skylt skall vara väl synlig framifrån och baktill anbragt skylt väl synlig bakifrån.

1 Senaste lydelse 1969305.

instrument utfärdas endast under förutsätt- ning att utredning föreligger därom att förtullning skett för ändamål som nyss sagts.

Föreskrifterna i 245 3 mom. andra, tredje och fjärde styckena äga motsvarande tillämpning vid registreringsbesiktning av registrerat fordon.

2 mom. Har besiktningsinstrument eller typintyg legat till grund för registerföring och har fordonet därefter underkastats sådan ändring att det ej längre överens- stämmer med uppgifterna i instrumentet eller intyget, skall ägaren inom tre veckor från det ändringen skedde eller, om fordo- net är avställt, inom en vecka efter det avställningen upphörde inställa fordonet hos besiktningsman för registrerings- besiktning. Vad nu sagts gäller ej, om fordonet anmäles för avregistrering inom angiven tid.

Med ändring enligt första stycket avses ej sådan som endast innefattar

a) avvikelse, som är att hänföra till fordonets utstyrsel och icke påverkar dess beskattningsförhållande,

b) utbyte av motor mot annan med denna helt överensstämmande motor,

c) användning av ringar av andra dimen- sioner än förut.

&

1 mom Om interims- och turistvagns- skyltar finnas bestämmelser i 12 och 27 55. Om registreringsskyltar och om speciella skyltar på vissa fordon som få brukas utan registrering gälla särskilda bestämmelser.

På traktor och motorredskap må dock, om det medför avsevärd olägenhet att föra skylten framtill, denna i stället vara anbragt på annan lämplig, utifrån lätt synlig plats.

Har till bil kopplats släpfordon och kan till följd härav bilens skylt icke med lätthet avläsas, skall baktill på släpfordonet eller, om flera släpfordon tillkopplats, på det sista av dessa vara anbragt, förutom i förekommande fall släpfordonets salu- vagnsskylt, enahanda skylt, som skall föras på den dragande bilen. Därest släpfordonet enligt vad nu sagts är försett med enahanda interims- eller saluvagnsskylt, som skall föras på den dragande bilen, behöver bilen icke baktill vara försedd med sådan skylt.

Vad i föregående stycke föreskrivits skall icke gälla släpfordon, som vid eldfara användes för brandväsendets räkning.

Skylt får ej under färd vara dold och skall alltid hållas i sådant skick, att den lätt kan avläsas.

Närmare bestämmelser om registrerings-, interims- och saluvagnsskyltar meddelas av Konungen.

2 mom.1 På registrerat ———————

a) ägarens namn och hemvist samt, om ägarens hemvist är ett annat än fordonets hemort, jämväl denna; ävensom

b) beträffande buss ———————— ran, maximilast;

e) beträffande släpfordon, dels fordo- nets registreringsnummer, dels fordonets tjänstevikt, bredd, längd och maximilast ävensom det största antalet passagerare fordonet är avsett att föra, dels ock uppgift varav framgår till vilken typ av dragfordon släpfordonet enligt besiktningsinstrument eller typintyg får kopplas.

På skylt, ———————————— Registrerat fordon ———————— Närmare bestämmelser ———————

4 mom. Om märke angående kontroll- besiktning stadgas i 24 55' 3 mom.

1 Senaste lydelse 19691305. SOU 1971 :11

tydlig skrift: &) ägarens namn och hemvist;

sidvagnen är byggd för godsbeford-

e) beträffande släpfordon, dels fordo- nets tjänstevikt, bredd, längd och maximi- last ävensom det största antalet passagerare fordonet är avsett att föra, dels ock uppgift varav framgår till vilken typ av dragfordon släpfordonet enligt besiktningsinstrument eller typintyg får kopplas.

eller typintyg. fordonets identifiering. Konungen bestämmer.

4 mom. Ifråga om fordon, som enligt bilregisterkungörelsen är avställt sedan registreringen, gäller ej 2 mom. första eller andra eller fjärde stycket eller 3 mom. förrän avställningen upphör.

24 ä.

3 mom.1 Befinnes vid kontrollbesikt- ning, ätt fordonet är i föreskrivet skick eller behäftat med fel, som är av allenast ringa betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt eller, om det hänför sig till anordning för att begränsa luftföroreningar från motorn, medför allenast ringa olägenhet, skall for- donet godkännas. Fordon med dieselmotor må icke godkännas om bränsleinsprutnings- pumpen icke är plomberad på föreskrivet sätt. Avser besiktningen fordon, som sägs i 1 mom. första och andra styckena, skall besiktningsmannen i samband med godkän- nandet förse fordonet med märke, utvis- ande tiden för nästa inställelse till kontroll- besiktning. Motsvarande skall äga tillämp- ning, då besiktningen gäller fordon, som avses i 1 mom. tredje stycket, och företages å tid, då skyldighet att inställa fordonet föreligger, eller då sådan tid gått till ända, utan att fordonet försetts med märke.

Märke, som nu sagts, mä ej avlägsnas. Har märket förstörts eller förkommit, skall fordonets ägare utan oskäligt dröjsmål föranstalta om att nytt märke åsättes fordonet.

Befinnes fordonet —————————

Företer fordonet ——————————

Har i ———————————————

5 mom. Närmare föreskrifter om kon- trollbesiktning och om märke, som sägs i 3 mom., meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer.

3 mom. Befinnes vid kontrollbesiktning, att fordonet är i föreskrivet skick eller behäftat med fel, som är av allenast ringa betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt eller, om det hänför sig till anordning för att begränsa luftföroreningar från motorn, medför allenast ringa olägenhet, skall for— donet godkännas. Fordon med dieselmotor må icke godkännas om bränsleinsprutnings- pumpen icke är plomberad på föreskrivet sätt.

andra stycket. för kontrollbesiktning. motsvarande tillämpning. 5 mom. Närmare föreskrifter om kön- trollbesiktning meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer.

265.

Om skyldighet att erlägga skatt för motorfordon m.m och om skyldighet för förare att under färd medföra och på tillsägelse av polisman för denne uppvisa senaste skattekvitto gäller vad därom finnes särskilt stadgat.

1 Senaste lydelse 1968 :7 26.

Om skyldighet att erlägga skatt för motordrivna fordon och släpvagnar gälla särskilda bestämmelser.

27 å.

] mom. Angående rätt att, utan hinder av vad i I] 5 stadgas, på grund av internationella överenskommelser eller el- jest i särskilda fall här i riket tillfälligt bruka i utlandet registrerat motorfordon eller släpfordon gäller vad Konungen där- om förordnar.

2 mom. Har, i annat fall än som avses i 1 mom., motorfordon eller släpfordon för tillfälligt brukande införts till riket av person, som endast tillfälligtvis skall vistas här, må, utan hinder av vad i 11 5 stadgas, motorfordonet brukas och släpfordonet dragas av bil under förutsättning

1 mom. Angående rätt att, utan hinder av bestämmelserna om registreringsplikt i bilregisterkungörelsen, på grund av interna- tionella överenskommelser eller eljest i särskilda fall här i riket tillfälligt bruka i utlandet registrerat motorfordon eller släp- fordon gäller vad Konungen därom förord- nar.

2 mom. Har, i annat fall än som avsesi 1 mom., motorfordon eller släpfordon för tillfälligt brukande införts till riket av person, som endast tillfälligtvis skall vistas här, må, utan hinder av bestämmelserna om registreringsplikt i bilregisterkungörelsen, motorfordonet brukas och släpfordonet dragas av bil under förutsättning

1. att härtill ———————————— 6 mom. sågs. Intyg skall ____________ om turistvagnslicens. 51 å.

1 mom.1 Då fordon under mörker föres på väg, skall i 3—8 åå föreskriven lykta vara tänd. På bil och motorcykel skall sådan lykta hållas tänd även vid färd på väg i tät dimma. Har släpvagn kopplats till bil, behöver baklykta hållas tänd endast på släpvagnen eller, om flera släpvagnar till- kopplats, på den sista av dessa. Skyltlykta behöver i fall, som här avses, hållas tänd endast på bilen eller, om tillkopplad släp- vagn enligt 2] 9" skall vara försedd med sådan registrerings—, interims- eller salu- vagnsskylt, som skall föras på bilen, endast på dylik släpvagn.

I stället _______________ Fordon, som ______________ På fordon får icke ___________ På fordon får under __________

1 mom. Då fordon under mörker föres på väg, skall i 3—8 åå föreskriven lykta vara tänd. På bil och motorcykel skall sådan lykta hållas tänd även vid färd på väg i tät dimma. Har släpvagn kopplats till bil, behöver baklykta hållas tänd endast på släpvagnen eller, om flera släpvagnar till- kopplats, på den sista av dessa.

_ . är anordnad.

_ ljus framåt. _ god tid.

_ . icke körriktningsvisare.

65 å.

2 mom. Brukas motordrivet fordon eller släpfordon i strid mot ll 59, 12 å 1 mom., 135 1 mom. eller 24aå första stycket eller mot bestämmelse, som meddelats med

1 Senaste lydelse 1969:305.

2 mom. Brukas motordrivet fordon eller släpfordon i strid mot 12 å 1 mom., 24 a å första stycket eller mot bestämmelse, som meddelats med stöd av 27 å 1 mom., eller

stöd av 27 å 1 mom., eller mot 27 å 2 eller 3 mom., eller brukas fordonet i strid mot körförbud, som meddelats enligt l4å 1 mom. andra stycket, 23å andra stycket, 23 aå tredje stycket eller 24å 3 mom. tredje stycket, eller som eljest gäller jämlikt l4å 1 mom. andra stycket, 22å andra stycket, 23å fjärde stycket eller 24å 3 mom. femte stycket eller 4 mom., vare ägaren förfallen till dagsböter.

4 mom.1 Sökes ej inom föreskriven tid registrering av motordrivet fordon eller släpfordon på sätt i 1759 stadgas, straffes den felande med dagsböter.

Underlåter någon, som enligt denna förordning är pliktig göra anmälan till bilregistret eller bilreservregistret, att göra sådan anmälan inom den härför i varje fall stadgade tid, straffes med böter, högst femhundra kronor. Underlåter förre ägaren att göra anmälan om övergång av ägande- rätt till fordon, är han dock fri från ansvar, om riktig uppgift om den nye ägarens namn och adress inorn föreskriven tid inkommit från denne till registret i det län, där fordonet är registrerat eller där registre- ring sökts.

Om nägon, som genom lagakraftvunnen dom dömts till ansvar för förseelse, som avses i detta moment, underlåter att däref- ter fullgöra honom åliggande registerings- eller anmälningsskyldighet, äger länsstyrel- se att vid viten, som tillika må av länsstyrel- sen utdömas, ålägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet.

5 mom. Envar, som vid sökande av registrering elleri anmälan, varom i 4 mom . förmäles, lämnar veterligen oriktig uppgift, straffes med dagsböter.

Till samma straff vare den förfallen, som lämnar veterligen oriktig uppgift i typintyg, varom förmäles i 15%”; 2 mom., eller i ansökningshandling, som avses i 12å 2 mom. andra stycket, 205 6 mom. första eller tredje stycket eller 27 å 4 mom. andra stycket. 1 Senaste lydelse 1969:305

mot 27å 2 eller 3 mom., eller brukas fordonet i strid mot körförbud, som meddelats enligt 14 å 1 mom. andra styc- ket, 23å andra stycket, 23a å tredje stycket eller 24å 3 mom. andra stycket, eller som eljest gäller jämlikt 14 å 1 mom. andra stycket, 22å andra stycket, 23å fjärde stycket eller 24å 3 mom. fjärde stycket eller 4 mom., vare ägaren förfallen till dagsböter.

4 mom. Den som underlåter att lämna uppgift som sägs i 12 5 5 mom straffes med böter, högst femhundra kronor.

5 mom. Den, som lämnar veterligen oriktig uppgift i typintyg, varom förmäles i 15 å 2 mom., eller i ansökningshandling, som avses i 12 å 2 mom. andra stycket eller 27 å 4 mom. andra stycket, straffes med dagsböter.

6 mom.1 Den, som bryter mot IOå 5 mom. första stycket eller icke efterkommer föreläggande enligt 23 å tredje stycket om styrkande för förrättningsman av att brist- fälligheter på fordon blivit avhjälpta, straf- fes med dagsböter.

Till samma straff dömes den, som åsidosätter 21 3? 1 mom. tredje eller femte stycket eller 27 å 5 mom. sjätte stycket.

Förseelse mot 105 6 mom., 12 å 2 mom. femte stycket, 3 mom. tredje stycket eller 4 mom., 13 5 3 mom. fjärde stycket eller 4 mom., 20 5 6 mom. andra stycket, jämväl såvitt detta äger tillämpning enligt samma mom. tredje stycket, 21 å 2 mom. första stycket a—d), samma mom. första stycket e), utom såvitt angår registrerings- nummer, eller andra eller tredje stycket eller med stöd av fjärde stycket meddelade bestämmelser eller 3 mom., 24 39 3 mom. andra stycket, jämväl såvitt detta äger tillämpning enligt 14,? 1 mom andra stycket, eller 24 a å andra stycket, 27 å 4 mom. sjätte stycket eller 5 mom. fjärde stycket, straffes med böter, högst fem- hundra kronor.

6 mom. Den, som bryter mot 145 2 mom. första stycket eller icke efterkommer föreläggande enligt 23 å tredje stycket om styrkande för förrättningsman av att brist- fälligheter på fordon blivit avhjälpta, straf- fes med dagsböter.

Till samma straff dömes den, som åsidosätter 12 39 1 mom. tredje stycket eller 27 å 5 mom. sjätte stycket.

Förseelse mot 12å 2 mom. femte stycket, 3 mom. tredje stycket eller 4 mom., 21å 2 mom. första, andra eller tredje stycket eller med stöd av fjärde stycket meddelade bestämmelser eller 3 mom., eller 24 aå andra stycket, 27 å 4 mom. sjätte stycket eller 5 mom. fjärde stycket, straffes med böter, högst fem- hundra kronor.

69 å.

Om den, som ertappats med att under färd icke hava medhaft körkort eller, i förekommande fall, handling, som avses i 10 39 6 mom., 12 $? 2 eller 4 mom., 13 59 4 mom., 24 a 5 andra stycket, 27,59 4 mom. eller 5 75 2 mom. fjärde stycket, senast å tredje söckendagen därefter hos vederbö- rande polismyndighet eller åklagare styr- ker, att han vid tiden för förseelsen innehaft gällande körkort eller sådan hand- ling, som nyss sagts, och omständigheterna giva vid handen, att förseelsen haft sin grund i ett tillfälligt förbiseende, vare han fri från ansvar.

Om den, som ertappats med att under färd icke hava medhaft körkort, senast å tredje söckendagen därefter hos vederbö- rande polismyndighet eller åklagare styr- ker, att han vid tiden för förseelsen innehaft gällande körkort och omständig- heterna giva vid handen, att förseelsen haft sin grund i ett tillfälligt förbiseende, vare han fri från ansvar.

70 s.

3 mom. I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, skola

1 Senaste lydelse 1969z683.

3 mom. I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, skola

i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter fram- ställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, skola dock bestämmelserna istället gälla denne.

i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, inom vilket fordo- nets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret, efter framställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, skola dock bestämmelserna i stället gälla denne.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon dels att 26 å skall upphöra att gälla, dels att 1, 18 och 24 åå skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

15.l

Å motorfordon, som är registrerat här i riket eller utan registrering här brukas i trafrk, skall efter ty i denna lag sägs finnas trafikförsäkring.

Trafikförsäkring å ___________

Å motorfordon, som är registrerat här i riket och som ej är avställt samt å avställt eller här icke registrerat motorfordon, som här brukas i trafik, skall efter ty i denna lag sägs finnas trafikförsäkring. honom övergått.

18 å?

Har avtal om trafikförsäkring å fordon, registrerat här i riket, efter uppsägning eller eljest upphört, är försäkringsgivaren ändå gent emot den, som lidit skada, ansvarig för skadestånd på grund av händelse, som inträffat innan trettio dagar förflutit från det anmälan om dagen, då avtalet upphör— de, inkommit till den myndighet, hos vilken fordonet är registrerat.

Avser försäkringen motorfordon, för vilket utfärdats interimslicens, eller varje motorfordon, som är försett med viss saluvagnsskylt, skall vad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, därvid omför- mälda tid av trettio dagar skall räknas från det anmälan inkommit till myndighet, som meddelat licensen eller utlämnat skylten. Detsamma gäller där försäkringen avser

1 Senaste lydelse 1933:179. 2 Senaste lydelse 1960:135.

Har avtal om trafikförsäkring å fordon, som är registrerat här i riket och som ej är avställt efter uppsägning eller eljest upp- hört, är försäkringsgivaren ändå gent emot den, som lidit skada, ansvarig för skade- stånd på grund av händelse, som inträffat innan trettio dagar förflutit från det anmälan om dagen, då avtalet upphörde, inkommit till statens trafiksäkerhetsverk.

Avser försäkringen varje motorfordon, som är försett med visst saluvagnsmärke eller brukas med stöd av särskilt leverans- tillstånd enligt 33 _é' bilregisterkungörelsen ( ), eller motorfordon, som bru- kas med stöd av särskilt begränsat körtill- stånd enligt 19 å bilregisterkungörelsen, skall vad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, därvid omförmälda tid av

moped, dock att tiden skall räknas från det anmälan inkommit till polismyndigheten i den ort, där försäkringstagaren enligt senas- te för försäkringsgivaren tillgängliga uppgif- ter är bosatt.

trettio dagar skall räknas från det anmälan inkommit till statens trafiksäkerhetsverk. Detsamma gäller där försäkringen avser motorfordon, för vilket utfärdats interims- licens, eller moped, dock att tiden skall räknas från det anmälan inkommit, i förra fallet till polismyndighet, som meddelat licensen, och i senare fallet till polismyn- digheten i den ort, där försäkringstagaren enligt senaste för försäkringsgivaren till- gängliga uppgifter är bosatt.

Är den ——————————————— ej tillämpning. Anmälan, varom i denna paragraf sägs, bör

insändas i två exemplar.

24 å.1

Underlåter den, som i fråga om här i riket registrerat motorfordon är försäk- ringspliktig, att fullgöra sin försäkrings- plikt, straffes med dagsböter.

Brukas motorfordon, som ej är här registrerat, av den som försäkringsplikten åligger eller av annan med hans vilja, utan att föreskriven försäkring finnes, vare den försäkringspliktige förfallen till dagsböter.

Underlåter den, som i fråga om här i riket registrerat, icke avställt motorfordon är försäkringspliktig, att fullgöra sin försäk- ringsplikt, straffes med dagsböter.

Brukas avställt eller här icke registrerat motorfordon av den som försäkringsplikten åligger eller av annan med hans vilja, utan att föreskriven försäkring finnes, vare den försäkringspliktige förfallen till dagsböter.

Med dagsböter ——————————— ej finnes.

1 Senaste lydelse 1933zl79.

Förslag till Kungörelse om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m.

Härigenom förordnas, att 25 å l, 2 och 5 mom., 37 å 3 mom. och 41 å förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 s.

] mom.1 Automobil må icke användasi yrkesmässig trafik för personbefordran utan att vara för sådan trafik godkänd av myndighet, som meddelat trafiktillståndet. Då godkännande sökes skall företes intyg av besiktningsman att automobilen är för trafiken lämplig samt, därest automobilen icke är registrerad, meddelas sådana uppgif- ter om automobilens beskaffenhet, som enligt vad därom är stadgat skola införas i automobilregistret. Sökes godkännande av registrerad automobil hos annan länsstyrel- se än den, där automobilen registrerats, skall sökanden dessutom förete vederbör- ligt utdrag ur automobilregistret. Ej heller må i yrkesmässig trafik användas släpfor- don för personbefordran utan att fordonet blivit i angiven ordning för trafiken god- känt. Vid godkännande, som ovan sägs, skall bestämmas det högsta antal passagera- re, som mä i yrkesmässig trafik befordras med automobilen eller släpfordonet.

] mom. Automobil må icke användas i yrkesmässig trafik för personbefordran utan att vara för sådan trafik godkänd av myndighet, som meddelat trafiktillståndet. Då godkännande sökes skall företes intyg av besiktningsman att automobilen är för trafiken lämplig samt sådana uppgifter om automobilens beskaffenhet, som enligt vad därom är stadgat skola införas i bilregistret i fråga om registrerat fordon, som icke är avställt. Ej heller mä i yrkesmässig trafik användas släpfordon för personbefordran utan att fordonet blivit i angiven ordning för trafiken godkänt. Vid godkännande, som ovan sägs, skall bestämmas det högsta antal passagerare, som må i yrkesmässig trafik befordras med automobilen eller släpfordonet.

För befordran ——————————— med fordonet.

Ej må —————————————— försäkringsplikten fullgjorts. Godkännande, varom ———————— myndighet återkallas. 2 mom.1 Automobil eller —————— anmälan därom. Anmälan skall göras skriftligen och ingi—

1 Senaste lydelse 1967z324.

Anmälan skall göras skriftligen och ingi-

vas, då tillståndet avser beställningstrafik, till länsstyrelsen i det län, varest automobi- lens stationsort är belägen, eller, då tillstån- det avser linjetrafik, till den länsstyrelse, som meddelat trafiktillståndet. Anmälan skall innehålla uppgift om fordonets regi- streringsnummer samt, därest anmälan skall göras hos annan länsstyrelse än den, där fordonet registrerats, åtföljas av vederbör- ligt utdrag ur au tomobilregistret. Är fordo- net icke registrerat, skola i stället meddelas sådana uppgifter om fordonets beskaffen- het, som enligt vad därom är stadgat skola införas i automobilregistret.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må automobil eller släpfordon i yrkesmäs- sig trafik användas för godsbefordran längst en vecka efter utgången av den tid, inom vilken ansökan om fordonets registrering eller, därest fordonet är registrerat, anmä- lan om förvärv av detsamma skall ske.

5 mom.1 Trafiknämnd, som godkänt automobil eller släpfordon för användning i yrkesmässig trafik, skall om beslutet under- rätta länsstyrelsen i det län, där fordonet skall anses hava sin hemort.

vas, då tillståndet avser beställningstrafk, till länsstyrelsen i det län, varest automoti- lens stationsort är belägen, eller, då tillstån— det avser linjetrafik, till den länsstyrelse, som meddelat trafiktillståndet. Anmälan skall innehålla uppgift om fordonets regi- streringsnummer, om fordonet är registre- rat, samt sådana uppgifter om fordonets beskaffenhet, som enligt vad därom ir stadgat skola införas i bilregistret i fråga om registrerat fordon, som icke är avställt.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må automobil eller släpfordon i yrkesmäs- sig trafik användas för godsbefordran längst fyra veckor.

5 mom. Trafiknämnd, som godkänt automobil eller släpfordon för användning i yrkesmässig trafik, skall underrätta länssty- relsen i länet om beslutet.

37 å.

3 mom.2 ] fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, skola i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, på fram- ställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, skola dock bestämmelserna istället gälla denne.

Uttrycken väg, automobil, personauto- mobil, omnibus, lastautomobil, traktor, släpfordon, maximilast, totalvikt och hem-

1 Senaste lydelse 1967:324. 2 Senaste lydelse 19511653. 3 Senaste lydelse 1967:787.

3 mom. I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, skola i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Här länsstyrelse enligt 70? 3 inom. vägtrafik- förordningen på framställning av samfun- det eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, skola dock bestämmelsernai stället gälla denne.

41g.3

Uttrycken väg, automobil, person- automobil, omnibus, lastautomobil, trak- tor, släpfordon, maximilast och totalvikt

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ort, användas i denna förordningisamma användas i denna förordning i samma bemärkelse som motsvarande beteckningar bemärkelse som motsvarande beteckningar i vägtrafikförordningen. i vägtrafikförordningen. Med traktortåg ————————— tillkopplat släpfordon. Att ärende, ____________ av trafiknämnd.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1922z260) om automobilskatt dels att 9 å1 skall upphöra att gälla, dels att 1—7, 11 och 13—15 åå skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lå.2

För automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, skall årligen erläggas skatt en- ligt nedan meddelade bestämmelser.

Angående beskattning av automobil eller släpvagn, vilken, ehuru den bort här i riket registreras, icke blivit i automobilregister införd, gäller vad i 14 å här nedan stadgas.

Skattepliktig enligt denna förordning är automobil eller släpvagn, som enligt bilre- gisterkungörelsen ( ) är registrerad och icke avställd. Automobil eller släpvagn, som enligt vägtrafikförordningen (1951:648) brukas på grund av interims— licens, är skattepliktig under den tid licen- sen gäller.

Angående beskattning av automobil eller släpvagn, vilken i strid mot bilregisterkun- görelsen brukats innan den registrerats eller medan den varit avställd, gäller vad i 14 å här nedan stadgas.

Å automobil ——————————— icke tillämpning. Med automobil —————————— ivägtrafikförordningen. Uttrycket släpvagn ————————— ivägtrafikförordningen. 2 å.3 Från skatteplikt ——————————— (nr 74). Länsstyrelsen må, i annat fall än som avses i första stycket, medgiva befrielse från skatteplikt för

Länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret, må i annat fall än som avses i första stycket, medgiva befrielse från skatteplikt för

1. personautomobil, ————————— eller utbildningsstället. De närmare ————————————— Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 19242128. 2 Senaste lydelse 1951:654. 3 Senaste lydelse 19651880.

35.1

Skatteplikt för automobil inträder med den kalendermånad, under vilken automo- bilen första gången i automobilregister införes. Varder automobilen, innan den registrerats, i avbidan dårå använd i trafik lika med registrerad automobil, skall dock skatten utgå från och med den kalender- månad, varunder den tagits i bruk. Skatte- plikten upphör med utgången av den kalendermånad, under vilken automobilen ur automobilregister avförts utan att ltava blivit i annat sådant register införd.

Inträffar i avseende å äganderätten till automobil sådan förändring, att automo- bilen, där den dittills varit skattepliktig, skall jämlikt 2 39 bliva skattefri eller, där den förut varit skattefri, skall underkastas skatteplikt, då skall i fråga om beskatt- ningen så anses, som om automobilen blivit i förra fallet ur registret avförd utan att vara i annat register införd och i senare fallet första gången i register införd den dag, då uppgift om förändringen i ägande- rätten blivit i registret intagen.

Är automobil skattepliktig under del av kalendermånad, utgår skatt för hela måna- den.

4g.

Skattskyldig för automobil är för visst kalenderår den, som vid kalenderårets början varit eller bort vara i au tomobilregis- ter antecknad såsom ägare av automobilen, eller, om automobilen blivit under kalen- deråret första gången registrerad, den, som därvid antecknats såsom automobilens äga- re.

I fråga om skatt, som utgår för automo- bil som brukas enligt interimslicens eller som påföres för automobil i samband med att automobilen registreras eller avställning upphör, är den betalningsskyldig som äger automobilen, när skatteplikten inträder. För annan skatt är den betalningsskyldig, som ägde automobilen vid ingången av kalendermånaden närmast före den period, som skatten avser. Såsom ägare av registre- rad automobil anses vid vaty'e tillfälle den, som är eller bör vara i bilregistret upptagen såsom ägare av automobilen. I fråga om icke registrerat fordon, som innehaves på grund av avbetalningsköp, anses innehava- ren som ägare.

Skall med _____________ för en.

55

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp: 1 Senaste lydelse 1930:286.

2 Senaste lydelse 1969:609. SOU 1971:11

2

Skatt utgår för tolv kalendermånader räknat med följande belopp:

a) för _______________

Det åligger riksräkenskapsverket att fastställa tabeller till ledning för uträknan- det av skatten.

_ niotusensjuhundratjugu kronor.

6å.1

Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året skatten utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår belöper å den eller de kalendermånader, skatteplikten gäller.

Ändras automobils beskaffenhet under löpande kalenderår, skall därav föranledd höjning av skatten beräknas från och med den kalendermånad, under vilken änd- ringen skett. Av enahanda anledning föran- ledd sänkning av skatten beräknas från och med nästföljande kalendermånad.

Påföres skatt för annan tid än tolv kalendermånader, utgår skatt för varje kalendermånad med en tolftedel av skatten för helt år.

Ändras automobils beskaffenhet, skall därav föranledd höjning av skatten beräk- nas från och med den kalendermånad, under vilken ändringen skett. Av enahanda anledning föranledd sänkning av skatten beräknas från och med nästföljande kalen- dermånad.

Skatt skall ————————————— hela krontal.

7 å.2

Anteckning om skattskyldighet för viss automobil skall genom tjänsteman hos vederbörande länsstyrelse, som av läns- styrelsen därtill förordnas, verkställas i det inom länet förda automobilregistret.

Uppstår fråga om frihet från skatt, skall länsstyrelsen meddela beslut i frågan. För- menar någon, att genom anteckning i automobilregistret skatt blivit honom orik- tigt påförd, äger han inom tid, som av Konungen bestämmes, påkalla beslut av länsstyrelsen angående skattskyldigheten.

Uppstår fråga om frihet från skatt, skall länsstyrelse meddela beslut i frågan. För- menar någon, att genom uppgift i bilregist- ret skatt blivit honom oriktigt påförd, äger han inom tid, som av Konungen bestäm- mes, påkalla beslut av länsstyrelse angående skattskyldigheten. Beslut som anges idetta stycke meddelas av länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret.

De närmare ————————————— av Konungen. 11 å.3 Den, som ————————————— till dagsböter.

Där någon, som eljest brukar skattepliktig automobil, ej på begäran av polisman företer kvitto, som enligt 95 skall medföras å automobilen, straffes med böter från och med tio till och med femtio ; Senaste lydelse i954:255.

Senaste lydelse 1924:128. Senaste lydelse l964:186.

kronor. Styrker den, som ertappats med att under färd icke hava medhaft skattekvitto, senast å tredje söckendagen därefter hos vederbörande åklagare, att han vid tiden för förseelsen innehade gällande skatte- kvitto, och giva omständigheterna vid han- den, att förseelsen haft sin grund allenasti ett tillfälligt förbiseende, vare han från ansvar fri.

Har förseelse, ____________

till ansvar.

13 å.1

Där skatteplikt för automobil under löpande kalenderår upphör, är den, som, innan skattefrihet inträtt, sist stått i auto- mobilregister antecknad såsom ägare av automobilen, berättigad att, efter ansökan hos länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekom- ma så stor del av för året erlagd skatt, som belöper å tiden efter det skattefriheten inträtt.

Äger under löpande kalenderår sänkning av skatten rum på grund av ändring av automobils beskaffenhet, är den, som vid anmälan av ändringen var ägare av automo— bilen, berättigad att i samma ordning återbekomma vad som motsvarar sänk- ningen av skatten.

Upphör skatteplikt för automobil under tid, för vilken skatt erlagts, skall i förekom- mande fall överskjutande skatt återbetalas till den, som i bilregistret var antecknad såsom ägare av automobilen, när skatteplik— ten upphörde.

Äger sänkning av skatten rum på grund av ändring av automobils beskaffenhet, är den, som vid anmälan av ändringen var ägare av automobilen, berättigad att återbe- komma vad som motsvarar sänkningen av skatten.

14 å.

Varder, efter vad därom är särskilt stadgat, ägare av automobil dömd till ansvar för det automobilen tagits i bruk, innan densamma registrerats och erhållit igenkänningsmärke, eller för det ägaren underlåtit att till registret göra föreskriven anmälan eller i sådan anmälan mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift, då skall ägaren tillika förpliktas att utgiva den skatt för automobilen, som genom förfarandet undandragits.

Varder, efter vad därom är särskilt stadgat, ägare av automobil dömd till ansvar för det automobilen brukats, innan den registrerats eller medan den varit avställd, eller för det ägaren underlåtit att till registret göra föreskriven anmälan eller i sådan anmälan mot bättre vetande med- delat oriktig uppgift, då skall ägaren tillika förpliktas att utgiva den skatt för automo- bilen, som genom förfarandet undandra-

gits.

14a å?

Vad i 3, 4, 6, 7, 9—11, 13 och 14 åå stadgas om automobil skall äga motsvaran- de tillämpning beträffande släpvagn.

; Senaste lydelse 1924:128. Paragrafen tillagd 193 2:85.

Vad i 3, 4, 6, 7, 10, I], 13 och 14 åå stadgas om automobil skall äga motsvaran- de tillämpning beträffande släpvagn.

15 å.1

Är någon missnöjd med länsstyrelses beslut, som avses i 7 å andra stycket, äger han hos kammarrätten anföra besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen före klockan tolv å trettionde dagen från den, då han erhållit del av beslutet; dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit inom den stadgade besvärs- tiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse.

Sedan vid inkomna besvär fogats utdrag av automobilregistret, i vad angår den automobil, som avses med beslutet, skall länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten insända handlingarna med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Är någon missnöjd med länsstyrelses beslut, som avses i 7 å första stycket, äger han hos kammarrätten anföra besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen senast å trettionde dagen från den, då han erhållit del av beslutet; dock må icke den omstän- digheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits eller insänts till kam- marrätten, utgöra hinder för deras uppta- gande till prövning, därest besvären dit inkommit inom den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrät— ten omedelbart överlämnas till vederböran- de länsstyrelse.

Sedan vid inkomna besvär fogats utdrag av bilregistret, i vad angår den automobil, som avses med beslutet, skall länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten insända hand- lingarna med de upplysningar och erin- ringar, som besvären anses påkalla.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1924:128.

Förslag till Förordning om ändring i traktorskatteförordningen (19692297)

Härigenom förordnas, att 1, 3 och 4 åå traktorskatteförordningen (1969z297) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lå.

För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt enligt denna förordning.

Uttrycken traktor, ——————————— Med allmän _____________

Med transport

Förordningen gäller _________

För registrerad traktor och registrerat motorredskap, som icke är avställda, utgår traktorskatt enligt denna förordning. Trak- tor och motorredskap som används på grund av interimslicens enligt vägtrafikför- ordningen ( 1951:648 ) är skattepliktiga under den tid licensen gäller. (nr 648). allmän samfärdsel. eller redskapet. militärt fordonsregister. 3å.

För fordon som tillhör klass I utgår traktorskatt för helt kalenderår med 200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1300 kilogram. Överstiger tjänstevikten 1 300 kilogram, utgår traktorskatt för helt kalenderår med dels grundavgift om 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavgiften utgör,

om tjänstevikten ej ——————————

För fordon som tillhör klass [ utgår traktorskatt för tolv kalendermånader med 200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1 300 kilogram. Överstiger tjänstevikten ] 300 kilogram, utgår traktorskatt för tolv kalendermånader med dels grundavgift om 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsav— giften utgör,

90 kronor för varje påbörjat

tal av 100 kilogram av återstående del av tjänstevikten.

För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för helt kalenderår med 120 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2500 kilogram, och 180 kronor, om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för tolv kalendermånader med 120 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 180 kronor, om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

45.

Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 åå förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt gäller i till- lämpliga delar i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6å andra stycket och 13 å andra stycket samma förordning gäller även ändring av traktorns användning.

Bestämmelserna i 2—4, 6—8, 10—14 och 15—18 åå förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt gäller i tillämpliga delar i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6å andra stycket och 13 å andra stycket samma förordning gäller även ändring av traktorns användning.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1961 :65 3) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 1 och 4 åå förordningen (1961:653) om brännoljeskatt skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 1 å.1 Till staten ————————————— följande brännolja. Skatt skall ———————————— enligt traktorskatteförordningen. Med obeskattad —————————— den förvärvats.

Begreppen motorfordon, traktor och motorredskap ha i denna förordning samma innebörd som i vägtrafikförord- ningen. Till sådana fordon hänföras dock ej fordon, som på grund av stadgande i 775 sistnämnda förordning eller beslut, som i samma författningsrum avses, icke skolat upptagas och redovisas i bilregister.

Begreppen motorfordon, traktor och motorredskap ha i denna förordning samma innebörd som i vägtrafikförord- ningen. Till sådana fordon hänföras dock ej fordon, som på grund av stadgande i 5,5 1—3 bilregisterkungörelsen ( ) eller föreskrift, som i 5 9" 5 samma kungörelse avses, icke skolat upptagas och redovisas i bilregistret eller militära for- donsregistret och som icke brukas enligt interimslicens, exportvagnslicens eller turistvagnslicens. Vad som ————————————— enligt traktorskatteförordningen. 4 5. Skattskyldighet föreligger, —————— 3 5- Skattskyldigheten inträder —————— är ägare.

Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller bör vara antecknad i automobilregister såsom ägare av sådant fordon ävensom ägare av motorfordon, som brukas enligt interims- licens eller saluvagnslicens.

Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller bör vara antecknad i bilregistret såsom ägare av sådant fordon ävensom ägare av motorfor- don, som brukas enligt interimslicens, och den som erhållit tillstånd enligt 33 _é' bilregisterkungörelsen.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1969z301 SOU 1971:11

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1964:352) om gasolskatt

Härigenom förordnas, att 1 och 3 åå förordningen (1964:352) om gasolskatt skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 1 å.1 Till staten —————————— enligt traktorskatteförordningen. Vad i ____________ skattepliktig vara. Begreppen motorfordon,— — — — i vägtrafikförordningen. Vad som —————————— enligt traktorskatteförordningen. Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning på annat motorfordon än sådant som skall upptagas och redovisas i länsstyrelses bilregister eller må brukas här i riket enligt interimslicens eller saluvagns- licens, ej heller på motorfordon som jämlikt 2å första eller andra stycket förordningen om automobilskatt är frikal- lat från skatteplikt enligt sistnämnda förordning.

Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning på annat motorfordon än sådant som skall upptagas och redovisas i bilregistret eller må brukas här i riket enligt interimslicens eller tillstånd som avses i 33 5 bilregisterkungörelsen ( ), ej heller på motorfordon som jämlikt 2å första eller andra stycket förordningen om automobilskatt är frikallat från skatteplikt enligt sistnämnda förordning.

3 å. Skattskyldig enligt ————————— med gasol. Skattskyldigheten inträder, ————— tillföres detta.

Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller bör vara antecknad i bilregister såsom ägare av sådant fordon och ägare av motorfordon, som må brukas enligt interimslicens eller saluvagnslicens.

Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller bör vara antecknad i bilregistret såsom ägare av sådant fordon samt ägare av motorfordon, som må brukas enligt interimslicens, och den som erhållit tillstånd enligt 33 & bilregisterkungörelsen.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 19693 03.

Förslag till Kungörelse om ändring i kungörelsen (1951z750) om saluvagnsskatt

Härigenom förordnasi fråga om kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt, dels att 2 å skall upphöra att gälla, dels att 1 och 3 åå skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

lå.l

Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller släpvagnar skall för brukande jämlikt 13 å vägtrafikförordningen av dylikt for- don, som av honom hålles till salu, erlägga särskild skatt (saluvagnsskatt).

Saluvagnsskatt skall för år räknat utgå med ett belopp av tvåhundrasexton kronor för bil, trettiosex kronor för motorcykel och etthundraåtta kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn samt erläggas för det antal fordon av varje slag, som tillverkaren eller handlanden efter anmälan till vederbörande länsstyrelse önskar sam- tidigt kunna taga i bruk med nyttjande av saluvagnsskylt jämlikt 13 å" vägtrafikför- ordningen. Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året och anmält antal fordon skatten utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår belöper å den eller de kalendermånader, som återstå av året, däri inbegripet den månad, varunder skatte- plikten inträder.

Vid anmälan, som i föregående stycke avses, skall företes vederbörlig saluvagns-

1 Senaste lydelse 1969:300.

(Föreslagen lydelse)

Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller släpvagnar skall för brukande jämlikt 28 5 bilregisterkungörelsen ( ) av dylikt fordon, som av honom hålles till salu, erlägga särskild skatt (saluvagnsskatt).

Saluvagnsskatt skall för år räknat utgå med ett belopp av tvåhundrasexton kronor för bil, trettiosex kronor för motorcykel och etthundraåtta kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn samt erläggas för det antal fordon av varje slag, som tillverkaren eller handlanden efter anmälan till vederbörande länsstyrelse önskar sam- tidigt kunna taga i bruk med nyttjande av saluvagnsmärke. Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året och anmält antal fordon skatten utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår belöper å den eller de kalendermånader, som återstå av året, däri inbegripet den månad, varunder skatte- plikten inträder.

Vid anmälan, som i föregående stycke avses, skall företes vederbörlig saluvagns—

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

licens, varom förmäles i 13 å vägtrafikför— licens.

ordningen.

3å.

Om rätt för tillverkare och handlande att efter erläggande av saluvagnsskatt hos länsstyrelse utbekomma saluvagnsskylt stadgas i 13 å vägtrankförordningen.

Återlämnas saluvagnsskylt under löpande kalenderår, vare tillverkaren eller handlanden berättigad att, efter ansökan hos länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekom- ma så stor del av den erlagda skatten som belöper å tiden från och med kalender- månaden närmast efter den, varunder återlämnandet skett.

Om rätt för tillverkare och handlande att efter erläggande av saluvagnsskatt utbe-

komma saluvagnsmärke stadgas i 30,6 bilregisterkungörelsen. Återlämnas saluvagnsmärke under löpande kalenderår, vare tillverkaren eller handlanden berättigad att, efter ansökan hos länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekom- ma så stor del av den erlagda skatten som belöper är tiden från och med kalender- månaden närmast efter den, varunder återlämnandet skett.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall

Härigenom förordnas, att 1, 6, 15, 20, 23 och 24 åå förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

lå

För motorfordon, ——————————

Skattepliktiga motorfordon enligt denna förordning äro personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns— eller personbilskaros- seri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram, samt motorcyk- lar, allt i den mån fordonen icke äro eller tidigare varit upptagna i bilregister.

Skatt skall ____________ I denna ______________

(Föreslagen lydelse) .]

till staten. Skattepliktiga motorfordon enligt denna förordning äro personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskaros- seri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram, samt motorcyk- lar, allt i den mån skatt enligt denna förordning icke tidigare erlagts för for- donen eller fordonen icke före den I december 1 95 6 upptagits i bilregister.

itimmen. närmare föreskrifter.

6å.2

Har motorfordon, för vilket omsätt- ningsskatt utgått, i samband med fordonets upptagande första gången i bilregister funnits vara skattefritt jämlikt 2å första stycket a), b) eller c) förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, för— ordna om återbäring av erlagd omsättnings- skatt. Vad nu sagts skall ock gälla motorfordon som, när det första gången upptagits i bilregister, befriats från skatte- plikt jämlikt 2å andra stycket nämnda

1 Senaste lydelse 19622266. 2 Senaste lydelse 1963184.

Har motorfordon, för vilket omsätt- ningsskatt utgått, i samband med att det registrerats eller, om det avställts vid registreringen, i samband med att avställ- ningen upphört, funnits vara skattefritt jämlikt 2å första stycket a), b) eller c) förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, förordna om återbäring av erlagd omsättningsskatt. Vad nu sagts skall ock gälla motorfordon som, när det registrerats eller, om det avställts vid

förordning, såframt icke länsstyrelsen i samband med beslutet om skattebefrielse förordnat att återbäring av erlagd omsätt— ningsskatt ej skall äga rum. Sådant förordnande må meddelas endast om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, som fordras till ledning för länsstyrelsens prövning i detta hänseende, meddelas av myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

I fråga ________________

registreringen, när avställningen upphört, befriats från skatteplikt jämlikt 2 å andra stycket nämnda förordning, såframt icke länsstyrelsen i samband med beslutet om skattebefrielse förordnat att återbäring av erlagd omsättningsskatt ej skall äga rum. Sådant förordnande må meddelas endast om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, som fordras till ledning för länsstyrelsens prövning i detta hänseende, meddelas av myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. sådan skatt.

15å.

I deklarationen äger skattskyldig göra avdrag för sådana däri ingående motorfor- don

a) som enligt bevis av tullmyndighet av den skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn och som icke varit upptagna i bilregister;

b) för vilka enligt bevis av tullmyndig- het påförts skatt enligt denna förordning vid införsel till riket; eller

e) för vilka eljest sådan skatt visas hava påförts.

På särskild ————————————

[ deklarationen äger skattskyldig göra avdrag för sådana däri ingående motorfor- don

&) som enligt bevis av tullmyndighet av den skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn och som icke före den I december 1956 varit upptagna i bilregister;

b) för vilka enligt bevis av tullmyndig- het påförts skatt enligt denna förordning vid införsel till riket; eller

e) för vilka eljest sådan skatt visas hava påförts.

från köparen.

'ZOå.

Har motorfordon, för vilket omsätt- ningsskatt erlagts till kontrollstyrelsen, av den skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att hava varit upptaget i bilregister, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, resti- tuera den sålunda erlagda skatten. Utför- seln skall styrkas medelst bevis av tullmyn- dighet att fordonet utförts.

Har motorfordon, för vilket omsätt- ningsskatt erlagts till kontrollstyrelsen, av den skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att fordonet har varit upptaget i bilregister eller, om fordonet avställts i samband med registrering, utan att avställ- ningen upphört, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, restituera den sålunda erlagda skatten. Utförseln skall styrkas medelst bevis av tullmyndighet att fordo- net utförts.

23 å.

Deklaration skall i ett exemplar, försett med tullmyndighetens påteckning om er-

Deklaration skall i ett exemplar, försett med tullmyndighetens påteckning om er-

lagt skattebelopp, tillställas den skattskyl- dige. Detta exemplar skall, där ej kontroll— styrelsen efter samråd med generaltullsty- relsen annorlunda förordnar, fogas vid ansökan till länsstyrelsen om motorfordo- nets upptagande i bilregister.

lagt skattebelopp, tillställas den skattskyl- dige. Detta exemplar skall, där ej kontroll- styrelsen efter samråd med generaltullsty- relsen annorlunda förordnar, fogas vid ansökan till länsstyrelse om motorfordo- nets upptagande i bilregistret.

24 å.

För motorfordon, som till riket införts och för vilket skatt erlagts till tullverket men som sedermera utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att hava varit upptaget i bilregister, må åtnjutas restitu- tion av omsättningsskatt i den ordning och omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

För motorfordon, som till riket införts och för vilket skatt erlagts till tullverket men som sedermera utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att fordonet har varit upptaget i bilregister eller, om fordonet avställts i samband med registre- ring, utan att avställningen upphört, må åtnjutas restitution av omsättningsskatt i den ordning och omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

A. Förslaget till bilregisterkungörelse

komxloqu-IåwN—e wocmmemooowoooocmom

b—lb—ll—l w—o ”000509

l3å l4å 15å l6å l7å 18å l9å 20å 21å 22å 23å 24å 25å 26å 27å 28å 29å 30å 3lå

Specialmotivering

avsnitt 1.3.2 1.3.2, 3.3.1 3.3.1 1.3.1 1.3.1 1.3.3 1.3.3 2.3.1, 4.2.3, 4.2.7 1.3.4 4.4.2 4.4.2 4.4.2 4.4.2 2.3.2, 4.4.2 2.3.2 2.3.1, 4.2.3, 4.2.7 2.3.1, 2.3.2 2.3.3, 4.2.7 5.1.3 4.3.2 4.3.2 4.3.6 4.3.2 4.3.5, 4.3.7 3.3.1, 3.3.2 3.3.2 3.3.1, 3.3.2, 4.4.2, 7.4.2 5.2.3 5.2.3 5.2.3 5.2.3

325 335 345 35s 36å 375 38å 39s 405 41s 425 435 445

5.2.3 5.2.3 7.1 7.1 7.1 7.4.2 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.2

B. Förslaget till ändringar i vägtrafikförord- ningen

10 å ] mom. 10 å 2 mom. 10 å 3 mom. 10 å 4mom.

10 å 5 mom. 10 å 6 mom. 11 å 1 mom. 11 å 2 mom.

ll å3mom. ll å4mom. 12 å 1 mom. 12å3mom.

avsnitt 1.3.2 1.3.2 1.3.2

2.3.1, 4.2.3, 4.2.7, 5.3.3 4.3.3

1.3.4 1.3.1, 1.3.2 1.3.1, 2.3.3, 4.2.7 1.3.1 1.3.1 5.1.3 5.1.3

12 å 4mom. 12 å 5 mom. 13 å 14 å 1 mom.

14 å 2 mom.

16å

17 å 1 mom. 17 å 2 mom. 17 å 3 mom. 17 å4mom.

18 å 1 mom. 18 å 2mom.

18 å 3 mom. 18 å 4 mom. 19 å 1 mom. 19 å 2 mom. 20 å 1 mom. 20 å 2 mom. 20 å 3 mom. 20 å 4 mom. 20 å 5 mom. 20 å 6 mom. 21 å 1 mom. 21 å 2 mom. 21 å 4 mom. 24 å 3 mom. 24 å 5 mom. 26 å 27 å 1 mom. 27 å 2 mom. 51 å 1 mom. 65 å 2 mom. 65 å 4 mom. 65 å 5 mom. 65 å 6 mom. 69 å 70 å 3 mom. 71 å

5.1.3 5.1.3 5.2.3 2.3.2, 4.4.2, 5.3.3 1.3.3, 2.3.1, 4.3.3 1.3.3 1.3.2, 5.1.3 1.3.2, 5.1.3 1.3.2 1.3.3, 2.3.1, 5.1.3 4.3.2, 4.3.6 4.3.2, 4.3.3, 4.3.6 2.3.2 4.3.5 2.3.2 3.3.1 1.3.3 3.3.2 2.3.2 4.3.2 1.3.2 1.3.4 5.1.3, 7.1 1.3.3, 7.1 2.3. 1, 4.4.2 4.4.2 4.4.2 4.4.2 5.4.3 5.4.3 7.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1

C. Förslaget till ändringar i trafikförsäk— ringslagen

lå

De ändringar som föreslåsi denna paragraf är av enbart formell natur. (Jämför under 4.2.6).

Enligt 8å BRK skall trafikförsäkrings- bevis företes vid ansökan om registrering. Om så ej sker avställs fordonet (obligatorisk avställning). Sådan avställning kan enligt 16 å BRK inte bringas att upphöra annat än genom företeende av bl.a. försäkringsbevis. Har fordonet däremot avställts på grund av anmälan enligt 14å BRK behöver försäk— ringsbevis inte inges för att avställningen skall upphöra. Fordonet får däremot inte brukas och kontrollmärke inte utfärdas förrän försäkringsplikten fullgjorts (10 och 11 åå BRK).

Under uttrycket avställt eller icke regist- rerat fordon kan hänföras flera olika fall. Hit hör sådana fall som avsesi S å BRK, dvs. fall som inte omfattas av registreringsplikten och de fall som avses i 33å BRK, dvs. där trafiksäkerhetsverket meddelat särskilt till- stånd till transport från importör eller tillverkare. Ett annat fall är det som behandlas i 19 å BRK. En stor grupp utgörs av fordon som omfattas av saluvagnslicens och för vilka saluvagnsmärke utfärdats. Också fordon som brukas med stöd av interimslicens hör hit. Till gruppen icke registrerade fordon hör givetvis också ut- ländska fordon som införts till riket för att tillfälligt brukas här.

18å

Ändringarna i denna paragraf torde inte behöva kommenteras närmare. Att anmälan om upphörd försäkring bör göras till trafiksäkerhetsverket beror i normalfallet givetvis på att verket är central registrerings- myndighet. Sista stycket i paragrafen bör utgå med hänsyn till osäkerheten om detaljerna i de rutiner som kommer att tillämpas vid driften av det nya bilregistret

och till att frågan är av den natur att den bör regleras i författning av annan valör.

24å

Ändringarna är av formell natur. Det uttryckssätt som används i andra stycket är avsett att täcka den grupp av fordon somi 1 å beskrivs som fordon som är avställt eller icke registrerat.

26å

Avsikten med nuvarande bestämmelser i denna paragraf är att göra rätten i den ort där fordonet har sin hemort behörig i vissa mål eller ärenden. Vad som avses med fordons hemort framgår f.n. av 16å andra stycket VTF.

Som framgår av avsnitt 1.3.3 föreslår utredningen att fordonets hemort inte skall anges i det nya registret. Inte heller ges någon definition på vad som skall avses med hemort. Underlaget för 26å TFL faller därmed bort. Även bortsett härifrån har utredningen kommit till den uppfattningen att det inte finns något behov av en regel med det innehåll som 26 å TFL har. Enligt 19 kap. 1 å rättegångsbalken får brottmål upptas — utom av rätten i den ort där brottet förövades — där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet eller där han mera varaktigt uppehåller sig. Dessa regler är fullt tillfredsställande även när det gäller förseelser mot TFL.

D. Förslaget till ändringar i förordningen angående yrkesmässig trafik m. m.

25 å 1 mom.

Syftet med föreskriften i momentets första stycke om ingivande av vissa handlingar — utöver intyg om fordonets lämplighet — är att ge den tillståndsgivande myndigheten tillgång till erforderliga tekniska data om fordonet. 1 det nya bilregistret kommer sådana data att finnas beträffande registrera- de, icke avställda fordon. I fråga om avställt

fordon kan registret vara inaktuellt med hänsyn till att ny besiktning enligt 14å 2 mom. VTF i föreslagen lydelse på grund av ändring av fordonet ej behöver ske förrän efter det att avställning upphört. När det gäller fordon, som avställts obligatoriskt, kommer registret i många fall inte alls att uppta några besiktningsdata (jfr 8å BRK).

För att i det nya systemet få samma materiella resultat fordras, när det gäller registrerat, icke avställt fordon, i och för sig inte någon föreskrift om ingivande av särskilda handlingar rörande fordonets tek- niska beskaffenhet utöver intyg om fordo- nets lämplighet. lfrågavarande data finns emellertid på registreringsbevisets fordonsdel (se under 1.3.4), som kan inges vid ansökan om godkännande, och det torde vara till fördel för den tillståndsgivande myndigheten att få fullständiga data om varje fordon. Utredningens förslag har utformats så att de uppgifter om fordons beskaffenhet som skall införas i bilregistret i fråga om registrerat fordon, som inte är avställt, alltid skall ges in, när godkännande söks enligt 25 å 1 mom. YTF. Härav följer beträffande oregistrerade fordon, att besiktningsinstrument eller typ- intyg måste inges, beträffande sådana regist- rerade, obligatoriskt avställda fordon om vilka registret inte innehåller besiktnings- data, att registreringsbesiktning måste ske innan ansökan görs eller att typintyg måste inges samt beträffande alla fordon att besiktning enligt 14 å 2 mom. VTF i den föreslagna lydelsen i förekommande fall måste ske innan ansökan görs.

25 å 2 mom.

I fråga om andra stycket kan hänvisas till vad som anförts beträffande 25 å 1 mom.

Med hänsyn bl. a. till att den särskilda fristen för sökande av registrering skall slopas enligt utredningens förslag (se under 1.3.2) kan momentets tredje stycke inte stå kvar oförändrat. Den praktiska innebörden av stadgandet är att ett fordon, innan ägaren gör anmälan enligt momentets första stycke, får användas i yrkesmässig trafik under högst

fyra veckor, nämligen under de tre veckor som utgör nuvarande frist för ansökan om registrering eller anmälan om förvärv jämte en vecka därefter. Utredningens ändringsför— slag har utarbetats med syfte att behålla det materiella innehållet i huvudsak oförändrat.

25 å 5 mom.

Ändringen är en följd av att hemortsbe- greppet för fordon slopats (se under 1.3.3).

37 å 3 mom.

Ändringen följer av utredningens förslag beträffande 70 å 3 mom. VTF.

4lå

Se kommentaren till 25 å 5 mom.

E. Förslaget till ändringar i förordningen om automobilskatt

lå

Ändringarna i ] å första stycket finns kommenterade under 4.2.5 och 5.1.3 medan ändringen i stadgandets andra stycke när- mast är av redaktionell art.

Zå

Genom att de regionala, hos varje länsstyrel- se förda bilregistren inte finns kvar i den nya registreringsorganisationen. försvinner den naturliga anknytningen av ett fordon till en viss länsstyrelse. 1 den mån det finns ett behov av att begränsa handläggningen av viss fråga till viss länsstyrelse föreslår utred— ningen genomgående att frågan skall behand- las av länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Ändringen i 2å andra stycket har utformats i enlighet härmed.

35

Ändringen finns kommenterad under 4.2.5 och 5.1.3. Såsom angetts där framgår

tidpunkterna för inträdande och upphörande av skatteplikt direkt av 1 och 2 åå ASF medan 3 å anger att skatt alltid skall utgå för minst en kalendermånad.

4å

Första punkten av 4 å första stycket enligt den föreslagna lydelsen år föranledd av att själva registreringen får en delvis ny betydel- se och att avställningsinstitutet införs. Utformningen bör ses mot bakgrunden av den nya bestämningen av tidpunkten för skattepliktens inträdande. I sak torde den nya lydelsen inte innebära någon ändring jämfört med vad som nu gäller.

Andra punkten har utformats med hänsyn till förfarandet vid rullande uppbörd (se avsnitt 4.4.3). Ändringen innebär att man, i synnerhet beträffande fordon med uppdelad skatt, får en tidsmässigt bättre anknytning mellan det faktiska ägareförhållandet och Skattskyldigheten.

Fjärde punkten har tillkommit med hänsyn till att bestämmelsen i 1 å 8 mom. VTF är tillämplig endast beträffande regist- rerade fordon och att oregistrerade fordon blir skattepliktiga, om de brukas enligt interimslicens.

I övrigt är ändringarna i 4å av redaktio- nell art.

50ch6åå

Ändringarna finns kommenterade under 4.4.3.

7å

Anledningen till att 7 å första stycket utgått anges under 4.4.3. 1 övrigt kan hänvisas till 6.2 och vad som anförts i kommentaren till 2 å.

9å

Att 9 å kan utgå framgår av vad utredningen anfört under 4.4.2.

Ändringen är föranledd av att 9 å utgår enligt utredningens förslag.

13 å Genom att tidpunkten för skattepliktens upphörande definierats på annat sätt enligt utredningens förslag (se kommentaren till 3 å) kan skatt restitueras till den som äger fordonet vid det tillfälle när fordonet enligt anmälan till registret tas ur bruk. Någon särskild ansökan om återbekommande av skatt fordras inte i det nya registreringssyste- met.

14å

Ändringen är föranledd av att själva registreringen får en delvis ny innebörd och att institutet avställning införs (jfr under 1.3 och 2.3).

14 a & Ändringen är en följd av att 9 å utgår.

15å

Ändringarna är av redaktionell art.

F. Förslaget till ändringar i traktorskatteför- ordningen

lå

Ändringarna finns kommenterade under 4.2.5.

Zå

Ändringarna finns kommenterade under 4.4.3.

4 % Ändringen är föranledd av att 9 å skall utgå.

G. Förslaget till ändringar i förordningen om brännoljeskatt

lå

Ändringarna är föranledda av att själva registreringen får en delvis ny innebörd och att institutet avställning införs. Så 1—3 BRK motsvarar i registreringshänseende 77 å första stycket a—c VTF. Eftersom Så 5 BRK har en vidare syftning än 77 å tredje stycket VTF (jfr under 1.3.1) har särskilt angetts att fordon som brukas enligt interimslicens, exportvagnslicens eller turist- vagnslicens skall drivas med beskattad brännolja. Med den terminologi som används i BRK anses fordon, som är registrerade i militära fordonsregistret, inte vara registrera- de (upptagna i bilregister). Till undvikande av missförstånd har därför ibrännoljeskatte- förordningen uttryckligen angetts att för sådana fordon skall användas beskattat drivmedel.

4å

Saluvagnslicens kommer enligt utredningens förslag (se under 5.2.3) att meddelas endast beträffande registrerade fordon, för vilka bilregistret innehåller uppgift om ägare. Särskilt leveranstillstånd enligt 33å BRK kommer däremot att avse oregistrerade fordon (se under 5.2.3).

H. Förslaget till ändringar i förordningen om gasolskatt

lå

Ändringen är betingad av att saluvagnslicen- ser enligt utredningens förslag kommer att meddelas endast beträffande registerade fordon men särskilt leveranstillstånd enligt 33 å BRK endast beträffande oregistrerade fordon (se under 5.2.3).

Se kommentaren till 4å brännoljeskatte- förordningen.

]. Förslaget till ändringar i kungörelsen om saluvagnsskatt

loch3 åå

Nuvarande bestämmelser i 13å VTF om brukande enligt saluvagnslicens får enligt utredningens förslag sin motsvarighet i 28—32 åå BRK. Saluvagnsskyltarna ersättsi de avseenden som nu är av intresse med saluvagnsmärken. Här kan hänvisas till 5.2.3.

J. Förslaget till ändringar i förordningen an- gående omsättningsskatt ä motorfordon i vis- sa fall

lå

Genom l å andra stycket sista satsen i den nuvarande lydelsen undantas från skatteplikt dels fordon, som var registrerade när förordningen trädde i kraft den 1 december 1956, dels därefter registrerade fordon, för vilka skatt erlagts en gång. Ändringen har föreslagits för att man skall uppnå samma resultat även inom det nya systemet, där själva registreringen får en delvis ny innebörd.

öå

Ändringen är föranledd av att själva registreringen får en delvis ny innebörd och kompletteras med obligatorisk avställning (se under 1.3 och 2.3).

15å

Se kommentaren till 1 å.

20 å Se kommentaren till 6 å.

Ändringen är av redaktionell art.

24 å Se kommentaren till 6 å.

3 Översiktlig systembeskrivning utarbetad

av Statskonsult AB

Allmänt

Den nuvarande registerorganisationen med ett kortregister för varje län kommer att ersättas med ett register som omfattar hela landet. Registret förs med hjälp av modern ADB-teknik och byggs upp som en data- bank. Som central myndighet för registre- ringsverksamheten och med ansvar för regist- rets skötsel kommer trafiksäkerhetsverket att träda in. Länsstyrelserna kommer även i fortsättningen att handha största delen av det direkta registreringsarbetet och kommer således att förse registret med uppgifter. För att detta ska kunna ske smidigt och ratio- nellt förses länsstyrelserna med terminaler som står i direkt kontakt med det centrala bilregistret (CBR) via det allmänna telefon- nätet. För länsstyrelserna kommer det nya systemet att medföra att man kan ägna sig åt det egentliga registreringsarbetet och kontak- ten med allmänheten och slipper ifrån mycket av dagens rutinbetonade skrivarbete.

Den datamaskinella utrustningen

Statskontoret har i samråd med bilregisterut- redningen anskaffat en datamaskinanlägg— ning för det centrala bilregistrets behov. Vid upphandlingen har man lagt mycket stor vikt vid anläggningens funktionssäkerhet efter- som så många människor vid länsstyrelserna och annorstädes i sitt arbete är direkt beroende av uppgifter ur registret. Detta har

/

lett till att all vital utrustning har dubblerats, så att man alltid har en reservenhet att ta till om ett tekniskt fel skulle uppstå. Eftersom maskinen ska vara i drift dygnet runt, främst för polisens behov, är en dubblering nödvän- dig även för att förebyggande, tekniskt underhåll ska kunna genomföras utan att länsstyrelsernas arbete störs.

Datamaskinanläggningen levereras av Univac Sperry Rand AB. Huvudmaskinen är en Univac 1106 och till den är kopplad en Univac 418 II som sköter all datakommuni- kation. Genom denna teknik med en speciell kommunikationsdatamaskin som är relativt billig avlastas huvudmaskinen en mängd rutinuppgifter med linjekontroll, kodkonver- tering, redigering av data m.m. Den dyrare huvudmaskinen kan således användas för mera avancerade bearbetningar. Huvud- maskinen har ett internt minne om cirka 780 000 tecken.

Registret lagras på trumminnen, Fastrand III. Varje enhet rymmer cirka 200 miljoner tecken. Redan i inledningsskedet krävs fem enheter vilket innebär att registret omfattar ungefär 1 miljard tecken. Eftersom direkt- minnen är relativt dyra har man varit tvungen att packa informationen hårt dels genom att dela upp registret i ett antal delregister och dels genom att lagra numeris- ka data i binär form. Genom denna teknik har registret kunnat minskas från 1,7 miljar— der tecken till c:a l miljard tecken.

Förutom nämnda enheter finns naturligt-

.. .». m.,-..., _.»61. ...—=-

..y.” ...,.- xz. _:

vis datakommunikationsväxlar, magnet- bandsstationer, radskrivare, kortläsare och stans.

All utrustning som är kritisk för realtids- systemet är dubblerad så att något längre driftsavbrott inte ska uppstå. Således är både 1106 och 418 dubblerade liksom även databanken.

Detta innebär emellertid inte att reserven- heterna kommer att stå overksamma. De kommer att behövas för en mängd andra uppgifter såsom behandling av transaktioner som kommer in i form av magnetband, utskrifter, programtester och inte minst i samband med teknisk service. Vid driftsav- brott komrner emellertid dessa andra uppgif- ter att snabbt avbrytas för att bereda plats för realtidssystemet. Under uppbyggnadsske- det av CBR kommer en stor del av reserven- heternas kapacitet att tagas i anspråk för omläggningsprocedurerna samt sluttester av rutiner som ska tas i bruk först sedan samtliga län har lagts om till det nya systemet.

Datamaskinutrustningen kommer att nytt- jas under dygnets alla timmar. Under kon- torstid kommer därvid förfrågningar och uppdateringar från länsstyrelserna och andra att dominera. Men även under icke-kontors- tid kommer bilregistret att vara verksamt, framförallt för att täcka polisens frågebehov. Maskinkapacitet som inte nyttjas för bilre- gistrets behov kommer att användas för andra uppgifter varigenom kostnaden för bilregistreringen kan minskas.

Terminaler pä länsstyrelserna

Länsstyrelserna, vilka utgör de lokala änd- punkterna på kommunikationsnätet, kom- mer att utrustas med terminaler. Med termi- nal avses här en maskin för kommunikation via telenätet med den centralt belägna datamaskinen. För bilregistersystemets del kommer terminalenheterna att bestå av bildskärmar. Till utseendet påminner dessa bildskärmar om vanliga TV-apparater. Till varje skärm finns dessutom ett tangentbord som i princip är ett vanligt skrivmaskin-

tangentbord, kompletterat med ett särskilt siffertangentbord. När man skriver på tan- gentbordet visas den skrivna texten på bildskärmen tecken för tecken. Även svaret från CBR visas på skärmen.

Leverantör av terminalutrustningen är Stansaab Elektronik AB som kallar sin bildskärm för Alfaskop. Terrninalerna kom- mer att användas både för inmatningen av uppgifter till CBR och för frågeverksam- heten. Vid systemomläggningen ska även överföringen av data till det centrala registret ske via bildskärmar.

Antalet bildskärmar per länsstyrelse kom- mer att variera mellan 2 och 20 beroende på arbetsbelastningen. Då det kommer att fin- nas ett visst behov av avskrifter utav register- innehållet för diverse utredningsändamål kommer varje länsstyrelse att utrustas med en fjärrskrivare med beteckningen Teletype 35.

Den arbetsmetodik som skall användas i det framtida systemet kan beskrivas som ett dialogförfarande mellan personalen på läns- styrelserna och den centrala datamaskinen. Dialogförfarandet innebär att operatören initierar en transaktion i det centrala regist- ret. Maskinen svarar med ett urval av relevanta data som finns lagrade imaskinen. Detta svar initierar i sin tur operatören att från uppgiftsunderlaget » exempelvis en ansökningshandling — skriva in uppgifter på skärmen. Dessa uppgifter sänds därefter till maskinen som därvid gör rimlighetskontrol- ler och formella kontroller av det erhållna materialet samt på grundval härav skickar ett svar till bildskärmen. Detta svar är avgörande för huruvida operatören avslutar dialogen eller genomför en felrutin. En mycket väsentlig del av arbetet är den visuella kontroll av data som operatören på länssty- relsen hela tiden gör och därigenom ständigt kontrollerar de data som finns i maskinen. Dialogförfarandet kan enklast belysas med ett exempel:

Ett fordon har bytt ägare. Till bilregistret inkommer en av köparen och säljaren gemen- samt undertecknad handling där alla för bilregistret nödvändiga uppgifter framgår.

Köparen måste normalt också inkomma med ett försäkringsbevis. Operatören kontrollerar uppgifterna och—om de befrnnes riktiga — skriver transaktionskoden för ägarbyte. Övriga uppgifter som ”matas in” blir regist- reringsnummer, köparens personnummer, försäkringsbolag och datum.

När uppgifterna matats in kommer den centrala maskinen att sända ett svar till bildskärmen. Detta svar innehåller uppgifter — tidigare lagrade i databanken — som gör det möjligt för operatören att kontrollera att han till datamaskinen matat in korrekta uppgifter. Dessa uppgifter är fordonsbenäm- ning, köparens namn och adress samt even- tuella speciella förhållanden som kan förelig- ga t.ex. körförbud. Kontrollen avslutas med att operatören ger en klarsignal om han ej upptäckt några skiljaktigheter. 1 det senare fallet genomförs en korrigeringsrutin.

Exempel på frågeverksamhet: En person ringer till länsstyrelsens bilregister och öns- kar upplysningar om ett visst fordon. Opera- tören på bilregistret som tar emot samtalet har sin bildskärm på bordet framför sig. Den frågande önskar veta nanm och adress på den person som äger en bil med ett visst registreringsnummer. På terminalen skriver operatören då transaktionskoden för denna fråga samt därefter fordonets registrerings- nummer. Efter någon eller några sekunder — sällan mer än 3 — erhålles begärda uppgifter. Samtidigt lämnas även speciella informatio- ner som t.ex. att fordonet är oskattat eller oförsäkrat. När operatören givit frågaren det önskade svaret trycker han in en ny tangent varvid texten på bildskärmen försvinner. Terminalen är sedan fri att användas för nästa transaktion.

Eftersom frågeverksamheten är ojämnt fördelad över dagen kommer operatören att omväxlande få besvara frågor och utföra uppdateringen av registret. När frågevolymen minskar övergår operatören direkt till uppda- tering och när frågetrafiken ökar får flera operatörer syssla med frågor. Denna teknik medför två stora fördelar — dels utnyttjas terminaler och personal effektivt och dels blir arbetet mer omväxlande genom att varje

operatör dagligen får syssla med många olika typer av arbetsuppgifter.

För att hindra ett otillbörligt utnyttjande av bildskärrnarna och registerinformationen kommer varje operatör att utrustas med en magnetisk ”penna” som i kodform talar om dennes identitet för terminalen. Pennan måste placeras i en avläsningsenhet för att terminalen ska kunna fås att fungera. Opera— törens kod sänds sedan automatiskt med varje meddelande som går från terminalen till datamaskinen. I maskinen finns en tabell som visar vilken behörighet varje operatör har. Om operatören inte är behörig att utföra en viss transaktion avvisar datamaski- nen obönhörligt alla försök därtill. Systemet medför också att man får en automatisk kontroll och registrering av vilken operatör som utfört en viss transaktion.

Erfarenhet av den typ av bildskärmsan- vändning som ovan skisserats är begränsad. Det har därför varit av stort intresse att genom försöksverksamhet få fram underlag för en bedömning av den snabbhet, säkerhet, arbetsvänlighet etc. som är förknippade med detta arbetsredskap.

Nedan — under rubriken ”Försöksverk- samhet med bildskärmar” — redovisas två försök som genomförts främst i syfte att bedöma riktigheten av vissa tidsberäkningar som gjorts rörande omläggningsarbetet.

CBR:s samarbete med övriga myndigheter

På samma sätt som arbetet på länsstyrelserna radikalt kommer att förändras efter omlägg- ningen kommer det samarbete som CBR får med andra myndigheter samt med privata institutioner och företag att starkt präglas av den nya tekniken.

Polisen kommer till en början främst att stå i förbindelse med CBR genom sitt telexnät men senare troligtvis även genom bildskärmar. Från registret kan man lätt få uppgifter om enskilda fordon och fordons- ägare. Dessa uppgifter behövs både vid trafikövervakningsverksamhet och vid utred- ningsverksamhet.

En intressant fråga i sammanhanget rör de möjligheter att underlätta polisens arbete som CBR kan erbjuda. Dessa möjligheter ligger främst i att polisen snabbt kan få nästan all behövlig information om alla fordon. En patrull i en polisbil kan t.ex. per radio ställa en fråga till sin sambandscentral beträffande ett misstänkt fordon. Via en bildskärm på centralen kan personalen där genast få de önskade uppgifterna. Dessa återsändes sedan direkt via radio till radio- patrullen.

En annan möjlighet ligger i att utnyttja CBR vid s.k. speciella trafrkkontroller, dvs. kontroller där man endast är intresserad av speciella omständigheter till skillnad från allmänna trafikkontroller. En dylik kontroll kan organiseras så att en polispatrull via radio till sambandscentralen rapporterar tra- frkflödet vid ett visst vägavsnitt. På sam bandscentralen skriver man på bildskärmster- minalerna in de rapporterade registrerings- numren. l datamaskinen undersöks om alla skyldigheter — skatt, försäkring, besiktning etc. — är fullgjorda för de rapporterade fordonen. De fordon som i registret har en notering om någon icke fullgjord skyldighet rapporteras tillbaka till sambandscentralen. Denna information sänds per radio till en polispatrull som befinner sig längre fram på det aktuella vägavsnittet och som då kan stoppa fordonet. Passerande fordon som inte föranleder ingrepp besväras således ej. I framtiden kan man även tänka sig att polisens radiobilar utrustas med någon form av mobila terminaler så att man direkt från polisbilen kan få kontakt med bilregistret utan några mellanled.

Ytterligare ett exempel på lättnader i polisens arbete genom det centrala registret bör nämnas. Vid polisanmälan beträffande ett stulet fordon behöver endast de specifika stölddata angivas; vem anmäler? var och när stulet? Kompletterande fordons- och ägar- data återfinns i CBR och hämtas lätt därifrån.

Postverket kommer att i än högre grad än för närvarande vara förmedlande länk mellan registret och fordonsägarna. Ett exempel är

distributionen av registreringsskyltarna. I framtiden kommer dessa att tillverkas i samband med registreringen och därefter direkt skickas till fordonsägaren. Anmodan om kontrollbesiktning samt ett flertal andra påminnelser och meddelanden kommer ock- så att distribueras per post från CBR till fordonsägarna.

Kontrollmärket skickas till fordonsägarna som maskinth framställt postförskott. Lösenbeloppet utgör fordonsskatten. Inbe- talningskorten läses optiskt av postgirot och redovisningen till CBR sker genom magnet- band. Posten kommer alltså att i huvudsak svara för skatteuppbörden i det nya syste- met.

AB Svensk Bilprovning kommer att med- dela utfallet av alla kontrollbesiktningar till CBR där uppgifterna registreras. Som rap- portblankett används i regel den anmodan om kontrollbesiktning varmed CBR aviserat fordonsägaren före varje inställelsetermin. Denna blankett avses att läsas optiskt. Dessutom ska man liksom nu naturligtvis svara för registreringsbesiktningar m.m.

En från trafiksäkerhetssynpunkt viktig användning av systemet ska här beröras. Om bilprovningen eller någon generalagent får vetskap om att en viss bilmodell, serie eller delserie av en bilmodell är behäftad med brister i ett visst avseende, kan man genom att söka i CBR sortera fram aktuella namn- och adressuppgifter för ägarna till samtliga dessa fordon. Sökbegrepp kan vara chassi- nummer eller del av chassinummer, modell- kod m. m.

Kronofogdemyndigheterna kan från CBR per magnetband få uppgift om vilka fordons- ägare som restförts. Redovisningen i andra riktningen kan också ske medelst magnet- band. Detta medför en starkt förenklad behandling jämfört med nuläget där man måste skriva ut individuella indrivningshand- lingar.

Försvars- och beredskapsplanerande myn- digheter kommer att kunna få sin information från CBR både via bildskärmar, magnetband och listor. Man kommer att få helt nya möjligheter att hålla sitt fordonsbestånd aktuellt och systemet ger stora möjligheter till snabba förändringar. Utredningsarbete pågår för att ta till vara dessa fördelar.

Folkbokföringsmyndigheterna får från CBR uppgift om nya bilägare och skickar sedan automatiskt uppgifter om namn- och adressändringar etc.till CBR.

Statistiska centralbyrån förutses för sin bilstatistik få allt underlag från CBR i bearbetat skick.

Det nya registret ger mycket goda möjlig- heter till fordonsstatistik och integrering med annan statistik. Fordonsstatistiken kan göras mer detaljerad dels genom att fler uppgifter tas in i det maskinella registret och dels genom att kodifiering och systematise- ring kommer att drivas mycket längre än i det nuvarande systemet. Andra typer av statistik kan produceras ur det nya registret genom förekomst av personnummer, försam- lingskod och postnummer. Personnumret gör det möjligt att sammanställa fordonsstatistik med persondata av olika slag ur andra register. Församlingskod och postnummer gör det möjligt att få en noggrann fördelning av fordonsparken på olika regioner etc.

Försäkringsbolagen får av CBR via mag- netband eller annat medium uppgift om nya försäkringar och tilldelade registreringsnum- mer. Försäkringsbolagen anmäler i sin tur till CBR vilka försäkringar som upphört och orsaken härtill. Därtill finns möjlighet för bolagen att på vissa villkor ansluta egna terminaler främst för frågeverksamhet.

Bilhandelns organisationer

AB Bilstatistik svarar idag för all nyregistre- ringsstatistik. Man kommer även i fortsätt- ningen att ha intresse för dessa uppgifter. Bl.a.i syfte att hushålla med direktminnes- utrymme kommer man även i framtiden att modellkoda i stort sett alla nya fordon. Denna uppgift kommer att skötas i intimt

I den bilagda skissen ”Centrala Bilregistret — en systemöversikt” illustreras sambandet mellan CBR och fordonsägare, myndigheter, försäkringsbolag, allmänhet m.fl. Där för- tecknas även vissa av de mest frekventa dokument som kommer att cirkulera i systemet liksom vissa av de media som kommer att användas vid informationsöver- föringen mellan CBR och dess informations- avnämare.

Transaktionsvolymer

BRU har utfört transaktionsvolymsberäk- ningar samt prognoser över den tänkbara volymutvecklingen. Beräkningarna visar att länsstyrelserna under första året kommer att få behandla ungefär 2,7 milj. ansökningar resp. anmälningar från fordonsägare, myndig- heter m.fl. Dessutom räknar man med att länsstyrelserna kommer att besvara cirka 6 milj,frågor.

Centralt kommer CBR att också emottaga ca 3 milj.handlingar för optisk läsning samt mellan 4 och 5 milj. transaktioner via magnetband. Totalt berörs registret av cirka 11 milj. transaktioner om året vilka på ett eller annat sätt förändrar registerinnehållet. Därtill kommer cirka 6 milj. frågor. Dessa volymer förväntas komma att stadigt öka. Man räknar med en ökningstakt av c:a 10% per år vilket delvis beror på fordonsparkens tillväxt.

Det största antalet transaktioner på läns- styrelserna hänger samman med frågeverk- samheten. För att förenkla denna har man sökt skapa en standardfråga, som ska täcka in de vanligaste frågebehoven. Dess kon- struktion måste bli en kompromiss mellan antalet uppgifter som vore önskvärda och det antal som med hänsyn till kostnademai maskintid och linjebelastning inte är tillräck- ligt frekventa. Av de cirka 6 milj. frågor som man räknar med per år torde c 'a 75 % täckas av standardfrågan. För mera speciella fråge- behov finns ett tjugotal andra frågetyper att välja på. Dessa frågor ger detaljerad informa- tion beträffande t. ex. tekniska data om ett

fordon eller tidigare ägares namn och adress. När CBR kommit igång räknar man med följande transaktionsmängder. Transaktioner för inmatning via bildskärm

Ungefär- ligt antal 'll'ansaktionsbenämning per år Nyregistrering 340 000 Agarbyte 1 340 000 Definitiv avregistrering 220 000 Avställning 100 000 Avställning up hör 40 000 Anmälan om örförbud 20 000 Anmälan om ombesiktning 20 000 Notering om föreläggande av kontrollbesiktning 50 000 Notering om ny försäkring 200 000 Ansökan om dubbletthandlingar som skrivs ut av CBR och skickas per post 110 000 Mindre frekventa uppdateringar 250 000 Uppdateringar totalt 2 690 000 Telefonförfrågningar 6 000 000

Per arbetsdag innebär detta ungefär 13 000 uppdateringar och 25 000 frågor.

Transaktioner som inläses via annat medium än bildskärmar

Unge fär- ligt antal Transaktionsbenämning gift; Magnetband Skatteredovisning från posten 3 500 000 Notering angående försäkring 1 500 000 Uppdatering av Rikspolisstyrelsens band beträffande parkeringsböter 1 000 000 Namn- och adressändringsuppgifter från Riksskatteverket 500 000 Optisk läsning Notering om kontrollbesiktning 3 000 000

Blanketter De blanketter som idag används i bilregist- reringsarbetet är avpassade för manuella rutiner. Det är därför nödvändigt att ändra deras utformning så att de passar för inmatning i maskinella rutiner. Rationellt utformade blanketter bidrar väsentligt till en snabb och smidig arbetsgång. Därtill kommer att nya rutiner ställer krav på nya blanketter eller ändrad användning av befintliga blan- ketter.

De viktigaste blanketterna i det nya systemet är ansökan om registrering, besikt- ningsinstrument, registreringsbevis, försäk- ringsbevis, anmodan om kontrollbesiktning samt ett antal blanketter för påminnelser. Förslag till dessa blanketter finns iunder-

bilaga. Här skall redogöras något för hur dessa blanketter avses användas i det nya systemet.

Ansökan om registrering används vid registrering av fordon. Till skillnad från den blankett som används idag kan blanketten även användas som typintyg. Den enda tekniska information om ett typbesiktigat fordon som CBR behöver är uppgift om modellkod samt eventuell specialutrustning. Med ledning av denna kan man sedan via maskinth lagrade ”kataloger” få fram alla nödvändiga tekniska data.

När blanketten även används som typin— tyg ska modellkoden vara ifylld och intygad av den som har tillstånd att utfärda typintyg. Samma förfarande kan användas vid registre- ringsbesiktning om det visar sig att fordonet till alla delar överensstämmer med en mo- dellkod. Bilprovningen fyller i detta läge i modellkoden och signerar. Alternativt an- vänds besiktningsinstrumentet. På blanket- ten finns även plats att anmäla avställning.

Besikmingsinstrumentet ersätter nuvaran- de besiktningsinstrument. Instrumentet inne- håller endast tekniska grunddata vilka i princip svarar mot de data som lagras i CBR. Det innebär att sådana uppgifter som inte lagras utan kan beräknas inte längre behöver anges av bilprovningen. Det finns dock möjlighet att ange fler uppgifter än som lagras i registret. Dessa kan då vid behov återfinnas i mikrofilmarkivet. Instrumentet behöver endast utfärdas i ett exemplar.

Registreringsbeviset består av en rapportdel och en fordonsdel. Rapportdelen används för vissa rapporteringar till registret t. ex. ägarby- . te, avställning, avställning upphör och av- registrering. Fordonsdelen innehåller teknis- ka data om fordonet och ersätter det be- siktningsinstrument som fordonsägaren i- dag har. Beviset utfärdas första gången vid registrering och sedan bl.a. varje gång som någon av nyssnämnda anmälningar gjorts till registret. Därigenom utgör beviset en kvit- tens på att CBR mottagit och noterat anmälan. Registreringsbeviset styrker även i viss mån äganderätten till fordonet vilket det nuvarande besiktningsinstrumentet inte gör.

För att man ska kunna identifiera beviset som det sist utfärdade och således det som gäller förses bevisen med löpande nummer som kan kontrolleras i registret.

Försäkringsbeviset har samma funktion som i det nuvarande systemet. Förslaget till nytt bevis har utarbetats av en samarbets- grupp mellan Trafikförsäkringsföreningen och BRU. Från blanketteknisk synpunkt kan nämnas att beviset endast behöver lämnasi ett exemplar och att några särskilda krav på papperskvalitet inte längre behöver ställas. För att underlätta försäkringsbolagens ru- tiner kan man även tillåta en viss frihet i utformningen av blanketten. Detta får dock avgöras från fall till fall. Det nuvarande försäkringsbevisnumret har ingen funktion i CBR men kommer att finnas kvar och rapporteras vidare till försäkringsbolaget.

Anmodan om kontrollbesiktning är en blankett som sänds till alla fordonsägare vid besiktningstermins ingång. Blanketten ska medföras vid inställelsen till besiktning och lämnas till besiktningsman. Denne rapporte- rar utfallet av besiktningen genom att kryssa i en av fyra rutor och sänder in blanketten till registret. Blanketten är utformad för optisk läsning. Förutom besiktningsutfallet finns även plats att anmäla om fordonet inte överensstämmer med de data som finns i CBR. Som exempel kan nämnas färgändring. Eftersom ett stort antal besiktningar resulte- rar i körförbud eller föreläggande skrivs blanketten ut i två exemplar som båda tillställs fordonsägaren. Om den första be- siktningen inte medför ett godkännande medtaget fordonsägaren vid nästa inställelse kopian. Om inte heller denna besiktning medför ett godkännande utan fordonet måste inställas en tredje gång får besiktnings- mannen använda en liknande blankett som fylls i för hand men som då inte blir optiskt läsbar.

Blanketter för påminnelser av olika slag samt för bekräftelser av anmälningar har ett standardiserat utseende. Fordonsägarens namn och adress samt fordonets registre- ringsnummer och benämning är allt som skrivs av datamaskinen. Resten av texten är

förtryckt. Sådana blanketter finns för på- minnelse om upphörd försäkring, meddelan- de om körförbud och föreläggande om besiktning, meddelande till säljare av fordon, meddelande om avregistrering m. m.

Beskrivning av databanken m. m.

Förutom den ovan nänmda standardfrågan kan man från CBR få svar på en mängd mer eller mindre speciella frågeställningar. Detta hänger samman med att man vid data- bankens uppbyggnad haft som målsättning att ”skapa många ingångar” i registret. Här skall ges en beskrivning av hur man har tänkt sig uppbyggnaden av CBR. Med huvudbe- grepp avses den identifikationsbeteckning som är gemensam för de olika posterna i ett register.

Registret har delatsi två delar där den ena delen innehåller alla fordonsdata och den andra delen persondata. Värdera delen består av ett huvudregister, fordonsregistret respek- tive ägarregistret. Till detta är sedan knutet ett antal hjälpregister. Se skissen ”Centrala bilregistrets databank (logiska enheter).”

Till fordonsregistret hör:

— Översättningsregistret, huvudbegrepp gam- malt registreringsnummer. — Register för tekniska data, huvudbegrepp modellkod alternativt registreringsnum- mer. — Samhörighetsregistret, huvudbegrepp re- gistreringsnummer. — Chassinummerregistret, huvudbegrepp mo- dellkod, chassinummer. — Bevakningsregistret, huvudbegrepp regi- streringsnummer.

Ägarregistrets hjälpregister är:

— Referensregistret, huvudbegrepp person- nummer. — Kommunregistret, huvudbegrepp försam- lingskod. — Postanstaltsregistret, huvudbegrepp post- nummer.

— Ägarregistret — tillägg, huvudbegrepp per- sonnummer.

Genom att dela upp registret på detta sätt kan man samla gemensamma uppgifter i ett särskilt register och därigenom spara väsent- ligt utrymme. Ytterligare en anledning är den möjlighet till snabb utsökning av intres- santa uppgifter liksom möjlighet till effektiv bevakning av olika saker som en sådan uppdelning ger.

Registerbeskrivning — fordonsdata

Fordonsregistret är huvudregister för for- donsdata. Det innehåller uppgifter som är specifika för varje fordon samt en rad signalpositioner som talar om att ytterligare uppgifter finns att hämta i olika hjälpregister samt i vissa fall även vad för slags uppgifter som finns. I fordonsregistret lagras även nuvarande, föregående och nästföregående ägares personnummer.

Fordonstekniska data är sammanförda i registret för tekniska data. I princip ska varje fordon ha en modellkod som utgör ingång till tekniska data. För fordon, som är unika eller inte har kunnat modellkodas, lagras tekniska data i stället specifikt för varje sådant fordon.

För att kunna bevaka sambandet mellan dragande fordon och släpfordon finns ett speciellt samhörighetsregister för släpvagnar som är underkastade kopplingsbesiktnings- plikt. Det utvisar för ett givet släp vilka dragfordon som får dra detsamma samt för ett givet dragfordon vilka släp detta får dra.

Bevakningsregistret är som namnet anty- der ett register speciellt avsett för bevak- ningsuppgifter. Där lagras uppgift om datum för förseelse, vilken myndighet som rappor- terat fordonet samt vilka åtgärder som vidtagits av CBR. Genom att registret endast innehåller aktuella uppgifter är det tämligen litet varför bevakning utan svårighet kan genomföras på daglig basis.

Övergångsvis finns ett översättningsregis- ter som knyter ihop ”gamla” registrerings- nummer med registreringsbeteckningarna som ska användas efter omläggningen.

Chassinummerregistret är ett spe- cialregister som möjliggör sökning efter fordon vars registreringsnummer man inte känner. Sökvariabler kan vara chassinummer, färg, bilmärke, årsmodell etc. Som resultat av en sökning erhålls ett eller flera registre- ringsnummer med hjälp av vilka man sedan kan återfinna posten i fordonsregistret. For- don som skrotas sparas i detta register under ett antal år för att möjliggöra identifiering av t.ex. skrotbilar. Genom den uppläggning registret har är det synnerligen användbart för fordonsstatistik, eftersom posterna är sorterade på bilmärke och modell.

Registerbeskrivning — ägara'ata

I ägarregistret lagras huvuddelen av ägarupp- gifterna såsom personnummer, namn, adress, postnummer och försarnlingskod. Dessutom lagras fordonsregistrets adress till personens första och andra fordon. Här finns också signalpositioner som talar om ifall uppgifter finns i trailerregistret.

Om personen äger fler än två fordon, lagras dessa registreringsnummer i ägarregist- ret — tillägg. Detta register gör det även lätt att i framtiden få in andra uppgifter om personer än de som nu föreslås.

För att minska direktminnesbehovet lag- ras inte adresspostanstalten för varje person i ägarregistret. Genom postnumret kan man entydigt bestämma adresspostanstalten. I postanstaltsregistret finns postnummer och motsvarande adresspostanstalt.

För att kunna översätta församlingskoden finns kommunregistret. Det innehåller nam- net på län, kommun och församling för vaije försarnlingskod. Koden är sexställig med två positioner för län, två för kommun inom län och två för församling inom kommun och är densamma som används inom folkbokföring- en.

Å tkoms tmöjligheter

Som förut nämnts har en utgångspunkt för systemkonstruktion varit att det skulle fin- nas många ingångsmöjligheter i registret.

— Personnummer varvid persondata samt uppgift om en persons samtliga fordon tas fram. — Gammalt registreringsnummer varvid det nya registreringsnumret erhålls. — Modellkod varvid samtliga tekniska upp- gifter för en viss modellkod är tillgängliga. — Bilmärke och chassinummer varvid re- gistreringsnumret för fordonet erhålls.

För mera speciella behov kan åtkomst ske indirekt. Det blir då fråga om mera omfat- tande bearbetningar som således kan ta längre tid att besvara. Exempel på sådana är sökning i chassiregistret. Där ska det vara möjligt att söka på bilmärke, bilmodell, färg, chassinummerserie och delar av registrerings- nummer. En kombination av dessa begrepp är också möjlig att söka på. Naturligtvis kan en sökning av detta slag lätt leda till ett omfattande svar, exempelvis om man begär alla blå Volkswagen. En möjlighet är då att kombinera detta med uppgift om hemort (församlingskoden) som finns i ägarregistret varigenom svaret kan begränsas.

Ytterligare uppgifter som kan vara av intresse är exempelvis sambandet mellan släp och dragfordon. Detta erhålls ur det speciella samhörighetsregistret.

Registret är så upplagt att alla frågor som ställs med direkt ingång i registret, dvs. när identitetsuppgiften är känd, kan erhållas från registret på cirka tre sekunder om frågan ställs från en bildskärmsterminal. För frågor med indirekt ingång blir tiden beroende på storleken av det svar som erhålls och hur många kombinationer mellan register man vill göra.

Arkivrutiner

En central lösning av bilregisterrutinerna förutsätter en central arkivering av registre- ringshandlingarna. Detta beror bl.a. på att registreringsnumren i det föreslagna systemet inte kommer att vara länsanknutna samt att fordonsägarna äger frihet att anlita valfri länsstyrelse i registreringsärenden. Vid lokal

arkivering skulle således handlingarna för ett visst fordon kunna komma att förvaras på ett flertal platser.

Med utgångspunkt från nu gällande be- stämmelser om arkivering av handlingar i tio år, skulle totalvolymen av ett centralt arkiv komma att utgöra minst 35 milj.blanketter. Att arkivera en sådan volym med tillämpning av gängse metoder i form av hängmappar och dokumentskåp är kostsamt både i fråga om hantering och utrymmeskrav.

Dessa kostnader kan i hög grad minskas om man i arkiveringsarbetet använder sig av mikrofilmteknik. Tekniken innebär i korthet att man fotograferar de dokument som skall arkiveras, samt sparar resultatet i form av filmer i små kassetter. Dessa förvaras i brandsäkra skåp med elektronisk-mekaniska frammatningsanordningar. Operatören kan nå samtliga kassetter utan att behöva förflyt- ta sig.

En vanlig kassettstorlek är 10x le 2,5 cm. Denna typ rymmer c:a 3 000 bilder eller mer beroende på arkivdokumentens storlek. Bilregistrets dagliga volym om 15—20 000 dokument skulle således rymmas i 5—7 kassetter. Det totala arkivet för en IO-årspe- riod skulle enligt en preliminär beräkning kunna omfatta cirka 10—12000 kassetter.

] samband med fotograferingen av varje enskild handling trycks på densamma ett identifikationsnummer — det s.k. pagine- ringsnumret. Detta nummer refererar till filmrutan i den kassett där handlingen finns reproducerad. Utifrån detta begrepp kan operatören med hjälp av den automatiska frammatningen snabbt komma i besittning av en önskad kopia.

En förutsättning för att arkiveringsmeto- den skall fungera är sålunda att man på ett enkelt sätt kan ta reda på vilket paginerings— nummer en viss handling har givits. Detta löses enklast genom att man datamaskinellt för ett register över alla arkiverade handling- ar i registreringsnummerordning. Registret har kallats arkivregistret.

Det är just denna möjlighet — att låta datamaskinen hålla reda på var i ett mycket stort register som en viss handling finns

fotograferad _ som konstituerar den ena av de två huvudfaktorer vilka utgör grunden för mikrofilmarkiveringens ekonomi. Den inne- bär ju att man ej — som tidigare — behöver förvara själva dokumenten i registrerings- nummerordning. Dokumenten — eller snara- re deras filmreproduktioner — kan istället förvaras i den ordning de inkommer till arkivet. För att hålla reda på handlingarna i arkivet är det tillräckligt att man i maskinen lagrat en uppgift om i vilken kassett och var inom kassetten en viss handling finns repro- ducerad. [ den mån handlingars identifika- tionsbegrepp kan matas in i datamaskinen genom optisk läsning blir anspråken på manuellt rutinarbete i arkiveringssamman- hang mycket blygsamma. Den andra faktorn som utgör grunden för mikrofilmarkive- ringens ekonomi är naturligtvis de ringa kraven på lokal- och skåputrymme.

En uppdatering av arkivregistret tillgår så att den inkommande handlingen påtrycks sitt pagineringsnummer, eller med ett annat namn referensnumret, och fotograferas. Rul- len framkallas och lagras i det tidigare berörda förvaringsskäpet. Referensnumret sorteras av datamaskinen i arkivregistret.

Om någon i ett senare skede önskar se arkivkopian, matas fordonets registrerings- nummer samt uppgift om typ av handling in i datamaskinen. Denna svarar sedan med det referensnummer som beskriver var i arkivet handlingen finns fotograferad. Med hjälp av frammatningsmekanismen tas sedan den rät- ta kassetten fram. Den isättes därefter i en läs- och kopieringsapparat där den aktuella filmrutan automatiskt frammatas med led- ning av den på tangentbordet inställda referensen samt visas på en skärm. Appara- ten åstadkommer också önskat antal kopior.

Rutinbeskrivning

Från länsstyrelserna inkommer dagligen de dokument som legat till grund för bilregister- detaljernas uppdateringar av det centrala

bilregistret. Vissa av dessa handlingar — bl. a. transaktioner som noterats på registreringsin-

tygets rapportdel — är optiskt läsbara. Fordonets registreringsnummer och det vid filmningen påtryckta pagineringnumret läses sålunda optiskt i maskinen. Denna informa- tion sorteras och sammanställs i registrerings- nummerordning av maskinen på ett magnet- band.

De handlingar som ej kan läsas optiskt, måste efter mikrofilmningen genomgå en manuell registreringsprocedur för inmatning av registreringsnummer och pagineringsnum- mer. Detta kan lämpligen ske via en bild- skärms tangentbord. Om maskinen ges ett startvärde för pagineringsnumret, kan den själv konsekutivt sätta ett nummer för varje inmatat registreringsnummer. För att inte komma i otakt med datamaskinen matar operatrisen med lämpliga intervaller, för- utom registreringsnumret, även in det på- tryckta pagirieringsnumret.

Information från den optiska och manuel- la inmatningen av registrerings- och pagine- ringsnummer används därefter för uppdate- ring av arkivregistret.

Arkivregistret lagras på magnetband i registreringsnummerordning. Varje post på bandet består av en huvudpost och en eller flera delposter. Huvudposten består av for- donets registreringsnummer. För varje blan- kett som uppdaterat registret genereras en delpost som består av:

— Sista siffran i årtalet

— Dagnummer

— Typ av handling (= transaktionstyp) — Kassettnummer

— Löpnummerinom kassett

Kopiering av arkivhandlingar

Beställning av arkivkopior sker per telefon eller brev, antingen från regional myndighet eller direkt från CBR. I båda fallen vidarebe- fordras beställningen via skärm till den centrala datamaskinen. Namn och adress på beställaren uppgives liksom övriga data, såsom antalet kopior, tidsperiod för den sökta handlingens utfärdande etc. Vid da- gens slut framtages, i samband med att

arkivregistret uppdateras, en plockningslista, upptagande registreringsnummer, kassett- nummer, löpnummer (plats på rullen), antal kopior samt beställarens namn och adress. Med ledning av plockningslistan framtages berörda kassetter. Handlingarna distribueras i fönsterkuvert direkt till beställaren, varvid plockningslistans adressdel kan läsas genom kuvertets fönster.

Säkerhetsaspekter

I samband med uppdateringen av arkivre- gistret jämföres transaktionerna som föran- lett uppdatering av CBR med arkivtransak- tionerna. Därvid upptäcks om det finns transaktioner som saknar dokument och som således kan misstänkas vara falska samt om det finns dokument som saknar motsvarande uppdateringstransaktion.

De fel som upptäcks föranleder utredning och rättelse. Genom denna relativt enkla metod skapas vissa garantier för att falska transaktioner upptäcks och att inga transak- tioner arkiveras utan att verkligen ha tillförts systemet.

U tvecklingsmöjligheter

Tekniska möjligheter finns att över telefon- nätet skicka kopior av handlingar med hjälp av telefaksimilutrustning. För CBR innebär detta att man skulle kunna tillgodose läns- styrelsernas, polisens och domstolars ome- delbara behov av arkiverade ”originalhand- lingar”. Kostnaden för apparater av denna typ är för närvarande i storleksordningen 5 000 kr./st.

Försöksverksamhet med bildskärmar Bakgrund

Ovan har terminalhanteringen schematiskt beskrivits.

Det konstaterades att erfarenheter av den- na typ av användning av bildskärmar är begränsad i vårt land. Av detta skäl har det varit ett naturligt intresse för utredningen att genom försöksverksamhet skapa underlag för

en bedömning av den snabbhet, säkerhet, arbetsvänlighet, etc. som är förknippad med detta arbetshjälpmedel.

Vissa försök med skärmar har gjorts i syfte att belysa de aktuella frågeställningar- na. Det måste dock starkt betonas att för- söken inte varit tillräckligt omfattande för att resultaten skall kunna tillåta några större generaliseringar.

Beskrivning av försöket

Rutinerna i det framtida systemet kommeri hög grad att vara uppbyggda som dialog- förfaranden mellan bildskärmsoperatörema och den centrala datamaskinen. Som ovan beskrivits innebär detta att en operatör på tangentbordet slår in en transaktionskod och ett registreringsnummer. Därvid svarar nia- skinen med ett urval av data om fordonet som redan finns lagrade i maskinen. Dessa data skall kontrolleras mot det underlag som ligger till grund för transaktionen. Om överensstämmelse råder skall operatören där- efter mata in ev. ytterligare nytillkommande uppgifter. Metoden medger att man slipper mata in uppgifter som redan finns lagrade i CBR. Därigenom minimerar man antalet inslagna tecken och minskar kraftigt möjlig- heterna till fel.

Vad som programmerats upp för försöks- verksamheten var i stort sett den rutin som skall användas vid omläggningen. De opera- törer som arbetade vid proven var tidigare anställda vid bilregistret och således väl förtrogna med det delvis mycket svåra materialet. Vid försökens genomförande la- des ett testregister upp på skivminne. Under- laget var c:a 1 200 registerkort från A-bilre- gistret. Dessa användes sedan vid inmatning- en via bildskärmen. Operatörens första upp- gift var att slå in ett registreringsnummer. Därvid svarade maskinen med att på bild- skärmen presentera fordonets registrerings- nummer, fordonsslag, fabrikat, årsmodell, tjänstevikt samt ägarens namn. Dessa data kontrollerades därefter mot uppgifterna på fordonets registerkort. Vid överensstämmel- se matade operatören in ett antal av de på

korten resterande uppgifterna. När denna inmatning var klar sändes uppgifterna i väg till maskineri för rimlighets- och riktighets- kontroll. Vid orimligheter och fel fick operatören på bildskärmen tillbaka såväl ett felmeddelande som de uppgifter som maski- nen tidigare skrivit ut. Om de mottagna uppgifterna däremot accepterades meddela- de maskinen att den var klar för nästa transaktion.

De fordonsdata som visades på skärmen resp. matades in varierade i antal och typ mellan fordonen beroende på fordonsslag samt huruvida det aktuella fordonet var modellkodat eller ej.

Den visuella kontroll som ingick i rutinen var väsentlig. Vid omläggningen kommer data att samlas in från ett flertal håll. Dessa uppgifter är av varierande kvalitet och måste noggrant kontrolleras mot registerkorten innan de kan matas in i registret.

De bägge försöksomgångarna skiljde sigi ett avseende väsentligt från varandra. Vid det första försöket användes vad som skulle kunna kallas ”formulärinmatning” medan man vid det andra försöket använde sig av ”datastränginmatning”.

Formulärinmatningen tillgick så att opera- tören läste uppgifterna från uppgiftsunderla- get och direkt skrev in dem på skärmen som försetts med ledtext och tabulatorlägen.

Stränginmatningen tillgick istället så att operatören läste uppgifterna från underlaget och skrev in dem i en lång rad med skiljetecken mellan olika fält. Någon speciell uppställning användes alltså inte.

Gentemot formulärinmatning har sträng- inmatningen visat sig vara en överlägsen metod.. Stränginmatning tar kortare tid ge- nom att operatören inte behöver lyfta blicken från uppgiftsunderlaget för att med radframmatningar och tabulatorhantering placera de inmatade uppgifterna på rätt rad.

Speciella omständigheter

— De båda undersökningsomgångarna ge- nomfördes vid två skilda tillfällen under cirka 3 dagar vardera. Under en så kort

tid kan man förmoda att full inlärnings- och träningseffekt inte kan uppnås.

— Vid formulärinmatningen användes en skärmlayout som inte var operatörsvänlig. Bl.a. var operatören tvungen att fylla ut numeriska fält med nollor. Även i de fall data helt saknades slogs nollor in. — Den information som matades in var till 98 % numerisk. Trots detta användes ett skrivmaskintangentbord av normaltyp med siffrorna i raden högst upp. I de skärmar som anskaffas för bilregistren ingår ett numeriskt tiotangentbord. Man torde därför kunna räkna med att de hastigheter som nåtts kommer att över- träffas. — Den bildskärm som användes vid försöket med stränginmatning var mindre lämplig för ändamålet. Suddighet och flimmer gjorde den synnerligen svårläst. — Operatörerna upplevde störande moment i arbetet; åskådare i form av försöksled- ning samt — i en försöksomgång — ljuden från en utanför arbetsrummet belägen byggnadsplats.

Resultat och slutsatser Den genomsnittliga inmatningshastighet som uppnåddes var att en transaktion tog 35—40 sek eller att 90—100 kort kunde inmatas per timme.

Ett av huvudskälen till provets genomfö- rande var att mäta tidsåtgången. Som grund för dimensioneringen av resurserna vid om- läggningsrutinen hade tidigare gjorts vissa tidsberäkningar med hjälp av en enkel ”skrivbordstest” och utifrån normer för stansningsarbete.

För den aktuella rutinen hade därvid beräknats att en transaktion skulle ta 45 sekunder. Siffran motsvarar 80 kort/timme. Vidare förutsattes åtminstone en veckas upplärningstid.

Provet visar att dessa hastigheter uppnås utan svårighet. Med hänsyn till de omstän- digheter som ovan påtalats torde det ej vara orealistiskt att efter noggrann inlärning räk- na med en verklig arbetstakt av 120 kort i timmen, dvs. en inmatning var 30:e sekund.

CENTRALA BILREGISTRET _ SYSTEMÖVERSIKT

FORDONSÄGARE

LÄNSTYRELSERNA

FRÄGESTALLANUE ALLHANHET ccs nrunrcarrta

TRAFIK—

SÄKERHETS—

VERKETS

FORSAKRINGS-

(TSV) BOLAGEN

POSTEN

SVENSK BILPROVNING

R IKSSPATTEVERKFT

CENTRALA

BIL—

ARS- OCH BE- KAPSPLANERAN- DE MYNDIGHETER

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

REGISTER

(CBR)

KRONOFOGDE— MYNDIGHETEN

B ILHA NDELNS ORCA NISATIONER

Di DOKUMENT Q HAGNETBAND © BILDSKARH

P 0 L I S E N

Rutiner: Agnrbyte Nyrogiatrering Avltällning Agarbyte A ' E te av or- uHååi—lmm säkring: olog Avregistrering

Dokument:

BLANKETTFLÖDE

Antnlsuppgifur

. i 1000:t|1 Nyragistrering Nyregistrenng

Onbeliktning

Be ! ikt ni ng Körförbud

Div/g ne

Ari-eken en re— =P" Mne-

rie;

Via bildskärm:

Regnar

Vin. magnetband från:

Fbrsäkringsbolagen 1500

Åka åere- Postverket (lvl 3000

Konvertering för kontroll

Pikesxattevr—r'ret: Uppdatering pos er Ni,... ::. waggy av Ändring m F. 500 registren

Dokume ut till fordonsägaren:

Besiktni rig anmälan

Optisk läsning

3000

Regiatre- katteavi Påminnelse . ringsbevis nu on- on forsun- Vig länetband till: ro nu ner 3000 Försäkringsbolag” Nyregistra- yregistre- 0 örsäkrad Avställning 1000 TIM ring _ . .. _ , lör-torium Dub-siktning Agn-byte åv'ågålmm R ort.: Avregistrering Avnsiining ” , ragga,”..- Riksskatteverket _, Onbenktning nelsur Augallning Sk t. &_ ”" ”_" _ b.?aid ” Oubeuktning ': . - . _ "eg; SCB. nnunk Meddelande Beniktnrngn on ro inte .cn-edan Reglkyltu noter ar 340 par

Agn-byta Avregistrering

Se anvisningar —---....

CBR 1

Ansökan avser R _ . h e lstrenn oc Registrering AäSTällnirgg

ANSÖKAN om registrering

Ansökningsdurum Reg nr (Nylls sv myndlqhot

Efternamn, tilltalsnamn/Företagsnamn

; Porson nr/Förernqsnr

Utdelningsadress

Postnr

'Orrnamn

Särskild stadigvarande adress önskas införd (Se anvisningar)

Telefon bostaden Telefon arbetsplatsen

Fordonsslag

PersonBil

Lasta ”j_j BUSS n SLÅPvngn

. . 1 Tragwåitaåvandmng

TRakior klass 1 klass 2

_] MotorCykel D TRaktor

Fabrikat, typ Chassl-IRam-/Tillvarkningsnr

Årsmodell Modellkod Användning (se anvisningar)

_l ”orna, _,

D Uthyrning

T' "R Ambulans/Brandlordon/ ”ut", ' Körskola/Taxi

[_l

Fordonets lärg

:]BLÅ

F LE Riärgad

|:] BRUN B GRÅ D GRÖN D GUL E] RÖD DSVART D VIT

Speclnlutrustning loesikrnirfg's'sryldig)

KRAN D TlPP D LYFT |:] vmscu ågåio— 3.55ng Djovuvn ” få?”

[3 KULA 2232» D BYGEL D TAPP fågG' [__]Saknas

Härmed försäkras att fordonet sedan besiktningsinstrument eller tvpintyg utfärdats ickeundauln sidan ändring som avses i 14 5 2 mom i VTF

'(Å'ééiå'n's' Håin'riiéc

Fordonet överensstämmelse med ovanstående modellkod intygas Datum Myndighetens stämpel och sign

Interimslicens

——I har ei uuaäs

har _ uttagits

utfärdad den lav polismyndigheten i

Registreringsmyndighets anteckning

1 Enligt traktorskatteförordningen

Anm/registrering

Alla blanketter i denna bilaga återges i förminskad skala.

CBR 3

BESIKTNINGSINSTRUMENT

Datum Dnr

D Tvpbesiktning D Registreringsbesiktning D Registreringsbesiktning, ändring

01 Registreringsnummer 02 Fordonssleq PersonBil LastBiI

f_l euss SLÄFvagn [_] MotorCykel [_| TRaktor

03 Fordonsbenämning (Iabrikat och typ) 04 Chassi-. ram- eller tillverkningsnummer

05 Årsmodell 06 Modellkod

07 Fordonsfärg

DELA

_] FLERfärgad 08 Specialutrustning

DBRUN DGRÅ DGRÖN

Bomwu

DGUL DSVART DVIT

DRAG KRAN Dnr? DLYFT D vwscn DKULA [:]KROK Daven DTAPP senvol PLOG— _] KOM RADIO mTELEFON _]SOVHYTT styrning fäste Saknas 09 Tjänstevikt 10 Tjänstevikt på framaxel 11 Tjänstevikt på bakaxel 12 Tetalvikt

kg kg kg kg . 13 Storste släpvagnsvikt 14 Skyltar - tvåradiga l kg 1 stycken 2 stycken 15 Fordonslängd 16 Fordonsbredd 17 Lestutrvmmets längd 18 Lastutrymmets överhäng cm cm cm cm

19 Antal d'orrar 20 Karosserikod 21 Antal passagerare, totalt Stående (buss)

23 Däcksdimension, bak

X

22 Antal hjul

fram

X

24 Antal axlar 25 Axelavstånd, iramaxel till bakaxel 26 Axelavstånd, bakaxel tlll hjälpaxel

27 Maximalt framaxeltryck 28 Maximalt bakaxeltryck

29 Kopplingstyp BYGEL [_] KULA

_]KROK mTAPP

30 Avstånd koppling till iramaxel

l—iP'VÅ [_]

cm

31 Bromsanordninq 32 Bromsuttag

Ja Nei _]TRYCKLUFT [_] VACUUM 33 Elfakt 34 Efiektenhet 35 (Nlindervolvm 36 Fordonsbuller Hk DIN [_l SAE SMMT [_losco cma DE 37 Tankrvmd 38 Drivmedel liter '_"l BENSIN m DIESEL EL [_] FOTOGEN [_] GASOL [_] GENGAS 39 Växellåda, mekanisk steglös ' halvautomatisk 'hellutomatisk st växlar TI LLSATS _"lsteetös _] HALVAUTO [_] Tl LLSATS l_l HELAUTO

40 Tjänstevikt

Sidovagnsuppgifter

41 Max last 42 Antal passagerare

kg

Anmärkningar

Härmed försäkras att fordonet sedan besiktningsinstrument eller typintyg utfärdats icke undergått säden ändring som ev- sesi 14 5 2 mom i VTF. Datum Ägarens namnteckning

Fordonet godkänt

Ort Datum

Besiktningsmans namnteckning

Registreringsmyndighets anteckning

Arkivregistrering

TRAFIKSÄKERHETSVERKET REGISTRERINGSBEVIS — Rapportdel Fordonseleg Fordonsbenämning rsmodell Anvisningar Användningesätt _ Reg.nr Bevis AVST- Ovriga nr - AVSTälk äll Avr Uth rn. se an— TRnkton TRaktob Aga; ni UPPåör SKROåad EXPOåT Normal foråon visning klass 1 klass Överlåteleens datum

.utdeininésaåfesswl _.

Regiéiäéiéä'ägareé namnteckning KB'p'éreité' nånxiie' aiming

Efternamn, tilltalsnamn/Företaganamn

Personnr Företagsnr

Telefonnr

"rrasinf'aen'aiinatn”*"

Personnr Pöretagsnr

Särskild stadigvarand! adress önskas lnförd. Se anvisningar

_______________ Registreringsmyndighets anteckning

Arkivregistrering

I | TRAFIKSÄKERHETSVERKET | Reg.nr 5 | | | Crassinr |

Tel.vikt

anordni

a umus

| | | | | | | | | | | | L

Totalviktsfördelni

Däckdim,

BromSutLeg

REGISTRERINGSBEVIS

Fordonssla Fordonsnenämrin

remodell Modellkod Färg

Längd Bredd

Axelavstånd

Effekt Effektenn

Pg, karosser— m rr:

Fordonsdel

Tj.viki Maxlast

Drivmedel

FÖRSÄKRINGSBOLAGETS FIRMA Trafikförsäkringsbwis Enskild försäkring

om

orden." Omriku, typ,

Disponeras av försäkringsboluger

MEDDELANDE om upphörd trafikförsäkring

TRAFIKSÅKERHETSVERKET Centrala bilregistret

Fabrikat, typ Årsmodell Rodltrlrlnutnr Dltum

Namn, adreu Partonnr/Förotaasnr

Fbrsäkringsanstalt Förukr upphörd den

o 8 Enligt meddelande från törsäkringsanstalten har Er trafikförsäkring upphört att gälla. Vi erinrar Er om ,'2 att enligt trafikförsäkringslagen 1 5 är Ni skyldig att ta och vidmakthålla trafikförsäkring. Ni uppma— å'; nas därför att omgående reglera Era trafikförsäkringsförhållanden och att till Centrala bilregistret in- " sända nytt trafikförsäkringsbevis. Om Ni önskar anföra invändningar häremot, kontakta länstyrelsens ” bilregisteravdelning. 5 Har Ni under någon av de senaste dagarna förnyat Er trafikförsäkring kan detta meddelan- 0 de lämnas utan avseende. TRAFIKSÅKERHETSVERKET ANMODAN om kontrollbesiktning Centrala bilregistret "% Fabrikat, typ Årsmodell Modellkod Rag nr 5 & ChassiJRam-lTillverkn-nr Färg Ord kontrcllblllktnvmln = = ! "E .. '” : Namn, adress Purmnnr/Forataglnr & ': % å % e n . .. 5 = .: å .! > Specialutrustning 8 o : Besiktningsmannen: nomrmgar m Föralägg Föral _ Stämmer &" med CBR- : 1 Godkänd |__] 5 dgr tet-mi?-w Körförbud data, se * , " u: Bilstut-nr | Datum Islgn [Arkivrag u: in U

CENTRALA BILREGISTRETS DATABANK

Modellkod Ägarnummer Gammalt regnummer Chassinr Regnummer

" i * *

B9I Referens reg.

Bl B6 B7 översät Chassi— Bevakn. reg. reg. reg.

89 82

Ägarereg.

Fordonsreg . Reg.nummer

Bll BIO Postanst Kommun— reg. reg.

Tillägg

4 Förslag till teckenutformning m.m.

Bilaga 4.1. Förslag till siffror på registreringsskylt. Förminskad skala.

Bilaga 4.2. Förslag till bokstäver på registreringsskylt. Förminskad skala.

51)me

m OZL

SL

3123L5678

65

6165-390

40.5

Bilaga 4. 3. Förslag till utformning av enradig registreringsskylt. Måtten anges i mm.

O

23L5678

Bilaga 4. 4. Förslag till utformning av tvåradig registreringsskylt. Måtten anges i mm.

m

73

Bilaga 4.5. Förslag till utformning av kontrollmärke.

5 Förslag till registerinnehåll

(I följande uppställning anger x att uppgift tas in, 0 att uppgift inte tas in i registret)

Person- Last- Släp- Motor- Traktor Och bil bil Buss fordon cykel motorredskap Benämning A. Fordonsdata 1. Antal axlar x x x x x x 2. Antal dörrar x x1 x1 x1 x1 x1 3. Antal hjul 0 x x x x x1 4. Antal passagerare x x x x x x1 5. Avstånd från koppling till första axel 0 x x x 0 x1 6. Axelavstånd x x x x x1 x1 7 Bromsuttag 0 x x x 0 x1 8. Chassinummer eller motsvarande x x x x x x 9. Cylindervolym 0 O 0 0 x 0 10. Drivmedel x x x 0 x x 11. Däckdimension bak— hjul x x x x 0 x 12. Däckdimension fram- hjul 0 0 0 0 0 x 13. Effekt x x x 0 0 x 14. Effektenhet x x x 0 0 x 15. Effektiv bromsan- ordning 0 0 0 x 0 0 16. Fordonsbenämning x x x x x x 17. Fordonsbredd x x x x 0 x 18. Fordonsbuller x x x 0 x x 19. Fordonslängd x x x x 0 x 20. Fordonsslag x x x x x x

[ Uppgiften finns inte i nuvarande register

21. 22.

23. 24.

25. 26.

27. 28. 29.

30. 31. 32. 33. 34. 35. 36.

37. 38. 39.

N—.

10.

11.

Högsta tillåtna vikt på släpvagn som får dras av fordonet Karosseri Kopplingsanordnings- typ

Lastutrymmets längd Lastutrymmets över- häng

Modellkod Registreringsnummer Sidvagns antal pas- sagerare

Sidvagns tjänstevikt Sidvagns totalvikt Specialutrustning Största bakaxeltryck Största framaxeltryck Tjänstevikt Tjänsteviktens för— delning mellan fram- och bakaxel Totalvikt

Växellåda1 Årsmodell

Allmänna data Antal ägare Besiktningsskyldig- het Dag för avregistre- ring Dag för avställning Dag för första re- gistrering Dag för rapport eller åtgärd Dag för tre senaste ägarbyten Drivmedelstilldel- ning Efterlysning, stöld m.m. Fordonet brukas en— ligt särskilda till- stånd Fordonet brukas i yr- kesmässig trafik

xx

xooxooo

xxxO

X

1 Uppgiften finns inte i nuvarande register 194

...

xx

xooxooo

xxxx

xx

xooxooo

xxxx

xx

xooxooo

xoxx

xx

xooxxxx

xoxo

xx

xxxxooo

oxxo

12. Fordonsskatt

x x x x x x 1 3. Försäkringsavanmälan x x x 0 x x 14. Försäkringsbolag x x x 0 x x 15 . Försäkringsdag x x x 0 x x 16. Kontrollmärke utfär-

dat1 x x x x x x 17. Myndighet som lämnat

rapport till registret x x x x x x

18. Nummer på senast ut- färdat registrerings-

bevis1 x x x x x x 19. Nuvarande, föregående

och näst föregående

ägare x x x x x x 20. Orsak till avregist-

rering x x x x x x 21. Pågående utredning

eller bevakning x x x x x x 22. Uppgift om särskild

kopplingsbesiktningl 0 x x x 0 0 23. Utfall av företagen

besiktning1 x x x x x x 24. Uttagning x x x x x x

25. Åtgärd som vidtagits med anledning av för-

seelse x x x x x x C. Ägardata 1. Adress enligt folk- bokföringen x x x x x x 2. Annan stadigvarande adress x x x x x x 3. Flytande försäkring x x x x x x 4. Hemortsförsamling x x x x x x 5 . He mortskommun x x x x x x 6. Hemortslän x x x x x x 7. Namn x x x x x x 8. Personnummer eller motsvarande1 x x x x x x 9. Sätt för betalning av fordonsskatt x x x x x x 10. Telefonnummer x x x x x x 11. Ägarkategori x x x x x x

1 Uppgiften finns inte i nuvarande register

D. Data som inte anges direkt i registret men som kan beräknas ur registerinnehållet

1. Axeltryck (boggi- tryck) som svarar

mot givna belastningar 0 2. Maximjlast x 3. Mot givna axeltryck

(boggitryck) svarande belastning 0 x 4. Mot maximilast svaran-

de axeltryck 0 x 5 . Tjänstevikt som vilar

på hjälpaxel 0 x 6. Tjänstevikt som vilar

på kopplingen 0 0 7. Totalviktens fördel-

ning på axlarna 0 x

Kommentar till förslaget till registerinnehåll

Utöver de uppgifter som upptagits i samman- ställningen kommer under en övergångstid fordons registreringsnummer i nuvarande organisation att finnas i registret. I övrigt kan följande anmärkningar till sammanställ- ningen göras.

A. Fordonsdata

1. Uppgift om antal axlar behövs för beräkning av axeltryck m. m.

2. Högst nio dörrar anges.

3. Uppgift finns om det antal hjul (däck) som fordonet har, inräknat boggihjul som kan hissas upp. Reservdäck räknas inte.

4. Uppgiften anger det antal passagerare för vilket fordonet är godkänt. För buss anges totalantalet passagerare.

5. Uppgift om avstånd från koppling till första axel behövs i vissa fall för beräkning av axeltryck m.m.

6. Uppgift finns dels om avståndet mellan framaxel och bakaxel och dels om avståndet mellan bakaxel och hjälpaxel. Uppgifterna används för beräkning av axeltryck m.m.

x x 0 x x x x x x x 0 x x x 0 x x x 0 x 0 x 0 0 x x 0 x

7. Förekomst och typ av bromsuttag anges.

8. Uppgift om chassinummer etc. ger möjlighet till säkrare identifikation av for- don.

9. Uppgift om cylindervolym för motor- cykel ersätter uppgift om effekt. 10. Typ av drivmedel anges. 11—12. [ förekommande fall anges band- bredd. För alla fordon utom motorcykel anges bakhjulets dimension. För traktor och motorredskap anges även framhjulets dimen- sion. 13. Effekten anges vanligen i hästkrafter. 14. Uppgiften anger den enhet som effek- ten beräknats i (SAE, DIN eller SMMT). 15. Uppgiften anger om släpfordon är försett med bromsanordning. 16. Uppgift om fordonsbenämning anger fabrikat, modell och typ samt eventuellt specialutförande. 17. Fordonsbredden anges i centimeter. 18. F ordonsbuller anges i decibel A. 19. Fordonslängd anges i centimeter. 20. Uppgiften anger det slag av fordon till vilket fordonet i skattehänseende räknas.

21. I fråga om färg finns två uppgifter. Den ena anger fordonets grundfärg, dvs. den färg som täcker största ytan. De färger som kan anges är vit, grå, svart, brun, gul, grön, röd, blå och mångfärgad. Den andra uppgif- ten anger fordonets andra färg, om det är tvåfärgat. Som sådant räknas inte fordon som är försett med reklamtext, s.k.farträn- der etc. Samma färgalternativ finns som för grundfärgen. 23. Uppgiften om karosseri anger i kod typ av karosseri och påbyggnad. 24. Här anges förekomst och typ av kopplingsanordning. 25. Lastutrymmets längd anges i centime- ter. 26. Lastutrymmets överhäng anges i cen- timeter och används för beräkning av axel— tryck m.m. 27. Modellkoden utgör en sammanfattan- de beteckning på fordon med samma teknis- ka data. 32. Här intas uppgift om specialutrust- ning, t.ex. färdskrivare. Här anges också om fordonet är inrättat som invalidfordon. 35. Tjänstevikten anges i tiotal kilo. 36. Tjänsteviktens fördelning anges ipro- cent. 37. 38. ges. 39. Årsmodellangivelsen består av de två sista siffrorna i årsmodellbeteckningen. Totalvikten anges i tiotal kilo. Förekomst och typ av växellåda an-

B. Allmänna data.

1. Upp till nio ägarbyten registreras.

2. Uppgift tas här in om föreliggande skyldighet att inställa fordonet till besikt- ning (t.ex.-särskild periodisk kontrollbesikt- ning).

3. Uppgift om dag för avregistrering finns kvar så länge uppgifter om fordonet finns kvar i registret (5 år).

6. Dag för rapport till registret eller dag då viss åtgärd vidtagits anges i registret. 10. Här anges om fordonet brukas enligt interimslicens, begränsat körtillstånd enligt 19% BRK, saluvagnslicens eller exportvagnsli- cens.

12. Skattskyldighet och uppgift om er- lagd skatt noteras. 15. Uppgift tas in om den dag då gällande försäkring tecknades. 16. Om duplettkontrollmärke utlämnats anges även detta och dag för utlämnandet. 17. Uppgiften anges i särskild kod. Härvid används t.ex. polisens beteckning på polisdi- strikt och speciell angivelse för länsstyrelse, besiktningsstation etc. 18. Registreringsbevis får löpande num- mer för varje fordon. 21. Uppgift om pågående utredning gör att transaktioner beträffande fordonet måste uppmärksammas speciellt. Vidare noteras för bevakning åtgärder som måste vidtas inom en viss tid. 22. Här anges för varje dragfordon regi- streringsnummer på släpfordon som får dras av fordonet och för varje släpfordon num- mer på dragfordon som får dra släpfordonet. 25. I särskild kod anges vilka åtgärder som vidtagits vid förseelser av olika slag.

C. Ägardata

9. Här anges om fordonsägaren begärt att få betala fordonsskatten till postgirokonto. 10. Uppgift om telefonnummer tas in vid registrering eller anmälan om äganderätts- övergång m.m. Vid flyttning utgår telefon- numret ur registret. Vid varje transaktion i övrigt som berör en person kontrolleras att telefonnumret är riktigt. 11. Uppgift om ägarkategori anger i viss kod sådana slag av fordonsägare som skall behandlas enligt särskilda regler, t.ex. statlig myndighet.

D. Data som inte anges direkt i registret men som kan beräknas ur registerinnehållet.

1. Axeltryck etc. som svarar mot given belastning. Om belastningen anges med L, axelavståndet med a, lastutrymmets längd med 1, lastutrymmets överhäng med ö och tjänstevikten med t kan axeltrycket beräknas enligt följande formel.

.L (0,5 1—ö)

Axeltryck fram = t fram + ' a

a

Axeltryck bak = t bak +

2. Maximilasten utgör skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt.

3. Uppgiften beräknas med hjälp av form- lerna under 1.

4. Uppgiften beräknas enligt formlema under 1. (L är då maxirnilasten.)

5. På hjälpaxeln vilar den del av tjänste- vikten som inte vilar på fram- och bakaxel.

6. På kopplingen vilar den del av tjänste- vikten som inte vilar på axeln.

7. Uppgiften beräknas enligt formlerna under 1. (L är då maximilast plus tjänste- vikt.)

6 Förslag till rutin för registeromläggningen

1 Inledning Omläggningsstarten för de olika länen sker vid olika tidpunkter. Omläggningsarbetet kan dock pågå samtidigt i flera län som befinner sig i olika skeden av det. I ett provlän — Uppsala län — sker omläggningen en tid före den i övriga län. Omläggningsar- betet för ett län kan indelas i följande skeden.

— Uppgifter som skall lämnas av fordons- och/eller körkortsinnehavare samlas in. — Namn- och adressuppgifter inhämtas från länsstyrelsernas personregister. — Vissa tekniska uppgifter hämtas från statistiska centralbyråns nuvarande cen- trala bilregister. Samtidigt modellkodas fordonen maskinth så långt det går. — Uppgifter förs över från länsstyrelsernas nuvarande bilregister varvid kontroll av tidigare insamlade uppgifter sker. — Det nya registret organiseras. Skyltar, kontrollmärken och registreringsbevis sänds ut.

— Övergången till nytt system äger rum. Nya författningsbestämmelser sätts i kraft. — Länsstyrelsernas registerkort arkiveras.

2 Datainsamling från fordonsinnehavare

Från länsstyrelsernas personregister hämtas uppgifter om alla personer som är 15 år eller äldre. För var och en av dem stansas

personnummer på ett hålkort samtidigt som namn och adress skrivs på kortet vilket därefter sänds till personen. Samtliga perso- ner i länet som är 15 år eller äldre och som är svenska medborgare får härigenom ett sådant kort. Samtidigt med hålkorten sänds en broschyr som allmänt redogör för det nya bilregistersystemet men som också innehåller instruktioner om vad som skall göras med hålkortet.

Var och en som har körkort eller är ägare till ett fordon skall på det utsända hålkortet anteckna körkortsnummer och/eller fordo- nets registreringsnummer samt fordonsslag. På kortet kommer att finnas plats för uppgifter om ett antal fordon. För ägare som har fler fordon kommer speciella blanketter att finnas tillgängliga hos länsstyrelserna och polismyndighetema. Kortet resp. blanketten skall efter ifyllandet sändas in till bilregister- nämnden.

På motsvarande sätt kan även företag tillskrivas och ombes deklarera sitt fordons- innehav. Namn, adress och företagsnummer hämtas från länsstyrelsernas personregister.

När hålkorten kommer till bilregister- nämnden tilläggsstansas de med de uppgifter som ifyllts av ägarna. Därefter läses korten in i datamaskin och uppgifterna ordnas i magnetbandsposter. Posterna för ett län sorteras efter person- resp. företagsnummer. Magnetbandet benämns i fortsättningen ägareband.

3 Namn— och adressuppgifter hämtas från länsstyrelsemas personregister

Det sorterade ägarebandet körs i en rutin mot länsstyrelsernas personregister. Till varje post på ägarebandet läggs namn- och adress- uppgifter från personregistret. På de posteri personregistret som motsvaras av en post på ägarebandet sker en viss markering. Det medför att ändringar som sker på dessa poster i personregistret i fortsättningen kom- mer att meddelas bilregistret.

4 Vissa tekniska uppgifter hämtas från sta- tistiska centralbyråns nuvarande centrala bil- register

Det med uppgifter från länsstyrelsernas personregister uppdaterade ägareregistret på magnetband läses in i bilregistrets datama- skin och läggs på direktminne. I samband därmed ordnas posterna efter gammalt regi- streringsnummer. Varje post uppdateras där- efter med vissa tekniska uppgifter från statistiska centralbyråns nuvarande bilregis- ter. Nya registreringsnummer tilldelas auto- matiskt.

] datamaskinen har tidigare lagrats ett sökregister för modellkodsättning. Detta re- gister har en post för varje modellkodad fordonsmodell. Varje post innehåller de uppgifter om modellerna, med vilkas hjälp de kan skiljas från varandra, t.ex.vikt, bredd och effekt, och på vilka posterna har sorterats. Dessutom innehåller de den tillde- lade modellkoden. När en post hämtas från statistiska centralbyråns band och det tillfäl- liga fordonsregistret skall uppdateras med de tekniska uppgifterna undersöks om uppgif- terna överensstämmer med dem som finns i någon av posterna i nyssnämnda register. Om så är fallet läggs motsvarande modellkod ini fordonets registerpost.

5 Uppgifter förs över från länsstyrelsernas nuvarande bilregister

Skärmoperatörerna ur den första gruppen hämtar registerkorten i buntar, vilka var och en innehåller en hundranummerserie. För varje registerkort matas följande uppgifter in på skärmen:

Registreringsnummer Fordonsslag Chassinummer Första registreringsdatum Senaste överlåtelsedatum Försäkringsdata Tjänstevikt

Ev. uppgift om beredskapsuttagning Ev. uppgift om reservregistrering Ev. specialutrustning Ev. speciella noteringar

Dessa uppgifter lagras i registret och som svar erhålls

Gammalt registreringsnummer Nytt registreringsnummer Fordonsbenämning Effekt Bredd Totalvikt Årsmodell

Ägardata

Skärmoperatörerna kontrollerar i första hand att de återsända uppgifterna överens- stämmer med kortets. Om så inte är fallet kontrollerar operatören att rätt registrerings- nummer slagits. Är numret riktigt inslaget och uppgifterna inte överensstämmer tas kortet ur bunten och överlämnas till utred- ningsgruppen. Utredningsgruppen får också ta hand om korten till de fordon vilkas ägare inte sänt in ägarekorten och för vilka fordon någon motsvarande post inte finns i centrala registret. På kortet markeras orsaken till att det lämnas till utredningsgruppen.

Om fordonet inte kunnat modellkodas eller om data är felaktiga matas fullständiga tekniska data in på skärmen.

När fordonsuppgifter matas in till centrala registret utförs i datamaskinen rimlighets- kontroller av uppgifterna. Så till exempel jämförs totalvikten med tjänstevikten och det godtas endast att totalvikten överstiger tjänstevikten med en viss procent. Procentta- let varierar beroende av fordonstyp. Vidare får längd, bredd, tankrymd och antal hjul inte överstiga vissa maximala värden. Om värdena inte kan godtas sänds från datama- skinen en signal till skärmen och operatören

måste kontrollera att han slagit in de rätta värdena. När en inmatning är färdig och godkänd i maskinen skriver operatören det nya registreringsnumret på kortet.

När den första gruppen färdigbehandlat en bunt registerkort enligt ovanstående, över- lämnas bunten till arbetsgrupp 2 som skall kontrollslå vissa av de inmatade uppgifterna. Detta tillgår så att följande uppgifter slås in på en skärm:

Transaktionskod Gammalt registreringsnummer Nytt registreringsnummer Chassinummer Ev. speciella noteringar Ev.uppgift om beredskapsuttagning Ev. datum för reservregistrering Tjänstevikt Ägarens efternamn

När en sådan post är fullständig på skärmen översänds den till datamaskinen, i vilken dessa data jämförs med de tidigare inslagna. Om brist på överensstämmelse råder beträffande någon uppgift sänds båda alternativen tillbaka från maskinen till skär- men. Operatören kontrollerar mot kortet vilket alternativ som är det rätta och sänder information om detta till datamaskinen i form av ett kodtecken. Tveksamma fall överlämnas till utredningsgruppen. När ett registerkort kontrollslagits och klarsignal erhållits skriver operatören sin signatur på kortet och när hela bunten är färdig plockas den åter ner i registerskåpet.

Efter den första inmatningen läggs for- donsposten i ett speciellt vänteregister i datamaskinen. När posten efter kontrollslag- ning visar sig vara riktig, läggs den in i det stora tillfälliga registret. Efter varje dag skall vänteregistret vara tömt på samtliga poster. I annat fall ges automatiskt signal med begä- ran om kontrollslagning av kvarvarande poster.

Den tredje arbetsgruppen har till uppgift att handlägga felaktiga eller oklara fall, vilka lämnas till den främst från första gruppen, men även från grupp 2. Om en utredning av ett fall synes ta lång tid, exempelvis genom att ägaren måste tillskrivas, skall utredningen överlåtas på länsstyrelsens personal.

6 Det nya registret organiseras. Skyltar, kontrollmärken och registreringsbevis sänds ut

För varje post som efter kontroller godtagits och som blivit komplett byggs fordonsre- gistret, ägareregistret och övriga delregister upp i maskinen i den utformning de skall ha i den kommande organisationen.

För de fordon, om vilka kompletta upp- gifter finns i registret, iordningställs ett registreringsbevis och ett kontrollmärke samt initieras utsändningen av skyltar. Man bör när det gäller omläggningen kunna sända även kontrollmärket i en vanlig brevförsän- delse direkt till ägaren. Dock utskrivs och sänds naturligtvis inget märke i de fall registerinnehållet visar att ägaren inte full- gjort förpliktelserna för att få ett sådant.

5.1. Utgångsläget

Den hittills beskrivna rutinen innebär att när arbetet med att från länsregisterkorten föra

in uppgifter i det centrala bilregistret startar har redan de uppgifter som hämtats från fordonsägaren, länsstyrelsernas personre- gister och nuvarande centrala bilregistret lagrats i fordonsposter i centrala registrets datamaskin. Vissa fordon har vid införandet av data från nuvarande centrala bilregistret kunnat modellkodas och för dessa innehåller fordonspostema fullständiga tekniska upp- gifter, medan posterna för övriga fordon ännu är ofullständiga i detta avseende. I de fall fordonsägarna försummat att sända in ägareuppgiftskorten finns inga uppgifter om fordonen i det centrala registret. För samtli- ga fordonsslag utom personbilar sker en genomgång av registerkorten varvid kodning av karosserier och specialutrustning sker.

5.2. Organisation

Överföring av uppgifter från registerkort till centrala registret sker med hjälp av informa- tionsskärmar. Överföring kommer därvid att ske i båda riktningarna, eftersom tidigare införda data skall kontrolleras mot kortens uppgifter.

Omläggningspersonalen indelas i grupper med specialiserade arbetsuppgifter. Dessa grupper är följande:

1. Skärmoperatörgrupp för inmatning av fordonsuppgifter.

2. Skärmoperatörgrupp för kontrollslag- ning av vissa av de uppgifter, som gruppl matat in.

3. Utredningsgrupp för utredning av okla- ra fall.

Dessutom tillkommer arbetsledande per- sonal.

7 Övergången till nytt system äger rum Nya författningsbestämmelser sätts i kraft

Under den tid överföringen av uppgifter från länsstyrelsen till det nya registret sker börjar länsstyrelsen i gradvis ökande omfattning arbeta efter det nya registreringssystemet. Detta sker dock endast internt och i kommu- nikationerna med centrala registret. För allmänheten kommer fortfarande de dittills- varande bestämmelserna och blanketterna att gälla. När det nya registret är helt klart beträffande det aktuella länet, skyltar har sänts ut och övriga förberedelser vidtagits träder de nya registreringsbestämmelserna i kraft beträffande länet. En ungefärlig tids- plan för omläggningen av ett normallän finns i avsnitt 10 i denna bilaga.

8 Länsstyrelsernas registerkort arkiveras

De gamla registerkorten arkiveras efter in- matningen tillsarnmans med övriga gamla kort på resp. länsstyrelse. Dock skall de först mikrofilmas för att ge grundmaterialet i det nya mikrofilmarkivet.

9 T idsberäkningar, personal— och resursbe- hov

Nedanstående resurs- och tidsberäkningar är byggda på vissa försök med inmatning med hjälp av informationsskärmar. De antagan- den som gjorts är att arbetsgrupp 1 kan ha en inmatningskapacitet av 80 fordon per timme och skärmoperatör och motsvarande för arbetsgrupp 2 är 150 fordon. För vaje fordon krävs alltså arbete av dessa grupper under 1 min 10 sek. Ett genomsnittslän med 4 % av landets fordon, eller 120 000 fordon är 1970, kräver alltså omläggningsarbete sid skärmarna i drygt 2 300 timmar om enbart en skärm användes. Vidare antas att skärmar- na kan vara i funktion under 14 timmar per dygn om tvåskiftsarbete tillämpas. Med dessa antaganden kan nedanstående tabell göras.

Skärmarnas utnyttjande 14 tim/dag Total skärmtid per registerkort i arbetsgrupp 1 och 2 70 sek Totalt antal registerkort 3 000 (00 Antal omläggningsdagar 150 (motsvarande en omläggningstid om 8—9 månader) Antal kort/arbetsdag 20 000 Antal skärmar för grupp 1 och 2 28 Antal skärmar för grupp 3 5 Totalt antal skärmar 33 Antal omläggningsdagar för ett normallän 6 Omläggningspersonal: per skift totat grupp 1 18 36 grupp 2 10 20 grupp 3 10 20 arbetsledning 4 8

42 84

Av de 56 operatörerna i grupp 1 och 2 bör minst åtta vara från länsstyrelserna. Från

varje länsstyrelse skickas de operatörer som skall sköta skärmarna i framtiden för utbild- ning och träning. De bör vara färdigutbildade när det i samband med registeromläggningen i det egna länet är dags att börja inmatning av data enligt den nya rutinen. Genom att placera länsoperatörerna bland den fasta personalen i grupp 1 kan man på ett smidigt sätt ge dem den erforderliga utbildningen.

I utredningsgruppen bör en eller två tjänstemän från varje län delta under omlägg- ningstiden dels för utbildning och dels för att tillföra gruppen lokalkännedom. Svårare utredningar skall i princip inte göras av omläggningspersonalen utan av den ordinarie utredningspersonal som skall finnas i den nya organisationen på varje länsstyrelse.

10 Tidsplan för omläggning av ett normallän

Dag 1 Utsändning av dualhålkort som framställts tidigare från länsstyrel- sernas personregister. Dag 14 Största delen av korten har kom- mit tillbaka från fordonsägarna. Dag 15— Stansning på stansbyrå av uppgif-

21 tema i korten. Inmatning i data- maskinen och uppläggning av till- fälliga register. Första bunten registerkort sänds från länsstyrelsen. Överföring från börjar. Inmatning av uppgifter enligt det nya systemet börjar på länsstyrel- sen. Omläggningen färdig för alla regis- terkort utom svårare utrednings- fall. Samtliga transaktioner behandlas enligt nya systemet på länsstyrel- sen. De nya bestämmelserna sätts i kraft. Fordon med länets register- beteckning får inte längre finnas. Utsändning av skyltar och hand- lingar sker successivt under dag 22—29.

Dag 21

Dag 22 registerkorten

Dag 23

Dag 28

Dag 29

Dag 40

Eftersom insamlingen av uppgifter från fordonsägarna tar relativt lång tid måste flera län befinna sig i denna fas samtidigt med en veckas förskjutning.