SOU 1972:5

CKR

Till Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 uppdrog chefen för kom- munikationsdepartementet den 18 maj sam— ma år åt verkställande direktören Rune Her- mansson att såsom sakkunnig inom departe- mentet utreda frågan om centralt körkorts- register m.m. och därmed sammanhängan- de spörsmål. Utredningen, som antagit nam- net körkortsutredningen, överlämnade i maj 1970 till chefen för kommunikations- departementet betänkandet »Körkort och körkortsregistrering» (SOU 1970: 26). Det- ta innehöll ett slutligt förslag beträffande den ena av de två huvudfrågor, som utred— ningsarbetet enligt direktiven omfattar, näm- ligen körkortets utformning. Beträffande den andra huvudfrågan, körkortsregistret, innehöll betänkandet allenast principförslag.

Förslagen i betänkandet föranledde prop. 1971: 65 och beslut av riksdagen (TU 1971: 12, rskr 209). Statsmaktemas sålunda fat- tade beslut lämnade vissa frågor rörande körkortet öppna. I det fortsatta utrednings- arbetet har därför frågan om körkortets ut- formning i vissa delar ånyo tagits upp. I hu- vudsak har dock det fortsatta utredningsar-

betet rört utformningen av ett centralt kör- kortsregister, baserat på automatisk databe- handling, och de grundläggande förutsätt- ningarna för ett system för detta register. Härmed överlämnas betänkandet »CKR». I arbetet med detta betänkande har del— tagit po]. mag. Per G. Sandberg, som den 5 oktober 1970 förordnats till sekreterare åt utredningen, samt experterna departe- mentsrådet A. Börje Alpsten, numera läns- rådet Bo G. Blomquist, avdelningschefen hos statskontoret C. Fredrik ] . Trotzig, nu- mera avdelningsdirektören hos statens trafik- säkerhetsverk S. Olof K. Lindqvist, läns- assessorn Göran B. G. Öhlin, vilken den 5 oktober 1970 entledigats från uppdrag att vara sekreterare åt utredningen och förord- nats att vara expert åt denna, och byråche- fen hos statens trafiksäkerhetsverk Per-Inge Ericsson, som den 13 september 1971 för- ordnats att vara expert åt utredningen. I vis- sa delar av arbetet har också en represen- tant för rikspolisstyrelsen deltagit. Utredningsarbetet är härmed avslutat.

Stockholm den 24 januari 1972 Rune Hermansson

/ Per Sandberg

1. Sammanfattning

Enligt statsmakternas beslut skall av trafik- säkerhetsskäl differentierade körkort, d.v.s. körkort som gäller endast för vissa fordons— typer införas från och med den 1 januari 1973.

Följande körkortsklasser skall finnas: A motorcykel; AB persoan och lätt lastbil (totalvikt högst 3 500 kg), dock endast med lätt släpfordon (totalvikt högst 750 kg; högre i vissa fall), samt motorcykel; ABE personbil och lätt lastbil, även med tyngre släpfordon, sam-t mo- torcykel; ABC E tung lastbil, personbil och lätt last— bil, samtliga även med tyngre släp- fordon, samt motorcykel; ABDE buss, personbil och lätt lastbil,

samtliga även med tyngre släpfor- don, samt motorcykel; ABCDE samtliga fordonsslag.

Körkort klass AB och ABE gäller inte för yrkesmässig personbefordran utan sär— skilt tillstånd, vilket anges med beteckning- en »TAXI» på körkortet. Ett särskilt kör- kort för traktor skall fortfarande finnas.

Körkortet skall förfalskningsskyddas ge— nom att det utfärdas i form av en fotogra- fisk kopia av en grundhandling med den tillverkningsmetod som används av AB ID- kort i Strängnäs. Detta gäller ej för traktor- körkortet. Körkortet — utom traktorkör- kort — skall förnyas vart tionde år. Kör-

kortsinnehavaren behöver därvid inte un- dergå något prov.

Den 1 januari 1973 skall också ett cen— tralt körkortsregister (CKR), baserat på au— tomatisk databehandling, tas i bruk. Det skall ersätta de nuvarande länsvis förda kör- kortsregistren. Trafiksäkerhetsverket skall vara central registermyndighet, men läns- styrelserna skall göra införingar i registret och kunna hämta upplysningar ur det via terminaler med bildskärmar.

Registret skall innehålla i huvudsak sam- ma uppgifter som länsstyrelsernas register för närvarande gör utom beträffande brott och förseelser. Dessa skall inte längre regist- reras i körkortsregistret utan inom rättsvä— sendets informationssystem (RI), där de skall vara sekretessbelagda.

Övergången till det nya körkortsregistre- ringssystemet skall ledas av bilregisternämn- den, som inrättats den 1 januari 1971 och har motsvarande uppgifter beträffande det nya centrala bilregistret, som också skall baseras på automatisk databehandling. För båda dessa register har anskaffats en gemen- sam datamaskinanläggning.

Körkortet Förslaget beträffande körkortets utformning innebär endast mindre ändringar i förhål- landet till det tidigare betänkandet. En re- dogörelse för innebörden av de bokstavsbe-

teckningar som ingår i benämningarna på körkortsklasserna föreslås intagen på kör- kortets baksida. Körkortets utformning fram- går närmare av bilaga 21 till det som bilaga 2 till betänkandet intagna förslaget till änd- ringar i VTK.

Ansökan om körkort

I avsnitt 6 föreslås en ansökningsgång av i huvudsak följande innehåll.

Den som vill söka körkort begär hos länsstyrelse, polismyndighet eller CKR an- sökningshandlingar. Beställningen kan göras per telefon eller brev eller vid personligt besök. Dessa sänds från CKR till sökandens kyrkobokföringsadress och utgörs av blan- kett för ansökan om körkort, blankett för läkarintyg och blankett för begäran om lämplighetsintyg. Samtliga blanketter är av datamaskinen ifyllda med erforderliga per— sondata.

När sökanden fått läkarintyg och lämp- lighetsintyg sänder han in ansökan om kör- kort jämte dessa båda handlingar till läns- styrelsen. Detta medför att varje sökande får sin lämplighet prövad av länsstyrelsen före förarprovet. Särskilt förhandsbesked be- hövs därför inte längre. Ansökan om körkort skall enligt förslaget liksom f.n. prövas av länsstyrelsen i mantalsskrivningslänet. Om sökanden vistas i annat län, skall dock an- sökningen kunna överlämnas dit.

När sökande, vars ansökan om körkort bifallits av länsstyrelsen, vill undergå förar- prov anmäler han detta till CKR. Från CKR sänds då det underlag, från vilket körkortet skall tillverkas genom fotografering, till post- anstalten i sökandens hemort. Underlaget är ifyllt med alla uppgifter som skall finnas i körkortet. Tiden för den periodiska förny- elsen räknas från utsändningsdagen. Sökan- den får på postanstalten teckna sin namn— teckning på underlaget och lämna sitt foto- grafi. Han skall därvid legitimera sig. Sam- tidigt erläggs avgiften för körkortet och för förarprovet.

Underlaget sänds sedan till AB ID-kort i Strängnäs, där körkortet tillverkas under trafiksäkerhetsverkets kontroll.

Från Strängnäs skickas körkortet till den ort där sökanden önskar undergå förarpro- vet. Godkänns provet, lämnas körkortet omedelbart ut till honom. Underkänns han, kan han undergå förnyade prov under en period av sex månader från länsstyrelsens beslut. Vid förnyade prov måste ny avgift betalas för provet.

Undantag från den angivna ansöknings- gången gäller i fråga om traktorkörkort. Dessa kort förses inte med namnteckning eller fotografi och de utfärdas direkt av länsstyrelsen.

Avvikelser från den angivna ansöknings- gången måste också finnas för de fall då förarprov inte skall ske. Detta gäller dels de fall då innehavare av utländskt körkort får svenskt körkort utan att undergå förarprov, dels de olika förnyelsefallen, d.v.s. den periodiska tioårsförnyelsen och förnyelser på grund av att körkort förkommit, förstörts eller förändrats så att det inte längre kan användas samt då innehavaren ändrat namn (eller personnummer) eller då körkortets text måste ändras. I dessa fall lämnas kör- korten ut av postverket. Traktorkörkortet, som inte skall förses med fotografi, utfärdas och utlämnas liksom nu av länsstyrelsen.

Omprövning av körkortsinnehav

Omprövning av körkortsinnehav föreslås kunna ske redan från den tidpunkt då läns- styrelsen fattat beslut i anledning av kör- kortsansökan.

Det centrala körkortsregistret (CKR )

I avsnitt 8 redogörs närmare för innehållet i CKR. Några större avvikelser gentemot de nuvarande registren föreslås inte utom i vad avser registreringen av brott och för- seelser av betydelse i körkortshänseende. Dessa uppgifter föreslås utgå ur körkorts- registret och i stället registreras inom rätts- väsendets informationssystem (RI).

I CKR skall enligt förslaget finnas upp- gifter om körkortsinnehavaren, körkortet

och beslut rörande detta. Även vissa an- märkningar rörande körkortsinnehavaren av betydelse i körkortshänseende, vilka inte finns registrerade inom RI, skall tills vidare ingå i CKR.

Uppgifterna i CKR föreslås liksom för närvarande vara tillgängliga för envar, d.v.s. inte sekretessbelagda. Allmänheten skall vid besök hos länsstyrelse eller per telefon kun- na få uppgifter ur registret. Det bör vara möjligt att på länsstyrelsens bildskärm få ta del av uppgifterna. Skriftligt utdrag ur re- gistret kan skrivas ut antingen av CKR och sändas till den som begärt utdraget eller av skrivare vid länsstyrelsens terminal.

Det påpekas att databehandlingen gör det möjligt att åstadkomma olika bearbetningar av registret, t. ex. att ta fram uppgifter rö- rande alla körkortsinnehavare i en viss ål— der eller inom ett visst område. Om sådana uppgifter överhuvudtaget skall lämnas ut kräver det speciella program och bearbet- ningar. Villkor för uppgifternas användning bör därför kunna ställas upp. I betänkandet föreslås att riksdagens tillstånd inhämtas till att kräva betalning för sådana bearbetningar enligt kommersiella grunder. I övrigt före- slås att utdrag ur registret skall vara avgifts- fritt.

Avsnitt 8.4.6 innehåller en fullständig re- dogörelse för anteckningarna i CKR.

Registrering inom rättsväsendets in formationssystem (RI)

Beträffande registrering av brott och förse- elser av betydelse i körkortshänseende före- slås ingen ändring av omfattningen av regi— streringen. Denna fråga är beroende på be- slutet i anledning av trafikmålskommitténs blivande betänkande. Intill dess sådant be- slut fattats skall enligt förslaget samma upp- gifter som f. n. registreras men, i stället för i körkortsregistret, inom RI.

Registreringen bör omfatta personer för vilka länsstyrelsen beslutat om utfärdande av körkort, även innan de fått ut sitt kör- kort.

Uppgifterna inom RI skall enligt förslaget

vara sekretessbelagda och tillgängliga i hu- vudsak endast för polis, åklagare, domsto- lar, tullverket och körkortsmyndighetema samt statens trafiksäkerhetsverk och social- styrelsen.

I betänkandet diskuteras även frågan om införande av rehabiliteringsregler, d.v.s. regler av innebörd att uppgifter om brott och förseelser inte skall lämnas ut sedan viss tid förflutit. Något förslag härom läggs emel— lertid inte fram i avvaktan på trafikmåls- kommitténs betänkande.

Utländska körkort

Det föreslås att regler införs om fördelning- en mellan länsstyrelserna och länsrätterna av ärenden rörande anmärkningar mot ut- ländska körkort. Sådana ärenden skall enligt förslaget handläggas av länsstyrelsen och länsrätten i det län där innehavaren är man- talsskriven eller, om han inte är mantals- skriven i Sverige, där han är kyrkobokförd. Är innehavaren varken mantalsskriven eller kyrkobokförd i Sverige skall ärendet prövas av länsstyrelsen och länsrätten i Stockholms län. Länsrätten skall dock kunna överlämna ärendet till länsrätten i det län där körkorts- innehavaren vistas, om körkortsinnehavaren begär det och länsrätten finner det lämpligt. Vidare föreslås att anmälningsskyldighet ifråga om brott och förseelser rn. ni. av innehavare med utländska körkort, motsva- rande den som gäller rörande svenska kör- kort, införs. Brott och förseelser skall även för innehavare av utländska körkort registre— ras inom RI och andra anmälningar i CKR. I samband med sådan registrering skall till- gängliga person— och körkortsuppgifter re- gistreras i CKR liksom beslut som fattas av länsrätterna rörande utländska körkort.

Systembeskrivning

Betänkandet innehåller i avsnitt 10 en över- siktlig redogörelse för det datatekniska sy- stemet.

Organisation

För det centrala körkortsregistret beräknas ett behov av 15 tjänstemän. Dessa har re- dan anställts eller kommer att anställas av bilregisternämnden.

För trafiksäkerhetsverkets kontroll av till- verkningen hos AB ID-kort i Strängnäs upp- skattas personalbehovet till nio tjänstemän. Under de tider då periodisk förnyelse av körkort är mest frekvent, d. v. s. till en bör- jan under 3—31/2 år för varje tioårsperiod, behövs dock ytterligare tolv tjänstemän. Det genomsnittliga personalbehovet uppskattas med ledning härav till tretton personer.

Hos länsstyrelserna bör enligt förslaget den personal som arbetar med registret och med granskningen av inkommande hand- lingar o.d. sammanföras med motsvarande personal för bilregistret.

Totalt beräknas länsstyrelsernas personal- behov för körkortsärenden och ärenden rö— rande omprövning av körkortsinnehav lik- som i det tidigare betänkandet till 90 tjän— stemän. Härvid har dock hänsyn inte tagits till den ökning i arbetsbördan som länsrät- ternas inrättande kan ha medfört.

Utbyte av de äldre körkorten

Körkorten av den äldre typen skall under en period av 3—31/2 år från den 1 januari 1973 bytas ut mot körkort av den nya typen. Den som har körkort för motorcykel skall få körkort klass A och den som har körkort för bil skall få körkort klass AB. Körkorts- innehavare med trafikkort får körkort klass ABCE (tung lastbil). Om han har trafikkort för buss, får han körkort klass ABCDE som gäller för alla slag av fordon. Även de som utan att ha trafikkort har minst ett års vana. att föra tyngre fordon eller särskild utbild— ning på sådana fordon skall kunna få kör- kort med högre behörighet (ABE, ABCE, ABCDE). Förutsättning är att ansökan görs senast den 1 oktober 1973. Under 1973 skall utbyte ske för alla som skall få nya körkort med högre behörighet. I övrigt skall utbyte ske så att totalt ca 1 milj. körkort byts ut

varje år. Sammanlagt beräknas utbytet om- fatta ca 3,2 milj. körkort.

Turordningen för utbytet skall enligt för- slaget bestämmas med ledning av slutsiff- rorna i körkortsnumret. Takten i utbytet bör bestämmas av bilregisternämnden. De kör- kort som utfärdats under åren 1970, 1971 och 1972 föreslås dock bli utbytta sist.

Det äldre körkortet skall makuleras. Vill körkortsinnehavaren ha tillbaka det efter makuleringen, bör han få det.

Information

I avsnitt 13 redogörs för den information som allmänheten skall få om den behörighet som de nya körkorten ger och om körkorts- utbytet.

I samband med överföringen av uppgifter från länsstyrelsernas register till CKR görs en enkät hos alla personer som fyllt 16 år. Alla som därvid uppger sitt körkortsnum- mer och med ledning därav förs in i CKR skall enligt förslaget få direktinformation. De kommer också automatiskt att få hand- lingar för utbyte av de äldre körkorten.

Även i övrigt skall direktinformation ske i den mån det är möjligt. Bl.a. skall var och en som söker körkort få anvisningar om tillvägagångssättet.

Kostnader och avgifter

De årliga driftskostnaderna för handlägg- ningen av körkortsärenden och för driften av CKR beräknas nu till 12,35 milj. kr. mot 10,9 milj. kr. i det tidigare betänkandet. Ökningen hänför sig huvudsakligen till att de tidigare beräkningarna grundade sig på 1970 års löneläge, medan de nu görs i 1972 års löneläge.

Till de angivna kostnaderna kommer post- verkets kostnader för hanteringen av körkort och i flertalet fall utlämning av körkort samt tillverkningskostnaderna. Tillsammans kan dessa kostnader beräknas uppgå till närmare 13 kr. per körkort.

För att åstadkomma samma täckning av

driftskostnaderna som f.n. behöver avgif- terna för körkort utgå med 60 kr. för nya körkort, 40 kr. för körkort som innebär höjd kompetens (då sökanden alltså tidigare har körkort), 15 kr. för traktorkörkort och 20 kr. för förnyelse av körkort om ansökan görs i rätt tid, annars 40 kr. Förnyelse av traktorkörkort skall dock kosta 15 kr.

Kostnaderna för utbyte av de äldre kör- korten till körkort av den nya typen beräk- nas till 8 milj. kr., vartill kommer postens kostnader och tillverkningskostnaderna. Det- ta motsvarar en avgift av 16 kr. per körkort för utbyte. Vid för sen ansökan bör avgif- ten dock utgå med 30 kr.

F örfattningsförslag

Till betänkandet fogas förslag till ändringar i VTF, YTF och VTK m.m.

Införandet av de nya behörighetsregler, som de differentierade körkorten ger, skall ske etappvis. Nuvarande regler skall i prin- cip gälla under 1973. Den 1 januari 1974 införs de nya reglerna beträffande buss och fordonskombination i vilken tung släpvagn ingår. Den 1 januari 1977 utvidgas tillämp- ningen av de nya reglerna till lastbil med högre totalvikt än 7 ton. Ett per år senare genomförs de nya reglerna i sin helhet. I betänkandet föreslås att detta skall ske den 1 januari 1979. Under hela övergångstiden behålls kravet på särskild behörighet för yrkesmässig trafik för de fordonskategorier som dittills inte omfattas av de nya reglerna. Körkort för personbil och lätt lastbil (klass AB och ABE) jämte tillstånd att köra i yrkesmässig personbefordran (påskriften TAXI) gäller under denna tid för yrkes- mässig trafik med lastbil.

2. Inledning

2.1. Huvuddragen av gällande bestämmelser

Körkort utfärdas f. 11. av länsstyrelserna (29 —32 55 VTF, 62—71 && VTK) med tre olika grader av behörighet, nämligen för bil, för motorcykel och för traktor. Bilkör- kort gäller även för motorcykel och traktor. Den som har körkort för motorcykel får också köra traktor. Har innehavare av mo- torcykelkörkort inte fyllt 18 år gäller kör- kortet endast för lätt motorcykel och trak- tor.

Innehavare av körkort för bil kan tilldelas trafikkort. Detta utvisar behörighet att köra i yrkesmässig trafik i den mening förord- ningen 1940: 910 angående yrkesmässig au- tomobiltrafik m. m. inlägger i detta begrepp, d.v.s. trafik i vilken bil jämte förare mot ersättning tillhandahålls allmänheten för person- eller godsbefordran. Trafikkort, som också utfärdas av länsstyrelsen (27 & YTF), gäller inte för buss i yrkesmässig trafik, om detta inte särskilt angivits på trafikkortet. I praxis utfärdas också det s.k. lilla buss- kortet, som gäller endast för mindre bussar.

Körkort och trafikkort gäller utan tids- begränsning men innehavet kan omprövas.

Körkortsregister förs av varje länsstyrelse över de körkort och trafikkort som länssty- relsen utfärdat (32 ä 6 mom. VTF, 72—- 75 så VTK, 27 5 4 och 5 mom. YTF). Registren förs manuellt på registerkort. De innehåller uppgift om körkortsinnehavarens person, persondata, om behörighetsgraden

och om beslut rörande körkortet, körkorts- data, samt om belastningar i körkortshän- seende som anmälts till länsstyrelsen, belast- ningsdata.

Ärende om omprövning av körkortsinne- hav, huvudsakligen i form av återkallelse eller varning (33 och 34 55 VTF), prövades intill länsstyrelsereformen den 1 juli 1971 av den länsstyrelse som utfärdat körkortet. Efter nämnda datum skall länsstyrelsen an- mäla sådan fråga till länsrätten i länet som har att pröva den.

Polismyndighet eller åklagare kan Vidare under vissa omständigheter fatta beslut om omhändertagande av körkort (35 & VTF).

2.2 1967 års riksdagsbeslut

1967 beslöt statsmakterna ( prop. 1967: 55 , SU 1967: 89, 3LU 1967: 31, rskr 1967: 204, 1967: 209) att differentierade körkort skall införas. Fem olika klasser av körkort skall finnas, nämligen en för traktor och fyra för motorfordon. Av de senare klasserna skall en avse motorcykel, en personbil och lätt lastbil upp till 3 500 kg totalvikt, en tung lastbil och en buss. Körkortet för buss skall gälla alla slag av fordon, körkortet för tung lastbil alla slag av fordon utom buss. Kör- kortet för personbil och lätt lastbil skall gälla även för motorcykel och traktor, varjämte motorcykelkortet skall gälla för traktor. För att få föra bil med tyngre släpfordon eller i

yrkesmässig personbefordran skall krävas körkort för tung lastbil eller buss eller också körkort för personbil och lätt lastbil med särskild påteckning. För att köra i yrkes- mässig trafik, bortsett från yrkesmässig per— sonbefordran, skall inga särskilda krav stäl- las; trafikkorten skall försvinna.

2.3. Principbetänkandet

Betänkandet »Körkort och körkortsregistre- ring» (SOU 1970: 26), i fortsättningen be- nämnt principbetänkandet, innefattar ett slutligt förslag rörande utformningen av de differentierade körkorten. I enlighet med direktiven för utredningen innehåller prin- cipbetänkandet också förslag till förfalsk- ningsskydd av körkorten. Enligt förslaget skall sju körkortsklasser för motorfordon finnas, nämligen utom de fyra som anges i 1967 års beslut, tre motsvarande de fall då enligt 1967 års beslut särskild påteckning på körkort skulle finnas, den ena för per- sonbil och lätt lastbil med behörighet för innehavaren att köra i yrkesmässig person- befordran, den andra för samma slag av fordon med behörighet för innehavaren att föra fordonen med tillkopplat släpfordon, oavsett släpfordonets vikt, och den tredje likaledes för samma slag av fordon men med båda de nu angivna behörigheterna.

Som beteckningar på körkortsklasserna föreslås: A motorcykel AB personbil och lätt lastbil (ej med tungt släpfordon) samt motorcykel

AB TAXI d:o med rätt att köra i yrkes— mässig personbefordran ABE personbil och lätt lastbil med

tungt släpfordon samt motor- cykel

ABE TAXI d:o med rätt att köra i yrkes- mässig personbefordran ABCE tung lastbil samt motorcykel, personbil och lätt lastbil ABCDE buss och alla övriga slag av

motorfordon. Körkort för motorfordon gäller också för

traktor. Dessutom skall finnas ett särskilt traktorkörkort.

Enligt principförslaget skall körkort för— nyas vart tionde år utan att innehavaren underkastas något prov.

Frågan vilken myndighet eller vilka myn- digheter som skall pröva körkortsärenden ingår inte uttryckligen i utredningsuppdra- get. Principbetänkandet bygger därför på förutsättningen att länsstyrelserna liksom för närvarande skall vara körkortsmyndighet, d.v.s. pröva körkortsansökningar och frå— gor om omprövning av körkortsinnehav.

Ifråga om körkortsregistreringen föreslås i principbetänkandet att ett centralt körkorts- register, baserat på ADB, skall inrättas. Re- gistret skall bevakas dygnet runt och upp- gifterna lagras på direktminnen, vilket ger snabb tillgång till dem. Trafiksäkerhetsver- ket föreslås vara central registermyndighet men registreringen skall alltjämt i huvudsak ombesörjas av länsstyrelserna. De föreslås för detta ändamål få direkt förbindelse med registret med bildskärmar. Polisen skall en- ligt förslaget kunna utnyttja sina förbindel- ser via telex eller bildskärmar med rikspolis- styrelsens datamaskinanläggning för att häm- ta uppgift ur körkortsregistret. Körkortsre- gistret föreslås placerat på samma datama- skinanläggning som det av riksdagen beslu- tade centrala bilregistret.

Det centrala körkortsregistret (CKR) skall enligt förslaget innehålla persondata och körkortsdata, samt vissa belastningsdata. De belastningsdata som avser brott och förse- elser föreslås däremot bli registrerade inom rättsväsendets informationssystem (RI). En- ligt förslaget skall dessa uppgifter vara sek- retessbelagda i registret inom RI, medan uppgifterna i CKR är allmänt tillgängliga.

Enligt principbetänkandet skulle de nya körkorten införas den 1 juli 1971, det cen- trala körkortsregistret tas i bruk under 1973 och de nuvarande körkorten bytas ut mot körkort av den nya typen under en tre- eller fyraårsperiod med början 1973.

2.4. Principbeslutet

Förslagen i principbetänkandet togs efter

remissbehandling upp i prop. 1971: 65 ge- nom vilken riksdagens yttrande inhämtades över vad chefen för kommunikationsdepar- tementet i propositionen anfört beträffande förslagen. I allt väsentligt godtar departe- mentschefen utredningsförslaget i de delar de tas upp i propositionen. De nuvarande länsvisa körkortsregistren skall alltså ersät- tas med ett centralt körkortsregister, maski- nellt samordnat med det centrala bilregist— ret. Det fortsatta arbetet skall bedrivas med sikte på att CKR skall kunna börja användas den 1 januari 1973.

Vissa avvikelser från principbetänkandet förekommer dock. Ytterligare en körkorts- klass skall införas, ett särskilt busskörkort, som gäller behörighet att föra samtliga slag av fordon, även med tyngre släpfordon, utom tung lastbil. Beteckningen för behörighet att köra i yrkesmässig personbefordran anses inte kunna ingå i beteckningen för körkorts- klass. Den 1 januari 1973 skall vara rikt- punkt för införandet av de nya körkorten. Tidpunktens slutliga fastställande skall bero på när CKR är uppbyggt i tillräcklig om- fattning. Kraven på högre behörighet införs etappvis med början den 1 januari 1974.

Förslaget om periodisk förnyelse av kör- korten vart tionde år godtas.

Riksdagen (TU 1971: 12, rskr 209) fann i huvudsak inte anledning till erinran eller särskilt uttalande i anledning av vad depar- tementschefen anfört i propositionen.

1971 års beslut, i fortsättningen benämnt principbeslutet, innebär att följande körkorts— klasser för motorfordon skall finnas med de beteckningar som här anges för var och en av dem: A Behörighet: motorcykel AB Behörighet: motorcykel, personbil, lätt lastbil, lätt släpfordon Behörighet: motorcykel, personbil, lätt lastbil, lätt och tungt släpfor- don

Behörighet: motorcykel, personbil, lätt och tung lastbil, lätt och tungt släpfordon Behörighet: motorcykel, personbil, lätt lastbil, buss, lätt och tungt släpfordon -

ABE

ABCE

ABDE

Med lätt släpfordon avses släpfordon, vars totalvikt inte överstiger 750 kg eller -— om släpfordonet är tyngre och dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt är högst 3 500 kg — dragfordonets tjänstevikt.

Under 1973 skall nuvarande regler i prin- cip gälla i fråga om behörigheten. Den 1 ja- nuari 1974 införs de nya reglerna beträffan- de rätt att föra taxi, buss och fordonskom- bination i vilken tung släpvagn ingår. De nya behörighetsreglema utvidgas därefter den 1 januari 1977 att gälla även lasth med högre totalvikt än sju ton. Ett par år senare genomförs de nya reglerna i sin helhet. Till dess skall kravet på särskild behörighet för yrkesmässig trafik behållas för de fordons- kategorier som dessförinnan inte omfattas av de nya reglerna.

3. Åtgärder efter principbetänkandets avlämnande

3.1. Arbetsläget beträffande bilregistret och datamaskinanläggningen

Efter förslag av bilregisterutrednignen om riktlinjer angående ett centralt bilregister (SOU 1968: 23) har statsmakterna ( prop. 1969: 30 , SU 42, BeU 32, 3LU 30, rskr 136, 133, 132) fattat beslut om riktlinjer för bil- registerorganisationen. Bilregisterutredningen har därefter den 15 december 1970 i betän- kandet >Ett nytt bilregister» ( SOU 1971:11 ) lagt fram slutligt förslag till det centrala bil- registret. Trafiksäkerhetsverket föreslås bli centralt ansvarig instans för registrerings- verksamheten. Länsstyrelserna skall även i fortsättningen handlägga registrerings- och anmälningsärenden.

Enligt beslut av riksdagen ( prop. 1970: 165 , SU 213, rskr 428) har en särskild nämnd, bilregistemämnden, inrättats den 1 januari 1971 med uppgift att planlägga och leda omläggning till nytt bilregister i enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut (nämndens instruktion 1970: 80). Nämnden skall meddela föreskrifter och an- visningar för länsstyrelsernas verksamhet i samband med omläggningen. Den skall be- driva arbetet med det nya bilregistret på så- dant sätt att integrering med ett centralt kör- kortsregister underlättas. En av körkortsut- redningens experter är ledamot i bilregister- nämnden. Från och med den 9 december 1971 (SFS 1971: 824) omfattar bilregister-

nämndens uppgifter även omläggning till nytt körkortsregister.

Kungörelsen (1971: 819) om övergång till nytt bilregistersystem, som utfärdades den 19 november 1971, reglerar de särskilda för- hållanden som uppstår under registerupp- gifternas överföring till det centrala bilre- gistret (CBR). AVSikten är att denna över- föring i huvudsak skall utföras under 1972.

Från den 1 januari 1973 skall huvudde- len av förändringarna i samband med bil- registeromläggningen träda i kraft.

Den datamaskinaläggning som skall han- tera de centrala bil— och körkortsregistren har anskaffats och satts i drift. Anläggning- en är i sina vitala delar dubblerad för att säkerställa drift under dygnets alla 24 tim- mar och ge god säkerhet mot driftsavbrott. För registerhantering och registerbearbet- ning har valts såsom huvudmaskin en data- maskin av typ Univac 1106, medan kom- munikationen mellan huvudmaskinen och bildskärmsterminalerna styrs av en annan typ av datamaskin, Univac 418 II. Registret lagras på direktåtkomstminnen av typ Fast- rand III. Förutom denna utrustning, som således är dubblerad, har anskaffats kring- utrustning i form av magnetbandstationer, snabbskrivare, optisk läsutrustning, hålkorts- läsare, hålkortsstans m.m. I syfte att säker- ställa drift även vid strömavbrott har an- läggningen försetts med reservkraftkälla i form av två dieselgenaratorer. Den centrala registermyndigheten kommer dessutom att

utrustas med bildskärmar, mikrofilmutrust- ning samt utrustning för efterbearbetning av producerad utskrift. Dataanläggningen har dimensionerats för att kunna hantera även det centrala körkortsregistret i den mån det upptar personer som har eller har haft kör- kort eller har meddelat sin avsikt att ansöka om körkort. Terminalutrustning, av typ Alfaskop, avsedd att användas både för bilregistret och körkortsregistret, är under leverans till länsstyrelserna.

Direkt tillgång till uppgifter i bilregistret kommer i första hand att beredas för läns- styrelserna via deras bildskärmsterminaler samt för polismyndigheter, tullverket och försvarets materielverk.

Dataanläggningen finns under uppbygg— nadsskedet installerad i Stockholm. Riksda- gen har dock beslutat att den senare skall flyttas till Örebro. ,

I arbetet med systemutveckling och pro— grammering för det nya bilregistersystemet har bilregisternämnden biträtts av Statskon- sult AB. Även för CKR har arbetet med systemutveckling och programmering upp- dragits åt Statskonsult AB. Arbetet har be- drivits i sådan takt att CKR skall kunna tas i drift den 1 januari 1973.

Enligt bilregistemämndens planering skall omläggningen till det nya bilregistret och det nya körkortsregistret inledas med en enkät till alla i landet kyrkobokförda personer som uppnått 16 års ålder. Enkäten utförs genom att svarsblanketter av hålkortstyp sänds ut i vilka ägare av registrerade fordon skall fylla i vissa uppgifter om sina fordon, nämligen registreringsnummer, fordonsslag och for- donets färg.

Vidare skall innehavare av körkort fylla i svarsblanketten med körkortsnumret och det slag av fordon körkortet avser.

Enkäten genomförs länsvis, d. v. s. ut- sänds till alla kyrkobokförda i ett län i taget.

I Uppsala län sändes enkäten ut den 3 ja- nuari 1972. För övriga län planeras utsänd- ningen enligt följande:

13 mars 1972 24 mars 1972 4 april 1972 7 april 1972

Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län

Norrbottens län 14 april 1972 Kopparbergs län 26 april 1972 Västmanlands län 3 maj 1972 Örebro län ' 12 maj 1972 Värmlands län 17 maj 1972 Stockholms län 23 maj 1972 Gotlands län 26 maj 1972 Skaraborgs län 26 juli 1972 Älvsborgs län 4 augusti 1972 Göteborgs och Bohus län 8 augusti 1972 Hallands län 29 augusti 1972 Blekinge län 5 september 1972 Kristianstads län 8 september 1972 Malmöhus län 11 september 1972 Södermanlands län 6 oktober 1972 Östergötlands län 13 oktober 1972 Jönköpings län 25 oktober 1972 Kronobergs län 1 november 1972 Kalmar län 3 november 1972

Efter hand som enkätsvaren kommer in och registernummer för fordon respektive körkortsnummer kan sammanföras med per- sonnummer uppdateras bilregistret respek- tive körkortsregistret från länsstyrelsernas eller riksskatteverkets personregister samt från de länsvisa bil- och körkortsregistren.

3.2. Övergången till det centrala körkorts- registret

Efter principbeslutet har jag tillsammans med samarbetsorganet för ADB inom rätts- väsendet upprättat ett systemförslag för re- gistrering inom rättsväsendets informations— system av belastningar av betydelse i kör- kortshänseende, dagtecknat den 3 juni 1971, vilket vi gemensamt överlämnat till chefen för kommunikationsdepartementet. Vidare har jag med skrivelse den 14 oktober 1971 till departementschefen överlämnat en den 11 oktober 1971 dagtecknad promemoria benämnd »Övergången från länsvisa kör- kortsregister till ett centralt körkortsregis- ter».

Kungl. Maj:t har därefter den 19 novem— ber 1971 meddelat bestämmelser om upp— rättande av CKR och om överföringen av uppgifter från de länsvisa registren till CKR. Besluten innehålles i huvudsak i kungörel-

serna (1971: 823) om övergång till nytt körkortsregistreringssystem och (1971: 825) om ändring i kungörelsen (1970: 517) om rättsväsendets informationssystem. Bilregis- ternämnden skall, som tidigare angivits, planlägga och leda omläggning till CKR. Nämnden skall övergångsvis fullgöra upp- gifter med avseende på registret som efter övergångstiden skall åvila trafiksäkerhets- verket.

Tillsammans med den planering som bil- registernämnden har gjort innebär besluten i övrigt i huvuddrag bl.a. följande.

Inom RI skall uppgifter om domar och beslut, som meddelas efter utgången av feb- ruari 1972, samt om strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot, som godkänns efter nämnda tidpunkt, bevaras på maskin— läsbart medium. Detta innebär att ett regis- ter över uppgifter som avses i 80 ä 2 mom. första och andra styckena VTK från och med den 1 mars 1972 byggs upp inom RI.

Från RI skall från och med den 1 mars 1972 veckovis till CKR sändas uppgift om nytillkomna anteckningar i belastningsre- gistret inom RI om brott eller förseelser av betydelse i körkortshänseende. Dessa upp- gifter skall innehålla samtliga anteckningar i registret för berörda körkortsinnehavare, d.v.s. samtliga domar, beslut och föreläg- ganden av förevarande slag vilka meddelats resp. godkänts från och med mars 1972. För varje sådan körkortsinnehavare skall CKR därefter upprätta och till länsstyrelsen översända ett registerblad, innehållande upp- gifterna i belastningsregistret inom RI för honom jämte de uppgifter om honom och hans körkort som vid denna tidpunkt finns i CKR. Saknas uppgifter i CKR —— vilket till en början normalt är fallet — anges i stället detta.

Under 1972 skall uppgifter från de nu— varande körkortsregistren föras över till CKR. Överföringen skall ske länsvis. Ar- betet inleds som redan nämnts med en skrift- lig enkät till samtliga i länet kyrkobokförda personer som uppnått 16 års ålder. I enkä- ten begärs — på svarskort som innehåller personnummer — utom vissa upplysningar rörande bilinnehav besked huruvida veder-

hörande har körkort och i så fall uppgift om länsbokstav, nummer och fordonsslag. Med ledning av svaren blir det möjligt att på ett enkelt sätt i CKR föra in person- uppgifter från länsstyrelsernas datamaski- nella register tillsammans med körkortsnum— ret. Dessa uppgifter torde visserligen kun- na införskaffas även för dem som inte be- svarar enkäten. Men eftersom aktuella adressuppgifter saknas i de nuvarande re- gistren kräver detta mycket arbete i de fall då personnummer eller födelsenummer inte finns antecknat där, vilket är förhållandet beträffande omkring en miljon körkorts- innehav.

Det register som på detta sätt kan upp- rättas över körkort i ett län omfattar inte alla inom länet utfärdade körkort. De som flyttat ur länet sedan de fått körkort om- fattas inte av enkäten inom länet utan av enkäten inom det län där de bor vid tillfal— let. För att få med dessa måste alltså re- gistret kompletteras med uppgifter från ti— digare och senare enkäter i andra län.

Efter enkäten skall vissa uppgifter föras över från länsstyrelsens register till CKR. Samtliga på registerkortet antecknade per- sondata och körkortsdata skall föras in i CKR, dock att uppgift som avser beslut om återkallelse tills vidare eller omhändertagan- de av körkort skall tas med endast om be- slutet gäller vid överföringen.

När det gäller belastningsdata görs skill- nad mellan sådana som avser brott eller förseelse som anmäls enligt 80 ä 2 mom. VTK, d.v.s. sådana som i fortsättningen skall registreras enbart inom RI, samt öv- riga belastningsdata, d. v. s. meddelande från nykterhetsnärnnd enligt 80 & 3 mom. VTK, framställning rörande körkort från polis- myndighet enligt 81 5 VTK, anmälan från länsläkare (förste stadsläkare) och annan omständighet vars anmärkande i registret funnits erforderligt för kontroll av körkorts— innehavaren. Endast belastningsdata tillhö- rande den senare gruppen skall föras över och enbart uppgifter som kommit in efter utgången av februari 1972. I övrigt skall av RI och CKR framgå om äldre belastnings— anteckning finns på registerkortet. Finns

där anteckning om brott eller förseelse som avses i 80 ä 2 mom. VTK och har domen, beslutet eller föreläggandet meddelats resp. godkänts före den 1 mars 1972, skall tid- punkten för belastningen eller den senaste av belastningarna meddelas registret inom RI för anteckning där. Att så skett skall framgå av CKR. Om registerkortet inne- håller anteckning om belastning av annat slag, d. v. s. av det slag som i fortsättningen skall registreras i CKR, och uppgiften har kommit in före den 1 mars 1972, skall i CKR införas uppgift om tidpunkten för be- lastningen eller den senaste av belastning— arna. Avser anteckningen anmälan om sjuk- dom, som har betydelse i körkortshänse- ende, skall detta särskilt markeras i CKR. Överföringen av uppgifter till CKR skall utföras med hjälp av bildskärmar vid varje länsstyrelse och med länsstyrelsernas egen personal under bilregistemämndens ledning. Efter överföringen skall registerkortet för- ses med markering utvisande att den skett. Kor-t som inte innehåller belastningsanteck- ning från tiden före den 1 mars 1972 kan efter omläggningen arkiveras, ty inga nya anteckningar skall ske på dem. Överförings- arbetet skall bedrivas i sådan takt att det i huvudsak kan avslutas under 1972.

Körkortsregister förs fortfarande i prin- cip av länsstyrelserna. Från och med mars 1972 skall dock dom, beslut eller föreläg- gande som anmäls enligt 80 ä 2 mom. första och andra styckena VTK och som med— delats resp. godkänts före den 1 mars 1972 inte längre antecknas på registerkorten. (Ett mindre undantag härifrån gäller under mars och april 1972. Beslut av befattningshavare inom krigsmakten kan under denna tid inte tas med i uppgifterna från RI till CKR. De måste därför av länsstyrelsen införas på registerkorten och uppgift om dem hämtas därifrån. Från och med den 1 maj 1972 skall även dessa uppgifter ingå i uppgifterna från RI och följaktligen också i registerbla- den från CKR. Dessa kommer då att om- fatta även beslut av denna art som registre— rats under mars och april.) Länsstyrelsernas registerföring av uppgifter av detta slag sker därefter genom att de bevarar det senast

inkomna registerbladet för varje körkorts— innehav samt registerkort med äldre anteck- ningar.

Från tidpunkt som bilregisternämnden bestämmer skall länsstyrelsen inte längre göra anteckningar på registerkortet. Person— data, körkortsdata och belastningsdata av det slag som skall föras över till CKR skall i stället via bildskärmsterminal matas in dit. Nya registerkort skall ej heller läggas upp för nytillkommande körkortsinnehav. Be- stämmelserna torde medge, att bilregister- nämnden föreskriver att registerkort skall föras och inmatning i CKR göras parallellt under en viss tid, till dess man fått full sä- kerhet för att CKR fungerar på avsett sätt. Det förefaller tillrådligt att så sker.

Under en övergångstid kommer körkorts— registret hos varje länsstyrelse alltså att be- stå dels av registerkortet i länsstyrelsens körkortsregister om sådant upplagts och i den mån det innehåller belastningar från tiden före den 1 mars 1972, dels av det senast från CKR översända registerbladet i de fall då belastning för körkortsinnehava- ren registrerats i belastningsregistret inom RI, dels av person— och körkortsdata samt belastningsdata, som inte avser brott eller förseelse, i CKR. Av registerbladet och i CKR framgår om äldre belastning finns an- tecknad på registerkortet. När registerblad inte sänts ut, framgår av CKR dels att så inte skett, d.v.s. att belastning inte finns registrerad inom RI, dels huruvida äldre belastning finns på registerkortet.

Vid sin bedömning huruvida anmälan om en nytillkommen belastning skall föranleda ärende om omprövning av körkortsinneha- vet eller ej har länsstyrelsen i registerbladet och sitt registerkort sålunda tillgång till full- ständiga registeranteckningar om körkorts- innehavaren vid tiden för registreringen och anmälningen. Ändringar som därefter sker inom RI får länsstyrelsen besked om med högst en veckas eftersläpning. Ändringar i CKR efter registerbladets utsändande kan länsstyrelsen få upplysning om via sin ter- minal.

Länsstyrelsen skall dessutom få underrät- telse om domar, förelägganden och beslut

av betydelse i körkortshänseende, d.v.s. sådana som avses i 80 5 2 mom. VTK, lik- som hittills. Avskrift skall alltså sändas av dom och av beslut av befattningshavare inom krigsmakten. Underrättelse enligt 80 G 2 mom. andra stycket VTK om nedlagt åtal eller frikännande dom lämnas i registerblad. Underrättelse enligt samma mom. tredje stycket om nedlagd förundersökning eller beslut att åtal ej skall väckas skall däremot fortfarande sändas direkt från beslutande myndighet till länsstyrelsen. Besked om la- ga kraft inhämtas genom hänvändelse till den beslutande instansen. Ifråga om straff- förelägganden och förelägganden om ord— ningsbot får länsstyrelsen f. n. underrättelse från rikspolisstyrelsen om föreläggandets in— nehåll och om godkännandet. Dessa båda senare underrättelser kommer från och med den 1 mars 1972 att ingå i registerblad som tillställs länsstyrelsen från CKR.

Utdrag ur körkortsregistret skall utfärdas av länsstyrelsen i det län där körkortet be- slutats. Normalt skall ett sådant utdrag en- dast innehålla person- och körkortsdata. Be- lastningsuppgifterna tas med endast på sär- skild begäran.

Före omläggningen till CKR hämtas per- son- och körkortsdata som hittills från re- gisterkortet. Efter överföringen kan ett ut- drag normalt utfärdas genom att länsstyrel- sen hos CKR beställer utdrag avseende enbart person- och körkortsuppgifter att sändas till den som begärt utdraget. Vanli- gen torde denne kunna ha utdraget påföl— jande dag.

Ett utdrag med belastningsuppgifter ut- färdas före omläggningen liksom f.n. från registerkortet. Finns registerblad måste dock belastningsuppgifter därifrån läggas till. Ef- ter omläggningen kan utdrag med belast- ningsuppgifter utfärdas i form av kopia av registerbladet med påtecknat utdrag ur re- gisterkortet om belastningar finns anteck- nade där, vilket i så fall framgår av register- bladet och i CKR. Först måste dock i CKR kontrolleras att ny uppgift inte antecknats där sedan registerbladet utsändes. Har så skett kan utdraget bestå antingen av kopia av registerbladet jämte utdrag ur register-

kortet med påteckning av den nytillkom- mande uppgiften eller av ett utdrag ur CKR jämte kopia av registerbladet i vad avser belastningsanteckningarna inom RI samt ut- drag ur registerkortet. Har registerblad inte sänts ut, kontrolleras i CKR om belast- ningar finns antecknade på länsstyrelsens registerkort varefter utdraget utfärdas i form av utdrag ur CKR, innefattande där regi- strerade belastningar och i förekommande fall kompletterat med belastningsuppgifterna på registerkortet.

Den angivna ordningen innebär, att de inom RI för körkortsändamål registrerade uppgifterna blir sekretessbelagda inom RI. Samma uppgifter kommer emellertid att finnas öppet hos länsstyrelserna, varför sekretessbeläggningen tills vidare kommer att sakna praktisk verkan, särskilt som det med ledning av det centrala registret blir avsevärt lättare att finna uppgifterna för en viss person än vad f. n. är fallet.

4. Körkortsutformningen

4.1. Gällande bestämmelser

Formulär till körkort fastställes av Kungl. Maj:t (32 ä 2 mom. VTF). Enligt 70 & VTK skall körkort utfärdas i huvudsang överens— stämmelse med bilaga nr 21 till VTK och till bilagan givna anvisningar. Enligt bilagan skall körkort vara av lämpligt kartongpap- per eller av papper fodrat med linneväv eller annat lämpligt material. Måtten skall vara omkring 12X13 cm och kortet skall kunna hopvikas på mitten. På kortet skall angivas länsbokstav och körkortsnummer, behörigheten, körkortsinnehavarens namn och födelsetid samt datum för utfärdandet och utfärdande myndighet. Från den 1 ja- nuari 1968 anges också innehavarens per- sonnummer. Körkortsinnehavarens fotografi skall fästas på körkortet, som dessutom för- ses med stämpel enligt expeditionskungörel- sen. När körkort för motorcykel utfärdas för någon som inte fyllt 18 år skall på kor- tet antecknas att detta intill den dag, då innehavaren uppnår nämnda ålder, endast gäller för lätt motorcykel och traktor. Vida- re skall antecknas skyldighet att bära glas- ögon vid färd och särskilda villkor som föreskrivits vid körkortets utfärdande eller, om dessa föreskrifter av utrymmesskäl inte lämpligen kan angivas fullständigt, erinran om att särskilda föreskrifter meddelats.

Om körkort har förstörts eller förkommit eller undergått sådan förändring, att det icke lämpligen kan användas, kan duplettkörkort

utställas. Ordet »duplett» skall då tecknas på kortet. Ändrar innehavaren namn skall det nya namnet av länsstyrelsen införas på körkortet eller också skall duplettkörkort utfärdas.

4.2. Principbetänkandet

I principbetänkandet (avsnitt 3.5) erinras om att Sverige tillträtt 1949 års vägtrafik- konvention, som innehåller bestämmelser om körkortets utformning. Sverige har emel- lertid sedermera undertecknat 1968 års väg— trafikkonvention, vilken är avsedd att ersätta 1949 års konvention men ännu inte har trätt i kraft. Även 1968 års vägtrafikkon- vention innehåller bestämmelser om körkor- tets utformning. Enligt principbetänkandet (avsnitt 3.11) bör det nya körkortet utformas enligt den nya konventionen trots att denna ännu inte trätt i kraft.

I betänkandet (avsnitt 3.8) föreslås vidare att körkort för motorfordon skall förfalsk- ningsskyddas genom att framställas i form av en fotografisk kopia och -— på samma sätt som det identitetskort som tillverkas av AB ID-kort — förses med vissa andra skydd i form av vattenstämpel, trefärgs— tryck, lackning på framsidan och inläggning av ett fluorescerande pigment. Nämnda identitetskort förses också med en isotop- märkning, som kan kontrolleras med ett speciellt kontrollinstrument. I betänkandet

föreslås att ställningstagandet till frågan om körkortet skall isotopmärkas uppskjuts tills vidare.

Förslaget om förfalskningsskydd gäller in- te körkort för traktor.

Enligt principbetänkandet (bild 5. 42 och aVSnitt 3.16) skall körkort för motorfordon bestå av ett skärt kort i format A 7 (74X 105 mm) och — på rader som numreras i enlighet med föreskrift i 1968 års konven- tion —— innehålla uppgift om körkortsinne- havarens efternamn, förnamn och födelse- dag, utfärdande myndighet, ort för utfär- dandet, tid för förnyelse samt körkortsklas- sen. Körkortsklasserna skall anges med de beteckningar som beskrivits i avsnitt 2 ovan men med en asterisk för varje bokstav som inte ingår i klassen (utom för TAXI), d. v. 5. enligt följande: A****, AB***, AB*** TAXI, AB**E, AB**E TAXI, ABC*E och ABCDE. Vidare skall körkortet innehålla innehavarens namnteckning, personnummer och fotografi, trafiksäkerhetsverkets relief- stämpel, innehållande dagen för utfärdandet, samt expeditionsavgiftens storlek. Särskilt körkortsnummer skall inte vidare förekom- ma utan föreslås ersatt av innehavarens per- sonnummer. Skyldighet att bära glasögon vid förande av körkortspliktigt fordon och andra särskilda villkor, dock endast sådana som skall kontrolleras av polisen vid for- donskontroll, skall anges på körkortet. Detta gäller alltså enbart villkor som innebär, att hjälpmedel skall användas under färd eller att endast fordon, som är försett med sär- skild anordning eller av särskild beskaffen- het, får användas eller att särskild trafikfö- reskrift skall iakttagas eller något annat som kan kontrolleras vid färd. Kan sådana vill- kor av utrymmesskäl inte antecknas på kör- kortet, skall de enligt förslaget anges med hänvisning till en skrivelse från länsstyrelsen till körkortsinnehavaren vari villkoret finns angivet. Hänvisningen bör bestå av länsbok- stav och skrivelsens nummer. Syftet med detta är att körkortet —— som på grund av förfalskningsskyddet inte kan förses med påteckning — inte skall behöva bytas ut vid ändring av villkor. I stället skall ny skrivelse utfärdas med det nya villkoret under samma

nummer som den tidigare, dock endast un- der förutsättning att innehavaren återställer originalet av den tidigare skrivelsen.

Den nu förekommande påskriften på mo- torcykelkörkort, vars innehavare inte fyllt 18 år, att körkortet gäller endast för lätt motorcykel och traktor till dess han uppnått sagda ålder, föreslås utgå.

Duplettkörkort skall enligt förslaget inte vidare förekomma. I de fall då duplettkör- kort nu utställs skall i stället körkortet ome- delbart förnyas för en ny period av tio år. Förnyelse skall också ske om nya eller änd- rade villkor skall gälla för körkortet och detta kräver att kortets text ändras.

På baksidan föreslås kortet innehålla vissa anvisningar om skyldigheten att bära glas- ögon och att medföra skrivelse, vari särskil- da villkor anges.

Körkort för traktor föreslås vara vitt och inte förses med innehavarens fotografi eller namnteckning. Det skall utfärdas av läns- styrelsen och förses med dess underskrift.

4.3. Principbeslutet

Principbeslutet (prop. s. 62, TU s. 3) inne- bär att AB ID-korts tillverkningsmetod skall användas för framställningen av körkorten, eftersom den synes fylla alla rimliga krav på förfalskningsskydd.

I propositionen framhålls att körkortet med den föreslagna utformningen på vissa punkter avviker från föreskrifterna i 1968 års vägtrafikkonvention. Bland sådana av- vikelser som kan medföra risk att de svenska körkorten inte kommer att godtas i alla till konventionen anslutna länder nämns att ingen förklaring till de bokstavsbeteckningar som används för att ange förarbehörigheten finns på körkortet, att konventionens kate- goriindelning inte följs genom att den sär- skilda behörigheten att föra personbil i yr- kesmässig trafik anges med beteckningen »TAXI» i anslutning till de övriga kategori- angivelserna på kortets framsida, att före- komsten av vissa särskilda villkor anges med hänvisningsnummer och att körkortsinne- havarens födelseort och adress utelämnats. Departementschefen anser emellertid att des-

sa avvikelser i stort sett bör kunna undvikas genom smärre justeringar av körkortets ut- formning. Även i övrigt kan det finnas an- ledning att företa jämkningar med hänsyn bl. a. till önskemålet att få maskinellt läsbara körkort och till produktionstekniska över- väganden. Dessutom bör begränsningen i behörigheten till lätt motorcykel för inne- havare av körkort för motorcykel, vilken inte fyllt 18 år, anges på körkortet.

I övrigt innehåller principbeslutet inga avvikelser från förslagen i principbetänkan- det.

4.4. Förslag 4.4.1 Förfalskningsskyddet

Efter principbeslutets fattande har frågan om förfalskningsskyddet fått förnyad aktua- litet till följd av att ett par förfalskningar av AB ID-korts identitetskort använts i sam- band med uttag i bank med hjälp av för- falskade värdehandlingar. Visserligen är de hittills uppdagade förfalskningarna av iden- titetskorten så dåligt utförda att de otvivel— aktigt bort upptäckas även med ganska ringa uppmärksamhet hos tjänstemännen i kassor- na. Men man måste räkna med att bättre gjorda förfalskningar kommer att användas och det finns därför anledning att, innan det slutliga beslutet om tillverkningsmetoden fattas, något diskutera frågan om förfalsk- ningsskyddet.

Härvid bör till en början betonas, att var- ken principbetänkandet eller principbeslutet utgår från att AB ID-korts metod skulle utesluta förfalskning av körkort. Något helt förfalskningssäkert kort torde överhuvudta- get inte finnas. De olika skydd som finns inlagda i kort av AB ID-korts tillverkning synes emellertid göra det möjligt att med hög grad av säkerhet upptäcka förfalskning- ar, förutsatt att ett lämpligt tillvägagångssätt för granskningen av korten används. Detta gäller framför allt möjligheterna att genom belysning med ultraviolett ljus upptäcka änd- ringar i korten och med hjälp av ett specith kontrollinstrument avläsa den i korten inji- cerade isotopen.

I första hand krävs naturligtvis informa- tion till och utbildning av kassatjänstemän- nen så att de väl känner till hur korten skall se ut och inte låter dupera sig av en bedra- gares säkra uppträdande till att underlåta kontrollen. Rutinerna bör också utformas så att korten i förekommande fall måste tas fram ur fodral och liknande. Men informa— tion och utbildning torde i längden knappast vara tillräckligt. Det synes inte otänkbart att de synliga skydden efterapas på sådant sätt att förfalskningarna blir svåra att upp— täcka med blotta ögat. Det förefaller dock möjligt att försvåra förfalskning av körkor- ten genom att förse dem med ett emblem, t. ex. trafiksäkerhetsverkets, i färgtryck, för- slagsvis gult och blått.

För att skydden skall fungera på aVSett sätt synes det emellertid nödvändigt att pos- tens och bankernas kassor där utbetalningar sker — helst alla, men i varje fall det stora flertalet —— förses med hjälpmedel i form av ultraviolett ljus eller kontrollinstrument för den radioaktiva isotopen eller bådadera. Dessa hjälpmedel bör inpassas på ett natur- ligt sätt i arbetsrutinerna, t. ex. så att den plats där kortet enklast placeras under kas- saarbetet konstant belyses med ultraviolett ljus i rätt vinkel. Kontrollapparaterna torde vara svårare att passa in i arbetsrutinerna utan att förlänga expedieringstiderna. Kost- naderna för installation av ultraviolett ljus vid samtliga kassor torde inte röra sig om större belopp än att det vid jämförelse med de belopp som bedragare årligen tillskansar sig med användande av falska identitets- handlingar synes fullt acceptabelt. Detsam- ma gäller troligen anskaffande av kontroll- instrument.

I principbetänkandet föreslås att körkor- ten tills vidare ej skall förses med isotop. Skälen härför var att man inte kunde för- utse att posten och bankerna mera allmänt skulle skaffa kontrollinstrument samt att man inte helt kunde bortse från att radioak- tiviteten hos isotopen kan väcka sådan oro hos allmänheten att man här med sig iso- topmärkta körkort endast i undantagsfall.

Vad angår det senare skälet bör ånyo _

liksom i principbetänkandet — erinras om att isotopen är helt ofarlig. Någon oro hos dem som skaffat AB ID-korts identitetskort, vilka samtliga är isotopmärkta, har heller inte förmärkts. Någon anledning att av det skälet avstå från isotopmärkning av kör- kortet torde alltså ej finnas.

Däremot är det fortfarande oklart om posten och bankerna kommer att anskaffa instrument för kontroll av isotopen i sådan omfattning att isotopmärkning av körkorten får någon mening. Visst intresse för sådan anskaffning synes dock föreligga inom post- verket.

Såsom framhålls i principbetänkandet är det lätt att när som helst börja med isotop- märkning av körkorten. Men det tar då tio år innan alla körkort är isotopmärkta, vilket självfallet gör kontrollen bristfällig under hela denna tid.

Frågan om kontrollens utövande i sam- band med att körkorten används som identi- tetshandlingar hos posten och bankerna in— går inte i utredningsuppdraget. Det synes dock lämpligt att diskussioner under ären— dets fortsatta behandling — t. ex. under be- redningen i departementet — tas upp med posten och bankerna i syfte att söka förmå dem att anskaffa och använda kontrollin- strument och/eller ultraviolett belysning. Det alternativ som fortfarande kan tillgripas om tillräckliga åtgärder för kontroll av kor- ten inte vidtas är att inte utforma dem som identitetsbandlingar. De kan i så fall utfär- das i en enklare form med ett enklare för- farande. Detta vore dock olyckligt, både med hänsyn till polisens verksamhet — polisen skulle då tvingas kontrollera inte bara körkortet utan också en särskild iden- titetshandling — och för allmänheten, efter- som man då vid sidan av körkortet måste skaffa sig en särskild identitetshandling.

Jag finner mot bakgrunden av det an- förda för min del inte anledning att åter ta upp frågan om körkorten skall tillverkas på något annat sätt än det som fastställts i principbeslutet. Jag föreslår dock att kör- korten redan från början förses med isotop- märkning om intresse finns hos posten och bankerna att skaffa kontrollinstrument.

Förklaring till de bokstavsbeteckningar som används för att ange förarbehörigheten kan lämnas i tabellform på körkortets baksida. Utrymmet på baksidan kan emellertid tas i anspråk endast till en begränsad del, efter— som en del av kortet måste lämnas fritt från text för att underlätta kontrollen av dess äkthet. Att fullständigt ange omfattningen av rätten för körkortsinnehavare av klass AB att köra med släpfordon är utrymmes- krävande, särskilt om texten skall göras lätt- förståelig. Det rör sig emellertid här om för- hållandevis sällsynta undantagsfall, vilka framgår av författningstexten. Det bör där— för vara tillräckligt att ange huvudregeln — släpfordon med totalvikt av högst 750 kg — och tillägga en reservation, som anger att tyngre fordon kan få förekomma under vissa omständigheter. Uppgift om innebörden av påskriften TAXI — som saknar betydelse i utlandet — synes inte behöva tas med.

Under en övergångstid kommer vissa av- vikelser att gälla i fråga om behörigheten. Det kunde ligga nära till hands att ange detta på kortet. Angivelsen kan emellertid inte bli fullständig, eftersom övergångstidens slutdag inte är fixerad. Samtliga avvikelser —— utom i fråga om körning i yrkesmässig trafik — är vidare av den art att de ger vidare behörighet än tabellen anger och varje körkortsinnehavare skall få besked om dem. De torde dessutom gälla bara inom Sverige. Med hänsyn till angivna omständig— heter synes det inte nödvändigt att ange eller antyda avvikelserna på kortet.

Utrymmets begränsning på körkortets baksida gör att den text som föreslogs i principbetänkandet delvis måste utgå. An- visningarna i fråga om skrivelse rörande särskilda villkor får i stället tas in i skrivel- sen. Förklaringen till uttrycket »GLAS- ÖGON» på framsidan torde dock rymmas.

Texten på körkortets baksida föreslås ly- da: »De bokstäver som ingår i körkortsklas— sen på rad 8 på framsidan anger behörighet att föra fordon enligt följande. A Motor- cykel (har innehavaren ej fyllt 18 är: endast lätt mc). B Personbil och lätt lastbil (total-

vikt högst 3 500 kg) även med ett släpfordon med totalvikt högst 750 kg (i vissa fall tyngre). C Tung lastbil. D Buss. E Släpfor- don, oavsett vikt. Står ordet glasögon på ra- den för villkor skall Ni använda glasögon (linser) som ger tillräcklig synskärpa när Ni kör.»

Beteckningen >TAXI» bör inte sättas i anslutning till någon av de numrerade rader- na vilkas innehåll regleras i 1968 års väg- trafikkonvention. Behörigheten att köra i yr- kesmässig trafik kan i stället anges genom beteckningen »TAXI» i körkortets huvud efter ordet »KÖRKORT».

Detta bör leda till att ordet »för» efter »KÖRKORT) utgår.

Det har inte befunnits möjligt att på ra- den för särskilda villkor på körkortets fram- sida inrymma begränsningen i rätten att föra motorcykel för person som inte fyllt 18 år, i varje fall inte om särskilt villkor skall gälla för körkortet. Denna begränsning kan emel- lertid anges i tabellen på körkortets baksida.

Skälen för att födelseort och adress skall anges på körkortet är huvudsakligen kon- ventionens föreskrifter härom och den risk som avvikelser från dessa kan medföra för att de svenska körkorten inte kommer att godtas i andra till konventionen anslutna länder. Födelseort anges i folkbokföringen, varifrån uppgifterna måste hämtas, med för- samling och län. För den som är född i Stockholm kan uppgiften på körkortet alltså bli t. ex. Oscars förs., Stockholms län, vilket förefaller föga upplysande. Själva födelse- orten kan inte anges; det är inte praktiskt möjligt att ta fram uppgift härom. I många fall kan hela församlings- och länsbenäm- ningen inte få rum utan förkortningar måste tillgripas. Såsom framhållits i principbetän- kandet (s. 38) behövs inte uppgift om födel- seorten för innehavarens identifiering.

Uppgift om adressen kan inte utvisa annat än förhållandena vid tiden för körkortets utfärdande. För många körkortsinnehavare blir därför adressuppgiften felaktig och missvisande under körkortets tioåriga giltig- hetstid, vilket måste befaras medföra olägen- heter t.ex. när kortet skall användas för legitimation.

Inte minst med hänsyn till att det nuva- rande svenska körkortet såvitt bekant godtas i alla konventionsanslutna länder, trots att det i många väsentliga avseenden avviker från gällande konvention, torde risken för att så förhållandevis små avvikelser från 1968 års konvention som brist på uppgift om födelseort och adress skall medföra att det nya körkortet inte godtas, få anses vara i det närmaste obefintlig.

Sistnämnda synpunkt gäller också beträf- fande sättet för angivande av särskilda vill- kor som är av beskaffenhet att böra anmär- kas på körkortet. Villkoren torde alltid krä- va så stort utrymme att hänvisning måste göras till en särskild skrivelse, som innehål- ler villkoret. Redan enligt nu gällande regler intas i dessa fall i körkortet endast en erin- ran om villkoret i form av en hänvisning till skrivelsen, som betecknas med sitt datum. Syftet med förslaget att på det nya körkortet ange den skrivelse, som innehåller villkoren, med länsbokstav och nummer i stället för med datum är att undvika att körkort alltid måste bytas ut med åtföljande kostnad när villkor ändras.

Tillräcklig anledning torde enligt min mening saknas att frångå förslaget i be- tänkandet i fråga om körkortets utformning i vad avser födelseort, adress och angivande av särskilda villkor.

Utöver nu behandlade ändringar har AB ID—kort föreslagit att företagets tillverknings- nummer skall få anges med liten stil lodrätt utmed körkortets högra kant. Detta, som inte kan strida mot konventionen, bör med- ges.

Jag föreslår att körkortet för motorfordon utformas i enlighet med bilaga 21 till VTK enligt det vid betänkandet som bilaga fogade utkastet till ändringar i denna författning. Blankett för traktorkörkort synes kunna fastställas av trafiksäkerhetsverket.

5. Körkortstillverkningen

5.1. Gällande förhållanden

Körkort framställs för närvarande av läns- styrelsen i samband med beslutet om dess utfärdande. Blanketter till körkorten tillhan- dahålls av trafiksäkerhetsverket. Framställ- ningen sker igenom att blanketterna fylls i med skrivmaskin eller för hand, varjämte foto klistras in och kortet förses med stäm- pel och länsstyrelsens underskrift.

5 .2 Principbetänkandet

I principbetänkandet (avsnitt 3.8) påpekas att det föreslagna förfalskningsskyddet (av- snitt 4 ovan) medför att körkorten för mo- torfordon inte kan färdigställas av länssty- relsen utan måste sändas till en särskild an- läggning för tillverkning av korten. Det före- slås (avsnitt 3.11) att tillverkningen uppdras åt AB ID-kort samt att med detta företag träffas avtal om tillverkningen av körkortet. Trafiksäkerhetsverket bör få i uppdrag att övervaka tillverkningen. Verket måste för detta ändamål ha en organisatorisk enhet på tillverkningsstället.

5.3. Principbeslutet

I propositionen godtas förslaget rörande till- verkningen av körkorten.

Trafikutskottet, vars betänkande godkän- des av riksdagen, uttalade att den tillverk- ningsmetod som används av AB ID-kort

har accepterats för tillverkning av legitima- tionskort inom viktiga områden. Utskottet har vid sin behandling av propositionen no— terat förekomsten av en alternativ tillverk- ningsmetod, men ansett sig inte ha grund för ett annat ställningstagande än det som gjorts av departementschefen.

5.4. Förslag 5.4.1 AB ID-korts tillverkningssystem

I tillverkningssystemet ingår i huvudsak föl- jande led. Efter kontroll och registrering av inkommande handlingar fästes fotografiet på en grundblankett, som innehåller sökan- dens namnteckning och den text som skall finnas på kortet. Om fotografiet är för stort skärs det före klistringen. Därefter foto- graferas grundblanketten, vilken arkiveras. Filmen framkallas och kopieras på det spe- ciella papperet. Kopiorna framkallas och skärs till lämpligt format för den fortsatta hanteringen. Därefter förses korten med färgtryck, isotopmärkning, laminering och lackering. Korten stansas till rätt format, isotopmärkningen och fluorescensen kontrol- leras, varefter korten förses med stämpel och expedieras.

5.4.2. Arbetsfördelningen mellan trafiksäker- hetsverket och AB ID-kort

Körkorten måste självfallet utfärdas av en myndighet. Enligt förslaget skall utfärdan-

det åvila trafiksäkerhetsverket. Detta måste innebära att trafiksäkerhetsverket skall kon- trollera att endast de körkort om vilkas ut— färdande beslut fattats i föreskriven ordning blir utfärdade, att de får riktigt innehåll och att alla beslutade körkort verkligen blir utfärdade. Dessutom skall trafiksäkerhets- verket självfallet kontrollera att tillverkade körkort fyller uppställda kvalitetskrav.

Kontrollen bör anpassas till tillverkningen så att rutinerna störs så lite som möjligt. Detta innebär att kontrollen bör förläggas till tillverkningsstället. Från AB ID-korts sida har man förklarat att detta är möjligt.

Kontrollen synes lämpligen böra sättas in på tre punkter, nämligen dels vid mottagan- det och registreringen av de inkommande handlingarna, d.v.s. det körkortsunderlag, innehållande körkortstexten och sökandens namnteckning, varifrån körkortet skall till- verkas, och fotografi, dels i samband med framkallningen och kopieringen, där trafik- säkerhetsverket bör övervaka att endast be- hövlig mängd av det 'speciella papperet för körkorten används, dels vid anbringandet av trafiksäkerhetsverkets stämpel och expe- dieringen.

I samband med tillverkningen bör trafik- säkerhetsverket vidare mot CKR kontrollera att förutsättningar för tillverkning av kör- kortet föreligger samt att uppgifterna på un- derlaget överensstämmer med anteckningar i CKR. Kontrollen kan exempelvis tillgå så att uppgifter om efternamn, körkortsklass, förnyelsedatum och personnummer överförs genom optisk läsning från den fotokopia av vilken körkortet tillverkas till magnetband. Magnetbandet översänds till den centrala registermyndigheten, som jämför dessa upp- gifter med motsvarande i CKR. Visar kon- trollen att något körkort inte får tillverkas skrivs uppgift om detta ut på en lista, som sänds, t.ex. med telex, till trafiksäkerhets- verket vid tillverkningsstället. Dessa körkort får alltså inte lämna tillverkningsstället utan skall makuleras. Beträffande övriga körkort fattar trafiksäkerhetsverket beslut att de skall utfärdas. Beslutet tar sig uttryck i att verkets reliefstämpel anbringas på körkortet.

Denna kontroll kan utföras utan att kör-

kortets färdigställande fördröjs. Tillverkning- en tar enligt uppgift av AB ID-kort fyra arbetsdagar.

På grund av det stora antalet körkort som skall tillverkas dagligen måste arbetet auto- matiseras i största möjliga utsträckning. Dagligen kommer under utbytesperioden att tillverkas ca 5 000 körkort och därefter ca 1 000. Det kommer huvudsakligen att krävas personal för rutinmässiga arbetsuppgifter, såväl i själva tillverkningen som i anslutning till den.

Det synes nödvändigt att trafiksäkerhets- verket får godkänna den personal som AB ID-kort anställer för att arbeta med kör- kortstillverkningen och även fastställa säker- hetsföreskrifter för tillverkningen och loka- lerna.

AB ID-kort bör åta sig att sköta tillverk- ningen från det arbetsmoment som följer närmast efter mottagning och registrering och t.o.m. det arbetsmoment som ligger närmast före körkortens förseende med stämpel. Möjligen bör dock trafiksäkerhets- verket i samband med den kontroll av hand- lingarna som sker vid mottagandet förse kör- kortsunderlaget med fotografi och dessför- innan i mån av behov beskära fotografiet.

Det torde böra uppdragas åt trafiksäker- hetsverket att ta upp förhandlingar med AB ID-kort om avtal om tillverkningen. I sam- manhanget bör också förhandlas om till— handahållande av lokaler åt trafiksäkerhets- verket på tillverkningsstället.

Så stor del som möjligt av den rutinper- sonal som anställs för att handha tillverk- ningen bör anställas av AB ID-kort. Där- igenom skapas bättre förutsättningar att an— passa arbetsstyrkan vid de olika tillverk- ningsmomenten allteftersom behovet skiftar. Det blir också lättare att ersätta personal som tillfälligtvis är frånvarande och arbetet kan göras mera omväxlande genom att ar- betsuppgifterna kan få skifta. Med hänsyn till de Vinster av ekonomisk och annan na- tur som kan göras genom att så mycket som möjligt av arbetet förläggs till en arbetsgi- vare, d.v.s. hos AB ID-kort, bör under bilregisternämndens och trafiksäkerhetsver— kets fortsatta detaljutformning av arbetsru-

tinerna och efter hand som erfarenhet vinns av tillverkningen och kontrollen därav efter- strävas, att så stora delar som möjligt av arbetet på tillverkningsstället överförs till AB lD-kort.

5.4.3. Arkivering

AB ID-kort är berett att åta sig att arkivera de handlingar från vilka körkorten tillver- kas, körkortsunderlagen och originalfoto- grafierna. Arkiveringen skall ske i brand- säkra utrymmen på sådant sätt att hand- lingarna kan tas fram i samband med en telefonförfrågan om ett körkorts äkthet e. d. Handlingarna bör förvaras i minst tio år. Även arkiveringen bör omfattas av blivande avtal med AB ID-kort.

Det kan inte f.n. bedömas, om AB ID- korts nuvarande, helt manuella arkiverings- metod är tillräcklig för arkiveringen av kör- kortsunderlagen. Detta beror bl. a. på hur stort behovet att ta del av arkiverade kör- kortsunderlag visar sig vara. I detta sam- manhang bör påpekas att i avsnitt 6.4.3 i fortsättningen föreslås att kontroll mot de arkiverade handlingarna skall ske när någon söker nytt körkort, därför att hans tidigare körkort förkommit eller förstörts. Enbart detta kan komma att röra sig om mellan 30000 och 40000 fall om året.

Utvecklingen i fråga om arkivets hand- havande bör med hänsyn till det anförda följas med uppmärksamhet. Det synes fullt tänkbart att det visar sig mera rationellt och ekonomiskt mera förmånligt att gå över till mikrofotografering av körkortsunderlagen för arkiveringsändamål.

6. Ansökningsgången

6.1 Gällande bestämmelser

Ansökan om körkort göres hos länsstyrelsen i det län där sökanden är mantalsskriven. Är han inte mantalsskriven i Sverige, göres ansökan hos länsstyrelsen i det län där han vistas (32 ä 1 mom. VTF).

Ansökan om körkort av den som inte har körkort skall föregås av läkarundersökning, lämplighetsutredning och förarprov.

Över läkarundersökningen utfärdas sär- skilt intyg på blankett som socialstyrelsen tillhandahåller läkarna. Det för körkortet avsedda fotografiet, vilket skall vara väl- liknande och så beskaffat att det lämpligen kan anbringas på körkortet, skall av läkaren på baksidan förses med påskrift, upptagande sökandens namn, datum för intyget och lä- karens namnteckning (31 5 1 mom. VTF).

Lämplighetsintyg utfärdas av polismyn- digheten i sökandens mantalsskrivningsort på sökandens begäran. Intyget, som skall vara utfärdat inom tre månader före kör- kortsansökningen, skall utvisa huruvida sö- kanden med hänsyn till sina personliga för- hållanden får anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. I vissa fall skall po- lismyndigheten verkställa en mera ingående utredning rörande sökandens lämplighet. En redogörelse för sådan utredning skall oför- dröjligen sändas till länsstyrelsen. Av lämp- lighetsintyget skall framgå att sådan redo- görelse kommer att insändas (32 ä 1 mom. VTP).

Önskar sökanden att länsstyrelsen, innan han undergår förarprov, prövar om hinder för utfärdande av körkort föreligger oavsett utgången av förarprovet, kan han begära sådan prövning (32 5 1 mom. fjärde stycket VTF). Förhandsbesked, som detta kallas, kan avse både medicinska förhållanden och den personliga lämpligheten.

Förarprovet sker hos trafiksäkerhetsver- ket på valfri stations- eller mottagningsort. Förarprov för traktor kan dock ske inför särskilt förordnad person. Vid anmälan till förarprov skall fogas personbevis (ålders- bevis), läkarintyget, vilket skall vara dag- tecknat inom tre månader före anmälning- en, fotografiet och, om provet skall avse bil eller motorcykel, bevis om förarutbildning utfärdat av den som meddelat denna (31 & VTF). Har sökanden avlagt godkänt förar- prov, skall den som anställt provet meddela sökanden bevis därom (kompetensbevis). Avgift för förarprov utgår enligt särskild taxa och betalas i samband med provet.

Ansökan om körkort göres hos länssty- relsen i det län, inom vilket sökanden är mantalsskriven, eller, om han icke är man- talsskriven i riket, hos länsstyrelsen i det län där han vistas. Vid ansökan, som skall göras skriftligen och innehålla vissa person- uppgifter om sökanden, skall fogas person- beviset, läkarintyget, fotografiet, kompetens- beviset och lämplighetsintyget, vilket skall vara utfärdat inom tre månader före ansök- ningen (32 ä 1 mom. VTF).

Expeditionsavgift betalas till länsstyrelsen i samband med körkortets utlämnande.

Om ansökan bifalles, varvid vissa villkor kan föreskrivas, får sökanden eller ombud för honom hämta körkortet hos länsstyrel- sen. Därvid erläggs expeditionsavgiften. Kör- korten förses med stämpel enligt bestäm- melserna i expeditionskungörelsen. Det kan också tillställas honom mot postförskott.

I vissa fall kan duplettkörkort utställas (32 5 4 och 5 mom. VTF). Detta sker när körkort förstörts eller förkommit eller un- dergått sådan förändring att det icke lämp- ligen kan användas. Beslut om utställandet fattas av länsstyrelsen. Vid ansökan om duplettkörkort skall fogas fotografi av sö- kanden. Om hans identitet inte styrks på annat tillförlitligt sätt, skall fotografiet bak- till vara försett med intyg av trovärdig per- son att fotografiet föreställer sökanden. Har körkortet förstörts eller förkommit, skall ansökan innehålla försäkran om förlusten av kortet. Duplettkörkort kan också utställas om innehavaren ändrar namn. Om det tidi- gare körkortet finns i behåll när duplettkör- kort utställs, skall det överlämnas till läns- styrelsen. Kommer förlorat körkort till rätta skall ettdera kortet återställas till länsstyrel- sen.

Utfärdande av körkort för någon som förut innehar körkort av annat slag (d. v. s. utfär- dande av körkort med högre behörighet) föl- jer samma regler som för utfärdande av nytt körkort. När körkort med högre behörighet utfärdas skall det tidigare körkortet återstäl- las till länsstyrelsen (32 ä 3 mom. VTF).

Enligt K 1962: 262 om rätt för person, som i främmande stat äger framföra motor- fordon, att erhålla körkort utan att undergå förarprov kan den som har ett i Danmark, Finland, Island eller Norge utfärdat och där gällande nationellt körkort för motorfordon och som tar stadig hemvist i Sverige efter ansökan få ett mot detta körkort svarande svenskt nationellt körkort utan att undergå förarprov. Kompetensbevis behöver inte bi- fogas ansökningen men i övrigt gäller sam- ma regler som för erhållande av nytt kör- kort. Även innehavare av ett i annan främ- mande stat utfärdat och där gällande natio-

nellt körkort för motorfordon kan efter an- sökan få ett häremot svarande svenskt na- tionellt körkort utan att undergå förarprov, om han tar stadig hemvist i Sverige och om han under de senaste tolv månaderna i be- tydande omfattning fört motorfordon här i riket. Kompetensbevis behöver inte bifogas ansökningen. Däremot skall bifogas intyg av polismyndighet eller av två trovärdiga personer, utvisande i vilken omfattning och under vilka omständigheter sökanden fört motorfordon här i riket. När svenskt kör- kort utfärdas enligt dessa regler skall sökan— dens utländska körkort, om så lämpligen kan ske, förses med anteckning därom. Undan- tagen från den normala ansökningsgången torde ej gälla vid ansökan om trafikkort.

6.2. Principbetänkandet

Frågan vilka myndigheter som skall pröva körkortsansökningen ingår inte i utrednings— uppdraget. Principbetänkandet utgår från att uppgiften fortfarande skall ankomma på länsstyrelserna. I principbetänkandet (avsnitt 4.20) föreslås dock den modifikationen i kompetensfördelningen mellan länsstyrelser- na, att ansökan om körkort på sökandens begäran eller om länsstyrelsen i mantals- skrivningslänet eljest finner skäl därtill skall kunna hänskjutas till länsstyrelsen i det län där sökanden vistas.

I principbetänkandet (avsnitt 5) skissera- des ett ansökningsförfarande av i grova drag följande uppläggning. Sökanden beställer ansökningsblanketter per post, per telefon eller vid personligt besök hos valfri läns— styrelse, hos polismyndighet eller direkt hos CKR. Ansökningsblanketterna skrivs ut vid CKR och sänds till sökanden under hans registrerade bostadsadress. Ansökningsblan- ketterna utgörs av blankett för läkarintyg, blankett för ansökan om lämplighetsintyg samt s.k. körkortsunderlag, alla med per- sondata ifyllda. Persondata måste alltså fin- nas i CKR. Enligt principbetänkandet skall, i varje fall under en övergångstid, person— data för alla personer i körkortsåldern fin- nas i CKR, möjligen med undantag för de

yngsta och äldsta årsklasserna. Körkorts- underlaget skall användas vid den slutliga fotografiska framställningen av körkortet. Sökanden begär sedan lämplighetsintyg, an- skaffar fotografi och läkarintyg samt under- går förarprov. Körkortsansökningen, ställd till länsstyrelsen, ges in vid trafiksäkerhets- verkets stationsort i samband med förarpro- vet, varvid körkortsunderlaget förses med hans namnteckning. Giltighetstiden för lä- karintyget föreslås förlängd till sex måna- der före anmälan till förarprov. Resultatet av lämplighetsutredningen registreras i CKR, som skriver ut besked därom och sänder det till sökanden. Särskild utredning skall utan anmodan sändas till länsstyrelsen endast om polismyndigheten tillstyrker körkortsansök- ningen. Läkarens påskrift på baksidan av fotografiet skall även omfatta sökandens personnummer. Ansökningshandlingarna, i vilka personbevis inte behöver ingå, sänds från trafiksäkerhetsverkets stations- eller mottagningsort till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen prövar ansökningen. Bifall innebär att trafiksäkerhetsverket skall utfär- da körkortet. Eventuella villkor förs av läns- styrelsen in på avsedd plats på körkorts- underlaget, vilket därefter jämte fotografiet skickas till AB ID-kort för tillverkning. Ef- ter tillverkningen sänds körkortet till polis- myndigheten i sökandens bostadsort som lämnar ut det.

Avgiften för förarprovet uppbärs på sam- ma sätt som för närvarande. Expeditions- avgiften tas ut av polisen i samband med utlämnande av körkortet. Körkortet bör '— med undantag för traktorkörkort — inte förses med stämpel enligt expeditionskun- görelsen.

Övriga fall följer i stort sett samma rutin även om något eller några led överhoppas. Vid periodisk förnyelse av körkort och vid förnyelse vid namnändring kan förfarandet automatiskt sättas igång med hjälp av data- maskinen genom att blanketterna sänds till körkortsinnehavaren i god tid innan perio- disk förnyelse skall ske eller sedan uppgift om namnbyte inkommit från befolknings- registret.

Körkort för traktor, som inte skall för-

ses med förfalskningsskydd, färdigställs av länsstyrelsen, som också lämnar ut det till sökanden.

Kraven på identitetskontrollen anses med detta system tillgodosedda dels genom att ansökningsblanketter inte kan sändas ut till en person som inte existerar eller som redan har körkort av det slag som söks, dels ge- nom att handlingar sänds till sökandens i befolkningsregistret registrerade bostads- adress, inte till en särskilt angiven adress, dels genom att den slutliga kontrollen görs av polismyndighet i samband med att kör- kortet lämnas ut.

Under remissbehandlingen av principbe— tänkandet uttalades önskemål att körkorten skulle kunna lämnas ut omedelbart efter godkänt förarprov. I anledning härav skis- serades inom utredningssekretariatet ett nytt förslag, vilket jag överlämnade till departe- mentet under beredningen av ärendet. Det skisserade förslaget innebär att länsstyrelsens beslut fattas före förarprovet. Sökanden får i en första omgång blankett för läkarintyg, blankett för ansökan om lämplighetsintyg och blankett för ansökan till länsstyrelsen om körkort. Länsstyrelsens beslut grundas på läkarintyg och lämplighetsutredning. Be- slutet innebär, om det är positivt, att kör- kort för sökanden får lämnas ut om han avlägger godkänt förarprov inom viss tid, förslagsvis sex månader efter beslutet. När länsstyrelsens beslut registreras sänds kör- kortsunderlaget till sökanden. Han anmäler sig sedan till förarprov genom att lämna in körkortsunderlaget, försett med hans namn— teckning, fotografiet med läkarens påskrift samt beviset om förarutbildning. Handling- arna kontrolleras vid trafiksäkerhetsverkets stationsort och sänds till AB ID-kort för tillverkning. Det färdiga körkortet sänds till stationsorten. Sedan körkortet kommit för- rättningsmannen tillhanda sker förarprovet. Godkänns detta lämnas körkortet omedel- bart ut till sökanden.

Identitetskontrollen sker vid utlämnandet dels genom körkortsfotot, dels genom jäm- förelse mellan namnteckningen på körkor- tet och den kvittens av mottagandet av detta som sökanden skall underteckna.

I propositionen uttalas att de beskrivna hu- vuddragen av de administrativa rutinerna tillgodoser anspråken på säkerhet, enkelhet och snabbhet. I fråga om detaljerna skall utformningen ske under tiden fram tills de nya körkorten skall börja utfärdas och ut- redningen skall återkomma med ytterligare förslag i detta hänseende.

6.4. Förslag 6.4.1 Allmänt

De krav som ställs för att körkorten skall kunna användas som identitetshandlingar inverkar i hög grad på utformningen av ansökningsförfarandet. Redan körkortens förseende med förfalskningsskydd kräver anordningar som påverkar förfarandet. Men för att körkorten skall kunna bli fullgoda identitetshandlingar är det inte tillräckligt med förfalskningsskyddet. Man måste också skapa rimliga garantier för att den som er- håller ett körkort verkligen är den person som kortet utger honom för att vara. Vidare måste man kunna kontrollera att endast de körkort utfärdas som beslutats i vederbör- lig ordning.

Tydligt är att det mera splittrade system där körkortet utlämnas i samband med fö- rarprovet drar högre kostnad än det tidigare skisserade. Ur administrativ synpunkt har också det tidigare förslaget den fördelen att det sammanhåller slutkontrollen av ansök- ningsförfarandet hos en myndighet, läns- styrelsen. Skälen för ett system, där körkor- tet utlämnas i samband med förarprovet, förefaller emellertid att vara så starka att det fortsatta arbetet trots de angivna betänk- ligheterna inriktats på ett sådant system.

Identitetskontrollen föreslogs i det ur- sprungliga förslaget ligga på polismyndig- heterna. Under det fortsatta arbetet har det visat sig tveksamt om polisen kan bemästra denna arbetsbelastning. Dessutom medför det ett icke obetydligt besvär för allmänhe- ten att i alla körkortsansökningsärenden

nödgas uppsöka en polisstation, av vilka det inte finns flera än ca 485 i landet, medan t. ex. posten har ca 2 500 postanstalter samt ca 2 800 lantbrevbärare.

Stora fördelar torde vinnas om identitets- kontrollen kan förläggas till en instans som är van vid sådan kontroll och som har ett eget intresse av att falska identitetshand- lingar inte förekommer. Trafiksäkerhetsver- kets tjänstemän saknar vana vid identitets- kontroll. De har sällan eller aldrig anled- ning att kontrollera identitetshandlingar, var- för något särskilt incitament för dem att vara noga med identitetskontrollen knappast finns. Postens tjänstemän däremot är vana inte bara vid identitetskontroll utan också i viss omfattning vid utfärdande av identitets- handlingar, postens eget identitetskort som tillverkas av AB ID-kort. De har också ett eget intresse av att motverka förekomsten av falska identitetshandlingar. Av naturliga skäl torde identitetskontrollen bli effektivare om den sker innan körkortet är färdigt för utlämning. Det är mest rationellt att för- lägga den före tillverkningen.

I detta sammanhang bör också framhål- las att det är en viss fördel om körkorts- underlaget inte behöver lämnas ut till sökan- den, vilket innebär att hans namnteckning måste lämnas hos en myndighet. På detta sätt kan man få stor säkerhet för att under- lagen inte behandlas så att de inte blir an- vändbara för körkortstillverkningen. Det är bland annat fördelaktigt om namnteckning- en kan tecknas med en svart penna. Det är vidare rationellt att till identitetskontrol- len och namnteckningens avlämnande för- lägga sammanparningen av underlag och fotografi samt kontrollen av att fotografiet fyller fastställda föreskrifter. Om körkorts- underlagen sänds från CKR till en post- station och därifrån till tillverkningen, får man en god säkerhet för att endast under— lag till körkort som stämmer överens med CKR och vederbörligen fattade beslut kom- mer in till tillverkningsstället.

Dessa skäl har under det fortsatta utred- ningsarbetet lett till ett förslag, där både inhämtandet av sökandens namnteckning på underlaget och den första identitetskontrol-

len sker hos posten samtidigt som fotot kon- trolleras och underlaget och fotografiet förs samman. Dessa åtgärder föreslås äga rum efter länsstyrelsens beslut, vilket medför att tiden från körkortsunderlagets underteck- nande till dess förarprov kan ske blir så kort som möjligt, omkring en vecka, vilket utgör den tid som tillverkningen enligt AB ID- korts uppgift tar inklusive två dagar för in- sändande av körkortsunderlaget resp. utsänd- ning av körkortet.

Självfallet bör så ensartade rutiner som är möjligt eftersträvas för olika ansöknings- fall. Rutinerna bör i princip också kunna användas vid förnyelse (inklusive utbyte av äldre körkort). Länsstyrelsens medverkan synes i dessa fall inte nödvändig utom vid förnyelse på grund av att körkortet förkom- mit, förstörts eller förändrats.

Förfarandet vid ansökan om körkort för motorcykel eller bil av en person som aldrig tidigare innehaft körkort eller vars tidigare körkort återkallats beskrivs i det följande först såsom ett normalförfarande. Därefter kommer övriga ansökningsfall att tas upp och eventuella olikheter gentemot normal- förfarandet redovisas.

6.4.2. Ansökan om körkort

Den person som avser att söka körkort bör- jar med att beställa ansökningshandlingar från CKR. Beställningen kan ske skriftligen, muntligen eller per telefon hos länsstyrelse, polismyndighet eller trafiksäkerhetsverket. Därvid bör, utom namn och personnummer, den sökta körkortsklassen anges.

En förutsättning för att ansökningshand- lingar skall kunna sändas ut är att sökanden finns registrerad i länsstyrelsernas befolk- ningsregister eller i centrala personregistret (CPR). Finns han inte där, hör han tilldelas personnummer och föras in i nämnda regis- ter.

Under det fortsatta arbetet har det visat sig att det med det nya förfarandet och om det centrala personregistret inrättas enligt förslag i 1972 års statsverksproposition inte är nödvändigt att ha persondata i CKR för

alla i körkortsåldern utan endast för dem som har eller har haft körkort. Har någon begärt ansökningshandlingar, finns person- data även för honom under ett par år där- efter. Persondata finns alltså normalt inte i CKR för en ny sökande utan hämtas från centrala personregistret. Från CKR sänds därefter till sökanden under hans i centrala personregistret registrerade adress blanketter för läkarintyg, lämplighetsintyg och ansö- kan till länsstyrelsen, ifyllda med namn, per— sonnummer och adress. Samtidigt får han anvisningar om hur han vidare skall förfara. För att försvåra åtkomsten av ansöknings- handlingar i annan persons namn bör hand— lingarna inte eftersändas av posten till annan adress än den registrerade.

Sökanden kompletterar blanketten för lämplighetsintyg med vissa uppgifter såsom tidigare namn samt arbetsgivares adress och telefonnummer. Den sänds därefter till po- lismyndigheten i den kommun där han är mantalsskriven.

I principförslaget beträffande registerin- nehållet föreslås att resultatet av polisens lämplighetsutredning skall registreras i CKR. Det förefaller emellertid olämpligt att en sådan uppgift finns i ett offentligt register, när den är negativ. Vill man undvika detta kan man inte heller registrera ett positivt intyg. Jag föreslår därför nu att resultatet av polisens lämplighetsutredning inte skall registreras i CKR. Denna ändring påverkar ansökningsförfarandet på det sättet att det även i fortsättningen bör vara obligatoriskt att bifoga lämplighetsintyg till ansökan om körkort till länsstyrelse.

Efter lämplighetsutredningen skall polisen alltså sända lämplighetsintyg till sökanden. Har polismyndigheten företagit särskild ut- redning och är intyget positivt, skall redo- görelse för utredningen samtidigt sändas till länsstyrelsen. I annat fall ligger den särskil- da utredningen kvar hos polisen till dess den rekvireras av länsstyrelsen, om sökanden trots det negativa intyget söker körkort. Gil- tighetstiden för lämplighetsintyget, som f. n. är tre månader före ansökningen, kan och bör med den nu föreslagna ansökningsord- ningen, där den längsta tiden kan antas

förflyta mellan länsstyrelsens beslut och fö- rarprovet, förkortas till en månad. Någon anledning att dröja med att ge in ansökan, när lämplighetsintyget utfärdats, finns inte.

Sökanden genomgår läkarundersökning. Han tar därvid med blanketten för läkar- intyg. Däremot behöver fotografiet inte med- föras. Eftersom fotografi och läkarintyg enligt den nu föreslagna rutinen inte inläm- nas till samma myndighet, fyller läkarens påskrift på fotografiet knappast någon funk- tion. Det är betydligt bättre att läkaren ge- nom att kräva legitimation vid undersök- ningen övertygar sig om att han undersöker den person som blanketten för läkarintyg utställts på. När läkaren utfärdar intyget skall han därför på detta anteckna hur sö— kanden legitimerat sig.

F.n. gäller att läkarintyget skall vara ut- färdat inom tre månader före anmälan till förarprov. I principbetänkandet (avsnitt 5.2.1 punkt 1) föreslås att ett tidigare fram- lagt förslag (SOU 1965: 42 s. 35) om för- längning av giltighetstiden för läkarintyget till sex månader nu skall genomföras. Moti— vet är att läkarundersökningen bör ske före förarutbildningens början. Med den nu före- slagna ansökningsordningen — enligt vilken giltighetstiden för läkarintyget bör räknas i förhållande till körkortsansökningen — kan ansökan om körkort alltid göras inom tre månader efter förarutbildningens början. Lämplighetsutredningen torde aldrig behöva ta längre tid än så. Någon anledning att för- länga giltighetstiden för läkarintyget före- ligger alltså inte längre. Eftersom sex må- nader kan förflyta från länsstyrelsens beslut till körkortets utlämnande kan läkarintyget ändå vara upp till nio månader gammalt, när sökanden får börja köra.

När sökanden fått lämplighetsintyget och läkarintyget kan han sända in ansökan om körkort till länsstyrelsen. Till ansökan fogas båda intygen. Den nya rutinen innebär att förhandsprövning i praktiken kommer att ske i alla fall, eftersom länsstyrelsens pröv- ning sker före förarprovet. Reglerna om för- handsbesked kan därför utgå.

Länsstyrelsen prövar ansökningen och no- terar beslutet i CKR. Är beslutet förenat

med föreskrifter, som tas in i särskild skri- velse, sänds denna från länsstyrelsen till sö- kanden. Från CKR sänds besked om läns- styrelsens beslut till sökanden. Detta besked är — vid bifall — så utformat att det kan användas av sökanden för anmälan till fö- rarprov. Sökanden sparar beskedet och sän- der det som ansökan om förarprov till trafik- säkerhetsverket ett par veckor innan han önskar genomgå förarprov. Anmälan skall innehålla uppgift om den ort där sökanden önskar att provet skall ske. Denna uppgift registreras tillfälligt i CKR.

När sådan anmälan skett, skrivs körkorts- underlag ut av CKR med ledning av upp- gifter ur registret och sänds till postanstalten i den trakt där sökanden bor. På underlaget finns alla uppgifter ifyllda, som skall finnas på det färdiga körkortet. Således även för- nyelsedatum, som bör sättas till tio år efter utsändningsdatum. Detta innebär visserligen att i ogynnsamma fall flera månader av tio- årsperioden kan hinna förflyta innan sökan- den får sitt körkort. Men detta kan vara ett visst incitament att dröja med anmälan till förarprov till dess man är tillräckligt utbil- dad för att kunna klara provet. Och det är en stor produktionsteknisk fördel att kunna skriva alla uppgifter i körkortet med hjälp av datamaskin. Därigenom undviks ett mo- ment i samband med tillverkningen, vilket gör denna mindre kostsam och enklare. Kör- korten kommer att bli utseendemässigt bätt- re, då ett senare tillägg av text inte kan ge samma jämnhet i skriften. Man får också större säkerhet mot felaktigheter i körkor- tet.

Sökanden aviseras om att underlag finns på postanstalten och anmodas infinna sig där för namnunderskrift och därvid medföra fotografi. Inte heller avin torde böra få sän- das till annan adress än den som finns re- gistrerad i centrala personregistret. Om möj— ligt skall sökanden vid besöket hos posten ha godtagbar legitimationshandling med sig. Saknar han sådan skall i stället fotografiets baksida vara försett med intyg av någon per- son som väl känner sökanden att fotografiet föreställer denne. Intygsgivaren skall på fo- tografiets baksida också ange sin adress och

sitt telefonnummer. Ofta kan det vara lämp- ligt att ett sådant intyg lämnas av den som svarat för sökandens utbildning. Intygsgi- varen skall finnas upptagen i telefonkatalog under uppgiven adress och telefonnummer. I stället för att lämna telefonnummer till egen bostad kan intygsgivaren lämna num- ret till arbetsplatsen under förutsättning att det är möjligt att vid telefonväxel eller dy- likt kontrollera att intygsgivaren är anställd där. Intyg får inte godtas om tillfällig adress och telefonnummer, exempelvis till hotell, lämnas.

Vid postanstalten skall sökandens identi- tet kontrolleras. Han skall förse underlaget med sin namnteckning, varjämte kontrolle- ras att fotografiet uppfyller givna föreskrif- ter. Kontrollen innebär även att intyget på fotografiet kontrolleras genom att kontakt tas med intygsgivaren per telefon eller skrift- ligen. Dessa åtgärder motsvarar i huvudsak vad som sker vid beställning av postens identitetskort.

Närmare bestämmelser om identitetskon- trollen bör utfärdas av postverket efter sam- råd med trafiksäkerhetsverket.

Tillsammans med underlaget sänder CKR ett meddelande om anmälan till förarprovet till postanstalten. Meddelandet innehåller adressen till den stationsort som skall hand- ha förarprovet. När sökanden har under- tecknat underlaget och fotografiet godkänts samt identiteten kontrollerats lämnas med- delandet till honom. Tid för provet kan be- stämmas med ledning av meddelandet. Un- derlaget och fotografiet sänds från post- anstalten till AB ID-kort i Strängnäs.

Även i samband med tillverkningen kon- trolleras att underlaget är undertecknat och fotografiet godtagbart för körkortstillverk- ning. Om någon av handlingarna inte upp- fyller fordringarna återsänds båda till post- anstalten, som sedan får ta kontakt med sö- kanden. Vid behov sänds i stället ett nytt körkortsunderlag. Genom ett sådant förfa- rande får också postanstalternas personal kännedom om att den vid kontrollen inte observerat alla felaktigheter. Det bör på det sättet bli mer och mer ovanligt att inte god-

tagbara underlag eller fotografier passerar kontrollen vid postanstalterna.

I samband med tillverkningen kontrolle- ras att i CKR finns giltigt beslut om utfär- dande av ett körkort som överensstämmer med underlaget.

De av AB ID-kort framställda körkorten kan inte förses med stämpel enligt expedi- tionskungörelsen.

Efter tillverkning och stämpling med tra- fiksäkerhetsverkets reliefstämpel sänds kör- kortet till den stationsort där förarprovet skall företas. Tiden för provet bestäms på begäran av sökanden. Har han fått särskild skrivelse med föreskrifter för körkortet, skall denna medföras vid provet.

Alltför lång tid bör självfallet inte förflyta mellan länsstyrelsens beslut och provet. Det föreslås därför att länsstyrelsens beslut skall förfalla, om godkänt prov inte avläggs inom sex månader därefter. Förfaller länsstyrel- sens beslut, skall körkortet översändas till länsstyrelsen.

Under tiden mellan länsstyrelsens beslut och körkortets utlämnande måste uppenbar- ligen övervakas om det inträffar något som bör föranleda att beslutet återkallas. En ord- ning måste tillskapas som gör att länsstyrel- sen får anmälan om sådana omständigheter. Frågan hänger samman med handläggningen av ärenden om omprövning av körkortsinne- hav och med registreringen av belastningar. Den behandlas närmare i avsnitt 7.4.1, 8.4.1 och 9.4.1.

Om förarprövaren godkänner provet, överlämnar han körkortet till den prövade, i annat fall sparas kortet vid stationsorten. Godkända prov skall meddelas CKR för notering av utlämningsdag. Sökanden som underkänns har rätt att göra förnyade prov inom sex månader från länsstyrelsens beslut.

Under systemarbetet har det befunnits att upphörd av avgifter, dels för förarprov, dels för körkort som utlämnas vid förarprov, med det nya förfaringssättet bör kunna ske vid ett tillfälle. Det torde även vara möjligt att kräva att avgiften skall erläggas när sökanden lämnar sin namnteckning på kör-- kortsunderlaget på postanstalten. Inbetal- ningshandlingar kan sändas ut från CKR

tillsammans med underlaget. För att sökan- de som underkänns vid förarprovet skall erhålla inbetalningskort för den nya förar- provsavgiften före ett eventuellt förnyat prov, måste CKR meddelas resultatet även av icke godkända prov. En sådan rapporte- ring kan enklast ske genom att trafiksäker- hetsverket sänder en kopia av förarprovs- protokollet till CKR. Trafiksäkerhetsverket har beslutat att detta protokoll skall utfor- mas för optisk läsning, eftersom den meto- den skall användas för insamling av upp— gifter för statistikändamål. Det synes mycket lämpligt att samordna den insamlingen med rapporten till CKR om förarprovets utgång. Den närmare utformningen av en sådan rutin bör göras av trafiksäkerhetsverket och bilregisternämnden gemensamt. Uppgiften om underkänt förarprov bör inte registreras i CKR.

6.4.3. Ansökan i övriga fall

Om någon som tidigare har körkort ansöker om högre behörighet, bör krävas att det tidi- gare körkortet återlämnas till förarprövaren för makulering i samband med att det nya utlämnas. I övrigt kan ovan beskrivna för- farande följas. Detsamma gäller påteckning av behörighet att köra i yrkesmässig person- trafik (FAXI).

Periodisk förnyelse av körkort, förnyelse i samband med ändring av namn eller per- sonnummer eller ändring av Villkor där körkortsmyndigheten tagit initiativet inleds genom att till sökanden från CKR sänds handlingar, innefattande körkortsunderlag, avi till innehavaren och en handling för vissa anteckningar, i fortsättningen kallad beställningskopia. Dessa handlingar sänds till postanstalten i körkortsinnehavarens hemort. Posten anmodar genom utsändande av avin, körkortsinnehavaren att infinna sig på postanstalten för namnunderskrift och att därvid medföra fotografi. Avin bör inte sändas till annan adress än den registrerade. Genom att teckna sitt namn på underlaget söker körkortsinnehavaren förnyelse.

Vid postanstalten kontrolleras fotografi och underlag och antecknas _postanstaltens

namn och nummer på blanketten för under- laget varefter de sänds till AB ID-kort, där kontroll och tillverkning sker på det sätt som tidigare beskrivits. Tillverkade körkort sänds för utlämning till samma postanstalt som sände in underlaget. Beställningskopian används av posten för att avisera körkorts- innehavaren att körkortet finns att hämta. Den sänds under hans i CPR registrerade adress. Av beställningskopian framgår att han skall överlämna sitt tidigare körkort när det nya hämtas ut. Det äldre körkortet bör därvid makuleras av posten genom hålslag— ning.

Körkortsinnehavaren skall vid ansökan om högre behörighet och i de nu angivna förnyelsefallen såväl vid lämnande av namn- teckning som vid körkortets utlämnande le- gitimera sig med det äldre körkortet utom vid periodisk förnyelse som inte gjorts före förnyelsetidpunkten. Kan han inte göra det, därför att han förlorat sitt äldre körkort eller detta är förstört, måste han ansöka om förnyelse av körkortet på den grunden. Han skall då hänvisas till den handläggningsord- ning som gäller för dessa fall. Har det nya körkortet redan tillverkats, bör det emeller- tid då kunna av posten sändas till länsstyrel— sen för att i sinom tid lämnas ut till sökan- den, om hans ansökan om nytt körkort på grund av förlust av det gamla bifalles.

Ansökan om' förnyelse av körkort på grund av att ett tidigare utlämnat kort har förlorats, förstörts eller förändrats sker på särskild ansökningsblankett som" inte behöver rekvireras från CKR utan bör finnas till- gänglig vid länsstyrelser, polismyndigheter och postanstalter. Dessa blanketter, som således inte ifyllts i förväg med personupp- gifter, används även i de fall sökanden tar initiatiVet till ansökan om ändring av villkor samt vid ansökan om utbyte. av militärt körkort när innehavaren uppnått i VTF föreskriven ålder (varom mera nedan). An- sökan skall i dessa fall göras hos länsstyrel- sen. Har som orsak till förnyelseansökan uppgivitsv att det tidigare kortet förlorats eller förstörts, skall från CKR automatiskt sändas besked om detta till rikspolisstyrelsen för anteckning i dess register över förlorade

identitetshandlingar. Länsstyrelsen kontrol- lerar person— och körkortsuppgifter mot CKR och prövar ansökningen. Om läns- styrelsen bifaller ansökningen, noteras detta i CKR, varefter samma rutin som för perio- disk förnyelse följs från och med utsändan- det av körkortsunderlaget.- Dock måste i dessa fall — utom när förnyelsen sker på grund av att körkortet förändrats och foto och namnteckning fortfarande kan tydas — sökanden alltid legitimera sig på annat sätt än med det äldre körkortet eller intyg finnas på fotografiets baksida. I samband med till- verkningen bör i förlust- och förstörelsefal- len i AB ID-korts arkiv kontrolleras att det nya körkortsunderlaget avser samma person som det tidigare.

Den som har utländskt körkort, men önskar erhålla ett svenskt, har rätt att under vissa omständigheter få detta utan att ge- nomgå förarprov. En ansökan i dessa fall sker på samma sätt som vid förstagångsan— sökan och handläggningen är densamma fram till länsstyrelsens beslut. Till sin ansö- kan till länsstyrelsen skall sökanden dock foga sitt utländska körkort jämte, där så är föreskrivet, intyg om körvana. Det utländska körkortet, eventuellt försett med anteckning om det svenska körkortets utfärdande, sänds av länsstyrelsen tillbaka till sökanden. Efter- som något förarprov inte skall genomföras, anmodas sökanden från CKR att omedelbart underteckna körkortsunderlaget på postan- stalten och därvid lämna foto. Kontroll, tillverkning och utsändning sker på samma sätt som vid förnyelse.

Traktorkörkort skall enligt principbeslutet inte vara av förfalskningsskyddad typ. Den som söker traktorkörkort skall före ansökan till länsstyrelsen ha genomgått förarprov och erhållit bevis därom. Någon motsvarig- het till körkortsunderlag förekommer inte utan länsstyrelsen färdigställer dessa körkort omedelbart efter beslutet med användande av särskilda blanketter som trafiksäkerhets- verket tillhandahåller. Länsstyrelsen lämnar också ut körkortet till sökanden eller sänder det direkt till honom mot postförskott; Traktorkörkortet bör beläggas med stämpel- märke. Samma förfarande används för så-

dana militära körkort som utfärdas, innan innehavaren uppnått den i VTF föreskrivna åldern. Dessa körkort, som utlämnas utan avgift, sänds till vederbörande militära myn- dighet i stället för till sökanden. När inne- havaren av sådant militärt körkort uppnår i VTF föreskriven ålder, kan han ansöka om förnyelse av detta och därvid erhålla körkort av förfalskningssäkrad typ och utan den begränsning av behörigheten som det särskilda militära körkortet givit. Förfaran- det vid sådan ansökan bör vara detsamma som vid förnyelse på grund av att körkortet förändrats. För övriga körkort, som utfärdas på begäran av militär myndighet, gäller i princip samma ansökningsgång som för vanliga körkort. Ansökningshandlingar, kör- kortsunderlag och det färdiga körkortet sänds dock till den militära myndigheten. Närmare regler härom bör tas in i den militära vägtrafikkungörelsen (1954: 636) som behöver omarbetas i anledning av kör- kortsreformen.

Slutligen skall det fall nämnas då någon ansöker om körkort med lägre kompetens, därför att det tidigare utfärdade med högre kompetens återkallats. Länsstyrelsen kan pröva en sådan ansökan enbart om det av återkallelsebeslutet framgår att rätt till sådan ansökan föreligger. Förfarandet är i övrigt helt detsamma som vid ansökan om för- nyelse på grund av att körkortet förkommit.

De bestämmelser som behövs om förfa- randet utöver dem som bör tas in i VTF, YTF och VTK bör utfärdas av trafiksäker- hetsverket. I fråga om identitetsprövningen i de fall då körkortet skall lämnas ut av pos- ten och tidigare körkort inte finns bör post- verket meddela bestämmelser efter samråd med trafiksäkerhetsverket.

6.4.4. Behörig länsstyrelse

Såsom framhålls i principbetänkandet (av- snitt 4.20), är det med det centrala registret och terminalförbindelserna mellan länssty- relserna och registret tekniskt möjligt att förlägga beslutsfunktionema till vilken läns- styrelse som helst. Huvudregeln bör dock

som f.n. vara att ansökan om körkort prö- vas av länsstyrelsen i det län där sökanden är mantalsskriven. I undantagsfall, t. ex. då

sökanden flyttat men mantalsskrivningen' inte hunnit ändras, bör det dock vara möj- ligt att flytta över prövningen till vistelse- länet, om sökanden så önskar eller länssty- relsen i mantalsskrivningslänet anser det lämpligt, t.ex. därför att kontakt behöver tas med sökanden i ärendet.

7. Omprövning av körkortsinnehav

7.1. Gällande bestämmelser

Enligt 33 ä 1 mom. VTF skall länsstyrelsen, om det med hänsyn till inkomna underrät- telser om en körkortsinnehavare finns skä- lig anledning till antagande att han icke upp- fyller de krav på skicklighet, hänsyn, ansvar och pålitlighet i nykterhetshänseende eller de övriga förutsättningar, som gäller för er- hållande av körkort, utreda frågan om kör- kortsinnehavarens lämplighet d.v.s. frågan om ärende om omprövning av körkortsinne- havet skall tas upp.

Omprövning avser i första hand fråga om återkallelse av körkortet. Återkallelse kan även ske interimistiskt, d.v.s. i avvaktan på det slutliga beslutet (33 ä 3 mom.). I vissa fall (34 &) kan i stället varning medde- las körkortsinnehavaren. Enligt 35 5 kan polismyndighet och åklagare besluta om omhändertagande av körkort. Sådant beslut skall snarast möjligt översändas till den länsstyrelse som utfärdat körkortet. Det för- anleder där beslut huruvida körkortet skall återkallas tills vidare eller återställas till innehavaren.

Beslut om återkallelse, slutligt eller interi- mistiskt, eller om omhändertagande skall delges körkortsinnehavaren. Denne äger ef- ter delgivningen inte föra körkortspliktigt fordon. Han skall överlämna sitt körkort till myndighet. Även beslut om varning skall delgivas körkortsinnehavaren (33 5 4 mom., 34 5, 35 &, jfr 76 å). Leder beslut om

omhändertagande inte till återkallelse eller blir beslut om återkallelse efter besvär änd- rat eller upphävt skall körkortet återställas till innehavaren (33 5 3 och 4 mom.).

Ärende om omprövning föranleds vanli- gen av anmälan om brott eller förseelse som avses i 80 5 2 mom. VTK. För varje sådan anmälan måste länsstyrelsen ta ståndpunkt till frågan om ärende om omprövning skall tas upp eller ej. Flertalet anmälningar leder inte till ärende om omprövning. För beslutet huruvida omprövningsärende skall tas upp eller ej är tillgång till uppgift om tidigare registrerade belastningar för körkortsinne- havaren i regel av väsentlig betydelse. Sådan uppgift bör också regelmässigt ingå bland handlingarna i omprövningsärendet. Läns- styrelsen kan även införskaffa ytterligare ut- redning. Avser anmälan fylleriförseelse torde sålunda normalt yttrande inhämtas från nykterhetsnämnden och polismyndigheten, innan det avgörs huruvida ärende om om- prövning skall tas upp eller ej.

Beslut om omhändertagande av körkort föranleder alltid omprövningsärende.

Även andra omständigheter kan på mot- svarande sätt föranleda att ärende om om- prövning av körkortsinnehav tas upp. Enligt 80 _S, 3 mom. VTK skall således länsstyrel- sen få vissa meddelanden från nykterhets- nämnd som kan ge anledning ompröva kör- kortsinnehav. 81 & VTK föreskriver att polismyndighet som finner anledning före- komma till återkallelse av körkort skall göra

framställning därom hos länsstyrelse. Vidare förekommer anmälningar från länsläkare (förste stadsläkare) om »sjukdomar och de- fekttillstånd av den art, att de uppenbarligen kan medföra synnerlig fara för trafiksäker- heten vid förande av motorfordon» (medi- cinalstyrelsens cirkulär nr 31 den 26 april 1965). Bestämmelserna om vad som skall antecknas i körkortsregister förutser också att andra omständigheter kan förekomma (74 å i) VTK: annan omständighet, vars anmärkande finnes erforderligt för kontrol— len över körkortsinnehavare).

Omprövning av trafikkort följer i huvud- sak motsvarande regler (27 & YTF).

Ärende om omprövning avgörs efter länsstyrelsereformen den 1 juli 1971 av länsrätten i det län vars länsstyrelse utfärdat körkortet. Prövningen sker efter anmälan av länsstyrelsen.

Enligt gällande föreskrifter om rätt för innehavare av utländskt körkort att köra i Sverige (kungörelserna 1956: 522 och 19622277) äger länsrätten vägra godkän- nande av sådant körkort för viss tid. Några föreskrifter om vilken länsrätt som skall pröva en sådan fråga finns inte.

7.2. Principbetänkandet

I betänkandet erinras om att länsstyrelserna, när CKR tas i bruk, kommer att få under- rättelse om de belastningar som registrerats inom RI för körkortsändamål i samband med att anmälan om brott eller förseelse sker. Det bör enligt betänkandet övervägas om inte dessa registermeddelanden kan kompletteras med körkortsdata ur CKR innan de sänds till länsstyrelserna.

Om länsstyrelsen tar upp fråga om om- prövning av körkortsinnehav, d. v. s. om ärendet enligt nu gällande system skall diarieföras, skall detta enligt betänkandet registreras i CKR. Beslut i ärendet skall likaledes registreras i CKR. Detsamma gäller datum för delgivning, som dock skall regi— streras endast i de fall delgivningen innebär att körkortsinnehavaren förlorar rätten att föra körkortspliktigt fordon eller fråga är

om varning. Omhändertagande av körkort bör registreras omedelbart genom polismyn- dighetens försorg.

Registermeddelandena från RI bör i prin- cip inte arkiveras eftersom uppgifterna finns i centralt register. Har ärende om ompröv- ning tagits upp bör dock meddelandet ingå i akten.

Frågan vilken myndighet som skall pröva omprövningsärendena tas inte upp i betän- kandet. Förslagen där utgår från nu gällande förhållande, d.v.s. att länsstyrelserna skall vara körkortsmyndigheter även i detta hän— seende (betänkandet avlämnades före läns— rätternas inrättande).

Införandet av CKR gör emellertid att det inte längre är nödvändigt att omprövnings- ärendena prövas i det län där körkortet utfärdats. I principbetänkandet föreslås där- för att ärenden angående omprövning av körkortsinnehav skall handhas av länsstyrel- sen i det län där körkortsinnehavaren är mantalsskriven. Om han inte är mantalsskri- ven, bör länsstyrelsen i det län där han vistas vara behörig. Om körkortsinnehavaren vistas inom annat län än mantalsskrivnings- länet bör länsstyrelsen på begäran av kör- kortsinnehavaren eller om länsstyrelsen eljest finner skäl därtill kunna hänskjuta ärendet till länsstyrelsen i det län där kör- kortsinnehavaren vistas.

I fråga om beslut om åtgärd rörande utländskt körkort föreslås att alla sådana ärenden skall ankomma på länsstyrelsen i Stockholms län.

7.3. Principbeslutet

Frågan om omprövningsärenden behandlas inte i principbeslutet.

Ärende rörande utländskt körkort skall enligt principbeslutet, när det gäller utlän- ningar som har hemvist i Sverige, prövas av länsstyrelsen i det län där vederbörande har sin hemvist. För övriga utlänningar skall länsstyrelsen i Stockholms län i första hand vara körkortsmyndighet men med möjlighet för länsstyrelsen att, om den enskilde så önskar och länsstyrelsen finner det lämpligt, flytta ärendet till annan länsstyrelse.

7.4. Förslag

7.4.1. Omprövningsärendenas handläggning och registrering

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 novem- ber 1971 har ståndpunkt tagits i vissa av de frågor rörande omprövningsärendena som behandlas i principbetänkandet. I vissa hän- seenden innefattar beslutet anvisningar om frågornas lösning för framtiden.

Sålunda kommer avskrift av domar och av beslut av befattningshavare inom krigs- makten även i fortsättningen att tillställas länsstyrelserna på samma sätt som för när- varande. Flertalet anmälningar enligt 80 % 2 mom. VTK — nämligen de som avser strafförelägganden och förelägganden om ordningsbot — kommer däremot att ske endast genom registermeddelandena från RI, eller, med den i Kungl. Maj:ts beslut använda terminologin, genom de register- blad som skall tillställas länsstyrelserna och som skall innehålla samtliga för körkorts- innehavaren inom RI registrerade belast- ningar av betydelse i körkortshänseende jämte person- och körkortsuppgifter ur CKR.

Dessa registerblad fyller uppenbarligen, till en början tillsammans med ev. förekom- mande äldre uppgifter i länsstyrelsernas re- gisterkort, samma uppgift som de nuvarande registren när det gäller att avgöra huruvida ärende om omprövning skall tas upp eller ej. De bör också ingå i akten i ompröv- ningsärendena. Däremot bör de inte arkive- ras när sådant ärende inte tas upp. De inne- håller inga andra uppgifter än sådana som finns i centrala register. Dessa uppgifter är såvitt avser belastningsanteckningarna inom RI sekretessbelagda i registret. Denna sekre- tess blir skäligen betydelselös om offentligt utdrag ur registret finns på länsstyrelsen för varje belastning som antecknats i registret inom RI för körkortsinnehavaren. En annan sak är att registerbladet under en övergångs- tid måste ingå i länsstyrelsens körkortsregis- ter. Detta bör dock inte ske under längre tid än som är nödvändigt.

Någon ändring i fråga om handläggning-

en av omprövningsärenden föranleder inte det nya registret. Såsom föreslagits i princip- betänkandet bör upptagande av ärende om omprövning av körkortsinnehav — d.v.s. numera anmälan till länsrätten —- registre- ras i CKR liksom beslut i ärendet, vare sig det innebär åtgärd eller inte, och delgiv- ning, när den har betydelse för körkorts- innehavarens rätt att föra körkortspliktigt fordon eller när fråga är om varning. Mot- svarande bör gälla i fråga om beslut om omhändertagande av körkort. Vidare bör överlämnande av körkort i anledning av omprövningsbeslut eller beslut om omhän- dertagande registreras. Även återställande av körkort till innehavaren skall självfallet registreras.

Slutligt beslut i omprövningsärende som grundas på dom eller beslut, förutsätter i regel att domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Uppgift härom inhämtas f. 11. från domstolen. Uppgift huruvida fullföljd skett lämnas emellertid av domstolarna till RI. Beslut om laga kraft bör därför från och med den 1 januari 1973 ingå i register- bladen.

Ärende om omprövning kan som nämnts föranledas av annat än anmälan om brott eller förseelse. Framförallt är det fråga om meddelande från nykterhetsnämnd, fram- ställning från polismyndighet och anmälan från länsläkare (förste stadsläkare). Sådana underrättelser skall antecknas i körkortsre- gistret, i fråga om de två sistnämnda dock endast om länsstyrelsen finner det erforder- ligt för kontrollen över körkortsinnehavaren. Även för avgörandet huruvida sådan om- ständighet skall föranleda ärende om om- prövning av körkortsinnehav, liksom natur- ligtvis för prövningen av därav föranlett ärende är tillgång till registeranteckningarna av betydelse. Systemet kan, om så anses lämpligt, utformas så att en sådan anteck- ning automatiskt leder till utsändning av utdrag ur RI och CKR rörande körkorts- innehavaren.

Det nya ansökningsförfarandet medför, som anförts i avsnitt 6.4.2 ovan, behov av möjlighet att återkalla beslut om utfärdande av körkort under tiden efter länsstyrelsens

beslut och intill körkortets utlämnande efter godkänt förarprov. Denna tid kan uppgå till sex månader och införs inte omprövnings- möjlighet på grund av omständigheter som inträffar därunder, kan dessa bli utan inver- kan på körkortsinnehavet, hur graverande de än må vara.

För att lösa denna fråga ligger det när- mast till hands att beträffande omprövning jämställa den, för vilken beslut om utfärdan— de av körkort föreligger, med körkortsinne- havare. Återkallelse och varning synes kun- na komma ifråga på samma sätt som beträf- fande körkortsinnehavare. Återkallelse bör — som föreslagits i några remissyttranden — ske om omständigheterna är sådana att sökanden ej bör erhålla körkort, vilket som förefaller naturligt, torde innebära en något strängare regel än som gäller för den som fått ut sitt körkort. Interimistisk återkallelse bör rent formellt innebära att förarprovet kan avläggas men att körkortet inte får lämnas ut, om provet godkännes, utan skall sändas till länsstyrelsen. Även varning synes kunna ifrågakomma. Beslut om omhänder- tagande kan naturligtvis inte meddelas. Helt torde man, i varje fall under den första tiden, inte på detta sätt kunna täcka luckan mellan länsstyrelsens beslut (egentligen po- lisens lämplighetsutredning) och körkortets utlämnande. Domstolar och andra rättsvår- dande myndigheter måste genom förfrågan hos eller utdrag ur CKR ta reda på om länsstyrelsen har beslutat om utfärdande av körkort för den misstänkte. Domstolarna torde i regel kunna nöja sig med uppgift i körkortsregisterutdrag som införskaffats av åklagaren i samband med stämningsansök- ningens ingivande. En viss tid kan förutsät- tas komma att förflyta efter det uppgift in- hämtats på detta sätt och till dess dom eller beslut meddelas eller föreläggande godkän- nes. Om körkortsansökan görs och bifalls under denna tid, får länsstyrelsen inte vet- skap om belastningen. En verklig förbättring i detta hänseende kan åstadkommas först om man övergår till registrering av körkorts- belastningar för alla, oavsett om de har kör- kort eller ej, och till utsortering genom automatisk databehandling av de uppgifter

som skall anmälas till länsstyrelserna, något som är tänkbart i ett senare skede.

Det sagda innebär att även anmälnings- skyldigheten enligt 80 å VTK bör utvidgas så att den inte enbart gäller körkortsinne- havare utan så snart länsstyrelsens beslut om utfärdande av körkort föreligger. Denna fråga behandlas i avsnitt 8.4.1 och 9.4.1 i det följande.

Det datamaskinella centrala registret och bildskärmsterminalerna synes göra det möj- ligt att förenkla diarieföringen vid länssty- relserna. Det är fullt möjligt att göra diarie- anteckningarna i CKR med hjälp av bild- skärmarna. Innan ett system för detta byggs upp, bör dock de rutiner som enligt princip- beslutet först skall automatiseras ha prövats under en tid. Central diarieföring kan också komma att kräva större tillgänglighet till bildskärmar för den handläggande persona- len än hittills förutsatts. Jag föreslår därför ingen ändring i fråga om diarieföringen f. n. Frågan bör dock tas upp till prövning om några år.

En av diarieföringens funktioner, nämli- gen att bevaka att ett upptaget omprövnings— ärende fullföljs, bör dock från början auto— matiseras. När det i registret har noterats att ett körkort omhändertagits, kan automa— tiskt bevakas att beslut om återkallelse tills vidare eller om återställande av körkortet antecknas inom viss tid, förslagsvis en vecka. Har till registret rapporterats att ompröv- ningsärende upptagits eller att körkort åter- kallats tills vidare, kan automatiskt bevakas att nästa beslut i ärendet antecknas i regist- ret inom viss tid, förslagsvis två månader. Om dessa tider överskrids, sänds meddelan- de därom till länsstyrelsen. Meddelandena kan upprepas med kortare tidsintervaller till dess förväntad registeranteckning sker.

7.4.2. Behörig länsstyrelse, resp. länsrätt

Om länsstyrelserna och länsrätterna fortfa— rande skall vara körkortsmyndigheter i fråga om omprövningsärendena synes, såsom när- mare utvecklats i principbetänkandet (av- snitt 4.20), starka skäl tala för att ompröv-

ningsärendenas handläggning flyttas från det län där körkortet utfärdats till mantalsskriv- ningsortens eller vistelseortens län. Förslaget i denna del, som inte behandlats i princip- beslutet, har visst samband med använd- ningen av de nuvarande registerkorten. Så länge tillgång till uppgifter i dessa behövs i omprövningsärendena, får man välja mel- lan de nuvarande kompetensreglerna och att sända ganska stora mängder utdrag ur registerkorten mellan länsstyrelserna. Det sistnämnda alternativet förefaller i varje fall till en början, så länge ett större antal regis- terkort berörs, föga lämpligt. Kompetens- fördelningen bör därför inte ändras redan vid upprättandet av CKR. Frågan har också starkt samband med trafikmålskommitténs blivande betänkande, eftersom denna kom- mitté även har att pröva frågan om vilken myndighet som skall handlägga ompröv- ningsärendena.

Något förslag om ändring av kompetens- fördelningen mellan länsstyrelserna och länsrätterna framläggs alltså inte nu. Kör- kortsinnehavarnas behov av att någorlunda lätt kunna ta personlig kontakt med om— prövningsmyndigheten kvarstår emellertid. Behovet har under remissbehandlingen av principbetänkandet på flera håll understru- kits i yttranden över förslaget att centralisera ärenden rörande utländska körkort. Det har bl. a. påpekats, att länsrätternas inrättande ökat behovet av personliga inställelser. Frå— gan bör därför hållas i minnet vid stånd— punktstagande till trafikmålskommitténs för- slag. Om länsstyrelserna och länsrätterna fortfarande skall handlägga omprövnings- ärendena, bör det då vara tid att överväga om förslaget i principbetänkandet i denna del kan genomföras, d.v.s. att förlägga prövningen av omprövningsärendena till länsstyrelsen och länsrätten i mantalsskriv- ningslänet i stället för som f.n. till det län, där körkortet utfärdats. De förslag som nu läggs fram bygger emellertid på att ingen förändring sker i fråga om kompetensen att handlägga omprövningsärenden.

Beträffande fördelningen mellan länssty- relserna och länsrätterna av omprövnings- ärenden rörande utländska körkort bör prin-

cipbeslutet mera i detalj utformas så att sådana ärenden skall handläggas av länssty- relsen och länsrätten i det län där inneha- varen är mantalsskriven eller, om han inte är mantalsskriven i Sverige, där han är kyrkobokförd. Endast ärenden rörande ut- ländska körkort, vilkas innehavare varken är mantalsskrivna eller kyrkobokförda i Sverige, bör således gå till länsstyrelsen och länsrätten i Stockholms län. I sådana ären- den kan dock länsrätten i Stockholms län, om innehavaren av körkortet begär det och länsrätten finner det lämpligt, överlämna ärendet till annan länsrätt. Förutsättning för detta synes böra vara att körkortsinnehava- ren vistas i det andra länet. I 1956 och 1962 års kungörelser bör bestämmelser av detta innehåll införas.

8. Det centrala körkortsregistret (CKR)

8.1. Gällande förhållanden

Bestämmelserna om länsstyrelsernas kör- kortsregister finns i 32 ä 6 mom. VTF och 72—75 %& VTK samt, beträffande trafik- kort, i 27 5 4 och 5 mom. YTF. Registren innehåller uppgifter både om innehavarens person, om körkortet och beslut rörande och åtgärder med detta samt om belastning- ar av betydelse i körkortshänseende. En närmare redogörelse för registrens innehåll finns i principbetänkandet avsnitt 4.3, vartill hänvisas.

Här bör dock erinras om att nykterhets- nämnd enligt 80 5 3 mom. första stycket i VTK skall till länsstyrelsen anmäla beslut av nämnden att ställa körkortsinnehavare under övervakning enligt lagen om nykter- hetsvård och ansökan av nämnden att kör— kortsinnehavare skall tas in på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Sådan anmälan skall enligt 74 5 h) VTK antecknas i körkortsregistret.

I 75 & VTK föreskrivs att länsstyrelsen efter anteckning i registret skall ur detta avföra körkortsinnehavare, när denne av annan länsstyrelse tilldelats körkort av annat slag samt förare som av annan länsstyrelse erhållit nytt körkort efter återkallelse. Kör- kortsinnehavare skall vidare efter anteckning avföras ur registret, när tillförlitlig uppgift vunnits om att han avlidit eller när 90 år förflutit från hans födelse.

Registren är helt offentliga.

Utdrag ur registren skall lämnas utan

avgift. Bestämmelse om registrering av uppgifter rörande utländska körkort — liksom om

anmälan om belastning beträffande sådana körkort —- saknas f. n.

8.2. Principbetänkandet

Som utgångspunkt för arbetet med körkorts— registrets framtida utformning anges i prin- cipbetänkandet (avsnitt 4.9) att registret å ena sidan inom en rimlig ekonomisk ram bör organiseras så att det blir till största möjliga nytta för trafiksäkerhetsarbetet och å andra sidan inte utan starka skäl bör belastas med uppgifter — varken data eller arbetsuppgifter — som inte behövs för tra- fiksäkerhetsarbetet eller bättre kan läggas på någon annan.

Registrets innehåll

I fråga om persondata föreslås ingen annan ändring än att aktuell bostadsadress och mantalsskrivningsort skall finnas i registret liksom uppgift om emigration och återflytt- ning till Sverige.

Även när det gäller körkortsdata föreslås endast mindre ändringar. De väsentligaste av dessa är att delgivning av beslut om åter- kallelse av körkort skall registreras enbart

i de fall då delgivningen innebär att kör- kortsinnehavaren förlorar rätten att föra körkortspliktigt fordon. Även resultatet av polisens lämplighetsutredning föreslås ingå i registret. I enlighet med önskemål av po- lisen föreslås att datum för ansökan om förnyelse på grund av förlust av körkort och för anmälan om att förlorat körkort kommit till rätta skall registreras. Efter för- slag av trafiksäkerhetsverket föreslås att av registret skulle framgå när en körkortsinne- havare är godkänd som föreståndare, lärare eller instruktör vid trafikskola eller anställd vid trafiksäkerhetsverket som trafik- eller bilinspektör eller trafikassistent.

Av de förslag som i övrigt läggs fram i principbetänkandet följer att vissa andra körkortsdata skall registreras, bl. a. tidpunkt för nästa periodiska förnyelse av körkortet.

I fråga om belastningsdata föreslås där- emot betydande avvikelser från de nuvaran- de bestämmelserna. Den helt övervägande delen av belastningsdata, nämligen de som avser brott eller förseelse, d.v.s. anmäls enligt 80 ä 2 mom. VTK, föreslås utgå ur det egentliga körkortsregistret och i stället registreras i belastningsregister inom RI. Denna del av registret behandlas i aVSnitt 9.

Principbetänkandet utgår från att över- vakning enligt lagen om nykterhetsvård samt tvångsintagning på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall komma att regi- streras inom RI och det föreslås att uppgift därom skall registreras enbart inom RI. Vad angår ansökan om tvångsintagning på all- män vårdanstalt för alkoholmissbrukare föreslås att den länsstyrelse (numera länsrätt) hos vilken ansökan görs skall pröva kör- kortsfrågan även om körkortet utfärdats i annat län. Behovet av anteckning om sådan ansökan i körkortsregistret faller då bort.

Övriga uppgifter av betydelse för kontrol- len av körkortsinnehavare, motsvarande uppskattningsvis 3 000 anteckningar om året, föreslås kvarstå i körkortsregistret. Detta gäller främst meddelande från nykter- hetsnämnd enligt 80 ä 3 mom. andra stycket VTK, framställning från polismyndighet rö-

rande körkort enligt 81 & VTK och anmälan från länsläkare (förste stadsläkare).

Någon ändring av omfattningen av re- gistreringen av belastningsdata föreslås inte i avvaktan på trafikmålskommitténs förslag.

Registreringen av person- och belastnings- data föreslås utsträckt till samtliga personer som fyllt 15 år, oberoende av om de innehar körkort eller inte.

Införande av uppgifter i registret

Frågan om varifrån uppgifter skall tillföras registret behandlas i principbetänkandet i avsnitt 4.11. Uppgiftsskyldighet till regist- ret, till vilket torde få hänvisas. Här skall endast nämnas att persondata, d. v. s. namn, personnummer, bostadsadress och mantals- skrivningsort avses hämtas från länsstyrel- sernas befolkningsregister eller från det cen- trala personregistret om ett sådant inrättas. Uppgifterna skall hållas aktuella med stöd av aviseringar från nämnda register.

Sekretess

Frågan om sekretess för körkortsregistret diskuteras i avsnitt 4.12 i principbetänkan- det. I fråga om de uppgifter som skall ingå i CKR föreslås emellertid inga sekretessbe- stämmelser. Även de uppgifter av belast- ningskaraktär som skall ingå i CKR bör enligt förslaget vara offentliga. Den som så önskar bör alltså få ta del av dem. Program för detta måste finnas och myndigheterna måste medverka för att ta fram önskade uppgifter (avsnitt 4.19.9 i principbetänkan- det).

A vgifter m. m.

I principbetänkandet föreslås, att avgift för utdrag ur körkortsregistret inte skall utgå.

I avsnitt 4.19. 9 behandlas de förändring- ar som databehandlingen av registret medför för allmänhetens möjligheter att ta del av de offentliga uppgifterna. Där påpekas bl. a.

att databehandlingen — under förutsättning att program härför finns — ger möjligheter som nu inte existerar att snabbt sortera fram uppgifter från personer som uppfyller vissa gemensamma bestämningar, t. ex. alla körkortsinnehavare i en viss ålder eller inom ett visst geografiskt område. En sådan be- ställning kan kräva bearbetning i datamaski- nen efter ett särskilt program. Vissa förut- sättningar för att lämna uppgifterna kan därför behöva uppställas.

För sådana uppgifter bör det vara möjligt att ta ut en rent kommersiellt beräknad av- gift, om det inte finns särskild anledning att anta att uppgifterna skall användas i rent trafiksäkerhetssyfte. Med rent kommersiell avgift menas en ersättning som minst täcker de särkostnader uppgiftslämnandet föranle- der men som i övrigt bestäms efter vad som kan tas ut på marknaden. Sådan avgift bör i motsvarande fall tas ut också av statlig myndighet, t. ex. av Statistiska centralbyrån när den inhämtar uppgifter för sin upp- dragsverksamhet.

Den avnämare som så önskar bör på egen bekostnad kunna ordna terminalför- bindelse med registret och på så sätt få offentliga uppgifter mot en lägre avgift.

Avskiljande av uppgifter ur registret

Föreskrifterna om avskiljande av uppgifter ur registret föreslås utgå (avsnitt 4.16) utom i vad avser innehavare av svenskt körkort vilken emigrerat. Uppgifterna om en sådan körkortsinnehavare bör avskiljas ur registret, när 90 år gått från hans födelse.

Registrering av utländska körkort

I avsnitt 4.17 i principbetänkandet föreslås att anmälningar om belastningar avseende utländska körkort och därav föranledda be- slut skall registreras centralt. I CKR bör registreras dels alla beslut av körkortsmyn- dighet som rör innehavare av utländska kör- kort, dels sådana belastningar beträffande dessa innehavare som inte registreras inom RI.

Beträffande principerna för uppgifterna för ett centralt körkortsregister innebär princip- beslutet att utredningsförslaget i allt väsent- ligt godtas. I propositionen uttalas att re- gistrets primära uppgift bör vara att tjäna trafiksäkerhetsarbetet genom att lättillgäng- ligt, tillförlitligt och fullständigt ge aktuell information om körkortsförhållanden till i första hand polis, körkortsmyndigheter, trafiksäkerhetsverket och andra organ som sysslar med trafiksäkerhet. Körkortsregistret bör vidare kunna ge underlag för erforder- liga statistiska undersökningar för trafiksä— kerhetssyfte. Registret bör inte onödigtvis belastas med uppgifter utanför detta ämnes- område och inte heller innefatta uppgifter som kan erhållas på annat håll.

Innehållet

I fråga om persondata godtas förslaget i principbetänkandet.

Även förslaget beträffande körkortsdata godtas i huvudsak. Registrering av uppgifter om anställning vid trafiksäkerhetsverket m.m. — varmed lärer avses även förestån- dare, lärare och instruktör vid trafikskola —— anses inte påkallad.

Vad beträffar belastningsdata bör enligt principbeslutet trafikmålskommitténs förslag avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om registreringens omfattning. Överflytt- ningen av belastningsdata avseende brott och förseelser, som anmäls enligt 80 ä 2 mom. VTK, till belastningsregister inom RI godtas. Frågan var övriga uppgifter av be- lastningskaraktär skall registreras lämnas i viss mån öppen. Den anses ha visst sam- band med frågan om uppgifternas offentlig- het.

I fråga om uppgifter av nykterhetsvårds- natur, som erfordras i körkortshänseende, bör Kungl. Maj:t när säkrare underlag finns för ställningstagande avgöra om de skall registreras i körkortsregistret eller i annat register.

Förslaget att belastningsdata skall registre- ras även för körkortslösa personer godtas

också. Vilka data som bör registreras för dessa personer, var registreringen i detalj bör ske och omfattningen av registreringen skall prövas när trafikmålskommitténs över- väganden redovisats.

Införande av uppgifter i registret

Principbeslutet innebär i princip ingen er- inran mot förslaget i denna del.

Sekretess

I anledning av uttalanden under remissbe- handlingen enligt vilka belastningsdata som skall registreras i CKR inte bör vara offent- liga uttalas i propositionen att frågan om körkortsregistrets offentlighet överhuvudta- get behöver övervägas ytterligare och bör tas upp i ett senare sammanhang.

Avskiljande av uppgifter ur registret

Förslaget i principbetänkandet godtas i prin- cip.

Registrering av utländska körkort

Enligt principbeslutet skall myndighet ha skyldighet att anmäla belastningar även be- träffande innehavare av utländska körkort. Åtgärder beträffande sådana körkort skall registreras centralt.

8.4 Förslag

8.4.1 Innehållet

Utöver vad principbeslutet innebär föreslås nu endast några mindre förändringar av registerinnehållet. Dessa har främst sin grund i att förfarandet vid ansökan om kör- kort har omarbetats.

Vad angår frågan om registrering av per- sondata även för personer som inte har körkort har det fortsatta utvecklingsarbetet visat att registrering av dessa data inte är nödvändig. Uppgifterna kan vid behov häm- tas på datamedium från det centrala person- registret, som föreslås tas i drift successivt

från den 1 juli 1972. Detta innebär att det i regel tar inemot en vecka efter beställ- ningen, innan ansökningshandlingar kan sändas ut, ett dröjsmål som med det nu föreslagna förfarandet torde sakna större betydelse. Registreringen av persondata kan därför inskränkas till dem som begärt hand- lingar för att söka körkort.

Vissa uppgifter behöver finnas i registret enbart under vissa särskilda förhållanden, t. ex. när ansökningsförfarandet är i ett visst skede. Sådana uppgifter kan rimligen inte efterfrågas av någon vid annat tillfälle och bör därför kunna utgå efter viss kortare tid.

I principbetänkandet föreslås att registret skall innehålla mantalsskrivningsort för året och, i varje fall för dem som inte har kör- kort, för de två åren närmast dessförinnan. Skälet till detta är att polisens lämplighets- utredning i samband med körkortsansök- ningar skall omfatta en tidrymd av två år. Denna uppgift behövs under alla förhållan- den inte sedan körkort beviljats och bör därför då kunna utgå. Eftersom persondata inte skall registreras för dem som inte har körkort måste uppgiften i regel hämtas från CPR i samband med beställning av ansök- ningshandlingar. Det är då enklast att un- derrätta polisen om mantalsskrivningen un- der de närmast föregående två åren genom att ange detta i blanketten för ansökan om lämplighetsintyg. I registret behövs uppgift om mantalsskrivningsort endast för det lö- pande året och enbart för tiden till dess länsstyrelsens beslut fattats. I övrigt kan uppgift om mantalsskrivningsort utgå ur registret. Detta innebär att när någon söker körkort av högre klass måste uppgift om hans mantalsskrivningsort under det inne- varande året och de senaste två åren hämtas från CPR. Om, såsom förordas-i avsnitt 7.4.2 ovan, omprövningsärendena i en framtid förläggs till länsstyrelse och länsrätt i mantalsskrivningslänet, måste dock aktuell uppgift om mantalsskrivningsort eller man- talsskrivningslän alltid finnas i registret.

Såsom närmare motiveras i avsnitt 6.4.2 bör resultatet av polisens lämplighetsutred- ning inte registreras i CKR.

I principbetänkandet förutsätts att all registrering av förhållanden som anmäls enligt 80 5 2 mom. VTK registreras inom RI, således även underrättelse enligt nämnda moments tredje stycke om att förundersök- ningen nedlagts eller att åtal ej skall väckas, vilken underrättelse skall lämnas i fall då körkortet omhändertagits eller återkallats tills vidare. Under det fortsatta systemut- vecklingsarbetet har det visat sig att sådana underrättelser för närvarande inte rapporte- ras till rikspolisstyrelsen och att registrering inom RI av dessa kräver relativt kostsamma omläggningar av rutinerna. Dessa underrät- telser — som övergångsvis under 1972 regi- streras av länsstyrelserna i CKR — måste under alla omständigheter skyndsamt tillstäl- las länsstyrelserna så att fråga om körkortets återställande kan tas upp utan onödigt dröjs- mål. Underrättelse bör därför liksom för närvarande ske direkt från beslutande åkla- gare eller polismyndighet till vederbörande länsstyrelse.

Länsstyrelsen kommer i det närmaste un- dantagslöst att besluta om körkortets åter- ställande och detta beslut registreras i CKR. Registrering av beslut om återställande av körkort torde vara helt tillfyllest för kör- kortsändamål i dessa fall. Enligt VTK i nu- varande lydelse (74 &) skall dock i registret ingå uppgift om sådan underrättelse. Enligt det anförda kan den uppgiften utgå och VTK bör ändras så att registrering av under- rättelse enligt 80 Q 2 mom. tredje stycket VTK inte behöver ske.

I enlighet med principbeslutet bör upp- gifter enligt 80 ä 3 mom. VTK registreras i CKR. Arbete pågår f. n. för att utreda hur ADB-registrering av dessa uppgifter skall ske. Var de slutligt skall registreras för kör- kortsändamål kan inte avgöras förrän beslut fattas i anledning av detta utredningsarbete. Till dess bör de ingå i CKR.

Ej heller vad beträffar övriga belastningar som enligt principförslaget skall registreras i CKR finns för närvarande underlag för slutligt förslag om deras registrering. Någon annan lösning synes därför inte finnas än att de tills vidare får registreras i CKR. Det är här fråga om framställning rörande

körkort från polismyndighet enligt 81 & VTK, anmälan från länsläkare (förste stads- läkare) rörande medicinska förhållanden med avseende på viss körkortsinnehavare och andra omständigheter som kommer till länsstyrelsens kännedom, t. ex. genom upp- lysning från allmänheten. Dessa uppgifter skall registreras om det enligt länsstyrelsens bedömande är erforderligt för kontrollen över körkortsinnehavaren. Som anförts i av- snitt 4.12 i principbetänkandet beträffande medicinska förhållanden bör uppgifterna in- te antecknas på ett onödigt diskriminerande sätt. Det synes tillräckligt att, utom datum, ange att det rör sig om uppgift från nykter- hetsnämnd, polismyndighet eller länsläkare (förste stadsläkare). I övrigt torde det räcka med att anteckna att skrivelse kommit in jämte skrivelsens datum. Dessutom behövs naturligtvis uppgifter som erfordras för att återfinna inkomna handlingar (eller upp- teckningar av muntliga upplysningar).

Såsom anförts i avsnitt 7.4.1 ovan bör registrering även av belastningar ske fr. o. m. dagen för länsstyrelsens beslut om bifall till ansökan om körkort. Detta kräver motsva- rande ändring i fråga om Uppgiftsskyldig- heten.

8.4.2 Sekretess

Frågan om körkortsregistrets offentlighet överhuvudtaget och därmed sammanhängan- de spörsmål skall enligt principbeslutet tas upp i annat sammanhang. Därmed torde avses offentlighets- och sekretesslagstift- ningskommitténs arbete. I avvaktan härpå måste emellertid regler finnas. Det torde knappast kunna råda tvekan om att person- och körkortsdata skall vara offentliga. Även beträffande de belastningsuppgifter som in— går i CKR föreslås att de tills vidare skall vara offentliga.

8.4.3 Avskiljande av uppgifter ur registret

Som redan påpekats bör vissa uppgifter som hänför sig till bestämda handläggningsskeden kunna avskiljas ur registret efter viss tid (avsnitt 8.4.1 ovan).

Självfallet skall uppgifter rörande avlidna avskiljas ur registret. Detta kan ske efter avisering från det centrala personregistret.

Eftersom uppgift om dödsfall kan inhäm- tas med stor säkerhet, kan den nuvarande regeln att uppgifter skall avskiljas ur regist- ret när 90 år förflutit från körkortsinnehava- rens födelse utgå. En motsvarande regel mås- te dock bibehållas beträffande personer som fått körkort i Sverige men därefter emigre- rat. I fråga om dem kan besked om dödsfall inte förväntas. Uppgifter om sådana per- soner bör därför avskiljas ur registret, när 90 år förflutit från deras födelse.

Även i ett par andra fall bör samtliga uppgifter i registret om en person kunna avskiljas därur. Om någon begär ansök- ningshandlingar och alltså blir införd i re- gistret men därefter inte söker körkort, bör uppgifterna kunna utgå efter viss tid. Det- samma synes böra gälla om han visserligen sökt körkort men fått avslag. I båda dessa fall bör uppgifterna avskiljas ur registret vid utgången av det andra kalenderåret efter det då införingen skedde resp. då avslagsbeslu- tet meddelades, naturligtvis under förutsätt- ning att ny beställning av ansökningshand- lingar inte skett.

Detta innebär visserligen att, om någon som fått avslag söker på nytt efter den angivna tidens utgång, registret saknar upp- gift om avslagsbeslutet. Det torde dock vara väl sörjt för att man i det nya ärendet ändå får tillgång till behövliga uppgifter. Dels bör sökanden vara skyldig att i körkortsansök- ningen uppge att han tidigare sökt körkort. Dels torde de uppgifter, på vilka lämplig- hetsutredningen i det tidigare ärendet grun- dades, i huvudsak finnas registrerade så att de kan återfinnas av polisen. Och om av- slaget grundades på medicinska skäl som kvarstår, bör dessa upptäckas vid läkar— undersökningen i det nya ärendet med sam- ma grad av säkerhet som i det tidigare.

8.4.4 Utlämnande av uppgifter ur registret. Avgifter m.m.

Uppgifterna i CKR är som nyss sagts offent- liga och skall följaktligen vara tillgängliga

för envar. ”Databehandlingen kräver emel- lertid särskilda anordningar för detta, efter- som det inte är möjligt att läsa i registret på vanligt sätt. Länsstyrelsen måste alltså stå till tjänst med att muntligen eller per telefon eller skriftligen lämna uppgifter ur registret. Den som så önskar bör kunna på bildskär- men få ta del av uppgifterna under förut- sättning att detta inte stör länsstyrelsens arbete alltför mycket. Utskrift av dessa upp- gifter kan göras via skrivaren hos länssty- relsen eller också beställas hos CKR med angivande av frågarens namn och adress. Utdrag kan då vara honom tillhanda påföl- jande dag. Program för detta måste finnas.

Databehandlingen gör det emellertid möj- ligt att åstadkomma olika bearbetningar av registret, t. ex. att ta fram uppgifter rörande alla körkortsinnehavare i en viss ålder eller inom ett visst område. Om sådana uppgif- ter överhuvudtaget skall lämnas ut, kräver det speciella program och bearbetningar. Offentlighetsprincipen kan därför inte åbe- ropas såsom grund för skyldighet för läns- styrelsen att utföra sådana. För dem bör följaktligen villkor kunna uppställas, t. ex. om användningen av uppgifterna och deras utlämnande till andra. Det bör också kunna krävas betalning för dem enligt kommer- siella grunder på sätt som föreslås i princip- betänkandet. Jag föreslår att riksdagens till- stånd inhämtas därtill. Motsvarande bör gälla terminalanslutning till registret.

I övrigt bör utdrag ur registret vara av- giftsfritt som hittills.

8.4.5 Registrering av utländska körkort

Denna registrering förutsätter, såsom också framgår av principbeslutet, en anmälnings- skyldighet motsvarande den som gäller rö- rande svenska körkort. Den bör alltså, så- vitt avser uppgifter som föreslås ingå i CKR, fullgöras genom att meddelande enligt 80 ä 3 mom. VTK, framställning rörande kör- kort enligt 81 å VTK, anmälan från läkare och underrättelser om annan omständighet av betydelse lämnas till den länsstyrelse som enligt förslaget i avsnitt 7.4.2 skall hand-

lägga omprövningsärende beträffande det utländska körkortet, d.v.s. länsstyrelsen i det län där innehavaren av det utländska körkortet är mantalsskriven eller, om han inte är mantalsskriven i Sverige, kyrkobok- förd. För dem som varken är mantalsskriv- na eller kyrkobokförda i Sverige görs an- mälan till länsstyrelsen i Stockholms län.

Registrering av anmälan och åtgärd rö- rande utländskt körkort sker på samma sätt som beträffande svenska körkortsinnehav.

Persondata, inklusive personnummer, tor- de alltid finnas för dem som är mantals- skrivna eller kyrkobokförda i Sverige. Per- sonuppgifterna kan då hämtas från CPR.

I sällsynta fall kan det emellertid också tänkas förekomma att anmälan görs av be- lastning som skall registreras i CKR för en person som varken är mantalsskriven eller kyrkobokförd i Sverige och som inte har personnummer eller förekommer i CPR. Det torde också kunna inträffa — åtminstone på vissa orter — att polismyndighet om- händertar utländskt körkort enligt 35 & VTF , vilket självfallet måste registreras när an- mälan därom inkommer till länsstyrelsen. För registreringen även i dessa fall är per- sonnumret av grundläggande betydelse. Även om det förefaller egendomligt att till- dela en person, som sannolikt vistas här endast tillfälligt, personnummer enbart för registreringen inom CKR bör det likväl ske. Så skall enligt gällande regler ske när re- gistrering görs inom RI beträffande person som inte är mantalsskriven eller kyrkobok- förd i Sverige. I nu förevarande samman- hang torde det röra sig om ett mycket litet fåtal fall. Det bör alltså föreskrivas att körkortsinnehavaren skall tilldelas person- nummer i samband med registreringen inom CKR.

Persondata kommer i dessa fall ofta att vara mycket bristfälliga. De får så gott sig göra låter införskaffas av trafiksäkerhets- verket när registrering skett.

För personer som inte är mantalsskrivna eller kyrkobokförda i Sverige kan registret inte heller hållas aktuellt. En hel del per- soner av denna kategori torde också sakna närmare anknytning till Sverige. Man bör

därför finna en metod att efter hand av- skilja dessa registreringar ur registret. Det synes lämpligt att den som vid registrering- en varken är mantalsskriven eller kyrkobok- förd här avskiljes ur registret, om han inte blir mantalsskriven eller kyrkobokförd i landet senast under andra kalenderåret efter den senaste införingen i registret. Man tor- de då kunna utgå från att han saknar så- dan anknytning till Sverige som utgör an- ledning att bevara uppgifter om honom i körkortsregistret.

De körkortsdata som registreras beträffan- de svenska körkortsinnehav har självfallet inte full motsvarighet i fråga om utländska körkort. Tillräckliga uppgifter för att iden- tifiera det utländska körkortet måste emel- lertid registreras. I detta sammanhang bör erinras om att i skrivelse den 8 juni 1966 från kommunikationsdepartementet till samtliga länsstyrelser meddelats att utrikes- departementet uttryckt vissa önskemål be- träffande uppgifter i samband med att an- mälan görs om beslut att utländskt körkort under viss tid inte skall medföra rätt för innehavaren att köra i Sverige. De uppgif- ter som önskas är vederbörandes medborgar- skap, fullständiga namn, födelseort och fö- delsedatum samt adress i Sverige, utställ- ningsort, datum och nummer för det in- dragna körkortet, innehavarens hemort och bostadsadress i hemlandet samt vissa upp- gifter om beslutet.

I CKR torde det vara tillräckligt att re- gistrera datum och nummer för körkortet ävensom landet där detta är utfärdat.

För den som finns registrerad i centrala personregistret bör självfallet samma per- sondata registreras som för innehavare av svenska körkort i den mån de finns. I varje fall bör namn och personnummer ingå lik- som adress. Om den som är bosatt i utlan- det, har adress i Sverige, bör även den re- gistreras.

8.4.6 Registeranteckningar Persondata

a) Fullständigt namn.

b) Personnummer. Om nanm eller personnummer ändrats skall registret innehålla såväl nytt som äldre namn resp. personnummer till dess körkor- tet förnyats. Registret kommer således där- efter inte att innehålla uppgift om tidigare namn eller personnummer. Anledningen till detta är att centrala personregistret inte av- ses registerföra dessa uppgifter och därför inte kan länma dem till CKR vid införande av uppgifter i samband med körkortsansö- kan. Eftersom uppgifterna framförallt kan behövas för lämplighetsutredningen, saknas tillräcklig anledning att ändå registrera tidi- gare namn eller personnummer för personer som redan har körkort. Behovet av uppgift om tidigare namn eller personnummer i sam- band med ansökan kan — liksom f.n. —— tillgodoses genom att sökanden själv uppger tidigare namn eller personnummer på den blankett som tillställs polisen med begäran om lämplighetsutredning.

c) Kyrkobokföringsadress, registrerade bostadsadressen.

d) Mantalsskrivningsort för året. När länsstyrelsen fattat beslut i anledning av an- sökan om körkort, kan uppgiften utgå.

e) Emigration; uppgift utgår vid återflytt- ning till Sverige.

d. v. 5. den

Samtliga dessa data kommer att erhållas från centrala personregistret, vilket betyder att de är lika med de aktuella kyrkobok- föringsuppgifterna. Även ändringar kommer att aviseras därifrån. Den enskilde körkorts- innehavaren kommer normalt inte att ha skyldighet att anmäla ändringar i dessa upp- gifter till CKR.

Körkortsinnehavare som flyttar utomlands kan få sin utländska adress registrerad om han anmäler den. Detta medför att ansök- ningshandlingar för den periodiska förnyel- sen sänds till honom. Posten kan då inte medverka utan körkortsunderlaget får till- ställas honom personligen. Han bör legiti— mera sig genom att sända in sitt tidigare körkort till trafiksäkerhetsverket tillsam- mans med underlaget och avgiften. Den som har anmält utländsk adress till registret mås- te själv tillse att adressen i registret hålls aktuell.

Körkortsinnehavare som avflyttat ur lan- det och inte återkommit avförs ur registret när 90 år förflutit från hans födelse.

Innehavare av utländskt körkort avförs ur registret vid utgången av andra kalender- året efter det då han infördes däri, om han då inte blivit kyrkobokförd här. För infö- rande av de nu nämnda anteckningarna bör trafiksäkerhetsverket svara.

Körkortsdata

a) Datum för beställning hos länsstyrelse av ansökningshandlingar för körkort. Upp- giften registerförs endast till dess länsstyrel- sens beslut i anledning av ansökningen no- teras i registret. Om sådan uppgift inte in- kommit till registret senast under andra kalenderåret efter beställningen, tas beställ- ningsdatum bort.

b) Datum för ansökan om förnyelse, när den skall göras hos länsstyrelse. Uppgiften kan utgå, när länsstyrelsens beslut registre- ras.

c) Beslut av länsstyrelse i anledning av ansökan om körkort (bifall eller avslag), beslutsfattande länsstyrelse och datum för beslutet registreras.

d) Beslut i anledning av ansökan hos läns- styrelse om förnyelse samt datum för beslu- tet. Datum för beslut om bifall utgår ur registret när kontroll mot CKR sker i sam- band med tillverkningen.

e) Utlämnande av körkort för traktor. Sådant körkort skall inte sändas bort för tillverkning utan färdigställs och lämnas ut — eventuellt via postförskott -— av läns- styrelsen.

f) Behörighet, d. v. s. körkortsklassen. Fö- re utbyte av ett körkort innehåller registret uppgift om typ av körkort och eventuellt trafikkort. Efter utbytet registreras i stället körkortsklass inklusive tillstånd (påskrift TAXI) som berättigar till förande av person- bil och lätt lastbil i yrkesmässig personbe- fordran.

Har innehavaren tidigare haft körkort med annan behörighet, skall uppgift därom och om datum från vilket tidigare körkort varit gällande finnas i registret.

h) Uppgift om villkor eller föreskrift som meddelats för körkortet med angivande hu- ruvida villkoret är av den art att det skall markeras på körkortet eller ej, datum för beslut om villkor samt, om villkoret skall markeras på körkortet, hänvisning i form av länsbokstav och nummer till den skrivelse där villkoret finns intaget. Innebär villkoret att innehavaren före visst datum skall in- komma med intyg av något slag, skall detta datum noteras. Har villkor tagits bort eller ändrats skall registret innehålla uppgift om att villkor eller villkor av annan innebörd har funnits tidigare.

i) Beslut om omhändertagande. Registre- ring kan inte ske förrän polismyndigheten eller åklagaren enligt 35 & fjärde stycket VTF översänt beslut till länsstyrelsen.

j) Omprövningsärende upptaget. Har ären- de angående omprövning av körkortsinne- hav upptagits, registreras datum för detta, d.v.s. datum för anmälan av ärende till länsrätt. Uppgiften finns kvar i registret till dess beslut fattas i ärendet.

k) Beslut om återkallelse. Har länsrätten bestämt viss minsta tid mellan återkallelse och ansökan om nytt körkort, skall denna framgå.

]) Beslut om föreläggande att söka för- nyelse på grund av ändring i fråga om Vill- kor.

m) Beslut att innehavaren skall återfå sitt körkort efter återkallelse.

n) Återställande av körkort efter pröv- ning av beslut om omhändertagande eller när beslut om återkallelse blivit ändrat eller upphävt.

0) Beslut om varning.

p) Delgivning av beslut om omhänderta- gande av körkort eller av slutlig eller interi- mistisk återkallelse eller varning. Åklagare resp. polismyndighet, som beslutat om om- händertagande, skall meddela länsstyrelsen dagen för delgivning av beslutet. Har beslut om omhändertagande av körkort tidigare delgivits, registreras ej delgivning av beslut om återkallelse. Ej heller registreras delgiv- ning av beslut om slutlig återkallelse i de

fall beslut om interimistisk återkallelse redan delgivits.

q) Överlämnande av körkort till myndig- het, när körkortet anmälts förkommet men återfunnits, och efter beslut om omhänder— tagande eller återkallelse. Samtidigt som åklagare eller polismyndighet meddelar läns- styrelse delgivningsdagen för beslut om om— händertagande, måste också meddelas om körkortet överlämnats eller ej. Överlämnas det först senare, skall uppgift lämnas även då. Av registret skall framgå om körkortet inte överlämnats samt datum, då det ej över- lämnade körkortet senast skulle ha periodiskt förnyats.

r) Om beslut, som meddelats av länssty- relsen, länsrätten eller kammarrätten och som skall registreras, har ändrats eller upp- hävts skall detta framgå av registret.

De hittills angivna körkortsdata skall föras in i registret av länsstyrelsen.

Ort där sökanden önskar undergå förar- prov skall vara registrerad till dess körkor- tet lämnats ut till sökanden. Uppgiften an- tecknas av trafiksäkerhetsverket.

Datum för körkortets utlämning skall re- gistreras av trafiksäkerhetsverket. Uppgiften anger den dag från vilken innehavaren oav- brutet haft körkort med den behörighet som noteras enligt f). För den som fått svenskt körkort på grund av innehav av utländskt körkort, anges dagen för kontroll mot CKR i samband med tillverkningen.

Datum då periodisk förnyelse senast skall ske bör införas av trafiksäkerhetsverket.

Innehav av luftfartscertifikat m.m. skall anmälas till trafiksäkerhetsverket och av verket föras in i registret.

Körkortets tillverkningsnummer eller an— nat begrepp som gör det möjligt att åter- finna arkiverat underlag kan behöva regi- streras. Trafiksäkerhetsverket bör tillse att så sker.

Under utbytestiden och så lång tid däref- ter som tillgång till de nuvarande register- korten krävs måste körkortsnummer och länsbokstav för körkort av äldre typ finnas i registret. Även eventuellt utfärdat trafik- korts nummer och uppgift om trafikkortet avser buss bör ingå i registret till dess kör-

kortet byts ut. Äldre körkortsnummer och trafikkortsnummer förs in i CKR i samband med överföringen av uppgifter från läns- registren.

Belastningsdata

När belastning av den typ som skall regi- streras i CKR anmäls till länsstyrelsen, skall länsstyrelsen i registret notera den dag då anmälningen är daterad, den dag då anteck- ningen i registret sker (anmälningen bör ar- kiveras så att den kan återfinnas med led- ning av denna uppgift) samt belastningstyp enligt följande:

meddelande från nykterhetsnämnd enligt 80 ä 3 mom. VTK;

framställning rörande körkort från polis- myndighet enligt 81 & VTK;

anmälan från länsläkare (förste stadslä- kare).

Annan omständighet vars anmärkande länsstyrelsen finner nödvändigt för kontrol- len över körkortsinnehavare, t.ex. upplys- ningar från allmänheten, anges genom hän- visning till skrivelse (eller PM med anteck- ningar) jämte datum samt datum för regi- streringen.

Övriga belastningsdata skall enligt princip- beslutet registreras inom RI. Registerföring- en där redovisas i avsnitt 9.

9. Registrering inom RI

9.1. Gällande bestämmelser 9.1.1 Anmälan och registrering

Om en körkortsinnehavare funnits skyldig till vissa i 80 5 2 mom. VTK angivna brott skall domstolen eller, i fråga om beslut av befattningshavare vid krigsmakten, denne ofördröjligen översända avskrift av domen eller beslutet jämte uppgift om numret på den dömdes körkort till den länsstyrelse som utfärdat detta. Motsvarande skyldighet åligger överdomstol i mål där underinstan- sen haft att sända avskrift av domen eller beslutet. När strafföreläggande eller före- läggande om ordningsbot avseende brott som anges i 80 ä 2 mom. VTK, godkänns, skall rikspolisstyrelsen sända underrättelse till länsstyrelsen om föreläggandets innehåll och om godkännandet (10 & strafföreläggande- kungörelsen 1970: 60 och 12 & ordnings- botkungörelsen 1968: 199).

I 80 5 2 mom. andra stycket VTK före- skrivs vidare att om körkortsinnehavaren åtalats och körkortet återkallats tills vidare eller beslut meddelats om dess omhänder- tagande, skall domstolen, om åtalet ned- lägges eller den tilltalade frikänns, oför- dröjligen sända underrättelse därom till läns- styrelsen. I tredje stycket av samma moment föreskrivs motsvarande underrättelseskyldig- het för det fall att körkortet återkallats tills vidare eller beslut om dess omhändertagan— de översänts till länsstyrelsen och förunder—

sökningen därefter nedlägges eller beslut meddelas att åtal ej skall väckas.

Enligt 74 5 h) VTK skall bl. a. förhållan— de som anmäls enligt 80 5 2 mom. anteck- nas i länsstyrelsens körkortsregister.

Uppgifterna är offentliga.

9.1 .2 Rättsväsendets informationssystem (RI)

Ett stort antal av de belastningsuppgifter som enligt föregående avsnitt ingår i läns- styrelsernas körkortsregister finns också upp- tagna i register inom RI.

Enligt kungörelsen (1970: 517) om rätts- väsendets informationssystem (omtryckt 1971: 825) har detta system (RI) till upp- gift att insamla, lagra, bearbeta och lämna uppgifter som har samband med verksam- heten inom polis-, åklagar— och domstols- väsendet samt kriminalvården. RI skall bestå av delsystem. Sådana delsystem finns för databehandling av bl. a. domar och slutliga beslut i brottmål, beslut i disciplinmål, straff— föreläggande och föreläggande av ordnings- bot.

Rikspolisstyrelsen ansvarar för driften av de nu nämnda delsystemen.

Domstolar skall lämna uppgift om domar och beslut till rikspolisstyrelsen i vissa i kungörelsen angivna fall. När tid för full- följande av talan mot dom eller beslut ut- gått, skall uppgift lämnas till rikspolissty-

relsen huruvida avgörandet vunnit laga kraft. Befattningshavare vid krigsmakten skall läm- na uppgift till rikspolisstyrelsen om beslut om åläggande av disciplinstraff. I kungörel- sen erinras också om att uppgift om god- kännande av strafföreläggande enligt straff- föreläggandekungörelsen och om föreläg- gande och godkännande av ordningsbot en- ligt ordningsbotkungörelsen skall tillställas rikspolisstyrelsen.

Uppgift om samtliga de brott och förse- elser som skall anmälas till länsstyrelsen i sin egenskap av körkortsmyndighet enligt 80 ä 2 mom. VTK kommer på detta sätt in till system inom RI.

Enligt 11 & sekretesslagen, i dess lydelse enligt lag 1971: 198, får uppgift om brott, som lämnats till rikspolisstyrelsen för data- behandling inom RI, inte utlämnas från riks- polisstyrelsen i annat fall eller annan ord- ning än Kungl. Maj:t bestämmer. Härige- nom har sekretess införts bl. a. för de upp- gifter som registreras inom RI för körkorts- ändamål.

Såsom närmare redogjorts för i avsnitt 3 ovan skall enligt kungörelsen rikspolissty- relsen från och med den 1 mars 1972 un- derrätta länsstyrelse om sådana domar, be- slut och förelägganden samt på maskinläs— bart medium bevara uppgifter härom. På detta sätt byggs alltså ett register över ifråga- varande brott och förseelser upp inom RI.

9.2. Principbetänkandet

I principbetänkandet föreslås att alla brott och förseelser som f.n. registreras i kör- kortsregister skall tas upp enbart inom RI. Även domar o. d. som inkommer från ut- landet och som har betydelse i körkorts- hänseende bör registreras inom RI. Om fyl- leristraffutredningens förslag om ersättande av fylleristraffet med omhändertagande för berusning genomförs, bör sådant omhänder- tagande registreras inom RI.

I principbetänkandet föreslås vidare att belastningar av sådan art att de registreras beträffande en körkortsinnehavare också bör registreras för körkortslösa personer.

Frågan i vilken omfattning belastningar av förevarande art skall registreras är be- roende av trafikmålskommitténs förslag. Denna fråga bör enligt principbetänkandet prövas sedan trafikmålskommittén lagt fram sitt förslag.

Sekretess skall i princip gälla för de be- lastningsdata som för körkortsändamål re- gistreras inom RI. Sekretessen gäller dock endast när uppgifter önskas ur registret. När uppgifter lämnats från registret för att ingå i akten till ett ärende, gäller naturligtvis vanliga regler, d.v.s. uppgifterna är i prin- cip offentliga.

I principbetänkandet diskuteras vidare in- förande av s.k. rehabiliteringsregler, d.v.s. regler som innebär att en belastningsuppgift inte längre lämnas ut sedan viss tid förflutit. Sådana regler anses böra införas för utläm- nande för körkortsändamål av uppgifter från RI om belastningar. Rehabiliteringstidens längd kan dock inte bestämmas förrän i samband med att ställning tas till trafik- målskommitténs betänkande.

När det gäller frågan vilka som skall ha rätt att få sekretessbelagda uppgifter av be— tydelse i körkortshänseende från RI uttalas att de bör kunna tillgås — utom av läns- styrelserna i deras egenskap av körkorts- myndigheter — av polis, åklagare, dom- stolar och tullverket. Trafiksäkerhetsverket bör ha tillgång till belastningsuppgifter be— träffande personer som söker godkännande såsom föreståndare, lärare eller instruktör vid trafikskola eller som söker tjänst hos trafiksäkerhetsverket som trafik- eller bil— inspektör eller trafikassistent. Sekretessbe- lagda uppgifter bör kunna ligga till grund för statistiska undersökningar av betydelse för trafiksäkerhetsarbetet. För sådant ända- mål bör de lämnas ut utan att körkortsinne- havarens namn anges. Socialstyrelsen bör ha tillgång till sekretessbelagda belastnings- uppgifter beträffande de personer i fråga om vilka socialstyrelsens prövning av deras lämplighet att få körkort inhämtats. I ären- den om meddelande av trafiktillstånd för yrkesmässig trafik bör polismyndigheterna, som verkställer utredning för trafiknämnder- nas räkning, och transportnämnden äga in-

hämta uppgifter om sekretessbelagda kör- kortsbelastningar från RI beträffande per- soner som söker trafiktillstånd. I övrigt bör befogenhet finnas att i samma omfattning som gäller för allmänna kriminalregistret medge utlämnande av sekretessbelagda upp- gifter, d. v. s. för vetenskapliga ändamål och när de begärs av utländsk myndighet.

Medgivande eller samtycke från enskild bör i princip inte föranleda att uppgifter beträffande honom själv lämnas ut.

I fråga om innehavare av utländska kör- kort bör nu ifrågavarande belastningar re- gistreras inom RI.

9.3. Principbeslutet

I principbeslutet godtas förslaget att upp- gifter om brott och förseelser, vilka enligt nu gällande bestämmelser ingår i körkorts- registret, skall registreras för körkortsända- mål i RI.

Belastningsdata bör enligt principbeslutet registreras även för körkortslösa personer. Vilka data som bör registreras för dessa per- soner, var registreringen i detalj bör ske och omfattningen av registreringen skall prövas när trafikmålskommitténs överväganden re- dovisats.

Förslaget om sekretessbeläggning av de belastningsdata för körkortsändamål som skall registreras enbart inom RI godtas i principbeslutet.

Rehabiliteringsregler bör enligt princip- beslutet införas beträffande utlämnande för körkortsändamål av uppgifter som registre- rats i RI. Frågan har nära samband med trafikmålskommitténs arbete och slutligt ställningstagande till reglernas utformning bör därför anstå i avvaktan på resultatet av detta. I körkortsutredningens fortsatta utred- ningsarbete bör frågan om rehabiliterings- regler ägnas särskild uppmärksamhet i sam- råd med trafikmålskommittén och sam- arbetsorganet för ADB inom rättsväsendet.

Sekretessbelagda data i RI skall enligt principbeslutet främst vara tillgängliga för polis, åklagare, domstolar, tullverket och körkortsmyndigheter. Även trafiksäkerhets-

verket och socialstyrelsen har behov av vissa sekretessbelagda uppgifter. Frågan om tra- fiknämndernas och transportnämndens till— gång till sekretessbelagda uppgifter bör prö- vas i samband med frågan om körkorts— registrets offentlighet. Sekretessbelagda upp- gifter bör också kunna lämnas ut för statis— tiska undersökningar under förutsättning att körkortsinnehavarnas krav på integritets- skydd tillgodoses. I övrigt bör sekretessbe- lagda uppgifter kunna lämnas ut i samma omfattning som gäller för allmänna krimi- nalregistret.

Förslaget att belastningar skall registreras inom RI även beträffande innehavare av utländska körkort godtas i principbeslutet.

9.4. Förslag

9.4.1. Innehållet m.m.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 novem- ber 1971, för vilka redogjorts i avsnitt 3, och såsom framgått ovan i avsnitt 9.1.2 har föreskrifter utfärdats om införande från och med den 1 mars 1972 av ett system för registrering av belastningsuppgifter för kör- kortsändamål inom RI, vilket motsvarar det i principförslaget framlagda med de ändring- ar och begränsningar som följer av princip- beslutet.

Samtliga de uppgifter som avses i 80 ä 2 mom. första och andra styckena VTK skall enligt dessa beslut från och med den 1 mars 1972 registreras inom RI. Innan trafikmålskommitténs förslag lagts fram finns ingen anledning att föreslå någon änd- ring i detta avseende. Enligt förslag i avsnitt 8.4.1 ovan skall underrättelse enligt samma moment tredje stycket inte längre registreras.

I det beslutade systemet ingår ingen re- gistrering av belastningsuppgifter för perso- ner som saknar körkort. Detta får ses mot bakgrund av principbeslutets uttalande att frågan om den närmare utformningen av denna registrering bör anstå till dess trafik- målskommitténs överväganden redovisats.

Som anförts i avsnitt 7.4.1 bör dock re- gistrering av belastningar ske från och med

den tidpunkt då länsstyrelsen bifaller an- sökan om körkort. Motsvarande ändring av uppgiftsskyldigheten bör genomföras.

En speciell fråga rör dem som haft kör- kort men fått detta återkallat. För dem finns i regel belastning antecknad. Och det torde förekomma att belastningar antecknas även under återkallelsetiden. Regeln är emel- lertid att belastningsanteckningar inte skall göras efter återkallelse. Om en sådan person ånyo får körkort, uppkommer alltså en luc- ka i belastningsanteckningarna som synes olämplig. Såsom framhållits i principbetän- kandet (avsnitt 4.8) har justitieombudsman- nen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 de- cember 1960 föreslagit, att anmälan om belastningar skall göras även i fråga om dem som fått sitt körkort återkallat. Detta förslag -— som självfallet förutsätter registre- ring av uppgifterna — behandlas emeller- tid av trafikmålskommittén, varför jag inte anser mig ha anledning att lägga fram för- slag i frågan. Systemet bör dock utformas så att införande av registrering av belast- ningar för dem som fått sitt körkort åter- kallat underlättas. I sådana fall skall själv- fallet avskrift av dom eller beslut eller annan underrättelse till körkortsmyndigheten inte sändas.

I övrigt saknas f.n. anledning att ta upp frågan om registrering av belastningar för personer utan körkort; ett belastningsregister för dem bör i princip inte läggas upp förrän man vet vilka belastningar som skall registre- ras -i framtiden, d.v.s. först när beslut fat- tats i anledning av trafikmålskommitténs blivande betänkande. Det förefaller emeller- tid inte helt otänkbart att det vid det fort- satta systemutvecklingsarbetet visar sig enk— lare och billigare att registrera belastningar inom RI av betydelse i körkortshänseende för alla, oavsett om de har körkort eller ej, än att utarbeta rutiner för utsortering av belastningar för körkortsinnehavare, perso- ner för vilka beslut om utfärdande av kör- kort föreligger och tidigare körkortsinneha- vare. I så fall bör principbeslutet i denna del tas upp till förnyat övervägande.

Under omläggningstiden 1972 får länssty- relserna liksom 'för närvarande införskaffa

besked huruvida dom eller beslut vunnit laga kraft genom att vända sig till domstolen eller den befattningshavare som fattat be- slutet. Uppgift huruvida dom eller beslut vunnit laga kraft eller fullföljd skett ingår emellertid i informationen inom RI. Uppgift därom bör därför från och med den 1 janu- ari 1973 automatiskt tillställas länsstyrelsen, när anteckning skett i CKR att ärende om omprövning av körkortsinnehavet tagits upp.

9.4.2. Sekretess

Såsom nämnts i avsnitt 9.2 ovan har sekre- tess redan införts för uppgifterna inom RI ooh nödvändiga regler om rätt att få till- gång till dessa meddelats. Prineipföislaget och principbeslutet har därmed formellt ge- nomförts i fråga om sekretessen. Såsom på- pekats i avsnitt 3. ovan betyder detta vis- serligen, att uppgifterna är sekretessbelagda inom RI, men att denna sekretessbeläggning saknar praktisk verkan eftersom registerbla- den med samma uppgifter skall förvaras öppet av länsstyrelserna. Med hänsyn till de ökade möjligheterna att i CKR få veta om belastningsuppgifter finns och var de kan återfinnas medför de nya reglerna närmast en försämring i fråga om den enskilde kör- kortsinnehavarens integritetsskydd. Jag anser det därför angeläget, att verklig sekretess snarast införs. Detta skulle kunna ske redan den 1 januari 1973 genom sekretessbelägg- ning av dels registerbladen, dels uppgifterna i CKR om att registerblad sänts ut och om att äldre belastning enligt 80 ä 2 mom. VTK finns antecknad på registerkort, dels upp- gifterna i registerkort om sådana belast- ningar.

Som framgår av det sagda blir detta emel- lertid en komplicerad reglering. Den torde också bli svår att handha i praktiken. En viss förbättring skulle dock åstadkommas om länsstyrelsernas skyldighet att förvara registerbladen upphävdes. Dessa slqulle då finnas hos länsstyrelserna endast i de fall då omprövningsärenden tagits upp. Detta skulle visserligen tvinga åklagare och polis att häm- ta upplysning om belastningar ur RI. För att

få fullständigt körkortsregisterunderlag mås— te de alltså vända sig till två instanser. Detta synes dock vara en mindre olägenhet än det intrång i den enskildes integritet som gällan- de regler medför.

Med hänsyn till att beslut så nyligen fat- tats om den nya ordningen anser jag mig dock inte böra lägga fram förslag om änd- ring häri. Frågan om helt genomförande av sekretessen bör emellertid prövas så snart förutsättningarna blir gynnsammare.

9.4.3. Rehabiliteringsregler

Även i denna del innebär Kungl. Maj:ts be- slut den 19 november 1971 ett ståndpunkts- tagande som leder till att något förslag här- utinnan nu inte bör läggas fram. Den enkät som genomfördes bland tänkbara avnämare till registh för principbetänkandet och vad sen-are kunnat inhämtas ger visserligen vid handen att belastningsuppgifter endast i säll— synta undantagsfall behövs för körkortsinne- havare som under de senaste fem åren inte har någon belastning antecknad. I prome- morian den 11 oktober 1971 angående över- gången från länsvisa körkortsregister till ett centralt körkortsregister förordade jag därför efter samråd med trafikmålskommittén att belastningar som är äldre än fem år, (1. v. s. där förseelsen begåtts mer än fem år före överföringen, inte skulle överföras till CKR. I kungörelsen om övergång till nytt kör- kortsregistreringssystem har emellertid nå- gon sådan begränsning inte upptagits. Skä- let härtill torde vara att det inte ansetts lämpligt att redan nu införa en tidsgräns och därigenom föregripa den kommande pröv- ningen av trafikmålskommitténs förslag. Mot bakgrunden av detta ståndpunktstagande saknas det anledning att här diskutera den närmare utformningen av eventuella reha- biliteringsregler, Sådana regler kan emeller- tid förhållandevis enkelt genomföras, om man vid behandlingen av trafikmålskommit- téns betänkande finner skäl därtill.

9.4.4. Registrering rörande utländska kör- kort

Belastningar registreras i register inom RI

för körkortsändamål endast om det i an- mälningen till rikspolisstyrelsen angivits att den dömde har körkort eller att länsstyrel- sen bifallit ansökan av honom om körkort. Denna rutin kan användas också vid an- mälan av belastningar för utländska kör— kortsinnehavare. En sådan anmälan bör ock- så innehålla de uppgifter om körkortsinne- havaren och hans körkort som skall införas i registret (se avsnitt 8.4.6 ovan).

Skyldigheten att anmäla belastningar rö- rande utländska körkortsinnehav och regi- streringen av dessa bör införas den 1 januari 1973.

9.4.5. Slutligt genomförande av förslaget om belastningsregistreringen

Nyss har angivits, att innehållet i belast- ningsregistret inom RI för körkortsändamål och vissa andra regler rörande detta, särskilt rehabi-l-iteringsreglerna, inte kan slutligt fast- ställas förrän i samband med ståndpunkts- tagandet till trafikmålskommitténs förslag, som väntas bli avlämnat inom kort. Beträf- fande denna fråga hänvisas till avsnitt 4.13 i principbetänkandet.

Ovan har också framhållits att det är an- geläget att en fullständigare sekretess införs för belastrnngsuppgifter av det slag som skall registreras inom RI.

Hur länge de inom RI registrerade belast- ningsuppgifterna skall behöva finnas i form av registerblad hos länsstyrelserna beror framförallt på hur länge behovet av använd- ning av belastningsanteckningar i länsstyrel— sernas äldre registenkort kvarstår. Detta hänger samma-n med att registeruppgifter tills vidare kommer att få lov att hämtas från tre olika ställen: CKR, RI och läns— styrelsernas register. För att inte alltför myc- ket försvåra utfärdandet av fullständiga re- gisterutdrag har det därför ansetts nödvän- digt att länsstyrelserna skall ha tillgång till uppgifterna i RI i form av registerblad.

Visserligen kan man tänka sig att redan nu föra över äldre belastningsuppgifter från registerkorten till belastningsregistret inom RI. Men det förefaller av ekonomiska skäl

knappast tillrådligt att vidta en sådan åtgärd. Behovet av användning av belastningsupp- gifter i registerkorten är därför i första hand beroende av ståndpunktstagandet till frå- gorna vilka belastningsuppgifter som skall registreras för körkortsändamål inom RI och hur gamla belastningsuppgifter som skall finnas registrerade. Dessa frågor kan inte avgöras förrän trafikmålskommitténs betän- kande prövas. Eftersom det är angeläget att sekretessen införs även i praktiken, bör vid behandlingen av trafikmålskommitténs för- slag särskild uppmärksamhet ägnas denna fråga.

Planer föreligger emellertid på att byta ut den datamaskinanläggning som rikspolis- styrelsen disponerar och som används för drift av bl. a. det system inom RI som av- ser uppgifter av betydelse i körkortshänse- ende. Den nya anläggningen beräknas en- ligt nu gällande planering tas i drift i början av 1974. Polisen avses få förbindelse med denna via terminaler i större utsträckning än med den nuvarande anläggningen. Om dessa planer genomförs, kan det förtjäna övervägas om inte registerbladen kan utgå ur länsstyrelsernas register — i ompröv- ningsärenden måste de självfallet fortfaran- de finnas —— redan när den nya anläggning- en tas i drift, även om trafikmålskonnnitténs förslag då inte är slutbehandlat. Polisen och åklagarmyndigheterna, vilka f.n. svarar för den helt övervägande delen av förfrågning- arna i registret liksom andra myndigheter som behöver utdrag med belastningsuppgif- ter, skulle då hänvisas att hämta dessa direkt från RI. Av dessa utdrag framgår om äldre belastningar finns registrerade på register- kortet och utdrag ur detta kan alltså vid be- hov inhämtas från länsstyrelsen. Detta skulle innebära att sekretessbeläggningen i prakti- ken genomförs i enlighet med principbe- slutet utom i vad avser belastningsanteck— ningar i länsstyrelsernas registerkort, vilka dock efterhand får allt mindre omfattning. Registerbladen kommer nämligen i så fall att sparas hos länsstyrelserna endasti de fall då omprövningsärende tagits upp och register- blad alltså i-ngåri akten i ärendet.

I detta sammanhang, liksom vid prövning—

en av trafikmålskommitténs betänkande, bör ståndpunkt tas även till förslaget i princip- betänkandet om registrering av belastningar även för personer för vilka beslut om utfär- dande av körkort inte meddelats.

Under övergångstiden kan den automa- tiska databehandlingens fördelar inte helt utnyttjas. Ett par förändringar som innebär förbättringar i detta avseende bör övervägas.

Om belastningar av betydelse i körkorts- hänseende registreras för alla, oberoende av om de har körkort eller inte, behöver i upp- gift till RI inte markeras huruvida den döm- de har körkort eller inte. I anmälningen be- höver end-ast anges huruvida brott eller för- seelse av betydelse i körkortshänseende in— går i denna. Domar'och beslut som skall sändas till länsstyrelse som körkortsmyndig- het, skall dock självfallet sändas endast när vederbörande har körkort eller beslut fattats om utfärdande av körkort för honom. Men utsorteringen av de fall då utdrag ur belast— n—ingsreg-istret skall sändas till länsstyrelsen kan göras vid databehandlingen inom CKR- anläggningen för framställning av register- blad. Sådant blad framställs endast för den som har körkort eller för vilken beslut om utfärdande av körkort föreligger.

Vidare bör det undersökas om inte antalet utdrag ur RI och CKR som sänds till läns- styrelserna i anledning av anmälningar om belastningar kan nedbringas. Detta torde för- utsätta att länsstyrelserna via sina terminaler kan få uppgift om belastningar inom RI. Är detta möjligt, bör det undersökas om för- delar inte kan vinnas genom att länsstyrel- serna via terminal kan få besked om nya be- lastningsanmälningar efter närmast föregå— ende förfrågan i registret. Genom att på bildskärmen ta fram vederbörandes belast— ningar borde handläggaren i länsstyrelsen i ett stort antal fall —- troligen mera än hälf— ten — kunna avgöra att utdrag ej behöver sändas. Genomförs ett point—system torde det innebära att antalet utsändningar av be— lastningsuppgifter nedbringas i en omfatt- ning som beror på systemets detaljutform- ning.

10. Översiktlig systembeskrivning

10.1 Allmänt

CKR skall föras med modern datateknik och kommer att byggas upp som en data- bank. Länsstyrelserna skall fortfarande hand- ha huvuddelen av registreringsarbetet och svara för kontakten med allmänheten och andra myndigheter. För kontakten med CKR skall länsstyrelsen använda bildskärmtermi— naler som är förbundna med CKR via det allmänna telefonnätet. Även polismyndig- heterna skall ha terminalförbindelser med CKR, i första hand för frågeverksamhet. En långtgående teknisk samordning med det nya centrala bilregistret har beslutats. De två registren kommer att hanteras såsom en enda databank och bl. a. de program som administrerar databanken, handhar framtag— ning av uppgifter ur registren samt handhar och kontrollerar kommunikationen med bild— skärmarna är gemensamma för registersy- stemen. Samma centrala datamask-inanlägg— ning, kommunikationsnät och bildskärmster- minaler skall användas. Persondata lagras gemensamt för de två registersystemen.

10.2. Samordning med centrala personregist- ret ( CPR )

I principbeslutet (prop. s. 52) berörs frågan om samordning med centrala personregistret. Någon ställning tas dock inte. Det uttalas att det fortsatta utvecklingsarbetet får visa vilka lösningar som bör väljas.

Samma persondata som skall ingå i CKR och centrala bilregistret kommer att finnas även i centrala personregistret på datama— skinella register med direktåtkomst och dessa data blir alltså dubbelregistrerade, vilket i princip bör undvikas. I stället för att lagra persondata även i CKR och centrala bilre- gistret skulle dessa kunna hämtas från cen— trala personregistret varje gång de behövs, om en datamaskinen förbindelse funnes mel- lan de två systemen. Någon sådan planeras emellertid inte för närvarande och det kan inte nu förutses när en förbindelse av denna art kan upprättas. En annan möjlighet vore att länsstyrelsernas terminaler kunde använ- das för kontakt med båda registren. Även detta är för närvarande omöjligt; kommuni- kationerna mellan länsstyrelserna och cen- trala personregistret avses bli utformade på sådant sätt att länsstyrelsernas för bil- och körkortsregistren anskaffade terminaler inte kan användas och så att terminalerna för centrala personregistret ej heller kan utnytt- jas för förbindelse med CKR. I samband med utbyte av utrustning bör emellertid de tekniska möjligheter som kan finnas att und- vika dubbelregistrering beaktas.

Vid systemarbetet för centrala bilregistret har det befunnits betydligt billigare att lagra persondata för bilägare i detta register och få avisering om ändringar från centrala per- sonregistret än att vid varje uppkommande behov hämta dem därifrån. Mer än hälften av körkortsinnehavarna torde även vara for-

donsägare. Persondata för större delen av körkortsinnehavama kommer alltså i varje fall att finnas i den gemensamma databan- ken. Det kan knappast medföra några för- delar att för övriga körkortsinnehavare ska- pa en annorlunda rutin i fråga om tillgången till persondata.

Enligt principbeslutet skall CKR vara dygnsbevakat, d. v. 3. vara tillgängligt dygnet runt, bl. a. för polisens behov. Centrala per- sonregistret däremot avses inte vara i bruk mera än under vanlig kontorstid. CKR skulle otvivelaktigt för polisens del bli till väsentligt mindre nytta om persondata för körkorts- innehavarna inte funnes tillgängliga utom kontorstid.

Med hänsyn till det anförda måste det både ur ekonomisk synpunkt och för an- vändningen av registret anses under nuva- rande förhållanden betydligt gynnsammare att lagra persondata för samtliga personer som har körkort eller för vilka beslut om ut- färdande av körkort fattats i CKR än att hämta dessa uppgifter ur centrala person- registret vid behov.

Såtillvida grundas emellertid förslaget på en djupare samordning med centrala person- registret redan nu som persondata för samt- liga eller flertalet personer i körkortsåldern i motsats till vad som skedde i principbe- tänkandet nu inte föreslås lagrade i CKR. Personuppgifter hämtas i stället från cen- trala personregistret när ansökningshandling- ar begärs.

Avsikten är också att, i varje fall t.v., utnyttja centrala personregistret när uppgift ur CKR skal—1 sökas efter annat identifika- tionsbegrepp än personnummer (och under en övergångstid äldre körkortsnummer). I centrala personregistret skall nämligen fin- nas möjlighet att få fram uppgifterna med ledning av namn och födelsetid eller namn och adress. Dessa sökmöjligheter kan använ- das för att ta reda på personnumret, d. v. s. identi—fikationsbegreppet i CKR. Det har där- för inte ansetts nödvändigt att lägga ner kostnader på införande av sökbegrepp i CKR utöver personnumret. Om erfarenheter visar att ytterligare sökmöjligheter behövs i CKR, kan sådana inarbetas i systemet i efterhand.

Centrala bilregistret organiseras i form av två huvudregister; ägarregistret, innehållande huvudsakligen persondata, och fordonsre- gistret, innehållande fordonsdata. Till de bägge huvudregistren knyts ett antal s.k. hjälpregister.

De persondata som skall ingå i CKR finns med få undantag även i centrala bilregistrets ägarregister. I de fall en person är både for- donsägare och körkortsinnehavare behöver ägarregistret vanligen inte utökas med per- sondata för att täcka CKR:s behov. Där- emot måste registret självfallet utökas med persondata för de personer som enbart skall finnas registrerade i CKR. I ägarregistret kommer även att registreras sådana körkorts- data som obligatoriskt skall finnas för alla körkortsinnehavare. Övriga körkortsdata lik- som belastningsdata som skall ingå i CKR skall finnas i ett hjälpregister, det s.k. till- läggsregistret för körkortsuppgifter.

Åtkomst till CKR:s uppgifter kräver nor- malt att personnummer är känt men även körkortsnummer av nuvarande typ skall övergångsvis kunna användas som åtkomst- begrepp. Av den anledningen kommer t.v. att finnas ytterligare ett hj-älpregister i vilket körkortsnumret översätts till personnum- mer.

10.4. Datamaskinen med kringutrustning

För CKR:s och centrala bilregistrets behov har anskaffats en datamaskinanläggning, levererad av Univac Sperry Rand AB. Främst för att täcka polisens behov är an- läggningen så dimensionerad att den kan ut- nyttjas -utan avbrott dygnet runt. Dataan- läggningen består av en huvudmaskin av typ Univac 1106 som används i huvudsak för omhändertagande av inkommande medde- landen och förfrågningar (transaktionsbear- betning) och för införing av anteckningar i registret (registeruppdatering). Huvudmaski- nen har ett internt minne som kan rymma 178 000 tecken. Dess cykeltid är 1,5 miljon- dels sekunder, d.v.s. den kan läsa och ut- föra en instruktion på denna tid.

Till huvudmaskinen finns kopplad en da- tamaskin, Univac 418 II, som handhar ru- tinerna för kommunikation mellan databan- ken och terminalerna. Den har ett internt minne av 24000 tecken och cykeltiden 2 miljondels sekunder.

Registren lagras på trumminnen av typ Fastrand III. Varje enhet av dessa minnen rymmer 200 milj. tecken och dess access- tid, d.v.s. den tid som åtgår för att läsa eller skriva i minnet, är 92 tusendels sekun- der. Informationsmängden i registret hålls så låg som möjligt genom att siffror lagras i binär form, vilket för stora tal tar mindre plats än om vanlig form används, och data som är gemensamma för flera poster lagras i hjälpregister. Exempel på det sistnämnda är att i ägarregistret lagras inte namn på postanstalter utan enbart postnummer. I ett hjälpregister lagras i stället i en tabell samt- liga postnummer med motsvarande postan- stalters namn. CKR och centrala bilregistret kommer efter en sådan informationspack- ning att innehålla omkring en miljard tecken för vilket alltså krävs fem trumminnen.

Förutom dessa enheter består anläggning— en av kringutrustning i form av snabbtrum— minnen för lagring av de program som till- fälligtvis inte utnyttjas, kommunikationsväx- lar, magnetbandstationer, radskrivare, kort- läsare och stansar.

I-luvudmaskinen, kommunikationsmaski— nen, trumminnen och annan utrustning som är avgörande för att anläggningen ständigt skall vara omedelbart tillgänglig för för- frågningar och anteckning av uppgifter (real- tidssystem) har dubblerats. Tillfälliga avbrott på grund av tekniska fel eller den nödvän- diga förebyggande tekniska servicen kom- mer därför inte annat än vid ytterst sällsyn- ta tillfällen, att medföra avbrott i frågemöj- lighetema. Reservenheterna kommer, i den mån det är möjligt, att utnyttjas för sådan bearbetning som utskrifter, bearbetning av meddelanden som inkommer på magnetband och programtester.

Vrid dri—ftavbrott skall all sådan verksam- het kunna avbrytas och maskinen användas för realtidssystemet. För att undvika drift- avbrott har anläggningen också försetts med

reservkraftkälla i form av två dieselgenera- torer.

I anläggningen ingår även en optisk läsare av typ Control Data 955. Den kan läsa tryckt text av det typsnitt anläggningens rad- skrivare skriver med samt handskrivna siff- ror av viss typ.

10.5 Bildskärmar

Länsstyrelserna och trafiksäkerhetsverket skall kommunicera med CKR via bildskär— mar. De bildskärmar som valts för detta ändamål kallas Alfaskop och levereras av AB Stansaab. Varje länsstyrelse har dess— utom en skrivare till vilken den information som finns på en bildskärm kan styras och skrivas ut.

Bildskärmarna skall användas både för in- matning av registeruppgifter och för fråge- verksamhet. Under tider av dagen då an— talet frågor är lågt skall bildskärmsoperatö- rerna arbeta med registerinmatning, varige- nom ett jämnt och högt utnyttjande av bild- skärmarna uppnås. Länsstyrelserna och tra- fiksäkerhetsverket har erhållit bildskärmar i det antal som beräknas täcka deras behov för arbete med CKR och centrala bilregistret under de närmaste åren. Utöver de 137 skär- mar som beräknades vara nödvändiga för enbart bilregistret har 29 bildskärmar be- ställts för att täcka det utökade behov CKR medför.

Bildskärmarna kommer att vara försedda med en behörighetsläsare. Varje tjänsteman som skall använda bildskärmarna tilldelas en s.k. behörighetspenna, d.v.s. en magne- tiskt kodad penna. Bildskärmarna fungerar inte utan att en sådan penna har placerats i behörighetsläsaren. Alla meddelanden och frågor som sänds till CKR kommer att inne- hålla behörighetspennans individuella kod. På detta sätt blir det möjligt att t. ex. be- gränsa det slag av registemoteringar som en viss tjänsteman får utföra. Likaså blir det möjligt att låta nyanställd personal öva sig i bildskärmshanteringen på ett fullständigt rea- listiskt sätt utan att för den skull register- innehållet påverkas.

Vid arbetet med bildskärmarna tillämpas

ett dialogförfarande mellan operatören och CKR. Beträffande anteckningar i registret (uppdatering av registerinnehållet) kan dia- logförfarandet beskrivas på följande sätt.

Bildskärmsoperatören startar dialogen ge- nom inmatning av en transaktionskod som anger meddelandets (transaktionens) typ samt ett identifikationsbegrepp som kan vara personnummer eller t. v. ett äldre körkorts- nummer. När en sådan inmatning når data- maskinen analyseras uppgifterna i ett antal program. Därvid kontrolleras bl. a. att trans- aktionskoden och behörighetspennans kod var för sig och i kombination kan godkän- nas. I de fall transaktionstypen så kräver kontrolleras att motsvarande uppgifter finns i registret. Skulle programmen upptäcka nå- got felaktigt eller oacceptabelt, visas detta på bildskärmen. I annat fall hämtas van- ligen någon uppgift ur det befintliga register- innehållet, exempelvis ett namn, som visas på bildskärmen. Operatören kontrollerar uppgiften. Om den är riktig överförs övriga uppdateringsuppgifter. Programmen bevakar att de typer av uppgifter som skall ingå i meddelandet finns med samt att uppgifterna är rimliga och inte står i motsatsförhållande till övriga registeruppgifter. Om de inmata- de uppgifterna kan godkännas lagras de till— fälligt på magnetband, s. k. loggband, för att senare vid den dagliga, saudade registerupp- dateringen ändra registerinnehållet.

En fråga till registret tillgår i princip på samma sätt. En transaktionskod och ett identifikationsbegrepp matas in och kontrol- leras. Godkänns inmatade uppgifter, hämtas de efterfrågade uppgifterna ur registren och återsänds till bildskärmen.

Loggbanden visar vilka åtgärder som vid- tagits och vilken operatör som utfört varje åtgärd samt tidpunkt för åtgärderna.

10.6 Telex

Polisen har för närvarande ca 400 telexappa- rater som skall kunna användas för den frågeverksamhet i registren. Den kommer att ha ett tiotal telexförbindelser anslutna till kommunikationsmaskinen. En telexförbin- delse kan inte kopp-las upp från CKR utan

där kan enbart utifrån kommande anrop be- svaras.

10.7 Uppdatering av registren

Sedan inmatningen över bildskärmar aVSlu— tats för dagen används loggbanden för upp- datering av registren. I princip tillgår detta så att en på magnetband lagrad kopia av da- tabanken samkörs med loggbandets transak— tioner sedan dessa förberetts genom sortering och annan bearbetning. Den uppdaterade databanken tas ut på magnetband från vilka det kopieras över till trumminnen. Logg- banden kommer att sparas liksom vissa ver- sioner av databanken på magnetband. Dessa kommer av säkerhetsskäl att förvaras på an- nan plats och skall kunna användas för att rekonstruera databanken, ifall något inträf- far som förstör det register och den register- kopia som lagras på trumminnen. Registren uppdateras även med uppgifter som kom- mer in på annat sätt än via länsstyrelsens bildskärmar. Ändringar av namn- och adress- uppgifter kommer således att meddelas CKR av centrala personregistret genom veckovis översända magnetband. Rutinen för detta är den att när persondata beställs från cen- trala personregistret därför att en ny person skall föras in i CKR sker en markering om detta i centrala personregistret som därefter meddelar alla ändringar beträffande sådana uppgifter som ingår i CKR. Uppgifterna från centrala personregistret lämnas period- vis, minst en gång i veckan, på magnetband som används för uppdatering av CKR.

Meddelanden som ändrar registerinnehål- let kommer till CKR på magnetband även från tillverkningen av körkorten och från RI-systemet samt på optiskt läsbara hand— lingar i samband med ansökningsrutinerna, såsom framgår av de följande rutinbeskriv— ningarna.

10.8. Kommunikationsnätet

Bildskärmarna är förbundna med den cen- trala dataanläggningen via allmänna telefon- nätet på fast uppkopplade förbindelser. Länsstyrelserna har fördelats på sex sådana förbindelser. En länsstyrelse står alltså i kon— takt med CKR på samma förbindelse som

ett antal andra länsstyrelser. Om en sådan förbindelse skulle sättas ur drift innebär det att ett antal länsstyrelser inte kan arbeta med registren. För att undanröja denna risk skulle förbindelserna kunna dubbleras och dubblettförbindelsen ges annan linjesträck- ning. Detta skulle medföra avsevärt höjda kostnader och med hänsyn till att länssty— relserna i de mest brådskande fallen kan via telefon vända sig till annan länsstyrelse eller centrala myndigheten har dessa kostnader inte ansetts motiverade.

För att information skall kunna sändas mellan bildskärmarna och databanken krävs viss teleteknisk utrustning vid länsstyrelserna och centrala anläggningen. Varje bildskärm skall således vara ansluten till en styrenhet som bl. a. handhar kontroll och köhante- ringen vid kommunikationen. De finns i varierande storlekar. Den minsta har plats för fyra bildskärmar samt en för dessa ge— mensam skrivare. Den kan byggas på till att kunna handha åtta skärmar. För de läns- styrelser som skall utrustas med fler än åtta skärmar krävs flera styrenheter.

Styrenheterna är anslutna till modem, vil- kas uppgift är att omvandla ett meddelande till sådan form att det kan sändas på tele- nätet. När ett meddelande mottas efter över- sändning återges det av ett annat modem sin ursprungliga form.

Kommunikationssystemet har erhållit så- dan kapacitet att svar på ett översänt med- delande skall erhållas på bildskärmen nära nog alltid inom tre sekunder.

10.9 Antal meddelanden till CKR

Antalet ärenden beräknades i principbetän- kandet på grundval av dels uppgifter från länsstyrelserna som avser förhållandena 1968 och dels prognoser över utvecklingen beträf- fande antal körkortsinnehavare under 1970- talet. De på detta sätt framräknade värdena, som utgör en grov uppskattning av årliga antalet ärenden fram till 1980. visar följan- de.

Ansökan om körkort .......... 165 000 Ansökan om förnyelse av körkort 60 000 Omihändertaganden .......... 8 000 SOU 1972: 5

de ......................... 40 000 Beslut om återkallelse eller varning 20 000 Beställning av utdrag .......... 50 000

Till detta kommer ärendetyper som är svåra att antalsmwässigt uppskatta. Det torde dock röra sig om förhållandevis få anteck- ningar. Exempel på sådana är notering av beslut om återställande eller återfående av körkort, av översändning av tillverkade kör- kort från en av trafiksäkerhetsverkets sta— tionsorter till en annan och av belastnings- data som skall registreras i CKR.

En ansökan om körkort som inte avser förnyelse innebär fem meddelanden till CKR, beställning av ansökningshandlingar, länsstyrelsens beslut, anmälan till förarprov, kontroll i samband med tillverkning samt resultat av förarprov, av vilka tre inkommer till CKR via inmatning med bildskärmar från länsstyrelserna, ett på magnetband samt ett genom optisk läsning. Ansökan om för- nyelse innebär enbart ett meddelande på magnetband, om inte förnyelsen beror på anmäld förlust, förstörelse eller skada då ett meddelande från en länsstyrelse angående dess beslut tillkommer. Ett omhändertagan- de ger upphov till ett meddelande eller två om inte delgivningen meddelas CKR vid samma tillfälle. Upptagande av ompröv- ningsärende föranleder ett bildskärmsmed- delande. Beslut om varning ger två med- delanden, medan beslut om återkallelse i vissa fall ger enbart ett, eftersom beslutets delgivning inte alltid behöver registreras.

Av ovanstående följer att antalet medde- landen, som matas in till CKR med bild- skärmar vid länsstyrelserna, grovt kan upp- skattas till 600 000. Till detta kommer 420 000—520 000 meddelanden som läm- nas till CKR på magnetband och ca 165 000 som via optisk läsning förs in i systemet. Av antalet meddelanden på magnetband kom- mer 200 000—300 000 från belastningsre- gistret inom RI. Meddelanden om ändrade personuppgifter översänds från centrala per- sonregistret på magnetband och kommer att uppgå till ca 400 000 årligen. Slutligen kom- mer årligen ett stort antal frågor beträffande

registerinnehållet att ställas till CKR. De har uppskattats till ca 1 miljon om året, var- av omkring hälften kommer från polisen och kan förväntas bli ställda via polisens telex.

CKR kommer årligen att skriva ut ca 1,8 miljoner handlingar, varav ca 1,4 miljoner ingår i ansökningsårenden.

10.10. Rutinberkrivningar

En ansökan om körkort kan föranleda skil- da rutiner, beroende på vad ansökningen av— ser. Vilken rutin det rör sig om har betydel- se för hur och när CKR berörs av ansök- ningsärendet. Innehållet i CKR förändras under ett ärendes gång. Vid flertalet ansök- ningar om körkort skall förarprov ingå, vil- ket inte är fallet vid ansökan om förnyelse av körkort. Huruvida förarprov skall genom- gås eller inte ligger lämpligen till grund för en uppdelning av redogörelsen för ansök- ningsrutinerna i CKR i två huvudtyper. Öv- riga huvudtyper är omprövningsrutiner, ru- tiner för körkortsutdrag samt frågerutiner.

10.10.1. Ansökning som innefattar förarprov

I de fall förarprov ingår i rutinen skall an- sökningshandlingar beställas. Dessa består av delvis ifyllda blanketter för läkarintyg, lämp- lighetsintyg och ansökan till länsstyrelse. En sökande kan vända sig till länsstyrelsen, po— lismyndighet eller trafiksäkerhetsverket med en sådan beställning. Länsstyrelserna kan mata in beställningen i CKR, medan polis- myndigheten och trafiksäkerhetsverket vi- darebefordrar den till länsstyrelsen. Beställ- ningen skall innefatta uppgift om person- nummer, namn, adress och sökt behörig- het. Den skall kunna lämnas muntligt i tele- fon eller genom personlig inställelse men det torde vanligen underlätta för en sökande om en enkel beställningsblankett med anvisning- ar finns tillgänglig vid trafikskolorna, som torde komma att förmedla de flesta av dessa beställningar. Blanketterna bör även finnas på polisstationer och vid länsstyrelserna. Länsstyrelsen matar in beställningen i CKR. Skall beställda handlingar utfärdas för

person, som aldrig tidigare haft körkort, under de två närmaste åren inte ansökt om körkort eller aldrig förekommit i registret som ägare till registreringspliktigt fordon, finns inga uppgifter om personen i registret. Sådana beställs då från centrala personre- gistret.

Om det i CKR finns antecknat att per- sonen som beställer ansökningshandlingar re- dan har körkort med samma eller högre behörighet, utskrivs inga handlingar utan länsstyrelsen och sökanden meddelas om för- hållandet. Detsamma blir fallet om namn, personnummer eller adress inte stämmer med uppgifterna i centrala personregistret. Sökanden uppmanas då att göra ny fram- ställning om ansökningshandlingar.

När ansökningen sedermera kommer in till länsstyrelsen skall först kontrolleras att ansökningshandlingarna skrivits ut vid CKR. Efter prövningen av ansökningen antecknas länsstyrelsens beslut på ansökningsblanket- ten, vilken sedan utgör underlag för inmat- ning till CKR. Normalt är detta det sista momentet länsstyrelsen har att utföra i sam- band med ansökningen. Noteringen i CKR medför utskrift av ett besked om beslutets innehåll till sökanden. Beskedet skrivs ut på en blankett som senare kan användas för anmälan till förarprov hos trafiksäkerhets- verket. En sådan anmälan skall innehålla uppgift om den ort där sökanden önskar företa provet. Anmälningen skall ställas till trafiksäkerhetsverket men insändas till CKR, där den noteras via optisk läsning.

Anmälan till förarprov initierar utskrift av körkortsunderlag, avi till sökanden och be- ställningskopia. Avin är tillika inbetalnings- handl-ing för avgifter i samband med förar- prov. Före utskriften kontrollerar program- met att ett giltigt beslut om utfärdande av körkort finns noterat i CKR. Länsstyrelsen kan nämligen ha återkallat ett tidigare beslut om utfärdande av körkort på grund av med- delanden som inkommit efter beslutet. Handlingarna sänds till posten.

Nästa kontakt med CKR under ett an- sökningsårende tas i samband med körkorts- tillverkningen vid AB ID—kort i Strängnäs. Därvid skall underlagets uppgift om namn,

personnummer, körkortsklass och förnyel— sedatum kontrolleras mot uppgifterna i CKR. Avvikelser eller uppgift om återkallat beslut rapporteras till trafiksäkerhetsverkets enhet i Strängnäs liksom antal godkända un- derlag för varje dag.

Resultatet av förarprov skall meddelas CKR. Ett godkänt förarprov är slutpunkten i ett ansökrringsärende och i registret skall därefter inga uppgifter som enbart hör sam- man med ansökningsförfarandet finnas kvar. Ett underkänt prov innebär ingen registre— ring i CKR utan enbart utskrift av inbetal- ningshandlingar för avgift till förnyat prov. Det finns möjlighet att i programmen lägga in rutiner som anpassar avgiften i de fall en- dast delar av ett fullständigt prov genom- gåtts. Har fem månader efter länsstyrelsens beslut godkänt prov inte antecknats i CKR, skall sökanden underrättas om att beslutet är ogiltigt om ytterligare en månad. Har körkort tillverkats och sex månader förflutit från länsstyrelsens beslut skall stationsorten som förvarar körkortet åläggas att sända det till länsstyrelsen, som underrättas om åläg- gandet för att kunna kontrollera att det full— görs.

Körkort som förvaras vid en stationsort måste kunna sändas till annan stationsort om sökanden vill företa provet där. En sådan åtgärd anmäls till CKR.

10.10.2. Ansökning som inte innefattar förarprov

Ansökan om nytt körkort på grund av att det tidigare förlorats, förstörts eller skadats kan ske på blanketter som inte innehåller i förhand ifyllda uppgifter. Att ansökan har skett skall noteras i CKR tills länsstyrelsens beslut fattats. Om beslut fattas samma dag som ansökan kommer in behöver inte an- sök-an registreras. Enbart ett positivt beslut på denna typ av ansökan noteras och föran- leder utskrift av körkortsunderlag, avi och beställningskopia. I de fall körkortet angetts förlorat eller förstört eller är så skadat att det inte säkert kan identifieras skall noteras i CKR att körkortet inte överlämnats sedan

ett nytt utfärdats. Detta skall även rappor— teras till rikspolisstyrelsen. Överlämnas kor- tet senare, underrättas r-ikspol'isstyrelsen där- om.

Vid namn-, personnummer— eller villkors- ändring skrivs underlag, avi och beställnings- kopia automatiskt ut när uppgift om änd- ringen antecknas i CKR. Uppgift om namn- och personnu—mmerändring meddelas nor- malt av centrala personregistret, medan vill- korsändringar antecknas i CKR av länssty- relsen när den beslutat om sådan ändring. Genom avin anmodas körkortsinnehavaren att ansöka om förnyelse av körkortet. I CKR antecknas datum för utsändning av dessa handlingar och bevakas att ansökningen in- kommer.

Kontrollen mot CKR i samband med till- verkningen utgör rapport om att ansökan gjorts i de fall då länsstyrelsen inte skall fatta beslut. Efter tillverkningskontrollen be— rörs CKR inte ytterligare av dessa ärenden.

Om en körkorts-innehavare kör motorfor- don utan att hans körkort förnyats, kan han undgå ansvar för förseelsen om han inom fjorton dagar ansöker om förnyelse. Efter en anmälan om sådan förseelse från polis eller åklagare till CKR, kan CKR vid fjortond—a- garsperiodens utgång rapportera till anmäla— ren huruvida ansökan om förnyelse gjorts eller inte.

10.10.3. Omprövning

Beslut av polismyndighet eller åklagare om omhändertagande av körkort skall översän- das till länsstyrelsen som gör anteckning där- om i CKR. Detta innebär att omprövnings- ärende har tagits upp. Normalt tas dock omprövningsärende upp sedan länsstyrelsen på annat sätt fått kännedom om förhållande som föranleder att frågan skall anmälas till länsrätten. Vanligen rör det sig om brott eller förseelse som meddelas länsstyrelsen genom registerblad från CKR och i förekom- mande fall genom avskrift av dom eller be— slut. Ett registerblad innehåller alla uppgif— ter beträffande ett körkortsinnehav som finns registrerade inom RI och i CKR. Även

i de fall en anmälan direkt till länsstyrelsen föranlett omprövningsärende torde länssty- relsen behöva de uppgifter ur CKR och RI som registerbladet innehåller. Ett sådant finns i så fall hos länsstyrelsen som endast behöver kompletteras med den nya anteck- ningen li CKR.

Av CKR framgår om registerblad sänts ut. Registerbladen är numrerade. I CKR kan alltså kontrolleras att det senast utsän- da registerbladet används. Registerbladen ut- formas så att de kan användas för notering- ar av vissa åtgärder under behandlingen av omprövningsärendet. Dessa noteringar skall tjäna som underlag för registrering i CKR.

Uppgift om att dom eller beslut vunnit laga kraft eller 'att fullföljd till högre instans skett skall tillställas länsstyrelserna automa- tiskt, när det av CKR framgår att ärende om omprövning av körkortsinnehavet tagits upp. Sådana uppgifter översänds från RI till CKR beträffande alla domar och beslut som tidigare meddelats. I CKR undersöks om omprövning tagits upp. Har så skett, lämnas uppgift om laga kraft eller fullföljd till länsstyrelsen; i annat fall återgår den till RI. Uppgift som återgår till RI rapporte- ras på nytt till CKR periodiskt till dess en viss förutbestämd tid, förslagsvis två måna— der, förflutit från det att motsvarande dom eller beslut rapporterats. Skulle länsstyrel- sen efter denna tidpunkt inleda ett ompröv- ningsärende, erhåller den automatiskt ett re- gisterblad av vilket framgår huruvida domen eller beslutet vunnit laga kraft.

Omprövningsärende kan tas upp så snart länsstyrelsen beslutat bifalla en körkortsan- sökan. Redan från denna tidpunkt skall så— ledes rutinerna för sändande av registerblad fungera.

Finns i CKR uppgift om att omprövnings- ärende tagits upp, bevakas att beslut fattas i ärendet. Om beslut inte noteras i CKR inom två månader, uppmärksammas den länsrätt som handlägger ärendet på detta genom ett meddelande från CKR. Nya med- delanden sänds sedan varje månad.

När beslut om interimistisk återkallelse eller omhändertagande av körkort noterats i registret, sker bevakning på samma sätt

av att nytt beslut fattas i ärendet. Har be- slut fattats om omhändertagande av körkort eller om återkallelse som inte föregåtts av beslut om omhändertagande eller interimis- tisk återkallelse, bevakar CKR att delgiv- ningsdatum noteras i registret. Samma be- vakning sker efter beslut om varning.

Om villkor om fullgörande av viss skyl- dighet inom bestämd tid, exempelvis att in- komma med läkarintyg, föreskrivits för ett körkort bevakar CKR att skyldigheten full- görs. Länsstyrelserna antecknar i CKR när körkortsinnehavaren uppfyller villkoret. Men om sådan anteckning inte görs inom viss tid, förslagsvis en vecka efter den före- skrivna tidens utgång, underrättar CKR länsstyrelsen om att körkortsinnehavaren försummat sin skyldighet.

10.10.4. Körkortsutdrag

Om ett utdrag beställs utan att det särskilt begärs att belastningsuppgifter skall vara med, kan länsstyrelsen rekvirera utdraget från CKR via bildskärm. Utdrag ur CKR måste alltså kunna framställas utan att där registrerade belastningsuppgifter tas med. Utdraget kan sändas från CKR direkt till beställaren om namn och adress lämnats med beställningen. Ett annat sätt är att på bildskärmen begära ett utdrag utan belast- ningsuppgifter ur CKR vid en frågetrans— aktion (se nedan) och sedan föra över bild- skärmens uppgifter till terminalskrivaren som finns ansluten till bild-skärmarna vid varje länsstyrelse.

Eftersom belastningsdata övergångsvis kan finnas såväl på de nuvarande register- korten som inom RI och CKR, blir fram— ställningen av ett registerutdrag med belast- ningsuppgifter under övergångstiden mera komplicerad. Under denna tid kommer ett registerblad med uppgifterna i RI och CKR att finnas hos länsstyrelserna för varje kör- kortsinnehavare, för vilken belastning finns registrerad inom RI. Av registerbladet fram- går huruvida belastningsanteckningar finns på länsstyrelsernas registerkort. Registerbla— den redigeras så att de underlättar fram- ställning av utdrag. Person- ooh körkortsdata

ur CKR finns i början av registerbladet, me- dan belastningsdata ur CKR och RI finns i en senare del, som alltid skrivs ut med början på ny sida. Registerbladen skall num- reras och numret skall finnas noterat i CKR. Genom förfrågan där kan alltså kontrolleras huruvida registerblad sänts ut och i så fall att det senare utsända utdraget används.

Framställningen av ett registerutdrag med belastningsanteckningar inleds med att i CKR kontrolleras, om registerblad finns. Är så fallet, kontrolleras att inga nya uppgif- ter förts in i CKR efter utsändningen av re- gisterbladet och att detta är det senast ut- sända. Om nya uppgifter finns, beställs nytt registerblad. Utdraget utfärdas sedan i form av en kopia av det nya eller, om inga nya uppgifter finns i CKR, det tidigare register- bladet med tillägg av belastningsanteckning- ar från registerkortet.

Saknas registerblad, beställs ett utdrag ur CKR, innehållande även där eventuellt före- kommande belastningsupp—gifter. Finns inga belastningsanteckningar på registerkortet, an- märks detta på utdraget. I annat fall kom- pletteras utdraget med anteckningarna från registerkortet.

10.105. Frågor

Länsstyrelserna skall kunna svara allmänhet och myndigheter på frågor som ställs angå- ende registerinnehållet. Dessa frågor kan ställas och besvaras både skriftligt och munt- ligt. Skriftliga svar innebär utsändning av utdrag ur registret och följer rutinen för det- ta. För att kunna lämna ett muntligt svar på en fråga kommer två frågetransaktioner att kunna användas. Den ena ger enbart de mest efterfrågade uppgifterna ur CKR och torde kunna användas för flertalet frågor. Den andra transaktionen lämnar som svar samt- liga uppgifter som noteras i CKR rörande ett visst körkortsinnehav.

Polisen skall kunna ställa frågor direkt till CKR via telex eller via de bildskärmar som genom rikspolisstyrelsens datamaskin har kontakt med CKR. För polisens behov skall också svaret till den s. k. standardfrågan in- om bilregistersystemet innehålla uppgift om

körkortsklass tillsammans med övriga per- sondata om en fordonsägare.

10.11. Systemets slutliga utformning

Av skäl som angivits i avsnitt 9.4.5 ovan är det angeläget att övergångstiden görs så kort som möjligt. Möjligheterna därtill be- ror av ståndpunktstagandet till trafikmåls- kommitténs kommande förslag, främst i frå- ga om vilka belastningar som skall registre- ras och hur länge de skall bevaras samt det eventuella införandet av ett point-system, ävensom av utformningen av den nya data- maskinanläggning, som beräknas kunna tas i bru-k under 1974 för delar av RI, dess kring- utrustning och kommuniwkationerna med den.

Systemu-tvecklingen efter inrättandet av CKR bör i hög grad inriktas på att ta dessa möjligheter till vara. Det viktigaste målet är att finna en metod för utfärdande av re- gisterutdrag med belastningsuppgifter till dem som behöver sådana utdrag utan att uppgifterna skall finnas tillgängliga hos läns- styrelserna annat än i akter i omprövnings- ärenden.

Ytterligare ett mål bör vara att utforma systemet så att det så väl som möjligt — och i varje fall bättre än under övergångstiden —— utnyttjar den automatiska databehand- lingens fördelar. Sålunda bör undersökas om det finns tekniska och praktiska förut- sättningar att minska utsändningen av upp- gifter från registren till länsstyrelserna för omprövningsändamål. Genomföres ett point- system bör CKR-systemet kunna utformas så att körkortsmyndigheterna får anmälan först när skäl att överväga upptagande av ett omprövningsärende föreligger. Det synes möjligt att mera rutinmässiga påpekanden sänds direkt till körkortsinnehavaren utan medverkan av myndighet, t.ex. när hans belastningsnivå närmar sig den höjd då an— mälan till körkortsmyndigheten skall ske. Men även om ett point-system inte genom- förs bör undersökas om inte antalet skrift- liga uppgifter från RI till länsstyrelserna kan minskas genom att länsstyrelserna via sina terminaler kan få uppgifter ur RI på sätt som skisseras i avsnitt 9.4.5 ovan.

11. Organisation

11.1. Den centrala registermyndigheten 11.1.1 Gällande förhållanden

Registren förs f.n. av varje länsstyrelse för de körkort och trafikkort som utfärdats av länsstyrelsen.

1 1.1.2 Principbetänkandet

I principbetänkandet (avsnitt 4.20) förordas att trafiksäkerhetsverket skall vara central registermyndighet, Länsstyrelserna skall dock via terminaler inte bara kunna inhämta upp- gifter om registrerade förhållanden utan också göra anteckningar i registret. Det bör åligga trafiksäkerhetsverket att meddela bin- dande bestämmelser för länsstyrelserna i frågor som gäller registreringen av körkort.

Enligt principbetänkandet skall körkorts- registret och bilregistret ha gemensam data- maskin. Statsmakterna har beslutat att drif- ten av 'b'ilregistrets dataanläggning skall an- komma på statistiska centralbyrån. De skäl som anförts härför är enligt principbetänkan- det tillämpliga även beträffande körkorts- registreringen.

Om bilregistret och körkortregistret pla— ceras på samma datamaskin och denna för- läggs utanför Stockholmsområdet, bör det dock enligt principbetänkandet övervägas om inte ett särskilt från trafiksäkerhetsverket och statistiska centralbyrån fristående organ

bör inrättas med uppgift att vara register- myndighet för de båda registren och svara för drift och underhåll av dataanläggningen.

11.1.3. Principbeslutet

Enligt principbeslutet skall trafiksäkerhets- verket vara central körkortsregistermyndig- het. Samma lokalisering och driftformer skall gälla för körkortsregistret som för bil— registret.

11.1.4. Förslag

Såsom framgår i avsnitt 3.1 ovan har från och med den 1 januari 1971 en särskild nämnd, bilregisternämnden, inrättats med uppgift att leda det återstående planerings- och systemutvecklingsarbetet jämte idrifttag- ningen av det nya bilregistret. Bilregister- nämnden skall även planlägga och leda om- läggning till det centrala körkortsregistret (se avsnitt 3.2 ovan). Nämnden skall övergångs- vis fullgöra uppgifter med avseende på kör- kortsregistret som efter övergångstiden skall åvila trafiksäkerhetsverket.

Bilregisternämnden har anställt och kom- mer att anställa personal, såväl för datama- skindr-iften som för handläggning av centrala registreringsärenden för båda registren. Dess personal beräknas komma att uppgå till 70— 75 personer.

Organisationen för den centrala register- myndigheten är alltså under uppbyggnad. Det finns därför inte anledning att nu lägga fram några förslag i detta avseende.

1 1.2 Körkortstillverkningen 11.2.1 Principbetänkandet

I avsnitt 3.10 i principbetänkandet föreslås att med AB ID-kort träffas avtal om till- verkning av körkorten och att trafiksäker- hetsverket får i uppdrag att övervaka till- verkningen. Verket måste för detta ändamål ha en organisatorisk enhet på tillverknings— stället.

Trafiksäkerhetsverkets behov av personal för utfärdande och kontroll av tillverkning- en av körkort uppskattas (avsnitt 7. i prin- cipbetänkandet) till högst åtta personer, var- av en chef för enheten, sex tjänstemän för kontors- och kansligöromål samt en expedi- tionsvakt. Dessutom behövs extra personal under de perioder när de periodiska förnyel- serna blir särskilt frekventa. I genomsnitt för år beräknas att ytterligare åtta tjänste- män behövs (avsnitt 8.3 i principbetänkan- det).

1 1.2.2 Principbeslutet

I principbeslutet godtas förslaget att AB ID- kort skall tillverka körkorten. Trafiksäker- hetsverkets medverkan vid tillverkningen be- handlas inte närmare.

11.2.3. Förslag

I avsnitt 5.4.2 ovan har föreslagits att trafik— säkerhetsverkets kontroll av tillverkningen skall sättas in huvudsakligen på tre punkter, nämligen dels vid mottagandet och registre- ringen av de inkommande handling-ama, dels i samband med framkallningen och kopie- ringen, dels vid anbringandet av trafiksäker- hetsverkets stämpel och expedieringen. Med hänsyn till den nuvarande utform- ningen av tillverkningen bör trafiksäkerhets- verket svara för mottagandet av inkomman—

de körkortsunderlag och granskningen av dessa samt för registreringen och eventuellt även för påklistringen av fotografiet. Trafik- säkerhetsverket bör vidare handha det spe- ciella papper som används vid tillverkningen av körkorten och övervaka att endast den mängd som behövs används.

Kontrollen mot CKR i samband med framkallningen och kopieringen bör kunna automatiseras. Det bör vidare åligga trafik- säkerhetsverket att förse körkorten med tra- fiksäkerhetsverkets reliefstämpel och att ex- pediera dem. Därutöver bör trafiksäkerhets— verket utföra en stickprovskontroll av de tillverkade körkortens kvalitet.

För dessa arbetsuppgifter kan nu beräk- nas ett behov av nio tjänstemän, varav en chef och en ställföreträdare för denne, sex tjänstemän för kontors- och kansligöromål samt en expeditionsvakt. Under de tider då den periodiska förnyelsen är mest frekvent — ca tre :i fyra år per tioårsperiod — torde ytterligare tolv tjänstemän för kontors- och kansligöromål krävas, vilket motsvarar ett genomsnittligt behov av fyra personer om året. I genomsnitt torde alltså tretton tjänste- män krävas vid trafiksäkerhetsverkets enhet på tillverkningsstället i Strängnäs.

11.3. Länsstyrelsernas organisation 11.3.1 Principbetänkandet

Frågan om vilken myndighet eller vilka myn— digheter som skall handlägga körkortsären- den behandlas inte i principbetänkandet i av- vaktan på att trafikmålskommittén, som bl.a. har att utreda vilka myndigheter som skall handlägga frågor om omprövning av körkortsinnehav, lägger fram sitt förslag. Förslagen i betänkandet — som avlämna- des före länsrätternas inrättande —— bygger alltså på förutsättningen att länsstyrelserna fortfarande skall vara körkortsmyndigheter. Om trafikmålskommitténs förslag skulle le- da till att körkortsärenden förläggs till an- nan myndighet eller andra myndigheter, kan förslagen i övrigt tillämpas med endast vissa mindre ändringar.

För att kunna beräkna den arbetsstyrka

som sysselsätts med körkortsärenden vid länsstyrelserna gjordes under hösten 1968 en rundfråga till länsstyrelserna. På grund- val av det svar som lämnades uppskattades arbetsstyrkan under 1968 till att motsvara 164 heltidstjänstemän, varav 81 handlade ärenden angående utfärdande av körkort eller trafikkort, 73 ärenden angående om- prövning av körkortsinnehav samt tio övriga ärenden, bl. a. avseende utdrag ur registren. Till stor del gäller dock att personalen, sär- skilt de mera kvalificerade tjänstemännen, enbart använder en del av sin arbetstid för körkortsärenden. Efter införande av CKR beräknas i principbetänkandet att länsstyrel- serna behöver arbetskraft motsvarande ca 90 heltidstjänstemän för körkortsärenden, in- klusive registreringsarbetet.

Beträffande kompetensfördelningen mel- lan länsstyrelserna anförs att hinder från tek- nisk synpunkt inte möter mot att förlägga beslutsfunktionema till vilken länsstyrelse som helst. Samtliga länsstyrelser kommer att via terminaler kunn-a inhämta uppgifter om registrerade förhållanden beträffande alla körkortsinnehavare och göra anteckningar i registret. Uppgift om belastningar kan lika enkelt skickas till t.ex. länsstyrelsen i det län där körkortsinnehavaren är bosatt som till den länsstyrelse som utfärdat körkortet. Kompetensreglerna kan därför utformas med hänsyn endast till allmänna ändamåls- och lämplighetssynpunkter. Dessa leder till att såväl ansöknings- som omprövningsären- den bör som huvudregel handhas av den länsstyrelse där sökanden respektive kör- kortsinnehavaren är mantalsskriven. Läns- styrelsen föreslås dock äga möjlighet att hän- skjuta ärendet till länsstyrelsen i det län där sökanden respektive körkortsinnehavaren vistas. För den som inte är mantalsskriven i Sverige skall ärendet alltid prövas av läns- styrelsen i vistelsel-änet.

11.3.2. Principbeslutet Frågan om kompetensfördelningen mellan länsstyrelserna tas överhuvudtaget ej upp i principbeslutet, som dock förutsätter att

länsstyrelserna tills vidare skall vara kör- loortsmyndigheter.

11.3.3. Förslag Länsrätterna

Sedan principbetänkandet lämnades har från och med den 1 juli 1971 en omorganisation av länsstyrelserna genomförts. Efter omorga- nisationen handläggs körkortsärenden av länsstyrelserna utom i vad avser ompröv— ningsärendena, vilka avgörs av de nya or— ganen för förvaltningsrättsskipning, länsrät- terna. Inom länsstyrelserna har ärendena förts till förvaltningsavdelningens allmänna enhet, som även rymmer länsrättens kansli. Samma enhet handlägger även bilregister- ärenden. Arbetsfördelningen mellan länssty- relse och länsrätt i omprövningsärenden är i princip den att länsstyrelserna, vid behov efter utredning, bedömer huruvida ett ären- de bör överlämnas till länsrätten och i så fall anmäler frågan för länsrätten, medan läns- rätten fattar beslut i sådana ärenden. Inrättandet av länsrätter inverkar inte på förfarandet i körkortsärenden på annat sätt än att vissa av länsstyrelsens åligganden övertas av länsrätten. Inte heller den beslu- tade körkortsreformen påverkar arbetsför- delningen mellan länsstyrelse och länsrätt eller arbets-formerna inom länsrätterna.

Behörig länsstyrelse resp. länsrätt

Av skäl som angivits i avsnitt 6.4.4 och 7.4.2 ovan föreslås nu ingen ändring i kompetens- fördelningen mellan länsstyrelserna eller länsrätterna utom i fråga om möjlighet att överlämna körkortsansökan till annan läns- styrelse.

Arbetsuppgifter vid länsstyrelserna i sam- band med körkortsärenden

Från den 1 januari 1973 kommer ansökning- ar om körkort att ske enligt de nya bestäm- melserna, vilket innebär tämligen förändrade

En helt ny arbetsuppgift är att ta emot beställningar av ansökningsblanketter. Så- dana beställningar skall tas emot per tele- fon eller skriftligen eller vid personligt besök av sökanden och föras vidare till CKR. Ar- betsuppgiften innebär viss kontroll och even- tuellt begäran om komplettering samt kan någon gång föranleda en enklare utredning.

Nästa led i ett ansökningsförfarande som berör länsstyrelsen är mottagandet av kör- kortsansökningar. Även i detta fall skall kontrolleras att ansökningarna är kompletta samt i förekommande fall kompletteringar inhämtas. Genom att ansökningshandlingar sänts ut delvis ifyllda och att sökanden där- vid fått anvisningar hur han skall förfara, bör handlingarna normalt vara kompletta.

I dagens rutin ingår i arbetet hos länssty- relsen även uppläggning av registerkort, kon— troll av fotografi och kompetensbevis, ut- skrift och övrig framställning av körkort, kortets förseende med stämpel enl-igt expedi- tionskungörelsen samt expediering med där- med förenad inkassering av stämpelavgift. Den nya rutinen bör således innebära en betydande lättnad i arbetsbelastningen. Läns- styrelserna kommer att besparas motsvaran— de arbetsinsats även i fråga om ansökan på grund av förlust, förstörelse eller förändring av körkortet. Körkortsförnyelser på grund av namnändring eller ändring av personnum- mer kommer överhuvudtaget inte att beröra länsstyrelserna (liksom inte heller den ny- inrättade periodiska förnyelsen). Trafikkort skall inte längre utfärdas, men den lättnad i arbetsbördan som detta medför torde mot— vägas av en ökning av antalet ansökningar om körkort med högre behörighet. Bevak- ningen av att en körkortsinnehavare fullgör uppgift som ålagts honom som villkor kom- mer att utföras datamaskinellt, medan läns- styrelserna får registrera i CKR när sådana åligganden utförts.

Till länsstyrelsens uppgift hör liksom f. n. att muntligt eller skriftligt lämna utdrag eller upplysningar ur registret. På grund av re- gistrets lättillgänglighet via terminaler bör besvarandet av telefonförfrågningar förenk- las, medan framställning av skriftliga utdrag

kan kompliceras av det förhållandet att upp- gifter tills vidare i vissa fall måste hämtas från tre håll: CKR, det nuvarande register- kortet samt ett registerblad. Det kan förut- sättas att det nya registrets större effektivitet medför en ökad frågefrekvens.

De arbetsuppgifter som hittills nämnts och de som avser inmatningen i registret synes ur organisatorisk synpunkt så likartade att de vid behandlingen av organisationen kan sammanföras till en huvudgrupp av arbets— uppgifter. En andra huvudgrupp innefattar arbetet med körkortsärendenas prövning.

Själva prövningen av ansökningen, som enligt den angivna indelningen hör till den andra huvudgruppen av arbetsuppgifter, kommer inte att förändras i större utsträck- ning genom det nya systemet. Det förtjänar dock att nämnas att förhandsbesked inte längre skall förekomma. När länsstyrelsens beslut fattas, registreras detta i CKR som automatiskt sänder besked om beslutet till sökanden. I några fall skall skrivelse med angivande av särskilda villkor upprättas och villkor registreras. I normalfallet har läns- styrelsen efter registreringen av beslutet ing- en ytterligare kontakt med sökanden.

Omprövningsärendenas handläggning på- verkas inte i någon större omfattning av reformen.

Personalorganisation vid länsstyrelserna för handläggning av bilregisterärenden

I bilregisterutredningens betänkande, Ett nytt bilregister (SOU 1971211), behandlas länsstyrelsernas organisation, varvid följan- de anförs:

Länsstyrelsernas arbete med bilregisterären- den i den nya organisationen kan i stort delas i fyra funktioner. För det första skall ansök- ningar och anmälningar över disk eller med post tas emot, granskas och eventuellt komplet- teras. Beslut meddelas i ärendena. För det andra skall förfrågningar från allmänhet och myndigheter rörande registerinnehållet besvaras. För det tredje skall fel och oklarheter i registre- rade uppgifter utredas. Utredningsfallen kan uppstå antingen vid den egna handläggningen av ett ärende eller genom att utredningar över- lämnas från trafiksäkerhetsverket. Slutligen upp- står givetvis ledningsuppgifter — arbetsledning och avgörande av svårare ärenden.

I den fontsa-tta framställningen beskri- ver utredningen närmare denna funktions- indelning och utredningen anser att det vid de flesta länsstyrelser torde vara naturligt att låta funktionsindelningen motsvara en in— delning i arbetsgrupper.

Vid beräkning av personalbehovet har bil- registerutredningen utgått från en länssty- relse i ett län med ett genomsnittligt antal registrerade fordon. Därvid sägs följande:

Beräkningen erbjuder vissa svårigheter. Erfa- renheter saknas inom statsförvaltningen av ge- nomförandet av ett tekniskt avancerat kommu- nikationssystem av det slag som avses här. Ut- redningen har gjort vissa prov för att beräkna tidsåtgången i rutiner som innefattar terminal- hanten'ng. Trots dessa undersökningar torde man först efter praktisk försöksverksamhet i samband med systemets genomförande med så- kerhet kunna bedöma hur mekaniseringen på- verkar olika rutiner. Till detta kommer att ef- fekten av det nya registreringssystemet i form av frågor till registret och erforderliga utred- ningar är oviss. Flera av förändringarna i syste— met kommer att medföra ändringar i antalet registreringsärenden på ett sätt som för närva- rande inte med säkerhet kan fastställas. De nämnda faktorerna gör att en personalberäk- ning på nuvarande stadium måste betraktas som preliminär. Utredningen förutsätter att systema- tiska studier av arbetskraftsbehovet bedrivs un- der omläggningsskedet och att slutlig personal- plan fastställs på basis därav.

Det torde få ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag i detta hänseende.

Efter att ha angivit ett beräknat personal- behov av elva personer säger utredningen:

Beräkningen kan användas vid en bedöm- ning av det totala personalbehovet i den regio- nala organisationen. Därvid bör man dock ta hänsyn till att länen varierar mycket i storlek med avseende på antalet registrerade fordon. I de mindre länen kan det krävas förhållandevis mer personal än i genomsnittslänet på grund av svårigheterna att jämna ut arbetsuppgiftema mellan de olika funktionerna. I de största länen kan extra personal för arbetsledning krävas.

Personalorganisation vid länsstyrelserna för handläggning av körkortsärenden Den beslutade integreringen av de centrala

bil- och körkortsregistren innebär att sam- ma tekniska utrustning skall användas för

kommunikation mellan centrala register och länsstyrelserna.

De arbetsuppgifter med körkortsärenden som förts till första huvudgruppen ovan är likartade med dem som i bilregisterorganisa- tionen utförs inom register- och frågefunk- tionen. En naturlig ordning är att den per- sonal som handhar körkortsregisteruppgifter tillhör samma arbetsgrupper som motsvaran- de bilregisterpersonal.

Samordningen bör genomföras så långt att varje tjänsteman inom funktionerna kan om— växlande handlägga bil— och körkortsregis- terärenden oavsett om det gäller mottagning av ansökningar och anmälningar, uppdate- ringar eller förfrågningar. Därigenom bör påtagliga organisatoriska fördelar vinnas. Arbetsgrupperna blir mindre känsliga för tillfälliga variationer på grund av exempel- vis semester eller sjukdom eller tillfälliga belastningstoppar inom det ena området. Det betyder att också mindre marginaler beträf- fande personalkapacitet behöver finnas och att alltså den totala personalstyrkan kan hål- las lägre. Slutligen bör påpekas att arbets- uppgifterna för personalen blir mer varieran- de, vilket bör göra dem mera intressanta och leda till högre effektivitet och lägre personal- omsättning.

De utredningsfall som uppkommer i sam- band med uppdatering bör kunna handläg- gas av utredningsfunktionen såsom den ut- formats i bilregisterorganisationen och ar- betsledningen utföras av samma lednings- funktion.

Såsom bilregisterutredningen påpekat be- reder det vissa svårigheter att göra en upp- skattning av personalen vid länsstyrelsernas registerenheter. Först sedan verksamhet där pågått under en viss tid och erfarenhet vun- nits om verkan av de nya rutinerna kan per- sonalbehovet slutligt fastställas.

Med uppgifter om nuvarande arbetsmäng- der vid länsstyrelsernas körkortsdetaljer kan dock en grov beräkning av personalbehovet ske på samma grunder som för bilregister— det'aljerna. En sådan beräkning leder till att vid genomsnittslänsstyrelsen bör ca fyra ar- betstimmar dagligen åtgå för handläggning

av körkortsregisteruppgifter. Detta skulle i så fall innebära en utökning av de elva per— soner bilregisterutredningen beräknat med ytterligare en halv tjänst vid genomsnitts- länsstyrelsen, eller totalt ca tolv personer i hela landet. På grund [av osäkerheten i be- räkningarna och de svårigheter som kan upp- stå under övergångsperioden bör dock un- der den tiden finnas något större personal- kapacitet vid länsstyrelserna.

Handläggningen av arbetsuppgifter som hör till den andra huvudgruppen torde som ovan sagts inte påverkas av de nya rutiner- na så att arbetsmängden minskar. I detta sammanhang antas därför att den nuvarande personalstorleken skall bibehållas.

Ovanstående innebär att det vid mitten av 1973, då körkortsomläggningen slutförts, bör vara möjligt att från arbetsbelastningssyn- punkt ned'bringa den totala arbetskraften vid länsstyrelserna för körkortsärenden till de 90 personer som principbetänkandet räknat med. Därvid har dock inte beaktats, att in— rättandet av länsrätterna kan ha medfört ökat personalbehov för handläggning av om- prövningsärenden. På längre sikt bör den nu aktuella reformen medföra möjlighet att yt- terligare minska personalen i förhållande till antal ärenden.

Vid många länsstyrelser kommer bil- och körkortsregisterdetaljema att lokalmässigt placeras utanför den egentliga länsstyrelsen. Detta medför att den personal som hand- har körkortsregistrering lokalmässigt skiljs från handläggande personal. Behovet av uppgifter ur registret torde dock till så stor del täckas genom bl. a. registerbladens upp- gifter och uppgifter i andra handlingar att detta inte bör vara någon större nackdel. En stor mängd handlingar kommer emellertid att sändas mellan dessa båda enheter, varför en smidig organisation för intern postbe- fordran torde vara nödvändig.

12. Utbyte av de äldre körkorten

12.1. Principbetänkandet

I principbetänkandet (avsnitt 6.1) föreslås att alla nu gällande körkort av äldre typ skall bytas ut mot körkort av den nya typen under en tre-fyraårsperiod med början 1973. Detta gäller dock inte körkort för traktor, som inte behöver bytas ut. Det beräknas att utbytet kommer att omfatta närmare 3 milj. körkort.

Utbytestidpunkten föreslås bestämmas med ledning av innehavarens födelsedatum, så att utbyte skall ske senast den dag inne— havaren fyller 21, 24, 27 år o.s.v., d. v. 5. då han uppnår en levnadsålder som är jämnt delbar med tre. För att förhindra att de se- nast utfärdade körkorten skall behöva bytas alltför snart efter utfärdandet pekas på möj- ligheten att körkort som utfärdats under de senaste fem åren före reformens ikraftträ— dande byts ut först under det fjärde året.

I samband med bytet bör det tidigare körkortet ges in och makuleras. Det gamla kortet kan tjäna som identifieringsmedel vid det nya kortets utlämnande.

För att underlätta utbytet för körkorts- innehavarna bör dessa i god tid underrättas om det förestående utbytet genom att an- sökningsblanketter med nödvändiga uppgif- ter ifyllda automatiskt sänds ut till dem. Förfarandet i övrigt bör i stort kunna tillgå på samma sätt som vid periodisk förnyelse. Det förefaller inte nödvändigt att länsstyrel- serna medverkar vid utbytet. Liksom beträf—

fande nya körkort och förnyelser bör ut- byteskörkorten lämnas ut av polisen.

Underlåtenhet att byta ut körkortet i rätt tid bör inte medföra att körkortsinnehava- ren förlorar rätten att föra motorfordon. När utbytesperioden gått till ända bör dock en tidpunkt bestämmas efter vilken äldre körkort överhuvudtaget inte ger rätt att föra körkortspliktigt fordon, d.v.s. då sådant förande anses utgöra olovlig körning.

Vid utbytet bör den som har körkort för motorcykel tilldelas körkort klass A och den som har körkort för bil körkort klass AB. Den som har trafikkort bör få körkort klass ABCE eller, om trafikkortet berättigar till förande av buss, klass ABCDE.

Även förare, som utan att ha trafikkort har en viss tids vana vid att föra tyngre fordon (tyngre släp, tung lastbil eller buss), föreslås få utan prov byta det äldre kör- kortet mot ett nytt, som ger behörighet för samma fordon. Förslaget tar sikte på chauf- förer som kör t. ex. ett industriföretags lång- tradare och liknande fordon för egna trans- porter, vilka inte är underkastade förord- ningen om yrkesmässig automobiltrafik m.m. Denna rätt föreslås gälla dem som har ca två års körvana, varav minst ett år före det nya systemets början. De skall styr- ka sin körvana genom intyg av polisen eller av arbetsgivare som är statlig eller kommu- nal myndighet eller fått särskilt bemyndigan- de av trafiksäkerhetsverket att utfärda in- tyget. Även den som undergått särskild ut-

bildning, vilken kan antas ge motsvarande erfarenhet och körvana som den som annars skall krävas bör få mera kvalificerat kör- kort. Dessa personer bör få körkort för den fordonskategori som motsvarar deras kör- vana. Den som kört buss bör alltså få kör- kort klass ABCDE, den som kört tung last— bil körkort klass ABCE och den som kört personbil eller lätt lastbil med tyngre släp— fordon körkort klass ABE.

12.2. Principbeslutet

Principbeslutet innebär att äldre körkort — med undantag av traktorkörkorten — skall bytas ut mot körkort av den nya typen.

Därvid skall den som har körkort för mo- torcykel tilldelas körkort klass A och den som har körkort för bil körkort klass AB. Den som har trafikkort skall dock få kör- kort klass ABCE eller, om trafikkortet be- rättigar till förande av buss, klass ABCDE. Även innehav av det s.k. lilla busskortet skall ge rätt till körkort klass ABCDE. Vi- dare skall förare, som utan att ha trafikkort har körvana med tyngre fordon, få körkort med högre behörighet enligt förslaget i prin— cipbetänkandet. Det skall dock vara tillräck- ligt att en sådan förare under de senaste tolv månaderna före utbytet i betydande omfatt- ning fört tung lastbil resp. buss.

Utbytet skall börja under 1973 och då genomföras helt beträffande dem som skall erhålla högre behörighet och i övrigt så att totalt ca en miljon kort byts ut under året. Under åren 1974 och 1975 skall återstående gamla körkort bytas ut med ca en miljon per år. Den 1 januari 1977 är alla gamla körkort utbytta.

12.3. Förslag

12.3.1. Tidplan för utbytet

Såsom anförts i principbetänkandet är det väsentligt att tidplanen för utbytet, d.v.s. den inbördes turordning i vilken de äldre körkorten skall bytas ut, bestäms så att en

jämn utbytestakt garanteras under hela ut- bytestiden. Det bör också vara någorlunda enkelt att av det gamla körkortet läsa ut när det skall bli föremål för utbyte. Utbytes— tidpunkten bör dessutom bestämmas i för- hållande till något begrepp i körkortet så att det blir enkelt för polisen och vid legiti- mationskontroll att konstatera huruvida kör- kortet bör vara utbytt eller inte.

Vid det fortsatta systemutvecklingsarbetet har det befunnits att den i principbetänkan— det angivna tunordningen, grundad på inne- havares födelsetid, kan skapa vissa svårig- heter därigenom att den är stel och inte kan anpassas till inträffande omständigheter. Det kan föreligga behov att anpassa utbytes- takten t. ex. med hänsyn till att antalet ut- byten med högre behörighet blir flera eller färre än beräknat eller därför att många fler än förutsett vill byt-a körkort tidigt under åberopande av att de förlorat sitt äldre kör— kort eller fått det förstört. För att kunna an- passa utbytestakten efter sådana förändring- ar bör som utgångspunkt för bestämning av tidpunkten för utbyte väljas en uppgift som ger möjlighet att per tidsenhet variera an- talet innehavare som anmodas byta körkort. Kravet att denna uppgift bör vara ett be- grepp på körkortet som någorlunda enkelt kan kontrolleras såväl av körkortsinnehava- ren som av polisen och vid legitimations- kontroll bör vidhållas. Med tanke på utläm- ningen av körkorten — som i fråga om ut- bytet liksom beträffande förnyelse (avsnitt 6.4) föreslås ske genom posten — bör ut- bytena fördelas någorlunda jämnt över lan- det under hela utbytesperioden, så att post- verket inte får olämpliga koncentrationer vid sina olika postkontor.

Övervägandena har lett till att turordning- en för utbytet bör bestämmas av körkorts- numrets slutsiffror i omvänd ordning. Re- gistret kan med hjälp härav indelas i ett stort antal olika grupper. Om hänsyn tas till de två sista siffrorna vid gruppindelningen, kommer varje grupp att bestå av ca 30 000 körkort, medan antalet blir tio gånger min- dre om hänsyn tas till tre slutsiffror. Genom att fortlöpande bestämma när olika grupper skall anmodas byta ut sin-a körkort och hur

många grupper åt gången som skall få den- na anmodan., kan utbytestakten varieras efter omständigheterna.

När alla med en viss slutsiffra i körkorts- numret har anmodats byta ut körkorten of- fentliggörs detta. Polisen sätts därigenom i tillfälle att kontrollera att äldre körkort med denna slutsiffra inte används vid förande av körkortspliktigt fordon och posten och ban- kerna kan vägra att ta emot dem som legi- timation.

Såsom framhålls i principbetänkandet kan det vara lämpligt att byta ut de senast ut- färdade körkorten sist, så att man undviker alltför kort intervall mellan körkortets ut- färdande och utbytet. Detta kan ske genom att de ca 450 000 körkort som utfärdats un- der åren 1970—1972 undantas från utbytet till dess övriga körkort har bytts ut, vilket kan beräknas ha skett under senare hälften av 1975. Ett sådant undantag gör visser- ligen kontrollen svårare, eftersom två be- grepp på körkortet —- utfärdandeår och slut- siffror — avgör om detta skall ha bytts ut eller inte. Undantagsregeln är dock så enkel och har så goda skäl för sig att den bör införas.

Sammanfattningsvis föreslås alltså följan- de turordning för utbytet. Under 1973 byts de äldre körkort ut vilkas innehavare ön- skar körkort med högre behörighet. Därut- över byts under en tre-fyraårsperiod med början den 1 januari 1973 övriga körkort ut. Detta kan ske därför att innehavaren be- gär det på grund av att han förlorat sitt tidigare körkort eller fått det förstört eller skadat, eller därför att han anmodats be- gära utbyte på grund av att han ändrat namn eller att vill-kor för körkortet skall läggas till, tas bort eller ändras. Alla övriga körkort skall bytas ut enligt en turordning som utgår från körkortsnumrets slutsiffror i omvänd ordning. Turordningen gör dock undantag för körkort utfärdade 1970—1972, så att dessa byts ut först efter övriga körkort. Detta kan dock ej gälla duplettkörkort, ef- tersom uppgift därom inte kommer att fin- nas i CKR. Takten av utbytet bestäms efter antalet körkortsutbyten utom turordningen och efter uppgifter från tillverkaren om till-

gänglig tillverkningskapacitet. När samtliga körkort, utfärdade före 1970, med en viss slutsiffra i körkortsnumret skall ha bytts ut offentliggörs detta. Sedan samtliga körkort som utfärdats före 1970 genomgåtts på detta sätt, byts de under 1970—1972 utfär- dade körkorten ut efter årtal och slutsiffror. Detta beräknas kunna ske under senare delen av 1975 eller förra delen av 1976.

Om någon kör motorfordon och visar upp ett körkort som enligt turordningen skall vara utbytt, bör detta bestraffas som om han kört utan att medföra sitt körkort. Straffri— het bör dock, liksom vid den periodiska för- nyelsen, inträda om innehavaren får kör- kortet utbytt inom en viss tid, lämpligen 14 dagar efter förseelsen. Posten och bankerna bör inte acceptera sådana körkort som gil- tiga identitetshandlingar. För att stimulera till utbyte i rätt tid bör högre avgift tas ut vid försenat utbyte.

En viss tid efter det att utbytet skett bör, såsom föreslagits i principbetänkandet, de äldre körkorten upphöra att gälla så att den som därefter kör utan att ha bytt ut sitt äldre körkort gör sig skyldig till olovlig körning. Tidpunkten kan förslagsvis bestämmas till körkortsreformens slutliga genomförande, vilken i avsnitt 15. i det följande föreslås bli den 31 december 1978. Länsstyrelsen bör dock ha möjlighet att medge utbyte senare för den som kan visa godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet och som fortlöpande uppe- hållit sin körvana efter utbytestidens slut, t. ex. en person som hela tiden vistats utom- lands och som där kört bil.

12.3.2 Rutin för utbytet

När utbyte skall ske, skall körkortsinnehava— ren tillställas erforderliga handlingar för det- ta från CKR. I CKR skrivs därvid tre hand- lingar ut med uppgifter ur registret, näm- ligen en avi till innehavaren, ett körkorts- underlag samt en handling för vissa anteck- ningar, i fortsättningen kallad beställnings- kopia. Handlingarna sänds till postanstalten i innehavarens hemort. Samtidigt sänds di- rekt till honom från CKR en broschyr med

information rörande utbytet och med upp- lysning att han inom några dagar kommer att anmodas att byta ut sitt körkort.

När postanstalten erhåller handlingarna, vidarebefordrar den lavin till innehavaren under hans bostadsadress. Eftersändning bör inte få ske. Innehavaren skall infinna sig på postanstalten och därvid medföra dels ett fotografi, avsett för det nya körkortet, dels sitt äldre körkort. Posttjänstemannen skall kontrollera hans identitet med hjälp av det äldre körkortet. Saknar han detta kan ut- byte inte ske. Körkortsinnehavaren skall då anvisas att söka förnyelse (utbyte) av kör- kortet i den ordning som är föreskriven när körkort förkommit eller förstörts. Körkorts— underlag och beställningskopian bör i sådant fall återsändas till CKR med anteckning om förhållandet.

Kan körkortsinnehavaren legitimera sig med sitt äldre körkort, får han underteckna körkortsunderlaget och posttjänstemannen tar emot och granskar fotografiet.

Postanstallen antecknar postanstaltens namn och nummer på blanketten med kör- kortsunderlaget samt sänder denna tillsam- mans med fotografiet till trafiksäkerhetsver- kets enhet i Strängnäs. Beställningskopian datumstämplas och sparas vid postanstalten.

När körkortet tillverkats sänds det till samma postanstalt, där man då söker fram beställningskOpian och sänder denna till kör- kortsinnehavaren som avi om att han kan hämta körkortet. När innehavaren hämtar sitt körkort och kvitterar detta, skall han medföra sitt tidigare körkort. Hans identitet kan då kontrolleras med hjälp av namnteck- ningen vid kvitteringen, fotografiet i det nya körkortet och det äldre körkortet. Detta skall makuleras genom stämpling eller hålslag- ning. Kan han vid detta tillfälle inte förete det äldre körkortet får det nya körkortet inte lämnas ut. I sådant fall skall han hänvisas till att söka förnyelse av körkortet enligt de regler som gäller då körkort förstörts eller förkommit. Det nya körkortet bör då av posten kunna sändas till den länsstyrelse som skall besluta om förnyelsen.

Om körkortsinnehavaren önskar behålla det makulerade körkortet, bör det medges.

Avgiften för utbytet skall erläggas vid ut— lämningen, men något kvitto behöver posten inte lämna. Expeditionsavgiften finns angi— ven på körkortet. Posten redovisar dagligen inbetalningama som ett enda belopp med uppgivande av antal utlämnade körkort.

13. Information

13.1 Information till allmänheten

13.1.1 Principbetänkandet

Informationsfrågan behandlas inte närmare i principbetänkandet. I engångskostnaderna vid övergång till ett centralt register inräk- nas dock ett belopp för kurser för berörd personal, information till allmänheten rn. m. Det uttalas också att körkortssökandena till- sammans med ansökningsblanketterna skall få noggranna instruktioner rörande förfaran- det, kravet på fotografi etc.

13.1.2 Principbeslutet

Ej heller i principbeslutet behandlas infor- mationsfrågan närmare. I prop. (s. 72) yttrar emellertid departementschefen, att varje kör- kortsinnehavare under övergångsskedet skall få en klar och uttömmande beskrivning av den behörighet som just hans körkort ger.

13.1.2 Allmänt

Den beslutade körkortsreformen kräver att information lämnas till allmänheten, till stat- liga myndigheter, såsom trafiksäkerhetsver- ket, polismyndigheter, domstolar, åklagar- myndigheter m. fl. samt till postverkets per- sonal. Statliga myndigheter kan förutsättas själva, vid behov med medverkan av bilre-

gistemäm-nden, planera och genomföra in- formationen till den inom varje myndighet berörda personalen. Postverket torde på sam- ma sätt komma att informera och utbilda sin personal. I det följande behandlas därför in- formationen till allmänheten och därvid i första hand till körkortsinnehavare och tra- fikskolor.

13.1.4 Enkäten under 1972

Körkortsinnehavarna skall göra en viktig in- sats under registeroimläggningen genom att fylla i och återsända svarskorten i enkäten. Avsikten är att på detta sätt komplettera körkortsregistret med personnummer i de ca en miljon fall detta saknas. Att person- nummer finns är en förutsättning för att ett körkortsinnehav skall kunna utan betydande omgång registreras i det nya registret och det enklaste sättet att erhålla uppgift om det är genom svarskorten. För att tillräckligt an- tal svar skall komma in måste körkortsinne- havarna vid enkätens utsändande klart in— formeras om syftet med denna.

Eftersom enkäten till allmänheten skall genomföras gemensamt med bilregisterom- läggningen har också informationsgivningen planerats gemensamt. Den kommer att ge- nom-föras länsvis under 1972 i anslutning till enkätens utsändande och sker genom an— nonser i lokalpress och motorfackpress samt genom en folder som distribueras tillsam-

mans med svarskortet. Dessutom kommer information att lämnas i radio och TV vid flera tillfällen under året.

13.1.5 Förslag

Körkortsreformens införande den 1 januari 1973 kräver information till alla som redan har körkort om den behörighet som kör- korten ger i fortsättningen samt om kör- kortsutbytet och om de möjligheter som in- nehavare av trafikkort och andra med kör- vana av tyngre fordon har att erhålla kör— kort med högre behörighet.

Dessa upplysningar kan sändas direkt till varje körkortsinnehavare som efter register- omläggningen finns upptagen i CKR och upplysningarna kan anpassas efter vars och ens körkortsförhållande.

En sådan direktinformation når emeller- tid inte alla som underlåtit att besvara en— käten. När hela omläggningsarbetet är slut- fört ooh samtliga körkortsinnehavare, som förekommer i CKR, har fått direktinforma- tion, bör man därför söka nå även de övriga. Detta kan lämpligen ske genom annonser i dags- och fackpress, där körkortsinnehavare som inte fått direktinformation men som önskar byta sitt körkort för att bibehålla rätten att föra fordon anmodas ta kontakt med den länsstyrelse som utfärdat körkortet för att lämna uppgift om personnummer och körkortsnummer. Sedan sådana uppgif- ter registrerats i CKR —det kan i vissa fall förutsättas att de inkommer på andra vägar —— bör direktinformation utsändas även till dessa personer.

När det gäller utbytet av körkort, skall de handlingar som krävs tillställas körkortsin- nehavaren automatiskt. Därvid bör lämnas en utförlig beskrivning av vad som skall ut- föras i samband med utbytet och på nytt om de nya behörighetsreglerna. Om utbytet sker såsom föreslagits i avsnitt 12. ovan, med ut- gångspunkt från körkortsnumren, skall po— lisen samt bank— och postpersonal informeras om att vissa körkort vid viss tidpunkt skall vara utbytta och följaktligen inte kunna an- vändas vid förande av körkortspliktigt for-

De som har trafikkort och besvarat en- käten får direktinformation om sin rätt att få körkort med högre behörighet. Trafik- kortsinnehavare som inte besvarat enkäten nås dock inte av denna direktinformation. De som har rätt till körkort med högre be- hörighet trots att de inte har trafikkort kan inte nås med speciell direktinformation vare sig de har besvarat enkäten eller ej, efter- som man inte vet vilka de är.

Den som önskar erhålla körkort med hög- re behörighet skall före den 1 oktober 1973 ha ansökt hos länsstyrelsen om sådant kör- kort. För att sprida kännedom om möjlig- heterna att få körkort med högre behörig- het både till trafikkortsinnehavare som inte besvarat enkäten och framför allt till dem som har sådan möjlighet utan att ha trafik- kort, bör annonsering ske i dags- och fack- pressen vid flera olika tillfällen före den 1 oktober 1973 med tyngdpunkt under första halvåret. Att denna information når fram till dem som den berör är av synnerlig vikt eftersom möjlighet att ansöka om körkort med högre behörighet med stöd av intyg inte föreligger efter 1 oktober 1973 även om kravet på körkort med högre behörighet inte inträder förrän 1 januari 1977 eller 1 januari 1979. Annonseringen kan kompletteras med direktinformation till alla ägare av drosk- bilar, tunga lastbilar, bussar och tunga släp- vagnar som finns registrerade i det centrala bilregistret. Upplysning om detta bör även ingå i den allmänna informationen till alla körkortsinnehavare.

Information till allmänheten krävs vidare i samband med att behörighetsreglerna änd- ras. De första ändringarna av behörighets- reglerna sker den 1 januari 1974, vare-fter nya ändringar genomförs den 1 januari 1977 och den 1 januari 1979. Vid samtliga dessa tillfällen bör allmänheten i god tid under- rättas om dem genom annonsering, varjämte direktinformation bör lämnas till vissa for- donsägare.

De som söker körkort bör informeras om vad de har att iakttaga. Tydliga anvisningar i detta hänseende bör bifogas de ansöknings- handlingar som på beställning sänds ut till

sökandena. Detsamma bör gälla vid förnyel- se vare sig handlingarna sänds ut på beställ- ning eller automatiskt.

Slutligen bör den information som sänds direkt till körkortsinnehavare och sökanden finnas tillgänglig också hos trafikskolorna. Ett exemplar av samtliga typer av direktin- formation |bör alltså sändas till alla trafik- skolor liksom alla ändringar som efterhand genomförs i informationstexten.

Såsom anförs i avsnitt 12.3.1 bör de kör- kortsinnehavare som inte bytt ut sina kör- kort senast den 31 december 1978 —- med viss möjlighet till undantag — förklaras ha förlorat rätten att föra körkortspliktiga for- don. Allmänheten bör genom annonsering i pressen under senare delen av 1978 upp- märksammas på denna regel så att den per- son som av någon anledning inte bytt ut sitt körkort ges möjlighet till detta innan han förlorar rätten att föra körkortspliktiga for- don.

Den närmare utformningen av informa- tionen torde böra uppdras åt bilregisternämn- den och trafiksäkerhetsverket.

Ovanstående förslag till informationsplan framgår även av tablån, fogad som bilaga 1 till betänkandet.

13.2 Utbildning av personal Den personal vid länsstyrelse som berörs av de nya körkortsmtinerna skall ges infor- mation och utbildning i god tid innan nya bestämmelser och rutiner träder i kraft. Det- ta avses ske genom utsändning av informa- tionsmaterial, anordnande av kurser och kon- ferenser samt besök vid länsstyrelserna av instruktörer och handledare. Den personal som berörs är dels den som handlägger an- sökningar om körkort och omprövning av körkortsinnehav, dels den som kommer att föra in uppgifter i CKR och hämta upp- gifter därur via terminalerna. Den sista grup- pen omfattar med den föreslagna organisa— tionen personal som för närvarande syssel- sätts vid bil- eller körkortsregistret. Redan nu har länsstyrelsepersonal infor— merats och utbildats vid konferenser som

bilregisternämnden anordnat dels för bilre- gisterföreståndare, dels för chefer för de allmänna enheterna och de administrativa enheterna hos länsstyrelserna. Viss informa- tion har också sänts ut i form av meddelan— den från bilregisternämnden.

För att närmare redogöra för de föränd- ringar som körkortsreformen kommer att medföra planerar bilregisternämnden en kon- ferens under det första kvartalet 1972. Till denna skall inbjudas två deltagare från varje länsstyrelse. Under konferensen skall delta- garna informeras om de nya rutinerna avse— ende användningen av bildskärmar, register- omläggningen, de nya differentierade kör- korten och personalorganisationen vid läns- styrelserna efter registeromläggningen.

Före omläggningen bör den personal som skall arbeta med körkortsregistrering i fram- tiden få tillfälle att träna rutinerna på bild- skärmar. Vid många länsstyrelser kan detta ske på de skärmar som tidigare installerats för bilregistrets behov; vid andra får det ske genom central utbildning. Ytterligare träning sker genom att överföringen sker med bild- skärmsterminaler vid varje länsstyrelse.

I samband med överföringen av register- uppgifter till CKR bör bilregisternämnden till varje länsstyrelse sända en handledare som också fungerar som instruktör.

14

14.1 Engångskostnader

I principbetänkandet (avsnitt 8.2) uppskatta- des engångskostnaderna vid övergång till ett centralt register preliminärt till 12,0 milj. kr. Uppskattningen grundades på 1968 års lö- ner. I beloppet ingiok kostnader för data- maskin och kringutrustning, inkl. direktmin— nen, och terminalutrustning för länsstyrel— serna samt fysisk installation av maskinen, jämte tull och import, med 6,5 milj. kr. Systemutveckling, programmering, utprov- ning av program, utbildning och information samt omläggning av nuvarande register be- räknades .till 3 milj. kr. För viss nu befintlig personal, som övergångsvis kommer att fin- nas kvar under en del av omläggningstiden, beräknades 1,25 milj. kr. Slutligen ingick ett belopp av 1,25 milj. kr. för kurser för be— rörd personal, information till allmänheten m.m.

Upphandlingen av datamaskinen är såsom framgår i avsnitt 3.2 ovan nu slutförd. En— ligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har stats- kontoret köpt ett maskinsystem typ Univac och terminalutrustning av typ Alfaskop för att användas i bil- och körkortsregistrerings- verksamheten. För det behov som körkorts- registreringen med-för utöver behovet för bil— registret har maskinsystemet utökats med extra kärnminne och direktåtkomstminne till ett värde av ca 5 milj. kr. och terminal- utrustningen med 29 extra bildskärmar för 0,5 milj. kr. De indirekta kostnaderna för

Kostnaderfoch avgifter

tull, import, installation och mervärdeskatt uppgår till ca 1,25 milj. kr. Kostnaderna för datamaskin, terminalutrustning och fysisk installation uppgår alltså till 6,75 milj. kr. eller 0,25 milj. kr. mera än som preliminärt beräknades i principbetänkandet. Orsaken är bl.a. att beräkningen där utgick från att varuskatt inte skulle behöva betalas, vilket dock blivit fallet.

Med det nya ansökningsförfarandet be- hövs en optisk läsare hos trafiksäkerhets- verkets enhet i Strängnäs för kontrollen mot CKR. Kostnaderna kan beräknas till ca 1 milj. kr.

Kostnaderna för systemutveckling, pro- grammering och omläggning av nuvarande register jämte den utbildning och infoma- tion som behövs i detta sammanhang kan nu beräknas uppgå till 3,6 milj. kr.

Enligt de uppgifter som numera kunnat inhämtas från länsstyrelserna förefaller det som om den nu befintliga personal som övergångsvis måste finnas kvar under en del av omläggningstiden blir mindre än som förutsattes i principbetänkandet. Ett belopp på 1 milj. kr. bör dock beräknas för löner till sådan personal.

Till kurser för berörd personal, infoma- tion till allmänheten m.m. beräknas fort— farande 1,25 milj. kr. Följande sammanställ- ning visar de totala engångskostnader som nu kan beräknas för det centrala körkortsre— gistret.

Milj. kr. Anskaffning av maskinell utrustning

m. m. ........................ 7,75 System, program, omläggning av re- gistret m.m. .................. 3,6 Lön till viss personal under över- gångstiden .................... 1,0 Kurser för personal, information till allmänheten m. m. .............. 1,25 13,6

Sammanställningen slutar alltså på ett nå- got högre belopp än den preliminära beräk- ningen i principbetänkandet. Den reserv som ingick i beloppen i principbetänkandet kan alltså förutses bli förbrukad. Den högre kost- naden beror — utom på kostnaden för den nytillkommande optiska läsaren — bl. a. på att beräkningen har skett med 1972 års löne- läge och att vissa kostnader för utrednings— arbetet nu ingår i beloppet.

14.2 Driftskostnader

I principbetänkandet (avsnitt 8.3) gjordes en beräkning av driftskostnaderna för den före- slagna organisationen, vilken slutade på ett årligt belopp av 9,5 milj. kr. Denna beräk- ning grundades på 1970 års löneläge. I be- loppet ingick bl.a. en post för avskrivning av engångskostnader jämte räntor, vilken av- såg endast de ökade engångskostnader som uppstår genom att bilregistrets data-maskin- anläggning byggs ut för att kunna omhän- derta även körkortsregistret. I avsnitt 8.6 på- pekades att av den totala investeringskost- naden för båda systemen, 52 milj. kr., 20 milj. kr. bör falla på körkortsregistret. Om avskrivning och räntor beräknas på detta belopp blir driftskostnaderna 10,9 milj. kr. om året.

Driftskostnaderna bör nru beräknas i 1972 års löneläge. Kostnaderna för avskrivning och förräntning av investeringar i maskinen- läggningen motsvaras nu av avgifter till statens datamaskinfond. För vissa delar av utrustningen utgår hyra. Avgifterna till da- tamaskinfonden och hyresbeloppen uppgår sammanlagt till 8,4 milj. kr. för år, vartill kommer hyra för den optiska läsaren som

kan beräknas till 0,25 milj. kr. Av detta be- lopp bör med hänsyn till körkortsregistrets utnyttjande av anläggningen 3,1 milj. kr. an- ses belöpa på körkortsregistret. För övriga engångskostnader, d.v.s. system- och pro- gramkostnader efter fördelning mellan bil- registret och körkortsregistret, kostnader för omläggningen av registret och för övertalig personal samt information och kurser m. in., tillsammans 7,4 milj. kr., bör ränta och av- skrivning beräknas efter en genomsnittlig livslängd av 15 år för ett system av denna typ.

Driftskostnaderna under ett år, beräknade i 1972 års löneläge, kan numera uppskattas enligt följande:

Milj. kr.

Löner jämte pensions- och omkost- nadspålägg för länsstyrelsernas per- sona-l, motsvarande 90 heltidsanställ- da tjänstemän .................. Löner jämte pålägg för den centrala registermyndighetens personal, mot- svarande 15 heltidsanställda tjänste- ......................... 1,1 Löner jämte pålägg för personal i trafiksäkerhetsverkets »körkortsenhet, motsvarande 13 heltidsanställda tjänstemän .................... Drift av datamaskinanläggning inkl. löner till driftspersonal, hyra för kommunikationslinjer, tekniskt un- derhåll samt övriga omkostnader i samband med datamaskindriften . . 1,9 Avgift till statens datamaskinfond

4,3

0,7

samt hyra för viss utrustning 3,35 Avskrivning av engångskostnader för systemutveckling, programmering, registeromläggning m.m. ........ 0,8 Blankettkostnader, porto m.m. 0,2 12,35

Ökningen, 1,45 milj. kr., beror huvudsak- ligen på ökningen av lönekostnaderna från 1970 till 1972.

14.3 Avgifter

Expeditionsavgiftema uppgår enligt expedi- tionskungörelsen f. 11. till

för körkort för bil eller motorcykel 35 kr. för körkort för traktor .......... 15 kr. för duplettkörkort .............. 15 kr. för trafikkort .................. 25 kr. för duplettrafikkort ............ 15 kr.

Körkort för den som tillhör krigsmakten och under militärtjänstgöring utbildas till förare är fritt från avgift. Även utdrag ur körkortsregistret är fritt från avgift.

Vid beräkningen av körkortsavgiftema i principbetänkandet (avsnitt 8.6) har en ut- gångspunkt varit att avgifterna skulle ge samma täckning av kostnaderna som om det nuvarande systemet bibehållits under 1973. Det uppskattades att 2,3 milj. kr. av kost- naderna inte skulle täckas av avgiftema. För att åstadkomma samma täckning, som de nuvarande körkortskostnaderna skulle ge under 1973 vid oförändrat system, bör ex- peditionsavgifterna alltså in-bringa något över 10 milj. kr.

Dessutom skall avgifterna täcka dels pos- tens kostnader för dess medverkan, dels till- verkningskostnaden för körkorten.

Postverket har erbjudit sig att medverka i rutinen för körkortsansökan där förarprov inte ingår — och där alltså postverket skall medverka även vid utlämningen av körkor- tet — mot en ersättning av 5 kr. 20 öre per körkort. För rutiner där förarprov ingår kommer ersättningen att bli något lägre. Er- sättningen är beräknad på kostnadsnivån under 1972 och portonivån vid 1972 års in- gång. Under 1973 och följande år skall er- sättningen baseras på den aktuella kostnads- och portonivån för resp. år. Tillverkningsf kostnaden kan i 1971 års pris- och löneläge enligt AB ID—kort beräknas till 8 kr. 30 öre per körkort. Någon kontroll av postverkets och AB ID—korts beräkningar har jag inte haft möjlighet att utföra. Inte heller har några förhandlingar med dem om beloppen ägt rum.

Enligt beräkningarna i principbetänkan- det kommer under 1973 ca 220 000—- 230 000 körkort att utfärdas, varav ca 2 000 traktorkörkort, 20 000 körkort som inne- bär höjning av kompetensen och 60 000 icke period-iska förnyelser. Dessutom bör beräk-

nas ungefär 300 000 periodisk-a förnyelser i genomsnitt per år. Detta skulle innebära en expeditionsavgift på 60 kr. för körkort klass A och AB, 40 kr. för körkort som innebär höjd kompetens (vilka förutsätter att sökan- den tidigare har körkort), 15 kr. för traktor-_ körkort och 20 kr. för förnyelse utom av traktorkörkort, för vilka avgiften för för- nyelse — som sällan torde förekomma -— bör vara 15 kr. Efter avdrag för ovannämn- da kostnader för postverkets medverkan och för tillverkningen kan dessa avgifter beräk- nas ge en intäkt av 10 milj. kr. De nu före- slagna högre avgifterna beror huvudsakligen på ökningen av till-verkningskostnaden och på att det nya systemet för inhämtande av sökandens namnteckning, kontroll av hans identitet och utlämning av körkorten blir dyrare än det som låg till grund för beräk- ningarna i principbetänkandet.

För att stimulera körkortsinnehavama att vidta de nödvändiga åtgärderna för den pe- riodiska förnyelsen inom den utsatta tiden, bör högre avgift utgå, om ansökan om för- nyelse görs senare. Förslagsvis kan avgiften då utgå med dubbla beloppet. Undantag från förhöjningen bör dock kunna medges den som har godtagbar ursäkt för försening- en.

14.4 Kostnaderna för körkortsutbytet

Kör-kortsutbytet skall enligt principbeslutet börja 1973 och pågå under tre—fyra år. Från den 1 januari 1973 skall inga körkort av den äldre typen längre utfärdas. Det kan beräknas att vid tidpunkten för utbytes— periodens början finns ca 3,6 milj. körkort av den äldre typen. Såsom framhålls i prin- cipbetänkandet (avsnitt 8.7) är det troligt att alla körkort inte kommer att bytas ut. Alla körkortsinnehavare har inte längre nå- gon nytta av sitt körkort och vill därför inte kosta på sig denna avgift och det besvär ut- bytet medför. I det följande antas därför att ca 3,2 milj. körkort kommer att bytas ut. Kostnaderna för utbytet kan beräknas enligt följande.

Milj. kr. Systemutveckling, programmering och testning . . 0,2 Information till allmänheten, polis-. myndigheterna samt bank- och postpersonal 2,8

Extra personal vid trafiksäkerhets-

verketsenhet 1 Strängnäs .- . 3,5

Reserv, inkluderar bl a utredning av vissa oklara Ifall , 1,5 * 8,0

. .Om postverkets kostnader beräknas till 5 kr. 20 öre per körkort och tillverknings- kostnaden till'8 kr. 30 öre per körkort, in.- nebär detta att kostnaderna. för .utbytet kan beräknas komma att täckas, om avgiften för körkort vid utbyte sättstill 16 kr. Även denna beräkning har skett i lönenivån un.— der 1972.

Ökningen av -'den 1 principbetänkandet be— räknade avgiften, 13 kr., . beror dels på att tillverkningskostnaden nu uppges vara en krona högre per körkort, dels på att det nya förfarandet [för inhämtande av namnteck- ning, kontroll av identiteten och utlämnan— de av körkortet drar högre kostnader, dels .på löne- och, prisökningar., Körkortsinne- havaren slipper också betala porto för in.- sändande av handlingar till tillverkningsor— ten i Strängnäs; detta porto ingår i postens kostnadsberäkningar. .

För den som inte byter ut sitt körkort in— om föreskriven tid bör, oavsett om han be- svarat enkäten och alltså kunnat automatiskt tillställas utbyteshandlingar eller ej, högre avgift, förslagsvis 30lkr., utgå.

15. Författningsförslag

I principbetänkandet lades fram förslag till de ändringar i VTF och YTF som ansågs krävas för övergångstiden, d. v. s. för tiden från införandet av det differentierade kör— kortet, vilket föreslogs äga rum den 1 juni 1971, och till dess det nya systemet kunde genomföras, enligt förslaget den 1 januari 1973.

I huvudsak samma ändringar behövs från och med den 1 januari 1973, då enligt prin- cipbeslutet såväl de differentierade körkor— ten bör införas som det nya registreringssy- stemet vara i drift.

I det följande motiveras endast de avvi- kelser i författningsförslagen från förslagen i principbetänkandet som nu föreslås. I öv- rigt hänvisas till motiveringarna i avsnitt 9. i principbetänkandet.

Författningsförslagen finns intagna i bila- ga 2.

15.1 Vägtrafikförordningen 29 ä 2 mom.

Principbeslutet medför ändringar i tre av- seenden i principbetänkandets förslag till lydelse av 29 ä 2 mom.

En ny körkortsklass, ABDE, införs. Vidare ändras definitionen på lätt släp- fordon, ingående i beskrivningen av kör- kortsklass AB.

Den mest omfattande ändringen av det

tidigare förslaget förorsakas av principbe- slutet att den särskilda beteckningen för be- hörighet att köra personbil och lätt lastbil i yrkesmässig personbefordran, TAXI, inte kan på körkortet stå på raden för körkorts- klass. Detta innebär att beteckningen TAXI inte längre kan ingå i beteckningen för nå- gon körkortsklass. Behörigheten att köra i yrkesmässig personbefordran får i stället be- tecknas med en påteckning på körkortet, som enligt förslaget skall placeras i körkor- tets huvud. Denna påteckning kan av tek- niska skäl inte göras utan att nytt körkort utfärdas, vilket kan ske i form av förnyelse eller, för den som tidigare har körkort klass AB men söker behörighet även för tyngre släpvagn, i samband med utfärdande av kör- kort klass ABE.

Det förefaller under dessa förhållanden lämpligast att föreskrifterna om behörighet att köra i yrkesmässig trafik och om påteck- ningen på körkort placeras i YTF. De båda i principbetänkandet upptagna körkortsklas— serna AB TAXI och ABE TAXI utgår alltså.

Texte-n bör ändras så att det tydligt fram- går, att körkortsklass AB medför behörig- het att köra endast med ett släpfordon. mikrosekunder.

29 5 3 mom. Borttagandet av de båda körkortsklasserna AB TAXI och ABE TAXI föranleder där- emot svarande ändringar i detta moment.

Vidare skall den nya körkortsklassen, ABDE, införas här.

Enligt principbeslutet skall körkortsåldern för busskörkort, d. v. s. ABDE och ABCDE, vara 20 år.

29 5 5 mom.

Den nuvarande texten, innehållande bemyn- digande för Kungl. Maj:t att föreskriva krav på trafikkort för sådant yrkesmässigt fö- rande av vissa fordon som inte betraktas som yrkesmässig trafik enligt YTF, förlo- rar sin betydelse genom införandet av de differentierade körkorten. Texten bör er- sättas med en erinran om kravet på särskilt tillstånd (påskriften TAXI) i YTF för inne- havare av körkort fklass AB och ABE för att få köra i yrkesmässig trafik för person- befordran och om behörighetskraven för fö- rande av traktortåg i yrkesmässig trafik.

305

Enligt principbeslutet skall körkortsåldern för körkort för buss vara 20 år. 1967 års beslut innebär att övningskörning med buss skall kunna ske under ett år före körkorts— tagningen. I konsekvens härmed bör öv- ningskörning med buss tillåtas från 19 års ålder.

I övrigt föreslås inga ändringar i 30 å i förhållande till principbetänkandet.

315

Enligt den nu föreslagna ansökningsordning- en skall länsstyrelsens prövning föregå fö- rarprovet. Författningen bör därför dispo- neras så att körkortsansökningen regleras före förarprovet. Bådadera kan tas upp i 31 &. Paragrafens rubrik bör då ändras till förslagsvis »Ansökan om körkort, förarprov m.m.».

I 1 mom. anges kompetensfördelningen mellan länsstyrelserna. Den i avsnitt 6.4.4 ovan föreslagna möjligheten att flytta en ansökan Ifrån mantalsskrivningslänet till vis— telselänet bör regleras här.

1 mom. bör vidare behandla körkortsan—

sökningen. Till denna behöver fogas endast läkarintyg och lämplighetsintyg. Enligt för- slag i avsnitt 6.4.2 ovan får lämplighetsin— tyget vara högst en månad och läkarintyget högst tre. När ansökningen avser traktor- körkort, skall dock också bevis om godkänt förarprov bifogas.

Åldersbevis (personbevis) behövs inte längre. Samtliga persondata inhämtas från centrala personregistret innan ansöknings- blanketterna sänds ut till sökanden.

Fotografiet skall inte längre ges in till länsstyrelsen utan till trafiksäkerhetsverket i samband med körkortstillverkningen.

När länsstyrelsens prövning förläggs före förarprovet (avsnitt 7.4.1 ovan), synes behov av förhandsprövning inte längre föreligga. Föreskrifterna om denna kan därför utgå. Självfallet kan sökanden vid ansökningen till länsstyrelsen foga den utredning utöver den föreskrivna som han önskar. Någon föreskrift härom behövs inte.

2 mom. föreslås behandla lämplighetsin- tyget. Skyldigheten att till länsstyrelsen in- sända särskild utredning regleras i VTK. Avgiftsfrihet bör föreskrivas i expeditions- kungörelsen.

Till 3 mom. föreslås reglerna för länssty- relsens körkortsprövning flyttas.

Beteckningen »kompetensbevis», som an- vänds i 36 å i en något annan innebörd, sy- nes kunna utgå. Sådant bevis kommer enligt förslaget att behövas endast i ett så litet få— tal fall att särskild beteckning är överflödig.

4 mom. reglerar utformningen av körkort och sättet för dess färdigställande.

Traktorkörkort skall färdigställas och ut- lämnas av länsstyrelsen liksom f.n. Blan- ketter kan fastställas av trafiksäkerhetsver- ket.

I fråga om andra körkort innebär läns- styrelsens beslut att trafiksäkerhetsverket skall låta tillverka ett körkort med visst in— nehåll samt att detta körkort får lämnas ut, när sökanden avlagt godkänt förarprov. Un— dantag gäller endast för innehavare av ut- ländskt körkort som får svenskt körkort utan förarprov, något som behandlas i 6 mom.

Reglerna om legitimation i samband med

Enligt principbeslutet skall på motorcykel- körkort, som utfärdas för person som ej fyllt 18 år, angivas att det endast gäller för lätt motorcykel till dess han uppnått sagda ål- der. Föreskrift htärom föreslås ingå i bil. 21 till VTK.

5 mom. innehåller föreskrifterna om fö- rarprov.

Att trafiksäkerhetsverket kan lämna ut körkortet i samband med godkänt förarprov följer av 4 mom. När körkortsinnehavare får körkort av ann-an klass, bör detta inte lämnas ut, om han inte återlämnar det tidi- gare körkortet. En regel härom föreslås som sista stycke i 5 mom. Det tidigare körkortet skall härvid makuleras. Närmare bestäm- melser om makuleringens utförande bör ut- färdas av trafiksäkerhetsverket. Bemyndi— gande härtill föreslås i VTK.

Regeln i 6 mom. om rätt för innehavare av utländskt körkort att få svenskt körkort behöver inte ändras på det sätt som före- slogs i principbetänkandet, eftersom krav på körkort klass AB för erhållande av kör- kort med högre behörighet inte uttryckligen föreskrivs utan ersätts av krav på intyg om körvana eller utbildning i 5 mom. Till detta moment kan flyttas bemyndigandet för Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter om ansökningen i sådana fall.

Till ett nytt 7 mom. bör nuvarande 32 5 6 mom. med de grundläggande reglerna om körkortsregister flyttas.

32%

Med den nya dispositionen av VTF kom— mer 32 & att innehålla enbart reglerna om förnyelse. Paragrafrubriken bör följaktligen ändras till »Förnyelse av körkort». Även momentnumreringen måste ändras.

I övrigt innehåller förslaget endast föl- jande förändringar i förhållande till prin- cipbetänkandet.

I 1 mom. har införts uttryckliga bestäm— melser om beräkningen av förnyelsetidpunk- ten. Förslaget i principbetänkandet (avsnitt 3.9) att förnyelse efter försummad periodisk förnyelse skulle ske endast för återstående

del av tioårsperioden har mött invändning- ar under remissbehandlingen. Denna regel föreslås därför nu utgå. I stället föreslås i avsnitt 14.3 ovan förhöjd avgift i dessa fall.

I andra stycket bör anges att traktorkör- kort inte alltid behöver förnyas vid ändring av namn eller personnummer; anteckning kan i stället göras på kortet.

Beträffande tredje stycket hänvisas till av- snitt 5.2.1 i principbetänkandet.

I 1 mom. har vid-are til-lagts ett stycke om förnyelse av körkort klass AB och ABE i samband med att de förses med påskriften TAXI.

Såsom anförts i avsnitt 6.4.2 ovan behö_ ver länsstyrelsen inte medverka vid den peri- odiska förnyelsen och inte heller vid förny- else i samband med namnändring. Beslut kan i dessa fall fattas av trafiksäkerhetsverket i samband med tillverkningen. 2 mom. före- slås ändrat i överensstämmelse härmed.

Så länge omprövningsärendena handläggs i det län, där körkortet beslutats, bör även förnyelse ankomma på den länsstyrelse som beslutat om körkortets utfärdande. Om kom- petensreglema för omprövningsärendena ändras enligt vad som förordasi avsnitt 7.4.2 ovan, bör motsvarande ändring göras i fråga om förnyelse.

Vid förnyelse, utom då körkortet för- kommit eller förstörts, skall det tidigare kör- kortet överlämnas och makuleras. Motsva- rande föreskrift härom som vid utfärdande av körkort av annan klass (31 ä 5 mom. sista stycket ovan) föreslås i 3 mom.

335

De ändringar i 1, 2 och 5 mom. som före- slås i principbetänkandet har förts över med vissa redaktionella jämkningar, föranledda av det nya förslaget om ansökningsförfa- randet. En motsvarande ändring föreslås i 4 mom., som ändrats i samband med läns- rätternas inrättande. Även i 6 mom. krävs en redaktionell jämkning.

7 mom., som föreskriver ett remissförfa- rande när körkort efter återkallelse utfärdas av länsstyrelse i annat län än det vars läns- rätt återkallat körkortet, synes som föreslås

i principbetänkandet (avsnitt 5.2.1 punkt 6) kunna utgå. Skälen till återkallelsen skall framgå av länsrättens beslut.

Som anförts i avsnitt 6.4.1 och 7.4.1 ovan bör återkallelse kunna ske redan från tid- punkten för länsstyrelsens beslut om kör- kortets utfärdande. Paragrafens bestämmel- ser om föraren skall alltså tillämpas även på den för vilken länsstyrelsen beslutat om utfärdande av körkort till dess körkortet lämnas ut till honom. Föreskrift härom kan tas in som ett nytt 7 mom.

Där bör också nödvändiga särföreskrifter för detta fall tas upp. Återkallelse enligt 2 mom. första stycket bör — såsom föresla- gits i avsnitt 7.4.1 ovan —— ske om sökan- den enligt 31 5 inte bör erhålla körkort. Motsvarande bör gälla återkallelse enligt 2 mom. sista stycket, när domen ej vunnit laga kraft. Har körkortet redan tillverkats, bör det överlämnas till länsstyrelsen av den myndighet hos vilken det finns. Har det inte tillverkats, bör förfarandet kunna fortgå till dess länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft; tillverkas körkortet överlämnas det till läns- styrelsen. Tiden i 5 mom. för ansökan om nytt körkort, resp. återfående av körkort bör räknas från dagen för återkal-lelsebeslutet, i förekommande fall det interimistiska beslu- tet. Möjligen kan det i fråga om ansökan om nytt körkort diskuteras om tiden inte i stället bör räknas från dagen, då det brott eller den förseelse begicks eller annars den omständighet inträffade, som föranlett åter— kallelsen. Denna fråga f-aller dock utanför utredningsuppdraget.

345

Även 34 & bör göras tillämplig på den till vilken körkortet ännu ej lämnats ut. Ett fem- te stycke med denna innebörd bör läggas till.

36 ä 5 mom.

Uppgift om fullständigt namn, hemvist och mantalsskrivningsort kan hämtas ur CKR. Föreskrifterna om skyldighet att lämna upp- gifter härom, resp. förete intyg om mantals-

skrivning kan alltså utgå. Däremot bör upp- gift om personnummer lämnas.

Av 30 5 1 mom. framgår att undervis- ningskompetensen inte omfattar övningskör- ning med fordon som läraren inte har be— hörighet för.

375

I principbetänkandet föreslås att turistkör- kortet skall avskaffas (avsnitt 3.14). Någon erinran häremot har inte framkommit i re- missyttrandena över betänkandet.

66 & 2 mom.

Bestämmelsen om straff för den som kör i yrkesmässig persontrafik utan särskilt till- stånd bör flyttas till YTF.

I övrigt bör vissa hänvisningar till för- fattningsrum ändras till följd av den om- numrering som skett i tidigare paragrafer.

695

I enlighet med förslag i några remissyttran- den bör frihet från ansvar för att körkorts- innehavaren kört motorfordon, ehuru hans körkort inte förnyats, inträda om han inom fjorton dagar ansökt om förnyelse i stället för, som föreslogs i principbetänkandet, om han inom samma tid visar att körkortet för- nyats. Efter anmälan från polisen eller åkla- garen till CKR, bör vid fjortondagarsperi- Odens utgång kunna rapporteras från CKR till polisen eller åklagaren huruvida ansö- kan om förnyelse gjorts inom föreskriven tid.

768

Det i principbetänkandet föreslagna tilläg— get till 76 5 kan numera utgå.

Övergångsbestämmelserna

Enligt principbeslutet skall körkortsrefor-

men införas den 1 januari 1973, då de nya bestämmelserna alltså skall träda i kraft. Såsom framgår i det föregående måste

dock de äldre körkorten fortsätta att gälla under utbytesperioden och någon tid däref- ter. I avsnitt 12.3.1 ovan har föreslagits att de äldre körkorten skall gälla till och med den 31 december 1978. Detta behöver dock ej tillämpas på traktorkörkorten. Äldre trak- torkörkort kan fortsätta att gälla utan tids- begränsning.

Huvudregeln för körkort för bil skall va- ra att de skall gälla som körkort för person- bil och lätt lastbil utan tyngre släpfordon, d.v.s. som körkort klass AB. Om körkorts- innehavaren har trafikkort skall dock det äldre körkortet gälla som körkort för tung lastbil (klass ABCE). Har han busstrafik- kort gäller körkortet som busskort (klass ABCDE).

Dessa huvudregler för körkort för bil före- slås intagna i punkt 1 av övergångsbestäm- melserna.

Enligt principbeslutet skall de nya behö- righetsreglerna införas etappvis. Under 1973 skall i princip nuvarande regler gälla. Den 1 januari 1974 införs de nya reglerna be- träffande rätt att föra taxi, buss och fordons- kombination i vilken tung släpvagn ingår. Den 1 januari 1977 skall de gälla även för lastbil med högre totalvikt än 7 ton. Ett par år senare skall de nya reglerna genomföras i sin helhet.

Detta innebär att såväl äldre körkort för bil som alla körkort av den nya typen, vilka gäller för bil, under 1973 skall gälla för alla slag av körkortspliktiga fordon. Denna re- gel föreslås intagen i punkt 2 av övergångs- bestämmelserna.

Från den 1 januari 1974 krävs antingen körkort och trafikkort eller körkort av den nya typen med högre behörighet — utom för taxi — för hus och fordonskombina- tion rned tung släpvagn. Detta innebär alltså att undantag från de nya reglerna kommer att gälla i fråga om tung lastbil utom när tyngre släpfordon kopplats till den. Undan- taget, som skall gälla intill den 1 januari 1977. föreslås intaget i punkt 3 av över- gångsbestämmelserna.

Från och med den 1 januari 1977 begrän- sas rnd'antaget till att avse tung lastbil, vars totalvikt är högst 7 ton. Enligt principbe-

slutet skall detta undantag gälla under ett par år. Jag föreslår att sluttidpunk'ten för undantaget nu sätts till den 31 december 1978. Kan detta på grund av bristande ut- bildningsresurser ej vidhållas, får övergångs- bestämmelserna senare ändras på denna punkt. Detta sista undantag, som alltså in— nebär att de nya reglerna i sin helhet träder i kraft den 1 januari 1979, föreslås infört i punkt 4 av övergångsbestämmelserna.

Bestämmelserna om behörighet att köra i yrkesmässig trafik under övergångstiden föreslås intagna i övergångsbestämmelserna till förordningen om yrkesmässig automobil- trafik m. m.

I punkten 5 av övergångsbestämmelserna till VTF föreslås att giltigheten under över— gångstiden för äldre motorcykelkörkort reg- leras. Även de bör upphöra att gälla vid årsskiftet 1978/ 79.

I samma punkt kan också föreskrivas att traktorkörkort av äldre typ fortsätter att gälla utan tidsbegränsning.

Enl-igt principbeslutet skall körkorten av den äldre typen under en period av tre— fyra år bytas ut mot nya körkort. Utbytet skall börja vid årsskiftet 1972/73 och un- der 1973 genomföras helt beträffande dem som skall erhålla högre behörighet. Enligt vad som föreslagits i avsnitt 12 ovan skall utbytestidpunkten i övrigt bestämmas efter slutsiffroma i körkortsnumret. Bilregister- nämnden skall kunna anpassa utbytestakten efter förhållandena.

Utbytet kan lämpligen ske i den ordning som i de nya reglerna föreskrivs för perio- disk förnyelse. Dessa regler blir i och för sig tillämpliga på de äldre körkorten men ut- gångspunkt för bestämmde av tidpunk- ten för förnyelsen saknas. I punkt 6 av över- gångsbes-tärnmelserna föreslås därför en re- gel av innebörd att bilregisternämnden skall bestämma tidpunkten för den första peri— odiska förnyelsen av de äldre körkorten.

Körkortsinnehavare, som så önskar bör efter utbytet återfå sitt äldre körkort, sedan detta makulerats. Detta torde gälla utan sär- skild bestämmelse.

Huvudregeln vid förnyelse, såväl den nu behandlade som annan förnyelse, t.ex. på

grund av namnbyte eller när körkort för— kommit eller förstörts, är att den som har äldre körkort för motorcykel skall få kör- kort klass A och den som har äldre körkort för bil körkort klass AB. En regel med det- ta innehåll föreslås införd som punkt 7 av övergångsbestämmelsema.

Und-antag från nämnda huvudregel gäller dels dem som har trafikkort, dels dem som utan att ha trafik-kort skall få körkort med högre behörighet.

Rätten 'för innehavare av trafikkort att få körkort av den nya typen med högre behörighet föreslås reglerad i pun-kt 8 av övergångsbestärnmelserna.

I punkt 9 bör intas reglerna om dem som har körvana med tyngre fordon eller särskild körutbildning som ger sådan körvana. En- ligt principbeslutet skall det vara tillräckligt med tolv månaders körvana på sådant for- don. Eftersom utbytet skall ske under 1973, måste en sista tidpunkt för ansökan i dessa fall införas i övergångsbestämmelserna. Jag föreslår att den Sät-ts till den 1 oktober 1973, så att alla dessa fall med säkerhet hinner slutbehandlas före 1973 års utgång. I öv- rigt kan reglerna i huvudsak utformas i en— lighet med principbetänkandet.

I punkt 10 av övergångsbestämmelserna föreslås regler för det fall att en ansökan om körkort, som gjorts enligt de äldre be- stämmelserna, inte hunnit slutbehandlas den 1 januari 1973. I sådant fall bör körkortet utfärdas med den nya utformningen.

Såsom anförts i avsnitt 12 bör det i un- dantagsfall vara möjligt att byta ut ett kör- kort även efter 1978 års utgång, då de äldre körkorten förlorar sin giltighet. Reglerna härom föreslås i punkt 11 av övergångs- bestämmelserna.

Så länge anteckningar på registerkort i de äldre länsvisa körkortsregistren måste beva- ras för handläggning av ärenden om om— prövning av körkortsinnehav och för utfär- dande av utdrag ur körkortsregister måste en motsvarighet till den nuvarande föreskrif- ten i 33 5 7 mom., som skall upphävas den 1 januari 1973, om översändande i vissa fall av utdrag ur körkortsregister från en läns- styrelse till en annan gälla. En regel härom

föreslås i punkt 12 av övergångsbestämmel- serna.

15.2 Förordningen om yrkesmässig automo- biltrafik m. m.

Enligt principbeslutet kan beteckningen »TAXI» för rätt att köra i yrkesmässig per- sonbefordran inte längre ingå i kategoribe- teckningen för körkort. Såsom anförts i av- snitt 15.1 synes det då lämpligast att regler- na om denna behörighet ges i YTF. Detta innebär även att den i principbetänkandet föreslagna ändringen i 12 & YTF inte be- hövs.

I principbetänkandet har föreslagits att behörighetsreglema för yrkesmässig trafik med traktortåg skall ändras så litet som möjligt. En motsvarighet till den nuvarande regeln att trafikkort behövs i sådan trafik bör därför ingå i 27 & YTF. Dess innebörd är att körkort klass ABE, ABCE, ABDE eller ABCDE eller också körkort klass AB med påskriften »TAXI» krävs. För traktor- tåg som är att anse som buss förutsätts buss- körkort. Detta följer visserligen av reglerna i VTF, men för att missförstånd inte skall uppstå synes denna föreskrift böra upprepas i 27 &.

Beträffande tung lastbil och buss behövs ingen regel i YTF om rätt att köra i yrkes- mässig personbefordran. I dessa fall krävs endast körkort som innefattar rätt att föra fordonet. Endast för personbil och lätt last- bil — yrkesmässig personbefordran kan fö— rekomma även med lätt lastbil — behövs en regel. Dess innebörd är att det krävs anting- en körkort klass ABCE, ABDE eller ABCDE eller också körkort klass AB eller ABE med påskriften »TAXI».

De nu angivna reglerna föreslås i 1 mom. Där bör också föreskrivas såsom förutsätt— ningar för påskriften »TAXI» att sökanden har körkort klass AB eller ABE och att han fyllt 19 år. Bestämmelserna om ansökan om [sådan påskrift kan tas in i 2 mom. I 32 5 1 mom. fjärde stycket VTF har föreslagits en bestämmelse av innebörd att körkort klass AB eller ABE skall förnyas när kör- kortet skall förses med påskriften »TAXI».

En motsvarighet härtill bör ingå i 27 ä 2 mom. YTF.

I övrigt bör, såvitt regleras i VTF, sam- ma regler gälla för erhållande av påskriften »TAXI» som för erhållande av körkort klass ABE med undantag för kravet på kun- skap om förande av bil med tung släpvagn när fråga är om körkort klass AB samt na- turligtvis för de avvikelser som bör före- komma i fråga om förarprovets detaljut- formning. Föreskrifterna om ansökningen synes därför kunna utformas som hänvis- ning till motsvarande regler i VTF. Detta hindrar inte att varning kan ta sikte särskilt på den yrkesmässiga trafiken. I ett åter- kallelsebeslut kan, med tillämpning av 33 & 5 mom. sista stycket VTF, anges att åter- kallelsen endast avser tillståndet att köra i yrkesmässig persontrafik.

I övrigt föranleder den ändrade upplägg- ningen av bestämmelserna inga ändringar i förhållande till förslaget om ändring av YTF i principbetänkandet utom såtillvida att 12 å och 34 ä 4 mom. inte behöver ändras. Före- skrifterna om besväri 39 å och 44 ä 1 mom. andra stycket och 44 5 2 mom. första styc— ket kan utgå, eftersom 'fullföljdsreglerna i VTF gäller. Hänvisningen till VTF i 27 5 2 mom. avser även regeln i 76 & VTF om verkan av delgivning. Motsvarande regel för trafikkort i 44 ä 2 mom. och 45 & YTF kan därför utgå.

Ö i'ergångsb estämmelsema

Trafikkort skall, liksom äldre körkort, fort- sätta att gälla efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Föreskrift härom har redan föreslagits i övergångsbestämmelserna till VTF. En hänvisning till dessa bestämmel- ser föreslås nu i punkt 1 av övergångsbe- stämmelserna till YTF. Någon slutlig tid- punkt, vid vilken trafikkorten upphör att gälla, behövs inte, eftersom deras giltighet är beroende av att innehavaren har gällande körkort av äldre typ. Enligt förslaget till övergångsbestämmelser till VTF upphör des- sa att gälla med utgången av 1978.

Äldre bestämmelser om omprövning av

innehav av trafikkort och om skyldighet att medföra trafikkort vid färd bör fortfarande gälla för de trafikkort, vilkas giltighet fort- sätter efter de nya bestämmelsemas ikraft- trädande.

Enligt principbeslutet skall nu gällande bestämmelser om rätt att föra fordon i yr- kesmässig trafik i princip gälla under över- gångstiden.

I fråga om buss införs skyldigheten att ha körkort som gäller för buss i all trafik från och med den 1 januari 1974. Krav på trafikkort för buss eller körkort av den nya typen, som gäller för buss, måste där- för uppställas för 1973 för yrkesmässig trafik med buss. En regel härom föreslås som punkt 2 i övergångsbestämmelserna.

För övriga fordon skall alltså enligt prin— cipbeslutet nuvarande bestämmelser gälla till den tidpunkt då de nya reglerna i deras helhet genomförs, d.v.s. enligt förslaget till övergångsbestämmelser för VTF till och med utgången av 1978. Under denna tid skall körkort med påskrift »TAXI» ge be- hörighet att köra alla slag av fordon utom buss i yrkesmässig trafik. Självfallet med- för också körkort med högre behörighet så- dan rätt. Regler härom föreslås i punkt 3 av övergångsbestämmelserna.

Registerföringen för trafikkort som fort— sätter att gälla bör följa samma regler som registerföringen för de äldre körkorten. En hänvisning till sistnämnda regler bör intas i punkt 4 av övergångsbestämmelserna.

Efter de nya bestämmelsernas ikraftträ- dande bör nya trafikkort inte utfärdas. Om en ansökan som gjorts dessförinnan inte hun— nit avgöras, bör alltså körkort av den nya typen med motsvarande behörighet utfärdas. Detta föreslås reglerat i punkten 5 av över— gångsbestämmelserna.

15 .3 F örfattningsutkast

Såsom bilaga 2 till betänkandet fogas för- slag till ändring av VTF och YTF.

I bilagan ingår också utkast till erforder- liga ändringar i VTK och i kungörelserna (1956: 522) med vissa bestämmelser i anled—

ning av överenskommelser mellan Sverige samt Danmark, Finland och Norge angå- ende ömsesidigt godkännande av körkort samt registrering av motorfordon, m.m., och (1962: 277) om godkännande av vissa utländska körkort.

Kungörelsen (1951: 787) angående läkar- intyg för erhållande av trafikkort kan upp- hävas. Dessa regler föreslås ingå i 31 ä 3 mom. VTF. Detsamma synes gälla kungö- relsen (1969: 691) om trafikkort i vissa fall. Bestämmelserna i 2—7 åå i denna kungö— relse har överförts till VTF. Reglerna i 1 & synes inte stämma överens med principer- na för körkortsrefomnen.

Andra författningar som kan beröras av de nya reglerna är kungörelsen (1952: 44) angående eftergift från vissa bestämmelser i vägtraitikförordningen, kungörelsen (1962: 262) om rätt för person, som i främmande stat äger framföra motorfordon, att erhålla körkort utan att undergå förarprov och kun- görelsen (1941: 241) med föreskrift om un- dantag i visst fall från gällande bestämmel- ser om förande av automobil i yrkesmässig trafik.

Utarbetande av regler om undantag från krav på körkort med högre behörighet för förande av tyngre fordon, t. ex. inom gara- ge-, verkstads- eller bensinstationsområde, ingår ej i utredningsuppdraget. Ej heller har jag ansett mig böra lägga fram förslag till ändringar i militära vägtrafikkungörelsen (1954: 636), vilket synes kräva sakliga över- väganden av den art som inte omfattas av utredningsuppdraget.

I expeditionskungörelsen (1964: 618) skall självfallet de nya avgifterna införas, inkl. regeln om fördubblad avgift vid för sen :m- sökan om tioårsförnyelse. Föreskriften om avgiftsfrihet för lämplighetsintyg torde höra dit. Det synes också böra övervägas om inte avgiftsfrihet för utdrag ur körkortsregistret skall uttryckligen föreskrivas.

I 21 & kungörelsen (1970:517) om rätts- väsendets informationssystem bör i första stycket, i stället för hänvisningen till 80 ä 2 mom. andra stycket VTK, uttryckligen anges, att nedläggning av åtal eller frikän- nande dom i fall då interimistiskt beslut om

återkallelse eller beslut om omhändertagan- de meddelats skall ingå i underrättelse från rikspolisstyrelsen till bilregisternämnden. Ef- tersom dessa uppgifter skall ingå i register- bladen, torde domstolarna inte ' därutöver behöva sända dessa uppgifter till länsstyrel- serna. 80 ä 2 mom. andra stycket VTK före- slås därför bli upphävt. Vidare bör i 21 & tredje stycket ordet »körkortsinnehavaren» ändras så att föreskriften kommer att om- fatta även den för vilken utfärdande av kör- kort beslu-tats men som ej fått körkortet ut- lämnat. Måhända bör i paragrafen också föreskrivas att underrättelserna skall inne- hålla uppgifter om laga kraft resp. fullföljd.

Bilaga I

TID

1 Länsvis un- der 1972 i takt med registerom- läggningen

2 Under 1972 och de första tre kvartalen 1973

3 Under 1973, 1974, 1975 och ev. 1976

4 Under sista halv- . året 1976

5 Under sista halv- året 1978

SYFTE

Att skapa god kän- nedom om register- omläggningen och skälen för förfrågan till allmänheten för att förmå så många som möjligt att sän- da tillbaka rätt ifyll- da svarskort

Att ge upplysning om varje körkorts behörighet i det nya systemet. Att ge all- männa upplysningar om körkortsutbyte

Att få trafikkorts- innehavare som inte svarat på förfrågan och att få dem som behöver söka kör- kort med högre be- hörighet med stöd

av intyg om körvana att lämna ansökan före 1 oktober 1973

Att få körkortsinne- havare att under- teckna körkortsun- derlag och lämna ett foto som överens- stämmer med fast- ställda krav

Att informera om en kommande be- gränsnin—g av vissa körkorts behörighet

Se ovan

INNEHÅLL

Allmänt om de nya systemen. Anvis- ningar dels om svarskortens ifyllan- de, dels om nyheter som direkt berör fordonsägare och körkortsinnehavare

Individuell utskrift för varje körkorts- innehavare om dennes körkorts nya behörighet. Informa- tion om körkortsun- derlagen och tid- punkter för utsän- dandet av dem

Upplysningar om nya bestämmelser om krav på högre behörighet som in- träder 1 januari 1974, 1977 och 1979, samt om hur sådan kan sökas av den som ej har tra- fikkort med stöd av intyg om körvana

Anvisningar om kör- kortsutbytet och om krav på foto

Upplysningar om de nya behörig- hetsbestämmelser som inträder den 1 januari 1977

Upplysningar om de nya behörig- hetsbestämmelserna som inträder den 1 januari 1979 och att körkort av äldre typ då upphör att gälla

MÅLGRUPP

Samtliga fordons- ägare och körkorts- innehavare

Varje körkortsinne- havare vars körkort registrerats i det nya systemet

De körkortsinne— havare som skall föra sådana fordon för vilka krav på högre behörighet skall införas

Samtliga körkorts- innehavare som registrerats i det centrala registh

Samtliga körkorts- innehavare men särskilt de som inte har tillräcng be- hörighet enligt de nya bestämmelserna för fordon som de brukar föra

Se ovan; Innehavare av äldre körkort som inte bytt ut sina körkort och som önskar använda det

FORM

Riks- och lokalpress- annonser; korta in- slag i radio och TV; folder som sänds ut med svarskorten

Datautskriven blankett och broschyr

Annonseri riks- och fackpress. Direkt utsändning till ägare av taxi, tunga lastbilar, bussar och tunga släp; korta in- slag i radio och TV

Folder som sänds ut samtidigt med kör- kortsunderlagen

Annonser i riks- och fackpress. Ev. direkt utsändning till last- bilsägare

Se ovan

Bilaga 2 Förslag till ändringar i vägtrafikförordningen och i

förordningen om yrkesmässig automobiltrafik m. m. samt utkast till ändringar i vägtrafikkungörelsen och kungörelserna 1956:522 och 1962z277 avseende god- kännande av utländska körkort

Förslag till

Kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951: 648)

Härigenom förordnas i fråga om vägtrafik- förordningen (1951: 648)1

dels att 33 5 8 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 1 5 3 mom., 29 5 1—3 och 5 mom., 30 ä 1 mom., 31 5 1—6 mom., 32 5, 33 ä 1, 2 och 4—7 mom., 34 och 35 åå, 36 5 5 mom., 37 5, 66 ä 2 mom. samt 69 & ävensom rubrikerna närmast före 31 och 32 55 skall ha nedan angiven lydelse,

dels att till 31 % skall fogas ett nytt mom., betecknat 7 mom., av den lydelse som an- gives nedan.

1 % 3 mom.2 För motorfordon gäller i denna förordning följande indelning:

1. bil: motorfordon, som är försett med tre eller flera hjul (medar) eller med band, där icke fordonet enligt vad nedan sägs är att anse som motorcykel;

2. motorcykel: motorfordon på två hjul (medar), med eller utan sidvagn, eller sådant motorfordon på tre hjul (medar), som har en tjänstevikt, beräknad såsom för motor- cykel, av högst 400 kilogram.

Bilar hänföras till följande slag:

a. personbil: bil, som är byggd huvud- sakligen för befordran av personer, dock,

utöver föraren, högst åtta personer (passa- gerare);

b. buss: bil, som är byggd för befordran av flera än åtta personer (passagerare) ut- över föraren, även om bilen därjämte är in- rättad för annat ändamål;

c. lastbil: bil, som är byggd huvudsakli- gen för befordran av gods och ej är att hänföra till buss; såsom lastbil anses jämväl bil, som icke enligt vad förut angivits är att hänföra till viss slag av bil.

Lastbilar indelas i

a. lätt lastbil: lastbil med totalvikt av högst 3 500 kilogram;

b. tung lastbil: lastbil med totalvikt över 3 500 kilogram.

Motorcyklar indelas i

a. lätt motorcykel: motorcykel vars mo- tor har en cylindervolym av högst 125 ku- bikcentimeter;

b. tung motorcykel: motorcykel vars mo- tor har en cylindervolym som överstiger 125 kubikcentimeter.

* Förordningen omtryckt 1967 : 856. ” Senaste lydelse 1968: 13.

29 5 1 mom. Motorfordon eller med gummihjul försedd traktor får föras endast av den, som genom körkort, utfärdat enligt denna förordning, är berättigad att föra for- donet. Vad sålunda stadgas skall beträffan- de traktor, som icke utgöres av ombyggd bil, gälla endast för färd på väg.

Utan hinder av vad ny5s sagts må traktor, som icke utgöres av ombyggd bil, tillfälligt föras kortare sträcka på väg vid färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

2 mom. Körkort för motorfordon finnas i sex klasser med följande beteckningar och medförande behörighet för innehavaren att föra fordon enligt vad för varje klass an- gives nedan:

klass A: motorcykel; klass AB: personbil och lätt lastbil samt motorcykel ävensom personbil och lät! last- bil med ett tillkopplat släpfordon, vars total- vikt är högst 750 kilogram, dock att släp- fordonets totalvikt får vara högre än 750 kilogram under förutsättning dels att den ej överstiger dragfordonets tjänstevikt, dels att dragfordonets och släpfordonets samman- lagda totalvikt är högst 3500 kilogram;

klass ABE: personbil och lätt lastbil, även med ett eller flera tillkopplade släpfordon, oavsett dessas vikt, samt motorcykel;

klass ABCE: tung lastbil, personbil och lätt lastbil, även med ett eller flera tillkopp- lade släpfordon, oavsett dessas vikt, samt motorcykel;

klass ABDE: buss, personbil och lätt last- bil, även med ett eller flera tillkopplade släp- fordon, oavsett dessas vikt, samt motorcykel;

klass ABCDE: motorfordon av alla slag, även med ett eller flera tillkopplade släp- fordon, oavsett dessas vikt.

Körkort för motorfordon gäller även för traktor; utgöres traktorn av ombyggd bil, gälla dock samma krav på körkort som om fordonet icke ombyggts.

Körkort finnes vidare för traktor. Körkort för traktor giiller icke för traktor, som ut— göres av ombyggd bil.

Med buss avses vid tillämpningen av detta moment även annan bil med tillkopplat släp- fordon, om fordonen i fordonståget äro

byggda för befordran av sammanlagt flera än åtta personer utöver föraren.

3 mom. För erhållande av körkort för motorfordon gälla följande nedre åldersgrän- ser, nämligen för körkort

klass A 16 år; klass AB 18 år; klass ABE och ABCE 19 år; klass ABDE och ABCDE 20 år. Körkort för motorcykel (klass A) gäller icke för tung motorcykel, förrän innehava- ren fyllt 18 år.

Körkort för traktor får utfärdas för den, som fyllt 16 år, eller, om särskilda skäl före- ligga, 15 år.

5 mom. Om behörighet för innehavare av körkort klass AB eller ABE att föra person- bil eller Iätt lastbil i yrkesmässig trafik för personbefordran och om behörighet att föra traktortåg i yrkesmässig trafik stadgas i för- ordningen (1940: 910) angående yrkesmäs- sig automobiltrafik m. m.

30 & I mom.3 Den, som för att erhålla körkort vill förvärva färdighet i körning med motorfordon, må föra sådant fordon vid övningskörning utan hinder av att han sak- nar körkort eller att hans körkort icke om- fattar motorfordonet, under förutsättning 1. att han uppnått följande ålder, nämligen

för körning med o. lätt motorcykel 16 år; b. personbil eller lätt lastbil 17 år 9 månader; c. tung motorcykel eller tung lastbil 18 år; (1. buss 19 år; 2. att körningen sker under uppsikt av per- son, som [fyllt 21 år och sedan minst tre år innehar körkort för fordon av det slag, kör- ningen avser, sarnt har vana och skicklighet i fråga om körning med sådant fordon; 3. att, såvitt angår körning med bil, den, som utövar uppsikt över körningen, medföl- jer i bilen vid den körandes sida eller kör- ningen äger rum inom körgård, som är god- känd av statens tra-fiksäkerhetsverk, och sker i enlighet med av verket meddelade före- skrifter;

” Senaste lydelse 1969: 683.

4. att, såvitt angår körning med fordon, som icke omfattas av körkort klass AB, den som övningskör innehar körkort för bil eller inom tre år före körningen innehaft körkort, som omfattade fordon av det slag, med vil- ket körningen äger rum.

Den, vars körkort återkallats eller omhän- dertagits av därtill behörig myndighet, äger ej föra motorfordon under övningskörning annorledes än vid trafikskola, varom i 36 & förm-äles, eller, med iakttagande av de före- skrifter trafiksäkerhetsverket meddelat, i an- nan utbildning, som verket godkänt för än— damålet.

Den, som har uppsikt över övningskör- ning, anses som förare vid sådan körning.

Ansökan om körkort, förarprov m.m.

31 ä 1 mom. Ansökan om körkort göres hos länsstyrelsen i det län, inom vilket sö- kanden är mantalsskriven, eller, om han icke är mantalsskriven i riket, hos länsstyrelsen i det län, där han vistas. Vistas sökanden i an- nat län än det inom vilket han är mantals- skriven, äger länsstyrelsen, om sökanden be- gär det eller länsstyrelsen eljest finner det lämpligt, hänskjuta ansökningen till läns- styrelsen i det andra länet. (Jfr 32 5 1 mom. första st.)

Ansökningen skall göras skriftligen och innehålla uppgift om den körkortsklass som den avser. (Jfr 32 & 1 mom. andra st.)

Vid ansökan skola fogas a) av läkare inom tre månader före ansök- ningen utfärdat intyg, innefattande redovis- ning av sökandens hälsotillstånd samt ut- låtande, & vad mån sökanden lider av sådant lyte, sådan sjukdom eller sådan syn- eller hörselnedsättning, som väsentligen minskar hans förmåga att föra fordon av det slag, varom fråga är; (Jfr 31 5 1 inom. andra st. b).)

b) intyg, utfärdat inom en månad före an— sökningen, av polismyndigheten i sökandens mantalsskrivningsort, huruvida sökanden med hänsyn till sina personliga förhållan- den får anses lämplig att föra fordon av det slag ansökningen avser (lämplighetsintyg); dock må utredning härom kunna förebringas

i annan ordning, om sökanden icke är man- talsskriven i riket. (Jfr 32 ä 1 mom. tredje st. c).)

Vid ansökan, som avser traktorkörkort, skall vidare fogas bevis om godkänt förar- prov enligt 5 mom.

2 mom. Innan lämplighetsintyg utfärdas, skall polismyndigheten inhämta yttrande från polismyndighet i annan ort, där sökanden må hava varit mantalsskriven under de se- naste två åren. (Jfr 32 ä 1 mom. sjätte st.)

Polismyndighet skall före utfärdandet av intyg eller avgivande av yttrande kontrol- lera, huruvida sökanden förekommer i till— gängliga register över personer, som miss- tänkts eller straffats för brott, och huruvida körkort för sökanden återkallats, ävensom höra vederbörande nykterhetsnämnd samt, om så finnes erforderligt, jämväl annan, som äger kännedom i saken. (Jfr 32 ä 1 mom. sjunde st.)

Framkommer anmärkning av beskaffen- het att inverka på bedömningen av sökan- dens lämplighet som förare av fordon, vilket avses med ansökningen, skall polismyndig- heten verkställa den mera ingående utred- ning som i anledning därav kan anses er- forderlig. (Jfr 32 ä 1 mom. åttonde st.)

3 mom. Efter prövning av de enligt 1 mom. ingivna handlingarna och den ytter- ligare utredning, som kan finnas erforderlig, äger länsstyrelsen besluta om utfärdande av körkort för sökanden. (Jfr 32 ä 2 mom. första st.)

Vid prövningen skall särskilt beaktas, hu- ruvida sökanden gjort sig känd för nyktert levnadssätt och om det kan antagas, att han såsom förare av körkortspliktigt fordon kommer att visa hänsyn till andra, omdöme och ansvar sam-t respekt för trafikens reg- ler. Den, som sakfällts för fylleri eller olov- lig körning, må ej erhålla körkort innan två år förflutit från förseelsens begående, såvida det ej kan anses uppenbart, att sökanden ändock är att bedöma som en skötsam per— son. (Jfr 32 5 2 mom. första st.)

För körkort klass A, AB, ABE och ABCE skall erforderlig synskärpa anses föreligga, därest med eller utan glasögon antingen syn- skärpan'uppgår till minst 0,7 på det ena

ögat och minst 0,3 på det andra eller ock, om synskärpan på ett öga är mindre än 0,3 eller synen på ögat helt saknas, synskärpan på det andra ögat uppgår till minst 0,8 samt nedsättningen eller förlusten av synen på det sämre ögat bestått mer än ett år. (Jfr 31 5 1 mom. tredje st.)

För körkort klass ABDE eller ABCDE skall erforderlig synskärpa anses föreligga, därest med eller utan glasögon synskärpan uppgår till minst 1,0 på det ena ögat och minst 0,3 på det andra eller till minst 0,9 på det ena ögat och minst 0,4 på det andra eller till minst 0,8 på det ena ögat och minst 0,5 på det andra eller till minst 0,7 på det ena ögat och minst 0,6 på det andra. När- synthet eller manifest översynthet får dock ej överstiga tre dioptrier, ej heller får total- astigmatismen på något öga eller brytnings— olikheten mellan ögonen överstiga två diop- trier. Vidare fordras för sådant körkort nor— malt färgsinne. (Jfr KK 1951: 787 l & fjärde st.)

Hörselförmågan skall anses tillräcklig, om vanlig samtalsstämma väl uppfattas på 4 meters avstånd på åtminstone det ena örat, när fråga är om körkort klass A eller AB, och på vartdera örat, när ansökningen avser annat körkort för motorfordon. (Jfr 31 5 1 mom., tredje st. VTF och KK 1951: 787 l & tredje st.)

Avser ansökningen traktor, skall erforder- lig synskärpa anses föreligga, därest med eller utan glasögon synskärpan på det bästa ögat uppgår till minst 0,5, och erforderlig hörselförmåga, därest åtminstone på det ena örat vanlig samtalsstämma väl uppfattas på 1 meters avstånd. (Jfr 31 % 1 mom. fjärde st.)

Lider sökanden av sådant lyte, sådan sjuk- dom eller sådan syn- eller hörselnedsättning, som väsentligen minskar hans förmåga att föra fordon av det slag, varom fråga är, må länsstyrelsen allenast i de fall, som Konung- en bestämmer, besluta att körkort skall ut- färdas för honom; därvid skall villkor före- skrivas för körkortet enligt bestämmelser ut- färdade av Konungen. (Jfr 32 ä 2 mom. första st.)

4 mom. Beslutar länsstyrelsen om utfär-

dande av körkort för traktor, åligger det länsstyrelsen att utfärda körkortet och ut- lämna det till sökanden.

Beslutar länsstyrelsen om utfärdande av annat körkort, skall trafiksäkerhetsverket ut- färda körkortet i enlighet med länsstyrelsens beslut och, under förutsättning att sökanden inom sex månader efter beslutet avlagt god— känt förarprov för körkortet enligt 5 mom., utlämna körkortet till honom. Avlägger sö— kanden icke inom sex månader efter läns- styrelsens beslut godkänt förarprov, är läns- styrelsens beslut förfallet.

Föreskrifter om utformningen av körkort meddelas av Konungen. (Jfr 32 ä 2 mom. andra st.)

Den som söker körkort för motorfordon skall på anmodan ingiva välliknande foto- grafi av sig, så 'bes'kaffat, att det lämpligen kan användas för körkortet, samt teckna sin vanliga namnteckning på handling, avsedd för körkortets färdigställande. (Jfr 31 ä 1 mom. andra st. c).)

Om sökanden icke utan glasögon har er- forderlig synskärpa, skall på körkortet an- märkas, att han är skyldig att vid förande av körkortspliktigt fordon bära nödiga glas— ögon. (Jfr 32 ä 2 mom. femte st.)

5 mom. Förarprov avlägges inför tjänste- man hos trafiksäkerhetsverket, åt vilken ver- ket uppdragit att förrätta sådana prov. Förarprov för [traktor må dock avläggas in- för annan, som av länsstyrelse särskilt för— ordnats att anställa dylika prov. (Jfr 31 ä 1 mom. första st.)

Vid anmälan till förarprov skall fogas a) om sökanden ej har körkort för bil och provet skall avse motorfordon, bevis om förarutbildning, utfärdat av den, som med- delat denna;

b) om provet skall avse körkort klass ABE, ABCE, ABDE eller ABCDE, antingen in- tyg, utfärdat inom tre månader före anmäl- ningen, av polismyndighet eller två trovär- diga personer, att sökanden under de se- naste tolv månaderna i betydande omfatt- ning fört bil under olika trafikförhållanden, med angivande -i vilken omfattning och un- der vilka omständi-gheter sökanden fört bil, eller ock bevis om särskild utbildning, som

trafiksäkerhetsverket funnit kunna medföra sådan erfarenhet och körvana som krävs för körkortet och som avslutats inom tre månader före anmälningen; dock att varken intyg eller bevis krävs om sökanden inom tre år före anmälningen innehaft körkort av den klass, som anmälningen avser. (Jfr YTF 27 ä 2 mom. andra st. 3. och tredje st.)

Förarprov för motorfordon må godkän- nas endast om sökanden efter förhör samt prövning vid körning under olika trafikför- hållanden befinnes a) äga erforderliga insikter om motorfor- donstrafikens utveckling, om trafiksäkerhets- frågornas betydelse, om trafikolyckornas or- saker, omfattning och karaktär samt om vikten av ett ansvarsmedvetet och hänsyns- fullt uppträdande i trafiken;

b) hava tillräckliga kunskaper om gällande trafikföreskrifter och förmåga att tillämpa kunskaperna samt hava tillräcklig kännedom om den verkan ur trafiksäkerhetssynpunkt, som sjukdom, ultröttning och stimulerande eller bedövande ämnen, särskilt alkoholhal- tiga drycker, medföra på den mänskliga or- ganismen;

c) äga ur trafiksäkerhetssynpunkt erforder- lig eller, i fråga om körkort klass ABE, ABCE, ABDE eller ABCDE, god skicklig- het att föra fordon, varom fråga är, i lands- vägs- och gatutrafik samt hava för brukan- det erforderlig kunskap om sådana fordon;

d) besitta ur trafiksäkerhetssynpunkt erfor- derlig, eller i fråga om körkort klass ABE, ABCE, ABDE eller ABCDE, god sinnesnär- varo och omdömesförmåga. (Jlfr 31 ä 3 mom.)

För godkännande av förarprov för kör- kort klass ABE, ABCE, ABDE eller ABCDE kräves dessutom att sökanden be- finnes vara väl förtrogen med konstruk- tionen och verkningssättet hos fordon, som omfattas av det körkort, varom fråga är, samt visar sig hava god insikt om de sär- skilda trafiksäkerhetsrisker, som äro för- enade med förande av fordon med tillkopp- lat släpfordon.

Förarprov för traktor må godkännas, om sökanden efter förhör befinnes äga sådana

insikter och kunskaper, som avses i detta mom. tredje stycket a) och b). (Jfr 31 & 4 mom.)

Vid prov med motorfordon skall sökan— den tillhandahålla lämpligt fordon. Under provet anses sökanden som förare av for- donet. (Jfr 31 ä 2 mom.)

När innehavare av körkort erhåller kör- kort av annan klass, får det nya körkortet icke utlämnas till honom utan att han sam- tidigt överlämnar det tidigare körkortet. (Jfr 32 ä 3 mom.)

6 mom. Angående rätt för person, som i främmande stat äger föra motordrivet for- don, att erhålla körkort utan att undergå förarprov och om ansökan i sådant fall gäller vad Konungen förordnar. (Jfr 31 ä 6 mom. och 32 5 1 mom. femte st.)

7 mom. Körkortsregister föres enligt be- stämmelser som meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen därtill förordnar. (Jfr 32 ä 6 mom.)

Förnyelse av körkort

32 å ] mom. Körkort för motorfordon skall, efter ansökan av körkortsinnehavaren, förnyas vart tionde år efter det då körkortet utfärdats eller senast förnyats.

Körkort skall därutöver, efter ansökan av körkortsinnehavaren, förnyas a) om körkortet förstörts eller förkommit; b) om körkortet undergått sådan förändring, att det icke lämpligen kan användas; eller c) om innehavarens namn eller personnum- mer ändras; dock att körkort för traktor ei behöver förnyas, om ändringen kan av läns- styrelsen införas på körkortet. (Jfr 32 ä 4 och 5 mom.)

Finner länsstyrelse, att skyldighet att bära glasögon vid förande av fordon eller visst villkor bör föreskrivas för körkort för mo- torfordon, som enligt länsstyrelsens beslut utfärdats utan sådan föreskrift, eller att fö- reskrift, som gäller för körkort, bör ändras eller upphävas, och föranleder beslutet änd- ring av texten i körkortet, skall länsstyrelsen förelägga körkortsinnehavaren att inom viss tid ansöka om förnyelse av körkortet i en- lighet med föreläggandet.

Körkort klass AB och ABE skall förnyas, när innehavaren erhåller tillstånd enligt 27 5 förordningen (1940: 910) angående yrkes- mässig automobiltrafik m.m. att tjänstgöra som förare i yrkesmässig trafik för person- befordran.

Ansökan om förnyelse enligt första styc- ket skall göras senast den dag, som trafik— säkerhetsverket bestämmer i samband med att körkortet utfärdas eller förnyas enligt andra, tredje eller fjärde stycket, och där- efter senast motsvarande dag vart tionde år.

2 mom. Ansökan om förnyelse enligt 1 mom. andra stycket a) och b) samt samma mom. tredje och fjärde styckena göres hos den länsstyrelse, som beslutat om körkortets utfärdande, och i övriga fall hos trafiksäker- hetsverket. Ansökan enligt 1 mom. andra stycket a) skall innehålla försäkran om för- lusten av kortet. Ansökan enligt samma styc- ke c) skall göras inom tre veckor efter änd- ringen av namn eller personnummer.

På anmodan skall körkortsinnehavaren in- giva välliknande fotografi av sig, så beskaf- fat, att det lämpligen kan användas för kör- kortet, samt teckna sin vanliga namnteck- ning på handling, avsedd för förnyelsen.

Körkort för traktor förnyas av länsstyrel- sen. Annat körkort förnyas av trafiksäker- hetsverket, i fall som avses i 1 mom. andra stycket a) och b) samt samma mom. tredje och fjärde styckena i enlighet med länsstyrel- sens beslut.

3 mom. När körkort förnyas i annat fall än som avses i 1 mom. andra stycket a), får det nya körkortet icke utlämnas till honom utan att han samtidigt överlämnar det tidi- gare körkortet. I fall som avses i 1 mom. andra stycket a) skall det tidigare körkortet genast överlämnas till länsstyrelse, som be— slutat om dess utfärdande, om det kommer till rätta. (Jfr 32 ä 4 och 5 mom.)

33 å ] momf Finner länsstyrelse, med hänsyn till inkomna underrättelser om per- son, för vilken länsstyrelsen beslutat om at- färdande av körkort, skälig anledning till antagande, att denne icke uppfyller de krav på skicklighet, hänsyn, ansvar och pålitlig- het i nykterhetshänseende eller de övriga för-

utsättningar, som gälla för erhållande av körkort, skall länsstyrelsen skyndsamt ut- reda frågan om hans lämplighet. Länsstyrel- sen äger därvid förelägga föraren att inkom- ma med lämplighetsintyg, läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov. Föreläggande må förbindas med föreskrift, att den under- sökning eller det prov, som föregår utfär- dandet av sådan handling, skall verkställas av viss person eller av person med viss sak- kunskap eller avse visst förhållande. Läns- styrelsen äger ock själv eller genom polis- myndighet införskaffa den utredning angå- ende föraren, som finnes erforderlig.

Fråga om återkallelse av förarens kör- kort eller om åtgärd som avses i 34 5 skall, efter anmälan av länsstyrelsen, prövas av länsrätten. Länsrätten har i sådant ärende samma befogenheter som enligt första styc- ket tillkomma länsstyrelsen.

2 mom.5 I följande fall skall, där annat ej följer av vad i 34 & stadgas, körkort åter- kallas av länsrätten i det län, vars länsstyrel- se beslutat om körkortets utfärdande, näm- ligen 1. om föraren gjort sig skyldig till brott mot 1 & andra stycket lagen om straff för vissa trafikbrott;

2. om föraren brutit mot 4 & nämnda lag eller varit vållande till trafikolycka med per- sonskada som följd och därefter genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandragit sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen bort för- anleda;

3. om föraren genom upprepade förseelser mot de bestämmelser, som i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse meddelas för föra- re av motordrivna fordon, i väsentlig mån visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter dessa bestämmelser;

4. om föraren eljest vid färd med motor- drivet fordon i något för trafiksäkerheten väsentligt hänseende grovt åsidosatt honom såsom förare åliggande förpliktelser;

5. om föraren gjort sig skyldig till fylleri eller olovlig körning och det ej kan anses uppenbart, att föraren ändock är att be-

* Senaste lydelse 1971: 314. 5 Senaste lydelse 1971: 314.

döma som en skötsam person, eller om föra- ren med hänsyn till onyktert levnadssätt icke bör betros med att innehava kör-kort;

6. om föraren genom brottslig gärning åda- galagt påtaglig brist på hänsyn till andra eller på grund av personliga förhållanden i övrigt icke kan anses lämplig såsom förare av körkortspliktigt fordon;

7. om förarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt fordon blivit så väsent- ligen minskade genom sjukdom, skada eller dylikt, att han ur trafiksäkerhetssynpunkt icke vidare bör innehava körkort;

8. om föraren icke efterkommer länsstyrel- sens eller länsrättens föreläggande att in- komma med lämplighetsintyg, läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov eller un- derlåter att ställa sig till efterrättelse de före- skrifter, som meddelats honom i samband med sådant föreläggande; eller

9. om innehavare av körkort icke efterkom- mer länsstyrelsens föreläggande enligt 32 5 1 mom. tredje stycket.

Återkallelse av körkort på grund av straff- belagd förseelse må icke äga rum, förrän frågan om straff för förseelsen blivit avgjord genom lagakraftvunnen dom, såvida ej om- ständigheterna äro sådana, att föraren oav- sett utgången i ansvarsfrågan kan anses olämplig att föra körkortspliktigt fordon.

4 mom.6 Beslut om återkallelse av körkort skall delgivas den, som avses med beslutet.

Har återkallelse skett, åligger det föraren att efter anmaning överlämna körkortet till den länsstyrelse, som beslutat om körkortets utfärdande.

Skulle beslut om återkallelse efter anför- da besvär bliva upphävt, skall körkortet åter- ställas till föraren.

5 mom.7 Har körkort återkallats enligt 2 mom. första stycket 1., må beslut om ut- färdande av nytt körkort ej meddelas innan två år för-flutit från den dag, då rätten att föra körkortspliktigt fordon fråntogs föra— ren. Där återkallelse skett enligt 2 mom. första stycket 2.—6., må beslut om utfär- dande av nytt körkort ej meddelas innan ett år förflutit från sagda dag. Om synnerliga skäl äro därtill, må länsrätten i beslut om återkallelsen föreskriva kortare tid än nu

sagts, dock lägst ett år, om återkallelsen sker enligt 2 mom. första stycket I., och eljest lägst tre månader. Har körkort åter- kallats jämlikt 2 mom. första stycket 7. eller &, äger föraren, så snart det förhållan- de som föranlett återkallelsen upphört, an— söka om återfående av körkortet eller, därest ett år eller mera förflutit från åter- kallelsen, om erhållande av nytt körkort. Körkort, som återkallats enligt 2 mom. för- sta stycket 9., skall förnyas i enlighet med länsrättens beslut, när föraren gör före- skriven ansökan därom inom tid, som läns- rätten bestämmer.

Ansökan om nytt körkort eller om åter— fående av körkort skall ställas till länsstyrel- sen i det län, som i 31 ä 1 mom. sägs.

Återkallas körkort för motorfordon av skäl som icke skulle hava medfört återkallel- se av körkort med lägre behörighet att föra fordon, äger den, vars körkort återkallats, utan hinder av bestämmelserna i första styc- ket, i den ordning som gäller för förnyelse av körkort i fall, som avses i 32 5 1 mom. andra stycket b), erhålla körkort med den lägre behörigheten. Av återkallelsebeslut skall framgå, huruvida sådan rätt föreligger.

6 mom. Körkort, som meddelats efter återkallelse, må förbindas med villkor att föraren vid regelbundet återkommande till— fällen skall till länsstyrelsen ingiva lämplig- hetsintyg, läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov så ock med de föreskrifter i öv- rigt, som finnas påkallade ur trafiksäkerhets- synpunkt.

7 mom.& Bestämmelserna i 1—6 mom. om föraren äga motsvarande tillämpning på den, för vilken beslut fattats om utfärdande av körkort men till vilken körkortet ännu ej utlämnats.

Härvid gäller följande. Återkallelse enligt 2 mom. skall äga rum, om sökanden med till— lämpning av 31 5 ej bör erhålla körkort. Återkallas körkort, skall myndighet, som omhänderhar körkortet, överlämna det till den länsstyrelse som beslutat om dess ut- färdande. Tid enligt 5 mom. räknas från ' Senaste lydelse 1971: 314.

" Senaste lydelse 1971: 314. ” Senaste lydelse 1971: 314.

dagen för länsstyrelsens beslut om återkallel- sen. Har beslut fattats om återkallelse tills vidare enligt 3 mom., räknas tiden från detta beslut.

8 mom. upphäves.

34 å." Har innehavare av körkort, vilken icke tidigare brutit mot 4 & lagen om straff för vissa trafikbrott, gjort sig skyldig till brott mot 2 mom. av samma paragraf, men uppgick alkoholkoncentrationen i hans blod under färden icke till 0,8 promille, må läns- rätten meddela honom varning i stället för att besluta om återkallelse av körkortet, därest omständigheterna äro mildrande.

Har emot innehavare av körkort före- bragts sådan omständighet, som i 33 ä 2 mom. första stycket 3.—6. sägs, eller annat förhållande, som är ägnat att allvarligt min- ska tilltron till hans lämplighet såsom förare, utan att likväl tillräckliga skäl till återkallel- se av körkortet föreligga, må länsrätten meddela honom varning.

Beslut om varning skall delgivas den, som avses med beslutet.

Varning må ej överklagas.

Bestämmelserna i denna paragraf om in- nehavare av körkort äga motsvarande till- lämpm'ng på person, för vilken länsstyrelse beslutat om utfärdande av körkort men till vilken körkortet ännu ej utlämnats.

35 5” Har förare vid färd med motor- drivet fordon ådagalagt grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken på påverkan av starka drycker eller annat ämne, eller har förare till följd av sjukdom, skada eller dylikt förlorat för- mågan att föra körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, skall polismyndigheten skyndsamt besluta om körkortets omhänder- tagande. Samma skyldighet åvilar åklagare, som vid beslut om åtal finner att förhållan- de, som nu sagts, är för handen.

Misstänks förare för att vid färd med motorfordon eller med traktor, till vilken släpfordon kopplats, hava brutit mot 4 '9' lagen om straff för vissa trafikbrott, och visar blodundersökning, att föraren under

färden haft en alkoholkoncentration i blodet av 0,5 promille eller däröver, skall den myn- dighet, som har att förbereda talan mot föraren, skyndsamt efter erhållandet av ana- lysbeviset besluta om körkortets omhänder- tagande. Är fråga om brott mot 2 mom. av samma paragraf, men uppgick alkoholkon- centrationen icke till 0,8 promille, må, därest omständigheterna kunna anses mildrande, beslut om körkortets omhändertagande icke meddelas, med mindre föraren tidigare bru- tit mot förstnämnda lagrum.

Beslut, som här avses, skall delgivas kör- kortsinnehavaren, vilken har att efter anma- ning överlämna körkortet till den, som med- delat beslutet.

Beslut om körkorts omhändertagande skall snarast möjligt och i fall, som avses i första stycket, inom 48 timmar översändas till den länsstyrelse, som beslutat om kör- kortets utfärdande. Vid beslutet skola fogas körkort, som överlämnats i anledning av beslutet, avskrift av analysbevis samt, där beslutet meddelats enligt första stycket eller enligt andra stycket och alkoholkoncentra- tionen i förarens blod under färden icke uppgått till 0,8 promille, redogörelse för de skäl, som föranlett åtgärden.

Beslut om körkorts omhändertagande gäl- ler till dess länsrätten förordnat, huru med körkortet skall förfaras. I avbidan på sådant förordnande är föraren icke berättigad att föra körkortspliktigt fordon.

36 5 5 mom.11 Ansökan om godkännan- de såsom föreståndare, lärare eller instruk- tör skall göras skriftligen och innehålla upp- lysning om sökandens namn, personnum- mer, yrke och postadress.

Vid ansökan skola fogas a) kompetensbevis, som angives i 4 mom., b) intyg, utfärdat inom tre månader före ansökningen, av polismyndigheten i sökan- dens mantalsskrivningsort, att sökanden un- der de senaste två åren gjort sig känd för nyktert levnadssätt samt med hänsyn till sina personliga förhållanden i övrigt icke kan an- " Senaste lydelse 1971: 314.

" Senaste lydelse 1971: 314. 11 Senaste lydelse 1967: 323.

ses olämplig att handhava undervisning i trafikskola.

(Andra stycket c) utgår.)

I fråga om intyg, som angives under b), skola de i 31 5 1 mom. upptagna bestäm- melserna om intyg, varom förmäles i sist— nämnda moment b), äga motsvarande till- lämpning.

(Fjärde stycket utgår.)

Efter prövning av de av sökanden ingivna handlingarna och efter den ytterligare ut— redning, som må anses erforderlig, äger tra— fiksäkerhetsverket att för sökande, som inne— har gällande körkort för bil samt i övrigt befunnits lämplig, meddela godkännande så— som föreståndare, lärare eller instruktör.

' 37 %” Angående rätt för person, som i främmande stat äger föra motorfordon, att på grund av internationella överenskommel- ser eller eljest föra sådant fordon under vistelse här i riket gäller vad Konungen där- om förordnar.

. (2 mom. utgår.)

66 % 2 mom. Med dagsböter straffes den, som i ansökan om körkort eller i ansö- kan om förnyelse enligt 32 5 1 mom. andra stycket a) lämnar veterligen oriktig uppgift i fråga om körkort.

Den, som bryter mot 29 ä 4 mom. eller underlåter att inom föreskriven tid ansöka om förnyelse i fall som avses i 32 5 1 mom. andra stycket c) eller, ehuru hans körkort icke förnyats enligt 32 5 1 mom. första styc- ket, för fordon, för vilket körkortet gäller, eller åsidosätter i 32 9 3 mom., 33 ä 4 mom. andra stycket eller 35 & tredje stycket stad- gad skyldighet att till myndighet överlämna körkort, straffas med böter, högst 500 kro- nor.

Förare, som bryter mot 28 a 5 eller mot föreskrift som meddelats med stöd av 28 b &, straffes med dagsböter. Även arbetsgiva- ren är förfallen till sådant straff, om han ej visar att han iakttagit vad på honom an- kommit för att förekomma förseelsen.

Arbetsgivare, som bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 28b &, straffes med dagsböter.

69 % Om den, som ertappats med att un- der färd icke hava medhaift körkort eller, i förekommande fall, handling, som avses i 10 ä 6 mom., 12 5 2 eller 4 mom., 13 5 4 mom., 24a 5 andra stycket, 27 ä 4 mom. eller 57 ä 2 mom. fjärde stycket, senast å tredje söckendagen därefter hos vederböran- de polismyndighet eller åklagare styrker, att han vid tiden för förseelsen innehaft gällan- de körkort eller sådan handling, som nyss sagts, och omständigheterna giva vid handen, att förseelsen haft sin grund i ett tillfälligt förbiseende, vare han fri från ansvar.

Även den, som ertappats med att föra kör- kortspliktigt fordon, för vilket hans körkort gäller, ehuru körkortet icke förnyats enligt 32 5 1 mom. första stycket, är fri från an- svar, om han inom fjorton dagar ansöker om förnyelse av körkortet.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973.

Övergångsbestämmelser

1. Körkort för bil, som är giltigt vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande, fortsätter därefter att gälla till och med den 31 de- cember 1978. Körkortet gäller därvid som körkort klass AB utom om innehavaren har trafikkort, då körkortet gäller som körkort klass ABCE eller, om trafikkortet berättigar till förande av omnibus i yrkesmässig trafik, klass ABCDE.

2. Under tiden den 1 januari—den 31 de- cember 1973 gäller körkort klass AB, ABE, ABCE och ABDE och körkort, som enligt punkten 1 medför motsvarande behörighet, för alla slag av körkortspliktiga fordon.

3. Under tiden den 1 januari 1974—den 31 december 1976 gäller körkort klass AB, ABE och ABDE och körkort, som enligt punkten 1 medför motsvarande behörighet, för tung lastbil, dock ej med tillkopplat släp- fordon vars totalvikt överstiger 750 kilo- gram.

4. Under tiden den 1 januari 1977—den 31 december 1978 gäller körkort klass AB, ABE och ABDE och körkort, som enligt " Senaste lydelse 1971: 314.

punkten 1 medför motsvarande behörighet, för tung lastbil, vars totalvikt är högst 7 ton, dock ej med tillkopplat släpfordon vars totalvikt överstiger 750 kilogram.

5. Körkort för motorcykel, som är giltigt vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande, gäller därefter till och med den 31 decem- ber 1978 som körkort klass A. Körkort för traktor, som är giltigt vid nämnda tidpunkt, gäller därefter som trak- torkörkort enligt de nya bestämmelserna. 6. Förnyelse enligt 32 5 1 mom. första stycket i dess nya lydelse av sådant körkort för motorfordon, vilket fortsätter att gälla efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande, skall första gången ske vid tidpunkt under tiden den 1 januari 1973—den 31 december 1976 som bilregisternämnden bestämmer. 7. Vid förnyelse skall den som har äldre körkort för motorcykel få körkort klass A och den som har äldre körkort för bil kör- kort klass AB, såvida annat ej följer av punkt 8 eller 9.

8. Innehavare av äldre körkort för bil som har trafikkort skall vid förnyelse erhålla körkort klass ABCE eller, om trafikkortet berättigar till förande av omnibus i yrkes- mässig trafik, klass ABCDE.

9. Den som har äldre körkort för bil och som senast den 1 oktober 1973 ansöker om förnyelse av körkortet samt därvid företer intyg enligt andra stycket, utfärdat inom en månad före ansökningen och utvisande antingen att han under de senaste tolv må— naderna i betydande omfattning fört tung lastbil eller buss eller av motorfordon draget fordonståg, som icke omfattas av körkort klass AB, under olika trafikförhållanden eller ock att han på grund av särskild kör— utbildning, avslutad före den 1 januari 1973, kan antages äga motsvarande erfarenhet och körvana, skall vid förnyelse erhålla körkort klass ABE, om intyget avser per- sonbil eller lätt lastbil med tillkopplat släp- fordon vilket icke omfattas av körkort klass AB, körkort klass ABCE, om intyget avser tung lastbil, och körkort klaSS ABCDE, om intyget avser buss.

Intyg som avses i första stycket utfärdas av polismyndigheten i den ort där körkorts— innehavaren är mantalsskriven eller, om han icke är mantalsskriven i Sverige, där han vistas, eller, om han vid tidpunkten för be- visets utfärdande tjänstgör som bilförare hos statlig eller kommunal myndighet, av myn- digheten. Trafiksäkerhetsverket äger med- giva att intyg utfärdas även av annan ar— betsgivare som sysselsätter ett stort antal förare av fordon av det slag första stycket angiver. Intyg om särskild körutbildning ut- färdas av den som trafiksäkerhetsverket be- myndigat därtill. Intyg utfärdas enligt formu- lär som trafiksäkerhetsverket fastställer och är avgiftsfritt. 10. Har ansökan om körkort, vilken gjorts före den 1 januari 1973, ej hunnit avgöras dessförinnan, utfärdas körkort enligt de nya bestämrnel-sernai tillämpliga delar.

11. Länsstyrelsen får medgiva att äldre kör- kort efter den 31 december 1978 förnyas enligt 32 ä 1 mom. första stycket i dess nya lydelse, om innehavaren har godtagbar ur- säkt för sin underlåtenhet att ansöka om förnyelse dessförinnan och han visar att han sedan dess fört motorfordon i sådan omfatt- ning att han kan antages ha uppehållit sin körvana.

12. Intill dess Konungen bestämmer annat skall, när ärende om återfående av körkort eller utfärdande av nytt körkort till den vars tidigare körkort återkallats, ankommer på annan länsstyrelse än länsstyrelsen i det län vars länsrätt återkallat körkortet, utdrag rörande sökanden inhämtas från sistnämda länsstyrelse ur dess äldre körkortsregister i vad avser uppgifter enligt 1 & andra styc— ket 3 kungörelsen (1971: 823) om övergång- en till nytt körkortsregistreringssystem, in- nan ärendet a—vgöres.

Kungörelse om ändring i förordningen ( 1940:910 ) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.

Härigenom förordnas i fråga om förord- ningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.,

dels att 27 5 3—61 mom. och 45 5” skall upphöra att gälla,

dels att 27 5 1—2 mom., 32 ä 6 mom., 35 5, 39 å och 44 5 skall ha nedan angivna lydelse.

27 %. 1 mom.” Ej må någon tjänstgöra som förare av traktortåg i yrkesmässig trafik utan att hava antingen körkort klass ABE, ABCE, ABDE eller ABCDE eller ock kör- kort klass AB jämte särskilt tillstånd. För traktortåg, i vilket fordonen äro byggda för befordran av sammanlagt flera än åtta per- soner utöver föraren, kräves körkort klass ABDE eller ABCDE. Ej heller må någon, som icke innehar körkort klass ABCE, ABDE eller ABCDE, tjänstgöra som förare av personbil eller lätt lastbil i yrkesmässig trafik för personbefordran utan att hava körkort klass AB eller ABE jämte särskilt tillstånd.

Endast den som har körkort klass AB eller ABE och fyllt 19 år kan erhålla tillstånd enligt första stycket.

2 mom! Tillstånd, som avses i 1 mom., meddelas genom att körkort klass AB eller ABE förses med påskriften TAXI.

Beträffande ansökan om tillstånd enligt 1 mom., prövning av sådan ansökan, förar— prov, förnyelse, registrering, återkallelse och varning äga föreskrifterna i vägtrafik/örord— ningen om körkort klass ABE motsvarande tillämpning; dock att kravet i 31 5 5 mom. fjärde stycket nämnda förordning på god in- sikt om de särskilda trafiksäkerhetsrisker, som äro förenade med förande av fordon med tillkopplat släpfordon, icke gäller, när körkortet är av klass AB.

32 ä 6 mom.5 Automobil må icke i ut- hyrningsrörelse tillhandahållas annan per- son såsom förare än den, som styrker sig

innehava körkort gällande för det fordon, som tillhandahålles.

(Andra stycket utgår.)

Annorst—ädes än inom stad eller tättbe— byggt samhälle må förhyrd automobil ej yrkesmässigt mot ersättning föras av någon för detta ändamål anlitad person.

35 %” Med böter från och med tio till och med trehundra kronor stra-ffes den som åsi- dosätter föreskriften i 29 ä 8 mom.

39 57 Finner länsstyrelse eller polismyndig- het anledning till återkallelse eller indragning på viss tid av trafiktillstånd eller tillstånd enligt 27 55 eller tillstånd till uthyrningsrörel- se eller transportförmedling eller godkännan- de eller medgivande, varom i denna förord- ning förmäles, skall myndigheten, därest be- fogenhet i sådant avseende icke tillkommer denna, därom göra framställning hos den myndighet, som har att besluta i ärendet.

44 å” ] mom. Talan mot beslut av tra- fiknämnd enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom besvär.

(Andra stycket utgår.)

Talan mot annat beslut av länsstyrelse med stöd av förordningen föres hos Konung- en genom besvär. I samma ordning föres talan mot transportnämndens beslut med stöd av förordningen och mot länsstyrelses beslut i ärende angående yrkesmässig trafik, vilket från trafiknämnd hänskjutits till läns- styrelse.

2 mom. Beslut som avses i 1 mom. samt 1 Senaste lydelse:

3 mom. 1969: 689 5 mom. 1971: 315 6 mom. 1967: 324. Senaste lydelse 1971: 315. Senaste lydelse 1951: 653. Senaste lydelse 1967: 324. Senaste lydelse 1964: 103. Senaste lydelse 1951: 653. Senaste lydelse 1967: 324. Senaste lydelse 1971: 315.

mann—uu

kammarrätts beslut enligt förordningen skola, med nedan angivna undantag, gälla utan hinder av besvär.

Beslut, som innefattar trafiktillstånd eller tillstånd att bedriva uthyrningsrörelse eller transportförmedling, vare, där ej på grund av särskilda skäl i tillståndet annorlunda för- ordnats, icke gällande, förrän beslutet vun- nit laga kraft eller, där besvär däremot an- förts, beslutet blivit slutligen fastställt. Tiden för anförande av besvär över dylikt beslut och över beslut om indelning i lokalområ— den eller om bestämmande av särskilt lokal— område skall räknas från den dag, då be- slutet tillkännagivits genom anslag i veder- börande myndighets lokal. Sådant tillkänna- givande bör ske inom fem dagar från be- slutets dag.

Beslut om återkallelse eller indragning på viss tid av trafiktillstånd eller annat tillstånd, som ovan sagts, vare ej gällande förrän den, som avses med beslutet, därav erhållit del.

I beslut, som innefattar återkallelse av tra— fiktillstånd enligt 19 ä 2 mom. samt nytt tra- fiktillstånd, skall angivas viss tidpunkt, från vilken återkallelsen och det nya tillståndet skola gälla. Tillståndsmyndigheten får på begäran av part ändra tidigare fastställd tidpunkt.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973.

Övergångsbestämmelser

1. Trafikkort, som är giltigt vid de nya be- stämmelsemas ikraftträdande, medför där-

efter den behörighet som angives i över- gångsbestämmelserna till kungörelsen (1972: 000) om ändring i vägtrafikförordningen (1951: 648).

På trafikkort, som gäller efter den 31 de- cember 1972 äger 27 5 5 och 6 mom. och 35 å i den äldre lydelsen fortfarande till- lämpning. Har sådant trafikkort förstörts eller förkommit eller undergått förändring så att det icke lämpligen kan användas, skall innehavaren ansöka om förnyelse av sitt körkort enligt 32 ä 1 mom. andra stycket vägtrafikförordningen i dess lydelse enligt ovannämnda kungörelse.

2. Under tiden den 1 januari—den 31 de- cember 1973 får buss ej föras i yrkesmässig trafik av någon som ej har körkort klass ABDE eller ABCDE eller motsvarande be- hörighet enligt punkten 1 ovan, jämförd med punkten 1 i de där nämnda övergångs— bestämmelserna.

3. Under tiden den 1 januari 1973—den 31 december 1978 får personbil och lastbil ej föras i yrkesmässig trafik av någon, som ej har körkort klass ABCE, ABDE eller ABCDE eller körkort klass AB eller ABE med påskriften TAXI eller motsvarande be- hörighet enligt punkten 1 ovan, jämförd med punkten 1 i de där nämnda övergångs- bestämmelserna.

4. Register över trafikkort, som gäller efter den 31 december 1972, föres enligt före- skrifterna för register över körkort.

5. Ansökan om trafikkort, vilken gjorts fö- re den 1 januari 1973 men ej hunnit avgöras dessförinnan, prövas enligt de nya bestäm- melserna i tillämpliga delar.

Utkast till Kungörelse om ändring i vägtrafikkungörelsen (1951: 743)

Härigenom förordnas beträffande vägtra- fikkungörelsen (1951: 743),

dels att 771 och 78 åå, 80 5 1 mom.”, rubriken till 15 kap., samt bilagorna 19, 20 och 22 skall upphöra att gälla,

dels att 62—75 åå, 80 & 2—4 mom., 81

och 83 åå, rubriken till 10 kap. samt bila- gan 21 skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse 1967: 858. " Senaste lydelse 1971: 363. * Helt ny text. Hänvisning till senaste lydelse har i regel ej gjorts.

10 kap. Ansökan i körkortsärende samt läkarintyg och lämplighetsintyg

62 %* Ansökan om körkort eller förnyel- som på begäran av sökanden hos länsstyrel- se, polismyndighet eller trafiksäkerhetsver- ket, tillställes honom av trafiksäkerhetsver- ket. Blankett för ansökan om förnyelse en- ligt 32 5 1 mom. första stycket och andra stycket c) vägtrafikförordningen skall dock tillställas körkortsinnehavaren utan begäran. Blankett skall vid utsändandet vara försedd med sökandens personnummer och namn samt de övriga uppgifter som trafiksäker- hetsverket finner behövliga. Anvisningar om vad sökanden i övrigt har att iakttaga skall av trafiksäkerhetsverket lämnas honom till- sammans med blanketten.

Begäran om blankett, som framställes hos polismyndighet eller trafiksäkerhetsverket, skall vidarebefordras till länsstyrelse.

Blanketter fastställas av trafiksäkerhets- verket.

63 å Socialstyrelsen meddelar närmare fö- reskrifter om sättet och ordningen för utfö- rande av den läkarundersökning, som skall ligga till grund för läkarintyg enligt 31 5 1 mom. tredje stycket a) vägtrafikförord- ningen.

För läkarundersökning jämte intyg må i statens eller kommuns tjänst anställd läkare ej fordra högre gottgörelse än 15 kronor. (Andra stycket motsvarar tidigare 64 å.)

64 %* Blankett till läkarintyg, ifylld med sökandens personnummer och namn, skall genom trafiksäkerhetsverkets försorg till- ställas sökanden samtidigt med blanketten för ansökan om körkort och av sökanden tillhandahållas läkaren.

Blanketten fastställes av socialstyrelsen efter samråd med trafiksäkerhetsverket.

På läkarintyget skall läkaren anteckna hur sökanden styrkt sin identitet.

65 %* Lämplighetsintyg enligt 31 & 1 mom. tredje stycket b) vägtrafikförordningen ut- färdas på blankett, som fastställes av trafik- säkerhetsverket efter samråd med rikspolis-

styrelsen och som, ifylld med sökandens personnummer, namn och adress samt man- talsskrivningsort för året och de två när- mast föregående åren, samtidigt med blan- ketten för ansökan om körkort, tillställes sö- kanden genom trafiksäkerhetsverkets för- sorg. Den skall av sökanden tillhandahållas polismyndigheten.

Har sådan mera ingående utredning verk- ställts, som föreskrives i 31 ä 2 mom. tredje stycket, skall detta framgå av lämplighets- intyget. Redogörelse för utredningen skall insändas till länsstyrelsen samtidigt som lämplighetsintyg utfärdas, om sökanden an- ses lämplig. Anses sökanden ej lämplig, in- sändes redogörelsen först på anmodan av länsstyrelsen.

66 %* Bevis och intyg enligt 31 ä 5 mom. andra stycket Åvägtrafikförordningen utfär- das enligt formulär som fastställas av trafik- säkerhetsverket.

67 % 1 mom. För sökande med sådant lyte eller sådan sjukdom eller nedsättning, som avses i 31 5 3 mom. sista stycket väg- trafikförordningen, äger länsstyrelse beslu- ta om utfärdande av körkort i de fall och med föreskrivande av de villkor, vilka angi- vas nedan i denna paragraf.

2 mom. Beslut om utfärdande av körkort för den, som lider av lyte som avses i 1 mom. eller av sådan i samma mom. åsyf- tad sjukdom som innebär nedsättning i håll- nings- eller rörelseorganens funktioner, må meddelas efter tillstyrkan av socialstyrelsen och trafikinspektören i distriktet. För kör- kortet skola föreskrivas de villkor, som läns- styrelsen finner skäligt bestämma.

3 mom. Beslut om utfärdande av kör— kort för den, som lider av annan i 1 mom. avsedd sjukdom än i 2 mom. sägs eller av nedsatt syn -eller hörselförmåga, må medde- las efter socialstyrelsens tillstyrkan och med föreskrivande av de vill-kor, vilka styrelsen må hava angivit som förutsättning för till- styrkandet.

4 mom. Har beträffande visst slag av sö- kande, för vilka jämlikt denna paragraf be-

* Helt ny text.

slut om utfärdande av körkort må medde- las efter socialstyrelsens tillstyrkan, styrelsen meddelat länsstyrelserna villkoren för sådan tillstyrkan, äger länsstyrelse besluta om ut- färdande av körkort utan att i det särskilda fallet inhämta yttrande från socialstyrelsen.

5 mom. I 3 mom. avsett yttrande från socialstyrelsen, vari beslut om utfärdande av körkort tillstyrkes på villkor, att fordon, som av sökanden framföres, skall vara för- sett med särskild anordning eller vara av sär- skild beskaffenhet, eller ock att viss särskild trafikföreskrift skall iakttagas, skall vara av- givet i samråd med trafiksäkerhetsverket. Motsvarande skall gälla, då socialstyrelsen lämnar meddelande, varom i 4 mom. förmä- les.

68 å* Har särskilda villkor enligt 67 & föreskrivits för körkorts giltighet, vilka in- nebär att körkortsinnehavaren under färd skall använda hjälpmedel eller att fordon, som han framför, skall vara försett med sär- skild anordning eller vara av särskild be- skaffenhet eller att viss särskild trafikföre- skrift skall iakttagas eller annat, som kan kontrolleras vid färd, skall på kortet upp- tagas erinran om att särskilda villkor gälla samt sökanden i särskild skrivelse delgivas villkoren med angivande att skrivelsen skall medföras vid färd.

Andra villkor än som avses i första styc- ket skola tillställas sökanden i särskild skri- velse.

69 å* Körkort för motorfordon skall vara skärt till färgen och utfärdas enligt bilaga nr 21.

Körkort för traktor skall vara vitt och utfärdas på blankett som trafiksäkerhets- verket fastställer och tillhandahåller länssty- relserna.

Närmare bestämmelser om fotografi, av- sett att användas för körkort, utfärdas av trafiksäkerhetsverket.

Bestämmelser om identitetsprövning i sam- band med ansökan om körkort för motor- fordon, när sökanden icke har körkort av annan klass, samt ansökan om förnyelse av körkort för motorfordon i fall, som avses

i 32 ä 1 mom. första stycket, när ansökan ej gjorts inom föreskriven tid, och andra stycket a) vägtrafikförordningen, utfärdas av postverket efter samråd med trafiksäkerhets- verket. I fråga om identitetsprövning vid förnyelse av körkort för motorfordon, när innehavaren har hemvist utom Sverige, med- delas bestämmelser av trafiksäkerhetsver— ket.

70 å* Körkort för motorfordon skall bestå av en fotografisk kopia av en i enlighet med anvisningarna till bilaga 21 ifylld blankett. Kopian skall förses med trafiksäkerhetsver- kets stämpel.

Närmare föreskrifter om den tekniska ut- formningen av körkort för motorfordon ut— färdas i annan ordning.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om körkort och ansökan om fömy- else av körkort meddelas av trafiksäkerhets- verket.

71 5* Vid förnyelse av körkort utfärdas nytt körkort för körkortsinnehavaren av samma klass som det, om vars utfärdande för honom länsstyrelsen beslutat.

När körkort förnyas enligt 32 5 1 mom. andra stycket a) vägtrafikförordningen, skall innehavaren skriftligen underrättas om sin skyldighet att, enligt 3 mom. samma para- graf, överlämna körkortet, om detta kom- mer till rätta.

Körkort, som överlämnas enligt 31 5 5 mom. sista stycket eller 32 5 3 mom. första stycket vägtrafikförordningen, skall maku- lera-s enligt bestämmelser, som trafiksäker- hetsverket meddelar.

72 % Körkortsregister, varom förmäles i 3] $ 7 mom. vägtrafikförordningen, föres med automatisk databehandling av trafik- säkerhetsverket.

Införingar i registret göras även av läns- styrelserna.

Det åligger trafiksäkerhetsverket att an- svara för det system- och programmerings- arbete som kräves för registret samt att med-

* Helt ny text.

dela föreskrifter och anvisningar i fråga om sättet för länsstyrelsernas införande av upp- gifter i registret.

73 5” För var och en som begär blankett för körkortsansökan skall trafiksäkerhetsver- ket, i den mån uppgift om honom icke re- dan finnes i registret, i registret införa a) fullständigt namn;

b) personnummer; c) bostadsadress; d) mantalsskrivningsort.

Uppgifterna skola hämtas från centrala personregistret. Antecknas där ändring av någon av nämnda uppgifter, skall den änd- rade uppgiften av trafiksäkerhetsverket in- föras i körkortsregistret. Ändras namn eller personnummer, skall även tidigare uppgift finnas i körkortsregistret till dess körkort utfärdats eller körkortet förnyats. Uppgif- ten om mantalsskrivningsort avföres ur re- gistret, när länsstyrelsen fattat beslut i an- ledning av ansökan om körkort.

Har den för vilken uppgifter enligt första stycket införts i registret ej senast vid ut— gången av det andra kalenderåret därefter ansökt om körkort, skall trafiksäkerhetsver- ket avföra uppgifterna om honom ur regist- ret. Detsamma gäller om ansökan om kör- kort avslagits och ny ansökan inte gjorts inom tid som nyss sagts, såframt sökanden ej har körkort.

Antecknas i centrala personregistret att innehavare av körkort utflyttat ur riket, skall denna uppgift av trafiksäkerhetsverket infö- ras även i körkortsregistret. Uppgiften avfö- res »ur registret, om körkortsinnehavaren åter inflyttar till riket. Om den som är utflyttad ur riket anmäler sin adress till trafiksäker- hetsverket, skall verket införa denna i re- gistret.

Trafiksäkerhetsverket skall vidare i kör- kortsregistret införa uppgift om a) trafiksäkerhetsverkets stations- eller mot- tagningsort, där sökande av körkort för mo— torfordon önskar undergå förarprov; upp— giften utgår, när körkortet utlämnats till sö- kanden; '

b) utlämnande av körkort i fall då utläm- nandet ombesörjes av verket; i fall som av-

ses i 31 5 6 mom. vägtrafikförordningen angives datum för körkortets färdigställan- de;

e) den dag då förnyelse av körkort enligt 32 5 1 mom. första stycket vägtrafikförord- ningen senast skall ske; dagen bestämmes av trafiksäkerhetsverket;

d) till verket anmält innehav av svenskt luft- fartscerttifilkat eller certifikat, som avses i 80 & luftfartskungörelsen, eller av här i riket meddelat godkännande av utländskt luftfartscertifikat;

e) erforderliga uppgifter för att arkiverade handlingar skall kunna återfinnas.

Göres anmälan enligt femte stycket d) be- träffande någon, som ej antecknats i regist- ret enligt första stycket, skola i första styc- ket angivna uppgifter införas för honom.

Götes beträffande innehavare av utländskt körkort anmälan enligt 80 5 eller införes i registret uppgift om sådant körkort enligt 74 & tredje stycket, skall trafiksäkerhetsver- ket i registret införa uppgifter enligt första stycket för körkortsinnehavaren i den mån de kunna inhämtas från centrala personre- gistret eller framgå av anmälningen eller andra handlingar.

Om person, beträffande vilken uppgift skall införas i registret, saknar personnum- mer, skall riksskatteverket på begäran av trafiksäkerhetsverket fastställa personnum- mer för honom.

Avlider körkortsinnehavare, skall trafik- säkerhetsverket ur registret avföra anteck- ningarna rörande honom. Anteckningarna rörande innehavare av körkort, vilken ej är mantalsskriven eller kyrkobokförd i Sverige, avföras ur registret, när 90 år förflutit från han-s födelse. Om innehavare av utländskt körkort icke är kyrkobokförd i Sverige, när anteckning om honom göres i registret, och ej heller blivit kyrkobokförd här före ut- gången av det andra kalenderåret efter det, då anteckningen gjordes, skall trafiksäker- hetsverket avföra anteckningarna om honom ur registret.

74 %* Länsstyrelse skall i körkortsregistret införa uppgift om

” Senaste lydelse 1971: 822. * Helt ny text.

a) begäran om blankett för ansökan om kör- kort; anteckningen avföres, när länsstyrelsen fattat beslut i anledning av ansökan om kör- kort;

b) ansökan hos länsstyrelsen om förnyelse av körkort; anteckningen avföres, när läns— styrelsen fattat beslut i ärendet;

c) länsstyrelsens beslut i anledning av an- sökan om körkort;

d) länsstyrelsens beslut i anledning av an- sökan om förnyelse; anteckningen avföres, när körkortet förnyats;

e) utlämnande av körkort för traktor;

f) körkortsklassen jämte i förekommande fall tillstånd att föra personbil och lätt last— bil i yrkesmässig trafik för personbeford- ran;

g) skyldighet att bära glasögon vid förande av körkortspliktigt fordon;

h) villkor som föreskrivits för körkortet, med angivande av datum för villkorets före- skrivande samt huruvida villkoret skall an- märkas på körkortet eller ej och i först— nämnda fall beteckning på den särskilda skrivelse vari villkoret finnes intaget; i före- kommande fall angives dag, då villkor skall vara uppfyllt;

i) beslut av åklagarmyndighet eller polis— myndighet enligt 35 å vägtrafikförordningen om omhändertagande av körkort;

j) upptagande av ärende om omprövning av körkortsinnehav, om föreskrivande av nytt villkor eller om ändring eller upphävande av villkor; anteckningen om omprövningsären- de avföres, när ärendet slutligt avgjorts, och om ärende rörande villkor, när beslut fat- tats huruvida föreläggande enligt 32 ä 1 mom. tredje stycket vägtrafikförordningen skall utfärdas;

k) beslut rörande återkallelse, såväl interi- mistiskt som slutligt, av körkort; har enligt 33 % 5 mom. vägtrafikförordningen bestämts tid, inom vilken beslut om utfärdande av nytt körkort ej må meddelas, skall tiden an- givas;

l) föreläggande enligt 32 ä 1 mom. tredje stycket vägtrafikförordningen;

m) beslut enligt 33 5 5 mom. vägtråfikför- ordningen om återfående av körkort efter återkallelse;

n) återställande av körkort enligt 33 5 "3 mom. andra stycket eller 4 mom. tredje stycket vägtrafikförordningen; 0) beslut om varning enligt 34 & vägtrafik- förordningen;

p) delgivning av beslut om omhändertagan- de av körkort, återkallelse eller varning; dock att uppgift ej införes om delgivning av beslut om återkallelse, om beslut om om- händertagande av körkortet delgivits tidiga- re, och ej heller om delgivning av slutligt beslut om återkallelse, när beslut enligt 33% 3 mom. första stycket vägtrafikförordningen om återkallelse av körkortet tills vidare i avvaktan på det slutliga beslutet delgivits tidigare;

q) överlämnande av körkort till myndighet ifall som avses i 32 5 3 mom., 33 ä 4 mom. andra stycket och 35 & tredje stycket väg- trafikförordningen; har körkortet ej över- lämnats, skall detta framgå av registret;

r) ändring eller upphävande av beslut, som enligt vad ovan angivits skall antecknas i registret;

s) att meddelande inkommit enligt 80 5 3 mom.;

t) att framställning enligt 81 5 första styc- ket eller upplysning från läkare inkommit eller att annan omständighet upplysts, som ej avses i a)—s) eller i 21 å kungörelsen (1970: 517) om rättsväsendets informations- system, men vars anmärkande är erforder- ligt för kontrollen över körkortsinnehavare; dagen för anteckningen i registret skall fram- gå av detta.

Ändras förhållande som antecknats enligt första stycket f), g) eller b), skall den tidi- gare anteckningen kvarstå utom i fråga om dag, då villkor skall vara uppfyllt.

Länsstyrelse skall vidare i körkortsregist- ret införa uppgift om omständighet, som an— gives i första stycket s) och t) och som avser innehavare av utländskt körkort. I fråga om ärende enligt 4 & kungörelsen (1956z522) med vissa bestämmelser i anledning av över- enskommelser mellan Sverige samt Dan- mark, Finland och Norge angående ömsesi- digt godkännande av körkort samt av re- gistrering av motorfordon, m.m., eller 6 & kungörelsen (1962: 277) om godkännande

av vissa utländska körkort äga bestämmel- serna i första stycket j), k), 0), p), (1) och r) motsvarande tillämpning. Återsändes kör- kort eller tillståndsbevis enligt någon av nämnda kungörelser till myndighet som ut- färdat det eller återlämnas det till inneha- varen, skall länsstyrelsen införa uppgift där- om i körkortsregistret. Uppgift om körkor- tets nummer eller annan beteckning, dag för dess utfärdande och det land, vari det ut- färdats, skall av länsstyrelsen införas i re- gistret.

75 %* Åklagare eller polismyndighet, som beslutat om omhändertagande av körkort en- ligt 35 5 vägtrafikförordningen, skall, när beslutet översändes till länsstyrelsen, med- dela huruvida beslutet delgivits körkorts- innehavaren och denne överlämnat körkor- tet till den som meddelat beslutet. Delgives beslutet eller överlämnas körkortet senare, skall meddelande därom snarast möjligt läm- nas länsstyrelsen. Körkortet skall sändas till länsstyrelsen.

79 å'* Ansöker körkortsinnehavare om förnyelse av körkortet, enär det förkommit eller förstömts, skall trafiksäkerhetsverket gö- ra anmälan därom till rikspolisstyrelsen. An— tecknas därefter i registret att körkortet överlämnats till länsstyrelse, skall rikspolis- styrelsen underrättas därom av trafiksäker- hetsverket.

80 é ] mom. skall utgå. 2 mom.5 Har körkortsinnehavare person, för vilken länsstyrelse beslutat om utfärdande av körkort, funnits skyldig till

brott mot lagen 1951: 649 om straff för vissa trafikbrott, vilket begåtts vid förande av motordrivet fordon,

annat brott vid förande av motordrivet fordon, med undantag av överträdelse av 49 5 2 mom. första stycket c)——f) och 3 mom. vägtrafikförordningen samt föreskrift enligt 61 ä 1 mom. b) samma förordning,

olovligt tillgrepp av motordrivet fordon, brott mot 16 kap. 15 & eller 21 kap. 15 & brottsbalken , eller

brott mot 21 kap. 13 eller 14 _S, brotts- balken, vid vars begående körkortsinneha-

eller

varen varit berusad, så att det framgått av hans åtbörder eller tal,

eller har körkortsinnehavare eller person, för vilken beslutats om utfärdande av kör- kort, dömts till annan påföljd än böter för brott mot 3 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8 eller 9 & brottsbalken eller någon av dessa paragrafer jämte 10 & samma kap. eller mot 4 kap. eller 6 kap. 1 eller 2 & brottsbalken eller 1 & jämte 10 % samma kap. eller mot 8 kap. 5 eller 6 & brottsbalken eller någon av dessa paragrafer jämte 12 & samma kap. eller mot 13 kap. eller 17 kap. 1, 2, 3 eller 4 % brottsbalken,

åligger det domstolen eller, i fråga om be- slut av befattningshavare vid krigsmakten, denne att ofördröjligen översända avskrift av domen eller beslutet, innehållande upp- gift om den dömdes personnummer, till den länsstyrelse, som beslutat om körkortets ut- färdande. Motsvarande skyldighet åvilar domstol, som eljest meddelat dom eller be— slut i mål, vari lägre domstol eller befatt- ningshavare vid krigsmakten haft att sända avskrift av domen eller beslutet.

(Andra stycket utgår.)

Har körkort enligt 33 ä 3 mom. väg— trafikförordningen återkallats tills vidare el— ler beslut om körkorts omhändertagande enligt 35 & samma förordning översänts till den länsstyrelse, som beslutat om körkortets utfärdande, skall, därest förundersökning nedlägges eller beslut meddelas, att åtal ej skall väckas, den myndighet, som hade att förbereda talan, ofördröjligen underrätta länsstyrelsen härom med angivande av per- sonnumret.

3 mom.6 Har nykterhetsnämnd beslutat ställa körkortsinnehavare eller person, för vilken beslutats om utfärdande av körkort, under övervakning enligt 15 5 lagen om nyk- terhetsvård eller har nämnden till länsrätt ingivit ansökan om att sådan person måtte intagas å allmän vårdanstalt för alkoholmiss- brukare, skall nämnden ofördröjligen avsän— da meddelande om förhållandet jämte upp- * Senaste lydelse 1971: 743.

5 Senaste lydelse 1966: 517. ” Senaste lydelse 1971:363. * Helt ny text.

gift om hans personnummer till den länssty- relse, som beslutat om körkortets utfärdan- de.

Finner nykterhetsnämnd i annat fall än som avses i första stycket, att rätten för viss person att innehava körkort bör omprö- vas till följd av dennes alkoholmissbruk, åligger det nämnden att ofördröjligen avsän- da meddelande därom jämte uppgift om hans personnummer till den länsstyrelse, som beslutat om körkortets utfärdande.

I samtliga fall som avses i detta moment skall nämnden avgiva yttrande i frågan, huruvida körkortet bör återkallas.

4 mom.* Bestämmelserna i 2 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning med avseende på innehavare av utländskt körkort. Är kör- kortets innehavare mantalsskriven i riket, skall avskrift eller meddelande sändas till länsstyrelsen i det län, där han är mantals- skriven. Beträffande den som ej är mantals— skriven i riket, skall avskrift eller meddelan- de sändas till länsstyrelsen i det län, där han är kyrkobokförd, eller, om han ej heller är kyrkobokförd i riket, till länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen skall samti- digt underrättas om körkortets nummer eller annan beteckning, dagen för dess utfärdan- de och det land, vari det utfärdats.

81 % Finner polismyndighet anledning fö- rekomma till återkallelse av körkort, skall po- lismyndigheten därom göra framställning hos den länsstyrelse, som beslutat om körkor— tets utfärdande. I framställningen skall kör- kortsinnehavarens personnummer angivas.

Bestämmelserna i första stycket äga mot- svarande tillämpning på utländskt körkort; framställning skall i sådant fall göras hos länsstyrelse som angives i 80 5 4 mom.

Finner länsstyrelse eller polismyndighet anledning förekomma till återkallelse av till- stånd för trafikskola eller av godkännande som föreståndare, lärare eller instruktör vid trafikskola, skall anmälan därom göras hos trafiksäkerhetsverket.

83 % Vederbörande trafikinspektör i di- strikt skall hlava tillsyn över dem som jäm- likt 31 5 5 mom. vägtrafikförordningen av

länsstyrelse särskilt förordnats att anställa förarprov för traktor. Den förordnande har att efter-komma de anvisningar, som för verksamheten meddelas av trafiksäkerhets- verket eller av trafikinspektören i distriktet.

För anställande av förarprov för traktor äger den förordnade att av sökanden upp- bära 15 kronor i avgift.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973.

Övergångsbestämmelser

1. Intill dess Kungl. Maj:t bestämmer an- nat skall de nuvarande av länsstyrelserna förda körkortsregistren bibehållas i vad av- ser anteckningar om förhållande, anmält jämlikt 80 ä 2 mom. första eller andra styc- kena i momentets äldre lydelse samt av- seende dom eller beslut, som meddelats före den 1 mars 1972, eller strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot, som god- känts före sagda dag, eller omständighet, som eljest antecknats enligt 74 & h) eller i) i stadgandets äldre lydelse och varom upp- gift inkommit före den 1 mars 1972. Regis- terkort med sådana anteckningar skall även innehålla uppgift om körkortsinnehavarens namn, personnummer och enligt äldre be- stämmelser gällande körkortsnummer. Har anteckningarna beträffande gällande körkort icke före den 1 januari 1973 förts över till det nya körkortsregistret, skall läns- styrelsen fortfarande föra körkortsregister för körkortet enligt de äldre bestämmelser— na till dess överföring skett eller körkortet upphört att gälla eller 90 år förflutit från körkortsinnehavarens födelse. 2. Om körkortsinnehavare, beträffande vil— ken register föres enligt punkten 1, tilldelas körkort av annat slag av annan länsstyrelse än den som för registret, skall utdrag ur re- gistret inhämtas och motsvarande register föras av den länsstyrelse som utfärdat det nya körkortet. Motsvarande gäller, då efter återkallelse beslut om utfärdande av nytt

* Helt ny text.

Körkortets framsida

Körkortets baksida

PERMIS DE CONDUIRE

1. Efternamn

2. Förnamn 3. Född Innehavarens namnteckning 5. Utf. av STATENS TRAFIKSÄKERHETSVERK 6. | STRÄNGNÄS 4) 7. Förnyas 8. Klass 2) | Nr Villkor 3) Exp.avg.

De bokstäver som ingår i körkortsklassen på rad 8 på framsidan anger behörighet att föra fordon enligt följande: MOTORCYKEL (har innehavaren ei fyllt 18 är: endast lätt mc) PERSONBIL och LÄTT LASTBIL (totalvikt högst 3500 kg) även med ett släpfordon med totalvikt högst 750 kg (i vissa fall tyngre) TUNG LASTBIL BUSS SLÄPFORDON, oavsett vikt Star ordet GLASOGON på raden för villkor skall Ni använda glasögon (linser) som ger tillräcklig synskärpa när Ni kör.

ITIUO m)

Anvisningar.

Raderna 1—6 och 7—6 samt uppgift om nummer, villkor och expeditionsavgift ifyiias av trafiksäkerhetsverket innan den handling, varifrån körkortet skall färdigställas. sändes ut för inhämtande av sökandens namnteckning. Raderna 1—3 och uppgift om nummer, varmed avses personnummer, ifyllas med namn och födelsetid enligt uppgifter i centrala personregistret. Sökandens namnteckning på handlingen inhämtas av postverket. Sökandens foto fästes på sin lats av trafiksäkerhetsverket. Kör- kortet skall av trafiksäkerhetsverket efter fär igstäilandet förses med reliefstämpel. Körkort för motorfordon skall e] förses med stämpel enligt expeditionskungörelsen.

1) Tillstånd för innehavare av körkort klass AB eller ABE att föra personbil och lätt last- bil ilyrkesmässig trafik för personbefordran angives med beteckningen TAXI på den- na p ats. 2) Vid angivande av körkortsklass såttes en asterisk på platsen för var och en av bok- stäverna A—E som icke ingår i beteckningen för klassen. 3) Skyldighet att vid förande av körkortspliktigt fordon bära nödiga glas anges här med ordet GLASOGON. Villkor som skall anmärkas på körkortet anges med länsbokstav och nummer på skrivelse vari villkoret finnes angivet. 4) Plats för körkortsinnehavarens foto.

körkort fattats av länsstyrelsen i annat län än det, vars länsrätt återkallat körkortet.

3. Till dess Kungl. Maj:t bestämmer annat skall uppgift om länsbokstav och nummer för körkort och trafikkort, som utfärdats före den 1 januari 1973 och gällt därefter, samt om fordonsslag, för vilket körkortet

eller trafikkortet gällt, finnas i det centrala körkortsregistret.

4. Bestämmelserna om trafiksäkerhetsver- ket i 62, 64 och 65 55, 69 & sista stycket, 72, 73 och 79 55 i den nya lydelsen tilläm- pas på bilregisternämnden till dess Kungl. Maj:t bestämmer annat.

Utkast till Övriga kungörelser

Kungörelse om ändring i kungörelsen (1956:522) med vissa bestämmelser i anledning av överenskommelser mellan Sverige samt Danmark, Finland och Norge angående ömsesi— digt godkännande av körkort samt av registrering av motorfordon, m. m.

Härigenom förordnas, att till 4 &" kun- görelsen (1956:522) med vissa bestämmel- ser i anledning av överenskommelser mellan Sverige samt Danmark, Finland och Norge angående ömsesidigt godkännande av kör- kort samt av registrering av motorfordon, m.m. skall fogas två nya moment, beteck- nade 3 och 4 mom., av den lydelse nedan angives.

3 mom. Prövning av fråga, som avses i 1 mom., ankommer på länsrätten i det län, där innehavaren av tillståndsbeviset är kyrko- bokförd. Är han icke kyrkobokförd i Sveri- ge, prövas frågan av länsrätten i Stockholms län; prövningen må dock överlämnas till länsrätten i det län, där innehavaren vistas, om han begär det och länsrätten i Stock- holms län finner lämpligt att överlämna ärendet d—it.

4 mom. Bestämmelserna i 80 5 2 och 3

mom. samt 81 5 första stycket vägtrafik- kungörelsen (1951: 743) äga motsvarande tillämpning i fråga om innehavare av till- ståndsbevis som avses i 3 &_ Vid översändan- det eller framställningen skall uppgift läm- nas om nummer eller beteckning av annat slag på tillståndsbeviset, om den myndighet som utfärdat det, den stat, i vilken beviset utfärdats, ort och dag för dess utfärdande, samt tiden för dess giltighet ävensom om innehavarens medborgarskap, hemort och bostadsadress i hemlandet samt om hans personnummer eller, om han saknar person— nummer i Sverige, om hans fullständiga namn, hans födelsetid och födelseort samt hans bostadsadress i Sverige.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973.

Utkast till

Kungörelse om ändring i kungörelsen (1962: 277) om godkännande av vissa utländska kör— kort

Härigenom förordnas, att 6 5” kungörelsen (1962:277) om godkännande av vissa ut- ländska körkort skall ha nedan angivna ly- delse.

6 5 I mom. Därest villkoren för erhål- lande av körkort, som avses i 1 &, uppen- barligen icke längre uppfyllas eller sådant förhållande föreligger, som jämlikt 33 & väg- trafiikförordningen medför återkallelse av

körkort, äger länsrätt efter anmälan av läns- styrelse besluta, att körkortet under viss tid icke skall medföra rätt, som angives i 1 5. Därvid skola i tillämpliga delar bestämmel- 1 Senaste lydelse (av 1 mom.) 1971: 365. ” Senaste lydelse 1971: 364. Ändringen innebär, att 2 och 3 mom. tillagts, varjämte den tidigare texten åsatts beteck- ningen 1 mom. * Helt ny text.

serna i 33 och 34 && vägtrafikförordningen tjäna till ledning.

Beslutar länsrätten att körkortet under viss tid icke skall medföra rätt, som an- gives i 1 5, skall länsstyrelsen omhänder- taga körkortet intill utgången av den tid, för vilken innehavaren fråntagits rätten att bruka detsamma, eller intill den tidpunkt dessförinnan, då innehavaren lämnar Sveri- ge. Anteckning om beslutet skall, därest så lämpligen kan ske, göras å "körkortet, varjäm- te anmälan om beslutet, innefattande uppgift om förarens namn och adress, skyndsamt skall göras till kommunikationsdepartemen- tet.

2 mom. Prövning av fråga, som avses i 1 mom. första stycket, ankommer på läns- rätten i det län, där innehavaren är man- talsskriven eller, om han icke är mantals- skriven i Sverige, kyrkobokförd. Är han ej heller kyrkobokförd i Sverige, prövas frågan av länsrätten i Stockholms län; prövningen må dock överlämnas till länsrätten i det län, där innehavaren vistas, om han begär det och länsrätten i Stockholms län finner lämp— ligt att överlämna ärendet dit.

3 mom. Bestämmelserna i 80 ä 2 och 3 mom. samt 81 & första stycket vägtrafik- kungörelsen (1951: 743) äga motsvarande tillämpning i fråga om innehavare av kör- kort som avses i l &. Vid översändandet eller framställningen skall uppgift lämnas om nummer eller beteckning av annat slag på körkortet, om den myndighet som ut- färdat det, den stat, i vilken körkortet ut- färdats, ort och dag för dess utfärdande, samt tiden för dess giltighet ävensom om innehavarens medborgarskap, hemort och bostadsadress i hemlandet samt om hans personnummer eller, om han saknar person- nummer i Sverige, om hans fullständiga namn, hans födelsetid och födelseort samt hans bostadsadress i Sverige.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973.

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

1. Ämbetsansvaret ||. Göteborgs Otfsettryckri AB. Ju. 2. Möbelindustrin i Sverige. Göteborgs Offsettryckeri AB. |.

3. Personal för tyg— och intendenturförvaltning. Beck- man. Fö.

4. Säkerhets- och försvarspolitiken. Göteborgs Offset- tryckeri AB. Fö.

5. CKR (Centrala körkortsregistret) Svenska Repro- duktions AB_ K.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Ämbetsansvaret ||. [1]

Försvarsdepartementet Personal för tyg- och intendenturtörvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Kommunikatlonsdepartementet CKR (Centrala körkortsregistret) [5]

Industridepartemenlet Möbelindustrin i Sverige. [2]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.