SOU 1973:55

Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning

Till Statsrådet och Chefen för industridepartementet

Genom beslut den 26 maj 1972 bemyndigade Kungl Maj:t chefen för industridepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att” göra en utredning angående den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom utredningsman dåvarande gene— raldirektören och chefen för arbetarskyddsstyrelsen Otto Westling. Som experter åt utredningen förordnade departementschefen fr o m den 1 juli 1972 avdelningsdirektören Sten—Ove Glaas, ombudsmannen Inge Janérus, utredningschefen Sven Jonasson, direktören Rolf Lahnhagen, direktören Lennart Lennerlöf, departementssekreteraren Bo Söderberg samt fr o m den 1 september 1972 intendenten William Peterson. Som sekreterare åt utredningen förordnades fr o m den

1 juli 1972 avdelningsföreståndaren Göran Zetterblom.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Eeteendeveten—

skaplig arbetslivsforskning.

1

stockhOLm i december 1975

Otto Westling

. i

U'IU'IU'IXD U'1 U'l . . (&)va

». Mix)—*

. wwwwwwwwwww . . . o m _;

mwmwmmmwmmm . . . malmmäwmmm—a .

.

Ul . U—l kO

SAMMANFATTNING

INLEDNING Utredningens bakgrund, uppdraget

Utredningsarbetet

ARBETSLIVSFORSKNINGEN: PROBLEMOMRÅDEN, MÅL OCH MEDEL Översikt, vissa definitioner

Arbetslivsforskningens mål

UTVECKLINGEN INOM DEN BETEENDEVETENSKAPLIGA ARBETS— LIVSFORSKNINGEN I SVERIGE

FORSKNING OCH SAMHÄLLE - ORGANISATORISKA FRÅGOR Inledning

Beteckningar på olika typer av vetenskaplig verksamhet Styrning av forskningen mot problemområden i samhället Organisation av forskningsverksamhet Åtgärder för överföring av forskningsresultat till arbetslivet som tillämpningsområde

FORSKNINGSINSTITUTIONER inledning

Universitet och högskolor Institutioner inom samhällsvetenskaplig fakultet De tekniska fakulteterna Utvecklingen av arbetslivsforskningen vid univer— sitet och högskolor

Särskilda forskningsinstitut och motsvarande

Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet (PTI) Institutet för social forskning

Bakgrund

Institutets organisation och verksamhet Arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsverket Statens arbetsklinik Laboratoriet för klinisk stressforskning Ergonomigruppen, STUs arbetsmiljölaboratorium Pedagogiskt centrum i Stockholm Arbetsforskning vid skogshögskolan och träforsknings- institutet Enskilda forskningsinstitut och arbetspsykologiska institut

11 11 14

16 16 21

52 52 32 35 37 40

45 45

45 45 52 55

56 56 59 59 65 65 68 69 69

_, 1

.

ONONO'NONCROX ON . NNMNNM —* . . U'l-P—VJN—k

6.2.6

. .

Oa commoococa Awwwwww mamm—

kD ko . ....

. _ _. .

ka0 m....

. .

.. .. LMM—*

. UNG

kaONOkO kOkaOkO wwww NNMN

SAMHÄLLSORGAN FÖR MEDELSTILLDELNING ELLER MED TILLÄMP— NINGSUPPGIFTER

Inledning

Samhällsorgan för fördelning av forskningsmedel Statens råd för samhällsforskning (SFR) Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (RBP) Arbetarskyddsfonden (ASF) Styrelsen för teknisk utveckling (STU) Statliga forskningsråd utanför utbildningsdeparte- mentets område Inrikesdepartementets expertgrupp för utrednings- verksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA)

Övriga statliga organ med engagemang i arbetslive- forskningen Kungl arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Statens personalnämnd (SPN) Delegationerna för företagsdemokratifrågor inom stat— liga företag och förvaltningar samt på det kommunala området

ARBETSMARKNADSPARTERNA OCH ARBETSLIVSFORSKNINGEN Arbetsmarknadsparternas huvudorganisationers engagemang

Personaladministrativa rådet (PA—rådet) Inledning PA—rådets tillkomst, verksamhetens första utveckling Nuvarande organisation och verksamhet, allmänt Forsknings- och utvecklingsverksamhet

FORSKNINGSBEHOVEN Inledning

Forskningsbehovens bakgrund i utvecklingen inom arbets— livet

Beskrivning av forskningsområden Utgångspunkter, huvudtyper av forskning Kartläggande och beskrivande forskning Framtidsstudier inom arbetslivsområdet Utveckling av arbete och individ Utvärderande forskning

Betingelser och resurser för olika typer av arbetslivs— forskning

ÖVERVÄGANDEN

En sammanfattning av arbetslivsforskningens nuvarande situation Allmän bakgrund Samhällets och arbetsmarknadsparternas nuvarande engagemang i den beteendevetenskapliga arbetslivs— forskningen

Synpunkter på forskningsbehov och forskningsorganisation Inledning Forskningsområden och olika typer av forskning Programverksamhet och genomförande av forskning

Utredningens slutsatser Organ för programverksamhet och anslagsgivning Forskningsinstitutioner Särskilda organisatoriska överväganden

, 72

76 75 81 83

se

86 88 90

91 91

99 99 99 ”03 ”05

"13

116 16 18 "20 120 122

”23

129 129

129 150

155 153 154 155

158 158 140 144

10 10.1

10.2

10.5

Bilagor

Bilaga 1 Bilaga 2

Bilaga 5

Mlga4

Ml%a5 Bilaga 6

m1%a7

UTREDNINGENS FÖRSLAG

Förslag om inrättande av ett institut för beteendeveten- skaplig arbetslivsforskning Utbyggnad av den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk— ningen inom universitet och högskolor Programorgan för den beteendevetenskapliga arbetslivs- forskningen

Skrivelse till forskningsinstitutioner Översikt av forskningsverksamhet enligt svar på enkät hösten 1972 Ledamöter i Personaladministrativa rådets styrelse och råd under den mandatperiod som slutade 1972 Översikt av forskningsverksamhet enligt svar på enkät hösten 1972

Exempel på avtal Förslag till stadgar för Stiftelsen institutet för arbetslivsforskning Förslag till riktlinjer för verksamheten vid institutet för arbetslivsforskning att biläggas upprättat avtal

148 148

155 158

196 198

Utredningen tillsattes efter framställningar från Landsorganicn— tionen, Svenska arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens central— organisation om ett ökat stöd från samhället till arbetslivsforsk— ningen. Partsorganisationerna'attalade härvid bl a att Personal— administrativa rådets kompetens inom området borde tillvaratas och vidareutvecklas.

Utredningen har kartlagt den aktuella beteendevetenskapliga ar— betslivsforskningen. Denna är mångskiftande och spridd på ett stort antal forskningsinstitutioner. Forskningen har dock mycket knappa ekonomiska resurser och saknar i stor utsträckning förank- ringar som säkrar en systematisk och långsiktig verksamhet.

Utredningen anser att det finns ett behov av för arbetslivsforsk- ningen ansvariga programorgan som kan överblicka problem och forskningsverksamhet inom olika sektorer av arbetslivet, väga olika forskningsbehov mot varandra, upprätta forskningsprogram och genom anslagsfördelning verka för att dessa kommer till ut— förande.

Vad beträffar forskningens genomförande finner utredningen att denna bör vara organisatoriskt differentierad och bedrivas vid olika typer av varandra kompletterande institutioner. Utredningen anser att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen liksom den arbetsvetenskapliga utbildningen bör byggas ut vid universi— teten och de tekniska högskolorna och där förankras i mot området inriktade tjänster. Beträffande viss arbetslivsforskning krävs enligt utredningens uppfattning mer omfattande organisatoriska

åtgärder.

Utredningen har i sina överväganden beträffande behoven av forsk- ningsinsatser och av åtgärder för att få till stånd sådana hål— lit isär olika typer av vetenskaplig verksamhet, nämligen dels problemlösande forsknings— och utvecklingsarbete som avser att direkt leda fram till praktiska resultat, dels problembelysande forskning som avser att ge underlag för diskussion och beslut om vidare åtgärder, dels problemgenererande forskning som är fram-

tidsinriktad och som försöker formulera nya och tidigare obeakta— de problemställningar. Utredningen har mot bakgrund av direktiven och de särskilda krav som ställs i samband med en åtgärdsinriktad forsknings— och utvecklingsverksamhet ute på arbetsplatserna, främst uppehållit sig vid den problemlösande beteendevetenskap-

liga arbetslivsforskningen.

Vad beträffar överordnade programorgan för denna senare forskning konstaterar utredningen att arbetarskyddsfonden, vilken påbörjade sin verksamhet 1972, här har en central ställning med uppgifter som gäller programarbete och anslagsfördelning. Arbetarskyddsfond- en har i sin hittillsvarande verksamhet i olika sammanhang fram- hållit betydelsen av att beteendevetenskapliga aspekter på män- niskans situation i arbetslivet beaktas. Enligt utredningens upp— fattning bör arbetarskyddsfonden ses som ett sammanhållande och samordnande programorgan för all åtgärdsinriktad forskning som gäller individens problem i arbetslivet och därmed sammanhängande forskning som gäller arbetsorganisationen och dess funktionssätt, således också för den problemlösande beteendevetenskapliga arbets-

livsforskningen.

Vad beträffar organ för forskningens genomförande konstaterar ut— redningen att den forskning som är inriktad på att finna nya väg- ar för utveckling av förhållandena på arbetsplatserna förutsätter en organisation där vetenskaplig kompetens och praktisk erfaren— het kan kombineras. Denna forskning bör vidare ofta bedrivas tvär— vetenskapligt. Den måste slutligen förankras hos arbetsmarknads- parterna på ett sådant sätt att de i samverkan med forskarna får ett avgörande inflytande på forskningsinriktningen. Dessa krav kan enligt utredningens uppfattning tillgodoses endast genom att de forskningsbefrämjande åtgärder som i övrigt vidtas komplette- ras med ett särskilt forskningsinstitut. Detta institut bör sam— verka med övriga forskningsinstitutioner inom området och är en— ligt utredningens uppfattning i vissa avseenden en förutsättning för att dessa effektivt skall kunna fylla sina roller inom arbets—

livsforskningen.

Utredningen föreslår därför att ett särskilt institut för beteen— devetenskaplig arbetslivsforskning tillskapas. Detta institut

skall utöver att bedriva och främja forsknings- och utvecklings—

verksamhet med främst en problemlösande inriktning verka för att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningens rön kommer till

praktisk tillämpning.

Utredningen har övervägt möjligheterna att anknyta den verksamhet som här avses till någon befintlig statlig forskningsinstitution, men har härvid ej funnit någon lämplig bas för verksamheten. Ut— redningen föreslår därför att ett särskilt fristående institut in- rättas. Under förutsättning av Svenska arbetsgivareföreningens medverkan härtill föreslås att delar av Personaladministrativa rådets nuvarande organisation bildar bas för detta institut, som då organiseras som en stiftelse med staten och arbetsgivareföre— ningen som stiftare. Detta institut skall ledas av en styrelse med representanter för staten, Svenska arbetsgivareföreningen samt arbetstagareorganisationerna och finansieras genom bidrag från de båda stiftarna. Utredningen har ej i detalj kunnat ta ställning till institutets dimensionering men bedömer att detta med hänsyn till behoven av forskningsinsatser och forskningsom— rådets karaktär borde ha en stab om ett femtontal fast anställda forskare samt ett tjugotal rörliga forskartjänster, däribland

tjänster för s k gästforskare.

1 Inledning

1.1 Utredningens bakgrund, uppdraget

Utredningen tillsattes av chefen för industridepartementet efter Kungl. Maj:ts bemyndigande 26.5.1972. I inledningen

till sitt anförande till statsrådprotokollet redogjorde departementschefen för de omständigheter som närmast föranlett

hans hemställan om en utredning:

I skrivelse den 18 februari 1971 hemställde Landsorganisa— tionen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) att Kungl. Maj:t måtte undersöka i vilka former ett samhälleligt ekonomiskt stöd skulle kunna ges till forskning, utveckling och därtill relaterade kontakt— och informationsaktiviteter vid Personaladministrativa rådet (PA—rådet). I skrivelsen framhölls att ett ökat behov av arbetslivsforskning före— ligger. Vidare framhölls att PA-rådets nuvarande ekonomiska resurser är otillräckliga för att en systematisk och till— räckligt omfattande forsknings—och utvecklingsverksamhet inom arbetslivscmrådet skall kunna upprätthållas. Det bas- anslag, som utgick vid tidpunkten för skrivelsen, utgjordes av ett årligt bidrag av 1,5 milj.kr. från SAF. Detta besan— slag borde dock, enligt gjorda beräkningar inom PA—rådet, höjas till 6 milj.kr om PA—rådets potential tillfullo skulle kunna utnyttjas. SAF har beslutat att höja sitt årliga bidrag till 2 milj.kr. fr o m den 1 januari 1972. Därutöver har SAF emellertid inte ansett sig kunna öka sitt bidrag. Mot denna bakgrund bedömdes av organisationerna att det borde vara en gemensam angelägenhet för samhälle och näringsliv att åstad— komma de nödvändiga förutsättningarna för effektiva insatser när det gäller beteendevetenskaplig forskning och utveckling inom arbetslivet.

Den 18 augusti 1971 överlämnade statskontoret till industri— departementet en utredning i ärendet. Statskontoret konsta— terade sammanfattningsvis i denna utredning att ett slutgil- tigt beslut om statligt stöd till PA—rådet och formerna härför borde anstå tills en noggrannare översyn av den personaladmini— strativa och arbetsvetenskapliga forsknings- och utvecklings- verksamheten i landet hade genomförts.

I skrivelse den 14 december 1971 hemställde LO, SAF och TCO att Kungl. Maj:t måtte ta ställning till i vilka former staten i samverkan med arbetsmarknadsparterna kan åstadkomma förutsättningar för en väsentlig utökning av arbetslivsforsk- ningen. Vidare anfördes att PA-rådet utgör den centrala

institutionen inom detta forskningsområde och snarast borde erhålla en sådan utökad ekonomisk bas att dess särpräglade kompetens kunde tillvaratas och vidareutvecklas.

Statsrådet gav härefter sitt stöd åt den uppfattning om be—

hoven av forskningsinsatser som parterna uttryckt genom sina

uppvaktningar:

Jag delar i stort den uppfattning som framförts av LO, SAF och TCO om behovet av en utökning av arbets- livsforskningen. En sådan utökning bör ske i former som gör det möjligt för arbetsmarknadens huvudorganisa- tioner att bidra till och ha medinflytande på inrikt- ningen av ifrågavarande forskningsverksamhet.

Ett statligt engagemang i syfte att tillvarata och sti- mulera arbetsvetenskapliga forskningsinsatser förankra— de i arbetslivets praktiska problem är, enligt min upp— fattning, angeläget inte minst mot bakgrund av den mång— fald problem man möter och de ständigt pågående föränd— ringarna inom arbetslivet. Självfallet måste statsmakter— nas åtgärder för att trygga sysselsättning och arbetsin— komst följas av strävanden att skapa gynnsamma förutsätt— ningar för individens trygghet och utveckling i sin ar- betssituation. Viktigt i detta sammanhang är att söka åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö samt ett ökat in— flytande över arbetssituationen för de anställda. För att sådana förbättringar skall kunna åstadkommas krävs en i de praktiska problemen förankrad arbetslivsforsk- ning. Statens ansvar för att en sådan forskningsverksam— het får en lämplig organisation och inriktning motiveras inte minst av dess ställning som landets största arbets— givare.

I sitt anförande erinrade statsrådet vidare om vissa åtgärder på arbetslivsforskningens område som nyligen vidtagits och

om pågående verksamhet inom bl a den statliga personaladmini—

strationen:

Arbetslivsforskningen spänner över ett mycket brett verk— samhetsområde. Redan idag bedriver eller lämnar staten stöd till sådan forskning i olika former. En rad organ och institutioner har vuxit fram inom arbetslivsforsk— ningens område. Vissa stora delar av området är eller har nyligen varit föremål för utredningar och åtgärder, t ex de arbetsmedicinska,arbetsmarknadspolitiska och social— politiska områdena.

Sålunda har beslut fattats om att arbetsmedicinska institutet skall inordnas i arbetarskyddsstyrelsen. Institutet för arbetsmarknadsfrågor har ombildats till institutet för social forskning. Inom inrikesde- partementet arbetar expertgruppen för utredningsverk— samhet i arbetsmarknadsfrågor med uppläggning av ut— redningar rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar. Vidare har en arbetarskyddsfond inrättats för insatser om forskning, information och utbildning inom arbets- miljöområdet och som finansieras genom generella arbetsgivareavgifter uppgående till 0,05 procent. Personaladministrativt utvecklingsarbete bedrivs centralt inom statsförvaltningen av såväl statskontoret som statens personalnämnd. Frågor rörande förvalt— nings— och företagsdemokrati behandlas f.n. inom delega— tionen för förvaltningsdemokrati samt delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen.

Departementschefen förordade slutligen att en sakkunnig skulle tillkallas för att göra en översyn av den tillämpade arbets— livsforskning som har anknytning till det beteendevetenskapliga området. Utredningsuppdraget angavs närmare i följande avsnitt

av anförandet:

Den sakkunnige bör kartlägga pågående forskning och nu- varande statliga engagemang på det aktuella området samt pröva frågan om vilken inriktning och omfattning denna forskning i framtiden bör ha. Därvid bör beaktas såväl samhällets ansvar i stort för utvecklingen inom arbetslivet som statens ställning som landets största arbetsgivare. Vidare bör den sakkunnige pröva frågan om hur en utökad arbetslivsforskning bör finansieras. Den sakkunnige bör även ta upp till prövning i vad mån förändringar i befintlig forskningsorganisation är motiverade och om så bedöms vara fallet lägga fram förslag härom. Därvid bör den sakkunnige i första hand pröva möjligheterna att anknyta forskningen till något av de statliga organ som sysslar med nära- liggande frågor. Med hänsyn till PA—rådets ställning inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen förefaller det naturligt att undersöka möjligheterna att i detta sammanhang tillvarata PA—rådets kompetens och personella resurser.

Den sakkunnige bör dock vara oförhindrad att överväga även andra alternativ för en organisatorisk lösning av frågan om samhällets insatser inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

En direkt statlig satsning på exempelvis PA—rådet i enlighet med förslagen i de refererade skrivelserna skulle ur statens synvinkel aktualisera vissa prin- cipiella problem, vilkas lösning i så fall torde kräva ingående överväganden. Ett problem gäller huvudmannaskapet för PA—rådet. Oavsett hur de prakti— ska detaljerna skulle komma att utformas torde det för- hållandet att staten lämnar ett mera reguljärt bidrag till PA—rådets forskningsverksamhet innebära att staten också fick ett visst ansvar för verksamheten. Konse— kvenserna av ett dyligt ansvar är med utgångspunkt i PA—rådets nuvarande organisation, enligt min uppfatt- ning, svåra att bedöma, eftersom PA—rådet utom ren forskningsverksamhet bedriver kommersiellt inriktad konsultationsverksamhet. Den sistnämnda verksamheten berörs inte av förslagen i skrivelserna. Det är dock förenat med betydande svårigheter att behandla forsk- ningsverksamheten fristående från den mer kommersiella verksamhetsgrenen.

Den sakkunnige bör under utredningsarbetets gång hålla nära kontakt med arbetsmarknadens huvudorgani- sationer samt med berörda myndigheter.

Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som hänger samman med de nu nämnda.

1.2 Utredningsarbetet

Utredningen har i enlighet med direktiven sökt kartlägga pågående verksamhet inom området beteendevetenskaplig arbetslivsforskning.

Utredningen gick härvid ut med en cirkulärskrivelse till bl a de

psykologiska, pedagogiska, sociologiska och företagsekonomiska in-

stitutionerna vid universiteten; Psykotekniska institutet vid

Stockholms universitet; Ekonomiska forskningsinstitutet vid han—

delshögskolan i Stockholm; institutionerna för industriell eko-

nomi och organisation vid de tekniska högskolorna samt Personal-

administrativa rådet. I denna skrivelse (bil. 1) anhöll utred— ningen om uppgifter om den arbetsvetenskapliga eller näraliggan—

de verksamhet som under senare år bedrivits vid institutionen,

arbetsinsatser och resurser för denna verksamhet etc. Ytterligare

uppgifter om olika institutioners verksamhet har erhållits genom

verksamhetsberättelser, projektkataloger o s v. I vissa fall har

uppgifter om arbetslivsforskning inhämtats genom personliga kon—

takter med enskilda forskare.

Utredningsmannen och sekreteraren har vidare varit i kontakt med företrädare för bl a arbetarskyddsfonden, arbetsmarknadsstyreisen, arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen. stats— kontoret, statens personalnämnd, stiftelsen riksbankens jubileums— fond, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, forsknings— rådsutredningen, Statsföretagens förhandlingsorganisation, AE Stats— företag, landstingsförbundet, kommunförbundet samt kooperativa för— bundet.

Utredningens beskrivning av behoven av beteendevetenskaplig arbets— livsforskning har grundats på ett material som utformats i samar— bete mellan de experter i utredningen som där företrätt arbetsmark— nadens huvudorganisationer.

Vid sammanträden med utredningens experter har deltagit företräda— re för centrum för humanteknologi vid Kungl tekniska högskolan, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, statens personalnämnd samt institutet för social forskning.

Till utredningen har överlämnats en av en arbetsgrupp inom Ingen- jörsvetenskapsakademien utförd utredning "Arbetsmiljön och arbets— vetenskapen - forskning och utbildning på det arbetsvetenskapliga området" (IVA-rapport 45, Stockholm 1972), vilken akademien till— ställt industridepartementet för beaktande.

Sveriges Personaladministrativa förening samt Sveriges sociolog- förbund har till utredningen framfört synpunkter beträffande be—

hov av insatser samt vissa problem inom arbetslivsforskningens om— råde.

Utredningen har avgett yttranden över dels "Högre teknisk utbild— ning och forskning i övre Norrland", betänkande III avgivet av organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (Luleå 1972); dels betänkandet "Att välja framtid", avgivet av arbetsgruppen för framtidsforskning (SOU 1972:59).

2. Arbetslivsforskningen: problemområden, mål och medel. 2.1 Översikt, vissa definitioner.

Arbetslivet utgör ett vidsträckt och mångskiftande forsknings— fält. I begreppet arbetslivsforskning kan innefattas många sins— emellan mycket olikartade typer av forskning. Ett flertal veten— skapliga discipliner är engagerade i denna forskning. I detta kapitel presenteras en översikt av den verksamhet som kan inne— fattas i begreppet arbetslivsforskning. Mot bakgrund av denna översikt lämnas vissa definitioner och beskrivningar av den verk—

samhet som utredningen haft att behandla.

Arbetslivet som forskningsområde, "arbetsmarknadssystemet" enligt en tidigare använd terminologi (Dahlström 1965), kan indelas i nivåer i en mikro — makrodimension. För denna utredning har det framstått som ändamålsenligt att särskilja tre huvudnivåer:

I. Individen och närmiljön, II. Arbetsenheten (arbetsorganisa- tionen och arbetsgruppen) samt III. Samhället. Vid en indelning i

mikro— resp. makrobetonad forskning brukar de två första av dessa nivåer hänföras till mikroplanet, den sista till makroplanet. På varje sådan nivå kan i nästa beskrivningsled en rad olika problem—

områden för forskningen listas.

Den första av dessa nivåer omfattar den forskning som är inriktad

på individen inför och i arbetslivet, d v s studie- och yrkesvals-

processen; individen på arbetsmarknaden samt individen i arbetet. Studiet avser individens upplevelser och övriga psykiska reak— tioner, fysiska reaktioner och fysisk påverkan, beteenden, val— handlingar, prestationer, psykiska utveckling 0 s v, allt rela- terat till olika förhållanden i den omgivande miljön. Vad beträffar arbetsmiljön kan som huvudgrupper av komponenter i denna urskiljas

tekniska sådana d v s arbetsprocessen med utformningen av arbets-

uppgifter etc; fvsiska som belysning, buller och klimat; admini— strativa som styrsystem och formell beslutsordning samt sociala

som arbetsgrupp och arbetsledning.

Den arbetslivsforskning som gäller individen och dennes närmiljö har utgått främst från medicinen och fysiologin, psykologin samt pedagogiken. Särskilda beteckningar på grenar av dessa discipliner

inriktade på arbetslivet som tillämpningsområde används ofta:

arbetsmedicin, arbets s kolo i o s v. Dessa beteckningar är täm—

ligen ospecifika och under dem kan i sin tur en rad olika under-

rubriker för olika specialområden ställas upp.

Vid studiet av fysiska faktorer i arbetsmiljön tas naturvetenskapen i anspråk. Vidare är tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete självfallet av stor betydelse vid behandlingen av människans prob- lem i arbetet främst i industriellt sådant. En särskild beteckning på ett tvärvetenskapligt angreppssätt där medicin, psykologi, na- turvetenskap och teknik förenas vid utformningen av arbetsmetoder, maskiner och redskap med hänsyn till människans förutsättningar

och behov har lanserats, nämligen ergonomi.

Nästa nivå av arbetslivsforskningen avser studier av arbetsenheten och dess sociala processer: samspelet mellan individer, kommunika— tion, beslutsfattande o s v. Med arbetsenhet avses här såväl så- dana i förhållande till det omgivande samhället relativt friståen— de organisationer som företag, myndigheter och institutioner, som underenheter av dessa, t ex avdelningar och arbetsgrupper. Den arbetslivsforskning som avser arbetsenheten har utgått från socio— login och socialpsykologin samt företagsekonomin. Teknisk forsk- ning och utvecklingsverksamhet har givetvis nära anknytning till arbetslivsforskningen även på denna nivå. Socialpsykologiskt forsk— ning och tillämpning inom arbetsenheter betecknas ibland organisa— tionspsykologi. Ett annat begrepp, som användes beträffande forsk- ningen på denna nivå är personaladministrativ forskning. Vid de tekniska högskolorna har beteckningen industriell ekonomi och orga- nisation använts om en verksamhet som tillhör denna nivå av arbets—

livsforskningen.

Arbetslivsforskningens tredje nivå enligt den här använda indel— ningen avser företeelser av mer övergripande karaktär inom sam— hället. En väsentlig del av denna verksamhet kan betecknas som arbetsmarknadsforskning. Två huvudområden för denna är arbets- marknadens funktionssätt respektive arbetsmarknadspolitiken och dess verkningar. Ett annat vetenskapligt huvudområde på denna nivå är arbetsrätten. Studiet av partsorganisationerna och deras verk— samhet kan ses som en underavdelning av den forskning som avser arbetsmarknadens funktionssätt, eller ev avgränsas som ett sär-

skilt huvudområde.

Forskningen på denna arbetslivets "makronivå" är disciplinärt an— knuten till nationalekonomin, statskunskapen, arbetsrätten och

sociologin.

Två mer övergripande beteckningar som används inom arbetslivsforsk— ningens område är arbetsmarknadsforskning samt arbetsvetenskap. Den förra beteckningen används som nyss anförts beträffande viss forsk— ning som avser företeelser på samhällsnivå. Han har emellertid olika sammanhang konstaterat att arbetsmarknadsforskningen också har anledning att studera förhållanden inom företag och andra ar- betsenheter som på olika sätt påverkar t ex efterfrågan på ar— betskraft eller leder till utstötning av arbetskraft. Arbetsmark— nadsforskningen skulle då innefatta viss forskning även på den andra av de tre nivåer som här skisserats. I vissa fall synes be—

greppet arbetsmarknadsforskning ha getts en ännu vidare innebörd.

Begreppet arbetsvetenskap synes vanligen användas i samband med

en forsknings— och utvecklingsverksamhet som är inriktad på kon- kreta praktiska åtgärder avseende den ömsesidiga anpassningen mel— lan å ena sidan arbetsorganisation och arbetsuppgifter och å andra sidan de arbetande. Till arbetsvetenskapen kan således den verksam— het som tillhör den första av de tre nivåerna av arbetslivsforskning föras. Ergonomin är en huvudsektor av denna praktiskt betonade verksamhet. En annan sektor omfattar individinriktade åtgärder,

t ex vid individens yrkesval eller vid urval och placering av per— sonal inom arbetsorganisationen. Annan sådan individinriktad verk— samhet avser problem vid yrkesutbildning och arbetsträning. Den individinriktade verksamheten faller inom arbetspsykologin och ar— betsmedicinen samt inom yrkes— eller arbetspedagogiken. I begreppet arbetsvetenskap ingår också de socialpsykologiska tillämpningarna på den andra av de tre nivåerna, d v s organisationspsykologin samt viss produktionstekniskt och företagsekonomiskt forsknings- och ut—

vecklingsarbete.

Den beskrivning av arbetslivsforskningen som här lämnats samman-

fattas i fig. 1.

Arbetslivsforskningen — problemområden och forskningsgrenar

N I V A E R F O R S K N I N C S G R E N A R

Problemområden (exempel)

I INDIVIDEN OCH NÄRMILJÖN

Individen inför arbetslivet: studie- och yrkesvalsprocessen

Arbets— ——-— psykologi Psykologi

Arbets—

sociologi ;Sociologi

Arbets— !Medicin och medicin 'fysiologi | | Individen på arbetsmarknaden : Individen i arbetet:

individ — teknisk miljö individ — fysisk miljö individ — administrativ miljö individ — social miljö

cNaturveten— 'ska Ergonomi —>— _ —'j p

lTeknik

Arbets— pedagogik Pedagogik

Speciella gruppers problem (handikappade, äld.e, etc.)

-_-

II ARBETSORGANISATIONEN OCH 1

I i A R B E T S V E T E N S K A P

ARBETSGRUPPEN

Den tekniska produktionsprocessen (sociotekniska problem)

Företagsadministrationen, Organisations- [£ Sociologi styrsystem etc. psykologi '-_U $Socialpsykologi

|f_7— Företags— Industriell 'ekonomi

k ' -— —— ' e onoml OCh _:Produktions- |

Personalpolitiken, personal— administrationen

organisation teknik

Parts— och grupprelationer, maktförhållanden, samverkans— system, etc.

I | | | | | I | I I | | | I I | Arbetsledningen ! |

Arbetsgruppen

| 111 SAMHÄLLET

Arbetsmarknadens funktions- sätt

Arbetsmarknadspolitiken, arbetsmarknadsorganen och deras Nationalekonomi verksamhet

Partsorganisationerna och deras Statskunskap verksamhet Arbetsrätt Arbetslagstiftningen, samhällets kontrollorgan och deras verksam- het

Utbildningspclitiken, utbild- ningsväsendet i relation till arbetslivet

Sociologi

A R B E T S M A R K N A D S- F O R S K N I N G

Utredningen har enligt direktiven att behandla den arbetslivs- forskning "som har anknytning till det beteendevetenskapliga om- rådet". Ordet beteendevetenskap används vanligen som en samman— fattande beteckning på disciplinerna psykologi, pedagogik och sociologi. Inom svenskt universitetsväsende tillhör dessa ämnen de samhällsvetenskapliga fakulteterna. Övriga ämnen vid dessa fakul— teter är bl a nationalekonomi, statskunskap och företagsekonomi. För dessa senare ämnen har i vissa sammanhang beteckningen social— vetenskaper använts. Sociologin intar här en mellanställning, så att vissa grenar av denna förs till beteendevetenskapen och andra till socialvetenskapen. Ett gränsområde mellan sociologin och

psykologin av stor betydelse inom arbetslivsforskningen är social-

psykologin.

Det är möjligt att utifrån indelningen i grundforskningens områden definiera en beteendevetenskaplig arbetslivsforskning som har sin tyngdpunkt i studiet av arbetslivets mikroproblem, (nivå I och II), och en socialvetenskaplig som har sin tyngdpunkt i studiet av mak— roproblem (nivå III). Inom mikroområdet kan dessutom en medicinsk arbetslivsforskning avgränsas. Vissa typer av arbetslivsforskning faller entydigt i de kategorier som här angivits. Utvecklingen har emellertid i stor utsträckning gått mot en ökad integrering mellan

olika områden avsådan forskning. Denna utveckling gör sig gällande såväl inom arbetslivsforskningens olika nivåer enligt den indelning som här skisserats, som mellan dessa.I det första fallet innebär integreringen t ex att medicinska och beteendevetenskapliga aspek— ter på den ömsesidiga anpassningen mellan individ och arbete sam— tidigt studeras, i det senare fallet t ex att ekonomiska studier av effekterna av arbetsmarknadspolitiken kompletteras med beteende— vetenskapliga studier, d v s insamling av psykologiska och socio—

logiska data.

Utredningen har således att behandla en forskning som delvis be— drives som en disciplinmässigt avgränsad verksamhet, delvis och i ökad utsträckning som ett inslag i en tvärvetenskaplig sådan. Den senare verksamheten kan vara baserad i disciplinmässigt homogena institutioner, vilka deltar i samprojekt med andra institutioner,

eller inom tvärvetenskapligt uppbyggda sådana.

2.2 Arbetslivsforskningens mål.

I olika sammanhang har motiven ur tillämpningssynpunkt för den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen behandlats, bl a i en rapport till FN:s miljökonferens 1972 (Bolinder m fl 1972).

Här grupperades de värderingsmässiga utgångspunkterna för en psykologisk och sociologisk arbetsmiljöforskning i fyra olika

motivkretsar:

1.

Ekonomiska motiv - strävan att öka effektivitet och

produktivitet och att minska de kostnader som samman— hänger med hög personalomsättning och hög frånvaro. Arbetslivsforskningen kan bidra till att åstadkomma förhållanden på arbetsplatsen som skapar arbetsglädje och arbetsengagemang. Det antas här att detta i sin

tur leder till högre prestation, lägre frånvaro o s v.

1 Humanistiska motiv l strävan att skapa arbetsförhåll-

anden som ger individen möjlighet att uppleva arbets— tillfredsställelse, att skapa meningsfulla och in- tressanta arbetsuppgifter. Här betonas arbetstillfreds—

ställelsens egenvärde.

Medicinska—mentalhygieniska motiv - strävan att skapa

förhållanden som gör att arbetet kan upplevas som meningsfullt. Arbetet är i vår kultur ett väsentligt livsområde. Arbetsuppdelning med på meningsfullt innehåll utarmade uppgifter, olika slag av tvång och ofrihet etc., antas leda till minskad självkänsla och en känsla av främlingsskap inför arbetet. Sådana negativa upplevelser av arbetet kan antas påverka individens totala livsan- passning och få negativa återverkningar på såväl den

psykiska som indirekt också på den fysiska hälsan.

1)

I den citerade rapporten användes här beteckningen "ideo— logiska motiv". Under punkt 4 nedan användes beteckningen "politiska motiv".

4. Demokratisträvanden - ideologiska motiv - strävanden att öka individens inflytande på i första hand sin närmaste arbetssituation. Om man ökar individens möj— ligheter till självbestämmande och ansvar för det ar- bete han utför, antas dennes engagemang i frågor på högre nivåer i arbetsorganisationen också att öka. En sådan utveckling kan eventuellt leda till ett ökat

engagemang också i samhällsfrågor utanför arbetet.

De olika motiv för en forskning som gäller individens upplevelser i

arbetet och samspelet mellan individer i en arbetsgrupp som här anförts synes i stor utsträckning vara tillämpliga också beträffande annan ar- betslivsforskning. Betoningen av olika motiv varierar dock mellan olika

delar av denna forskning.

Vid en mer ingående analys av arbetslivsforskningens förutsättningar, funktioner och roll i samhället aktualiseras en rad komplicerade och inte minst under de senaste åren livligt debatterade problem. Här skall endast några relativt allmänna synpunkter på arbetslivsforsk— ningens ställning i samhället läggas, av betydelse bl a vid valet av organisationsformer för denna forskning. Utvecklingen inom arbets—

livsforskningen i Sverige beskrives närmare 1 kap. 5.

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, som denna beskrivits » i föregående avsnitt, inrymmer såväl en samhällsfilosofisk som en *

naturvetenskapligt grundad forskningstradition.

En framträdande riktning inom den samhällsfilosofiskt grundade forsk— ningstraditionen hävdar att forskaren aktivt måste engagera sig i samhällsfrågorna. Denna typ av forskning är primärt engagerad i mål— sättningsfrågorna i samhället, och ser ofta som sin uppgift att vara idé— och opinionsskapande i samhällskritisk riktning. Under det

senaste decenniet har denna typ av arbetslivsforskning vuxit i om-

fattning såväl inom Sverige som internationellt. Stora delar av denna forskning är makroinriktad, men även mer mikrobetonad forskning med sådan inriktning förekommer. Bl a har Marxs teorier om individens "främlingsskap" (alienation) i industriarbetet tagits upp av den

psykologiska forskningen.

Inom den naturvetenskapligt förankrade, empiriskt—analytiska tradi- tion inom beteendevetenskapen som utvecklades från senare hälften av 1800—talet hävdas att forskningen bör stå fri från värderingar. Forskaren bör enligt det synsätt som här dominerat ej aktivt enga- gera sig i samhällsfrågorna, utan nalkas dessa på ett förutsätt— ningslöst sätt för att nå fram till en objektiv kunskap. I denna forskningstradition har det tett sig naturligt att den beteende- vetenskapliga forskningen på samma sätt som naturvetenskap och teknik åtagit sig målinriktade forskningsuppgifter för olika organ i sam- hället. En tillämpningsforskning inriktad på att finna lösningar på praktiska problem växte således här fram. Den arbetspsykologi som utvecklades främst i USA under 1910— och 1920—talen, arbetade inom denna forskningstradition. Man var här främst individinriktad och ägnade sig åt mätning av individens förutsättningar för olika typer av arbeten. Psykologin togs i viss omfattning också i anspråk för att åstadkomma en rationell arbetsutformning med hänsyn till männi- skans prestationsförmåga i vissa hänseenden. Verksamheten baserades på begränsade studier av människan i arbetet inriktad på att fast-

ställa prestationskraven i olika befattningar.

I ett senare skede vidgades blickfältet inom arbetspsykologin och

den motsvarande empiriskt—analytiskt orienterade arbetssociologin.

Bl a kom de sociala faktorerna i arbetsmiljön nu att tillmätas allt större betydelse. Vidare ökade de beteendevetenskapliga arbetslivs— forskarnas intresse för motivationsfrågor. Den utvecklingslinje som

här påbörjades innebar bl a att man från forskarnas sida började ifrågasätta vissa av de principer som legat till grund för utform- ningen av produktionsapparaten inom industrin, t ex beträffande arbets- uppdelning. Arbetspsykologins och arbetssociologins företrädare häv- dade att man här utgått från felaktiga teorier om människans motivation och beteende. Även inom denna typ av arbetslivsforskning började forskarna nu intressera sig för en idéskapande och opinionspåverkande verksamhet, t ex i form av ett populärvetenskapligt författarskap.

Man har här ofta i första hand riktat sig till de ledande inom närings-

liv och administration.

Arbetslivsforskningen kan således i ett perspektiv ses som en själv— ständigt verkande part i samhället. Denna forskning kan också ses som ett instrument för målbestämda uppgifter som formuleras av olika

instanser i samhället utanför forskningsinstitutionerna.

Viktiga uppgifter för arbetslivsforskningen är att blottlägga aktuella brister och problem i samhället eller risker för nega— tiva verkningar av en pågående samhällsutveckling. Forskningen har också till uppgift att samla kunskapsunderlag för val av åt— gärder, att finna metoder för att åstadkomma förändringar i en viss bestämd riktning, samt att utvärdera effekterna av vid—

tagna åtgärder.

I kapitlet omnämnda arbeten:

Bolinder, ? et al: Arbetsmiljö, Stockholm 1972.

Dahlström, E: Arbetssociologiska problem och frågeställningar — pågående och planerad forskning på arbetssocio— logins område i Sverige. (Konferens kring ar- betsmarknadsforskning, AMS 1965, stencil)

i Sverige.

Äterblickar på utvecklingen i Sverige inom olika områden av den tillämpningsinriktade arbetspsykologin, respektive inom samhälls— vetenskapen i allmänhet, har lämnats i bl a "Arbetspsykologisk verksamhet", betänkande av 1962 års arbetspsykologiutredning, samt i skriften "20 års samhällsforskning”, utgiven av statens råd för

samhällsforskning 1969.

Den följande framställningen avser att i korthet belysa några all—

männa drag i utvecklingen.

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i vårt land har en relativt kort historia, i stort sett omfattande de tre senaste

decennierna.

Inledningsvis kan konstateras att den definition av begreppet be— teendevetenskaplig arbetslivsforskning som ges av den pågående psykologiska, pedagogiska och sociologiska forskningen inom ar- betslivet är tämligen olikartad vid olika tidpunkter. Ämnen eller problem som vid en tidpunkt varit attraktiva för forskarna kan vid en senare tidpunkt mer eller mindre ha försvunnit eventuellt för att senare återkomma i forskningen. Under den korta period som arbetslivsforskning förekommit i Sverige har valet av forsknings— områden, insatsernas omfattning, forskningsstrategi och forsknings— metodik liksom forskningens förankring i värderingssystem snabbt

förändrats.

Den svenska arbetslivsforskningen har i stor utsträckning följt internationella strömningar.

Den arbetspsykologiska forskningen under 1940— och 50-talen präg- lades främst av amerikanska men även brittiska förebilder. Den var framför allt inriktad mot utveckling av metoder för mätning av

individkapacitet och mot utveckling av metodik för arbetsana—

Ett stort antal forskningsinsatser avsåg sålunda utveckling av begåvningstest, intresse— och attitydmätningsmetoder, personbe— dömningsmetoder och olika arbetsanalytiska mätmetoder. Den arbets— psykologiska forskningen fick även impulser från den s k human relations—rörelsen i USA med ledarskaps- och_arbetsgruppsproblem som forskningsobjekt.Inom detta forskningsområde engagerade sig även arbetssociologin och arbetspedagogiken.

Arbetssociologin uppvisade under 50-talet en förhållandevis stor aktivitet. En rad sociologer inriktade sig på arbetslivsproblem. Förutom forskning på ledarskaps— och arbetsgruppsområdet genom— fördes bl a större forskningsprogram som avsåg anpassning och trivselproblem, informations- OCh kommunikationsfrågor På arbets- platsen, liksom bredare kartläggningar av människans situation i

industrisamhället.

Forskningen på det arbetspedagogiska området var fortfarande re— lativt obetydlig. Förutom studier över effekter av chefsutbildning baserad på human relations—teorin genomfördes bl a vissa studier avseende inlärning av manuella färdigheter och kunskaper inom den

industriella utbildningen.

Som tidigare nämnts influerades den svenska arbetslivsforskningen under senare delen av 1940-talet liksom under 50—talet i hög grad av internationell forskning på området. Forskningens tillväxt under denna period sammanhängde sannolikt också i hög grad med att man då i större utsträckning började tillämpa forskningsrön praktiskt.

Den tidiga praktiska arbetspsykologiska verksamheten i Sverige var liksom i andra länder främst inriktad på personurval. Det utveck- lingsarbete som här bedrevs följde vanligen nära olika utländska förebilder. Viss utvecklings— och tillämpningsverksamhet inom om— rådet hade förekommit redan under 1920-talet. Under 1950—talet an— vändes bl a inom Statens Järnvägar vissa psykologiska urvals— metoder. Under slutet av 1950—talet påbörjades en verksamhet med psykologiska undersökningsmetoder vid yrkesvägledning och arbets- vård.

. __ A———__—___._.__.__,

Någon större omfattning fick de psykologiska urvals— och anlags— prövningarna i Sverige emellertid ej förrän i slutet av 1940— talet. Den arbetspsykologiska verksamheten bedrevs till en början främst i direkt anslutning till universitetens pedagogiska. senare psykologiska, institutioner. En mer utbyggd organisation för denna verksamhet skapades genom tillkomsten av de psykotekniska insti- tuten i Stockholm och Göteborg under 1940—talet. Dessa institut växte fram ur de psykologiska institutionerna. Här bedrevs främst yrkesanlagsprövningar men också vissa urvalsprövningar vid antag- ning av elever till utbildningsanstalter eller i anställnings— sammanhang. Den tillämpade arbetspsykologiska verksamheten inom landet expanderade kraftigt sedan Personaladministrativa rådet vid mitten av 1950-talet i sin konsulatationsverksamhet inkluderat också personurval och yrkesanlagsprövningar. PA-rådets urvals— konsultation gällde i inledningsskedet främst arbetsledaraspiranter. Psykologiska lämplighetsprövningar av arbetsledaraspiranter hade dessförinnan i mindre omfattning utförts av Arbetsledarinstitutet. Senare tillkom vid PA—rådet prövningar av en rad andra kategorier,

där t ex sökande till verkstadsskolor kom att utgöra en stor grupp.

Vid slutet av 1940-talet tillkom det första privata institutet för arbetspsykologisk konsultation, Institutet för tillämpad psykologi i Saltsjöbaden. En viss fortsatt privat etablering av sådan kon—

sultationsverksamhet har förekommit. Konsultationsområdet har dock

dominerats av PA—rådet.

Inom den militära sektorn byggdes en psykologisk verksamhet, främst avseende psykologiska lämplighetsprövningar, upp under mitten av 1940—talet. För denna verksamhet inrättades senare det Militär—

psykologiska institutet.

Sociologisk undersökningsteknik med standardiserade intervjuer och enkäter togs bl a i praktiskt bruk inom PA-rådets konsultations— verksamhet vid undersökningar av orsakerna till hög personalbmsätt- ning och liknande. Likaså framväxte en omfattande utbildnings— konsultation vilken drev fram ett utvecklingsarbete som avsåg

metoder och instrument för analys av utbildningsbehov och för eva— luering av utbildningsresultat.

Under denna period och ett stycke in på 1960—talet betraktades i Sverige arbetslivsforskningen i allmänhet som föga kontroversiell. Arbetsmarknadens parter, vilka t ex i PA—rådet med dess veten— skapliga fond hade en gemensam plattform för diskussion av forsk— ning, ifrågasatte knappast forskningens objektivitet, de konven— tionella akademiska kriterierna på forskning eller definitionen av forskning. Möjligen kan sägas att den arbetsvetenskapliga forsk— ningens övervägande tillämpningskaraktär gjorde den något dubiös för vissa företrädare för universitet och högskolor. Man kan ock- så konstatera att forskningen av de tänkta mottagarna, avnämarna i arbetslivet, ibland bedömdes som svårförståelig eller t o m som onyttig.

Senare under 1960—talet förändras forskningssituationen. Den för- ändring som då ägde rum påverkar starkt den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i dag.

Förändringen innebar bl a att omfattningen av forskningen ökade. Forskningen fick också en mer utpräglad inriktning mot praktiskt betydelsefulla områden som t ex yrkesvalsprocessen, arbetstill— fredsställelse och arbetsutformning, mental hälsa, teknisk utveck— ling och alienation, företagsdemokrati, sociotekniska system, organisationsutveckling samt arbetskonflikter.

De tidigare relativt klara gränserna mellan skilda akademiska discipliner började nu att suddas ut. Tillämpningsinriktad forsk— ning kom i större utsträckning att accepteras som akademisk meri— tering. Gränserna mellan grundforskning och tillämpningsinriktad forskning, utveckling och praktiska experiment blev mindre skarpa.

Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning började i ökad utsträck— ning att bedrivas inom andra discipliner än de traditionella peda— gogik, psykologi och sociologi, t ex vid handelshögskolor och tek—

niska högskolor.

Stora delar av arbetslivsforskningen blev nu också mer omstridd och kritiserad ur ideologiska utgångspunkter. Vissa grupper fram— höll att denna forskning bör vara kontroversiell. En polarisering av ofta klart politisk karaktär ägde rum. Främst forskarna själva började ifrågasätta sin egen eller andra forskares tidigare van— ligen ej ifrågasatta objektivitet. Forskare började acceptera att deras egna värderingar kan påverka och styra deras val av forsk- ningsområden och av forskningsmetodik, tolkningen av resultaten

o s v. Problemet formulerades bl a som "Vetenskaplig distans eller samhällsförändring", vilket är underrubriken på en bok av den norske sociologen Ingvar Löchen, "Sociologens dilemma" (Stockholm 1972). Beteendevetenskapernas strävanden att imitera naturveten— skaperna med deras forskningsstrategi och metodik, vilka tidigare ofta betraktats som självfallna,ifrågasattes. Forskningens och be- teendevetarnas roll blev ett hett diskussionsämne, bl a i samband med den s k mentalhälsokampanjen vid slutet av 1960—talet. Man de— batterade här frågor som: Vilkas ärenden går forskaren? Kan forsk— ningen vara opolitisk? Vad innebär fundamentala begrepp som mental hälsa, arbetstillfredsställelse, anpassning, medinflytande och med—

bestämmande?

En rad svenska teoretiker och forskare har under senare år analy— serat och debatterat de ovan antydda frågeställningarna med anknyt— ning till den internationella forskningsdebatten, som t ex Gunnar Myrdal: Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen (1968), Joachim Israel: Om konsten att lyfta sig själv i håret och behålla barnet

i badvattnet (1972), Jarl Bengtsson: Utbildningsval, utbildnings— forskning och utbildningsplanering (1972).

Sammanfattningsvis kan konstateras att forskningen visserligen al— drig varit okontroversiell i akademiska sammanhang men att den be- teendevetenskapliga arbetslivsforskningen under åren fram till

1960-talets början var förhållandevis okontroversiell i vårt land. Den accepterades och mottogs i arbetslivet med ett relativt svalt men i stort sett positivt intresse. Senare delen av 1960—talet, liksom den hittillsvarande delen av 1970—talet ger en annan bild; en bild av spänningar, polariseringar och ifrågasättanden. För många forskare och andra med engagemang i forskning kan denna för- ändring ses som ett hot, som ett skrämmande framtidsperspektiv.

För andra kan den ses som något positivt, som tecken på att forsk— ningen verkligen berör väsentliga samhällsproblem. Man ser med tillfredsställelse att den avskildhet från verkligheten som ibland präglat forskningen försvinner och att den beteendevetenskapliga forskningen får en viktigare roll att spela vid utvecklingen av förhållandena inom arbetslivet. Parterna på arbetsmarknaden har i ökad utsträckning engagerat sig i denna forskning. I vissa fall har forskningen uppfattats som ett hot mot egna intressen, vilket lett till svårigheter för forskarna. Till detta bör fogas att också en strävan till en gemensam satsning från arbetsmarknadsparternas si- da på forskning kring väsentliga arbetslivsproblem har kunnat iakttagas under senare delen av 1960—talet och de första åren av 70-talet. Sålunda har ett antal aktiva samarbetsorgan för forsk— ning och utveckling inom medinflytande— och medbestämmandeområdet tillskapats, på den privata sektorn Utvecklingsrådet med deras ar- betsgrupp för forskning, på den statliga sidan Företagsdemokrati— delegationen och Delegationen för förvaltningsdemokrati. Motsvarig—

heter finns även på den primär— och sekundärkommunala sidan.

Dessa engagemang från parternas sida har lett till forsknings- ansatser som trots bristande resurser skapat förväntningar, inte minst internationellt. De förutsättningar som vårt land har när det gäller mellanpartsligt samarbete gör att vi med ökade resurser borde ha möjligheter att ge väsentliga bidrag till arbetslivsforsk— ningen även internationellt, speciellt inom den del av denna som

förutsätter partssamverkan.

I kapitlet omnämnda arbeten: Arbetspsykologisk verksamhet. SOU 1966z40

Bengtsson, J: Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildnings— planering, Lund 1972

Israel, J: Om konsten att lyfta sig själv i håret och behålla barnet i badvattnet, Stockholm 1972

Léchen, I: Sociologens dilemma, Stockholm 1972

Myrdal, G: Objektivitetsproblemet i Samhällsforskningen, Stock— holm 1972

Statens råd för samhällsforskning: 20 års samhällsforskning, Stock- holm 1969.

4. Forskning och samhälle - organisatoriska frågor 4.1 Inledning

Utredningen har haft att behandla frågor som gäller relationerna mellan den beteendevetenskapliga forskningen och arbetslivet som tillämpningsområde för denna forskning. Utredningen har bl a sökt klargöra vilka åtgärder som erfordras för att olika typer av ar- betslivsforskning skall komma till stånd, vilka krav som denna forskning ställer på forskningsinstitutionerna i olika hänseenden samt vilka åtgärder som erfordras för att tillvarata resultaten av arbetslivsforskningen och föra ut dessa så att de kommer till

praktisk tillämpning.

I detta kapitel behandlas inledningsvis de begrepp som vanligen användes för att ur tillämpningssynpunkt särskilja olika typer av forskning samt särskilt vissa begrepp som utredningen ansett klar- görande vid diskussionen av arbetslivsforskningens problem. Vida- re diskuteras åtgärder för styrningen av forskning mot tillämp— ningsproblem samt organisationen av en tillämpningsinriktad sam- hälls- och beteendevetenskaplig forskning. Slutligen behandlas den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningens funktioner i samhället och omsättningen av denna forsknings rön i praktisk verksamhet. 4.2 Beteckningar på olika typer av vetenskaplig verksamhet

Vid diskussion av forskningsfrågor användes ofta en terminologi som särskiljer begreppen grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Dessa begrepp definieras vanligen på följande sätt (SCBs definition): Grundforskning: Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning: Systematiskt och metodiskt sökande ef— ter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte.

Utvecklingsarbete: Systematiskt utnyttjande av forskningsre- sultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya pro- dukter, nya processer, nya system eller väsentliga förbätt— ringar av redan existerande sådana.

Den distinktionlsom enligt dessa definitioner görs mellan grund- forskning och tillämpad forskning kan synas oklar. Detta har bl a framhållits i en rapport från TCOs forskningsdelegation (Stockholm, 1970). Här konstateras bl a att "bakom den övervägande delen av forskningen finns någon vag om också inte uttalad föreställning om att forskningen skulle få någon tillämpning". I denna rapport belyses det komplicerade samspelet mellan samhällsstruktur och

vetenskap i samhällsutvecklingen.

Den beteendevetenskapliga forskning som behandlar människans el— ler gruppens funktionssätt på ett generellt plan, utan bestämd

hänsyftning till problem inom någon särskild sektor av samhälls— livet, bör självfallet betecknas som grundforskning. Till grund— forskningen bör också hänföras sådan forskning som avser inomve-

tenskapliga metod— och teoriproblem.

Det kan här inskjutas att många av den beteendevetenskapliga grundforskningens olika grenar har nära anknytning till, och tillämpningsmöjligheter inom arbetslivsforskningen. Samverkan grundforskning - tillämpningsinriktad forskning är en ur tillämp— ningsområdets synpunkt viktig fråga. Enligt olika bedömare har den beteendevetenskapliga grundforskningens rön i alltför liten utsträckning kommit till utnyttjande inom beteendevetenskapens

olika tillämpningsinriktade grenar (jfr Frankenhauser, 1972).

Utredningen betraktar den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk- ningen som tillhörande kategorin tillämpad, eller med ett logiskt mer korrekt uttryck, tillämpningsinriktad forskning. Att beträf— fande arbetslivsforskningen söka göra de distinktioner mellan forskning "utan någon bestämd tillämpning i sikte" och forskning "med en bestämd tillämpning i sikte" som anges i den ovan åter- givna definitionen, ter sig ej fruktbart. Det är däremot i vissa sammanhang av intresse att söka klargöra i vilken utsträckning forskarna själva respektive andra intressenter i forskningen bi—

dragit till formuleringen av målen för densamma.

Begreppet utvecklingsarbete ter sig i beteendevetenskapliga sam— manhang ibland något diffust och oklart. Detta begrepp synes vara hämtat från det tekniska området, där resultaten av utvecklings—

arbetet vanligen är av konkret natur. Vissa grenar av beteende-

vetenskapen arbetar fram konkreta produkter i form av undersök- ningsinstrument: t ex test eller attitydmätningsformulär; eller instrument för påverkan i form av pedagogiska hjälpmedel. Ofta är emellertid resultaten av ett beteendevetenskapligt utveck- lingsarbete av en icke så konkret och påtaglig natur, utan be— står av metodik. Som exempel kan nämnas intervjumetodik, under— visningsmetodik och terapeutisk metodik.

Andra begrepp har föreslagits som ev ytterligare kan klargöra forskningens funktioner i relation till ett tillämpningsområde. I en aktuell avhandling rörande pedagogisk forskning (Bengtsson, 1972) diskuteras mer ingående olika synsätt på sambandet forsk— ning — samhälle. Här föreslås en indelning av den s k besluts— orienterade forskningen, vilket begrepp i stort synes motsvara begreppet tillämpningsinriktad forskning, i tre huvudtyper:

problemlösande forskning, innefattande utvecklingsarbete, som

avser att direkt leda fram till hjälpmedel och åtgärder, t ex inom pedagogiken ett studielämplighetsprov eller ett undervis-

ningsmaterial;

problembelysande forskning, som avser att ge underlag för en diskussion och beslut om åtgärder, t ex en empirisk belysning av hur en skolreform påverkat den sociala rekryteringen till olika skolformer; samt

problemgenererande forskning, som är framtidsorienterad och

som utifrån teoretiska eller empiriska analyser försöker for— mulera nya och hittills obeaktade problemställningar och ut-

vecklingslinjer.

I många fall har utredningen ej funnit anledning att i betänkan- det söka göra några distinktioner mellan forskning och utveck— lingsarbete. Ofta brukar man då båda typerna av aktiviteter av— ses använda beteckningen FoU (Forskning och Utveckling). Utred- ningen har för sin del valt att i flertalet fall använda ordet forskning med en mer vidsträckt innebörd så att det också inne— fattar olika slag av utvecklingsarbete. Då det framstått som vä— sentligt att göra mer bestämda distinktioner mellan olika typer av vetenskaplig verksamhet, som vid den avslutande problemana— lysen i kap 9, har utredningen använt de ovan refererade begrep— pen problemlösande, problembelysande och problemgenererande

forskning.

4.3 Styrning av forskning mot problemområden i samhället

Fördelningen av resurser för samhällsvetenskaplig och beteende— vetenskaplig forskning har i Sverige i stor utsträckning skett

i ett system som följt den akademiska tradition enligt vilken forskarna lämnas stor frihet att själva välja sina mål och forsk— ningsuppgifter. I det system som här utvecklats för samspelet mellan samhället och forskarna utövar statsmakten endast en myc— ket allmän kontroll över forskningen. I huvudsak begränsar staten sig till att bestämma storleken av de resurser som skall tillde- las större disciplinområden. Den fortsatta användningen av re— surserna, bl a fördelningen på olika forskningsriktningar inom disciplinerna samt mellan olika forskare och projekt, betraktas här i stor utsträckning som en intern angelägenhet inom universi— tetsväsendet. Bedömningar av olika forskares kompetens ur veten- skaplig synpunkt har en mycket stor eller avgörande betydelse

vid denna fördelning. Bedömningar av samhällsnyttan eller till- lämpningsmöjligheterna hos olika forskningsgrenar tillmätes här vanligen relativt liten betydelse. Sådana synpunkter är heller inte aktuella inom stora avsnitt av det samhällsvetenskapliga

området.

Sett ur samhällsperspektivet kan det traditionella självstyret inom den vetenskapliga världen vid fördelningen av resurser på enskilda forskare och projekt bl a motiveras av att det vad grundforskningen beträffar ofta är svårt att bedöma samhälls- nyttan av olika projekt, framför allt på längre sikt. En sats- ning på den personliga kompetensen samt i övrigt en stor frihet för forskarna vid valet av uppgiften synes då vara en klok stra— tegi. En sådan frihet kan bl a antas ge gynnsamma förutsätt— ningar för nyskapande insatser. Att forskarna har möjlighet att agera fritt och på egna initiativ är givetvis också önskvärt om man vill att forskningen kritiskt och självständigt skall granska samhällsproblemen. Om man vill få till stånd en planmässig och långsiktig vetenskaplig bearbetning av bestämda problemområden kan det emellertid bli nödvändigt att söka åstadkomma en viss

styrning av forskningens inriktning.

En första nivå av styrning av forskningen mot specificerade prob—

lemområden i samhället är att inrätta tillämpningsinriktade uni—

versitetstjänster. Uppgifter som gäller tillämpningsinriktad forskning har inom universitetsväsendet vanligen förenats med ansvar för viss yrkesinriktad utbildning.

En ytterligare styrning av forskningen från samhällets eller från olika intressenters sida mot vissa tillämpningsområden kan åstad— kommas genom att man ställer projektmedel till förfogande för forskning med viss inriktning. Ett exempel på sådan riktad an— slagsgivning inom arbetslivsforskningens område är bildandet av Personaladministrativa rådet (kap 7) då anslagsmedel ställdes till förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete som kan "fördjupa kunskapen om de faktorer som berör människan i arbets- livet". Även en sådan riktad anslagsgivning kan bedrivas relativt passivt, dvs så att de anslagsgivande organen avvaktar forskar- nas initiativ till forskningsprojekt. Dessa organ är däremot sam- mansatta så att utöver vetenskapliga bedömningar av projekten också bedömningar ur tillämpningssynpunkt kommer till stånd.

En mer aktiv styrning av forskningens inriktning betecknas van— ligen programverksamhe'. En fullt utbyggd sådan verksamhet inne— bär att man kartlägger forskningsbehov, upprättar ett program i

vilket specificerade forskningsuppgifter samt en prioritering av G. essa anges, samt att man genom olika åtgärder söker få till stånd forskning enligt programmet. Dessa senare åtgärder kan be— stå av forskning i programorganets egen regi, av forskningsupp— drag till forskare vid institutioner utanför programorganet el— ler medelstilldelning till forskare efter ansökan enligt pro— grammets prioritering. Olika åtgärder som syftar till att stimu— lera forskarnas intresse för vissa problemområden är vanliga i samband med programverksamhet, t ex anordnande av konferenser eller symposier. Slutligen kan i programverksamheten ingå olika åtgärder som syftar till att föra ut forskningsresultaten i prak- tisk användning. _ En viss begränsad programverksamhet kan bedrivas utan att program- organet förfogar över egna forskningsmedel. Detta förutsätter att programorganet har auktoritet och inflytande och kan verka för att viss forskning kommer till stånd genom att stödja forskares an— slagsframställningar hos forskningsfonder eller myndigheter.

En effektiv programverksamhet kräver resurser för en kontinuerlig bevakning av tillämpningsområdet och utvecklingstendenserna inom detta samt av forskningen inom området. För dessa uppgifter er- fordras resurser för kontaktverksamhet, vissa utredningar och pre- liminära kartläggningar av problem samt för dokumentation. Det bör framhållas att även vid en utbyggd programverksamhet de for— skare som berörs aktivt bör medverka vid formuleringen av forsk- ningsmålen. Forskningsprojekten växer härvid fram i ett samspel mellan forskarna och företrädarna för tillämpningsområdet.

Inom arbetslivsforskningens område har programverksamhet organi— serats vid PA-rådet (kap 7) och vid arbetarskyddsfonden (6.2.3). 4.4 Organisation av forskningsverksamhet

Den tillämpningsinriktade samhälls— och beteendevetenskapliga forskningen var ursprungligen organiserad inom disciplininriktade universitetsinstitutioner. Senare har olika typer av tillämpninge- inriktade forskningsinstitutioner vuxit fram, ofta med en mång— vetenskaplig (tvärvetenskaplig) uppbyggnad. En internationellt känd forskare, Eric Trist, vilken på uppdrag av UNESCO studerat social— och humanvetenskapliga forskningsfrågor, har föreslagit en indelning av de samhällsvetenskapliga forskningsorganen i tre huvudkategorier med hänsyn till deras "produktionsinriktning" ("types of output mix"), nämligen följande (Cherns m fl, 1972):

" rofession—based" institutioner, som

A. ecialistbaserade arbetar inom eller med mycket nära anknytning till en myn- dighet eller ett motsvarande organ som direkt i sin prak- tiska verksamhet utnyttjar och tillämpar resultat av forsk- nines- och utvecklingsarbete. Forskarna och de som skall ut- nyttja forskningsresultaten har här nära kontakt, vilket le— der till en ömsesidig upplärning beträffande den andra partens problem och arbetsmetodik. Dessa institutioner pro- ducerar en kombination av forskning och service.

"disci lin-based" institutioner inom

E. Discinlinbaserade universiteten inriktade på att genom grundforskning vidga gränserna för vårt vetande och genom undervisning före detta vetande vidare till kommande generationer. 'ndervis-

ningen avser såväl lägre akademiska examina som forskar- examen. Dessa institutioner producerar forskning och ut—

bildning.

C. Områdes- eller roblemområdesbaserade "domain-based" in—

stitutioner. Dessa kan vara förlagda till universiteten, och då på något sätt, t ex genom personella samband, an— knutna till flera disciplinbaserade institutioner. De kan också vara organiserade som fristående institut utanför universiteten. Dessa institutioner har en mångvetenskaplig uppbyggnad och arbetet organiseras här i forskargrupper, ej som individuell forskning. De är till skillnad från in- stitutioner av typ A inriktade på generella snarare än si— tuationsbundna problem, men har åtagit sig såväl ett veten— skapligt ansvar som ett ansvar för tillämpningen av forsk- ningen. Även här förekommer utbildning, dock vanligen en— dast forskarutbildning. Dessa institutioner producerar

forskning och tillämpning.

I Sverige har en uppbyggnad av forskningsorgan av typ A med di— rekt anknytning till myndigheter ej förekommit i någon större ut- sträckning. Ett förslag om en uppbyggnad inom arbetsmarknads— verket av en enhet för bl & vissa utvecklingsuppgifter inom ar— betspsykologin lades fram av 1962 års arbetspsykologutredning (6.3.1). Detta förslag genomfördes ej. F d arbetsmedicinska in— stitutets inordnande som en avdelning i arbetarskyddsverket (5.3.3) kan ses som ett uttryck för en strävan att samordna forsknings- och utvecklingsverksamhet med verksamheten vid ett samhällsorgan för tillämpningsuppgiftor och skapa ett organ av typ A.

Ett exempel i Sverige på ett forskningsinstitut av typ C är in- stitutet för social forskning (5.3.2).

PA—rådet kan 7 inr mmer olika element av vilka vissa kan anses - y

tillhöra institutionstyp A, andra institutionstyp C.

En förutsättning för institutioner av typ A är självfallet att den forskningsverksamhet som man avser att bedriva naturligt är förankrad i ett speciellt samhällsorgan. En organisationsform där forskningen anknytes till ett organ med ett direkt tillämp-

ningsansvar kan i vissa fall innebära risker för att forsknings- verksamheten får en alltför kortsiktig karaktär med snäv inrikt— ning på näraliggande praktiska problem. Å andra sidan kan en or— ganisation av typ A genom den nära kontakten mellan forskare och avnämare av forskningsresultat ge fördelen att forskningsresul—

taten här väl tillvaratas och utnyttjas.

Den traditionella disciplinorienteradc forskningsinstitutionen

vid universiteten, institutioner av typ B, ger ur tillämpningsom— rådets synpunkt bl a fördelen att man här har den naturliga an— knytningen till forskarutbildningen, vilket är viktigt med hänsyn till rekryteringen av forskare till tillämpningsområdct. Han kan här också tillgodogöra sig arbetsinsatser av personer under for— skarutbildning. En annan fördel som kan vinnas genom anknytningen av den tillämpningsinriktade forskningen till universiteten är möjligheterna till kontakt med verksamheten inom olika grundforsk- ningsområden. Nära kontakt mellan tillämpningsinriktad forskning och grundforskning inom en disciplin torde kunna ge impulser av värde för utvecklingen på ömse sidor. Den traditionella disciplin— avgränsade organisationen vid universiteten kan däremot eventuellt motverka mångvetenskapliga ansatser. Detta problem har man bl a

sökt lösa genom 3 k centrumbildningar (jfr 5.2.2).

Vid institutioner av typ B begränsas genom inriktningen på ut- bildning eventuellt möjligheterna till engagemang i tillämpninge— områdets problem. Valet av forskningsuppgifter, formuleringen av problemen osv, kommer här att påverkas av hänsyn till vad som är användbart och lämpligt ur forskarutbildningssynpunkt. Inrikt— ningen på utbildning har också gjort att universitetsinstitu— tionerna ofta haft svårt att hålla den stab av personal med spe- ciell kompetens, t ex särskild praktisk erfarenhet, som erford— ras för en mer långsiktig och omfattande tillämpningsinriktad

forskning.

Vad beträffar forskningsinstitut av typ C slutligen är huvudmo— tiven för att inrätta sådana dels att man här eventuellt kan ska- pa bättre förutsättningar för mångvetenskapliga forskningsan- satser än vid de disciplinavgränsade universitetsinstitutionerna, dels att sådana forskningsinstitut bättre än universitetsinstitu-

tionerna lämpar sig för planläggning och genomförande av stora och

långsiktiga projekt. Det bör framhållas att forskningsinstitut av typ C också kan inrättas inom ramen för universitetsväsendet och då eventuellt byggas upp av forskare som har en dubbel an— knytning, så att de också är verksamma vid disciplininriktade

institutioner, med t ex uppgifter som handledare av forskarstu—

derande.

Ett ytterligare motiv för att tillskapa forskningsinstitut av

typ C är att forskning som bedrivs i organisationer och institu— tioner i samhället kräver samtycke och medverkan från dem som an— svarar för eller arbetar inom dessa. Denna forskning skiljer sig därigenom på ett avgörande sätt från sådan forskning som kan be— drivas inom en forskningsinstitution, t ex viss laboratorieforsk- ning, eller som ej närmare berör eller kräver aktiv medverkan av människor utanför institutionen. En forskning i samhället måste förankras hos dem som berörs av densamma. Hur forskningsuppgifter— na väljs och formuleras, hur forskningsarbetct planläggs och ge- nomförs samt hur forskningsresultaten utnyttjas, är här ej ange— lägenheter för forskarna ensamma. Vid ett särskilt forskningsin— stitut av typ C kan man eventuellt skapa bättre möjligheter att utforma lednings- och samverkansfunktioner med hänsyn härtill,

än vad som är möjligt vid en universitetsinstitution.

4.5 Åtgärder för överföring av forskningsresultat till arbets-

livet som tillämpningsområde

Forskningsresultat kan som tidigare framhållits föras ut i sam— hället på flera olika vägar. Här skall i korthet diskuteras dels forskningens allmänna idé- och kunskapsskapande funktion, dels utflödet av forskningen genom instrument respektive genom till

specialister knuten metodik.

Den samhällsforskning eller betecndebetcnskapliga forskning som kartlägger och beskriver aktuella förhållanden eller påvisar ten— denser i samhällsutvecklingen kan påverka opinionen, läggas till grund för fackligt eller politiskt arbete osv, för att så små— ningom utmynna i åtgärder i form av lagstiftning eller allmänt i en förändrad praxis. Den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk—

ningen kan också ge impulser till tekniskt utvecklingsarbete. För

att forskningen skall kunna ge sadana effekter fordras i vissa fa' l en bred spridning av information om forsl (ningsresultat, av- sedd att nå en större allmänhet, i andra fall en informations— spridning eller kunskapsöverföring riktad mot speciella grupper i samhället. Utbildning av olika kategorier av specialister i företagen, av fackföreningarnas förtroendemän och funktionärer osv är ett viktigt led i en sådan riktad överföring av resultat

av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Viss beteendeveten Miu lig forskn nings— och utvecklingsverksamhet leder som ovan konstaterats fram till hjälpmedel och instrument som mer ruti näs sigt kan användas inom arbetsenheter eller i ar— betsmarknadsorganens verksamhet. Exempel på sådana hjälpmedel är frågeformulär för kartläggning av befattningsinnehåll och arbets— —v el_ier av problem i arbetsmiljön saint psykolog.is ka test, in— tressei nventorier osv för kartläggning av individegenskaper. Andra ex empel är olika hjulpmedel för utbildning. Vissa av de hjälpmedel som här åsyftas kan utan större utbildningsinsat ser föras ut till praktisk användning. Andra metoder eller instrument, framför allt vissa pS'kologiska undersökningsmetoder måste, även

om fö*faringssätten är standardiserade, handhas av specialutbildad

Ett c;; empel på en mer utvecklingsbetoziad bete endeveten: kaplig llämpningsverksamhet i arbetslivet är olika användningar av sociologisk anders ökningsmetodik vid kartläggning av problem inom

arbetsenheter, t ex attitydundersökningar som syftar till att

kLa öra hur arbetsmiljö, lednings former etc upplevs av perso—

(le

nal en och att därigenom finna orsaker till hög personalomsätt- ning eller störningar i produktionen. I sådana undersökningar utnyttjas i stor utsträckning tidigare utprövad standardiserad metodik. Ofta krävs dock anpassning och vidareutveckling av den- na så att den lämpar sig för den aktuella situationen. En sådan verksamhet kan ha karaktären av praktisk problemlösning. Upp- gifternas mer utvecklingsbetonade karaktär har dock gjort att forskare i vissa fall engagerat sig i sådan verksamhet. Gränser- na mellan forskning och rutinmässig tillämpning är här mer fly— tande än inom den tidigare nämnda typen av verksamhet som gäller

t ex psykologiska urvalsundersökningar.

Beteendevetenskapen utvecklar också metodik som ej har en standar- diserad karaktär och som i sin tillämpning ställer stora krav på såväl teoretiskt kunnande som praktisk erfarenhet. Ett illustra— tivt exempel på sådan metodik från ett annat tillämpningsområde är psykoterapeutisk metodik. Inom arbetslivet förekommer en verk- samhet som på liknande sätt grundas på beteendevetenskaplig teori och som dessutom kräver omfattande praktisk erfarenhet, nämligen inom området organisationsutveckling. Härmed avses olika åtgärder som syftar till att åstadkomma planlagda förändringar inom arbets- organisationer, t ex förändringar som innebär ökat och breddat engagemang och inflytande för anställda av olika kategorier 1 or— ganisationens beslutsprocesser. Sådan verksamhet har i stor ut- sträckning bedrivits av beteendevetenskapliga forskare. En sär-

skild forskningsinriktning har här utvecklats och lanserats under

rubriken aktionsforskning.

Inom denna forskningsriktning betonas bl a betydelsen av det prak— tiska exemplet som ett sätt att överföra forskningens resultat. Vidare betonas att forskaren ej här överför sina idéer och lös- ningar till en passiv mottagarpart, utan att de som berörs av forskningen aktivt medverkar i forskningsprocessen, vilket beteck— nas som medverkande forskning. Ett forskningsprojekt syftar här dels till att utvinna ny kunskap, dels till att åstadkomma vissa resultat i en bestämd situation, dels till att föra ut nya idéer och påverka utvecklingen i ett vidare sammanhang.

Behoven av insatser av beteendevetenskapligt utbildade specia— lister av olika slag inom arbetslivet har i stor utsträckning tillgodosetts genom konsultationsverksamhet. Endast vissa större företag eller myndigheter har skaffat sig egna sådana specia— lister. Konsultationsinsatserna har haft en varierande karaktär från en relativt rutinmässig verksamhet, som t ex psykologiska urvalsprövningar, till en vetenskapligt kvalificerad nyskapande verksamhet, som kan betecknas som uppdragsforskning.

Gränserna mellan forsknings- och konsultationsverksamhet inom det område som här diskuteras är som framgått i viss mån flytande. Ett och samma projekt kan innebära såväl en konsultationsinsats, som syftar till vissa konkreta effekter i en given situation, som

en forsknings- eller utvecklingsinsats av nyskapande karaktär. Inte minst inom aktionsforskningen är gränserna mellan forskning och konsultation utsuddade. Internationellt har aktionsforsk- ningen ofta utgått från fristående forskningsinstitut, vilka

ibland delvis haft karaktär av konsultationsorgan.

Kännetecknande för en konsultationsverksamhet är bl a att konsul- tationsprojekt initieras av en enskild beställare. Konsultations— verksamheten måste bedrivas mot bakgrund av ekonomiska övervägan— den på relativt kort sikt, vilket bl a innebär att man här så långt det är möjligt söker utnyttja beprövad metodik och erfaren— het. Det blir härigenom möjligt att med viss säkerhet på förhand bestämma vilken arbetsinsats som erfordras för att nå visst re— sultat. Forskningsverksamhet i sin mest renodlade form som grund— forskning, initieras av forskaren själv. Tillämpningsinriktad forskning kan bedrivas på forskarens eget initiativ eller på upp— drag av en beställare. För att närmare klargöra skillnaden mellan forsknings— och utvecklingsprojekt å ena sidan och affärsmässigt drivna konsultationsprojekt å andra sidan kan det vara lämpligt att i ett antal olika hänseenden söka ange projektens läge på en skala från mer utpräglad forskningsbetonad till en mer utpräglad konsultationsbetonad verksamhet. Ett försök till listning av olika kriterier som är av betydelse i sammanhanget presenteras i figur ?. Figuren är en vidareutveckling av en framställning i en

intern PA—rådsutrcdning (lUGGL

___—___

I kapitlet omnämnda arbeten:

Bengtsson, J: Utbildningsval, utbildningsforskning och utbild- ningsplanering, Lund 1972

Cherns, A B et al: Social Science and Governement - Policies and Problems, London (Tavistock) 1972

Frankenhaeuser, M: Synpunkter på forskning om människan i fram- tidens samhälle (Ds Ju 1972:24, specialarbete 51 till SOU 1972:59)

Rapport från arbetsgruppen Personaladministration - forskningen till Personaladministrativa kommittén, PA—rådet, Stockholm 1965, stencil

TCOs forskningsdelegation: Forskning och utveckling, Stockholm 1970

5)

6)

Fig 2 Karaktäristika för forsknings— och utvecklingsprojckt

FoU respektive konsultations*rofekt

Utpräglade FoU—projekt

Mellanformer, viss uppdrags— forskninw etc

Utpräqlade konsulta— tionsprojekt

(___—_________>

Projektet initierat av forskaren.

Forskaren väljer ut situationer som er— bjuder gynnsamma be- tingelser för att nå mål enl punkt 5 och 4.

Forskaren är inrik— tad på att erhålla generaliserbar kun- skap, nå vissa sprid- ningseffekter etc.

Forskaren är inriktad på nyskapande, inno- vation. Forskaren måste därför i vissa fall ta risker att "misslyckas".

Tilldelning av medel till forskningsverk— samhet måste baseras på ofta relativt osäk— ra bedömningar av pro- jektens "värde". Re- surstilldelningen be— räknas så att Specifi— cerade kostnader för verksamheten täcks.

Forskning finansieras vanligen av samhället, organisationer (branscher) etc.

Forskningsresultat skall i,princip vara offentliga.

Projektet initierat av uppdragsgivaren

Konsulten har att agera och göra det "bästa möjliga" i en förelagd situa- tion.

Konsulten är inrik- tad på att nå visst resultat i den givna situationen.

Konsulten utnyttjar så långt det är möj— ligt beprövade metoder för att med största säkerhet och minsta arbetsinsats nå avsett resultat.

Uppdragsgivaren för— väntar sig viss av— kastning av tilldela— de medel. Konsulten arbetar i en marknads- situation som ger möj— ligheter att ta ut en affärsmässig vinst.

Konsultation finan- sieras av enskilda företag, myndigheter etc.

Resultat vid konsulta- tion disponeras av uppdragsgivaren.

5. Forskningsinstitutioner

5.1. Inledning

I detta kapitel behandlas de institutioner vid vilka i någon större utsträckning en eller annan form av beteendevetenskaplig

arbetslivsforskning förekommer. Uppgifter lämnas bl a om institu—

tionernas resurser för arbetslivsforskning och den verksamhet inom området som bedrevs 1972 eller som avslutats under de närmast före—

gående åren. PA-rådet och dess verksamhet behandlas 1 kap. 7.

Beskrivningarna har främst baserats på svaren på en enkät utred- ningen sände ut hösten 1972 till de institutioner där arbetslivs- forskning kunde förväntas förekomma. Vissa uppgifter har härutöver inhämtats ur projektkataloger, olika institutioners verksamhetsbe- rättelser m m samt genom personliga kontakter med forskare. Det

bör framhållas att ojämnheter i enkätsvaren, med variationer i pre- ciseringen av uppgifterna, ej medgett en mer exakt sammanställning av de personella och andra resurser som satsas på arbetslivsforsk— ning. Ojämnheterna i enkätsvaren kan också ha medfört att beskriv— ningarna av forskningsverksamheten i vissa fall kan vara ofullstän— diga. Dessa beskrivningar, som gjorts relativt kortfattade, får närmast ses som en exemplifiering av den aktuella forskningen. En översikt institutionsvis av rubrikerna på samtliga de forsknings— projekt som inrapporteratS'till utredningen, med uppgifter om pro— jektledare och anslagsgivare, lämnas i bil 2 (enkätskrivelse bil 1). 5,2 Universitet och högskolor 5.2.1 Institutioner inom samhällsvetenskaplig fakultet

Utredningen har som tidigare anförts att behandla en forsknings- verksamhet som utgår från universitetsdisciplinerna psykologi, pedagogik och sociologi. Arbetslivsforskningen baseras i viss ut- sträckning på teori och metodik som härrör från och som vidareut- vecklas inom dessa discipliners grundforskningsområden. Inom ytter— ligare ett ämne vid samhällsvetenskaplig fakultet, företagsekonomi, behandlas inom en beteendevetenskaplig referensram, och med be—

teendevetenskaplig metodik, problem som faller inom arbetslivs—

forskningen, nämligen organisationsfrågor.

Några fasta tjänster med föreskriven inriktning på arbetslivs- forskning finnes dock inte inom ovannämnda ämnen. Vid de psyko- logiska institutionerna finns sammanlagt tre professurer eller biträdande professurer i tillämpad psykologi. Begreppet tilläm—

pad psykologi innefattar såväl det i sig stora området arbets- psykologi som klinisk psykologi, skolpsykologi och rättspsykologi. Vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna finns f n två professorer med en markerad inriktning mot arbetslivsforskningsområdet: en i psykologi och en i sociologi, båda vid Göteborgs universitet. Vid handelshögskolan i Stockholm finns en personlig professur i social— psykologi med personaladministration, bekostad av donationsmedel från Ei—rådets vetenskailiwa fond 'se 7.2.2). c K .

Uppgifter att bedriva forskning åvilar utöver professorer och bi— trädande professorer innehavarna av särskilda forskartjänster vid de statliga forskningsråden. Statens råd för samhällsforsk- ning (se 6.2.1) som i första hand svarar för uppgiften att förse institutionerna inom samhällsvetenskaplig fakultet med forsk— ningsresurser utöver de basresurser som den fasta universitets— organisationen ger, bekostade under budgetåret 1972/73 två tids— begränsade forskartjänster med inriktning på arbetslivsforskning: en i arbetssociologi med speciell inriktning på arbetsmarknads— forskning placerad i Göteborg, och en i arbetspsykologi med so- cialpsykologisk inriktning placerad i Stockholm. Dessa tjänster är begränsade till tre år, med möjlighet till förlängning av för— ordnandet i ytterligare tre år.

I viss utsträckning utförs också forskningsarbete av personer som är anställda på undervisningstjänster, t ex universitetslektorat.

Tillfällig personal, företrädesvis forskningsassistenter på aka— demisk grundexamensnivå och ev under forskarutbildning, engageras med lön ur forskningsanslag på begränsade tider i projekt vid uni- versitetsinstitutionerna. Man kan här också tillgodogöra sig in- satser i forskningsarbetet av personer under forskarutbildning, utan att anslagsmedel behöver disponeras härför.

Vid de psykologiska institutionerna fanns höstterminen 1972 fem

olika forskargrupper som ägnade sig åt forskning med direkt in— riktning på arbetslivsproblem. I dessa grupper ingick fyra dispu— terade forskare som ägnade sig åt denna forskning på heltid och ytterligare två som ägnade sig åt verksamheten på deltid. Samman— lagt ingick i dessa grupper ett 15—tal doktorander eller forsk—

ningsassistenter med lägst akademisk grundexamen.

Vid Stockholms universitets psykologiska institution finns en forskargrupp inom området arbetslivets socialpsykologi. Huvudin— riktningen för forskningen är här studiet av relationen mellan å ena sidan olika aspekter av arbete och arbetsmiljö och å andra sidan individens arbetsupplevelse och hälsa. Inom gruppen bedrivs för närvarande bl a studier av hur arbetsupplevelsen påverkas av olika förhållanden i omgivande samhälle och arbetsmarknadsområde. Vidare bedrivs studier som avser förhållandet mellan mekanise— ringsgrad och arbetstillfredsställelse respektive psykisk hälsa. Inom båda dessa projekt studeras förhållanden inom sågverksin— dustrin. Inom gruppen har påbörjats.forskningsverksamhet som av— ser olika aspekter av skiftesarbete. Ett ytterligare projekt gäl-

ler frånvaro från arbetet.

En annan forskargrupp vid institutionen studerar laboratoriemäs— sigt och i verkliga arbetssituationer s k biologiska rytmer och deras betydelse inom arbetslivet. Studiet avser bl a relationen mellan individens biologiska dygnsrytm och olika arbetstidsför- hållanden, t ex skiftarbete, arbetsprestationer, frånvaro osv. Sedan ett flertal år studeras av ytterligare en annan forskar— grupp vid psykologiska institutionen i Stockholm effekterna av vissa stressfaktorer på psykologiska och fysiologiska funktioner. Den grundforskning som här bedrivits har nära anknytning till vissa arbetslivsproblem. Man har bl a undersökt relationerna mel— lan hormonell aktivitet som mått på psykologisk stress och olika belastande faktorer i arbetssituationen samt variationen i stress—

reaktion mellan individer.

De två sistnämnda forskningsgrupperna är engagerade i tvärveten- skapliga forskningsprojekt, bl a ett samarbete med den tidigare nämnda forskargrupp som bedriver arbetslivsforskning med social—

psykologisk huvudinriktning.

En relativt omfattande projektverksamhet, med inriktning på bl a personaladministrativa problem inom företag och förvaltning, be— drivs av en forskargupp vid psykologiska institutionen vid Göte- borgs universitet. Man har här under de senaste åren bl a stude— rat frågor som gällt personaladministrativa rutiner inom arbets— förmedlingen samt samspelet mellan personal och klienter liksom mellan vissa kategorier av befattningshavare inom socialvården. Vidare har en större utredning av chefsuppgifter inom den civila statsförvaltningen genomförts på uppdrag av statskontoret. Utred— ningen syftade till att skapa ett underlag för planering av chefs— utbildning. Flera utredningar av personaladministrativa rutiner har utförts inom industriföretag. Ett omfattande projekt drives vid ett större verkstadsföretag. Undersökningen har omfattat kart— läggning av de anställdas uppfattning om personalpolitik och ar— betsförhållanden och har lagts till grund för diskussioner av åt— gärdsförslag inom ett stort antal härför upprättade arbetsgrupper. Ett projekt har gällt de ombordanställdas anpassning och trivsel

i arbetet. Ett annat aktuellt projekt inom institutioner som ly— der under socialstyrelsen gäller utveckling av ett personalpoli- tiskt program med förankring i de anställdas uppfattning om sin arbetssituation. Ett doktorandprojekt vid institutionen gäller analys av en yrkesroll. Här studeras hur en yrkesroll, i detta fall psykologrollen, uppkommer. Projektet avser att ge generella metoder för kartläggning av yrkesroller, värdering av utbildning

i relation till yrkeskrav samt för rekrytering.

Vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, har inom en

forskargrupp för kommunikationspsykologi ett större projekt med rubriken: "Arbetsmotivation och prestation vid människa — maskin kommunikation", påbörjats. Projektet avser ett experimentellt studium av hur arbetsuppgiftens karaktär påverkar individens ar—

betstillfredsställclse, koncentrationsgrad, psykiska trötthet m m.

Vissa projekt vid de psykologiska institutionerna med annan huvud— inriktning har nära anknytning till arbetslivsforskningen. Här

kan bl a följande projekt nämnas. Vid Stockholms universitets psykologiska institution drivs sedan

1965 en långsiktig och brett upplagd uppföljningsundersökning av

hela årskurser av elever i grundskolan i Örebro, det 5 k Örebro—

projektet. Inom detta projekt studeras bl a elevernas val av stu— dieväg och yrke. Vid samma institution studerar en annan forsk- ningsgrupp de dövas sociala villkor i utbildning, arbetstid och fritid. En miljöhygieniskt inriktad forskning vid institutionen drivs i samarbete med KTH. Denna forskning rör luktupplevelser och mätning av sådana. Forskningsverksamheten ifråga har bl a

praktiska tillämpningar vid utveckling av teknik för rökgasrening.

Forskningsverksamheten vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet, är bl a inriktad mot trafiksäkerhetsproblem. Denna

forskning har tillämpningsmöjligheter vid utformning av vissa

typer av människa—maskinsystem också inom arbetslivet.

Vid två av de pedagogiska institutionerna bedrevs arbetslivsforsk— ning när enkäten besvarades. Vid den ena av dessa institutioner sysselsatte denna verksamhet flera disputerade forskare på deltid samt tre doktorander. Vid den andra institutionen sysselsatte verksamheten en disputerad forskare på deltid samt sex doktorand—

er eller licentiander.

Vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har en rad undersökningar, redovisade som uppsatsarbeten, gällt arbetsmiljö,

arbetsförhållanden inom olika yrken m m. Undersökningarna har ut- förts inom ramen för en forskningsgrupp, "IAN": pedagogisk analys

av relationerna mellan Individ, Arbete och Närmiljö.

Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet har under flera år haft ett fortlöpande samarbete med PA—rådet som avsett forskning inom området vuxenutbildning. Ett pågående samarbetspro- jekt avser samspelet grundutbildning-arbetserfarenhet—vidareut— bildning. Ett annat större aktuellt projekt gäller mätning av elevmotivation inom yrkesskolan. Bland nu avslutade projekt kan nämnas studier av kvinnors intresse för befordran i relation till arbetstillfredsställelse och vissa bakgrundsvariabler; utbildning

_av företagsledare; könsroller och arbetstillfredsställelse; skol-

elevers värderingar av faktorer i yrkesarbetet; fackskoleingen- jörers syn på sin utbildning; beskrivning av arbetsprövningselever samt försök att prognostisera arbetsförmåga; konstruktion av ett intresseformulär för gymnasister; studie av yrkeskrav och av ar-

betsuppgifter beträffande yrkeslärare; samt undersökning av vuxen—

studerandes situation.

Universitetens pedagogiska institutioner har ett visst samarbete med lärarhögskolorna. Sådant samarbete förekommer bl a beträffan—

de ett projekt angående studie och yrkesval i fackskola och gymna-

sium som drivs gemensamt av lärarhögskolan och den pedagogiska

institutionen i Umeå.

Studier av yrkeskarriären, dvs individens studievägar och anställ— ningar, bedrivs i ett antal projekt, bl a vid lärarhögskolorna. Individens yrkeskarriär relateras i dessa studier till bl a social bakgrund, skolprestationer och vissa psykologiska variabler. Den äldsta av dessa undersökningar, den s k Malmö-undersökningen, gäl- ler elever som 1938 tillhörde 3:e årskursen i Malmö skolor. Under- sökningen leds av forskare vid lärarhögskolan i Stockholm. Vid lärarhögskolan i Stockholm påbörjades vidare 1970 en undersökning av en årskull elever i Västmanland som avsåg elevernas utbild-

nings- och yrkesvägar efter grundskolans årskurs 9.

Vid universitetens sociologiska institutioner bedrevs hösten 1972

olika typer av arbetslivsforskning inom ett tiotal mindre eller större projekt. Verksamheten engagerade på deltid, i något fall heltid, fyra disputerade forskare samt ett 15—tal doktorander el— ler forskningsassistenter med akademisk grundexamen.

Vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet drivs ett

forskningsprojekt i visst samarbete med delegationen för förvalt— ningsdemokrati. Projektet avser studier av effekterna av den för— söksverksamhet som i samråd med delegationen inletts vid vissa statliga verk. Vidare bedrivs vissa studier av sjukfrånvaro. Ett annat projekt vid institutionen avser målen för postgymnasial och annan vuxenutbildning. Här studeras bl a motiven för vuxna att söka till utbildning av skilda slag. Projektet avser att belysa

i vilken mån utbildningssystemet kan motverka uppkomsten av ojäm—

likhet i samhället.

Vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet bedrivs

forskning med inriktning på bl a arbetsförmedlingens verksamhet, utslagningen på arbetsmarknaden samt arbetsmarknadskonflikter. Studiet av arbetsförmedlingens verksamhet drivs på uppdrag av in- rikesdepartementets expertgrupp för arbetsmarknadsfrågor och i samarbete med PA-rådet. Forskningen kring utslagningen på arbets—

marknaden inrymmer flera delprojekt. Ett av dessa avser att bely— sa hur synen på människan i arbetslivet utvecklats under den tid då strukturrationalisering och produktivitetsstegring präglat ar— betslivet. Ett annat projekt avser studier av arbetsvårdens roll i svensk arbetsmarknadspolitik. I ett tredje delprojekt studeras attityder till att arbeta. Vid institutionen har under senare år också bedrivits forskning avseende s k vilda strejker. Ett forsk— ningsprojekt inom detta område har utförts på uppdrag av Metall— industriarbetareförbundet. Den fortsatta forskningen i anslutning till detta projekt syftar till att analysera faktorer som antas ha samband med uppkomsten av konflikter av detta slag.

Vid sociologiska institutionen i Cötebor har flera arbetsmark—

nadsinriktade projekt genomförts, bl a nedläggningsstudier och studier av invandrad arbetskraft. ? n pågår planläggning av under- sökningar i anslutning till nyetableringsprojekt, bl a avseende

inverkan på berörda samhällen av stora nyetableringar.

Vid institutionen har under en följd av år ett omfattande forsk— ningsarbete bedrivits beträffande samverkansformer och konflikter inom bl a gruvföretag. För närvarande bedrivs vid institutionen ett projekt i samarbete med Utvecklingsrådets arbetsgrupp för forskning (URAF) som gäller utveckling av samverkanssystem och samarbetsformer inom ett verkstadsföretag i syfte att åstadkomma

ökat inflytande för de anställda.

Vid universitetens företagsekonomiska institutioner samt Ekono- miska forskningsinstitutet, Handelshögskolan i Stockholm (EFI), slutligen, fanns ett 10—tal doktorander med projekt som kan klas—

sificeras som tillhörande arbetslivsforskningen.

Hit hör bl a den forskningsverksamhet vid 233 som bedrivs inom sektionen Personaladministration och företagsorganisation samt inom det fristående forskningsprogrammet för medinflytande och organisationsutveckling. Inom det senare programmet ingår bl a ett projekt som avser försök att åstadkomma ökat medinflytande i ett tjänstemannaföretag. Projektet drivs i samarbete med URAF. Programmet för medinflytande och organisationsutveckling inrym- mer vidare bl a studier av samspelet mellan ett företags tekno-

logi och organisation. Ett annat forskningsområde vid EFI är organisationens utveckling och organisationsförändring.

Ett större program vid institutet gäller Personaladministration och organisation inom byggbranschen. Forskningsverksamheten inom byggbranschen har avsett bl a arbetsledares bedömningar av drifts— störningar och hur de åtgärdar dessa. Andra undersökningar har av— sett löneingenjörer inom byggbranschen samt kommunikationer inom

byggföretag.

Vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, be- drivs några doktorandarbeten inom området demokratiseringsförsök, här inom statliga bolag, samt beträffande personaladministrativa mätproblem.

Vid företa sekonomiska institutionen Göteborvs universitet be— %, drivs två doktorandprojekt som avser personalplanering och prio— ritering av organisationens resurser på olika personaladministra— tiva aktiviteter; ett doktorandprojekt som avser personalpolitik i företag och förvaltningar, samt ytterligare ett som gäller upp— byggnad av personaldatasystem som underlag för personalplanering. Vidare drivs vid institutionen två projekt som behandlar indi—

videns medverkan i förändringsprocesser, t ex rationalisering i samband med införande av datateknik.

Vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, pågår ett doktorandprojekt under rubriken: "Spontant försök med nya

former for arbetsutformning och organisation”. Projektet drivs i samarbete med URAF. 5.2.2 De tekniska fakulteterna

Vid de tekniska högskolorna ges viss begränsad beteendevetenskap— lig utbildning inom områdena arbetspsykologi och arbetssociologi för de blivande civilingenjörcrna. där finns också möjligheter att som examensarbete utföra undersökningar inom arbetslivsforsk— ningsområdet. Undervisningen och handledningen av -xamensarbete— k har organiserats i visst samarbete med beteendevetens'apliga uni-

. . . . . _. . T.. _ /__, docentur i arbetspsykologi finns Vid Kungl Tekniska högskolan »?"Jl Yid almers tekniska högskola har ett samarbete med psykologiskr

Ch iistitutionen vid Göteborgs universitet förekommit.

Den forskning med arbetslivsanknytning som förekommit vid de tek- niska högskolorna har främst varit förlagd till institutionerna för industriell ekonomi och organisation. Det största nu aktuel— la projektet inom det tekniska högskoleområdet drivs vid 525. Pro— jektet syftar till att utveckla kunskap om företagets drifts— och "arbetsorganisation sedd från planeringssynvinkel. Syftet är bl a att i den löpande planeringen mer direkt använda och vidareut— veckla kunskaper hos medarbetare på lägre organisationsnivåer. Denna vidgning av arbetsrollen antas ge ett mer stimulerande och

tillfredsställande arbete.

Vid tekniska högskolan i Lund, institutionen för industriell orga— nisation, pågår forskning på doktorandnivå som avser formellt or— ganiserade grupper inom produktionssystem ur såväl beteendeveten-

skaplig som produktionsteknisk synvinkel.

I samråd med arbetsmcdieinska institutet inrättades vid KTH 1971 ett centrum för humanteknologi. Detta organ skall främja utbild-

ning och målforskning inom området hunanteknologi samt verka för ett praktiskt utnyttjande av vunna forskningsresultat. Ted human— tcknik avses den tekniska verksamhet som är inriktad på att ut- orma människans miljö med hänsyn till hennes förutsättningar och . behov. Centret skall verka för att målforskning inom det human—

tekniska området bedrivs vid

(_.L

orskare och studerande vid

och andra organ med vilka

ct

centret samverkar sint representanter för arbetsmarknaden: par

er och v'ssa myndigheter. lentret har bl a organiserat projekt i sam-

arbete mellan forskare vid KTH och nsykologiska institutionen vid i

Stockholms universitet.

5.2.5 Utvecklingen av arbetslivsforskninden vid universitet Den

i.u

-sskolor

Universitetens insatser inom arte livsforshninren måst Q

bakgrund av

citeten har

bildning. Institutionerna inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna har tidigare ej varit ålagda att bedriva någon praktiskt inriktad yrkesutbildning. Sedan några år finnes dock en sådan, nämligen för blivande psykologer. Universitetens primära uppgift vad beträffar forskningen har varit att bedriva grundforskning. Inomxmycket vida ramar har företrädarna för olika ämnen själva haft att avgöra hur forskningen och utbildningen skulle inriktas och bedrivas. Några fasta forskartjänster inriktade på arbetslivsforskning, har ej fun— nits. Akademiska tjänster har tillsatts efter en bedömning av de sökandes vetenskapliga kompetens vanligen oavsett deras inriktning på forskningsområde inom ämnet. Antalet ordinarie tjänster har ej heller medgett någon planmässig differentiering av verksamheten. Ett allmänt problem beträffande universitetsforskningen, som påta— lats i olika sammanhang, är dessutom att tidsutrymmet för inneha— varna av ordinarie tjänster att ägna sig åt den forskning som är ett tjänsteåliggande, i realiteten är mycket litet. De samhälls— vetenskapliga fakulteterna har härvidlag under senare år haft en särskilt svår ställning på grund av den här mycket snabba expan—

sionen av den lägre undervisningen.

En utveckling i riktning mot en mer planmässig uppbyggnad av en tillämpningsinriktad universitetsforskning har nu inletts. I olika sammanhang har under senare år universitetens ansvar för att en forskning organiseras som aktivt bidrar till samhällsarbetet fram— hållits. Vikten av en ökad kontakt med institutioner utanför uni— versiteten betonas i UKÄ:s petita för 1973/74. Där sägs bl a föl—

jande:

"Forskningssamverkan

Universitetens samverkan med samhället i övrigt har under det gångna året debatterats intensivt. I debatten har bl a ifråga— satts om universitetsforskarnas engagemang i beställningsforsk— ning av mera direkt nyttobetonad karaktär verkligen på längre sikt tjänar samhällets intressen. Den rena grundforskningen - det obundna sökandet efter ny kunskap - skulle nämligen där- igenom kunna komma att sättas på undantag. Det har också sagts att forskare, som är beroende av externa finansieringskällor, kan frestas att anpassa forskningens resultat eller presenta- tionen av dessa efter önskemål som strider mot det allmännas intressen.

Det är viktigt att denna typ av problem debatteras. Enlgt UKÄzs mening bör den helt avgörande utgångspunkten därvid vara att de vitala samhällsproblemen i vår tid kräver en ökad samverkan i forskningen mellan universitetsinstitutioner och institutioner utanför universiteten. De risker för misstag i skilda hänseen- den som kan följa av en breddad samverkan bör enligt UKÄzs upp—

fattning kalkyleras öppet och vägas mot de förväntade fördelar för samhällsutvecklingen som samverkan innebär. Ett i förhål— lande till i dag ökat engagemang av forskare och forskarstude- rande i projekt som bedrivs i samarbete med samhällsorgan eller företag är enligt UKÄ:s mening angeläget i fråga om den tilläm— pade forskningen. Detta kan inte förutsättas hindra att den långsiktiga forskningen bedrivs med samma intensitet som nu. Läroanstalternas samverkan med samhället i övrigt sker genom frivilliga överenskommelser, och såväl de enskilda forskarna som konsistorierna har samma ansvar för forskningen och forskar- utbildningen, oavsett om det gäller internt eller externt ini- tierade projekt."

Tidigare har nämnts den ansats att utveckla arbetslivsforskningen vid universiteten som gjorts av statens råd för samhällsforskning genom tilldelning av medel till två tidsbegränsade forskartjänster

inom området.

Universitetskanslersämbetet tillsatte i januari 1975 en samråds- grupp för arbetsvetenskaplig utbildning och forskning. Syftet med denna åtgärd var att stödja och samordna det lokala planeringsar— betet på det arbetsvetenskapliga området. Till samrådsgruppen har särskilda arbetsutskott för i första hand de samhällsvetenskapliga, de medicinska och de tekniska områdena knutits. Till samrådsgruppens uppgifter hör att utarbeta underlag för universitetskanslersämbetets planering när det gäller formerna för och innehållet i högre utbild- ning med arbetsvetenskaplig anknytning vid skilda fakulteter samt att utreda betingelserna för forskning och forskarutbildning på det arbetsvetenskapliga området inom universitetens och högskolornas

ram.

Universitetskanslersämbetet ger i sin beskrivning av bakgrunden till samrådsgruppens tillsättande uttryck för uppfattningen att be- greppet arbetsmiljö måste ges en vid tolkning och avse såväl den fysiska som den sociala, administrativa och organisatoriska omgiv— ningen. Ansträngningarna att förbättra arbetsmiljön har hittills i stor utsträckning varit inriktade på att inom ramen för vissa giv- na produktionsmetoder minska skadeverkningarna för de människor som deltar i produktionen av varor och tjänster. För framtiden är det emellertid nödvändigt att inrikta forskningen även på föränd— ringar av själva produktionsmetoderna. Beträffande utgångspunkterna för samrådsgruppens verksamhet hänvisas bl a till de aktiviteter

som pågår när det gäller arbetsvetenskaplig verksamhet inom den

högre tekniska utbildningen. Under 1972 framlades två olika utred-

ningar, som tillkommit på universitetskanslersämbetets initiativ, avseende utbildning och forskning i arbetsvetenskap vid de tekniska högskolorna.

Den första utredningen, en PM av två ledamöter i tekniska fakultets- beredningen (C E Berglund och K G Karlsson): "Utbildning och forsk- ning i arbetsvetenskap vid de tekniska högskolorna", ger en allmän översikt av dessa frågor. Här framhålles betydelsen av att arbets— vetenskaplig forskning, med såväl beteendevetenskapliga som medi- cinska och tekniska inslag, bedrivs vid de tekniska högskolorna. Detta ses som angeläget därför att man härigenom skulle kunna få till stånd en verksamhet som genom sin närhet till industrins forsk— nings- och utvecklingsverksamhet verkligen skulle kunna påverka för— hållandena inom denna. Den arbetsvetenskapliga verksamheten vid de tekniska högskolorna bör emellertid där så är möjligt bedrivas i nära samverkan med övriga sektorer av högskoleväsendet, ev genom

att centra för humanteknologi motsvarande det vid KTH inrättas vid övriga tekniska högskoleenheter. Vidare föreslås att lärartjänster inom det arbetsvetenskapliga området inrättas vid samtliga högskole- enheter.

Den andra utredningen avsåg den högre tekniska utbildningen och forskningen i övre Norrland och gällde uppbyggnaden av en arbets- vetenskaplig verksamhet vid den tekniska högskoleenheten i Luleå. (Luleå, 1972). Ur utredningens synvinkel kan det vara av intresse att notera att man här föreslår att beteendevetenskapliga lärar- och forskartjänster på professorsnivå skall inrättas vid den tek— niska högskoleenheten. Man tänker sig att också beteendevetenskap- lig arbetslivsforskning skall bedrivas inom de tekniska fakulteter- na, dock i visst samarbete med universitetens beteendevetenskapliga institutioner. Två huvudinriktningar för den arbetsvetenskapliga verksamheten föreslås, dels industriell ergonomi (industriell humanteknologi), dels arbetslivets socialpsykologi. 5.3 Särskilda forskningsinstitut och motsvarande 5.5.1 Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet (PTI)

Från slutet av BO—talet utvecklades vid Stockholms Högskolas psyko-

logiska institution vid sidan av den teoretiska forskningen också

en mer praktiskt inriktad psykologisk verksamhet. Denna verksamhet, som omfattade anlagsprövningar, psykologiska olycksfallsutredningar, vittnespsykologiska undersökningar m m, fick så småningom en sådan omfattning att en särskild organisation för densamma ansågs vara motiverad. På förslag av en organisationskommitté sammansatt av företrädare för högskolan och olika tillämpningsområden inrättades därför 1944 ett psykotekniskt institut anknutet till högskolan. Det kapital som erfordrades erhölls av donationsmedel. Organisations- kommittén angav i direktiv för institutet att detta skulle bedriva psykoteknisk forskning och praktisk psykologisk verksamhet och där- igenom främja intresset för den vetenskapliga tillämpade psykologin samt bereda möjligheter till praktiktjänstgöring för ungdomar som avsåg att ägna sig åt psykologiska uppgifter inom olika sociala verksamhetsområden. Institutets verksamhet kom främst att inriktas på utarbetande av psykologiska metoder för undersökning av begåv— ning och yrkesanlag samt praktisk rådgivande verksamhet inom detta

område.

Vid ombildningen av Stockholms högskola till ett statligt universi—

tet överfördes PTI till det nya universitetet.

Enligt institutets stadgar leds verksamheten av en direktion under ordförandeskap av universitetets rektor. I direktionen har ingått representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, LO, TCO, etc. Institutet är underställt universitetets konsistorium,

som har att fastställa budget och personalstat för detsamma.

Institutet samarbetar i olika hänseenden med psykologiska institu- tionen vid Stockholms universitet. Bl a är tjänsten som förestån- dare för Psykotekniska institutet förenad med skyldigheter att hand— leda forskarstuderande vid psykologiska institutionen.

PTI har f n ett hundratal anställda, varav ca 60 forskare och kon- sulter, dvs psykologer och biträdande psykologer. Av kostnaderna för institutets verksamhet bestrids av statsmedel arvodestjänster till föreståndaren, en forskningspsykolog och en kontorist samt hyreskostnaderna för vissa av institutets lokaler. I övrigt är in- stitutet för sin existens beroende av intäkter från uppdragsverk— samhet samt av projektbundna forskningsanslag. Den totala omsätt- ningen i verksamheten uppgick verksamhetsåren 1971/72 till något

över 5 mkr varav ca 3 mkr utgjordes av intäkter från uppdragsverk— samheten.

Institutets forsknings- och utvecklingsverksamhet sysselsatte hösten 1972 tre disputerade forskare samt ett tiotal forsknings- assistenter med akademisk grundexamen.

En forskargrupp behandlar i ett större forskningsprogram psyko— logiska problem med anknytning till ergonomi och arbetsmedicin. Här bearbetas problem rörande ansträngning och trötthet, arbets— förmåga och fysisk kondition, arbetsmotivation och arbetsanpass— ning samt relation mellan fysisk och psykisk prestation. Man har bl a studerat individens upplevda "kostnad" i arbetet, dvs den subjektiva ansträngningen bakom olika typer av prestationer. Upp- levd svårighet och ansträngning har studerats även vid arbete

med intellektuella uppgifter.

Inom ett forskningsprojekt behandlas arbetsanalysproblem. Här studeras bl a relationen mellan olika förhållanden i arbetssitua-

tionen och upplevelser av arbetssvårighet.

En forskningsgrupp har genomfört en serie undersökningar inom byggbranschen som avsett flödet av arbetskraft, t ex problem kring rekrytering, utbildning och arbetsanpassning. Vidare har arbetsledningsproblem inom byggbranschen studerats; Gruppen har också genomfört en studie av maktförhållanden och samverkans- system samt av lönesystem (övergång till månadslön) inom gruv— industrin.

Vid institutet bedrivs i relativt stor omfattning utveckling av metodik och undersökningsinstrument i anslutning till yrkesan- lagsprövnings— och urvalsverksamheten. Denna verksamhet bekostas främst genom projektanslag från arbetsmarknadsverket.

Institutets upodragsverksamhct utgörs främst av psykologiska an— lagsundersökningar av personer som remitteras från länsarbets— nämnden i Stockholm. Dessa av arbetsmarknadsverket bekostade un- dersökningar svarar för ca 70 % av institutets intäkter. I övrigt består uppdragsverksamheten av urvalsundersökningar för i första

hand statliga myndigheter och utbildningsanstalter, organisa—

tionspsykologisk och personaladministrativ utredningsverksamhet samt utbildningsuppdrag.

En viss oklarhet har rått om PTIs ställning som ett institut inom universitetsväsendet med omfattande uppdragsverksamhet. Enligt nu gällande förhållanden är personalen arvodesanställd med förord— nande tills vidare, "så länge medel står till förfogande för verk— samhetens bedrivande". PTIs verksamhet har berörts av vissa tidi— gare utredningar. 1962 års arbetspsykologutredning föreslog att staten skulle överta ett fullständigt ansvar för den verksamhet som bedrivs vid institutet. PTI skulle enligt utredningens för— slag överföras till arbetsmarknadsverket och där tilldelas upp— gifter som ett regioninstitut för arbetspsykologisk verksamhet inom stockholmsområdet. Sådana regioninstitut skulle enligt för— slaget inrättas i geografisk anslutning till landets samtliga universitet. Dessa förslag har ej förverkligats. Stockholms uni— versitets konsistorium har vidare på olika sätt sökt verka för

en konsolidering av institutets ställning. Man har bl a hos Kungl Maj:t hemställt om inrättande av ytterligare tjänster vid insti— tutet och ett officiellt godkännande av institutet som ett stat— ligt organ för tillämpningsuppgifter på konsultationsbas inom det arbetspsykologiska området. Denna hemställan, som gjordes 1970, lämnades av utbildningsdepartementet utan åtgärd.

Laboratoriet för klinisk stressforskning är knutet till medicinska och psykiatriska klinikerna vid Karolinska sjukhuset. Vid labora— toriet förekommer dels försvarsmedicinsk forskning, dels arbets- forskning. Verksamheten som är tvärvetenskapligt organiserad, sys— selsätter totalt ett 55—tal personer: invärtesmedicinare, psykiater, psykologer, sociologer, biokemister och ergonomer. Laboratoriet har

bl a samarbetat med arbetsmedicinska institutet.

Ett forskningsprogram vid laboratoriet har rubriken "Stress i ar- betslivet". Studiet inom programmet, som bedrivs tvärvetenskapligt, har omfattat individens funktion och välbefinnande under olika typer av belastning t ex vid olika skiftsarbetsformer och 1 line- styrda monteringsarbeten. Vidare har stressreaktioner hos anställda

i företag av olika storlek studerats.

5.5.2. Institutet för social forskning

5.5.2.1 Bakgrund

Institutet för social forskning inrättades 1972 genom ombildning

av det då fem år gamla institutet för arbetsmarknadsfrågor.

Den organisationskommitté, som på uppdrag av utbildningsdeparte— mentet utarbetade förslag till mål och riktlinjer för verksamheten vid socialforskningsinstitutet, erinrade i sin rapport bl a om att det närmast var som ett svar på upprepade krav från särskilt de fackliga organisationerna om ökade resurser för arbetsmarknads- forskning som institutet för arbetsmarknadsfrågor inrättades 1966. Detta institut hade också kommit att spela en viktig roll när det gällde att inventera, samordna och i någon mån initiera arbets- marknadsforskning i Sverige. På grund av otillräckliga basresurser hade institutet däremot ej i önskvärd utsträckning kunnat bedriva

egen forskning på eftersatta områden. Kraven på ökade insatser inom arbetsmarknadsforskningen hade således kvarstått och har ofta kommit till uttryck i debatten.

Kommittén erinrade vidare om att i diskussionen om den sociala forskningen används begrepp som inte är klart definierade. Kommit— tén föreslår för sin del social forskning som övergripande begrepp och innefattar i detta dels socialpolitisk forskning, dels arbets- marknadsforskning.

Inte heller begreppet arbetsmarknadsforskning definierades klart under den tid institutet för arbetsmarknadsforskning verkade. Detta konstaterades av institutets föreståndare i en redogörelse för denna forsknings inriktning, omfattning och organisation. Denne framhöll här bl a att i snäv mening kunde forskningsområdet begränsas till att omfatta arbetsmarknadens institutioner, arbets- marknadens funktionssätt samt arbetsmarknadspolitiken och dess ef— fekter. Även ett på detta sätt avgränsat område var mycket vid- sträckt och i stort behov av forskning. En ur forskningssynpunkt starkt försummad sektor var arbetsmarknadspolitikens verkningar

och resultat.

Av organisationskommitténs redogörelse för den sociala forskningens struktur och resurser framgår bl a att socialstyrelsen framfört motsvarande synpunkter beträffande nödvändigheten av ett ökat forsknings- och utvecklingsarbete inom det sociala området. Han be— höver här ett bättre kunskapsunderlag för planeringen och ett in- strument för att utveckla verksamheten i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits av statsmakterna. Det framhålles också att forsknings— och utvecklingsarbetet är nödvändigt för den fortlöpan- de kontrollen och utvärderingen av den sociala reformverksamheten.

Organisationskommittén angav ett antal centrala forskningsområden, där enligt kommitténs bedömning institutet genom egen forskning eller genom samarbete med andra institutioner skulle kunna spela en viktig roll, nämligen följande.

Grundläggande forskning Begreppsbildning inom arbetsmarknadsteorin och inom arbetsmark- nadspolitiken

Arbetsmarknadens utstötnings— och absorptionsmekanismer frisbildningen på produktionsfaktorer

Arbetsmarknadens mikroaspekter

Sociala processer och social struktur

Forskning om sociala insatser på mikronivån (åtgärds- och behand-

lingsforskning)

givärderingsforskninf Arbetsmarknadspolitiken - makroaspekt q

oort—nenefitstudier av arbetsmarknadsåtgärder

Utvärdering av socialpolitiska åtgärder och sociala insatser

Starkt tvärvetenskaplig forskning

Forskning om särgrupper

Inkomstbildningsprocesser med avseende på svaga grupper

Internationell forskning

Svensk arbetsmarknad och socialpolitik i ett internationellt

sammanhang

Beträffande området "Arbetsmarknadens utstötnings— och absorptions— mekanismer” uttalades bl a att man måste söka skaffa mer kunskap om hur tekniska och strukturella förändringar, olika slags löne- politik etc påverkar dels sysselsättningen för olika grupper, dels

arbetstillfällenas utformning.

Inom området "Arbetsmarknadens mikroaspekter" angavs'att miljön inom företagen, en miljö som bl a beror av ledarskapssystemet samt valet av arbetskraft och fördelningen av arbetsuppgifter, påverkar individernas resurser, så att vissa individer blir re— sursrikare och andra resursfattigare med åtföljande sociala kon— sekvenser utanför arbetslivet. Här berörs således en rad indivi- dual- och socialpsykologiska problem. Organisationskommittén an- gav dock att en arbetsvetenskaplig forskning av mer begränsad per- sonaladministrativ karaktär samt teknisk och medicinsk arbets—

vetenskap ej bedömdes tillhöra institutets forskningsområde. In—

stitutets forskning borde väsentligen gälla sådana frågeställ—

ningar som sammanhänger med den socialpolitiska eller arbetsmark-

nadspolitiska inriktningen.

Vid remissbehandlingen av organisationskommitténs förslag framkom vissa synpunkter av särskilt intresse för denna utredning.

pg framhöll i sitt remissyttrande att arbetsmarknadsforskningen och den arbetsmarknadspolitiska forskningen i betydande grad berör personaladministrationens utveckling. LO instämde i organisations- kommitténs uppfattning att den personaladministrativa forskningen huvudsakligen kommer att bedrivas vid andra institutioner än so- cialforskningsinstitutet och att institutets forskningsverksamhet i dessa frågor bör ske i samarbete med dessa institutioner. LO framhöll också att en utökning och intensifiering av den tillämpa- de arbetsvetenskapliga forskningen är nödvändig, och att formerna för ett samhälleligt stöd till denna forskning bör utredas. Man bör enligt LOs uppfattning här inrikta sig på att vidmakthålla den nära kontakt mellan forskning och praktiskt överförande av forsk-

ningsresultat som i dag finns på det personaladministrativa området.

Även 229 konstaterade att den mera renodlade personaladministra- tiva forskningen bedrivs vid andra institutioner. Socialforsknings— institutets forskningsverksamhet och övriga verksamhet i dessa frå- gor bör därför ske i samarbete med dessa institutioner, tills formerna för finansiering och huvudmannaskapet för denna forsk—

ningsverksamhet närmare utretts.

I SAFs och Svenska industriförbundets gemensamma yttrande anfördes

att arbetsmarknadsforskningen på makronivå är i behov av mycket stora insatser, och att det därför vore oklokt om institutet också skulle engagera sig i arbetsmarknadsforskning på mikronivå. Denna forskning bör enligt dessa remissinstanser vidareutvecklas vid PA- rådet. Man hänvisar här till parternas framställningar om statligt stöd till arbetslivsforskningen vid rådet.

Arbetsmiljöutredningen anförde att det nya institutets forskning bör inriktas mot dels socialpolitiska, dels arbetsmarknadspoli- tiska frågeställningar, medan övrig arbetsvetenskaplig forskning

torde få bedrivas av andra forskningsinstitutioner, bl a arbets- medicinska institutet. Arbetsmiljöutredningen underströk vidare betydelsen av en nära samverkan mellan socialforskningsinstitutet och arbetsmedicinska institutet samt PA-rådet.

Företagsdemokratidelegationen betonade att den sociala miljön ej kan avskärmas från arbetsmiljön vare sig på makro— eller mikroplanet. Delegationen aktualiserade vidare vissa problem som gäller dokumen— tering av verksamheten inom företagsdemokratiområdet. Här föreligger

enligt delegationens uppfattning ett behov av en informationsbank.

Kooperativa förbundet anför att det nya institutet bör samarbeta bl a med PA—rådet. PA-rådet fyller enligt KFs mening en viktig upp— gift inom arbetslivsforskningens område genom den allsidiga samman— sättningen av rådets ledning och genom sammankopplingen av forsk-

ning, konsultation och utbildning i verksamheten. 5.3.2.2 Institutets organisation och verksamhet

Enligt den för institutet fastställda instruktionen har detta till uppgift att bedriva och främja forskning rörande sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt verka för samordning av sådan forsk— ning. Institutet skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka vid utbildning som anordnas vid läroanstalter för högre utbildning.

Enligt Kungl Maj:ts instruktion åligger det institutet särskilt att

"bedriva forskning som är inriktad på praktisk tillämpning inom social- och arbetsmarknadspolitiken samt på problem med direkt anknytning till sådan politik, inom grundläggande forskning ägna särskild uppmärksamhet åt teori— och metodutveckling av betydelse för tillämpningsin- riktade projekt eller för forskarutbildning inom området för institutets verksamhet, fullgöra forskningsuppdrag inom området för institutets verk- samhet för i första hand statliga och kommunala myndigheter och organ, samverka med myndigheter, institutioner och organisationer inom området för institutets verksamhet i syfte att genom förmedling av forskningsuppdrag och på annat sätt åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning,

medverka vid forskarutbildning och i övrigt lämna myndigheter och organ biträde i frågor som rör utbildning inom området för institutets verksamhet,

verka för att erfarenheter och rön från den social- och ar- betsmarknadspolitiska forskningen föres ut och nyttiggöres."

I propositionen angående institutet för social forskning (1972z29) framhåller föredraganden bl a värdet av att i forskningen kunna belysa olika problem ur såväl arbetsmarknadspolitiska som social- politiska aspekter och att kunna integrera dessa aspekter. Den fortsatta utbyggnaden av institutet bör därför inriktas på en i stort sett jämn fördelning av resurser mellan den arbetsmarknads- politiskt och socialpolitiskt inriktade forskningen. Det nya in- stitutet bör enligt propositionen ses som ett tillskott till den befintliga forskningsorganisationen, motiverat av behovet av en ökad inriktning av den sociala forskningen på problem med direkt anknytning till social- och arbetsmarknadspolitiken. Detta bör kunna tillgodoses genom att institutet i kontakt med berörda myn— digheter skapar sig en uppfattning om behoven av forskningsin- satser och på grundval härav dels bedriver egen forskning, inbe- gripet uppdragsforskning, dels förmedlar forskningsuppdrag till och på olika sätt samverkar med andra institutioner.

Institutets chefsmyndighet är UKÄ. Institutets leds av en styrelse som består av företrädare för arbetsmarknadens parter, vissa myn- digheter inom social- och inrikesdepartementens områden samt för landstings- och kommunförbunden. Institutet är lokalmässigt och

administrativt anknutet till Stockholms universitet.

Till Socialforskningsinstitutet knöts en nyinrättad professur i socialpolitik. Vidare inrättades vid institutet en professur i arbetsmarknadspolitik samt en biträdande professur med inrikt— ning på välfärds- och levnadsnivåforskning. Härutöver har vissa medel anvisats för forskar- och biträdespersonal. För budgetåret 1972/73 hade institutet ett anslag om ca 1,2 mkr.

Under 3972, institutets första verksamhetsår, har bl a följande forskningsprojekt drivits vid socialforskningsinstitutet. En vid institutet för arbetsmarknadsfrågor påbörjad inventering av arbetsmarknadsforskningen i Sverige, till större delen finan-

sierad av inrikesdepartementet har slutförts.

Vissa studier av arbetarstyrd ekonomi och arbetarstyrda företag har pågått. Man har här haft kontakter med forskare och politiker

i Jugoslavien.

En undersökning av den lokala lönebildningen med analys av fall- studier av olika industrier har slutförts. En studie av den fack- liga organisationsbenägenheten inom olika branscher samt av vissa samband mellan arbetsbyte och organisationsfrekvens pågår. En annan pågående studie har gällt effekterna av det arbetsmarknadspolitiska stöd på individuell och regional nivå som satts in vid en företags- nedläggning. Man avser här bl a att undersöka vilka faktorer som påverkar individernas möjligheter att få ny anställning.

5.5.5. Arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsverket

Arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsverket inrättades 1972 genom att det tidigare fristående arbetsmedicinska institutet

inlemmades i verket.

Arbetsmedicinska institutet tillkom 1966 efter förslag av en stat- lig utredning (SOU 1965:24). Institutet bildades genom att man sam- manförde den yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan, som då bestod av ett femtiotal personer, med den fri— stående stiftelsen arbetsfysiologiska institutet med en personal

om ett femtontal personer. Som en tredje komponent i arbetsmedi- cinska institutet organiserades en personalsamverkan med yrkes— medicinska och yrkesdermatologiska klinikerna vid Karolinska sjuk- huset, vars överläkare förordnades till laboratorer vid institutet

med sektionschefsuLpgifter.

Arbetsfysiologiska institutet, som bildades 1961, hade vuxit fram ur en särskild industrifysiologisk avdelning under PA-rådets admi- nistration men placerad vid gymnastiska centralinstitutets fysio- logiska institution. Denna avdelning, som tillkom 1955, hade en särskild styrelse med representanter för bl a arbetsmarknadssty- relsen och arbetsmarknadsparternas huvudorganisationer. Verksam- heten finansierades genom årliga anslag från PA—rådet och statens skogsforskningsinstitut samt genom avgifter för konsultationsupp-

drag.

Arbetsmedicinska avdelningens uppgifter inom arbetarskyddsverket

har i ett delbetänkande av arbetsmiljöutredningen (SOU 1972:86)

beskrivits på följande sätt:

"Enligt Kungl Maj:ts instruktion (1972:164) för arbetarskydds— styrelsen har styrelsen, när det gäller det arbetsmedicinska området, ålagts uppgifter som är identiska med dem som ti- digare åvilade arbetsmedicinska institutet. Uppgifterna full— görs inom en särskild avdelning, arbetsmedicinska avdelningen. Verksamheten vid avdelningen utgörs av

1. forskning

2. utbildning

5. uppdragsverksamhet samt

4. dokumentations—, informations— och konsultationsverksamhet.

Forskningsverksamheten är i allt väsentligt praktiskt inrik- tad samt anpassad till näringslivets struktur. Den är delvis av tvärvetenskaplig karaktär, dvs den syftar till att belysa problemen inom ramen för en helhetssyn. Forskningen sker i sanverkan mellan företrädare för olika vetenskapliga disci- pliner ddr medicinskt, tekniskt, naturvetenskapligt och be- teendevetenskapligt skolade krafter samarbetar i syfte att nå en så allsidig bedömning som möjligt av människan i arbete. En stor del av forskningsverksamheten sker enhetsvis för att utveckla metodik eller för att studera specialproblem. Utbild- ningsverksamheten tar framför allt sikte på grund- och spe— cialutbildning av personalgrupper för och inom företagshälso- vården. Avdelningens personal medverkar också i undervisning på andra håll, t ex vid vissa högre läroanstalter. Uppdrags- verksamheten syftar till att på självkostnadsbasis utföra ut— redningar och undersökningar för myndigheter, institutioner, företag och enskilda m fl. Dokumentations—, informations— och konsultationsverksamheten riktar sig ävenledes till myndig- heter, institutioner, företag och enskilda m fl."

Arbetsmedicinska avdelningen är indelad i fem enheter:

Arbetsfysiologiska enheten

Arbetspsykologiska enheten

Kemiska enheten

Medicinska enheten

Tekniska enheten

Av dessa är de två förstnämnda av speciellt intresse i detta sam-

manhang.

"Arbetsfysiologiska enheten

Vid den arbetsfysiologiska enheten avser forskningen tre huvudområden, nämligen

1. grundläggande studier av människans arbetsförmåga och där— med sammanhängande—fysiologiska mekanismer,

2. kartläggande studier av fysiska belastningsfaktorer i ar- betslivet och

5. experimentella studier som syftar till definition av ergo- nomiskt lämpliga arbetsförhållanden.

När det gäller utbildningsverksamheten medverkar den arbets— fysiologiska enheten vid utbildningen av personal för före— tagshälsovården, där frågor om arbetsfysiologi och ergonomi intar ett stort utrymme. Den högre utbildning i ergonomi för tekniska planerare som arbetarskyddsstyrelsen ger ombesörjs huvudsakligen inom denna enhet. Enhetens medverkan i uppdrags— verksamheten avser huvudsakligen ergonomiska arbetsplatsunder— sökningar, studier av maskin— och redskapsutformning från ergo- nomiska utgångspunkter m m, som syftar till förbättringar av arbetsmetoder, maskiner och andra redskap.

Den arbetsfysiologiska enhetens vetenskapligt skolade perso- nal utarbetar publikationer i arbetsfysiologiska och ergono- miska ämnen samt artiklar i sådana ämnen som publiceras i vetenskapliga och andra tidskrifter.

Verksamheten på den arbetsfysiologiska enheten bedrivs på tre sektioner, en för arbets- och miljöfysiologi, en för teknisk arbetsfysiologi och en för klinisk arbetsfysiologi.

Arbetspsykologiska enheten

Den arbetspsykologiska enhetens verksamhet omfattar främst arbetspsykologiska utredningar och undersökningar. Avsikten är emellertid att vidga verksamheten särskilt i vad avser sociologiska och socialpsykologiska utredningar och undersök- ningar.

På grund av att enheten tillkommit så sent som 1970 har forsk- ningsverksamheten hittills varit av mera begränsad omfattning. Detta gäller även enhetens medverkan i utbildningsverksamheten och informationsverksamheten.

Någon indelning av den arbetspsykologiska enheten i sektioner förekommer inte".

I arbetarskyddsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1975/74 konstateras att arbetspsykologiska och sociala frågor hittills en— dast kunnat beredas ett mindre utrymme inom forskningsverksamheten. Den forskning som bedrivits har främst gällt omskolning och inlär- ning. Ett större projekt inom programmet Arbetspsykologiska och sociala frågor har påbörjats beträffande skiftarbete samt hälso- tillstånd och arbetstillfredsställelse för arbetstagare som berörs

av olika typer av sådant arbete.

I verkets organisationsplan upptas för arbetspsykologiska enheten

1 laboratorstjänst, 1 psykologtjänst samt 2 biträdande psykolog—

tjänster. Psykologtjänsten är en ny tjänst för vilken medel äskats fr o m budgetåret 1975/74.

5.5.4. Statens arbetsklinik

Statens arbetsklinik inrättades 1951. Kliniken, som lyder under socialdepartementet, är en fristående institution med egen styrel— se. Ordförande i denna är chefen för arbetsmarknadsstyrelsen. I styrelsen är vidare olika forskningsorgan samt LO och SAF före- trädda.

Arbetsklinikens uppgifter är att pröva handikappade och från ar— betssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för olika ar- beten, s k arbetsprövning; att medverka vid utbildning av rehabi- literingspersonal; samt slutligen att bedriva forskning och utveck-

lingsarbete inom arbetsprövningens område.

Klinikens personal består av läkare, däribland en psykiater; sjuk- sköterskor, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer samt arbetsin— struktörer. F n finns vid arbetskliniken en tjänst som psykolog

och en som biträdande psykolog.

Arbetsprövningsverksamheten gäller personer som remitterats till arbetsvårdens expeditioner från allmänna försäkringskassor, sjuk— hus, sociala myndigheter osv. Initiativ till prövningen kan också tas av arbetsförmedlingstjänstemän eller av individen själv. De arbetshinder som kan föreligga, och som kliniken har att utreda,

är av somatisk, psykisk, social eller intellektuell natur.

Forsknings— och utvecklingsverksamhet bedrivs både internt vid kliniken och i samprojekt med andra forskningsinstitutioner, såväl

medicinska som tekniska och beteendevetenskapliga.

Ett aktuellt projekt vid kliniken bedrivs i samarbete med sociolo— giska institutionen vid Stockholms universitet inom ramen för ett större forskningsprogram avseende utslagningen på arbetsmarknaden. Olika delprojekt av detta program finansieras bl a genom anslag från riksbankens jubileumsfond och inrikesdepartementet. Vid ar-

betskliniken drivs ett delprojekt som avser arbetsutformning i

Detta delprojekt finansieras av arbetarskyddsfonden.

Kliniken bedriver vidare ett fortlöpande utvecklingsarbete avseen- de de arbetsprov och andra undersökningsmetoder som användes i ar—

betsprövningsverksamheten.

5.5.6. Ergonomigruppen, STUs arbetsmiljölaboratorium

Vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) finns en grupp för ergo— nomiskt forsknings— och utvecklingsarbete som förfogar över ett ar— betsmiljölaboratorium vid forskningsstationen i Stockholm. I gruppen ingår utöver ergonomer med teknisk bakgrund och tekniker också en psykolog. Laboratoriet har till uppgift att praktiskt verka för en riktig utformning av arbetsplatser, arbetsmiljöer, arbetshjälpmedel

och arbetsuppgifter.

Laboratoriet är utrustat för mätningar av buller, belysning och klimat,,dvs strålningsvärme, luftfuktighet, lufttemperatur samt luftrörelser. Man har också utrustning för fysiologiska mätningar.

Ergonomigruppen har tidigare studerat industriella arbeten ur olika

aspekter, även psykologiska som t ex variationen i arbetet.

Pedagogiskt centrum sorterar under Stockholms skoldirektion. Vid centret, som började sin verksamhet 1967, inrättades under budget— året 1970/71 en sektion för yrkesutbildning. Verksamheten bekos— tas dels av anslag från kommunen, dels av projektanslag från skol— överstyrelsen. Vid sektionen finns en laborator och en psykolog— assistent. Forskningsverksamheten avser bl a miljö och ergonomi

i yrkesutbildningen samt undersökningar beträffande arbetsmark-

nadsutbildningen.

5.3.8. Arbetsforskning vid skogshögskolan och träforskningsinsti— tutet

Vid skogshögskolan har i samarbete med bl a tidigare arbetsmedi— cinska institutet bedrivits forskning kring skogliga arbetsmiljö- problem. Man har här bedrivit forskning kring skiftsarbetsproblem samt olycksfallsforskning med beteendevetenskapliga inslag. medel för inrättande av en professur i arbetsanalys och ergonomi vid

skogshögskolan har äskats.

Svenska träforskningsinstitutet, som finansieras av träindustrin

och staten genom styrelsen för teknisk utveckling, bedriver i sam— verkan med KTH arbetsvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverk— samhet där beteendevetare är engagerade. Den aktuella verksamheten gäller bl a utformningen av framtida sågverk med hänsyn också till arbetspsykologiska aspekter. Forskare från psykologiska institu-

tionen vid Stockholms universitet deltar här i samprojekt med in—

stitutet.

5.5.9. Enskilda forskningsinstitut och arbetspsykologiska institut

Stiftelsen företagsadministrativ forskning (SIAR, Scandinavian

institutes for administrative research) är en enskild stiftelse som tillkom 1961. Institutets uppgift är att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet inom områdena administrations- och organisa— tionsteori. Verksamheten har inslag av organisationssociologi och organisationspsykologi. I större program studeras här företagens mål och värderingar, företagets tillväxt och utvecklingsproblem, innovation, samt problem vid förändring av stora organisationer.

Institutet har ett 50-tal medarbetare.

sätt som Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet, näm- ligen genom att viss psykologisk tillämpningsverksamhet i anslut- ning till psykologiska institutionen vid dåvarande högskolan i Göteborg överfördes till ett härför bildat institut. Administra- tivt var detta institut inordnat i högskolans psykologiska insti- tution fram till 1961, då det ombildades till ett privatägt aktie- bolag. CPI bedriver, numera också vid flera lokalkontor på olika platser i landet, yrkesanlagsprövningsverksamhet på uppdrag av AHS, samt porsonaladministrativ och ergonomisk företagskonsultation. GPI har den näst efter PA—rådets API-verksamhet största andelen av yrkesanlagsprövningsuppdragen från AHS. Vid CPI bedrivs viss ut— vecklingsverksamhet, dels inom det ergonomiska området, dels i an-

slutnin: till yrkesanlagsprövningsverksamheten.

kolo isk konsultverksamhet (IPPK),

har på liknande sätt som GPI vuxit fram ur en universitetsinsti— tution, i detta fall pedagogiska institutionen vid Uppsala univer- sitet, IPPK var dock ett privat företag från starten 1958. IPPK bedriver bl a utbildningskonsultation samt yrkesanlagsprövnings—

verksamhet. I anslutning till den senare verksamheten förekommer

viss forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Landets äldsta privata arbetspsykologiska institut är Institutet för tillämpad psvkologi AB, Saltsjöbaden (ITP) som tillkom vid slutet av 1940-talet. ITPs verksamhet avser främst konsultation

inom det personaladministrativa området.

Utöver här nämnda institut finnes ytterligare ett antal privata konsultgrupper inom det arbetspsykologiska området. Vissa av dessa grupper, t ex Arbetspsykologiska utvecklingsgruppen i Malmö, be- driver också utvecklingsverksamhet. Grupperna ägnar sig i övrigt främst åt yrkesanlagsprövningsverksamhet samt personaladministra- tiv konsultation. Under senare tid har en viss ergonomiskt inrik—

tad konsultationsverksamhet också etablerats.

6. Samhällsorgan för medelstilldelning eller med tillämpninge— uppgifter 6.1 Inledning

I detta kapitel behandlas de forskningsråd och fonder som f n läm— nar anslag till arbetslivsforskning. Vidare behandlas vissa myndig- heter och andra samhällsorgan vilkas verksamhet har nära anknyt- ning till denna forskning. Samtliga dessa fonder, myndigheter el— ler andra samhällsorgan kan sägas ha visst ansvar för arbetslivs-

forskningen och är tänkbara programorgan (4.3) för delar av denna

forskning.

6.2. Samhällsorgan för fördelning av forskningsmedel

6.2.1. Statens råd för samhällsforskning (SFR)

Enligt den instruktion som gäller för forskningsråd inom utbild— ningsdepartementets verksamhetsområde, däribland statens råd för

samhällsforskning, skall dessa

"Medelst anslag och annorledes, inom sitt område främja forsk— ning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande discipliner. I detta syfte bör nära samarbete åvägabringas med andra forskningsråd och därmed jämförliga in— stitutioner."

Forskningsråden har särskilt till uppgift

"a t t följa utvecklingen inom sitt forskningsområde och uppe- hålla nära kontakt med forskare och vetenskapliga institu— tioner samt med näringslivets organisationer på de områden, som kunna beröras av rådets verksamhet,

a t t stödja forskningsprojekt, som äro särskilt betydelse- fulla för vetenskapens utveckling samt vid behov taga ini- tiativ till främjande av sådana projekt och deras utnyttjande,

a t t bevilja anslag till institutioner och enskilda forskare för inköp av instrument eller annan materiel eller för av— lönande av vetenskapligt eller annat biträde eller för täckan- de av kostnader, förorsakade av forskningsarbetet, såsom re- sor, mistade avlöningsförmåner och dylikt, eller för säker— ställande av forskares utkomst."

Råden har vidare bl a till uppgift att främja publiceringen av

inom sina verksamhetsområden.

Rådens ledamöter utses av Kungl Maj:t eller av valförsamlingar be- stående av fakulteterna vid universitet och högskolor eller av särskilda grupper av forskare inom visst disciplinområde, samt i

vissa fall företrädare för olika myndigheter.

Som framgår av den andra av de ovan citerade att—satserna har råden särskilt till uppgift att stödja forskningsprojekt som har betydel- se för "vetenskapens utveckling", dvs grundforskningen. Samtidigt anges att råden skall söka främja utnyttjandet av sådana projekt. Han har som ovan framgått genom rådens sammansättning också sökt sörja för att synpunkter från tillämpningsområden tillföres deras

verksamhet.

Ett uttryck för behovet av kontakt mellan forskningen och ett tillämpningsområde är att i statens medicinska forskningsråd, all- mänmedicinska sektionen, en ledamot, som skall företräda det medi- cinska forsknings— och utvecklingsarbetet inom industrin, utses

efter förslag av Sveriges industriförbund.

Beteendevetenskaperna sorterar under statens råd för samhällsforsk— ning, som är uppdelat på tre sektioner, nämligen en för social- vetenskap, en för rättsvetenskap samt en för psykologi och peda— gogik. Av intresse för denna utredning är närmast verksamheten inom samhällsforskningsrådets sektioner för socialvetenskap respek— tive för psykologi och sociologi. Flertalet av den socialvetenskap— liga sektionens ledamöter utses av valgrupper där utom professorer i berörda ämnen också bl a cheferna för statistiska centralbyrån och socialstyrelsen ingår. Av de sex ledamöterna i sektionen för psykologi och pedagogik utses två av Kungl Maj:t och fyra av val-

grupper sammansatta av ämnesföreträdare. Samhällsforskningsrådets verksamhet under de närmast föregående

åren kan belysas genom följande uppgifter hämtade ur de senaste

årens verksamhetsberättelser (tabell 1).

Tabell 1 Sammanställning över ansökningar och utdelade anslag

vid SFR 1 0 71 samt 1 1 72

Eela_sgmhällsf2rskningsrådet,

Sökta anslag:

antal ansökningar sammanlagt belopp

Utdelade anslag:

antal anslag sammanlagt belopp

åoeialxeieasyaliga sektionen

Sökta anslag:

antal ansökningar sammanlagt belopp

Utdelade anslag:

antal anslag sammanlagt belopp

åelgtipaea 261; asrkelegi. gen aeiaaoailg

Sökta anslag:

antal ansökningar sammanlagt belopp

Utdelade anslag:

antal ansökningar sammanlagt belopp

1 70 71 1 71 2 469 st 599 St 21,9 mkr 40,1 mkr 548 st 571 st 7,8 mkr 9,6 mkr 1970 71 1 71 2 221 st 295 st 11,5 mkr 25,0 mkr 161 st 155 st 5,6 mkr 4,2 mkr

1970171 1271z72

165 st 227 st 8,9 mkr 14,8 mkr 125 st 154 st 3,5 mkr 4,6 mkr

Med ledning av projektrubrikerna i de förteckningar över anslag som

återges i verksamhetsberättelserna kan en uppskattning göras av den

andel av ovan redovisade belopp som gått till forskning rörande ar—

betslivsproblem eller till forskning med nära anknytning till såda—

na problem. Under verksamhetsåret 1970/71 uppgick denna del av an—

slagsgivningen från samhällsforskningsrådet till ca 200 tkr, under verksamhetsåret 1971/72 till ca 450 tkr.

Samhällsforskningsrådet har i sina petita uttalat att man vill söka utöka forskningen inom vissa områden. Bl a har forskning rörande arbetsmiljöns utformning prioriterats. Han har samtidigt påtalat att rådets nuvarande resurser är mycket otillräckliga om man vill åstadkomma några väsentliga insatser i denna riktning.

Av petita för budgetåret 1975/74 framgår bl a att rådet under femårsperioden 1966/67 - 1971/72 disponerat sammanlagt 54,6 mkr. Under samma tid har man mottagit ansökningar om sammanlagt 125,5 mkr. Rådet har sålunda kunnat täcka mindre än tredjedelen av det totalt sökta beIOppet. Budgetåret 1966/67 kunde rådet tillgodose 52 % av det medelsbehov som framkommit i ansökningarna; budget- året 1971/72 kunde endast 25 % av detta tillgodoses. I anslutning till dessa uppgifter anför samhällsforskningsrådet: "Trots en tid— vis icke oväsentlig ökning av forskningsanslaget har sålunda rådets möjligheter att tillgodose anslagsönskemålen avsevärt för— sämrats under denna tidsperiod. Rådet anser att det bör ha möjlig-

het att täcka åtminstone hälften av de sökta anslagen."

Budgetåret 1972/75 finansierade rådet 15 särskilda forskartjänster förbehållna samhällsforskning. Två av dessa avser arbetslivsforsk- ning, nämligen dels en tjänst i arbetssociologi med särskild in— riktning på arbetsmarknadsforskning, dels en i arbetspsykologi med socialpsykologisk inriktning. Den förra tjänsten är placerad vid sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, den senare vid psykologiska institutionen i Stockholm (se 5.2.1).

På förslag av chefen för utbildningsdepartementet tillsattes 1972 en utredning rörande forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning; rådens ställning till andra forskningsorgan samt gränsdragningen mellan forskningsråden. I utredningens direk- tiv anges bl a att denna bör söka utarbeta förslag till likartade regler för hur rådens ledamöter skall utses. Det framhålles härvid att råden bör organiseras så att företrädare för allmänna intres— sen ges möjlighet att medverka i de avvägningar mellan olika prob- lemområden och forskningSprojekt som görs inom forskningsråden. I direktiven anges vidare att de sakkunniga bör ta upp frågor som gäller dokumentation och information om pågående forskningsprojekt

och forskningsresultat.

Riksbankens jubileumsfond bildades 1964. Enligt fondens av riks— dagen antagna stadgar har fonden till uppgift att främja och under— stödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid skall

gälla

" en betydande flexibilitet och att

s kningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från fonden, men

att verksamheten skall ge i princip icke något fors

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medels— behov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas, att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning, samt

att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes lämpligt, till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid att stödet från fonden får karaktären av livstidsstipendium".

Då fonden påbörjade sin verksamhet fördes en principdebatt om in- riktningen av denna. Härvid uttalade styrelsen bl a att samhälls— forskning skall ha ett visst företräde i anslagsgivningen. Vidare framhöll man en formulering i förarbetena till fondens inrättande, som innebär att fondens verksamhet bör "inriktas på forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, eko- nomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos

de enskilda människorna - med andra ord miljöfrågor i vidaste

mening".

Arbetslivsforskningen skulle enligt denna formulering kunna påräk-

na att särskilt prioriteras i fondens anslagsgivning.

Stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse om elva ledamöter ut— sedda av riksdagen. Sex ledamöter skall företräda riksdagen och en

riksbanken. Övriga skall företräda forskningsråden och forsknings- beredningen.

Forskningsansökningar behandlas i fem olika arbetsgrupper i vilka ingår dels företrädare för fondens styrelse och dels sakkunniga

utanför styrelsen. Dessa arbetsgrupper behandlar 1) företagseko— nomi, nationalekonomi och kulturgeografi 2) psykologi, pedago— gik och sociologi 5) övrig samhällsvetenskap, m m 4) naturveten— skap, medicin och teknik samt 5) humaniora.

1971 respektive 1972 delade fonden ut drygt 18 mkr årligen, med en fördelning på olika ämnesområden enligt tabell 2.

Tabell 2: Sammanställning över av REF beviljade anslag 1971 och 1213

(Belopp i tusental kronor)

1971 beviljade 1972 beviljade Ämnesområde ansökningar ansökningar

Antal Belopp Antal Belopp

Samhällsvetenskap 75 9 067 68 8 800 Ekonomisk historia 5 594 2 195 Företagsekonomi 4 274 5 986 Nationalekonomi 11 2 024 6 1 106 Kulturgeografi 7 451 4 557 Sociologi och socialpolitik 11 1 254 14 2 528 Statistik 1 100 4 266 Statskunskap 15 1 589 10 1 110 Forskning om forskning 2 80 2 100 Psykologi/pedagogik 15 2 652 15 1 895 Juridik/kriminologi fl, 469 6 480 Socialm'edicin/psykiatri 2 256 8 854 Övrig medicin 7 825 15 2 200 Naturvetenskap 12 2 580 12 2 756

Teknik — — — —

Humaniora 21 4 540 20 5 511 Informationsbehandling 1 500 5 575 Övrigt 5 1 046 2 544

____._____________________________________________________________

Summa 117 18 592 126 13 857

Under 1971 respektive 1972 beviljades 55,7 Ä respektive 50,5 % av hela det sökta belOppet.

De beteendevetenskapliga disciplinerna samt företagsekonomi er- höll enligt uppgifterna i tabell 2 under 1971 sammanlagt 4,2 mkr, 1972 5,2 mkr. En genomgång av stiftelsens verksamhetsberä telser för åren 1969 — 1972 ger vid handen att till projekt som enligt

rubrikerna synes kunna klassificeras som arbetslivsforskning i

någon mening följande belopp utdelats:

1969 1,2 mkr 1970 1,5 mkr 1971 1,5 mkr 1972 2,0 mkr.

Det bör märkas att fonden disponerar avkastningen i fasta räntor av det vid fondens bildande tillskjutna kapitalet. Någon fonde— ring av del av ränteavkastningen sker ej. Med sjunkande penning- värde försämras således RBFS reella resurser. 6.2.3 Arbetarskyddsfonden (ASF)

Arbetarskyddsfonden tillkom genom riksdagsbeslut 1971 och började sin verksamhet den 1 januari 1972. Beslutet grundades på förslag från en statlig utredning angående Yrkcsskadesförsäkringens finan- siering (SOU 1970:49) som förordade att man genom en särskild ar— betarskyddsavgift skulle skapa en fond från vilken bidrag kunde lämnas til kostnader för forskning, utbildning och upplysning på arbetarskyddets område. Avgiften som uttages från alla enskilda och kommunala arbetsgivare beräknas från januari 1975 ge ca 25 miljoner kr per år. Genom en omdisponering av arbetsgivarnas av— gifter, som innebär att arbetarskyddsavgiften höjs samtidigt som avgiften till yrkesskadeförsäkringen sänks, samt genom att stat- liga medel motsvarande de enskilda och kommunala arbetsgivarnas arletarskyddsavgift tillföras fonden, kommer enligt proposition 1973:150 denna fr onlden 1 januari 1974 att tillföras ytterligare ca 50 mkr per år. Fonden skulle således då totalt disponera över

ca 75 mkr per år.

I utredningen angående Yrkesskadeförsäkringens finansiering ut- talades bl a följande om uppgifterna för en fond eller motsvaran— de:

(sid 65) "utredningen förordar därför att det via yrkesska— deförsäkringen skapas möjligheter att lämna ekonomiskt bi— drag till kostnader för forskning, utbildning och upplys- ning på arbetarskyddets område, Syftemålet bör härvid vara att motverka uppkomsten ej blott av yrkesskador utan även av arbetslivet betingad fysisk och psykisk ohälsa samt dess— utom att få till stånd en förbättrad arbetsmiljö genom vil- ken arbetstagarnas hälsa, säkerhet, arbetsanpassning och arbetstillfredsställelse kommer att främjas,"

I den av Kungl Maj:t utfärdade instruktionen för arbetarskydds—

fonden (SFS 1971:805) gavs denna dock ett något mer begränsat an- svarsområde. Begreppen arbetsanpassning och arbetstillfreisstäl—

lelse tas ej upp i instruktionen. I denna sägs att fondens sty— relse har till uppgift att genom bidrag från arbetarskyidsfonden "stödja sådan forskning, utbildning och upplysning, som kan motverka uppkomsten av yrkesskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa eller förbättra arbetsmiljön och därigenom främja hälsa och säkerhet i arbetslivet".

Styrelsen skall vidare enligt instruktionen beakta behoven av sam- ordning av insatserna för forskning, utbildning och upplysning på

arbetsmiljöns område.

Instruktionen ger följande närmare anvisningar för fondens bi— dragsgivning: "Bidrag till forskning skall avse främst sådan forskning vars resultat kan väntas få praktisk användning inom arbets— livet. Bidrag till forskning får lämnas även för att främja kontakt med internationell forskning.

Bidrag till utbildning skall avse främst utbildning av skyddsombud samt kompletterande utbildning av personal inom företagshälsovården och arbetarskyddet i övrigt. Bidrag till upplysning skall avse främst brett upplagd upp- lysning riktad till stora persongrupper inom arbetslivet."

Fondens styrelse består av nio ledamöter, som utses av Kungl Maj:t. Två av dessa utses efter förslag av LO, en efter förslag av TCO, två efter förslag av SAF och en efter gemensamt förslag av Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Sty- relsen beslutar om medlens användning och fördelning och skall övervaka att beviljade bidrag kommer till avsedd användning samt att resultaten av den av fonden stödda forskningen offentliggörs

på lämpligt sätt. Till fondstyrelsen är knutet ett kansli.

Fondens verksamhet förbereddes genom en utredning tillsatt av chefen för socialdepartementet, med uppgift att kartlägga den på- gående och planerade forskningsverksamheten inom arbetsmiljöområ- det, resurser samt forskningsbehoven. Utredningen (Ds S 1972z2) ut— mynnade bl a i en översikt av områden för prioritering i fondens anslagsgivning. Flera av de problem och forskningsområden som här

tas upp faller inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk-

ningen. Som exempel kan nämnas arbetsorganisation och arbetsinne— håll ur socialpsykologisk synpunkt med hänsyn bl a till arbete- tillfredsställelse, allsidigt utnyttjande av människans resurser, monotoni och social isolering; arbetstidens längd och förläggning med hänsyn till samspelet mellan arbetsroll och övriga livsroller;

samt psykiska funktioner i arbetet hos äldre arbetskraft.

Med stöd av ovannämnda utredning utarbetade fondens styrelse en verksamhetsplan. Enligt denna plan skall följande större områden

inledningsvis ges en framträdande ställning i fondens verksamhet:

- forskning kring arbetstidsproblem, innefattande arbetstidens

längd och fördelning, skift- och nattarbete m m

— forskning som syftar till att nedbringa olycksfallsfrekvensen

i arbetslivet

— brett upplagda tvärvetenskapliga undersökningar av arbets- miljöförhållanden inom olika industribranscher (bransch—

undersökningar)

— forskning rörande förekomsten av kemiska ämnen med skadliga

effekter i arbetsmiljön.

För dessa fyra områden tillsatte fondens styrelse arbetsgrupper med uppgift att närmare kartlägga och analysera forskningsläget samt att framlägga förslag om lämpliga åtgärder till fondens sty- relse. Till arbetsgrupperna kallades dels företrädare för olika forskningsområden, dels företrädare för arbetsmarknadens parter,

vissa organisationer och företag.

Arbetsgrupperna har lagt fram resultaten av sin verksamhet i rap— porter som publicerats av fonden i dess rapportserie. I rapporter— na lämnas förslag till prioritering av forskningsuppgifter inom de fyra verksamhetsområdena. Redan genom denna publicering ges inci— tament till forskarnas verksamhetsplanering. Även mer aktiva åt— gärder från fondens sida föreslås, t ex att speciella forskargrup- per anknutna till arbetarskyddsstyrelsen skall bildas med uppgift att bearbeta vissa problem samt att konferenser för diskussion av viss forskning skall anordnas. Arbetsgruppernas förslag präglas allmänt av ett tvärvetenskapligt synsätt där sociala och psykolo— giska aSpekter på problemen tillmäts stor betydelse.

Den tidigare nämnda utökningen av fondens resurser från 25 till 75 mkr motiverades i propositionen bl a genom hänvisning till be— hoven av utvecklingsarbete som kan föra ut forskningsresultaten i praktisk tillämpning. I propositionen anges att det ankommer på Kungl Maj:t att i administrativ ordning utfärda erforderliga be— stämmelser beträffande handläggningen av den utvidgade bidrags-

givningen. En översyn av ASFs instruktion pågår således. 6.2.4 Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är enligt sin instruktion (SFS 1972 608)

"central förvaltningsmyndighet för initiativ och stöd till samt planläggning av och rådgivning rörande teknisk forsk- ning och industriellt utvecklingsarbete, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet".

Det åligger styrelsen särskilt att

”följa den tekniska utvecklingen och därvid hålla kontakt med forskare, institutioner och företag,

organisera och stödja samarbete inom teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan myndigheter, näringsliv och forskningsinstitutioner,

taga initiativ till teknisk forskning av betydelse för nä- ringsliv och samhälle samt främja sådan forskning och dess utnyttjande,

planera och fördela statlig stöd i form av lån och bidrag till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet,

följa verksamheten vid och utöva tillsyn över branschforsk— ningsinstitut och andra kollektiva forskningsinstitutioner, vid vilka forskningsverksamheten bedrivs med statligt stöd,

ge råd åt uppfinnare samt förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande,

främja internationellt tekniskt samarbete och därvid samver- ka med utländska institutioner och internationella organisa- tioner,

planera och svara för förvaltningen av statliga forsknings- stationer,

svara för medelsförvaltning och personaladministration åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation."

STU leds av en styrelse utsedd av Kungl Maj:t. STU har för sin

verksamhet en fast organisation om ett hundratal personer förde—

lade på fyra enheter för administration, utredningar, planering

respektive rådgivning och förmedling. Till STU är ett femtöntal nämnder för olika behovsområden, dvs tekniska tillämpningsområ— den, knutna. I dessa nämnder ingår företrädare för tillämpnings— områdena, vetenskaplig expertis, olika samhällsintressen osv. De olika nämnderna, samt de anslagsbelopp dessa förfogade över bud- getåret 1972/73 för finansiellt stöd till teknisk forskning och

utvecklingsverksamhet, framgår av tabell 3.

Tabell 3: Fördelnin å behovsområden vid STU bud etåret 1972 73

mkr 1. Energiteknik 8,5 2. Materialteknik 17,5 5. Transportteknik 9,5 4. Produktionsteknik 13,0 5. Kemi- samt skogs— och träteknik 15,0 6. Informationsbehandling samt styr- och komponentteknik 18,2 7. Miljövårdsteknik 8,0 8. Socialteknik inkl läkemedelsteknik 15,0 9. Livsmedelsteknik 12,0 10. Naturresursteknik 5,4 122,1

I statsverkspropositionen 1975: bil 15 anförs: "Statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete föreslås

bli väsentligt utvidgat nästa budgetår. Stödet är i första hand inriktat på att främja den svenska industrins internationella konkurrenskraft och att bidra till att lösa angelägna samhälls— problem." STUs totala anslag föreslås öka från budgetåret 1972/75 till 1973/74 med 29 mkr dvs till 178 mkr.

Behovsområde 8 a "Socialteknik" enligt STUs anslagsframställning för budgetåret 1973/74 indelas i fyra delområden, nämligen ar- betsmiljöteknik, handikapphjälpmedel, konsumentteknik och medi—

cinsk teknik. Läkemedelsteknik har överförts till område 8 b.

Delområdet arbetsmiljöteknik kommer under budgetåret 1972/75 att av behovsområdets 15 mkr ta i anspråk ca 3 mkr. Större delen av tillgängliga medel har ianspråktagits för projekt avseende fysisk

arbetsmiljö och därmed förenade hälso— och olycksfallrisker. En-

ligt STUs anslagsframställning kommer insatser under 1973/74 att

göras inom i huvudsak följande områden:

— arbetsmiljö i gjuterier (bl a arbetsplatser för rensning av

gods, buller, dammförebyggande åtgärder) — belysning — socioteknik — luftförorenings- och ventilationsproblem — robotar och manipulatorer

— huvudskydd

STU bekostar vidare ett speciellt arbetsmiljölaboratorium (se 5.3.6). STU har uttalat att man i sin verksamhet uppmärksammar psykologiska aspekter av arbetsmiljön. I sin anslagsframställ- ning för budgetåret 1973/74 konstaterar styrelsen: "Den tekniska miljön påverkar ofta i hög grad övriga miljöförhållanden. Tek- nikens utformning bestämmer också i hög grad vad de arbetande kan göra, dvs hur arbetsuppgifter utformas och hur människor re- lateras till varandra. Den tekniska utvecklingen måste därför i framtiden bidra med de alternativ som ger de bästa förutsätt—

ningarna för tillfredsställande arbetsförhållanden."

Ett konkret exempel på anknytningen till beteendevetenskaplig forskning i STUs verksamhet är området socioteknik där styrelsen avser att i samarbete med något eller några företag undersöka möjligheterna att anpassa produktionsprocesser till de krav som kan uppställas med utgångspunkt från beteendevetenskapligt kun- nande. Syftet är att skapa gynnsamma miljöförutsättningar för den enskilde individen, t ex variation, samverkan och självbe- stämmande i arbetet. Också inom behovsområdet produktionsteknik

aktualiseras beteendevetenskapliga frågor.

6.2.5. Statliga forskningsråd utanför utbildningsdepartementets

område

Två forskningsråd utanför utbildningsdepartementets område: statens råd för byggnadsforskning och statens råd för skogs— och jordbruksforskning, lämnar anslag till viss arbetsvetenskaplig

forskning.

För sin verksamhet förfogar statens råd för byggnadsforskning över byggnadsforskningsfonden. Fondens inkomster kommer främst från husbyggnadsverksamheten. Här utgår en särskild byggnads— forskningsavgift om f n 5 % av lönesumman. Staten är för sin byggnadsverksamhet i egen regi befriad från byggnadsforsknings— avgiften men lämnar ett årligt anslag till fonden. Fondens in— komster och den sammanlagda anslagssumman var under budgetåret 1970/71 ca 40 mkr och under budgetåret 1971/72 ca 45 mkr.

Byggnadsforskningsrådet kanaliserar huvudparten av sin anslags— givning till arbetsforskning via byggnadsindustrins arbetsforsk— ningsstiftelse. Enligt förteckningar i byggnadsforskningsrådets verksamhetsberättelser utdelades budgetåret 1970/71 1.200 tkr till projekt som kan klassificeras som arbetsforskning. Motsva— rande belopp budgetåret 1971/72 var 800 tkr. Projekten avsåg bl a yrkesutbildning, arbetsmätning, vissa ergonomiska problem samt olycksfallsforskning.

Statens råd för skogs— och jordbruksforskning lämnade under verk- samhetsåret 1971/72 anslag till ett mindre antal projekt inom ar- betslivsforskningsområdet, huvudsakligen av ergonomisk karaktär, med ett sammanlagt belopp om ca 200 tkr.

Det bör framhållas att de forskningsanslag som här redovisats en-

dast till vissa delar avser vad som kan klassificeras som beteen— devetenskaplig forskning.

6.2.6. Inrikesdepartementets expertgrupp för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA)

I en motion under 1972 års riksdag (1972z1392) föreslogs en ut- ökad och intensifierad forskning kring arbetslivet och arbets— marknadspolitiken. AMS skulle enligt motionen anmodas att redan under budgetåret 1972-75 påbörja planeringen för ökade forsk- ningsinsatser. Vissa medel härför skulle ställas till AMS förfo- gande fr o m budgetåret 1972—73. Medelstilldelningen skulle suc- cessivt ökas så att det senast om fem år skulle motsvara 1 % av verkets årliga budget. I motiveringen till förslaget erinrades

bl a om att LO i sitt år 1967 utgivna arbetsmarknadspolitiska

program begärde att AMS skulle få ett belopp av denna storlek till sitt förfogande för sitt forsknings— och utvecklingsarbete.

LO—kongressen 1971 återkom med detta yrkande.

Efter hörande av remissinstanser, som samtliga underströk forsk- ningsbehovet, framhöll inrikesutskottet i sitt yttrande med an— ledning av motionen (Inu 1972z26) vikten av att arbetsmarknads— forskningen tillfördes ökade resurser. Resursförstärkningen kun— de enligt utskottets mening ske genom att AMS tilldelades medel för uppdragsforskning, men även andra vägar att kanalisera med— len borde prövas. Planeringen av uppdragsforskningen borde en— ligt utskottet ske i nära samarbete med institutet för social forskning, med hänsyn till de samordnande funktioner som detta

institut har.

I 1973 års statsverksproposition (1973:1, bil 15) understryks

det angelägna i att forsknings— och utvecklingsarbetet i arbets- marknadsfrågor breddas och intensifieras. I propositionen hänvi- sas till större pågående undersökningar avseende de ekonomiska effekterna av omskolning och geografisk rörlighet, arbetsförmed- lingens informationsverksamhet samt den potentiella arbetskraften och arbetskraftsrekryteringen. I propositionen föreslås att re— surserna för målinriktad uppdragsforskning förstärks. Med hänsyn till att sådan forskning bedrivs av flera olika intressenter är det emellertid, enligt chefen för inrikesdepartementet, ändamåls- enligt att anslagsmedlen liksom hittills disponeras direkt av Kungl Maj:t. För budgetåret 1973—74 har 2 mkr tagits upp för dy— likt forsknings- och utvecklingsarbete, dvs en fördubbling i för—

hållande till närmast föregående budgetår.

En expertgrupp (EFA) har tillsatts vid inrikesdepartementet med uppgift att inom ramen för dessa anslagsmedel initiera undersök— ningar av arbetsmarknadspolitikens verkningar. Undersökningsverk- samheten skall bl a syfta till att ge underlag för samhällsekono- miska lönsamhetsbedömningar, s k cost—benefitanalyser, av olika åtgärder som förekommer inom arbetsmarknadspolitiken. Man har hit- tills kunnat finansiera eller bidra till finansieringen av fem forskningsprojekt avseende: immigrationens ekonomiska effekter;

arbetsmarknadsutbildningens samhällsekonomiska kostnader och in—

täkter, den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden; informa— tionsöverföringen mellan arbetsförmedling, individ och företag; samt utslagningen på arbetsmarknaden.

Studien rörande den geografiska rörligheten inrymmer en sociolo— gisk del i vilken professorn i sociologi vid Umeå universitet med— verkar. Studien beträffande arbetsförmedlingens verksamhet utfö- res av forskare vid PA—rådet och sociologiska institutionen i Stockholm. Studien av arbetstagares utslagning på arbetsmarknaden utföres av forskare vid sociologiska institutionen i Stockholm

respektive vid statens arbetsklinik.

6.3. Övriga statliga organ med engagemang i arbetslivsforskningen

f

0.5.1. Kungl arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

Vissa områden av arbetsmarknadsstyrelsens och länsarbetsnämnder—

nas verksamhet har nära anknytning till eller bygger på beteende- vetenskaplig kunskap och metodik. Detta gäller särskilt den till

enskilda personer riktade servicen vid arbetsförmedling, arbets— vård och yrkesvägledning. Även i större perspektiv, t ex inom ar— betsmarknadspolitikens områden finns betydelsefulla anknytningar

mellan arbetsmarknadsmyndighetens verksamhet och den beteende-

vetenskapliga arbetslivsforskningen.

Arbetsmarknadsverket utnyttjar speciell arbetspsykologisk service från arbetspsykologiska institut, däribland Arbetspsykologiska Institutet (API) vid PA—rådet (kap 7) och Psykotekniska insti— tutet vid Stockholms universitet (PTI, 5.3.1). Dessutom anlitas ett flertal privata institut (5.3.9). Under budgetåret 1971/72 utfördes totalt drygt 20 000 anlagsundersökningar vid de arbets- psykologiska instituten. Denna verksamhet sysselsätter f n sam— manlagt ca 150 psykologer vid dessa institut. För budgetåret 1972/73 förutsågs en ökning av antalet psykologiska yrkesanlags—

undersökningar. En statlig utredning (Arbetspsykologisk verksamhet, SOU 1966:40)

föreslog 1966 att det inom arbetsmarknadsverket för den arbets—

psykologiska verksamheten, främst anlagsprövningarna, skulle in-

rättas dels en central instans: arbetspsykologibyrån; dels en fältverksamhet med regionala arbetspsykologiska institut ute i landet och filialinstitut anknutna till regioninstituten. För— slaget avstyrktes dock av AMS, och någon mer omfattande utbygg— nad inom verket av en organisation för psykologisk verksamhet

har ej skett. I den centrala organisationen har inom yrkesvägled— ningsenheten vid AMS inrättats en arbetspsykologisk sektion för samordning, utveckling och planering. Vid sektionen finns en fast psykologtjänst samt två arvodesanställda psykologer. Vid två länsarbetsnämnder har vidare psykologer arvodesanställts. Dessa har utöver interna arbetsuppgifter som konsulter på nämnden uppgifter som kontaktmän mellan länsarbetsnämnderna och de ar- betspsykologiska institut som dessa samarbetar med. AMS önskar inrätta länspsykologtjänster med sådana uppgifter vid samtliga länsarbetsnämnder. Däremot avser man att även i fortsättningen tillgodose behoven av psykologiska individundersökningar, liksom vissa andra arbetspsykologiska insatser, genom köp av tjänster

från arbetspsykologiska institut.

För samordning och planering av utvecklingsverksamhet har vidare arbetsgrupper inrättats med representanter för AMS och de arbets— psykologiska instituten. AMS kan f n avsätta 5 % av de medel som disponeras för de psykologiska yrkesanlagsundersökningarna för metodutveckling i anslutning till denna verksamhet. Dessa medel fördelas som projektanslag till de olika institut som utför så—

dana undersökningar.

AMS har under flera år i sina petita framfört yrkanden om sär— skilda medel om ca 10 mkr för anslagsgivning till arbetsmarknads— forskning vid institutioner utanför arbetsmarknadsverket. Några sådana medel har dock ej ställts till AMS förfogande. Däremot har anslag till arbetsmarknadspolitisk forskning under senare år utgått från inrikesdepartementet. För budgetåret 1972/73 uppgick dessa anslag till 1 mkr. Dessa av inrikesdepartementet dispone— rade forskningsmedel utnyttjas till stor del för makro-betonad arbetsmarknadsforskning (6.2.6). En betydande del av denna forsk- ning hör till de områden som tidigare prioriterats av institutet för arbetsmarknadsfrågor och som nu väntas få en central ställ— ning inom institutet för social forskning. Arbetsmarknadsforsk—

ningen omfattar emellertid också en rad andra problemställningar. För att rätt förstå individens situation och problem på arbets— marknaden liksom för att ge denne ett förbättrat beslutsunderlag vid val av arbete, vid utnyttjande av samhällets service på ar- betsmarknaden etc, krävs också en utvidgad forskning på mikro- planet. För denna typ av forskning har inga särskilda medel av— satts. 6.3.2 Statens personalnämnd (SPN)

Statens personalnämnd inrättades 1971. Nämnden, som sorterar un- der finansdepartementet, övertog de uppgifter som tidigare vila- de på statens omplaceringsnämnd och statens personalvårdsnämnd. SPN är i den mån denna uppgift ej ankommer på annan myndighet central förvaltningsmyndighet för den personaladministrativa verk- samheten inom statsförvaltningen och inom viss övrig statsunder- stödd verksamhet. Nämnden skall bl a meddela riktlinjer för den personaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen. En- ligt instruktionen åligger det SPN särskilt att

"svara för utveckling och samordning av personaladministra-

tiv planering inbegripet omplaceringsverksamhet, personal— hälsovård samt personalsocial verksamhet,

följa den personaladministrativa verksamheten inom statsför- valtningen och inhämta de uppgifter som fordras för nämndens verksamhet,

verka för att personaladministrativa frågor inom statsför— valtningen handlägges på ett ändamålsenligt och-planmässigt sätt och att därvid beakta förhållandena inom arbetslivet i övrigt,

inom sitt verksamhetsområde biträda myndigheter och enskilda anställda med rådgivning,

centralt svara för omplaceringsfrågor,

yttra sig i frågor om sjukpension för anställd med statlig personalpensionsrätt,

inom sitt verksamhetsområde följa utvecklingen av de par- tiellt arbetsföras anställningsförhållanden och yttra sig i ärenden om partiellt arbetsföra,

främja arbetarskyddsverksamheten inom statsförvaltningen, biträda med medicinsk och skyddsteknisk vägledning vid ut— formningen av statsförvaltningens arbetsplatser."

SPN leds av en styrelse utsedd av Kungl Maj:t. Högst fyra av dessa skall företräda personalorganisationer.

"Syftet med SPNs verksamhet är att skapa betingelser för är- betstillfredsställelse och effektivitet i statsförvaltningen. SPN har därför ett övergripande ansvar för alla sådana åt- gärder i statsförvaltningen som var för sig eller sammantag- na leder till högre arbétstillfredsställelse och personlig utveckling för de anställda och att de personella resurserna tillvaratas rationellt."

Nämnden har en central och en regional organisation. Den regiona- la organisationen har verkställande och servicegivande funktioner i relation till myndigheter och statligt anställda inom sitt verk—

samhetsområde.

SPN har enligt sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 för avsikt att söka åstadkomma en utveckling av arbetsmiljön i statsförvaltningen enligt tre huvudlinjer, nämligen organisations-

utveckling, systemergonomi och personalhälsovård.

Med organisationsutveckling avses här en tillämpning av erfaren- heter från psykologin i syfte att åstadkomma en bättre organisa— tionsplanering, eller för att ge anställda möjlighet förbättra den egna miljön så att den bättre svarar mot psykologiska krav. Här innefattas bl a utveckling av personalledarförmåga, men även utveckling av funktionärer i samrådsorgan. Verksamhet skall be-

drivas i linje med de förvaltningsdemokratiska strävandena.

Inom området systemergonomi betonas syftet att söka åstadkomma för individen meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. SPN konstaterar att detta problem har accentuerats bl a genom utveck—

lingen på det datatekniska området.

SPNs verksamhet är fortfarande under uppbyggnad. Nämnden har

ca 130 anställda, varav 30 i den regionala organisationen. Nämnden har för närvarande ej resurser att i egen regi bedriva någon mer avancerad FoU-verksamhet, men utnyttjar viss beteendevetenskaplig

expertis genom köp av konsulttjänster. Till SPN är nämnden för psykologiska undersökningar knuten. Denna nämnd tillkom på förslag av testutredningen (SOU 1971:47). Nämnden,

som består av företrädare för statsmakten och för personalorgani—

sationer samt psykologisk expertis, har till huvuduppgift att ge råd och anvisningar i frågor som gäller myndigheters anlitan— de av psykologiska undersökningsmetoder i samband med personur-

val. Nämnden tillsattes 1972 för en försöksperiod om tre år.

Sedan 1970 har statskontoret samlat uppgifter om personaladmi- nistrativt utvecklingsarbete inom statsförvaltningen och publi- cerat en katalog över de projekt som inrapporterats från olika myndigheter. Katalogen har tillkommit för att ge underlag för ökat personaladministrativt utvecklingsarbete inom statsförvalt- ningen och stimulera till informations- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. Från och med 1.7.1973 har arbetet med ak-

tualisering av katalogen överförts från statskontoret till SPN.

6.3.3. Delegationerna för företagsdemokratifrågor inom statliga

företag och förvaltningar samt på det kömmunala området

Särskilda delegationer har tillsatts för att utreda frågor som gäller företagsdemokrati inom dels statsförvaltningen, dels de statliga aktiebolagen, dels inom de primär- och sekundärkommu- nala områdena. Dessa delegationer utgör paralleller till åt- gärder inom den privata arbetsgivarsektorn, t ex utvecklings— rådet för samarbetsfrågor mellan'SAF, LO och TCO. Delegationer- na har bl a till uppgift att organisera försöksverksamhet röran— de företagsdemokrati. Denna verksamhet har delvis karaktär av

beteendevetenskapligt utvecklingsarbete som drives av forskare.

En av dessa delegationer delegationen för försöksverksamhet med

företa sdemokrati vid de statliga aktiebolaven företavsdemo- kratidelegationen) förfogar över medel för projektverksamhet och en expertgrupp som driver utvecklingsprojekt. Ett antal projekt vid olika statliga företag har omfattat intervjuundersökningar för kartläggning av organisationens funktionssätt, arbetsförhål— landen osv, samt försöksverksamhet med olika former av samråd för de anställda, förändring av organisation i riktning mot

självstyre för arbetsgrupper m m. Verksamheten har redovisats i

offentliga rapporter.

7. Arbetsmarknadsparterna och arbetslivsforskningen.

7.1 Arbetsmarknadsparternas huvudorganisationers engagemang.

De experter i utredningen som där företrätt arbetsmarknadsparter- nas huvudorganisationer har tillställt utredningen redogörelser för organisationernas engagemang inom arbetslivsforskningens om-

råde.

Svenska arbctsgivareföreningen har engagerat sig inom arbetslivs- forskningens område bl a genom att bilda Personaladministrativa rådet. Föreningen har sedan rådets bildande 1952 lämnat årliga bidrag till dess verksamhet. Dessa bidrag uppgår f n till 2 mkr per år. PA-rådet behandlas i följande avsnitt av detta kapitel. Från SAF har utredningen erhållit följande beskrivning av den öv- riga verksamhet med anknytning till arbetslivsforskningen som

föreningen f n bedriver.

"SAFs och förbundens satsningar på forskning och tillämpning inom arbetslivsområdet kan grupperas på tre huvudområden: löner, produktion och rationalisering; arbetarskydd, företags- hälsovård, människan i arbetslivet; yrkesteknisk och (arbets—) ledareutbildning.

Arbetsgivareorganisationernas engagemang på dessa områden har genomgående haft till syfte att tillgodose mer eller mindre uttalade behov och önskemål från de anslutna företagens sida. Insatserna har huvudsakligast inneburit tillämpning av forsk— ningsresultat och systematiserade erfarenhetsrön från fältet. Forskningsengagemang med egen personal förekommer undantags- VlS.

Omfattningen av den verksamhet som här avses kan i viss mån belysas genom uppgifter om tillkomst och tillväxt av 'icke— förhandlande' enheter inom SAFs och förbundens kanslier. Så- dana avdelningar, sektioner, grupper, expertenheter etc till- kom huvudsakligen under 60-talet. De har beteckningar såsom 'Arbetsmarknad och utbildning', 'Utbildning och arbetarskydd', 'Forsknings- och utbildningsavdelning', 'Arbetarskydd och ar- betsmiljö', 'Medicinska och yrkeshygieniska frågor'. Den gam- la beteckningen 'Arbetsstudier och rationalisering' på kansli- enheter har i många fall kompletterats med tillägg såsom ' 'löneformer och löneteknik'.

Det stora antalet kvalificerade personer som är verksamma inom ovannämnda typer av'kanslienheter på SAF och förbunden innebär självfallet både ekonomiskt och personellt det av— gjort största engagemanget från arbetsgivareorganisations—

sidan på arbetslivets område. Nya värderingar och nya synsätt beträffande företagens yttre och inre miljö har fört med sig stigande behov av service från de anslutna företagens sida på ovannämnda arbetslivsområden.

likationer om lönetekniska problem, om arbetsmätning, om pro— duktivitets- och effektivitetsmätning inneburit ett nära sam— arbete mellan avdelningens personal och utomstående forskare, som vid sina institutioner har dessa och liknande arbetslivs— frågor som forskningsuppgifter. För forskarna har detta bland annat betytt väsentlig medverkan, när det gällt att finna till— räckliga och lämpliga fältundersökningsmöjligheter. I den mån projekten haft karaktären av uppdragsforskning, har de givet- vis inneburit ett finansiellt stöd till resp institution. SAF— förbunden medverkar i varierande grad med personella insatser och i en del fall med finansiellt stöd till forskning och ut— bildning vid universitet och högskolor, inte minst genom den hjälp som lämnas till författare av 2— och 3-betygsuppsatser om arbetslivsproblem.

Den enskildes totala arbetssituation, arbetets utformning och organisation är sedan flera år tillbaka föremål för studier och observationer genom SAFs tekniska avdelning under samlings— beteckningen 'Arbetsmiljö i utveckling'. Det är här fråga om experiment som anslutna företag önskar göra för att om möjligt finna arbetsutformning, arbetsorganisation och belöningssystem som ger optimal kombination av produktivitet och arbetstill- fredsställelse. SAF—personal fungerar i sammanhanget som kon— sulter till de lokala samarbetsgrupper som självständigt sva— rar för experimenten. '

Ett aktuellt exempel på en övergripande satsning från ett SAF— förbund är Sågverksergonomigruppens undersökning av den fy— siska miljön, arbetsplatsens tekniska utformning, den social— psykologiska situationen och hälsotillståndet. Undersöknings- resultaten är av stor praktisk betydelse t ex vid planering av nya anläggningar. Exempel på specialsatsning för åtskilliga år sedan är Allmänna Gruppens kemiska skyddshandbok. Frånvaro— undersökningar av större eller mindre omfattning sker sedan länge inom många förbundsområden, likaså studier av den äldre arbetskraftens och den kvinnliga arbetskraftens problem. Det vanliga är att undersökningar av detta slag sker i nära sam— verkan med motpartsförbund.

När det gäller arbetarskydd och företagshälsovård bör här sär— skilt nämnas byggindustriernas omfattande satsnin genom sin stiftelse för arbetarskydd och företagshälsovård %Bygghälsan). Bygghälsans tekniska verksamhet syftar till ett utvecklings— arbete för att utröna hur arbetsmiljön kan anpassas till män— niskan vid olika arbetssituationer.

SAPs omfattande utbildningsverksamhet via ALI-RATI kräver be— tydande eget utvecklingsarbete utöver de forskningsresultat som kommer fram vid universitet och högskolor inom relevanta områden. Framtagning av underlag för att vidmakthålla och vi— dareutveckla kurssortimentet innebär en väsentlig satsning från SAPs sida på arbetslivets område.

Flera av SAF-förbunden bedriver utbildning i egen regi och satsar följaktligen personellt och ekonomiskt för att få fram adekvat underlag för kurser och kurspaket. Speciellt i fråga om arbetsledarnas arbetssituation har förbund bidragit till kostnader för vetenskapliga studier av denna. Utbildnings- paket avsedda för flera led i företagshierarkin med tonvikt på planering, produktivt samarbete och produktiv arbetsmiljö har tagits fram inom byggnadsindustrin."

Från Landsorganisationen i Sverige har utredningen erhållit föl—

jande redogörelse:

"Som ett led i kartläggningen av medlemmarnas aktuella situa— tion i arbetslivet och i intressebevakningen i övrigt har landsorganisationen vid några tillfällen företagit undersök— ningar där beteendevetenskaplig metodik kommit till använd- ning och i några fall genomfört studier som kan betraktas som beteendevetenskaplig forskning.

I viss utsträckning får sådana verksamheter anses som natur- liga led i en stor intresseorganisations verksamhet. Det för— tjänar dock att framhållas att betydande insatser fått göras som en följd av att den samhälleliga forskningen inte klar— lagt alla de förhållanden vi ansett oss behöva fästa samhäl— lets och våra motparters uppmärksamhet på. LO anser sålunda att den samhälleliea forskningen på detta område är otillräck— lig och därtill ej samordnad så att de tillgängliga resurser— na används för ändamål som de fackliga organisationerna anser angelägnast.

Av verksamheten där beteendevetenskapliga metoder kommit till användning bör särskilt nämnas vår kartläggning av hälsorisker i arbetet. 1964 inleddes en omfattande undersökning avseende ett urval av LO-medlemmarna, som därefter följts av undersök— ningar branschvis. Kod motsvarande metodik har förekomsten av Stress i arbetslivet undersökts. Vidare har rörligheten på ar- betsmarknaden, dess orsaker och konsekvenser för enskilda, studerats liksom vuxna arbetares deltagande i vuxenutbildning och hinder som håller dessa borta från utbildningstillfällena. Därutöver görs av förbunden, då och då s k medlemsundersök- ningar i vilka såväl faktiska uppgifter som bedömningar av olika alternativa handlingsmöjllgheter och allmänna attityd— data insamlas.

Av mer omfattande studier vill vi framför allt nämna det teo- retiska arbetet Tcknisk förändring och arbetsanpassning som utfördes av E Dahlström, B Gardell m fl för en del är sedan, Vetallindustriarbetareförbundets studie av ”vilda strejker", deras orsaker och uppkomst samt en ingående organisations— sociologisk studie av Kommunalarbetareförbundet av I Lindblad. LO engagerades vidare i en omfattande studie av förhållandena vid Kockums varv i Ialmö, publicerad i den s k Kockumsrap- porten."

Följande allmänna synpunkter på arbetslivsforskningens betingel—

ser har lämnats från LO:

"Det måste konstateras att det i samhällets forskningsorgani— sation saknas institutioner som fått beteendevetenskaplig ar— betslivsforskning som ansvarsområde. Den forskning som pågår inom detta fält har sitt upphov i enskilda universitetsforska— res personliga intresse för ämnesområdet eller i kontakter mellan företag eller arbetsmarknadsorganisationer å ena sidan och enskilda forskare å den andra samt i det forskningsinsti— tut SAF instiftat — PA—rådet. Gemensamt för den beteendeveten- skapliga forskningen i sin helhet är att den är beroende av anslag från institutioner som ser arbetslivsforskningen som ett randområde i sin verksamhet eller som inom arbetslivs— forskningen har det beteendevetenskapliga ämnesområdet som ett sådant randområde. Det finns således ingen tryggad finan— siering för en viss omfattning av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, utan denna måste konkurrera med åtskil— liga andra forskningsbehov om anslag för varje särskilt pro— jekt. Detta förhållande kan inte längre godtas. Samhället måste påta sig uppgiften att sörja för att den beteendeveten— skapliga arbetslivsforskningen kan expandera och motsvara den aktuella situationens behov och att organisera denna forsk— ning så att dess resultat snabbt förs ut i arbetslivet och kan omsättas praktiskt."

Till redogörelsen från LO kan fogas följande uttalande angående arbetslivsforskningen i "Fackföreningsrörelsen och arbetsmiljön

_ Landssekretariatets redogörelse och förslag till uttalande att

föreläggas LO-kongressen 1971" (Stockholm, 1971):

"Det krävs inte enbart utbildning i arbetsvetenskapliga ämnen inom universitet. En livsnödvändighet för en aktiv arbets- forskning är att man ständigt har ett tillflöde av unga in— tresserade forskare som av eget intresse kommer in i detta ämnesområde. Förutsättningen för att detta skall komma till stånd är att det ute i universitetsinstitutionerna skapas ett gynnsamt klimat för att inom olika forskningsområden ta upp arbetsvetenskapliga projekt."

Från Tjänstemännens Centralorganisation har följande redogörelse som dels behandlar allmänna forskningspolitiska frågor, dels TCOs särskilda engagemang inom arbetslivsforskningsområdet avgivits:

"TCO kan, liksom för övrigt övriga fackliga organisationer, bedriva forskning i egentlig bemärkelse i utomordentligt li- ten omfattning. Vid ett flertal tillfällen, har emellertid organisationen gjort forskningsinsatser, som i förhållande till resurserna förtjänar uppmärksammas, samt dokumenterat ett intresse för forskningens problem som få andra organisa— tioner av folkrörelsekaraktär. ,

I en omfattande rapport till TCO—kongressen 1970 sökte TCOs forskningsdelegation göra en sammanfattande bedömning av landets forskningspolitik, forskningsorganisation och fors—

karutbildning. Utgångspunkt för rapporten är en helhetssyn på sambandet mellan forskningsinriktning och samhällsstruktur, som belyses från olika aspekter. Rapporten, som i vad gäller där framförda förslag rörande forskningspolitik, forsknings— organisation samt forskarutbildning, i dess helhet antogs av TCOs kongress, sammanfattar organisationens syn på forskningen utifrån allmänna eller övergripande synpunkter. Grundläggande för TCOs forskningspolitiska ståndpunkter är insikten, att forskningen i utomordentligt hög grad bidrar till att skapa morgondagens samhälle utifrån ekonomiska, sociala och kultu- rella aspekter, samt att denna insikt med nödvändighet måste leda till en medveten, "styrd" forskning. En medveten forsk— ningspolitik och en adekvat prioritering av olika forsknings— insatser förutsätter emellertid en fastare och mera målmed- veten uppföljning och utvärdering av befintliga forsknings— resultat.

Utgångspunkt för forskningens styrning är att den skall vara demokratisk i den bemärkelsen att den skall återspegla be— folkningens behov och önskemål. Härvidlag måste t ex lönta— arna es mö li het att åverka forsknin en krin den tek- niska utvecklin en och förhållanden som rör arbetslivet i vidaste bemärkelse. Tekniskt kan flera alternativ för att åstadkomma en sålunda demokratisk styrning av forskningen övervägas. Löntagarorganisationerna kan t ex själva i större utsträckning än vad som idag är fallet ges medel, att ini- tiera forskning med. Ett sådant arrangemang innebär själv- fallet inte, att forskarna utestängs från inflytande. Kärn— frågan är härvidlag, att finna former som gör det möjligt för alla forskare inom sina respektive verksamhetsfält att vara med och påverka forskningens uppläggning. Politikernas inflytande och ansvar över forskningen är naturligtvis helt legitimt. Det är rent av angeläget att forskningen politise— ras i den bemärkelsen att de värderingar som ligger bakom enskilda beslut om forskningsanslag öppet redovisas på sam- ma sätt som när det gäller t ex skattepolitik, arbetsmark— nadspolitik eller socialpolitik. Den grundläggande principen måste vara, att den enskilde medborgaren har lika stora för- utsättningar att bedöma vilken forskning som är angelägnast, som t ex forskarna har, och att följaktligen medborgarna via de representativa politiska organen måste ges inflytande över forskningens inriktning. När det gäller forskning kring arbetslivets problem, måste det anses vara lika självklart, att arbetsmarknadens organisationer ges ett omfattande infly— tande.

TCO anser det vidare väsentligt, att en mera konsekvent in— tegration kommer till stånd mellan de organ sam har ansvaret för tillämpningen av forskningsresultaten och de organ som har ansvaret för själva forskningen. Det är angeläget att statsmakterna en.aseras ekonomiskt vid såväl framta andet som ex loaterandct av tekniska och andra innovationer. Samtidigt måste det statli a en avemanvet Drä"las av en välfärdsooli— tisk helhetss n där t ex mil'ö— och hälsoasoeater inte får isoleras från de tekniska synpunkterna. Vidare måste de stat— liga ekonomiska åtagandena förenas med offentlighet.

Om alltså TCO inte i någon större utsträckning kan bedriva forskning för egna medel, har organisationen inte bara doku— menterat ett betydande intresse för forskningen och dess

problem. TCO har dessutom vid flera tillfällen gjort försök att initiera forskning, framför allt då kring arbetslivets problem. I början av innevarande år arrangerade TCO ett semi— narium rörande arbetsmarknadsforskning och organisationsför— ändringar. Seminariet, som samlade aktiva forskare från i det närmaste hela det samhällsvetcnskapliga forskningsområdet, avsåg dels att ge en bild av svensk arbetsmarknadsforskning i dag och i framtiden, dels också företagsekonomiska, stats— vetenskapliga, psykologiska och sociologiska aspekter på ar— betslivets demokratisering. Avsikten med seminariet var vida— re att skapa tillfällen till kontakter mellan forskare och övriga engagerade i eller intresserade av arbetsmarknadsforsk— ning sant att söka ringa in några intressanta forskningsresul— tat och skissera forskningsuppgifter av särskilt intresse för framtiden.

I december 1972 beslöt TCOs styrelse avsätta 105 000 kronor till forskningen kring tjänstemännens arbetsmiljöer. Efter överläggningar med bl a docent Bertil Gardell vid Statens råd för samhällsforskning, stod det klart att forskningsinsatser avseende att belysa hur tjänstemännen upplever sin arbetsmil- jö var angelägna, inte bara ur TCOs synpunkt. Sådan forskning skulle också fylla ut en besvärande lucka i den samhällsveten- skapliga forskningen som helhet. En preliminärrapport före— lades 1975 års TCO—kongress. Arbetet, som ger en inventering av problemen, kommer att tjäna som underlag för fortsatta in— satser. För vissa kompletterande studier avseende fysiskt—tek— niska problem i arbetsmiljön har TCO anslagit ytterligare 40 000 kronor. Detta kompletterande forskningsarbete beräknas avslutas vid årsskiftet."

I redogörelsen från TCO lämnades följande allmänna synpunkter på behoven av arbetslivsforskning:

"När det gäller forskning kring arbetslivet, vill TCO framför allt hävda två synpunkter. Forskning som rör människan i för— värvsarbetet tilldelas generellt fortfarande alltför små re— surser. Detta gäller inte minst de beteendevetenskapliga as— pekterna av problematiken. TCO finner det anmärkningsvärt att sådana faktorer i arbetslivet som inte rymmer renodlat ekono- miska aspekter i det närmaste lämnats helt obeaktade i forsk— ningssammanhang. Av de sammanlagda insatserna på arbetsmark— nadspolitikens område avsätts i dag en utomordentligt liten andel till vad som förtjänar benämnas forskning i egentlig bemärkelse.

Löntagarorganisationerna måste ges bättre möjligheter att på— verka forskningen kring arbetslivets problem. Ingen torde be- strida, att arbetsmarknadens parter har de bästa möjligheter- na att bedöma var forskningsinsatser är angelägnast.

Det finns självfallet inomvetenskapliga frågor, där forskarna själva måste fatta väsentliga avgöranden. Det är samtidigt härvidlag väsentligt att beslutsformer skapas, som tillåter alla forskare, dvs även de yngre, icke—etablerade forskarna, ett inflytande över dessa frågor. Flertalet forskningsorgan och institutioner måste emellertid också fatta omfattande be— slut med vittgående konsekvenser där samhälleliga behov och

avvägningar måste sättas i förgrunden. Inte minst gäller detta forskning kring arbetslivets problem. Vid sidan av det medborgerliga inflytandet via de representativa politiska or— ganen måste löntagarna och deras representanter få möjlighet att här påverka forskningen. Insikten, att forskningen har sociala konsekvenser måste med nödvändighet också leda till, att de som drabbas av dessa konsekvenser ges möjlighet vara med och påverka forskningens inriktning. Det kan inte vara försvarbart, att samhället avsäger sig ansvaret över den ringa forskning kring arbetslivets problem, som trots allt bedrivs. En sådan inställning vore liktydig med, att låta forskning kring arbetsmiljö— och medinflytandefrågorna utläm— nas till att exploateras av enskilda institutioner, konsult— företag etc, där samhälleliga intressen saknar varje infly— tande.

! Det pågår f n en omfattande försöksverksamhet med beslutsmed- verkan för de anställda i olika former i företag och i för— valtningar. Om denna verksamhet till fullo skall kunna nyttig— ' göras, krävs emellertid en systematisk utvärdering och upp— följning av resultaten. Om således en organisation som TCO omöjligen med egna medel kan bestrida sådan verksamhet, ter det sig naturligt, att statsmakterna ställer erforderliga re— surser till förfogande dels på grund av sitt arbetsgivaran— svar, dels också utifrån allmänna samhälleliga hänsynstagan— den. Erfarenheterna av pågående försöksverksamhet måste effek— » tivt kunna nyttiggöras, konfronteras med andra forskningsre- sultat och systematiseras. Endast ett samhälleligt ekonomiskt åtagande och en samhällelig totalsyn på arbetsmarknadsforsk— , ningen kan lösa dessa problem.

Det finns många argument som talar för att ett statligt eko- nomiskt åtagande och ansvar över arbetsmarknadsforskningen måste åtföljas av såväl insyn som inflytande från löntagar— organisationerna. Förutom de omedelbara konsekvenser forsk- ningen kring arbetslivets problem har för arbetstagarna såväl till sin omfattning som till sin inriktning, måste de erfa- renheter, den sakkunskap och rentav det faktamaterial (löne- statistik, nomenklaturdata etc) löntagarorganisationerna har, tala för att de ges ett betydande inflytande över denna forsk- ning."

Från Sveriges Akademikers Centralorganisation har utredningen er— hållit följande redogörelse:

"De forskningspolitiska frågorna och de villkor som gäller för forskningen och för dem som genomgår eller genomgått en forskarutbildning hör till SACOs centrala intresseområden. SACOs forskarråd — tidigare SACOs forskarkommitté — bevakar, analyserar och initierar kontinuerligt utvecklingen på det forskningspolitiska området. Dess arbete har manifesterat sig i utredningar, framställningar och remissyttranden. Tre pro— dukter av rådets arbete har utkommit av trycket i SACOs skriftserie, nämligen 'Forskarnas utbildning och karriär' (1966 nr 7), 'Högre utbildning och forskning. Ett nödvändigt samband' (1968 nr 10) och 'Forskarens villkor' (1972 nr 18).

I forskarrådet ingår kvalificerade forskare från olika forsk—

ningsområden. Deras arbete har hittills inte isolerat inrik- tat sig på arbetslivsforskning utan på problem av mera över— gripande natur - redan de nämnda tre skrifternas titlar ger antydan om detta. Men de slutsatser rådet kommit till när det gäller forskningen i stort gäller givetvis också i till— lämpliga delar den forskning, som har arbetslivet som objekt. Det skulle föra för långt att här redogöra för de slutsatser och värderingar, som forskarrådet - och därmed, kan man säga — SACO givit uttryck åt. Det kan emellertid framhållas att SACO och rådet från tid till annan och i skilda sammanhang understrukit det angelägna i att arbetslivsforskningen stimu- leras och byggs ut. Alltför litet och alltför sent har arbets— livet kommit att bli objekt för forskningen; en ompriorite— ring bör ske. SACO och SACO—förbunden har inte möjlighet att inom ramen för sina resurser själva bedriva någon arbetslivs— forskning värd namnet, men kommer att noga följa och delta i debatten kring denna forsknings utveckling, de nya problem— ställningarna och forskningsarbetets resultat."

Vidare har man från SACO gjort följande allmänna uttalande angåen— de behoven av ökade insatser inom arbetslivsforskningens område: "Samhällets insatser inom det arbetsvetenskapliga området har hittills varit blygsamma och det föreligger en avsevärd dis— proportion mellan stödet till teknisk forskning—utveckling och motsvarande insatser vad beträffar stöd till den forsk— ning—utveckling som avser sociala och psykologiska förhållan— den i arbetslivet. SACO anser det nödvändigt med en starkt ökat satsning på forskning om människors villkor i arbets— livet."

År 1966 inrättades som ett gemensamt samarbetsorgan för SAF, LO och TCO Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor. I rådets uppgifter ingår bl a att följa utvecklingen inom samarbetsområdet och att verka för en fortlöpande effektivisering av samarbetet i före— tagen. Rådet skall bistå företag och arbetsmarknadsorganisationer genom utbildning, genom att framställa material och genom infor— mations- och rådgivningsverksamhet. Till uppgifterna hör också att främja vetenskaplig forskning kring samarbetsfrågorna. Som en gemensam satsning på arbetslivsforskningens område inrättades 1969 Utvecklingsrådets arbetsgrupp för forskning (URAF) som ett permanent organ med heltidsanställd sekreterare. URAF har till uppgift att ta initiativ till och följa den vetenskapliga forsk— ningen med fördjupad företagsdemokrati som pågår inom det en—

skilda näringslivet (jfr 6.3.3).

7.2. Personaladministrativa rådet (PA—rådet) 7.2.1 Inledning

Som fram år av bak rundsbeskrivninren till utredningens direktiv b £.» har denna närmast föranletts av 'artsorganisationernas framställ— B 0 ning om samhällets stöd till den forsknings— och utvecklingsverk— . samhet och vissa därtill relaterade aktiviteter som bedrivs vid PA—rådet. I detta kapitel lämnas en relativt utförlig beskrivning av PA—rådet och dess verksamhet. Framställningen har disponerats i tre avsnitt där det första ger en tillbakablick på PA—rådets tillkomst och utveckling, det andra en översikt av den aktuella organisationen och verksamheten och det tredje en beskrivning av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid rådet. 7.2.2 PA—rådets tillkomst, verksamhetens första utveckling

Personaladministrativa rådets tillkomst kan ses mot bakgrunden

av det under 1940—talet ökande intresset för personalfrågor inom näringslivet. Under efterkrigstiden anställdes i många företag personalkonsultenter för personalvårdande uppgifter. Personal- ärenden som anställning, lönefrågor och befordran ingick tidigare i arbetsuppgifterna för bl a arbetsledare av olika kategorier men» centraliserades nu vid många företag till särskilda personalkon- tor. Under 1940—talet växte dessutom som tidigare konstaterats

en psykologisk tillämpningsverksamhet fram i Sverige. Den insti- tutionella utveckling som ägde rum före PA—rådets tillkomst, har

beskrivits 1 kap 5.

PA—rådet bildades genom att SAF i samband med sitt SO—årsjubileum 1952 anvisades ett första årligt anslag om 500 tkr för stöd till arbetsvetenskaplig forskning samt information och rådgivning med syfte att åstadkomma en förbättrad personaladministration inom företagen. För att förvalta de anvisade medlen och i övrigt leda

verksamheten tillsattes en styrelse och ett råd.

Det allmänna syftet för verksamheten skulle enligt stadgarna (Ö 2) vara

"att verka för ökad kunskap och förståelse för den mänskliga

arbetskraftens problem".

Enligt de riktlinjer som drogs upp, skulle PA—rådet ha till upp- gift

"att genom forskning och utvecklingsarbete fördjupa kunskapen om de faktorer som berör människan i arbetslivet

att genom konsultation och rådgivning i personaladministra— tiva frågor (rekrytering och urval, utbildning, information och samverkan m m) verka för en ändamålsenlig anpassning mellan indi— vid, arbete och arbetsmiljö, samt

att genom information sprida kunskaper om forskningsresul-

tat och konsultationserfarenhet".

PA—rådets styrelse bestod under det första skedet av verksamheten av företrädare för industrin och SAF samt rådets verkställande direktör. Rådsförsamlingen bestod utöver styrelsen av represen— tanter för LO och TCO samt företrädare för staten; nämligen gene— raldirektörerna för arbetsmarknadsstyrelsen och arbetarskyddssty— relsen. Fr o m 1955 uppdelades verksamheten på två juridiska cn- heter, båda stiftelser: "Personaladministrativa rådet" respektive

"Personaladministrativa rådets vetenskapliga fond".

Enligt 5 2 i stadgarna för Personaladministrativa rådets veten— skapliga fond har denna stiftelse "... till uteslutande ändamål att stödja arbetsvetenskaplig forskning och undervisning, före— trädesvis inom de personaladministrativa och industripsykologiska områdena". Stiftelsen är underställd Personaladministrativa rådets förvaltning och de båda stiftelserna har samma styrelse och råd. Medan stiftelsen Personaladministrativa rådet blev ett organ för konsultation, utveckling, information och sedermera också forsk- ning, fungerade vetenskapliga fonden som ett medelsanvisande or— gan. Detta innebar under de första åren att viss del av de medel som erhölls från SAF överfördes till vetenskapliga fonden och av denna utdelades i form av forskningsanslag huvudsakligen till forskare vid universitet och högskolor.

År 1955 beslöt vetenskapliga fonden att avsätta ett kapital om 750 000 kr, vars avkastning skulle bestrida kostnaderna för en personlig professur vid Handelshögskolan i Stockholm. För att för- valta detta kapital bildades "Stiftelsen Personaladministrativa ___________________________________ rådets professur", som underställdes en särskild styrelse. Då

kostnaderna för denna professur upphör skall kapitalet återgå till stiftelsen vetenskapliga fonden. Eftersom avkastningen av kapitalet ej längre räcker för att bestrida de årliga kostnader- na har vetenskapliga fonden under senare är dessutom givit till- läggsanslag.

För att främja industrifysiologisk verksamhet gav vetenskapliga fonden fr o m 1955 årliga anslag till den arbetsfysiologiska av— delninc som inrättats på initiativ av Personaladministrativa rådet, statens skogsforskningsinstitut och gymnastiska centralinstitutet. Avdelningen leddes av en särskild styrelse. Den var lokalmässigt anknuten till gymnastiska centralinstitutet, men dess ekonomi och administration sköttes av PA-rådet. Fr e m årsskiftet 1960/61 av— skildes avdelningen helt från PA—rådet och bildade en självstän— dig stiftelse med namnet arbetsfysiclogiska institutet. Detta in- stitut kon sedermera att utgöra en av huvudkomponenterna i det arbetsmedicinska institutet, som 1972 i sin tur ombildades till

arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen.

PÅ—rådets konsultationsverksamhct inleddes 1953. I inledningsske- det knöt verksamheten i viss utsträckning an till den konsulta- tion i ledarskaps— och samarbetsfrågor som tidigare bedrivits vid arbetsledarinstitutet. Den första konsultationsverksamheten gäll- de främst allmänna samarbetsproblem inom företagen. Efterhand skedde en differentiering så att utöver en mer allmän personal— administrativ konsultationsverksamhet en särskild avdelning för utbildningskonsultation inrättades. Från denna avdelning, som bl a sysslade med frågor som gällde pedagogiska hjälpmedel växte senare en särskild filmavdelning fram. När SAF 1956 övertog hela huvudmannaskapet för arbetsledarinstitutet överfördes till PA- rådet den verksamhet med psykologiska urvalsprövningar av förmans— aspiranter som institutet svarat för. Detta ledde till att en av- delning för rekryteringsfrågor inrättades vid PA-rådet med en verksamhet som undan för undan breddades till att omfatta allt fler personalkategorier. I samråd med arbetsmarknadsverket star- tade rådet 1959 en verksamhet med anlagsundersökningar som under- lag för enskilda individers val av utbildningsväg och yrke, reha—

biliterings- och omskolningsåtgärder osv.

PA-rådets första fyra konsulter anställdes 1955. Vid årsskiftet 1959/60 uppgick rådets personal till 50 personer, varav 34 kon- sulter,,vid årsskiftet 1969/70 till 350 personer, varav 174 kon— sulter och forskare. PA—rådets första kontor var lokaliserat till Stockholm. År 1956 inrättades ett distriktskontor i Göteborg, 1958 ett kontor i Malmö. Med särskild hänsyn till behoven inom anlagsprövningsverksamheten inrättades efterhand ett antal mindre

lokalkontor, ofta i nära anslutning till länsarbetsnämnderna.

Som framgått expanderade PA—rådet kraftigt under sina första tio verksamhetsår. Rådet fick efterhand från en trevande start en mera bestämd profil. En rad olika förutsättningar för verksam— heten förändrades i väsentliga avseenden. Mot denna bakgrund ham— ställde PA—rådets styrelse till SAF att en allmän översyn borde göras av rådets framtida verksamhet samt av dess organisatoriska och finansiella förutsättningar. Vid årsskiftet 1962/63 tillsat— te SAF därför en särskild utredning, som antog namnet Personal— administrativa kommittén (PA—kommittén). Utredningen tillsatte i

sin tur tre brett sammansatta arbetsgrupper, som utifrån före— tagsledningarnas, arbetstagarnas respektive forskningens syn— punkt skulle sammanställa ett sakmaterial och lägga synpunkter och förslag. Arbetsgruppernas och kommitténs verksamhet utmynna— _de i ett betänkande som framlades 196f. Enligt PA-kommitténs för— slag borde PA—rådet "framför allt inrikta sig på olika slag av personaladministrativt utvecklingsarbete — metodutveckling, forskning, information och dokumentation — samt sådan konsulta— tion som är av betydelse för utvecklingsarbetet". Kommittén föreslog vidare att huvudmannaskapet för rådet skulle breddas till att omfatta även banker, försäkringsbolag, handel, koopera— tion, den kommunala sektorn samt statliga företag och affärsdri- vande verk. Dcssa huvudmän borde gemensamt svara för anslag till den utvidgade forsknings—, utvecklings— och informationsverksam— het som kommittén förordade. Den konsultativa verksamheten skul— le däremot som tidigare vara självbärande. Utbyggnaden borde ske

i två etapper.

I etapp 1 skulle en omställning ske till ett centralt utvecklings— organ. Etapp 2 avsåg den fortsatta utbyggnaden. Etapp 1 skulle om- fatta en treårsperiod och skulle bl a innebära att de generella

anslagen höjdes till minst 4 mkr. Storleken av det belopp som

skulle behövas för den fortsatta utbyggnaden under etapp 2 preci- serades inte. Det konstateras emellertid i rapporten beträffande den önskvärda nivån för det årliga anslaget att "under diskus-

sionerna har varierande summor upp till 12 mkr nämnts".

Någon förändring i huvudmannaskapet genomfördes ej. Under de när- mast följande åren utvidgades däremot rådsförsamlingen till att omfatta bl a de intressenter som kommittén föreslagit. Dessutom inbjöds LO och TCO att ingå i rådets styrelse. SAF höjde också sitt anslag, 1967 till 1,5 mkr per år och 1972 till 2 mkr'per år. 1967 påbörjade också PA—rådets styrelse en viss omorganisation av verksamheten i syfte att inom givna ekonomiska ramar skapa bättre förutsättningar för att realisera PA—kommitténs inten-

tioner.

PA—kommittén hade föreslagit att konsultationsverksamheten skulle begränsas även om den alltfort skulle få en "inte ringa omfatt- ning". Vid behandlingen av kommitténs förslag betonades emeller— tid från förbund, företag och förvaltningar behovet av en omfat- tande konsultationsverksamhet. Arbetstagareorganisationerna under- strök samtidigt värdet av att denna konsultationsverksamhet kunde åstadkommas i samverkan inom PA—radet. Av denna anledning beslöts att konsultationsverksamheten också i fortsättningen skulle be-

drivas med en i huvudsak oförändrad omfattning. 7.2.5 Iuvarande organisation och verksamhet, allmänt

PA—rådets styre se, som utses av huvudmannen SAF, utgörs f n av sex representanter för SAF, en för LO, en för TCO, en för PA- rådets personal samt verkställande direktören. l rådet ingår för; utom styrelsens ledamöter dels ytterligare representanter utsedda direkt av SAF, LO och TCO, dels också representanter utsedda av andra arbetsgivareorganisationer, av statlig och kommunal för—

valtning, av SACO samt av andra forskningsinstitutioner (se bi—

laga Z,. Styrelsen handlägger i första hand den ekonomiska för— valtringen, medan rådet anger riktlinjer för verksamhetens in-

riktning, omfattning, kvalitet etc.

Detta arbete sker bl a genom för sär rskilda frågor utsedda parts—

sammansatta arbetsgrupper. En sådan grupp har sålunda utformat

riktlinjer och etiska principer för psykologisk urvalsverksamnet, en annan riktlinjer och krav för organisetionsutveeklin; venen

s k gruppdynamisk utbildning.

PA—rådets nuvarande organisation och verksamhet kan kortfattat

beskrivas på följande sätt:

Vid huvudkontoret i Stockholm finnes ledningsfunktioner samt av—

delningar för forskning och information.

Rådets företagskonsultation bedrives inom fyra regionala enheter med kontor i Stockholm, Göteborg, Halmö och Umeå samt en mindre enhet i Västerås. Tidigare har denna verksamhet volymmåssigt domi— nerats av uppdrag som gällt medverkan vid rekrytering och perso— nalurval. Under åren närmast före 1970 föll 3/4 av uppdragen inom företagskonsultationen inom detta område. Under de senaste åren har volymen av rekryterings— och urvalsuppdrag kraftigt minskat samtidigt som andra typer av uppdrag ökat något. Under 1972 ut— gjorde rekryterings- oeh urvalsverksamheten ca 1/5 av uppdragen inom företagskonsultationen. Ytterligare 1/3 föll inom området personalutveckling och personalutbildning. Övriga uppdrag avsåg olika personaladministrativa utredningar, medverkan vid organisa—

tionsutveckling, genomförande av försök med nya samverkansformer etc. Ca 70 % av uppdragen utfördes för privata företag.

Rådets yrkesanlagsprövningsverksamhet med inriktning främst på individuell rådgivning, är sedan 1970 organiserad som en själv-

ständig ekonomisk och administrativ enhet: Arbetspsykologiska institutet vid PA-rådet QAPIQ. Verksamheten, som främst utgöres

av uppdrag från arbetsmarknadsverket, bedrives vid 15 lokala en-

heter över hela landet.

PA-rådets filmavdelning tillhandahåller audiovisuella hjälpmedel: film, bild-band samt TV—kassetter, för uthyrning och försäljning. Avdelningen har landets största filmotek. Filmerna används av

företagy organisationer, statliga förvaltningar, föreningar samt

inom utbildningsväsendet.

För att dokumentera och sprida resultaten från såväl forskning

som praktisk tillämpning har en särskild dokumentationscentral

tationssystem satts i drift.

PA-rådet har slutligen ett eget förla , som publicerar forsknings— rapporter och handböcker i olika personaladministrativa ämnen samt populariseringar och sammanställningar av såväl forsknings- och utvecklingsresultat som konsultationserfarenhetcr.

Årsskiftet 1972/73 var 309 personer fast anställda vid PA—rådet varav 174 forskare och konsulter. Rådet hade då dessutom ett 20- tal tillfälliga medarbetare och praktikanter. Vid den särskilda forskningsavdelningen fanns sju fast anställda samt sex projekt— anställda forskare. Som framgår av den följande framställningen bedrives dessutom visst forsknings- och utvecklingsarbete av per— sonal anställd inom konsultationsverksamheten. Företagskonsulta— tionen sysselsatte 86 och Arbetspsykologiska institutet 80 kon— sulter. Filmverksamheten sysselsatte totalt ett 15—tal personer och informations- och dokumentationsverksamheten ett tiotal.

Omslutningen i PA—rådets verksamhet sammantaget för alla verksam- hetsgrenar uppgick under 1972 till nära 26 mkr. PA—rådets konsul- tationsverksamheter: företagskonsultationen och verksamheten vid Arbetspsykologiska institutet, samt filmverksamheten drives så att intäkterna från försålda tjänster och produkter skall täcka kostnaderna. Utöver intäkterna från dessa verksamheter erhåller rådet som tidigare framgått ett årligt anslag från SAE för täckan— de av vissa kostnader för forsknings— och utvecklingsverksamhet samt därmed sammanhängande informationsverksamhet om f n 2 mkr

per år. 7.2.4 Forsknings— och utvecklingsverksamhet

Enligt 5 11 i stiftelsens stadgar har rådet att besluta en fördel- ning av Personaladministrativa rådets vetenskapliga fond. Pr o m 1971 överförs SAF-anslaget, f n 2 mkr per år, i sin helhet till denna fond. Fondens medel utnyttjas numera endast undantagsvis för utdelande av externa anslag utan används huvudsakligen för att täcka baskostnaderna för stiftelsens egen forskning, liksom viss därtill relaterad lednings— och informationsverksamhet. En

B.—

(|)

mindre del av den vetenskapliga fondens resurser utnyttjas de

Sm söks emellertid i allmänhet ans lag från skilda externa fonder problem ur PA—rådets My punkt ha r varit att dessa anslagsgiv vanligenxförutsätter att ansla :smottagar ex har vissa baskostnader

för forskningsverksamhetcn täckta. Så är fallet vad beträf" uni—

kLA. lar

versitetsanknutna forskare. PA-rådet har vi; r haft otil lrååckliga

Ovannämnde förändring i dispositionen av ans lagen från SAP samman— hänge er med att rådet 1967 beslöt att överge från en passivt me—

dels bevi lj till en mera aktivt initiativtagandc roll. Härvid påGobrjade;—J också interna utredningar, som på basis av analyser av forsknin ;sbehov och läget på arbetsforskningens område, ledde

m

_-am till beslut om prioritering av områden för forsknings — och

1

utvecklirnsverksamhet. Den nu gällande prioriteringen, mo H) &) (1? (+ | ställdes vid ett rådssw m.antrh de 1970, innebär en satsning på nio områden samt tre til .l des sa relaterade s k stödområden av grundfor sk ngskaraktär.

Följande nio s k huvudprojektområden angavs i denna prioritering:

Intresseorganisationernas verksamhet Arbetsorganisation och beslutsformer Personaladministration Personalutveckling och —utbildning Ledarskap

Individ, arbete och arbetsmiljö Kreativitet

Rehabilitering

Individen och arbetsmarknaden

En omprövning av 1970-års prioritering bedömes nu vara aktuell.

Vid ovannämnda rådssammanträde beslöts också på förslag av en sär- skild partssammansatt arbetsgrupp att sådana projekt inom skilda verksamhetsområden som anknöt till företagsdemokratisk försöks— verksamhet skulle ges särskild förtur. I deSsa frågor har f 6 ett nära samarbete organiserats med Utvecklingsrådet för samarbets— frågor mellan SAF, LO och TCO, som har sitt forskningssekretariat placerat vid PA-rådet. PA-rådet har också engagerats i den stat— liga och kommunala försöksverksamheten på området.

PA—rådets forskningsprojekt är främst förlagda till den centrala forskningsavdelningen. Utvecklingsprojekt utförs främst av perso— nal vid konsultationsenheterna. Denna uppdelning är emellertid långt ifrån absolut. Flera projekt vid konsultationsenheterna är av forskningskaraktär, och forskningsavdelningen bedriver också utvecklingsverksamhet, särskilt inom de till avdelningen knutna sektionerna för statistik och metodutveckling. I flera projekt samverkar dessutom personal från den centrala forskningsavdel—

ningen och konsultationsenheterna.

Pågående eller under året avslutade forsknings— och utvecklings- projekt redovisas varje år av rådet, dels i verksamhetsberättel— sen, dels i en särskild forskningskatalog. I bilaga 4 sammanfat— tas de FoU—projekt som rådet redovisat i sitt svar på utredningens enkät. Här nedan lämnas som exempel på PA—rådets forskning närma- re beskrivningar av några mera betydande projekt som nyligen av—

slutats eller som f n pågår.

En av PA—rådets forskare har lett ett större projekt betitlat "Val och byte av arbetsplats". På basis av sambandet mellan ålder, anställningstid m m och rörligheten på arbetsmarknaden har för- väntat och upplevt utbyte av arbetet, rollupplevelser etc stude— rats. Studierna har genomförts inom en forskargrupp, som till *stor del bestått av universitetsstuderandc som handletts inom

ro'ektet. Ett 30—tal delra.oorter föreli "er f n och oro'ektets J i e ; resultat kommer under 1973 att sammanfattas i en översiktlig slut-

rapport.

)rojekt har avsett arbetsförmedlingarnas relationer till

Ett annat, arbetssökande och företag. Projektet ingår bland de undersökningar som utförts för expertgruppen för utredningsverksamhet i arbets—

marknadsfrågor vid inrikesdepartementet av sociologiska institu— tionen vid Stockholms universitet och PA—rådet. Den delstudie som utförts vid PA—rådet har belyst informationskanalerna mellan ar— betsförmedling och företag samt företagens kunskaper om och in— ställning till arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna.

I samarbete med kulturgeografiska institutionen i Uppsala, socio— logiska institutionen i Göteborg och arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen genomför PA—rådet en undersökning, vars syfte bl a är att ge kunskap om och hur företagsnedlägu— ningar påverkar arbets— och levnadsförhållanden för de anställda 023 deras familjer. Avsikten är att genom ett utökat kunskaps— underlag bidra till att förbättra samhällets åtgärder när det gäller att bereda "friställda" ny och adekvat sysselsättning.

En särskild arbetsgrupp inom PA-rådet sysslar med olika aktivi— teter avseende de handikappades problem på arbetsmarknaden. I ett

I'O ,. C.:.

ekt studeras faktorer som påverkar de synskadades rehabilite—

rin f": ., i ett annat cp—skadade ungdomars arbetsanpassning. Såväl dessa projekt som det i föregående stycke omnämnda projektet sker i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och bekostas delvis av

!)

run styrelsen.

Delvis inom ramen för Utvecklingsrådets försöksverksamhet och delvis i form av fristående projekt har personal från PA—rådet engagerats i försöksverksamhet avseende nya former för arbets- organisation. Projekten syftar till att finns sådana principer för arbetsutformning och såfana processer för organisationsför—p ändringar att de anställda ges ett mera meningsfyllt arbete och får ett ökat inflytande på den egna arbetssituationen och så att arbetsmiljön i vidaste mening förbättras.

i ett särskilt projekt, där t v endast en förstudie genomförts, kommer arbetsförhållandcn och arbetsuppgifter inom den grafiska industrin att studeras i relation till de ändringar som sker i samband med övergång till ny produktionsteknik. Arbetet sker på uppdrag av en arbetsgrupp inom grafiska kommittén, en offent- lig utredning ti_lsatt av industridepartementet.

PA—rådet har under 1972 engagerats som svensk deltagare i ett in— ternationellt projekt rörande effekter av automationen. Undersök— ningen planeras studera förändringar i arbetsinnehåll, arbetsför— hållanden, attityder till arbete och samhälleliga frågor i sam- band med övergång till automatisering av ett produktionsavsnitt. Samordningsorgan för projektet är European Coordination Center

for Research and Documentation in Social Sciences, Wien. Initia— tivet till projektet har tagits av FN—organet International Social Science Council. I ett annat projekt har personal från PA—rådct engagerats av FAÖ för att medverka till en pedagogisk metodutveck- ling vid skoglig utbildning i utvecklingsländerna samt för att ut— värdera deltagarreaktionerna vid en kongress i motsvarande fråge—

ställningar. Personal från PA-rådet har på uppdrag av ILO medver—

kat vid utbyggnaden av Management Centers i Bulgarien och Trinidad.

PA—rådet har vidare genomfört ett kartläggningsarbete för att sam— la in vunna erfarenheter av användning av ADB—teknik inom det per— sonaladministrativa området. Undersökningen, som skett på uppdrag av OECD har omfattat ett 40-tal företag i Sverige, Västtyskland, österrike, Schweiz, Frankrike och England. Inom PA—rådet har ock—

så ett särskilt datorprogram för analys av personaldata utvecklats.

Ett särskilt projekt syftar till att undersöka i vilken utsträck— ning individens utbyte inom olika livsområden som arbete, hemliv, fritid och samhällsinriktad verksamhet har betydelse för dennes allmänna psykiska välbefinnande. Detta projekt bygger vidare på tidigare undersökningar av relationen mellan mental hälsa eeh ar— betstillfredsställelse. En av PA—rådets forskare har vidare med hjälp av studerande vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet genomfört en enkatundersökning bland de personer som deltog i Folksams studiecirkelverksamhet "Mental hälsa i arbets-

livet".

På uppdrag av Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor genomför forskare och konsulter från PA—rådet i ett par företag experiment avseende samrådsprocesser för utveckling av arbetsledningsfunk- tionen samt,vid urval och utbildning av arbetsledare. I andra fristående projekt har olika former för utbildning och urval i samverkan mellan anställda och företagsledning prövats. I ett

särskilt projekt studeras ledarsystemets funktion inom byggnads—

industrin. Detta projekt har framför allt inriktats på att stu- dera hur störningar i byggförloppet hanteras. Här har föränd- ringar i arbetsledningsfunktionen p g a övergång till ett mera industrialiserat byggande speciellt beaktats. Projektet planeras att utvidgas så att även ledarskap inom stationär industri kan studeras. I samarbete med en forskare vid London School of Economics har en av PA—rådets forskare nyligen publicerat en sam- manfattning över den internationella arbetsledningsforskningens hittillsvarande resultat och analyserat de problemställningar

som f n är aktuella.

Samspelet grundutbildning — arbetserfarenhet - vidareutbildning inom vissa karriärer i arbetslivet studeras under ledning av en av PA—rådets forskare av en forskargrupp med deltagande av stude- rande vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Studien finansieras av universitetskanslersämbctet.

En projektgrupp vid PA—rådet har sökt utveckla och praktiskt ut— värdera effekterna av s k kreativitetsträning. Arbetsgruppen har också utfört vissa förberedande studier av olika organisations- formers betydelse för kreativ verksamhet. PA—rådet har också ut- arbetat psykologiska kreativitctstest. Vidare har en serie pro— jekt inriktats på studier av förslagsverksamhetcn i svensk in—

dustri.

En rad utvecklingsprojekt har avsett att konstruera och vidareut— veckla test och andra metoder att användas vid psykologiska under- sökningar i rådgivnings- och urvalssammanhang. Et omfattande pro— jekt har därvid inneburit att ett system för rådgivning beträffan— de kursval för sökande till omskolningskurser utarbetats. letoder— na tas successivt i bruk i länsarbetsnämndernas praktiska verksam—

het.

I andra projekt har skilda personaladministrativa metoder vidare— utvecklats. Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har (:ssutom givit PA—rådet i uppdrag att genomföra försök med olika former av fördjupad företagsdemokrati när det gäller utformningen av personalpolitiken. Syftet är att genomföra och f”

J—

alla parter i företaget kan påverka den personalpolitiska utveck—

lingen.

I flera av de ovan omnämnda projekten prövas olika metoder för org ani: 5ationsutvecklln5. Därvid har bl a olika gruppdynamis ka

metoder *rövats och studerats. Som tidigare nämnts följs denna verk;:am:1et f n av en särskild partssanmansatt arbetsgrupp, som

tillsatts av radet.

I sitt svar på utredningens enkät anger PA—rddet att den egna pers nalen under perioden 13-u9— ?; ägnat minst 1 600 manmånader dt direkt projektbunden FoU—verkSLmhet, fördelat med 900 man— Tanader på projekt edare och 700 på as lzteitcr. Därutöver hand-

leddes som tidigare frw wg:"tt universitetsstuderande, som oft-

medverkadc inom oli ka projekt. För de FoU—projekt som redo— v_:;es i bilaga 4 har enligt PA—råde ts egen redov:ls ning följande

womiska resurser ians pr åktaeits för direkta projektkostnader.

Tabell 5. edelsgljloc för EoU— vkt v'd PÅ—rådet erioden 19o3—72 1969-72 Genomsnitt 55 per år (tkr) (tkr) : dets vete: .s kapliga f . exkl bas ostnaacr till Seniorförskare 1 746 437 13 Externa fonder 7 250 1 812 56 dets sjalvgenere— rande utvecklingsmedel 2 050 512 16 Arvoden för utvecklings— konsultation 2 030 508 15 Summa 13 076 3 269 100

PA-rådet har utöver den del av vetenskapliga fondens medel som ingår i ovanstående redovisning under samma period för baskostr nader och FoU—administration ianspråktagit ca 3 200 tkr eller i

genomsnitt 800 tkr per år.

I 1975 års budget disponerar den centrala forskningsavdelningen 800 tkr av vetenskapliga fondens 2 mkr för täckande av baskost— nader och förutsattes ha intäkter (huvudsakligen i form av exter— na forskningsanslag) på något över 1 mkr. För informations— och ledningsaktiviteter disponeras drygt 600 tkr från vetenskapliga

fonden—och resterande knappa 600 tkr utnyttjas för att bestrida

vissa projektkostnader samt tilläggsanslag till den tidigare om-

nämnda professuren.

Beträffande 1973 års verksamhet konstaterar PA—rådet att prakti- kant— och utbildningsaktiviteterna måste skäras ned samtidigt

som möjligheterna att generera egna överskottsmedel för FoU—verk— samhet blivit mycket begränsade. PA-rådet anser sig inte heller

kunna bibehålla FoU—volymen på de senaste årens nivå.

8. Forskningsbehoven

8.1. Inledning

En av utredningens uppgifter har varit att pröva frågan om vilken inriktning och omfattning den tillämpade beteendevetenskapliga ar— betslivsforskningen i framtiden bör ha. En sådan prövning måste utgå från den aktuella situationen och utvecklingstendenserna på arbetslivets område. En fullständig analys måste vidare'baseras dels på värderingar som gäller målen för utvecklingen av samhället och arbetslivet, dels på bedömningar av forskningens möjligheter att bidra med idéer, kunskaper och metoder som kan påverka utveck- lingen. En sådan analys kan läggas till grund för ett forsknings— program i form av mer eller mindre konkreta och detaljerade be— skrivningar av problem eller problemområden som man anser att forskningen bör bearbeta.

Då ett forskningsprogram skall omsättas i åtgärder i form av pre— ciserade forskningsprojekt måste man ur vetenskapliga synpunkter söka bedöma förutsättningarna att genom en viss insats nå fram till ett uppställt forskningsmål samt hur allmängiltiga de kun— skaper är som kan vinnas genom en viss insats. En bedömning av forskningsprojekt ur vetenskaplig synpunkt kan också avse pro— jektens betydelse som underlag för ett fortsatt forskningsarbete.

En ingående prövning av vilken inriktning och omfattning en till— lämpad forskning bör ha kan således innefatta såväl analyser av behov i samhället som vetenskapliga bedömningar. Vad beträffar

den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen gäller att en ut— veckling med relativt snabba förändringar äger rum, såväl inom ar— betslivet som inom beteendevetenskapen. Detta innebär att en mer detaljerad bedömning av forskningsbehoven inom olika delområden

på längre sikt här blir osäker. Att göra mer ingående bedömningar av hur forskningen skall inriktas torde därför vara en uppgift för permanenta organ som kontinuerligt kan ägna sig åt detta, dvs att hålla ett forskningsprogram aktuellt och att prioritera olika forskningsprojckt. Utredningen har således begränsat sig till att

söka ange forskningsbehoven på en relativt allmän nivå.

8.2. Forskningsbehovens bakgrund i utvecklingen inom arbetslivet

Diskussionen om förhållandena i arbetslivet har under senare år varit intensiv. Bakgrunden till diskussionen har varit vissa vik— tiga tendenser i samhällsutvecklingen. En första sådan tendens är att de senaste decenniernas snabba produktionsstegring och med denna följande ökning av materiell välfärd och social trygghet i många fall har erhållits till priset av drastiska förändringar i arbetslivet. En andra tendens är att arbetsmiljöns betydelse för människors välbefinnande allt mer kommit att uppmärksammas och

en tredje de allt starkare kraven på ökat inflytande för de än—

ställda, bl a över den egna arbetssituationen.

Trots många motstridande intressen i övrigt mellan parterna på arbetsmarknaden har det rått en betydande enighet mellan dessa om att en snabb stegring av samhällets ekonomiska resurser varit önskvärd eller till och med nödvändig. Omgestaltningen av de tek- niska och administrativa sidorna av arbetslivet i syfte att åstad— komma produktionsstegringar har emellertid fått stora återverk— ningar på de anställdas arbetssituation. För många har föränd— ringarna inneburit bättre arbetsförhållanden. Mekaniseringen har eliminerat många fysiskt krävande arbeten eller minskat de fy— siska kraven och därmed den fysiska nedbrytningen och förslit— ningen. Nya kvalificerade yrken med stimulerande arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter har vuxit fram. För andra, och ett betydande antal, har förändringarna däremot haft mindre gynn— samma effekter. Monotoni, försämrade möjligheter till överblick och upplevelse av ett meningsfullt sammanhang i arbetsuppgiften, avsaknad av utvecklingsmöjligheter, ökad bundenhet och kontroll samt social isolering har drabbat många människor som en följd

av tekniska och administrativa förändringar. Till existerande skillnader i fråga om ekonomiskt utbyte och sociala villkor mel- lan olika kategorier i samhället har i många fall lagts nya skillnader i fråga om möjligheter till tillfredsställelse och

positiva upplevelser i arbetet.

Förändringarna i näringsliv och samhälle har också orsakat en om— fattande rörlighet såväl i form av flyttning som i form av yrkes—

byte. Dessa förändringar har även lett till en bristande samstäm—

mighet mellan utbudet av arbetstillfällen å den ena sidan och de arbetssökandes efterfrågan å den andra. Detta har bl a visat sig genom regional arbetslöshet, genom arbetslöshet för äldre och be-

tingat arbetsföra och genom ungdoms- och kvinnoarbetslöshet.

Den andra tendensen gäller en förändring i bedömningen av värdet av en god arbetsmiljö. Arbetet spelar en väsentlig, för att inte säga avgörande, roll för livsvillkoren i sin helhet. För att män— niskan skall nå harmoni, mogna och utvecklas krävs att hennes grundläggande behov av gemenskap, av att lära och förkovras, av att pröva och utnyttja anlag och förvärvade resurser och av att fungera självständigt och ta ansvar blir stimulerade och till— fredsställda. Individens möjligheter till personlig utveckling begränsas starkt om arbetet som upptar en dominerande del av den vakna tiden, ger obetydliga möjligheter till sådan stimulans och tillfredsställelse. Om arbetet samtidigt förbrukar en stor del av den fysiska och psykiska energin, blir ofta upplevelsen av hela livssituationen — och av möjligheten att förändra denna - så nega- tiv att fritidens glädjeämnen ej kan ge kompensation. Följden kan bli resignation och passivitet också inför de möjligheter till socialt och kulturellt meningsfulla aktiviteter som erbjuds i sam— hället utanför arbetsplatsen. Häri torde en väsentlig orsak ligga till de psykiska och sociala svårigheter som många människor drab—

bas av.

Omvänt utgör en i olika hänseenden god arbetsmiljö en väsentlig källa till positiva upplevelser och en grund för en positiv per— sonlig utveckling även i olika sammanhang utanför arbetslivet:

i familjen, i sociala och kulturella aktiviteter samt i organisa—

tions— och samhällsarbete.

Den tredje tendensen rör de anställdas krav på inflytande över sina arbetsförhållanden och demokrati inom arbetsorganisationen. Redan pågår ett betydande utvecklingsarbete med syfte att finna de lämpliga formerna för att tillgodose dessa krav inom såväl

den offentliga som den enskilda sektorn av arbetslivet.

Dessa krav har också föranlett arbetstagarnas huvudorganisaticner

att utforma handlingsprogram som bl a syftar till att få till

stånd betydande förändringar av arbetsrättslagstiftningen. Lag— stiftningsarbete har även inletts. En tid av betydande föränd— ringar inom arbetslivet kan således förväntas. Dessa förändringar kommer att beröra relationerna mellan parterna i företagen, form— erna för konfliktutjämninz och samarbete, företagens organisato— riska uppbyggnad och administrativa system samt inte minst rela— tionerna mellan individer och grupper i den dagliga samvaron på arbetsplatsen. Kravet på ett ökat inflytande för de anställda inom arbetsorganisationcn har åtföljts av ökade krav från medlem— marnas sida på ett personligt inflytande inom den egna fackliga organisationen. Dessa senare krav kan komma att öka i takt med

att de fackliga organisationernas ställning inom företagen stärks.

I den omvandling av arbetslivet som sålunda inletts synes den be—

teendevetenskapliga arbetslivsforskningen ha viktiga uppgifter.

8.3. Beskrivning av forskningsområden 8.3.1 Utgångspunkter, huvudtyper av forskning

Den följande beskrivningen av problemområden för den beteende— vetenskapliga arbetslivsforskningen har baserats på bedömningar av forskningsbehoven utifrån den aktuella situationen i arbets— livet. Framställningen bör ej betraktas som en fullständig be— skrivning av arbetslivsforskningens verksamhetsområde. Någon in-

bördes prioritering bland de upptagna problemområdena har ej gjorts.

Följande värderingar eller antaganden ligger till grund för be—

skrivningen av forskningsbehoven

- Företeelser som innebär påfrestningar, hälsorisker eller för— slitning av individen är speciellt angelägna att åtgärda. De psykiska påfrestningarna måste uppmärksammas i större utsträck-

ning än tidigare.

— Arbetets möjligheter att ge ett positivt utbyte i form av ar— betstillfredsställelse och personlig utveckling bör tillvara—

tas och ökas.

— Studiet av de påfrestningar människan utsätts för och av det

positiva utbyte människan upplever i samband med arbetet bör

Ut ni re fo ha

II

II

IV

ej begränsas enbart till arbetsförhållandena i snäv mening utan också ta upp sådana förhållanden utanför arbetslivet som

har samband med detta.

Stora insatser bör göras för att utveckla och utvärdera metoder för den enskildes medinflytande såväl inom företaget som inom

den fackliga organisationen.

En fortsatt produktivitetsutveckling med hänsynstagande till

sociala överväganden och mål är ett väsentligt värde.

Rörligheten på arbetsmarknaden utgör och kommer att, både kvan- titativt och kvalitativt, utgöra en företeelse med betydelse— fulla konsekvenser både för individ och samhälle. Kunskaperna

om de sammantagna effekterna av denna måste ökas.

Den snabba förändringstakten i samhället nödvändiggör framtids—

studier inom arbetslivsområdet.

ifrån ovan angivna värderingar eller basantaganden har forsk— ngsbehoven beskrivits under fyra punkter som enligt en allmän ferensram anger fyra huvudtyper av uppgifter för tillämpad

rskning. Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen bör

till uppgift att:

Via kartläggning och beskrivning fästa uppmärksamheten på

och ge ökade kunskaper om existerande förhållanden.

Ge underlag för framtidsbedömningar och belysa konsekvenserna av olika tekniska och administrativa alternativ med hänsyn till möjligheterna att åstadkomma en för människan positiv

utveckling av arbetslivet.

I Bidra med idéer om och anvisa metoder för utveckling av ar— betsuppgifter, arbetsmiljöer och organisationsformer samt för en sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administra—

tiva överväganden med sociala krav.

Kontinuerligt utvärdera och analysera valda lösningar och

deras konsekvenser.

punkterna mer konkreta tillämpningar av beteendevetenskaplig ar—

betslivsforskning.

8.3.2. Kartläggande och beskrivande forskning _(område I)

Ett första område för en fortsatt och utvidgad arbetslivsforsk— ning är kartläggning och beskrivning av existerande förhållanden. Forskning i avsikt att få fram exakt kunskap om vad som karakteri- serar olika slags arbetsmiljöer i avseenden som är betydelsefulla för dem som arbetar där är en grundläggande förutsättning för ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra arbetsmiljön. De teorier och modeller som för närvarande används för att beskriva mänsk—

liga behov i arbetet och arbetsmiljöns behovstillfredsställande

värde är omtvistade. Likaså står metoderna för att diagnostisera och'mäta anpassningen mellan miljö och människa under livlig dis—

kussion. Det krävs uppenbarligen ett utökat forsknings— och utveck- lingsarbete på detta område. Med bättre kunskaper om människans funktionssätt då hon utför olika typer av arbete, om arbetets in— verkan på människan, hennes upplevelser av sin arbetssituation

och om den betydelse olika förhållanden i arbetsmiljön härvid har, blir det möjligt att bättre precisera målen för strävandena att

förändra förhållandena på arbetsplatsen.

Ett annat exempel på ett område där kartläggningar är angelägna

är åfrestninnarna & individen vid förändrinvs rodesser. Allt

vanligare är att förändringar av olika slag ställer krav på an— passning av den enskilde. Så till exempel kan yrkesutbildning bli föråldrad, roller och arbetsuppgifter förändras, orts- och yrkesbyte li nödvändigt. Forskning bör initieras med syfte att finna lösningar som underlättar för den enskilde att komma till rätta med förändringar och deras konsekvenser och i vissa fall att modifiera och styra dessa förändringar. Forskningen bör bl a inriktas på att finna metoder att hjälpa den enskilde individen att överblicka sin egen situation och därigenom få underlag för

adekvata beslut i valsituationer.

Studiet av psykiska påfrestningar inom olika yrken befinner sig ännu i ett initialskede, även om kartläggningar har gjorts be—

uc'

träffande vissa, främst manuella, arbeten. Få studier av psykiska påfrestningar och förslitning i yrken som innebär frekventa kon- takter med andra människor, t ex vårdyrken, har gjorts. Det är

bl a angeläget att kartlägga de påfrestningar som den personal som arbetar med hjälpbehövande inom vårdsektorn, de som arbetar inom socialvårdens och kriminalvårdens institutioner, poliser och

vissa lärargrupper utsätts för. Även på detta område är metodstu—

dier en nödvändig inlednina.

Studier av människan i industrisamhället kan ej begränsas till

att gälla individen i arbetssituationen. Studier av sambandet mel— lan arbetssituation och individens totala livssituation är vä- sentliga för förståelsen av de påfrestningar individen utsätts för. Arbetstid och fritid samspelar med varandra, vilket framträ— der speciellt tydligt t ex då det gäller de dubbelarbetandes si- tuation och då det gäller påfrestningar för personer med olika former av skift— och nattarbete eller med långa arbetsresor. Vid studiet av samspelet mellan arbetssituationen i övrigt bör den fysiska fritidsmiljöns inverkan på människans funktionsförmåga uppmärksammas. Arbetstidens längd och flexibel arbetstid är vik- tiga forskningsobjekt inom detta problemområde. Andra temata ut- görs av flexibel pensionstid och varvning av yrkesverksamhet och

utbildning.

Det finns alltmer bestämda indicier på att reformer som syftar till att göra samhällets kulturvärden tillgängliga för fler män— niskor, att nå de kortutbildade med vuxenutbildning, att till— handahålla goda rekreationsmöjligheter etc, inte kommer dem till del som de är mest ägnade för, nämligen de som i arbetslivet har det sämsta ekonomiska utbytet, den minst tillfredsställande ar— betsmiljön och den lägsta arbetstillfredsställelsen. Studier av sambandet mellan arbetssituation och total livssituation måste därför också ta sikte på att klargöra i vilken utsträckning olika förhållanden i arbetet hämmar eller främjar genomslagskraften av

reformer som tar sikte på människors fritid.

Arbetslivsforskningen måste även omfatta ungdomars väg in i ar- betslivet och dem som har speciella problem på arbetsmarknaden. Väsentligt är också.att studera de processer som äger rum vid geografisk och yrkesmässig rörlighet. Exempel på forskningsom—

råden är här ungdomars val av studieväg och yrke, den kvinnliga arbetskraftens problem, de handikappades och den äldre arbets— kraftens problem, invandrarnas problem, de "friställdas" problem samt utslagningsproblem.

8.3.3. Framtidsstudier inom arbetslivsområdet (område II)

Produktionsteknik och teknik för administration utvecklas i snabb takt. Inom näringslivet i stort sker strukturella förändringar. Konsekvenserna för människan av förändringarna blir av alltmer genomgripande slag. Det är inte längre möjligt att enbart lita till tidigare erfarenheter om man vill bedöma tilltänkta föränd— ringars sociala konsekvenser. Nya situationer uppstår som är så artskilda från de tidigare förekommande att erfarenheten ger otillräcklig vägledning om man vill påverka det tekniska och ad— ministrativa utvecklingsarbetet. För att i tid kunna bedöma nya teknologiers sociala konsekvenser krävs en beteendevetenskaplig forskning som kan slå larm när utvecklingstendenserna synes kom— ma på kollisionskurs med strävandena efter bättre arbetsmiljöer och bättre arbetsförhållanden. Beteendevetenskapen bör så långt det är möjligt utnyttjas på ett tidigt stadium i planeringspro- cessen, så att för människan gynnsamma handlingsalternativ kan

väljas.

Som exempel på nu aktuella tendenser, vars konsekvenser vi vet alltför lite om, kan nämnas den tekniska omvandlingen av den grafiska industrin, införandet av numeriskt styrda bearbetnings— maskiner och industrirobotar i verkstadsindustrin, användandet inom olika delar av näringslivet av datamaskiner såväl för admi- nistrativ styrning som produktionsstyrning samt strukturrationa- liseringen inom handeln, byggnadsindustrin liksom inom hotell— och restaurangnäringen.

8.3.4. Utveckling av arbete och individ (område III)

Denna forskning syftar till att bidra med idéer om och anvisa metoder för utveckling av arbetsuppgifter, arbetsmiljöer och organisationer samt för sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administrativa

överväganden med sociala krav i detta utvecklingsarbete.

Forskning rörande arbetsutvecklinffz befattningsutveckling, orga—

nisationsutveckling och individutvcckling utgör centrala områden i detta sammanhang. Syftct med denna forskning måste vara att ge

ett kunskapsunderlag för skapande av befattningar som ger individ— en möjligheter till personlig utveckling och tillfredsställelse samt att skapa utvecklingssystcm som möjliggör ett adekvat utnytt- jande av dennes resurser. Exempel på forskning med dessa syften är: forskning rörande utveckling av arbetsorganisationen, perso- nalutveckling, utbildning och lärande, kreativitet och differen— tialpsykologisk forskning. Exempel på centrala frågeställningar är: Hur gynnar eller motverkar olika organisationsformer och be— slutssystem olika ledarskapsstilar, samverkansformer och arbets— former? Hur kan människor hjälpas att hantera sina nya arbetsupp- gifter i de organisationsformer som växer fram i anslutning till bl a dcn företagsdemokratiska utvecklingsprocessen? Hur skall per- sonalfunktionen infogas i företagets organisation? Vilka metoder skall användas vid personalplancring, vid utformning av personal— politikcn, vid urval i samband med anställning, vid omflyttning

och befordran osv.

En viktig uppgift för en utökad beteendevetenskaplig arbetslivs— forskning är att bidra med idéer om och anvisa metoder för samman— fämkninv av ekonomiska

med sociala krav vid utformningen av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och organisation. En viss forskning och utvecklingsverksamhet på—

tekniska och administrativa övervä anden

går inom detta område, i flertalet fall initierad av arbetsmark- nadsparternas organisationer. Denna verksamhet pekar mot givande resultat för framtiden. Emellertid får den anses representera en— dast begynnelsen av ett forsknings— och utvecklingsarbete som med början i konkreta arbetssituationer måste utvecklas till att om— fatta företagens totala administrativa system. Målet för utveck— ling av arbetsorganisationen måste vara att söka finna organisa- tionsformer som medger överblick och inflytande för dem som ingår

i organisationen.

Ett annat centralt område, som i viss utsträckning bearbetats

forskningsmässigt, men som i framtiden kommer att kräva ökade in; satser från beteendevetenskapares sida, gäller förutsättningarna för de anställdas inflytande i företagen. Forskningen har anled- ning att uppmärksamma såväl de fackliga organisationernas roll i

utvecklingen av företagsdemokratin som möjligheterna att samman—

smälta instrumenten för arbetstagarinflytande med företagens öv— riga administrativa system och organisation.

Ett forskningsområde som ligger nära det företagsdemokratiska gäl— ler det fackliga, representativa systemet. Förändringar inom den fackliga organisationsstrukturen, bl a centraliseringen; den före— tagsdemokratiska utvecklingen och de därmed förändrade uppgifter— na för de fackliga organisationerna samt de tekniska och organisa— toriska förändringarna inom arbetsorganisationerna accentuerar be— hovet av forskning rörande det fackliga systemet. Exempel på cent— rala problem är här: former för medlemsinflytande, informations— spridning, de fackliga representanternas nya roller, det fackliga systemets relationer till produktionssystemet och det administra— tiva systemet samt relationerna mellan olika fackliga organisa—

tioner.

Avslutningsvis bör ett försummat forskningsområde nämnas, nämli- gen lönesystemens utformning, förändring och konsekvenser. Cent— rala problem är olika lönesystems och löneprincipers inverkan på tillfredsställelse, förnyelse, arbetsmotivation och produktivitet; ekonomiska motivs betydelse under olika premisser; arbetsvärdc— ringssystemens relevans samt upplevelse av "rättvis lön".

8.5.5. Utvärderande forskning

(område IV)

Alla förändringar av arbetssituation och arbetsvillkor bör ut- värderas och följas upp. Varje större social reform, liksom för- ändringar i arbetslagstiftningen, bör automatiskt utvärderas vad gäller effekter och konsekvenser. De sociala och organisatoriska konsekvenserna av exempelvis lagstiftningen rörande arbetarskydd, arbetsfred, styrelserepresentation, uppsägningsskydd och äldre— lagarna bör studeras med syfte att belysa om effekterna av lag- stiftningen blir de avsedda. Om så ej är fallet bör forskningen kunna anvisa vägar att genom kompletterande åtgärder korrigera den icke avsedda utveckling som ägt rum. Evalucringsforskningen bör således inte bara passivt konstatera effekterna av lagstift— ning eller avtal. Den bör vara handlingsinriktad och ha till syf— te att ge anvisningar om hur de strävanden som lagstiftning eller

avtal ger uttryck för, skall kunna förverkligas.

forskning

Det klassifikationssystem som använts vid behovsanalysen i före— gående avsnitt kan jämföras med en annan tidigare i betänkandet angiven indelningsgrund där den tillämpningsinriktade forsknings- och utvecklingsverksamheten indelades i tre kategorier: problem- belysande, problemlösande och problemgenererande forskning. De två klassifikationssystemen är delvis sammanfallande. Områdena I och IV i föregående avsnitt motsvarar närmast den problembelysan- de forskningen, område II den problemgenererande och område III

den problemlösande forskningen.

Utredningen har funnit att betingelserna på vissa punkter synes vara olikartade för dessa huvudtyper av forskning. För utredning— ens del har det därvid varit av särskilt intresse att notera de olika betingelser som föreligger mellan å ena sidan den problem— lösande forskningen (område III) och å den andra de övriga forsk— ningstyperna. Dessa skillnader i betingelser kommer därför att

närmare belysas i detta avsnitt.

Utredningen är samtidigt angelägen att understryka att de olika kategorierna av forskning i vissa fall organisatoriskt bör hållas samman. Den problemlösande forskningen bygger ofta på problembe— lysande och problemgenererande forskning. De olika huvudtyperna av forskning förekommer ibland successivt inom samma forsknings— projekt och samma forskare genomför ofta forskning tillhörande

flera huvudtyper.

Den problemgcnererande forskningen av typ framtidsstudier (område

II i föregående avsnitt) har behandlats av den av statsministern tillsatta arbetsgruppen för framtidsforskning. Utöver de särskilda åtgärder som kan komma till stånd i anslutning till denna arbets— grupps förslag bör det ankomma på styrelsen för teknisk utveck- ling att satsa på framtidsstudier där konsekvenserna av olika tek— niska utvecklingsalternativ studeras också ur beteendevetenskap—

liga aspekter.

Vissa förutsättningar föreligger sålunda för programverksamhet

och för forskningsinsatser från centrala institutioners sida inom

den problemgenererande forskningen. Samtidigt är det väsentligt att det också finns en fristående samhällskritisk forskning in— riktad på att belysa riskerna av utvecklingen inom arbetslivet och beredd att analysera möjligheterna för och konsekvenserna av alternativa utvecklingslinjer. Universitetsinstitutionerna har här en viktig uppgift och,synes också vara beredda att ge en— skilda forskare det nödvändiga utrymmet. Det har däremot anförts att det ofta är svårt att erhålla anslag från existerande forsk— ningsfonder för denna typ av forskning.

Den problembelysande forskning som syftar till att skapa ökade kunskaper om rådande förhållanden inom arbetslivet (område I i föregående avsnitt) har liksom den problemgenererande forskningen som en viktig funktion att skapa underlag för debatt och opinions- bildning. Den kan också vara mera direkt inriktad på att åstad— komma underlag för beslut om en viss typ av åtgärd eller för en fortsatt problemlösande forskning.

Den aktuella svenska arbetslivsforskningen synes till sin huvud— del vara av den problembelysande typen. Som framgår av projekt- rubrikerna i bilaga 2 gäller detta i stor utsträckning för uni— versitetsinstitutionerna. Denna forskning faller vanligen väl in i de ramar som tillämpas vid vetenskaplig värdering av forsknings— projekt. Att sådan forskning bedrivs betraktas också som ett na— turligt samhällsintresse. Den problembelysandc forskningen har därför också kunnat påräkna stöd från källor som ej har något sär— skilt områdesansvar, t ex riksbanksfonden och statens råd för sam—

hällsforskning.

Programverksamhet som syftar till att systematiskt kartlägga mil— jöproblemen inom olika sektorer av arbetslivet är ett av de fyra områden som arbetarskyddsfonden hittills engagerat sig inom. Det- ta program som rubricerats branschutredningar, avser mångveten— skapliga undersökningar av miljöproblemen inom olika sektorer av arbetslivet. I en rapport till fonden från en arbetsgrupp (ASP rapport 1973z2) framhålles att för en tillfredsställande belys— ning av de miljöproblem som personal exponeras för inom en bransch eller yrkesgrupp erfordras en bred allsidig utredning som innefat— tar såväl fysisk-tekniska förhållanden som sociala, ekonomiska och politiska strukturer. Såväl individens fysiska och psykiska

hälsa som dennes upplevelser av den objektiva miljön bör kartläg— gas. Även individens icke medvetna reaktioner, t ex sådana fysio- logiska reaktioner som indikerar psykiska belastningstillstånd,

bör studeras.

Den del av den problembelysande forskningen som avser utvärdering av åtgärder inom arbetsmarknad och arbetsliv, t ex av lagstift— ning och av arbetsmarknadspolitik (område IV i föregående avsnitt) faller inom socialforskningsinstitutets verksamhetsområde. Insti- tutets egna resurser är mycket begränsade. Expertgruppen för ut- redningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA, avsnitt 6.2.6), som har initierat och finansierat forskning inom området, har

även stött beteendevetenskapliga projekt.

Inom vissa delområden av den problembelysande arbetslivsforsk—

ningen har olika statliga organ ett särskilt ansvar. Så har t ex SÖ och UKÄ särskilda forskningsanslag som i viss utsträckning ut— nyttjats för forskning rörande studie— och yrkesvalsprocessen. Arbetsmarknadsstyrelsen bedriver tillämpningsverksamhet inom om-

rådet men har ej programansvar för forskning.

Som framgått av kapitel 3 var den problemlösande beteendeveten- Skapliga arbetslivsforskningen (område III) tidigare inriktad på re— lativt begränsade uppgifter inom givna ramar, t ex utveckling av vissa hjälpmedel för personaladministrationen. Under det senaste decenniet har emellertid forskningen i ökad utsträckning engage— rats i mera omfattande problem, t ex sådana som gäller väsentliga

förändringar av arbetsorganisationen och dess funktionssätt.

För sådan arbetslivsforskning som syftar till en organisationsut— veckling i företagsdemokratisk riktning har de tidigare omnämnda statliga dclegationerna, motsvarande kommunala organ och Utveck— lingsrådet för samarbetsfrågor bedrivit programverksamhet. Inget av dessa organ förfogar emellertid över några större summor för

anslagsgivning.

Styrelsen för teknisk utveckling har i sitt forskningsprogram ut— talat att man inom behovsområdet "socialteknik" avser att stödja

socioteknisk forskning. Hittills har emellertid styrelsen ej

gjort några större satsningar på sådan forskning. STUs social—

,

där fysiska faktorer i arbetsmiljön studeras.

Ett väsentligt utvidgat engagemang inom också beteendevetenskap— ligt relaterad teknisk forskning och utbildning har vidare avise- rats inom det tekniska högskoleväsendet, t ex vid högskoleenheten i Luleå och vid KTHs humanteknologiska centrum. Vid tekniska hög— skolor liksom vid företagsekonomiska och sociologiska institution- er har också under senare år startats några större forskningspro— jekt inom området organisationsutveckling.

För metodutveckling iqom området psykologiska anlagsundersökning— ar har som nämnts arbetsmarknadsstyrelsen organiserat en program- verksamhet med anslagsgivning.

Den institution som svarat för de mest omfattande insatserna inom den problemlösande arbetslivsforskningen, främst inom den beteende- vetenskapligt—administrativa grenen men också inom den sociotek- niska, är Personaladministrativa rådet. Rådet har sökt systemati— sera sin forskning genom en programverksamhet där företrädare för olika intressegrupper inom arbetslivet engagerats. Här har såle- des en programverksamhet inom en forskningsinstitution organise- rats.

PA-rådets forskningsverksamhet har finansiellt baserats på årliga anslag från SAF. Vissa forsknings— och utvecklingsprojekt har be- kostats av uppdragsgivare. Anslag till projekt har också erhållits från statliga fonder, t ex riksbankens jubileumsfond. PA—rådets egna forskningsmedel och de externa anslag som kunnat erhållas har dock, vilket uttryckts vid parternas uppvaktning, varit otillräck- liga i förhållande till de ambitioner som angetts i forskningspro- grammet. Delvis sammanhänger rådets svårigheter härvidlag med att de offentliga forskningsfonderna i sin anslagsgivning följer prin- ciper som utgår från de förhållanden som råder vid universiteten och andra statliga forskningsorgan, där baskostnader för forsk—

ningsverksamheten ej behöver täckas av projektanslag. Ett hinder för anslagsfinansiering av problemlösande arbetslivs—

forskning, som i lika grad upplevs av PA-rådet och universitetens

forskare, är att denna typ av forskning delvis faller utanför de

traditionella bedömningsramarna vid prövning av ansökningar för beteendevetenskapliga forskningsprojekt. Detta gäller t ex för den s k aktionsforskning som bl a förekommer inom områdena orga— nisationsutveckling och företagsdemokratisk försöksverksamhet.

Det är enligt utredningens uppfattning önskvärt att den problem- genererande och problembelysande forskningen bedrivs vid flera olika institutioner och vid olika slag av institutioner och att flera anslagsgivare medverkar till att tillgodose behovet av forskningsmedel. Dessa typer av forskning synes utgöra väsent— liga uppgifter för universitetsinstitutionerna och anslagsgiv— ningen bör i stor utsträckning kunna ske från forskningsfonder som ej har ett särskilt ansvar för visst tillämpningsområde. Det är dock viktigt att problembelysande forskning relateras till praktiska erfarenheter och i den praktiska verksamheten upplevda problem. Ett centralt kontaktbefrämjande organ kan stödja de uni— versitetsanknutna forskarna och göra det möjligt för dem att en-

gagera sig i relevant problembelysande forskning inom arbetslivet.

Många forskningsinsatser, bl a insatser av den typ som skisserats av arbetarskyddsfondens arbetsgrupp för branschutredningar, bör göras i samverkan mellan universitetsinstitutioner och mera till— lämpningsinriktade forskningsorgan. En programverksamhet av det slag som arbetarskyddsfonden organiserat utgör en betydelsefull bas för sådana mångvetenskapliga forskningsinsatser.

Att arbetarskyddsfonden hittills i huvudsak inriktat sig på pro- blembelysande forskning torde sammanhänga med att fonden just på- börjat sin verksamhet och bl a måste skaffa sig ett underlag för en framtida problemlösande forskning. De fortgående förändringar- na inom arbetslivet kommer dock att skapa nya behov av problembe— lysande forskning. Fonden bör emellertid enligt utredningens upp- fattning i framtiden kunna spela en central roll som programorgan också för den problemlösande beteendevetenskapliga arbetslivs-

forskningen.

För att den problemlösande arbetslivsforskningen skall inriktas på väsentliga problemställningar och för att det skall vara möj- ligt att genomföra de systematiska och omfattande forskningsin— satser som området enligt utredningens bedömning fordrar, är det nödvändigt att denna forskning stöds av programverksamhet såväl

på ett överordnat anslagsgivande plan som på det forskningsgenom— förande planet. I båda fallen ställs krav på nära samverken mel- lan forskare, praktiker och företrädare för olika intressegrupper. Sammanfattningsvis kan konstateras att insatser visserligen görs inom flertalet av de angelägna problemområden som arbetsmarknads— organisationerna pekat på i sin beskrivning av forskningsbehoven, men att dessa insatser genomgående är relativt små och ej motsva— rar organisationernas krav (jfr 7.1). Vissa sektorer av den be— teendevetenskapliga arbetslivsforskningen saknar en bestämd orga— nisatorisk förankring i anslagsgivande organ. De organ som har att svara för forskningens genomförande har i vissa fall otill— fredsställande resurser. Det bör bl a framhållas att den arbets— livsforskning som bedrives vid universiteten ej är förankrad i några fasta tjänster eller garanterad på annat sätt. Det finns dock enligt utredningens uppfattning goda förutsättningar att genom inrättande av tjänster och anslagsgivning till forsknings- projekt här få till stånd en utökad arbetslivsforskning, framför allt en problembelysande sådan. Den problemlösande beteendeveten— skapliga arbetslivsforskningen synes däremot kräva speciella och

mer omfattande organisatoriska åtgärder.

& SOU 1973:55

9 Överväganden.

9.1 En sammanfattning av arbetslivsforskningens nuvarande

situation 9.1.1 Allmän bakgrund

Att samhället skall engagera sig i skyddet av individens fysiska säkerhet och hälsa i arbetet samt trygga sysselsättning och in- komst har länge ansetts självfallet. Den pågående utvecklingen innebär att samhällets engagemang på arbetslivets område breddas bl & vad beträffar frågor som gäller anställningstryggheten samt de anställdas inflytande i företag, myndigheter och institutioner. Med en vidgad syn på begreppen hälsa och välfärd har problem som gäller individens möjligheter till personlig utveckling och själv- förverkligande i arbetet allt mer kommit att uppmärksammas. Från en rad olika håll görs också ansatser för att åstadkomma en för—

nyelse av arbetslivet.

En positiv utveckling av människans villkor i arbetslivet förut- sätter att åtgärder kan baseras på relevanta kunskaper. Det är därför nödvändigt att åstadkomma gynnsamma förutsättningar för

att tillvarata erfarenheter, för att genom forsknings— och utveck— lingsarbete producera ny kunskap och för att sprida kännedom om vunna resultat. Detta förutsätter bl a insatser från olika veten- skapliga discipliner: naturvetenskap och teknik, medicin och sam-

hällsvetenskap.

Inom samhällsvetenskaperna är den beteendevetenskapliga arbets— livsforskningen direkt inriktad på frågor avseende individens möj— ligheter till arbetstillfredsställelse, personlig utveckling och självförverkligande. Denna forskning söker bl a skapa kunskaper om hur arbetsuppgifter, arbetsmiljöer, organisation, administra— tion, inflytande och självbestämmande skall kunna utvecklas så att människans behov och krav skall kunna tillgodoses och hennes förutsättningar tillvaratas i en produktiv och meningsfull syssel— sättning.

Arbetsmarknadens parter och samhället har ett gemensamt ansvar

för den fortsatta utvecklingen inom arbetslivet. Detta bör också innebära ett gemensamt ansvarstagande för att tillgodose behovet av en väsentligt utökad arbetslivsforskning. Denna uppfattning

bildar bakgrunden för föreliggande utredning.

9.1.2. Samhällets och arbetsmarknadsparternas nuvarande engagemang

i den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Centrala organ för samhällets åtgärder på arbetslivsområdet är i första hand arbetsmarknadsstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen förfogar ej över några forskningsresurser men bekostar i anslutning till den anlagsundersökningsverksamhet som för verkets räkning bedrivs vid skilda institutioner viss me— todutveckling. Särskilda medel för forskning beträffande arbets— marknadspolitiken och dess verkningar disponeras däremot av ar—

betsgrupper vid inrikesdepartementet.

Arbetarskyddsstyrelsen bedriver inom sin arbetsmedicinska avdel— ning en egen forskningsverksamhet som också omfattar en mindre

arbetspsykologisk enhet.

Viktiga uppgifter beträffande statens ansvar som arbetsgivare har tilldelats statens personalnämnd. Nämnden bedriver emellertid

ingen forskningsverksamhet.

För vidareutveckling av frågor avseende förvaltningsdemokrati respektive företagsdemokrati har staten tillsatt särskilda dele— gationer. Delegationen för demokrati i de statliga företagen för- fogar över anslag för utvecklingsarbete och har organiserat en

särskild expertgrupp som engagerats i försöksverksamhet.

Också inom det primär— och sekundärkommunala området liksom inom den kooperativa och den privata sektorn finns organ inriktade på

samma problemområde som ovannämnda statliga delegationer.

Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor inrättat av LO, SAF och TCO följer och initierar via en särskild arbetsgrupp forsknings— och utvecklingsverksamhet inom sitt område. Rådet förfogar inte över

några reguljära forskningsmedel, men de samverkande parterna har

vid särskilda tillfällen ställt sådana till förfogande. I övrigt

slag från statliga forskningsfonder.

Arbetsgivare— och arbetstagareorganisationer har i viss utsträck— ning var för sig engagerat sig i arbetslivsinriktad forskning- ut— veckling. Inom SAF sker denna verksamhet främst inom den tekniska avdelningen. LO har bl a genomfört breda kartläggningar av arbets— miljöproblem. TCO och vissa TCO—förbund har finansierat och utred— ningsmässigt intresserat sig för forskning kring tjänstemännens

arbetsmiljö.

Det på SAFs initiativ inrättade Personaladministrativa rådet har fått en särskild ställning som en fristående stiftelse i vars led— ning också arbetstagarparterna ingår. PA—rådet förfogar över år- liga anslag från SAF för forsknings- och därtill relaterad infor— mationsverksamhet. För att kunna bedriva någon mera omfattande forskning måste rådet emellertid erhålla anslag från externa

fonder.

Huvuddelen av den statligt finansierade forskningen faller inom UKÄs område. Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning inom de sam— hällsvetenskapliga fakulteterna är spridd på en rad olika institu- tioner med vid varje enskild institution vanligen relativt små in— satser i form av arbeten för doktors- eller psykologexamen. Stat— ens råd för samhällsforskning bekostar f n två tidsbegränsade tjänster inriktade på arbetslivsforskning och placerade vid be- teendevetenskapliga institutioner. Institutionerna själva har ej några särskilda tjänster inom området. Av de sammanlagt tre pro— fessurerna i tillämpad psykologi har emellertid en genom inneha- varens verksamhet kommit att inriktas mot arbetspsykologi. Vidare kan det konstateras att en av de nuvarande professorerna i socio— logi har åstadkommit en mera omfattande industrisociologisk forsk-

ning vid sin institution.

Vid Stockholms universitet finns ett särskilt arbetspsykologiskt institut, psykotekniska institutet. Institutets egen forsknings- verksamhet är huvudsakligen inriktad dels på problem anknytande till ergonomi och arbetsmedicin, dels på frågor sammanhängande med institutets tillämpningsverksamhet, i första hand anlags- och

urvalsundersökningar.

Vid de företagsekonomiska institutionerna samt vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm bedrivs forskning av delvis beteendevetenskaplig karaktär avseende fram— för allt organisationsteoretiska frågeställningar.

Också vid de tekniska högskolorna och fakulteterna, främst vid institutionerna för industriell ekonomi och organisation, före- kommer forskning med beteendevetenskapliga inslag. Vid KTH finns en docentur i arbetspsykologi och vidare har där inrättats ett centrum för humanteknologi i syfte att främja sådan forskning som är inriktad på samspelet mellan den tekniska miljön och människans förutsättningar och behov. Styrelsen för teknisk utveckling har dessutom inrättat ett arbetsmiljölaboratorium, vars verksamhet har beteendevetenskapliga inslag.

Då institutet för social forskning inrättades 1972 övertog insti— tutet den verksamhet som tidigare bedrevs vid institutet för ar- betsmarknadsfrågor. Socialforskningsinstitutet har UKÄ som chefs— myndighet men leds i övrigt av en särskild styrelse. Institutets forskning innefattar bl a sociologiska studier och kan till viss del karakteriseras som beteendevetenskaplig arbetslivsforskning med inriktning på arbetsmarknadsproblem och fackliga problem.

Utöver vad som ovan nämnts kan enstaka forskningsprojekt inom det här aktuella området också förekomma vid andra institutioner, bl a vid branschforskningsorgan.

Den forskningsverksamhet som hittills förekommit i vårt land är, som framgått av beskrivningen ovan och i de tidigare kapitlen 5 och 6, visserligen mångfacetterad och vida spridd men samtidigt också splittrad och i avsaknad av fast förankring eller av mera systematiska insatser. PA—rådet är det enda organ som försökt bygga upp ett mera omfattande forskningsprogram. Resurserna för

att realisera detta har emellertid varit otillräckliga.

Vad finansiering via anslagsgivning till den beteendevetenskap- liga arbetslivsforskningen beträffar (kap 6) så ger denna en på

motsvarande sätt splittrad och därtill resurssvag bild.

Statens råd för samhällsforskning har som nämnts ovan inrättat två tidsbegränsade tjänster för arbetslivsforskning samt därjämte givit en del anslag. Ett begränsat antal större projekt har finan- sierats av riksbankens jubileumsfond. Några anslag har vidare ut- delats av styrelsen för teknisk utveckling samt av statens råd för byggnadsforskning. Beroende på bl a svårigheterna att klassi- ficera olika slags forskningsprojekt kan någon exakt beräkning

av hur stora statliga forskningsanslag som utgått till beteende— vetenskaplig arbetslivsforskning ej göras. Det sammanlagda be- loppet av projektanslag torde dock under de senaste åren ej ha överstigit 3 mkr per år. Inget av de ovannämnda organen har hel— ler av samhället tilldelats något särskilt ansvar för arbetslivs-

forskningen.

Ett till den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen särskilt riktat ekonomiskt stöd har emellertid sedan ett 20—tal år lämnats av SAF genom PA-rådet. Tidigare gavs av dessa medel anslag till universitetsanknutna forskare. Under senare år har så gott som hela det årliga beloppet använts för PA-rådets egen forskning och utveckling (ca 2/3) och därtill relaterade olika informations- och dokumentationsaktiviteter (ca 1/3).

Utöver de statliga fonder som tidigare nämnts och av vilka ingen har ett särskilt ansvar för arbetslivsforskningen har en betydan- de satsning nyligen gjorts i och med att arbetarskyddsfonden in- rättades 1972. Denna fond, som fr o m 1974 disponerar ca 75 mkr per år, har till uppgift att stödja forskning, utbildning och upplysning inom området arbetarskydd och arbetsmiljö för att där-

igenom främja säkerhet och hälsa i arbetet.

9.2. Synpunkter på forskningsbehov och forskningsorganisation

9.2.1. Inledning

Den tidigare och den nu pågående beteendevetenskapliga arbets— livsforskningen har behandlats i kapitlen 3, 5 och 7 samt i bi- lagorna 2 och 4. En av utredningens uppgifter har varit att be- döma den framtida inriktningen av arbetslivsforskningen. Lika

litet som för annan forskning går det att exakt fixera arbets—

livsforskningen till vissa en gång för alla givna problemområ—

den. Förändringar i samhälle och arbetsliv liksom den vetenskap— liga utvecklingen medför att nya företeelser och problem succes— sivt fokuseras. Utredningen har därför valt två varandra komplet— terande vägar: dels att rikta uppmärksamheten på ett antal nu kän- da väsentliga större problemområden, dels att anvisa mekanismer

för en successiv programläggning av arbetslivsforskningen. 9.2.2 Forskningsområden och olika typer av forskning

Utredningens diskussion av betydelsefulla forskningsområden, som redovisats i kapitel 8, har baserats på en särskild analys utförd av en arbetsgrupp bestående av de experter i utredningen som före- trätt arbetsmarknadsorganisationerna. Varken arbetsgruppen eller utredningen har därvid ansett att diskussionen om forskningsbe— hoven borde föras på en mera detaljerad nivå. Uppgiften att vid

en given tidpunkt utarbeta mera detaljerade forskningsprogram bör överlämnas till permanenta organ som har att ansvara för en fort—

löpande programläggning.

Utredningen har sökt klargöra behoven av åtgärder beträffande olika typer av forskning, för vilka betingelserna i vissa hän- seenden synes skilja sig åt, och härvid indelat arbetslivsforsk— ningen i tre kategorier: problemgenererande, problembelysande och problemlösande forskning (jfr avsnitt 4.2).

Den problemgenererande forskningen avser här främst område II i

partsorganisationernas beskrivning av forskningsbehoven, nämligen

"Framtidsstudier inom arbetslivsområdet".

Den problembelysande forskningen avser område I "Forskning med syfte att fästa uppmärksamhet på och ge ökade kunskaper om existe-

rande förhållanden bl a genom kartläggning och beskrivning" samt dessutom område IV "Forskning med syfte att utvärdera och följa

upp insatta åtgärder".

Den problemlösande forskningen slutligen avser område III "Forsk- ning med syfte att bidra med idéer om och anvisa metoder för ut— veckling av arbetsuppgifter, arbetsmiljöer och organisationsform—

er samt för sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administra-

tiva överväganden med sociala krav vid utformningen av arbetsupp-

Av särskild betydelse för utredningens del är att den problem— lösande beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen arbetar under mycket otillfredsställande förhållanden. Forskningsansatserna är ofta av sådan art att de inte ryms inom forskningsfondernas ramar eller inte överensstämmer med fondernas konventionella kriterier vid bedömning av anslagsframställningar. Med undantag av Personal— administrativa rådet, som saknar tillräckliga resurser för att kunna realisera utarbetade forskningsprogram, finns inget organ som bedriver programverksamhet inom området. Inget organ har här heller särskilt ansvar för anslagsgivning. Universitetsinstitu— tionerna är till övervägande del inriktade mot problembelysande forskning och deras möjligheter att åstadkomma mera omfattande insatser inom den problemlösande forskningen synes vara mindre

gynnsamma.

För att det uttalade behov som föreligger av systematiska in- satser inom den problemlösande arbetslivsforskningen skall kunna tillgodoses måste enligt utredningens uppfattning forskningsom- rådet få tillgång till betydligt större resurser och en aktiv programverksamhet här organiseras. Medelsbehovet måste tillgodo— ses på den allmänt målformulerande och resursbeviljande nivån (den politiska nivån); en utökad anslagsgivning från mera allmänt inriktade forskningsfonder måste kompletteras med insatser från

ett organ med särskilt ansvar för program och anslagsfördelning inom arbetslivsforskningens område (den anslagsfördelande nivån) och bättre möjligheter för bl a universitetsinstitutionerna att engagera sig i problemlösande forskning måste kombineras med sär— skilda satsningar på en systematisk programgenomförande verksam—

het (den forskningsproducerande nivån).

9.2.5. Programverksamhet och genomförande av forskning

En tillämpningsinriktad forskning kan utgå från problem som for— mulerats av företrädare för ett visst område av samhällslivet och därvid i större eller mindre grad få karaktär av uppdrags- forskning, formuleras i samspel mellan forskarna och företrädare

för samhällsområdet eller helt utgå från forskarnas egna upple—

velser och värderingar av föreliggande problem. Samtliga tre

typer av forskningsinitiering kan givetvis förekomma parallellt. Om man önskar säkerställa en systematisk bearbetning av problemen inom ett tillämpningsområde torde det vara nödvändigt att dels sörja för en effektiv kommunikation mellan tillämpningsområdet och forskarna genom särskilda organisatoriska åtgärder, dels an— vända anslagsgivning som styrmedel. Sådana åtgärder brukar ingå i s k programverksamhet (4.5).

En fullt utbyggd programverksamhet innebär att ett särskilt organ, programorganet, ges i uppgift att kartlägga problemen inom ett samhällsområde, prioritera dessa med hänsyn till angelägenhets— grad och forskningsläge samt att med denna prioritering som un— derlag initiera forskning. Det sistnämnda förutsätter i sin tur att programarbetet kan kombineras med anslag till prioriterad forskning samt att forskartillgång och forskningorganisation möj— liggör att forskningsinitiativen kan omsättas i forskningsprojekt

som motsvarar programorganets krav.

Ett uttalat samordningsbehov föreligger mellan de delar av olika discipliner som från skilda utgångspunkter är sysselsatta med människans arbetssituation, sålunda de deldiscipliner inom be- teendevetenskaperna, medicin, teknik och ekonomi som sysslar med arbetslivsfrågor. Enligt utredningens bedömning finns här behov av en övergripande programverksamhet kombinerad med anslagsför— delning. Samtidigt har den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk- ningen i lika hög grad som t ex den medicinska behov av särskil— da organ som mer i detalj kan utforma och genomföra forsknings— program. Program vid mera övergripande anslagsfördelande organ och program vid forskningsgenomförande organ bör härvid komplet—

tera varandra.

Ett övergripande programorgan kan givetvis aldrig genom sina åt- gärder direkt styra forskningen. Detta skulle inte heller vara önskvärt. Det är inte heller lämpligt att all anslagsfördelning inom ett visst forskningsområde handhas av en enda forsknings— fond. Det centrala programorganet kan och bör däremot genom sär— skilda åtgärder svara för att forskningsområdet bevakas och kart— läggs, det bör fästa uppmärksamheten på angelägna forskningspro— blem, det bör verka för kommunikation mellan företrädare för

olika discipliner och från olika institutioner samt mellan fors—

kare, praktiker och beslutsfattare" och det bör slutligen genom egen anslagsfördelning sörja för att angelägna forskningsområden

drar till sig kompetenta forskare.

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen kan i genomföran— deledet organiseras på olika sätt: vid universitetens beteende—

vetenskapliga institutioner, som inslag i forskningsinstitution— er med en medicinsk, teknisk eller ekonomisk huvudinriktning el- ler i specialinstitut. Dessa organisationsformer har var för sig olika fördelar och begränsningar. De kan förekomma parallellt och

då komplettera varandra.

Olika synpunkter och krav måste vägas mot varandra vid val av forskningsorganisation. Man måste här bl a beakta behoven av an— knytning mellan forskning och forskarutbildning samt mellan till— lämpad forskning och grundforskning. Man måste också uppmärksamma de särskilda förhållanden som karakteriserar det aktuella forsk— ningsfältet samt de krav på samordnade och systematiska forsk- ningsinsatser som kan ställas såväl från samhällets som från

olika intressegruppers sida.

Enligt utredningens uppfattning föreligger för den beteendeveten— skapliga arbetslivsforskningens del ett uttalat behov av omfat- tande forskningsinsatser inom ramen för forskningsprogram upprät- tade i samverkan mellan forskare och företrädare för skilda ar— betslivsintressen. Utredningen har i avsnitt 4.4 diskuterat en föreslagen indelning i tre huvudtyper av forskningsinstitutioner: specialistbaserade, disciplinbaserade och områdesbaserade. Den tredje av dessa institutionstyper synes vara särskilt lämpad för systematiska forskningsinsatser inom ett visst samhällsområde. Denna institutionstyp har också goda möjligheter att motsvara de krav som forskningsfältets särskilda karaktär ställer på den be-

teendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

I den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen är det vanligt att såväl forskningsprocessen som forskningsresultatens tillämp- ning direkt berör individer och arbetsorganisationer. Forskningen förutsätter sålunda ofta en direkt samverkan mellan forskare och praktiker och på det centrala planet föreligger motsvarande behov

av samverkan mellan forskare och de arbetsmarknadsorganisationer

som har att företräda berörda intressegrupper. Eftersom den be- teendevetenskapliga arbetslivsforskningens resultat skall kunna tillvaratas och tillämpas av de i företag, verk och förvaltningar praktiskt verksamma ställs också särskilda krav på en effektiv kunskapsspridning.

Såväl behovet av att på den forskningsgenomförande nivån kunna upprätta och realisera väsentliga forskningsprogram som forsk— ningsfältets speciella karakteristika talar sålunda för ett sär- skilt områdesbaserat forskningsinstitut. Enligt utredningens upp— fattning är ett sådant institut en viktig förutsättning för att andra forskningsbefrämjande åtgärder skall ge tillfredsställande effekt. Ett institut av detta slag kan emellertid inte tillgodo- se alla forskningsbehov. Därtill erfordras också insatser från

bl a universitetens sida. Samverkan mellan olika institutions- typer bör därför komma till stånd: forskningsorganisationen be- höver förstärkas av satsningar såväl på ett särskilt områdesbase— rat institut som på universitetens disciplinbaserade institu- tioner med deras ansvar för forskarutbildning och deras möjlig- heter att åstadkomma forskningsbefrämjande relationer mellan olika tillämpningsinriktningar samt mellan tillämpad forskning och grundforskning. 9.3 Utredningens slutsatser

9.3.1. Organ för programverksamhet och anslagsgivning

Såsom framgår av föregående avsnitt anser utredningen att det finns ett uttalat behov av anslagsfördelande programorgan inom ar- betslivsforskningen. Dessa organ bör ha en sådan position att de kan överblicka problem och forskningsverksamhet inom olika sek- torer av arbetslivet, väga behovet av olika forskningsinsatser mot varandra, fästa uppmärksamheten på angelägna forskningsbehov och genom anslagsgivning befrämja att forskningsprogram realise— ras. Arbetslivsforskningens totala område, som detta beskrivits i kapitel 2, är emellertid alltför vidsträckt och heterogent för att en effektiv programverksamhet inom hela området skall kunna byggas upp och drivas av ett enda organ. Ansvaret för att den mot arbetsmarknadsproblem inriktade makrobetonade arbetslivsforskning— en ges en tillfredsställande programverksamhet får anses åvila

inrikesdepartementets arbetsgrupper i samverkan med socialforsk— ningsinstitutet. Den arbetslivsforskning där tyngdpunkten ligger på teknisk forskning och utveckling hör naturligt hemma i styrel— sens för teknisk utveckling programverksamhet. STU får därvid an— ses ha ett ansvar för att också samhällsvetenskapliga och beteen- devetenskapliga forskare engageras i frågor som sammanhänger med den tekniska utvecklingen. Arbetarskyddsstyrelsen och dess arbets— medicinska avdelning ansvarar för såväl programarbete som genom— förande av forskning på det arbetsmedicinska området.

För delar av den arbetslivsforskning som i första hand avser ar— betsplatsproblem, dvs människans situation i arbetslivet, har ar- betarskyddsfonden givits ett särskilt programansvar. Fonden har

i sin benämning och i sin instruktion givits en profil där fysisk hälsovård, medicin och tekniskt skyddsarbete betonas. I verksam— hetsplanen för 1973 bedömer emellertid fondens styrelse att in— satser på dessa områden bör innefatta beteendevetenskaplig forsk— ning. Som exempel nämns branschundersökningar och forskning röran— de arbetstidsproblem. I olika sammanhang har också framhållits att arbetarskydd och företagshälsovård även bör omfatta frågor som gäller psykisk hälsa och arbetstillfredsställelse. Såväl de mera begränsade skyddsfrågorna som individens möjligheter till en personlig utveckling och att uppleva arbetstillfredsställelse sammanhänger med de företagsdemokratiska frågorna.

En viss oklarhet råder i dag om den beteendevetenskapliga arbets- livsforskningens förankring i anslagsfördelande programorgan. Arbetarskyddsfonden borde naturligt kunna utvecklas till att fyl— la denna uppgift. Fondstyrelsens konstruktion med stark represen— tation för arbetsmarknadsorganisationerna utgör en lämplig bas

för en sådan utveckling.

Även om den totala arbetslivsforskningen omspänner ett alltför stort område för ett enda organ så bör givetvis programverksam— heterna vid organ med ansvar för arbetsmarknadsinriktad arbets— livsforskning och för teknisk arbetslivsforskning så långt möj— ligt samordnas med medicinskt och beteendevetenskapligt oriente— rad arbetslivsforskning. Denna samordning bör, enligt utredning- ens uppfattning, ske på den allmänt målformulerande och resurs- beviljande politiska nivån och dessutom främjas genom en aktiv

samverkan mellan de olika programorganen.

Ingen gren av arbetslivsforskningen bör bli helt beroende av en enda källa för anslagsfinansiering. Detta gäller givetvis också den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Även då ett an— slagsgivande organ givits ett särskilt programansvar för området är det sålunda nödvändigt att i fortsättningen också andra forsk— ningsfonder står öppna för forskningsansökningar. Statens råd för samhällsforskning, riksbankens jubileumsfond m fl forskningsfond- er bör sålunda också i framtiden medverka i anslagsfördelningen

till den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Utredningen har tidigare redovisat att statliga fonder under se- nare år beviljat anslag till beteendevetenskapligt betonade ar- betslivsforskningsprojekt med belopp som ligger under 3 mkr per år. Det är givetvis omöjligt att exakt ange det anslagsbehov som kan föreligga inom den närmaste framtiden. Enligt utredningens be- dömning krävs emellertid en väsentlig utökning. Den nämnda sats— ningen_om ca 5 mkr bör snarast åtminstone fördubblas. De åtgärder som diskuteras i följande avsnitt syftar till en förbättrad forsk— ningsorganisation vilket innebär att betydligt fler forskare än i dag engageras i den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Härvid kommer också behoven av anslag för genomförande av forsk— ningsprojekt att stiga. 9.3.2 Forskningsinstitutioner

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen måste ofta be- drivas i direkt anknytning till praktisk verksamhet, den måste förankras hos berörda individer och grupper likaväl som hos deras företrädare, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna; den bör ingå i tvärvetenskapliga projekt tillsammans med andra arbets- vetenskapliga forskningsgrenar; den bör ha öppna kanaler till annan beteendevetenskaplig forskning och den bör ej isoleras från forskarutbildningen. Dessa olika krav talar för en organisato— risk differentiering av forskningen. Denna bör bedrivas vid olika typer av varandra kompletterande institutioner.

Vid universitetens beteendevetenskapliga institutioner kan och bör arbetslivsforskning bedrivas i nära kontakt med annan beteen— devetenskaplig forskning, såväl tillämpningsinriktad forskning inom andra områden som grundforskning. Med hänsyn till rekryte-

ringen av forskare till arbetslivsområdet är det också angeläget att såväl grundläggande utbildning som forskarutbildning med in— riktning på arbetslivet bedrivs vid dessa institutioner. Utbild— ning i beteendevetenskapliga arbetslivsfrågor bör dessutom före- komma i vidgad utsträckning inom andra delar av högskoleväsendet, t ex vid de företagsekonomiska institutionerna samt vid de tek—

niska högskolorna och fakulteterna.

Om universiteten skall kunna fylla sina uppgifter inom den be- teendevetenskapliga arbetslivsforskningen erfordras bl a att fasta forskar— och lärartjänster inom området inrättas. Detta är en förutsättning för en kontinuerlig verksamhet. Därutöver bör forskare från tillämpningsinriktade forskningsinstitutioner enga— geras i universitetens undervisning och som handledare för bli— vande forskare. Konstruktionen med adjungerade tjänster bör med

fördel kunna utnyttjas med detta syfte.

Det är vidare angeläget att beteendevetenskapliga forskare enga- geras i forsknings— och utvecklingsarbete vid de tekniska hög— skolorna och fakulteterna samt vid de företagsekonomiska institu- tionerna liksom att arbetspsykologi och arbetssociologi görs

till obligatoriska moment i deras undervisning. Även om samver— kan etableras med beteendevetenskapliga forskningsinstitutioner så krävs för en effektiv verksamhet inom de tekniska högskolorna och vid de företagsekonomiska institutionerna att dessa får fasta

forskar— och lärartjänster.

Beteendevetenskaplig kompetens bör vidare finnas vid organ för arbetsmedicinskt forsknings- och utvecklingsarbete. Utredningen anser det sålunda väsentligt att den arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen har ett tillräckligt antal beteende- vetenskapligt skolade forskare så att möjligheterna till tvär—

vetenskapligt arbete beaktas.

Enligt utredningens uppfattning är en förstärkning av den beteen- devetenskapliga arbetslivsforskningen och -utbildningen vid uni— versitet och högskolor liksom vid organ inom näraliggande arbets— livsforskningsområden en nödvändig men inte tillräcklig förut— sättning för att de föreliggande forskningsbehoven skall kunna

tillgodoses. På samma sätt som inom arbetsmedicin och arbetsmark-

tionsåtgärder.

Som tidigare anförts måste de speciella förhållanden som gäller för den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen beaktas. Sär- skilt den problemlösande forskning som är inriktad på att finna nya vägar för utvecklingen av förhållandena på arbetsplatser och inom arbetsorganisationer förutsätter en forskningsorganisation, där vetenskaplig kompetens och praktiska erfarenheter kan kombi— neras. Verksamheten måste för att få effekt kunna bedrivas lång— siktigt och inom ramen för en bred programverksamhet med en ofta tvärvetenskaplig inriktning. Verksamheten måste vidare förankras hos arbetsmarknadsparterna på ett sådant sätt att de i samverkan med forskarna får ett avgörande inflytande på forskningsinrikt- ningen. Genomförandet av projekt ute på arbetsplatserna, särskilt när dessa innebär en aktiv försöksverksamhet där företag och en- skilda individer direkt engageras, förutsätter stöd från parter- na såväl centralt som lokalt. I denna typ av projekt ställs ock- så särskilda krav på att forskarna utöver vetenskaplig kompetens också besitter betydande praktiska erfarenheter av de förhållan- den, förutsättningar och villkor som råder i arbetslivet. En långsiktig och systematisk verksamhet förutsätter också särskilda resurser för dokumentation och information. För att forsknings- resultaten skall få avsedd genomslagskraft bör mer konventionella informationsåtgärder dessutom ofta kompletteras av andra åtgärder

som mer direkt leder till praktisk tillämpning.

Ovannämnde krav kan enligt utredningens uppfattning tillgodoses endast om övriga forskningsbefrämjande åtgärder kompletteras med ett särskilt centralt institut för beteendevetenskaplig arbets- livsforskning med en sådan basfinansiering att en systematisk och kontinuerlig verksamhet kan åstadkommas. Det föreslagna insti— tutet motsvarar närmast vad som i kapitel 4 karakteriserats som

ett områdesinriktat forskningsinstitut.

Ett sådant centralt institut skulle ha till huvuduppgift att

genomföra och stimulera problemlösande beteendevetenskaplig ar— betslivsforskning. Denna huvudinriktning bör ej hindra att in— stitutet då så bedömes lämpligt och nödvändigt också engagerar sig i problemgenererande och problembelysande forskning.

Institutet bör också ansvara för informations— och dokumentations— verksamhet inom hela fältet av beteendevetenskaplig arbetslivs— forskning.

Arbetsmarknadens huvudorganisationer bör tillsammans med företrä- dare för samhället ingå i institutets styrelse. Vidare bör andra forskningsinstitutioner, olika grenar av statlig och kommunal verksamhet, kooperationen osv, medverka vid bedömning av forsk— ningsbehov och prioritering av forskningsområden. Detta kan ske genom att ett rådgivande organ med företrädare för olika institu— tioner och organisationer knytes till institutets styrelse.

Inom institutet bör finnas forskare med en bred beteendevetenskap— lig kompetens samt god kännedom om arbetslivsförhållanden. I in— stitutets forskningsverksamhet bör vidare personal med teknisk, medicinsk och ekonomisk bakgrund engageras liksom praktiskt er— farna företrädare för berörda arbetslivsområden. Institutet bör

vidare ha resurser för dokumentations— och informationsaktiviteter.

Institutet bör som en kärna ha en fast stab av forskare samt vis- sa specialister. Institutet bör därutöver ha ekonomiskt utrymme för att engagera ytterligare personal för begränsad tid eller för bestämda projekt. Institutet bör ej bedriva reguljär konsulta— tionsverksamhet. För att få till stånd en kvalificerad tillämp- ning av vunna forskningsrön och för att kunna tillvarata prak— tiska erfarenheter bör emellertid institutet etablera fasta rela- tioner med konsultationsverksamhet inom arbetslivsområdet. Insti- tutet bör ha resurser för en egenfinansierad forskningsprojekte— ring och forskning, för projekteringsverksamhet också vid andra institutioner samt för stöd åt projekt där vunna forskningsrön kan vidareutvecklas. För genomförande av större forskningspro—

jekt bör institutet också kunna söka anslag hos forskningsfonder.

Institutet skall, med beaktande av arbetarskyddsfondens övergri— pande programansvar, bedriva sin forskning enligt forskningspro— gram fastställda av institutets styrelse där representanter för samhälls—, arbetsgivar- och arbetstagarintressen ingår. Institutet bör vidare fungera som kontaktpunkt för arbetslivsforskare vid andra institutioner och inom näraliggande forskningsfält. För uni—

versitetens del kan institutet fylla ett viktigt behov genom att

främja kontakter mellan å ena sidan universitetsforskarna, å andra sidan företag och organisationer. Institutets personal bör vidare engageras i undervisning vid universitet och högskolor

samt som handledare i forskarutbildningen.

Verksamheterna vid institutet för beteendevetenskaplig arbets— livsforskning, vid universitet och högskolor respektive vid forsk— ningsinstitut inom näraliggande områden t ex socialforskningsin- stitutet och arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddssty— relsen, bör enligt utredningens uppfattning ses som varandra kom— pletterande. Det centrala institutet för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning är därvid enligt utredningens uppfattning i vissa avseenden en förutsättning för att övriga forskningsorgan skall kunna fungera effektivt.

9.3.3. Särskilda organisatoriska överväganden

Utredningen har enligt sina direktiv att pröva möjligheterna att anknyta den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen till nå— got av de statliga organ som sysslar med näraliggande frågor. Sam- tidigt anger direktiven att det ter sig naturligt att undersöka möjligheterna att tillvarata PA—rådets kompetens och personella

resurs er .

Utredningen har i sina överväganden funnit att något nytt organ för övergripande programverksamhet ej synes vara motiverat. Utred— ningen anser att arbetarskyddsfonden bör ha ansvar för hela områ-

det av arbetsplatsinriktad arbetslivsforskning.

Utredningen finner vidare att ett forskningsinstitut av den typ som skisserats i föregående avsnitt ej naturligt låter sig in— fogas i någon av de statliga myndigheter vars tillämpningsupp- gifter har anknytning till arbetslivsforskningen. Institutets verksamhet skall omfatta flera myndigheters arbetsområden och re- sultaten av institutets verksamhet skall i stor utsträckning tillvaratas av andra instanser än statliga myndigheter. Insti-

tutet bör dessutom organiseras så att det direkt förankras hos

arbetsmarknadens parter.

Vid bedömningen-av möjligheterna att anknyta den problemlösande

beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen till någon statlig

forskningsinstitution har utredningen fäst avseende vid om man kan utnyttja en redan befintlig verksamhet som bas för denna forskning eller om man härvid skulle vinna fördelar med hänsyn till samordning och resursutnyttjande. Vidare har utredningen be—

aktat olika institutioners organisatoriska ställning.

Två särskilda institut i statlig regi bedriver f n verksamhet inom eller med anknytning till det aktuella forskningsområdet: psykotekniska instituet vid Stockholms universitet och insti—

tutet för social forskning.

Psykotekniska institutet leds närmast av en direktion där bl a företrädare för LO och TCO ingår, men är underställt universi— tetets konsistorium. Institutet är en del av Stockholms univer- sitet, och har därmed för närvarande inte den ställning som en— ligt utredningens uppfattning krävs i detta sammanhang. Psyko- tekniska institutets forsknings— och utvecklingsverksamhet har sin tyngdpunkt i individpsykologiska problem till skillnad från den social— och organisationspsykologiskt inriktade forskningen. Denna verksamhet har främst anknytningar dels till ergonomi och arbetsmedicin, dels till institutets tillämpningsverksamhet inom anlagsundersökningsområdet. Verksamheten täcker således endast

vissa sektorer av den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk-

ningen.

Institutet för social forskning är ett centralt statligt organ med uppgift att bedriva och främja forskning inriktad på prak- tisk tillämpning inom social— och arbetsmarknadspolitiken samt på problem med direkt anknytning till sådan politik. Institutet har UKÄ som chefsmyndighet och leds av en särskild styrelse där bl a företrädare för arbetsmarknadens huvudorganisationer ingår. Socialforskningsinstitutet skall bl a fullgöra forskningsuppdrag

för i första hand statliga och kommunala myndigheter och organ.

Socialforskningsinstitutets tillkomst motiverades bl a av att forskning om social— och arbetsmarknadspolitikens verkningar var starkt försummad. Organisationskommittén för socialforsk- ningsinstitutet framhöll att olika förhållanden inom företagen

ofta har avgörande inflytande på individens socioekonomiska

ställning utanför arbetet. Institutets forskning inom ifråga—

varande område, "arbetsmarknadens mikroaspekter", borde emeller- tid enligt organisationskommitténs uppfattning väsentligen samman— hänga med den socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska huvudin—

riktning som skulle karakterisera institutets verksamhet.

Institutet för social forskning har sålunda redan i dagsläget en rad angelägna forskningsuppgifter inom ett mycket stort och tidi— gare försummat område. Enligt utredningens uppfattning finns det inom detta område ett avsevärt behov av resursförstärkning och resurssamling. Ingenting står att vinna ur samordnings- eller resursutnyttjandesynpunkter genom att också ge institutet ansvar för den mot arbetsplatsens problem inriktade beteendevetenskap—

liga arbetslivsforskningen.

Utredningen konstaterar sålunda att det inom den nuvarande stat— liga forskningsorganisationen ej finns någon verksamhet som utgör en naturlig bas för ett beteendevetenskapligt arbetslivsforsk—

ningsinstitut av det slag som tidigare skisserats.

Som tidigare framhållits anser utredningen det angeläget att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, och då särskilt den problemlösande forskning som behandlar individen i arbetet och arbetsorganisationen och dess funktionssätt, är direkt förankrad hos arbetsmarknadsparterna. Ett institut upprättat i samverkan mellan samhälle, arbetsgivare och arbetstagare skulle enligt ut— redningens uppfattning vara en lämplig bas för denna forskning.

Stiftelsen PA—rådet har f n SAF som enda huvudman. I stiftelsens styrelse ingår emellertid representanter också för LO och TCO och i rådet dessutom företrädare för andra arbetsgivare- och arbets- tagareorganisationer samt för statlig verksamhet. PA—rådet har, som tidigare redovisats, engagerat sig i programverksamhet, har på egen hand eller i samverkan med andra institutioner och orga— nisationer genomfört forsknings- och utvecklingsprojekt inom det aktuella området och har byggt upp enheter för informations- och dokumentationsverksamhet. Genom samverkan mellan forskningsverk- samheten och PA-rådets konsultationsverksamhet har forsknings— resultatens tillämpning underlättats och konsultationsverksam- heten har vidare medverkat till att väsentliga problemområden

blivit uppmärksammade.

Utredningen delar parternas tidigare bedömning att PA-rådets forsknings-, utvecklings—, informations— och dokumentations- aktiviteter utgör en lämplig bas för fortsatta satsningar. Utred— ningen anser att så skulle kunna ske om staten med den nuvarande huvudmannen SAF träffade en överenskommelse om att bilda ett fri- stående forskningsinstitut. En sådan åtgärd skulle vara av samma art som när branschforskningsinstitut tidigare upprättats i sam— verkan mellan stat och näringsliv. Beroende på forskningsområdets särskilda karaktär förutsätter emellertid den här förordade över— enskommelsen att lösningen biträds av arbetstagarnas huvudorgani- sationer och att dessa senare tillsammans med de två stiftarna

ingår i institutets ledning.

Det mellan staten och SAF träffade avtalet borde på samma sätt som de avtal som lett till branschforskningsinstituten innehålla en överenskommelse om gemensam basfinansiering av institutets verksamhet. Arbetsgivareföreningen skulle härigenom kunna full- följa sin satsning på arbetslivsforskningen samtidigt som staten i direkt samverkan med arbetsmarknadsparterna på ett naturligt sätt kunde åstadkomma ett effektivt forskningsstöd. PA-rådets nu- varande forsknings—,informations— och dokumentationsverksamheter skulle kunna överföras till och utgöra basen för det nya insti- tutet.

Frågan om konsultationsverksamhet inom arbetslivsområdet ligger

ej direkt inom utredningens uppdrag. Utredningen föreslår ej hel— ler att PA-rådets konsultations— och filmverksamheter skall ingå

i det nybildade institutet. Det skulle emellertid enligt utred— ningens uppfattning vara värdefullt om dessa verksamheter som hittills kunde bedrivas i stiftelsen Personaladministrativa rådets regi och under medverkan från bl a arbetstagarparterna. PA—rådets särskilda ställning i förhållande till parterna och dess utveck— lingsinriktade verksamhet skulle i så fall göra stiftelsen till

en naturlig samarbetspartner för forskningsinstitutet, varigenom en samverkan av det slag som beskrivits ovan även i framtiden skulle kunna åstadkommas mellan forskning, utveckling, informa— tion och konsultation. Detta skulle som tidigare framhållits inne— bära fördelar såväl för forskningen som för den praktiska tillämp-

ningen.

10.1 Förslag om inrättande av ett institut för beteendevetenskap-

lig arbetslivsforskning

Enligt utredningens uppfattning finns det behov av ett särskilt centralt organ under samhällets och arbetsmarknadsparternas led— ning för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning och utveckling. Detta organ skall utöver att bedriva egen forsknings- och utveck— lingsverksamhet ha till uppgift att verka för att den beteende— vetenskapliga arbetslivsforskningens rön kommer till praktisk tillämpning. Det skall samverka dels med övriga institutioner som bedriver arbetslivsforskning och dels med sådan konsultationsverk— samhet som bedrivs eller stöds av arbetsmarknadsorganisationerna

i syfte att påverka utvecklingen inom arbetslivet.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten skall ha sin tyngdpunkt i behandlingen av problem som gäller individen i arbetslivet samt arbetsorganisationen och dess funktionssätt. Individens problem på arbetsmarknaden skall också uppmärksammas. Verksamheten skall

ha en praktisk, problemlösande huvudinriktning.

Detta organ skall i första hand tilldelas följande uppgifter:

- att fortlöpande bevaka aktuella förhållanden och utvecklings— tendenser inom arbetslivet med avseende på människans situation

och arbetsorganisationernas funktionssätt;

— att följa och dokumentera den beteendevetenskapliga arbetslivs—

forskning som bedrivs inom och utom landet;

- att upprätta och kontinuerligt revidera forskningsprogram som kan ligga till grund för bl a prioritering av olika projekt in- om den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, vilket bör ske i samråd med anslagsfördelande programorgan;

— att planlägga, utföra förstudier för och genomföra de forsk— nings- eller utvecklingsprojekt som enligt forskningsprogrammet

bedöms som angelägna;

- att stimulera andra forskningsinstitutioner att engagera sig i

projekt inom programmets ram som ej genomförs i organets regi;

— att medverka till att kontakter skapas mellan forskare, organi- sationer, företag och myndigheter i syfte att stimulera till

forskningsverksamhet avseende arbetslivsproblem;

- att då så befinnas lämpligt medverka i forskningsprojekt som

genomförs vid andra institutioner;

_ att genom informationsverksamhet, bl a utarbetande och publice- ring av skrifter samt medverkan i olika utbildningssammanhang, sprida kännedom om forsknings— och erfarenhetsrön som gäller

arbetslivsproblem;

- att genom anslag till utvecklingsprojekt vid av arbetsmarknads- parternas organisationer bedriven eller stödd konsultationsverk— samhet inom de områden som berörs av arbetslivsforskningen söka verka för att forskningsresultat kommer till praktisk använd—

ning.

Utredningen föreslår att för dessa uppgifter ett fristående insti— tut för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning inrättas. Under förutsättning av Svenska arbetsgivareföreningens medverkan här- till föreslås att delar av Personaladministrativa rådets nuvaran- de organisation bildar bas för detta institut. Detta synes kunna ske genom att en stiftelse bildas med staten och Svenska arbets- givareföreningen som stiftare. Medel för institutets basfinansie— ring tillskjuts enligt särskilt avtal av stiftarna. De resurser som härvid ställs till förfogande skall göra det möjligt för in- stitutet att fullgöra flertalet av de uppgifter avseende bevak- ning av forskningsfältet, förstudier, forskningsplanläggning, genomförande av forskningsprojekt samt dokumentation och informa— tionsverksamhet som tidigare angetts. För genomförande av större. forskningsprojekt skall institutet också kunna söka anslag från

forskningsfonder.

Dessutom skall forskningsuppdrag bekostade av statliga myndig- heter och arbetsmarknadsorganisationer kunna genomföras av insti- tutet. I den utsträckning institutets styrelse så finner lämpligt

kan institutet också åtaga sig annan uppdragsforskning.

Institutet skall ledas av en styrelse med representanter för

staten (statens personalnämnd och statsföretagens förhandlings—

organisation), Svenska arbetsgivareföreningen samt arbetstagare— organisationerna. För medverkan i bl a behovsanalyser och forsk— ningsprioritering bör ett rådgivande organ med företrädare för andra forskningsinstitutioner, statlig och kommunal verksamhet, kooperationen m fl intressenter knytas till styrelsen.

Utredningen har ej i detalj kunnat ta ställning till institutets dimensionering. En bemanning i inledningsskedet med ett femtontal fast anställda forskare samt ett tjugotal projektbundna forskare och gästforskare bedömer utredningen som väl motiverad med hänsyn till behoven av forskningsinsatser och forskningsområdets karak— tär. Till detta kommer personal för administrativa uppgifter, för kontorsuppgifter samt för informations— och dokumentationsuppgift— er. För täckande av kostnaderna för institutet skulle då krävas

en anslagsfinansiering om ca 6 miljoner kronor.

Exempel på avtal mellan stiftarna samt förslag till stadgar för institutet och därtill fogade riktlinjer för institutets verksam—

het redovisas i bilagorna 5, 6 och 7.

10.2 Utbyggnad av den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk-

ningen inom universitet och högskolor

Utredningen anser det viktigt att en utbyggnad av arbetslivsforsk- ningen liksom av den arbetsvetenskapliga utbildningen inom olika delar av universitets— och högskoleväsendet kommer till stånd. Fasta forskar— och lärartjänster inriktade på arbetslivsforskning bör därför enligt utredningens uppfattning inrättas vid de beteen— devetenskapliga universitetsinstitutionerna, vid de tekniska hög— skolorna och fakulteterna samt vid de företagsekonomiska institu— tionerna. Dessutom bör forskare från tillämpningsinriktade forsk— ningsinstitutioner engageras i universitetens och högskolornas undervisning och som handledare för blivande forskare. Här bör

bl a konstruktionen med adjungerade tjänster kunna utnyttjas. Det vid universitetskanslersämbetet genom en särskild samrådsgrupp

för arbetsvetenskaplig utbildning och forskning påbörjade organi— sationsarbetet ser utredningen som ett uttryck för strävanden att öka insatserna inom arbetslivsforskningens område. För att ej föregripa denna samrådsgrupps förslag begränsar sig utredningen

skaplig arbetslivsforskning inom universitet och högskolor.

10.3 Programorgan för den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk-

ningen

Utredningen konstaterar att samhällets centrala organ för pro- gramarbete och anslagsfördelning för den forskning som avser indi- viden i arbetet i dag är arbetarskyddsfonden. Denna har uppgifter som gäller medelstilldelning, planering och samordning beträffan- de beteendevetenskaplig, medicinsk och teknisk forsknings— och ut- vecklingsverksamhet inom arbetslivet. Utredningen anser att även sådan forsknings— och utvecklingsverksamhet som ej omedelbart av— ser att tillgodose skydds— och hälsosynpunkter i arbetslivet, utan som har andra för individen positiva syften, t ex att bidra till personlig utveckling genom arbetet och till arbetstillfreds— ställelse, bör innefattas i arbetarskyddsfondens ansvarsområde. Här kommer bl a arbetssituationens sociala aspekter i blickpunkt- en och därmed också den forskning som behandlar arbetsorganisa— tionen ur beteendevetenskapliga synpunkter. Arbetarskyddsfonden har i sin hittillsvarande verksamhet i olika sammanhang framhål— lit betydelsen av att beteendevetenskapliga aspekter på män— niskans situation i arbetslivet beaktas. Enligt utredningens upp— fattning bör arbetarskyddsfonden ses som ett sammanhållande organ med ansvar för programarbete och anslagsfördelning för all forsk- ning som avser individens problem i arbetslivet och därmed sam- manhängande forskning som avser arbetsorganisationen och dess

funktionssätt.

Det är enligt utredningens uppfattning angeläget att andra forsk— ningsfonder, bl a statens råd för samhällsforskning och riksbanks- fonden, också fortsättningsvis ger anslag till den beteendeveten— skapliga arbetslivsforskningen eller till forskning som ansluter till denna, och detta i minst samma omfattning som hittills. Sam- hällsforskningsrådet har viktiga uppgifter vad beträffar den grundforskning som erfordras som bas för en utvidgad beteende-

vetenskaplig arbetslivsforskning.

Utredningen konstaterar samtidigt att den del av arbetslivsforsk-

ningen som behandlar makrobetonade arbetsmarknadsproblem närmast åvilar inrikesdepartementets arbetsgrupper i samverkan med insti- tutet för social forskning. Viss arbetslivsforskning i anslutning till teknisk forskning och utveckling hör vidare naturligt hemma i styrelsens för teknisk utveckling programverksamhet. STU har här ett ansvar för att samhällsvetenskapliga och beteendeveten—

skapliga forskare engageras i frågor som sammanhänger med den tek- niska utvecklingen.

BILAGOR

|

!

Tel. osz/765 1944

Utredningen angående den tillämpade beteendeveten— skapliga arbetslivsforsk— ningen.

Munkbron 17 NB 111 28 STOCKHOLM

Chefen för industridepartementet har enligt Kungl Maj:ts bemyndigan— de utsett undertecknad Otto Westling att som sakkunnig göra en över- syn av den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Till utredningen har som experter knutits företrädare för arbets— marknadens huvudorganisationer samt för vissa statsdepartement. Ut— redningens direktiv samt uppgifter om expertgruppens sammansättning bilägges denna skrivelse.

Utredningen skall läggas till grund för statsmakternas ställninge- taganden till såväl finansiella som organisatoriska frågor i sam— band med ifrågavarande forskningsverksamhet. I utredningsdirektiven anges vissa väsentliga mål för en av staten stödd arbetsvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet, nämligen "att skapa gynnsamma förutsättningar för individens trygghet och utveckling i sin arbets— situation" och "att söka åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö samt ett ökat inflytande över arbetssituationen för de anställda". I ut— redningsdirektiven refereras till samhällets ansvar i stort för ut- vecklingen inom arbetslivet samt till statens ställning som landets största arbetsgivare.

Statsmakternas ställningstaganden måste bl a grundas på uppgifter om nuläget och bedömningar av utvecklingen inom arbetslivsforsk- ningen. Ett första 1ed i utredningsarbetet är därför att inventera den beteendevetenskapliga arbetslivsforskning som för närvarande bedrives inom landet. Denna inventering skall avse forskningens in— riktning, personella och andra resurser samt finansiering. Vidare måste planerad utbyggnad inom olika forskningsorgan samt projekte— ringen av nya aktiviteter uppmärksammas.

Den tillämpade beteendevetenskapliga forsknings- och utvecklings- verksamheten inom arbetslivet har bl & gällt studie— och yrkesvalet, personaladministrationen, t ex personalurval och personalbedömning; Personalutbildning samt arbetsorganisation och arbetsutformning. Ut— över FoU-verksamhet som avser dessa traditionella arbetsvetenskap— liga tillämpningsområden kommer utredningen att uppmärksamma även annan beteendevetenskapligt grundad forskning som gäller individens situation inför eller i arbetslivet. Även uppgifter om beteende- vetenskaplig forskning som ej har en markerad inriktning på arbets— livsproblem, men som kan antas få särskilt betydelsefulla tillämp— ningar inom arbetslivet, är av intresse för utredningen.

Delar av den forskning som berörs av utredningen har nyligen kart- lagts av professor Sven Forssman som underlag för planeringen av arbetarskyddsfondens verksamhet. Vår utredning har dock som fram— gått en bredare inriktning vad beträffar avgränsningen av problem— området. Vi beklagar att tidsförskjutningen i handläggningen av de frågor som gällt arbetarskyddsfondens verksamhet respektive de mer allmänna beteendevetenskapliga arbetslivsforskningsfrågorna i vissa fall kan leda till ett merarbete för dem som berörs av båda utred- ningarna. Om Ni medverkat i arbetarskyddsfondens utredning kan denna skrivelse dock om Ni så finner lämpligt besvaras genom komp— lettering av tidigare avgivet svar. (Kopia av svar på professor Forssmans cirkulärskrivelse bifogas i förekommande fall).

Denna skrivelse utgör ett första led i insamlingen av uppgifter för utredningen. Vi har sökt underlätta besvarandet av skrivelsen genom att endast efterfråga uppgifter som vanligen torde föreligga i tidigare utarbetat material respektive uppgifter av statistisk karaktär. I en följande etapp av utredningsarbetet kommer vi att ta personlig kontakt med vissa av de forskare som engagerat sig i arbetsvetenskaplig FoU—verksamhet för att få deras synpunkter i vissa frågor, t ex prioriteringen av forskningsuppgifter, samord— ningen av olika forskningsinsatser, forskarens relationer till ar- betsmarknadens parter och kommunikationen av arbetsvetenskapliga forskningsresultat. Vidare vill vi få tillfälle att diskutera de organisatoriska problem som är förknippade med dessa frågor. Dess- utom kommer vi då att inhämta forskarnas bedömningar av utveck— lingstendenserna inom arbetslivsforskningen. I den mån Ni kan hän— visa till aktuell svensk eller utländsk dokumentation som belyser dessa eller liknande frågor är vi givetvis angelägna att redan nu få möjlighet att ta del av denna. Vi är också tacksamma för upp- gifter om vilka personer vid institutionen som är beredda att vid en senare kontakt lämna synpunkter till utredningen.

Vi får här anhålla om svar på följande frågor:

1. Vilken arbetsvetenskaplig eller näraliggande verksamhet bedrives vid institutionen? __________________________________________________________ a) Vilken forsknings- eller utvecklingsverksamhet med inriktning på arbetslivsproblem (kallas i fortsättningen arbetsvetenskaplig verksamhet) har under senare år förekommit eller kommer att på— börjas vid Eder institution?

b) Vilken forsknings- eller utvecklingsverksamhet med annan hu- vudinriktning ("grundforskning", FoU-verksamhet inriktad mot andra problemområden) men med betydelsefulla tillämpningsmöj— ligheter inom arbetslivet, bedrives vid institutionen?

Uppgifterna som om möjligt bör avse åtminstone den närmast före— gående treårsperioden samt det innevarande och kommande året, kan lämnas i form av kortfattade projektbeskrivningar, eventuellt genom översändande av tidigare utarbetat material som samman- fattningar i forskningsrapporter, projektkataloger eller hand- lingar som upprättats vid ansökan om forskningsanslag.

2. Hur stora arbetsinsatser har gjorts eller planeras i anslut- ning till den arbetsvetenskapliga verksamheten? Hur stora arbetsinsatser har sammanlagt gjorts under de närmaste

5.

föregående åren, beräknas göras under hela innevarande år, respektive under 1975, på arbetsvetenskaplig verksamhet (redo— visad under punkt 1 a ovan)? Anges för hela institutionen sammantaget i ungefärligt antal arbetsmånader (manmånader) för olika kategorier av personal: forskare, assistent- respek- tive biträdespersonal (examensnivåer).

Vilka ekonomiska resurser i form av projektbundna anslag har disponerats respektive beräknas kunna disponeras för arbets—

vetenskaplig verksamhet?

Hur stora anslag har forskare vid institutionen erhållit från källor utanför den egna institutionen (anslagsgivarna och an- slagsposterna specificeras) för arbetsvetenskapliga projekt under den ovan angivna tidsperioden? Vilka ansökningar om an— slag till arbetsvetenskapliga projekt ligger under behandling hos anslagsgivare?

Vilka resurser utöver projektbundna anslag har kunnat utnyttjas respektive står under den närmaste framtiden till förfogande för arbetsvetenskaplig verksamhet?

Hur stora fasta institutionella anslag eller andra icke projekt- bundna medel disponeras för arbetsvetenskaplig verksamhet och hur fördelas dessa? Vilka lokalmässiga och andra resurser har kunnat (kan) utnyttjas för arbetsvetenskaplig verksamhet utan att kostnader belastar projektanslag? Hur stora arbetsinsatser inom ramen för befintliga tjänster har kunnat (kan) avsättas för arbetsvetenskaplig verksamhet under den ovan angivna tids- perioden? Medtag här också arbete som avser projektering, ut- arbetande av ansökningar om anslag och liknande.

Vilka planer finns för utvecklingen på längre sikt av den ar- betsvetenskapliga verksamheten vid institutionen? Om frågan ej kan besvaras genom hänvisning till befintligt material i form av forskningsprogram för institutionen som hel- het eller för enskilda forskare behöver endast kortfattade syn— punkter lämnas. Avsikten är således att denna fråga skall kunna besvaras utan större arbetsinsatser. Ytterligare synpunkter kan eventuellt lämnas vid en senare personlig kontakt.

Svar emotses senast den

Ytterligare upplysningar kan erhållas av utredningens sekreterare, avdelningsföreståndaren vid Psykotekniska institutet, Stockholms universitet, Göran Zetterblom. Denne träffas per telefon 08/763 1944 tisdagar, onsdagar och fredagar. Övriga dagar på Psykotekniska institutet, telefon 08/27 26 10.

Stockholm den

Otto Westling

/Göran Zetterblom

(sågverksbranschen)

Översikt av forskningsverksamhet enligt svar på enkät hösten 1972

Anslagsgivare: SFR statens råd för samhällsforskning MFR statens medicinska forskningsråd HBF riksbankens jubileumsfond ASF arbetarskyddsfonden

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDA FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, UMEÅ UNIVERSITET

Arbetsmotivation och presta- Ingvar Lundberg

tion vid människa — maskin Bo Strangert kommunikation

1. Grundläggande metod— och Påg. SFR Margit Torneus uppgiftsanalys Tohr Nilsson

2. Studier av arbets- processens planering

a) Experimentella re— Lars Backlund striktioner på ar- Sören Lenman betsuppgiftens orga- nisation och utförande

b) Experimentella restrik- tioner på operatörens kunskap om systemfunk- tioner

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

I. Forskningsgrupp i arbets- SFR Bertil Gardell livets socialpsykologi 1. Inverkan av förhållanden Påg. ASF Carina Nilsson

i omgivande samhälle och arbetsmarknadsområde på arbetsupplevelse inom ett homogent teknikområde

(Skogshögskolan)

2. Mekaniseringsutveck— Påg. ÅSF Carina Nilsson lingens psykologiska och (Skogshögskolan) sociala konsekvenser (studiet av den social- psykologiska situationen vid olika mekaniserings- grader, utstötningsme- kanismer vid övergång från gammal till ny teknik'

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT (SAMARBETE)

5. Konsekvenser för an- AMS Bertil Gardell ställda och deras familjer RBF (PA-rådet, Soc.inst., samt för lokalsamhället av PA—rådet Göteborg, Arbets- företagsnedläggelse medicinska avd., ("Billerudsprojektet") Kulturgeografiska

inst., Uppsala)

4. Evaluering av svenska för- Avsl. Mogens Agervold sök med omstrukturering av arbetet

5. Sociala aspekter av Påg. Skogshögskolan Gunilla Bradley skiftesarbete

6. Frånvaro från arbetet Påg. Bertil Gardell (Bl.a. studier av samband mellan produktionsteknik, arbetstillfredsställelse och frånvaro inom två olika teknikområden).

7. Uppföljning av försök med Plan. självstyrande grupper inom skogsbruket

II Biologiska rytmer och deras betvdelse i arbetslivet SFR Paula Patkai

Kerstin Pettersson Torbjörn Åkerstedt 1. Individuella dygnsrytmer Påg. och flexibel arbetstid

2. Psykologiska och fysio— råg. logiska faktorer kring menstruationscykeln

5. Dygnsrytmer för olika Påg. fysiologiska funktioner hos nattarbetare

4. Psykofysiologisk studie Plan. av skiftesarbete inom skogsbruket 5. Individuella dygnsrytmer Plan. (Skogshögskolan) och flexibel arbetstid

6. Dygnsrytmer för olika Plan. fysiologiska och psyko- logiska funktioner hos arbetare med permanent morgonskift

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLE FORSKNINGSPROGHAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

7. Interaktionen mellan skifttyp och dygns— Plan. rytm

III. Perceptionspsyko- Påg. SFR logiska studier

1. Kvalitativ och kvanti- Birgitta Berglun tativ analys och syntes i luktperception (till- lämpning bl.a. betr. rök- gasblandningar inom sul- fatindustrin).

2. Effekter av adaptation Ulf Berglund vid psykologisk mätning av sensoriska stimuli (tillämpning enl. ovan)

IV. Experimentell psykolo— SFR, Marianne Franken

gisk stressforskning MFR haeuser

1. Återhämtning efter akut stress Påg. Gunn Johansson Studier av bl.a. skillna- der i återhämtningstid efter akut arbetsbelast— ning för olika individer som bör uppmärksammas inom arbetslivet (ut- formning av arbetsför- hållanden etc.)

2. Eftereffekter av akut Plan. Marianne Franken stress haeuser Studier av t.ex. buller- Ulf Lundberg störningars inverkan, även då dessa ej omedel- bart ger utslag i presta-

tionsförsämringar

5. Ärstidsvariationer i Påg. Gunn Johansson katekominutsöndring Birgitta Post Ärstidsbetingade varia— Marianne Franken tioner i hormonell haeuser

aktivitet som är av be— tydelse för förståel— sen av fluktuationer

i arbetskapacitet,

samt studier av köns- skillnader som också har betydelse för för— ståelse av arbetsanpass— ningsproblem

INSTITUTION , FORSKN ., ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

4. Situationskontroll och Plan. Marianne Franken— stressreaktioner. haeuser Undersökningen har be— tydelse för frågan om hur inflytande och kon- troll över arbetssitua- tioner påverkar indivi- dens "stressberedskap". Denna medför förslit- ning. Ökad kontroll över situationen kan minska stressberedskapens nega— tiva verkningar.

5. Interindividuella varia— Påg. Gunn Johansson tioner i återhämtning efter akut stress. Undersökning av personal vid forskningslabora- torium inom industri före och efter semesten

6. Psykologisk skalning av Påg. Ulf Lundberg anpassning till ändrade Töres Theorell levnadsförhållanden. Evi Lind Delstudie av projektet "Vår hälsa och levnad". Bl.a. undersökning av vilka riskfaktorer som finns vid förändringar (personliga händelser). Mätning av det psyko— logiska anpassningskra- vet. 7. Skalning av psykosocial- Plan. Töres Theorell förändring hos en grupp Ulf Lundberg byggnadsarbetare. Under- Evi Lind sökningen har särskild betydelse för frågor ang. åtgärder som kan sättas in för att förebygga att ändringar i arbetsför— hållanden ökar sjukdoms— risken. Undersökningen avser ' 10.000 byggnads- arbetare.

INSTITUTION , FORSKN . ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGS LEDARE FORSKN INGSPROGRAM , PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

De dövas sociala vill— Göte Hansson kor i Sverige: utbild- ning2 arbetsliv och fritid.

1. Vuxna dövas önskemål och Avsl. Sveriges Dövas behov av vidareutbild— Riksförb. ning

2. Döva personers förmåga Påg. SFR att ta emot information via läpp— (tal—) avläs— ning

5. Döva personers förmåga Påg. SFR att tillgodogöra sig och överföra visuellt er- hållen information

VI Prognos av studiefram- Avsl. Kompetensutredn., Bo Ekehammhr

gång och xrkesframgång SFR David Magnusson Prognos av studiefram— Stockholms Lars Nystedt gång i psykologi samt univerSItet lämplighet i psykologisk yrkesverksamhet.

VII An assnin - beteende — Påg. SÖ David Magnusson restation "Orebro— Anders Dunér roiektet"

1. Studie- och yrkesvals- Påg. Anders Dunér processen Lennart Elg Fredrik Hjortzberg- Nordlund 2.Prob1emet med drop—outs. Påg Rolf Beckne Problem som gäller möj- ligheterna för elever som slutar skolan omedelbart efter grund- skolan att erhålla ar— bete etc.

5.Sociala relationer Påg. Berit Adebäck Kontaktsvårigheter, etc. i relation till krav i arbetslivet möjligheter till upp— följningsstudier

.__________________________________________________________________________________ INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE mwmmwmwmmpmmm Mm (anmm _____________________________________________________________________________________.____

4. Studier av kreativitet Påg. Undersökningen syftar David Magnusson till att belysa den Anders Dunér kreativa begåvningens Lennart Elg roll för anpassning i studier och arbete, för val av utbildning. studieframgång och intresseinriktning

VIII Klinisk inferens Påg. SFR David Magnusson Lars Nystedt

Studier av frågeställ- ningar rörande person— bedömningar. Anknyt- ningar till t.ex. prob— lem vid anställnings- intervjuer och personal- bedömningar

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

1. Kontorslandskapeb, hur Avsl. CFU Ahlsson m.fl. upplever tjänstemän på olika nivåer kontors— landskapet?

En effektstudie vid en statlig förvaltning

2. Omställningsprocessen Avsl. L. Axelsson för kollektivanställda vid friställning. — En tillämpning av några multivariata analysmeto— der.

5. Herzbergs version av Avsl. PA—rådet G. Behrens "critical—incident"-meto— den. En jämförelse med attitydskalor av likert— typ på en grupp sjuk- sköterskor. Här jämfördes data in- samlade med sagda meto— der med anseende på deras förmåga att mäta arbetstillfredsställelse Man sökte vidare ett samband mellan avgång i yrket och uppmätt ar- betstillfredsställelse.

INSTITUTION,

FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE

av ett systematiserat för- farande vid bedömning av tjänstemän med kundkon- takt inom arbetsförmed- lingen '

Undersökning av korttids— Avsl. frånvaro och dess orsaker hos utländsk arbetskraft vid Volvo

Kartläggning av attityder Avsl. hos assistenter, social- sekreterare och klienter samt interaktionen mellan assistenter och klienter på Göteborgs socialbyråer

Utvärdering av försöks- Avsl. verksamheten inom den regionala, sociala konsu— lentorganisationen 1970-71

Undersökningen, som ut— förts på uppdrag av socialstyrelsen ger en bild av arbetsuppgifter grupprelationer och andra arbetsförhållanden som de upplevs av kon sulenter och assisten— ter samt deras kontors- personal

8. Patienters och sjukvårds- Avsl. personals upplevelser av sjukhusmiljön

Med sjukhusmiljö avses den rent fysiska och den psykologiska. Man har med utgångspunkt i fram— tagna resultat sökt re— kommendera en rad perso— naladministrativa åt— gärder för att förbättra upplevelserna av sjuk— husmiljön

FORSKN.

Försök till konstruktion Avsl.

ANSLAGSGIVARE

Lönekostn. från AMS

Socialförv.

Socialstyrelsen

PA—rådet

UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

B.Bergman & T. Nilss

G. Braun m.fl.

E. Esbjörnsson m.fl.

M. Iwar & I Jerkeman

B. Johnsson

INSTITUTION, FORSKN . ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE EORSMN INGSPROGRAM , PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) ____________________________________________________________—____________________

9. Undersökning vid CFU Avsl. RBF S. Rubenowitz Riksskatteverket) av personalreaktioner i samband med omläggningar från manuell till data—

hantering Uppföljningsfasen åter står. 10. Arbets— och utbildnings- Avsl. Socionom— S. Rubenowitz kravanalys för socionomer förbundet

Analys av socionomers arbetssituation, fram— för allt med tyngdpunk- ten på vilka arbetsupp— gifter som utföres, samt i anslutning här— till upplevt utbild- nings— och fortbild— ningsbehov

11. Utredning vid Statskonto- Avsl. Statskontoret S. Rubenowitz ret rörande den personal— administrativa verksam— heten.

Undersökningen som om- fattar 56 statliga verk (ca 3.000 personer) har haft till syfte, att kartlägga nuvarande chefsuppgifter inom den civila statsförvaltr ningen och ge bidrag till ett underlag för planeringen av en adek— vat chefsutbildning. Undersökningen har där- jämte syftat till att belysa sådana aspekter av arbetsmiljön, som direkt eller indirekt kan återföras på perso- naladministration i vid bemärkelse

12- Fördjupningsstudier. med Avsl. Statskontoret S. Rubenowitz utgångspunkt i den vid S tadskontore t utfö rda undersökningen, avseende Statens Vattenfallsverk, Domänverket, Kungl. Kam— markollegiet samt Rikså- klagarämbetet.

Analyserna tog framför allt fasta på olika arbetsuppgifters

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDAR FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

väsentlighetsgrad som den upplevdes vid de 0- lika verken. Vidare in— gick en redovisning av utbildningsbehovet samt ett antal arbetsattityd— frågor som speglar de an- ställdas upplevelse av sin arbetssituation.

13. Arbets— och utbildningsana— Avsl. S. Rubenowitz lys för högre tjänstemän vid SIDA.

Undersökningen har utförts på uppdrag av Statskonto— ret som en parallell till den vid Statskontoret ut— förda. Syftet var att kartlägga arten och gra— den av arbetsledande upp— gifter på olika nivåer inom SIDA, och i anslut— ning därtill belysa be— hovet av utbildning för tjänstemän med ledarfunk— tioner. Även arbetsmiljö— frågor som bedömdes stå i indirekt samband med per- sonaladministrativa ledar— funktioner berörs i under- sökningen.

14. Uppföljning och validering Avsl. L.G. Svensson av SKF:s urvalssystem för högre tjänstemän.

Undersökningen är en ut— värdering av det urvals— förfarande med hjälp av psykologiska prövningar som använts vid SKF sedan

1966.

15. Säkerhet vid varuhantering Avsl. G. Svensson med truck på livsmedelslagen en tillbudsstudie

16. SKF—studien.

Undersökningen, som har SK" initierats av företags- _ledningen och de anställ—

das organisationer i sam- verkan, avser personal-

S. Rubenowitz

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKN INGS PROGRAM , PROJEKT (SAMARBETE)

____________________________———-————————

politiken, arbetsför— hållanden m.m. Undersök— ningen omfattar dels en enkät med samtliga an— ställda vid SKF i Göte— borg, dels åtgärds— diskussioner i arbets— grupper för varje ar- betsenhet. Diskussioner— na skall läggas till grund för åtgärdsprogram

17. ESAB—studien. ESAB Stig Örelius

Undersökningen har en liknande uppläggning som SKF—studien.

18. Ombordanställdas arbetsför— Påg. SFR H—E. Werthen hållanden och trivsel. .. . Trelleborgs Undersokningen tar fasta Ångfartygs— på att beskriva de fak- torer som är väsentliga för de ombordanställdas anpassning och trivsel i sitt arbete samt att utröna vilka faktorer som påverkar valet av yrke till sjöss

AB:s donation

Stiftelsen Svensk Skeppsforskn.

19. Studie vid Socialstyrelsen. Socialstyrelsen

En undersökning av de än- ställdas nuvarande arbets— förhållanden vid Social— styrelsens centrala verk, ungdomsvårdsskolorna, de statliga nykterhetsvårds— anstalterna samt de rätts- psykiatriska klinikerna. Undersökningen skall

ligga till grund för ett personalpolitiskt program. Ca 2.500 befattninge- havare berörs av undersök- ningen.

20. Analys av en yrkesroll: Påg. AMS L. Andersson psykologrollen

INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET

Ergonomisk forskning bl.a. med MPI och FOA. Samarbete med Klimatlaboratoriet vid statens institut för bygg— nadsforskning bl.a. avseen- de inverkan av miljöfaktorer som värme och buller på psykisk och fysisk presta- tionsförmåga.

PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, UMEÅ UNIVERSITET

Ej pågående forskning med direkt inriktning på ar- betslivsproblem. Tidigare har bl.a. förekommit studier av psykomotorik ovh fysisk ansträngning, arbetsmotiva- tion, prestation och per- ceptuella problem i fysiskt arbete samt av studie och yrkesvalsprocessen.

PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

Institutionens forsknings- verksamhet avser bl.a. ut— bildningsteknologi. Detta forskningsområde har till- lämpningar inom arbets— livet. Någon direkt ar- betslivsinriktad forsk— ning bedrives dock ej.

PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

Forskningsgru pen IAN peda o— gisk analys av relationerna mellan Individ, Arbete och

Närmiljöå 1. Arbetsmiljöns utformning

- företagsdemokrati

- Arbetsvårdsfrågor

FORSKN. LÄGE

Påg.

ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

Torbjörn Stockfeldt

Lennart Grosin

Claes Fredelius

Lennart Christiansso

INST ITUT ION , FORSKN . AN SIA GSGIVARE UNDERSÖKN INGs LEDARE FORSKNINGSPROGRAM , PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

________________________________________________________________________________

— kvinnor i förvärvs— verksamhet

— Sjukvårdsbiträdens arbetsförhållanden

— patient - personal- relationer, pedagogisk förberedelse av patient Och sjukvårdspersonal m.fl. frågeställningar

— friställda — omskolning

— yrkeslärarutval och utbildning

2. Boendemiljöns utformning i relation till arbets- miljön m.m.

3. Relationer mellan utbild— ningsväsende och omgivande samhälle

— språk och tänkande- problem

— handikappades integra- tionsproblematik

Tidigare IAN—rapporter publi- Avsl. cerade 1971—1972.

Vocational Counseling and Theory Construction: Implications suggested by a study Of gymnasium students interested in social work. Om sjukvårdsbiträden på St. Görans sjukhus.

Arbete och behovstillfreds— ställelse. Inzervjuer med tjugo arbetare.

Arbetsledning för tjänste— män. En critical incident — undersökning vid tre företag om arbetskrav och utbild- ningsbehov.

LO—skolan vid Åkers—Runö: Bakgrund, målsättning, under- visning

Kajsa Ohrlander

Christina Flordh

Wendela Lundh Inger Rempler Dinah Ståhlström Elisabeth Lagercrantz

Ulf Jansson Birgitta Ahlqvist

Lars Larsson

Arvid Löfberg

Birgitta Qvarsell

Brita Stina Lugn

Huvudsakligen 5-betygs uppsatser. Författaren namn anges ej här. 1-5 författare per rapport.

INSTITUTION, FORSKN.

FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE ___—___—

The Achievement Motive och Låginkomstutredningen. En jämförande studie

Något om arbetsvård och den utredande arbetsvårdstjänste— mannens situation och roll

Strejken och fackförenings- rörelsen

Undersökning av yrkesvale— lärarnas erfarenheter i sitt arbete

Informations— och utrednings— kurs. Exemplifierande studie mot bakgrund av arbetsmarknads— politikens mål

Svenska Järnvägsmannaför— bundets agerande i rationali— seringsfrågorna 1965—69.

Effekter av fysiskt arbete på vissa intellektuella funk— tioner

Arbetarskyddet i Stockholms hamn en arbetsplatsundersök- ning

Några problem inom området företagsdemokrati - en litteratur— genomgång om SAP:s, SAP-LO:s och statens syn på företagsdemokrati

Helping others to "find them- selves" Theory, practice and ethics for vocationally relevant counceling Study 1.

Var står ergonomin idag ?

Yrkeslärarkandidater 1970. En be- skrivning samt en studie av möj— ligheterna till prognos av studie— framgång

Människa — miljö interaktion i arbetspedagogisk belysning

Företagsdemokrati om LO:s'roll samt något om begrepp och er- farenheter.

ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKN INGS LEDARE (SAMARBETE)

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE EORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

1. Elevmotivation: mätning Påg. SÖ Åke Jerkedal och studier av elevmo— H. Holmqvist tivation inom yrkesskolan (PA-rådet)

2. Samspelet grundutbild- Påg. UKÄ Åke Jerkedal ning - arbetserfarenhet - B. Flach, T. Kerstell vidareutbildning L—G. Lidberg (PA—rådet) 3. Faktorer i kedjan yrkes- Påg. PA-rådet

R. Björkberg

mäSSig eftersläpning (PA-rådet) och återhämtning 4. Studier av undervisnings- Påg. SÖ L. Nilsson förlopp

Barrett” Buälicsrade 195272 Avsl.

5. Utbildningsval, utbild- J. Bengtsson ningsforskning och ut- bildningsplanering

6. Women's interest in pro- G. Bradley motion in relation to job satisfaction and home and school background

7. Det fria tillvalet på grundskolans högstadium och vägen till gymnasiet A. Andrae

8. Om könsroller och arbets- K. Baneryd tillfredsställelse. En diskussion och några em— piriska resultat

9. Skolelevers värdering av några faktorer i yrkesar- betet G. Boman

10. Teknisk fackskolelinje och A. Carlsund arbetsmarknad. En studie av fackskoleingenjörers syn på sin utbildning

11. Deskription av arbetspröv— G. Elmfeldt ningselever samt försök att prognostisera arbetsförmåga

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

12. Konstruktion och studier Avsl. av ett intresseformulär för gymnasister

Frielingsdorf

13. En studie av yrkeskrav och arbetsuppgifter avseende yrkeslärare J. Hammar

14. Vuxnas studiesituation. En E. Lekberg, Å. Lekberg intensivstudie vid Göte— borgs Stads Vuxengymnasium

15. Den praktiska bilförarut— bildningen M. Olm

16. Utbildningsteknologiska och bioteknologiska

studier A. Paulsson

17. Intresse för vuxenutbild— ning bland unga män med kort utbildning K. Rubensson

18. Om tonåringars yrkesönsk- ningar L. Rudemo

19. Målrelaterad undervisning - G. Svingby ett försök med grund- läggande matematik i yrkes— skola

20. Uppföljning av utbildning M. Thanderz av flygförare på ett modernt vapensystem

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, UMEÅ UNIVERSITET

Studier av flyttare från Påg. övre Norrland (större pro— jekt med utblickar mot olika arbetslivsproblem)

Trebetygåarbgteni Lay-_ Avsl. ålEIådå l9é9z7å); Författare anges ej Facklig aktivitet och fack- har. 1'2 fzrfattare liga attityder inom svenska per rappor

kommunalarbetarförbundet. En sekundäranalys.

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE

Om facklig kamp — villkor och strategier

Analys av delmaterial från glesbygdsforskningen 1967. Arbetssituationen i Pajala och Skellefteå

Mentalhälsokampanjen i praktiken

Laisvall — planering av gruv- samhället

Arbetarskyddet i skogen - en deskriptiv studie

Frånvaro och arbetsförhållan- den vid en norrländsk skogs— industri - en fallstudie

Äldre arbetskraft,analys av or— saker till att den äldre arbets- kraften betraktas som en marg-

nalgrupp

Nordiskt symposium i organisa— tionsteori och företagsledning - en kartläggning och analys av deltagarnas synpunkter

Arkivarbetarna i Västerbottens län och deras situation på arbetsmarknaden - en deskrip— tiv undersökning

Gruvarbetarna vid Leveäniomi- gruvan

Arbetsförmedlingens målsätt-

ning och dess funktion av ar- betsmarknadspolitik och eko-

nomisk politik

Den icke-operativa informationen vid AB Hägglund & Söner

Rationaliseringen 1971 vid det statliga företaget Etri

FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

I. Studier i beslutsinflytande Avsl.

1. Om stormötesformen på Uppsala datacentral

2. Självstyrande grupper vid en tvättinrättning

II. Alienationsområdet Avsl.

1. Alienationsproblematiken: En jämförelse mellan några alienationsteorier och en undersökning om arbetsanpassning på ett mellansvenskt företag.

2. Tillfredsställelse - Missnöje. En studie i arbetstrivsel på AB Wil— helm Becker (integrering av Herzbergs tvåfaktor— teori och Blauners alienationsteori.)

3. Analys av sjukfrånvaron vid en större organisa- tion i Stockholm

III Förvaltningsdemokrati — Påg.

försöksverksamhet inom _______________________

statliga mzndigheter

IV Studium av sjukfrånvaro i Påg. organisationer särskilt bland tjänstemän

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

I. Arbetsförmedling och annan Påg.

samhällsservice.

1. Arbetsförmedlingens latenta kurder

2. Arbetsförmedlingens faktiska kunder INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE Inrikes— departem.

UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

Torsten Björkman Stjepan Udovié

Sverker Syrén

Per Kempe

Mats Thorslund

Rut Lönn

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSDEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LAGE (SAMARBETE) _______.__________________________________________________. ___________________ II. Utslaggingen på arbets— Påg. RBF Hans Berglind

marknaden

1. Strukturrationalise- w. Rädel ring, effektivisering whmämmawiiah betsorganisationen

2. Arbetsvårdens roll i svensk arbetsmarknads-

politik A-L Lindqvist 3. Arbetsutformning för (samarbete med att förebygga utslag- statens arbetsklinik) ning III. Attityder till arbete — Påg. RBF Hans Berglind metodutveckling IV. Konflikter på arbets- Påg. RBF Walter Korpi marknaden V. Orsaker till och effekter Påg. Inrikes- Walter Korpi (Samarbete av arbetsmarknadsbetingad dep. med sociologiska inst. geografisk rörlighet Stat.konsu- Umeå univ.) mentråd RBF

VI. Medverkan i arbetsmedi-

cinsk forskning Göran Olhagen (Forskning vid lab.

för klinisk stress— forskning och arbets- medicinska avd.)

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

1. Samverkan på arbetsplat— Påg. RBF Eva Bäcklund sen Sven Paulsson

2. Uppföljningsundersökning Påg. AMS rörande inflyttad arbets— kraft

3. Fackligt ledarskap och Påg. Kjell Eriksson facklig kontroll

4. Sociologisk referensram Påg. Leif Grahn för analys av arbets- marknadspolitik

INSTITUTION, FORSKN. FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT

ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE

LÄGE ( SAMARBETE)

FÖRETAGSEKONOMISKA INST . UMEÅ UNIVERSITET

Inom ramen för ett forsknings- program för organisationsteori och administration studeras organisatorisk uppbyggnad, strukturer och processer, i olika typer av planerade verk— samheter. Inom programmet lanerin i företa och sam- hälle bedrives studier av personalomsättningens konse— kvenser samt av personal— dimensioneringsfrågor. Vidare bedrives vissa studier av ut- bildningsutbudet i samhället bl.a. av vidareutbildning av företagsledare.

Dezsö Horväth

Bengt Johannisson Lennart Orkan

FÖRETAGSEKONOMISKA INST. UPPSALA UNIVERSITET

1. Spontant försök med nya Påg. SFR former för arbetsutform- ning och arbetsorganisa- tion (Samarbete med URAF)

Thomas Sandberg

2. En studie av ekonomiska Plan. redovisnings— och budget- systems inverkan som för— utsättningar eller hinder för en utveckling mot ökat medinflytande har planlagts

FÖRETAGSEKONOMISKA INST. STOCKHOLMS UNIVERSITET

1. Personalanpassning vid före- Påg. SFR tagsnedläggelse

2. Personaladministrativa mät— problem Avsl.

3. Studier av demokratiserings- Påg. försök inom statliga bolag

4. Modeller för förändring Påg. av arbetsorganisationer

INSTITUTION, FORSKN. FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE

ANSLAGSGIVARE

UNDERSÖKNINGSDEDARE (SAMARBETE)

__________________________________________________________________________________

5. Mikrosystems organisation. Påg. Modellstudier kring struktur och livslängd

6. Socio-ekonomiska effekter Påg. på organisationer från arbetsmarknaden

FÖRETAGSEKONOMISKA INST. GÖTEBORGS UNIVERSITET

I. Personaladministration Påg.

1. Personalplanering - prioritering av organi— sationens resurser på olika personaladmini- strativa aktiviteter

2. Personalpolitik i före— tag och förvaltningar - mål och riktlinjer för handläggning av problem rörande individer

3. Uppbyggnad av personal— datasystem som underlag för personalplanering

II. Teknologi och arbetsmiljö Påg.

Studier av datorise- ringens inverkan på den psykologiska arbetsmiljön

III Individens medverkan i för- Påg.

andringsprocesser

Företagens strategier vid genomförande av rationa— liseringsinsatser, främst i samband med datorise- ring

EKONOMISKA FORSKNINGSINSTITUTET VID HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM (EFI)

I. Personaladministration och

organisation inom bygg— branschen

SFR

SFR Walter Goldberg Axel Targama Jan Gustafsson Svante Leijon Ingemar Sjöberg

Bo Hedberg Sam Sjöberg Axel Targama

Hans Glimell Axel Targama

INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT

ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGS LEDARE (SAMARBETE)

1. Löneingenjörer - en undersökning av en yrkesgrupps då-, nu—, och målsituation

2. Kommunikationer inom ett byggföretag

Avsl.

3. Ledarskap och admini- strativ utveckling Avsl 4. Byggnadsarbetares miljö Avsl. motivation och atti- tyder

5. Perception av och be— teende vid drifts- störningar

Påg.

6. Företagsorganisation — en taxonomisk ansats

Påg.

II. Medinflytande och organi- sationsutveckling

1. Studium av försök att åstadkomma ökat medin— flytande i ett tjänste- mannaföretag

Påg.

2. En internationell jäm— förelse av besluts- fattande i företagsled- ningen

Påg.

3. Beteende i ett företag Påg. som experimenterar med nya samarbetsformer

Pro'ekt med ankn tnin

betslivsforskning.

till ar-

Studier av ekonomiska struk- Påg. turer inkl. informationsstruk- tur i företag och regioner Kontrollanalys av innovations- Påg. verksamhet med särskild hänsyn till effekter av ny teknologi för fjärröverföring av informa- tion, t.ex. bildtelefoni.

Avsl. RBF URAF Statens råd för byggn. forskn SFR arbetsmarknads— organisationer Olika stiftelser

(drives i samarbete med URAE)

Hans Österberg

Peter Docherty

Gunnar Westerlund Hans Österberg S—E. Sjöstrand Peter Docherty S—E. Sjöstrand Bengt Stymne Harald Berg Peter Docherty Åke Magnusson Torbjörn Stjernberg

Peter Docherty Bengt Stymne

Curt Berg

Bertil Thorngren

Bertil Thorngren

INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM

Databank för källmaterial för kontaktstudier

Data— modell — lösnings- metod. En jämförande modell- studie av "manpower planning systems"

Publicerade rapporter med an— knytning till arbetslivsforsk— ning. Om linje och stab. En studie av konflikt och samverkan i företagets organisation

Mål— och målformulerings— problem i en organisation

Förhandlingar. En teoretisk analys av gemensamt besluts- fattande

Studier i lokalisering. Regio- nal strukturanalys

INST. FÖR INDUSTRIELL EKONOMI OGH ORGANISATION VID KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN

Utveckling av samarbetsformer för planering av produktion

INST. FÖR INDUSTRIELL ORGANISATION VID TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND

1. Beslutsmodell för inpla— cering av betingat arbets- föra på arbetsmarknaden

2. Beslutsmodell för placering av arbetstagare med speciell

inriktning på pcstverkets förhållanden

3. Kapacitetsbestämning av tjänstemannaarbetet

4. Arbetskravsprofil för mejeriernas arbetsledare

5. Synpunkter på validitet och reliabilitet vid arbets— kravsprofiler och ergono— miska checklistor

FORSKN.

LÄGE

Påg.

Påg.

Avsl.

Avsl.

Avsl.

Avsl.

Påg.

Avsl.

Avsl.

Avsl.

Avsl.

Avsl.

ANSLAGSGIVARE

URAF ASF

UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

Bertil Thorngren

Jan-Eric Österlund

Eric Rehnman Lennart Strömberg Gunnar Westerlund

Stefan Melesko

Lennart Gustafsson

Bertil Thorngren

Sven—Åke Johansson

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM , PROJEKT LÄGE ( SAMARBETE) ___—___

6. Studier av formellt organi- Påg. serade grupper inom produ- cerande system ur såväl be- teendevetenskaplig som pro- duktionsteknisk synvinkel

PSYKOTEKNISKA INSTITUTET VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

1. Arbets- och idrottspsyko- Påg. RBF Gunnar Borg lo;iska forskningsgru-uen Försvarsmedi— Stanislav Dornic cinska forsk- Bengt Edgren ningsdeleg. Ivo Sario Metodutveckling och fakta- SFR insamling i syfte att skapa ökad kunskap om problem Idrottens rörande ansträngning och forsknings— trötthet, arbetsförmåga och stiftelse fysisk kondition, arbets— motivation och arbetsan- passning samt relationen mellan fysisk och psykisk prestation

II. Arbetsanalysproblem

1. Modell för arbetsbeskriv- Avsl. Anders Herbert ningar. Utveckling och Sylvia Molander praktisk prövning av en beskrivningsmodell inom olika yrkesområden: bil- och förarprövare vid tra— fiksäkerhetsverket samt serverings- och kassaar— bete på restauranger

2. Beslutsfattande och ar- Påg. RBF betssvårigheter. Studier av relationen mellan variabler i arbetssitua- tionen och upplevelser

Anders Herbert

III Byggforskning

Arbetsupplevelser och or— Avsl. Stat. råd Jan Kronlund ganisationsstruktur i för byggn. Lars Forsberg byggnadsindustrin. Ergo- forskning Inga—Lill Jensen nomiska studier inom Carin Sundström—Frisk byggnadsindustrin m.m. Hanna Wohlgemuth

Hans Holmquist Studier av lönesystem Jan Carlsson (övergång till månads- ÅVSl LKAB lön) samt samverkans- system inom gruvindu- strin.

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE EORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT (SAMARBETE)

Oswald Bratfisch

IV. Utveckling av metodikz

effektstudier etc. i an- Karin Börjesson slutning till anlagspröv- Brita Hansen nin Margareta Lundgren 1. Populärframställning av Påg. AMS Anna Santesson P.O. Thorelli

begåvningsbeskrivning Barbro Wärngård

och mätning inom ramen för anlagsundersökning

2. Utarbetande av system Påg. AMS för beskrivning av 1) arbetsförmedlingens kundpopulation och av 2) populationen anlags— undersökta personer

3. Korttidsmätningar av Påg. AMS anlagsundersökningens effekter

4. Försöksverksamhet röran- Påg. AMS de 1) information om an— lagsundersökning till klienter med hjälp av "förväntningsskatt- ningar" och 2) informa— tion om psykologdel- givning till klienter med hjälp av "upplevel— seskattningar".

5. Fortsatta uppföljningar Påg. Sthlms skol- av hjälpklasselever direktion 6. Utarbetande av peda— Påg. AMS gogisk metodik för in- vrntering och analys av intressen inom ramen för anlagsundersökningsn

7. Utarbetande av peda— Påg. gogisk metodik för sam- tal kring begåvnings— resurser inom ramen för anlagsundersökningar med hjälp av självskatt— ningar

8. Undersökning av percep— Påg. tuella funktioner m.m. i arbete vid bild- skärmsterminaler, samt viss utprövning av nya test avseende perceptuell snabbhet

INSTITUTION , FORSKN . ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGS LEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) ___________________________________________________.____________________________ 9. Utarbetande av manual Påg.

för anlagsundersökning

10. Effekten av strukturerad information om anlags— undersökningens syfte och innehåll på kundens upplevelse av undersök-

ningen. LABORATORIET FÖR KLINISK Flera anslags- Lennart Levi STRESSFORSKNING, KAROLINSKA givare Samarbete med andra SJUKHUSET institutioner före-

kommer regelmässigt

I Arbetsfrånvaro

Undersökningar avseende orsakerna till korttids— frånvaro för olika kate— gorier anställda med be- aktande av såväl somati— ska och psykiatriska som psykologiska, sociala, ekonomiska och stadspla— neaspekter

II Skiftarbete

Studier av psykiska och fysiologiska variablers dygnsrytm och effekterna på dessa variabler av skiftarbete av olika slag. Studierna kommer i fort— sättningen bl a att avse olika skiftmodeller, adaptation vid skiftbyte samt effekten av olika långa och olika inpla- cerade viloperioder. Medicinska, psykologiska, sociala och ekonomiska variabler kommer att in— gå i undersökningarna

III Arbetsbuller Plan.

Studier av psykologiska och fysiologiska effekter på människan av icke hör- selskadande buller d v s primärt stresseffekterna. Bullrets effekt på olika grupper av individer med olika attityder till bullerkällan etc. kommer att studeras

___________________________________________________________._____________________ INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE mmmmmmmwmpmmm ME wmmmw) __________________________________________________________________________________

IV Effekten av olika slag Påg. av prestationslön Fältexperiment med mät- ning av såväl psykologi— ska som fysiologiska reaktioner som arbets- prestationer vid olika typer och nivåer av tid- och prestationslön

V Försvarsmedicinsk forsk— ning Påg. Försvars- Studier av prestations— medICInSka förmågans förändringar forsknings— . delegationen under långvarig vaka, etc. som nära ansluter till olika arbetsveten— skapliga problem av mer generell natur STIFTELSEN FÖRETAGSADMINI- STRATIV FORSKNING (SIAR) Påg. Uppdrags— Gabor Bruszt givare + Eric Rhenman I Allmän organisations— vissa Lennart Strömberg forskning forsknings— Christer Wallroth anslag m.fl.

Utveckling av organisa- tionsteori, d.v.s. kunnan- de om hur organisatorisk effektivitet kan uppnås och organisationsproblem undvikas

II Företagets mål och vär- deringar

Utveckling av metoder att empiriskt kartlägga mål och värderingar inom ar- betsorganisationen samt att utveckla en teori som kan förklara hur skillna— derna mellan företag upp- står samt konsekvenserna av dessa skillnader

III Tillväxt- och utvecklings- problem

IV Företa ets innovationsför— maga

Studier av samband mellan organisationsstruktur och framgång med produktutveck— ling m.m. Samband mellan företagets "klimat" och innovationsförmågan 183

INSTITUTION, PORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE mmmmwmmmmrmmm LEE wmmmm)

V. Förändringar av stora organisationer

Studier av förlopp vid genom- förande av organisationsför- ändringar. Studierna ansluter till den socialpsykologiska forskningstraditionen på om- rådet. Studierna har också gällt organisatorisk struk— tur och maktförhållanden i relation till förändrings— förlopp

VI Komplexa planeringsprocesser

Studier av "effektiva pro— blemlösare" i olika slag av komplicerade planeringsproces- ser samt samspelet i problem— lösningsprocessen mellan in-

dividen, gruppen och organi- sationen.

?SYKOTEKNISKA INSTITUTET I GÖTEBORG AB

1. Pensionärer i svensk indu— Plan. stri- och kontorsmiljö

2. Stress och mental trötthet Plan. vid icke-kroppsligt arbete

5. Ergonomiska utvecklingspro- Påg. Olika upp— Ruth Axelsson m.fl. jekt dragsgivare

4. Forskning kring kreativi— Plan. tetsproblem

5. Utveckling av test för mät— Påg. ning av matematisk begåv- ning

6. Uppföljnings— och utveck— Påg. lingsprojekt i anslutning till yrkesanlagsprövningar

INSTITUTET FÖR PSYKOLOGISK-

PEDAGOGISK KONSULTVERKSAMHET AB

(IPPK) Uppsala

1. Undersökning av arbetsmotiva— Plan. AMS Siv Dirman " tion hos personer som varit Agneta Forsstrom yrkesverksamma och sedan viss tid är arbetslösa

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT

2. Frånvaro på arbetsplatserna i relation till bakgrunds- och personlighetsvariabler

PEDAGOGISKT CENTRUM I STOCKHOLM (Stockholms skoldirektion)

Forsknings- och utvecklings— SÖ Bengt Gustavsson verksamhet med anknytning (samt in— till yrkesutbildningen dels terna re— projekt som rör miljö och surser) ergonomi, dels projekt som gäller arbetsmarknadsutbild—

ning.

ARBETSPSYKOLOGISKA UTVECKLINGS- GRUPPEN, MALMÖ

Utvecklingsarbete i anslutning till psykologiska yrkesan- lagsprövningar Påg. AMS Ulla Sartz m.fl.

'den mandatperiod som slutade 12Z2.

x anger att vederbörande också ingått i styrelsen 1972

direktör Tryggve Holm, ordförande i Svenska Arbetsgivareföreningen ordförande

direktör Folke Haldén, Svenska Arbetsgivareföreningen, vice ord— förande

ordförande Lennart Bodström, Tjänstemännens Centralorganisation direktör Axel Enström, Sundsvall, hedersledamot förbundsordförande Sune Eriksson, Sveriges Arbetsledareförbund docent Karl—Olof Faxén, Svenska Arbetsgivareföreningen professor Sven Forssman, Arbetsmedicinska Institutet överdirektör Olle Gunnarsson, Landsorganisationen i Sverige ombudsman Börje Heggestad, Handelstjänstemannaförbundet direktör Ingemar Hellström, Statsföretag AB direktör Christer Höglund, Borås Wäfveri AB ombudsman Inge Janérus, Landsorganisationen i Sverige fil lic Sven Jonasson, Svenska Industritjänstemannaförbundet direktör Sten-Sture Landström, Svenska kommunförbundet direktör Matts Larsson, Sveriges Verkstadsförening docent Lennart Lennerlöf, PA—rådet, verkställande direktör direktör K-A Linderoth, Kooperativa Förbundet direktör Stig szson Lindholm, Bankinstitutens Arbetsgivareorg. förbundsordförande Valdemar Lundberg, Svenska Fabriksarbetareförb. fil dr Rudolf Meidner, Institutet för arbetsmarknadsfrågor direktör Curt Nilsson, Svenska Vägaktiebolaget andre ordförande Gunnar Nilsson, Landsorganisationen i Sverige direktör Bengt Odéen, Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund förbundsdirektör Bengt Olsson, Svenska Landstingsförbundet generaldirektör Bertil Olsson, Kungliga Arbetsmarknadsstyrelsen direktör Lennart Rugfelt, Handelns Arbetsgivareorganisation direktör Rune Synnelius, Sveriges Akademikers Centralorganisation intendent Nils Thurn, PA—rådet (representant för de anställda) generaldirektör Otto Westling, Kungliga Arbetarskyddsstyrelsen direktör Kaj Åberg, Sveriges Textilindustriförbund

Bilaga 4

Översikt av forskningsverksamhet enligt svar på enkät hösten 1972 Institution: PA—rådet

Förkortningar för forskningsfonder etc: se bilaga 2

____________________________________________________________________________

HUVUDOMRÄDE, PROJEKT FORSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE LAGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas) Organisationsutveckling 1. Tvärfunktionella arbets— Avsl Roland Björkberg grupper

2. Samråd och medinflytande Avsl LKAB Bertil Gardell vid LKAB (Sociologiska inst Göteborgs univ) 5. Har arbetsstudier en Avsl Lars Gunnarsson framtid? En analys av (Sociologiska inst studier och debatt Lunds univ) 4. Studium inför planerad Avsl Åhlénsstiftelsen Barbro Hall organisationsutveckling med särskilt beaktande av konsekvenser för ledarskap och styr— struktur 5. Utvecklingstendenser i Avsl Magnus Hedberg organisationsläran 6. Effekter av planerings- Avsl Kay-Inge Hörlén samtal Arne Rydberg Kjell Angelid 7. Forskningsmiljö och Avsl PA—rådet, STU Bertil Ljungh kreativitet inom Berit Engman industrin Fredrik Lindefelt

8. Kreativitetsstudier Avsl Kungl Tekn Hög- Fredrik Molt vid Kungl Tekniska skolan, UKA Anders Lekholm Högskolan

9. Scnsitivitetsträning: Avsl AB Emmaboda Glas- Åke Ahlberg en effektstudie verk, PA—rådet ' 10. Tillämpning av socio- Avsl PA-rådet, företag Allan Steen tekniska metoder för (Sociologiska inst att studera och för— Lunds univ) ändra arbetsorganisa- tioner 11. Dokumentation av er- Avsl URAF Jan Porslin farenheter från före- tagsdemokratisk för— söksverksamhet 12. Utveckling av ny ar- Påg AB Emmaboda Glas- Allan Steen betsorganisation vid en ny fabriksenhet

verk Jonas Kjellin

13.

14.

15. 16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

' 25.

24.

HUVUDOMRÅDE, PROJEKT

Evaluering av semina- rieserie i arbetsled— ning och organisations— utveckling

Förändring av arbets— miljö Kreativ miljö

Försök med nya former av arbetsutformning och arbetsorganisation

Försök med ökat infly— tande över det egna arbetet, avseende ar- betare

Gruppdynamiska metoder vid Assessment Center teknik

Försök avseende medsty- rande grupper i en kom— mun

Litteratursammanställ- ning om Action Research

Demokratiseringspro- cesserSÅutveckling i artskilda företag

Organisationsutveck— ling vid tung kemisk processindustri

Utveckling av tekniska förändringsprocesser

Casebeskrivningar av fyra nyetablerade företag i Vilhelmina

Arbetsmiljö

Nya former för attityd- undersökning vid ett verkstadsföretag

Medverkan vid konstruk— tion av en processor

Man-maskin system

Kontorsmiljöutredn I: Attityder till kontors— landskaps— och stor- rumsmiljö

FORSKN LAGE

Påg

Påg

Påg Påg

Påg

Påg

Påg

Vil

Plan

Plan

Plan

Avsl

Avsl

Avsl Avsl

ANSLAGSGIVARE (PA-rådet ensamt

Konsultations— arvode

Konsultations— arvode

RBF

Umeå kommun

Konsultations- arvode

STU

Konsultations- arvode

Konsultations- arvode

Svenska Industri- tjänstemannaförb Statens råd för byggnadsforskn

om uppgift saknas)

UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

Roland Björkberg

Claes Edlund

Lars Engqvist

Lars Gunnarsson (Sociologiska inst Lunds univ)

Lars E Björk Reine Hansson Jan Pärsson

Rune Holmquist

Rolf—Åke Larsson

Jan Pärsson

Claes Edlund Lars Gunnarsson Sven Österman

Claes Edlund Arne Rydberg Lars E Björk

Rolf—Åke Larsson

Sten Pergeman Birgitta Herloff

Ivo Sarié Ivo Sario

Kerstin Wiedling Bo Wolgers

.________________________________________________________________________________

HUVUDOMRÅDE, PROJEKT FORSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE LAGE (PA—rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas)

5. Kontorsmiljöutredn II: Avsl Skandiakoncernens Kerstin Wiedling Attityder och stress hundraårsfond Bo Wolgers vid kontorets miljöbyte

6. Kontorsmiljöutredn III: Avsl Ollie och Elof Kerstin Wiedling Anpassning till stor— Ericssons stiftel— Bo Wolgers rumsmiljö; En jämförel— se se mellan sju företag

7. Lönens betydelse för Avsl Sven Osterman arbetstillfredsställel— se och avgång

8. Redovisning av modell Påg Krister Esping för planering och in- rättande av kontors— landskap

9. Skegsarbetares arbets— Arbetsmedicinska Bertil Gardell anpassning institutet, RBF 10. Arbetsanpassning och Avsl RBF Bertil Gardell teknologisk miljö Gunnela Westlander 11. Evaluering av mental— Påg Folksam Åke Jerkedal hälsokampanjens studie- (Pedagogiska inst. cirkelverksamhet Göteborgs univ) 12. Attitydundersökning ang Avsl Konsultations— Bo Wolgers arbetsmiljö— och medin— arvode flytandefrågor vid ett statligt verk 15. Studier av arbetsmoti- Avsl Byggnadsindustri— Reine Hansson vation förbundet (Psykologiska inst

_ Stockholms univ) 14. Socialekologisk sam— Påg Claes Edlund höllsstudic. Förstudie

15. Arbetsmiljö inom Påg Industrideparte— grafiska industrin mentet 16. Mentalhälsorelevanta Påg HBF Gunncla Westlander faktorer i yrkesarbete (Psykologiska inst och andra livsområden Stockholms univ) 17. Arbetsmiljö inom tung Plan Claes Edlund kemisk processindustri Sven Österman 18. Automation och in- Påg Jan Forslin dustriarbete (European Coordina—

tion Center for R&D in Social Sciences)

Personaladministration

1. Kartläggning av från- Avsl SAF Lars Andersson varo inom industrin, pilotundersökning

____—___________________________________________________

2.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

HUVUDOMRÅDE, PROJEKT

Kreativitetsutbildning vid ett enskilt företag

Kreativitet på verk— stadsgolvet. Studie av förslagsställare och förslagsverksamhet i verkstadsindustrin

Urval av personal med hjälp av psykologiska undersökningar

Patienters och perso— nals attitydmässiga in- ställning till perso— naladministrativa åt— gärder på sjukhus

Medinflytande vid till— sättning av arbets— ledare — case

Kartläggning av befatt— ningar inom nyetable— rad massafabrik

Organisation och per— sonalplanering

"Norrlandsprojektet" Projektering av studie rörande samspel mellan individ, företag och samhälle

Personalplanering vid AS Follum Fabrikker

Application of EDP in Personnel Management

Bemanning av nybyggd fabrik

Uppföljning av urval av fredskårsaspiranter

Ledning av utvecklings- och konstruktionsarbete

Personalstatistik

Byggarbetsledning och produktionsstör— ningar

FORSKN LAGE

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

ANSLAGSGIVARE (PA—rådet ensamt om uppgift saknas)

Perstorp AB, STU

Finansdeparte- mentet

Konsultations— arvode

Konsultations— arvode

Norsk Produkti— vitetsinstitutt

Enskilda företag OECD samt AMS

Konsultations- arvode

Styrelsen för internationell utveckling, SIDA Sveriges Mekan— förbund

Byggforsknings— rådet

(PA—rådet forts)

UNDERSÖKNIHGSLEDARE (SAMARBETE)

Gunvor Arfwidson Bertil Ljungh Fredrik Holt

Göran Ekvall (Psykologiska inst Lunds univ)

Göran Ekvall

Birgitta Fredholm Gunilla Henriksson Bernt Johnsson (Psykologiska inst Göteborgs univ)

Börje Henningsson

Birgitta Herloff

Lars-Peter Holmlund (Företagsekonomiska inst, Umeå univ) Rolf—Åke Larsson

Bengt Linder Jens Söderlund

Bengt Linder m fl

Ingela Olsson Sten Pergeman Birgitta Herloff Lisa Keisu

Kerstin Pehrson

Lars Prien

Jens Söderlund Bengt Linder

Hans Wirdenius Kjell Martvall (Psykologiska inst Uppsala univ)

________________———————-————-————-—————

HUVUDOMRÅDEN, PROJEKT FORSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE

LAGE

”___—___—

17. Uppföljning av rekry— Påg tering etc av data— personal vid SJ

18. Evaluation study of the Påg World Consultation on Forestry Education and

Training

19. Sammanställande av per— Påg sonalpolitisk skrift

20. Utbildning och uppfölj— Avsl ning av processorförare

21. Faktorer i kedjan yrkes— Påg mässig eftersläpning och återhämtning

22. Sociologisk undersök— Påg ning rörande förslags- verksamhetens admini— stration och organisa- tion

23. ASSessment Center Påg

24. Utvecklingsarbete inom Påg området individutveck— ling — utbildning — för—

ändring

25. Personalpolitik och Påg företagsdemokrati

26. Experiment med en sam— Påg rådsprocess för utveck— ling av arbetslednings— funktionen

27. Byggarbetsledning och Påg produktionsstörningar — utvidgad studie

28. Undersökning av "krea— Plan tivitetsreserven" bland industriarbetare

29. Icke kategoribunden Plan arbetsledarutveckling

30. Analys av chefsrollen Plan (på mellannivå) Individen och arbetsmarknaden

1. Om könsroller och ar— Avsl betstillfredsställelse

(PA—rådet ensamt om uppgift saknas)

Statens Järnvägar

Food and Agricul— ture Organization of the United Nations (FAO)

Forskningsstiftel— sen skogsarbeten samt PA—rådet

Utvecklingsrådet

URAF Konsultations— arvode

Utvecklingsrådet samt försöksföre— tag

HBF Utvecklingsrådet

Byggforsknings— rådet

HBF Konsultations— arvode

REF

(SAMARBETE)

Lars Anderson

Åke Jerkedal

Stig Landemoo Inga—Lisa Sundström

Anita Persson Barbro Hall

Roland Björkberg (Pedagogiska inst Göteborgs univ) Göran Ekvall Rolf Olsson (Sociologiska inst Lunds univ)

Börje Henningsson

Kurt Possne

Åke Jerkedal Stig Landemoo Inga-Lisa Sundström (URAP)

Hans Wirdenius Göran Ekvall URAF)

lans Wirdenius Mats Kullstedt

Göran Ekvall

Arne Rydberg

Hans Wirdenius

Kurt Baneryd ( Pöiagogiska inst Göteborgs univ)

HUVUDOMRÄDE, PROJEKT FORSKN ANSLAGSGIVARE UHDERSÖKUIHGSLEDARE LÄGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas) 2. Arbetsattityder och be— Avsl Svenska Handels— Gunilla Bradley fordringsintresse hos bankens stiftelse (Pedagogiska inst ' kvinnliga bankanställda för samhällsveten— Göteborgs univ) skaplig forskning 5. Faktorer som påverkar Påg Arbetsmarknads- Kajsa Dellgren * synskadades rehabili- styrelsen Ivi Mets tering (Pedagogiska inst Stockholms univ) 4. "Boråsabiturienter Påg Arbetsmarknads- Margareta Josefsson 1966-67" styrelsen PA-rådet 5. Relationen mellan Avsl Inrikesdeparte— Jagnus Hedberg företag och arbets- mentet samt förmedling PA-rådet 6. Normativa och deskrip- Avsl RBF Sonja Larsson tiva förväntningar av- (Sociologiska inst seende arbetsroller Stockholms univ) 7. Synskadade program- Avsl Arbetsmarknado- Ivi Metz merare styrelsen Kajsa Dellgren 8. Utvärdering av psykolo— Avsl Arbetsmarknads- Carina Nilsson , gisk rådgivning vid styrelsen val av utbildning eller yrke 9. Analys av anlagsunder— Påg Arbetsmarknads- Oswald Bratfisch PTI sökningens effekter styrelsen Stig Borg och värde (Psykotekniska inst) 10. Uppföljning av omskol- Påg Länsarbetsnämnden Ture Hagström ningselever vid ny- i AC-län lokaliserade företag 11. Förväntat och upplevt Påg RBF Jan Forslin utbyte i arbetet (Psykologiska inst Stockholms univ) 12. Uppföljning av anlags— Påg Arbetsmarknads— Ingrid Göransson undersökningar styrelsen (Psykologiska inst Lunds univ) 15. Anställdas val och byte Påg RBF Magnus Hedberg av arbetsplats 14. Studie kring samspelet Påg Universitets— Åke Jerkedal grundutbildning - ar— kanslersämbetet (Pedagogiska inst betserfarenhet - vidare- Göteborgs univ) utbildning inom vissa karriärer i arbetslivet 15. Uppföljning av eleverna Plan Medel söks hos Kerstin Lannergren på anpassningskursen Arbetsmarknads- (Psykologiska inst för intellektuellt ar— styrelsen Lunds univ) betshindrade i Växjö med hjälp av anlags— undersökningar

___________________________________________________________._________

HUVUDOMRÅDEN, PROJEKT

FORSKN LÄGE

ANSLAGSGIVARE (PA—rådet ensamt om uppgift saknas)

UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

_______________________________________________________________________

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

25.

Intensivundersökning av cp—skadade ung— domars anpassning

Konsekvenser av före- tagsnedläggningar för individ och samhälle

(Sociologisk och psy- kologisk del)

Arbetslösa tjänstemäns upplevelse av sin situation

Uppföljning och analys av ett anlagsundersökt arbetsvårdsklientel

Verbal förmåga i två- språkig bygd

Beteendeveteskapernas rön och erfarenheter inom området "den han— dikappade och äldre arbetskraftens problem"

Hörselskadades språk— problem

Förprojektering av gruppsamtal med handi— kappade samt anförvanter till handikappade

Metodutveckling

1. Uppföljning av anlags- undersökningar av rörelsehindrade

Begreppsvalidering av tekniska anlagstest Befattningsanalys M/68

Utprövning av Serial Mirror Technique

Dimensionsanalys för beteendevetare

Manual för anlagsunder- sökningar av döva

Påg

Påg

Påg

Påg

Plan

Plan

Plan

Plan

Avsl

Avsl

Avsl Avsl

Avsl

Avsl

Arbetsmarknads- styrelsen

Arbetsmarknads- styrelsen

Medel söks hos Arbetarskydds-

Arbetsmarknads- styrelsen

Arbetsmarknads— styrelsen

Ulla Nordin Kristina Salén

William Peterson

(Arbetsmedicinskw inrt och Kultur- geografiska inst Uppsala univ)

Christer Sandström Kjell Ledin (Pedagogiska inst Umeå univ)

Björn Svennerstam (Pedagogiska inst Umeå univ)

Christina Björklund- Karlsson (Pedagogiska inst Umeå univ)

Stig Borg Kurt Bronner

Björn Danielson

Kajsa Dellgren Ulla Nordin

Kerstin Darnhede

Göran Ekvall

Börje Henningson

Jonas Kjellin (Psykologiska inst Lunds univ)

Bertil Mårdberg

Kerstin Nordén Rune Holmquist

_________________________________________________________________________________ HUVUDOMRÅDEN, PROJEKT

FORSKN LAGE

ANSLAGSGIVARE (PA—rådet ensamt om uppgift saknas)

UNDERSÖKNINGSLEDARE (SAMARBETE)

___—___—

7.

10.

11.

12.

13.

14.

17.

18.

Mätning av yrkesin- tressen

Skillnader i CVE—resul— tat hos olika ålders— grupper

Metodstudie för mätning av arbetsanpassning: Herzbergs "critical incident" teknik jäm- förd med attitydskalor av Likert—typ

Klassificering och kodi- fiering av persondata "Varför slutar folk"

Validitetsundersökning av två kreativitete— tester

Utveckling av person- lighetstest för arbets— psykologiskt bruk

Utveckling av instru- ment för objektiv per- sonlighctsmätning

SPIS — latent profil- analys: ett försök att via en multivariat klassificeringsanalys (latent profilanalys) bearbeta en percept- genetiskt uppfångad könsrelation

Utarbetande av manual för anlagsundersök— ning av synskadade

Mätning av arbetstill— fredsställelse och arbetsmotivation

Kreativitet (mätning och prediktion av kreativt beteende)

Utarbetande av metod för beskrivning av in— dividens subjektivt upplevda valsituation

Utarbetande av metoder för mätning av själv— uppfattning

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Avsl

Påg

Påg

Påg

Plan

Påg

Konsultations- arvode

AB Emmaboda Glasverk

Arbetsmarknads— styrelsen

Arbetsmarknads— styrelsen

Ingela Olsson (Pedagogiska inst Göteborgs univ)

Kurt Bronner

Gunilla Behrens (Psykologiska inst Göteborgs univ)

Kurt Bronner Ronny Johansson

Göran Ekvall

Göran Ekvall

Lars Lundqvist (Psykologiska inst Uppsala univ) Fil dr Björn Höijer Åke Ahlberg (Psykologiska inst Lunds univ)

Kajsa Dellgren

Göran Ekvall

Göran Ekvall Rune Holmquist

Anna Frielingsdorf (Psykotekniska inst)

Anna Frielingsdorf (Psykotekniska inst)

HUVUDOMRÅDEN, PROJEKT FQRSKN AHSLAGSGIVARE UUDERSÖLNIHGSLEDARE LAGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas) 20. Utarbetande av metod Påg Arbetsmarknads— Anna Frielingsdorf för kontinuerlig indi- styrelsen viduell uppföljning av anlagsundersökningar 21. Testkonstruktion och Påg Rune Holmquist utarbetande av manualer Göran Ekvall 22. Speciella normerings- Påg Rune Holmquist undersökningar Göran Ekvall 23. Normdataprojektet Påg Rune Holmquist (ND?) Jan Lindell 24. Uppföljningsstudie av Påg Jonas Kjellin psykologisk urvalsun— Birgitta Ahltorp dersökning betr aspi— (Psykologiska inst ranter till sjuksköter— Lunds univ) skeutbildning 25. Studier avseende verbal Påg Nils—Göran Karlsson rörlighet (Psykologiska inst Uppsala univ) 26. Statistisk analys med Vil Jan Lindell variansanalytiska tekniker 27. Bedömning av arbets— Påg RBF Jan Lindell beteende (Psykologiska inst Stockholms univ) 28. Arbetspsykologiska Påg RBF Bertil Mårdberg klassificeringsproblem Statens råd för Samhällsforskning 29. Testmetodisk utveckling Påg Jan Olofsson 30. Ett försök med program— Påg Rigmor Sjögren

merad testinformation

(Pedagogiska inst Umeå univ)

53

Exempel på

A V T A L

Avtal mellan staten och Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond angående bedrivande av arbetslivsforskning samt därtill relaterad utvecklings—, dokumentations— och informa— tionsverksamhet.

& 1

Staten och Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond, i fortsättningen benämnd stiftelsen, åtar sig att under tiden 1 juli 1974 — 50 juni 1979 gemensamt finansiera forskning, utveckling, dokumentations- och informationsverksamhet av betydelse för svenskt arbetsliv. Verksamheten skall bedrivas enligt de rikt— linjer som överenskommits mellan staten och stiftelsen och som bi— lägges detta avtal.

& 2 Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Insti- tutet för arbetslivsforskning (IFAF). Stadgar för institutet fast— ställs av Kungl Maj:t.

Inom de ramar som överenskommits mellan staten och stiftelsen framställer institutets styrelse för varje verksamhetsår (1.7 — 50.6) under avtalsperioden verksamhetsplan och budget för verk— samheten. Dessa delges huvudmännen.

5 4

v

Resultatet av projekt som genomförts inom ramen för avtalet skall ställas till allmän disposition, om ej särskilda skäl föreligger däremot.

& 5 Staten åtar sig att under avtalsperioden medverka i finansieringen av den avtalade verksamheten genom att tillskjuta...... kronor, varav

.......................kronor under budgetåret 1974 - 75 .......................kronor under budgetåret 1975 — 76 .......................kronor under budgetåret 1976 - 77 .......................kronor under budgetåret 1977 - 78 .......................kronor under budgetåret 1978 - 79

Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond åtar sig å sin sida att under avtalsperioden medverka i finansieringen av den avtalade verksamheten genom att tillskjuta ............ kr.

U) 'if/? ON

tatens bidrag utbetalas efter rekvisition, varvid förutsättes att stiftelsen samtidigt tillskjutit medel i samma förhållande som

mellan parterna gäller för avtalets finansiering.

57

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1974 och gäller till och med den 50 juni 1979 under förutsättning av Kung Maj:ts godkännande. Senast sex månader före avtalstidens utgång upptas överläggningar

mellan parterna angående finansiering av verksamheten under en

kommande period.

Stockholm den

För staten/ För Stiftelsen personal- administrativa rådets vetenskapliga fond

åz

Stadgar för Stiftelsen institutet för arbetslivsforskning

6 1

Stiftelsen Institutet för arbetslivsforskning (IFAF), i fortsätt— ningen benämnt institutet, har till ändamål att inom ramen för det avtal som träffats mellan staten och stiftelsen Personaladministra tiva rådets vetenskapliga fond bedriva och stimulera forskning, utveckling, dokumentations— och informationsverksamhet inom arbets

livsområdet.

Tyngdpunkten i institutets verksamhet skall avse den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Verksamheten skall ges en tvärvetenskaplig, icke disciplinavgränsad inriktning. Ett nära samarbete skall eftersträvas med andra forskningsinstitu— tioner vars forskning helt eller delvis berör arbetslivsområdet. Utöver egen forskning och forskning i samverkan med andra institu- tioner åligger det institutet att följa såväl den vetenskapliga som den praktiska utvecklingen inom arbetslivsområdet samt att genom dokumentations- och informationsverksamhet sprida kännedom om denna utveckling och dess resultat. Institutet skall samverka med kvalificerad, utvecklingsinriktad konsultationsverksamhet på detta område.

53

Institutets angelägenheter handhas av en styrelse och ett därtill

knutet rådgivande organ.

54

Institutets styrelse består av ordförande och högst 12 ledamöter. Styrelsen utser ordförande. Till ordförande kan väljas antingen ledamot av styrelsen eller annan person som styrelsen finner lämp— lig för uppdraget. I styrelsen ingår representanter för staten, Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond, Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation. Dessutom ingår insti— tutets verkställande direktör samt representant för de anställda. För samtliga styrelseledamöter utses personliga suppleanter. Leda— möter och suppleanter utses för en tid av tre år. Styrelsen utser

inom sig vice ordförande.

? 5

På styrelsen ankommer

att ansvara för genomförandet av den arbetslivsforskning och de därtill relaterade dokumentations— och informationsaktiviteter som stadgas i åå 1 och 2 ovan och som fastställts i avtalet mellan stap ten och stiftelsen Personaladministrativa rådets vetenskapliga fond att senast under juni månad uppgöra och fastställa verksamhetsplan och budget för nästkommande budgetår samt överlämna detta till staten och stiftelsen för kännedom

att årligen före utgången av september månad till staten och stif— telsen lämna redogörelse för institutets verksamhet under sistför— flutna budgetår

att utfärda arbetsordning och de övriga föreskrifter som erfordras för att reglera institutets verksamhet utöver vad som framgår av dessa stadgar

att utse verkställande direktör för institutet

att fastställa löne— och anställningsvillkor för institutets per—

sonal

att i övrigt vidta de åtgärder som enligt dessa stadgar eller el—

jest bör ankomma på styrelsen

& 6 Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta arbetet kräver eller då minst 4 ledamöter så påfordrar, dock minst tre gånger per år. Styrelsen är beslutsför då minst 7 ledamöter är närvarande. Såsom styrelsens beslut gäller den mening om vilken de flesta röstande förenar sig och vid lika röstetal den mening som biträds av ordföranden. Styrelsen äger inom sig tillsätta arbetsutskott samt bestämma dess uppgifter och befogenheter. Pro—

tokoll skall föras över styrelsens och arbetsutskottets samman—

träden. 97

Ledamöter i det rådgivande organet utses av institutets styrelse efter förslag från de organisationer, institutioner och forsknings— organ. som av styrelsen erbjudits att bli representerade i detta organ. Ordförande förordnas av institutets styrelse.

Det rådgivande organet har till uppgift att främja kontakt och sam- råd mellan institutet och andra institutioner och intressenter på arbetslivsforskningens område, medverka till bedömningen av forsk— ningsbehov och prioritering av uppgifter vid planering av verksam- heten. 199

58 Verkställande direktören leder och övervakar institutets arbete. Han är ansvarig för föredragningar inför styrelsen och för att

dess beslut verkställs.

é9 Institutets firma tecknas av styrelsens ordförande, vice ord—

förande och verkställande direktör.

510

Befattningshavare vid institutet äger, i den mån så efter verk— ställande direktörens, eller då det gäller verkställande direktören styrelsens, bedömande kan ske utan hinder för institutets primära verksamhet, genom föreläsningar, handledning av examens— och studiearbeten m m medverka i utbildning vid universitet, hög- skolor och andra utbildningsinstitutioner.

& 11

Institutets forsknings—, dokumentations- och informationsverksam— het bedrivs dels med fast anställd personal, dels med personal an- ställd för viss tid eller för genomförande av särskilda projekt. En viss del av institutets ekonomiska resurser disponeras dels för kostnader för planering och projektering av forskning, dels för stöd åt utvecklingsverksamhet inom eller utom institutet. Utöver egna forskningsresurser äger institutets personal söka forsknings— anslag från forskningsfonder. Institutet kan också på uppdrags- givares bekostnad åtaga sig 5 k uppdragsforskning eller genomföra särskilda dokumentationsuppgifter i den mån styrelsen bedömer detta lämpligt.

å12

Stiftelsen må efter styrelsen prövning kunna mottaga bidrag från organisationer och institutioner som önska stödja stiftelsens verksamhet i allmänhet eller främja viss aktivitet t ex dokumenta-

tions- och informationsverksamhet om arbetslivsforskningen.

än De resultat som framkommer i projekt vari institutets personal är

engagerad skall stå till allmän disposition. I den mån resultaten

icke publiceras genom institutet äger den enskilde forskaren rätt att publicera detsamma. Vid all publicering skall emellertid hän- syn tas till berättigade krav på konfidentialitet och anonymitet såväl vad beträffar enskilda personer som företag, organisationer

och institutioner.

å14

Styrelsen och verkställande direktörens förvaltning granskas av två revisorer, av vilka den ene utses av staten och den andre av Stiftel- sen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond. Av revisions— berättelsen för sistlidne budgetår skall före oktober månads ut— gång ett exemplar överlämnas till staten och ett exemplar till

stiftelsen.

&%15

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet skall dess tillgångar, i den mån de inte enligt donationsföreskrifter skall disponeras på annat sätt, överlämnas till staten och Stiftelsen personaladmini— strativa rådets vetenskapliga fond i samma proportion som dessa enligt gällande avtal bidrar till finansiering av institutets verk—

samhet. 516 ' Ändring av dessa stadgar beslutas av styrelsen efter hörande av stiftelsen och staten och fastställs av Kungl Maj:t.

betsmarknadsparterna ingår.

Förslag till riktlinjer för verksamheten vid institutet för ar— betslivsforskning att biläggas upprättat avtal

Institutet för arbetslivsforskning har till uppgift att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet samt dokumentations- och informationsverksamhet inom arbetslivets område samt att i öv— rikgt söka främja arbetslivsforskningen och dess praktiska till— lämpande.

Institutets forsknings— och utvecklingsverksamhet skall ha en beteendevetenskaplig huvudinriktning. Verksamheten skall syfta till praktiska resultat och bedrivas med den tvärvetenskapliga samverkan som här erfordras. Institutet skall nära samarbeta med andra organ som är verksamma inom arbetslivsforskningens om— råde. Utöver att bedriva forsknings— och utvecklingsverksamhet åligger det institutet att följa den beteendevetenskapliga ar— betslivsforskningen inom och utom landet samt praktisk utveck- lingsverksamhet inom arbetslivet samt att genom dokumentatione- och informationsverksamhet sprida kännedom om de rön som här görs. Institutet skall verka för att forskningsrön och praktiska erfarenheter kommer till praktisk tillämpning genom att också samverka med utvecklingsinriktad konsultationsverksamhet inom arbetslivsområdet. Här åsyftas bl a den verksamhet som bedrives vid stiftelsen PA-rådet, i vars styrelse representanter för ar—

Forsknings— och utvecklingsverksamheten skall ha sin tyngdpunkt i behandlingen av problem som gäller individen i arbetslivet samt arbetsorganisationen och dess funktionssätt. Individens problem på arbetsmarknaden skall också uppmärksammas.

Verksamheten skall bedrivas på grundval av ett successivt revi— derat forskningsprogram som bygger på behovsanalyser som utförts i samarbete mellan forskare, företrädare för arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för samhällsintressen. Med den huvudinriktning som ovan angivits skall härvid särskild vikt läggas vid forskning som avser

demokratiseringsprocessen

metoder för utveckling av organisationer och befattningar, arbetsmiljöförändringar

lönesystemens utformning individutveckling differentialpsykologiska tillämpningar

individens livssituation i relation till arbetssituation konsekvenser för individen av förändringsprocesser val och byte av arbete, speciellt de svårsysselsattas problem

framtida effekter av en pågående utveckling inom arbetslivet

Institutets forsknings—, dokumentations- och informationsverksam- het skall bedrivas dels med fast anställd personal, dels med per— sonal anställd för viss period eller för genomförande av särskilda projekt. Institutets egna resurser skall täcka kostnader för den fasta och den för viss period anställda personalen, lokalkostnader och andra baskostnader samt de kostnader som är förbundna med dokumentations— och informationsaktivitererna. För direkta kost— nader för större forskningsprojekt söks anslag från forsknings— fonder. Institutet kan också i den utsträckning styrelsen bedömer detta lämpligt åta sig s k uppdragsforskning eller genomföra sär- skilda dokumentationsaktiviteter bekostade av organisationer, myn—

digheter eller enskilda företag.

Av institutets ekonomiska resurser skall viss del disponeras dels för kostnader för projektering och planering av forskning, dels för stöd åt utvecklingsverksamhet. Dessa medel skall också kunna användas för att stimulera och initiera forskning vid andra forsk—

ningsinstitutioner.

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Snyltningsbrott ooh sjukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] Bättre överblick över lagar och andra bestämmel- ser. [23] 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms— brottslingar. 1. Unga lagöverträdare III. [25] 2. Unga lagöverträdare IV. [49[| Lag och rätt i grundskolan. 26] Revision av vattenlagen. Del 3.Vattenförbund.[3'l] Kriminologisk forskning. [35] God inkassosed. [39] Skadestånd V. [51]

Försvarsdepartemantet Flygvapnets befäl. [34]

Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. [38] Civilförsvarsförmåner. [40]

Kommunikationsdepartementet Vägtrafiken — kostnader och avgifter. [32] Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4]

Styralserepresentation för bankanställda. Lagtek— nisk översyn. [18] ' Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styralserepresentation för anställda 3 statliga myn- digheter. [28] Ränta och restavgift på skatt m.m. [33] Budgetutredningen 1. Budgetreform. [43] 2. Bud- getraform. Bilagor. [44] 3. Budgetreform. Stabilise- ringspolitiska bilagor. [45] 4. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. [46]

Utbildningsdepartementet

Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till littera- turutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverk- samhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] 4. Högskolornas förvaltning. [47] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam III. S(ällningstagan- den och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam [>I/1. 'Reklarnens kostnader och bestämningsfaktorer. Filmutradningen. 1.3amhället och filmen. Del 3. [16] 2. Samhället och filmen. Del 4. Slutbetänkan- de. [53] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TRU:s försöksverksamhet 1967—1972. [19] Forskning för utveckling. [41] Utbildning av lärarutbildare. [42] Skolans regionala ledning. [48] vProfessorstillsättning. [54]

Jordbruksdepartementet

Mål och medel iskogspolitiken. [14] Miliökontrollutredningen. 1. Miliövårdens informa- tionssystam. Förslag och motiv. [36] 2. Miljövår-

dens informationssystem. Statskontorets förstudie. &” Turism och rekreation i Sverige. [52]

Handelsdepanementet

Kommunal planering och detaljhandel. [15] _ _ Varudeklaration — ett medel i konsumentpolitiken. l20I

Inri kesdapartememet Utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen. 1. Trygghet i anställningen. [7] Boendeservice 7. [24] Sanering III. [27] Bostäder 1974—76. [50]

Industridepartementet

Data och näringspolitik. [6] Metallmanufakturutredningen. 1. Järnv och metall— manufakturlndustrin under 70—talet. [29] 2. Jarn- och metalImanulakturindustrin under 70—talet. Bilagor, [30]

Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning. [55]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Kronologisk förteckning

1. Kommunalt samarbete över de nordiska riks- gränserna. Nordiskt kontaktmannamöte i Mariehamn. Varudeklarasjonssamarbeid i Norden. Den nordiska allmänheten och det nordiska sam- arbetet 1973. Nordisk miljöskyddskonvention. Nordisk pedagogisk specialutbildning för fysio- terapeuter. Nordiskt samarbete på arbetsmedicinens områ- de. Övergripande mål för konsumentundervisning i skolan.

? # en PPP

] | | |

Kronologisk förteckning

1.

P egen???»

...... N—l

dddddd mummbw

N—' QIO

21. 22. 23.

24. 25. 26. 27. 28.

29. 30. 31.

32. 33. 34. 35. 36.

37. 38.

39. 40. 41 . 42. 43. 44. 45.

46.

47. 48. 49. 50. 51. 52.

Litteraturen i skolan. U. 53. Samhället och filmen. Del 4. Slutbetänkande. Högskolan. U. U. Högskolan. Sammanfattning. U. 54. Professorstillsättning. U. Fastighetstaxering, Fi. 55. Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning. I. Museerna. U. Data och näringspolitik. l. Trygghet i anställningen. In. Radio i utveckling. U. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. Reklam |||. Stallningstaganden och förslag. U.

(Utkommer senare)

. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestam-

ningsfaktorer. U. Försöksverksamhet med yrkesteknisk hogskoleut— bildning. U.

. Snyltningsbrott och sjukförsakringsmissbruk. Ju. . Mål och medel i skogspolitiken. Jo. Kommunal planering och detaljhandel. H. . Samhallet och filmen. Del 3. U. . Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. . Styrelserepresentation for bankanstallda. Lag- teknisk översyn. Fi. .TRU:s försöksverksamhet 1967—1972. U. . Varudeklaration * ett medel | konsumentpoli' tiken. H. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. Utsokningsbalk. Utsokningsratt XII. Ju. Bättre överblick over lagar och andra bestammel ser. Ju. Boendeservice 7. ln. Unga lagövertradare II I. Ju. Lag och ratt i grundskolan. Ju. Sanering Ill. ln. Styrelserepresentation for anstallda i statliga myndigheter. Fi. Järn, och metallmanuIakturindustrin under 70 talet. |. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70— talet. Bilagor. I. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbund. Ju. Vägtrafiken — kostnader och avgifter. K. Ränta och restavgift på skatt m.m. Fi. Flygvapnets befäl. Fö.

Kriminologisk forskning. Ju. Miljövårdens informationssystem. Förslag och motiv. Jo. Miljövårdens informationssystem. Statskonto- rets förstudie. Jo. Personal för krigsmaktens förvaltningsverksam— het. Fö. God inkassosed. Ju. Civilförsvarsförmåner. Fö. Forskning för utveckling. U.

Utbildning av lärarutbildare. U. Budgetreform. Fi.

Budgetreforrn. Bilagor. Fi. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor. Fi. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. Fi. & Högskolornas förvaltning. U. Skolans regionala ledning. U. Unga lagöverträdare IV. Ju. Bostäder 1974—76. Skadestånd V. Ju. Turism och rekreation i Srerige. Jo.

W & Allmänna Förlaget

ISBN 91-38-0178—0'6