SOU 1975:8

Utlandssvenskarnas rösträtt

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Den 15 januari 1965 bemyndigade Kungl. Maj: t chefen för justitiedepar- tementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda vissa valtekniska frågor. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departe- mentschefen såsom sakkunniga numera lagmannen Björn Widegren, riksdagsmannen Thure Dahlberg, numera direktören för regionrnusiken Stig Lundgren, riksdagsmannen N. Yngve Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktör Olaus Nyberg och riksdagsman— nen Ivan Svanström. Departementschefen förordnade Widegren att vara de sakkunnigas ordförande.

De sakkunniga har antagit namnet 1965 års valtekniska utredning. Genom tilläggsdirektiv den 1 mars 1968 fick utredningen i uppgift att utreda frågan om att införa maskinell teknik i valförfarandet. Samtidigt utvidgades utredningens uppdrag till att avse en fullständig lagteknisk översyn av gällande vallagar däribland reglerna i kommunala vallagen (1930: 253) om val av kyrkofullmäktige. Utredningen erhöll ytterligare tilläggsdirektiv den 24 oktober 1969.

Utredningen har tidigare i enlighet med sina direktiv avlämnat betänkandena (SOU 1965: 74) Gemensam valdag, (SOU 1967: 27) Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval, (SOU 1969: 19) Ny valteknik och (SOU 1971: 72) Maskinell teknik vid de allmänna valen.

Sedan riksdagen i skrivelse den 25 februari 1970 (nr 79) givit Kungl. Maj:t till känna vad konstitutionsutskottet anfört i utlåtande (KU 1970: 10) med anledning av vid 1970 års riksdag väckta motioner om en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kunde delta i val till riksdagen överlämnades skrivelsen i enlighet med beslut den 6 mars 1970 till utredningen. Därefter begränsades utredningens återstående uppdrag genom tilläggs- direktiv den 8 september 1972 till att avse frågan om vidgad rätt för Utlandssvenskar att delta i val till riksdagen.

Utredningen får härmed överlämna sitt femte betänkande Utlands- svenskamas rösträtt. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Reservation har avgivits av herrar Dahlberg och Lundgren. Till sekreterare i utredningen förordnades den 13 april 1965 numera rättschefen vid statsrådsberedningen Per-Erik Nilsson och fr. o. m. den 10 november 1969 numera avdelningsdirektören Per-Ola Larsson. Till ny sekreterare förordnades fr. o. m. den 15 april 1972 hovrättsassessorn

John Boström, som tjänstgjort vid utarbetandet av detta betänkande. Vid genomförandet av en enkätundersökning bland i utlandet bosatta svenska medborgare har vidare medverkat direktören Sten Hultgren.

Stockholm den 15 januari 1975

Björn Widegren

Thure Dahlberg Stig Lundgren N. Yngve Nilsson

Olaus Nyberg Ivan Svanström /J. Boström

O Innehall Sammanfattning ....................... 7 Kapitel 1 Utredningsuppdraget ................ 1 1

Kapitel 2 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu — en översiktlig redogörelse för utredningens bakgrund ............. 13 2.1 Tidigare utredningar ................... 13 2.1.1 1962 års betänkande (SOU 1962: 19) ........ 14 2.1.2 1965 års betänkande (SOU 1965: 73) ........ 15 2.2 Prop. 1967: 145 ..................... 16 2.2.1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........ 17 2.2.2 Riksdagsbehandlingen av prop. 1967: 145 ...... 18 2.3 Gällande bestämmelser .................. 19 2.3.1 Regeringsformen .................. 20 2.3.2 Vallagen ...................... 21 2.3.3 Folkbokföringsförordningen ............ 24 2.3.4 Lagen om svenskt medborgarskap .......... 25 2.3.5 Passförfattningar .................. 26 2.4 Frågans behandling i riksdagen efter 1967 ......... 28 2.4.1 Motionerna .................... 28 2.4.2 Riksdagsbehandlingen ............... 29 2.5 Utlandssvenskarna och deras valdeltagande ......... 31 Kapitel 3 Förhållandena i vissa främmande länder ....... 34 3.1 Förändringar i Finlands och Norges vallagstiftning sedan 1967 34 3.1.1 Finland ...................... 34 3.1.2 Norge . . ..................... 37 Kapitel 4 Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade . . . 40 4.1 Allmänna utgångspunkter ................. 40 4.2 Upprättandet av röstlängd ................ 43 4.2.1 Riksskatteverkets yttrande ............. 44 4.2.2 Kommentarer till riksskatteverkets yttrande ..... 46 4.2.3 Summering .................... 50 4.3 Kretsen röstberättigade .................. 51

Kapitel 5 Röstlängdsförfarande och valdeltagande ....... 54 5.1 Röstlängdsförfarandet .................. 54 5.1.1 Kontrollen av rösträttsvillkor ............ 55 5.1.2 Ansökan ...................... 57 5.2 Röstmottagningiutlandet ................ 61 5.2.1 Brevröstning .................... 61 5.2.2 Röstmottagningslokal och röstmottagare ....... 62 5.2.3 Valsedelsförsändelse ................ 63 5.2.4 Röstkort — pass .................. 65 Kapitel 6 Informationsfrågor ................. 66 6.1 Utlandsinformation inför 1973 års val ........... 66 6.1.1 Riksskatteverket .................. 66 6.1.2 Sveriges Radio ................... 67 6.1.3 Övrig information ................. 68 6.2 Utredningens bedömning ................. 69 Reservation ......................... 73

Bilaga 1 Utlandssvenskarna och de svenska riksdagsvalen — Redo- görelse för enkät ..................... 75 Bilaga 2 Frågeformulär .................... 107 Bilaga 3 Tabellöversikter ................... 117

Sammanfattning

Utredningens uppgift har varit att förutsättningslöst pröva frågan om vidgade möjligheter för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen. Utredningen har ansett att uppdraget inte är begränsat till frågan om en vidgning av kretsen röstberättigade. Även frågan om vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att underlätta för dem som sålunda år röstberättigade att utöva sin rösträtt har tagits upp. Hit hör dels frågor av mer teknisk natur, såsom hur röstlängd skall upprättas och röstmottag— ningen praktiskt skall förberedas och genomföras, dels frågor om informationen kring valförfarandet.

I syfte att skaffa sig en uppfattning av intresset bland utlandssvenskar— na för deltagande i val till riksdagen och för att söka kartlägga de svårigheter som kan vara förenade med deras deltagande i val har utredningen genomfört en enkätundersökning bland i utlandet bosatta svenska medborgare. En sammanfattande redogörelse för undersökning- en, utarbetad av direktören Sten Hultgren, finns i bilaga 1. Det använda frågeformuläret har tagits in i bilaga 2 och tabellöversikter över svaren i bilaga 3.

Innebörden av gällande regler i vallagen rörande utlandssvenskars rösträtt är den att svensk medborgare som inte är bosatt — kyrkobokförd — i Sverige är röstberättigad endast om han varit kyrkobokförd i landet någon gång under de senast förflutna fem åren samt, efter ansökan, har blivit upptagen i särskild röstlängd. Ansökan skall göras skriftligen och vara den centrala valmyndigheten — riksskatteverket — till handa senast den 1 juni det år röstlängden upprättas. Ansökan skall vara åtföljd av intyg som visar att sökanden enligt giltigt svenskt pass är svensk medborgare.

Vad gäller huvudfrågan —— om en vidgning av kretsen röstberättigade bör ske —— föreslår utredningen den ändringen i gällande ordning att nyssnämnda femårsgräns slopas. Ansökningsförfarandet skall emellertidi princip bibehållas. Röstberättigad enligt utredningens förslag är således svensk medborgare, som inte är kyrkobokförd i Sverige men som varit det någon gång och som efter ansökan har tagits upp i röstlängd.

Utredningens förslag i denna fråga får ses mot bakgrund av såväl principiella som praktiska skäl. Viss anknytning till Sverige bör enligt utredningens mening vara en förutsättning för rösträtt vid val till riksdagen. Svensk medborgare som aldrig varit bosatt i landet skall

sålunda inte vara röstberättigad. En lösning bör vidare sökas som bättre än den nuvarande schematiska regeln låter den enskildes intresse för det politiska livet i Sverige vara avgörande. Utredningen har —— med hänsyn till att utlandssvenskarna inte omfattas av folkbokföringen — inte funnit det möjligt att framställa en röstlängd avseende utlandssvenskar med samma grad av automatik som då det gäller allmän röstlängd. Någon medverkan från utlandssvenskarna själva måste alltså krävas. Mot bakgrund av bl. a. enkätundersökningen har utredningen ansett sig kunna dra den slutsatsen att redan ett krav på medverkan, som utformats så att endast måttliga ansträngningar begärs av den enskilde, innebär att man uppnår en avgränsning som väl stämmer med utredningens principiella inställning i frågan.

Vad härefter angår de tidigare antydda valtekniska frågorna föreslår utredningen vissa jämkningar och ändringar i förhållande till vad som nu gäller. Ansökningsförfarandet skall, som redan nämnts, i princip bibehållas också enligt utredningens förslag i huvudfrågan. Liksom hittills skall ansökan göras skriftligen hos centrala valmyndigheten. Denna skall upprätta särskilda röstlängder. Sista dag för ansökan skall fortfarande vara den 1 juni.

Enligt utredningens förslag skall emellertid ansökan inte behöva göras mer än vart tredje år. Den som efter ansökan under ordinarie valår har tagits upp i särskild röstlängd skall alltså även tas upp i särskild röstlängd som upprättas de följande två åren, förutsatt att rösträttsvillkoren då fortfarande är uppfyllda.

I fråga om ansökan föreslår utredningen vidare att sökanden inte skall behöva foga något särskilt intyg om medborgarskap till denna. Sökanden skall emellertid på heder och samvete försäkra att han alltjämt är svensk medborgare. Avsikten är att kontroll av medborgarskapet skall ske mot det av rikspolisstyrelsen förda centrala passregistret.

Vad gäller den del av valförfarandet som angår själva röstningen har utredningen sökt finna lösningar som gör det lättare för den röstberätti- gade att avlämna sin valsedel. Utredningen har därvid bl. &. pekat på de möjligheter som vallagen redan erbjuder att anordna röstmottagning även på annan ort än den där utlandsmyndigheten är stationerad och att till röstmottagare förordna också person som inte är knuten till utlandsmyn— digheten.

Även sjukas och rörelsehindrades svårigheter beaktas enligt utrednings- förslaget. F. n får valsedelsförsändelse inte avlämnas hos utlandsmyndig— het genom annat bud än make. Utredningen finner inte skäl att göra någon skillnad mellan röstmottagning i Sverige och i utlandet och föreslår därför att också hos utlandsmyndighet skall få lämnas valsedelsförsändel- se, anordnad enligt de särskilda regler som gäller för sjuk eller eljest rörelsehindrad väljare och alltså med vårdare eller nära släkting som bud.

En annan lättnad som föreslås är slopandet av kravet på att den som inställer sig för att rösta skall medföra röstkort. Enligt utredningens mening bör det vara tillräckligt om han kan förete giltigt svenskt pass. På grundval av detta och kompletterande uppgifter från väljaren skall adresskort upprättas av röstmottagaren på samma sätt som förutsätts

kunna ske vid röstmottagning på fartyg.

Angående informationsfrågorna anser sig utredningen med enkätunder- sökningen som underlag kunna konstatera att informationens betydelse är störst då det gäller själva ansökningsförfarandet. Att information inte nått fram förefaller ha utgjort ett större hinder än själva ansökningsför- farandet, när det gällt för utlandssvenskarna att bli upptagna i särskild röstlängd. Enligt utredningens mening kan vidare av enkäten utläsas att det informationsmedium som bäst när utlandssvenskarna är pressen, framför allt de större dagliga tidningar som kommer ut i Sverige. I betänkandet diskuterar utredningen vilka möjligheter som i övrigt står till buds för att sprida information och understryker därvid bl. a. vikten av att utlandsmyndigheterna verkar för att sprida information på ort och ställe bl. a. genom annonser i ortens press.

Ledamöterna Dahlberg och Lundgren har i avgiven reservation motsatt sig att den nuvarande femårsgränsen för utlandssvenskars rösträtt slopas och förordat att den bibehålls.

1. Utredningsuppdraget

Som framgår av det följande återstår av de utredningsuppdrag 1965 års valtekniska utredning (VTU) erhållit frågan om utlandssvenskarnas rösträtt.

Enligt sina ursprungliga direktiv (Ju 1966z61) hade VTU att utreda vissa valfrågor av teknisk natur. Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt berördes inte i dessa. Genom tilläggsdirektiv (Ju 1969: 33) utvidgades utredningens uppdrag till att avse en fullständig lagteknisk översyn av gällande vallagar, dvs. lagen (1920: 796) om val till riksdagen och kommunala vallagen (1930: 253), och därmed också av bestämmelserna rörande val av kyrkofullmäktige. Inte heller i detta sammanhang aktualiserades uttryckligen nyssnämnda fråga. Så skedde först då riksdagen i skrivelse den 25 februari 1970 (nr 79) till Kungl. Maj:t instämde i vad konstitutionsutskottet (KU) — i utlåtande (KU 1970: 10) med anledning av vid 1970 års riksdag väckta motioner — anfört om en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kunde delta ival till riksdagen. I enlighet med beslut den 6 mars 1970 har riksdagens skrivelse överlämnats till VTU. Efter det att VTU avgivit förslag i olika till utredningen hänvisade frågor återstod i början av år 1972 av utredningsuppdraget dels en översyn av reglerna vid val av kyrkofullmäktige, dels frågan om vidgad rätt för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen. I tilläggsdirektiv den 8 september 1972 (Ju 1973: 11) begränsades därefter utredningens återstående uppdrag till att avse sistnämnda fråga. I arbetet på denna fråga borde enligt direktiven vad som under riksdagsbehandlingen år 1970 anförts om en förutsätt- ningslös prövning vara vägledande.

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har vid åtskilliga tillfällen — såväl före som efter 1970 — varit föremål för riksdagens behandling. Den redogörelse härför som lämnas i det följande (avsnitt 2.4) — särskilt redogörelsen för 1974 års riksdags behandling av frågan — ger en mera ingående belysning av det återstående utredningsuppdragets innebörd och omfattning.

Den nu nämnda redogörelsen ger vid handen att utredningens uppdrag kan sägas innefatta två särskilda frågor, nämligen dels frågan hur kretsen röstberättigade utlandssvenskar skall bestämmas, dels frågan vilka åt- gärder som kan och bör vidtas för att de röstberättigades valdeltagande skall underlättas. För VTU har det under utredningsarbetets gång

kommit att framstå som angeläget att — för en förutsättningslös prövning av dessa frågor — söka skaffa sig en uppfattning av intresset bland utlandssvenskarna för deltagande i val till riksdagen samt att söka kartlägga de svårigheter som kan vara förenade med valdeltagande för svenska medborgare bosatta i utlandet. I detta syfte har utredningen genomfört en enkätundersökning bland i utlandet bosatta svenska medborgare. För enkätens uppläggning och genomförande har utredning- en anlitat direktör Sten Hultgren vid datakonsultföretaget Semka, Stockholm. En av Hultgren utarbetad redogörelse för enkätundersökning- en återfinns i bilaga I till detta betänkande. Det frågeformulär som har använts återges i bilaga 2 och tabellöversikter över svaren i bilaga 3.

2 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och

nu — en översiktlig redogörelse för utredningens bakgrund

Ännu så sent som 1967 innebar gällande regler att i utlandet bosatta svenska medborgare som ej var mantalsskrivna i Sverige — utlands- svenskarna — inte kunde delta i val till den svenska riksdagen. Då som nu fick nämligen endast den som var upptagen i röstlängd avge sin röst. Eftersom röstlängden upprättades efter mantalslängden togs endast i landet mantalsskrivna personer upp i röstlängden. Hösten 1967 antogs emellertid efter förslag i prop. 1967: 145 regler som innebar att i viss begränsad omfattning i utlandet bosatta svenska medborgare, som ej var mantalsskrivna i Sverige, kunde tas upp i röstlängd. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 1968. Reformen föregicks av ett flertal utredningar. I det följande lämnas en redogörelse för dessa utredningar, propositionen och riksdagsbehandlingen av denna samt för gällande bestämmelser.

Som redan antytts i föregående kapitel har frågan om utlandssvenskar— nas rösträtt också efter 1967 års reform varit föremål för riksdagsbehand- ling. I det föreliggande kapitlet av betänkandet redovisas i korthet också de motioner som väckts i ämnet och riksdagens ställningstaganden till dessa.

Slutligen lämnas i detta kapitel en översikt över utlandssvenskarnas valdeltagande i de allmänna riksdagsval som har ägt rum efter 1967.

2.1. Tidigare utredningar

Förslaget i prop. 1967: 145 föregicks av ett långvarigt utredningsarbete. Hösten 1958 fick 1955 års valutredning genom tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga bl. a. spörsmålet om utlandssvenskarnas deltagande i allmänna val. Utredningen fann att frågan borde föras till en positiv lösning. I betänkandet (SOU 1962: 19) Utlandssvenskars deltagande i allmänna val förordade utredningen sålunda att utlandssvenskarna i princip skulle få rätt att delta i val till riksdagens andra kammare och i allmänna folkomröstningar. Förslaget utsattes för viss kritik i samband med remissbehandlingen. Med anledning därav tillkallades ijanuari 1963 en särskild utredningsmanl för att pröva om man kunde finna andra vägar än den av valutredningen anvisade att lösa frågan om utlandssvens- karnas rösträtt. Hans arbete resulterade i betänkandet (SOU 1965: 73)

* Dåvarande kammar- rättsrådet Sten von Otter.

Utlandssvenskars registrering. Den principiella frågan om utlandssvenskar— na borde ha rösträtt eller ej prövades inte i betänkandet.

2.1.1 1962 års betänkande (SOU 1962." 19)

Förslaget

Som redan nämnts fann valutredningen att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt borde föras till en positiv lösning. Enligt utredningens förslag skulle utlandssvensk som varit bosatt utomlands viss begränsad tid kunna tas upp i den ordinarie röstlängden. Utredningen stannade för att föreslå att utlandssvensk som varit mantalsskriven i Sverige något av de fem åren som närmast föregått det år då röstlängden upprättades kunde tas upp i röstlängden för det valdistrikt där han senast varit mantalsskriven. Eftersom mantalslängden, såvitt angick utlandssvenskarna, inte kunde läggas till grund för röstlängden föreslog utredningen vidare ett system enligt vilket den utlandssvensk som önskade bli upptagen i röstlängden hade att rikta en ansökan därom till länsstyrelsen i det län, där han senast varit mantalsskriven. Ansökan att bli upptagen i röstlängden skulle i princip göras någon gång under tiden 1 januari — 30 april det år då röstlängden upprättades. Ansökan skulle vara skriftlig och bevittnad av minst en person. Den skulle innehålla uppgifter på heder och samvete om sökandens medborgarskaps- och myndighetsförhållanden. Enligt utred- ningens förslag skulle såväl utländskt medborgarskap (dvs. dubbelt medborgarskap) som omyndighetsförklaring utomlands diskvalificera utlandssvensken. Ansökan skulle kunna lämnas in till beskickning eller konsulat.

Länsstyrelsen skulle kontrollera om femårskravet var uppfyllt och därefter vidarebefordra ansökan till den lokala skattemyndigheten som hade att pröva den. Upptogs sökanden inte i röstlängden skulle han få underrättelse om detta.

I fråga om granskning av röstlängd, anmärkningar mot sådan och besvär förutsatte valutredningen att samma regler skulle tillämpas vare sig röstlängden upptog svenska medborgare som var mantalsskrivna i Sverige eller utlandssvenskar.

Remissbehandlingen

Remissinstanserna delade allmänt valutredningens uppfattning att ut- landssvenskarna borde få rätt att i högre grad än som var fallet delta i andrakammarval. Det av valutredningen föreslagna systemet vann där- emot inte allmänt gillande. Sålunda ifrågasattes från skilda håll om en tillfredsställande valsäkerhet kunde uppnås. Kontrollen av uppgifter rörande medborgarskaps- och myndighetsförhållanden var svår att genom- föra. Risk fanns också att en och samma person kunde bli upp tagen som röstberättigad i mer än en röstlängd och därför kunde komma att utöva rösträtt i flera valdistrikt.

I fråga om de föreslagna begränsningarna i rätten att efter ansökan bli

upptagen i röstlängd godtog flertalet remissinstanser den uppfattningen att utlandssvensken åtminstone vid någon tidpunkt skulle ha varit mantalsskriven i Sverige. Den av utredningen förordade tidsbegränsningen var emellertid omstridd. En del remissinstanser ansåg att en tidsgräns borde finnas men att den borde göras generösare. Andra önskade komplettera femårsregeln på det sättet att en utlandssvensk fick rätt att räkna ny femårsperiod från det år då han efter ansökan senast blivit upptagen i röstlängd. Enligt en tredje mening borde tidsgränsen helt slopas för vissa kategorier, t. ex. representanter för svenska affärsföretag och den svenska pressens utlandskorrespondenter. En grupp remissinstan— ser var motståndare till varje form av tidsbegränsning.

2.1.2 1965 års betänkande (SOU 1965: 73) Förslaget

Den bärande idén i förslaget var att ett centralt register över alla utlandssvenskar skulle tillskapas vid sidan av folkbokföringen. Registret skulle föras av centrala folkbokförings— och uppbördsnämnden (CFU) — dåvarande centrala valmyndigheten — och i första hand utgöra underlag för utlandssvenskars upptagande i röstlängd men också tjäna andra ändamål, om så befanns lämpligt. Uppbyggandet av registret förutsatte frivillig medverkan från utlandssvenskarna. Den som önskade bli upp- tagen i registret kunde göra ansökan om det. Sedan han väl blivit upptagen i registret skulle han årligen endast behöva anmäla att han önskade kvarstå. Såväl ansökan som anmälan skulle åtföljas av skriftlig försäkran på heder och samvete att vederbörande var svensk medborgare. Ansökan skulle dessutom vara åtföljd av intyg om svenskt medborgar- skap, utfärdat av behörig svensk myndighet eller av folkbokförings- myndighet i annat nordiskt land. På grundval av registret skulle CFU upprätta röstlängder valdistriktsvis, vilka sedan och senast den 20 juni skulle vidarebefordras till resp. lokala skattemyndigheter. Sedan de särskilda röstlängderna kommit lokala skattemyndigheterna till handa, skulle de enligt förslaget behandlas på samma sätt som de vanliga röstlängderna för personer bosatta i landet.

Som förutsättning för att bli upptagen i röstlängd gällde enligt förslaget att utlandssvensken var eller hade varit mantalsskriven i Sverige. Den som var mantalsskriven i landet skulle få vara med i registret endast om han flyttat utomlands efter den senaste mantalsskrivningsför- rättningen. Någon tidsmässig begränsning — motsvarande valutredningens femårsgräns — uppställdes inte i förslaget. Systemet borde i stället utformas så att man hade stränga krav på registrets aktualisering. Härigenom vann man att endast utlandssvenskar som visat intresse för hemlandet blev uppförda i registret och därigenom röstberättigade.

Till skillnad från 1962 års förslag skulle enligt 1965 års betänkande dubbelt medborgarskap inte utgöra hinder för utlandssvensk att upptas i register och röstlängd. Omyndighetsförklaring utomlands skulle utgöra

hinder endast om den också i övrigt var giltig här i landet enligt den svenska internationella privaträttens regler.

Remissbehandlingen

Bland remissinstanserna kunde en viss tvekan spåras om nyttan i andra än rösträttssammanhang av ett register över utlandssvenskarna. En förtjänst med det föreslagna systemet var enligt flera remissinstanser att man fick en central prövning som kunde undanröja risken för att en röstberättigad utlandssvensk blev upptagen i mer än en röstlängd.

Förslaget att registret över utlandssvenskar skulle bygga på ansök- ningar och årligen återkommande anmälningar föranledde inte någon kritik från remissinstansernas sida. Också förslaget att tidigare mantals- skrivning här i riket skulle utgöra en förutsättning för att utlandssvensk skulle tas upp i registret och få rösträtt här tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Vissa tog emellertid upp frågan om inte en tidsgräns borde uppställas så att inte mantalsskrivningen kom att ligga alltför långt tillbaka i tiden. Enligt en mening var en tidsgräns motiverad både från praktiska och principiella synpunkter.

Anknytningen till mantalsskrivning togs upp av CFU, som företrädde den uppfattningen att kontrollen av vederbörandes personliga förhållan- den från teknisk synpunkt blev lättare att genomföra om i stället anknytning skedde till kyrkobokföringen. I yttrandet erinrades om att CFU förvarade personakter för personer som fr. o. m. 1947 överförts till bok över obefintliga eller avförts som utvandrare. Vid sidan av personakterna hade CFU ett sökregister som innehöll registerkort avseende dels nämnda kategorier, dels personer som antecknats som obefintliga före 1947. Om en person återfanns iCFU:s register som utvandrad eller obefintlig framgick det av registerkortet i vilken församling han senast varit kyrkobokförd. Mantalsskrivningsorten fanns däremot inte antecknad i personakt eller kort. Beträffande personer som avförts ur folkbokföringen före den 1 januari 1947 såsom utvandrade saknades uppgifter i CFU: s register.

CFU avstyrkte vidare tanken att denna skulle upprätta röstlängder över röstberättigade utlandssvenskar. Också förslaget att röstlängderna skulle upprättas valdistriktsvis föranledde kritiska anmärkningar från bl. a. CFU.

2.2. Prop. 1967: 145

Motiven till nu gällande regler rörande särskild röstlängd utvecklas närmare i prop. 1967: 145. Det förslag till ändringar i lagen om val till riksdagen som propositionen innehåller godtogs utan egentliga ändringar av riksdagen (KU 1967155, rskr 1967: 379). Förslaget i propositionen överensstämmer inte med något av de tidigare omnämnda förslagen utan utgör ett tredje alternativ.

Den fråga 'som tilldrog sig störst intresse vid riksdagsbehandlingen var

inte den tekniska lösning som presenterades utan i stället frågan om tidsgräns för rätten att uppföras i särskild röstlängd.

2.2.1. Propositionens huvudsakliga innehåll

I huvudsak innebar förslaget i propositionen följande. Svensk medborgare som hade flyttat utomlands och upphört att vara mantalsskriven i Sverige kunde efter ansökan tas upp i röstlängd och därmed få möjlighet att delta i val till riksdagens andra kammare och i allmän folkomröstning, om han uppfyllde de villkor som den då gällande riksdagsordningen (RO) föreskrev för rösträtt och varit kyrkobokförd i Sverige någon gång under de fem kalenderåren närmast före det år då röstlängden upprättades. Sitt svenska medborgarskap skulle sökanden styrka genom intyg om innehav av giltigt svenskt pass.

Utlandssvenskarna skulle enligt förslaget tas upp isärskilda röstlängder som upprättades av CF U. Särskild röstlängd skulle upprättas valkretsvis och utlandssvensken skulle i det enskilda fallet tas upp iröstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skulle upprättas varje år före den 30 juni. Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skulle vara CFU till handa senast den 30 april samma år som röstlängden upprättades. I fråga om granskning av särskild röstlängd och anmärkningar mot röstlängden skulle gälla bestämmelser likartade dem som enligt lagen om val till riksdagen fanns för de vanliga röstlängderna för personer som var mantalsskrivna i Sverige. Vissa av de funktioner som valnämnden hade beträffande de vanliga röstlängderna skulle dock i stället fyllas av länsstyrelsen.

Det bakom förslaget liggande resonemanget kan sammanfattas i följande punkter.

l. Utlandssvenskarna är en heterogen grupp. Man kunde grovt sett urskilja ett par kategorier, nämligen dels de utlandssvenskar som definitivt hade lämnat Sverige för att skapa sig en framtid iett annat land, dels de som bor i ett främmande land under ett begränsat antal är t. ex. för studier eller som representanter för svenska företag eller som tjänstemän i internationella organisationer.

2. Starka skäl talade för att bortovaro under endast några år inte skulle beröva någon rösträtt. Den kategori av utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett begränsat antal år borde alltså bibehållas vid sin rösträtt.

3. Man ansåg emellertid inte att reglerna kunde utformas så att de träffade just de utlandssvenskar som borde vara bevarade vid sin rösträtt under vistelse utomlands. Schematiska regler måste accepteras.

4. Som avgränsningsmetod kunde tanken att utöka de kategorier, som trots utlandsvistelse kvarstår i folkbokföringen, avföras ur diskus- sionen. Dels blev avgränsningen godtycklig, dels drog folkbokföringen med sig konsekvenser som var svåra att överblicka.

5. Principiellt ansågs att ett system, som fångar upp de utlands- svenskar som kan förväntas återkomma inom en inte alltför avlägsen

2I samband med 1968/69 års författ- ningsreform placerades rösträttsreglerna i 145 RO.

framtid och alltså berörs mera påtagligt av de beslut som fattas i riksdagen, vara att föredra. Kriterier för en sådan begränsning stod emellertid inte att finna. Man fick i stället hålla sig till utlandssvenskens anknytning till Sverige i förfluten tid.

6. 1962 och 1965 års förslag innebar att endast utlandssvenskar som tidigare varit folkbokförda i Sverige skulle få rätt att delta i andra- kammarval. 1962 års förslag innehöll också en regel om tidsgräns. Ovissheten huruvida en utlandssvensk någonsin skulle återvända till Sverige blev större ju längre tid han hade varit ute. Förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och dagspolitik blev också mindre med tiden. Man ansåg att en femårsgräns fångade in alla de kategorier av utlandssvenskar som det var särskilt angeläget att få med.

7. Som skäl för en tidsgräns kunde ytterligare anföras att osäkerheten huruvida de som vill bli upptagna i röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 & *ROZ skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns. Detta gällde inte minst villkoren att vederbörande skulle vara svensk medborgare.

8. I allt annat än sådant som hade med bosättningsförhållanden att göra borde man tillämpa samma villkor för utlandssvenskar som för andra. Således borde utländskt medborgarskap vid sidan av svenskt inte förta någon rösträtt och omyndighetsförklaring utomlands utgöra dis- kvalifikationsgrund endast om den hade giltighet i Sverige i andra hänseenden än beträffande rösträtt.

9. En fast utgångspunkt för övervägandena var att systemet måste bygga på att de som ville utöva sin rösträtt själva gav sig till känna. Utlandssvenskens initiativ skulle inriktas direkt på att han skulle bli upptagen som röstberättigad i röstlängd. Handläggningen av ansöknings- ärendena skulle ske centralt. CFU skulle upprätta särskilda röstlängder, en för varje valkrets. 10. I fråga om den tidigare folkbokföringen borde, som CFU förordat, knytas an till kyrkobokföringen och inte till mantalsskrivning- en. Kontrollen hos CFU avsågs bli huvudsakligen formell på grundval av material som redan fanns hos CFU. Medborgarskapet skulle styrkas med färskt intyg från polismyndighet, beskickning eller konsulat.

2.2.2. Riksdagsbehandlingen av prop. ] 96 7: 145

Motioner

I samband med behandlingen av prop. 1967: 145 hade riksdagen att ta ställning till flera motioner som väckts dels under den allmänna motionstiden (1:81 och 11: 110, I: 379 och 11: 477, I: 380 och 11:474), dels med anledning av propositionen (I: 893 och II: 1108, 1: 894 och II: 1107). I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna framfördes kravet att utlandssvenskarna skulle berättigas att delta i val till riksdagens andra kammare. För flertalet motionärer framstod det dåvarande kravet på mantalsskrivning för rösträtt som stridande mot 16 & RO.

Följdmotionerna till propositionen innefattade samtliga yrkande att den i propositionsförslaget uppställda tidsgränsen skulle slopas och rösträtt tillerkännas varje utlandssvensk som någon gång varit kyrkobok- förd i landet. Tidsgränsen skulle nämligen enligt motionärernas mening drabba många utlandssvenskar vilkas uppgift var att företräda och tillvarata svenska intressen utomlands och vilka just därför var starkt beroende av nära kontakt med den ekonomiska och politiska utveck- lingen i Sverige.

KU: s utlåtande

KU: s utlåtande (1967: 55) följde propositionens förslag. Utskottet var emellertid inte enigt. Nio av utskottets ledamöter (h+fp+c) hävdade ien reservation till utlåtandet att starka skäl måste anföras för att utesluta någon från hans grundlagsenliga rösträtt om han då röstlängd upprättas är svensk medborgare och uppfyller övriga rösträttsvillkor. Ett sådant skäl är att röstlängden måste grundas på folkbokföringen. Detta förhållande motiverade kravet att rösträtt får utövas endast av den som någon gång varit kyrkobokförd i riket. Bärande skäl för ytterligare avsteg från huvudregeln att rösträtt tillkommer svensk medborgare fanns enligt reservanternas mening inte. Den i propositionen föreslagna tidsgränsen borde alltså inte accepteras. Härtill kom att själva förfarandet utformats på sådant sätt att det i varje enskilt fall kom att bli beroende av utlandssvenskens eget initiativ om han blev upptagen i röstlängden. Härav följde att endast personer med verklig anknytning till hemlandet kom att rösta.

Riksdagens beslut

KU: s utlåtande antogs av riksdagen (i första kammaren med röstsiffrorna 62—49 och i andra kammaren med röstsiffrorna 108—94, RD: s prot. I: 50 och II: 50). I den debatt som föregick riksdagens beslut återspegla— des de åsikter som framförtsi propositionen, motionerna och utskottsutlå- tandet med reservation. Vad som framför allt tilldrog sig intresse i debatten var inte den tekniska lösning av frågan som föreslogs i propositionen. Vad man från reservant- och oppositionshåll hade föga förståelse för var uttalandet i propositionen att en positiv lösning förutsatte att regler som innebar en schematisk avgränsning av den röstberättigade personkretsen accepterades.

2.3. Gällande bestämmelser

Vid ett studium av vad som gäller i fråga om utlandssvenskarnas rösträtt är ett flertal författningar av intresse. De grundläggande bestämmelserna om rösträtt och röstlängd ges igrundlag medan utförligare regler om bl. &. röstlängds upprättande återfinns i vallagstiftningen. Eftersom folk-

3 Prop. 1973z90, KU 26, rskr 265, KU 1974: 8, rskr 19.

bokföringen ligger till grund för röstlängderna är vidare de författnings- bestämmelser som reglerar folkbokföringen av intresse. Förvärv och förlust av medborgarskap regleras i medborgarskapslagstiftningen, som i sin tur har betydelse för reglerna i de författningar som gäller utfärdande av pass.

2.3.1. Regeringsformen

Den grundläggande bestämmelsen om rösträtt finns numera i den av 1974 års riksdag slutligt antagna regeringsformen3 (RF) (1974: 152). Enligt 3 kap. 2 & första stycket nya RF tillkommer rösträtt vid val till riksdagen svensk medborgare som är bosatt i riket. I fråga om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt i riket hänvisar nya RF till bestämmelser i lag. Den som inte har uppnått 18 års ålder senast på valdagen eller som är omyndigförklarad av domstol har inte rösträtt. I paragrafens andra stycke föreskrivs vidare att frågan huruvida rösträtt föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

I fråga om folkomröstningsinstitutet slås i nya RF fast att endast rådgivande folkomröstning kan förekomma och att befogenheten att besluta om sådan skall ligga hos riksdagen. För sådana beslut skall riksdagen liksom hittills använda lagstiftningens form (8 kap. 45 nya RF).

Bestämmelserna om rösträtt var, som framgått av tidigare avsnitt, tidigare placerade i den numera upphävda RO. Enligt 14 å i denna tidigare RO tillkom rösträtt svensk medborgare som uppnått erforderlig ålder senast under kalenderåret före valet. Bestämmelsens avfattning har givit anledning till diskussioner huruvida det kan vara grundlagsenligt att förvägra svensk medborgare, bosatt i utlandet, rösträtt.

I 3 -kap. 2 5 nya RF har nu direkt angivits att svenska medborgare bosatta i landet har en grundlagsfäst rösträtt. I fråga om de i utlandet bosatta föreligger inte en sådan grundlagsfäst rätt. De närmare lagreglerna rörande utlandssvenskarnas rösträtt kan självfallet utformas så att någon praktisk skillnad inte uppstår mellan de båda kategorierna medborgare. Frågan huruvida grundlagstextens avfattning ger uttryck för någon uppfattning i denna fråga finner inget svar i motiven härtill. Av dessa kan inte mera utläsas än att departementschefen liksom grundlagberedningen ansåg att grundlagsreglerna om rösträtten skulle innehålla ett uttryckligt förbehåll om att bestämmelser om rösträtt för svensk medborgare som inte är bosatt i riket skall meddelas i lag.

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt aktualiserades ånyo i samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1973: 90 med förslag till ny RF. I ett par motioner (1973: 1787 och 1973: 1874) framfördes sålunda yrkandet att nya RF skulle ges det innehållet att rösträtt tillkommer svensk medborgare utan avseende på bosättning. KU avstyrkte motionerna (se vidare 2.4).

2.3 .2 Vallagen Röstlängd

Bestämmelserna om röstlängd återfinns i 4 kap. av 1972 års vallag (1972: 620), som första gången tillämpades vid 1973 års allmänna val. De motsvarar i allt väsentligt de genom 1967 års reform tillkomna bestämmelserna i 37—53 55 och 53 a-j 55 lagen (1920: 796) om val till riksdagen, vilken upphävdes genom nu gällande vallag. Vallagen har sedan sin tillkomst ändrats vid ett par tillfällen, senast år 1974 med anledning av det slutliga antagandet av nya RF (prop. 1974: 35, KU 21, rskr 160).

Vallagen skiljer mellan allmän röstlängd och särskild röstlängd. I den allmänna röstlängden upptas de svenska medborgare som är kyrkobok- förda i valdistriktet den 1 juni det år röstlängden upprättas (4 kap. 2 5). Tidigare knytning till mantalsskrivning i Sverige har alltså övergivits. Svensk medborgare som är bosatt utom riket kan under vissa närmare angivna förutsättningar tas upp i särskild röstlängd. Svensk medborgare anses enligt vallagen bosatt utom riket om han enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförd här (4 kap. 11 5).

Som inledningsvis antytts gällde före tillkomsten av 53 a-j && lagen om val till riksdagen att röstlängden efter mantalslängden skulle uppta alla innevånare inom valdistriktet i fråga som uppnått eller under kalender- året uppnådde viss ålder, då bestämd till 20 år. Mantalsskrivningen baserades i sin tur på folkbokföringen. Enligt folkbokföringsförordningen är det endast vissa snävt avgränsande kategorier som har möjlighet att vara upptagna i den svenska folkbokföringen även om de är stadigvarande bosatta utomlands. Reglerna i lagen om val till riksdagen och folkbok- föringsförordningen medförde alltså att flertalet svenska medborgare som var bosatta utomlands inte var berättigade att rösta vid andrakammarval.

Enligt nu gällande regler upptas i särskild röstlängd, efter ansökan, den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband varit kyrkobokförd här någon gång under de senast förflutna fem kalenderåren och inte på grund av 3 kap. 2 & RF är utesluten från rösträtt (4 kap. 11 och 12 55). Den som inte uppnått 18 års ålder senast valdagen eller som är omyndig- förklarad av domstol har inte rösträtt. Också den som den 1 juni ej fyllt 18 år tas emellertid med i särskild röstlängd om han fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller 17 år.

Den som vill bli upptagen i särskild röstlängd måste alltså göra en särskild ansökan därom. Ansökan skall göras skriftligen hos centrala valmyndigheten — numera riksskatteverket (RSV) — senast den 1 juni (4 kap. 13 å). Kommer ansökan in för sent upptas den inte till prövning. Vid ansökningshandlingen skall sökanden foga intyg som visar att han innehar ett giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Intyget skall vara utfärdat av svensk beskickning, annan svensk utlands- myndighet, som RSV bestämt, eller svensk polismyndighet samma år som röstlängden upprättas. Om ansökningshandlingen inte är åtföljd av sådant intyg tas ansökan inte upp till prövning.

Särskild röstlängd upprättas av RSV, en för varje valkrets. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni (4 kap. 12 5). Den som skall

upptas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd (4 kap. 14 5).

Särskild röstlängd skall sedan den upprättats läggas fram för gransk- ning hos vederbörande länsstyrelse under tiden den 26 — 30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, t. o. m. närmast följande måndag (4 kap. 15 5). Den som vill att ändring skall göras i röstlängd får senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning hos länsstyrelsen (4 kap. 16 å). Anmärkning mot röstlängd prövas vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag (4 kap. 17 å). Gransknings- och anmärkningsreglerna är i allt väsentligt desamma som de vilka gäller allmän röstlängd. Särskild röstlängd gäller i likhet med allmän sådan fr.o.m. den 1 september det år den upprättas t. o. m. den 31 augusti påföljande år (4 kap. 19 5).

Bestämmelser i vallagen avseende röstning m. m

Vad angår röstningen och därtill anknytande frågor gör vallagen ingen skillnad mellan röstberättigade svenska medborgare bosatta inom och utom landet. För var och en som enligt gällande röstlängd är röstbe- rättigad vid valet i fråga — dvs. vid val till riksdagen då det gäller utlandssvenskar — upprättas röstkort med uppgifter om den röstbe- rättigade. För röstberättigad som inte har känd adress upprättas emellertid sådant kort endast om han begär det (7 kap. 1 5). Röstkortet skall sändas till den röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.

När val äger rum skall särskild röstlängd vara tillgänglig i vallokalen för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer (4 kap. 20 å). Röstberättigad utlandssvensk kan självfallet, om han befinner sig i landet, utöva sin rösträtt i vallokalen eller också rösta på posten. Liksom varje annan röstberättigad har han också möjlighet att avge sin röst hos utlands- myndighet. Bestämmelserna om röstning hos utlandsmyndighet återfinns i 10 kap. 7—11 åå vallagen.

När val skall äga rum bestämmer RSV efter samråd med utrikesdepar- tementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast den 24: e dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara RSV till handa senast klockan 12 dagen före valdagen (10 kap. 7 5).

När och var röstning äger rum hos utlandsmyndighet bestäms av myndighetens chef. I viss utsträckning förekommer det att beslut fattas att röstmottagning skall ske på annan ort än den där utlandsmyndighet finns (se t. ex. RSV:s meddelande Av 1973: 3) (10 kap. 7 5).

Det bör i sammanhanget påpekas att vallagens bestämmelser om röstmottagning hos svensk utlandsmyndighet inte kan tillämpas om statsmakterna i det land där utlandsmyndigheten finns inte medger röstmottagning i landet. Röstmottagning har av detta skäl inte kunnat anordnas i Schweiz. Röstberättigade svenska medborgare i detta land har hänvisats till utlandsmyndigheterna i kringliggande länder. Såväl Frankri-

ke som Förbundsrepubliken Tyskland har senast vid 1973 års val motsatt sig att särskilda röstmottagningsstationer upprättas utanför ifrågavarande utlandsmyndigheters orter medan däremot Italien inte haft något att invända emot att sådan särskild station inrättades vid landets gräns mot Schweiz.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser (10 kap. 7 €). Vallagen uppställer inte något krav att den person utlandsmyndighetens chef anlitar skall tillhöra myndighetens personal. Det torde också i viss utsträckning förekomma att som röstmottagare vid röstmottagningsställe utanför myndighetens ort förord- nas svensk medborgare som inte har någon anknytning till utlandsmyn— digheten.

I den lokal där röstningen äger rum skall väljarna ha tillgång till dels valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti vilket är representerat i riksdagen (partimarkerade valsedlar), dels blanketter till valsedlar (6 kap. 9 5).

Röstning hos utlandsmyndighet får inte ske utan att röstkort avlämnas (8 kap. 3 5). Det kan i sammanhanget anmärkas att väljare som innehar sjöfartsbok får rösta på fartyg utan att avlämna röstkort. I sådant fall skall röstmottagaren upprätta ett adresskort med ledning av sjöfartsbo- ken och de uppgifter väljaren kan lämna (10 kap. 14 5).

Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt. Väljaren har först att visa upp sitt röstkort för röstmottagaren som förser väljaren med valkuvert. Sedan väljaren i avskildhet lagt in sin valsedel i valkuvertet, lämnar han kuvert och röstkort till röstmottagaren som kontrollerar att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmot- tagaren i väljarens närvaro in valkuvertet i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar i en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det värdepost- nummer som finns på kuvertet (10 kap. 8 €).

Röstmottagaren sänder mottagna ytterkuvert och nyssnämnda för- teckning till RSV. Sändes kuvert med posten skall försändelsen anordnas som värdepost (10 kap. 10 å).

Vallagen innehåller särskilda bestämmelser om röstning med valsedels- försändelse. Väljare som är gift får således lämna valsedel genom sin make (11 kap. 1 5). Väljare som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd har möjlighet att lämna valsedel genom bud (11 kap. 3 €). Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen (11 kap. 1 och 3 55). Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Försändelsen får emellertid lämnas också på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg där röstning äger rum (11 kap. 2 å). Annan valsedelsförsändelse kan däremot inte avlämnas annat än i vallokalen eller på postanstalt (11 kap. 3 5).

2.3.3. Folkbokföringsförordningen

Enligt 11 5 folkbokföringsförordningen (1967: 198) kyrkobokföres var och eniden församling och på den fastighet där han är bosatt om ej annat följer av bestämmelserna i 19—24 och 2755 förordningen. I detta sammanhang finns inte anledning att närmare granska samtliga nu nämnda lagrum. Av visst intresse är emellertid 20 och 27 55.

Av 20 5 folkbokföringsförordningen följer att den som är anställd på utländsk ort i svenska statens tjänst kyrkobokföres i Storkyrko— församlingen i Stockholm med sin familj och svenska betjäning. Den kategori svenska medborgare som omfattas av denna bestämmelse kvarstår alltså i den svenska kyrkobokföringen trots bosättning utom- lands. I och med detta kommer röstberättigade personer inom kategorin att tas upp i de allmänna röstlängderna.

Enligt 275 förordningen skall den som inte är bosatt på någon fastighet i den församling där han skall kyrkobokföras bokföras under rubrik på församlingen skrivna, om inte annat följer av 19, 20, 23 eller 24 5. De utlandssvenskar som är anställda utrikes i svenska statens tjänst bokföres sålunda inte under nyssnämnda rubrik. Av 27 5 förordningen följer vidare att den som saknar känt hemvist bokföres under rubrik utan känt hemvist. Den som är inskriven i sjömansregistret får dock inte bokföras under sådan rubrik.

Den som har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i utlandet skall anmäla detta till pastorsämbetet i kyrkobokföringsorten. Anmälan skall göras före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen (34 5). Den som vid prövning av anmälan enligt 345 anses ha flyttat till utlandet avregistreras (28 5). Som utflyttad avregistreras, även om anmälan enligt 34 5 inte gjorts, svensk medborgare som enligt säkra upplysningar vid två mantalsskrivningar i följd är stadigvarande bosatt i utlandet. I 28 5 förordningen sägs vidare att den som vid två mantalsskrivningar i följd befunnits sakna känt hemvist överföres till obefintlighetsregistret. Vad som sägs i 28 5 om avregistrering av svensk medborgare trots att anmälan enligt 34 5 inte föreligger samt om överföring till obefintlighetsregistret gäller emellertid inte sådan svensk missionär eller präst som är anställd i utlandet och inte heller make eller barn under 15 år som åtföljer honom.

Vid flyttning till utlandet upphör kyrkobokföringen att gälla fr. o. m. utresedagen. Anmäles flyttning till utlandet efter utresedagen, upphör dock kyrkobokföringen att gälla fr. o. m. den dag anmälan inkom (9 5).

För den som flyttar in i landet från utlandet gäller vanliga regler. Enligt 33 5 förordningen har den inflyttande således att inom två veckor anmäla förhållandet till pastorsämbetet i den efter flyttningen rätta kyrkobokföringsorten.

Den praktiska hanteringen av flyttningsanmälningar sker på följande sätt. Då någon anmält utflyttning till pastorsämbetet skickar detta en underrättelse härom till vederbörande länsstyrelse som kompletterar personbandet med uppgiften. Länsstyrelsen trycker vidare upp ett särskilt kort som skickas till RSV, som handlägger centrala uppgifter inom och har tillsyn över folkbokföringsväsendet och dessutom är'den

centrala valmyndigheten. Denna procedur sker en gång i veckan hos länsstyrelserna. Person som flyttat utrikes kvarstår ipersonbandet under en tid av tre är, bl. a. av hänsyn till kvarstående skattskyldighet.

Då en person flyttar in i landet och anmält detta till pastorsämbetet skickar detta en uppgift härom på ett kort till RSV.

RSV för ett sökregister — upplagt som ett manuellt kortregister — över de personer som flyttat till Sverige och kyrkobokförts i landet eller som varit kyrkobokförda här och som flyttat utrikes. Varje kort iregistret upptar en person och innehåller såvitt angår utflyttade personer följande uppgifter:

. personnummer . namn

. medborgarskap (vid utflyttningstillfället) eventuell omyndighetsförklaring utflyttningsdatum

församling, varifrån utflyttningen skedde utflyttningsland.

xlemeNr—l

Korten är ordnade efter personnummer. Då RSV från länsstyrelse erhåller kort med uppgift om utflyttning tillför RSV registret ifråga— varande kort. Om tidigare invandring finns registrerad, makuleras invandringskortet. Kort som RSV erhåller från pastorsämbete med anledning av persons inflyttning i landet granskas mot registret. Finns vederbörande upptagen i registret som tidigare kyrkobokförd i Sverige underrättas pastorsämbetet härom och registerkortet sätts in i registret med markering om den aktuella kyrkobokföringen.

2.3.4. Lagen om svenskt medborgarskap

Rösträtt vid riksdagsval tillkommer endast svenska medborgare. Enligt 15 lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap förvärvas svenskt medborgarskap vid födelsen av

1. barn i äktenskap, vars fader är svensk medborgare;

2. här i riket fött barn i äktenskap, av vars föräldrar endast modern är svensk medborgare, om fadern ej har medborgarskap i någon stat eller barnet inte vid födelsen förvärvar faderns medborgarskap;

3. barn utom äktenskap, vars moder är svensk medborgare.

I 7 5 lagen anges de fall då svenskt medborgarskap förloras. Sålunda förloras svenskt medborgarskap av

l.den som förvärvar utländskt medborgarskap efter ansökan eller uttryckligt samtycke;

2. den som förvärvar utländskt medborgarskap genom att inträda i allmän tjänst i annan stat;

3. ogift barn under 18 år, som blir utländsk medborgare genom att utländskt medborgarskap, på sätt som anges under 1 och 2 ovan, förvärvas av föräldrar, som har vårdnaden;

4. ogift barn under 18 år, som blir utländsk medborgare genom att föräldrarna ingår äktenskap med varandra; har barnet hemvist här i riket, inträder dock förlust av svenskt medborgarskap endast om barnet innan det fyllt 18 år flyttar ur riket och då har utländskt medborgarskap.

Enligt 8 5 lagen förlorar svensk medborgare, som är född utom riket och aldrig haft hemvist och inte heller uppehållit sig här under förhållanden som tyder på samhörighet med Sverige, sitt svenska medborgarskap, när han fyller 22 år. På dessförinnan gjord ansökan kan dock den centrala utlänningsmyndigheten medge att medborgarskapet bibehålles. När någon förlorar svenskt medborgarskap enligt nyssnämnda regel, medför detta förlust av sådant medborgarskap även för hans barn, som förvärvat medborgarskapet till följd av att han varit svensk med- borgare, om inte förlusten skulle leda till att barnet kommer att sakna medborgarskap.

Särskilda regler gäller i förhållande till Danmark, Finland och Norge. Dessa särskilda regler återfinns i 105 a-c i lagen och innebär bl. a. att bestämmelsen i 8 5 inte äger tillämpning på den som under sammanlagt minst sju år haft hemvist i fördragsslutande stat, dvs. Danmark, Finland och Norge (se 10 5 medhorgarskapskungörelsen [1969: 23 S]).

2.3.5. Passförfattningar

Svensk medborgare får inte resa ut ur riket till annat land än Danmark, Finland, Island eller Norge, om han inte innehar giltigt pass (se kungörelsen [19412836] om skyldighet för svensk medborgare att vid utresa ur riket inneha giltigt svenskt pass).

Enligt gällande regler skall den som ansöker att bli upptagen i särskild röstlängd styrka sitt medborgarskap genom ett intyg som visar att sökanden har giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Pass utfärdas dels av inrikes passmyndigheter enligt kungörelsen (1940: 471) om utfärdande inom riket av pass åt svensk medborgare för utrikes resa (passkungörelsen), dels av utlandsmyndighet enligt kungörel- sen (1940: 548) om utfärdande av pass å beskickningar och konsulat (utrikesförvaltningens passkungörelse).

Passku ngörelsen Enligt passkungörelsen gäller bl.a. följande. Pass åt svensk medborgare för utrikes resa utfärdas inom riket av länsstyrelse eller polismyndighet som är passmyndighet (1 5). Också ministern för utrikes ärendena får åt svensk medborgare utfärda pass för utrikes resa. Pass får utfärdas att gälla för en tid av högst tio år eller om 4 passökanden inte fyllt 18 år högst fem år från utfärdandet.4 Giltighets- Vid jide" för tiden får inte förlängas utom för resa till Sverige eller annat land där 1967 ars reform passinnehavaren har sitt hemvist. Förlängning får ske bara en gång och

gällde som längsta tid fem år. för högst tre månader (3 5).

Ansökan om erhållande av pass skall vara åtföljd av bl. a. personbevis eller annat intyg om sökandes födelseort, personnummer och svenska medborgarskap. Som intyg om medborgarskap får inte godtas pass, vars giltighetstid gått ut tidigare än ett år före ansökan om nytt pass (5 5).

Passmyndigheten skall återkalla ännu gällande pass, då myndigheten erhåller kännedom om bl. a. att passinnehavare vid utfärdandet inte var svensk medborgare eller att han efter utfärdandet av passet förlorat sitt svenska medborgarskap (14 5).

Utrikesförvaltn ingens passkungörelse

Enligt utrikesförvaltningens passkungörelse får vanligt pass, provisoriskt pass och kollektivpass utfärdas vid beskickningar och konsulat (general- konsulat, vicekonsulat) (l 5).

Vanligt pass får endast utfärdas för svensk medborgare (3 5). Proviso- riskt pass får utfärdas då sökandens svenska medborgarskap inte är styrkt eller eljest särskilda skäl föreligger. Vanligt pass får utfärdas för högst tio år (4 5).5 I likhet med vad som gäller enligt passkungörelsen får giltighetstiden inte förlängas annat än för hemresa. Också i övrigt gäller samma begränsningar som enligt passkungörelsen.

Pass får enligt utrikesförvaltningens passkungörelse inte utfärdas om ej sökanden enligt passmyndighetens bedömande tillförlitligen styrkt sin identitet. Den som ansöker om vanligt pass eller kollektivpass skall förete intyg om personnummer (7 5).

Passmyndigheten får återkalla av denna eller annan svensk myndighet utfärdat pass då sådana omständigheter kommer till passmyndighetens vetskap, som, om de varit kända för passmyndigheten vid tidpunkten för passets utfärdande, skulle föranlett passmyndigheten att vägra utfärdande av pass eller då passinnehavaren inte längre är svensk medborgare (10 5).

Passregister

Enligt passkungörelsen skall varje passmyndighet föra ett register över utfärdade pass. Rikspolisstyrelsen (RPS) skall föra ett centralt pass- register. Några motsvarande bestämmelser finns inte i utrikesför- valtningens passkungörelse. Registret omfattar emellertid också de pass som utfärdats av utlandsmyndighet. Endast de 3. k. diplomatpassen faller utanför registret. Det centrala passregistret hos RPS är ett ADB-register. Det innehåller uppgifter om samtliga giltiga svenska pass med undantag för de förut nämnda diplomatpassen. Det kan nämnas att det årligen av inrikes passmyndigheter utfärdas ca 650000 pass medan antalet av svenska utlandsmyndigheter utfärdade pass uppgår till 10—12000 varje år. Uppgifter rörande pass, utfärdade enligt utrikesförvaltningens pass- kungörelse, kommer dagligen från de svenska utlandsmyndigheterna och tillförs omedelbart det centrala registret. Det rör sig inte bara om uppgifter att pass utfärdats utan också om uppgifter att innehavare av 5 Vid tiden för 1967 års svenskt pass förlorat sitt svenska medborgarskap. Det centrala pass- reform fem år.

registrets adressuppgifter hänför sig självfallet till den tidpunkt då ifrågavarande pass utfärdades. I registret kan man söka på namn, personnummer eller passnummer.

2.4. Frågans behandling i riksdagen efter 1967

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har årligen varit föremål för riksdagsbehandling. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för motionsledes framställda yrkanden i ämnet, KU:s behandling av motionerna och de riksdagsbeslut som fattats med anledning därav.

2.4.1. Motionerna

Det stora flertalet motioner har rört det sedan 1967 uppställda kravet på folkbokföring. I stort kan två grupper motioner urskiljas. I den ena gruppen är huvudtanken den att rösträtt skall föreligga oberoende av mantalsskrivning eller kyrkobokföring i landet (1968: I: 97 och II: 136, 1969 :I :417, 1970 :I : 549 samt 1973 : 1787 och 1874). Iden andra gruppen motioner framställs kravet att kyrkobokföring i landet någon gång jämte innehav av giltigt svenskt pass skall vara till fyllest (1968 :I:303, [1:81 och II : 383, 1969 : I :419 och 112490, 1970 :II : 363, 1971 : 526, 1972 : 802 samt 19741919 och 929). I ett antal motioner har kravet att kyrkobokföring någon gång skall vara till fyllest försetts med begränsningar. Tanken har således framförts att kyrkobokföringen skall ha ägt rum sedan personen i fråga uppnått viss ålder, 12 resp. 19 år (1968: II: 560 och 1969: I: 408) eller att kyrkobok- föringen skall ha ägt rum någon gång inom tio år före det år då upprättande av röstlängd sker (1969:II: 116, 1970:II:363 och 364, 1972: 1737 samt 1974: 1186).

Kyrkobokföringskravet berörs i ytterligare en motion vari krävs en uppmjukning av detta så att ökade möjligheter skapas att vinna och bevara rösträtt genom besök i hemlandet (1969: I: 411).

I ett par motioner har ansökningsförfarandet behandlats. Ett krav som framställts år att tidpunkten för ingivande av ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd bör senareläggas (1971: 538). Det bör i sammanhanget påpekas att vid den tidpunkt då motionen väcktes sådan ansökan skulle vara centrala valmyndigheten till handa senast den 30 april. Enligt den nu gällande vallagens bestämmelser är sista ansöknings- dag den 1 juni.

I en annan motion har det kravet framställts att —— i avbidan på en ändring i vallagen— ansökan att bli upptagen i röstlängd ej skall vara erforderlig annat år än då ordinarie val äger rum (1973: 977).

Vid tillkomsten av nuvarande regler avvisades tanken att behandla vissa kategorier svenska medborgare i utlandet efter speciella regler. I en motion har det yrkandet framställts att svenska tjänstemän i interna— tionella organisationer, där Sverige är medlem, skall vara röstberättigade även om de är bosatta utomlands under längre perioder än fem år

(1969: I: 163, 1971: 554). I en annan motion har ifrågasatts om inte utlandssvenska sjömän bör få behålla sin rösträtt också sedan fem år förflutit sedan de senast var kyrkobokförda i riket (1971: 7).

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt gäller inte bara hur kretsen röstberättigade skall bestämmas utan också vilka åtgärder som bör vidtas för att de röstberättigade skall kunna utöva rösträtten. Den senare frågan har berörts i ett par motioner där krav framställts att tekniska, administrativa och andra hinder för ett effektivt utnyttjande av utlands- svenskarnas rösträtt undanröjs och att erforderliga informationsinsatser görs (1974: 919 och 1177).

Slutligen må nämnas ett par motioner vari yrkas att VTU erhåller i uppdrag att framlägga förslag som ger en större krets av utlandssvenskar rätt att delta i allmänna val (1970: I: 448 och II: 631).

2.4.2. Riksdagsbehandlingen

De motioner som 1968 och 1969 års riksdagar hade att behandla avslogs i enlighet med KU: s utlåtanden (1968: 8 och 1969: 27) vari framhölls att riksdagen under höstsessionen 1967 antagit de nya reglerna om utlands- svenskarnas rösträtt och att det inte kunde anses påkallat att riksdagen tog något initiativ innan ytterligare erfarenhet vunnits.

I sitt utlåtande (1970: 10) till 1970 års riksdag hemställde KU likaså om avslag på väckta motioner. Samtidigt föreslog emellertid utskottet att önskemål framfördes till Kungl. Maj:t att en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kan delta i val till riksdagen borde ske. Utskottet hänvisade till att VTU då arbetade på ett förslag till ny vallagstiftning och att den förutsättningslösa prövningen av utlandssvenskarnas rösträtt borde ske i detta sammanhang. Riksdagens beslut avfattadesi enlighet med utskottets hemställan.

Såväl 1971 som 1972 lämnade riksdagen väckta motioner utan bifall i enlighet med KU: s förslag (1971: 49 och 1972: 49). KU hade hänvisat till det förhållandet att VTU fått i uppgift att förutsättningslöst pröva möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kan delta i val till riksdagen och att det i ett sådant läge inte fanns skäl till någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna.

Ett par av de motioner som väckts år 1973 anknöt till förslaget i prop. 1973: 90 med förslag till ny RF (1973:l787 och 1874). Enligt motionärerna borde RF: s rösträttsregler (3 kap. 2 &) utformas så att det därav framgick att rösträtt tillkom svensk medborgare oberoende av om han var bosatt i riket eller ej. Utskottet (KU 1973: 26) konstaterade att motionsförslagen inte var förenliga med vallagens bestämmelser rörande utlandssvenskarnas rösträtt, att dessa bestämmelser prövades av VTU och att utredningens arbete inte borde föregripas. Utskottet avstyrkte därför motionerna. Inte heller det motionsvis (1973: 977) framställda förslaget att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skulle krävas endast de år

då ordinarie val äger rum ansåg utskottet böra brytas ut för särbehand- ling. Liksom tidigare år avfattades riksdagens beslut i enlighet med utskottets hemställan.

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt ägnades förhållandevis stort utrymme vid 1974 års vårriksdag, som hade att ta ställning till ett iprop. 1974: 35 framlagt förslag till lag om ändring i vallagen, föranlett av det slutliga antagandet av nya RF. Det kan vara anledning att här relativt utförligt redovisa KU:s betänkande (1974: 21) och den därtill fogade reservationen.

I betänkandet uttalar KU bl.a.: Erfarenheterna av de nuvarande bestämmelserna om utlandssvenskarnas rösträtt ger enligt utskottets mening anledning till antagande att de gjorda gränserna varit för snäva. Frågans förhistoria visar emellertid att det är svårt att utforma regler som på ett i praktiken tillämpbart sätt tillgodoser utlandssvenskars berättigade anspråk på att få vara med och påverka de politiska besluten i hemlandet. Svårigheterna ligger till stor del på det praktiska planet. In i bilden kommer bl. a. vilka tekniska möjligheter som föreligger att nu överblicka och fastställa utomlands bosatta svenska medborgares tidigare kyrkobok- föring i Sverige.

KU fortsätter: Enligt utskottets mening kan det förutsättas att det pågående utredningsarbetet med frågorna kring utlandssvenskarnas röst- rätt kommer att klarlägga hur bestämmelser om sådan rösträtt skall utformas för att kunna i praktisk tillämpning medge att utlandssvenskar som har ett berättigat intresse därav kan delta i valen till den svenska riksdagen. Det kan också förutsättas att beslut på grundval av utrednings- arbetet skall kunna fattas i så god tid före 1976 års val att nya och generösare bestämmelser om utlandssvenskarnas rösträtt skall kunna tillämpas vid detta val. Med hänsyn till det anförda är det enligt utskottets mening inte påkallat att nu, utan att avvakta resultaten av det pågående utredningsarbetet, ta ställning till frågan om hur ändrade bestämmelser om utlandssvenskarnas rösträtt skall utformas.

KU anför ytterligare: Självfallet är det av största vikt att den rösträtt som tillkommer utlandssvenskar också i praktiken kan utnyttjas. Det är därvid betydelsefullt att tillräcklig information lämnas om gällande regler för att få utöva rösträtt och om var röstavlämning kan ske rn. m. Vidare är det väsentligt att distribution av valmaterial, röstmottagningsanord- ningar m. m. fungerar tillfredsställande. Utskottet anser sig kunna förutsätta att dessa frågor kommer att tillbörligt uppmärksammas såväl inom det pågående utredningsarbetet kring utlandssvenskarnas rösträtt som av RSV som central valmyndighet utan att något särskilt initiativ skall behöva tas från riksdagens sida.

Med det anförda borde enligt utskottsmajoritetens mening de väckta motionerna anses vara besvarade.

I den till betänkandet fogade reservationen (nr 2) uttalar reservanterna (c+m+fp) bl.a. att det inte finns skäl för en begränsning av utlands- svenskarnas rösträtt vid val till riksdagen till viss tid efter utflyttningen. Inte heller finns några avgörande hinder av teknisk natur mot att undanröja tidsgränsen. För rösträtt bör dock krävas att vederbörande

någon gång varit kyrkobokförd i Sverige. Enligt reservanternas mening är det angeläget att nu föreslagna ändrade regler för utlandssvenskarnas rösträtt träder i kraft så att de kan börja tillämpas senast vid de allmänna valen 1976. Lagändringsförslag i detta hänseende bör därför föreläggas riksdagen i god tid dessförinnan och senast under år 1975, vilket riksdagen bör ge Kungl. Maj:t till känna. I avvaktan härpå godtar reservanterna den utformning av 4 kap. 11 och 1255 vallagen som föreslås i prop. 1974: 35.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan med 165 röster för och 164 emot.

2.5. Utlandssvenskarna och deras valdeltagande

De är 1967 antagna bestämmelserna om särskild röstlängd har tillämpats vid tre val, nämligen vid 1968 års andrakammarval samt vid 1970 och 1973 års val till enkammarriksdag. I det följande redovisas i tabellarisk form antalet ansökningar från utlandssvenskar om att bli upptagna i särskild röstlängd, antalet av dem som fått sina ansökningar bifallna, dessas valdeltagande och fördelning på valkretsar och bosättningsländer.

Särskild röstlängd; antalet ansökningar till särskild röstlängd, antalet bi- fallna och icke bifallna ansökningar samt antalet röstande utlands- svenskar 1968 1970 1973

% Ansökningar 3 067 2 524 4 873 Ej bifallna ansökningar .

totalt antal 1 167 804 1 003 på grund av mantalskrivning resp. kyrkobokföring i Sverige, 951 658 848 på grund av för sent inkommen ansökan, 126 73 51 på grund av avsaknad av föreskrivet intyg om svenskt medborgarskap, m. m., 10 16 25 på grund av att utflyttningen ägt rum för mer än fem år sedan 38 57 79 Bifallna ansökningar 1 900 1 720 3 870 Röstande 1 540 1 461 3 414 Valdeltagande i procent, siffra inom parentes anger valdeltagandet 81 84,9 88,1 i hela landet (89,3) (88,3) (90,8) &

Antalet i särskild röstlängd upptagna utlandssvenskar per valkrets

______________.__—_—-————-—

1968 1970 197 3 ___—f_— Stockholms kommun 482 47 5 92 8 Stockholms län 409 407 847 Uppsala län 35 28 8 8 Södermanlands län 45 47 7 3 Östergötlands län 5 7 66 10 2 Jönköpings län 49 28 50 Kronob ergs län 12 10 3 2 Kalmar län 1 1 14 2 6 Gotlands län 1 3 9 Blekinge län 13 12 36 Kristianstads län 32 26 61 Fyrstadskretsen 157 100 310 Malmöhus län 42 46 115 Hallands län 29 27 84 Göteborgs kommun (resp. Göteborgs stad) 160 109 400 Bohus län (resp. Göteborgs och Bohus län) 46 45 91 Älvsborgs läns norra 27 9 62 Älvsborgs läns södra 11 1 1 49 Skaraborgs län 24 25 5 9 Värmlands län 39 30 58 Örebro län 2 1 28 5 0 Västmanlands län 5 4 5 8 1 06 Kopparbergs län 31 26 42 Gävleborgs län 56 33 74 Västernorrlands län 36 36 5 8 Jämtlands län 5 5 l 2 Västerbottens län 6 3 22 Norrbottens län 10 14 3 1 Summa 1 900 1 721 3 875 ________________.____—_—-———

Antalet i särskild röstlängd upptagna utlandssvenskar fördelade på vissa län der

196 8 1970 1 97 3 Europa Förbundsrepubliken Tyskland 171 135 318 Danmark 129 5 9 199 Schweiz 128 148 478 Spanien 108 131 563 Frankrike 101 75 333 Storbritannien 80 80 185 Belgien 68 99 15 7 Italien 63 66 79 Portugal 40 46 108 Finland 36 16 41 Österrike 26 33 45 Nederländerna 25 27 73 Norge 19 25 86 Afrika Liberia 67 23 49 Kenya 12 22 Sydafrika 10 11 32 Zambia 10 16 A merika USA 228 163 267 Kanada 92 45 94 Mexiko 41 24 48 Brasilien 34 40 5 7 Argentina 20 24 Colombia 20 30 Peru 20 15 12 Chile 15 1 7 Venezuela l 1 14 A sien Japan 42 22 36 Indien 21 14 23 Iran 10 15 Oceanien Australien 34 51 150

3. Förhållandena i vissa främmande länder

Frågan i vad mån en medborgare i ett land, som är bosatt i annat land, skall ha rösträtt i det förstnämnda landet besvaras olika i skilda länder. Följande redovisning av då gällande regler i ett antal europeiska länder gavsiprop. 1967: 145 (s. 27 f.).

I 1962 och 1965 års betänkanden har lämnats redogörelser för valregler av intresse i detta sammanhang i vissa främmande länder. Av redogörel- serna framgår att medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge som regel saknar rätt att vid fast bosättning i annat land delta i hemlandets val. I det stora hela gäller motsvarande även beträffande medborgare i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Förbundsrepubli- ken Tyskland. I Frankrike däremot är principen, att en fransk medborga- re som är bosatt utomlands kan bli upptagen i fransk röstlängd och få delta i såväl parlamentsval som kommunalval i hemlandet. Enligt italiensk lagstiftning har italiensk medborgare, som inte avförts ur befolkningsre— gistret såsom emigrant, rätt att delta i allmänna val i Italien. Valdeltagan- de förutsätter emellertid att vederbörande reser hem och röstar personli- gen i den kommun ivars röstlängd han är uppförd. Röstmottagning på utländsk mark förekommer nämligen inte i samband med italienska val.

3.1. Förändringar i Finlands och Norges vallagstiftning sedan 1967

3.1.1. Finland

Ännu vid 1972 års riksdagsmannaval gällde enligt 6 & riksdagsordningen att varje finsk medborgare som före valåret fyllt 20 år var valberättigad men att valrätt dock ej tillkom den som inte under de tre sistförflutna åren varit mantalsskriven i landet såsom finsk medborgare. Såväl 1969 som 1971 hade propositioner med förslag till ändringar av dessa regler lagts fram utan att dock leda till något resultat; 1969 års proposition drogs tillbaka medan 1971 års: proposition på vissa praktiska grunder förkastades av riksdagen såvitt gällde bl. &. frågan om rösträtt för finska medborgare i utlandet. Nu gällande regler vilka föranletts av en efter 1972 års riksdagsmanna- val framlagd proposition (1972 nr 32) och trätt ikraft den 15 maj 1972 innebär att varje finsk medborgare som före valåret fyllt 18 år är valberättigad utan avseende på boningsort (6 & riksdagsordningen).

Enligt 6 & riksdagsordningen gäller vidare att bestämmelser om vallängder som skall upprättas över de valberättigade meddelas i lag. Bestämmelserna om vallängder återfinns i 2 kap. lagen om riksdagsman- naval och har i huvudsak följande innebörd.

Lagen skiljer mellan vallängd för röstningsområde och vallängd för valkrets. I vallängd för röstningsområde antecknas de valberättigade som under året före valåret mantalsskrivits i Finland. Vallängden upprättas särskilt för varje röstningsområde i kommun. I vallängd för valkrets upptas övriga valberättigade. Vallängd för röstningsområde upprättas av kommunal centralvalnämnd och vallängd för valkrets av befolknings- registercentralen (2 kap. 12 5 lagen om riksdagsmannaval).

I vallängd för valkrets skall befolkningsregistercentralen ta upp varje finsk medborgare som inte mantalsskrivits i Finland för det år, på vars mantalsskrivning vallängderna för röstningsområden grundar sig men som är eller varit införd i befolkningsböcker i Finland. Varje röstberättigad person tas upp i vallängden för den valkrets, på vars område den kommun ligger, som i befolkningsregistret antecknats som hans senaste hemort (2 kap. 25 a 5 lagen om riksdagsmannaval).

Person som enligt 2 kap. 25 a 5 skall tas upp ivallängd för valkrets får rikta skriftlig förfrågan till befolkningsregistercentralen huruvida hans namn kommer att införas i vallängden för valkretsen. Sådan förfrågan bör göras senast den 60:e dagen före valet (2 kap. 25 b 5 lagen om riksdagsmannaval).

Befolkningsregistercentralen skall den 30: e dagen före valet fastställa de vallängder för valkrets som uppgjorts på i 2 kap. 25 a & nämnt sätt. I varje längd skall antecknas den valkrets för vilken den är vallängd. I befolkningsregistercentralens beslut om fastställelse av vallängd för valkrets får ändring inte sökas genom besvär (2 kap. 25 c 5 lagen om riksdagsmannaval).

Till varje person som gjort förfrågan enligt 2 kap. 25 b 5 skall befolkningsregistercentralen omedelbart sedan vallängden för valkretsen fastställts under den postadress han angivit och med anlitande av blankett som fastställes av justitieministeriet sända ett meddelande antingen omi vilken valkrets han upptagits i vallängden för kretsen eller också om orsaken till att han inte upptagits i längden för någon valkrets. Den som upptagits i längden skall samtidigt tillsändas en förteckning över förhandsröstningsställena i utlandet. Som synes är det tillräckligt att vederbörande över huvud varit införd i befolkningsböcker i Finland. Någon tidsgräns har inte ställts upp. I 1972 års proposition anförs härom bl. a. följande:

Om de finska medborgare som har flyttat bort från landet skulle beviljas valrätt, vore detta uppenbarligen ägnat att stärka deras kontakter med hemlandet och därmed också främja deras eventuella återkomst till Finland. Det måste betraktas som en olägenhet, att ehuru man i allmänhet har försökt få medborgarna i de nordiska länderna i jämbördig ställning oberoende av var i Norden de uppehåller sig, medför en flyttning från hemlandet till ett annat nordiskt land förlust av politiska rättigheter. — — — Det är inte nödvändigt att uppställa någon tidsgräns för när en person senast borde ha varit mantalsskriven i Finland, emedan

de reformer som har genomförts inom folkbokföringen numera gör det möjligt att med tillräcklig säkerhet konstatera de uppgifter som erfordras i fråga om en persons valrätt.

Det är vidare så att någon särskild ansökan om att bli upptagen i vallängd inte krävs. I den nyssnämnda propositionen fanns regler rörande ett ansökningsförfarande. Ansökan skulle enligt förslaget ipropositionen göras särskilt för varje riksdagsmannaval och efter det att sådant val senast hade förrättats men inte senare än 60:e dagen före valet. De ändringar i lagen om riksdagsmannaval som slutligt antogs innehåller emellertid inte något ansökningsförfarande. Angående denna fråga uttalade grundlagsutskottet i sitt betänkande (1972 nr 6) bl. a. följande:

Till denna del anser grundlagsutskottet, att valrätten är en sådan alla medborgare tillkommande politisk rätt, som man bör få utöva utan att särskilt begära det av en myndighet. Utskottet har därför ändrat stadgandena om uppgörandet av vallängder för valkretsar så, att befolkningsregistercentralen ex officio i dessa längder får anteckna alla finska medborgare, som icke bör mantalsskrivas i Finland det år, vars mantalsskrivning vallängderna för röstningsområdena grundar sig på, men som är eller varit antecknade i befolkningsböcker i Finland. Därjämte borde vederbörande ha möjlighet att höra sig för, huruvida hans namn blir upptaget i vallängd för valkrets. Sedan förfrågan ingått skulle befolkningsregistercentralen ha att granska huruvida han med stöd av de uppgifter som finns i befolkningsregistercentralen kommer att upptas i nämnda längd samt i nekande fall att även undersöka, huruvida han efter de i förfrågningsskriften erhållna utredningarna skall intagas i vallängden för valkretsen.

De nya bestämmelserna i riksdagsordningen och lagen om riksdagsman- naval har ännu inte tillämpats i praktiken. En fråga av särskilt intresse i sammanhanget är kontrollen av medborgarskap. I lagen om riksdags- mannaval nämns ingenting härom. Enligt uppgifter från svenska ambas- saden i Helsingfors underrättar inrikesministeriet, som är central instans i medborgarskapsfrågor, registermyndigheterna när uppgift kommer in om att någon förlorat sitt finska medborgarskap. Sådant meddelande kommer självfallet att beaktas vid upprättandet av vallängd. Frågan är emellertid om ministeriet får kännedom om alla emigranters förändrade medborgarskap. Enligt uppgift fungerar uppgiftslämnandet mellan de nordiska länderna. Med Nederländerna har Finland en särskild överens- kommelse avseende dylika meddelanden men i fråga om övriga länder finns inga garantier. I praktiken torde uppgifter ofta komma in från Västtyskland, Kanada och Australien medan luckorna anses vara påfallan- de beträffande t. ex. USA. Enligt justitieministeriets anvisningar (II) för riksdagsmannavalet 1972 — i anslutning till föreskriften i lagen om riksdagsmannaval att den röstande skall förete pass eller annan hans identitet utvisande utredning -— godkänns som sådan utredning identitets— bevis, av finsk myndighet utfärdat utrikespass, sjömansbok eller annan med fotografi försedd handling som utvisar vederbörandes identitet.

Som redan nämnts har finsk medborgare bosatt i utlandet möjlighet att till befolkningsregistreringscentralen rikta en skriftlig förfrågan huruvida han kommer att tas med i vallängd för valkrets. Sådan förfrågan

skall göras på särskilt formulär och idetta skall anges fullständigt namn, födelsetid, födelseort och postadress samt vilken kommun i Finland som i befolkningsregister antecknats som hans senaste hemort. Inte heller i detta sammanhang förekommer av lagtexten att döma någon kontroll av medborgarskap.

3.1.2. Norge

Enligt 50 & grundloven i dess tidigare lydelse uppställdes som villkor för rösträtt vid stortingsval bl. a. att vederbörande norske medborgare varit bosatt sammanhängande i fem år i riket och hade fast bostad i riket på valdagen. Norska diplomatiska och konsulära tjänstemän och deras husfolk hade emellertid rösträtt oberoende av om de hade fast bostad i Norge på valdagen.

I enlighet med Stortingets beslut den 30 maj 1972 gäller numera enligt 50 & grundloven att norsk medborgare som senast valåret fyllt 20 år är röstberättigad. Det tidigare uppställda kravet att vederbörande skulle varit bosatt sammanhängande i fem år i riket har slopats. I frågan om rösträtt för norsk medborgare som är bosatt utanför riket hänvisar grundloven till lagen den 17 december 1920 om stortingsval som också den ändrats efter förslag därom i proposition (1972—1973 nr 38). De nya reglerna antogs 1973 och tillämpades första gången vid stortingsvalet den 10 september 1973.

Innebörden av de ändrade reglerna i lagen om stortingsval är i huvudsak följande. Norsk med-borgare som på valdagen är bosatt utanför riket är röstberättigad om han — utom att uppfylla villkoren att vara norsk medborgare, att ha uppnått 20 är senast valåret samt att inte ha förlorat rösträtten enligt 53 & grundloven — någon gång under de tio valdagen föregående åren har varit införd i norskt folkeregister som bosatt i riket och efter ansökan blivit upptagen i röstlängd. Norska tjänstemäni diplomatisk eller konsulär tjänst och deras husfolk har emellertid, oavsett bosättningsort, rösträtt under samma förutsättningar som norska med— borgare bosatta i landet.

Röstlängd upprättas det år stortingsval hålles. Någon särskild röstlängd för norska medborgare bosatta i utlandet förekommer inte. I röstlängd införs dels de som den 1 juli är bosatta i ”valsognet” och är röstberättigade, dels de i utlandet bosatta norska medborgare som enligt den särskilda rösträttsregeln är röstberättigade, dock endast under förutsättning att ansökan om att bli upptagen i röstlängden kommit in till röstlängdsupprättaren senast klockan 20 dagen två månader före valet. Ansökan skall innehålla sökandens försäkran att han alltjämt är norsk medborgare. Ansökan görs på särskild blankett, vari den sökande bl. a. har att försäkra att han är norsk medborgare. Den som är bosatt utom riket skall tas upp i röstlängden för det ”valsogn” där han senast var införd i folkeregistret som bosatt iriket.

De nu gällande reglerna bygger på betänkandet Instilling om stemme- rett för norske borgere bosatt i utlandet, avgivet 1969 av en kommitté,

tillsatt speciellt för att utreda frågan om rösträtt för norska med borgare bosatta i utlandet. l instillingen uttalas sammanfattningsvis att övervägande skäl sy nes tala för att utvidga rösträtten för utlandsnorrmännen. Utan att direkt tillråda de politiska myndigheterna något bestämt lösningsalternativ antog kommittén att de bästa skälen talar för att avgränsa rösträtten i enlighet med generella kriterier som inte begränsar sig till speciella persongrupper. Det antas vidare att det troligen skulle föra för långt att helt slopa kravet på bosättning. Efter att ha övervägt alla skäl stannade kommittén för en regel som kräver att vederbörande har varit bosatt iNorge någon gång under loppet av de sista tio åren före valet.

I en melding (St. meld. nr 64 1971—72) gav regeringen uttryck för åsikter som i stort överensstämmer med kommitténs. Det måste enligt meldingen läggas stor vikt vid att tveksamma situationer och sköns— mässiga värderingar för valmyndigheterna undviks. Det ansågs därför bäst att avgränsningen av de röstberättigades krets företas i enlighet med generella kriterier som kan konstateras med stor grad av säkerhet.

I fråga om ett totalt avskaffande av krav på bosättning i Norge någon gång gavs i meldingen uttryck för den uppfattningen att det skulle vara att gå för långt. Enligt gällande norsk lag om medborgarskap kan medborgarskapet bevaras också under mycket långvarig frånvaro från riket. Som kommentar till det finska förslaget, innebärande endast krav på mantalsföring i Finland någon gång, anförs att förhållandena för Finlands vidkommande synes vara något speciella och inte utan vidare helt jämförbara med situationen för Norges vidkommande. Det finska förslaget fick ses mot bakgrunden av det speciellt höga antal finska medborgare som arbetar och bor i Sverige och som man har en speciell önskan att bevara kontakten med.

I meldingen uttalas vidare att man, om tanken att helt slopa bosättningskravet avvisas, är hänvisad till att som villkor uppställa att vederbörande varit bosatt/folkeregisterfört i Norge inom en viss nära- liggande tid före valet. Det ligger i sakens natur — heter det vidare — att det är besvärligt att peka på någon objektivt riktig frist.

I den förut nämnda propositionen godtas de överväganden som nu redovisats. Några nytillkomna omständigheter som gav anledning att se annorlunda på problemet fanns således inte.

Bestämmelser om folkeregistreringen finns i lagen den 16 januari 1970 nr 1 om folkeregistrering och i föreskrifter den 20 januari om ordningen och foringen av folkeregistrene. För varje kommun förs folkeregister över envar som är bosatt i kommunen. Dessutom förs ett centralt register över de personer som är hemmahörande i någon kommun (1 5 lagen). Enligt 8 5 lagen skall en person som är bosatt eller som har uppehållit sig i Norge minst sex månader, när han flyttar till utlandet för att bosätta sig där eller för att uppehålla sig där minst sex månader, före utresan anmäla detta till bosättningsortens (ev. uppehållsortens) folkeregister. Den som har anmält utresa skall också anmäla till samma folkeregister när han vänder tillbaka. Den som kommer från utlandet till ett norskt folkeregisterdistrikt för att

bosätta sig där, skall inom åtta dagar efter ankomsten personligen anmäla sig till folkeregistret och visa fram pass eller annat legitimationspapper. Detsamma gäller personer som kommer från utlandet för att uppehålla sig i ett norskt folkeregisterdistrikt i minst sex månader.

När inte annat följer av bestämmelserna i 4 & ”föreskrifterna” räknas en person som bosatt där han regelmässigt tar sin dygnsvila, dvs. nattsömn eller motsvarande vila. En person räknas som bosatt iriket när han slagit sig ned där och har för avsikt att stanna inte bara tillfälligt. Vistelse av minst sex månaders längd räknas som bosättning från den tidpunkt då vederbörande slog sig ned i riket även om vistelsen inte är stadigvarande.

De nya reglerna om rösträtt har som redan nämnts tillämpats första gången vid 1973 års stortingsval. Systemet har enligt uppgift från det norska utrikesdepartementet fungerat tillfredsställande.

Vad angår frågan huruvida vederbörande är norsk medborgare före- kommer inget krav på förevisande av norskt pass eller intyg om innehav av sådant i samband med ansökan om att bli upptagen i röstlängd. I den förut omnämnda ansökningshandlingen finns som redan nämnts plats för försäkran att den sökande fortfarande är norsk medborgare. Det ankommer på ”mantallsforeren” att kontrollera om sökanden uppfyller villkoren för rösträtt.

Enligt rundskrivelse från norska utrikesdepartementet till utlandsmyn- digheterna med anledning av 1973 års stortingsval skall väljare som är okänd för röstmottagaren avkrävas legitimation. Som legitimationshand— ling godtas bl. a. norskt pass, körkort, postens identitetskort och sjöfartsbok. Det anmärkes särskilt att röstmottagaren inte kan vägra att motta förhandsröst på den grund att vederbörande inte har rösträtt eller därför att han trots uppmaning inte kan visa fram legitimation. Frågan om en avgiven röst skall godkännas eller förkastas avgöres av vederböran- de ”valgstyre”.

4. Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade

Utredningens uppdrag att förutsättningslöst pröva frågan om vidgad rätt för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen måste anses omfatta inte bara frågan om en vidgning bör ske av kretsen röstberättigade och i så fall i vilken utsträckning utan också frågan vilka åtgärder som kan och bör vidtagas för att underlätta för dem som sålunda är röstberättigade att utöva sin rösträtt. Den sistnämnda frågan rymmer i sig dels frågor av mera teknisk natur, såsom hur röstlängd skall upprättas och röstmottag- ningen praktiskt skall förberedas och genomföras, dels också frågan om information kring valförfarandet.

I detta kapitel kommer utredningen att ta upp den principiella, mera politiskt betonade frågan om en vidgning av kretsen röstberättigade. Emellertid kan denna fråga inte ses helt isolerad från de grundläggande riktlinjerna för hur röstlängden lämpligen bör upprättas, sett även från tekniska utgångspunkter. Utredningen ingår därför redan i detta samman- hang i relativt stor utsträckning på olika modeller för framställning av röstlängd och de olika modellernas inverkan på den principiella frågan.

I följande kapitel kommer utredningen därefter att behandla särskilda valtekniska frågor som den allmänna lösningen av utlandssvenskarnas rösträtt ger anledning till, med sikte inte minst på de praktiska problem av olika slag som i utlandet möter utlandssvensken vid val till den svenska riksdagen.

4.1. Allmänna utgångspunkter

Utlandssvensk är enligt 3 kap. 2 5 första stycket regeringsformen svensk medborgare som inte är bosatt i landet. Av 4 kap. 11 & vallagen följer vidare att svensk medborgare skall anses bosatt utom riket om han enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförd här.

En definition av utlandssvensk i enlighet med det anförda omfattar således också den som aldrig varit bosatt i Sverige men som på grund av medborgarskapslagstiftningen fötts till ett svenskt medborgarskap. Detta kan han behålla livet ut trots att han hela tiden är bosatt i utlandet. Förutsättningen är att han före 22 års ålder ansöker om att få behålla sitt medborgarskap och att ansökan bifalles.

Utlandssvenskarna är, som det har konstaterats vid åtskilliga tillfällen,

en heterogen grupp. Några säkra uppgifter om hur många personer gruppen omfattar står inte att finna. Med utgångspunkt i enkäten och det på grundval av denna beräknade antalet utlandssvenskar som uppnått rösträttsålder skulle utredningen vilja våga påståendet att utlandssven- skarna uppgår till i vart fall 70 000 personer.

Vad angår den principiella frågan om avgörande motiv finns för en vidgning av kretsen röstberättigade utlandssvenskar behöver en utredning i och för sig inte leda till annat än ett konstaterande att gällande femårsgräns bör bibehållas. Finner man däremot att tillräckliga skäl talar för en vidgning av kretsen är det möjligt att gå efter två olika vägar. Antingen utsträcks eller slopas nuvarande tidsgräns med generell giltighet eller också införs särskilda regler för vissa bestämda personkategorier. Vilken väg man än väljer finns det enligt utredningen skäl att undersöka huruvida röstlängd kan upprättas med samma automatik som den allmänna röstlängden eller om man måste bibehålla ett system som innebär viss mer eller mindre långtgående medverkan från utlandssvens- karna själva.

Som redan inledningsvis antytts kan kretsen röstberättigade utlands- svenskar i och för sig vidgas så långt att alla svenska medborgare som enligt länsstyrelsens personband inte är bosatta i Sverige omfattas därav. Utredningen vill till en början ta upp frågan om det över huvud taget kan komma i fråga att vidga kretsen så långt att också personer som aldrig varit kyrkobokförda här skulle komma att tillerkännas rösträtt.

Olika långt gående krav har under årens lopp framställts rörande lösningen av frågan vilken krets av utlandssvenskar som bör vara röstberättigad, däribland kravet att rösträtt skall föreligga oberoende av tidigare mantalsskrivning eller kyrkobokföring i riket. I de flesta fallen — utredningen syftar här närmast på yrkanden framställda i motioner till riksdagen — har emellertid kraven, även där de i princip gällt rösträtt åt samtliga utlandssvenskar som uppfyller de allmänna förutsättningarna att ha uppnått viss ålder och ej blivit omyndigförklarade, försetts med den begränsningen att rösträtt dock inte skall tillkomma den som aldrig varit mantalsskriven resp. kyrkobokförd i landet.

Enligt utredningens mening måste, oavsett vilken lösning man än väljer, det kravet upprätthållas att den som tillerkännes rösträtt också har någon anknytning till landet och intresse för de politiska besluten som fattas där. Självfallet kan det råda delade meningar om vilken grad av anknytning som bör krävas och om hur denna anknytning skall dokumenteras. Enbart den omständigheten att en person, som vid uppnådd rösträttsålder aldrig varit bosatt i landet, innehar svenskt medborgarskap, som han måhända förlorar vid fyllda 22 år, kan enligt utredningens mening inte utgöra tillräcklig grund för rösträtt. Det kan i sammanhanget erinras om de regler som relativt nyligen antagits i Finland på motsvarande område. De innebär en mycket vidsträckt avgränsning av de röstberättigades krets. Trots allt gäller dock den begränsningen att finska medborgare som inte har varit införda i befolkningsböcker är utestängda från rösträtt.

Utredningen har således intagit den ståndpunkten att en vidgning av

kretsen röstberättigade inte kan göras så långtgående att varje krav på ti- digare bosättningi Sverige (kyrkobokföring) efterges.

Som nyss har sagts är utlandssvenskarna en heterogen grupp. I prop. 1967: 145 övervägdes bl. a. frågan om det var möjligt att utforma reglerna om utlandssvenskars rösträtt så att man kunde fånga upp den kategori utlandssvenskar som kunde förväntas återkomma inom en inte alltför avlägsen framtid och alltså berördes mera påtagligt av de beslut som fattas i riksdagen. Kriterier för en sådan begränsning stod emellertid inte att finna.

Också utredningen har övervägt om det finns möjligheter att urskilja och beskriva kategorier av personer som kan antas ha särskild anknytning till Sverige och därför bör bibehållas vid sin rösträtt.

F. n. kan en kategori utlandssvenskar sägas vara särbehandlade i förevarande hänseende, nämligen de tjänstemän som tjänstgör vid landets utlandsmyndigheter. Dessa personer kan kvarstå i kyrkobokföringen med resultat att de förs upp i den allmänna röstlängden. En möjlighet som diskuterades och också avvisades i samband med införandet av nu gällande regler, är att för ytterligare yrkeskategorier införa samma reglering. Alldeles bortsett från att ett kvarstående inom kyrkobokfö- ringen medför oöverblickbara konsekvenser också på andra områden är en lösning efter denna linje förenad med avsevärda nackdelar.

En invändning emot en kategorilösning är självfallet den att det är förenat med stora svårigheter att dra gränserna mellan olika persongrup- per efter deras yrke eller tjänstgöring och åstadkomma en avgränsning som är så klar att den inte ger upphov till svårigheter för myndigheter och enskilda vid tillämpningen. Även om gränserna drages så att några tolkningssvårigheter inte uppkommer kvarstår med stor sannolikhet invändningen att de är godtyckligt dragna. En härmed sammanhängande synpunkt är den att det ständigt sker en utveckling som medför att en gång dragna gränser med tiden ter sig som orättvisa och att grupper av medborgare kommer i den situationen att de med lika stor rätt som redan röstberättigade kategorier kan påstå att de bör bibehållas vid sin rösträtt.

De svårigheter som utredningen nu pekat på föreligger oavsett om man väljer att införa kategoribestämmelser i folkbokföringsförordningen eller vallagen.

Vad angår folkbokföringsförordningen vill utredningen ytterligare tillägga att bestämmelserna om folkbokföring är föremål för översyn inom hemvistsakkunniga (Fi 1970: 71). Enligt vad utredningen inhämtat arbetar hemvistsakkunniga efter den linjen att fortsättningsvis endast den som har verkligt hemvist i landet skall medtagas i kyrkobokföringen. Tanken är således den att inte heller utlandssvenskar i diplomatisk tjänst skall kunna kvarstå som kyrkobokförda inom landet om de inte har hemvist i landet utan är bosatta i utlandet under sin tjänstgöring.

I sammanhanget kan vidare nämnas att tanken på en lösning byggd på särbehandling av vissa yrkeskategorier varit föremål för överväganden i såväl Finland som Norge i samband med införandet av nu gällande regler i dessa länder samt att tanken där avförts från vidare diskussion, inte minst med hänsyn till svårigheterna att utforma regler som inte ger upphov till tillämpningssvårigheter.

Utredningen finner för sin del att vad som nu anförts innefattar skäl nog att avvisa en lösning efter kategoritanken. Utgångspunkten för utredningens vidare Överväganden har därför varit att generella kriterier måste uppställas. I fortsättningen förutsätter sålunda utredningen dels att kretsen röstberättigade under inga förhållanden bör vidgas därhän att också utlandssvenskar som aldrig varit kyrkobokförda i landet tillerkän- nes rösträtt, dels att, om en vidgning av kretsen skall genomföras så att inte alla de som någon gång varit kyrkobokförda här kommer att omfattas, en begränsning bör sökas efter generella kriterier.

4.2. Upprättandet av röstlängd

Som framgått av föregående avsnitt finner utredningen det lämpligt att, innan den principiella frågan rörande kretsen röstberättigade upptas till närmare överväganden, förhållandevis utförligt uppehålla sig kring de grundläggande frågorna med anknytning till röstlängdsupprättandet.

I ett tidigare kapitel (2.3) har redovisats vilka uppgifter om utlands- svenskarna som är tillgängliga för myndighet. Av särskilt intresse i detta sammanhang är det hos rikspolisstyrelsen (RPS) med hjälp av teknik för automatisk databehandling (ADB) förda passregistret och riksskattever- kets (RSV) kortregister över ut- och inflyttade personer. Det senare registret omfattar dock endast dem som flyttat ut 1947 eller därefter. En fråga som utredningen i sammanhanget ställt sig är om man med utgångspunkt endast från dessa uppgifter kan upprätta en röstlängd, som upptar alla svenska medborgare som inte är men varit kyrkobokförda i landet någon gång, eller om man måste kräva viss medverkan från de personer som skall tas med.

För att erhålla ytterligare material till ett ställningstagande har utredningen inhämtat yttrande från RSV rörande möjligheten att på grundval av RSV:s kortregister och det centrala passregistret framställa röstlängd som upptar dem som flyttat ut 1947 eller senare. Utredningen har därvid som förutsättningar angivit att rösträtt skall tillkomma den som inte är kyrkobokförd i landet men som varit det antingen över huvud taget eller någon gång under viss angiven period samt att en persons svenska medborgarskap liksom hittills bäst styrkes genom giltigt svenskt pass av vilket framgår att vederbörande är svensk medborgare. Utredningen har i sammanhanget också berört frågan huruvida röstlängd avseende svenska medborgare bosatta i utlandet bör som nu upprättas centralt och i form av särskild röstlängd eller om samtliga röstberättigade svenska medborgare kan tas upp i allmän röstlängd oberoende av bosättning inom eller utom riket. Ytterligare har utredningen begärt belysning av frågan huruvida det medför särskilda problem att bibehålla ett ansökningsförfarande avseende sådana personer som flyttat ut före 1947. Slutligen har utredningen påpekat att ett system som ej förutsätter ansökningsförfarande medför ökade svårigheter att nå de röstberättigade med röstkort, något som i sin tur har betydelse för bestämmelserna i vallagen som kräver att den som röstar hos utlandsmyndighet skall förete

röstkort. Angående denna fråga nämner utredningen i sin framställning som uppslag till en lösning att kravet på röstkort kunde mjukas upp så att den röstande medges att istället förete giltigt svenskt pass.

4.2 .] Riksskatteverkets yttrande

RSV har i sitt yttrande till utredningen redogjort för det kortregister som förs vid RSV samt redovisat olika alternativa lösningar såvitt angår upprättande av särskild röstlängd.

I fråga om registret konstaterar RSV att detta inte är helt tillförlitligt. Det måste betraktas som ett hjälpregister för kyrkobokföringen. Enligt RSV: s mening bör kortregistret — som omfattar ca 1,5 miljoner kort — ersättas av ett ADB-register. Med hänsyn till planerade framtida ADB-system för folkbokföringen torde detta ej kunna ske så tidigt att en särskild röstlängd kan upprättas med hjälp av ADB till 1976 års val.

RSV framhåller vidare att, om den särskilda röstlängden skall upprättas utan ansökningsförfarande, RSV:s register inte kan användas vid 1976 års val. Enligt de planer som f. n. föreligger torde RSV:s register överföras på ADB hösten 1979. Om det nuvarande registret framdeles skall användas för upprättande av särskild röstlängd utan ansökningsförfarande torde det vara nödvändigt att kontrollera registrets innehåll beträffande utvandrade svenska medborgare mot pastorsämbe- tenas emigrantregister. Sedan registrets innehåll överförts på ADB kan listor framställas för varje församling med uppgift om utvandrade svenska medborgare. Listorna sänds till pastorsämbetena för kontroll mot emigrantregistret. Om detta innehåller personakt för person som ej finns i RSV:s register underrättas RSV för rättelse. Kontrollarbetet blir omfattande men är av engångskaraktär, eftersom aktualiseringen av det nyupprättade ADB-registret kommer att ske automatiskt efter varje ny anmälan om utvandring eller invandring.

Om således kortregistret inte kan användas för upprättande av särskild röstlängd åren 1976 och 1979 utan ansökningsförfarande vill RSV ändå ifrågasätta om särskild röstlängd inte kan upprättas ADB-mässigt på annat grundmaterial. RSV har övervägt en lösning enligt följande principer.

Utgångspunkten är att ansökningsförfarandet kombineras med själva röstningen. Den som uppsöker utlandsmyndigheten för att rösta måste kunna styrka sitt svenska medborgarskap med giltigt svenskt piSS. Med ledning av passet upprättar röstmottagaren ett adresskort på samma sätt som sker vid röstning på fartyg, då väljaren visar sjöfartsbok. Adresskor- tet läggs i stället för röstkort tillsammans med valkuvertet i ett ytterkuvert, som sänds till RSV.

Någon röstlängd skulle således inte föreligga vid själva röstningstillfäl— let. Sådan upprättas av RSV först då adresskorten nått RSV. Uppgifterna i adresskortet — personnummer, nanm och hemort — tänkes bli registrerade hos RSV på magnetband. I RSV:s kortregister — eller i vissa fall hos pastorsämbete — undersöks om personen är omyndigförklarad. Magnetbandet körs därefter i dator tillsammans med rösträttsbandet för

hela riket. Det senare bandet innehåller alla uppgifter som finns i de allmänna röstlängderna. Genom denna körning kan de utlandsväljare som finns upptagna i allmän röstlängd sållas bort. Dessa personers röster sänds vidare till väljarens valdistrikt. För övriga personer upprättas särskild röstlängd för varje valkrets med hjälp av ADB. Den särskilda röstlängden kommer således att omfatta alla utlandsväljare, som enligt giltigt svenskt pass är svenska medborgare och som enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförda den 1 juni i Sverige.

Det bör emellertid enligt RSV observeras att personer som enligt nu gällande rösträttsregler blir upptagna i särskild röstlängd får röstkort och kan rösta i Sverige. Det är inte tänkbart att låta sådana personer i det nu skisserade systemet rösta genom att visa sitt pass på postanstalt eller i vallokal. En utlandssvensk som ej är upptagen i allmän röstlängd och beräknar att rösta i Sverige bör därför få möjlighet att ansöka om upptagande i särskild röstlängd. Med hänsyn till det ringa antal personer det kan bli fråga om bör ansökningstiden kunna utgå förslagsvis den 15 augusti valåret. RSV undersöker om de personer som före ansökningsti- dens utgång ansökt om att bli upptagna i särskild röstlängd är upptagna i allmän röstlängd. Om så inte är fallet tas de upp i särskild röstlängd med särskild markering, varefter röstkort utfärdas.

I fråga om den särskilda röstlängd som upprättas på grundval av förut nämnda adresskort innebär RSV:s förslag att sådan upprättas senast torsdagen före valdagen för att denna dag vara tillgänglig för offentlig granskning hos RSV. Samma torsdag sänds röstlängderna till vederböran- de valnämnd. En förutsättning för detta system är att utlandsröstningen avslutas i så god tid att rösterna beräknas vara RSV till handa minst en vecka före valdagen. Detta bör kompenseras med att förtidsröstningen utomlands får börja minst en vecka tidigare, varför röstningsperiodens längd blir densamma. Att röstningen tidigareläggs kan enligt RSV upplevas som en negativ faktor. Det bör emellertid observeras att utlandssvensken, i sådant fall, behöver besöka utlandsmyndigheten endast en gång för att samtidigt ansöka om rösträtt och avlämna sin röst.

Säkerheten i det skisserade systemet torde enligt RSV vara större än om särskild röstlängd upprättas utan ansökningsförfarande med RSV:s kortregister som grundval.

Till frågan om systemet kan anses grundlagsenligt anför RSV i huvudsak följande. Regeringsformens krav att röstlängden skall vara upprättad före valet kan formellt upprätthållas. Något utrymme för lokal offentlig granskning eller anmärkningsförfarande finns emellertid inte. RSV bedömer emellertid att risken att inte bli upptagen i den särskilda röstlängden enligt det skisserade systemet ej är större än om en avlämnad röst skulle komma på avvägar under transport till RSV och med nuvarande system inte komma fram innan röstsammanräkningen börjar. Sådana röster kan inte påverka sammanräkningen. Eventuella fel då det gäller distributionen av utlandsröster påtalas genom valbesvär i vanlig ordning. Det torde därför enligt RSV vara tillfyllest att den som på grund av avgiven utlandsröst inte blir upptagen i särskild röstlängd får möjlighet att anföra besvär över valet i vanlig ordning.

Inte heller invändningen att det strider mot gällande rätt om en person får avlämna sin röst utan att formellt vara röstberättigad är enligt RSV bärande. En sjöman som röstar med sjöfartsbok kan tänkas vara avregistrerad från folkbokföringen i Sverige och därigenom ej upptagen i allmän röstlängd. Han tillåts ändå att rösta. Om det vid rösträttskontrol- len visar sig att väljaren ej är röstberättigad blir rösten ogill. Samma princip torde enligt RSV vara hållbar i det här skisserade systemet.

RSV har i skrivelsen till utredningen diskuterat ytterligare ett alternativt system för upprättande av särskild röstlängd enligt följande riktlinjer.

Hos rikspolisstyrelsen förs som förut nämnts ett ADB-register över passinnehavare (centrala passregistret). Detta register skulle kunna samköras med de av länsstyrelserna upprättade rösträttsbanden för allmän röstlängd. Därvid skulle erhållas ett magnetband (A) innehållande alla personer som innehar giltigt svenskt pass och som inte är upptagna i allmän röstlängd. Bandet kommer emellertid att omfatta avlidna pass- innehavare, eftersom passregistret inte aktualiseras med dödsfallsavise- ring. F.n. pågår enligt RSV undersökning om uppgifter om avlidna personer kan uteslutas ur passregistret. Om en sådan aktualisering kan ske erhålles ett magnetband (B). Magnetbandet (B) selekteras på band för varje valkrets med ledning av den registrerade hemorten (hemkommun då passet utfärdades). Med ledning av dessa band upprättas särskild röstlängd samtidigt som allmän röstlängd. Därvid tillämpas samma tidsfrister som f.n. Röstkort kan emellertid inte sändas ut eftersom adress saknas. Röstning måste utomlands ske genom uppvisande av pass. Röstkort kan utfärdas på begäran av den som vill rösta i Sverige. RSV kan emellertid inte förorda det nu redovisade systemet utan ytterligare utredning som måste ske i samråd med rikspolisstyrelsen.

Sammanfattningsvis anför RSV i sitt yttrande till utredningen att RSV vill förorda den lösningen som innebär att nuvarande ansökningsförfaran- de för den särskilda röstlängden slopas, att svensk medborgare utomlands får rösta genom att visa pass och att rösten som sådan betraktas som ansökan om rösträtt, att en särskild röstlängd upprättas av RSV med ledning av mottagna utlandsröster samt att utlandsröstningen påbörjas tidigare än nu, förslagsvis trettioförsta dagen före valdagen, och avslutas sa att rösterna är RSV tillhanda förslagsvis senast åttonde dagen före valdagen.

4.2.2. Kommentarer till riksskatteverkets yttrande

Den av RSV förordade lösningen, enligt vilken röstningen även anses innefatta en begäran från väljaren att bli upptagen i röstlängd, har den inte obetydliga fördelen framför nu gällande system att den enskilde utlandssvensken inför valet inte behöver taga kontakt med utlandsmyn- digheten mer än en gång, nämligen då han besöker myndigheten för att avge sin röst. Lösningen är emellertid inte invändningsfri.

Som framhållits i bl. a. prop. l973:90 med förslag till ny regerings- form (8. 247) har röstlängd karaktär av exklusivt bevismedel vid

avgörande av frågan om rösträtt föreligger för viss person. För att röstlängden skall kunna tjäna som exklusivt bevismedel har upprättandet av den förenats med en efterföljande offentlig gransknings- och anmärk- ningsprocedur. Röstlängd — såväl allmän som särskild — skall således sedan den väl upprättats vara tillgänglig hos lokal skattemyndighet resp. länsstyrelse för att bereda medborgarna möjlighet kontrollera att ingen med orätt upptagits i längden eller uteslutits ur denna. Anmärkningar kan framställas mot längden inom viss tid och framställda anmärkningar prövas vid offentligt sammanträde.

Även om förfarandet inte i någon större omfattning uppmärksammas från de enskilda medborgarnas sida och anmärkningar är tämligen sällsynta, innebär dock denna gransknings- och anmärkningsprocedur med dess möjligheter till insyn från allmänheten en ur demokratisk synpunkt värdefull garanti. Hela ändamålet med denna procedur skulle med den av RSV förordade lösningen i verkligheten gå förlorad. Formellt sett skulle visserligen beredas möjlighet till granskning men inte inom orten utan hos RSV och inte som normalt under en veckas tid utan endast under en dag. Någon anmärkningsprocess före valet finns det över huvud taget inte utrymme för. Enligt RSV är riskerna med ett sådant system inte så stora och eventuella felaktigheter kan påtalas genom besvär efter valet. RSV nämner särskilt att risken att ej bli upptagen i den särskilda röstlängden enligt det föreslagna systemet inte är större än om en avlämnad röst skulle komma på avvägar under transport till RSV och med nuvarande system ej komma fram innan röstsammanräkningen börjar.

Utredningen kan i och för sig instämma i nyssnämnda påstående. Enligt utredningens mening måste man emellertid ta i beaktande — förutom de nyss nämnda principiella synpunkterna — också andra eventuellt uppkommande situationer. Det föreslagna systemet innefattar alltjämt ett ansökningsförfarande. Med utredningens utgångspunkt att rösträtt förutsätter kyrkobokföring i landet åtminstone någon gång måste det med nödvändighet inträffa att ansökan lämnas utan bifall därför att kontrollen avseende kyrkobokföringen ger vid handen att den sökande inte enligt tillgängliga uppgifter har varit kyrkobokförd i landet. Avgörandet kan vara byggt på bristfälligt underlag. Det kan i själva verket förhålla sig så att sökanden varit kyrkobokförd. I fall som dessa måste sökanden anses ha ett berättigat intresse att redan före valet kunna lämna sådana kompletterande uppgifter om sin senaste kyrkobokföring att det felaktiga beslutet kan rättas så att han kommer med i röstlängd.

Systemet innehåller inte någon säker spärr mot att sökande som alltjämt innehar ett svenskt pass men förlorat sitt svenska medborgarskap kan komma att tillåtas att rösta.

Åtminstone teoretiskt skulle det kunna inträffa att person som förlorat sitt svenska medborgarskap inte anmäler detta förhållande till passmyndighet utan utnyttjar innehavet av pass och inställer sig för att rösta hos utlandsmyndighet. En motsvarande risk kan visserligen sägas föreligga redan med det nuvarande ansökningsförfarandet. Skillnaden är emellertid den att enligt nu gällande regler vissa förutsättningar finns att

under gransknings- och anmärkningsprocessen personer som innehar svenskt pass men som förlorat sitt svenska medborgarskap sållas bort.

Enligt utredningens mening måste det vidare anses önskvärt att — i den mån föreliggande yttre förhållanden inte föranleder en åtskillnad — de regler som skall gälla för upprättande av röstlängd är likartade vare sig fråga är om svensk medborgare bosatt i landet eller svensk medborgare bosatt i utlandet. Det finns sålunda inte någon anledning att ställa mindre långt gående krav på säkerhet och kontroll då det gäller upprättandet av röstlängd som upptar i utlandet bosatta svenska medborgare. Snarare skulle man kunna påstå att speciellt i det senare fallet de möjligheter till kontroll som erbjuds bör tillvaratas i största möjliga mån eftersom man där har att göra med en grupp personer som inte kontinuerligt är föremål för registrering inom ramen för folkbokföringen.

Även om det rent formellt kan hävdas att röstlängden i det nu behandlade alternativet till en lösning är upprättad och föreligger före valdagen och därmed också före valet, finner utredningen för sin del mot bakgrund av det ovan anförda att den av RSV förordade lösningen innebär ett alltför märkbart avsteg från gällande valordning och särskilt förutsättningarna för grundlagens bestämmelse om röstlängden som exklusivt bevismedel.

Såvitt angår den rent tekniska utformningen av en lösning av detta slag för utlandssvenskarnas upptagande i röstlängd vill utredningen därutöver tillägga att det inte heller kan anses som helt invändningsfritt att den allmänna regeln om ansökan vid röstningstillfället måste kompletteras med regler om särskild ansökan för dem som kan tänkas vilja rösta i Sverige på valdagen och därför måste vara upptagna i röstlängd redan då de röstar. Ett dubbelt regelsystem skulle kunna medföra komplikationer inte bara för de tillämpande myndigheterna utan också för den enskilde. Så långt möjligt bör enhetliga regler gälla för samtliga röstberättigade svenska medborgare bosatta i utlandet så att inte den som tror sig vara röstberättigad enligt huvudregeln finner sig vara avskuren från möjlighe- ten att rösta, därför att han av förbiseende eller okunnighet försummat att, enligt de särskilda reglerna för utlandssvenskar som avser att rösta i Sverige, i tid ansöka om att bli upptagen i röstlängd.

Vad härefter angår den av RSV presenterade alternativa lösningen som innebär att en särskild röstlängd för utlandssvenskar — utan någon ansökan från de därav berörda — framställs på grundval av passregister och rösträttsband för hela riket kan till en början konstateras att RSV inte vill förorda detta system. Det framhålls att passregistret f.n. inte aktualiseras med dödsfallsavisering. Självfallet skulle det innebära ett visst framsteg om passregistret kunde föras så att endast pass, vars innehavare är i livet, omfattades av registret. Att så skulle kunna bli fallet inom en överskådlig framtid förefaller emellertid mindre troligt. Man har nämligen att räkna med stora svårigheter om man vill åstadkomma en dödsfalls- rapportering som inte bara avser dödsfall bland svenska medborgare bosatta i Sverige utan också dödsfall bland utlandssvenskarna. Redan en rapportering av dödsfall bland de inom landet boende är emellertid en inte oväsentlig förbättring om man tänker sig att framställa röstlängder

på grundval av passregister och rösträttsband. Med ett på så sätt aktualiserat passregister skulle med större grad av säkerhet kunna sägas att en samkörning av passregisterband och rösträttsband ger besked om vilka svenska medborgare som flyttat ut ur riket och därför avregistrerats i kyrkobokföringen. Frågan kvarstår emellertid om dessa personer alltjämt är i livet.

Också ett system som utgår från ett aktualiserat passregister förutsät— ter en kontroll av kyrkobokföringen. De personer som aldrig varit kyrkobokförda här måste sållas bort. Innebär systemet vidare att viss tidsgräns bibehålles måste också de personer som varit kyrkobokförda här vid tidpunkt som befinner sig på fel sida om tidsgränsen strykas.

Ytterligare ett problem med anknytning till kyrkobokföringen är det att särskild röstlängd enligt gällande regler upprättas valkretsvis. Den som skall tas upp i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd. Utredningen kan för sin del inte finna att det är praktiskt möjligt att frångå den princip som vallagen ger uttryck för i denna fråga. Det kan således inte komma ifråga att ta upp samtliga röstberättigade utlandssvenskar i röstlängd för en enda valkrets eller ett antal särskilt utvalda kretsar. En naturlig fördelningsgrund är, mot bakgrund av vallagstiftningen i övrigt, senaste kyrkobokföringsort.

Frågan är således hur ett band framställt på grundval av passregister- band och rösträttsband skall kunna fördelas så att i varje särskilt fall de röstberättigade hamnar i rätt valkrets. RSV:s förslag innebär att den uppgift om hemkommun som passregistret innehåller tas till utgångs- punkt. Vid tillämpning av nyss nämnda fördelningsgrund kan emellertid inte enbart på grundval av dessa uppgifter en fördelning göras eftersom det inte är uteslutet att passinnehavare, som vid passets utfärdande var bosatt på viss ort i landet, därefter bytt kyrkobokföringsort en eller flera gånger och först därefter flyttat utrikes.

Av RSV:s yttrande framgår att RSV:s manuellt förda kortregister kommer att i en framtid föras över på ADB men att registret ivart fall under de närmaste fem åren kommer att föras oförändrat manuellt. Såvitt utredningen kan förstå av RSV:s yttrande kommer ett framtida ADB-register visserligen att vara tillförlitligare än det nuvarande registret men samtidigt lida av samma brist som detta. Också det ADB-baserade registret kommer således att uppta endast dem som flyttat ut under 1947 eller senare. För den händelse den nuvarande tidsgränsen i vallagen slopas eller utsträckes så långt att också före 1947 utflyttade personer tillerkännes rösträtt måste tydligen särskilda kontrollåtgärder tillkomma avseende dem som inte återfinns i det framtida ADB-registret.

I anslutning till de båda av RSV skisserade utkasten till lösningar till upprättande av röstlängd för utlandssvenskar vill utredningen något uppehålla sig också vid ett system som bygger på ett ADB-baserat flyttningsregister. Genom en körning av utflyttningsregisterband, länssty- relsernas rösträttsband och passregisterband skulle ett underlag kunna erhållas som gav besked om vilka svenska medborgare som varit kyrkobokförda här 1947 eller senare men som inte är kyrkobokförda här. För dem som flyttat ut före 1947 måste som redan nämnts särskilda

åtgärder tillgripas. Härifrån bortsesi detta sammanhang.

Det underlag som erhålles på nu nämnda sätt är emellertid inte helt korrekt, något som är en följd av att de uppgifter som underlaget bygger på inte är fullständiga. Passregistret kan således innehålla uppgift om att en person innehar pass, vilken uppgift i och för sig är riktig. I verkligheten har emellertid personen i fråga förlorat sitt svenska medborgarskap utan att det kommit till passmyndigheternas kännedom. Något beslut om återkallelse av pass har således inte fattats. Inte heller är registret aktualiserat med dödsfall. De dödsfall som det i detta sammanhang rör sig om är sådana som inträffat under den senaste tioårsperioden. Bristen i dödsfallsrapporteringen skall därför inte överdri- vas. Den föreliggande bristen aktualiserar snarare frågan i vilken mån man bör acceptera röstlängder som upptar personer som redan vid den tidpunkt som är röstlängdens kvalifikationsdatum är avlidna. Utredning- en återkommer till denna fråga i det följande. Allvarligare är däremot bristen att svenskt medborgarskap inte med säkerhet kan konstateras endast med utgångspunkti passregistret.

Utredningen har redan berört röstlängdens betydelse som exklusivt bevismedel. Enligt gällande regler i vallagen kan anmärkning riktas mot röstlängd som felaktigt upptar någon som inte var svensk medborgare den I juni. Vidare gäller att om det i anmärkningsärende framgår att någon upphört att vara röstberättigad på grund av omständighet som har inträffat efter den 1 juni så skall han inte vara upptagen i särskild röstlängd. Sedan anmärkningstiden utgått och röstlängden underskrivits gäller röstlängden emellertid som exklusivt bevismedel.

Det nu sagda ger vid handen att varje system som bygger på automatik kommer att vara behäftat med brister, eftersom uppgiftsunderlaget inte alltid ger en korrekt bild. De brister som är förenade med en automatik är enligt utredningens mening så allvarliga att de inte kan anses botade genom förekomsten av en efterföljande gransknings- och anmärknings— procedur. Utgångspunkten bör självfallet vara den att röstlängden endast upptar vid kvalifikationsdatum röstberättigade personer. Så långt det är möjligt bör undvikas att personer som vid denna tidpunkt är avlidna tas upp i röstlängden. Än viktigare är det att personer som vid denna tidpunkt inte är svenska medborgare inte tas med. Att röstlängderna är så korrekta som de faktiskt är beror inte bara på gransknings- och anmärkningsproceduren utan på den kontroll som är inbyggd i röst- längdsförfarandet i dess helhet.

4.2.3. Summering

Genomgången av olika system för upprättande av röstlängd ger enligt utredningen vid handen att det inte är möjligt att framställa röstlängd avseende utlandssvenskar med samma grad av automatik som då det gäller allmän röstlängd. Detta har sin grund i det faktiska förhållandet att det för de svenskar som avflyttat till utlandet inte finns tillgång till någon registrering liknande den som sker inom ramen för folkbokföringen. Det röstlängdsunderlag som kan åstadkommas genom en samkörning av olika

register och rösträttsband ger med viss säkerhet uppgift om vilka utlandssvenskar som skall tas med i röstlängd. Bland de personer som tagits fram på detta sätt måste emellertid som framgått av det föregående en viss sållning företas. Utredningen kan för sin del inte acceptera ett system liknande det finska som är så uppbyggt att också personer som avlidit eller förlorat sitt medborgarskap tas upp i röstlängd.

Om således någon fullständig automatik inte är möjlig återstår endast att kräva viss medverkan från de röstberättigade utlandssvenskarna. Det är därvid angeläget att kravet på medverkan ges ett sådant innehåll och en sådan utformning att valdeltagandet inte i onödan hämmas eller hindras. Till närmare överväganden i detta syfte återkommer utredningen i kap. 5 nedan.

4.3. Kretsen röstberättigade

Svårigheterna att uppställa regler som fångar in just de utlandssvenskar som man vill skall vara bibehållna vid sin rösträtt har varit uppenbara för utredningen. Enighet råder inom utredningen om att rösträtt förutsätter viss anknytning till Sverige. Rösträtt bör sålunda inte under några förhållanden tillkomma svensk medborgare som aldrig varit bosatt (folkbokförd) i landet. Det är vidare utredningens uppfattning att varje begränsning, som ett krav på anknytning för med sig, måste ha generell giltighet, så att inte t. ex. skilda yrkeskategorier behandlas på olika sätt. Vad gäller de mera politiskt färgade frågorna rörande den grad av anknytning som bör krävas för rösträtt och det sätt varpå anknytningen skall dokumenteras har diskussionen förts efter olika linjer.

Då nu gällande regler rörande utlandssvenskars rösträtt infördes, angavs som skäl för en femårig tidsgräns att några kriterier för en begränsning som fångade upp de utlandssvenskar, som borde bibehållas vid sin rösträtt efter bosättning utomlands därför att de kunde förväntas återkomma till Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid, inte stod att finna. Därför fick man hålla sig till utlandssvenskens anknytning till Sverige i förfluten tid. En femårsgräns skulle fånga in alla de kategorier av utlandssvenskar som det var särskilt angeläget att få med. I samman- hanget nämndes också det förhållandet att svenskt pass då hade en giltighetstid av högst fem år.

Utredningen tolkar för sin del de svar som framkommit i enkäten så, att utlandssvenskarnas intresse för deltagande i svenska val kvarstår på en i stort sett oförändrad nivå också då utlandsvistelsen varat väsentligt mer än fem år. Intressenivån är inte bara tämligen oförändrad utan också relativt hög. Nämnda förhållanden utgör ett stöd för uppfattningen att det inte är ovanligt att utlandssvensken stannar utomlands längre sammanhängande perioder än fem år utan att därför mista kontakten med hemlandet. Att intresset för Sverige avtar vid viss tidpunkt kan inte utläsas ur enkäten. I varje fall synes inte utgången av den första femårsperioden av utlandsvistelsen utgöra någon avgörande skiljelinje.

Mot denna bakgrund har utredningen inte kunnat ansluta sig till ett

resonemang efter linjer som de nyss redovisade. I stället har utredningen intagit den ståndpunkten att en sådan lösning bör eftersträvas som bättre än schematiska regler låter den enskildes intresse för det politiska livet i Sverige vara avgörande.

Enligt vad utredningen tidigare konstaterat (4.2.3) är det — om man vill upprätthålla godtagbara krav på röstlängden som exklusivt bevis för rösträtt — i och för sig inte möjligt att upprätta en röstlängd avseende utlandssvenskar helt utan den enskilde utlandssvenskens medverkan. Vad angår det krav på medverkan som det nuvarande ansökningsförfarandet innebär, är utredningens på enkätundersökningen grundade uppfattning den att ansökningsförfarandet inte uppfattas som särskilt besvärande eller hindersamt trots den särskilda omgång som ligger i anskaffandet av medborgarskapsintyg. Enkätundersökningen ger å andra sidan vid handen att antalet utlandssvenskar som inför 1973 års val skulle ha kunnat ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd kan uppskattas till ca 15 000 personer. Siffran kan jämföras med antalet personer som verkligen ansökte härom. Sammanlagt uppgick antalet ansökningar till inte fullt 5 000. Därav lämnades emellertid i runt tal ] 000 ansökningar utan bifall, ca 850 av den anledningen att sökanden var kyrkobokförd i landet den 1 juni och därför inte var att betrakta som utlandssvensk (jfr avsnitt 2.5).

Det bör i sammanhanget nämnas att, av enkäten att döma, det förhållandet att informationen inte nått fram får ses som en i högre grad bidragande orsak till det förhållandevis låga antalet ansökningar än ansökningsförfarandet som sådant. Långt ifrån hela skillnaden mellan antalet i och för sig röstberättigade och antalet sökande kan emellertid förklaras härav.

Även med beaktande av informationens betydelse anser utredningen sig kunna dra den slutsatsen att redan ett krav på medverkan, som utformats så att endast måttliga ansträngningar begärs av den enskilde, fungerar som en tröskel som inte passeras av andra än sådana som har ett så uttalat intresse för deltagande i det svenska riksdagsvalet att de bör bibehållas vid sin rösträtt.

Av det föregående har redan framgått att utredningen av principiella skäl sett det som önskvärt att den nuvarande femårsgränsen slopas utan att ersättas med någon annan tidsgräns. Utredningens bedömning är också den att sådana tidsgränser från valteknisk synpunkt kan undvaras utan några egentliga nackdelar. En viss fördel skulle visserligen kunna uppnås om tidsgränsen fixerades vid år 1947 eller en senare tidpunkt. Den kontroll av kyrkobokföring som måste ske skulle nämligen då underlättas i viss mån eftersom kontrollen i princip kunde ske mot riksskatteverkets kortregister eller framtida ADB-register. Fördelarna bör emellertid inte överdrivas. Antalet personer, utflyttade före 1947, som skulle göra sig besvär att, vid ett bibehållet ansökningsförfarande, ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd är sannolikt inte stort och det utredningsarbete som måste göras hos pastorsämbeten kan därför inte bli särskilt betungande. Med tiden kommer för övrigt en tidsgräns som fixeras vid ett bestämt årtal att få minskad betydelse i praktiken för att

slutligen bli helt utan verkan.

Redan genom att uppställa ett i och för sig ofrånkomligt krav på medverkan från utlandssvenskar som vill upptas i röstlängd uppnår man sålunda enligt utredningens uppfattning en tillräcklig avgränsning som väl stämmer med utredningens principiella inställning att alla utlandssvenskar som bibehållit viss anknytning till Sverige skall ha rösträtt vid val till riksdagen. Med hänsyn härtill och då inte heller några rent valtekniska skäl kan anföras för ett bevarande av den nuvarande femårsgränsen förordar utredningen att denna gräns slopas. Kravet på initiativ från den enskilde som vill bli upptagen i röstlängd bör vara en tillräckligt avgränsande faktor.

5. Röstlängdsförfarande och valdeltagande

Enligt vad utredningen föreslagit i föregående kapitel skall rösträtt tillkomma varje svensk medborgare som på grund av bosättning utom- lands inte är kyrkobokförd i Sverige men som varit det någon gång och som uppfyller övriga rösträttsvillkor. En förutsättning för utövning av rösträtt skall liksom enligt nu gällande regler vara att utlandssvensken tagits upp i röstlängd.

Utredningen har funnit att det inte är möjligt att upprätta röstlängd avseende utlandssvenskar med samma automatik som röstlängd avseende i Sverige bosatta svenska medborgare. Kravet på medverkan från den enskildes sida har alltså bibehållits. I praktiken innebär detta krav att endast den som ansökt om det och vars ansökan bifallits tas upp i röstlängd. Det är således inte möjligt att nöja sig med ett anmälningsför- farande som skulle innebära att var och en som ger sig till känna utan varje prövning registreras som röstberättigad. Det behöver inte särskilt understrykas att den prövning som avses dock är snävt begränsad till ett fåtal uttryckligen angivna villkor för att sökanden skall komma med i röstlängden.

Utredningens förslag i den principiella frågan hur kretsen röstberättiga- de utlandssvenskar skall bestämmas skiljer sig alltså på det sättet från vad som nu gäller att femårsgränsen slopas och ersätts med ett mera allmänt krav på kyrkobokföring. I och för sig påkallar en ändringi enlighet med utredningens förslag inte att någon annan bestämmelse i vallagen ändras än den i 4 kap. 11 å som ger uttryck för principen att rösträtt upphör viss tid — fem år — efter utflyttningen från Sverige. Enligt utredningens mening finns det emellertid — vare sig kretsen röstberättigade bestäms på det ena eller andra sättet — anledning att undersöka om inte de regler som gäller upprättande av särskild röstlängd kan förenklas eller på annat sätt modifieras till lättnad för den enskilde. Vad som sagts nu gäller också de regler som direkt tar sikte på avlämnande av valsedlar hos utlandsmyn- dighet.

5.l Röstlängdsförfarandet

Enligt de regler som nu gäller skall ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd göras skriftligen och senast den 1 juni vara centrala valmyndig-

heten, dvs. riksskatteverket (RSV), till handa. Också kvalifikationsdatum är bestämt till den 1 juni. Enligt vallagen gäller generellt att frågan huruvida någon skall tas upp i röstlängd — allmän eller särskild — avgöres med utgångspunkt i de förhållanden som gäller den 1 juni det år röstlängden upprättas.

De nyssnämnda ansökningarna prövas av RSV som också upprättar de särskilda röstlängderna, en för varje valkrets. Sedan röstlängd upprättats vidtar på länsstyrelseplan ett gransknings- och anmärkningsförfarande som i princip sammanfaller med det allmän röstlängd undergår.

Utredningen är, som i tidigare sammanhang nämnts, av den uppfatt- ningen att de regler som gäller för upprättande av röstlängd så långt möjligt skall vara likartade vare sig fråga är om röstlängd som avser utlandssvenskar eller röstlängd avseende i landet bosatta svenska medbor- gare. På det hela taget löper också de båda nu förekommande röstlängdsförfarandena parallellt efter likartade bestämmelser. Någon ändring som skulle innebära en mindre grad av principiell överensstäm- melse mellan de två förfarandena bör inte eftersträvas.

Redan den omständigheten att utlandssvensk inte tas med i röstlängd annat än efter ansökan måste medföra att vissa av de nu förekommande skillnaderna i förfarandet för upprättande av röstlängd för hemmavaran- de svenskar och de i utlandet bosatta kvarstår. Den gällande ordningen enligt vilken ansökningarna från utlandssvenskar prövas centralt av RSV bör sålunda behållas liksom principen att röstlängderna upprättas valkretsvis av denna myndighet. Utredningen delar härvid den av RSV i dess yttrande uttalade uppfattningen att övervägande skäl talar för att särskilda röstlängder fortfarande upprättas för de utlandssvenskar som befinns röstberättigade och att dessa inte i särskild ordning slussas in ide allmänna röstlängderna. Vad som kan diskuteras är en jämkning och förenkling av förekommande särregler gällande ansökan att bli upptagen i röstlängd som innebär att särskilda krav ställs på utlandssvensk och som av den enskilde utlandssvensken kan upplevas som besvärande eller onödiga.

5.1 .] Kontrollen av rösträttsvillkor

Hittills har kontrollen av tidigare kyrkobokföring och av myndighetsför- hållande skett mot RSV:s kortregister. Kontrollen av att sökanden inte är bosatt i landet och därmed kommer med i allmän röstlängd har skett mot rösträttsbandet för hela riket. Underlaget för kontrollen finns alltså tillgängligt för den röstlängdsupprättande myndigheten utan några åtgärder från sökandens sida. Denna ordning bör givetvis behållas. Kontrollen av medborgarskap däremot har skett utifrån underlag som sökanden själv ålagts att införskaffa. Enligt vallagens bestämmelser skall sålunda ansökan vara åtföljd av intyg som visar att han är innehavare av giltigt pass och enligt passet är svensk medborgare. Ansökan som inte är åtföljd av intyg upptas inte till prövning.

K yrkobokföringskravet

Som anmärkts i tidigare sammanhang upptar RSV:s kortregister endast dem som flyttat ut 1947 eller senare. Av RSV:s yttrande till utredningen framgår att registret än så länge är att betrakta som ett hjälpregister. Registret är sålunda behäftat med vissa bristfälligheter och det kan ibland finnas anledning att begära kompletterande undersökning från det pastorsämbete där sökanden senast varit kyrkobokförd. Utredningen vill i sammanhanget endast påpeka att en sådan undersökning alltid måste begäras då sökanden flyttat ut före 1947 och således inte förekommeri kortregistret. Situationen kommer inte att förändras på annat sätt, sedan kortregistret överförts till ADB och i samband därmed kontrollerats och kompletterats, än att det inte längre behöver betraktas som ett hjälpregister. En förutsättning för en begäran om sådan undersökning är givetvis att sökanden uppger senaste kyrkobokföringsort. Utredningen återkommer till detta i samband med behandlingen av de regler som bör gälla ansökan.

Medborgarskapskontroll

Kravet att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skall vara åtföljd av intyg om svenskt medborgarskap innebär självfallet en extra omgång för den sökande. Någon kontroll av sökandens medborgarskap måste emellertid ske. Vid sina överväganden i frågan hur sökandens svenska medborgarskap skall kunna kontrolleras har utredningen funnit att man egentligen endast har att välja mellan två vägar.

Den ena vägen innebär att myndigheten har att godta sökandens egna uppgifter. Denna utväg har valts i den norska vallagstiftningen. Den andra vågen innebär att liksom hittills endast den tas med i röstlängd som är innehavare av giltigt pass som visar att han är svensk medborgare.

Vad angår sistnämnda utväg är det emellertid enligt utredningens mening inte nödvändigt att underlaget utgörs av intyg som utfärdas av myndighet efter granskning av sökandens pass. Kontrollen bör inte bli mindre säker om man i stället för att kräva ett intyg litar till det centralt förda passregistret. Har ett pass återkallats bör registret ha underrättats om detta och ha aktualiserats i enlighet härmed. Om någon däremot förlorat sitt svenska medborgarskap utan att detta föranlett återkallande av passet kommer visserligen passregistret att lämna felaktig uppgift. Risken är emellertid inte större än i det fallet att passinnehavaren med nuvarande regler påstår att han är svensk medborgare och styrker detta med pass som rätteligen bort vara återkallat. Snarare skulle det innebära vissa fördelar ur kontrollsynpunkt att lita till passregistret, nämligen om någon förlorat sitt svenska medborgarskap och detta i sin tur föranlett ett beslut om återkallande av pass som rapporterats till registret. Har passinnehavaren trots beslutet passet i behåll kan han nämligen med nuvarande ordning inställa sig hos intygsutfärdande myndighet och få denna att intyga att han enligt företett pass är svensk medborgare

Utredningen är således av den uppfattningen att kontrcllen av

medborgarskap bör kunna ske väl så säkert mot passregistret som mot intyg. Vad angår utvägen att lita till sökandens egen uppgift i frågan vill utredningen inte överdriva riskerna med ett sådant system. I flertalet fall skulle säkerligen riktiga uppgifter lämnas. Det kan emellertid inte uteslutas att sökande på grund av missuppfattning eller av annan orsak felaktigt påstår att han alltjämt är svensk medborgare. Sådana risker bör i största möjliga utsträckning elimineras. Enligt utredningens mening sker detta bäst genom att kontrollen utförs mot passregistret.

Eftersom passregistret inte alltid korrekt återspeglar den aktuella situationen vill utredningen inte helt släppa tanken på att utnyttja också sökandens egna uppgifter i medborgarskapsfrågan. Den i ett ansöknings- system föreliggande möjligheten att avkräva sökanden också uppgifter rörande medborgarskap bör inte lämnas outnyttjad. För sökanden kan det inte innebära något extra besvär att han i ansökan lämnar en försäkran att han alltjämt är svensk medborgare.

Utredningen föreslår alltså att kontrollen av medborgarskap sker mot det av rikspolisstyrelsen förda centrala passregistret så att nuvarande krav att ansökan skall vara försedd med intyg kan slopas. Den ansökan som sökanden har att ge in skall emellertid innehålla en försäkran från sökanden att han alltjämt är svensk medborgare.

Genom en körning av passregisterband mot rösträttsbandet för hela riket kan RSV ta fram ett underlag som omfattar alla svenska medborgare som är innehavare av giltiga svenska pass och som inte kommer att tas med i allmän röstlängd. Mot detta underlag kan sedan ansökningarna prövas och de personer i underlaget som aldrig varit kyrkobokförda i landet, som är avlidna eller som förlorat sitt svenska medborgarskap sållas bort.

5.1.2 Ansökan Frågan om ärlig ansökan

Enligt de regler som nu gäller upprättas särskild röstlängd liksom allmän röstlängd årligen. Röstlängd gäller från och med den 1 september det år den upprättas till och med den 31 augusti påföljande år. Enligt utredningens uppfattning finns det inte skäl att göra någon ändring i de regler som föreskriver att särskild röstlängd skall upprättas årligen så länge inte motsvarande övervägs beträffande allmän röstlängd. Vad som kan diskuteras år om ansökan bör krävas varje år. Utredningen har tillfrågat RSV om ett system är tänkbart enligt vilket ansökan krävs endast är då ordinarie val äger rum.

I det yttrande som delvis redovisats i föregående kapitel tar RSV till en början upp frågan huruvida en upprättad röstlängd kan gälla för en treårsperiod. RSV säger sig inte utan vidare kunna överblicka de lagtekniska konsekvenserna av ett sådant förfaringssätt. Enligt 3 kap. 2 5 andra stycket nya regeringsformen skall rösträtten grundas på en röstlängd som är upprättad före valet. Termen upprättad torde enligt

RSV innebära att röstlängden i princip inte får ändras sedan den fastställts.

Om det emellertid anses möjligt att ändra en röstlängd sedan den upprättats måste RSV _ sedan särskild röstlängd upprättats — kontrolle— ra om återinvandrade svenska medborgare är upptagna i särskild röstlängd. Detta kan utan svårighet ske med hjälp av RSV: s kortregister, där markering finns för varje person som upptagits isärskild röstlängd. I händelse av extra val till riksdagen under treårsperioden förtecknas återinvandrade personer valkretsvis. Listorna sänds till resp. länsstyrelse, som vid offentlig förrättning får besluta att ändra röstlängden. Med hänsyn till nyssnämnda bestämmelse i regeringsformen bör enligt RSV detta kanske ske i den formen att vallagen föreskriver att särskild röstlängd gäller ett år. Vid beslut om extra val upprättas ny särskild röstlängd av länsstyrelsen genom att den tidigare gällande röstlängden justeras med att återinvandrade personer stryks, varefter längden skrivs under av länsstyrelsen.

Utredningens uppfattning är som nyss framförts den att särskild röstlängd måste upprättas årligen. Utredningen har emellertid förståelse för att den i utlandet bosatte upplever det som onödigt att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd måste förnyas varje år och därför underlåter det under icke ordinarie valår, såvida inte fråga om extra val aktualiseras och information härom når ut före ansökningstidens utgång. Den situationen måste emellertid kunna uppkomma att frågan om extra val aktualiseras så sent att ansökningstiden redan gått ut då intresset för det förestående valet väcks till liv. Den skisserade situationen är sällan förekommande men kan i sådana fall ha desto större betydelse. Utredningen förordar den lättnaden att ansökan som görs ordinarie valår får avse också de två följande åren. En sådan lättnad går enligt utredningen inte så långt att den spärrfunktion som ligger i själva ansökningsförfarandet går förlorad. Genom att ansökan erfordras åtmin- stone vart tredje är bör vidare erforderliga möjligheter till kontroll föreligga. Att sådana uppgifter som adresser på de röstberättigade under mellanåren inte alltid är helt aktuella torde kunna godtas för de sällsynta fall då ett extra val till riksdagen i verkligheten kan komma att utlysas.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. År då ordinarie val äger rum måste var och en som vill bli upptagen i särskild röstlängd göra ansökan om det. I detta sammanhang kontrolleras alltså kyrkobokföring, medborgarskap m. m. Det framgår också direkt att den sökande var i livet då han gjorde ansökan och myndigheten får i flertalet fall uppgift om aktuella adresser.

Den som tagits upp i sådan röstlängd behöver inte under följande två år ansöka om att bli upptagen i röstlängd. Också under dessa år skall särskild röstlängd upprättas av centrala valmyndigheten. Till grund för röstlängderna under mellanvalsåren läggs den röstlängd som upprättades närmast föregående ordinarie valår. De som upptagits i denna senare röstlängd upptages också i den nya förutsatt att kontrollen inte ger vid handen att förlust av medborgarskap ägt rum under mellantiden och förutsatt att inte vederbörande återinflyttat, något som framgår vid en

kontroll mot rösträttsbanden. I denna nya särskilda röstlängd upptages dessutom den som ansökt om att bli upptagen däri och som uppfyller kraven härför.

Sista dag för ansökan

Liksom hittills måste en sista dag för ansökan fixeras. Vad angår denna fråga har i debatten vid skilda tillfällen gjorts gällande att den ordinarie valdagen är alltför avlägsen då tiden för ansökan går ut och att därför det riktiga intresset för deltagande i valet inte ännu inställt sig, vilket i sin tur får till följd att ansökningstiden utgår utan att den enskilde tagit något initiativ till ansökan. Utredningen erinrar dock om att sedan denna kritik framförts tiden för ansökan utsträckts från den 30 april till den 1 juni. Frågan är alltså om det är möjligt att ytterligare senarelägga sista ansökningsdagen.

Utredningen har nyss uttalat sig för en huvudsaklig överensstämmelse mellan reglerna för upprättande av allmänna och särskilda röstlängder. Emot den av RSV skisserade lösningen, innebärande att ansökan och valsedel lämnas samtidigt, har utredningen också slagit fast att upprättan- det av röstlängd måste ge utrymme för ett gransknings— och anmärknings- förfarande som innefattar reella möjligheter till demokratisk insyn.

Enligt de beräkningar som .orts i redogörelsen för enkäten uppgick antalet personer som i och för sig var berättigade att tas upp i särskild röstlängd till 15 000 personer. Av beräkningarna framgår vidare att om femårsgränsen ersatts med en gräns vid 1947 så hade antalet i och för sig röstberättigade uppgått till något mer än det dubbla antalet, dvs. i runt tal 30 000 personer.

Hittills har ansökningsfrekvensen bland de i och för sig röstberättigade inte varit särskilt hög. Antalet sökande inför 1973 års val uppgick till inte fullt 5 000 personer. Det är självfallet omöjligt att göra någon bedömning av framtiden. Det måste dock anses alldeles klart att ett slopande av den nuvarande tidsgränsen måste komma att medföra en ökning av antalet sökande.

Mot bakgrunden av denna förväntade ökning av antalet sökande är det enligt utredningen inte någon framkomlig väg att genom en avkortning av den tidsfrist som vallagen ger för upprättandet av röstlängd, dvs. l—15 juni, senarelägga sista dag för ansökan. Som utredningen redan givit uttryck för finns det inte heller skäl att avvika från nuvarande regler såvitt angår övriga tidsfrister. Skall en senareläggning av sista dag för ansökan ske, måste med andra ord en motsvarande senareläggning ske över hela linjen, så att tidsmässigt samma utrymme ges för granskning och anmärkning som hittills.

Enligt nuvarande regler prövas anmärkning mot särskild röstlängd — liksom mot allmän röstlängd — vid offentligt sammanträde den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag. Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning.

Vallagens regler innebär vidare att vid val röstkort skall upprättas för

var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet. Röstkorten skall sändas ut till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Framställningen och förberedelserna för distribution måste påbörjas redan tidigare.

Särskilt i förhållande till utlandssvenskar måste det vara av värde att röstkort når den röstberättigade i god tid före valet. Om röstkort med säkerhet skall i tid nå fram till också avlägset belägna utrikes orter finns det enligt utredningens uppfattning inte utrymme för någon senarelägg- ning av utsändandet av röstkort.

Det sammanträde vid vilket prövning av anmärkningar sker äger senast rum den 24 juli. Tidigaste möjliga tidpunkt för ordinarie val är den 14 september. Utsändandet av röstkort skall vid sådant förhållande vara avslutat den 14 augusti. Den mellantid av tre veckor som sålunda finns för att utsända röstkort är inte lång. Möjligen skulle sista ansökningsdag kunna bestämmas till den 15 juni, vilket skulle medföra att endast en vecka stod till förfogande för att sända ut röstkorten. Enligt utredningens mening kan en så blygsam senareläggning inte vara av någon större betydelse. Det är inte troligt att intresset för valet är mycket mindre den 1 juni än den 15 juni. Utredningen föreslår därför att liksom enligt nuvarande ordning ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd skall göras sist den 1 juni och att för sent inkommen ansökan inte upptas till prövning.

Ansökans utformning och innehåll

Enligt utredningens mening är det nödvändigt att också i fortsättningen uppställa kravet att ansökan skall vara skriftlig. Den behöver däremot inte avfattas på särskild blankett. I och för sig bör det inte uppställas andra krav på sökanden än att han i skriftlig form ger till känna att han önskar bli upptagen i särskild röstlängd och att han lämnar de uppgifter i övrigt som erfordras. Självfallet bör emellertid blanketter till ansökan finnas tillgängliga och kunna rekvireras från såväl samtliga utlandsmyn- digheter som centrala valmyndigheten. Enligt utredningens mening vore det vidare av värde om blanketter fanns tillgängliga hos pastorsämbetena så att den som i vederbörlig ordning anmäler utflyttning i samband därmed kunde erhålla blanketter till ansökan för framtida bruk.

Utöver själva tillkännagivandet att sökanden önskar bli upptagen i särskild röstlängd bör ansökningshandlingen innehålla vissa uppgifter. Utredningen har i det föregående förordat att sökanden försäkrar att han alltjämt är svensk medborgare. Denna försäkran bör ges i själva ansökningshandlingen. För att föreskrift härom skall få någon egentlig effekt bör därjämte föreskrivas att försäkran skall avges på heder och samvete. Härigenom kopplas en sanktionsmöjlighet till föreskriften. Osann försäkran kan straffas enligt brottsbalken 15 kap. 10 5. Vidare bör gälla att ansökningshandling som inte är försedd med — och inte heller före ansökningstidens utgång kompletteras med — sådan försäkran inte tas upp till prövning. övriga uppgifter som bör komma i fråga i ansökan är uppgifter om

senaste kyrkobokföring, personnummer och aktuell adress. Vad angår dessa uppgifter är utredningens inställning den att om uppgift saknas detta inte bör medföra att ansökan inte tas upp till prövning. Däremot riskerar givetvis sökanden att ansökan avslås på grund av bristande möjligheter till kontroll av rösträttsvillkoren eller att — såvitt angår underlåten adressanmälan —— röstkort inte når honom trots att han förts upp i röstlängden. Så t. ex. bör den som flyttat ut före 1947 självfallet i eget intresse uppge senaste kyrkobokföringsort. En underlåtenhet på denna punkt medför ju att RSV inte kan konstatera att kyrkobokförings- kravet är uppfyllt, då RSV:s kortregister inte sträcker sig längre tillbaka i tiden än till 1946. Undersökning hos pastorsämbete, som anges av den sökande, är alltså nödvändig. Utredningen vill i sammanhanget påpeka att också den som flyttat ut 1947 eller senare har anledning att uppge senaste kyrkobokföringsort. Det nämnda kortregistret är, som också RSV påpekat, än så länge behäftat med vissa bristfälligheter och kan inte betraktas som annat än ett hjälpregister vid kyrkobokföringskontrollen. Är registret felaktigt såvitt avser en sökande kan de av honom lämnade uppgifterna om senaste kyrkobokföring leda till att erforderlig utredning kan erhållas från pastorsämbete i den uppgivna kyrkobokföringsorten.

5.2. Röstmottagning i utlandet

Enligt nu gällande regler kan utlandssvensk liksom svensk medborgare som är bosatt i Sverige rösta antingen här i landet — i den vallokal där den särskilda röstlängden finns eller på postanstalt — eller också hos utlandsmyndighet. Vad angår bestämmelserna rörande röstning i vallokal och på postanstalt finns enligt utredningen inte någon anledning att i detta sammanhang överväga några förändringar.

5 .2.1 Brevröstning

Hittills har övervägande antalet utlandssvenskar som deltagit i val till riksdagen röstat vid besök hos utlandsmyndighet. Ingenting talar för att förhållandet skulle bli ett annat om kretsen röstberättigade vidgas i enlighet med utredningens förslag. En fråga med anknytning till det sagda som har aktualiserats genom enkätundersökningen är den huruvida avlämnandet av valsedlar utomlands kan förenklas, så att någon medver- kan från utlandsmyndighetema inte erfordras.

Att anordna röstmottagning på postkontor i utlandet enligt regler motsvarande dem som gäller här i landet är uppenbarligen inte möjligt. Återstår frågan om avlämnande av valsedel skulle kunna ske per brev, som befordras med vanlig postgång från avsändaren/väljaren till motta- gande myndighet i Sverige.

De problem som en närmare analys av frågan uppenbarar är många och svårlösta. En sådan försändelse med valsedel måste vara anordnad på det sättet att den dels ger besked om vem som röstat så att avpn'ckning i röstlängd kan ske, dels hindrar att valhemligheten avslöjas. Teoretiskt kan

väl ett regelsystem byggas upp som medger röstning per brev. För sin tillämpning förutsätter ett sådant system emellertid att i princip varje väljare korrekt iakttar alla uppställda formaliteter. I praktiken är ett sådant system därför knappast möjligt om man vill bibehålla en reglering som i hittillsvarande utsträckning skyddar valhemligheten och medger kontroll av att varje valsedel verkligen avgivits av den person som uppges och att detta skett utan obehörig inblandning från andra. Åtminstone så länge något system för brevröstning vid allmänna val inte prövats för röstavgivning inom Sverige och därvid befunnits godtagbart saknas enligt utredningens mening också anledning att gå vidare in på denna tanke när det gäller röstning utomlands.

5.2.2. Röstmottagningslokal och röstmottagare

Vill man göra det lättare för utlandssvensken att rösta i utlandet återstår tydligen utvägen att öka antalet röstmottagande utlandsmyndigheter eller att öppna flera särskilda röstmottagningsstationer inom den befintliga utlandsmyndighetens område. Genom sådana åtgärder kan den sträcka lokala grupper av väljare har att tillryggalägga för att nå röstmottagnings- stället komma att minska.

Som redovisats förut är det RSV som efter samråd med utrikesdeparte- mentet bestämmer hos vilka utlandsmyndigheter som röstning skall äga rum. Det är vidare utlandsmyndighetens chef som bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten. Röstmottagare hos utlandsmyndig- het är myndighetens chef eller den han utser.

RSV:s beslut att röstmottagning skall äga rum vid angivna utlands- myndigheter är självfallet för sin tillämpning beroende på vilken inställning statsmakterna i landet i fråga har till röstmottagning på landets botten. Så intar Schweiz den inställningen att man inte tillåter röstmottagning hos svensk utlandsmyndighet där. Enligt vad utredningen erfarit är det emellertid inte några länder utöver Schweiz som fullständigt motsätter sig röstmottagning på landets botten.

Vallagen innehåller inte något krav som innebär att röstning endast får äga rum på den ort där utlandsmyndigheten är stationerad. Av den förteckning som RSV upprättat över svenska utlandsmyndigheter, vid vilka röstmottagning kunde äga rum vid 1973 års val (RSV:s meddelan- den Av 1973:2 och 3), framgår av röstmottagning då förekom vid särskilda röstmottagningsstationer utanför ifrågavarande utlandsmyndig- hets ort i flera länder, såväl i Europa som i Afrika och Asien. Förteckningen ger vidare vid handen att sådana röstmottagningsstationer i flera fall inrättats i lokaler som ställts till förfogande av svenska företag eller religiösa samfund.

Också då det gäller möjligheterna för utlandsmyndighets chef att besluta om inrättande av särskilda röstmottagningsstationer är självfallet den inställning som landets statsmakter hyser i frågan avgörande. Enligt de uppgifter utredningen erhållit medger t. ex. Frankrike och Förbunds- republiken Tyskland inte att särskilda röstmottagningsstationer inrättas utanför resp. utlandsmyndighets ort. Detta fick vid 1973 års val till följd

att de i Schweiz bosatta utlandssvenskarna inte kunde hänvisas till röstmottagningsstationer vid Frankrikes och Förbundsrepubliken Tysk- lands gränser till Schweiz. Däremot fanns möjlighet att rösta vid en särskild sådan station på den italienska sidan av gränsen till Schweiz.

Gällande regler i vallagen lägger således inte hinder i vägen för att särskilda röstmottagningsstationer anordnas utanför utlandsmyndighe- tens ort. I vilken utsträckning så bör ske är självfallet beroende av dels ekonomiska överväganden, dels en bedömning av om det i det särskilda fallet finns ett tillräckligt underlag för en sådan station. Enligt utred- ningens uppfattning bör de extra kostnader som inrättandet av en särskild röstmottagningsstation innebär inte annat än undantagsvis få spela den avgörande rollen om det framstår som klart att en sådan station skulle för ett inte obetydligt antal personer innebära en beaktansvärd besparing av tid och pengar. Utredningen utgår ifrån att så inte heller är fallet. Utredningen vill emellertid understryka vikten av att frågan om inrättande av särskilda röstmottagningsstationer verkligen tas upp till bedömning inom utlandsmyndigheten så snart anledning föreligger till det samt av att till utlandsmyndighetens förfogande ställs medel så att inte frågan får förfalla enbart av det skälet att erforderliga medel saknas.

I detta sammanhang uppkommer också den frågan huruvida utlands— myndigheten har personal i tillräcklig utsträckning för att kunna inrätta särskilda röstmottagningsstationer. Vallagen synes inte lägga hinder i vägen för att utlandsmyndighets chef förordnar också annan än anställd vid myndigheten såsom röstmottagare. Utredningen har inte kunnat erhålla några säkra besked huruvida det också förekommit att förordnan- de som röstmottagare sålunda meddelats för person som inte normalt är knuten till en utlandsmyndighet.

För framtiden bör — oavsett om det hittills förekommit i praktiken — noteras att möjligheten finns att förordna lämplig utomstående person och att den också bör komma till utnyttjande i t. ex. fall då inrättande av särskild röstmottagningsstation är motiverat men då utlandsmyndighe- tens personal inte räcker till för att bemanna en sådan station. Självfallet kan det också i andra fall bedömas som praktiskt att en person som redan befinner sig på orten förordnas som röstmottagare.

5 .2 .3 Valsedelsförsändelse

En förkortning av det avstånd utlandssvensken har att tillryggalägga för att kunna avlämna sin valsedel kan på sina håll vara välkommen. En sådan åtgärd löser emellertid inte de problem som den av sjukdom drabbade eller rörelsehindrade kan ha.

Enligt de regler som gällde före den nu gällande vallagens ikraftträdan- de kunde valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare lämnas endast i vallokal. Den gällande lagen innebär att sådan försändelse får avlämnas också på postanstalt men däremot inte hos utlandsmyndig- het (l 1 kap. 3 och 4 55). I förarbetena till den nu gällande bestämmelsen (prop. 1972: 105 s. 131) erinras om att möjligheten för sjuk och därmed jämställd väljare att rösta genom valsedelsförsändelse öppnades 1966.

Vidare hänvisas till KU: s uttalande i samband därmed (KU 1965: 40) att, när erfarenheter av systemet hade vunnits, det borde prövas om inte ifrågavarande väljarkategoriers röstning kunde underlättas genom att valsedelsförsändelse fick lämnas även på postanstalt. Av förarbetena framgår vidare att röstning genom valsedelsförsändelse hade använts vid tre val och att systemet på det hela taget hade fungerat väl.

Gällande bestämmelser torde inte hindra utlandssvensk som är sjuk från att utnyttja möjligheten att avlämna sin valsedel genom bud, förutsatt att budet lämnar valsedelsförsändelsen i vallokal eller på postanstalt i Sverige. Att så är fallet om utlandssvensken är på besök i Sverige vid tiden för valet är alldeles uppenbart. I det fall att utlandssvensken är gift kan han också anlita sin make för att avlämna valsedelsförsändelse hos svensk utlandsmyndighet, vilket i detta fall är tillåtet enligt 11 kap. 2 5 vallagen. I och för sig rör det sig därför kanske inte om något stort antal utlandssvenskar som på grund av sjukdom eller därmed jämförbara förhållanden avhållit sig från att delta i val. Frågan kan emellertid få större praktisk betydelse om utredningens förslag att slopa den nuvarande femårsgränsen genomförs. Då nätet av platser där röstmottagning anordnas under alla förhållanden måste förbli oändligt mycket glesare utomlands än här i landet, bör också uppmärksammas att utlandssvenskar och andra som önskar rösta utomlands många gånger har avsevärt svårare och får underkasta sig större besvär för att uppsöka röstningslokalen än om de uppehållit sig i Sverige. Redan ett jämförelse- vis lindrigt handikapp kan alltså komma att avhålla utlandssvensken från att ge sig iväg till röstmottagningsstället.

Principiellt är det enligt utredningens mening otillfredsställande att utlandssvensk som till följd av sin bosättning måhända har lång väg till röstmottagningsstället skall ha sämre möjligheter att lämna valsedelsför- sändelse med bud än den som bor i Sverige eller tillfälligt uppehåller sig här.

Utredningen ser inte några särskilda vanskligheter i att tillåta att valsedelsförsändelse från sjuk eller eljest rörelsehindrad person lämnas med bud också hos utlandsmyndighet på samma sätt som redan nu gäller i fråga om äktamakeröstning. Det måste sålunda enligt utredningens mening förutsättas att den som anlitas som bud och vittne behärskar svenska språket i sådan män att några problem med anknytning till Språksvårigheter inte uppkommer. Några uttryckliga regler som anger att vittne som anlitas vid iordningsställande av valsedelsförsändelse enligt 11 kap. 1 & vallagen från den som är gift skall vara svenskspråkigt finns inte. Lika litet behövs några särskilda regler för det fall det också tillåts att valsedelsförsändelse med bud från en sjuk väljare får avlämnas på röstmottagningsställe i utlandet.

Utredningen föreslår alltså att valsedelsförsändelse med bud från sjuk och därmed jämställd person får avlämnas också hos utlandsmyndighet. Rätten att begagna sig av sådan valsedelsförsändelse bör givetvis tillkomma inte bara utlandssvensk utan varje svensk medborgare som vistas utomlands och på grund av t. ex. sjukdom inte kan inställa sig hos närmaste utlandsmyndighet där röstmottagning äger rum.

5.2.4 Röstkort — pass

Med den av utredningen förordade ordningen för upprättande av röstlängd bör — åtminstone de år då ordinarie val äger rum _ huvuddelen av de i särskild röstlängd upptagna utlandssvenskarna erhålla röstkort. Det måste emellertid inträffa att vissa adresser visar sig vara felaktiga eller att adressuppgift helt saknas. Man måste vidare räkna med att den internationella postbefordran ibland fungerar mindre tillfredsställande så att röstkort inte når fram till adressaten eller når fram för sent.

Enligt gällande regler måste den som vill avge sin röst hos utlandsmyndig- het kunna förete röstkort, vilket sedan medföljer den avgivna valsedeln till RSV. Vad gäller röstmottagning på fartyg gäller däremot att den som inte kan förete röstkort — något som kan inträffa redan av den anledningen att röstkort inte sänts ut då röstningen på fartyget äger rum — i stället får förete sjöfartsbok. Med ledning av denna och de uppgifter som väljaren kan lämna upprättas adresskort för honom, som i stället för röstkort får åtfölja valsedeln.

Rent tekniskt synes ett system, som innebär att adresskort på motsvarande sätt upprättas av utlandsmyndighet på grundval av pass och de uppgifter väljaren lämnar, inte innebära några egentliga nackdelar. RSV har i sitt yttrande utgått ifrån att pass skulle kunna tjäna som underlag för adresskort.

Enligt utredningen talar övervägande skäl för att tillåta den enskilde att, då han inställer sig för att rösta vid utlandsmyndighet, förete pass i stället för röstkort. Självfallet kan den situationen inträffa att någon som inte är röstberättigad inställer sig för att rösta och också lyckas att avge sin röst efter att ha företett pass. Som RSV påpekat föreligger samma risk vid röstning på fartyg. Eftersom utlandsmyndigheten inte företar någon prövning av frågan huruvida den som inställer sig för att rösta är röstberättigad är olägenheterna härav inte särskilt påfallande.

Skall utlandssvensk kunna få förete pass i stället för röstkort då han inställer sig hos utlandsmyndighet bör samma rätt tillkomma varje svensk medborgare. Man undgår därigenom en prövning hos myndigheten huruvida den person som önskar rösta är utlandssvensk eller inte.

Utredningen föreslår därför att varje svensk medborgare som inställer sig hos utlandsmyndighet för att rösta skall äga rätt till det, även om han inte medför röstkort, förutsatt att han kan förete ett giltigt svenskt pass.

Enligt vad utredningen föreslagit i föregående avsnitt skall valsedelsför— sändelse få avlämnas av bud också hos utlandsmyndighet inte bara när det gäller äktamakeröstning utan även vid röstning av väljare som till följd av sjukdom eller liknande inte kan själv inställa sig. Adresskort som upprättas hos utlandsmyndighet måste bygga på dels uppgifter som hämtas ur pass, dels uppgifter som väljaren kan lämna. Utredningen anser därför övervägande skäl tala för att bud som inställer sig med valsedelsförsändelse också skall medföra väljarens röstkort. Utredningens förslag att röstkort kan ersättas med pass gäller således endast för det fall att väljaren inställer sig personligen.

6. Informationsfrågor

Enligt utredningens uppfattning får av enkäten anses framgå att valdeltagandets storlek bland utlandssvenskarna är i hög grad beroende av att information i god tid når ut till de röstberättigade rörande det instundande valet och i första hand om tiden för ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd. Behovet av information torde snarare öka än minska, om utredningens förslag att också sedan lång tid tillbaka utflyttade svenska medborgare erhåller rösträtt genomförs. Samtidigt är det ofrånkomligt, att ekonomiska hänsyn begränsar informationens totala omfattning, och det måste vara en strävan att till buds stående resurser utnyttjas så effektivt som möjligt.

Utredningen upptar i detta kapitel till diskussion vilka av till buds stående informationskanaler som i första hand bör väljas för att ett högt valdeltagande skall uppnås bland i och för sig röstberättigade utlandssven- skar. I ett första avsnitt kommer utredningen att som en bakgrund redovisa vad utredningen inhämtat rörande informationskanaler och informationsutbud inför 1973 års val.

6.1. Utlandsinformation inför 1973 års val 6.1.1 Riksskatteverket

Riksskatteverket (RSV) har redovisat verkets informationskampanj inför valet 1973 i en folder. Efter kontakt med RSV har utredningen erhållit ytterligare uppgifter rörande kampanjen. I stort har utredningen utifrån detta material fått följande bild av RSV:s verksamhet på informations- området inför 1973 års val.

I januari 1973 startade i utlandsradion sändningar om ansökningsförfa- randet till särskild röstlängd. Sändningarna fortsatte hela våren. RSV kan för sin del inte närmare redovisa för det informationsutbud som förekom i utlandsradion. Sveriges Radio försågs emellertid med visst material, främst utkasten till de annonser som RSV använde sig av något senare under våren.

Under februari månad samma år sände RSV ut en del redaktionellt material rörande särskild röstlängd och ansökningsförfarande till tid- ningen Sverige-Nytt, utgiven av redaktör E.V. Hummelgren, och Utlands- svenskarnas Förenings (UF) tidning Utlandssvenskarna.

Den egentliga tidningsannonseringen inleddes under april månad. Annonsering skedde i de större dagliga tidningarna, Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Sydsvenska Dagbladet (SDS) och Göteborgsposten (GP), den 13 april och 11 maj. Dessutom fanns annonser införda i Sverige—Nytt den 10, 17 och 25 april och den 2 och 8 maj samt i april- och majnumren av Utlandssvenskarna. Under april månad sändes dessutom visst informationsmaterial ut till 58 svenska företag, särskilt större exportföretag. Avsikten var att informationen skulle flyta in i företagens personaltidningar, antingen i den form som RSV hade givit den eller också i bearbetad form.

Under tiden 6—12 maj sändes i TV 1 och TV 2 en TV-spot, speciellt gjord med tanke på de utlandsröstande, vari lämnades upplysningar om särskild röstlängd, ansökningsförfarandet, sista ansökningsdag osv. RSV: s syfte härmed var att personer i Sverige skulle vidarebefordra informatio- nen till eller påminna släkt och vänner bosatta i utlandet.

Den av RSV utarbetade, för allmän spridning avsedda valbroschyren distribuerades under juni månad, då alltså ansökningstiden gått ut, till ambassader och konsulat. Enligt RSV:s anteckningar distribuerades ca 12000 exemplar av broschyren. RSV har sig inte bekant i vilken omfattning vidaredistribution ägde rum från utlandsmyndigheterna. Någon direktdistribution av valbroschyren till utlandssvenskar från RSV förekom inte.

Annonsering inför själva valdeltagandet pågick under augusti och september månader. Delvis var denna annonsering speciellt inriktad på utlandssvenskarna och dem som tänkte sig att rösta hos utlandsmyndig- het. RSV hade således en annons med titeln ”Hur man röstar vid utlandsmyndigheter” införd i DN, SvD, SDS och GP den 17 augusti samt i Sverige-Nytt den 6, 20 och 27 augusti och nr 9 av Utlandssvenskarna, vilket nummer distribuerades den sista veckan i augusti.

Nyssnämnda annons delgavs också utlandsradion för uppläsning. Det kan vidare nämnas att särskilda radiomeddelanden med upplysningar om var och när röstmottagning ägde rum sändes ut i Radio Atlantico, Las Palmas, Radio ondas populares, Palma de Mallorca och Funchal, Madeira.

Slutligen kan nämnas den allmänna information som i form av informationsblad sprids via pastorsämbetena. Informationsbladet, som anger villkoren för att tas upp i röstlängd och innehåller upplysningar om röstkort och ordinarie valår etc., delas sedan 1971 ut till alla svenska medborgare som till pastorsämbete anmäler flyttning till utlandet.

Enligt RSV överträffade ansträngningarna i arbete och kostnader att nå utlandssvenskar inför 1973 års val tidigare valårs.

6.1 .2 Sveriges Radio

Utredningen har också från Sveriges Radio inhämtat uppgifter om omfattning, intensitet och innehåll av inslag berörande 1973 års val i utlandsprogrammets svenska sändningar inför detta val.

Som redan nämnts förekom sändningar rörande ansökningsförfarandet redan under januari månad. Under hela perioden 1 januari — 16

september förekom sålunda ett omfattande inslag av s. k. trailers, dvs. korta meddelanden insprängda i ordinarie program, angående röstning och val. Under perioden januari — maj 1973 sändes trailers med information om villkoren för att få upptas i den särskilda röstlängden samt uppmaningar till den som uppfyllde villkoren och som önskade delta i valet att ansöka om att bli uppförd i längden. Dessa trailers förekom istörre utsträckning inför valet 1973 än inför valet 1970. Under perioden juni — september 1973 sändes vidare trailers med information om hur röstning utomlands skulle gå till.

Under perioden 1 januari — 16 september 1973 förekom i utlandsra- dion vidare — liksom alla tidigare valår sedan 1950-talet — omfattande program om svensk politik. Enligt vad man erfarit vid Sveriges Radio finns det ett stort intresse för den inrikespolitiska utvecklingen hos lyssnarna och detta är anledningen till nyssnämnda satsningar. Det kan tilläggas att den inrikespolitiska bevakningen också närmast före och efter nämnda period varit betydande och att uppföljningen av valresulta- tet kom att pågå under 3/4 är.

Det inrikespolitiska materialet kan i princip indelas i kommunikéma- terial och programmaterial. Det förstnämnda kännetecknas av nyhets- kommunikéns inriktning och format. Under den aktuella perioden har inrikespolitiskt kommunikématerial förekommit nära nog dagligen i utlandsprogrammets sändningar.

Programmaterialet kännetecknas av en innehållsmässigt djupare och bredare behandling av ämnet än vad kommunikén medger. Sveriges Radio har lämnat en fyllig redogörelse för de programpunkter och ämnen som förekommit. Därav framgår bl. a. att under perioden 1 januari — 23 juli stort utrymme ägnades åt riksdagen och dess arbete. Den politiska debatten refererades och sammanfattades fortlöpande. Opinionsunder- sökningar redovisades och en lång rad presskrönikor sammanställdes. Utöver rena riksdagsfrågor togs också upp en rad andra politiska frågor.

Under perioden 23 juli — 27 juli, dvs. inära anslutning till den dag då röstning på fartyg fick påbörjas, sände utlandsprogrammet en serie program med riksdagspartiernas ordförande. Serien riktades också till dem som kunde påbörja röstningen vid ambassader och konsulat islutet av augusti.

Under perioden 28 juli —— 16 september förekom så gott som dagligen ett eller flera program med inrikespolitiskt stoff.

6.1 .3 Övrig information

I det föregående har nämnts att RSV genom annonser i de större dagstidningarna sökt sprida information kring valet. Utredningen utgår ifrån att dagspressen under första halvåret 1973 innehållit också redaktionellt material i frågor som berör utlandssvenskarna. Utredningen har emellertid inte gjort någon undersökning härav. Det kan vidare noteras att föreningstidningarna Utlandssvenskarna och Sverigekontakt, det senare organ för Riksföreningen för svenskhetens bevrrande i utlandet, ägnat utrymme åt valfrågor i flera nummer inför ozh under

valåret 1973. De båda nu nämnda månatligen utkommande tidningarna når en betydande läsekrets, eftersom de tillställes var och en som är medlem i UF resp. Riksföreningen. Det kan i sammanhanget nämnas att UF enligt medlemsförteckningen 1972 har ca 6 000 aktiva medlemmar, varav 4 200 bosatta i utlandet. Riksföreningens medlemmar uppgår till ca 6—7 000. Jämsides med de nyssnämnda tidningarna bör också den en gång i veckan utkommande Sverige-Nytt nämnas.

Den information som hittills har berörts har gått via press eller radio. Men också en mer direkt information torde förekomma i viss utsträck— ning genom utlandsmyndigheterna, liksom genom de svenska företag som har utlandssvenskar i sin tjänst. Så bedrev t.ex. LM Ericsson enligt uppgifter som utredningen erhållit en egen verksamhet bland den svenska utlandspersonalen inför 1973 års val för att sprida information om sådant som förutsättningarna att bli upptagen i särskild röstlängd. LM Ericsson liksom flertalet andra företag har stora möjligheter att nå varje anställd med information. Enligt en av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) gjord enkätundersökning bland 300 utlandsetablerade företag per den 1 januari 1974 uppgår antalet svenskar med kontrakt på över ett år utomlands till ca 3 200 personer. Den grupp som kan nås via företagen är således inte obetydlig. SAF brukar också enligt vad man upplyst informera utlandsföretagens personaladministratörer om förestående val, vilka regler som gäller osv. En del av dessa för informationen vidare till dotterföretag utomlands. I vilken omfattning så sker är emellertid inte bekant.

6.2. Utredningens bedömning

Enligt utredningens mening har såväl RSV som Sveriges Radios utlands- program på ett förtjänstfullt sätt skött informationen inför 1973 års val. Utredningen utgår ifrån att informationsfrågorna också i fortsättningen kommer att ägnas ett motsvarande intresse från RSV:s och radions sida.

Informationen inför ett kommande val bör enligt utredningens uppfattning i huvudsak bedrivas efter samma principer som hittills. Utredningen syftar härvid inte så mycket på det rent innehållsmässiga som mera på valet av informationskanaler, tidpunkter för olika led i informationskampanjen etc. Vad angår dessa frågor kan till en början konstateras att, vare sig utredningens förslag i den principiella frågan hur kretsen röstberättigade skall bestämmas genomförs eller inte, det är av vikt att upplysning i tid sprids om ansökningsförfarandet och villkoren för att bli upptagen i särskild röstlängd. Informationen kan således innehållsmässigt och tidsmässigt indelas i två perioder, varav den första avser tiden under vilken ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd kan ske och den andra tiden därefter fram till dess att röstmottagningen äger mm.

I frågan om val av informationskanaler anser utredningen att enkät- undersökningen gett betydelsefulla erfarenheter. Det har redan framhål— lits att informationens betydelse för valdeltagandet är stor och att t. ex. bristande information om ansökningsförfarandet förefaller ha medfört

att fler personer ej ansökt i tid än själva ansökningsförfarandet med dess regler om skriftlig ansökan och medborgarskapsintyg. Enkäten ger emellertid dessutom det klara beskedet att det informationsmedium som bäst när utlandssvenskarna är pressen. Utredningen har sökt bilda sig en uppfattning vilka svenska tidningar som når störst publik utomlands. Någon samlad statistik över utlandsprenumeranternas antal, fördelade på olika tidningar finns inte att tillgå. Utredningen har emellertid gjort stickprovsvisa undersökningar och i samband därmed tagit kontakt med bl. a. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, som ombe- sörjer distribution av ca 1 200 tidningsexemplar dagligen. Enligt förening- ens uppgifter svarar DN och SvD för ca 30% av antalet av föreningen utsända tidningar. Också GP och SDS har en relativt hög andel. I övrigt är det ca 100 olika tidningar som distribueras, var och en i 2—3 exemplar per dag.

Mot denna bakgrund finns det goda skäl att — som RSV också gjort — annonsera i de större dagstidningarna. Därmed är inte sagt att annonse- ring i mera lokalt betonade pressorgan skulle sakna betydelse. Avgörande för frågan vilka tidningar som bör anlitas bör vara graden av spridning som kan uppnås.

Det finns vidare anledning att tro att annonser i de tidigare nämnda föreningstidningarna — Utlandssvenskarna och Sverigekontakt —— når en vid läsekrets. Också dessa tidningar bör således liksom Sverige—Nytt utnyttjas för spridande av information i annonsform.

Vid valet mellan press och radio bör man ha klart för sig att radion når sämre fram än tidningarna. Utredningen vill inte därmed ha sagt att utlandsprogrammen — eller Sveriges Radios sändningar för hemmapubli- ken — bör skäras ned. Utredningen har emellertid den uppfattningen att den rena sakinformationen rörande ansökningsförfarande och — i ett senare skede då ansökningstiden utgått och valdagen närmar sig — tid och plats för röstmottagning och regler i övrigt för röstning utomlands som meddelas i annonsform har bättre utsikter att tränga fram och spridas bland utlandssvenskarna om annonseringen sker i de nyss nämnda tidningarna.

Utredningen vill vidare understryka vikten av att material som kan användas för redaktionella artiklar eller program igod tid distribueras till tidningar resp. radio. Utredningen är medveten om svårigheterna för RSV att påverka tidningar och radio i deras utformning av artiklar eller program. Det material som ställts till förfogande har emellertid väckt intresse och denna väg bör därför användas ånyo, inte minst med hänsyn till de relativt låga kostnader som är förbundna härmed för RSV.

Det initiativ som RSV tog inför 1973 års val, bestående i att verket gav också ett antal exportföretag visst material att användas i företagstid- ningar finner utredningen lovvärt och efterföljansvärt. I sådana fall bör dock i ännu högre grad än då det gäller dagliga tidningar och radion ambitionen vara att materialet tillställes företaget i så god tid som möjligt. Antalet nummer per år av sådana personaltidningar kan vara begränsat och det gäller därför att tidningen har tillgång till materialet så att det kan flyta in i nummer som når ut före ansökningstidens utgång

resp. röstmottagningens början. Utredningen vill i sammanhanget nämna den föreliggande möjligheten att via SAF sprida informationsmaterial till sådana till föreningen anslutna företag som har utlandspersonal.

En fråga som diskuterats inom utredningen är vilka möjligheter som finns att sprida information direkt till de utlandssvenskar som efter ansökan tagits upp i röstlängd som röstberättigade. Sådan möjlighet ståri och för sig till buds, förutsatt att de adressuppgifter som de sökande lämnat är korrekta. Med hänsyn till att förhållandevis kort tid hinner förflyta från det att adressuppgifter lämnats till dess att röstlängden upprättats är de adressförändringar som hinner inträda under mellantiden sannolikt få.

Om det således rent tekniskt är möjligt att framställa försändelser med korrekta adresser är det en helt annan sak om det ekonomiskt sett är försvarbart att sprida information på ett sådant direkt sätt. Kostnaderna för postbefordran utom Europa är höga, eftersom luftpost normalt måste användas om försändelserna med säkerhet skall nå fram inom rimlig tid. Det måste i sammanhanget tas i beaktande att antalet i röstlängd upptagna utlandssvenskar kommer att öka om utredningens förslag genomförs. Därmed ökas också antalet informationsförsändelser och kostnaderna härför.

Enligt vallagen skall var och en som är upptagen i röstlängd tillställas röstkort. En förutsättning är dock att RSV känner till den röstberättiga- des adress. Som redan uttalats är det antagligt att de flesta i särskild röstlängd upptagna kan nås med röstkort, åtminstone om det är fråga om ordinarie valår. Redan enligt gällande bestämmelser skall röstkortet förses med uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade. Dessa uppgifter kan självfallet byggas ut men endast till en viss grad eftersom utrymmet på röstkortet är begränsat. Av särskilt stort värde skulle enligt utredningens mening vara om upplysningar kunde meddelas rörande de utlandsmyndigheter vid vilka röstmottagning äger rum samt om tid och plats för röstmottagning vid dessa. Inför 1973 års val fanns dessa uppgifter tillgängliga i RSV:s meddelanden Av 1973: 2 ijuni månad. Ändringar och tillägg fanns tryckta den 21 augusti 1973 (Av 197323). Det kan självfallet diskuteras hur information i dessa frågor skall utformas och distribueras. Av kostnadsskäl är enligt utredningens mening att föredra att i en försändelse tillsammans med röstkortet sändes ut ett utdrag ur den nämnda förteckningen. Om de i förteckningen upptagna utlandsmyndigheterna förtecknades världsdelsvis skulle varje försändelse kunna förses med ett utdrag avseende den världsdel till vilken den är adresserad.

Ytterligare en kanal för information utgör utlandsmyndigheterna. Som redan nämnts är det utlandsmyndighets chef som — om röstmottagning skall ske vid myndigheten — bestämmer när och var röstmottagningen äger rum. Myndighetens chef kungör vidare tid och ställe för röstningen. Dessa uppgifter flyter också in i den nyss berörda förteckningen som RSV publicerar. Vallagen anger inte hur kungörandet av tid och ställe för röstningen skall ske. I viss utsträckning sker kungörandet bl. a. genom annonsering i den ortspress som utlandssvenskarna vanligtvis läser. Vikten

av den informationskälla som ortens press utgör bör inte underskattas. Det finns skäl att understryka betydelsen av att utlandsmyndighetens chef — i den mån så inte redan sker — utnyttjar de möjligheter till spridande av valinformation som tidningar, utkommande inom det land där myndigheten är verksam, erbjuder.

Utlandsmyndigheterna har naturligtvis mer eller mindre ingående upplysningar om vilka svenska medborgare som är bosatta eller vistas inom myndighetens område. Någon fullständig förteckning över dessa medborgare finns dock som regel inte. Inte heller känner myndigheten till vilka svenska medborgare som är röstberättigade. Utlandsmyndighet kan således normalt inte nå alla svenska medborgare i dess närhet som med nuvarande lag är berättigade att ansöka om att bli upptagna i röstlängd. Än mindre blir myndighetens möjligheter om utredningens förslag, innebärande en vidgning av kretsen röstberättigade, genomförs. Vad gäller information till dem som tagits upp iröstlängd är situationen också den att utlandsmyndigheten inte — utan att rekvirera de särskilda röstlängderna eller motsvarande information — kan veta vilka dessa personer år.

Enligt utredningens mening är det av stor vikt att utlandsmyndigheter- na inför val kan fungera som informationscentraler. I största utsträckning bör överlämnas till vederbörande utlandsmyndighet att avgöra hur informationsverksamheten skall bedrivas. Det är självfallet av värde om information kan spridas genom direktkontakter med berörda svenska medborgare. Som framgår av det föregående kan det vara förenat med svårigheter att nå alla som kan ha ett intresse av informationen. Väsentligt är dock att utlandsmyndigheterna har de ekonomiska och personella resurser som behövs för en meningsfull informationsverksamhet, vare sig denna sker genom annonsering i tidningar på orten, genom spridande av informationsmaterial till enskilda, föreningar etc. eller genom direktkon- takt. Det bör i sammanhanget understrykas att det antal broschyrer som inför 1973 års val distribuerades till utlandsmyndigheterna bör ökas om utredningens förslag såvitt angår omfattningen av kretsen röstberättigade

genomförs. Slutligen vill utredningen påminna om det informationsblad som sedan

1971 delas ut till svenskar som hos pastorämbete anmäler utflyttning. Utredningen anser denna information värdefull och föreslår för sin del att inte bara informationsblad delas ut i samband med utflyttningsanmälan utan också blanketter för ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd.

Reservation

av Thure Dahlberg och Stig Lundgren

I avsnitt 4 : 3 tar utredningen ställning till kretsen av röstberättigade bland utlandssvenskarna. Där medger utredningen att svårigheterna ”att uppställa regler som fångar in just de utlandssvenskar som man vill skall vara bibehållna vid sin rösträtt har varit uppenbara för utredningen”. Trots detta vill utredningens majoritet slopa den nu gällande femårsgrän- sen och medge att alla, som varit kyrkobokförda i riket och vistas utomlands och alltjämt är svenska medborgare, skall ha möjlighet att uppföras i särskild röstlängd och äga rösträtt vid riksdagsval. Man åberopar härvid svaren på den enkät utredningen genomfört bland svenskar boende i utlandet och uttalar ”att utlandssvenskarnas intresse för deltagande i svenska val kvarstår på en istort sett oförändrad nivå också då utlandsvistelsen varat väsentligt mer än fem år. Intressenivån är inte bara tämligen oförändrad utan också relativt hög”.

Bortsett från alla andra invändningar mot att slopa nu gällande regler måste vi konstatera att utredningsmajoritetens tolkning av enkäten är djärvare än utredningsmannens som konstaterar att redan ”4—5 år efter utvandringen har intresset att delta i svenska val avtagit bland utlands- svenskarna”. Det tycks vara som lägst 6—9 år efter emigrationen då 21—46 procent anser det vara mycket viktigt att delta i svenska val. Huruvida detta är relativt höga tal som svar på den angenäma frågan om en utvidgad eller ny rättighet kan verkligen också diskuteras.

Det allvarliga är dock frågan om det är rimligt att ge svenskar som varaktigt bosatt sig utomlands rösträtt i svenska riksdagsval. Den allmänna rösträtten är ju dock en politisk rättighet med vars hjälp man kan påverka samhällsutvecklingen i det land där man stadigvarande bor. De svenskar, som av många olika skäl har lämnat vårt land, har i själva verket avstått från denna rätt. Skulle de senare ilivet ändå återvända till det gamla landet så får de enligt gällande regler tillbaka denna rätt och därmed också möjligheten att påverka utvecklingen i vårt land.

Det finns emellertid flera medborgare, som av olika skäl vistas utomlands under begränsade perioder men som har för avsikt att återvända hem. För dem torde gällande lagstiftning som ger dem möjlighet att behålla rösträtten under fem år i de allra flesta fall vara fullt tillräcklig.

Till detta kommer att den principiella synen på rösträtten i vårt land ytterligare har förskjutits i här antydd riktning, så att vi nu tycks vara

beredda att efter ganska kort tid ge våra invandrare kommunal rösträtt och valbarhet till kommunala församlingar just för att de skall få möjlighet att påverka samhällsutvecklingen där de vistas. Vi delar derma principiella syn, som svårligen kan förenas med den egendomliga uppfattningen att utvandrare samtidigt och under ett helt liv skall kunna påverka utvecklingen i det gamla landet där de kanske inte ens vill bo.

Vi hävdar att ingenting har inträffat som motiverar en ändring av gällande lagstiftning när det gäller utlandssvenskarnas rösträtt ivårt land.

En enkätundersökning av valtekniska utredningen

Redogörelse utarbetad av Sten Hultgren

108

1.

a.

b.

C.

e.

Besvaras av alla

Har Ni. släkt och vänner i Sverige?

Ja, släkt Ja. vänne Nej. ingendera

r

Hur många gånger har Ni besökt Sverige efter utflyttningen?

Ingen gång

En gång

Två gånger T re gånger Fyra gånger

F em gånge r Sex gånger Mer än sex gånger För hur länge sedan lämnade Ni Sverige?

Mindre än 1 år sedan 1 år sedan

2 || ||

3 || || 4 || ||

5 || ||

6 - 7 år sedan

8 __ 9 || ||

10 år sedan 11 - 15 år sedan 16 — 20 "

21 — 25 "

Mer än 25 år sedan

lll-l

N'—

w

CONONUWywab—l

211

212

01 213 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Har Ni möjlighet att i Er bostad höra det svenska utlandsprogrammet i radio, avsett för utlandssvenskar?

Ja, hörs mycket bra Ja, hörs ganska bra Ja, men hörs inte så bra

Nej

(__

l 2 3 4

215

Har Ni möjlighet att höra de svenska hemmaprogrammeni radio, i Er bostad?

Ja, hörs mycket bra Ja, hörs ganska bra Ja, men hörs inte så bra Nej

l—lur intresserad är Ni av vad som händer iSverige - t ex:

Hur ofta brevväxlar Ni med släkt och vänner i Sverige? Hur ofta har Ni telefonkontakt med släkt och vänner i Sverige? Hur ofta läser Ni dagstidningar och tidskrifter som utges i Sverige? Hur ofta lyssnar Ni på det svenska utlandsprogrammet, avsett för ut— landssvenskar? Hur ofta lyssnar Ni på de svenska hemmaprogrammen i radio?

liegelbundet

E 1:

1

l

1

Dr

[:

Dåochdå Ela Ez Ez

32

E

AWNv—l

216

C3

_3

217

S 222—223

g. Prenumererar Ni på någon dagstidning eller tidskrift som utges i Sverige? Ja, på en 1 224 Ja, på flera f.: 2 Nej _ 3

2. Besvaras av dem som bor i Danmark, Norge, Finland eller Island a.. Hur intresserad är Ni av Nordiska rådets diskussioner? Mycket intresserad :i 1 225 Något intresserad 2 Inte alls intresserad |__ 3 Inte hört talas om 4

b. Skulle Ni önska:

Ja Nej Spelar ingen _ roll

Att det vore mer samordnade _—

nordiska radio— och TV-program? 1 D 2 D 3 226

Att det gjordes mera för att sam— ordna den nordiska lagstiftningen (t ex social— och familjelagstift-

ningen)? :| I II 2 D 3

M 3. Besvaras av alla a. Tror Ni att Ni kommer att:

Ja, sä- Ja, tro- Ja, möj- Nej Kan inte

stanna hela livet i det Eit— EEL 321..— E_L land där Ni bor? 1 = 2 |: 3 4 5 22.8 återvända till Sverige ? 1 2 D 3 4 5 flytta till annat land än Sverige? |:] 1 :] 2 3 D 4 :l 5 Gift Ogift b. Var Ni gift eller ogift vid utflyttningen? % 1 E 2 231 Är Ni gift eller ogift nu? 1 2 4. Besvaras av dem som är gifta nu a. Är Er man/hustru svenskfödd? Ja 1 232 Nej 2

S 233—234

b.

C.

d.

a.

Har Ni barn och hur gamla är de i så fall nu?

Har inte barn Har barn: Under 10 år

10 -14år 15 - 19 år 20 -29år 30 år och däröver

Om Ni har barn i 10-årså1dern och äldre: Hur stort är deras intresse för Sverige?

Mycket stort Ganska stort Inte särskilt Inget intresse alls Vet inte

Vilket språk talas hemma hos Er?

Besvaras av alla Har Ni medborgarskap idet land där Ni bor-£ 1

Hur mycket betydde följande för att Ni flyttade från Sverige?

Det yrke Ni har? Gift med någon från det land där Ni bor? Gift med någon som utflyttat från Sverige ? Annan anhörig ut— flyttade ? Trodde det skulle bli lättare att få Er ut- komst? Skatterna i Sverige ?

Äventyrslust ? Andra skäl (Vilka?

.................. 74131 _ 2

Är Ni anställd i ett svenskt eller internationellt företag, i inter

Endast svenska Både svenska och nya landets språk Endast nya landets språk Annat svar (Vilket?........,......

...... . ..... ....,........)

Jam

[12

Betydde Betydde Betydde mycket något inget 3 1 |: 2 I: 3 3 l :l 2 I: 3 El 1 _ 2 E 3 :l 1 _ 2 |: 3

l " z 3

1 E 2 3

l 2 3

_ C 3

tjänst eller i ett inhemskt företag?

Svenskt företag Internationellt företag Internationell tjänst Inhemskt företag

Annat: ................. . . . . . ..... Ej yrkesarbetande

ill.]

CNK-nbÅWNv—l

U'l-BUJNH

WN!—

& E &

235

235

237

Vet inte

I:s

238

Tveksam

E_ll—llT .:.

l >k- utkik-nä

l www-WN»—

239

nationell

247

S 248

Om Ni är anställd i ett inhemskt företag:

d. Hur är möjligheterna för en inflyttad med Ert yrke att få sin utkomst på den öppna arbetsmarknaden,jämförda med de inföddas möjligheter?

Mycket sämre 1 249 Något sämre = 2 Lika 3 Något bättre : 4 Mycket bättre _ 5 Tveksam 6 6. Om Ni anser en inflyttade möjligheter är mycket sämre eller något sämre: Vad beror det på? Beror på språket ;. 1 250 M Beror på skolutbildningen 2, Beror på yrkeskunnigheten C 3 Beror inte på något av detta 4 [. Vad anser Ni vara bäst för en inflyttad svensk? Att hålla livlig kontakt med Sverige ,— 1 255 Att hålla en viss kontakt med Sverige = 2 Att helt släppa kontakten med Sverige = 3 Kan inte säga 4

6. Besvaras av alla

&. Hur ofta har Ni kontakt med svenska ambassaden eller svenskt konsulat? Ofta 1 256 Ibland 2 Aldrig 3 b. Är Ni med i någon lokal svensk förening eller klubb i det land där Ni bor? Ja, i en 1 257 Ja, i flera 2 Nej 3 c. Är Ni med i någon lokal nordisk förening eller klubb? Ja E 1 258 Nej 2 d. Är Ni med i någon annan svensk organisation, i så fall vilken? Ja,i ..................... El 259 Nej 2 J_a Nej Vet inte e. Har Ni rösträtt i det land där Ni bor? B 1 B 2 .] 3 260 Har Ni rösträtt i Sverige? 1 2 _. 3

S 262

5. Om Ni har rösträtt i Sverige nu: Skulle Ni delta eller ha lättare att delta i de svenska riksdagsvalen: Ja Ja Ja Nej säkert troligen möjligen säkert inte Om Ni fick rösta utan att särskilt ansöka om det ? |: 1 E 2 3 C 4 263 Om Ni fick bättre reda på när och var Ni _ __ skall rösta? l __ 2 l: 3 4 Om Ni fick rösta per _ post (med brev)? __ 1 2 _ 3 l: 4 7a. Besvaras av dem som uppnått rösträttsålder före utflyttningen Röstade Ni vid något val i Sverige innan Ni utflyttade? Ja, vid ett val 1 266 Ja, vid flera val I; 2 Nej 3 Vet inte )— 4 b. Besvaras av alla Har Ni röstat vid något svenskt val sedan Ni utflyttat? Ja, vid ett val = 1 267 Ja, vid flera val 2 Nej 3 c. Besvaras av alla som utflyttat under åren 1968 — 1972 Anhöll Ni att bli upptagen i särskild röstlängd före riksdagsvalet 1973? Ja (; 1 268 Nej 2 d. Om inte: Varför gjorde Ni inte det? Behövde inte, därför att jag är upp- tagen i allmän röstlängd l; 1 269 M Blev inte av = 2 Fick veta försent 3 Visste inte alls om valet [: 4 Mitt arbete hindrar mig 5 Blev sjuk 6 För krångligt E 7 Att fara och rösta kostar för mycket _ tid och pengar 8 Inte tillräckligt intresserad 9 Känner för litet till om Sverige nuförtiden ': l Annat skäl (Vad? .................. ................................. )

e. Om Ni efter ansökan blivit upptagen i särskild röstlängd:

Röstade Ni vid det svenska riksdagsvalet (1973 års)?

Ja, röstade Nej, röstade inte

f. Om Ni inte röstade (vid 1973 års svenska val):

Varför röstade Ni inte?

8. Besvaras av alla

a. Skulle Ni vara intresserad av att vara med och rösta vid val i det land

där Ni är bosatt?

Blev inte av

Blev sjuk Hann inte för arbetet Inte tillräckligt intresserad Fick inte röstkortet Annat skäl (Vad?. . . .

Mycket intre s serad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Tveksam

FH WQWND— lf

b. Vet Ni var närmaste röstningsstället för röstning vid svenska val

ligger? Ja Nej Tveksam c. Om Ni vet var närmaste röstningsstället ligger eller är tveksam:

Hur långt är det dit?

Mindre än 50 km 50 — 99 km 100 - 149 km 150 - 199 km 200 - 299 km 300 — 399 km 400 - 499 km 500 - 699 km 700 - 999 km 1 000 - 1 999 km 2. 000 km eller mer Vet inte

%

d. Om Ni vet var närmaste röstningsstället ligger eller är tveksam: Hur besvärligt anser Ni det är att resa från Er bostad för att rösta där?

Inte alls besvärligt Ganska besvärligt

Mycket besvärligt

Omöjligt eller nästan omöjligt

E E

WN!—

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

ni?—WN»—

5 313-314

9. Besvaras av alla

Kan Ni säga någonting som skulle underlätta för Er att rösta vid ett svenskt val?

o..-......o-o ......... ..... ......... ......o.--...... ........ ...-....

10. Besvaras av alla

a. Hur viktigt känns det för Er personligen att få vara med och rösta vid ett svenskt val?

Mycket viktigt E 1 315 Ganska viktigt 2 Inte särskilt viktigt 3 Inte alls viktigt 4 Tveksam 5 b. Har Ni tillräcklig information för att kunna rösta vid ett svenskt val: Tillräcklig Inte tillräcklig Tveksam Om hur Ni skall få _ Ert röstkort? l l; 2 3 316 Om när Ni skall rösta? 1 = 2 l_ 3 Om var Ni skall rösta? 1 2 :l 3 Om partipolitiken i Sverige? I: 1 |: 2 l: 3 Om var och hur Ni får tag på valsedlar? [:l 1 2 :l 3 c. Hörde eller läste Ni om det svenska valet i år före valet? Ja, i brev från släkt och bekanta 1 321 M Ja, någon nämnde det vid samtal 2 Ja, i rikssvenskt radioprogram 3 Ja, i rikssvensk tidning 4 Ja, i meddelande från svensk _ myndighet __ 5 Ja, på annat sätt (Vilket? . . . . . . ..... _ Nej, hörde eller läste inte om valet 7 11. Besvaras av alla a. Vad vet Ni om Sverige i dag - anser Ni att Ni vet tillräckligt eller skulle Ni vilja veta mer om vad som händer i Sverige? Vet tillräckligt % 1 329 Vill veta mer 2

5 330-331

llb. När är det ordinarie vali Sverige nästa gång, om vi bortser från 1973

års val? 1974 I: 1 337- 1975 2 1975 LI 3 1977 4 1978 _ 5 Vet inte 6 c. Från vilken ålder har en svensk rösträtt i dag? Från det år hanZhon fyller: 17 år I:] 1 333 18 år [] 2 19 år _ 3 20 år 4 21 år lj 5 22 år & 6 23 år _ 7 Vet inte _ 8 d. Vet Ni i vilken månad ordinarie val brukar hållas i Sverige? Januari, februari 5 01 334 Mars, april 02 Maj 03 Juni 04 Juli 05 Augusti 06 September 07 Oktober E 08 November 09 December _ 10 Vet inte _ 11 e. Vet Ni vilket eller vilka partier som har regeringsmakten i Sverige just nu? Moderata samlingspartiet 1 336 M Folkpartiet E 2 Centerpartiet D 3 Socialdemokraterna 4 Vänsterpartiet kommunisterna E 5 Annat ................ 6 Vet inte _ 7 f. Vad heter Sveriges statsminister? Bertil Ohlin _ 01 344 Gösta Bohman C 02 Gunnar Helén D 03 C H Hermansson __ 04 Olof Palme 05 Tage Erlander : 06 Gunnar Hedlund _ 07 Thorbjörn Fälldin 08 Annan (Vem?. ...................... ) D 09 Vet inte _ 10

S 346-347

lZ. Besvaras av alla

Vad av följande anser eller tror Ni är bättre och vad anser eller tror Ni är sämre i Sverige än i det land där Ni bor nu?

Bättre Sämre Lika Känner i Sverige i Sverige inte till Klimatet? |: 1 2 D 3 4 348 Möjligheterna att få en bra anställning? l: ], D 2 l: 3 4 Möjligheterna att starta och driva ett eget _ _ företag? E 1 _ 2 E] 3 _ 4 Sjukvården? 1 _ 2 3 4 Omvårdnaden om de _ _ gamla? l _. 2 __ 3 4 352 Laglydnaden? 1 _ 2 = 3 4 Skolutbildningen? l _ 2 _. 3 4 Umgänget människor emellan? 1 L 2 E 3 4 Levnadsstandarden? 1 : 2 3 4 Beskattningen? 1 2 _ 3 j 4 357 En: Man [3 Födelseår: Utflyttat från:

Kvinna D | | | 1

SOU 1975:8 117 Bilaga 3 Tabellovermkter Anmärkningar till tabellöversikterna 1. Med undantag av tabellerna 1—3 i de båda tabellöversikterna avser varje tabell en bestämd fråga i frågeformuläret, bilaga 2. Kombinationen siffra-bokstav inom parentes anger var i frågeformuläret frågan finns i sin fullständiga form. 2. Summorna av tabellemas procenttal överstiger 100 och summorna av de absoluta talen antalet tillfrågade i de fall då flera svarsalternativ har utnyttjats (se t. ex. tabell 38 i tabellöversikt I). Tabellöversikt I De röstberättigade utlandssvenskarnas totala svarsfördelningar Tabell 1 Tabell 3 Kön Antal Procent Utflyttningsland Antal Procent Man 539 38,1 Danmark 146 10,3 Kvinna 877 61,9 Norge 140 9,9 Uppgift saknas 0 0,0 Finland 47 3,3 Frankrike, Monaco 59 4,2 Total 1 416 100,0 England, Irland 79 5,6 Västtyskland 174 12,3 Schweiz 121 8,5 Holland, Belgien, Luxemburg 48 3,4 Italien, Grekland, Malta 72 5,1 Spanien, Portugal 160 11,3 Tabell 2 Österrike, Jugoslavien 43 3,0 Öststatema 3 0,2 Civilstånd Antal Procent Ovriga Europa 2 0,1 USA 85 6,0 Ogift 314 22,2 Kanada 38 2,7 Gift 1 025 72,4 Mexiko, Västindien, Änka/änkling, frånskild 77 5,4 Sydamerika 52 3,7 Uppgift saknas 0 0,0 Australien, Nya Zeeland 43 3,0 Sydöstasien, Indien, Pakistan, Total 1416 100,0 Kma, Korea 5 04 Japan 15 1,1 Mellersta Östern, Främre Orienten 14 1,0 Israel 16 1,1 Nord— o. Västafrika, Kongo, Angola 24 1,7 Östafrika 22 1,6 Rhodesia, Sydafrika 8 0,6 Uppgift saknas 0 0,0 Total 1 416 100,0

118

Tabell 4

Samtliga

(IA) Släkt och vänner Antal Procent

iSverige

___—___,

Ja, släkt 1 364 96,3 Ja, vänner 1 150 81,2 Nej, ingendera 0 0,0 Uppgift saknas 3 0,2 Total 1 416 100,0

___—___—

Tabell 5

Samtliga

___—_______

(IB) Ggr i Sverige efter Antal Procent utflyttningen

___—___—

lngen gång 128 9,0 En gång 139 9,8 Två gånger 140 9,9 Tre gånger 134 9,5 Fyra gånger 88 6,2 Fem gånger 102 7,2 Sex gånger 54 3,8

Mer än sex gånger 615 43,4 Uppgift saknas 16 1,1 Total 1 416 100,0

Tabell 6

Samtliga

___—___—

(1C) För hur länge sen läm- Antal Procent nade ni Sverige

_________

Mindre än 1 år sedan 34 2,4 lår sedan 177 12,5 2 år sedan 259 18,3 3 år sedan 230 16,2 4 år sedan 229 16,2 5 år sedan 196 13,8 6—7 år sedan 146 10,3 8—9 år sedan 62 4,4 10 år sedan 13 0,9 11—15 år sedan 33 2,3 16—20 år sedan 10 0,7 21—25 år sedan 6 0,4 Mer än 25 år sedan 6 0,4 Uppgift saknas 15 1,1 Total 1 416 100,0

SOU 1975 : 8 Tabell 7 Samtliga (ID) Kan höra svenskt Antal Procent utlandsprogram i radio Ja, hörs mycket bra 254 17,9 Ja, hörs ganska bra 238 16,8 Ja, men hörs inte så bra 245 17,3 Nej 552 39,0 Uppgift saknas 127 9,0 Total 1 416 100,0 Tabell 8 Samtliga (lE) Kan höra svenskt Antal Procent hemmaprogram i radio Ja, hörs mycket bra 227 16,0 Ja, hörs ganska bra 81 5,7 Ja, men hörs inte så bra 158 11,2 Nej 893 63,1 Uppgift saknas 57 4,0 Total 1 416 100,0 Tabell 9 Samtliga (IF) Brevväxling med Antal Procent Sverige Regelbundet 1 092 77,1 Då och då 283 20,0 Aldrig 16 1,1 Uppgift saknas 25 1,8 Total 1 416 100,0 Tabell 10 Samtliga (IF) Telefonkontakt Antal Procent med Sverige Regelbundet 5 19 36,7 Då och då 708 50,0 Aldrig 151 10,7 Uppgift saknas 38 2,7 Total 1 416 100,0

Tabell ll Samtliga

(IF) Läser svenska tidningar

Regelbundet Då och då Aldrig Uppgift saknas

Total

Tabell 12 Samtliga

(IF) Lyssnar på svenskt utlandsprogram

Regelbundet Då och då Aldrig Uppgift saknas

Total

Tabell 13 Sam tliga

(IF) Lyssnar på svenskt hemmaprogram

Regelbundet Då och då Aldrig Uppgift saknas

Total

Tabell 14 Sam tliga

(IG) Prenumerera: på svensk tidning

Ja, på en Ja, på flera Nej Uppgift saknas

Total

Antal

814 536 47 19

1416

Antal

153 391 783

89

1416

Antal

202 204 918

92

1416

Antal

462 420 516

18

1416

Procent

(&()!

v—wQQ bab—38001

Procent

10,8 27,6 55,3

6,3

100,0

Procent

14,3 14,4 64,8

6,5

100,0

Procent

32,6 29,7 36,4

1,3

100,0

Bilaga 3 119 Tabell 15 De som bor i Norden (2A) Intresserad av Antal Procent Nordiska Rådet Mycket intresserad 94 28,2 Något intresserad 189 56,8 Inte alls intresserad 35 10,5 Inte hört talas om 9 2,7 Uppgift saknas 6 1,8 Total 3 3 3 100,0 Tabell 16 De som bor i Norden (ZB) Mer samordnade Antal Procent nordiska program * Ja 227 68,2 Nej 27 8,1 Spelar ingen roll 7 3 21,9 Uppgift saknas 6 1,8 To tal 3 33 100,0 Tabell 17 De som bor i Norden (28) Mer samordnad Antal Procent nordisk lagstiftning J a 256 76,9 Nej 23 6,9 Spelar ingen roll 41 12,3 Uppgift saknas 13 3,9 Total 3 3 3 100,0 Tabell 18 Samtliga (3A) Stanna hela livet Antal Procent där ni bor Ja, säkert 8 1 5 ,7 J a, troligen 3 34 23 ,6 Ja, möjligen 177 12,5 Nej 391 27 ,6 Kan inte säga 314 22,2 Uppgift saknas 119 8,4 Total 1 416 100,0

Tabell 19 Samtliga

(3A) Återvända till Sverige Antal Procent

Ja, säkert 177 12,5 Ja, troligen 191 13,5 Ja, möjligen 322 22,7 Nej 88 6,2 Kan inte säga 327 23,1 Uppgift saknas 311 22,0 Total I 416 100,0 Tabell 20 Samtliga

___—_____.___————

(3A) Flytta till annat land Antal Procent

___—_J—

J a, säkert 55 3,9 Ja, troligen 72 5,1 Ja, möjligen 243 17,2 Nej 386 27,3 Kan inte säga 276 19,5 Uppgift saknas 384 27,1 Total 1 416 100,0

______________

Tabell 21

Samtliga

(3B) Gift/ogift vid utflyttning Antal Procent

Gift 869 61,4 Ogift 530 37,4 Uppgift saknas 17 1,2 Total I 416 100,0

Tabell 22

Samtliga

(3B) Gift/ogift nu Antal Procent

Gift 1 093 77,2 Ogift 226 16,0 Uppgift saknas 97 6,9

Total 1 416 100,0

Tabell 23 De som är gifta nu

(4A) Man/hustru svenskfödd Antal Procent

Ja 479 43,8 Nej 602 55,1 Uppgift saknas 12 1,1

Total I 093 100,0 Tabell 24 De som är gifta nu

(413) Har barn och ivilken Antal Procent ålder

Har inte barn 227 20,8 Har barn: under 10 år 431 39,4 Har barn: 10— 14 år 27 2,5 Har bam: 15—19 år 25 2,3 Har barn: 20—29 år 66 6,0 Har barn: 30 år och däröver 48 4,4 Uppgift saknas 269 24,6 Total 1 093 100,0 Tabell 25 Gifta nu och har barn 10 år och däröver (4C) Barns intresse för Antal Procent Sverige ___—______._— Mycket stort 64 38,6 Ganska stort 29 17,5 Inte särskilt stort 5 3,0 Inget intresse alls 0 0,0 Vet inte 4 2,4 Uppgift saknas 64 38,6 Total 166 100,0 Tabell 26 De som är gifta nu ______________ (4D) Vilket språk talas Antal Procent hemma Endast svenska 303 27,7 Svenska och nya landets språk 509 46,6 Endast nya landets språk 136 12,4 Annat svar 59 5,4 Uppgift saknas 86 7,9 Total 1 093 100,0

Tabell 27

Samtliga

(SA) Medborgarskap i lan- Antal Procent det där ni bor

] a 109 7,7 Nej 1 237 87,4 Vet inte 13 0,9 Uppgift saknas 57 4,0 Total I 416 100,0

Tabell 28

Samtliga

(SB) Yrkets betydelse för Antal Procent

utflyttningen

Betydde mycket 380 26,8 Betydde något 125 8,8 Betydde inget 45 3 32,0 Tveksam 10 0,7 Uppgift saknas 448 31,6 Total 1 416 100,0

Tabell 29

Samtliga

(SB) Make/maka från Antal Procent ert nya land

Betydde mycket 343 24,2 Betydde något 44 3,1 Betydde inget 290 20,5 Tveksam 6 0,4 Uppgift saknas 7 33 51,8 Total 1 416 100,0

Tabell 30

Samtliga

(SB) Gift med någon Antal Procent som utflyttat

Betydde mycket 162 11,4 Betydde något 13 0,9 Betydde inget 357 25,2 Tveksam 10 0,7 Uppgift saknas 874 61,7 Total 1 416 100,0

Bilaga 3 121 Tabell 31 Samtliga (SB) Annan anhörig Antal Procent utflyttade Betydde mycket 60 4,2 Betydde något 26 1,8 Betydde inget 404 28,5 Tveksam 5 0,4 Uppgift saknas 921 65,0 Total 1 416 100,0 Tabell 32 Samtliga (SB) Lättare att få Antal Procent utkomst Betydde mycket 182 12,9 Betydde något 133 9,4 Betydde inget 374 26,4 Tveksam 22 1,6 Uppgift saknas 705 49,8 Total 1 416 100,0 Tabell 33 Samtliga (SB) Skatterna i Sverige Antal Procent Betydde mycket 339 23,9 Betydde något 178 12,6 Betydde inget 309 21,8 Tveksam 12 0,8 Uppgift saknas 578 40,8 Total 1416 100,0 Tabell 34 Samtliga (SB) Äventyrslust Antal Procent Betydde mycket 142 10,0 Betydde något 238 16,8 Betydde inget 306 21,6 Tveksam 18 1,3 Uppgift saknas 712 50,3 Total 1 416 100,0

Tabell 35 Samtliga (SB) Andra skäl Antal Procent Betydde mycket 297 21,0 Betydde något 22 1,6 Betydde inget 57 4,0 Tveksam 9 0,6 Uppgift saknas 1 031 72,8 Total 1 416 100,0 Tabell 36 Samtliga (SC) Anställd vid Antal Procent Svenskt företag 144 10,2 Internationellt företag 113 8,0 Internationell tjänst 37 2,6 Inhemskt företag 247 17,4 Annat 17 1 12,1 Ej yrkesarbetande 500 35,3 Uppgift saknas 204 14,4 Total 1 416 100,0 Tabell 37 Anställd vid inhemskt företag (SD) Era möjligheter jäm- Antal Procent förda med inföddas Mycket sämre 6 2,4 Något sämre 45 18,2 Lika 15 2 6 1,5 Något bättre 19 7,7 Mycket bättre 12 4,9 Tveksam 7 2,8 Uppgift saknas 6 2,4 Total 247 100,0 Tabell 38 lnflyttads möjligheter sämre (SE) Vad beror det på Antal Procent Beror på språket 26 51,0 Beror på skolutbildningen 6 11,8 Beror på yrkeskunnigheten 0 0,0 Beror inte på något av detta 24 47,1 Uppgift saknas 1 2,0 Total 5 1 100,0

SOU 1975:8 Tabell 39 Samtliga (SF) Bäst för inflyttad Antal Procent svensk Livlig kontakt med Sverige 482 34,0 En viss kontakt med Sverige 633 44,7 Släppa kontakten med Sverige 4 0,3 Kan inte säga 73 5,2 Uppgift saknas 224 15,8 Total I 416 100,0 Tabell 40 Samtliga (6A) Kontakt med svensk Antal Procent beskickning Ofta 152 10,7 Ibland 856 60,5 Aldrig 353 24,9 Uppgift saknas 55 3,9 Total 1 4 16 100,0 Tabell 41 Samtliga (613) Med i lokal svensk Antal Procent förening Ja, i en 356 25,1 Ja, i f1era 44 3,1 Nej 943 66,6 Uppgift saknas 73 5,2 Total 1 416 100,0 Tabell 42 Samtliga (6C) Med i lokal nordisk Antal Procent förening Ja 235 16,6 Nej 1 070 75,6 Uppgift saknas 111 7 ,8 Total I 416 100,0

Tabell 43

Samtliga

(6D) Med i annan svensk Antal

organisation

Ja 142 Nej 1 062 Uppgift saknas 212 Total 1 416

Tabell 44

Samtliga

(6E) Har ni rösträtt Antal där ni bor

_l a 121 Nej 1 179 Vet inte 25

Uppgift saknas 91 Total 1 416

Tabell 45

Samtliga

(6E) Har ni rösträtt iSverige Antal

1 a 908 Nej 209 Vet inte 205 Uppgift saknas 94 Total I 416 Tabell 46 Rösträtt i Sverige (6F) Rösta utan särskild Antal ansökan Ja, säkert 67 1 J a, troligen 8 1 Ja, möjligen 35 Nej, säkert inte 38 Uppgift saknas 83 Total 908

Procent

10,0 75,0 15,0

100,0

Procent

CD

».

O axl—won o &oowm

Procent

64,1 14,8 14,5

6,6

100,0

Procent

sae-yonna) _NOWW

... o 9 o

Tabell 47 Rö strätt i Sverige

(GP) Visste var och när man röstar

Ja, säkert J a, troligen Ja, möjligen Nej, säkert inte Uppgift saknas

Total

Tabell 48 Rösträtt i Sverige

(6F) Fick rösta per post

Ja, säkert Ja, troligen Ja, möjligen Nej, säkert inte Uppgift saknas

Total

Tabell 49 Rösträtt vid utflyttningen

(7A) Röstat vid val före utflyttningen

Ja, vid ett val Ja, vid flera val Nej Vet inte Uppgift saknas

Total

Tabell 50 Samtliga

(7B) Röstat efter utflyttningen

Ja, vid ett val Ja, vid flera val Nej

Uppgift saknas

Total

Antal

492 74 52 104 186

Antal 617 71 39 58 123

Antal

280 804 125

Antal

418 147 825

Procent

Procent

waijåxlw 0145me

100,0

Procent

21,4 61,4 9,5 0,2 7,6

100,0

Procent

29,5 10,4 58,3

1,8

100,0

Tabell 51 Samtliga

(7C) Anhöll bli upptagen i Antal Procent röstlängd 1973

Ja 401 28,3 Nej 802 56,6 Uppgift saknas 213 15,0 Total 1 416 100,0

Tabell 52 Anhöll ej bli upptagen i särskild röstlängd

(7 D) Varför gjorde ni Antal Procent inte det

Behövde inte. Med i

allmän röstlängd 54 6,7 Blev inte av 112 14,0 Fick veta för sent 219 27,3 Visste inte alls om valet 23 2,9 Mitt arbete hindrar mig 16 2,0 Blev sjuk 11 1,4 För krångligt 102 12,7 Fara och rösta för dyrt 54 6,7 Inte tillräckligt intresserad 57 7,1 Vet för lite om Sverige

numera 50 6,2 Annat skäl 137 17,1 Uppgift saknas 58 7,2

Total 802 100,0 Tabell 53 Ansökt bli upptagen i särskild röstlängd (7B) Röstade ni 1973 Antal Procent Ja, röstade 356 88,8 Nej, röstade inte 26 6,5 Uppgift saknas 19 4,7

Total 401 100,0 Tabell 54 Röstade inte (7F) Om inte, varför Antal Procent Blev inte av 1 3,8 Blev sjuk 0 0,0 Hann inte för arbetet 5 19,2 Inte tillräckligt intresserad 0 0,0 Fick inte röstkortet 7 26,9 Annat skäl 10 38,5 Uppgift saknas 3 11,5

Total 26 100,0

Tabell 55

Samtliga

(8A) Vill rösta i det nya Antal Procent landet

Mycket intresserad 439 31,0 Ganska intresserad 340 24,0 Inte särskilt intresserad 250 17,7 Inte alls intresserad 218 15,4 Tveksam 126 8,9 Uppgift saknas 43 3,0 Total 1 416 100,0

Tabell 56

Samtliga

(88) Vet var röstlokalen Antal Procent

ligger

1 a 981 69,3 Nej 319 22,5 Tveksam 93 6,6 Uppgift saknas 23 1,6 Total 1 416 100,0

Tabell 57 Vet var man röstar

(8C) Hur långt är det dit Antd Procent

Mindre än 50 km 664 61,8

50— 99 km 138 12,8 100— 149 km 76 7,1 150— 199 km 41 3,8 200— 299 km 37 3,4 300— 399 km 22 2,0 400— 499 km 9 0,8 500— 699 km 20 1,9 700— 999 km 7 0,7 1 000—1 999 km 7 0,7 2 000 km eller mer 14 1,3 Vet inte 14 1,3 Uppgift saknas 25 2,3 Total 1 074 100,0

SOU 1975 :8 Tabell 58 Vet var man röstar (8D) Besvärligt resa dit Antal Procent Inte alls besvärligt 703 65,5 Ganska besvärligt 244 22,7 Mycket besvärligt 88 8,2 Omöjligt eller nästan omöjligt 19 1,8 Uppgift saknas 20 1,9 Total 1 074 100,0 Tabell 59 Samtliga (IOA) Viktigt rösta i Antal Procent svenskt val Mycket viktigt 746 52,7 Ganska viktigt 398 28,1 Inte särskilt viktigt 156 11,0 Inte alls viktigt 44 3,1 Tveksam 29 2,0 Uppgift saknas 43 3,0 Total 1 416 100,0 Tabell 60 Samtliga (IOB) Vet hur ni skall få Antal Procent röstkort Tillräckligt 569 40,2 Inte tillräckligt 642 45,3 Tveksam 111 7,8 Uppgift saknas 94 6,6 Total I 416 100,0 Tabell 61 Samtliga

(IOB) Vet när ni skall rösta Antal Procent

Tillräckligt 748 5 2,8 Inte tillräckligt 487 34,4 Tveksam 57 4,0 Uppgift saknas 124 8,8

Total 1 416 100,0

Tabell 62 Samtliga

(IOB) Vet var ni skall rösta Antal Procent

Tillräckligt 797 56,3 Inte tillräckligt 420 29,7

Tveksam 65 4,6 Uppgift saknas 134 9,5 Total I 416 100,0

Tabell 63

Samtliga

(IOB) Känner till partipo- Antal Procent litiken i Sverige

Tillräckligt 883 62,4 Inte tillräckligt 357 25,2

Tveksam 5 1 3,6 Uppgift saknas 125 8,8 Total 1 416 100,0

Tabell 64

Samtliga

(IOB) Vet var och hur få Antal Procent tag i valsedel

Tillräckligt 571 40,3 Inte tillräckligt 610 43,1 Tveksam 109 7,7 Uppgift saknas 126 8,9

Total 1 416 100,0 Tabell 65 Samtliga (IOC) Hörde om svenska Antal Procent valet i år (1973) Ja, brev från släkt och

bekanta 575 40,6 Ja, någon nämnde det vid

samtal 220 15,5 Ja, i rikssvenskt radio-

program 392 27,7 Ja, i rikssvensk tidning 986 69,6 Ja, från svensk myndighet 172 12,1 Ja, på annat sätt 262 18,5 Nej, hörde eller läste ej om

valet 39 2,8 Uppgift saknas 64 4,5

Total 1 416 100,0

Tabell 66

Samtliga

(11A) Vet ni tillräckligt Antal Procent om Sverige

Vet tillräckligt 731 51,6

Vill veta mer 629 44,4

Uppgift saknas 56 4,0 Total 1 416 100,0

Tabell 67

Samtliga

(llB) När är det val Antal Procent nästa gång

1974 25 1,8 1975 99 7,0 1976 773 54,6 1977 264 18,6 1978 18 1,3 Vet inte 151 10,7 Uppgift saknas 86 6,1 Total 1 416 100,0

Tabell 68

Samtliga

(1 IC) När erhåller man Antal Procent rösträtt

Från det år han/hon fyller: 17 år 4 0,3 18 år 424 29,9 19 år 53 3,7 20 år 672 47,5 21 år 133 9,4 22 år 0 0,0 23 år 0 0,0 Vet inte 60 4,2 Uppgift saknas 70 4,9

Total 1 416 100,0

Tabell 69 Samtliga ___—______ (1 ID) I vilken månad Antal Procent är det val _________________—— Januari, februari 1 0,1 Mars, april 2 0,1 Maj 2 0,1 Juni 0 0,0 Juli 1 0,1 Augusti 7 0,5 September 1 213 85 ,7 Oktober 26 1,8 November 5 0,4 December 0 0,0 Vet inte 88 6,2 Uppgift saknas 71 5 ,0

Total 1 416 100,0 Tabell 70 Samtliga (1 IE) Vilka regerar i Antal Procent Sverige Moderata samlingspartiet 33 2,3 Folkpartiet 26 1,8 Centerpartiet 29 2,0 Socialdemokraterna 1 327 93,7 Vänsterpartiet kommunis-

terna 198 14,0 Annat 18 1,3 Vet inte 11 0,8 Uppgift saknas 63 4,4

Total 1 416 100,0 Tabell 71 Samtliga (11F) Vad heter stats— Antal Procent ministern ___—___— Bertil Ohlin 0 0,0 Gösta Bohman 0 0,0 Gunnar Helén 0 0,0 C.-H. Hermansson 2 0,1 OlofPalme 1 368 96,6 Tage Erlander 2 0,1 Gunnar Hedlund 0 0,0 Thorbjörn Fälldin 2 0,1 Annan 0 0,0 Vet inte 5 0,4 Uppgift saknas 37 2,6

Total 1 416 100,0

SOU 1975:8 Tabell 72 Samtliga ___ä— (12) Klimatet Antal Procent Bättre iSverige 248 17,5 Sämre i Sverige 695 49,1 Lika 427 30,2 Känner inte till 1 0,1 Uppgift saknas 45 3,2 Total 1 416 100,0 Tabell 73 Samtliga ___—___ (12) Möjligheter till bra Antal Procent arbete Bättre i Sverige 246 17,4 Sämre i Sverige 493 34,8 Lika 413 29,2 Känner inte till 147 10,4 Uppgift saknas 117 8,3 Total 1 416 100,0 Tabell 74 Samtliga (12) Möjligheter driva Antal Procent företag Bättre i Sverige 116 8,2 Sämre i Sverige 628 44,4 Lika 203 14,3 Känner inte till 352 24,9 Uppgift saknas 117 8,3 Total I 416 100,0 Tabell 75 Samtliga (12) Sjukvården Antal Procent Bättre iSverige 720 50,8 Sämre i Sverige 193 13,6 Lika 393 27,8 Känner inte till 44 3,1 Uppgift saknas 66 4,7 Total 1 416 100,0

Tabell 76 Samtliga

(12) Omvårdnaden om Antal Procent de gamla

Bättre i Sverige 897 63,3 Sämre i Sverige 97 6,9 Lika 238 16,8 Känner inte till 123 8,7 Uppgift saknas 61 4,3 Total 1 416 100,0

Tabell 77

Samtliga

( 12) Laglydnaden Antal Procent

___—___

Bättre i Sverige 293 20,7 Sämre i Sverige 478 33,8 Lika 432 30,5 Känner inte till 139 9,8 Uppgift saknas 74 5,2 Total 1 416 100,0

&

Tabell 78 Samtliga ___—_ (12) Skolutbildningen Antal Procent ___ Bättre i Sverige 5 09 35,9 Sämre i Sverige 337 23,8 Lika 387 27 ,3 Känner inte till 103 7,3 Uppgift saknas 80 5 ,6 Total 1 4 16 100,0

h_—

Tabell 79 Sam tliga

(12) Umgänget människor Antal Procent emellan

Bättre iSverige 159 11,2 Sämre i Sverige 629 44,4 Lika 527 37,2 Känner inte till 24 1,7 Uppgift saknas 77 5,4

Total 1 416 100,0

Tabell 80

Samtliga

(12) Levnadsstandarden Antal Procent

Bättre i Sverige 820 57,9 Sämre i Sverige 135 9,5 Lika 376 26,6 Känner inte till 13 0,9 Uppgift saknas 72 5,1 Total 1 416 100,0

Tabell 81 Samtliga (12) Beskattningen Antal Procent Bättre i Sverige 85 6,0 Sämre i Sverige 985 69,6 Lika 226 16,0 Känner inte till 33 2,3 Uppgift saknas 87 6,1

Total 1 416 100,0

Tabellöversikt 11 De icke röstberättigade utlandssvenskarnas totala svarsfördelningar

Tabell 1 Kön Antal Procent Man 180 34,0 Kvinna 347 65,6 Uppgift saknas 2 0,4 Total 529 100,0 Tabell 2 ___—__________— Civilstånd Antal Procent ___—___— Ogift 146 27,6 Gift 360 68,1 Änka/änkling, frånskild 20 3,8 Uppgift saknas 3 0,6 Total 529 100,0

__________________——

Tabell 3

Utflyttningsland Antal Procent Danmark 59 1 1,2 Norge 76 14,4 Finland 15 2,8 Frankrike, Monaco 34 6,4 England, Irland 43 8,1 Västtyskland 41 7 ,8 Schweiz 30 5,7 Holland, Belgien,

Luxemburg 24 4,5 Italien, Grekland, Malta 20 3,8 Spanien, Portugal 19 3,6 Österrike, Jugoslavien 5 0,9 Öststaterna 2 0,4 Övriga Europa 5 0,9 USA 79 14,9 Kanada 2 1 4,0 Mexiko, Västindien,

Sydamerika 25 4,7 Australien, Nya Zeeland 13 2,5 Sydöstasien, Indien, Pakistan,

Kina, Korea 4 0,8 Japan 1 0,2 Mellersta Östern, Främre

Orienten 0 0,0 Israel 2 0,4 Nord- o. Västafrika, Kongo,

Angola 3 0,6 Östafrika 1 0,2 Rhodesia, Sydafrika 5 0,9 Uppgift saknas 2 0,4

Total 529 100,0

___—___;

Tabell 4 Tabell 7 Samtliga Samtliga (IA) Släkt och vänner i Antal Procent (ID) Kan höra svenskt ut- Antal Procent Sverige landsprogram iradio Ja, släkt 513 97,0 Ja, hörs mycket bra 97 18,3 Ja, vänner 398 75,2 Ja, hörs ganska bra 84 15,9 Nej, ingendera 0 0,0 Ja, men hörs inte så bra 92 17,4 Uppgift saknas 4 0,8 Nej 209 39,5 _— Uppgift saknas 47 8,9 Total 529 100,0 Total 529 100,0 Tabell 8 Tabell 5 Samtliga Samtliga (IE) Kan höra svenskt hem- Antal Procent (IB) Ggr i Sverige efter Antal Procent maprogram iradio utflyttningen Ja, hörs mycket bra 103 19,5 Ingen gång 18 3,4 Ja, hörs ganska bra 41 7,8 En gång 22 4,2 Ja, men hörs inte så bra 74 14,0 Två gånger 34 6,4 Nej 293 55,4 Tre gånger 33 6,2 Uppgift saknas 18 3,4 Fyra gånger 32 6,0 __ Fem gånger 21 4,0 Total 529 100,0 Sex gånger 21 4,0 ' Mer än sex gånger 346 65,4 Uppgift saknas 2 0,4 Total 529 100,0 Tabell 9 Samtliga (IF) Brevväxling med Antal Procent Sverige Regelbundet 396 74,9 33%; Då och då 117 22,1 Aldrig 2 0,4 (IC) För hur länge sen Antal Procent Uppgift saknas 14 2'6 lamnade nl Sverlge Total 529 1000 Mindre än 1 år sedan 2 0,4 1 år sedan 2 0,4 2 år sedan 4 0,8 3 år sedan 4 0,8 4 år sedan 6 1,1 Tabell 10 5 år sedan 10 1,9 Samtliga 6—7 år sedan 54 10,2 -————-—————-——-— 8—9 år sedan 74 14,0 (IF) Telefonkontakt med Antal Procent 10 år sedan 41 7,8 Sverige 11—15 år sedan 134 25,3 ' 16—20 år sedan 95 18,0 Regelbundet 172 32,5 21—25 år sedan 68 12,9 Då och då 283 53,5 Mer än 25 år sedan 27 5,1 Aldrig 60 11,3 Uppgift saknas 8 1,5 Uppgift saknas 14 2,6 Total 529 100,0 Total 529 100,0

Tabell 11

Samtliga

(IF) Läser svenska tidningar Antal Procent

Regelbundet 267 50,5

Då och då 231 43,7 Aldrig 27 5,1 Uppgift saknas 4 0,8 Total 529 100,0

Tabell 12

Samtliga

(IF) Lyssnar på svenskt Antal Procent utlandsprogram

Regelbundet 45 8,5 Då och då 137 25,9 Aldrig 305 57,7

Uppgift saknas 42 7,9 Total 529 100,0

Tabell 13

Samtliga

(IF) Lyssnar på svenskt Antal Procent

hemmaprogram

Regelbundet 79 14,9 Då och då 117 22,1 Aldrig 302 57,1 Uppgift saknas 31 5,9 Total 529 100,0

Tabell 14

Samtliga

(IG) Prenumerera: på Antal Procent svensk tidning

Ja, på en 165 31,2 Ja, på flera 125 23,6

Nej 227 42,9 Uppgift saknas 12 2,3 Total 529 100,0

SOU 1975:8 Tabell 15 De som bor i Norden (2A) Intresserad av Antal Procent Nordiska Rådet Mycket intresserad 35 23,3 Något intresserad 94 62,7 Inte alls intresserad 16 10,7 inte hört talas om 3 2,0 Uppgift saknas 2 1,3 Total 150 100,0 Tabell 16 De som bor i Norden (28) Mer samordnade Antal Procent nordiska program Ja 100 66,7 Nej 6 4,0 Spelar ingen roll 38 25 ,3 Uppgift saknas 6 4,0 Total 150 100,0 Tabell 17 De som bor iNorden (213) Mer samordnad Antal Procent nordisk lagstiftning Ja 113 75,3 Nej 9 6,0 Spelar ingen roll 21 14,0 Uppgift saknas 7 4,7 Total 150 100,0 Tabell 18 Samtliga (3A) Stanna hela livet Antal Procent där ni bor Ja, säkert 87 16,4 Ja, troligen 156 29,5 Ja, möjligen 61 11,5 Nej 61 11,5 Kan inte säga 124 23,4 Uppgift saknas 40 7,6

Total 529 100,0

Tabell 19 Samtliga

(3A) Återvända till Sverige Antal Procent

Ja, säkert 23 4,3 Ja, troligen 39 7,4 Ja, möjligen 114 21,6 Nej 43 8,1 Kan inte säga 134 25,3 Uppgift saknas 176 33,3 Total 529 100,0 Tabell 20 Samtliga

(3A) Flytta till annat land Antal Procent

Ja, säkert 7 1,3 Ja, troligen 9 1,7 Ja, möjligen 46 8,7 Nej 156 29,5 Kan inte säga 100 18,9 Uppgift saknas 211 39,9 Total 5 29 100,0

Tabell 21

Samtliga

(3B) Gift/ogift vid ut- Antal Procent

flyttningen

Gift 307 58,0 Ogift 213 40,3 Uppgift saknas 9 1,7 Total 529 100,0

Tabell 22

Samtliga

(313) Gift/ogift nu Antal Procent

Gift 410 77,5 Ogift 78 14,7 Uppgift saknas 41 7,8

Total 529 100,0

Tabell 23 De som är gifta nu

(4A) Man/hustru svenskfödd Antal Procent

Ja 98 23,9 Nej 301 73,4 Uppgift saknas 11 2,7 Total 410 100,0 Tabell 24 De som är gifta nu (4B) Har barn och i Antal Procent vilken ålder Har inte barn 44 10,7 Har barn: under 10 år 118 28,8 Har barn: 10— 14 år 27 6,6 Har barn: 15— 19 år 20 4,9 Har barn: 20—29 år 32 7,8 Har barn: 30 år och däröver 18 4,4 Uppgift saknas 151 36,8 Total 410 100,0 Tabell 25 Gifta nu och har barn 10 år och däröver (4C) Barns intresse för Antal Procent Sverige Mycket stort 30 30,9 Ganska stort 35 36,1 Inte särskilt stort 11 11,3 Inget intresse alls 1 1,0 Vet inte 3 3,1 Uppgift saknas 17 17,5 Total 97 100,0 Tabell 26 De som är gifta nu (4D) Vilket språk talas Antal Procent hemma Endast svenska 45 11,0 Svenska och nya landets språk 216 52,7 Endast nya landets språk 106 25,9 Annat svar 15 3,7 Uppgift saknas 28 6,8 Total 410 100,0

Tabell 27 Sam tliga

(SA) Medborgarskap ilan- Antal Procent det där ni bor

Ja 81 15,3

Nej 411 77,7

Vet inte 12 2,3 Uppgift saknas 25 4,7 Total 529 100,0

Tabell 28

Samtliga

(SB) Yrkets betydelse Antal Procent för utflyttningen

Betydde mycket 109 20,6 Betydde något 40 7,6 Betydde inget 170 32,1 Tveksam 5 0,9 Uppgift saknas 205 38,8 Total 529 100,0

Tabell 29 Samtliga

(SB) Make/maka från ert Antal Procent nya land

Betydde mycket 207 39,1 Betydde något 13 2,5 Betydde inget 76 14,4 Tveksam 1 0,2 Uppgift saknas 232 43,9 Total 529 100,0 Tabell 30 Samtliga

(SB) Gift med någon som Antal Procent utflyttat

Betydde mycket 43 8,1 Betydde något 3 0,6 Betydde inget 114 21,6 Tveksam 1 0,2 Uppgift saknas 368 69,6

Total 529 100,0

SOU 1975 : 8 Tabell 31 Samtliga (SB) Annan anhörig Antal Procent utflyttade Betydde mycket 32 6,0 Betydde något 10 1,9 Betydde inget 110 20,8 Tveksam 1 0,2 Uppgift saknas 376 71,1 Total 529 100,0 Tabell 32 Samtliga (SB) Lättare att få er Antal Procent utkomst Betydde mycket 52 9,8 Betydde något 28 5,3 Betydde inget 117 22,1 Tveksam 6 1,1 Uppgift saknas 326 61,6 Total 529 100,0 Tabell 33 Samtliga (SB) Skatterna i Sverige Antal Procent Betydde mycket 67 12,7 Betydde något 40 7,6 Betydde inget 109 20,6 Tveksam 1 0,2 Uppgift saknas 312 59,0 Total 529 100,0 Tabell 34 Samtliga (SB) Äventyrslust Antal Procent Betydde mycket 50 9,5 Betydde något 72 13,6 Betydde inget 86 16,3 Tveksam 1 0,2 Uppgift saknas 320 60,5 Total 529 100,0

Tabell 35

Samtliga

(SB) Andra skäl Antal Procent

Betydde mycket 57 10,8 Betydde något 8 1,5 Betydde inget 24 4,5 Tveksam 3 0,6 Uppgift saknas 437 82,6 Total 529 100,0

R_—

Tabell 36 Samtliga (SC) Anställd vid Antal Procent Svenskt företag 41 7,8 Internationellt företag 27 5,1 Internationell tjänst 9 1,7 Inhemskt företag 102 19,3 Annat 84 15,9 Ej yrkesarbetande 195 36,9 Uppgift saknas 71 13,4 Total 529 100,0 Tabell 37 - Anställd vid inhemskt företag

(SD) Era möjligheter jäm- Antal Procent förda med inföddas

Mycket sämre 4 3,9 Något sämre 12 11,8 Lika 70 68,6 Något bättre 3 2,9 Mycket bättre 5 4,9 Tveksam 6 5,9 Uppgift saknas 2 2,0 Total 102 100,0 Tabell 38 Inflyttads möjligheter sämre (SE) Vad beror det på Antal Procent Beror på språket 8 50,0 Beror på skolutbildningen 4 25,0 Beror på yrkeskunnigheten 2 12,6 Beror inte på något av detta 6 37,5 Uppgift saknas 1 6,3 Total 16 100,0

Tabell 39

Samtliga

(SF) Bäst för inflyttad Antal Procent svensk

Livlig kontakt med Sverige 189 35,7 En viss kontakt med Sverige 251 47,4 Släppa kontakten med Sverige 0 0,0 Kan inte säga 16 3,0 Uppgift saknas 73 13,8 Total 529 100,0

Tabell 40

Samtliga

(6A) Kontakt med svensk Antal Procent beskickning

Ofta 79 14,9 Ibland 320 60,5 Aldrig 109 20,6 Uppgift saknas 21 4,0 Total 529 100,0 Tabell 41 Samtliga (6B) Med i lokal svensk Antal Procent förening Ja, ien 132 25,0 Ja, i flera 33 6,2 Nej 332 62,8 Uppgift saknas 32 6,0 Total 529 100,0 Tabell 42 Samtliga (6C) Med i lokal nordisk Antal Procent förening & Ja 86 16,3 Nej 394 74,5 Uppgift saknas 49 9,3 Total 529 100,0

__

Tabell 43 Samtliga (6D) Med i annan svensk Antal Procent organisation Ja 67 12,7 Nej 366 69,2 Uppgift saknas 96 18,1 Total 529 100,0 Tabell 44 Samtliga (6E) Har ni rösträtt där Antal Procent ni bor Ja 93 17,6 Nej 399 75,4 Vet inte 10 1,9 Uppgift saknas 27 5,1 Total 529 100,0 Tabell 45 Samtliga ___—___.— (6E) Har ni rösträtt i Antal Procent Sverige ___—___— J a 92 17,4 Nej 274 51,8 Vet inte 131 24,8 Uppgift saknas 32 6,0 Total 529 100,0 Tabell 46 Rösträtt i Sverige (6F) Rösta utan särskild Antal Procent ansökan ___,____ Ja, säkert 46 50,0 Ja, troligen 13 14,1 Ja, möjligen 6 6,5 Nej, säkert inte 2 2,2 Uppgift saknas 25 27,2

Total 92 100,0

___—___—

SOU 1975 : 8 Tabell 47 Rösträtt i Sverige (6F) Visste var och när Antal Procent man röstar Ja, säkert 39 42,4 Ja, troligen 14 15,2 Ja, möjligen 7 7,6 Nej, säkert inte 6 6,5 Uppgift saknas 26 28,3 Total 92 100,0 Tabell 48 Rösträtt i Sverige (6F) Fick rösta per post Antal Procent Ja, säkert 67 72,8 Ja, troligen 6 6,5 Ja, möjligen 9 9,8 Nej, säkert inte 3 3,3 Uppgift saknas 7 7,6 Total 92 100,0 Tabell 49 Rösträtt vid utflyttningen (7A) Röstat vid val före Antal Procent utflyttningen Ja, vid ett val 82 17,8 Ja, vid flera val 234 50,9 Nej 80 17,4 Vet inte 7 1,5 Uppgift saknas 57 12,4 Total 460 100,0 Tabell 50 Samtliga (7B) Röstat efter utflytt- Antal Procent ningen Ja, vid ett val 66 12,5 Ja, vid flera val 29 5,5 Nej 415 78,4 Uppgift saknas 19 3,6 Total 529 100,0

Tabell 51

Samtliga

(8A) Vill rösta i det nya Antal Procent landet

Mycket intresserad 225 42,5 Ganska intresserad 128 24,2 Inte särskilt intresserad 62 11,7 Inte alls intresserad 64 12,1 Tveksam 28 5,3 Uppgift saknas 22 4,2 Total 529 100,0

Tabell 52

Samtliga

(8B) Vet var röstlokalen Antal Procent

ligger

Ja 271 51,2 Nej 192 36,3 Tveksam 51 9,6 Uppgift saknas 15 2,8 Total 529 100,0

Tabell 53 Vet var man röstar

(8C) Hur långt är det dit Antal Procent

Mindre än 50 km 204 63,4

50— 99 km 27 8,4 100— 149 km 16 5,0 150— 199 km 14 4,3 200— 299 km 11 3,4 300— 399 km 3 0,9 400— 499 km 0 0,0 500— 699 km 8 2,5 700— 999 km 5 1,6 1 OOO—l 999 km 3 0,9 2 000 km eller mer 2 0,6 Vet inte 8 2,5 Uppgift saknas 21 6,5 Total 322 100,0

Tabell 54 Vet var man röstar (8D) Besvärligt resa dit Antal Procent ___— Inte alls besvärligt 243 75,5 Ganska besvärligt 46 14,3 Mycket besvärligt 15 4,7 Omöjligt eller nästan omöjligt 9 2,8 Uppgift saknas 9 2,8 Total 322 100,0 Tabell 55 Samtliga ___—___ (IOA) Viktigt rösta i Antal Procent svenskt val &_ Mycket viktigt 213 40,3 Ganska viktigt 157 29,7 Inte särskilt viktigt 86 16,3 Inte alls viktigt 40 7,6 Tveksam 16 3,0 Uppgift saknas 17 3,2 Total 529 100,0

___—_

Tabell 56

Samtliga

(IOB) Vet hur ni skall Antal Procent få röstkort

Tillräckligt 157 29,7 Inte tillräckligt 270 51,0 Tveksam 63 1 1,9 Uppgift saknas 39 7,4 Total 529 100,0

Tabell 57

Samtliga

(IOB) Vet när ni skall rösta Antal Procent

Tillräckligt 217 41,0 Inte tillräckligt 205 38,8 Tveksam 44 8,3 Uppgift saknas 63 11,9

Total 529 100,0

Tabell 58 Samtliga

(IOB) Vet var ni skall rösta Antal Procent Tillräckligt 221 41,8 Inte tillräckligt 185 35,0 Tveksam 58 11,0 Uppgift saknas 65 12,3 Total 529 100,0 Tabell 59 Samtliga (IOB) Känner till partipoli— Antal Procent tiken i Sverige Tillräckligt 291 55,0 Inte tillräckligt 15 3 28,9 Tveksam 26 4,9 Uppgift saknas 59 11,2 Total 529 100,0 Tabell 60 Samtliga (IOB) Vet var och Antal Procent hur få tag i valsedel Tillräckligt 157 29,7 Inte tillräckligt _ 245 46,3 Tveksam 68 12,9 Uppgift saknas 59 11,2 Total » 529 100,0 Tabell 61 Samtliga (IOC) Hörde om svenska Antal Procent valet i år (1973) Ja, brev från släkt och bekanta 195 36,9 Ja, någon nämnde det vid samtal 76 14,4 Ja, i rikssvenskt radioprogram 142 26,8 Ja, irikssvensk tidning 324 61,2 Ja, från svensk myndighet 35 6,6 Ja, på annat sätt 136 25,7 Nej, hörde eller läste ej om valet 25 4,7 Uppgift saknas 26 4,9 Total 5 29 100,0

Tabell 62 Samtliga (1 IA) Vet ni tillräckligt Antal Procent om Sverige Vet tillräckligt 217 41,0 Vill veta mer 291 55,0 Uppgift saknas 21 4,0

Total 529 100,0 Tabell 63 Samtliga (1 IB) När är det val Antal Procent nästa gång

1974 9 1,7 1975 29 5,5 1976 193 36,5 1977 109 20,6 1978 9 1,7 Vet inte 139 26,3 Uppgift saknas 41 7,8 Total 529 100,0 Tabell 64 Samtliga (IIC) När erhåller man Antal Procent rösträtt Från det år han/hon fyller: 17 år 0 0,0 18 år 138 26,1 19 år 31 5,9 20 år 162 30,6 21 år 91 17,2 22 år 0 0,0 23 år 0 0,0 Vet inte 71 13,4 Uppgift saknas 36 6,8 Total 529 100,0

SOU 1975:8 Tabell 65 Samtliga (1 ID) I vilken månad är Antal Procent det val Januari, februari 0 0,0 Mars, april 5 0,9 Maj 3 0,6 Juni 0 0,0 Juli 0 0,0 Augusti 2 0,4 September 363 68,6 Oktober 16 3,0 November 4 0,8 December 0 0,0 Vet inte 102 19,3 Uppgift saknas 34 6,4 Total 529 100,0 Tabell 66 Samtliga (1 IE) Vilka regerar i Antal Procent Sverige Moderata samlingspartiet 7 1,3 Folkpartiet 9 1,7 Centerpartiet 14 2,6 Socialdemokraterna 490 92,6 Vänsterpartiet kommunis- terna 63 11,9 Annat 3 0,6 Vet inte 10 1,9 Uppgift saknas 28 5,3 Total 529 100,0 Tabell 67 Samtliga (1 IF) Vad heter stats- Antal Procent ministern Bertil Ohlin 0 0,0 Gösta Bohman 0 0,0 Gunnar Helén 0 0,0 C.—H. Hermansson 0 0,0 Olof Palme 511 96,6 Tage Erlander 1 0,2 Gunnar Hedlund 0 0,0 Thorbjörn Fälldin 0 0,0 Annan 0 0,0 Vet inte 3 0,6 Uppgift saknas 14 _2,6

Total 529 100,0

Tabell 68 Samtliga (12) Klimatet Antal Procent Bättre i Sverige 110 20,8 Sämre i Sverige 209 39,5 Lika 193 36,5 Känner inte till 0 0,0 Uppgift saknas 17 3,2 Total 529 100,0 Tabell 69 Samtliga (12) Möjligheter till bra Antal Procent arbete Bättre i Sverige 76 14,4 Sämre i Sverige 15 4 29,1 Lika 213 40,3 Känner inte till 45 8,5 Uppgift saknas 41 7,8 Total 529 100,0 Tabell 70 Samtliga (12) Möjligheter driva Antal Procent företag ___—__ Bättre i Sverige 42 7,9 Sämre i Sverige 214 40,5 Lika 97 18,3 Känner inte till 134 25,3 Uppgift saknas 42 7,9 Total 529 100,0 Tabell 71 Samtliga (12) Sjukvården Antal Procent Bättre i Sverige 250 47,3 Sämre i Sverige 71 13,4 Lika 173 32,7 Känner inte till 11 2,1 Uppgift saknas 24 4,5 Total 529 100,0

Tabell 72 Samtliga (12) Omvårdnaden om Antal Procent de gamla Bättre i Sverige 341 64,5 Sämre i Sverige 23 4,3 Lika 115 21,7 Känner inte till 30 5,7 Uppgift saknas 20 3,8 Total 529 100,0 Tabell 73 Samtliga (12) Laglydnaden Antal Procent Bättre i Sverige 117 22,1 Sämre i Sverige 127 24,0 Lika 214 40,5 Känner inte till 42 7,9 Uppgift saknas 29 5,5 Total 529 100,0 Tabell 74 Samtliga (12) Skolutbildningen Antal Procent ___—___— Bättre i Sverige 173 32,7 Sämre i Sverige 109 20,6 Lika 188 35,5 Känner inte till 34 6,4 Uppgift saknas 25 4,7

Total 529 100,0

Tabell 75 Sam tliga

(12) Umgänget människor Antal Procent emellan

Bättre i Sverige 71 13,4 Sämre i Sverige 215 40,6 Lika 211 39,9 Känner inte till 10 1,9 Uppgift saknas 22 4,2 Total ' 529 100,0 ___—_____4 Tabell 76 Samtliga (12) Levnadsstandarden Antal Procent Bättre i Sverige 284 5 3,7 Sämre i Sverige 48 9,1 Lika 172 32,5 Känner inte till 4 0,8 Uppgift saknas 21 4,0 Total 529 100,0 Tabell 77 Samtliga (12) Beskattningen Antal Procent Bättre i Sverige 47 8,9 Sämre i Sverige 314 59,4 Lika 116 21,9 Känner inte till 25 4,7 Uppgift saknas 27 5,1 Total 529 100,0

Kronologisk förteckning

Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 1:1. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U. Psalmer och visor. Del 13. U. Bättre bosättning för flera. S.

Pil-"PPP.”

Huvudmannaskapet för specialskolan och sär- skolan. U. Framtida studerandehälsovård. U.

90.4

Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju.

Systematisk förteckning

______________——_——————_-

Justitiedepartementet

Utlandssvenskarnas rösträtt. [8]

Socialdepartementet

Bättre bosättning för flera. [5] Utbildningsdepartementet

1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 113. [4] Huvudmannaskapet för specialskolan och särsko- lan. [6] Framtida studerandehälsovård. [7]

Arbetsmarknadsdepartementat

Demokrati på arbetsplatsen. [1]

___—___”,— Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen