SOU 1974:36

Skolan, staten och kommunerna

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Kungl Maj:t bemyndigade genom beslut 1972-09-08 statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla fem sakkunniga med uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m m.

Genom beslut 1972-09-18 utsågs följande sakkunniga att utföra uppdraget: Generaldirektör Jonas Orring. skolöverstyrelsen Riksdagsman Lennart Andersson. Södertälje Direktör Sten—Sture Landström, Svenska kommunförbundet Departementsrådet Ulf Larsson, utbildningsdepartementet Riksdagsman Jan—Erik Wikström, Stockholm

Ordförande i utredningen blev generaldirektör Jonas Orring. Till huvudsekreterare utsågs genom beslut 1972-11-03 undervisningsrådet Lennart Teveborg, skolöverstyrelsen, och till biträdande huvudsekreterare planeringschefen i Svenska Utbildningsförlaget Liber AB. Bror Lukkari. Sekretariatet påbörjade sitt arbete 1973-01-01.

De sakkunniga beslöt 1972—10-23 att anta namnet utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).

] direktiven till utredningen (bilaga 1) har departementschefen angett att personalens organisationer skall få ta del i utredningsarbetet genom särskild expertis. Denna medverkan sker genom att tre referensgrupper knutits till utredningen. nämligen för

]) ekonomisk-administrativa frågor. 2) pedagogiskorganisatoriska frågor och 3) personalfrågor (avseende personal inom berörda myndigheter).

l referensgrupperna. som kontinuerligt följer arbetet i utredningen och enligt ordförandens bestämmande kallas till de sakkunnigas sammanträden, ingår representanter för följande organisationer:

I ) Ekonomisk—adminisrrariva lli-ägor: Landsorganisationen i Sverige (LO) Landstingsförbundet Statstjänstemännens Riksförbund (SR) Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 2) Pedagogisk-organist:toriskafrågor:

Lärarnas riksförbund (LR)

Riksförbundet Hem och Skola (RHS) Skolledarförbundet Svenska facklärarförbundet (SFL) Sveriges lärarförbund (SL) 3) Personalfrågor: SACO-föreningen vid SÖ * Statsanställdas förbund Sözs chefstjänstemannaförening och Gymnasieinspektörernas Förening (en gemensam representant) SÖ:s tjänstemannaförening (SKÖT)

Utredningen har inlett arbetet med att utföra analyser och kartläggningar på en rad områden för att belysa nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun på skolområdet och för att se i vilken utsträckning statliga myndigheter för närvarande övar inflytande över skolans verksamhet Detta arbete har pågått under 1973 och varit uppdelat på följande expertgrupper:

] ) Ekonomisk—administrativa4 frågor: Byrådirektör Anders Edström. Stockholm Departementssekreterare Britta Ekberg. Huddinge Undervisningsrådet Kurt Grendin. Stockholm Sekreterare Anders Hedberg. Uppsala Organisationsdirektör Bengt Karlin. Solna Sekreterare John—Evert Karlsson. Tyresö Sekreterare Torsten Karlsson. Uppsala Skolintendent Bertil Trozell. Linköping Departementssekreterare Ulf Wetterberg. Stockholm 2) Pedagogisk -organisatoriska frågor: Rektor Hans Hamber. Stockholm Rektor Sven Hjalmarsson, Umeå Rektor lngrid Lundborg. Stockholm F undervisningsrådet Karin Lundström. Stockholm 3) Persanalbestämmelser: Sekreterare Anders Hagman. Stockholm Avdelningsdirektör Lars Wik. Stockholm 4) Kontakter mellan skolan och samhället i övrigt: Skolkonsulent Jan Wester. Uppsala 5) Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter: F landstingsdirektören Gothard Nilsson. Örebro Byråchef Sven Askebcrg. Djursholm Skoldirektör Folke Bergman. Lycksele Biträdande Skoldirektör Bo Holmberg. Växjö Biträdande Skoldirektör Lars Höglind. Järfälla Avdelningsdirektör Emil Stetler, Stockholm

De analyser och kartläggningar som expertgrupperna utfört har successivt redovisats för de sakkunniga och referensgrupperna. Här föreliggande nu- lägesbeskrivning är sekretariatets sammanställning av expertgruppemas rap- porter.

Utredningen har funnit det lämpligt att redan på detta stadium ge en

samlad bild av de bestämmelser som styr skolans organisation i skilda av- seenden. Av naturliga skäl blir en sådan redogörelse utförlig. Utredningen har utan anspråk på att ge en genomgripande analys av förevarande frågor också knutit vissa allmänna synpunkter till beskrivningen av de faktiska förhållandena. _

Nulägesbeskrivningen ger en viss orientering om det bakgrundsmaterial som jämte direktiven till utredningen (bilaga ]) kommer att utgöra en av utgångspunkterna för utredningens fortsatta undersökningar. överväganden och ställningstaganden. Den kan också i viss utsträckning tjäna som en enkel ”uppslagsbok" i här aktuella frågor. Slutligen bör beskrivningen också kunna stimulera till diskussioner. både lokalt och i andra sammanhang. i de frågor som utredningen har att närmare arbeta med.

Beskrivningen avser det läge som gällde i slutet av 1973. Samtidigt med SSK arbetar en rad utredningar med frågor som också berör skolan. Av dessa har länsskolnämndsutredningen redan överlämnat sitt betänkande Skolans regionala ledning ( SOU 1973:48 ). Om och när dess förslag liksom kommande förslag från tex utredningen om skolans inre arbete (SIA). ut- redningen om kommunernas ekonomi och skolöverstyrelsens projekt för arbete med frågor rörande målbestämning och utvärdering (MUT) genom- förs. förändras den bild SSK:s nulägesbeskrivning ger utöver de förändringar på skolområdet som genom utvecklingen i övrigt ständigt sker.

SSK överlämnar härmed sin nulägesbeskrivning.

Stockholm den 27 februari 1974

Jonas Orring

Lennart Andersson Ulf Larsson

Sten—S ture Landström Jan—Erik Wikström

/Lennart Teveborg

1. Undervisningens mål och innehåll

1.1. Mål och riktlinjer samt anvisningar

riktlinjer. som i anslutning till skollagens första paragraf ger skolans un- dervisning en bestämd inriktning. Dessa mål och riktlinjer samt tim- och kursplanerna som återfinns i respektive läroplans allmänna del (del 1) ger uttryck för Kungl Maj:ts och riksdagens uppfattning om hur undervisningen skall utformas och vad den skall innehålla.

Läroplanernas allmänna anvisningar för skolans verksamhet är utfärdade av skolöverstyrelsen i anslutning till nämnda mål och riktlinjer. De medger en viss frihet till lokala variationer vid bl a ämneskonferensernas planering av undervisningen.

Utöver de allmänt hållna reglerna för undervisningen som ges i ovan nämnda delar av läroplanerna, finns anvisningar och kommentarer till kurs- planerna både i de allmänna delarna av läroplanerna och i supplementen (del 11). För vissa linjer i gymnasieskolan finns utgivna planeringssupplement (del 111) med förslag till studieplaner i olika ämnen. Anvisningar och kom- mentarer är utformade som råd och vägledning till skolledare, lärare m 11 och bör således uppfattas som ett servicematerial.

Läroplan för grundskolan gäller också för specialskolan. Ett särskilt supp- lement Specialskolan för syn-_ hörsel- och talskadade — kompletterar läroplanen med särskildaibestämmelser.

Läroplan för särskolan fastställd av skolöverstyrelsen motsvarar i väsentliga delar läroplan för grundskolan. Den innehåller därutöver sådana anvisningar och analyser som särskilt tar sikte på de psykiskt utvecklings- störda elevernas behov.

1.1.1. Undervisningens utformning och innehåll

I mål och riktlinjer i läroplan för grundskolan berörs vad en för alla med- Lgr 69 s 12 borgare gemensam referensram måste innehålla. ”Jämte grundläggande språk- och räknefärdigheter skall skolan ge eleverna en vidgad kännedom om naturens och kulturens värld. Den skall genom en objektiv, dvs saklig och allsidig undervisning i religionskunskap och i ämnen av samhälls- och t' naturorienterande slag föra eleverna in i den omgivande verkligheten och ;l i det förflutna, söka klargöra sambandet mellan det förflutna och det närva- 1 rande samt orientera dem i livsåskådningsfrågor. Den skall vidga elevernas (

Lgr 69 s 13

Undervisningens innehåll bestäms i första hand av läroplanernas mål och 1

medvetande om världen utanför den nationella gemenskapen. Det är i vår tid angelägnare än förut. att en elementär naturvetenskaplig orientering kom-

Lgy 70 s 11 Lgy 70 s 12

Lgr 69 s 41 Lgy 70 s 29

Lgr 69 s 45 ff

mer samtliga elever till del. Estetisk-praktiska ämnen och fysisk fostran utgör väsentliga inslag i skolans utbildning.” 1 ett annat sammanhang fram- hålls som viktiga kvaliteter "tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och motstå tendentiös påverkan, att analysera, jämföra och sammanfattat". Dessutom anges som väsentligt för personlig- hetsutvecklingen att utveckla elevens känslo- och viljeliv.

Mål och riktlinjer för gymnasieskolan stämmer i stort sett överens med mål och riktlinjer för grundskolan, men för gymnasieskolan tillkommer den dubbla uppgiften att ge både utbildning och yrkesförberedelser.

Läroplan för gymnasieskolan anger i mål och riktlinjer som uppgifter för skolan ”att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta tillvara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle". Vidare sägs att eleverna skall "kun- na tillägna sig sådana färdigheter och kunskaper, vanor, attityder och vår- deringar som är av betydelse för deras personliga utveckling och för deras möjlighet att påverka och leva i dagens och morgondagens samhälle och att där fungera som yrkesutövare och samhällsmedlemmar”. Därför krävs ”goda kunskaper och allmän förmåga att använda kunskapskällor” samt "förmåga att tillämpa sitt vetande och uppfatta sammanhang mellan fakta”.

"En huvudlinje i gymnasieskolans undervisning är att utveckla ett själv- ständigt och kritiskt betraktelsesätt”. Därigenom och det gäller givetvis även i grundskolan sätts objektivitetskravet i centrum. Både läroplan för grundskolan och läroplan för gymnasieskolan definierar en objektiv un- dervisning som saklig och allsidig. Kravet på objektivitet blir särskilt aktuellt vid undervisning om livsåskådningar, ideologier och värderingar.

I läroplanernas allmänna anvisningar tas upp frågor som urval och be- handling av lärostoff, lärostoffets gruppering, samt undervisningsformer och arbetssätt, bla undervisningsprinciperna motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete. [ läroplanen för grundskolan återfinns sär- skilda anvisningar gällande lärostoff som inte kan hänföras till enbart ett ämne. t ex familjefrågor, internationella frågor, könsrollsfrågor, miljövårds- frågor, sexual- och samlevnadsfrågor och undervisning om alkohol, narkotika och tobak.

Både i läroplan för grundskolan och läroplan för gymnasieskolan slås fast att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet.

De direkta anvisningarna om vad undervisningen i olika ämnen skall omfatta finner man i kursplanerna, som för varje ämne anger mål och hu- vudmoment. l anvisningar och kommentarer härtill ges råd och vägledning för undervisningens utformning och innehåll. Kompletterande anvisningar, kommentarer och exempel finns dessutom i läroplanssupplementen.

Läroplanernas bestämmelser och anvisningar avgör inte helt och hållet undervisningens innehåll. Det tillkommer skolledare och lärare att i planering och genomförande av undervisningen i samverkan med eleverna ge un- undervisningen dess slutgiltiga form. Därvid inverkar flera andra faktorer. bl a läromedlens starkt styrande effekt, elevernas förutsättningar och intressen samt lärarnas insatser. Det påpekas att lärarens individuella handledning och stöd är av speciell vikt för elever med särskilda skolsvårigheter. För dessa är en kompletterande stödundervisning eller specialundervisning

nödvändig.

I flera olika sammanhang kan man finna varningar för att låta under- visningens utformning påverkas på ett avgörande sätt av läromedlen. Bla innehåller direktiven till betygsutredningen samt läroplanerna påpekanden om denna risk.

"Huvudmomentcn innehåller en grundkurs i vederbörande ämne eller sakområde. Denna är gemensam för alla elever i klassen. Erfarenheten visar emellertid, att grund— kursens omfattning inte sällan direkt bestäms av det använda studiematerialets innehåll. Häri ligger en fara för att den gemensamma delen av kursen blir mera betungande än vad som avsetts eller är lämpligt. Där medtas nämligen ofta även stoff, som vis- serligen kan ha sitt stora intresse men inte nödvändigtvis behöver bearbetas eller inläras av alla elever. Det är därför av vikt, att läraren vid urvalet av lärostoff för grundkursen iakttar den begränsning, som föranleds av elevernas studieförutsättning-

"

ar.

”Gymnasieskolans undervisning får under inga förhållanden vara så bunden av läroboken att kurserna bestäms av denna eftersom läroboken normalt endast ger en mindre del av undervisningens mål. Utrymme bör finnas för elevernas egen planering och de bör få tillfälle att på egen hand söka rätt på relevant material. Detta kräver kompletterande läromedel och ett bibliotek med tillgång till olika läroböcker för va— riation och jämförelse i informationen."

1.1.2. Loka/r inflytande

På lokal nivå påverkas undervisningens innehåll i flera avseenden, t ex genom val av läromedel, genom lärarnas val av undervisningsformer och arbetssätt och genom planeringen av undervisningen.

I valet av undervisningsformer och arbetssätt ger läroplanerna stor frihet. "Läraren bör i samverkan med skolledning,andra lärare och eleverna utforma sin undervisning så, att den med det arbetssätt, som är bäst för honom själv och eleverna, leder till åsyftade resultat. Lärarens frihet i arbetet medför sålunda också ett stort ansvar att ständigt verka för en förbättrad under- visning.”

Även i den lokala planeringen av undervisningen i ämneskonferens, stadiekonferens och hos den enskilde läraren — påverkas undervisningens innehåll på flera sätt. Där avgörs ordningsföljden mellan olika moment, vilka moment som skall behandlas grundligt och vilka som skall läsas över- siktligt, utnyttjande av eventuella förstärkningsanordningar och olika elev- grupperingar etc. Bl a tvingar stoffträngseln i de flesta ämnena till priori- teringar.

I gymnasieskolan skall enligt Skolstadgan elevrepresentanter kallas till ämneskonferenser och klasskonferenser. Motsvarande stadgande för grund- skolan finns inte. En viss elevmedverkan i planeringsarbetet i icke-forma- liserade former förekommer dock även i grundskolan.

Utformningen av fritt valt arbete på grundskolans högstadium är en rent kommunal angelägenhet. SÖ:s skolledarenkäter visar att samarbete mellan skolstyrelse och fritidsnämnd eller motsvarande förekommer i nästan hälften av landets kommuner, när det gäller fritt valt arbete. Vilken utformning verksamheten i fritt valt arbete får bestäms dock i hög grad vid de enskilda skolorna. De ekonomiska ramarna är dock givna genom storleken på

Lgr 69 s 44 f

Lgy 70 s 50

Lgr 69 s 16

55 327, 11

Lgr 69 s 11 Lgy 70 s 11

Lgr 69 s 11, Lgy 70 s 11

Lgr 69 s 18

Lgy 70 s 17

statsbidraget motsvarande fyra lärarveckotimmar per högstadieklass — och de kommunala insatserna för täckande av materialkostnader. Anord- ningen med fritt valt arbete beskrivs närmare på s 29 ff.

1.2. Kontakter mellan skolan och samhället i övrigt 1.2.1 Inledning

Skolan måste utgöra en del av samhället och inte ett isolerat och slutet system vid sidan om samhället i övrigt. Det markeras i läroplanerna och betonas ofta i den allmänna skoldiskussionen. Samhället förändras snabbt och arbetet i skolan måste anpassas inte bara till den enskilde elevens utan också till samhällets utveckling. Skolarbetet måste därför ha en inriktning mot framtiden och ge eleverna beredskap att kunna möta ändrade förutsätt- ningar och nya krav. "Samspelet mellan skola och samhälle måste", såsom läroplanen anger, ”vara sådant att skolan med sitt arbete inte endast fullgör en funktion som svarar mot samhällets aktuella behov utan också på lång sikt blir en positivt skapande kraft i samhällsutvecklingen". Skolan skall inte bara bevara utan också medverka till att förändra samhället. Det medför att skolan med nödvändighet måste öppna sig för och söka samarbete med det omgivande samhället.

[ mål och riktlinjer för såväl grundskolan som gymnasieskolan fastslås att skolan utgör en del av samhället. Eleverna skall genom arbetet i skolan kunna förvärva kunskap om samhället och insikt om vikten av samhörighet med det. ”Genom ömsesidiga kontakter mellan skolan och närsamhället, dess människor och funktioner, bör eleverna få tillfälle att växa in i denna gemenskap samtidigt som skolan blir en levande angelägenhet för med- borgarna." ”Förverkligandet av grundskolans målsättning och en fortskri- dande förnyelse av det inre arbetet fordrar i hög grad samverkan såväl utåt med föräldrar, myndigheter och enskilda i det omgivande samhället som inåt mellan de många, som i olika befattningar har att leda, utföra och vidareutveckla arbetet i skolan. Viktiga uppgifter faller i dessa avseenden på skolstyrelse och skolledning.” Med ”enskilda" utbytt mot "näringsliv" formuleras samma mål för gymnasieskolans del.

En väsentlig del av kontakten mellan skola och samhälle sker i själva undervisningen, i första hand genom att undervisningsstoffet är samhälls- och nutidsorienterat. Det sker också genom medverkan i undervisningen av representanter för organisationer och företrädare för skilda verksamheter utanför skolan. Det kan röra sig om medverkan av exempelvis polis i un- dervisningen i lag och rätt och i trafik eller personer utanför skolan som utifrån sin funktion i en viss verksamhet levandegör denna inom ramen för olika undervisningsämnen, under timmar till förfogande på gymnasie- skolan, som ledare inom fritt valt arbete på grundskolans högstadium eller vid morgonsamlingar respektive gemensamma samlingar. Det sker vidare genom studiebesök och intervjuer vid statliga och kommunala inrättningar, vid företag inom näringslivet etc.

Kontakten mellan skola och samhälle iundervisningengerökatverklighets- underlag åt undervisningen, stärker kontakten mellan skola och närsamhälle

och skola och arbetsliv samt tillför eleverna viktiga kunskaper och erfa- renheter, vilka underlättar för dem att växa in i arbets- och samhällsliv.

; Det medverkar sannolikt också till att öka intresset och engagemanget för skolan bland närsamhällets människor. Samtidigt reser det hos dessa behov av och krav på insyn i skolan.

En stor del av kontakten med samhället sker vidare genom skolans studie- och yrkesorientering, såväl i undervisning som i skolans övriga verksamhet. Inte minst gäller detta de arbetslivskontakter, som eleverna får genom praktik och inbyggd utbildning och genom den praktiska yrkesorienteringen med dess olika komponenter.

', Den utveckling som vårt land genomgått med ökad rörlighet, urbanisering, ' förändring av människors arbete och fritid etc har medfört ett ökat sam- i hällsansvar inte minst för barns och ungdomars fritid. Skolan måste bära & sin del av detta ansvar. Att så också är fallet visar de många insatserna

för elevernas fritidsverksamhet, som utförs på olika skolor i landet. Skolans ansvar för elevernas fritidsverksamhet under skoldagen, på långraster, hål- timmar, skolskjutsväntan och liknande är naturligt. Åtskilliga exempel finns emellertid också på att skolan tar och bör ta ansvar för elevernas fritid även utanför den tid som arbetsdagen omfattar i det dubbla syftet att ”ge fritiden Lgr 69 s 14 ett utvecklande och värdefullt innehåll” och att stimulera eleverna så att Lgy 70 5 14 de under sin fritid ”både vill och kan göra aktiva insatser i samhällslivet”.

1 Det är därför angeläget att de personella och Iokalmässiga resurser som är " avsedda för den reguljära verksamheten i skolan, utnyttjas även för elevernas

fritidsverksamhet.

För att öka möjligheterna att nå de uppsatta målen när det gäller en me- ningsfull fritid för eleverna borde det vara naturligt att skolans och samhällets resurser utnyttjas i samverkan. Genom en samlad resursinsats på kommunalt plan borde det också vara möjligt att effektivare utnyttja existerande resurser.

Önskvärt är att skolan kan etablera en samverkan med kommunala organ, fritidsnämnder, ungdomsstyrelser, barnavårds- och socialvårdsorgan, med polisen och med förenings- och organisationslivet. De insatser som för när- varande görs på detta område varierar från kommun till kommun. Väl funge- rande kan sådana samverkansinsatser medverka till en meningsfullare fritid för eleverna och därigenom också stödja skolans förebyggande och speciella elevvård.

Skolans kontakt med närsamhället utgörs också därav att skolans lokaler på eftermiddagar och kvällar upplats även för andra samhällsändamål, ung- SS 2126 doms- och folkbildningsarbete, annat ideellt arbete eller politiska organi- sationers verksamhet, eller därav att skollokalerna är så disponerade att de naturligt integrerar samhällsaktiviteter under dagarna.

Denna kartläggning avser gällande bestämmelser och anvisningar i fråga om kontakterna skola samhälle

C] i undervisningen i olika ämnen och under timmar till förfogande, vid morgonsamlingar och gemensamma samlingar, [1 i fritt valt arbete, [ i studie- och yrkesorienteringen,

i samband med övriga arbetslivskontakter samt beträffande elevernas fritid och därigenom i skolans elevvårdsarbete.

1.2.2. Samhällskontakter i undervisningen 1 .2.2.1 Läroplansanvisningar

Läroplanerna för såväl grundskolan som gymnasieskolan betonar betydelsen av kontakter med samhället i undervisningen, dels genom att olika före- trädare för samhället ges tillfälle att inom skolan medverka i därför lämpliga undervisningsmoment med aktuell information och diskussioner, dels genom att eleverna ges tillfälle att vid studiebesök, intervjuer och liknande utanför skolan själva skaffa sig en åskådlig föreställning om samhälls- och arbetsliv. Dessa möjligheter till en verklighetsanknuten undervisning gäller i synnerhet de samhälls- och nutidsorienterande ämnena, företrädesvis sam- hällskunskap, religionskunskap, socialkunskap och arbetslivsorientering samt ämnet svenska, men är i varierande grad relevanta också för flertalet övriga ämnen. Det kan i flera avseenden gälla naturorienterande ämnen eller gym- nasieskolans yrkesinriktade ämnen, men det kan tex också gälla ämnen som musik och teckning, vilka båda har samhällskontakter inom sina ämnes— områden inskrivna i såväl mål som huvudmoment. Graden och karaktären av samhällsanknytning varierar mellan olika ämnen och deras beskaffenhet.

Läroplanerna betonar studiebesökens betydelse. I flertalet ämnen i grund- skolan är studiebesök inskrivna bland huvudmomenten, medan de för gym- nasieskolans del rekommenderas inom olika ämnen i anvisningar och kom- mentarer i supplement och planeringssupplement. Anvisningar om med- verkan utifrån i undervisningen förekommer också (tex i socialkunskap i Lgy 70 111: Ek och So-ämnen), dock betydligt mera sparsamt.

1.2.2.2 Undervisningen innehåll och arbetssätt

Kontakterna skola samhälle i undervisningen styrs självfallet av olika ämnens skiftande innehåll, i första hand utifrån mål och huvudmoment för de olika ämnena. Nuvarande läroplaner har inneburit ett visst närmande av innehållet till det omgivande samhället och undervisningsstoffets an- passning härtill torde i regel vara väl tillgodosedd, även om dagens verklighet i skolan uppvisar stora variationer. Innehållet kan emellertid inte betraktas som statiskt, vilket också framhålls bla i den diskussionspromemoria som skolöverstyrelsen under våren 1973 presenterade som ”Underlag för debatt om utvecklingsprogram för skolan" (MUT). Enligt promemorian behövs bland annat ett centralt arbete med målprecisering och lämpliga studiegångar som hjälp för de enskilda skolorna i deras målbestämnings- och kurspla- nearbete. Värdet av ett sådant preciseringsarbete framhålls också i direktiven till betygsutredningen:

"Ett genomförande av SÖ:s förslag om s k kursrelaterade betyg förutsätter preciseringar av läroplanernas allmänt hållna mål i form av centralt utarbetade mål- och kurs- beskrivningar. Det finns även andra skäl som talar för en sådan precisering när det gäller kunskaper och färdigheter. Preciseringen skulle kunna bli ett stöd vid under— visningens planering och genomförande. Den är också värdefull som en ytterligare information om skolans mål och uppgifter. Genom sådana preciseringar kan det bli möjligt att fastställa vilka kunskaper och färdigheter alla elever bör uppnå i skolarbetet. l arbetet med denna målprecisering är det viktigt att man försöker konkretisera och ge olika förslag och modeller för hur de övergripande målen och riktlinjerna för skolan

kan tillämpas i undervisningen. De sakkunniga bör därför oberoende av vilket be- tygsystem man väljer utgå från att en läroplansutveckling kommer till stånd — inom ramen för SÖ:s pedagogiska utvecklingsarbete som innebär en precisering av angivet slag."

De av Kungl Maj:t och riksdagen fastställda målen och huvudmomenten anger de ramar inom vilka undervisningen skall bedrivas. Inom dessa ramar lämnar läroplanerna stor frihet åt lärarna att tillsammans med eleverna planera och genomföra undervisningen. Samtidigt har skolöverstyrelsen till uppgift att konkretisera målen och huvudmomenten genom kompletterande an- visningar, kommentarer och exempel. Dessa upplevs emellertid ofta av lärare som bindande och har tillsammans med läromedlen haft en starkt styrande inverkan på undervisningen. En klarare beskrivning av undervisningens mål och innehåll än för närvarande kan få som följd en ytterligare konkretisering av hur fastställda mål kan uppnås. Beskrivningen skulle samtidigt kunna skapa en klarhet som i dag saknas och medföra att läraren dels blir mindre beroende av läromedlens utformning, dels med större säkerhet kan planera sin undervisning. Den skulle vidare kunna ge en ökad stadga åt under- visningen, vilket lärare uppenbarligen känner behov av. Det ligger samtidigt i linje med det samhälleliga kravet att utbildningens standard skall vara likvärdig i hela landet. Det är också av vikt att preciseringsarbetet görs med en ökad hänsyn ? just till behovet av samhällsanknytning i olika ämnen. Den framgår redan nu av de allmänt hållna målen fläroplanerna. 1 ett preciseringsarbete är det emellertid helt nödvändigt, att olika ämnens anknytning till samhället konkretiseras i riktning mot ett stoffurval som tillfredsställer elevens behov av verklighetsupplevelse och som svarar mot de övergripande målen att ge eleven de kunskaper och färdigheter. som är nödvändiga för att klara sig i dagens samhälle och för att kunna möta nya krav och förväntningar i framtiden.

Målpreciseringsarbetet måste vidare bedrivas så att det också utgör en hjälp för en medveten metodutveckling i skolorna, eftersom möjligheterna att nå målen, såväl övergripande som ämnesspecifika, är beroende av de arbetssätt som används i undervisningen. För kontakterna skola samhälle i undervisningen är arbetssättet i särskild grad betydelsefullt. ”Men först Lgr 69 5 16 direktkontakt med den verklighet man vill lära känna, antingen man söker Lgy 70 S 17 upp denna utanför skolan eller för in den i klassrummet, levandegör i bästa mening undervisningen och arbetet”. Ökad elevaktivitet, skapande verk- samhet, problemorientering etc behöver utvecklas liksom ett laborativt ar- betssätt långt utöver de traditionella laborationsämnenas krets.

Ett centralt bedrivet utvecklingsarbete, som sålunda inbegriper och betonar arbetssättet, måste därför inriktas mot att öka inslagen av metoder där eleven inte bara konsumerar undervisning utan aktiveras att söka information i det omgivande samhället genom studiebesök, intervjuer, observationer etc och utnyttja möjligheten att informera sig genom utfrågningar av och dis- kussioner med olika människor på besök i skolan.

Centrala insatser i form av mål- och processbeskrivningar är således an- gelägna. Avgörande för preciseringsarbetets värde är emellertid att det ut- formas så att det kan tillämpas i kurs- och lektionsplanering på den enskilda

Lgr 69 s 71

Lgr 69 s 67

Lgy 70 s 38

skolan av lärare och elever tillsammans. Preciseringsarbetet får inte leda till en flora av centrala detaljregleringar av undervisningsinnehållet utan formas så att det utgör en hjälp och modell för ett målpreciseringsarbete i olika led ända ner till den konkreta undervisningssituationen.

1223. Nuvarande organisatoriska möjligheter

Den organisatoriska placeringen av expertmedverkan i undervisningen, till viss del också studiebesök, intervjuer etc kan för närvarande göras på olika sätt, nämligen

[1 som ett inslag i den reguljära undervisningen i ett ämne på lämpliga och möjliga timpositioner i det ordinarie schemat och som studieuppgifter. CJ genom ändringar i schemat bl a för s k gemensamt arbete i grundskolan eller koncentrations—(halvldagar i gymnasieskolan, El med hjälp av resurstimmar på grundskolans högstadium eller timmar till förfogande i gymnasieskolan, :i inom fritt valt arbete på grundskolans högstadium samt :i genom attutnyttja tid för morgonsamlingar i grundskolan och gemen- samma samlingar i gymnasieskolan.

Inslag i den reguljära undervisningen

Den för olika undervisningssammanhang mest naturliga placeringen torde vara att expertmedverkan, studiebesök etc anordnas enligt ämnets ordinarie schemapositioner. Det vållar inte heller några praktiskt organisatoriska pro- blem för den övriga verksamheten. Däremot kan det ofta innebära problem för aktuella medverkande utanför skolan att anpassa sig till de fixerade tider som följer av detta.

Studiebesök, intervjuer, iakttagelser etc kan som ett led i den reguljära undervisningen utgöra frivilliga hemuppgifter, individuellt eller i grupp. Det fordrar inga särskilda anordningar från schemasynpunkt men förutsätter självfallet att eleverna i undervisningen stimuleras till sådana aktiviteter. Det skulle ibland också kunna ge eleverna en meningsfull sysselsättning på bla håltimmar.

Särskilda anordningar

För att medverkan utifrån i undervisningen, studiebesök och liknande ak— tiviteter skall möjliggöras är det nödvändigt att ibland göra avvikelser från schemat. l läroplan för grundskolan talas om gemensamt arbete som en regelbunden anordning eller något som inplaneras i skolarbetet när så ak— tualiseras genom händelser och företeelser i skolan eller i samhället i övrigt. Sådana förändringar i schemat kan enligt läroplanen också föranledas av studiebesök, exkursioner, kampanjer samt konsert-, teater-, utställnings- och museibesök. I läroplan för gymnasieskolan är koncentrationsdagarna på vissa linjer en anordning som kan ge ett koncentrerat studium av ett tema eller speciellt ämnesområde under en hel- eller halvdag. Det ger eleverna möj- lighet att mera odelat ägna sig åt en större arbetsuppgift och medverkar också till att lära dem att själva planlägga och genomföra en sådan.

Förändringar i schemat är minst störande på grundskolans låg- och mel- lanstadium. På högstadiet innebär de störningar i övrig undervisning som måste beaktas vid organiserandet av olika aktiviteter. Koncentrationsdagar på högstadiet liksom i gymnasieskolan, organiserade så att minsta möjliga rubbningar av timfördelningen mellan de olika ämnena uppkommer, kan tillsammans med andra mer tillfälliga schemaändringar innebära en större flexibilitet och ett mer laborativt arbetssätt som kan ge eleverna en ökad kontakt med samhället i och utanför skolan.

Resurstimmar

På grundskolans högstadium utgör resurstimmarna i många berörda ämnen — svenska, orienteringsämnen, slöjd, hemkunskap och tillvalsämnen — en möjlighet att från ekonomisk synpunkt underlätta skolans kontakter med samhället.

Den lokala skolenheten har nämligen frihet att själv besluta om hur en del av skolans resurstimmar skall användas. Begränsningen består i att minst 80 procent av det sammanlagda antalet resurstimmar skall inräknas i lä- rartjänsteroch att högst 20 procent fåranvändas förinsatser av annan karaktär, såsom expertmedverkan. 20 procent är emellertid en ansenlig resurs för skolan när den relateras till det sammanlagda antalet resurstimmar, vilket ju gör det möjligt att inom vissa ämnen, tex de samhällsorienterande, gå långt utöver 20-procentregeln för medverkan av andra än lärare. Man kan emellertid utifrån SÖ:s skolledarenkät 1973 konstatera. att expertmedverkan nära nog inte alls förekommer och att en fri disposition av resurstimmar överhuvud taget inte utnyttjas i den utsträckning som för närvarande är möjlig. Dagens lärarsituation har självfallet haft ett avgörande inflytande på detta förhållande. Den kan emellertid inte ensam förklara bristen på flexibilitet i resurstimmarnas utnyttjande. Erfarenheterna talar för att en fri resurs som denna inte bör ges på nuvarande sätt. En resurs blir lätt bunden om tjänstgöringstimmar åt lärarna är med och konkurrerar om re- sursutnyttjandet. Erfarenheterna påvisar också nödvändigheten av att skapa en ökad beredskap hos skolledarna att i ledningen för arbetet i skolorna vara väl förtrogna dels med olika tekniska möjligheter att ordna under- visningen flexibelt, dels med målen för skolans verksamhet och olika pe- dagogiska metoders fördelar och nackdelar. Preciseringsarbetet rörande un- dervisningens innehåll och arbetssättet i skolan torde härvid få en riktnings- givande betydelse för såväl skolledare som lärare.

Timmar till för;/ngaride

Uttrycket resurstimmar återfinns inte i gymnasieskolans timplaner. Vad som i gymnasieskolan närmast liknar högstadieskolors möjligheter till fri disposition av resurstimmar är "Timmar till förfogande". Timmar till för- fogande utgör en resurs att fritt disponera "dels för sådana moment som visserligen återkommer år från år men vilkas omfattning och inplacering i Studiegången inte bör fastställas alltför detaljerat, dels för sådana uppgifter för vilka förutsättningarna växlar efter lokala förhållanden". Timmarna. vilka skall inplaceras på schemat, skall användas till i läroplanen angivna speciella

Lgr 69 s 106. 121

Lgy 70 s 39

SFS l966:l lS

SÖ 1971-05-10

SS 5:27

Lgy 70 s 40

ändamål. bl a vissa komponenter i syo-programmet, men också till verk- samheter som har lokal anknytning och innebär kontakter med samhälls- och arbetsliv.

Det är skolledningen som beslutar och ansvarar för verksamheten inom timplanens ram. Den frihet och självständighet som den lokala skolenheten härvid åtnjuter innebär också att timmar till förfogande, trots schemalägg- ningen, inte behöver fördelas jämnt över läsåret utan kan koncentreras till de tillfällen då de bäst behövs — och därmed anpassas till de krav som medverkan av människor utanför skolan ibland kan föra med sig.

Timmar till förfogande utgör liksom resurstimmarna en ansenlig, men för expertsamverkan i undervisningen ofta bristfälligt utnyttjad, resurs. Av Kungl Maj:ts kungörelse om statsbidrag till driftkostnader för gymnasie- skolan framgår att, om annan än lärare handhar verksamhet under timmar till förfogande, statsbidrag utgår för varje sådan timme och klass med belopp motsvarande det högsta timarvode som är tillämpligt för lärare vid gym- nasieskolan.

För timmar till förfogande liksom för resurstimmarna gäller skolledar- utbildningens och preciseringsarbetets betydelse för att resursen i högre grad skall bli till gagn för kontakterna skola—samhälle i undervisningen.

Sarri/ingar

] allmänna anvisningar till läroplanerna anges den inriktning som morgon- samlingar i grundskolan och gemensamma samlingar i gymnasieskolan skall ges. Härav framgår samlingarnas möjligheter att med hjälp av människor med olika intressen och verksamheter i samhället ge skolans undervisning verklighetsunderlag och samhällsanknytning.

Undersökningar visar att anordningen med sammanläggning av morgon— samlingstiden blir allt vanligare på grundskolans högstadium. En bi- dragande orsak härtill kan vara behovet av ökad tid för kontakt mellan klassföreståndare och deras klasser. Viss del av morgonsamlingstiden kan också enligt gällande anvisningar användas för klassföreståndarens elevvår- dande uppgifter. Bl a denna möjlighet gör det naturligt med sammanläggning av morgonsamlingstiden. Överraskande är emellertid att, vilket SÖ:s skol— ledarenkät 1973 visar, flertalet skolor kraftigt underskrider den tid för sam- lingar som Skolstadgan erbjuder. Dessa erfarenheter avser grundskolan, men det finns inte anledning förmoda att förhållandet är särdeles annorlunda när det gäller gymnasieskolan. Skolstadgan anger visserligen inte några tids- mått över huvud taget för samlingarna på gymnasieskolan, men i läroplanen rekommenderas samlingar för varje elev med ett till två tillfällen per vecka.

Skolan har i dessa samlingar en ansenlig tidsresurs. Till de delar den an- vänds är inte utformningen på sannolika grunder sådan, att enskilda män- niskor och företrädare för skiftande intressen och verksamheter, organisa- tioner och myndigheter etc i samhället i önskvärd utsträckning knyts till verksamheten i skolan. Den verklighetsförankring som skolan härmed av- händer sig är värd att uppmärksamma. Bristerna är att söka vid de lokala skolenheterna, eftersom redan nu ansvaret för verksamheten vilar på den lokala skolledningen. Ökade insatser inom skolledar- och lärarutbildning — med betoning av bla skola—samhällekontakternas innehåll och former

erfordras för att förändring till det bättre skall kunna åstadkommas. Det kan emellertid också ifrågasättas om inte tiden för samlingar om dessa bedöms väsentliga för verksamheten i skolan och dess kontakter med sam- hället borde anges fastare i Skolstadgan än vad som för närvarande är fallet. Med en fast angiven tid och inplacering på schemat kan samlingarna bli en tidsmässig resurs som kompletterar övriga aktiviteter och ger ett rikligt utrymme för skola—samhällekontakter.

1224 Den ekonomiska ramen

Möjligheterna till ersättning åt medverkande inskränker sig i dag nära nog till resurstimmar respektive timmar till förfogande. Därutöver utgår stats- bidrag till ersättning åt föreläsare vid specialkurs eller vissa tvååriga linjer i gymnasieskolan. Flertalet kommuner avsätter dessutom särskilda medel för verksamheten. Dessa är dock för närvarande mestadels små.

Bristande ekonomiska resurser inverkar självklart hämmande på och omöj- liggör ibland kontaktutbytet. Erfarenheterna antyder emellertid att behovet av precisering av kontakterna skola — samhälle går klart före behovet av eko- nomiskt resurstillskott. Om preciseringsarbetet skulle leda till ökad frekvens av undervisningskontakterna, uppkommer emellertid frågan om ekonomiska resurser. Ofta innebär medverkan inga kostnader för skolan, men till de delar så är fallet ter sig härvid möjligheten med en friare resursanvändning som lockande. Det måste emellertid samtidigt framhållas att faran för över- skattning av det friare resursutnyttjandets möjligheter att öka samhällskon- takterna i undervisningen är stor. Många torde prioritera andra kostnads- krävande aktiviteter. Det ter sig också nödvändigt att en fri resurs inte ut- formas så, att den vid utnyttjandet för här avsedda samhällskontakter möj- liggör konkurrens mellan lärartimmar och exempelvis expertmedverkan i undervisningen.

1.2.2.S Studiebesök och andra liknande akrivi/eler

Redovisningen i det föregående av de organisatoriska och ekonomiska möj- ligheterna till anordningar med medverkan utifrån i undervisningen gäller i tillämpliga delar också elevernas aktiviteter utanför skolan, dvs studiebesök, observationer, intervjuer och liknande. Också dessa verksamheter begränsas av resursknappheten. Samma reflexioner som gjorts i det föregående kan också göras här, bla beträffande en friare resursanvändning. Studiebesöken är uppenbarligen inte så frekventa som läroplanerna för- utsätter. Det har bl a framgått av enkäter i arbetet med läroplansuppföljning inom skolöverstyrelsen. De ekonomiska hindren är därvid inte enda an- ledningen. Praktiska problem, schemafrågor och studiebesökens tidsutdräkt inverkar också, liksom bristen på studiebesöksobjekt på vissa håll. Problem av angivet slag talar för att objekten när så är möjligt flyttas in i skolan. Inte minst gäller detta en stor del av de kulturaktiviteter museiföremål, utställningar, musik- och teaterverksamhet etc som utgör en betydande del av kontakterna skola—samhälle. Sådana åtgärder, tex vandringsutställ- ningar, kan också medverka till ett likvärdigt utbud av "studiebesöksobjekt"

SFS 19581665 SFS 196611 l5

för landets, även glesbygdens, skolor.

När det gäller grundskolans högstadium förefaller det vara så, att de obligatoriska yrkesorienterande Studiebesöken i årskurs 8 på många håll utarmar dels befintliga ekonomiska resurser för den enskilda skolans studiebesöksverksamhet, dels också orken och engagemanget som fordras för att organisera ytterligare studiebesök med annat innehåll. De obligatoriska, yrkesorienterande Studiebesöken redovisas i avsnittet om * arbetslivskontakter (se 5 39 f).

1.2.2.6 Kontaktområden

Skolans kontakter med samhället i undervisningen spänner över flera och stora sektorer. Kontakterna kan gälla det rikhaltiga utbudet inom kulturlivet, tex utifrån bibliotekens och museernas verksamhet, film-, teater- och kon- sertbesök, vandringsutställningar, teater— och musikgruppers samt författares skolbesök, fornminnesmärken och andra karaktäristika i hembygden samt enskilda människor som företrädare för skiftande aktiviteter inom ett vid- sträckt kulturbegrepp. De kan gälla det religiösa livet med företrädare för olika samfund och livsuppfattningar eller det tekniska och vetenskapliga området. Samarbetet kan avse närings- och arbetslivet liksom det politiska och fackliga området, arbetsmarknadens parter, intressegrupper etc. Kon- takterna kan vidare gälla den sociala sektorn genom samverkan i under- visningen med bl a kommunala organ och fritidsorganisationer samt med rättsvården. Samarbete kan över huvud taget etableras med människor i närsamhället. De gamlas erfarenheter från en gången tid kan ge verklig- hetsupplevelse åt undervisningen. Likaså kan föräldrar. bla som före- trädare för olika yrken, fritidsaktiviteter eller liknande. ges möjlighet till kontakt med undervisningen i skolan.

Avsikten här är endast att antyda de många möjligheterna till samhälls- kontakter i undervisningen. Det är den angelägna uppgiften i ett centralt bedrivet preciseringsarbete med olika ämnens mål och innehåll att mer ingå- ende klargöra dessa. Det är därvid också en central uppgift att när så är möjligt och erforderligt verka för att intressera skiftande verksamheter i samhället för skolan och att stimulera dessa till att också ställa ekonomiska och personella resurser till förfogande för aktiviteter i och med skolan.

Framför allt är det emellertid en uppgift på lokal nivå och med lokalt ansvar att inventera skiftande lokala förutsättningar, planera och organisera kontakterna i undervisningen och genomföra dem med de resurser som skola och samhälle kan ställa till förfogande.

En ledande princip därvid är att olika anordningar för att bli meningsfulla måste styras utifrån skolans behov av anpassning till naturliga undervis- ningssammanhang och till Studiegången i olika ämnen. För dem som vill samarbeta med skolan kan detta pedagogiska krav ibland upplevas som lhinder för verksamheten. Det är emellertid ett hinder som måste övervinnas, bl a genom planeringssamverkan, om samhällsanknytningen skall ges ett na- turligt sammanhang med övrig undervisning.

För lärarnas del finns betydande fortbildningsbehov, bl a ett behov av arbetslivskontakter, främst genom lokala studiedagar med studiebesök för lärare i arbetslivet. Sådana kontakter mellan skola och arbetsliv skulle ge

lärarna ökade kunskaper om och ibland ändra deras attityder till samhälls- och arbetslivet. Det förutsätter att kontakterna ges en allsidig utformning som belyser olika människors, såväl arbetsgivares som arbetstagares, olika villkor och skiftande arbetsmiljöer.

1.2.2.7 Objektiviteten i undervisningen

Medverkan utifrån i skolan är ofta detsamma som att partsinlagor tillförs undervisningen. Värdet härav, såväl för undervisningens innehåll som för elevernas verklighetsupplevelse, torde vara oomtvistligt. 1 dag händer det emellertid att skolan avstår från de levande läromedel som människor i samhället utgör för undervisningen med hänvisning till svårigheten att leva upp till läroplanernas krav på en så långtgående objektivitet som möjligt i undervisningen. Många som vill medverka och samarbeta upplever, ofta med stark irritation, detta som orättmätiga hinder som skolan reser. Ob- jektivitetsproblem skulle kunna minskas och samhällsinslagen i undervis- ningen ökas, om partsinlagor sätts in i naturliga undervisningssammanhang med den möjlighet det ger till kompletteringar, kritisk analys, diskussioner och uppföljning av inslagen över huvud taget'.

I princip gäller ovanstående också i de sammanhang när eleverna söker information utanför skolan. Studiebesök vid tex ett företag organiseras i sina detaljer inte alltid så att det utifrån skolans önskemål och läroplanernas krav ger en allsidig belysning av förhållandena och människornas villkor på företaget. Det skulle kunna utarma studiebesöksverksamheten om skolan på denna grund valde att avstå. Principen måste i stället vara att betrakta sådana studiebesök delvis som partsinlagor. Om det genomförs i ett naturligt undervisningssammanhang underlättas därvid möjligheterna till nödvändiga kompletteringar, analyser och diskussioner i riktning mot en helhetsbild för eleven.

1.2.3 Fritt val! arbete

Fritt valt arbete på grundskolans högstadium ger möjligheter att öka kon- takterna mellan skolan och samhället i övrigt. Det upptar 2 veckotimmar vardera i årskurserna 7, 8 och 9 i högstadiets timplan. För fritt valt arbete disponeras resurser som motsvarar 4 lärarveckotimmar i varje klass, vilka får användas för insatser av lärare eller annan personal eller för andra insatser i samband med verksamheten. 1 mål och riktlinjer anges som syfte med fritt valt arbete att det skall ge eleverna möjlighet att inom skolans ram — vid sidan av undervisningen i obligatoriska ämnen och tillvalsämnen _ ytterligare utveckla sina egna intressen och aktiviteter. Det bör utformas så att det engagerar eleverna för skolans verksamhet och vidgar elevernas gemenskap utöver den egna klassen och årskursen.

Aktiviteterna i fritt valt arbete skall anknytas direkt till elevernas intressen och utformas så att de medverkar till ökad trivsel och goda arbetsförhållanden i skolan och så att de engagerar eleverna för verksamheten i skola och sam- hälle. De skall bidra till att ge elevernas fritid ett värdefullt innehåll och till att föra eleverna in i närsamhällets kulturaktiviteter genom att stimulera

'Kungl Maj:t h_ar uppdragit åt SO

att utfärda anvis- ningar rörande de politiska ungdoms- organisationermis medverkan i skolornas samhällsinformation (Amb skr 1974-05-31)

Lgr 69 s 12

Lgr 69 s 219

Lgr 69 s 12

55 519 55 6:9 85 6:12 55 15:28—34

Prop 1968:129 Lgr 69 lleva

Lgr 69 s 36

dem till ”sådana former av fritidsverksamhet som exempelvis friluftsliv, idrott och gymnastik, sång och musik, teckning och målning, slöjd och annat manuellt arbete samt fri hobbyverksamhet av annat värdefullt slag”. De skall vidare ge eleverna kontakt med förenings- och bildningsverksamhet utom skolan och stimulera dem till aktivitet och engagemang i samhälleligt och ideellt arbete.

1.2.3.1 Skolstyrelsens ansvar

Fritt valt arbete intar en särställning som instrument för den lokala skol- myndigheten att utöva ett direkt inflytande på den pedagogiska verksam- heten i skolan. Skolstyrelserna har nämligen ”att efter samråd med elever och skolans personal besluta om utformning av fritt valt arbete” utifrån de i läroplanen angivna riktlinjerna för verksamheten. Skolstadgan ger i enlighet med denna inriktning inga andra anvisningar för verksamheten än att elev på högstadiet skall ”deltaga i fritt valt arbete vid sidan av un- dervisningen i ämnen”. l Skolstadgan anges därutöver att betyg inte ges i fritt valt arbete men att i terminsbetyg de aktiviteter inom fritt valt arbete skall anges i vilka eleven deltagit samt vissa bestämmelser om hur hand- ledning av elever i fritt valt arbete kan inräknas i lärares tjänster. Det lokala inflytandet på verksamheten har också understrukits från centralt håll. Skol- överstyrelsen har således i enlighet med departementschefens uttalande i propositionen angående översyn av läroplan för grundskolan gett förslag på lämpliga aktiviteter men i övrigt avstått från detaljerade anvisningar och har också vid olika tillfällen hänvisat förfrågningar om läromedel, aktiviteter inom fritt valt arbete, etc till berörda skolstyrelser.

] 232 N ”lägesbeskrivning

De kommunala skolmyndigheterna bör enligt läroplanen ”särskilt genom sitt ansvar och sina befogenheter i fråga om det fritt valda arbetets innehåll och utformning verksamt kunna bidra till att berika skolans inre arbete och därmed påverka utvecklingen av den obligatoriska skolan också på längre sikt”. Graden av förverkligande för de tre första åren med Lgr 69 kan belysas genom erfarenheter som redovisats, bl a i de sk skolledarenkäterna inom skolöverstyrelsens arbete med uppföljning av läroplanen för grundskolan. Dessa erfarenheter möjliggör en ungefärlig beskrivning av den nuvarande Situationen när det gäller fritt valt arbetes medverkan till att närma skolan till samhället.

Ett samrådsförfarande skolstyrelse—elever—skolpersonal vid planeringen av aktiviteter i fritt valt arbete tycks ha utvecklats på de allra flesta håll. Elevönskemål inhämtas på ett tidigt stadium och på grundval av dessa upp- rättas preliminära grupper och rekryteras handledare. 1 ett tredje steg väljer berörda elever aktiviteter och organiseras verksamheten slutgiltigt. Skolsty- relsens roll i denna planering varierar, men två naturliga huvudlinjer kan skönjas: Skolstyrelsen delegerar planeringen av fritt valt arbete till skolled- ningen (men svarar vanligtvis för godkännandet av föreslagna aktiviteter och anger de ekonomiska ramarna) respektive Skolstyrelsen tar aktiv del i utformningen av fritt valt arbete (vanligtvis genom arbetsgrupper).

Oavsett vilken rollfördelning som råder tycks ambitionen vara att ge elev- intressena avgörande betydelse vid valet av aktiviteter. Eventuella farhågor för standardisering av utbudet i fritt valt arbete, t ex genom broschyrer med varje år återkommande och likartade aktiviteter, styrks inte av nuvarande erfarenheter. Det stora flertalet elever har, som det förefaller, kunnat påverka utbudet och välja aktiviteter utifrån sina intressen och har därvid också i stor utsträckning fått sina förstahandsval tillgodosedda. Byten av aktiviteter under läsåret, som läroplanen föreslår möjlighet till (dock högst tre gånger per läsår), tycks förekomma bland ungefär hälften av eleverna, vanligtvis med ett byte och, i ringa grad, med två eller flera. Orsakerna härtill kan sökas på flera håll, tex arten av aktiviteter, handledarfrågan, och motsäger inte antagandet ovan om att elevernas intressen är styrande i fritt valt arbete.

Elevernas valmöjligheter begränsas av olika anledningar. Lokal- och materialbrist. kostnadsskäl, organisatoriska svårigheter är några anledningar, liksom svårigheter att anskaffa handledare i allmänhet och lämpliga handledare/experter utanför skolan i synnerhet. Särskilt för små kommuner är handledarfrågan ett problem. Ett annat problem utgör arvoderingsfrågan för handledare utanför skolan. liksom svårigheten att rekrytera sådana hand- ledare på skoltid. Fritt valt arbete organiseras i allt väsentligt inom skolans ram och på skolans tider. vilket verifieras bl a av att skol- skjutsproblem endast i ringa grad anges som valrestriktion. Det är vidare sannolikt att begränsningar i valet till viss del kunde undvikas om elever från samtliga årskurser i ökad utsträckning tillsammans bildade grupper i aktiviteter av gemensamt intresse. Det är anmärkningsvärt att under läsåret 1972/73 det första året med Lgr 69 genomförd i samtliga årskurser års- kursheterogena grupper inte har slagit igenom grundligare (40 procent av tillfrågade skolor tillämpar helt årskursbundna gruppsindelningar).

Utbudet av aktiviteter är både rikhaltigt och varierat. Idrott-sport, mat- lagning-bakning, skapande verksamhet är ledande aktiviteter, men exempel finns också på mer särpräglade sysselsättningar. Fritt valt arbete har generellt sett kommit att få en konkret och praktisk inriktning. Tillfrågade skolledare och handledare är övervägande positiva när det gäller verksamhetens möj- ligheter att utveckla elevernas egna intressen, att ge eleverna tillfällen till nya kamratkontakter, att öka trivseln i skolan och initiera till meningsfulla sysselsättningar på fritiden. Däremot torde inte elevernas samhällskontakter ha stimulerats i avsedd omfattning.

Rekryteringen av handledare är av intresse. Personer utanför skolan var under läsåret 1972/73 handledare i endast drygt 30 procent av det totala antalet timmar i fritt valt arbete (skolledarenkäten 1972). Det är visserligen en ökning i jämförelse med tidigare två år, då siffran låg i närheten av 20 procent, men det visar att det är ett kort steg som tagits att öppna skolan för andra yrkesgrupper än lärare och övrig skolpersonal.

Anledningarna härtill har delvis berörts tidigare. Av planeringstekniska skäl har fritt valt arbete kommit att integreras i skolplaneringen på ett hårdare sätt än vad som ursprungligen var tänkt. Genom aktiviteternas förläggning till dagtid har rekrytering av ledare från exempelvis föreningar och orga- nisationer försvårats. Svårigheterna att rekrytera handledare utanför skolan på skolans tider ter sig besvärliga och fordrar en ökad planeringssamverkan.

Skolan måste noga undersöka sina möjligheter att anpassa förlzägggninge på skoldagen av fritt valt arbete till kraven utifrån.

Arvodesfrågan spelar också en betydande roll i detta sammanhaingg Iikso de små kommunernas speciella rekryteringsproblem.

Det förändrade sysselsättningsläget på lärarnas arbetsmarknad haar ocks gjort lärarna mer benägna att ta fritt valt arbete som fyllnadstjäinsstgöring

Av intresse är också hur andelen icke-lärare bland handledarna fördela sig på olika organisatlöner/föreningar. Enligt skolledarenkäten 19772 före kommer inga grupper med handledare som representerar politislka organi sationer, medan mindre än 5 procent av grupperna handleds av reprteseentante för religiösa sammanslutningar och nykterhetsorganisationer. Idrottssorgani- sationerna är helt dominerande och ”hobbybetonade" organisatiovnesr svarar för den därnäst största andelen.

Denna snedfördelning kan till en del förklaras utifrån elevernas intrresseval, men det ger inte hela förklaringen. Enligt samma undersökning fra—amhålls från skolsidan att intresset från organisationernas sida varit ringa. Ft'örutom svårigheterna att rekrytera ledare på dagtid anser man att skolanss lärare i många fall klarar ledaruppgifterna mycket bra. Attityden att hiantdledare utanför skolan är en tillgång för verksamheten i skolan behöver iförsstärkas. 1 många fall har också lärarpersonalen förankringar i samhället utanför skolan vilket gör att de som ledare av aktiviteter i fritt valt arbete kan amses re- presentera vissa organisationer, tex idrottsföreningar. Detta skulle nnedföra att de faktiska siffrorna för organisationsmedverkan i fritt valt arbette san- nolikt är något högre än vad siffrorna visar.

Objektivitetskravet kan ha viss betydelse för valet av aktiviteter (OCh re- kryteringen av handledare i fritt valt arbete. Det kan inte vara rim ligt att skolan kräver objektivitet av representanter för organisationer. samfu nd och partier när dessa medverkari undervisningen. Vid handledning av grupper i fritt valt arbete blir förhållandet komplicerat genom att det då inte som i övrig undervisning finns en lärare med ansvar för uppföljning av partsinslag. Detta kan betraktas som ett objektivitetsdilem ma,som emellertid torde kunna und— vikas om man förfar som vid morgonsamlingar. För dessa gälleratt en inbju- den representant endast oläggs att inte bedriva ”påträngande och propagandis- tisk förkunnelse". Polemik och angrepp på oliktänkande får inte heller före— komma. Ett sådant synsätt i denna fråga skulle sannolikt kunna medverka till både en breddning av aktiviteter och en ökning av handledarskaran utifrån i fritt valt arbete.

Mycket talar emellertid för att den låga andelen handledare utanför skolan till väsentlig del förorsakas av brister på planeringssidan. Samrådsförfarandet skolstyrelse—elever—skolpersonal tycks som tidigare nämnts fungera till- fredsställande, medan däremot breddningen av samrådet ut mot organisa- tioner, föreningar och arbetsliv förefaller outvecklat. Samråd om fritt valt arbete med kommunala ungdoms- och fritidsorgan har visserligen skett i många skolor men endast i undantagsfall har samrådet haft sådan karaktär att det lett till etablerat samarbete. [ mer än hälften av landets skoor fö- rekommer för övrigt inget samråd alls.

1.2.4 Studie- och yrkesorientering (syo)

Termen srrrdie- och yrkesvägledning används i enlighet med internationellt språkbruk som sammanfattande beteckning på hela den verksamhet, som samhället bedriver på området. Srrrdie— och yrkesorientering (syo) används som sammanfattande beteckning på det totala studie- och yrkesvägledningspro- grammet för skolan. I detta ingår såväl praktisk yrkesorientering (pryo) som arbetsmarknadsverkets insatser.

Kontakten skola—samhälle är en del i studie- och yrkesorienteringen och är tydligt markerad i mål och program för syo. Information om arbetsmarknad och arbetsliv, praktik och studiebesök etc förutsätter en aktiv kontaktverk- samhet mellan skola och arbetslivets representanter. Syo-programmets or- ganisation vilar likaledes på förutsättningen av intensiva kontakter skola—ar- betsliv.

1 .2.4. 1 Srrrdie- och _vrkesväg/edningens _ framväxt

Studie- och yrkesvägledningen har organiserats av samhället för att bistå in- dividen i ett samhälle som präglas av starka förändringar. För den enskilde individen har dessa förändringar inneburit svårigheter att överblicka utbildningsväsende och yrkesliv och se sambandet mellan studieval och arbetsmarknad. Yrkesutövandet, produktionen och arbetslivet i allmänhet har också alltmer avlägsnats från hemmen och verksamheten där liksom från sysselsättningar under fritiden.

Detta har inneburit en allt större svårighet för barn och ungdom att få en inblick i vad arbetslivet innebär, vilka krav som ställs för olika yrken etc. Även de som är i yrkesarbete har i allmänhet inblick endast i en smal sektor av arbetsmarknaden. Eftersom ungdomarna går längre tid i skolan kommer erfarenheterna av yrkesverksamhet senare. De investeringar för utbildning som görs av de enskilda individerna och av samhället blir allt större för en allt kortare förvärvsverksam tid.

Utvecklingen har också inneburit en ökad valfrihet för många människor, vilket är en av de faktorer som gjort en metodiskt ordnad studie- och yr- kesvägledning nödvändig. För det stora flertalet ungdomar var det för inte sålänge sedan knappast fråga om något val. Tradition, familjemedlemmarnas beroende av varandra, sociala skränkor och fördomar, bristande kontakt med andra orter och verksamhetsgrenar, den ekonomiska situationen etc begrän- sade friheten i studie- och yrkesvalet och band många ungdomar till vissa yrken. Ungdomar har nu fått större frihet vid studie- och yrkesvalet och ökade möjligheter att realisera sina studie- och yrkesval. Hela denna ut- veckling har drivit fram behov av information, orientering och vägledning för den enskilde individen.

Faktorer som ytterligare accentuerar behovet av studie- och yrkesvägled- ning är bl a utbyggnaden av vuxenutbildning, förverkligandet av återkom- mande utbildning, ändring av kompetensreglerna för tillträde till högre ut- bildning. Omvandlingen av näringslivet och det ökade kravet på rörlighet på arbetsmarknaden leder till ett behov av återkommande studie- och yr- kesvägledning. En annan faktor av betydelse är diskussionen och medve- tandet om de skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i samhället som fortfarande kvarstår eller som uppkommer genom utvecklingen, liksom

Prop [971134

strävan att utjämna dessa skillnader. Uppsökande studie- och yrkesvägled- ning i samband med insatser för grupper, som i olika avseenden är miss- gynnade, kan här spela en betydelsefull roll.

1.2.4.2 Studie- och yrkesvägledningensjirnkrr'oner' [ Kungl. Maj:ts proposition om studie— och yrkesorientering sägs bla:

"Studie- och yrkesvägledningen vidgar individens perspektiv och bidrar till ökad själv- kännedom och ökad kunskap om valmöjligheter. Den kan också bidra till en ra- tionellare användning av samhällets resurser. eftersom den strävar efter att motverka sådana felinvesteringar i yrkesutbildning, Studieavbrott. yrkesbyten etc som beror på oklara eller felaktiga föreställningar om egna intressent och anlag, om utbildningens innehåll eller om förhållanden på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen kan i vissa fall medverka till en bättre balans mellan utbildningsval och arbetsmarknad. tex genom att informera om prognoser och om mindre kända yrkessektorer. Men en av studie- och yrkesvägledningens uppgifter är att ge individen en ingående och sann information, och en sådan kan också tänkas leda till ökad brist på arbetskraft inom vissa sektorer och överskott inom andra, tex genom att skillnader i förmåner och möjligheter till arbetstillfredsställelse mellan olika yrken framstår tydligare. Detta kan i sin tur leda till förändringar på arbetsmarknaden på längre sikt.

Studie- och yrkesvägledningen bör vara individcentrerad, vilket utesluter att man mer eller mindre dirigerar individen i viss riktning eller undanhåller information som den enskilde själv bör ta ställning till. Generellt bör sådana attityder som medför inskränkningar i valmöjligheterna motverkas. Särskilda insatser bör göras för miss- gynnade grupper, tex fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och socialt handikappade. ln— formation och krav och möjligheter som olika utbildningsvägar och arbeten innebär för individen ingår i vägledningen. men denna bör också bidra till utbildningens och arbetslivets anpassning till de enskilda individerna."

1.2.4.3 Syos utveckling i skolan

Studie- och yrkesorienteringen i skolan sköttes från början helt av arbets- marknadsmyndigheterna. Under 1950-talet infördes ett system med yrkes- valslärare i försöksverksamheten med enhetsskola. Yrkesvalslärarna utförde vissa arbetsuppgifter i skolans och andra i arbetsmarknadsverkets tjänst. Eftersom den yrkesförberedande utbildningen spelade stor roll i försöks- verksamheten med enhetsskola, hade syon då en annan utformning än nu när inslagen av yrkesförberedande undervisning är avskaffade inom grund- skolan och högstadiet är sammanhållet. Numera går en övervägande ma- joritet av eleverna, antingen direkt eller efter en viss tids praktik, vidare till fortsatt utbildning efter grundskolan. Studieorienteringen och sambandet studieval—arbetsmarknad har därför kommit att spela en allt större roll i förhållande till den enbart yrkesorienterande vägledningen. Även andra för- skjutningar har skett när det gäller mål och program för syo.

Inom gymnasiet har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) erbjudit yrkesvägled- ning sedan början av 1940-talet. Genom 1964 års riksdagsbeslut angående

reformering av de gymnasiala skolorna m m infördes en förändrad orga- nisation i gymnasium och fackskola. Syo kom där att ombesörjas av både arbetsmarknadsverkets och skolans personal. Skolkuratorn ansvarade för de praktiska samordningsfrågorna och biträdde arbetsmarknadsverkets yrkes- vägledare vid den yrkesvalsanknutna Studieorienteringen och studieväg-

ledningen.

1.2.4.4 Sya isko/an i dag

För studie- och yrkesorienteringen redogörs översiktligt i såväl Lgr 69 som Lgy 70. Sedan de nya läroplanerna införts har emellertid förändringar skett på syons område i enlighet med riksdagens beslut, vilket gör kompletteringar till läroplanerna nödvändiga. De allmänna riktlinjer som skolöverstyrelsen utfärdat i anslutning till riksdagsbeslutet bildar tillsammans med läroplanerna underlag för en beskrivning av skolans studie- och yrkesorientering i nuläget, dess olika moment och den inriktning som bör prägla dessa.

Mål och program för syo

De övergripande mål som gäller för samhällets studie- och yrkesvägledning gäller också för syo i skolan liksom denna givetvis är underkastad de mål och riktlinjer som gäller för skolarbetet i sin helhet. Större delen av de målformuleringar i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan vilka har särskilt stor betydelse för syo är gemensamma.

Om syo heter det i mål och riktlinjer för grundskolan: "Grundskolan har även till uppgift att på lämpligt sätt förbereda eleverna för deras fortsatta utbildning och verksamhet i arbetslivet. Eleverna måste kunna så objektivt som möjligt bedöma sina förutsättningar för olika studiebanor och yrken. Personlig, konkret erfarenhet genom vistelse och verksamhet i olika ar- betsmiljöer under skoltiden kan bidra till att ge dem vägledning. Skolan skall, särskilt på högstadiet, genom speciell srudie- och yrkesorientering av såväl teoretisk som praktisk art underlätta elevernas val av utbildning och framtida yrkesutövning. Yrkesorienteringen skall vidare utgöra ett led i elevernas allmänna samhällsorientering.”

1 mål och riktlinjer för gymnasieskolan sägs bla: ”Studie- och yrkes- orientering bör ges fortlöpande under hela skoltiden. Den skall bredda och fördjupa elevernas kunskaper om sambanden mellan studie— och yrkesval och om frågor som gäller utbildning och arbetsliv i framtiden. Den skall också bidra till att eleverna lär känna sig själva för att kunna bedöma sina förutsättningar för olika studiebanor och arbetsområden, samt öva deras för— måga att fatta väl underbyggda beslut i valsituationer. En viktig uppgift för undervisningen i gymnasieskolan är att underbygga elevernas intresse för att efter avslutad utbildning fortgående orientera sig inom yrke och sam- hällsliv.”

Om syo skall kunna bidra till elevernas personliga utveckling, självstän- dighet och mognad, kan den inte inskränkas till information som ges vid

Prop 1971134 UbU 197lz21 Rskr 197l:214

Lgr 69 s 13

Lgy 70 s 14

vissa valtillfällen. Attityder och föreställningar som har betydelse för yr- kesvalet formas under en lång utvecklingsprocess, och skolan påverkar ele- verna genom undervisning och andra aktiviteter redan från första årskursen. Självuppfattning, intressen. värderingar av olika arbeten och roller, före- ställningar om utbildningsväsendet och arbetsmarknaden, kunskaper om hur man kan skaffa och utvärdera information och hur man klargör för sig val- alternativ och motivet för olika val är omständigheter av avgörande betydelse när man tar ställning till Studieväg eller arbete. Skolans personal har ett kontinuerligt behov av information, stimulans, fortbildning och hjälp från specialister på syo.

Möjligheterna till individualisering är störst i det enskilda studie- och yrkesvägledningssamtalet. En viktig roll spelar elevens samtal med lärarna kring intressen och framtidsplaner.

Syo bör uppmuntra individens egen aktivitet, självanalys och bedömning av valalternativ. Detta innebär inte att den som ger den enskilda studie- och yrkesvägledningen bör förhålla sig passiv. Om syo-specialisten bara fungerar som förmedlare av den information som efterfrågas, blir syo inte någon stark motvikt mot inflytande från hemmiljö, kamrater, massmedier etc. Syo bör motverka sådana begränsningar i yrkesvalet som tex beror på social bakgrund, kön, bristande motivation att analysera sin situation etc även om detta leder till ifrågasättande av ett beslut som eleven fattat och gör valet svårare eftersom de upplevda alternativen ökar.

Särskilt med tanke på skolans ansvar för dem som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet är det värdefullt om syo-spe- cialisten finns till hands för samarbete med elever, föräldrar, lärare och elevvårdspersonal. lnvandrarbarnen har ofta särskilt behov av syo. Elever i Specialundervisning. specialskola och särskola samt elever som går direkt ut i arbetslivet efter grundskolan behöver ägnas speciell uppmärksamhet och tid.

Kravet på reell tillgång till lika utbildningsmöjligheter för alla elever obe- roende av bostadsort och andra yttre villkor motiverar att särskilda syo- insatser görs för elever i glesbygder och på mindre orter.

Syo har en viktig roll att spela när det gäller att verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Skolan bör på olika sätt underlätta elevernas möj- ligheter att välja yrke och vuxenroll utan traditionella könsrollsföreställning- ar. Skolan bör därvid också uppmärksamma de faktiska skillnader i löne- villkor m ni som bidrar till att konservera könsbundna val.

Det är nödvändigt att redovisa källan för information och diskutera hur syftet medvetet eller omedvetet färgar urvalet eller framställningen. En kri- tiskt analyserande inställning innebär också att eleverna i samband med studiebesök, pryo eller praktik ställer frågor och skaffar fram fakta som belyser de sociala relationerna på arbetsplatser, värderingar bland olika grupper, pro- blem som mål för verksamheten, lönerelationer, yrkens status, förhållandet överordnad—underordnad, könsroller etc och sedan diskuterar dessa frågor och relaterar dem till det egna yrkesvalsproblemet.

Kravet att skolan skall vara en positivt skapande kraft i samhällsutveck- lingen innebär tillämpat på syo bl a att undervisningen om utbildningsväsen och arbetsmarknad också skall ta upp till analys de bakomliggande vär- deringar som format dem samt hur och på vilka vägar utbildningsväsen

och arbetsmarknad kan förändras. Syo bör bl a relateras till undervisningen och debatten om fackliga och politiska organisationer och om den enskildes möjligheter att påverka utvecklingen. Syo-specialisten bör medverka till att sådana problem som syo aktualiserar förs fram i samhällsdebatten utanför skolan liksom att debatten om utbildningspolitiska och arbetsmarknadspo- litiska problem förmedlas till skolan.

F örsöksver'ksamher med ny syo-organisation

Mot denna bakgrund skall försöksverksamheten med ny organisation för syo i grundskolan och gymnasieskolan ses, som införts med början den 1 juli 1973 och som införs i sin helhet from den 1 juli 1974.

Den nya organisationen innebär ett system med särskild syo-konsulent, som normalt ägnar sig uteslutande åt syo i skolan. Systemet med yrkes- valslärare i grundskolan kommer under försöksperioden att finnas kvar pa- rallellt med det nya systemet genom att nuvarande ordinarie och extra or- dinarie yrkesvalslärare får kvarstå på sina tjänster. Den nya organisationen av syo skall efter en försöksperiod på fem år utvärderas och åter underställas riksdagen.

Den nya syo-organisationen skall vara så flexibel att den kan anpassas till olika lokala förhållanden. Det innebär bl a att mål och program för verk- samheten är centralt fastslagna, medan däremot förverkligandet inte är upp- bundet av detaljregleringar. Vidare ger statsbidragets utformning möjlighet till samordning mellan primärkommun och landstingskommun när det gäller syo-konsulenter. Det ger också tex glesbygdskommuner möjlighet till skif- tande deltidsanordningar för syo-konsulenternas del i syfte att uppnå reell tillgång till likvärdig utbildningsstandard för alla elever oberoende av bo- stadsort och andra yttre villkor.

Riktlinjer för den nya syo-organisationen är för närvarande under utar- betande för grundskolans del och kommer att väsentligen överensstämma med motsvarande riktlinjer för gymnasieskolan.

Riktlinjer för syo-programmets olika moment och den inriktning som bör prägla dessa har för gymnasieskolans del angetts av skolöverstyrelsen. För att uppnå en djupare förankring och ett ökat samarbete i syo-frågor mellan alla berörda parter finns också riktlinjer beträffande dels arbetsför- delningen skola—arbetsmarknadsverk, dels det organisatoriska samarbetet mellan ämbetsverken och övriga berörda parter.

[ dag existerande anvisningar, i enlighet med Kungl Maj:ts uppdrag ut- färdade av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete och efter samråd med kommunförbunden, har en ambition att centralt ange mål och medel samt i övrigt överlåta förverkligandet av syon på skolstyrelse och skolenhet.

Anvisningarna är av stort intresse som ett konkret exempel på ansvars- överflyttning från stat till kommun. De kan studeras parallellt utifrån syo- programmets olika avsnitt och skall därför här samt i bilaga 2 ges en relativt ingående belysning.

ASÖ 1972/73:74

ASÖ 1972/73:38

KBr 1971-06—04

Prop 197411. bil 10

Organisation och planering av syo

Statsbidrag för syo-verksamheten utgår i form av schablonbelopp och har karaktären av verksamhetsbidrag för syo-programmet. Vissa centralt givna rekommendationer är förknippade med utnyttjandet av statsbidraget och organisationen av verksamheten, nämligen

El såväl i primärkommun som i landstingskommun skall syo-konsulentens tjänstgöring normalt vara koncentrerad till en eller två skolenheter El en landstingskommun och en primärkommun kan komma överens om att primärkommunen svarar för syo även i landstingskommunens gym- nasieskola kommunen uppbär då direkt från staten det bidrag som annars skulle ha utgått till landstingskommunen t: ingen kommun, oberoende av storlek, disponerar mindre resurs än ett schablonbelopp och extra resurser utgår för elever med olika slag av handikapp och till glesbygdskommuner när mer än ett schablonbelopp utgår bör antalet heltidsanställda syo-konsulenter ungefar motsvara an— talet schablonbelopp D organisationen skall samtidigt vara så flexibel att den anpassas till olika lokala förhållanden kommunen (landstingskommunen) kan avvika från normalmodellen och kombinera syo-funktionen med andra uppgifter eller anställa deltidskonsulenter för syo, detta även när kommunerna på grund av statsbidragets utformning tilldelas överskjutande delar av schablonbelopp. Normerna beträffande elevantal och antal schablonbelopp framgår av föl- jande tablå:

Antal elever i årskurserna 6—9 i kom- Antal schablonbelopp munens grundskola och på linjer och an- givna specialkurser i kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola (Kommuner som på högstadiet har elever från en annan kommun bör i sitt elevantal få räkna in eleverna i årskurs 6 i den andra kommunen)

_ 750 ]

751 — 1125 1126— 3000

3001 -—

1,5

Antalet elever dividerat med 750 avkortat till en decimal. Antalet elever dividerat med 800 avkortat till en decimal dock lägst 4.

Extra statsbidrag utgår för elever med olika slag av handikapp. Extra stats- bidrag utgår också till glesbygdskommuner med små högstadieenheter på långt avstånd från varandra.

Ansvaret för syo-programmets genomförande har hittills delats mellan skolan och arbetsmarknadsverket. 1 och med införandet av en ny organisation av syo övergår ansvaret för utformning och genomförande av mål och pro- gram till skolan och dess ledning. Verksamheten kommer dock även i fort- sättningen att beröra arbetsmarknadsverkets personal.

Organisationen ger ett intryck av stark central styrning. För en central

styrning talar också samhällets krav på syons område. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. yrkesvärldens förutsättningar och behov. arbets- marknadsverkets organisation etc, nödvändiggör en central samordning och centralt fattade beslut om riktlinjer för verksamheten.

Intrycket av central styrning kombineras emellertid med intrycket att am- bitionen med syo-program och syo-organisation är att så långt det synes möjligt förlägga ansvaret för förverkligandet till lokal nivå, vid enskild sko- lenhet och med lokal samordning. Organisationen skulle således möjliggöra en syo-funktion på lokal nivå —genom schablonbelopp. ansvarsfördelning och lagarbete men utifrån centralt givna innehållsliga och ekonomiska ramar.

För syo-verksamheten existerar således i dag ett regelsystem som utgör en avvägning mellan å ena sidan behovet av centrala riktlinjer angående verksamhetens inriktning och å andra sidan behovet av ökat lokalt inflytande i organisatoriska, administrativa och ekonomiska frågor. De centralt utgivna allmänna anvisningarna utgör den ambition som bör prägla verksamheten. Anvisningarna lämnar till kommun och den enskilda skolan en relativt stor frihet att anpassa resursutnyttjandet och de olika medverkandes engagemang i syo-programmet till skolenheternas reella behov och till den faktiska upp- sättningen personal respektive till elevernas önskemål och behov.

Syo-programmet skall fastställas inför varje läsår vid en planeringskon- ferens. Om planering och administration av syo är stadgat i Skolstadgan. Ss3:13;1l:8 Planeringskonferensens arbete bör vara avgörande för den_enskilda skolans läsårsprogram. Den är därför av grundläggande betydelse för hela syo-verk- samheten. Konferensens uppgift är dels att diskutera ett på förhand uppgjort förslag och därefter fastställa syo-programmet för läsåret, dels att komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika befattningshavare.

Program och organisation av syo är enhetligt utformat med avseende bl a på ekonomiska och innehållsliga ramar. Den centrala styrningen svarar för en likvärdig standard för landets alla delar. Ansvaret för förverkligandet, hanteringen av givna schablonbelopp, uppgiftsfördelningen och lagarbetet kring syo-funktionen etc. har överförts till kommuner och enskilda skol- enheter i samverkan med motsvarande arbetsmarknadsorgan och övriga intressenter utanför skolan.

Anvisningar för arbetsfördelningen mellan skola och arbetsmarknadsverk ., avseende organisation och planering av syo återges i bilaga 2. Där redovisas också anvisningar till syo-programmets övriga avsnitt parallellt med anvis- ningar för arbetsfördelningen mellan skola och arbetsmarknadsverk, samt redogörs för organisationen på olika nivåer av samarbetet i syo-frågor mellan arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheter samt företrädare för arbets- livet.

1_2.5 Praktik och övriga arbetslivskontakter

i Införandet av nya läroplaner för grundskola och gymnasieskola har medfört ; utökade kontakter mellan skola och arbetsliv i form av praktik, studiebesök, | inbyggd utbildning, etc. Dessa arbetslivskontakter är en del av elevens syo- l process under hela skoltiden och har därför berörts i avsnittet om syo. De

exempel de utgör på kontakter skola—samhälle gör det emellertid angeläget

' Anordnas undantagsvis för enstaka elever.

med en särskild och mer ingående behandling i ett sammanhang.

[ ungefärliga siffror är enligt en undersökning från 1972 det årliga behovet av platser för arbetslivskontakter cirka 40 000 på gymnasieskolans linjer och 12 000— 13 000 på gymnasieskolans specialkurser. Till detta skall läggas pryo- platser för samtliga elever i grundskolans årskurs 9 (cirka 100 000) och ob— ligatoriska yrkesorienterande studiebesök (minst tre stycken enligt läroplans- anvisningarna) för samtliga elever i årskurs 8.

1.2.5] Arbetslivskonrakter'nas omfattning

Skolans efterfrågan på platser för såväl obligatoriska som frivilliga arbets- livskontakter är svår att tillgodose från arbetslivets sida. Det är anledningen till att en praktikarbetsgrupp tillsatts av skolöverstyrelsen, arbetsmarknads- styrelsen och universitetskanslersämbetet. 1 arbetsgruppen ingår SÖ, AMS, UKÄ, SAF, LO, TCO, SACO, Svenska kommunförbundet, Landstingsför— bundet och Statens personalnämnd med representanter. Den skall inventera och uppskatta såväl behovet av platser för arbetslivskontakter för utbild— ningsändamål som arbetsmarknadens möjligheter och beredvillighet att ställa platser till förfogande. Den skall också fastställa ansvarsområden och fördela förekommande administrativa uppgifter som ankommer på olika berörda myndigheter. Resultatet av inventeringen beräknas vara klart under första halvåret 1974. Nuvarande organiserade arbetslivskontakter i grundskolan och gymnasieskolan framgår i stort av nedanstående översikt.

Grundskolan:

|:; Praktisk yrkesorientering Yrkesorienterande studiebesök i årskurs 8 (3 stycken) Pryoperiod i årskurs 9 (2 veckor) Utsträckt pryo för elever med jämkad studiegång i årskurs 9' (24—26 dagar utöver övrig pryo, dvs inalles högst 36 dagar) (3 Praktiskt arbete för vissa elever i samband med särskild undervisning' [] Övriga studiebesök

Gymnasieskolan:

|:; Praktik och inbyggd utbildning på gymnasieskolans linjer

— Tvåårig teknisk linje med praktik 9 månader före årskurs 2 — Fyraårig teknisk linje med miljöpraktik 6 veckor efter årskurs 2 re- spektive årskurs 3 -— Tvåårig distributions- och kontorslinje med inbyggd utbildning 18 vtr i årskurs 2 Tvåårig vårdlinje med inbyggd utbildning 23—28 vtr under 21 veckor i årskurs 1 och 2 —— Tvåårig verkstadsteknisk linje, gren för plåt- och svetsmekaniker, va- riant för grovplåt. med inbyggd utbildning 28—31 vtr i årskurs 2 Tvåårig fordonsteknisk linje,gren för reservdelspersonal,med inbyggd utbildning 27—30 vtr i årskurs 2 — Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje i årskurs 2 kan tutbild-

ningen vara förlagd till arbetsställe utanför skolan (utbildningsbygge) Tvåårig el-teleteknisk linje, dels gren för telemontörer med inbyggd utbildning 20 vtri årskurs 2, dels gren för elektriker med miljöpraktik 2 månader i årskurs 2 Tvåårig processteknisk linje med inbyggd utbildning cirka 200 timmar i årskurs 1, 440—960 timmar beroende på gren i årskurs 2 3 Praktik och inbyggd utbildning inom gymnasieskolans specialkurser. Be- rör mer än 75 olika kurser [] Specialkurser i gymnasieskolan med särskilda behörighetskrav. Berör mer än 30 olika kurser. Likartade behov kan föreligga för högre specialkurser. (Uppgifter om art och omfattning saknas) C Försöksverksamhet med yrkesorienteringsvecka i gymnasieskolan. (Un- der läsåret 1971/72 deltog minst 1 500 elever i försöksverksamheten.) Studiebesök och specialarbeten. Berör alla ämnen men framför allt sam- hälls- och socialkunskap samt arbetslivsorientering.

Utöver de praktikbehov som redovisats ovan kan bl a nämnas att praktik av varierande slag och omfattning utgör särskilda behörighetskrav för tex förskollärarutbildningen och utbildningar vid de husliga seminarierna. Det är ett praktikbehov som inte sällan konkurrerar svårt med ungdomsskolan om ett ibland otillräckligt praktikutbud. Konkurrensen är olycklig, inte minst med tanke på att av de många ungdomar som delvis på ungdomsskolans bekostnad genomför behörighetspraktik endast ett fåtal kommer in på av- sedda utbildningar.

l.2.5.2 Praktik och arbetslivskontakter i grundskolan Praktisk yrkesorientering i tidigare skol/or'rrrer'

Praktisk yrkesorientering har förekommit i den obligatoriska skolan sedan mitten av 1940-talet men blev mera allmän först under 1950-talet. Enligt föreskrifter i då gällande folkskolestadga kunde pryo anordnas i sjuårig folk- skola under 6 dagar och i åttaårig folkskola under 12 dagar, under vilken tid eleverna — huvudsakligen i avgångsklasserna fick tillfälle att vistas på någon eller några arbetsplatser ute i näringslivet för att få viss inblick i arbetslivet och skaffa sig erfarenhet om vilka krav olika arbetsuppgifter och yrken ställer på sina utövare.

1 den nioåriga försöksskolan infördes pryo som en tillvalsmöjlighet, när- mast avsedd för de elever som efter avslutad nioårig skolgång ämnade gå direkt ut i arbets— och näringsliv eller som lärlingar eller via en yrkesskola skaffa sig en yrkesutbildning. Pryo vari försöksskolan ett viktigt komplement till den teoretiska yrkesorientering som gavs i årskurserna 7 och 8. Den hade som mål att leda fram till ett ökat yrkesmedvetande hos eleverna och skulle göra det möjligt för dem att vid övergången till årskurs 9 göra ett val av förberedande yrkesutbildning, grundat på en tidigare yrkesorien- tering. Den praktiska yrkesorienteringen, som var förlagd till årskurs 8, om- fattade fyra veckor och gav möjlighet att praktiskt pröva upp till fyra olika yrken efter eget val. Under försökstidens första år var den förberedande

yrkesutbildningen i årskurs 9 vanligen specialiserad på enskilda yrken med praktikdelen förlagd till näringslivet. Erfarenheten av försöksskolans yrkes- orientering gav emellertid vid handen, att endast ett fåtal elever var så yrkesmedvetna eller yrkesmogna att de ansågs kunna göra ett klart yrkesval vid den tidpunkt det här var fråga om. Många kunde emellertid ange en bredare sektor inom yrkeslivet, där man kunde tänka sig att i framtiden söka sin utkomst. Efter hand anpassade sig skolan efter dessa erfarenheter och koncentrerade den förberedande yrkesutbildningen till bredare sektorer. Man övergick till en skolmässigt upplagd utbildning, förlagd till försöks- skolan. Pryo följde dock inte med i denna utveckling utan var alltjämt huvudsakligen inriktad på individualyrken efter elevernas eget val.

Praktisk yrkesorientering i grundskolan eri/ig! Lgr 62

l grundskolan blev pryo obligatorisk, vilket innebar. att även elever som valt en mera teoretisk studiegång med inriktning mot fortsatt utbildning i gymnasium och fackskola, kom att omfattas av verksamheten. Som moti- vering för denna åtgärd angavs de goda erfarenheter man vunnit av pryo i försöksskolan inte endast med tanke på pryons värde som yrkesorienterande och yrkesvägledande faktor utan även som ett viktigt led i skolans sam- hållsorientering. Den arbetslivskontakt som pryo erbjuder, betraktades också som ett betydelsefullt inslag i den arbetsfostran och arbetslivsfostran som skolan har att meddela. Med hänsyn till den väsentligt större omfattning pryo fick som obligatorium, begränsades tiden till tre veckor för varje elev. Möjlighet skulle emellertid beredas eleverna att få praktisera åtminstone inom ett par yrken, alltjämt efter eget val.

Detta innebar således att mer än 100 000 elever årligen under ovan angivna tid utplacerades i näringslivet för praktisk yrkesorientering. Om varje elev skulle ha möjlighet att få orientera sig inom ett par yrken, betydde det över 200000 utplaceringar. Anskaffningen av pryoplatserna har hela tiden ombesörjts av arbetsmarknadsverket med dess underställda organ. Utpla- ceringen av eleverna samt för- och efterarbetet kring pryon har åvilat skolan med huvudansvaret lagt på vederbörande yrkesvalslärare. För näringslivet har åtagandet att ordna för pryoverksamheten och ge den ett meningsfullt innehåll inneburit en både ekonomisk och personell insats av betydande omfattning. Bl a har det varit nödvändigt att ställa för pryon lämpliga hand- ledare till förfogande med uppgift att i samverkan med skolan planera och organisera lämpliga arbetsuppgifter för de enskilda eleverna och för att ge information och vägledning.

Med hänsyn till verksamhetens vidgade omfattning och de stora insatser den krävde från både näringslivets och arbetsmarknadsverkets sida ställdes under arbetet med läroplansrevisionen frågan, om pryo kunde anses ha så stor betydelse för den enskilde eleven, för skolan och för samhället, att den var värd de stora insatser som här angivits. Det framkom därvid att det bland olika berörda parter förelåg en ganska entydig uppfattning om att pryo även fortsättningsvis borde vara ett obligatoriskt inslag i skolans verksamhet.

Det framkom emellertid också önskemål om förändringar i fråga om såväl pryons mål som dess uppläggning och utformning. Svårigheter att ge pryo

lämpligt innehåll och att ordna lämpliga arbetsuppgifter för deltagande elever på grund av deras låga ålder och omognad ansågs tala för en senareläggning av pryo. Pryons arbetskrävande insatser för såväl skola som näringsliv och arbetsmarknadsverk väckte tankar om att begränsa antalet valmöjligheter och att avkorta tiden för pryo, en tid som av den enskilde eleven skulle uttas i ett sammanhang. Detta, ansåg man, skulle väsentligt kunna begränsa antalet utplaceringar och förenkla ackvisitions- eller anskaffningsförfarandet.

Praktisk yrkesorientering enligt Lgr 69

Dessa önskemål om förändringar av pryon ledde till en nyordning i Lgr 69, där pryo skall anordnas i årskurs 8 i form av studiebesök och i årskurs 9 i form av praktikperiod på arbetsplats. Praktikperioden bör för varje elev om möjligt omfatta två sammanhängande hela läsveckor och bör helst inte förläggas till mer än en arbetsplats. Under praktikperiod bör hälften av ele- verna i klassen deltaga i yrkesorienteringen på arbetsplatsen, medan övriga elever erhåller schemabunden undervisning.

Stadgandet om Studiebesöken i årskurs 8 får bl a ses mot den bakgrunden att praktikperiodens förläggning till årskurs 9 ansågs medföra en förlust för skolan av de pedagogiska fördelarna av att man i undervisningen i årskurserna 8 och 9 — framför allt i den samhällsorienterande undervisningen i övrigt kunde knyta an till och utnyttja elevernas erfarenheter från pryon i årskurs 8. De obligatoriska, yrkesorienterande Studiebesöken ter sig således som en konsekvens av senareläggningen av praktikperioden.

Praktisk yrkesorientering finns upptagen i högstadiets timplan (timplan 5). 1 anmärkning 5 till timplanen återfinns skolstadgans bestämmelser om praktikperioden i årskurs 9 med undantag av anvisningen att praktikperioden helst inte bör förläggas till mer än en arbetsplats.

] enlighet med anmärkning 12 till timplanen ”får Skolstyrelsen besluta om sådan jämkning i studiegången i årskurs 9 som bedöms vara nödvändig för att elevens skolgång skall bli meningsfull". Jåmkningen gäller för enskild elev och i undantagsfall och begränsas vidare till några, angivna åtgärder, varav en åtgärd utgörs av praktisk yrkesorientering utsträckt till högst 36 dagar under läsåret, s k utsträckt pryo. Skolöverstyrelsen har utfärdat kom- pletterande anvisningar med konkreta exempel angående dessa jämknings- anordningar.

] skolöverstyrelsens anvisningar anges i anslutning till bestämmelser om särskild undervisning. att sådan kan kombineras med annan verksamhet, tex praktiskt arbete. Praktiskt arbete i samband med särskild undervisning försiggår ofta på arbetsplatser som även tar emot pryoelever, men skall således inte förväxlas med den utsträckta pryon.

Målet för den praktiska yrkesorienteringen uttrycks i läroplanen på följande sätt: ”Den praktiska yrkesorienteringen har till uppgift att som ett led i skolans samhällsorientering och övrig undervisning medverka till att eleven får en konkret uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö samt en fördjupad orientering om arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Den skall vidare tillsammans med annan studie- och yrkesorientering bidra till elevens yrkesvalsmognad och vara ett underlag för självständiga beslut i kommande val av studie-

Ss 5:10

Lgr 69 s 122

Lgr 69 s 122

ASÖ 1972/73:12

Ssu 5:49 SO 1971-12-08 Lgr 69 s 199

Lgr 69 s 199

Lgr 69 s 199—201 Lgr 69 11: Pryo

och arbetsuppgifter." Som huvudmoment anges: ”Studiebesök och längre vistelse på arbetsplatser, där eleverna genom att studera och ut föra lämpliga arbetsuppgifter kan bilda sig en uppfattning om olika förhållanden på ar- betsplatsen och få en orientering om arbetsuppgifter och yrkeskrav. Fackliga organisationer.”

Mål och huvudmoment för pryo konkretiseras genom anvisningar och kommentarer i läroplanen och i ett särskilt läroplanssupplement för praktisk yrkesorientering. Anvisningarna betonar pryons samordning med övrig un- dervisning, pryons yrkesorienterande roll med utgångspunkt inte i indivi- dualyrken men i funktioner och miljöer i yrkesvärlden, pryons medverkan i skolans personlighetsorientering som en hjälp till självhjälp i elevens val av utbildning och framtida yrkesutövning samt färdighetsträningen i vilken pryo bl a syftar till att öva eleven i konkreta valsituationer. Anvisningarna betonar också de möjligheter pryo ger eleverna att informera sig om olika företeelser i arbetslivet, tex arbetsmiljöns utformning, arbetsuppgifternas art, arbetstider, utbildning, löneläge, sociala relationer på arbetsplatsen, ar- betarskydd, fackliga organisationer och företagsdemokrati. De framhäver också vikten av att det sista studiebesöket genomförs som en uppföljning av de tidigare Studiebesöken och som en direkt förberedelse för valet av praktikplatsiårskurs9(och inför kommande studie-och yrkesval),liksom vik- ten av att sista studiebesöket förläggs till slutet av årskurs 8 och att valet av praktikplats sker i nära anslutning till detta sista studiebesök.

Anvisningarna ger vidare rekommendationer vad gäller planeringen av pryo, dels med utgångspunkt i skolstadgans föreskrift om tidsplanering och samordning av den studie- och yrkesorienterande verksamheten, dels med tanke på vikten av samverkan mellan olika högstadieskolor i kommunen eller regionen liksom mellan företrädare för skolan, arbetsförmedlingen och näringslivet. Sistnämnda samråd är självfallet nödvändigt bl a för att anskaffa platser för studiebesök och praktikperiod, för fördelning av dessa mellan olika skolor, för den ömsesidiga informationens skull och också med tanke på en översiktlig utvärdering av verksamheten.

Pryonsomfattningberördesinledningsvis.Mednuvarandepryoorganisation genomför hela årskursen, dvs mer än 100000 elever, (tre) studiebesök i årskurs 8 och praktikperiod i årskurs 9.

Omfattningen av utsträckt pryo, som alltså avser enskilda elever i undan- tagsfall, har kartlagts inom skolöverstyrelsen. Kartläggningen avser läsåret 1972/73 och visar att endast något mer än två procent av eleverna erhållit jämkning i Studiegången. För den övervägande delen av dessa elever har jämkad studiegång inneburit förlängning av pryoperioden.

Också omfattningen av praktiskt arbete i samband med särskild under- visning har undersökts inom skolöverstyrelsen i en till landets alla kommuner riktad enkät om skolbefrielse och studieavbrott. Den visar att av 1 743 elever läsåret 1972/73 som fick särskild undervisning hade 566 elever praktiskt arbete i samband med den särskilda undervisningen.

Förhoppningarna att den nya pryo-organisationen skulle minska kraven på arbetsinsatser, för näringsliv och arbetsmarknadsmyndigheter, har knap- past uppfyllts. För skolans del har de med all sannolikhet ökat. Den nya pryo-organisationen har vidare utövat en stark styrning på övrig verksamhet i skolan, på årskurs- och stadieplanering i allmänhet och på planeringen

av den samhällsorienterande undervisningen i synnerhet. Till en del är denna styrning naturligen en följd av förskjutningar i målen för pryo från yrkes- förberedande till samhällsorienterande och arbetslivsfostrande inriktning. Problemen är en följd av pryons mål, men i än högre grad av dess or- ganisation och utformning, fastläggandet av studiebesök till årskurs 8 och praktikperiod till årskurs 9, samt fastläggandet av praktikperioden vad avser omfattning i tid, sammanhängande uttag och begränsning till en arbetsplats. Även icke bindande anvisningar och rekommendationer förefaller därutöver att ha blivit genomgående riktningsgivande, tex rekommendationerna om tre studiebesök och exemplen på arbetsområden kring dessa samt prak- tikperiodens förläggning till hösttermin. Vissa rekommendationer kan in- nebära låsningar som försvårar en anpassning till lokala förhållanden och möjligheter, t ex till ett begränsat och odifferentierat näringsliv i glesbygder. I sådana fall är det nödvändigt med en långtgående samordning mellan skola och arbetsliv i kommunen men också mellan olika kommuner.

l.2.5.3 Praktik och arbetslivskontakter i gymnasieskolan Praktik och inbyggd utbildning

Omfattningen av gymnasieskolans kontakter med arbetslivet i form av prak- tik och inbyggd utbildning har tidigare angivits.

Förekomsten av praktik miljöpraktik är angiven i läroplanens Allmänna bestämmelser till timplanerna, punkterna 11 och 12.

”Elev på tvåårig teknisk linje skall mellan årskurs 1 och årskurs 2 deltaga i praktiskt arbete vid företag eller annan institution än gymnasieskolan under omkring nio månader i den mån han inte har motsvarande praktisk erfarenhet.

Elev i årskurs 2 är behörig att välja tvåårig teknisk linje endast om han deltagit i sådant arbete eller har sådan praktisk erfarenhet som avses i första stycket.

Elev på fyraårig teknisk linje skall under ferietid fullgöra miljöpraktik om sex veckor mellan årskurs 2 och årskurs 3 och sex veckor mellan årskurs 3 och årskurs 4. För sådan miljöpraktik får i årskurserna 3 och 4 utöver ferietid tagas i anspråk högst en vecka i anslutning till årskursens början.

Elev i årskurs 3 eller 4 i gymnasieskolan är behörig att välja fyraårig teknisk linje endast om han fullgjort den miljöpraktik som enligt första stycket skall förekomma under ferietid före årskursens början."

När det gäller den inbyggda utbildningen anför skolstadgan följande: ”Un- dervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte får förläggas helt eller delvis till företagellerannan institution än gymnasieskolan. Om så anges i timplanen för Studieväg eller del av studieväg, förlägges undervisningen i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte helt till företag eller annan institution än gymnasieskolan och meddelas där av lärare som företaget eller institutionen tillhandahåller. Företaget eller institutionen skall även tillhandahålla de lokaler och maskiner samt den materiel och utrustning som behövs för denna undervisning. Undervisning som bedrives enligt andra stycket kallas inbyggd utbildning. Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen medge att inbyggd ut- bildning får finnas på annan studieväg eller del av Studieväg än som avses i andra stycket."

Lgy 70 s 109 f

85 8:13

51.17;

55 2:7—8

Förekomst av inbyggd utbildning, dess innehåll och utformning, framgår av Iäroplanssupplementen till olika berörda utbildningar i supplementens Anvisningar och kommentarer.

Utbildningsmässiga krav har således varit styrande för förekomsten av inbyggd utbildning, dess innehåll och utformning. Om särskilda skäl fö- religger kan inbyggd utbildning — utöver nuvarande läroplansanvisningar organiseras efter lokala initiativ och skolöverstyrelsens medgivande, när praktiska (lokaler, utrustning) och ekonomiska skäl talar för en förläggning av utbildningen till arbetsställe utanför skolan. Ett visst lokalt inflytande finns således i nuläget när det gäller att igångsätta inbyggd utbildning.

De utbildningsmässiga skälen för praktik och inbyggd utbildning är inte avsedda att diskuteras här. Den kvantitativa omfattningen av anordningarna belyser skolans arbetslivskontakter på detta område. Möjligheterna till en ökad lokal frihet begränsas sannolikt av utbildningsmässiga krav, som är avhängiga centrala bedömningar mellan utbildningsmyndigheter och avnä- marrepresentanter. De borde emellertid inte utgöra hinder för en ökad lokal frihet grundad på för skola och arbetsliv gemensamma lokala bedömningar av lämplighet och möjlighet.

Yrkesråd

I kommun, som anordnar gymnasieskola, finns ett eller flera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen för skolan i frågor rörande yrkesinriktningen av utbildningen i gymnasieskolan. I yrkesråden ingår företrädare för såväl företagare som anställda med god kännedom om arbetslivet samt om det eller de yrken som rådets verksamhet avser.

Yrkesrådsinstitutionen är för närvarande otillräckligt utbyggd. På en del håll finns yrkesråd organiserade, dock utan att arbetet igångsatts. En utbyggd och väl fungerande yrkesrådsinstitution innebär en ytterligare förstärkning av kontakterna skola—arbetsliv.

Gymnasieskolans _vrkesorienteringsvecka

Med skolöverstyrelsens medgivande har under Iäsåren 1967/73 anordnats en yrkesorienteringsvecka (yo-vecka) som försöksverksamhet vid ett antal gymnasieskolor. Som en del av det totala syo-programmet skall yo—veckan ge eleverna tillfälle till en konkret samhälls- och arbetslivsorientering. Den skall därigenom kunna utgöra ett värdefullt pedagogiskt instrument där ele- vernas erfarenheter på olika sätt kan utnyttjas i undervisningen och ge stoff till diskussioner i olika ämnen samt vara ett medel att öka elevernas förmåga att orientera sig om yrken, arbetsfunktioner, arbetsmiljöer och utbildningar. Skolöverstyrelsen har för att underlätta planering och organisation utarbetat modellförslag för verksamhetens bedrivande.

Försöksverksamheten förefaller att ha genomförts med många variationer och hittills gjorda utvärderingar visar en positiv inställning från alla inblan- dade parter. Yrkesorienteringsveckan har varit ett uppskattat komplement till övrig studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan, främst för elever på linjer som inte har inbyggd utbildning, miljöpraktik etc.

Från att till en början ha avsett endast årskurs 2 medges numera för-

söksverksamhet med yo-vecka i årskurserna l, 2 och 3 på treårig huma- nistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk och naturvetenskaplig linje samt i årskurserna 1 eller 2 på tvåårig social och ekonomisk linje i gymnasieskolan. Beslut om försöksverksamhet med yo-vecka, bl a dess årskursplacering, skall fattas först efter samråd med länsarbetsnämnden.

] .2.6 Elevernas fritid

Samhällets ansvar för barns och ungdomars fritid spänner över vida fa'lt. l Genom lagar regleras vissa grundläggande rättigheter. Genom stat och kom- 1 mun görs insatser och åtaganden som syftar till att berika barns och ung- ' domars fritid. Motiven för samhällets ansvar och åtaganden skiftar. Som ? övergripande mål för samhällets fritidspolitik för barn och ungdom fastställde dock riksdagen 1969 att ”den skall vara ämnad att tillgodose ungdomens verksamhetsbehov, sociala kontaktbehov och behov av kulturellt stimule- rande miljöer". 1

1.261 Skolans ansvar

Utöver det övergripande målet för såväl grundskolan som gymnasieskolan uttryckt i skollagens första paragraf anger skollagen att kommunens skol- SL 9,11 ==" styrelse, liksom landstingskommunens utbildningsnämnd, skall verka för SL 20c.20e &; samarbete mellan hem och skola och samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verksamhet berör styrelsens/nämndens.

Skollagens bestämmelser preciseras och kompletteras i skolstadgan. [ an- visningarna där för skolstyrelsernas arbete anförs:

"l viktiga frågor om elevernas uppförande och ordning bör styrelsen för skolan sam- Ss 212 arbeta med barnavårdsnämnden.

[ frågor om elevernas fritidssysselsättning bör styrelsen för skolan i lämplig ut- sträckning samarbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd som handlägger sådana frågor och med ungdomsorganisationerna på orten."

[ anvisningarna för undervisningen heter det vidare:

"1 den mån det med hänsyn till elevernas mognad är lämpligt, skall skolan främja Ss 5:3 elevernas deltagande i verksamhet inom föreningar med ideella syften."

Av intresse är även de anvisningar för samarbetsnämndernas verksamhet SÖ l97l-07-l9 som skolöverstyrelsen utfärdat, där det bl a understryks att "uppfattningen om skolan som en del av samhället måste vara vägledande även för sam- arbetsnämndens verksamhet. Konkret kan detta exempelvis ta sig uttryck i att samarbetsnämnden med jämna mellanrum inbjuder företrädare för hem och skola-förening, ungdomsorganisationer, polisen, barnavårdsnämn- den etc till allmänna överläggningar om problem, som rör kontakterna mel— lan skolans elever och samhället i övrigt."

Skolans samhällsanknytning kommer till klart uttryck i läroplanerna. Mål Lgr 69 s ll och riktlinjer betonar, att skolan inte är ett isolerat och slutet system vid Lgy 70 S ” sidan om det övriga samhället utan en del av detta. Eftersom samhället snabbt förändras måste arbetet i skolan anpassas både till den enskilde eleven och till samhällets utveckling.

Lgr 69 s 14

Läroplanerna ger anvisningar avseende elevernas fritid. Nedanstående citat är hämtat från grundskolans mål och riktlinjer men återfinns med nyanser också i mål och riktlinjer för gymnasieskolan:

"Skolan måste se till, att de unga inriktas och utrustas så, att de under den på senare år alltmer ökade fritiden både vill och kan göra aktiva insatser i samhällslivet samt även i övrigt ge fritiden ett utvecklande och värdefullt innehåll. Skolan bör sålunda främja en aktiv kulturmiljö i vårt land. Det räcker inte med att skolan genom sin undervisning väcker intresse för fortsatta bokliga studier. Den måste även mera direkt stimulera till sådana former av fritidsverksamhet som friluftsliv, idrott och gymnastik, sång och musik, teckning och målning, slöjd samt fri hobbyverksamhet av annat värdefullt slag. Särskilt viktigt är att elevernas sinne för de estetiska värdena uppodlas genom både deras egen skapande verksamhet och deras smakfostran. Att väcka de ungas intresse inför de stora och gemensamma grundfrågor. som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning, faller också på skolans lott. Genom undervisning och fri debatt i det reguljära skolarbetet samt genom uppmuntran att delta i förenings- och bildningsverksamhet i och utom skolan kan eleverna stimuleras till aktivitet och engagemang i samhälleligt och ideellt arbete."

lläroplanernas allmänna anvisningar konkretiseras skolans roll med avseende på elevernas fritid ytterligare. Konkretiseringen görs hela tiden med en klart elevcentrerad syn på skolans verksamhet. Skolan och dess personal måste som en förutsättning för sitt arbete lära känna eleverna och deras behov och orientera sig om deras skiftande hem- och fritidsmiljöer. Elevernas delaktighet i och ansvar för arbetet i skolan och sysselsättningar under fritid är likaså starkt betonad, vilket bl a framgår av Iäroplansanvisningarna om samverkan i skolan.

När det gäller elevernas förenings- och fritidsverksamhet uppehåller sig läroplanerna i första hand vid sådana aktiviteter som har sin upprinnelse i skolan. Betraktelsesättet är vidare att elevernas fritidsverksamhet är deras egen angelägenhet, organiserad och ledd av dem själva. Som viktigt anses att skolans stöd ges i samverkan med föräldrar och med företrädare för motsvarande verksamhet utanför skolan samt med representanter för samhällets barna- och ungdomsvård. Ständiga ömsesidiga kontakter mellan skola och samhälle förutsätts.

Läroplanerna omnämner särskilt skoltidningar och föreningarav allehanda slag som exempel på fritidsverksamhet. När det gäller föreningsaktiviteter framhålls det som lämpligt och önskvärt från såväl elevernas som skolans synpunkt med kontakt både inom och utom skolan med olika slag av ungdomsföreningar. Dessa anses kunna komplettera skolans arbete med avseende på elevernas ideella, religiösa, politiska, idrottsliga, tekniska och kulturella intressen.

Skolan bör stödja förenings- och fritidsverksamheten också genom hjälp i form av material, utrustning och lokaler. Framför allt skolans lokaler är här av värde för fritidsaktiviteter med stora utnyttjandemöjligheter på eftermiddagar och kvällar.

Läroplan för grundskolan förordar att elevföreningar bör vara självförsör- jande när det gäller instruktörer och ledare, även när skolans huvudman är beredd att ge ekonomiska resurser härför och villig personal finns inom skolan. Medverkan av föräldrar, äldre syskon och före detta elever som ledare i fritidsverksamheten förordas.

Särskild vikt fäster läroplanerna vid aktiviteter under den fritid som uppkommer genom långraster och håltimmar samt under skolskjutsväntan.

”Skolans stödjande åtgärder bör sättas in på lämpligt sätt och i fullt samförstånd med föräldrarna och med andra i frivillig ungdomsverksamhet engagerade myndigheter och institutioner. Att åtgärderna kan komma att kosta både pengar och arbete un- derstryker behovet av gott och öppet samråd med anslagsgivande myndigheter och med de personalkategorier på vilkas medverkan som handledare man räknar.”

Skolans och samhällets insatser för elevernas fritid är av utomordentlig betydelse för skolans elevvård. Meningsfulla sysselsättningar såväl under skoldagen som efter dess slut medverkar till att förebygga svårigheter för den enskilde eleven. Skolledning, lärare, speciellt klassföreståndaren, och särskild personal inom skolan fyller här viktiga funktioner. 1 många sam- manhang har dock skolan anledning att i elevvårdande syfte upprätthålla kontakt med organisationer och myndigheter utanför skolan och samarbeta med organ för frivillig ungdomsverksamhet och med barna- och ungdoms- vården, när det gäller elever som är i behov av mera speciella vårdformer. Elevvårdskonferensen kan ibland vara forum för sådant samarbete. Elev- vården kan enligt läroplanerna också förbättras ”genom att företrädare för skola, föräldrar, fritidsorganisationer samt barna- och socialvårdande organ skapar någon form för aktivt samarbete i syfte att stödja och hjälpa ung- domarna".

l.2.6.2 Sarri/iii/lers ansvar

Samhället har i barnavårdslagen uttryckt sitt ansvar för barn och ungdom i en allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård.

Syftet med verksamheten uttrycks i första paragrafen:

"Samhällets vård av barn och ungdom (barnavård) har till syfte att främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem."

1 den nya barnavårdslagen från år 1960 har en viktig nyhet tillkommit genom bestämmelser om kommuners ifrågavarande ansvar. Där stadgas att varje kommun skall sörja för sin barnavård i enlighet med barnavårdslagens bestämmelser samt även i övrigt genom lämpliga anordningar och åtgärder verka för det ovan angivna syftet. Bestämmelserna om allmänt förebyggande verksamhet har genom den nya barnavårdslagen fått en förpliktande ut- formning. Kommunerna lämnas dock genom lagen frihet att uppdra åt annat kommunalt organ än barnavårdsnämnden att handha den allmänt förebyg- gande barna- och ungdomsvården, tex på fritidsnämnden.

Barnavårdsnämndens uppgifter på det allmänt förebyggande området ut- trycks i tredje paragrafen:

"Barnavårdsnämnden har

att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden inom kom- munen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana underåriga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning, hem- och familjeförhållanden samt om— ständigheterna i övrigt kunna anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynn- samt,

Lgr 69 s 33

Lgy 70 s 56 Lgr 69 s 86

Bleä

BvLä3

att verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och ungdom, att stödja den personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksamhet som ut- övas genom ungdomens egna sammanslutningar." Sammanfattningsvis innehåller barnavårdslagens tre första paragrafer så- ledes följande:

g Kommunen har ansvar att enligt barnavårdslagen bedriva en allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård. |:] Kommunen har enligt barnavårdslagen en uppgift att ge alla barn och ungdomar i kommunen en meningsfull tillvaro, tex genom allmänna fritidsaktiviteter. El Beträffande vissa ungdomar de som befinner sig i riskzonen socialt och medicinskt — har kommunen ett större ansvar. [3 Sociala centralnämnden eller i förekommande fall barnavårdsnämnden har alltid det yttersta ansvaret för att erforderliga åtgärder vidtas för att främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem. [:| Vilket kommunalt organ som administrerar och driver verksamheten är en intern kommunal organisationsfråga.

Den primärkommunala fritidsverksamheten är med undantag av bestäm- melserna i barnavårdslagens tredje paragrafett frivilligt kommunalt åtagande. Statligt stöd som utgår till denna verksamhetsgren är lån och bidrag till kommunernas anläggningskostnader för friluftsbad, samlingslokaler m m samt stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet. Det statliga stödet ut- går bla med medel ur allmänna arvsfonden.

De kommunala nämnder som utöver kommunstyrelsen vanligtvis handlägger ärenden som faller under fritidssektorn är fritidsnämnd, kul- turnämnd, skolstyrelse och barnavårdsnämnd. För skolstyrelsen utgör fri- tidsfrågorna naturligen endast en mindre sektor av verksamhetsområdet, medan fritidsnämndens och kulturnämndens verksamheter i sin helhe: ligger inom fritidsområdet. lnom barnavårdsnämndens verksamhetsområde ligger en del frågor som också kan betraktas som allmänna fritidsverksantheter.

Syftet med samhällets förebyggande barna- och ungdomsvård är att för- hindra uppkomsten av sociala störningar genom att ge dessa åldersgrupper en meningsfull sysselsättning på fritiden (allmänt förebyggande barra- och ungdomsvård) och individuellt stöd för att förhindra ytterligare sociala stör- ningar (individuellt förebyggande barna- och ungdomsvård).

Generellt kan sägas att kommunens utbud av fritidsaktiviteter som kan tillgodogöras av barn- och ungdomsgrupperna är att betrakta som allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård. Även miljön (boendemiljö,skolmiljö etc) kan betraktas som förebyggande liksom skolans socialt utvecklance upp- gift. 1 begreppet allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård inryms dock något mer, nämligen en uppgift för kommunen att så långt det är möjligt genom allmänna eller speciella anordningar hjälpa de barn och ungdomar som i socialt eller medicinskt avseende riskerar att utvecklas ogyrnsamt

(ungdomar som befinner sig i riskzonen).

Barnavårdslagen innehåller emellertid få anvisningar i fråga om den före- byggande verksamhetens innehåll. Kommunen lämnas att genom sin nämndorganisation utforma en förebyggande verksamhet som anses fylla behovet av sådana åtgärder i den enskilda kommunen.

Det sagda gäller barna- och ungdomsvård generellt i alla åldrar. Över fritidshemsverksamheten har barnavårdsnäm nden att öva tillsyn inom kom- mun enligt barnavårdslagen samt stadgan för barnavårdsanstalter.

[ enlighet med stadgan för barnavårdsanstalter är länsstyrelsen tillsyns- myndighet över samtliga barnavårdsanstalter inom länet och socialstyrelsen tillsynsmyndighet över samtliga barnavårdsanstalter i landet.

1263 Fria och _li'ivi/liga organisationers insatser

Väsentliga insatser för elevernas fritid görs också av organisationer och före- ningar, inte minst ungdomsorganisationerna. De åtnjuter för sin verksamhet bland barn och ungdom ekonomiskt stöd såväl från stat som landsting och kommun. Statens ungdomsråd är ett statligt organ för utrednings- och sam- ordningsarbete i ungdoms- och fritidsfrågor, som förutom utredningsarbete bedriver en omfattande försöks- och informationsverksamhet i nära sam- arbete med ungdomsorganisationerna och med olika myndigheter. Statens ungdomsråd har bla utrett och lämnat förslag på förändrade former för statligt stöd till ungdomsledarutbildning, stöd till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och stöd till ungdomsorganisationernas internationella verksamhet. Rådet har nyligen tillsatt en utredning för översyn av bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Representanter för föreningslivet har möjlighet att medverka i skolan inom bl a fritt valt arbete på högstadiet och timmar till förfogande i gymnasieskolan men också i den reguljära undervisningen i övrigt, främst kanske inom ramen för ämnet samhällskunskap. Behov finns att öka inslagen i under- visningen om föreningar men också av sådant arbetssätt att eleverna till- godogör sig bl a föreningsteknik och vidare att former utvecklas för för- eningsrepresentanters medverkan i undervisningen. En sådan utveckling kan stimulera eleverna till ökat föreningsengagemang och därigenom få effekter på deras fritid.

Föreningarna bygger för närvarande på många håll upp en frivillig fri- tidsverksamhet i skolan under såväl skoltid som eftermiddagstid i syfte att bidra till elevernas behov av meningsfulla fritidssysselsättningar. De behöver och får ofta — stöd för denna verksamhet och utgör, i de fall en samordning sker med skola och kommunala fritidsorgan, ett värdefullt komplement till övriga insatser för barns och ungdomars fritid.

1.2.6.4 Sko/lokaler fritidsverksamhet

Det torde vara en allmän uppfattning att skolans lokaler för närvarande inte används till fritidsverksamhet i den utsträckning som skulle vara möjligt, att nyttjandegraden varierar mellan kommunerna och att i den mån de ut- nyttjas detta huvudsakligen sker som studie- och fritidslokaler för vuxna. Gymnastiksalar och idrottshallar samt hörsalar som används för förenings-

BvL 8:60 SFS l960:595

möten och kulturella inslag som musikaftnar och teaterföreställningar är de lokaler som utnyttjas mest.

Mycket har sagts och skrivits beträffande befintliga skollokalers utnytt— jande och planeringen av nya skollokaler med tanke på bl a fritidsaktiviteter och skollokalers integrering med övriga samhällsaktiviteter. Så är fallet med bland andra servicekommittén i dess slutbetänkande "Boendeservice 7” och med utredningen om skolans inre arbete (SIA).

Mycket har också gjorts för att på det lokala planet ge fritidsaktiviteterna det stöd som skolans lokaler utgör. Skollokalernas väsentliga roll vid den kommunala planeringen och samordningen av fritidssysselsättningar är uppenbar.

1.2.6.5 Pågående utrednirigs- och utvecklingsarbete

Flera utredningar arbetar för närvarande med frågor som rör skolans och samhällets ansvar för och möjligheter att förverkliga en meningsfull fritid åt barn och ungdom, i första hand SIA och barnstugeutredningen. Dessa utredningar bedriver också försöksverksamhet på området. Sådan förekom- mer också inom skolöverstyrelsens pedagogiska utvecklingsblock i Uppsala och genom kommunala initiativ på flera andra håll i landet.

Försöksverksamheterna omfattar aktiviteter såväl under skoldagen —— ras- ter, håltimmar, skolskjutsväntan som före och efter skoldagen i fritidshem och ”öppet-hus”-verksamhet. Ansenliga personella och ekonomiska resurser satsas i verksamheten från både kommunala organs och organisationers sida.

Gemensamt för allt utrednings- och utvecklingsarbete är att det påvisar ett absolut behov av samordning på lokalt plan av de ekonomiska. personella och lokalmässiga resurser som skola, kommunala organ samt organisationer kan tillhandahålla.

Genom Kungl Maj:ts cirkulär 1970-08-14 har rekommenderats att organ bildas i kommunerna för ett intensifierat samarbete mellan barnavårds- nämnd, skola och polis. Laglig skyldighet föreligger inte men enligt nämnda cirkulär skall länsstyrelserna verka för att samarbetsorgan bildas. Råd och anvisningar 23/71 från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolissty- relsen rörande intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd. skola och polis får anses vara vägledande för verksamheten, men det är uppenbart att de lokala förutsättningarna och behoven måste bli avgörande för verk- samhetens omfattning. Rekommendationer ges om dels ett samarbetsorgan på chefsnivå bestående av förvaltningscheferna och i vissa fall kommunala förtroendemän ide berörda nämnderna, dels vissa samarbetsgrupper på tjäns— temannanivå.

Svenska kommunförbundet har utarbetat "Förslag till samarbetsmodell för verksamhetsplanering inom den allmänt förebyggande ungdomsvården”.

Syftet med denna samverkansmodell är att motverka den organisatoriska Splittringen inom den allmänt förebyggande barna- och ungdomsvården och ge vissa förutsättningar för att samordna de olika nämndernas resurser inom detta område. Modellen kan återges enligt följande:

Förtroendemän från de berörda nämnderna bildar en programgrupp där lämpligen chefstjänstemännen inom de olika förvaltningarna är föredragan- de. Programgruppen skall med utgångspunkt från de olika nämndernas all-

männa anvisningar inför budgetarbetet diskutera vilken inriktning som den allmänt förebyggande barna- och ungdomsvårdande verksamheten bör ha. Nämndernas representanter bör informera varandra om de behov och för- utsättningar som de olika nämnderna har för sin verksamhet.

Programgruppens uppgifter skall avse att bredda beslutsunderlaget för de olika nämndernas planeringsarbete, att ta initiativ till konkret samplanering för de verksamheter där en sådan kan anses motiverad samt

att ta initiativ till en eventuell omfördelning av de ekonomiska resurserna för barna- och ungdomsvården mellan de olika nämnderna.

Det är inte fråga om att beskära nämndernas handlingsfrihet. Gruppen skall inte ha beslutanderätt. Efter dess överläggningar skall varje nämnd i vanlig ordning diskutera sin verksamhet och prioritera inom de ramar för verksamheten som kommunstyrelsen har givit.

] samverkansorganet på fältnivå, planeringsgruppen, ingår företrädare för de nämnder som är verksamma inom barna- och ungdomsvården. Om kom- munen indelats i fiera distrikt skall en planeringsgrupp finnas i varje del- område.

Planeringsgruppen skall med utgångspunkt från kommunens/områdets förutsättningar _ geografiska, befolkningsmässiga, sociala och administra- tiva precisera de allmänna planeringsanvisningar som programgruppen fört fram genom de olika förvaltningarna.

På denna nivå kommer de praktiska konsekvenserna av det löpande arbetet fram. Det är också här som erfarenheterna kan ge underlag för initiativ och förslag till utformning av verksamheter och till resursanvändning inom kommunen/området.

Planeringsgruppen skall genom en inventering av områdets förutsättningar och behov tillsammans med erfarenheter från det pågående verksamhetsåret lämna de olika förvaltningarna underlag för planering av budget och verk- samhet för nästa år. Denna information går till olika huvudmän över för- valtningsledningarna och i fall där behov av ett integrerat program föreligger över programgruppen.

Med utgångspunkt från de överläggningar och diskussioner som plane- ringsgruppen haft kan ett integrerat program för vissa aktiviteter genomföras även på denna nivå.

Planeringsgruppen har också en viktig funktion i det löpande arbetet. Det är här som verksamheten stäms av mot de uppställda målen. Vunna erfarenheter kan ligga till grund för den fortsatta planeringen av barna- och ungdomsvården i kommunen.

En väl fungerande planeringsgrupp bör medverka till att det individin- riktade arbetet underlättas genom att kontaktvägarna mellan de olika tjäns- temännen förbättras.

Samverkansmodellen är uppbyggd kring de olika nämnderna för barna- och ungdomsvård. Det är dock självklart att polisens synpunkter och er- farenheter måste tas till vara i såväl programgruppen som i de lokala pla- neringsgrupperna.

Även andra institutioner och organisationer bör tas med i bilden tex kyr- kan, de ideella organisationerna, bildningsorganisationerna, idrottsrörelsen och övriga föreningar som bedriver arbete bland barn och ungdom.

Genom Svenska kommunförbundets samarbetsmodell skapas möjligheter för effektivare arbete bland barn och ungdom i främst två avseenden. För det första förbättras politikernas möjligheter att bedöma behovet av erfor- derliga insatser inom hela barna- och ungdomssektorn och fördela tillgäng- liga resurser ur angelägenhetssynpunkt. För det andra ger ett genomförande av samarbetsmodellen förutsättningar för en bättre fungerande verksamhet genom ett effektivt utnyttjande av resurserna.

Kommunstyrelsen svarar ytterst för samordningen av de olika nämndernas arbete. Samarbetsmodellen kan ses som ett instrument för denna samordning och det är därför lämpligt att det också är kommunstyrelsen som tar initiativ till att modellen genomförs i kommunen.

2. Undervisningens organisation m m

2.1. Enheter. Konferenser

2.1.1. Elevområden. sko/enheter etc

I ännu högre grad än när det gäller undervisningens innehåll är dess or- ganisation i detalj reglerad. Skollagen innehåller bestämmelser om grund- skolans och specialskolansstadie-och årskursindelning. Däremot saknarskol- SL 24, 28a & lagen sådana bestämmelser för gymnasieskolan.

Skollagen reglerar även frågor om elevområden för grundskolan och gym- SL 40—43, 473 _t' nasieskolan. Beslut om elevområden skall fattas av länsskolnämnd efter ytt- rande från kommunerna. I vissa fall beslutar Konungen eller den myndighet Konungen förordnar. Ytterligare bestämmelser om elevområden återfinns i skolstadgan. Ss 2:15—19

Om skolenheter för grundskola och gymnasieskola finns bestämt i skol— Ss 2:20—21 stadgan. Vissa frågor skall avgöras av skolöverstyrelsen (om skolenhet där gymnasieskola ingår). andra av länsskolnämnden (om anordnande eller in- dragande när särskilda skäl föreligger) eller av styrelsen för skolan. Det finns Ämb skr 1964-02-21 1 o m reglerat efter vilka principer skolanläggningar skall benämnas. Där fö- reskrivs tex att beslut om nytt namn på skolanläggning skall delges såväl utbildningsdepartementet som skolöverstyrelsen och länsskolnämnd.

2.1.2. Poängsystem Ss 117

För bedömning av hur omfattande en kommuns skolväsende är eller hur omfattande en skolenhet är i olika sammanhang finns ett poängsystem att följa. Varje klass eller motsvarande ger poäng. för klasser på grundskolans låg- och mellanstadier och vissa Specialkurser i gymnasieskolan ] poäng per klass, för övriga 15 poäng. Poängsystemet omfattar grundskolan, gym- nasieskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning, andra skolor och elev- hem. Klasser av särskola och specialskola kan integreras i skolanläggningar för grundskola eller gymnasieskola. I sådana fall ges inte poäng till enheten för klass av specialskola men för klass av särskola beräknas ] poäng. Poängsystemet ger en ofullständig bild av tex omfattningen av arbetet i en grundskolenhet. Att enbart räkna antal klasser och timmar special- undervisning men utelämna fakta om skolans struktur i övrigt. belägenhet i glesbygd eller tätort, frekvens av invandrarbarn, mängden av sociala pro- blem etc ger inte underlag för rättvisa bedömningar tex av behov av olika

55 3 kap

Lgr 69 s 89 f

personalinsatser. Samtidigt får man vara medveten om svårigheterna att vär- dera sådana faktorer på ett enkelt och rättvisande sätt.

En skolenhets eller kommuns poängtal ligger nu till grund för beslut om inrättande av tjänster för rektorer, studierektorer, skoldirektörer och bi- trädande skoldirektörer. Poängtalet är även avgörande för hur stor under- visningsskyldighet rektor och studierektor skall ha. Det kan även användas för beräkning av storleken på andra personalinsatser. I vissa andra sam- manhang är elevantal eller klassantal beräkningsgrund härför.

2.1.3. Kollegier och konferenser

Formerna för olika beslut, överläggningar, samråd, yttranden etc vid en skolenhet är i detalj reglerade i skolstadgan. Där föreskrivs att det skall finnas kollegium, klasskonferenser, ämneskonferenser, sammankomster rö- rande studie- och yrkesorientering m m (sk syo-konferenser) och samar- betsnämnd — den sistnämnda vid skolenhet med gymnasieskola. Vid skol- enhet med grundskola kan samarbetsnämnd försöksvis finnas. vilket dock inte regleras i skolstadgan. Utöver ovan uppräknade organ anger skolstadgan att det vid skolenhet med gymnasieskola kan finnas en biblioteksnämnd.

Utöver att skolstadgan innehåller föreskrifter om vilka konferenser etc som skall och kan förekomma vid en skolenhet, regleras även vilka som är ledamöter, vilka ärenden som förekommer, vem som är sammankallande, hur många som skall närvara för beslutsförhet och i de fiesta fall vem som skall föra protokoll.

För varje klass finns en klasskonferens som består av rektor och studierektor samt de lärare som undervisar i klassen. Rektor är sammankallande men kan överlämna ordförandeskapet till studierektoreller klassföreståndare. Skol- läkare och skolsköterska, skolkurator och psykolog kan kallas till klasskon- ferenserna. Regel är att kurator och skolsköterska deltar. Klasskonferensen behandlar huvudsakligen frågor rörande eleverna och skolarbetet i veder— börande klass. Enligt stadgan skall konferensen sammanträda minst en gång per termin. I regel torde minst två konferenser hållas varje termin.

Ämneskonferensen är forum för frågor som sammanhänger med kurspla— neringen och läromedelsbehovet i anslutning härtill. Lärarna i ämnet vid skolenheten är medlemmar av konferensen. Berörda skolledare kan kallas att delta i såväl överläggningar som beslut. Konferenserna sammankallas av rektor minst två gånger per läsår. Vanligen lämnar rektor ordförandeskapet till biträdande skolledare eller huvudlärare i ämnet. Även elevrepresentanter skall på gymnasieskolan kallas att delta i överläggningarna men inte i be- sluten. Ämneskonferensens befogenhet att planera undervisningen är oklar, bl a så tillvida som någon skyldighet för lärarna att följa denna plan inte föreligger.

Förutom de i skolstadgan upptagna konferenserna etc förekommer flera andra vid skolorna, tex elevvårdskonferenser, huvudlärarkonferenser, sta- diekonferenser, samrådsgrupper och morgonsamlingskommittéer. Läropla- nen för grundskolan ger exempelvis anvisningar om elevvårdskonferens, både när det gäller vilka som skall ingå i konferensen, hur ofta den skall sammanträda och vad den skall behandla.

Den äldsta formen för sammanträde med lärarna, kollegiet, hari praktiken fått allt mindre betydelse. Enligt skolstadgan skall i kollegiet handläggas ”de frågor som ankommer på kollegiet enligt denna stadga eller andra fö- reskrifter samt de frågor som rektor tar upp". Skolstadgan innehåller emel- lertid ytterst få ärenden, där det direkt anges att kollegiet skall fatta beslut. När stadga och andra föreskrifter direkt uttalar vem som skall fatta beslut, är det oftast rektor och ibland klass-, ämnes- eller andra konferenser eller nämnder. Kollegiet fungerar närmast som ett rådgivande organ till rektor. Det är också vanligt numera att kollegium hålls endast i samband med läsårets början och slut.

2.2. Ämnen och timplaner

2.2.1 Ämnen m m

I respektive läroplan fastställd av Kungl Maj:t eller, efter bemyndigande av Kungl Maj:t, av skolöverstyrelsen1 finns föreskrivet dels vilka ämnen som skall förekomma, dels i timplaner antalet veckotimmar för varje ämne eller motsvarande. För grundskolan finns dessutom direkt angivet i skol- stadgan, vilka ämnen som skall förekomma, och vilka som är obligatoriska, tillvalsämnen och frivilliga. Om frivilliga ämnen, utökad och mindre stu- diekurs i gymnasieskolan finns föreskrifter i skolstadgan.

Tillvalsämnen förekommeri grundskolan på högstadiet(tre—fyra veckotim- mar/årskurs) för att ge eleverna möjlighet att efter eget intresse välja stu- dieväg. Gymnasieskolans konstruktion ger eleverna vissa möjligheter att genom tillval av ämnen inom timplanen, tillval av frivilliga ämnen, utbyte av ämnen eller i vissa fall byte av Studieväg erhålla den utbildning som bäst motsvarar deras intresse och fallenhet.

Eleverna på en del linjer äger enligt nämare meddelade anvisningar och efter medgivande av rektor utbyta del av undervisningen i yrkesbetonat ämne på annan linje (gren) i gymnasieskolan än den eleven själv tillhör. Utbytet får omfatta högst tolv veckotimmar och i regel förekomma endast i årskurs 2. Ämnesvalet skall naturligt anknyta till elevens studieprogram i övrigt. Det skall normalt syfta till att underbygga eller fördjupa den yr- kesinriktade utbildningen eller att möjliggöra en sidoordnad men alltjämt målinriktad yrkesutbildning.

I skolstadgan och i timplanebestämmelserna finns föreskrifter om praktisk yrkesorientering i grundskolan, studie- och yrkesorientering i gymnasie- skolan, undervisning i minoritetsspråk, instrumentalmusik m m samt fri- luftsdagar. Dessa föreskrifter är detaljerade och anger tex antal dagar för friluftsverksamhet (4—8 dagar). När det gäller tiden för friluftsverksamhet får skolstyrelsen (inom ramen 4—8 dagar) besluta "med hänsyn till möj- ligheten att effektivt utnyttja dagarna".

Frivilliga ämnen i grundskolan utöver maskinskrivning är instrumental- musik, solosång och körsång. I gymnasieskolan får anordnas frivillig un- dervisning i instrumentalmusik, solosång, körsång, teckning, dramatik och gymnastik vid sidan av utbildningen.

Ss 312

' Tex timplaner för specralkurserna i gymna— Sieskolan.

Ss 5:7—8 Ss 8:6—8

Lgy 70 s 108

55 5210—12; 8:4. 9, 11

55 518. II

55 825

Lgr 69 s 110

Ämb skr 1973-08-10

' Veckotimme * Elever ” Lärare

2.2.2. Timplaner 2.2.2.l Generella timplaner

Timplanerna för grundskolan och gymnasieskolan anger i regel för varje ämne och årskurs ett exakt antal veckotimmar. Undantag från denna ordning utgör orienteringsämnena i grundskolan.

På lågstadiet ingår religionskunskap och hembygdskunskap i orienterings- ämnena och dessa är tilldelade 5, 6 respektive 7 veckotimmar i årskurserna ], 2 och 3. Hur undervisningstiden huvudsakligen skall fördelas på de båda ingående ämnena framgår av en timplaneanmärkning med följande lydelse:

"5. I orienteringsämnen fördelas undervisningen huvudsakligen på följande sätt, i den mån ] vte' för E2 och L3 motsvarar 37 lektioner under läsåret.

Antal lektioner i åk

1 2 3 Religionskunskap E och L 74 74 74 Hembygdskunskap E 111 148 185 L 148 185 185"

(Lgr l, timplan 1, anm 5, s 113)

På motsvarande sätt anges den huvudsakliga fördelningen mellan reli- gionskunskap, samhällskunskap, historia, geograh och naturkunskap, vilka ämnen ingår i orienteringsämnena på mellanstadiet.

På både låg- och mellanstadierna föreligger således vissa möjligheter att inom ett läsår förskjuta tid mellan orienteringsämnena. Denna anordning har tillkommit för att man skall kunna period- eller koncentrationsläsa orien- teringsämnena.

På högstadiet ges ännu större frihet att förskjuta undervisningstid mellan orienteringsämnena. Där har dessa ämnen sammanlagt tilldelats lOveckotim- mar i varje årskurs och i timplaneanmärkningar anges en sammanlagd tids- ram per ämne för hela stadiet. Varje högstadieskola får alltså avgöra tim- fördelningen i dessa ämnen. Planen skall fastställas av rektor. Olika un- dersökningar visar att 80—90 procent av skolorna väljer den timfördelning, som läroplanssupplementet Planering har i sitt enda exempel på timför- delning. Främsta orsak härtill torde vara att så gott som alla läromedel som finns utarbetats för att passa planeringssupplementets exempel på timför- delning.

2.2.2.2 Timplanejämkningar

Vissa möjligheter till jämkning av timplanerna finns. För grundskolan finns föreskrivet i läroplanens allmänna bestämmelser till timplanerna, punkt 8 att skolstyrelse får besluta om mindrejämkningar, i första hand inom samma stadium. En nyligen företagen ändring av bestämmelserna har preciserat mindre jämkning till en veckotimme. Det sammanlagda antalet veckotim- mar för ett ämne får inte ändras. Tidigare gällde att inget ämne fick uteslutas. I samma bestämmelse föreskrivs rätt för skolöverstyrelsen att inom ramen

för det totala antalet veckotimmar på grundskolans skilda stadier medge mindre jämkningar därutöver. Det framgår av SÖ:s skolledarenkät 1973 att sådana jämkningar förekommer relativt sällan (cirka nio procent av de i undersökningen ingående skolorna hade jämkning enligt punkt 8).

På grundskolans låg- och mellanstadier får skolstyrelsen i vissa fall nedsätta undervisningen med högst två veckotimmar och efter medgivande av läns- skolnämnden med ytterligare högst två veckotimmar. Av skolstyrelsen be- slutad nedsättning kan efter länsskolnämndens medgivande ges i form av sk växellov. (Allmänna bestämmelser till timplanerna, punkt 9).

I gymnasieskolans timplaner får skolöverstyrelsen, om särskilda skäl före- ligger, medge jämkning. Det sammanlagda antalet lektioner får därvid inte ökas.

2 . 2 . 2 . 3 I rrsko/ningsperioder

En särskild och tidsmässigt mycket begränsad form av timplanejämkning utgör den anordning som reguljärt tillämpas i grundskolan under de 2—4 första veckorna i årskurs 1, där undervisningstiden genom gruppdelning begränsas och successivt utökas.

Försöksvis kan samma anordning med successiv ökning av undervisnings- tiden under de 2—4 första veckorna av läsåret efter medgivande av skol- överstyrelsen få tillämpas i årskurserna 4 och 7. Av en rapport över försöks- verksamheten läsåret 1971/72 (SÖ Dnr 432z72 S) framgår att cirka 90 del- tagande rektorsområden utnyttjat denna möjlighet. De flesta skolorna har arbetat med halva klasser och grupper och begränsat perioden till två veckor. De positiva intrycken av verksamheten är klart dominerande, visar utvär- deringar som gjorts. Ökade möjligheter till individualisering och förhållandet att elever och lärare snabbt lärt känna varandra anges som positiva erfa- renheter.

2.2.2.4 Jämkad studiegång igrirndsko/an. årskurs 9

En speciell möjlighet till jämkning i timplanen finns i årskurs 9. Den gäller enbart för enstaka fall av elever och återfinns i anmärkning 12 till timplan 5. Där föreskrivs att "om i undantagsfall enskild elev inom ramen för un- dervisningen enligt läroplanen inte kan erhålla en utbildning som i rimlig grad är avpassad efter hans intressen och anlag, får skolstyrelsen besluta om sådan jämkning i studiegång i åk 9 som bedöms vara nödvändig för att elevens skolgång skall bli meningsfull”.

I anvisningar från skolöverstyrelsen understryks karaktären av undantags- fall och bestäms att anordnande av jämkad studiegång som medför extra kostnader måste medges av länsskolnämnden. Jämkad studiegång har hittills anordnats i mycket ringa omfattning.

Lgr 69 s 110

Lgr 69 s 113

Lgr 69 s 122

ASÖ 1972/73:12

55 5114—22

55 5:19

SÖ 1966-03-14. 1972—03-24

Lgr 69 s 111

2.3. Elevgrupperingar 2.3.1 Klasser i grundskolan

För grundskolan finner man aktuella bestämmelser i skolstadgan, i läro- planens allmänna bestämmelser och anmärkningar till timplanerna och i av Kungl Maj:t eller, efter bemyndigande av Kungl Maj:t, av skolöversty- relsen meddelade bestämmelser. Där föreskrivs bla att klasser kan vara av ”aA-typ" eller "bB-typ", dvs omfatta en årskurs respektive kombinera flera årskurser. Enligt stadgan kan vissa årskurser kombineras. men andra års- kurskombinationer kräver länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens med- givande.

Regler anger hur många elever det krävs för att anordna en eller flera klasser av olika typ samt föreskrifter om utökningar och minskningar av organisationen. Länsskolnämnden har möjlighet att av särskilda skäl medge undantag för kortare eller längre tid. Bestämmelserna är dock mycket ri- gorösa. Så stadgas exempelvis, att elevantalet i klass inte får överstiga 25 respektive 30, om inte tvingande praktiska skäl, vilka inträffar under läsåret, föranleder till annat. Eftersom skolöverstyrelsen i "Riktlinjer till skolstyrelser och länsskolnämnder angående elevernas fördelning på klasser i grundsko- lan” av ekonomiska skäl framhållit att det är nödvändigt att man begränsar antalet klasser i så hög grad som möjligt, har man inom kommuner bl a genom överflyttningar av elever från en skolenhet till en annan försökt hålla elevantalet i klasserna så nära 25 och 30 som möjligt, i synnerhet i de stadieinledande årskurserna 1, 4 och 7.

Skolstyrelsen skall upprätta förslag till klassanordning. Detta skall senast den 15 maj sändas till länsskolnämnden som snarast skall meddela beslut i ärendet. Skolornas planeringsarbete äger numera rum avsevärt tidigare än förr, varför det är vanligt att informella kontakter tas med Iänsskolnämnderna långt tidigare än i maj, om tveksamhet råder när det gäller klassanordningen. Vissa problem med lärartjänster etc kan trots det uppstå. om elevantalet man räknat med under våren minskar genom utflyttning under sommaren. Avgörande för den definitiva klassanordningen är nämligen elevantalet vid undervisningens början.

2.3.2. Andra undervisningsgr'up/Jer' i grundskolan

På låg- och mellanstadierna anordnas så gott som all undervisning med klassen som undervisningsenhet. Ett undantag är undervisningen i slöjd. I de allmänna bestämmelserna till timplanerna i läroplanen finns reglerna för bildande av slöjdgrupper. För vanliga klasser gäller, att man summerar antalet elever i skolenheten i årskurserna 3—6, och om antalet elever är lägst 17 ordnas två grupper i slöjd. Om antalet elever är högre än 24, anordnas det antal grupper som erhålls när antalet elever delas med 15, och uppstår rest på minst 10 elever anordnas ytterligare en grupp.

Dessa bestämmelser innebär, att undervisningen i slöjd ibland måste pa- rallelläggas för flera klasser på schemat, eftersom antalet grupper oftast blir mindre än två per klass. Detta är till både organisatoriska och pedagogiska nackdelar för undervisningen och har medfört att slöjdgrupper på låg- och

mellanstadierna anordnats utöver vad bestämmelserna medger. För sådana grupper utgår inte statsbidrag, utan kommunerna svarar för kostnaderna — cirka 8,5 miljoner kronor läsåret 1972/73.

På högstadiet organiseras arbetet i mycket hög grad med andra under- visningsenheter än klassen, vilket komplicerar det organisatoriska arbetet avsevärt. Eleverna i årskurserna 7—9 får välja mellan allmän och särskild kurs i matematik och engelska, mellan trä- och metallslöjd och textilslöjd, mellan tillvalsämnena ekonomi, konst, teknik, franska och tyska. De båda senare ämnena har både allmän och särskild kurs samt förekommer med både tre- och tvåårig studiegång. Därutöver får eleverna själva bestämma aktivitet i fritt valt arbete.

Vid organisation av undervisningen i dessa ämnen bildas undervisnings- grupper efter olika principer, för vilka redogörs nedan. Ovannämnda un- dervisning täcker drygt en tredjedel av veckans lektionstid. Även i ämnen utan alternativa kurser förekommer det att undervisningen organiseras med flera klasser tillsammans i s k arbetsenheter, i synnerhet i de samhälls- och naturorienterande ämnena, och dessa täcker en knapp tredjedel av sche- matiden. Den klassvis organiserade undervisningen omfattar således endast en mindre del av schemat.

Reglerna för hur undervisningsgrupper skall sammansättas växlar för olika ämnen. 1 matematik, engelska och tillvalsämnen krävs att minst fem elever har valt en kurs respektive ett ämne för att grupp skall få anordnas. Del- ningstalet är 30. I högstadieskolor med mer än tre—fyra klasser per årskurs uppstår emellertid organisatoriska problem om matematik och engelska or-

*" ganiseras över hel årskurs. Det kan dels bli så många grupper som skall undervisas samtidigt, att varken lärare, lokaler eller läromedel räcker till, dels komplicera schemaläggningen avsevärt. Länsskolnämnden kan då med- ge att matematik och engelska får organiseras i mindre planeringsenheter ! än hel årskurs, trots att detta medför ökade kostnader. ! tillvalsämnena kan

motsvarande situation uppstå i stora skolor.

För organiserande av grupper i slöjd på högstadiet finns i läroplanen, tim- Lgr 69 s 12! plan 5, anmärkning 2, föreskrivet att om elevantalet i klass eller grupp är lägst 17, får antalet lärarveckotimmar fördubblas. Med ledning av denna regel SkLllC i en klass,där 20 elever valt trä- och mellanslöjd och 10 textilslöjd, bildas txå grupper i den förstnämnda slöjdarten och en i den andra. En övergripinde föreskrift i 5 kap 20 & skolstadgan, den s k samundervisnings- paragrafen säger emellertid: "I ämne anordnas samundervisning med elever i olika kasser, om så lämpligen kan ske." Länsskolnämnderna kräver därför * antingen att man summerar eleverna årskursvis efter val av slöjdart och

delar med 16 för att få antalet grupper, eller att man tolkar läroplansan- märkningen så att man för varje klass får två grupper oavsett slöjdart. Har eleverna valt slöjdart med övervikt för den ena slöjdarten vilket är mycket

, vanligt — kan flera grupper anordnas i denna och färre i den andra. En

skola kan av schematekniska eller andra godtagbara skäl anhålla om läns-

, skolnämndens medgivande att få anordna ytterligare någon grupp och få , statsbidrig för denna.

För ämnet hemkunskap gäller samma regler för gruppdelning som for slöjd men där behöver vanligtvis inte Stadgandet om samläsning tillämpas,

55 8:15—22

eftersom klasser med så lågt elevantal som under 17 sällan förekommer (cirka en procent av alla klasser i årskurserna 8 och 9 läsåret 1972/73).

Länsskolnämnderna brukar vanligen i cirkulär till skolorna ange riktlinjer för organiserandet av högstadiets undervisning. Därvid kan förekomma vissa generella medgivanden av den art som ovan beskrivits för matematik, eng- elska etc. Hos skilda nämnder förekommer emellertid olika praxis.

Förslag till klassanordning skall sändas till länsskolnämnden för dess god- kännande. Motsvarande bestämmelse för organisation av högstadieunder- visningen finns inte. Det är emellertid vanligt att sk högstadieplan inges till länsskolnämnden och skolöverstyrelsen har utarbetat och fastställt blan- ketter härför. Granskningen sker i många län på våren, men det definitiva beslutet har hittills fattats på hösten. Skolöverstyrelsen har nyligen rekom- menderat att planerna skall fastställas på våren. Tidigare har granskningen ibland haft till följd, att meddelande om att viss grupp inte får anordnas med statsbidrag kommit till skolorna först när en stor del av läsåret gått. Antingen har man då fått ändra organisation och schema, vilket kunnat innebära avsevärda svårigheter, eller också har kommunen tvingats svara för de extra kostnader som uppstått.

2.3.3. Klasser och grupper i gymnasieskolan

Antalet studievägar i gymnasieskolan är mycket stort. Den har dels ett tju- gotal olika linjer, som är två- eller treåriga samt en fyraårig teknisk linje, dels ett stort antal specialkurser. vars längd kan variera från veckokurser till flera läsår. De flesta linjer i gymnasieskolan är uppdelade på grenar och på vissa linjer förekommer varianter. Antalet studievägar inom linjerna är ett åttiotal.

Bestämmelser om klasser m m för gymnasieskolan återfinns i skolstadgan, i anmärkningar till timplanerna och i av Kungl Maj:t eller skolöverstyrelsen meddelade bestämmelser. Där föreskrivs bl a att samundervisning skall ske där så är möjligt, och det är av stor betydelse för det organisatoriska arbetet. I varje ämne förs elever till grupper, i den mån de enligt läroplanen kan .samundervisas helt eller delvis. På grund av timplanernas konstruktion med

ett stort inslag av tillvalsämnen, obligatoriska eller frivilliga kommer klass- enheten vid denna undervisning att upplösas. För varje sådant ämne utgör i stället det sammanlagda antalet elever i ämnet och årskursen utgångspunkt för organisationen av undervisningsgrupper. Grupp får anordnas för varje påbörjat trettiotal elever om elevantalet är lägst åtta vid undervisningens början. Vid undervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte anordnas grupp för varje påbörjat sextontal elever. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge undantag från ovanstående regler.

Intagningsnämndernas arbete ger underlag till skolstyrelsens förslag till gymnasieorganisationen som inges till länsskolnämnden för att slutgiltigt fastställas av skolöverstyrelsen i följande avseenden:

l. inrättande av linjer (med grenar och varianter) fro rn visst läsår och

1 v 2. inrättande av specialkurser för läsår

läsårsvis 4. fastställande av klassfördelning i årskurs 2 på vissa studievägar läsårsvis 5. fastställande av preliminär klassfördelning två läsår framåt på vissa stu- dievägar i årskurs 2 6. fastställande av organisationen för specialkurser ingående i s k kom- binationsutbildningar.

Ändringar av skolöverstyrelsens organisationsbeslut kan ske efter framställ- ning därom då ändrade förutsättningar uppkommit beträffande exempelvis resurser, elevunderlag etc. Möjligheterna till utökning av organisationen är begränsade medan en omfördelning av intagningsklasserna kan medges om betydande förändringar skett ifråga om elevernas val.

Beslutande myndighet, när det gäller antal klasser i årskurs 1 i gymna- sieskola, är således skolöverstyrelsen. För högre årskurs anordnas klass i den mån det behövs för undervisning av kvarvarande och tillkommande elever. Antal klasser fastställs av styrelsen för skolan. Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden ändra styrelsens beslut eller medge anord- nande av ytterligare klass för andra tillkommande elever än nyss nämnda.

Den årliga intagningen av elever till gymnasieskolan beslutas av intag- ningsnämnden. Intagningen avser därvid de utbildningar inom gymnasie- skolan som anordnas inom intagningsnämndens verksamhetsområde, gym- nasieområdet. Intagning av elever till skilda studievägar i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola samordnas så långt det är möjligt. Skol- överstyrelsen får förordna att intagning till visst slag av studievägar skall vara gemensam för hela riket.

2.4. Resurstimmar och andra förstärkningsanordningar 2.4.1 Resurstimmar i grundskolan

I timplanerna för grundskolan tilldelas vissa ämnen ett antal överskjutande lärartimmar, dvs fiera lärartimmar än elevtimmar. På låg- och mellansta- dierna används dessa för delning av klass. I klasser av bB-typ kan också lärarsamverkan förekomma. Därigenom underlättas en individualiserande undervisning och olika slag av särskild handledning. På högstadiet finns flera möjligheter att använda resurstimmarna:

a) undervisning i mindre och större grupper b) samverkande undervisning av två eller flera lärare c) expertmedverkan

d) medverkan av annan personal (expert, assistent, biträde) e) användande av lärarersättande läromedel.

Av det sammanlagda antalet resurstimmar på högstadiet i svenska, orien- teringsämnen, slöjd, hemkunskap och tillvalsämnen skall minst 80 procent inräknas i underlaget för ordinarie och icke ordinarie lärartjänster och kan högst 20 procent användas för insatser av annan karaktär. Man har alltså

fastställande av intagningsklassernas antal inom linjer och specialkurser

55 8:17

' Resurstimmar i dessa ämnen avser den ökning i antalet lärarveckotimmar som uppstår vid uppdel- ning i grupper i slöjd och hemkunskap samt i tillvalsämnena på högsta- diet och som är beroende av elevantalet i grupper och klasser. * Resurstimme får använ- das endast om antalet eleveri klassen är lägst 21.

på grundskolans högstadium en viss frihet att själv besluta om hur en del av skolans resurser skall användas. Omfattningen av resurstimmar per klass av typ a och A i grundskolan visas i följande tabell (bortsett från resurstimmari slöjd', hemkunskap' och tillvalsämnen'.

Årskurs Sv Ma Oä Eng Ms S:a l 6 3 1 10 2 3 2 1 6 3 1 l — — 2 4 l2 12 5 l2 l2 6 — l1 l7 7 1 — 3 — 4 8 1 — 3 l 5 9 l 3 — 5

Den inskränkande bestämmelsen, som framgår av fotnoten för mellan- stadiets klasser, har inga motsvarigheter på låg- och högstadierna.

] maskinskrivning finns resurstimmar i årskurserna 8 och 9 en re- surstimme per klass. Grundläggande undervisning i maskinskrivning är tänkt att meddelas i fritt valt arbete på högstadiet och i ekonomi i årskurs 7. Resurstimmarna kan användas huvudsakligen av elever som fått grundläg- gande undervisning.

Resurstimmarna i maskinskrivning motsvaras inte av några elevvecko- timmar i ämnet, vilket har medfört problem att organisera undervisningen. Man har rekommenderat schemaläggning av resurstimmarna i maskinskriv- ning parallellt med undervisning i svenska och orienteringsämnen i första hand. Med ett arbetssätt där eleverna arbetar relativt självständigt individuellt eller i grupp skulle eleverna kunna utnyttja maskinskrivningsresursen för renskrift av redogörelser etc under tiden för pågående arbetspass i tex sam— hällsorienterande ämnen. Bl a SÖ:s skolledarenkäter 1972 och 1973 har visat att så inte sker annat än i undantagsfall. Maskinskrivningsresursen är av i första hand organisatoriska skäl mycket dåligt utnyttjad i de flesta skolor.

2.4.2. Utnyttjande av,/ri resurs

Av ovanstående framgår att man på grundskolans högstadium i viss ut- sträckning har möjlighet att lokalt i varje skola bestämma hur en viss resurs skall användas. Resurstimmarna i bl a svenska och orienteringsämnena kan förutom till lärarinsatser tas i anspråk för expertmedverkan, anställande av lärarassistenter och inköp av lärarersättande läromedel.

Till övervägande del används resurstimmarna till undervisning i halvklass eller andra grupper inom klassen med samma lärare i de olika grupperna. Därnäst förekommer delning av klass i grupper, som undervisas av olika lärare, s k ökad lärartäthet. Expertmedverkan, lärarassistenter och lärarer- sättande läromedel (s k fri disposition) förekommer relativt sällan.

I SÖ:s skolledarenkät 1973 redovisas följande procentuella fördelning

ämnesvis av resurstimmar i årskurserna 7—9:

Sv So No Fr/Ty Ek Ko Tk

Gruppdelning med en lärare 78 29 58 100 75 42 78 Okad lärartäthet 21 50 36 0 22 58 21 Fri disposition 21 6 O 3 0 l

2.4.3. F örstärkningsanordningar [ gymnasieskolan

j Uttrycket resurstimmar återfinns inte i gymnasieskolans timplaner. Däremot i finns liksom i grundskolan överskjutande lärartimmar genom bestämmelser om att klass får delas i grupper. Sådan delning sker bla i klass som är sammansatt av elever från två årskurser i ämnet fackteori. Den förekommer även vid visst lägsta elevantal, ofta 17, i ämnen med laborativ eller yr- kesteknisk karaktär. Även andra delningar kan företas enligt timplanerna. Utöver de vanliga ämnena ingår i timplanerna för linjerna inom gym— nasieskolan under en eller flera årskurser ”Timme till förfogande" (th'). Den kan betraktas som en resurs att fritt disponeras ”dels för sådana moment som visserligen återkommer år från år men vilkas inplacering i Studiegången inte bör fastställas alltför detaljerat, dels för sådana uppgifter för vilka för- utsättningarna växlar efter lokala förhållanden". Timmarna skall användas dels till speciella ändamål angivna i timplanen, kunna ges lokal anknytning, utnyttjas för aktuell internationell orientering etc, dels även för att skapa utrymme för exempelvis teater-, film och musikföreställningar. Skolled- ningen beslutar och ansvarar för verksamheten inom timplanens ram.

2.4.4. Specia/undervisning, särskild undervisning och stödundervisning

Iskollagen sägs bl aattigrundskolananordnas specialundervisning för sådana SL 24 &” barn, som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten i skolan, och särskild undervisning för barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete. Motsvarande lagrum för gymnasieskolan finns inte, utan spe- cialundervisning där regleras i skolstadgan. Ss 8:41—44

Rätt till undervisning i specialskola för skolpliktigt barn med syn-, hörsel- SL 23 & eller talskada slås fast i skollagen . Rätt till sådan undervisning prövas av lokal styrelse för specialskolan. Specialskolan omfattar tio årskurser.

Rätt till undervisning i särskola för barn,som är psykiskt utvecklingsstört, OL 2. 24 äs" finns inskriven i omsorgslagen. Särskolplikten gäller så länge eleven behöver undervisning, dock längst till och med vårterminen det kalenderår han fyller 21 år. Föreligger synnerliga skäl kan den förlängas högst två år.

Föreskrifter för specialundervisning i grundskolan och gymnasieskolan Ss 5:38—44; återfinns i skolstadgan. Kompletterande anvisningar och kommentarer samt 8141—44 vissa bestämmelser för specialundervisningen i grundskolan återfinns i läro- planssupplementet "Specialundervisning". Därutöver har skolöverstyrelsen ?. meddelat närmare bestämmelser för specialundervisningen i grundskolan. sö 1971—09.13 ; Där regleras omfattningen av Specialundervisningen inom en kommun till

55 5:45 —49; 8:45—46

Lgr 69 s 122

55 8:40

1971-07—12

' ! statsverkspropositio— nen 1974 har föreslagits en samlad resurs för stödundervisning och samordnad specialunder- visning motsvarande 0,65 vtr per klass. Prop 1974zl, bil 10,5 168

högst 0,3 veckotimmar/elev. Skolstyrelse som anser behov föreligga av att överskrida denna resurstimdelning skall förelägga länsskolnämnden detta för prövning. Innan denna kvotering trädde i kraft 1972-01-01 fanns inga begränsningar för anordnande av samordnad specialundervisning i grund- skolan. För anordnande av specialklasser gällde även tidigare att antalet spe- cialklasser bör motsvara högst 15 procent av antalet övriga klasser i en kom- mun. Efter 1972-01-01 är tendensen den att omfattningen av specialun- dervisning ökar. Man har felaktigt uppfattat den maximala tilldelningen 0,3 veckotimmar/elev som en resurs som helt skall utnyttjas på alla orter. Man har därvid bl a bortsett från att i denna resurs ingår även timmar beräknade för undervisning av gravt störda elever, som inte finns i alla kommuner.

Omfattningen av specialundervisning i gymnasieskolan är mycket låg jämfört med i grundskolan. Det rör sig om cirka 0,02 veckotimmar/elev (1971/72). I gymnasieskolan begränsas samordnad specialundervisning att avse endast elever med fysiskt handikapp och därvid omfatta högst två veckotimmar för varje elev, om inte skolöverstyrelsen medger annat.

Föreskrifter för särskild undervisning i grundskolan och gymnasieskolan återfinns i skolstadgan. Särskild undervisning kan anordnas för elev, när enligt läkares bedömning hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det undervisningen kan påbörjas. Undervisningen skall omfatta fem veckotimmar för elev som åtnjuter undervisningen enskilt. Vid gruppundervisning ökas antalet veckotimmar till högst 26 per grupp. På sjukvårdsanstalter och barnhem eller liknande anstalt får undervisningen organiseras i klasser enligt skolstadgans regler. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att klass inrättas vid lägre elevantal än vad som i stadgan anges.

Stödundervisning vid sidan av den vanliga undervisningen kan förekom- ma på grundskolans högstadium enligt bestämmelserna i läroplanen ”för elever, som önskar ändra studieinriktning eller som på grund av långvarig sjukdom eller andra liknande omständigheter har behov av extra stöd från skolans sida under viss, begränsad tid”. Varje skolenhet disponerar för detta ändamål 40 lektioner. (Skolenheter med 800 elever på högstadiet eller flera får ett högre antal lektioner.) Länsskolnämnden får medge stödundervisning i större omfattning, om särskilda skäl föreligger. Beslut om stödundervisning brukar fattas efter klasskonferensens hörande.

I gymnasieskolan kan stödundervisning anordnas för sådana elever som har svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. Bla kan stödundervis- ningen tas i anspråk för elever som byter studieväg och saknar vissa för- kunskaper i något ämne eller i delar därav. Sådan komplettering behöver inte alltid ske före inträdet på den nya studievägen utan kan i vissa fall bedrivas parallellt med de vanliga studierna. I skolöverstyrelsens föreskrifter anges att elev deltar i stödundervisning enligt klasskonferensens bestäm- mande. Skolstyrelsen disponerar 0,5 veckotimme för varje sextontal respek- tive trettiotal elever på respektive studievägar. Stödundervisning kan bestå av lärarledd undervisning eller utnyttjande av studiematerial eller en kom- bination av bådadera. Arvode för veckotimme kan således antingen gå till lärares ersättning eller inköp av studiematerial.1

2.5. Lärotider och ledighet

2.5 . l Läsår, lovdagar

I skolstadgan finns bestämt att ett läsår skall vara 40 veckor (280 dagar) 55 15; 5:23; långt, att läsåret indelas i en hösttermin och en vårtermin och bör börja 823—24 i augusti och sluta senast i juni. I gymnasieskolan kan andra regler gälla för vissa linjer och specialkurser. Inom dessa fasta tidsramar har skolstyrelsen att fastställa dagar för terminernas början och slut.

Centralt reglerat är även antalet lovdagar (tio), studiedagar (fem) och fri- luftsdagar (fyra—åtta). I det sistnämnda fallet har skolstyrelsen en viss möj- lighet att själv inom ramarna besluta om antalet, men i övrigt inskränker sig skolstyrelsens befogenhet till att bestämma, när lovdagarna skall tas ut.

2.5. 1.1 F emdagarsvecka och daglig undervisningstid

- - .. .. S 5:25; 8:27 Skolstadgan föreskriver femdagarsvecka I skolan. Lansskolnamnden kan S

medge fyradagarsvecka för klass eller grupp i årskurserna ] eller 2. Den dagliga undervisningstiden i årskurserna 1 och 2 i grundskolan får omfatta högst sex lektioner1 och i övriga årskurser i skolan högst åtta lek-

tioner'. Förläggningen av den dagliga undervisningstiden bestäms av skol- . Lektion : 40_minu,ers_ styrelsen. pass

2.5.1.2 Samlingar 55 5:27 Skolstadgan innehåller för grundskolan bestämmelser om morgonsamling. Före dagens första lektion används en tid av högst tio minuter för mor- gonsamling. I vissa fall får samlingen uppgå till femton minuter. Rektor får bestämma om sammanläggning av morgonsamlingstiden till en eller ett par samlingar per vecka. Om särskilda skäl föreligger får rektor besluta att morgonsamlingen skall förläggas senare än före dagens första lektion. Sammanläggning av morgonsamlingstiden blir allt vanligare på grund- skolans högstadium. En bidragande orsak härtill kan vara behovet av ökad tid för kontakt mellan klassföreståndarna och deras klasser. . För gymnasieskolan stadgas om gemensamma samlingar för information 85 8:29 ', m m. Rektor beslutar härom. I skolenhet som omfattar både gymnasieskola och grundskola kan gemensam samling enligt ovan ersätta morgonsamling

för grundskoleelever. Skolöverstyrelsens medgivande erfordras. Skolstadgan föreskriver att lokal bör ställas till elevernas förfogande för frivilliga religiösa samlingsstunder.

2.5. 1.3 Lektionstider och raster

Begreppet lektion definieras i skolstadgan som en tidsenhet om 40 minuter 55 1:5 under vilken undervisning meddelas. Eftersom undervisningen i syn- nerhet i grundskolan ofta organiseras i arbetspass av annan längd än

55 5:28: 8:30

SÖ 1971-05-10

55 5:29; 8:31

55 822

40 minuter, har föreskrivits att rektor får bestämma ”att lektioner skall läggas samman till längre eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter".

I läroplan för grundskolan förordas att man vid schemaläggningen skall sträva efter att åstadkomma "längre sammanhängande arbetspass”, givetvis med hänsyn tagen ”till vederbörande ämnes karaktär och till de arbetssätt och läromedel som används”. Skolöverstyrelsen har gett anvisningar om att arbetspassen i regel inte bör omfatta mer än 80 minuter. 5015 skolle- darenkät 1973 visar att 40 minuter är den vanligaste längden på arbetspass utom i orienteringsämnen och hemkunskap, där 80 respektive 120 minuter dominerar.

Även för raster finns noggranna bestämmelser i skolstadgan. Visst ut- rymme för lokala variationer finns dock genom att stadgan anger tiden för rast till 5—30 minuter och för måltidsrast till 40—60 minuter. I skolöver- styrelsens handbok för skolhygien rekommenderas att måltidsuppehållet inte bör vara kortare än en timme, men måltidsraster på 40—50 minuter är inte ovanliga.

I skolstadgans regler för raster ingår att "vid fem lektioner i följd bör eleverna efter andra eller tredje lektionen få rast om 20 minuter".

Rektor får bestämma annan fördelning av lektioner och raster, om un- dervisningen kräver det.

2.5. 1.4 Sko/dagens utformning

Både på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan har skoldagens ut- formning blivit delvis förändrad jämfört med tidigare. På grund av de or- ganisatoriska problem som undervisning i andra arbetsenheter än klassen skapar, är s k håltimmar för eleverna —- i synnerhet på högstadiet vanliga. Inställningen till dessa håltimmar är mycket skiftande. Det finns exempel på skolor, där man för att uppfylla kravet på ett håltimmesfritt schema gått från läroplanens principer. På andra håll har man accepterat en eller ett par håltimmar per elev och sökt motverka nackdelarna därmed genom att ordna med uppehållsrum, cafeterior etc. SÖ:s skolledarenkät .972 visar att cirka 90 procent av alla högstadieskolor har fritidslokaler eller uppehållsrum. Ungefär hälften av skolorna har cafeteria eller kaffeautomat i skolan.

I åtskilliga kommuner har särskild personal såsom fritidsassistenter och skolvärdinnor anställts för att ordna sysselsättning för elever på raster och håltimmar. Samarbete mellan skola och andra kommunala o'gan, tex fri- tidsnämnd, har etablerats på många håll. Bl a i samband med byggande av nya skolor har man strävat efter integrering av fritids- och skollokaler.

2.5.2. Periodläsning

För gymnasieskolan gäller att det antal lektioner som enligt tinplanen skall förekomma i ett ämne får ökas under del av utbildningstiden, om mot- svarande minskning sker under annan del av utbildningstiden. För period- läsning och samlad undervisning får timplanerna jämkas i fråga om ämnes- uppdelning och fördelning av den anslagna tiden inom en årskurs.

På tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje samt på treårig Och fyraårig

linje bör ämnen med lågt veckotimtal genom periodläsning koncentreras till del av läsåret. Utöver de åtgärder, som i timplanen anges som obli- gatoriska, bör lokalt förekommande möjligheter till ämneskoncentration inom läsårets ram tillvaratas. Sådan koncentration av ämnen till ena hälften av läsåret är obligatorisk i vissa i timplanen angivna fall. Periodläsning får äga rum även i andra ämnen. Beslut i dessa frågor fattas inom skolenheten av skolledningen.

Även på grundskolans högstadium förekommer koncentrationsundervis- ning. Skolstadgan innehåller ingen motsvarande bestämmelse i kapitlet an- gående arbetets anordning i grundskolan som för gymnasieskolan, men i bestämmelserna angående lärares undervisningsskyldighet framgår indirekt 85 14:11 möjligheten härtill, och i läroplan för grundskolan förordas periodläsning för att motverka splittring i skolarbetet.

I

;

':

* I en undersökning som skolöverstyrelsen gjorde inom det 5 k LUG-pro- jektet (läroplansuppföljning för grundskolan) framkom att mer än hälften av alla högstadieskolor vårterminen 1972 tillämpade periodläsning i sam- hällsorienterande ämnen. Förhållandet torde vara ungefär detsamma för de naturorienterande ämnena. Lärare som tillämpar periodläsning är enligt sam- », ma undersökning i huvudsak positiva till anordningen men även några ne-

gativa effekter redovisas, bl a minskad kontinuerlig elevkontakt, svårigheter att ta upp aktualiteter i undervisningen och kollisioner mellan skolor i ut- nyttjande av centralt placerade läromedel (filmer etc).

2.5.3 Ledighet Ss 6:24—27; 8:53—55 Skolstadgans bestämmelser angående sjukanmälan och sjukintyg är olika för grundskolan och gymnasieskolan. De är mycket detaljerade och reglerar tom vem som skall göra sjukanmälan. I grundskolan är föräldrarna eller den hos vilken eleven vistas skyldig att snarast anmäla hinder att besöka skolan på grund av sjukdom eller av annan orsak. [ gymnasieskolan görs anmälan av eleven ”eller, i fråga om elev som ej fyllt 20 år och ej heller ingått äktenskap, av föräldrarna eller den hos vilken eleven vistas. Styrelsen för skolan kan besluta att anmäl- ningsskyldigheten alltid skall fullgöras av eleven.” Skolstyrelsen avgör om elev i grundskolan skall avge intyg om anledningen till frånvaro. Den bestämmer även om elev i gymnasieskolan skall förete försäkran (äldre elever) eller intyg (yngre elever som ej är gifta) om an- ledningen till frånvaro. Ledighet för enskilda angelägenheter för elev i grundskolan beviljas av klassföreståndaren för högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar för läsår. Om särskilda skäl föreligger, får ytterligare sådan ledighet beviljas av rektor för högst tre dagar och i övrigt av skolstyrelsen. Sådan ledighet för elev i gymnasieskolan beviljas av klassföreståndare på samma villkor som i grundskolan. Rektor får där bevilja ytterligare ledighet utan inskränk- ningar. För båda skolformerna gäller dessutom att om särskilda skäl föreligger, får rektor i mindre omfattning befria elev från undervisning vissa lektioner eller från annat skolarbete.

Lgr 69 s 16

Lgr 69 s 69, 71

55 512 Ss 5:34; 8:36

ASÖ 1972/73:58

Lgr 69 s 17. Lgy 70 s 17

2.5 .4 Hemuppgifter

I mål och riktlinjer i läroplan för grundskolan sägs i samband med behand- lingen av '”aktivitetsprincipen” och övning och handledning i Studieteknik, att "den nödvändiga handledningen ges bäst i samband med undervisningen i skolan, där eleverna under lektionerna också bör få utföra huvuddelen av sitt arbete”. Vidare anges i de allmänna anvisningarna för skolans verk- samhet att "huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall eleven utföra på sko/tid". ”Hemuppgifter bör följaktligen i största möjliga utsträck- ning vara frivilliga för eleverna. Skolledningen har ett ansvar för att detta också blir förverkligat."

Skolstadgan anger visserligen att ”i grundskolan bör huvuddelen av ele- vernas arbete utföras under lektionerna" men stadgar även att "hemupp- gifterna i grundskolan fördelas på sådant sätt att eleverna får en så jämn arbetsbörda som möjligt. Hemuppgift får ej ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag".

Man har uppfattat dessa anvisningar och bestämmelser i läroplan och skol- stadgan på olika sätt ute i skolorna. Skolöverstyrelsen har därför sett sig föranlåten att ge ut riktlinjer avseende dels arten av hemuppgifter, dels deras användning inom olika stadier och i olika ämnen.

2.6. Elevvård. Sociala frågor. Samverkan hem — skola

2.6.1. Elevvård 2611 Mål och ansvar

Skollagens första paragraf anger inte bara målet för undervisningens innehåll utan uttrycker även skolans skyldighet att ”i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvars- kännande samhällsmedlemmar". Skolans elevvårdsarbete skall vara inriktat på att skapa förutsättningar för att alla elever skall trivas väl med skolarbetet och för att skolan skall anpassa sina resurser så, att alla elever kan utvecklas i rätt riktning var och en efter sina förutsättningar. Elevvård gäller alla elever och blir därigenom i första hand en förebyggande verksamhet.

”Skolans elevvårdande uppgifter kan endast fullgöras genom samverkan med eleverna och mellan alla dem, som har erfarenhet av och ansvar för eleverna. Ett huvudansvar måste dock vila på klassföreståndare, skolledning och skolstyrelse". Det ankommer alltså på de lokala myndigheterna att för- verkliga skolans mål i dessa avseenden.

Även om elevvården i princip skall omfatta alla elever, måste skolans mål leda till att särskilda ansträngningar görs för att stödja de elever, som har det svårast i skolarbetet. Ansvaret för denna speciella elevvård vilar på skolledningen och på varje lärare, i synnerhet klassföreståndaren. För att bringa klarhet om de orsaker, som kan ligga bakom elevers svårigheter, och för att planera och genomföra speciella åtgärder behövs expertis inom skolhälsovård, skolpsykologi, skolkuratorsverksamhet och studie- och yr- kesorientering.

2.6.1 .2 K lu.ss/ör'e.ståndar'ens roll

Enligt skolstadgan åligger det klassföreståndaren särskilt att ”ha tillsyn över Ss 14:13 elevernas skolgång etc". Läroplanerna betonar starkt klassföreståndarens an- svar för elevvården. Skolöverstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av läro- planen för grundskolan (LUG) att det på grundskolans högstadium föreligger vissa svårigheter att förena läroplanens mål för klassföreståndarfunktionen med den organisation av undervisningen som Lgr 69 föreskriver. Skolöver- styrelsen har därför gett anvisningar om åtgärder som skall stärka klassfö- ASÖ 1971/72zl; reståndarfunktionen. 1972/73162

2.6. 1 .3 Elevvårdskon/erens

l elevvårdsärenden av mera ömtålig natur är klasskonferensen många gånger såväl ett alltför stort som av andra skäl mindre lämpligt forum. Vid sidan härom har därför för sådana ärenden vuxit fram en ny samrådsform kallad e/evvår'dskon/erens. Föreskrifter härom finns inte i skolstadgan men väl i läroplanerna. Läroplan för grundskolan ger anvisningar för elevvårdskonferensen såväl Lgr 69 s 89 f . angående vilka som ingår, hur ofta den hålls, vem som kallar och vilka frågor som behandlas. Läroplan för gymnasieskolan har inte motsvarande anvisningar. Konferensen leds oftast av rektor, som ensam har att fatta beslut i frågor, där elevvårdskonferensen gemensamt lämnar råd. Konferensens syfte är att genom lämpliga åtgärder i förekommande fall efter utredning genom olika experters försorg — underlätta elevens eller klassens anpassning till skolsamhället och skolarbetet. I elevvårdskonferensen deltar utom rektor vederbörande klassföreståndare samt skolsköterska och kurator, ofta också skolpsykolog. yrkesvägledare och läkare.

2.6.2. Sociala frågor

2.6.2.1 Skolhälsovård' ' I anledning av uttalande

från riksdagen har en

.. . .. . " k'ld k Ih"l - Skolstadgans bestammelser for skolhälsovården I både grundskolan och gym- fåäiigg S,,lfsaåss?vfålgfjgji

nasieskolan är av övervägande allmän karaktär och lägger ansvaret för verk- 1974. 1 samheten på huvudmannen för skolan. Vissa detaljregler finns, såsom be-

stämmelse om högsta antal elever per skolsköterska och om när läkarun- Ss 4 kap dersökning skall ske.

Kommentarerna till skolstadgans paragrafer är relativt omfattande och består till största delen av anvisningar från skolöverstyrelsen.

2.6.2.2 Sko/ans sociala miljö

I mål och riktlinjeri läroplan för grundskolan anges följande undervisnings- principer: motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete. I fråga om den sistnämnda principen sägs att "i en demokratisk skola måste gemenskapskånsla. samarbete. medansvar och självdiciplin vara riktpunkter för Lgr 69 s 17

arbetet, eftersom detta bl a syftar till att främja elevernas sociala utveckling. Den inövning av sociala vanor och attityder, som betyder så mycket för elevens framtida anpassning i samhället, sker bäst i klasser, som erbjuder en mångsidig social miljö, i vilken ett gott gemenskapsförhållande råder. Skolstyrelsen bör därför verka för att klasserna anordnas så, att en så allsidig social sammansättning som möjligt erhålls”. Motsvarande bestämmelse an—

Ss 5:14 gående allsidigt socialt sammansatta klasser återfinns även i skolstadgan.

Skolan skall verka för att gemenskapskretsen vidgas utöver den enskilda klassen. Detta kan ske dels genom att undervisningen ofta organiseras i grupper, som är sammansatta av elever från olika klasser och ibland från olika årskurser, dels genom verksamhet i skolans självstyrelseorgan och i föreningsverksamhet i skolan. Skolstadgan föreskriver för grundskolan att

55 5:3 ”i den mån det med hänsyn till elevernas mognad är lämpligt, skall skolan

främja elevernas deltagande i verksamheten inom föreningar med ideella syften”. Motsvarande stadgande för gymnasieskolan saknas, men läroplanen för gymnasieskolan konstaterar: ”Verksamhet i skolans självstyrelseorgan

Lgy 70 s 17 och i föreningar och klubbar är ett värdefullt medel för elevernas sociala utveckling.”

2.6.3 Skolans självstyrelseorgan förekomst och organisation 2.6.3.1 Allmänt

Elevernas deltagande i klassråd, elevråd och samarbetsnämnd etc framhålls som utvecklande för eleverna socialt. Erfarenheter visar att så är fallet, när skolans självstyrelseorgan fungerar väl. Skolmyndigheterna har på olika sätt försökt skapa förutsättningar stadgemässigt och materiellt föratt denna verksamhet skall fungera. Exempel på detta är att skolöverstyrelsens normer för beräkning av 10- kalbehov för högstadieskolor och gymnasieskolor upptar även lokal för elev- rådsexpedition. SÖ:s skolledarenkät 1973 visar att det är vanligt att kom- munerna dessutom ger elevråden stöd genom att ställa kontorsutrustning, telefon etc till förfogande.

2.6.3.2 Allmänt möte

55 5:27; 8:29 Rektor kan samla eleverna till allmänt möte med stöd av bestämmelser i skolstadgan. Allmänt möte som självstyrelseorgan i skolan är dock inte vanligt förekommande. I grundskolan utnyttjas ibland tiden för morgon- samlingar till gemensamma samlingar för hel årskurs eller eventuellt helt stadium. Det kan då förekomma allmänna diskussioner och ges viss in- formation i frågor som gäller den egna skolans verksamhet eller skolan över- huvudtaget, tex betygsfrågan. I gymnasieskolan kan timmar till förfogande och gemensamma samlingar användas på ett motsvarande sätt.

2.6.3.3 Samarbetsnämnd

55 3115—18 I skolstadgan finns bestämmelser om samarbetsnämnder i gymttasieskolan

ägg?/3.765 och i anvisningar från skolöverstyrelsen finns regler för försöksverksamhet 72:8; 1972/73:67 med samarbetsnämnder även på grundskolans högstadium.

Skolstadgans bestämmelser för samarbetsnämnd i gymnasieskolan före- skriver att nämnden skall ha följande sammansättning:

Rektor Två lärare Utses för ett år i sänder Två elever Utses för ett år i sänder Två andra ledamö- ter Utses för ett år i sänder

Lärarrepresentanterna skall utses av kollegiet. Elevrepresentanterna utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer. De återstående två ledamöterna utses av styrelsen och bör, om kommunen eller landstings- kommunen har flera skolenheter, vara desamma i samtliga nämnder. Kom- pletterande anvisningar från skolöverstyrelsen anger dock, att samma person SÖ 1971-07-19 inte bör vara ledamot i mer än fyra samarbetsnämnder. De av styrelsen för skolan utsedda ledamöterna skall av styrelsen förordnas till ordförande och vice ordförande i nämnden. Enligt skolöverstyrelsens anvisningar skall i regel rektor vara sekreterare, och han skall tillse att nämndens beslut verk- ställs. Samarbetsnämnden kan adjungera olika befattningshavare och repre- sentanter, som dock inte får delta i besluten.

I försöksverksamhet med ändrad organisation och funktion hos samar- betsnämnden i både gymnasie- och grundskolor, vilken startade läsåret 1969/ 70, har prövats en utvidgad sammansättning av samarbetsnämnden. Olika modeller har förekommit. I flertalet av dem har ingått representanter för även föräldrar och andra personalkategorier än lärare.

Samarbetsnämndens uppgifter är ”att som rådgivande organ främja ett 55 3:16 gott samarbete mellan alla som är verksamma inom skolenheten samt att verka för att eleverna iakttar god ordning och gott uppförande”.

I ett speciellt sammanhang har samarbetsnämnden i gymnasieskolan inte enbart rådgivande funktion. Det gäller i fråga om avstängning eller förvisning av elev, som avgörs av nämnden. Vid beslut härom deltar enbart rektor och av skolstyrelsen utsedda ledamöter men i överläggningarna samtliga ledamöter.

Styrelsen för skolan utfärdar arbetsordning för samarbetsnämnden. Av- skrift av denna skall insändas till länsskolnämnden. I huvudsak skall sådan arbetsordning överensstämma med skolöverstyrelsens anvisningar för verk- samheten, vilka upptar följande huvuduppgifter:

a) överlägga om frågor, som rör trivsel, samarbete, regler för ordning och uppförande inom skolenheten samt i dessa avseenden verka för goda förhållanden i skolan,

b) avge yttrande över förslag till sådana ordningsföreskrifter som rektor jämlikt 12 kap 7,5 skolstadgan skall meddela inom sitt arbetsområde,

c) samverka med skolans olika befattningshavare, elevernas föräldrar och inom kommunen befintliga organ för barna- och ungdomsvård samt jämväl i övrigt verka för ett gott förhållande mellan skolan och all- mänheten.

I tidigare nämnda försöksverksamhet har prövats olika arbetsordningar med i vissa alternativ huvudsakligen rådgivande funktioner och i andra även

Lgr 69 s 29

Lgr 69 s 30

beslutande, tex i fråga om regler för uppförande och ordning.

Samarbetsnämnden sammanträder så ofta omständigheterna föranleder det eller när två ledamöter begär det. För försöksverksamheten har gällt att nämnden själv beslutar om antal sammanträden per termin men re- kommenderats sammanträde minst en gång var sjätte vecka. Om någon grupp så begärt, har ordföranden haft att kalla till sammanträde senast inom två veckor.

Enligt SÖ:s skolledarenkät 1973 finns samarbetsnämnd i cirka 60 procent av högstadieskolorna. Det genomsnittliga antalet sammanträden har varit två per termin.

2.6.3.4 Klassråd

Läroplan för grundskolan anger att gemensamma frågor i första hand bör behandlas och lösas "i det enskilda klassrummet. Ett klassråd kan utgöra ett forum för detta arbete. Varje ärende, i vilket eleverna skall medverka och som skall behandlas i t ex samarbetsnämnd, ämnes- eller klasskonferens, skall således alltid behandlas i klasserna och även granskas från den ut- gångspunkten, att det kanske kan avgöras där”.

Klassrådsverksamhet formell eller inte är inte särskilt vanlig i sko- lorna. Det finns flera orsaker härtill. På låg- och mellanstadierna är elevråd inte vanliga och därigenom upplevs inte behovet av klassråd som stort. På högstadiet är klassföreståndaren en central gestalt i klassrådsverksam- heten. För att förstärka klassföreståndarfunktionen utnyttjar allt flera skolor möjligheten till att samla tiden för morgonsamlingar till ett eller ett par tillfällen i veckan för att därigenom ge klassföreståndaren tillfälle att träffa sin klass utöver undervisningstillfällena. En sådan anordning underlättar givetvis även klassrådens verksamhet.

2.6.3.5 Elevråd

Skolstadgan nämner varken klassråd eller elevråd. Elevrådsverksamhet förekommer dock i de allra flesta högstadie- och gymnasieskolor och även i en del låg- och mellanstadieskolor. Läroplan för grundskolan konstaterar, att elevrådet vanligen består av representanter för klassråden. ”Det kan anses utgöra en kanal för kontakterna mellan eleverna och de instanser inom skolan som beslutar eller rådfrågas (samarbetsnämnd, kollegium, föräldraförening osv)."

Elevrådens organisation och verksamhet skiftar starkt mellan olika skolor. Variationerna kan också vara stora inom en skola under olika läsår beroende på skiftande elevintresse, olika starkt stöd från skolans sida etc. Vanligt är att varje klass väljer ett antal representanter,ofta två. Dessa representanter utgör elevrådet. Det utser oftast inom sig en styrelse eller ett verk- ställande utskott.

2.6.3.6 Sko/ans självstyrelseorgan funktion

Skolan har organ för en viss självstyrelseverksamhet. Gjorda undersökningar visar dock att dessa inte fungerar särskilt väl. Som exempel på detta kan tas elevrådet och samarbetsnämnden.

Inför sammanträden med elevrådet bör de frågor som skall behandlas förberedas genom diskussioner i klasserna. Efter elevrådets sammanträden bör klassrepresentanterna redogöra för vad som behandlats och beslutats. Erfarenheterna visar att det ofta brister i dessa två avseenden, varför det är risk att majoriteten av eleverna inte känner sig delaktiga i elevrådsverk- samheten. Eleverna talar om ”dom i elevrådet” i stället för ”våra repre- sentanter". Detta är inte något unikt för skolans värld, men i skolan finns förutsättningar för att ett representativt system skulle kunna fungera, tex basgrupperna klasserna träffas dagligen, de är inte ohanterligt stora och representanterna finns kvar i skolan och har ständig kontakt med sina "väljare" etc. Att svårigheter ändå uppstår beror bl a på brist på inskolning i systemet, brist på tid för diskussioner i klasserna och brist på ledning från de vuxnas sida.

Ett avgörande skäl till att elevrådsverksamheten har svårt att engagera majoriteten av eleverna är svårigheterna att åstadkomma resultat. Förslag till förändringar i skolmiljön tex kan stupa på att skolledningen inte har befogenheter eller resurser att genomföra dem. Eleverna misströstar därför om möjligheterna att arbeta genom elevrådet.

Inte heller fungerar samarbetsnämnden tillfredsställande. Både bland elev- representanter och de vuxna i nämnden kan man uppleva brist på intresse för verksamheten. Som framgår av redogörelsen för samarbetsnämndens organisation finns i detalj bestämt av utanförstående hur nämnden skall arbeta och vad den får befatta sig med. Det framgår också tydligt att nämnden först och främst har en rådgivande funktion. Det är ytterst få ärenden den kan besluta i, och dessa ärenden är i allmänhet inte särskilt viktiga (ut- formning av läsårsavslutningen, trivselfrågor etc).

Det är inte tillräckligt att eleverna får lära sig om demokrati i under- visningen. De bör uppleva demokrati för att acceptera den. Det kan inte heller öka trivseln i skolan, att eleverna känner sig oförmögna att påverka sin egen situation i skolan.

2.6.4 Samverkan hem skola

2.6.4.1 Bestämmelser och anvisningar

Att skolan i sin verksamhet skall samarbeta med hemmen framgår redan av skollagens första paragraf: . . samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och an- svarskännande samhällsmedlemmar.” Det åligger styrelsen för skolan att verka för samarbete mellan hem och skola. 1 skolstadgans inledande per- sonalbestämmelser föreskrivs: ”Varje anställd vid grundskolan eller gym- nasieskolan skall vinnlägga sig om gott samarbete med eleverna och deras föräldrar.” Därutöver stadgas att det åligger skolchef och rektor att ”främja samarbetet mellan hemmen och skolan. ] klassföreståndarens åligganden ingår särskilt ”att ha tillsyn över elevernas skolgång samt söka kontakt med föräldrarna, om elev försummar skolgången. . .

I läroplanernas mål och riktlinjer anges att "det gemensamma ansvaret och intresset för de ungas utveckling bör förena hem, skola och samhälle i ett fruktbärande samarbete". De allmänna anvisningarna i läroplanerna

Ss 10:1 55 1116 55 14:13 Lgr 69 s 11 Lgy 70 s 11

tar upp samverkan mellan hem och skola som en av de första uppgifterna. Kompletterande riktlinjer för kontakten mellan hem och skola avseende grundskolan har utfärdats av skolöverstyrelsen i samband med minskningen av antalet betygsgivningstillfällen i grundskolan.

2.6.4.2 Samverkansorgan Hem och skola-föreningar

Den traditionella formen för samverkan mellan hem och skola finner man i föräldraföreningarna. Dessa kallas numera vanligen hem och skola-för- eningar för att markera deras karaktär av samverkansorgan. I dagens skola tillkommer även andra former för kontakt och samverkan: samarbetsnämnd, klassmöten, formaliserade personliga kontakter, åhörardagar etc. Riksförbundet Hem och Skola (RHS) organiserar hem och skola-förening- ar vid alla skolformer. Störst är anslutningen i grundskolan, där cirka 90 procent av skolorna är med i verksamheten. I gymnasieskolan rör det sig om cirka 60 procent, och det är då främst de tidigare yrkesskolorna som står utanför. De lokala föreningarnas verksamhet och organisation kan skifta i flera avseenden. De flesta är anslutna till RHS, men detta innebär tex inte gemensamma stadgar för alla lokalföreningar. Från RHS:s sida har i flera olika sammanhang framförts önskemål om ett ökat föräldrainflytande.

K lassombud

Hem och skola-föreningarnas verksamhet bygger till stor del på de 5 k klass- ombudens insatser. Systemet med klassombud fungerar vanligen så att för— äldrarna i varje klass utser ett eller två ombud, som skall vara en förmedlande länk mellan dessa föräldrar och skolan. Det förväntas bl a att klassombuden. ibland tillsammans med klassföreståndarna, ordnar möten med klassens föräldrar. RHS ger centralt och delvis också regionalt de lokala hem och skola-föreningarna service med utbildning och utbildningsmaterial till klass— ombuden. Systemet med klassombud är inte vanligt i gymnasieskolan.

K lassmä ten

Klassmötena är ofta initierade av skolan men ordnas även av klassombuden. På klassmötena förekommer dels information från skolan och då i synnerhet från klassföreståndaren, dels diskussioner mellan föräldrarna. De ämnen som tas upp vid dessa diskussioner rör inte enbart elevernas situation i skolan utan även deras fritidssituation samt allmänna uppfostrings- och undervisningsfrågor. På klassmötena kan även planering av annan kon- taktverksamhet ske. Klassmöten förekommer i första hand i grundskolan.

Allmänna . föräldramöten

Gemensamma möten för alla föräldrar i skolan för ett visst stadium eller årskurs ordnas dels av skolan, bl a för studieorientering, dels av hem och skola-föreningen.

Enskilda samtal

För samtal med föräldrar skall läraren ha mottagningstid. Iökad omfattning Lgr 69 s 21 förekommer i grundskolan, i synnerhet på låg- och mellanstadierna, utöver Lgy 70 5 20 Spontana individuella kontakter även formaliserade enskilda samtal mellan lärare och föräldrar till en elev — ibland även med eleven deltagande. Denna form för information och kontakt är delvis en följd av det minskade antalet betygsgivningstillfällen. Den rekommenderas av skolöverstyrelsen i de ovan nämnda riktlinjerna för kontakten mellan hem och skola. De enskilda sam- ASÖ 1970/7lz36 talen kallas ofta "kvartssamtal”, eftersom de vanligen systematiseras så att klassläraren står till förfogande för samtal ett antal kvällar, och föräldrarna då efter att ha fått uttrycka önskemål om lämplig tid inbjuds till en viss tid för cirka 15 minuters samtal. På grundskolans högstadium förekommer enskilda samtal mellan föräldrar och lärare vanligen i samband med in- formation inför val till högre årskurs eller övergång till gymnasieskolan. Vid sådana tillfällen har föräldrarna oftast möjlighet att träffa inte bara klass- föreståndaren utan även alla de lärare som eleven har i de olika ämnena.

? Å hörardagar

En form för kontakt mellan hem och skola utgör de sk åhörardagarna till vilka föräldrarna inbjuds att besöka skolan medan undervisning pågår. Deltagarfrekvensen på åhörardagar är hög på lågstadiet men betydligt lägre på mellanstadiet. På högstadiet kommer föräldrarna endast undantagsvis och i gymnasieskolan förekommer numera i allmänhet inte åhörardagar.

En förklaring till dessa förhållanden är elevernas med ålder tilltagande negativa inställning till att föräldrarna kommer till skolan. En annan för- klaring är svårigheterna för föräldrarna att kunna besöka skolan under ar- betstid.

Samarbetsnämnder

I den försöksverksamhet med samarbetsnämnder som pågår vid gymnasiala skolor, grundskolor m fl är det vanligt, att föräldrarna har representation. Den tidigare påpekade bristande motivationen för att aktivt delta i sam- arbetsnämndens verksamhet gäller i viss mån även föräldrarepresentanterna men kanske i mindre utsträckning dem än de andra representanterna.

2.6.4.3 Samverkansprob/em

”Ansvaret för att den första kontakten mellan hem och skola kommer till Lgr 69 s 20 stånd vilar på skolan.” Erfarenheten visar att skolans initiativ på detta om-

råde får ett mycket stort gensvar på grundskolans lågstadium. Detta be- tydande föräldraintresse tycks sedan avta ju högre upp i skolan eleverna kommer.

I arbetet med Iäroplansuppföljningen i grundskolan (LUG) har bl a gjorts vissa undersökningar på låg— och mellanstadierna med enkäter till och in- tervjuer av lärare. Bara tre procent av lärarna uppgav att de inte haft eller

inte planerade något klassmöte under det aktuella läsåret (1971/72). På dessa klassmöten hade två tredjedelar av lågstadiets lärare och hälften av mel- lanstadiets lärare nått praktiskt taget alla föräldrar i sina klasser. Många lärare uppgav dock att de inte fått kontakt med så många föräldrar som de önskade —— i synnerhet föräldrar till barn med skolproblem. Huvuddelen av klassmötena hade genomförts utan elevdeltagande. Frekvensen lärare som haft åhörardagar var relativt hög för bägge stadierna (89 respektive 84 procent) men det var stora skillnader mellan stadierna, när det gäller deltagande. På lågstadiet uppgav 73 procent av lärarna att flertalet föräldrar kommit på åhörardagar. Motsvarande andel lärare på mellanstadiet var en- dast 36 procent.

Bland äldre elever (på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan) kan man märka en viss tendens till att hålla föräldrarna utanför skolsi- tuationen. Detta gäller inte enbart individuellt utan även institutionellt, tex så att ett elevråd hellre samarbetar med lärarna än med föräldraför- eningen i olika frågor. Denna inställning kan givetvis växla beroende på frågans art men är ändå rätt allmän. Det förefaller vara så att åtskilliga elever upplever föräldrarna som utomstående i skolan.

2.7. Pedagogisk ledning

Skolöverstyrelsens, länsskolnämndernas, skolstyrelsernas samt skolledning- ens ansvar och uppgifter avseende den pedagogiska ledningen tas upp i kapitel 4, som behandlar bla olika myndigheters uppgifter.

Skolöverstyrelsens läroplansuppföljning och utvärderingsarbete är avsett att vara en förstärkning av den pedagogiska ledningen i skolorna. Samtidigt som läroplan för grundskolan (Lgr 69) började tillämpas, startade skolöver— styrelsen en uppföljande verksamhet läroplansuppföljning för grundsko- lan (LUG). Inom ramen härför har genomförts större enkätundersökningar inom flera områden, tex organisatoriska frågor (skolledarenkäterna), un- dervisningen på låg- och mellanstadierna, svenska, matematik och sam- hällsorienterande ämnen på högstadiet.

lnom andra områden har probleminventeringar genomförts via fortbild- ningskonsulenterna vid Iänsskolnämnderna och intervjuer företagits med lärare och elever etc. I undersökningarna har medverkat representanter för personalorganisationerna i bla olika referensgrupper.

För läroplansarbetet i gymnasiet och fackskolan fanns tidigare skolöver- styrelsens projekt läroplansanalys i gymnasieskolan (LAG). Detta projekt har nu ersatts av ett arbete med uppföljning av gymnasieskolans läroplan. Även till denna läroplansuppföljning kommer att knytas en eller flera re- ferensgrupper med representanter för skolans huvudmän, personal, elever och föräldrar.

Sommaren 1972 påbörjades inom skolöverstyrelsen ett projekt för mål- bestämning och utvärdering inom skolan (MUT). Det har tillkommit för att samordna och ge enhetlighet åt arbetet med en klarare precisering av skolans mål — de övergripande målen såväl som målen för ämnen samt med att finna instrument för utvärderingen av skolan i relation till bestämda

och beskrivna mål. Projektet fungerar även som övergripande styrorgan för läroplansuppföljningen i grundskolan och gymnasieskolan. En precisering av undervisningens mål och innehåll ter sig som nödvändig. Den bör utföras centralt inom skolöverstyrelsen i projektet målbestämning och utvärdering (MUT). Det är därvid angeläget att just aspekten skola samhälle i un- dervisningen ges hög prioritet.

! forskningsarbete både vid universitetens pedagogiska institutioner och lärarhögskolorna sker en uppföljning och utvärdering av delar av skolans verksamhet. Någon direkt samordning därav förekommer inte.

2.8. Information

2.8.1. Informationsinsamling

Omfattningen av den mängd information som insamlas från de lokala skol- enheterna är betydande. Uppgifter av många olika slag avseende elever, undervisningsgrupper, lärare, lokaler etc lämnas till kommunala och statliga myndigheter och institutioner, organisationer, utredningar m fl. Det är dels fråga om regelbundet återkommande rapporter och redovisningar, dels till- fälligt insamlande av information.

Samråd sker mellan centrala myndigheter och berörda personalorgani- sationer i skolan i frågor gällande informationsinsamling.

2.8.2. Uppgiftslämnare. omfattning och art

För skolledning och administration vid de enskilda skolenheterna är arbetet med sammanställning och redovisning av fakta om undervisningens or- ganisation och skolans förhållanden i övrigt omfattande. Även skolstyrelser och länsskolnämnder har att lämna uppgifter av olika slag. Även här är det fråga om stora arbetsinsatser.

En bidragande faktor till att arbetet med insamling, sammanställning och redovisning av data av uppgiftslämnaren uppfattas som betungande är att arbetet ofta utförs under tidsnöd. Att så blir förhållandet beror bl a på att man från centralt håll tex vid utsändande av enkäter ofta vänder sig till länsskolnämnder eller skolstyrelser, som i sin tur måste vända sig till skol— enheterna för att få svarsunderlag. Därigenom får de inblandade parterna för kort tid till förfogande för arbetet.

Det är inte alltid helt klart vad enkäter och redovisningar syftar till. Det är av betydelse

:i att uppgiftslämnaren känner sig ge väsentlig information. att enkäter och redovisningar blir snabbt bearbetade samt Cl att resultaten görs kända även för uppgiftslämnarna.

Kan dessutom vidtagna åtgärder mot eventuella problem redovisas, blir motivationen för att medverka i undersökningar större än nu. Enkäter som återkommer flera år i rad för att som man säger spåra trender kan innebära risk för uttröttning. Det går lätt slentrian i både frågor och svar. Värdet

av en enkät bör noga vägas mot allt det arbete den innebär med både kon- struktion, genomförande och efterbearbetning.

2.8.3. Mottagare

Av myndigheter, institutioner m fl som infordrar data från skolenheterna kan nämnas skolstyrelser, länsskolnämnder, skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån, Iärarhögskolor, intagningsnämnder, utredningar, arbetsgrupper och vetenskapliga undersökningar. Inte alltför sällan måste samma uppgifter lämnas flera gånger, tex uppgifter om lärares anställningsförhållanden, tjänstgöring, tjänstledighet etc, som i många fall brukar lämnas till kom- munala myndigheter som underlag för olika slag av register och löneut- betalningar. Delvis samma uppgifter om utbildning infordras varje höst även av statistiska centralbyrån till dess lärarregister.

Inom skolöverstyrelsen finns en s k enkätgrupp, som har till uppgift att dels samordna olika byråers och arbetsgruppers planerade enkäter, dels vara rådgivande vid enkäters utformning och dels ge anvisningar om var begärda uppgifter eventuellt redan finns tillgängliga. Genom enkätgruppens verk- samhet kan åtskillig tid sparas för uppgiftslämnarna. Om man tex genom att förenkla eller undvika en del enkäter till landets skolstyrelser minskar ifyllnadstiden inbesparas avsevärd arbetstid. Frågan är om inte en utvidgning av en samordnande verksamhet på mottagarsidan skulle kunna innebära stora lättnader på fältet. Det är inte enbart ett arbetstidsproblem utan även en fråga om att undvika irritation och därmed kanske försämrad kvalitet på lämnad information.

2 . 8 .4 Könsgruppering

Ett speciellt problem i samband med elevstatistik är att uppgifter om elevval etc som krävs in från skolorna gäller flickor och pojkar var för sig. Elev- registreringssystemen för såväl grundskolan som gymnasieskolan, vilka in- fördes fro m läsåret 1970/71 respektive 1971/72, har emellertid klasslistor, där eleverna förtecknas i bokstavsordning oberoende av kön. Tidigare fördes flickor och pojkar var för sig i klassböcker och på klasslistor. Skälet till förändringen torde vara en markering av skolans ansträngningar att mot- verka könsrollstänkande.

Motiveringen för att begära in siffror på elevantal etc med uppgifter om antal flickor och pojkar var för sig är givetvis myndigheternas önskemål att kunna följa hur könsbundna elevvalen är. Skolornas enda möjlighet att klara detta uppgiftslämnande, aktuellt minst en gång per läsår, är att pricka av elevlistorna manuellt. I skolor med många invandrarelever för- svåras detta arbete inte obetydligt genom tveksamhet om elevers namn är flick- eller pojknamn.

2.8.5. Användning av insamlad information

I huvudsak finns två motiv till att samla in information om skolverksam- heten. Dels behövs den som beslutsunderlag i olika sammanhang, dels som

en lägesbeskrivning. Det är dessutom av betydelse att den används för återföring till uppgiftslämnarna.

2 . 8 . 5. l Beslutsunderlag

I frågor där centrala eller regionala instanser fattar beslut om utbildningens lokala organisation och omfattning krävs en relativt stor mängd data som underlag.

Som exempel härpå kan nämnas fastställande av klassanordning för grund- skolan, där beslutet fattas av länsskolnämnden på grundval av skolstyrelsens förslag. Skolstyrelsen har i sin tur upprättat sitt förslag med ledning av i de uppgifter som kommunens grundskoleenheter sammanställt.

För gymnasieskolan fattas motsvarande beslut om skolenheternas orga- nisation av skolöverstyrelsen respektive länsskolnämnden på grundval av från styrelsen för gymnasieskola insänd plan över antalet elever, klasser och grupper.

Ett tredje exempel på att en relativt stor mängd ingivna uppgifter tjänar som beslutsunderlag är länsskolnämndernas granskning av högstadiesko- lornas organisation.

Vid rekvisition av statsbidrag till driften av grundskola inges till läns- skolnämnden omfattande uppgifter om lärartjänster etc i kommunen. Dessa uppgifter utgör underlag för beslut om statsbidragets storlek.

För ingivande av uppgifter i ovanstående och andra sammanhang finns av skolöverstyrelsen fastställda formulär i enlighet med bestämmelser i stats- bidragskungörelsen.

Med nuvarande ansvarsfördelning mellan kommunala och statliga organ är informationsinsamling av ovan angivet slag nödvändig. Centrala och re- gionala myndigheter kan inte fatta beslut rörande utbildningens lokala or- ganisation och omfattning utan ett fullständigt beslutsunderlag.

2.8.5.2 Lägesbeskrivning

Motivet att samla in uppgifter om situationen i skolorna för att få en be- skrivning av hur läget är i olika avseenden blir allt starkare. Från många håll ställs krav på att snabbt få information om skolan av de mest skiftande slag. Det kan vara i skolpolitiska eller personalpolitiska sammanhang, i ut- redningssammanhang eller efter önskemål från massmedia osv.

Problemet är inte i första hand att samla in information utan att något så när snabbt och enkelt kunna ta fram de för tillfället aktuella delarna av den redan insamlade informationen och därvid presentera dem på lämpligt sätt.

Statistiska centralbyrån tar årligen in uppgifter från skolorna i flera olika sammanhang. Dessa sammanställes och redovisas i Statistiska meddelanden (Statistical reports), som utkommer med ett tiotal nummer per år rörande utbildning på grundskolans och gymnasieskolans nivå.

SL 9 s* 55 11:6', l2:8; 1328; 15:54; 16:48

SFS l965:74l 3 &

SFS 1965:737 2 #

2.8.6. Utvecklingsprojekt

Inom statistiska centralbyrån och skolöverstyrelen pågår sedan våren 1970 en översyn av det statistiska informationsflödet inom skolväsendet. Arbetet bedrivs i en projektgrupp benämnd INFOS (Informationssystem för skol- väsendet) och har hittills enbart gällt gymnasieskolan. INFOS har lagt upp ett system för redovisning av elever och klasser i gymnasieskolan. Till detta har kopplats underlag för förslag och beslut om organisation av klasser och studievägar.

Utöver ovannämnda projekt pågår inom skolöverstyrelsen sedan 1970 ett projekt med syfte att utreda förutsättningarna för ett planeringssystem för skolväsendet (PLANS). Detta projekt har nyligen avslutats.

PLANS ambitionsnivå är hög. Man eftersträvar ett målstyrande, linje- orienterat planeringssystem, som täcker hela skolväsendet i alla delar och nivåer. Genom alternativa strategiska planer utgående från dels skolpolitiska mål, dels samhällets tänkbara förändringar och dels problembeskrivningar inom skolan skulle man kunna upprätta en utvecklingsplan, som upptar både kortsiktiga och långsiktiga projekt. Den strategiska planen och utveck- lingsplanen skulle tillsammans bilda underlag fören direkt verksamhetsplan, vari bl a skulle ingå en programbudget. För att planeringen skall bli effektiv, är processen med återvinning av information och erfarenheter synnerligen

viktig.

2.8.7. Återföring

För att skapa förståelse för nödvändigheten av att samla in information om verksamheten i skolorna är det av stor betydelse att uppgiftslämnarna får se resultat av sin möda, tex i form av sammanställningar och analyser utformade på sådant sätt att slutsatser lätt kan dras utan att man måste tränga in i alltför omfattande och svårtolkade tabeller.

Man skall inte heller underskatta den utvecklande betydelse som enkäter och liknande undersökningar kan ha. Enbart genom att fästa uppmärk- samheten på vissa problem och ange alternativa möjligheter kan man bidra till lösningar.

2.9. Fortbildning

2.9.1. Bestämmelser

Skyldigheterna att främja eller sörja för lärares fortbildning fastläggs i för- fattningar för skolväsendet. I skollagen anges att skolstyrelsen skall främja lärarnas fortbildning. I skolstadgan fastslås att skolchef, rektor och huvud— lärare i grundskola och gymnasieskola har att främja lärarnas fortbildning. I instruktion för länsskolnämnderna sägs att det åligger nämnd särskilt att främja lärarnas fortbildning och,i mån av tillgång på medel, anordna kurser för dem. I instruktion för skolöverstyrelsen fastslås att myndigheten inom sitt verksamhetsområde har inseende över utbildning, fortbildning och vida- reutbildning av lärare och andra tjänstemän.

I den sist angivna instruktionen skiljer man på utbildning, vidareutbild-

ning och fortbildning. Utbildning uppfattas som studier med teoretiskt och praktiskt innehåll som ger behörighet för en befattning, vidareutbildning fortsatta studier som syftar till att öka meriteringen eller ge behörighet till högre befattning. Fortbildningen slutligen kan ge befattningshavare fördju- pade kunskaper och ökade färdigheter inom befattningshavarens yrkesom— råde. Gränserna mellan de angivna begreppen är ofta svåra att dra men man skiljer i praxis mellan de tre. I skolstadgan återfinns bestämmelser om att undervisningen får inställas 55 5:31; 8:33 under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skol- arbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar som anordnas av styrelsen för skolan eller anordnas eller godkänns av skolöverstyrelsen eller läns- skolnämnden. Alternativt kan undervisningen inställas i visst eller vissa ämnen under motsvarande tid.

2.9.2. Organisation

2.9.2.1 Centralt

Skolöverstyrelsen har inseende över fortbildning av lärare och andra tjäns- temän. På skolöverstyrelsen ankommer därför att finna system för lång- siktig planering samt att effektivt och ändamålsenligt disponera verket till- delade statsmedel för fortbildningsverksamheten. Verket söker genom de- centralisering och delegering av ansvar på både planerings- och effektue- ringsstadierna avlasta sig självt samt bygga upp intresseengagemang hos underordnade myndigheter samtidigt som verket i avgörande faser utövar kontroll och påverkar utvecklingen av fortbildningsarbetet.

Landet är indelat i sex fortbildningsregioner. I varje region finns en full— ständig lärarhögskola med fortbildningsavdelning, som består av fortbild— ningsledare, biträdande fortbildningsledare och kansli. Länsskolnämndsut- redningen har i anledning av U 6815 förslag om att lärarhögskolorna skall inordnas under det föreslagna universitets- och högskoleämbetet föreslagit att nämnda fortbildningsavdelningar knyts till länsskolinspektionen på re- spektive ort.

» Skolöverstyrelsens kurser feriekurser, särskilda fortbildningskurser för- anledda av läroplansreformer, skolledarkurser, handledarkurser och kurser : för lärarutbildare — anordnas av de olika Iärarhögskolornas fortbildnings— avdelningar i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. De olika fortbildningsavdelningarna ansvarar därvid för olika ämnesgrupper.

Inom fortbildningsorganisationen vid de nämnda lärarhögskolorna finns i även en språkassistentorganisation bestående av ett femtiotal assistenter i ? engelska, franska, tyska, ryska och spanska. Planeringen av assistenternas arbete sker i samarbete med länsskolnämndernas fortbildningsavdelningar. Arbetsuppgifterna består i att besöka lärare i skolorna, utarbeta övningar och program, delta i konferenser med lärare samt vara stöd för språklärare.

2.9.2.2 Regionalt

Vid länsskolnämnderna finns fortbildningsavdelningar ledda av heltidsan- ställda fortbildningsledare. Fortbildningskonsulenter företrädande olika

Prop l973z76

ämnen inom grundskola och gymnasieskola finns till det antal som skol- överstyrelsen fastställer. De är lärare som är tjänstlediga från hälften av sina lärartjänster för att tjänstgöra som konsulenter.

Nära fortbildningsavdelningarna verkar även en särskild institution för information om pedagogiska hjälpmedel, länscentral för pedagogiska hjälp- medel (LPH). Riksdagen har emellertid på grundval av förslag i lärome- delspropositionen beslutat att dessa länscentraler för pedagogiska hjälpmedel skall upphöra den 30 juni 1974.

Fortbildningsledarens ansvarsområde omfattar planering och genomföran- de av studiedagsverksamhet, ledarutbildning, skolledar- och andra konfe- renser, kursverksamhet samt ledningen av konsulentverksamheten. Till det- ta kommer samverkan med och fortbildning via olika organ såsom länsteater, museum, Sveriges Radio, polis, lärarhögskolor etc.

Länsskolnämnderna planerar och söker genomföra verksamheter som kommunerna i stor utsträckning skall betala. [ vissa län har tillsatts en referensgrupp för fortbildningsfrågor bestående av representanter för kom- munerna och länsskolnämnden. Referensgruppen kan planera för samord- ning av fortbildningsverksamheten tidsmässigt och för olika stadier, ga- rantier kan skapas för kontinuitet mellan kommunens och länsskolnämndens planering av fortbildningsaktiviteter etc. Referensgruppens beslut i fortbild- ningsfrågor går ut som rekommendationer och erbjudanden till skolstyrel- serna.

Länsskolnämndens fortbildningskonsulenter har till uppgift att samla in- formation om metodiska uppslag i undervisningen, handleda oerfarna lärare samt ge råd och anvisningar till lärare, skolledningar och skolstyrelser be- träffande hjälpmedel och utrustning i institutioner. Viktiga uppgifter är att besöka skolor och lärare, att ta emot auskultanter i den egna undervisningen liksom att delta i studiedagar, kurser och studiecirklar och att tillsammans med lärare få diskutera undervisningsproblem och finna lösningar eller nya grepp.

Konsulenterna har i sitt arbete många tillfällen att registrera fortbildnings- behov.

Någon direkt central samordning av fortbildningskonsulenternas verk- samhet och innehållet däri förekommer för närvarande inte.

Huvuddelen av konsulentverksamheten bedrivs på grundskolstadiet. Konsulenter i mindre frekventa ämnen, i första hand konsulenter på det gymnasiala stadiet, har ofta större arbetsområde än länet. Den ringa till- gången av konsulenter på det gymnasiala stadiet kompenseras av gymna- sieinspektörerna. vars arbetsuppgifter i stor utsträckning överensstämmer med fortbildningskonsulenternas. Gymnasieinspektörernas årliga rapporter utgör en värdefull dokumentation om den pedagogiska verksamheten i äm- nena och ger ofta stoffoch impulser till debatt om ämnenas speciella problem.

En viktig del i fortbildningsverksamheten utgör också utbildning och fort- bildning av skolledare och huvudlärare på olika stadier.

2.9.2.3 Lokalt

Skolledning, huvudlärare, ämnes- och samverkanskonferenser är viktiga fak- torer i fortbildningsarbetet. Ämneskonferenserna skall planera arbetet i

ämnena, granska stoffet i läroböckerna samt avge förslag om inköp och nya läroböcker. Förarbetet till dessa beslut innebär studier och diskussioner, som ofta leder till förnyelse, omprövning av metoder, utbildningskomplet- tering etc. Rektors och studierektorers kontakter med lärarna vid sådana tillfällen erbjuder utmärkta möjligheter att skapa och utveckla en fortbild- ningsmedveten inställning bland lärarna.

De största kommunerna i landet har i skiftande omfattning egna ämnes- och/eller stadiekonsulenter vilkas verksamhet kompletterar fortbildnings- konsulenternas vid länsskolnämnderna. I t ex Stockholm och Malmö täcker dessa de llesta ämnen i grundskolan, i Göteborg enbart 5 k övningsämnen och trafikundervisning.

2.9.3. Olika typer avfortbi/dning 2.9.3.1 Obligatoriskfortbildning

Det organiserade fortbildningsarbetet bedrivs dels som obligatorisk fortbild- ning, dels som frivillig.

Enligt skolstadgan får undervisningen inställas för anordnande av högst fem studiedagar. Lärarna är skyldiga att delta i denna verksamhet. Stu- diedagarna sprids vanligtvis över hela läsåret på hel- eller halvdagar. Enligt den s k kommunöverenskommelsen skall länsskolnämnden organisera och genomföra minst en Studiedag per år för ämnes-, övnings— och yrkeslärare. I praktiken har nämnderna i regel svarat för en Studiedag för högstadiets och två dagar för gymnasieskolans lärare. För det sistnämnda stadiets lärare krävs ofta samverkan inom länet, regionen och i vissa fall anordnas riks- studiedagar för lärare i mycket lågfrekventa ämnen.

Förutom de regionala studiedagarna anordnas lokala studiedagar. Vid så- dana studiedagar används ibland centralt producerat fortbildningsmaterial. Verksamheten kan ledas tex av skolledare eller huvudlärare. Ibland med- verkar fortbildningskonsulenter eller metodiklektorer från lärarhögskolorna. Studiedagarna på låg- och mellanstadierna har under de senaste åren hu- vudsakligen bedrivits med centralt studiedagsmaterial inom Delta-1 och JET-2 projekten.

2.932. Frivillig/artbildning

Den frivilliga fortbildningen utgörs till största delen -av de av skolöver- styrelsen genom fortbiIdningsavdelningarna anordnade feriekurserna. Till deltagarna utgår resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel. Kursantalet är inemot 300 varje sommar, och till varje kurs uttas i regel 30 deltagare. Kurser anordnas förutom för lärare i viss utsträckning även för annan skolpersonal, elever och föräldrar.

Utbudet av sommarkurser och ämnesval kan bestämmas av efterfrågan på viss fortbildning men även av den allmänna utvecklingen inom un- dervisningsväsendet. Kurserna äri regel ämnesanknutna men allt fler kurser har behandlat allmänna pedagogiska frågor, elevvårdsfrågor, skolhälsovård etc. Särskild uppmärksamhet har också kommit att ägnas åt invandrares och språkliga minoriteters problem, handikappade elevers problem samt åt

' Fortbildning av klasslär- are i matematik. " Fonbildning av lågsta- dielärare i engelska (Junior English Teaching).

frågor som sammanhänger med undervisning av underpresterande elever.

För att möjliggöra för skolledarna att fullgöra sina alltmer krävande upp- gifter anordnas skolledarkurser under både termins- och ferietid. Kurserna kan behandla både administrativa och pedagogiska frågor.

Fonbildning av språklärare innebär särskilda arrangemang för utlands- vistelser. Denna fortbildning administreras av lärarhögskolan i Uppsala. Ut- landskurserna har som uppgift att ge lärarna förnyad kontakt med språket i dess miljö och med landets befolkning, att ge tillfälle att studera sam- hällsinstitutionerna, att ge orientering i kulturfrågor etc.

Kurserna anordnas ofta i samarbete med landets myndigheter och ut- bildningsväsende. Fortbildningsavdelningarnas språkassistenter deltar ibland i dessa kurser och ibland erhålls experthjälp från respektive land.

Vid sidan av feriekurserna anordnas även kurser under terminstid, bl a frivilliga kvällskurser. Arrangörer av dessa kurser är länsskolnämnderna eller kommunerna.

Den enskilde lärarens fortbildning är ytterst beroende av honom själv. Oavsett inom vilken sektor av skolan han arbetar eller på vilket stadium han tjänstgör kommer behovet av både ämnesfördjupning och breddning av den personliga utbildningen att göra sig gällande. Därvid kommer fortsatta högskolestudier ofta ifråga liksom en kontinuerlig uppföljning av utveck- lingen inom de egna ämnena genom studium av facktidskrifter. nyutkom- men litteratur etc. Fortbildningsmoment av de slag som ovan nämnts kom- mer också in i det dagliga arbetet och genom ständiga kontakter med kolleger och elever. Lektionsförberedelser, diskussioner och arbete i lärarlag. äm- neskonferenser etc innehåller många fortbildningsmoment. En av huvud- lärarnas uppgifter är också att främja lärarnas fortbildning och handleda mindre erfarna kolleger.

2.933 Direktkurser -— pilotkurser

Feriekurser har tidigare vanligen ordnats som s k direktkurser. Härmed avses att fortbildningen i första hand tar sikte endast på kursdeltagarna. Sådana direktkurser kan även ge effekt på andra än deltagarna, därigenom att kol- leger och ämneskonferenser får en redogörelse för kurserna, får ta del av kursmaterial etc. Kursmaterial och dokumentation från kurser sprids också i viss utsträckning till skolor, ämneskonferenser och lärare genom direkt utsändning eller genom publicering i facktidskrifter och lärarpress.

Under senare år har även anordnats sk pilotkurser. Syftet med dessa är, att deltagarna efter genomgången kurs skall användas som kursledare i kommunens eller regionens studiedagsverksamhet. Kursdeltagarna kan också under kurstiden arbeta fram eller pröva studiematerial, som sedan skall användas i studiedags- eller studiecirkelsammanhang.

2 . 9. 3 .4 Övrig fortbildningsverksamhet

Ett stort antal fortbildningskurser anordnas även av organisationer och in- stitutioner som SAF, LO, ämnesföreningar, Svenska Bankföreningen m fl. Fortbildningskurser av denna typ speciellt de som anordnas av arbets-

marknadens organisationer — är särskilt angelägna för lärare i gymnasie- skolan med uppgift att ge yrkesteknisk grundutbildning. Därvid torde fort— bildningsmålen behöva avse både utveckling och förändring inom olika yr- kesområden samt studier av sociala förhållanden och förändringar.

3. Resurser

3.1. Personal

3.1.1 Allmän orientering om vissa grundläggande bestämmelser och

förhållanden

3.1.1.l Inledning

1 ”Utredning och förslag om utbildning och anställning för lärare inom ar- betsmarknadsutbildningen" (AMU/L, SÖ 1973) konstateras följande (5 80):

"Det totala regelsystemet för lärarnas anställningsförhållanden i olika skolformer har nått en sådan omfattning och komplexitet. att det i sin helhet inte behärskas av en enskild individ. Det tar för sin tillämpning i anspråk högst betydande personalinsatser hos bl a den lokala skolledningen och hos regionala och centrala myndigheter på skol- området. Även personalorganisationerna måste sätta in stora arbetskraftsresurser. Trots att så betydande personalinsatser nu tas i anspråk, får man konstatera att det brister i efterlevnaden.

Redan omfattningen och komplexiteten och följderna därav kan väcka tanken på att en omprövning kunde vara behövlig. Till stor del beror omfånget och komplexiteten på att systemet bygger på en mångfald mycket preciserade tjänstetyper och behö- righetsregler med anknytning till ämnen enligt dessas benämning och innehåll i gäl- lande tim- och kursplaner. Gamla behörighetsregler kan oftast inte utplånas vid in- träffade förändringar _ i exempelvis skolformens läroplan eller i lärarutbildningen — utan till dessa gamla regler läggs ständigt ändringar, kompletteringar och helt nya regler att tillämpas parallellt för olika generationer av lärare. En typ av fråga som allt oftare väcks är huruvida den ena eller andra arbetsuppgiften ingår i lärartjänsten (i lärares skyldigheter) eller inte."

En förklaring till att personalbestämmelserna inom skolområdet blivit så omfattande, svårtydda och invecklade torde vara att det nuvarande statliga driftbidraget är lärarlöneanknutet, vilket bl a medfört en ingående detalj- reglering när det gäller skolans personal. En annan bidragande orsak torde även vara att de genomgripande skolreformerna som genomförts på senare år medfört en vad man skulle kunna beteckna som provisorisk påbyggnad av gällande regelsystem. Därigenom har systemet blivit än mer invecklat och svåråtkomligt, vilket bidragit till att öka svårigheterna att praktiskt till- lämpa gällande bestämmelser. Ytterligare en förklaring är ett uttryckt önskemål från lärarorganisationernas sida om centrala bestämmelser. Genom riksdagsbeslut 1965 reformerades de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. Reformen innebar att de offentliga tjänstemännen inord-

nades i ett regelsystem som i princip motsvarar det som redan tidigare gällt mellan parterna på den privata arbetsmarknaden.

Den nya lagstiftningen, som trädde i kraft 1966-01-01, innehåller två hu- vudförfattningar. nämligen statstjänstemannalagen (StL) och kommunal- tjänstemannalagen (KtL). Den förra innehåller de grundläggande bestäm- melserna om statstjänstemännens rättsställning, medan kommunaltjänste- mannalagen innehåller vissa bestämmelser om kommunaltjänstemän- nens ställning i arbetsrättsligt hänseende.

Genom den nya lagstiftningen gjordes lagar som tidigare endast gällt den privata delen av arbetsmarknaden tillämpliga även inom den offentliga sek- torn. Bland de viktigare lagar som i dag äger tillämpning även inom den offentliga sektorn kan av skyddslagstiftningen nämnas 1970 års allmänna arbetstidslag, 1963 års lag om semester, 1949 års lag om kollektivavtal. 1928 års lag om arbetsdomstol, 1936 års lag om förenings- och förhand- lingsrätt samt 1920 års lag om medling i arbetstvister.

Frågor om lön och andra ekonomiska villkor regleras numera i bestäm- melser tillkomna genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter även för tjänstemän i stat och kommun. Andra bestämmelser av administrativ karaktär och inom det avtalsförbjudna området återfinns i ensidigt av ar- betsgivaren utfärdade bestämmelser.

Då kommunerna är huvudmän för grundskolan och kommuner och lands- tingskommuner för gymnasieskolan och särskolan, äger kommunaltjäns- temannalagen tillämpning på samtliga tjänstemannaanställningar inom des- sa skolformer. Här bortses från eventuellt förekommande statstjänsteman- naanställningar förda på övergångsstat vid viss skolas eller skolforms kom- munalisering.

Specialskolan är statlig varför statstjänstemannalagen äger tillämpning på tjänstemannaanställningarna vid denna skolform. Denna lag är även till- lämplig på personal vid länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen.

3. 1 .1 .2 K ommuna/tjänstemän

Tillämpningsområdet för kommunaltjänstemannalagen framgår av dess för- sta paragraf.

"Denna lag äger tillämpning på anställning med kommun såsom arbetsgivare och tjänsteman som arbetstagare.

Med kommun likställs i denna lag landstingskommun, kommunalförbund, försam- ling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, allmän försäkringskassa samt, enligt Ko- nungens bestämmande, annan allmän inrättning."

Då lagen saknar definition på begreppet tjänsteman, får det anses tillkomma kommuner och Iandstingskommuner att därest Kungl Maj:t inte i annan ordning utfärdat bestämmelser härom — vid anställandet avgöra och utsäga, om vederbörande skall ha tjänstemannastatus och därmed falla inom lagens tillämpningsområde eller inte.

Kommunaltjänstemannalagen, som reglerar vilka frågor som kan göras till föremål för kollektivavtalsreglering, har nyligen ändrats, så att en ut- vidgning av det avtalsbara området har skett fr o rn 1974-01-01 enligt nedan.

SFS 1965:274 SFS 19651275

KtLls'

Kths'

KtLBs'

SFS 1965:276

SFS 19531753 76 ?

"Tidigare lydelse: Nuvarande lydelse:

2 &

I anställningsförhållande varå denna lag är tillämplig gäller vad som är be- stämt i avtal.

Avtal må ej träffas om

a) inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utform- ning i övrigt;

b) myndighets ellerinrättnings ar- b) myndighets eller inrättnings betsuppgifter. ledningen eller fördel- verksamhet ningen av arbetet inom myndigheten eller inrättningen eller rätt till annan ledighet än semester;

c)anställningsvillkor som regleras i lag eller annan författning och angår tjänstetillsättning, disciplinär bestraffning eller anställnings upphörande.

Har avtal träffats i strid mot bestämmelserna i andra stycket, är avtalet i denna del utan verkan."

Lagen behandlar även tjänstemans rätt att delta i vissa konflikter som beslutats av arbetstagarförening m fl bestämmelser om konfliktsituationer.

I anslutning till att avtalsbara frågor regleras genom kollektivavtal och slutligt prövas av arbetsdomstolen har genom lag förordnats, att arbetstagare ej må föra talan om offentlig arbetsgivares beslut rörande hans arbets- eller anställningsvillkor, om han eller arbetstagarförening som han tillhör äger väcka talan i saken hos arbetsdomstolen eller i dess ställe inför skiljemän. För oorganiserad tjänsteman finns dock möjlighet att anföra besvär eller föra talan vid allmän domstol, eftersom han inte kan få sin sak prövad vid arbetsdomstolen.

Talan mot kommunal myndighets beslut förs genom besvär. Besvär kan ske enligt de i kommunallagen angivna grunderna för s k kommunalbesvär eller genom förvaltningsbesvär, när särskilda regler om detta angivits i spe- ciallagstiftning. Vid kommunalbesvär prövas endast beslutets laglighet, inte dess sakliga innehåll.

I landstingskommunerna och i 25 primärkommuner finns särskild be- svärsnämnd inrättad. Besvärsnämnden har att uppta och avgöra besvär över beslut om tillsättande av eller förordnande med vikariatslön på tjänste- mannaställning enligt de kommunala avtalens regler. Nämnden kan också pröva vissa beslut om entledigande och disciplinära åtgärder.

Över beslut om tillsättning av kommunaltjänsteman vid icke Specialreg- lerad förvaltning. vilket är en inte avtalsbar fråga. förs alltså talan enligt kommunallagens besvärsrättssystem, om inte särskild besvärsnämnd finns inrättad. Vid kommunalbesvär gäller de kommunala besvärsgrunderna, dvs olaglighet, kompetensöverskridande, orättvis grund, felaktigt förfarande och kränkning av enskild rätt.

Om inte särskilda behörighets- eller befordringsgrunder fastställts för viss anställning i kommun utan särskild besvärsnämnd, kan inte ett tillsättnings- beslut angripas med framgång på grund av att en mer meriterad förbigåtts. Det kan nämligen inte göras gällande att enskild rätt kränkts, då det inte föreligger någon rätt att erhålla viss tjänst. Om däremot besvärsnämnd finns inrättad, kan den vid prövning av bl a tjänstetillsättningsärenden pröva be-

slutets lämplighet eller ändamålsenlighet. Till skillnad från besvär enligt kommunallagen, då enbart kommunmedlem kan anföra besvär, äger varje intressent besvära sig hos besvärsnämnd. Inom den specialreglerade förvalt- ningen finns regler om förvaltningsbesvär intagna i specialförfattningar vid sidan av kommunallagen. Sådana regler återfinns tex i de olika skolför- SL 53—54 åå; Ss 19 kap fattningarna. Spech 101—103 äs"

K ommunaIt/"änsterriän med kommunal lönereglering

Frågor inom det avtalsförbjudna området samt i övrigt för kommunen internt administrativa bestämmelser har sammanförts i en tjänstemannastadga ”Tjänstemannastadga för primärkommuner (TST 70)”. För landstingskom- munerna gäller "Tjänstemannastadga för landsting (LTS 70)". Stadgorna har utarbetats av respektive kommunförbund och ensidigt rekommenderats medlemskommunerna till fastställande.

Bestämmelserna i stadgorna utgör regler av kommunal författningska- raktär. Beslut i frågor som regleras i stadgorna kan alltså inte göras till föremål för förhandlingar och inte heller prövas av arbetsdomstolen.

Tjänstemannastadgornas tillämpningsområde överensstämmer med till- lämpningsområdet för det kommunala avtalet ABT 70 och det landstings- kommunala LABT 70.

Skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasieskolan och särskolan är genom särskilda statliga bestämmelser undantagna avtalens tillämpning. För denna personal gäller inte heller den av respektive kommun fastställda tjänstemannastadgan.

K ommtitta/tjänstemän med statlig lönereglering

Kungl Maj:ts stadga om vissa tjänstemän hos kommuner mfl —- kom- SFS 1965:602 munaltjänstemannastadgan (K+S)—gälleri den mån Kungl. Maj:t förordnar anställning på vilken kommunaltjänstemannalagen är tillämplig.

Genom föreskrifter i skolstadgan och andra stadgor har kommunaltjäns- temannastadgan gjorts tillämplig för huvuddelen av personalen inom grund- skolan, gymnasieskolan, särskolan och vid elevhemmen. Innehållet i kommunaltjänstemannastadgan kan inte förändras genom kol- lektivavtal,varfördetavtalsbara området fördeanställda förvilkastadgangäl- ler begränsatsjämfört med övriga kommunaltjänstemän. Avtal kan t ex inte träffas i frågor som rör tjänstetillsättning,disciplinär bestraffning eller anställ- nings upphörande' för bl a skolledare och lärare. Stadgan är utformad för till- '” Uppsägningstidens lämpning inom det av Kungl Maj:t reglerade icke statliga tjänstemannaområ- läx/152683 (gå?! en det och tillämpningen är beroende av vad som föreskrivs i särskilda författ— ningar. t ex skolstadgan. För skolchefer, skolledare, biträdande skolledare och lärare vid grund- skolan, gymnasieskolan och särskolan har Kungl Maj:t utfärdat komplet- terande bestämmelser om tex inrättande av tjänster, förening av tjänster, skyldighet att utöva annan tjänst, förflyttning och vikariat.

SFS 1965:601

3.1.1.3 Statstiiinstemän

För de statsanställda tjänstemännen gäller statstjänstemannalagen. Föreskrif- ter för tillämpningen av lagen har utfärdats i statstjänstemannastadgan, vars innehåll är gemensamt för flertalet statstjänstemän. Särskilda tillämpnings- föreskrifter återfinns i andra författningar, som tex i instruktioner för myn- digheter.

Bestämmelserna i statstjänstemannalagen och -stadgan är av principiellt sett samma innebörd som bestämmelserna i kommunaltjänstemannalagen och -stadgan.

3.1.1.4 Lokal organisation,/ör Iöne- och anställningsfrågor

Handläggningen av frågor rörande Iöne- och anställningsvillkor äri praktiskt taget samtliga kommuner koncentrerad till en nämnd —- särskilt inrättad personalnämnd (lönenämnd) — eller till kommunstyrelsen. I några kom- muner har även handläggningen av vissa andra frågor centraliserats. Detta gäller främst vissa serviceuppgifter. Svenska kommunförbundet har rekom- menderat att de olika personalfunktionerna, såsom löne- och anställnings- villkorens utformning, rekrytering, personalutbildning, befordringsprinciper, omplaceringar m m sammanförs till ett organ.

En form av centraliserad personaladministration, som tillämpas i många kommuner, är den s k centraladministrationen. Den innebär att kommun- styrelsen får i uppdrag av kommunfullmäktige att tillhandahålla nämnder och styrelser resurser av olika slag, bl a personal. Kommunalstyrelsen har därvid att tillsätta all personal där centraliserad tillsättning inte hindras av speciallagstiftning. Kommunstyrelsen utgör således myndighet för personal inom centraladministrationen. Efter ändring av skolstadgan är det möjligt att efter beslut av kommunfullmäktige förlägga beslutanderätten när det gäller tillsättning, ledighet, vikariat, avsked eller entledigande för viss per- sonal vid kommuns gymnasieskola och grundskola till annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.

För särskilt valt personalorgan liksom för kommunstyrelse som även är personalorgan har av kommunförbundet utarbetats förslag till normalinstruk- tion (-reglemente). 1 befogenhetshänseende är de båda förslagen överens- stämmande. Instruktionen, som fastställs av kommunfullmäktige, fastslår i 1 & att personalorganet bl a har till uppgift att handlägga frågor rörande avlönings-, pensions- och andra anställningsvillkor för arbetstagare i kom- munens tjänst samt därmed sammanhängande spörsmål.

Föreskrifterna i instruktionen gäller dock endast i den mån lag. författning eller andra av statlig myndighet meddelade eller fastställda bestämmelser ej föranleder annat. För skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasie- skolan och särskolan gäller särskilda bestämmelser. Lönemyndighetens be- fogenheter beträffande dessa personalgrupper omfattar förutom handläggning av lokala tvisteförhandlingar i rättsfrågor bl a sådana fall då skolledare och lärare utför arbetsuppgifter inom icke statligt reglerad verksamhet.

bönemyndigheten kan i sin tur delegera beslutanderätten till ledamot eller åt tjänsteman hos kommunen, företrädesvis i frågor av icke principiell natur. Som exempel på frågor som kan delegeras kan nämnas löneklassplacering

vid nyanställning, fastställande av lön (arvode) i enskilda fall, exempelvis vid tillfällig anställning.

Kommunens beslutanderätt i fråga om inrättande av tjänster och för- valtningsorganisationens utformning utövas av kommunfullmäktige.

Ovan redovisade förhållanden inom primärkommunerna kan sägas gälla även för landstingskommunerna. Således finns ett av Landstingsförbundet utarbetat normalreglemente för personalnämnd. Innehållet i detta reglemente överensstämmer i princip med innehållet i förslaget till instruktion (regle- mente) för personalorganet inom primärkommuner. lnom varje landstings— kommun fmns alltså ett organ med uppgift att handlägga avtalsfrågor och frågor i övrigt som rör anställningsvillkoren för arbetstagarna. Även vissa serviceuppgifter sammanförs enligt normalreglementet under central led- ning. [ de fall en särskild myndighet och inte förvaltningsutskottet tilldelats här avsedda uppgifter inom landstingskommunerna benämns den vanligen personalnämnd.

3.1.l.5 Regelsystem för kommuna/tjänstemän med kommunal lönereglering

A vra/sbara frågor

Det kommunala förhandlingsväsendet har utvecklats därhän, att de grund- läggande anställningsvillkoren för kommunernas samtliga arbetstagare hu- vudsakligen avgörs vid förhandlingar mellan kommunförbunden och ar- betstagarorganisationerna. Detta gäller de avtal som innehåller generellt ver— kande bestämmelser om anställningsvillkor, såsom allmänna bestämmelser, förhandlingsordningar, pensionsreglementen, centrala specialbestämmelser om lönegradsplacering m m, löneplaner och tillägg på löneroch pensioner. Till denna grupp av bestämmelser hör även resereglementen, bilersättningsregler och bestämmelser om företagsnämnder och arbetarskydd.

Övriga delar av anställningsvillkoren, således bl a lokala specialbestäm- melser till avtalen och i övrigt oreglerade delar av avtalsområdet, har kom- munernas förhandlingsorgan (lönemyndigheterna) att förhandla och sluta överenskommelser om, enligt reglerna i gällande förhandlingsordningar.

I anslutning till det centrala förhandlingsarbetet utarbetas också av ar- betsgivarparten anvisningar beträffande frågor om vilka avtal inte får träffas eller frågor där prövning eller beslut enligt ingångna avtal tillkommer kom- munen (arbetsgivaren). ! Metodiken för kommunala anställningsvillkors tillkomst innefattar vidare att de centrala parternas överenskommelser i flertalet fall överförs till lokal tillämpning genom rekommendationer om upprättande av lokala kollek- tivavtal, innehållande bl a vad som centralt överenskommits. Det direkta ansvaret för kollektivavtalens lokala tillämpning och tolkning ankommer därför på kommunernas lönemyndigheter både beträffande centralt och lokalt överenskomna bestämmelser.

Mellan de centrala parterna (Svenska kommunförbundet, Landstingsför- bundet och respektive fackliga riksorganisationer) träffas efter förhandlingar en s k huvudöverenskommelse (HÖK) (senast 1971). Denna centrala över- enskommelse innehåller dels de bestämmelser som skall gälla mellan cent- rala parter, t ex Allmänna bestämmelser för tjänstemän ABT 70(inom lands-

'Myndigheten = den nämnd på vars lönestat anställningen (tjänsten) redovisas, eller, om sådan nämnd inte finns, kommunens styrelse.

tingen LABT 70), Specialbestämmelser för centralt reglerade tjänsteman- naanställningar CTA (inom landstingen LCT) och Schablontillägg på löner, dels överenskommelse om att rekommendera att det mellan kommun och berörd arbetstagarorganisation vid lokala förhandlingar skall upprättas ett lokalt kollektivavtal med utformning enligt särskilt avtalsformulär (KAT). Sådant avtal upprättas i samband med förhandlingar om lokala specialbe- stämmelser. De lokala specialbestämmelserna innehåller då bl a lönegrads- placeringar m m för anställningar vilka inte regleras av CTA eller där lö- negradsplacering enligt CTA skall fastställas vid lokal förhandling. Part på arbetsgivarsidan vid dessa förhandlingar är kommunens lönemyndighet. HÖK och protokollet till HÖK liksom KAT-formuläret innehåller i övrigt en rad specificerade protokollsanteckningar och formella regler.

Utöver här nämnda avtalsbestämmelser upprättas också fristående arvo- desavtal och specialöverenskommelser. Sådana kan förekomma både centralt och lokalt.

Icke avtalsbara frågor

Den lokala tjänstemannastadgan (TST 70, LTS 70) innehåller bestämmelser inom det avtalsförbjudna området samt i övrigt för kommunen internt ad- ministrativa regler. Sålunda innehåller stadgan den av fullmäktige respektive landstinget fastställda befogenhetsfördelningen beträffande frågor om an- ställningsvillkoren för huvudparten av tjänstemännen. Stadgan utgör också den organisatoriska bakgrunden för kollektivavtalens uppbyggnad. l stadgan återfinns bestämmelser bl a om kungörelse av anställning, anställande av tjänstemän, villkor för anställning, anställningsbevis, tjänstemans allmänna skyldigheter, bisyssla, beviljande av tjänstledighet. Vissa av de i stadgan intagna bestämmelserna återfinns också i avtal.

Beslutanderätten i frågor behandlade i stadgan tillkommer enligt huvudre- geln myndigheten'. lett antal frågor har genom stadgebestämmelse beslutan— derätten förbehållits lönemyndigheten. Härutöver gäller att fullmäktige (landstinget) har att inrätta tjänster och besluta om förvaltningsorganisa- tionens utformning i övrigt.

Det kan inom respektive kommun (landstingskommun) upprättas instruk— tioner eller befattningsbeskrivningar för enskilda anställningar och i övrigt utfärdas anvisningar för den lokala tillämpningen av gällande bestämmelser. Till de träffade avtalen utarbetas också centrala anvisningar i bl a avtals- förbjudna frågor (Anvisningar till huvudöverenskommelsen). Även för kom- munaltjänstemän med kommunal lönereglering finns i vissa fall av Kungl Maj:t eller statlig myndighet utfärdade bestämmelser om arbetsuppgifter, behörighet m m, exempelvis beträffande skolläkare och skolsköterska.

3.1.l.6 Regelsystem/ör statstjänstemän och,/ör kommuna/tjänstemän vilkas anställnings- eller arbetsvillkor./aststä/ls under medverkan av Kungl Maj:t eller myndighet som Kungl Maj:t bestämmer

Utöver tidigare nämnda lagar och stadgor har Kungl Maj:t utfärdat kom- pletterande bestämmelser i särskilda skolstadgor och andra kungörelser.

En grundläggande författning är kungörelsen om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m m i vilken Kungl Maj:t meddelat vissa bestämmelser om inrättande av tjänster. Kungörelsen är bla tillämplig på

statens tjänstemän med undantag av tjänstemän hos riksdagen eller dess verk,

skoldirektörer eller biträdande skoldirektörer utom i Stockholm, Göteborg och Malmö,

rektorer, biträdande skolledare eller lärare vid grundskolan och gymna- sieskolan (inklusive rektorer och lärare vid skolformer som fr o m 1971-07-01 infogats i gymnasieskolans organisation),

föreståndare eller biträdande föreståndare vid elevhem anordnade i an- slutning till grundskolan samt

på särskolchefer, rektorer, biträdande skolledare eller lärare vid särskolan. Av kungörelsen framgår bla följande: Tjänst kan inrättas som ordinarie, extra ordinarie eller extra med viss beteckning eller som arvodestjänst. Ordinarie tjänst inrättas endast för hel- tidstjänstgöring (heltidstjänst). Extra ordinarie och extra tjänst kan inrättas för såväl heltids- som deltidstjänstgöring. Sådan tjänst skall dock omfatta minst hälften av heltidstjänstgöring, om Kungl Maj:t inte föreskriver annat.

Ordinarie statlig tjänst inrättas av Kungl Maj:t. Detsamma gäller extra ordinarie och extra statliga tjänster placerade i en viss lägsta lönegrad. Annan statlig extra ordinarie eller extra tjänst och arvodestjänst inrättas av veder- börande myndighet, om annat inte följer av beslut eller bestämmelse som Kungl Maj:t meddelar.

Bestämmelserna i föregående stycke är tillämpliga på tjänster vid spe- cialskolan. Beträffande denna skolform bestämmer Kungl Maj:t för varje budgetår, genom en i regleringsbrev upptagen personalförteckning. antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster av olika slag som får finnas, inklusive vissa tjänster i befordringsgång (avser inte tjänster som lärare). Reglerings- brevet innefattar också detaljerade bestämmelser om belopp som får tas i anspråk för anställning av viss extra personal, för avlönande av vikarier och för utbetalande av arvoden av skilda slag. Utöver de lärartjänster som är upptagna i personalförteckningen föreligger möjligheter att vid de enskilda skolenheterna anställa icke ordinarie lärare som fordras för att uppehålla undervisningen.

Tjänst som Skoldirektör eller biträdande skoldirektöri kommun samt som rektor eller lärare i kommun eller landstingskommun inrättas av vederbö- rande kommunala myndighet.

l kungörelse om inrättande av vissa tjänster i befordringsgång m m, som är tillämplig på bl a vissa tjänster som lärare vid här berörda skolformer, finns vissa regler om förutsättningar och villkor (t ex i behörighetshänseende) som måste vara uppfyllda för att anställning i befordringsgång skall kunna ifrågakomma. Tjänst i befordringsgång, som kan vara extra ordinarie eller extra, inrättas av vederbörande myndighet, dvs i detta sammanhang skol- styrelsen (motsvarande). Det torde dock ofta förekomma att skolstyrelsen i sin tur delegerat på skolchef eller rektor för vederbörande skolenhet att anställa (inrätta tjänster för) icke-ordinarie lärare.

Kungl Maj:t har vidare i en kungörelse med särskilda bestämmelser för

SFS l965z915

SFS 1966:462

SFS l965z93l

' Huvudlärare finns inte i specialskolan.

vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet utfärdat komplette- rande bestämmelser till de inledningsvis berörda lagarna och stadgorna. Kungörelsen innefattar föreskrifter om dels förening av tjänster, dels skyl- dighet för innehavare av ordinarie tjänster som lärare att låta sig förflyttas till vissa andra ordinarie statligt reglerade tjänster, om det fordras till följd av omorganisation eller på grund av indragning av övertalig tjänst som lärare eller om andra särskilda skäl föreligger, dels föreskrifter om vikariat m m.

De olika stadgor som finns för skolan och dess verksamhet innefattar när det gäller personalfrågor utförliga bestämmelser på bl a följande punkter:

a) vilka olika slag av tjänster som skolchef, skolledare, biträdande skolledare och lärare som kan inrättas,

b) vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att vissa slag av tjänster skall få inrättas,

c) i vissa fall närmare föreskrifter om antal tjänster av skilda slag som får inrättas,

d) allmänna åligganden och skyldigheter,

e) bestämmelser om huvudlärare', institutionsföreståndare,

f) behörighetsvillkor för olika slag av tjänster,

g) bestämmelser om tillsättning av tjänster, innefattande befordringsgrunder samt detaljerade regler för tillsättningsproceduren för olika slag av tjänster,

h) bestämmelser om skolläkare och skolsköterska och annan icke—pedagogisk personal,

i) bestämmelser om ledighet, vikariat och anställnings upphörande, disci- plinär bestraffning m m samt

j) besvärsregler

Skolöverstyrelsen har jämlikt föreskrifter i skolstadgorna att meddela de anvisningar och fastställa de formulär, som fordras för tillämpning av stad- gorna. Härutöver har i Kungl brev, ämbetsskrivelser m m utfärdats kom- pletterande bestämmelser till skolstadgorna. De berör bl a frågor om personal på skolans område.

3.1.l.7 Vissa viktigare kommunala och statliga kollektivavtal , för tjänstemän Huvudavtal

Bestämmelser om den s k statstjänstenämnden, förhandlingsordningen och samhällsfarliga konflikter återfinns för den statligt reglerade personalen i dets k slottsbacksavtalet, "Huvudavtal om förhandlingsordning m m mellan staten och statstjänstemännens huvudorganisationer”. Alla förhandlingar skall ske i den ordning som föreskrivs i slottsbacksavtalet. Vissa bestämmelser om bla samrådsförfarande vid lokala tvister i kommuner återfinns i det av avtalsverket utfärdade handläggningscirkuläret ”Allmänna föreskrifter om handläggningen av vissa frågor om anställningsvillkor” (1972-06-08). Mot- svarande regler återfinns för den kommunalt reglerade personalen i ”Kom- munernas huvudavtal” (KHA), som gäller inom såväl den primärkommunala sektorn som inom den landstingskommunala. Det kommunala huvudavtalet uppvisar stora likheter med slottsbacksavtalet. För den kommunala sektorn

finns tillsatt en särskild nämnd, motsvarande statstjänstenämnden, med syfte att förhindra samhällsfarliga konflikter.

Allmänna bestämmelser

För de statligt reglerade tjänsterna gäller "Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän, AST”. För undervisningsväsendet gäller del XV, varav avdelning A innehåller bestämmelser för de anställda inom grund- skolor, gymnasieskolor m m. För den kommunalt reglerade personalen gäller "Allmänna bestämmelser för tjänsteman ABT 70” respektive "LABT 70”.

Avtalsverket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet ut- arbetar anvisningar för tillämpning av respektive avtal.

AST respektive (L)ABT reglerar allmänna löne- och anställningsvillkor och innehåller exempelvis löneklassplaceringsregler, uppsägningstider, se- mester och sjukvårdsförmåner. Det grundläggande normallönesystemet med löneplaner, lönegrader och löneklasser är överensstämmande uppbyggt inom de båda avtalsområdena. Lönegrader inom den statliga löneplanen A mot- svaras av lönegrader med beteckningen KA inom kommuner och lands- tingskommuner. De statliga löneplanerna U, B och C saknar emellertid direkt motsvarighet för kommunalt reglerade tjänster för vilka däremot finns en särskild löneplan med beteckningen KB. Beteckningen på de statliga löneplanerna kompletteras oftast med ytterligare en bokstav vilken anger anställningsform enligt nedan.

o ordinarie tjänst tillsatt med fullmakt eller konstitutorial p ordinarie tjänst tillsatt med förordnande för bestämd tid r ordinarie tjänst tillsatt med förordnande tills vidare e extra ordinarie tjänst g extra tjänst

En betydelsefull skillnad mellan AST och (L)ABT ligger i avgränsningen , av tillämpningsområdet. (L)ABT äger tillämpning på arbetstagare som an- ställts som tjänsteman, om inte lag, författning eller andra av statlig myn- dighet meddelade eller fastställda bestämmelser föranleder annat och om annat avtal inte gäller. Tillämpningsområdet begränsas alltså inte till särskilt inrättade tjänster. I stället indelas tjänstemannaanställningarna enligt (L)ABT i grupper, varvid grupptillhörigheten blir beroende av tjänstgöringens om- fattning och karaktär. AST däremot äger endast tillämpning på statliga och vissa angivna icke-statliga tjänstemän som innehar ordinarie, extra-ordinarie eller extra tjänst.

Viktiga olikheter mellan (L)ABT:s och AST:s innehåll sammanhänger med olikheter i det avtalsbara området. Sålunda innehåller (L)ABT bestämmelser l om kungörelse av anställning, vissa villkor för anställning, krav på saklig grund som skäl för uppsägning från arbetsgivarens sida i vissa fall, allmänna skyldigheter samt disciplinära åtgärder vid fel och försummelse i tjänsten 1 m m, vilka frågor inte är avtalsbara inom AST:s tillämpningsområde.

[ vissa avseenden bygger AST på begrepp som saknas inom (L)ABT. Ex- empel på detta är bestämmelserna om stationeringsort och reglerna om ar- betsgivarinträde.

Tiänste/örteckningsbestämme/ser

Bestämmelser om lönegradsplacering m m är intagna i tjänsteförtecknings- avtal. För de statligt reglerade tjänsterna gäller dels ”Tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-statliga tjänster inom undervisningsom- rådet, TFU”, dels "Allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande statliga och vissa andra tjänster, ATF". Närmast motsvarande centralt upprättade be- stämmelser för kommunalt reglerade tjänstemannaanställningar är för den primärkommunala sektorn "Specialbestämmelser för centralt reglerade tjän- stemannaanställningar, CTA” och för landstingskommunala "Specialbe- stämmelser m m till kollektivavtal för tjänstemän, LCT”.

Förutom CTA och LCT finns i respektive kommun lokalt överenskomna tjänsteförteckningar.

TFU innehåller bestämmelser om lönegradsplacering, befordringsgångar, avlöningsförstärkningar, arvoden till timlärare m fl och arbetstid för vissa tjänster. Reglerna om lönegradsplacering m m i TFU anknyter till de be- stämmelser om tjänsters inrättande, behörighet till tjänster, åligganden m rn som återfinns i bl a skolstadgan, omsorgsstadgan, specialskolstadgan och sär- skilda kungörelser.

De kommunala motsvarigheterna till TFU (CTA och LCT) innehåller i likhet med TFU regler om lönegradsplacering, rekryteringsgångar, vissa arvoden m m men också Specialbestämmelser till de allmänna bestämmel- serna. CTA och LCT uppställer beträffande flera arbetstagarkategorier sär- skilda utbildningskrav. Dessa utbildnings- eller examenskrav gäller emel— lertid inte som villkor för innehav av viss anställning, utan enbart som krav för att erhålla viss i avtalsbestämmelserna angiven lönegradsplacering. [ en del fall finns också i avtalet intagna lönegradsplaceringsregler för tjäns- teman som saknar den för "normallönegraden" föreskrivna utbildningen. Behörighetsvillkor för innehav av viss anställning är i förekommande fall ensidigt fastställda lokalt i respektive kommun eller landsting eller av staten.

Till skillnad från bestämmelserna i TFU lämnar reglerna i CTA och LCT ofta utrymme för lokala variationer mellan kommunerna. Detta sker dels genom att lönegradsplaceringen beträffande vissa anställningar centralt an- givits inom latituder, dels genom lokal tillämpning av rekryteringsgångar, bedömning av utbildning och erfarenhet i lönegradsplaceringshänseende m m. Då lönegradsplacering i de centrala bestämmelserna angivits inom vissa latituder fastställs den slutgiltiga placeringen med iakttagande av cen- tralt utarbetade normer vid lokala förhandlingar i respektive kommun och landstingskommun. Vid sådana lokala förhandlingar skall ofta de centrala parterna medverka enligt särskild föreskrift i avtalet.

A rbetsgivarventi/er

Avtalsverket förhandlar samt sluter och uppsäger kollektivavtal på kommuns vägnar i fråga om statligt reglerade tjänster. Kommun skall Också följa av av- talsverket meddelade föreskrifter och anvisningar för tillämpning av avtalen. I de statliga avtalen har emellertid arbetsgivaren förbehållits en ensidig pröv— nings- eller bedömningsrätt i vissa frågor. Dessa avtalsbestämmelser brukar benämnas "arbetsgivarventiler". Här återfinns också de 5 k skälighetsfrågor-

l l l i

na, som behandlas av en s k skälighetsgrupp inom avtalsverket. Skälighets- prövning kan avse t ex tillgodoräkning av viss verksamhet vid inplacering i lö- neklass och tillgodoräkning av viss tidigare verksamhet m m för lönegradspla- cering inom befordringsgång. För att klargöra vilken myndighet som skall ut- öva arbetsgivarens befogenheter har avtalsverket utfärdat särskilda föreskrif- ter (den s k arbetsgivarnyckeln). Sålunda har av avtalsverket föreskrivits, att arbetsgivarens befogenheter skall utövas av avtalsverket i en del frågor, medan beslutsbefogenheterna beträffande andra frågor för personal på sko- lans område överlåtits på skolöverstyrelsen (ibland med, ibland utan rätt för skolöverstyrelsen att delegera frågorna till regional eller lokal myndighet), länsskolnämnderna eller lokal myndighet. [ Kungl kungörelsen om utövande av arbetsgivarens befogenhet i vissa fall enligt allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) har befogenhetsutövningen i några fall förbehållits Kungl Maj:t.

i fråga om några "ventiler" haravtalsverket direkt tilldelat den lokala skol- myndigheten arbetsgivarbefogenheten, Skolöverstyrelsens delegering av be- slutanderätten till den lokala myndigheten hari visst fall kombinerats med sär- skild anvisning om hur "ventilen" skall användas(avser arvode i vissa fall vid vikariat på tjänst som skoldirektör eller biträdande Skoldirektör). Arbetsgivar- befogenheten ankommeri några fall på Kungl Maj:t men i de flesta fall på av- talsverket. skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden/skolöverstyrelsen.'

Det är inte möjligt att göra en direkt jämförbar genomgång av de kom- munala avtalen då dessa inte har samma uppbyggnad som de statliga avtalen. Det kan dock nämnas att det är myndigheten (den nämnd, på vars lönestat anställningen tjänsten redovisas eller,om sådan inte finns, kommunens styrelse) som har att utöva arbetsgivarens befogenhet enligt (L)ABT 70, om inte annat framgår av TST 70 (LTS 70) eller fastställts av fullmäktige. Lö- nemyndighetens (personalnämndens) allmänna uppgifter och befogenheter framgår i övrigt av den fastställda normalinstruktionen. Som exempel på frågor där beslutanderätten tillkommer annan än myndigheten kan nämnas:2

Fullmäktige: Inrättande av tjänst och beslut om förvaltningsorganisationens utform- ning i övrigt

Kommunens Beslut om förflyttning av tjänsteman till tjänstemannaanställning eller styrelse: annat arbete vid annan myndighet Lönemyn- Prövning av tjänstbarhetsintyg, beslut om särskilda anställningsvillkor digheten: som kan föranledas av ökad risk för sjukdom, frågor rörande innehav

av bisyssla, placering och uppflyttning i löneklass, beslut om tjänst- ledighet för enskilda angelägenheter för längre tid än sex månader, utbyte av påbörjad tjänstledighet, rätt att bibehålla lön eller del av lön vid tjänstledighet för förtroendemannauppdrag åt den egna kommunen och för studier.

Exemplen visar att arbetsgivarbefogenheterna i många väsentliga frågor utö- vas av ett centralt organ inom kommunen.

SFS l97l:760

ASÖ 1971/72:55

' Länsskolnämnd beträf- fande skola under inseen- de av nämnden och skolöverstyrelsen beträf- fande annan skola.

7 inom landstingskom- munen motsvaras kom- munfullmäktige av landstinget, kommunens styrelse av förvaltningsut- skottet, lönemyndigheten av personalnämnden och myndigheten av direktio- nen.

3.1.l.8 Antal anställda i primär- och landstingskommuner

Av totalt 465 000 tjänstemän med statlig eller statligt reglerad tjänst var l972- lO-Ol 91 000 heltidsanställda och [5 800 deltidsanställda skolledare och lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och särskolan.

lnom primärkommunerna fanns 1973-03-01 förutom skolledare och lärare 93 800 heltidsanställda och 25 200 deltidsanställda tjänstemän, medan antalet övriga arbetstagare (dvs icke tjänstemän) vid samma tillfälle var 237 200, varav 62 200 heltidsanställda. Det sammanlagda antalet anställda var alltså skolledare och lärare undantagna vid denna tidpunkt 356 200, varav 156 000 heltidsanställda.

För landstingskommunerna var motsvarande siffror 1973-03-01 55 700 hel- tidsanställda och 23 300 deltidsanställda tjänstemän, medan antalet övriga arbetstagare var 148600, varav 74 300 heltidsanställda. Sammanlagt hade landtingskommunerna alltså —- med undantag för skolledare och lärare — 227600 anställda varav 130000 heltidsanställda.

3.1.2 Vissa bestämmelser om tjänster som sko/chefer samt om tjänster som skolledare. biträdande sko/ledare och lärare

3.1.2.l Inledning

Statliga ordinarie tjänster liksom även statliga extra ordinarie och extra tjäns- ter i en viss lägsta lönegrad inrättas av Kungl Maj:t. Annan statlig extra ordinarie eller extra tjänst samt arvodestjänst inrättas av vederbörande myn- dighet, om annat ej följer av beslut eller bestämmelse som Kungl Maj:t meddelar. I enlighet härmed inrättas flertalet tjänster inom specialskolan av Kungl Maj:t.

På det kommunala och landstingskommunala statligt lönereglerade skol- området inrättas tjänst som Skoldirektör eller biträdande skoldirektör samt som rektor (studierektor) eller lärare av vederbörande kommunala myn- dighet.

Kommunal myndighets beslut om inrättande av sådan tjänst är dock för närvarande endast av formell natur, eftersom fråga om när tjänst av visst slag får inrättas reellt regleras av Kungl Maj:t genom bestämmelser i skollag och skolstadgor eller genom andra bestämmelser.

Beträffande specialskolan bestämmer Kungl Maj:t för varje budgetår, genom en i regleringsbrevet avseende anslag till det obligatoriska skolvä- sendet m m upptagen personalförteckning, det antal ordinarie och extra or— dinarie tjänster av olika slag som får finnas. Utöver de lärartjänster som finns upptagna i regleringsbrevet föreligger dock möjligheter att — efter prövning av länsskolnämnden vid de enskilda skolenheterna anställa icke- ordinarie lärare (bl a lärare i befordringsgång) i den utsträckning som fordras för att uppehålla undervisningen.

I bilaga 11 har gjorts en sammanställning över av Kungl Maj:t (i Vissa fall av skolöverstyrelsen) utfärdade bestämmelser om inrättande av tjänster som skolchefer samt av tjänster som skolledare och biträdande skolledare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan.

] bilaga 12 har gjorts en motsvarande sammanställning beträffande tjänster

som lärare vid nämnda skolformer. I denna bilaga redovisas också vissa bestämmelser om ämneskombinationer för tjänster som lärare m m.

3.122 Bestämmelser om inrättande av tjänster som sko/chefer samt av tjänster som sko/ledare och biträdande sko/ledare

Möjligheterna att i en kommun få inrätta tjänster som Skoldirektör eller biträdande Skoldirektör är beroende av skolväsendets omfattning i kom- munen uttryckt i ett lägsta poängtal. Även möjligheterna att inrätta vissa tjänster som skolledare eller som biträdande skolledare vid grundskolan och gymnasieskolan regleras på ett motsvarande sätt. Poängberäkningssystemet beskrivs på s 55.

Av bilaga 11 framgår de detaljerade bestämmelser som för närvarande finns i stadgor m m för inrättande av tjänster av skilda slag. I enlighet med i dessa bestämmelser regleras frågan om inrättande av tjänster av de slag som l

här berörs av Kungl Maj:t, antingen direkt genom utfärdade bestämmelser eller indirekt genom föreskrifter om att i vissa fall särskilt beslut eller med- givande fordras av Kungl Maj:t, skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden.

Att länsskolnämnden beslutar om klassanordningar i grundskolan och särskolan samt att skolöverstyrelsen beslutar om inrättande av nya skolen- heter vid gymnasieskolan och om gymnasieskolenheternas dimensionering och organisation påverkar indirekt skolledarorganisationen vid nämnda skol- former.

] vissa fall fordras skolöverstyrelsens eller länsskolnämndens medgivande för att vakant ordinarie tjänst som skolledare eller biträdande skolledare skall få kungöras ledig. Skolöverstyrelsen (länsskolnämnden) kan vid beslut i sådant ärende exempelvis föreskriva, att tjänsten på grund av en förestående kommunsammanläggning skall uppehållas med Iångtidsvikariat.

1 det följande ges kommentarer till några av de i bilaga 11 intagna be- stämmelserna. lnom parentes anges motsvarande punkter i bilagan. Alla de bestämmelser som finns intagna i bilagan kommenteras alltså inte nedan.

Skolchefer (p 1)

3 Enligt bestämmelserna i skollagen skall i varje kommun finnas en skolchef. SL 3 & * Omfattar skolväsendet i en kommun mindre än sju klasser eller föreligger l eljest särskilda skäl, får skolöverstyrelsen besluta att skolchef inte skall finnas.

i, Alla kommuner har nu skolchef.

» Statligt reglerad tjänst som skolchef förekommer inte i landstingskom-

' munerna. I dessa har ändå inrättats tjänster för ledning och samordning

* av skolverksamheten. I vissa landstingskommuner benämns dessa tjänster j skolchef, i andra utbildningschef eller avdelningschef. l

Ordinarie tjänst som skolchef (p 1.3) i Om kommunens skolväsende under skolstyrelsens förvaltning omfattar lägst 55 llz3 150 poäng finns en ordinarie tjänst som skolchef(skoldirektör). Sådan tjänst får finnas redan vid 130 poäng, om skolöverstyrelsen medger det, samt om

Ss 12:2—3

Ss 1214

55 13:2

synnerliga skäl föreligger, vid ett lägre poängtal än 130, om Kungl Maj:t medger det.

Huvudregeln är att tjänst som Skoldirektör finns redovisningsåret efter det kommunen uppnår 150 poäng. Om poängtalet överstiger 130 och inom två år beräknas uppnå 150 poäng, medger skolöverstyrelsen enligt praxis inrättande av tjänst. Detta inträffar ofta i samband med kommunsamman- läggningar. Då särskilda skäl föreligger, t ex i utpräglade glesbygdsområden, har skolöverstyrelsen medgett inrättande av tjänst även om 150 poäng inte uppnåtts och inte heller beräknas komma att uppnås. Om kommuns poängtal från att tidigare ha överstigit 150 senare sjunker under 150, får kommunen behålla tjänsten så länge poängtalet inte understiger 130. För närvarande finns skoldirektörer i fyra kommuner där poängtalet ligger under 150 poäng: Hagfors, Ulricehamn, Vallentuna och Varabygdens skolförbund. Genom kommunsammanläggningar 1974-01-01 beräknas samtliga av nämnda kom- muner utom Vallentuna omfatta mer än 150 poäng. Härutöver kan nämnas att framställning till Kungl Maj:t gjorts om att få inrätta skoldirektörstjänst i den genom kommunsammanläggning fro m 1974-01-01 nybildade Här- jedalens kommun i vilken poängtalet understiger 130. Framställningen som tillstyrkts av skolöverstyrelsen har föranletts av en riksdagsmotion.

Ordinarie tjänst som rektor i grundskolan (p 2.1)

I varje kommun finns minst en tjänst som rektor vid grundskolan. Enligt skolstadgan finns två eller flera tjänster som rektor vid grundskolan i kom- munen, om den del av skolväsendet i kommunen som är underställd rektor omfattar vissa lägsta poängtal. Om särskilda skäl föreligger och om skol— överstyrelsen medger det, får antalet rektorstjänster vara högre respektive lägre än som följer av skolstadgan.

Skolöverstyrelsen har i ett flertal fall medgett att en sådan ökning re- spektive reducering av antalet rektorstjänster fått ske. Besluten om ökning av antalet rektorstjänster har huvudsakligen gällt glesbygdskommuner.

I några fall har Kungl Maj:t efter ansökan medgett att rektorstjänst under begränsad tid fått utnyttjas för särskilt ändamål, tex för övergripande pla- nering av specialundervisning eller för ledning av invandrarundervisning inom en kommun.

Ordinarie tjänst som studierektor i grundskolan (p 2.2)

Då arbetsområdet för rektor omfattar lägst 43 poäng eller om högstadium ingår lägst 22 poäng, finns även en ordinarie tjänst som studierektor inom området. Den pedagogiska ledningen av ett rektorsområde kan emel- lertid efter medgivande från länsskolnämnden förstärkas på annat sätt än genom anställande av studierektor. Ett villkor är dock att en sådan anordning inte medför högre kostnader för statsverket än om studierektor varit anställd.

Skolledare och biträdande skolledare i gymnasieskolan (p 3)

Avgörande för hur skolledningen i gymnasieskolan utformas är vilket slag av skolenhet det rör sig om. Det finns tre olika slag av gymnasieskolenheter:

allmän skolenhet och särskild skolenhet typ 1 eller typ 2. Med allmän skol- enhet avses en fullständigt integrerad gymnasieskolenhet, dvs med både tre-, eventuellt även fyrååriga linjer, och tvååriga linjer av olika slag, såväl mera allmänt teoretiska och praktiskt yrkesinriktade. Med särskild skolenhet typ ] avses en enhet med endast eller med övervägande praktiskt yrkes- inriktade linjer. Särskild skolenhet typ 2 omfattar endast eller huvudsakligen treåriga linjer. Om det i en kommun finns mer än en gymnasieskolenhet skall de mera praktiskt yrkesinriktade tvååriga linjerna ha en viss omfattning för att skolenheten skall räknas som allmän.

Läsåret 1973/74 finns 563 gymnasieskolenheter. Av dessa är 121 allmänna enheter, 348' särskilda enheter typ 1 och 94 typ 2.

Ordinarie tjänst som rektor, studierektor respektive arvodestjänst som studierektor vid allmän skolenhet (p 3.1)

Vid allmän skolenhet skall enligt skolstadgan finnas en ordinarie tjänst som rektor och minst en ordinarie tjänst som studierektor. Därutöver kan finnas högst en ordinarie och fyra arvodestjänster som studierektor beroende på skolenhetens poängtal. Vid bestämmande av poängtalet för inrättande av ordinarie studierektorstjänst medräknas både studievägar i gymnasieskolan och annan utbildning vid skolenheten. När man bestämmer poängtalet för arvodestjänster som studierektor medräknas studievägar vid gymnasie- skolan och annan utbildning vid skolenheten med undantag för klasser av grundskolan och sådan vuxenutbildning för vilken finns särskild arvodes- tjänst som studierektor.

Bestämmelserna om Skolledartjänster vid allmän skolenhet medger att även en förhållandevis liten gymnasieskolenhet med allsidig linjeuppsättning får minst tre skolledare respektive biträdande skolledare. De 30 poäng som krävs härför uppnås nämligen vanligen vid ett elevantal på 400—500. Uppgår elevantalet till drygt det dubbla finns vanligen underlag för fem skolledar- tjänster, nämligen förutom rektor två ordinarie studierektorstjänster och två arvodestjänster. Bestämmelserna kan synas komplicerade, särskilt med hänsyn till de dubbla slagen av studierektorstjänster. Det är emellertid att märka att den allmänna skolenheten utgör en sammansmältning av tre ti- digare skolor, nämligen dels gymnasium—fackskola (i vilken de ordinarie studierektorstjänsterna förekom), dels yrkesskola (i vars skolledning ingick arvodesanställda studierektorer).

För allmän skolenhet som omfattar mer än 129,5 poäng gäller utöver vad som anges i skolstadgan de bestämmelser som Kungl Maj:t meddelar. Kungl Maj:t har beträffande en allmän skolenhet medgett inrättande av ytterligare en ordinarie och två arvodestjänster som studierektor. Skolen- hetens poängtal omfattade vid tidpunkten för detta beslut drygt 330 poäng.

Ordinarie tjänst som rektor, extra tjänst som biträdande rektor samt arvodestjänst som studierektor vid särskild skolenhet typ 1 (p 3.2)

Särskild skolenhet typ 1 omfattar uteslutande tvååriga linjer, varav det över- vägande antalet utgörs av mera praktiskt yrkesinriktade linjer. Skolledningen

' Varav 36 med jordbruk och trädgård, 27 med skogsbruk och 31 med lanthushåll. För dessa senare gäller särskilda bestämmelser. Skolöver— styrelsen har 1973-12-04 lagt fram förslag till nya regler för skolledningen vid dessa skolor. Med an- ledning av förslaget har beslut fattats på grundval av prop l974:82

Ss 13:4—6

55 13:21

55 13:32

05 25.5

Os 60.5

svarar här oftast mot samma organisation som tidigare fanns i yrkesskolan av motsvarande storlek. Vid särskild skolenhet typ 1 finns en tjänst som rektor, om ej annat följer av beslut som Kungl Maj:t meddelar. Sådant beslut kan bl a medge att skolenheten får ingå i grundskolrektors arbets- område. Om särskilda skäl föreligger får vidare två eller flera skolenheter typ 1 gemensamt utgöra underlag för tjänst som rektor. Rektorstjänst kan vara ordinarie eller arvodestjänst på deltid. För att ordinarie tjänst skall få inrättas krävs varaktigt underlag om minst 7,5 poäng. Om inrättande av sådan tjänst beslutar länsskolnämnden.

Enligt skolstadgan gäller att en tjänst som biträdande rektor kan inrättas vid särskild skolenhet typ 1, om rektors arbetsområde omfattar lägst 70 poäng och om skolöverstyrelsen medger det. Skolöverstyrelsen bifaller re- gelmässigt framställningar om inrättande av sådan tjänst, om nyssnämnda villkor är uppfyllt. De ifrågavarande tjänsterna hade fram till och med ut- gången av juni 1973 karaktären av arvodestjänster, som inte var pensions- grundande. From 1973-07-01 har tjänsterna ombildats till extra tjänster, varigenom pensionsfrågan lösts.

Särskild skolenhet typ ] saknar — till skillnad från övriga gymnasie— skolenheter — ordinarie studierektorstjänster. Däremot finns en eller flera arvodestjänster som studierektor om poängtalet omfattar lägst 30 och läns- skolnämnden medger det.

Ordinarie tjänst som rektor och som studierektor vid särskild skolenhet typ 2 (p 3.3)

Skolledningen vid särskild skolenhet typ 2 svarar mot skolledningen som tidigare fanns i gymnasium fackskola av motsvarande storlek. Det innebär att ordinarie tjänst som rektor alltid finns.

Enligt skolstadgan får vid särskild skolenhet typ 2 inrättas en ordinarie tjänst som studierektor, om skolöverstyrelsen medger det. Sådant medgi- vande har lämnats beträffande samtliga skolenheter i landet av detta slag.

Vid gymnasieskolan i Örebro anordnas sedan budgetåret 1970/71 gym- nasial utbildning för gravt hörselskadade. Utbildningen som läsåret 1970/71 bedrevs som försöksverksamhet, har fro m 1971-07-01 fått reguljär form. Kungl Maj:t har 1972-01-28 utfärdat bestämmelser rörande den ifrågavarande utbildningen. Enligt 10% i dessa bestämmelser skall för utbildningen fm— nas två särskilda ordinarie tjänster som studierektor.

Ordinarie tjänst som särskolchef (p 5.2)

Enligt omsorgsstadgan kan, om två eller flera ordinarie heltidstjänster som rektor finns under styrelsen och om skolöverstyrelsen medger det, en särskild ordinarie tjänst som särskolchef inrättas. För närvarande finns fyra sådana tjänster en tjänst i vart och ett av Stockholms, Malmöhus, Västernorrlands och Jönköpings län.

Ordinarie tjänst som rektor i särskolan (p 6.1)

Enligt omsorgsstadgan finns för landstingskommuns särskola minst en or- dinarie tjänst som rektor. Uppgår elevantalet till minst 100, kan två eller

flera ordinarie tjänster som rektor inrättas, om skolöverstyrelsen medger det. Vid specialsärskola finns alltid en särskild ordinarie tjänst som rektor.

Läsåret 1972/73 fanns 52 ordinarie rektorstjänster. Fro m 1973-07—01 har antalet sådana tjänster ökat till 56. Härtill kommer tre särskilda ordinarie rektorstjänster vid specialsärskola.

Detta innebär att from 1973-07-01 finns två eller flera ordinarie rek- torstjänster i alla län utom Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Hallands. Värm— lands och Jämtlands län. I dessa sex län finns bara en ordinarie rektorstjänst.

Ordinarie tjänst som studierektor i särskolan (p 6.3)

Enligt omsorgsstadgan kan, om särskilda skäl föreligger och om skolöver- styrelsen medger det, ordinarie tjänst som studierektor inrättas.

Läsåret 1972/73 fanns 34 sådana tjänster. Antalet tjänster har fr o m 1973- 07-01 ökat till 42.

Ordinarie tjänst som studierektor för lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet (p 8.1)

Enligt 5 & Kungl Maj:ts kungörelse om viss personal för lärarutbildning m ni får i kommun där lärarhögskola anordnar försöks- och demonstrationsverk- samhet (fod-verksamhet) utöver vad som följer av skolstadgan om Kungl Maj:t medger det finnas en ordinarie tjänst som studierektor med uppgift att närmast under lärarhögskolan leda fed-verksamheten i kommu- nen.

Kungl Maj:t har medgett att sådan tjänst får finnas i samtliga kommuner med större lärarhögskolor, dvs i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

I slutet av 1972 fanns enligt statistiska centralbyråns lärarstatistik följande antal tjänster som skoldirektör eller biträdande skoldirektör samt som skol- ledare eller biträdande skolledare inom grundskolan och gymnasieskolan.

Antal tjänster cirka Skoldirektör 120 Biträdande skoldirektörer 50 Rektorer vid grundskolan 1 200 Studierektorer vid grundskolan 800 Rektorer vid gymnasieskolan 400 Biträdande rektorer vid gymnasieskolan 15 Studierektorer vid gymnasieskolan 300

3. I .2.3 Vissa bestämmelser om tjänster som lärare inrättande av tjänster, antal tjänster och ämnes/runtbinationer m ni

Den tidigare gällande indelningen av tjänster som lärare i tjänsteri läroämnen, övningsämnen respektive yrkesänmen avskaffades i och med gymnasie- skolans införande 1971-07-01. Man övergick då till att i stället beteckna varje

Osölå

SFS l968:3l9

Ss 15:1: 1611

55 15:5; 16:17 55 15:13: 16:26

1971-09-21 so 1970-03-09

55 15:l

slag av tjänst som lärare med ett nummer, t ex tjänst som lärare 1 för kllass på lågstadiet i grundskolan eller tjänst som lärare 149 i gymnastik i gy'm- nasieskolan. Nummerbeteckningarna för tjänster av samma slag varierar mel- lan olika skolformer. 1 det följande används av praktiska skäl ibland de tidigare gällande beteckningarna.

Som framgår av bilaga 12 regleras frågor om inrättande av olika slag av tjänster som lärare, frågor om ämneskombinationer för sådana tjänster, frågor om inrättande av tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare (etc av Kungl Maj:t, antingen genom bestämmelser i respektive skolstadgor elller genom i annan ordning utfärdade bestämmelser. 1 åtskilliga fall har Kutngl Maj:t föreskrivit, att skolöverstyrelsen har att utfärda bestämmelser elller föreskrifter i viss fråga eller att skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden lhar att besluta eller vidta annan åtgärd i viss fråga.

De fall där den enskilda skolstyrelsen eller rektorn har möjligheter att besluta är för närvarande mycket få. Följande fall kan här nämnas.

Inom ramen för av Kungl Maj:t utfärdade bestämmelser beslutar sktol- styrelsen normalt beträffande ordinarie tjänst som lärare, som kan omfattta ett eller flera alternativa ämnen, efter förslag av rektor vilka ämnen S(om skall ingå i tjänsten. Skolstyrelsen beslutar, efter förslag av rektor, äwen om ämneskombinationer för extra ordinarie och extra sådana tjänster, varwid i princip de bestämmelser om ämneskombinationer skall tillämpas som gälller för motsvarande ordinarie tjänster.

Beslut om inrättande av icke-ordinarie tjänster som lärare fattas oclkså lokalt (beträffande specialskolan dock först efter prövning av länsskolnärmn- den). Lärarbehovet är dock beroende av undervisningens organisation, (dvs elevernas fördelning på klasser och grupper, som i sin tur styrs genom av central eller regional statlig myndighet meddelade beslut eller bestämmelsser.

Rektor har befogenhet att i vissa fall fatta beslut om arbetsområdet för institutionsföreståndare i gymnasieskolan. Skolans styrelse beslutar, efter fför- slag av rektor, om arbetsområdets huvudsakliga omfattning och inriktniing för huvudlärare i särskolan. Skolans styrelse har även möjlighet att delegtera beslutanderätten i denna fråga till särskolchefen eller rektor.

I det följande ges kommentarer till några av de i bilaga 12 intagna Ibe- stämmelserna. lnom parentes anges motsvarande punkter i bilagan. Axlla de bestämmelser som finns intagna i bilagan kommenteras alltså inte nedäan.

Ordinarie tjänster som lärare i grundskolan (p 1.1)

Utöver ordinarie tjänster som lärare av de slag som framgår av skolstadggan får i grundskolan enligt övergångsbestämmelserna p 4 till Kumgl Maj:ts kungörelse 1970:78 efter utgången av juni 1970 finnas vissa före nyyss- nämnda tidpunkt förekommande slag av ordinarie tjänster, nämligen orrdi- narie ämneslärartjänst för folkskollärare med vidareutbildning i handeels- ämnen, ordinarie ämneslärartjänst för gymnasieingenjörer eller gymnassie- ekonomer med viss vidareutbildning, ordinarie tjänst som lärare i tekniskat lä- roämnen,ordinarie tjänst som lärare i merkantila läroäm nen och yrkesämnnen, ordinarie tjänst som yrkeslärare och ordinarie tjänst som' lärare i handeels- yrken. Sådan tjänst får inte nyinrättas eller återbesättas.

Vidare kan inrättas ordinarie tjänst som skolkantor, som är en tjänst som kyrkomusiker och klasslärare på lågstadiet eller på mellanstadiet. Den som tillfälligt skall utöva tjänst som skolkantor anställs som innehavare av extra ordinarie eller extra tjänst eller som orgelspelare. Bestämmelser om här av- sedda tjänster finns intagna i kyrkomusikerstadgan.

Undervisningen på grundskolans högstadium i läroämnen har sedan 1950- talets mitt ombesörjts av i huvudsak två olika tjänstekategorier, adjunkter (numera tjänst som lärare 16) och ämneslärare (numera tjänst som lärare 18). Med den senare gruppen avses folkskollärare (mellanstadielärare) som har viss ämnesutbildning —— för närvarande en eller flera studiekurser vid filosofisk fakultet om sammanlagt minst 40 poäng — jämte vissa andra kurser. En sådan vidareutbildad folkskollärare(mellanstadielärare) kan erhålla tjänst som adjunkt, om han bl a genomgått studiekurser om sammanlagt

minst 80 poäng vid filosofisk fakultet.

I skrivelse till Kungl Maj:t 1971-01-20 tog skolöverstyrelsen upp frågan om vidareutbildning av mellanstadielärare. Härvid konstaterades bla, att gjorda beräkningar visade att behovet av lärare i läroämnen mot slutet av 1970-talet mer än väl kunde tillgodoses genom utbildning av personer som inte förut skaffat sig mellanstadielärarutbildning, sk direktutbildade, vid oförändrad intagningskapacitet vid lärarhögskolornas ämneslärarlinjer.

Skolöverstyrelsen föreslog dock , att vidareutbildning av mellanstadielärare skulle anordnas även i fortsättningen. Denna vidareutbildning borde emel- lertid leda till en kompetens jämbördig med den direktutbildade adjunktens. Som en konsekvens av detta ställningstagande föreslogs att vidareutbild- ningen skulle leda till full behörighet för adjunktstjänst.

[ den proposition som bl a behandlade det nyssnämnda förslaget framhöll föredraganden, att ämneslärarna gjort skolundervisningen värdefulla tjänster särskilt under skolreformernas genomförande. Pedagogiskt hade det varit en fördel att inom högstadiet ha tillgång till lärare med erfarenhet från undervis— ning på mellanstadiet. Införandet av de särskilda vidareutbildningsmöjlighe- terna innebar också att en viktig utbildningspolitisk princip förverkligades på detta område. nämligen önskemålet att till ett yrke rekrytera personer med skiftande erfarenheter och varierande förkunskaper liksom strävan att ge den enskilde möjlighet att komma vidare inom sitt fackområde.

Föredraganden ansåg därför. att det även i fortsättningen liksom, hittills borde finnas två lärarkategorier som skulle svara för undervisningen i lä- roämnen på grundskolans högstadium. De av föredraganden i propositionen framlagda förslagen antogs av riksdagen.

Olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare i grundskolan (P 12.1)

Utöver extra ordinarie och extra tjänster som lärare av de slag som framgår av skolstadgan samt av vad som i övrigt anförts under denna punkt i bilaga 12 får i grundskolan enligt övergångsbestämmelserna p 5 till Kungl Maj:ts kungörelse l970:78 intill den tidpunkt som Kungl Maj:t bestämmeri särskild ordning inrättas följande slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare, nämligen ämneslärartjänst för folkskollärare med vidareutbildning i han-

SFS 1950:375

Prop l972:26

Ss 15:7

SFS 1969150

SFS 1959:610

' För extra ordinarie lärare i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi gäller i stället att läraren beträffande läroämnena med godkända vitsord skall ha genomgått textillinjen vid Chalmers tekniska högskola.

delsämnen, ämneslärartjänst för gymnasieingenjör eller gymnasieekonom med viss vidareutbildning, tjänst som lärare i tekniska läroämnen, tjänst som lärare i merkantila läroämnen och yrkesämnen, tjänst som yrkeslärare och tjänst som lärare i handelsyrken.

Genom av Kungl Maj:t 1971-06-30 utfärdade bestämmelser har viss be- gränsning av ovan berörda bestämmelser om inrättande av tjänster med— delats. Sålunda får numera efter utgången av juni 1972 vid grundskolan finnas extra ordinarie och extra tjänst som yrkeslärare eller som lärare i tekniska läroämnen och ämneslärartjänst för vidareutbildad gymnasieingen- jör endast om länsskolnämnden medger det och längst till utgången av juni 1974.

Någon motsvarande begränsning av tjänsternas varaktighet är inte fast- ställd för extra ordinarie och extra tjänst som lärare i handelsyrken eller som lärare i merkantila läroämnen och yrkesämnen och ämneslärartjänst för folkskollärare med vidareutbildning i handelsämnen samt ämneslärar- tjänst för gymnasieekonom med viss vidareutbildning.

På grundval av en gjord fältenkät har skolöverstyrelsen emellertid i skri- velse till Kungl Maj:t 1973-03-27 föreslagit att tjänster av de slag som avses i föregående stycke skall avvecklas med utgången av juni 1975.

Jämlikt av Kungl Maj:t 1970-04-24 utfärdade provisoriska bestämmelser får fro m 1970-07-01 vid grundskolan och gymnasiet, fackskolan eller yr- kesskolan, dvs numera vid gymnasieskolan, inrättas extra ordinarie heltids- tjänster i övningsämne och läroämne (tex i musik och historia, i teckning och svenska, i gymnastik och biologi), om länsskolnämnden medger det. Genom beslut 1973-05-11 har Kungl Maj:t medgivit att tjänster av nyssnämnt slag under i övrigt oförändrade villkor vid behov får inrättas som extra tjänster. Vidare får from 1970-07-01 jämlikt av Kungl Maj:t 1971-10-01 utfärdade provisoriska bestämmelser vid grundskolan inrättas extra ordinarie heltidstjänster i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi.

Tjänst som avses i föregående stycke får inrättas, om tjänstgöringsun- derlaget i övningsämnet omfattar minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningsskyldigheten för reguljär övningslärartjänst. Har tjänst inrät- tats och blir antal veckotimmari läroämnet (ämnena) som får ingå i tjänsten lägre än sju, skall tjänsten dras in. Behörig till tjänst av här avsett slag är den som dels är behörig till ordinarie tjänst i övningsämnet och som innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst som övningslärare, dels beträf- fande läroämnet uppfyller vissa krav i fråga om genomgångna studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen om utbildning vid de filosofiska fakulteterna eller i fråga om betyg i filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser', dels i fråga om läroämnet (-ämnena) genomgått särskild metodisk fortbildnings- kurs enligt bestämmelser som Kungl Maj:t meddelar eller tjänstgjort som lärare i läroämnet (-ämnena) under minst två terminer till en omfattning av sammanlagt minst fem veckotimmar.

De i det föregående berörda tjänsterna är alltså avsedda för lärare i övnings— ämne som i övrigt har sådan teoretisk utbildning eller som avser att kom- plettera sin teoretiska utbildning så att de är respektive blir behöriga att undervisa i visst (vissa) läroämne(n).

På grundval av ett av organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) i skrivelse 1971-05-12 framlagt förslag har Kungl Maj:t 1971-05-27 också utfärdat bestämmelser angående utbildning av lärarei musik och annat ämne.

Denna utbildning, som är provisorisk i avvaktan på en slutlig reformering av musiklärarutbildningen och som omfattar ämnesteoretisk och praktisk- pedagogisk utbildning, har anordnats i Göteborg av OMUS sedan budgetåret 1971/72. Utbildningen ger kompetens till undervisning i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan.

Som komplettering till nämnda beslut 1971—05-27 har Kungl Maj:t 1972- 05-05 — med upphävande av vad i det tidigare angivna beslutet 1970-04-24 sägs om tjänst vari ämnet musik ingår utfärdat bestämmelser rörande tjänster för lärare i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan m m. Beslutet innebär att vid nämnda skolformer får tills vidare fr o m 1973- 01-01 inrättas extra ordinarie och extra tjänster som lärare i musik och annat ämne (svenska, engelska, matematik, historia eller — efter medgivande av skolöverstyrelsen — annat ämne som enligt skolstadgan kan ingå i tjänst som lärare 16—18 respektive 153).

Tjänst i musik och annat ämne får inrättas om tjänstgöringsunderlaget beräknas omfatta undervisning i både musik och det andra ämnet, varvid undervisningen i det andra ämnet normalt skall omfatta minst sju vecko— timmar i heltidstjänst enligt de närmare anvisningar skolöverstyrelsen utfär- dar.

Behörig till extra ordinarie eller extra tjänst som lärare i musik och annat ämne är den som avlagt filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar studiekurser om sam- manlagt 120 poäng, vari ingår ämnesutbildning i musik med minst 60 poäng och i annat ämne studiekurs eller studiekurser för utbildning av lärare i ämnet om sammanlagt minst 40 poäng (för ämnesgruppen musik-svenska studiekurser om minst 60 poäng i svenska). För behörighet till extra ordinarie tjänst fordras dessutom att ha avlagt examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt bestämmelser som Kungl Maj:t meddelar.

Ingår ett tredje ämne inom ramen för 120 poäng i examen skall vad i skolstadgan sägs om stödämne för tjänst som lärare 152 i gymnasieskolan äga motsvarande tillämpning på tjänst som lärare i musik och annat ämne i såväl gymnasieskolan som grundskolan. Ämnet musikvetenskap får dock inte vara stödämne.

Behörig till extra ordinarie tjänst som lärare i musik och annat ämne är även den som uppfyller de behörighetsvillkor för vilka redogjorts i det föregående i anslutning till Kungl Maj:ts provisoriska bestämmelser 1970- 04-24 om extra ordinarie tjänster som lärare i övningsämne och läroämne.

Då möjligheter att inrätta de tjänstetyper som behandlas i det föregående endast funnits en kort tid, torde hittills endast ett fåtal tjänster ha inrättats.

I detta sammanhang må erinras om att lärarutbildningskommittén (LUK) i ett betänkande framlagt förslag om en reguljär utbildningsväg till lärare i öv- ningsämne och läroämnetn). Förslaget innebär bl a att ämnesutbildningen för lärare i slöjd,gymnastik, teckning,hemkunskap med flera ämnen flyttas till f- losofisk fakultet,där man efter tre års studier(120 poäng) skall kunna ta en fi-

SFS 1969150

SS bil 2 [) 152.l.l.l

SOU l972z92

1964—05-13

l964-06-02

Prop l97lz34 UbU l97lz2l Rskr l97l:214

losolie kandidatexamen,i vilken sålunda bl a skall kunna ingå studiekurseri övningsämne. Nya ämneskombinationer föreslås. tex gymnastik och ett främmande språk. För adjunktsbehörighet skall krävas genomgången ettårig praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola efter filosofie kandidatexa— men. Behörighet att inneha lektorstjänst iövningsämne skall kunna uppnås på samma sätt som i övriga ämnen. LUK:s förslag bereds för närvarande i utbild- ningsdepartementet.

Yrkesvalslärartjänst i grundskolan m m (p 1.3)

Yrkesvägledningen i skolan sköttes från början helt av arbetsmarknadsmyn- digheterna. Under 1950—talet infördes systemet med yrkesvalslärarei försöks- verksamheten med enhetsskola. lnom gymnasiet har arbetsmarknadssty- relsen erbjudit yrkesvägledning sedan början av 1940-talet. Genom l964 års riksdagsbeslut angående reformering av de gymnasiala skolorna infördes en förändrad organisation i gymnasiet och fackskolan, som innebar att yr- kesvägledningen kom att ombesörjas både av arbetsmarknadsverkets och skolans personal (i första hand skolkuratorerna). Någon organiserad verk- samhet av detta slag inom den rent yrkesutbildande sektorn förekom inte.

I vissa slag av lärartjänster i grundskolan inräknas kontaktarbete som er- fordras för elevernas yrkesorientering enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, varjämte i fråga om vissa slag av lärartjänster även skyldighet föreligger att utföra sådant kontaktarbete. Av bilaga 16 fram- går vilka olika slag av lärartjänster som här avses.

Begreppen yrkesvalslärare och yrkesvalslärartjänst bygger på de i före- gående stycke åsyftade bestämmelserna. Skolöverstyrelsen har utfärdat före- skrifter och anvisningar om tillsättning av samt behörighetsvillkor och un- dervisningsskyldighet för ordinarie eller icke-ordinarie yrkesvalslärartjänst. Av cirkuläret framgår dels att för behörighet till sådan tjänst bl a krävs särskild utbildning i yrkesvägledning, dels att länsskolnämnden efter förslag av skol- styrelsen för varje läsår fastställer det antal veckotimmar som för studie- och yrkesorientering (syo) får inräknas i yrkesvalslärartjänst, varvid antalet veckotimmar skall beräknas med utgångspunkt i antalet elever i årskurserna 6—9.

Yrkesvalslärarna innehar — vid sidan av sin anställning i skolan — ar- vodesanställning hos länsarbetsnämnden. Särskild skyldighet att åtaga sig sådan anställning föreligger i enlighet med skolöverstyrelsens föreskrifter.

Skolöverstyrelsen har utfärdat särskilda föreskrifter och anvisningar om syo för elever i specialklass. Av cirkuläret framgår bla att yrkesvalslärare i samråd med klassföreståndaren omhänderhar syo för sådana elever. Om antalet specialklasselever i årskurserna 6—9 överstiger 36, kan viss special- lärare utses att i samarbete med yrkesvalsläraren handha syo för dessa elever. För sådan speciallärare i detta sammanhang benämnd kontaktlärare gäller särskilda anvisningar angående hur stor del av undervisningsskyldig- heten som får utbytas mot här avsett kontaktarbete.

Riksdagen beslutade 1971 att syo i gymnasieskolan skulle förstärkas och att försöksverksamhet med en ny organisation för syo i såväl gymnasieskolan som grundskolan skulle påbörjas.

Beslutet innebär bl a att skolväsendet enligt generella regler tilldelas re- surser för studie— och yrkesvägledning (syo). En särskild befattningshavare förutsätts svara för syon (kallas i det följande syo-konsulent). Yrkesvalslärarna fullgör syo-uppgifter i första hand i grundskolan.

Syo-konsulenten skall ägna sig uteslutande åt arbetsuppgifter inom skol- väsendet. ! vissa fall kan det dock tänkas föreligga skäl att avvika från normalmodellen genom att kombinera syo-funktionen med andra arbets- uppgifter. Även tjänst som deltidsanställd syo-konsulent skall kunna före- komma. Syo-konsulenten skall vara kommunalt anställd och tjänsten kom- munalt lönereglerad.

Statsbidrag till syo-verksamheten utgår i form av schablonbelopp grundade på det faktiska elevunderlaget i kommunen. [ kommuner där mer än ett schablonbelopp utgår bör antalet heltidsanställda syo-konsulenter ungefär motsvara antalet schablonbelopp.

För blivande syo-konsulenter anordnas sedan budgetåret 1971/72 till vissa lärarhögskolor förlagda ettåriga kurser i syo, som tillgodoräknas som stu- diekurs om 40 poäng enligt Kungl Maj:ts kungörelse om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Departementschefen har i propositionen (s 49) framhållit att för att bli antagen till kursen bör krävas dels teoretisk utbildning — främst i beteendevetenskapliga ämnen —, dels yrkeserfarenhet minst ett år, vari bör ingå minst sex månaders sammanhängande anställning utanför skolväsendet. För att syo-konsulentgruppen skall få en allsidig sammansätt- ning bör man också kunna bli behörig att antas till kursen genom lång yrkeser- farenhet kompletterad med en kortare beteendevetenskaplig utbildning på ungefär en termin eller motsvarande.

I propositionen (s 42 och 47) framhålls vidare att även om det inte befunnits möjligt att samtidigt lösa frågan om syo för vuxenutbildningen och ung- domsskolan, så kan dock den föreslagna organisationen av syo inom grund- skolan och gymnasieskolan i och för sig kombineras med syo-uppgifter för vuxna.

I detta sammanhang kan nämnas att möjlighet fro m 1972-07-01 öppnats för kommunerna att använda högst 40 procent av statsbidraget för bl a studie- och yrkesvägledning inom kommunal vuxenutbildning för att inrätta hel- eller deltidstjänst som syo-funktionär. Kungl Maj:t har vidare genom vissa tidsbegränsade beslut medgett dels att i yrkesvalslärartjänst under vissa för- utsättningar får inräknas syo inom kommunal vuxenutbildning eller inom gymnasieskolan, dels att kommunalt anställd yrkesvägledare (syo-konsulent) likaledes under vissa förutsättningar får ombesörja studie- och yrkesvägled- ning som ankommer på yrkesvalslärare. För att yrkesvalslärare respektive syo-konsulent skall få fullgöra tjänstgöring av angivet slag fordras bl a läns- skolnämndens medgivande. Någon skyldighet för yrkesvalslärare att fullgöra här avsedd tjänstgöring föreligger inte.

Försöksverksamhet med den nya organisationen påbörjades läsåret l972/ 73 och startade i större skala i gymnasieskolan läsåret 1973/74. Fro m bud- getåret 1974/75 kommer att utgå schablonbelopp även för syo i grundskolan. Försöksperioden beräknas pågå fem år räknat fro m sistnämnda budgetår.

[ anslutning till riksdagens beslut om den ifrågavarande försöksverksam— heten har Kungl Maj:t föreskrivit att ordinarie yrkesvalslärartjänst inte får

SFS [969250 Prop l97lz34

Ämb skr l97l-06-04

' Denna del av skolöver- styrelsens förslag har godtagits i statsverkspro- positionen 1974.

Prop l974zl. bil 10

? Kungl Maj:t har 1973- 12-20 meddelat bestäm- melser i detta ärende.

Ss 14:12

55 15:50; 16:47

55 15:48 Ss 15:49; 16:46

inrättas eller återbesättas samt att förordnande på extra ordinarie yrkesvals- lärartjänst som framdeles meddelas får gälla längst till utgången av juni 1974. Yrkesvalslärarnas arvodesanställning hos arbetsmarknadsverket skall enligt riksdagens beslut upphöra med utgången av juni 1974.

Införandet av en ny syo-organisation har aktualiserat frågan hur över- gångsanordningarna för yrkesvalslärarna skall lösas. För att underlätta för de yrkesvalslärare som önskar helt övergå till undervisning har Kungl Maj:t vidtagit vissa ändringar av bilaga 1 till skolstadgan. Genom dessa ändringar har åtgärder vidtagits för sådana yrkesvalslärare som har adjunkts- eller äm- neslärarbehörighet och som grundar denna på bla folkskollärarexamen (examen på mellanstadielärarlinje) och viss utbildning i samhällskunskap (jämte terminskurs i syo). Det övervägande flertalet av yrkesvalslärarna till- hördenna kategori.

I enlighet med särskilt uppdrag har skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl Maj:t 1973-04-10 föreslagit att vissa ytterligare åtgärder vidtas för yrkesvals- lärare som önskar övergå till enbart undervisning. Förslaget innebär att för ämneslärarbehöriga folkskollärare med utbildning i yrkesvägledning men inte i samhällskunskap skall anordnas särskilda sommarkurser (1974 och 1975) i ämnet samhällskunskap'. Lärare bör om han så önskar —— i stället ha möjlighet att studera vid universitet med i viss mån bibehållna löne- förmåner.

Departementschefen har i propositionen (s 52) framhållit, att ordinarie yrkesvalslärare som önskar ägna sig helt åt syo bör kunna få stå kvar i sin statligt reglerade tjänst eller övergå till tjänst som syo-konsulent med kommunal lönereglering. Om kommunen så vill. bör ordinarie yrkesvals- lärare i sin statligt reglerade tjänst under en övergångstid få kombinera syo och undervisning. Icke-ordinarie yrkesvalslärare som önskar ägna sig åt syo bör övergå till kommunalt reglerad tjänst som syo-konsulent.

Utbildningsutskottet ansåg emellertid att såväl ordinarie som extra or- dinarie yrkesvalslärare borde kunna få stå kvari sina statligt reglerade tjänster och i grundskolan kombinera syo och undervisning. I sitt beslut följde riks- dagen utbildningsutskottets förslag. Detta innebär att det nuvarande systemet med yrkesvalslärare tills vidare kommer att finnas kvar i grundskolan pa— rallellt med det nya systemet.

I skrivelse till Kungl Maj:t 1973-05-28 har skolöverstyrelsen framlagt ett detaljerat förslag till bestämmelser för ordinarie och extra ordinarie yrkes- valslärare som under försöksverksamheten fr o m 1974-07-01 önskar inräkna syo i sin lärartjänst7.

Arvodestjänster för huvudlärare (p 1.4 och 2.3)

Lärare är skyldig att vara klassföreståndare och huvudlärare samt att förestå institution. Huvudregeln för behörighet är att läraren skall vara behörig till ordinarie tjänst på stadiet eller i ämnet/ämnena som huvudlärartjänsten avser. Villkoren för arvodestjänst bygger på låg- och mellanstadierna på antalet klasser i rektorsområdet. på högstadiet och i gymnasieskolan däremot på antalet veckotimmar i olika ämnen vid skolenheten. För inrättande av ar-

vodestjänst krävs länsskolnämndens medgivande.

Huv udlärares åliggande är att närmast under ämneskonferensen sköta den pedagogiska planeringen, lämna övriga lärare råd och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare.

Ordinarie tjänster som lärare i gymnasieskolan (p 2.1)

Utöver ordinarie tjänster som lärare av de slag som framgår av skolstadgan får i gymnasieskolan övergångsvis finnas ordinarie ämneslärartjänster dels för folkskollärare med viss vidareutbildning i handelsämnen (merkantila ämnen), dels för lärare med viss akademisk utbildning. Tjänster av dessa slag, som före gymnasieskolans tillkomst kunde inrättas i yrkesskolan, får jämlikt övergångsbestämmelserna p 30 till nu gällande skolstadga efter ut- gången av juni 1971 inte inrättas eller återbesättas. För den som innehar sådan tjänst skall konstitutorial eller förordnande på tjänsten fro m 1971- 07-01 avse anställning vid kommunens respektive landstingskommuns gym- nasieskola i det eller de ämnen som anges i konstitutorialet eller förordnandet (övergångsbestämmelserna p 27 till skolstadgan).

] samband med kommunaliseringen av de statliga gymnasierna 1966-07-01 hade ordinarie lärare vid sådant gymnasium liksom vid högre allmänt läro- verk möjlighet att, om han så önskade, kvarstå i statlig tjänst, även om han kunde beredas övergång till ordinarie kommunal tjänst, med skyldighet att utöva tjänst vid kommunal yrkesskola, kommunal fackskola eller kom- munalt gymnasium.

[ gymnasieskolan kan som följd härav även finnas lärare som innehar statlig på övergångsstat uppförd ordinarie tjänst.

I övergångsbestämmelserna p35 till skolstadgan har Kungl Maj:t före- skrivit att lärare som avses i det föregående är skyldig att undervisa i ämne eller ämnen i gymnasieskolan som närmast motsvarar det eller de ämnen som ingick i hans senaste tjänst vid yrkesskolan, fackskolan eller gymnasiet.

Kungl Maj:t har genom beslut 1971-05-14 medgett att bl a för de sjuk- gymnast- och arbetsterapeututbildningar som anordnas såsom specialkurser inom gymnasieskolan i Umeå och Örebro skall få finnas en extra tjänst som universitetslektor i anatomi och en extra tjänst som universitetslektor i fysiologi vid såväl universitetet i Umeå som vid gymnastik- och idrotts- högskolan i Örebro. lnnehavarna av nämnda fyra tjänster skall förutom vid sjukgymnast-och arbetsterapeututbildning — vara skyldiga att tjänstgöra vid annan utbildning som Kungl Maj:t senare kan komma att besluta.

Vid gymnasieskolan i Örebro anordnas gymnasial utbildning för gravt hörselskadade för vilken utbildning Kungl Maj:t 1972-01-28 utfärdat be- stämmelser.

Jämlikt dessa bestämmelser får för denna utbildningsverksamhet inrättas tjänster för speciallärare för talkorrektion. Skolöverstyrelsen framlade i skri- velse till Kungl Maj:t 1972—05-29 förslag till behörighetsvillkor för sådan tjänst. Vidare föreslogs att vid gymnasieskolan i Örebro skulle få inrättas ordinarie, extra ordinarie och extra tjänster som lärare av samma slag som lärare 101—175 i gymnasieskolan. För tjänsterna skulle som särskilt be— hörighetsvillkor gälla genomgången specialutbildning för undervisning av

55 15:54; 16:48

55 16:l

Prop l973:l.bil 10,5 262

hörselskadade elever vid utbildningsgren 2 av speciallärarlinjen vid lärar- högskola. Genom beslut 1972-12-15 har Kungl Maj:t med anledning av nämn- da skrivelse fastställt behörighetsvillkor för extra ordinarie och extra tjänster som speciallärare för talkorrektion.

Antal ordinarie tjänster som lärare i gymnasieskolan (p 2.1.1)

Som framgår av bilaga 12 får för närvarandejämlikt av Kungl Maj:t utfärdade bestämmelser antalet ordinarie tjänster som lärare vid kommuns gymna- sieskola för varje slag av tjänst uppgå till högst det antal som sammanlagt bestämts för motsvarande tjänst i yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet i kommunen för redovisningsåret 1970/71.

Motsvarande gäller för landstingskommuns gymnasieskola. Dessa bestäm- melser har tillämpats sedan gymnasieskolans tillkomst 1971-07-01.

Skolöverstyrelsen har behandlat frågan om ordinarie lärartjänster i gym- nasieskolan i två skrivelser (1970-06-17 och 1971-05-24) till Kungl Maj:t. 1 sistnämnda skrivelse för vars utformning vissa uppgifter inhämtats genom en enkät avseende förhållandena vid gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan 1970-10-01 har skolöverstyrelsen framlagt förslag rörande bestämmelser om antalet ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan. Förslaget innebär i huvudsak

följande.

]. Antalet ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan bör inte fastställas till ett visst totalantal för hela riket att uppdelas på kommunerna. Bestäm- melser bör i stället utfärdas om hur antalet tjänster skall bestämmas för varje kommun för sig. Beslut om detta antal bör fattas av länsskolnämn- den.

2. Det har bedömts ändamålsenligt med ett regelsystem för primärkom- munala gymnasieskolor där treåriga och eventuellt även fyraåriga linjer är inrättade och åtminstone tills vidare ett annat system för övriga gymnasieskolor.

3. Ett utgångsantal ordinarie tjänster bör beräknas på grundval av timtalet för linjer och specialkurser om minst en termins längd. En jämkning av utgångsantalet bör därefter ske, bla mot bakgrund av en varaktig- hetsbedömning.

4. Särskilda föreskrifter bör utfärdas för beslut om antalet lektorstjänster.

5. Några förutbestämda tidpunkter, tex en gång om året, för omräkning av ordinarieantalet har inte föreslagits. Möjlighet till justeringar bör dock föreligga om markanta förändringar inträffar i en kommun.

Till skolöverstyrelsens framställning har fogats ett i detalj utformat förslag till bestämmelser för beräkning av andelen ordinarie lärartjänster i gym- nasieskolan. Förslaget innefattar dock inte något preciserat förslag beträffande ordinarieandelens storlek, då det bedömts böra ankomma på Kungl Maj:t att närmare överväga denna fråga.

1 bilaga 10 till 1973 års statsverksproposition framhåller departements- chefen, att frågan om de ordinarie lärartjänsterna i gymnasieskolan bör övervägas i samband med att ställning tas till de förslag som den sk

! l l

lönesystemutredningen denna utredning har i uppdrag att utreda frå- gan om ändringar i det statliga tjänste- och lönesystemet beräknas fram- lägga'.

På grund av svårigheter att besätta ledigkungjorda lektorstjänster på vissa orter har sedan redovisningsåret 1969/70 ett visst antal sådana tjänster kunnat ledigkungöras som lektors- alternativt adjunktstjänst.

Under redovisningsåret 1973/74 får finnas högst 400 alternativtjänster som lektor/adjunkt. Antalet inkluderar för tidigare redovisningsår medgivna al- ternativtjänster. Med hänsyn till att definitiva bestämmelser om antalet or- dinarie lärartjänster i gymnasieskolan kan väntas dröja ytterligare någon tid, har skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl Maj:t 1973-05-02 föreslagit förläng- ning för redovisningsåret 1974/75 av de för redovisningsåret 1973/74 gäl- lande bestämmelser om alternativtjänsterz.

Olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare i gymnasieskolan (p 2.2.1)

1 skrivelse till Kungl Maj:t 1972-12-18 har skolöverstyrelsen behandlat vissa frågor rörande särskilda extra ordinarie lärartjänster, bristtjänster och extra ordinarie adjunktstjänster i Ue 17 i tekniska ämnen. Dessa tjänstetyper till- kom i ett läge då skolan hade stora svårigheter att rekrytera lärare. Avsikten var härvid att genom de särskilda extra ordinarie lärartjänsterna skapa goda förutsättningar för rekrytering till läraryrket av i andra yrken verksamma personer med en för lärarverksamhet lämplig utbildning.

Bristtjänsterna inrättades i det speciella syftet att underlätta rekryteringen av lärare till skolor, som från lokaliseringssynpunkt hade särskilda svårigheter att erhålla behöriga ordinarie lärare.

Då svårigheterna att rekrytera lärare inom det tekniska området var spe- ciellt stora inrättades härutöver för detta område som en särskild tjänstetyp extra ordinarie adjunktstjänsteri tekniska ämnen (U 17). Dessa speciella tjäns- ter har varit av stor betydelse då det gällt att med kort varsel till gymnasiet/ gymnasieskolan kunna förvärva väl kvalificerade civilingenjörer med flerårig erfarenhet från anställning i näringslivet. Sådan erfarenhet är nödvändig för att kunna ge den avsedda undervisningen. Dessa tjänster har också varit en rekryteringsbas för lektorstjänsterna.

En nackdel med de extra ordinarie adjunktstjänsterna i tekniska ämnen har varit att innehavarna av dessa tjänster mera sällan förvärvat praktisk- pedagogisk utbildning, vilket främst berott på de ekonomiska villkor som gällt under genomgång av sådan utbildning. Läget har därvidlag varit bättre i det system som gäller för särskilda extra ordinari ärartjänster. Den som blivit innehavare av sådan tjänst har dels skyldighet att genomgå praktisk- pedagogisk utbildning inom viss tid, dels rätt att under tjänstledighet från tjänsten för genomgång av sådan utbildning åtnjuta oavkortad lön, vilket före 1971-07-01 regelmässigt inneburit bättre ekonomiska förmåner än vad som gällt för innehavare av extra ordinarie adjunktstjänst i tekniska ämnen vid genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning.

Systemet med bristtjänst som lektor har avvecklats i anslutning till infö- randet av de 5 k alternativtjänstema, som innebär att tilldelad ordinarie lek-

' Bestämmelser om antal ordinarie tjänster meddelade av Kungl Maj:t senast 1974-05-10.

Ämb skr 1972-08-31

* Bestämmelserna för- längda för 1975/76 genom beslut av Kungl Maj:t 1974- 05—10.

torstjänst i vissa fall kan tillsättas som adjunktstjänst. Den som vid av- vecklingen av bristtjänstsystemet som lektor innehade sådan tjänst, bereddes i samband med avvecklingen möjlighet att erhålla långtidsvikariat på mot- svarande bastjänst (lektorstjänst), under förutsättning att ifrågavarande tjänst inte tillsatts eller indragits. Denna möjlighet att under nyss angivna för- utsättningar inneha sådant långtidsvikariat föreligger alltjämt. Kungl Maj:ts bestämmelser om särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster kvar- står i övrigt oförändrade.

För de här berörda tjänstetyperna fastställer Kungl Maj:t årligen total- antalet tjänster. Tjänsterna fördelas av skolöverstyrelsen till länsskolnämn- derna eller beträffande adjunktstjänster i tekniska ämnen direkt till de kommuner som har behov av sådana tjänster.

Särskilda extra ordinarie lärartjänster förekommer huvudsakligen på gym- nasieskolan. [ maj 1972 fördelade sig dessa tjänster enligt under hand inhäm- tade uppgifter på följande sätt vid denna skolform:

3 lektors— och 25 adjunktstjänster i allmänna ämnen 28 20 lektors- och 16 adjunktstjänster i tekniska ämnen 36 7 adjunktstjänster i ekonomiska ämnen 7 6 vakanta tjänster 6

Summa 77

Dessutom fanns nio innehavare av särskilda extra ordinarie lärartjänster vid grundskolan.

Budgetåret 1972/73 har 67 särskilda extra ordinarie lärartjänster fördelats. Antalet fördelade extra ordinarie adjunktstjänster i tekniska ämnen upp- gick budgetåret 1971/72 till 75 och budgetåret 1972/73 till 46.

Av de 104 bristtjänster som fördelades budgetåret 1971/72 hänförde sig 84 stycken till Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Budgetåret 1972/73 fördelades 72 bristtjänster, varav 56 hänförde sig till nyssnämnda tre län.

Bristtjänster förekommeri huvudsak i grundskolan. Endast 16 av de bud- getåret 1971/ 72 fördelade bristtjänsterna var placerade inom gymnasieskolan, vilket tyder på att systemet inte längre är nödvändigt för att underlätta lärarrekryteringen till denna skolform. Denna tjänstetyp har av skolöver- styrelsen därför bedömts kunna avvecklas i gymnasieskolan. Vissa gjorda undersökningar har visat att så bör kunna ske även inom grundskolan (och nomadskolan).

Det har även övervägts, om inte — i ett läge där lärarbristen håller på att hävas också de särskilda extra ordinarie lärartjänsterna och de extra ordinarie adjunktstjänsterna i tekniska ämnen skulle kunna avskaffas. Därvid har dock konstaterats, att så inte utan vidare kan ske, eftersom behov alltjämt föreligger av en särskild rekryteringsfrämjande tjänstetyp i vissa tekniska och ekonomiska ämnen, där bristen på behöriga lärare alltjämt är relativt stor.

Skolöverstyrelsen har därför i den nämnda skrivelsen till Kungl Maj:t 1972-12-18 föreslagit, att nuvarande särskilda extra ordinarie lärartjänster och extra ordinarie adjunktstjänster i tekniska ämnen ersätts med en ny

typ av särskilda extra ordinarie lärartjänster i tekniska och ekonomiska ämnen.

Förslaget har inte föranlett någon annan åtgärd än att Kungl Maj:t genom beslut 1973-06-05 bl a föreskrivit, att redovisningsåret 1973/74 skall finnas inrättade 100 särskilda extra ordinarie lärartjänster vid gymnasieskolan och vid grundskolans högstadium, 100 tjänster som lärare 157 i Ue 17 (extra ordinarie adjunktstjänster i tekniska ämnen) vid gymnasieskolan (fyraårig teknisk linje) samt det antal bristtjänster som erfordras för att nuvarande innehavare av sådan tjänst skall kunna kvarstå på innehavd tjänst i den mån utrymme fortfarande finns för denna. Beslutet innebär sålunda att ny- tillsättning av bristtjänster inte får ske. Tidigare gällde detta förbud i fråga om bristtjänster endast adjunktstjänster i gymnasieskolan. Liksom tidigare får inte heller nytillsättning ske av andra särskilda extra ordinarie lärartjänster än sådana i tekniska ämnen vid gymnasieskolan.

Kungl Maj:ts nyssnämnda beslut innebär att Kungl Maj:t bedömt att en successiv avveckling bör kunna ske av dessa speciella lärarrekryteringsåtgär- der'.

Enligt Kungl Maj:ts beslut 1972-06-16 angående ytterligare åtgärder röran- de vissa lärare i grundskolan och gymnasieskolan med anledning av skol- reformerna m m har skolöverstyrelsen fått i uppdrag att utreda och till Kungl Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser om införande av lärartjänster i nya ämneskombinationer i gymnasieskolan för att möjliggöra för vissa lärare i yrkesinriktade ämnen att kombinera sitt huvudämne med annat undervisningsämne. Skolöverstyrelsen har 1973-10-03 framlagt förslag i ären- det. Något beslut av Kungl Maj:t med anledning härav föreligger ännu inte.

Genom Kungl Maj:ts nyssnämnda beslut 1972-06-16 fick skolöverstyrelsen ytterligare ett uppdrag, nämligen att närmare överväga frågan om anordnande av särskild kurs för "yrkeslärare i sömnad” i syfte att ge nämnda lärare behörighet att undervisa i textilslöjd i grundskolan. Sedan skolöverstyrelsen 1973-05—17 framlagt förslag i ärendet har Kungl Maj:t genom beslut 1973- 06-29 meddelat bestämmelser rörande anordnandet av en särskild ettårig kurs under budgetåret 1973/74 för vissa lärare — ”yrkeslärare i sömnad" och lärare i vävning vid gymnasieskolan i syfte att ge behörighet för tjänst som lärare 9 i textilslöjd vid grundskolan.?

[ skrivelse till Kungl Maj:t 1971-10-06 angående utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan m ni har skolöverstyrelsen före- slagit, att inom vårdområdet skall kunna inrättas vissa ytterligare slag av extra ordinarie och extra lärartjänster utöver de slag av tjänster som kan förekomma enligt skolstadgan. Bakgrunden härtill är följande.

lnom vårdsektorn förekommer i relativt stor utsträckning läkarmedverkan i undervisningen i vissa ämnen eller delar av ämnen. Under senare år har emellertid svårigheterna att engagera läkare för vårdundervisningen blivit allt större. Av vissa andra skäl har det också ansetts obefogat att i fortsätt- ningen förutsätta läkarmedverkan i hela den utsträckning som hittills varit fallet.

Inom årskurs 2 av gymnasieskolans vårdlinje förekommer sådana särskilda ämnen som socialmedicin, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och hygien, sjukdomslära samt farmakologi. [ specialkurser inom gymnasieskolan samt

' Kungl Maj:t har genom beslut 1974-05-10 dels meddelat bestämmelser om tjänster för 1974/75. dels uppdragit åt 50 att överväga behovet av kvarstående tjänster.

7 Enligt förslag i statsverks- propositionen 1974 skall en liknande kurs anordnas 1974/75. Prop 1974:1, bil 10

1972-04-04

55 1419

55 8:13

vid sjuksköterskeskolorna finns eller kommer att finnas ämnen (eller delar av ämnen) av motsvarande innehåll och på helt eller delvis motsvarande nivå samt även vissa andra ämnesområden på liknande nivå. Beträffande flera av de åsyftade ämnena i angivna skolformer bör läkarna kunna ersättas av andra lärare. Härför fordras dock för de lärarkategorier inom vård- området som kan komma i fråga — ytterligare påbyggnad av lärarnas ämnes- kunskaper. Det har bedömts som lämpligt att en sådan påbyggnadsutbildning inryms i det framtida lärarutbildningssystemet så att därigenom möjligheter i viss mån öppnas för lärarna att efter genomgång av obligatorisk ämnes- utbildning och antingen före eller efter genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning — inte nödvändigtvis i direkt anslutning härtill vinna inträde i en påbyggnadsutbildning, som vidgar lärarens kompetensområde till att omfatta ytterligare något eller några ämnen i här avsedda skolformer.

1 avvaktan på att en tilltänkt omläggning av lärarutbildningen inom vård- området kommer till stånd har skolöverstyrelsen föreslagit att påbyggnads- kurser skall anordnas i anatomi och fysiologi samt i medicinsk mikrobiologi. Det totalaantaletårligaläkarlärartimmarinom dessatre områden—sjuksköter- skeutbildningen inräknad kan för närvarande uppskattas till drygt 70000 timmar. _

I enlighet med beslut av Kungl Maj:t 1972-04-21 har sedan budgetåret 1972/73 anordnats påbyggnadskurser i nyssnämnda ämnen. Kurserna, som står under överinseende av skolöverstyrelsen i samråd med universitets- kanslerämbetet, har en längd varierande mellan 10 och 23 veckor och är avsedda enbart för vissa grupper av lärare inom vårdområdet som redan genomgått lärarutbildning och nått behörighet till lärartjänst.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att vissa extra ordinarie och extra tjänster som lärare i nya ämneskombinationer skall kunna inrättas inom vårdsektorn i gymnasieskolan, avsedda för sökande som genomgått i det föregående berörd påbyggnadsutbildning. Sammanlagt rör det sig om elva nya ämnes- kombinationer. Dessa ämneskombinationer innefattar respektive lärargrupps grundläggande yrkesinriktade ämne — t ex för sjuksköterska ämnet vårdkun- skap samt anatomi och fysiologi eller mikrobiologi och hygien.

Något beslut med anledning av nyssnämnda förslag föreligger ännu inte. Skolöverstyrelsen har i cirkulär framhållit. att föreskrifter om sådana lä- rartjänster som berörts i det föregående ännu saknas och att rektorerna för undervisningen i vissa medicinska ämnen i årskurs 2 på gymnasieskolans vårdlinje därför torde bli tvungna att utnyttja sina befogenheterjämlikt be- stämmelserna i skolstadgan och besluta att vissa lärare skall vara skyldiga att undervisa i (del av) ämne som inte ingåri vederbörandes tjänst. Cirkuläret innehåller även vissa rekommendationer för hur lärarfrågan i sådant fall bör lösas.

Inom områdena industri och hantverk, handel, husligt arbete samt inom vårdområdet i gymnasieskolan förekommer s k inbyggd utbildning, vilket innebär att den praktiska delen av undervisningen helt eller delvis förläggs till företag eller annan institution än gymnasieskolan. Denna undervisning förutsätts bli meddelad av lärare som företaget eller institutionen tillhan- dahåller. Några statligt reglerade tjänster förekommer inte för denna personal. Statsbidrag till företaget eller institutionen utgår med vissa schablonbelopp.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till Kungl Maj:t 1971-10-06 angående utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan mm bl a behandlat vissa med den inbyggda utbildningen sammanhängande an- ställningsproblem. Skolöverstyrelsen har därvid påpekat att tex inom vård- yrkesutbildningen i praktiken tillämpas varierande former för anställning, vilka ligger vid sidan av det system som förutsätts enligt skolstadgan. En modell som är vanlig hos landstingskommuner är att vederbörande anställs på heltid på en landstingskommunalt lönereglerad tjänst. en s k KA-tjänst, och tjänstgör dels som lärare inom den inbyggda utbildningen, dels såsom lärare vid skolan i ämnen som inte har karaktär av inbyggd utbildning. En sådan KA-tjänst kunde, mot bakgrunden av systemet med inbyggd ut- bildning, snarast väntas vara inrättad vid vårdinstitutionen, men tycks oftast betraktas som inrättad vid skolan.

De i det föregående berörda anställningsproblemen har även påtalats i en motion till 1973 års riksdag. I sitt betänkande med anledning av denna motion har Utbildningsutskottet bla framhållit att i SSK:s uppdrag ingår att också närmare utreda dessa anställningsfrågor.

3.1.3. Behörighe/sbeslämmelser. be/ordringsgrunder och tillsättningsordning

De regelsystem som hör samman med tillsättningsförfarandet kan i huvudsak indelas i tre grupper av bestämmelser, nämligen:

a) behörighetsbestämmelser b) bestämmelser om befordringsgrunder och meritvärdering c) bestämmelser om tillsättningsförfarandet, tillsättningsmyndighet od.

3. l .3. ] Behörighetsbestämmelser

Sko/chef. sko/ledare och biträdande ska/ledare Bakgrund

Frågan om ordningen för tillsättning av tjänster som skolledare och be- hörighetsreglernas utformning har tagits upp i olika sammanhang, tex i skolstyrelseutredningens betänkande Skolväsendets lokala och regionala led- ning samt Iärartillsättningen, där bla vikten av sökandes lämplighet vid tillsättning av Skolledartjänster diskuterades. Denna lämplighet borde — an- såg skolstyrelseutredningen inte normbindas, och bedömningar av lämp- ligheten skulle i första hand vara den lokala skolstyrelsens sak. I särskild grad gällde detta skolchefstjänsterna och i synnerhet skoldirektörstjänsterna. Lämpligheten måste ofrånkomligen tillmätas en helt annan vikt vid skol- ledartillsättning än vid lärartillsättning, då skolledarna i väsentlig grad skulle arbeta enligt den kommunala skolstyrelsens intentioner och stå i kommunens tjänst i en annan mening än lärarna.

] propositionen föreslogs att centrala statliga myndigheter skulle fatta tillsättningsbesluten. Departementschefen framhöll dock, att stor vikt vid tillsättning av Skolledartjänster skulle tillmätas skolstyrelsens förord.

Gymnasieutredningen föreslog bl a, att behörig till rektorstjänst skulle vara

UbU 1973140

Prop 1957261

Prop l964:171

Prop 1970:159

55 ll:5

den som med hänsyn till insikter. praktisk erfarenhet och övriga egenskaper var skickad och lämplig för tjänsten. För behörighet skulle inte längre krävas innehav av eller behörighet till lärartjänst. Förslaget bör dock ses mot bak- grund av att utredningen inte ansåg det nödvändigt att rektor hade egen undervisning.

Fackskoleutredningen föreslog samma regler för behörighet till rektors- tjänst vid fackskola som gymnasieutredningen föreslagit för gymnasiets del.

För studierektorstjänst vid gymnasium föreslogs som behörighetskrav in- nehav av lärartjänst vid gymnasium och att ha förklarats lämplig för be- fattningen av länsskolnämnden. För studierektorstjänst vid fackskola före- slogs liknande behörighetskrav.

Departementschefen ansåg dock att för behörighet till rektorstjänst vid skolenhet med gymnasium och/eller fackskola borde fordras behörighet till lärartjänst vid skola som ingick i skolenheten. Om synnerliga skäl förelåg, borde dock även annan person kunna komma i fråga. För behörighet till studierektorstjänst skulle samma villkor gälla som för rektorstjänst.

Skolledarutredningen, som hade till uppgift att utreda frågan om orga- nisationen av skolledningen vid större gymnasiala skolenheter m m, be- handlade i sitt betänkande Mellanskolans ledning, bl a tillsättning av skol- ledare.

Skolledarutredningens förslag om tillsättningsordningen för skolledare togs upp i proposition angående gymnasieskolan. Departementschefen aviserade där viss ändring av bestämmelserna om behörighet till tjänst som skoldirektör och biträdande skoldirektör och angav i övrigt att behörighetsreglerna för skolledartjänst vid gymnasieskolan skulle tas upp i annan ordning. De avi- serade förändringarna genomfördes genom införandet av den nya skolstadgan 1971.

Länsskolnämndsutredningen har i sitt betänkande Skolans regionala led- ning föreslagit lokal tillsättning av ordinarie lärare och skolledare men med bibehållande av nuvarande reglering av behörighet och befordringsgrunder.

Nuvarande bestämmelser

I fråga om behörighetsvillkor för tjänster som skolchef, skolledare och bi- trädande skolledare gäller följande.

För att vara behörig till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör skall sökande vara eller ha varit innehavare av ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, vid någon av de skolformer som numera ersatts av sistnämnda skolform eller vid vissa andra läroanstalter. Behörig är även den som är eller har varit innehavare av tjänst som heltidsanställd rektor eller heltidsanställd lärare vid statsunderstödd yrkesskola. 1 kommuner där det finns såväl skoldirektör som biträdande skoldirektör(er) kan även sökande som inte är formellt behörig ifrågakomma till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör, om minst hälften av dessa tjänster innehas av för tjänsterna behöriga personer. Även i annat fall kan den som inte är behörig till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör ifråga- komma till sådan tjänst, om synnerliga skäl föreligger och Kungl Maj:t medger det.

Behörig till ordinarie tjänst som särskolchef är den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare vid särskolan.

För ordinarie tjänst som skolledare eller biträdande skolledare har likaså som behörighetsvillkor uppställts krav på att vara behörig till ordinarie tjänst som lärare. För att vara behörig till ordinarie tjänst av här avsett slag vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan eller specialskolan skall sålunda sökande vara behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde eller skolenheten respektive vid särskolan eller spe- cialskolan. I särskolan gäller i fråga om studierektorstjänst detta behörig- hetsvillkor såväl ordinarie tjänst som arvodestjänst. Beträffande specialskolan gäller dessutom som behörighetsvillkor för tjänst som rektor att sökande med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skall vara skicklig och lämplig för tjänsten. Även sökande som inte fyller villkoret att vara behörig till ordinarie tjänst som lärare kan med undantag för särskolan ifrågakomma till tjänster av här berört slag om synnerliga skäl föreligger.

Behörig till arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet med gym- nasieskola typ 1 är den som med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper är skicklig och lämplig för tjänsten.

I fråga om extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ 1 samt i fråga om arvodestjänster som studierektor vid gymnasieskolan eller specialskolan gäller som behörighetsvillkor att sökande skall inneha lärartjänst vid kommunens eller landstingskommunens gym— nasieskola respektive vid specialskolan. Om särskilda skäl föreligger, kan även annan lärare ifrågakomma till tjänst av här avsett slag. Härför erfordras dock länsskolnämndens medgivande i vad avser tjänst vid gymnasieskolan.

För i föregående stycke avsedd tjänst som biträdande rektor, som tillsätts av skolöverstyrelsen, gäller att befogenheten att ge dispens från behörig- hetsvillkor för sådan tjänst tilldelats länsskolnämnden en mindre vanlig anordning.

Lärare Inledning

Den tidigare nämnda skolstyrelseutredningen fastslog att enighet rådde i vissa väsentliga frågor, bla att staten skulle fastställa behörighetskrav för innehav av lärartjänst.

I det statliga regelsystemet för läraranställning finns för olika skolformer i stadgor och liknande bestämmelser det formella begreppet behörighet. Sys- temet med behörighetsregler, meddelade av Kungl Maj:t innebär bl a att det i bestämmelser av Kungl Maj:t också regleras i vilken utsträckning och i vilka fall myndighet får genom dispens eller behörighetsförklaring medge undantag från uppställda behörighetsvillkor.

Behörighetsreglerna för lärare är omfattande och omarbetas fortlöpande bl a beroende på reformer på skolområdet och — på grund därav eller av annan anledning — vidtagna ändringar i lärarutbildningssystemet.

Som villkor för behörighet till tjänst som lärare gäller för närvarande i huvudsak följande.

Os 26.5

55 1226; 13:38 Os 63 s*" Spech 89 ;" SFS 1968z3l9, 21 s'

55 13:39

55 13:39 Spech 90 &

Ss 14:8

' Nummerbeteckningar enligt respektive skolstad- gor. (Ss 1511; 16:1

05 17 &)

55 15:15; 16:28

55 15:17

Ämb skr 1968-06—28. 1970-01—30

55 16:29

För att vara behörig till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som lärare krävs att uppfylla dels de allmänna behörighetsvillkoren att vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten samt ha god förmåga att undervisa och gott sätt att behandla eleverna, dels vissa för varje slag av lärartjänst angivna särskilda behörighetsvillkor.

De särskilda behörighetsvillkoren för tjänster som ordinarie, extra ordi- narie eller extra lärare i grundskolan eller gymnasieskolan anges i bilaga 1 respektive 2 till skolstadgan. För tjänsterna 1—6 i särskolan' anges de sär- skilda behörighetsvillkoren i bilaga till omsorgsstadgan, medan för tjänsterna 7, 8 och 14 hänvisning i omsorgsstadgan gjorts till bestämmelserna för tjäns- ter av motsvarande slag i grundskolan. Sådan hänvisning har också gjorts för tjänsterna 9— 13 i särskolan i vad avser vissa tjänster i gymnasieskolan, under förutsättning att inte skolöverstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till tjänsternas speciella karaktär. För tjänst som lärare l i specialskolanl anges de särskilda behörighetsvillkoren i specialskolstadgan. medan för tjäns- terna 2—8 hänvisning gjorts till motsvarande bestämmelser för vissa tjäns- ter i grundskolan med vissa i specialskolstadgan intagna kompletterande bestämmelser avseende specialutbildning.

Skolöverstyrelsen har att meddela de föreskrifter som kan erfordras för tillämpningen av de nämnda bilagorna till skolstadgan.

Särskilda behörighetsvillkor

De särskilda behörighetsvillkoren är tekniskt knutna till de lärartjänster ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster — av skilda slag som kan före- komma vid här berörda skolformer. Systemet att koppla behörighetsreglerna till viss lärartjänst bryts eller snarare kompletteras i vissa fall av regler om behörighet att undervisa i visst ämne eller moment. Sålunda gäller tex för lärare 1—4 (klasslärare på låg- och mellanstadierna samt speciallärare) i grundskolan särskilda villkor för behörighet att undervisa i vissa ämnen, tex engelska på grundskolans låg- och mellanstadier. För tjänst som lärare 145 (i vårdkunskap) i gymnasieskolan gäller vidare förutom de i skolstadgans bilaga 2 angivna behörighetsvillkoren vissa särskilda villkor för undervisning i vissa moment.

De särskilda behörighetsvillkoren har en differentierad uppbyggnad för lärartjänster av skilda slag. En schematisk gruppering av flertalet lärartjänster med utgångspunkt i gemensamma drag i behörighetsvillkorens principiella uppbyggnad görs i det följande. Behörighetsvillkorens utformning för vissa lärartjänster gör att de inte kan hänföras till någon av de aktuella grupperna. För vissa lärartjänster har de en alternativ utformning som innebär att en och samma tjänst kan hänföras till mer än en grupp. 1 begreppet pedagogisk utbildning i det följande inkluderas när inte annat särskilt anges — alla former av praktisk-pedagogisk utbildning eller annan motsvarande lärar- utbildning, oavsett utbildningens längd, uppläggning och innehåll. Den gjor- da beskrivningen av behörighetsvillkoren är mycket förenklad och avser endast att ge ett översiktligt begrepp om behörighetsvillkorens principiella

uppbyggnad. För att vara behörig till tjänst som kan hänföras till någon av de i det

följande angivna grupperna gäller bl a som krav att fylla ett eller flera av de villkor som anges för varje särskild grupp

Grupp 1:

a) att ha avlagt på läraryrket inriktad examen — eller ha genomgått annan utbildning omfattande såväl teoretisk eller teoretisk-praktisk ämnes- utbildning som pedagogisk utbildning,

b) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag, Grupp 11:

a) att fylla det villkor som anges under grupp Ia),

b) att ha genomgått viss vidareutbildning,

c) att ha genomgått viss ytterligare pedagogisk utbildning, (1) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag, Grupp III:

a) att ha genomgått viss teoretisk ämnesutbildning,

b) att ha genomgått pedagogisk utbildning,

c) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag, Grupp IV:

a) att fylla de villkor som anges under grupp Ill a). b) och c),

b) att ha ådagalagt särskild lämplighet för tjänsten genom vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap samt föregående praktisk och pe- dagogisk verksamhet, Grupp V:

a) att fylla ett eller flera av de villkor som anges för grupp 111,

b) att genom anställning under viss tid inom näringsliv eller förvaltning eller på annat sätt ha förvärvat praktisk erfarenhet av betydelse för tjäns- ten.

Grupp VI: '

a) att ha genomgått teoretisk-praktisk utbildning inom visst yrkesområde,

b) att ha genomgått lärarutbildning omfattande pedagogisk utbildning och i vissa fall också viss ämnesutbildning,

c) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag. Grupp Vll:

a) att ha förvärvat väl vitsordad yrkesskicklighet genom praktiskt arbete under viss tid inom det yrkesområde som tjänsten avser,

b) att ha genomgått pedagogisk utbildning,

c) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och

av visst slag.

Beträffande kravet att ha fullgjort tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag gäller i huvudsak följande.

För behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare föreskrivs som regel krav på att ha fullgjort tjänstgöring som lärare motsvarande minst två läsårs full tjänstgöring respektive minst halv tjänstgöring under minst ett och ett halvt år.

' Nummerbeteckningar enligt respektive skolstad- gor. (Ss 15:1; 16:1 Os 17 =") * För vissa av här berörda lärartjänster har behörig- hetsvillkoren en alternativ utformning som gör att dessa tjänster kan hänfö- ras både till denna grupp och till annan grupp. Detta är fallet med tjänsterna 17 i grundsko- lan samt 101. 125, 141,

142 och 168 i gymnasie- skolan. 3Ordinarie tjänst som lärare 168 i gymnasiesko- lan får tills vidare inte återbesättas (övergångsbe— stämmelserna p 30 till 55).

SOU 1972:92 SOU 1973:2

För lärartjänster i visst ämne eller vissa ämnen gäller bl a att tjänstgöringen skall ha avsett ämnen som kan ingå i tjänsten eller i jämförbara ämnen. Även annan tjänstgöring kan godtas enligt bestämmelser som skolöver- styrelsen meddelar.

När för behörighet till ordinarie lärartjänst bl a krävs ettårig praktisk-pe- dagogisk utbildning vid ämneslärarlinjen vid lärarhögskola erhåller läraren extraordinarieanställning redan under den andra terminen (praktikterminen) av denna utbildning. Möjligheten att erhålla sådan anställning under denna termin upphör from redovisningsåret 1974/75 i samband med viss om- organisation av denna lärarutbildning.

I fråga om vissa lärartjänster —- tex tjänsterna 1—4 (klasslärare på låg- och mellanstadierna samt speciallärare) eller närmast motsvarande tjänster i särskolan och specialskolan har det för behörighet till ordinarie tjänst uppställda tjänstgöringskravet uttryckts i ett visst antal dagar med full tjänstgöring, som skall ha fullgjorts efter viss examen men före ansöknings- tidens utgång, varjämte sådan examen skall ha avlagts minst två år före den dag då tjänsten skall tillträdas. För behörighet till extra ordinarie tjänst krävs i dessa fall att visst antal anställnings- och tjänstgöringsdagar som får tillgodoräknas för uppflyttning i befordringsgång enligt kollektivavtal.

För vissa andra tjänster tex tjänsterna 5— 15 (övningslärare) i grund- skolan eller närmast motsvarande tjänster i gymnasieskolan, särskolan och specialskolan har tjänstgöringskravet för behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst uttryckts i ett visst antal lektioner, som skall ha full— gjorts efter viss examen (utbildning) men före ansökningstidens utgång, kombinerat med krav på att sådan examen (utbildning) skall ha avlagts (genomgåtts) två respektive ett och ett halvt år före den dag då tjänsten skall tillträdas.

För behörighet till extra tjänst krävs normalt inte någon tidigare tjänstgöring som lärare.

Till grupp I i det föregående kan bl a hänföras tjänsterna1 lv—2. 5—15, 172 och 21 i grundskolan, 1017. 1252, 141—1442, 146, 149—151, 16823 och 176—177 i gymnasieskolan samt 7, 8 och 14 i särskolan. För behörighet till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst enligt någon av de angivna numren krävs sålunda att ha avlagt viss examen eller att ha genomgått viss utbildning omfattande såväl teoretisk eller teoretisk-praktisk ämnes- utbildning som pedagogisk utbildning.

I detta sammanhang må erinras om att Lärarutbildningskommittén (LUK) framlagt förslag som kan komma att förändra behörighetsvillkoren för vissa lärartjänster som i dag tillhör grupp 1. LUKzs förslag, som berör ämnena barnkunskap, gymnastik, hemkunskap, slöjd, teckning m fl, innebär bl a att lärarna genom en sammanlagt fyraårig grundutbildning skall uppnå be- hörighet att inneha lärartjänst i grundskolan och gymnasieskolan i ämnes- kombinationer om i regel två ämnen —ett ”LUK-ämne” och ett annat ämne. tex ett främmande språk. Studierna skall bestå av tre års ämnesstudier samt praktisk-pedagogisk utbildning. Ämnesstudierna i såväl ”LUK-ämnet” som det andra ämnet förläggs till ämnesinstitutioner knutna till de lokala högskoleenheterna (jfr 1968 års utbildningsutrednings — U 6815 förslag om högskoleutbildningens framtida organisation). Studier i ”LUK-ämne"

1 l

pedagogiska utbildningen föreslås uppdelad på lärarinriktad yrkesförbere- delse om sammanlagt åtta veckor parallellt med ämnesstudierna samt ett års utbildning förlagd till ämneslärarlinje vid lärarhögskola. Som allmän behörighet för tillträde till studierna föreslås gälla fullständigt genomgången minst tvåårig linje av gymnasieskolan eller motsvarande. Den särskilda be- hörigheten för tillträde till studier i ”LUK—ämne” skall i princip utgöras av största möjliga kurs i gymnasieskolan i för studierna relevanta ämnen. Vidare föreslås att för tillträde till den praktisk-pedagogiska utbildningen vid lärarhögskola bl 3 skall krävas minst ett års arbetslivserfarenhet från annat område än skolan. För lärare i "LUK-ämne” och annat ämne skall enligt förslaget inrättas adjunktstjänster. Även lektorstjänsteri företrädesvis ”LUK-ämnet" föreslås kunna inrättas. Ett-ämnestjänster i ”LUK-ämne" avses kunna ifrågakomma endast i undantagsfall.

Till grupp II hör bla tjänst som lärare 16' eller 18 i grundskolan, 167' respektive 1692 i gymnasieskolan samt tjänsterna 5' och 7 i specialskolan. Till dessa tjänster har mellanstadielärare (folkskollärare) möjlighet att vi- dareutbilda sig.

De behörighetsvillkor i fråga om utbildning som gäller för att mellan- stadielärare (folkskollärare) skall vara behörig till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster som avses i föregående stycke har ett flertal alternativa utformningar. Detta sammanhänger med att vidareutbildningens utform- ning och uppläggning varierat under årens lopp. Det skulle föra för långt att här redogöra i detalj för dessa alternativa utbildningsvägar. En redogörelse skall i stället ges för vad som gäller för mellanstadielärare som nu önskar påbörja vidareutbildning till tjänster av de slag som här avses på grund- skolans högstadium.

För den som avlagt examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola enligt stadgan för lärarhögskolorna och som önskar vidareutbilda sig till tjänst som lärare 16 (adjunktstjänst) gäller dels att i examen på mellan- stadielärarlinjen skall ingå tillvalskurs i ett av tjänsternas tre ämnen, dels att läraren beträffande övriga två ämnen i tjänsten skall genomgå studie- kurs(er) inom ramen för grundläggande utbildning enligt Kungl kungörelsen om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som avser utbildning av lärare i nämnda ämnen och som omfattar för vartdera ämnet sammanlagt minst 40 poäng (för svenska 60 poäng). För behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst fordras dessutom dels att efter 1974-06-30 ha genomgått sådan kurs i metodik till vilken sökande kan tas in först sedan han fullgjort tre års tjänstgöring som lärare på grundskolans mellanstadium, dels full tjänstgöring under en termin på grundskolans högstadium i ämne(n) som kan ingå i tjänsterna 16—19 eller i jämförbara ämnen.

För den som avlagt examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola och som önskar vidareutbilda sig till tjänst som lärare 18 i grundskolan gäller bl a dels att iexamen på mellanstadielärarlinjen skall ingå tillvalskurser i två av tjänstens tre ämnen, dels att beträffande tjänstens tredje ämne fordras genomgång av studiekurser för grundläggande utbildning enligt den tidigare nämnda kungörelsen som är avsedda för utbildning av lärare och som omfattar 40 poäng (för svenska 60 poäng). För behörighet till ordinarie

skall härvid kunna tillgodoräknas i filosofie kandidatexamen. Den praktisk-

' Till tjänst (adjunkts— tjänst) av här avsett slag rekryteras också direktut- bildade lärare, dvs lärare som bl a avlagt viss akademisk examen enligt nu gällande examensordning filosofie kandidatexamen av viss sammansättning. Tjäns- ten kan därför hänföras både till grupp 11 och grupp lll. * Ordinarie tjänst som lärare 169 i gymnasiesko- lan får tills vidare inte återbesättas (övergångsbe— stämmelserna p 30 till 55). 3 För att vara behörig till ' tjänster av här avsett slag i specialskolan fordras dessutom att ha genom- gått specialutbildning vid lärarhögskolans special- lärarlinje.

SFS 1968:318

SFS 1969t50

'Till tjänst som lärare 5 i specialskolan kan också som tidigare nämnts rekryteras s k direktutbil- dad lärare. varför sådan tjänst även kan hänföras till grupp 111. Utöver de villkor som gäller för behörighet till tjänst tillhörande denna grupp fordras dock för att vara behörig till här avsedd tjänst att ha genomgått specialutbildning vid lärarhögskolas speciallä- rarlinje.

” Här åsyftas de behörig- hetsvillkor som gäller för den som direktutbildat sig till sådan adjunktstjänst. Till tjänsten kan också som tidigare nämnts ifrågakomma mellansta- dielärare (folkskollärare) med viss vidareutbild- ning. varför tjänsten även kan hänföras till grupp 11.

tjänst fordras härutöver att efter 1974-06-30 ha genomgått sådan kurs i me— todik som tidigare berörts samt en termins full tjänstgöring i läroämnen på grundskolans högstadium i ämne(n) som kan ingå i tjänsterna 16—19 eller i jämförbara ämnen.

I detta sammanhang kan nämnas att skolöverstyrelsen 1973-07-05 och 1973-08-30 på uppdrag av Kungl Maj:t framlagt förslag dels till vissa ändring- ar av utbildningens uppläggning för folkskollärare som avser att vidareutbilda sig till tjänst som lärare 18, dels rörande innehållet m rn i sådan metodikkurs som avses i föregående stycke.

Till grupp II kan också hänföras tjänsterna 3—4 i grundskolan. vissa lä- rartjänster i särskolan och samtliga lärartjänster i specialskolan.' För att vara behörig i utbildningshänseende till tjänster som här avses fordras att ha genomgått specialutbildning vid lärarhögskolas speciallärarlinje av det slag som föreskrivits för varje särskild tjänstetyp. För att bli antagen som stu- derande vid lärarhögskolas speciallärarlinje fordras som regel att vara behörig till ordinarie tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan samt att ha fullgjort undervisning av visst slag motsvarande minst tre läsårs full tjänstgöring. Det bör framhållas att i princip alla slag av lärare i bl a grund- skolan och gymnasieskolan har möjlighet att genomgå specialutbildning vid lärarhögskola. Möjligheterna att inrätta tjänster för specialundervisning finns däremot för närvarande inte inom gymnasieskolan, och inom grundskolan kan endast sådana tjänster inrättas för låg- och mellanstadielärare som genomgått specialutbildning (tjänsterna 3—4). Genom vidtagen ändring av skolstadgan fro m läsåret 1973/74 kan dock specialundervisning i viss ut- sträckning inräknas i alla slag av lärartjänster i grundskolan eller gymna- sieskolan.

Till grupp III kan bl a hänföras adjunktstjänster och lektorstjänster i all- männa ämnen. dvs tjänsterna 161 i grundskolan. 153 eller 1677 i gym- nasieskolan och 52 i specialskolan respektive 152 i gymnasieskolan.

För behörighet till här avsedda adjunktstjänster krävs i normalfallet att ha avlagt filosofie kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen, som skall ha en med hänsyn till tjänstens ämnen närmare föreskriven utformning. Behörig till extra ordinarie eller extra tjänst som adjunkt i grundskolan eller gymnasieskolan är i fråga om teoretisk utbildning även den som an- tingen är behörig till motsvarande eller högre tjänst i gymnasieskolan re- spektive grundskolan eller vid lärarutbildningsanstalt eller av länsskolnämn-

den prövas ha sådan utbildning som svarar mot utbildning som eljest krävs

för behörighet till tjänsten.

För behörighet till ordinarie tjänst krävs vidare bla att ha genomgått praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolas ämneslärarlinje och för extra ordinarie tjänst en termin av sådan utbildning. För behörighet till ordinarie eller icke-ordinarie adjunktstjänst i specialskolan krävs härutöver att ha genomgått specialutbildning vid lärarhögskolas speciallärarlinje.

För att vara behörig till lektorstjänst fordras — utöver villkori huvudsak motsvarande dem som gäller för behörighet till ordinarie adjunktstjänst som lärare 153 att ha avlagt filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar ett av tjänstens ämnen eller filosofie licentiatexamen med minst betyget med beröm godkänd i det examensämne eller ett av de examens-

ämnen som motsvarar tjänstens ämne(n). Doktorsexamen som nyss nämnts får ersättas av doktorsexamen inom annat ämnesområde enligt be- stämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. Motsvarande gäller om licen- tiatexamen.

Till grupp III kan även föras tjänsterna 171 i grundskolan samt 140, 148 och 16812 i gymnasieskolan, för vilka tjänster gäller varierande villkor i fråga om krav på teoretisk och pedagogisk utbildning.

En speciell grupp utgör adjunktstjänster och lektorstjänster i ekonomiska eller tekniska ämnen i gymnasieskolan, dvs tjänsterna 155 och 157 ad- junktstjänst i ekonomiska respektive tekniska ämnen samt 154 och 156 lektorstjänst i ekonomiska respektive tekniska ämnen. Dessa lektors- och adjunktstjänster hänförs här till grupp IV respektive grupp V.

För tjänsterna på det ekonomiska området utgör avlagd ekonomexamen och vissa krav i övrigt beträffande denna examens utformning och innehåll normalt den vanligaste utbildningsbakgrunden i fråga om teoretisk utbild- ning, men även vissa andra utbildningsalternativ kan ifrågakomma. För behörighet till lektorstjänst krävs bl a för den som grundar sin behörighet på avlagd ekonomexamen härutöver ådagalagd lämplighet för tjänsten genom förtjänstfull praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området. Er- farenheten från praktisk verksamhet bör enligt av skolöverstyrelsen med- delade anvisningar omfatta minst två år. För ordinarie adjunktstjänst krävs minst ett års väl vitsordad anställning varigenom praktisk erfarenhet kunnat förvärvas. I fråga om extra ordinarie eller extra adjunktstjänst är vad gäller teoretisk utbildning även den behörig som antingen är behörig till mot- svarande eller högre tjänst i grundskolan eller vid lärarutbildningsanstalt eller av länsskolnämnden prövas ha sådan utbildning som svarar mot ut- bildning som eljest krävs för behörighet till tjänsten.

[ fråga om lektorstjänst i tekniska ämnen krävs bla att ha avlagt ci- vilingenjörsexamen, bergsingenjörsexamen eller arkitektexamen vid teknisk högskola och att fylla vissa krav i övrigt beträffande sådan examens ut- formning och innehåll. Härutöver krävs att ha ådagalagt lämplighet för tjäns- ten genom vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap samt före- gående praktisk och pedagogisk verksamhet av betydelse för tjänsten. Er- farenheten från praktisk verksamhet bör enligt av skolöverstyrelsen med- delade anvisningar omfatta minst två år. Även filosofie doktorsexamen eller filosofie licentiatexamen kan i vissa fall ifrågakomma som teoretisk utbild- ningsbakgrund. För ordinarie adjunktstjänst i tekniska ämnen fordras be- hörighetsförklaring av skolöverstyrelsen. För sådan behörighetsförklaring krävs normalt enligt av skolöverstyrelsen meddelade anvisningar utöver viss teoretisk utbildning bl a två års erfarenhet från praktisk verksamhet av betydelse för tjänsten. I fråga om extra ordinarie eller extra adjunktstjänst är vad gäller teoretisk utbildning även den behörig som antingen är behörig till motsvarande eller högre tjänst vid lärarutbildningsanstalt eller av läns- skolnämnden prövas ha sådan utbildning som svarar mot utbildning som eljest krävs för behörighet till tjänsten.

Beträffande krav på genomgången praktisk-pedagogisk utbildning för be- hörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst gäller för de i det föregående

' Behörighetsvillkoren för denna tjänst har en alternativ utformning som gör att tjänsten kan hänföras både till grupp 1 och grupp 111. ' Ordinarie tjänst som lärare 168 i gymnasiesko- lan får tills vidare inte återbesättas (övergångsbe- stämmelserna p 30 till 55).

' Ordinarie tjänst som lärare 170—174 i gymna- sieskolan lår tills vidare inte återbesättas (över- gångsbestämmelserna p 30 till 55).

berörda lektors- och adjunktstjänsterna i ekonomiska eller tekniska ämnen samma bestämmelser som för motsvarande tjänster i allmänna ämnen.

Irekryteringsfrämjande syfte kan vid gymnasieskolan efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje enskilt fall _ inrättas en särskild typ av extra ordinarie adjunktstjänst i tekniska ämnen. För tillsättning av sådan tjänst fordras alltid behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen. För sådan behörig- hetsförklaring krävs normalt att sökanden dels har avlagt civilingenjörs- examen eller motsvarande examen, dels har minst två års erfarenhet från praktisk verksamhet av betydelse för tjänsten. Däremot krävs inte genom- gången praktisk-pedagogisk utbildning.

Till grupp V kan också hänföras tjänsterna 170—1741 i gymnasieskolan, för vilka gäller varierande villkor i fråga om teoretisk och pedagogisk ut- bildning.

Till grupp VI hör lärartjänster inom vårdområdet, dvs tjänsterna 145, 164, 178, 179 och 181 i gymnasieskolan.

För behörighet till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 145 (i vårdkunskap) krävs i fråga om utbildning dels legitimation som sjuk- sköterska (sjukskötare), dels genomgång av lärarutbildningskurs om tre ter- miner vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor eller annan tidigare anordnad lärarutbildningskurs enligt något av de alternativ som anges i bilaga 2 till skolstadgan. Den nyssnämnda kursen om tre terminer omfattar numera ämnesutbildning under den första terminen och praktisk- pedagogisk utbildning under de två återstående terminerna.

Vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor anordnas också lärarkurser om cirka 19 veckor. Tidigare anordnades sådana kurser vid de numera nedlagda yrkespedagogiska instituten. Kurserna är avsedda för ut- bildning av lärare i sjukgymnastik, arbetsterapi, laboratorieteknik, fritids- kunskap, åldringsvård m fl ämnen inom vårdområdet i specialkurseri gym- nasieskolan. För att antagas till kursen krävs bl a dels att ha legitimation som sjukgymnast respektive att ha genomgått specialkurs vid gymnasie- skolan för utbildning av vårdpersonal inom det yrkesområde tjänsten avser eller motsvarande utbildning, dels att efter avslutad utbildning ha tjänstgjort inom yrket som regel minst två år.

För behörighet till tjänst som lärare 164, 178, 179 eller 181 fordras bla att ha genomgått sådan lärarkurs om cirka 19 veckor som avses i föregående stycke. Sistnämnda tre tjänstetyper, som avser undervisning i ämnen i spe- cialkurs för utbildning av arbetsterapeuter, fritidspedagoger respektive sjuk- gymnaster, kan antingen endast inrättas som extra ordinarie eller extra tjänst eller enbart som extra tjänst (gäller för tjänst som lärare 181).

Lärarutbildningen inom vårdområdet är för närvarande föremål för en genomgripande översyn. Enligt ett inom skolöverstyrelsen utarbetat prin- cipförslag skall den framtida lärarutbildningen omfatta följande moment.

1. För alla kategorier obligatorisk ämnesutbildning (vidareutbildning) om cirka en termin.

2. Praktisk-pedagogisk utbildning om ett läsår (40 veckor).

3. Ämnesmässig påbyggnadsutbildning av varierande längd för olika yr- kesområden (inte obligatorisk för alla lärare).

Utbildning som avses under 1 jämte utbildning som avses under 2 skall leda till behörighet till lärartjänst vid gymnasieskolan i vårdkunskap re- spektive annat grundläggande yrkesinriktat ämne. Den som härutöver genomgår utbildning som avses under 3 skall bli behörig att undervisa i ytterligare ett ämne. Utbildningsverksamhet av den karaktär som avses un- der 3 har såsom en provisorisk åtgärd i avvaktan på en mera definitiv omläggning av lärarutbildningen inom vårdområdet redan påbörjats.

Vidare kan nämnas att vid statens institut för högre utbildning av sjuk- sköterskor för närvarande anordnas fortbildningskurser om cirka 19 veckor avseende ämnesfördjupning. Sådan ämnesfördjupning är som nämnts i fram- tiden avsedd att ingå som ett reguljärt led i lärarutbildningen. Dessa kurser riktar sig till dem som vid institutet eller tidigare vid yrkespedagogiskt in- stitut genomgått tidigare nämnd lärarkurs om cirka 19 veckor.

Till grupp VII hör tjänsterna 101—136', 141—142' och 162 i gymnasie- skolan samt tjänster av motsvarande slag i särskolan — lärartjänster i yr- kesinriktade ämnen. Som behörighetsvillkor för ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster av här avsett slag gäller bl a att ha förvärvat väl vitsordad yrkesskicklighet genom sju års allsidigt praktiskt arbete inom det yrkes- område som tjänsten avser.

För att vara behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst krävs dessutom normalt att ha genomgått pedagogisk utbildning2 enligt nu eller tidigare gällande bestämmelser i enlighet med vad som anges i bilaga 2 till skol- stadgan. Enligt nuvarande bestämmelser kan dock extra ordinarie tjänst som lärare 101— 136 erhållas även av den som inte genomgått pedagogisk utbildning. 1 sin skrivelse till Kungl Maj:t 1971-10-06 angående utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan m m har skolöver- styrelsen föreslagit, att behörighetsbestämmelserna ändras så att även för erhållande av extra ordinarie tjänst av nyssnämnt slag skall krävas att ha genomgått pedagogisk utbildning.

Som framgår av vad i det föregående anförts har inte några krav på teoretisk utbildning uppställts för behörighet till här avsedda tjänster—3. I sitt sjätte betänkande lade yrkesutbildningsberedningen fram förslag om yrkesteknisk högskoleutbildning avsedd för bl a blivande lärare i yrkesinriktade ämnen. Genom tilläggsdirektiv 1971-07-08 fick l968-års utbildningsutredning (U 68) i uppdrag att med utgångspunkt i nyssnämnda betänkande utforma förslag till försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning, i första hand med inriktning mot industriyrken, särskilt inom verkstadsindustri.

U 68 har framlagt ett specialbetänkande angående försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. Förslaget innebär bl a att försöksverksam- het med sådan utbildning skall startas höstterminen 1974 med inriktning mot konfektionsindustri, livsmedelsindustri, pappers- och pappersmassein- dustri, stålindustri, träindustri och verkstadsindustri. För att antas till ut- bildningen, som kommer att omfatta två till tre terminer, föreslås som all- mänt behörighetskrav gälla minst tvåårig avslutad utbildning i gymnasie- skolan eller motsvarande kunskaper och färdigheter. Som särskilda behörig- hetskrav föreslås gälla dels grundläggande yrkesteknisk utbildning på för den sökta högskolelinjen relevant linje (och eventuellt gren) i gymnasie- skolan eller motsvarande på annat sätt inhämtade yrkestekniska kunskaper

' För tjänsterna 101, 125. 141 och 142 har behörig- hetsvillkoren en sådan alternativ utformning att tjänsterna kan hänföras både till grupp 1 och grupp VII.

7 Den praktisk-pedago— giska utbildningen är numera förlagd till lärarhögskola och omfat- tar 33 veckor. 1 bilaga 10 till statsverkspropositio- nen 1973 har föredragan- de statsrådet biträtt ett av skolöverstyrelsen fram- lagt förslag om att denna utbildning skall förlängas till 40 veckor, vilket kan beräknas ske fr o m läsåret 1974/75.

* Undantag: Tjänsterna 101,125, 141 och 142 när dessa tjänster med hänsyn till föreskrivna behörig— hetsvillkor är att hänföra till grupp 1.

SOU 1973212

Prop 197321, bil 10. s 440

och färdigheter. dels minst tre års yrkeserfarenhet från samma yrkestekniska område/yrke/bransch som den föregående yrkestekniska grundutbildningen varit inriktad mot.

Om den aktuella försöksverksamheten slår väl ut och detta leder till att yrkesteknisk högskoleutbildning kommer att anordnas på längre sikt. är det tänkbart att genomgång av sådan utbildning kommer att uppställas som krav för att bli antagen till lärarutbildning för i detta sammanhang berörda lärartjänster.

Skolöverstyrelsen har i den tidigare nämnda skrivelsen till Kungl Maj:t 1971-10-06 bl a framlagt förslag till bestämmelser om behörighet attantas som studerande på "yrkesteknisk linje" vid lärarhögskola. Detta förslag innebär bl a följande i fråga om här aktuella lärartjänster inom området industri och hantverk:

1. att ha avgångsbetyg från tvåårig utbildning med slutförd lärokurs vid för ifrågavarande lärartjänst adekvat studieväg i gymnasieskolan eller att på annat sätt ha styrkt sig äga motsvarande kunskaper och färdigheter,

2. att äga väl vitsordad yrkesskicklighet, förvärvad genom minst fem års allsidig yrkesverksamhet inriktad mot ämne eller ämnen som ingår i lärartjänsten samt

3. att ha ytterligare yrkesteknisk utbildning i enlighet med vad skolöver— styrelsen för varje ämne eller grupp av ämnen föreskriver.

Föredragande i 1973 års statsverksproposition framhöll att han i princip delar skolöverstyrelsens förslag till ny lärarutbildning i yrkesinriktade ämnen, som bla innebär att en lärare skall svara för all undervisning i sådana ämnen, dvs både i fackteori och arbetsteknik. Han ansåg dock att genomförandet av förslaget bör ske successivt.

Beträffande sökande till extra ordinarie eller extra lärartjänst som inte fyller för sådan tjänst föreskrivna villkor i fråga om teoretisk utbildning föreligger som framgår av den tidigare redogörelsen jämlikt bestämmelser i bilagorna 1 och 2 till skolstadgan i ett stort antal fall möjlighet att underställa länsskolnämnden prövning av frågan. huruvida sökanden har sådan ut- bildning som länsskolnämnden finner svara mot utbildning som eljest krävs för behörighet till tjänsten. Bestämmelser härom finns bl a för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 16— 19 i grundskolan respektive 140, 148, 153, 155, 157, 167—171 och 174 i gymnasieskolan.

Beträffande tjänst som lärare 17 i grundskolan eller 168 i gymnasieskolan gäller bl a som villkor i fråga om teoretisk utbildning att antingen ha genom- gått utbildning vid universitet, högskola eller i annan ordning enligt be- stämmelser som skolöverstyrelsen meddelar eller att ha meddelats behörig- hetsförklaring av skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten avser.

För behörighet till tjänst som lärare 172 i gymnasieskolan fordras teknisk utbildning eller annan teoretisk utbildning som skolöverstyrelsen prövar erforderlig.

Skolöverstyrelsen har dessutom att meddela kompletterande föreskrifter till de i bilagorna till skolstadgan meddelade behörighetsbestämmelserna. Bla gäller detta beträffande tjänsteri ämnen i specialkurseri gymnasieskolan.

Kungl Maj:t har i åtskilliga fall i särskild ordning meddelat behörighets-

bestämmelser för tjänster av skilda slag. Som exempel härpå kan nämnas Kungl Maj:ts beslut 1964-05-29 och 1972-06-30 angående bestämmelser om särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster respektive angående särskilda behörighetsvillkor för extra ordinarie och extra tjänst som lärare 180 i gymnasieskolan.

Behörighetsförklaring samt dispens från behörighetsvillkor

Om särskilda skäl föreligger får myndighet som har att tillsätta ordinarie 55 15:20; 16:31 tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan medge sökande till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst befrielse från särskilt behörig- hetsvillkor. Vid tillsättning av bl a icke-ordinarie lärartjänsteri grundskolan eller gym— nasieskolan gäller att frågan om dispens skall prövas av länsskolnämnden. Motsvarande gäller för särskolan. Frågan om dispens prövas endast i sam- Os 78 & band med tillsättning av viss bestämd tjänst. Den som efter dispens erhållit viss tjänst måste därför på nytt erhålla dispens, om han söker ny tjänst och fortfarande inte är behörig. Dispens får dock inte medges för lärare i grundskolan från

1. krav på viss anställnings— och tjänstgöringstid för icke-ordinarie tjänst som lärare 1—4' 2. krav på praktisk lärarutbildning för ordinarie tjänst som lärare 16 eller 17', * Nummerbeteck- 3. särskilt behörighetsvillkor för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare "ingar enligt SkOI'

stadgan. (55 15:11 16—19-' 16:1)

_ Dispens får vidare inte för lärare i gymnasieskolan medges från

1. krav på praktisk lärarutbildning för ordinarie tjänst som lärare 140, 148, 153, 167 eller 168'. 2. särskilt behörighetsvillkor för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare

101—148. 153, 155, 157, 159, 161 och 167—169'.

Om det i tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan ingår fyll- nadstjänstgöring vid skolform där för något av tjänstens ämnen fordras utbildning utöver den som i allmänhet krävs för innehav av tjänst i ämnet, får länsskolnämnden medge att fyllnadstjänstgöring får fullgöras av lärare som inte uppfyller de speciella kraven.

Beträffande huvudlärare får skolstyrelsen medge befrielse från villkoret 55 15:53; 16:47 att huvudlärare skall vara behörig till viss i skolstadgan angiven ordinarie tjänst som lärare. om särskilda skäl föreligger.

Genom beslut 1966-05-13 har Kungl Maj:t meddelat generell dispens från det för vissa lärartjänster uppställda behörighetsvillkoret att ha genomgått praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolans ämneslärarlinje eller full- ständig praktisk lärarutbildning enligt äldre bestämmelser. Dispensen avser ordinarie tjänster och extra ordinarie tjänster utanför befordringsgång och innebär att den som i övrigt fyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om utbildning till tjänst av ifrågavarande slag är befriad från villkoret att ha genomgått praktisk-pedagogisk utbildning eller praktisk lärarutbildning,

55 15:21; 16:32

Spech 97 &

Spech 98 &

SÖ 1970-09-02

SFS 19601480

om han fyller vissa föreskrivna krav ifråga om tjänstgöring som lärare.

Den som inte uppfyller angivna krav i fråga om utbildning eller tjänstgöring som uppställts som villkor för behörighet till visst slag av or- dinarie tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan kan av skol- överstyrelsen förklaras behörig till sådan slags tjänst, om särskilda skäl föreligger. Sådan behörighetsEirklaring får dock endast meddelas om antingen sökanden inom eller utom landet genomgått utbildning eller haft tjänstgöring som motsvarar vad som krävs för behörighet till ifrågavarande tjänst som lärare eller bristen i sökandes behörighet är av mindre vikt i förhållande till hans övriga meriter.

Den som inte uppfyller de i specialskolstadgan angivna behörighetsvill- koren för ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare (behörighetsvill- koren är likalydande för såväl ordinarie som extra ordinarie tjänst) må. om synnerliga skäl föreligger, av skolöverstyrelsen förklaras behörig att erhålla sådan tjänst.

Även den som inte är behörig till extra tjänst vid specialskolan kan av skolöverstyrelsen förklaras behörig till sådan tjänst. Några krav på att härvid synnerliga skäl skall föreligga har inte uppställts.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att skolöverstyrelsen kan. om särskilda skäl föreligger, behörighetsförklara den som inte uppfyller vissa av de särskilda behörighetsvillkoren för ordinarie lärartjänst och att den myndighet (skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden), som har att tillsätta viss ordinarie tjänst, kan befria sökande till sådan tjänst eller motsvarande extra ordinarie eller extra tjänst från vissa av de särskilda behörighetsvill- koren.

Övriga kommuna/tjänstemän

Statliga bestämmelser om behörighet till viss tjänst inom skolan har förutom för skolledare och lärare — också utfärdats för skolsköterska. Som skolsköterska får endast anställas den som är legitimerad sjuksköterska. För innehav av heltidstjänst som skolsköterska krävs antingen viss angiven vidareutbildning eller att av skolöverstyrelsen i samråd med socialstyrelsen ha förklarats behörig.

För läkare och sjuksköterska regleras behörigheten att utöva yrket i sär- skild ordning. För Iäkare föreskrivs dessa villkor i lagen om behörighet att utöva läkaryrket och därpå grundade tilIämpningsföreskrifter.

Utöver de föreskrivna kraven på yrkeslegitimation har meddelats särskilda behörighetsvillkor för innehav av tex viss läkartjänst i kommun eller lands— tingskommun i Kungl Maj:ts sjukvårdskungörelse. 1 nämnda kungörelse anges också behörighetsvillkoren för innehav av kommunalt reglerad sjuk- skötersketjänst.

3. 1.3.2 Befordringsgrtmder och meritvärdering Allmän bakgrund

1 RF & 28 sista stycket stadgas bl a "Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes förtjänst och skicklighet, men icke på deras

bör Begreppen förtjänst och skicklighet kan sägas utgöra de grundläg- gande normerna vid "tjänstetillsättning" och ”befordringar” för statliga och vissa kommunala tjänster. Tillämpligheten vid tillsättning av kommunala tjänster har kommenterats på följande sätt av Malmgren mtl: Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar; elfte upplagan s 41:

"Beträffande kommunala tjänstebefattningar får man skilja mellan sådana, där tillsätt- ningsakten ankommer på statsmyndighet. och övriga. ! fråga om de senare äger kom- munen frihet vid tillsättningen, i den mån icke särskilda författningar annat innehålla. För de förra iakttager Kungl Maj:t i full utsträckning 528, vilket i konsekvens med förhållandena inom statsförvaltningen också synes böra vara fallet med underordnade ämbetsmyndigheter.”

! l l

[ Kungl Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riks- dagsordning m m har de ovan citerade delarna av RF å28 fått en delvis Prop l973z90 ny utformning enligt följande: 11 kap 95 2 stycket (Förslag till ny rege- ringsform):

"Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.”

1 sin motivering till det framlagda förslaget anför departementschefen föl- jande (s 406):

"Även om vissa skäl talar för den av riksdagens ombudsman intagna ståndpunkten att en särskild bestämmelse om de grunder vid vilka avseende skall fästas vid tillsätt- ning av statliga tjänster är onödig, om i enlighet med vad jag föreslår principen om saklighet och opartiskhet kommer till uttryck i 1 kap 75 RF, anser jag dock att kravet på saklighet vid tjänstetillsättningar är så viktigt att det bör få en speciell plats i RF. Vid utformningen av lagbestämmelsen i ämnet synes hänsyn böra tas till att arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn kan göra det nödvän- » digt att vid vissa tjänstetillsättningar ta hänsyn inte bara till de faktorer som i första hand brukar läggas in i begreppen förtjänst och skicklighet. Regeln i ämnet bör ut- , formas så att den klart ger vid handen att även andra sakliga grunder kan få vägas i in vid bedömningen. [ enlighet härmed har i andra stycket av förevarande paragraf ' föreskrivits att vid tillsättning av statlig tjänst avseende skall fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Ges grundlagsbestämmelsen detta innehåll. blir det onödigt att i lagtexten göra förbehåll för de sk transportspärrarna.”

; Begreppen förtjänst och skicklighet har av Malmgren (Sveriges Grundlagar) kommenterats på följande sätt:

"Med skicklighet torde enligt allmän praxis få förstås kompetens och lämplighet för den befattning. varom fråga är, ådagalagda genom teoretisk och praktisk utbildning samt den dittillsvarande verksamhetens art. Förtjänsten betecknar den förvärvade rutinen. bedömd med ledning av ancienniteten. Därvid skall hänsyn tagas till all verksamhet i statens tjänst, men arbetet inom området för den lediga tjänsten eller med denna till uppgiften besläktade befattningar måste taxeras högre såsom ägnat att bibringa en högre grad av skicklighet."

Jägerskiöld (Svensk tjänstemannarätt) anför bla att

" ”förtjänst” anses betyda de meriter. vederbörande överhuvudtaget förvärvat i stats- tjänst, och vilka bör räknas honom tillgodo vid befordran, dvs väl vitsordad tjänst—

* Skolkommissionens uttalanden skall ses mot bakgrund av dåvarande tillsättningsförfarande och skolväsendets organi- satoriska uppbyggnad.

göring. Vunnen förtjänst kan uttryckas i tjänsteår. antalet dylika angiver måttet av förtjänst. . .

”skicklighet" avser sökandens förmåga. Den kan bedömas med ledning av tidigare tjänstgöring. Flit. noggrannhet, förmåga av självständig verksamhet och initiativ. fan- tasibegåvning och andra kvaliteter bli härvid att beakta. Alla tjänster ställa givetvis icke enahanda krav på innehavaren och skickligheten blir därför att bedöma med hänsyn även till den aktuella tjänstens krav. Skicklighet kan även vara att bedöma med hänsyn till avlagda examina eller godkända prov eller skrifter. Bestämmande bli härvid de för de olika tjänsterna gällande villkoren. där examensbetyg kunna beaktas eller vetenskapliga skrifter vara av högt värde. Vid universitet. skola och kyrka ävensom sjukhusväsendet äga de vetenskapliga meriterna stor betydelse, inom förvaltningen åter den i tjänsten ådagalagda individuella förmågan. .

Begreppet ”förtjänst” har sålunda i praxis närmast kommit att betyda antalet tjänsteår medan begreppet "skicklighet” snarast synes avse den sökandes lämplighet och kompetens för den sökta tjänsten. visad genom teoretisk och praktisk utbildning samt arten av dittillsvarande verksamhet.

Bestämmelsen i grundlagen är allmänt formulerad och ger utrymme för olika tolkningar och varierande praktisk tillämpning. Innebörden av detta stadgande synes dock i första hand vara att sökande vid tillsättning av sådan tjänst för vilken bestämmelsen äger tillämpning skall bli föremål för en strängt saklig och objektiv bedömning, som utesluter godtycke. Beträf- fande bl a skolledare och lärare har emellertid innebörden av förtjänst och skicklighet närmare angivits i särskilda befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänst.

] betänkandet Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsätt- ningen utgår skolstyrelseutredningen vid behandlingen av lärartillsättnings- frågan från de synpunkter som 1946 års skolkommission1 anfört i sitt prin- cipbetänkande.

"lnom kommissionen har stark sympati uttalats för tanken. att det tillsättningsför- farande. som nu tillämpas vid folkskolorna. utsträcks till att gälla hela enhetsskolan. Detta skulle så till vida stå i överensstämmelse med kommissionens grundprinciper. att det innebure ett överflyttande av befogenheter till den lokala skolledningen. Utan rätt att tillsätta befattningshavarna vid kommunens skolor skulle kommunens be- stämmanderätt över det egna skolväsendet vara illusorisk. Genom det nämnda ut- nämningsförfarandet har kommunen möjlighet att försäkra sig om just de lärare. som kan anses vara mest lämpade för vederbörande skola.

De meriter. som kan utläsas ur vederbörandes ansökningshandlingar. skulle inte ensamma behöva vara avgörande; skolstyrelsen. som har ett klart intresse av att erhålla den bästa lärarkraften, skulle ha möjlighet att bland de högst meriterade välja den som enligt skolstyrelsens personkännedom bäst skulle passa just den ifrågavarande skolans behov.

Gentemot denna inställning har såväl inom kommissionen själv som inom dess expertråd vägande invändningar gjorts. Man har framhållit, att lärarval inte alltid sker med hänsyn till pedagogiska synpunkter. Ovidkommande hänsyn _ religiösa. politiska, nykterhetspolitiska. privatbetonade har ibland varit avgörande för valets utgång. Personer, som tjänstgjort inom distriktet eller vilkas personliga kapacitet varit känd för skolstyrelsen eller ledamöter därav. har ibland föredragits framför personer. som varit personligt överlägsna den valde men i fråga om personlig kapacitet okända för skolstyrelsen. Termen ”skolans behov” har ibland fått tjäna som täckmantel för ovidkommande hänsyn. Lärarnas självständighet. som befordras av medvetandet om

objektiv bedömning vid utnämningarna. skulle inte befrämjas av systemet med lä- rarval. Riktigare vore. att utnämningsrätten överlämnades till neutralt forum, lämp- ligen den nya mellaninstansen. som kommer att träda i folkskolinspektörernas ställe. Skolstyrelsen skulle i så fall uppgöra förslag och kunna motivera detta med det lokala behovet av just den föreslagne (behovet av yngre kraft, av kvinnlig lärarkraft. av lärarkraft med specialuppgift, av lärare, lämpad för pågående försöksverksamhet inom skolenheten. etc), varefter den utnämnande instansen. som kan anses vara i någon mån förtrogen med vederbörande skolas behov. har att väga skolstyrelsens synpunkter och den föreslagnes meriter mot de medsökandes. Denna utnämningsprocedur skulle ge fullt utrymme åt de lokala synpunkterna och vara fullt förenlig med ett demokratiskt skolsystem men ijämförelse med lärarval trygga principen om förtjänst och skicklighet vid utseendet av befattningshavare.

Trots tyngden av dessa invändningar önskar skolkommissionen inte föreslå någon förändring i förfarandet vid tillsättning av småskollärare och folkskollärare (mellan— skollärare). så länge detta förfarande anses tillfredsställande. vilket för närvarande synes vara fallet. Det kan enligt kommissionens mening inte vara rimligt att påtvinga ett skoldistrikt en lärare, som visserligen genom goda betyg i lärarexamen. normala tjänstgöringsbetyg och lång tjänstgöring är sina medsökande formellt överlägsen men dock i realiteten är eller av skolstyrelsen anses vara en medelmåttig lärare.som pedagog underlägsen en eller flera av konkurrenterna. Möjligheten att välja mellan tre ger större smidighet åt utnämningsförfarandet och ger skolans lokala ledning möjlighet att bättre tillgodose det egna skolväsendets behov. Visserligen ger en sådan frihet också möjlighet till missbruk. men detta är fallet med all frihet. Den ansvarskänsla. som är motvikten häremot. kan aldrig framväxa eller befästas utan denna frihet till missbruk. Dessutom är ej heller s k neutral instans någon absolut garanti mot man- namån och godtycke."

! skolstyrelseutredningen förs ett ingående resonemang i frågan om nor- merande anvisningar för meritvärdering vid tillsättning av vissa lärartjänster. Utredningens mening var att den inbördes ordningen mellan de sökande till lärartjänster av skilda slag. dock inte lektorstjänster, skulle fastställas på grundval av i första hand siffermässigt bedömbara faktorer (undervis- ningsskicklighet, lärarexamina och tjänsteår), men att hänsyn även skulle få tas till meriter vilka inte låter sig poängberäknas men som anknyter till den sökandes lärarutbildning eller allmänt sett har betydelse för hans lä- rarverksamhet. Här avsågs då bl a andra examina än sådana direkt avsedda för den sökta tjänsten, avlagda prov, pedagogiskt och allmänt vetenskapligt skriftställarskap. arbete som ungdomsledare och insatser inom det frivilliga folkbildningsarbetet, medborgerliga förtroendeuppdrag och uppdrag inom föreningslivet. Hänsyn skulle även allmänt sett kunna tas till en skolas behov av att till viss tjänst erhålla en innehavare med särskilda insikter eller erfarenheter, tex för klasslärare behörighet att undervisa i engelska eller erfarenhet av undervisning i hjälpklass. Utredningen föreslog dessutom att länsskolnämnden skulle äga pröva och medge kommun rätt att vid ledigkungörandet av tjänst särskilt ange att behov av lärare med speciell kompetens förelåg. Om så hade skett, borde sådan kompetens kunna bli av väsentlig betydelse vid meritvärderingen. De meriter som inte kunde poängvärderas. men som skolstyrelsen ville tillmäta värde. skulle få vara avgörande endast om verkliga belägg fanns för de av styrelsen framförda och öppet redovisade synpunkterna. Att en sökande redan hade anställning i kommunen var därvid inte en omständighet som skulle tillmätas betydelse.

Prop 195716]

För den poängmässiga meritvärderingen måste olika system finnas för olika slag av tjänster, medan avvägningen mellan poängmässigt värderade meriter och meriter som ej poängvärderats skulle ske enligt samma grunder oavsett tjänst och utbildning.

Beträffande skolledartillsättningen framhöll skolstyrelseutredningen, att det vid urvalet av skolledare likaväl som vid Iärartillsättningar skulle göras en objektiv bedömning. varvid den mest meriterade borde utses. Ut- redningen tillade emellertid, att det beträffande skolledartjänsterna förelåg den mycket väsentliga skillnaden i förhållande till lärartjänsterna att de förra genomgående är chefstjänster, där lämpligheten för uppgiften ofrån- komligen måste tillmätas en annan vikt än vid lärartillsättningen. Detta gällde i särskild grad skolchefstjänsterna och i synnerhet skoldirektörs- tjänsterna med dessas starka administrativa betoning. Bedömningar av lämp— ligheten, som alltså måste ske, kunde enligt utredningen inte normbindas, utan borde i första hand bli de lokala skolstyrelsernas sak.

I den proposition, som ligger till grund bla för det nuvarande urvals- systemets utformning, konstaterade departementschefen. att det i olika sam— manhang framhållits att tillsättning av lärare var ett intresse för kommu- nerna. Det legitima intresse som kommunerna därvid kunde ha,sammanföll helt med statens, lärarnas och de enskilda målsmännens intresse, nämligen att den för en tjänst mest kvalificerade sökanden utsågs och att det i tillsätt— ningsförfarandet inte fanns något moment, som kunde verka hindrande för dugliga aspiranter att söka tjänst, varhelst de önskade. Departements- chefen konstaterade vidare, att med objektiv tillsättning eller objektivt urval måste avses, att prövningen av de sökandes meriter skulle vara saklig och oväldig och inte kunna ge rum för hänsynstaganden till ovidkommande omständigheter, dvs omständigheter utan betydelse för sökandes möjligheter att fullgöra de uppgifter, som var förenade med tjänsten. En objektiv tillsätt- ning måste också enligt departementschefen innebära att en sökande, var han än sökte tjänst inom sitt arbetsområde. blev bedömd på samma sätt, med undantag för sådana variationer i bedömningen, som kunde betingas av smärre olikheter i de skilda tjänsternas innehåll eller av speciella lokala, på tjänsten inverkande omständigheter.

En objektiv tillsättning förutsatte därföri regel vissa normerande bestäm- melser, enligt vilka de sökandes meriter skulle bedömas.

Departementschefen delade således utredningens uppfattning att urvalet bland de sökande skulle göras objektivt och att Objektivitetskravet inte var förenligt med tillsättning genom val. Däremot fann han inte en objektiv tillsättning i och för sig oförenlig med en lokal tillsättning, såvida inte be- greppen hårddrogs. Departementschefen delade även i övrigt i princip ut- redningens förslag i denna del och framhöll, att anvisningar för en po- ängmässig värdering av de sökandes meriter endast skulle vara ett hjälp- medel, som skulle tjäna syftet att underlätta fastställandet av ordningen mellan de sökande på så vitt möjligt enhetliga och rättvisa grunder. Som en konsekvens av Objektivitetskravet följde dock att den poängmässigt fram- ställda inbördes ordningen inte godtyckligt fick frångås. Till skillnad från utredningen avvisade han den av utredningen framförda tanken på att bland inte poängmässigt värderbara meriter medborgerliga förtroendeuppdrag och

uppdrag i allmänhet inom föreningslivet skulle kunna tillgodoräknas sö- kande som merit för lärartjänst.

Beträffande icke-ordinarie lärartjänst borde enligt departementschefen samma urvalsgrunder gälla som vid tillsättning av ordinarie lärartjänst.

Sammanfattningsvis föreslogs följande beträffande urvalet av sökande till lärartjänst.

Urvalet av sökande skulle vara objektivt. Befordringsgrunderna skulle i huvudsak överensstämma med dem som redan i llertalet fall gällde vid tillsättning av lärartjänster. Anvisningar för meritvärdering skulle utarbetas.

I fråga om skolledare framhöll departementschefen, att det beträffande dessa tjänster på ett annat sätt än vid tillsättning av lärartjänster var fråga om att försöka bedöma de sökandes lämplighet. Befordringsgrunderna skulle i samtliga fall för dessa tjänster vara insikter, erfarenhet och sådana egen- skaper, som företrädesvis fordrades för utövande av den skolledarbefattning det gällde. Departementschefen underströk därutöver att skolstyrelsens förord borde tillmätas särskilt stor vikt vid tillsättning av skolledarbefatt- ningarna. Motsvarande uttalande upprepades i statsverkspropositionen 1973.

Nu gällande befordringsgrunderför skolchef: skolledare och biträdande skolledare

Vid tillsättning av tjänster som skolchef, skolledare eller biträdande skol- ledare dock med undantag för arvodestjänster som studierektor och till- synslärare —skall som befordringsgrunder gälla insikter,erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis fordras för att utöva tjänsten.

När lärarhögskola anordnar försöks— och demonstrationsverksamhet vid skolenhet med grundskola eller gymnasieskola skall vid tillsättning av tjänst som rektor eller studierektor för arbetsområdet respektive vid skolenheten särskilt avseende fästas vid meriter som är av betydelse för lärarutbildningen.

Enligt uttalande av departementschefen och av statsutskottet i sitt av riksdagen tillstyrkta utlåtande skall vid tillsättning av skolledartjänst stor vikt tillmätas skolstyrelsens förord. Departementschefen har dessutom fram- fört sin mening att man bör eftersträva att skolledningen i en skolenhet med rektor och en eller flera Studierektorer får en allsidig sammansättning av lärare med olika slag av utbildning och lärartjänstgöring.

Som befordringsgrund vid tillsättning av arvodestjänst som studierektor gäller att den lämpligaste skall utses till innehavare av tjänsten.

Beträffande arvodestjänst som tillsynslärare har inte några särskilda be- stämmelser om befordringsgrunder utfärdats.

Undersökning rörande tillsättning av vissa Skolledartjänster

l betänkandet Mellanskolans ledning avgivet av skolledarutredningen ställs frågan i vilken utsträckning kommunernas önskemål och förslag beaktas av de statliga myndigheterna vid tillsättning av tjänster som skolledare. För att belysa detta har utredningen redovisat vissa undersökningar och dragit vissa slutsatser. De redovisade undersökningarna synes enligt ut- redningens mening ha gett ett ganska klart svar på denna fråga, nämligen

Prop l973:1 bil 10, s 262

55 17:15

Prop 195726] StU l957:97

Prop 1973zl bil 10, s 262

' Avser inte tillsättning av tjänster som skoldirektör. beträffande vilka Kungl Maj:t är tillsättningsmyn- dighet, varför besvär endast kan anföras mot skolstyrelsens förslag. 1 tolv fall har sådana besvär anförts.

att kommunerna har ett mycket starkt om än inte helt avgörande inflytande på personvalet vid tillsättning av sådana tjänster.

I samband med det nu aktuella analysarbetet har SSK gjort en liknande undersökning av ärenden rörande tillsättning av vissa tjänster (inklusive långtidsvikariat), för vilka Kungl Maj:t eller skolöverstyrelsen är tillsätt- ningsmyndighet. Undersökningen avser tjänster som skoldirektör (1970, 1971 och 1972), tjänster som rektor i grundskolan (1972), tjänster som rektor i gymnasieskolan (1971 och 1972) och ordinarie tjänster som studierektor i gymnasieskolan (1971 och 1972), beträffande vilka tjänster yttrande avgetts avser tjänst som skoldirektör — eller tillsättningsbeslut fattats av skol- överstyrelsen under det eller de år som ovan anges inom parentes efter respektive tjänstetyp. Fortsatta förordnanden har inte medtagits. Som un- dersökningsår valdes i första hand 1972, men för att uppnå ett antalsmässigt tillräckligt underlag måste beträffande tjänster som studierektor och rektor i gymnasieskolan även ärenden avseende 1971 och beträffande skoldirektör ärenden avseende såväl 1970 som 1971 och 1972 behandlas.

En sammanställning av resultaten av den utförda undersökningen har gjorts i bilaga 15.

Undersökningens resultat visar i likhet med resultaten av tidigare un- dersökningar att kommunernas förord beaktats i hög utsträckning. Den sökande som av skolstyrelsen uppförts i första förslagsrummet utsågs till innehavare av tjänsten i mellan 85 procent (studierektor i gymnasieskolan) och 95 procent (skoldirektör) av de undersökta ärendena. l sammanlagt fem av dessa ärenden har ändring av tillsättningsmyndighetens beslut skett sedan den av skolstyrelsen i första förslagsrummet förordade anfört besvär. Beträffande övriga ärenden där besvär förekommit över tillsättningsmyn- dighetens beslut1 sammanlagt 26 ärenden har besvären inte föranlett någon ändring av tillsättningsbeslutet.

Av ansökningshandlingarna har också försök gjorts att utröna hur många tjänster som tillsatts med sökande utan lokal anknytning. Av dem som erhållit skolstyrelsens förord och som också utsetts till innehavare av tjänster var således beträffande tjänst som rektor i gymnasieskolan 10 procent, be- träffande tjänst som studierektor i gymnasieskolan 16,5 procent, beträffande tjänst som skoldirektör 17 procent och beträffande tjänst som rektor i grund- skolan 19 procent inte hemmahörande i kommunen.

Då annan sökande än sådan som av skolstyrelsen placerats i första för- slagsrummet utsetts till innehavare av tjänsten var andelen utifrån kom- mande genomsnittligt högre. Då emellertid undersökningsmetodiken rym- mer många osäkerhetsfaktorer, synes inga egentliga slutsatser kunna dras iden ofta diskuterade frågan, om skolstyrelsen haren benägenhet att tillmäta förhållandet att sökande har lokal anknytning en alltför stor betydelse.

Det genomsnittliga antalet sökande till tjänsterna var beträffande stu— dierektorstjänst i gymnasieskolan 5,9, rektorstjänst i grundskolan 7,7, rek- torstjänst i gymnasieskola 6,9 och skoldirektörstjänst 8,7.

Nu gällande befbrdringsgrtmderför lärare

Vid tillsättning av ordinarie eller icke-ordinarie tjänst som lärare i grund- 85 17:29, 41 skolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan gäller följande beford- 215595 %7 N, ringsgrunder: p 'N

]. Undervisningsskicklighet och nit

2. Kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande

3. Längden av väl vitsordad tjänstgöring.

I fråga om tjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160 (ordinarie tjänst som lektor i gymnasieskolan) gäller att första och andra befordringsgrunderna skall likställas samt att vid bedömningen av den andra särskild vikt skall fästas vid doktorsexamen. vid betyget i licentitatexamen samt vid dispu- tationsprov för doktorsgrad.

Skolöverstyrelsen har att meddela anvisningar för tillämpningen av 55 17:30, 41 Os 89%" ovanstående bestämmelser. 1 den mån det är möjligt, skall anvisningarna Spech 87 & innehålla grunder för poängmässig värdering av meriter. Efter särskilt be- myndigande av Kungl Maj:t får särskild befordringsförmån fastställas för tjänstgöring vid skola i de fyra nordligaste länen. (Övre-Norrlandstillägg).

lvarje särskilt fall skall dessutom prövas om sådana förhållanden föreligger Ss 17:31 som bör föranleda ändring av den bedömning som grundas på de av skol— 25 859 =87 x, överstyrelsen meddelade anvisningarna. Vid bedömningen av denna sk 52656 15968319 23 & [lärde befordringsgrund skall hänsyn tas till dels sådana meriter som inte ' kan poängmässigt värderas såsom skicklighet som ådagalagts på annat sätt än genom betyg, fortsatta studier, vetenskapligt eller pedagogiskt författ- arskap, insatser inom folkbildningsarbetet eller verksamhet som ungdoms- ledare, dels tjänstens beskaffenhet och skolans särskilda behov. Om särskilda villkor gäller för tjänsten, skall särskilt avseende fästas vid att sökande upp- fyller villkoren. Vidare gäller att särskild vikt skall tillmätas meriter som ådagalägger lämplighet för lärarutbildningsuppgifter. om sådana ingåri tjäns- ten samt därutöver i fråga om särskild ordinarie tjänst som lärare, s k Up- lärartjänst, vid erfarenhet av försöks— och utvecklingsarbete på skolväsendets område.

Skolstyrelsen kan, efter medgivande av länsskolnämnden, föreskriva att viss utbildning, särskilda kunskaper eller särskilda färdigheter skall ge före- 55 15:16 träde till viss tjänst som lärare 1 eller 2 (klasslärare på låg- och mellan- stadierna) i grundskolan. Sådan föreskrift kan exempelvis avse behörighet att undervisa i engelska på mellanstadiet. Beträffande tjänst som lärare i 55 H:] gymnastik katt länsskolnämnden vidare medge att tjänsten skall förbehållas OS 89 f &. endast män eller endast kvinnor. Spech 87 )

Anvisningar för poängmässig meritvärdering vid tillsättning av lärartjäns- ter har i enlighet med skolstadgans bestämmelser successivt utfärdats av 55 17:30 skolöverstyrelsen. Sålunda hade vid den nu gällande skolstadgans tillkomst 1971 meritvärderingsbestämmelser meddelats för i huvudsak följande ka- tegorier av lärare:

]. Folk- och småskollärare 2. Speciallärare vid grundskolan och folkskolan

3. Lärare i läroämnen (för adjunktstjänster och för adjunkts- alternativt

ämneslärartjänster)

Övningslärare

Skolkantorer Lärare i lönegrad K 14 för läroverksingenjörer Lärartjänst för vidareutbildad folkskollärare i lönegrad U 14 Vissa lärartjänster i kommunala yrkesskolor (lärare i barnavård, lärare i sömnad, lärare i husligt arbete, lärare i vävning samt i vävning och sömnad, lärare i hushållsgöromål, yrkeslärare, ämneslärartjänster för läroverksingenjörer, lärartjänster i handelstekniska ämnen och detalj- handelsämnen).

9. Adjunktstjänster i matematik och/eller fysik för tekniska magistrar 10. Adjunktstjänster vid gymnasium eller fackskolai vissa tekniska läroäm- nen eller i dessa tekniska läroämnen jämte matematik och/eller fysik.

sexigare

Sedan 1971-07-01 har moderniserade anvisningar för meritvärdering utfär— dats för tjänst som lärare 1 —4 eller 16— 18 i grundskolan respektive 153—155, 157, 159 eller 161 i gymnasieskolan samt för tjänst som lärare 2 eller 3 i specialskolan. Omarbetning av anvisningarna för meritvärdering vid tillsättning av andra lärartjänster än de nämnda pågår. 1 avvaktan på resultaten av denna omarbetning gäller de äldre anvisningarna i tillämpliga delar i vad avser meritpoäng enligt första och andra befordringsgrunden. Beträffande meritvärdering enligt tredje befordringsgrunden (längden av väl vitsordad tjänstgöring) gäller generellt omarbetade anvisningar för lärartjänst med beräknad tillträdesdag 1973-07-01 eller senare.

Meritvärderingsbestämmelserna innebäri korthet att den sökandes meriter omvandlas till talvärden enligt i anvisningarna för meritvärdering angivna regelsystem.

Under första befordringsgrunden tillgodoräknas sålunda meritpoäng för betyg i lärarskicklighet (undervisningsskicklighet) i examen vid lärarhögskola respektive efter praktisk lärarutbildning av annat slag. Även generell befrielse från nämnda utbildningskrav enligt vissa bestämmelser tillgodoräknas med visst poängtal.

Under andra befordringsgrunden tillgodoräknas meritpoäng för i huvud— sak ämnesutbildning och/eller i vissa fall praktisk erfarenhet av värde för tjänsten.

Under tredje befordringsgrunden, vilken sålunda har likalydande innehåll för samliga lärarkategorier, tillgodoräknas meritpoäng dels för tjänstgöring som lärare eller enligt anvisningarna därmed jämförlig tjänstgöring, dels för annan yrkesverksamhet. Härvid får ett maximerat antal meritpoäng till- godoräknas för tjänstgöring som lärare m m. Tillägg utöver maximal tjänst- göringspoäng får dock göras avseende det tidigare nämnda Övre-Norr- landstillägget. Möjligheten att få tillgodoräkna annan yrkesverksamhet är begränsad till ett angivet högsta antal meritpoäng. Denna möjlighet att till- godoräkna meritpoäng för annan yrkesverksamhet än tjänstgöring som lärare innebär för flertalet tjänster en förändring i förhållande till tidigare anvis- ningar. Vidare har på senare tid tillkommit möjlighet att tillgodoräkna tjänst- ledighetsdagar, då tjänstledighetsorsaken bla är offentligt uppdrag, mili- tärtjänstgöring, barnsbörd, vård av adoptivbarn i vissa fall eller sådant upp—

drag åt personalsammanslutning som avses i AST 19%] A 7. Summan av de meritpoäng som tillgodoräknats en sökande enligt första, 53 17:31 andra och tredje befordringsgrunderna utgör lärarens totala poängsumma. Utöver denna poängberäkning skall i det enskilda fallet prövas, om hänsyn skall tas till andra meriter än dem som poängmässigt värderats (fjärde be-

fordringsgrunden).

3.1.3.3 Nu gällande bestämmelser angående rillsärrningsordning m m

Vissa allmänna bestämmelser

Gällande bestämmelser för tillsättning av tjänster som skolchefi kommun samt av tjänster som skolledare, biträdande skolledare och lärare vid grund- skolan eller gymnasieskolan är intagna i 17 kapitlet skolstadgan. Dessa be- stämmelser äger också i princip tillämpning i fråga om tillsättning av tjänster av motsvarande slag inom särskolan och specialskolan. För tillsättning av tjänster inom av lärarhögskola anordnad försöks- och demonstrationsverk- samhet ftnns vissa bestämmelser intagna i Kungl kungörelsen om viss per- SFS l968r319 sonal för lärarutbildning m m.

Alla slag av tjänster skall stå öppna för såväl män som kvinnor, om ss 17;1 inte Kungl Maj:t utfärdat särskilda undantagsbestämmelser från denna före- skrift. Sådan undantagsbestämmelse finns för närvarande som tidigare nämnts utfärdad i fråga om tjänst som lärare i gymnastik, innebärande att länsskolnämnden får medge att sådan tjänst får förbehållas endast män eller endast kvinnor.

Även utlänning kan oberoende av att han inte är svensk medborgare Ss 17:1a av skolöverstyrelsen medges få inneha viss ordinarie eller extra ordinarie tjänst eller visst slag av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare.

När ordinarie tjänst skall tillsättas skall skolstyrelsen utfärda kungörelse Ss l7:2 härom, som skall införas i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen från kungörandet. Beträff- ande ordinarie tjänster som lärare gäller härvid att kungörande skall ske genom samlingsannons, som införs i Post- och lnrikes Tidningar genom skolöverstyrelsens försorg vid vissa bestämda tidpunkter under året. Blir ordinarie tjänst ledig, fordras, beroende på vilket slag av tjänst det gäller, medgivande av skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden för att tjäns- ten skall få ledigkungöras. Skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden kan här- vid på grund av förväntade organisationsförändringar tex föreskriva att tjänsten inte skall ordinariebesättas utan uppehållas av icke-ordinarie lärare eller tillsättas med Iångtidsvikariat. Skolöverstyrelsen har möjlighet att de- ' Arvodestjänst som legera beslutanderätten angående medgivande som här avses till läns- SkOlChefi kommun där skolnämnden endast en rektor finns

under skolstyrelsen — För tjänster av annat slag föreligger — med undantag för arvodestjänst rektor tillika skolchef

. .. . . , _ - tillsätts i samma ordning som rektor vrd sarskild skolenhet med gymnasreskolan typ 1 inte något som rektorstjänsten.

krav på att vid ledigförklarande iaktta det kungörelseförfarande som gäller Detsamma gäller arvodes- för ordinarie tjänst.1 För sådana tjänster sker ledigförklarande genom anslag [lång som SäfSKOIChef»

. . .. . .. .. nar endast en rektor finns 1 skolstyrelsens kansli, genom anmalmngsforfarande eller beträffande . . , ._ _ _ vid särskolan i landstings- icke-ordinarie tjänster som lärare — genom lediganmälan hos den offentliga kommunen.

Ss

Ämb skr 1969-11-21

SS

17:7

17:8

17:9

arbetsförmedlingen. 1 fråga om vissa arvodestjänster bl a arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare — får innehavare utses utan ledigförklarande. Som praxis gäller dock att ledigförklarande sker genom anslag i respektive skolenhet.

Om ingen behörig sökande anmält sig till ledigkungjord tjänst, skall tjäns- ten ledigkungöras på nytt. lnkommer inte heller vid detta tillfälle ansökan från behörig sökande, skall tillsättningsmyndigheten bestämma hur det skall förfaras med tjänsten. Även om ansökan från behörig sökande inkommit, kan tillsättningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger, besluta att tjäns- ten skall Iedigkungöras på nytt, Dessutom gäller att tjänst får ledigkungöras på nytt, om för tjänsten vid ledigkungörandet angetts särskilda villkor och ansökan inte inkommit från sökande som fyller de angivna villkoren. När tjänst kungjorts på nytt. anses den som sökt tjänsten vid föregående tillfälle och inte återkallat sin ansökan kvarstå som sökande. Om särskilda skäl föreligger, får tillsättningsmyndigheten föreskriva att den som sökt tjänsten vid föregående tillfälle före ansökningstidens utgång till myndigheten skall anmäla att han önskar kvarstå som sökande. Detta skall i så fall framgå av kungörelsen, om inte myndigheten på annat sätt underrättat varje kvar- stående sökande härom.

Endast den som sökt ledigkungjord tjänst inom föreskriven tid får ifrå- gakomma till tjänsten. Om särskilda skäl föreligger, kan dock även för sent inkommen ansökan prövas. I detta sammanhang kan nämnas att tillsätt- ningsmyndigheten i fråga om lärartjänster har möjlighet att avbryta tillsätt— ningsförfarandet, om skäl därtill föreligger. Ett sådant skäl kan tex vara att underlag för tjänsten saknas på grund av omständigheter som var obe- kanta när tjänsten ledigförklarades. Beslut om avbrytandet av tillsättnings- förfarandet skall tillkännages på samma sätt som beslut om ledigförklarandet av tjänsten och delges samtliga sökande.

Ansökan till tjänst skall ställas till den myndighet som har att tillsätta tjänsten och inges till skolstyrelsen.

Sökande till tjänst skall inkomma med styrkt meritförteckning samt övriga föreskrivna handlingar. Efter anmodan av myndighet är sökande därjämte skyldig att inkomma med läkarintyg och andra handlingar som fordras för ärendets prövning. Tillsättningsmyndigheten har dock möjlighet att medge sökande undantag från de nu nämnda föreskrifterna. Vidare har skolöver- styrelsen möjlighet att bestämma att sökande till tjänst — i första hand avses här ordinarie tjänster som lärare har rätt att hänvisa till handlingar som förvaras i överstyrelsens meritkontor i stället för att inkomma med handlingar som avses i det föregående.

Önskar sökande återkalla sin ansökan, skall detta göras skriftligen hos tillsättningsmyndigheten.

Skolstyrelsen skall upprätta förteckning över sökande till tjänst och över deras meriter.

Beträffande tjänst som tillsätts av annan myndighet än skolstyrelsen skall styrelsen avge förslag om tillsättning av tjänsten. 1 förslaget skall förordas den som anses företrädesvis böra ifrågakomma till tjänsten. Två eller flera sökande får även förordas med angivande av den inbördes ordningen. Tillsättningsförfarandet kan i många fall underlättas om denna möjlighet

utnyttjas. Det är nämligen relativt vanligt förekommande att den ende eller den förste i förslagsrum uppförde inte blir aktuell för tjänsten på grund av att han erhållit annan tjänst som han hellre vill ha eller på grund av att han återkallat sin ansökan. [ förslaget skall anges de skäl som med iakttagande av gällande befordringsgrunder bestämt förordet. Förslaget skall genast anslås i skolstyrelsens kansli med uppgift om den dag när anslaget skedde samt om vad den som vill föra talan mot beslutet har att iakttaga och om skiljaktig mening antecknats i protokoll eller annan handling'

Sedan förslag avgetts skall skolstyrelsen översända handlingarna i tillsätt- ningsärendet till länsskolnämnden eller om nämnden inte skall besluta eller yttra sig i ärendet — till skolöverstyrelsen.

I fråga om tjänst som tillsätts av skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden gäller att tillsättningsbeslutet snarast möjligt skall införas i Post- och Inrikes Tidningar med uppgift om vad den som vill föra talan mot beslutet har att iakttaga och om skiljaktig mening antecknats i protokoll eller annan handling. Även beslut att inte tillsätta tjänst tillkännages på samma sätt. Förslag eller beslut av skolstyrelsen om tillsättning av tjänst skall tillkännages genom anslag i styrelsens kansli.7 Samma gäller beslut att inte tillsätta sådan tjänst.3

Besvär kan anföras såväl över förslag om tillsättning av tjänst som — utom i de fall då Kungl Maj:t är tillsättningsmyndighet över tillsätt- ningsbeslutet. Besvär över förslag anförs hos tillsättningsmyndigheten. När sådant besvärsärende bedöms böra remitteras för förklaring till den som föreslagits till innehavare av tjänsten samt till skolstyrelsen och kanske även länsskolnämnden för yttrande, kan detta avsevärt försena tillsättningen av tjänsten. Har en eller flera av de sökande som berörs av besvärsärendet eventuellt sökt en eller flera andra ledigförklarade tjänster, kan även tillsätt- ningen av dessa tjänster komma att fördröjas härigenom. Besvär över förslag om tillsättning av tjänst avgörs vid tillsättningen av tjänsten.

Besvär över beslut om tillsättning av tjänst anförs hos länsskolnämnden beträffande tjänst som skolstyrelsen tillsätter samt hos Kungl Maj:t beträf- fande tjänst som tillsätts av länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen.” Läns- skolnämndens utslag i besvärsärende kan överklagas hos Kungl Maj:t.

Ett speciellt problem vid tillsättning av tjänster utgör den ofta svårbe- mästrade situationen som uppstår när en sökande vid samma tidpunkt eller inom en begränsad tidsperiod sökt mer än en tjänst. För att underlätta den samordning som därvid måste ske har föreskrivits att sökande skriftligen skall anmäla vilken eller vilka tjänster han sökt och — i det senare fallet i vilken ordning han önskar ifrågakomma till de sökta tjänsterna (s k ”önskelista"). Tidigare gällde denna föreskrift enbart ordinarie tjänster som lärare. Föreskriften har dock utvidgats att omfatta även lönegradsplacerade skolledar- och biträdande Skolledartjänster.

Ss l7:10

' Denna föreskrift är tillämplig bla på tjänst som skoldirektör, biträ— dande skoldirektör. rektor, ordinarie studie- rektor och ordinarie lärare. ? Föreskrift härom saknas beträffande tillsynslärare, huvudlärare och institu- tionsföreståndare. Någon uttrycklig före- skrift härom finns inte i skolstadgan (eller andra berörda stadgor, när det gäller tjänster som till- sätts av skolstyrelsen. Stadgorna synes emeller— tid kunna tolkas så att bestämmelse att beslut om tillsättning av tjänst skall anslås i sty- relsens kansli också avser beslut att inte tillsätta samma slags tjänst. ' Beträffande tjänst som tillsätts av länsskolnämn- den eller skolöverstyrel- sen kan besvär över tillsättningsbeslutet anföras förutom av sökande — även av skolstyrelsen.

55 17:11

SÖ 1967-01-03

Ss l7zl3 Os 26 &

Ss l7114

Tjänster som sko/chef. skolledare och biträdande sko/ledare

Inledning De olika slag av tjänster som tas upp till behandling i det följande är:

a) ordinarie tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör,

b) ordinarie tjänst som särskolchef,

c) arvodestjänst som förste rektor eller särskolchef,

d) ordinarie tjänst som rektor i grundskolan. gymnasieskolan. särskolan eller specialskolan,

e) arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ 1.

f) extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet med gymna- sieskola typ 1,

g) ordinarie tjänst som studierektor vid gymnasieskolan,

h) ordinarie tjänst som studierektor vid grundskolan eller särskolan.

i) ordinarie tjänst som studierektor för försöks- och demonstrationsverk— samhet i kommun där lärarhögskola anordnar sådan verksamhet,

j) arvodestjänst som studierektor vid gymnasieskolan, särskolan eller spe- cialskolan samt

k) arvodestjänst som tillsynslärare vid grundskolan eller särskolan.

I fråga om anställning som skolledare och biträdande skolledare gäller bl a följande.

För grundskolan och särskolan gäller att tjänst som rektor eller studierektor avser anställning vid grundskolan i kommunen respektive vid särskolan inom landstingskommunen med tjänstgöringen förlagd till visst arbetsom- råde (rektorsområde). Sådant arbetsområde kan omfatta flera skilda skol- anläggningar. Anställning som tillsynslärare inom grundskolan eller sär- skolan är knuten till viss skolanläggning.

Tjänst som rektor, biträdande rektor eller studierektor vid gymnasieskolan avser anställning vid viss skolenhet.

Tjänst som rektor eller studierektor vid specialskolan avser likaså an- ställning vid viss skolenhet.

Innehavare av ordinarie tjänst som studierektor för försöks- och demon- strationsverksamhet i kommun där lärarhögskola anordnar sådan verksam- het har bl a till uppgift att samordna denna verksamhet vid grundskolan och gymnasieskolan i kommunen.

Tillsättningsordning

Tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör tillsätts av Kungl Maj:t. Ordinarie tjänst som särskolcheftillsätts av skolöverstyrelsen. Ordinarie tjäns- ter som skolledare eller biträdande skolledare tillsätts likaså av skolöver— styrelsen med undantag av ordinarie tjänst som studierektor inom grund- skolan eller särskolan, som tillsätts av länsskolnämnden.

Tjänster av de slag som avses i föregående stycke tillsätts med förordnande på sex år. Om särskilda skäl föreligger, k'an förordnande meddelas för kortare tid. För tjänsterna gäller samma allmänna förordnandeperiod. Nu inne—

| |

varande period avser tiden 1973-07-01—-1979-06-30'. Förordnande under löpande period får meddelas längst till periodens slut.

Senast sex månader innan förordnande utlöper på tjänst av här avsett slag skall skolstyrelsen till länsskolnämnden2 inge anmälan om ledigheten. l anmälan som skall ställas till tillsättningsmyndigheten, skall styrelsen före- slå förnyelse av förordnandet, om den anser det lämpligt. Beträffande tjänst, som inte tillsätts av länsskolnämnden, skall nämnden med eget yttrande överlämna ärendet till skolöverstyrelsen, som i sin tur med eget utlåtande skall överlämna ärendet till Kungl Maj:t, i fråga om tjänst som tillsätts av Kungl Maj:t.

Om förordnandet inte förnyas eller tjänsten blir ledig av annan anledning skall tjänsten kungöras ledig i Post- och Inrikes Tidningar, om skolöver- styrelsen eller —— beträffande ordinarie tjänst som studierektor vid grund- skolan eller särskolan länsskolnämnden medger det. Förslag om tillsätt- ning av tjänsten Skall avges av skolstyrelsen, varjämte yttrande skall avges av länsskolnämnden3 beträffande tjänst som tillsätts av Kungl Maj:t eller skolöverstyrelsen och av skolöverstyrelsen beträffande tjänst som tillsätts av Kungl. Maj:t. Tillkännagivande av skolöverstyrelsens respektive läns- skolnämndens beslut angående tillsättning av tjänst av här berört slag skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar.

Vad i det föregående sagts äger motsvarande tillämpning på arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ 1 — sådan tjänst tillsätts av skolöverstyrelsen — med undantag dels för att förordnande på tjänsten skall meddelas tills vidare eller för viss tid, dels att skolöverstyrelsen kan medge undantag från kravet på ledigkungörande.

Tjänst som rektor tillika skolchef tillsätts i samma ordning som rektors- tjänsten. Detsamma gäller även i fråga om arvodestjänst som särskolchef, när endast en rektor vid särskolan finns inom landstingskommunen. I kun- görelsen om ledigheten anges härvid att fråga är om tjänst som rektor tillika skolchef respektive att tjänsten är förenad med arvodestjänst som särskolchef.

Arvodestjänst som förste rektor eller särskolchefi annat fall än som avses i föregående stycke tillsätts med förordnande tills vidare, dock längst till utgången av förordnandetiden på rektorstjänsten. Om förste rektor eller sär- skolchef får förnyat förordnande på rektorstjänsten, skall skolstyrelsen (om- sorgsstyrelsen) föreslå förnyelse även av förordnandet som förste rektor eller särskolchef, om den anser det lämpligt. Sådant förslag kan väckas redan i samband med ärendet om förordnandet på rektorstjänsten.

Om förordnandet som förste rektor eller särskolchef inte förnyas eller tjänsten blir ledig av annan anledning, skall skolstyrelsen (omsorgsstyrelsen), om skolöverstyrelsen inte bestämmer annat, snarast möjligt förlägga varje till arvodestjänsten behörig rektor att inom tre veckor till styrelsen skriftligen anmäla, om han vill ifrågakomma till tjänsten eller inte. Den som vill ifrå- gakomma skall vid anmälan foga styrkt meritförteckning. Tillkännagivande av skolöverstyrelsens beslut angående förordnande av förste rektor eller särskolchef skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar.

Extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet med gymna- sieskola typ 1 tillsätts av skolöverstyrelsen efter förslag av skolstyrelsen

55 17:16

SS 17:17

SS 17:22

55 17:18

SS 17:20

SS 17:21

SS 17:25

' Den nuvarande allmän- na förordnandeperioden för ordinarie tjänster som studierektor för försöks- och demonstrationsverk- samhet i kommun där lärarhögskola anordnar sådan verksamhet avser dock tiden 1968-07-01— 1974-06—30. * Beträffande ordinarie tjänst som studierektor som avses i not 1 skall dock sådan anmälan inges direkt till skolöverstyrel- sen. 3 I fråga om tillsättning av ordinarie tjänst som studierektor som avses i not 1 gäller särskilt att rektor för lärarhögskolan skall beredas tillfälle yttra sig i ärendet innan skolstyrelsen avger förslag samt att länsskolnämn- den inte har att yttra sig i sådant ärende.

55 17:26

55 17:27

SS 14:l

SS 14:2

55 14:3

och yttrande av länsskolnämnden med förordnande tills vidare för viss tid. Tjänsten ledigförklaras genom anslag i skolstyrelsens kansli med föreläg- gande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för anslaget och med uppgift om den dag då anslaget skedde. Tillkännagivande av tillsättnings- beslutet skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar.

Arvodestjänst som studierektor tillsätts av skolstyrelsen med förordnande tills vidare för högst tre år. Tjänsten ledigförklaras genom anslag i styrelsens kansli. Tillsättningsbeslutet skall genast anslås i samma ordning med uppgift om den dag då anslaget skedde.

Arvodestjänst som tillsynslärare vid grundskolan eller särskolan tillsätts av skolstyrelsen (omsorgsstyrelsen) med förordnande tills vidare. Tjänsten bör ledigförklaras genom anslag eller på annat lämpligt sätt.

Besvär kan anföras Såväl över förslag om tillsättning av tjänst som över tillsättningsbeslutet, i sistnämnda fall dock med undantag för tjänst som tillsätts av Kungl Maj:t.

I bilaga 14 har gjorts en översiktlig sammanställning av tillsättningspro- ceduren för de tjänster som berörts i det föregående.

Tjänster som lärare Vissa bestämmelser om anställning som lärare

[skolstadgan finns intagna vissa gemensamma bestämmelser om anställning som lärare. Dessa bestämmelser är också tillämpliga på lärare i särskolan samt i vissa avseenden på lärare i specialskolan. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

Lärare anställs som ordinarie, extra ordinarie eller extra, om annat inte anges särskilt. Dessutom får lärare anställas som timlärare eller pensions- avgången lärare. Istället för anställning som extra ordinarie eller extra lärare får lärare välja anställning som timlärare. Sådant val skall avse helt re- dovisningsår eller den del av redovisningsår som läraren är anställd.

Anställning (tjänst) som lärare i grundskolan, gymnasieskolan eller sär- skolan är knuten till respektive skolform i kommunen respektive landstings- kommunen med tjänstgöringen tills vidare förlagd till viss skolenhet. Om det är lämpligt, kan en del av tjänstgöringen förläggas till annan skolenhet med samma skolform som den vid vilken läraren är anställd.

Förläggningen av tjänstgöringen för ordinarie lärare får ändras dels av skolstyrelsen, om det fordras med hänsyn till omorganisation av skolvä- sendet eller om läraren begärt förflyttning och det föreligger särskilda skäl att bifalla ansökningen, dels av länsskolnämnden, om det på annan grund med hänsyn till skolväsendets behov föreligger särskilda skäl till ändring, varvid dock skolstyrelsen skall beredas tillfälle yttra sig innan beslut fattas i ärendet.

När ordinarie tjänst skall tillsättas, får skolstyrelsen vidare bereda inne- havare av motsvarande ordinarie tjänster vid skolformen tillfälle att anmäla önskemål om ändrad förläggning av tjänstgöringen.

För den som innehar särskild ordinarie tjänst som lärare inom av lä- rarhögskola anordnad försöks— och demonstrationsverksamhet, s k Up-lä- rartjänst, äger bestämmelserna om ändring av tjänstgöringens förläggning

motsvarande tillämpning med iakttagande av följande särskilda bestäm— melser.

Tjänstgöringen skall vara förlagd till skolenhet med försöks- och demon- strationsverksamhet. Om synnerliga skäl föreligger, får en del av tjänstgö- ringen, dock högst hälften, förläggas till annan skolenhet i kommunen. För innehavare av Up-lärartjänst 3 eller 4 får all tjänstgöring förläggas till annan skolenhet, om det behövs med hänsyn till organisationen av spe- cialundervisningen i kommunen och statsverkets kostnader därigenom inte ökar.

Nyinrättad ordinarie tjänst som lärare tillsätts snarast möjligt, om läns- skolnämnden inte föreskriver annat. Ordinarie tjänst som lärare som blir vakant, får inte återbesättas utan att länsskolnämnden medger det. Sedan skolstyrelsen anmält att tjänsten är ledig — sådan anmälan skall även in- nefatta förslag till åtgärd — skall nämnden pröva om tjänsten eventuellt skall indragas eller uppehållas av icke-ordinarie lärare samt om fyllnads- tjänstgöring Skall ingå i tjänsten.

För specialskolan gäller att anställningen (tjänsten) är knuten till viss skol- enhet samt att prövning av frågan om återbesättande av ledig ordinarie tjänst åvilar skolöverstyrelsen.

I övrigt gäller följande beträffande anställning av lärare vid här berörda skolformer.

Ordinarie tjänst som lärare tillsätts med konstitutorial1 och icke-ordinarie tjänst som lärare med förordnande. Extra ordinarie lärare skall med några få undantag förordnas tills vidare utan tidsbegränsning. Förordnande på extra tjänst eller arvodestjänst som lärare skall också meddelas tills vidare, varvid dock förordnandet skall begränsas att gälla längst till viss tidpunkt under läsåret.

Vid anställning som icke-ordinarie lärare skall den som är behörig till extra ordinarie tjänst som lärare, om annat inte särskilt anges, förordnas på sådan tjänst, om tjänstgöringen avser minst halv tjänstgöring och tjänst- göringen — eventuellt tillsammans med omedelbart dessförinnan inne- havd motsvarande tjänstgöring2 — beräknas omfatta en hel termin eller längre tid. Förordnande på extra ordinare tjänst som lärare gäller från in- gången av det kalenderhalvår när tjänstgöringen börjar eller från den tidpunkt då förordnandet på omedelbart dessförinnan innehavd annan extra ordinarie tjänst upphör.

Bestämmelserna i föregående stycke äger också motsvarande tillämpning på vissa extra tjänster som lärare, varvid bestämmelsen om kalenderhalvår i stället skall avse termin. Det rör sig i dessa fall om tjänster i sådana ämnen som tidigare benämndes övningsämnen. Lärare i sådana ämnen kun- de tidigare under viss tid efter avlagd examen eller behörighetsförklaring endast erhålla anställning som timlärare. Senare ändrades denna föreskrift efter framställning från fackligt håll, varigenom det blev möjligt för här berörda lärare att omedelbart efter avlagd examen (behörighetsförklaring) söka anställning som extra lärare. I övningslärarstadgan togs därvid in be- stämmelse om att anställningen skulle avse minst halv tjänstgöring från termins början till termins slut för att anställning som extra lärare skulle kunna ifrågakomma. Bestämmelser med samma innebörd finns sålunda nu- mera också intagna i skolstadgan.

SFS 1968:319

85 14:4

SS 17:36, 47 'Särskild ordinarie tjänst som lärare Up-lärar- tjänst — tillsätts dock med förordnande för bestämd tid.

SS 14:5

' Under förutsättning att läraren för denna tjänstgö- ring inte valt anställning som timlärare.

sö 1972-1243

Tillsättningsordning Inledning

Länsskolnämndsutredningen har under sitt arbete kartlagt och redogjort bla för nu gällande tillsättningsordning för ordinarie och icke-ordinarie tjänster som lärare. Vissa avsnitt av denna redogörelse återges i det föl- jande med vissa gjorda kompletteringar.

Tillsättningen av lärartjänster sker enligt nuvarande bestämmelser på sätt som varierar rätt avsevärt. En väsentlig skillnad ligger i på vilken nivå tillsättningen görs. Sålunda tillsätts lektorstjänster, alternativtjänster som lektor/adjunkt och Up-Iärartjänster vid skolenhet med försöks- och demon- strationsverksamhet av skolöverstyrelsen, medan länsskolnämnden tillsätter övriga ordinarie lärartjänster vid i detta sammanhang berörda skolformer. Icke-ordinarie lärartjänster tillsätts av skolstyrelsen.

Också i själva tillsättningsrutinerna föreligger markanta skillnader. Ett exempel på detta är arbetet med meritvärderingen. Central service med meritvärderingen ges av skolöverstyrelsen åt skolstyrelserna när det gäller sökande till flertalet av de ordinarie tjänsterna i de ämnen som tidigare kallades läro- och övningsämnen. För sökande till övriga lärartjänster får skolstyrelserna själva utföra meritvärderingen. Andra olikheter i rutinerna finns när det gäller sättet att ledigförklara tjänsterna och metoderna att förhindra att en och samma sökande tillsätts på flera samtidigt sökta tjänster.

Ordinarie tjänster för klasslärare m fl

Lediga ordinarie tjänster som lärare l—4 (klasslärare och speciallärare) i grundskolan skall ledigkungöras i Post- och Inrikes Tidningar genom sam- Iingsannons som införs senast den 15 februari för tjänster som skall tillträdas 1 juli och senast den 20 augusti för tjänster som skall tillträdas 1 januari.

För sökande till dessa tjänster skall skolstyrelsen själv räkna ut poäng— värdet för de meriter som skall poängsättas enligt skolöverstyrelsens an- visningar.

Styrelsens förslag skall jämte samtliga ansökningshandlingar översändas till länsskolnämnden, som är tillsättningsmyndighet. För att förhindra att en och samma sökande tillsätts på samtidigt sökt tjänst som tillsätts av annan myndighet måste vissa samordningsåtgärder vidtas. Först fattar läns- skolnämnden därför ett preliminärt beslut som innebär att man ordnar de sökande till varje tjänst i den ordning nämnden finner att de bör komma ifråga. Med ledning av uppgifterna i "önskelistan" kontrolleras sedan om kontakt måste tas med annan länsskolnämnd innan ett definitivt tillsätt- ningsbeslut kan fattas.

Om den som är mest meriterad till viss tjänst endast sökt denna tjänst eller om tjänsten står först på hans önskelista, kan definitivt beslut fattas omgående. 1 andra fall måste länsskolnämnden göra förfrågan hos den eller de myndigheter som skall tillsätta de tjänster som står före på önskelistan. Om läraren inte ifrågakommer för någon av dessa tjänster, kan definitivt tillsättningsbeslut fattas. Om han däremot får tjänst i annat län, måste nämn- den gå vidare och göra motsvarande undersökning beträffande den som

rangordnats som nummer två. Ofta kan ett klarläggande besked inte erhållas omedelbart, eftersom detta är beroende av hur annan konkurrent hos den tillfrågade tillsättningsmyndigheten sökt och rangordnats hos en tredje tillsättningsmyndighet. Kedjan kan löpa vidare. Först när den sist berörda tillsättningsmyndigheten fattat ett avgörande beslut kan övriga vidtaga åtgär- der. Samordningsarbetet kompliceras om tjänsteansökan återkallas eller om sökande begär att få ändra sin "önskelista".

Innan tjänst tillsätts definitivt måste i vissa fall kompletterande handlingar infordras från den sökande man avser att tillsätta på tjänsten, exempelvis läkarintyg eller hälsoförklaring samt personbevis. Tillsättningsbeslutet skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Sedan tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft eller eventuella besvär avgjorts utfärdas konstitutorial för den som tillsatts på tjänsten.

Ordinarie tjänster för adjunkter m fl

Ordinarie tjänster som lärare 5—19 i grundskolan och 140, 148, 151 och 153 i gymnasieskolan (flertalet lärare i de ämnen som tidigare benämndes läro- och övningsämnen) ledigkungöras på samma sätt som klasslärartjäns- terna. Samlingsannonserna publiceras dock vid andra tidpunkter, för när- varande i oktober för tillträde ljuli och ijuni för tillträde ljanuari påföljan- de år.

För dessa tjänster ger skolöverstyrelsen service åt skolstyrelserna med meritvärderingen. Sedan ansökningstiden utgått skall skolstyrelserna därför till skolöverstyrelsens meritkontor översända samtliga handlingar för dem som enligt sina ”önskelistor" är förstahandssökande till tjänst hos styrelsen samt "önskelistorna" för övriga Sökande.

Med ledning av de handlingar som skolstyrelserna insänt upprättar me- ritkontoret ett meritsammandrag för var och en av de sökande. Av me- ritsammandraget framgår den sökandes utbildning, betyg i undervisnings- skicklighet, betyg i de ämnen som ingår i examina och prov, den tjänstgöring vederbörande äger tillgodoräkna samt uppgift om exempelvis annan pe- dagogisk verksamhet, studieresor, författarskap m m som han vill åberopa som merit. Meritpoängen enligt var och en av de tre befordringsgrunderna räknas också ut och noteras på meritsammandraget. Slutligen antecknas på sammandraget om den sökande är behörig till tjänsten eller vilka brister som föreligger.' Kopior av meritsammandraget sänds till alla skolstyrelser hos vilken vederbörande har sökt tjänst.

Sedan skolstyrelsen fått meritsammandrag och eventuella insända hand- lingar i retur från meritkontoret skall styrelsen låta rektor yttra sig och där- efter avge förord på samma sätt som för klasslärartjänsterna. Även för dessa tjänster är länsskolnämnden tillsättningsmyndighet. Det som ovan sagts om nämndernas arbete med tillsättning av klasslärartjänster gäller även för här avsedda tjänster.

Ordinarie tjänster för lektorer

Även vid tillsättning av ordinarie tjänster som lärare 152, 154, 156, 158 och 160 i gymnasieskolan (lektorer) ger skolöverstyrelsens meritkontor ser-

'From våren 1973 har skolöverstyrelsen beslutat att försöksvis slopa behörighetsnoteringarna.

Ss__17:44 50 1971-12-17

* Sådan anmälan fordras dock enligt 55 17:44 inte

a)när fråga är om fortsatt förordnande för vissa lärare i fall som anges i föreskrifter som meddelats av skolöversty- relsen (föreskrifter bl a härom har utfärdats av skolöverstyrelsen 1971- 12-17)

b) när fråga är om anställning för kortare tid, högst två veckor i följd eller

c) när länsskolnämnden för visst fall av särskilda skäl medger undantag. 2! vissa fall har inom kommunen rätten att anställda icke-ordinarie lärare delegerats till skolchefen eller rektor.

vice genom att upprätta meritsammandrag. Beträffande dessa tjänster skall skolstyrelserna till meritkontoret översända handlingar för samtliga sökande, alltså inte bara för de förstahandssökande.

Meritkontorets service omfattar för dessa tjänster inte någon poängbe- räkning. För sökande till tjänst vari ingår ekonomiska eller tekniska ämnen gör meritkontoret inte heller någon behörighetsgranskning.

Skolstyrelsens åtgärder sedan meritsammandrag erhållits är desamma som vid tillsättning av adjunktstjänster. Tjänsterna tillsätts dock av skol- överstyrelsen, till vilken styrelsen alltså skall översända sitt förslag och alla ansökningshandlingar.

Vad i det föregående sagts gäller även tjänster som alternativt ledigkun- gjorts som Iektors—/adjunktstjänster. Skolöverstyrelsen är i detta fall till- sättningsmyndighet även när tillsättning som adjunkt blir aktuell. Beträf- fande sådana alternativa tjänster görs av meritkontoret poängberäkning vad avser tjänst som adjunkt.

Icke-ordinarie lärare i grundskolan och gymnasieskolan

För icke-ordinarie lärartjänster i grundskolan och gymnasieskolan gäller, att skolstyrelsen skall ledigförklara sådana tjänster genom anmälan1 till ar- betsförmedlingen. Genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg publiceras dessa tjänster i en särskild riksvakanslista, "Lärarlistan".

Ansökan skall ställas till skolstyrelsen som också tillsätter tjänsterna] sedan rektor fått tillfälle att yttra sig. Meritvärderingen får styrelserna själva utföra. När två veckor förflutit från lärarlistans Utgivningsdag, kan styrelsen besluta i ärendet. Innan styrelsen slutligt tillsätter tjänst, skall den förvissa sig om att den man ämnar förordna tänker motta förordnandet. I vissa fall skall också läkarintyg infordras.

Om behörig sökande inte finns, får skolstyrelsen förordna annan lärare som extra lärare eller timlärare tills behörig lärare kan anställas. När obehörig lärare anställts skall tjänsten kontinuerligt stå lediganmäld för behörig lärare i del 3 av ”Lärarlistan”.

Man bör obeservera, att ”önskelista”” inte inges av den som söker icke- ordinarie tjänster och inte heller rimligen kan krävas, eftersom ingen ge- mensam ansökningsperiod är föreskriven eller ens kan föreskrivas.

Beslut om tillsättning skall omgående anslås i styrelsens lokal med uppgift om dag då anslaget skedde. Avskrift av tillkännagivandet skall sändas till varje sökande samt till arbetsförmedlingen.

Övriga lärartjänster

Försöks- och demonstrationssko/or. 1 de kommuner, där lärarhögskolorna an- ordnar försöks- och demonstrationsverksamhet i grundskolan och/eller gymnasieskolan finns särskilda ordinarie tjänster som lärare 1—9, 16—19 och 149— 161 , s k Up-lärartjänster, inrättade. Samtliga dessa tjänster tillsätts av skolöverstyrelsen efter förslag från skolstyrelsen. Innan styrelsen avger förslag, skall yttrande inhämtas från lärarhögskolans rektor. Tillsättnings- ordningen är densamma som den som i—det föregående beskrivits för lektorer,

med det undantaget att meritkontoret inte medverkar när det gäller tjäns- terna 1-4, 155, 157, 159 och 161.

Gymnasieskolan. Ordinarie tjänster som lärare 101—139, 141—147 och 162—166 (lärare i yrkesinriktade ämnen) samt som lärare 155, 157, 159 och 161 (adjunkter i ekonomiska och tekniska ämnen) i gymnasieskolan tillsätts på samma sätt som beskrivits för grundskolans ordinarie klasslärare, med det undantaget att de ledigkungörs samtidigt som tjänster för adjunkter m fl.

Särskolan och specialskolan. Särskolans och Specialskolans lärartjänster tillsätts i samma ordning som motsvarande tjänster i grundskolan.

I bilaga 14 har gjorts en översiktlig sammanställning över tillsättnings- ordningen för de tjänster som berörts i det föregående.

Kommunalt reg/erade tjänster Arvodestjänster som skolläkare eller skolsköterska

Tjänster som skolläkare eller skolsköterska tillsätts av skolstyrelsen med förordnande tills vidare fro m viss dag eller tills vidare för viss tid högst sex år i sänder.

Vid tillsättningen skall hänsyn främst tas till erfarenhet och skicklighet i fråga om skolhygien och allmän hälsovård, till specialutbildning i ämnen av särskild betydelse för tjänstgöringen samt till personlig lämplighet.

Tillkännagivande av tillsättningsbeslutet skall genast anslås i styrelsens kansli med uppgift om den dag när anslaget skedde. Om tjänsten kungjorts ledig, skall meddelande om tillsättningen samma dag sändas med posten till varje sökande.

I enlighet med bestämmelse i skolstadgan har skolöverstyrelsen meddelat närmare föreskrifter om ledigförklarande och tillsättning av Skolläkar- och skolskötersketjänster m m.

Övrig personal

Annan personal anställs av skolstyrelsen om inte annat följer av bestämmelse som Kungl Maj:t meddelar.

Kommunfullmäktige respektive landsting får föreskriva att här avsedd personal skall anställas av annan kommunal (landstingskommunal) nämnd än skolstyrelsen.

3.1.4. Arbetsuppgifter. arbetstider rn mjör skolchefer, skolledare. biträdande skolledare och lärare m_fl

3.1.4.1 Arbetsuppgifter, åligganden och skyldigheter

Inledning

1 det följande görs en beskrivning i huvudsak inriktad på att belysa den uppdelning på olika delbestämmelser och varierande begrepp som reglerar innehållet i tjänster för skolchefer, skolledare, biträdande skolledare och lärare.

55 17:52

SS 17:52

Ss_ 17:54 SÖ 1970-09-02

85 17:55

SFS 1965:274 SFS 1965:601 SFS 1965:602 SFS 1965:931

ABT & 5, mom 1

TST &" 10, mom 1—2

' Citaten är hämtade ur de bestämmelser som gäller inom primärkommunerna men motsvarande gäller även inom landstings- kommunerna.

Gemensamt för alla tjänstemän inom den offentliga sektorn är att avtal inte får träffas om inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorga- nisationens utformning i övrigt. Fram till 1973 års utgång gäller dessutom att avtal inte heller får träffas om myndighets arbetsuppgifter, ledningen och fördelningen av arbetet inom myndigheten eller rätt till annan ledighet än semester. From 1974 är det avtalsbara området utvidgat så att avtal må träffas även om ledningen eller fördelningen av arbetet eller annan rätt till ledighet än semester.

De grundläggande bestämmelserna om skyldighet och åligganden för in- nehavare av statligt reglerade tjänster återfinns i statstjänstemannalagen (StL), statstjänstemannastadgan (StS), kommunaltjänstemannastadgan (KtS) och Kungl kungörelsen med särskilda bestämmelser för vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet. Här återfinns tex den allmänna lyd- nadsföreskriften:

"Tjänsteman skall ställa sig till efterrättelse instruktion, arbetsordning och andra allmänna bestämmelser om arbetet samt särskilda föreskrifter rörande hans tjänste- utövning.

Oberoende av fastställd arbetsfördelning skall tjänsteman lämna det biträde som förman bestämmer."

De allmänna skyldigheterna för kommunaltjänstemän med kommunalt fast- ställda löner framgår av avtals- och stadgebestämmelser (ABT 70, LABT 70, TST 70 och LTS 70) vari bl a följande fastslås:1

”Tjänstemans allmänna skyldigheter fastställes av arbetsgivaren. I dessa skyldigheter ingår bl a att fullgöra andra arbetsuppgifter eller att låta sig förflyttas till annan än- ställning hos kommunen enligt detta eller annat avtal samt att, om arbetsgivaren så påfördrar. tjänstgöra utöver fastställd arbetstid samt fullgöra jour och beredskap."

Motsvarande stadgebestämmelse har följande utformning:

"Tjänsteman är skyldig ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i denna stadga och ändringar däri samt de övriga föreskrifter. som meddelas i instruktion eller eljest i vederbörlig ordning.

Tjänsteman är skyldig följa ändrade föreskrifter och sådan jämkning i åligganden, som påkallas med hänsyn till göromålens behöriga gång, samt beslut om ändrade eller ökade arbetsuppgifter.

Tjänsteman är Skyldig mottaga förordnande att uppehålla annan anställning hos kommunen och skall därunder, om myndigheten prövar så lämpligen kunna ske. helt eller delvis fullgöra även egna arbetsuppgifter. Åläggande att därvid helt utföra även egna arbetsuppgifter kan dock endast med tjänstemannens medgivande ut- sträckas att omfatta längre tid än sex månader per kalenderår eller i en följd.

Tjänsteman är skyldig efterkomma fullmäktiges eller nämnds beslut om förflyttning till annan tjänstemannaanställning eller annat arbete hos kommunen."

Det statliga avtalet om omfattningen av skyldigheten att fullgöra jourtid, övertid och beredskap äger inte tillämpning på bl a "sådan i tjänsteförteck- ningsavtalet för undervisningsområdet (TFU) avsedd tjänsteman, i vars tjänst ingår eller kan ingå skyldighet att meddela undervisning". Inom den lokala skolorganisationen synes avtalet således gälla endast för skoldirektör och biträdande skoldirektör.

Förutom de för offentligt anställda tjänstemän allmängiltiga och grund-

läggande bestämmelserna om skyldigheter och åligganden, som berörts ovan, gäller för de anställda i skolan de Skyldigheter och åliggande som regleras i skolstadgorna jämte andra av Kungl Maj:t utfärdade bestämmelser och i anvisningar och tillämpningsföreskrifter till dessa samt i läroplanerna.

Det är naturligt att det ankommer på de anställda inom skolan att utföra de arbetsuppgifter som krävs för att läroplanernas mål och riktlinjer och allmänna anvisningar skall kunna fullföljas. Läroplanerna innehåller emel- lertid endast undantagsvis preciserade anvisningar om vilka arbetsuppgifter som åvilar en särskild anställd eller en grupp av anställda. Som exempel på sådan precisering kan nämnas att lärare skall ha mottagningstid för samtal med föräldrarna.

Be/attningsbeskriwiing eller instruktion

Precisering av arbetsuppgifter, ansvarsområden m m för viss tjänsteman kan inom den offentliga sektorn även ske genom fastställande av särskild för tjänsten upprättad instruktion eller genom en befattningsbeskrivning. En sådan sammanhållen beskrivning av läraruppgiften finns dock inte. Däre- mot innehåller skolstadgorna bestämmelser om upprättande av särskilda instruktioner för vissa andra tjänster.

För skolchef och för biträdande skoldirektör skall således skolstyrelsen enligt skolstadgan anta särskild instruktion. Sådan instruktion fastställs av länsskolnämnden och får beträffande skolchef om det behövs avvika från i skolstadgan angivna åligganden.

Tillsynslärares i grundskolan åligganden framgår dels direkt av skolstad- gan, dels genom den instruktion som skolstyrelsen fastställer med ledning av en av skolöverstyrelsen utfärdad normalinstruktion. I anslutning till nor- malinstruktionen ges också vissa anvisningar om den eventuella lokala av- vikelsen. Skolöverstyrelsen har 1972-06-02 erhållit Kungl Maj:ts uppdrag att göra en översyn bl a av tillsynslärarinstruktionen. Tillsynslärare vid Sär- skolan skall utföra de arbetsuppgifter som styrelsen fastställer med ledning av en normalinstruktion som skolöverstyrelsen meddelar.

Centrala förebilder till instruktion har utarbetats för förste skolbibliotekarie och för skolbibliotekarie. Instruktion för skolläkare och för skolsköterska har meddelats av Skolöverstyrelsen med stöd av skolstadgan.

Undervisning och övriga åligganden Inledning

Skolledare, biträdande skolledare och lärare har en i författning angiven Skyldighet att under läsåret meddela undervisning.

Undervisningens tidsmässiga omfattning regleras för Skolledare och bi- trädande skolledare i stadgebestämmelser.

För flertalet lärare utgör undervisnings-eller tjänstgöringstiden van- ligen uttryckt i veckotimmar ett avtalsreglerat mått på arbetstiden. Denna undervisnings- eller tjänstgöringstid utgör emellertid inte lärarens samtliga åligganden.

Lgr 69 s 21 Lgy 70 s 20

55 11:6—9

Ss 12:18—19

SÖ 1963-12-02

05 68 s* SÖ 1970-03-09 SÖ 1963—10-07

SÖ 1971-07-27

SS 12:11; 13:11, 13.14, 26—29. 35; 14:9 Os 68. 75 & Amb skr 1971-06-04 KBr 1967—03—03 m fl

SL 19ä

Ss 11:6—9

SS 12:7—10, 15; 13:7—10, 17, 23. 25, 30, 33—34, 37

Ordinarie och extra ordinarie lärare äger i normalfallet rätt att åtnjuta ferier under den del av året som inte utgör läsår. Ferier åtnjuts emellertid inte av lärare som anvisats andra arbetsuppgifter än undervisning eller av lärare som innehar arvodestjänst som rektor vid skolenheter med gym- nasieskola eller som studierektor vid särskola eller specialskolan. För tjäns- teman som äger åtnjuta ferier skall tillkommande semesterledighet inräknas i ferierna.

I sin analys uppdelade utredningen om lärarnas arbetstider (ULA) lärarnas arbete under läsåret i tre huvudgrupper av aktiviteter:

El ”Lärokursbundet arbete" D ”Ovrigt lärararbete 1” D "Övrigt lärararbete 11"

Med lärokursbundet arbete avsågs de i undervisningsskyldigheten ingående undervisningstimmarna med tillhörande förberedelse- och efterarbete samt lärarnas eventuella övertimmar (tilläggstimmar). Med övrigt lärararbete II avsågs i huvudsak endast sådana uppgifter för vilka särskilt arvode utgick. Till övrigt lärararbete I hänfördes sådana aktiviteter som inte var bundna till lärokursen och inte heller Specialarvoderade (t ex friluftsverksamhet, kon- ferensverksamhet, föräldramöten, kontaktverksamhet, vakthållning, admi- nistrativa och skolsociala uppgifter, elevvård, klassföreståndarskap, utbild- ning, resor och förflyttningar).

För Iärare utgör det lärokursbundna arbetet den tyngsta och väsentligaste arbetsuppgiften. Nuvarande möjligheter att förändra fördelningen mellan de i lärartjänsten ingående arbetsuppgifterna, således mellan lärokursbundet arbete och övrigt lärararbete I och/eller II, är begränsade.

Åligganden för skolchefer, skolledare och biträdande skolledare

Skolchefs åligganden är till viss del reglerade i skollagen . Det ärt ex fastställt att skolchefen skall närvara vid sammanträde med skolstyrelsen och att det åligger honom att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av skolväsendet i kommunen. Enligt skollagen åligger det skolchef att fatta beslut å styrelsens vägnar om det uppdras åt honom och att ta befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut an- kommer på honom. Skolchefs åligganden enligt skollagen utvecklas närmare i skolstadgan och i förekommande fall i den av skolstyrelsen antagna in- struktionen. Skollagens bestämmelser om skolchef saknar motsvarighet för den landstingskommunala skolorganisationen. Detta innebär dock inte att befattningshavare med samordnande arbetsuppgifter saknas inom lands- tingskommunerna.

Förutom skyldighet att undervisa i viss angiven omfattning åvilar rektor och studierektor ett flertal andra preciserade uppgifter enligt skolstadgan och motsvarande bestämmelser. Dessa samlade bestämmelser om vad som åvilar rektor och studierektor har närmast karaktären av en instruktion. Enligt bestämmelserna ankommer det också på rektor vid grundskolan, gymnasieskolan och särskolan att fullgöra de övriga uppgifter som åvilar

rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut.

Studierektor vid grundskolan, gymnasieskolan och särskolan samt biträ- dande rektor vid gymnasieskolan har bl a att biträda rektor med ledningen av verksamheten — beträffande studierektor främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Närmare föreskrifter om studierektors (biträdande rektors) uppgifter meddelas av styrelsen för skolan efter förslag av rektor och stu- dierektor (biträdande rektor). För studierektor vid gymnasieskolan, särskild skolenhet typ 1, har de i skolstadgan angivna åliggandena en mer detaljerad utformning än för övriga Studierektorer.

Förutom i det föregående berörda bestämmelser finns åtskilliga särskilda föreskrifter och delbestämmelser i olika författningar m m, där åligganden och arbetsuppgifter för skolledare och biträdande skolledare regleras. Sådana frågor har också behandlats i centrala anvisningar och föreskrifter från skol- överstyrelsen och i cirkulär och rekommendationer från avtalsverket och kommunförbunden.

Lärares åligganden

Lärares allmänna åligganden är sammanfattade punktvis i skolstadgan, vars bestämmelser även avser Särskolans och i huvudsak även Specialskolans lärare. För specialskolan gäller vissa avvikelser beträffande beskrivningen av klassföreståndarens allmänna åligganden och om skyldigheten för lärare i specialskolan att biträda rektor med att uppgöra plan över elevernas resor till och från skolenheten samt att som färdledare följa eleverna vid dessa resor.

Skyldigheten att undervisa i de ämnen som ingår i tjänsten och under vissa förutsättningar i andra ämnen är ett av lärarens allmänna åligganden. Bland övriga allmänna åligganden kan nämnas skyldigheten att vaka över elevernas uppförande och ordning under lektioner, raster och i övrigt när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn samt medverka i skolans friluftsverksamhet, delta i kollegier, konferenser, studiedagar, föräldramöten och i övriga föreskrivna sammanträden och möten, biträda vid lärarutbild- ning som är förlagd till skolenheten samt vid inskrivning av elever och vid prövningar, medverka i samarbetsnämnd och att vara klassföreståndare, huvudlärare samt att föreslå institution.

Vissa av de allmänna åliggandena har också utvecklats och preciserats av skolöverstyrelsen. Så har exempelvis lärares medverkan i skolornas fri- luftsverksamhet behandlats i särskilda anvisningar. 1 anvisningarna preci- seras lärarnas tjänsteåligganden till att omfatta alla de prestationer som från skolans sida erfordras, för att läroplanernas bestämmelser och syftena bakom dessa skall kunna uppfyllas. För att en viss funktion, som lärare fullgör, skall kunna anses som ett tjänsteåliggande måste den alltså kunna återföras på en uppgift som ingår i skolans uppgifter och som åvilar skolan. Ramen för dessa uppgifter uppdras i läroplanerna. I samma anvisningar konstateras emellertid att även omfattningen av arbetsuppgifterna är en faktor av be- tydelse och att sålunda insatserna måste stå i en rimlig proportion till lä- rarfunktionen i övrigt.

1 en uppsats om lärares tjänstgöringsskyldighet i Skolvärldens årsbok 1965

SS 12:10; 13:10, 24, 34 Os 65 &

55 13:25

Ss 14:9—14 05 70% Spech 755

SÖ 1969-03-20

SÖ 1952-10-20

55 14:13 Os 705 Spech 76%

55 5:36 55 6:12 55 6:13 55 6:25 55 6:14

ASÖ 1970/71:36. 1971/721, 30 samt 1972/73:62

55 3:12; 15:54, 55; 16:48, 49 OS 69%"

SÖ 1971-09-21 SÖ 1971-07-06

SÖ 1969-06—03

SÖ 1970-03-09

s 111 ff gör undervisningsrådet J Ulne bl a följande uttalande i fråga Jm lärares skyldighet att ha tillsyn över eleverna:

' 'A nsvar . för eleverna

Eleverna får anses stå under skolans omedelbara tillsyn så länge de i samband med skoldagen vistas i skolans lokaler eller inom skolans område. Om elever på grund av Skolskjutsar kommer till skolan något före skolans början eller efter skoldagens slut väntar på skolskjuts inom skolans område, måste skolan anordna någon form av tillsyn över eleverna under denna tid. Skolan får nämligen anses ha ett ansvar för eleverna under sådan tid. För sådan tillsyn bör även lärare kunna avdelas, men givetvis måste uppgiftens omfattning hållas inom rimliga gränser."

Detta uttalande har varit vägledande även för skolöverstyrelsens ställnings- tagande i denna fråga.

Som nämnts åligger det lärare att delta i kollegier. konferenser och andra föreskrivna sammanträden och möten. 1 bestämmelserna om kollegier. klasskonferenser och ämneskonferenser i skolstadgan och specialskolstadgan och om kollegier i omsorgsstadgan preciseras uppgifterna för dessa organ. De insatser som krävs av personalen för fullgörande av dessa uppgifter utgör självfallet också tjänsteåligganden. Skyldigheten att utöva rösträtt vid kollegium är särskilt föreskriven av skolöverstyrelsen.

För klassföreståndare, huvudlärare och föreståndare för institution gäller särskilda åligganden.

Uppgifterna för klassföreståndare framgår i huvudsak av bestämmelser i respektive skolstadgor som hänför sig till lärares allmänna åligganden. Bestämmelserna for klassföreståndare i specialskolan är något utförligare än för övriga skolformer. Detaljerade föreskrifter om vad som åvilar klass- föreståndare återfinns även på andra håll. Som exempel på sådana ålig- ganden kan nämnas att klassföreståndare enligt särskilda föreskrifter i skol- stadgan skall

a) upprätta förslag till schema för årskurserna 1—6 b) utfärda terminsbetyg

c) utfärda slutbetyg

d) bevilja elev ledighet högst tre dagar

e) utfärda intyg om avgång

Klassföreståndarens uppgifter framgår dessutom av läroplanerna och har också behandlats av skolöverstyrelsen i särskilda anvisningar.

Huvudlärares och institutionsföreståndares åligganden framgår dels av skolstadgan, dels av föreskrifter och anvisningar utfärdade av skolöversty- relsen:

"Föreskrifter och anvisningar i anslutning till skolstadgans bestämmelser om insti- tutionsföreslåndare" "Föreskrifter och anvisningar i anslutning till skolstadgans bestämmelser om hu- vudlärare" "PM angående arbetsuppgifter för huvudlärare vid grundskola, gymnasium, fack- skola och yrkesskola" "Bestämmelser och anvisningar om huvudlärare i särskolan"

1 nyssnämnda tämligen utförliga PM angående arbetsuppgifter för huvud- lärare framhåller skolöverstyrelsen bl a att promemorian behandlar huvud-

lärares arbetsuppgifter och vad som normalt bör falla inom huvudlärares arbetsområde men inte gör anspråk på att vara uttömmande. Det anförs också att det i första hand ankommer på skolstyrelsen (rektor) att besluta om viss huvudlärares åligganden i tjänsten.

Frågan om vilka arbetsuppgifter som ingåri tjänsten har också behandlats av kommunförbunden i cirkulär och enskilda brevsvar. Anvisningar och rekommendationer har sålunda givits från kommunförbundet om bl a lärares medverkan i friluftsverksamhet (gymnastiklärare) samt huvudlärares och institutionsföreståndares uppgifter i olika avseenden.

[ samband med diskussioner om särskild ersättning till bla lärare har frågan om vilka arbetsuppgifter som är invägda i de statliga lärarlöneavtalen aktualiserats hos avtalsverket. Verket har därvid för sin del i ett flertal brev- svar konstaterat, att kollektivavtalen avser ersättning till tjänsteman för de arbetsuppgifter som åvilar honom enligt skolstadga, annan författning, sär- skilt beslut ed.

3.1.4.2 A rbersrider Inledning

Flertalet arbetstidsfrågor för offentligt anställda tjänstemän kan göras till föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Den "nya" allmänna arbetstidslagen , Aal, omfattar i princip alla arbets— tagare. Emellertid undantas från lagens tillämpningsområde enligt 2 & Aal bla:

a) arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana för- hållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat,

b) arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller annars av arbetstagare som med hänsyn till sina arbets- uppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende.

Vad 1963 års arbetstidskommitté anfört beträffande arbetstidslagens tillämp- ning inom undervisningsområdet har i proposition sammanfattats på följ- ande sätt:

"Um/emisning m m. Gällande arbetstidslagstiftning undantar arbete som har till ända- mål att bereda uppfostran eller undervisning eller att tillgodose annat därmed jämför- ligt behov. Undantaget har i praktiken tolkats så att det omfattar såväl egentlig lä- rarpersonal som andra anställda vid undervisnings- och därmedjämförliga inrättningar. Den egentliga lärarpersonalen har en arbetstid som totalt sett inte går att kontrollera, Arbetstiden omfattar inte endast hållandet av lektioner utan mycket annat. Man kan nämna lektionsförberedelser, rättandet av skrivningar, elev- och föräldrakontakter, konferenser och kollegier, fortbildning, betygsättning m m. Till stor del kan detta arbete förläggas till lärarens hem och så sker alltjämt i betydande utsträckning. Med hänsyn härtill och de förhållanden i övrigt under vilka undervisningsarbetet bedrivs anser kommittén att undantaget för s k okontrollerbart arbete kan göras tillämpligt på den egentliga lärarpersonalen. Något särskilt undantag behöver därför inte före— skrivas i lagen.

För annan personal vid skolor,skolhem. vårdanstalter och liknande än lärarpersonal

SFS 19702103

Prop 197025, s 50f

bör i likhet med vad kommittén anfört beträffande sjuk- och socialvård nuvarande undantag från lagens tillämpning kunna upphävas."

Arbetarskyddslagen omfattar lärarna utom då det gäller hemarbete eller an- nat okontrollerbart arbete.

Skolöverstyrelsen har till vissa styrelser/rektorer för statliga utbildnings- anstalter uttalat att den anser att från arbetstidslagens tillämpning är undan- taget bl a sådant arbete som utförs av rektorer, Studierektorer, fortbildnings- ledare, biträdande fortbildningsledare samt lärare.

Då lärare anvisats annat arbete än undervisning — detta har t ex temporärt skett beträffande vissa lärargrupper på grund av bristande timunderlag som en följd av de senaste årens skolreformer har skolöverstyrelsen träffat avtal med berörda huvudorganisationer om avsteg från arbetstidslagen. Så- dana avtal har tillkommit för att möjliggöra att den för administrativt arbete normala årsarbetstiden kan tas ut under kortare tid än ett kalenderår.

För stora personalgrupper med statliga eller statligt reglerade tjänster har avtal träffats i arbetstidsfrågor (Allmänt arbetstidsavtal, ARB). Avtalet äger dock inte tillämpning på tjänstemän som avses i tjänsteförteckningsavtalet för undervisningsområdet (TFU). Detta innebär att avtalet inte gäller för skolchefer och biträdande skoldirektörer och inte heller för skolledare, bi- trädande skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan.

De avtalsreglerade arbetstidsvillkoren för lärare inom grundskolan, gym- nasieskolan, särskolan och specialskolan återfinns i TFU Avd Cjämte bilaga. Dessa arbetstidsregler uttrycker lärarnas arbetstid i undervisningstid.

Det konstateras emellertid också i protokollsanteckning till TFU avd C l & att den i avtalet angivna undervisnings- och tjänstgöringstiden inte utgör lärares samtliga åligganden. Avtalet är därför inte att anse som ett arbets- tidsavtal i detta ords egentliga mening.

Den avtalsenligt fastställda undervisningstiden kan i vissa fall nedsättas av arbetsgivaren enligt bestämmelser i stadgor och andra föreskrifter. Sådan nedsättning kan då snarast uppfattas som en omfördelning av det totala lärararbetet mellan undervisning och andra uppgifter. Vissa regler om nedsättning av undervisningstiden återfinns emellertid i avtal (TFU).

För skolchefer, biträdande skoldirektörer, skolledare och biträdande skol- ledare finns inga avtalsreglerade arbetstidsvillkor. Arbetstidsmåttet för dessa grupper är alltså oreglerat. Närmare bestämmelser om skyldigheten för in- nehavare av vissa tjänster av nyss nämnt slag att fullgöra viss undervisning finns emellertid i stadgor och andra föreskrifter. Undervisningstiden utgör då ett mått på en arbetsuppgift bland många andra.

För tjänstemän inom skolan med kommunal reglering av löne- och an- ställningsvillkoren gäller avtalet ”Allmänna bestämmelser för tjänstemän, ABT 70”. Detta avtal innehåller bl a grundläggande bestämmelser om ar- betstider för kommunaltjänstemän. Från huvudreglerna avvikande bestäm- melser kan finnas i Specialbestämmelser. Då så är fallet skall specialbe- stämmelserna tillämpas. Specialbestämmelser om arbetstid finns tex för lärare vid fristående kommunala tekniska skolor, för lärare vid kommunala musikskolor (frivillig kommunal musikundervisning), för förskollärare och fritidspedagoger inom barnstugeverksamheten och för Skolsköterskor. För

de två förstnämnda grupperna innehåller specialbestämmelserna bl a regler om undervisningsskyldighet och kompensation för övertidsarbete. För för- skollärare, fritidspedagoger och skolsköterskor gäller däremot huvudbestäm- melserna med vissa tillagda Specialbestämmelser beträffande arbetsårets längd m m. De allmänna bestämmelserna (ABT 70) jämte specialbestäm- melserna är inte ett renodlat arbetstidsavtal men de innehåller alltså de arbetstidsbestämmelser som förekommer för kommunaltjänstemän med kommunal lönereglering.

Bestämmelser om undervisningsskyldighetför skolledare och biträdande sko/Ie- dare

Arbetstiden för skolchefer, biträdande skoldirektörer, skolledare och biträd- ande skolledare är oreglerad. Skyldigheten att meddela undervisning är för innehavare av ordinarie tjänst som skolledare och biträdande skolledare liksom undervisningens omfattning inte i första hand ett mått på arbetstid utan en i författning kvantitativt preciserad arbetsuppgift. Möjligheten att åta sig undervisning utöver den som följer av beslut om undervisnings— skyldigheten har begränsats genom särskilda föreskrifter, innebärande att skolledare och biträdande skolledare endast tillfälligt och i den mån det är oundgängligen nödvändigt får vid sådan skolform som ingår i rektors arbetsområde eller i skolenheten åta sig undervisning utöver den för ho- nom fastställda undervisningsskyldigheten. Någon uttrycklig sådan före- skrift finns dock inte för innehavare av tjänst som tillsynslärare.

Undervisningsskyldigheten för lärare som innehar arvodestjänst som rek- tor i gymnasieskolan, vilken avser tjänstgöring på deltid, arvodestjänst som studierektor i särskolan eller specialskolan eller arvodestjänst som tillsyns- lärare i grundskolan fastställs genom beslut om nedsättning av den för lärartjänsteri i avtal fastställda undervisningsskyldigheten.

För bestämmande av undervisningsskyldigheten har Kungl Maj:t i fler- talet fall antingen upprättat vissa poängskalor eller fastställt vissa poängtal som är ett uttryck för omfattningen av ett visst arbetsområde eller en skol- enhets storlek. För varje poänglatitud eller poängtal anges normalt ett lägsta respektive högsta värde för undervisningsskyldighetens omfattning uttryckt i veckotimmar. 1 de fall både ordinarie tjänster som rektor och som stu— dierektor förekommer inom ett arbetsområde för rektor eller vid en skol- enhet, avser de angivna veckotimtalen undervisningsskyldighetens om- fattning för rektor och studierektoder) tillsammans. Ett analogt förhållande gäller i fråga om de för undervisningsskyldighetens omfattning angivna veckotimtalen för innehavare av arvodestjänst som studierektor vid allmän skolenhet inom gymnasieskolan, när mer än en sådan tjänst finns vid skolenheten.

För rektor och i förekommande fall studierektor vid grundskolan skall skilda skalor tillämpas för fastställande av undervisningsskyldighetens om- fattning beroende på vilket eller vilka stadier rektors arbetsområde omfattar. Undervisningsskyldigheten kan dessutom fastställas till lägre veckotimtal än som följer av de nämnda skalorna, om rektor är skolchef. Om synnerliga skäl föreligger, får undervisningsskyldigheten eljest nedsättas med högst

55 12:13; 13:16

Ss 12:11 KBr 1967-03—03

55 12:12 55 12:21

55 13:11, 12. 35, 36

55 13:26, 28. 29

2 veckotimmar under den nedre gränsen för tillämplig latitud. Länsskol- nämnden bestämmer för varje läsår undervisningsskyldighetens omfatt- ning. Rektor beslutar om fördelningen av undervisningsskyldigheten mellan sig själv och studierektor.

För tillsynslärare vid grundskolan får, beroende på vilket slag av lärartjänst han innehar,antingen undervisningsskyldigheten nedsättas med ett visst an- tal veckotimmar eller ett visst antal veckotimmar tillgodoräknas i hans tjänst.

För tillsynslärare som innehar tjänst som lärare 1—4 (klass- och spe- ciallärare) eller 20 (lärare i maskinskrivning) får undervisningsskyldigheten i lärartjänsten om antalet klasser vid skolanläggningen uppgår till lägst 10 nedsättas med ett veckotimantal som står i direkt relation till antalet klasser, dock med högst 8 veckotimmar. Om tillsynslärare är innehavare av tjänst som lärare 16—19 (ämneslärare). får undervisningsskyldigheten om vid skolanläggningen finns högstadium och antalet klasser i grundskolan vid skolanläggningen är lägst 3 nedsättas med högst 6 veckotimmar. Till- synslärare som är innehavare av tjänst som lärare 5—1 5 eller 21 (övningslärare) tillgodoräknas i tjänsten veckotimmar enligt samma beräkningsgrund som gäller för nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare 14 eller 20.

Av bestämmelserna framgår inte vem som beslutar om nedsättningen respektive tillgodoräkningen. Beslutsbefogenheten torde dock få anses ligga hos skolstyrelsen. Det har dock i ett par fall inträffat att länsskolnämnd ifrågasatt skolstyrelsens beslut i samband med statsbidragsgranskning. Vissa länsskolnämnder har utfärdat anvisningar beträffande nedsättningen av un- dervisningsskyldigheten för tillsynslärare.

För ordinarie rektor och i förekommande fall ordinarie studierektorter) vid allmän skolenhet eller särskild skolenhet typ 2 inom gymnasieskolan skall skilda skalor tillämpas för fastställandet av undervisningsskyldighetens omfattning beroende på om rektor innehar eller inte innehar arvodestjänst som förste rektor. Rektor beslutar för varje läsår om undervisningsskyl- dighetens omfattning och om fördelningen av undervisningsskyldigheten mellan sig själv och studierekton-erna), varvid rektor får åta sig högst 7 veckotimmars undervisning. Om ordinarie tjänst som studierektor inte finns vid särskild skolenhet typ 2, bestämmer rektor sin undervisnings- skyldighet till lägst 5 och högst 10 veckotimmar eller, om han är förste rektor, till högst 5 veckotimmar. [ sistnämnda fall kan han även besluta att inte meddela någon undervisning.

Vid allmän skolenhet skall den för innehavare av arvodestjänst(er) som studierektor för olika poängtal beslutade undervisningsskyldigheten nedsät- tas med 1 veckotimme för varje påbörjat tvåtal poäng som skolenheten omfattar utöver de nyss åsyftade poängtalen. Rektor beslutar för en termin eller ett läsår om undervisningsskyldighetens omfattning samt om fördel- ningen av undervisningsskyldigheten mellan två eller flera innehavare av arvodestjänster som studierektor. Undervisningsskyldigheten för sådan tjänst får inte vara lägre än 4 veckotimmar.

För ordinarie rektor, biträdande rektor och för innehavare av arvodes- tjänst(er) som studierektor vid särskild skolenhet typ 1 inom gymnasieskolan bestämmer länsskolnämnden, efter förslag av skolans styrelse, undervis- ningsskyldighetens omfattning för varje läsår beträffande rektor och för varje

termin eller läsår beträffande biträdande rektor eller innehavare av arvo- destjänst som studierektor. För vikarie på ordinarie tjänst som rektor får länsskolnämnden fastställa undervisningsskyldigheten till ett högre antal veckotimmar än som bestämts för innehavaren av tjänsten.

För deltidsanställd rektor vid särskild skolenhet typ 1, som innehar lä- rartjänst, får länsskolnämnden nedsätta undervisningsskyldigheten med högst en tredjedel.

[ skolstadgan finns angivet att den undervisningsskyldighet som gäller för förste rektor i hans egenskap av rektor av länsskolnämnden får nedsättas med ett visst antal veckotimmar. Bestämmelsen är inte tillämplig för förste rektor, som är rektor vid allmän skolenhet med gymnasieskola eller vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ 2. Enligt föreskrift skall bestäm- melsen inte heller tillämpas på rektor i grundskolan som är skolchef. Detta innebär att paragrafen är tillämplig endast på ordinarie rektor vid särskild skolenhet typ 1 inom den primärkommunala gymnasieskolan.

Arvodestjänsterna som studierektor inom gymnasieskolan har omkon- struerats fr o m 1973-07-01. Tidigare utgjorde dessa tjänster arvodestjänster vid sidan av lärartjänst. För innehavare av arvodestjänst som studierektor kunde undervisningsskyldigheten i lärartjänsten nedsättas med vissa vecko- timtal. Numera är arvodestjänsten som sådan förenad med viss undervis— ningsskyldighet.

Den för rektor och ordinarie studierektor gällande undervisningsskyldig- heten får efter beslut av skolöverstyrelsen nedsättas med ett varierande antal veckotimmar enligt särskilda av Kungl Maj:t utfärdade föreskrifter, om lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet förlagts till rek— tors arbetsområde eller skolenheten.

1 särskolan fastställs undervisningsskyldigheten för rektor eller i före- kommande fall för rektor och ordinarie studierektor gemensamt av skol- överstyrelsen för varje läsår eller, efter bemyndigande av skolöverstyrelsen, av länsskolnämnden. Rektor beslutar om fördelningen av undervisnings- skyldigheten mellan sig själv och studierektor.

Om nedsättningen av undervisningsskyldigheten för lärare som innehar arvodestjänst som studierektor inom särskolan beslutar för varje läsår skol- överstyrelsen eller, efter bemyndigande av skolöverstyrelsen, länsskolnämn- den.

För tillsynslärare vid särskola får länsskolnämnden nedsätta undervis- ningsskyldigheten med högst 4 veckotimmar. Om tillsynslärare inom grund- skolan också tjänstgör som tillsynslärare inom särskolan gäller bestämmel- serna om nedsättning av undervisningsskyldigheten för tillsynslärare inom grundskolan.

För rektor och innehavare av arvodestjänst som studierektor inom spe- cialskolan beslutar länsskolnämnden för varje läsår om undervisningsskyl- dighetens omfattning respektive om nedsättningen av undervisningsskyl- digheten i lärartjänsten inom vissa av Kungl Maj:t fastställda intervall.

55 13:27

55 11:11

KBr 1967-03-03

Ämb skr 1971—06-04

Os 63, 66 &;

Os 66s'

Os 68;

Spec Ss 68, 71 att”

' Tjänsteförteckningsav- tal för undervisningsom- rådet.

* Metoder att ange arbetstiden för lärare i timmar eller lektioner per läsår förekommer alltså inte inom här avsedda skolformer.

Bestämmelser om undervisnings- eller tjänstgöringstid/ör lärare [ TFU' intagna grundläggande avtalsbestämmelser

De grundläggande bestämmelserna om arbetstider för lärare finns intagna i TFU avd C lä samt i bilaga 9 till TFU.

Enligt dessa bestämmelser gäller för lärare en arbetstid uttryckt i viss undervisnings- eller tjänstgöringstid. Undervisningsskyldigheten för lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan anges i vecko- timmari. Med veckotimme förstås en lektion i veckan under läsåret eller den kortare tid anställningen avser.

Som framgår av protokollsanteckning till l ä 1 mom är parterna överens om att undervisnings- respektive tjänstgöringstiden inte utgör lärarnas samt- liga åligganden, men att tidsomfattningen av de övriga med lärartjänsten förenade arbetsuppgifterna står i sådan relation till undervisnings- respektive tjänstgöringstiden att denna är ett uttryck för full tjänstgöring. Det utsägs vidare att bestämmelserna i 1 & 1 mom inte påverkar arbetsgivarens rätt enligt stadga eller andra föreskrifter att utan ändring av den totala (inte preciserade) arbetstiden nedsätta undervisningstiden. Bestämmelser om till- godoräkning av undervisningstid återfinns för övrigt också i avtalen (bilaga 1 till TFU). Undervisningstidens omfattning är för lärare i särskolan knuten till tjäns- ten för varje lärarkategori. Detsamma gäller för lärare i specialskolan. För heltidstjänst varierar undervisningsskyldigheten inom dessa skolformer mel- lan lägst 24 veckotimmar för tjänst som lärare 5—8 (ämneslärare) vid statlig skola för synskadade eller hörselskadade och högst 33 veckotimmar för tjänst som lärare 9, 10 eller 12 (vissa lärare i yrkesinriktade ämnen) i sär- skolan.

För tjänst som lärare 1—2 (klasslärare) i grundskolan har undervisnings- skyldigheten 30 veckotimmar (dock 26 veckotimmari skolmognadsklass) knutits till det stadium undervisningen avser. För tjänst som lärare 3—4 (speciallärare) är undervisningsskyldigheten 26 veckotimmar liksom för lärare i särskolan och specialskolan, knuten till tjänsten.

På grundskolans högstadium liksom i gymnasieskolan är undervisnings- skyldighetens omfattning beroende av vilket eller vilka ämnen undervis- ningen avser. Undantag från denna regel förekommer dock beträffande vissa slag av tjänster i gymnasieskolan. Sålunda är undervisningsskyldigheten för tjänst som lärare 178— 179 (med undervisning i ämnen i vissa special- kurser) 27 veckotimmar. För tjänst som lärare 181 (med undervisning i ämnen i viss specialkurs) är tjänstgöringstiden 36 veckotimmar förbe- redelsearbetet för den teoretiska undervisningen inte inräknat.

Om lärares undervisning i gymnasieskolan är förlagd till arbetsställe utan- för skolan och eleverna därvid följer den arbetstid som gäller för arbetstagare vid sådan arbetsplats, skall denna arbetstid också gälla för läraren. Om läraren innehar tjänst som lärare 101— 136 eller 162 (lärare i yrkesinriktade ämnen) anses härvid full tjänst föreligga vid 33 timmar. För varje timme omfattande 60 minuter som sålunda överstiger full tjänst utgår timarvode som för tilläggstimme.

För de fall den i avtalet angivna omfattningen av undervisningsskyl— digheten är knuten till ämne har konstruerats särskilda formler för beräkning

av lärarens undervisningsskyldighet, när undervisningen omfattar ämnen för vilka gäller olika värden för undervisningsskyldighetens omfattning för hel tjänst.

När innehavare av tjänst som lärare 1 eller 2 helt eller delvis meddelar undervisning som eljest ankommer på innehavare av tjänst som lärare 3 eller 4, gäller samma beräkningsgrund för undervisningsskyldigheten som när det i tjänsten för lärare på högstadiet i grundskolan eller i gymnasieskolan ingår undervisning i ämnen för vilka gäller olika undervisningsskyldighet för hel tjänst. Om det i tjänstgöringen för innehavare av tjänst som lärare 1 tex ingår 13 veckotimmar specialundervisning, blir sålunda undervis- ningsskyldigheten för hel tjänst 28 veckotimmar i stället för de 30 som eljest gäller för tjänst som lärare 1.

För vissa tjänster som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan avser det angivna veckotimtalet medeltalet för tjänster av samma slag vid skolan med möjlighet att tillämpa varierande veckotimtal inom ett intervall av 18—30 veckotimmar. Möjligheten att fastställa varierande veckotimtal för undervisningsskyldigheten skall tillämpas på så sätt att om i gymnasieskolan vissa lärare med hänsyn till arbetsuppgifternas art bedöms böra ha en un- dervisningsskyldighet av 20 veckotimmar i stället för 21, måste motsvarande antal lärare åläggas en undervisningsskyldighet av 22 veckotimmar för att ingen avvikelse från medeltalet skall uppstå.

För innehavare av tjänst som lärare 1—4 (klass- och speciallärare) eller 16— 18 (ämneslärare) vid grundskolan, vilken erhållit uppdrag som hand- ledare vid lärarutbildning tills vidare för tre år, gäller särskild till lärartjänsten knuten undervisningstid. Motsvarande regler gäller för lärare vid gymna- sieskolan som erhållit sådant uppdrag. De i avtalet angivna undervisnings-

[ tiderna är för här avsedda handledare två till tre veckotimmar lägre än för motsvarande lärare utan sådant uppdrag.

För lärare som innehar särskild ordinarie tjänst som lärare s k Up- ; lärartjänst — vid försöks- och demonstrationsverksamhet har fastställts un- ! dervisningstider vilka understiger den för innehavare av reguljär lärartjänst av motsvarande slag gällande med fyra till sex veckotimmar. Särskilda regler för genomsnittsberäkning av undervisningstiden för vissa lärartjänster har utfärdats för försöks- och demonstrationsverksamheten.

En följd av den tillämpade metoden att reglera arbetstiden för lärare är att det saknas tidsmått på lärares totala tjänstgöring, vilket medför att över- StS 3 & tidstjänstgöring i egentlig mening inte kan förekomma. 1 de fall då lärare KtS 2» 34 -' fullgör fler veckotimmars undervisning än vad som ingår i hel tjänst be- traktas denna överskjutande undervisning som "tilläggstimmar", för vilka utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser. Formellt innebär detta emel- lertid att läraren vid sidan av sin ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst innehar en särskild arvodestjänst.

J/ J/

Bestämmelser om nedsättning av undervisningsskyldigheten i vissa fall m m

Avtalsbestämmelser

I avtalet finns också vissa regler om tillgodoräkning av veckotimmar. Således gäller att innehavare av tjänst som lärare 5— 15 (övningslärare) i grundskolan

55 15:24

Os 86%

Ämb skr 1972-04-07

55 15:23

får — efter arbetsgivarens bestämmande tillgodoräkna sig högst 3 vecko- timmar, om fyllnadstjänstgöring eller tjänstgöringens anordnande i övrigt föranleder tidsödande resor eller eljest särskilda skäl föreligger. Motsvarande bestämmelse gäller för innehavare av vissa tjänster i gymnasieskolan. ln- nehavare av tjänst som lärare 5 i grundskolan eller 149 i gymnasieskolan (gymnastiklärare), vilken det åligger att planlägga och övervaka elevernas friluftsverksamhet, får enligt särskilda regler tillgodoräkna högst två vecko- timmar härför.

Bestämmelser i stadgor mm

Den avtalsenligt fastställda undervisningstiden för lärare kan också i vissa fall förändras (nedsättas) enligt stadgebestämmelser. Dessa nedsättnings- regler möjliggör en viss "omfördelning" av arbetsuppgifterna mellan un- dervisning och övrigt lärararbete. Reglerna om nedsättning kan sägas vara av två slag, dels sådana som är kopplade till särskilda uppdrag od, dels sådana då prövning kan ske individuellt.

Till den förra kategorin hör den nedsättning av undervisningsskyldigheten som kan ske för innehavare av nedan nämnda arvodestjänster som skolledare eller biträdande skolledare:

a) tillsynslärare vid grundskolan eller särskolan

b) deltidsanställd rektor vid särskild skolenhet typ 1 inom gymnasieskolan som innehar lärartjänst samt

c) studierektor vid särskolan eller specialskolan.

(lntill 1973-07-01 gällde detta också innehavare av arvodestjänst som stu- dierektor respektive som biträdande rektor vid gymnasieskolan).

Till denna kategori hör också den nedsättning av undervisningsskyldig- heten som kan ske för yrkesvalslärare och kontaktlärare för syo inom grund- skolan och särskolan samt för lärare som tjänstgör som konsulent i grund- skolan. Enligt bestämmelser i skolstadgan gäller vidare att länsskolnämnden skall nedsätta undervisningsskyldigheten till lägst hälften, om innehavare av tjänst som lärare 1—4 (klass- och speciallärare) tjänstgör som assistent inom den psykiska barna- och ungdomsvården. Motsvarande gäller för lärare inom särskolan som fullgör sådan tjänstgöring.

Länsskolnämnden har också möjlighet att nedsätta undervisningsskyl- digheten med högst femton veckotimmar för innehavare av tjänst som lärare 1—4, vilken fullgör provledaruppgifter.

Möjligheten att med stöd av organisatoriska bestämmelser individuellt och med hänsyn till inte särskilt angivna förhållanden nedsätta den av- talsenligt fastställda undervisningsskyldigheten för lärare är begränsad. Vissa möjligheter härtill föreligger dock.

Enligt bestämmelser i skolstadgan får sålunda undervisningsskyldigheten för tjänst som lärare 1—2, om särskilda skäl föreligger, nedsättas

1) av skolstyrelsen med högst 2 veckotimmar samt 2) av länsskolnämnden med högst 8 veckotimmar, nedsättningen enligt 1 inräknad.

Ett exempel enligt p 2 är möjligheten att kunna medge nedsättning med statsbidrag på högst 4 veckotimmar för lärare som innehar kommunal ar- vodestjänst som skolbibliotekarie för pedagogiskt skolbiblioteksarbete.

För sådan innehavare av tjänst som lärare 1—4 vilken tjänstgör i spe- cialklass gäller i stället att länsskolnämnden, om särskilda skäl föreligger, får nedsätta undervisningsskyldigheten med högst 4 veckotimmar.

Om innehavare av tjänst som lärare 1—4 är tillsynslärare får den sam- manlagda nedsättningen av undervisningsskyldigheten som tillsynslärare och enligt de här berörda bestämmelserna inte överstiga de veckotimtal som anges i sistnämnda bestämmelser. Detta innebär sålunda att den sam- manlagda nedsättningen kan uppgå till högst 8 veckotimmar.

För lärare i särskolan får undervisningsskyldigheten, om särskilda skäl föreligger, nedsättas av länsskolnämnden med högst 4 veckotimmar, medan motsvarande möjlighet inom specialskolan avseende likaledes högst 4 vecko- timmar endast gäller för innehavare av tjänst som lärare 2, 3 eller 5—8 (special- eller ämneslärare).

Bestämmelserna om koncentrationsundervisning i grundskolan och gym- nasieskolan möjliggör varierande undervisningsskyldighet för lärare under läsåret under förutsättning att det genomsnittliga antalet veckotimmar under läsåret för respektive lärare inte ändras.

lnom gymnasieskolan saknas helt möjligheten att nedsätta undervisnings- skyldigheten med hänsyn till lokala behov.

Administrativa möjligheter att påverka innehållet i lärartjänster inom ramen för undervisningsskyldigheten

1 lärartjänster av skilda slag kan inräknas även annan undervisning än den som normalt ingår i tjänsten samt verksamhet av annat slag än undervisning. Bestämmelser härför behandlas i detta avsnitt efter redovisning av vissa generella bestämmelser i skolstadgan om fyllnadstjänstgöring respektive om organiserande av lärartjänster tillämpliga på lärare i grundskolan och gym- nasieskolan. Genom föreskrifter i respektive stadgor äger de dessutom mot- svarande tillämpning på lärare i särskolan och specialskolan.

Fyllnadstjänstgöring

l tjänst som lärare får ingå tjänstgöring vid annan skola eller läroanstalt än den vid vilken läraren är anställd (fyllnadstjänstgöring). De bestämmelser om skyldigheter som utfärdats för lärare vid en skolform gäller därvid även för lärare som fullgör fyllnadstjänstgöring vid skolformen.

Fyllnadstjänstgöring som skall omfatta helt läsår, hel termin eller kor- tare avgränsad tidsperiod får förekomma, om tjänsten som lärare omfattar, fyllnadstjänstgöringen inräknad, minst halv tjänstgöring.

Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall i tjänsten i första hand inräknas tjänstgöring vid den skola där tjänsten är inrättad.

Ordinarie lärare äger företräde till tjänstgöring vid den skola där tjänsten är inrättad framför i tjänsten yngre ordinarie lärare samt framför icke-or-

SÖ 1965—03-15

Os 86%

55 14:11

55 14:15—21

55 14:22

85 14:22 24

55 15:22, 25—37; 16:33—34 Os 79—84 5.5 Spech 79—82 så

dinarie lärare och lärare vid annan skola eller läroanstalt, om inte särskilda skäl föreligger att göra avvikelse härifrån.

[ fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring skall rektorerna gemensamt bestämma tjänstgöringstider. Om rektorerna inte kan enas, avgörs frågan av skolchefen eller — om skolorna inte står under förvaltning av samma skolstyrelse —— av länsskolnämnden.

Lärare är inte skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring som medför kortare sommarledighet än 45 dagar i följd eller fyllnadstjänstgöring på annan ort, om resorna medför betydande olägenhet för honom.

Det bör observeras att några begränsningsregler inte finns utfärdade för fyllnadstjänstgöringens omfattning. 1 skolstadgan föreskrivs visserligen att tjänst i vilken skall ingå fyllnadstjänstgöring i regel skall inrättas vid den skolform till vilken större delen av den med tjänsten förenade tjänstgöringen skall hänföras. Har tjänsten väl inrättats och tillsatts med en sökande, som tex erhållit anställning som extra ordinarie lärare (med förordnande tills vidare), torde det emellertid inte föreligga något formellt hinder mot att större delen eller till och med hela tjänstgöringen längre fram förläggs till annan skolform (skola) såsom fyllnadstjänstgöring. Givetvis bör fyllnads- tjänstgöringsinstitutet inte utnyttjas på detta sätt.

Organiserande av tjänster som lärare

Verksamheten bör organiseras på sådant sätt att vid skolformen i så stor utsträckning som möjligt kan inrättas tjänster som lärare med full tjänstgöring eller med minst halv tjänstgöring.

Länsskolnämnden skall verka för att tjänstgöringen ordnas på lämpligt sätt, varvid nämnden har möjlighet att väcka förslag om att tjänst skall förenas med fyllnadstjänstgöring.

Rektorerna vid statliga och statsunderstödda kommunala, landstingskom- munala och enskilda läroanstalter i en kommun skall årligen senast den 25 april enligt Skolchefens bestämmande sammanträda för att planlägga lärarnas tjänstgöring under närmast påföljande läsår. Om fyllnadstjänstgöring aktualiseras vid skola eller läroanstalt i annan kommun, skall även skol- chefen i denna kommun samt berörd rektor kallas till sammanträdet.

Om det bedöms lämpligt, får i stället en delegation med företrädare för rektorerna sammanträda.

De lärare för vilka fyllnadstjänstgöring är aktuell skall beredas tillfälle att genom representanter framlägga sina önskemål.

Beslut om hur lärares fyllnadstjänstgöring skall organiseras meddelas av skolstyrelsen eller — om fyllnadstjänstgöring aktualiseras vid skola eller läroanstalt som ej står under styrelsens förvaltning och enighet inte kan uppnås _ av länsskolnämnden.

Tjänstgöring som kan ingå i tjänst som lärare utöver tjänstgöring som nor- malt ingår i tjänsten

1 skolstadgan anges en allmän Skv/dighet för lärare att undervisa även i annat ämne än som ingår i tjänsten:

"Lärare är skyldig att undervisa i det eller de ämnen som ingår i hans tjänst. Lärare är skyldig att undervisa även i annat eller andra ämnen eller del av annat ämne, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning och om det erfordras. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. Undervisning som lärare fullgör enligt andra stycket inräknas i hans tjänst."

Vidare har i skolstadgan för vissa slag av lärare inskrivits en särski/dskyldighet att undervisa i ämne(n) som inte ingår i tjänsten, om rektor prövar en sådan anordning lämplig med hänsyn till skolans behov och lärarens förutsätt- ningar. Det rör sig i dessa fall om ämnen som inte kan ingå i tjänst som lärare vid skolformen konst eller ekonomi i grundskolan och tex dra- matik, ergonomi eller formgivning i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsen har i fråga om gymnasieskolan möjlighet att föreskriva att sådan särskild skyl- dighet som här avses skall gälla även andra lärare och ämnen än som anges i skolstadgan. Skolöverstyrelsen har utnyttjat denna möjlighet beträffande vissa lärare och ämnen inom vårdområdet.

Härutöver finns i skolstadgan särskilda bestämmelser om undervisning och annan tjänstgöring som kan ingå i vissa slag av lärartjänster utöver den undervisning som normalt skall ingå i tjänsten. 1 bilagorna 16 och [7 har för lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan i tablåform gjorts sammanställningar av vilka innebörden av dessa bestämmelser framgår. [ vissa fall har även i detta sammanhang föreskrivits att läraren är skyldig att fullgöra ifrågavarande tjänstgöring. Denna skyldighet har särskilt mar- kerats i sammanställningarna.

Tidigare var detaljregleringen beträffande tjänstgöring som fick inräknas i lärartjänster av skilda slag mycket omfattande. Särskilt markant var detta förhållande i fråga om lärartjänster i grundskolan. Genom från och med budgetåret 1973/74 vidtagna ändringar av de berörda bestämmelserna har dessa fått en något enklare utformning. Som framgår av bilagorna är dock detaljregleringen alltjämt relativt omfattande.

] vissa fall har uppställts särskilda förbehåll för att tjänstgöring av skilda slag skall få inräknas i tjänsten. Sålunda får t ex tjänstgöring som konsulent i grundskolan, som kan ingå i ett flertal lärartjänster av skilda slag i grund- skolan eller gymnasieskolan, inräknas i tjänsten endast om länsskolnämnden medger det och beträffande vissa slag av lärartjänster — endast om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne eller ämnen.

Vidare gäller i vissa fall att den tjänstgöring av olika slag som får inräknas i lärartjänsteri får omfatta högst en viss andel av tjänstens timtal.

Tidigare kunde specialundervisning förutom i tjänst som lärare 3 eller 4 (speciallärare) i grundskolan endast inräknas i tjänst som lärare 1 eller 2 (klasslärare) inom denna skolform, trots att även andra lärarkategorier har möjlighet att genomgå utbildning vid speciallärarlinje vid lärarhögskola. Detta förhållande medförde stora svårigheter att engagera lärare för spe- cialundervisning på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan, då t ex en adjunkt som åtog sig att genom förordnande som extra obehörig spe- ciallärare bestrida sådan undervisning kom i åtnjutande av betydligt lägre löneförmåner än som skulle ha varit fallet om läraren uppehållit tjänst som adjunkt. En förbättring i detta avseende har skett genom att de ändringar

Ss 14:9

SS 15:34; 16:41

sö 1972-12.19. 1973-06-20

SFS 1973:417, 678

* Frö m 1973-07-01 gäller dessutom genom ändring i TFU att lärare, som förordnas som extra tjänsteman på tjänst för vilken han saknar före- skriven behörighet, äger bli placerad i den lönegrad som skulle gälla för honom om han i stället förordnats på annan icke—ordinarie tjänst vid skolan till vilken han är behörig. Om han därvid skulle bli placerad i högre lönegrad än den högsta angivna för den tjänst på vilken han är förordnad, skall han dock placeras i sistnämnda lönegrad.

SFS l97l:424

' I statsverkspropositio- nen 1974 föreslås nya regler för lärarorganisatio- nen vid kommunal vuxenutbildning vilket även påverkar här nämn-

da regler. Prop l974:l bil 10, s 407f

Ss 15:44

55 15:45

av bestämmelserna som genomförts från och med budgetåret 1973/74 öppnat möjlighet för samtliga lärarkategorier i grundskolan och gymnasieskolan att i tjänsten inräkna specialundervisning' För alla slag av tjänster utom som lärare 1—4 i grundskolan — gäller dock den begränsningen att spe— cialundervisning får inräknas i tjänsten endast till en viss högsta andel av tjänstens timtal.

Som framgår av bilaga 16 kan i tjänst som lärare i grundskolan med undantag för tjänst som lärare 1—3 (klass- och speciallärare) eller 20 (lärare i maskinskrivning) — inräknas kontaktarbete som erfordras för elevernas yrkesorientering. Skolöverstyrelsen har i cirkulär 1964-05-13 och 1964-06-02 (sistnämnda cirkulär avser studie— och yrkesorientering för elever i speci- alklass) meddelat närmare föreskrifter härom.

Enligt förstnämnda cirkulär förutsätts för att här avsett kontaktarbete skall få inräknas i tjänsten att läraren är behörig till ordinarie eller icke- ordinarie tjänst som yrkesvalslärare. Detta villkor gäller dock inte för s k kontaktlärare för studie- och yrkesorientering i specialklass.

1 tjänster som lärare i gymnasieskolan samt i vissa sådana tjänster i grund- skolan får bla ingå fyllnadstjänstgöring vid kommunal vuxenutbildning, i den mån det anges i bestämmelser som Kungl Maj:t meddelar. Sådana bestämmelser har meddelats av Kungl Maj:t beträffande det allmänna stöd- området utanför sk g-ort i Kungl kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning. Kungl Maj:t har vidare medgett att undervisning inom kommunal vuxenutbildning får ingå i lärartjänst vid annan skolform även i vissa andra fall. Sålunda gäller bl a att sådan ordinarie eller extra ordinarie lärare som läsåret 1969/70 meddelade undervisning vid vissa komplette- ringskurser vid yrkesskola i sin tjänst vid gymnasieskolan (tidigare yrkes- skolan) får inräkna tjänstgöring vid motsvarande ämneskurser inom kom— munal vuxenutbildning, dock inte med fler veckotimmar än som ingick i tjänsten läsåret 1969/70. Vidare har Kungl Maj:t i anslutning till gym- nasieskolreformen genom ett flertal skilda beslut medgett att vissa lärar- kategorier vid bristande timunderlag temporärt får fullgöra fyllnadstjänstgö- ring inom kommunal vuxenutbildning. Härutöver kan nämnas att Kungl Maj:t genom beslut 1973-06-29 medgett att ordinarie eller extra ordinarie lärare i grundskolan eller gymnasieskolan som under läsåret 1972/73 haft tilläggstimmar inom den kommunala vuxenutbildningen får under läsåret 1973/74 såsom fyllnadstjänstgöring i motsvarande omfattning i sin tjänst inräkna undervisning inom kommunal vuxenutbildning.2

1 övrigt hänvisas till bilaga 16 och 17 beträffande de olika slag av tjänst- göring som får inräknas i lärartjänster av skilda slag.

Utöver de tidigare nämnda begränsningsreglerna för inräknade i lärartjänst av annan tjänstgöring än sådan som normalt skall ingå i tjänsten föreskrivs beträffande grundskolan att den undervisning på mellanstadiet i kommuns grundskola som inräknas i tjänster som lärare 16— 19 (ämneslärare) högst får ha samma omfattning som den undervisning på högstadiet i kommunens grundskola som inräknas i tjänster som lärare 2 (mellanstadielärare), om inte länsskolnämnden medger annat.

Av skolstadgan framgår vidare att länsskolnämnden i fråga om grundskolans lågstadium och mellan-

stadium äger föreskriva a) att undervisning i slöjd, som inte ingår i vissa ordinarie tjänster som lärare i kommunens grundskola, skall ingå som fyll- nadstjänstgöring i tjänst som lärare vid statlig eller kommunal skola samt b) att i tjänst som lärare i slöjd skall ingå fyllnadstjänstgöring med högst tio veckotimmar vid statlig eller kommunal skola,

att länsskolnämnden i fråga om grundskolans högstadium får föreskriva att undervisning i vissa ämnen — tex musik, gymnastik eller teckning skall a) ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst som lärare vid annan skola samt b) att i tjänst som lärare i sådana ämnen skall ingå fyllnadstjänstgöring,

att länsskolnämnden äger medge att undervisning i engelska, tyska, mate- matik, finska m 11 ämnen på grundskolans högstadium och i engelska på mellanstadiet får ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänster som lärare i vissa ämnen i gymnasieskolan eller i tjänster som lärare i jämförbara ämnen vid annan statlig eller statsunderstödd läroanstalt,

att undervisning i ämne i gymnasieskolan får ingå som fyllnadstjänstgö- ring i tjänst som lärare vid annan gymnasieskola eller vid statlig eller statsun- derstödd läroanstalt.

För särskolan och specialskolan gäller i fråga om inräknande av annan tjänstgöring i lärartjänster av skilda slag bestämmelser i huvudsak mot- svarande dem för grundskolan. Skolöverstyrelsen har dock utfärdat särskilda bestämmelser om inräknande av för yrkesorientering behövligt kontakt- arbete i undervisningsskyldigheten för lärare i särskolan.

Av dessa bestämmelser framgår bl a att inom särskolan i varje landstingskommun och landstingsfri stad minst en lärare med särskild utbildning i yrkesvägledning (benämnd yrkesvals- lärare) skall ombesörja för yrkesorientering behövligt kontaktarbete och

att, om avståndet är stort mellan den skolenhet där yrkesvalsläraren är stationerad och annan särskolenhet, viss del av kontaktarbetet bör uppdras åt lärare (i detta sammanhang benämnd kontaktlärare) på högstadiet vid sistnämnda skolenhet, vars elever skall delta i praktisk yrkesorientering.

Uppdrag som kontaktlärare kan även ges åt yrkesvalslärare vid reguljär grundskola, om det anses lämpligt och denne besitter de kunskaper om Särskolans elever som är nödvändiga i detta fall. Frågan om att i lärartjänst vid grundskolan få inräkna kontaktarbete för sådana elever skall underställas skolöverstyrelsen för prövning.

Några särskilda bestämmelser om inräknande av för elevernas yrkes- orientering erforderligt kontaktarbete finns inte utfärdade av skolöverstyrel- sen för lärare vid specialskolan. Emellertid finns för närvarande två yrkes- valslärartjänster inrättade för Specialskolans högstadium.

3.1.5 Bestämmelser om _löl'ening av tjänster och om översmi/örande av ordinarie tjänst som lärare

3.151 Förening av [läns/er

Innehavare av statligt reglerad tjänst får under vissa förutsättningar samtidigt inneha mer än en sådan tjänst. Stadgebestämmelserna härom har följande innebörd.

55 15:46

55 15:47

55 16:44

SÖ 1969-07—09, 1970-12-18

StS 28—31 & KtS 32—34 åå

SFS 1965:931 3—8 så

' Enligt ämb skr 1965-12- 30 äger bestämmelserna motsvarande tillämpning inom särskolan.

Tjänsteman får samtidigt inneha

a) ordinarie tjänst som tillsätts med fullmakt eller konstitutorial, eller extra ordinarie tjänst och ordinarie tjänst, som tillsätts med förordnande tills vidare,

b) ordinarie tjänst och högre extra ordinarie tjänst,

c) ordinarie eller extra ordinarie tjänst och högre extra tjänst, cl) två extra ordinarie eller extra halvtidstjänster.

Förening av tjänster enligt a), b)ellerc) får dock ske endast om tjänstemannen skall utöva den sistnämnda tjänsten. Han är då tjänstledig från den förstnämnda tjänsten utan särskilt beslut härom.

Tjänsteman får i annat fall än som avses 1 d) samtidigt inneha ordinarie eller extra ordinarie tjänst och lika hög eller lägre extra tjänst, om tjänst- ledighet beviljas från den ordinarie eller extra ordinarie tjänsten.

Tjänsteman får vidare samtidigt med ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst eller, under förutsättningar som angetts i det föregående, flera sådana tjänster inneha en eller flera arvodestjänster, om han utan tjänstledighet kan utöva tjänsterna eller beviljas erforderlig tjänstledighet. Innehavare av arvodestjänst får också under samma förutsättningar samtidigt inneha ytter- ligare en eller flera sådana tjänster.

I enlighet med dessa bestämmelser kan sålunda en tjänsteman i ett ex- tremfall tex tänkas inneha en ordinarie tjänst, en högre extra ordinarie tjänst och en extra tjänst som är högre än den extra ordinarie tjänsten samt dessutom en eller flera arvodestjänster.

Även Kungl kungörelsen med särskilda bestämmelser för vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet innehåller vissa bestämmelser om före- ning av tjänster.

Enligt dessa bestämmelser gäller att innehavare av ordinarie tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör eller av ordinarie tjänst som rektor eller studirektor vid grundskolan, gymnasieskolan eller specialskolan' får förena denna tjänst med ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid nyssnämnda skolformer, under förutsättning att han skall utöva den tjänst som nämnts först. Tjänstledighet från den andra tjänsten åtnjuts därvid utan särskilt beslut härom. Motsvarande gäller bl a även den som innehar ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid lärarutbildningsanstalt, or- dinarie tjänst som studierektor för lärarhögskolas försöks- och demonstra- tionsverksamhet, ordinarie eller extra ordinarie tjänst som gymnasiein- spektör eller extra ordinarie tjänst som fortbildningsledare vid lärarhögskola.

Tjänsteman får i vissa fall samtidigt inneha och utöva två ordinarie tjäns- ter, t ex

a) dels ordinarie eller extra ordinarie tjänst som facklärare eller extra or- dinarie tjänst som biträdande facklärare vid konstfackskolan, dels annan ordinarie eller extra ordinarie statligt reglerad tjänst, under förutsättning av att utövandet av den sistnämnda ordinarie eller extra ordinarie tjäns- ten inte hindrar utövandet av den andra tjänsten och om skolöver- styrelsen medger det.

b) dels extra ordinarie tjänst som facklärare eller biträdande facklärare vid konstfackskolan,dels ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare i gymnastik, musik eller andra övningsämnen vid grundskolan, gym-

nasieskolan, särskolan, specialskolan m fl läroanstalter, om den sam- manlagda undervisningsskyldigheten som är förenad med tjänsterna inte överstiger 24 veckotimmar.

De ovan återgivna bestämmelserna gäller inte för innehavare av särskild ordinarie tjänst som lärare, s k Up-lärartjänst. Kungl Maj:t har i bestäm- melser om förening av tjänster i kungörelsen om viss personal för lärar- utbildning m m föreskrivit att innehavare av Up-lärartjänst samtidigt får inneha dels annan ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan, gymnasie- skolan eller specialskolan, dels extra tjänst som lärare vid lärarhögskola som är högre än Up-lärartjänsten. Förening av tjänster får ske endast om han skall utöva Up-lärartjänsten eller den högre extra tjänsten vid lärarhögskola. Han åtnjuter därvid tjänstledighet från tjänst som han inte utövar utan särskilt beslut härom. Bestämmelserna innehåller också särskild föreskrift om att innehavare av Up-lärartjänst inte samtidigt får inneha extra tjänst som universitetslektor.

Någon motsvarighet till möjligheten att förena statligt reglerade tjänster finns inte för kommunalt reglerade tjänster. Innehavare av sådan tjänst, som erhåller annan tjänst, är sålunda beroende av att bli beviljad tjänst- ledighet för att kunna behålla den första tjänsten.

3.152 Överstat/örande av ordinarie tjänst som lärare

Ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan skall föras över stat, om den innehas av gymnasieinspektör, skoldirektör, biträdande skoldirektör, ordinarie rektor eller ordinarie studierektor vid bl a grundskolan eller gymnasieskolan. Den på stat uppförda ordinarie tjänsten som lärare återbesätts om det behövs.

Om gymnasieinspektör etc inträder i utövningen av den över stat förda tjänsten, skall tjänsten återföras på stat i den ordning skolöverstyrelsen be- stämmer efter förslag av länsskolnämnden.

Dessa bestämmelser om förande över stat respektive återförande på stat av ordinarie tjänst som lärare äger motsvarande tillämpning dels när in- nehavare av sådan tjänst vid grundskolan eller gymnasieskolan dessutom innehar Up-lärartjänst, dels när innehavare av ordinarie tjänst som lärare i gymnastik eller teckning vid grundskolan eller gymnasieskolan förordnas att viss tid inneha tjänst som lärare i gymnastikens elleri idrottens metodik vid gymnastik- och idrottshögskola respektive som biträdande rektor vid konstfackskolan.

Bestämmelserna äger även motsvarande tillämpning på ordinarie särskol- chef, rektor eller studirektor vid särskolan respektive på ordinarie rektor vid specialskolan som innehar ordinarie tjänst som lärare.

Om en ordinarie tjänst som lärare återbesatts i samband med att en in- nehavare av sådan tjänst förordnats till innehavare av exempelvis ordinarie tjänst som rektor, äger innehavaren av denna senare tjänst, om han önskar återgå till lärartjänst, normalt företräde till tjänst i den kommun där han har sin ordinarie tjänst som lärare.

Om ordinarie rektor eller studierektor vid grundskolan, gymnasieskolan

SFS 1965:931 SFS 1968:319

55 14:26— 30

Os 70 & Spech 87 &

'Denna föreskrift gäller inte för innehavare av tjänst som skoldirektör. biträdande skoldirektör eller ordinarie särskolchef.

1Denna föreskrift gäller inte i fråga om arvodes- tjänst som studierektor vid särskolan eller specialskolan.

eller särskolan eller ordinarie rektor vid specialskolan inte innehar ' sådan tjänst som lärare vilken är förenad med statlig pensionsrätt, skall han ( enligt gällande bestämmelser tills vidare, intill dess han erhåller ordinarie .- sådan tjänst, förordnas att inneha extra ordinarie tjänst som lärare eller däärmed jämförlig med statlig pensionsrätt förenad anställning som skolöverstyvrelsen bestämmer.

Om den som förordnats till innehavare av Up-lärartjänst inte innnehar ordinarie tjänst som lärare vid samma kommuns grundskola eller gym- nasieskola, skall han konstitueras på sådan tjänst (tjänsten skall i fråga om typ samt ämne eller ämnen motsvara Up-lärartjänsten). Om han innnehar ordinarie tjänst som lärare vid grundskola eller gymnasieskola med aannan huvudman, skall dock sådan konstituering ske endast om han begärir det.

3.1.6. Bestämmelser om ledighet. vikariat och anställnings upphörande 3.1.6.1 Skolchefer, skolledare, biträdande sko/ledare och lärare Semester och annan ledighet

Ordinarie eller extra ordinarie lärare äger åtnjuta ferier under den tiid av året som inte utgör läsår, om inte annat är särskilt föreskrivet. I ferrierna inräknas tid för lagstadgad semester. Ferier åtnjuts inte av lärare som anwisats andra arbetsuppgifter än undervisning eller av lärare som innehar zarvo- destjänst som rektor eller studierektor.

Semestern förläggs till tid som skolstyrelsen bestämmer. Semesterni bör, om det är möjligt, förläggas till ferietid.l Vid tex långvarig tjänstlediighet för sjukdom kan det dock — för att bereda en lärare semester i vissa fall bli nödvändigt att förlägga denna till annan tid än ferietid. För llärare som innehar arvodestjänst som studierektor vid särskolan eller specialskolan sådan lärare åtnjuter alltså semester och inte ferier finns inga särslkilda bestämmelser om förläggning av semester. För innehavare av sådam ar- vodestjänst torde bestämmelserna för lärartjänsten gälla, vilket innebäir att semestern normalt skall förläggas till ferietid.

Annan ledighet än semester beviljas av skolstyrelsen. Ansökan om le- dighet som ensam eller i omedelbar följd med tidigare tjänstledighet omfattar mer än sex månader skall dock av styrelsen med eget yttrande överlämnas till länsskolnämnden för beslut i fråga om tjänst som skoldirektör,biträd;ande skoldirektör, ordinarie särskolchef, rektor, biträdande rektor eller studirek- tor'. Motsvarande gäller ansökan om tjänstledighet för ordinarie lärare under längre tid än en termin för att med full tjänstgöring uppehålla motsvarande ordinarie eller icke-ordinarie tjänst som lärare vid annan skola eller läro- anstalt.

Ansökan om ledighet för offentligt uppdrag eller för att uppehålla an- ställning i statens tjänst för skoldirektör, biträdande skoldirektör, ordinarie särskolchef, rektor, biträdande rektor eller studierektor,2 vilken ledighet är av sådan begränsad omfattning att skolstyrelsen normalt skall besluta i ären- det, skall av styrelsen med eget yttrande överlämnas till länsskolnämnden för avgörande, om styrelsen finner sig inte böra bifalla ansökningen.

Innehavare av ordinarie tjänst som lärare 1 eller 2 (klasslärare) i grund—

skolan skall beviljas ledighet från sin ordinarie tjänst, om han erhåller tjänst i befordringsgång som avser bl a tjänst som lärare 3, 4 (speciallärare) eller 18 (ämneslärare) i grundskolan eller tjänst som lärare 2 eller 3 (speciallärare) i specialskolan.

Rektor får bevilja lärare ledighet för sjukdom under kortare tid, dock högst två veckor i följd.

Ledighet på rektorstjänst avser även arvodestjänst som förste rektor re- spektive arvodestjänst som särskolchef, om annat inte bestäms i beslutet om ledigheten.

Ansökan om tjänstledighet förenad med begäran om löneförmån som beviljas av statlig myndighet skall i denna del överlämnas till myndigheten för avgörande.

Skolöverstyrelsen har att meddela anvisningar i fråga om tjänstledighet för ordinarie lärare för uppehållande av annan lärartjänst.

Kungl Maj:t har i särskild ordning meddelat bestämmelser och anvisningar som rör frågor om tjänstledighet eller som har anknytning till sådana frågor.

Sålunda har Kungl Maj:t i cirkulär om tjänstledighet med C-avdrag m m meddelat vissa anvisningar och normer för beviljande av sådan tjänstle- dighet. 1 cirkuläret konstateras bl a att ordinarie eller extra ordinarie tjäns- teman samt extra tjänsteman tillhörande förmånsgrupp A' bl a för löne- klassuppllyttning får tillgodoräkna tid då han varit tjänstledig med C-avdrag (helt löneavdrag), varför från det allmännas sida viss anledning finns till återhållsamhet med beviljande av längre sådana ledigheter.

När ställning skall tas till ansökan om tjänstledighet med C-avdrag bör alltid en avvägning göras mellan tjänstemannens intresse av att få begärd ledighet och myndighetens intresse av att tjänstemannen utövar sin tjänst, varvid bl a bör beaktas arbetsläget hos myndigheten och möjligheterna att erhålla lämplig vikarie.

[cirkuläret behandlas bl a även frågor om tjänstledighet för studier, varvid konstateras att under vissa förutsättningar tjänstledighet med B-avdrag, dvs med till viss del bibehållna löneförmåner, kan beviljas.

Rektorer, Studierektorer och lärare vid bla grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan äger enligt gällande avtalsbestämmelser åtnjuta lön med B-avdrag under tjänstledighet för studier sammanlagt högst 360 dagar under loppet av tio på varandra följande kalenderår. om arbetsgivaren (veder- börande centrala myndighet eller den myndigheten bestämmer) finner stu- dierna angelägna från tjänstesynpunkt. Skolöverstyrelsen har 1966-02-16 dele- gerat beslutanderätten i sådana frågor till länsskolnämnden för rektorer, stu- dierektorer och lärare vid skolor som lyder under nämnden. Rent allmänt kan sägas att lön med B—avdrag kan utgå undertjänstledighet för studier som avser att t ex bredda en ett— eller tvåämneslärares kompetens att omfatta ytterligare ett ämne. [ anslutning till de senaste årens skolreformer har statens avtalsverk meddelat bestämmelser som gjort det möjligt att i vissa fall vid sidan av de i det föregående angivna bestämmelserna medge lön med B-avdrag under tjänstledighet för studier.

Ansökningar om tjänstledighet för studier bör med hänsyn till samhällets intresse av att understödja fortsatta studier behandlas välvilligt, även om C-avdrag skall tillämpas under tjänstledigheten. Tjänstledighet med C—av-

'Till denna förmåns- grupp förs extra tjänste- man som under minst sex kalendermånader av den senaste treårsperioden innehaft statligt reglerad eller kommunal anställ- ning avsedd för minst halvtidstjänstgöring eller som samtidigt innehar lägre ordinarie eller extra ordinarie tjänst.

SFS 1964z527 SFS 1967:18 SFS 19681442

SFS 1972:448

' Enligt anvisningar från statens avtals- verk skall länsskol- nämnden dessför- innan ha avgett yttrande i ärendet.

drag för studier får dock beviljas under sammanlagt högst 1 095 dagar under loppet av tio på varandra följande kalenderår. Om synnerliga skäl föreligger. får detta dagantal överskridas. ! den angivna maximiramen skall även in- räknas vissa andra tjänstledigheter med C-avdrag av i cirkuläret närmare preciserad art. Undantag görs i detta sammanhang för anställning eller upp- drag som avses i Kungl kungörelsen om tillgodoräkning i pensionshänseende av tid för anställning hos vissa internationella organisationer m m, i Kungl kungörelsen om svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst eller i Kungl cir- kuläret om statsmyndigheternas medverkan vid rekrytering av bistånds- personal samt för ledighet som i omplaceringssyfte förordats av statens per— sonalnämnd. lnte heller skall i maximiramen inräknas ledighet för anställ- ning som facklig funktionär hos personalorganisation som har till uppgift att ta till vara personalens intresse i tjänsten vid myndighet inom cirkulärets tillämpningsområde.

Vid beviljande av tjänstledighet för att inneha kommunal eller enskild tjänst bör återhållsamhet iakttas utom vid anställning som avsesi föregående stycke. Inom den tidigare angivna maximiramen 1095 dagar —- bör sådan tjänstledighet inte beviljas för längre tid än sammanlagt 180 dagar under loppet av fem på varandra följande kalenderår, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Tjänstledighet med C-avdrag för spädbarnsvård bör som regel beviljas moder eller fader längst till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag för barntillsyn bör härutöver i allmänhet medges till dess barnet uppnått tolv års ålder. Tjänstledighet för barntillsyn skall inte inräknas i den tidigare angivna maximiramen.

De i det föregående angivna normerna avser tjänstledighet som omfattar minst hälften av den ordinarie arbetstiden för heltidstjänstgörande personal.

l Kungl kungörelse om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m ll, som också gäller för skolområdet, finns bla intagna vissa bestämmelser om tjänstledighet. Lärare, som är facklig förtroendeman, kan med anledning härav under vissa förutsättningar åtnjuta tjänstledighet med oavkortad lön. Tjänstledighetstidens omfattning grundas bl a på antalet anställda — lägst 50 med statligt reglerade tjänster med minst halvtidstjänstgöring vilka tillhör samma personalorganisation som förtroendemannen. Om antalet an- ställda understiger 50, får myndigheten efter medgivande av statens av- talsverk1 bevilja tjänstledighet tillfälligtvis, om särskilda skäl föreligger. Tjänstledighet för facklig förtroendeman får omfatta högst hälften av en tidrymd motsvarande antalet undervisningstimmar i hel tjänst för förtro- endemannen. Överskjutande tjänstledighetstid får utnyttjas av ytterligare en eller flera förtroendemän för samma organisation. Föreligger särskilda skäl, får myndigheten efter medgivande av statens avtalsverk' träffa över- enskommelse med personalorganisation om att kungörelsen även i annat fall än som nyss nämnts skall tillämpas i fråga om mer än en förtroendeman för organisationen.

Statens avtalsverk har i cirkulär 19722A 14 utfärdat anvisningar till den nu aktuella kungörelsen. Av dessa anvisningar framgår bl a, att det förutsätts att lärare som behöver åtnjuta tjänstledighet för fackligt arbete inte skall tilldelas tilläggstimmar till följd härav, såvida detta inte är påkallat från pedagogisk eller organisatorisk synpunkt. Vidare framhåller man. att tjänst-

ledigheten i möjligaste mån bör förläggas med det fastställda antalet timmar för vecka jämnt fördelade över läsåret.

I cirkulär om deltidsarbete har Kungl Maj:t bl a framhållit, att det främst av familjesociala och arbetsmarknadspolitiska skäl är angeläget att myn- digheterna utnyttjar de möjligheter till deltidsarbete som finns för dem som inte kan arbeta på heltid. Detta kan ske dels genom att ordinarie tjänsteman bereds möjlighet till deltidsarbete genom partiell ledighet, dels genom att annan arbetstagare anställs på deltid eller får sin arbetstid nedsatt genom partiell ledighet.

lanslutning till Kungl Maj:ts uttalande i nyssnämnda cirkulär kan konsta— teras att det i dag torde vara relativt vanligt att tex halvtidstjänster inrättas för extra ordinarie och extra lärare.

Skolöverstyrelsen har i fråga om tjänstledighet från Up-lärartjänst och tjänst som treårsforordnad handledare konstaterat, att framställningar om tjänstledighet från sådana tjänster av andra skäl än för sjukdom och liknande med hänsyn till karaktären och syftet med tjänsterna bör prövas ingående och bedömas restriktivt. Inte minst bör detta gälla i fråga om begärd tjänst- ledighet för studier eller för att uppehålla annan tjänst.

Skolöverstyrelsen har meddelat anvisningar och upplysningar angående lärares tjänstledighet i vissa fall. Cirkuläret innefattar anvisningar om hur tjänstledighet för enskilda angelägenheter med C-avdrag på lönen skall be- viljas för lärare. Vidare framhålls bl a att beslut om tjänstledighet för of- fentligt uppdrag respektive för uppehållande av annan statligt reglerad an- ställning här åsyftas sådana tjänstetöreningsfall då tjänsteman inte automatiskt är tjänstledig från den tjänst han inte uppehåller -— skall avse den tid som den tjänstledighetsbeviljande myndigheten bestämmer med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet.

Skolöverstyrelsen har berört frågan om lärares rätt att vid tjänstledighet återinträda i tjänst före utgången av den tid för vilken tjänstledighet beviljats. Sådan rätt torde få anses föreligga, när önskemålet om att få återinträda i tjänst beror på omständigheter över vilka läraren inte kan anses ha varit rådande, tex vid tjänstledighet för militärtjänst eller på grund av sjukdom. Någon ovillkorlig sådan rätt kan däremot inte anses föreligga, när tjänst- ledighet under viss tid beviljats för tex enskilda angelägenheter (ledighet för studier inberäknad).

[ cirkulär om tjänstledighet för kommunalt förtroendeuppdrag har Kungl Maj:t föreskrivit att innehavare av statligt reglerad tjänst som tillika innehar kommunalt förtroendeuppdrag som bisyssla bör medges den tjänstledighet som behövs för uppdraget, om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Bland övriga utfärdade bestämmelser kan nämnas Kungl kungörelsen om inräkning av tjänstgöringsfria dagar i tjänstledighet i vissa fall — före- skrifterna i kungörelsen gäller inte tid då tjänsteman åtnjuter ferier —- samt Kungl kungörelsen om befrielse från tjänstgöring för läkarbesök m m.

1 vissa fall har tjänsteman möjlighet att under tjänstledighet bibehålla sina Iöneförmåner eller viss del av dessa förmåner. Bestämmelserna härom, som regleras genom avtal, finns intagna i AST 19 & jämte tillhörande spe- cialbestämmelser.

SFS l970:384

sö 1967-07-14

sö 1952-01-09

SFS l973:ll

SFS 19681572

SFS 19731624

SFS 1965:915

AST 19 &

SFS l960:553

' Bestämmelserna i skolstadgan om vikariat på tjänst som skoldirektör respektive på arvodes- tjänst som förste rektor lår anses äga motsvarande tillämpning på ordinarie tjänst som särskolchef respektive på arvodes- tjänst som särskolchef. 1 fråga om arvodestjänst som studierektor formellt sett inte vikarie utan ersättare.

Partiell tjänstebefrielse

1 Kungl kungörelsen om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m rn finns intagna bestämmelser om partiell tjänstebefrielse (utan löneavdrag). Enligt dessa bestämmelser äger myndighet, om Kungl Maj:t inte föreskriver annat, befria tjänsteman helt eller delvis från övriga tjänstegöromål under viss tid, om det är nödvändigt för att tjänsteman skall kunna handlägga visst ärende eller viss grupp av ärenden eller fullgöra annat särskilt åliggande i tjänsten. Enligt statens avtalsverks anvisningar förutsätts att partiell tjänstebefrielse och inte tjänstledighet föreligger bla när tjänsteman efter åliggande av myndighet deltar i utbildningskurs vid verket, fullgör driftvärnstjänstgöring eller deltar i driftvärnskurs eller samman— träde med driftvärnets representations- eller verkställande organ, undergår av myndighet föreskriven arbetsvård enligt bestämmelser an- gående anställningsvillkor m m för partiellt arbetsföra inom statlig och stats- understödd verksamhet samt

tas i anspråk för att vid domstol höras som vittne, sakkunnig eller i anledning av åklagarens talan — som målsägande rörande förhållande om vilka han äger kännedom på grund av sin tjänst, eller för att vid annan myndighet än domstol höras upplysningsvis om sådana förhållanden.

Vikariat

Vikarie på tjänst som skoldirektör' eller biträdande skoldirektör, ordinarie tjänst som rektor, extra tjänst som biträdande rektor, ordinarie tjänst som studierektor eller beträffande gymnasieskolan arvodestjänst som stu- dierektor2 förordnas av skolstyrelsen om det behövs och om annat inte följer av bestämmelserna om långtidsvikariat. Det föreskrivs sålunda inte att vikarie alltid skall förordnas när innehavaren av tjänsten är tjänstledig eller har semester. Behovet av vikarie skall prövas från fall till fall.

Bestämmelserna om långtidsvikariat innebär att sådant vikariat kan tillsät- tas på ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst, när vikariatet beräknas vara minst sex månader i följd och omfatta minst halvtidstjänstgöring. Lång- tidsvikariat tillsätts i samma ordning som tjänsten, vilket innebär att tillsätt— ningsmyndighet i förevarande fall antingen är Kungl Maj:t,skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden.

Den tid som efter det att vikariat blivit ledigt förflyter innan tillsätt- ningsförfarandet blivit klart inräknas i den angivna tidsramen om sex må- nader. Detta innebär att den tid som ett långtidsvikariat uppehålls kan kom- ma att omfatta kortare tid än sex månader. Fortsatt långtidsvikariat får meddelas av skolstyrelsen. Om tjänsten är vakant, fordras dock skolöver- styrelsens eller beträffande ordinarie tjänst som studierektor vid grund- skolan eller särskolan länsskolnämndens medgivande, för att sådant vikariat skall få meddelas.

Vikarie — formellt sett ersättare — på arvodestjänst som förste rektor eller på arvodestjänst som särskolchef förordnas av skolstyrelsen respektive omsorgsstyrelsen för högst sex månader i följd och av skolöverstyrelsen för längre tid.

Under semester för rektor vid grundskolan eller särskolan eller för in- nehavare av ordinarie tjänst som rektor vid gymnasieskolan bör som vikarie förordnas studierektor för rektors arbetsområde respektive vid skolenheten, i den mån denne jämlikt särskilda bestämmelser är skyldig att utöva rek- torstjänsten.' Beträffande särskild skolenhet med gymnasieskola typ 1 vid vilken finns biträdande rektor gäller att denne är skyldig att uppehålla rek- torstjänsten. när rektor åtnjuter ledighet eller när tjänsten är vakant.

Vid tillfälligt förfall för lärare bestämmer rektor hur undervisningen skall uppehållas. Eljest skall skolstyrelsen, om det bedöms nödvändigt för att uppehålla undervisningen, normalt anställa icke-ordinarie lärare som ersätt- are, när en lärare är ledig. Istället får dock vikarie förordnas i den utsträckning skolöverstyrelsen bestämmer. Skolöverstyrelsen har senast 1972 utfärdat be- stämmelser härom.

Enligt dessa bestämmelser gäller att långtidsvikariat2 endast får förekomma på Up-lärartjänst och på or— dinarie tjänst som lektor (Uo-tjänst),

att annat vikariat än långtidsvikariat får förekomma endast på Up- lärartjänst och på ordinarie tjänst som lärare 5—8 i specialskolan,

att skolstyrelsen — under hänsynstagande till förhållandena i varje särskilt fall och beträffande Up-lärartjänst efter samråd med lärarhögskolans rektor har att avgöra om långtidsvikariat skall ledigkungöras eller om icke- ordinarie lärare skall anställas, varvid ett skäl att inte ledigkungöra lång- tidsvikariat på Uo-tjänst som lektor kan vara att sådant vikariat skulle kom- plicera lärarsituationen vid skolenheten eller inom kommunen samt

att skolstyrelsen vid ledighet under kortare tid än sex månader på Up- lärartjänst i samråd med lärarhögskolans rektor i första hand skall pröva möjligheten att uppehålla tjänsten med vikarie.

Om det vid den nyssnämnda prövningen visar sig att lämplig vikarie inte kan erhållas eller att eljest skäl föreligger att inte förordna vikarie, bör icke-ordinarie lärare anställas för att uppehålla undervisningen. För full- görande av de med tjänsten förenade lärarutbildningsuppgifterna får lä- rarhögskolans rektor. om så erfordras, inrätta arvodestjänst som handledare med förordnande tills vidare för ett läsår eller kortare tid.

Möjligheterna att förordna vikarie när lärare är ledig är således starkt begränsade.

Göromålsförordnande

Med göromålsförordnande avses förordnande som utan att vara vikariat innebär att någon skall bestrida göromål vilka ankommer på innehavare av tjänst av visst slag. Sådant förordnande kan aktualiseras när innehavare av viss tjänst behöver frikopplas från sina reguljära arbetsuppgifter eller från flertalet av dessa uppgifter för att handlägga vissa särskilda frågor (”Dubblering av tjänsten”).

Göromålsförordnande får avse endast göromål som ankommer på inne- havare av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst.

Myndigheten prövar om göromålsförordnande skall meddelas om Kungl Maj:t inte föreskriver annat. Om myndigheten inte har befogenhet att inrätta

' Innehavare av ordinarie tjänst som studierektor är enligt gällande bestäm- melser skyldig att under högst tre månader av ett och samma kalenderår utöva högre tjänst, t ex att vikariera som rektor.

55 13:24

SÖ 1972-04-18

' Långtidsvikariat får ledigkungöras även vid andra tider än som gäller för ledigkungörelse av ordinarie tjänster, dock inte undertiden 15juni 15 augusti.

' Denna begränsning gäller bla inte, när innehavare av tjänst i befordringsgång förord— nas att utöva tjänst med likartade arbetsuppgifter i högst samma lönegrad som den högsta tjänsten i befordringsgången.

en motsvarande extra ordinarie tjänst och om förordnandet beräknas få en varaktighet av minst sex månader i följd, prövas frågan av Kungl Maj:t. Skolöverstyrelsen äger bestämma i vilken utsträckning göromålsförord- nande får meddelas för lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan. Göromålsförordnanden förekommer normalt inte inom det lokala skol- väsendet.

Skyldigher att utöva annan tjänst

Innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra statlig tjänst är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva eller bestrida göro- mål som ankommer på innehavare av — annan sådan tjänst hos myndighet eller inrättning inom samma verksamhetsområde. Motsvarande gäller för innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra statligt reglerad tjänst som är inrättad hos kommun, landstingskommun eller inrättning och som tillhör skolväsendet under skolöverstyrelsens inseende beträffande annan sådan tjänst hos kommunen, landstingskommunen eller inrättningen.

Skyldigheten är i fråga om högre tjänst' tidsmässigt begränsad till sam- manlagt högst tre månader av samma kalenderår.

För innehavare av tjänst som lärare vid bl a grundskolan, gymnasieskolan, särskolan eller specialskolan gäller härutöver särskilda bestämmelser. Sådan lärare är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva högre tjänst som lärare vid sådan skola. För innehavare av ordinarie tjänst som lärare är dock denna skyldighet begränsad till sammanlagt högst sex månader av samma kalenderår.

Innehavare av tjänst som skolledare vid statlig skola är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva tjänst som skolchef eller bi- trädande skoldirektör inom kommunen. Innehavare av tjänst som skol- direktör eller biträdande skoldirektör eller som skolledare är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva tjänst som skolinspektör, un- dervisningsråd eller skolråd. Skyldigheten avser i båda fallen en tid av högst tre månader av samma kalenderår.

[ enlighet med de i det föregående berörda bestämmelserna är sålunda ordinarie studierektor vid grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan skyl- dig att under viss tid utöva tex rektorstjänst vid samma skolform i kom- munen eller landstingskommunen.

A nstä/Inings upphörande

Tjänsteman (skolchef, skolledare, biträdande skolledare och lärare) får lämna tjänsten efter skriftlig uppsägning eller beträffande den som är förordnad för bestämd tid, tex skoldirektör eller ordinarie rektor efter begäran om avsked. Sådant avsked före anställningstidens utgång får dock beviljas, en- dast om särskilda skäl föreligger. Den som är förordnad för tillfällig an— ställning får lämna tjänsten omedelbart efter anmälan, om anställningen inte varat mer än tre månader i följd.

1 övrigt gäller bla

a) att tjänsteman kan skiljas från tjänsten av allmän domstol efter åtal,

b) att tjänsteman är skyldig att avgå från tjänsten vid ålder som anges i avtal om statlig pension,

e) att tjänsteman är skyldig att avgå från tjänsten, om han genom la- gakraftägande dom befunnits skyldig till brott varå avsättning kunnat följa men enligt 33 kap 2 & brottsbalken överlämnats till särskild vård, dömts till böter eller skyddstillsyn eller förklarats fri från påföljd, (1) att tjänsteman är skyldig att avgå, om han till följd av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan är oförmögen att för framtiden fullgöra sitt arbete tillfredsställande; han är även skyldig att avgå, om han till följd av nedsatt arbetsförmåga under två åri följd inte tjänstgjort annat än försöksvis under kortare tid samt socialstyrelsen finner det sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett år och ovisst hur arbetsförmågan kommer att utveckla sig därefter,

e) att tjänsteman anställd med fullmakt eller konstitutorial, tex ordinarie lärare, är skyldig att avgå från tjänsten,om han är urståndsatt att fullgöra tjänsten tillfredsställande och högst fem år återstår till dess han äger avgå med ålderspension.

Tjänsteman som är underkastad statens allmänna tjänstepensionsregIemente detta är fallet med här berörda tjänstemän men inte uppnått den ålder då han äger avgå med ålderspension får dock inte åläggas att avgå, om han lämpligen kan förflyttas till eller beredas annan anställning som är förenad med statlig pensionsrätt.

Beslut om avgång som avses under d) och e) skall föregås av en ingående utredning dels om tjänstemannens framtida tjänstbarhet, dels om möjlig- heterna att i stället omplacera tjänstemannen till annan anställning. Upp- kommer fråga att bevilja sjukpension, skall yttrande inhämtas från bl a so- cialstyrelsen och, i vissa fall, statens personalnämnd. innan pensions- myndigheten fattar beslut i ärendet.

Fråga om anställnings upphörande prövas alltid av Kungl Maj:t i fråga om avgång i fall som avses under c) och e).

I övriga fall med undantag för fall som avses under a) prövas fråga om anställnings upphörande av tillsättningsmyndigheten eller av den myndighet där tjänstemannen är anställd. I fråga om specialskolan åvilar prövningen i samtliga fall tillsättningsmyndigheten. För skoldirektör och biträdande skoldirektör prövas fråga om avsked från tjänsten på egen begäran före anställningstidens utgång av Kungl Maj:t och avgång i övriga fall av skol- överstyrelsen. Inom den kommunala och landstingskommunala skolsektorn prövas i övrigt fråga om avgång från tjänsten i samband med ålderspension av skolstyrelsen. Detsamma gäller avgång från tjänsten på egen begäran för tjänsteman som inte är förordnad för bestämd tid'. I övriga fall prövas fråga om anställnings upphörande av tillsättningsmyndigheten.

Tjänsteman som är förordnad tills vidare, bl a extra ordinarie lärare, kan uppsägas från sin tjänst, vilket normalt skall ske skriftligen. Uppsägning får ske endast om tjänstemannen visat bristande lämplighet för tjänsten eller det finns anledning att dra in denna eller uppsägningen av annat

' Den som innehar tjänst med förordnande för bestämd tid tex ordinarie rektor får den sista förordnandeperioden avpassad på sådant sätt att något särskilt beslut om avgång från denna tjänst som regel inte fordras. när tjänstemannen skall avgå med ålderspension.

AST 9 ;" SFS 1972:199

AST 9 & 5 mom

Prop 1973zl29

skäl är påkallad från allmän synpunkt.

Den arbetstagarförening som tjänstemannen tillhör har rätt att begära överläggning i ärendet, vilket skall ske utan dröjsmål. Om sådan begäran framställs, får tjänstemannen inte skiljas från tjänsten förrän överläggningen ägt rum, även om uppsägningstiden gått ut.

Vid uppsägning av extra ordinarie eller behörig extra lärare, liksom även när sådan lärare eller ordinarie lärare önskar avgå på egen begäran, skall vissa genom avtal fastställda uppsägningstider iakttas. Vid uppsägning av extra ordinarie lärare (med förordnande tills vidare) skall jämlikt bestäm— melser i lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare beroende på lärarens ålder i vissa fall iakttas längre uppsägningstider än som följer av gällande avtal. För långtidsvikariat på tjänst som skolledare eller lärare gäller samma uppsägningstider som för behörig extra lärare. Arbetsgivaren får medge att anställning upphör utan att tjänstemannen iakttar gällande uppsägningstid.

Några statliga bestämmelser angående turordning vid uppsägning av icke- ordinarie lärare på grund av övertalighet finns för närvarande inte utfärdade. Däremot har lärarorganisationerna 1969 gemensamt rekommenderat vissa riktlinjer för rangordning vid friställning av icke-ordinarie lärare. Dessa rikt- linjer innebär att rangordning mellan behöriga extra ordinarie lärare med förordnande tills vidare inte bör göras utifrån de bestämmelser som gäller vid tillsättning av lärartjänst. I stället bör enligt vissa angivna regler an- ställningstid — främst fortlöpande anställningstid inom den kommun där uppsägning av lärare skall ske tillmätas avgörande betydelse. Skolsty- relserna torde som regel i princip tillämpa de av lärarorganisationerna re- kommenderade riktlinjerna, när uppsägningsfrågor aktualiseras.

Ett förslag om ny lag om anställningsskydd m m har antagits av riksdagen. Lagen träder i kraft 1974-07-01. Den innefattar bestämmelser om uppsäg- ningstider och varseltider som ensamma eller tillsammantagna i vissa fall går utöver de uppsägningstider som för närvarande gäller. Lagen innehåller också bestämmelser om i vilken turordning arbetstagare skall beredas fortsatt anställning när en uppsägningssituation uppstår. (Jfr vad som anförts om denna lag under avsnittet Anställningstrygghetsfrågor för lärare. s 190 f).

3.1.6.2 Bestämmelser om ledighet. vikariat och anställnings upphörande/ör övrig personal

Om ledighet, vikariat, avsked eller entledigande för övriga anställda beslutar skolstyrelsen, om inte annat följer av bestämmelse som Kungl Maj:t med- delar. Beträffande grundskolan, gymnasieskolan och särskolan gäller därvid att kommunfullmäktige/landsting lår uppdra åt annan kommunal/lands- tingskommunal nämnd än skolstyrelsen att fatta beslut i sådan fråga. Denna möjlighet föreligger dock inte beträffande anställning som skolläkare och skolsköterska.

Bedömning av om lönen helt eller delvis skall få bibehållas av innehavare av kommunalt reglerad tjänstemannaanställning vid bla ledighet för för- troendemannauppdrag åt den egna kommunen och för studier görs av löne- nämnden, medan prövning av löneförmåner under tjänstledighet för en-

skilda angelägenheter görs av respektive myndighet. Under tjänstledighet för enskilda angelägenheter får dock lönen bibehållas, endast om synnerliga i avtal angivna skäl föreligger och då under sammanlagt högst sex arbetsdagar per kalenderår.

Centrala rekommendationer eller anvisningar från Svenska kommunför- bundet eller Landstingsförbundet om för vilka ändamål tjänstledighet bör beviljas har utfärdats endast i begränsad omfattning.

Preciserade rekommendationer angående när och i vilken omfattning vi- karie bör förordnas har inte givits från centralt kommunalt håll. Princip- frågan har däremot behandlats i olika sammanhang (bl a i cirkulär från stadsförbundets förhandlingsavdelning nr 12/1965).

Tjänstemans allmänna skyldigheter framgår dels av avtalsbestämmelser, dels av bestämmelseride lokala tjänstemannastadgorna. ldessa skyldigheter ABT 5 & ingår bl a att fullgöra andra arbetsuppgifter eller att låta sig förflyttas till ' annan anställning hos kommunen, om arbetsgivaren så påfördrar. Tjäns- LTS 10 _"- teman är alltså skyldig att motta förordnande att uppehålla annan anställning hos kommunen.

En skillnad i reglerna om anställnings upphörande för innehavare av kom- munalt reglerade tjänstemannaanställningar i förhållande till statligt regle- rade är att bl a frågor om disciplinär bestraffning och anställnings upphörande är förhandlingsbara och således reglerade i de kommunala avtalen.

Anställning kan enligt avtalen bla upphöra genom uppsägning, varvid uppsägningstidens längd är beroende dels av om uppsägningen sker från arbetsgivarens eller från arbetstagarens sida, dels av hur länge tjänstemannen varit hänförd till grupp I eller till grupp 2 i avtalets mening. Möjlighet finns för arbetsgivaren (myndigheten) att efter framställning från tjänste- mannen avkorta den angivna uppsägningstiden.

Efter sex månaders sammanhängande anställning som tjänsteman grupp 1 får uppsägning från arbetsgivarens sida ske endast om saklig grund före- ligger. Vad som utgör saklig grund för uppsägning kan därvid endast be- dömas med ledning av arbetsrättspraxis. Särskilda bestämmelser gäller för tjänsteman anställd för bestämd tid, bestämd arbetsuppgift eller på viss- tidsförordnande.

3.1.7 A nställningst/ygghetsfrägor(för lärare 3.1.7.1 Ordinarie lärare Ö Innehavare av ordinarie tjänst som lärare vid här berörda skolformer åtnjuter en oinskränkt anställningstrygghet i den meningen att de inte riskerar att bli friställda,om underlaget för tjänsten försvinner. Om det visar sig nödvän- digt, är de dock — jämlikt föreskrifter i Kungl kungörelsen med särskilda bestämmelser för vissa tjänstemän inom universitets— och skolväsendet SFS l965z93l i en sådan situation eller om andra särskilda skäl föreligger skyldiga att låta sig förflyttas till annan ordinarie tjänst vid statlig kommunal eller lands- tingskommunal skola eller vid försvarets gymnasieskola, särskola, epilep- tikerskola eller lärarutbildningsanstalt. Ordinarie lärare i gymnasieskolan i ämne i vilket ingår undervisning i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte kan även förflyttas till annan ordinarie statligt reglerad

tjänst än lärartjänst, om de arbetsuppgifter som är förenade med denna senare tjänst huvudsakligen tillhör hans yrkesområde.

För ordinarie lärare vid specialskolan gäller bestämmelserna i statstjäns- temannalagen, enligt vilka sådan lärare är skyldig att låta sig förflyttas till annan statlig ordinarie tjänst.

Om samma myndighet tillsätter såväl den tjänst som läraren innehar som den tjänst till vilken förflyttning är aktuell, prövas förflyttningsfrågan av denna myndighet. Andra förflyttningsfall prövas av Kungl Maj:t.

Andelen ordinarie tjänster som lärare är förhållandevis hög inom skolan för vissa lärarkategorier 85—90 procent av antalet heltidstjänster för re- spektive lärarkategori.

3. 1 .7.2 Icke-ordinarie lärare Bestämmelser om anställningstrygghet/ör icke-ordinarie lärare

Genom att en icke-ordinarie lärare kan uppsägas om underlaget för hans tjänst bortfaller är en icke-ordinarie lärartjänst förenad med en lägre grad av anställningstrygghet än som gäller för ordinarie tjänst. Under senare år har åtgärder vidtagits för att öka tryggheten i anställningen för i första hand de extra ordinarie lärarna. Genom beslut 1970-05—14 har sålunda Kungl Maj:t meddelat vissa bestämmelser härom.

Bestämmelserna, som gäller för extra ordinarie lärare vid grundskolan och gymnasieskolan, men däremot inte för sådana lärare vid särskolan och specialskolan, innebär bla att övertalig lärare i första hand om möjligt bör beredas fortsatt extra ordinarie anställning i kommunen genom att han vid samma eller annan skolform med stöd av eljest gällande bestämmelser till- delas undervisning som han lämpligen kan fullgöra. Om det föreligger behov av att anställa icke-ordinarie lärare av motsvarande slag vid annan skolform i kommunen, bör han i andra hand förordnas på ifrågavarande tjänst utan att tjänsten anmäls ledig, under förutsättning att han är behörig till tjänsten. Motsvarande gäller även i fråga om icke-ordinarie tjänst i annan kommun inom länet eller — om särskilda skäl föreligger — inom angränsade län beträffande övertalig lärare som innehaft extra ordinarie tjänst under minst två år och som inom ramen för det reguljära tillsättningsförfarandet inte kunnat erhålla annan tjänst. Länsskolnämnden bestämmer vilka icke-or- dinarie tjänster som skall tas i anspråk för detta ändamål. Den mottagande kommunen är skyldig att utfärda förordnande för den övertalige läraren. Om övertalig lärare med minst två års anställning som extra ordinarie lärare inte kunnat erhålla eller beredas annan anställning, kan länsskolnämnden medge att läraren får meddelas fortsatt förordnande som extra ordinarie lärare i kommunen under högst en termin (reservlärare). Läraren skall härvid i första hand fullgöra undervisning och i andra hand de arbetsuppgifter av huvudsakligen skoladministrativ natur som skolstyrelsen bestämmer. I det senare fallet tillämpas den arbetstidsvolym som normalt gäller för sådan verksamhet.

Trygghetsavta/en [972-10-30 och [972-12-14

Under slutet av år l972 träffades överenskommelse mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer om två trygghetsavtal för tjänstemän inom den offentliga sektorn som innehar statligt reglerad tjänst.

Enligt avtalen kan tjänsteman, som blivit övertalig och som av denna anledning skiljts från tjänsten utan att i samband därmed ha erbjudits god- tagbar anställning i offentlig tjänst, under vissa förutsättningar få avgångs- bidrag eller årlig ersättning.

Årlig ersättning avses användas i de fall då en tjänsteman skiljs från tjänsten på grund av övertalighet samt har uppnått viss ålder och kan redovisa viss anställningstid. Ersättningen skall då utgå intill dess att pension börjar utgå enligt vanliga regler, såvida inte godtagbar anställning i offentlig tjänst dessförinnan kunnat erhållas.

Vid prövning av fråga om rätt till årlig ersättning samt om ersättningens storlek skall i stort sett tillämpas de normer som angivits i KBr 1960-06-30 till statskontoret med föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

Villkoren/ör avgångsbidrag är likartade dem som gäller för SAF/ LO:s av- gångsbidragsförsäkring (AGB). Huvudregeln är att bidragets storlek rela- teras till tjänstemannens ålder och anställningstid i statligt reglerad tjänst.

En särskild grupp med företrädare för statens avtalsverk och personal- organisationerna har diskuterat avtalets tillämpning på vissa lärarkategorier. Gruppen har därvid i ett protokoll upprättat 1973-03-16 konstaterat, att det på skolområdet finns ett stort antal tjänstemän som är förordnade på tjänster för högst en termin eller ett läsår i sänder (tex extra lärare). Många av dessa erhåller förnyade förordnanden för flera perioderi följd så att en sam- manlagd anställningstid om flera är liknande den vid fast anställning uppnås. Om sådan tjänsteman blir övertalig, kan enligt arbetsgruppen i vissa fall skäl föreligga att avgångsbidrag respektive årlig ersättning skall kunna utgå, oavsett att entledigande — på grund av att förordnandet är tidsbestämt — inte föreligger.

För att pröva frågor om avgångsbidrag och årlig ersättning har en särskild nämnd, trygghetsnämnden, inrättats. En utbildad praxis saknas ännu, efter- som trygghetsnämnden verkat endast sedan 1973-01-01. Avsikten är dock att avgångsbidrag och årlig ersättning endast skall tillgripas som en sista utväg. I de fall tjänsteman varit föremål för omplaceringsåtgärder genom statens personalnämnds försorg, förutsätts det att personalnämnden vid ären- dets överlämnande tiil trygghetsnämnden anger, huruvida tjänstemannen enligt statens personalnämnds mening skäligen bort godta anställning som erbjudits honom.

En intressant fråga i anslutning till trygghetsnämndens verksamhet är om extra ordinarie eller extra lärare som också innehar en ordinarie bot- tentjänst skall kunna få avgångsbidrag vid avgång från den extra ordinarie eller extra tjänsten. Denna fråga synes ännu inte ha varit föremål för nämndens prövning.

Trygghetsavtalen tar också upp arbetsmiljöfrågor och frågor om kom- pensation till tjänsteman som i tjänsten skadas vid uppenbart olycksfall eller på grund av misshandel.

'I vissa fall lön utan avdrag.

3.1.7.3 Anställningstorgghetsfrågor i anslutning till reformer inom grundskolan och gymnasieskolan m m

I samband med grundskolans och gymnasieskolans omorganisation har Kungl Maj:t i olika avseenden vidtagit åtgärder för att underlätta över- gångssituationen för lärarna. Bl a har bestämmelser meddelats som innebär att ordinarie och extra ordinarie lärare i vissa fall temporärt kan beredas fortsatt anställning i kommunen, trots att underlag som följd av omor- ganisationen saknas. Dessa lärare är skyldiga att, om så erfordras. fullgöra hela eller del av sin tjänst genom tjänstgöring med andra uppgifter än un- dervisning, arbetsuppgifter som kan anses ligga inom det yrkesområde lä- raren har utbildning för eller andra arbetsuppgifter, huvudsakligen av skol- administrativ natur. Vid arbetsuppgifter av annan art än undervisning till- lämpas den arbetstidsvolym som normalt gäller för sådan verksamhet. Vid tjänstgöring, som delvis utgörs av undervisning och delvis av annat arbete, anpassas arbetsvolymen till verksamhetens art och omfattning. Avtal har träffats som gör det möjligt för här åsyftade lärare att vid sådan delad tjänstgöring fullgöra den reella årsarbetstiden under kortare tid än ett år.

De beslut av Kungl Maj:t som åsyftas i det föregående är bl a följande:

Ambetsskrivelse Avser

1970-02-20 Ordinarie eller extra ordinarie lärare i grundskolan i hemkun— skap jämte eventuellt annat ämne under redovisningsåren 1970/ 73 l972-02-l8 Ordinarie eller extra ordinarie lärare i grundskolan i barnkun- skap under redovisningsåret 1972/73 1972-0646 Ordinarie lärare i grundskolan (undantag: lärare l—4) vid till- fällig brist på timunderlag eller i avvaktan på förflyttning 1971—05-27 Vissa extra ordinarie lärare i gymnasieskolan (tidigare anställda 1972-03-24 i yrkesskolan) under redovisningsåren 1971/74 1973-04-13 197l-03—I9 Ordinarie lärare i gymnasieskolan vid tillfällig brist på timun-

derlag eller i avvaktan på förflyttning

I anslutning till skolreformerna har vidare statens avtalsverk utfärdat före- skrifter, som bl a gjort det möjligt för vissa lärare att under tjänstledighet för studier komma i åtnjutande av lön med B-avdrag', utan att detta påverkar det dagantal varunder sådan löneförmån enligt eljest gällande bestämmelser kan utgå. Härutöver har Kungl Maj:t genom beslut 1970-05-14 och 1972- O6-l6 meddelat bestämmelser bla om särskilt utbildningsarvode för be— drivande av vissa i besluten närmare angivna studier m m för vissa från grundskolan redan avgångna lärare och om löneförmåner under tjänstle- dighet för yrkesstudier för vissa andra lärare i grundskolan.

På senare tid har även åtgärder vidtagits för att förbättra anställnings- situationen för obehöriga lärare som anställts inom skolväsendet vid en tidpunkt, då brist på behöriga lärare förelåg och vilka lärare nu riskerar att bli övertaliga, då tillgången på behöriga lärare förbättrats. Dessa åtgärder innebär bl a att vissa obehöriga lärare med lång Iärartjänstgöring, som inte genomgått för behörighet till ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst före- skriven praktisk-pedagogisk utbildning, behörighetsförklarats till sådan

tjänst. Vissa andra obehöriga lärare har beretts tillfälle att genomgå praktisk- pedagogisk utbildning.

3. I .7.4 Statens personalnämnd samt vissa omplaceringsfrågorför lärare Inledning

I sitt yttrande 1970-09-04 över betänkande avgivet av 1969 års personal- vårdsutredning om den statliga personalvårdens organisation uttalade Svens- ka kommunförbundets styrelse bl a

att statlig tillsyn över den kommunala personalvården' inte kan accepteras, att kommunerna själva måste sörja för erforderliga personalvårdsinsatser även för lärare2 så att personalpolitiken för de anställda inom olika för- valtningsområden inom kommunen utformas likvärdigt samt att med hänsyn bl a till kommunernas mycket begränsade handlingsfrihet vid lärarrekrytering staten bör ha huvudansvaret när det gäller att lösa eventuella omplaceringsfrågor för lärare.

Inom vissa av personaladministrationens delområden bör inte lärarnas spe- ciella ställning föranleda någon särbehandling jämfört med övriga kommu- nalanställda arbetsgrupper. Exempel på sådana delområden är

— introduktion,

information.samråd,

personalsocial verksamhet samt företagshälsovård, arbetarskydd.

Statliga bestämmelser lägger i princip inte hinder i vägen för att tillämpa det av kommunen för övrig personal använda systemet för introduktion samt för information och samråd även för lärare.

Kommunens personalsociala verksamhet i form av kurativ service, triv- selfrämjande åtgärder etc bör givetvis komma även lärarna till del. Statens personalnämnd har dock skyldighet att medverka genom råd och upplys- ningar när det gäller frågor om anpassning i arbetet eller frågor i övrigt av social natur.

lnom några av de personaladministrativa delområdena är de statliga reg— lerna så utformade att lärarna i vissa hänseenden måste behandlas på ett från andra kommunltjänstemän avvikande sätt.

Exempel på sådana delområden är

rekrytering,urval, personalutbildning — förhandlingar om löne- och andra allmänna anställningsvillkor, personalavgång samt — omplacering och omskolning.

Statens persona/nämnd

Statens personalnämnd är central myndighet för den statliga personalad- ministrationen i den mån denna inte ankommer på annan statlig myndighet.

' Utredningen har för sin del till begreppet perso- nalvård fort även företags— hälsovård och arbetar- skydd. ' Detta principiella synsätt omfattar även skolledare.

SFS 19721l56

SFS 19732380

Nämnden skall även handha vissa frågor rörande personal i statsunderstödd verksamhet. Nämnden har således en central roll rörande frågor om an- ställningstrygghet för statstjänstemän och beträffande bl a frågor om om- placering och omskolning av lärare.

Enligt sin instruktion skall nämnden svara för utveckling och samordning av personaladministrativa frågor inom statsförvaltningen och verka för att personaladministrativa frågor inom statsförvaltningen handläggs på ett än— damålsenligt sätt. Personalnämnden skall vidare centralt svara för rekry- terings-och omplaceringsfrågor i samband med utlokalisering av statliga verk.

Sådana personalvårdsärenden som avser lärare och som handläggs av per- sonalnämnden behandlas av nämndens regionkontor i Göteborg, Linköping och Umeå samt av den sk riksarbetsgruppen i Stockholm.

Det kan konstateras att lärargruppen är utsatt för stora påfrestningar i sin yrkesutövning. Sålunda är antalet personalvårdsärenden hos personal- nämnden, som rör lärare, proportionellt sett högt. Lärargruppen utgör an- talsmässigt mindre än 25 procent av det totala antalet tjänstemän för vilka personalnämnden har att handlägga personalvårdsärenden. Lärarna svarar emellertid för cirka 50 procent av de handlagda fallen.

Omplacering på grund av omorganisation eller vid förändring av verksamheten

Kungl Maj:t har i brev 1972-12-15 framhållit, att varje enskild myndighet i första hand är ansvarig för omplacering av personal. Enligt av Kungl Maj:t utfärdade föreskrifter kan pesonalnämnden ålägga statlig myndighet att vid planerad eller beslutad omorganisation eller vid annan förändring av verk- samheten, som kan förväntas medföra eller har medfört att tjänstemän blir övertaliga, efter hand lämna uppgift till personalnämnden om beräknade förändringar i personalbehovet.

Föreskrifterna innebär vidare att myndighet eller annan allmän inrättning till nämnden kan överlämna fråga om omplacering av tjänsteman som inte kunnat omplaceras genom myndighetens egen försorg. Om omplacering inte heller kan ske genom nämndens försorg, skall detta anmälas till trygg- hetsnämnden med uppgift om huruvida tjänstemannen enligt personal- nämndens mening skäligen bort godta anställning som har erbjudits honom. Föreskrifterna är tillämpliga på såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare vid här berörda skolformer. Genom att föreskrifterna tillkommit relativt nyligen har ännu inte några rutiner utbildats för hur dessa omplaceringsfrågor prak- tiskt skall handläggas. Överläggningar härom har dock förekommit mellan företrädare för personalnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrel- sen och berörda personalorganisationer.

För att underlätta möjligheterna att omplacera övertalig personal har per- sonalnämnden genom föreskrifter i Kungl kungörelsen om särskilt förfa— rande vid tillsättning av tjänst mm tilldelats befogenhet att i vissa fall föreskriva att tjänst vid myndighet får ledigkungöras eller tillsättas först efter särskilt medgivande av personalnämnden. Jämlikt fro m 1973-0701 vidtagen ändring av nyssnämnda kungörelse har personalnämndens befo- genhet att bestämma kungörelsens tillämpningsområde tidigare omfat—

tade denna befogenhet endast vissa statliga tjänster samt statligt lönereg- lerade tjänster i vissa kommuner — utvidgats att omfatta i princip alla tjänster för vilka avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av Kungl Maj:t eller myndighet som Kungl Maj:t bestämmer.

Personalnämnden har beslutat att kungörelsen generellt skall gälla för bl a ordinarie tjänster som lärare i grundskolan, gymnasieskolan eller sär- skolan i de kommuner som är aktuella som mottagarkommuner i samband med utlokalisering av statliga verk från Stockholm. Personalnämnden har dock hittills i fråga om dessa kommuner endast i ett fall beslutat att viss tjänst inte ftck tillsättas utan medgivande av nämnden.

Omplacering EI/(V'föl'äHd/"lflg av arbetsuppgifter pa" grund av nedsatt arbetsförmåga.

Huvudmannen har ansvar för att ärenden rörande eventuell omplacering eller omskolning av lärare med sviktande arbetsförhet i sin läraruppgift tas upp i tid och blir utredda samt att åtgärder vidtas för att läraren om möjligt skall kunna bibehålla sin dittillsvarande tjänstgöring.

Enligt personalnämndens instruktion åligger det nämnden särskilt att yttra sig i frågor om sjukpension för anställd med statlig personalpensionsrätt samt att inom sitt verksamhetsområde följa utvecklingen av de partiellt arbetsföras anställningsförhållanden och yttra sig i ärenden om partiellt ar- betsföra.

Till grund för personalnämndens verksamhet i ärenden rörande partiellt arbetsföra ligger bl a Kungl Maj:ts cirkulär angående anställningsvillkor för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet. Bestäm- melserna i cirkuläret avser även partiellt arbetsföra. vars arbetshinder har psykiska orsaker.

Personalnämnden har i meddelande nr 18 (1972-09-20) utfärdat anvis— ningar för tillämpning av vissa delar av cirkuläret. Anvisningarna gäller tjänstemän vars avlöningsförmåner fastställs under medverkan av Kungl Maj:t eller myndighet som Kungl Maj:t bestämmer, alltså bl a flertalet lärare i kommuner och landsting. Till följd av nämndens ställning som centralt statligt organ har anvisningarna dock utformats i huvudsak för användning inom statsförvaltningen.

Anvisningarna har indelats i följande fem avsnitt:

1. inledning vari bla vissa grundläggande begrepp och regler definieras.

2. Beskrivning av handläggningsgång av ärende för att återställa den an- ställdes arbetsförhet.

3. Diskussioner av omplacering eller förändring av arbetsuppgifter.

4. Särskilt löneanslag.

5. Personlig tjänst m m.

Det erinras i anvisningarna bl a om att förvaltningslagens särskilda bestäm- melser kan bli tillämpliga vid handläggning av ärende som berör partiellt arbetsför.1 Myndigheternas insatser skall avse att återställa den anställdes arbetsförhet eller om detta icke är möjligt bereda honom ett med hänsyn till arbetshindret lämpligt och om möjligt likvärdigt arbete.

SFS 1960:553, ändr. l97lz552 (omtryck), l97lzll95

' l det följande avses med

partie/II arbetsför den som har eller förmodas kunna få särskilda svårigheter att behålla ett förvärvsarbete på grund av fysiskt. psykiskt eller socialt arbetshinder och med

arbe/sva'rd alla arbets- eller yrkesinriktade åtgärder som syftar till att behålla partiellt arbetsföra i tjänst.

StL 27 &. StS 21—26 åå KtS 26—3l ;;

Som grund för varje form av rehabilitering bör myndigheten på ett så tidigt stadium som möjligt göra en utredning. Personalnämnden föreslår att sådan rehabiliterings- eller tjänstbarhetsutredning görs

a) senast efter 90 dagars sjukskrivning i följd,

b) då den anställdes tjänstgöring ofta avbryts av längre eller kortare sjuk- skrivningsperioder,

c) då den anställdes arbetsförmåga minskat eller blivit ojämn eller andra tecken på svårigheter föreligger samt

d) på begäran av den anställde.

Tjänstbarhetsutredning skall omfatta samma utredningsmaterial som re- habiliteringsutredning. Skillnaden består i att tjänstbarhetsutredningen i vis- sa fall är obligatorisk och ibland måste genomföras utan att den anställde samtycker därtill.

Tjänstbarhetsutredning skall således företas när det finns anledning att ifrågasätta den anställdes förmåga att för framtiden utföra sitt arbete. Myn- digheten är i sådana fall skyldig att företa utredning. [ detta sammanhang kan frågan om tvångsvis läkarundersökning komma att aktualiseras.

[ samband med beskrivningen av handläggningsgången av ett ärende görs en detaljerad redovisning av vad en fullständig rehabiliterings- respektive tjänstbarhetsutredning bör innehålla samt vilka handlingsalternativ ett lä- karutlåtande då sådant ingår i utredningen — kan ge.

Som alternativ nämns

3 medicinsk behandling med sjukskrivning, D återgång till ordinarie arbetsuppgifter. 3 återgång till ordinarie arbetsuppgifter efter arbetsträning eller andra ar- betsvårdsåtgärder. omplacering eller Cl pensionsansökan då läkarutredningen utvisar att den anställde inte kan arbeta i någon form, inte ens efter rehabiliteringsåtgärder. Ett särskilt schema har utarbetats, varav framgår den ordning i vilken möj- ligheterna till omplacering bör prövas i de fall där omplacering föreslagits som åtgärd. Schemat återges nedan i sin helhet

lnom den lnom egna lnom annan lnom egen egna or- myndig- myndighet eller an- ganisa- heten på på samma nan myn- tionsen— samma ort ort dighet på heten vid annan ort myndig- heten

Förändring av egna arbets-

uppgifter med hänsyn till arbetshindret l Omplacering till liknande arbetsuppgifter 2 4 6 8 Omplacering

till annan arbetsuppgift 3 5 7 9

Som framgår av schemat anges generellt som första åtgärd att en förändring av de egna arbetsuppgifterna med hänsyn till arbetshindret bör prövas. Detta stöter emellertid vanligen på särskilda svårigheter när det gäller lärare. Detta sammanhänger dels med de begränsade möjligheterna att förändra innehållet i undervisningsuppgiften genom tex byte av ämnen, klasser eller stadium, dels med svårigheterna att inom en kommunal skolförvaltning sysselsätta lärare med andra arbetsuppgifter än undervisning.

En definitiv övergång till kommunalt reglerad tjänstemannaanställning torde i allmänhet inte förekomma. Omplacering till andra kommunala ar- betsuppgifter innebär alltså i normalfallet inte att läraren lämnar sin statligt reglerade anställning.

Sedan man i samråd med den anställde funnit en lämplig omplacering utreds om särskilda arbetsvårdsåtgärder är nödvändiga. Sådana åtgärder kan bl a vara arbetsprövning', arbetsträningä kompletterande utbildning, om- skolning eller yrkesutbildning.

Vid genomgång av arbetsprövning. arbetsträning, omskolning eller yr- kesutbildning kan myndigheten bevilja tjänsteman partiell tjänstebefrielse. Detta innebär att den anställde befrias helt eller delvis från sina ordinarie göromål.

För att partiell tjänstebefrielse skall kunna beviljas skall arbetsvårdsformen vara ändamålsenlig och vedertagen. Därmed förstås bl a att arbetsvården helst bör leda till en bestämd arbetsplacering som är meningsfull för den anställde och myndigheten. Ändamålsenligheten av arbetsvårdsåtgärd skall vitsordas av läkare, som utses av myndigheten eller av personalnämnden. Samråd mellan läkare och myndighet förutsätts.

Uppkommer tvekan om arbetsvårdsåtgärd skall vidtas eller om avsedd form är ändamålsenlig och vedertagen bör samråd alltid ske med perso- nalnämnden.

När en arbetsvårdsåtgärd omfattar halvtid eller mer skall, såvida full lön inte uppbärs på annat sätt. partiell tjänstebefrielse åtnjutas. Om arbetsvården omfattar tex 2—3 timmar om dagen eller förekommer sporadiskt några gånger i veckan, kan detta ske under fortsatt sjukskrivning, om läkare och försäkringskassa så medger. Hel sjukskrivning och partiell tjänstebefrielse förekommer sålunda inte samtidigt.

Om sjukpenning från försäkringskassa utgår samt Stimulansbidrag från arbetsmarknadsstyrelsen skall utgå för arbetsvård, bör samråd ske med per- sonalnämnden om lämplig form av befrielse från tjänstgöring.

Myndighet kan besluta om partiell tjänstebefrielse för arbetsvård,om ända- målsenligheten är vitsordad, under förutsättning att det antingen

3) är sannolikt att tiden för arbetsvården inte kommer att sammanlagt överstiga 180 dagar eller att

b) samråd har ägt rum med personalnämnden, där tiden för arbetsvården beräknas överstiga 180 dagar.

1 anvisningarna från personalnämnden finns inte angivet något högsta antal dagar som partiell tjänstebefrielse för arbetsvård kan åtnjutas. Partiell tjäns- tebefrielse torde alltså kunna förekomma så länge arbetsvården pågår.

Om en anställd inte accepterar arbetsvårdsåtgärderna utan i stället tex

' Arbetsprövning sker vid egen eller annan myndig- het och avser att finna lämpliga arbetsuppgifter för den anställde. Pröv- ning kan också begäras via länsarbetsnämndens arbetsvårdsexpedition och innefattar då en mera omfattande medicinsk— psykologisk och social utredning. * Arbetsträning innebär en förberedelse för återgång i arbetet. ompla— cering eller yrkesutbild- ning.

SFS l965z9|5

SFS 19701388

' Uppgifter från region- kontoren i Göteborg, Linköping och Umeå samt den s k riksarbets- gruppen i Stockholm. Linköpingssiffrorna avser dock en ett är kortare tid (141 lärare, varav 15 omplacerade).

Prop 1973:129

önskar genomgå sådan vidareutbildning att partiell tjänstebefrielse för ar- betsvård inte kan beviljas härför, kan myndigheten i stället bevilja tjänst- ledighet med C-avdrag.

I vissa fall kan det i riksstaten upptagna s k särskilda löneanslaget tas i anspråk för att bestrida lönekostnader vid viss omskolning eller ompla- cering. Anslaget får utnyttjas vid omplacering till statlig anställning, icke- statlig anställning med statliga pensionsbestämmelser eller icke-statlig an- ställning med kommun eller därmed likställd allmän inrättning som hu- vudman.

Personalnämnden beslutar om anslaget får tas i anspråk samt med vilket belopp och för hur lång tid detta får ske. Medel från det särskilda löneanslaget söks av den myndighet vid vilken den partiellt arbetsföre är anställd. Ansö- kan från enskild person kan således inte behandlas.

Personalnämndens beslut att myndighet får bestrida vissa avlöningskost- nader från det särskilda löneanslaget reglerar endast betalningsansvaret mel- lan personalnämnden och myndigheten. Anställningsförhållandet mellan myndigheten och den anställde påverkas inte.

Det särskilda löneanslaget skall sålunda användas för att täcka skillnaden mellan den anställdes ursprungliga lön (avlöningsförmån enligt IOä ] mom AST) och lönen för de nya arbetsuppgifterna. Den mottagande myndigheten skall därför ange hur mycket den kan betala för de arbetsinsatser den an- ställde utför.

Om en omplacering förutses bli varaktig och om de anvisade arbetsupp- gifterna är ändamålsenliga, bör myndigheten undersöka om personlig tjänst eller extra tjänst kan inrättas eller om avvikelse från gällande regler om förening av tjänster kan komma ifråga.

Sedan slutet av 1950-talet har skolöverstyrelsen haft möjlighet att efter överenskommelse med vederbörande lärare försöksvis i mån av behov anvisa högst tio lärare inom det allmänna skolväsendet andra arbetsuppgifter än undervisning, under förutsättning att detta inte medför särskilda kostnader för stats-verket (Disponibilitetstjänster KBr 1958-05-02). Denna möjlighet har dock inte utnyttjats i nämnvärd utsträckning. &

Under tiden l97l-07-Ol--l973-06-3O har cirka 350' lärare varit föremål för personalnämndens åtgärder. Av dessa har 158 omplacerats. ] ungefär hälften av fallen har omplacering skett inom kommunen.

3.1.7.5 Lag om anställningsskydd

Ett förslag till en ny lag om anställningsskydd, m m har nyligen antagits av riksdagen. Lagen, som träder i kraft 1974-07-01 och som grundar sig på ett betänkande avgivet av utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen, behandlar for anställningstrygg- heten centrala frågor.

Lagen skall i princip gälla för alla arbetstagare i enskild och allmän tjänst. Inom den offentliga sektor förutsätts dock avvikande bestämmelser kunna gälla. I ett senare betänkande kommer den nämnda utredningen att närmare behandla frågan härom. Enligt lagen skall anställning normalt gälla tills vidare. Avtal om att an-

ställning skall avse viss tid, viss säsong eller visst arbete får träffas endast om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet eller står i överensstämmelse med sedvänja inom branschen. Uppsägning från arbets- givarens sida skall vara sakligt grundad, t ex hänföra sig till driftsnedläggelse eller arbetsbrist. Saklig grund för uppsägning anses inte föreligga, om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Vid uppsägning skall gälla en ömsesidig uppsägningstid för ar- betsgivare och arbetstagare av minst en månad. Arbetstagare som har varit anställd viss minsta tid hos arbetsgivaren har rätt till längre uppsägningstid, om han fyllt 25 år. Uppsägningstiden förlängs successivt med stigande lev- nadsålder från två till sex månader. Under uppsägningstiden har arbets- tagaren i princip rätt till full lön. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida skall jämte uppsägningstid också iakttas viss varseltid. Även för arbetstagare som är anställd för viss tid skall som regel viss varseltid iakttas, om an- ställningen inte kan förnyas. Om uppsägning sker på grund av arbetsbrist skall vissa turordningsregler gälla. Huvudregeln är att den som har kortaste anställningstiden skall uppsägas först. Om nyanställning sker hos samma arbetsgivare inom ett år efter friställning beroende på arbetsbrist, skall den tidigare friställde ha rätt till anställning med förtur. Arbetstagare eller ar- betstagarorganisation som har rätt till varsel äger även rätt till överläggningar med arbetsgivaren om den tilltänkta åtgärden.

Ett generellt genomförande av den i lagen fastslagna principen om an- ställning tills vidare utan tidsbegränsning samt av lagens bestämmelser om varsel- och uppsägningstider, turordningsregler vid uppsägning och om före- trädesrätt för arbetstagare under viss tid till återanställning inom samma verksamhet kommer att medföra vittgående förändringar av nuvarande för- hållanden inom skolområdet. Som nämnts kommer behovet av avvikande bestämmelser för den offentliga sektorn att behandlas i ett särskilt be- tänkande'. Det kan förutsättas att behovet av särbestämmelser för skol- området kommer att prövas i detta sammanhang.

3.2. Läromedel och skollokaler 3.2.1 Läromedel

3.2. I . I Samhällsinsatser på läromede/somrädet

På grundval av läromedelsutredningens betänkande ”Samhällsinsatser på läromedelsområdet” fattade riksdagen under våren 1973 beslut i frågan i stort sett enligt läromedelspropositionens förslag.

Beslutet innebär bland annat att skolöverstyrelsen skall påbörja en försöks- verksamhet med anbudsförfarande för läromedel. Syftet härmed är att dels försöka minska antalet parallella läromedel.dels försöka få fram goda lärome- del till låga priser.

Hittillsvarande system med centralt förval av läromedel genom statens läroboksnämnd skall upphöra 1974-06-30. Dock skall en läromedelsnämnd2 inom skolöverstyrelsen fro m 1974-07-01 företa obligatorisk objektivitets- granskning av centrala läromedel i samhällsorienterande ämnen. Nämnden

' Detta betänkande

föreligger numera (SOU l973z56) liksom även prop l974r88.

SOU l97l29l

Prop l973z76

” Förslag om organisation m m av läromedelsnämn- den har lagts fram i prop l974zl3.

' Förslag om organi- sation m m av institutet har lagts fram i prop l974zl3.

Lgr 69 s 79

skall därutöver på eget initiativ eller efter anmälan kunna granska även andra centrala läromedel.

Ett fristående statligt organ. Statens institut för Iäromedelsinformation', skall svara för uppbyggnaden av ett centralt läromedelsregister, vars uppgift är att ge kommunerna bättre information om läromedel än vad som nu kan ges. Det skall alltfort ankomma på de lokala skolstyrelserna att besluta om vilka läromedel som skall antas. Kommunerna skall också själva be- stämma formerna för den lokala läromedelsorganisationen.

3.2. I .2 Fria läromedel

Hittills gällande bestämmelser om tillhandahållande av undervisningsmate- riel m m i grundskolan är inte entydiga ifråga om vilka läromedel som skall återlämnas och vilka som får behållas av eleverna.

Riksdagen har under våren 1973 beslutat, att det skall ankomma på den kommunala skolstyrelsen att inom givna ramar ta ställning till vilka läro- medel eleverna bör få som gåva. Eleverna skall dock för varje ämne få som egna exemplar minst ett centralt läromedel, vilket ger en allmän över- blick av det huvudsakliga kursinnehållet i ämnet.

I samband med översynen av lärOplan för grundskolan behandlades läro- boksbegreppet ingående. Det visade sig därvid att begreppet med hänsyn till den nya synen på inlärningen i skolan inte längre var helt relevant, varför de nya begreppen grundmaterial och supp/erande material infördes.

I läroplan för grundskolan anges följande:

”Beträffande läromedelsfunktionen bör vidare beaktas, att vissa läromedel i ett givet inlärningsssammanhang måste få karaktären av grundmaterial med huvuduppgift att bidra till att skapa ordning och sammanhang i elevernas studier. tex under ett studium. ett läsår eller en termin eller inom centrala områden eller teman under en sådan period. Grundmaterialet är ofta samtidigt ett underlag för någon form av gemensam studieplanering av lärare och elever. Andra läromedel utgör supplerande material med varierande möjligheter för eleverna till komplettering och fördjupning av studierna inom den planerade verksamhetens ram.”

Ett grundmaterial bör ha följande funktioner. Det skall

El skapa ordning och reda i studierna,

:i ' utgöra en sammanhållande studiegång,

:i ge kontinuitet bl a åt den studietekniska färdighetsträningen. - utveckla elevernas kunskaper, färdigheter etc samt E utgöra underlag för gemensam planering.

Ett grundmaterial i läroplanens mening torde dock inte behöva innehålla en sådan faktamängd som flertalet läroböcker nu har. Det skulle i vissa ämnen kunna göras översiktligt, eventuellt i form av förslag till studiegång snarare än som faktasamling.

3.2.I.3 Val av läromedel

Beslut om läromedel fattas av skolstyrelsen. Skolstadgan föreskriver dock att rektor skall avge förslag till antagande av lärobok. Rektor skall i sin

tur höra ämneskonferensen eller vederbörande lärare i ärendet. Bestäm- melserna är således utformade så, att lärarnas inflytande i viss mån ga- ranteras.

Det stora utbudet av läromedel har medfört en strävan hos kommunerna att på olika sätt rationalisera läromedelsval och läromedelsinköp. Således har flera kommuner inrättat läromedelskommittéer som förbereder valet av läromedel, tex genom att rekommendera ett eller ett par läromedel per ämne. Bland annat ekonomiska faktorer har drivit fram denna form av centralisering inom kommunerna. lnterkommunalt samarbete på detta om- råde förbereds.

3.2. l .4 A V—centraler

För tillhandahållande av audi-visuella hjälpmedel (AV-hjälpmedel) är så gott som alla kommuner knutna till s k AV-centraler eller läromedelscentraler. Dessa ger service åt kommunens skolor och även andra institutioner tex genom utlåning av film. inspelade radio- och Til-program och diabilder.

3.2.].5 Personalorganisationen kring läromedlen igrundskolan

Under 1969 arbetade inom skolöverstyrelsen utredningen om personalor- ganisation för läromedlen i grundskolan. [ utredningen ingick även repre- sentanter för kommunförbundet och personalorganisationerna. Den föreslog inrättande av skolintendenttjänster. Skolintendentens arbetsuppgifter skulle i stort täcka in både tillsynslärarens och skolbibliotekariens områden. Skolöverstyrelsen har därefter i flera omgångar i petita fört fram utred- ningens förslag. Frågan har dock inte fått sin lösning. Kungl Maj:t har uppdragit åt skolöverstyrelsen att i samråd med Svenska kommunförbundet utreda formerna för personalorganisationen kring läromedlen i grundskolan.

3.2. 1.6 Läromedelsutveckling

Inom skolöverstyrelsen samordnas frågor gällande läromedelsutveckling. Forskning i detta avseende bedrivs i första hand vid de pedagogiska och psykologiska institutionerna vid universitet och högskolor.

3.2.2. Skollokaler

Skolöverstyrelsen har gett ut anvisningar för planering av byggnadsföretag inom det allmänna skolväsendet. I samband med läroplansöversynen för grundskolan 1969 ändrades normerna för beräkning av lokalbehov för grund- skolan (införda i Aktuellt från skolöverstyrelsen, ASÖ 1969/70:22). Dessa ändrade normer skilde sig inte mycket från de tidigare. Mer genomgripande förändringar innebar de av skolöverstyrelsen under 1970 antagna proviso- riska alternativa normerna för lokalbehovsberäkning för grundskolan (pub- licerade i skolöverstyrelsens skriftserie Skolbyggnader). I dessa införs be- greppen ”basutrymme" och ”komplementutrymme”, för att man bättre skall kunna anpassa skollokalerna till de nya behov som läroplanen (Lgr 69) in- nebar.

Förhandsgranskning av ritningar till skolhus för grundskolan är sedan 1964 inte obligatorisk. Frivillig granskning tillämpas dock i de flesta fall. Av samtliga byggnadsprojekt förgrundskolan( l 3 I ),som erhållit statsbidrag på den permanenta kvoten år I97l ,har 78 skissgranskats,dvs cirka 60 procent. Av investeringar i permanenta skolbyggnader kalenderåret 1971 utgör de skiss- granskade ärendenas bidragsunderlag cirka 75 procent.

Skolöverstyrelsens normer, både de ordinarie och de alternativa, anger i detalj storleken på ytor för olika ändamål. Detta ger ett intryck av att det i princip inte är möjligt att tex minska på storleken på vissa ytor och överföra dessa inbesparade ytor till andra ytor. Samma intryck av absolut karaktär ger de anvisningar som föreskriver viss utrustning i lokalerna.

Den tidigare vanligaste utformningen av skolhus kännetecknades av att huvuddelen av all undervisning ägde rum i klassrum. På det gymnasiala stadiet liksom i realskolan och motsvarande skolformer fanns därutöver institutioner för undervisning i vissa orienteringsämnen. Facksalar för övningsämnen har också funnits länge i större eller mindre utsträckning.

En delvis förändrad metodik med inslag av grupparbete drev fram en utveckling, där klassrummen kompletterades med grupprum. Det rörde sig oftast om antingen ett grupprum per klassrum eller ett per två klassrum. En sådan lokalutformning kunde knappast vara tillfyllest för en undervisning med klassen delad i kanske fyra till sex grupper.

På grundskolans högstadium har ämneslärarsystemet medfört en utveck- ling på skolbyggnadssidan till ett system med ämnesrum respektive rum för ämnessektorer. Sådan skolstruktur har varit dominerande vid både nybyggnad och ombyggnad under 1960-talet.

Undervisningen enligt principen med varierande gruppstorlek och lagar- bete (VGL) har initierat experimentskolor, vars förutsättning var skolöver- styrelsens provisoriska, alternativa normer. Genom att disponera om ytorna för komplementutrymmen samt vissa andra lokaler till en studiehall fick man en möjlighet till både individuellt arbete och arbete i grupper av va- rierande storlek. Sådana skolor kallas öppna skolor. Exempel på öppna skolor är de 5 k Samskapsskolorna (samverkan mellan sydväst-skånska kommuner, arkitekter och pedagoger). Dessa skolor har i vissa sammanhang utsatts för en del kritik.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA) har i sin debattskrift ”Hög- stadieskolans fysiska miljö" förordat en liknande lösning som i de öppna skolorna. SIA för dessutom fram idén med vad som kallas hemrum, dvs merparten av veckans undervisning skall förläggas till ett eller ett par bas- utrymmen per klass. De modeller som SIA skisserat överensstämmer väl med skolöverstyrelsens förslag i anslutning till sina alternativa normer. Bla har centralkapprummen ersatts med flera mindre kapprum för bara ett par klasser, som dessutom har separat ingång till skolan.

3.3. Skolans statsbidragssystem

3.3.1. Statsbidragsbestämmelser inom sko/överstyrelsens verksamhetsområde

Den statliga bidragsgivningen till ungdomsutbildningen (grundskolan, gym— nasial utbildning) liksom till vuxenutbildningen (folkbildningsverksamhet

m m) sorterar under skolöverstyrelsen.

Huvudmän (bidragsmottagare) är kommuner och landstingskommuner. I vissa fall förekommer huvudmän med privat status (stiftelser, bolag, en- skilda).

I följande avsnitt lämnas en sammanfattande analys av bidragsområdet för att särskilt belysa dels bidragsdestinationens art och allmänna inriktning, dels de huvudlinjer som gäller i fråga om den tekniska bidragskonstruk— tionen. Effekterna och utfallet av nuvarande statsbidragssystem inom grund- skolan och gymnasieskolan kommer att närmare belysas i ett senare sam- manhang.

Denna rapport behandlar förhållandena inom varje särskilt delområde. En mera i detalj gående redogörelse lämnas i bilaga 19.

3.3.1 . I Bidragsdestinationen Allmänt

Karakteristiskt för statsbidragsgivningen är att denna destineras till ändamål. Dessa ändamål preciseras mer eller mindre utförligt i berörda statsbidrags- bestämmelser.

Omfattningen av bidragen för de aktuella ändamålen är i sin tur beroende av andra gällande regelsystem, alltså de bestämmelser varigenom staten styr den verksamhet, som bidraget avser att finansiellt stödja. Inom skol- överstyrelsens område finns regelsystemet kodifierat i olika bestämmelser i skollag, skolstadgor, läroplaner,anvisningar, kollektivavtal m m. Mer sällan styrs bidragsgivningen enbart genom statsbidragsvillkor direkt intagna i statsbidragsbestämmelserna.

Grundskolan

Driftbidraget till grundskolan utgår i huvudsak enligt kungörelsen om stats- bidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet.

Bidrag utgår i enlighet med denna kungörelse till följande huvudsakliga ändamål:

a) kostnader för löner till skoldirektör, rektor, studierektor samt lärare, b) resurstimmar i vissa fall på grundskolans högstadium samt c) fritt valt arbete

Enligt kungörelsen utgår vidare bidrag till praktisk lärarutbildning vid grund- skolan.

Bidraget till kostnader enligt a) ovan beräknas efter schablon på löne- kostnaderna för berörda personalkategorier. Som schabloner används be- greppen bidragsgrundande tjänster, årslönebelopp och bidragsunderlag. Vid beräkningen tas hänsyn till antalet i föreskriven ordning inrättade tjänster som skolledare och lärare. Varje tjänst representeras vid bidragsberäkningen av tjänsteinnehavaren. Summan av de bidragsgrundande tjänsternas årslö- nebelopp utgör bidragsunderlag för allmänt driftbidrag. Driftbidraget utgår med bidragsunderlaget minskat med vissa kommunandelar. För varje tjänst uppgår kommunandelen i hyresgrupp I—5 till respektive 130, 370, 550,

SFS [9581665

KBr 1973-03-23. 50 1973—06-15

KBr 1971-04-02

SÖ 1963-09-24

Ämb skr 1972-04-07, 1973-06-29

Ämb skr 1970-06-10

790 och 1020 kronor. Kommunandelen motsvarar i runt tal 1 procent av det totala bidragsunderlaget. Beträffande bidraget till skoldirektör utgår dock bidrag med 79 procent av bidragsunderlaget.

Det särskilda statsbidraget till resurstimmar enligt b) ovan utgår för sådana resurstimmar på högstadiet — i svenska, orienteringsämnen, slöjd, hem- kunskap, finska, franska, tyska, ekonomi, konst och teknik — vilka inte ingår i bidragsgrundande tjänst. Beloppet fastställs schablonmässigt och mot- svarar för veckotimme och helt läsår:

BT 18 för svenska, orienteringsämnen, finska, franska och tyska, CT 11 för slöjd och hemkunskap samt CT 14 för ekonomi, konst och teknik

Enligt timplan för högstadiet disponeras resurser motsvarande 4 lärarvecko- timmar per klass för fritt valt arbete. Bidraget till fritt valt arbete enligt c) ovan utgår således med ett belopp, som för varje klass på högstadiet motsvarar fyra gånger arvodet för veckotimme och helt läsår enligt CT 16.

För sådana resurstimmar, som ingåri lärares undervisningsskyldighet eller utgör tilläggstimmar, beräknas statsbidrag i stället enligt reglerna för lä- rartjänst. Statsbidraget till fritt valt arbete beräknas alltid, till skillnad från vad som gäller resurstimmarna, enligt ovan angivna schablonbestämmelser, även om handledning i fritt valt arbete ingår i lärartjänst.

För speciella anordningar vid grundskolan gäller särskilda bidragsbestäm- melser som komplement till den allmänna driftbidragskungörelsen. De vik- tigaste är följande.

I. Statsbidrag till personell assistens för vissa handikappade elever.

Bidrag för ändamålet fördelas av skolöverstyrelsen inom en för varje bud- getår anvisad medelsram mellan kommunerna med utgångspunkt i antalet grundskolelever i respektive kommun vid läsårets början. Bidraget utgår för närvarande med 1:60 per elev.

2. Stödundervisning i engelska åt vissa elever i årskurserna 3 och 4. För stödundervisning får disponeras högst 10 undervisningstimmar för varje elev.

3. Statsbidrag för handledning av elever som på grund av mindre förseelse eller olämpligt uppträdande ålagts kvarstannande i skolan. I bidragsunderlaget inräknas vad som utbetalats i timarvode för ifråga- varande handledning, dock för högst två undervisningstimmar i veckan per rektorsområde.

4. Bidrag till viss skolpsykologisk verksamhet. Statsbidrag får av länsskolnämnd beviljas till undervisning, som till följd av nedsättning för provledarverksamhet fullgörs av annan lärare för högst hälften av det sammanlagda antalet veckotimmar, varmed nedsättning skett, dock inte om sistnämnda antal understiger sex inom hela kommunen.

5. Bidrag till särskild undervisning av zigenarbarn. Bidrag utgår för högst tolv veckotimmar för varje undervisningsgrupp.

6. Bidrag till utbildning av vuxna zigenare. Skolöverstyrelsen får disponera medel för undervisning på grundskolnivå av vuxna zigenare avseende kostnader för lärarlöner, transport av elever, viss utrustning av lokaler samt anskaffning av hjälpmedel.

7. Bidrag till undervisning av invandrarbarn. Bidrag utgår inom ramen för driftbidragskungörelsen under högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp.

8. Bidrag till undervisning på grundskolnivå av vuxna som fått ofullständig eller ingen undervisning Bidrag utgår enligt skolstadgans bestämmelser för särskild undervisning.

9. Statsbidrag till undervisning i brandförsvar och olycksfallsvård. Bidraget fördelas av skolöverstyrelsen inom en för varje budgetår anvisad medelsram.

IO. Ersättningar enligt kungörelsen om bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område.

Av statsmedel bestrids vissa ersättningar för tjänsteresor enligt allmänna resereglementet och flyttningskostnader för rektor och lärare vid grund- skolan.

11. Statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension. Statsbidrag utgår med 8,5 procent av kommunens sammanlagda bidrags- underlag enligt 12 och 18 åå driftbidragskungörelsen. Statsbidrag utgår inte till övriga socialförsäkringskostnader såsom sjuk- försäkring, yrkesskadeförsäkring och grupplivförsäkring.

12. Statsbidrag till kostnad för avgift enligt förordningen om allmän ar- betsgivaravgift. Statsbidrag utgår med fyra procent av det statsbidrag, som i övrigt utgår enligt kungörelsen om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skol- väsendet. Till grundskolan i vissa kommuner utgår därjämte smärre bidrag för vissa speciella anordningar. Sålunda utgår enligt särskilda beslut bidrag till kom- muner med finskspråkiga barn för anskaffande och utvecklande av speciella hjälpmedel, bidrag till lekskolekurser för finskspråkiga barn, bidrag till ut- givning av läromedel på minoritetSSpråk, bidrag till lägerskolor för finsk- språkiga barn m m.

Gymnasieskolan

Driftbidraget till gymnasieskolan utgår i huvudsak enligt kungörelsen om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan. Bidraget utgår för följande huvudsakliga ändamål:

a) lönekostnader för skolledare, biträdande skolledare och lärare,

b) kostnader för föreläsare,

c) kostnader för avlöning till bibliotekspersonal, biträden åt lärare och till institutionstekniker,

Ämb skr 1973-05-11

Ämb skr l966-06-l6

Ämb skr 1969-05-29

Ss 5:47

Ärnb skr 1973-03-23. 50 [972-02-09

SFS 19621696, I973z236

Ämb skr 1972-11-17 SFS l958:665

SFS 19582665

SFS 1966:115

SÖ l972-0l-l7

d) särskilda kostnader för viss undervisningsmateriel, e) kostnader för inbyggd utbildning samt !) kostnader för förhyrande av skollokaler

Enligt kungörelsen utgår också statsbidrag till praktisk lärarutbildning vid gymnasieskola.

Statsbidraget enligt a) ovan utgår med 100 procent av de faktiska löne- kostnaderna för berörd personal.

Vissa delvis schabloniserade bidrag utgår för timmar till förfogande. Hand- har nämligen annan än lärare dylik verksamhet utgår statsbidrag med belopp motsvarande det högsta tillämpliga timarvodet för lärare. Bestämmelsen innebär att statsbidrag även utgår för andra kostnader än lönekostnader. Till lärare, som handhar timmar till förfogande, utgår statsbidrag såsom för annan undervisning. [ detta fall är bidraget sålunda inte schabloniserat utan utgår enligt kungörelsens huvudregel för faktiska lönekostnader.

Till ersättning åt föreläsare enligt b) ovan vid vissa specialkurser och linjer utgår statsbidrag med 75 procent av kostnaden, dock med högst 25 kronor för föreläsningstimme, när resekostnadsersättning och traktamente inte utgår till föreläsare, och högst 50 kronor, när sådan ersättning utgår.

Till kostnader enligt c) ovan utgår bidrag med vissa schablonbelopp. Dessa bidrag beräknas svara mot huvudmannens kostnader för viss ”pedagogisk stödpersonal”, vars löner inte är statligt reglerade. Beträffande beräknings- grunder för omfattningen av sådan personal gäller i särskild ordning utfär- dade riktlinjer för tillgång på dylik personal. Statsbidraget beräknas scha- blonmässigt dels på klass. dels per teknisk linje. dels i visst fall per gren. Bidraget utgår för närvarande med följande belopp:

El 5640 kr för varje klass i årskurs 1 på treårig eller fyraårig linje. :i 3 760 kr för varje klass i årskurs 1 på tvåårig ekonomisk social och teknisk linje. :! 28 210 kr för varje skolenhet, som omfattar en eller flera årskurser av tvåårig eller fyraårig teknisk linje. 0 32 860 kr för varje gren av följande slag i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje, nämligen maskinteknisk, byggteknisk och elteknisk gren.

ifrågavarande belopp skall av skolöverstyrelsen jämkas i förhållande till ändringar av den statligt lönereglerade personalens lönenivå. Statsbidraget enligt d) ovan till särskilda kostnader för viss undervisnings- materiel utgår vid sådan utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område för vilken kostnaderna för undervis- ningsmateriel är särskilt höga och för vilken skolöverstyrelsen medger det. Statsbidraget utgår för varje klass med 7 000 kr. Skolöverstyrelsen har utfärdat generella bestämmelser av innebörd att statsbidrag som här avses utgår för klass på linje eller i specialkurs som enligt timplanen har undervisning i ämne, vari arbetsteknik ingår, under förutsättning att veckotimtalet för ämnet ifråga upptar minst hälften av det totala veckotimtalet. Dock utgår statsbidrag inte om arbetstekniken anordnas som inbyggd utbildning.

Statsbidrag till kostnader för inbyggd utbildning enligt e) ovan utgår för redovisningsår med

13 000 kri fråga om utbildning för industri, hantverk och handel samt 10800 kr i fråga om husligt arbete eller vård. Beloppen är inte indexreglerade och har varit oförändrade sedan de till- kom i början av 1960-talet.

Statsbidraget beräknas för varje företag. Beloppet utgår helt när företaget för utbildning mottar minst åtta elever från en klass. Är antalet elever mindre, utgår bidraget med en åttondel av beloppet för varje elev.

Statsbidrag till kostnader för förhyrning av skollokaler enligt f) ovan utgår endast beträffande sådan gymnasieskola som omfattar antingen huvudsak- ligen utbildning för industri och hantverk eller utbildning för sjömän, varvid bidraget utgår med belopp som länsskolnämnden bestämmer i varje särskilt fall.

Särskilt statsbidrag utgår inte till resekostnader och flyttningskostnader i motsats till vad som gäller för grundskolan.

Inte heller utgår särskilt bidrag till sjukvårdsersättning. I likhet med vad som gäller för grundskolan utgår bidrag dels till avgifter till försäkring för tilläggspension, dels till allmän arbetsgivaravgift. Stats- bidrag utgår inte till övriga socialförsäkringskostnader.

Till driften av gymnasieskola utgår vidare i särskild ordning följande spe- ciel/a bidrag:

1. Bidrag till studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan. Bidrag utgår med schablonbelopp för försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan i enlighet med riktlinjer. som angivits i propositionen. Antalet schablonbelopp bestäms automatiskt med utgångs- punkt i antalet elever vid en skolenhet. Storleken på schablonbeloppet be- stäms av Kungl Maj:t. Det avses bidra till täckandet av lönekostnader och omkostnader för verksamheten.

2. Bidrag för kostnader för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder, såsom anskaffning av viss materiel, skolskjutsanordningar, personell assistens m m för handikappade elever. Bidraget utgår efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall inom en årligen anvisad medelsram.

För vissa speciella,/brmer av utbildning på gymnasial nivå utgår bidrag i föl- jande båda fall:

3. Bestämmelser om korrespondensundervisning på gymnasial nivå. Bidrag utgår till faktiska kostnader för löner, till kostnader för ATP-av— gifter och allmänna arbetsgivaravgifter samt till kostnader för kursmaterial, elevresor m m.

4. Bestämmelser om försök med särskild gymnasial utbildning i glesbygd. Bidrag utgår i huvudsak till samma anordningar som enligt 3 ovan.

Till tvåårig-jordbruks- och skogsbruks/in/"e i nom gymnasieskolan utgår bidrag enligt särskilda bestämmelser.

Till driftkostnader vid jordbrukslin/e utgår sålunda bidrag enligt kungö— relsen om statsbidrag till lantbruks- och Ianthushållsskolor. Fyra olika bidrag utgår.

Prop 1971134', RSkr l97lz214, KBr [973-03-23.

Ämb skr 1971-06-30

Ämb skr l97l-04-23

SFS 19631493

Ämb skr l97l-04-23; l973-06-291l974-04-l9

SFS l97l1424

KBr |972—08-07

SFS l957z318

a) Avlöningsbidrag till faktiska lönekostnader för rektor och lärare.

b) Avgiftsbidrag för arbetsgivaravgift för sjukförsäkring och ATP samt för allmän arbetsgivaravgift.

c) Hälsovårdsbidrag för arvoden till läkare. (1) Allmänt driftbidrag med visst belopp för dag till driftkostnaderna. Till skogsbrukslinje utgår bidrag enligt provisoriska bestämmelser med- delade av Kungl Maj:t för ett år i taget.

Bidrag utgår dels till lönekostnader för skolledare och lärare, dels till allmän arbetsgivaravgift och avgifter till sjukförsäkring och ATP, dels som allmänt driftbidrag, dels till anskaffande eller hyra av lokaler, maskiner m m. dels till undervisningsmateriel, dels för resekostnader och traktamenten.

[ fråga om statsbidrag till lönekostnader äger gymnasieskolans bestäm- melser motsvarande tillämpning.

Kommunal vuxenutbildning

Till kostnader för driften av kurser i kommunal vuxenutbildning utgår stats- bidrag enligt kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning. Bidrag utgår till följande ändamål:

a) lönekostnader för rektor vid särskild skolenhet, lärare enligt i stort sett de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan,

b) allmän arbetsgivaravgift och ATP-avgifter för under a) ovan avsedd personal,

c) kostnader för intagning av elever samt för uppsökande verksamhet,

d) tekniska stödåtgärder för handikappade elever enligt samma grunder som vid gymnasieskolan samt

e) vissa resekostnader för anordnande av kurs inom det allmänna stöd- området.

Enligt särskilda bestämmelser utgår statsbidrag till självinstruerande material samt till kostnader för studiehandledning och studie- och yrkesorientering.

Till självinstruerande material utgår bidrag motsvarande 40 procent av beräknad besparing i lärarlönekostnad för kurser med begränsad undervis- ning. Statsbidraget till studiehandledning m m beräknas schablonmässigt enligt visst timarvode och lär diSponeras fritt för all dylik verksamhet oavsett utgiftsslag eller den form i vilken verksamheten bedrivs.

Till kurs, som anordnas i form av studiecirkel, utgår statsbidrag till kom- munen enligt samma grunder som gäller inom det fria folkbildningsarbetet.

Sralsbidrag till investeringar

Investeringsbidrag inom det allmänna skolväsendet utgår i huvudsak enligt bestämmelserna i kungörelsen om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.

Bidrag enligt kungörelsen utgår till kommuner till byggnadsarbeten för grundskola, kommunal gymnasieskola samt för särskola i fråga om lokaler, som ingår i skolanläggning i grundskola eller gymnasieskola. Landstings- kommun uppbär statsbidrag för Iandstingskommunal gymnasieskola samt

för särskola i fråga om lokaler som ingår i dylik skola. Bidrag utgår till följande ändamål:

a) anskaffande av permanenta skollokaler,

b) uppförande av provisoriska skollokaler,

c) kostnader för anskaffande av första uppsättning stadigvarande under- visningsmateriel och hörselteknisk utrustning vid gymnasieskola samt

d) kostnader för anskaffande av vissa inventarier samt av AV-utrustning samt hörselteknisk utrustning för grundskolan.

Statsbidraget till permanenta skollokaler utgår i förhållande till ett bidrags- underlag, som vid nybyggnad uppgår till 900 kronor per m2 nettogolvyta av lokaler för undervisningsskolmateriel. administration och Skolmåltider och uppehållsrum för elever. Beloppet, som avser prisläget den 1 januari 1956, omräknas med hänsyn till byggnadskostnadsindex och ortsindex. Statsbidragets storlek bestäms i procent av bidragsunderlaget med hänsyn till kommunens ekonomiska bärkraft, uttryckt i antalet skattekronor per invånare.

Statsbidraget till provisoriska skollokaler utgår med 325 kronor per ml nettogolvyta? Omräkning av detta belopp med hänsyn till index sker inte.

Särskilda investeringsbidrag utgår i övrigt till följande ändamål:

1. Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.

2. Bidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor.

3. Bidrag till elevhem för elever i gymnasieskolan.

4. Statsbidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet.

Särskolor

Statsbidrag till Särskolor utgår enligt kungörelen angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda för i huvudsak följande ända- mål:

a) lönekostnader för särskolchef, rektor. studierektor och lärare. b) ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift.

c) rese— och ilyttningskostnader samt (1) byggnader.

Bidraget till lönekostnader utgår i huvudsak enligt för grundskolan gällande schablonbidragssystem, dock att bidrag utgår även för undervisning kortare tid än en termin. Skillnad görs inte mellan hela tjänster och deltjänster.

Byggnadsbidrag utgår för lokaler med visst belopp per plats. För klasser inom särskolan förlagda till grundskolans eller gymnasieskolans skolanlägg- ning utgår statsbidrag enligt för sistnämnda skolformer gällande bestäm- melser.

Sjuksköterskesko/or

Statsbidrag till kommunal och Iandstingskommunal sjuksköterskeskola utgår i huvudsak för följande ändamål:

' 400 kronor enligt förslag

i statsverkspropositionen 1974.

Prop l974zl, bil l0, s 200

SFS l936:202 SFS 19451594 KBr l97l—05-27 SFS l960:387

SFS l968:350; 19721789

KBr l969—Ol-3l. 1973-05-18

SFS l97lz350

SFS l97l:342

SFS l966z758

'Bidraget för l974/75 beräknat till 27500 kr. * Bidraget för 1974/75 beräknat till 31000 kr. Prop l974zl, bil [0,5 175

a) driftkostnader, b) anskaffande av skollokaler, c) anskaffande av första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel

samt d) anskaffande av elevhem.

Till driftkostnaderna utgår bidrag med 26 100 kr' för varje klass och termin för grundutbildning och 29 500 kr2 för vidareutbildning. Bidraget avses bidra till täckandet av lönekostnader och omkostnader. Särskilt bidrag utgår inte till kostnader för socialförsäkringar och allmän arbetsgivaravgift.

Statsbidraget till anskaffande av skollokaler utgår vid nybyggnad med hälften av de beräknade kostnaderna för lokaler för vilka statsbidrag prövas böra utgå, dock att detta bidragsunderlag inte får överstiga vad som i mot- svarande fall skulle utgå enligt kungörelsen om statsbidrag vid byggnads- arbeten inom det allmänna skolväsendet.

Statsbidrag till anskaffande av undervisningsmateriel utgår med hälften av kostnaderna.

Övriga bidragsområden

Utanför det kommunala bidragsområdet faller utbildning vid följande skol- former inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde.

Privatskolor

Bidragsändamål:

a) lönekostnader för rektor och lärare, b) ATP—avgifter,

c) hälsovård samt

d) vissa resor.

Bidraget till lönekostnader utgår i huvudsak enligt schablonmetoden för grundskolan. Tidigare utgående särskilt bidrag till sjukförsäkring och allmän arbetsgivaravgift har inarbetats i bidraget till lönekostnader.

Enskilda yrkesskolor

Bidragsändamål: a) driftkostnader (löner, särskilda kostnader) samt b) undervisningsmateriel.

Statsbidraget till driftkostnader utgår enligt schablonmetod. Statsbidrag till undervisningsmaterial utgår med hälften av kostnaderna.

Folkhögskolor

Bidragsändamål:

a) lönekostnader för rektor och lärare. b) skolhälsovård samt avlöning till viss annan personal än rektor och lärare,

c) ATP- och sjukiörsäkringsavgifter, d) pedagogisk utrustning,

e) kurativ verksamhet,

i) studie— och yrkesorientering samt g) allmän arbetsgivaravgift.

Statsbidrag till lönekostnader utgår på faktiska kostnader enligt för gym- nasieskolan gällande ordning.

Statsbidrag till lönekostnader utgår för högst 2,2 lärartimmar för elev och kursvecka.

Summan av statsbidrag till lönekostnader och kostnader enligt e) och i) ovan får inte överstiga det högsta statsbidrag som enligt föregående stycke kan utgå till lönekostnader.

Statsbidrag till avlöningskostnader för annan personal än rektor och lärare samt för skolhälsovård utgår med 65000 kronor (basbelopp; för redovis- ningsåret 1973/74 utgör beloppet 107 300 kronor), om summan av de tal som motsvarar antalet kursveckor för varje elev under redovisningsåret utgör 3 400. Är talet högre eller lägre, ökas eller minskas beloppet i förhållande härtill. dock med högst hälften. Statsbidrag för pedagogisk utrustning utgår med 13000 kronor per redovisningsår beräknat på samma sätt.

Utlandsskolor

Bidragsändamål:

a) lönebidrag,

b) resekostnader m m,

e) pensionskostnader och ATP-avgifter samt d) undervisningsmateriel

Statsbidrag till lönekostnader beräknas schablonmässigt med hänsyn till an- talet medgivna tjänster efter näst högsta löneklassen men utgår med högst motsvarande faktiskt utbetalade belopp.

Statsbidrag till kostnader för resor och flyttning för lärare utgår vid till- träde av lärartjänst enligt närmare bestämmelser.

Skolöverstyrelsen tillhandahåller kostnadsfritt läroböcker och viss under- visningsmateriel.

Statsbidrag kan utgå till lokalhyror och till anskaffande av lokaler för utlandsskola.

Riksinternatskolor

Bidragsändamål:

lönekostnader för skolledare och lärare enligt för gymnasieskolan gäl— lande principer, vilket även gäller den del som avser grundskolan, timmar till förfogande enligt för gymnasieskolan gällande principer, pedagogisk stödpersonal enligt för gymnasieskolan gällande principer fritt valt arbete och resurstimmar vid grundskola enligt för grundskolan gällande principer, lönekostnader för föreståndare och fritidsledare med schablonbelopp,

SFS 1968:521

KBr 1968-12-06

SFS l970:333

SFS 1969:54

Prop 197421 bil 10

KBr 1959-05-28

() skolhälsovård.

g) tillägg motsvarande lönekostnadspålägg enligt kungörelsen om beräk- ning och redovisning av lönekostnadspålägg samt

h) studie- och yrkesorientering

För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och Skolmåltider med belopp som gäller för motsvarande ersätt- ning vid kommunal samverkan på skolväsendets område.

Lärlingsutbildning

Bidraget utgår till hantverksmästare, som mottagit lärling, med visst fast belopp, som utgår dels i form av grundbidrag, dels i vissa fall därutöver kurstillägg.

Handläggningsorclning m in

Allmänt driftbidrag avseendegrum/skolan rekvireras av skolstyrelsen för varje redovisningsår före den 1 september näst efter redovisningsåret. Efter gransk- ning och utbetalningsbesked från länsskolnämnden utbetalas bidraget av länsstyrelsen. Förskott utgår titan rekvisition i början av juli, oktober och januari med respektive 30. 25 och 20 procent av det belopp kommunen uppburit i förskott föregående år. I början av april utgår ett belopp mot- svarande skillnaden mellan 90 procent av statsbidraget för föregående år och summan av de tre tidigare förskotten. Före den 1 april skall länsskol- nämnden tillställa riksrevisionsverket en kopia av varje statsbidragsrekvi- sition. Kommunen är skyldig att tillhandahålla det verifikationsmaterial, som i övrigt erfordras för granskning och revision.

Statsbidrag till ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift utbetalas utan rekvisition av länsstyrelsen i samband med den slutliga utbetalningen av statsbidrag för redovisningsåret. Statsbidrag till sjukvårdskostnader och rese- och flyttningskostnader utbetalas på rekvisition av länsstyrelsen.

Statsbidrag till lönekostnader avseende gymnasieskolan rekvireras hos läns- styrelsen för varje månad och bygger på lönelistorna för skolorna. Statsbidrag till pedagogisk stödpersonal rekvireras hos länsstyrelsen före den 1 november under redovisningsåret. Statsbidrag till inbyggd utbildning och särskilda kostnader rekvireras hos länsstyrelsen före den 1 september efter redovis- ningsårets utgång. Någon egentlig granskning av kommunernas rekvisitioner i relation till den fastställda skolorganisationen sker inte. Skolorganisations- granskningen avseende gymnasieskolan åvilar länsskolnämnderna men re- lateras inte till statsbidragsrekvisitionerna.

1 kommuns räkenskaper skall utbetalda statsbidragsbelopp redovisas sär- skilt. Kommunen svarar för revisionen av dessa räkenskaper. Eventuella anmärkningar skall delges riksrevisionsverket. som äger att för sin gransk- ning och revision infordra erforderliga handlingar.

Statsbidrag till ATP-avgifter utbetalas på sätt som gäller vid grundskolan. Allmän arbetsgivaravgift utbetalas av länsstyrelsen utan rekvisition vid slu— tet av varje kalenderhalvår.

1 fråga om statsbidraget till kommunal vuxenutbildning gäller i fråga om

rekvisition, utbetalning och revision i princip samma regler som beträffande gymnasieskolan.

Lönebidrag avseende särskolan rekvireras för varje redovisningsår hos skol- överstyrelsen, som utbetalat bidraget. Utan rekvisition betalar skolöver- styrelsen ut förskott som utgår med 50 procent av statsbidraget för föregående år. Statsbidrag till ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift utbetalas av skolöverstyrelsen utan rekvisition i samband med den slutliga utbetalningen av lönebidraget för redovisningsåret.

Statsbidrag till byggnadsarbeten utbetalas efter rekvisition av länsstyrelsen efter utbetalningsbesked av länsskolnämnden med hälften vid arbetets på- börjande och en fjärdedel då byggnaden är under tak. Återstående belopp utbetalas utan rekvisition av länsstyrelsen efter utbetalningsbesked från läns- skolnämnden, sedan byggnadsföretaget blivit avsynat och godkänt.

Beträffande privatskolor, folkhögskolor, enskilda yrkesskolor, utlands- skolor, riksinternatskolor och lärlingsutbildning utbetalas statsbidraget av skolöverstyrelsen på rekvisition för varje redovisningsår.

Sammanfattning

Den kartläggning som i det föregående gjorts av statsbidragen för skol- verksamhet efter bidragsändamål visar en spridning på vitt skilda ändamål. Dominerande för bidragsdestinationen är dock som synes vad statsbi- dragen beträffar den starka anknytningen till lönekostnaderna. Särskilt inom den kommunala bidragssektorn är denna destination påfallande, där bidragen praktiskt helt avser lönekostnader för skolledare och lärare.

3 . 3. l .2 Bidragskonstruktioner

I fråga om sättet för bidragens beräkning och konstruktion innehåller stats- bidragsbestämmelserna mer eller mindre ingående regler. Ett antal huvud- former kan dock urskiljas beträffande bidragskonstruktionen.

Enligt en huvudform beräknas bidragsunderlaget efter schablon på löne- kostnaderna för de bidragsgrundande personalkategorierna, dvs i regel skol- ledare och lärare. Som schablon används därvid begreppen bidragsgrundande tjänster och årslönebelopp; vid beräkningen tas hänsyn till antalet i före- skriven ordning inrättade tjänster.

1 en annan huvudform utgörs bidragsunderlaget av de lönekostnader hu- vudmannen faktiskt utbetalat enligt gällande kollektivavtal.

Den förstnämnda bidragsformen tillämpas bl a i fråga om driftbidraget för grundskolan, den andra bl a i fråga om statsbidraget till gymnasieskolan.

En tredje huvudform förekommer exempelvis i fråga om statsbidraget till sjuksköterskeskolor, där statsbidraget utgår schablonmässigt per klass.

Inga av dessa bidragsformer tillämpas emellertid renodlat inom respektive bidragsområden. Beträffande grundskolan återfinns sålunda bidrag, vilka utgår på grundval av faktiskt utbetalade belopp (tex vissa tjänstgörings- tillägg, vissa vikariekostnader m m). Beträffande gymnasieskolan utgår scha- blonmässigt beräknade bidrag, tex i fråga om bidrag till pedagogisk stöd- personal och till timmar till förfogande.

SFS 1968:350

SFS 1968:321

SFS 1971:424

SFS 1966:758

En närmare granskning av statsbidragsområdet i övrigt utvisar att i flertalet fall tillämpas grundskolans system.

Schablonartad bidragsberäkning tillämpas såvitt avser lönebidragen i fråga om följande skolformer, varvid bidragsberäkningen mer eller mindre i detalj följer driftbidraget till grundskolan:

1. Privatskolor Anm. Bidraget utgår enligt schablon även beträffande gymnasiestadiet.

2. Särskolor för psykiskt utvecklingsstörda Anm. Bidraget utgår även för undervisning kortare än en termin.

3. Utlandsskolor Anm. Bidrag utgår enligt näst högsta löneklassen.

4. Enskilda yrkesskolor Anm. Bidragsunderlaget bestäms på grundval av vissa angivna löneklasser.

Bidrag förfaktiskt utbetalade lönekostnader tillämpas vid följande skolfor- mer. Bidragskonstruktionen ansluter sig därvid praktiskt taget helt till det system som gäller i fråga om gymnasieskolan.

1. Den kommunala vuxenutbildningen Anm. Statsbidraget utgår enligt denna metod även för grundskolkurser.

2. Folkhögskolor

Blandade principer tillämpas exempelvis beträffande bidraget till riksinter- natskolor, där såväl schablonartade som faktiska bidragsformer gäller.

Volymmässigt utgår ett bidrag i regel med viss andel (bidragsandel) av ett givet bidragsunderlag. Beträffande flertalet bidrag inom skolöverstyrel- sens område gäller att bidragsande/en utgår som viss procentandel av bi- dragsunderlaget. Beträffande driftbidraget för grundskolan dras emellertid från bidragsunderlaget av vissa i kronor bestämda kommunandelar. Undan- tagsvis (t ex beträffande sjuksköterskeskolorna) tillämpas inte systemet med bidragsandel utan bidrag utgår med fixt belopp.

Bidragsandelens konstruktion och storlek inom ett antal bidragsområden framgår av följande sammanställning.

Bidrag Bidragsandel Driftbidraget till grundskolan Kommunandelen varierar mellan 130 (bidrag till skoldirektörer) och 1020 kr per tjänst

(79 procent av bidragsunderlaget) Driftbidraget till gymnasieskolor 100 procent av lönekostnaderna Bidrag till kommunala vuxenutbildning- 100 procent av lönekostnaderna en Bidrag till Särskolor 95 procent av bidragsunderlaget folkhögskolor 100 procent av lönekostnaderna sjuksköterskeskolor Hela schablonbeloppet per klass privatskolor 60 procent eller högre procent enligt

Kungl Maj:ts särskilda beslut Utlandsskolor Hela schablonlönen,dock högst med fak- tiska lönekostnaden enskilda yrkesskolor (A—skolor) 114 procent av schablonårslönen. dock

högst 78 procent av faktiska lönekostna- den

3.3.2 Vo/ymfrägor

För budgetåret 1973/74 kan för olika statsbidragsområden anvisade medel inom skolöverstyrelsens totala anslagsområde uppskattas till 6 377 000000 kronor. Detta utgör cirka 93 procent av anslagen till skolöverstyrelsens hela verksamhetsområde och cirka 55 procent av samtliga statsbidrag till kommu- nerna.

De statsbidrag till kommunala skolor, vilka direkt berörs av SSK:s arbete, uppgår till ett belopp av cirka 5 865 000000 kronor, vilket utgör cirka 86 procent av skolöverstyrelsens totala anslagsområde. Bidraget till grundskolan utgör därvid den största posten motsvarande cirka 68 procent av nämnda bidragsbelopp. Gymnasieskolans bidrag motsvarar cirka 24 procent. Beaktas också de kommunala kostnaderna uppgår de statliga bidragen till i runt tal hälften av de totala kostnaderna för dessa skolor.

För att närmare belysa storleksordningen av statsbidragsgivningen lämnas i bilaga 20 uppgifter utvisande förbrukade och anvisade medel inom skilda bidragsområden.

3.3.3 Historisk återblick på statsbidragssystemet

Folkundervisningen som under tidigare århundranden ansågs vara en kyr- kans och kommunens angelägenhet erhöll i samband med att den obliga— tor'iskajo/k.sko/an infördes successivt ökat statligt stöd. Enligt beslut av 1862 års riksdag skulle i fattigare kommuner hälften av kostnaden för kontant avlöning åt folkskollärarna bestridas av statsmedel. Enligt beslut 1913 ökades statsbidraget till nio tiondelar av folk- och småskollärarnas avlöning. Därjäm- te betalades av statsmedel hela kostnaden för ålderstillägg.

Växande skattebördor Och ojämnt skattetryck kommunerna emellan gav under 1920-talet ökad aktualitet åt kraven på åtgärder som kunde leda till skattelättnader och åstadkomma en utjämning av skattebördan.

Den år 1929 tillsatta skatteutjämningsberedningen hade till huvudsaklig uppgift att utreda och framlägga förslag i frågan. Enligt beredningen borde statsmakterna främst undersöka i vilken omfattning utgifterna för kom- munernas olika förvaltningsuppgifter skulle överflyttas på staten och först därefter söka åstadkomma en allmän skatteutjämning. Staten skulle i större eller mindre utsträckning överta kostnaderna för olika kommunala förvalt- ningsgrenar. Bland dessa intog folkskoleväsendet en framskjuten plats. Be- redningen ansåg att statsbidrag borde utgå till samtliga lönekostnader för folkskoleväsendet.

1934 års folkskolesakkunniga anslöt sig beträffande principerna för skat— telindrings- och skatteutjämningsåtgärder till beredningens uppfattning.

På grundval av de båda utredningarna framlades i proposition angående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m m förslag om att hela kostnaden för kontant avlöning åt folk- och småskollärare samt lärare i slöjd och hushållsgöromål skulle bestridas av statsmedel. Däremot avvisades ett förslag om att staten skulle överta hela folkskoleväsendet. Den huvudsakliga motiveringen för förslaget om ökade statsbidrag var att mindre bärkraftiga skoldistrikt blivit i hög grad betungade genom de stigande skolkostnaderna. Med några jämkningar biföll riksdagen propositionen.

Prop 1935:174

Prop 1962z54

SOU 1956:8 Prop 1957:112

Den fortsatta diskussionen om fördelningen av kostnaderna för folksko— Ieväsendet kom under en följd av år att främst koncentreras till statsbi- dragsgivningen till skolbyggnader.

I samband med det omfattande planeringsarbete, som under 1940-talet inleddes för det svenska skolväsendets utveckling ägnades också stor upp- märksamhet åt frågan om huvudmannaskapet för den nya skolan och den fördelning av kostnaderna som förslagen aktualiserade. Efter utredningar i frågan uttalade sålunda 1946 års skolkommission att om kommunerna skulle belastas med de utgiftsökningar, som skolväsendets förbättring skulle föra med sig. skulle man riskera att denna förbättring på många håll skulle bli impopulär och motarbetas. Riktigaste vore därför att kostnaderna för skol— väsendet så långt möjligt överflyttades på statsverket. Statsbidragssystemet borde kunna utformas så att bidragen utgick automatiskt. Bestämmande- rätten börde ligga hos kommunerna. Endast när det gällde statsbidrag till utgifter utöver minimiprogrammet borde statlig myndighets medverkan vara erforderlig.

1957 års skolberedning ägnade skolans finansieringsfrågor ingående upp- märksamhet. Beredningen hade i avvaktan på 1958 års skatteutjämnings- kommittés behandling av hithörande problem som riktmärke att de för- slag den framlade i princip inte skulle ändra dittillsvarande kostnadsför- delning mellan staten och kommunerna. Däremot hade beredningen inte tagit ställning till denna kostnadsfördelning i framtiden. Frågan om en even- tuell omfördelning måste emellertid prövas i annan ordning. Detsamma gällde frågan om skolkostnadernas fördelning mellan ekonomiskt bärkraftiga och ekonomiskt svaga kommuner. Av motsvarande skäl förelåg enligt be- redningens mening inte heller orsak föreslå ändrade statsbidragsregler därför att kommunerna fick ökade kostnader för det obligatoriska skolväsendet genom tillkomsten av den nionde årskursen.

Departementschefen anslöt sig till skolberedningens uppfattning. Frågan om en eventuell ändring i fördelningen mellan stat och kommun av kost- naderna för grundskolan borde enligt departementschefen prövas i ett större fmanspolitiskt sammanhang. Gällande bestämmelser om statsbidrag till driftkostnader inom det obligatoriska skolväsendet borde med oförändrat sakligt innehåll tillämpas för grundskolan.

Diskussionen kring statsbidragsfrågorna kom i övrigt att koncentreras till önskemålet om en teknisk omläggning av Statsbidragssystemet. Det hu- vudsakliga motivet för en översyn av systemet i sådan riktning har varit förenklings- och rationaliseringskrav. Redan allmänna statsbidragsutred- ningen föreslog sålunda att ett betydande antal speciella bidrag skulle sam- manföras till och avlösas med ett enda allmänt statsbidrag. Grunderna för detta bidrag borde utformas så att ett till beloppet bestämt totalbidrag skulle fördelas mellan kommunerna efter storleken av dels antalet skattekronor per invånare, dels en utgiftsfaktor, utgörande antingen de faktiska eller de normala utgifterna per invånare i kommunen. Då dessa grunder bedömdes som alltför invecklade och skatteutjämningssynpunkter inte ansågs böra spela så stor roll i statsbidragsgivningen, föranledde detta förslag inga åtgär- der. Ett nytt och enklare förslag framlades efter tilläggsdirektiv av allmänna statsbidragsutredningen; detta ligger i stort sett till grund för det nuvarande Statsbidragssystemet.

Omläggningen av den dittillsvarande statsbidragsgivningen innebar i hu- vudsak att ett betydande antal speciella bidrag ersattes med ett enda drift- bidrag. Minskningen skedde dels genom sammanförande av vissa sins- emellan likartade bidrag, dels genom avlösning, varigenom en del bidrag drogs in mot att kommunerna erhöll kompensation genom höjning av kvar- stående bidrag. De bidrag som i denna ordning drogs in var exempelvis bidragen till skolhälsovård, fria läroböcker och undervisningsmateriel. Vidare gjordes bidraget, som tidigare utgått på grundval av faktiska lärarlönekost- nader. schabloniserat, varvid en schematisk beräkning skulle göras med ledning av de väsentligaste utgiftsfaktorerna. Genom förenklingen ansågs kommunernas handlingsfrihet öka. Statsbidragsvillkoren skulle kunna upphävas och överföras till normerande föreskrifter. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun behölls oförändrad.

Frågan om en ytterligare revision av Statsbidragssystemet upptogs i an- slutning till propositionen angående kommunal skatteutjämning m m. I samband med sitt remissyttrande angående av 1958 års skatteutjämnings- kommitté framlagt förslag till skatteutjämningssystem förordade skolöver- styrelsen att vissa bidrag, nämligen bl a bidraget till Skolmåltider samt bi- dragen till skolskjutsar och inackordering skulle avlösas och kompensation beredas kommunerna genom motsvarande justering av det allmäna skat- teutjämningsbidraget. Skolöverstyrelsen framhöll särskilt de möjligheter som ett allmänt skatteutjämningssystem öppnade att nå en förenkling av bidragsgivningen. De kostnader, som de kommunala huvudmännen nedlade på berörda utgiftsområden täckte enligt skolöverstyrelsens mening ett nödvändigt reguljärt utgiftsbehov i den löpande skolverksamheten. Enligt skolöverstyrelsens uppfattning kunde utan risk huvudmännen ges den ökade handlingsfrihet, som ett slopande av Statsbidragsvillkoren skulle innebära. Departementschefen biträdde förslaget och konstaterade att några allvarliga ekonomiska konsekvenser för kommunens ekonomi inte torde kunna upp- komma genom bidragens avveckling och överförande till det allmänt skat- teutjämnande systemet. Departementschefen underströk särskilt att det inte vore fråga om att beröva kommunerna utgående bidrag utan att överföra dem till kommunerna genom ett nytt bidragssystem, som skulle ge bidragen till de kommuner. som vore i bäst behov av dem. Bidragen avvecklades vid den tidpunkt då skatteutjämningsreformen trädde i kraft, dvs med ut- gången av år 1965.

I fråga om den gymnasiala utbildningen har statsbidragsfrågor aktualiserats i samband med gymnasiets kommunalisering under 1960-talet. Fram till denna tidpunkt var staten huvudman för samtliga allmänna och tekniska gymnasier medan handelsgymnasierna var kommunala. Staten bestred i det väsentliga kostnaderna för driften av de statliga skolorna medan kom- munerna helt svarade för kostnaderna för lokalerna.

1960 års gymnasieutredning föreslog ett bidragssystem som — i likhet med vad som gällde för den obligatoriska skolan byggde på ett bidrags- underlag, som utgjordes av schablonmässigt beräknade lärar- och skolled- arlönekostnader. Enligt utredningens mening borde statsbidraget avvägas så att det i stort sett medförde status quo beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Från Landstingsförbundets och Svenska kom-

Prop l965:43

Prop 19641171

Prop 1968: 140

munförbundets sida framhölls att ett dylikt systern liksom rekvisitionsför- farandet i efterskott för varje redovisningsår, kombinerat med vissa förskott, var tungarbetat. Önskemål uttalades därför om att få till stånd ett enklare bidragssystem, där bidragsunderlaget utgjordes av kommunernas faktiska kostnader enligt de kommunala räkenskaperna och där statsbidraget ut- betalades direkt, såsom fallet var beträffande utanordnandet av statsmedel till statliga realskolor och gymnasier. För sistnämnda skolor fick kommu- nerna varje månad rekvirera det belopp som skulle utbetalas i avlöningar till den statligt lönereglerande personalen. Förbunden önskade vidare, att ett dylikt system för statsbidragsberäkningen och rekvisitionen av bidraget skulle kombineras med ett enkelt revisionsförfarande.

[ proposition angående reformering av de gymnasiala skolorna m m fram- höll departementschefen. att det av kommunförbundet och landstingsför- bundet förordade systemet skulle innebära stora fördelar för huvudmännen och därjämte för staten vara ändamålsenligt från budgetteknisk synpunkt. Han ansåg sålunda att ett allmänt driftbidrag till gymnasium, fackskola samt lokal och central yrkesskola med kommunal huvudman skulle utgå med 100 procent av ett bidragsunderlag utgörande faktiska kostnader för löner till skolledare och lärare. Som riktpunkt vid utformningen av det nya Statsbidragssystemet borde gälla att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun blev i huvudsak oförändrad. Det nya driftbidraget skulle av- vägas så att det motsvarade vad kommunerna erhöll i form av statliga medel för de tre skolformerna.

[ riksdagsbeslut 1968 om införande av gymnasieskolan angavs som rikt- punkt för det fortsatta arbetet med en översyn av Statsbidragssystemet, att den ekonomiska ram inom vilken förändringar i systemet skulle kunna göras fick bestämmas av en tillämpning av gällande bidragsregler på den föreslagna utbildningen. En diskussionspromemoria angående ett statsbi- dragssystem för skolbyggnader utformat som hyresbidrag per elev och år (DsU 1970112) samt en motsvarande promemoria angående statligt drift- bidrag till skolväsendet (DsU l97lz3) har utarbetats inom utbildningsde- partementet och remissbehandlats. Båda promemoriorna har överlämnats till SSK för fortsatt bearbetande.

3.3.4 Bidragens strukturering

För att närmare klarlägga sambandet mellan statsbidragssystemen för grund- skola och gymnasieskola och övriga statsbidragsbestämmelser samt i vilken utsträckning andra bidrag kan komma att beröras av SSK:s arbete har en sammanställning gjorts av statsbidragsbestämmelserna inom skolöversty- relsens totala område på sätt som framgår av bilaga 19.

3.3.5 Statsbidragstyper inom ska/omrädet 3.351 Klassificeringsgrunder

Statsbidragen till kommunerna är antingen allmänna eller speciella.

De allmänna statsbidragen utgör allmänna tillskott till verksamheten. Det viktigaste bidraget av denna typ är det allmänna skatteutjämningsbidraget. På skolområdet har skatteutjämningsbidrag hittills till viss del även utgått

till kommunernas kostnader för Skolskjutsar och inackorderingsutgifter.

De specialdestinerade statsbidragen till kommunerna utgår i en rik och skiftande mångfald. En klassificering av dessa kan ske från olika utgångs- punkter. 1 det följande görs en klassificering huvudsakligen enligt av kom- munalekonomiska utredningen tillämpade grunder.

Som huvudmotiv för specialdestinerade statsbidrag brukar anföras skat- tetekniska samt stimulanssynpunkter. Med dessa syften som grund kan en indelning göras av de speciella statsbidragen med hänsyn till graden av statlig styrning av den verksamhet statsbidraget avser att tillgodose och utformningen av det statliga regelsystem, som tillämpas för verksamheten.

En klassificering av statsbidragen med hänsyn till graden av statlig styrning kan göras sålunda:

I Obligatorisk verksamhet 11 Övervägande obligatorisk verksamhet [11 Övervägande frivillig verksamhet IV Frivillig verksamhet

Med hänsyn till regelsystemets utformning kan bidragen klassificeras sålunda:

1 Reglerad verksamhet 2 Övervägande reglerad verksamhet 3 Övervägande fri verksamhet 4 Fri verksamhet

En klassificering av bidragen kan också ske med hänsyn till bidragsdes- tinationen och bidragskonstruktianen. Klassificering efter bidragsdestinationen:

l Statsbidrag som kan sökas enbart av kommunen 2 Statsbidrag som kan sökas av kommun eller annan

Klassificering efter typ av bidragskonstruktion:

a. Enhetsrelaterade bidrag b. Kostnadsrelaterade bidrag c. Avtalsbidrag

d. Skattegraderade bidrag

Enhetsrelaterade bidrag utgår med visst belopp per producerad enhet eller annan enhet (per styck. per elev, m m). Dessa bidragsbelopp tar sålunda i första hand sikte på resultatet av bidragsgivningen. Kostnadsrelaterade bidrag bygger på bidragsmottagarens kostnader för verksamheten och utgår med viss del av ett närmare bestämt bidragsun- derlag, faktiskt eller schablonmässigt beräknat. Dessa bidrag är i regel re- laterade till en viss faktor (resurstillgång), tex lönekostnaderna. Avtalsbidrag utgår på grundval av bestämmelser i avtal, slutet mellan statlig myndighet och bidragsmottagare. Skattegraderade bidrag utgår med hänsyn till kommunernas skattekraft. En klassificering enligt i det föregående angivna principer av de bidrag, som bör ifrågakomma för omprövning på skolområdet, framgår av följande sammanställning.

Prop I973z44 SFS l973z433

Bidragsområde Stat-Regel—Bi— Bi- lig sys- drags-drags— styr—lem desti— kon- ning nationstruk— tion

1. Bidrag till driften av grundskolor [ l ] b 2. Bidrag till driften av gymnasieskolor (1) l 1 b 3. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet —— d 4. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan

m rn -— 1 b 5. Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skol-

väsendet 1 1 | b 6. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna (1) l 1 b 7. Bidrag till driften av Särskolor l l 1 b 8. Bidrag till särskild gymnasial utbildning i glesbygd 111 l 1 b 9. Bidrag till driften av korrespondensgymnasier 111 l 1 b

En genomgång i detalj av de bidrag. som faller inom ramen för SKK:s översyn, visar att flertalet bidrag avser en för kommunerna obligatorisk verksamhet, som är statligt reglerad.

Skattegraderade bidrag utgjorde tidigare vanliga bidragsformer inom skol— sektorn. Dessa har successivt avvecklats och inga nytillkomna bidrag har givits en sådan konstruktion. Numera är endast bidraget till byggnadsarbeten skattegraderat.

Enhetsrelaterade bidrag återfinns inte heller inom skolsektorn bortsett från vissa bidrag, som dock beloppsmässigt är av marginell betydelse.

Praktiskt taget samtliga tunga bidrag inom skolområdet är kostnadsre- laterade. Bidragsunderlaget har därvid i flertalet fall relaterats till lönekost— nader för ifrågavarande verksamhet.

3.352. Skatteutiämningssystemet

Såsom framgått av föregående avsnitt utgör skatteutjämningsbidraget det viktigaste allmänna statsbidraget.

Det nuvarande Skatteutjämningssystemet infördes år 1965. Genom beslut vid 1973 års riksdag har vissa väsentliga ändringar genomförts. Bestäm- melserna återfinns i lagen om skatteutjämningsbidrag.

1 stora drag innebär'systemet numera följande. Bidrag utgår till såväl kommun som landstingskommun. Bidrag utgår i form av:

1. skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft samt 2 extra skatteutjämningsbidrag.

Det första bidraget utgår enligt generella regler och beslutas av länsstyrel- sen.

Det andra bidraget beviljas av Kungl Maj:t efter ansökan. Bidraget vid brist på skattekra/t garanterar kommunerna ett skatteunderlag. som till sin storlek är beroende av kommunens geografiska läge och me- delskattekraften i riket. Skillnaden mellan garanterat skatteunderlag och det skatteunderlag som kommunen faktiskt har kallas tillskott av skat.- teunderlag. På detta tillskott utgår bidrag till kommunen beräknat efter den utdebiteringssats som kommunen fastställt för bidragsåret.

Det garanterade skatteunderlaget varierar med kommunens geografiska läge på så sätt att landet indelats i sex olika skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser. Procenttalen för de olika skattekraftsklasserna utgör 95, 100. 110, 115, 120 och 130 procent av medelskattekraften i riket med de lägre talen i de södra och mellersta delarna av landet och de högre i norr. 130 procent gäller sålunda för inre delarna av Norrbottens och Västerbottens län medan Norrbottens kustland, huvuddelen av Jämtlands län och en del av Kopparbergs län garanteras 120 procent. Kommunernas placering i skat- tekraftsklass framgår i detalj av lagens 6å. Motsvarande gäller för lands- tingskommun: antalet skattekraftklasser är dock endast fem.

3.3.6. Kostnadsre/aterade bidrag 3.3.6.1 Historik och nulägesbeskrivning

De kostnadsrelaterade driftbidragen, särskilt de som relaterats till skolledar- och lärarlönekostnaderna, är helt dominerande på skolans område.

Den frågan kan då ställas varförjust den kostnadsfaktorn valts som grund- val i statsbidragssystemet. En tänkbar orsak kan vara att den gjort det möjligt för staten att hålla eller styra kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, en annan att staten sedan gammalt detaljreglerat lärarnas anställnings- och löneförhållanden och sålunda reellt sett varit arbetsgivare för denna personal. En annan anledning kan vara att lärarinsatsen bedömts som den väsent- ligaste faktorn jämfört med andra faktorer för att uppnå skolans mål, varför denna faktor krävt långt gående statliga regleringar, som i sin tur påverkat statsbidragets utformning.

Någon mer principiellt utformad gränslinje i fråga om kostnadsfördel- ningen mellan stat och kommun på skolans område har aldrig dragits upp eller ens diskuterats. Den nuvarande ordningen varigenom staten i stort sett svarar för lönekostnaderna för lärarpersonalen och kommunerna för skolväsendets kostnader i övrigt har i det väsentliga vuxit fram av tradition.

3.362 Funktion regelsystemet

Lärarinsatsen är den faktor som till avgörande grad bestämmer statsbidragens volym och fördelning mellan kommunerna. Av den anledningen kan det finnas skäl att närmare studera hur staten på skilda sätt reglerar lärarinsatsen och de övriga faktorer som påverkar och bestämmer lärardimensioneringen.

Skolans organisation styrs i detalj av statliga bestämmelser. I huvudsak fastställs den slutliga organisationen — trots den bindande detaljregleringen i skollag, skolstadga, läroplaner, timplaner osv av statliga myndigheter.

På basis av skolorganisationen uttryckt i skolenheter, klasser, grupper, enskild undervisning osv bestäms undervisningens volym i antal lärarvecko- timmar per organisatorisk enhet, noggrant reglerade av staten i bl a timplaner och andra anvisningar. Undervisningsvolymen uttryckt i antal lärarvecko- timmar bestämmer därefter lärardimensioneringen. Lärardimensioneringen styrs i sin tur av detaljerade statliga bestämmelser reglerade i lag och stadga m fl bestämmelser samt i kollektivavtal mellan staten och vederbörande personalorganisationer.

Staten är dessutom den part som på huvudmannasidan genom sin för- handlingsrätt har det avgörande inflytandet på lärarlönekostnaden.

Det statliga bidraget kan betraktas vara slutprodukten av de olika faktorer som bildar underlag för skolorganisationsbesluten. Sedan också kostnads- faktorn beaktats utgör det närmast ett automatiskt utfall på betalningssidan av dessa beslut.

Statsbidragssystemet utgör inte ett instrument som i någon nämnvärd utsträckning styr utbildningens planering, dimensionering eller spridning i landet. Det är andra regelsystem huvudsakligen skollag, skolstadga, Iä- roplaner m fl — som utgör de främsta garantierna för upprätthållandet av ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard. Genom sin konstruktion och villkorliga hänvisning till dessa andra regelsystem har stats— bidragssystemet haft en utjämnande effekt i vad avser kostnadsfördelningen på skolområdet i landet. Systemet, som beaktar skillnaderna i kommunernas kostnadsläge, befolkningsstruktur, geografiska struktur m , utgör en eko- nomisk garanti för det enhetliga skolsystemet och den likvärdiga utbild-

ningsstandarden.

Utöver den styrning, som sker genom de statliga skolmyndigheterna, främst skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna, påverkas statsbidraget av bestämmelser eller beslut från vissa andra statliga myndigheter, t ex statens avtalsverk, statens personalnämnd, riksförsäkringsverket m m.

Nedanstående tablå illustrerar hur staten i detalj reglerar sitt ekonomiska engagemang i skolväsendet.

A B C D ORGANISATION RESURSER KOSTNADER STATSBIDRAG l. Eleverna/et per Bestämmelser om Bestämmelser —' Statsbidraget

alternativa tjänstekonstruk- regler och avtal "* bildar summan av organisatoriska tioner såsom angående enheter såsom regler och avtal [. hidmgsiwider/a- rektorsområde. angående l. ortsgruppering gel enligt C stadium. årskurs ]. inrättande av 2. lönegrads- och med tillägg av tjänster löneklassplace— bildar genom ring 2. särskilda 2. behörighetsfrå- s/(iisbir/rug tex 2. (le/ningsbe- gor 3. timarvodcn vikarickostna- stämmelse/' i det. uppsäg- skolstadga. 3. tjänstgörings- 4. befattningsar- ning av lärare. läro- och och undervis- voden. avlö- viss personal i timplaner m fl ningsskyldig- ningsförstärk- gymnasiesko- hctcr ningar. tjåinSl- lan, undervis- 3. antal griip/w- görings- och ningsmalcriel. ringa/' (klasser. 4. nedsättning uppdragstillägg ATP mm grupper,indivi- resp tillgodo- m fl der osv) räknande av med avdrag för undervisnings- 5. kallorts- och som i sin tur skyldigheter liknande tillägg 3. konmmnam/e/ i ger förekommande 5. tjänstgörings— 6. m fl fall 4. rUSi/rsbe/mi'et och befatt- -- uttryckt ningsbcskriv- bestämmer kost— a) dels i antal ningar naden dvs lärarveckotim- Sill/.thtll'agsHill/('f- mar per grup- 6. m fl laget

SOU 1974:36 A B C D

ORGANISATlON RESURSER KOSTNADER STATSBIDRAG

pering och totalt (3) styr resiirsrlimen— (regleras i läro- sioner—ingen — dvs och timplaner uppsättning och samt andra volym av skolle- bestämmelser dar- och Iärartjäns— om t ex spccial- ter

undervisning. särskild under- visning hand- ledning av elever m m)

b) dels i admini- strativa enheter (regleras i bestämmelser om den admi- nistrativa skolorganisa- tionen. tex skolledar-. tillsynslärar- och huvudlä- rarorganisatio- nen)

3 . 3. 7 Enhetsrelaterade bidrag

Bidrag av denna typ har tillkommit relativt sent och är inom skolområdet beloppsmässigt av marginell betydelse. Erfarenheterna av dessa bidragsfor— mer är också alltför knappa för att nu möjliggöra någon mera tillförlitlig bedömning av deras effekt.

3.3.8. Vissajäm/örelser mel/an kostnadsrelaterade och enhetsrelaterade bidragsformer

De kostnadsrelaterade respektive enhetsrelaterade bidragsformerna har högst olika effekter för bidragsgivningen. Vid valet av bidragstyp måste man därför göra klart för sig vilka syften man vill uppnå från statens sida med bi- dragsgivningen i fråga om resursutnyttjande (produktivitet) och målupp- fyllelse (effektivitet). I detta hänseende kan generellt sett följande anses gälla.

Eftersom de kostnadsrelaterade statsbidragen är kopplade till resursin- satsen medger i dessa fall statsbidragskonstruktionen ingen direkt kontroll av produktiviteten i verksamheten. Detta sker främst genom villkorsbe- stämningar av skilda slag och andra regelsystem. Man kan alltså säga att konstruktionen bygger på och förutsätter kompletterande bestämmelser av sådant slag. De kostnadsrelaterade bidragen erbjuder också statsmakterna begränsade möjligheter att kontrollera måluppfyllelsen. En avsevärd nackdel med de kostnadsrelaterade bidragen är vidare att de inte förhåller sig neutrala till skillnaderna i kommunernas kostnadsläge. Sålunda kan kostnadsrela-

terade bidrag resultera i att såväl låg effektivitet i verksamheten som hög standard subventioneras.

De enhetsrelaterade bidragen innebär viss resultatsstyrning av verksam- heten. Genom sin konstruktion utgör de ett skäl för kommunerna till bättre hushållning med resurserna. Denna bidragstyp erbjuder kommunerna pro- duktivitetsvinster och verkar vidare neutralt i förhållande till effektivitet och standard på den kommunala servicen. En nackdel med bidragskon- struktionen är dock generellt sett att den kan uppfattas som ogynnsam för kommuner med ett oförmånligt kostnadsläge och ett lågt inkomstun- derlag.

De kostnadsrelaterade bidragen saknar redan genom sin konstruktion möj- ligheter att påverka produktiviteten; detta måste ske genom andra regel- system. Detta utmärks inom skolans område av ett detaljerat och omfattande regelsystem men också av att staten i betydande delar direkt griper in i själva driften av skolväsendet. Eftersom det är skolorganisationen som be- stämmer volymen och uppsättningen av de statsbidragsberättigade resur- serna har staten bl a av den anledningen i väsentliga delar kommit att de— taljreglera skolorganisatöriska frågor. Detta sker dels genom bestämmelser i skolstadga, läroplaner m fl bestämmelser, dels genom konkreta beslut i olika organisationsfrågor. Så t ex har länsskolnämnderna ett direkt avgörande inflytande över och ansvar för kommunernas skolorganisation.

1 och med att staten till övervägande del bestrider kostnaderna för lä- rarlönerna är det naturligt att staten förbehållit sig rätten att vara den som sluter avtal om löneförmåner för skolledar— och lärarpersonal. Staten har vidare delvis av samma skäl in i minsta detalj kommit att reglera behörighets- och tillsättningsordningen för denna personal. Det torde också ha funnits andra kanske mer vägande skäl än rent statsbidrags- och kostnadsmässiga för den statliga regleringen av skolväsendet. De stora utbildningsreformer- na, uppbyggnaden av ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildnings- standard har gjort det nödvändigt att ha en statlig reglering av skolväsendet under en lång uppbyggnadstid. Denna period kan dock nu anses avslutad.

4. Administration. Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

4.1. Statsmakterna och skolväsendet 4.1.1 Riksdagen

Tillsammans med regeringen beslutar riksdagen om utbildningsformer och mål och riktlinjer för verksamheten samt stiftar lagar. Riksdagen anvisar därjämte medel för skolväsendet.

Den nuvarande indelningen med sexton ständiga utskott inom riksdagen bygger på fackutskottsprincipen. Utskotten handlägger sålunda frågor inom var sitt ärendeområde. Indelningen ansluter i stort sett till departementens indelning i sakområden.

Utbildningsutskottet bereder frågor om skolväsendet, vuxenutbildningen, lärarutbildningen samt den högre utbildningen och forskningen. Kultur- utskottet bereder frågor som rör allmänna kultur- och bildningsändamål, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete, idrotts- och fri- luftsverksamhet, kyrkofrågor samt därjämte frågor om radio och television, iden mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning. Frågor om allmän försäkring, yrkesskadeförsäkring och studiesociala frågor bereds av social- försäkringsutskottet samt frågor om barna- och ungdomsvård av socialut- skottet.

4. l .2 Regeringen

Såsom tidigare nämnts beslutar regeringen tillsammans med riksdagen om utbildningsformer och mål och riktlinjer för verksamheten samt stiftar lagar. Vidare är regeringen ansvarig för att de fattade besluten verkställs och har överinseende över hela skolväsendet. Därjämte låter den utarbeta förslag till reformer av olika slag.

Regeringsärenden är alla frågor, som enligt lag och förordning skall avgöras av Kungl Maj:t, dvs konungen i statsrådet. Det är således inte ärendets grad av betydelse, som avgör om det är ett regeringsärende eller inte. Av- görande är endast om det enligt lag, författning, instruktion osv benämns som regeringsärende. 1 de flesta fall bestämmer regeringen själv på vilken nivå ett ärende skall avgöras. 1 konselj kan sålunda beslutas att ett rege— ringsärende i fortsättningen i stället skall avgöras av en förvaltningsmyn- dighet. Sådan decentralisering sker genom ändring i den författning, enligt vilken ärendet anges som regeringsärende.

Kungl Maj:ts beslut expedieras genom det departement till vilket ärendet hör. Vissa beslut som har allmän giltighet, dvs lagar, förordningar. kungö- relser, trycks i Svensk författningssamling.

4.2. Utbildningsdepartementet

Regeringen har den omedelbara ledningen av statsförvaltningen. Denna är sakområdesvis uppdelad på departement, som vart och ett utgör högsta nivå inom sin förvaltningsgren. Statsdepartementen ingår i Kungl Maj:ts kansli. Till detta hör även statsrådsberedningen som bl a fungerar som sam- ordnings- och rådgivningsorgan på det konstitutionella, juridiska och for- mella planet.

Beträffande vissa förvaltningsområden kan gränsdragningen erbjuda svå- righeter och leda till att likartade uppgifter fördelas på skilda departement. Så var tidigare fallet i fråga om utbildningsväsendet. Ansvaret för denna verksamhet var förhållandevis splittrat. Under senare år har emellertid ut- vecklingen gått mot en koncentration av utbildningsfrågorna till utbildnings- departementet.

Alltjämt sorterar dock en del utbildningsverksamhet under andra depar- tement. Sålunda hör exempelvis förskolan och särskolan till socialdepar- tementet, arbetsmarknadsutbildningen till viss del till arbetsmarknadsde- partementet och högre utbildningar på jordbrukets, skogsbrukets och träd- gårdsnäringens område till jordbruksdepartementet. Därjämte förekommer ett betydande antal 5 k inomverksutbildningar, tex inom försvaret, inom polisväsendet och inom de affärsdrivande verken. Dessa utbildningar sorterar under de departement som ansvarar för respektive sakområde.

4. 2. 1 Organisation

Utbildningsdepartementets organisation överensstämmer i huvudsak med den uppbyggnad som kännetecknar flertalet övriga departement (se figur 4:1). Närmast under departementschefen finns sålunda tre chefstjänstemän. nämligen statssekreteraren. expeditionschefen och rättschefen. 1 departe— mentet finns vidare departementsråd och kansliråd som huvudmän för olika sakområden.

Utbildningsdepartementet hade fram till februari 1973 fyra sakenheter. nämligen för skolväsendet. lärarutbildningen. vuxenutbildningen och den studiesociala verksamheten, för den högre utbildningen och forskningen, för den allmänna kultur- och bildningsverksamheten samt för verksamheten rörande kyrkan. För handläggning av ärenden angående vuxenutbildningen inrättades vid nämnda tidpunkt en femte sakenhet. Därigenom kunde sakenheten för skolväsendet m m avlastas en del av sina dittillsvarande arbetsuppgifter.

lnom departementet finns ett planerings- och budgetsekretariat, som främst skall ägna sig åt den översiktliga planeringen och den tekniska sam- ordningen av budgetarbetet. Departementet har vidare ett internationellt sekretariat och ett rättssekretariat. Det förra skall biträda med planering och samordning av den internationella verksamheten, medan det senare

skall biträda med lagstiftning och annat författningsarbete, juridisk-kon— sultativ verksamhet samt sådan verksamhet som har till ändamål att tillse att lagenlighet iakttas i arbetet inom departementet.

Departementschefen Konsultativt statsråd

Chefstjänstemän:

Statssekreterare Expeditionschef Rättschef

Planerings- och budgetsekretariat

Internationellt sekretariat

Rättssekretariat

Huvud— Departe- Departe- Departe— man mentsråd mentsråd mentsråd Högre Allmän Sak- utbild- kultur- enhet ning m m verksam-

hetmm

4.2.2. Arbetsuppgifter angående skolväsendet m m 4.2.2.1 Verksamhetsområdet

I departementsstadgan anges vilka förvaltningsärenden de skilda departe- menten skall handlägga. Utbildningsdepartementet har enligt stadgan att handlägga ärenden rörande konst, litteratur, musik. teater och film; arkiv, bibliotek och museer", frivilligt folkbildningsarbete och annan vuxenutbild- ning; ungdomsverksamhet: svenska kyrkan och andra trossamfund; rund- radioverksamhet; skolväsendet; högre utbildning och forskning samt ve- tenskaplig verksamhet i övrigt; lärarutbildning; studiesociala frågor; inter- nationellt kulturellt samarbete; allt iden mån sådana ärenden inte ankommer på annat departement.

Departementsstadgan anger också relativt ingående vad som på grund av den fastställda ärendefördelningen skall anses höra till departementens verksamhetsområden. Till utbildningsdepartementet hör bl a följande för- valtningsmyndigheter, skolformer m m:

skolöverstyrelsen, statens läroboksnämnd], centralnämnden för skolung- domsutbytet med utlandet, länsskolnämnderna;

grundskolor, nomadskolor, specialskolan och andra statliga skolor för syn-, hörsel- eller talskadade;

gymnasieskolor, enskilda yrkesskolor vilka ej tillhör annat departement. kommunal och statlig vuxenutbildning, privatskolor, riksinternatskolor, sjö- befälsskolor. statens skogsinstitut. trädgårdsskolan i Norrköping. konstfack- skolan;

Fig 4:I Utbildningsdepar- tementets organisation

SFS l963z214 ändr l972z758 (omtryck)

'Upphör med utgången av juni månad 1974.

I Centrala studiestöds- nämnden fr o m den

I juli 1974.

sjuksköterskeskolor, statens institut för högre utbildning av sjuksköter- skor;

folkhögskolor;

lärarhögskolor, gymnastik- och idrottshögskolor, seminarier för huslig ut- bildning, slöjdlärarseminariet, förskoleseminarier, andra skolor för lärar- utbildning som ej tillhör annat departement;

centrala studiehjälpsnämnden,' studiemedelsnämnderna. Handläggningen av frågor rörande ovan angivna förvaltningsområden an- kommeri utbildningsdepartementet främst på sakenheterna för skolväsendet mm och för vuxenutbildningen.

Arbetsuppgifterna rörande nyssnämnda förvaltningsområden kan alltefter sin karaktär föras under ett antal huvudrubriker, nämligen planerings» och utredningsverksamhet, kommunikation med riksdagen (främst utarbetandet av statsverkspropositionen och särpropositioner), direktivgivning till under- ställda myndigheter och kommittéer samt administrativa ärenden.

4.222. P/atterings- och utredningsverksanthet

Planeringsverksamheten avser främst att klarlägga, hur regeringen skall age- ra i olika utbildningsfrågor. Planeringen innefattar även val av medel och beräkning av kostnaderna för de avsedda åtgärderna. Då behov och önskemål som regel överstiger tillgängliga resurser, utgör prioriteringen ett väsentligt led i planeringsarbetet.

För planeringsverksamheten erforderliga utredningar utförs vad gäller större frågor vanligen av myndigheterna eller av särskilda fristående kom- mitteér. Den ökade vikt som i den 1965 genomförda departementsorga- nisationen lagts vid planeringsarbetet har emellertid fört med sig att pla- neringsverksamheten i ökad utsträckning kan genomföras inom vederbö- rande departement. Därvid kan ingå även personer utanför departementet. I vissa fall bildas interdepartementala arbetsgrupper.

Utredningar av betydelse för departementets planering av skolans verk- samhet utförs i åtskilliga fall av länsskolnämnderna, kommunala myndig- heter, vetenskapliga institutioner, intresseorganisationer m fl. Vidare kan av olika instanser ordnad försöksverksamhet på skolans område ge resultat som visar sig värdefulla i planeringsarbetet.

Det må även nämnas att vissa permanenta organ står till förfogande för diskussion och rådgivning på utbildningsområdet, t ex Svenska Unescorådet och planeringsrådet för utbildningsfrågor.

4.2.2.3 Kommunikation med riksdagen

Planeringsverksamheten är intimt förknippad med det arbete i departemen- tet som gäller regeringens förslag till riksdagen. Därjämte kan nämnas ut- formningen av vissa meddelanden, regeringsdeklarationer od samt utar- betande av svar på riksdagsledamöternas interpellationer och enkla frågor.

En särställning bland propositionerna intar statsverkspropositionen. Den är den största och mest arbetskrävande propositionen. Statsverksproposi- tionen utgör resultatet av en omfattande ekonomisk avvägningsprocess på skilda plan och ett ställningstagande till anslagsfördelningen mellan såväl de olika departementen som förvaltningsområdena inom varje enskilt de-

Det hnns ytterligare arbetsuppgifter för departementet med anknytning till riksdagen. Hit hör tex att följa vilka motioner som väckts i riksdagen rörande utbildningsområdet. Vidare får tjänstemännen i departementet i viss utsträckning inför riksdagens utskott svara på frågor i anslutning till regeringens förslag, De får även närvara vid riksdagsdebatterna för att kunna lämna sitt statsråd kompletterande sakupplysningar och följa riksdagsbe- handlingen av frågor rörande respektive sakområde.

4.2.2.4 Direktiv till myndigheter

I viss utsträckning meddelas direktiven till myndigheterna genom av stats- makterna beslutad lagstiftning. Styrningen av skolväsendet m m sker emel- lertid till övervägande del genom olika stadgor, kungörelser, kompletterande anvisningar o d.

En omfattande direktivgivning förekommer i anslutning till av riksdagen beviljade anslag för det nästkommande budgetåret. [ samband med att an- slagen ställs till myndigheternas förfogande anges dels de bestämmelser som riksdagen fastställt beträffande anslagens användning, dels de ytterligare föreskrifter som anses erforderliga. Detta sker genom s k regleringsbrev.

! syfte att göra regleringsbreven tillgängliga inom den offentliga förvalt- ningen publiceras den s k Statsliggaren. Den innehåller aktuella reglerings- brevsuppgifter jämte föreskrifter samt hänvisningar till relevanta författ- ningar. instruktioner etc.

4.2.2.5 Administrativa ärenden

Handläggning av administrativa ärenden kan indelas i ärenden som avgörs av regeringen i första instans och besvärsärenden.

Handläggningen av de olika ärendena sker inom utbildningsdepartementet i den ordning som är den normala inom hela statsförvaltningen.

[ viktiga frågor föredras ett ärende tre gånger, nämligen för huvudmannen på sakenheten, för expeditionschefen eller annan chefstjänsteman samt för statsrådet. Mera rutinmässiga ärenden föredras direkt för statsrådet.

Besvär anförs hos Kungl Maj:t endast i de ärenden som skall prövas i statsrådet. Besvärsärendena handläggs inom vederbörande sakenhet i de- partementet. Besvärsmål remitteras för yttrande till bl a den myndighet som fattat det överklagade beslutet. Över yttrandet kan sedan den klagande kom- ma in med påminnelser. Denna korrespondens med parterna kan vid behov fortsätta i flera omgångar.

4 . 2 . 2 . 6 Ärende/i'ekyens

För att belysa departementets befattning med frågor rörande skolväsendet, vuxenutbildningen. lärarutbildningen m m har utredningen med utgångs- punkt i de aktuella ärendelistorna för kalenderåret 1972 undersökt frekven- sen för olika ärenden och ärendegrupper inom dessa områden. Angivna listor för 1972 upptog dels 1 229 ärenden som avgjordes av re- geringen i första instans, dels 960 besvärsärenden. dvs totalt 2 l89 ärenden. Den förra gruppen omfattade ärenden angående statsbidrag, skolorganisa-

toriska frågor, inrättande och tillsättning av olika tjänster inom skolväsendet, behörighets- och dispensfrågor, kommittéärenden, frågor rörande läromedel, prov och betygsättning. försöksverksamhet m m. Den senare gällde besvär över beslut angående bl a antagning till olika lärarutbildningar, tillsättning av vissa tjänster, behörighets- och dispensfrågor, tjänstledigheter, skolor- ganisatoriska frågor och statsbidragsfrågor.

Drygt 60 procent av de ärenden som regeringen avgjorde i första instans fördelade sig på sex av ärendegrupperna enligt följande:

Arendegrupp Antal ärenden

Statsbidrag 186 Anställningsförhållanden (löner. arbets-

tider, tjänstledighet m m) l4l Skolorganisation l25 Kommittéärenden I 19 Inrättande och tillsättning av tjänster 94 Behörighets— och dispensfrågor 86

Av besvärsgrupperna tillhörde mer än 75 procent av ärendena tre ären-

degrupper: Ärendegrupp Antal ärenden

Antagning till olika lärarutbildningar,

utbildning i studie- och yrkesoriente-

ring m rn 432 Tjänstetillsättningar 228 Behörighets— och dispensfrågor 86

4.3. Skolöverstyrelsen 4.3.1 Allmän/imktion

Den övergripande uppgiften för skolöverstyrelsen är att tillse att de av riks- dagen och Kungl Maj:t beslutade målen för utbildningen av barn och ung- dom blir förverkligade, att skolverksamheten utvecklas och förbättras samt att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt. Därav följer att tyngdpunkten i skolöverstyrelsens arbete ligger på planerings- och utvecklingsverksamhet, medan uppgifter av rutinkaraktär väsentligen ligger på regionala och lokala myndigheter. De centrala uppgifterna kan sammanfattas under begreppen uppföljning, utvärdering, utveckling, planering, samordning, rationalisering och service.

Det främsta målet för skolöverstyrelsens verksamhet är således att för- bättra och utveckla verksamheten ute i skolorna enligt läroplanernas syfte och inom angivna ekonomiska ramar. Övriga mål måste underordnas detta.

4.3.2. Ämbetsomrcide

Skolöverstyrelsen är central lörvaltningsmyndighet för ärenden som rör skol- väsendet, lärarutbildning m m. Till dess ämbetsområde hör:

Det obligatoriska skolväsendet

Gymnasiala skolor m m

Lärarutbildning Vuxenutbildning Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet Konstfackskolan

Särskolan

Ungdoms- och folkbildningsverksamhet Förskolverksamhet för vissa handikappade barn Bidragsgivning till vissa organisationer, föreningar m m Länsskolnämndernas verksamhet

4.3.3. Arbetsuppgifter och organisation 4.3.3.1 Allmänt

Enligt instruktionen skall skolöverstyrelsen tillse att utbildningens in- nehåll och metoder fortlöpande förnyas, utvecklas och förbättras. Detta skall ske i takt med forskningens framsteg och utvecklingen inom olika områden inom samhället. Även erfarenheter utanför vårt land skall beaktas. Skol- överstyrelsen skall sörja för en översiktlig och samordnad planering av ut- bildningsväsendets omfattning, inriktning och organisation. Därvid skall såväl den enskildes behov av och önskemål om utbildning som samhällets behov av utbildad arbetskraft beaktas. Ändamålsenliga planeringsmetoder skall utvecklas. Kostnadsutvecklingen skall följas och styrelsen skall verka för att resurserna utnyttjas effektivt.

Förvaltningen inom utbildningsväsendet bör förbättras genom fortlöpande rationalisering. Utbildningsverksamheten på det regionala och lokala planet skall stödjas och främjas. Vidare skall skolöverstyrelsen tillse att kunskap om det pedagogiska utvecklingsarbetet snabbt sprids bland myndigheter och andra som är ansvariga för eller berörs av verksamheten.

Skolöverstyrelsen skall fortlöpande samarbeta med andra centrala förvalt— ningsmyndigheter i syfte att samordna verksamheten inom utbildnings- väsendet i sin helhet och anpassa utbildningen till olika grenar av yrkeslivet. Samarbete skall även ske med andra myndigheter och institutioner samt organisationer på forskningens område och inom skilda områden av sam- hällslivet i övrigt.

Skolöverstyrelsen har en lekmannastyrelse, vars sammansättning och ar- betsuppgifter behandlas på s 237.

Verksledningen utgörs av en generaldirektör och en överdirektör, som är generaldirektörens ställföreträdare.

Skolöverstyrelsen är under verksledningen uppdelad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för skolan (5), en undervisningsav- delning för vuxenutbildning (V), en avdelning för lärarutbildning och pe- dagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en av— delning för administrativa frågor (A). Varje avdelning leds av ett skolråd. lnom varje avdelning finns ett antal byråer, som var och en förestås av ett undervisningsråd. lnom vissa byråer finns relativt självständiga sektioner, som förestås av avdelningsdirektörer. Direkt underställda verksledningen

SFS l9651737 ändr l972:239

Generaldirektör Överdirektör

[7 4.9

ls lnformationssektion (information ' ter- nationetla frågor)

Us Utredningssektion

(rationalisering m rn, revisionskontor)

5 W |. i P ( A Undervisningsav Undervisningsavdel- Avdelning för Iärar- Planeringsavdelning Administrativ avdel- ning för skolan ning för vuxenutbild- utbildning och peda- ning

ning gogiskt utvecklingsarb

.S'ko/överstvrelsen. OI gan/sana

224 Olika myndi heters organisation och arbetsuppg j.:

(_

s 1 s 4 v 1 _| |. 1 P 1 | APR

Grundskolan Gymnasieskolan Folkhögskolor Grundutbildning av Långsiktig planering Planering av refor-

En sektion för Jordbruks-, skogs- folkbildning rn m _ lärare _ mer från administra- specialskolan _| bruks-, konsumtions- En sektion för En sek n för imag- P 2 tiv synpunkt särskolan linjen och special- folkbibliotek ning ti

lärarutbild- Planering, skol- _ specialundervisning kurser ning organisation A 1 Tjänstet _ V 2 ' ning, behörighet, i

Två sektioner ,,_ S 2 Kommunal och statlig l. 2 P 3 Å] meritvärdering

Gymnasieskolan S 5 vuxenutbildning Fortbildning av Skolanläggningar | m rn (skolväsendet) Ek, soc, hum, samh- Gymnasieskolan _ l'arare m rn _ (byggnader, inredn, vet linjer och special— Siuksköt utb, V 3 _ utrustn) A 2 Budget, löner,

, kurser linjer och special- Arbetsmarknads- L 3 . ' statsbidrag, juri-

' Vissa för gysk kurser inom vård- utbildning Pedagogiskt forsk- diska frågor (skol- i gemensamma frågor området | Två sektioner och nings— och utveck- väsendet)

en planeringsenhet Iingsarbete , S 3 ls 6 Tre sektioner ; A 3 Organisations- . Gymnasieskolan » Skolsoc frågor : 1 skolforskning L persona -, anslags— Yrkestekniska linjer Tre sektioner , :2 läromedelsutveckl _ frågor (SÖ, lans- och spec kurser _—i : i elevhälsovård m rn 3 utvärderingsfrå- skolnämndernal , Sjobefälsutb :2 skolpsykologi gor (betyg, prov- Kameralsektion

Två sektioner :3 studie- och konstr) ' (= RC) yrkesorientering

asp/an ji" () m 1972-074)!

finns två sektioner. en för information och en för utrednings- och ratio- naliseringsarbete. Skolöverstyrelsens organisation framgår av figur 4:2. Skolöverstyrelsens organisation bygger på den s k funktionsprincipen, vil- ket starkt förenklat innebär att enheterna svarar för var sin funktion. Det betyder att ärenden av samma eller liknande slag oberoende av skolform eller stadium handläggs på samma enhet. De kan därmed få en enhetlig handläggning. Organisationsformen kräver dock ett omfattande kontaktar- bete mellan olika arbetsenheter eftersom det i ett mycket stort antal ären- degrupper behövs medverkan av flera olika enheter. Allra vanligast är sådan samverkan mellan enheter inom de två undervisningsavdelningarna. pla- neringsavdelningen och administrativa avdelningen. Funktionsindelningen är emellertid inte konsekvent genomförd. Flera av- steg har gjorts. tex inom byrån för arbetsmarknadsutbildning samt beträf- fande vissa planeringsfrågor och administrativa ärenden inom avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Den nuvarande or- ganisationsprincipen har visat sig ha vissa svagheter; bla försvåras kom- munikationerna utåt, då erforderliga uppgifter om ett ärendes handläggning inte alltid kan erhållas från en och samma arbetsenhet eller person. För att minska olägenheterna med ett omfattande samråd i beslutspro- cessen har ett antal tvärgående projektgrupper tillsatts for att förenkla ären- debehandlingen och göra denna mera enhetlig. Skolöverstyrelsens arbets- grupper 1971 enligt en av riksrevisionsverket genomförd enkät framgår av tabell 4.1.

Tabell 4.1 Skolöverstyrelsens arbetsgrupper 197] enligt RRV-undersökning.

Utred- SÖ-grupperen- Interna tvär-el- Grup- Externa Summa ningar ligt Kungl ler projektgrup- per projekt- grupper där le- Maj:ts beslut per enl grupper

damöter ————-— ————— medels-

från SO Totalt Därav Totalt Därav rutin ingår perma- perma—

nenta nenta Administrativa avd 3 6 9 3 1 19 Grundskolbyrån 6 4 3 7 5 17 Gymnasieskolbyrån ] 4 3 14 9 19 Elevvårdsbyrån Yrkesutbildningsbyråerna 12 9 4 28 7 3 52 Lärarutbildningsbyråerna 1 1 39 2 1 42 Pedagogiska utvecklingsbyrån 1 2 Ett ej 3 Ett 6'” 30-tal spec 100-tala Arbetsmarknadsutbildnings- byrån 5 3 25 2 3 36

Planeringsbyråerna 12 5 15 3 1 7 40 Folkbildningsbyrån l 9 5 2 4 16 Utredningssektionen l 1 5 1 l l 9 Informationssektionen 1 2 3 2 6 Summa 41c 206 123cd 7c 20cd 209c

a Varav cirka 70 utlagda till pedagogiska institutioner m m. b Exklusive grupper hänförliga till gruppkategori 3 och 5. c Verkliga antalet grupper vilket ej kan erhållas ur denna uppställning. d Exklusive av pedagogiska utvecklingsbyrån ej specificerade grupper.

Följande uppdelning av skolöverstyrelsens personal kan göras: personal med ledningsfunktion handläggande personal övrig fast anställd förvaltningspersonal skolkonsulenter gymnasieinspektörer experter med Iångtidsuppdrag

Till den förstnämnda gruppen har hänförts all personal på de tidigare lö- neplanerna C och B. Det innebär att den innefattar även avdelningsdirektörer utan egen sektion. Till handläggare hänförs befattningshavare i tjänsteställ- ning från amanuens till byrådirektör, till övrig [fast anställd förvaltnings- personal övriga befattningshavare. Skolråden redovisas på byrå ] inom re- spektive avdelning.

Skolöverstyrelsens personalorganisation framgår av tabell 42.

Tabell 4.2 Skolöverstyrelsens personalorganisation

Byrå eller mot- Perso- Hand- Övrig Skol- Gymna- Exper- Su mma motsvarande nal med läggare förvalt- konsu- sie- ter med

led- nings- lenter inspek- minst nings- perso- törer ettårs- funktion nal förordn Verksledning 2 3 5 lnformationssekt 1 5 2 8 Utredningssekt ] 6 2 1 10 Revisionskontor 3 1 4 S 1 3 4 9 24 2 42 S 2 2 6 7 8 35 1 59 S 3 3 5 7 11 1 27 S 4 3 3 5 7 18 S 5 2 2 7 7 1 19 S 6 5 4 6 4 3 22 V 1 4 7 10 5 8 34 V 2 1 2 3 2 1 9 V 3 2 22 18 2 44 L 1 2 18 36 8 4 68 L 2 2 8 5 1 16 L 3 4 18 12 8 7 49 P 1 4 22 6 32 P 2 3 18 1 1 1 33 P 3 5 18 7 4 34 A 1 2 13 10 25 Meritkontor 1 13 14 A 2 3 21 11 35 APR 2 3 1 6 A 3 1 9 5 15 Redovisnings- central 5 36 41 Registratorexp 12 12 Skrivcentral 23 23 Materielförv 2 17 19 Summa 57 225 285 85 35 36 723 S avdelningen totalt 187 V 87 L 133 P 99 A 95 (exklusive serviceenheter)

Verkets storlek, arbetets omfattning och den beskrivna organisationsfor- men försvårar den interna verksinformationen. För att tillgodose bl a in- formationsbehovet finns därför ett antal formella informations-och besluts- sammanträden. Chefssammanträde hålls varje måndag. I detta deltar för- utom generaldirektören och överdirektören även skolråden och cheferna för byrå A3. informations- och utredningssektionerna. Samma dag hålls kanslisammanträde. I detta deltar förutom de nämnda tjänstemännen samt- liga undervisningsråd. Den fortsatta informationen sker sedan avdelnings- och byråvis. Några gånger om året hålls orienteringssammanträde i vilket handläggarna deltar.

Vid fasta veckosammanträden, avdelnings-, kansli- och Chefssamman- träden, anmäls inte blott inkomna ärenden av vikt utan även initiativ- ärenden. Det är ärendets vikt och inte dess art, tex remissärende eller framställning till Kungl Maj:t, som är avgörande om det anses böra anmälas.

Antalet ärenden som årligen behandlas av skolöverstyrelsen är mycket stort. Som framgår av figur 413 fördelar sig ärendena mycket ojämnt på de olika arbetsenheterna. De är även av skiftande karaktär.

Skolöverstyrelsens allmänna uppgift att verka för undervisningens främ- jande genom metodiska anvisningar. Iäroplansarbeten m 11 långsiktiga upp- gifter dominerar undervisningsavdelningens arbete, medan planeringsav- delningen och den administrativa avdelningen handlägger den löpande strömmen av ärenden som gäller inrättande av tjänster, tjänstetillsättningar. beviljande av statsbidrag etc. Samråd förekommer emellertid därvid i stor utsträckning med undervisningsavdelningarna.

4.332. Ärende/las handläggning

Bestämmelser om ärendenas handläggning ges i instruktionen för skolöver- styrelsen. Enligt 10 ;" avgör generaldirektören ensam ärende, som inte skall avgöras i plenum eller i pedagogiska nämnden. Undantag från denna regel gäller dock för fråga om disciplinstraff, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet, avstängning från tjänst eller läkarundersökning. I sådana ärenden fattas be- slut av generaldirektören och minst två skolråd.

1 arbetsordning eller genom särskilt beslut kan uppdras åt annan tjäns- teman att avgöra ärende eller grupp av ärenden som icke är av sådan beskaffenhet att generaldirektören bör fatta beslut. Enligt arbetsordningen delegeras som regel generaldirektörens beslutanderätt till Skolråd beträffande ärenden, som inte är av principiell natur eller eljest av betydande vikt, såvida inte generaldirektören för visst fall bestämmer annorlunda. Skolråd äger i sin tur besluta att ärende eller grupp av ärenden må avgöras på byrå. Vid tillämpning av dessa bestämmelser skall iakttas att ärende inte skall avgöras på högre nivå än vad omständigheterna motiverar.

Ärende avgörs efter föredragning av chefen för den avdelning, byrå eller sektion dit ärendet hör eller av särskilt förordnad föredragande.

Beträffande handläggningen av tjänstetillsättningar har preciserade be- stämmelser angivits i arbetsordningen.

Fig 4.3 Anta/et in— och utgående ärenden på de olika avdelningarna inom SÖ [968—197].

Antal ärenden

15000 f-f'T'N.

14000— *- 13000 *-x_ 12000

1 1 000 ."

"ml r .

1968 1969 1970 1971

3 För byrå P 4 (P 3) tillkommer dessutom årligen omkring 3 000 byggnadsärenden.

Kommen/ar: Antalet ärenden som mått på arbetsbelastningen utgör inte en rättvisande mätmetod. En handfull ärenden av juridiskt eller tekniskt komplicerad natur kan vara lika arbetskrävande som ett mångdubbelt större antal ärenden av rutinkaraktär. Läroplansarbetet för grundskolan som sträckte sig över flera är samlade tex alla in- och utgående skrivelser under ett och samma diarienummer.

Utöver arbetsordningen saknas närmare specifikation av vilka ärenden som får avgöras av skolråden. Inte heller finns något motsvarande beslut om vad som får delegeras till byrånivån. Eftersom arbetsordningen i dele- gationsparagrafen anger byrå och inte chef för byrå eller undervisningsråd kan byråchef låta annan tjänsteman på byrån fatta skolöverstyrelsens beslut i ett ärende. En spärr mot beslutsfattande på alltför låg nivå finns i den ovan återgivna bestämmelsen i arbetsordningen att ärenden av principiell natur ellereljest av betydande vikt inte ens får avgöras på avdelnings- chefsnivå.

Till skolöverstyrelsen inkommande ärenden fördelas av registratorerna efter postöppning och registrering till vederbörande arbetsenhet, byrå eller i vissa fall sektion. Byråchefen elleri förekommande fall den han utsett fördelar ärendena mellan föredragande tjänstemän och bestämmer be- slutsnivå.

Praxis i fråga om beslutsnivå växlar mellan olika byråer och även inom de enskilda arbetsenheterna inom samma ärendegrupp, beroende bl a på vilken betydelse det enskilda ärendet anses ha. Av svaren på en av ut- redningen genomförd enkät framgår att besluten vanligen inte fattas under byråchefsnivå.

4. 3 . 3 . 3 Undervisnings/i'ågor

Förverkligandet av de uppställda utbildningsmålen medför en rad peda- gogiska uppgifter för skolöverstyrelsen. Dessa kan sammanfattas i tre med varandra direkt sammanhängande begrepp, nämligen läroplansuppföljning, kontinuerligt utvecklingsarbete och kontinuerlig läroplansöversyn.

Ett första led i läroplansuppföljningen är att söka skapa en bild av hur läroplanen genomförs i landets skolor och vilka problem som uppstår. or- ganisatoriska svårigheter som konstateras, hur lokaler, läromedel och mate- riel fungerar. Attityder hos lärare. elever, föräldrar etc är av intresse. Ut- värdering sker av studieresultaten ifråga om kunskaper och färdigheter och så vitt möjligt även ifråga om elevens emotionella, sociala och kulturella utveckling. Den genom en mångfald olika kanaler insamlade informationen analyseras bla med hänsyn till graden av samstämmighet med mål och anvisningar i läroplanen. Sedan analysen genomförts och problemområden fastställts övervägs åtgärder som skall leda till bättre överensstämmelse mel- lan mål, verksamhet och resultat. Åtgärderna kan vara både långsiktiga och kortsiktiga.

Utvecklingsarbetet innefattar bla pedagogiskt utrednings- och utveck- lingsarbete avseende enskilda ämnen, ämnesområden och stadier. Men det kan även gälla elevernas totala arbets- och fritidssituation, skolmiljön, de sociala målen etc. Metodik, planering av undervisningen och nya under- visningsmoment prövas och utvecklas fortlöpande. Praktiska pedagogiska funktionsförsök sker i utvecklingsblock eller i enskilda kommuner. Elever som av fysiska. psykiska eller andra skäl har särskilda svårigheter kräver speciella åtgärder inom undervisningen.

Skolans mål skall motsvara behoven i dagens och framtidens samhälle. Kontinuerlig läroplansöversyn måste därför ske. Målen i ämnen och bas- färdigheter behöver preciseras. Kursplaner och metodiska anvisningar skall hållas å jour med utvecklingen och kräver översyn. Nya planeringsexempel kan behöva tas fram och läroplanssupplement arbetas om. inom gymna- sieskolan finns ett mycket stort antal specialkurser och krav på nya fram- kommer ständigt. Befmtliga läroplaner behöver omarbetas och nya utarbetas.

Bestämmelser i skolstadgan behöver förtydligas eller kompletteras med anvisningar. Skolans allmänna anordning aktualiserar praktiska problem i fråga om lärotider. schemaläggning, avvikelser från normalläsår etc. Skol- överstyrelsen har uppgifter beträffande elevernas fördelning på klasser. grup- per etc. Regler om intagning, betyg, flyttning och prövning utformas och prövas fortlöpande centralt. Utformandet av centrala prov har betydelse för uppehållande av en likvärdig utbildningsstandard inom landets skilda delar.

Elevvårdsfrågor såsom skolhälsovård. studie— och yrkesorientering, skol— psykologiska frågor och kuratorsuppgifter ägnas kontinuerlig uppmärksam- het. Flera utvecklingsprojekt inom detta område pågår.

Undervisningsfrågorna handläggs huvudsakligen på undervisningavdel- ningen för skolan och undervisningsavdelningen för vuxenutbildning. Den förstnämnda är uppdelad på sex byråer och den senare på tre.

Byrå Sl handlägger undervisningsfrågor rörande grundskolan. nomadsko- lan. specialskolan och särskolan samt pedagogiska frågor rörande ungdoms- vårdsskolorna. lnom byrån finns en sektion som är sammanhållande ar- betsenhet för specialundervisning inom alla skolformer. Sektionen skall även biträda andra arbetsenheter med expertis beträffande handikappundervis- ning.

Byrå SZ svarar för undervisningsfrågor inom gymnasieskolans ekonomis- ka, sociala, samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningsvägar samt utbildningar för handel och kontor. Byrån är även sammanhållande enhet för vissa för gymnasieskolan gemensamma undervisningsfrågor såsom be- tyg. lärotider, schemaläggning m m. Den är även sammanhållande enhet för gymnasieinspektörernas verksamhet.

Byrå S3 handlägger undervisningsfrågor inom gymnasieskolans naturve— tenskapliga och tekniska utbildningsvägar liksom inom utbildningsvägar för bygg- och anläggningsteknik, el- och teleteknik, fordonsteknik, process- teknik, träteknik, verkstadsteknik, beklädnadsteknik och Iivsmedelsteknik. Till byrån hör även sjöbefa'lsutbildning och enskilda skolor för yrkesun- dervisning. Byrån är indelad i två sektioner.

Byrå S4 handhar undervisningsfrågor inom utbildningar förjordbruk med trädgårdsnäring. skogsbruk och konsumtion. Byrån svarar för frågor rörande vävning och hemslöjd inom alla skolformer. Den är uppdelad på två sek- tioner.

Byrå 55 handlägger undervisningsfrågor avseende dels sjuksköterskeut— bildningen inklusive vidareutbildning för sjuksköterskor. dels gymnasie- skolans vårdlinje och konsumtions- och vårdlinje med specialkurser. Vida- re faller inom byrå SS specialkurser inom vårdområdet såsom arbetstera- peut- och sjukgymnastutbildningen, barnavårds- och ungdomsutbildningar. tandvårdsassistent- och åldringsvårdsutbildningar.

Byrå 56 är sammanhållande enhet för elevvårdsfrågor inom hela utbild- ningsområdet. Byrån arbetar på tre sektioner, nämligen en för elevhälsovård m ni. en för skolpsykologi och en för studie- och yrkesorientering.

Byrå Vl svarar förfolkhögskolandet frivilliga folkbildningsarbetet. ung- doms- och fritidsverksamhet, upplysningsverksamhet i alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor, viss undervisning för vuxna invandrare och kulturell verk- samhet för handikappade. lnom byrån finns en sektion för folkbiblioteks- verksamhet-' 'Övergår l974-lO-0l till

Byrå VZ svarar för kommunal och statlig vuxenutbildning samt under- statens kulturråd visning av vuxna zigenare och andra minoriteter.

Byrå V3 har hand om arbetsmarknadsutbildning. Byrån är indelad i två sektioner och en planeringsenhet. Den ena sektionen handlägger under- visningsfrågor och den andra driftadministrationen. På planeringsenheten ankommer planerings-, organisations- och lokalfrågor samt frågor som sam- manhänger med handikappundervisning och undervisning i svenska för in- vandrare inom arbetsmarknadsutbildningen.

Vissa uppgifter rörande utvecklingsarbetet samordnas och handläggs av avdelning L med vilken de två undervisningsavdelningarna har omfattande samarbete.

Läroplansarbetet kräver fortlöpande samarbete med myndigheter, branschorganisationer, kommunförbunden och arbetstagarorganisationer. Samverkan sker såväl i projektgrupper som i form av konsultationer.

De två undervisningsavdelningarna är uppdelade på ett flertal arbetsen- heter. En betydande samverkan sker emellertid såväl mellan arbetsenheterna inom de skilda avdelningarna som mellan avdelningarna.

På såväl grundskolans som gymnasieskolans områden svarar skolkon- sulenterna för en stor del av skolöverstyrelsens direktkontakter med sko- lorna. Skolkonsulenternas huvudsakliga arbetsuppgifter är läroplans- och utvecklingsarbete samt rådgivning och service i undervisningsfrågor såväl i enskilda ämnen som mer allmänt.

4.334. Pedagogiskt utvecklingsarbete ochförsöksverksamhet

Utveckling av utbildningens innehåll och undervisningsmetoder är en be- tydelsefull uppgift för skolöverstyrelsen. Långsiktig forskning kombineras med målinriktat utvecklingsarbete. Arbetet bedrivs i kontakt med veten- skapliga institutioner i Sverige och utlandet.

Utveckling av läromedel sker i samverkan med olika intressenter. Utvärdering är en nödvändig uppgift för att kunna bedöma i vad mån de uppställda målen för utbildningen nås. Utvecklingsarbete erfordras för att få fram instrument och metoder för en sådan utvärdering.

Allteftersom elevvårdande åtgärder uppmärksammas mer framträder be- hovet av utvecklingsarbete inom den skolsociala verksamheten.

inom planeringsområdet är utvecklingsarbetet kanske främst inriktat på utveckling av planeringsmetoder. men det gäller även byggnader. utrustning etc.

'För 1974/75 föreslås knappt 27 miljoner kronor. Prop l974:l. bil IO. s l25

Inom administrationen behöver både metoder och hjälpmedel utvecklas. En viktig uppgift är att sprida utvecklingsarbetets resultat. så att de kom- mer hela utbildningsområdet till godo så fort som möjligt.

Pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet är en uppgift för de flesta arbetsenheterna inom skolöverstyrelsen och utgör en viktig del av den totala verksamheten. Samordningen av denna verksamhet sker av avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete och hand- läggs där på byrå L3. Denna är uppdelad på en sektion för skolforskning. en för läromedelsutveckling och en för utvärderingsfrågor.

I anslutning till det kontinuerliga läroplansarbetet sysslar undervisnings- avdelningarna fortlöpande med utvecklingsarbete.

Utvecklingsarbete beträffande skolbyggnader samordnas inom planerings— avdelningen. Till byrå P3 är knuten en utvecklingsgrupp som arbetar med skolanläggningarnas utformning från funktionell, ekonomisk och byggnads- teknisk synpunkt samt utarbetar lokalnormer, lokalprogram och exempel på planlösningar. Till avdelningen är även knuten en skolbyggnadsgrupp med företrädare för en rad myndigheter. [ samverkan med P3 pågår projekt rörande integrerade skolanläggningar.

Den långsiktiga forskningen är i huvudsak utlagd som externa projekt till vetenskapliga institutioner. Detsamma gäller även mera målinriktat ut— vecklingsarbete. men det finns även ett stort antal interna projekt. En del utvecklingsarbeten utförs av Iäromedelsproducenter.

Fro m 1973-07-01 har anslaget for pedagogiskt utvecklingsarbete fått en programindelning som ansluter till de olika resultatområdena inom skol- överstyrelsens verksamhet. Som beredande organ finns sex programgrupper. nämligen för förskola. för grundskolan. för gymnasieskola. för vuxenut- bildning. för lärarutbildning och för gemensamt forsknings- och utveck- lingsarbete. [ de olika programgrupperna ingår undervisningsråden för de närmast berörda byråerna. Undervisningsrådet på L3 ingår i samtliga grupper. Programgruppernas uppgift är att utarbeta förslag till mål för forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet. att inom anvisade ramar för pro- grammet föreslå projekt. att medverka i petitaarbetet samt att utarbeta verk- samhetsberättelse för programmet och föreslå åtgärder som kan föranledas av denna. Byrå L3 är samordnare för programarbetet.

En betydande del av P3:s resurser tas i anspråk för utvecklingsarbete beträffande skolanläggningar. Flera experter arbetar på heltid med dessa uppgifter.

Utredningssektionen och den administrativa avdelningen medverkar i det administrativa utvecklingsarbetet med begränsade resursinsatser.

Utöver skolöverstyrelsens personella resurser finns en ekonomisk resurs i form av ett särskilt anslag för forsknings- och utvecklingsarbete. För bud- getåret 1973/74 uppgick den till cirka 23 miljoner kronor'. Detta gör det möjligt att lägga ut externa forsknings- och utvecklingsprojekt och att anlita experter för interna projekt.

För utvecklingsarbete avseende skolanläggningar lämnas medverkan även av andra statliga organ med forsknings- och utvecklingsuppgifter inom bygg- nadsområdet.

4.3.3.5 Planering och samordning

Utbildningsväsendet tar i anspråk en betydande del av landets samlade re- surser. Det är därför angeläget att resurserna utnyttjas effektivt.

Utbildningsväsendet kräver långsiktig planering. Denna måste samordnas med övrig samhällsplanering. eftersom utbildningen är en viktig samhälls- funktion.

Skolöverstyrelsens planeringsverksamhet innefattar bl a prognoser och un- dersökningar om förändringar i samhällets och näringslivets krav på ut- bildningsväsendet. Det gäller fördelning av materiella och personella resurser efter angelägenhetsgradering. Det gäller uppskattningar för långtidsbudgeter och avvägningar för det årliga petitaarbetet.

Betydelsefulla planeringsfrågor är skolornas lokalisering, dimensionering och organisation. Särskild aktualitet har dessa problem fått i samband med de senaste stora skolreformerna. De kräver emellertid fortlöpande uppmärk- samhet eftersom skolväsendet ständigt förändras.

Skolöverstyrelsen ger råd och stöd åt regionala och lokala myndigheter beträffande skolplanering samt samarbetar i sådana frågor med huvudmän- nen för skolorna. med branschorganisationer m fl.

En viktig planeringsuppgift är att kartlägga och samordna skolväsendets informationsbehov.

Med nu gällande bestämmelser har skolöverstyrelsen omfattande uppgifter inom personalplaneringen för skolan. Skolöverstyrelsen fördelar inom fast- ställda ramar ordinarie lärartjänster för gymnasieskolan och beslutar om studierektorer vid gymnasieskolan typ 52 och biträdande rektor vid gym- nasieskola typ Sl samt om inrättande av tjänster som biträdande skoldi- rektörer och i vissa fall som skoldirektör. Vidare planerar skolöverstyrelsen lärarutbildningens omfattning och inriktning.

Planeringen av skolanläggningar omfattar även lokalnormer och lokal- program. [ planeringsuppgiften ingår angelägenhetsgradering av skolbygg- nadsprojekt och samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna.

Samtliga arbetsenheter svarar för planering och samordning men i första hand är detta en uppgift för planeringsavdelningen. För planering av Iä- rarutbildningen svarar dock avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Betydande delar av planeringen för arbetsmarknadsut- bildning sköts av byrå V3.

Planeringsavdelningen är indelad i tre byråer. Byrå Pl arbetar på fyra grupper. Prognosgruppen utarbetar skolöversty- relsens långtidsbedömning och beräknar skolväsendets långsiktiga perso- nalbehov. Utredningsgruppen initierar och utarbetar underlag för beslut med långsiktig verkan och bevakar utbildningsplaneringens samordning med an- nan samhällsplanering. lnformationsgruppen kartlägger och samordnar skol- väsendets informationsbehov och utför organisationsuppföljningar inom skolväsendet. Planeringsgruppen har till uppgift att utveckla och införa pla- neringsmetodik.

Byrå P2 handhar den regionala och lokala utbildningsplaneringen. frågor om skolorganisationen samt skolornas lokalisering och dimensionering.

Byrå P3 handlägger alla frågor som rör skolanläggningar med avseende på såväl byggnader som inredning och utrustning.

Planeringsavdelningen ansvarar för handläggningen av planeringsuppgif- terna. Vid beredningen av flertalet planeringsärenden medverkar emellertid även andra arbetsenheter, särskilt undervisningsavdelningen för skolan och då främst de byråer som handlägger undervisningsfrågor avseende gym- nasieskolan.

Även statistiska centralbyrån svarar för uppgifter i fråga om utbildnings- statistik.

4.3.3.6 Rationalisering

Det väsentliga målet för rationalisering är att söka åtgärder som ger största möjliga effekt av de resurser som sätts in i utbildningsväsendet. Därmed sker en koppling till utvecklingsarbete och planering.

En annan uppgift är att utveckla en snabbt och säkert fungerande för- valtning inom utbildningsområdet.

Rationalisering är en arbetsuppgift för samtliga arbetsenheter. Utrednings- sektionen har emellertid som speciell uppgift att på verksledningens uppdrag och i samverkan med berörda enheter utöva rationaliseringsverksamhet be— träffande skolöverstyrelsen. statliga skolor under denna samt den regionala och — isamverkan med kommunförbundet — den lokala skolförvaltningen. Den är även samordnande enhet för utnyttjande av ADB och i frågor rörande standardiseringsverksamhet.

4.3.3] Administration

[ det nuvarande skolsystemet har skolöverstyrelsen omfattande administra- tiva uppgifter.

Budgetarbetet för ämbetsområdet är mycket omfattande. För vissa om- råden handlägger skolöve