SOU 1987:38

Arkiv för individ och miljö

Arkiv för individ och miljö

National L rrrrrr eeeeeeee

Arkiv för individ och miljö

& Statens offentliga utredningar

1987z38 Utbildningsdepartementet

Arkiv för individ och miljö

Betänkande från ntredningen angående intensivdataområden och individbaserade urvalsserier inom arkivväsendet. U 1986:02 Stockholm 1987

Bcställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst

10647. STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

Beställare som är berättigade till remisscxcmplnr cllcr fricxemplar kan beställa sådana under adress: cheringskanslicts förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 B 20 Telefontid 810— 1200 (externt och internt) 08/763 10 05 1200— 1640 (endast internt)

Ett samhälle utan minne är ett. fattigt samhälle.

Till kulturministern

Utredningen angående intensivdataområden och individbaserade urvals- serier inom arkivväsendet, U 1986z02, överlämnar i och med denna rapport sitt slutbetänkande.

Utredningen föreslår att ett samordnat urval sker beträffande både intensiv— dataområden och individbaserade urvalsserier. De senare föreslås få en annan urvalsordning än de i vissa sammanhang nu tillämpade åze, 15:e och 25:e födda. Utredningen innehåller även ytterligare några förslag som sva- rar mot utbildningsdepartementets uppdrag till utredningen av den 1986—02—07.

Utredningen är en enmansutredning. Som experter har medverkat, såvitt avser integritetsfrågorna, hovrättsassessor Claes Kring från justitiedepar— tementet och i allmänna arkivfrågor arkivchefen Kjell Olsson. Kring ut- nämndes som expert 1986—05-12 och Olsson 1986-09-15. Utredningen har haft kontakter och samråd med en rad myndigheter och organisationer. Ar- betet har dessutom bedrivits i nära kontakt med utredaren av vissa arkiv- frågor och dess kansli (Dir. 1985:17).

Stockholm den 20 augusti 1987

Sture Öberg

1. Kort om utredningens överväganden

Både inom stat och kommun produceras arligen åtskilliga hyllmil med pap- per. En delav dessa handlingar maste förvaras i arkiv under lång tid för att trygga bl.a. rättssakerhet och offentlighetsprincip. En del handlingar maste också sparas för att ge bade oss själva och kommande generationer en inblick i hur vi har organiserat vårt liv i dagens Sverige.

Historien är var egentliga larofader. Data om samtiden blir darfor laromedel för framtiden. Fragan är då vilka (lala vi skall spara under langre tid i vara arkiv för att medge inblickar i vårt samhälle. Utredningen namnger ett an tal viktiga arkivserier som nu riskerar att förstoras. Berörda myndigheter bör enligt utredningens förslag bevara åtminstone delar av informationen i dessa serier till eftervarlden.

Med dagens teknik blir det för dyrt att spara alla handlingar. I manga fall kanske hela arkivserier mäste förstöras. l andra fall kanske 80 90 procent av informationen maste gallras bort av ekonomiska skal. Om vi är överens om att spara delar av ett material gäller det att hitta effektiva bevarande- principer vilket ar detsamma som effektiva gallringsprinciper. Det här be— tänkandet handlar om två sådana principer. Med begreppet effektiv avses då att det sparade materialet skall ge så god information som möjligt för olika typer av studier till så låg kostnad som möjligt. Bägge bevarandeprinciperna föreslås bli genomförda för offentliga arkiv.

När det gäller handlingar som rör enskilda personer - t.ex. socialakter - till kommer ett problem som måste lösas, nämligen fragan om hur enskilda per soners integritet skall kunna skyddas. Det här betänkandet föreslår åtgår der för ett stärkt integritetsskydd för data som berör enskilda personer.

Det ligger i hade statens och kommunernas intresse att förse medborgarna med insyn och information. Traditionellt har de statliga arkiven försett uni? versitetsforskning - ofta inom den historiska disciplinen med data. Pa sen» are årtionden har de statliga arkivinstitutionerna börjat öppna sig för all mänheten. De kommunala arkiven har också fått en vidgad funktion och ut— nyttjas numera av hade forskare och allmanhet. De kommunala biblioteken och museerna utgör som bekant redan etablerade institutioner i kommuner nas kulturpolitik Arkiven kan här komma att bli ytterligare en hörnsten i den kommunala kulturpolitiken. Bl.a. har lokalhistorisk forskning och s.k. folkrörelseforskning fatt bred medborgaranknytning.

I detta betänkande diskuteras vilka myndigheter som nu och framgent skulle stå för kostnader i samband med att vissa arkivserier inte förstörs i sin helhet utan att delar av dem sparas till glädje för framtidens forsknings— intresserade medborgareFOrenklat bör arkivalier från statlig verksamhet bekostas av staten och arkivalier från kommunala sektorn bekostas av kom- munerna. Bäde som kommunmedborgare och statsmedborgare har allmän— heten ett intresse i att öka nuvarande och framtida generationers kunskaper om olika samhällsprocesser.

Utredningen vill också bredda synen på forskning och då speciellt forskning som kommer att utnyttja framtidens arkiv. Många data som inte ar känsliga förenskilda personer kan föras ut till kommunala arkiv och göra dem till än— nu bättre forskningsmiljöer för redan etablerade grupper, som "gräv där du står"—intresserade och släktforskare men även till nya intressegrupper som miljöforskare och teknikintresserade.

Som framgår av namnet på utredningen behandlas intensivdataomraden och individbaserade urvalsserier. Med mtensiudalaomräden avses utvalda geografiskt avgränsade områden, i vilka förekomsten av mätdata och arki valier av olika slag är särskilt riklig. Områdena är desamma för olika data producenter och arkivbildare. i dessa områden är det darfor möjligt att stu dera samspel och orsakssammanhang, som rör tvarsektoriella förhållanden, t.ex. hur miljöiörändringar påverkar människors hälsa.

Med individbaserade urualsserier avses att personer födda vissa utvalda dagar, t.ex. den 15:e varje månad, får representera hela befolkningen. Data från en eller flera källor sparas just för de utvalda personerna. Därigenom kan sambandet mellan personbundna variabler från olika sektorer studeras närmare, t.ex. alkoholism och bilolyckor.

Att slå fast några intensivdataområden och ett antal utvalda födelsedagar, gemensamma för olika arkivbildare, medför påtagliga effektivitetsvinster och därmed på sikt minskade utgifter för offentliga sektorn.

2.1. Problemen

För att våga fastslå och dra nytta av de två bevarandeidéerna, intensivdata— områden och individbaserade urvalsserier, behöver en rad frågor först bely— sas. Några frågor framstår som viktigare än andra. De kan sammanfattas

enligt följande:

1. Vem har intresse nu och i framtiden av att vi dokumen- terar förändringar i miljön och hos människorna? Vem är konsument av arkivens tjänster?

Är det möjligt att klara integritetsproblemen har det galler känsliga personakter som förvaras i arkiven?

3. Är arkiven till för att trygga offentlighetsprincipen eller är deras huvuduppgift att förse forskare och allmänhet med möjligheter att studera samhällsförandringar?

4. Om vi inte anser—oss kunna bevara hela arkivserier, ar det då möjligt för olika myndigheter att samsas om de två bevarandeprinciperna? Kan de existera parallellt eller ej? Vilka för- och nackdelar har de i förhållande till varandra?

5. Att bevara data och att genom systemarbete öka deras till-

gänglighet kostar pengar. Hur mycket får det kosta?

Som framgår av direktiven till utredningen, se avsnitt 2.2, kommer några av dessa frågor att belysas inom ramen för detta betänkande. Andra behandlas i andra utredningar, t.ex. arkivutredningen U 1985zl7, eller bör uppmärk- sammas i den fortlöpande diskussionen om arkivfrågor.

Individen är unik

Förutom ovanstående fragor vill utredningen peka på ytterligare en fråga som måste vara med i bilden i samband med bevarande eller gallrings— beslut. Gallring av unika material är oåterkalleliga handlingar. Speciellt när det gäller arkivalier som rör människor saknas ibland möjlighet att vid en senare tidpunkt konstruera data som ger en rättvisande bild av den in— formation vi gallrat.

Även i enkel statistisk mening ar varje människa unik så fort vi nyanserar bilden av henne det allra minsta. Om många människor karaktäriseras med enbart några få enkla variabler blir de ändå i praktiken unika i sin variabel- uppsättning. Eftersom intuitionen inte leder rätt i dessa sammanhang, är en kort diskussion nödvändig pa denna punkt.

Redan om vi skulle sortera in landets invånare i ett antal grupper beroende på enbart fyra uppgifter, kön, ålder, födelsekommun och yrke, blir antalet möjliga grupper fler (2 x 100 x 287 x 150) än antalet invånare i Sverige.

Antalet teoretiskt möjliga kombinationer i ett urvalsregister med ett antal personer uppdelade på kön (2 klasser), ålder (20 klasser), civilstånd (2), ut— bildning (3), yrke (10), inkomst (10) och län (24), som följs under tre tids- perioder är häpnadsväckande stort: 120 000 000 000 000. Vi har då antagit att de kan byta klasstillhörighet på alla variabler utom kön och ålder (som kan anges med ett konstant födelseårsintervall).

Även om vi bara ser till några enkla, ytliga persondata och hur de förändras över livscykeln blir varje individ unik. Också organisationer, naturmiljöer eller arkivalier som innehåller nyanserade beskrivningar är på motsvar— ande sätt unika.

Det är således viktigt att fastslå att de i betänkandet diskuterade och stude- rade urvalsmetoderna inte kan ersätta ett fullständigt bevarande av arkivae lier. De minskar bara skadorna av en gallring.

Om forskning

När man nämner ordet forskning i arkivssammanhang utan att närmare ange vad som avses med ordet, är det ofta den akademiska forskningen man tänker på. Ändå besöker numera andra forskargrupper arkiven och ut- nyttjar deras material och tjänster i långt högre grad än vad som sker från universitetsforskarnas sida. 1 första hand gäller det forskare som arbetar med genealogiska spörsmål, vad man i dagligt tal kallar släktforskare. Men under senare år har släktforskningen nästan utvecklats till vad som skulle kunna kallas en ny folkrörelse. Till detta har ett stort antal kurser landet runt om hur man använder vårt arkivmaterial bidragit. Landet har fått en kår kunniga amatörforskare som inte bara intresserar sig för genealogiska data utan försöker använda en rad olika källmaterial for att sätta in sina an- fäder i deras historiska miljö. Därmed kommer nya arkivmaterial till än- vändning. Detta gäller inte minst de individrelaterade materialen, som naturligtvis kan bli mycket intressanta för denna forskargrupp framöver.

Men det är inte bara släktforskarna som utnyttjar arkiven. Under senare år har vi också fått nya grupper av lokalhistoriska forskare. Framförallt gäller detta forskare som arbetar under fältropet "Gräv där du står". De arbetar i grupper som stöder varandra och sysselsätter sig gärna med den egna arbets-

platsen, det egna bostadsområdet eller det egna facket. Genom sin stora detaljkännedom om olika arkivalier har de ibland kunnat lyfta fram 'en annorlunda historiebild än den etablerade.

En mindre men stadigt växande grupp av arkivkunder är de egentliga lokal- historikerna som år efter år arbetar med sitt närområdes historia och ofta tillägnar sig ett stort mått av professionalitet i sitt arbete.

Att dessa forskargrupper vuxit kraftigt under senare år kan hänga samman med omflyttningarna och urbaniseringen av samhället. Många människor vill söka sina rötter genom att själva försöka leta sig tillbaka till släktens eller födelseortens historia. Andra försöker få fotfäste i tillvaron genom att gräva fram den nya bostadsortens historia. I samtliga fall gäller att deras strävanden är väl värda att stödja då deras arbete kan bidra till att ge både dem själva och andra en meningsfull kunskap om samhället och dess olika funktioner.

Utredningen bedömer det som troligt att ytterligare grupper av forskare kommer att börja intressera sig för arkivforskning. En intressant sådan grupp är miljöforskarna. Att forska kring människa och miljö

Redan idag är det möjligt att utnyttja arkiven för forskning om miljöför— ändringar och deras inverkan på människors hälsa. Det återstår dock en hel del arbete innan denna typ av forskning kan bedrivas på ett effektivt sätt. Många åtgärder som ligger utanför denna utrednings mandat behöver vid— tas. Miljödata från olika myndigheter måste göras tillgängliga i en och sam- ma forskarsal. Proveniensprincipen som arkiveringssystem mäste komplet- teras med möjligheter till effektiva söksystem. Ett exempel på ett annat sys— tem är det som används inom kulturminnesvården. Detaljerad statistik om hälsoutvecklingen i olika områden borde göras tillgänglig. Eventuellt kan avidentifierade och i viss mån förvanskade individregister med hälsodata göras allmänt tillgängliga i arkiven. Tekniknivån i arkiven och på arkiv- institutionerna behöver höjas. Förenklat kan sägas att gårdagens typiska arkivförskare läste papper i anslutning till en arkivdepå medan dagens typi— ska forskare läser mikrofilm lånad till hemortens arkiv eller bibliotek. Mor.-

gondagens forskare kommer att ha arkivet tillgängligt valfritti bostaden, på arbetsplatsen eller i en arkivlokal. Morgondagens arkivmedium är obekant idag men redan dagens teknik med t.ex. optisk lagring på laserdisk av CD—ROM-typ eller WORM-typ medger på sikt kvalitativt nya villkor för arkivforskning.

En åtgärd, som ligger inom mandatet för utredningen att föreslå, är att välja ut några geografiska områden där data sparas både beträffande miljöns för- ändringar och beträffande utvecklingen av människors olika resurser, däri— bland hälsan. I detta avsnitt redovisas ett räkneexempel som illustrerar för- delen med att bevara data mer intensivt i vissa geografiska områden.

Exemplet avser en stereotyp och förenklad situation där en forskare behöver en typ av hälsodata och två typer av miljödata för att analysera ett even- tuellt samband. I dag skulle exemplet kunna avse förekomst av en viss cancertyp i kroppen, en viss gas på arbetsplatsen och ett visst byggmaterial i bostaden. Det ärinte möjligt att förutsäga exakt vilka data som kommer att efterfrågas i framtiden men den kombinatoriska effekten av flera variabler kommer alltid att intressera forskaren. I exemplet förutsätts att 90 procent unika data om vardera av de tre variablerna gallrats. Beroende på vilken gallringsprincip regering och riksdag angivit får forskaren helt olika möjlig- heter att arbeta, se figur 1.

Den härjämförelsen mellan de två metoderna är konstruerad och förenklad. I verkligheten är forskningsprocessen betydligt mer komplicerad. Männi- skor flyttar exempelvis. Av dem som födsi ett län kanske bara 70 procent bor kvar vid undersökningstillfället vilket ger ett bortfall för metod 2. Om däre- mot forskaren vore intresserad av den sammanlagda effekten av tre miljö- varianter ökar fördelarna med metod 2 avsevärt.

Den principiella skillnaden mellan metoderna torde framgå av räkne— exemplet. När det gäller forskning kring människa och miljö och när stora datamängder måste gallras borti arkiven blir det viktigt att få till stånd en samordning av de geografiska områden för vilka data skall sparas.

Metod 1, statistiskt slumpmässigt urval

Data med miljö— Data med lniljö_ Data med hälso— variabel 1 finns variabel 2 finns variabel 3 finns tillgängliga för tillgängliga för tillgängliga lör 10 procent av ar— 10 procent av |” 10 procent av bc- betsplatscrna Städerna folkningen

I 10 procent x 10 procent )( 10 procent av hela populationen, dvs. ett på tusen, finns data för människor som botti viss bostad och arbetar

på en viss arbetsplats. Urvalet är riksrepresentativt. Ar sjukdomsfre- vensen en på tusen, finns endast ett fåtal fall i materialet.

Metod 2, geografiskt urval av intensivdataområden

För 100 procent ] samma urval I samma urval av arbetsplat- av bebodda av bebodda sernai 10 miljöer, 10 miljöer finns till- procent av de be- procent, finns gänglig-a data bodda miljöerna tillgängliga data med hälsovaria— finns tillgäng- med miljöva- bel 3 tillgängliga liga data för riabcl 2 för IOO för [00 procent miljöval'iabel 1 procent av av befolkningen bostäderna

I 10 rocent av hela populationen finns data för människor som botti en viss ostad och arbetat på en viss arbetsplats. Urvalet är inte riksrepre— sentativt i statistisk mening. Det ger dock underlag för forskning om kombinatoriska effekter. Ar frekvensen sjukdom en på tusen finns hundratals fall i materialet.

Figur 1 En jämförelse mellan urvalsmetoder, se text.

2.2. Uppdraget

Uppdraget till utredningen skall bl.a. ses mot bakgrund av att riksarkivet i skrivelser till regeringen den 4juni och den 3 september 1985 har lagt fram förslag om s.k. intensivdataområden. Dessa skrivelser bygger i sin tur bl.a. på regeringens behandling av utredningen Samhällets arkivproblem (Ds U 1981z21) i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 s. 65-66). Riks- arkivets förslag innebär att den offentliga sektorns arkiv inom dessa om- råden - några få utvalda län - skall utsättas för en mindre restriktiv gallring än inom riket i övrigt. Inom intensivdataområdena skall sålunda, för att säkerställa särskilda forskningsbehov, arkivmaterial bevaras som annars gallras ut. Intensivdatamodellen berör såväl den statliga som den primär- och landstingskommunala arkivbildningen. Även enskilda arkivbildare be— rörs.

Till förslaget om intensivdataområden har riksarkivet knutit förslag om s.k. individbaserade urvalsserier, dvs. införande av ett system i den offentliga sektorns arkivbildning där personnummerbaserade aktserier gallras efter huvudprincipen att uppgifter om 5:e, 15:e och 25:e födda bevaras. På så sätt bevaras ett forskningsmaterial, särskilt med avseende på longitudinell forskning, som inte tillgodoses med intensivdatasystemet.

Innan åtgärder kan vidtas med anledning av riksarkivets förslag har utbild— ningsdepartementet ansett att underlagsmaterialet bör fördjupas, särskilt med avseende på fyra punkter. Dessa behandlas i en inom departementet upprättad PM 1986—0227, till vilken hänvisas i regeringsbeslutet med be— myndigande för departementschefen att tillkalla en särskild utredare. De fyra punkterna, som således utgör utredningsuppdraget, är följande:

1. De statliga insatser som föranleds av urvalsmetoderna skall ses som en del av de samlade insatserna för forskning och skall därför, om de föranleder ök- ade kostnader för staten prioriteras mot och rymmas inom dessa anslag. Ut— redaren bör sålunda genom kontakter och samråd med universitets- och hög— skoleämbetet (UHÄ), forskningsrådsnämnden (FRN) Och berörda forsk- ningsråd analysera och söka preciseringar av forskningens behov när det gäller urvalsmetoder och material av det aktuella slaget.

2. Samordning med primärkummurier och landsting. En förutsättning för att urvalsmetoderna kan tillämpas på ett för forskningen godtagbart sätt torde vara att metoderna tillämpas i både den statliga och kommunala förvaltv ningen. Utredaren bör därför genom samråd med i första hand Svenska kom- munförbundet och Landstingsförbundet klarlägga förutsättningarna för att urvalsmetoderna skall kunna tillämpas även i den kommunala sektorn. Detta bör omfatta en analys av vilken ekonomisk ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna som kan synas skälig med hänsyn till syftet med urv valsmetoderna liksom en beräkning av de ekonomiska anspråk som kommu- nerna kan komma att rikta mot staten.

Riksarkivet har föreslagit att urvalsmetoderna skall lagregleras. Utredaren bör bedöma om detta fordras och sträva efter att finna alternativa möjlig heter att förankra urvalsmetoderna.

3. Samordning med utvecklingsfrägor inom arkivuåsendei. Utredaren bör klarlägga vilka aktuella frågor inom arkivväsendet som är beroende av ställningstaganden till urvalsmetoderna. Hit hör bl.a. regeringens arbete med föreskrifter till patientjournallagen (1985:562). Utredaren bör beakta vilken samordning mellan sådana frågor och utredningsarbetet som kan be- hövas, t.ex. med hänsyn till frågor om tidsplanering.

4. Preciseringar av berörda aktserier m.m. Mot bakgrund av bl.a. utredarens slutsatser angående forskningsprioriteringar bör en precisering göras av vil— ka aktserier som berörs av urvalsmetoderna. Utredaren bör också ge preci- serade förslag på de områden som är lämpligast som intensivdataomräden.

Mot bakgrund av ovanstående punkter bör utredaren beräkna kostnaderna för urvalsmetoderna och därvid klarlägga om det finns alternativa ambi- tionsnivåer, t.ex. i fråga om vilka aktserier som är mest angelägna att be- vara eller i fråga om intensivdataområdenas antal och omfattning.

Vidare bör utredaren analysera om en verksamhet med intensivdataomv råden och individbaserade urvalsserier kan medföra risk för otillbörligt in» trångi den personliga integriteten. Finner utredaren att verksamheten kan medföra risk för integritetskränkningar bör denne överväga och föreslå

lämpliga åtgärder för att hindra sådana kränkningar. I denna fråga bör ut- redaren samråda med data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06).

Arbetet bör enligt direktiven bedrivas i nära kontakt med utredaren av vissa arkivfrågor (Dir. 1985zl7). En preliminär förutsättning för utredningen var att resultatet skulle redovisas redan under år 1986 men slutligt datum har senare fastlagts till augusti 1987.

2.3. Tidigare utredningar

Urvalsfrågor och gallringsfrågor finns behandlade i ett stort antal utred- ningar om separata arkiv eller data från enskilda myndigheter eller sam- hällssektorer.

Antalet utredningar, som tar ett mer samlat grepp på urvalsfrågörna, är däremot litet. Den första utredningen med konkreta förslag till en geo— grafisk samordning av urvalsområden genomfördes av delegationen för långsiktsmotiverad forskning (FRN—rapport nr. 24/8, nov. 1979). Därefter har riksarkivet och forskningsrådsnämnden försökt få fram beslut om ge- mensamma intensivdataområden för olika arkivbildare.

Svårigheten att få fram ett beslut hänger samman med flera faktorer. Olika arkiv har olika huvudmän. Även inom den statliga arkivvården flnns ett flertal sektorer som alla har sin syn på vilka geografiska områden som bör ingå i ett urval. Den sektorsövergripande forskningen har inte tidigare ställt krav på arkivinstitutionerna när det gäller samordning. I bilaga 3 redovisas ett tidigt och tydligt forskarinlägg från professor Torsten Hägerstrand i de- batten om intensivdataområden.

Ytterligare en orsak till att det är svårt att få fram en övergripande samord- ning i urvalsfrågorna är att de effektiva urvalen som möjliggör tvärsek- toriella studier av människor och miljöer samtidigt kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten. Urvalsfrågorna måste därför ses i ett sam- manhang med integritetsfrågorna, vilket bl.a. är en uppgift för föreliggande utredning.

3 Det öppna samhället som idé

I ett öppet samhälle är tillgången till information och kunskap fri. Ocensure— rad litteratur cirkuleras utan större kostnader för läsarna. Myndigheterna måste öppet redovisa sina åtgärder för den som är intresserad. Universitets- forskningen har en fri ställning med möjligheter att analysera väsentliga samhällsfrågor utan att fråga stat och företagsamhet om lov. Allmänhetens och forskarnas praktiska möjligheter att få denna tillgång till information om samhällsfrågor, inklusive myndighetsåtgärder, hänger bl.a. samman med vad som sparas och görs tillgänglig-ti arkiven.

3.1 _ Arkivens roll i ett öppet samhälle

Av tradition är det tre typer av institutioner. biblioteken, museerna och arkiven, som vårdar det svenska kulturarvet. Det pågår en diskussion om dels hur mycket arkiven skall bevara av unika handlingar som rör männi— skor och miljöer och dels hur ett begränsat bevarande kan utformas för att bli så informationsrikt och effektivt som möjligt.

3.2. Miljöfrågornas ökande betydelse

Samtidigt som olika mått på befolkningens allmänna hälsotillstånd visar på påtagliga förbättringar finns en rad indikationer på att nya miljöbetingelser skapar hittills okända bekymmer. Cirka två miljoner svenskar har numera allergiproblem i sådan omfattning att de sökt kontakt med sjukvården för att få hjälp. En hypotetisk förklaring är att kontakten med olika nya metal— ler och kemikalier kan medföra nya hälsoproblem. Stora mängder nya kemi- kalier släpps ut på marknaden varje år. Endast undantagsvis kan deras medicinska effekter testas i förväg.

Andra större miljöhot som diskuteras och där data behövs, antingen för att följa en hotande utveckling eller för att kunna avskriva vissa hot, är exem- pelvis den radioaktiva strålningen, tungmetallernas anhopning i matjorden, försurningen av sjöar och grundvatten, hål i ozonlagret eller ökande kolväte— halteri atmosfären med tillhörande klimatförändringar.

Det moderna samhället alstrar och sprider en rad miljöfarliga ämnen. Luft— en och vattnet transporterar både närbelägna och avlägsna utsläpp. Marken tar emot ett ständigt nedfall av exempelvis svavel och tungmetaller som uppmäts i allt högre halter av de kommunala miljö- och hälsoskydddsnämn- derna.

Kommunen tar på sig ett allt större ansvar för miljöfrågorna. Dels skall kommunen hantera de 25 ton avfall varje invånare i genomsnitt levererar under sitt liv. Dels skall man ansvara för miljöutvecklingen i mera vid be- märkelse. Data från vattenprover från ständiga provtagningar i grund» vatten, i dricksvatten och badvatten samlas i de kommunala arkiven.

På regional nivå arbetar länsstyrelsernas naturvårdsenheter med motsvar- ande uppgifter. De har dessutom en övervakande funktion och ser till att lag- stiftningen på miljöområdet efterlevs. Men framförallt samarbetar de med hälso— och miljöskyddsnämnderna. Enheterna arbetar allmänt med miljö— skyddsärenden över hela fältet. Ärenden rörande vatten och grustäkter följs kontinuerligt liksom utvecklingen inom naturreservaten. Det insamlade materialet kan på sikt ge oss en ny insikt om åt vilket håll utvecklingen på miljövårdsområdet går och hur åtgärder påverkar vår yttre miljö. Det på- pekas ständigt vid samtal med tjänstemän på miljövårdsområdet att det är mycket viktigt att vi för de framtida bedömningarna har tillgång till obrut- na serier av mätuppgifter på hela området.

Miljöfrågorna får således allt större uppmärksamhet från olika myndiga heters sida. Dessutom ökar allmänhetens oro och intresse för miljöfrågorna. Attitydundersökningar, genomförda av t.ex. statistiska centralbyrån visar att stora andelar av svenska folket ofta oroar sig för miljöförstöringen eller t.o.m. anser att miljöförstöringen är det största hotet mot det framtida sam- hället. I andra länder har hundratusentals människor evakuerats vid flera tillfällen det senaste decenniet på grund av olyckor med kemiska ämnen,

Händelser av detta slag bidrar till att öka intresset även för mindre sensatio- nella miljöhot.

Utredningen vill betona att arkivinstitutionerna kan komma att spela en nyckelroll när det gäller våra möjligheter att få fram en bred forskning om miljön och dess effekter på människans hälsa. '

3.3. Makten över arkivbildningen

Ytterst är det riksdagen och regeringen som beslutar om arkivbildningen i Sverige. Ända sedan frihetstiden har offentlighetsprincipen satt sin direkta prägel på medborgarnas möjligheter till insyn i hur den offentliga sektorn arbetar. Indirekt torde tillgången till arkivalier ha påverkat både allmän- hetens förtroende för den offentliga sektorn och de offentliga ämbetsutövar- nas lojalitet med arbetsuppgifterna. En internationell jämförelse visar att denna insynsmöjlighet hittills varit i stort sett unik.

Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen. Som framgår av figur 2 reglerar den tillgången till handlingar från offentlig sektor. Flödet inskränks dock av sekretesslagen och lagstiftning i vilken gallring ingår. Via den statliga myndigheten för arkivfrågor, riksarkivet, kan regeringen påverka tillgången till information. Vanligen sker det via allmänna direktiv som sedan omformas till detaljerade direktiv eller räd inom riksarkivet. Direktiv utgår sedan till statliga myndigheter. Kommunala sektorn får råd som de självständigt kan ta ställning till i sin arkivhantering. Kommunala sektorns handlingar lyder också under arkivreglementen. Dessa bestäms av landsting och kommunfullmäktige inom ramen för en övergripande regle— ringi kommunallagen. En närmare men översiktlig redovisning av gällande författning återfinns i t.ex. Ds U 1981z21 Samhällets arkivproblem.

Organisationen av arkivbildningen präglas av en vilja att upprätthålla offentlighetsprincipen. Insynen är dock tänkt att ske på enstaka punkter, t.ex. som granskning av hur ett visst ärende behandlats av en viss myndig» het. Det innebär att arkivsektorn i stort sett saknar beredskap för den myck- et djupare insynen i samhällsfrågor som systematisk forskning kan ge.

för kommunernas direktiv vilken gallring arkivhantering ingår

Kommun- fullmäk- tige

Arkivordning Gallrings— och arkivordnings- beslut

Tillgängliga hand- lingar från offent- lig sektor FigurZ Förenklad framställning av hur olika organ (cirklar) med olika medel (rektanglar) påverkar arkivbildningen inom offentlig

24 Produktion av handlingar Statliga Kom. munala 'l'ryckfrihcts— förordning - - . . . . . . . Regering och Sekretess— lagen ..... .... R&mlagstiftning Myndighets- Lagstiftning i l l l ' sektor :

Det är således inte offentlighetsprincipen som sådan som försvårar forsk- ningen utan det är de nuvarande sätten att lagra data på som inte är till— fredsställande.

Om arkivinstitutionerna i framtiden får ta hand om myndighetsmaterial i både större omfattning än nu och tidigare än nuvarande praxis blir det än viktigare att trygga möjligheterna att utnyttja arkivdata för breda systema— tiska studier. '

Om offentlighetsprincipen skulle ses enbart som ett skydd för insyn i en- staka ärenden i stället för en möjlighet för medborgarna att få systematisk kunskap om olika samhällsförändringar, riskeras det långsiktiga bevar- andet av handlingar. Speciellt handlingar som kan ge besvärande insyn i organisationer eller oönskad kunskap eller hota personlig integritet riskerar snabb och fullständig utgallring. I figur 3 visas ett exempel på en miljödata- serie som bygger på i riksarkivet tillgängliga handlingar.

Både länga obrutna dataserier om miljöförändringar och långa statistiska dataserier för persondata är möjliga att framställa endast om offentlighets— principen tolkas i vid mening som en möjlighet för medborgarna att få insyn i samhällsutuecklingen i stort. En sådan tolkning kräver dock i sin tur att organisationer med makt över arkivbildningen kommer överens om effek- tiva bevarandeprinciper för känsliga data.

”Ht—___!

OHwaUIlemLDDHNwAUI

'.. t-

(

3 m D

(I!

O

_ rv

; D-l 0 ut

.D

augfquaraui ! uaqloq_sgwl AD apJQA[öpdepuD"| SLGI 01.6!

0961

"ervvurvu- ||- .

_ 0

(n Ul ""*"""""'"'"""'mm n:! om 00 ;- 0 0 _ I

..

00 IB 0

3.4. Öppenhet med begränsad information

Möjligheterna för arkiven och arkivinstitutionerna att förse allmänhet och forskare med relevanta data kommer alltid att vara begränsade. En orsak är att mycket av det som händer inte avsätter några spår. En annan orsak är att vi inte har råd att registrera alla data så att de blir tillgängliga utifrån olika utgångspunkter. På sikt kan det bli nödvändigt att komplettera den nu rådande proveniensprincipen med andra ingångsmöjligheter i det samlade arkivmaterialet. Den nya datortekniken och nya lagringsmedia gör det angeläget att starta ett utvecklingsarbete på detta område. En tredje orsak är att vi inte anser oss ha råd att bevara arkivalier för framtida bruk.

Det är här som urvalsregister kan komma in som en möjlighet att bibehålla åtminstone delar av den information som riskerar att förstöras i brist på re- surser.

De vanligaste perspektiven på statistiska urvalsdata är att antingen välja ett antal tidpunkter då data samlas in över hela landet, s.k. tvårsnittsdata - folk— och bostadsräkningarna är exempel på sådana data - eller att välja ett objekt som följs kontinuerligt över tiden, longitudinella data. En dataserie från en fast meteorologisk mätstation eller en sjukjournal är exempel på longitudinella data. Både tvärsnittsdata och longitudinella data kan behöva utgallras av kostnadsskäl. Det konventionella sättet att bevara en del av in— formationen är att tillämpa statistiska metoder och mer eller mindre slump— vis välja ut en liten andel av materialet för långsiktig förvaring i arkiv. Ju större andel som bevaras desto säkrare kan forskare skatta egenskaper i hela materialet. Som framgår i avsnitt 2.1 är det främst när forskaren skall skatta förhållandevis enkla frekvenser som s.k. statistisk inferens kommer till nytta.

En vanlig metod när det gäller att välja ut en andel personakter som skall bevaras är att ta alla personer som är födda den 15:e varje månad. Med den— na metod sparas 3,29 procent av alla akter.

En variant är att data för personer födda den 5:e, 15:e och 25:e sparas. Ur- valet motsvarar 9,86 procent av materialet. Socialdatautredningen föreslår

exempelvis denna senare urvalsnivå för socialtjänstens personregister i sitt betänkande "Gållra och bevara" (Ds S 1986:5).

Fördelen med att spara samma urval i olika arkiv eller olika datamaterial år att en mer fullständig bild kan skapas av de utvalda personerna. Ur effekti— vitetssynpunkt är därför urvalsmetoden med födelsedatum överlägsen. Det som är en fördel ur effektivitetssynpunkt kan dock vara en nackdel ur rätt— visesynpunkt och ur integritetssynpunkt.

En aspekt som utredningen vill betona när det gäller de här berörda kon— ventionella urvalsmetoderna är följande: Samma effektivitet uppnås i arki— ven med slumpvis fördelade födelsedatum. Om en slumpgenerator används för att välja ut ett antal födelsedatum varje år - t.ex. ett eller tre per månad ' kan forskningen nå samma insikter som med nuvarande urvalssystem. Även med denna metod följs samma individ hela livet.

I debatten om integritetsproblem har ett slumpvis urval av födelsedatum uppfattats som mer rättvist. Utredningen kanske mer vill betona en annan fördel med att förändra det nuvarande urvalssystemet. Om t.ex. arkivalier som rör 15:e födda alltid kommer att bevaras ökar risken för att dessa per- soner får en särbehandling i sina kontakter med olika myndigheter. Från myndighetens sida vet man att anteckningar och andra dokument kommer att bevaras och kanske i en framtid utsättas för kritisk granskning.

De hittills berörda urvalsmetoderna är s.k. statistiska urval. En helt annan princip för urval år intensivdataområden. Som tidigare nämns är den här metoden speciellt lämplig för forskare med ambitionen att göra ekologiska studier, där miljödata och/eller individdata måste ses i ett lokalt samman— hang. I studier av detta slag är ett sammanhängande område med dess många särdrag och hela dess befolkning den naturliga undersöknings- enheten.

Om olika data skall få ett meningsfullt sammanhang med denna urvals— metod krävs att ett eller flera områden pekas ut som intensivdataområden. Utredningen återkommer till ett sådant förslag.

Den nuvarande ordningen när det gäller samordning av urvalsomräden är i stort sett obefintlig. Bristen på samordning inom den offentliga sektorn re- sulterar i en allvarligt minskad öppenhet när det gäller möjligheter att ut- nyttja arkivalier. Dessutom kan avsaknaden av samordningsbeslut ses som ett gigantiskt slöseri med budgetmedel i den offentliga sektorn.

Bara som ett exempel på den nuvarande bristen på samordning kan nämnas några arkiv av intresse för en forskning som i framtiden vill studera sam- band mellan arbetsplatsförhållanden och befolkningens hälsoutveckling. Vid gallring av sjukjournaler har riksarkivet på regeringens uppdrag med— delat råd om att s.k. klinikjournaler vid sjukhusi Malmö och Göteborgs kom- muners sjukvårdsområden samt Uppsala och Västerbottens läns (C- och AC-län) landstingskommuners sjukvårdsområden samt Karolinska Sjuk— huset, Serafimerlasarettet och Lunds lasarett bör undantas från gallring. I dessa områden bevaras således journaldata åt eftervärlden. Yrkesinspek— tionsdistriktens arkiv omfattar N-, 0-, W-, Z- och AC—län. Självdeklarationer (med uppgift om arbetsplats) har i ett par fall bevarats för AB-, B-, M-, O-, U., och AC—län. Det här exemplet är hämtat från den första utredningen om intensivdataområden. Exemplen på olikheter vid val av nuvarande typarkiv kan dock mångfaldigas.

3.5. Exempel på aktserier i arkiven

[nedanstående urval berörs sju aktserier av lite olika karaktär. Några inne— håller individbaserade data, andra miljörelaterade data. Urvalet betingas av att utredningen senare tar uppjust dessa serier i sina överväganden och för- slag.

Sjukvårdenspatientjournaler

Enligt patientjournallagen (SFS 1985:562, & 3) skall en patientjournal inne- hålla följande uppgifteri den mån de föreligger.

— uppgift om patientens identitet

— väsentliga uppgifter om bakgrund till vården - uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder — väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder.

En patientjournal brukar av hävd inledas med patientens egen berättelse om hur hon upplever sina besvär, anamnes. Läkaren försöker mot denna bak- grund och efter provtagningar fastställa patientens tillstånd, status. Där- efter fastställes sjukdomen, diagnos, och sedan behandlingen genomförts sammanfattas förloppet, epikris.

Patientjournalerna har ett värde inte bara för patienten och läkaren under patientens livstid utan också för de forskare som behöver datamaterial i sina studier av sjukdomars uppkomst och mönster.

Tillväxthastigheten i detta arkivmaterial har tidigare (Ds S 19825), är 1981, beräknats till 12 000 hyllmeter per år. Med fyraprocentig årlig acce— leration (se föreg. källa) är tillväxten år 1987 uppe i drygt 15 000 hyllmeter. År 1995 nyskapas över 20 000 hyllmeter per år.

Socialtjänstens personakter

Socialtjänstlagen föreskriver (51 &) att "vad som kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett ber tryggande sått". Denna föreskrift är utgångspunkten för socialregistret och de handlingar som uppstår kring detta.

En personakt läggs regelmässigt upp vid kontakt mellan hjälpsökande och en social myndighet. Ärendet kan gälla lämplighetsintyg för körkort, nyk- terhetsfrägor, adoptivfrågor, fosterbarnsfrågor, utredningar i vårdnadss ärenden, socialhjälpsutredningar, m.m. Utredaren på myndigheten redo» visar samtal med hjälpsökande i personakten. Ofta kompletteras akten med kopior från andra myndigheter, t.ex. domstolsutslag eller polisrapporter.

Den årliga tillväxten äri storleksordningen 1 000 hyllmeter. Försäkringskassans sjukanmälningar

Akterna innehåller i första hand anmälningar om sjukforsäkran, uppgifter om intagning på sjukhus och läkarintyg i förekommande fall. Anmälan om

moderskapspenning och särskild föräldrapenning finns också i förekom— mande fall i akten. Pensionsakterna finns dock i särskild serie.

Personakterna förvaras sorterade efter personnummer årsvis. Tillväxten per år kan uppskattas till 5 100 hyllmeter.

Miljö— och hälsoskyddsnämnders grunddata om miljön

I allt större omfattning samlar kommunernas miljö— och hälsoskyddsnämn- der in grunddata om förhållanden i luften, i vattnet och på marken. Materia— let kan komma att få avgörande betydelse för forskning om långsiktiga miljöförändringar och deras orsaker.

Ofta finns långa dataserier om kemiska förändringar i grundvattnet och i dricksvattnet. Förekomsten av tungmetaller och kvicksilverföroreningar registeras. Sedan något årtionde finns ofta uppgifter om svaveldioxidens utveckling. Numera registeras även kväveoxid. Luftföroreningar 4 både svävande och fallande stoft - mäts både vid marknivå samt högre upp i luft— en.

Tillväxten i dessa arkiv är försumbar - kanske 100 meter per år » eftersom sifferuppgifter och kurvor vanligen komprimeras i datormedia eller på små pappersmängder.

Länsuisa naturvårdsdata

Länsstyrelsernas naturvårdsenheter har en övervakande funktion vad gäl- ler miljöskyddslagstiftningen. Enheterna är tillsynsmyndigheter för länens naturreservat. De handlägger vattenlagsärenden och grusärenden. De sva— rar för den regionala samordningen av miljöskyddet och samlar i dessa sam- manhang in olika typer av mätresultat. Bland övriga datamaterial kan näm- nas sjöregister och dammregister.

Materialet förvaras vanligen i pärmar och mappar. Den totala tillväxten i mängden arkivalier kan skattas till 200 meter per år för hela landet.

Yrkesinspektionens akter över företag

Yrkesinspektionen har tillsyn över arbetsmiljön vid samtliga arbetsställen i respektive län.

Det material man samlar in om enstaka arbetsplatser omfattar arbetsplats- beskrivningar där främst arbetsskyddsaspekter behandlas. Anmälningar från enskilda personer eller från skyddsombud ingår i materialet.

Som regel läggs en mapp upp för varje företag. Den årliga tillväxten för samtliga län kan beräknas till 150 hyllmeter.

Arbetsförmedlingens personakter

När en arbetssökande söker upp en arbetsförmedling och får ett samtal med en arbetsförmedlare läggs en persondossier upp på vederbörande. Där an- tecknas alla mellanhavanden med arbetsförmedlingen. Handlingar rörande utbildningsfrågor, yrkesvägledning och arbetsvård kan ingå, många gånger i form av kopior från utredningar genomförda av andra myndigheter.

Materialet förvaras i personnummerordning. Den totala tillväxten skattas tilll 700 hyllmeter per är.

3.6. Öppenhet och integritet

Utredningen ser det som angeläget att skapa öppenhet i arkiven och att byg- ga upp dem så att samspel och orsakssammanhang kan analyseras av intres- serade medborgare. Utredningen menar också att intensivdataområden och individbaserade urvalsserier är effektiva instrument för att skapa sådan

öppenhet.

Samtidigt måste den personliga integriteten skyddas för de personer som blir utvalda att ingå bland den lilla grupp som skall representera hela be- folkningen i arkivsammanhang. Utredningen menar att ett sådant godtag- bart skydd är en förutsättning för att de aktuella gallringsmetoderna skall tillämpas när det gäller känsliga personuppgifter.

Utredningen kommer därför att föreslå ändringar i sekretesslagen för att ge ett särskilt skydd för individanknutna känsliga uppgifter. Det här förslaget rimmar illa med det öppna samhället men i målkonflikten mellan individens integritet och kollektivets behov av information ser utredningen lagför- slaget, se avsnitt 5.6, som den lämpliga kompromissen.

Nu finns det också nya möjligheter att skapa öppenhet utan att den individu- ella integriteten skadas. Här skall bara en sådan idé beröras. Den handlar om att ge medborgarna systematiska möjligheter att bearbeta känsliga upp- gifter som är knutna till individer utan att någon personlig integritet ska— das.

Med hjälp av statistisk teori och erfarenheter från s.k. mikrosimulerings— teknik kan forskare skapa fiktiva befolkningsregister. Dessa innehålleri ett stort antal avseenden realistiska data om människor utan att de har iden- tiska motsvarigheter i den verkliga befolkningen. När det gäller t.ex. yrkes— frekvenser, sjukdomsfrekvenser, inkomstfördelning, hushållsstruktur och en rad demografiska variabler är den här fiktiva befolkningen dock en rea— listisk kopia av den verkliga befolkningen.

Arkivinstitutionerna kan i framtiden ge medborgarna möjligheter att pröva hur en sådan befolkning skulle påverkas av olika samhällsforändringar. Därmed skulle en stor grupp medborgare ges bättre beräkningsmöjligheter än de som i praktiken finns tillgängliga idag inom t.ex. den offentliga för- valtningen. Konkreta frågor av typen "hur skulle köpkraften förändras för olika grupper om pensionen/barnbidraget förändrades med x kronor" skulle kunna diskuteras med bättre faktaunderlag än idag.

Redan nu finns utländska forebilder för beräkningssystem av det här slaget. Med nuvarande teknikutveckling och med större ambitioner beträffande en- skilda medborgares möjligheter att få insikter i vårt komplexa samhälle är det inte orealistiskt att ha förebilder av detta slag för de framtida arkivinsti- tutionerna.

Sammanfattningsvis finns det en konflikt mellan a' ena sidan det öppna sam- hället och a den andra den personliga integriteten. En balanspunkt mellan dessa båda legitima krav måste diskuteras fram.

4. Samhällsekonomiska aspekter

Ett öppet samhälle kostar pengar. Här berörs översiktligt kostnader och in- takter för arkivbildningen.

Kostnaderna är svåra att ange eftersom det handlar om ett flöde av papper som kan börja hos en enskild statlig tjänsteman och sluta i ett statligt arkiv först 100 år senare. På vägen förvaras akterna i tjänstemannens rum och i arkivrum på tjänstemannens myndighet. Ett flertal personer på minst två myndigheter är inblandade i pappersflödet. Eftersom bokföringen på myn- digheterna inte är programbudgeterad med avseende på förvaringskostna— der får vi här nöja oss med skattningar och delkostnader. Kostnadskalkyler är alltid problematiska, även om de som i vårt fall inskränker sig till att be- röra de budgetmässiga kostnaderna för arkiven utan att snegla på de extra effekter dessa kostnader kan medföra för övriga samhället.

Kostnadsbilden är inte bara obekant till stora delar, den är dessutom rela- terad till olika bevarandenivåer på ett oklart sätt. När det exempelvis galler intensivdataområden, kan idén ses antingen som ett sätt att samla mer data ide utvalda områdena eller som ett sätt att samla mindre data i de ej utvalda områdena. Bägge dessa synsätt kan användas för att beskriva samma sak— förhållande. Det finns ingen naturlig gallringsnivå som alla kostnadsberäk- ningar kan utgå ifrån.

De lagar, andra författningar och övriga riktlinjer som på olika sätt reglerar arkivbildningen skiljer sig mellan olika arkivbildare t.ex., mellan de cirka 4 000 arkivbildarna (exklusive pastorsämbeten) på den statliga sidan. Det finns därmed inga enkla regler som kan förändra de nuvarande kostnaderna för arkivering i den svenska statsförvaltningen. Minskad arkivering kan

kräva lagändringar inom bokföringslagcn, arbetsskyddsföreskrifter. hälso värdslagcn. bygglagen, socialtjänstlagen. osv.

Intäkterna av arkivvården är lika svåra att skatta som utgifterna, kanske ännu svårare, eftersom inte ens nägra delposter kan mätas i kronor. De var den som berörs på olika ställen i detta betänkande är mycket allmänna, t.ex. att

— arkiven är ett viktigt instrument för att skapa ett öppet sam hälle där medborgarna har rätt till insyn. Arkiven medverkar därför till ämbetsmännens lojalitet med arbetsuppgifterna och till att förekomsten av nepotism, mutor, etc., är låg

— arkiven gör det möjligt för en bred allmänhet att på olika sätt forska kring sitt ursprung i vid bemärkelse. Därigenom med' verkar de till den kulturella identifikationen i landet och mot verkar en känsla av främlingskap i ett alltmer komplext sam hälle

— arkiven gör det möjligt för universitetsforskningen att studera fakta och därmed att koppla mellan teori och empiri i sina ana lyser. Till skillnad frän forskning i mer slutna samhällen kan därför svensk samhällsvetenskaplig forskning få en unik prak tisk och därmed mer samhällsrelevant inriktning 1

— arkiven kan i framtiden bli centrala för forskning om bl.a. sam , banden mellan förändringar i miljön och i välfärden. När det gäller miljöns utveckling finns risker inbyggda i nuvarande samhällsutveckling. En ökad öppenhet och en satsning pä ökad arkivservice kan ge avgörande kunskaper i dessa frågor.

Existensen av dessa förhållanden och intäkter av detta slag kan alltid disku- teras. Det är också svårt att sätta en prislapp på dem. Tillgången till arkivav lier är dessutom en kollektiv vara som svårligen kan skattas med marknads- priser. Det blir de politiska diskussionerna och besluten som slutligt sätter ett pris på intäkterna via utgiftsnivån.

Sparandeniva

"naturlig" sparande- nivä A

Sparandenivä

"naturlig" sparande- nivå B

Län 1 Län 2 Län 3 Län 4 (intensiv- dataom— råde) Figur4 Idén med intensivdataområden kan tolkas som att vi gallrar

härdare i vissa områden (A) eller att vi sparar mer i några om— räden (B). Bägge tolkningarna speglar samma verklighet.

u ! l '

De statliga arkivinstitutionerna. exklusive krigsarkivet, har en budget pa 76 miljoner kronor (anvisat l986/87). Nagra overslagsberakningar visar att staten framgent maste antingen anvisa betydligt storre anslag till arkivvar den cllcrocksa utfärda anvisningar om att öka gallringsnivan drastiskt.

Av det nuvarande anslaget anvands över hälften av resurserna, personal, lokaler och annat för att varda det befintliga beståndet. Det uppskattas av arkivexperterna till 257 hyllkilometer. Ute på statliga myndigheter utanför arkivsektorn förvaras ] 058 hyllkilometer i vantan pa att levereras till arkivinstitutionerna. Aven vid en hard gallring av 80 % av materialet kom mer, med nuvarande kostnadsbild, staten på sikt att behova bygga nya loka ler för ett par h undra miljoner kronor. Ett annat sätt att uttrycka behovet av resurser är att se pa de årliga utgifterna. Statsbudgetens ärliga utgifter för arkiven mäste öka med minst 50 % for att ta hand om redan nu existerande

arkivalier.

Till dessa kostnader kommer bl.a. den årliga nya produktionen av arkiv handlingar, som för närvarande uppskattas till 100 hyllkilometer, vilket i gallratskick kan motsvara cirka 20 hyllkilometer. Pa sikt innebar det ytter ligare en tillkommande ärlig kostnad för lokaler på 20 miljoner kronor. Med nuvarande kostnadsbild, blir det ackumulerade behovet av 20 ars tillvaxt en fördubbling av arkivanslaget i statsbudgeten. Da skulle reparationer och underhåll av lokaler klaras av. Till detta kommer personalkostnadcr för bl.a. hantering och underhall av arkivbeständet, vilket av utredningen upp skattas till 50 miljoner kronor arligen om 20 är.

Med gällande lagstiftning och regler och med dagens kostnadshild maste arkivanslaget i realt penningvärde fä oka till cirka 200 miljoner kronor om ett par decennier. Enligt inomsektoriella bedömningar är detta inte en av skräckande nivä. Beloppet motsvarar 25 kronor per invänare och är. 1 den aktuella statsfinansiella situationen kan det dock vara svart att få fram de behövliga resurserna. Arkivväsendet kan därför befara en stark kostnads press. Detta har varit en av utgangspunkterna i utredningsarbetet.

Enligt uppgifter som utredningen erhållit från svenska kommunförbundet särredovisar inte primärkommunerna sina arkivkostnader. Några exakta kostnader kan därför inte redovisas. Undersökningar som .orts pekar dock på att arkivverksamheten ökat kraftigt i kommunerna under de senaste två årtiondena. Många kommuner har idag utvecklade arkivfunktioner som sköts av fackutbildade tjänstemän. Denna utveckling vill utredningen tolka så att kommunerna är beredda att svara för de kostnader som uppstår för att kunna ge forskning på alla nivåer ökad service. Som framgår ovan i betänk- andet tyder ocksa rapporter från kommunarkiven på att antalet forskare har ökat.

Kostnaderna för den primärkommunala arkivvården kan således bara anges i ungefärliga tal. Storleksmässigt borde de kunna jämföras med den statliga arkivvårdens och har av utredningen grovt uppskattats till ca 75 miljoner kronor.

Inte heller landstingskommunerna särredovisar sina arkivkostnader. Sjuk- vårdens patientjournaler står här för den helt dominerande kostnaden. Den torde enligt utredningen "Bevarande av journaler m.m." vara 152 miljoner kronor per ari början av 1980-talet. Då inkluderas främst kostnader förjour- nalhantering. Eftersom ökningen av journalmaterialet beräknades till ca 4 % årligen och landstingen handhar ett antal arkiv torde landstingens tota— la arkivkostnader kunna uppskattas till minst 200 miljoner kronor per år.

4.3. Exempel på privat arkivvård

Staten lagreglerar i viss utsträckning arkivering av handlingar och data in— om den privata sektorn. Syftet är att få insyn i verksamheten, t.ex. av skatteskäl. Statens intresse av att påverka den långsiktiga förvaringen av data har hittills varit begränsat. Det innebär att tillgången till arkivalier från företagssektorn varierar mellan företagen. Några större företag har välskötta företags-arkiv med uppgifter från hela företagets existenstid. And- ra storföretag och flertalet mindre företag saknar äldre arkivalier.

Enligt utredningens uppfattning kan det vara intressant att försöka överty ga fler företag, i första hand da i de utvalda intensivdataomradena, att orga nisera en långsiktig förvaring av sina arkivalier. På sikt kan sedan informa tion bli oerhört värdefull för forskningen. En lampligt vald sekretesstid för hindrar oönskad insyn i aktuell verksamhet.

Mot denna bakgrund vill utredningen beskriva ett modernt nutida företags arkiv. Av beskrivningen framgår att det inte kravs alltför stora anstrang ningar för att förse framtida forskning med information. Mycket ligger lag rat pä dataomraden eller mikrofilm. Beskrivningen av arkivsystemet vid SAABASCANIA i Trollhattan har hämtats fran 'l'eldok rapport nr. 22, okto ber 1986, "Fjarrarkivering".

Arkivinstallationen ar ett typexempel på ett CAR system (Computer Aided Retrival) dar informationsbziraren ar mikrofilm på rulle. System av detta slag levereras bl.a. av Kodak, SM och Agfa. installationen ar avsedd att rationalisera hanteringen av tidkort och fakturor. Har beskrivs behand lingen av fakturor.

Installationen genomfördes under 1983. Systemet motiverades av att man ville öka säkerheten vid fakturabehandlingen och minska arkivytan. An talet fakturor som behandlas är ca 120 000 per är (ca 500 per dag). En förut, sättning för systemet är att sökning från mikrolilm skall vara möjlig inom tio dagar efter det att fakturan har inkommit. Här kan papekas att läns, styrelsen godkänner att mikrofilmade fakturor kan makuleras efter tre ar (mot normalt tio år).

Systemet bestar av tva delar som ar fysiskt 'atskilda. Den ena delen är ett traditionellt datasystem pa stordator (Sperry 1l00), där det finns ett fak turakontrollsystem installerat. Den andra delen är mikroiilmsutrustningen. Denna består av mikrofilmskameror och återsökningsterminaler (Kodak IMT). Kamerorna används för att från papper fotografera fakturor till rutor på 16 mm rullfilm. Ätersökningsterminalerna används för att leta fram rätt

filmruta (rätt dokument), läsa och vid behov kopiera dokumentet.

Faktura från leverantör

Ankomst Behandling

Mikrofxlmning

Registrering Framkallning i datasystem

Arkivering

Atersökning Mikrofl *— Kopiering

Återsokning lmsarkiv

Söksystem på Återsökning

COM-FlCl—IE

Kopiering

Figur 5 Arkivsystem for fakturor vid SAAB-SCANIA i 'l'rollhattan. Pappersfakturornas väg anges med tjock pil. Systemet redovisas närmare i texten.

Fäkturaflödet framgar av figur 5. De olika momenten, se sifferhänvisning— arnäi figuren. är följande:

Från leverantören kommer fakturorna till postavdelningen, som efter postöppning distribuerar fakturorna till fakturakontroll-

gruppen.

Fakturakontrollgruppen förbereder fakturorna för mikrofilm- ning. Bl.a. innebär detta att kontroll och ev. preparering sker för pagineringsnumrets (se nedan) placering.

Mikrofilmning sker på ankomstdagen eller senast påföljande dag. I samband med filmning pagineräs sidorna på följande sätt: ÄMDDVERNR

6052099999

Filmningsdätum anges i de fem första positionerna =(8)60520. Fakturans verifikationsnr (99999) anges i de följande sex positiov nerna. Första sidan i ett dokument tilldelas stor "blip" (blip : markering på mikrofilmen under bildrutan), de efterföljande får liten "blip".

I datasystemet registreras erforderliga uppgifter. Till det sex- ställiga verifikationsnumret kopplas övriga uppgifter sasom leverantör, belopp, betalningsdag etc. Sökning kan ske i detta register fr.o.m. tionde dagen efter det att en faktura har kommit till företaget. Efter ca 1 månad har sökfrekvensen sjunkit sa att det år lönsamt att fortsättningsvis lagra uppgifterna på COM-flche (Computer Output Microfilm). I de fall avvikelser mellan faktura och beställning upptäcks sker attestering enligt särskild ruta.

Framkallning sker vid Kodaks laboratorium i Järfälla. Arbets- iilmen sänds först för framkallning. När denna är godkänd sands såkerhetsfllmen för framkallning. Som framgår ovan skall enligt

bokföringslagen normalt framkallad säkerhetsfllm förvaras i säkerhetsarkiv i minst tio år.

Arkivering sker i kartonger om 1000 fakturor i varje. Pa kar- tongen anges innehållets fakturanummerintervall (verifika— tionsnummer). Ingen inbördes sortering sker.

Tillvägagängssättet vid atersökning är rent praktiskt följande: Män söker upp aktuellt verifikationsnummer med hjälp av datasystemet (alt. med hjälp av COM—fiche). Med detta nummer beger man sig till ätersökningstermina- len, sätter in rätt filmrulle (varje filmrulle innehåller ca 5 000 bilder) och an— ger verifikationsnumret. Terminalen söker nu upp rätt bildruta. Möjlighet finns att ta med sig en papperskopia. I nyss nämnda rapport "Fjärrärkive- ring" beskrivs detta system med den bild som redovisas i figur 6.

Figurb' Arkivsyatemet for fakturor vid SAAB-SCANIA i 'l'ruillmuun inordnat i en modell "är ljarrarkiverlng. Kallu: 'l'cldok, rapport 22. "Flarn-arkivering”. oktober 1986.

En partiell analys av urvalsmetoderna där sparandemängder och kostnader direkt relateras till gallringsmängder och vinster missar hela poängen med det samordnade urvalet. När många arkivbildare sparar data i samma geo- grafiska områden eller för samma personer uppstår synergieffekter. Många små bitar information, som var för sig har begränsat värde, skapar tillsam— mans en Förståelse för större helheter och sammanhang.

De här synergieffekterna, som ökar produktiviteten i arkiven är dock svåra att skatta varför utredningen i de ekonomiska bedömningarna i avsnitt 5.1 redovisar enkla partiella kostnader och intäkter for i första hand förvaringsA kostnader för sparade urval i de aktserier som exemplifieras i avsnitt 3.5.

Det bör observeras att när det gäller pappershandlingar är de diskuterade urvalsmetoderna lätta att hantera i samband med gallring. Främst gäller det intensivdatametoden som ju låter t.ex. en länsstyrelse spara allt mate- rial i en aktserie medan en annan länsstyrelse förstör allt. Även individbase- rade urvalsregister är lätta att bygga upp om materialet som skall gallras är sorterat efter personnummer. Är arkivmaterialet tillgängligt på datamedia och gallring måste ske är det lätt att tillämpa bägge metoderna.

4.5. Teknisk utveckling

Den framväxande moderna informationsteknologin utnyttjas av både priva— ta och offentliga organisationer för att effektivisera produktionen och skapa insyn i förhållanden som upplevs som osäkra. Även för arkivens del kommer ny teknik att innebära effektiviserad lagring och hantering av tidigare pappersburen information men framför allt ger den möjligheter att erbjuda snabbare service. Den som vill studera samspelet mellan olika företeelser som avspeglas hos olika arkivbildare kommer i framtiden att kunna arbeta lika bekvämt som exempelvis i dagens laservisionteknik. '

Ett exempel på hur den nya tekniken redan idag används i andra länder är det s.k. Domesday-projektet. Ett antal företag, bl.a. BBC och Philips, har samarbetati ett projekt som går ut på att beskriva hur det är att leva i Stor—

britannien år 1986. På två skivor - stora som traditionella LP-skivor - har man lagrat bl.a. följande information:

— 108 000 stillbilder, kartor eller korta videoiilmscener —— folkräkningsdata för 125 000 geografiska distrikt — texter motsvarande innehållet i 200 böcker

Den som nyttjar denna jättesamling av data kan sekundsnabbt få fram valfri bild, film, text eller ljud. Den utrustning som krävs för att utnyttja arkivet i Domesday kostar cirka 40 000 kronor och de två arkivskivorna kostar i handeln cirka 3 000 kronor. En annan teknik som för närvarande är av ännu större intresse för arkivsektorn är de s.k. CD-ROM skivorna.

En CD—ROM skiva har samma storlek som en CD—skiva till en grammofon, diameter 12 cm och tjocklek 1 mm, men rymmer ändå omkring 500 000 000 tecken. Det finns skivor som rymmer betydligt fler tecken. CD står för Compact—Disk och ROM står för Read—Only—Memory. Skivan kopplas till en dator, en särskild skivspelare och en bildskärm. För närvarande kostar en uppspelningsanordning minst 20 000 kronor. I utlandet säljs bl.a. uppslags- verk på dessa skivor. Nästa år lär det första svenskspråkiga uppslagsverket vara klart på CD—ROM. Motsvarande 17 volymer uppslagsverk får då plats på en liten del av ytan på en skiva. I teorin skulle informationen i det befintliga arkivbeståndet på landets samtliga statliga arkivinstitutioner rymmas i en garderob om den lagrades i digital form på CD-ROM. I prak- tiken är denna teknik ännu inte utvecklad för vardaglig användning inom arkivsektorn. På några års sikt torde ändå nya lagringsmedia av denna eller liknande typ att bli en naturlig bevarandeform för arkivalier.

Redan nu används en likartad teknik, WORM—systemet, för att lagra stora datamängder som kräver snabb tillgänglighet. Det system som beskrivs här är uppbyggt som en skivspelare som växlar skivor automatiskt. Varje skiva är stor som en LP—skiva och kan rymma t.ex. motsvarande 500 000 sidor text. I ett av de system som nu används får 20 skivor plats samtidigt i ett komplett skivminne. En godtycklig information på den skiva som råkar ligga inne i skivspelaren nås inom 0,15 sekunder. Måste systemet leta igenom alla skiv- orna tar det upp till 25 sekunder att hitta rätt information. Systemet an- vänds bl.a. av kongressen i USA för att lagra oerhörda mängder tidsskrifts.

artiklar. Kongressledamöter kan därför snabbt få en överblick över enskilda frågors behandling eller t.ex, vad som skrivits av eller om vissa personer. För närvarande skulle WORM systemets fördel i arkivsammanhang vara att präglingen av skivor är billigare än om CD-ROM tekniken används.

När det gäller teknisk utveckling är sammanfattningsvis kostnaderna sta- digt sjunkande för system som kan lagra oerhörda mängder information. En klok introduktion av den nya tekniken i arkivsammanhang kan ge en rad fördelar, mindre lokalbehov, mindre behov av gallring, snabbare åtkomlig- het till arkivalier, säkrare skydd för uppgifter som skall skyddas och slut— ligen lägre kostnader vid oförändrad ambitionsnivä.

5. Utredningens överväganden

Frågan om intensivdataområden och individbaserade urvalsserier inom arkivväsendet har tidigare berörts i olika sammanhang. Denna utredning har i enlighet med direktiven försökt att diskutera sådant som är svårt att komma överens om med berörda intressenter. Hit hör vem som skall betala, hur vi samtidigt kan bevara känsliga data och skydda den personliga inte— griteten samt om vi behöver bevara både data om människor och data om miljöer. Vidare tangerar vi allmänna arkivfrågor av typen: skall arkiven främst vara till för universitetsforskning eller för en intresserad allmänhet samt kan ny teknik ge arkiven en viktigare funktion i framtida forskning?

5.1. Kostnadsbild

De framtida kostnaderna för att lagra det öppna samhällets idé via en mini— minivå av data — även från känsliga register - berörs i allmänna ordalagi av- snitt 4. Här skall kostnadsbilden preciseras för de register som presenteras i avsnitt 3.5.

Utredningen utgår därvid från att både ett riksrepresentativt urval och ett geografiskt existerar parallellt. Det riksrepresentativa urvalet är här 3 pro- cent och det geografiska urvalet omfattar 4 områden, motsvarande 4 län med totalt 11 procent av befolkningen. Bakgrunden till att utredningen väljer dessa beräkningstal framgår senare under olika delrubriker i avsnitt 5.

Utredningens kostnadsberäkningar är översiktliga. Principerna för beräk— ningarna förtydligas i figur 7. I tabell 1 redovisas de uppskattade kostna- derna för den föreslagna miniminivån på bevarandet, 14 procent av det indi- vidrelaterade materialet. Beträffande miljödata ser utredningen helst att allt bevaras i de exemplifierade aktserierna. Skälen är flera. Viktigast är att

Utredningen har i beräkningarna utgått från att:

100 procent bör sparas i 4 län

39%

3 procent bör sparas i 20 län 0 %

20 län 4 lån

I hyllmeter skulle detta årligen innebära för handlingar till socialregistret att:

100 860 hyllmeter kan gallras (förstöras) i % 20 län 100 hyll-

meter bör sparas i 4 län 39 %

30 hyllmeter bör sparas i 20 län

20 län 4 län

I kronor räknat skulle detta årligen innebära för sjukvårdens patientjournaler att:

100 l650 000 kr.bör % anslås för bl.a. framtida forsk- ning kring hälsa och miljö

12 900 000 kr. kan sparas om intresset för utveck- lingen av hälsa och miljö är lågt

39 %

450 000 kr. bör anslås för bl.a. framtida medicinsk forskning

0% 20 län 4 lan

Figur 7 Kostnadsbilden beror på omfattningen av intensiv- dataområden och individbaserade urvalsregister

miljöforskningen behöver datastöd. Det kan också vara billigare att bevara hela datamaterialet än att utarbeta gallringsföreskrifter och verkställa par- tiell förstörelse av dessa material som omfattar små datamängder. Slutligen medger också ett fullständigt bevarande att landsting och kommuner utan- för de utvalda intensivdataområdena får större möjligheter att stödja miljöforskning genom att komplettera befintliga miljödata med eget sparat material.

De här redovisade kostnaderna uppskattas till 3 642 000 kronor årligen för att bevara visst arkivmaterial från sju arkivserier. Merparten av dessa kost— nader, 2,1 M, avser material där landstingen är huvudmän. Staten är huvud- man för cirka 1,3 M och kommunerna för resterande dryga 0,2 M.

Som framgår i avsnitt 4 kan ingen gallringsnivå betraktas som naturlig. Den som fullt ut stödjer offentlighetsprincipen ser kanske 100 procents bevarande av olika arkivmaterial som den naturliga bevarandenivån. I så fall kan utredningens kostnadsbild tolkas som att 86 procent av det individ- relaterade materialet förstörs för all framtid för att den offentliga sektorn skall spara endast 20 miljoner kronor per år. Den som fullt ut stödjer att allt material alltid skall kastas ser å andra sidan hela den här föreslagna utgifts- nivån som en kostnad i bemärkelsen onödig utgift.

De här redovisade kostnaderna för en miniminivå beträffande bevarandet ökar vid större urval. Om exempelvis sjukvårdens patientjournaler skulle bevaras enligt förslaget men med ett tätare riksrepresentativt urval på 10 procent ökar kostnaderna från 2,1 till 3 Mkr.

Ytterligare en kostnad bör enligt utredningen tillkomma även om den inte redovisas här. Det gäller utvecklingen av nya söksystem. I avsnittet om nya lagringstekniker står det exempelvis att en WORM eller en CD-ROM skiva kan lagra stora mängder text. I praktiken'måste en stor andel av utrymmet utgöras av komplexa Söksystem som gör det möjligt att snabbt hitta önskad information. En WORM skiva kanske i praktiken bara rymmer en halv— miljon A4 sidor text medan resten av utrymmet tas upp av användarvänliga söksystem. Här behöver arkivinstitutionerna använda resurser för att följa med utvecklingen inte bara när det gäller apparater utan även när det gäller

adekvat mjukvara. Huruvida dessa resurser för FoU redan finns tillgängliga inom olika arkivanslag eller om nya resurser behöver tillföras kan inte ut- redningen bedöma. Att utveckla nya Söksystem som kan betjäna både vanlig forskning och universitetsforskning torde även vara av intresse för myndig— heter utanför arkivsektorn, t.ex. de statliga forskningsråden.

Arkivserie

Sjukvårdens patientjour- naler

Handlingar till socialregi- stret

Försäkrings- kassans sjuk- anmälningar Miljö—och hälsoskydds— nämndens grunddata om miljön Länsstyrel- sens natur-

vårdsenhets handlingar

Yrkesins ek- tionensa ter över företag Arbetsför- medlingens personakter

Tabell 1

Huvudman

Landstingen

Kommunerna

Staten

Kommunerna

Staten

Staten

Staten

15 000

1 000

5100

100

200

150

1 700

Årlig tillväxt, Nu gällande hyllmeter gallringsbe- stämmelser

Diskussioner pågår

Diskussioner pågår

Inga

Inga

Gallringsbe- slut RA 1985/32

Gallringsbe- slut RA

Inga

Utredningens Uppskatta

förslag till be— kostnad varandenivä 14 %

14%

14%

100 %

100 %

100 %

14%

Uppskattade kostnader för att bevara vissa arkivserier.

2 100 000

140 000

714 000

100 000

200 000

150 000

238 000

I

i

5.2. Frågan om lagstiftning

I direktiven till utredningen anges att den skall pröva om riksarkivets för— slag att lagreglera gallring enligt intensivdatametoden är nödvändig och sträva efter att forma alternativa möjligheter till förankring.

Om regering och riksdag, t.ex. via ordinarie budgetbehandling av arkiv- frågor, ger ett stöd till idén om effektiv regional samordning av arkivdata från olika sektorer blir det naturligt att riksarkivet följer upp denna inten- sivdataområdesidé med direktiv och råd till olika myndigheter. Statliga myndigheter följer sedan riksarkivets beslut. Därmed är principen som så— dan genomförd och delar av arkivväsendet får på sikt en effektivare data— hantering.

De primär- och sekundärkommunala arkiven kan sedan frivilligt ansluta sig till samma idé. En förutsättning för deras intresse är givetvis att de finner att en nationell samordning av urvalsprinciper är effektiv och att den gag— nar deras egna syften med arkivverksamhet.

Utgångspunkten för en frivillig överenskommelse är enligt utredningens uppfattning att huvuddelen av de personer, som nu utnyttjar arkivmaterial och som i'framtiden kommer att utnyttja arkivmaterial, är personer som bor på resp. ort. Det är inte bara universitetsforskare för vilken staten bär det ekonomiska ansvaret som utnyttjar arkivmaterialet utan i minst lika hög grad forskare med en lokal förankring, vilket leder till att samhället i sin helhet bör anses vara ansvarigt för materialets slutliga förvaring. Detta bör då medföra som en logisk konsekvens att varje samhällssektor har att svara för kostnaderna för förvaring av det material som den har producerat.

Ett underlag, som utredningen inte diskuterat närmare, gäller de privata arkiven. Samhällsansvaret är lägre inom den privata sektorn. Det går inte heller att kräva att nedlagda företag skall stå som huvudmän för arkiv som kommer att utnyttjas av framtidens forskare. Har företagen intressanta data blir deti praktiken kommunerna eller staten som får försöka gå in och rädda dessa data till eftervärlden.

Det bör enligt utredningens mening inte vara alltför svårt att få stöd från kommuner och landsting om det riktiga i att försöka nå frivilliga överens kommelser. Detta bör vara så mycket rimligare som under senare är många kommuner och landsting gjort mycket för att underlätta arbetet för den historiska forskningen på alla nivåer och i alla dess former. Enligt utred ningens mening är också en sådan frivillig överenskommelse nästan en för utsattning för att materialet verkligen skall bli använt och bearbetat fullt ut. En överföring till en statlig arkivdepa som i detta fall blir något lands arkiv för materialet bort från hemorten och gör det därmed sväråtkomligt för dem som forskari lokal och personhistoria.

En lagstiftning om langsiktigt bevarande i kommunala arkiv, inklusive landstingens arkiv, kommer troligen att medföra att staten får betala kost naderna for de framtida arkiven. Som utredningsman serjag inte detta som något större problem. Det blir ändå förr eller senare allmänheten som får be— kosta denna samhällsfunktion vare sig det sker via kommunalskatten, stats skatten eller avgifter.

Det stora bekymret med att staten går in med lagstiftning är risken för att huvudmän inom den kommunala sektorn kommer att tappa intresset för en långsiktig uppbyggnad av arkiv som kan betjäna en bred allmänhet i deras studier av samhället och dess förändringar. Utredningen föreslår därför fort satta diskussioner mellan olika huvudman för att försöka nå frivilliga över enskommclser om gemensamma intensivdataområden och individbaserade urvalsserier med gemensamma födelsedatum.

Frågan om lagstiftning behöver även beröras när det gäller en förstärkning av skyddet för den personliga integriteten. Pa detta område föreslärjag vissa ändringari sekretesslagen (1980:l()0), se avsnitt 5.6.

5.3. Berörda aktserier

För att utreda om de gallringsmetoder enligt den geografiska modell, som in- tensivdataområdesmodellen innebär, är möjliga att tillämpa har utredning- en inte ansett det nödvändigt eller möjligt att bearbeta alla de hundratals gallringsutredningar som det statliga arkivväsendet genom RA har fram— ställt under årens lopp. I stället har utredningen bestämt sig för att ta upp

några arkivserier och belysa dem från de aspekter den anser sig kunna lägga på materialet. Av olika skäl har en rad individrelaterade material valts ut. Utgångspunkterna har för denna materialgrupp varit att välja ett primär- kommunalt producerat material (socialakterna), ett sekundärkommunalt producerat material (patientjournalerna) samt två materialgrupper producerade av statliga myndigheter. vilka är försäkringskassornas sjukan— mälningar och material rörande arbetsmarknadsverkets arbete. Utred- ningen är häri vissa fall bunden av den diskussion som förts i anslutning till utformningen av socialtjänstlagen och patientjournallagen. De gallringsbe- stämmelser man tänker sig för dessa data innebär bl.a. att journalmaterial för personer födda den 5:e, 15:e och 25:e skall bevaras. För övriga serier före— ligger inte några sådana förslag.

Utredningen har dessutom valt att studera vissa miljödata. Utgångspunkten har därvid varit primärkommunernas hälso- och miljöskyddsnämnder och det material som bildas kring deras arbete. Från denna bas har sedan ut— blickar .orts åt olika håll såsom till länsstyrelsens naturvårdsenhet och yrkesinspektionen. Avsikten har varit att få en uppfattning av hur det mate- rial som idag samlas in om vår närmiljö ser ut och i vilken omfattning det lämpar sig att gallra utifrån de urvalskriterier som utredningen valt att pre— sentera. För båda typerna av material gäller att utredningen försökt bilda sig en så realistisk uppfattning som möjligt om storleken på materialet och den årliga tillväxten samt de därmed sammanhängande kostnaderna, se av— snitten 3.5 och 5.3.

Socialtjänstens personakter

Socialtjänstlagen reglerar när personakt skall läggas upp och vad den skall innehålla. Ofta innehåller en akt en mycket blandad mängd handlingar av typen körkortsärenden, lämplighetsintyg, nykterhetsärenden, utredningar om adoptivbarn, utredningar om socialhjälp, kopior av polisrapporter, kopior av domstolsutslag, fosterbarnsärenden samt utredningar i vårdnadsären— den. Självfallet innehåller inte alla personakter alla dessa slag av hand- lingar. Uppräkningen utgör en provkarta på vad som kan finnas i social- nämndens personakter. En del är kopior från andra myndigheter men åt- skilligt utgöres av socialförvaltningens egna utredningar. Dessa innehåller helt naturligt material som är känsligt för den individ det handlar om.

Socialdatautredningen vill lösa integritetsskyddet genom att inrätta en s.k. etisk depä pa landsarkiven. Utredningen delar socialdatautredningens upp- fattning sä långt som att stor vikt bör läggas vid att integritetsaspekten får en omsorgsfull behandling. Utredningen anser dock att detta kan ske fullt tillfredsställande i de flesta kommuner. I övrigt bör det vara möjligt för en kommun att deponera det hos resp. landsarkiv som då bör ges möjlighet att ta emot materialet och vårda det på ett acceptabelt sätt.

Vad detta förfaringssätt skulle kosta statsmakterna är svårt att beräkna. Kostnaderna blir dock med all säkerhet väsentligt lägre än socialdatautred- ningens förslag.

Sjukvårdens patientjournaler

Under de senaste tjugo åren har det förts en livlig diskussion om sjukvårdens patientjournaler bör gallras eller ej. Bakgrunden är att de utan tvivel rym- mer mängder av kunskap om den enskilde individen och hans förhållande till samhället samtidigt som det är ett material som varje år tillväxer myck— et kraftigt. I utredningen "Bevarande av journaler m.m." har man försökt beräkna de dåvarande kostnaderna förjournalhanteringen och kommit fram till summan 153 miljoner kronor om året. Till detta kommer att tillväxten ökar varje år. Ett totalt bevarande skulle inom en 15 års period öka kostna- derna med ca 50 procenti fast penningvärde.

Många skäl finns utan tvivel till att föreslå ett bevarande av patientjour- nalerna till eftervärlden. Anda synes det svårt att hävda denna ståndpunkt om någon hänsyn skall tagas till samhällsekonomiska aspekter och detta är vad utredningen har att göra enligt direktiven. Utredningen vill därför före— slå att nuvarande gallringsregler tillämpas. Frågorna om integritetsskyddet för det material som bevaras liksom frågan om behovet av 5:e, 15:e och 25:e födda i urvalet behandlas i andra sammanhangi utredningen.

Ovriga (llet'I'li'l'

l)e ovriga aktserier, som presenteras i avsnitt 3.5, skall bei—oras kortfattat. Forsakningskassans sjukrcgister tillhor det otal aktserier som har nagra forsvarare men av manga torde bedomas som möjligt att utgallra. En nar liggande kompromiss ar da givetvis att tillampa ideerna med intensivdata omraden och individbaserade urvalsregister. lla detta sätt kan information om t.ex. sjukskrivningar kopplas till andra data, t.ex. miljödata fran hosta der och arbetsplatser.

Miljo och halsoskyddsnamndenas grunddata om miljon. handlingar fran lansstyrelsernas naturvardsenhetcr och yrkesinspektionens akter över före tag har tillsammans en arlit,r tillvaxt pa cirka 4150 hyllmeter. Dessa akter ar fordelade pa over 300 arkivbildare. Utredningen anser hade att akterna kan bli viktiga for framtida forskning och att mangden material ar sa begransat att gallring borde kunna undvikas tills vidare. Som framgar av avsnittet om den tekniska utvecklingen torde det snart bli mojligt att skapa en nationell sammanhållen miljodatabas av dessa akter. En sådan databas kan förvaras på nagon enstaka optisk skiva och goras tillganglig för forskning pa t.ex. alla statliga och kommunala arkivinstitutioner.

Arbetsförinedlingens personakter ar ocksa ett arkivmaterial som har fore spräkare och dar en langsiktigt forvaring av hela materialet kan motiveras. Liksom andra material diskuteras dock en förstorelse mot bakgrund av bris ten pa resurser. Utredningen menar dock att aven detta material har sin kulturhistoriska betydelse och att huvudmannen staten borde utnyttja de bevarandeprinciper utredningen föreslar. Ett nationellt urval och ett geo grafiskt urval skulle som framgar av avsnitt 5.1 kosta 238 Ulli) kronor jam

fört med fullständig utgallring. 5.4 lntensivdataomräden

Enligt uppdraget skall utredningen precisera vilka områden som är mest lämpliga som intensivdataomraden. Preciseringen gors mot bakgrund av ett omfattande material som insamlats av forskningsradsnämndens delegation för längsiktsmotiverad forskning, efter genomgang av tidigare genomförda

diskussioner mellan myndigheter och forskare, samt efter utredningens egna undersökningar och diskussioner.

Utredningens förslag när det gäller minsta möjliga territoriella storlek på ett intensivdataområde ar länet som minsta enhet.

De fyra viktigaste skalen för länet som basenhet är:

— en rad statliga aktiviteter dokumenteras med länet som minsta enhet. Som exempel kan namnas naturvardsfragor vilka handhas inom länsstyrelsen av naturvårdsenheten, som är naturvärdens regionala myndighet. Staten har sam- manlagt ca 70 centrala ämbetsverk och ett betydligt större antal regionala myndigheter som ofta agerar på länsnivån. Länet är således lämplig enhet för att följa en rad händelser bakåti tiden via den statliga arkivbildningen. För den fort- satta arkivbildningen är länet också lämpligt ur arbetstek- niska synpunkter.

— fler samband mellan människa och miljö kan studeras med data på länsnivå än med data för mindre områden. Bakåt i tiden är flertalet människor exponerade hela dygn (bostad, arbete, etc.), hela är och ofta nästan hela livet för miljöer inom ett och samma län. Även i nutid rör sig flertalet huvudsakligen inom ett och samma län. Ett relativt stort sammanhängande territorium ger således möjligheter i ' framtiden att ta upp idag obekanta forskningsproblem kring det ständigt aktuella samspelet människa - miljö.

— framtida forskning får dataunderlag för studier av s.k. regionala problem. Inom exempelvis samhällsplaneringen kan dessa problem förväntas vara intressanta under över- blickbar tid. Friheten när det gäller framtida val av forsk— ning blir även rent allmänt större om områdesstorleken har länsdimension.

ningar förhållandevis konstant.

Utredningens [hrs-lag när det galler antalet lan som skall utvaljas till inten sivdataomräden motsvarar en bevarandeniva pa ll procent av materialet.

] den natur och kulturmiljö som ll procent av befolkningen är bosatt i, skulle det da bli mojligt att genomfora studier med mer data från fler arkiv bildande myndigheter än i andra miljöer. Den nivä jag har föreslagit ar en kompromiss mellan den teoretiskt tänkbara miniminivån, ett län, och en mer tillfredsställande niva pa fem a sex län. Den valda bevarandenivan ger ingen möjlighet att få med lan fran alla landsdelari urvalet.

Ett lan ger enligt utredningens uppfattning för liten spridning när det galler bl.a. historisk bakgrund, bebyggelsestruktur, näringsstruktur och geogra fisk belagenhet när det gäller naturgeografiska lörhällanden. Fem a sex län, med drygt 20 procent av befolkningen skulle ge ett fullt godtagbart urval./tv ekonomiska skäl tycks det dock för narvarande vara omöjligt att driva önskemålen om variationsrikedom mellan länen sa att urvalsknstnaderna

skulle fördubblasjamfört med den foreslagna nivan.

Utredningens förslag när det gäller vilka län som skall väljas till intensiv dataområden ar:

- Östergotlands län

— Gotlands lan

— Hallands län

— Västernorrlands län

Tva' kriterier har fått sarskild tyngd vid urvalet av län. Det första är det historiska kriteriet. Möjligheterna till studier i ett långt tidsperspektiv bakåt med långa obrutna källserier bedömdes som mycket viktigt. Ett omfattande och välbevarat historiskt källmaterial avseende såväl skrivna arkivhand- lingar som kartor måste därför finnas för området. När det gäller det histo— riska kriteriet har utredningen fört diskussioner med riksarkivet samt tagit del av tidigare utredningar om intensivdataområden och därvid funnit att de här länen fyller rimliga krav på obrutna källserier.

Det andra kriteriet är spridningskriteriet. Urvalet skall spegla olika natur— liga och socioekonomiska förhållanden inom landet. Sverige är avlångt och har bygder med olika befolkningstäthet. Avsikten är mindre att nå statistisk representativet än att åstadkomma en regional rättvisa.

Det som skiljer utredningens förslag från tidigare förslag (se t.ex. FRN, rap- port nr 18 F) är att Malmöhus län ersatts av Hallands län. Därmed har vi minskat urvalets storlek från 19 procent till 11 procent. Alternativt vore motsvarande minskning möjlig genom att exkludera Östergötlands län och Västernorrlands län. Detta anser utredningen vara en sämre lösning. Priset är dock högt. En låg bevarandenivå medger inte att något storstadslän är med i urvalet. Vidare saknas hela landsdelari urvalet.

Begreppet län används här men när det gäller vissa statliga arkivalier kan de vara insamlade för geografiska områden som inte överensstämmer med länsgränserna, t.ex. försvarsområden. Vidare förekommer andra namn på territorier motsvarande län, t.ex. stift. Inom den kommunala sektorn är upp— tagningsområden för sjukhus eller landstingsindelningen inte identisk med länsindelningen. I råd och anvisningar för långsiktigt bevarande av arki- valier får texterna anpassas efter de för tillfället aktuella benämningarna men strävan skall vara att fånga in de geografiska områden som motsvarar de utvalda länen.

5.5. Individbaserade urvalsserier

I hittillsvarande förslag om individbaserade urvalsserier förekommer ofta 15:e födda eller 5:e, 15:e och 25:e födda som den naturliga samordnings- principen. Idén med att välja ut vissa födelsedatum är ett effektivt samord- ningsinstrument som utredningen finner naturligt.

Mindre naturligt år att just bevarandenivåerna 3,29 procent och 9,86 pro— cent skulle vara lämpliga för olika register. En glidande skala, där hela tid- en ett mindre urval kan samordnas med ett större, är en teoretiskt mer till- talande lösning. Av praktiska skäl kan det dock vara lämpligt att införa en miniminivå som gäller för alla personanknutna arkivalier.

Utredningens förslag när det gäller en miniminivå för urvalets storlek i in— dividbaserade urvalsserier är 3,29 procent, motsvarande 12 födelsedatum

per år.

En via praxis fastställd miniminivå * gemensam för alla typer av arkivalier - utgör inget hinder för arkivansvariga att spara större urval där de så finner

lämpligt.

När det gäller att fastställa vilka födelsedatum som skall gälla är utred— ningen kritisk till nuvarande praxis. Mer slumpmässigt utvalda födelse— datum, olika för olika månader och år, är att föredra, se tabell 2. Som jag redovisar i avsnitt 3.4 finns risk för att personer födda t.ex. den 15:e får en ! särbehandling hos olika myndigheter när just detta datum gäller för alla

månader alla år.

Utredningen menar att födelse- datum kan väljas mer slump— mässigt, t.ex.

Nuvarande praxis är att 15:e födda alltid kommer med i urvals- registren enligt:

891102 891218 900117

891115 891215 900115

901201 910129

901215 910115

Tabell 2 Begreppet 15:e födda kan påverka hur människor behandlas inom t.ex. social— eller sjukvården. Med slumpmässigt utvalda födelse— datum undviks detta problem.

Utredningens förslag när det gäller vilka födelsedatum som skall gälla för individbaserade urvalsregister är att dessa dras slumpmässigt, t.ex. ett cla- tum per månad när ett urval på 3,29 procent eftersträvas. Riksarkivet bör enligt utredningens uppfattning få ansvaret att välja datum för olika bevar- andenivåer för att sedan meddela dem i sina råd och anvisningar. Över-

gången från nuvarande praxis med regelbundet utlagda datum till den nya ordningen bör ske på sätt som inte förstör hittills vunna samordnings— vinster.

Slumpmässigt utvalda födelsedatum skapar föga merarbete om persondata ligger lagrade på datormedia. Detta blir allt vanligare medium varför mer- kostnaderna med oregelbundna datum blir små. Gäller det handlingar på papper underlättas gallring om de är sorterade efter personnummer. Då får den som gallrar liksom tidigare söka fram ungefär var 30:e akt. Urvalet måste dock ske efter en lista med födelsedatum vilket kan göra att gall— ringen går långsammare. Detta blir den reala kostnaden för det ökade ano- nymitetsskydd utredningen här föreslår.

5.6. Integritetsfrågor

Enligt uppdraget skall utredningen analysera om en verksamhet med inten- sivdataområden och individbaserade urvalsserier kan medföra risk för otill- börligt intrångi den personliga integriteten.

All lagring av data i arkiv medför risk för missbruk eller andra integritetsin- trång och jag föreslår därför åtgärder för att hindra sådana kränkningar. Förslagen är långtgående vilket skall ses mot bakgrund av att utredningen bedömer integritetsfrågan som viktig. Utredningen har dock inte gått så långt att känsliga personuppgifter elimineras totalt. Mot bakgrund av tidi- gare resonemang är det nödvändigt att även bevara data om enskildas per— sonliga förhållanden bl.a. för att öka beredskapen inför framtida hotbilder mot vår livsmiljö i vid mening.

Ett kraftigt utökat integritetsskydd innebär att rader av studier inom om- rådena som familjesociologi, kriminologi, missbruk, lokalhistorisk forsk- ning, släktforskning, miljöforskning, uppföljande studier av effektiviteten inom olika förvaltningar, inte kommer att kunna bedrivas på aktuella data i intensivdataområden eller de här aktuella statistiska urvalsregistren. Det är ändå utredningens bedömning att denna skyddsnivå är en lämplig balanspunkt mellan å ena sidan risken för otillbörligt integritetsintrång och å andra sidan risken för framtida informationsbrist i frågor som kan inne- bära samhällshot.

Vid bedömningen av vad som anses som ett otillbörligt integritetsintrång bör man enligt min mening kunna få viss ledning av hur detta begrepp ut- formats i datalagen (1973z289). Lagen syftar till att skydda mot otillbörligt integritetsintrång vid ADB-registrering av personuppgifter.

Varken datalagen eller dess förarbeten innehåller någon uttömmande defi— nition av begreppet otillbörligt intrång i personlig integritet. Rent principi- ellt består begreppet av två led —— intranget och otillbörligheten. Det torde ligga i sakens natur att frågan om intrång bedöms från den enskildes syn- punkt. Integritetsintrang torde alltså föreligga så snart den registrerade upplever ett sådant intrång. Frågan om intrånget är otillbörligt innefattar en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse att slippa integri- tetsintrång och å andra sidan de allmänna eller andra intressen som kan fin- nas att registrera ifrågavarande uppgifterlprop. 1978/79:109 s. 11 och 15).

I datalagen ges exempel på omständigheter som skall beaktas vid bedöm— ningen av om det finns risk för ett otillbörligt integritetsintrång. Särskilt skall beaktas arten och mängden av de registerade uppgifterna, hur och från vem uppgifterna inhämtas samt den inställning till registret som föreligger eller kan antas föreligga hos de registrerade (3 5). Vissa uppräknade slag av personuppgifter är av sådan beskaffenhet att de får registreras endast om särskilda eller, beträffande några, synnerliga skäl föreligger. Det gäller bl.a. uppgifter om kriminalitet, sociala tvångsingripanden, hälsotillstånd, hjälp inom socialtjänsten, ras, politisk uppfattning och religiös tro (3 a och 4 åå). Även uppgifter som var för sig kan betraktas som ofarliga kan, om de samlas i stor mängd beträffande en viss person, innebära ett allvarligt integritets- hot. Detta motiveras i lagförarbetena med att varje enskild person med fog kan kräva att ingen myndighet eller enskild har en fullständig kunskap om honom (prop. 1973:33 s. 95). Också storleken av ett register har betydelse för integritetsrisken (prop. 1976/77:27 s. 24).

Beträffande en del personuppgifter är det ofrånkomligt att de måste registre- ras t.ex. hos vissa myndigheter trots att de är av integritetskänsligt slag. För att förhindra otillbörligt integritetsintrång gäller det då framför allt att se till att uppgifterna inte sprids i vidare kretsar (prop. 1973133 s. 94). Sprid- ningen kan förhindras t.ex. av en tillämplig sekretessregel i sekretesslagen

(1980:100). Även säkerhetsanordningarna kring registret är viktiga (prop. 1976/77:27 s. 24).

I lagmotiven har uttalats att personuppgifter bör kunna registreras inom en vidare ram, om de skall användas för vetenskapliga eller statistiska ända- mål (prop. 1973:33 s. 126 och 1978/79:109 s. 16). Risken för otillbörligt inte- gritetsintrång har tydligen ansetts förhållandevis liten i fråga om person— register med sådana ändamål. Även personregister som har tagits emot för förvaring av en arkivmyndighet intar i viss mån en särställning. Lagstift- aren har ansett att sådana register knappast kan antas innebära risk för otillbörligt integritetsintrång så länge de förvaras endast för arkivändamål (jfr 2 a, 7 a och 10 55 samt prop. 1981/82:189 s. 36 foch 56).

Utanför ADB-området finns ingen personregisterlagstiftning motsvarande datalagen. Anledningen till att registrering av personuppgifter på ADB— medium har lagreglerats är givetvis att ADB-tekniken, med dess möjlig- heter att bl.a. sammanställa och bearbeta stora informationsmängder, kan medföra särskilda risker för den personliga integriteten. Innebörden av be- greppet intrång i personlig integritet kan dock knappast vara principiellt annorlunda utanför ADB—området än inom. Det betyder att det kan innebära integritetsrisker att bevara personuppgifter även på papper eller annat lik- nande sätt. Risken för otillbörligt integritetsintrång torde dock i regel vara mindre än då motsvarande uppgifter bevaras på ADB—medium.

Tillämpat på ett gallringssystem av det slag som behandlas i denna rapport innebär det nu anförda enligt min mening följande:

Ett system med gallringsregler som bygger på intensivdataområden eller in- dividbaserade urvalsserier kan, som framhållits i avsnitt 4, innebära att man bevarar fler uppgifter än i dag beträffande vissa personer eller att man gallrar hårdare än i dag beträffande andra personer. Att fier uppgifter spa- ras om en viss person är i sig ägnat att öka risken för intrång i den personens integritet, särskilt om uppgifterna är av känsligt slag, men kan knappast sägas innebära någon avgörande nyhet. En avgörande nyhet är det däremot att man tillämpar olika gallringsregler för olika personer. Det finns en klar risk för att en del av de personer om vilka uppgifter bevaras kommer att upp- leva att de är utsatta för en orättvis särbehandling i förhållande till befolk-

ningens huvuddel, beträffande vilka flertalet uppgifter gallras. Detta kan förmodligen inträffa även om man inte bevarar flera uppgifter än i dag om de personer som ingår i intensivdataområdena och urvalsserierna. En sådan upplevelse av orättvis behandling bör anses som ett integritetsintrång i den

mening som avses här.

Det bor a andra sidan framhållas att en ökad gallring av uppgifter om vissa personer är ägnad att minska integritetsriskerna för de personerna.

Som framgått tidigare anses uppgifter. som inte längre bevaras för förvalt- ningsändamål, ofta inte innebära någon risk från integritetssynpunkt. Detta synsätt torde dock knappast vara tillämpligt fullt ut i ett system med intensivdataområden och urvalsserier. Det sammanhänger bl.a. med att de personer om vilka uppgifter bevaras kan bli föremål för ett större intresse från forskningens sida än som skulle ha blivit fallet om uppgifterna sparats om alla. Integritetsrisker av detta slag bör dock kunna kompenseras genom ändamålsenligt utformade sekretessregler.

Behovet av sekretess måste givetvis vägas mot intresset att bevara offentlig- hetsprincipeu utan allt för stora inskränkningar. Det bör därför enligt min mening inte komma i fråga att generellt sekretessbelägga personuppgifter som bevaras i ett system med intensivdataområden och urvalsserier.

I åtskilliga fall torde redan de sekretessregler som finns i dag innebära en avvägning mellan integritetsintresse och offentlighetsintresse som är ända- målsenlig även i fråga om uppgifter som bevaras i ett system med intensiv- dataområden och urvalsserier. Man kan emellertid inte bortse frän att det kan finnas fall då ett starkare integritetsskydd kan behövas. Detta torde kunna bli fallet t.ex. om personuppgifter bevaras i större omfattning än som sker f.n. eller om de uppgifter som bevaras är av särskilt känsligt slag.

Utredningen föreslår att det införs en ny regel i sekretesslagen om ett sär- skilt starkt sekretesskydd for uppgifter om enskildas personliga och eko— nomiska förhållanden, som bevaras enligt gallringsföreskrifter som bygger på ett system med intensivdataområden eller individbaserade urvalsserier. Ett utkast till en sådan regel bifogas (bilaga 4). Regeln har utformats som ett

tillägg till de befintliga bestämmelserna om statistiksekretess i 9 kap. 4 Q' sekretesslagen.

Den föreslagna sekretessregeln bör tillämpas i de fall då detta framstår som nödvändigt för att skydda den personliga integriteten. Att närmare pre- cisera dessa fall torde vara svårt innan man fått en viss erfarenhet av det nya gallringssystemet. Det kan därför vara lämpligt, åtminstone till en bör- jan, att låta det ankomma på regeringen att föreskriva i vilken utsträckning regeln skall tillämpas (jfr 2 kap. 2 & andra stycket tryckfrihetsförordningen). Förslaget till den nya regeln har utformats i enlighet med detta. Rege- ringens föreskrifter tas lämpligen in i sekretessförordningen (1980:657).

Sekretessen enligt den föreslagna bestämmelsen är som huvudregel absolut och alltså oberoende av en skadeprövning i det särskilda fallet. Detta inne- bär den starkaste form av sekretess som sekretesslagen känner. Paragrafen innehåller dock redan i dag vissa undantag från regeln om absolut sekretess. Med stöd av undantagen far uppgifter i vissa i lagtexten angivna fall lämnas ut efter en skadeprövning enligt ett omvänt skaderekvisit. Detta innebär en presumtion för att uppgifterna inte får lämnas ut. Presumtionen bryts en- dast öm det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men. Nämnda undantag blir tillämpliga även på uppgifter som, enligt regeringens förordnande, omfattas av sekretess enligt den föreslagna regeln. Den praktiska betydelsen därav torde i första hand vara, att uppgifterna kan användas för viss angelägen forskning redan innan sekretesstiden har löpt ut.

Med den föreslagna ordningen blir det alltsa möjligt för regeringen att be- stämma att den starka sekretessen i 9 kap. 4 & sekretesslagen skall till. ämpas på uppgifter som f.n. har ett svagare sekretesskydd eller som inte om- fattas av sekretess, förutsatt att uppgifterna bevaras inom ramen för ett sy- stem med intensivdataområden eller urvalsserier. Hänsynen till offentlig- hetsprincipen gör att regeringen bör visa en viss återhållsamhet med att föreskriva om sekretess. För uppgifter som redan skyddas av en sekretess- regel med omvänt skaderekvisit finns i regel inte skäl att föreskriva om sekretess enligt den föreslagna bestämmelsen.

Jag har övervägt att föreslå att personuppgifter som bevaras i ett system med intensivdataområden och urvalsserier skall få utlämnas för forsknings— ändamål endast efter prövning av en forskningsetisk kommitté. Jag har av- stått från detta med hänsyn bl.a. till att en sådan prövning skulle vara svår att förena med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsam handläggning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar. Jag anser det dock önsk— värt att forskningsetiska kommittéer i största möjliga utsträckning får till- fälle att ta ställning till forskningsprojekt där sekretessbelagda personupp— gifter avses komma till användning och att ett yttrande från kommittén bi— fogas framställningen om att få ta del av de sekretessbelagda uppgifterna. Ett sådant yttrande vore enligt min mening ett värdefullt beslutsunderlag för den myndighet som skall pröva frågan om utlämnande, inte minst när det gäller uppgifter av det slag som det nu är fråga om.

Jag finner ingen anledning att gå närmare in på frågan om de etiska kom- _ mittéernas organisatoriska hemvist. En omfattande diskussion i denna

fråga finns i forskningsrådsnämndens rapport 86:7, "Etik i Forskningspro- cessen", och i anslutning till remissförfarandet på den rapporten. Förutom möjligheten att knyta sådana kommittéer till forskningsorgan kan det dock även finnas ett intresse från arkivmyndigheternas, t.ex. riksarkivets, sida att organisera etikkommittér.

När det gäller sekretesstiden är nuvarande praxis 70 är. Eftersom den ge- nomsnittliga livslängden ökar är det enligt min mening snart dags att se över lagstiftningen när det gäller individbaserade urvalsregister och för- länga sekretesstiden till exempelvis 90 år eller 99 år. Utredningen har inte haft möjlighet att analysera förutsättningarna för en sådan lagändring eller dess konsekvenser och avstår därför från att framföra förslag i denna fråga. En förhoppning är dock att utbildningsdepartementet återkommer till den- na fråga i ett senare sammanhang.

Utredningens svar på uppdraget

Utredningen har genom kontakter med olika myndigheter analyserat och försökt precisera universitetsforskningens behov när det gäller urvals— metoder och material av aktuellt slag.

Forskningens behov varierar från inget intresse alls för arkivdata till starkt uttalat intresse. Bland forskare som använder arkiv eller kan tänka sig att använda arkivdata finns en oro för att urvalsmetoder av de slag utredningen behandlar kan komma att medföra en allmänt ökad gallring i olika akt- serier. Om ändå gallring är nödvändig är det självfallet gallringsmetoder som är skonsamma mot informationsbörtfallet som bör användas.

Både metoden med individbaserade urvalsregister och metoden med inten- sivdataområden har starka företrädare. Som framgår av betänkandet kan dock metoderna användas parallellt, vilket också är utredningens förslag.

Enligt utredningsuppdraget skall de statliga insatserna prioriteras och rym- mas inom de samlade forskningsanslagen. Utredningen ser en sådan finan- siering som fullt rimlig. Utredningen visar även på hur de aktuella urvals- metoderna kan öka effektiviteten inom både den statliga och kommunala arkivsektorn.

När det gäller forskning som kräver arkivdata har utredningen under är— betets gång kommit att ge begreppet forskning en betydligt vidare tolkning än traditionell akademisk forskning. Arkivinstitutionerna bör enligt utred— ningens förmenande ges en betydligt större folklig och kulturell tyngd än de har för närvarande. Det innebär också att utredningen ser det som angeläget att tanken på ett fåtal stora statliga arkivinstitutioner för akademisk forsk- ning måste kompletteras med nya idéer som gör arkivmaterial tillgängligt

för större grupper medborgare i deras hemkommuner. Det innebär att de kommunala arkiven i framtiden får en större betydelse. En förskjutning i denna riktning tycks redan vara på gång. Utredningens förslag måste ses i detta perspektiv.

Efter samråd med den kommunala sektorn har utredningen försökt klar- lägga förutsättningarna för att olika huvudmän tillämpar samma urvals-

system - både beträffande individregister och geografiska områden. Med tan— ; ke på de samordningsvinster som kommer alla parter tillgodo torde det vara ; möjligt att fortsätta dessa diskussioner. Det föreligger ett klart intresse hos

olika huvudmän att få fram en gemensam lösningi denna fråga.

Utredningen avvisar förslaget att staten lagreglerar urvalsmetoderna för att på så sätt tvinga fram en samordning. Den alternativa möjligheten att för— handla fram en överenskommelse om de av utredningen föreslagna urvals- metoderna bör prövas ytterligare.

! Kostnadsansvaret för långsiktsförvaring av arkivdata bör enligt utred- ningen ligga på dem som ansvarar för den kortsiktiga förvaringen. Den kom— munala sektorn kan enligt utredningen ha lika långsiktiga mål för sina arkivinstitutioner och för en medborgarservice inom denna sektor som sta— ten. Med den breda forskningssyn som utredningen företräder är inte frågor som rör insyn i samhällsutvecklingen, inklusive miljöns förändringar, ute— slutande en statlig angelägenhet som enbart gagnar universitetsforsk- ningen. Arkivinstitutionerna skall ge även den folkligt förankrade forsk» ningen service i form av bl.a. urvalsdata.

Utredningen har haft fortlöpande kontakter med departement och myndig— heter för att diskutera hur urvalsmetoderna kan tillämpas på t.ex. hand- lingar till socialregistret eller sjukvårdens patientjournaler. Som framgår av betänkandet föreslår utredningen att åtminstone ett urval på 14 procent av dessa material bevaras för nutida bruk i undantagsfall och för framtida mer allmänt bruk. Utredningen visar även på möjligheter att konstruera fiktiva individbaserade urvalsregister som kan tillgodose viss forskning utan att risk för integritetsintrång föreligger.

Utredningen har inte haft möjligheter att gå igenom alla slags arkivmate- rial och prioritera dem med tanke på universitetsforskningens behov, Några material diskuteras dock närmare varvid både kostnader och besparingar för den offentliga sektorn beräknas för det alternativ att en minimibevarande- nivå införs.

Fyra geografiska omräden, motsvarande Östergötlands, Gotlands, Hallands och Västernorrlands län, föreslås få utgöra intensivdataområden. Utred- ningen tänker sig att olika huvudmän i framtiden bemödar sig om riklig till- gång på miljödata i dessa områden. Existerande miljö- och persondata i dessa områden skall ocksä i stor utsträckning undantas från gallring. Som fram- går av betänkandet är syftet att ge faktaunderlag för bl.a. den forskning som skall skydda oss mot livs- och hälsohotande miljöförändringar.

Kostnader och intäkter diskuteras i betänkandet. För sju utpekade data- material får olika huvudmän kostnader på cirka 3,6 Mkr per år när en mini— minivå för de föreslagna urvalsmetoderna tillämpas. De granskade arkiv- materialen är alla dyra att långsiktsförvara eftersom de för närvarande nor- malt förvaras på papper i olika myndigheters arkiv. För datamaterial som ligger lagrade på andra media blir kostnader för arkivutrymme försumbara. Bland de utpekade materialen ingår omdiskuterade individbaserade mate- rial, t.ex. sjukjournalerna, som utredningen tror kan bli oerhört viktiga för framtida forskning om långsiktiga hälsoförändringar i befolkningen. Även dataserier över miljöförändringar bedömer utredningen som viktiga.

I betänkandet redovisas även ungefärliga kostnader för ett mer omfattande sparande av individbaserade urvalsregister. Så länge urvalet sker i sam- ordnande former finns inget som hindrar större urval. Skälen kan vara inomsektoriella. Materialet måste dock få samma särställning och sekretes- skydd som den av utredningen föreslagna miniminivån.

All lagring av känsliga persondata i arkiv kan medföra risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Det gäller även långsiktsförvaring av urvalsdata av de typer som behandlas i betänkandet. Utredningen föreslår därför att ett sekretesskydd skrivs in i 9 kap. 4 & sekretesslagen (1980:100). Därigenom stärks skyddet för den personliga integriteten samtidigt som den nutida forskningen på ursprungliga data försvåras. Utredningen menar

dock att tidigare berörda fiktiva befolkningsuppgifter i viss utsträckning kan ersätta autentiska data.

För att öka anonymiteten i de individbaserade urvalsserierna föreslår utred- ningen att vissa födelsedatum, 15:e födda, inte får större sannolikhet än andra att inga i registren. Med slumpmässigt valda födelsedatum erhålls samma samordningsvinster som tidigare. De utvalda individerna följs hela livet, men begreppet 15:e födda kommer att försvinna. Merkostnaderna för den ökade anonymiteten torde vara små.

Under utredningsarbetet har fortlöpande diskussioner förts med arkiv- utredningen. De här föreslagna bevarandemetoderna ligger enligt utred- ningens uppfattning i linje med vanligt förekommande tankar inom arkiv- sektorn.

Utredningens kommentar till allmänna arkiuproblem

I avsnitt 2.1 anger utredningen några frågor som avslutningsvis skall kom- meriteras kortfattat. Delvis upprepas därvid synpunkter som redovisas på annan plats i betänkandet. Det öppna svenska samhället ger medborgare rätt till insyn i bl.a. myndigheternas arbete. Yrkesgrupper som journaliser eller universitetsforskare har möjligheter att bevaka, diskutera och redovisa olika skeenden. Det finns en bred uppslutning kring denna öppenhet. Utred— ningen menar att arkivinstitutioner och arkivdata kan organiseras så att fler medborgare ges möjligheter till insyn i olika samhällsförändringar. En sådan insyn kan förbättras samtidigt som integritetsproblemen minskar.

För universitetsforskningens vidkommande försvåras en del forskning på autentiska data genom det ökade integritetsskydd utredningen föreslår. Som alternativ till fullständigt förstörande av arkivalier är dock ett bevar- ande i fyra län för miljö- och individuppgifter och ett bevarande av trepro- centiga individbaserade urvalsserier i hela landet av stort värde. Viss viktig forskning, t.ex. statistiska bearbetningar kommer fortfarande att kunna ge— nomföras.

Integritetsproblemen är, som framhålls i betänkandet, möjliga att bemästra. De hanteras lättare i arkiv för långsiktig förvaring än när data förvaras och

används på olika myndigheter. Både statliga och kommunala arkivmyndig- heter har normalt kompetens att hantera integritetsfrågan. Kommuner som ännu ej byggt upp sin arkivfunktion kan anlita yttre hjälp, t.ex. i form av för- varing i statliga arkivdepaer, för att klara skyddad lagring. Förebilder för trygg förvaring finns både inom den offentliga och den privata sektorn. Exempelvis anlitar bankerna särskilda företag med resurser för säker förvaring utan informationsläckage.

Svaret på utredningens fråga i avsnitt 2.1 huruvida arkiven är till för att trygga offentlighetsprincipen eller för att förse forskare och allmänhet med möjligheter att studera samhällsförändringar är följande: Arkiven kan fylla bägge funktionerna. Kortsiktig förvaring tryggar i första hand offentlig— hetsprincipen. Med tiden blir det allt mer forskarnas intresse som tillgodoses av arkiven. De olika syftena gör det dock möjligt att använda olika bevar— andeprinciper och helst även olika sökmöjligheter i nya och gamla arkiv- material.

Utredningen betonar att en offentlighetsprincip bör tolkas i vid mening och att arkivinstitutionen bör tillgodose inte bara medborgarnas insyn i en- skilda ärenden utan deras systematiska kunskapssökande om samhällsför- ändringar. Med detta synsätt sammanfaller målen att uppfylla offentlighets- krav och forskningskrav.

Som framgår på flera ställen i betänkandet bör olika arkivansvariga samsas om de två här aktuella bevarandeprinciperna. En miniminivå föreslas men inget hindrar t.ex. riksarkivet från att samordna urval på mer ambitiösa be— varandenivåer. När det gäller miljödata torde det ofta vara ekonomiskt möj- ligt att bevara allt insamlat material. [ de utvalda intensivdataområdena kan det dessutom bli intressant att samla in mer miljödata än i dag. Inten- sivdataområden som bevarandeprincip har, som framgår på flera ställen i betänkandet, just fördelen att möjliggöra forskning om mer komplexa sam- band när det gäller miljöförändringar och deras inverkan på människors hälsa. Sådan kunskap är ett värdefullt komplement till experimentella er— farenheter av mer kortsiktiga partiella hälsoeffekter av olika kemiska äm— nen.

När det gäller kostnadsnivåer har utredningen berört vad urvalsprinciperna har för konsekvenser. Vidare fors en allmän plädering för att arkivinstitu» tionerna har stor betydelse och kan ges ännu större uppg'fter. Utredningen ser fram mot bl.a. arkivutredningens förslag beträffande dessa frågor.

Den tekniska utvecklingen gör det snart praktiskt möjligt att lagra ofantliga mängder data på begränsat utrymme och till rimliga kostnader. Medborgar- nas möjligheter att själva få forska i olika samhällsförändringar kan därmed förbättras avsevärt. Liksom när organisationer och myndigheter i dag an— vänder stora resurser för att informera medborgare om frågor inom sina res— pektive ansvarsområden blir det snart möjligt att ge medborgarna resurser för att mer systematiskt orientera sig om olika samhällsprocesser.

Politiska beslut i denna riktning är mer långtsyftande än en lösning på de frågor utredningen behandlar. Det behöver inte heller vara arkivinstitutio— nerna som får en nyckelroll i detta sammanhang, tekniken gör det möjligt för biblioteken eller andra organ att medverka. Utredningens uppfattning är dock att arkivinstitutioner med olika huvudmän nu strävar efter både sam— ordningi detaljfrågor. av typen urvalsprinciper, och en viktigare kulturpoli- tisk roll när det gäller att betjäna allmänheten med kunskapsservice.

Ordlista Akt

Aktrensning

Arkiv

Arkivalie

Arkivbildare

Arkivbildningsplan

Arkivplan Arkivhandling Arkivvård

CD -ROM

Centralarkiv

Under ett ärendes handläggning sammanförda handling är som rör det aktuella ärendet. Akten ar färdigbildad när exempelvis ärendet slutligt har avgjorts hos arkivv bildaren.

Se rensning.

Vanligen ett bestånd av arkivhandlingar som tillkommit hos en arkivbildare som följd av dennes verksamhet. Ar» kivet består dels av handlingar som upprättats av arkiv— bildaren, dels av material som inkommit till denna.

Arkiv kan även avse en institution som vårdar ett be' stånd av arkivhandlingar eller en lokal i vilka dessa för» varas.

Handling, dokument eller arkivhandling som upprättats av eller inkommit till arkivbildare som ett led i dennes verksamhet. Handlingarna kan förekomma på olika me- dier, t.ex. papper eller magnetband.

Myndighet, institution, organisation, etc. som bevarar arv kivalier tillkomna i den egna verksamheten sa att be- stånd av sådana handlingar uppstår.

Plan som reglerar hur arkivbildningen går till hos en är- kivbildare. Planen kan innehålla förtecknings- och gallv ringsplan, föreskrifter om arkivläggning, förvaringsford mer och sekretess.

Se arkivbildningsplan. Se arkivalie.

Handhavande av arkiv, inkluderande handlingars ord— nande, förtecknande och registrering samt deras vard i yttre fysisk mening.

Compact-Disk—Read—Only-Memory, en optisk skiva på vilken information lagras digitalt. Normalt förvaras cirka 500 miljoner tecken på varje skiva. Texten från upp till mot?—(varande 500 uppslagsböcker kan dock idag lagras på en s iva.

För flera arkivbildare gemensam lokal dit arkivalier överförs sedan de mist sin omedelbara aktualitet.

Dokument

Dossié

Etisk kommitté

Forskning

Forskningsetisk kommitté Gallring Gallringsfrist

Gallringsplan Handling

Integritet

I ndividbaserade data

Intensiudataomräden

M ikrosimulering

Myndighet

En tablå där sammanhang mellan olika natur- och kul— turförhållanden pedagogiseras, t.ex. en bit av ett land- skap eller en rumsinteriör, se vidare bilaga 3.

Se arkivalie.

En samling handlingar som berör ett visst ämnesområde. Dessa handlingar placeras vid arkivläggningen tillsam- mans.

En under t.ex. riksarkivet eller forskningsråd sorterände grupp av personer, forskare, arkivarier och allmänföre— trädare, vilka är kunniga i etiska frågor i samband med forskning på integritetskänsliga data.

Studier och undersökningar som syftar till att klarlägga okända förhållanden. I arkivforskning ingar universitets- forskning i olika vetenskaper samt annan forskning som exempelvis genealogiska studier, lokalhistoriska studier eller "gräv där du Star"-undersökningar.

Se etisk kommitté.

Minskning av ett arkiv genom att vissa handlingar för- störs.

Den tid som skall förflyta innan utgallringsbara hand- lingar får utgallras.

Plan för utgallring av arkivhandlingar.

Se arkivalie.

Förenklat uttryckt kan integritet defineras som en en- skild persons intresse av att bli lämnad ifred. En allmänt godtagen definition saknas, se avsnitt 5.6.

Data som kan hänföras till bestämda identifierbara indi— vider, t.ex. med hjälp av deras personnummer.

Utvalda geografiska områden inom vilka tillgången till information är rikligare än normalt Om informationen existerar i form av arkivalier kan den rikliga informa- tionen bero på antingen ökad dataproduktion i områdena eller mer intensivt sparande av sådant som gallras i andra geografiska områden.

Beräkningsmetod där hypotetiska förlopp simuleras sam- tidigt både för enskilda aktörer/objekt/ egenskaper och för deras sammanlagda förändringar.

Kort för offentlig myndighet, dvs. enhet inom förvalt- ningsorganisation såsom departement, ämbetsverk, kom- mitté, domstol och kommunal styrelse eller nämnd.

Plockgallring

Proveniensprincipen

Register

Registrera

Rensning

Samling

Signifikans

Slumpmässigt urval

Slutarkiv

Statistik

Statistisk bearbetning

Statistik inferens

Statistiskt urval

Universitets— forskning

Se gallring.

Arkivordningsprincip enligt vilken arkiv halls samman i enlighet med arkivbildarens organisation och verksam; het.

Systematiskt sammanställda uppgifter.

lnf'ora i register, t.ex. förteckna på kort, i liggare eller pä datormedia.

Borttagande och förstöring av övertaliga kopior, kladdar, utkast o.dyl. ur akt utan att dess innehäll lider påtagliga men.

Genom medveten"samlarverksamhet skapat bestånd av handlingar eller tryck. Vänlig benämning på enskilda personers arkiv.

Ett statistiskt uttryck som har att göra med tillförlitlig— het. Begränsad information om ett datamaterial, t.ex. via ett slumpmässigt urval, medger ändå beräkningar av vär- den som gäller för hela materialet. De utsagor som är möj— liga att göra kan ibland av slumpskäl skilja sig från vad som är riktigt. Om utsagan i t.ex. 95 fall av 100 borde vara korrekt är den signifikant på 5 procentsnivån.

Ett urval där t.ex. varje individ har samma chans att tas ut. Valet av en individ päverkar inte valet av en annan. Vanlig statistisk analys bygger pa denna typ av urval.

Arkivlokal med handlingar som inte längre behöver för- varas så att de är lätt tillgängliga.

Här en samling metoder som berör insamling, klassificc ring, analys och tolkning av större mängder med nume riska data.

Se statistik.

Metoder med vilkas hjälp det blir möjligt att göra utsagor om hela datamängder trots att man bara har tillgång till delar av datamängden, t.ex. via ett slumpmässigt urval.

Ett planmässigt urval av information, t.ex. ett slump- mässigt urval. Andra typer av urval är stratifierade eller systematiska.

Har avses forskning som bedrivs av färdigutbildade fors kare, vanligen disputerade, vid landets universitet och högskolor.

Urvalsregister Utgallring

WORM

Över/lyttningsplan

Ett register med data samlade med en bestämd urvals— metod.

Avser att ett helt arkiv eller en hel serie med handlingar förstörs

Write— Once—Read—Many, en optisk skiva på vilken infor mation lagras digitalt. I nuvarande versioner lagras tva miljarder per skiva, motsvarande cirka en miljon sidor A4— text. Det finns skivspelare som hanterar t.ex 20 skivori samma system.

Förteckning över handlingar som skall flyttas mellan oli ka arkiv samt schema för förflyttningen.

Urvalsregistrens storlek och statistiska sakerhet

Utifrån ett slumpmässigt urval av en population kan forskaren uttala sig om egenskaper i hela populationen. Ju större urval desto mindre är sannolikheten att utsagan är felaktig. Metoderna för beräkningarna av dessa sannolikheter är hämtade från statistisk teori. Undervisning i dessa inferensmetoder ingår normalt i högskolans utbildning för samhällsplanerare, ekonomer och ett fler tal andra grundutbildningslinjer. Här skall bara redovisas nagra data som åskådliggör skillnader mellan ett treprocentigt urval (t.ex. 15:e födda) och ett tioprocentigt urval (t.ex. 53:e, 15:e och 25:e födda) när det gäller statistisk säkerhet.

Syftet är att indirekt visa vilket pris vi maste betala för att minska risken för felaktiga uttalanden om egenskaper i hela populationen, när vi endast har tillgång till ett urvalsregister.

Figur 8 visar på den lodräta axeln urvalsregistrets storlek och pa den vagräta axeln felprocenten vid 95 procents signifikans. De böjda kurvorna i figuren vi— sar frekvensen av en egenskap i populationen. Den nedersta kurvan, 50 pro— cent, kan vara t.ex. frekvensen män i den svenska befolkningen. De två sär- skilt markerade vägräta linjerna i figuren visar överst ett urval av 5:e, 15:e och 25:e födda och nederst ett urval av 15:e födda.

En egenskap som förekommer hos en procent av befolkningen kan med 95 pro- cents signifikans uppskattas både med det större och med det mindre urvalet. I 95 fall av 100 blir urvalsfelet mindre än 2 procent med det stora urvalsregi- stret och 4 procent med det lilla urvalsregistret.

Grovt räknat är den årliga merkostnaden för det stora urvalet om vi bara ser till ett register - sjukvårdens patientjournaler - en miljon kronor. Ser vi till många personregister och över en längre tidsperiod blir kostnaderna för att nå

representativiteti långsiktsförvarade arkivalier höga.

Tankcgångar bakom Särlryt'l-urdundurisku

_ . tidskriften Arkiv, »mtcnsrvdata- Bind 'N'-1, 1979

ornrådcm

af Torsten Hägerstrand

När jag skall yrrra mig om arkivfrågor och gallringsproblem så är jag medveten om tur jag gör du frln en privilegiend posirion. jag har själv många gånger dragir nytta av urkivvösendels tjänsrer. inre minsr kyrkobokföringsmarerizler. och jag har föreslagit studenter au söka efter en eller armar för seminariearberen och avhandlingar. Någon gång har jag surr oförstående inför sin arr gallra i material. Men jag har aldrig behövr göra de svåra bedömningar som beslut att förstöra gamla handlingar innebär. Miri alläramprir är sidan. nu jag kan frn- nn någor av intresse i allting. r.o.m. gamla srödkonrrakr.

På senare år har jag kommit i kontakt med arkivproblemer ur en ny och kanske överraskande synvinkel. Vid l970-rzlers början blev jag indragen i frnmridssrudier som instrument arr vägleda politiska beslur och forskningssrraiegier. När jag l974 blev ordförande i De- Iegarionen för llngsikrsmorivend forskning inom Forskningsrids- nämnden blev der aktuellt au mera sysremaiiskr (änka efter vilka konsekvenser det får arr uppfatta forskning som en resurs i den fram- rida urvecklingen av människors tillvaro och den miljö som den är in- bäddad i. Vi fann arr mycken kunskap utvecklas vid långt framskjur- na spjurspersar. Denna forskning blir mer och mer specialiserad. Ex- perterna skiljer sig år och får svårt att förstå varandra. Den praktiska användningen av forskning renderar arr ske i mycket smala kanaler med oväntade andra- och rredjehandseffekrcr som följd. Den specia— liserade forskningens resultar behöver pl något sätt ras hem och in- tegreras för arr bli vill användbar kunskap. För att få en slagordsmös- sig beteckning på vad vi ville göra präglades beteckningen .Kun' skapsvårdu. "

Kunskapsvård har många dimensioner av etisk och kunskapsteore- risk arr såväl! som praktisk. En fundamental sak på den praktiska si- dan är arr skydda der minne som samhället har om sig sjölvr i arki— vens innehåll av dara. Den första fönrrsöuningen för nu pejla (ramri- den är nu försrå den som en förlängning av historien. Förutsättning— en för nu i någon mln styra urvecklingen är nu inse hur historien för-

delat frihetsgraderna. Data om det förgångna är inte bara av under- hållande intresse eller ett material till forskares tillfredsställelse. Det är en resurs. och vi måste få olika beslutsfattare att förstå. att den är värd att kosta på en del utgifter.

Nu är det inte bara utrymmesfrågorna utan också nya informati- onstekniker och nya budgeteringstekniker som gör fortlevnaden av historiskt material osäker. Ibland har till och med sedan länge etable- rade dataserier. t.ex. på befolkningsstatistikens och sjukvårdens om- råde. rett sig ltotade. Vi fick se ett urval göras vid gallringen på ett osystematiskt sätt. För att få en överblick över vad som egentligen höll på att hända beslöt Delegationen att i samråd med Riksarkivet och Statistiska Centralbyrån sätta till en arbetsgrupp som skulle göra en kunskapsöversikt över dataförsörjningens läge inom alla områden. sett ur den långsiktsmotiverade forskningens synpunkt. Man skulle också ställa förslag om metoder att säkra forskningens intressen vid kritiska avgöranden. Gruppen har letts av docent Sune Åkerman i Uppsala. Dess rapport är just färdigställd i en första version.

Bland de nya idéer. som kommit på tal — och som bmtits ut i en särskild studie under ledning av landsantikvarie Sven Olof Lindqvist. Visby — är förslaget att införa vad vi kallat vintensivdataområdem dvs. en uppsättning regioner inom vilka data bevaras i högre ut- sträckning än i övrigt i landet." Detta blir naturligtvis en kontrover- siell fråga. jag skall i fortsättningen koncentrera mig på dess kun- skapsteoretiska bakgrund. jag hoppas samtidigt kunna bidra med en syn på arkivering av data som har en mer generell aspekt än den man får när man frågar olika specialiserade intressenter vad de önskar se bevarat eller står likgiltiga för.

Det kan tyckas. att jag nu skall tala i min egen disciplins. kultur- geografins. intresse. Så är det inte. Mitt perspektiv har visserligen sin ror i hur jag uppfattar kulturgeograftns uppgift. Det är knappast ty— piskt för vad majoriteten av kulturgeografet gör. Snarast kommer jag att tala till förmån för ett fundamentalt men försummat perspektiv som delas av sådana personer som strävar med etnologi. lokalhistoria. antropologi. humanekologi. socialmedicin. epidemiologi. ekistik ( - bebyggelselära) osv. Det är likgiltigt vad de kallar sig. Här gäller saken det principiella perspektivet. Min utgångspunkt är att se på de skilda sätt på vilka vi redan i första steget av en vetenskaplig under- sökning väljer ut de fenomen som vi vill behandla.

] nvanligc vetenskap väljer man i allmänhet först ut de varelser. re- lationer och processer. som man önskar studera. Sedan går man ut

och satnlar exempel eller tar hem något specimen till laboratoriet för experiment. Det studium. som jag har i tankarna. börjat på ett helt annat sätt. Det första steget är att dra upp en sluten gräns i rummet. l-lur själva gränsen dras betraktar jag nu som likgiltigt. Det viktiga är. att det är gränsen — och inte forskarens val — som definierar stoffet för den fortsatta undersökningen. Forskaren måste. i princip. ta hänsyn till alla de varelser. relationer och processer. som blivit inringade. re- spektive tillkommer eller rör sig ut och in under den tidsperiod. som undersökningen omfattar. Han kan knappast heller dra sig undan att själv existera innanför studiefältet antingen som boende eller som fältarbetare. Totalitetskravct utgör både finessen och bekymtet. Vi kan naturligtvis aldrig gripa tag i allt som ftnns inom ett territorium på ett uttömmande sätt. om det skall ske på de systematiska veren- skapernas villkor. Vi måste hantera fullständigheten på annat sätt. Men just därför kan vi också göra helt nya upptäckter. Vi kan obser- vera utfallet av runts- och tidsbundna relationer och vi kan bibehålla ett medvetande om hur mötet ser ut mellan de kategorier. som vi väl- jer att behandla närmare och dem som vi måste ignorera.

Ett exempel hämtat från en annan skala än dcn som forskningen bru- kar arbeta med är lärorikt i all sin enkelhet. Sedan Nordiska muséet i Stockholm hade blivit färdigt i början av l900-talet vidtog en diskus- sion om hur materialer bäst skulle ställas ut." Artur Hazelius — som inte själv fick leva fram till denna tidpunkt — hade gett i arv två le— dande tankar. Musée: skulle för det första ge ett helhersperspektiv på nordisk natur och kultur. För det andra skulle det främja folkunder- visningen. det skulle vara pedagogiskt inrättat. Hazelius föreställde sig att dessa syften bäst nåddes om materialet ställdes upp i tablåer. i vad man brukar kalla dioraman. Åskådaren skulle se in i landskap och rumsinteriörer i vilka människor arbetade med sina verktyg. ! fortsättningen skall jag ge begreppet dio/ama en viss tyngd. lntentionerna mötte motstånd. Vid denna tidpunkt började den

vetenskapliga föremålsforskningen arbeta sig fram vid universiteten. Uppställningen i dioraman motsvarade inte universitetsforskarnas

sanningsbegtepp. De menade. att det skulle vara omöjligt att kon- struera landskapsbilder eller interiörer på ett fullständigt sätt med autentiskt material. Man skulle bli nödsakad att fylla ut med nytill- verkade kopior och med fantiserat bakgrundsmatetial. Man skulle med andra ord bli nödsakad att interpoleta hypotetiskt i mellanrum- men mellan det som bevisligen var äkta. Till detta ukällkririskac argument kom att vid denna tid utveck-

Iingsläran fått ett starkt forfäste i den vetenskapliga tankevärlden. Man ville se artefakternas utveckling som en parallell till organismer- nas utveckling. En sådan vetenskaplig syn krävde. att muséets före- mål skulle klassificeras i sartgruppetu. Museet borde för att kunna an- ses vetenskapligt inte se ut som en blommande äng utan som ett tor- kat herbarium med har för sig och seldon för sig.

Den senare inställningen segrade och kom att dominera uppställ- ningarna ända fram till de allra senaste årtiondena.

De »vetenskapligac företrädarna förbisåg. att dioramat har en in- nebörd. som sträcker sig långt utanför den populärvetenskapliga de- monstrationen. Den första poängen är. att själva uppställningen av en tablå tvingar arrangören att reflektera över de interpoleringar som måste göras mellan de kända elementen. Han ledes fram till de kun- skapsluckor. som finns. genom kravet på rumslig fullständighet. Den andra poängen är, att först när man ser elementen i sitt omgivande sammanhang kan man börja tänka över betydelsen av vad Olavi Gra- nö har kallat .de lokala konnektionernac. Saker och ting berör varan- dra eller är placerade i förhållande till varandra på ett sätt. som inte kan härledas ur vetenskapliga generaliseringar av vanligt slag. Netv- ton kunde med sin gravitationslag beskriva hur ett äpple accelererar. när det faller till marken från sin gren. Men han kunde inte med den kunskapen säga. om ett visst givet äpple skulle komma att kvaddas eller falle mjukt vid banans slut. För att kunna yttra sig om det måste han först se efter om det fanns gräs eller stenläggning under grenen. Han måste med andra ord se in i ett diorama. som kunde visa de lo- kala konnektionerna.

jag menar nu. att det finns ett generellt studium i större skala som har samma grundkamktär som uppsättningen av ett diorama. fastän på ett omvänt sätt. En region — vilken som helst — är inte en helhet. som man försöker konstruera. Den är en given fullständig verklighet. [ denna kan vi - i princip - sätta de systematiska vetenskapernas re- sulrat fläckvis. Däremellan upptäcker vi det obekanta. Vi kan också upptäcka och värden de lokala konnektionerna mellan fenomen. kända såväl som okända. Om vi vill ha ett talande namn på perspek- tivet ifråga kan man säga att vi försöker få grepp om fenomenvärl- dens territoriella integration.

Innebörden av begreppet territoriell integration blir emellertid in- te helt meningsfullt förrän inte bara rummet utan också tiden förts in i bilden. Rummet ger ett utmärkt snitt genom struktur. Men poces- ser måste ses i tidsriktningen.

Fig. ! Eaetnprl: bebyggehesutvetkling beskriven nted hjälp av tvärsnitt vid valda tid- punktt't. ()valernc föreställer kartuuetlda i perspektiv och punkterna de bebyggelse- enheter. som fanns vid varje tidpunkt.

l ,— I | x — _ .. __ f ! x —__ _____ ___-_

Fig. 2. Exempel: bebyggelseurveckling beskriven med hjal av ntrajekturterc genom

tid/rummet. De tunna linjerna visar nu bebyggelsescnlteterna tillkommit samt när och van de flyttats. Den tjockare linjen (a) viset hur en vald permit rört sig i bebyggel- setysterttet under sitt liv. I princip kan man se en hel befulltningt liv på det sättet. jfr.

Torvald Getgets Locknevieprojekt.

Inom geografin försökte vi länge handskas tried rutnmets tidslighet med hjälp av tvärsnitt. Bebyggelseutvecklingen i Sverige kunde exempelvis beskrivas som i fig. |. Vi har att göra nted något som kan liknas vid stillbilder i en ftlmremsa. ! detta betraktelsesätt blir tiden och tutnmet regirlreringrrär/renrioner. De hjälper oss att hålla fast en bild av vad som hänt, men de bidrar inte särskilt mycket till förkla- ringen av skeenden. Tvärsnittet blir livlösa dioraman. De får mu- scutnskaraktär. '

Emellertid kan man lätt fördjupa perspektivet till någor mer levan- de. Man uppnår det genom att betrakta rvärsnittet som ytan av det genom tiden glidande nuet. Man förvandlar tiden och rummet till ett enhetligt »tidrumc. Då avtecknar sig med en gång alla slag av in- divider. de må vara människor. andra organismer eller föremål. t.ex. verktyg, till trajektoricr som rör sig från en födelsepunkt till en döds- putrkt (detta är egentligen bara en generalisering av demografernas ltt—grepp .livslinjeu). .lhåliga- företeelser. t.ex. byggnader. torttter el- ler kommuner avtecknar sig som tuber inom och mellan vilka indivi- derna rör sig,

Vi kan nu omvandla det första diagrammet och få en bild av hur ind- ividen väver sitt liv framåt inom en struktur av sslatiunct'c (fig. 2), Det blir klart hur denna struktur ändras och vilken effekt ändringen får för människoväven. Vi kan likna bilden vid ett utkesterpartitur, Det visar hur spelarna och instrumenten är sysselsatta-. Det visar också hur mycken vsysselsättningr av olika slag som kan packas in på en gång. De exisrenriella basresurserna inom regionen och tidsperio- den blir klarlagda. Detta medger inte bara beskrivning utan också deduktiv: resonemang.

Det här betraktelsessättet blir naturligtvis snart alltför komplext för fullständig grafisk beskrivning. Men det är inte den saken som är poängen. Den ligger i stället i den begreppsbildning och det sätt att resonera som kan härledes ur baspetspektivet. Så LCX. avförs enkla orsak-verkan-resonemang ut förklaringsarsenalen. I stället under- Stryks resonemang i allokerings—. konflikt- och makttermer. Vidare tvingas man beakta olika slags individers odelbatltet. vilket är en stark restriktion på möjliga och icke möjliga sekvenser av situationer. Slutligen tvingas man beakta utbytesrelationerna mellan tid och

rum.

Olika företeelser förhåller sig givetvis på olika sätt med hänsyn till sitt uppträdande över tiden inom ett avgränsat geografiskt område. Somliga är klart Iokalisetingsbara och har en väl definierbar livscykel.

! i %

Det gäller i första hand människor men också byggnader och andra artefekter. Andra finns där — til exempel samhälleliga institutioner eller sedvänjor - men är mindre gripbara till länge. utsträckning. början och slut. Vi har svårt för att se alla dessa företeelser tillsam- mans på det sätt som skulle behövas. bland annat därför att olika ve- tenskapliga discipliner specialiserat sig på skilda företeelser och be- handlat dem med begrepp som inte utan vidare kan förbindas med varandra. Man blir därför obenägen inom ett visst kunskapsområde. där företeelser har en viss karaktär. att sätta dem i samband med ett annat kunskapsområde. där företeelser har en helt annan karaktär. På det sättet uppstår ofta underliga kunskapsluekor. som ingen upp- märksammar förrän den verkliga världens händelser tvingar fram det. Detta är. trot jag. exempelvis skälet till att humanisterna så grovt för- summat att utveckla kunskaper om teknologin som kulturföteteelse. Frågor som har att göra med mening i ett kulturellt perspektiv inbju- der inre självklart till funderingar kring verktyg och transportmedel. Det har gjorts många försök att på ett uttömmande sätt indela den fenomenvärld som vi uppfattar inom och omkring oss. jag skall anfö— ra ett av dem, som jag har funnit mycket användbart när det gäller att på ett systematiskt sätt hålla reda på hur olika företeelser och för. hållanden hänger ihop med varandra inom ramen för ett »dioramau. 1 en dialog om medvetandet och hjärnan mellan filosofen Karl Popper och neutofysiologen john Eccles görs en indelning i tre värl- dar. olika till sin natur men befintliga i växelverkan med varandra.” Värld l är de fysiska objektens och tillstånden: område. Den innefat- tar alla oorganiska och biologiska existenset liksom alla artefakter. Värld 2 ligger inom oss. Den hyser våra mentala tillstånd: percepti- on. subjektiv kunskap. tankar, minnen. känslor. Värld ) är kulturens område. människosjälens produkter. sådana som berättelser och my- ter. konstverk. matematiska teorem och teknologiska recept. Vi bör observera. att en bok. som innehåller till exempel en dikt. isig själv hör till Värld | . medan dikten som sådan hör till Värld 3. Den ändras inte när den trycks om på något annat ställe eller förs över till en grammofonskiva eller tape. Vad vi behöver göra bättre än vi hittills lyckats med är att hålla te— da på hur dessa världar ställer villkor för tillstånd och händelser hos varandra. Medvetandet (Värld 2) behöver en hjärna (Värld l)att bo i. Vi kännar alla till vad som kan hända: ibland vill inte hjärnan ta fram ett minne. som medvetandet vet finns där. Kommunikation mellan medvetanden (Värld 2) behöver - såvitt vi vet - någor slags fysiska

hatare (Värld |). Det är därför sorti dateringen av brev och andra do- kument (Värld !) blivit en så viktig sak i historisk forskning. Man undrar bara varför detsamma inte kommit att gälla transportsyste- men. Bidrag till kulturen (Värld )) uppnår inte sin ställning förrän upphovsmannen antingen fått sin produkt dokumenterad som »spår; i andra människors hjärnor (Värld | via Värld 2) eller kodifierade på något materiellt substrat (Värld |),

Det skulle vara intressant att undersöka hur de resonemang röran- de bevarande och gallring. som förts inom arkivväsendel. förhåller sig till de tre världarna. Jag skulle kunna föreställa mig —— men den sa- ken är naturligtvis obestyrkt - att Värld ) värderats mycket högt och därnäst Värld 2 (i all synnerhet underavdelningen framstående perso- nets tankar). medan Värld ! setts med större likgiltighet. Det vore förklarligt eftersom man inte kan anse. att Värld | bestämmer över Värld 2 och 3. men det är beklagligt. därför att det blir svårt att få fart i hur Värld ] sätter upp gränser och vidarebefordrar konsekvert- set. Det har inte legat nära till hands att fullt ut se dessa bryggor mel- lan världarna. Min argumentering för ett udioramac - perspektiv syftar till att bygga bryggor mellan de tre världarna i vår förståelse av histo- riska förlopp.

jag är övertygad om att många individ- social- och rtaturhistoriska studier skulle berikas av bättre kontextuella ansatser. jag uppfattat exempelvis perspektivet som ofrånkomligt. om man skall ha någon framgång med så kallad teknikbedömning i ett framåtsyftande per- spektiv. en arbetsuppgift för forskningen som nu blivit synnerligen aktuell. Det är givetvis så. att endast det historiska materialet står till förfogande för de övningar. som måste urföras innan man kan kom- ma till en djupare förståelse av samhällsutveeklingens förhållande till tekniken.

Synsättet skulle vidare skärpa uppmärksamheten på en grovt för- summad sida i undersökningar av historiska förlopp. nämligen inne- börden av misslyckanden. Ett exempel. ! någon gallringsinstruktion har jag sett rekommendationen att gallra undan handlingar rörande icke antagna sökande till tjänst. Bakom en sådan rekommendation måste underförstått ligga föreställningen. att antagandet är en funk- tion enbarr av den antagnes dokumenterade förtjänster. Ett sådant synsätt är naturligtvis mycket partiellt. Utfallet måste i hög grad ock- så bero på hur hela spektrum av konkurrenter såg ut. Men än vidare sett ar det en central sak att kunna uppskatta vilken slags köbildning som i sin helhet uppkom vid olika lediga positioner i ett samhälle.

Det måste anses vara en mycket talande indikator på hur ett sam- hällssystem fungerar. Det är av intresse att komma underfund med vilka mekanismer som släpper fram vissa individer och driver andra in i återvändsgränder.

Men det skulle föra för långt att nu försöka specificera vilka slags problem som ter sig viktigare än andra eller vilka data som skulle vara värdefullare än andra att spara. Det föregående resonemanget avser ittre art i första hand leda till den sortens slutsatser. Det handlar om hur vi skall se på bevarandet av arkivalier i allmänhet för att ge studi- er av territoriell integration en rimlig chans att utvecklas.

Gallring är uppenbarligen ofrånkomlig. Gallring av ett material kan vara total eller partiell. I det senare fallet uppstår ett slags stick- prov. som naturligtvis kan väljas ut på olika grunder. I allmänhet tor- de man hittills ha utgått från data själva och deras karaktär. Vad jag vill hävda är en annan princip: vi måste säkerställa olika fenomens Io- kala sammanflätning. Därav följer. att det inte i första hand är data själva som utgör grunden för urvalet utan det är det geografiska om- råde. som de härrör från.

Egentligen är detta sätt att se inte så avlägset från en annan prin- cip. som länge varit vägledande vid arkivbildning. Man har samlat material med hänsyn till den aktör (myndighet. företag). som bragt samman det. Tanken bakom detta är också integrativ. Man anser det vara av vikt att kunna identifiera det inte samrnanhattger i aktörens handlingar. Man eftersträvar att förstå integration inom en rättsligt definierad räjong av verkligheten. Principen är emellertid starkt över- hetsorienrerad. Det finns också en de styrdas värld och den är inte utan sitta specifika sammanhang. Dessa är kanske rentav viktigare. Man bör alltså kunna vända på inriktningen. Man får då inte fart på en enda aktör som är vbeslutsfattarei. Men man får fart på ett asy- stemc inom vilket skeendet också har en logik. som är bestämd av samspel mellan fenomen. denna gång inom en fysiskt definierad exi— stensräjong.

Den diskussion i Sverige. som jag omnämnt tidigare. går ut på att välja ett antal relativt stora områden (sannolikt län) irtom vilka arki- valier bevaras i störta utsträckning än inom andra. En sådan åtgärd skulle säkerställa. att man i framtida forskning kan gripa tag i vad jag här kallat »dioramac-perspektivet_'Även om en forskare inte är in- tresserad av området som helhet utan väljer någor speciellt problem — vilket väl i fortsättningen som hittills blir det vanligaste — så säkerstäl- ler existensen av intensivdataområden. att problemet kan ses i sin

kontext på sätt som andra gallringsprinciper skulle försvåra.

Bland de invändningar. som kommer att resas. är att intensivdata- områden aldrig kan bli -representativat i den meningen. att man kan räkna upp där observerade mängder till mängder giltiga för hela lan- det. Detta är naturligtvis en riktig invändning. Men den missar poän- gen. Det som skall säkerställas är inte möjligheten att åstadkomma aggregerade data för landet som helhet utan att studera fundamenta- la uekologiska- processer i skilda slags miljöer. Det är heller inte så att målet nödvändigtvis eller ens huvudsaklingen är att åstadkomma sta- ristiska data. Många företeelser t.o.m. i Värld I låter sig inte lämpli- gen besktivas med siffror. Vad Värld ) beträffar är statistik ofta helt ointressant. Kvalitativ information har stor vikt. Arkivvården bör inte låta sig förledas av dagens övertro på siffror.

Noret |) Begreppet kom fram i diskussioner med min kollega från Clark University. Anne Butttmer. som I976 befann sig i Sverige som Fulbrightgäst. 2) Se Information från Delegationen för Iångsrlfismotiverad forskning nr. I). olnrensivdataorntådent. februari 1979.

.!) Lindberg. Emir-Folke. Gunnar Harelius och Nordiska museers installationsftå— ga. RIG 1937. Bringéus. Nils-Arvid. Artur Harelius och Nordiska museet. Fataburen l971.

—I) Popper. Karl R. - Ecclrs. john C.. The Self and Its Brain. An Argument for In— reracrionism. Wentding 1977.

Förslag till

Lagom ändringi sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 & sekretesslagen( 1980100)” skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 45

Sekretess gäller i sådan sarskild verk samhet hos myndighet. som avser fram ställning av statistik samt, i den ut sträckning regeringen föreskriver det, i annan därmed jämförbar undersök ning, som utförs av myndighet, för upp gift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Uppgift i företagsregister, uppgift som avser av- liden, uppgift som behövs för forsk' ningsändamal, uppgift som avser per sonal— och lönestatistik och uppgift, som inte genom namn, annan identi' tetsbeteckning eller darmedjämlörbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men.

Sekretess gäller i sådan sarskild verk- samhet hos myndighet som avser fram ställning av statistik samt, i den ut' sträckning regeringen föreskriver det, i annan darmed jämförbar undersök- ning, som utförs av myndighet, för upp— gift sotn avser enskilds personliga eller ekonomiska förhallanden Och som kan hänföras till den enskilde. Sekretess gäller också. i den utsträckning rege— ringen föreskriver det. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. som kan hänföras till den enskilde och som bevaras enligt gall— rings/öreskrifter som bygger på att handlingar ao visst slag bevaras inom vissa geografiska områden eller i fråga om personer födda på en vis.—: dag i månaden. Uppgift i företagsregister, uppgift som avser avliden, uppgift som behövs för forskningsåndamål, uppgift som avser personal- och lönestatistik och uppgift, som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men.

Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio är, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhallanden, och annars i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den XX. ') Lagen omtryckt 198511059.

Kronologisk förteckning

__________________—————-————————

1. Otillbörlig cftcrbildning. Ju. 2. Dödsboögandc och samägandc av jordbmksfastighct m.m. Ju. 3. LAngtidsutrcdningcn '87. Ft. 4. En ny kyrkolag m.m. Del 1. C. 5. En ny kyrkolag m.m. Del 2. C. 6. Folkstyrclscrts villkor. Ju. 7. Bar-nets rätt. Ju. 8. Svenska försvarsindusu'ins utlandsvcrksnmhct. UD. 9. Det svenska totalförsvaret inför 90—talct. Fö. , 10. Indtivningslag m.m. Ft. ' 11. Skydd för det väntade barnet. Ju. 12. chitimation för vissa kiropraktorer. S. l3. Översyn av rättegångsbalken 3. Ju. 14. Mordet på Olof Palme. Ju. 15. Miljöskadcfond. ME. 16. Bcgravningslng. C. 17. Franchising. Ju. 18. Intcmationclla familjeruttsfrågor. Ju. ! 19. Varannan dnmcmas. A. * 20. Läkemedel och hälsa. 5. ' 21. Äldreomsorg i utveckling. 5. 1 22. Missbrukama Socialtjänsten och Tvångct. S. 23. Medicinteknisk säkerhet. S. 24. Produktsakcrhctslag. Ft. » 25. Ökat kommunalt väghållningsansvar. K. 26. Enskilda vägar. K. 27. Skeppslcga till utlänning. Tillstånd. dispenser, flaggskiftc. K. 28. Bistånd lör bättre miljö i u-1and. UD. 29. Stöd till näringslivet. Fi. , 30. Fel i fastighet. Ju. 31. Integritetsskyddct i informationssamhltllct 4. .1u. 32. För en bättre miljö. ME. 33. Ju mer vi är tillsammans. Del 1. C. 34. Ju ntcrvi år tillsammans. Excmpclsamling. Del 2. C. 35. Ju mer vi är tillsammans. Underlag för rcfomtcr samt förslag. Del 3. C. 36. För en bättre miljö. Miljövårdsfamiljcn. Myndigheter och författningar. ME. 37. Stödet till barn- och ungdomsförcningnr. C. . Arkiv för individ och miljö. U.

Systematisk förteckning

J ustitiedepartementet Otillbörlig efterbildning. [1] Dödsboagandc och samagandc av jordbmksfastighet mm. [2] Folkstyrclsens villkor. [6] Barnets rätt. [7] Skydd för det väntade barnet. [l l] Översyn av rättegöngsbalken 3. [13] Mordet på Olof Palme. [14] Franchising. [17] lntcmationella familjerättsfrågor. [18] Fel ifastighet. [30] ' ]ntegritetsskyddet i infomationssamhltllet 4. [31]

Utrikcsdepartementet

Svenska försvarsindustrins utlandsverksamhet. [8] Bistånd för bättre miljö i u-land. [28]

Försvarsdepartcmcntet Det svenska totalförsvaret inför 90-tnlet. [9]

Socialdepartcmentet

Legitimation för vissa kiropraktorer. [12] Läkemedel och hälsa. [20] Äldreomsorg i utveckling. [21] Missbmkama Socialtjänsten och Tvånget. [22] Medicinteknisk säkerhet. [23]

Kommunikationsdcpartcmentet

Ökat kommunalt väghållningsansvar. [25] Enskilda vägar. [26] Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispenser. flaggskifte. [27]

Finansdepartementet Längtidsutrcdningen ”87. [3] lndrivningslag mm. [10] Produktsökcrhctslag. [2.4]

Stöd till näringslivet. [29]

Utbildningsdepartementet Arkiv för individ och miljö. [38]

Arbetsmarknadsdepartcmentet Varannan damemas. [19]

K UN G L. Elis L. 198? "GQ—2 5

Civildepartemcntet

En ny kyrkolag m. m. Del 1. [4] En ny kyrkolag m. m. Del 2. [5]

Begravningslag. [lö]

Ju mer vi är tillsammans. Del 1. [33] Ju mer vi är tillsammans. ExempelsamlingDel 2. [34] Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. [35] Stödet till ham- och ungdomsförcningar. [37]

Miljö- och Energidepartementet Miljöskadefond. (151

För en bttttre miljö. [32] För en bättre miljö. Miljövårdsfamiljen. Myndigheter och författningar. [36]

_ _.

ALLMÄNNA FÖRLAGET