SOU 1987:52
Folkrörelsernas lotterier och spel
Folkrörelsernas lotterier och spel
00 & å) © Betänkande av 1987 års lotteriutredning
Folkrörelsernas lotterier och spel
M]! 1987:52
& Betänkande av 1987 års lotteriutredning
Statens offentliga utredningar 1987:52 J ordbruksdcpzutcmcntct
Folkrörelsernas lotterier och spel
Betänkande av 1287 års lotteriutredning Stockholm 1987
Allmänna Förlaget
Kundtjänst
10647. STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30 INFORMATIONSBOKHANDELN Malmtorgsgatan 5
Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 810 — 1200 (externt och internt) 08/763 10 05 1200 — 1640 (endast internt)
REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10055-X OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1987
Till statsrådet Ulf Lönnqvist
Den 19 februari 1987 bemyndigade regeringar statsrådet Lönnqvist att tichalla en särskild utredare ned uppdrag att lägga fram för— slag scm underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksam—
het genom lotterier.
Med stöd av detta benyndigande tillkallade statsrådet Lönnqvist den 20 februari 1987 f.d. förhandlingsdirektören, vice ordföranden i lotterinämnden Birger Sandberg att fr.o.m. den 23 februari 1987 ingå i utredningen som särskild utredare.
Till sekreterare förordnades den 19 mars 1987 planeringssekretera—
ren Sture Ericsson.
San expert åt den särskilde utredaren förordnades den 15 maj l987 avdelningsdirektören i lotterinännden Göte Andersson.
Utredningen har antagit narmet 1987 års lotteriutredning.
Vissa till utredningen överlämadeskrivelser cm lotterier Odl spel har beaktats i utredningsarbetet.
Utredaren har nu slutfört sitt uppdrag och får överlcuma betänkan— det "Folkrörelsernas lotterier och spel". Stockholm i septenber 1987
Birger Sandberg
MAIL sid Författningeförslag 8 1. summa 27 2. mm 34 2.1 Folkrörelsernas lotterier od-r spel 34 2.2 Bakgrund 35 2.2.1 Statens spel - folkrörelsernas spel 36 2.2.2 Förenklingar - lagändringar 37 2.2.3 lotterier 38 2.2.4 Bingo 39 2.2.5 Myntspelbolag 41 2.3 Utredningsdirektiven 42 2.4 Utredningsarbetet 44 2.4.1 Staten -— folkrörelser-na 45 2.4.2 lotterier 47 2.4.3 Bingo 50 2.4.4 Mynt-spelbolag 52 3. cm mms AV wrrERIER our SPEL. 57 3.1 Allmänt 57 3.2 Lotterilagen 58 3.3 Tillståndsnymiigheter för lotterier cdl spel 59 3.4 Traditionella lotterier 60 3.5 Ideell förening 61 3.6 Varaktighetskravet 61 3.7 Allnännyttiga ändanål m.m. 62 3.8 Bel'm av lotterier 62 3.9 Autalatspel 63 3.10 WmB—ng 63 3.11 Länplig'net 63 3.12 Olika slag lotterier 64
4.
5.
6.
7.
IDI'I'ERIOG'IBIEH)
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
Rikslotterier (11 5)
4.1.1 Nuvarande regler
4.1.2 Omfattning länsstyrelselotterier (ll &)
4.2.1 Nuvaraule regler
4.2.2 anattning Polislotterier (14 5)
4.3.1 Nuvarande regler
4.3.2 erfattning Lotterier utan tillstånd (17 5, l7aå) 4.4.1 Nuvarande regler 4.4.2 anfattning Fasta försäljningsplatser (11 och 14 59) 4.5.1 Nuvarande regler
4.5.2 Omfattning Bingo
4.6.1 Nuvarande regler
4.6.2 (kniattning
mmm
5.1 5.2 5.3
Allmänt
Olika slag av spelautanater Nuvarande regler
5.3.1 Utbetalningsautmater 5.3.2 Förströelseautcnater 5.3.3 Varuautarater
nanm—, TÄRNINCS— (XI-1 IORPSPEL (laxsmosmn) 6.1 Allmänt 6.2 mvarande regler
7.1 7.2
Principiella ställningstaganden Statens spel — folkrörelsernas spel
65 65 65
382818
67 67
69 70 70 70 71 72 72 76
78 78 78 78 78 79 79
81 81 81
888
7.3 lotteri och bingo 7.3.1 Rikslotteria- 7. 3 . 2 Iämstyrelselotterier 7.3.3 Polislotterier 7.3.4 Lotterier utan tillstånd 7.3.5 Fasta försäljningsplatser 7.3.6 Bingo 7.4 Tillsyn od: kmtroll 7.4.1 Sarri-rällets tillsyn oda kmtroll över lotterier oda bingospel 7.4.2 Hur sker kamrollel idag 9 7.4.3 Kcntroll av lotter och hhigobridcor 7.4.4 Skärpta regler an tillsyn och kmtroll 7.4.5 övriga förslag om kontroll 97 7.5 Skatteregler för lotteri- oda spelverksanheten 98
328888888
839."
m.m.
7.5.1 Skatt på lotterivinster 98 7.5.2 Skatt på bingospel 99 7.5.3 Avgifter 101 7.5.4 Registreringsavgift 102 7.5.5 Tillståndsavgift för lotterier 102 7.5.6 Tillståndsavgift för bingospel 102 7.5.7 Avgift för typgodkännande av lott, m.m. 103 7.5.8 Avgift vid försöcsverksanhet ned 103 komunal tillståndsprövnjng 7.5.9 Tillståndsprövnjng för lotterier 104 oda bingospel 7.5.10 Tillståndsavgift för utbetalnings— 104 auto'rat 7.6 Nbrgtxxlagens spel och lotterier 104 7.7 Sanspel med olika spelbolag 106 7.7.1 Perminglotteriet 106 7.7.2 Tipstjänst 107 7.7.3 AIG 109
7. 7.4 övriga intressenter 110
7.8 Ett folkrörelseägt spelbolag 111 7.8.1 Spelbolag enligt finska mdellen 111 7.8.2 Spelbolag enligt svensk nodell 117
7.8.2.1 Verksanheten i ett folkrörelse— 117
ägt spelbolag 7.8.2.2 Bildande av ett folkrörelseägt 120
spelbolag 7.9 Effekter på statsbudgeten av föreslagna åt- 123 gärder 8. Mmmm 126 8.1 Specialmtivering 126 8.1.1 Förslaget till ändring i lotterilagen 126 8.1.2 Övriga författningsförslag 129 519205 1. Karmittédjrektiv
2. utsättning i olika spelformer
3. Utvecklingen för olika spelfonrer
4. Hearings
1. Förslag till Lag un antag i lotterilagen (1982: 1011)
Härigencm föreskrivs i fråga om lotterilagen (1982: 1011) dels att 16 5 skall upphöra att gälla,
dels att 4, 12, 14, 15, 25, 26 och 31 åå skall ha följande ly—
delse,
dels att rubriken nämast före 11 5 skall lyda "Andra lotterier scm får anordnas efter tillstånd eller registrering", och rubri— km nämast före 17 & "Lotterier sen får anordnas utan tillstånd
eller registrering " ,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer 6 a och
26 a åå av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslafn lydelse
45
lotteri an pengar eller pengars värde får inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allrränheten i andra fall eller i annan ordning än som anges i denna lag. Det— sarmn gäller i fråga om sådant automatspel, roulettspel, tär- ningsspel, kortspel och bingospel som inte anordnas för allmän-
heten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.
Särskilt tillstånd av rege— ringen enligt första stycket får inte meddelas såvitt gäller kedjebrevsspel och liknande spel som avses 1 & tredje stycket eller sådant automatspel som ger
vinst i form av pengar, vär-
debevis, spelpolletter eller
Särskilt tillstånd av regeringar enligt första stycket får inte meddelas såvitt gäller kedjebrevsspel och liknande spel som avses i 1 5 tredje stycket eller sådant automatspel som ger vinst i form av pengar,
värdebevis , spelpolletter
Nuvarande lydelse
liknande .
Föreslagen lydelse
eller liknande om inte auto-
netsElet anordnas av en sådan sanmanslutning san avses i 11 5.
Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det
san villkor för deltagande krävs nledlerskap i viss sanmanslut—
ning, an denna väsentligen har till uppgift att anordna lotteri—
er eller när lotteriet eljest, såsan med hänsyn till omfatt—
ningen eller till villkoren för deltagande, är att jänställa ned
ett lotteri som är anordnat för allmänheten.
I sådant lotteri som får anordnas med stöd av 11 & får vinsterna inte utgöras av & eller värdeEHLer. an lotteriet får bedrivas inom flera län, får tillståndsrjyn— digheten dock medge att vinster utgörs av värde— 103223-
öaå
Förslutna lotter och bin—
Qbrickor skall vara av gård typ. Frågor an'god—
kannande prövas av lotteri— nännden.
Vid binglspgl med vinst i form av EEE-£ skall det finnas av lotterinännden
godkänd kontrollutrustning .
126
I sådant Lai—rigael som får anordnas med stöd av
11 5 får inte både ang—
vinster och vinster av annat
slag förekcnma samtidigt .
Vid tillståndsprövning mligt 11 5 skall särskild hänsyn tas till vilket behov av lotteriinkcmster son sanmanslutningen kan anses ha för sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier son kan antas finnas på marknaden. On det inte finns särskilda
skäl till annat, får tillstånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kanner att lärma salmenslutningen skälig avkast—
ning .
14 51
Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspel eller liknande spel eller automatspel, rou— lettspel, tärningsspel, kort— spel eller bingospel enligt l & tredje stycket eller 7—11 5, får efter tillstånd anord— nas av en sådan sarmanslut— ningsomavsesillåochsom är verksam huvudsakligen inom endast en komml'i, under för— utsättning
1. att antalet insatser och vinster
bestända enligt uppgjord plan.
2. att vinsterna inte ut—
görs av Egger eller lärde- %D
3. att värdet av varje insats upgår till hg?" t tio kronor,
1 Senaste lydelse 1983: 1083.
lotteri, vilket inte är kedjebrevsspel eller liknan— de spel eller automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt l & tredje stycket eller 7—11 åå, får efter registrergg' anordnas av en sådan saxmanslutning som avses i 11 5 oda son är verksam huvudsakligen inom endast en komun, under förutsättning
samt värdet av dessa är
2. att lotteriet inte
bedrivs från fasta försälj— ninggplatser,
Ändringar innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
4. att värdet av hgg" sta vinsten uppgår till hä" t 500
kronor,
&. att det saxmlanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,
&. att lotteriet bedrivs endast inan den eller de kormuner där samnanslutningen är verksam
samt
Z. att insatsernas sarrman— lagda belopp i de lotterier som sanmanslutningen med stöd av denna paragraf anordnar under en tolvmånadersEriod uppgår till högst 30 000
kronor;
Om det inte finns särskilda skäl till annat, får till— stånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kom—
mer att lämna sannanslut—
ningn skälig avkastning.
;. att det santnanlagda värdet av vinsterna motsva— rar minst hälften av insats— ernas värde,
3. att lotteriet bedrivs endast inc-n den eller de konmmer där samanslut—
ningen är verksam,
&. att insatsernas sannfin— lagda belopp i de lotterier som sammanslutningen med stöd av denna paragraf an— ordnar mder en treårsperiod uppgår till högst
300 000 kronor samt
6.. att det finns en av
länsstxrelsen wänd före—
ståndare för lotteriet .
Nuvarande lydelse
någ: om tillstånd enligt 14 & prövas av Elismdig— heten i den komun där sam-— nanslutningen huvudsakligen är verksam. Tillstånd skall avse en tid om tre år, an det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.
Lotterinänndm utövar, cm inte annat följer av tred—
j_e_ stycket, den centrala tillsynen över efterlevnaden av derma lag och de före— skrifter scm har meddelats med stöd av lagen.
Tillstm diget utövar dm nämre tillsynen över
sådana lotterier som får
lSå
25
Räistrering enligt 14 & skall ske hos länsstyEelsen
innan lotteriverksamheten påbörjas. Ny anmälan om raistrering skall därefter Q'ras vart tredje år.
Länsstyrelsen skall utse kontrollant för lotteriet.
Den san anordnar lotteriet skall varje årsskifte läxma
länsstyrelsen upmift cm onslutningen och behåll—
ningen av de lotterier san har anordnats under året.
lotterinärmden utövar, om inte annat följer av färde stycket, den centrala till— synen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrif— ter son har meddelats med stöd av lagen.
lotterinännden utövar den närmare tillsynen över såda—
na lotterier som får
Nuvarande lydelse
anordnas efter tillstånd av w_i_"gpeten. länsstyrelse skall efter annodan biträda lotterinännden vid tillsynen över sådana lotterier som anordnas ned tillstånd enligt ll & od": scm får bedrivas
inom länet .
Föreslagen lydelse
anordnas efter tillstånd av näxmden. länsstyrelse skall efter annodan biträda lot— terinännden vid tillsynen över sådana lotterier san anordnas ned tillstånd en— ligt 11 5 och scm får bedri—
vas inon länet.
Länsstyrelsen utövar den
nar-nare tillsypen över sådana lotterier som får
anordnas efter tillstånd av
länsstyrelsen och sådana lotterier som får anordnas
efter rgistrering ned stöd av 14 5. *
Tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligt 4 5 första stycket utövas av den myndighet
scm regeringen bestämmer .
Den som har tillstånd en— ligt denna lag är skyldig att efter anmodan av tillsynsnyn— digheten länna upplysningar samt tillhandahålla hand— lingar eller annat scm behövs för tillsynen.
265
Den som har tillstånd enligt denna lag eller ned stöd av 14 & anordnar lot- teri efter registrering är skyldig att efter anmodan av tillsynsnyrriigheten lärma upplysningar samt tillhanda— hålla handlingar eller armat san behövs för tillsynen.
Nuvarande lydelse
Polisprypdigetens beslut enlig1_: denna lag får över— ' klang hos länsstyrelsen genan besvär.
Länsstyrelsens beslut en— ligt denna lag får överklagas
hos lotterinärmden & besvär. Nämndens beslut i sådant fall får inte över— klagas. Närmden får dock hänskjuta ärendet till rege—
ringen, om det är av större vikt.
lotterinänndens beslut i frågor rörande tillstånd scm avses i 7 5, 9 5 andra styc— ket andra meningen, 13 5
Fores lagen lydelse
26aå
lotterinännden får hos den
som tillverkar Qända lotter odm binärickor
kontrollera tillverkning, lottflöde oda lottsatser.
31 52
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får över— klagas hos lotterinännden. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nännden får dodt hänskjuta ärendet till regeringen, en det är av större vikt.
Lotterinänndens beslut i frågor rörande tillstånd somavsesi7 5, 9åandra stycket andra neningen,
2 Senaste lydelse 1983:1083. Ändringen innebär bl. a. att
första stycket upphävs .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
första stycket andra neningen 13 & första stycket andra eller 21 5 får överklagas hos meningen eller 21 5 får
regeringen genom besvär. överklagas hos rege— ringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
2 F&slag till Lag an ändring i lagen (1928: 376) an skatt på lotterivinster
Härigenan föreskrivs att 1 & lagen (1928: 376) om skatt på lot— terivinsterl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
152
FöreslaE lydelse
Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt
lotteri .
Skatten utgör fyrtio pro— cent av vinstens värcb i fråga om vinst vid vinstdrag— ning i Vinstsparande anordnat av bank eller Vsparkassa och trettio procent av vinstens Värde i fråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kromr.
1 Lagen antryckt 1984: 152.
Skatten utgör fyrtio pro— cemt av vinstens värde i fråga om vinst vid vinstdrag— ning i vinstsparande anordnat av bank eller sparkassa och trettio procent av vinstens värde i fråga en annan vinst. Skatt skall dodt inte betalas ned högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor, eller i fråg cm vinst i lotteri som har än-
ordnats av en sådan sanman—
slutning som avses i 11 &
lotterilagen (1982: 1011) fenhundra kromr.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152. 2 Senaste lydelse 1986: 524.
Nuvarande lydelse Fores lagen lydelse
Skatt betalas inte för
1. vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade prenieobli— gationer,
2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,
3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972: 820) om skatt på spel,
4. vinst som uppgår till 4. vinst som uppgår till
högst etthundra kronor. högst etthundra kronor, eller i fråä om lotteri som har anordnats av en sådan saman— slutning som avses i 11 & lotterilagen, fe'rhundra kro— nor .
vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.
skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som
inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
3 förslag till
Lag cm ändring i lagen (1972: 820) an skatt på spel
Härigenom föreskrivs att 1, 10 och 11 55 lagen (1972: 820) cm skatt på spell skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Spelskatt erläggp enligt denna lag till staten för sådant rullett— eller bingo— spel scm kräver tillstånd enligt lotterilagen (1982: 1011).
15
FöreslaE lydelse
Spelskatt betalas enligt denna lag till staten för sådant roulett— eller bingo— spel san kräver tillstånd enligt lotterilagen (1982: 1011). Statt betalas dock inte för sådant bingo- sEl, san får anordnas ned stöd av 11 & lotterilaggn om vinsterna inte utgörs av pågar.
Kortspel och tärningsspel jämställs i denna lag ned
roulettspel .
Spelskatt utgår i fråga cm
109
1. roulettspel, för xarje kalendermånad då dcattskyldighet föreligger, ned 6 000 kronor för tillstånd san innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och ned 2 000 kronor för
1 Lagen uttryckt 1984: 157. Senaste lydelse av lagens rubrik l975:145.
Nuvarande lxdelse Föres lag 12delse
tillståni i annat fall. On ett tillstånd avser fler än ett spel— bord skall dock nännda belopp höjas ned 3 000 kronor respektive 1 000 kronor för varje spelbord utöver ett,
2. bingospel ned åå pro— cent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgif— ter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
2. bingospel ned i procent av värdet av erlagda spelin— satser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
115
Redovisning för skatt på roulettspel lännas för varje kalender- månad. Skatt på bingospel redovisas för redovisningsperioder on
två kalendennånader .
Deklaration skall lämnas för
varje spelplats. Msskatte—
verket får medge att en ge— mensam deklaration lännas för flera Spelplatser.
Skattskxldig skall länna deklaration för varje spel- plats. Riksskatteverket får medge att en gemensam dekla— ration lännas för flera spel— platser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
4 Förslag till lag om ändring i lm (1987: 443) an försöcsverksanhet ned komunal tillståndspröwu'n; enligt lotterilagen (1982: 1011)
Härigenom föreskrivs att 2 och 3 Gå lagen (1987: 443) en för— s'cksverksanhet med kammal tillståndsprövning enligt lotteri— lagen (1982: 1011) Qcall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Foreslafn lydelse 2 &
Den konmJnala nännd som kammen bestämner prövar frågor om tillstånd enligt
— 11 5 lotterilagen- 11 & lotterilagen
(1982: 1011), on ansökningen (1982: 1011), cm ansökningen görs av en samenslutning som görs av en sanmanslutning som huvudsakligen är verksam i huvudsakligen är verksan i kammen och lotteriet skall kommen och lotteriet skall bedrivas endast incm kolmu- bedrivas endast inan komu- nen,_ nen.
— 14 & lotterilagg, om an— söminggn annars skulle ha
prövats av EDM'Qeten i komunen.
3 5 Har en komunal nännd ned- Har en komunal nännd ned— delat tillstånd till ett delat tillstånd till ett lotteri, utöxas den närmare lotteri, utövas den närmare tillsynen över lotteriet tillsynen över lotteriet enligt 25 å andra stycket enligt 25 5 tredje stycket lotterilagen (1982: 1011) av lotterilagen (1982: 1011) av
närrnien. nännden.
Frågor om varning och återkallelse av tillståndet enligt 27 &
lotterilagen prövas av nannden.
Denna lag träder i kraft de 1 juli 1988.
5. Förslag till
Emils en ändring i lotteriförordningen (1982: 1012)
Härigenom föreskrivs i &åga an lotteriförordningen
(1982: 1012)
dels att nuvarande 4 5 skall betecknas 6 &,
dels att 3 5 skall ha följande lydelse,
dels att i förordningen skall införas två nya paragrafer, 4
och 5 65, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslag lydelse
351
För bevis an tillstånd enligt lotterilagen (1982: 1011) skall
avgift betalas med följande belopp:
bevis cm tillstånd att anordna lotteri san avses i 7—10 5 eller 16 &
600 kromr,
bevis an tillstånd att anord— na lotteri som avses i 11 €,
cm det sannanlagda xärdet av insatserna i lotteriet kan
antas överstig 150 000 kronor akronor,
bevis om tillstånd att anordna lotteri scm avses i 7—10 åå 600 kronor
bevis an tillstånd att anord—
na annat lotteri än binggpgl scm avses i 11 5, om det
sanmanlagda värdet av insats— erna i lotteriet kan antas underst-ig 150 000 kronor mellan 150 000 kronor och 300 000 kronor
...-.....
600kronor
......o...---...
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
överstig 300 000 kronor 900 kronor,
bevis om tillstånd att
anordna binääl som avses i 11 å, om det samenlagda värdet av insatserna i
lotteriet kan antas understiga 10 miljoner kronor ligga mellan 10 miljoner kronor och 20 nt'llm' er kr0nor......... 3 000 kronor
överstiga 20 milm er kronor ................5 000 kronor,
bevis om tillstånd att anordna lotteri, meddelat av regeringen
.......... ........ 600kronor bevis antillståndi annat fall 300kronor
On sanna bevis avser flera tillstånd, betalas avgift endast för det tillstånd som har den högsta avgiften.
Om en fråga cm tillstånd har prövats av en komunal nämd ned stöd av lagen (1987: 443) cm försöksverksanhet med komunal tillståndsprövning elligt lotterilagen (1982: 1011), skall avgiften betalas till kannunen.
Nuvarande l&lse Föreslagen lydelse
45
För registrering av sanmanslutning enlig 14 & lotterilaä(l982:1011) skall
avgift betalas med. . . . .699 kronor.
Så
För bevis om wäl-mande av förslutna lotter, bingärickor och kontrollutrustning enligt 6 a 5 lotterilagä
(1982lell) skall aygift betalas ned. . . . .900 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.
6 Förslag till F&nrdning cm ändring i förordningen (1984: 248) an skatt på lotterivinster
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1984: 248) om skatt på lotterivinster
dels att 1 5 skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, la &, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse FöreslaE lydelse
l 5 När lotterinännden eller en länsstyrelse neddelar tillstånd till ett lotteri med skattepliktig vinst enligt lagen (1928: 376) en skatt på lotterivinster, skall nännden eller länsstyrelsen läma uppgifter till riksskatteverket cm 1) anordnarens namn och adress, 2) den som fått uppdrag att öva tillsyn över lotteriet, 3) skattepliktiga vinster enligt uppgjord plan,
4) den för lottförsäljningen bestämda tiden,
5) den tidpunkt som bestämts för dragning i lotteriet.
Nuvarande lydelse
Bestännelserna i första
stycket skall tillägg" s även när lotterinännden eller en
lansstEelse utser kontrollant för ett lotteri
som anordnas efter tillstånd av regering.
Föreslagen lydelse
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
165
Bestärmelsema i l 5 skall
tillagas även när lotterinämnden eller en
lansstEelse utser kontrollant för ett lotteri
som 1. anordnas efter tillstånd
av räing eller 2. ned stöd av 14 6 lotterilag (1982: 1011) få] anordnas efter registrering.
I fall som avses i första
stycket 2 skall uwiftsgyldiggeten fullgöras av kontrollanten.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.
Uppdraget
Upmraget har varit att lägga fram förslag scm underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksanhet genom lotterier och
spel.
Förslagen omfattar bl.a. följande förenklingar och förbättringar av folkrörelsernas spelverksanhet.
i— slopande av tillståndskravet för vissa lokala lotterier
— Vissa andra ändringar i gällande regler för lotterier och bin— gospel.
-— Införande av penningvinster i lotterier oda bingospel.
i- I samband därmed skärpta regler cm tillsyn och kontroll över spelverksamheten .
'- Tillstånd för folkrörelserna att bedriva vissa automatspel, som ger vinst i form av pengar eller värdebevis.
— Vissa ändringar av avgiftsbelopp och skatteregler för lotterier och spel.
1— Samarbete ned de statliga spelbolagen i skilda former. 3— Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag. Tillstånd '— registrering
Det föreslås att tillståndskravet slopas för sådant lokalt lotteri,
som anordnas av en ideell förening och som säljs inan konmmen
huvudsakligen av egna medlemar. Förslaget anfattar ej försäljning
från fasta försäl jningsplatser .
Det föreslås att det istället införs ett systan där de föreningar som får anordna lotterier registreras. Förening, som avses i 11 & lotterilagen och scnl önskar anordna lotterier, anmäler detta till registreringsmyndigheten, länsstyrelsen. Vid registreringen hos länsstyrelsen skall uppgifter cm föreningens nalm, lotteriförestån- dare och kontrollant för föreningens samtliga lotterier antecknas. Förening, som sålunda registrerats, får under en treårsperiod an- ordna lotterier, där insatsernas samranlagda belopp uppgår till högst 300 000 kronor. Föreningen skall betala en särskild registre— ringsavgift på 600 kronor.
Vissa andra ändringar i gällande regler
Bland de övriga ändringar i gällande regler för lotterier och bin— gospel, som här föreslås, kan följande nännas.
'- Föreskriften cm att behållningen i bingospel skall vara minst 15 procent tas bort. Kravet på att bingospelet skall länna skälig avkastning kvarstår dock.
— Vid lotterier och bingospel uttas endast _em_ avgift för varje lännat bevis an tillstånd. Det gäLler även en flera föreningar i en allians är anordnare av lotteriet eller spelet. Tillstånde— avgiften föreslås vara differentierad ned hänsyn till anslut— ningen i lotteriet. Införande av pmningvinster i lotterier och bingospel
För att folkrörelsernas lotterier och spel skall kunna bedrivas på samt-: villkor som de statliga spelbolagen, föreslås att vinster får utgöras av pengar. Detta förslag omfattar inte lotterier och bingo- spel enligt 17 och 17.51 55 i lotterilagen. Vid lotterier får både penningvinster och andra vinster förekama. Vid bingospel får vins— terna utgöras av antingen penningvinster eller andra vinster. Det
senare är notiverat av bl.a. skattetekniska skäl.
I lotterierna föreslås inga beloppsgränser för insatser eller vinster. För bingospelet är högsta vinsten begränsad till värdet av ett halvt basbelopp beräknat enligt lagen (1962z381) cm allnän försäkring.
Skärpta regler cm tillsyn och kontroll
För att möjliggöra slopandet av tillståndstvånget och införandet av penningvinster i vissa lotterier och spel, föreslås vissa skärpta regler om tillsyn oda kontroll av spelverksanheten.
Lotterinänndel utövar, med stöd av 25 & lotterilagen den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen och utfärdar de föreskrifter och rekomendationer, san behövs för tillänpningen av gällande
bestämmelser .
Kontrollanter, som förordnas av respektive myndighet, bör äga er— farenhet och goda kunskaper i de arbetsuppgifter som är förenade med uppdraget. Kontrollant bör få utbildning genan lotterinänndens försorg i alla de frågor, som berör spelens bedrivande och redovis- ning. Hel— eller deltidsanställning av kontrollant bör övervägas. I varje fall bör kontrollantens förordnande cmfatta flera spel under
en längre period.
I de bingohallar, där spel med penningvinster förekcnmer, skall endast sådan särskild kontrollutrustning som godkänts av lotteri-— nälmde'l få förekame.
Lotterinämnde'x får med stöd av lotterilagen befogenhet att typgod— känna förslutna lotter och bingobrickor ros lottillverkaren kon- trollera lotter, lottflöde och lottsatser m.m.
Kostnader för arvode till kontrollanterna skall i princip bäras av spelanordnarna och belasta respektive lotteri och spel.
Tillstånd till vissa autamtspel
Ehnlig't gällande bestämnelser har folkrörelserna i dag inte möjlig— het att bedriva autcmatspel, san ger vinst i form av pengar, värde— bevis eller liknande. På fartyg i internationell trafik kan till— stånd till sådant spel meddelas spelanordnaren av lotterinärmden. I övrigt är myntspelsautonaterna förbjudna i landet sedan den 1 januari 1979. Inte ens regeringen kan meddela sådant tillstånd.
Jag föreslår nu, att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande om att få meddela folkrörelserna tillstånd till sådant automatspel under vissa villkor. Även cm statsnakterna inte är beredda att lämna tillstånd till sådana automater, där enbart slunpen avgör om vinst utbetalas, så föreslås att folkrörelserna med ensamrätt får bedriva spel med s.k. skicklighetsautanater. I den spelautomaten kan spelaren öva upp en viss färdighet och därmed också påverka vinstutbetalningen. På den internationella narknaden finns ett stort antal skilda autoneter av denna typ. Den finska Penningauto— matföreningen och Röda Korset i Norge bedriver med ensamrätt sådana autotratspel. Det är angeläget att spelautanaterna inte placeras i en miljö som är olänpliga för barn och ungdan. Vid utplaceringen av dessa autonater bör även lokalens ändamålsenlighet samt lokalens belägenhet noga prövas. För samhället och folkrörelserna näste det vara synnerligen angeläget att automatspelet med vinster i form av pengar eller värdebevis bedrivs på sådant sätt att sociala och ekonaniska konsekvenser undviks.
Behållningen av spelet med utbetalningsautomater skall tillfalla folkrörelser—na. Sådant spel i enskilt vinstsyfte bör förbjudas.
I avvaktan på att statsnekterna tar ställning till dessa frågor, bör viss försöcsverksanhet få bedrivas ned spelautomater av skilda slag. Enligt vad jag erfarit komer bl.a. Riksidrottsförblndet att söka tillstånd för en lottautomat, som är baserad på cn—line—tek— nik.
Avgifter odn skatter
Jag föreslår att föreningarna betalar en registreringsavgift på 600 kronor i samband ned att de registreras för att anordna lokala
lotterier .
Avgifterna för bevis om tillstånd till andra lotterier än bingospel enligt 11 & lotterilagen bestäms ned utgångspunkt i anslutningen till 300 kronor, 600 kronor respektive 900 kronor. För bevis om tillstånd till bingospel enligt sanne paragraf utgår en avgift på 1 000 kronor, 3 000 kronor respektive 5 000 kronor med utgångspunkt i mslutningen. Endast % avgift uttas för varje tillstånd.
Vid spel ned utbetalningsautm'at uttas en fast avgift per autmat och månad.
Skatt på bingospel, där penningvinster förekonmer, utgår med 3 procent av anslutningen. För bingospel ned endast andra vinster utgår ingen skatt.
Lotterier med endast andra vinster än penningvinster är helt befri— ade från skatt. Penningvinst i folkrörelselotteri, som uppgår till högst 500 kronor, år likaledes skattefri. För övriga vinster i form
av pengar utgår skatt med 30 procent av vinstens värde.
Skattekontrollen sker ned hjälp av utsedda kontrollanter odn på basis av fastställda vinst— och spelplaner. I övrigt skall de före- skrifter, scm riksskatteverket utfärdar, iakttas.
Sanarbete med statliga spelbolag
I utredningen föreslås att folkrörelsenna länpligen bör ta kontakt ned de statliga spelbolagen för att säga uppnå samarbete ned dem i skilda spelformer. För att de ideella föreningarna skall kunna fömya och utveckla sin spelverksamhet kan ett sådant sanerbete vara till stor hjälp. Detta gäller även sedan ett folkrörelseägt spelbolag bildats.
Jag föreslår att folkrörelserna genom vissa egeninsatser skall få behållningen av fyra extra utgångar av Penninglotteriets Trisslot—
terier per år .
Med Tipstjänst kan idrotten utveckla samarbete i skilda spelformer baserade bl.a. på bolagets on—line—utrustning.
Oddset skulle, enligt min mening, vara en bra spelform för ett sådant samarbete. Med de tekniska resurser som står till förfogande skulle oddset kunna anknytas till idrottstävlingar av skilda slag.
Med hjälp av Tipstjänsts on-line—teknik skulle bingospelet kunna samordnas i skilda hallar för att därigenom öca spelintresse och behållning.
Sedan 1979 har Tipstjänst fått regeringens tillstårxi att anordna tipsangångar, där överskottet från av bolaget anordnat stryktips och numera även måltips tillfallit olika idrottsföreningar od) idrottsförbund. Idrotten har därvid gemm narknadsföring av dessa tipscmgångar aktivt medverkat till kraftigt ökad avsättning i dessa omgångar. Mitt förslag är att regeringen tillåter att denna form av samarbete mellan idrotten od". Tipstjänst får utvecklas oda fördju— pas. "Lydcosparken" och de "Stora Tipsveckorna" är ett bra exempel på hur idrotten och Tipstjänst kan samarbeta med ett gott resultat för båda parter.
Även AB Trav och Galopp (ATG) har en teknisk utrustning, son enligt min nening, skulle kunna komma till rytta för folkrörelsernas lot— teri— och spelverksanhet. Initiativet till ett sådant samarbete ned A'IG på spelmarknaden bör tas av folkrörelserna.
Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag
Innan beslut fattas cm bildande av ett folkrörelseägt spelbolag, föreslås att folkrörelserna bildar en samarbetsorganisation för handläggning av frågor a'n lotterier och spel. Organisationens upp- gift blir att följa upp de förändringar, som sker på spelmarknaden
på grund av de i utredningen framförda förslagen. Organisationen bör vidare överväga vilka spelformer, scm folkrörelserna med ensam- rätt vill bedriva, vilken del av spelmarknaden som till äventyrs skall lännas fri för kamersiella intressen och vilka samarbets— partners som skall väljas för olika spelformer.
Saltlarbetsorganisatimen bör också noga överväga de frågor san måste lösas i samband med bildandet av ett spelbolag i aktiebolagsform. Aktiekapitalets storlek, stiftare av bolaget, villkor för bolags— bildningen, stiftelseurkund, förslag till bolagsordning och förslag till den verksanhet son bolaget ska bedriva samt hur behållningen skall fördelas.
Bolaget bör ges nöjlighet att verka på i princip sanna villkor som de statliga spelbolagen och A'IG, vilka är befriade från il'lkmlst— skatt.
Jag föreslår, att det först när sanarbetsorganisaticnen övervägt och fattat beslut i förenännda frågor, bildas ett folkrörelseägt spelbolag med ensamrätt att bedriva viss lotteri och/eller spel— verksamhet. Bolaget bör ma ett självständigt aktiebolag och inte utgöra ett dotterbolag till något annat spelbolag. Styrelseplatser— na fördelas nellan folkrörelsegrupperna. Fn styrelseplats tillsätts av regeringen. Staten förutsätts därenot inte äga något aktiekapi— tal i bolaget.
2 UI'RENIIGSUPPDRAGEH'
2.1 Fo1krörelsernas lotterier och spel
Det har visat sig att lotterier odl spel har stor ekonomisk bety— delse för ideella föreningar. Många ideella organisationer skulle inte kunna bedriva sin verksanhet i önskad omfattning, du de inte kunde räkna ned en god avkastning från lotterier och spel, särskilt bingo. Det är därför beklagligt att samtidigt scm behoven av medel till att bedriva den ideella verksanheten örat, har folkrörelsernas spelmarlmad av skilda skäl inte utvecklats på samma sätt scm de statliga spelbolagens. För 10 år sedan utgjorde folkrörelsernas spel över 34 procent av den totala spelnarknaden, idag är de ide— ella föreningarnas del av denna spelnarknad endast 19 procent. Utvecklingen går fortsättningsvis i ogynnsam riktning för den ide- ella sektorn. Folkrörelsernas lotterier och spel har uppenbara nackdelar i konkurrensen med de statliga spelbolagen. De statliga spelbolagen kan, till skillnad från folkrörelserna, erbjuda pen— ningvinster. De har helt andra resurser när det gäller marknads— föring och teknisk utrustning. Vissa av de lotterier och spelfor- ner, som borde tillhöra folkrörelsernas anråde, har de statliga spelbolagen tagit hand cm och utvecklat på ett framgångsrikt sätt. Redan 1979 års lotteriutredning (SOU l979:29) uppnårksanmade denna utveckling och pekade på risken av att de statliga spelbolagen skulle tillåtas öka sin spelverksanhet i sådan anfattnirg att det kunde nedföra en ogynnsam utveckling för den ideella sektorn. Ut- redningen ansåg att det statliga spelet därför inte borde tillåtas att ytterligare breda ut sig på det ideella spelets bekostnad. Departmentschefen ansåg erellertid i propositionen (1981/82zl70) ned förslag till lotterilag, m.m. att det, enligt hans nening, då inte fanns tillräckligt underlag för påståendet att de statliga spelen skulle ha brett ut sig på de ideella lotteriernas bekostnad. Utvecklingen har emellertid blivit en helt annan än vad då kunde förutses. Olsättningen på de statliga spelformerna har ökat mycket kraftigt, nedan folkrörelsernas spel har haft en mer blygsan ut— veckling (se bilaga 2 och 3).
Det anses angeläget att stödja de ideella föreningarna, san bedri- ver en allmännyttig verksanheft i sanhället. Det är därför viktigt att de ges så goda förutsättningar som möjligt att gencm lotterier och spel finansiera sin verksanhet. Det råder en bred politisk
enighet om att de ideella föreningarna skall stödjas i skilda for—
ner-
2.2 Bakgrund
Företrädare för folkrörelser har vid olika tillfällen till rege— ringen framfört krav cm förändring och förenkling av lotterilagen och dess tillänpningsföreskrifter sann. förbättrirg av folkrörel— sernas nöjligheter att utveckla och anordna nya spel och spelfor—
ner.
I ett flertal motioner till 1986/87 års riksdag framförs också liknande krav.
Dessa krav kan sammanfattas enligt följande 2.2.1 Statens spel - folkrörelsernas spel
*— Begränsa TRISS—lotteriet, eller för över lotteriet till folkrö-
relserna. '— Tipstjänsts vinster till idrotten.
.— Låt folkrörelserna få större möjlighet att starta upp nya spel och spelformer
1— Låt idrotten utveckla även andra tipsforrrer till gagn för sin ekoncmi.
1— Gör en klarare gränsdragning nellan statens oda folkrörelsernas spel-
- Spel ned direktdragning (kvicklotteri) förbehålles föreningar av olika slag.
'.- Inkomster från statliga spel scm inkräktar på föreningars in— kanstmöjligheter bör koma föreningslivet till del.
1— Föreslå åtgärder för att ge folkrörelserna en större andel av
inkonsterna från spelverksamheten. 1— Upphäv förbudet not enarmade banditer.
Folkrörelser-na har vid olika tillfällen påtalat att statals spel sedan mitten av 70—talet, bl.a. genom införandet av nya spelformer och ökad nerknadsföring, kraftigt har ökat sin andel av spelmarkna— den. ömingen har delvis skett på fnlkrörelsernas bekostnad, vilka minskat från 34 procent 1975 till 18 procent 1986 i andel av dm totala narknaden.
Denna utveckling har nedfört stora ekonomiska problem för folkrö— relserna och står ej i överensstämelse ned 1979 års lotteriutred— ning i vilken uttalades "att statliga lotterier ej skall tillåtas expandera på folkrörelsernas bekoetnad."
Enligt folkrörelserna beror de statliga spelens starka expansion bl.a. på att de kan bedrivas på andra och i trånga fall gynnsammare villkor än folkrörelser-res, vilka är starkt reglerade i lotteri— lagen och dess tillänpningsföreskrifter.
De fördelar man anser de statliga spelen har jämfört med folkrörel— selotterierna är bl.a. följande
* hög anslutning * proffessionell narknadsföring
* utvecklade distributionskanaler * teknisk utrustning
* förenklat tillståndsf'c'nrfarande * penningvinster
* nonopol genom statliga (motsv.) företag.
Folkrörelserna ser nu en stor risk i att statens spel, senast genom penninglotteriets TRISS, gör intrång på den spelmarknad som av tradition har varit förbehållen folkrörelserna, nämligen lotterier med direktdragning (kvicklotteri).
Med anledning av detta har folkrörelserna starkt betonat att "rå- gången" nellan statens spel och folkrörelsernas spel skyndsamt måste klarläggas i syfte att ge folkrörelserna större nöjligheter att utveckla och anordna nya spel och spelformer.
2.2.2. Förenklingar — lagändringar
1— Enklare regler, minskad detaljreglering, avbyråkratisera myndig— hetskontrollen
— ge folkrörelserna större inflytande över tillståndsgivningen — ge folkrörelserna bättre service
— förbättrad kontroll
— översyn av tillänpningsföreskrifterna.
Folkrörelserna är klart oroade över tillstårxisnymiighetenlas sätt att skriva tillänpningsföreskrifter under senare år och har i skri— velse 1984 till regeringen sagt följande:
"Det faktum att lotterilagen är en s.k. ramlag har inne— burit att tillståndmyndigheten känt behov av att utfärda en mängd tillänpningsföreskrifter till lagen. Lotterinärmden ut- färdar sålunda dels anvisningar scm utges i kamerskollegiune författningssamling dels i interna prcmmlorier i sådan cm— fattning att hela lotteriområdet börjat bli svåröverskådligt. Trots denna mångfald av anvisningar synes tolkningssvårig— heter kvarstå. Även lotterinämxien synes ha problem ned tolk- ning av lotterilagen, vilket i vissa fall medfört oklara anvisningar. Vi har även märkt en tendens att länsstyrelserna vid tveksamhet ger avslag i tillståndsfrågor för att genom tillståndshavarens besvär få klarhet hos lotterinämden. Detta har för många tillståndshavare inneburit förseningar
med åtföljande inkonstbortfall. Genan en alltför reglerad tillståndsprövning försvåras också nyskapandet inan lotteri— området. Tillkonsten av nya lotteriformer, nya distributions— och försäljningskanaler samt nya lottyper försvåras om dessa möjligheter bortregleras av myndigheterna. " (RF, IOGT m.fl. 1984)
Folkrörelser—na anser att de bör ges större frihet att bedriva lot— terier på ett ansvarskännande sätt. linan folkrörelserna finns idag en bra intern kontroll och officiella revisorer, varför man ej ser något hinder i att ett större ansvar förs över på folkrörelsenaa. Detta skulle kunna åstadkoms genom ett enklare ansökningsförfa—
rande och en minskad detaljreglering.
Vad gäller frågan an bättre service till folkrörelserna i lotteri— frågor har dessa betonat att lotterinäxmden bör vara ett service-— organ åt tillståndshavarna. Nämnda) skall tillse att lotterier kan bedrivas på ett enkelt och effektivt sätt.
2.2.3 Lotterier 1— Tillåt penningvinster i lotterier. - Avskaffa det årliga ansökningsförfarandet.
1 och med TRISS—lotteriets inträde på lotterimarknaden har förut- sättningarna för folkrörelsernas lotterier kraftigt förändrats. Det låga lottpriset konbinerat med att direkt kunna vinna pengar kom— mer, enligt folkrörelserna, att medverka till att slå ut förekom- nande rikslotterier och även lokala föreningslotterier. Det har redan visat sig att lokala lotterier, som säljs på sanna platser som TRISS—lotter, kraftigt minskar i försäljning när TRISS—lotten kanner ut i handeln.
Avsaknaden av penningvinster l folkrörelselotterier gör möjlighe- terna att konkurrera med statens lotterier mycket små. Vinstplaner med enbart varuvinster har kraftigt minskat i attraktivitet.
Genom att tillåta penningvinster i folkrörelsernas lotterier skulle en mera rättvis konkurrenssituation kunna uppnås.
Vad beträffar de lokala föreningslotterierna så upplever folkrörel- serna idag en omfattande administration och byråkratisering vid tillståndsansökningar.
Eh förenkling, genen att t.ex. avskaffa tillståndstvånget och istället införa någon form av registrering, skulle avsevärt under—
lätta denna hantering för föreningarna.
2.2.4 Bingo
— Slopa bingoskatten.
2— Tillåt penningvinster i bingo.
1— Tillåt nya spelformer i bingo.
— Bort ned 15 procentsp'a'rren (i nettobehållning) i bingo.
1— Endast en avgift för tillståndsbevis även en flera föreningar är spelanordnare
1— Förenkla utbetalningsrutinerna.
Folkrörelsernas bimospel har under den senaste tioårsperioden haft en blygsam utveckling. 1979 ersattes totalt i bingo l, 1 miljoner kronor och 1986 1,5 miljoner kronor. Omättningsökningen har i gemnitt varit ca 5 procent per år, medan kostnadsutvecklingen enligt konsmnentprisindex för motsvarande period varit mer än den dubbla.
Kostnaderna för bingoverksanheten, fränst lokalhyror och personal— kostnader, har ökat kraftigt samtidigt som den totala ersättningen legat på en konstant låg ökning, vilket medfört att nettobehåll— ningen får bingoverksanhet sakta gått ner för att nu ligga på
ca 15 procent. Många bingohallar har varit tvungna att slå igen på grund av att kravet en en nettoavkastning ned minst 15 procent ej
har kunnat uppfyllas.
Idag utgörs vinsterna i bingo huvudsakliga av presentkort, en hantering som bingoarrangörerna finner besvärlig. Redovisningsmäs— sigt ställer presentkortshanteringen till problem, eftersen pre— sentkorten i stor enfattning används till återspel. Bingopersonalen frestas ofta av spelarna att få lösa in presentkort i kontanter, t.ex. till 80 procent av värdet, vilket sätter personalen i svåra situationer. Vidare har det frankcnmit att det finns privata nä- ringsidkare som satt i system att lösa in presentkort not kontanter till ett lägre värde än det nem'nella. Dessutcm har spelare son vunnit presentkort på större belopp vid köp av varor äkat ut för att handlaren lagt till 55—10 procent på köpesumen för att kunden betalat ned presentkort.
Enligt folkrörelserna har möjligheterna att utveckla bingospelet varit små på grund av de tillänpningsföreskrifter som gäller. Sarn— nankoppling av bingohallar, flexiblare vinstplaner, ett slopande av bingoskatten och ett borttagande av lS—procentspärren vad avser nettobehållning är några av de åtgärder som nänns i syfte att ut— veckla och förnya bingospelet. Här har också pekats på det orimliga i att man för ett tillståndsbevis till bingospel i en 061 sanna spelhall fått betala en avgift för varje spelanordnande förening.
Ett införande av penningvinster skulle enligt folkrörelserna avse— värt tka spelets attraktionskraft, samtidigt som nya målgrupper skulle kunna dras till bingohallarna.
Ett borttagande eller en sänlmirrg av bingoskatten skulle direkt tillföra pengar till föreningslivet, samtidigt som detta skulle kunna ge utrymne för större marknadsföringsinsatser sen då skulle kunna samrdnas över hela landet.
2.2.5 Myntspelbolag
— Låt folkrörelserna bilda ett genensamt ägt myntspelbolag ned ensamrätt att driva lotterier, bingospel, allt automatspel samt roulettspel Od1 kortspel.
I sanband ned att folkrörelserna framfört krav en ett klargörande av "rågången" nellan staten och folkrörelsernas spel har också framförts att spel— och lotterimarknaden bör vara förbehållen en— dast staten och folkrörelserna. Då skulle också gränserna nellan staten och folkrörelserna vara enkla att dra.
Folkrörelserna vill därför ha nöjlighet att bilda ett genensamt ägt spelbolag ned eisamrätt att driva lotterier och bingospel nen också allt auteretspel samt roulett- och kortspel. Dessa tankar har tidi— gare framförts även av lotterinännden. Vidare har bl.a. rikspolis— styrelse] och några sociala nämnder framfört detta förslag i sina yttranden till justitiedepartementet, som för närvarande granskar lagen (1982: 636) en anordnande av visst autonatspel.
I Finland har Penningautcmatföreningen i snart 50 år med ensamrätt bedrivit en sådan verksanhet. Föreningen har byggt upp sin verksam— het på sådant sätt att utan kontrollerar tillverkning och utplace— ring av automater, service och drift, texning och inleverans av pengar. På förslag av föreningens beredningsgrupper fördelar soci— aldepartementet överskottet till olika organisationer.
Den finska modellen har stått sen förebild för de tankar sen folk— rörelserna m.fl. nu har fört fram.
Enligt folkrörelserna skulle ai sådan modell införd i Sverige avse— värt öka folkrörelsernas möjligheter att ta tillbaka tappade ande— lar på spelmarknaden, samtidigt son den också skulle medverka till en sanering vad gäller problanen kring förströelsespel och illegala
spel .
2.3. Utredningsdirekdven
Mot den bakgrunden är det angeläget att det undersöks på vad sätt fömtsättningarna för folkrörelsernas lotterier ytterligare kan förbättras.
Efter att ha samrått ned statsrådet Johansson och chefen för civil- departementet förordade statsrådet Lönnqvist att en särskild utre- dare tillkallades för att genomföra en sådan utredning.
Vid regeringssaxnxenträde 1987—02-19 beslöts att tillsätta en utred— ning ned följande uppdrag.
Uppdmget
"Utredaren bör lägga fram förslag sen underlättar för folkrörelser- na att förstärka sin ekonomi genen olika slag av lotterier, bl.a.
bingo .
Jag vill i det följande peka på några frågor sen utredaren särskilt bör undersöka och belysa som grund för sina överväganden och för— slag.
Ett sätt att underlätta för folkrörelserna att förbättra sin ekono— mi kan vara att i ärad utsträckning tillåta dem att anordna lotte— rier ned vinster i form av värdepapper. Vad gäller den speciella spelformen bingo bör också frågan en penningvinster ned maximerade vinstbelopp undersökas.
I detta samanhang bör utredaren pröva hur skattekontrollen skall
kunna ske.
Vid en uppvaktning den 22 oktober 1986 redovisade företrädare för folkrörelserna vissa krav och önskemål. Bl.a. framfördes önskemål en en utredning en ett folkrörelseägt nlynfspelbolag. Jag är beredd att tillmötesgå franställningen om en sådan utredning. Utredaren
bör följaktligen undersöka nöjligheten att ned ensamrätt förbehålla
folkrörelserna vissa spelformer.
Det bör ankoma på utredaren att belysa effekterna av att folkrör- elserna tillförsäkras en sådan ensamrätt samt att redovisa ett eller flem förslag till i vilken form detta skulle kunna ske. De för— och nackdelar san kan vara förknippade ned den ena eller andra lösningen bör därvid anges. Ett spelföretag där folkrörelserna har stort inflytande kan vara en lösning som bör övervägas. I utred— ningsarbetet bör tas till vara erfarenheterna av den ordning som tillänpas i Finland, där Penningautcmatföreningen har ensamrätten till allt autonatspel.
Utredaren bör vidare se över lotterilagens fasta beloppsgränser för insatser och vinster och undersöka effekterna av dessa gränser. Utredaren bör, om han finner det befogat, länna förslag till nya
sådana gränser .
I utredarens uppdrag bör också ingå att utvärdera nuvarande regler för tillståndsgivning och tillänpningen av dessa. Därvid bör bl.a. grunderna för tillståndsgivningen när det gäller bingospel stude— ras. I detta sanmanhang bör beaktas intresset av att anfattningen av en förenings ungdaleverksanilet är vägledande vid tillståndspröv- ningen. Utredaren bör vidare undersöka vilka förenklingar som kan genomföras av bl.a. reglerna för tillståndsgivning cdl hur sådana förenklingar kan förenas ned kravet på en effektiv kontroll över
lotterierna .
Utredaren bör vara oförhindrad att utreda och redovisa effekterna av också andra åtgärder än dem jag nu har angett som kan påverka folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden.
Incm justitiedepartementet har det nyligen påbörjats ett arbete för att belysa erfarenheterna av lagen an anordnande av visst automat—
spel.
Utredaren bör följa detta arbete. Utredaren bör också samråda ned folkrörelseutredningen (C 1986: 01 ) .
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör redovisas före den 1 juli 1987. För utredaren gäller regeringens direktiv (Dir 19845) till samtliga kcnmittéer och särskilda utredare angå— ende utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall därvid ana— lysen och redovisa effekterna på statsbudgeten av sina förslag. "
2.4. Utredningsarbetet
San en viktig del i utredningsarbetet har jag valt att ta kontakt med olika nyndigheter, organisationer och företag som berörs av spel— och lotteriverksanheten.
Jag har haft diskussioner med handläggare på justitiedepartenentet angående utvärderingen av lagen cm "anordnande av visst automat- spel" samt civildeparte'nentets folkrörelseutredning "Ju mer vi är tillsamans" (SOU 1987:33) och "Stödet till barn— och mgdomsföre— ningarna" (SG] 1987z37).
Jag har också haft samtal med representanter för länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs, Hallands och Västmanlands län, samt ned representanter från socialförvaltningarna i Stockholm och
Vidare har jag fört diskussioner med representanter för folkrörel— ser som idag bedriver lotteri och bingo, samt träffat företrädare för olika allianser av föreningar ävenson enskilda föreningsledare son är algagerade i lotteri— och bingoverksanheten.
På lotteri-och spelmarknaden finns ett stort antal företag. branschorganisationer och lottillverkare m.fl. som helt livnär sig på denna verksanhet. Jag har träffat ett flertal av dessa företag, inkluderande de statliga företagen AB Tipstjänst och Svenska Pen— ninglotteriet AB samt det av hästsporten ägda AB Trav och Galopp.
Dessutom har jag gjort ett studiebesök i Helsingfors hos finska Penningautcmatföreningen, samt i Köpenhann hos Danish entertaining and production agency (DEFA) för att studera det bingospel som genomförs i närradio och kabel—TV.
Slutligen har jag träffat representanter från tre av de största hotell— och restaurangföretagen i landet samt representanter från hotell— och resfaurangnäringens arbetsgivarorganisation.
Diskussionerna med de olika intressenterna har varit mycket givande och tillfört utredningsarbetet många förslag och önskemål. Scm utgångspunkt för varje möte har utredningsdirektiven och de i förra avsnittet beskrivna folkrörelsekraven legat sou mderlag. Från samtliga intressenter har ytterligare synpunkter, konkretiseringar och förslag kommit fram under diskussionerna. Genon detta tillväga— gångssätt har jag snabbt kunnat skapa mig en helhetsbild över hur situationen på lotteri- och spelmarknaden har utvecklats och hur den kan karna att utvecklas de nänraste 5—10 åren. De synpunkter och förslag som framkannit under mina "hearings" samanfattas i det
föl jande. 2. 4. 1 Staten 1- folkrörelserna
Samtliga folkrörelserepresentanter betonar starkt vikten av att dra upp en klar rågång nellan statens spel och folkrörelsernas spel. Folkrörelsernas gemensamma arbetsgrupp i lotteri— och bingofrågor (FGAL), i vilken de politiska organisationerna ej ingår, hävdar att lotteri— och spelnerknaden enbart skall vara förbehållen staten å ena sidan och folkrörelserna å andra sidan. Privata vinstintressen skall ej ges möjlighet att verka på denna narlmad. Vidare anser folkrörelserna att spel med direktdragning, s.k. kvicklotterier, skall enbart vara förbehållet folkrörelserna.
Företrädare för de politiska partiernas lotterier anser också att det är viktigt att dra upp en gräns mellan statliga spel och folk— rörelsespel. Emellertid finns det vissa olikheter i uppfattningar
mellan de politiska partierna och övriga folkrörelser, vad gäller de kriterier på vilka en sådan uppdelning skall göras.
Några av de olika myndigheter och utredningar, scm jag varit i kontakt ned, har oberoende av varandra fört ett resonemang cm att folkrörelserna borde få ensamrätt på den lotteri— od'l spelmarknad san idag inte täcks in av de statliga spelbolagen. Jag kommer att utveckla detta ytterligare i ett senare avsnitt angående ett even— tuellt bildande av ett folkrörelseägt spelbolag.
Diskussionerna ned de privata spelföretagen i denna fråga har varit känslig, framförallt beroende av den osäkerhet oda i vissa fall de felgrundade uppfattningar, scm dessa företag fått i sanband med att direktiven för utredningen blivit kämia. Beslutet cm förbud not s.k. enarnade banditer fr.o.m. den 1 januari 1979 slog med kort varsel trycket hårt not de företag som verkade på denna marknad. Det kan därför vale förståeligt att det hos dessa spelföretag finns en stark oro inför framtiden.
Några av de större privata företagen, san jag fört diskussioner ned, har på ett konstruktivt sätt nedverkat till att ge förslag till hur folkrörelserna på ett effektivt sätt med ensamrätt kan äta sina inkomster från lotteri— och spelverksanheten.
Dessa företag har också på ett aktivt sätt bidragit till att visa på de framtida möjligheter som finns på spelmarknaden, bl.a. genan spel på dataterminaler, on-line-kopplade till en centraldator.
Samlanfattningsvis kan konstateras att samtidigt scm folkrörelserna nu ser det angeläget att göra en klar uppdelning av lotteri- och spehrarknaden mellan staten oda folkrörelserna, gör den snabba datautvecklingen på cmrådet det avsevärt svårare ned en sådan upp-
delning.
Enligt experterna i branschen komer framtidens spel att bygga på en väl utvecklad datateknik. On folkrörelserna överhuvudtaget skall ha en nöjlighet att finnas med på denna narknad måste åtgärder för
senare avsnitt . 2 . 4. 2 Lotterier
lottericentralen, san ägs av sex folkrörelseorganisationer Od'l som administrerar rikslotterier för ett antal riksorganisationer, har de senaste åren märkt en tendens mot försämrad säljnotivation bland de medlemar scm säljer lotter. En anledning till detta torde vara avsaknaden av penningvinster, d.v.s. att nuvarande vinstplaner och vinstmöjligheter ej är tillräckligt attraktiva. Från säljarna på fältet komner allt fler signaler cm att lotterier ned "pryl—- vinster" mer och mer uppfattas som ganmalnodiga.
Enligt lottericentralens bedöming kcnmer ett rikslotteri ned pen— ningvinster att räcka större intresse både hos säljare och köpare. Fler lotter kanner att säljas, avsättningen blir större samtidigt som vissa av de nuvarande kostnaderna bortfaller, t.ex. porton för utskick av varuvinster, lagrings- och paketeringskostnader för varorna. Alla dessa effekter tillsamans bör kunna ge ett större netto till arrangören än ett trögsålt varulotteri. Uteblivna varu— rabatter konpenseras således av en ökad ansättning kmnbinerat med lägre hanteringskostnader.
övriga representanter för folkrörelserna framför också med samna argument som lottericentralen krav på att få ha penningvinster i lotterier. En förutsättning för att kunna utveckla lotterierna och konkurrera på sanna villkor som statens lotterier är att penning- vinster tillåts. Statens lotterier, nu senast genom TRISS— lotteri— et, har starkt bidragit till förändrade attityder hos lottköpare. Med den kraftiga marknadsföring som Tipstjänst och Penninglotteriet genomfört under de senaste åren, har det blivit helt acceptabelt att vinna pengar på spel menar folkrörelserna. Man har därför idag svårt att förstå mför de lotter, som säljs av folkrörelserna, ej får ge penningvinster.
Representanterna för de politiska organisationernas rikslotterier är mera tveksanna till införandet av penningvinster i sina lotteri- er. Därenot vill de inte notsätta sig ett förslag an penningvinster i folkrörelsernas lotterier. De kan t.ex. tanka sig att tillåta pen ningvinster i smålotterier på föreningsnivå, d.v.s. helt enkelt legalisera de s.k. 21—lotterierna.
Representanterna för A-lotteriet är nöjda ned den gällande uppdel— ningen av lotteri— och spelnarknaden d.v.s. att staten har penning- vinster och folkrörelserna varuvinster i sina lotterier. A-lotteri— erna har idag premieobligationer, lyxbilar, resor m.m. som högsta vinster i sina lotterier. Dessa vinster behandlas i dag i skatte—
hänseende som andra vinster än penningvinster.
Företrädare för andra politiska organisationers lotterier anser att behovet av penningvinster inte är så stort. han menar att penning— vinster kan vara bra för de stora lotterier-na, men nan är tveksam till om det skulle ge så nycket för de mindre lotterierna. På riks- nivå bör endast värdepapper vara tillåtet, ej kontanter. Däremot vill nan att det skall finnas större möjligheter att byta en hög- vinst mot premieobligationer Odl en lägre vinst mot ny lott.
Representanter för vissa länstyrelser uttalar en viss tveksanhet till att tillåta penningvinster i smålotterier ned direktdragnjng och anser att större lotterier med högre penningvinster fortsätt— ningsvis bör vara tillståndspliktiga. Helst bör dessa lotterier vara skattefria även du penningvinster tillåts. Då skattekontrollen redan idag är administrativt besvärlig och tveksam, skulle de före- dra att spelskatten i vissa fall ersattes av en avgift i någon
form.
Sveriges tivoliägarförening vill ej införa penningvinster i lotte— rier. Penm'ngvinster på tivoli skulle helt förstöra grundidén och den fina tradition, scm tivolit har för förströelse odm rek-
reation .
Sveriges lottillverkares branschorganisation har efter TRISS—lot— tens introduktion märkt en klar nedgång i tryckvolym för lotter som säljs till föreningarna. Orsakerna till att föreningslivets lott— försäljning har gått ner kan vara många, nen nan kan troligen bryta denna trend genom att vinstplanerna görs attraktivare genen högre vinstvärde och högre lottpris.
On penningvinster tillåts i lotterier måste kvalitetskraven och tillverkningskontrollen av lottsedlar höjas. Penningvinster i lot—- terier kan också bidra till att det saneras på den illegala narkna— den.
Vad gäller frågan an förenkling och förbättring av gällande lag— stiftning och dlläaningsföreskrifter är enigheten stor. Ett för- slag du någon form av registrering på lokal nivå istället för ett komplicerat och tidsödande tillståndsförfarande vinner ett enhäl— ligt gehör såväl från folkrörelser san tillståndsgivande myndighe— ter. Im sådan registrering hos länsstyrelsen skulle för förening— arna innebära att de under t.ex. en treårsperiod fick anordna lot— terier inom en viss ram och varje år till länsstyrelsen redovisa försålda lotter.
Enligt företrädare för länsstyrelserna måste förslaget, en det genomförs, bygga på ett stort förtroende nellan länsstyrelse och föreningar. Kontrollfunktionen måste finnas kvar och an nöjligt göras effektivare. Det bästa vore kanske att hel— eller deltids— anställda kontrollanter med månadsarvode förordnades. Vad gäller lotterier, som säljs från fasta försäljningsplatser bör fortsätt— ningsvis tillståndskravet gälla. Det sanna bör vara fallet ned läns— och rikslotterier.
Liknande taxkegångar cm registrering istället för tillståndspröv— ning har framförts av Lottericentralen och FGAL även vad gäller
rikslotterier.
Andra åsikter som förts fram av folkrörelserna är att detaljregle— ringen av tillänpningsföreskrifterna borde kunna mildras. Exenpel—
vis borde respektive lotterianordnare själv få avgöra vilket som skall vara högsta respektive lägsta vinstvärde och vilket pris nan vill sätta på botten.
Samranfattningsvis kan konstateras att önskan cm penningvinster i lotterier, såväl på riksnivå som lokal nivå, är mycket stor hos folkrörelserna och att vidtalade tillståndsmyndigheter ej avvisar detta yrkande.
Frågan cm någon form av registrering istället för tillståndspröv— ning stöds av alla vidtalade myndigheter och intressegrupper. I ett kamende aVSnitt utvecklas systenet ned registrering.
2.4.3. Bingo
FGAL har i en skrivelse till utredningen konkretiserat sina krav vad gäller bingospelet. Tillsaxmans ned folkrörelsernas lotteri— och bingoorganisation (FOLBO) har man den grundinställningen att privata bingokonsulter med ägarintresse ej skall få finnas på mark—
naden.
Utöver de i tidigare avsnitt redovisade folkrörelsekraven har FGAL föreslagit att folkrörelserna bör få större inflytande vid till— ståndsgivningen, innebärande att folkrörelserna själva söker och beslutar cm tillstånd samt fördelar överskott av bingospel. Nan
föreslår att en form av kommnala bingoallianser bildas.
För att ytterligare utveckla bingospelet föreslår FGAL att till— stånd till samxankoppling av bingohallar bör kunna ges såväl på lokal som riksnivå. Vidare bör folkrörelserna ges nöjlighet att spela bingo i närradio och kabel—TV, enligt den nodell som används i Damark.
Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (SVEBIOO) ställer sig däremot negativa till lokal sannankoppling av flera bingohallar',
eftersan det ur konkurrenssynpunkt skulle få negativa konsekvenser för de hallar som av olika skäl ej kan vara ned på detta. En riks—
täckande saxmankoppling däremot är acceptabel, cm den sker restrik— tivt och endast vid vissa tillfällen.
Företrädare för några bingospelande föreningar i Stockholmscmrådet är tveksamna, rentav negativa till förslaget cm kanmunala bingo— allianser. Därenot ser nan sannankoppling av bingohallar san en möjlighet att öka intresset för bingo, samtidigt som högre vinst— belopp därmed torde kunna utbetalas odl behållningen öka.
Vad gäller önskan om införandet av penningvinster i bingo råder det en stor enighet cm. Penningvinster skulle avsevärt öka bingospelets attraktionskraft. Införandet av penningvinster får dock inte ned— föra en höjd bingoskatt. Ett slopande av bingoskatten är nämligen också ett entydigt krav. Däremot råder delade neningar när det gäller en eventuell prioritering nellan införandet av penning— vinster eller ett slopande av bingoskatten. Enellertid tycks en klar majoritet prioritera penningvinster cm en eventuell ialsitua—
tion skulle uppstå.
Den nuvarande föreskriften om 15 procent i nettovinst bör omfornas så att beslut en att eventuellt lägga ner en bingohall inte enbart baseras på nettovinsten, utan att också andra faktorer såsen hal— lens läge, konkurrenssituation, (Insättning etc. tas med i beaktan— de.
I dag är högsta vinstvärdet i bingo maxinerat till 12 000 kronor. Vad gäller en höjning av vinstvärdet råder det olika uppfattningar GTI. Några tycker att det är bra som det är, bl.a. beroende på att många hallar inte kan spela ut detta belopp på grund av för låg speloneättning. De flesta san förslår en höjning av högsta vinst— våirde anser det vara rimligt att knyta detta till ett halvt basbe— lopp, nedan SVEIBICO föreslår ett helt basbelopp. SVEBKD föreslår också att dispens bör kunna ges för att spela ut högre belopp vid speciella tillfällen [ned rikstäckande spel.
Från FGAL och föreningarna i Göteborg har framförts synpunkter om
att möjligheten att använda vinstplanerna nera flexibelt skulle åka
intresset för spelet. mligt de länsstyrelser jag talat ned ges denna möjlighet redan i dag, men i olika omfattning runt cm i lan— det.
Vidare har från folkrörelsernas sida framförts att kontrollen av bingospelet ej är tillfyllest. Ofta anses kontrollanterna ej vara konpetenta för uppgiften samtidigt som de har svårt att koma till tals ned de privata servicebolagen. Vid närmare diskussioner ned representanter för olika bingoarrangörer har det emellertid visat sig att detta inte är någon allmän uppfattning. antrollen fungerar enligt många förespråkare mycket bra och det råder ett bra förhål— lande n'ellan lotteriföreståndare och kontrollant. På en punkt är man dock enig. On penningvinster införs bör nan också kräva att kontrollen effektiviseras och att alla hallar har en godkänd kon— trollutrustning. I detta samanhang har föreslagits att det t. ex. på länsstyrelserna skall finnas hel— eller deltidsanställda kon- trollanter, vilket aVSeva'rt skulle förbättra och förenkla kontrol—
len.
Slutligen vad gäller FGlezs krav du att bingcmarknaden skall vara fri från privata bingokonsulter ned ägarintressen och att folkri'r relserna i stället skall kontrollera dessa bolag ellerha egna sådana, råder olika uppfattningar. För många föreningar spelar de privata servicebolagen en stor roll. Utan dessa skulle föreningarna ej ha getts n'öjlighet att spela bingo. Andra föreningar menar att servicebolagens tjänster kostar pengar son borde tillfalla före— ningarna. Många konstaterar att servicebolagen behövs, nen det är viktigt att folkrörelserna kontrollerar dessa och att det är en fördel on man också äger den .
2.4.4. Myntspelbolag
Frågan om ett folkrörelseägt myntspelbolag har tagit upp en stor
del av diskussionerna vid mina kontaktträffar.
För folkrörelsernas del ser nan ett gemensamt ägt myntspelbolag, med ensamrätt att bedriva automatspel m.m., som ett viktigt nedel
till att återta förlorade marknadsandelar på spel— och lotterimark— naden. I diskussionerna nämis den finska modellen scm en bra lös—
ning för ett svenskt folkrörelseägt spelbolag.
Av diskussionerna med representanter för länsstyrelserna i Göte— borg, Stockholm och Halnetad har framkannit att nan ser positivt på att folkrörelserna tar över ansvaret för den spelautomatverksanhet
som bedrivs i SVerige.
I samband med yttranden över justidedepartetentets utvärdering av lagen on anordnande av visst autcmatspel har några sociala nämnder och rikspolisstyrelse'i framfört förslag om ett folkrörelseägt spel- bolag.
Enligt många sociala nämnder har lagen an visst autcnatspel endast delvis fått avsedd verkan. Fortfarande existerar illegal spelverk- sanhet och de sociala myndigheterna upplever store problen i att uppspåra sådan olovlig spelverksanhet. lagen har emellertid nedver— kat till en viss sanering på marknaden. Bl. a. har nan genen lagen kraftigt minskat de olänpliga mgdarsmiljöer som bildades där för— ströelseautonaterna sattes upp.
"Genom att låta folkrörelserna ta över denna verksanhet ställs för— hoppningar en att nan på ett bättre sätt skall komma tillrätta ned den illegala spelverksarrheten. Det skulle då vara lättare att kunna till tals ned de lokala föreningarna och folkrörelserna, eftersom det ligger i linje ned deras samhällsansvar att se till att verk- sanheten bedrivs under ordnade och lagliga former.
Jag har besökt finska Penningautcmatföreningen i Helsingfors. Före— ningen bildades 1932 och har i dag 85 medlemsorganisationer. Idrottsrörelsen ligger dock utanför denna organisation. Hälften av styrelsens ledamöter, inklusive ordföranden och vice ordföranden, utses av staten och den andra hälften vid föreningens årsstänne. Föreningen sorterar under inrikesministeriet. Nettoöverskottet fördelas en gång du året, på förslag av föreningens beredningsgrup— per av socialministern.
Penningautomatföreningen kontrollerar helayverksamheten, allt i från tillverkning av autanater till tömning av desanma. Organisa- tionen täcker hela landet och är uppdelad på 6 distrikt ned totalt ca 30 lokalkontor. All personal avlönas av föreningen. Kontrollen är [rycket noggrann och effektiv. Med hjälp av datatekniken kan nan noggrant följa vad sou händer i respektive automat. Bl.a. regist— reras fel, inspelade och utbetalade belopp samt utbetalningspro—
cent .
Under 1986 oneatte föreningen ca 1,1 miljard svenska kronor. D.v.s. det belopp som fanns kvar i autcmaterna vid tärning. Här bör note— ras att detta rör sig om 15—20 procent av den totala utsättningen eftersom automaterna enligt lag måste återbetala 80—85 procent av satsat belopp. Ca 500 miljoner kromr betalas ut i direkt bidrag till nedlemsorganisationerna.
Av de totala intäkterna svarar penningautaraterna, bl.a. de s.k. enarmade banditerna, för 84 procent. Förströelsespel och roulett svarar för ca 6 procent vardera och övriga autcmater för resterande 4 procent. Förströelsespelens andel av de totala intäcterna minskar varje år, nedan penningautanaternas andel kraftigt ökar.
Verksam-neta har de senaste åren ökat kraftigt och man räknar ned att (insättningen år 1992 har ökat till 1,6 miljarder svenska luomr samtidigt scm nettoavkastningen ökat från 50 procent till 62 pro—
cent .
På fråga cm eventuella sociala eller särskilda ungdomsproblen upp— stått på grund av dessa autcmater svarades från ansvarigt håll att sådana knappast existerade. Föreningen har ett bra samarbete med såväl polis som sociala myndigheter. Squlle t.ex. en olänpligt utplacerad autcnat medföra sociala problen drar man genast in den. Vidare bygger föreningen ej upp spelhallar, eftersom dessa anses olätpliga ur social synpunkt. Föreningens målsättning är att dels öka onsättningen och därmed den procentuella nettoavkastningen, dels att medverka till att negativa sociala miljöer inte skapas.
Enligt föreningens bedörming skulle ett svenskt nyntspelbolag kunna starta med att placera ut ca 5 000 autamter på två år. Vidare rekomenderar föreningen att nan vid en eventuell start av ett svenskt nyntspelbolag mycket noga överväger ett övertagande av förströelsespelen. Avkastningen av dessa är nämligen låg framför- allt på grund av att servicen är kostsam. På sikt kan de nöjligen införlivas i bolaget, nen mder ei övergångsperiod ligga kvar hos
de privata företagen .
Vad gäller de privata spelföretagen i Sverige har jag varit i kon— takt ned bl.a. merryföretagen, Bally Scandinavia och Knutsson-
bolagen. Dessa företag är de största i branschen i Sverige oda var verksanma redan på den tid då de enarmade banditerna var tillåtna.
Dessa företag ser positivt på ett folkrörelseägt spelbolag, efter— scxn nan ser vissa nöjligheter till ett samarbete, som skulle kunna utveckla spelverksanheten i landet. Han tror nämligen på en marknad för nya utbetalningsautanater samt en nöjlighet att åta sig en viss service på de autarater som ett folkrörelseägt bolag Väljer att arbeta ned.
I diskussioner med ovan nämnda företag har också framkcmnit kon— kreta förslag på hur ett folkrörelseägt bolag kan organiseras och finansiera sin verksanhet. Vidare har förslag också getts på helt nya spelformer, framförallt baserade på datateknik.
Gemensamt för dessa företag är att de bestämt avråder folkrörel— serna från att starta sin verksanhet ned att ta över förströelse— spelen. Argumenten för detta är de sanna scm finska Penningautarat— föreningen framfört, nämligen låg lönsamhet på grund av höga ser— vicekostnader. Denna verksanhet skulle ej ge folkrörelserna en ekoncmisk återbäring som dculle stå i proportion till nedlagda insatser i form av investeringar, organisationsuppbyggnad, admini— stration, service etc. On folkrörelserna skall starta ett bolag bör man göra det i liten skala med ett fåtal helt nya spelautomater under de första åren. När sedan verksanheten stabiliserats kan nan
tillföra ytterligare automater och, an nan så bedömer, införliva övriga på marknaden förekom'nande förströelsespel.
Santranfattningsvis kan sägas att man från såxäl olika myndigheters och privata spelföretags sida som folkrörelsernas sida ställer sig positiv till ett folkrörelseägt spelbolag. Från myndigheternas sida finns en förhoPpning cm en sanering därigencm av spehnarknadem vad gäller förströelsespel och illegala spel. Medan det från de privata spelföretagens sida pekas på de ekoncmiska vinster för folkrörel— serna, scm finns i ett bolag scm arbetar ned autcnater där direkt— utbetalning av pengar tillåts.
3.1 Allnänt
Lotterier och spel regleras idag i följande författningar: Lotteri- lagen (1982:1011; ändrad 1983:1083), lotteriförordningen (1982:1012); ändrad (l987:493), lagen (1987:443) an försöksverk— sanhet ned komunal tillståndsprövning enligt lotterilagen Od'l lagen (l982:636) om anordnande av visst automatspel.
Beskattningen av lotterier och spel sker enligt bestännelsema i lagen (1928: 376; omtryckt 1984: 152) cm skatt på lotterivinster, förordningen (1984z248) cm skatt på lotterivinster, lagen (l972:820; omtryckt 1984:157) om skatt på spel, förordningen (l984:249) an Spelskatt, lagen (1984:151) cm punktskatter oda pris— regleringsavgifter och förordningen (1984: 247) an punktskatter och
prisregleringsavgi fter .
Enligt förordningen (1982:1013) med instrukticn för lotterinäxmden är nämnden central förvaltningsmyndighet för frågor om tillänp— ningen av lotterilagen odi lotteriförordningen. Nännden har till uppgift att neddela rekomendationer och föreskrifter för tillänp— ningen av lotteribestäimelserm samt att i övrigt verka för en ändamålsenlig tillsyn Od'l kontroll över efterlevnaden av dessa bestälmelser. Nämnden ger även ut en praxissamling ("lotterinälm— dens Praxis 1987").
Enligt förordningen cm skatt på lotterivinster od". förordningen om Spelskatt åvilar det riksskatteverket att neddela de ytterligare föreskrifter scm behövs för verkställighet av förenämnda skatte—
lagar .
lotterilagen, som trädde i kraft den 1 januari 1983, upptar i sina inledande bestännelser vad som avses ned och hänförs till lotteri— er. Där framgår också vad som faller utanför lagens tillänpnings- område, exenpelvis autmatspel som ger vinst endast i form av fri—
spel på autunater. Föreskrifter om sådant spel finns i lagen an
anordnande av visst automatspel.
I prop l981/82:l70 anförde föredragande bl.a. följande an lotteri— lagens syften. Den principen bör liksom tidigare gälla att behåll— ningen av lotterier—na skall tillfalla ideella ändamål eller gå till det allmänna. lagstiftningens syfte är att säkerställa att lotteri— erna inte anordnas för obehöriga ändamål sant att behållningen av lotterierna i tillräckligt hög grad kanner de avsedda ändamålen tillgodo. Ett annat syfte med regleringen är att bevaka konsulten— ternas, dvs lottköpamas och speldeltagarnas intressen. lh offent— lig kontroll är nödvändig med avseende på insatsernas storlek, vinsternas antal och kvalitet samt fördelningen av vinster. Lot— terierna kan i flera fall medföra skadeverkningar av ekonotrdsk, social och personlig natur gem att deltagarna spelar mer än de har råd till. Sådana skadeverkningar måste förhindras så långt det är nöjligt och då särskilt de lotterier (spel), som på ett otill— börligt sätt lockar eller bedrivs bland barn och ungdom.
3 . 2 lotterilagen
Av lotterilagen följer att lotterier och spel i princip inte får anordnas för allmänheten utan tillstånd av viss myndighet. Till— stånd kan beviljas av polismyndigheter, länsstyrelser, lotterin'amn- den, komunal nånnd eller regeringen. Utan tillstånd får lotterier på vissa villkor anordnas bl.a. i samband med offentlig nöjestill— ställning, offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål, allmän samnankonst för framförande av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ändamål eller bingospel, som inte är eller kan jänställas med automatbingo.
Rätten att anordna lotterier och spel med penningvinster är i prin— cip förbehållen staten. Regeringen har givit bl.a. de statliga spelbolagen, Svenska Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst, AB Trav och Galopp (A'IU) samt banklotterier tillstånd till penningvinster. Undantag från denna regel är bl.a. autonatspel, san efter tillstånd av lotterinämnden anordnas på fartyg i internationell trafik, där vinst i form av pengar eller värdebevis är tillåtet. Ett annat
undantag utgör lotterier", som bedrivs inom flera län, där till— ståndsmyndigheten (lotterinänrxien), får medge att vinsten utgörs av värdepapper, exerpelvis premieobligationer eller börsnoterade akti— er. I övriga fall får vinster i lotterier Od'l spel inte utgöras av pengar eller värdepapper. Presentkort anses inte utgöra xärdepap— per. Detta innebär således att de ideella föreningarna, som med stöd av lotterilagen anordnar lotterier och spel, inte kan erbjuda penningvinster. Vinster som för lottköparen är mer attraktiva än varuvinster. Det kan därför göras gällande att staten berövar de ideella föreningarna n'öjligheten att på lika villkor konkurrera på spelmarknaden. De lotterier och spel som de ideella föreningarna idag anordnar är frän'st de traditionella lotterier-na och bingospe— let.
3.3. Tillståndsandigheter för lotterier od1 spel
Regeringen beviljar tillstånd för lotterier Od'l spel där vinsterna utgörs av pengar. För närvarande är anordnande av lotteri och spel med penningvinster enbart förbehållet de statliga spelbolagen, ATG samt affärs— och sparbankerna.
Regeringen kan inte, enligt lotterilagen, ge tillstånd för spel på sådana autanater som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spel— polletter eller liknande (s. k. utbetalningsautourater).
Lotterin'a'nnden beviljar tillstånd för lotterier son säljs över hela landet, s.k. rikslotterier. Vidare är lotterinälmden dllståndsnyn— dighet för autaratspel och kasinospel i internationell trafik. lotterinäxmden beviljar också tillstånd för innehav av utbetal-
ningsautorater.
Lotterinärmdens beslut i dessa frågor kan överklagas hos rege-
ringen .
länsstyrelsen är tillståndsnyndighet för lotterier som säljs inom länet. Vidare beviljar länsstyrelsen tillstånd för bingospel samt
kasinospel incm länet .
Polismyndigheten beviljar tillstånd att anordna lotteri till lokal
förening inan kammen .
Polismyndighetens beslut kan överklagas hos länsstyrelsen med lot— terin'a'xmden som sista instans.
Sociala nämnden beviljar tillstånd till anordnande av visst auto— matspel (s .k . förströelsespel ) .
Sociala nämndens beslut kan överklagas hos länsstyrelsen med soci—
alstyrelsen som sista instans.
Enligt lagen (1987z443) cm försöksverksamhet med komunal till— ståndsprövning enligt lotterilagen får vissa kommer, som neddelat lotterinälmden därom, Ifaldela tillstånd enligt ll och 14 55 lotte— rilagen. Den kommunala närma som kumunen bestämner prövar frågor an sådana lotteritillstånd. Den nämnd, som meddelat tillstårrl till lotteriet, utövar också den närmare tillsynen över lotteriet enligt
25 å andra stycket lotterilagen.
En kommunal nänmds beslut kan överklagas hos länsstyrelsen med
lotterinärmden som sista instans.
Några tillstånd med stöd av denna lag har ännu icke meddelats.
3. 4 Traditionella lotterier
Med traditionella lotterier (egentliga lotterier) avses lotteri som bedrivs med lottsedlar eller ned liknande deltagarna—vis eller ned lottlistor och där antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är beställda enligt fastställd plan. Vinsterna kan bestå av varor, tjänster eller presentkort eller i vissa fall prenieobliga—
tioner .
Till gruppen övriga lotterier hänförs exelrpelvis, stilmlanslotte—
rier, tipspromenader Odl gissningstävlingar.
Traditionella lotterier och övriga lotterier får anordnas endast efter tillstånd, med undantag av de fall som avses i 17 och l7a M i lotterilagen. Tillstånd till lotterier meddelas av polismyndig— het (14 5 lotterilagen), i vissa fall av koxmLmal närmd, länstyrel— se (11 5 lotterilagen) och lotterinäxmden (11 å lotterilagen). Tillståndet skall avse viss tid samt visst område där lotteriverk— sarrheten får bedrivas. Tillstånd att anordna lotteri får förenas ned särskilda villkor samt med kontroll— och ordningsbestärmelser.
3. 5 Ideell förening
Förutsättningen för tillstånd till lotteri eller bingospel enligt 11 och 14 åå lotterilagen är att sökanden är svensk juridisk person som är ideell förening. Undantagsvis kan även en ekononisk förening eller stiftelse under vissa villkor få tillstånd.
De ideella föreningarna kan indelas i två grupper, dels föreningar som har ideellt syfte, dels föreningar som syftar till att främja ekonomisk verksanhet. Till den senare gruppen hänförs bl.a. arbets— marknadens partsorganisationer, branschorganisationer och villa- ägarföreningar. Dessa torde inte kunna få lotteritillstånd.
3 . 6 Varaktighetskravet
Utöver lotterilagens regel att sökanden skall vara en ideell före- ning har i praxis också ställts kravet på att föreningens verksam— het skall ha viss varaktighet. En föreningsverksanhet skall ha bedrivits kontinuerligt i mer än ett år. Under vissa förutsätt— ningar skall även nybildade föreningar få anordna lotterier. Till- stånd kan även ges åt föreningar scm avses vara verksanna under en begränsad tid och ned syfte att driva en kampanj inför exenpelvis en folkomröstning.
3.7. Allmännyttiga ändamål m.m.
lotterilagal förutsätter för tillstånd enligt 11 och 14 Gå lotteri- lagen att föreningen har till huvudsakligt syfte att främja all— märmyttigt ändamål inom landet samt att föreningen i sin verksauhet också huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål.
Ett annat krav som ställs på föreningen är att den är "öppen för alla. Den får inte vägra någon inträde som nedlen, såvida det inte
finns särskilda skäl för detta.
Det anses klart att ideella föreningar med social verksanhet är allmännyttiga. Sådana föreningar bör få tillstånd i den mån verk— sarrheten son den bedriver inte förbehållits offentligt organ eller bekostas av allmänna nedel.
Annan allrrännyttig verksanhet för vilket lotteritillstånd kan med— delas är bl.a. kyrklig verksamhet, verksamhet bland invandrare, inan frivilliga försvaret, för handikappade samt hunanitärverksam— het och nykterhetsverksanhet, allt under förutsättning att nedel för sanna verksannet inte uppburits från annat håll. Idrott och sport hör till de folkrörelser som anses generellt vara allmännyt— tiga. Detsanna är förhållandet med konst och kultur.
3.8 Behov av lotterier
Sedan länge utgör lotterier och spel en betydande inkatstkälla för de organisationer i vårt land, som på skilda fält ägnar sig åt allnärmyttig verksamhet. Många ideella föreningar har byggt upp sin verksanhet med stöd av intäkter från lotterier och bingospel. Eh grundtanke baken den nuvarande lotteriregleringen, har scm jag redan tidigare nämt, varit att behållningen skall tillfalla ideel— la ändamål eller gå till det alln'a'nna. I princip bör lotterier och spel inte förekcxma i kannersiella samanhang.
Antomatspel scn ger vinst i form av pengar får efter lotterin'a'xm— dens tillstånd anordnas på fartyg i internationell trafik. I övrigt får inte ens regeringen ge tillstånd till automatspel san ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller lik- nande. Sådana autonatspel son anordnas i förvärvssyfte nen som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på autdnater (s.k. förströelseautonater) regleras inte i lotterilagen utan i lagen om anordnande av visst automatspel (l982:636). Tillstånd meddelas av socialnämnden i den kommun där spelverksanheten anord— nas. Sådant tillstånd krävs dock inte för automatspel i samband med offentliga tillställningar av tillfällig karaktär.
De automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel samt lot— terier i samband med offentliga tillställningar m.m., som enligt gällande lagstiftning får bedrivas i förvärvssyfte, bör onprövas i samband med att ställning tas till bildandet av ett folkrörelseägt spelbolag.
3.10. Behovspröming
Med hänsyn till att lmrknadsutrymnet vid lotterilagens tillkomst antogs vara begränsat föreskrevs i 12 5 lotterilagen att en pröv— ning skulle ske av föreningarnas behov av lotteriinkorster samt av det narknadsutrymne för lotterier syn kunde finnas. Vidare skulle tillståmlsmyndigheten förvissa sig cm att lotteriet gav skälig avkastning till föreningen. 1 lotterilagen finns inga bestälmelser om vad som menas med "skälig avkastning". Däremot har lotterinämn— den i sina föreskrifter nec'ldelat gränser för lägsta nettobehållning
i lotterier od) bingospel.
3.11. Länplighet
Enligt 5 & lotterilagen får tillstånd att alnrdna lotterier medde—
las endast, en det kan antas att sixelverksamheten kommer att
bedrivas på ett från alhrän synpunkt länpligt sätt och enligt ned- delade föreskrifter, villkor och bestämmelser. Vid tillståndspröv— ningen skall således en bedåming göras, hur anordnaren kan antas karna att bedriva lotterier/spelet od) fullgöra sina skyldigheter i olika hänseenden. I regel förordnas en föreståndare för verksamhe— ten. Denne skall tillståndsnymiigheten godkänna.
3. 12 Olika slags lotterier
De traditionella lotterierna kan med hänsyn till olika försälj— ningsområden delas upp i lokala lotterier, länslotterier, riks— lotterier samt de lotteria scm enligt 17 och l7a "åå lotterilagen utan tillstånd får anordnas i samband ned offentliga tillställ— ningar samt vissa andra sanmankonster.
4 LDI'I'ERICD'IBDKX)
4.1. Rikslotterier (11 5)
4.1.1. Nuvarande regler
Lotterinännden ger tillstånd för anordnande av rikslotteri. Med rikslotteri avses lotteri som kan säljas över hela riket eller i vart fall i mer än ett län. Vinsterna får ej utgöras av pengar.
Vad gäller högsta ansättningsbelopp, högsta insats Odl högsta vinstbelopp finns inga fasta gränsvärden. Istället görs av lotteri— nännden en behovs— och lämplighetsbedörming för varje enskilt lot— teri. Tillståndstiden begränsas regelmässigt till maximalt 6 tråna— der. Vidare kräver nännden att det totala vinstvärdet i ett riks— lotteri skall vara minst 50 procent av den totala insatsen. I vissa fall kan jänkning ske med belopp motsvarande kostnaderna för ut— sändning av vinster.
Tillståndshavaren betalar ai avgift med 600 kronor för lotteritill— ståndet cm omsättningen överstiger 150 000 kronor och ned 200 kro— nor i annat fall. lotteriet är befriat från vinstskatt.
4.1.2 (”fattning
Under år 1975 var den totala ersättningen för rikslotterierna var 70 miljoner kronor fördelat på 37 tillstånd. 1986 var avsättningen (beviljad alslutning) ca 393 miljoner kronor fördelat på 59 till— stånd.
m uppföljning av utvecklingen under åren 1975—1986 visar att två slag av lotterier ökat kraftigt, nämligen de politiska partiernas lotterier samt nykterhetsrörelsens. Medan de övrig lotterier-na ökat i ringa enfattning eller inte alls.
Ökningen av antalet tillstånd beror på att det varje år tillkcmrer ett antal organisationer, som vill pröva rikslotteriet som inkomst—
källa. Dessa lotterier läggs dock oftast, på gnmd av dålig lönsam— het, ner efter två eller tre år. En annan orsak är att många orga— nisationer i större utsträckning anordnar flera rikslotterier mder
ett år.
Här bör påpekas att de senaste årens oneättningssiffror är baserade på av lotterinänndm beviljade ansättningsbelopp. Den hktiska försäljningen för dessa år finns ej ännu redovisad, nen enligt lotterinänndens bed'aming ligger den på en väsentligt lägre nivå. bärga organisationer har med allt för stor optimisn satt igång rikslotterier ned ett stort antal lotter, nen endast kunnat sälja nellan 50—75 procent av dessa. I de fall där högvinstenua ingår i de sålda lotterna kan de ekonomiska konsekvenserna för dessa orga— nisationer bli mycket allvarliga och medföra proble'n under en lång tidsperiod.
A-lotteriet od'x IOGT/MQ:s lotterier är de scn står för den huvud— sakliga ansättningsökningen under de senaste åren. Dessa lotterier är etablerade sedan flera år tillbaka. Genau slagkraftig nerknads— föring, attraktiva högvinster och bra försäljningsorganisation har dessa lotterier kraftigt kunna öka sin omsättning de tre senaste åren. En annan faktor som medverkat till ökningen i dessa lotterier är att lotterierna är wäl förankrade bland nedlemnarna i respektive organisation. Många sedan lång tid tillbaka etablerade lotterier har de senaste åren kraftigt minskat sin försäljning Od'l rent av tvingats lägga ner sitt lotteri, mycket på grund av att ned— lexeengagenanget varit dåligt.
4.2 länsstyrelselotterier (11 !) 4.2.1 Nuvarande regler Länstyrelsen ger tillståml för lotteri med försäljningsanråde inom
länet eller inom en eller flera kommer i länet. Vinsterna i lot-—
teriet får inte utgöras av pengar eller xärdepapper.
Inga ästa gränsvärden är satta vad gäller högsta cneättningsbe— lopp, högsta insats och högsta vinstbelopp. Istället görs av läns— styrelsen en behovs— och länplighetsprövning för varje enskilt lot—
teri .
Enligt lotterinäxmdens föreskrifter skall det totala vinstvärdet vara minst 50 procent av den totala insatsen och tillståndstiden maximalt 6 månader.
För lotteritillståndet betalar tillståndshavaren en differentierad avgift beroende av beviljat dreättningsbelopp, med 600 kronor för en utsättning överstigande 150 000 kronor och 200 kronor i annat fall. Lotteriet är befriat från vinstskatt.
4.2.2 anattnjng
År 1975 meddelade länsstyrelserna tillstånd till lotterier ned ett insatsbelopp av 75 miljoner kronor. 1983 uppgick tillståndsbelq>pet till 201 miljoner kronor och 1986 till 298 miljoner kronor.
Enligt lotterin'a'mndens bedömningar finns här anledning att fönroda att det verkliga totala cneättningsbeloppet ligger på en lägre nivå, eftersom det finns tendenser till att det görs allt för opti— mistiska bedötmingar inför starten av ett lotteri innebärande att man inte lyckas sälja hela lotteriet. Konsekvensema av ett miss- lyckat lotteri är emellertid inte lika allvarliga som i fallet ned rikslotterier. Detta framförallt beroende av länsstyrelsernas be— hovs— och länplighetsprövning, men också beroende av organisatio— nernas egna mera försiktiga bedömningar.
4.3. Polislotterier (14 9)
4.3.1. Nuvarande regler
Polismyndigheten ger tillstånd för lotteri med försäljningsanråde
inom den eller de kommer där organisationen är verksam. Tillstånd
lämnas för en tid av tre år och vinsterna får ej utgöras av pengar
eller värdepapper.
För organisationerna gäller att de av polismyndigheten beviljas tillstånd för ett antal lotterier till ett samnanlagt insatsbelopp av högst 30 000 kronor per år. I de fall en organisation anordnar lotterier utöver detta belqlp blir länstyrelsen tillståndsmyndig— het.
Högsta insatsen i lotteriet är begränsad till 10 kroxmor per lott ned ett högsta vinstbelopp på 500 kronor. Det totala vinstvärdet skall vara minst hälftem av den totala insatsen.
För lotteritillstånd betalar tillståndshavaren en avgift på 200 kronor. Lotteriet är befriat &ån vinstskatt.
4. 3. 2 anfattning
Enligt lotteriutredningens betänkande (SOU 1979: 29) var Utsättning—- en av de lotterier som anmälts till polisen samt de som polisen givit tillstånd till cirka 285 miljoner kronor under år 1975.
För år 1983 har polismyndigheterena totalt meddelat 19 425 till— stånd. För att få fram anslutningen av dessa tillstånd, som vart
od1 ett omfattar en högsta ersättning på 30 000 kronor per tolv— månadersperiod, har uppskattats ett genonenittligt utnyttjat cm— sättningbelopp om 20 000 kronor.
Totala ersättningen för 14 å—lotterier under år 1983 blir då 388 miljoner kronor d.v.s. en 'dming ned cirka 36 procent från år 1975 till 1983.
Huruvida ökningen har skett successivt genen åren är vanskligt att bedara. Här måste beaktas att den nya lotterilag som trädde i kraft den 1 januari 1983 kan ha haft viss betydelse för tillståndsgiv—
ningen. Många nya organisationer gavs därvid nöjlighet att koma in på lotterimarknaden.
Några siffror över det årliga utfallet för de lokala varulotterier- na finns ej tillgängliga efter 1983. Eftersom såväl övriga lotteri— er scm bingo har haft en liten uppgång de senaste åren kan nen förnoda att den totala ersättningen i dessa lotterier 1986 ej lig- ger under 400 miljoner kronor.
4.4 lotterier utan tillstånd (17 &, 17a 5)
4.4. l Nuvarande regler
De lotterier, som enligt 17 och 17a åå lotterilagen får anordnas utan särskilt tillstånd, är i samband ned tillställningar av lokal karaktär. Lotterier—na anordnas bl. a. i sanband med offentlig nöjestillställning (17 5) eller offentlig tillställning till förmån för allnännyttigt ändamål eller allmän sanmankcxrst för framförande av konstnärligt verk till förmån för allmännyttigt ärximål. 'Det kan även anordnas i sanband med s.k. storbingospel. Skillnaden mellan dessa lotterier är att det enligt 17 9 lotterilagen bl.a. kräw att vinstdragning har skett i förväg, nedan det enligt 17a 5 saxma lag är nöjligt att utan tillstånd anordna även tillställningslotterier ned efterhandsdragning. Enligt båda paragraferna krävs att lotteri— erna bedrivs inom det för tillställningen, samrenkomsten eller bingospelet avsedda området.
Vidare föreskriver lagen att endast varuvinster är tillåtna. I lotterier anordnade enligt 17 5 finns inget gränsvärde för högsta onsättningsbelopp. Däremt är högsta insatsen begränsad till 2 kro- nor od'1 högsta vinsten till 100 kronor. Vinstvärdet skall vara minst hälften av den totala insatsen.
Vad gäller lotterier anordnade enligt 17a & är högsta cmsättnings— beloppet nexjmerat till 10 000 kronor, medan det ej finns några fastställda gränser för högsta insats respektive högsta vinstbe—
lopp. Vinstvärdet skall dock vara minst hälften av den totala in—
satsen.
lotterier scn anordnas i sanband ned cirkusföreställningar, tivo— lin, marknader samt på nöjesfält och folkparker faller under 17 å i lotterilagen.
De lotterier san säljs i samband ned idrottstävlingar, välgören— hetstillställningar och konserter till förmån för allmännyttigt ändamål kan anordnas under både 17 5 och 17a 5 beroende av vilket slag av lotteri som säljs.
Lotterier anordnade ned stöd av 17 5 och 17a 5 är skatte— och av— giftsfria.
4.4. 2 (mfattning
Det är möjligt att bed'c'n'a anfattningen av 17 och l7a å—lotterier— na. Emellertid kan nan förmoda att de lotterier som anordnas under dessa paragrafer har en betydligt mindre omfattning än de illegala lotterier-na. Personer och företag verksanma i lotteribranschen har nämligen låtit förstå att merparten av s.k. synbollotter, 21—lotter etc., som levereras är avsedda för illegala spel.
'hrots att det på dessa lotter tydligt finns nerkerat att penning— vinster ej får utbetalas är det vanligt förekommande att pengar utbetalas till vinnaren. Dessa lotterier säljs i stor enfattning i såväl slutna sällskap, föreningsmöten m.m. som vid direktförsälj— nirg på allmän plats, på företag och via dörrknackning. Vidare förekamer det att sådana lotterier säljs av axskilda privatper— soner i direkt egenintresse.
4.5. Fasta försäljningplatser (ll odm 14 55) 4.5.1 Nwarande regler
Under senare år har det blivit allt vanligare att lottförsäljningen
sker från fasta försäljningsplatser. Ned fasta försäljningsplatser avses främst lottkiosker placerade på torg eller affärsgator samt lottstånd och lottautcmater i varuhus eller andra affärslokaler. Då lottkioskerna i många fall är uppställda på allmän plats måste polismyndigheten lätma tillstånd till lottförsäljningen enligt allmänna ordningsstadgan.
Någon bedöming av vilka föreningar son skall få anordna lotterier i dessa kiosker sker inte i samband ned tillståndsprövning enligt ordningsstadgan. I vissa fall bestärmer kamunen själv hur försälj— ningstiden i de kcmnunala kioskema skall fördelas, i vissa andra fall har kommmen överlåtit fördelningen till det serviceföretag som arrangerar lottförsäljningen i kiosken. Flertalet av de fasta försäljningsplatserna san finns inne i varuhusen eller i andra större affärer disponeras av serviceföretag, som genen kontrakt ned lokalinnehavaren skaffar sig ensamrätt till lottförsäljningen. Serviceföretagen har således fått ett nycket stort inflytande och kontroll över de fasta försäljningsplatserna på bekostnad av det ideella föreningslivet. Serviceföretagen har ofta en kö av för— eningar som väntar på plats för lottförsäljning. Tillstånd till försäljning av lotter från fasta försäljningsplatser beviljas nor— malt inte förrän platsfrågan är ordnad. Det är således serviceföre— taget, eller i vissa fall lokalinnehavaren, som avgör vilka för- eningar scm skall få sälja sina lotter på de nest attraktiva för—
säljningsplatserna . 4. 5. 2 enfattning
Det finns idag inga siffror tillgängliga san beskriver omfattningen av de lotterier som säljs genom fasta försäljningsplatser. Dessa lotterier ingår scm en del i de lotterier för vilka länsstyrelsen eller polismyndigheten beviljar tillstånd.
Enligt 1979—års lotteriutredning anordnades år 1976 lotterier ned hjälp av serviceföretag till ett belopp av ca 35 miljoner kronor. Det är således vanskligt att bedöte hur utvecklingen för dessa
lotterier varit den senaste tioårsperioden. En årlig (insättnings— höjning ned 10 procent skulle ge en utsättning med 100 miljoner krmor år 1986.
4.6. Bingo
4.6.1. Nuvarande regler
Bingospelet är noggrannt reglerat gencm lotterinänndens tillänp— ningföreskrifter och jag har därför valt att i det följande göra en mer detaljerad beskrivnirg av bingospelet än jag gjort vad gäller
övriga lotterier .
Med bingospel menas enligt lotterinänrxiens anvisningar, ett spel där spelarna är närvarande på spelplatsen och köper sin lott (bingobrickan) på vilken ett antal numer är ordnade på visst sätt, t.ex. fem runner horisontellt och fem rummer vertikalt. Spelaren är närvarande då dragningen förrättas numer för numer. När han vid dragningen kunnat markera numer i viss ordning, ropar han bingo. Vid ropet "bingo" måste det sist dragna numret finnas ned på bric- kan. Han måste således ropa "bingo" innan nästa nunner dragits.
Bingo spelas, efter tillstånd av länsstyrelsen i tre skilda fonter: variantbingo, automatbingo och storbingo.
s.k notionsbingo anses inte scm bingospel i lagens mening utan är ett lotteri.
Vid autotratbingo erläggs insatsen i ett myntinkast framför spela— ren, där också en fast bricka finns på vilken spelaren markerar dragna numer. Autaratbingospelet är snabbare än de övriga bingo—
fornerna .
Storbingon (eller bygdebingon) är det traditionella bingospelet, som bedrivs i form av en tillställning vanligen mdet kvällstid Odl där spelaren deltar i en axgång dragningar, oftast bara en axgång
per tillställning. Spelaren deltar således i samtliga dragningar för vilka han köper brickor i ett blodc eller endast en bricka för hela (Ingången. Bingobrickoma är av engångstyp.
Variantbingon (dagbingon) är ett mellanting nellan storbingo och automatbingo. I variantbingon används liksom i storbingon bingo— brickor av engångstyp. Variantbingon bedrivs kontinuerligt ned möjlighet för spelaren att delta i xarje dragning för sig. Bingo— spelet är en form av sedellotteri, där brickan är lottsedel. Till skillnad från vanligt lotteri kan brickorna köpas endast i spel— lokalen. Spelarna måste vara närvarande vid dragningen för att kon— trollera de dragna numren. Vinnaren måste genast kräva vinsten genan att ropa bingo. Alla vinster faller ut till deltagarna oav- sett antalet sålda lotter. Vid vanligt lotteri däremot blir vinst
på osåld lott kvar hos lotterianordnaren.
Tillstånd till bingospel prövas av länsstyrelsen, san också bestäm— mer anslutningens storldc med hänsyn till den sdrande föreningens behov od1 utrynne på nerknaden. Länsstyrelsen bestämrer i sanband därned också den tid under vilken spelet får bedrivas. Frågan du vilka föreningar eller organisationer scm kan få tillstånd till bingospel framgår av bestämnelserna i lotterilagen. Enligt sanne lag skall vid tillståndsgivningen särskild hänsyn tas till före— ningens behov av bingoinkomster och till utrymnet på binganarkna— den. Det förutsätts i lagen att bingospelet skall länna föreningen skälig avkastning. Vinst— och spelplan skall enligt lotterinänndens föreskrifter fastställas av länsstyrelsen för tillståndsperioden, som i regel är ett kalenderår. Ändring av vinst— och spelplanen skall godkännas av länsstyrelsen eller såvitt avser mindre ändring av planen, av kontrollanten. Denne underrättar länsstyrelsen on gjord ändring.
Vidare framgår det av sanna lag att vinsterna i bingospelet inte får utgöras av pengar eller xärdepapper.
Iotterinännien har utfärdat detaljerade rekomendationer Od'l före— skrifter i h'åga cm bingospelet. Dessa finns intagna i Komnerskol—
legiets författningssamling. Där finns regler cm bl.a. minsta be— hållning i bingospel ("skälig avkastning"), arten av insatser, högsta och lägsta procent av insatserna i form av vinst, högsta vinstvärde, nomalavtal mellan tillståndshavare och serviceföretag samt kontroll och förvaltning av bingospelet. Föreskrifterna inne-— håller bl. a. följande beträffande insatser, vinster och behåll—
ning . Insatser
Scm insats får endast pengar, presentkort eller återspelsanvisning godtas.
Vinster
Varje månad skall minst 50 procent av insatserna utlottas iform av vinster. I varje särskild insatsomgång skall minst 30 procent av insatsbeloppet utbetalas. Med jackpotvinst avses extravinst san delas ut utöver ordinarie vinster i vinstplanen. Jackpotvinsten skall vara så konstruerad att den utfaller inan ett visst antal drag och att detta antal är realistiskt. Villkor för jackpotvinster skall tydligt anges i spel— och vinstplanen. Denna vinst får uppgå till ett xärde av högst 6 (DO kronor.
Vid annat bingospel än storbingo får i genmsnitt högst 65 procent av insatsbeloppet utlottas per nånad. Värdet på vinst i bingo får ej överstiga 12 000 kronor.
Behållning
För att bingospelet skall anses länna skälig avkastning skall be— hållningen i spelet enligt lotterinänndens anvisningar ma minst 15 procent. Vid en behållning under 15 men över 10 procent kan undantagsvis tillstånd ändå medges, an skäl därtill bedöns före— ligga. '
Tillståndshavare är antingen en samnanslutning scm avses i ll & lotterilagen eller en allians av sådana föreningar. lotterinäxmden rekonmenderar föreningar, san önskar anordna bingospel i sama hall att gå samen för att gemensamt bedriva ett effektivt spel mder året. Ekonomin i spelet blir därmed bättre odu kontroll od”. redo—
visning underlättas .
Bingoanordnaren föreslår och länsstyrelsen godkänner lotteriföre— ståndare, som skall handha bingospelets löpande förvaltning samt ansvara för att spelet bedrivs enligt gällande lag och de särskilda föreskrifter san meddelats för bingospelet. Eventuellt arvode till
lotteriföreståndaren skall fastställas av länsstyrelsen. Tillståndsbeslut—Avgift
Tillståndsbeslutet bör också innehålla förordnande av kontrollant för bingospelet samt instruktion och arvode för denne. Orkostnader för kontrolla) skall belasta bingospelet. För bevis cm bingotill— stånd skall avgift avläggas, som enligt 3 å lotteriförordningen uppgår till 600 kronor, om insatserna sarmanlagt överstiger
150 000 kronor. I annat fall är avgiften 200 kronor. I anvisningar har lotterinämnden angett att samtliga i en allians ingående före— ningar skall betala avgift för sin andel av tillståndet. Flera länsstyrelser följer inte lotterinämndens anvisningar utan tar ut endast & avgift av alliansens föreningar. Lotterinännden har hos regeringen henställt, att riksrevisionsverket i samråd med nämnden skulle få i uppdrag att utarbeta förslag till ändring av lotteri— förordningen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till fram-— Ställningen.
Konsult—Serviceföretag om den som söker bingotillstånd vill anlita person (konsult) eller
företag (s.k. serviceföretag) med uppdrag att not ersättning bi— träda vid spelets bedrivande skall enligt lotterinämndens före—
skrifter skriftligt avtal upprättas däröver. Detta gäller även företag, som ägs av tillståndshavaren. Sådant avtal skall granskas av tillståndsmyndigheten. Detsanna gäller konsultarvode, som beräk— nas för bingolokal ned ett fast odi ett rörligt belopp. Konsultar— vodet är ersättning för risk i hyresrätt, företagsutveckling, konsolidering eller annan vinstdisposition. lotterinänmden har utfomet ett exempel på avtal (normalavtal) nellan ett serviceföre— tag odi en förening eller en bingoallians, där tillhörande organi— satoriska och ekonomiska frågor regleras.
Tillsyn—Kontroll
Den centrala tillsynen över bingospelet utövas av lotterinämnden, medan den nämare tillsynen utövas av tillstårxisnyndigheten. Till kontrollant för bingospel bör utses redovisningskunnig och ojävig person. Ibntrollen avser bevakning av allmänhetens intresse och tillgodoseende av det ändamål för vilket spelet anordnas. Kontrol- len nåste utfornas efter spelets art och anfattning. Vid sidan av kontrollanten och hans arbete utgör numera den tekniska kontroll- utrustningen (ljustavlor m.m.) viktiga inslag i kontrollen av bingospelet. Dit hör även kontrollen av bingobrickorna. Beträffande skattereglerna för bingospelet återkamer jag i ett senare avsnitt.
4.6.2 enfattning
1975 beviljade länsstyrelsm tillstånd för bingospel till en total ersättning av 838 miljoner kronor. 1986 var notsvarande siffra 1 563 miljoner kronor, vilket innebär en årlig onsättningsökning ned drygt 5 procent. Även en (insättningen öcat under dessa år har bingospelets vinst inte ökat nämvärt med hänsyn tagen till den
årliga inflationen .
ökade kostnader för framförallt personal, hyror Od'l utrustning kombinerat ned den låga cmsättningsökningen har nedfört att netto— vinsten i bingospelet idag i genonsnitt ligger kring 15 procent. I
siffror betyder detta att ca 235 miljoner kronor går direkt till
föreningarnas verksanhet .
5.1 Alhnänt
Kännetecknande för ett lotteri är bl.a. att vinstnöjlighetema helt eller delvis beror på slunpen till följd av lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfarande.
Till lotteri hänförs emellertid också bl.a. automatspel, ävm om vinstmöjligheterna inte till någon del beror på slunpen. Rätt till
fortsatt spel är att anse såsan vinst.
Med autaretspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spel—
autunater. 5.2 Olika slag av spelautcxrater
Spelautomaterna kan indelas i tre slag, utbetalningsautcmater,
förströelseautanater och varuautoneter.
lottautomater anses inte san spelautamt, eftersom autcmaten i sig inte påverkar vinstmöjligheten. Inte heller anses en jukebox eller en apparat, scm används i sanband med autanatbingo, eller en för— säljningsautonnt för varor som spelautonat.
5.3 Nuvarande regler
5.3.1. Utbetalningsautatater
Med utbetalningsautcnet avses i lotterilagen en spelautonat son är konstruerad för att betala ut vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (20 å). Enligt lag är spel på utbetal—
ningsautomater förbjudet från den 1 januari 1979.
Tillstånd till spel incm landet på sådana automater kan inte ens
meddelas av regeringen nen får mligt lagen efter tillstånd anord— nas på fartyg i internationell trafik. Regeringen har benyndigat lotterinännden att utfärda sådana tillstånd.
I princip gäller förbud not innehav odn införsel av utbetalnings- automater, men lotterinännden kan ge tillstånd till innehav.
5.3.2. Förströelseautaxater
Spel på mekaniska eller elektroniska spelautamter san inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på autcmaten regle— ras i lagen an anordnande av visst autanatspel (l982:36). Spel på dessa automater anordnas i huvudsak i förvärvssyfte av privata spelföretag.
Tillstånd enligt lagen cm visst autotratspel meddelas av socialnännd nen tillstånd krävs ej för spel i samband ned offentliga tillställ— ningar av tillfällig karaktär.
De flesta auton'ater av denna typ, flipper, målspel, skjutare. tv—spel m.m., bygger på att spelaren kan påverka och nå bättre resultat gencm skicklighet.
På marknaden finns idag s.k. poängnaskiner, t.ex. pokermaskiner. Dessa naskiner påverkas inte av spelaren annat än gencm penning— insatsen. Insatserna görs för att få tillträde till spelet odi ofta även för att oddsa, dvs. höja utdelningen, som utgörs av poäng.
Enligt lotterinämndens bedöming är det utmärkande för dessa maski— ner att de är rätt meningslösa du de inte används för spel an pengar. Såväl sociala nämnder san lotterinämnden har låtit förstå att det ned dessa naskiner idag bedrivs illegalt spel i betydande omfattning.
5.3.3. Varuautcnater
Med varuautonater menas sådana spel scm slumpvis delar ut vinst i
form av varor. Till sådana automater räknas bl.a. s.k. lyftare, där varan erhålls bara cm ai gripklo styrs rätt, och s.k. pushers, som ger vinst om en arm puffar varan över en kant. Varuautcmater kan även utfornas scn en s.k. enarmad bandit kopplad till en
servicedel scm ger ut mor.
Spel på varuautarater kan amrdnas i sanband ned offentlig nöjes— tillställning incm nöjespark eller liknande anläggning. Vidare kan det anordnas i sanband ned restaurangrörelse odi i samband ned bingospel.
Spelet anordnas huvudsakligen i förvärvssyfte av privata spelföre— tag.
Frågor cm tillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas.
6 KILEN—, TÄRNINIS— (XII mRI'SPEL (KASINIBPEL) 6.1 Allmänt
Roulett—, tärnings— och kortspel kallas gemensamt för kasinospel. Vinsterna i kasinospelen utgörs av pengar och spelet får bedrivas i
komrersiellt syfte .
Kasinospelet i Sverige spelas efter strängare regler än internatio— nellt och anses därför ej som äventyrligt spel. Syftet ned de strängare reglerna är att spelet skall bevara sin karaktär av för-
ströelse .
6. 2 Nuvarande regler
Kasinospel får anordnas efter tillstånd, under förutsättning att spelet anordnas i samband ned offentlig nöjestillställning intim nöjespark eller liknande anläggning eller restaurangrörelse med tillstånd att servera alkoholdrycker.
För roulett— och tärningsspel gäller vidare att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst två kro- nor samt att värdet av högsta vinsten på varje särskild vinst-nöj— lighet uppgår till högst trettio gånger insatsen.
För kortspel (Black Jack) är högsta insatsen 10 kronor odi högsta vinst en och en halv gånger insatsen.
Frågor om tillstård prövas av länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas. Då det gäller frågor on tillstånd för spel på fartyg i internationell trafik prövas detta av lotterinämn- den. Tillstånd neddelas för innehavaren av spellokalen od”: skall
avse viss tid.
7 . 1 Principiella ställningstagarxien
Enligt direktiven är min uppgift att lägga fram förslag, som under— lättar för folkrörelserna att finansiera sin verksanhet gencm lot—
terier av olika slag.
De förenklingar och förbättringar av dessa lotterier, som jag före— slår, är grundade på följande principiella ställningstaganden.
l. Principen att lotteri— och spelnerknaden skall vara förbehållen staten och de ideella föreningarna bör renodlas.
2. Folkrörelserna bör ges nöjlighet att bedriva lotterier och spel på samma villkor som de statliga spelbolagen.
3. Vid tillståmisprövning för folkrörelsernas lotterier och bingo— spel skall särskild hänsyn tas till föreningens behov av lot— teriinkoneter, det utryrme för lotterier san finns på spelmark— naden och den ungdcmsverksan'het som bedrivs i föreningen.
4. Folkrörelserna bör i större utsträckning än nu anordna lotterier och spel i egen regi och ta ett större ansvar för utvecklingen av spelverksanheten. Detta utesluter inte samverkan med andra experter och företag på spelmarknaden.
5. Tillsynen och kontrollen över spelnarknaden bör skärpas. Detta bör äte genom bl.a. bättre kontroll av lottryck och typgodkän- nande av lotter samt ökade krav på kontrollanter.
6. Gällande regelsystem bör förenklas.
7. Ett folkrörelseägt spelbolag bör bildas ned ensamrätt att bedri— va spel i vissa former.
I 1979 års lotteriutredning pekade: på risken av att de statliga spelbolagen skulle tillåtas ika sin spelverksanhet i sådan cm— fattning att det medförde en ogynnsam utveckling för den ideella sektorn. Departementschefen ansåg enellertid i propOSitionen (1981/82zl70) att det, enligt hans mening, då inte fanns tillräck- ligt underlag för påståendet att de statliga spelen skulle ha brett ut sig på de ideella lotteriernas bekostnad. Utvecklingm på spel- marknaden från 1975 till och ned 1986 visar dock att lotteriutred— ningens farhågor har besannats. De statliga spelens andel av den - totala spelomsättningen var då 66 proceit nedan den 1986 Wir 82
procent.
Med anledning av denna utveckling har folkrörelserna nu framfört krav an en klarare uppdelning av spel- och lotterimarknaden. Detta framförallt i syfte att förhindra att de statliga spelbolagen gör ytterligare intrång på den marknad som av hävd ansetts tillhöra folkrörelserna, d.v.s. anordnandet av lotterier med direktdragning
s .k . "kvicklotterier" .
Vidare har från såväl folkrörelserna san olika myndigheter fram— förts förslag du att spel— och lotterimarknaden i Sverige skall vara förbehållen enbart staten och folkrörelserna. Privata vinst— intressen bör i princip ej ges något utrynme på denna marknad.
Enligt min uppfattning skulle 31 sådan uppdelning av spel— och lotterimarknaden endast tenporärt kunna begränsa de statliga spe— lens utbredning till förmån för folkrörelsernas spel. På sikt kan en strikt uppdelning inverka begränsande på folkrörelsernas nöjlig— heter att utveckla nya spel. Detta framförallt beroende av de stat— liga spelbolagens stora nöjligheter och förmåga att ständigt, fram— förallt på det internationella planet, följa med utvecklingen och därmed införa nya attraktiva spelformer. Med hjälp av den noderna datatekniken komer troligen allt fler nya, enkla och attraktiva spel att växa upp inan den närnaste tiden. Ilataåldern kommer med
största sannolild'xet att inom en snar framtid göra sitt inträde även
i spel— och lotteriverksamheten. Det kan därför medföra olägenheter att dra upp en klar skiljelinje mellan statens och folkrörelsernas
spel .
För folkrörelsernas del är det viktigt att följa med utvecklingen på detta cmråde för att på sikt kurma återta förlorade marknadsan— delar på spel— och lotterinerknaden. En satsning måste ske på för— nyelse och utveckling av skilda spelformer.
Jag föreslår att statsmaktema beslut-ar att lotteri— och spelnark— anden skall vara förbehållen enbart staten och folkrörelserna. På sikt bör det ej finnas utrymme för privata vinstintressen på denna marknad. Efter en övergångsperiod på några är bör slutlig ställning tas till an den nu förekommande kannersiella spelverksanheten skall föras över till folkrörelserna, förbjudas eller få fortsätta i privat regi. En strikt uppdelning av spelnarknaden mellan staten och folkrörelserna, på sätt som föreslagits av företrädare för de ideella organisationerna, är jag av skäl som tidigare anförts inte beredd att föreslå.
Däremt anser jag att folkrörelserna bör ges nöjlighet att verka på samma villkor som de statliga spelbolagen, Penninglotteriet och Tipstjänst samt det av hästsporten ägda AB Trav och Galopp (ATG).
I och med att spemerknaden blir förbehållen enbart staten och folkrörelserna, anser jag att regeringen måste följa upp och ta ansvaret för hur spelmarknaden fördelas mellan dessa parter. Rege— ringen har då möjlighet att från fall till fall tillgodose folk— rörelsernas behov i syfte att ge den bättre nöjligheter att för— stärka sin ekonomi genom olika slag av lotterier och spel.
7.3 lotteri oda bingo 7.3.1 Rikslotterier
Folkrörelserna har henställt om att få amända sig av penningvins— ter i rikslotterierna. Detta skulle avsevärt öka intresset od'l försäljningen av lotter, samtidigt scm såväl administrativa san ekonaniska fördelar skulle uppnås.
Jag föreslår därför att vinsterna i folkrörelsernas rikslotterier, på salma villkor som i de statliga lotterierna, får utgöras av penningvinster. Vidare återkonmer jag i ett senare avsnitt till de skattetekniska konsekvenserna av detta förslag.
Några folkrörelser har fört fram önskemål an att i större utsträck- ning än tidigare själva få avgöra hur många lotter som skall säl- jas, vilket san skall vara högsta respektive lägsta vinstvärde samt vilket pris nan skall sätta på lotten.
Vidare har framförts ölskemål om att ett system med registrering införs istället för en tillståndsprövning för varje enskilt riks— lotteri. Det skulle exenpelvis innebära att en organisation hos lotterinäxmden registrerar sig är lottförsäljning på riksnivå under en treårsperiod. Under denna period skulle ett valfritt antal rikslotterier få anordnas.
Med hänsyn till svårigheterna för en organisation att själv kunna bedöna hur ett rikslotteri på bästa sätt skall anordnas och genm— föras, är jag inte beredd att föreslå att tillståndstvånget för rikslotterier slopas och ersätts ned ett registreringssystem.
Jag finner det nämligen viktigt att det, inför amrdnandet av ett rikslotteri, görs en riktig prövning av organisationens behov, av lotteriutryrmet på marknaden samt möjligheten att sälja lotteriet med skälig avkastning. Tillståndsfrågan bör även fortsättningsvis
prövas av lotterinämnden .
7. 3 . 2 . länstyrelselotterier
Ävel här har folkrörelserna hävdat att intresset för odl försälj—
ningen av lotterierna avsevärt skulle &(a cm nan tillät vinster i
form av pengar eller värdepapper.
Jag delar denna uppfattning Od"! föreslår därför att vinster i form av pengar tillåts i dessa lotterier. Jag återkonmer i ett senare avsnitt till de skattetekniska konsekvenserna av detta förslag.
Några andra önskemål har ej framförts vad gäller dessa lotterier. Jag finner därför ej anledning att föreslå några ytterligare för— ändringar i nuvarande reglering. 7.3.3 Polislotterier
San närmts i tidigare avsnitt anser folkrörelserna att det råder en allt för cmfattande adm'nistration och byråkratisering i de lokala varulotterierna. Förslag till förenklingar har framförts från olika håll. Jag är av de'! uppfattningen att förenklingar Od'l för- bättringar incm dessa lotterier skulle avsevärt underlätta för föreningslivet att anordna lokala lotterier samtidigt san inkast— erna av dessa skulle kunna öka.
Jag föreslår att vinster i form av pengar tillåts i dessa lotteri- er. Detta förslag innebär bl.a. en legalisering av de 5. k. Zl—lot- terierna, san idag i stor utsträckning säljs av föreningarna med pengar som vinster, trots att detta är förbjudet. Några gränser för högsta onsättningsbelopp, insats och vinstbelopp bör ej finnas. Bedömningen av detta bör ned fördel kunna överlåtas till anordnande förening. Däremot bör det totala vinstvärdet vara minst hälften av den totala insatsen.
Vidare föreslår jag, att tillståndstvånget för dessa lotterier slopas. De lotterier, som anordnas av en ideell förening och son
säljs på orten huvudsakligen av egna medlemar, skall få ske utan tillstånd.
Jag föreslår istället att ett registreringsförfarande införs för de föreningar, som uppfyller lotterilagens krav på lotteriamordnare. Förening scm önskar anordna lokala lotterier anmäler detta till registreringsmyndigheten, som enligt min nem'ng bör vara länssty—
relsen.
Vid ansökan om registrering anga föreningens nann Od'l vem som skall vara lotteriföreståndare. Ned ledning av föreningens stadgar och verksanhetsberättelse gör länsstyrelsen en bedöming, cm före- ningen är & sanmanslutning som avses i 11 6 lotterilagen odl där- igencm får anordna lotterier. Länsstyrelsen förordnar samtidigt en kontrollant för föreningens samtliga lotterier och bestämmer arvode för denne. Uppgifter an föreningens naxm, lotteriföreståndare och kontrollant registreras hos länsstyrelsen.
Registreringen gäller tills vidare under en period av 3 år. En förening skall under denna period kunna anordna lotterier till en total bruttoonslutning av högst 300 000 kronor.
Föreningen väljer själv hur nan vill fördela lottförsäljningen under denna period. Således kan den Välja att sälja ett lotteri ned en utsättning på 300 000 kr under första året eller sälja ett antal mindre lotterier utspritt under hela treårsperioden.
Föreningen skall sedan vid varje årsskifte till länstyrelsen lälma in en redovisning över under året sålda lotter. Kontrollantens uppgift är bl. a. att tillse att detta sker och att vinstskatt för penningvinster inbetalas enligt uppgjord vinstplan.
On en förening under pågående treårsperiod bedöner att nan vill anordna ytterligare lotterier, vilka medför att bruttoanslutningen överstiger 300 000 kronor, skall den att hos länsstyrelsen söka tillstånd för detta.
I samband med att registreringsbeviset erhålls av länsstyrelsen betalar föreningen en registreringsavgift. Föreningen erhåller vid detta tillfälle ett registreringsnwmxer', vilket då alltid skall finnas tryckt på lotterna tillsamans med föreningens nann. Regi— streringsavgiften uttas varje gång föreningen förnyar sin registre-
ring .
Ph förutsättning för att mina förslag cm slopandet av tillstånds— kravet vid lokala lotterier och införandet av penningvinster i vissa lotterier skall kunna gencmföras, är att tillsynen och kon- trollen över lotterierna skärps.
Jag återkamler i ett senare avsnitt till de skatte— Od'l kontroll— mässiga konsekvenserna detta förslag för med sig. Jag förutsätter vidare att lotterinännden efter samråd med länsstyrelserna, utfär— dar de föreskrifter och anvisningar som behövs i samband med anord— nandet av dessa lotterier.
7.3.4. Lotterier utan tillstånd
Som jag redan tidigare redovisat föreslår jag att spel— Odl lot— terimarknaden på sikt endast skall vara förbehållen staten och folkrörelserna. Detta skulle då innebära att lotterilagens 17 och l7a åå på sikt skulle försvinna eller minska i betydelse.
Orsaken till att föreningslivet i allt större utsträckning skulle anordna lokala lotterier utan tillstånd är att penningvinster, enligt mitt förslag, skulle tillåtas vid anordnandet av sådana lotterier. Mitt förslag cm lokala lotterier efter registrering innebär en legalisering av de s.k. 21-lotterierna m.m. son idag säljs illegalt. En legalisering av dessa lotterier skulle enligt min mening leda till att de konmer att anordnas incm den försälj- ningskvot som gäller för förening som hos länstyrelsen registrerat
sig.
Kvar som anordnare av lotterier scm avses i 17 och l7a åå blir då
tivoli— och narknadsarrangörer samt folkparker och arrangörer av
offentliga danstillställningar, vilka ej innefattas i de sam'nan— slutningar som enligt 11 & lotterilagen får anordna lotterier. Om dessa paragrafer slopades skulle dessa grupper inte längre ges möjlighet att sälja egna lotterier-
Emellertid har folkrörelserna, framförallt idrotten, ett visst samarbete ned tivoliägare m. fl. vid arrangerandet av nerknader, mässor m.m. Vid dessa tillfällen tillhandahåller tivoliägarna bl.a. lotter, vinster och försäljningsställen, nedan arrangörerna oftast tillhandahåller försäljningspersonal. överskottet av lotterierna delas nellan tivoliägaren och arrangören enligt i förväg uppgjord överenskarmelse. Den service tivoliägaren ger vad gäller dessa lotterier underlättar avsevärt för arrangörerna, eftersom dessa i annat fall själva hade att införskaffa lotter, vinster m.m. Arran— gören har nu bara att kvittera ut lotter, växelpengar och vinster, för att vid tillställningere slut återläma osålda lotter och ej utgivna vinster, samtidigt som gemensam slutredovisning görs. Genau detta förfarande undviker arrangören att bli stående med ett stort antal lotter och vinster i de fall lotteriet gått dåligt på grund av t.ex. dåligt väder.
Från Sveriges tivoliägarförening od": Folkparkernas centralorganisa— tion har &amförts önskemål cm en höjning av högsta vinstbelopp från 100 kronor till 200 kronor. Detta framförallt beroende av höjda inköpskostnader Bär muvinster kombinerat ned höjda kvali— tetskrav för dessa. Vidare har från tivoliägarna förts fram önske— mål cm en höjning av högsta insatsbelopp, från 2 till 5 kronor, vad gäller tävlings— od1 skicklighetsspel såscm skjutbanor, pilkastning etc.
Gencm mitt förslag om lotterier efter registrering bedömer jag att 17 och 17a å—lotterier i framtiden kanner att bedrivas i ringa omfattning och då framför allt av ambulerarxie tivolin och marknads— nöjen. Detta är en verksanhet ned lång tradition och av förströ— elsekaraktär för vilken jag idag inte finner anledning att göra några inskränkningar och ej heller några förändringar. Jag föreslår
därför att dessa lotterier tills vidare kvarstår oförändrade i
lotterilagen . 7. 3. 5 Pasta försäljningsplatser
Enligt min uppfattning är detta en lotterinerknad san förenings— livet har allt för litet inflytande över på grund av serviceföre— tagens starka ställning.
On en ändring skall kunna till stånd här måste, enligt min mening, de ideella föreningarna själva nera engagera sig i denna lotteri— verksanhet och ta ansvaret för att det skapas nya fasta försälj- ningsplatser och nya spel. Det skulle kunna ske genom att förening- arna på lokal nivå sluter sig samen och bildar ett samarbetsorgan som på sikt kan nedverka till att serviceföretagens starka ställ- nirg undanröja. För ett eventuellt framtida folkrörelseägt spelbo— lag kan detta vara en viktig arbetsuppgift. Men i avvaktan på bil— dandet av ett sådant bolag måste föreningarna själva ta initiativ till er förändring. Kontakt bör tas ned konmmala myndigheter och lokalägare.
Med anledning av den situation son råder på denna del av lotteri— marknaden finner jag ingen anledning att nu föreslå några andra förändringar beträffande lotterier från fasta försäljningsplatser än att penningvinster tillåts. Tillståndskravet för dessa lotterier bör tills vidare finnas kvar. Eftersom polismyndigheten, enligt mina Erslag, inte längre skall vara tillståndsmyndighet, får till- stård i dessa fall prövas av länsstyrelsen.
7.3.6. Bingo
Som jag tidigare nännt är det inan bingospelet scm förändringar och. förenklingar i regelsystemet kan nedföra direkta ekonaniska för— delar för föreningslivet.
San en första åtgärd föreslår jag att penningvinster tillåts i bingospelet som ett alternativ till varuvinster. I bingospelet får
vinsterna, enligt mitt förslag, utgöras av antingen pengar eller varor, inte både och. Detta motiveras av skattetekniska skäl. Med
varuvinst avses i mina förslag vinst som ej utgörs av pengar.
Det har framförts önskanål du att i viss utsträckning kunna göra förändringar i vinstplanen under pågående spelperiod. Idag måste sådana ändringar i vissa fall godkännas av länsstyrelsen. Enligt min mening bör det räcka ned att bingoanordnaren odl kontrollanten konner överens an den ändring san skall göras oda att kontrollanten
sedan anmäler detta till länsstyrelsen.
Ett sätt att göra bingospelet mer attraktivt Od'l spännande är att låta slunpen avgöra vinstsumnans storlek vid s.k. jackpot-spel. Detta innebär att vid en jackpot på t.ex. 35 drag slunpas vinst— beloppet via en dator. Vinstbeloppet kan då variera alltifrån ett lägsta belopp på t.ex. 3 000 kronor upp till ett halvt basbelopp. Jag föreslår att denna möjlighet skall kunna ges.
Ett annat sätt att öka attraktiviteten i bingospelet kan vara att flera hallar vid ett och samma tillfälle via telenätet eller en dator kopplas ihop i ett s.k. sanspel. Genau ett sådant förfarande skulle omsättningen kunna ökas samtidigt san vinstbeloppen och behållningen av spelen också kan bli större. Jag föreslår att denna form av samspel skall kunna tillåtas vid särskilda tillfällen, då flera bingohallar över hela landet sanmankopplas under en eller
flera spelongångar under viss tidsperiod.
Samspel mellan two. bingohallar provas nu i Göteborg. Jag anser att sanepel på lokal nivå också ska kunna ske, nen att viss restrikti— vitet i tillståndsgivningen bör ske, framförallt av konkurrensskäl. En saxmexkoppling av endast några bingduallar på en ort kan kontra att medföra olägenheter för de hallar son av olika anledning ej kan delta i ett samspel. (In tillstånd skall ges för en salmenkoppling av hallar på lokal nivå bör därför samtliga där befintliga bingo— hallar beredas nöjlighet nedverka i detta spel.
Jag har i Danmark studerat hur bingo spelas i närradio odl kabel- TV. Jag föreslår att folkrörelserna ges nöjlighet därtill. Enligt min uppfattning ärulle ett sådant spel inte få &] sådan anfattning att det skulle ta bort intresset för det traditionella bingospelet. Snarare ser jag bingospel i närradio och kabel-TV som ett komple— nent till och ett nerknadsföringsinstrument för det traditionella bingospelet. Enligt de danska företrädarna har bingospelet till närradio— och kabel—TV—bolagen gett goda intäkter och sändnings— tiderna har avsevärt kunnat utökas. I övrigt får jag beträffande denna form av bingospel hänvisa till den utredning son rådman Erik Essén, på uppdrag av regeringen, kam-er att lägga fram under hös— ten.
Lotterinämndens föreskrifter cm att bingospelet skall ge minst 15 procent i nettobehållning har av länsstyrelserna runt cm i landet tolkats olika, på vissa håll mycket restriktivt. Detta har innebu— rit att flera bingohallar tvingats lägga ner sin verksamhet, trots att bingOSpelet gett i behållning ett par hundm tusen kronor di— rekt till föreningarna.
Jag föreslår därför att 15 procent—regeln tas bort, nen att kravet på skälig avkastning står fast. Det bör ges ett större utryn'ne för en positiv tillståndsgivnirxg så länge nettobehållningen ger ett verkligt bidrag till föreningarnas verksanhet och inte negativt påverkar det totala resultatet i ortens bingohallar.
I de fall där bingospelet kontinuerligt börjar ge en ej tillfreds- ställande nettobehållning, bör länsstyrelsen starkt överväga att orrpröva tillståndet och förmå berörda föreningar att slå sannan den mindre inkomstbringande bingdlallerl ned en annan. Erfarenheterna av sådana sanmanslagningar har varit enbart goda. En sannenslagning av två eller flera hallar som ger dåligt nettoresultat innebär min— skade personal—, hyres— och avskrivningskostnader samtidigt som spelanmderlaget inte nän'nvärt minskar. Nettobehållningen vid såda— na genomförda sammanslagningar har efter en kort period kunnat väsentligen förbättras. Emellertid råder det bland bingoanordnande
föreningar stor tveksanhet till sannanslagm'ng av hallar. Man vill inte läxma ifrån sig en hall och dessutcm tvingas till att spela ihop ned en konkurrerande bingoallians eller förening.
Med hänsyn till de svårigheter son finns förknippade med salmen— slagning av bingohallar', anser jag det angeläget, att länsstyrel— serna, tillsamans med föreningslivet på orten, aktivt verkar för att finna former för ett effektivt bedrivet bingospel ned höjd nettobehållning scn målsättning. Ett sätt att nå detta mål kan vara att föreningarna i en komun bildar allianser för bedrivandet av bingospelet i flera hallar. Genau denna nodell bereds flertalet föreningar nöjlighet att få del av det överskott som bingospelet
ger.
Enligt lotterinämndens anvisningar skall samtliga i en allians ingående föreningar betala avgift för sin andel av tillståndet. Detta innebär att avgiften för t.ex. ett tillstånd för en allians med 20 föreningar och el beviljad anslutning på 3 miljoner kronor, kan bli 12 000 kronor. Det finns exempel där tillståndsavgiften uppgått till 50 000 kronor. Jag anser detta vara oskäligt och före— slår att ändring görs i lotteriförordningen i syfte att endast en avgift tas ut för varje neddelat tillstånd, oavsett hur många före— ningar san medverkar i det bingospel scm bedrivs av en allians. Avgiften kan istället ma differentierad ned hänsyn till ansätt—
ningens storlek.
Serviceföretagens roll i bingoverksanheten diskuterades redan i 1979—års lotteriutredning. De missförhållanden som då ansågs råda bedörde man kunna rättas till incm ramen för del kontrollagsstift— ning san utredningen föreslog. En sanering på denna marknad har uppenbarligen kommit till stånd, vilket styrks vid samtal med såväl lotterinämnden som olika länsstyrelser. Från folkrörelserna har dock vid olika tillfällen gjorts gällande att det till serviceföre— tagen förs pengar som lätteligen borde tillfalla folkrörelserna. Vidare har uttryckts krav om att privata serviceföretag ned ägar— intresse inte skall få verka på bingonarlmaden, eftersom de, genom
sin äganderätt, har för stort inflytande över tillståndsfördelning samt utfonming av spel- och vinstplaner m.m.
Jag är inte beredd att föreslå lagändringar i syfte att ta ifrån de privata serviceföretagen äganderätten till bingohallarna. Därenot anser jag att folkrörelserna i större utsträckning bör engagera sig i servicemarhladen för att därigenom få till stånd en ärad konkur— rens. Jag ser det san en viktig uppgift för folkrörelserna att aktivt verka för att öka kunskaperna incm detta anråde. Detta torde kunna ske genon utbildning, nen också genen konsultativt arbete såsom medhjälp och idégivande vid bildande av föreningsägda ser-
vice företag.
Enligt 16 & lotterilagen kan bingospel efter tillstånd anordnas i samband ned offentlig nöjestillställning, även av annan än samnan— slutning scm avses i 11 5 sanna lag. Vinsterna utgörs endast av varor. Värdet av varje insats och högsta vinst är begränsat. Till— ståndet, scm prövas av länstyrelsen, neddelas innehavaren av spel— lokalen och skall avse viss tid. Då för närvarande inget bingospel bedrivs med stöd av 16 & föreslår jag att denna paragraf upphävs.
Jag återkomner i ett senare avsnitt till de skatte— od'1 kontroll— nässiga konsekvenser, som mina förslag beträffande bingospelet för ned sig.
7.4 Tillsyn och kontroll
7.4.1. Sanhällets tillsyn och kmtroll över lotterier Od"! bingo— apel
I förarbetena till lotterilagen sägs att lotteriverksamheten skall vara underkastad samhällets kontroll av bl.a. följande skäl.
1. lotteriköparnas intressen skall bevakas. Spelarna skall kunna lita på att lotteriet/spelet inte är manipulerat och att vinster Od'l vinstchanser är de son framgår av vinst— Odl spelplaner.
2. Spelmarlmaden kan inte utvidgas hur trycket som helst. Det är därför angeläget att marknaden fördelas så rättvist san nöjligt och att behållningen av spelet för anordnaren blir så stor som nöjligt.
3. Ett tredje syfte med samhällskmtrollen är att söka notverka ekonomiska, sociala och personliga skadeverkningarna av lotte— rier och spel.
7.4.2. Hur sker kontrollen idag
Kontrollen av lotterier och spel scm anordnas av de ideella före- ningarna sker i huvudsak på följande sätt. Tillstånd för lotteri— er oda spel ges efter däran gjord ansökan. Vissa lotterier, enligt 17 och 17 a % lotterilagen, får dock under vissa villkor anordnas utan särskilt tillstånd. Vid tillståndsansökan utser föreningen en lotteriföreståndare som godkänns av tillståndsmyndigheten. Denna myndighet utser en kontrollant för lotteriet/spelet. Kontrollantens uppgift är att kontrollera att spelet följer de föreskrifter och villkor som meddelats för tillståndet.
Innan tillståndet läxmas prövas behovet av lotteriet på grundval av föreningens verksanhetsberättelse. Föreningens behörighet att an— ordna lotteri prövas med ledning av föreningens stadgar. Efter gencrnfört lotteri skall ekonomisk redovisning ske till tillstånds— myndigheten. Kontrollanten är ansvarig för detta. han skall överva— ka att tillståzxishavaren fullgör sin skatteskyldighet samt i övrigt övervaka att spelet bedrivs på ett korrekt sätt och med iakttagande av de regler och villkor som gäller för spelet.
Kontrollen och typgodkännande av lotter och deltagarbevis åvilar lotterinännden, som har den övergripande kontrollen över efterlev— naden av lotteribestänmelserna, bl.a. genan utbildning av kontrol— lanter. '
De kostnader son samhället har för att pröva ansökningar och för att utöva tillsyn och kontroll över lotterier och spel finansieras
genom avgifter. Dessa erläggs av spelanordnaren. Det förutsätts att avgifterna bestäns så att de notsvarar de kostnader tillståndsmyn— dighet har för denna verksamhet.
7.4.3. Kartmll av lotter och bingobridcor
I lotterilagen finns idag inga bestälmelser cm vilka lotter m.m. scm skall få användas i lotterier-na. Vid neddelande om tillstånd kan dock tillståndsmyndigheten med stöd av 6 & lotterilagen före— skriva de särskilda villkor samt neddela de kontroll— och ordnings— bestänmelser, san behövs. I princip åvilar det tillståndsmyndig— heten att ta ställning till Brågan humvida en viss lott kan god- kännas, vilka uppgifter san skall finnas på lotten m.m. Med lott avses i detta sammanhang även bingobricka ned tryck.
Iotterinämrxien san enligt 25 & lotterilagen har den centrala till- synen över efterlevnaden av denna lag har utfärdat föreskrifter on lottrydc och typgodkännande av lotter och deltagarbevis.
7.4.4. Skärpta regler an tillsyn cdl kontroll
För att nöjliggöra slopandet av tillståndstvånget i vissa lokala lotterier och införandet av penningvinster i vissa lotterier och spel, föreslår jag skärpta regler cm tillsyn oda kontroll av lot- teri- och spelverksanheten. Jag föreslår att lotterinännden även fortsättningsvis får den övergripande tillsynen över lotterier och spel, nedan länsstyrelsen svarar för den närmare tillsynen av såda— na lotterier san efter tillstånd anordnas ned stöd av 11 & lotteri— lagen incm länet. Länsstyrelsen svarar även för den närmare tillsy— nen av sådana lotterier son efter registrering anordnas enligt 14 & lotterilagen.
Jag föreslår vidare, att lotterinännden, ned stöd av en ny bestäm— melse i lotterilagen, skall ansvara för lotternas utformning och lottflödet. En effektiv kontroll av lottillverkningen är enligt min nening nödvändig och en Rirutsättning för att föreslagna reformer skall kunna genomföras. Alla förslutna lotter och bingobrickor
skall vara typgodkända. Lotterna skall vara försedda ned vissa bestämda uppgifter.
Kontroll över att lottsatserna är korrekta, exenpelvis genen att alla nunner finns ned i en viss nunnerserie och att vinstlotter inte är avlägsnade, bör ske. Även kontrollen av lottflödet är en— ligt min mening viktig. Detta gäller i synnerhet vid kontrollen av att onsättningsgränsen vid lokala lotterier inte överskrids. lott— tillverkaren bör vara skyldig att till länsstyrelsen och lotteri— nännden överlänna ett tryckeriintyg för varje lottleverans som sänds till respektive lotterianordnare.
I lotterilagen införs en bestännelse, scm föreskriver att alla förslutna lotter skall vara typgodkända och som ger lotterinännden befogenhet att hos tillverkaren av lotter göra kontroller över lottillverkning, lottflöde och lottsatser.
7.4.5 övriga förslag cm kontroll
För varje lotteri och bingospel skall finnas en av respektive myn— dighet godkänd 1otteriföreståndare. Vidare skall tillståndsnyn— digheten förordna en kontrollant för lotteriet eller bingospelet. Då fråga är du lokala lotterier som får anordnas efter registre— ring, förordnar länsstyrelsen en kontrollant för respektive för— enings samtliga lotterier.
Den san förordnas san kontrollant bör ha stor erfarenhet och goda kunskaper om de arbetsuppgifter som är förenade med uppdraget som kontrollant. Till kontrollant utses ojävig person. Det bör åvila lotterinärmden att anordna grundkurs och vidareutbildning för kon— trollanterna. De bör få utbildning i alla de frågor, san berör spelens bedrivande och redovisning. Hel- eller deltidsanställning av kontrollanter bör övervägas. I varje fall bör eftersträvas att kontrollanten får uppdrag som anfattar flera lotterier eller bingo—' spel under en längre tidsperiod. Arvodet till kontrollanten bestäns av länsstyrelsen och skall betalas av spelanordnaren och belasta
lotteriet eller bingospelet. Även övriga kostnader för kontroll av spelverksanheten skall i princip belasta spelet.
Jag föreslår att i de bingospel, där spel ned penningvinster be— drivs, får endast sådan särskild kontrollutrustning som cpdkänts av
lotterinämnden, förekonne .
I övrigt torde det få ankonna på lotterinännden att utfärda de föreskrifter och rekomendationer, som behövs för att tillsynen oda kontrollen över lotterier od1 spel skall bli helt tillfredsstäl—
lande .
7.5 Skatteregler för lotteri— och spelverksanheten m.m.
7 . 5. 1 Skatt på lotterivinster
Enligt lagen (1928:376) an skatt på lotterivinster utgår skatt på penningvinster ned trettio procent av vinstens Värde. Skatt skall dock inte betalas ned högre belopp än att av vinsten återstår ett hundra kronor. Skatt betalas inte för sådan vinst som uppgår till högst ett hundra kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.
Från od". ned den 1 januari 1986 är de ideella organisationernas varulotterier helt befriade från skatt. Skatt utgår nämligen inte
längre för vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar.
Då jag nu föreslagit, att vinster i form av pengar skall få före- konma även i folkrörelsernas lotterier, uppkon'rner frågan cm odl i vad mån skatt skall betalas för dessa vinster.
Vinster till ett värde av högst fenhundra kronor var tidigare, då skatt eljest utgick på varuvinster, skattefria. Jag finner det därför rimligt att skattefrihet nu skall gälla även för penning— vinster upp till högst fenhundra kronor. Då de flesta föreningars lokala lotterier har vinster upp till detta belopp, skulle denna skattefrihet ge tkat stöd till den enskilda föreningen. Pengar som
komer att gå direkt till föreningsverksanheten. Det skulle vidare innebära en stor förenkling för lotterianordnaren och ett minskat kontrollarbete från nyndigheternas sida. Detta skattefria fält skulle gälla alla lotterier där behållningen gick till de ideella organisationernas allmännyttiga verksanhet. On den ätattefrihet, san jag här föreslagit för folkrörelsernas lotterier, även skall gälla för andra svenska penninglotterier får statsnektema pröva och besluta.
Beträffande skattai på penningvinster i övrigt föreslår jag att sanna regler skall gälla för folkrörelsernas lotterier som för andra lotterier enligt nu gällande lagstiftning. Det blir den enskilda föreningen som får bestäma cm och i vilken aufattning skattepliktiga penningvinster skall förekowma i lotteriet.
Även cm det finns skäl för att helt befria folkrörelsernas lotteri— er från skatt på penningvinster, är jag inte beredd att ru föreslå att folkrörelserna i detta hänseende skall behandlas annorlunda än andra lotterianordnare. On statsmakterna emellertid skulle vara beredda att generellt ta bort skatten på penningvinster i lotte— rier, så skulle detta självfallet vara till stor fördel även för folkrörelserna. Det kan ur skatteteknisk synpunkt, enligt min ne— ning, inte vara helt invändningsfritt att lotterivinster i form av pengar är skattebelagda, nedan motsvarande vinster i form av pre— mieobligationer, presentkort, bilar och andra xaruvinster är skat- tefria.
7.5.2. Skatt på bingospel
Enligt lagen (l972:820) cm skatt på spel utgår Spelskatt i fråga om bingospel ned 5,5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entreavgifter eller andra avgifter i den nån avgifterna berättigar till deltagande i spelet. Före den 1 januari 1983 var spelskatten 5
procent av de erlagda spelinsatserna.
Från föreningar och serviceföretag har framförts ett krav på slo— pande helt eller delvis av bingoskatten. Även rjksskatteverket har
framfört sanna förslag. I flera nationer till årets riksdag har motsvarande yrkanden framförts beträffande bingoskatten, san f.n. uppgår till ett belopp av ca 85 miljoner kronor per år.
Då bingoskatten infördes, uttalades att den skulle svara not den lotterivinstskatt och stänpelskatt som eljest skulle ha utgått. Då skatten på varuvinster togs bort den 1 januari 1986, hade även bingoskatten på 5,5 procent av spelinsatserna bort slopas. Bingo— skatten skulle ju svara not eller ersätta lotterivinstskatten och stänpelskatten.
I de fall bingospel fortsättningsvis bedrivs ned endast andra vinster än penningvinster, föreslår jag att någon bingoskatt icke längre utgår.
I de fall, då det enligt mitt förslag utgår penningvinster i stäl- let för varuvinster bör följande beaktas. Genom införandet av pen- ningvinster i bingospelet förutsätts att intresset för spelet ökar kraftigt. Med en ökad Utsättning i spelet och en bibehållen skatte— procent skulle statens skatteintäkter öka betydligt. En omsätt— ningsökning av exenpelvis 30 procent skulle innebära en ökad skat— teintäkt för staten ned 25 miljoner kronor. En stor del av den förbättrade behållningen i spelet skulle då tillfalla staten i stället för föreningarna. En ärad skattebelastning på bingospelet finner jag helt otänkbar. I stället talar starka skäl för ett slo— pande av bingoskatten även då penningvinster förekomrer. Yrkanden om ett helt borttagande av bingoskatten har framförts från trånga håll. On nen från statsmakternas sida verkligen vill ge de ideella föreningarna ett ökat stöd i deras allmännyttiga verksanhet, i synnerhet bland ungdonen, skulle ett slopande av bingoskatten vara ett verksamt bidrag. Ca 85 miljoner loronor skulle då gå direkt till
föreningarnas verksanhet.
On statsmakterna emellertid inte är beredda att gå så långt, borde skatteprocenten, enligt min nening, i Wirje fall reduceras av bl.a. följande skäl. Det kan förutsättas, som jag tidigare närmt, att utsättningen på bingospel komner att öka kraftigt, cm penningvins—
ter införs. För att statens skatteinkomster skall bibehållas vid ca 85 miljoner kronor per år, torde skattesatsen kunna minskas med 2 procent från 5, 5 till 3, 5 procent. En reducering ned ytterligare en halv procent vore motiverat för att skapa nedel till en fond för marknadsföring och utvecklingsarbete av bingospelet. I dag saknar
folkrörelserna helt sådana resurser.
On skatten således minskas till 3 procent, kan på nytt ställas frågan, cm det finns skäl till att driva in och kontrollera en skatt scn ger staten så ringa behållning. Även du skatten bibehålls i form av en ateättningsskatt, så uppkormer ändock vissa tekniskt/— praktiska svårigheter vid redovisning och kontroll av skatten.
Jag föreslår därför att bingoskatten slopas helt, såvitt avser spel ned andra vinster än pengar. Beträffande bingospel ned penningvins— ter bör skatten, enligt min mening, också slopas helt eller i varje fall reduceras till 3 procent av värdet på erlagda spelinsatser-
On viss skatt även fortsättningsvis skall uttas vid bingospel med penningvinster, skall det av skattetekniska skäl inte vara tillåtet att spelet bedrivs både ned penningvinster odi andra vinster samti— digt. Skattekontroll, deklaration och inbetalning av skatt, förut— sätter jag, sker likscm hittills enligt de föreskrifter riksskatte— verket utfärdar.
7.5.3. Avgifter
För att finansiera myndigheternas arbete ned tillståndsprövning, tillsyn och kontroll av lotterier och spel, föreslår jag att spel— anordnarna skall åläggas att betala en avgift vid registrering samt vid tillståndsprövning till lotterier och bingospel. Denna avgift bör i princip täcka myndigheternas kostnader för arbetet.
Nuvarande bestännelser an avgifter finns intagna i 3 & lotteriför— ordningen.
Jag föreslår följande tillägg och ändringar i dessa bestämrelser.
7. 5. 4 Registreringsavgift
Jag föreslår att föreningar betalar en avgift på 600 kronor i sam— band ned att de registreras som anordnare av lokala lotterier under
en treårsperiod. 7.5.5 Tillståndsavgift för lotterier
Jag föreslår att avgifterna för bevis om tillstånd enligt 11 © lotterilagen för annat lotteri än bingospel fastställs ned utgångs— punkt i lotteriets onelutning.
F.n. gäller en avgift på 600 kronor, en det sanmanlagda värdet av insatserna kan antas överstiga 150 000 kronor, och i annat fall en
avgift på 200 kronor.
Mitt förslag är * 300 kronor i avgift om insatserna i lotteriet understiger
150 000 kronor.
* 600 kronor i avgift on insatserna i lotteriet ligger nellan 150 000 och 300 000 kronor samt
* 900 kronor i avgift cm insatserna i lotteriet kan antas över—
stiga 300 000 kronor. 7.5.6 Tillståndsavgift för bingospel
Enligt 3 & lotteriförordningen utgår tillståndsavgiften för bingo— spel ned sanne belopp som för annat lotteri, nämligen med 600 kro- nor, cm det sanmanlagda värdet av insatserna i spelet kan antas
överstiga 150 000 kronor och i andra fall en avgift på 200 kronor.
Lotterinännden har i sina anvisningar angett att samtliga före— ningar som ingår i en bingoallians skall betala en avgift för sin
. stånd-..... .., — fksåiuw u,»..—
andel av tillståndet. Flera länsstyrelser har inte följt lotteri— nämxdens anvisningar utan tagit ut endast & avgift på 600 kronor. lotterinäxmden har underställt regeringen frågan an hur bestämnel— serna cm avgifter skall tolkas. Regeringen har ämm inte tagit ställning i denna fråga.
Jag föreslår nu att endast & avgift uttas för varje tillstånd, oavsett cm tillståndet anfattar en eller flera föreningar.
Expedieringen av tillståndet bör ske i ett exenplar till den för spelet utsedde lotteriföreståndaren. Denne skall delge samtliga i alliansen ingående föreningar tillståndet och hur nettobehållningen skall fördelas.
Jag föreslår att avgifterna för bevis cm tillstånd för bingospel fastställs med utgångspunkt i spelets mslutning till följande belopp.
* 1 000 kronor i avgift an insatserna understiger 10 miljoner kro-
nor,
* 3 000 kronor i avgift om insatserna ligger mellan 10 och 20 mil— joner kronor samt
* 5 000 kronor i avgift cm det sanmanlagda värdet av insatserna i bingospelet kan antas överstiga 20 miljoner kronor.
7.5.7. Avgift för typgodkämxande av lott, m.m.
Jag föreslår att en avgift på 900 kronor uttas för bevis, enligt 6a å lotterilagen, cm typgodkännande av lott respektive godkännande av kontrollutrustnirxg för bingospel.
7.5.8. Avgift vid försöcaverksanhet med komunal tillståndspröv— ning
Enligt lagen an ändring i lagen (l987:443) cm försöcsverksanhet "Ed kommnal tillståndsprövning enligt lotterilagen är den komnunala
nännd san kommen bestänmer, den myndighet som prövar frågor on tillstånd.
On fråga cm tillstånd till lotterier prövats av en sådan komunal närmd skall avgiften betalas till kon-minen. Tillståndsavgiften utgår med sanna belopp som jag tidigare föreslagit för lotterier och bingospel.
7.5.9. Tillståmisprövning för lotterier odx bingospel
Jag vill föreslå att vid tillståndsgivning för lotterier och bingo- spel särskild hänsyn tas till den mgdcmsverksamhet som bedrivs inan organisationen. 7.5.10 Tillståndsavgift för utbetalningsautcnat
Vid anordnandet av sådant autanatspel scm ger vinst i form av pen— gar, värdebevis, spelpoletter eller liknande, föreslår jag att en skatt i form av en fast avgift uttas per automat och månad. Jag anser mig inte nu kunna föreslå, vilket belopp som skall gälla för denna skatt (avgift). Den bör avvägas med hänsyn till typ av auto— mat, beräknad cmsättning och de särskilda villkor som utfärdas för autcmatspelet. Det torde därför få ankama på statsmakterna att senare fastställa denna skatt (avgift).
7.6 mrguuiagexw spel och lotterier
Det råder en ständig utveckling på lotteri— och spelmarknaden. Datatekniken har gjort att nan utvecklat spel och lotterier som ned hjälp av on—line teknik skapat helt nya möjligheter till spel. Tipstjänsts "oddset" och A'IG:s "projekt agent" är atenpel som bara står i början av denna utveckling. Även Penninglotteriet samt andra bolag utvecklar idéer kring spel och lotterier byggda på denna teknik.
Internationellt, och då framför allt i USA, introduceras allt fler spel baserade på data— och on—line teknik. Genom denna teknik för—
t ”agg-...
bättras kontrollen och säkerheten samtidigt som kostnaderna sänks, fler kan spela och inläxmingstideima kan senareläggas.
Datatekniken kanner också att göra det möjligt att på lokal nivå, t.ex. genom bärbara terminaler, bedriva spel och lotterier ned hjälp av datatekniken.
Med största sannolikhet komer den noderna datatekniken inan en inte alltför avlägsen framtid att prägla även spel— och lotteri— narknaden i Sverige. Spel odq lotterier med hjälp av denna teknik befinner sig, enligt min nening, i en grå zon där det i dag inte heller finns fastlagt vilka scm skall kunna bedriva spel med denna teknik, dvs. staten eller folkrörelserna.
De förslag till förenklingar och förbättringar scm jag hittills föreslagit, kanner inte att räcka till för att folkrörelserna skall återta tappade narknadsandelar. Möjligen kan de medföra att folk— rörelserna behåller nuvarande andel av spelnerlmaden. Folkrörel— serna måste, för att inte ytterligare tappa mark gentenot de stat— liga spelbolagen, ges nöjlighet att utveckla nya spel och lotterier på denna marknad.
Ett sätt att göra detta på kan vara gencm ett gemensamt ägt spel— bolag. Lotterier och spel tyggda på datatekniken kräver emellertid stora investeringar i uppbyggnad av ett datanät och inköp av ter— minaler. Att bygga upp ett eget system för &)lkrörelsernas spel vill jag därför inte föreslå, eftersatt det finns möjligheter att ansluta sig till det system som Tipstjänst och A'IG redan byggt ut och ytterligare konmer att bygga ut.
Jag föreslår därför att folkrörelserna i ett inledningsskede, innan ett gemensamt spelbolag har bildats, finner organisatoriska former för ett direkt samarbete med de statliga spelbolagen, A'IG samt andra intressenter i syfte att utveckla denna verksamhet. Initia- tivet till sanerbete i skilda former bör tas av folkrörelserna. Detta vare sig de uppträder enskilt, i allians eller i bolagsform.
Alla samarbetsavtal ned bolagen bör ge folkrörelserna en skälig avkastning och bygga på likaberättigad grund.
7.7. Sampelnedoljkaspelbolag
7. 7. 1 Penninglotteriet
Sedan hösten 1986 har Penninglotteriet anordnat ett nytt lotteri benärmt 'Trisslotteriet". Varje månad säljs ca. 5 miljoner lotter få: ett pris av 20 kronor per lott. lotteriet anordnas med för— handsdragning och lotterna är s.k. "skraplotter". Vinsterna är penningvinster, scm upp till 100 kronor är skattefria och upp till 1 000 kronor utbetalas omedelbart vid försäljningsstället. anslut— ningen blir således 100 miljoner kronor vid varje lotteri. Sedan vinster, tryck— och försäljningskostnader samt lotterivinstskatter dragits av, återstår en behållning av varje lotteri på ca 40 mil- joner kronor, som redovisas till statsverket. Expertis bedöner att det skulle gå att försälja ungefär det dubbla antalet lotter, an tillstånd lännades därtill.
mligt tradition och tidigare gjorda principiella uttalande om fördelningen på lotterimarlmaden borde lotterier av detta slag ma förbehållna folkrörelsernas spelnarknad. Vinsterna hade då varit varuvinster och inte penningvinster enligt nu gällande regler. Enligt min mening är det alltför radikalt att föreslå att detta lotteri skall fråntas Penninglotteriet och överföras till folkrö— relsernas fålla. Däremot skulle det mycket väl kunna tänkas att behållningen av lotteriet helt eller delvis skulle hamna de ideella organisationerna till godo. En olägenhet ned detta är dock att staten därigenom skulle gå miste an en inkomstpost i sin budget, san måste ersättas på annat sätt.
Mitt förslag är därför, att regeringen, lännar tillstånd till fyra extra Trisslotterier per år, där behållningen går direkt till folk- rörelseorganisationer. Penninglotteriet anordnar och tar ansvar även för dessa extra lotterier. Den ideella sektorn får hela be— hållningen av dessa lotterier, scn uppgår till ca 160 miljoner
kronor per år. De fyra lotterierna delas upp på skilda folkrörelse— grupper. Den eller de grupper som utsetts för respektive lotteri förutsätts nedverka i försäljning och narknadsföring av lotteriet. On folkrörelserna bildar en samarbetsorganisation eller ett spel— bolag för detta ändamål, får det bli denna organisations uppgift att fördela lotterierna nellan skilda intressegrupper. I annat fall får överenskmmelse träffas nellan folkrörelserna oda Penninglot— teriet cm notsvarande fördelning.
7.7.2. Tipstjänst
Under det senaste decenniet har Tipstjänst utvecklats mycket starkt. Utöver stryktipset och måltipset har tillkomnit nya spel, lotto, joker och oddset. De nya spelen har också medfört att ny teknik har utvecklats och använts. Oddset, scm lanserades i slutet av oktober 1986, är ett samlingsnarm på tre nya vadhållningsspel, "Lången", "Matchen" och "Toppen". Med hjälp av 31 helt ny dataut— rustning har Tipstjänst utvecklat detta spel. För närvarande finns 700 terminaler på vadställen runt om i landet. Dessa terminaler är direkt uppkopplade via telenätet till Tipstjänsts centraldator i Sundbyberg. Med hjälp av detta on—line—system skulle riksidrotten od'l Tipstjänst kunna utveckla nya lotterier och spel, vars avkast— ning kan komma idrotten till godo. Tipstjänst, som ägs av staten, har i allt väsentligt grundat sin spelverksanhet i anknytning till idrottstävlihgar och resultat. Till ätillnad från förhållandena i många andra länder har Tipstjänst inte haft idrotten scm direkt mottagare av bolagets överskott. Nettovinsten inlevereras till staten. Genom Tipstjänst ston frangångar på spelmarknaden under 80-talet har folkrörelserna och, inte minst idrottsrörelsen ned dess många föreningar, fått allt svårare att konkurrera ned bola— gets tips och'spel. Därigenan har bolagets traditionella goda för- hållande till idrotten äventyrats. Tiden synes nu vara mogen för ett vidgat sanarbete nellan Tipstjänst och idrotten. Båda parter skulle enligt min nening, tjäna på det. Även de ansvariga politi— kerna har i skilda samanhang narkerat att de vill medverka till en förändring, som skulle ge idrotten större inkonster från lotteri-
och spelmarkanden. Det gäller nu att finna länpliga spelformer för detta sanerbete. Det son skulle ligga närnast till hands var att en viss del av behållningen &ån stryktipset och måltipset gick direkt till idrottsföreningarna. Beträffande stryk— och måltipset kan det verkligen påstås, att föreningarna aktivt nedverkar vid spelens genomförande och marknadsföring.
On denna väg inte skulle anses framkanlig, vill jag föreslå att samarbetet utvecklas genom annan länplig spelform med hjälp av bolagets on-line—teknik. Även här bör väljas en spelform scm i allt väsentligt anknyter till idrottens verksamhet. En spelform, som genom aktiv medverkan från idrottens sida, kunde utvecklas till fratma för båda parter. Oddset skulle, enligt min nening, vara en bra spelform för detta samarbete. Vadhållnirg kring skilda idrotts— tävlingar m.m. skulle kunna skapa ökat intresse både hos "spelarna" och idrottens folk för "spelet" och bakomliggande tävlingar. Med de tekniska resurser san står till förfogande, skulle oddset kunna spridas till större idrottsevangenang lokalt, regionalt eller mera riksomfattande. ökat spelintresse skulle också kunna medföra ökat publikintresse. Genau oddset skulle större intresse kunna skapas inte blott kring allsvenska matcher och andra större idrottstäv— lingar utan även kring lokala tävlingar av skilda slag.
Q'n detta förslag vinner gehör, föreslår jag att Riksidrottsförbun- det tar kontakt med bolaget och gemensamt diskuterar hur denna spelform närmre kan utvecklas.
Efter kontakt med Tipstjänsts VD har jag erfarit att bolaget har möjlighet att erbjuda idrotten ett tekniskt och administrativt sanarbete inan bingoverksanheten. Mitt förslag är att Tipstjänst och Riksidrottsförbundet pröwar hur ett sanspel nellan flera bingo- hallar skall anordnas och utformas. Jag tror att detta sanspel kan bli till stor ekonomisk fördel för båda parter. Ansvaret för det tekniska genomförandet och marknadsföringen av bingospelet bör åvila såväl tipsbolaget som företrädarna för idrottens bingospel. Inte minst incm idrotten finns personer med lång erfarenhet av bingospelets teknik, kontroll och säkerhet. Ett utvecklingsarbete
J 4 ;
fg % l,;
på basis av on-line— tekniken kan skapa ökat intresse för bingo— spelet, ökad utsättning och ökad behållning för anordnarna.
Jag förutsätter att, on detta förslag vinner bifall, idrottens företrädare aredelbart tar kontakt ned bolaget för diskussion cm hur ett bingosamarbete närmare skall utformas.
Tllståndsmyndighet för bingospel bör vara lotterinännden, san redan idag med stöd av lotterilagens bestämt-elser utfärdar anvisningar och tillänpningsföreskrifter för bingospel. 011 spelet skall bedri— vas på endast en ort eller inan ett län Ixövas tillståndet av läns— tyrelsen. Tillståni lämas för varje speltillfälle.
Jag föreslår vidare att vinster får utgöras av pengar, att skatte- reglerna blir desanma som för folkrörelsernas lotteri- och bingo- spel i övrigt, samt att kontrollanter och annan erfoderlig personal förordnas vid tillståndgivningen. Vid dllståmistillfället bestäms också de särskilda villkor samt kontroll— och ordningsbestänmelser san skall gälla.
Jag vill vidare erinra cm att Tipstjänst sedan 1979 haft regering— ens tillstånd att anordna tipsongångar, där överskottet från av bolaget anordnat stryktips, sedermera även måltips, tillfallit olika idrottsföreningar och idrottsförbund. Idrotten har därvid gencm narknadsföring av dessa tipsomgångar aktivt medverkat till en kraftigt ärad ersättning i dessa angångar.
Jag föreslår därför att regeringen tillåter att denna fom av sam— arbete nellan idrotten och Tipstjänst får utvecklas och fördjupas. "Lyckosparken" och de "Stora tipsveckorna" är ett bra exerrpel på hur idrotten och bolaget kan sami—beta med är båda parter gott resultat.
7.7.3 MG
Under 1987 har ATG infört ett datoriserat anbuisspel, san medfört stora förändringar och fördelar för sportens förtidsvad. Allt för—
tidsvad till banorna och allt riksspel, förutom postens V 65—not— tagning, kanner i och med datoriseringel att ske genom mbudens kassaterminaler. Dessa ca 700 terminaler", s.k. "totomater" står via telenätet i förbindelse med ATG:s centraldator i Hästsportens Hus
på Solvalla.
Denna teknisla utrustning ned 700 terminaler på ATG:s on—line—sys— tem kan, enligt min nening, komma till nytta för folkrörelsernas lotteri- OCh spelverksanhet. Vid kontakt ned ATG:s VD har jag erfa- rit att hos bolaget finns ett positivt intresse för att på écono- misk basis sanarbeba med folkrörelserna. Många nya spelformer inom lotteri— och spelnarknaden skulle med fördel kunna bedrivas ned hjälp av bolagets datasystem
Jag föreslår därför att företrädare för folkrörelserna tar initia— tivet till ett sådant sanarbete på spelmarknaden ned A'IG.
7. 7. 4 "övriga intressenter
Jag har tagit del av ett utvecklingsarbete som Riksidrottsförbundet bedriver tillsamans med PRIAB AB avseende en lottautomat baserad på on—line—tekm'k. Syftet med denna autonat är dels att underlätta växelnynthanteringen i dagligvaruhandeln dels att ge föreningslivet nya lotteriint'akter. Autematen består förutom av sin lotterielek— tronik, lottprinter och 'IV—skärm också av en elektronisk myntr'ak— nare. Den inbyggda elektroniken nöjliggör såläl spel på lokal nivå san fjärrstyrt spel på riksnivå ned fördragna vinster. Insatsen i lotteriet kan vara rörlig, alltifrån t.ex. 3 kronor till 20 kronor, och vinstchansen är då beroende av hur mycket man satsar. Vinsterna kan utgöras av presentkort eller värdebevis, son printas ut av
automaten .
Denna autonat är tänkt att i framtiden finnas utplacerad på
ca 5 000 ställen inom dagligvaruhandeln. Samtliga autonater står i förbindelse med en centraldator, vilken sköter dragning och fördel— ning av intäkter. För att garantera den säkerhet och kontroll som
'. i—étzf'gå: :
- in];
krävs kan nan ned fördel ansluta automaterna till det datasystem scm t.ex. Penninglotteriet använder sig av. Varje autarat kan med hjälp av datatekniken programeras så att enskilda föreningar direkt kan få del av de intäkter lotteriet ger.
Enligt Riksidrottsförbundet och HllAB AB bedöms denna autcnat kunna bli så attraktiv att den kan kontra ge betydande ämne:-tiskt till— skott till föreningslivet, varför nan tillsamans beslutat att söka tillstånd för en försöksverksanhet i Västerås till en omfattning av ca 75 autonater. On denna försöksverksanhet utfaller till belåten— het ser man gärna att verksanheten ned denna autonat utvecklas över hela landet. Autonaten bör då kunna ingå san en basprodukt i ett folkrörelseägt spelbolag.
Enligt min uppfattning är detta ytterligare ett exenpel på en oprö— vad idé till en ny spelform baserad på den moderna tekniken. Jag föreslår därför, att folkrörelserna bör ges nöjlighet att prova detta för att sedan, i den samarbetsfom nan väljer, utveckla verk- san'heten.
Genau att själva, och tillsamans med den konpetens san finns hos olika företag på narknaden, i små steg bygga upp verksamhet kring nya spelidéer kan, folkrörelserna skaffa sig den kunskap och karpe— tens som behövs för att i ett spelbolag i framtiden införliva be— fintliga spel, såsan kasino— od'1 förströelsespel samt autcmatspel i internationell trafik.
7.8. Ett folkrörelseägt spelbolag
7.8.1. Spelbolag enligt finska nodellen
Jag har i ett tidigare avsnitt föreslagit att spel— och lotteri— narknaden på sikt bör vara förbehållen enbart staten och folkrörel- serna. Dett'a för ned sig att privata vinstintressen i framtiden ej skall ges n'öjlighet att verka på denna narknai.
Från folkrörelsernas sida Par framförts önskemål du att bilda ett folkrörelseägt myntspelbolag, vilket med ensamrätt får bedriva automatspel m.m. Här står den finska modellen som förebild (se avsnitt 2.4.4).
Enligt utredningsdirektiven har jag att ta tillvara erfarenheterna av den ordning som tillänpas i Finland, där Penningautanatföre— ningen har ensamrätt till allt autenatspel. Föreningens omsättning 1986 var närmare 1 100 miljoner kronor. Av detta svarade penning— autonaterna, dvs. autorrater med direktutbetalning av pengar, för ca 85 procent av utsättningen. övriga spel, lasino— och förströelse— spel, de son i Sverige är tillåtna och hanteras av privata vinst— intressen, stod för resterande delen. Ca 50 procent av ansätt— ningen, drygt 500 miljoner kronor, går tillbaka till nedlasorgani—
sationerna i form av bidrag.
Ett svenskt spelbolag enligt den finska modellen skulle, enligt min nening, efter en tid årligen kunna tillföra föreningslivet matsva— rande sumor, cm inte det dubbla. En förutsättning för detta är emellertid att förbudet av utbetalningsauta'rater upphävs och att myntspelbolaget ges ensamrätt till att drixa denna verksamhet.
Med ledning av de diskussioner scm föregidc beslutet an autcmat— förbud och de synpunkter som framförts vid mina kontakter ned olika myndigheter, finner jag att inget i dag har förändrats san kan för— anleda ett beslut om återinförande av dessa. Idén du ett svenskt spelbolag uppbyggt enligt den finska modellen faller därmed. Grun— den för detta ställningstagande redovisar jag i det följande.
On ett svenskt folkrörelseägt spelbolag bildades enligt gällande bestänmelser skulle det endast få hantera den spelverksanhet som i dag är godkänd och huvudsakligen bedrivs av privata vinstintressen. Då skulle allt roulett—, tärnings— och kortspel (kasinospel), för— ströelsespel av olika slag samt spel i internationell båttrafik i framtiden kunna skötas av detta bolag.
Jag ställer mig emellertid nycket tveksam till att föreslå ett bildande av ett spelbolag med dessa spel san bas i verksanheten. Vid mina diskussioner med olika intressenter och experter i branschen har entydigt frankonmit att verksanheten med kasinospel
och förströelsespel inte är särskilt lönsam.
I 1979 års lotteriutredning konstaterades att kasinospelens lönsam— het kraftigt minskat, framför allt på grund av en acad skatt och ärade lönekostnader. Förbudet not s.k. enarmade barditer, vilket trädde ikraft 1979 har enellertid nedfört en öming av lasinospe- len. Några siffror över total ersättning och lönsamhet vad gäller kasinospelen finns ej att tillgå. Däremot kan man av beviljade tillstånd och influtna skattemedel utläsa att en ölming skett. I dag finns det kasinospel på ca 300 ställen, not ungefär hälften 1979. 1986 inlevererades till riksskatteverket 20 miljoner krcmor i form av avgifter för tillstånd att bedriva kasinospel. Avgift er- läggs per spelbord i en differentierad skala beroende av hur många spelbord nan har och hur trånga dagar i veckan nan spelar på ett spelställe. Flertalet tillstånd avser spelställen med ett fåtal bord och ned spel högst två dagar i veckan.
Kasinospel tillåts endast på hotell odl restauranger vilka har tillstånd för servering av alkoholdrycker. Totalt rör det sig i landet cm ca 3 000 sådana ställen, av vilka ca 300 ses san möjliga att bedriva kasinospel i. Konkurrensen på denna narknad är mycket stor. 'Ibtalt finns ca 100 spelarrangörer, allt ifrån enmansföretag till stora aktiebolag, som bedriver kasinospel. 3 — 4 större före- tag står för mer än hälften av narknadsandelama oda bedriver således spel på ett flertal ställen, nedan övriga normalt bedriver sitt spel på ett eller ett fåtal ställen.
Marknaden är relativt begränsad, vilket inbjuder till att olika spelföretag, i sina strävanden att öka sina narknadsandelar, bjuder över varandra gentemot lokalupplåtarna, dvs. hotell och restaurang- ägarna. Dessa erbjuds en viss procent av bruttoint'akterna från spelet, vilken kan variera nellan 50-80 procent.
För flertalet hotell och restauranger ses kasinospelen som en för— ströelse san erbjuds gästerna. På grund av den arstrukturering av restaurangverksamheten, som tvingades fram i och ned förbudet av enamede banditer, har nen inom branschen funnit vägar som kom— penserar det inkmwstbortfall som förbudet förde ned sig. Kasinospe— len har således i dag en liten andel av de totala intäkterna från restaurangverksanheten.
Trots detta är det lokalupplåtarna sen får de största intäkterna av kasinospelen. För att spelföretagen, vilka äger utrustningen, an— svarar för driften sant står för personal till spelen, skall vara lönsamna krävs en effektiv och professionellt skött organisation. Vinstnarginalerna är nämligen mycket små.
Vid samtal med representanter från hotell- och restaurangnäringen samt representanter från olika företag som bedriver kasinospel, har uttryckts en viss oro över att ett nytt ägarförhållande kan bli aktuellt.
Detta skulle kunna medföra en stagnation i verksanheten samtidigt som kvaliteten i driften kan bli lidande. Denna oro grundar sig på att man inte tror att folkrörelserna har den kortpetens Odl profes— sionalitet som krävs för att kasinospelen fortsättningsvis skall kunna bedrivas på en acceptabel l'c'nsanhetsnivå.
Ett okänt antal företag bedriver utplacering av s.k. förströelse- spel, t.ex. flipper- och videospel. Några uppgifter cm antal auto— nater och total ersättning i denna verksanhet finns ej tillgäng- liga. Enligt samlade bedömningar är lönsamheten enellertid mycket låg. Till stor del används gamla autmeter vilka kräver omfattande service. På senare år har den elektroniska utvecklingen lett till att stora investeringar gjorts i nya spelautoneter. Dessa autonater består i princip av två delar, ett dlassie Od'l en speldel. Spelde— len, som består av ett s.k. kretskort kan lätt bytas ut om fel uppstår i automaten eller cm spelet inte ger de intäqter som för— väntas. Nackdelen med dessa spel är att spelarna på ganska kort tid lär sig programet och därmed snabbt kanner på hur nan uppnår den
knä,-...... ,
ma- F.;—fs.. _-
_t—gy " _
högsta poängen. Spelet tappar då sin spänning och spelintresset minskar. Därför krävs det att dessa spel förnyas en eller ett par gånger cm året beroende av var automaten är placerad.
Utpläcering av förströelseäutoneter kräver ett aktivt försäljnings— arbete och servicen av utplacerade autoneter måste vara snabb och utföras av kunnig personal. Kasino-— och förströelsespelen visar hos finska Penningautomätföreningen en svagt nedåtgående trend. Antalet spelbord och auton'ater minskar varje år. Videospelen här de senaste åren minskat i intresse, nedan flipperspelen tycks vara på uppgång. Denna utveckling stämner väl överens med förhållande på den svenska marknaden. För att uppnå e'l acceptabel lönsanhetsnivå krävs även på denna spelmarknad stor kmpetens Odl yrkeskunnande i hantering. Vidare krävs ständig förnyelse i takt ned att utvecklingen inan dataanrådet erbjuder nya spelmöjligheter och spelformer.
Med anledning av ovan gjorda beskrivning ställer jag mig tveksam till an kasino— och förströelsespel kan bli en betydande inkonst— källa för ett folkrörelseägt spelbolag. Enligt min mening skulle ett övertagande av dessa spel innebära ett åtagande och risktagande av stora mått. De ekoncmiska, administrativa odl personella insat— ser som därvid måste vidtas skulle förmodligen ej stå i proportion till de eventuella intäkter san denna verksanhet skulle ge.
En annan verksanhet scm hanteras av den finska Penningäutonetföre— ningen är de spel som bedrivs i internationell trafik. En uppgift för ett svenskt myntspelboläg skulle kunna vara att ansvara för spelverksamheten på svenskägda fartyg i internationell trafik. Vid en närmare granskning av hur denna verksanhet utövas finner jag att det ned stöd av lag inte går att inlerme denna verksanhet i ett bolag. Spel, san bedrivs på internationellt vatten, sorterar ej under något lands lagstiftning. Således är det fritt fram för fär— tygsägären att bedriva spel när han befinner sig på internationellt vatten. Detta spel är då helt befriat från skatt och avgifter. Fartygsägären köper antingen spelutrustningen och svarar själv för
service och drift eller anlitar servicebolag för detta ändamål. Undantag från detta gäller trafiken mellan Sverige Od'l Finland. Eftersom den tid, under vilken fartygen befinner sig på internatio— nellt vatten, är tämligen kort, högst någon tinme, har särskilda regler upprättats nellan svenska och finska myndigheter. Det inne— bär att kasinospel och äutmatspel är tillåtet även när fartygen befinner sig på respektive lands territoriälvatten. För att spel skall kunna bedrivas krävs tillstånd från respektive lands till—
ståndsmyndighet.
Omfattningen av denna spelverksanhet är svår att bedöma, men enligt erfaret folk i branschen torde nettobehållningen från verksanheten kunna ge betydande inkonster för ett folkrörelseägt spelbolag.
Eftersan antalet svenskägda fartyg i finländsträfik är begränsade i antal och verksamheten därmed lättkontrolleräd och tämligen lätt— skött torde detta kunnä vara ett länpligt verksanhetsområde för ett fomrörelseägt spelbolag. Dock inte som en första och enda verksam— het.
Finska Penningautomätföreningen sorterar under inrikesministeriet, nedan fördelningen av överskottet görs av socialministern efter förslag från föreningens beredningsgrupper.
Föreningens styrelse består av tolv ledamöter, varav regeringen utser 6 ledamöter bland dem ordförande oda vice ordförande. De övriga sex ledamöterna utses av föreningens årsmöte.
Enligt min mening tillgodoser denna konstruktion inte de krav, på ett självständigt folkrörelseägt spelbolag ned ensamrätt till vissa spel, som de svenska folkrörelserna framfört till regeringen.
Endast en ett folkrörelseägt spelbolag skulle tillåtas hantera s.k. utbetalningsautcmäter, mligt den finska nodellen, skulle jag re— komnendera en sådan organisationsform. Detta ned anledning av att
anal.-aha...." _.
ri-z'zaz IMÄ.
verksamheten, enligt min nening, då bör stå under noggrann statlig kontroll.
Sannänfattningsvis konstaterar jag att bildandet av ett svenskt folkrörelseägt spelbolag enligt den finska nodellen ej är att re- komendera. Skillnaden mellan den finska organisationen odn förut— sättningar—na för en svensk notsvarighet är fränst att ett svenskt bolag sannolikt inte komner att tillåtas bedriva verksanhet med de utbetalningsautanäter, som utgör den daninerande inkonstkällan i den finska verksanheten. Att låta ett spelbolag starta sin verksam- het med att bedriva spel endast på idag befintliga och tillåtna
autonäter m.m., anser jag ej vara möjligt.
On ett folkrörelseägt spelbolag skäll bildas är & förutsättning härför att det i liten skala tillåts starta sin verksamhet ned spel och spelformer som i dag inte finns på den svenska narknäden. När bolaget sedan funnit former för att bedriva denna verksanhet kan det allt efterscm pröva vilka befintliga spelformer som skulle kunna införlivas i verksanheten.
7.8.2. Spelbolag enigt svensk lindell 7.8.2.l Verksanheten i ett folkrörelseägt spelbolag
Även cm jag i förra avsnittet ställer mig awisände till tanken att bilda ett svenskt spelbolag enligt den finska nodellen, finner
jag att starka skäl talar för att folkrörelserna bör sträva efter någon form av bolagsbildning, meller—tid bör ett folkrörelseägt spelbolag ha andra uppgifter och annan uppbyggnad än den finska modellen.
Ett ställningstagände att spel— Od'l lotterinarknäden på sikt bör vara förbehållen enbart staten och folkrörelserna, för ned sig att folkrörelserna i framtiden får pröva möjligheten att bedriva inte bara de spel som idag hanteras av privata vinstintressen utan i vissa fall även sådana som idag bedrivs av de statliga Spelbola—
gen .
De spel, som folkrörelserna i framtiden, i samverkan ned de stat- liga spelbolagen eller med ensamrätt kan karma att bedriva, är bl.a. följande.
* Triss—lotteriet. Ett antal extraomgångar per år i ett sanerbete ned Penninglotteriet.
* Stryktipset, nåltipset och oddset. Ett utvecklat sanerbete nellan Tipstjänst och idrottsrörelsen.
* Globelotter. Ett nytt lotterikoncept utvecklas i sanerbete ned PRIAB AB.
* Kasinospel. * FörströelsesPel. * Kasino— och autonatspel i internationell båttrafik.
Utöver dessa spel finns det på den internationella marknaden s.k. skicklighetsspel. Dessa betecknas i Sverige som utbetalningsauto— nater och är förbjudna sedan 1979.
Jag föreslår dock att folkrörelserna gesymöjlighet att bedriva vissa spel på sådana automater. Mina skäl för detta framgår av det följande.
Scidclighetsspel
De s.k. enarmade banditerna, scm är tillåtna i Finland och där står för närmare 85 procent av Penningautanätföreningens intäcter, är jag inte beredd att föreslå ett återinförande av.
Därenot föreslår jag att ett folkrörelseägt spelbolag ges ensamrätt att bedriva spel på utbetalningsautomater av s.k. skicklighets— karaktär. Skicklighetsautcnaternä kännetecknas av att det inte enbart är slunpen som avgör cm vinst utbetalas. I dessa automäter
kan spelaren öva upp viss skicklighet och därmed också påverka vinstutbetalning.
I Finland och Norge finns dessa skicklighetsspel utplacerade på olika platser runt om i landet. Dessa automater finnas uppställda i varuhus, postkontor, banker, restauranger, hotell etc. och ger stora intakter till finska Penningautomatföreningen respektive norska Röda korset.
På den internationella narknaden finns ett stort antal olika auto— nater av denna typ. Automaterna är idag helt styrda genom en avan— cerad elektron—ua, vilket innebär att de är mycket driftsäkra och därmed billiga i drift. Den avancerade eldvctroniken gör också att säkerheten i autotraterna är mycket stor odu kontrollnöjligheterna i det närmste lOO—procentiga.
Jag föreslår att folkrörelserna ges ensamrätt att i Sverige bedriva spel ned automater av sk skicklighetskaraktär. Emellertid föreslår jag att denna verksanhet, åtminstone under en försöksperiod, be— gränsas till att omfatta utställningsplatser där risken är minimal för att det uppstår olänpliga ungdomsmiljöer eller att det nedför negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. Jag föreslår därför att automatspel av skicklighetskaraktär skall kunna utplaceras på hotell och restauranger som har tillstånd till servering av alko— holdrycker. Genau att begränsa utplaceringen av dessa automater till mtell och restauranger undviker man också att ungdomar kommer till spel på autmaterna.
Jag har haft diskussioner med representanter från olika större hotell- och restaurangkedjor samt företrädare för näringens arbets— givarorganisation. Generellt kan sägas att dessa ställer sig posi— tiva till en sådan spelverksanhet, men betonar att den måste ske under restriktiva od'x seriösa former. Utplacerandet av sådana spel— autonater bör ske på sådant sätt att de naturligt smälter in 1 hotell— och restaurangmiljih och av gästerna uppfattas som en för— ströelsedetalj som erbjuds dem.
Jag bedömer, ned de erfarenheter jag inhämtat från Finland och Norge, att skicklighetsspelen ej kanter att få den omfattning som de s.k enarnade banditerna hade. Ej heller torde de medföra sådana negativa konsekvenser scm föranledde förbudet av dessa apparater.
Jag föreslår därför att regeringen begår riksdagens benyndigande att, få neddela folkrörelserna tillstånd att bedriva spel ned skicklighetsautonater enligt de villkor jag föreslagit.
7.8.2.2 Bildande av ett folkrörelseägt spelbolag
Att bygga upp ett spelbolag med den verksanhet scm jag nu beskrivit innebär, enligt min nening, ett åtagande av stora mått där ekono— miska, administrativa Odl personella resurser näste sättas in.
Jag föreslår därför att folkrörelserna, innan beslut fattas cm bil— dande av ett spelbolag, bildar en samarbetsorganisation för hand— läggning av frågor du lotterier och spel.
Uppbyggnaden av ett spelbolag kan då ske successivt och i följande ordning.
Steg 1
Sanarbetsorganisationens första uppgift blir att följa upp de för— ändringar, som sker på spelmarkanden på grund av de i utredningai framförda förslagen.
En av organisationens första uppgifter blir att, tillsamans med Penninglotteriet, finna former för försäljning, marknadsföring och fördelning av överskottet från de extra Triss—omgångar, san jag föreslagit skall tillfalla folkrörelserna.
Vidare har organisationen att utvärdera och utveckla den verksanhet som Riksidrottsförbundet, i sanarbete ned PRIAB AB, föreslagits få genomföra på försök. Här gäller också att bestäma hur ett över-
.::,- H—Mmm-Åam .::—__"... _. ___.
skott från denna försöksverksamhet skall fördelas nellan organisa—
tionerna .
I detta första steg bör nan inom sanarbetsorganisationen odcså diskutera och ta ställning till principerna för idrottens samarbete med Tipstjänst beträffande utveckling av idéer kring Stryktipset, nåltipset och oddset samt bingoverksamheten.
Parallellt ned att lotteri- och spelverksanhete'l utvecklas bör folkrörelserna överväga och besluta, vilka spelformer som nan ned ensamrätt skall bedriva, vilken del av spelnarknaden san skall lännas fri för kommersiella intressen samt vilka eventuella sam—
arbetspartners san skall väljas för olika spelformer.
Företrädare för folkrörelserna har förklarat att spelverksanheten länpligen kan bedrivas i aktiebolagsform. I valet nellan olika typer av sanmanslutningar har jag kotm'lit fram till att det finns vissa fördelar ned att organisera sig i aktiebolagsform. Fördelen med ett aktiebolag är att delägarna inte personligen ansvarar för bolagets förpliktelser och riskerar således i princip inte mer än det kapital, scm de har köpt aktier för.
Denna bolagsform är i detalj reglerad i aktiebolagslagen, vilket enligt min nening, ger bolagsledningen och bolagets delägare en trygg grund att stå på. I lagen preciseras bl.a. styrelsens och VD:s ansvar och befogenheter. Vidare finns i lagen en rad tvingande bestäxmelser till skydd för bolaget och dess cmgivning.
Av kcmrunalskattelagens regler följer emellertid, vare sig det är frågan cm aktiebolag eller bolag i annan form, att bolagets inkoms— ter blir beskattade, en ej annat bestämts.
On ett bolag bildas för folkrörelsernas spel— och lotteriverksanhet bör det, enligt min mening, ges nöjlighet att verka på i princip sanna villkor san de statliga spelbolagen och ATG. Dessa är, enligt förenännda lag (53 & 1 mom), befriade &ån inkonstskatt. För detta behövs emellertid ett beslut av riksdagen. Innan folkrörelserna beslutar sig för att bilda ett bolag bör de ha försäkrat sig du att
bolaget kan få denna skattefrihet.
Vidare bör man noga ha övervägt de frågor scm måste lösas i sanband ned bildandet av ett aktiebolag, dvs. vilka ska vara stiftare, villkor för bolagsbildning, storlek på aktiekapital, nominellt belopp på aktierna, stiftelseurkund, antal styrelseledanöter och hur behållningen skall fördelas, m.m."
I detta sannanhang bör sanarbetsorganisationen även ta ställning till vilka folkrörelser som skall anfattas av bolagets verksamhet. Enligt min mening bör de folkrörelser, san idag bedriver spel— och lotteriverksanhet, ingå i bolaget och vara företrädda i styrelsen. Men även andra folkrörelser, san för sin verksanhet i dag åtnjuter statligt stöd, bör ges möjlighet att ingå i bolaget som delägare.
När sanarbetsorganisationen övervägt och fattat slutligt beslut i dessa frågor, är tiden inne att ta ställning till bildandet av ett folkrörelseägt spelbolag scm ned ensamrätt får bedriva viss spel— och lotteriverksanhet. Koncession för verksamheten söcs hos rege—
ringen.
Jag bedöner att bolagsbildningen kan ske tidigast efter ett eller ett par år.
Det bolag som bildas bör, enligt den uppfattning son jag kannit fram till under utredningens gång, vara ett självständigt aktiebo— lag, helt ägt av folkrörelserna och inte utgöra ett dotterbolag till något annat spelbolag. Statens kontroll över verksamheten kan ske genom att regeringen tillsätter en styrelseplats. Däremot anser jag att staten inte skall äga några aktier i bolaget.
Steg 2
När sarrarbetsorganisationen övervägt och beslutat i de frågor som anges under Steg 1, är tiden inne för det slutliga ställningstagan- det cm ett folkrörelseägt spelbolag skall bildas eller ej. cm så skall ske bör riksdagens godkännande av skattefrihet för inkomst—
; . l 4
skatt ha inhämtats innan proposition i ännet skrivs. Även regering— ens tillstånd för bolaget att, med ensamrätt i bolagets regi, få bedriva sin spelverksamhet, bör dessförinnan ha neddelats.
Det får sedan bli bolagets sak att hos regeringen föreslå vilken spelverksamhet i övrigt som eventuellt skall förbjudas och vilken spelverksanhet san även fortsättningsvis får bedrivas i privat regi. 7.9 Effekter på statsbudgeten av föreslagna åtgärder
1. Förslaget an slopandet av tillståndskravet för vissa lokala lotterier innebär en kraftig minskning av polismyndigheternas re— sursbehov. Polisel får inte längre något särskilt ansvarsområde på grundval av lotterilagens bestälmelser. Resursbesparingen uppskat— tas till totalt 40 årsarbetskrafter.
. 2. I samband ned införandet av ett systen ned registrering av de föreningar som får anordna lokala lotterier kan länsstyrelsernas resursbehov öka något. Detta beror bl.a. på anhopning av ansök— ningar, svårighet att få fram länpliga kontrollanter samt arbete med uppläggningen av ett nytt register. Efter en tid torde dock resursbehovet åter sjunka för att efter ytterligare en tid stabili— sera sig på en nivå, san motsvarar dagens resursbehov. Länsstyrel— serna avlastas också ärenden ned överklaganden av polismyndigheter— nas beslut, gencm att tillståndskravet för lokala lotterier tas bort. Men å andra sidan tillkommer tillståndsprövning för lotterier från fasta försäljningsplatser, scrn tidigare handlagts av polismyn— digheterna.
Sedan den nya handläggningsordningen inarbetats bedömer jag att resursbehovet hos länsstyrelserna ökar ned totalt 6 årsarbetskraf—
ter.
3. Lotterinämnden avlastas vissa ärenden ned överklaganden, då tillståndskravet på lokala lotterier tas bort. Lotterinälmden kan då i ökad omfattning ägna sig åt utbildning av kontrollanter och
annan personal. Med det ansvar för den skärpta tillsynen och kon-— trollen över spelmarknaden, som nämnden tilldelats, bedöner jag att närmdens resursbehov ökar ned en årsarbetskraft.
4. Förslaget (111 att folkrörelserna skall erhålla behållningen av ett antal extra spelomgångar ned 'Trisslotter" belastar inte bud— geten, då det här är fråga om nya spel.
5. Mina förslag om penningvinster i lotterier Od'l bingospel påver— kar statsbudgeten i positiv riktning. anslutningen på spelen för— väntas åka och genan införandet av penningvinster i lotterierna kan staten rälma med ökade skatteinkomster. Även de extra (Ingångarna i Trisslotteriet ger staten ökade skatteintäkter. Jag har här beaktat föreslagen jänkning av bingoskatten oda att skatt inte skall uttas på penningvinst i folkrörelselotterier, san uppgår till högst fen—
hundra kronor .
On regeringen beslutar att denna skattefrihet skall gälla alla penningvinster i svenskt lotteri, så innebär detta av olika skäl inget skattebortfall för staten såvitt avser Penninglotteriets och ATG:s spelverksamhet samt bankernas sparlotterier. På Tipstjänsts verksanhet uppskattas skatteminskningen till 120 miljoner kronor per år. Detta innebär att spelarnas vinstpotter då ökar ned samaa belopp, därest ej annat bestäns. En ökning av vinstpotterna kan för bolaget få en positiv effekt på så sätt att intresset för spelet ökar. En ökad (Insättning kan ge en ökad vinst för bolaget och däri- genan också ökade ink/Juster för staten. Både bolagsvinst och skatteintäkter betalas nämligen in till statskassan.
6. De förslag till ökad tillsyn och kontroll över spelverksanheten scm jag föreslagit bör inte heller kräva något ökat resursbehov. De kostnader san uppkormer för myndigheternas arbete skall i princip täckas av de avgifter som erläggs vid bl.a. registrering och till— ståndsgivning. Arvode till kontrollanter och annan personal skall belasta lotterierna och betalas av spelanordnarna.
Samtvanfattningsvis kan konstateras att de förslag till förenklingar och förbättringar av folkrörelsernas lotterier Odl spel, som fram— förts, kcmner att medföra övervägande positiva effekter på stats—
budgeten .
8. Författningar
De förslag, som jag framfört i detta betänkande, förutsätter ändringar i följande författningar, nämligen lotterilagen (182:1011), lotteriförordningen (1982:1012), lagen an skatt på lotterivinster (1928:376), förordningen om skatt på lotterivinster (l984:248), lagen cm skatt på spel (l972:820) samt lagen en ändring i lagen (l987:443) (in förstksverksanhet ned komnunal tillstånds—
prövning enligt lotteri lagen .
I betänkandet finns intagna förslag till dessa författningsänd— ringar och specialmotivering till dessa.
8.1. Speciälnotivering 8.1.1 Förslaget till ändring i lotterilagen
4 5 Ändringen i andra stycket innebär ökade befogenheter för regeringen att ge tillstånd till autonatspel scm ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande. För närmrande gäller på grund av undantagsbestänmelserna i andra stycket att regering inte kan ge sådant tillstånd i andra fall än som anges lagen. Sådant spel får således inte anordnas annat än enligt 7 9 på fartyg i internationell trafik. Genom ändringen blir det i fortsättningen också möjligt för folkrörelsen att efter regeringens prövning få tillstånd att anordna sådant autonatspel.
6 a &
För att bättre kunna kontrollera lotterinarknaden är det viktigt att kontroll sker av de lotter och bingobrickor scn förekonmer. I paragrafen, som är ny, föreskrivs därför vad gäller förslutna lot— ter och bingobrickor att endast sådan typ son har godkänts av lot— terinännden får användas. Vidare föreskrivs att endast sådan
kontrollutrustning, san godkänts av lotterinämnden, får finnas vid
bingospel ned penningvinster .
1 i l
12 5 Ändringen i första stycket innebär att Eratom varuvinster även penningvinster blir tillåtna i lotterier san anordnas ned stöd av 11 &. För bingospel har dock, av skattetekniska skäl, införts den begränsningen att penningvinster od'x andra vinster inte får före— konnä samtidigt. Någon sådan inskränkning gäller inte för övriga lotterier.
14 & Genom ändringarna i paragrafen slopas tillståndsplikten för de lokala lotterier som aufattas av paragrafen. I stället införs vissa krav på registrering. Detta innebär bl. a att det i fortsättningen inte komer att ske någm myndighetsprövning av organisationens behov av lotteriinkanster, marknadsutrynme och cm lotteriet kan korm'e att lämna skälig avkastning. Även förutsättningar—na i övrigt för att få anordna lotterierna har ändrats. således tillåts i fort- sättningen penningvinster. Ingenting hindrar att sådana vinster förekonner jämsides ned andra vinster än penningvinster. Gränserna för högsta insats -— och vinstbelopp har också slopats. Den enda begränsning av insatsernas storlek som föreslås gälla i fortsätt— ningen är den som följer av bestämrelsen om en viss högsta bmttcr omslutning. En sådan bestämmelse återfinns också i den nya lagtex— ten. Beloppet för tillåten bruttoomslutning har dock höjts från 30 000 kronor till 300 0000 kronor samtidigt som den tidsperiod under vilket detta belopp skall räknas ökats från ett till tre år. Liksom hittills skall beloppet avse de sanmanlagda insatsernas värde enligt de för lotterierna uppgjorda planerna och inte den faktiska försäljningen.
Som jag anfört i avsnitt 7.3.5 anser jag att tillståndskravet för lotterier ned fasta &rsäljningsplatser bör finnas kvar. På grund härav upptas san en särskild förutsättning i punkt 2 att lotteri som sker endast efter registrering inte får bedrivas från fasta försäljningsplatser. För sådana lotterier gäller således i stället, även cm förutsätt-ningarna i övrigt i paragrafen är uppfyllda, att tillståni måste sökas enligt 11 5. Detta gäller också sanmanslut— ningar som önskar överskrida den tillåtna bruttoonslutningen.
011 tillstånd till lotteri neddelas en juridisk person skall enligt 5 Ö regelmässigt finnas en av tillsynsmyndigheten godkänd förestån— dare för lotteriet. Kravet på föreståndare för lotterier enligt förevarande paragraf bör kvarstå även om tillståndsplikten försvin— ner. En särskild bestämnelse ned krav på godkänd föreståndare har därför tagits in i punkt 6.
15 5 Första stycket innehåller bestämnelser cm registrering enligt 14 &. Sådan skall enligt bestämxelserna ske hos länsstyrelsen innan lotteriverksamheten påbörjas. Ny registrering, efter anmälan, skall därefter ske hos länsstyrelsen vart tredje år.
I andra stycket stadgas att länsstyrelsen skall utse kontrollant för lotteriet. I sak överensstämrer detta med vad som regelmässigt gäller för tillståndslotterierna odi således också hittills har gällt för lotterier som har anordnats ned stöd av 14 5.
Tredje stycket innehåller bestänmelser on viss redovisningsskyldig— het för den som anordnar lotteri ned stöd av 14 å. Redovisnings— skyldigheten skall fullgöras varje årsskifte.
25 &
Ändringarna innebär i sak att länsstyrelsen övertar den närmare tillsynen över lotterier scn anordnas med stöd av 14 & från polis— myndigheten. Ändringarna beror på att tillståndsplikten enligt 14 & föreslås upphöra. Därigencm upphör polismyndigheten att vara till— ståndsmyndighet och därned också tillsynsmyndighet enligt lotteri— lagen.
26 &
Ändringen är en direkt följd av att tillståndsplikten enligt 14 & ersätts av en registreringsplikt. Ändringen innebär att upplys— ningsplikten och skyldigheten att tillhandahålla vissa handlingar
kvarstår för dessa lotterier.
26 a & San framgår av 6 a & föreslås att endast av lotterinäzmden typgod— kända förslutna lotter och bingobrickor skall få användas. För att ytterligare stärka kontrollen föreslås också en ny paragraf som ger lotterinä'mnden möjligheter att hos en lottillverkare kontrollera såväl tillverkningen som lottflödet och lottsatserna.
31 & Ändringen, som innebär att första stycket upphävs, är en följd av att polismyndigheten, cm tillståndsplikten enligt 14 & slopas, inte längre kanner att fatta några beslut i ärenden enligt lotteri— lagen. Ändringarna i andra och tredje styckena är enbart redaktionella. 8.1.2 övriga författningsförslag
san framgår av avsnitt 7.5.1. anser jag att det skattefria beloppet för penningvinster i lotterier anordnade av sådana sarmanslutningar san avses i 11 & lotterilagen skall höjas till 500 kronor. Ett förslag till ändring av lagen (1982: 376) om skatt på lotteri— vinster har upprättats i enlighet härmed.
Jag har vidare i avsnitt 7.5.2, för sådana saml.-anslutningar, föreslagit att bingoskatten helt slopas såvitt avser andra vinster än penningvinster och såvitt avser penningvinster också helt slopas eller reduceras till tre procent. Förslaget till ändring i lagen (1972: 820) om skatt på spel innebär en sådan skattebefrielse för anda vinster än penningvinster och reduktion av skattesatsen för bingospel med penningvinster. Det kan därvid påpekas att enligt mina förslag till ändringar i lotterilagen (12 å) penningvinster och andra vinster inte skall kunna förekama samtidigt.
Förslaget till ändring i lotteriförordningen (1982: 1012) innebär att avgiften blir ner differentierad för lotterier sun avses i 11 & lotterilagen dels genen att en särskild avgift förslås för bingo— spel, dels genom att avgiften sätts i relation till insatsen. Dess-
utom &jreslås en särskild registreringsavgift för sådana lotterier san får anordnas efter registrering enligt 14 å lotterilagen och en särskild avgift för godkännande av lotter och bingobrickor samt kontrollutrustning för bingospel ned penningvinster.
Ändringarna i lagen (1987: 443) cm försöksverksanhet med kamanal tillstårrlsprövning enlig-t lotterilagen (1982: 1011) och i förord— ningen (1984: 248) an skatt på lotterivinster är en följd av att tillståndsplikten enligt 14 & föreslås bli slopad.
Kommittédirektiv gg &
Dir 1987 :9 Folkrörelsernas lotterier
Dir 198719 Beslut vid rcgcringsszimmuntriidc !()87—(12-l9
Statsrådet Lönnqvist anför.
Mitt förslag
En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom lotteri- cr.
Bakgrund
Lotterilagen (1982:1011) trädde i kraft den 1 januari 1983. Till lotterier i egentlig mening räknas sådana lotterier där antalet insatser och vinster samt värdet av vinsterna är bestämda i förväg enligt en uppgjord plan. Lotterilagen reglerar emellertid inte bara de traditionella lotterierna. Som lotteri i lagens mcning anses också bl. zl. tips. vadhilllning i samband med héisttävlingur. roulcttspcl, kortspel. tärningsspel, spcl pil vissa automater och bingo.
Lagens bestämmelser innebär att lottericrmi ställs under en särskild offentlig tillsyn och kontroll. Tillsynen och kontrollen syftar bl. a. till att skapa garantier för att behållningen uv lottericrmi kommer de intressen till godo som samhället vill gynna. I allmänhet krävs tillstånd av en myndighet för att ett lotteri skull få anordnas. Tillsliindsmyndighctcn är samtidigt tillsynsmyndighcl med uppgift att utöva kontroll över Iotlcriverksamheten. Lotlcrinåimmlcn iir LlCll ccntrulzl förval!ningsmyndighclcn för lotterifrägor men också länsstyrelsen och polimiyndighclcn handlägger tillstånds— och tillsynsfrilgor cnligl lotterilagen.
Spel pä mckuniskn cllcr clcklronisku spelautomater som inte ger spelaren någon vinst eller vinst burn i form av l'rispcl pil automaten, s. k. förströel- sespel. omfattas inte av lotterilagen. [ sliillcl giiller här lagen (19822636) om anordnande uv visst ;iutomzuspcl. (icnom krziv pil tillstånd av kommunens
socialnämnd syftar lagen till att motverka uppkomsten av olämpliga barn- och ungdomsmiljöer i samband med spel på flipperspel och liknande automatspel.
Lotterilagen är. liksom den tidigare gällande lotteriförordningen (l939:2()7), uppbyggd kring principen att behållningen av lotterierna skall tillfalla ideella ändamål eller det allmänna. Vissa lotterier får dock anordnas i kommersiellt syfte. Dit hör bl. a. automatspel. roulettspel, tärningsspel och kortspel samt olika former av spel och lotterier i samband med offentliga nöjestillställningar.
Enligt lotterilagen är möjligheterna att anordna lotterier med penningpri- scr starkt begränsade. Rätten att ordna sådana lotterier är i princip förbehållen staten. Med stöd av regeringens tillstånd anordnas lotterier med penningpriscr av de statliga bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Detsamma gäller den totalisatorvadhållning som ordnas av AB Trav och Galopp. Penningvinster fär också användas vid roulettspel. kortspel. tärningsspel och automatspel på fartyg i internationell trafik. Vidare har banker fått tillstånd att anordna lotterier med penningvinster i syfte att främja sparandet.
Vid de lotterier som anordnas av ideella organisationer utgörs vinsterna följaktligen i allmänhet av varor eller presentkort på varor. Är det fråga om lotterier som bedrivs i flera län. s. k. rikslotterier. får dock lotterinämndcn medge att vinsterna till en del utgörs av värdepapper.
För vinster i svenskt lotteri skall betalas skatt enligt lagen (l928:376) om skatt på lotterivinster. Undantag görs bl. a. förvinster som bestiirav annat än pengar. Lagen giiller inte för bingo—, mulen-. kort- och tärningsspel. Sådana spel beskattas i stället enligt lagen (19721820) om skatt på spel. Enligt lotteriförordningen (l982: l()l2) tas vissa avgifter ut för tillstånd som meddelas enligt lotterilagen,
För många av folkrörelserna är inkomster av lotterier och bingo ett viktigt stöd för deras ekonomi. Mot den bakgrunden har vissa åtgärder vidtagits för att underlätta för folkrt'irelserna att förstärka sin ekonomi genom lotterier. Jag kan som exempel hänvisa till att varulottericrna har befriats från skatt fråndcn ] januari 1986. Folkrörelserna har dock fått allt svårare att hävda sig på lotterimarknaden. De statliga spelen tar allt större marknadsandelar. Mot den bakgrunden är det angeläget att det undersöks på vad sätt förutsättning- arna för folkrörelsernas lotterier ytterligare kan förbättras. Efter att ha samrått med statsrådet Johansson och chefen för civildepartementet förordar jag att en särskild utredare tillkallas for att genomföra en siidan utred- ning.
Uppdraget
Utredaren bör lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att förstärka sin ekonomi genom olika slag av lotterier, bl. a. bingo.
Jag vill i det följande peka på några frågor som utredaren särskilt bör undersöka och belysa som grund för sitta överväganden och förslag.
Ett sätt att underlätta för folkrörelserna att förbättra sin ekonomi kan vara att i ökad utsträckning tillåta dem att anordna lotterier med vinster i form av värdepapper. Vad gäller den speciella spelformen bingo bör också frågan om penningvinster med maximerade vinstbelopp undersökas.
I detta samnmnhang bör utredaren pröva hur skattekontrollen skall kunna ske.
Vid en uppvaktning den 22 oktober l986 redovisade företrädare för folkrörelserna vissa krav och önskemål. Bl. a. framfördes önskemål om en utredning om ett l'olkrörelseägt myntspelbolag. Jag är beredd att tillmötesgå framställningen om en sådan utredning. Utredaren bör följaktligen under- söka möjligheten att med ensamrätt förbehålla folkrörelserna vissa spelfor- mer.
Det bör ankomma pä utredaren att belysa effekterna av att folkrörelserna tillförsäkras en sådan ensamrätt samt att redovisa ett eller flera förslag till i vilken form detta skulle kunna ske. De för- och nackdelar som kan vara förknippade med den ena eller andra lösningen bör därvid anges. Ett spelföretag där folkrörelserna har stort inflytande kan vara en lösning som bör övervägas. ] utredningsarbetet bör tas till vara erfarenheterna av den ordning som tillämpas i Finland, där Penningantotmttföreningen har ensamrätten till allt automatspel.
Utredaren bör vidare se över lotterilagens fasta beloppsgränser för insatser och vinster och undersöka effekterna av dessa gränser. Utredaren bör. om han finner det befogat, lämna förslag till nya sådana gränser.
[ utredarens uppdrag bör också ingå att utvärdera nuvarande regler för tillståndsgivning och tillämpningen av dessa. Därvid bör bl. a. grunderna för tillståndsgivningen när det gäller bingospel studeras. I detta sammanhang bör beaktas intresset av att omfattningen av en förenings ungdomsverksam- het är vägledande vid tillständsprövningen. Utredaren bör vidare undersöka vilka förenklingar som kan genomföras av bl. a. reglerna förtillståndsgivning och hur sådana förenklingar kan förenas med kravet på en effektiv kontroll över lotterierna.
Utredaren bör vara oförhindrad att utreda och redovisa effekterna av också andra åtgärder än dem jag nu har angett som kan påverka folkrörelsernas ställning på lotterinutrknaden.
Utredaren bör följa detta arbete. Utredaren bör också samråda med folkrörelseutredningen (C 1986101).
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör redovisas före den 1 juli 1987. För utredaren gäller regeringens direktiv (Dir. 198415) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall därvid analysera och redovisa effekterna pä statsbudgeten av sina förslag.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om lotterier
m. m.
att tillkalla en särskild utredare — omfattad av kommittéförordningen (1976:119) — med uppgift att lägga fram förslag som underlättar för folkrörelserna att finansiera sin verksamhet genom olika slag av lotterier. bl. a. bingo.
att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt den särskilde utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommitteanslag.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)
Onsättning 1 milj. kr. SAMMANSTÄLLNING övea dusäTTNINs oca UTVECKLINGSTENDENSER I NÅGRA OLIKA SPELFORMER I STATLIG car mumömssnmr 1975—1985
#35 85—86
STATLIGA DOTTERIER
FOIKRÖRELSELO'ITERIER
lotteriet Lotto
796 142 66,2
1 171 643 71,3 480 3 280 1 131 78,7 651*
79,9 800*
10 093 11 354
3 875 1 366
1 409 80,5 1 000* 4 480 13 114
+15,6% +3,1% +16,4%i +0,6% +25,0% -0,6% +15,5%
___—___!
Slffran är skattad.
"ilj ** *Tipstjänst De olika spelformernas utveckling fr o m 1976—86. (Totalsamnanställning) . ,; MC 4 000 Källa: Lotterinänmden , '
J sno : aoo : soo'
Penn-i ng— : ooo lotteriet
_ _ - 4 Bingo
! 500
_ övriga lotterier
t ooo (Totalt) Bilaga 3
Bedömt soo
Bilaga 4
HEARJII'S
Under utredningens gång har kontakter tagits med följande myndigheter, organisationer m.m.
1. Myndigheter
Civildepartementet: Utredningen "stödet till barn— och mgdcxrsföreningarna"
Civildepaxtementet: Arbetsutskottet för referensgruppen för folkrörelsefrågor
Justitiedepartementet: Angående enkät rörande lagen om anordnande av visst automatspel
Utbildningsdeparterrentet: Utredningar angående viss
lotteriverksanhet i närradio
Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Stockholms socialförvaltning Göteborgs socialförvaltning
2 . Folkrörelser
IOGT—N'IO-rörelsen
Svenska röda korset
Sveriges riksidrottsförblmd Föreningsrepresentanter i Stockholm och Göteborg
Folkrörelsernas gemensann'a arbetsgrupp i lotterifrågor (FGAL)
Folkrörelsernas lotteri— od1 bingoorganisation (POLBO)
3 . Iotteriarnrdnare
A—lotterierna
Moderaternas rikslotteri Centerns rikslotteri
70 lotteri— och bingoförestårxiare
( 1 l
4. Serviceföretag m.m. hun bingo— odu lotteriunrådet
Lottericentralen AB
Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (SVEBICO) Sveriges tivoliägarförening Sveriges lottillverkares branschorganisation Sveriges autonatägares riksförbund Cherryföretagen
Bally Scandinavia AB
Knutssonbolagen AB
Esselte Tech
PRIAB AB
Finska pemingautonatföreningen Danish entertaining and production agency (DEFA)
Bergnann autaraten, Tyskland
5. Statliga spelbolag m.m.
AB Tipstjänst Svenska Penninglotteriet AB AB Trav och Galopp (A'IG)
iäW&V-£h:fr€ék MWFJu-Mrmf WWW,-”:=) fr. v
6. Spelldcalupplåtare
Reso Hotels AB Scandic Hotel AB
SARA Hotels AB Sveriges l-btell— och Rest—Aurangförbund
Kronologisk förteckning
1. Otillbörlig efterbildning. Ju. 50. Högskolans journalistutbildning. U. 2. Dödsboögande och samägande av jordbntksfastighet 51 . Ljud och bild för eftervärlden. U. m.m. Ju. 52. Folkrörelsernas lotterier och spel. Jo.
3. LAngtidsutredningen ”87. Fi. 4. En ny kyrkolag m. m. Del 1. C. 5. En ny kyrkolag m.m. Del 2. C. 6. Folkstyrclscns villkor. Ju. 7. Bamets rått. Ju. 8. Svenska försvarsindustrins utlandsverksamhet. UD. 9. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. Fö. 10. Indrivningslag m.m. Fi. 1 l . Skydd för det väntade barnet. .lu. 12. Legitimation för vissa kiropraktorer. S. 13. Översyn av rättegångsbalken 3. Ju. 14. Mordet på Olof Palme. Ju. 15. Miljöskmlefond. ME. 16. Begravningslag. C. 17. Franchising. Ju. 18. Internationella familjerättsfrågor. Ju. 19. Varannan damernas. A. 20. Läkemedel och hälsa. S. 21 . Äldreomsorg i utveckling. S. 22. Missbmkama Socialtjänsten och Tvånget. S. 23. Medicinteknisk sakerhet. S. 24. Produktsäkerhetslag. Fi. 25. Ökat kommmalt väghållningsansvar. K. 26. Enskilda vågar. K. 27. Skeppslega till utlänning. Tillstånd, dispenser. flaggskifte. K. 28. Bistånd för bättre miljö i u-land. UD. 29. Stöd till näringslivet. Fi. 30. Fel i fastighet. Ju. 31 . Integritetsskyddct i infomationssamhallct 4. Ju. 32. För en bättre miljö. ME. 33. Ju mer vi är tillsammans. Del 1. C. 34. Ju mer vi är tillsammans. Exempelsamling. Del 2. C. 35. Ju mer vi är tillsammans. Underlag för reformer samt förslag. Del 3. C. 36. För en bättre miljö. Miljövårdsfamiljen. Myndigheter och författningar. ME. 37. Stödet till barn- och ungdomsföreningar. C. 38. Arkiv för individ och miljö. U. 39. Studiemedel. U. 40. Daton'sering av tullens export- och imponruu'ner. Fi. 41. Fasta Öresundstörbindelser. K. 42. Miljökonsekvenser av fasta Öresundsförbindelscr. K. 43. Snabbare körkortsingripanden m.m. K. 44. Livsmedelspriser och livsmedelskvaiitct. Jo. 45. Översyn av mervärdeskatten. Del Xl. Ft. 46. Översyn av rättegångsbalken 4. Ju. 47. Skäliga lokalhyror och trygghet i besittningen. Bo. 48. Ett nytt plan- och bostadsverk. Bo. 49. Sverigeinfomiationcn och vissa publikationer. UD.