Arbetslivsforskning inriktning, organisation, finansiering : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Arbetslivs-

forskning

Inriktning Organisation Finansiering

SOU 1990: 54 Betänkande av tillkallad särskild utredare Stockholm 1990

qwmücupmnnamuwuüü

Statens

offentliga utredningar

Eâäw 1990:54

?§1 Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetslivsforskning

Inriktning

Organisation

Finansiering

Betänkande av tillkallad särskild utredare

Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliograñ över SOU och Ds som omfattar åren 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°° 08/7 63 10 05 12°° - 16°° (endast beställare inom regerlngskansliet)

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-10595 Stockholm 1990 ISSN 0375-250X

Till

Statsrådet och chefen för

arbetsmarknadsdepartementet

Genom beslut den 16 november 1989

bemyndigade regeringen dåvarande

chefen för statsrådet

arbetsmarknadsdepartementet, Ingela Thalén, att

tillkalla en särskild utredare med att utreda

uppdrag arbetslivsforskningens

organisation samt att besluta om

sakkunniga, referensgrupper, experter,

sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Med stöd av bemyndigandet förordnade denl

departermentschefen

december 1989, verkställande Sven-Runo direktören, Statshälsan, Bergqvist som särskild utredare.

Att som expert biträda utredaren förordnades

departementssekreteraren

Katarina Sjölander den 16 1989.

januari

Till utredningen har varit knuten en partssarnmansatt referensgrupp som biträtt sekreteriatet i arbetet. har

Referensgruppen utgjorts av

Referensgruppen har utgjorts av Jan Bröms,

utredningschef, SACO/SR;

Lennart Grudevall, direktör, Anders

Komunförbundet; Hagman, bitr. avdelningschef, Landstingsförbundet; Anders L. Johansson, utredare,

LO;

Lars Lindstedt, förhandlingsdirektör, Håkan

SAV; Lundgren, direktör, SAF; samt Roger Mörtvik, ombudsman, TCO.

Den 1 januari 1990 förordnades programsekreteraren Klas Barklöf, Styrelsen för Teknisk och från den 12 februari

Utveckling sammma år

också psykologen Bo Melin, Stockholms som sekreterare Universitet, i utredningen. Kanslisekreteraren Stig Wikström har varit förordnad att den 26 mars - den 31 maj 1990 vara biträdande sekreterare.

Härmed överlämnas betänkandet om -

Arbetslivsforskning inriktning,

organisation och

finansiering.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm 14 juni 1990

Sven-Runo Bergqvist Barklöf

/Klas

Bo Melin

Stig Wikström

Innehån Sammanfattning

-P-UJIQF* uppläggning

›-a›-a›-A›-n›-t

Svensk - en översikt 19

arbetslivsforskning Arbetslivsforskningens villkor

- en tillbakablick 19 2.2 och Forskningspolitik forskningsorganisation 27 2.3 Forskningpolitisk syn på särorganisationer och särskilda 31

forskningsinstitut 2.4 resurser och deras

Arbetslivsforskningens

fördelning budgetåret 88/89 34

Arbetslivsforskningens centrala organ 38

Arbetsmiljöfonden 38 3.1.1 och tillkomst 38

Bakgrund 3.1.2 Nuvarande och 41

uppgifter organisation 3.1.3 Fondens ekonomiska resurser 47 3.1.4 och 50

Anslagsformer inriktning 3.1.5 Fondens 56

forskningsprofil 3.2 rbetslivscentrum 59

1 och tillkomst 59

Bakgrund

2 Organisatoriska 61

förändringar

. .3 Nuvarande verksamhet och ekonomi 62

4 RRVs av ALCs

granskning

verksamhet (1986) 70

5 ALCs 75

granskningsgrupp (1987)

. .6 om 82

Utredningen forskarstyming(1989)

.7 Den fortsatta vid ALC 85

utvecklingen 3.3 92

rbetsmiljöinstitutet

4.1.1 Arbetslivets 103

forskningsresurser 4.1.2 Sektoriell FOU och universitet/

högskolor 4.1.3 vid

Arbetslivsfrågomas ställning högskolan

4.1.4 roll 108

Arbetsmarknadsdepartementets 4.1.5 110

Sammanfattning 4.2. 112 Arbetsmiljöfonden 4.2.1 Fondens och kansli 113

styrelse, ledning 4.2.2 Ett råd vid Arbets-

vetenskapligt

1 18

miljöfonden 4.2.3 Ekonomi och ekonomiadministration 127 4.2.4 Arbetsmiljöfondens verksamhets-

struktur 130 4.2.5 Fondens 144

arbetsorganisation 4.2.6 146

Sammanfattning 4.3 Arbetslivscentrum 149 4.3.1 Utredningens slutsatser och över-

väganden 4.3.2 163

Utredningens förslag 4.3.3 176

Sammanfattning 4.4 181 Arbetsmiljöinstitutet 4.4.1 slutsatser och över-

Utredningens

väganden 4.4.2 187

Sammanfattning 4.5 och av 189 Spridning tillämpning kunskaper 4.5.1 Arbetslivsforskningens främjande

och 197

tillämpning 4.5.2 200

Sammanfattning 4.6 framtida 202 Arbetslivsforskningens inriktning 4.6.1 Anslagsformer och kompetens-

samverkan 203 4.6.2 Eftersatta 209

forskningsområden 4.6.3 212

Sammanfattning

. Bilagor

4

1 Kommittédirektiv Bilaga

2 instruktion g Bilaga Arbetsmiljöfondens

3 Arbetslivscentrums instruktion Bilaga

4 instruktion i Bilaga Arbetsmiljöinstitutets

1 Bilaga 5 Kort beskrivning av arbetslivsforskande

grupper 1988/89 Bilaga Kalkyler

Sammanfattning

Utredningen konstaterar inledningsvis att arbetslivet är ett

svagt terna i den basfinansierade universitets- och

högskoleforskningen. Det bedöms som en för

avgörande fråga arbetslivsforskningens kvalitativa och kvantitativa att

utveckling ett väl kan komma till stånd

fungerande samspel mellan arbetslivsforskningens sektorsorgan, samt universiteten och högskolorna. Den bör vara att

långsiktiga strategin

arbetslivsforskningen som utvecklas i harmoni sektorsforskning

med de omfattande resurser som finns vid Denna

högskolorna. ökade samverkan är av vitalt intresse såväl för att åstadkomma en av som för att dess

kvalitetsutveckling arbetslivsforskningen,

resultat skall kunna effektivare och få en mera

spridas omfattande tillämpning.

Utredningen lägger fram en rad som till att

lång förslag syftar stärka vid universiteten och

arbetslivsforskningen högskolorna.

Utredningen föreslår bl a

att totala resurser förstärks

arbetslivsforskningens genom

samverkan mellan flera

forskningsfinansiärer

att ökade att

Arbetsmiljöfonden ges möjligheter prioritera mellan FOU och annan verksamhet

att fonden dessutom av att

åläggs regeringen upprätta en särskild för denna vid och

plan långsiktiga satsning universitet högskolor

att för av

perioden arbetsmiljöfondens satsningar detta slag förlängs till normalt nio år

eventuella skall att dessa långsiktiga satsningars perrnanentande i samband med de återkommande forskningsprövas och propositionema

former för att eller av att därvid olika göra avlyft inordning

till den ordinarie högskolefinansieringen prövas.

innebär emellertid att Det mest centrala förslaget satsa 25% av sina medel i ett skall rörliga Arbetsmiljöfonden infrastrukturen vid högskolorna, långsiktigt program på MKR år i fast Detta

motsvarande ca 30-40 per penningvärde.

inrättande av ett flertal och innebär således professurer vid med arbetslivsforskningsforskartjänster högskolorna föreslås stärka sina inriktning. Arbetsmarknadsdepartementet resurser för att kunna svara upp

egna forskningsadministrativa

ett med mot framtida krav på övergripande samspel

högskolevärlden.

att (AMFO) har en bedömer Arbetsmiljöfonden Utredningen i den framtida av central roll utvecklingen som ett övergripande långsiktigt arbetslivsforskningen Detta förutsätter emellertid att

prioriteringsorgan.

ansvar, och arbetsformer Arbetsmiljöfondens inriktning förändras. fram ett flertal förslag angående Utredningen lägger förändringar av Arbetsmiljöfondens förutsättningar. föreslår bl a att mera entydigt lägger Utredningen regeringen samt att fonden erhåller ett vidgat fast AMFOs ansvarsområde, för alla de medel som den förvaltar, att

uppföljningsansvar

ökar att

AMFOs övergripande prioriteringsmöjligheter genom

och Arbetslivscentrums anslagsfram- Arbetsmiljöinstitutets remitteras till AMFO för yttrande. ställningar

föreslår vidare att vid AMFO får en Utredningen styrelsen delvis annorlunda roll att dess till långsiktig genom möjligheter

och förstärks. i enskilda

strategisk planering Engagemangt projektärenden föreslås minska.

Utredningen föreslår även ett flertal för att öka den

åtgärder vetenskapliga kvalitetsutvecklingen inom

arbetslivsforskningen, t ex genom att ett råd inrättas vid Arbets-

vetenskapligt miljöfonden som får en funktion i kansliets

stödjande planerings och samt att ett för

utvärderingsarbete, system fortlöpande utvärderingar av införs.

forskningsinsatser

I lämnas ett antal avseende

övrigt förslag Arbetsmiljöfondens ekonomiska förvaltning, verksamhetsstruktur, informationsverksamhet samt arbetsformer.

Utredningen har åt

ägnat betydande uppmärksamhet förhållandena vid Arbetslivscentrum anser

(ALC). Utredningen att ALC brottats med allt sedan dess

grundläggande svårigheter tillkomst främst beroende en alltför för

på disparat målsättning verksamheten. föreslår att verksamheten vid ALC

Utredningen ombildas från så att det blir ett renodlat

grunden

forskningsorgan, samt att och den sk

utredningsverkamheten informations- och främjandeverksamheten Huvuddelen

upphör. av den sistnämnda av verksamhet föreslås fortleva under

typen ett direkt ansvar hos som

eget löntagarorganisationema, föreslås få särskilda medel tio via

disponera (ca MKR) Arbetsmiljöfonden.

Utredningen föreslår att det en

nya forskningsorganet ges

inriktning som främst från i

utgår löntagarperspektivet

samband med medbestämmande, och

arbetsorganisation ny teknik m.m, att en införs som innebär

ny finansieringsmodell att den automatiska Istället införs

medelstilldelningen upphör. ett och en konkurnensutsatt av

långsiktigt basanslag tilldelning projektmedel. Det nya föreslås få en

forskningsorganet

dimensionering motsvarande 22 fasta tio

forskartjänster,

och 15 forskardoktorandstipendiater projektanställda assistenter. Totalt med administrativ service kommer ALC att bantas från ca 100 helårskrafter till ca 60. lämnar

Utredningen dessutom om en mera markerad forskningsledning samt

förslag utvecklandet av en god forskningsmiljö.

har behandlat främst utifrån Utredningen Arbetsmiljöinstitutet hela och inte in närmare

arbetslivsforskningens perspektiv går

dess verksamhet och konstaterar på organisation. Utredningen allmänt att AI etablerat som en självständig forsknings-

sig

med en högkvalitativ forskning. Utredningen organisation föreslår att AI - som redan har en stark koppling

idag tämligen till förstärker denna olika sätt, att en långsiktig

högskolorna- på

sker till förmån för den socialpsykologiska och omorientering

samt för en mera produkarbetsorganisatoriska forskningen, tionsteknisk och Dessutom föreslås vissa

datavetenskaplig profil.

för att stimulera nyorientering. åtgärder

vid fråge- Avslutningsvis uppehåller sig utredningen

om hur arbetslivsforskningens resultat sprids. ställningarna

konstaterar att detta kan förbättras och föreslår Utredningen

inom inforrnationsområdet, men anser framförallt att åtgärder en ökad bör ske det

satsning på kunskapsspridning genom ordinarie Flera föreslås för att

undervisningsväsendet. åtgärder stimulera detta bl a ökade för arbetslivsforskare att

möjligheter medverka vid införande av vid

utbildning, uppdragsutbildning

i Dessutom läggs ytterligare högskolorna arbetslivsvetenskap.

om ökade kontakter mellan forskare och löntagarförslag

i en informations och kontaktorganisationerna vidgad verksamhet.

Till sist fram om vissa övergripande

lägger utredningen förslag

för arbetslivsforskningen. Utredningen ger inriktningsfrågor

om ökad mellan teknologi och förslag kompetenssamverkan human- och Dessutom

samhällsvetenskaplig forskning.

poängteras behovet av framtida

7 forskningsinsatser på följande

fem områden: det intemationaliserade människan

arbetslivet, och den nya tekniken, arbetet i förhållande till

övriga livsroller, den ökade i samt den växande

föränderligheten arbetslivet,

tjänstesektorn.

1. och arbete

Utredningens uppdrag

1.1 enligt direktiven

Uppdraget

beslöt den 16 november 1989 att en särskild utre- Regeringen dare skulle tillkallas för att lämna förslag till hur arbetslivs-

ska bedrivas och vara organiserad. forskningen

På av har riksrevisionsverket (RRV)

uppdrag regeringen

verksamheten vid Arbetslivscentrum. RRV:s rapport granskat

1986:393) innehåller ett antal till åtgärder för att (Dnr förslag

en bättre har remissbehandskapa forskningsmiljö. Rapporten lats och flera remissinstanser liksom Arbetslivscentrums

har ansett att Arbetslivscentrums roll måste beaktas i styrelse en av 1987 tillsatte Arbetslivs-

översyn arbetslivsforskningen. centrums råd en som

vetenskapliga gransknings-kommitté utvärderade verksamhet och vetenskapliga

organisationens

Kommittén kom bl a fram till att ett utvidgat produktion. samarbete till universiteten behövs för att bygga upp en

för framtiden. Vidare föreslog kommittén forskargemenskap att samarbetet med arbetsmarknadens parter skulle stärkas liksom förbindelsema med andra institutioner inom arbetslivsforskningen.

I 1987 års anmälde före-

forskningsproposition (1986/87:80)

statsrådet att hon sedan remissbehandlingen avslutats dragande

att de beträffande Arbetslivscentrum avsåg överväga förslag som RRV redovisat i ovannämnda rapport. Först därefter

hon att ta till om det kan finnas skäl att vidta avsåg ställning

beträffande av forskningen ytterligare åtgärder organisationen inom arbetslivsområdet. I kommittédirektivet (Dir. 1989:59) föreslår statsrådet att detta i ett (direktivet i

görs sammanhang sin helhet återfinns i bilaga 1).

Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att de övergripande målen för detta behålls

forskningsområde liksom de finansiella ramarna. I en kart-

uppdraget ingår läggning av arbetslivsforskningens och

omfattning, inriktning finansiering samt alternativa hur denna

förslag på forskning bör bedrivas och så att resurser

organiseras tillgängliga utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Mot av

bakgrund redovisade roll

granskningrapporter ägnas Arbetslivscentrums i och dess verksamhet och

arbetslivsforskningen organisation särskild uppmärksamhet.

1.2

Avgränsning

Att defininera arbetslivsforskning är svårt och har inte varit utredningens uppgift. Utredningen använder i likhet med direktiven som ett

begreppet arbetslivsforskning samlingsbegrepp för

arbetsvetenskaplig forskning, arbetslivsforskning,

arbetsmiljöforskning, arbetsmedicinsk forskning rn m.

Det är inte heller att finna en

problemfritt fungerande definition som avgränsar utredningens arbete eftersom

bedrivs dels inom och dels mellan vitt

arbetslivsforskning

skilda fakultets- och ämnesområden.

Utredningen utesluter forskning och som visserli-

utveckling gen har eller får konsekvenser i arbetslivet men vars effekter/ konsekvenser för människan beaktas.

ej

Utredningen gör vidare ingen åtskillnad mellan de alltmer integrerade begreppen arbetsmiljö- respektive arbetslivsforskning. Snarare uppfattas det första som en del av det senare. När talar om avses alla de

utredningen arbetsmiljö, fysiska, kemiska, organisatoriska, sociala, psykologiska, ekonomiska förhållanden som möter människan i arbetet.

1.3 Problemområden

Utredningen har i huvudsak inriktat sitt arbete mot

fyra problemområden.

är till största delen sektorsfinansierad. I Arbetlivsforskningen detta har som stor finansiär

sammanhang Arbetsmiljöfonden, inom området, en Även andra sektors-

nyckelposition. finansiärer och arbetslivsinriktad

forskningsråd stödjer forskning, men med andra grunder för

prioritering. Utredningen har som första problemområde försökt aktualisera vilka rådande finansieringssystem har på

effekter

arbetslivs forskningens inriktning kvalité och

utveckling.

Arbetslivsforskningen kritiseras ofta för kortsiktighet, att behov och relevans snarare än att

långsiktig kunskaps-

och kvalité styr Krav relevans är uppbyggnad forskningen. på

inom all är arbetslivsviktig sektorsforskning. Samtidigt forskningen ingen egen diciplin utan präglas av mångvetenskapliga och ansatser, varför de

tvärvetenskapliga inomvetenskapliga kriterierna inte är helt Ett

uppenbara. andra problemområde har den

gällt för arbetslivsforskningen så av behov och relevans i relation till

viktiga prövningen forskarsamhällets ställda kvalitets kriterier.

Inom all är och av vunna

forskning spridning tillämpning resultat viktigt, och gäller i särslilt för arbetslivs-

hög grad forskningen. är en i

Hög tillgänglighet väsentlig aspekt sammanhanget för såväl forskare inom fältet, som för samhället i övrigt. av information som

Spridning samtidigt ger hög tillgänglighet är dyrbar och ställer krav på effektivit resursutnyttjande. Ett tredje problemområde berör

spridning och i viss mån av

tillämpning arbetslivsforskningsrelevant

kunskap till såväl arbetsmarknadens

forskarsamhället, parter som till direkta användare inom

näringslivet.

Karaktäristiskt för är dess

arbetslivsforskningen mångvetenskapliga ansats. Detta medför bl a att fältets inte är

inriktning helt lätt att överblicka. Behovet av kun-

arbetslivsvetenskaplig

i framtiden är stort och vissa är skap forskningsområden eftersatta. Ett fjärde problemområde

gäller arbetslivsforskningens framtida inriktningsformer för kompetenssamverkan och vilka behov som en sådan

inrikting medför.

1.4 Arbetets

uppläggning

Mot av att direktiven att

bakgrund uttrycker Arbetslivscentrum ska ägnas särskild har

uppmärksamhet utredningsarbetet inriktats mot att samla information om faktiska förhållanden samarbete,

(tjänster, tvärvetenskapligt knytning till etc.) vid främst

universitet/högskola Arbetslivscentrum. Syftet har bl a varit att försöka

kartlägga vad som hänt sedan RRVs och Internationella

granskningsgruppens rapporter presenterats 1987. För detta ändamål har träffat vid ALC

utredningen ledningen sammanlagt fyra gånger. Utredningenssekreteriat har också sänt till

frågebrev centrets för att få de aktuella

ledning frågorna ytterligare belysta och på så sätt få en av

uppdatering tidigare utredningar. I ett senare skede har en sk hållits

forskarhearing med professorema vid Arbetslivscentrum, främst avseende deras syn det egna framtid.

på forskningsområdets

Vidare inleddes verksamhet med att sammanställ-

tidigt göra ningar avseende tidigare gjorda

utredningar dels gällande ALC och dels i stort.

gällande arbetslivsforskning

har också över

Sammanställningar gjorts forsknings-

propositionema.

Mot av att intar en obestridlig bakgrund Arbetsmiljöfonden inom område, har nyckelposition arbetslivsforskningens i detta betänkande fondens verksamhet utredningen ägnat stort utrymme.

vid utgör en stor del av den Forskningen Arbetsmiljöinstitutet samlade i och måste därför arbetslivsforskningen Sverige, beaktas i en över arbetslivforskningens organisation. helhetsyn institutet ett visst utrymme i sitt betän- Utredningen ägnar kande.

i en av Tidigt utredningsskedet påbörjades kartläggning och inriktning samt arbetslivsforskningens omfattning i stort. För detta ändamål samlades infonnation in finansiering flera sätt, bl. a. genom på

- möten med för ledningen Arbetsmiljöfonden - möte med handläggare på Arbetsmiljöfonden - möten med forskare fältet inom varianter av på högskola, och från högskolan fristående centrum/kollegiebildningar forskningsinstitut - ur och sammanställningar projektkataloger verksamhetsberättelser - av analys forskningprojekt - telefon och brevkontakt med olika området berörda på - utskick av Enkät om svensk och frågeformulär forskning och i arbetslivs- och till utbildning arbetsmiljöfrågor berörda grupper av forskare

Den sista förtjänar ytterligare belysning. Enligt punkten direktiven skall utredaren bedriva sitt arbete i nära kontakt med bl. a. olika institutioner. På grund arbetslivsforskningens av den korta tid som stått till förfogande och den utredningens bredd representerar, beslutades att en arbetslivsforskning

enkät skulle sändas till berörda av forskare avseende

grupper bl. a. centralt till

tjänster, forskningsområde, knytning högskola och ekonomiska resurser och

utbildning, finansiering

och internationellt samarbete. Dels för att

komplettera information som redan fanns i olika

tillgänglig dokument, verksamhetsberättelser och dels för att

projektkataloger, fånga in information som inte fanns annat

åtkomlig på sätt, samt för att i mån direktivens önskan om

någon uppfylla kontakt med arbetslivsforskningens olika institutioner.

Enkäten sändes i mars 1990 till 395 och

prefekter föreståndare vid företrädesvis institutioner

högskoleanknutna och vilka kunde tänkas bedriva arbetslivsinriktad

avdelningar, forskning enligt den som för.

avgränsning tidigare redogjorts Prefekten/föreståndaren hade i sin tur att tillse att enkäten nådde med relevant

forskargrupper inriktning.

Enkäten till Arbetslivscentrum eller

utgick ej Arbetsmiljöinstitutet eftersom motsvarande information om dessa fanns tillgänglig på annat sätt. Andra som inte erhöll enkäten var forskningsinitierarande myndigheter, affärsdrivande verk och företag med Detta av främst två skäl:

forskningsverksamhet. dels att en hel del information om dessa fanns att i den

tillgå utredning som Statskontoret av arbetsmil-

gjort på uppdrag jökommissionen Aktörer - en

på arbetsmiljöområdet översiktlig kartläggning (delrapport 1989:40) samt i

statsrådsberedningens rapport Svensk

sektorsforskning(Ds

1989:3) dels att enkäten skulle behövt en

grundlig ombearbetning för att också in i dessa

passa organs

forskningsstrukturer, något som inte varit av

möjligt på grund den korta tid som haft till sitt

utredningen förfogande.

80 har svarat att

mottagare någon forskningen enligt den givna avgränsningen inte finns vid deras institution, 157 forskare och grupper av forskare har besvarat enkäten och

beskrivit sin verksamhet. Den korta har utredningstiden medfört att endast svaren av enkätens totalt 14 frågor på fyra har prioriterats i analysfasen.

Referensgrupp har under träffat Utredningen kontinuerligt utredningens gång den som stått till dess förfogande. referensgrupp har utgjorts av Jan Bröms, utredningschef, Referensgruppen SACO/SR; Lennart Grudevall, direktör, Komunförbundet; Anders bitr. avdelningschef, Landstingsförbundet; Hagman, Anders L. Johansson, utredare, LO; Lars Lindstedt, SAV; Håkan direktör, SAF; förhandlingsdirektör, Lundgren, samt Mörtvik, ombudsman, TCO. Roger

Till inkomna skrivelser utredningen Steven Deutsch, of Bob Sass, University University Oregon, of Saskatchewan, Hunnius, York och Dick Gerry University Ramström, SIPU, har i skrivelser under hösten 1989 till arbetsmarknadsministem fört fram arbetslivssynpunkter på centrum i samband med om arbetslivsforskutredningen Russel of Sydney ningens organisaion. Lansbury, Univsersity har i skrivelse den 5 januari 1990 till arbetsmarknadsministern också Arbetslivscentrum. gett synpunkter på Skrivelsema har överlämnats, för kännedom till utredningen.

Ett antal arbetslivsforskare vid Lunds universitet har i skrivelse den l 1990 till gett förslag till maj Arbetsmiljöfonden för inrättandet av ett Centrum för arbetslivsveprogramstöd vid Lunds universitet. Skrivelsen har utredtenskap delgetts för kännedom. ningen

ur Nationalkommittén för Svenska Representater psykologi, har i samband vetenskapsakademin, uppvaktat utredningen med kommittens om inrättande av fler professurer förslag inom området.

2. Svensk -

en Översikt

arbetslivsforskning

2.1 villkor - en tillbakablick

Arbetslivsforskningens

I detta avsnitt dels en historisk till arbetslivsges bakgrund forskningens utveckling, samt ett försök att kort beskriva dagsläget för i Som

arbetslivsforskningen Sverige. underlag

för har i huvudsak använt R.Å

beskrivningen utredningen

Gustavsson och A Beteende Kjellberg vetenskaplig -

arbetsmiljöforskning historisk bakgrund och i

utveckling Sverige, (ASF rapport 1983:6), samt H. Glimells kapitel

Kunskapsintressen i svensk i boken arbetslivsforskning

Makten över forskningspolitiken särintressen, nationell styrning och internationalism , red W. Agrell, Forskningspolitiska studier, Lund Press 1989. Vidare har University information ur enkät utredningens utgjort underlag.

Mot av 1920-talets bakgrund öppna tvister på arbetsmarknaden hölls år 1928 den sk arbetsfredskonferensen. Motsättningar kring den industriella hade då arbetarfrågan länge skapat osäkerhet arbetsmarknaden. Detta blev på upptakten till det samarbete mellan

arbetsmarknadspartema

som kodifierades i det s k 1938. Saltsjöbadsavtalet Samspelet mellan i ett flertal parterna reglerades avseenden, vilket gynnade en stabil under kontroll av centralt utveckling organiserade motparter.

En särskild sammanfattade delegation arbetsfredskonferensens diskussioner i en 1929. Där framhålls det lokala arberapport tarskyddet som ett ett och önskvärt exempel på möjligt konkret område för samarbete mellan arbetarombud och arbetsgivama. LO och SAF överenskom om inrättandet av

Arbetarskyddsnämnden (ASN) 1942. Detta var den första

konkreta överenskommelsen om partsgemensamt arbete, som blev en av 1938 års ramavtal (Saltsjöbadsavtalet).

följd

Arbetsledamas och var också ett stort dis-

utbildning ställning kussionsämne under arbetsfredskonferensen. Arbetsfreds-

som hade att omforma debatten till konkreta delegationen,

vände till Industriförbundet i denna vilket förslag, sig fråga, ledde till att Industriförbundet tillsammans med Arbetsledarförbundet, inrättade Arbetsledarinstitutet (ALI) 1930. I kurserna vid ALl, i vilka både förmån och arbetare kunde delta, skulle att om ekonomiska,

ingå sprida kunskaper sociala, och arbetspsykologiska frågor. 1935

yrkeshygieniska startade ALI i samarbete med IVA kurser för arbetsstudie-

1944 inrättades den sk Personalprövningsdetaljen ingenjörer. vid försvaret som kom att få stor betydelse för utvecklingen av urvalstest i och 1944 inrättades Psykotekniska

Sverige, Institutet (PTI) som ett fristående institut inom Stockholms

från att ha varit en underavdelning inom den högskola tidigare

institutionen. Institutets verksamhet bestod i att psykologiska

från framförallt AMS göra anlagsundersökningar på uppdrag som för och utbildningsplanering.

underlag yrkesrådgivning En liknande start och har också Göteborgs psyko-

utveckling tekniska institut (GPl, bildat 1949) haft.

Under två första decennier kom

efterkrigstidens vanligen

och arbetslivets område att forsknings- utvecklingsarbetet på betraktas som en inom ramarna för

samarbetsfråga

anda och som betecknande för Den Saltsjöbadsavtalens Svenska modellen. Denna i

syn kom väsentlig utsträckning att karaktrisera de växande insatser området som

på institutionaliserades på 1950-talet, även om det var

som aktivt för en etablering av arbetsgivarsidan agerade

forskningen som hade kontroll över de ekonomiska

och

styrmedlen.

Omkring 1950 finansierade Studieförbundet

arbetsgivarsidan Näringsliv och Samhälle (SNS) och Personaladministrativa rådet (PA-rådet). Dessa blev de första

organisationer forskningsorganen med mot beteende- och

speciell inriktning samhällsvetenskaplig forskning om arbetslivet i De

Sverige. teoretiska referensramama och de studierna - men

empiriska också det konsultarbete som främst av

tillämpade genomfördes PA-rådet - nu utöver det

vidgades rationaliseringstekniska perspektivet. En rad förgrundsgestalter i det som kan benämnas den andra svenska

generationen sociologer genomförde mot slutet av 1940-talet och i av 1950-talet

början forskning i SNS och PA-rådets Även fann,

regi. psykologer främst hos PA-rådet, en till

möjlighet forsknings-, utvecklings- och rådgivningsarbete inom arbetslivsfaltet.

Under andra hälften av 1960-talet inom flera

påbörjades sektorer av arbetslivet försöksverksamhet det arbets-

på organisatoriska området, bl a s k URAF-

de partsgemensamma försöken. Dessa försök innebar en av

omorientering forskningen från en mot och av

inriktning beskrivning analys de informella relationerna och arbets-

på arbetsplatsen anpassning till ett s k sociotekniskt där de tekniska och

synsätt, organisatoriska aspekterna av arbetsmiljön betraktas som två samspelande system. De s k delvis grupperna

självstyrande stod i centrum för intresset. Man bl a kunna öka

hoppades arbetsmotivationen och i arbetet att

självbestämmandet genom överge den en man-ett

gamla tayloristiska principen jobb. Den som

tidigare forskningen gällt information, samråd, trivsel m m. och som i kommit att

väsentlig utsträckning handla om de som

frågor företagsnämndsavtalen reglerade, utvecklades nu till att också som

gälla frågor sammanhänger med konkreta ramar, dvs

arbetsprocessens arbetsorganisation,

formella för relationer mellan olika grupper av

grunder anställda och samt produktionsteknikens

arbetsgivaren utformning.

Den mot en mer inriktad

utveckling praktiskt

som kom sociotekniskt arbetsmiljöforskning igång kring

avstannade dock efter år. Ett skäl var utvecklingsarbete några att försöken inte ledde till så i

avgörande förbättringar arbetets som man från början ställt i utsikt eller

organisation

Detta blev ett av skälen till varför den fackliga hoppats på. sidan i början av 1970-talet ökade sitt engagemang på det arbetsrättsliga området, vilket senare bl a resulterade i AMLs och MBLs tillkomst.

som den ovan diskuterade och försöks- Samtidigt forskningen verksamheten med nya i industrin gav en

organisationsformer del nya för den fortsatta kan det

utgångspunkter utvecklingen emellertid konstateras att karakterise-

perioden huvudsakligen rades av fortsatta av traditionellt

rationaliseringsåtgärder slag.

Huvuddelen av den växande forskningen

arbetspsykologiska var också alltjämt inriktad som knöt an till

på frågor rationaliserings- och effektivitetssträvandena. Så fick

för t ex utveckling Utvecklingsrådets arbetsgrupp forskning, och konsultarbete avseende en allt

psykologiska urvalsfrågor större omfattning.

Under de sista åren av 1960-talet förändrades debattklimatet

ett dramatiskt sätt. Radikala av på ifrågasättanden grundläg-

fick ett helt annat sält än en gande värderingar på tidigare

i den allmänna debatten. Denna debatt kom också att plats handla om forskningen i allmänhet och arbetslivsforskningen i

det senare framför allt i samband med den s k synnerhet, mentalhälsokampanjen. Arbetslivsforskningen kritiserades

framför allt för att vara och för att till

arbetsgivarstyrd syfta manipulation av arbetarna.

Det förändrade klimatet in-

politiska påverkade forskningens riktning och organisation under 1960-talet flera sätt.

på

Human samt urvals- och

relation-riktningen trivselfrågoma, fick allt mindre Framför allt i sin

betydelse. sociologema tog

i ökande mer kontroversiella forskning utsträckning upp samhällsfrågor och anknöt till kontinentala

vetenskapstraditioner, som tidigare haft litet

mycket inflytande.

Intresset för forskning konsekvenser för

kring arbetsmiljöns de anställda ökade även inom etablerade akademiska

Således t ex forskningsinriktningar. började psykofysiologer under denna att använda sina metoder för att studera

period stress- och i arbetslivet.

arbetstidsproblem

Från slutet av 1960-talet har också de

fackliga organisationerna i ökad i inom ar-

utsträckning engagerat sig FoU-frågor betsmiljöområdet. Organisationerna har dels formulerat handlingsprogram inom och dels

forsknings- arbetsmiljöområdet, själva initierat forskning, i första hand av med-

kartläggningar lemmamas arbetsmiljö.

Den viktigaste manifestationen av det ökade intresset för arbetsmiljöfrågor var inrättandet av

arbetarskyddsfonden (ASF) 1972 (numera vilket ledde till att också

Arbetsmiljöfonden) den fick en

beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen förbättrad ASFs tillkomst medverkade

finansiering. därigenom till den starka tillväxten av den beteendevetenskapliga arbets-miljöforskningen under l970-talet.

Den nya arbetsmiljölag som kom 1978 behandlade också för första och sociala av

gången psykiska aspekter arbetsmiljön

och detta sätt som påverkats av på ett uppenbarligen inom området. forskningen

Den s k (SOU 1973:55) rekommen- Westlingska utredningen derade att ett för staten och arbetsmarknadsparterna för skulle gemensamt forskningsinstitut arbetslivsfrågor med PA-rådet som bas. I stället beslutade dock skapas

1976 i samband med medbestämmandelagens

riksdagen tillkomst att inrätta ett med särskild statligt forskningsinstitut mot frågor om arbetslivets demokratisering, inriktning Arbetslivscentrum.

PA-rådet FA-rådet) år senare till att (numera återgick några bli ett rent efter att i år haft en SAF-organ, många partssammansatt styrelse.

Den institutionella basen för den beteendevetenskapliga arförstärktes under 1970-talet olika betsmiljöforskningen på sätt. Sålunda inrättades en enhet vid arbetararbetspsykologisk och senare ett särskilt skyddsstyrelsens forskningsavdelning institut för (IPM), där bl a beteendepsykosocial miljömedicin bedrivs. Vid flera universitet vetenskaplig forskning idag bildades inriktade psykologiska eller grupper på Sociologiska, några tekniska högpsykofysiologiska arbetsmiljöstudier, skolor fick institutioner med bl a arbetsvetenskapliga beteendevetenskapliga inslag etc.

Det är inte helt lätt att och beskriva en utveckling som ligger nära i tiden. Ett kort reducerar till perspektiv möjligheten överblick, särskilt inom ett område av så bred natur som En som försökt in 1980-talets arbetslivsforskningens. fånga förändrade villkor för området är H. Glimell i sin rapport i svensk arbetlivsforskning. Författaren Kunskapsintressen menar att bilden av i decenniets början var ett land Sverige med en åldrande industristruktur, med otillräckliga satsningar

på nya teknikområden och med ett starkt konkurrensberoende. Bilden förmedlades bl a i flera under 1979 som berapporter handlade industriella framtid. 1970-talets Sveriges subventioner till krisdrabbade branscher avvecklades och ersattes av en selektiv inriktad mot tekniska teknikpolitik, FoU-områden med stor industriell förutspådd potential.

I samband med att det sk Utvecklingsavtalet (UV), som slöts mellan parterna 1982 beslutade man att verka för ett partsgemensamt för utvecklingprogram ny teknik, arbetsorganisation och det sk

arbetsmiljö, utvecklingsprogrammet (UP),

organiserat av i Arbetsmiljöfonden. Programmet utmynnade ett 40-tal var att söka projekt. Programidén upp planerade eller med av teknik och pågående projekt inslag ny sedan finansiera extraaktiviteter med stark betoning på utveckling i form av diskussioner med

utvidgade utbildningprogram,

inblandade, information, dokumentation av m.m. projekten,

I sitt menar Glimell att det rent inledning akademiska kunskapsintresset varit utvecklat området: Det svagt på går förvisso att uppbringa som

exempel på forskningsfält verkar framsprugna ur akademiska och miljöer inomvetenskapliga

frågeställningar. Men de verkar ha svårt att bilda skola och ge kumulativa effekter. Ett mer mönster är snarast typiskt att forskningen sent får en akademisk och då ofta som ställning, en för

Avsaknaden av akademiskt intresse, har även varit kännetecknande för 1980-talet, trots att de

forskningspolitiska vindarna

blåst för vid

långsiktig kunskapsutveckling universiteten.

Glimmel säger att fått en

forskningen onekligen större

akademisk bredd. Framförallt tycks (ekonom)historiker ha vänt sitt intresse mot området, t ex vid universiteten i Uppsala och Vid andra universitet Göteborg. (Lund, Stockholm) har

även och i ökande

etnologin, mikrosociologin antropologin

kommit att fokusera arbetslivet. grad

Utmärkande för under 1980-talet

forskningspropositionema har varit en stark att måste ta

markering sektorsmyndigheter ett större ansvar för vid och

forskningen högskolor universitet.

Vid flera i Sverige har under 1980-talet arbets-

högskoleorter livsinriktade forskare organiserat sig i grupper, kollegier, forum och med varianter av knytningar till

Centrumbildningar,

Dessa strävar efter att finna sin roll i högskola/universitet. forskarsamhället. Med avseende

på administration/förvaltning kan delas in i två via stiftelser

dessa grovt kategorier: respektive inom högskolans organisation.

Som av ovan har starka i

framgår inslag arbetslivsforskning varit människan i interaktion med teknik, men också

ny

och chefemas roll och då inte minst inflytande- maktfrågor, kvinnornas villkor olika nivåer inom arbetslivet.

på Tjänstemännens situation har fått ökat utrymme i forskningen.

mot av hälsa har varit framträdande Koppling aspekter liksom inom såväl industri- som

belastningsproblemen tjänstemannnasektom.

2.2 och

Forskningspolitik forskningsorganisation

Högskoleenheter De mest för är de

betydelsefulla statliga organen forskning högskoleenheter där det finns en

fakultetsorganisation.

Sammanlagt finns elva sådana, fördelade orter.

på sju Sveriges lantbruksuniversitet i (SLU) tillhör

Uppsala jordbruksdepartementets område. tio enheter, som

Övriga

alla sorterar under är

utbildningsdepartementet, universiteten i Stockholm, Lund,

Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå, Karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm Chalmers tekniska

(KTH), högskola samt högskolan i Luleå.

Förutom de elva med

högskoleenheterna fakultetsorganisation finns 24 fördelade ett

statliga högskoleenheter, på stort antal orter, vilka är knutna till

forskningsmässigt

vid av de orter, där sådant

fakultetskollegium någon sju

finns. vid dessa har ökat i

Forskningen högskolor betydligt omfattning vid dessa under det senaste ärtiondet.

högskolor Ökningen hänför dock till som

sig huvudsakligen uppdrag

utförs för eller

näringslivet statliga myndigheter (Fou prop. 1989/90:9O sid 42). Inte minst denna

gäller ökning

arbetslivsforskningens område.

Beträffande i stort inom

tjänsteorganisationen högskola, forskningsråd och hänvisas till SOU

övriga sektorsorgan

1989:30, Professorstillsättning.

F orskni

ngsfinansiärer Såväl som bekostar viss veten-

forskningsråd högskoleorgan skaplig utrustning inom ramen för sina Mer

anslag. kostnadskrävande finansieras särkilda

utrusning genom medel som fördelas av FRN

Forskningsrådsnämnden (FRN).

också och har att beakta behovet av stödjer forskningsprojekt tvär- och forskning.

mångvetenskaplig

har vart och ett sitt område att främja Forskningsråden på och Inom utbildningsdestödja betydelsefull forskning. verksamhetsområde finns idag tre forskpartementets ningsråd: humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet medicinska (MFR) och natur- (HSFR), forskningsrådet vetenskapliga forskningsområdet (NFR).

En annan finansiär av är betydelsefull forskning Riksbankens Jubelumsfond (RJ) - en stiftelse, vars formella relation till riksbanken fr.o.m den l januari 1988, upphörde och är numera sin medelsförvaltare. egen

Med för NFR stödd ovan nämnda forskningsundantag finansiärer form av arbetslivsforskningsrelaterade någon projekt budgetåret 1988/89.

I en kartläggning, gällande budgetåret 1987/88 (Ds 1989:3) Svensk såväl de stora forskningfisektorsforskning, ingår nansierande som med forskforskningsorganen myndigheter och de departementninguppgifter, statliga forskningsinstitut sanknutna forskningsorganen.

Nedan presenteras svenska sektorsforskningsutredningens för med särskilda forsknings redogörelse departementsorgan 1987/88. har till att uppgifter Följande organ huvuduppgift finansiera eller bedriva forskning: stödja,

Försvarsdepartementet - för militärhistorisk DMF Delegationen forskning, Socialdepartementet - för social DSF Delegationen forskning, - AIDS-delegationen

Finansdepartementet - Expertgruppen för studier i ekonomi, ESO offentlig - Nordiska NSFR

skattevetenskapliga forskningsrådet, Arbetsmarknadsdepartementet

- Delegationen för

arbetsmarknadspolitisk forskning,

EFA - Delegationen för JÄMFO

jämställdhetsforskning,

- Delegationen för DEIFO

invandrarforskning,

Industridepartementet - Expertgruppen för regional och forskning

utveckling,ERU

- för

Delegationen industriellutveckling inom infonnationteknologi omrâdet IT-4-delegationen

Civildepartementet - Delegationen för om den forskning offentliga

sektorn,forskningsdelegationen

Flertalet departementsområden har fristående något organ som har till att initiera och huvuduppgift finansiera

forskning. Dessa är

Utrikesdepartementet

- Styrelsen för SAREC

u-landsforskning,

Kommunikationsdepartementet

-

Transportforskningsberedningen, TFB

Jordbruksdepartementet

- Skogs- och jordbrukets SJFR forskningsråd,

Arbetsmarknadsdepartementet

- Arbetsmiljöfonden, AMFO

Bostadsdepartementet

- Statens råd för BFR

byggnadsforskning,

Industridepartementet

- för teknisk STU

Styrelsen utveckling,

- Statens för DFR

delegation rymdverksamhet,

och Miljö- energidepartementet

-

Energiforskningnämnden

Förutom AMFO, som är den stora ñnansiären av arbetslivs-

stödde flera av ovan nämda organ form av forskning, någon arbetslivsinriktade under

forskningsprojekt budgetåret 1988/89 (se l i 2.4).

figur kapitel

I sammanhanget bör noteras de förslag som regeringen lagt fram i FoU prop. 1989/90:90, att ett nytt

nämligen

inrättas den 1 1990 för teknikvetenskapligt forskningsråd juli att stärka den tekniska och därmed avsluta

grundforskningen den försöksverksamhet som bedrivits inom STU. Som ett led i att förstärka och vidga forskningsrådssystemet vill man inrätta ett socialt forskningsråd under Socialdepartementet för att ersätta både delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning. Dessutom föreslår man att skogs- och jordbrukets forskningsråd bör ges en tydligare karaktär av

forskningsråd.

Andra som är i ett

myndigheter viktiga arbetslivsforskningsperspektiv, och som har forskningsfinansierande verksamhet vid sidan av de ordinarie uppgifterna är arbetarskyddsstyrelsen (ASS) under arbetsmarknadsdepartementet, statens kärnkraftsinspektion (SKI) och kemikalieinspektionen under miljö- och

energidepartementet. Dessutom bör nämnas statens under

provningsanstalt industridepartementet, men som i huvudsak bedriver arbetslivsrelaterad Fou-verksamhet internt.

2.3 Forskningspolitisk syn på särorganisationer och särskilda

forskningsinstitut

Svensk har i största forskningspolitik möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda Politiken har forskningsinstitut. istället ut att betrakta universitet och gått på högskolor som samhällets samlade där

forskningsinstitut, forskning utförs

oberoende av sid

finanseringsform (prop l989/90:9O 9).

Utredningen menar att i vissa

arbetslivsforskningen

stycken, är ett område i motsatt till rådande riktning

forskningspolitiska intentioner. Arbetslivscentrum och

Arbetsmiljöinstitutet är bägge från fristående inhögskolan stitut med dock med betydande resurser, varierande kontaktytor och inom universitetsvärlden. förankringar

Vidare finns vid flera i högskoleorter Sverige arbetslivsintriktade forskare som i organiserat sig grupper, kollegier, forum och med Centrumbildningar varianter av

knytningar till Avseende

högskolan. administration/

förvaltning kan dessa delas in i två bildningar grovt

kategorier: stiftesleform, respektive högskola/universitet som administratör/förvaltare (se bilaga 5)..

Ett den förra är

exempel på kategorin Arbetsvetenskapliga

kollegiet i som startade sin verksamhet i

Göteborg, januari

1988 efter ett halvt år av förberedande. Kollegiet är en samarbetsorganisation mellan institutionerna Chalmers på Tekniska högskola för industriell organisation, transportteknik och institutionerna på Göteborgs Universitet för företagsekonomi, historia, psykologi och sociologi. Kollegiet ingår i stiftelsen IMIT for

(Institute Management of

Innovation and och drivs som ett Technology) tidsbegränsat program med från för anslag Arbetsmiljöfonden, budgeten 1990 och 1991 är 15 Mkr.

har för närvarande resurser för åtta Kollegiet som halvtid bedriver inom seniorforskare, på forskning ramen för sina vilket möjliggörs genom tillfälliga tjänster, från och forsknings-

tjänstledigheter högskoleinstitutioner

Vidare finns tolv två per institut. doktorandtjänster, institution. är inte inblandat i deltagande Kollegiet utan den sköts av institution. I sin examination respektive har man ett råd som främst ska verksamhet vetenskapligt som i och utvärderare av verksamheten. fungera idégivare bedriver sin verksamhet i egna lokaler. Kollegiet

orsak till tillkomst var att En starkt bidragande kollegiets stärka återväxten av arbetslivsforskare, samt att befrämja På kort tid har man kommit i tvärvetenskap. mycket långt vad och licdessa målsättningar gäller doktrorsavhandlingar

uppsatser.

en som i administrativt Exempel på centrumbildning knuten till är Centrum för

hänseende är högskola/universitet

i Umeå. CMF har till

miljövetenskaplig forskning (CMF)

och utveckla i uppgift att stödja miljövetenskaplig forskning

Umeå att åstadkomma en forskningssamverkan

genom mellan universitetet, FOA och SLU.

Denna har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag bildning avseende en om för samverkan utredning förutsättningar viss och medicinsk i inom naturvetenskaplig forskning till 1986. Umeå, rapporterad utbildningsdepartementet till denna var omlokaliseringen av Bakgrunden utredning Försvarets Forskninsanstalts för ABChuvudavdelning Lantbruksuniversitets Fakultet och skydd, Sveriges Skogliga en del av Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning till Umeå under 70-talet. (numera Arbetsmiljönstitutet)

I 1987 års proposition föreslog

forskningspolitiska

inrättandet av CMF med Umeå universitet, FOA regeringen och SLU som intressenter, under 1988 adjungerades Arbetsmiljöinstitutet till centrumbildningen.

Centret är administrativt knutet till universitetet i Umeå och leds av en bestående av en ordförande, utsedd av re-

styrelse

och en ledamot från vardera av de samverkande geringen,

samt från Statens naturvårdsverk och myndigheterna

Under leds centrets verksamhet Arbetsmiljöfonden. styrelsen av en föreståndare utsedd av universitetet på förslag av styrelsen. Till skillnad från kollegiet har man inga egna lokaler utan ser som sin uppgift att initiera samordna och stödja

ute i och mellan redan befintliga forskningsverksamhet

Vidare utgör arbetslivsforskning endast forskningsmiljöer. en del av centrets totala

forskningsverksamhet.

Som framhållits finns flera liknande i

tidigare bildningar

har (Fou. prop. 1989/90:90 Sverige. Samtidigt regeringen sid 206) uttalat sin till bildandet av

inställning

Man deklarerar sin positiva inställning särorganisationer. till ökat mellan och men

utbyte forskning näringsliv säger samtidigt att grundinställningen bör vara att dessa kontakter ska ske genom den reguljära högskoleorganisationen och inte i

särorganisationer.

Arbetslivsforskningen har starkt behov av kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet. I detta vill

sammanhang

poängtera, att flera reperesentanter för olika utredningen

anser via dessa ha fått ett ökat Centrumbildningar sig utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet.

2 - l0-0785 Arbelslivsforskning

2.4 resurser och deras Arbetslivsforskningens fördelning budgetåret 88/89

Utredningen har en av hur de gjort bedömning huvudsakliga strömmama av FoU-medel för fördelar arbetslivsforskning olika sig på kategorier anslagsgivare respektive anslagsmottagare. Resultatet av denna återfinns i analys figur l, som refererar till 1988/89. budgetåret

Det ska observeras att av fondemas/rådens olika bedömningen projektanslag baseras vilket kan på kataloguppgifter, betyda att ett okänt antal har belastat under en mindre anslag givaren del av men i alternativt budgetåret presenteras föregående efterföljande sammanställning. Vidare gäller uppgifterna vilka medel som i kontrakten har för hela eller delar budgetterats av 1988/89, medan om dessa faktiskt har rekvirerats och/eller förbrukats i med kontraktstiden har kunnat faststälenlighet ej las.

Mottagarkategoriema inrymmer en del sammmanslagningar som bör Universitet och inkluderar preciseras. högskolor, de regionala i högskolorna respektive handelshögskoloma Stockholm (inkl EFI) och Till Göteborg. kategorin

Forskningsinstitut har förts branschforskningsinstituten

(IVF, STFI osv), IPM, och en del andra mer fristående instititut som FA-rådet. Till FHV har även Bygghälsans forskningsstiftelse förts. I Samhällsinstitutioner kategorin har inräknats och verk samt kommunala statliga myndigheter och

landstingskommunala organ (exkl sjukvårdsinrättningar).

Arbetsmarknadens parter innehåller såväl enskilda som gemensamma organisationer. Kategorin Företag domineras av mindre och utvecklande samt enskilda rådgivande företag uppfinnare.

Regering och riksdag m Anvisade/avtalade

å Ansökta i konkurrens

|

”p

/AmeumuaronÃ

48.6 8,2

Arbetsmiljöinstitutet x Arbetslivsoentrum

6,0 0,6

29,0 10,6 4,4 4,4 4,3 9,6

52,4

Universitet Forsknings- Yrkesmed/ Samhålls- Arbetsm.

FHV F_ eto as

högskolor institut sjukhusklin institution parter

Forskningsråd/FRN/ Andra seldorsorgan

Riksbkanksfonden

Figur l. Arbetslivsforskningens medel (Mkr), budgetåret 1988/89, fördelade på fi-

nansiärer och olika kategorier mottgare.

Den för budgetåret är enligt figur 1, sammanlagda volymen

263 Mkr. I denna summa saknas i första hand de resurser som

direkt eller indirekt tillfaller området via fakultetsanslagen.

Detta ett men ytterst

bidrag utgör givetvis betydande svårbedömt Detsamma uppskattningen av belopp. gäller

från andra av fasta resurser, d v s främst

bidragen typer

av fasta vid olika typer av institutioner

utnyttjandet tjänster utanför exempelvis vid universitets-/högskolesystemet,

osv. I enkät-

branschforskningsinstituten, vanliga sjukhus

resultatet (se vidare nedan) ca 227 årsverken

inrapporterades

fasta av vilka sannolikt inte mer än 1/4 säkert

på tjänster

åt inom fältet. Omvandlat i pengar

ägnades forskningsarbete

skulle detta en resurs någonstans i intervallet 13-15

betyda

Mkr. talar dock för att detta är en underskattning, av

Mycket

främst två skäl: l) enkätens av kan diskuteras

grad täckning

och 2) enkätens krav att skulle ut från på forskningen skiljas

andra t ex från administration och uppgifter, undervisning.

Speciellt värt att notera i 1, är den relativt lilla andel av figur

Arbetsmiljöfondens samlade som destinerades till unibidrag

versitet och (ca 12 Av fondens konkurrenshögskolor %).

utsatta projektmedel (31 %) emellertid universitet lyckades

och in en större andel - 38 %. högskolor fånga

I figuren inte hur rådens och framgår övriga sektorsorgans

insatser fördelas enskilda inom på bidragsgivare kategorierna.

När det FRN och RJF dominerar gäller forskningsråden,

HSFR och RJF (2,3 I den andra intar resp 2,2 Mkr). kategorin

STU en att bidra med av de särställning genom 9,2

sammanlagt 16,8 Mkr som anvisat övriga sektorsorgan

området. STUs är också intressanta av det skälet att de bidrag

har under senaste mångdubblats femårsperiod.

Fältets resurser har också försökt i fångas upp utredningens

frågeformulär, Enkät om svensk och forskning

utbildning i arbetslivs- och Fonnuläret arbetsmiljöfrågor.

sändes ut till 395 och föreståndare vid de prefekter

företrädesvis högskoleanknutna institutioner och avdelningar

som kunde tänkas bedriva arbetslivsinriktad forskning enligt

den som för. avgränsning tidigare redogjorts

Sammanlagt inkom 237 svar. Av dessa har 80 svarat att någon

forskning enligt den inte finns vid deras givna avgränsningen

återstående 157 av forskare har

institution/avdelning, grupper

besvarat enkäten och beskrivit sin verksamhet för budgetåret

1988/89. En kort presentation av centrala respektive grupps

forskningsfält redovisas i 5. bilaga

Ur enkätsvaren att det under 1988/89 framgår budgetåret

fanns 227 (motsvarande 183 med personer årsverken) någon

form av fast tjänst (inkluderar t.v. förordnaden) inom

som till del bedrev arbetslivsforskning. högskolan, någon Under motsvarande tid fanns det 436 personer (motsvarande 347 årsverken) med form av (t ex

någon rörlig tjänst projekt och knuten till

objektsanställningar) högskolan. Många arbetslivsinriktade forskare saknar således en fast inom

tjänst högskolan.

Vidare att forskare med rörliga tjänster uppskattade

framgår att de i 70-80 % av sin tid åt

genomsnitt ägnade

varav ca 2/3 utgjordes av arbetslivsinriktad forskning,

Forskare med fasta tjänster i genomsnitt ca forskning. ägnade 40-50 % procent av sin tid åt forskning, varav ungefär halva tiden utgjordes av arbetslivsinriktad forskning. Dessa andelar skall beaktas med stor sedan 22 % av de

försiktighet svarande lämnat ofullständiga uppgifter på frågor som rör just

för tidsåtgång forskning.

Trots denna osäkerhetsfaktor, belyser resultatet ett kanske inte helt oväntat förhållande, nämligen att forskare med rörliga

verkar vara de som står för den stora delen av forsktjänster

utförande. Detta kan förklaras av att de som har fasta ningens

(ex lektorer, ofta har inom tjänster professorer) uppgifter administration och inom ramen för sina

undervisning tjänster.

3. centrala

Arbetslivsforskningens organ

I enlighet med direktivet har fokuserat utredningen forskningsområdets centrala organ och institutioner. I detta kapitel diskuteras, i tur och ordning, Arbetsmiljöfonden, Arbetslivscentrum och Arbetsmiljöinstitutet.

3.1 Arbetsmiljöfonden

3.1.1 och tillkomst Bakgrund

Arbetarskyddsfonden, ASF, sin verksamhet 1972 och började har dedan dess varit den dominerande finansiären i området. Som av i har fonden framgick analysen föregående kapitel behållt sin starka även om ett antal andra finställning, ansiärer har ökat sina under de senaste åren bidrag

Vid mitten av 1960-talet kom att arbetsmiljöfrågoma uppmärksammas som en dittills beaktad dimension i ej tillräckligt det allmänna i samhället. Arbetsmedicinska instimiljöarbetet tutet inrättades. Från ställdes yrkesskadeförsäkringsfonden vissa medel till för och förfogande forskningsprojekt andra arbetarskyddsändamål.

I slutet av 1960-talet inleddes ett om utredningsarbete yrkesskadeförsäkringens finansiering. I detta framförsammanhang des tanken främst från att det i samband Landsorganisationen med av medel till också inbetalning yrkesskadeförsäkringen skulle tas ut särskilda från för att förebidrag arbetsgivarna bygga yrkesskador och ohälsa i arbetslivet. Yrkesskade-

försäkringsutredningen föreslog sedermera i sitt betänkande

(SOU 1970:49) att särskilda medel skulle reserveras för att motverka av och annan av aruppkomsten yrkesskador betsmiljön betingad fysisk eller psykisk ohälsa eller för att förbättra arbetsmiljön hälsa och säkerhet därigenom befrämja

i arbetslivet. fäste särskilt

Utredningen uppmärksamheten på behovet av resurser för och

forskning, utbildning upplysnbingsarbete i dessa och att

sammanhang föreslog särskilda medel skulle sammanföras till en fond med

uppgift att bevilja bidrag till berörda ändamål.

Utredningen inte ha att i in

ansåg sig anledning detalj gå på hur fondens medel skulle användas. Vissa

riktlinjer angavs emellertid. I om framhölls bl a, att denna

fråga forskningen borde vara inriktad och omfatta även av

praktiskt uppföljande

i industrin och andra delar av forskningsresultat näringslivet, särskilt så att resultat som utarbetats i laboratorier blev

i verksamhet och eventuellt modifierade för prövade praktisk praktisk tillämpning.

1970 tillsattes med att en

arbetsmiljöutredningen uppgift göra allmän av

översyn arbetarskyddslagstiftningen. Utredningens första betänkande Bättre (SOU 1972:86)

arbetsmijö framlades i december 1972. På av detta framlades

grundval under hösten 1973 för bättre

propositionen Åtgärder arbetsmiljö (1973:130). I november 1973 fattade

riksdagen beslut i ärendet. Detta innebar flera i

väsentliga förändringar arbetsmiljölagstiftningen. Även arbetarskyddsfondens verksamhet berördes flera av beslutet.

på viktiga punkter

I propositionen underströks att fonden inte skulle

självfallet syfta till att avlösa de som dittills

arbetarskyddsinsatser bekostats av staten, enskilda eller annat sätt.

arbetsgivare på Fonden skulle i stället för en reell av

utgöra grunden ökning resurserna för att förbättra

arbetsmiljön.

Fondens första instruktion gavs den i oktober 1971 (SFS 1971:803). Vissa av denna utfärdades den i

ändringar november 1973 (SFS 1973:856).

Styrelsen hade enligt den ursprungliga instruktionen till uppgift att genom från

bidrag Arbetarskyddsfonden stödja sådan forskning, utbildning och upplysning som kan motverka

av och annan av uppkomsten yrkesskador arbetsmiljön betingad ohälsa eller förbättra arbetsmiljön och

därigenom

hälsa och säkerhet i arbetslivet främja

För att planera ASFs arbete tillsatte chefen för socialdepartementet en utredning 1972 (Ds S 1972:2). Nedstående elva problemområden framhölls som särskilt angelägna och kom därför att prägla fondens ursprungliga inriktning. Det är intressant att notera den teknisk-kemiska och yrkesmedicinska profilen. Även om väsentliga förskjutningar har ägt rum under de 17 åren, då en

gångna grundlades forsknings-

som fortfarande är stark. inriktning mycket

Industritoxikologi Teknisk eliminationsteknik för

luftföroreningar Effekter och elimination av buller Klimatproblem (ex. vis kyla och

drag) Arbetsorganisation och arbetsinnehåll Ryggsjukdomar Olycksfall Vårdyrkens arbetsmiljöproblem Arbetstidens längd och

förläggning Frånvaro och

personalomsättning Äldre och medelålders arbetskraft

Som en följd av det och som dessa

planerings- programstöd områden erhöll kan konstateras att fondens

forskningsverksamhet i dessa sektorer varit förhållandevis omfattande jämfört med andra områden. Dock har forskare

tillgång på och intresseinriktning bland dessa, allmän debatt om arbetsmiljöfrågor, samt prioriteringar av

gjorda partsföreträdama i fondens m m, medfört att

styrelse forskningsmedel

också tillfallit andra områden, t ex de och psykologiska sociologiska forskningsfalten.

År 1976 ASFs till att omfatta även annan vidgades inriktning än den som var inriktad mot att främja hälsa forskning och säkerhet i arbetet. till detta var att regeringen Bakgrunden i samband med om medbestämmandelagen propositionen att denna skulle genom en samtidig satsning på föreslog stödjas Vidare inrättades ALC, som redan från arbetslivsforskning. starten har anvisats av sina resurser ur fonden. merparten fondens till att också omfatta Därigenom vidgades inriktning medbestämmande och och med dessa inflytandefrågor om I och med sammahängande frågor arbetsorganisation. detta fonden för och utredningsarbeten öppnades forskningssom inte direkt och hälsosynpunkter avsågs tillgodose skyddsi arbetslivet, utan också andra för individen positiva syften.

3.1.2 Nuvarande uppgifter och organisation

Fondens ansvars- och arbetsområde har under de gångna femton åren avsevärt. Detta har bl a kommit till vidgats konkret i att namn ändrats den 1 uttryck myndighetens juli 1986 till Arbetsmiljöfonden.

Fondens har sedan starten varit partssammansatt. styrelse Desutom har chefen för ASS varit ledamot. Sedan 1986 kommer en ledamot direkt från arbetsmarknadsdepartementet. består numera av femton ledamöter. Styrelsen

instruktionerna (SFS 1988:731; SFS 1989:1013; se Enligt 2) har till att genom bidrag bilaga Arbetsmiljöfonden uppgift, såväl som vad stödja ansökningar egna initiativ gäller

. forskning och samt och information utveckling utbildning som kan motverka av eller som i uppkomst yrkesskador övrigt kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö

. forskning och samt och information utveckling utbildning beträffande medbestämmande i arbetslivet och i arbetslivsfrågor övrigt,

. verksamheten med (som har utsetts regionala skyddsombud 6 andra §, tredje enligt kap stycket arbetsmiljölagen: 1977:1 160),

. av för de anställda, utbildning styrelserepresentanter

. arbetstagarorganisationemas forskningsinitierande verksamhet.

Utöver den roll instruktionen ger har fonden efter hand tilldelats andra som I dessa fall uppgifter bidragsgivare. regleras bidragen genom beslut av regering och riksdag och fonden har därvid främst rollen att som institution offentlig övervaka att statsmaktemas intentioner Den nu följs. gällande formella för i grunden Arbetsmiljöfonden stipuleras följande och lagar, förordningar regeringsbeslut:

1. Lag (1981:691) om sociala 4 8 § (fond och avgifter, kap bidragsinriktning) samt 4 12 § (faställande av kap instruktioner).

2. 1988:731 (1989:1013), d v s instruktionen

Förordning

3. dels i form av för

Regeringsbeslut, regleringsbrev

huvudtitel C avseende av

finansiering Arbetsmiljöinstitutet,

särskilda vilka f n

dels genom regeringsbeslut gäller

information och utbildning om MBL (851205),

grundfinansiering av Arbetslivscentrum (890629), bidrag

till Arbetsmiljöinstitutet för

företagshälso

vårdsutbildning (890216), bidrag till regionala

skyddsombud (891123), bidrag till utbildning av

för de anställda (860313), medel till

styrelserepresentanter

för arbetsmiljö-

Arbetsmarknadsdepartementet

attachéer (890611), till

bidrag arbetstagarorganisa-

tionemas (900329).

EG-bevakning

Därutöver förekommer andra beträffande ett

regeringsbeslut mindre antal särskilda av karaktär, t ex

frågor tidsbegränsad

av med medel ur poster som finansiering FoU-program bestämts för andra ändamål (UP, KOM m fl).

Jämsides med detta vidgade har fonden fått ansvaret

åtagande för avsevärda ekonomiska och resurser.

personella Idag omsätter den ca 800 MKr mot ca 20 MKr i starten. Kansliets ordinarie personal har på motsvarande sätt vuxit från ca 10 till

drygt 50 personer.

Parallellt med den traditionella rollen att fördela medel till FoU och har fonden sedan år en

utbildning/information några egen informationsenhet. Vidare har flera utvecklats

program som leds av särskilt utsedda och som har

programstyrelser egen ärendehantering.

har således fyra huvudsakliga arbetsupp- Arbetsmiljöfonden gifter

- finansiär för FoU och och programorgan utbildning/information - medelsförvaltare - och inforrnationsförrnedlare informationsspridare - huvudman för och egna program projekt.

Trots att fondens arbetsområde avsevärt förändrats under de åren instruktionen och i viss mån gångna avspeglar fondens roll. organisationen ursprungliga

Beträffande den i övergripande organisationsmodellen gäller fortfarande att princip

- fondens verksamhet av en styrs partssammansatt med att fördela medel och att styrelse huvudsaklig uppgift

- biträds av ett kansli som leds av en sakområdes styrelsen

chef som till sin hjälp har, tillika sakkunniga, kunnig handläggare

Från innebar detta hade att besluta ialla början styrelsen utom i de där beslutsrätten till lägre frågor delegerades nivå.Vidare att ordföranden var både reell och formell chef för fonden, och att kansliet ett till utgjorde serviceorgan styrelsen.

medförde dock att vissa fick Utvecklingen modifieringar att beslutar i alla nya göras. Idag gäller styrelsen som rör än 300.000 kr samt i bidragsärenden störrebelopp alla beslutar vidare i alla ärenden avslagsärenden. Styrelsen

som gäller av fondens medel liksom om

användningen långsiktigt program för verksamheten. av vissa

Tillsättning tjänster liksom svar alla remisser och skrivelser hör också

på till styrelsen.

År 1981 ändrades kanslichefens titel till direktör. Till honom har beslutsrätt vad beslut som fattas inom

delegerats gäller program, en beslutsrätt som dessutom i sin tur

regelmässigt delegeras till den som fonden i

handläggare representerar programstyrelsen. Direktören kan även inom vissa ramar fatta beslut i inforrnationsärenden samt i vissa administrativa frågor.

Ärendehantering

Kansliet har två enheter som hanterar en

ansökningsärenden, för om till informations- och

ansökningar bidrag utbildningssatsningar (inklusive materialframställning) och en enhet för av ärende

hantering FoU-ansökningar. Varje

i en där kansliet kan sluthandläggs kansliberedningsprocess komma fram till vissa inom de ramar som

slutliga avgöranden ovan angetts. För de ärenden som ska föras till tar

styrelsen kansliberedningen ställning till ett vilket

beslutsförslag sedan tillsammans med ansökan.

föreläggs styrelsen

I kan ha av en

praktiken kansliberedningen föregåtts process där i flera återfört ansökan till den

handläggaren omgångar sökande för och

revideringar kompletteringar.

Arbetsmiljöfonden saknar råd eller nämnd som

vetenskapligt engageras vid av Redan vid fondens

bedömning ansökningar. bildande utgick man ifrån att flertalet skulle komma

projekt att karaktäriseras av kombinationer av och

vetenskapliga tillämpade I den situationen bedömdes en

syften. vetenskaplig nämnd vid sidan av som Istället

styrelsen ohanterligt. bestämdes att skulle bedömas i

projektärenden vetenskapligt

kansliberedningen, dels genom att kansliets i handläggare huvudsak skulle bestå av meriterade vetenskapligt personer, dels genom att skulle den handläggarna komplettera egna bedömningen med utlåtanden från externa som experter anlitades för av inkomna ansökvetenskaplig granskning ningar. I realiteten har denna modell också vid tillämpats kansliets av

hantering projektansökningar.

Vid för ersätts remittering vetenskaplig bedömning granskaren med ett mindre till visst fixerat arvode. belopp

Däremot är det inte helt klart vad som i denna har fråga gällt och beträffande gäller programmens medelsbeviljande. Fonden utövar dessutom inte kvalitets- eller någon relevanskontroll beträffande sina till Arbetsbidrag ivscentrum och Arbetsmiljöinstitutet. Som självständiga statliga institutioner har båda instituten dock att skyldighet regelbundet utvärdera sin egen verksamhet.

Prövning av relevans för projektens åsyftat tillämpningsfält eller utövas två dels i problemområde på sätt, beredningsförfarandet genom att ansökningarna som regel remitteras till närmast berörda

arbetsmarknadsparter

(förbundsnivån), dels och slutligen av huvudorganisationemas och samhällets i fondens representanter styrelse.

För närvarande eller rutiner för tillämpas inga regler utvärdering av presterade resultat, vare i kvalitets- eller i sig nyttohänseende. Fondens projekt likväl som dess program har heller utvärderats i av dessa båda aldrig systematiskt något hänseenden.

3.1.3 Fondens ekonomiska resurser

Som har nämnts ökade fondens snabbt, från 20 till

omsättning nästan 200 Mkr redan under de 4 första verksamhetsåren.

har med av fondens verksamhets- Utredningen ledning berättelser och en av

resultaträkningar gjort deskriptiv analys fondens inkomster och för

huvudsakliga utgiftsposter fyra budgetår (se figur 2).

Som av 2, har fondens inkomster, i fast värde, konti-

framgår figur

ökat sedan mitten l970-talet. Detta har i första hand nuerligt på berott att fonden dels efterhand tillförts för nya upp-

på nya medel

dels att den ökande lönesumman en automatisk gifter, på har gett inkomstökning.

Vidare av 2, att relationerna mellan de olika

framgår ñgur utgifts-

har varit relativt stabila. 1976/77 avviker emelslagen Budgetåret lertid i detta hänseende, vilket dock beror att fonden då hade

på tillförts de första MBL-medlen och att bara en mindre del av dessa hade fördelats vid redovisningsperiodens utgång.

En vikande tendens kan observeras när det den

svagt gäller

andel som motsvarar fondens medel för egen sammanlagda beslutad och Än mer

bidragsgivning parternas initieringsmedel.

är ökande andel, som dock ska värderas påtaglig övrigutgiftemas mot av ett ökande överskott under den sista

bakgrund

(se också 3). fyraårsperioden figur

Ett förhållande som inte av 2, är att fondens

framgår figur

bröts ett år in l980-talet. För gynnsamma utveckling par på

1983/84 fondens inkomsterna med ca budgetåret översteg utgifter 34 Mkr. Tack vare ett räntenetto uppnåddes dock balans

positivt i ekonomin för det

räkenskapsåret.

MKr

Arbetslivscentrum (anvisat)

E]

»i 700

ArbetarskyddsstyreIsen/Arbetsmiljöinst 650 Forskningsanslag (projekt +

Utbildning och information 600

MBL och utb av

. 550

I Övriga utgifter + överskott 500

å Inflationsbeskrivning 450

400 384

150 16%

16% 100

22%

36% 19%

1 6%

1976/77 1980/81 1984/85 1988/89

Figur 2. Arbetarskyddsfondens/Arbetsmiljöfondens inkomster (MKr)

under 4 budgetår (inkl ränteintäkter), samt hur stora andelar därav som

använts till FoU (ASS/Al, ALC, projekt, program, forskningsinitiering),

utbildning och information, anvisade medel för utbildning om MBL resp

utbildning avstyrelserepresentanter, samt övriga utgifter och överskott.

Som jämförelse anges pennlngvärdeutvecklingen under samma period,

med utgångspunkt från fondens inkomst 1976/77.

MKr 30/6

Kapitalbehállning per

I AMFO kapital 700 - 647

MBL kapital

618 616 600 545 500 400 300 200 100

120 110 Kapitalökningen som procent av

behåll- 100 20 IIII Procentuell kapitalförändring âr från

år 10

\./ 10

Figur 3. Arbetsmiijöfondens kapitalbehállning vid de senaste 5

budgetårsskiftena. Behállning och förändring anges även i fast

penningvärde.

Den ledde dock till

dåliga prognosen planer på tämligen drastiska av fondens och

nedskärningar åtaganden. Ränteläget en del i fondens dock att balans

förändringar budget gjorde

redan Sedan dess har, som förelåg påföljande budgetår. framgår av figur 3, fondens stabiliserats. En

kapitalutveckling närmare granskning av fondens ekonomi, visar emellertid att fonden för närvarande, med oförändrade är

åtaganden, beroende av en och ett räntenetto

kapitalbehållning på ungefär nu gällande nivå.

3.1.4 Anslagsformer och

inriktning

Till att börja med fondens av

präglades anslagsgivning projektvisa anslag. Fondens innebar en

beslutsordning styckevis behandling av samtliga ansökningar. kom

Forskningsförslagen

från ansökande forskare och fondens primärt prioriteringsarbete bedrevs mest i forrn av och behovsinvente-

utredningar

vilka hade förenats med aktiva incitament eller ringar ej styrmöjligheter. Signalema om behov av mot

orientering nya områden kom främst att kanaliseras via information och utredningsrapporter. Parallellt med detta arbete genomfördes under fondens första också ett stort antal

femårsperiod branschkartläggande studier, vilka till att

bidrog ytterligare belysa nya forskningsbehov. Till slut restes från flera håll krav ökad koncentration till de områden som

på uppenbart var men eftersatta och en motsvarande

angelägna på nedskärning av rena konsekvensbeskrivande och

probleminventerande studier, likaså en av fondens

på nedskärning egna utredningar av Till dessa krav lades

forskningsbehov. uttalade önskemål om mer

långsiktiga satsningar.

Det skulle dock komma att år innan fonden

dröja några började medge större, längre och mer forskningsprogramsliknande anslag. Efter hand emellertid även sådana

började

Koncentrerade gjordes t bidragsformer tillämpas. satsningar ex ett antal inom arbetstidsområdet, på forskargrupper olycksfallsområdet (Olycksfallsgruppen på KTH), psykomm. Det bör dock framhållas att fysiologisk stressforskning det i flertalet fall fortfarande handlade om projektñnansiering under relativt Det är också uppenbart att begränsade perioder. flertalet av som detta sätt bildades och inledde de grupper på temainriktad under den har upplösts. forskning perioden

En bit in 1980-talet de första besluten om programpå togs Förebilder området till att få vid satsningar. på gick exempel för Teknisk som redan från starten Styrelsen Utveckling, som arbetsform. Det bör observeras att prioriterat program första program dock inte primärt syftade Arbetsmiljöfondens till att sammanhållen och långsiktig forskning av hög skapa kvalitet. Behoven av koncentrerad tillämpvetenskaplig i med var ning, visserligen gärna förening forskningsinsatser, istället de drivande argumenten bakom tillkomsten av flertalet tidiga program. Utvecklingsprogrammet UP, och Företagshälsovårdsprogrammet, Småföretagsprogrammet är alla detta. Under de senaste LOM-programmet exempel på åren har dock även mer renodlat forskningsinriktade program startats, t ex och MDA-programmet. Toxikologiprogrammet

Det bör noteras att formella i programmens ställning organisationen fortfarande är otydligt reglerad. Formellt styrs flertalet direkt under direktören, men i realiteten har program särskilda och beslutsfunktioner inrättats vid flertalet styrprogram.

F orskartjänster Ett av fondens att särskilt beskrivas. I program förtjänar samband med beredningen av 1987 års forskningspolitiska beslöt att avsätta 60 proposition Arbetsmiljöfondens styrelse kronor till vid miljoner tidsbegränsade forskartjänster

universitet och högskolor. Beslutet som ett svar

följde på propositionens krav ett större och

klargjorda på långsiktigare engagemang vid universitet och från sektorsforsk-

högskolor ningens sida.

inleddes med en skrivelse till universitet Programmet samtliga och med en att lämna till

högskolor inbjudan förslag tjänster. Ca 300 svar kom in. Dessa bereddes av en särskilt förordnad beredningsgrupp med 6 forskare och fondens projektchef. Enligt kansliets egna erfarenheter fungerade

beredningssättet väl.

Fram till idag har ett antal inrättats,

sammanlagt tjänster på vardera 3 plus 3 år. I detta avseende sålunda

tillämpas

modell beträffande och forskningsrådens tjänstemas längd

i två uppdelning perioder.

Erfarenheterna av universitets visade dock att

handläggning

kan bli Vidare att fortillsättningstiden mycket lång. framgick skare med inom orienterad

primär meritering praktiskt

får räkna med att erhålla arbetslivsforskning svårigheter företräde före mer teoretiskt inriktade forskare med

tyngre traditionell vetenskaplig meritering.

Fonden ser det som att en har inletts med

positivt dialog höskoleledningama. På det sättet kan diskussionerna om fondfinansierade tjänster utgöra ett första steg mot ramprogram vid vissa resultat i

högskolor. Satsningamas

bemärkelse är dock för att ha en vetenskaplig tidigt uppfattning om. Ett särskilt har

utvärderingsprogram föreslagits genomföras efter 3 år.

Fonden avser och institutioner som är

prioritera högskolor beredda att också med egna resurser satsa arbeteslivsforsk-

på ning. Man planerar vidare att även satsa

på doktorandtjänster,

möjligen också som motsvarar forskarassisten-

på tjänstetyper tens. Problemet beträffande fondens att åta

svårigheter sig mycket

långvariga försörjningsåtaganden påpekas. Man hävdar att an-

slagstekniska skäl hindrar fonden att föra över medel till andra i men kan som

anslag statsbudgeten gällande tjänster professor och högskolelektor utsträcka tiden till lO år.

Anslagslängd och

forskningstyp Arbetsmiljöfonden har, tillsammans med en rad andra

statliga sektorsorgan, av kritiserats

Statsrådsberedningen (Ds 1989:3)

för vad beträffar stödet till univeristet och

kortsiktighet högskolor. I att endast 2 % av fondens universi-

rapporten anges tetsstöd kan betraktas som som andelen

långsiktigt (definierat anslag som omfattar mer än tre år vid

beslutstillfället). Utredningen har undersökt denna i sin av

uppgift granskning fondens (inklusive exk-

FoU-anslag programmens anslag, lusive stödet till för 1986-89 och

forskartjänster) perioden beräknade, vid av samma denna andel

tillämpning definition, till 16 %. Antalet

långsiktiga projektanslag i förhållande till det totala antalet beräknandes till 10 %.

projekt (n=443)

De stora skillnaderna mellan och

utredningens stadsrådsberedningens beräkningar kan ha flera orsaker, bl a att underlagen skiljer sig (denna studie

bygger på kontrakt, ej beslut). Föreliggande material sträcker över en och

sig längre senare v s inkluderar de

förlagd tidperiod (d senaste årens tendenser) samt till andra

inberiper anslag mottagarkategorier än universitet och andel av

högskolor (högskolornas FoUmedlen är i denna Beträffande det

undersökning 36 %). sista finns dock bara en tendens till

obetydlig längre anslag till andra Vidare visar det att

forskningsutförare. sig om gränsen

flyttas till att inkludera 36 månader så blir

motsvarande andelar 31 17 %. Detta det

respektive avspeglar enkla förhållandet att exakt, är

treåriga anslag mycket vanliga,

inom där tre år i det närmaste speciellt programmen, förefaller vara av

regel. Statsrådsberedningens bedömning

- vad Arbetsmiljöfondens långsiktighet gäller

- finner sålunda stöd projektfinansiering ej något i denna analys.

En annan samma statistiska resulterade i de

analys på underlag beräkningar som anges i tabell l. Resultatet ger en

ytterligare illustration av fondens om

långsiktighet ifråga projektanslag, denna i form av Som av

gång genomsnittstal. framgår tabellen, ligger den nära 2 år,

genomsnittliga projektlängden oavsett forskningstyp. Arbetsmiljöfondens är

satsningar följaktligen genomsnittligt långfristigare än forskningsrådens.

I samma tabell har försökt bedöma till vilken

utredningen forskningstyp varje har sin Vid

projekt tyngdpunkt förlagd. bedömningen användes även mellanaltemativ

ursprungligen för av i

klassning projekt huvudkategoriemas gränsområden. Dessa har sedan, efter en andra förts till den

bedömning, huvudtyp som bedömts nännast till. är

ligga Klassificeringen baserad på relativt och det finns

ytliga projektbeskrivningar säkert ett antal som kan diskuteras.

bedömningar Utredningen tror dock att stämmer med de kriterier som bör

indelningen hävdas vid en sådan

klassificering.

Tabell 1. l=antal 2=kontrakterade medel för

projekt, (Mkr)

bå 1988/89,

3=genomsnittlig anslagsstorlek (Tkr) samt,

4=genom- snittligt antal månader

per projekt. Beräkningarna

har fördelats

på forskningstyper.

Tabell l, beskriver tydligt Arbetsmiljöfondens tillämpningsin-

riktade Mer än hälften av till rent profil. projektmedlen går

tillämpade eller utvecklingsinriktade satsningar. Vägs ALCs

avtalade in bilden grundfinansiering förskjuts ytterligare.

Något överraskande fann dessutom att utredningen

Arbetsmiljöinstitutets projektfördelning, över dessa katego-

rier, uppvisade en oväntat stor andel rent utvecklingsbetonade

projektinsatser. Institutets egen visar redovisning (1988-1989)

att 20 % av den drygt sammanlagda forskningsresursen riktas

mot och elimination. prevention

Den här redovisade förstärker analysen bilden av

Arbetsmiljöfonden som finansiär av anknuten och praktiskt

förändringsinriktad FoU. Fonden har alltså i

hög grad lyckats

behålla sin och Å andra sidan ursprungliga inriktning profil.

kan det också hävdas att Arbetsmiljöfonden tydligt valt att

stödja och vid universitet

långsiktig grundläggande forskning

och i mer Detta högskolor begränsad omfattning. framgick

även vid resurser. En

genomgången arbetslivsforskningens mer av de finansiella strömmama i

närgången granskning

1, visar att summan av och figur forskningsrådens övriga

universitetsbaserad sektors-organs projektsatsningar på

inte är särkilt mindre än fondens. arbetslivs-forskning mycket Det ska emellertid framhållas att en andel

samtidigt betydande av ALCs och har en

Arbetsmiljöinstitutets forskning

och som helt motsvarar universiinriktning långsiktighet tetsinstitutionemas.

3.1.5 Fondens forskningsprofil

nämndes de områden som i Inledningsvis prioriterades början av fondens verksamhet. Alla dessa finns fortfarande företrädda inom fondens men har ändå fått stå

områdesprofil, tillbaka för kraven av områden och

på etablering nya

har schematiskt försökt de inriktningar. Utredningen belysa större i figur 4 nedan.

förskjutningama

baseras fondens samlade verksamhetsberättelser Analysen på och grundas således om beviljade medel per pro-

på uppgifter blemområde och verksamhetsår.

Figur 4, illustrerar den inledningsvis mycket starka koncentrationen kemikaliska och traditionellt

på fysiska,

Även branschvisa ergonomiska arbetsmiljöproblem.

en stor roll. De senare bedrevs problemkartläggningar spelade ofta med brett arbete och

anlagda perspektiv på arbetsförhållanden, vari också de sociala och psykologiska arbetsvillkoren

uppmärksammades.

10 20 30 40 50 60 70 80 90100

| I I I I I | I I 1% 73/7 I Kemiska problem 74/7 (PO 10-29) 75/7 Fyslkallska problem 76/7 (PO 30-39) 77/7 ArbetsstälIn/-belastn 78/7 (PO 40) 79/8 Arbetsplats/utrustning 80/8 (PO 50-57) 81/8

Arbetsolyckslall 82/8 (PO 45-46) 83/8

1 Branschkartlåggn 84/8 85/8 Psykosoclala problem

D

(PO 60-69) 86/8 87/8

\\ Lokalt skydd/FHV 88/8 (PO 70)

Figur 4. Översikt över Arbetsmlljöfondens omrädesprloriteringar budgetåren 1973/74 - 1988/89. Procentuella andelar av totalt beviljade anslag under resp budgetår. (Källor: verksamhetsplaner och projektkataloger.)

Den andra tendensen är

tydliga branshkartläggningarnas

efter de 7-8 första åren, tillsammans med en

tillbakagång

motsvarande tendens till ökade lokalt

tydlig satsningar på skydds-/âtgärdsarbete och företagshälsovärdens behov av

utvecklingsstöd. Omskiftningen mellan dessa prioriteringar

har ett orsakssamband, som förklaras av den redan

tidigare

Omnämnda kritik som konsekvensstudier mötte under

ensidiga

1970-talets mitt.

En kan ses i en successivt re-

tredje utvecklingslinje avspeglad

ducerad andel orienterad och en

kemiskt-fysikaliskt forskning

i motsvarande mån ökande andel och socialt

psykologiskt

orienterad forskning. Också detta tendenser i den

speglar

allmänna debatt arbete och arbetsliv som fördes under

kring

samma period. Den del av den förra områdeskretsen som

avtagit starkast är den mer renodlat

fysikaliska forskningen

(buller, vibrationer, klimat osv), medan områdena för

och kvar utrustnings- arbetsställningsrelaterade problem legat

en konstant nivå. på tämligen

Vad som dock inte av 4, är de stora medel som

framgår figur

andra främst när och på vägar yrkesmedicinskt, toxikologiskt kemikaliskt orienterad forskning, främst vid Arbetsmiljöinstitutet. Mer renodlad och socialpsykologisk

psykologisk

erhåller endast mellan 5 och 10% av institutets forskning

88 Mkr för och forskningens omkostsammanlagt forskning nader. Även om en har skett i med vad

utjämning enlighet

4 visar, blir slutsatsen att arbetslivets sociala, figur

och sidor fortfarande har en psykologiska organisatoriska

än vad som vore med tanke på svagare ställning rimligt områdets vidd. Dessutom har dessa kommit att

aspekter aktualiseras som inom en rad områden som

nya delaspekter hittills betraktats som hörande till de kemiska medicinska, tekniska, osv, områdema.

Vid närmare genomgång av de 442 projektbeskrivningama liksom vid av erhållna enkätsvar framträder ett antal

analysen

som eftersatta. Till saknas i stor forskningsområden exempel

om det intemationaliserade arbetslivet. utsträckning forskning Ett annant sådant område, som har expanderat

visserligen under senare år, men som fortfarande efter i

tycks släpa aktualitet är den allt snabbare tekniska utvecklingen.

mellan arbete och livsroller utgör ännu ett Samspelet övriga

vilket dessutom är ett område som erhöll större exempel,

i om bl a arbetstider. uppmärksamhet tidigare forskning

kan göras fler. Exemplen

3.2 Arbetslivscentrum

3.2.1 och tillkomst Bakgrund

I samband med att om medbestämmande i arbetslivet anlagen togs av riksdagen 1976 beslöts, som nämnts, att ett tidigare särskilt institut skulle inrättas för det tillämpade forskningsoch arbetslivets område, benämnt utvecklingsarbetet på Centrum för (i tal ALC Arbetslivsarbetslivsfrågor dagligt centrum).

De diskussioner om en sammanhållen forskningsorganisation för som förts innan, under och efter arbetslivsforskning arbetet med SOU 1973:55 resulterade således så i småningom att uppbyggnaden av de nya kom att forskningsresursema knytas till den nya Klart är att man arbetsrättslagsstiftningen. från socialdemokratiskt och håll att fackligt poängterade utgångspunkten för ALCs kommande arbete skulle vara den demokratisering av arbetslivet som MBL uttrycker strävanden mot, snarare än exempelvis inomvetenskapliga bedömningar, eller det rörande ändrad utvecklingsarbete arbetsorganisation som exempelvis i URAFpartssamarbetet projekten inneburit. I framhålls också att det i propositionen första hand är de anställda som sina genom fackliga organisationer skall vilken av och avgöra typ forskning som krävs för att detta . utveckling uppnå syfte

Arbetslivscentrum leds av en som utses av styrelse regeringen. Företrädare för arbetsmarknadens skall flertalet parter utgöra av ledamöterna i På finns styrelsen. arbetsgivarsidan representanter för de och kommunala statliga, privata sektorerna. De skall vara företrädda fackliga representanterna med samma antal ledamöter som Därtill arbetsgivarsidan. skall och samhällsintresset liksom forskningen representeras de anställda vid ALC. Även centrets chef är ledamot av

Till samhällsintressets företrädare och som chef för styrelsen. ALC utses personer representerande arbetstagarsidans intressen. En i den som eftersträvas i

styrning riktning

åstadkommes därmed i ALCs verksamhet. propositionen

tre med Forskningsverksamheten byggs upp kring professurer följande inriktningar:

- med

Arbetsorganisation inriktning på produktionsformer och medbestämmande

- med administrativ

Arbetsorganisation inriktning. - med

Arbetsorganisation inriktning på offentlig förvaltning.

Dessutom inrättades tjänster som forskningsledare som avsåg

en bättre till arbetslivet genom att de möjliggöra anknytning kan tillsättas andra meriter än enbart

på forskningsmeriter.

av ALC sker dels med medel som av Finansieringen

anvisats ur (8,2 Mkr regeringen Arbetsmiljöfonden budgetåret 1988/89), dels via ett speciellt avtal med Arbetsmiljöfonden (senast träffat 890629) som garanterar institutet en inkomst motsvarande 4,2 % av fondens

intäckter (26,2 Mkr 1988/89). avgiftsbaserade budgetåret Därutöver har ALC vissa intäckter från av

försäljning

och samt en mindre rapporter utbildningsmaterial finansiering i form av externa för eller

projektmedel forskning utredningsuppdrag.

Programansvarig för ALCs arbete är Arbetsmiljöfonden, men centrets styrelse äger rätt att själv besluta om tyngdpunktsförskjutningar, konkret verksamhetsplanering, samt av ALCs arbetsområde. Därför kan

avgränsningar fondens programansvari realiteten sägas innebära endast

ett allmänt av och

angivande inriktning för målsättning

ALCs arbete. Den avtalade andelen av fondens intäckter

innebär också i att praktiken fonden saknar ekonomiska

styrmedel gentemot ALC.

3.2.2 Organisatoriska förändringar

ALCs organisationstruktur har genomgått flera föränd-

ringar sedan inrättandet. Under de två första åren präglades

institutet av en platt organisation. Styrelsen hade omedelbar

överinsyn över alla och pågående projekt, projekten tillkom

som externa initiativ. regel på

I av 1980-talet infördes början en annan organisationsmodell.

Begreppet forskningskretsar infördes och

organiationen

övergick i en form. avdelningsliknande Avsikten var att föra

samman verksamhet med liknande

inriktning och forsknings-

intressen.

I mitten av 1980-talet ersattes av

forskningskretsarna

programområden och korn

avdelningsstrukturen att

befästas. I och med programområdenas tillkomst

tillskapades

dessutom ett i form av nytt ledningsskikt s k program-

områdeschefer, direkt under direktören. ansvariga

Isamband med

programområdesindelningen inrättades

vidare en annorlunda

ledningsgrupp, bestående av

prog-

ramområdescheferna och för representanter administra-

tionen. I samma skede bildades det s k

professorskollegiet som

i därmed korn praktiken att från institutets skiljas

övergripande ledningsansvar.

Under 1987 ombildades den

tidigare inforrnationsavdelningen,

inkluderande det s k till ett främjandet eget program-

område. Avsikten var att föra informations- och kontaktverksamheten närmare forskningen.

3.2.3 Nuvarande verksamhet och ekonomi

I efter nyår 1988/89 gavs nya regeringens budgetproposition besked om ALCs inriktning.

Den 1 1989 trädde en instruktion för januari ny Arbetslivscentrum i kraft (bilaga 2). I de första paragrafema beskrivs centrums sätt: uppgift på följande

Arbetslivscentrum, som är ett forskningsinstitut, har till att bedriva och tvärvetenskapligt forskningsuppgift främja och som rör individer och grupper i utvecklingsarbete arbetslivet, relatioenema mellan arbetsmarknadens parter, om i arbetslivet och om arbetsorganisation. frågor inflytande Institutet skall särskilt

1. inrikta sin verksamhet på sådana frågor som är för utvecklingen av de anställdas medbestämväsentliga mande i arbetslivet,

2. verka för att erfarenheter och rön från arbetslivsblir kända och stimulera forskningen nyttiggjorda, intresset för och och lämna forsknings- utvecklingsarbete arbetsmarknadens råd och i som rör parter hjälp frågor institutets verksamhetsområde,

3. medverka vid inom

forskarutbildning institutets verksam

hetsområde och i mån av resurser medverka vid

utbildning anordnad av

parterna,

4. i andra länder inom följa utvecklingen institutets verksamhetsområde genoma att och delta i stödja internationellt utbyte, konferenser och liknande.

ALCs uppgifter Instruktionen betonar liksom av tidigare betydelsen samverkan mellan och och forskning praktik mångvetenskaplighet. ALCs verksamhet också från skiljer sig

universitetsforskningen genom att arbetsmarknadspartema på

olika sätt är i engagerade projekten, deras förberedelser och

resultatspridning.

Organisationen ALC har en med tre programorganisation FoU-program och ett med att

informationsprogram. Syftet sammanföra

forsknings- och till

utvecklingsprojekten FoU-program sägs

främst vara att

åstadkomma en och bra

långsiktig kunskapsuppbyggnad

kvalitet i verksamheten

- att föra samman av de mer kunskap kring några långsiktiga problemen i arbetslivet.

FoU-programmens inriktning sammanfattas i rubrikerna:

och

Strukturförändringar huvudmannafrågor

(programområde 1)

- och sektor

Delaktighet styrning offentlig

(programområde 2)

- och

Arbetsorganisation, ledning produktionsteknisk utveckling (programområde 3)

ALCs 4e informations- eller som det också

programområde, brukar benämnas har sina primära

främjandeprogrammet,

inom kontakt och dokuuppgifter utbildningsverksamhet,

m.m. Biblioteket i ALCs mentation, utredning ingår administrativa enhet.

Styrelsen ALC leds av en med 14 ledamöter, varav två

styrelse

består av ordförande som

personalföreträdare. Styrelsen

förordnats av ALCs direktör och 10 övriga

regeringen, ledamöter av ledamöterna representerar två Landsorganisationen i en vardera Centralor-

Sverige, Tjänstemännens

SACO/SR, Svenska ganisation, Centralorganisationen

och Svenska Arbetsgivareföreningen, Landstingsförbundet kommunförbundet. En ledamot företräder staten som

en inom institutets verksamhetsarbetsgivare, forskningen område och en är samhällsrepresentant.

rådet Vetenskapliga För att förstärka det inom

vetenskapliga granskningsarbetet Arbetslivscentrums forskning har styrelsen ett vetenskapligt råd till sitt stöd. Rådet bestod under verksamhetsåret av docent Gunilla Stockholm (ordf.), docent Gunnar

Bradley, Aronsson, Stockholm, Harriet Holter, Olso,

professor

Johansson, Umeå och Bernt professor Börje professor Schiller, Göteborg.

Resurser ALCs verksamhet finansieras som nämnts i två delar.

Intäkter utöver och projektram uppgick

grundfinansiering

till Mkr. Dessa intäker härrör från 1988/89 knappt 6,4

särskilda projektanslag, rapportförsäljning, bankräknings-

räntor m.m. ALCs totala kostnader 1988-

upgick budgetåret

1989 till Mkr varav 4,6 Mkr kostnader

43,1 knappt utgjorde

för som extemfinansieras. Årets underskott uppgick

forskning

till 1,5 Mkr mot 2,8 Mkr.

budgeterat

Av de totala kostnaderna svarade lönekostnadema för 52 % eller Mkr inklusive visstidsanställda, konsulter och

22,4

Antalet anställda inklusive visstidsanställda

uppdragstagare.

vid av verksamhetsåret 1988/89 till 98,5.

uppgick utgången

Tillsvidareanställda var 75 Antalet anställda per personer. inkl visstidsanställda var: 75,6 for-

personalkategori,

skare/ 15,6 assistenter och 7,3 övriga.

handläggare,

av ALCs kostnader på funktion och kostnadsslag

Fördelningen

av tabell 2.

framgår

Tabell 2. ALCs kostnader under 1989/90, nedbrutna på

funktion och kostnadsslag.

3- |0-O785 Arbelslivsforskning

3.2.3 Aktuell

forskningsinriktning

Programomrâde 1

Tonvikten inom av

programområdet ligger på förändringar

produktion och samt hur dessa

sysselsättning förändringar

hänger samman med olika ägar- och beslutsformer. Arbetet inom avses bedrivas dels och

programmet genom empiriskt teoretiskt inriktad

forskning, dels genom kontakt-, utrednings-

utbildnings- och infromationsverksamhet.

Forskningsverksarnheten är i två organiserad prioriterade projektgrupper:

1 och arbetsmarkand och

Strukturomvandling

2 Demokrati och effektivitet i

organisationer.

Dessutom arbetar inom två teman; Kvinnor i

programområdet arbetslivet och Arbetsrätt.

För närvarande två större inriktade

planeras projektgrupper

och på strukturförändringar arbetsfördelning respektive medbestämmande och

kompetensutveckling.

Bland delområden märks om

programområdets forskning

Invandrade kvinnor i arbetslivet; och

marginalitet marginalisering Ungdomars inträde i arbetslivet Konkurrenskraft och

strukturomvandling Kvinnor i

strukturomvandlingen -QVIST-projektet Könsmässiga förändringar på arbetsplatsnivå Den könsmässiga den

segregeringen på lokala arbetsmarknaden. Förändringar av den regionala

sysselsättningsstrukturen Aspects of the Economics of

Learning Inomorganisatoriska effekter av ny teknik Fackliga aktörer i beslutsfattande

strategiskt Fömyelsefondsprojektet Registret över personalägda

företag Makten över företagen

Programomrâde 2

Under verksamhetsåret 1988/89 var verksamheten inriktad

på tre huvudområden i och medbestäm-

projektgrupper: Ledning mande, Kunskap och Arbetslivet och

kompetens respektive vardagen.

Följande projekt pågick inom under

respektive grupp 1988/89:

Kvalitet i den

regionala statsförvaltningen Kvalitet i

landstingen Nya medbestämmandeformer Nätverk för lokal

utredning Ledarskap och styrning för i kommunal

fömyelse miljö Ledarskap i kommunal förvaltning Omsorgsarbete och service i mottagarens intresse Skolsektorns förändringsmönster

Effektivitet, produktivitet och service i sektor

offentlig Utbildning-arbete-teknik

Familjepolitik, arbetskraftsdeltagande och barnafödande

i Föräldraledigehtslagen tillämpning Svenska arbetstider i det förflutna, i framtiden och i internationell

jämförelse

Programomrâde 3 Området fokuserar och

arbetsorganisation, ledning produktionsteknisk är att och

utveckling. Uppgiften ge teoretiska praktiska bidrag till arbetslivets och utveck-

demokratisering ling av arbeten. Huvudvikten

goda anges ligga på arbetets och processer för detta, arbetets

utveckling kvalitet, medbestämmande över och i samt

ledning styrning företag former för arbete och detta

fackligt förändringsprocesser på område. Verksamheten är indelad i två

projektgrupper: Forskarstödd lokal samt

utvecklingsverksamhet Ledning och

arbetsorganisation.

De centrala var under år:

projekten föregående

Forskarstödd lokal

utvecklingsverksamhet

ALF lönebildning och (Arbetsorganisation, fackligt inflytande) som ett ledningsproblem Arbetsmiljöstyming och arbetsorganisation Ledning Studier systematisk arbetsvärdering kring

F rämjandeverksamheten (programområde 4) Arbetslivscentrums bedriver informafrämjandeverksamhet tion, seminarie- och presstjänst, konferensarrangemang, internationellt sekretariat, forskarservice utredning, förlag, och De liksom ALCs dokumentationstjänst. uppgifterna finns inom 4. receptions programområde

insatser för att stimulera till ny Främjandets forskning bedöms som Informations- och utredningsbegränsade. verksamhetens beskrivs som att göra huvuduppgifter känd och nyttiggjord. arbetslivsforskningen

främsta målgrupper definieras som Spridningsarbetets

* de som är aktiva inom svenskt arbetsliv och * de som arbetar med forskning och utveckling av arbetslivet.

3.2.4 RRVs av ALCs verksamhet (1987) granskning

Regering den 30 1986 åt riksrevisionsverket uppdrog april (RRV) att granska verksamheten vid Arbetslivscentrum

(Dnr

1986:393).

RRV har i med varken enlighet uppdraget granskat forskninges kvalitet eller dess samhällsrelvans. Granskningen ägnades uteslutande åt att verksamhetens belysa inriktning, omfattning och organisation.

RRVs rapport ledde bl a till att flera av de uppfattningen problem som återfanns i ALCs verksamhet hade samband med hur fonnerna för att finansiera och Arbetslivscentrum styra hade utvecklats. Den snabba och automatiska tillväxten av ALCs inkomster, den sneda mellan hur dessa fördelningen kom att fördelas fasta resurser, det på respektive rörliga otydliga vetenskapliga ledarskapet, organisationens och nivåer, ett komplexitet många splittrat uppdrag, svaga relationer till universitet och m rn fördes av RRV högskolor fram som orsaker till av ALCs En del viktiga många problem. av RRVs bör lite mer i synpunkter återges detalj.

I ett konstaterar RRV att ALC forskningspolitiskt perspektiv alltjämt har en och unik roll att i svensk arbetslivsviktig fylla forskning. Dess särart beträffande och inriktning arbetsfonner från starten från ett behov av arbetsutgick livsforskning under som motvikt till de löntagarinflytande aktiviteter som bedrivs av RRV på uppdrag arbetsgivarsidan. fann skäl att denna nu 10 år inga ifrågasätta uppfattning drygt senare. Samtidigt konstaterar dock RRV att det inom ALC funnits och finns en tendens till alltmer partsgemensamma forskningsprojekt.

Vidare RRV starka skäl för att arbetslivs- och arbetsmil-

säg

bör föras närmare varandra, inom ramen för ett jöfrågoma sammanhållet där frågan om arbetsmiljö

arbetsmiljöprogam, ses i ett helhetsperspektiv.

Beträffande ALCs konstaterar RRV bl a att

organisation

av ett i förhållande till verksamhetens organisationen präglas

stort antal nivåer och en förhållandevis omfattning mycket stor i form av RRV har

överbyggnad chefstjänster. Enligt forskarna fått för litet att till om och administrationen

säga fått för stort till men för kreativiteten i

inflytande,

ALCs utfall i framgångsindikatorer, som forskningen. vanliga antalet forskarstuderande, arbeten i internationella

publicerade tidskrifter och kontakt med det vetenskapliga samhället är

i förhållande till de förbrukade resurserna, vilket enligt svagt RRV kan samman med det svaga forskarinflytandet.

kopplas

RRVs förbrukas räknat 39% av Enligt beräkningar lågt resurserna för verksamheter och RRV menar

icke-operativa att ALCs därför inte kan betraktas som

organisation ändamålsenlig.

RRV menar vidare att det en viss skillnad mellan

föreligger den formella och det sätt vilket

organisationsstrukturen på beslut fattas och ansvar tas i Man bl a den

praktiken. pekar på

som finns i ALCs handbok av vid skrivning (antagen styreslen dess sammanträde i 1986) där det att det är

juni framgår

som har det formella ansvaret för både de programchefen

och administrativa aktiviteterna inom provetenskapliga gramområdet. Inom ett par av programområdena föreligger dock en mellan programchef och professor

arbetsfördelning som i innebär att den sistnämnde har den makt i

praktiken

som nonnalt ankommer en professor i en vetenskapliga frågor

Trots detta anser RRV det vara forskningsorganisation. utmärkande för verksamheten vid ALC att den slutliga

beslutsnivån inom ALC är en där det saknas

ledningsgrupp representation från professoremas sida.

RRV anser att under centrums historia, en

styrelsen spelat passiv roll i förhållande till den från sida

styrning partemas som ansågs angelägen i samband med ALCs tillkomst, inte mist vad att bestämma ALCs

gäller långsiktiga inriktning.

I en av förhållandet mellan förvalt-

sammanfattning parter, ningorganisation och forskare säger RRV att ansvar

parternas skall vara att och dimensionera ALCs verksamhet.

prioritera Att forskarna skall ta ett ansvar för hur

professionellt forskningsuppgifter skall utföras och redovisas. Att administration och ledningsfunktion har till att vara ett

uppgift

för denna arbets- och RRV redskap kompetensfördelning. menar att detta inte är fallet vid ALC. Administration och ledningsfunktionema har inom såväl

påtagit sig uppgifter arbetsmarknadsparternas som forskarnas ansvarsområden. Det borde därför, RRV, vara till fördel för både forskarna

enligt och parterna om en klar och mellan

tydlig uppdelning anvarsområdena kom att samt att

gälla förvaltningsorganisationen därvid ges en renodlad servicefunktion.

Ekonomi och

finansiering RRV menar att ALC åtminstone kort sikt kan

på karaktäriseras som för finansiella Till

okänslig styrmedel. denna bidrar det avtalet med

okänslighet gällande Arbetsmiljöfonden om storlek.

projektramens Finansieringsmodellen har att

fråntagit Arbetsmiljöfonden möjlighet påverka institutets inriktning. Denna har knutits direkt till fondens tilväxt och resurserna har kommit att tillfalla centrum alldeles oberoende av om man faktiskt behöver dem eller

ej. Under en kunde man inte heller av alla medel

period göra varför en stor acckumulerades under ett

kapitalbehållning

antal år.

RRV även hur ALC fördelat de resurser som

granskade förbrukas inom Man fann att

projekt. anmärkningsvärt hög andel av resurserna förbrukats till konsultkostnader och

kostnader (bl a resor). Det framkom också att övriga kostnader som bokförts för ett ändamål kan ha förbrukats för ett annat.

RRVs till åtgärder

förslag RRV förordar en där ALC görs mindre totalt, och

utveckling får en fördelning mellan fasta och rörliga resurser som överenstämnmer med det som organisationskommitten

Vidare vill RRV på flera punkter knyta ursprungligen förslog. delar av ALCs verksamhet närmare motsvarande vid

det främst de som bedrivs inom Arbetsmiljöfonden, gäller informations- och

främjandeverksamheten.

ALCs verksamhet bör av två skäl i

begränsas omfattning säger RRV. För det första finns vid ALC enheter vilka av

skäl bör ges en mer forskningspolitiska självständig ställning eller till annan För det andra är det

knytas myndighet. rimligt att på sikt ändra balansen mellan fasta och rörliga resurser. De resurser som då skulle komma att frigöras borde i första hand satsas vid universitetens samhälls-

på forskartjänster vetenskapliga fakultet.

RRV menar vidare att dokumentationsenheten, biblioteket och främjandeprogrammet har ansvar som går utöver den FoU som bedrivs vid ALC. Det kan vara rimligt att stärka sektorns resurser för forskningsinformation och främjande av arbetsmiljöforskning genom att bryta ut dessa enheter ur ALC. Organisatoriskt förordar RRV därvid att verksamheten

till På det sättet kommer förläggs Arbetsmiljöfonden: parternas intresse av och

forskninginformation främjandeinsatser att bättre kunna genom att

tillmötesgås

prioriteringen av resurser den

lyfts upp på programansvariga nivån.

Gällande biblioteket RRV att verksamheten borde

ansåg knytas närmare forskningsbiblioteket vid ASS.

För att åstadkomma en förbättrad föreslås

forskningsmiljö ALC få till stånd en med färre nivåer

plattare organisation och färre av

inslag linjeorganiserad förvaltningsmyndighet.

Vidare föreslås andelen forskare som anställs

på projektbasis öka för att öka av och idéer. ALC

genomströmningen kunskap föreslås också ett fort- och vidareut-

genomföra bidlningsprogram i syfte att bättre de

utnyttja tillgängliga personalresurserna samt att avsevärt forskarut-

vidga blidningen med fler externa doktorander direkt knutna till ALC. RRV också att forskarna skall ta ett kollektivt

föreslog ansvar för och

forskningsadministration undervisning. Dessutom bör forskarna att en fa-

åläggas upprätthålla kultetsanknytning med viss och

undervisnings- handledningsskyldighet.

Professoremas ställning bör stärkas och ges en mot-

ställning svarande den som inom avseende ansvar för

gäller högskolan

kvalitet och av vetenskaplig publicering vetenskapliga rapporter.

3.2.5 ALCs (1987)

granskningsgrupp

1986 tillsatte ALC en internationellt sammansatt

granskningsgrupp. sitt arbete i 1987, strax efter

Gruppen började januari det att R.RV sin rapport om ALCs och

publicerat organisation förvaltning. Granskningsgruppen fick uppdraget att analysera och värdera ALCs och

forskningsverksamhet forskningsresultat. Redovisningen följer ALCs dåvarande huvudområden.

Forskning inom den offentliga sektorn. Under denna rubrik kommenteras ALC-forskamas allmänna inriktning att vända till sina avnämare med krav

sig på lättlästhet och mera än att försöka motsvara de

god pedagogik traditionella akademiska kraven på

teoretisering, dokumentation och diskussioner om validiet och realibilitet. Endast i enstaka fall de

prövas teoritillämpningen på empiriska resultaten.

Granskningsgruppen såg en konflikt mellan den traditionella akademiska kulturen och den avnämarorienterade inrikt-

hos ALCs som tenderar att minska ALCs ningen forskning, attraktionskraft bland akademiker.

Arbetsrättslig forskning Rapporten en brist kontakt mellan

påvisar på tvärvetenskaplig

och juridik inom ALCs

samhällsvetenskap tidiga

arbetsrättsliga forskning. ALCs MBL och

forskning kring dess effektivitet i borde ha berört de

avtalsprocedurema arbetsrättsliga aspekterna. För att denna situation

åtgärda inrättades 1983 en i arbetsrätt och senare en

professur arbetsrättslig programgrupp (ARFO).

Granskningsgruppen tecknade en bild av den

uppfordrande arbetsrättsliga forskningens uppgift att söka

rättsliga

styrformer för de framtida samarbetsprocedurema mellan arbetsmarknadens parter.

om och nya former

Forskning företagsledning för arbetsorganisation

Granskningsgruppen noterade i sin rapport att det tycks finnas en klyfta mellan ALCs arbetsplatsinriktade forskning som LOM-programmet är ett exempel på och den övriga forskningen som fokuseras på makropolitiska områden. Den förra verkar motsvara fackföreningamas forskningsbehov medan den senare skulle om den bedrevs inom ALC stärka ALCs anseende inom den allmänna

vetenskapliga forskningsvärlden anser granskningsgruppen.

Det konstateras vidare att ett antal

Sverige frambringat företag som utgör internationellt starkt respekterade exempel på nya arbets- och organisationsformer men inga ledningseller och teoretiker som istället lättare

organisationstänkare söks i Nordamerika, Frankrike eller

Norge, England.

Granskningsgruppen ansåg sig dock inte kunna bedöma i vilken utsträckning ALCs aktionsforskningsansatser har påverkat det svenska arbetslivets karaktär. Men man anser att ALC spelar en viktig roll för utvecklingen av forskarens roll som förmedlare mellan teori och så att

handling, organisationerna ska kunna bemästra och inte bara underkasta sig förändringarna.

Arbetsmiljöforskning Denna bedrivs främst annat håll, vilket

forskning på granskningsgruppen också påpekar. Man nämner en del

genomförda samarbeten mellan ALC och

några namnkunniga arbetsmijöforskare, men konstaterar att dessa har varit

och att ALCs till den delen av

tillfälliga bidrag

är litet och av svag kvalitet.

arbetslivsforskningen

Forskning om kvinnor i arbetslivet Av de fyrtio studier om kvinnor och arbete som rapporten kommentarer har bara fyra engagerat manliga forskare. ALCs är däremot starkt dominerad

ledningsstruktur

av män. Alla är män, och endast en tillfälligt

programchefema medverkande stöder grupparbetet om kvinnlig professor

kvinnor och arbete.

Eftersom inte är sektoriell och

könsfrågan många påverkande

faktorer finns utanför arbetslivet, vidgas detta ämnesområde på ett krävande sätt. Forskarna försöker övervinna svårigheterna genom att arbeta i grupp och inrikta sig på relevanta forskningsteman inom denna vida ämnesmäsiga och teoretiska ram och på så sätt upprätta en gemensam grund. Rapporten noterar med intresse ett ihärdigt stöd för kollektiva förbättringar och ett lågt engagemang för individuell mobilitet i flera av studiema om kvinnor i arbetslivet.

Avnämarutvärdering Denna del av granskningen på intervjumaterial (av bl a bygger

fackliga funktionärer). Där framgår att vissa fackföre-

ningsrepresentanter hade åsikten att forskningen var alltför

teoretisk och inte tillräckligt tillämpbar på lokal nivå, medan andra fackliga representanter menade att ALC behövde komma förbi den lokala och bidra till den

aktionsforskningen

nationella svenska debatten om systemet av arbetsrelationer.

Några tyckte att forskningen var användbar och mycket rapporterade att deras organisation hade stor nytta av ALCs

arbete.

Ett antal personer hade att ALC-arbetets kvalitet hade

uppgivit

förbättrats under senare år, men var fortfa-

påtagligt somliga

rande angelägna att kvaliteten ALCs och

höja på personal produkter. funktionärer, särskilt inom

Fackliga löntagarsidans centrala har understrukit behovet av att bredda

organisationer, ALCs verksamhet samt kvaliteten och

höja på ALC-personalen på de

arbetsplatsinriktade forskningsprojekten.

Kontakter med universitet och

högskolor Rapporten konstaterar att högskolornas verksmhet i allt

högre grad börjat inrikta industri, och

sig på fackföreningar tillämpat arbete. Här har ALC kunnat bidra till att

upprätta samarbete mellan forskare och

högskolebaserade näringslivet. Sålunda har ALC under åren åt

gett stipendier universitetsforskare för arbete med särskilda

arbetsplatsprojekt. ALC har även tillsatt en och

samordningskontaktsekreterare med att underlätta kontakterna och

uppgift samarbetet mellan lokala och

fackföreningar högskoleforskare och att stimulera arbetslivsämnet inom

utbildningssystemet, som ett och i

forskningsfält högskolornas forskarutbildning rörande arbetslivet. ALC också ekonomiskt stöd till

ger kontaktsekreterare vid i Karlstad och vid

högskolan universiteten i Lund och

Göteborg, Linköping, Uppsala.

Granskningsgruppens slutsatser och rekommendationer Eftersom alltmer kommit att av

arbetslivsfrågoma präglas

teknikaspekter borde ALCs arbetslivs-

samhällsvetenskapliga forksare skapa kontakter med forskare inom tekniska områden som med och

sysslar arbetsmiljö arbetsorganisationsutformning.

Man ansåg också att ALC behöver varför

klargöra

fackföreningama, för vilka institutet inrättades ochi

vilkas det har inte automatiskt

tjänst huvudsakligen verkat, vänder sig till ALC-forskama för att lösa de centrala praktiska problem de står inför.

är att ALCs till teori och Rapportens bedömning bidrag metoder har varit Även om detta kan förstås utifrån

blygsam. kraven ALC att borde institutio-

på frambringa praktisk hjälp nen dessutom kunnat till metoderna för

ge viktiga bidrag arbetslivets förändring anser granskningsgruppen.

I förordas en bättre samordning av ALCs,

rapporten

och andra institutioners arbetslivs- Arbetsmijöfondens

En skulle undvika onödig överlappning forskning. samordning och samt underlätta en av uppdykande

duplicering definiering forskningsvärda ämnen.

Vad ALCs kontakter med universitet och högskolor

gäller bedöms antalet universitetslärare och studenter som varit

i litet och mellan engagerade ALC-projekt utväxlingen universitets- och vilket

ALC-personal blygsam, begränsar

effekter. Vidare konstateras att antalet forskarutbildningens ALC-anställda som under sin tid institutet är rätt

disputerat på litet.

För att ALC skall kunna utföra som värdesätts

forskning på

med av högskolehåll, samtidigt tillämpade undersökningar utbildnings- och rådgivningskaraktär krävs, enligt rapporten, en närmare kontakt med

högskoloma.

I rapporten föreslås därför följande åtgärder: l) Ett program bör inrättas för där högskolelärare kommer till

personalutbyte ALC och arbetar på högskoloma. 2)

ALC-personal temporärt ALC bör ta initiativ till ett möte med högskolebaserade arbetslivsforskare från hela landet för att komma fram till hur man bättre kan stimulera arbetsrelationer mellan högskoloma och ALC. 3) Man bör överväga metoder för att ge universitetsstuderande erfarenhet och ALC som

utbildning på

Och man gästforskare genom ytterligare doktorandstipendier. bör tillse att universitetsprofessorer periodvis kommer till

ALC och samarbetar med studenterna. 4) med

Inslaget kontakt sekreterare universiteten och bör

på högskolorna bibehållas och

utvidgas.

När det ALCs framtida rekommenderas ALC

gäller inriktning fortsätta sin verksamhet med medbestämmande-

utvidga

i förbindelse med teknik, ekonomiska problem investeringar och strukturell

förändring, jämställdhet, kompetensutveckling, förbättrad arbetsrätt och sektor. Man

arbetsmiljö, offentlig ansåg också att ALC bättre borde framtida behov

föregripa inom

arbetslivsforskningen.

Beträffande ALCs interna en

arbetsmiljö påpekades kulturkonflikt mellan universitetens och värde-

värderingar ringarna hos den tillämpade avnämare. Inom den

forskningens akademiska världen har man bindande krav dokumentation,

på logisk analys, abstraktion och kritiskt tänkande. Den tillämpade forskningens avnämare däremot inte efter

frågar sådant utan snarare efter och

tillämpbarhet, förståelighet förenkling. Granskningsgruppen menar att ALC har valt tillämparhet och bekostnad av akademisk

begriplighet på kvalitet. Och man därför att ALC måste förbättra sin

ansåg arbetskultur och förena den akademiska

forskningens grundvärderingar med och relevans.

tillämpbarhet praktisk

För att åstadkomma en mera sammanhållen arbetskultur att en

föreslog granskningsgruppen gemensam uppsättning arbetsnormer antas och omfattas av alla. Detta menade man skulle motverka den or-

lösligt byråkratiska ganisationsstil som existerar och som tillåter ar-

oförenliga betskulturer.

Granskningsgruppen menade vidare att det måste

upprättas integrerande mekanismer för av idéer och

utbyte forskningsresultat på informell nivå, och vidare att det är

viktigt att de administrativa pliktema inte undflys av akademikema på hög nivå och axlas av de på lägre.

Granskningsgruppens rapport pekade vidare på ett behov av att tydligare skilja mellan verksamhet som är forskningsstudier och praktiska utredningar som rör problem på arbetsplatsen. Ibland har begreppet aktionsforskning använts med kritik

på rådgivande utredningar efterföljande från forskningsvärlden.

Vid om en eventuell

övervägande organisationsförändring

att man då särskilt bör tänka hur ansåg granskningsgruppen på ALC skulle kunna förbättra kontakterna med andra institutioner, arbetsmarknadens och

parter, högskoloma forskningsinstituten. En omorganisation bör ta sikte på en förbättrad arbetsmiljö och en högre forskningskvalitet med större vilket skulle leda till mer användbara

integritet,

Fler representanter för högskolornas forskningsprodukter. värld i ALCs styrelse skulle, enligt granskningsgruppen, kunna bidra till en sådan förbättring.

Den flexibiliteten och stimulansen minskas av

organisatoriska den ALC,

låga personalomsättningen på påpekade gransk-

Därför man en aktiv ningsgruppen. föreslog rotationspolitik

vilken de ALC-anställda till och enligt övergår högskolor andra institutioner för om 1-3 år, medan

perioder exempelvis lärare och studenter från blir anställda

högskolorna temporärt inom ALC. Man föreslår även att en utvecklas

karriärgång där ALC-anställda med begränsad forskningserfarenhet och forskningsutbildning kan få tidsbegränsad studieledighet för att skaffa sig nya kvalifikationer eller avlägga doktorsexamen. Högre utbildade forskare skulle kunna få motsvarande studieledighet för att under vis tid arbeta i någon annan forskarrniljö inom eller utomlands för att sina

Sverige vidga erfarenheter och utöka sin

kompetens.

3.2.6 om (1989)

Utredningen forskarstyrning

I februari 1989 tilsatte ALCs direktör en intern om

utredning forskarstyrning av FoU-verksamheten vid institutet. Uppdraget var att föreslå ledningsfonner för

forskningsverksamheten, klargöra forskningsledningens ansvar och befogenheter samt föreslå samarbetsformer med

övriga forskare inom ALC. dock

Utredningsgruppen accepterade ej att en åtskillnad skulle mellan och

göras forskarledning

i och sitt arbete utifrån en samlad ledning övrigt, genomförde syn på ledningsproblemen vid ALC.

Utredningen behandlade, med dessa ALCs

utgångspunkter, forskningsvillkor ifråga om belöningssystem, vetenskaplig kompetens, forskningsledning, forskning och främjande samt forskningens organisation. baseras uteslutande

Utredningen på intervjuer med flertalet av ALCs forskare.

Beträffande inom ALC fann man att en

belöningsystemen traditionskonflikt utvecklats mellan å ena sidan forskaramhällets konventioner när det och

gäller meritering statusgrundande uttrycksformer och, å andra sidan, de

kriterier och som utomvetenskapliga belöningsgrunder tillämpas vid institutet. Konflikten motverkar eller

fördröjer forskarnas akademiskt, men återverkar dessu-

meritering tom för eftersom forskare

på engegemanget tillämpning, under trots allt måste försöka ut sin

utbildning bygga akademiska meritlista. Äldre och etablerade

disputerade forskare har bättre att klara båda merite-

förutsättningar ringskraven, medan de yngre risk att halka efter i

löper akademiskt merithänseende. I en som ALCs blir stödet

miljö och att artiklar

uppmuntran publicera vetenskapliga jämförelsevis svagare än vad som vid en

gäller

universitetsinstitution. Det finns heller formell eller

ingen informell mellan meriter av det och ALCs

koppling slaget belöningssystem. Seniorforskama hävdas inte heller ha

påtagit sig en tillräckligt roll som handledare och

engagerad ansvariga för det yngre forskarskiktets

utveckling.

Beträffande ALCs är det svårt att i

vetenskapliga kompetens utredningsrapporten eller klara Viss sam-

spåra enighet linjer. stämmighet verkar beträffande ett allmänt

föreligga upplevt behov av bland in-

fortlöpande vetenskaplig kompetenshöjning stitutets anställda forskare, och av institutet som helhet

genom olika för att stimulerande

åtgärder tillfälligt knyta idégivare och till verksamheten. De forum som

inspiratörer arrangerats inom ALC i att åstadkomma diskussioner

syfte vetenskapliga och såväl inom som mellan och

idéutbyten projekt programområden förklaras otillräckliga. Utredningen ger bilden av att en diffus men till

grundläggande vilja professionell förkovran och finns hos

utveckling majoriteten forskare vid ALC, men förmår inte helt sätta vad

fingret på som hindrar en sådan Indirekt kan slutsatserna

utveckling. under denna rubrik till dem under

möjligen knytas

så tillvida att incitament, och av den föregående, belöningar reella ledningen krav har

uttryckta på komptensutveckling saknats.

När det gäller ALCs konstaterar

forskarledning utredningen att så gott som alla de ledande forskarnas

ifrågasätter ringa inflytande i ALCs organ. Professorema sakna

styrande sägs befattningsbeskrivningar som ger dem en betydelsefull roll som ledare vid ALC.

vetenskapliga Programområdesstrukturen kritiseras med avseende dess

på adiministrativa betydelse och som är ett

speciella ledning, mellanting av adiminstrativ, och intressent-

vetenskaplig orienterad ledning. Enighet råder också i den hårda kritiken av det s k och dess och

professorskollegiet begränsade, enligt

en majoritet helt roll som i samband onödiga, censurorgan med rapportpublicering.

Utredningens slutsatser om från forfrämjandverksamheten skarnas om vad andra har uttalat. Dess perspektiv påminner roll av som oklar. an till upplevs många Främjandet knyter forskningen som en servicefunktion vad gäller informationsinsatser och medan den förlagsverksamhet, nationella rollen som av och främjare arbetslivsforskning centralt kontaktorgan i fältet är som som inget rapporteras särskilt för flertalet ALC-forskare. Biblioteket betydelsefullt i den mån detta ska räknas till - är man dock främjandet överens om bra. fungerar

Störst utrymme åt

ägnar rapporten forskningsorganisationen,

eller snarare ALCs som helhet. Kritiken organisationsmodell av som administrativa enheter är programområdesstrukturen samstämmig. Forskamas svaga roll i kritiseledningssystemet ras likaså Flertalet förefaller istället önska enhälligt. en som helt och hållet projekt/programbaserad organisation leds av direkt under direktör och forskningsledama, styrelse, och som kan förändras allt eftersom av forskningen egen kraft och eget initiativ letar och former. på sig nya vägar

Utredningen avslutas med ett antal När det förslag. gäller belöningssystemet efterlyser man klarhet och man principer, skulle också se ett starkare samband mellan

vilja lönesättning

och akademisk Beträffande meriteringsnivå. vetenskaplig

kompetensutveckling vid ALC föreslås att traditionella

medel för sådana får resurser och t ex i form tillämpas, intern seminarier om och teoretiska utbildning, metodologiska problem etc. Forskningsledningen föreslås stärkas avsevärt när det att hålla samman, och driva gäller inspirera projekt/program. Professoremas roll som

censureringsgrupp

föreslås däremot helt avskaffas. lämnas utan Främjandet

konkreta men hålls i sin helhet fram som ett

förslag,

oklart verksamhetsområde. Också mycket organisationen lämnar utan egna men att ALC

utredningen förslag, påpekar redan ett stort antal större och

genomgått anmärkningsvärt mindre under sin korta tid, utan

organisationsförändringar att som konstaterats redan kort

problem efter starten

åtgärdats.

3.2.7 Den fortsatta utvecklingen vid ALC

Med anledning av RRVs och granskningsgruppens rapporter om förhållandena vid ALC, uppmanade regeringen ALCs ledning att inkomma med förslag om framtida inriktning och organisation. Ett sådant förslag tillställdes regeringen i september 1988. I i början av 1989

budgetpropositionen (prop nr) fastslogs att verksamheten vid ALC under de närmaste åren skulle följa det som sagts i ALCs brev till

regeringen.

Förslagets kan samman med den kritik

grundteman kopplas som framförts i de refererade I första hand

utredningarna. föreslås som antas medverka till

åtgärder

- ökad

rörlighet - med oberoende och

forskning kvalitet - och mer

tydligare avgränsad profil på främjandeverksamheten

- och välinformerad

engagerad ledning.

Beträffande ökad föreslås att denna bör öka såväl

rörlighet inom ALC som mellan institutet och omvärlden. När det gäller det första av rekommenderas

slaget rörlighet kommunikation över programområdesgränsema (i form av informella matris-nätverk som kopplar samman och

frågor forskningsintressen), dock inom ramen för nuvarande

organisation. Utbytet med omvärlden förslås öka genom vidgade kontaktytor mot universitets/högskolevärlden, bl a i fonn av att inrätta möjligheten tidsbegränsade tjänster vid dessa. mellan ALC föreslås Utbytet och parterna stimuleras ytterligare.

Beträffande den större och för ALC svårare givetvis frågan om andelen fast anställda forskare i med andelen jämförelse tidsbegränsade anställningar hänvisar ALCs till sitt styrelse remissvar med av RRVs där man kräver anledning utredning, att en översyn av hela och dess arbetslivsforskningen resursprioriteringar genomförs (d v s att man det efterlyste som senare blev den nu aktuella utredningen).

I nästa diskuterades ALCs instrument för förslagsrum hävdande av en oberoende och kvalificerad Här forskning. betonades de för kavlitetskontroll som redan finns inrättningar vid institutet. inte. Några nyheter föreslog egentligen

När det sedan gäller främjandeverksamheten föreslog ett klarare men det att uppdrag framgår samtidigt styrelsen fortfarande är splittrad i om frågan främjandeerksamheten ska konsultations- och inrymma utredningsverksamhet. betonas Utbildningsverksamheten föreslog ytterligare och att ALC bör utveckla ett fast någorlunda utbildningsprogram med kurser och lärare av kvalitet. hög

Ledning och utvecklas mot ett mer organisation föreslog omfattande och direkt från den engagerat deltagande verkställande samt ett aktivare från ledningen, deltagande professoremas sida när det ALCs arbete gäller vetenskapliga som helhet.

Vidare innehöll styrelsens brev till regeringen ospecificerade till förbättrade relationer till universitet och förslag högskolor

liksom till Arbetsmiljöinstitutet. Till sist togs finansierings-

upp och man återkom därvid till vad som framförts i frågan remissvaret angående RRVs rapport, att ALC helst

nämligen bör ha hela sin ur Arbetsmiljöfonden

försörjning på procentuell basis.

Till ALCs till bilades till ny

förslag regeringen förslag instruktion för ALC.

beslut kom att i stort sett helt ansluta till Regeringens förslaget från ALCs styrelse. Detta har sedan dess också inneburit en del konkreta i ALCs verksamhet.

förändringar Den 1 1989 trädde också en ny instruktion för

januari Arbetslivscentrum i kraft (se 3). Instruktionen betonar

bilaga liksom av samverkan mellan och

tidigare betydelsen forskning praktik och mångvetenskaplighet.

En har från att ALC ska ha en roll som

satsning utgått viktigt länk mellan arbetslivet i alla dess former och universitets- och högskolevärlden. Därför att göra ALC

föreslog styrelsen berett att, tillsammans med Arbetsmiljöfonden, stödja

inom område vid universitet satsningar arbetslivsforskningens och Konkret resulterade detta i ett antal

högskolor.

från institutioner vid universitet och tekniska förfrågningar högskolor som gick ut på att professorskompetenta forskare vid ALC skulle som

erbjudas tjänster adjungerade professorer. Så har också skett i fall.

några

Vid det av Arbetsmiljöfonden finansierade

arbetsvetenskapliga kollegiet i gemensamt för universitetet och

Göteborg, Chalmers tekniska deltar sedan dess ett ALC-

högskola, par forskare i centrala roller, bl a aktivt i

forskarutbildningen.

När det fasta nio fasta

gäller antällningar drogs tjänster in under år 1988/89. Det är emellertid oklart om detta alls har berört Det träffade

forskningspersonal. tidigare projekt

som ger ALC att ha tidsbeanställningsavtalet möjlighet

(2 + 2 år) med gränsade projektanställningar kompletterades ett avtal som gav till ett års

möjlighet högst förlängning på

av avbrott i grund längre projektanställningen.

Vid av 1988/89 lämnade ALCs direktör

utgången budgetåret sin och även ordörande lämnade sin post.

befattning styrelsens

att finna ersättare dessa poster vilket Svårigheter på uppstod, ledde till att en fick ordnas. Denna

tillfällig lösning gäller fortfarande.

Året 1989 uppstod något av en kris vid ALC, dels till följd av den olösta dels därför att en

ledningsfrågan, agressiv offentlig debatt där ALC kritiserades starkt, också av

uppstod medlemmar ur den egna I fanns

styrelsen. bakgrunden dessutom de kritiska och det av allt fler

utredningarna framförda kravet en och sammahållen av

på ny utredning arbetslivsforskningens organisation i sin helhet.

Den har under sin korta tid i arbete startat

tillfälliga ledningen ett antal vilka som kommer till

förändringar, tydligast uttryck i ett till så sent som i februari detta år.

förslag Styrelsen

Där föreslås att ALC tillsammans med ska

Arbetsmiljöfonden ges ett gemensamt programansvar för den nationella arbetslivsforskningen inom de områden som ALC närmast företräder. ALCs ledning bör få att formulera

uppdraget förslag till hur detta programansvar bör utformas och ledas.

ALC föreslås i stort sett behålla den nuvarande d

inriktningen, v s särskild tonvikt

lägga på inflytandeperspektivet på arbetsorganisation, kompetensfrågor och

förändringspro-

cesser. Tvärs över dessa tre områden föreslås, åtminstone för de närmsta åren, dessutom att ett antal teman

gemensamma bör beaktas: sektor, kvinno- och

offenlig mansforskning, arbetsplatsens förändring samt relationer mellan arbetsmarknadens parter.

De områden och teman som utöver dessa existerar

idag på olika håll i ALCs föreslås avvecklas.

forskning

När det samarbetet med

gäller universitet/högskolor går förslaget än den Här

längre avgående ledningens förslag. föreslås en successiv av tillsvidareanställd

minskning personal, till förmån för en resursdel som bör

rörlig samorganiseras med universitetet. Behov av

egen examinationsrätt, rimligen tillsammans med framhålls som en

Arbetsmiljöinstitutet,

för en vitaliserad roll i detta hänseende. TEMAförutsättning institutionen i nämns som ett hur

Linköping modellexempel på ALC/AI skulle kunna erhålla examinationsrätt i ett icke disciplinbundet ämne Tills en sådan

(arbetslivsvetenskap).

större och mer kan vara löst föreslås ALCs

principiell fråga professorer att under alla förhållanden ansvar för

åläggas planläggning av tillsammans med eller

forskarutbildning något

några universitet. Alla forskare vid ALC anses

disputerade kunna viss Antalet

åläggas undervisningsskyldighet.

föreslås tredubblas, från 5 till 15.

dodktorandstipendier

Förslaget diskuterar vidare andelen

forskning på eget programansvar respektive andelen

uppdragsforskning. Ståndpunkten är att båda formerna bör kunna

fortsättningsvis rymmas inom ALC men att bara kan

uppdragsforskningen accepteras i den som stämmer med

utsträckning uppdragen ALCs och d v s att måste

inriktning kompetens, uppdragen kunna tillbaka till ALC och

ge något långsiktigt forskningsmässigt.

Det internationella samarbetet föreslås förstärkas. ALC bör i samarbete med Arbetsmiljöfonden undersöka hur detta kan ske. Vidare föreslås ALCs forskning i större utsträckning publiceras på engelska.

Trots det direkta förhållandet mellan ALCs

forskning och arbetsmarknadens parter anser man i förslaget att den direkta och planlagda resultatåterföringen idag brister. Detta föreslås i samråd mellan ALC och parterna i

åtgärdas

Om forskningens direkta avnämare ska kunna bidra styrelsen. till både initiering och tillämpning av för deras behov

måste även deras som beställare väsentliga projekt, kompetens av förstärkas. Detta föreslås ske genom att en bättre

forskning

mellan ALCs forskare och beställande dialog uppstår intressenter. Som ett medel i denna föreslås ett

viktigt dialog

ansvar för beställaren vad beträffar utnyttjandet av vidgat forskningsresultaten.

Vad avser instämmer den nya

främjandeverksamheten ledningen med tidigare avlämnad kritik. Den har vuxit och splittrats på ett sätt som lett till resurs- och kompetensbrister. Förslaget kan sammafattas i tesen att ALCs främjandeverksamhet ska från institutets huvudverk-

utgå samhet, d v s från Den bör i

forskningen. krympas omfattning och mer som en del i

långt integreras naturlig forskningsverksamheten.

ALCs föreslås omdanas till storlek och samman-

organisation

Antalet forskare (ca 60) sägs vara för stort för att sättning. kunna samordna och koncentera mot gemnsamma kämområden. Dessa föreslås till

nedbringas knappt hälften när det tillsvidareanställd

gäller forskningspersonal. Utöver dessa skulle ett 20-tal kunna

projektanställda inrymmas i

organisationen.

Förslaget presenterar vidare ett där omorganisationsaltemativ, både roll och och där

forskningsledningens tydliggörs vidgas

stärkta insatser från huvudmannens sida förutsätts. Den dubbla

rollförstärkningen speglar att förslaget mot ett ALC

pekar med bibehållen dubbelroll, d v s dels som ett renodlat forskningsinstitut med ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad och utbyggt samarbete med universitet och högskolor, dels som ett institutet med och för kapacitet kompetens uppdragsbetonad och verksamhet i arbetsplatsorienterad direkt samarbete med huvudmannens organisationer.

Programområdesmodellen föreslås och ersättas med upplösas en matrisliknande där en funktionell organisation uppdelning mellan administration och

forskningsledning, respektive

grundläggande och uppdragsmässig forskning görs.

När det till sist ALCs diskuteras två gäller fiansiering principmodeller. Den ena motsvarar i stort sett nuvarande förhållande, medan den andra ett där institutet utgör förslag dels erhåller en av fasta resurser och ett

basfinansiering visst

antal fasta och därutöver en forskartjänster projektram som söks externt i konkurrens med i första han andra, ur

Arbetsmiljöfonden.

Förslaget pläderar för den andra som anses sundare lösningen, från en rad men att denna utgångspunkter, säger samtidigt då måste vara förenad med en från långsiktig garanti statsmakten att institutet kan klara av sin fasta organisation och sina långsiktiga programåtaganden. Basanslagsbehovet uppskattas till ca 25 Mkr.

3.3 Arbetsmiljöinstitutet

3.3.1 Bakgrund och tillkomst

År 1938 inrättades Statens institut för folkhälsan i Solna. Dess

blev den första samlade satsningen yrkeshygieniska avdelning

arbetsmedicin och industriell i på hygien Sverige.

På 1940-talet kom arbetsfysiologiska och ergonomiska aktiviteter och 1955 Institutet.

igång skapades Arbetsfysiologiska I slutet av f kom första yrkesmedicinska

yrtiotalet Sveriges klinik och en för

ungefär samtidigt öppnades mottagning

Båda klinikerna vid Karolinska yrkessjukdomar. placerades sjukhuset.

Nästa steg blev att den yrkeshygieniska avdelningen vid Statens institutet för folkhälsan och Arbetsfysiologiska Institutet sammanfördes till ett arbetsmedicinskt institut.

nytt Dit fördes också den vetenskapliga motsvarigehten till de kliniska verksamheterna på Karolinska institutet i form av yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheter. När arbetsmedicinska institutet tillkom arbetade totalt ca 60 personer där.

År 1972 slogs arbetsmedicinska institutet ihop med arbetarskyddsstyrelsen och blev dess arbetsmedicinska avdelning, senare kallad forskningsavdelningen. År 1974

öppnade forskningsavdelningen en filial i Umeå. Ca 120 personer arbetade då med forskning. lokaler

Forskningsavdelningens var vid denna tidpunkt ca tio olika ställen i

belägna på Stockholm och Solna men sammanfördes 1979 i nya lokaler för verksamheten både i Solna och Umeå.

I 1987 från arbetar-

juli skiljdes forskningsavdelningen

skyddsstyrelsen. Det nya institutet har 400 av

knappt anställda, vilka 330 arbetar med är där-

forskning. Arbetsmiljöinstitutet med landets största samlade resurs för

arbetsmiljöforskning.

3.3.2 Verksamhet och ekonomi

När bildades skildes

Arbetsmiljöinstitutet forskningsavdelningen, biblioteket och den del av som

utbildningsenheten handhar från Det

extemutbildning Arbetarskyddsstyrelsen.

nya institutet fick även vissa för administration

nya tjänster och information.

Arbetsmiljöinstitutet och har dock

Arbetarskyddsstyrelsen

vissa basfunktioner Det

gemensamt. gäller t.ex. lokaler, ekonomi- och samt kontors-

personaladministration drift och ADB-stöd. Även andra funktioner delades

tidigare mellan men har senare skilts åt.

myndigheterna

Institutet består av 22 samt enheter för

forskningsenheter,

utbildning, information, bibliotek och administration. Central service och ADB institutet av ASS. Institutet

köper är geografiskt i två delar, en i Solna och en i Umeå.

uppdelat 1988/89 fanns 385 anställda.

Institutets styrelse har 19 ledamöter, av vilka 5 är externa representanter för forskarsamhället. Institutet leds av en föreståndare som dessutom har det

yttersta vetenskapliga ledarskapet.

De 22 leds av

forskningsenhetema enhetschefer, av vilka

flertalet är verkar 24

professorer. Sammanlagt professorer vid institutet. Det antalet enhetschefer

sammanlagda och personal med till

forskarutbildning uppgår ca 70 personer.

Antalet doktorander var 55 st under 1988/89. Doktorandema kommer från olika institutioner, framför allt från Karolinska Institutet (KI) men också från andra håll runt om i landet, tex Umeå, Lund och Sedan 1966 har 60

Göteborg. avhandlingar

fram, och sedan 80-talets har i 5-6

lagts början genomsnitt

avhandlingar presenterats per år.

Enheternas har stor i alla frå-

forskningsledare självständighet

gor som rör enhetens forskning. Driftmedlen är kopplade till så att enheterna får resurser i

tidigare produktion förhållande till produktionen föregående år. Fördelningen

sker med till ett poängsystem, där produktionen

hänsyn slags

i olika avseenden. är enkel -

poängsätts Principen mycket ju

fler desto mer pengar det året.

poäng, följande

Tabell 3. Resursemas (Mkr) olika delar av

fördelning på

verksamheten, budgetårenl986/87, 1987/88 och 1988/89 (från

Hur institutets kostnader fördelades olika på utgiftsposter

under verkamhetsåret 1988/89 av tabell som framgår 3, även

innehåller jämförelser med de två årens utfall. föregående

Institutets samlade inkomster under till uppgick 1988/89 154,9

Mkr, varav totalt till Mkr statsanslagen uppgick 79,2 (51%),

ur av medel Arbetsmiljöfonden regeringen anvisade till 48,7

Mkr ur sökta och (31%), Arbetsmiljöfonden beviljade externa

projektmedel till 17,2 Mkr till (11%), uppdragsintäcktema 6,7

Mkr samt för information ur (4%) bidraget fonden för

arbetsmiljöförbättringar till 2,3 Mkr (1,5

%).

Under1988/89 pågick ca 250 de flesta i samarbete projekt,

inom institutet eller med universitet och högskolor, yrkesme-

dicinska kliniker, m.fl. Mer än 400 företagshälsovården

skrifter publicerades under samma period.

Arbetsmiljöinstitutet bedriver omfattande av olika utbildning

nyckelkategorier i t ex för arbetsmiljöarbetet, företagshäls-

vårdens personal och av Under skyddsombud. 1988/89

genomfördes sammanlagt drygt 24.000

utbildningsdagar.

Informationsenheten arbetade mest med traditio-

inledningsvis

nella men har under de senaste åren

forskningsrapporter lagt

upp ett program för att till en

sprida forskningen bredare

krets. Detta har bl a skett en genom speciell bilaga i tidningen

Arbetarskydd. Institutet ger sedan den 1 1988 ut juli rapport-

serierna Arbete och Hälsa, och

Undersöknings- Utbildningsrapporter. Vidare arbetar man med för

underlag

föreskrifter och insatser för att föra

standardiseringsarbeten,

över metoder och teknik till FHV, yrkesmedicinska kliniker,

produktionspalnerare m fl. Också en ökad

satsning på

konferenser, utbildning, m m kan

läromedelsframställning

märkas.

Institutet samarbetar med inom några systerorganisationer och USA. Institutet medverkar också i olika Europa internationella metod- och samt standardiseringsgrupper WHOs IARC. Ett samarbete har cancerforskningscentral inletts med NIOSH i USA för att ta fram kriteriedokument om kemiska ämnen.

Biblioteket som har 10 anställda är ett s k anvisningsbibliotek, vilket innebär att det är att hålla en viss bredd. skyldigt Biblioteket också ASS, YI och andra i landet. betjänar är förhållandevis bred men Tidskriftsprenumerationen kan inte täcka in alla relevanta delområden. naturligtvis

- ARAMIS - Biblioteket hade också en databas tidigare tillsammans med naturvårdsverket (SNV) och ALC, som innehöll allt som hade inom dessa tre publicerats men det har nu för institutets del forskningsorganisationer, lösts Nu är i stället denna del i KIs MIC som upp. integrerad är över hela världen. tillgänglig

Forskningsprofil Den som finns och inom tid gäller kompetens idag överskådlig de ämnesområdena: vetenskapliga

* psykologi * fysiologi * kemi * medicin * teknik * toxikologi

De olika är indelade efter dessa kompetenforskningsblocken sområden.

bedrivs inom olika prioriterade problemom- Forskningen råden, vilka i huvudsak har varit aktuella sedan 1983. De prioriterade forskningsområdena är belastningssjukdomar; ny teknik; genetiska skador, forsterskador och

lungsjukdomar; cancer; hudsjukdomar; eletromagnetiska riskfaktorer;

elimination och utöver dessa redovisas olycksfall; prevention. forskningen även inom områdena kemiska och

samt fysikaliska hälsorisker. mikrobiologiska

Hur institutet fördelar resurserna över dessa prioriterade områden kan utläsas ur tabell 4, som väl speglar vad som redan

Tabell 5. av direkta (Mkr) på

Fördelning forskningskostnader

områden 1986/87, 1987/88 och 1988/89 (från prioriterade

4-10-0785 Arbetslivsforskning

har i samband med tidigare sagts Arbetsmiljöfondens till institutet. har en fast projektanslag Arbetsmiljöinstitutet inriktning och uppvisar tendenser till större ej några tydliga omorienteringar.

Under budgetåret 1989/90 har från på tydliga anvisningar regeringen tillkommit tre områden: God nyaprioriterade 1) arbetsmiljö för 2) God för äldre och ungdomar, arbetsmiljö 3) sjukvårdens arbetsmiljö.

Institutets att olika personalsammansättning gör problem borde kunna kan En närmare angripas tvärvetenskapligt. granskning av projekten vid Arbetsmiljlinstitutet tyder emellertid att sådana samarbeten trots allt är relativt få, på och sträcker bara i över de lite mer sig undantagsfall väsenskilda I detta avseende har inte disciplingränsema. Arbetsmiljöinstitutet lyckats bättre än vad man har vid gjort ALC.

4. och

Överväganden förslag

Utredningens förslag koncentreras till rörande frågor Arbetsmarknadsdepartementets omedelbara ansvarsområde, Arbetsmiljöfondens övergripande roll som

prioriteringsorgan

och finansiär samt som behandlar Arbetsfrågor primärt miljöinstitutet och Arbetslivscentrum. I med enlighet direktivet läggs förslagen inom den ekonomiska ram som för närvarande gäller, varför de kort sikt främst innebär ompå prioriteringar samt förändringar i nuvarande systems organisation. vill dock fram Utredningen inledningsvis, lägga några övergripande synpunkter och som överväganden, bakgrund till och ett stöd för de mer beskrivna som detaljerade åtgärder därefter föreslås.

använder i likhet med direktiven ar- Utredningen begreppet

som ett för arbetsvetenskaplig betslivsforskning samlingsnamn forskning, arbetsmiljöforskning, arbetsmedicinsk forskning m.m.

4.1¶Övergripande slutsatser

Vad den ekonomin har arbetslivsforsk-

gäller övergripande

haft en real tillväxt sedan mitten av l970-talet. Detta ningen

även av och information till förvärvsarbegäller utbildning tande. Som av avsnitt den reala vo-

framgått tidigare hänger

till största delen samman med ökningen av lymökningen

Under de senaste åren har Arbetsmiljöfondens satsningar. också ökat från andra främst

engagemanget sektorsorgan, STU.

Att också i fasta förmått bevara el-

Arbetsmiljöfonden priser ler t o m öka sina FoU-insatser har främst berott att den

på ökade via tillfört fon-

sysselsättningen arbetarskyddsavgiften den reala samt stabila finansiella intäckter

inkomstökningar på från av medel för andra ändamål än FoU och

förvaltningen på strategiskt riktiga fondavsättningar.

om arbetslivet i vid samt de sätt vilka Kunskaper mening, på dessa och har en för

sprids tillämpas, avgörande betydelse samhällets Ett i vidaste gott ar-

välfärdsutveckling. mening betsliv där människor tillfredställelse, mot

upplever skyddas

hälsorisker och och stimuleras att göra förslitning, olycksfall

arbetsinsatser är ett medel för att uppnå engagerade strategiskt en rad samhällsmål. att förverkliga

prioriterade Möjligheterna en rad centrala hälso-, rätts-, arbetsmarknads-, so-

närings-, cial- och ekonomiskt ambitioner är till stora delar

politiska beroende av hur väl vi åstadkomma detta arbets-

lyckas goda

liv, samt ett väl mellan människor, tekno-

fungerande samspel

och ekonomi. logi

Jämfört med de sammantagna resurser som satsas

på produktoch FoU är insatsen för arbetslivsforsk-

produktionsteknisk ningen blygsam. I stort är av arbetsvillkoren och

utvecklingen arbetslivet beoende av den kommersiellt inriktade tekniska utvecklingen. Det är mycket tillfredställande att organ som

Styrelsen för teknisk (STU),

utveckling Byggforskningsrådet (BFR) m fl stödjer FoU i till

arbetsvetenskaplig anslutning sina ordinarie l kvarstår dock

kunskapsdomäner. grunden obalansen mellan de båda av FoU.

typema

finner det motiverat att Utredningen kunskapsutvecklingen på detta område sikt ges ett ännu större ekonomiskt

på utrymme samt att de tillämpningsinriktade grenarna förs närmre den tekniska forskningen. En rimlig är att de arbets-

utveckling och i finansierad

arbetsmiljörelaterade inslagen offentligt teknisk FoU ökar, både som ett till och i samar-

komplement bete med insatser.

Arbetsmiljöfondens

Kostnaderna för utebliven a att människors

produktion p g kapacitet och inte tas tillvara är

naturliga vilja givetvis omöjliga att kvantifiera. Allt talar dock för att det handlar om betydande Vad kostnader som mer kan

belopp. gäller tydligt

med villkoren i arbetslivet det dock att dra en förknippas går del slutsatser. En av det svenska frånvaro -

minskning genomsnittet med en dag skulle reducera samhällets kostnader ca l Mdr kr

årligen.

En annan är hur väl olika delområden

aspekt på resursfrågan är företräddda inom den basfinansierade universitets- och högskoleforskningen, d v s hur stor andel av

fakultetsanslagen som går till arbetslivsrelaterad främst i form av

forskning,

forskartjänster. Samma analys kan göras av forskningsrådens tjänsteprogram.

En som låtit visar bl a

kartläggning utredningen genomföra att ett fåtal är formulerade inom kunskapsdo-

professurer mäner som berör människors villkor och förhållan-

primärt den i arbetslivet. omvandlingar av

Indragningar respektive

i samband med har under senare år professurer återtillsättning som i en för området ogynnsam Vidare är

regel gått riktning.

av de som finns över arbetslivets fördelningen professurer

skev. Flertalet många forskningsområden alltjämt tjänster

den akademiska historiska utvecklingen på området speglar genom att de till inom medicin, fysio-

anknyter baskunskaper

kemi samt mät- och eliminationstekniskt orienterad arlogi,

finner det främst motiverat att betsmiljöteknik. Utredningen de och for-

beteendevetenskapliga arbetspsykologiska högre

utökas. Vid större bör utskartjänstema varje högskola enligt

finnas med denna huvudinredningens mening, professurer riktning.

Vad universitetens och mellan- och dok-

gäller högskolornas torandtjänster har endast ett fåtal en arbetslivsinrikt-

tydlig

Detta såväl basfinansierade som forskning. gäller tjänster

tjänster. Bristen är särskilt ningsrådens på doktorandtjänster problematiskt med tanke behoven av

på långsiktig förnyelse och en breddning av rekryteringsbasen. Bristen på fasta resurser för denna vid universitet och högskolor kan

forskning också illustreras med enkätsvaren. Av denna bl a att

framgår enast ett fåtal var fakultetsfinansierade och hade en fast tjänst vid universitetet eller kanske flertalet

högskolan. Många, (professorema bedriver dessutom sin arbetslivs-

undantagna),

vid sidan om den ordinarie inte sällan unforskning tjänsten, der med stöd av extema

tjänstledighet projektanslag.

konstaterar att arbetslivet, är Utredningen sammanfattningsvis ett svagt tema i den basfinansierade universitets- och

högskoleforskningen. Rekryterings- och karriärtjänster saknas nästan helt. är i försumbara.

Forskningsrådens bidrag sammanhanget Mot den är det inte svårt att finna

bakgrunden tunga argument för att förstärka resurserna för

arbetslivsvetenskaplig FoU. Detta bör ske på flera olika samverkande sätt. Utredningen anser att mångfalden när det gäller initiering, finansiering och genomförande av arbetslivsforskning bör stimuleras Inte minst ur är det

ytterligare. volymsynpunkt gynnsamt om fler aktörer stora området.

gör och nya insatser på

Sektorsforskningen syftar till att lösa

viktiga samhällsproblem. Så gott som alla samhällets är

problem emellertid sammansatta och kräver följdaktligen en

mångsidig problemlösningsstrategi. I ett forskningsperspektiv är arbetslivets närmast tvärsektoriella . För närvarande

problem

dock inte detta faktum i avspeglar sig tillräckligt mycket arbetslivsforskningens organisation, övergripande prioriteringar och med andra samhällssektorers FoU

samspel

Ett för detta är den förhärskande bristen

uttryck problem på tvärvetenskapligt samarbete, särskilt över gränsen mellan tekniska och

humanistisk-samhällsvetenskapliga discipliner.

Denna brist även vid institutioner som till att

föreligger syftar åstadkomma sådan samverkan. Både Arbetslivscentrum och Arbetsmiljöinstitutet är institut där denna strävan i

exempel på riktning mot tvärvetenskapligt sammarbete inte i en-

fullföljts lighet med ursprungliga intentioner. Orsakerna till detta förhållande är ambitioner i denna

många. Forskningspolitiska

har dock inte saknats. Däremot har de riktning forsknings

- ekonomiska och politiska styrrnedlen organisatoriska inte kunnat effektivt för att en ökad

utnyttjats tillräckligt uppnå samverkan mellan om-

discipliner på arbetslivsforskningens

råde. Den senaste är

forskningspolitiska propositionen mycket

beträffande samverkan mellan olika teknologiska deltydlig områden och den presenterar en rad förslag, som bl a inkluderar olika incitament för en sådan samverkan. Utredningen finner det att en utifrån

angeläget framåtsyftande behandling

utgångspunkter återfinns i nästa arbetslivsforskningamas

proposition, utifrån den analys och de forskningspolitiska

som bl a presenteras i denna utredning. förslaga

4.1.1 Arbetslivets forskningsresurser

Nedanstående övergripande förslag utgör en sammanfattning av hittills anförda och slutsatser. som

synpunkter Förslag mera avser i det

specifikt Arbetsmiljöfonden preciseras föjande förslagsavsnittet.

föreslår att arbetslivsforskningens samlade sek- Utredningen toriella resurser på sikt förstärks, genom att man stimulerar olika forskningsfinansiärer såsom STU, Byggforskningsrådet och forskningsråden till ökade insatser på området liksom till ett ökat samarbete med Arbetsmiljöfonden.

att Arbetsmiljöfondens finansieringsystem bibehålls samtidigt som fonden,inom ramen för den nya instruktion som föreslås i ett senare avsnitt, erhåller större befogenheter att på 3årsbasis prioritera mellan FoU och övriga utgiftsposter, liksom att en ökande andel av en framtida tillväxt av fondens medel kan till FoU

gå

Arbetslivsforskningens ställning och rekryteringsbas vid universitet och högskolor måste kraftigt förstärkas, både på kort och lång sikt. Utredningen föreslår att detta sker längs olika vägar. Regeringen bör överväga följande övergripande förslag.

o att

Arbetsmiljöfonden åläggs upprätta en särskild plan (insatsområde) för vid universitet och

långsiktiga satsningar högskolor. I syfte att stimulera fonden till

långsiktigt engagemang bör särskilt och

lyckade strategiskt riktiga satsningar kunna av och tas om hand inom ramen för universite-

lyftas tets/högskolans basbudget. I normalfallet bör Arbetsmiljöfondens stöd vid

långsiktiga universitets-/högskoleinstitutioner inte sträcka än tre d v s 9 år. På

sig längre planperioder, högst vissa områden framstår det som att

rimligt Arbetsmiljöfondens medel används för ännu att

längre satsningar genom medel specialdestineras för sådana ändamål.

- Som ett led i en offensiv och

viktigt långsiktig satsning på arbetslivsforskningen vid universitet och bör

högskolor

till och inom tillgången professurer forskarassistenttjänster området ses över. Sådana saknas i första hand inom

tjänster det området vid

humanistiskt-samhällsvetenskapliga universiteten i Umeå, och Lund, samt mer

Uppsala, Göteborg

vid de tekniska generellt högskolornas produktionstekniskt och inriktade institutionerna. Beträffande de

datavetenskapligt senare bör inrättandet av orienterade

humanvetenskapligt tjänster övervägas. Vid de tekniska högskolorna har de arbetsvenskapliga /arbetsmiljötekniska tjänsterna som en

regel primär inriktning mot kemiska, fysikaliska och

ergonomiska problemområden. Inrättandet av nya bör sålunda ges

tjänster en annan inriktning. Idag är behoven störst beträffande

frågor som rör mellan teknik och metoder för

samspelet ny nya framställning av varor och tjänster samt arbetsinnehåll, arbetsorganisation och

lärande/kompetensutveckling.

Enligt utredningens måste ett lO-tal sådana in-

mening tjänster sättas under den kommande för att förstärka

tioårsperioden den mer grundläggande kunskapsutvecklingen området.

på Det särskilda program som fram föreslås för

längre

Arbetsmiljöfondens vidkommande bör kunna utgöra en inledning på en sådan utveckling.

Utredningen förordar att långsiktiga strategiska överenskommelser sker mellan Arbetsmiljöfonden och olilka universitet, samt att det i forskningspropositionema övervägs om tjänsterna fortsättningsvis skall kunna ingå i den ordinarie högskolefinansieringen. I detta kan det även vara

sammanhang aktuellt att medel och specialdefinieras från fondens

särskiljs

till med speciell arbetsanslag långsiktiga högskolesatsningar livsinriktning.

- av forskare till arbetslivsområdet är

Rekrytering nya avgörande både för områdets och för en av

förnyelse fördjupning

i första hand befintliga kunskaper. Rekryteringstjänster,

och är den naforskningsassistenttjänster doktorandtjänster,

och i avseenden bästa till en forskarturliga många ingången karriär. saknas nästan helt inom områ-

Idag doktorandtjänster det, som inrättandet av

samtidigt tidsbegränsade assistenttjänster har försvårats p g a unversitetens restriktioner

skärpta avseende sådana Mot denna fö-

anställningsforrner. bakgrund reslår utredningen att ett IO-tal ordinarie doktorandtjänster inrättas under kommande tioårsperiod. Dessa bör ges samma inriktning som de seniorforskartjänster som föreslås under föregående Dessutom bör i ökande

punkt. Arbetsmiljöfonden utsträckning kunna inrätta egna doktorandtjänster i med

linje fondens egna

prioriteringar.

4.1.2 Sektoriell FoU och

universitet/högskolor

Integreringen mellan och den basfinansie-

sektorsforskningen rade vid universitet och kännetecknas

forskningen högskolor av en rad brister. Problemen beror delvis oklarheter och

på brist på tydliga beträffande inrät-

principer kostnadstäckning,

tande av sektoriellt finansierade vilka avtalsformer tjänster som är möjliga, mm. Sektorsorganen är av skäl naturliga tveksamma att långsiktigt binda upp stora resurser vilket skulle begränsa det egna utrymmet för och prioritering styrning. För är det arbetslivsforskningens utveckling samtidigt att en samverkan kan ututomordentligt väsentligt långsiktig vecklas.

I krav regeringens forskningspolitiska proposition uttrycks på ökad och stöd till universitet och långsiktighet vidgat högskolor från sida. ställer bakom sektorsorganens Utredningen sig en sådan under att detta inriktning förutsättning långsiktigt kan stärka Ett arbetslivforskningens ställning. vidgat engagemang vid universitet och högskolor måste emellertid bygga på en i intresse liksom för ömsesidighet på alla parter godtagbara former.

4.1.3 Arbetslivsfrågornas vid högskolan ställning

Det är av central för ett utveckbetydelse kunskapsområdes ling som vetenskap liksom för dess för samhällsutbetydelse vecklingen att det förmår attrahera nya forskare samt att dess förs in i olika är kunskaper utbildningssammanhang. Idag emellertid de i arbetslivsvetenskapliga inslagen utbildningen av med avseende arbetslivets ,dvs nyckelgrupper på utveckling tekniker, ekonomer, personaladministratörer och utbildare, ytterst begränsade. För gymnasieekonomers och gymnasieingenjörers vidkommande saknas de helt. Detsamma i gäller grundutbildningen av som läkare, yrkesgrupper sjuksköterskor, psykologer och socionomer.

Även av forskarstuderande med mot rekryteringen inriktning arbetslivets problem har stagnerat. Skälen till detta är säkert många och sammansatta. Den intensiva debatt och det stora re-

fonnintresse som under 1970-talet arbetslivs och ar-

präglade

och som bl a i betsmiljöområdena tog sig uttryck lagreforrner, inrättandet av Arbetarskyddsfonden och Arbetslivscentrum, inrättandet av o s v har fått ge vika för

nya proffesurer idag andra samhällsfrågor.

angelägna

En slutsats är att 1970-talets inte resulterade i en

uppsving

stabil och infrastruktur för artillräckligt ämnesintegrerad

varken vid universitetens fakulteter eller betslivsforskning, vid de tekniska arbetsvetenskapliga institutioner.

högskolornas Koncentrationen av avsevärda resurser till två stora institutioner har inte heller haft en stimulerande effekt för

tillräckligt att ett sätt garantera återväxten av yngre for-

på avgörande skare inom området. ställning inom uni-

Arbetslivsfrågomas versitens och högskolornas yrkesinriktade utbildningsväsende liksom en av hur denna sikt borde förstärkas, ligger

analys på utanför och kommer istället att

utredningens uppdrag behandlas i betänkande.

Arbetsmiljökommissionens

anser likväl att kunskapsområdets utveckling och Utredningen

förgrening ut i samhällets beslutsprofördjupning respektive cesser är relaterade till det som råder mellan forskning

utbyte och som för övrigt gäller alla akademiska

utbildning, något

Inte desto mindre förtjänar det att påpekas kunskapsområden. att arbetslivs- och fortfarande i stor

arbetsmiljöperspektiven

står utanför systemet för akademisk grundutbildutsträckning

trots ett realt nettotillskott av främst sektorsmedel ning årligt till områdets FoU sedan mitten av l970-talet.

Om genom olika fick större ge-

arbetslivsfrågorna åtgärder

i akademiska liksom i omfattande nomslag yrkesutbildningar

skulle flera effekter erhållas påbyggnadsutbildningar positiva för vidkommande:

arbetslivsforskningens

l. Forskar- och lärarrekryteringen till området skulle stärkas kvantitativt. Området skulle vinna i status och at-

därigenom trahera en större andel av de studerande.

2. val av och

Arbetslivsforskningens problem angreppssätt skulle harrnoniera med arbetslivets behov av

problemorienterade kunskaper liksom med hur dessa behov förändras i takt med samhällets och vilken huvudsak

näringslivets utveckling, styrs av andra faktorer. Detta nära samband saknas vil-

idag, ket bl a annat avspeglas i en tendens till beträf-

eftersläpning fande vilka fenomen i som studeras.

arbets-/näringslivet Härigenom skulle relevans förstärkas.

arbetslivsforskningens

3. Som en följd av ovanstående skulle chanserna öka

förslag, att arbetslivsforskningens resultat når välutbildade

nyckelgrupper

4.1.4 Arbetsmarknadsepartementets roll

Flera av de som för

problem gäller arbetslivsforskningen

med brist för sammanhänger på övergripande prioriteringar hela fältet, i arbetslivs- och

på långsiktig forskningspolitik arbetsmiljöfrågor samt på samordning med universitets- och högskoleväsendet.

Utredningen anser därför att departemetet i framtiden bör

ges en mer framträdande roll när det av ar-

gäller utvecklingen

i ett betslivsforskningen långsiktig perspektiv.

I att stärka

syftet arbetslivsforskningens forskningspolitiska roll föreslår vidare att

utredningen Arbetsmarknadsdepartementes resurser för av som rör forsk-

handläggning frågor,

och arbetslivs-, arbetsmarkning, utveckling utbildning på

nads- och det arbetsrättsliga omrâdet, förstärks. Härigenom ökar departementets förutsättningar

att bereda i den forskningspolitiska

forskningsfrâgor

behandla sektorsinstitutens anslagsframställningar processen, samt Arbetsmiljöfondens verksamhetsplaner

att vara till fonden och instituten,

sakkunnig diskussionspart vara i de olika

representerad styrelserna

att verka för med

samordning Utbildningsdeparte-

mentet/UHÄ, och

övriga departements forskningsenheter Statsrådsberedningen

att mera omfattande kontakter med forskarsamhällets

upprätta

och akademier, samt organistaioner

att upprätta aktiva kontakter med arbetsmarknadens parter.

Genomförandet av flera av utredningens förslag rörande

och instituten är i viss mån beroende av att Arbetsmiljöfonden dessa får en mera framträdande i

frågor plats departementsorganisationen.

4.1.5

Sammanfattning

Utredningen konstaterar att arbetslivet är ett tema i den svagt basfinansierade universitets och

högskoleforskningen.

Utredningen föreslår därför

att samlade sektoriella resurser sikt arbetslivforskningen på förstärks genom

att olika såsom forskningsfinansiärer STU, Byggforskningsrådet och stimuleras till ökade insatser forskningsråden på området tillsammans med Arbetsmiljöfonden

att nuvarande bibe- Arbetsmiljöfondens finansieringssystem hålls som fonden inom ramen för en instruktion samtidigt ny erhåller ökade att treårsbasis befogenheter på prioritera mellan FoU och annan verksamhet.

Utredningen anser att det är en för arbetsavgörande fråga livsforskningens kvantitativa och kvalitativa att ett utveckling väl fungerande kan komma till stånd med universitesamspel ten och högskolorna. Den bör vara att långsiktiga strategin den av som gren sektorsforskningen arbetslivsforskningen representerar kan utvecklas i harmoni med de omfattande resurser som finns vid Denna samverkan är av vihögskolorna. talt intresse, såväl för att åstadkomma en

kvalitetsutveckling

av som för att dess resultat kan

arbetslivsforskningen,

nämnare knytas till

högskoleutbildningen.

Utredningen föreslår därför

att Arbetsmiljöfonden att en särskild för åläggs upprätta plan långsiktiga och vid universitet och strategiska satsningar högskolor,

att dessa i skall sträcka över

långsiktiga satsningar princip sig tre planperioder, d v s 9 år, och i enstaka fall ännu längre,

att kan av

Arbetsmiljöfondens långsiktiga satsningar lyftas successivt att det bereds i den oridinarie

genom utrymme högskolefinansieringen eller genom att särskilda medel specialdestineras och ur för mera per-

särskiljs Arbetsmiljöfonden manenta högskolesatsningar, samt

att dessa i samband med utarbetan-

frågor prövas fortlöpande det av de återkommande forskningspolitiska propositionema.

föreslår inom ramen för en långsiktig plan Utredningen

att det kommer till stånd ett ökat antal forsk-

professurer,

samt med arbetslivsinriktning, ningstjänster doktorandtjänster främst inom det området. Sammantaget

beteendevetenskapliga föreslås ca 10 nya och seniora

professurer forskartjänster under den närmsta samt ca 10 dokto-

10-årsperioden, randtjänster.

föreslår till sist Utredningen

att resurser för handläggning

arbetsmarknadsdepartementets av forskningsfrägor förstärks i syfte att bevaka övergripande frågor av vitalt intresse för arbetslivsforskningens långsiktiga utveckling.

4.2

Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden har som omnämnts i det

föregående fyra huvudsakliga arbetsuppgifter

- finansiär

och programorgan för FoU och

utbildning/infonnation - medelsförvaltare -

informationsspridare och inforrnationsförrnedlare - huvudman för

egna program och

projekt.

Utredningen anser att fondens och arbetsformer

inriktning bör en delvis annorlunda inför framtiden. De

ges utformning olika har sammanfallande

bidragsformema långsiktigt syften, d v s att utvinna och i överföra för ett

tillämpning kunskaper bättre arbetsliv. Med nu kan fonden emel-

gällande ordning lertid inte besluta över sina medel inom ramen för en sammahållen och

uppföljnings- redovisningsbar prioritering.

Utredningen anser att och an-

Arbetsmiljöfondens kompetenssvarsområde bör fastställas och att detta bör

i ny ordning gälla för fondens anser utred-

samtliga uppgifter. Samtidigt ningen att merparten av de olika av som

typerna bidrag idag utgår från fonden bör kvar under dess ansvar eftersom

ligga kunskap, och led i

kunskapsspridning förändring utgör viktiga samma process och därför bör samordnas inom ramen för samma strategiska

planering.

När det i anvisade medel till

gäller regeringsbeslut Arbetsmiljöinstitutet, respektive Arbetslivscentrum är

frågan något mer anser emellertid att

komplicerad. Utredningen även dessa medel bör fondens

prövas gentemot övriga priori-

och i större än sökas i konkurrens teringar utsträckning idag med andra sökande.

föreslår Utredningen

att mera fastställer Arbetsmiljöfondens

regeringen entydigt

och ansvarsområde så att fonden, dels får ett kompetens

ansvar att svensk arbetlivstydligt övergripande följa

dels får ett för samtliga medel forskning, uppföljningsansvar som fonden förvaltar och fördelar.

att Arbetslivscentrums an-

Arbetsmiljöinstitutets respektive

till remitteras till Arbetsslagsframställningar regeringen

för och ett sätt och vid miljöfonden granskning yttrande, på en som det för fonden att avge synpunk-

tidpunkt, gör möjligt ter inför regeringens beslut.

Dessa bildar och ramförutsättningar för

förslag utgångspunkt de följande förslagskapitlen gällande Arbetsmiljöfonden.

4.2.1 Fondens och kansli

styrelse, ledning

Som redan har framhållits är fondens instruktion liksom hu-

i dess fortfarande till de urvuddragen organisation anpassade

fonden fick vid starten för snart 20 år sprungliga uppgifter sedan. karaktär och har emellertid för-

Uppgiftemas omfång ändrats avsevärt under de åren. anser

gångna Utredningen därför att mellan och kansliets led-

rollfördelningen styrelsen

och liksom bör anpassas ning handläggare beslutsordningen till de uppgifter fonden har idag.

förordar en som betonar styrelsens Utredningen utveckling roll beträffande och övergripande prioriteringar

långsiktiga samt beslut, och som följdaktligen nedtonar sty-

principiella relsens engagemang i rutinärenden och enskilda bi-

löpande

I med samma strävan bör kansliet och dragsärenden. enlighet

dess ges ökade att fatta beslut och ta iniledning befogenheter tiativ inom ramen för styrelsens prioriteringsramar.

En sådan av ansvar och till omfördelning befogenheter syftar att stärka till och styrelsens möjligheter långsiktig strategisk planering, baserad och på översiktliga behovsprövande prioriteringsdokument. Utredningen anser att en del problem när det

gäller arbetslivs-/miljöforskningens organisation, status,

kvalitet och relevans samman med bristen hänger på långsiktiga beslut och ett konsekvent ansvar. genomfört övergripande

Samtidigt som det rådande försvårar systemet styrelsens långsiktiga prioriteringar begränsar det kansliets utrymme för initiativ, och till koncentration ledning förmåga på väsentliga frågor. Översikter beträffande och kunskapslägen kunskapsbehov liksom inte heller i utvärderingar ingår regelmässigt de som En avsevärd del av prioriteringsunderlag upprättas. kansliets tas istället i för beredhandläggarresurser anspråk ning av enskilda bidragsärenden inför beslut. styrelsens

Utredningen drar därför slutsatsen att varken eller styrelsen kansliorganisationen idag har de roller och ansvarsområden som är i förhållande till fondens samt att de optimala syften, var för saknar de instrument som krävs för dessa roller sig och ansvarsområden. till att kor- Utredningens förslag syftar detta förhållande. rigera

Den nu instruktionen och är som regällande arbetsordningen dan framhållits utformade med i fondens första utgångspunkt grunddokument (prop 1971:22). Denna i korthet ut att gick på

fondens verksamhet skulle av en styras partssammansatt styrelse med att fördela medel och att huvudsaklig uppgift

- skulle styrelsen biträdas av ett kansli som skulle ledas av en

kvaliñcerad föreståndare och där administrationen skulle

utformas efter mönster av de statliga forskningsråden.

I termer av och kom dessa ut-

ansvarsfördelning beslutsgång

att först resultera i en Organisationsform där gångspunkter

hade att besluta i alla utom i de där styrelsen frågor beslutsrätten i särskild hade till nivå.

ordning delegerats lägre Ordföranden var både reell och fonnell chef för fonden, medan kansliet främst ett serviceorgan åt styrelsen.

utgjorde

som den beskrivits ovan, medförde dock att Utvecklingen, vissa så För närvarande gäller

ändringar småningom gjordes. att beslutar över 500 000

styrelsen i alla nya bidragsärenden, kr samt i alla beslutar också i alla

avslagsärenden. Styrelsen ärenden som av fondens medel liksom

gäller användningen beträffande fondens program. Vidare beslutar sty-

långsiktiga relsen om av vissa samt besvarar alla re-

tillsättning tjänster misser och skrivelser till I vissa fall har styrel-

departementet. sen i realiteten beslutsrätt till direktören vad gäller

delegerat beslut som fattas inom program, inforrnationsärenden samt vissa administrativa ärenden. Inom vissa ramar kan direktören

sin beslutsrätt vidare. 1981 ändrades kanslichefens delegera titel till direktör och han är sedan dess i realiteten också fondens chef. Direktörens är dock oreglerade och

befogenheter oklara i vissa avseenden.

Trots de kvarstår de grundläg-

genomförda förändringarna

från 1971, och med dessa också de grunläggande dragen

Därför bör ordförandens gande problemen. styrelsens,

direktörens och roll samt myndighetens, kansliorganisationens fondens och beslutsordning ytterligare

organisation övervägas.

Den huvudsakliga strävan bör vara att vidga styrelsearbetets

för och proutrymme policyfrågor (planering, utvärdering

gramsatsningar samt ärenden i av större övrigt principiell

betydelse) och begränsa i enskilda dess engagemang projektä-

renden av karaktär. Detta torde också kansliets löpande gynna

arbete, där av tenderar att beredningen projektärenden idag

tränga undan andra frågor.

Vad beträffar fondens föreslår att den styrelse utredningen

behåller sin nuvarande och sammansättning mandatfördelning

bibehåll.Fondstyre1sens övergripande uppgifter bör främst

vara att fatta beslut i och vari principiella strategiska frågor,

bl a inkluderas

fastställande av och treårig verksamhetsplan budget

beslut om ramprogram ,deras och resurser

inriktning

bidragsärenden av principiell betydelse

- större administrativa frågor, t ex rörande orga-

nisation

tillsättning av vissa tjänster

bidragsnormer och principer

tillsättning av programstyrelser

frågor som hänskjuts tills från den verkställande styrelsen

ledningen

Beträffande den verkställande d v s föledningen, direktören,

reslås gälla

att han inom de ramar som har ansvar och styrelsen anger

befogenhet att fatta beslut samt rätt att denna äger delegera

beslutsrätt till den eller de han finner lämpligt

att han är att hålla underrättad skyldig fortlöpande styrelsen

om aktuella ärenden samt om sina beslut

att han för sådana beslut till som kan förutses ha

upp styrelsen eller få konsekvenser eller innebära större

principiella ekononomiska

åtaganden.

Som en detta sätt, av att styrelsens ansvar i bl a

markering, på

och frågor är meningsprincipiella, strategiska långsiktiga och bör den verkställande och kansliet

verkningsfull ledningen dessutom ett och ansvar vad avser upp-

ges preciserat vidgat rättande av för beslut. Kansliets nuvarande

underlag styrelsens

av enskilda bör förskjutas mot beredningar bidragsärenden framtagande av Översikter, prioriteringsgrundande dokument,

av genomförda planer och program, programutvärderingar

verksamhetsförslag o s v. budgeterade

Det bör fondens verkställande ledning

åligga

att till fram treåriga verksamhetsförslag för

styrelsen lägga alla och som hör till fondens an-

åtaganden bidragsområden svars- och kompetensområde

att framställa dessa planförslag i programbudgeterad form, så att de anger hur planen ska finansieras, hur den kan fördelas över fondens huvudområden, hur medlen bör styras mot särskilda program och samt hur fondens egen verksam-

projekt

och finansieras hetsdisponeras

att ge till hur och

förslag programstyrelser programorganisationer bör inrättas

att att alla institutionella och

ombesörja program, satsningar flertalet större projekt regelmässigt utvärderas, dels ifråga om vetenskaplig kvalitet, dels ifråga om relevans för aktuellt tillämpningsfält/problemområde

att kontinuerligt svara för att kansliets och arorganisation betsförhållanden motsvarar vad som krävs för att genomföra föreslagna planer, och

att därvid särskilt stor vikt vid lägga personalens kompetensutveckling och andra förutsättningar som krävs för att kunna den ska kunna göra arbetsinsatser, samt engagerade

att när så är föreslå avseende befogat, styrelsen ändringar organisation, personal och arbetsuppgifter.

4.2.2 Ett råd vid vetenskapligt Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden saknar råd eller nämnd. vetenskapligt Redan vid fondens bildande man ifrån att utgick flertalet projekt skulle komma att karaktäriseras av kombinationer av vetenskapliga och I den situationen bedömdes tillämpade syften. en nämnd vid sidan av som vetenskaplig styrelsen ohanterligt. Istället bestämdes att skulle vetenprojektärenden bedömas skapligt i att kansliets

kansliberedningen, dels genom handläg-

gare i huvudsak skulle bestå av vetenskapligt meriterade personer, dels att skulle den genom handläggarna komplettera egna med utlåtanden från externa som

bedömningen experter

anlitades för av inkomna ansökvetenskaplig granskning ningar. I realiteten har denna modell också vid tillämpats kansliets hantering av Däremot är det inte

projektansökningar.

helt klart vad som i denna har och beträffråga gällt gäller fande programmens Fonden utövar dessmedelsbeviljande. utom inte motsvarande kvalitets- eller relevanskontroll beträffande andelen av till Arbetslivscentrum bidragen och Arbetsmiljöinstitutet.

Prövning av projektens relevans för

åsyftat tillämpningsfält

eller utövas två dels i problemområde på sätt,

beredningsför-

farandet att som remitteras till genom ansökningarna regel närmast berörda (förbundsnivån), dels arbetsmarknadsparter och av och samhällets represlutligen huvudorganisationemas sentanter i fondens styrelse.

kan variera relativt beroende på Prövningsförfarandet mycket om det avser eller utbildnings/inforrnationsproforskningsjekt.

anser att för vetenskaplig granskning Utredningen systemet och av om medel för forsknings- eller prövning ansökningar bör Det är t ex

utbildnings-linformationsprojekt preciseras.

oklart vilka som eller vilken som ska tillregler gäller praxis vid val av Dessutom är det ofta svårt ämpas remisspersoner. att få utsända remisser, bl a beroende att granrespons på på skarna inte har tid. Försenade eller uteblivna remissvar utgör en för såväl kansliet som för de sökande eftersom belastning de till i väntan nya remiskan ge upphov kraftig tidsspillan på svar. Det händer också att remittering bedöms vetenskaplig som om ett stöd hos nännast beonödig projekt har engagerat rörda intressenter.

När det hur sköts i dessa avseenden är gäller programmen förhållandena än mer diffusa och oreglerade.

I ett litet land som måste man vidare kalkylera med Sverige risken för vid av som det jävsproblem den typ bedömningar är om. Rådande att inlämna ansökningar på fråga praxis, svenska, också sökandet efter icke jäviga specialistbegränsar bedömmare till de nordiska länderna. En lösning kompetenta vore att kräva eventuellt tillhandasammandrag på engelska, hålla medel för Å andra sidan är det tveksamt översättningar. om ett internationellt remitterande av kansliärenden löpande kan snabbt och samt om det är fungera tillräckligt smidigt, att mobilisera incitament för att stimulera möjligt tillräckliga

internationella forskare att medverka i av svenbedömningen ska forskningsprojekt.

Bristande kan även underlavetenskaplig bedömning försvaga get för av ett Den bedömning projekts praktiska betydelse. bedömande forskaren har bl a att hur de granska vetenskapliga intentionerna metodologiskt an till den knyter praktiska verkligheten där finns. Vid val av problemet remissperson bör man därför även från en av dennes förutgå bedömning att mellan och måga analysera kopplingen forskning praktik.

Med utgångspunkt från detta har resonemang utredningen dragit slutsatsen att nuvarande trots remitteringsförfarande sina brister bör behållas som men att det i vissa grundmodell avseenden måste utvecklas och Det är t ex skärpas. naturligt att stipulera ett minsta antal bedömmare samt att mer regelmässigt knyta ett nät av välmeriterade forskare i norövriga diska länder till fonden. måste också i Jävsproblematiken varje enskilt fall bli föremål för en noggrann bedömning. Vidare bör man att remittentemas I överväga höja ersättning. gengäld bör sådan endast utbetalas i sin helhet sedan ersättning granskande forskare avvgivit ett och

noggrant fullständigt

svar.

Utredningen anser sålunda att och rutiner för regler granskning av bör främst vad avser den vetenansökningar skärpas, skapliga bedömningen. Detta förstärkta och mot relevansprövningen bättre balanserade bör i granskningssystem ökande i bör fonden utsträckning tillämpas program. Möjligen till en oberoende forsina program knyta grupp kvalificerade skare som och vetenskaplig gransknings- referensgrupp.

Även om av är både med avseprövning ansökningar viktigt, ende kvalitet och för av förväntad på vetenskaplig bedömning praktisk nytta, anser att olika former av utvärdeutredningen

ringar har större långsiktig betydelse för områdets utveckling och för fondens fortsatta prioriteringar. Härvid bör man skilja mellan två typer av utvärderingar eftersom de leder till separata förslag för fondens vidkommande.

Den ena typen utgörs av särskilt tillsatta utvärderingar av ett

antal eller av ett helt t ex i form begränsat projekt program, av ett särskilt eller i form av en utsedd

projekt speciellt granskningskommitte. En sådan utvärdering kan antingen begränsas till ren kvalitetsgranskning respektive ensidig analys av resultaten i ett eller, vilket på många

tillämpat perspektiv sätt är intressantare, väga samman vetenskapliga och praktiska resultat. Denna typ av utvärderingar kan genomföras relativt snabbt och till rimliga kostnader och kan leverera goda underlag för beställaren.

En annan typ av vetenskaplig utvärdering består i att projektens resultat presenteras och s a s försvaras av forskaren i olika vetenskapliga fora. De närmast liggande är publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter, vilket som in-

regel nebär att presentationen genomgår en ganska hårdför

granskning. Ungefär samma funktion fyller ansökningar om delta-

i internationella konferenser. anser att gande Utredningen

i sådana arbetslivsforskningens representation sammanhang borde vara starkare än vad som är fallet.

idag Arbetsmiljöfonden bör därför i ökande utsträckning fästa avseende vid ansökande forskares meriter i detta hänseende eller erbjuda tydliga incitament för att resultat från fondens projekt

dessa sätt och i forskarsamhället. på tillkännages prövas

är som var- Arbetslivsforskningen regel tillämpningsinriktad för och

primärvetenskapliga grundrapporter populärsammanfattningar ofta och förvän-

utgör projektens prioriterade tade För att det reflekterande efter-

slutprodukt. vetenskapligt arbetet ska kunna komma till stånd måste det ofta över

skjutas

till annan del av arbetstiden, och erhålla stöd från annan finansiär i första hand från närmast

liggande forskningsråd. Utredningen anser att detta är en allvarlig brist som fonden skulle kunna att bättre flera till buds

avhjälpa genom utnyttja stående medel som är och

idag svagt osystematiskt utnyttjade för att ge resultaten från ökat

arbetslivsforskningen genom-

i En särskild för till veslag vetenskapssamhället. post bidrag tenskaplig fördjupning och internationell kan t ex

publicering inrättas och i första hand göras för i an-

tillgänglig ansökning slutning till att ett projekt avslutas. Ofta handlar det om att möjliggöra ytterligare några få månaders arbete i skarven mellan större En annan är att re-

empiriska projekt. möjlighet servera särskilda medel för författande av böcker förenat med möjlighet att erhålla praktisk och ekonomisk vid sökande

hjälp efter ett som är berett att boken.

förlag publicera Ytterligare en möjlighet är att forskares i

premiera tidigare framgångar form av internationell och

nationellvetenskaplig produktion vid bedömning av nya

ansökningar.

Det ovan ska inte tolkas som att

sagda vetenskaplig publicering föreslås ersätta och

projektrapporter populärsamman-

vilka har sin särskilda funktion att Det är fattningar fylla. dock att konstatera att - åtrnins-

viktigt arbetslivsforskningen tone inom vissa områden - är i

svagt representerad vetenskapliga spridningskanaler. Det finns också ett klart samband mellan detta förhållande och områdets vid uni-

svaga ställning versitet och

högskolor.

En annan och hur detta

aspekt på kvalitetsproblemet granskas och hanteras av vilka teoretiska och me-

gäller bedömningen todologiska grundvalar som saknas och hindrar

därigenom fortsatt I mån detta behov av

kunskapsutveckling. någon utgör analys och bedömning

sektorsforskningens grundforskningsproblem.

En av fondens 400

genomgång drygt beviljade projektbesk-

under 1986-89 visar en rivningar perioden betydande svacka vad av resurser för

gäller fördelning grundläggande

med sikte av och förklarande forskning på utveckling begrepp teorier i att öka förståelsen för observerade fenomen och

syfte

associationer. slutsats är att ytliga Utredningens Arbetsmiljöfonden bör öka sina vad den av

ansträngningar gäller typ forskning, som populärt kallas riktad grundforskning på samma konsekventa sätt som idag görs inom sektoriellt finansierad teknisk och FoU. Fonden bör också ta

datavetenskaplig fasta behovet av som större

på forskningsansatser anlägger distans till arbetar med och teo-

problemen, begreppsbildning

bedriver arbetsriutveckling, vetenskapskritiska analyser på livsområdet etc.

För fondens del emellertid också behovet av att nå-

föreligger gorlunda regelbundet kunna belysa kunskapsläget och forsk-

från dessa Ett sätt att åstadningsbehovet utgångspunkter. komma detta är att fram som en särskild

lyfta frågan punkt för av

vetenskapliga utvärderingar genomförda satsningar. Perspektivet måste dock vidgas till att även omfatta

kunskaps-

utanför fondens insatsområden och kunläget egna primära

liksom utanför landets Detta skulle skapsdomäner gränser. kunna ske genom s k, konsensusarbete d v s tillsättande av vetenskapliga kommitteer som osäkra områden får till

på uppgift att komma fram till vad man vet och inte vet och

därigenom vad man behöver ta reda behöver dock

på

Vad kvalitets- och

gäller Arbetsmiljöfondens relevanspröv-

föreslår ningssystem utredningen följande:

- Det nuvarande

dubbelriktade remitteringsförfarandet behålls som för av

grundmodell bedömning bidragsärenden utanför om beslutet ska fattas av den verk-

program,oavsett ställande eller av förstärks

ledningen styrelsen. Systemet ge-

nom att ett minsta antal bedömare i en-

sakkunniga stipuleras lighet med styrelsens beslut. bedömare bör i

Sakkunniga större utsträckning kunna sökas i de nordiska länderna.

övriga Fondens ledning bör söka samarbete med sina

motsvarigheter i dessa länder i att åstadkomma ett samarbete.

syfte ömsesidigt

bör bedömas i Överhuvudtaget jävsproblemet noggrant varje enskilt ärende. liksom andra

Nya ersättningsforrner/-villkor incitament för att stimulera och motivera med-

experternas verkan bör utredas, och utvärderas.

prövas

-

Motsvarande granskningsregler bör för program så

gälla länge inte beslutar om en annan

styrelsen ordning. Programformen medger möjlighet att utse kvalificerade forskare till en och al-

vetenskaplig gransknings- referensgrupp, ternativt till en i En sådan har

plats programstyrelsen. lösning flera fördelar och bör i samband med beslut om

övervägas program.

- större

Program, projekt och institutionella bör

satsningar regelmässigt utvärderas, dels ifråga om kvalitet,

vetenskaplig dels om relevans för aktuellt

ifråga tillämpningsfält/ problemområde. Dessa bör av externa ex-

utvärderingar genomföras pertkommitteer,. varvid man böreftersträva att kvalitets- och relevanskriterier vägs samman inom ramen för samma utvärdering.

- inom

Kunskapsbehoven fondens olika bör

problemområden regelbundet analyseras från ut-

grundläggande vetenskapliga gångspunkter.

Fondens kansli bör och utveckla ett mer

upprätta nyancerat

för av och klassificeringssystem, klassning projektansökningar inrapporterade resultat. Det nuvarande bör dock

systemet behållas, bl a för att en fortsatt statistik i dessa

medge

men i olika avseenden och en kategorier, utvidgas utgöra

för fonden och eventuellt för andra intresserade. kunskapsbas

Fonden bör även att inrätta särskilda stöd för

överväga bidrag till vetenskaplig fördjupning och publicering.

Enligt utredningens bedömning kräver dessa förslag en systematisk och utveckling. Fonden har utan

samordning tvekan behov av och kvalificerat stöd i dessa

långsiktigt

av form för nämnd, med den frågor,dvs någon vetenskaplig roll och de som för

befogenheter gäller forskningsrådens beslutsnämnder, snarare skulle än underlätta

komplicera fondens arbete.

Därför föreslår istället att fonden tillförs ett

utredningen

råd med ansvar för främst vetenskapligt rådgivning,

och handledning,metodutveckling vetenskaplig utvärdering.

Rådets löpande uppgifter bör i huvudsak bestå i att stödja kansliets arbete avseende och av

planering utvärdering FOUverksamheten, sekretariat och

stödja programmens

finna former för samverkan med styrelser, lämpliga FOUinstitutioner av skilda slag inom och utom högskolan, ge råd i som rör m.m.

frågor upprättande kunskapsöversikter

För att ge rådets ledamöter en klar uppfattning ocm sin séroll, sina och sitt ansvar bör rådets roll forrnaliseras.

befogenheter I annat fall blir det sannolikt svårt att engagera kvalificerade och redan upptagna personer för en längre tids arbete av denna karaktär.

Utredningen föreslår

att ett råd inrättas vid med

vetenskapligt Arbetsmiljöfonden representanter för de FoU-områdena inom fondens

viktigaste

verksamhetsfält samt för och för Arbets- Arbetsmiljöinstitutet livscentrum (medverkan från andra nordiska länder bör kunna övervägas)

att rådets ledamöter utses av för tre styrelsen och ges mandat år i taget

att rådets roll, ansvar och i befogenheter regleras Arbetsmiljöfondens instruktion

att rådet därvid främst en och funkges rådgivande stödjande tion i kansliets och att det planerings- utvärderingsarbete, stödjer fondens metodutveckling samt att det som fungerar vetenskapligt stöd åt fondens programstyrelser/sekretariat

att fondens verkställande med rådet beträfledning rådgör fande alla till som rör förslag verksamhetsplaner och program FoU innan dess fastställs av eller av slutgiltigt ledningen styrelsen

att styrelsen och den verkställande kan remittera ledningen beslutsärenden till rådet för och synpunkter yttranden

att rådet äger rätt att anmäla och föredra ärenden för egna behandling i styrelsen

att rådet övervakar och vid behov föreslår av de revidering vetenskapliga bedörrmings- och utvärderingssystemen

att rådet tillsammans med kansliet ansvarar för att kunskapsläge och kunskapsbehov beskrivs ur ett sammanregelbundet vägt vetenskapligt och relevansprövande perspektiv

att rådet tar initiativ till och för av

planerar inventeringar forskningsbehov från mer ut-

grundläggande vetenskapliga gångspunkter.

att rådet som en av sina arbetar för att eta-

huvuduppgifter blera kontakter mellan fonden och universitetens- /högskolornas basfinansierade och

forskning utbildning

4.2.3 Ekonomi och ekonomiadministration

Utredningen har inte kunnat genomföra en total ekonomiadmistrativ av De slutsatser som här

analys Arbetsmiljöfonden. dras bygger främst observationer och

på övergripande analyser. Inte desto mindre kan vissa av

påpekanden principiell betydelse göras.

Fört det första konstaterar att

utredningen Arbetsmiljöfonden haft en ekonomisk i med de

god utveckling jämförelse samlade En med risk

offentliga forskningsresursema. svacka, för under första delen av 1980-

likviditetsproblem, uppstod talet, men kunde arbetas bort stora

genom inkomstökningar

och från fonderade medel. andel

god avkastning Forskningens av utgifterna har samma nivå under hela

legat på ungefär 1980-talet, vilket har inneburit ett realt resurstillskott år från år. har de två U/I

Möjligen utbildnings-/inforrnationspostema,

och MBL, vuxit ännu snabbare. Från mitten av 1980-

något talet har fondens vuxit realt, men med en

kapital avtagande tendens under de senaste två åren. För fortsatta

åtaganden på nuvarande nivå är fonden helt beroende av de finansiella inkomsterna. Detta förhållande föranleder att före-

utredningen slå

att Arbetsmiljöfonden bibehåller nu instruktion

gällande (SFS 1988:731 med senare SFS

ändring 1989:1013; paragraf 25)

beträffande av medel, med tilläggen att fondens

placering

i fast ska ligga på en nivå där 90% av

kapital, penningvärde,

fondens medel garanterar alla åtaganden under gällande treå-

och resterande 10 % för

riga program medger beredskap

extraordinära kortsiktiga insatser.

(exkl beslutade men ej utbetalda belopp) per den

Behållningen

31 december 1989 bör för detta

ange utgångsläget tillägg.

En viss andel av medlen för om MBL som

utbildning ligger

kvar i fonden över och bidrar

regel räkenskapsårsgränsema,

till fondens Under de senaste fem åren har

årligen kapital.

denna andel i fast värde undan för undan sjunkit.

visserligen

Beslut om att föra dessa och eventuellt andra liknande medel från fonden skulle ändå få finansiella konsekvenser för fondens verksamhet i Bortsett från detta vore ett

övrigt.

sådant beslut i förhållande till fondens huvudsyfte

olyckligt

att mellan

genom samordningsmöjligheten kunskapsutveckling

och denna form för då skulle

kunskapsspridning/tillämpning

reduceras.

Vidare har det vid av fondens inkomster, utgif-

granskningen

ter och framkommit oklarheter beträffande vilka me-

kapital

del fonden faktiskt disponerar respektive vilka medel som i realiteten redan är i olika åtaganden. Oklarhetema

uppbundna

synes med en oklar redovisning av olika ut-

sammanhänga

giftsposter, av vilka medel som ligger kvar i fonden i väntan

att rekvireras, av vilka medel som visserligen är destine-

på

rade i forrn av olika beslut om men som av olika an-

bidrag

betalas ut för sina ändamål o s v. Försöket till

ledningar aldrig

av fondens medel innebar att men till

granskning betydande

stora delar oförklarliga restitutioner frilades. Inte heller fondens tjänstemän kunde till fullo bringa reda i detta problem.

föreslår därför

Utredningen

att förbättrar sin så att den når Arbetsmiljöfonden redovisning till den nivå av som statsverkets revisionsupp noggrannhet föreskriver en och så att fonden ett smiregler myndighet på och sätt vid tillfälle kan sin digt tidsbesparanden varje belysa ekonomiska situation.

att utreder sina kontrakts- och utbetal- Arbetsmiljöfonden med avseende så att man undviningsregler på tidsaspektema ker restitutioner, d v s undviker att medel som eftersläpande är förblir skenbart låsta vid äldre men egentligen tillgängliga överspelade beslut

att externa revisions- och redovis- Arbetsmiljöfonden ger med i att ningsexperter systemutvecklingskompetens uppdrag från revidera nuvarande systern och rutiner för grunden ekonomisk och uppföljning. redovisning

För det villkor och former som för tredje ger de olika gäller olika till ekonomiadminstrativa och bidragsområden upphov Olika av klarhet i redovisningsmässiga komplikationer. grad råder beroende därför kan fonden redovisning på bidragstyp inte kontrollera eller efteråt redovisa hur en betyegentligen dande andel av fondens medel används. Fonden kan heller inte prioritera eller styra dessa resurser. Det kan även ifrågasättas om fonden har om vad medlen har använts tillräcklig kunskap till. Detta är otillfredställande vid en i huvudsak meordning och medelsförvaltande Också delsbeviljande statlig myndighet. av detta skäl är det att man vad som viktigt entydigt avgör faller under fondens ansvars- och kompetensområde respektive vad som inte hör dit samt att klara och och för entydiga hela verksamheten redovisnings- och uppföljningangällande visningar utfärdas Utredningen föreslår därför

att alla ska framställas i bidragsärenden projektredovisad form, d v s att medlens beskrivs och fördelas användning 5- I0-0785 Arbetslivsforskning

över

redovisningsbara delposter

att detta krav från alla

gäller samtliga ansökningar bidragsmottagare, inklusive från via fonden anvisade bi-

regeringen

till och Arbetslivscentrum drag Arbetsmiljöinstitutet

att medel för och information som ställs till ar-

utbildning betsmarknadspartemas förfogande redovisas på samma sätt

4.2.4 Arbetsmiljöfondens verksamhetsstruktur

Många av de som framför torde innbära

förslag utredningen behov av i verksamhets-

förändringar Arbetsmiljöfondens struktur, också i kansliets Det senare

möjligen organisation. anser dock främst fonden att ta itu

utredningen åligger själv med. Det vore också fel och vid sidan om

principiellt uppdraget att här avge som institutioners in-

detaljförslag inbegriper terna organisation.

Eftersom ett med är att stärka fondens

huvudsyfte förslagen

till och är förmåga långsiktiga övergripande prioriteringar det dock att denna intention med

viktigt komplettera förslag om vad fonden -dvs den verkställande

styrelsen respektive ledningen- bör och vilka verksamheter som bör

göra prioriteras.

Fondens verksamhetsområde är avsevärt vidare än ALCs eller någon annan enskild institutions verksamhet inom området.Utöver FoU och

stödjer Arbetsmiljöfonden utbildningsinformationsinsatser samt olika former av

utvecklingsarbete som t.ex. försöksverksamhet en-

genomförs, organisatorisk på skilda arbetsplatser eller tekniskt hos till-

utvecklingsarbete verkare.

Fondens stöd till FoU en i

utgör arbetsmässigt tyngdpunkt verksamheten men omfattar endast en tredjedel av dess totala omslutning.

Å ena sidan är det att man särbehandlar och redovisar

viktigt FoU-delen i fondens verksamhet, bl a med tanke på de särskilda kvalitetskrav som FoU och på önskvärdheten av

gäller att sätta in fondens FoU-insatser i deras forskningspolitiska sammanhang.

Å andra sidan är det att se mellan FoU-insat-

viktigt samspelet sema och fondens verksamhet. Utredningen anser

övriga också att det är en särskilt för fonden

viktig strategisk uppgift att detta och mellan FoU-aktörer-

främja samspel kopplingen nas och insatser. För att förbättra

arbetsmarknadspartemas förhållandena i arbetslivet krävs såväl vid

kunskapsutveckling FoU-institutioner som försöksverksamhet samt ut-

praktisk

och inforrnation. Genom sin bredd bör fonden i särbildning skilda kunna hålla samman insatser av så vitt skilda

program slag.

Fondens verksamhet har under årens breddats och ut-

lopp vecklats avsevärt. Det med i dåtidens mer

började arbetsmiljö

I slutet av 1970-talet, i anslutning till begränsade mening. medbestämmandereforrnen, fondens arbetsområde

vidgades

En har även därefter rum i takt med betydligt. utveckling ägt att och i övrigt har

synen på arbetsmiljö arbetslivsfrågor breddats och vida deifnition genomsyrat

Arbetsmiljölagens samhällets uppfattning om vad arbetsmiljöbegreppet egentli-

innefattar. I med denna utveckling har även gen samklang

namn. Även arbetsformerna har Arbetarskyddsfonden bytt utvecklats, bl a de särskilda programinsatsema och

genom även i har strävan varit att i ökad

övrigt utsträckning skapa

sammanhållna för sakområden och FoU-institutioprogram ner.

Arbetsmiljöfonden har under de senaste åren sucgenomfört cessiva men mer förändringar någon djupgående omprövning av verksamheten vad gäller strukturering, prioritering , arbetsformer m.m har ännu inte skett.

I detta inriktas fondens förslagsavsnitt utredningens förslag på huvudsakliga verksamhetsstruktur samt i viss mot utsträckning dess arbetsorganisation. I ett avsnittet diskuteras följande FoU-insatsemas och karaktär. I täta inriktning utredningens kontakter med Arbetsmiljöfondens har verksamhetens ledning övergripande indelning diskuterats varvid ett visst mått av samsyn har konstaterats mellan och föreligga utredningen fondens ledning. Det är därför att här delvis föra naturligt diskussionen vidare från denna utgångspunkt.

I ett (90 03 direktören styrelsememoria 13--14) presenterar sina beträffande fondens framtida verksamhets-strukförslag tur. vill i korthet referera och Utredningen inledningsvis kommentera detta som en för den fortsatta utgångspunkt

framställningen.

Förslaget att en för fondens verksampröva ny huvudstruktur het dels till att ett mer sätt än besyftar på integrerat idag skriva fondens totala verksamhet, dels till att till ge möjlighet en mer mellan huvuddelama i övergripande prioritering verksamheten.

Den huvudstruktur som i innebär presenteras promemorian, en av fondens verksamhet i tre huvudområden. indelning Förslaget låser dock bestämda till dessa.De områinga belopp den som föreslås är lokalt utvecklingsarbete, yttre betingelser

för lokalt respektive forskning och utveck-

utvecklingsarbete ling.

Under rubriken Lokalt föreslås i prome-

utvecklingsarbete morian alla verksamheter som mer eller mindre direkt syftar till att förbättra förhållandena en att föras sam-

på arbetsplats man. Utbildning och infonnation av skilda kategorier av anställda, de arbete samt försöks-

regionala skyddsombudens verksamhet av det som finansieras inom en del av fondens

slag program räknas hit. I nuvarande läge dominerar utbildningsoch stort. Vidare sägs att vad som

inforrnationssatsningama avses i huvudsak även parternas egen verksamhet lokalt,

gäller

och centralt. regionalt

Med Yttre lokalt utvecklingsarbete avses i

betingelser för

faktorer som inte i samma utsträckning kan promemorian

av parterna men som ändå påverkar deras möjligheter skapas att genom lokalt förbättra förhållandena på

utvecklingsarbete

Det kan i första hand leverantörer av arbetsplatserna. gälla

m.m., och produkter, system, tjänster tillsyns-, normeringsstandardiseringsverksamhet samt det allmänna utbildningsväsendet på olika nivåer.

I huvudområdet och inkluderar pro-

Forskning utveckling memorian sådan verksamhet som styrs och bedrivs av FoUinstitutioner. Att och denna del av fondens

särskilja tydliggöra verksamhet är enligt promemorian värdefullt för diskussionen om fondens roll som stor finansiär inom

forskningspolitiska arbetslivssektom.

I form av av fondens verksamhet är det svårt

varje indelning att dra som inte heller föreslås ska

skarpa gränser, något gälla vid denna

indelning.

Från att i enbart ha finansierat enskilda utveck-

början projekt

lades fondens verksamhet under 1980-talet till att omfatta allt fler samlade insatser, t ex vid Institutet för

ramprogrammet

verkstadsteknisk (IVF),

forskning Utvecklingsprogrammet

(UP), LOM-programmet, MDA-programmet, Företagshälso-

vårdsprogrammet o s v. I framhålls att er-

promemorian

farenheterna av att samla insatserna detta sätt är

på goda.

Metoden ger överblick och till inom

möjlighet prioritering

och mellan områden, en slutsats som även

utredningen dragit.

Samtidigt att varnat för risken att alltför

påpekas styrelsen

stor del av fondens insatser kan bli bundna i mer eller mindre

fasta och

långsiktiga åtaganden.

Utredningen anser att att

styrelsens möjligheter fortlöpande

följa programmen samt utvärdera och vid behov

omprioritera

bör förstärkas i framtiden. Det sker åter-

lämpligen genom

kommande till samt viss

återrapportering styrelsen genom

personunion mellan och programmens

styrelsen styrorgan.

I ovannämnda promemoria presenteras därefter ett antal

pro-

gramförslag, (insatsområden) av skiftande vilka mycket slag

tänks kunna falla in under eller sträcka tvärs över hu-

sig

vudområdena. Följande områden nämns:

- Metoder i det

lokala utvecklingsarbetet

- Insatser

riktade mot små

företag

- Andra

möjliga insatsområden avseende lokalt

utvecklingsarbete

- Insatser riktade mot leverantörer av och

produkter, systern

tjänster - vid

FoU-program branschforskningsinstitut

- Insatsområden avseende

forskning -

Forskartjänster

ställer i bakom syftet med dessa för- Utredningen sig princip

som är att försöka verksamheten en struktur som slag, påföra

och de naturliga sambanbygger på och anger sammanhangen den mellan olika delverksamheter. Den nuvarande enhetsstrukturen och har haft en

problemområdenas klassificering tendens att dessa I realiteten har kansliet

dölja sammanhang. ändå ofta mellan olika del-

lyckats överbrygga gränslinjema områden inom huvudblocken medan däremot enhetsstrukturen som sådan förefaller ha varit alltför fast cementerad. En huvudstruktur och i den formen ger

programstruktur föreslagna

till av snarare än förutsättningar prioriteringar sammanhang av isolerade inlåsta i enskilda delområden eller verk-

frågor samheter.

tolkar vidare så att de avsevärda resur- Utredningen förslagen ser som ställs direkt till parternas förfogande utan en

idag

för i huvudsak utbildning och inövergripande prioritering fonnationsinsatser istället ska underställa planering

styrelsens och inom huvudområdet yttre lokalt

prioriteringar betingelser

Dessutom ska resurserna för forskningsutvecklingsarbete.

samt för av förs hit liksom initiering främjande tillämpning de delar av FoU-medlen som f n används för forskarstött lokalt stödjer denna intention.

förändringsarbete. Utredningen

På en är dock me-

viktig punkt förslaget enligt utredningens

Som redan nämnts har arbetslivs ning alltför återhållsamt.

en i universitetens och högskolorforskningen svag ställning nas och Om konstruktivt och

forskning undervisning. inget kraftfullt åt detta missförhållande basen för

görs undergrävs

rekrytering av unga forskare till området och arbetslivforskningen kommer att fortsätta att mer eller mindre helt stå utanför mellan kunutbildningssystemet. Klyftan grundläggande inom akademiska och skapsutveckling discipliner tillämpningsinriktad forskning med inriktning mot arbetslivet kommer då att kvarstå. Det akademiska för arkunskapsintresset betslivet får inte den i form av materiellt stöd eller näring uppskattning från arbetslivets instressenter som krävs för att stimulera forskarsamhällets intresse för områvetenskapliga det. En som under tid forskarregel lång projektfinansierad gäming, fram till examen och en tid därefter, ofgenomförs tast på premissen att en permanent vad beträffar anlösning ställning som forskare/lärare (utanför sektorinstituten) i huvudsak måste sökas på meriter som s a s utöver dem som går primärt vunnits ur och som när inprojektarbetet väger tungt satserna värderas ur hänseende. Detta förhållande tillämpnings motverkar intresset för som akademiskt arbetslivsforskning område.

Det insatsområde som i benämns är förslaget forskartjänster visserligen en tydlig signal på att fonden nu är beredd att gå vidare i om mer fasta och på vägen fråga långsiktiga åtaganden vid universitet och bedömer dock högskolor. Utredningen detta som alltför och isolerat från förslag begränsat promemorians mer övriga strategiska förslag. Utredningen efterlyser därför en av fondens stöd till tydligare markering långsiktig inom sina områden vid universi-

kompetensuppbyggnad

tet och bör dessutom högskolor. Tjänstesatsningama tydligare knytas an till insatsområden. seövriga Utredningen lägger nare i denna fram ett till hur detta kan framställning förslag arrangeras.

En fråga som tas upp i den refererade är hur ej promemorian man avser att arbeta med internationella och forskarfrågor stipendier. Idag har fonden en särskild sektion för detta, till

vilken en rådgivande kommitté med forskare dessutom är knuten. I den struktur som föreslås och som utredningen alltså i princip stödjer bör istället den del som handlar om rena resebidrag inkluderas som en delresurs inom insatsområdena och prioriteras i enlighet med dessa, medan övergripande internationella frågor, t ex sådana som gäller samarbete med systerorganisationer i andra länder eller avtal mellan fonden och andra länders forskningsorganisationer, bör hanteras som en strategisk fråga inom kansliet. Den nu existerande internationella kommittén bör upplösas och dess rådgivande funktion ersättas av fondens vetenskapliga råd som utredningen föreslår skall inrättas. De medel som f n används för intemationella frågor och resebidrag bör dock ligga kvar på nuvarande nivå eller eventuellt utökas. En orientering mot långsiktiga utbyten eller avtal, oavsett om det gäller projekt/program, forskarutbyte eller resebidrag är önskvärd.

Promemorians berör heller inte om fria medel

förslag frågan eller en fast ekonomisk resurs. Utvecklingen mot program/ insatsområden och andra på förhand prioriterade former för utdelning av anslag innebär en ökad av koncentration och

grad styrning vilket delvis är själva syftet. Medlen antas söka sig till de forskare som har bästa för att ta fram

förutsättningra

inom de behovsramama. Men vad händer kunskaper utpekade med forskarsamhällets initiativ i ett sådant system, hur

egna när minoritets- och särintressen fram till

prioriteringsorganet? Hur kan eller t o m inomve-

forskningsmässiga primärt tenskapliga idéer eller nya av uppfinningskaraktär leta

uppslag sig fram till resurserna? Dessa frågor berör det svårlösta av-

om hur stor andel av medlen som bör vägningproblemet läggas fast inom ramar hållas fria för an-

prioriterade respektive

vid sidan om huvudfåroma. kan inte sökningar Utredningen precisera något andelsförhållande, eftersom en sådan analys kan förändras över tiden. Däremot anser den, att fria medel

bör finnas liksom att det ska finnas en ekono-

budgeterade, misk reserv för extraordinära med kort varsel .

satsningar

Nedan sammanfattar sina till ny huvud-

utredningen förslag struktur för

Arbetsmiljöfonden.

- Huvudområden. bör strukturera sin

Arbetsmiljöfonden verksamhet inom de huvudområden som av direktören föreslagits styrelsen (Styrelsememoria 1990-O3-13--14).

Till dessa läggs ytterligare ett huvudområde, information och kontaktverksamhet, vilket inkluderar fondens egen informations- och internationella

förlagsverksamhet, kontakter och nationella

främjandeaktiviteter.

Huvudområdena ges den centrala och roll som

övergripande anges i och får inte ses som enkla

förslaget organisatoriska enheter eller Resursema bör i un-

budgetposter. utgångsläget

behålla den som gefärligen områdesfördelning gäller idag, men denna bör i sin helhet för beslut om

fördelning öppnas långsiktiga omprioriteringar.

En viktig principiell skillnad i förhållande till

dagens ordning gäller området lokalt där till

utvecklingsarbete, bidragen

informations- och samt meutbildning, främjandeverksamhet del för för be-

forskningsinitiering arbetsmarknadspartemas hov också föreslås att fördelas via huvudor-

fortsättningsvis ganisationema, dock under förutsättning att en översiktlig och budgeterad plan fastställs i styrelsen och att

i efterhand . Arbetsmiljöfonden följer upp verksamheten

Enligt denna modell måste fondens styrelse analysera och precisera utbildnings-, informations- och forskningsbehov samordnat, vilket torde gynna att behoven och resurserna

samman i verksamhetsbeslut. kopplas övergripande

- Insatsområden. Under dessa huvudområden i

skapas enlighet med insatsområden,

styrelsens prioriteringar långsiktiga vilka i första hand anger vilka och

sakfrågor problemområden som ska under en viss tid. Vid arbete med

prioriteras treåriga

kan dessa insatsområden i realiteten omverksamhetsplaner

vart år. Ett insatsområde kan, men behöver inte prövas tredje vara, en budgetpost.

- och Inom eller emellan in-

Program fria projektmedel. satsområdena tre

skapas budgeterade program. på förslagsvis eller sex år i taget. Vid fastställande av programmen bör en viss andel av medlen för främst FoU som en

beredskapspost för ansökningar som inte bör hanteras inom ramen för ett program.

Programmen kan ha olika karaktär vad avser organisation, hantering av ansökningar mm. De normer och rutiner beträffande som

granskning avansökningar respektive utvärderingar

i samråd med rådet, beslutar om styrelsen, detvetenskapliga bör emellertid som för

gälla grundläggande princip programmen.

-

Basprogram för långsiktig kompetens- och kunskapsutveckling. Utredningen vill inte lämna detaljerade förslag till insatsområden eller kan

programinriktningar. Utredningen emellertid identifiera två som är att disku-

specialfall viktiga tera: dels till och

bidragen Arbetsmiljöinstitutet Arbetslivscentrum, dels behovet av ett mer omfattande

långsiktigt stöd till universitet och

högskolor.

Utredningen föreställer två för

sig basprogram långsiktig kompetens- och ett vid sektorsinstituten

kunskapsutveckling, och ett riktat mot i första hand universitet och kan-

högskolor, ske även en del andra institutionsforrner (t ex branschinstitut).

För närvarande går sammanlagt 36,8% av fondens FoU-stöd direkt till sektorsinstituten , tills vidare avtalade eller anvisade av regeringen, medan stöd i andra är av

långsiktiga riktningar begränsad omfattning. I fallet med har

Arbetsmiljöinstitutet fonden små eller reella avseende

inga prioriteringsmöjligheter dessa medel. (Utöver dessa söker institutet , för

projektmedel ca 10% av sin FoU), som fonden beslutar över. Vad

gäller Arbetslivscentrum har fonden avstått från

prioriteringsmöjligheter genom att man träffat separata och t v avtal

löpande med institutet. Fonden, som bör vara det

rimligtvis prioriterande alltså inte större över de

organet, äger något inflytande två särklassigt största enskilda för FoU.

bidragspostema

Utredningen anser att fonden även fortsättningsvis ska ge stora bidrag till instituten, i form av ett eller om

basprogram, man så vill två för och

delprogram, långsiktig kompetenskunskapsutveckling, med avsevärt större till

möjligheter prioriteringar. har redan att

Utredningen föreslagit Arbetsmiljöinstitutets anslagsframställan till ska

regeringen remitteras till fonden. Detta bör med att

förslag kompletteras den andel som institutet söker i konkurrens med andra bör öka i förhållande till andra medel. En sådan

utveckling ligger i med om ett sunt förhållande

linje utredningen uppfattning mellan fasta och rörliga resurser i en

forskningsorganisation. Samma resonemang bör om fondens stöd till

tillämpas ifråga Arbetslivscentrum. återkommer till instituten i

Utredningen separata avsnitt.

Ett andra för och kun-

basprogram långsiktig kompetensskapsutveckling bör inrättas som till det för sek-

komplement torinstituten. Mot av behovet av insatser

bakgrund långsiktiga vid universitet och bör detta

högskolor program primärt stödja de regionala Denna strävan bör dock inte

högskolorna. utesluta insatser vid andra

långsiktiga forskningsinstitutio-

t ex IPM, EFI m fl eller branschinstituten. Sådana inner,s0m

satser bör dock anta formen av enskilda program och ska inte

förväxlas med vad som här avses.

Fonden har redan satt av särskilda medel för forskar-

tidigare

Ett tiotal är för närvarande tillsatta med

tjänster. tjänster

dessa medel. Detta kan ses som en till

tjänsteprogramm början

ett av det Detta är dock för

basprogram planerade slaget.

i en rad avseenden. föreslår därför ett

begränsat Utredningen

för de närmsta nio åren (tre verksamhets-

program

som

perioder)

i fast penningvärde ligger på storleksordningen

30-40 Mkr per år - koncentreras mot de kämområden som i

prioriteras

verksamhetsplanen

- att dvs

syftar till bygga upp kompletta infrastrukturer,

finansiera samt bidra till utrustning och

tjänster

stödfunktioner

- koncentration framför

prioriterar spridning (kritisk

massa)

- inrättar såväl som senior nivå

tjänster (3+3) på junior

- inom

medger undervisnings-/handledningsskyldighet

ramen för seniorforskartjänstema

- att utöver i

medger möjligheten basanslaget

konkurens med andra söka ur fonden

projektmedel

bör i första hand finansieras genom sin höga

Programmet

d v s att andra får stå tillbaka

prioritet, genom bidragsfonner

vid en Om annat förändras innebär det att ca

Vägning. inget

25 % av fondens FoU-medel fast inom pro-

rörliga läggs

ser att hela FoU-delen erhåller

grammet. Utredningen gärna

en större andel av fondens samlade medel men avstår från att i föreslå detta. En i denna bör få

nuläget omprövning riktning

mogna fram ur erfarenheterna av och utvärdegenomförda rade insatser.

Förslaget syftar till att fasta traditioner vid unibygga upp versitet och inom som är högskolor ämnen/problemområden särskilt för fonden. bör ses som en nödviktiga Satsningen vändig i kvalitet och av hela investering långsiktig förnyelse området (olika kan samt slags spinn-off-effekter förväntas), som en massiv Fonden bör därför kunna rekryteringsinsats. acceptera ett något större med vad som i risktagande jämfört regel gäller vid projektvisa satsningar.

Enskilda beslut om från har av bidrag programmet strategisk och varför bör fatta långsiktig betydelse, styrelsen samtliga beslut inom detta program.

För att förstärka effekten av ett med denna inbasprogram riktning bör fonden även att söka överväga samfinansieringslösningar i samband med delar av STU är en programmet. möjlig samarbetspartner beträffande insatser vid de tekniska högskolorna vid universitetens

respektive datavetenskapliga

institutioner. Man kan därvid de

bygga på forskargrupper

som bildats och kommit inom Även igång MDA-programmet. andra sektorsorgan kan vara aktuella för samarbete liksom Forskningsrådsnämnden i de fall det handlar om stöd till tyngre utrustning.

Programmet bör med sikte att ingenomföras på mottagande stitution kan ta över vilket förutsätter att lyckade satsningar, statsmakten ställer sådana i utsikt. Vidare bör lösningar programmet bygga på särskilda avtal mellan fonden och mottagande institution, i vilka bl a och

kostnadstäckningsfrågor

liknande i särskild i enskilt fall. regleras ordning varje

- Fonden sätter av ca 10 Mkr för Information. årligen egna infonnations- och Denna verksamhet har främjandeinsatser. vuxit sedan starten, men sedan år tillbaka på unligger några samma andelsnivå. Formema för verksamheten varierar gefär och har varit föremål för Fondens informaförändringar. tionsenhet arbetar väl och men fondens brist på engagerat innebär att enheten egen hand får skapa programstruktur på sina och andra sammanhållande insatser. program, kampanjer fonden faktiskt har som en egen De program genomför regel för information varvid enheten mest fungerar rådgibudget vande. Fonden även en rad medelanpublicerar periodiska den, bl a med relativt stor spridning. projektsammanfattningar Vidare man både från och publicerar rapporter, projekten från Det händer även att fonden stödjer utgivprogrammen. av böcker. ning

Informations- och kontaktverksamheten vid har samma som all annan Arbetsmiljöfonden ungefär problem inforrnationsverksamhet, d v s att nå och verklisvårigheter de som är i fokus. Problemet löses gen påverka målgrupper inte mer medel eller i den organisation genom justeringar man redan har.

har i huvudsak två när det gäller Utredningen förslag information. För det första bör verksam- Arbetsmiljöfondens heten och till den hubudgetmässigt organisatoriskt knytas vudstruktur som här skisserats. Enhetens bör handläggare alltså arbeta mer direkt inom insatsområden och mot pro- Deras roll blir då att redan från starten grammen. viktigaste och för inforlägga upp genomföra strategier programmens mationsarbete.

För det andra bör fonden från granska informationsfrågorna inför en i den riktning som utredningen grunden omläggning t ex att låta en särskild arbetsgrupp granföreslagit, genom

ska verksamheten. Därvid bör man om de samman-

pröva lagda resurserna vid fonden och instituten kan samordnas effektivare, om det är att nå en klar mål- och efterfrå-

möjligt gestyming samt hur informationsarbetet kan ut-

fortlöpande värderas.

Utredningen föreslår att en särskild tillsätts som

arbetsgrupp får i attt fram inom infonnationsområ-

uppdrag lägga förslag det.

4.2.5 Fondens

arbetsorganisation

Även om de konskevenser som hittills av fram-

utredningen lagda förslag får för den interna vid fonden,

organisationen främst är en för fondens och verkställande led-

fråga styrelse ning, vill utredningen lämna kom-

gärna några övergripande mentarer.

Att arbeta i en struktur med insatsområden i de

och program former som kan få

föreslagits organisatoriska återverkningar. En av resurser förefaller och ökad sam-

kraftsamling naturlig verkan mellan enheterna kan bli av

nödvändig. Upprättande projektorganisationer för särskilt och

prioriterade program insatsområden kan också bli aktuellt. Dessa bör vara väl förankrade i kansliet men bör också i

erfoderlig utsträckning kunna anlita extem Inom insatsområden kan

expertis. många det vidare bli att anlita samt att ha en

nödvändigt konsulthjälp referensgrupp med partsrepresentanter

och experter.

En som sedan är inför av enhets-

handläggare ansvarig någon cheferna bör ha det formella ansvaret för att driva ett insatsområde eller fonden i ett

representera program.

Riskerna med av detta slag utgörs

projektorganisationer

främst av att verksamheten kan bli och svåröverkomplex eventuellt också att blir oklar. skådlig, ansvarsfördelningen För att riskerna och ta till vara fördelarna kommer undanröja det därför att ställas större krav än hittills den övergripå och av fondens verksamhet. pande styrningen koordineringen Detta berör om kansliets resurser för och frågan planering av verksamheten. finns

upföljning Något planeringssekretariat

inte hos fonden. Fondens har i stället varit att sprida policy ansvaret för mm, till alla berörda linjefunktioner. planering Med de som förslag innebär, t ex förändringar utredningens till av fondens förstärkta roll som och följd planerande prioriterande samt av den verksamhetsstruktur som organisation diskuterats ovan, är det att fonden bör överväga att möjligt en t ex som under di-

upprätta planeringsfunktion, befattning

rektören ansvarar för av fondens långsiktiga samordning verksamhetsplanering.

Vad i anser utredningen att gäller bemanningsfrågor övrigt man inte kan utesluta att de arbetsformer som skisserats ovan ställer krav utökad av kansliet, Redan nu förepå bemanning faller arbetsbördan emellanåt vara större än vad personalen hinner med. Att konsekvent och aktivt driva inprioriterade satsområden kan dessutom vara mer tidskrävande än att behandla enskilda Även om arbetet med småärenansökningar. den kommer att minska.

4.2.6

Sammanfattning

Arbetsmiljöfonden har en central roll i den framtida utvecklingen av som ett arbetslivsforskningen övergripande långsiktigt prioriteringsorgan. Detta förutsätter emellertid att Arbetsmiljöfondens ansvar, inriktning, och arbetsfonner förändras. föreslår således; Utredningen

att mera fastställer regeringen entydigt Arbetsmiljöfondens kompetens och ansvarsområde så att fonden, dels får ett övergripande ansvar att följa och stimulera av svensk utredningen arbetslivsforskningen, dels får ett för uppföljningsansvar samtliga medel som fonden förvaltar.

att Arbetsmiljöinstitutets Arbetslivscentrums anrespektive slagsframställningar till remitteras till regeringen Arbetsmiljöfonden för och ett sätt och granskning yttrande på vid en tidpunkt som det för fonden att gör möjligt avge synpunkter inför beslut. regeringens

Arbetsmiljöfonden har inte varit föremål för tidigare någon utvärdering vad och arbetsformer. Inför gäller organisation framtiden anser utredningen att en väsentlig tyngdpunktsförskjutning bör ske för del mot mera Arbetsmiljöfondens långsiktiga och och beslut. strategiska planer

Utredningen föreslår

att mellan och ansvarsfördelningen styrelse kansliorganisation ändras. En bör ske så att omfördelning styrelsens möjligheter till och baserad långsiktig strategisk planering, på översiktliga och förstärks. behovsprövade prioriteringsdokument, Styrelse arbetets utrymme för och av principiella strategiska frågor

och programpolicykaraktär (planering, utvärdering bör medan i enskilda satsningar) öka, engagemanget löpande ärenden bör minska. projekt

att för kvalitets- och relevans- Arbetsmiljöfondens system utvecklas och förstärks ökade förutsättprövning bla genom för och utseende av granskningsningar sakkunnigbedömning grupper.

att inför ett för fortlöpande utvär- Arbetsmiljöfonden system av både utifrån vetenskapliga dering forskningssatsningar relevansen för arbetslivet samt i vilken utsträckning kriterier, kommer till användning. forskningsresultaten

är i stor ett ñnansierings och Arbetsmiljöfonden utsträckning för Sammanmedelsförvaltande organ arbetslivsforskningen. har fonden haft en ekonomisk i den taget god utveckling att fondens vuxit realt från mitten av 1980meningen kapitel talet.

föreslår: Utredningen

att den nuvarande instruktionen beträffande placering av medel men med att fondens i fast kvarstår, tillägget kapital ska en nivå där 90% av fondens medel penningvärde ligga på alla under gällande treåriga program garanterar åtaganden och att resterande 10% för extraordinarie medger beredskap insatser. kortsiktiga

att ekonomiska rutiner (inklusive redo- Arbetsmiljöfondens och ses över av externa experter

visnings uppföljningsrutiner)

i att en av det ekosyfte möjliggöra fortlöpande uppföljning nomiska Detta framstår som för att de ekoläget. angeläget nomiska medlen skall kunna användas för forskningoptimalt ens utveckling.

Arbetsmiljöfonden har en som mångsidig uppgift kompliceras av att olika insatser nära samman med varanmånga hänger dra. För att underställa övergripande prioriteringsdiskussion inom fonden föreslår utredningen

att fonden ändrar sin verksamhetsstruktur i huvudsak i enlighet med ett under vintern 1990 från ledpresenterat förslag ningen.

att fonden arbetar med ett, för seklångsiktigt basprogram torsinstituten, samt ett för den och kun-

långsiktiga kompetens

skapsutvecklingen vid högskolorna. Syftet när det det gäller första bör främst vara att öka programmet forskningskonkurrensen och samt ökad för prövningen skapa möjlighet rörlighet och Det sistnämnda som bör en omprioriteringar. ges tydlig ekonomisk bör ha den rakt motsatta inriktmålsättning ningen, dvs istället bör eftersträvas.

långsiktiga bindningar

Om annat förändras bör c:a 25% av fondens inget rörliga FoU-medel fast som även beläggas i programmet. Förslaget rörs i det innebär en införegående långsiktig satsning på frastrukturen i högskolorna motsvarande cza 30-40 Mkr per år i fast penningvärde.

Omfattande medel satsas om arbetspå informationsinsatser livforskningens resultat från de olika sektorsorganen Arbetsmiljöfonden, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivscentrum. har funnit att fördelan Utredningen betydande skulle kunna en ökad och samverkan. uppnås genom samordning Utredningen föreslår att låter tillsätta en särskild regeringen arbetsgrupp som får till att närmare utarbeta i uppgift förslag denna inom inforrnationsområdet. riktning

anser det inte som sin att fram Utredningen uppgift lägga till förändrad för Arbetsmiljöfonden. förslag organisation anser emellertid ; Utredningen

att kansli bör utökas med en funktion un- Arbetsmiljöfondens ansvarar för av fondens länsder direktören som samordning siktiga verksamhetsplanering.

att av fondens kansli även i övrigt bör prödimensioneringen vas mot av som skisserats. Utbakgrund den nya inriktning kan inte utesluta att vissa funktioner även i övrigt redningen skulle kunna behöva förstärkas.

4.3 Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum har flera varit föremål för granskgånger och omorganisationer. ningar, förändringar

har valt att sammanfatta sina slutsatser utan di- Utredningen rekt till de enskilda som lyfts fram. hänvisning frågor tidigare Istället redovisas slutsater och överväganden utredningens samlat.

4.3.1 slutsatser och överväganden Utredningens

att ALC allt redan starten har brottats med Det är uppenbart mera ALCs korta historia vittnar

grundläggande svårigheter.

om hur sådana i form problem regelbundet gjort sig påminda av internt och externt och kritik. Utredningar och missnöje har avlöst varandra i en takt som inte varit omorganisationer med tanke ALCs korta verksamhetstid. Dessa förerimlig på faller inte ha varit de rätta eller implementerats otillräckligt väl för att åstadkomma de som åsyftats. förändringar har av de större omorganiseringarna givits Möjligen ingen

tillräckligt med tid för att hinna sätta och sig konsolideras, varför man inte kan säkra uttalanden dessa göra huruvida varit eller Men med tanke att de främst riktiga ej. på utgjorts av inom ramen för har förändringar gällande grundstruktur utredningen emellertid inte funnit att dessa hade kunnat åstadkommma några denna bak-

djupgående förändringar.Mot

har funnit det att grund utredningen lämpligt överväga mera genomgripande förändringsförslag. Uppdraget syftar emellertid inte till att åstadkomma en av

ny organisationsutredning

Arbetslivscentrum utan behandlar detta i ett vidare organ sammanhang som gäller all Mot denna

arbetslivsforskning.

bakgrund kommer här endast att presenteras övergripande och principiella Arbetslivscentrums framtida förslag angående inriktning och organisation.

Följande punkter sammanfattar utredningens generella slutsatser och överväganden.

- ALCs övergripande roll och inriktning Forskningspolitiskt har ALC en och unik roll alltjämt viktig att Dess vad avser och fylla. särprägel inriktning arbetsformer har utvecklats ur behovet av en löntagarorienterad forskning som motvikt till den som bedrivs av på uppdrag arbetsgivarsidan.

ALC har dock ett allt för omfattande och splittrat delvis omöjligt uppdrag i denna roll, dels som centrum för arbetslivsfrågor och med för

arbetslivsforskning, programansvar

genomförande och över hela dels i sin främjande landet, dubbla roll som och

forskningsinstitut utredningsorgan.

Utredningen anser att ALCs och ansvar bör uppdrag begränsas till vad som är mera för en rimligt relativt liten och geografiskt koncentrerad Det

forskningsorganisation. naturliga

prioriterande nationella organet är och den Arbetsmiljöfonden

har också av att axla denna utredningen föreslagits tydligare roll och utveckla instrument för detta ansvar.

drar vidare slutsatsen att ALCs utredande och Utredningen verksamhet bör kunna hanteras mera effektivt difrämjande rekt av med en starkare och lokal parterna, gäma regional vill alltså och renodla ett förankring. Utredningen begränsa fortsatt ALC till ett kvalificerat eventuellt självständigt med ansvaret koncentrerat till forskforskningsorgan, egen Det innebär emellertid inte att ALC ska isolera i ning. sig denna vare mot avnämarsidan eller mot forskarsamroll, sig hället. Däremot bör inte det nationella ansvaret för denna typ av verksamhet liksom för inom närstående områforskningen den ensamt ALC eller annan enskild institution. åligga någon

- ALCs och finansiering övergripande styrning

av automatiken i ALCs institutet Tillföljd finansiering byggde ett stadium i sin verksamhet en stor fast persopå tidigt upp nalstab och ett omfattande arbetsgivaranskapade därigenom som det i stort sett fortfarande axlar. Detta har resultesvar, rat i en av flexiblitet och att åstadkomma låg grad svårigheter ett adekvat samband mellan verksamhetsplanering och resurs- Bristen konkurrens har sannolikt inte gynnat försörjning. på institutets kvalitativa Avtalet med utveckling. har vidare inneburit att fonden hela tiden Arbetsmiljöfonden saknat att till ALC sina möjlighet pröva anslaget gentemot egna prioriteringar.

ALCs har haft att åstadkomma en långstyrelse svårigheter av mål och verksamhetsinrikting, eftersom siktig prioritering för centrums del varit vidsträckta och artuppgifterna mycket Överflödet av resurser har lett till att tydliga prioriskiljande. inte som nödvändiga att göra. Utredningen teringar upplevts

delar emellertid RRVs att roll i förhålbedömning styrelsens landet mellan parter, och forskare

förvaltningsorganisation

bör vara att och dimensionera verkövergripande prioritera samheten som alltså brustit vid ALC. något

Finanseringsmodellen har knutit direkt till medelstilldelningen Arbetsmiljöfondens tilväxt vilket lett till att resurser tillidag faller ALC alldeles oberoende av om man faktiskt behöver pengarna eller anser att denna ej. Utredningen finansieringsform bör och ersättas med en kombination av upphöra ett långsiktigt basanslag, direkt anvisat av och en regeringen, konkurrensutsatt av tilldelning projektmedel.

- ALCs organisation och vetenskapliga ledning

ALCs är till sin form med en förorganisation komplicerad hållandevis stor i form av olika överbyggnad ledningsnivåenDen nuvarande är resultatet av organisationsstrukturen ett par större vilka för omorganisationer, varje gång ytterligare har komplicerat Den största organisationsmodellen. svagheten hos den nuvarande är

programområdesindelningen

den av adminstrativt och

olyckliga blandningen forsk-

ningsmässigt ledarskap, vilket snarare motverkar än stimulerar ett aktivt från vetenskapligt ledarskap professoremas och seniorforskamas sida. anser att det för- Utredningen naturliga hållandet i en är att den

forskningsorganisation vetenskapliga

ledningen axlar det fulla ansvaret för sina

forskargrupper

samtidigt som denna tillåts cementeras i admgruppstruktur ej instrativa enheter. En av detta

forskningsorganisation slag

präglas av balans mellan flexibilitet och och har lângsiktighet en administrativ struktur som tillåter gränsöverskridanden både vad och idéer. Det vore därför gäller personal mer naturligt om ALCs verksamhet av organiserades i grupper pro-

snarare än i avdelningar rejekt respektive projektgrupper, spektive programområden.

Det bör vara forskarnas självklara uppgift att ta ett professionellt ansvar för hur skall utföras och re-

forskningsuppgifter dovisas medan administration och har en

ledningsfunktion mer roll. I har ALCs administration och led-

stödjande dag

erhållit uppgifter inom såväl parternas som ningsfunktioner forskarnas ansvarsområden. Därför bör en tydlig uppdelning mellan anvarsområdena komma tillstånd, varvid förvaltnings-

bör en mer renodlad servicefunktion. organisationen ges

Det kan alltså med hävdas att ALC saknar en sådan veten-

fog

som en bör ha. Den skaplig ledning forskningsorganisation

beslutsnivån inom ALC (ledningsgruppen) saknar reslutliga

från sida. Dessa och andra seniorpresentation professoremas forskares roll i om och är därför

fråga ledning handledning oklar och deras i och av

engagemang rekrytering utbildning unga forskare är Det s k synes

otillräcklig. professorskollegiet i praktiken ha haft en alltför roll, när det gäller

begränsad ALCs vetenskapliga utveckling.

Inte heller har ALCs råd, som består av fem

vetenskapligta externa välmeriterade forskare, haft mer aktiv

någon

i Rådet har inte heller sammanträtt ställning organisationen. med den frekvens som hade kunnat förväntas.

slutsats är att ALC har en olämplig organisation Utredningens i förhållande till sin roll i framtiden som forsknings-

primära

Denna bör sålunda ombildas från grunden så att en organ.

finns direkt under Därutöver bör forskningsledning styrelsen. en införas, vilken helt och hållet

projektbaserad organisation leds av och seniorforskare och som kan förändras

professorer allt eftersom av egen kraft och på eget initiativ

forskningen finner nya vägar och former.

Forskningsledning vid ALC bör, som vid en universiprecis tetsinstitution, betyda ansvar för gruppens forskningsarbete, arbetsmiljö, och av resultat.

kompetensutveckling spridning

- Forskningsmiljö.

ALCs utfall i sådana som antalet forframgångsindikatorer skarstuderande, publicerade arbeten i internationella tidskrifter, genomförda examensarbeten och kontakter med det vetenskapliga samhället är svagt i förhållande till de förbrukade resurserna. Detta förklaras delvis av att ALC också har ansvaret för en omfattande infomations och Det utredningsverksamhet. torde emellertid också med avsaknaden av en sammanhänga adekvat ledning.

Det medlet för att åstadkomma en forskviktigaste god ningsmiljö är en och engagerad framgångsrik forskningsledning. All och akademisk in-

forskning kompetensutveckling

nehåller ett visst mått av och i en mästar-lärlingsförhållanden organisation där sådana relationer inte förmår utvecklas ett på nära och kreativt sätt finns det en risk för att tillväxten och entusiasmen avstannar eftersom varken får den krilärlingen tik eller uppmuntran som han/hon behöver för att komma vidare i sin att denna mer elutveckling. Mycket tyder på slags ler mindre informella mikrostruktur inte organisatoriska är tillräckligt utvecklad vid ALC.

Det är vidare att ALC saknar tydligt idag tydliga incitament och för och akadebelöningssytem vetenskaplig meritering misk Detta både

kompetensutveckling. gäller seniorforskamas

ansvar för den interna och institutets

kompetensutvecklingen

drivkrafter för att motivera forskare till vidareutyngre veckling och Bland annat märks detta i att en förmeritering.

hållandevis stor andel av de fast anställda forskarna inte har disputerat för lic- eller doktorsexamen. Kraven på lättfattliga och - vilka i och

praktikeranpassade resultatspridningsforrner för är ett i en verksamhet av detta - har

sig begripliga slag måhända i allt för fått undan den

hög grad tränga vetenskap-

I ett framtida ALC bör alltså detta ges liga spridningsforrnen. en prioritet.

högre

Beträffande inom ALC har dessutom en

belöningsystemen traditionskonflikt utvecklats mellan forskarsamhällets konventioner när det gäller meritering och statusgrundande ut-

och de kriterier och belötrycksformer utomvetenskapliga ningsgrunder som tillämpas vid institutet. Konflikten motverkar eller fördröjer forskarnas akademiska meritering. Dessutom återverkar den på engagemanget för tillämpning, eftersom forskarna under sin utbildning trots allt måste försöka ut sin akademiska meritlista. Äldre

bygga disputerade och etablerade forskare har därför bättre förutsättningar att klara båda meriteringskraven än yngre forskare som löper risk att halka efter i akademiskt merithänseende.

Härigenom blir stödet och uppmuntran att publicera vetenskapliga artiklar

än vad som vid en universitets-

jämförelsevis svagare gäller

institution. Det finns heller mellan meriter av

ingen koppling det och ALCs

slaget belöningssystem.

ALCs interna liksom annan slags intern

forskarutbildning

är i förhållande till tillgängliga kompetensutveckling blygsam resurser. Dessutom en

föreligger svåröverskådlig splittring vad avser teorier och val av

forskningsmetoder, inriktningar,

som kan det svårt för en forskare forskningsområden göra under att orientera Ett stabilt inlemmande i väl

utveckling sig. sammanhållna och kollektivt inriktade grupper som arbetar mot väl definierade kämområden med metodo-

tydliggjorda logiska ansatser är ofta en förutsättning för den unga forskarens utveckling. Utvecklingen inom ALC mot alltfler enmans-

med en flora av ansatser och kan lätt projekt, utgångspunkter, resultera i alltför individualistiska och arbetsstiorienteringar lar.

avser att ALCs och - främst Utredningar styrelse ledningen den aktivt bör i en vetenskapliga ledningen- engagera sig av ALCs arbetskultur och tydlig förändring forskningsmiljö.

- Information och Främjandeverksamheten

Information och den sk. har med främjandverksamheten ALCs nuvarande haft en som är inriktning omfattning, långt större än vad som motiveras av den FOU som bedrivits vid centrum. Sedan starten har verksamheten vuxit ut occh delvis avlägsnat sig från ALCs I om resurser förforskning. fråga brukar denna del av verksamheten cza 20% idag (biblioteket inräknat) av ALCs medel. En del av dessa har olika sätt en på anknytning till vid ALC, men forskningen betydande belopp går till annan verksamhet.

Enligt utredningens uppfattning är behovet av av främjande och stort både i olika

arbetslivsforskning resultattillämpning

delar av landet och i olika delar av samhället. Det förefaller emellertid inte att samla resurser till ett ändamålsenligt speciell med ett nationellt ansvar för FOU-organ genomförandet. Då bör man hellre söka som fördelar resurserna lösningar över hela landet via lokala nätverk. anser vidare Utredningen att denna verksamhet skulle bli effektivare om löntagarorganisationema kunde ta ett mera direkt ansvar för verksamheten.

Utredningen föreslår mot denna att den nuvarande bakgrund informations och främjandeverksamheten vid ALC. upphör

föreslår istället att det nya ALC skall ha en in- Utredningen forrnationsverksamhet som som en stödfunktion till

fungerar

tex bibliotesksservice samt infonnations- och puforskningen blikationsservice.

De resurser som genom detta förslag frigörs för forskningsinformation och kontaktverksamhet bör ut ur ALC och

brytas kanaliseras via Arbetsmiljöfonden till löntagarorganisationema, som därmed får ett mera direkt ansvar för verksamheten. Medlen bör fördelas mellan organisationerna enligt samma principer som tillämpas för medbestämmandemedel.

bör vara att stimulera kontakter mellan Syftet löntagaror-

och forskarsamhället vid landets olika ganisationema högskolor, att etablera som kan leda

ömsesidigt informationsutbyte, till att stimuleras och initieras.

ny arbetslivforskning

o och verksamhetsområden

Inriktning Kompetens

Det finns en vital kärna av kunskaper och kompetens inom ALC som är värd att slå vakt om och att utveckla. ALC har

och ger fortfarande värdefulla och delvis unika givit bidrag till i första hand den om

samhällsvetenskapliga forskningen arbetslivet. Alla som innebär en av ALC

förslag förändring bör därför till att denna bevaras och för-

syfta kompetens stärks.

Det nya ALCs närmare är i första hand en

inriktning fråga för dess och finner det emeller-

styrelse ledning. Utredningen tid att de målsätt-

lämpligt regeringen anger övergripande ningarna för verksamheten.

Utredningen anser att det finns en värdefull arbetlivsforskning vid ALC, som sannolikt inte skulle ha kommit till stånd inom det ordinarie är arbetslivs-

högskolesystemet. Utgångspunkten

forskning utifrån ett löntagarperspektiv., dvs vad innebär arbetslivets och för

förutsättningar förändringar löntagarna. Det är då att även i framtiden

naturligt forskningsinriktningen främst bör formerna för medbestämmandet, där intres-

gälla set i stor till

utsträckning knyts arbetsorganisatoriska fråge-

t ex i till teknik. Inför framtiden ställningar, anknytning ny framstår det som sannolikt att detta i ökad kom-

utsträckning mer att gälla ledningsformer, samt och

arbetsorganisation produktivitet.

Det framstår även som att området kvinnor i ar-

angeläget betslivet ges en framträdande i det nya

plats forskningsorganets verksamhet. Inom detta område har ALC också en

god tradition att vidare till fördel för arbetslivforsk-

bygga på ningen totalt.

Det förefaller däremot tveksamt om ALC i framtiden bör satsa på en egen Inom detta område

arbetsrättslig forskning. liksom inom det tekniska området framstår det som önskevärt att ett framtida ALC utvecklar ett närmare samarbeta med högskolorna.

ALCs är trots det alltför sam-

kompetenssammansättning idag

hällsvetenskapligt orienterad vilket torde försvåra ett kvalificerat arbete när det som berör teknik och tek-

gäller frågor nisk utveckling. En av ALCs tekniska

förstärkning

är därför önskvärd.

/datavetenskapliga kompetens

Forskning kring samspelet mellan teknik och organisation har alltid framhållits som ett av ALCs centrala områden. Det är emellertid svårt att se hur en sådan kan en i

genomföras på teknisk mening tillfredställande nivå utan medverkan av

hög tekniker/datavetare UTOPIA-projektet har många gånger förts fram som modell för sådan och

forskningssamverkan, har blivit av ALCs varumärke. Därför är det förvå-

något

nande att fått så få vid ALC.

projektet efterföljare Påståendena om att det bedrivs en och tek-

teknikpåverkande nikaktuell vid ALC framstår vid en

arbetslivsforskning närmare som överdrivna. Eftersom arbetslivsfrå-

granskning

i allt av bör ALCs gorna högre grad präglas teknikaspekter

arbetslivsforskare verka för bättre samhällsvetenskapliga kontakter med forskare inom tekniska områden, så-

rekrytera dana till institutet samt sin egen inom

uppdatera kompetens området.

har pläderat för en integrerad helhetssyn Utredningen tidigare

arbetslivs- och och hävdat att dessa på arbetsmiljöfrågoma

bör föras närmare varandra. ALCs har hela frågor forskning tiden rört i mellan sociologi/ekonomi och psy-

sig gränslandet

men saknar egen tyngre inom det kologi egentligen kompetens senare området. Därför bör man även överväga att komplettera ALC med ett antal kvalificerade beteendevetare, med

inriktning mot arbetslivets socialpsykologi.

primär

Beträffande ALCs som och aktions-

profil tillämpningsinriktat forskningsorienterat institut, kan något av en kulturkonflikt och ett i förhållande till uni-

ömsesidigt ifrågasättande spåras versitetens Den akademiska världens ovillkorliga

värderingar. krav dokumentation, abstraktion, kritiskt tänkande

på analys, och står i kontrast till kraven hos

generaliseringsmöjligheter den avnämare på tillämpbarhet och

tillämpade forskningens

ALC har valt och förenkling på bebegriplighet. tillämparhet kostnad av akademisk kvalitet. Institutet bör emellertid i större försöka förena den akademiska forskning-

utsträckning ens med behovet av nytta. Detta

grundvärderingar praktisk

inte att ALC ska sin strävan att söka nya mebetyder överge toder och i nära till människors var-

angreppssätt anslutning

sina utan att man mer målmedvetet och dag på arbetsplatser, systematiskt bör sträva efter att relatera och värdera forsk-

gentemot traditionella akademiska kriterier. ningsresultaten

Härigenom kan ALC också ge större bi-

inomvetenskapliga drag och utöva en större den

påverkan på vetenskapsteoretiska debatten.

- Kontakter med

universitet/högskolor

ALCs med universitet och är

utbyte kringliggande högskolor litet i förhållande till såväl som behov. På sätt och

möjligheter vis detta förhållande att det

speglar svårigheter fylla övergripande ansvar som man ålagts. Den disciplinindelade och traditionellt förankrade universitets- och

högskoleforskningen

lockas inte in kontakter med en-

på nya spår genom tillfälliga staka sektorsorgan. Detsamma val av nya

gäller tillämpningsområden. Endast och

genom långsiktiga ömsesidiga utbyten och samarbeten kan intresse för områden väckas.

nya Försöken i den också ha varit mer fram-

riktningen tycks gångsrika i då också ett antal i

början projekt genomfördes samarbete med universitets- och t ex -

högskoleinstitutioner, UTOPIA. Kanske är det att i

symtomatiskt samarbetspartnem det instutionen för numerisk och vid

projektet, analys datalogi KTH, fortsatt sin att in-

tvärvetenskapliga utveckling genom volvera kvalificerade human-/samhällsvetare från universitetsvärlden.

Vad ALCs medverkan i dokto-

gäller forskarutbildning utgör randkursema ett med stort från

positivt inslag, deltagande kringliggande institutioner. ALC bör därför bredda denna verksamhet.

Samtidigt är antalet universitetslärare och studenter som varit

i litet och mellan uniengagerade ALC-projekt utväxlingen versitetens och ALCs har varit vilket be-

personal blygsam, gränsat forskarutbildningens effekter. Som redan konstaterats är också antalet ALC-anställda som under sin tid

disputerat på institutet rätt litet. Med en ny där ALC får mera

inriktning

karaktären av ett renodlat är det naturligt att forskningsorgan detta får en högre prioritet.

till universitet och måste En fastare anknytning högskolor vara en för ALC. Dess seniora prioriterad framtidsfråga forskare bör så det är att upprätthålla en lång möjligt åläggas med viss och handledfakultetsanknytning undervisningsi den som nu för ningsskyldighet, utsträckning gäller Arbetsmiljöinstitutets professorer.

- Förhållandet till avnämare och praktiker

Det årets debatt i har visat att gånga fackföreningspressen förhållandet mellan ALC och de primära avnämargrupperna och med oklarheter. har gått är komplicerat fyllt Meningarna isär mellan ALCs forskare och mellan starkt både styrelse,

ALC och och inom organisationerna.

organisationerna

I den internationella studie, som Samangranskningsgruppens fattar från företrädare för olika avnämargrupper, synpunkter hävdar vissa att ALCs kvalitet har förbättrats påtagligt under senare medan andra fortfarande är angelägna att höja år, ALCs och resultat. funktionäkvaliteten på personal Fackliga särskilt inom centrala organisationer, unrer, löntagarsidans behovet av att bredda ALCs verksamhet samt att derstryker kvaliteten och de arbetsplatsinrikhöja på ALC-personalen på tade Studien visar också hur splittrad forskningsprojekten. är. Vissa anser bilden egentligen fackföreningsrepresentanter är alltför teoretisk och inte tillatt forskningen tillräckligt lokal nivå, medan andra fackliga representanter ämpbar på menar att ALC behöver komma förbi den lokala aktionsoch bidra till den nationella svenska debatten om forskningen av arbetsrelationer. systemet

6- 10-0785 Arbctslivsforskning

Utredningen anser som ovan att ALC bör renodlas angivits som med ett ansvar för forskningsorgan, primärt kunskapsutveckling inom och områnågra övergripande prioriterade den. Valen av och metoder bör i första hand träfstudieobjekt fas med utgångspunkt i de centrala vetenskapliga kunskapsintressen som företräds vid institutet. bör ha en Forskningen oberoende och krtisk till de fenomen självständigt hållning och processer i arbetslivet som man att studera. väljer

Utredningen anser vidare att behov arbetsmarknadspartemas av och lokalt utredkortsiktigt tillämpningsbara genomförda nings projekt hellre bör initieras och under genomföras parternas mer direkta d v s via deras inflytande, egna organisationer och kontaktnät. Resurser för detta bör i normalfallet tillhandahållas av parterna eller bör kunna i de ansjälva ingå slag som anslår till lokalt Arbetsmiljöfonden utredningsarbete. I en strävan att renodla det framtida ALCs karaktär av forskningsorgan är det att denna av väsentligt typ utredningsverksamhet från på uppdragsbasis skiljs forskningen.

Under senare tid har forskarstött begreppet utvecklignsarbete aktualiserats vid ALC liksom vid andra Det

forskningsorgan.

är att denna verksamhet kan utredningens mening vara ett värdefullt sätt att i implementera forskningsresultat arbetslivet. Det är emellertid attt denna väsentligt verksamhet efterfrågas av utifrån deras behov och förutarbetsplatserna själva sättningar. Mot den finner det inte bakgrunden utredningen lämpligt att särskilda medel avsetts för detta ändamål hos ALC. Istället bör den verksamheten bedrivas i projektform och ansökas av berörda hos arbetsplatser Arbetsmiljöfonden.

4.3.2 Utredningens förslag

Sammanfattningsvis anser utredningen att problemen vid ALC är omfattande samt att de är förknippade med institutets organisation, finansiering och ledningsform samt med att dess

är För att åtgärda detta krävs genomgriuppdrag oförenliga.

Att ännu en en smärre ompande förändringar. gång tillgripa

vore ett visar att organisation misstag. Utredningens analys det nu krävs en omfattande i att

organisationsförändring syfte renodla ALC:s och arbetsformer.

inriktning

Omfattande förändringar måste också i en del avseenden bli smärtsamma. Samtliga förslag från utredningen innebär en radikal av ALC:s fasta resurser vilket innebär

nedskäming konsekvenser för Därför föreslås att regeringen

personalen. tillsätter en organisationskommitté för genomförandet oavsett vilket av dessa förslag den väljer att prioritera. Organisationskommittén bör ha en sammansättning som medger att de

som i framtiden ska arbeta under av de tre kategorier någon

som presenterar kan personalmodeller utredningen själva

den och den som de ska verka påverka miljö organisation inom. I kommittén bör således representanter för ALCs

ingå huvudintressenter: dvs parterna samt de

fackliga organistionema vid ALC.

Mot bakgrund av ovannämnda synsätt har utred-

principiella ningen övervägt tre organistionsmodeller.

I av ett ALC

Ombildning självständigt

ALC ombildas från under av den av rege-

grunden ledning

tillsatta Målet är att ALC i ringen organisationskommittén. framtiden skall arbeta som ett fristående och

självständigt forskningsorgan med nuvarande centrala och

inriktning på

vetenskapliga tyngdpunkt i ett arbets-

samhällsvetenskapligt livsperspektiv. Ett antal seniorforskartjänster bör dock omforrnuleras i mot

riktning produktionsteknik, datavetenskap respektive industriell organisation.

Det ombildade institutets verksamhet finansieras dels med ett treårigt basprogram som beslutas av efter samråd

regeringen (remiss) med dels med särskilda

Arbetsmiljöfonden, program och projektmedel som söks i konkurrens med andra forskare från främst Arbetsmiljöfonden och i särskilda fall från andra organ som finansierar Den

forskning. treåriga anslagsframstälhiingen ska

programbudgeteras.

På sikt bör det nya institutets

basorganisation utgöra högst hälften av institutets totala medan den andra halvan

volym täcks av medel. Institutet ska därför tillå-

projektfinansierade tas projektanställa forskare och inrätta forskar-

tidsbegränsade tjänster inom ramen för och

sökta beviljade projektmedel.

har skisserat tre alternativa Utredningen basorganisationer. Kalkylema har baserats på en ekonomisk analys av de kostnader som gäller vid ALC 6)

idag. (bilaga

Alternativ l omfattar l4 som forskare/ forskarassis-

tjänster tent varav fyra tjänster är och två är avsedda för

professurer gästforskare. Syftet är här att ALCs forskarkäma ska vara liten och exklusiv och att den absoluta av forsk-

majoriteten ningsprojekten ska utföras av forskare med

hög vetenskaplig kompetens.

Alternativ 3, som omfattar 30 har en mer ut-

forskartjänster, präglad volymprofil där insatser är av mer

professoremas forskningsledande än karaktär. Alternativ

forskningsutförande 2 ett mellan alternativ l och 3. I alternativ 2

utgör mellanting och 3 minskar drivkraften att utöka institutets

förmodligen

genom aktiv ackvisition av konkurensutsatta projektvolym medel, vilket kan vara en nackdel eftersom inom rörligheten ALCs då också kan förmodas bli mindre. forskarstyrka

Som av har i framgår budgetförslaget främjandeverksamheten alternativ ersatts med funktioner för information, samtliga dokumentation o s v en avsevärt kostnadsnivå än på lägre Biblioteksservicen behåller dock i stort sett sin nuvaidag. rande resursnivå, men med motsvarande resurs hos integreras Arbetsmiljöinstitutet.

har översiktligt kostnadsberäknat de tre altema- Utredningen tiven till 12,6 17,7 resp 22,8 Mkr, att finansieras genom grundprogrammet från Arbetsmiljöfonden.

förordar alternativ 2 som innebär 22 fasta for- Utredningen samt 10 Totalt skulle det skartjänster, doktorandstipendier. nya ALC komma att ha 32 fasta inklusive tjänster administrativ Utöver detta skulle finnas servicepersonal. motsvarande 15-20 projektanställd personal uppskattningsvis helårsarbetskrafter. Det ALC skulle således vara ett nya renodlat med ca 60 helårsarbetskrafter, forskningsorgan fördelande enligt följande:

- Fasta 22 forskartjänster - 10 Doktorandstipendiater - forskar ass. 15 Projektanställda - 3 Inforrnationsservice inkl biblioteksservice - Administrativservice m Ca 60

innebär att delar av den nuvarande Förslaget personalen kommer att bli överflödig. Det gäller främst administrativ personal och som dock utan utredningspersonal, svårigheter

bör kunna beredas motsvarande av arbete inom typer andra delar av den i Stockholm. För statliga förvaltningen att garantera en smidig bör den

organisationsförändring nya trygg-

hetsstiftelsens resurser aktualiseras. Eftersom det nya Arbetslivscentrum kommer att ha ett annat föreslås uppdrag, att det nuvarande ALC ombildas från att ett grunden genom

nytt forskningsorgan inrättas. För de framtida

forskartjänsterna vid det ALC kommer att krävas nya vetenskaplig meritering. Principema för denna förändring bör fast i den ovan nämnda läggas organisationskommittén.

Vidare föreslås som beskrivs att retidigare det nya organet nodlas som med en klar

forskningsorganisation forsknings-

ledning och starkare extern i forskarrepresentation styrelsen,I styrelsen bör tre externa forskare. Professorer och andra ingå forskningsledare vid det nya ALC ansvarar för

forskningens

inriktning och De bör vidare ha fullt ansvar genomförande. för institutets interna och stå som

kompetensutveckling lång-

siktiga garanter för att ALC har den som krävs för kompetens att de som genomföra forskningsåtaganden verksamhetsplanen

uttrycker.

När det ALCs kan två modeller gäller ledning övervägas. I det ena fallet axlas det administrativa och övergripande vetenskapliga ledningsansvaret av en och samma I det andra person. fallet delas det adminstrativa och det vetenskapliga ansvaret upp i två, direkt under styrelsen lydande befattningar, vilka i samråd leder det adminstrativa det respektive vetenskapliga arbetet. Den första modellen förutsätter att inte chefsrollen bara förenas med ett administrativt och skickligt personalpolitiskt utan i lika inkluderar en aktiv

ledarskap hög grad och

genuin roll som ledare. Den andra modellen vetenskaplig kan ses som en att finna en förelösning på problemet person som nar dessa dubbla kvalifikationskrav ett

på tillräckligt optimalt

sätt. Under att funktionerna emellan

förutsättning samspelet

kan det t 0 m vara rationellt att dubblera ledningsfungerar funktionen. I en dubbel ledningsfunktion framstår det som

att en av får att vara forsklämpligt professoma uppgiften

Denna bör vara ordförande i ningsföreståndare. professorkollegiet samt ansvara för övergripande samordning, kontakter med universitet och samt representera ALC i andra

högskolor

där utgångspunkter bör väga sammanhang vetenskapliga

bör utses av efter tungt. Forskningsföreståndaren styrelsen

från I en sådan modell får direkförslag professorskollegiet. tören främst ett ekonomiskt och personaladmi-

övergripande nisktativt ansvar. Det dubbla ledarskapet tillämpas i flera kun-

men förutsätter naturligtvis en väl fungeskapsorganisationer, rande personkemi. Utredningen lämnar öppet för en pröv-

av båda alternativen, men förordar en sammanhållen ning

eftersom storleken det nya forskningsledningsbefattning, på organet är måttlig.

De fasta tillsätts samma sätt som universi-

forskartjänstema på

d v s bör tetstjänster, genom sakkunnigförfarande. Tjänsterna omfatta och examinationsrätt. Om

handledningsskyldighet

bör de även till universitets-/ möjligt knytas lämpliga högskoleinstitutioner i och förenas med för-

Stockholmsregionen

20 % och/eller slagsvis undervisnings- handledningsskyldighet.

Det stora antal som baseras på bör

doktorandtjänster förslagen också till och eventuellt även till

knytas förläggas lämpliga universitets- eller Detta föreslås under

högskoleinstitutioner.

att en sådan är vilket i sin tur förutsättning koppling möjlig, förutsätter ett aktivt intresse från universitetens- och

högskolornas sida. Utredningen hänvisar till de förslag som tidigare

fram om förhållandet mellan sektorsinstitut och unilagts versitet/högskolor.

Som redan nämnts bör ett antal av de fasta seniorforskartjänsterna vid mot

ombildningen byta inriktning produktionsteknik, industriell organisation och Dessa

datavetenskap. tjänster bör till ärnnesinstitution vid KTH.

kopplas respektive

Det ombildade ALC ett nära samarbete med

åläggs Arbetsmiljöinstitutet, t ex i form av

gemensamma projekt, gemensamt organiserad utbildning av nyckelgrupper i arbetslivet, gemensamma forskarutbildningskurser, gemensamma seminarier osv. Dessutom bör bibliotek samt och in-

förlagsforrnationsverksamhetema samordnas.

Ombildningen syftar till att ett

skapa arbetslivsforskningsinstitut fast Den

på högkvalitativ samhällsvetenskaplig grund. viktigaste förutsättningen för att nå detta kvalitativa mål är att ALCs verksamhet kraftfullt inriktas mot och

forskning forskarutbildning samt att institutet leds av kvalificerade forskare och bemannas av med och

personal genuin forskarprofil forskarkompetens.

Institutet bör ha breda mot såväl det inhemska

kontaktytor som det internationella forskarsamhället. Vidare bör utrymme skapas för främst utländska att verka

gästforskare inom institutet liksom att institutets i så stor

forskartjänster utsträckning som likställs med motsvarande

möjligt tjänster inom universitet och

högskolor.

I avhåller medvetet från

övrigt sig utredningen riktningsgivande kommentarer. Det är att

viktigare ombildningen genomförs i den form som d v s att alla

föreslogs inledningsvis, centrala och i första hand lö-

organisations- inriktningsfrågor ses inom ramen för en särskild

organistationskommitté. Utredningens slutsatser beträffande det nuvarande ALC bör utgöra utgångspunkten för detta arbete.

II Arbetslivscentrum samman med Arbetsmiljöläggs institutet

Det andra huvudaltemativ som har övervägt för utredningen ALCs del innebär att det nuvarande ALC varefter upplöses resurser motsvarande 25-35 av ALCs fasta forskartjänster förs över till d v s i med stor- Arbetsmiljöinstitutet, enlighet leksaltemativet 2 under Därefter återtillföregående förslag. sätts seniora efter i ett samtliga tjänster sakkunnigbedömning och utannonserat Merparten av öppet tillsättningsförfarande. dessa bör behålla sin nuvarande samhällsvetenforskartjänster För 5-10 av dessa tjänster bör dock en skapliga inriktning. mot ämnesområden som produktionsteknik, omforrnulering industriell organisation och datavetenskap övervägas.

kan föras i olika riktningar vad beträffar Samorganisationen i Valet beror tjänstemas integrering Arbetsmiljöinstitutet. närmast vilken som ska verksamheten. på helhetsyn läggas på Å ena sidan är det att en relativ väl sammanhålmöjligt skapa len enhet med tonvikt samhällsarbets-/industrisociologisk på ämnen i kombination med teknik/ datavetenskap. vetenskapliga Enheten skulle då få en ämnes-, metod- och områdesprägel som i stor motsvarar vid ALC och utsträckning dagens profil de som nu står i skulle kunna forskningsteman förgrunden fortsätta att drivas inom enheten, liksom att flertalet projektgrupper skulle kunna behållas.

Å andra sidan är det tänkbart att genomföra en tvärgående där från ALC förs in under integrering tjänsterna huvudområden, alternativt att dessa om- Arbetsmiljöinstitutets råden så att en helt ny områdesstruktur kunde omprövades Båda alternativen behov av en omprövning övervägas. skapar beträffande kvalifikationskrav och därmed förtjänstemas Det första alternativet skulle knippade inriktningsformulering.

sannolikt ett särskilt resurstillskott till den betyda socialpsykologiska enheten, medan det senare alternativet kan ta andra riktningar beroende på de

prioriteringar organisations-

kommittén själva väljer.

Delar av de resurser för dokumentation information, och främjande som idag finns vid ALC , liksom ALCs bibliotek, bör också föras till det institutet. sammanslagna

Någorlunda rättvisande för en av utgångspunkter bedömning hur stora resurser som bör överföras från samt ALC, hur dessa kan fördelas med till funktioner kan hämtas hänsyn mm, från den vilken det första

beräkningsmodell på huvudförslaget

är baserat (se för i bilaga 6). Beräkningsgrunden samtliga modellen alternativ har dock varit ett presenterade fristående institut. Om en av ALCs verksamhet med

samlokalisering

Arbetsmiljöinstitutet bedöms vara önskvärd, bör administrationskostnadema kunna minska med O,5-l Mkr . Kostnaderna för biblioteksfunktionen borde också kunna vid minskas en eventuell

samlokalisering.

Den och övergripande organisations- ledningsfonnen för det sammanslagna institutet liksom bör namnfrågan, naturligtvis diskuteras och i till ett eventuellt beslut granskas anslutning om har dock inte anledgenomförande. Utredningen någon ning att ifrågasätta de och ledorganisatoriska principer ningsformer som vid idag tillämpas Arbetsmiljöinstitutet.

Det är slutsats att ett är utredningens samgående möjligt inom dessa ramar, men att det kan innebära betydande övergångs svårigheter.

Däremot bör ett institut av de sammanslaget präglas förslag rörande kontakter med universitet och som framhögskolor

förts i det första huvudaltemativet, och som senare också

fram beträffande enskilt. läggs Arbetsmiljöinstitutet

Det finns förvisso intressanta för svensk arbetslivs-

aspekter

om skulle denna orvetenskaplig forskning regeringen välja

I ett om 5-10 år ganisationsmodell. långsiktigt perpektiv skulle detta kunna till en

utgöra grunden arbetsvetenskaplig

i som omfattar en bredd och högskola Sverige, imponerande

Intressanta samarbetsformer borde forskningskompetens. kunna etableras mellan teknik och humanorienterad

forskning. Redan har en omfattande vidareut-

idag Arbetsmiljöinstitutet

som Denna skulle kunna vibildning ligger på högskolenivå. dare utvecklas till i olika

högskolekurser arbetslivsvetenskapliga inriktningar.

Administrativt skulle också vissa besparingar kunna göras, men dessa är relativt begränsade eftersom redan organisationsmodell 1 förutsätter en effektiv administration. Det är inte heller något som hindrar att man i ett fristående nytt ALC

vissa administrativa från köper tjänster Arbetsmiljöinstitutet.

III. Arbetslivscentrum integreras med universitetet/högskola i Stockholm.

Även detta förslag innebär att ALC upplöses i sin nuvarande form och i i

integreras universitet-/högskolesystemet Stockholm.

I likhet med kan även denna

föregående förslag integrering ske åtminstone två olika sätt.

på principiellt

Enligt det ena alternativet kan en integrering åstadkommas genom att resurser som ungefär motsvarar dem som angavs under de föregående förs samlade till

huvudförslagen

Stockholms universitet bildar en arbetslivsvetenantingen skaplig institution eller ett vid självständigt forskningsinstitut, den fakulteten. I båda fallen bör såväl

samhällsvetenskapliga

egen forskning som bedrivas. utbildning

Enligt det andra alternativet kan motsvarande resurser delas upp på olika områden och föras åt olika håll inom Stockhohns universitets- och Det skulle t ex vara högskolevärld. möjligt att ansluta en del av resurserna till som en KTH, antingen

självständig industrisociologiskt orienterad forskningsenhet

direkt under fakulteten, eller till av institutionerna för någon arbetsvetenskap eller industriell Oavsett vilket organisation. alternativ som bedöms vara bäst borde det innebära att de överförda behåller sin humanistiska-sarnhällsvetentjänsterna skapliga inriktning, vilket skulle ge unika för

förutsättningar

tvärvetenskapligt samarbet över teknik-samhällsvetengränsen skap. Alternativet med en vid KTH, inne-

självständig grupp

bär den fördelen att resursema inte i alltför små desplittras lar samt att samarbeten kan sökas över ett vidare naturligt spektrum av relevanta teknikområden. Såväl arkitektur och

tillverkningssystem som numerisk och är

analys datalogi idag engagerade i med

arbetsvetenskaplig forskning sociologisk

orientering.

På motsvarande sätt skulle det kunna vara intressant att pröva en av andra delområden till eller båda anslutning någondera av institutionerna för vid unipsykologi respektive sociologi versitet. Flera av ALCs forskare har eller har haft samarbeten med vid dessa institutioner som relaterar sin de grupper forskning till arbetslivet. ALCs delområde arbetsrättsliga skulle på motsvarande sätt kunna vid inkorporeras juridiska fakulteten.

Oavsett i vilken eller vilka former en av ALCs re-

integrering

surser till universitetet och KTH bör alla genomförs tjänster

inom och i alla andra aveenden tillhöra universitetillsättas Detta reser nytt den grundläggande fråga tet/högskolan. på i det inledande rörande förutsom togs upp förslagskapitlet, för sektoriellt finansierade vid universitet sättningarna tjänster I ett där detta aloch högskolor. läge regeringen överväger måste även denna in och löternativ övergripande fråga vägas som är för det finansierande seksas ett sätt acceptabelt på d v s Arbetsmiljöfonden. torsorganet,

har här för tre i olika förslag Utredningen redogjort hög grad beträffande Arbetslivscentrums framtid. För- och nackdelar med vart och ett av dem. Även om utredkan förknippas här inte kan diskutera enskilt bör dock ningen varje problem

några principiella synpunkter avges.

som har att ta Ett viktigt övervägande regeringen

principiellt

till mellan behovet av att koncenställning gäller avvägningen trera resurser till ett fristående sektorsinstitut, och därigenom vinna och och behovet

koncentration prioriteringsmöjligheter,

de resurserna och bredda av att sprida tillgängliga därigenom och intresset för dessa forskningsfrågor. underlaget liksom de två första huvudaltemativen till Nuvarande läge det första behovet, medan det tredje

förändringar tillgodoser

huvudalternativet snarare det andra behovet. gäller har berört denna i samband med Utredningen balansgång, rörande och därvid konstaterat förslagen Arbetsmiljöfonden vid universitet och att den långsiktiga arbetslivsforskningen behöver förstärkas. vill dock utredningen högskolor Samtidigt av koncentration särskilt arbetsbetona behovet kring viktiga mer karaktär och kan konstatera att livsfrågor av tillämpad roll som ett centrum för Arbetslivscentrums ursprungliga orienterad om och samhällsvetenskapligt forskning inflytande medbestämmande fortfarande är aktuell. Slutsatsen

höggradigt

därför att av huvudaltemativen ett eller två, bör blir något

i denna Om den föreslagna omorganisatio-

väljas bedömning.

nen eller dessutom sammanslagningen lyckas vad beträffar till universitet och

anknytning kringliggande högskolor, bör

ett ombildat centrum bättre kunna bidra till arbetslivsforskningens ställning där.

En annan övergripande fråga gäller det ökade behovet av i mellan och forskning gränsområdena teknologi samhällsvetenskap. Frågan är vilket av de alternativen som föreslagna bäst gynnar att sådant samarbete verkligen kommer till stånd i integrerade former. Det finns en utbredd

föreställning om att

sektorsinstitutens existens bl a kan motiveras med behoven av

gränsöverskridande och omvänt, att sådan forsk-

forskning,

ning regelmässigt är svårare att åstadkomma inom ramen för

disciplinindelad högskoleforskning. Vid en närmare

granskning visar det dock att varken ALC sig eller Arbetsmiljöinstitutet i större någon utsträckning fönnått överträda sådana som också ämnesgränser utgör Det är

fakultetsgränser.

således inte att av de två första självklart något alternativen i detta hänseende kan bedömas vara starkare än det tredje, möjligen skulle en av något uppdelad spridning resurserna enligt den modellen vara ett mer tredje verksamt medel för en sådan II

utveckling.Altemativ av ALC och

(integrering Arbetsmiljöinstitutet) kan med ökad

visserligen genomföras tvärvetenskaplig integrering som delmål, men skulle kräva en större av den omorganisation sammanslagna institutionen.

Ett vid valet mellan tredje problem dessa alternativ är de skillnader i och de olika i vetenskapssyn traditioner umgänget med de förvärvsarbetande som råder vid ALC, Arbetsmiljöinstitutet respektive flertalet högskoleinstitutioner. Dessa förhållande kan det göra omöjligt att finna konstruktiva kompromisser vid ett framtvingat sammanförande. Om är de rätta och ett

förutsättningarna ömsesidigt intresse

finns kan å andra sidan en konfrontation mellan olika teoretiska och traditioner och metodologiska utgångspunkter resul-

tera i och kreativa Det är spännande utvecklingsprocesser. emellertid tveksamt om sådana föreligger i omständigheter detta fall. en rör behovet av Ytterligare aspekt på frågan om och forskningstraditioner, mångfald ifråga angreppssätt eventuellt också behovet av att i koncentrerad form etablera och konsolidera särskilda för ett särskilt forskningsformer I det senare avseendet har ALC förtillämpat forskningsfält. sökt etablera en och inte avkall sina krav egen profil givit på ett direkt och med förvärvsarbetande i på ömsesidigt utbyte deras egen verklighet.

Vid en av dessa kommer utredsammanvägning synpunkter till slutsatsen att huvudaltemativet I i första hand bör ningen genomföras.

II - av Det ska till sist att alternativ sammanslagning tilläggas - kan behållas som målsättning sektorsinstituten långsiktig även vid val av det första alternativet. Ett ökat samarbete mellan de fristående instituten kan för en sådan lägga grunden sikt. Den skulle då också kunna en början utveckling på utgöra en som skulle kunna leda fram till inrättandet av en på process Detta förutsätter emellertid arbetslivsvetenskaplig högskola. att de fristående institutionerna under mellanfortsättningsvis etablerar nära samarbeten i form av t ex projektperioden samarbete, kursutbud mm. gemensamma

Ett sådant samarbete skulle också kunna ta formen av en gemensam och Det torde t o m

förlags- publiceringsverksamhet.

vara att en av en inmöjligt överväga gemensam etablering ternationell tidsskrift med en i vetenskaplig profil gränsområdena mellan instituten. En sådan tidskrift skulle ett utgöra medel för att den statusen hos främst den höja vetenskapliga och orienterade forsksociologiskt beteendevetenskapligt vid dessa institut. ningen

4.3.3 Sammanfattning

Utredningen anser att Arbetslivscentrum har brottats med grundläggande svårigheter alltsedan dess tillkomst. Orsakerna till detta är flera, men det främsta skälet torde vara att ALC har en alltför vidsträckt och genom sin karaktär

uppgift målsättning av både och Till detta kommer

forsknings- utredningsorgan. grundläggande problem som härrör från ALCs

sig organisationsmodell samt allmänna

finanseringsform. Utredningens uppfattning är att en radikal bör ske av den verk-

omstruktering samhet som bedrivs vid ALC. Oavsett vilken modell

regeringen slutligen stannar för är det väsent-

enligt utredningens mening

utifrån ett ligt översiktligt perspektiv på arbetslivsforskningen att den som där bedrivs - med

forskning speciell inriktning på ett - kan leva vidare och utvecklas.

löntagarperspektiv

Mot denna föreslår

bakgrund utredningen

att verksamheten vid ALC begränsas så att det blir ett renodlat forskningsorgan

att utredningsverksamheten vid ALC i sin nuvarande

upphör form

att den sk informations- och i sin nu-

främjandeverksamheten varande forrn och

upphör

att huvuddelen av den typ av verksamhet som avvecklas vid ALC istället kan fortleva under ett direkt ansvar från lön-

eget tagarorganisationemas sida, som för detta ändamål föreslås

särskilda medel via disponera Arbetsmiljöfonden.

Utredningen har prövat tre alternativa

organisationsmodeller för den som bedrivs vid ALC. a) Ett

forskningsverksamhet

nedbantat ALC, som får karaktären av ett med

forskningsorgan

b) Ett inordnande av ALC:s forskspeciell forskningsprofil.

i Arbetsmiljöinstitutet. c) Ett inordnande av ningsresurser ALC:s i Stockholms universitet och KTH.

forskningsresurser

föreslår Utredningen

att nuvarande ALC ombildas från och att det inrättas

grunden ett renodlat bestående till stor del av den

forskningsorgan

som finns vid centret, men förstärkt med forskningskäma idag viss t ex inom det tekniska/data

forskningskompetens vetenskapliga området och

att ges en som främst ut-

det nya forskningsorganet inriktning

från i samband med medbestämmande, går löntagarperspektivet

och ny teknik, samt att ledningsformer, arbetsorganisation

liksom dess samband med arbetsorganisatoriska principer

bör finnas med i detta Det produktivitetsvecklingen perspektiv. framstår även som att området kvinnor i arbetslivet

angeläget

en framträdande i det nya forskningsorganets ges plats verksamhet.

har funnit att flera av ALC:s grundläggande svå- Utredningen

med den organisationsmodell som tillrigheter sammanhänger

samt Problemen härör sig, dels ämpats finansieringsformen. från ett faktum att huvuddelen av resurserna har formen av fasta resurser, att huvuddelen tilldelats ALC, som

dels genom en procentandel av Arbetsmiljöfondens tillväxt, utan sedvanlig kvalitetsgranskning. Det nya forskningsorganet bör således arbeta under andra premisser. Utredningen föreslår

att det nya forskningsorganet får en annan finansieringsfonn, som innebär en kombination av basmedel och en konkurensutsatt av

tilldelning projektmedel.

att det nya en som mot-

forskningsorganet ges dimensionering svarar ca 22 fasta samt 10 doktorand sti-

forskartjänster pendiater och 15 forskarassistenter. Utöver

projektanställda detta tillkommer en infonnationsservice motsvarande 3

tjänster samt administrativ service 10 dvs totalt 60

tjänster, helårsarbets-krafter.

När det och föreslår

gäller ledning forskningsmiljö utredningen

att får en mera och roll

styrelsen övergripande policyinriktande

att den nuvarande består men förstärks med

sammansättningen tre externa

forskarrepresentanter

att det nya organet därmed inte skall ha

något rådgivande vetenskapligt råd i den form som finns

idag

att det nya får en som är mera an-

forskningsorganet ledning passad för en

forskningsverksamhet. Utredningen presenterar två modeller, som båda förutsätter att den led-

vetenskapliga ningen förstärks, dels genom att en befattningshavare

rekryteras som förenar ekonomisk, och administrativ med ve-

kompetens tenskaplig erfarenhet, dels att man delar dessa funktioner i

på en -

vetenskaplig ledare forskningsföreståndare - samt en administrativ ledare. förordar det förstnämnda alter-

Utredningen nativet .

att den sker genom att professoövriga forskningsledningen rema och seniorforskama får ansvar för forskningssedvanligt kvalitet, och av forskningsresulkompetensutveckling spridning taten och

att incitament och skall gälla vad avser tydliga belöningssystem och akademisk kompetensutveckling. vetenskaplig meritering

När det inforrnationsverksamheten vid det nya forskgäller ningsorganet föreslås

att den skall mera direkt till samt bedrivas knytas forskningen med denna, integrerad

att biblioteksservicen med motsvarande funktion vid integreras och Arbetsmiljöinstitutet

att den särskilda som - om inforrnaarbetsgruppen föreslagits tionsverksamheten vid AI och ALC - skall utarbeta kon- AMF, kreta till samordning och samverkan. förslag

Den nuvarande informations- och vid främjandeverksamheten ALC kommer utredningens förslag att upphöra. enligt föreslår istället Utredningen

att en motsvarande mera regionalt förankrad verksamhet genomförs av löntagarorganisationerna själva, gärna integrerad med den verksamhet som man där redan forskningsinitierade bedriver och

att medel motsvarande ca 10 kr fördelas till löntagarormilj samma som för fördelganisationerna enligt principer gäller av medbestämmandemedel dvs beroende medlemsanningen på tal.

innebär att det nuvarande ALC kommer Utredningens förslag att omvandlas från och att främst delar av utrednings-

grunden och inte kommer att kunna

administrationspersonalen påräkna

En av detta anställning i det nya forskningsorganet. omställning

innebär utan tvekan stora för berörd persoslag påfrestningar nal. Mot denna föreslår utredningen

bakgrunden

att en tillsätts med uppgift att utarbeta

organisationskommitté ett mera i med de före-

detaljerat organisationsförslag enlighet

samt med ansvaret att genomföra organisaslagna principerna,

så snart som och tionsförändringar möjligt

att det statliga området engage-

den nya trygghetsstiftelsen på ras.

4.4 Arbetsmiljöinstitutet

Arbetsmiljöinstitutet har inte varit föremål för en

ingående

av Motivet för detta är att AI prövning utredningen. nyligen genomgått en omorganisation i samband med att institutet blev ett fristående har mot denna

forskningsorgan. Utredningen

valt att AI i ett mera vidsträckt sammanbakgrund överväga

d v s utifrån totala hang, arbetslivsforskningens perspektiv.

4.4.1 Utredningens slutsatser och överväganden

1966 inrättades Arbetsmedicinska institutet för att förstärka och samordna resurserna inom yrkesmedicin, yrkeshygien och arbetsfysiologi. 1972 införlivades institutet med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter, med Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) som dess arbetsmedicinska senare kallad

avdelning, forskningsavdelningen. 1974 öppnade forskningsavdelningen en filial i Umeå. (AI) bildades den 1

Arbetsmiljöinstitutet juli 1987 att stora delar av utbild-

genom forskningsavdelningen, ningsenheten och biblioteket avskiljdes från ASS. Det huvudsakliga motivet var att man ville markera forskningens fria ställning gentemot ASS som förvaltningsmyndighet (prop. 1986/87:80) .

Organisation och forskningsmiljö Arbetsmiljöinstitutet har på mycket kort tid etablerat sig som en självständig forskningsorganisation, med en omfattande bredd på arbetslivsforskningens olika områden. AI har etablerat en nära koppling till som framstår som

högskolevärlden, mycket fördelaktig när det att kombinera inom veten-

gäller skaplig med ett mera angrepps-

utveckling tvärvetenskapliga sätt.

Arbetsmiljöinstitutets inriktning avspeglar naturligtvis i hög grad den tradition som man bär med från tiden som en ar-

sig betsmedicinsk inom Det är

avdelning Arbetarskyddsstyrelsen. visserligen för att en av hur den

tidigt göra bedömning nya organisationen fungerar, men kan konstatera att

utredningen institutet inte förefaller ha haft av som tidi-

den typ problem gare beskrivits i samband med ALC.

Organisationsmodellen är enkel och lätt att förstå och nivåerna är relativit få med tanke storleken anställda

på (385 88/89). Stabs- och servicefunktionema är renodlade och utpräglade stödfunktioner till de

sju forskningsblocken. Uppdelningen på två orter (Solna och Umeå) förefaller inte innebära för verksamheten.

några svårigheter

Forskningsblocken är enhetsindelade 22 enhe-

(sammanlagt ter), där varje enhet leds av en (som en

forskningsledare regel professor) direkt under föreståndaren och Institutets

styrelsen. 25 handleder 55 av

professorer sammanlagt doktorander, vilka 33 är anställda vid institutet. Härvid har man i större utsträckning än ALC en som

lyckats bygga upp miljö påminner om högskolans när det och

gäller rekrytering handledning av unga forskare. anser att AI:s roll i detta sam-

Utredningen manhang har varit och kommer att vara vär-

utomordentligt defull för den framtida

arbetsvetenskapliga forskningen.

Arbetsmiljöinstitutets har inom sina

professorer respektive områden relationer till universitetens fakulteter bl a att

genom de har och av fakulteten kan utses som

handledningsskyldighet

examinatorer.

Flertalet av Arbetsmiljöinstitutets har en redan

professorer etablerad relation till Detta innebär

universitetsorganisationen. många fördelar också när det att föra in

gäller möjligheterna

kunskaper vid och att

arbetsvetenskapliga högskoleinstitutema

etablera ett kan man konstatera att

ömsesidigt utbyte. Möjligen det i framtiden vore önskvärt att hade en

samtliga profesorer stark till som till

anknytning högskolan, samtidigt möjligheten egen examinationsrätt infördes vid institutet.

har Arbetsmiljöinstitutets forskare i första hand en faku- Idag letsanknytning, vilket kan innebära vissa fördelar med t ex en mindre stark låsning till enskilda I flera fall före-

discipliner. faller det emellertid önskvärt att det också fanns en starkare

eftersom detta sannolikt skulle innebära institutionsanknytning att instituets forskare knöts nämnare till universitetets forsk-

och ning forskarutbildning.

Forskarmiljön vid innebär en kontinuer-

Arbetsmiljöinstitutet lig kvalitetsprövning och som resulterat i ett stort

utveckling antal av dokumenterat kvalitet.

forskningsrapporter hög

Institutets inriktning. Arbetsmiljöinstitutet har en stark tyngdpunktsförskjutning åt de och traditionellt

kemisk-fysikaliska, toxikologiska yrkesmedicinska delområdena. Den psykologiska forskningen erhåller 10 % av resurserna, varav bara en mindre an-

knappt del åt och frå-

ägnas socialpsykologiska arbetsorganisatoriska gor. Institutets storlek gör samtidigt att denna förskjutning sätter sin prägel på arbetslivsforskningen som helhet. Utredningen anser att denna obalans bör arbetas bort för fältet som helhet, vilket bl a innebär att även Arbetsmiljöinstitutet bör inleda en långsiktig

omorientering.

I likhet med ALC saknar -

Arbetsmiljöinstitutet produktions teknisk och Därför bör det vara

datavetenskaplig kompetens. en för institutet att öka dessa i sin

angelägen uppgift inslag fasta som inom en bibehållen resurs-

kompetensprofil, något ram bara kan uppnås genom vid ny- och

omprioriteringar omtillsättningar av tjänster. I likhet med vad som

föreslagits

för ALC bör institutet dessutom aktivt söka

projektsarnarbeten med institutioner tillfäl-

tekniska/datavetenskapliga respektive

sådan till inom ramen för ligt knyta kompetens sig tidsbegränsade

projekt.

Arbetsmiljöinstitutet har i sina en

forskningsansatser god spridning mellan riktad grundforskning och forsk-

tillämpad ning, ett förhållande som är gynnsamt för institutets vetenskapliga utveckling. Samtidigt en inte del av

ägnas oväsentlig resurserna, frånsett inom de

kemisk-fysikaliska respektive toxikologiska områdena, åt ren eliminationsteknisk

utveckling och nonnbestämmande Detta

specifikationsarbete. representerar den och kan

gamla forskningsavdelningens profil ifrågasättas som delverksamhet inom ett modernt

forskningsinstitut. I framtiden bör sådan verksamhet bara förekomma i den

den direkt och ifrån utsträckning gagnar utgår forskningen, t ex genom att intressanta och me-

erbjuda empiriska underlag toder. I förefaller det att den rent

övrigt rimligt utprovande och föreskrivande insatser från institutet.

avlägsnas

Lângsiktiga omprioriteringar I varje forskningsverksamhet det att åstadkomma en

gäller lämplig avvägning mellan tradition och förnyelse. Eftersom kompetensuppbyggnad inom forskningsområdet är långviktig, och kräver ett decenniums för att

många gånger utveckling uppnå hög kvalitet är denna svår.

avvägning utomordentligt Det är också att en etablerad forskare inte kan ändra

naturligt sin allför ofta under sin

huvudsakliga forskningsinriktning aktiva Detta innebär att det alltid finns en

forskningsperiod. risk att nya får stå tillbaka för redan ete-

forskningsområden blerade.

Dessa är av natur och inte endast

svårigheter generell gäller Arbetsmiljöinstitutet. I ett den ar-

Övergripande perspektiv på

betslivsvetenskapliga forskningen framstår det emellertid som

utomordentligt väsentligt att den omfattande

forskningsresurs som AI för Detta

utgör medger utrymme omprioriteringar. kan emellertid innebära om en allför stor andel av

svårigheter resurserna är bundna.

långtsiktigt

Mot den här anser att

bakgrunden utredningen möjligheterna till vid bör

långsikliga omprioriteringar Arbetsmiljöinstitutet ökas. Detta bör också kunna ske mot av en mera

bakgrund övergripande prioritering för hela

arbetslivsforskningen.

Utredningen föreslår mot denna att

bakgrund Arbetsmiljöinstitutets finansieringsmodell ändras så

att anslagsframställan till för tre år

görs regeringen i taget, och därvid för den verksamhets-

följer principer föreslagna planeringen som i avsnitt för Arbets-

föreslagits tidigare miljöfondens del,

att denna redovisas också i

anslagsframställan övergripande

med till av den forskningsprogram förslag prioriteringar långsiktiga forskningsinriktningen,

att denna till remitteras till

anslagsframställning regeringen

Arbetsmiljöfonden för och

synpunkter

att den andel av medel som erhålls i

Arbetsmiljöinstitutets form av i konkurrens med andra for-

projekt/programmedel skare i framtiden bör en ökande andel av AI:s totala

utgöra medelstilldelning.

Implementering I det har lämnats en bild av

föregående övervägande positiv Arbetsmiljöinstitutets forskningsverksamhet. När det

gäller spridningen av forskningsresultat har AI en väletablerad kanal till det arbetslivet att man ansvarar för ut-

praktiska genom

bildning och vidare utbildning av företagshälsovårdspersonal. Vid dessa av institutets forskare

utbildningar uppträder många och överför grundkunskap om arbetslivsvetenskapliga fråge-

På samma sätt erhåller man till forskställningar. återföring

från de mera orienterade ningsarbetet praktiskt företagshälsovårdsexpertema.

Även om denna kanal utgör en väsentlig fördel i forskningsimplementeringen är detta en del som kan utvecklas och förbättras inför framtiden. I ett mera långsiktigt perspektiv anser att AI:s medverkan i grundutbildningen vid

utredningen

bör förstärkas. På samma sätt bör etableras närhögskolorna mare kontakter med leverantörer, konstruktörer,

uppfinnare som också bör få ökad kunskap om arbetslivsforskningens resultat.

anser att likaledes bör öka Utredningen Arbetsmiljöinstitutet kontaktera med parterna arbetsmarknaden för att

på ytterligare utveckla forskningsimplementering.

AI har en i många stycken utomordenligt redo-

vetenskaplig visning av sina forskningsarbeten bl a i form av en särskild vetenskaplig skriftserie. På motsvarande sätt borde man öka informationsinsatsema till andra målgrupper såsom brukare, användare etc.

Ökad samverkan Arbetsmiljöinstitutet har, som redovisats i det föregående, ett tämligen välutvecklat samarbete med delar av högskolevärlden. Däremot finns det inte motsvarande samarbets-

någon tradition mellan och Arbetslivscentrum.

Arbetsmiljöinstitutet Till stor del förklaras detta sannolikt av olika tradition, allför olika etc.

forskningsinriktning

Utifrån ett den svenska arbetslivsövergripande perspektiv på forskningen framstår det som att ett närmare samangeläget arbete kommer till stånd i framtiden. Detta underlättas sannolikt av den nya som för inriktning föreslagts det nya ALC:s del mot ett mera renodlat

forskningsorgan.

Ett mera utvecklat samarbete bör också etableras mellan AI och med en sådan samverkan bör Arbetsmiljöfonden. Syftet vara att undersöka att finna samarbetsfördelar möjligheterna inom t ex när det och informationsområdet, gäller publicering förlagsverksamhet, samt gemensam konferensverksamhet i att föra ut syfte forskningsresultat.

Utredningen har även i det att en särskild tidigare föreslagit arbetsgrupp tillsätts med att en särskild av syfte göra översyn informationsverksamheten vid AMF, AI och ALC i att syfte åstadkomma en mera effektiv verksamhet.

Utredningen föreslår även att biblioteksresursema mella AI och ALC till ett

integreras gemensamt arbetslivsvetenskapligt

bibliotek. Även denna bör behandlas av ovannämnda fråga arbetsgrupp.

4.4.2

Sammanfattning

Arbetsmiljöinstitutet har inte varit föremål för någon ingående prövning i detta har valt att behandla sammahang. Utredningen AI främst utifrån totala När

arbetslivsforskningens perspektiv.

det gäller och konstaterar utorganisationen forskningsmiljön redningen

att AI kort tid etablerat som en på mycket sig självständig

forskningsorganisation, med en omfattande forskningsbredd

samt en verksamhet i form av imponerande vetenskaplig högkvalitiativ forskning, och en omfattande doktorandutbildning.

väl, men det Arbetsmiljöinstitutets organisation synes fungera är ännu för att en mera Flertalet tidigt göra allsidig bedömning. av forskarna har en samverkan med högskolorna. god förordar Utredningen

att och seniorforskare får en ännu starkare knytprofessorer även till institutionerna vid för att på detta ning högskolorna sätt komma närmare forskningsutbildning och grundutbildning.

att denna sikt även innebär att en självständig anknytning på examinationsrätt kan förläggas hos institutet.

den dominerande samlade forsk- Arbetsmiljöinstitutet utgör inom Samtidigt konstaterar ningsresursen arbetslivsforskningen. att AI har en stark åt det traditionellt utredningen tyngdpunkt och hållet . kemiskt-fysikaliska, toxikologiska yrkesmedicinska

föreslår därför Utredningen

att en sker till förmån för den sociallångsiktig omorientering och samt för en psykologiska arbetsorganisatoriska forskningen, mera och datavetenskaplig profil. produktionsteknisk

För att i framtiden undvika cementering av forskningsresurser och att stimulera föreslår utredningen nyorientering

att ändras så att an- Arbetsmiljöinstitutets finansieringsmodell blir samt att den redovisas i slagsframställan treårig övergrimed till prioriteringar, pande forskningsprogram förslag

att denna till remitteras till anslagsframställning regeringen för samt Arbetsmiljöfonden synpunkter,

att den andel av AIs medel som erhålls i form av projekt/programmedel i konkurrens med andra forskare i framtiden succesivt bör en ökande andel utgöra av den totala me-

delstilldelningen.

Arbetsmiljöinstitutet har en väl kanal för att föra ut fungerande

forskningsresultaten till i form av praktisk tillämpning den egna

för Trots detta

vidareutbildningen företagshälsovårdsexperter.

anser utredningen

att AIs kan mera

forskningsimplementering göras strategisk

genom ökad kontakt med

högskoleutbildningen på grundnivå,

liksom för arbetslivet såväl nyckelföreträdare konstruktörer,

projektörer, leverantörer och utöka kontakterna med partema på arbetsmarknaden främst den lokala nivån. på

Allmänt sett finner det - som utredningen angeläget nämnts tidigare - att en ökad samverkan kommer till stånd mellan sek-

torsorganen inom

arbetslivsforskningen. Utredningen föreslår i

annat att detta sker främst inom sammanhang inforrnationsområdet samt när det biblioteksservicen. gäller

4.5 och av

Spridning tillämpning kunskaper

Enligt Arbetsmiljökommissionens finns det

beräkningar drygt

1.000 disputerade forskare som arbetar med

arbetslivs/-miljö-

orienterad och ca 12.000 avlönade

forskning statligt som arbe-

tar med utåtriktat arbetsmiljöarbete. Enligt Statskontorets be- räkningar på uppdrag av kommissionen (Statskontoret, 1989:40) - tillfördes fältet ca 1,5 Kr miljarder (inkl forskning) under 88/89 + budgetåret (budgetmedel fondmedel). Förhållandet mellan resurser för FoU och resurser för utbildning, information, rehabilitering, övervakning och kontroll

(exkl Arbetslivsfonden) torde vara l : 4. Medlen för ungefär

att och överföra om arbetslivet för

bekantgöra kunskaper

är således väl och kommer att växa tillämpning tilltagna

Arbetslivsfondens tillkomst. har ytterligare genom Utredningen inte haft att värdera systemet i sin helhet. Den har

möjlighet ändå fått att resurserna kan vara

intrycket idag knappast

samordnade och utnyttjade. optimalt

Den i internationella omfattande och breda ar-

jämförelser

och som bedrivits i unbetsmiljö- arbetslivsforskning Sverige der de senaste 20 åren har avsatt en stor mängd kunskaper, om och om Det saknas alltså inte

problem möjliga åtgärder.

Däremot saknas effektiva spridningstillämpbara kunskaper. mekanismer. Vidare talar för att är inef-

mycket spridningen fektiv a att en och målrelaterad efterfrå-

p g tydlig problem-

vilket i sin tur sannolikt beror tillgan saknas, på begränsad

En slutsats är att tillämpningsstimulerande åtgärder ämpning. automatiskt leder ökad som bidrar

efterfrågan på kunskaper till konkret problemlösning.

Politiska för att öka till förän-

styrmedel näringslivets vilja

av och arbetsvillkor kan alltså förväntas få dringar arbetsmiljö en avsevärt vitaliserande effekt och

på efterfrågan tillämpning av Det inte i

forskningsresultat. ingår utredningens uppdrag att fram om sådana Däremot är det

lägga förslag styrmedel.

att sambandet samt att hänvisa till viktigt påpeka

arbete och därvid föreslå att Arbetsmiljökommissionens kommissionen och utredning, förslagen från

föreliggande

samman vid av dessa frågor. utredningen vägs bedömningen

Information

Som ovan framhålles centrala

förfogar arbetslivsforskningens

- och ALC organ Arbetsmiljöfonden, Arbetsmiljöinstitutet

över resurser för information och sammantaget betydande kontaktverksamhet av olika slag. Utredningen har också

konstaterat att det finns behov och till ökad sammöjligheter ordning och samarbete inom denna ram. En gemensamma första slutsats är därför att en av samordning infonnationsresursema vid de tre centrala bör komma till sektorsorganen stånd. Detta kan ske två sätt: övervägas på övergripande genom ökad av samordning och gemensam prövning planer och

prioriteringar,praktiskt genom samarbeten och

gemensamma satsningar.

Mycket talar också för att informationen skulle bli effektivare om den knöts närmare till forskningens genomförande inom program och Vidare bör man ett ökat samprojekt. överväga arbete med

arbetsmarknadspartemas egna spridningskanaler

och t ex och

organisationer, Arbetarskyddsnämnden Statens

arbetsmiljönämnd.

Lokala parter och andra verksamma i praktiskt arbetsmiljöarbetet saknar och information idag överskådlig lättillgänglig om samt om resultat från pågående forskning genomförda projekt. Även centrala har att bepartsföreträdare svårigheter vaka och få en översikt över inom god verksamheten sina speciella intresseområden. Därför måste mer målinriktade informationsinsatser göras. De centrala har redan parterna idag en i av och viktig uppgift planeringen forskningen kommer med de som fram att få en ännu förslag lagts tydligare roll i det avseendet. Även vid av

remissbehandling forskningansök-

ningar är det att remissinstansema har till angeläget tillgång aktuell information om området.

Ökad närhet mellan och efterfrågan tillhandahållande av information bör eftersträvas. Därför bör Arbetsmiljöfonden också i ökad utsträckning pröva regionalt baserade infonnationsinsatser. För att stämma av uppläggning och innehåll i

konferenser/seminarier/symposier med lokala behov bör lo-

kala i ökad

forskningsintressenter utsträckning uppmuntras att

Fondens informationsavdelorganisera inforrnationsåtgärder. bör i dessa fall främst som förmedlare av ekoning fungera nomiskt och administrativt stöd.

Vid av större bör dessutom fonplanering forskningsprojekt dens ett stadium inforrnationsavdelningen engageras på tidigt så att man redan i kan avsätta resurser för forskningsansökan riktade informationsinsatser. En av var, när och förplanering hur samt till vem information skall ges i samband med större bör öka att resultaten till releprojekt möjligheterna sprida vanta avnämare.

Utbildning Resurserna för av anställda och olika funktioutbildning slags närer är ännu större. Sådan utbildning på arbetsmiljöområdet är också vara ett av huvudinstrumenten i av kunspridandet mellan dessa och FoUskaper. Kopplingen utbildningsformer är dock svag och utan tydliggjorda sammanhang. satsningama

1990-02-01 åt de båda stabsmyndighe- Regeringen uppdrog tema RRV och Statskontoret att för arbetsmiljökommissionens (Dir. 1988:63) undersöka omfattning, penningflöden, räkning och av de medel styrning, prioritering användning statliga som satsas på arbetsmiljöarbete.

Statskontoret har i första hand riktat in att storsig på belysa och i stort av de medel som staten lek, omfattning användning under de senaste åren har satsat utåtriktat arbetsmiljöarpå bete. Forrnema för och av insatserna styrning resultatanalys har därvid särskilt fokuserats.

RRVs berör i första hand de medel som genom granskning avsätts för och information om regeringsbeslut utbildning (MBL) men även Arbetsmiljöfondens medbestämmandelagen

medel för utbildning och information inom

arbetsmiljöområdet.

Statskontorets rapport (1990:11) konstaterar att de

statliga medel som avsatts i form av fondmedel/motsvarande,

anslag samt intäkter till 3 kr under

övriga uppgick drygt miljarder budgetåret 1988/89. Statskontorets slutsats är att

finansieringssystemet är komplext. Flera aktörer styr och fördelar pengarna, ofta inom samma eller

näraliggande problemområden. Statskontoret anser att en minskning av antalet fonder och fondaktörer och en mera sikt

enhetlig kapitalförvaltning på bör leda till en effektivare

resursanvändning.

I RRVs rapport om MBL- och

arbetsmiljöutbildningsmedlen (Dnr 20-90-0166) konstateras att nuvarande modeller för fördelning och av dessa medel inte är särskilt ändamål-

hantering

att MBL-medlen används för och informasenliga, utbildning tionsinsatser som endast har en att utbild-

svag anknytning, ningarna i i större måste från

fortsättningen utsträckning utgå lokala behov samt att två olika medel för

uppdelningen på utbildning om medbestämmande och är ogynnsam.

arbetsmiljö

Utredningen konstaterar att det finns behov av en mera

djupgående prioriteringsdiskussion, när det Arbets-

gäller miljöfondens satsningar, samt mellan olika

avvägningar insatsområden. Denna har inte i

uppgift ingått föreliggande utredningsuppdrag. De samlade slutsatserna av Statskontorets, RRVs samt denna är emellertid att

utrednings analyser resurserna inom Arbetsmiljöfondens område borde kunna användas ett mera offensivt sätt. Detta inte minst

på gäller möjligheterna att sprida kunskaper och

arbetslivsforskningens olika resultat av funktionärer och anställda.

genom utbildning

Ny teknik och andra i takt med ut-

förändringar näringslivets veckling ställer ökade krav med

på kontinuerlig utbildning, 7 - 10-0785 Arbelslivsforskning

successivt nytt innehåll. Formema för liksom

utbildningen forskningens deltagande i av relevanta

produktion underlag och material måste anpassas till krav. Ett

föränderlighetens utbildningssystem med stora och

långsiktiga uppbindningar och utan klara kan bli

prioriteringar aldrig tillräckligt känsligt och flexibilit i detta hänseende. I stället bör ett decentraliserat fördelningssystem som inkluderar stärkta förbindelser mellan lokala/regionala organisationer och regionens forskare/lärare komma

ifråga.

Den andra stora över det ordinarie

utbildningsmöjligheten går utbildningsväsendet. Arbetslivsfrågomas i akademisk

ställning

av av yrkesutbildning många näringslivets nyckelgrupper t ex civilingenjörer, civilekonomer och

personaladministrativa funktionärer- är, som nämnts, fortfarande En

mycket svag. drastisk av dessa kan därför sikt vara

förstärkning inslag på ett av de mer effektiva medlen för att arbetslivs-

nyttiggöra forskningens resultat. starka sektori-

Arbetslivsforskningens sering bidrar dock till att dessa står utanför huvud-

frågor fårorna för såväl som för inom universi-

utbildning forskning tets-/högskolevärlden. Inbrytningama i

linjesystemets upp-

är få och läggning marginella.

Arbetslivsforskningens isolerade ställning inom de tekniska fakulteten har också lett till om och

isolering ifråga /metodteoriutveckling, val av osv,

forskningsfrågor vilket ytterligare försvårar en Det finns en sannolikt

integrering. berättigad kritik mot kvalitet inom den tekniska fa-

arbetsvetenskapens kulteten. att är

Mycket tyder på arbetslivsfrågomas ställning starkare inom men även där

handelshögskolomas forskning, är de marginellt företrädda i av civilekonomer.

utbildningen Utredningens slutsats är att arbete och arbetsförhållanden måste bli centrala inom av en rad

frågor utbildningen nyckelgrupper, i första hand flera av och

kategorier civilingenjörer

civilekonomer men även av yrkesgrupper som psykologer, läkare, socionomer, data-/systemvetare m fl.

I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas behovet av en nännare mellan arbetslivsforskningen och den

anknytning

som finns vid ett flertal personaladministrativa linjen, högskolor. De studerande vid dessa får när de kommer ut i yr-

linjer keslivet en roll där man kan av

betydelsefull tillämpa många

resultat. Mot den framstår arbetslivsforskningens bakgrunden det som att arbetslivsforskare i ökande

lämpligt utsträckning kan medverka i dessa och att en kanal kan

utbildningar viktig

mellan forskare och skapas praktiker.

Sambandet mellan och är starkt

god forskning god utbildning även på andra områden. arbetsvetenskapliga kunskaper

Dagens ligger inte alltid på den nivå som krävs om dessa frågor ska ges ett större utrymme i av ingenjörer. Därför

utbildningen måste arbetslivsperspektivets tillväxt inom teknisk fakultet betraktas som ett långsiktigt projekt där den främsta drivkraften är en successivt förstärkt och kvalitativt

mognande forskning med bättre orientering mot de centrala tekniska frontlinjerna.

Utredningen vill därför de som

ånyo poängtera överväganden tidigare beträffande ansvar för

gjorts Arbetsmiljöfondens långsiktiga vid universitet och

satsningar högskolor.

Det bör ankomma att etablera

på Arbetsmiljöfonden goda kontakter med vid för att under-

linjenämndema högskolorna lätta för dem att resul-

tillgodogöra sig arbetslivsforskningens tat. Framställande av läromedel för de olika

högskoleutbild-

bör stimuleras och ekonomiskt av ningarna stödjas Arbetsmiljöfonden.

Utredningen anser att det också i

ligger arbetslivsforskningens intresse att kan stöd som

Arbetsmiljöfonden ge ekonomiskt underlättar för arbetslivsforskare att medverka i

högskoleutbildningen.

Utredningen föreslår vidare att skall kunna

arbetsmiljöfonden

ut -eller annat sätt lägga uppdrag på högskolor, på stödja kurser vid högskolorna i som annars inte

arbetslivsvetenskap skulle kommit till stånd.

En ökad insats från sida måste dock ses i

Arbetsmiljöfondens ett realistiskt Fonden kan sats-

tidsperspektiv. göra initiala

och därvid mer än Men det mer ningar agera långsiktigt idag. grundläggande samspelet mellan och kan

forskning utbildning bara om också universitet och medver-

tillgodoses högskolor kar. På sikt måste därför resurser ut-

högskoleväsendets egna nyttjas för detta

syfte.

Därför måste i vid få ett större

arbetslivsfrågoma mening ge-

i ett antal akademiska På både kort nomslag yrkesutbildningar. och sikt kommer det därutöver att finnas ett stort behov

lång av av dessa till att med

vidareutbildning nyckelgrupper, börja av alla dem som redan är ute i arbetslivet, inte sällan i beslutsfattande positioner.

Den fortsatta tekniska innebär vidare

utvecklingen ständiga behov av sådan Dessa behov finns be-

påbyggnadsutbildning. handlade i avtal mellan arbetsmarknadens men

parter, någon sådan utbildning förkommer inte i större Därför

omfattning. bör det övervägas om inte

Arbetsmiljöinstitutet respektive ALC bör få ett ökat ansvar för att, enskilt och/eller i samarbete, utveckla och på avgiftsbasis sådan

erbjuda utbildning.

Denna typ av skulle kunna

påbyggnads-/vidareutbildning läg-

gas upp som kvalificerade heltenninskurser, ett brett in-

ges

nehåll och riktas till utvalda melstrategiskt yrkesgrupper på lan- och chefsnivå samt till konstruktörer, arkitekter, dehög m fl. bör i akademiskt meriteringshänsigners Utbildningen seende likställas med annan talar högskoleutbildning. Mycket för att och undervisande forskare forskningen härigenom också skulle få ett vitaliserande med arbets- och näutbyte ringsliv.

4.5.1 och tillämp- Arbetslivsforskningens främjande ning

och tillämpning av forskning bör Initiering, genomförande intimt samman. Mer och långsiktig hänga grundläggande bör i ett nationellt, centralt forskning prioriteras övergripande och sammahållet vid Arbetsmiljöfonden. prioriteringsarbete Därutöver är behovet stort av decentraliserad och problemnära initierad mer direkt än av forskning,s0m idag ombesörjs arbetsmarknadens parter, och lokalt. I det nuvarande regionalt systemet brister på båda nivåerna. föreligger

I avsnitten om ALC behandlas det s k främjandet utförligt varvid konstaterar att det hitills inte fungerat utredningen särskilt väl och att främst förefaller sammanhänga problemen med att lokalt ett bredare intresse. svårigheterna skapa

föreslår, som av avsnittet om ALC, att Utredningen framgår skall erhålla ett mera direkt ansvar löntagarorganisationema för och kontaktverksamhet utifrån forskningsinformation föreslår att 10 löntagarperspektivet. Sammanlagt utredningen miljoner Kr -som vid ALCs renodling till forskningsfrigörs program- skall tilldelas Tillsamlöntagarorganisationema. mans med de resurser som man redan får från Arbetsmiljöfonden, i form av medel för forskningsinitiering, bör det vara att etablera mera djupgående möjligt

kontaktverksamheter mellan och löntagarorganisationema

arbetslivsforskningen.

Dessa nya medel bör tilldelas efter löntagarorganisationema samma som man fördelar medbestämmande princip medel, d v s efter medlemsantal. Resurserna bör ställas till löntagarorganisationernas förfogande med det uttalade syftet att även kontaktverksamhet vid landets bygga upp regionalt olika har funnit ett växande högskolor. Utredningen påtagligt intresse för en bred och lokalt anknuten arbetslivsforskning vid flera av de Detta intresse regionala högskolorna. positiva bör vid av nätverk mellan uppmärksammas uppbyggnaden nya forskare och löntagarorganisationema.

Utredningen tror att i dessa former kan

forskningsinitiering

ha en vitaliserande effekt såväl som det på forskningen på omgivande arbetslivet. Genom ett sådant regionaliserat system kan forskarna beredas att närmare med de möjlighet umgås problem som är utmärkande för arbetslivet i den där region högskolan ligger, det torde även öka intresse arbetsplatsernas för samarbete. Det skulle också för medelgöra det möjligt stora och små att komma i kontakt med företag tillämpningsinriktad

arbetslivsforskning.

En nämnare för de olika som gemensam uppgifter forskare kan ha i det lokala är bl a att deras arbetsmiljöarbetet kompetens kan bidra till att översätta till forskningsresultat praktiska handlingslinjer. Majoriteten av forskare arbetar idag främst med och av

problembeskrivning analys generell

karaktär. Därigenom skapas visserligen viktiga kunskapsmässiga förutsättningar för lokalt arbete, men därifrån steget till är ändå relationer åtgärder ganska långt. Kontinuerliga mellan fack och forskare kan bidra till att

företag, steget

förkortas. De insatser som kan bli aktuella är t ex konsultmedverkan, lokala kartläggningar, utvärderings-

forskning (där resultaten återförs till de berörda under FoUarbetets gång) och aktionsforskning. Denna typ av medverkan i lokalt får emellertid inte ersätta den

förändringsarbete

och orienterade långsiktiga vetenskapligt kunskaps-

Istället det att åstadkomma en väl utvecklingen. gäller avvägd växelverkan.

För att forskarstödet till lokalt utvecklingsarbete ska kunna ökas krävs vidare en nära koppling till praktiken och de hinder och som där. Former bör bl a

möjligheter föreligger prövas för försöksverksamhet, där en

långsiktiga planerad pend-

mellan teori och kan åstadkommas. Det teoretiska ling praktik arbetet är i , eftersom hinder,

sammanhanget viktigt processer och vid olika bör do-

tillvägagångssätt förändringsförsök kumenteras och utvärderas Genom ett sådant

vetenskapligt. reflekterande arbete i samband med olika former av lokalt utvecklingsarbete kan en långsiktig kunskapsuppbyggnad på området komma tillstånd. ALC åren haft en ambition

har genom i denna som även i fall. Denna verk-

riktning lyckats många samhet bör nu breddas över landet och föras ned till den nivå där och lokalt fack

företag interagerar.

Vid av de existerande in-

initiering forskningsprojekt utgör fonnations-, kontakt- och beslutskanalema i fall hinder

många för ett direkt samarbete mellan forskare, lokala

partsföreträdare och intressenter i Ett i är

övrigt. problem sammanhanget att arbetslivsforskare och lokala ofta har ont

partsföreträdare om tid och andra resurser som inte är direkt till

knytna pågående projekt. Stödet till de lokala/regionala kontaktcentra som föreslagits bör därför förenas med ökade möjligheter i dessa avseenden.

Arbetslivs-/miljöforskningen kritiseras för att den alltför ensidigt fokuserar och sällan

problem påvisar positiva lösningar. På flera håll därför ett spontant av

pågår utvecklingsarbete

exempelvis organisatoriskt slag. Erfarenheter från denna kontinuerliga och vardagsnära av bör

förändring arbetsmiljöer bättre tas tillvara i den mån den lett till intressanta

lösningar. Arbete med s k modellarbetsplatser har inte fallit särskilt väl ut. Dessa tar i allmänhet tid att utveckla varför de ris-

lång kerar att vara inaktuella när de väl är Dessutom

färdiga. ligger de ofta vid sidan av vilket deras

produktionen, begränsar värde som modeller. anser att och

Utredningen lokalisering dokumentation av och

utprövade driftsdugliga lösningar ger bättre

spridningsunderlag.

När det i form av konkreta i mil-

gäller tillämpning åtgärder jön kan den modell som här skisserats bidra till att sådana vidtas i ökad Detta kommer emellertid inte att

utsträckning. leda till en revolution inom området. För en sådan krävs andra och mer omfattande insatser, sannolikt också

politiska styrmedel. Sverige befinner emellertid i en situation där

sig miljörelaterade i arbetslivet skadar landets

problem allvarligt ekonomi. Arbetslivsfonden har inlett sitt arbete och

just Arbetsmiljökommissionen ska snart avlämna sitt betänkande. Situationen således både av och av

präglas allvarliga problem intressanta till Därför kommer

möjligheter problemlösning. regeringens förslag förhoppningsvis att kunna ge en samordnad bild inom hela fältet. Så t ex förefaller en samverkan mellan å ena sidan och information och

forskning, utbildning andra sidan förändring och vara

rehabiliteringsinsatser rimlig och naturlig.

4.5.2 Sammanfattning

En av har varit att bedöma i vil-

utredningens frågeställningar ken resultat och till-

utsträckning arbetslivsforskningens sprids ämpas. Idag saknas inte Däremot är det

tillämpbara kunskaper. uppenbart att det saknas effektiva

spridningsmekanismer.

Mängden information som riktar sig till arbetslivet i påverkande är omfattande. har inte syfte utomordentligt Utredningen haft att i uppdraget göra någon informationsutredning egentlig mening, utan skall endast avge en översiktig bedömning. Utredningen konstaterar således;

att informationsverksamheten inom omarbetslivsforskningens råde har resurser och att det finns informabetydande många tionsaktörer, men att det trots detta är mycket teksamt om de långsiktiga effekterna svarar upp mot ambitionerna,

att informationsverksamheten ofta är alltför lite målgruppsorienterad och samt har för liten direkt strategisk anknytning till och forskningen själv

att det framstår som att en särskild får i angeläget arbetsgrupp uppdrag att se över hela informationsverksamheten i syfte att åstadkomma samordning och effektiviering. Den arbetsgruppen bör särskilt skudera informationseffektema hos i nyckelgrupper arbetslivet.

Utredningen anser att en ökande andel av spridningsresurserna bör satsas av när de på utbildning nyckel personer, utbildas i de ordinarie föreutbildningsväsendet. Utredningen slår;

att Arbetsmiljöfonden skall kunna stöd till ge ekonomiskt högskoleutbildningen inom område, arbetslivsforskningens

att linjenämndens möjliheter att om tillägna sig kunskap arbetslivsforskningen underlättas och

att möjligheterna till vid i aruppdragsutbildning högskolorna kommer till för att initiativt

betslivsvetenskap användning på-

verka utbudet i positiv riktning.

Utredningen förordar i detta som beskrivits ovan

sammanhang attt en ny form för informations och kontaktverksamhet introduceras för att underlätta kontakter mellan och

högskolorna löntagarorganisationema. Särskilda medel föreslås avsättas till detta ändamål hos

Arbetsmiljöfonden.

4.6 framtida

Arbetslivsforskningens inriktning

Utredningen har inte i relevans eller kvalitet

detalj granskat hos enskilda eller institutioner.

forskningsprojekt, program Frågan huruvida andra finan-

Arbetsmiljöfondens, respektive siärers är fördelade mellan olika

forskningsstöd optimalt forsknings-frägor, tillämpningsområden, arbetslivssektorer osv har inte heller ingått i Balansen mellan

uppdraget. grundläggande, tillämpningsinriktade och tillämpade ansatser har i viss mån beskrivits men inte heller de har kunnat

analyseras eller värderas i nämnvärd Förutom att dessa

utsträckning. frågestälhiingar ligger utanför är de av en karaktär

uppdraget som kräver andra än de som tilläm-

angreppssätt utredningen pat. Några refelexioner beträffande

arbetslivsforskningens huvudsakliga inriktning i framtiden bör emellertid göras, liksom förslag till i till dessa.

överväganden anslutning

Den kemiskt, medicinskt och inrik-

fysikaliskt, toxikologiskt tade dominerar fortfarande arbetslivsforsk-

forskningen ningen. Under de senaste 15 åren har de

visserligen psykologiska och sociala arbetslivet vunnit

aspekterna på terräng inom , men bredden de som

forskningen på frågeställningar kan med dessa liksom mellan

förknippas aspekter, gränslandet dessa och teknisk FoU, är så omfattande och att

vittförgrenade området som helhet ändå måste anses vara med

underförsörjt resurser jämfört med nämnda huvudområden.

övriga Utredningen anser att en successiv av arbetslivs-

omfördelning

medel bör ske till förmån för forskning kring forskningens dessa och som en över frågor forskning anlägger helhetssyn områdesgränsema.

Utifrån denna obalans koncentrerar att sig utredningen på ut centrala och inom områden peka frågor forskningsbehov som främst behandlar sociala, socio-ekonomiska och psykoarbete och arbetsförhållanden. En del av logiska aspekter på dessa behandlades redan 1983 inom ramen för frågor och Sociala Arbetsmiljöfondens PSA-utredning (Psykiska men eftersom flertalet av dem fortfa- Arbetsmiljöaspekter), rande eftersatta områden och är om möjligt ännu utgör idag mer aktuella vissa av dem att i korthet upprepas. förtjänar inleds dock med en diskussion av olika an- Framställningen och samverkansformer, samt av de överväganden som slagsdär bör bli aktuella.

4.6.1 Anslagsformer och kompetenssamverkan

Arbetslivsforskningen vid universitet och högskolor är som Det innebär att stödformer regel anslagsbaserad. långsiktiga är förhållandevis och outvecklade. har ovanliga Utredningen redan fram ett rörande lagt långtgående förslag att förstärka infrastrukturen Arbetsmiljöfondens möjligheter vid olika institutioner. För forskarna finns det förhållandevis få alternativa av mer kafinansieringsmöjligheter långsiktig raktär och mindre än för t ex tekniker och medimöjligheter cinare att inom ramen för en normala inyrkeskarriär skapa stitutionella för FoU-verksamhet. Utredningen plattformar vill därför vikten av det understryka föreslagna basprogrammet vid universitet och högskolor.

Det är emellertid att olika metoder utredningens uppfattning bör prövas. Utöver basprogrammet bör även projektanslag

med vidare ramar och större flexibilitet än vad som idag är

fallet övervägas. Sådana bör t ex kunna projektramar in-

rymma flera olika med endast delvis delprojekt överlappande

innehåll så att av planeringen forskningsinsatsema kan ses i

längre cykler, samordningen mellan olika i FoUdeluppgifter

arbetet skulle förbättras och de administrativa uppgifterna i

samband med ansökan om minskar.

forskningsanslag Inon1

ramen för sådana inriktade skulle

långsiktigt projekt forskare

också kunna större till erbjudas möjlighet vetenskaplig publi-

cering och fördjupning.

Mycket talar för att denna av bör

typ projektanslag ges en

mer karaktär än traditionella

förutsättningslös projektanslag.

Detta ställer dock större krav beträfpå Arbetsmiljöfonden

fande styrmedel så att dessa når de områden där satsningar

behovet av stöd är särskilt stort. En sådan långsiktigt roll och

sådana medel för föreslås av Arbetsmiljöfonden utredningen.

Utredningen är kritisk till utanför universi-

forskningsmiljön

tet och t ex vid ALC. Bristen högskolor på fasta strukturer

och infrastrukturella för

förutsättningar arbetet och för kon-

takterna utåt är ofta och behovet är ofta påfallande stort av en

mer samlad och kumulativ kunskapstillväxt. Förutsättningar

för en förankrad praktiskt forskning som bl a medför att

ökade krav ställs forskarnas kontaktnät på och engagemang.

Här finns som också behov av ökad regel trygghet, även inom

ramen för varför olika projektbaserad forskning, medel för

att åstadkomma detta bör övervägas. Institutionella program i

projektfonn, d v s närmast ett är en anslags storprojekt,

slagsfonn som kanske bör i större I viss prövas utsträckning.

mån kan motivet för tillkomsten av dessa program likställas

med motiven bakom stora

forskningsprogram, men då uti-

från och med anslagsmottagarens perspektiv utgångspunkt i

dennes behov av över prioriteringar längre perioder, koncen-

tration av insatser, och stabiliserande av forskarbyggande av kontaktnät etc. grupper, Stabilisering

Till sådana bör en referensgrupp knytas institutionsprogram som stöd för verksamheten. samman- Referensgruppemas bör variera från till så sättning forskargrupp forskargrupp, att man den mest och veuppnår ändamålsenliga partsmässiga av verksamheten Det vetentenskapliga förankringen uppnås. ansvaret för åvilar dock forskar-gruppen skapliga forskningen liksom ansvaret för metod, teori och av frågeformuleringen i termer handhas av forskarna. stälhiingama forskningsbara

skulle större krav kunna ställas i om utbild- Möjligen fråga och inforrnationsinsatser inom temaområdet. Mot slutet ningsav eller bör t ex en tidsmässigt temaperioden programmet realistisk vara avsatt för av resulperiod spridning projektets tat och erfarenheter.

En annan i all former nyckelfråga arbetslivsforskning gäller och för Bristen sådan

förutsättningar kompetenssamverkan. på

samverkan karaktäriserar fortfarande av arbetslivsmycket Detta förhållande bör ses som ett generellt forskningen. vilket i viss redan har diskuprioriterat problem utsträckning terats när det gäller ALC och Arbetsmiljöinstitutet.

borde vara ett av de mest fälten Arbetslivsforskning självklara för samarbeten. Viss samverkan finns också tvärvetenskapliga i mellan medicin och psykologi, psyutbyggd gränsområdena och sociologi och företagsekokologi sociologi respektive nomi. Däremot är samarverkan över mellan teknologi gränsen och ämnen Den humanistiskt-samhällvetenskapliga sällsynt. ökar dock behovet av

produktionsteknologiska omvälvningen

över denna företrädesvis under kompetenssamverkan gräns, och introduktion av ny teknik. Arbetsmiljöfonden utveckling

bör kunna en mer roll för spela avgörande att få till stånd så-

dan

tvärforskning.

Av allt att döma kommer med små

ny teknik mycket inbördes

tidsförskjutningar att tas i av de industrialiserade län-

anspråk dernas näringsliv. för ländernas

Avgörande industriella

framgång blir då vilket sätt man lär använda och vida-

på sig

reutveckla av

användningen nya produktionsmetoder.

En människans

teknikutveckling på villkor främjar hälsa, väl-

befinnande och Den

personlig utveckling. skapar gynnsamma

för

förutsättningar engagemang, ansvarstagande, kreativitet

och också för en effektiv

därigenom produktion. Detta synsätt

utgör en gemensam för

grund arbetsmarknadspartemas posi-

tiva till avancerad bl a i

inställning teknikutveckling, uttryckt

Utvecklingsavtalet. I ett internationellt bör perspektiv följ-

daktligen ett kraftfullt

forskningspolitiskt agerande i denna

fråga kunna bli en konkurrensfaktor för svensk indus-

viktig

trl.

Svensk har internationellt sett stora resur-

arbetslivsforskning

ser, stor frihet och möter ett uttalat stöd och intresse från arbetsmarknadspartemas och samhällets sida. resurser

Sveriges

för teknisk FoU är också räknat stora, per capita, och resulta-

ten är inom flera områden av internationell

hög standard.

Dessutom är svensk industris av

utnyttjande avancerad pro-

duktionsteknologi bland de i världen en färsk

högsta enligt jämförelse (ref Edqvist m fl, vårt

1988). Sammantagna ger

lands och bilden

forsknings- utvecklingssatsningar av goda

förutsättningar för både och arbetsförhål-

produktivitet goda

landen. Genom en mer effektiv kombination av

arbetslivs-

/arbetsmiljökunnande och tekniskt kunnande kan dock det

svenska vinna en rad

näringslivet ytterligare fördelar.

i vid me- Arbetslivsforskningen (inklusive arbetsmiljöfrågor en oberoende och kritiskt i förhålning) intog tidigt ställning lande till teknisk FoU områden där denna berör arbetslivet. på Denna ledde till en snabb tillväxt av om konstrategi kunskap sekvenserna av rådande förhållanden, d

produktionstekniska

v s om hur enskilda av anställda menoch grupper påverkas och socialt. På flera delområden var dessa talt, hälsomässigt och kom att en stor roll i kunskaper genuint nydanande spela samhällsdebatten.

Under av 1980-talet växte dock hos känslan av början många att den ensidigt konsekvensanalyserande arbetslivsforskningens resultat och slutsatser inte förmådde i göra sig gällande arbetslivets faktiska i inte vad gällde förändring, synnerhet införande och av teknik. FoUutveckling, användning ny oftast (eller kanske många steg) efter satsningama låg steget den tekniska särskilt inom IT-området, där det utvecklingen, ena efter det andra framnya tillämpningsfältet exploaterades och i Senare har detta förhållande snagångsrikt högt tempo. rast försämrats till av den snabba teknikutvecklingen följd och att över FoU-resurser till problemområoförrnågan styra dets aktuella En sådan är kanfrontlinjer. omprioritering idag ske mest strategiska uppgift. arbetslivsforskningens

att och långsiktig Möjligheterna bygga upp tvärvetenskaplig inom ramen för traditionella är dock

forskning projektanslag

starkt Därför föreslår utredningen att långsiktiga begränsade. stöd till temaorienterade och sammansatta tvärvetenskapligt ska även när det gäller projektvis forskargrupper prioriteras, måste därvid kunna anpassas till de finansiering. Anslagen extraordinära behov som kan a bristen inuppstå p g på frastrukturella för sådan samverkan. förutsättningar

När det samverkan föreslår utred-

gäller mångvetenskaplig

ningen

- att i satsningen på långsiktig kompetensuppbyggnad vid universitet och denna särskilt ex högskolor aspekt beaktas,t genom att etablera och inom stödja flervetenskapliga grupper och mellan traditionella ämnesinstitutioner

- att i och program- projektsatsningar iniia-

flervetenskapliga

tiv samt att man verkar för att prioriterads envetenskapliga projektförslag breddas,t ex inom ramen för temaorienterade institutionsprojekt

- att den ökade prioriteringsmöjligheten avseende stödet till ALC respektive i denna rikt- Arbetsmiljöinstitutet utnyttjas ning

- att fondens vetenskapliga råd och analyserar problem möjligheter i mellan traditionella utigränsområdena discipliner från och vetenskapliga vetenskapsteoretiska utgångspunkter, och därvid förser fonden med förstärkt i dessa kompetens frågor

- att fonden aktivt söker samarbete med andra i sektorsorgan syfte att initiera i samarbesamsatsningar gränsomrädena (jfr tet fonden och STU i MDA-programmet)

- att fondens egen informationsverksamhet sammanför resultat från olika vid av i arangreppshåll belysningen problem betslivet.

4.6.2¶Eftersatta forskningsområden

Under av verksamheten vid de ca utredningens genomgång 150 som besvarat dess enkät, liksom vid sysforskargrupper av de ca 500 som f n tematiseringen projektbeskrivningar sammanfattar under de senaste Arbetsmiljöfondens satsningar 2-3 åren har ett antal luckor i frågepåtagliga forskningens och framkommit vilka här i korthet preområdesfördelning senteras. behovet av ökade sats- Utredningen understryker inom vart och ett av dessa områden. Sammanningar

nedan utgör ingen inbördes prioriteringsordning.

ställningen

Det intemationaliserade arbetslivet. Det intemationaliserade arbetslivet, harmoniseringen gentemot EG, av internationella osv, är feutbredningen företag nomen som i och snabbt kommer att påverka hög grad mycket svenskt arbetsliv och under l990-talet. arbetsmiljötänkande av dessa för arbetsliv och arbets- Betydelsen frågor Sveriges marknad saknar dock en motsvarande i prioritet forskningen. Området bör sålunda snabbt ut, helst i samordning byggas med andra initiativ till svensk medverkan i om förforskning i ändringarna Europa.

Människan och den nya tekniken Inom snart alla sektorer av arbetslivet arbetssagt påverkas av den allt snabbare tekniska Särskilt miljön utvecklingen. har genomgripande effekter och ger möjlighedatoriseringen ter till helt former för och informationsnya varuproduktion har av och hantering. Därigenom nya typer arbetsuppgifter och Arbetsnya arbetsorganisatoriska problem möjligheter. har här en uppgift att identifiera, livsforskningen viktig till de som ny analysera och ge förslag lösningar på problem teknik medför. Den bör också ut möjligheter att utnyttja peka tekniken för att i positiv riktning. omgestalta arbetsmiljön

måste beakta de effek- Därvidlag forskningen genomgripande ter som ny teknik ofta får. Således bör forskningen inte inskränka sig till att behandla isolerade arbetsutforrnningsproblem. Det är därför att FoU området ser den nya

angeläget på teknikens direkta effekter i ett dvs

övergripande sammanhang, att även som med arbetsmarknad, yr-

frågor sammanhänger kesstruktur, medbestämmande etc beaktas.

Hittills har inforrnationsteknologins genombrott i industrier och kontor under 1970- och 80-talen studerats i ett före-

på trädesvis konsekvensbeskrivande perspektiv. Den snabba utvecklingen på främst mjukvarusidan respektive inom reglerteknik och av i industrin

datorintegrering produktionssystem tenderar emellertid, som nämnts, att springa ifrån utveck-

av rörande dess som lingen kunskaper användning kunskaper bör utvinnas och föras tillbaka i nära till tek-

anslutning

Det är därför att detta område nikutvecklingen. angeläget ,som över en rad delområden och

griper forskningsaspekter,

förstärks samt att det sker ett sådant sätt att de ytterligare på

insatserna breddas och sätts i direkt arbetslivsvetenskapliga samband med de Det t ex teknik och

teknologiska. gäller arbetsorganisation, personsäkerhet och automatiserad produktion, samt formerna för teknikutveckling och teknikspridning.

Ett ytterligare samarbete med STU är ett

utvidgat naturligt

i en sådan strävan. inslag

Arbete och livsroller

övriga

mellan arbete och livsroller förändras i takt Samspelet övriga med arbetslivets och med ändrade

omdaning familjebildningsmönster. Idag utgör tvåförsörjarfamiljen och ensamstående förälder med barn de dominierande

familjefonnema. Under l970-talet hade sannolikt världens starkaste ar-

Sverige

med en bred över olika aspekter betstidsforskning spännvidd av Denna tradition har försvagats samtidigt problemområdet. som flera tecken att kollisioner mellan arbetet och tyder på andra livsroller är en stark - kanske en av de starkare - källorna till både i och utanför arbetet. problem Frågeställningen är emellertid vidare än bara en fråga om arbetstider, mycket och har arbetslivs-, arbetsmarknads-, social-, hälsoviktiga och Den berör också jämställdfarniljepolitiska implikationer. både i och utanför arbetslivet. De senare får nu hetsfrågoma ökat stöd via det s k vid KOM-programmet och har ut vid ALC. En bredare Arbetsmiljöfonden byggts ansats förhållandet mellan arbete och övrigt liv vore på emellertid önskvärd. I detta är det naturligt att sammanhang kvinnor i arbetslivet får en ökad prioriforskningsområdet tet.

Den ökande föränderligheten i arbetslivet har hittills i stor utsträckning kunnat Arbetsmiljöforskningen från att människor arbetar under tämligen konutgå många stanta förhållanden under en följd av år. Strukturlång teknik, ekonomiska och omvandling, ny besparingar av olika leder effektivitetshöjande rationaliseringar slag emellertid till att denna i allt mindre komförutsättning grad mer att i framtiden. I stället framstår i gälla föränderligheten och dess som en central frågeställning för den sig följder framtida forskningen.

Den växande tjänstesektorn ökande motiverar att arbetsmiljö- Tjänstesektoms omfattning i större de särskilda forskningen utsträckning uppmärksammar arbetsvillkor som råder inom den. Anställda inom service-, vård-, och har t ex ofta en nära undervisnings-, omsorgsyrken och krävande direktkontakt med kunder, elever, klienter och som ett i sin arbetsmiljö. Även vissa patienter väsentligt inslag

yrkesgrupper inom industrin som hittills inte har haft

någon närmare kontakt med kunden kan komma att beröras i takt med förändrade och

produktions-, lager- leveranssystem. Kundanpassad produktion av en ökande kan

mängd varuslag komma att innebära en liknande Det är därför

utveckling.

att man i om sådana klientorienterade angeläget forskning yrken särskilt studerar hur arbetsvillkor

personalens samspelar med att avnämamas krav och behov.

möjligheterna tillgodose

4.6.3

Sammanfattning

Utredningen föreslår generellt sett;

att arbetslivsforskningen i framtiden i inriktas mot

högre grad psykologiska och sociala i arbetslivet liksom

aspekter gränslandet mellan dessa och ny teknik och

att sett får en närmare

arbetslivsforskningen generellt kopp-

till och så att ling produktionsteknisk forskning utveckling, forskningens framåtsyftande roll ökar.

vill behovet av ökade Utredningen avslutningsvis poängtera forskningssatsningar föramför allt inom fem områden:

följande

Det intemationaliserade arbetslivet, med särskild

inriktning på förändringarna i

Europa.

- Människan

och den nya tekniken

- Arbete i förhållande till livsroller

övriga

- Den ökade

föränderligheten i arbetslivet

- Den växande

tjänstesektom

IBHILAGKDIR

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. l989:S9

av arbetslivsforskningens organisation

Översyn

[)ir. 1989: 59

Beslut vid regeringssammanträde 1989-11-16

Chefen för statsrådet Thalén anför.

arbetsmzirknadsdepartementet,

Mitt förslag

föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till hur

Jag arbetslivsforskningen skall bedrivas och vara organiserad. Utgångspunkten

för arbetet är att de målen för detta forskningsområde behålls

övergripande

liksom de finansiella ramarna.

Arbetslivsforskningens mål och medel

är Sektorsforskning kan omfatta Arbetslivsforskning sektorsforskning. allt från grundforskning till utvecklingsarbete. Denna forskning skall ge un-

för av målen inom en samhällssektor. den skall identifiera

derlag formulering

alternativa vägar och metoder. Vidare kan sektorsforskning och analysera inriktas att analysera effekter och konsekvenser av redan fattade beslut,

på

t.ex. reformer inom olika samhällssektttrer. finansieras med medel från särskilda anslag eller an-

Sektorsforskning

fonder, m.m. knutna till en viss samhällssektor och med syfte att

slagsposter.

stimulera och som utvecklingen inom

forskning utvecklingsarbete främjar

sektorn. l det nuvarande har mellan arbetsliv, ar-

arhetsmarknadsläget kopplingen

betsmarknad och ekonomi blivit allt mer Ett gott arbetsliv innebär en

tydlig.

där människor har inflytande och utvecklas i sitt arbete

arbetsorganisation

och där arbetsskadorna minimeras. Det goda arbetet är inte enbart förknipförhållningssätt utan medför också stora sociala pat med ett demokratiskt och ekonomiska fördelar. En av arbetsorganisation och

samtidig utveckling

är en för att underlätta teknisk och industriell ut-

arbetsmiljö förutsättning Arbetslivsforskningen ger grunden för sådan utveckling. veckling.

Det övergripande målet med är en ökad

arbetslivsforskningen kunskap

om hur förbättrade arbetsformer och en förbättrad samt en ökad

arbetsmiljö

demokratisering av arbetslivet kan förenas med en effektiv och konkurrenskraftig verksamhet i och Arbetslivsforsk-

näringsliv offentlig förvaltning.

ningen skall dessutom bidra till att en systematisk om arbetslivet

kunskap

utvecklas och utnyttjas. Vidare skall beakta kvinnors

arbetslivsforskningen

och mans olika villkor i arbetslivet. sektoriella ka-

Arbetslivsforskningens

raktär innebar att den skall bedrivas med till de faktorer som

hänsyn påver-

kar arbetslivet. som arbetsmarknad och ekonomi.

Arbetslivsforskningens institutioner

Arbetsmiljöforzden och andra

finansieringsorgarz

Arbetslivsforskningen byggdes ut mycket kraftigt under 1970-talet. Organ

inrättades för att finansiera eller bedriva eller

forsknings- utvecklingsarbete.

Ett av dessa är arbetsmiljöfonden som inrättades är 197.1 och som tillförs medel genom en särskild om

arbetsskyddsavgift enligt lagen socialavgifter

(1981:691). Fonden. vars verksamhet regleras i (1988:731)

förordningen

med instruktion för arbetsmiljöfonden. har till att bl.a. sådan

uppgift stödja

forskning och utveckling samt utbildning och information som kan motverka uppkomsten av arbetsskador eller i övrigt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. Vidare skall den och samt och

stödja forskning utveckling utbildning

information beträffande medbestämmande i arbetslivet. Fonden skall också

stödja arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande verksamhet. Arbetslivsforskning stöds dock även av en rad andra medelsbeviljande or-

gan som styrelsen för teknisk utveckling och

forskningsrâdsnämnden.

Denna del av arbetslivsforskningen dock utanför detta

ligger uppdrag.

A rbetslivscentrunz

l samband med genomförandet av olika reformer inrätta-

arbetsrättsliga

des arbetslivscentrum år 1976. Verksamheten i

regleras förordningen

(1988:1138) med instruktion för arbetslivscentrum. Arbetslivscentrums uppgift är att bedriva och

främja tvärvetenskapligt forsknings-och utvecklingsar-

bete som rör individer och grupper i arbetslivet, relationerna mellan arbetsmarknadens parter, frågor om inflytande i arbetslivet och om

arbetsorgani-

sation. Arbetslivscentrums verksamhet finansieras med medel från arbets-

miljöfonden.

A rbelsmiljöinstirutet

inrättades som ett självständigt forskningsorgan år Arbetsmiljöinstitutet l987 genom att forskningsavdelningen på arbetarskyddsstyrelsen bröts ut ur

och blev en egen myndighet. lnstitutets uppgifter är enligt förord-

styrelsen

ningen (1988:732) med instruktion för arbetsmiljöinstitutet att bedriva och

främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i

syfte att förbättra Ca en tredjedel av institutets forskning fi-

arbetsmiljön.

nansieras med medel från arbetsmiljöfonden. Forskning som är särskilt inriktad mot arbetslivsfrågor bedrivs dessutom vid landets universitet och högskolor. De yrkesmedicinska klinikerna och som Institutet för verkstadsteknisk forskning.

bransehforskningsorgzin Bygghälsan. mfl. bedriver också arbetsvetenskaplig forskning.

Tidigare utredningar

På av har riksrevisionsverket(RRV) granskat verk-

uppdrag regeringen

samheten vid arbetslivscentrum. RRV:s rapport(Dnr 1986:393) Arbetslivscentrum innehöll ett antal till åtgärder för att skapa en bättre forsk-

förslag

har remissbehandlats och flera remissinstanser lik-

ningsmiljö. Rapporten

som arbetslivscentrums ansåg att arbetslivscentrums roll måste

styrelse

beaktas i en översyn av arbetslivsforskningen. En som tillsattes av arbetslivscentrums vetenskap-

granskningskommitté

råd utförde år 1987 en systematisk utvärdering av centrums verksamhet,

liga

inkl. dess Kommittén kom bl.a. fram till att ett

vetenskapliga produktion.

samarbete till universiteten behövs för att bygga upp en forskarge-

utvidgat

för framtiden. Vidare föreslog kommittén att samarbetet med ar-

menskap

betsmarknadens borde stärkas liksom förbindelserna med andra instiparter

tutioner inom arbetslivsforskningen.

Arbetslivscentrum har uppdrag redovisat ett förslag till på regeringens den framtida inriktningen av verksamheten.

Uppdraget

l 1987 års anmälde föredragande stats-

forskningsproposition(1986/87280)

rådet att hon sedan avslutats avsåg att överväga de för-

remissbehandlingen

beträffande arbetslivscentrum som RRV redovisat i ovannämnda rap-

slag

Först därefter hon att ta ställning till om det kan finnas skäl att

port. avsåg vidta beträffande organisationen av forskningen inom ytterligare åtgärder

arbetslivsområdet. Jag föreslår nu att detta görs i ett sammanhang. Utredaren bör därvid inleda sitt arbete med att kartlägga arbetslivsforsk-

och samt finansiering. Utifrån denna kartläggningens omfattning inriktning

ning skall utredaren föresla hur denna bör bedrivas och

forskning organise-

ras så att tillgängliga: resurser effektivast sätt och att en

utnyttjas på möjliga

hög forskningskvzilitet nås. Utredaren skall alternativa presentera organisationsförslzig. Arbetslivscentrums roll i arbetslivsforskningen och dess verksamhet samt organisation skall mot av redovisade

bakgrund granskningsrap-

porter särskilt noggrant belysas och därvid skall tas till den

hänsyn speciella

karaktär verksamheten har. En oförändrad till skall vara ut-

resurstilldelning arbetslivsforskningen gångspunkten för hela utredningsarbetet.

Ramar för utredningens arbete

Utredaren bör bedriva sitt arbete i nära kontakt med

arbetslivsforskning-

ens olika institutioner och arbetsmarknadens För skall

parter. utredningen

direktiven (dir 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare

samtliga gälla angående utredningens förslag och konsekvenser samt vad har regeringen

föreskrivit om beaktande av

EG-aspekten (dir 1988:43).

Uppdraget skall redovisas senast den 30 maj 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad anfört hemställer att

jag jag regeringen bemyndi-

gar chefen för

arbetsmarknadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av

kommittéförordning-

en(1976: l 19) - med uppdrag att utreda

arbetslivsforskningens organisation,

att besluta om sekreterare och an-

sakkunniga, referensgrupper, experter.

nat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att beslutar

regeringen

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns m.m.

anslag Utredningar

Beslut

Regeringen ansluter sig till och bifaller

föredragandens överväganden

hennes hemställan.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Bilaga 2

SFS 1988: 731

Förordning med instruktion för arbetsmiljöfonden;

utfärdad den Zjuni l988.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter l § Arbetsmiljöfonden har till uppgift att genom bidrag från den fond som avses i 4 kap. 8 § lagen (1981: 691) om socialavgifter stödja

l. sådan forskning och utveckling samt utbildning och information som kan motverka uppkomsten av arbetsskador eller i övrigt bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

2. forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i övrigt.

3. verksamheten med regionala skyddsombud. 4. utbildning av styrelserepresentanter för de anställda, 5. arbetstagarorganisationemas forskningsinitierande verksamhet.

2 § Arbetsmiljöfonden skall beakta behovet av samordning av insatserna för forskning och utveckling samt utbildning och information inom sitt verksamhetsområde. Arbetsmiljöfonden får själv ta initiativ till forskningsoch utvecklingsprojekt inom området.

3 § Bidrag till forskning och utveckling skall avse främst sådan forskning vars resultat kan väntas få praktisk användning inom arbetslivet och sådant utvecklingsarbete som behövs för att nya tekniska lösningar skall komma i praktisk tillämpning. Vid bidragsgivningen kan även beaktas behovet av kontakt med internationell forskning.

Bidrag kan förenas med villkor om skyldighet att återbetala uppburet belopp i den mån det understödda projektet ger ekonomisk avkastning.

4 § Bidrag till utbildning inom arbetsmiljöområdet skall avse utbildning av skyddsombud, arbetsledare, tekniska planerare och andra som är med om att forma arbetsmiljön samt kompletterande utbildning av personal inom företagshälsovården och arbetsmiljöarbetet i övrigt.

5 § Bidrag till utbildning beträffande medbestämmande i arbetslivet och andra arbetslivsfrågor skall avse utbildning i syfte att sprida kunskap om nya regler på arbetsmarknaden och sådana förhållanden i övrigt som är av betydelse för att utveckla arbetstagarnas medbestämmanderätt.

Institutets ledning 5 § Institutets direktör är chef för myndigheten.

Styrelsen 6 § Institutets styrelse består av en ordförande, institutets direktör och högst tio andra ledamöter. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande. För varje ledamot. utom ordföranden och direktören. skall det finnas en ersättare.

Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Organisation 7 § lnom institutet finns enheter med uppgifter rörande arbetslivsforskningen samt dc ytterligare enheter institutet bestämmer.

Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen (1987: l lOl ) skall tillämpas på institutet.

Personalansvarsnämnden

Institutets består - förutom av direktören 9 § personalansvarsnämnd och personalföreträdarna - av den administrative chefen samt chefen för den enhet som frågan rör.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Styrelsens ansvar och uppgifter 10 § Styrelsen skall fatta beslut

l. om institutets verksamhetsplan. verksamhetsberättelse och årsbokslut.

2. i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter.

Tjänstetillsättning m m ll § Direktören förordnas av regeringen för en bestämd tid.

Tjänst som professor tillsätts av regeringen efter förslag av styrelsen. Styrelsen skall inhämta yttrande om sökandens vetenskapliga kompetens från tre sakkunniga inom det eller de ämnesområden som den berörda tjänsten omfattar.

Andra tjänster tillsätts av institutet.

12 § En professor skall tillhöra det fakultets- eller sektionskollegium inom högskolan som berörd högskoleenhet i samråd med styrelsen bestämmer. när frågor inom tjänstens ämnesområde behandlas.

Professorerna skall undervisa. handleda och examinera studerande inom högskolans forskarutbildning. De skall dessutom kon-

fullgöra taktverksamhet och undervisa i enlighet med vad styrelsen bestämmer.

13 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen För en bestämd tid.

-\v ledamöterna utses två efter Förslag av Landsorganisationen i Sverige. en efter Förslag av Tjänstemännens Centralorganisation. en efter Förslag av Centralorganisationen SACO/SR. en efter Förslag av Svenska arbetsgivareFöreningen, en efter Förslag av statens arbetsgivarverk. en efter Förslag av Landstingsförbundet och en efter Förslag av Svenska kommunFörbundet.

Av de övriga ledamöterna skall en företräda forskningen inom institutets verksamhetsområde.

Ersättarna utses på samma sätt som ledamöterna.

Övriga bestämmelser 14 § l den mån institutets tillgångar ej utnyttjas För uppgifter som anges i 2§ och inte heller används För institutets löpande utgifter. skall de vara placerade på räntebärande räkning i bank.

15 § Besked om bisyssla enligt 37§ andra stycket anställningsFörordningen (1965:601) lämnas av institutet även i fråga om tjänst som profes- SOF.

Denna Förordning träder i kraft den l januari 1989 då Förordningen (1976: 943) med instruktion För arbetslivscentrum skall upphöra att gälla.

På regeringens vägnar

lNGELA THALEN

Gertrud Holmquist

(Arbetsmarknadsdepartementet)

8- 10-0785Arbetslivsforskning

Bilaga 4

SFS 1988:732

Förordning med instruktion för arbetsmiljöinstitutet;

utfärdad den Zjuni l988.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter I § Arbetsmiljöinstitutet har till uppgift att bedriva och främja forskning. utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra arbetsmiljön.

2 § Institutet skall särskilt

l. svara för att kunskaper och kompetens byggs upp inom arbetsmiljöforskningen.

2. uppmärksamma utvecklingen av den vetenskapliga forskningen inom institutets verksamhetsområde, såväl nationellt som internationellt,

3. samverka med myndigheter, institutioner och organisationer så att de samlade resurserna för arbetsmiljöforskningen utnyttjas effektivt,

4. biträda arbetarskyddsstyrelsen med råd och underlag för föreskriftsoch tillsynsarbetet samt informera arbetarskyddsstyrelsen om planerat forskningsarbete.

5. ansvara för utbildningen av företagshälsovårdens personal och bedriva annan extern utbildning samt medverka i arbetarskyddsstyrelsens personalutbildning.

6. samverka med företagshälsovårdsdelegationen vid arbetarskyddsstyrelsen i frågor om företagshälsovårdsutbildningen,

7. utarbeta och sprida information om arbetsmiljöforskningen och svara för ett ansvarsbibliotek för arbetsmiljöfrågor. och

8. utföra uppdrag inom sitt verksamhetsområde.

3 § Institutet skall varje år före den l december till regeringen dels lämna en berättelse om institutets verksamhet under det senaste budgetåret, dels lämna förslag om det bidrag från arbetsrniljöfonden som under det följande budgetåret skall ställas till institutets förfogande för utbildning av personal inom företagshälsovården. Institutet skall genast underrätta arbetsmiljöfonden om förslaget.

4 § Institutet skall ta ut ersättning för uppdrag som institutet utför, om inte annat föreskrivs.

5 § Institutet får besluta om skälig ersättning till den som är anställd vid institutet för sakskada som har uppstått i tjänsten.

Verksförordningens tillämpning 6 § Verksféirordningen (1987: 1100) skall tillämpas på institutet med undantag av 13 §.

Myndighetens ledning 7 § Institutets föreståndare är chef för myndigheten.

Styrelsen 8 § Institutets styrelse består av en ordförande. institutets föreståndare samt 15 andra ledamöter. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande. För varje ledamot. utom ordföranden och föreståndaren. finns en ersättare.

Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Organisation 9 § Inom institutet finns enheter med uppgifter rörande arbetsmiljöforskningen samt de ytterligare enheter som institutet bestämmer.

10 § Delegationen för hybrid-DNA-frågor är i administrativt hänseende knuten till institutet.

Personalföreträdare II § PersonaIföreträdarförordningen (1987: 1101) skall tillämpas på institutet.

Personalansvarsnämnden 12 § Institutets består - förutom av förestånda-

personalansvarsnämnd ren och personalföreträdarna - av chefen för den administrativa enheten samt chefen för den enhet som frågan rör.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Styrelsens ansvar och uppgifter

13 § Styrelsen skall fatta beslut l. om myndighetens anslagsframställning. verksamhetsberättelse och årsbokslut. 2. i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter.

Tjänstetillsättning m. m.

14 § Föreståndaren förordnas av regeringen för en bestämd tid. Tjänsten som chef för den administrativa enheten tillsätts av regeringen efter anmälan av föreståndaren. Tjänst som professor tillsätts i den ordning som regeringen särskilt föreskriver. Andra tjänster tillsätts av institutet.

15 § Andra styrelseledamöter än föreståndaren utses av regeringen för en bestämd tid. Av ledamöterna utses två efter förslag av arbetarskyddsstyrelsen. en efter förslag av institutet för miljömedicin inom karolinska institutet. två efter förslag av Landsorganisationen i Sverige. en efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation. en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR. två efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen. en efter förslag av statens arbetsgivarverk och en efter gemensamt förslag av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Av de övriga ledamöterna skall en företräda den medicinska. en den humanistisk-samhällsvetenskapliga. en den tekniska och en den naturvetenskapliga forskningen. Ersättarna utses på samma sätt som ledamöterna.

Bisysslor 16 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförtardningen (1965: 601) lämnas av institutet även ifråga om tjänst som professor och tjänsten som chef för den administrativa enheten.

Överklagande

17 § Beslut av institutet om antagning till kurser i företagshälsovård och andra kurser som institutet anordnar eller beslut enligt 5 § får inte överklagas. Institutets beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av - för allmän lagen (1971:309) om behörighet förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.

-

lagen (1987: 439) om inskränkning i rätten att överklaga, - andra föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den ljuli 1988.

Förordnande att vara ledamot eller ersättare i styrelsen för institutet för arbetsmiljöforskning skall efter ikraftträdandet gälla som ett förordnande i styrelsen för arbetsmiljöinstitutet.

På regeringens vägnar

INGELA THALEN

Gertrud Holmquist

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Bilaga 5

ARBETSLIVSRELATERAD FORSKNING PA QLIKA ORTER

under 1288/89 enligt gnkätsvgr till utredningen gm arbetslivsfgrskningens organisation

Nedan en kort av de ( i vissa

ges presentation forskargrupper fall enskilda forskare) som enligt enkäten Enkät om svensk forskning och utbildning i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor bedrev arbetslivsinriktad under 1988/89

forskning budgetåret

enkätsvar tillhörande samma har (några forskargrupp

redovisas ort, institutions sammanslagits). lpresentationen

formella eller om sådant /avdelningstillhörighet, gruppens saknas informella namn, samt centrala

forskningsfält.

Luleå

Tekniska i Luleå

högskolan

Avdelningen för arbetsmiliöølanering

Centrala forskningsområden: 1) Arbetsmiljöplanering (planering, med 2)

projektering arkitektvinkling), Arbetsplatsutforrnning (utveckling av enkla metoder för arbetsplatsutfonnning) 3) Industrisociologi (kvalifikationsforskning, framtidens kontorsarbete).

Institutionen för arbetsvetenskan

Kemisk Miljöteknik

Centrala från diesel-

forskningsområden: Avgasemissioner motorer, av för inre och yttre

utveckling analysmetoder miljö.

inom bil- och av bättre Tillämpning oljeindustrin. Utveckling bränslen och motorer och för tunga fordon.

avgasrenare

Teknisk psykologi

Centrala forskningsområden: människa-datorinteraktion, stress, mentala modeller.

Arbetslivets socialpsykologi

Enheten håller att

på omorganiseras.

Fysikalisk Miljöteknik

Centrala Buller, vi-

forskningsområden: bullerbekämpning, brationer, helkroppsvibrationer, byggnadsakustik, arbetsplatsutformning, ny teknik/produktivitet/arbetsmiljö.

Tillämningsområden: Byggnadsindustrin (bättre ljudisolering,

och motortillverkare och renare nya bjälklag väggar), (tystare fordonsmotorer), stålindustri (förbättrad teknik vid materialhantering).

Industriell

Ergonomi

Centrala 1) Infonnation ergonomi-

forskningsområden: huvudsakligen systemutvärdering, användbarhet, och

aspekter

av metoder som kan utvärdera användbarutveckling

2) inom hetsprinciper. Ergonomi teknologiöverföring,

och huvudsakligen arbetsmiljöaspekter på teknologiöverföring

av i u-länder. tillämpning ergonomi

LLm_e_å

Umeå universitet

Psvkologiska institutionen

Forskargruppen för kommunikationspsykologi

Centrala och or-

forskningsområden: Organisationspsykologi ganisationsutveckling. i vårdor-

Handlingsinriktad forskning

för att nya och ganisationer (huvudsakligen skapa lednings-

Riktad inflytandeformer på vårdavdelningar). grundforskning för att stärka teori och metod inom

organisationspsykologin.

Tillämpad Psykologi

Gruppen för utvecklande verksamhetsforskning

Centrala Ett antal fallstudier

forskningsområden: (hemtjänst,

mil.) för test och av en modell för primärvård, utveckling

i ett verksamhetsutveckling personalperspektiv.

Institutionen för Fvsiologi

Centrala Motorik, ledsinnet, smärta, psy-

forskningsområden: kofysiologi och motivation.

Tillämpningsområden: och

Orthopedi, rehabiliteringsarbetsmedicin.

9- 10-0785 Arbetslivsforskning

Hvgien och miliömedicin

Centrala Riktad och till-

forskningsområden: grundforskning

inom miljöområdet syftande till att kartlägga ämpad forskning negativa hälsoeffekter i samband med exponering för skadliga agens i såväl som omgivningsmiljö. Metalltoxikologisk

yrkes-

och eliminations- teknisk forskning (tungmeta1ler,cesium) samt skadeforskning (luftföroreningar).

Pedagogik

Centrala Pedagogiskt tänkande och peda-

forskningsområden:

arbete i fack, och gogiskt företag förvaltning.

Historia

Centrala forskningsområden: Skogsbrukets mekanisering,

från timmersvans till övergången motorsåg.

Ekonomisk historia

Centrala strukturell förän-

forskningsområden: Långsiktig dring; arbetsdelning, ägande, makt; tjänsteyrken, anställningsförhållanden; industriarbete.

Statsvetenskap

Implementationsforskning

Centrala

forskningsområden: Genomförandeprocesser.

Rättsvetenskap

Centrala forskningsområden: Samverkan och avtal.

enligt lag Undersökning av MBLs enl

samverkansregler tillämpade lag. Utvecklingsavtalets och samverkan delar av den

inflytande- på

sektorn. privata

sundsvall/Härnösand

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

Institutionen för samhällsvetenskap

(Erik Sundberg)

Centrala och data-

forskningsområden: Datorisering, sjukvård utbildning.

Teknik Sundsvall

(Lars-Åke Mikaelsson)

Centrala Socioteknik i

forskningsområden: byggbranschen.

Tillämpning: Förbättrad och minskad i

planering tidspress byggbranschen.

gigrgenbgrg

Institutionen för skogsteknik

Centrala arbets-

forskningsområden: Skoglig arbetsmiljö,

metodstudier, samt arbetslivets mätning, lönesättnign organisation och funktion.

Tillämpning: Inom skogsbruket.

Uppsala universitet

A-FORUM (Forum för forskning om arbetsliv och arbetsmarknad)

Centrala Arbetsliv och arbetsmarknad.

forskningsområden:

utifrån fackliga kunskapsbehov. Tillämpning: Forskning

Psykologi

Centrala Sensorisk substitution, visuell,

forskningsområden: auditiv och taktil samverkan motorik och percep-

perception, tion.

(Tekniska) för synskadade: förflytt- Tillämpning: hjälpmedel ningshjälpmedel, särskilt elektroniska; orienterings- hjälpmedel; taktila bilder, inkl. taktila kartor.

Socialrnedicin Centrala forskningsområden: Sociala nätverk, organisationer och professionalisering inom hemtjänst och hemsjukvård. Teknologi Systemanalys Centrala Biomekanik, rörelse- och be-

forskningsområden:

Människa lastningsanalys. datorforskning.

av ortoser, resultat av Tillämpning: Utvärdering benproteser,

och andra kirurgiska ingrepp behandlingsformer. Nationalekonomi Arbetsmarknadsgruppen Centrala forskningsområden: Lönebildning, arbetslöshet, migration, arbetsutbud, och rörlighet på arbets-

diskriminering marknaden. Tillämpning: Ekonomisk och politisk arbetsmarknadspolitik. Ekonomisk historia Arbete och hushåll Centrala forskningsområden: Sambandet mellan arbets- organisation och hushâllets, familjens sammansättning.

Produktion, teknik och arbete

Centrala

forskningsområden: Arbetsprocessens, arbetsorganisa- tionens och under 1900-ta-

arbetsdelningens förändring let.

Företagsekonomi

Centrala forskningsområden: medbestäm-

Arbetsorganisation, mande och

fackliga organisationer.

Kulturgeografi

Centrala forskningsområden: och

Geografisk kvinnoforskning arbetsmarknadsprocesser i välfärdssamhället.

Akademiska sjukhuset i

Uppsala

Yrkesmedicinska avdelningen

Centrala forskningsområden: Kemiska hälsorisker,

toxikologi, ergonomi, arbetsorganisation samt olycksfall.

Tillämpning: Ett antal fältstudier med till

anknytning sjukahus-området, exponeringsnivåer och hälsoeffekter av

pryolysprodukter av vid ex-

plast, sjuklighet avloppsreningsverk, ponering av vattenbaserade och hälsoeffekter,

färger ergonomi och laboratorie

organisationsförändring, belastning på

assistenter, postens arbetsmiljö m.fl.

Rehabiliteringskliniken (samarbete med ett flertal andra institutioner)

II Ergoindex Centrala leder och

forskningsområden: Arbetsbelastning på muskler under byggarbete. Tillämpning: Utbildning inom byggnadsindustrin för minskning av utslagningen. Sveriges lantbruksuniversitet Lantbruksteknik Arbetsmiljögruppen Centrala forskningsområden: Ergonomi. Tillämpning: Inom Lantbruket Stgçkhglm Karolinska Institutet Institutet för miliömedicin Epidemiologiska enheten Centrala med

forskningsområden: Cancerepidemiologi betydande mot det hållet.

inslag yrkesepidemiologiska

10

Enheten för Allmän Social Miljö och Hälsa

Centrala Sociala nätverk, socialt stöd och

forskningsområden: psykosocial prevention.

Intervention för och av Tillämpning: förbättring psykosocial arbetsmiljö. Utvärdering av hälsoeffekter.

Institutet för miliömedicin

Enheten för epidemiologi

Centrala Hjärt- arbets-

forskningsområden: kärlepidemiologi, miljö och arbetsmiljöfaktorer. Flera studier be-

psykosociala drivs som med den kliniken

samarbetsprojekt yrkesmedicinska

KS. på

Institutionen för stressforskning

Centrala Stress och ohälsa:

forskningsområden:

sociala nätverk; Egenkontroll/beslutsutrymme; coping; psykosocial arbetsmedicin;

experimentell epidemiologi.

Tillämpning: Utvärdering av kontrollerade interventioners effekter pâ hälsa och välbefinnande i arbetslivet; participativa ansatser.

Institutionen för Psvkiatri och Psvkologi och Psvkoloziska institutionen

Enheten

för psykologi

Centrala stress,

forskningsområden: Psykosocial arbetsmiljö, hälsa och psykobiologi.

11

Kvinnor, arbete och hälsa, total arbetsbörda, Tillämpning: bildskärmsarbete och belastningsskador. monteringsarbete,

Hvzieniska institutionen

Inandning av partikulära ämnen, .Centrala forskningsområden: fysiologi, överkänslighet.

och clearance av inandade Tillämpning: Deposition partiklar friska och asmatiker. Bronkiell reaktivitet på tvillingar. på Diskordanta för astma, m.m. allergisk benägenhet, rökning Radon i bostäder och eflungcancer. Metalldammsexponering fekt på kaninlunga.

Stockholms universitet

Psvkologiska institutionen

Perception och psykofysik

Centrala och psykofysik, forskningsområden: Perception och belastarbetspsykofysiologi, miljöpsykofysik, ergonomi ningsstudier.

(Lars Nystedt)

Centrala arbetstillfredsforskningsområden: Förtidsavgångar, ställelse, Organizational committment, hälsa, feed-back, kvalitativ under- och överbelastning.

Avd och beslutsfattande

för informationsprocesser

Centrala inlärning av forskningsområden: Kognitiv ergonomi, komplexa datorbaserade uppgifter.

Tillämpning: och

Systemutveckling utbildning.

Ett liv utan arbete (Isaksson, Svedberg)

Centrala forskningsområden: Socialtjänstklienter,arbete,arbets löshet, ställning på arbetsmarknaden , materiell situation, mental hälsa och missbruk.

Tillämpning: Samarbete och arbetsmarknadssocialtjänst myndigheter, långsiktig rehabilitering och

självförsörjning.

och Miljö- organisationspsykologi

Centrala forskningsområden: arbetsut- Arbetsorganisation, ormning, i

förändring processer, kompetensutveckling, stress,

hälsa och arbetstider.

Tillämpning: Organisationsutveckling, företagshälsovård,

datorisering och utbildning.

Sociologiska institutionen

(Göran Ahrne)

Centrala forskningsområden: Lönearbete, ojämlikhet, makt, kvinnor, byråkrati, organisation, samhälle och

fackföreningar.

(Michael Tâhlin)

Centrala forskningsområden: Klass, arbetsförmobilitet, hållandemarbetsmiljö, ojämlighet, löneskillnader, levnadsnivå, välfärd och arbetsmarknad.

(Peter Hedström)

Centrala arbetsmarknad

forskningsområden: Organisation, och social stratifiering.

Institutionen för socialt arbete

F AURA

orskargruppen

Centrala Arbetslöshet, utslagning, re-

forskningsområden: habilitering och socialförsäkring.

Nationalekonomiska institutionen

(Sören Blomqvist/ Urban Hansson Brusewitz)

Centrala och de äldres

forskningsområden: Pensionssystemet arbetsutbud.

i Stockholm Handelshögskolan

Företagsekonomi

F -sektionen Centrala och i

forskningsområden: Organisationsteori praxis

, beslutsfattande och styrsjukvården organisationsreformer,

rationalitet och ning, privatisering, målstyming, organisa-

. tionsförenkling

PMO- F orskningsprogrammet Människa & Organisation

Centrala Arbetsorganisation, kognitiv or-

forskningsområden:

Teknik & småföreganisationsteori. organisation, kompetens, tag.

14

Tillämpning: Småföretagande, innovationsförlopp, konsultation och

förändringsarbete.

A-sektionen (Arbetslivs- och

företagsledningsfrâgor)

Centrala forskningsområden: förän-

Organisation, ledning, dring, makt, institution, lärande, kompetens, interak-

ägande, tion. fokuseras av stora

Forskningen på ledning organisationer och behandlar de flesta typer av med tonvikt kon-

företag på cerner, stora kooperationer och federationer.

Tekniska högskolan i Stockholm

Avdelningen för arkitektur

Centrala

forskningsområden: Arbetsmiljöplanering,arkitekt urteori och

industriplanering (industrins arbetsförhållanden, projekt- och

förändringsarbete, med tillämpning inom

livsmedelsindustrin).

Institutionen för Industriell Ekonomi och

Organisation

Industriell utveckling

Centrala forskningsområden: Industriell i arbets-

omvandling livsperspektiv.

Tillämpning: hos arbetsmarknadens

Kompetenshöjning parter.

Tillverkningssystem

Centrala Flexibla automatiska tillverk-

forskningsområden: nings- och för konstruktion

monteringssystem. Datorsystem och

tillverkning.

Verkstadsteknisk och rationali- Tillämpning: automatisering sering.

Arbetsvetenskap

Gruppen för fysisk arbetsmiljö

Centrala eller tvärvetenskaplig

forskningsområden: Mång-

kemiska, och mekaniska riskfaktoforskning kring fysikaliska rer ergonomiska och psykosociala frågeställningar.

Arbetsolycksfallsgruppen

Centrala forskningsområden: Identifikation av olycksfalls-

genom statistiska analyser. Säkerhetsanalyser. problem

av säkrare (t.ex. av Utveckling utrustning stegar). Användning passiva skydd (air bags)

Inom verkstads- varvs och byggnadsindustrin Tillämpning: samt transportväsendet.

Arbetsmiljölaboratoriet

Centrala Produktionstekniska med

forskningsområden: frågor särskild och

inriktning på ergonomiska designfrågor psykosociala frågeställningar.

av den industriella med Tillämpning: Förbättring arbetsmiljön

från ett helhetsperspektiv på arbetsmiljön. utgångspunkt

16

S tressforskningsgruppen

Centrala Stress, hälsa och välbefinnande i

forskningsområden: arbete. Effekterna av faktorer i

psykologiska arbetsmiljön på hälsa och frånvaro.

Tillämpning: Tillverkningssystem i verkstadsindustrin i ett humanistiskt-tekniskt-ekonomiskt perspektiv med hän-

speciell syn till arbetets moment erfarenhets-

kognitiva i operatörers uppbyggnad och till

möjligheter kompetens- utveckling.

FA-rådet

F och norm

orskningsprogrammet ideologi

Centrala forskningsområden: mellan de kollektiva

Samspelet mentalitetema å ena sidan, och i

normbildning normtradering näringslivet å den andra. Affärs- och arbetsetik och mediabilden av

företagandet.

(Madeleine von Heland)

Centrala forskningsområden:

Kunskapsbegreppet.

Tillämpning: Kunskapsföretagens framtida resursbehov.

17

Statens Institut för (IPM)

Psykosocial Miljömedicin

Arbetsmiljöenheten

Centrala forskningsområden: Psykofysiologisk och neuro-

forskning kring effekter av oregelbundna arbetspsykologisk tider, trötthet, sömn, hälsa och stress

olyckor, återhämtning, med betoning av beskrivning av mekanismer och åtgärdsutvärdering.

Tillämpning: Se ovan.

Enheten för Vårdmiliö och hälsa

Centrala forskningsområden: forskning kring

Åtgärdsinriktad

vårdarbetsmiljö i stort, dvs patienter, anhöriga och vårdpersonal. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer i relation till riksfaktorer för och risk för hjärtkärlskukdom samt i relation till

indikatorer stress. blodfysiologiska på Makroepidemiologi, tryck och endokrina reaktioner. Tillämpning: Aktionsforskning.

Institutet för Vatten- och (IVL)

Luftvårdsforskning

Sektionen för arbetsmiliö

Centrala forskningsområden: Kemiska hälsorisker, mätningar, åtgärdsteknik, toxikologi, småföretag, arbetsmiljöarbete i företag.

för in- Tillämpning: Underlag företag, skyddsombud, skyddsgenjörer, regionala skyddsombud, yrkeshygieniker.

Trätek, Institutet för träteknisk forskning Sektor produktion (sågverk) (Nils Lundborg) Centrala vid fram-

forskningsområden: Produktionsprocessen

av och trävaror. Yttre och inre ställning sågade hyvlade miljöfrågor, sågverk.

av och maski- Tillämpning: Utveckling produktionsprocessen ner - som erfordras för denna vid

utrustning sågverk.

Karlstad

Högskolan i Karlstad Ekonomiska institutionen Avdelningen för arbetsvetenskap Centrala forskningsområden: Kvalifikation och participation /Arbete, kön och jämställdhet. Tillämpning: Samhällsplanering, organistionsförändring och kompetensutveckling.

Linkgping

Universitetet i Linköping

Kirurgiska institutionen

(Staffan Smeds)

Centrala Sköldkörteln.

forskningsområden:

Tillämpning: Risker vid jodsiotopexponering.

Institutionen för Datavetenskap och Samhällsmedicin

MDA gruppen

- Centrala forskningsområden: Tvärvetenskaplig forskning datateknik, och aktions-

arbetsliv/organisation, psykologi

- i samband med införande och anforskning utveckling,

av i arbetslivet. tekniska huvändning datorsystem Gruppens vudintresse i av dvs. in-

ligger utveckling hyperrnediasystem,

av text, och bild, med använtegrerad förmedling grafik, ljud

och funktionalitet för olika yrkeskatedargränssnitt anpassade gorier och arbetssituationer.

Inom hälso och Tillämpning: sjukvården.

10- 100785 Arbelslivsforskning

Pedagogik och Dsvkologi

F studier av arbete, lärande och orskargruppen för kvalifikation (FALK)

Centrala kvalifikation forskningsområden: Kvalifikationskrav, /kompetens, arbetsorganisation, personalutbildning/-utveckling och lärande.

Tillämpning: Förhållandet inom och företag organisationer mellan teknik, och vuxen-

ny kompetensutveckling, personal-

utbildning i arbetslivet.

(Glenn Hultman mfl.)

Centrala forskningsområden: lärande Organisation, ledning,

/kompetensutveckling.

Tillämpning: Skolan och privata som organisationer organisation.

Ekonomiska institutionen

Industriell organisation

Centrala forskningsområden: meto- Produktionsförhållanden, der för i lärprocesser produktionssystemet.

Tillämpning: Inom industriell och vårdsektom. produktion

21

Institutionen för Svstemteknik

Gruppen för rörlig bildsyntes

Centrala i rell tid och

forskningsområden: Datoranimering interaktion.

av modell. Tillämpning: Helkroppsstyrning mänsklig

studier, och konferens via video. Ergonomiska filmanimering

Yrkesmedicinska kliniken. Regionsiukhuset i Linköping

Centrala Astma och

forskningsområden: Belastningsergonomi,

ämnen), och luftvägsbesvär (slemhinneirritativa Identifiering

av i Metaller, kvantifiering agens arbetsmiljön,

Cancerstudier, arbetsmiljö m.m. Lösningsmedel, Psykosocial

Se ovan. Tillämpning:

,Iänköping

Trätek. Institutet för träteknisk forskning

Trämanufakturindustrin

Centrala inom trämanufak-

forskningsområden: Arbetsmiljön tur industrin.

Tekniska bl.a. i samband med buller, Tillämpning: åtgärder trädamm etc., arbetsorganisation.

Simma:

Göteborgs universitet

Psvkologiska institutionen

Avdelningen för tillämpad psykologi Arbetspsykologiska forskargruppen

Centrala Socioteknisk

forskningsområden: optimering, psykosociala arbetsmotivation och

arbetsmiljöfaktorer, ergonomi, ledarskap.

Tillämpning: Arbetsuppläggning och inom

arbetsorganisation tillverkningsindustrin samt kommunala

förvaltningar.

Etnologiska institutionen

(Jakobsson, Martinsson, Götebo, Johannesson)

Centrala

forskningsområden: Kvinnoforskning

Tillämpning: till och

Anknytning kulturprocess- politik glesbygd.

(Mörck mfl.)

Centrala forskningsområden: Ett Holistiskt ar-

perspektiv på bete, fritid och boende.

Tillämpning: Samhällsplanering och

utbildning.

(Berg mfl.)

Centrala Etnisk indentitet bland andra ge-

forskningsområden: nerationens invandrarungdom.

Studium av b1.a. till ar- Tillämpning: inställningen bete/arbetsliv bland turkiska och Chilenska andragenerationsinvandrare.

Arbetarstaden Göteborg (Frykman m.f7.)

Centrala Arbetarkultur= arbetarklassens

forskningsområden: totala livssituation, arbetarklass, arbetsliv, fritidsliv, familj, boende, kvinnor, män, barn, ungdom, åldringar, invandrare,

och kulturpolitik. utbildning

Tillämpning: Inom utbildning, kunskapsspridning, praktisk

och samhällsförändring. politik

Institutionen för pedagogik

(Nilsson, Engström, Ellegârd)

Centrala och

forskningsområden: Yrkespedagogik, strategier metoder för till gagn för strukturering

tidrumsliga analyser och i materielhantering och monterings-

kompetensutveckling arbete.

Industriellt lärande i arbete i ar- Tillämpning: naturligt långa betscykler.

(Thång, Pettersson, Eriksson, Holmér)

Centrala arbetslivs-

forskningsområden: Personalutbildning,

pedagogik, vuxenutbildning, kortutbildning, kompetens, yrkes- kvalifikationer, facklig utbildning, utvärdering.

Tillämpning: Facklig-, personal- och kortutbildning, kompetens.

Historiska institutionen

Avdelningen för Arbetsvetenskap

Centrala Svensk, nordisk och intematioforskningsområden: nell arbetsmarknad (arbetsliv, arbetsmarkarbetsorganisation, nad, och arbetsrätt).

företagsledning

Tillämpning: Utbildning för studieombud och fackliga organisations- och Resursstöd för utred-

företagsrepresentanter.

ningsarbete, industriellt u-landsstöd.

Kulturgeografiska institutionen

(Ellegârd, Nilsson, Engström)

Centrala forskningsområden: Materialhantering, yrkespedagogik, tidsgeografi och Tidrums-

industriplanering.

analyser,kompetens- utveckling, för

strukturering/gruppering

funktionellt betingad montering.

Tillämpning: Industriarbete.

Sociologiska institutionen

(Pal Orban)

Centrala Organisationer

forskningsområden:

Tillämpning: Demokratisering, decentralisering.

(Jonsson, F redholm )

Centrala Lön, rättvisa, och

forskningsområden: kompetens arbetsbyte.

(Kerstin Grundén)

Centrala -

forskningsområden: ADB-systemutveckling organisation - människa. och

Decentralisering produktions planering.

(Gunilla F ürst)

Centrala arbetsmark-

forskningsområden: Könssegregation, nad, kvinnor, teknik och jämställdhet.

Socialt arbete

Musik som

yrke

Centrala Musiker, arbetsrättslig ställning,

forskningsområden: levnadsnivå, musik och yrkesvillkor.

arbetsmiljö,

Medicinska institutionen I Yrkesmedicinska sektionen Centrala Yrkesmedicin och

forskningsområden: epidemiologi Tillämpning: Yrkesmedicin och epidemiologi Yrkesallergoligiska enheten vid Astma- och

Allergiselctionen

Centrala Yrkesastma och

forskningsområden: yrkesallergier. Institutionen för intemmedicin Sektionen för Preventiv

Kardiologi Centrala forskningsområden: Riksfaktorer, kardiovaskulära sjukdomar: Yrkeskategorier, psykisk stress och mekanismer. Tillämpning: Prevention och sociala

förändringar. Chalmers tekniska högskola Arkitektur Industriplanering Centrala forskningsområden: och av ar-

Planering utfonnning betslivets såväl samhällsnivå som områdes-,

bebyggelse på på byggnads- och

rumsutfonnningsnivå. Tillämpning: och varsam av indus-

Återanvändning förnyelse

triområden och kommunal för

industribyggnader, planering

arbete, i metoder för samver-

förändringsarbete småföretag,

kan i designprocessen, industriplanläggning, integrerad pla-

av byggnader som ar-

nering byggnad-teknik-organisation,

brukarhandböcker för arbetsplatsplanering. betsmiljö,

(Granath, Engström, Asterhall)

Centrala forskningsområden: Arkitektur, industriplanering,

och materialhantering. arbetsmiljö

Bvggnadsekonomi och bvggnadsorgansiation

Byggnadsekonomi

Centrala forskningsområden: Samordning, teknikspridning,

och kostnadsberäkning. kvalitetsstyming

Tillämpning: Projektorienterade verksamheter, byggande.

Kemisk miljövetenskap

(Ramnäs, Pettersson)

Centrala i

forskningsområden: Organiska luftföroreningar

urbana miljöer, arbetsmiljöer m.m., utsläpp, skogsekosystem,

kemiska hälsorisker och luftrespridning, omvandling, ningsteknik.

Institutionen för Transportteknik

Materialhantering

Centrala Materialhantering, yrkespeda-

forskningsområden: gogik, tidsgeografi och industriplanering,

Tillämpning:

Materialhantering,industriarbete,monteringsarbete,

serieproduktionssystem och lokalplanläggning.

Innovationscentrum

Innovationscentrum

Centrala Tekniska innovationer forskningsområden:

Tillämpning: Verkstadsindustrin.

Personskadeprevention

Centrala Biomekanik störbio forskningsområden: (spec. mekanik), olycksanalys, simuleringsmodeller (mekaniska, matematiska) och materialmekanik.

komfort - Tillämpning: Skyddssystem, säkerhet, arbetsplatsutformning.

Institutet för Verkstadsteknisk (IVF) Forskning

Maskinsäkerhet olycksfall

Centrala forskningsområden: Säkra automatiserade och datorstyrda produktionssystem.

Tillämpning: Maskinsäkerhet vid automatiserad produktion och produktion i enskilda maskiner.

Ergonomigruppen

Centrala forskningsområden: arbete och ergo-

Högrepetitivt nomiska förändringar.

och konstruktions- Tillämpning: Arbetsplats-, produktionsförändringar.

- Ytbehandling arbetsmiljö

Centrala Kemiska hälsorisker och

forskningsområden: ensidig belastning.

Tillämpning: Förbättring och nyutveckling av ytbehandlingsmetoder med avseende på god arbetsmiljö.

Vibration i handhâllna maskiner

Centrala forskningsområden: Utveckling av mätmetoder.

Tillämpning: Mätning, värdering av vibrationer och förslag till åtgärder.

Arbetsmiljö vid svetsning

Centrala forskningsområden: vid

Arbetsmiljö svetsning.

Förbättrad (ventilation etc.), auto- Tillämpning: arbetsmiljö

och vid matisering mekanisering svetsning.

- konstruktion Arbetsmiljö

Centrala forskningsområden: Konstruktörers medvetenhet om arbetsmiljö- och deras

ekonomiaspekter på produkter.

Tillämpning: Konstruktörers att använda-

möjlighet påverka rens redan vid en

arbetsmiljö produkts tillverkning.

MDA-projekt

Centrala Samverkan mellan

orskningsområden: Arbetsorganistion- Arbetsinnehäll-Teknik. Decentraliserad planering, vertikal och horisontal med att

integration syfte förbättra arbetsinnehållet.

Tillämpning: Organisation, och teknik i samband

planering med datortekniska hjälpmedel.

Halmstad

Högskolan i Halmstad

Centrum för

Arbetslivsutveckling

Centrala forskningsområden: Arbetsvetenskap, arbetsmiljö, arbetsorganisation, jämställdhet i arbetslivet och arbets- utfonnning.

Tillämpning: Aktionsforskning enligt ovan.

31

i Växjö Högskolan

Institutionen för Ekonomi och Juridik

Centrala forskningsområden: Arbetsmarknadspolitik.

Tillämpning: Se ovan.

.Lund

Lunds universitet

Rättssociologiska institutionen

Rättssociologisk arbetslivsforskning

Centrala Rättens roll i arbetslivet, styrforskningsområden: och ning, implementering, konfliktlösning, samordning, lagar avtal.

Lokalt och Tillämpning: utvecklingsarbete, forskningscirklar arbetslivsseminarier.

och Arbetsliv (VSA) Välfärdssamhälle, Socialförsäkring

Centrala Välfärd, Socialförsäkring och forskningsområden: Arbetsliv.

arbets- Tillämpning: Arbetsmiljö, sjukdom, rättstillämpning, rätt, arbete och arbetsorganirehabilitering, arbetssjukdom, sering.

Sociologiska institutionen

(Olofsson, Petersson, Edebalk)

Centrala forskningsområden: äldre

Arbetsmarknadspolitik,

arbetskraft och socialpolitik.

(Berner, Rafnsdottir, Gislason)

Centrala inforskningsområden: Teknik, arbetsorganisation, genjörsarbete, kvalifikation, utbildning,

könsarbetsdelning,

kvinnofack, blandat fack, tekniska och historia system

Tillämpning: Relatering till förhållanden i Island och Sverige.

(Davies, Esseveld)

Centrala sociala kö-

forskningsområden: Genusaspekter (det

net), tidsbegränsad anställning, flexibilitet, arbetslöshet, koppling mellan hem och metoder lönearbete, identitet, kvalitativa och sektor. offentlig

Tillämpning: Jämställdhet, teoretiskt om innebörden av bidrag avlönat arbete i samhället.

(Marianne Svenning)

Centrala - - resurforskningsområden: Arbetsmiljö påverkan ser - livskvalitet fostran.

(Fasth, Lassnerheim)

Centrala Äldre kvinnor, arbetslivskarriär forskningsområden: och (kvinnors relation till arbetsmarknaden ur ett arbetsmiljö livscykelperspektiv).

(Edvardsson, Sederblad)

Centrala forskningsområden: Arbetsprocess, arbetsorganisateknisk och kvalifikation. Kulturell tion, förändring jämförelse.

Grafisk industri, offsettteknik. Arbetsgrupper, Tillämpning: kemisk industri och livsmedelsindustri.

(Conny Svenning)

Centrala datoriseforskningsområden: Kunskapsförändring, och ring, arbetsorganisation byggprocess.

utbildning och organisation. Tillämpning: Inflytande,

(Gunnar Andersson)

Centrala Karriär (Chefers arbets- och forskningsområden: livsform, livsstil och - arbete. livssituation), familj

(Gunnarsson, Kjellberg)

Centrala mikro- makro forskningsområden: Arbetssociologi, internationella och maktrelationer. perspektiv, komparationer

Tillämpning: Arbetslivets förändring, fackliga organistioner, facklig verksamhet, relationer fack-medlemmar och organisationsgrad.

(Margareta Norell)

Centrala och forskningsområden: Ungdom arbete, livsforrn,

tidsupfattning, ungdomskultur och och

arbetsplatskultur identitet.

Tillämpning: Ungdomars inställning till arbete, kvinnors unga till arbete inställning familj.

(Gesser mfl.)

Centrala forskningsområden: ar- Arbetsdelning, utbildning, betsprocess, kunskap och makt.

Tillämpning: Organisation och

utbildningsplanering.

(Mats Beronius)

Centrala forskningsområden: Makt och i arbets- ordisciplin ganisationer.

Forskningspolitiska Programmet för Teknik och Utveckling

(Sverrisson mfl.) _

Centrala Teknik, innovation forskningsområden: utveckling, och entrepenörskap.

Tillämpning: och i

Småföretag, tekniköverföring teknikpolitik

u-länder.

Miliö- och energisystem

Teaterns arbetsmiljö

Centrala Scenartisters reaktioner på fyforskningsområden: siska och psykiska arbetsmiljöfaktorer.

Arbetsorganisation, utbildning, arbetsskador, Tillämpning: faktorer - och och sociala åtgärder fömyelse. psykiska

Psvkologiska institutionen

Avdelningen för arbetsvetenskap

Centrala ny tekforskningsområden: Arbetsmiljöbelastning, nik, datorisering, arbetsorganisaytion, kunskapsutveckling, verksamhetspersonal uteckling, psykosocial arbetsmiljö, och

planering organisationsutveckling.

Människa - maskin konstruktions- Tillämpning: interaktion, verksamhet, och psykiska lokalplanering, arbetsanalys, fysiska miljöfaktorer, kontrollrumsarbete, verkstadsarbete, tjänste

mannarbete och lantbruksarbete.

Psykosociala relationer i arbetslivet

Centrala relationer, komforskningsområden: Psykosociala hälsa och metoder. munikation, psykisk humanvetenskapliga

Inom vården och teatern, grundforskningsinsla-

Tillämpning: gen har dock bredare tillämpningsmöjligheter.

Institutionen för tillämpad

psykologi

Program för regional utveckling i Gislaved,

Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner samt vid

Sockerbolaget AB

Centrala Demokratisk utveck-

forskningsområden: dialog, lings- arbete, aktionsforskning, arbetspsykologi, organisations- och kommunikationsteori.

psykologi

Tillämpning: Regional utveckling, regional plattfonn, utvecklingsavtalet SAF-LO-PTK, partssammansatt utvecklings- arbete, dialogbaserade konferenser, nätverk och

spridning.

lnformationsbehandling ADB

AMIS -

gruppen

Centrala

forskningsområden: Kontinuerlig systemutveckling, systemansvar och användarmedverkan.

Tillämpning: Utveckling och underhåll av i nä-

datorsystem ringsliv och

förvaltning.

SOFIA- Samverkan och/med Framtidens Informationsteknologi i Arbetet

Centrala forskningsområden: Administrativt kontorsarbete, datorstöd för samverkan, kollektiva

gruppmjukvara, stöd,

kompetensutveckling, organistionskultur och si-

psykosocial tuation

Inom och via publikatio- Tillämpning: företag organisationer ner och seminarier.

PROTEVS - en evolutionär

(Prototyping systemutveckling)

Centrala forskningsområden: Samspel mellan systemanvändare och experter vid utveckling av ADB-system.

& evolutio- Tillämpning: Användarinflytande, användarstyrd när användarutvecklade kravspecifika-

systemutveckling, tioner,arbetsorganisation, datamognad, informationssystem,

och problem- ägare prototyping.

Institutionen för Yrkes- och Miljömedicin

Lasarettet i Lund

Centrala metall-

forskningsområden: Belastningsergonomi, toxikologi, lungsjukdomar och cancer.

Medicin, och förebyggande Tillämpning: företagshälsovård arbete i arbetslivet.

Yrkesmedicinska kliniken, Malmö allmänna sjukhus

Centrala Toxiska hjärnskador, lungfunk-

forskningsområden: tion, och

passiv rökning biologisk övervakning.

av arbetssjukdom, behandling av Tillämpning: Tidig upptäckt

och av astma. hjärnskada förebyggande

Juridiska institutionen. inst. för handelsrätt. rättssociologiska institutionen

Lundaskolan

Centrala civil- och asso-

forskningsområden: Arbets-, miljö-, ciationsrätt.

Juridiska institutionen

(Ann Numhauser-Henning)

Centrala Arbetsrätt

forskningsområden: (anställningstrygghet,

arbetstid, arbetshandikappade, rehabilitering, anställningsfonner), fastighetsrätt och familjerätt.

Tillämpning: Bland

lagstiftare, arbetsmarknadsmyndigheter,

arbetsgivare och

fackliga organisationer.

Institutionen för Handelsrätt

(Birgitta Nyström)

Centrala Det svenska

forskningsområden: medlingsinstitutet

som arbetsmarknaden.

konfliktlösningsinstrument på

Nordiska Arbetsrättsgruppen

Centrala forskningsområden: Arbetsrätten i Norden.

Tillämpning: Internationell integrering med avseende ar-

på

betslivsregleringen, fackliga förhandlingar, fackföreningar, anställningsskydd, jämställdhet, medbestämmande och arbets-

miljö.

Institutionen för medicinsk cellforskning

Hudgruppen

Centrala Riktad innebäforskningsområden: grundforskning rande av de cellemas funktion i irriutredning Langerhanska tativ kontaktdermatit. innebärande att de Tillämpad forskning reaktiva fenomenen i att förbättra systematiskt kartläggs syfte de mellan och differentialdiagnostiska möjligheterna allergisk irrititativ kontaktderrnatit.

Institutionen för Industriell Organisation

Avdelningen för Arbetsmiljöteknik Verksamheten aerosol- och miljöteknik för

Centrala Radondöttrar och aerosoler, arforskningsområden: aerosolteknik, aerosoler, miljö- mätbetsmiljö, aerosolfysi, människan-tekniken-arbetslivet, mänteknik, ätgärdsteknik, och ergonomi. niska-maskinsystem

mot luftförore- Tillämpning: Åtgäresstrategi partikulära effektivt för och god ningar, förändringsarbete produktivitet vid och arbetsmiljö, arbetsmiljöhänsyn utvekcling, planering av nya maimplementering, rehabiliteringsteknik, utveckling terial med ultrafina partiklar.

Forskningspolitiska institutionen

Teknologi och arbetsliv (Goodman, Perby)

Centrala människa -

forskningsområden: Samspelet teknik. Arbetssociologi, yrkeskunnande, kvinnoforskning, datorise-

ring, teknisk och arbetsliv i förändring utvecklingsländer.

Tillämpning: Teknik- och i u-

värdering, politik användning länder.

Historiska institutionen

Arbetshistoriska seminariet

Centrala i

forskningsområden: Förändringar arbetsorganisa-

tion, arbetsmiljö och samt

fackliga strategier företagsledning

cza 1850-1980. relationer i Arbetarklass, arbetet, barn- och kvinnoarbete, äldre i arbetslivet, och arbetsmiljö arbetarskydd.

Tillämpning: Medvetandeskapande

Enheten för hygien

(Lögdberg, Berlin, Brun)

Centrala forskningsområden: Miljömedicinsk utvecklingsneurobiologi (hjärnans normala och av utveckling påverkan olika miljöfaktorer. Fokusering på storhjämbarkens kognitiva utveckling och tungmetaller.

Tillämpning: Prevention, och samhällsplanering gränsvärden.

41

Institutionen för nationalekonomi

Arbetsmarknadsekonomi (Inga Persson)

Centrala forskningsområden: Arbetsmarknadens funktionssätt,

arbetslöshet, löner, kvinnors roll och utfall på sysselsättning, arbetsmarknaden. och

Arbetsmarknadspolitikens utfonnning effekter.

av arbetsmarknads- och jämställd- Tillämpning: Utformning hetspolitik.

lantbruksuniversitet Sveriges

Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik

Centrala forskningsområden: Belastningsergonomi, olycksfall, luftkvalitet (damm, avgaser), temperatur, buller, belysning och problem.

psykosociala

och växthusarbete i lantbruket. Tillämpning: Djurskötsel

Biiaga 6

Kaikyi för oiika dimensioneringsaiternativ avseende ett framtida

centrum för arbetsiivsforskning

Eynktioner Kostnadsslaq Alt 1 Alt 2 Alt 3

ANTAL KKR ANTAL KKR ANTAL KKR

Specifikation av kaikylens grundelement Styriunktionen (400/ár) lnstitutschef/professor

(30:/mán)

Professor (26 lmán) Forskare/iorskarass. (20/mán) Gästforskare (30/mán) Sekreterare (12,5/mán) Doktorandstipendier (50/ár) Direkta Fou-kost med ett (100 Horskare/ár) tillägg för inst. chefen om (100 /ár) FoU-främjande med ett (SW/forskare) tillägg för inst. chefen om (100 /ár) Dei av gemensamma (70/person/ár) Bibiiotekarie (15 /mán) Fast kostnad bibliotek (10 % av nuv ALCs iokalkostnad) Ekonomichef (19/mán) Ekonomiassistent (14 Imán) Receptionist (12/mân) Expeditionsvakt (12/mán) Fast kostnad intendentur (200/ár)

KUNGL. BlBL. 1990 - 02 -0 9

STOCKHOLM

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. l. 41. Tio Ar med jämställdhetslagen - utvärdering och Nr- . Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C.

inom socialtjänsten. S. 42. Internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskola i Stockholm - stmktur, 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om

organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframställningen. C. högskola på idrottens omrâde. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. Transporträdet. K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi.

Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48.Samhäl1sstöd till underhällsbidragsberättigade bam,

Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade bam. del III. S.

W399?

ldéskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10.Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personal- 11.Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfiihet. C. 12. Meddelarrätt. Ju. 52. Utbyte av utländska körkort. K. l3.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre paniemas villkor i 14. Lángtidsuuedningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. l5. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforslaiing - Inriktning. organisation, 16. Storstadsuafik 5 - ett samlat underlag. K. fmansiering. A. 17.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt

utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregbnerna. SB. 21. Den elintensiva industrin under käntkraftsavveck-

lingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkmftsavveck-

lingen. Bilagedel. ME. 23.T0mträttsavgäld. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom Iivsmedelssektom. C. 26. Fönnânssystemet för värnpliktiga m. fL Fö. 27.Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt

ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En

internationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Ju. 3 l .Perspektiv pä arbetsförmedlingen. A. 32.Staden. SB. 33. Urban challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa SB. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 37. Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 38. Översyn av naturvårdslagen m.m. ME 39. Konsmärens villkor. U. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsätt-

ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Författningsreglering av nya importrutiner m.m. [37]

Statsrådsberedningen

Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10]

Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Välfärd och segregation i storstadsregionerna. [20]

Beskattning av stipendier. [47] Staden. [32]

Ny folkbokföringslag. [50] Urban Challenges. [33] Stadsregioner i Europa. [34] Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Utbildningsdepartementet Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] En idrottshögskolai Stockholm - struktur, organisation Demokrati och makt i Sverige. [44] och resurser för en självständig högskola pá idrottens

område. [3] Justitiedepartementet Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Meddelarrätt. [12] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [1 l] Översyn av sjölagen 2. [13] Konstnärens villkor. [39]

Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Utrikesdepartementet

Perspektiv pä arbetsförmedlingen. [31] Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Arbete och hälsa.[49] Organisation och arbetsfonner inom bilateralt Arbetslivsforslming - Inriktning, organisation, utvecklingsbistånd. [17] finansiering. [54]

Försvarsdepartementet Bostadsdepartementet

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Förmänssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Tomträttsavgäld. [23]

Socialdepartementet Industridepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk bchovsprövning Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1] inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhallsbidragsberättigade bam. ldéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Civildepartementet Handikapp och välfärd? - En lägesrapport . [19] Ny kommunallag. [24] Tobakslag. [29] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] Samhällsstöd till underhallsbidragsberättigade barn, Att följa upp kommunal verksamhet- En del m. [48] internationell utblick. [28]

Tio år med jämställdhetslagen - utvärdering och

Kommunikationsdepartementet förslag. [41]

Internationellt ungdomsutbyte. [42] Transporträdet. [4]

Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16]

statliga statistikframställningen. [43] Post & Tele - Aflärsverk med regionalt och socialt

SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkonansvar. [27]

troll och meddelarfrihet. [51] Utbyte av utländska körkort. [52]

l skuggan av de stora - De mindre partiemas villkor i

kommunalpolitiken. [53]

Finansdepartementet

Lángtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljö- och energidepartementet

Den elimensiva indusuin under kärnkraftsavvecklingen. [21] Den elinlensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kärnkraflsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40]