SOU 1991:58
Ett nytt turistråd
Till statsrådet och chefen för industridepartementet
Den 20 december 1990 bemyndigade regeringen chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, att tillkalla en utredare med uppdrag att utreda frågor rörande Sveriges turistråds verksamhet m m.
Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma dag såsom särskild utredare generaldirektören Jan Carling.
Som expert att biträda utredaren förordnades kanslirådet Kjell Nyman. Till sekreterare förordnades avdelningsdirek— tören Bengt Strömblom.
Den 15 januari 1991 förordnades avdelningsdirektören Eva Lehndal till sekreterare. Som expert förordnades den 11 februari 1991 departementssekreteraren Magnus Börjesson.
Vi har antagit namnet Turistrådsutredningen.
Vi överlämnar härmed betänkandet (SOU 1991:58) Ett nytt turistråd.
Vårt uppdrag är härmed avslutat. Stockholm den 13 juni 1991 Jan Carling /Bengt Strömblom
Eva Lehndal
._.._.._.._.. .... (»Nu—-
NN NNNNN . ..... NN NNNi—l .. .. AU.) ND—l
LA.) (» w w w . . . . . J=- L.: M 0—-
ww åh NI—l
ETT NYTT TURISTRÅD SAMMANFATTNING
INLEDNING Utredningens direktiv Arbetets bedrivande Betänkandets uppläggning
DEN STATLIGA TURISTPOLITIKEN M M Begreppen turism och rekreation
Den statliga turistpolitiken Bakgrund De turist— och rekreationspolitiska målen Sveriges turistråds uppgifter Departements— och utskottstillhörig— het' Sveriges turistråd och de sociala målen
TURISMEN
Inledning
Fördelning mellan inhemsk och ut- ländsk turism i Sverige
Resandet i Sverige — svenskars resor Resandet till Sverige — utlänningars resor
Resevalutastatistiken Gästnätter enligt inkvarteringssta— tistiken
Tax—free-försäljningen
15 15 16 17
19 19 20 20
23 24
25
26
34 34
35 35
37 38
38 39
3.4.5
3.4.6
.
wmmbwwwwwwmmmmmi—o .. . . .&me
bbbbbbbhåhbååbåhb . U'l-JåwNI—I
UT .
. N P—l
. como—-
U'I U"| U'l U'! 01 U'! 01 U'l
. . . . . . . .
(I.) N N N N D—l P—O D—l :
Sveriges andel av olika länders resevalutautgifter Turistrådets skattning av antalet utländska gästnätter Valutainkomster
TURISTNÄRINGEN M M
Begreppet turistnäring Turistnäringens omfattning Turistrådets strukturplan
SlNDs branschstudie
AMS beräkningar Samlad bedömning Resenäringarnas produktion och volym Restaurangnäringen Loginäringen Transportnäringen Distributionsnäringen Aktivitets— och arrangemangsnäringen Tax—free Shopping Turismens regionala betydelse Turistnäringens organisation Ideella organisationer
STATENS, KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS INSATSER Kommunerna och landstingen Kommunerna
Landstingen De regionala turistorganen Organisation och finansiering Verksamhet Utvecklingstendenser De statliga insatsernas omfattning
39
41 43
44 44 45 45 47 48 48 49 49 50 51 53 53 54 55 56 58
61 61 61 63 64 64 73 74 75
UWU'IU'TU1U'1 .....
CDOWONOSOWOXON
mmmmmmmmmmmmmmao—a
4. Statliga myndigheter 76 4.1 Centrala myndigheter 76 4.2 Regionala organisationer 79 4.3 Utbildningsväsendet 81 4.4 Utlandsmyndigheterna 82
SVERIGES TURISTRÅD 90 .1 Bakgrund 90
Sveriges turistråds roll och uppgif— ter enligt proposition l983/84:145 91 2.1 Turistrådets roll 91 2.2 Turistrådets uppgifter 92 3 Organisation i stort 94 4 Sveriges turisträds verksamhet 96 4.1 Forskning och utveckling 96 4.2 Marknadsföring 101 4.3 Utlandsverksamhet 103 .4.4 Information och service 107 4.5 VDs kansli 108 4.6 Administration 108 5 Verksamhetens inriktning 109 6 Personalresurser — sammanfattning 109 7 Finansiering 111 7.1 Statliga medel 111 .7.2 Medfinansiering 113 8 Resurs för besöksnäringen AB (Resurs) 117 9 Sverigehusets förvaltning 119 10 RRVs revision 120 10.1 Uppgifter och roll 120 10.2 Arbetssätt 120 .10.3 Organisation 121 10.4 Interna prioriteringar 122 11 Riksdagens revisorer 123
. . (»Nr—-
.. . 01.5me
WWNIXIXINJXININJNINI ......
NNNNNNHb—JHv—a ... . .
XJ N . 03
. 01-5me .
. N H
XIXIXININININJNIXI ..... . bhbwwwwww . ...
NJ . U'l
. . . . . N H
oooooooooooooooo ...
.
NNNNHHH ..
. (»Nr—4
(13 . (»
VISSA INTERNATIONELLA FÖRHÄLLANDEN Danmark Förutsättningar Turistsektorns aktörer Turistpolitiska insatsområden Norge
tödet till turistnäringen En nationell turiststrategi NORTRA NORTRAs finansiering Samspel mellan central och regional nivå Samordning av den internationella marknadsföringen
Irland Bakgrund Sektorsstrategi för turismen Finansiering Bord Failte — Irlands turistråd Regionala turistorganisationer Nordiska ministerrådet Mål och medel Det nordiska samarbetsprogranmet för turism EG
ÖVERVÄGANDEN Uppdraget
Direktiven Arbetets bedrivande Turismen och dess organisationer Turismen i Sverige Turismens organisationer Turistnäringens marknadsföring utom— lands Turistrådets verksamhet
124 124 124 125 127 129 129 130 132 132
133
136 137 137 139 141 142 143 144 144
145 148
152 152 152 154 156 156 157
159 160
oooooooooooooo ooooooooxrmu-u
WMI—'
G) 1.0 © . . N '_'
NH
RD u:) © LD EC '.0 © to RD ©
. . . . . . . . . .
U'l & w (» (...) (A.) (» w N N . . . . . . . U'! & w N l—*
lD LD 1.0 EO © . . . . . N! O'! U'l 01 (11 . . LA) N I—'
.. MNF—'
EDkaDkD mNINlNJ
Mål för turistpolitiken — samhälls— ekonomiskt perspektiv
Vad motiverar ett statligt engagemang Den goda gränsorganisationen Irlandsmodellen Internationella iakttagelser Danmark
Norge Några gemensamma drag
FÖRSLAG Förslagens förutsättningar
Mål för den statliga turist— och rekreationspolitiken Generellt Turistpolitiska mål Samhällsorganisationen Departemental nivå
Statlig myndighetsnivå
Ideella organisationer Kommuner och landsting Regionalt samarbete Mål för Sveriges turistråd Turistrådets inriktning och upp— gifter
Inriktning Uppgifter
Turistrådets framtida struktur Turistrådets organisation Samverkan med Svenska institutet, Sveriges exportråd m fl Berörda organisationer Allmän Sverigeinformation Exportfrämjande åtgärder Turistrådets utlandsverksamhet
164 166 167 169 172 172 173 175
177 177
178 178 181 186 187 188 191 193 194 197
203 203 205 209 211
216 216 218 220 222
.
toi—OOO . . QDOXDQD .. wNT—l
.
BILAGA 1:
Turistrådets finansiering Anslagskonstruktion Anslagsnivå Resurser och prioriteringar
Direktiven
226 226 228 233
Uppdraget
Utredarens uppgift enligt direktiven år att förutsätt- ningslöst ompröva statens roll i Sveriges turistråds verk- samhet med bl & utgångspunkt i att näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet och strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Detta in- nebär att möjligheterna till alternativ finansiering av delar av turisträdets verksamhet skall prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisa- toriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens regionalpolitiska betydelse. Vidare bör utredaren överväga huvudmannaformerna i sina förslag till organisation för uppgifterna att främja turismen.
Utredaren ges i uppdrag att uppta förhandlingar med före— tag inom turistbranschen i avsikt att att skapa en bas för en långsiktig finansiering av verksamheter inom turistom— rådet.
Arbetets bedrivande
En stor mängd kontakter har tagits med företrädare för så- väl branschorganisationer som enskilda företag. Några kon— kreta förhandlingar om bidrag till den långsiktiga finan— sieringen av turistrådets verksamhet har dock inte kommit till stånd.
Ett skäl till det låga intresset för långsiktig medfinan- siering från företag och branschorganisationer är skatte— reformens genomslag på turistnäringen. Utredningen har däremot mött ett intresse för medfinansiering av aktivite—
ter, kampanjer och projekt, dvs aktiviteter som på rela— tivt kort sikt kan ge påvisbara företagsekonomiska effek- ter.
Finansieringsförslaget har därför som utgångspunkt att in— satserna från näringslivet skall ha formen av en större andel projektfinansiering . Dessutom har organisationsför— slaget utformats så att det skapar förutsättningar för förhandlingslösningar i ett senare skede.
Turistnäringen i Sverige är splittrad och svagt organise— rad. Det pågår emellertid strävanden inom näringen att stärka samverkan genom att skapa organisationer som repre— senterar flertalet av de tunga intressena inom turistnä— ringen. När organisationer av denna typ funnit sina former och har mandat att bilda en motpart till de statliga int— ressena ökar förutsåttningarna för långsiktiga, finansiel- la lösningar.
Utredningen har — så långt möjligt — byggt förslagen på omgivningens krav på Sveriges turistråd. Förutom bransch— organisationer och företag inom turistbranschen har dis— kussioner förts om det statliga engagemanget inom turismen med representanter för regionala och lokala intressen, ideella organisationer, statliga myndigheter samt med Svenska institutet och Sveriges exportråd. Kontakter har tagits med andra länders turistorganisationer däribland Irland, som fungerar som en förebild inom delar av den svenska turistbranschen.
Motiv för statens engagemang i turismen
Utredningen menar att det utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv finns följande motiv för statliga insatser på turismens område:
a) Generella motiv
*
Turismen är en exportnäring som i likhet med andra na— ringar har nytta av exportfrämjande åtgärder. Det kan finnas regionalpolitiska skäl till ett statligt stöd till turistbranschen. Turismen har betydelse inom såväl naturresursanvänd— ningen som miljövärden. Liksom inom andra områden finns det ett statligt intres— se av en långsiktig kunskapsuppbyggnad på turistområdet.
b) Specifika motiv
*
Turismen bidrar både direkt och indirekt till en profi— lering av Sverige som nation. Turismen innebär indirekta konsumentvärden. Dessa kan vara materiella, t.ex. ökad efterfrågan på svenska pro— dukter, eller immateriella, t.ex. ökad mellanfolklig förståelse. Som ett led i välfärdspolitiken kan staten stödja möj— ligheterna till rekreation. Turismen är i hög grad en nyttighet som gynnar många.
Förslagens förutsättningar
Med utgångspunkt från direktiven samt i de samhällsekono— miska resonemangen vilar därför förslagen på följande förutsättningar:
*
* *
Det skall även framgent finnas ett turistråd med en samordnande roll på det nationella planet.
Målen för turistrådet måste göras tydligare. Turistnäringen skall i så stor utsträckning som möjligt behandlas på samma sätt som andra näringar.
* Ett mer omfattande och mer långsiktigt ekonomiskt engagemang från näringens sida krävs i turistrådets verksamhet.
* Samordningen mellan Sveriges turistråd, Sveriges ex— portråd, Svenska institutet och utrikesförvaltningen måste förbättras. * EGs påverkan måste beaktas. * Målen för Sveriges turistråd bör preciseras inom ramen för den statliga turist— och rekreationspolitiken. * Ansvarsfördelningen mellan turistrådet och andra in- tressenter inom turistområdet måste göras klarare. * Förslagen skall syfta till en ökad samverkan inom tu— ristnäringen, dels regionalt, dels inom branschen. * Hänsyn måste tas till de förändringar som skett inom olika politikområden sedan de grundläggande besluten inom turistpolitiken fattades.
Målet för den statliga turistgolitiken
Det turistpolitiska målet skall enligt direktiven falla inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riks— dag och regering lagt fast. Samtidigt formuleras i direk— tiven krav på att målet skall formuleras operationellt. Med detta som grund kombinerat med ett samhällsekonomiskt resonemang menar utredningen att det övergripande målet för den statliga turistpolitiken bör vara att främja och utveckla turismen till och i Sverige. Som nedan framgår föreslås målet för turistrådets verksamhet bli mer begrän— sat.
Samhällsorganisationen på turismens område
De samhälleliga insatserna mäste utformas på sådant sätt att de kompletterar varandra. Detta gäller dels ansvars—
fördelningen mellan stat, landsting och kommun samt ideel— la organisationer i den del de får statligt stöd för att utföra en bestämd uppgift, dels mellan olika statliga or— gan.
Grunden för ansvarsfördelningen inom turistpolitiken är enligt utredningen denna:
* Regeringskansliet svarar för samordning av insatser som har stor vikt för turismen. * De generella målen skall fullgöras inom ramen för de myndigheter som har det generella ansvaret — industriverket/NUTEK, naturvårdsverket, länsstyrelserna, de regionala utvecklingsfonderna, högskolorna. * Ansvaret för att främja resandet till Sverige åvilar Sveriges turistråd. * Samarbetet i det exportfrämjande arbetet på turismens område kräver delvis nya samarbetsformer mellan Sveriges turistråd, Svenska institutet och Sveriges exportråd. * Kommuner och landsting, i första hand genom sina regio- nala turistråd, svarar för att främja och utveckla tu— rismen i Sverige. En samverkan i större regioner under— lättar detta arbete. * För att främja och utveckla turismen i Sverige spelar även ideella organisationer en viktig roll.
Utredningen menar att målen för det statliga engagemanget i turist— respektive rekreationspolitiken måste skiljas åt. Inom rekreationspolitiken tas de olika delarna om hand i annan ordning än vad som gäller för turismen. Så har kommuner och landsting ett primäransvar tillsammans med ideella organisationer. På central myndighetsnivå har na- turvårdsverket ett ansvar inom ramen för den fysiska pla— neringen. Behovet av departemental samordning av rekrea— tionsfrågor ökar.
Utredningen föreslår att turistrådets mål skall formuleras som ett främjandemål:
Sveriges turistråd skall verka för ett ökat resande till Sverige.
Inriktningen av Sveriges turistråds verksamhet kan grovt karaktäriseras på följande sätt:
* Sveriges turistråd bör i första hand svara för informa— tions— och marknadsföringsinsatser som syftar till att få utländska turister till Sverige.
* En av förutsättningarna för att kunna sälja Sverige utomlands är att det sker en utveckling av turistproduk— ter. Turistrådets uppgift i detta sammanhang är att genom kunskap öka medvetenheten hos aktörerna inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer om behovet av samverkan för att skapa och utveckla turistprodukter av god kvalitet. Det konkreta arbetet sker lokalt eller re— gionalt, vilket inte utesluter en samverkan på riksnivå.
* Sveriges turistråd bör verka för en ökad samordning på den regionala nivån i syfte att stärka de organisationer som svarar för information och marknadsföring av turism i Sverige.
* Sveriges turistråd bör förutom information och marknads— föring på utlandsmarknaden även ha ett ansvar för sådana frågor som kräver kontakter med myndigheter och organisa- tioner som verkar på nationell nivå och där det finns up— penbara behov av lösningar som avser hela landet. I denna roll kan Sveriges turistråd fungera som sektorsbevakare gentemot andra myndigheter.
Organisationsform
Utredningen har haft att ta ställning till en organisato— risk lösning för Sveriges turistråd som skapar förutsätt— ningar för att förmå turistnäringen att ta ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Det alternativ utredningen har valt är att ombilda turistrådet från en stiftelse till ett aktiebolag. Bolaget kan inledningsvis vara helstatligt. Ambitionen bör dock vara att andra intressenter på sikt skall ingå i aktiebolaget. Det är näringen genom sina organisationer eller regionala turistorganisationer som ligger närmast till hands att utgöra delägare.
Vad beträffar turistrådets utlandsorganisation ställs krav på en långtgående samordning med i första hand exportrå— dets utlandsverksamhet.
Finansiering
Avsikten med det nya turistrådet är att såväl staten som näringen skall ta ansvar för de turistfrämjande insatser— na. Utredningen menar därför att det är rimligt att staten och övriga intressenter tar lika stort ekonomiskt ansvar för finansieringen av Sveriges turistråd. Det är rimligt att staten svarar för den helt övervägande delen av finan- sieringen av de uppgifter som främst samhället har intres— se för. För marknadsförings— och informationsinsatser å andra sidan sägs det i direktiven att näringen skall ta det huvudsakliga ansvaret.
Utredningen presenterar en beräkning av anslagsnivån för statens stöd till turismen. Den statliga insatsen för tu— rismen beräknas samlat till 115 milj kr, varav Sveriges turistråd föreslås få den huvudsakliga delen om 100 milj
kr. Stöd till de ideella respektive regionala organisa- tionerna inberäknas i det samlade anslaget. Kraven på extern finansiering kopplas till turistrådets verksamhe— ter, vilken bör vara lika stor som de statliga medlen till turistrådet, dvs 100 milj kr.
Den beräknade anslagsnivån innebär att det statliga ansla— get för Sveriges turistråd minskar från ca 120 milj kr till 100 milj kr. Verksamhetens inriktning skall också ändras. De delar av verksamheten som idag avser aktivite— ter som vänder sig till svenskar som skall avvecklas eller nedprioriteras. Insatserna skall istället inriktas till att öka turismen från utlandet till Sverige. Det ökade medfinansieringskravet förutsätter därmed att den totala omslutningen ökar från i dag ca 165 milj kr till 200 milj kr.
1. INLEDNING 1.1 Utredningens direktiv
I december 1990 tillkallade regeringen en särskilt utred— ningsman med uppgift att utreda Sveriges turistråds verk— samhet m m. Bakgrunden till uppdraget angavs i direktiven (bilaga 1) vara dels de uttalanden som regeringen gjorde i sin skrivelse 1990/91:50 angående åtgärder för att stabi— lisera ekonomin och begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna, dels riksrevisionsverkets rapport (dnr 1988:1502) Sveriges turistråd.
Utredarens uppgift är att förutsättningslöst ompröva sta— tens roll i Sveriges turistråds verksamhet med bl a ut— gångspunkt i att näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet, strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Detta innebär att möjlighe- terna till alternativ finansiering av delar av verksamhe— ten skall prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksam— het samt de eventuella organisatoriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens regionalpo— litiska betydelse. Utredaren bör vidare i sina förslag överväga huvudmannaformerna för uppgiften att främja tu— rismen.
Regering har genom beslut den 23 maj 1991 till utredningen överlämna kopia av riksdagens skrivelse 1990/91:175 och kulturutskottets betänkande 1990/91:KrU16 för beaktande.
Uppdraget skall avrapporteras till regeringen före den 15 juni 1991.
I direktiven påpekas att utredningens syfte är att i sam— verkan med berörda företag, organisationer och samhällsor— gan brett belysa turistrådets verksamhet. Utredningen har också fört diskussioner med ett flertal intressenter.
Bland branschorganistionerna har vi haft kontakt med bl a Resebranschens Riksförbund, Sveriges Hotell— och Restau— rangförbund, Föreningen Sverigeturism, Campingvärdarnas riksförbund, Liftägarna (SLAO) och Köpmannaförbundet. Vi har också varit i kontakt med ett antal enskilda företag inom branschen. Kontakter har vidare tagits med bl a Stockholm Convention Bureau och Svenska Turistföreningen.
Vi har intervjuat representanter för en rad statliga myn— digheter, bl a industriverket, en av turisthögskolorna samt länsstyrelser. Utlandsorganisationen har belysts ge— nom kontakter med bl a Svenska Institutet och Sveriges Exportråd.
För att få den regionala nivån inom turismens område be— lyst har diskussioner förts med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Vi har dessutom varit i kontakt med ett flertal regionala turistråd samt representanter för enskilda kommuner och landsting.
Inom Sveriges turistråd har vi diskuterat med dels leda— möter från såväl styrelse som delegation, dels lednings— gruppen och representanter för kansliet i övrigt. Förutom kontakterna med huvudkontoret har intervjuer även gjorts med representanter för marknadskontoren i Oslo, Köpenhamn och Hamburg samt med informationskontoren i Amsterdam och Paris. Kontakt har också tagits med turistrådets dotterfö- retag Resurs AB.
För att få ett jämförande underlag har förhållandena i tre länder studerats, nämligen Danmark, Norge och Irland. Det arbete som Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för turistfrågor gjort har belysts. Dessutom har vi orienterat oss om E05 politik på turistområdet.
1.3 Betänkandets uppläggning
Betänkandet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av den statliga turist— och rekreationspolitiken med tyngdpunkten på de mål som gäller för politikområdet (kap 2).
Beskrivningen av turismen och turistnäringen (kap 3 och 4) har gjorts kortfattad med hänsyn till att det bl a i tu— ristrådets strukturplan finns aktuella och utförliga redo— visningar över turismen och näringen.
I kapitel 5, som berör statens, kommunernas och landsting— ens insatser, har tyngdpunkt i beskrivningen dels lagts vid en genomgång av de olika regionala turistråden, dels på de statliga verksamheter som för utredningen är av sär— skilt intresse.
Beskrivningen av Sveriges turistråd i kapitel 6 har gjorts utförlig.
Vissa internationella förhållanden redovisas i kapitel 7. Det gäller dels enskilda länder (Danmark, Norge och Ir- land), dels Nordiska ministerrådet och EG.
Enligt direktiven utgör såväl riksrevisionverkets revision som riksdagens revisorers betänkande (1990/9121) viktiga utgångspunkter för vår arbete. RRVs rapport liksom riks— dagsrevisorernas betänkande refereras i anknytning till att innehållet i deras förslag behandlas, dvs huvudsakli—
gen i kapitel 2 om de turistpolitiska målen och kapitel 6 som rör Sveriges turistråd.
Rapporten avslutas med överväganden och förslag (kap 8 och 9).
2. DEN STATLIGA TURISTPOLITIKEN M M 2.1 Begreppen turism och rekreation
Enligt OECD är en utländsk turist en person som besöker ett annat land än sitt eget i mer än 24 timmar men kortare tid än ett år. Anledningen till besöket får inte vara ar- bete som betalas av någon i det besökta landet. Undantagna från denna regel är utländska studenter som tar tillfälli- ga arbeten. Andra kategorier av besökare i ett land som inte skall räknas som turister är flyktingar, diplomater och deras familjer, tjänstefolk, militärer, nomader och transitresenärer. Till detta konner tillfälliga besökare, med samma begränsningar som ovan, men som stannar i landet kortare tid än 24 timmar. Undantagna från denna regel är affärsresenärer som inte räknas som turister om de stannar kortare tid än 24 timmar.
När 1969 års turistkommitté (SOU 1973:52 Turism och re- kreation i Sverige) skulle definiera begreppet turism me— nade kommittén att OECDs definition inte var tillämplig eftersom den enbart avsåg utländska turister. Kommittén gjorde då en koppling mellan begreppen turism och rekrea— tion. Tidigare hade turism och rekreation räknats som skilda politikområden. Kommittén gjorde även en egen defi— nition av begreppet turism. Med "turism" avsåg kommittén det resande som innebar minst en övernattning utanför hem— orten och gjordes i rekreationssyfte. Resor i arbetet in- gick inte. Därmed blev det väsentligt för kommittén att också definiera begreppet rekreation. Avgränsningen gjor- des så att begreppet enbart avsåg "fjärrekreation" och utomhusaktiviteter.
Efter det att turistkommittén gjorde sin definition har en annan definition etablerats av FN—organet World Tourism
Organization (WTO): "En turist är en person som frivilligt är borta från bostaden under minst 24 timmar". Syftet med vistelsen är egalt. Både privatresande och resor i tjäns— ten räknas in i begreppet. Ifråga om boendet utesluts ofrivillig frånvaro som militärtjänstgöring, sjukhusvis- telse och anstaltsvård. Också viss frivillig frånvaro,
t ex studier och samboende med annan på annan ort än hem— orten utesluts. Av resandet är det främst pendlingsresor som undantas.
När Sveriges turistråd beskriver turism och rekreation i sin strukturplan används de internationellt vedertagna de— finitionerna, bl a NTOs. Definitionen kompletteras dock med ett krav på att en dagsresa skall vara längre än 10 mil enkel resa. Turistrådet menar dock att det knappast är möjligt eller önskvärt att försöka lägga fast en precis definition av begreppet turism som skall gälla på alla ni— våer och i alla sammanhang. Jämsides med turism och re— kreation används därför också begreppen resenäring och be— söksnäring som samlingsnamn på de verksamheter som är in— riktade på att betjäna privat— och tjänsteresenärer.
2.2 Den statliga turistpolitiken
2.2.1 Bakgrund
Information om Sverige i utlandet
Ett av de tidigaste statliga insatserna för att göra Sve— rige mer känt utomlands var år 1907 då Kungl. Maj:t före— slog riksdagen att avsätta 15 000 kr till ett svenskt del— tagande i en internationell idrotts- och turistutställning i Berlin. Riksdagen godkände förslaget.
Före andra världskriget tilldelades Svenska turisttrafik— förbundet statsanslag för utlandsinformation om Sverige. Efter kriget fick förbundet åter årliga statsanslag för detta ändamål. Dessa kom senare att ökas, framför allt för information riktad mot USA. Inför budgetåret 1951/52 gavs USA—kampanjen en särskild post i statsbudgeten. Anslags— posten behölls fram till 1970-talet.
Den svenska informationen i utlandet delades efter andra världskriget på två organ, Svenska institutet för kultu— rellt utbyte och Svenska turisttrafikförbundet. Institutet omvandlades 1970 till Stiftelsen Svenska Institutet. Byg— gandet av Sverigehuset i Stockholm skedde i samarbete mel- lan organisationerna och huset blev inflyttningsklart vid slutet av 1960—talet.
Parallellt med denna utveckling växte en främjandeorgani— sation för svensk export fram, bl a inrättades 1966 Kol— legiet för Sverigeinformation i utlandet. Sveriges export— råd bildades 1972.
Turism och rekreation
År 1938 stiftades Sveriges första semesterlag, som innebar två veckors semester. Semesterlivet blev därmed en angelä— genhet även för breda folkgrupper.
Året därpå inrättades Statens fritidsnämnd vars huvudupp— gift blev att granska och avge utlåtanden över ansökningar till Kungl. Maj:t om anslag ur den samtidigt inrättade Fonden för friluftslivets främjande, som finansierades via tipsmedel.
År 1969 tillsattes en utredning för att se över planering- en av turistanläggningar och friluftsområden. År 1973 lade
kommittén fram sitt betänkande (SOU 1973:52) Turism och rekreation i Sverige. Utredningens förslag resulterade i proposition 1975:46 om planering och samordning av samhäl— lets insatser för rekreation och turism samt proposition 1975:47 om inrättande och finansiering av Sveriges turist— råd.
De riktlinjer riksdagen angav 1975 innebar att allmänna medel för turism och rekreation skulle användas på ett så— dant sätt att en bred allmänhet kunde utnyttja de anlägg— ningar och områden som byggts ut med allmänt stöd. Vidare angavs att den framtida utbyggnaden för turism och rekrea— tion borde ske genom samordnade åtgärder i ett tjugotal s k primära rekreationsområden. Riksdagen beslutade att inrätta en särskild beredning för planering och samordning av de statliga insatserna för turism och rekreation (re— kreationsberedningen). För att planera, samordna och ge— nomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av turism i Sverige inrättades Sveriges turistråd.
År 1979 gav regeringen rekreationsberedningen i uppdrag att ge råd och vägledning för arbetet med utvecklingspro- gram i de primära rekreationsområdena. I uppdraget ingick också att — utifrån ett riksperSpektiv — till regeringen redovisa de bedömningar och förslag som arbetet kunde ge anledning till. Rekreationsberedningen avrapporterade sitt arbete i betänkande (SOU 1983:43) Områden för turism och rekreation.
Regeringen utsåg 1978 även en särskild utredare för att utreda den statliga rekreations- och turistpolitiken. År 1982 gavs utredningen, som antagit namnet TUREK, en parla— mentarisk sammansättning och fick nya direktiv. I dessa direktiv angavs att TUREK i huvudsak skulle inrikta arbe— tet på den s k hinderproblematiken och därvid kartlägga hur människor använder sin fritid, vilka hinder som före—
ligger samt föreslå åtgärder för att undanröja dem. TUREK skulle vidare belysa rekreations- och turistsektorns sam- hällsekonomiska betydelse. TUREK överlämnade 1983 betän— kandet (SOU 1983:45) Turism och friluftsliv 2 — om förut— sättningar och hinder.
2.2.2 De turist- och rekreationspolitiska målen
I proposition 1983/84:145 Om turist- och rekreationspoli— tiken m m, som byggde dels på TUREKs utredningsarbete, dels på rekreationsberedningens betänkande, angavs de tu- rist- och rekreationspolitiska målen. Dessa skulle vara att dels genom marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnärringen åstadkomma förbättringar i svensk bytesba— lans, nå regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga ef— fekter m m, dels genom generella åtgärder förbättra möj— ligheterna för breda folkgrupper till turism och rekrea— tion.
Enligt propositionen måste de statliga insatserna inriktas mot att stödja företagens egna ansträngningar att öka svenskars och utlänningars efterfrågan på turism och re— kreation i Sverige. Det är enligt propositionen företagens förmåga och vilja till förnyelse och utveckling som utgör grunden för konkurrenskraften inom turistsektorn. Det statliga ansvaret för turistpolitiken bör i första hand vara att förbättra möjligheterna för marknadsföringsinsat— ser inom turistnäringen. Sveriges turistråds roll som cen- tral marknadsföringsorganisation föreslogs bli mer marke- rad. Ett viktigt stöd från statens sida utgörs enligt pro— positionen av de statliga åtgärder som vidtas i syfte att bevara basresurserna för turism och rekreation, bl a ge— nom naturvård och miljöskydd.
Propositionen understryker särskilt att lönsamheten inom turistnäringen bäst förbättras genom generella ekonomiska åtgärder. Det är därför angeläget att näringen inte blir beroende av olika statliga stödformer.
Med anledning av TUREKs redovisning av hur människor an— vänder sin fritid och vilka hinder som finns för att ut— nyttja fritiden, framhölls i propositionen att det inte i första hand är genom fritidspolitiska åtgärder som situa— tionen kan förbättras utan genom generella politiska åt— gärder på bl a arbetsmarknads—, familje—, bostads—, so— cial- och kulturpolitikens områden. Många av de redovisade problemen är enligt propositionen sådana som i första hand kommunerna har att lösa.
Riksdagen betonade i samband med behandlingen av proposi— tionen att samhällets insatser på turist— och rekreations— området måste utformas så att de kan komma alla till godo och bidra till att minska sociala och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige (KrU 22, rskr. 340).
Genom 1984 års beslut lades rekreationsberedningen ner och verksamheten överfördes till Sveriges turistråd. Turistrå— det fick i uppdrag att fortlöpande ta fram en strukturplan för turism och rekreation. Planen skulle syfta till att samordna de närings— och regionalpolitiska åtgärderna med åtgärder inom turist— och rekreationspolitiken.
2.2.3 Sveriges turistråds uppgifter
Regeringen beslutade i enlighet med riksdagens beslut om att från den 1 juli 1984 ändra stadgarna för stiftelsen Sveriges turistråd. Dessa stadgar är fortfarande giltiga. Turistrådets uppgifter enligt stadgarna är
— att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen fastställda målen,
— att utveckla turismen och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans, sysselsättning och stödja regional utveckling,
— att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.
I det regleringsbrev som avser innevarande budgetår (1990/91) anges följande mål för Sveriges turistråd:
"Sveriges turistråd skall ägna särskild uppmärksamhet åt samordning av olika insatser för turism och rekreation. Turistrådet skall därvid också i kontakt med näringslivet och andra berörda myndigheter, organisationer m fl söka samordna insatserna för utveckling av turism i och till Sverige samt främja samordning och utveckling regionalt och lokalt. Turistrådet har också i enlighet med riksda— gens beslut 1987/88 ett ansvar för att de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken fullföljs."
2.2.4 Departements— och utskottstillhörighet
Under 1970— och 1980—talet har turist— och rekreationsfrå— gorna hört till flera olika departement och riksdagsut— skott.
När rekreationsberedningen inrättades 1976 fördes den till jordbruksdepartementets ansvarsområde. Sveriges turistråd, som bildades för att marknadsföra svensk turism, fördes till handelsdepartementet.
Huvudansvaret för statens medverkan i exportfrämjande verksamhet låg då hos handelsdepartementet, som även var huvudman för Kollegiet för Sverigeinformation i utlandet.
Då handelsdepartementet avvecklades 1982 fördes Sveriges turistrådet till jordbruksdepartemenetet. Kollegiets för Sverigeinformation verksamhet delades upp mellan utrikes- departementets informationsbyrå, Svenska institutet och exportrådet.
Kulturutskottet fick samtidigt ett samlat ansvar i riksda- gen för turism och rekreation sedan turismens marknadsfö- ringsfrågor övertagits från näringsutskottet.
Industridepartementet övertog 1988 ansvaret för Sveriges turistråd från jordbruksdepartementet. Kulturutskottet be— höll däremot turistfrågorna.
2.2.5 Sveriges turistråd och de sociala målen
År 1973 lade Turistkommittén fram betänkandet Turism och rekreation i Sverige. Kommittén avsåg med "turism" resande i rekreationssyfte. Rekreation begränsades till att avse utomhusrekreation såsom motion, avkoppling och friluftsak— tiviteter. Däremot berördes inte inomhusverksamheter som museer, teatrar och bibliotek. "Fjärrekreationen" var den intressanta delen då det var denna som kunde kopplas sam— man med turismen. Vid sidan om turistrådet skulle en sär— skild "samarbetsdelegation för turism— och rekreationsfrå— gor" inrättas. Kommittén tog avstånd från ett direkt nä— ringsstöd till turistbranschen. Likaså kunde inte syssel- sättningsaspekten eller valutainkomsterna vara avgörande för turist- och rekreationspolitiska satsningar.
Det övergripande målet för politikområdet menade kommittén borde vara, att offentliga medel skulle satsas så att en "bred allmänhet" kunde utnyttja anläggningar och områden. Särskilt viktigt var, att skapa "väsentligt förbättrade möjligheter" för bl a handikappade, låginkomsttagare och barnrika familjer att utnyttja rekreationsanläggningarna. Utredningen föreslog att 23 primära rekreationsområden, som senare kom att bli 25, skulle inrättas. [ dessa primä— ra rekreationsområden ingick inte närrekreationsområdena. I utredningens förslag låg en fördelningspolitisk aspekt då planering och samordning skulle leda till rationalise— ringar som skulle förbilliga fjärrekreationen.
Rekreationsberedningen lade 1978 fram sin rapport Statliga insatser för turism och rekreation. En satsning på de bre- da folkgruppernas turism skulle enligt beredningen vara det effektivaste sättet att stödja turistnäringen. Bered— ningen konstaterade att för dem som saknade egna ekonomis— ka resurser hade utvecklingen medfört "försämrade möjlig- heter att utnyttja semestern för fjärrekreation". Bered- ningen föreslog bl a inrättandet av ett rekreationspoli— tiskt investeringsstöd på 50 milj kr per år och en mark— förvärvslånefond för turism och rekreation på 15 milj kr per år under en femårsperiod.
Beredningen lade huvudansvaret hos kommuner, landsting, turistnäring och folkrörelser. En aktivare medverkan från staten ansågs önskvärd i första hand i form av en förbätt- rad samordning mellan det dryga tiotal statliga myndighe- ter som handlade frågor med anknytning till turist— och rekreationspolitiken.
TUREK-utredningen, som tillsattes 1979, angav ett flertal åtgärder för att nå målen i 1975 års rekreationspolitiska beslut, exempelvis att sänka arbetstiden till sex timmar per dag eller att kommunerna underlättar för barnfamiljer
att hyra stugor- Utredningen fann det svårt i rådande eko— nomiska läge att tänka sig semestersubventioner, men ett riktat konsumentstöd kunde på längre sikt ge fördelar. Den offentliga sektorn borde vidare satsa på förbättring av infrastrukturen. Kommunerna borde i sin planering beakta olika gruppers behov av friluftsliv.
Enligt 1984 års turistpolitiska beslut skulle den statliga politiken på området genom generella åtgärder förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och re— kreation. En viktig utgångspunkt var, enlig propositionen, att ge alla möjlighet att "använda sin fritid för sådana former av rekreation och turism som var och en önskar". Särskilt framhölls att en väsentlig del av tillgängligt reformutrymme har använts för att öka människors fritid. Regeringen underströk att en väl fungerande turistnäring också får positiva rekreationspolitiska effekter.
I samband med riksdagens behandling av propositionen un— derströk kulturutskottet vikten av att i princip alla med- borgare bereds möjlighet att ta del av de värden som tu— rismen i Sverige kan erbjuda. Vidare menade utskottet att "det är särskilt angeläget att samhället på olika sätt gör de svagast ställda grupperna och individerna delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom Sverige erbju— der. Samhällets insatser på rekreations— och turistområdet måste utformas så att de kan komma alla till godo och bi- dra till att minska existerande sociala och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekrea- tion som finns i Sverige."
Rekreationsberedningen inordnades 1984 med visst eget myn- dighetsansvar i form av en delegation i Sveriges turist— råd. Propositionen förutsatte att en särskild avdelning inrättades vid turistrådet för planerings— och samord— ningsfrågorna. Delegationen fick i turistrådets budget
inget "eget" anslag, utan skulle utnyttja rådets resurser alltefter behov.
Efter riksdagsmotioner under åren 1986—88 har kulturut— skottet upprepat sina uttalanden om de breda folkgrupper— nas möjligheter till turism och rekreation. Bl a efter- lystes särskilda resurser i form av medel och personal in— om turistrådet för att infria delmålet. Utskottet pekade på att turistrådet alltför hårt prioriterar de kommersiel— la verksamheterna.
Kulturutskottet erinrade 1988 (KrU 1987/88:20) om att 1984 års målsättning fortfarande gällde. Utskottet underströk att det är angeläget att turistrådet i sin verksamhet med att utveckla Sverigeturismen även sätter in resurser så att samhällets insatser får en sådan inriktning att de kan komma alla till godo.
Med anledning av kulturutskottets uttalande 1988 uppdrog regeringen i regleringsbrev åt turistrådet att senast i oktober 1989 redovisa en plan för hur turistrådets ansvar för de sociala målen skall fullföljas.
Turistrådets plan för de sociala målen
Turistrådet redovisade under hösten 1989 den av regeringen begärda planen. '
En av turistrådets utgångspunkter var att det rika fri— lufts-, rekreations— och kulturliv med stark folkrörelse- förankring som finns över hela landet utgör en av grund- förutsättningarna för den svenska turismen. Det är, enligt turistrådet, endast genom att olika former av turism och rekreation görs tillgängliga för så många som möjligt i samhället som det blir möjligt att upprätthålla en välut—
vecklad turistisk infrastruktur. Den svenska turistnäring— en är således till stor del beroende av att målsättningen om turism för alla kan upprätthållas.
Det finns, ansåg turistrådet, en rad väldokumenterade so— ciala och samhällsekonomiska skäl för att upprätthålla verksamheter som inte kan eller bör drivas i marknadsmäs— siga former. För att skapa ett tillräckligt utrymme för samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt motiverade in— satser inom turist- och rekreationsområdet fordras dock enligt turistrådet att de företagsekonomiskt lönsamma de- larna av sektorn ges rimliga förutsättningar att expande- ra.
Turistrådet redovisade såväl generella som selektiva in— satser man genomfört för att uppfylla målsättningen turism för alla.
De generella insatserna görs bl a inom informations- och kunskapsområdet. Genom kampanjen "Sverige är fantastiskt" anser sig turistrådet ha skapat ett intresse för och en medvetenhet om möjligheterna att semestra i Sverige. Denna aktivitet har fortsatt med kampanjen "Upptäck Sverige".
De selektiva insatserna för turism för alla riktas mot ett antal för rekreationen centrala områden såsom kultur, idrott, natur, bilturism och handikapp.
I försöksverksamheten, som hanteras av delegationen, för— delas medel i syfte att bättre samordna samhällsresurser, förbättra utbildning, öka tillgängligheten till utbudet för skilda grupper samt att utveckla breda aktiviteter och arrangemang. Mottagare har främst varit intresseorganisa— tioner, kommuner och regionala turistorganisationer, men även privata företag har fått stöd.
Enligt turistrådet syftar insatserna till att garantera att svensk turism utvecklas positivt sett såväl från so— ciala som ekonomiska synpunkter. Båda sidorna är nära sam— mankopplade.
Riksrevionsverket
RRV skriver i en revisionsrapport 1989 om de sociala målen att dessa syftar till att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation. Med breda folk— grupper avses oftast de svaga grupperna. Utgångspunkten är därmed närmast fördelningspolitisk. Åtgärder inom området är ofta av generell karaktär, och omfattar även åtgärder utanför ramen för turist— och rekreationspolitiken. Detta gäller t ex olika resurssvaga gruppers möjligheter till fritidssysselsättning.
RRV konstaterar att det inom turist- och rekreationssek— torn finns många aktörer vars verksamhet syftar till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation. De aktörer RRV närmast avser är kommuner, landsting och ideella organisationer såsom Svenska Turist— föreningen. Att ge breda folkgrupper möjlighet till re— kreation på fritiden anser RRV primärt vara en fråga för dessa organisationer. RRV föreslår mot denna bakgrund att turistrådet inte skall ha som uppgift att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.
Riksdagens revisorer
År 1990 fick riksdagens revisorer riksdgens uppdrag att granska hur turistrådet uppfyller det sociala delmålet (Betänkande 1990/91:1 Sveriges turistråd och de sociala målen).
Riksdagens revisorer påpekar att de granskat turistrådets verksamhet utifrån samtliga de mål riksdagen ställt upp. Dock framhålls att betänkandet har avgrärsats så att den kompletterar RRVs granskning. Man har därför enbart stude- rat hur turistrådet arbetat med de sociala frågorna, hur detta arbete redovisats för riksdagen oct vilka krav som framöver bör ställas på turistrådet i detta avseende.
Riksdagsrevisorerna pekar på att det inte kommit till klart uttryck i regeringens stadgar för turistrådet hur turistrådet skall arbeta för de sociala nålen. Turistrå— dets uppgifter har inte preciserats utöver att det skall samordna, planera och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de fast— ställda målen.
Revisorerna finner att turistrådets verksamhet inte sär— skilt inriktats på att bidra till att uppfylla de sociala målen för turism och rekreation. Betänkardets slutsats blir att turistrådet inte arbetat särskilt för svaga grup— per utan att turistrådet snarare arbetat för turism för alla.
Kritik riktas mot att regeringen varken genomfört eller redovisat någon utvärdering av turistrådets arbete med de sociala frågorna för riksdagen.
Enligt riksdagsrevisorerna bör resultataralysen i samband med den fördjupade anslagsframställninger belysa turistrå— dets arbete med de sociala frågorna. Exempel på frågor som behöver belysas är om det är bra eller dåligt med en ökad Sverigeturism, hindren för olika grupper av människor och de sociala konsekvenserna av markutnyttjande för turism och rekreation.
Kulturutskottets behandling
I kulturutskottets betänkande 1990/91:KrU 16 Stöd till tu— rism och rekreation, behandlas riksdagens revisorers för- slag om Sveriges turistråd. Angående målen för turistpoli— tiken menar utskottet att det inte finns anledning att om— pröva målen för turist- och rekreationspolitiken eller att göra någon komplettering av dem. Det behövs inte heller något särskilt uttalande om att angivna mål står fast. Ut— skottet vidhåller sin uppfattning att det även fortsätt— ningsvis bör ingå ett socialt mål i turist- och rekrea— tionSpolitiken.
3.1 Inledning
Redovisningen bygger i detta kapitel i huvudsak på turist- rådets material — Strukturplan 90 och Marknadsbeskrivning och marknadsbearbetning 1991/92. För en mer detaljerad ge— nomgång hänvisas till dessa båda dokument. Syftet här är att ge några huvudlinjer i turismens omfattning och ut- veckling.
Turismen i Sverige består av två delar, dels resandet i Sverige, dvs svenskars resor i det egna landet, dels ut— länningars resor till Sverige. I den första delen ger turistrådets Turistoch Resedatabas (TDB) en mycket god uppfattning om resandet och resvanor. TDB baseras på ett stort antal telefonintervjuer (se även 6.4.1).
Det underlag som finns för att mäta resandet till Sverige är mer osäkert. SCBs inkvarteringsstatistik, som ger en lång tidsserie, kompletteras med uppgifter i TDB, som ger upplysningar om i vilken utsträckning utländska turister övernattar hos svenska släktingar/vänner. Andra komplette— rande källor är resevalutastatistiken, tax—free—försälj— ningens omsättning och Sveriges andel av olika länders re— sevalutautgifter.
Turistrådet har i analysdelen av sin strukturplan gjort en sammanvägning av tillgängliga källor, förutom de ovan upp- räknade även flyg— och färjestatistik m m, i syfte att spegla den utländska turismen till Sverige (avsnitt 3.4.5).
3.2 Fördelning mellan inhemsk och utländsk turism i Sverige
Den inhemska turismen dominerar kraftigt turismen i Sveri- ge. Enligt inkvarteringsstatistiken svarar svenskar för 80% av alla övernattningar i kommersiella boendeformer. Utländska turisters andel är 20%.
Fördelningen med 80% svensk turism och 20% utländsk åter- finns också när man ser till omsättningen. Svenskar spen— derar enligt TDB ca 80 miljarder kr på resande. Detta kan jämföras med resevalutaintäkterna på 16,3 miljarder kronor (se vidare 3.4.6).
3.3 Resandet i Sverige - svenskars resor
Svenskarna gjorde 1989 drygt 120 miljoner resor i Sverige, motsvarande ca 15 resor per person och år (resor som är längre än tio mil eller som medför övernattning). Av dessa resor gjordes 23% i arbetet, resterande 77% var fritidsre— sor.
De totala utläggen under resorna är i storleksordningen 80 miljarder kr eller 670 kr per resa. Även om tjänsteresorna utgör en mindre del av antalet resor svarar de för drygt hälften (54%) av alla utlägg.
Av arbetsresorna innebar 40% övernattning. Motsvarande an- del för fritidsresorna var 56%.
Fritidsresor med övernattning
Flertalet fritidsresor med övernattning är korta. En fjär- dedel omfattar bara en natts bortavaro. En femtedel medför
mer än fyra övernattningar utanför hemmet. Genomsnitt är 3,3 övernattningar.
De flesta övernattningarna sker hos släkt och vänner (41%) medan 24% av övernattningarna sker i den egna fritidsbo— staden, dvs sammanlagt nästan 2/3 av alla övernattningar. Bland övriga boendeformer dominerar camping och hyrd fri— tidsbostad.
Tre fjärdedelar av fritidsresorna sker med bil. Målet för resan är oftast storstadslänen. Stockholms län är målet för ca 15% av resorna, följt av Göteborgs och Bohus län (10%). Utanför storstadslänen är Kopparbergs län det vik- tigaste resmålet.
Fritidsresor utan övernattning
Det vanligaste skälet för en dagsresa är att man vill be— söka släkt/vänner (39%), följt av motiv som att göra in- köp/shoppa (10%), nöje/underhållning (S%) och delta i idrott (S%). Bilen är det helt dominerande färdmedlet. Den svarar för 86% av alla resor. Storstadslänen dominerar, dock inte så kraftigt som för fritidsresa med övernatt— ning.
Arbetsresor med övernattning
Hälften av alla arbetsresor med övernattning omfattar bara en natts bortavaro. Var tionde resa medför mer än fyra övernattningar utanför hemmet. Mer än 60% av alla över- nattningar sker på hotell/pensionat/kursgård. I övrigt är hyrd fritidsbostad (14%) och camping (10%) förekommande övernattningsformer.
Ca 30% av arbetsresorna avser konferens/kongress/kurs/se- minarium eller besök på mässa/utställning. Ca 28% avser ordinarie arbete utanför hemorten. Det dominerande färd- sättet är bil, som svarar för över 60% av alla resor. Fly— get är näst störst med 20%.
Målet för tjänsteresan är oftast storstadslänen. Stock— holms län dominerar med ca 24% av resorna, följt av Göte— borgs och Bohus län (11%). Utanför storstadslänen är Jön- köpings län det viktigaste resmålet.
Arbetsresa utan övernattning
De viktigaste skålen för arbetsresa utan övernattning är "vanliga möten m m" (43%) och ordinarie arbete utanför hemorten (34%). Bilen är det dominerande färdmedlet. Den svarar för 81% av alla resor. Storstadslän dominerar som resmål, dock inte så kraftigt som för arbetsresa med över- nattning. Östergötlands län är i det närmaste ett lika stor resmål som Malmöhus län.
3.4 Resandet till Sverige — utlänningars resor
Turist— och Resedatabasen ger en mycket god bild av sven— skars turistande - både i Sverige och utomlands. Däremot saknas underlag för att på sanma fullständiga sätt belysa utlänningars resande till Sverige.
Turistrådet redovisar i sin strukturplan några källor, exempelvis resevalutastatistiken, SCBs inkvarteringsstati— stik, tax-free-försäljningen och Sveriges andel av olika länders resevalutautgifter, som underlag för en samlad be— dömning. En sådan presenteras också i strukturplanen.
3.4.1 Resevalutastatistiken
Enligt riksbankens definition omfattar resevalutaposten alla svenska resenärers utgifter för personligt bruk under vistelse utomlands (resevalutautgifter) och alla utländska resenärers motsvarande utgifter i Sverige (resevalutain— komster). Resevalutaposten omfattar fritidsresor, affärs- resor, gränshandel etc. Själva transporten till och från Sverige ingå dock inte i resevalutastatistiken utan redo— visas under posten transporter i betalningsstatistiken.
Resevalutautgifterna låg under 1980-talets första hälft relativt stilla kring 17 miljarder kr (i 1989 års penning- värde) för att därefter snabbt öka till drygt 39 miljarder kr. Resevalutaintäkterna har över en tioårsperiod utveck- lats med årlig tillväxt i fast penningsvärde på ca 7%. År 1989 utgjorde resevalutainkomsterna 16,3 miljarder kr.
3.4.2 Gästnätter enligt inkvarteringsstatistiken
SCB svarar tillsammans med Sveriges turistråd för en in— kvarteringsstatistik, som omfattar kommersiella boendefor— mer - hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser.
Antalet utländska övernattningar i kommersiellt boende uppgick 1990 till 6,6 miljoner gästnätter, vilket är en ökning med 1,6 miljoner sedan 1980. Efter en praktiskt taget kontinuerlig ökning från 1980 till 1989, då antalet övernattningar var drygt 7,5 miljoner, innebar 1990 ett kraftigt trendbrott. Den utländska turistvolymen gick tillbaka till 1983 års nivå. (Antalet svenska gästnätter var enligt inkvarteringsstatistiken 1990 27,1 miljoner.)
Besökare från nordiska länder svarade för ca 40% av gäst— nätterna, övriga Europa för 45% och de utomeuropeiska
marknaderna för resterande 15%. Medan Europamarknaden utanför Norden samt marknaderna utanför Europa endast no- terade marginella förändringar mellan 1989 och 1990 har det skett en mycket kraftig minskning av resandet inom Norden, i synnerhet från Norge.
Länder som representerar flest gästnätter enligt inkvarte- ringsstatistiken är:
Förändring Förändring
Länder Gästnätter 1989—90 1980-90 Norge 1.545.000 -32% +29% Tyskland 1.402.000 - 7% +26% Danmark 587.000 —11% +20% Finland 580.000 -10% +65% Nederländerna . 380.000 — S% — S% USA 342.000 - 2% +31% Storbritannien 336.000 - 1% + 6%
Det viktigaste resmålet för de utländska besökarna är Stockholms län, som svarar för 23% av de utländska gäst- nätterna. Göteborgs och Bohus län svarar för 14%. Därnäst följer Värmlands län, Norrbottens län och Kopparbergs län (vardera 5-6%).
Resmålen växlar dock för olika nationaliteter. Det vikti— gaste resmålet för norrmännen är Göteborgs och Bohus län (22%) följt av Värmland (12%). För tyskarna är Stockholms län det viktigaste resmålet (12%) följt av Göteborgs och Bohus län (9%) och Värmland (7%). För danskarna är Göte— borgs och Bohuslän, Stockholms län och Kopparbergs län de viktigaste resmålen (10% vardera) följt av Jönköpings län (8%). Dominerande resmål för finländare är Stockholms län med 27%, följt av Västerbottens län (17%) och Norrbottens län (7%).
För övriga Europa liksom för marknaderna utanför Europa är Stockholms län det dominerande resmålet (33% resp 60%), i båda fallen följt av Göteborgs och Bohus län.
3.4.3 Tax—free-försäljningen
Shopping är ett viktigt inslag i de utländska besökarnas vistelse i Sverige. Genom tax—free—systemet (se även 4.4) får de utomnordiska besökarna tillbaka momsen på sina in- köp. Varuhushandeln dominerar omsättningen inom tax—free— handeln. Populära varor är kläder, glas, guld/silver, ra— dio/stereo, klockor och pälsar.
Tax-free—försäljningen har ökat kraftigt under 1980—talet. År 1990 omsattes ca 547 milj kr, vilket kan jämföras med 120 milj kr 1982. USA svarade med ca 15% för den största delen av tax—free-försäljningen med Tyskland på andra plats (10%). Den stora ökning de senaste åren har främst berott på tax—free—försäljning till resanden från Östeuro— pa. Efter USA och Tyskland följer i statistiken för 1990 Sovjetunionen (10%) och Polen (7%).
3.4.4 Sveriges andel av olika länders resevalutaut— gifter
Sveriges betydelse som turistmål speglas av Sveriges andel av olika länders resevalutautgifter. Det är enbart i för- hållande till de nordiska grannländerna som Sverige är ett stort resmål. För Norge och Finland står Sverige för runt en fjärdedel av den utländska resevalutan. Utanför Norden är den svenska andelen under l%, dock med undantag för Tyskland. (Uppgifterna avser 1985.)
Norge 28% Finland 24% Danmark 10% Västtyskland 1,3% Holland O,7% Storbritannien O,6% USA O,5% Frankrike 0,4% Italien O,3% Österrike O,3% 3.4.5 Turistrådets skattning av antalet utländska gästnätter
Utöver det boende som fångas upp via inkvarteringsstatis- tiken förekommer andra övernattningsformer, såsom icke- kommersiell förmedling av fritidsbostäder, andelslägenhe- ter m m. Dessutom förekonner olika former av privat in— kvartering, exempelvis i fritidshus och hos släkt/vänner. Enligt TDB uppger svenskar att de under 1990 tagit emot utländska gäster i en omfattning som motsvarar 7,7 miljo— ner gästnätter, dvs fler än de gästnätter som registreras i inkvarteringsstatistiken.
Sveriges turistråd har för 1988 gjort en samlad skattning av det totala antalet gästnätter. Beräkningen pekar på att det totala antalet övernattningar uppgick till knappt 19 miljoner.
Medan arbetsresorna i inkvarteringsstatistiken svarar för 34% av det totala antalet gästnätter blir andelen arbets- resor enligt turistrådets sammanvägda beräkning endast 14%.
I förhållande till inkvarteringsstatistiken är det i förs— ta hand Danmark, Finland, Tyskland och USA som har den största andelen gästnätter som inte inryms i inkvarter- ringsstatistiken. Samma förhållande gäller för gruppen "Övriga Europa".
De utländska gästnätterna fördelar sig enligt turistrådets beräkningar på följande sätt:
Tyskland 18% Norge 16% Danmark 12% Finland 10% USA 10% Storbritannien 6%
Enligt den sammanvägda statistiken blir övernattning hos släkt/vänner den vanligaste övernattningsformen och svarar för närmare 40% av de utländska gästnätterna. Därnäst föl- jer camping och hotell med vardera drygt 16%. Andra vikti— ga boendeformer är hyrt fritidshus och eget fritidshus.
De vanligaste boendeformerna växlar något för turister från olika länder. Så här ser mönstret ut för några av de länder som har flest gästnätter:
Tyskland Släkt/vänner 24% ' Camping 22%
Hyrt fritidshus 17%
Norge Camping 50% Hotell 19% Hyrt fritidshus 8%
Danmark Eget fritidshus 28% Hyrt fritidshus 23% Släkt/vänner 17% USA Släkt/vänner 76% Hotell 17% Turisthotell S%
3.4.6 Valutainkomster
Utifrån bl a boendeform har turistrådet gjort en skatt— ning av de utländska turisternas sammanlagda utlägg i sam— band med övernattningsresor till Sverige.
De totala utläggen beräknas till storleksordningen 10 mil— jarder kr. Detta kan jämföras med revalutastatistikens in— komstuppgift för samma år (1988) på drygt 14 miljarder kr. I den senare ingår emellertid även gränshandeln och ut— ländska turisters utlägg i samband med dagturism. Detta bör enligt turistrådet indikera att felkällorna i reseva— lutastatistiken — trots den gängse uppfattningen - är re— lativt måttliga. '
Trots att arbetsresorna endast svarar för 14% av det to— tala antalet utländska gästnätter härrör sig ca 55% av de totala inkomsterna från utländska arbetsresor.
En fördelning efter nationalitet ger vid handen att Norge, Finland, Danmark och Tyskland tillsammans svarar för unge- fär hälften av alla valutaintäkter. Intäkterna från vart och ett av länderna är ungefär jämnstora.
4. TURISTNARINGEN M M 4.1 Begreppet turistnäring
Det saknas en entydig definition av begreppet turistnä— ring, vilket beror på att turism i egentlig mening inte är en egen näringsgren, än mindre en egen bransch. Turistnä— ringen står som ett samlingsbegrepp för ett flertal nä— ringsgrenar och branscher med var för sig olika karaktär.
Redovisningen här baseras främst på turistrådets struktur— plan, som är det enda underlag som mer samlat redovisar näringsstrukturen.
Ofta används begreppen besöks- eller resenäringen när man talar om turismen ur ett näringsperspektiv. När Sveriges turistråd beskriver turismen i Sverige med begreppet rese— näringarna avses turismens producentled. Hit räknas före- tag (privata, konmunala och ideella) och verksamheter som producerar och säljer tjänster till resenärer och har des— sa som sina huvudkunder. Detta innebär att ett flertal branscher som generellt sett endast till en viss del har betydelse för turismen inte inkluderas i begreppet resenä- ringarna. Hit hör exempelvis detaljhandeln.
Turistrådet delar in resenäringen i fem huvudgrupper: 1. Restaurangnäringen - "äta'I
2. Loginäringen — "bo"
3. Transportnäringen — "färdas"
4. Distributionsnäringen - "sälja/paketera"
5. Aktivitets— och arrangemangsnäringen - "göra"
Det är svårt att dra en klar gräns mellan vad som är tu— ristrelaterad verksamhet och vad som härrör sig till annat slag av friluftsliv eller kulturell verksamhet. När sta—
tens industriverk (SINO) beskriver resandenäringen tar man hänsyn till detta avgränsningsproblem och försöker beskri- va den renodlade resandenäringen. SINDs definition av tu- rism är de branscher som definieras ingå i resandenäringen (SINDs rapport april 1991, Skattereformen och turismen).
Branscher som enligt SIND ingår i resandenäringen * Restaurang, grill, konditori (end m servering), kafé,
mjölkbar, pub, gatukök m stolar; * Hotell (inkl restaurangverksamhet), pensionat, vandrar- hem, camping; Järnvägstrafik; Buss och spårväg i linjetrafik; Sjöfart; Luftfart; Flygplatstjänster, stödtjänster, förvaltning; Resebyråer och researrangörer; Sport- och motionsinrättningar; Nöjesfält, djurparker o dyl.
***>+)f**)+
4.2 Turistnäringens omfattning 4.2.1 Turistrådets strukturplan
Sveriges turistrådet redovisar i Strukturplan 90 en studie över resenäringens struktur. Redovisningen sammanfattas i följande tabell som visar antal arbetsställen, omsättning och årsverken.
Näring/ Antal Omsättning Års- bransch arb.ställen milj kr lerken Restaurang 9 200 15 000 38 000 Logi 2 500 9 500 25 000 Hotell — 1 150 8 150 21 700 Stugby 320 670 1 500 Vandrarhem 280 80 400 Camping 750 600 1 400 Transporter 2 000 14 400 22 100 Tåg 15 1 800 6 000 FUg %D 60% 41% Buss 665 1 500 4 000 Färja 470 4 000 6 700 Biluthyrning 600 1 100 1 300 Distribution 700 2 300 6 000 Resebyråer/arrangörer 430 1 900 4 500 Turistorganisationer 270 400 1 500 Aktiviteter 6 400 3 100 24 200 Sportanläggningar
inkl. liftar 4 850 9 400 Museer 200 - 3 700 Teatrar m m 200 — 7 300 Mass-, konferens- o nöjesanläggningar 850 — 2 700 Temaparker, djur-
parker m m 300 - 1 100 Totalt 20 800 44 300 115 300
Resenäringarna omsatte enligt turistrådets beräkningar to- talt 44 miljarder kr 1987. Sysselsättningen motsvarade samma år ca 115 000 årsverken. Av de knappt 21 000 företa— gen/arbetsstälena svarar mindre än 50 för mer än hälften av den totala turistproduktionen. Dessa 50 företag finns främst inom flyg-, järnvägs- och färjetrafiken samt ho— tell— och resebyråbranscherna. Flertalet företag har dock endast ett arbetsställe. Större företag saknas inom akti- vitetsnäringen liksom på logisidan med undantag för hotel- len. Resenäringarna svarade för 3% av BNP. Förädlingsvär- det uppskattas till drygt 20 miljarder kr.
Turistrådet framhåller att det statistiska underlaget för aktivitets- och arrangemangsnäringen är mycket bristfäl— ligt. Även avgränsningsfrågan är besvärlig. Den offentliga sektorns andel är stor i denna näring, bl a ingår anlägg— ningarna inom den kommunala fritidssektorn. Verksamheten är ofta primärt uppbyggd för att betjäna den lokala be— folkningen, men anläggningarna utnyttjas i reseverksamhe— ten.
Även i andra avseende finns enligt turistrådet brister i underlaget. I statistiken över stugbyar ingår t ex bo- stadsrättsföreningar. I redovisningen av transportnäringen avses enbart persontransporter. Lokala transporter, dvs resor under 10 mil, godstransporter samt de transporter som svenska företag utför utomlands ingår inte. Under rub- riken restaurang har samtliga restauranger inkluderats (med undantag av personalmatsalar, gatukök m m.)
4.2.2 SINDs branschstudie SIND har i sin branschstudie (PM 198625) utgått från samma definitioner som i sin skatterapport från 1991. Antalet företag 1985 var enligt SIND ca 17 400 fördelade på 24 200
arbetsställen. Vid dessa var 173 300 personer sysselsatta. Produktionsvärdet i de berörda branscherna uppgick till ca 63 miljarder kr, varav 36 miljarder kr kunde hänföras till den mer renodlade turistverksamheten.
4.2.3 AMS beräkningar
AMS har studerat hur många personer som någon gång under 1989 haft ett arbete som var knutet till resenäringen (Tu— rism och resenäringarna — En näring i fokus, Rapport från Utredningsenheten vid Arbetsmarknadsstyrelsen, 1990:9).
Enligt AMS undersökning var 235 000 personer någon gång under 1989 sysselsatta i resenäringen. Av dem arbetade 104 000 personer mindre än halva året och många var så- songsanställda. Flertalet av dessa, eller 60 000, arbetade inom näringen under en del av året för att arbeta inom nå- gon annan näringsgren under övriga tider. En del av dem hade kombinationsanställningar, vilket innebär arbete hos en arbetsgivare inom resenäringen under högsäsong och är— bete hos någon annan arbetsgivare under övriga delar av året. Feriearbete förekommer främst under sommaren och så— songsanställningar under vintern.
4.2.4 Samlad bedömning
Turistrådets uppgifter om 21 000 arbetsställen med 115 000 årsverken, en omsättning på 40 miljarder kr och en andel av BNP på 3% används i olika sammanhang för att beskriva turistnäringens struktur, volym och värde. Turistrådet på— peka att det mycket svårt att bestämma turistnäringens om- slutning m m.
RRV förhåller sig i sin revisionsrapport kritisk till tu— ristrådets uppgifter och går inte närmare in på att värde— ra turismens samhällsekonomiska betydelse. RRV framhåller att inom de olika branscherna i turistnäringen utgör den efterfrågan som kan hänföras till turism endast en del av den totala efterfrågan. Turismen som näringsgren är därför diffus. Detta innebär enligt RRV att det inte går att ex- akt ange turismens betydelse för samhällsekonomin.
Med utgångspunkt i de tre studier som finns tillgängliga kan man ange följande värden för turistnäringens omfatt- ning. Skillnaderna förklaras delvis av att uppgifterna hänför sig till olika år. Huvudsakligen består dock skill— naderna i olika definitioner och beräkningssätt:
Antal arbetsställen: 20 800 (ST) 24 200 (SIND) Antal anställda: 115.000 årsverken (ST) 130 000 sysselsatta större delen av året (AMS) 173.000 sysselsatta (SIND) Omsättning: 36 miljarder kr (SIND) 44 miljarder kr (ST)
4.3 Resenäringarnas produktion och volym Uppgifterna om resenäringarnas produktion och volym bygger på turistrådets strukturplan och avser 1987.
4.3.1 Restaurangnäringen
Restaurangnäringen (med undantag för personalmatsalar, kiosker och gatukök) utgör den största näringsgrenen inom turistbranschen, både mätt i omsättning och i antal års- verken (ca 30%).
Restaurangernas lokalisering följer av naturliga skäl be- folkningsfördelningen och resandeströmmarna. Fördelningen mellan olika regioner är följande:
Fördelning på regioner % Storstäder 52 Primära och_regionala centra 36 Fjällområdet 1 Kust och sjöområde 5 Övriga områden 6
Totalt 100
Restauranghanteringen är en utpräglad småföretagarnäring. Några stora företag och kedjor finns. De tio största har 25% av alla anställda. Inslaget av kedjebildningar har ökat under senare år.
4.3.2 Loginäringen
Loginäringens samlade kapacitet i bäddar är 600 000. Pri— vatresandet står för 34% av omsättningen.
Av det kommersiella boendet svarar hotellen för hela 86% av omsättningen. Tjänsteresandet är hotellföretagens eko— nomiska ryggrad. Även många av de traditionella "turisthö- tellen" får en allt större del av sin omsättning från tjänsteresande, främst konferenser. Ca 20% av hotellgäs— terna kommer från utlandet.
Flertalet vandrarhem finns i Sydsverige. Merparten av vandrarhennen ägs av kommuner även om det f.n. sker en tillväxt av privata vandrarhem. De kommunala subventioner—
na uppgår till totalt 10 milj kr. Motiven till det kom- munala engagemanget är dels rekreationspolitiskt, dels kulturpolitiskt.
Av stugbyarna är ca 20% kommunalt ägda. Motivet till det kommunala ägandet är främst rekreationspolitiskt. Många av stugbyarna har ekonomiska problem, främst kommunala an— läggningar i ensäsongsområden.
Det kommersiella fritidsboendet domineras helt av camping- en, som bl a svarar för drygt 40% av alla utländska över— nattningar i kommersiellt boende. Ca 60% av campinganlägg— ningarna ägs eller drivs av kommuner. Många arrenderas ut till bolag, stiftelser eller privatpersoner. Husvagnsboen— det svarar för drygt 70% av gästnätterna.
Omsättningen inom loginäringen
Logi miljkr % Hotell 8 150 86 Stugbyar 670 7 Camping 600 6 Vandrarhem 80 1 Totalt 9 500 100
Av det totala antalet gästnätter svarar hotellen för 49%. Campingen, som har en liten andel av omsättningen men do— minerar fritidsboendet, har 37% av antalet gästnätter.
4.3.3 Transportnäringen Transportnäringens privatreseomsättning uppgår till 50% av persontransporterna. I tabellen ingår inte lokala tran- sporter, dvs resor under 10 mil, samt de transporter som
svenska företag utför utomlands eller till utlandet. (Dock med undantag för färjetrafiken.) Antalet resenärer avser i princip enkelresor.
Resenärer Privatrese— Omsättning
Bransch milj resor omsättn % milj kr % Färja 36,0 75 4 000 28 Buss 16,0 90 1 500 10 Tåg 12,5 77 1 800 13 Flyg 8,0 20 6 000 41 Biluthyrning .. 34 1 100 8 Totalt 72,5 14 400 100
Transportnäringen innefattar flera stora företag och har den generellt sett högsta produktiviteten inom resenäring— en.
Tågtrafiken domineras helt av SJ. Sex huvudlinjer svarar för 75% av persontrafikens omsättning. Omkring 90% av nattresandet och ca 60% av dagresandet berör Stockholm. SJ är också en stor "hotellkedja" med ca 11 000 rullande bäddplatser.
Flyget domineras av SAS och Linjeflyg. Dessutom finns ett antal regionala företag. Trafiken bedrivs på ett 30—tal destinationer. Inrikes har passagerartillväxten varit kraftig. Ca 60% av resenärerna reser i tjänsten.
Den busstrafik som här redovisas är beställningstrafik. Det är en utpräglad småföretagarnäring.
Färjetrafiken domineras av några få företag. De sex störs— ta rederierna svarar för huvudparten av verksamheten. To- talt 36 miljoner resenärer transporteras via färjetrafi-
ken. Tax—free-försäljningen är ett viktigt resemotiv sam— tidigt som det ger företagen gott ekonomiskt utbyte.
Den biluthyrning som här redovisas avser enbart korttids— uthyrningen. Denna bransch består till övervägande del av småföretag. Flertalet företag är dock genom avtal knutna till större kedjor. Sex rikstäckande kedjor dominerar marknaden. Det finns en stark koppling till flyget, 10% av hyrbilarna i Sverige är stationerade på Arlanda.
4.3.4 Distributionsnäringen
Distributionsnäringen inkluderar resebyråer, researrangö- rer och turistorganisationer. Ca 70% av resebyråernas om— sättning kommer från tjänsteresandet med bl a en växande marknad för konferens— och mässarrangemang.
4.3.5 Aktivitets— och arrangemangsnäringen
Uppgiften om hur stor del av omsättningen inom aktivitets— och arrangemangsnäringen som härrör från turism är - som tidigare påtalats — osäker.
Totalt finns det 6.400 företag/enheter. Sportanläggningar svarar för 75% av antalet enheter, men bara 39% av omsätt- ningen. Den offentliga sektorns engagemang är stort, då bl a anläggningarna i den kommunala fritidssektorn med— räknas.
Det finns 400 liftanläggningar med drygt 900 liftar. Dessa omsätter ca 370 milj kr i liftintäkter.
Mass-, konferens— och kongressanläggningar utnyttjas ofta för olika ändamål. Under begränsad del av året används de
för mässor och större konferenser, under andra delar för tävlingsarrangemang m m.
Verksamheten med temaanläggningar har vuxit starkt under senare år. Många drivs i kommunal regi medan andra är pri— vata. I gruppen ingår även djurparker och nöjesparker.
4.4 Tax—free Shopping
Sweden Tax-free Shopping ingår i företagsgruppen Europe Tax-free Shopping AB (ETS). Huvudägare är I.M. Invent AB. Tax-free-företag finns förutom i Sverige även i Belgien, Österrike, Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Portugal samt, med en sär- skild lösning, i Storbritannien. Vidare finns ytterligare ett företag i ETS, Europe Tax—free Perfume AB.
Företaget vill spela en aktiv roll i att marknadsföra, ad- ministrera och finansiera momsåterbäring till utländska besökare. Detta är annars, menar ETS, både ett komplicerat och byråkratiskt hanterande i många länder.
Affärer, varuhus o dyl i tretton länder deltar i ETS, som stödjer ca 3 000 återbäringsställen, antingen med egen service eller genom agenter. Detta innebär att ETS finns representerad vid de flesta gränsövergångarna, flygplat— ser, hamn- och färjeterminaler.
ETS—systemet fungerar så att när en turist gör ett inköp betalar han det utsatta priset inklusive moms. Han får även en Tax—free—check för återbetalningen, som är momsen reducerad med ETS servicekostnad. Affären får, efter att turisten löst in sin check och checken blivit registerad, en handling från ETS som bevis för export. Försäljningen kan därmed bli bokförd som en skattefri export.
4.5 Turismens regionala betydelse
SIND, som haft regeringens uppdrag att följa skatterefor— mens effekter på turismen, pekar på turismens regionala betydelse i sin rapport (1991).
SINO menar att betydande delar av resenäringen, bl a ho- tell, restauranger, camping och liftverksamhet, i flera av landets regioner har en säsongsvariation som gör att nä— ringens verkliga betydelsen sällan kommer fram vid tradi— tionella analyser.
I utpräglade rekreationsområden har semesterresenärerna stor betydelse för verksamheten. I regioner med starkt ut— vecklat näringsliv spelar däremot ofta affärsresenärerna störst roll. Genom sin starka position inom internatio- nellt och nationellt resande inom såväl rekreations— som affärs/konferensmarknaderna intar Stockholmsregionen en särställning inom logi- och restaurangnäringarna. Av den totala omsättningen inom dessa näringar svarade Stockholm för ca 1/3. De tre storstadslänen svarade tillsammans för över hälften av den totala omsättningen.
Resandenäringen hade en expansiv period under andra halvan av 1980—talet, vilket kan exemplifieras med den ökade sys- selsättningen inom hotell— och restaurangbranschen. Ok— ningen var mellan 1985-89 ca 30%. Av de drygt 50 000 arbe— ten som tillkom utanför storstadsregionerna hänför sig ca 13 000 eller 25% till hotell och restaurang.
Beroendet av resandenäringen växlar mellan olika typer av områden. I fjällkedjan finns orter och regioner där bero- endet av tillresande har utvecklats till en sådan nivå att turismen i sig är den dominerande näringen. SIND bedömer delvis detta som en effekt av den stora betydelse vinter-
säsongen har, vilket ställt krav på stora fasta investe— ringar. Dessa investeringar har i sin tur gett upphov till ett direkt beroende av resenärer som gör att hela områden kan stå och falla med utvecklingen inom näringen.
SIND konstaterar att det dessutom finns områden där turis— men är en bland flera basnäringar och i vissa fall mycket starkt säsongsberoende. I södra Sverige (sonmarturistor- terna) är det direkta beroendet mindre. På en del orter kan turismen ge extra inkomster till den agrara sektorn i form av kombinations— och säsongssysselsättning.
Enligt SINDs analys fördelar sig arbetslösheten inom re— sandenäringen dock mer efter en väntad regionalpolitisk kurva än efter någon typ av "turismberoendekurva".
4.6 Turistnäringens organisation
Den svenska turistnäringen finns inte samlad i en enda or— ganisation. Sedan två år har en paraplyorganisation etab- lerats för branschorganisationer inom resor och turism, Svenska Resebranschens Riksförbund, RRF.
Medlennnr i RRF är
- Trafikföretagens förening; - Svenska Resebyråföreningen; - Researrangörsföreningen; — Bussresearrangörsföreningen (BRA); - Föreningen Svenska Bilresearrangörer; — Föreningen IT-arrangörer; - Board of Airlines Representatives in Sweden (BARIS); — Travel Management Group (TMG); — Reso/Stockholm-Saltsjön.
Associerade medlemmar är - Sveriges turistråd;
— Svenska Handelskammarförbundet;
- ANTOR (Utländska turistråd i Sverige); — Svenska Busstrafikförbundet.
Av uppräkningen framgår att de företag och organisationer som ingår i RRF verkar inom hela rese- och turistbransch— en. Det finns t ex inte någon särskild tyngdpunkt på fö- retag som arbetar för resande till Sverige. Medlemmarna har därför delvis skilda intressen. Bl a detta anger vis— sa organisationer som förklaring till varför de valt att stå utanför organisationen.
Bland de organisationer som står utanför RRF kan nämnas: — Sveriges Hotell— och Restaurangförbund (SHR); - Svenska Campingvärdars Riksförbund (SCR); - Svenska liftanläggningars organisation (SLAO); - Bussägarna (SBF); - Biluthyrarna (BURF); — Föreningen Sverigeturism (FÖRST).
Som ett led i kontakterna med näringen har Sveriges tu- ristråd en refensgrupp, bestående av representanter för företag och branschorganisationer. Förutom RRF ingår i re- ferensgruppen några av de föreningar som är medlemmar i RRF - BARIS, BRA och Svenska resbyråföreningen. Dessutom ingår i referensgruppen SHR och SCR. I gruppen ingår även några enskilda företag — STF (i egenskap av researrangör och konsumentorganisation), Liseberg AB (som representant för aktivitetsanläggningar), TMG och Reso/Stockholm-Salt— Sjön
4.7 Ideella organisationer
De ideella organisationerna har haft stor betydelse för utvecklandet av svensk turism. Så har t ex Svenska Tu— ristföreningen (STF) i över 100 år verkat för att stimule— ra svenskars turism och rekreation i det egna landet. Den billighetslogi i form av vandrarhem som STF står för har bidragit till att göra det ekonomiskt möjligt för breda grupper att turista i Sverige. Föreningen arbetar även med ledsystem och övernattningsmöjligheter i fjällvärlden. STF har också en särskild roll för svensk båtturism genom sin gästhamnsverksamhet.
I STFs målsättning ingår att få ungdomar intresserade av att turista i sitt eget land. Därför anordnar föreningen skolresor och lägerskolor. STF menar att resor av detta slag ofta är inkörsporten till ett fortsatt resande i det egna landet.
Vid sidan av kommunerna spelar de ideella organisationerna en viktig roll för den s k närrekreationen. Det gäller exempelvis organisationer som Svenska förbundet för kolo- niträdgårdar och fritidsbyar.
Sveriges turistråd anser att stödet till vissa organisa- tioner är av avgörande betydelse för utvecklingen av tu- rism och rekreation i landet. Turistrådet ser statens stöd till organisationerna som ett viktigt medel i strategin för att utveckla turismen. Turistrådet ser förutom samar- betsmöjligheterna kring turistservice även möjligheter att i vissa fall köpa tjänster av organisationer som en fram- komlig väg att öka informationen till konsumenterna och bedriva utvecklingsverksamhet.
Under industridepartementets anslag B 6. Stöd till turism och rekreation lämnas bidrag till vissa organisationer.
Ansökningar om bidrag lämnas till turistrådet och bedöms av dess delegation. För budgetåret 1990/91 beviljades bi— drag till följande organisationer:
a. Svenska Turistföreningen (Ändamål: gästhamnar samt fjällverksamhet); b. Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar; c. Skidsäkerhetsrådet.
Dessutom inkom till turistrådet ansökningar från - Svenska cykelsällskapet;
- Friluftsfrämjandet; - Svenska båtunionen;
— Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund.
Sveriges turistråd har en referensgrupp för ideella orga— nisationer. I gruppen ingår
Riksidrottsförbundet; Friluftsfrämjandet; Svenska turistföreningen;
Svenska Båtunionen; Sportfiskarna; Svenska naturskyddsföreningen; Svenska Kyrkan (kommittén för fritidskyrka och turism); Svenska Ungdomsringen för bygdekultur; Riksförbundet för hembygdsvård; Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisation; Folkbildningsförbundet; Motormännens Riksförbund; Svenska Cykelsällskapet;
* Svenska Kommunförbundet.
*****>$>+>f*>+>f**
Sveriges turistråd har också en referensgrupp bestående av intresseorganisationer av folkrörelsekaraktär. I gruppen ingår representanter för LO, TCO, SACO, LRF, Handikappor- ganisationernas centralkommitté, Pensionärernas riksorga-
nisation (PRO), Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Folkparkernas Riksorganisation och Bygdegårdarnas Riksför- bund.
5. STATENS, KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS INSATSER 5.1 Kommunerna och landstingen 5.1.1 Kommunerna
I stort sett alla kommuner bedriver lokal turistinforma- tion. Dessutom bidrar kommunerna till turismen genom att stödja arrangemang som i större eller mindre utsträckning har turistisk karaktär. Konmuner driver eller stödjer ock- så hotell, campingplatser, vandrarhem, gästhamnar m m.
Kommunerna gör även insatser som huvudsakligen faller inom fritidsområdet, men som till viss del har turistisk bety- delse. Det kan gälla att tillhandahålla motions- och idrottsanläggningar samt samlingslokaler. Dessutom organi— serar kommunerna fritidsverksamhet, främst för ungdomar och pensionärer. Kommunerna driver också bibliotek och ger bidrag till föreningslivet.
Den kommunala verksamheten är till stor del reglerad genom förordningar eller styrd genom statsbidragsregler. Lokala förutsättningar och varierande ambitionsnivå ger dock ut- rymme för skillnader mellan olika kommuner. Den kommunala fritidsverksamheten är emellertid en av de få sektorer som i stort sett är oreglerad. Kommunerna finansierar sin fri- tidsverksamhet huvudsakligen via skattemedel. Några mer omfattande statsbidrag finns inte och avgifter m m spelar totalt sett en underordnad roll.
Kommunernas samlade utgifter uppgick 1989 till 223 miljar- der kr eller 16% av BNP (SCB, Kommunernas finanser 1989). För sektorn fritid och rekreation var driftskostnaderna totalt 11,1 miljarder kr eller S% av den kommunala ekono- min, vilka fördelade sig enligt följande:
* Idrotts— och fritidsanläggningar, 4,3 miljarder kr; * Parkverksamhet, 2,0 miljarder kr; * Fritidsverksamhet, 1,8 miljarder kr; * Stöd till fritidsverksamhet, 1,6 miljarder kr; * Turistverksamhet, 0,7 miljarder kr; * Fritidsadministration, 0,55 miljarder kr.
Kommunernas investeringar uppgick 1989 totalt till 22,5 miljarder kr. För sektorn fritid och rekreation var de 1,5 miljarder kr, vilket motsvarade knappt 7% av de kommunala investeringarna. Fördelning mellan olika verksamhetsgrenar var i huvudsak följande:
* Idrotts— och fritidsanläggningar, 850 milj kr; * Parkverksamhet, 275 milj kr; * Turistverksamhet, 200 milj kr.
Sveriges turistråds dotterbolag Resurs AB presenterade i december 1990 en beräkning av de olika offentliga organens insatser inom området turism och rekreation under 1989 (1988/89). I studien inkluderas både driftskostnader och investeringar. Totalsumman beräknades till drygt 2,4 mil- jarder kr. Av detta svarade kommunerna för drygt 800 milj kr.
Enligt Resurs studie användes ca 125 milj kr av de kommu— nala medlen till olika boendeformer, exempelvis camping, hotell, stugbyar och vandrarhem. Störst satsning gjordes på camping (ca 60 milj kr). Därnäst kom hotellverksamhet med runt 25 milj kr.
På verksamhet som rör aktiviteter lade kommunerna ner drygt 260 milj kr, varav bad och andra anläggningar ut- gjorde den helt dominerande delen. Övriga konmunala insat— ser gjordes i form av golfbanor, skidspår m m.
Arrangemang och fritidsverksamhet fick sammanlagt 140 milj kr och s k operativa medel omfattade knappt 275 milj kr. (Med operativa medel avses regionala och lokala turistor- ganisationers verksamhet med marknadsföring, utveckling, lokaler m m.)
Enligt Resurs studie gjordes de största insatserna totalt sett av kommunerna i Stockholms län (63 milj kr), Öster- götlands län (69 milj kr), Göteborgs och Bohus län (66 milj kr) och Älvsborgs län (62 milj kr).
Relativt sett satsade kommunerna i Jämtlands län mest på turism och rekreation (23 000 kr/inv) följt av Västerbot- tens län (19 000 kr/inv). Insatser av ungefär samma stor— leksordning (16 000-18 000 kr/inv) gjordes även i Öster- götlands län, Götlands län, Kalmar län samt Gävleborgs län.
Insatsernas art växlade kraftig mellan länen. Älvsborgs län satsade 22 milj kr på camping, dvs ca 30% av kommuner- nas totala insatser inom området camping. Kopparbergs län och Norrbottens län svarade tillsammans för ca 70% av kom- munernas totala hotellsatsningar. Kommunerna i Göteborgs och Bohuslän svarade ensamma för ca 45% av insatserna i anläggningar.
5.1.2 Landstingen
Landstingens totala utgifter enligt SCB (Kommunernas fi- nanser 1989) uppgick till ca 114 miljarder kr, vilket ut— gör 8% av BNP. Landstingens verksamhet domineras av hälso— och sjukvården, som svarar för 73% av landstingens drifts- kostnader (88 miljarder kr). I SCBs redogörelse särredovi- sas inte omfattningen av landstingens engagemang inom sek- torn turism och rekreation.
Landstingens insatser på området turism och rekreation var 1989 - enligt Resurs rapport — 94 milj kr. Stockholms läns landsting svarade för den största insatsen (drygt 13 milj kr) följt av Älvsborgs läns landsting (drygt 8 milj kr) och Skaraborgs läns landsting (6 milj kr).
Landstingens insatser avser dels finansiering av regionala turistråd (se nedan), dels åtaganden i form av camping— platser, vandrarhem, fritidsområden, föreningsstöd, bidrag till kanalverksamhet m m. Vidare anslår landstingen medel för enskilda arrangemang och för olika projekt.
Sedan 1976 har landstingen åtagit sig ett huvudansvaret för den regionala kulturverksamheten. Landstingens engage— mang avser främst huvudmannaskap för länsteatrar, länsmu— seer och länsbibliotek, oftast tillsammans med länets största kommun. Därtill kommer ansvaret för kulturverksam— heten inom landstingets egna institutioner, stöd till folkbildning och folkrörelser samt olika former av organi— sationsbidrag.
5.2 De regionala turistorganen 5.2.1 Organisation och finansiering
I ungefär hälften av länen är landsting och kommuner ge— mensamt ansvariga för det regionala turistrådets verksam- het. Landstinget är självt ansvarig för verksamheten i en fjärdedel av länen.
Den vanligaste associationsformen för de regionala turist— råden är stiftelse. Den förekommer i ungefär hälften av länen. Övriga förekommande associationsformer är aktiebo— lag, ideell förening eller förvaltning inom landstinget.
Det finns en tendens mot mindre offentligt ekonomiskt en— gagemang i de regionala turistråden. Krav på medfinansie— ring ställs liksom på att näringen tar ett långsiktigt an- svar för verksamheten. Utvecklingen går också mot "friare" organisationsformer som stiftelse eller aktiebolag.
Följande beskrivning avser läget under våren 1991. Det skall dock påpekas att förhållandena förändras snabbt:
Stockholms län: Organisation: Stockholm Information Service (SIS). Stif- telse med Stockholms stad och Stockholms läns landsting som stiftelsebildare. Finansiering: De båda huvudmännen bidrar med 5,2 milj kr vardera. Till detta kommer projektbidrag på 2,5 milj kr samt 4,3 milj kr i form av intäkter i verksamheten. Övrigt: Vid sidan av SIS finns i Stockholm ett flertal or— ganisationer inom turistområdet. Destination Stockholm AB har SIS som majoritetsägare. Dessutom har Stockholm Con— vention Bureau bildats. Framtiden: En ökad samordning av olika organisationers in— satser diskuteras.
Uppsala län:
Organisation: Uppresor är en stiftelse, bildad av lands- tinget. Finansiering: Landstinget bidrar med ca 1,0 milj kr. Med- finansieringen uppgår till 1,2 milj kr.
Södermanlands län: Organisatio : Destination Sörmland. Turistfrågorna hand- läggs av landstingets turist- och friluftsnämnd, som också har till uppgift att förvalta landstingets friluftsområden med tillhörande byggnader.
Finansiering: Landstingets anslag var 1990 2,0 milj kr, varav 1,0 milj kr utgjordes av rörliga medel. Framtiden: I en utredning avgiven i mars 1990 föreslås att turistfrågorna skall övergå till en av landstinget bildad stiftelse med parlamentarisk sammansatt styrelse. Lands— tinget föreslås även i fortsättningen finansiera verksam- heten, men inriktningen bör vara att samarbeta med näring- en och därmed få bidrag till bl a marknadsföringsinsat- ser. Målet bör vara att näringen skall bidra med 2/3 av de obundna medlen. Landstinget har i princip antagit utred- ningens förslag. Organisationsformen är dock ännu inte be— stämd. Det blir antingen aktiebolag eller stiftelse. Den landstingsnämnd som har funnits sedan 1975, anses ha varit begränsande i samarbetet med näringslivet.
Östergötlands län:
Organisation: Östergötlands Länsturistnämnd är en politisk nämnd vars ledamöter utses av landstinget och kommunför— bundets länsavdelning. Dessa delar på huvudmannaskapet. Finansiering: Finansieringen delas mellan landstinget och kommunförbundets länsavdelning. De tretton kommunerna och landstinget bidrar med 0,5 öre per skattekrona, vilket motsvarar sammanlagt 3,0 milj kr. Den externa finansie- ringen uppgår till ca 300 000 kr. Framtiden: Inga förändringar av organisation eller anslag har aviserats. ÖstgötaResan, länsturistnämndens boknings- verksamhet, har från 1991 övertagits av en av de tidigare anställda och drivs nu i privat regi.
Jönköpings län: Organisation: Smålands Turistråd Jönköping är en delega— tion under kommunförbundets länsavdelnings styrelse. Finansiering: Av omslutningen på ca 6,0 milj kr svarar kommunerna för knappt hälften. Medfinansieringen uppgår till 3,0 milj kr. Vissa intäkter finns även.
Framtiden: Tydligare krav på medfinansiering från och sam— ordning med näringen har ställts.
Kronobergs län: Organisation: Smålands Turistråd Kronoberg är en avdelning med egen styrelse som lyder under kommunförbundets länsav- delnings styrelse. Finansiering: Det totala anslaget har motsvarat 1 öre per skattekrona. Hälften av detta försvinner från och med 1991, då landstinget drar bort sitt anslag. Budgeten för 1991 blir 1,3 milj kr. För att få rörliga medel har 30-40% av de tre befintliga tjänsterna sålts till Glasriket, Do— mänverket och ett projekt för landsbygdsutveckling som konsulttjänster.
Kalmar län: Organisation: Kalmar Läns Turistråd AB. Såväl landstinget som länets kommuner tillhör föreningen Kalmar Läns Turist- råd som äger Kalmar Läns Turistråd AB. Historik: För tre år sedan aviserade landstinget att 1990 var det sista år som anslag skulle utgå. I september kom beslut att kommunerna inte skulle ge anslag för 1991. I oktober kom nedläggningsbeslutet, som avser nedläggning från och med februari 1991. Då bildades turistserviceföre— tag Kalmar Läns Turistråd AB. Finansiering: Köpmannaförbundet är medlem i föreningen och bidrar med 300 000. Till detta kommer kommuner och "övri- ga" som bidrar till serviceföretagets basfinansiering med 100 000-200 000 kr vardera, sammanlagt 1,0 — 1,5 milj kr. All operativ verksamhet avses bli helt projektfinansierad.
Gotlands län: Organisation: Gotlands Turistförening är en ideell före- ning med 600 medlemmar. Kommunen har majoritet i styrel- sen, men representationen för näringen skall ökas.
Framtiden: Strävan är att från och med 1993 skall närings- inflytandet ökas till en fördelningen på 50/50 mellan å ena sidan kommun och länsstyrelse, å andra sidan näringen. Eventuellt konnbr associationsformen att ändras. Närings— livet skall på sikt bidra genom en "uttaxering" på 0,1 — 0,3% av sin omsättning. Man räknar med att av de 850 före- tagen på ön skall ca 70% stötta verksamheten.
Blekinge län: Organisation: Blekinge Turistråd är en stiftelse med landsting och konnmner som stiftelsebildare. Finansiering: Stiftelsebildarna finansierar en basadmi- nistration (drygt 1,0 milj kr). Allt övrigt är projekt- eller uppdragsfinansierat. Framtiden: Under 1991 kommer turistrådet att ombildas till ett konsultföretag, där 60% av aktierna ägs av näringsli— vet och resten av landstinget och kommunerna. Det nya fö— retaget har bl a fått uppdrag från Karlskrona kommun, som lägger ned sitt eget turistfrämjande. Uppdraget gäller bå— de turistinformation och allmän kommunal information. Fö— retaget kommer att baseras på uppdrag från ägarna, men därutöver också från utomstående, bl a länsstyrelsen och länsarbetsnämnden.
Malmöhus län & Kristianstads län: Organisation: Skånes Turistråd är en ideell förening vars huvudman är de båda landstingen med rätt för kommunerna att delta via kommunförbundets länsavdelningar. Historik: En omfattande förändringsprocess genomfördes un— der 1986/87. Den orsakades av att organisationen bl a rå— kat i ekonomiska svårigheter. I samband med återuppbyggna- den utarbetades en strukturplan som fick utgöra den stra- tegiska basen för förändringsarbetet.
Finansiering: En utdebitering görs på 0,5 öre per skatte— krona, vilket 1991 motsvarar drygt 7,0 milj kr. Medfinan- siering och övriga intäkter utgörs av ca 2,0 milj kr.
Hallands län: Organisation: Hallandsturist är en stiftelse med lands— tinget och kommunerna som stiftelsebildare. Finansiering: Stiftelsebildarna svarar tillsammans för en grundfinansiering på 3,9 milj kr. Till detta kommer medfi— nansiering på ca 1,1 milj kr.
Göteborgs och Bohus län - Göteborg: Organisation: Göteborgs Turistråd och West Hay. Turistrå— det är en kommunal stiftelse medan West Nay är ett aktie— bolag där de tunga aktörerna inom näringen (Liseberg, Svenska Mässan, Ullevi, Scandinavium och Cityföreningen) är majoritetsägare. Finansiering: Den sammanlagda finansiella basen är på ca 5,5 milj kr. Till detta kommer operativa medlen på ca 12 milj kr. Framtiden: Från den 1 juli 1991 bildas Träffpunkt Göteborg AB, som skall vara en paraplyorganisation där olika in- tressenter kan ingå som ägare, i styrelsen eller i pro— jekt. Verksamheten avses involvera ett flertal intressen— ter i Göteborgsregionen. Förutom organisationer och före— tag med direkt anknytning till besöksnäringen kan även fö— retag såsom banker och byggföretag ingå.
Göteborgs och Bohus län — Bohuslän:
Organisation: BohusTurist, vars verksamhet landstinget svarar för i stiftelseform. Kommunerna medverkar i olika projekt. Dessutom finns ett aktiebolag BohusTurist Service AB som svarar för bokning, uthyrning m m. Finansiering: Landstinget bidrar med 3,8 milj kr medan medfinansieringen uppgår till 1,5 milj kr. Framtiden: Landstinget har uttryckt önskemål om att nå— ringen skall finansiera verksamheten i högre grad från och med 1993.
Älvsborgs län — Dalsland: Organisatio : Dalslands turistråd är en stiftelse med landstinget och kommunerna som stiftelsebildare. Finansiering: Landstinget svarar för knappt hälften av om— sättning på 5,0 milj kr (personal och administration). Konmunerna bidrar till marknadsföringsinsatser efter skat— tekraft. Medfinansieringen från näringen, exempelvis i form av annonsförsäljning, uppgår till 1,2 milj kr. Till detta kommer en projektmedel från bl a länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och landstingets kulturförvaltning.
Älvsborgs län & Skaraborgs län — Västergötland: Organisation: Västergötlands Turistråd är en stiftelse med de båda landstingen och kommunförbundets länsavdelningar som bildare. Finansiering: Tidigare svarade enbart landstingen för fi- nansiering. Numera svarar de fyra parterna för 25% varde- ra, motsvarande totalt 5 milj kr. Medfinansieringen uppgår till 13 milj kr.
Värmlands län: Organisation: Värmlands Turistråd är en landstingsstiftel— se. Finansiering: Landstinget och länsstyrelsen bidrar till verksamheten med sammanlagt 4,5 milj kr. Medfinansieringen uppgår till ca 2,2 milj kr.
Örebro län: Organisatio : Örebro Läns Turistråd. Landstinget och kom—
munerna genom Kommunförbundets länsavdelning delar på hu-
vudmannaskapet.
Finansiering: Landstinget och konnmnförbundets länsavdel-
ning har svarat för 1,5 - 2,0 milj kr vardera. Till detta kommer medfinansiering på ca 0,5 milj kr. Framtiden: Såväl landstinget som länsavdelningen har tagit ett principbeslut om att upphöra med anslagen från och med
1 juli 1991. Diskussioner pågår dock om en fortsättning, bl a finns planer på någon form av samarbete, t ex med Värmlands turistråd.
Västmanlands län: Organisation: VästmannaTurism är dels en stiftelse med landstinget och kommunerna som stiftelsebildare. dels ett aktiebolag där stiftelsen äger samtliga aktier. Finansiering: Landstinget och kommunerna delar på finan— sieringen. Den del av Västmannalurism som arbetar med tu- ristisk marknadsföring omsätter ca 4,6 milj kr, varav 300 000 är medfinansiering.
Kopparbergs län:
Organisation: DalaTurism AB drivs av landstinget i aktie— bolagsform. Finansiering: Landstinget bidrar med 2,2 milj kr. Ungefär lika mycket tillkommer från andra, exempelvis kommuner, näring, branschorganisationer och myndigheter. Framtiden: En utredning om eventuellt nytt ägarskap pågår.
Gävleborgs län: Organisation: Gästrike—Hälsinge Turistråd är en stiftelse med landstinget och kommunförbundets länsavdelning som stiftelsebildare. Finansiering: Stiftarna svarar för ungefär lika stora de- lar av finansieringen (ca 4,5 milj kr sammanlagt). Till detta kommer 1,3 milj kr från näringen. Framtiden: Utredning pågår. Syftet är bl a att de ekono— miska insatserna från kommuner och landsting skall bestäm— mas av graden av medfinansiering från näringen.
Västernorrlands län: Organisation: MittSverigeTurism är en stiftelse med läns- styrelsen, landstinget och kommunerna som stiftelsebilda- re.
Finansiering: De tre stiftarna svarar för en grundfinan- siering på O,5 milj kr vardera. Till detta kommer länssty- relsens projektanslag samt medfinansiering, sammanlagt ca 3,5 milj kr.
Jämtlands län: Organisation: Jämtlands—Härjedalens Turistinformation har under våren ombildats till ett aktiebolag, ägt av lands— tinget och kommunförbundets länsavdelning. Finansiering: Landstinget svarar för 50% av finansiering— en, konmunförbundet för 25% och näringen för 25%. Omslut— ningen beräknas totalt till ca 5,0 milj kr.
Västerbottens län: Organisation: Västerbottens Länsturistnämnd är en ideell förening, vars huvudmän är landstinget och kommunförbun— dets länsavdelning. Finansiering: Kommunerna bidrar med 0,4 öre per skattekro- na (0,8 milj kr) medan landstinget bidrar med 2,1 milj kr 1991. Medfinansieringen beräknas till 3,0 milj kr. Framtiden: Enligt ett förslag i länsturistnämnden skall kontoret flyttas till Storuman under 1991. Skälen är re— gionalpolitiska. Inga neddragningar av personal eller an— slag har aviserats.
Norrbottens län: Organisation: Norrbottens Turistråd och Nordkalottresor AB är aktiebolag som helt ägs av landstinget. Finansiering: Landstinget och länsstyrelsen svarar vardera för 3,1 milj kr. Övrig medfinansiering uppgår till ca 3,0 milj kr. Nordkalottresor kommer att försäljas under 1991 i syfte att renodla den regionala turistorganisationens verksamhet. Övrigt: Norrbotten är det enda län där anslagen för turism ökar markant under 1991. Främst beror ökningen på medel från länsanslaget.
5.2.2 Verksamhet
Följande beskrivning av de regionala turistrådens verksam- het bygger på Sveriges turistråds strukturplan:
a) Produktprofiler och produktutveckling
De flesta regionala turistorgan har i sina planer betonat behovet av produktmässig koncentration och profilering av regionen som turistmål. Med undantag för storstadsregio- nerna, där kultur och nöjen betyder mera, är det genomgå— ende naturen som utgör den resurs man försöker exploatera turistiskt.
Trots att de flesta regionala turistorgan understryker be— hovet av att utveckla nya produkter är utbudet påfallande likartat i olika regioner. Så påverkas exempelvis insat- serna i hög grad av de trender som för tillfället domine— rar inom turistsektorn, för närvarande sportfiske och golf.
Insatser för att förbättra servicen är en viktig del i produktutvecklingen.
b) Marknadsinriktning och marknadsbearbetning
De regionala turistorganen uppfattar vanligen övergripande marknadsföring av regionen som sin huvuduppgift. I mark- nadsplaner och andra dokument är också de marknader man satsar på i allmänhet väl beskrivna och olika marknadsfö- ringsåtgärder detaljerat redovisade. Samtliga regioner har Sverige som huvudmarknad. Särskild vikt läggs ofta vid den egna regionen och/eller regionerna i den närmaste omgiv- ningen. Av utlandsmarknaderna tillmäts genomgående de nor— diska länderna störst betydelse, närmast följda av Tysk— land, USA, Holland och Storbritannien.
Alla regioner håller sig med en mer eller mindre omfattan— de uppsättning broschyrer och andra trycksaker. Distribu— tionen sker huvudsakligen via rese— och turistbyråer, transportföretag och/eller direktutskick till konsumenter.
Mässdeltagande är en mycket vanlig marknadsföringsåtgärd bland de regionala turistorganen. Flertalet annonserar också i dagspress och fackpress. Många turistorgan arbetar även för en bra massmediabevakning genom presentationsre— sor, pressreleaser och personliga kontakter. De regionala organen bearbetar också researrangörer, främst arrangörer av gruppresor såsom skolresor, pensionärsresor och före— ningsresor.
c) Prioriterade marknadssegment
Vanligtvis görs ingen uttalad prioritering av målgrupp. Den förhållandevis stora satsningen på stugkataloger tyder på att man ser barnfamiljerna som en viktig målgrupp. Myc— ket material vänder sig till naturintresserade och till dem som önskar utöva speciella aktiviteter, såsom skidåk— ning, segling, golf och sportfiske. Även mer äventyrsbeto— nade aktiviteter är väl representerade. Förutom storstä— derna är det i första hand Dalarna och Gotland som vänder sig till de kulturintresserade.
5.2.3 Utvecklingstendenser
Förändringarna i landstingens anslag till de regionala tu— ristorganen har varit förhållandevis små under 1980—talet. I år minskar dock flera landsting sina anslag kraftigt. Samtidigt upphör eller minskar de kommunala anslagen i flera län. De sätt som väljs för att förändra de regionala turistorganen är dessa:
a) Minskning av verksamheten, eventuellt kombinerat med försäljning av konsulttjänster.
b) Ombildning till aktiebolag där näringen går in, i förs— ta hand som deltagare i projekt eller aktiviteter. Avsik— ten är dock att näringen i förlängningen även skall ta ett ägaransvar.
c) Samgående med annat turistorgan. d) Nedläggning.
Turistorganen själva anser att bolagisering har nackdelen att organisationerna inte längre kan vara fullt ut objek— tiva. Den kommersiella finansieringen begränsar marknads— föringen till att i första hand avse uppdragsgivarnas verksamhet.
Ett stort problem för turistorganen är ofta att anslagsgi— varnas beslut om att dra in de förväntade medlen kommer med så kort varsel att det saknas tid att ombilda organi— sationen och söka andra finansiärer.
Det finns risk att landstingen omprövar sin roll, vilket kan innebära att de regionala turistorganen får minskade anslag eller läggs ned under de närmaste åren.
5.3 De statliga insatsernas omfattning De statliga insatsernas omfattning är svår att beräkna. I den studie Resurs AB genomfört inkluderas följande tre
"kretsar":
a) De regionala statliga organens insatser omfattar drygt 500 milj kr. Då inkluderas dels de regionala insatserna
inom regionalpolitikens och sysselsättningspolitikens om— råde (länsstyrelse, länsarbetsnämnd, utvecklingsfond m m), dels utbildningsinsatser.
b) En grupp statliga organisationer hör till "kultursfä— ren". Insatserna i denna del uppgår till mer än 700 milj kr och inkluderar bl a hela det statliga anslaget till Operan, Dramaten, Riksteatern, Rikskonserter och riksmu— seerna.
c) En tredje grupp statliga insatser avser "natursfären". Här avsätter staten drygt 250 milj kr till bl a natur— vårdsverket (mark för naturvård/friluftsliv, skötsel av naturreservat, kampanjen Nära till naturen), vägverket (rastplatser o skyltning), Domänverket (marknadsföring, vandringsleder, rastställen m m), Vattenfall och fiskeri— styrelsen.
5.4 Statliga myndigheter
En rad myndigheter är i större eller mindre utsträckning involverade i turismen. En mycket brett sätt att avgränsa kretsen myndigheter och organisationer är den som Resurs använt sig av. Vi skall i det här avsnittet enbart behand— la de myndigheter och organ som berörs av våra resonemang i övervägande— och förslagkapitlen. (Sveriges turistråd beskrivs i kapitel 6.)
5.4.1 Centrala myndigheter Statens industriverk
Statens industriverk, SIND, inrättades 1973 som en central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri och
hantverk. Sedan 1983 är SIND även centralmyndighet för det regionalpolitiska stödet.
SINDs huvuduppgifter är dels att främja industrins omvand— ling och tillväxt genom utredningsverksamhet, industripo— litiskt finansiellt stöd och företagsutvecklande insatser, dels att bidra till en balanserad regional utveckling ge— nom finansiellt företagsstöd.
Beslut om regionalpolitiskt motiverade insatser fattas på myndighetsnivå av SIND och länsstyrelserna. Detta gäller även turistområdet. Som ett led i sin beredning remitterar SIND ärenden för yttrande till sakkunniga myndigheter el— ler organisationer. I dag skall både SIND och länsstyrel— serna remittera ärenden om investeringar inom turistnä— ringen till Sveriges turistråd.
En ny central näringspolitisk myndighet (NUTEK) inrättas den 1 juli 1991. Samtidigt läggs statens engergiverk, sty— relsen för teknisk utveckling och SIND ner. Uppgifterna för den nya myndigheten bör enligt proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, bl a vara att bidra till en miljöanpassad ekonomisk tillväxt, öka näringslivets kon- kurrenskraft och bidra till att skapa fungerande markna— der. Myndigheten skall vidare främja utvecklingen av ett långsiktigt livskraftigt näringsliv och medverka till att balanserad regional utveckling uppnås. Insatserna för att främja näringslivets utveckling skall främst inriktas på de små och medelstora företagen.
Den nya myndigheten har vidare att svara för kunskapsut— veckling, informations— och erfarenhetsutbyte m m inom ramen för det näringspolitiska arbete som bedrivs av läns— styrelser, utvecklingsfonder, kommuner m fl. En viktig uppgift för myndigheten blir att utveckla och bygga upp ett effektivt Och aktivt regionalt och lokalt nätverk av
betydelse för såväl teknikpolitiken som för frågor om små— företagsutveckling och regional utveckling. Ett sådant nätverk bör innehålla såväl offentliga som privata intres— senter.
SIND har en roll som utredningsorgan åt regeringen, bl a på turismens område. Denna utredningsroll konner även NUTEK att få.
Statens naturvårdsverk
Statens naturvårdsverk bildades 1967 genom en sammanslag— ning av flera statliga verksamheter. Naturvårdsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, vattenvård, luftvård, buller m m, renhållning och avfall, rörligt friluftsliv, faunavård och jakt.
Naturvårdsverket har enligt naturresurslagen (NRL) ett primärt ansvar för det rörliga friluftslivet. Turismens intressen finns dock inte uttryckta som ett nationellt mål i denna lag. Det kan ändå noteras att de områden som anges i NRL som intressanta för det rörliga friluftslivet i all— mänhet även har stor turistisk betydelse. Länsstyrelserna har en koordinerande roll enligt plan— och bygglagen (PBL) och NRL genom att den skall samordna de statliga sektors— intressena i plansammanhang.
Utredningen om naturvårdsverket (SOU 1991:32, Naturvårds— verkets uppgifter och organisation) menar att verket bör ha ett huvudansvar för inriktningen och utformningen av den nationella mijöövervakningen och för inriktningen av miljöforskningen. Beträffande naturvårdsverkets framtida roll och uppgifter inom arbetsområdet friluftsliv sägs i utredningen:
"Vi anser att Verkets arbete med friluftslivsfrågor bör prioriteras till att beakta och främja friluftslivets in— tressen i samband med verkets arbetsuppgifter enligt lag— stiftningen på miljöområdet, i första hand då naturvårds- lagstiftningen. Friluftslivsaspekterna bör bl a väga tungt i samband med bildandet och skötseln av nationalpar- ker och naturreservat liksom när det gäller information och andra åtgärder för att öka tillgängligheten för all— mänheten till sådana områden. Verket bör vidare även fort— sättningsvis ha ett särskilt ansvar för urvalet och av— gränsningen av områden som är av riksintresse för fri— luftslivet. När det gäller friluftslivet i övrigt bör an— svaret för ett mera allmänt främjande, kampanjverksamhet, närrekretationsfrågor m m i princip falla på andra huvud— män som ideella organisationer, stiftelser och på kommu— nerna."
5.4.2 Regionala organisationer
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna har ett regionalt ansvar för flera sek— torsfrågor av stor betydelse för turismen, främst planfrå— gor (PBL/NRL) och det regionalpolitiska stödet. Länssty— relserna bevakar även andra intressen som har betydelse ur turistisk synvinkel, exempelvis kulturmiljöfrågor, beva— rande av landsskapsbild, byggnadsminnesmärken m m. Läns— styrelsen deltar i flertalet län i större eller mindre om— fattning i aktiviteter som syftar till att utveckla turis— men som näring. Som ett exempel redovisas länsstyrelsens arbete i Jämtlands län.
Regionalt arbete på turismens område — exempel från Jämt— lands län
Turismen är i länet en lika stor näring som jord— och skogsbruket. Turistnäringen beräknas ge ca 5 000 arbets— tillfällen. Kommuner som Åre och Härjedalen är helt be— roende av turismen.
Turistnäringen består av ett stort antal mindre familjefö— retag och ett fåtal större företag. Näringen samarbetar i branschföreningar. Landsting och kommuner bildar Jämtland- Härjedalens Turistinformation, som svarar för marknadsfö— ringen av länets turism.
Östersund har en av landets tre turisthögskolor. AMU Tu— rism ger också utbildning inom turistnäringen.
Frågor som rör turism tas upp i en särskild turistbered— ningsgrupp i vilken landshövdingen är ordförande. I grup— pen finns representanter för regionala statliga organ och myndigheter, det regionala turistrådet, högskolan, lands— tinget, kommunerna genom kommunförbundets länsavdelning samt näringslivet. Till stöd för arbetet finns ett hand— lingsprogram.
Motivet för länsstyrelsens engagemang är i första hand nä- ringspolitiskt. Ur länets synvinkel är behovet av långsik- tig sysselsättning det dominerande målet.
Medan länsstyrelsen, turistberedningen och handlingspro- grannmt är inriktade på produktutveckling är det regionala turistorganet inriktad på marknadsföring och information.
Genom samverkan mellan olika krafter i länet som högskolan med sin kunskap och tillgång till turistdatabas, länssty— relsen med ansvar på infrastrukturen och den regionalpoli—
tiska utvecklingen samt det regionala turistrådet med an— svar för marknadsföring vill länet få en särskild tyngd som centrum för turism.
Utvecklingsfonderna
Utvecklingsfonderna startade sin verksamhet den 1 juli 1978 och övertog då företagareföreningarnas uppgifter. Av— sikten var att bredda och bygga ut de näringspolitiska in— satserna på regional nivå. Utvecklingsfonderna byggdes upp i stiftelseform med staten och landstingen som huvudmän. Varje fond är en självständig regional stiftelse med en styrelse, som i sin helhet utses av landstinget och som har huvudansvaret för fondens verksamhetsidé, mål och ut— veckling.
5.4.3 Utbildningsväsendet
På lokal och regional nivå erbjuds utbildningar på turis— mens område av samhället, organisationer och enskilda ut— bildningskonsulenter. Här presenteras det offentliga ut— bildningsutbudet på gymnasie— och högskolenivå. Materialet bygger i stort på Sveriges turistråds rapport 1990:5, Kom— petensförsörjning inom turism— och resenäringarna.
Det finns turistutbildning inom gymnasieskolan på ett 30— tal orter i landet. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns ett utbud som liknar det i gymnasieskolan. Flera folkhögskolor har på senare år startat kurser med inrikt— ning mot turism. Vidare förekommer en rad utbildningar för turism— och resenäringarna som anordnas av AMU.
Högskoleutbildning finns vid turismlinjen vid högskoleen- heterna i Östersund, Falun/Borlänge och Kalmar. Utbild-
ningen omfattar 80 poäng, dvs två års heltidsstudier. Det totala antalet platser uppgår till 180.
Till turisthögskolorna finns forskningsinstitut knutna. Som ett exempel på hur ett sådant institut arbetar presen— teras här kortfattat Institutet för turism och reseforsk— ning vid högskolan i Falun/Borlänge.
Institutet för turism och reseforskning (ITR) i Borlänge är relativt nybildat. Forskningen är till stor del lång— siktig och rör bl a framtidstendenser, marknadsfrågor, infrastruktur och management inom turismen på såväl regio— nal som nationell och internationell nivå. Dessutom finns ett branschråd som fungerar som referensgrupp för såväl institutet som för turismlinjen. Rådet består av represen- tanter för olika delar av näringen, bl.a SHR, RRF, Före— ningen Sveriges Turistchefer, men också Sveriges turistråd och länsstyrelsen.
Även vid ett antal andra universitet och högskolor bedrivs forskning med anknytning till turismen.
5.4.4 Utlandsmyndigheterna
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet är huvudman för den statligt finan— sierade allmänna informationsverksamheten med utlandet och svarar för dess finansiering. Informationsbyrän, som jämte pressbyrån och pressrummet, utgör UDs press— och informa— tionsenhet, svarar för planering och samordning med övriga genom UD finansierade allmänna informationsorgan. Pressby— rån svarar för information till svensk och utländsk press och andra massmedier om utrikesfrågor. Pressrummet ansva— rar för inbjudningar och program för tillresande, utländs—
ka journalister samt är serviceorganisation gentemot i Sverige verksamma representanter för utländska nyhetsme— dier.
Informationsbyrån har till uppgift dels att fördela de me- del som anslås för Sverigeinformation i utlandet, dels att själv besluta om vissa projekt. I det förra fallet avses bl a anslagen till Svenska institutet, Sveriges Riksra— dios programverksamhet för utlandet, Svensk-Internationel— la Pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsakademien.
Utredningen om de statliga insatserna inom Sverigeinforma— tionen och kulturutbytet med utlandet (SOU 1988:9, Sveri— geinformation och kultursamarbete, den s k IKU—utredning- en) föreslog bl a förändringar i uppgiftsfördelningen mellan UDs press— och informationsenhet och Svenska insti- tutet. Departementets uppgift skulle genom förändringen renodlas till att enbart avse de ekonomiska ramarna för Sverigeinformationen samt att fastställa riktlinjer för denna. Myndighetsfunktionen föreslogs bli överflyttad till Svenska institutet. Vidare föreslog utredningen en föränd— rad organisation för press- och informationsenheten. Enhe— ten bör enligt förslaget få ställning som avdelning inom UD med två enheter, pressenheten och informationsenheten.
Sveriges exportråd
Sveriges Exportråd bildades genom ett avtal mellan Sveri— ges Allmänna Exportförening och regeringen. Exportrådet leds av en styrelse där staten och det enskilda näringsli— vet är företrädda. Exportrådet består av två delar, dels handelssekreterarna som är statliga utlandsmyndigheter, dels exportrådet i Sverige som är ett förvaltningsrätts— ligt subjekt.
Exportrådets uppgift är att arbeta med allmän exportfräm— jande verksamhet som stimulerar till en ökning av svensk export samt att biträda företag som behöver hjälp med sin marknadsföring på utlandsmarknaderna.
Finansieringen av exportrådets verksamhet är delad mellan staten och näringslivet. Staten bidrar enligt det nu gäl— lande avtalet om exportrådet med ett belopp motsvarande skillnaden mellan exportrådets kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfattning och exportrå— dets abonnemangsintäkter från dessa företag. Vidare stäl— ler staten enligt nämnda avtal medel till förfogande för exportrådets uppgift att planera och leda handelssekrete— rarnas verksamhet och den exportfrämjande verksamheten in— om utrikesrepresentationen.
Rätt att anlita rådet och handelssekreterarna respektive utrikesrepresentationens exportfrämjande tillkommer de fö— retag som tecknat abonnemang med exportrådet.
Ett antal ambassader och konsulat i länder med marknader som bedöms som intressanta för uppdragsverksamhet tar — liksom handelssekreterarna — betalt för vissa exportfräm— jande tjänster.
På mänga orter, framför allt i Västeuropa, finns vid sidan av ambassader och/eller handelskontor även svenska han— delskamrar. I många fall har ett nära samarbete utveck— lats.
Exportrådet finns representerat på följande orter. (Upp— gifterna avser april 1991.)
Exportrådet har följande handelskontor i Västeuropa:
Land Handelskontor (filial) Belgien Bryssel Danmark Köpenhamn Finland Helsingfors Frankrike Paris Irland Dublin
Italien Milano
Nederländerna Haag Norge Oslo Portugal Linda-A—Velha Codex Schweiz ZUrich Spanien Madrid (Barcelona) Storbritannien London Tyskland Dösseldorf (Hamburg, Berlin, Stuttgart, Mönchen) Österrike Wien
Exportrådet har följande handelskontor i Nordamerika:
Land Handelskontor (filial) Canada Toronto (Montreal, Vancouver) USA ' Chicago (Birmingham/Detroit,
Atlanta, Los Angeles, New York)
Exportrådet har följande handelskontor i Central— och Östeuropa:
Land Handelskontor (filial) Bulgarien Sofia Polen Warszawa Sovjetunionen Leningrad
Tallin Tjeckoslovakien Prag (Bratislava) Ungern Budapest Turkiet Istanbul
I övriga delar av världen finns exportrådet på följande platser:
Land Handelskontor (filial) Australien Sydney Brasilien Sao Paulo Hongkong Hongkong Japan Tokyo Kina Peking Mexico Mexico Nya Zeeland Auckland Saudi-Arabien Jeddah (Riyadh) Taiwan Taipei
Svenska institutet
Svenska institutet (SI) är det centrala organet för den statsfinansierade allmänna Sverigeinformationen i utlan— det. SI bildades 1945 av staten, näringslivet och andra intressenter. 1970 ombildades SI till en statlig stiftel— se. Verksamheten leds av en styrelse som utses av rege— ringen.
Svenska institutet har till uppgift att
— genom informationsverksamhet sprida kännedom i utlandet om svenskt samhälls— och kulturliv, — främja kultur— och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och utlandet, — främja utbyte inom studier, utbildning och forskning mellan Sverige och utlandet, — främja undervisning i svenska som främmande språk i ut— landet, — svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i Paris (Centre culturel Suédois, CCS).
Verksamhet vid Svenska institutet är uppdelad i sju pro— gram, nämligen informationsverksamhet, allmän kulturverk— samhet, stipendieverksamhet, forsknings— och studiebidrag, stöd till undervisning i svenska utomlands, svenska kul— turhuset i Paris samt personal och administration.
Sverigeinformation i utlandet bedrivs huvudsakligen inom avdelningen för Sverigeinformation. Avdelningens huvudupp— gift är att bedriva informationsverksamhet om det svenska samhället genom att tillhandahålla material i form av trycksaker, filmer och utställningar samt tjänster, fram— för allt dokumentationsservice för utlandet och studiebe- söksservice i Sverige för utländska specialister. Dokumen— tationsservicen innebär bl a att besvara förfrågningar från utlandet. Institutet tillhandahåller också bilder för publicering i utländska massmedier. I Sverigehuset har in— stitutet en informationsbokhandel och ett referensbiblio— tek. Institutet lagerhåller och distribuerar tryckt infor— mationsmaterial till svenska utlandsmyndigheter, lärare i svenska utomlands samt organisationer och enskilda i ut— landet och i Sverige.
Basen i institutets utgivning av informationsmaterial är en serie faktablad på engelska. Den består av mer än 60 titlar i olika ämnen, varav de flesta också finns på fran— ska, spanska och tyska. Vissa titlar finns utgivna på ita— lienska, japanska och portugiska. Enstaka faktablad finns på ytterligare ett 20—tal språk. Som ett komplement till faktabladen ger institutet ut artikelserien Current Sweden på engelska, franska, spanska och tyska. Artiklarna vill för en utländsk publik presentera aktuella frågor som debatteras i Sverige. Vidare finns specialskrivet informa- tionsmaterial, böcker m m.
Verksamhetens innehåll och inriktning bestäms både av ut— landets efterfrågan på information om Sverige och svenska samhällsförhållanden — ofta framförd via de svenska ut— landsmyndigheterna — och av önskemål från myndigheter, in— stitutioner och organisationer i Sverige.
Samarbetet mellan Svenska institutet, Sveriges exportråd och Sveriges turistråd
Huvudansvaret för den allmänna Sverigeinformation i utlan— det åvilar Svenska institutet framhålls av IKU—utredningen (SDU 1988z9, Sverigeinformtion och kultursamarbete). Detta arbetet skall när det gäller den handelsfrämjande informa— tionen kompletteras av Sveriges exportråd och när det gäl— ler turistinformationen kompletteras av Sveriges turist— råd.
IKU—utredningen konstaterar att statsmakterna vid ett flertal tillfällen understrukit de olika institutionernas självständighet, men också uppmanat dem att samarbeta.
Utredningen pekar på att faktorer som att Svenska institu— tets uppgift avser en allmän och objektiv information om Sverige och svenska förhållanden medan exportrådets och turistrådets inriktning på marknadsföring har medfört att institutionernas målsättning och arbetssätt blivit alltmer olika. IKU—utredningen menar att detta är objektiva hinder för det närmare samarbetet som statsmakterna har uttalat sig för. Utredningen konstaterar att samarbetet inte fun— gerat såsom statsmakterna önskat.
Utredningen föreslår att Svenska institutet bör få ansva- ret för den allmänna informationsverksamheten samt allmän export- och turistfrämjande information. Utredningen menar att det är information som kan komma samtliga tre områden
tillgodo. Utlandsmyndigheterna, exportrådet, turistrådet eller andra institutioner skall kunna vända sig till
Svenska institutet och där erhålla denna allmänna informa— tion.
6. SVERIGES TURISTRÅD 6.1 Bakgrund
Sveriges turistråd inrättades 1976 som central organisa— tion för turistfrämjande verksamhet. Huvuduppgiften var att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främ— ja marknadsföringen av turism i Sverige. Samtidigt inrät— tades en särskild beredning (rekreationsberedningen) för planering och samordning av de statliga insatserna för tu— rism och rekreation. Rekreationsberedningen fick i uppgift att samordna de statliga insatserna inom områden med sär— skilda förutsättningar för rekreation och turism, s k primära rekreationsområden. Rekreationsberedningen skulle även bedöma frågor om statligt stöd till utbyggnad av an— läggningar för rekreationslivet.
Sveriges turistråd fick 1976 en roll som marknadsförings— organ. Turistrådet tog dels över sin föregångares — Svens— ka Turisttrafikförbundets — uppgifter och personal, dels gavs turistrådet utvidgade uppgifter inom marknadsföring och planering. Planeringsfunktionen skulle innefatta mark— nadsanalyser och rådgivning i anslutning till dessa.
Turistrådet fick formen av en stiftelse med staten, Svens— ka kommunförbundet och Landstingsförbundet som stiftare. Det främsta motivet till att välja denna organisationsform var enligt propositionen att få till stånd ett väsentligt utvidgat samarbete inom turismen mellan staten och kommu— nerna. Erfarenheterna från Turisttrafikförbundet hade vi— sat att samarbete med bl a företag och kommuner inte kom— mit till stånd i önskvärd omfattning. Turisttrafikförbun— det var en medlemsorganisation med bl a regionala turist- råd som medlemmar.
6.2. Sveriges turistråds roll och uppgift enligt proposition 1983/84:145
6.2.1. Turistrådets roll
Genom riksdagens beslut 1984 om turist- och rekreationspo- litiken fick Sveriges turistråd en ny roll som samlande organisation för den offentliga turist— och rekreationspo— litiken.
Vid sidan av sin marknadsföringsfunktion fick turistrådet även en myndighetsfunktion. Beslutanderätt i de myndig- hetsuppgifter som fördes till turistrådet från rekrea— tionsberedning lades på en permanent delegation, under- ställd turistrådets styrelse. Motivet för denna lösning var bl a att säkra att myndighetsfunktionen särskildes från marknadsföringen. Delegationen övertog därmed det samordningsansvar för statliga insatser som tidigare vilat på rekreationsberedningen. Delegationens frågor skulle handläggas av en särskild avdelning inom turistrådet. Ut— över förändrad verksamhet fick turistrådet också ny orga— nisation och nya stadgar.
Turistrådet fick i uppgift att realisera målen för turist— och rekreationspolitiken. Trots nya uppgifter skulle den dominerande uppgiften dock även i fortsättningen vara att marknadsföra Sverige som turistland.
I turistrådets stadgar återgavs målen för den statliga tu— rist— och rekreationspolitiken. Det åligger således tu— ristrådet särskilt att utveckla turismen och att genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning, att stödja regional utveckling samt att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folk- grupper till turism och rekreation.
År 1986 inleddes en förändringsprocess inom turistrådet. Ny inriktning och ny strategi utarbetades för verksamheten och en översyn av organisationen företogs. Det nya turist— rådet skulle prioritera kunskap och utveckling samt kon— centrera sina insatser. Delar av ledningen och personalen byttes ut. Turistrådet fick bl a en ny avdelning för af— färs- och produktutveckling.
Fr o m 1987 avskildes funktioner inom områdena kompetens— utveckling och service/produktion till en särskild resul— tatenhet inom turistrådet, Resurs. Sedan den 1 juli 1988 bedrivs denna verksamhet i aktiebolagsform.
6.2.2. Turistrådets uppgifter
a) Marknadsföring
Enligt propositionen 1984 skulle turistrådets dominerande arbetsuppgift vara att marknadsföra Sverige som turistland såväl inom landet som internationellt. Marknadsföringsin- satserna skulle ges en sådan inriktning att de blev ett stöd för turistnäringens och övrigt näringslivs strävan att marknadsföra Sverige internationellt. Propositionen konstaterar att en ökad inhemsk turism också har stor be— tydelse för landets turistinkomster. Därför var det vik— tigt att marknadsföringsinsatserna också inriktades mot den inhemska marknaden. Turistrådets styrelse borde därför även fortsättningsvis tillförsäkras kompetens i marknads— föringsfrågor. Till rådets styrelse knöts därför en refe— rensgrupp med bred kompetens i bl a turistnäringsfrågor. I gruppen skulle ingå företrädare för producentintressen.
I frågor som rör marknadsföringen av Sverige utomlands förutsattes turistrådet samarbeta med Sveriges exportråd.
b) Planerings— och utvecklingsfrågor
Till den avdelning inom rådet som enligt propositionen skulle arbeta med planerings— och utvecklingsfrågor hän— skjöts frågor om bl.a bidragsärenden, yttranden över ar— betsmarknads— och lokaliseringsärenden, forsknings— och utbildningsfrågor samt rekreationsfrågor. Avdelningen skulle också följa utvecklingen av de primära rekreations— områdena och fortlöpande ansvara för utarbetandet av en strukturplan. Delegationen gavs beslutanderätt i dessa frågor.
Propositionen betonade starkt att inordnandet av rekrea- tionsberedningens uppgifter i turistrådet inte fick inne- bära att frågorna fortsättningsvis skulle tillmätas mindre vikt.
c) Kontakter med olika intressenter
Turistrådet borde enligt propositionen fortlöpande ha kon— takt med folkrörelser, centrala och regionala myndigheter samt med kommuner och näringsliv. Rådet skulle vidare sam— arbeta med berörda universitet och högskolor samt följa forskning och utbildning och redovisa de behov som enligt turistrådet finns på dessa områden.
d) Marknadsstudier
Enligt propositionen borde turistrådet svara för att be— läggningsstatistik upprättas och att analyser genomförs rörande utländska och svenska marknader, fritidsvanor och fritidens användning.
6.3 Organisation i stort
Sveriges turistråd är, som tidigare nämnts, en stiftelse med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbun- det som stiftelsebildare. Turistrådet sorterar under in— dustridepartementet och leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen består bl a av politiker och repre— sentanter för organisationer och näringsliv.
Den operativa verksamheten leds av en verkställande direk- tör och är huvudsakligen organiserad i fyra avdelningar: forsknings- och utvecklingsavdelningen, marknadsavdelning- en, informations— och serviceavdelningen samt administra— tiva avdelningen. Till marknadsavdelningen hör utlandskon— tor i drygt tiotalet länder. Vidare finns VDs kansli.
Turistrådet har 104 anställda, motsvarande ca 96 årsar- betskrafter (åa). Verksamheten i Sverige omfattar ca 57 åa. Utlandskontorens verksamhet omfattar ca 39 åa. Utöver detta finns vid dotterbolaget Resurs 4,5 åa och för Sveri— gehusets förvaltning ca 10 åa.
Antal anställda och årsarbetskrafter
Huvudkontoret 60 pers (57,45 åa) Utlandskontoren 44 ers 38,8 åa Totalt 104 ers 96 25 åa
Turistrådets budget för 1990/91 omsluter totalt 169,7 milj kr, varav 123 milj kr är statliga medel. Medfinansieringen beräknas således till 46,7 milj kr. (Turistrådet inklude— rar i sin budget hela anslaget B 6, dvs även de medel som avser bidrag till vissa organisationer.) Medlen fördelar sig enligt följande
Bud etens fördelnin för 1990/91 mil' kr Operativa medel 115,4 Personal 37,6 Hyra m m 16,7 Totalt 169,7
Den redovisade medfinansieringen uppgår till drygt 27% av den totala omsättningen eller ca 40% av de operativa med- len. Turistrådet har utöver den redovisade medfinansie— ringen även andra typer av medfinansiering.
Inom turistrådet finns en permanent delegation vars leda- möter förordnas av regeringen. I delegationen ingår repre— sentanter för riksdagen, Kommun- och Landstingsförbunden, arbetsmarknadsverket, statens industriverk och statens na— turvårdsverk. I delegationen ingår vidare sakkunniga från arbetsmarknads—, industri- och kommunikationsdepartemen— ten.
Delegationen skall enligt turistrådets stadgar leda arbe- tet med utvecklingen av strukturplanen medan beslut om den fattas av styrelsen. Arbetet med strukturplanen har under åren blivit en uppgift för hela turistrådet.
Delegationen är remissinstans i regionalpolitiska och sys— selsättningsskapande stödärenden enligt förordning om statsbidrag till turist— och rekreationsanläggningar av riksintresse m m (1984z702). Primärt avses yttrandena ge underlag för om stödens syfte är förenliga med en bedömd utveckling av turistmarknaden.
Med stöd av nämnda förordning kan bidrag lämnas till för- söksverksamhet, varav en del insatser kan avse socialt inriktade verksamheter. Delegationen bedriver dessutom visst samordnings— och planeringsarbete, exempelvis av-
seende bilturism, fritidsbåtslivet samt natur— och kultur— områdena.
När rekreationsberedningen lades ned och den nuvarande de— legationen inrättades tillfördes turistrådet vissa medel från andra anslag. Sedan 1984 har därför i regleringsbre- vet en anslagspost förts upp för att täcka kostnader för planering, försöksverksamhet, strukturplan samt delegatio— nens kostnader. Budgetåren 1990/91 var anslagsposten på 9,2 milj kr. Till detta kommer statsbidrag till organisa— tioner (2,7 milj kr 1990/91) samt personalkostnader.
Delegationens budget för 1990/91 är 6,7 milj kr, varav 3,5 milj kr utgör bidragsgivning enligt regleringsbrevet.
6.4 Sveriges turistråds verksamhet 6.4.1 Forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingsavdelningen (FoU) består av 9,5 åa, av vilka 7 åa avser kunskapsbanker. Avdelningen förser svensk turism med planerings- och beslutsunderlag samt stödjer och bidrar till fortsatt kunskapsutveckling på tu— ristområdet. Avdelningen samlar in, bearbetar och analyse— rar information och kunskap om turism. Ett antal utveck- lings— och resultatuppföljningsprojekt bedrivs, bl a strukturplan för svensk turism, inkvarteringsstatistik, turist— och resedatabasen och produktbanker. Avdelningen svarar också för turistrådets kontakter med utbildnings— sektorn.
För att exemplifiera FoU-avdelningens verksamhet redogör vi här kort dels för turist- och resedatabasen, dels för produktbanken och det 5 k Swedline—konceptet.
Turist— och resedatabasen
Arbetet med turist— och resedatabasen (TDB) påbörjades 1985. År 1988 utvidgades och förnyades TDB. Huvudman för databasen är Sveriges Turistråd. Det intervjuarbete som utgör grunden för databasen görs av Burke Marketing Infor- mation AB som även hanterar själva databasen.
TDB står till förfogande för företag, organisationer och myndigheter m fl som vill använda databasen i forsknings— eller utbildningssyfte.
Databasen bygger på information från de 24 000 intervjuer som årligen görs med ett urval svenskar. Intervjuerna sker per telefon och är fördelade på veckoomgångar om 500 in— tervjuer och görs hela året.
Intervjuerna ger - förutom bakgrundsuppgifter om personer- na själva — uppgift om: - senaste månadens resande
- senaste årets resande
— kommande halvårs resande - utländska gäster i hushållet — resande i arbetet
Resorna beskrivs i tre variabler: resor i Sverige respek- tive resor till utlandet; fritidsresor respektive arbets- resor; resor med respektive utan övernattning.
Intervjupersonerna beskrivs i termer av bl a kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, hushållsinkomst och tillgång till fritidshus.
TDB ger därutöver utrymme för beställda frågor, vars svar kan ställas mot all övrig information.
Produktbanken
Produktbanken är Sveriges turistråds databas för informa— tion om det svenska utbudet av turistprodukter.
Syftet med produktbanken är följande:
— utbudet av turistprodukter görs tillgängligt för profes— sionella användare, exempelvis turistbyråer och resepro— ducenter i och utanför landet, - utbudet görs tillgängligt för konsumenter så att de självständigt kan välja resmål m m, — databasen skall kunna användas vid utbildning av perso- nal inom turistmottagandet.
Uppbyggnaden av produktbanken inleddes 1987 med hantering av information om evenemang och utvidgades 1988 till att även omfatta information om sevärdheter. Externregistre— ring av uppgifter har startats, bl a för att öka tillför- litligheten i informationen.
Idag hanteras information inom områdena "bo", "äta", "re- sa", "göra" och "allmän turistinformation". Målsättningen är att ha 2 000 evenemang, 2 000 sevärdheter, 1 000 akti— viteter och ett ännu inte bestämt antal allmänna objekt i databasen.
Användning av produktbanken
Med hjälp av produktbanken tar turistrådet snabbare fram text till flera årligen producerade trycksaker.
Det finns även en miniversion av produktbanken som bl a används av turistrådets utlandskontor, externregistrerarna och andra intressenter. Den svenska versionen distribueras
på disketter sex gånger per år och den engelska tre gånger per år. En tysk version är under utarbetande.
Evenemang kan sökas efter olika variabler, exempelvis tidsperiod i kombination med geografiskt område eller ef— ter rubriker av typ spelmansstämma eller ishockey. Sevärd- heter söks på liknande sätt.
Sveriges turistråd menar att klassificering av turistiska produkter innebär att man kan nivåindela utbudet i syfte att skapa enkel information, som skall hjälpa turisten att jämföra och hitta rätt i ett varierat utbud av boendeal— ternativ, men också bland aktiviteter och attraktioner.
I produktbanken anges tre nivåer för ett evenemangs eller en sevärdhets attraktionsvärde (lokalt intresse — riksin— tresse — internationellt intresse). Nivåindelningen grun— das på uppgiftslämnarens bedömning kompletterad med t ex besöksstatistik och kvaliteten/innehållet i attraktionen. Så är t ex de sevärdheter som registrerats av Riksantik— varieämbetet (ca 500) utvalda i samarbete med landets länsantikvarier och är av riksintresse eller internatio— nellt intresse.
Att få in tillförlitlig information i produktbanken är ett tidskrävande arbete. Regionala turistorganisationer är den källa Sveriges turistråd mest anlitar för att inhämta in— formation om vad som finns att se och göra i landet. Sex centrala kulturorganisationer har dessutom knutits till produktbanken som registrerare.
Sveriges turistråd samordnar datafångst och registrering i produktbanken så att aktuell information skall finnas i banken till planerad trycksakproduktion. Turistrådet re— gistrerar dessutom uppgifter från regionala turistorgani- sationer som inte är uppkopplade till produktbanken samt
uppgifter om kongresser, mässor och större idrottsevene— mang.
Swedline — ett framtida informationssystem
Produktbanken ingår i det koncept som turistrådet benämner Swedline. Turistrådet förbereder nu investeringar i detta informationssystem. Ett steg i utvecklingen har tagits tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU) in- om ramen för ett program som syftar till att att höja tjänstesektorns produktivitet med hjälp av bättre och sam- ordnad informationsteknik. Turistrådets och STUs satsning omfattar i första omgången 4,5 milj kr under perioden 1990-91.
Miniversionen av produktbanken är utgångspunkt för arbetet med att utveckla ett framtida system där olika uppgifts— lämnare förser produktbanken med information och där upp- gifter används av professionella användare, bl a inom re— sebyråledet.
Swedline är ett steg på vägen mot ett informationssystem som syftar till att omfatta all Sverigeinformation. I det— ta sammanhang blir den turistiska informationen endast en mindre del. Avsikten med systemet är att förse ambassader, konsulat, handelssekreterare, utländska företag (med Sve— rigeintressen), tidningsredaktioner m fl med aktuell Sve— rigeinformation.
För att möjliggöra en utbyggnad av en gemensam informa- tionsstruktur som tillvaratar både producenters och använ— dares intressen av Sverigeinformation, menar turistrådet, att det är viktigt att samverka med de informationssystem som finns eller är under uppbyggnad inom bl a UD, Svenska institutet, Sveriges exportråd, vägverket, lantmäteriver-
ket och SMHI. Kontakter med dessa organisationer har ta— gits och skall fortsätta att utvecklas.
6.4.2. Marknadsföring
Marknadsavdelningen planerar, samordnar och genomför mark— nadsåtgärder i Sverige och på de utlandsmarknader där tu— ristrådet har kontor. Inom avdelningen bedrivs också mark— nadsföringsprojekt, t ex Upptäck-Sverige—kampanjen, samt utvecklingsprojekt tillsammans med turistnäringen. I Sve— rige omfattar marknadsavdelningen ca 12 åa, varav ca 4 åa avser utvecklingsprojekt. Utlandsorganisationen omfattar 39 åa.
Som exempel på verksamhet inom marknadsområdet kan Upp— täck-Sverige-kampanjen nämnas. Den har huvudsakligen fi- nansierats av deltagande företag, vars omsättning till viss del kommer från turism, t ex Statoil. Förutom i Sve— rige har kampanjen även bedrivits i våra nordiska grann— länderna. En motsvarighet till Upptäck—Sverige—kampanjen, men för vintersäsongen, har genomförts (Ski Sweden) i Sve- rige samt i Danmark och Finland. (Se även 6.7.2.)
Ett exempel på ett utvecklingsprojekt är organisationstu- rism i samarbete med LO. Syftet är att via uppsökande verksamhet på arbetsplatserna nå LO—medlemmar med informa— tion som stimulerar dem till ett inhemskt resande. Som un— derlag för projektet har en undersökning av semestervanor bland Metallarbetarförbundets medlemmar legat.
Utvecklingsprojektet handikappturism syftar till att Sve— rige skall bli ett föregångsland på handikappturismen om— råde. Turistrådets Handikappguide med tips, information och upplysningar som handikappade har nytta av i sitt se— mester— och affärsresande distribueras framför allt via
olika handikapporganisationer. Under det Europeiska Tu— riståret 1990 lanserades Sverige som ett bra semesterland för handikappade.
Marknadsavdelningen producerar Sverigekatalogen som är av- ,sedd för konsumentbearbetning. Katalogen anpassas till de olika marknaderna och finns översatt till ett flertal språk.
"Upptäcktsresan" är en katalog som utgavs i september 1990 i samarbete mellan Folkbildningsförbundet, Riksantivkarie— ämbetet, Rikskönserter, Riksteatern, Riksutställningar, Svensk form, SVenska Kyrkan och Sveriges turistråd med faktainformation.baserad på uppgifter som registrerats i produktbanken.av respektive organisation.
Rikskonserter Och turistrådet ger ut broschyren "Sommar- musik", som innehåller den information om festivaler, kon— serter och spelmansstännnr som Rikskonserter registrerat i produktbanken.
Riksutställningar har registrerat information om ca 400 museer och informationen har använts i skriften "Museer i Sverige".
På den svenska marknaden finns även ett marknadskontor i Stockholm med 2 åa. Målet för verksamheten är att — i sam— arbete med större partners från näringslivet - direkt be— arbeta konsumenten, så att denne förlägger en större del av sin semester i Sverige. Marknadskontoret har bl a ge- nomfört sommarkampanjen "Upptäck Sverige" och vinterkam— panjen "Ski Sweden".
6.4.3. Utlandsverksamheten
Sveriges turistråds marknadsföringsinsatser innefattar förutom åtgärder och utvecklingsarbete i Sverige även insatser på ett antal platser runt om i världen.
Turistrådet har marknads- eller informationskontor i Sve— rige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Storbritannien,
Belgien (köpt tjänst), Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, USA (New York, Chicago, Los Angeles) samt Japan. I Los Angeles och Tokyo bedrivs verksamheten tillsammans
med Danmarks och Norges turistråd.
Utlandsverksamheten beskrivs här utifrån turistrådets re— sultatanalys för perioden 1987/88—1988/89. De konkreta målbeskrivningarna för respektive land har för 1991/92 fått en mer generell målbeskrivning som tillämpas på samt- liga marknader, nämligen "att stärka och samordna mark— nadsföringen av Sverige som resmål och därigenom bidra till en positiv utveckling av resandet från xxx—land till Sverige". För ytterligare fördjupning om utlandsverksamhe— ten hänvisas till nämnda resultatanalys samt turistrådets marknadsbeskrivningar.
Utlandsetableringen presenteras land för land. De konkreta aktiviteter som nämns skall ses som exempel på vilken typ av verksamhet som kan förekomma. Redovisningen avser inte att ge en heltäckande bild. DeSSutom gäller den för ovan nämnda period.
Det finns vissa'gemensamma drag i bearbetningen av olika marknader. Massmediabearbetning innebär bl a att journa— lister med Stöd från turistnäringen bjuds in till Sverige. Effekten beräknas fårn många spaltmillimeter redaktionell text besöket genererat. Konsumentinformation ingår i stör— re eller mindre omfattning i utlandskontorets verksamhet
beroende på marknadens karaktär. Sverigekatalogen finns alltid tillgänglig. Att bearbeta producenter, arrangörer och säljled ingår också i uppgiften, bl a genom fackmäs— sor, säljturnéer och studieresor.
Danmark: Marknadskontoret i Köpenhamn har 5,3 åa. Under den angivna perioden har i målet ingått att få danskarnas fritids— och semesterresor till Sverige att öka med S% årligen. Marknadskontoret har bl a genomfört annonskam- panjer med de stora Sverigerederierna. Destinationskam— panjer har genomförts tillsammans med regionala turistråd och Domänturist.
Finland: Marknadskontoret i Helsingfors har 3,5 åa. Här var målet för perioden att öka resandet till Sverige med 7% årligen. I Finland sker samarbete med bl a rederierna i Finland/Sverige, SAS och regionala turistråd i Sverige.
Norge: Marknadskontoret i Oslo har 4 åa. Målet var under perioden att öka Sveriges marknadsandel som resmål bland de norrmän som reser till utlandet från 20% till 25% samt att prioritera marknadsföringen till konsumenterna. Samar- bete med svenska campingintressen har ägt rum. Destina- tionskampanjer för Stockholm och Göteborg har särskilt marknadsförts. Massmediabearbetningen är viktig i Norge eftersom det finns positivt intresse för Sverige.
Tyskland: Marknadskontoret i Hamburg har 6,3 åa. Ett mål för perioden var att hålla marknadsandelen på 1,26% av den utgående västtyska turismen och att påverka potentiellt intresserade resenärer. Sveriges turistråd har i samverkan med de övriga nordiska turistråden samt Nordiska Minister— rådet genomfört ett projekt som bl a omfattat en skandi— navisk annonskampanj, "Der skandinavische Sommer". Kampan— jen har primärt riktats mot södra och mellersta Tyskland. En resebyråkonsulent (skandinavisk) har bearbetat utvalda
resebyråer i de prioriterade områdena. I Hamburg finns även den s k Europakoodineringen med 2,5 åa.
Storbritannien: Marknadskontoret i London har 3,6 åa. Ett av målen för marknadskontoret under perioden var att kon- centrera turistverksamheten kring bilturism samt flyg— och affärsresandet. Årligen förekommer stora konsumentmässor som man deltagar i genom skandinavisk samverkan. På fack- mässan World Travel Market fungerar marknadskontoret som Sverigekoordinator.
Frankrike: Informationskontoret i Paris har 1,3 åa. I Frankrike vill man åstadkomma en ökning av antalet Sveri— geresor bl a genom att fokusera på bilrundturer. Sverige- information ges också till konsumenter i text—TV-systemet Minitel. I skandinavisk samverkan deltar man i konsument- mässor.
Nederländerna: Informationsskontoret i Amsterdam har 1,3 åa. Under den angivna perioden var det angeläget att bryta den vikande besökstrenden från Nederländerna. Under perio— den 1978-89 minskade antalet gästnätter i kommersiellt bo- ende med S%. Under 1987—89 ökade antalet med 6%.
Schweiz: Informationskontoret i Zdrich har 1 åa. Ett ökat resande ingår i målbeskrivningen. Turistrådet i Zärich hyrde tidigare lokaler hos Sveriges Exportråd.
Italien: Informationskontoret i Milano har 1 åa. Kontoret tillkommit efter 1989/90. Sveriges turistråd har kontor i exportrådets lokaler.
Övriga Europa: Med "Marknad övriga Europa" avses samtliga marknader i Västeuropa där turistrådet inte driver eget
marknadskontor, s k oprioriterade marknader. Verksamheten i dessa länder koordineras från turistrådets Europakontor
i Hamburg. Bl a distribueras ett begränsat antal broschy— rer till svenska ambassader och konsulat, men även till handelssekreterarkontor, handelskamrar samt SAS—kontor.
USA: Marknadskontoret i USA har sammanlagt 7 åa fördelat med 5 åa i New York och 2 åa i Chicago. Dessutom bedrivs verksamhet i Los Angeles, där personalen är anställd av Danmarks Turistråd. I Chicago och Los Angeles bedrivs kontoren i samarbete med Danmarks och Norges Turistråd under benämningen Scandinavian Tourist Board. I New York finns också distributionsföretaget Scan Serve som drivs gemensamt av de nordiska turistråden.
I USA vill turiStrådet åstadkomma ett ökat och stabilise- rat resande från USA till Sverige genom att koncentrera verksamheten mot de mest lönsamma målgrupperna och mot de geografiska områden som har störst potential. Massmedias intresse för Sverige tog sig bl a uttryck i sändningar från ABC Good Morning America, som nådde ut till 12 miljo— ner hushåll.
Sveriges turistråd i New York bevakar och följer även ut— vecklingen av den kanadensiska marknaden.
Japan: På marknadskontoret i Tokyo är personalen anställd av Danmarks Turistråd, men kontoret drivs även tillsammans med Norges Turistråd. Verksamheten är avsedd att få till stånd ett ökat resande till Sverige, bl a sprids Sverige— broschyren på japanska.
Övriga marknader: De övriga marknader som bevakas år fram— för allt Australien, Gulfländerna, Sydost— och Ostasien. Här distribueras exempelvis en engelsk broschyr "Sweden", bl a till svenska ambassader, SAS—kontor och andra flyg— bolag, svenska företag på fjärrmarknaderna, resenäringen på vissa marknader samt under mässor.
6.4.4 Information och service
Informations— och serviceavdelningen bearbetar massmedier samt informerar om turistrådets verksamhet och policy. Verksamheten skall stödja turistrådets övriga arbete inom marknadsföring, utvecklingsarbete m m.
Avdelningen ger ut tidskriften Svensk Turism, turistrådets verksamhetsberättelse, trycksaker om turistrådet och annat informationsmaterial. Avdelningen svarar för informationen kring statistik, turismens utveckling samt turistrådets verksamhet till svensk press m m.
Avdelningen anordnar reportageresor för utländska journa- lister, informationsresor för utländska säljledsrepresen- tanter och en årlig workshop. Avdelningen hanterar och utvecklar ett bild- och Videoarkiv som utgör en grundsten i arbetet med en Sverigeprofil. Vidare tillhandahålls bl a produktions— och distributionsservice.
Konsumentinformationen på den svenska marknaden samt tu- ristrådets service till landets turistbyråer sköts också på avdelningen.
Informations— och serviceavdelningen består av 19 åa varav 2 åa avser information av organisationsövergripande karak- tär, 3 åa utländsk press, 2 åa säljled och workshop, 1 åa bild och 10 åa konsumentinformation, produktion m m.
Avdelningen framställer följande trycksaker
* Scandinavian Agents Manual — årligen producerad handbok för reseproducenter och säljare i USA och Kanada. * Sweden Coming Events
* Dagbok Sverige
* Hotels in Sweden
Utöver detta produceras ett antal trycksaker såsom Sveri— gekartor, Marknadsfakta, Fakta om turism m m.
Avdelningen sammanställer faktablad ur produktbankens se— värdhets- och aktivitetsdatabaser. Exempel på sådana fak— tablad är Djurparker, Museijärnvägar, Sommarland, Fritids— fiske, Båtuthyrning, Hemslöjdsbutiker, Konsthantverk.
6.4.5. VDs kansli
VDs kansli (6 åa) har i uppgift att hålla kontakt med så— väl svenska som internationella myndigheter och organisa- tioner, bl a regionala och lokala turistråd. Dessutom samordnar kansliet kontakterna med turistnäringens, han— delns och industrins organisationer. Inom VDs kansli sam— ordnas också delegationens arbete.
Turistrådet deltar genom kansliet såväl i nordiskt samar— bete som annat internationellt arbete inom turism och re- kreation samt genomför särskilda förhandlingsuppdrag från regeringen. Kansliet anordnar också möten av typ turist- chefskonvent samt initierar och genomför utredningar.
6.4.6. Administration
Den administrativa avdelningen omfattar ca 9 åa. Till det— ta kommer förvaltningen av Sverigehuset som åligger tu- ristrådet. Avdelningens uppgifter omfattar:
* ekonomifunktion, dvs turistrådets budget, driftsbudget, bokslut, huvudkontorets resp utlandskontorens redovis— ning, kund— och leverantörsreskontra, kontantkassa, bok— föring;
* controllerfunktion, dvs ekonomisk uppföljning av turist— rådets projekt, intern ekonomiutbildning; * personalfunktion, dvs bemanning, rekrytering, utveck— ling, löner, anställningsvillkor, avtal, uppföljning av förhandlingsverksamhet, stipendiefond; * datafunktion, dvs drift av turistrådets datasystem.
6.5 Verksamhetens inriktning
Turistrådets koStnader kan fördelas mellan sådan verksam— het som avser Sverige och sådan som avser utlandet. Sveri— ges turistråd har gjort en sådan beräkning för budgetåret 1990/91. Av den framgår att turistrådets verksamhet till ca 48% riktar sig mot Sverige och till ca 52% mot utlan— det.
Den del av verksamheten som fullt ut riktar sig mot Sveri- ge är marknadskontor Sverige, försöksverksamheten, delega- tionens löpande verksamhet, organisationsbidrag samt driftskostnaderna för huvudkontoret. Marknads- och inför- mationskontorens verksamhet avser på motsvarande sätt helt utlandsverksamheten. Övriga verksamheter riktar sig både till Sverige och utlandet.
6.6 Personalresurser — sammanfattning
Sveriges turistråds personalresurser för budgetåret 1990/91 fördelar sig på följande sätt mellan enheterna. (HK står för huvudkontor, MK för marknadskontor och IK för informationskontor.)
Enhet/ Antal Antal motsvarande personer tjänster VD+VDs kansli 8 8 Administrativa avd 9,5 9,3 FoU—avdelningen 9,5 9,5 Info o service 20 18,95 Marknadsavdningen 13 11,7 Summa HK 60 57,45 MK Sverige 2 2 MK Danmark 7 5,3 MK Finland 4 3,5 MK Norge 4 4 MK EurOpakoordin. 2,5 2,5 MK Tyskland _ 6,5 6,3 MK Storbritannien 5 3,6 MK New York 5 5 MK Chicago 2 2
MK Los Angeles - — a) MK Japan — — a) IK Frankrike 2 1,3 IK Italien 1 1
IK Nederländerna 2 1,3 IK Belgien — - b) IK Schweiz 1 1 Summa MK/IK 44 38,8 TOTALT 104 96,25
a) Anställda av Danmarks Turistråd b) köpt tjänst
6.7. Finansiering
Turistrådets verksamhet finansieras dels genom ett stat— ligt anslag som för budgetåret 1990/91 uppgår till 120 milj kr, dels genom medfinansiering från intressenter samt övriga intäkter, som beräknas uppgå till ca 46,5 milj kr. Dotterbolaget Resurs bedriver sin verksamhet utan resurs- tillskott från turistrådet.
6.7.1. Statliga medel
Turistrådets medel anvisas via anslaget B 6. Stöd till tu— rism och rekreation under industridepartementets huvudti- tel. Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 123 milj kr och består av följande anslagsposter:
1. Turistfrämjande verksamhet, organisationskostnader m m 85,6 milj kr:
Anslagsposten får disponeras av turistrådet för kostnader- na för turist— och rekreationsfrämjande verksamhet, orga— nisation och i övrigt för rådets löpande verksamhet enligt riksdagsbeslut 1983/84. Under anslagsposten har beräknats kostnaderna för en avdelning med ansvar för turismens sek- torsfrågor motsvarande löner, lokaler, utrustning m m.
2. Särskilda insatser för turismens utveckling 25 milj kr:
Anslagsposten får disponeras av turistrådet för kostnader för ett treårigt program för turismens utveckling. Dispo- sition av medel förutsätter medfinansiering i skälig om- fattning av intressenter för förstärkta marknadsföringsin- satser; medlen skall betraktas som komplement till övriga intressenters finansiering. Turistrådet skall fortlöpande följa upp progrannmt samt redovisa och utvärdera dess ge-
nomförande och effekterna därav; en särskild redovisning av utvärderingen skall ingå i rådets fördjupade anslags— framställning för perioden 1991/92—1993/94.
3. Planeringsinsatser, utvecklings— och försöksverksamhet m m 9,2 milj kr:
Medlen avser
a) Kostnader för vissa myndighetsuppgifter m m som ryms främst inom turistrådets delegations verksamhetsområde för samordnings—, planerings— och uppföljningsarbete samt för den fortlöpande strukturplanen m m enligt fastlagda rikt— linjer. Delegationen skall disponera erforderliga medel inom ramen för turistrådets budget.
b) Bidrag till turist— och rekreationsanläggningar av riksintresse samt till utvecklings— och försöksverksamhet inom turist— och rekreationssektorn enligt särskild för— ordning (1984:702).
4. Bidrag till vissa organisationer 2,7 milj kr:
Anslagsposten får disponeras för
a) ersättning till Svenska turistföreningen dels för ser— vice till gästhamnar, dels avseende fjällverksamhet med ett sammanlagt belopp av 2 300 000 kr,
b) bidrag med 230 000 kr till Svenska förbundet för kolo- niträdgårdar och fritidsbyar för dess verksamhet,
c) bidrag till Skidsäkerhetsrådet med 180 000 kr för dess verksamhet.
5. Till regeringens disposition 0,5 milj kr.
För kommande budgetår (1991/92) är anslaget oförändrat, dvs 123 milj kr.
6.7.2. Medfinansiering
I nedanstående tabell redovisas turistrådets samlade ut- gifter för budgetåret 1990/91 samt omfattningen av medfi- nansieringen. (Uppgifterna är hämtade från den budget som turistrådets styrelse lade fast inför budgetåret 1990/91.)
Kostnad varav medfinan- medfinan— Verksamhet totalt tkr sierin tkr sierin % Huvudkontoret ' 77 200 7 800 10% MK Sverige 12 300 6 000 49% S:a Sverige 89 500 13 800 15% Övr. Norden 17 900 4 300 24% Övr. Eur0pa 24 300 5 500 23% USA 31 400 22 900 73% Japan+övr.fjärr 3 200 200 6% S:a utlandet 76 800 32 900 43% TOTALT 166 300 46 700 28%
(Till totalkostnaden kommer en ej fördelad planeringsre— serv på 3 300 tkr.)
Medfinansieringsgraden för verksamheten i Sverige är 15% medan den är 43% för verksamheten utomlands. Undantas den stora kampanjen "Focus on Scandinavia" som bedrivs i USA blir medfinansieringsgraden utomlands 21%.
I nedanstående tabeller redovisas enbart de verksamheter som har medfinansiering. Uppgifterna bygger på turistrå— dets redovisning där man skiljer mellan fasta kostnader och operativa medel. I de fasta kostnaderna ingår perso—
nal, hyra m m. Turistrådet anger själv oftast medfinansie- ringsgraden som andel av de operativa medlen.
Verksamheter vid huvudkontoret 1990/91
Verksamhet vid Operativa varav medfinan— medfinan— huvudkontoret medel sierin tkr sierin % F00 16 940 4 460 26% varav Info.system 5 080 2 000 39% TDB 4 200 1 000 24% Inkvart.statistik 3 000 100 3% Marknadsanalys 1 500 860 57% Utbildning 500 500 100% INFO O SERVICE 10 585 1 635 15% varav Tidn Svensk Turism 1 300 100 8% Trycksaksprodukt. 2 415 300 12% AV—material 750 50 7% WorkshOp 1 100 1 000 91% Turistbyråservice 335 185 55% SEKTOR 3 120 100 3% MARKNAD ' 4 350 I 400 32% varav Kultur 0 turism 2 200 1 000 45% Klassif. camping 400 400 100%
Verksamheten vid marknads- och informationskontor 1990/91
Verksamhet vid Operativa varav medfinan— medfinan- utlandskontoren medel siering (tkr) siering (%) MK/Sverige 11 350 6 000 53% Danmark 3 850 1 100 29% Norge 5 400 2 200 41% Finland 3 450 1 000 29% Tyskland 9 280 3 780 41% Storbritannien 2 425 775 32% Frankrike 830 330 40% Nederländerna 700 200 29% Schweiz 225 0 0 Italien . 550 50 11% Spanien 220 20 9% Belgien 100 0 O Europakoordination 1 585 385 24% USA 28 325 22 875 81%
varav Focus on
Scandinavia 22 730 22 100 97% Japan 800 50 6% Övriga fjärrmarkn. 750 100 _13%
Under budgetåren 1987/88—1989/90 har ett 60-tal intressen— ter finansierat delar av turistrådets verksamhet, främst transportörer, arrangörer, resebyråer, offentliga organi- sationer, myndigheter, hotell och restauranger. Av nedan- stående tabell framgår vilka kategorier som har medverkat och omfattningen av deras engagemang (uppgifterna avser tre år).
Finansiärer/kategori Belopp tkr Transportörer 11 300 Nordiska ministerrådet 8 900 Företag inkl. affärsverk 4 900 Nordiska turistråd 2 700 Myndigheter- 1 700 Hotell & restaurang 1 700 Turistföreningar 1 600 Arrangörer 1 300 Resebyråer 400
Det bör noteras att Nordiska ministerrådet är den största enskilda medfinansiären och att dess bidrag avsett kampan— jen "Focus on Scandinavia". Transportörerna som grupp (främst SAS och SJ) är dock den största kategorin finan- siärer.
Finansieringen knyts så gott som uteslutande till kampan— jer, projekt eller annonsering.
Hur samarbetet med olika intressenter och tillika finan— siärer kan gå till exemplifieras här med kampanjen "Upp— täck Sverige" för 1989. Turistrådets samarbetspartner bi- drar inte enbart med medel i en gemensam kampanjbudget utan genomför också egna aktiviteter. Sådana insatser är en form av "medfinansiering" som inte syns i turistrådets budget och resultatredovisning.
Exemplet Upptäck Sverige
Den centrala kampanjen bestod av tidning, annonsering, af— fischer, presskonferens, semesterguide för handikappade m m.
De partners som deltog åtog sig följande
Statoil: Turistservice på alla bensinstationer, turistut- bildning för den egna personalen, distribution av mate— rial, affischer. Egna åtgärder: Direkt reklam, Premium Club, annonsering.
Posten: Distribution, affischering. Egna åtgärder: Sommarservice, rabattfrimärken, reklam på SL-bussar, bankservice, sommarerbjudande.
Vattenfall: Distribution. Egna åtgärder: Turistnyckel, annonsering.
SJ: Distribution, affischering, information om kampanjen i tidningen Tur & Retur.
Egna åtgärder: Annonsering, utomhusreklam, sommarrabatter, video på stationerna.
Pripps: Distribution. Egna åtgärder: Direktreklam, Sverigetävling, butiksmate— rial, annonsering, uppskyltning av distriktsbilar, säljkår som ger information om kampanjen.
6.8 Resurs för besöksnäringen AB (Resurs)
Resurs för besöksnäringen AB (Resurs) är ett helägt dot— terbolag till Sveriges Turistråd. Resurs bildades den 1 juli 1988 med syfte att handha viss konsultverksamhet inom turism och rekreation. Fem personer (4,5 åa) arbetar på Resurs.
Resurs affärsidé är att på kommersiell basis öka besöksnä— ringens konkurrenskraft genom att höja dess kompetens ge—
nom specialdesignade tjänster. Affärsområdena är marknads— analyser, marknadsbedömningar, marknadsundersökningar, af— färs— och marknadsplanering, marknadsföring, kampanjplane- ring och utbildning.
Av Sveriges turistråd har Resurs bl a i uppdrag att ut— veckla klassificeringssystem för turistprodukter.
Resurs kunder är — förutom Sveriges turistråd - i första hand enskilda företag såsom destinationsföretag och ho— tell, regionala och kommunala turistorganisationer och tu— ristbranschens organisationer. Den största kundgruppen ut— görs av kommuner.
Resurs har tidigare svarat för den svenska workshopen (när svenska resesäljare träffar utländska köpare) och turist- byråservice men det gick inte, enligt Resurs bedömning, att ta betalt för den servicen. Sådana uppgifter har nu åter förts till Sveriges turistråd.
Exempel på Resurs arbete
Ett uppdrag avsåg affärsplanering kring Siljan, vilket re— sulterade i marknadsbolaget Siljan Turism AB. Kommunerna Rättvik, Leksand, Orsa och Mora samt de fyra företagarfö- reningarna ville samarbeta, men hade svårt att hitta for— merna. Resurs kontaktades och gjorde en nulägesanalys som visade turismens betydelse i området. Med den analysen som grund utvecklades en affärsplan som bolaget kunde arbeta efter. Nu marknadsförs hela Siljanområdet gemensamt med bl a en gemensam symbol och annonser i tidningar.
6.9. Sverigehusets förvaltning
För Sverigehusets förvaltning åtgår ca 11 åa. Förvaltning— en har en budget för 1990/91 på ca 7 milj kr (inklusive hyra för gemensamma lokaler). Förvaltningen finansieras fullt ut av de olika lokalutnyttjarna.
Sverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm invigdes 1969. Förutom Svenska Institutet och Sveriges turistråd inryms i dag även Stockholms stads turistverksamhet SIS (Stockholm Information Service) och privat restaurangnä— ring.
Enligt gällande regleringsbrev för Sveriges turistråd skall turistrådet i fråga om Sverigehuset förvalta de statsägda inventerierna, handha de gemensamma administra- tiva resurserna samt ansvara för den gemensamma verksamhe— ten i konferensrum, filmsal och restaurang. Lokalutnyttja- re i Sverigehuset skall ersätta turistrådet för kostnader- na för gemensam service.
Sveriges turistråd bör vidare enligt regleringsbrevet i frågor om såväl gemensam service som anskaffning av inven— tarier till Sverigehuset avtala med övriga lokalnyttjare om full kostnadstäckning i relation till nyttjandet av lo— kalerna. Lokalnyttjarna bör även avtala om fördelning av kostnaderna för framtida återanskaffning av inventarier.
Var och en av lokalnyttjarna har ett eget hyreskontrakt med byggnadsstyrelsen och betalar hyra för de lokaler som exklusivt används för organisationens ändamål. För gemen— samma utrymmen och kontorsservice, som t ex telefonväxel, regleras kostnaden genom avtal.
6.10 RRVs revision
RRV har i sin revision granskat hur turistrådet fullgjort sin uppgift och därmed även om turistrådet har organiserat sin verksamhet och fördelat sina resurser på ett ändamåls— enligt sätt. RRV har dessutom prövat huvudmannaskap och associationsform. Vi redogör här kortfattat för de huvud— drag i RRVs analys som avser organisationen.
6.10.1. Uppgifter och roll
RRV anser att ett av de två hinder som finns för att tu— ristrådet skall fungera fullt ut är turistrådets organisa— tion. (Det andra hindret är ett alltför brett och splitt- rat uppdrag.) RRV anser att den nuvarande organisationen bl a har försvårat för turistrådet att utveckla sin roll som sektorsansvarig organisation. Mångfalden i uppgifterna och den organisatoriska konstruktionen med bl a en dele- gation inom rådet har försvårat för rådet att följa en konsekvent linje och arbeta effektivt.
RRV menar vidare att turistrådets roll och uppgift bör renodlas. Sveriges turistråd har komparativa fördelar i sitt omfattande nätverk inom den privata och offentliga sektorn, både i Sverige och utomlands. Rådet är den enda organisation som har en överblick över och en samlad kun— skap om turistsektorn. RRV menar också att rådet är unikt i sin egenskap av neutral statlig organisation.
6.IO.2 Arbetssätt
RRV menar att turistrådets arbetssätt bör vara sektorsor- ganets. Det innebär bl.a att inom sitt verksamhetsområde planera och initiera insatser samt verka för samordning. I
kraft av sin kunskap och ställning som central, oberoende aktör bör turistrådet generera idéer och initiera sådana aktiviteter som marknaden själv inte kan åstadkomma. En viktig uppgift härvid är att sammanföra aktörer till ge— mensamma satsningar, både inom marknadsföring och produkt- utveckling.
I sektorsrollen ingår också att verka för uppbyggnad, ut— veckling och spridning av kunskap samt att fungera som ex— pertorgan inom sektorn. RRV menar också att rådet har ett ansvar för att ur ett producentperspektiv bevaka och främ— ja turistiska intressen i samhällsplaneringen i stort.
Det viktigaste instrumentet för rådet som planerande och samordnande organisation är enligt RRV strukturplanen.
RRV anser att en given uppgift för rådet är att stödja och samordna marknadsföringsinsatser. En annan viktig uppgift är att främja utveckling av och investeringar i sådana tu— ristprodukter som har goda marknadsförutsättningar. RRV föreslår att turistrådet ges inflytande över större inves— teringar inom turistområdet.
6.10.3. Organisation
RRV har inte funnit några fördelar med att huvudmannaska- pet för turistrådet delas mellan staten, Svenska kommun— förbundet och Landstingsförbundet. Eftersom turistrådet verkar på statens uppdrag och finansieras av staten, anser RRV att staten ensam bör vara huvudman för turistrådet. RRV föreslår att den nuvarande stiftelsekonstruktionen upplöses. Alternativ torde vara stiftelse eller myndighet.
Delegationens uppgifter utgör en viktig del av turistrå— dets verksamhet. men RRV anser att den inte har fått till-
räckligt utrynnm. Sektorsuppgifterna har därmed kommit i skymundan.
RRV anser att turistrådet bör inta en renodlad roll som sektorsorgan för planering, samordning och kunskapsupp— byggnad. En förutsättning för det är att delegationens uppgifter övertas av turistrådet.
RRV har funnit att samspelet mellan turistrådets huvudkon— tor och utlandsorganisationen försvåras av att organisa— tionens olika delar till viss del har skilda uppgifter och mål. Samspelet försvåras även av att det i vissa avseenden saknas en effektiv stödorganisation vid huvudkontoret för marknadskontorens verksamhet.
RRV anser att turistrådets konsumentinformation utomlands kan betraktas som ett slags samhällsservice och därmed bör finansieras med anslagsmedel.
RRV föreslår att marknadskontorens verksamhet klarare bör särskiljas från turistrådets övriga verksamhet. Detta kan ske genom att kontoren görs till resultatenheter inom tu- ristrådet. Vidare bör marknadskontoren ges möjlighet att utveckla konsultverksamhet och ta betalt för denna.
RRV anser att turistrådets val att avskilja konsultverk— samheten till ett bolag visat sig lyckat. RRV ifrågasätter inte den organisatoriska formen för konsultverksamheten, men anser att det är viktigt att en klar gräns finns mel— lan turistrådet och dotterbolaget.
6.10.4. Interna prioriteringar
RRV menar att turistrådet satsar alltför små resurser på att verka för utveckling och förbättring av turistproduk—
ter jämfört med de resurser som läggs på marknadsföring. RRV föreslår därför att turistrådet satsar större resurser på produktutveckling. För små resurser läggs också på de— legationens uppgifter. En viktig del av sektorsansvaret utgörs av kunskapsuppbyggande, vilket turistrådet satsar på.
RRV föreslår att turistrådet gör en översyn av såväl re— sursfördelningen mellan olika uppgifter och verksamhetsom- råden som fördelningen inom respektive verksamhetsområde. En avvägning bör göras mellan personalresurser och opera— tiva medel.
6.11 Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer lämnar i sitt betänkande - med ut— gångspunkt i sina överväganden om turistrådets mål — för— slag till förändrad organisation för Sveriges turistråd.
Riksdagsrevisorerna föreslår att turistrådet bör bli en central myndighet för turism och rekreation. Den nya myn— digheten bör, förutom huvuduppgiften att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekrea— tion i Sverige, också ges mer precisa arbetsuppgifter, bl a beträffande de sociala aspekterna på turism och re— kreation. De myndighetsuppgifter som i dag utförs av dele— gationen bör enligt riksdagsrevisorerna föras över till den nya myndigheten.
För att ge ett perspektiv till det sätt på vilket turist- frågorna hanteras i Sverige skall vi i detta kapitel kort— fattat beskriva förhållandena i tre länder — Danmark, Nor- ge och Irland (7.1—7.3). Redovisningarna bygger dels på offentliga dokument, dels på de besök vi gjort under våren 1991. Även vissa internationella organisationer som Nor— diska ministerrådet och EG beskrivs kortfattat då dessa organisationers verksamhet åtminstone delvis berör den svenska turistpolitiken (7.4 och 7.5).
7.1 Danmark 7.1.1 Förutsättningar
Enligt danska industriministeriet är turistsektorn landets tredje största "exportnäring" och spelar en väsentlig roll i de senaste årens förbättring av betalningsbalansen.
Den danska turistnäringen är mycket splittrad och består av många små verksamheter som saknar tradition inom områ— den som produktutveckling och marknadsföring. Därtill kom— mer bristande vana vid att samarbeta samt att stora delar av näringen har ekonomiska problem. Näringen har i dag dock en god och stabil tillväxt. De viktigaste orsakerna till denna tillväxt, menar industriministeriet, är de fyra senaste årens turistpolitiska satsning, som har haft ett brett politiskt stöd.
Insatsen har medfört — kraftigt ökad marknadsföring på prioriterade marknader, — produktutveckling,
— nära samarbete med näringen och
— professionalisering.
År 1987 avsattes 23 milj dkr till att genomföra det tu— ristpolitiska handlingsprogram, som beslutades året innan. Programmet var från början tänkt att gälla under treårspe— rioden 1987—1989, men resultaten var så goda att perioden förlängdes.
År 1989 avsattes 40 milj dkr och 1990 65 milj dkr för tu— ristfrämjande insatser. Anslagen till Danmarks Turistråd har under samma period ökat från 75 milj dkr till ca 100 milj dkr.
Det turistpolitiska handlingsprogrammet syftar bl a till att — i nära samarbete med branschorganisationen Turismens Faellesråd — lösa branschens strukturproblem. Faellesrå— det, som bildades 1987, medverkar i försöken att samla och stärka näringen.
Förbättrad miljö— och badvattenskvalitet, låg inflation och en ny tendens på kontinenten till nordgående resor har också bidragit till uppgången.
7.1.2. Turistsektorns aktörer
För att få grepp om utvecklingsmöjligheterna betraktas tu— rismen inte som en avgränsad verksamhet bestående av tran— sport, övernattning, restaurang och attraktioner utan i stället som en integrerad del av den totala näringsstruk— turen.
Industriministeriets roll inom turismen är att vara koor— dinator och att formulera den överordnade turistpolitiken. De turistfrämjande insatserna gör sedan industriminsteriet i nära samarbete med Danmarks Turistråd och Turismens Faellesråd.
Danmarks Turistråd har sedan 1986 genomgått en grundläg- gande strukturförändring och arbetar i dag efter en mark— nads— och näringsorienterad strategi. Turistrådet står för den överordnade marknadsföringen av Danmark som turistdes— tination. Nationella turistorganisationer finns även på Färöarna och Grönland.
Danmarks Turistråd samordnar marknadsföringen av Danmark i utlandet och på hemmamarknaden samt utgör ett viktigt cen— trum för utvecklingen av turistprodukten som helhet. Av— sikten är att det kunnande turistrådet besitter i ökande omfattning bör utnyttjas av såväl turistnäringen som av offentliga aktörer.
Med det turistpolitiska handlingsprogrammet har hjälp— till-självhjälp—principen introducerats i turistfrämjan- det. Principen innebär krav på näringens ekonomiska med— verkan, vilket syftar till att garantera att insatserna är relevanta. Principen används för de flesta av turistrådets aktiviteter.
Näringens medfinansiering säkrar även att den omfattande marknadsföringen som koordineras och genomförs av turist— rådet står i överenstämmelse med den tillgängliga produk— ten. Finansieringsprincipen är att staten och näringen be- talar hälften var.
Det turistpolitiska handlingsprogrammet slår också fast att den danska turismen inte kan utvecklas utan att den tar hänsyn till miljöintressena. Turistnäringen skall i detta avseende vara en kvalificerad samarbetspartner till de miljöansvariga myndigheterna. Danmarks Turistråd, Tu— rismens Faellesråd, Planstyrelsen och Skov og Naturstyrel— sen utarbetar tillsammans ett planeringsunderlag för mil— jöhänsyn inom turismen.
7.1.3. Turistpolitiska insatsområden
I det turistpolitiska handlingsprogrammet redovisas ett antal insatsområden. Några av dessa är:
Marknadsföring. Den överordnade aktiviteten i turistfräm— jandet är marknadsföringen. Den operationella marknadsfö— ringsbudgeten har ökat från ca 20 milj dkr 1987 till knappt 120 milj dkr 1990. En marknadsföring av såväl pro— dukter som image genomförs i samarbete mellan Turistrådet och näringen. Insatsen koordineras och verkställs av Tu— ristrådet.
Produktutveckling. En viktig målsättning i turistfrämjan— det är en ökad produktutveckling. Insatsen har t ex inne— burit etablering av vattenland, byggande av moderna hotell och konferenscenter, lyxsemesterhus, kasinon, byggande av nöjesparker och andra attraktioner samt utbud av indivi- duella paket— och kombinationsresor.
Inhemsk turism. Danmarks Turistråd fick 1986 ett särskilt ansvar för att främja den inhemska turismen. Under perio— den 1987—1990 genomfördes marknadsföringsaktiviteter för mer än 100 milj dkr varav näringen svarade för hälften. Satsningen har inneburit att ca 150 000 fler danskar per år semesterar i Danmark.
Nätverk. Som ett led i näringens strukturanpassning främ— jar danska staten bildandet av nätverk. En förutsättning för att nya destinationer skall bildas krävs att det etab— leras ett-nära samarbete. Nätverken kan vara horisontella, t ex mellan hotell, eller vertikalt, t.ex mellan företag på en ort. Samarbetet skall ske på kommersiella villkor.
Under en treårsperiod bidrar staten till bildandet av nät— verk med 20 milj dkr per år. Ett blivande nätverk kan få stöd på olika sätt: Fas 1) Ett mindre stöd för att de deltagande reder ut ba- sen för sitt samarbete; Fas 2) Ett något större stöd kan ges för att klara ut de juridiska och praktiska ramarna för en samverkan; Fas 3) Stöd kan också ges för att driva nätverket under en inledande tvåårsperiod.
En styrgrupp har tillsatts för att stimulera bildandet av nätverk samt för att bedöma ansökningar. Gruppen är sam- mansatt av representanter från industriministeriet, Dan- marks Turistråd, Turismens Faellesråd, kommunförbundet och näringen.
Turistexportgrupper. Avsikten med de regionala turistex- portgrupperna är att de tillvaratar och koordinerar ett större områdes intressen, särskilt inom marknadsföringen. Verksamheten grundfinansieras med bidrag från kommuner och län. I slutet av 1991 förväntas ca 10 regionala turistex— portgrupper ha etablerats. Dessa grupper utgör viktiga samarbetsparter för Danmarks Turistråd i de stora mark- nadsföringskampanjerna på prioriterade utlandsmarknader.
Utbildning. År 1989 etablerades inom ramen för det turist- politiska handlingsprogrammet Turismens Uddannelsesekreta— riat. I nära samarbete med utbildningssektorn har sekreta— riatet lyckats skapa ett brett utbildningsutbud inom tu- rismens område, som omfattar såväl grund— som vidare— och högskoleutbildning, t.ex en turistekonomiutbildning.
Affärsturism. Kongressturism och incentive—resande (belö— ningsresor) är starkt växande sektorer inom vilka det rå— der en hård internationell konkurrens. Det är en viktig målgrupp, efterSom denna typ av turister förbrukar fyra
gånger så mycket pengar som en genomsnittlig semestertu— rist.
Prioriteringen av kongress— och incentiveturism medverkar även till att skapa säsongsspridning, öka stadsturismen och stärka landets internationella relationer inom områden som forskning, handel och kultur.
År 1990 var Danmarks bästa kongressår. Landet var värd för 162 internationella kongresser som gav valutaintäkter på ca 700 milj dkr.
Danish Convention Bureau (DCB) samarbetar med turistnä— ringen och med danska medlemmar av internationella organi— sationer i syfte att dels förlägga kongresser till Dan— mark, dels att intensivt marknadsföra Danmark utomlands som resmål för incentivresor. DCB är en icke—vinstdrivande stiftelse, bildad 1988. DCB är ett exempel på ett nätverk och består av följande partners/stiftelsebildare: Danmarks Turistråd, Turismens Faellesråd, Danmarks hotell-, reseby— rå— och kongresscenterorganisationer, danska järnvägen och SAS. Medlen kommer huvudsakligen från Danmarks Turistråd och från industriministeriet, men även från medstiftarna. DCB arbetar enbart för sina ca 110 medlemsföretag, i hu— vudsak från turist-, rese- och hotellbranschen.
7.2. Norge 7.2.1 Stödet till turistnäringen
Näringsdepartementet har sedan 1988 ansvaret för turist— frågorna i regeringskansliet. De styrmedel som finns till regeringens förfogande är dock spridda på ett flertal de— partement. Utrikesdepartementet är t ex huvudman för det norska turistrådet NORTRA, som ansvarar för marknadsfö-
ringen. Samordningen sker genom en interdepartemental grupp med representanter för närings—, kommun-, kultur—, miljö-, kommunikations-, utbildnings— och utrikesdeparte— menten.
Ansvarsfördelningen mellan departementen är denna:
Utrikesdepartementet — Norgeinformation; profilering och marknadsföring; NORTRA; Näringsdepartementet — Närings/turistpolitik; Industrifon- den; Konnundepartementet — Regionalpolitik; Uppbyggnad av in— frastruktur; Jordbruksdepartementet — Bygdeturism; Kulturdepartementet — Upplevelseutbud: Utbildningsdepartementet - Utbildning och forskning; Miljödepartementet — Miljö— och naturfrågor.
7.2.2. En nationell turiststrategi
Huvudmålet för den nationella turiststrategin är en bättre samordning och större koncentration av de offentliga in— satserna så att investeringar ger ökad ekonomisk effekt. Den nationella strategin pekar ut tre områden:
a) Forskning och utveckling. Insatserna sker inom flera departementsområden och omfattar bl a ett forskningspro— gram för turismen, fler elevplatser vid turisthögskolorna, uppbyggnaden av kompetenscentra, dels för turism gene— rellt, dels för bygdeturism.
b) Marknadsföring och försäljning. NORTRA har ett huvudan— svar för den internationella marknadsföringen och försälj- ningen av Norge som turistmål. Denna måste dock utvecklas
vidare, varför man ser positivt på turistnäringens initia— tiv att skapa sex regionala organisationer (aktiebolag) för produktutveckling, marknadsföring och försäljning. Detta kommer att stärka regionernas totala engagemang i turistnäringen och skapa en organisation som mer ser till helheten.
c) Turistnäringens infrastruktur. Det finns ett behov av att utveckla aktivitets— och upplevelseutbudet, speciellt med anknytning till natur och kultur. Dessa investeringar är i sig inte kommersiella och är därför svåra att finan— siera genom de medel som turistnäringen tjänar in. Inom ramen för de medel som olika departement har till sitt förfogande skall därför turistinvesteringar prioriteras. En särskild fond med eget program upprättas av kommunde— partementet för investeringar i turistisk infrastruktur.
Målen för den norska turism under de närmaste åren skall vara att förbättra näringens lönsamhet och produktivitet, bl a genom att förlänga säsongerna, lägga särskild vikt vid kvalitet (god miljö, ren natur, frisk luft, säkerhet, kompetens), anpassning till EGs inre marknad samt utnyttja de möjligheter som vinter—OS i Lillehammer ger.
Vidare görs en prioritering i form av en plan för interna— tionell marknadsföring av ferie— och fritidslandet Norge som utgår från sex internationellt kända företeelser:
— Nordkap - Fjordarna - OS i Lillehammer
- Hurtigrutten
- Lofoten
- Röros.
Oslo, Bergen och Tromsö skall dessutom marknadsföras på den internationella kurs— och konferensmarknaden.
7.2.3. NORTRA
Nortravel Marketing (NORTRA) är turistnäringens marknads- föringsorgan. NORTRA inrättades 1984 och är en stiftelse med staten och turistnäringen (Norges Reiselivsråd) som stiftelsebildare. NORTRAs verksamhet omfattar marknadsfö- ring, service till näringen, turistisk information inom och utom landet, marknadsanalyser, konsultverksamhet samt produktutveckling.
Norges Reiselivsråd är en branschorganisation som skall representera branschen samt i samarbete med sina medlems— organisationer och NORTRA svara för produktutveckling inom turistnäringen. Norges Reiselivsråd håller på att avveck— las.
NORTRAS långsiktiga mål är att öka sysselsättningen i branschen, bidra till att skapa lönsamma företag och för- bättra resevalutabalansen.
År 1988 fördes det departementala ansvaret för NORTRA över från kommunikationsdepartementet till utrikesdepartemen— tet. Syftet var att uppnå en bättre koordinering med annan exportfrämjande verksamhet.
NORTRAs verksamhet bedrivs dels vid huvudkontoret i Oslo med 30 anställda, dels vid utlandskontoren, som sammanlagt har 28 anställda. Till detta kommer projektanställda.
7.2.4. NORTRAs finansiering
De statliga medlen för marknadsföring av norsk turism god— kändes tidigare på projektbasis. Genom inrättandet av NORTRA önskade näringen en friare ställning. Som motpres-
tation ålades näringen att ytterligare bidra till verksam— heten enligt matchningsprincipen, som innebär att de stat— liga medlen inte skall överstiga 50% av NORTRAs totala om— sättning. Syftet bakom principen är att tillförsäkra att de statliga medlen används på sådant sätt att de kommer till nytta för näringen.
Av NORTRAs resurser på sammanlagt 128 milj nkr 1990 avser ca 10—15% verksamhet riktad mot Norge. Resten avser ut— landsverksamhet.
Statsmedlen tilldelas på årsbasis, vilket, menar NORTRA, försvårar mer långsiktig planering och strategiutveckling. En departementala arbetsgrupp har därför föreslagit en uppmjukning av kravet på full matchning. En viss andel av NORTRAs statsanslag, t ex 30%, föreslås gå matchnings— fritt till generella profilieringsinsatser, generell tu— ristinformation och marknadsrapportering. Resten av stats— bidraget bör gå till konkreta marknadsföringsinsatser i samarbete med de sex regionerna och med en prioritering av projekt som stimulerar till samordning mellan NORTRA och de regionala organisationerna.
7.2.5. Samspel mellan central och regional nivå
I rapporten "NORTRA och reiselivsnäringen" från augusti 1990 som avgavs av en interdepartemental grupp diskuteras samspelet mellan den centrala och regionala nivån:
Turistnäringens marknadsföring har på regional nivå i be— tydande grad varit fragmentarisk och okoordinerad. Näring— ens struktur med små företag med dålig lönsamhet är en av förklaringarna, men problemen har också att göra med att det på regional och central nivå inte funnits en struktur som kunnat samla inSatserna och som effektivt kunnat sam-
manbinda produktutveckling, marknadsföring och försälj— ning.
Tillkomsten av sex regionala organisationer bidrar till att stärka regionernas totala engagemang i turistnäringen. Dessutom ger det en mer enhetlig organisation.
Gruppen ser det som viktigt att de regionala organisatio— nerna inte domineras av offentliga intressen och på så sätt i första hand tillvaratar lokala politiska intressen. Därför bör det finnas ett starkt kommersiellt inslag i or— ganisationerna. Med en majoritet av offentliga eller halv— offentliga tjänstemän i organisationernas styrande organ kommer de med rätta att kunna uppfattas som offentliga or— gan. Detta försvagar den kommersiella trovärdigheten och gör organisationerna mindre attraktiva som samarbetspart— ners.
Enligt gruppen får den nya regionala organisationen inte innebära att det i praktiken etableras sex "mini-NORTRA" utan att en samordning sker dels mellan de sex regionerna, dels mellan dessa och NORTRA. De regionala organisationer— na bör ha ett ansvar för produktutveckling, marknadsplaner och försäljning såväl som för kompetensuppbyggnad på re— gional nivå. Organisationerna bör också ha ett operativt ansvar. NORTRA bör samordna den internationella marknads— föringen. Genom att NORTRA agerar utifrån den överordnade nationella strategin påverkas landets totala profil vid marknadsföring'utomlands.
NORTRA bör fortsätta att utveckla sin position som ett ef— fektivt centralt organ för marknadsföring av turisttjäns- ter i utlandet. Detta är viktigt för att stärka turistnä— ringens förståelse för att marknadsföring utomlands inte bara är nödvändigt, utan också måste ske på så rationellt och effektivt sätt som möjligt. De regionala organisatio—
nerna kommer dock att vilja ha egna, direkta kontakter med marknader i utlandet. Ingen kan hindra dem från detta, li— ka lite som en varuexportör måste anlita exportrådet i sin marknadsföring. Med ett effektivt fungerande centralt marknadsföringsorgan blir det dock mindre attraktivt att på egen hand marknadsföra sin turistprodukt utomlands.
De regionala organisationerna bör vara kommersiellt base— rade, gärna i form av aktiebolag. De bör reglera arbets— fördelning i form av samarbetsavtal, dels med NORTRA, dels med enskilda företag och lokala organisationer. Det är också viktigt med ett klart förhållande till reseoperatö- rer och resebyråer.
Genom de regionala organisationerna stärks NORTRA som ope- rativt organ. NORTRAs kunskap om marknadsutveckling och marknadsstrategier bör överföras till de regionala organi— sationerna så att dessa kan anpassa sina produkter efter marknadens behov.
De regionala organisationerna bör kanalisera information till NORTRA för att på så sätt utveckla den nationella strategin. NORTRA bör lägga större vikt vid kompetensut- veckling och förbättrat samarbete med näringen. För spe— cialiserade konsulttjänster bör NORTRA på samma sätt som exportrådet i större utsträckning ta betalt för sina tjänster. Bastjänster, såsom generella marknadsöversikter, bör NORTRA dock svara för utan kostnad för näring eller myndigheter. Vid omfattande uppdrag skall uppdragsgivaren täcka kostnaderna i dess helhet.
Som operativt organ bör NORTRA bedriva en profilering av turistnäringen genom generell turistinformation och gene- rell internationell marknadsföring. Denna uppgift bör sam— ordnas med exportrådets och utrikesförvaltningens verksam— het.
7.2.6 Samordning av den internationella marknads- föringen
Den departementala gruppen hade även i uppgift att bedöma möjligheterna till en bättre koordinering av de totala marknadsföringsinsatserna för den norska exporten av varor och tjänster, i synnerhet frågan om en samordning av ex- portrådets och NORTRAs organisation hemma och utomlands.
De kontakter gruppen haft visar på ett starkt generellt önskemål om en samordning av marknadsföringsinsatserna. Fördelar är bl a dessa:
— större genomslag för såväl marknadsföringen av varor och tjänster som för turistprodukter och för profileringen av Norge i utlandet,
- såväl mänskliga resurser som offentliga och privata me- del används mer rationellt,
— möjligheter att få en enklare organisation för export— stödjande verksamhet,
— enklare att genomföra insatser som är gemensamma för tu— ristnäringen och övrigt näringsliv inom områdena mark—
nadsbearbetning, marknadsföring och profilering.
En samordning kan dock ske på olika sätt. Mest långtgående är en sammanslagning av exportrådet och NORTRA. Skälen för en sammanslagning är:
— en gemensam organisation hemma och utomlands för alla företag/exportörer, - möjlighet till bättre styrning, — billigare administration, — bred kompetens.
Skälen mot en sammanslagning är i huvudsak: — olika målgrupper,
— olika arbetsmetoder,
- olika finansieringssätt, — de olika fackmiljöerna bevaras inte, — oklar arbets— och ansvarsfördelning.
Den departementala gruppen förordade ett samordningsalter— nativ där NORTRA samlokaliseras centralt med exportrådet och ett praktiskt samarbete etableras. Denna åtgärd bör, enligt gruppen, kompletteras med att krav ställs som syf— tar till en fastare praktiskt samarbete hemma och utom— lands. Ett samarbetsorgan bör inrättas för att koordinera de samlade marknadsföringsinsatserna. NORTRA och exportrå— det behåller dock sin fulla operativa frihet, medan den totala marknadsföringsinsatsen allt mer präglas av ett samlat uppträdande.
Gruppen menar vidare att det är viktigt att uppnå en sam— ling av resurser utomlands och att de norska institutio— nerna har ett samlat uppträdande utomlands. Där det är därför även lämpligt att NORTRAs representant anmälas som "turistattaché" och deltar i ambassadens arbete.
7.3 Irland 7.3.1 Bakgrund
Under decenniet framtill 1986 förlorade Irland marknadsan— delar på alla sina viktigare turistmarknader, t ex Stor— britannien, USA, kontinentala Europa, Kanada och den in- hemska marknaden. Sedan 1986 har turismen ökat. De utländ— ska besökssiffror ökade med 30% över perioden 1987—1988 och skapade därmed 14 000 nya arbeten.
Den irländska regeringen lade 1986 fast Progranne for Na— tional Recovery och Progranne for Economic and Social Pro— gress. Bl a föreslogs förändringar i beskattningen.
Flera momsändringar har gjorts inför eller inom ramen för programmet för ekonomisk och social tillväxt. År 1984 sänktes momsen på hotell från 23% till 10%, varefter mom— sen på restauranger sänktes till samma nivå 1986. Momsen på Sprit, vin och öl, både på restauranger och i butiker, ligger dock kvar på 23%. Fr o m mars 1991 sänktes den ge- nerella momsen från 23% till 21% som ett led i en EG—an- passning. Samtidigt höjdes restaurangmomsen till 12,5% me- dan hotellmomsen har behållits oförändrad på 10%.
Den strategi för ökad ekonomisk och social tillväxt, som den irländska regeringen är strategin enkel och går ut på att hålla kvar inflationen på låg nivå med en stabil valu— takurs som kan konkurrera internationellt och ge landet en högre levnadsstandard och därmed nå de sociala mål man ef— tersträvar.
I enlighet med Programme för National Recovery är turismen en av de sektorer som särskilt valts ut för att skapa nya arbetstillfällen.
Regeringens utvärdering av de gjorda insatserna på turis- mens område visar på dramatiska förbättringar. 1989 var ett rekordår för sektorn. Antalet utländska besökare var 2,8 miljoner (+16%), inkomsterna var 989 milj irl pund (+18%) och ytterligare 6 000 arbeten tillskapades.
Den irländska regeringen avser att fortsätta satsningen på turismen och ytterligare öka antalet sysselsättningstill— fällen inom denna mycket arbetsintensiva sektor. Investe— ringarna är stora och regeringen har kommit överens med EG
om en ekonomiskt omfattande strategi för att utveckla den irländska turistsektorn under perioden 1989-1993. Rege— ringen (departementet för turism, transporter och kommuni— kation) har samlat strategin och det specifika programmet i Operational Progranne for Tourism 1989—1993.
Programmet rör utveckling och marknadsföring av turistiska begivenheter på Irland. Programmet avser möta efterfrågan från identifierade segment på den internationella turist— marknaden.
I utvecklingsprogrammet pekas på sex huvudsakliga styrke— faktorer som karakteriserar den irländska turismen, t ex vänligt folk, en levande folkkultur, en ren och oförstörd miljö, kulturarv, bra övernattningar, en världsomfattande etnisk marknad. De svagheter som kunde konstateras var en underutvecklad infrastruktur, otillräcklig kvalitet och omfattning av den irländska turistprodukten, pris— och marknadsproblem samt svårigheter med tillgängligheten på grund av den perifera geografiska placeringen.
Regeringen satte som mål att öka det årliga besöksantalet med över 90% till 1993, turistinkomsterna med 500 milj pund och att skapa 25 000 arbetstillfällen.
7.3.2. Sektorstrategi för turismen
Delstrategier
Strategin för att uppnå sektorsmålen för turismen innehål- ler fyra huvudelement.
a) Produktstrategi: mycket attraktivare och bredare pro— duktområde;
b) Konkurrensstrategi: bättre värde i termer av kvalitet och pris. I denna strategi ligger bl a att den irländska turistnäringen är överens om att — där det är möjligt - stabilisera och sänka priserna under den nationella fem— åriga planperiod för att därmed behålla och förbättra kon— kurrenskraften;
c) Marknadsföringsstrategi: ökad marknadsbearbetning, in— träde på nya marknader och större marknadsföring inom vis- sa nischer. I denna strategi har turistrådet huvudrollen för marknadsföring av irländsk turism utomlands. Primära utlandsmarknader är Storbritannien, Nordamerika, Frankrike och Tyskland. Viktiga andrahandsmarknader är Australien, Japan, Benelux, Italien, Schweiz och Skandinavien;
d) Distributionsstrategi: att tillförsäkra att irländsk turism är brett tillgänglig för potentiella kunder.
Turismcentra
En sätt att koppla produkt— och marknadsföringsstrategier- na är genom att etablera vissa orter som turismcentra. Dessa skall uppfylla vissa kriterier, såsom ett minimum av 100 sovrum som tillfredsställer skillnader i besökarens budget och smak, bra matmöjligheter, aktivitetsmöjligheter och besöksattraktioner, nattunderhållning, transport till andra centra och runtomkring i distriktet samt information till besökare.
Produktteman
Investeringar, som är särskilt riktade till produktutveck- ling inklusive utbildningsstöd och marknadsföring, kommer enligt programmet att koncentreras till fem produktteman:
a) aktiv turism, t ex fiske, segling, golf och ridning;
b) passiv turism, t ex släktforskning och engelsk språk— utbildning;
c) kultur, kulturarv och underhållning;
d) nöjen, kondition och hälsa;
e) affärer, t ex konferenser och incentive—turism;
7.3.3. Finansiering
Det turistpolitiska handlingsprogrammet kommer för perio— den 1989—93 att kosta 300 milj irl pund av vilka drygt 118 milj pund kommer från E65 strukturfond (ERDF) och 28,5 milj pund från EGs sociala fond (ESF):
Tusen pund 1989 1990 1991 1992 1993 Totalt Offentligt 963 7 504 8 349 8 314 7 524 32 653 Privat 27 000 26 000 22 000 19 000 26 300 120 300 ERDF 17 540 25 040 25 665 24 480 25 750 118 475 ESF 7 132 7 132 7 132 7 132 28 528 Totalt 45 503 65 676 63 146 58 926 66 706 299 956
Av hela programmet står den irländska staten för ca 10% medan de privata intressenterna svarar för ca 40% och EG för resterande 50%.
Programmet indelas i tre underprogram: 1) för turistutveckling av offentliga eller liknande or— 96"; 2) för prioriterad produktutveckling och marknadsföring av den privata sektorn; 3) för att möta utbildningsbehov i den expanderande sek- torn.
Av de tre underprogrammen är program 2 - stöd till den privata sektorn — störst med 62%. Program 1 — avsett för den offentliga sektorn — uppgick till 23% medan de reste- rande 15% avsåg utbildningsinsatser. De privata medlen satsades helt och hållet i program 2.
7.3.4 Bord Failte - Irlands turistråd
Bord Failte är Irlands turistråd och har halvofficiell ka- raktär. Verksamheten drivs självständigt utifrån de mandat och mål som är uppsatta.
Bord Failte har 233 personer anställda centralt och utom- lands samt 77 personer regionalt (i sex regioner), dvs sammanlagt 310 personer (1989—12—31).
Bord Failte är på de brittiska öarna representerat i Eng— land (London och Manchester), Wales (Bristol) och Nordir- land (Belfast och Derry). I övriga Europa finns kontor i Nederländerna (Amsterdam), Belgien (Bryssel), Danmark (Kö- penhamn), Tyskland (Frankfurt am Main), Italien (Milano) och Frankrike (Paris). I Amerika finns kontor i USA (At— lanta, Chicago, New York och San Fransisco) och i Kanada (Toronto). I övrigt har den irländska turistbyrån repre- sentation i Australien (Sydney), Nya Zeeland (Auckland) och Japan (Tokyo).
Turistrådets budget omfattade totalt drygt 22 milj pund. Av detta utgörs ca 8 milj pund av statsanslag. Procentuell fördelar sig budgeten enligt följande.
Verksamhet % Marknadsföring 76 Utveckling 7 Administration 8 Regional turistorganisation 6 Övrigt 3 Totalt 100
Bord Failte äger en Convention Bureau som tillsammans med ledande hotell och transportörer driver ett särskilt pro— gram, the Conference Ambassador Programme.
Genom de bidragsmedel som Bord Failte förfogar över har turistrådet en starkt styrande roll när det gäller hel— hetssynen på turismen och produktutvecklingen. Bord Failte har också rätt att utfärda föreskrifter för den yttre mil— jon.
7.3.5. Regionala turistorganisationer
De sex regionala turistorganisationerna blev 1989 define— rade på två sätt, dels geografiskt för att kunna relateras till EGs regionala planeringsområden, dels administrativt i en stramare struktur för regionala råd och marknadsfö— ringskommittéer.
En övernattningsavgift liksom försäljning av litteratur och turistprodukter genererar 44% av den årliga operativa inkomsten för de regionala turistorganisationerna. Avgif— ter från medlemsskap och bidrag från lokala myndigheter medverkar till att den lokala nivån står för 65%, resten är bidrag från Bord Failte.
7.4 Nordiska ministerrådet
Nordiska ministerrådets arbete med turism uppmärksammas här, dels därför att det spelar stor roll för Sveriges tu— ristråds arbete på den amerikanska marknaden, dels därför att projekt och aktiviteter direkt berör den svenska tu— rismen.
Samarbete i frågor som rör turism har sedan länge bedri— vits mellan de nordiska länderna. År 1978 inrättades Nor- diska ministerrådets turistutskott (NMT), vilket fr o m 1990 är ombildat till en nordisk ämbetsmannakamnitté (AK-T).
7.4.1 Mål och medel
I det program för nordiskt samarbete på turismens område som Nordiska ministerrådet antog 1978 anges det främsta målet för nordiskt samarbete inom området vara att främja nordbors resandet inom Norden. Syftet är att ge den en— skilde möjlighet till en rikare fritid samt att skapa bättre kontakter och därigenom stärka samhörigheten mellan de nordiska länderna. Dessutom inriktas samarbetet på åt- gärder för att främja utlänningars turism i Norden. Där- igenom kan ömsesidig förståelse mellan folken främjas lik— som ett ökat kulturutbyte. Vidare medför en sådan turism ökade valutaintäkter, en för näringens lönsamhet välkommen säsongsutjämning samt bättre sysselsättningsförhållanden och service på lokal nivå.
Nordiska ministerrådets turistpolitiska mål skall nås främst genom ett gemensamt utrednings- och utvecklingsar— bete, dels i syfte att göra turisttjänster tillgängliga och bättre anpassade för människors behov, dels för att utröna vilka typer av inomnordiska resor som efterfrågas
bland olika grupper av resande, t ex pensionärer och barn- familjer, samt för att få fram krav på boende, transpor— ter, priser m m. Vidare förordas bl a motivationsskapande åtgärder, information, marknadsföring, planering och ut— veckling av geografiska områden och anläggningar samt ut— bildningsinsatser.
Ämbetsmannakommittén fungerar som ett forum för erfaren- hetsutbyte och information. Den har även ansvaret för ge— nomförandet av det nordiska turistprogrammet. Vidare utgör arbetet i kommittén en bas för nordisk samverkan i olika internationella sammanhang såsom OECDs turistkommitté.
Sedan länge samarbetar också de nordiska ländernas turist— råd genom Nordiska turistrådet. Samarbetet sker på många områden, såsom gemensamma turistkontor i vissa länder (USA och Japan), marknadsföringssamarbete, marknadsundersök— ningar, forskningsutbyte m m. Nordiska turistrådet bilda— des på 1920—ta- let och finansieras av de nationella tu— ristråden. Nordiska turistrådet utgör bl a remissorgan till Nordiska ministerrådet.
7.4.2. Det nordiska samarbetsprogrammet för turism
Det nordiska samarbetsprogrammet gäller för tiden 1990— 1992 följt av en utvärdering som påbörjas 1992. Programmet kompletteras varje år med en aktivitetsplan.
Progrannet har tre huvudmålsättningar: 1) att öka det inomnordiska resandet, 2) att förmå fler utomnordiska turister att göra Norden till resmål, 3) att utveckla turistnäringen.
I den nordiska budgeten har avsatts drygt 2 milj dkr för turistprojekt 1991. Därutöver tillkommer 11 milj dkr från den nordiska handlingsplanen "Ett starkare Norden" för finansiering av den samnordiska turistkampanjen i USA, "Focus on Scandinavia".
Programmet identifierar följande åtgärdsområden: a) Ökad kunskap om turism * Utvecklingsarbete inom turiststatistikens område.
* Ökad forskning och etablerande/intensifierande av forsk- ningssamarbete.
* Analys av den internationella utvecklingens konsekvenser för turismen samt fastläggande av gemensamt uppträdande i frågor av nordiskt intresse i internationella organisatio— ner.
* Identifiering av rättsliga restriktioner eller olika faktiska företeelser som försvårar för turismen och mot- verkar utvecklingen av turistnäringen.
b) Stöd till utvecklingen av turistnäringen
* Stöd till näringens arbete med produktutveckling, bl a genom kontaktförmedling mellan turistnäring och för dem intressanta sektorer - kultur, natur, idrott etc — samt bidrag till konkreta utvecklingsprojekt.
* Stöd till utbildning genom framtagande av läromedel, studieplaner m m.
* Information till stöd för utvecklingen av turistnäring- en.
* Stöd till åtgärder näringen kan vidta för att underlätta resandet och öka tillgängligheten för resor till Norden.
* Stöd till marknadsundersökningar på marknader där de nordiska länderna kan ha intresse att agera gemensamt.
Exempel på projekt är "Kungsvägen/Oslo—Helsingfors". Efter den inventering som ministerrådet svarat för kommer berör— da kommuner att själva bedriva gemensam marknadsföring
m m.
I en fortsatt produktutveckling ingår att mer konkret upp— märksamma de nordiska ländernas kulturhistoria. Under 1991 startas ett förprojekt angående dels vikingar, dels Hansan med utgångspunkt i historiska vägar i NordeurOpa. Projek— ten är kopplade till Europarådets satsning "European Cul— tural Routes"..
c) Marknadsföring
* Kriterier för gemensam nordisk marknadsföring på fjärr— marknader och närmarknader.
* Former för fortsatta gemensamma marknadsföringskampanjer typ "Focus on Scandinavia".
Den nuvarande handlingsplanen 1989-92 blir förmodligen den sista satsningen av denna typ. Det innebär att det ekono— miska utrynnet för aktiviteter av typ USA-kampanjen inte blir möjligt inom ramen för kommitténs sektorsbudget.
d) Samarbetet med Nordiska Turistrådet
* Samarbetet med Nordiska Turistrådet måste intensifie— ras.
e) Förbättrat sektorssamarbete med andra ämbetsmannakom— mittéer
* Intensifiera kontakterna med sektorer vars ämnesområde har anknytning till turismen.
7.5 EG
Detta avsnitt bygger på redovisningen av det västeuropeis- ka integrationsarbetet, "Sverige-EFTA—EG 1990", från utri— kesdepartementet 1991.
Grunden för EG—kommissionens arbete inom turistsektorn ut— görs av en rådsresolution från 1984 (84/C115/01). EG har också inrättat en särskild rådgivande kommitté för turist— frågor. Kommittén möts minst en gång om året för att bl a utbyta statistik och annan information av betydelse för turismen inom EG. För perioden 1989-1993 har man inom ra— men för EGs turistpolitik avsatt över två miljarder ecu (14 miljarder kr) för turistprojekt. 1990 års verksamhet på turistområdet har dock dominerats av aktiviteter inom ramen för det europeiska turiståret.
I december 1988 beslöt rådet att 1990 skulle bli ett euro— peiskt turistår. Ett uttalat syfte med turiståret var att rikta uppmärksamheten på den ekonomiska och sociala bety- delse som turismen har, liksom på dess betydelse för re— gionalpolitik och arbetsmarknad.
Vid rådsmötet i november 1990 med E65 turistministrar fat— tade man beslut om ett tvåårigt program för att harmonise— ra och utarbeta statistik på turistområdet. Syftet är att skapa gemensamma bestämmelser inom EG för insamling av tu— riststatistik.
Inom EG diskuteras även sådana turistfrågor som rör lands— bygdsturism, turism och miljö, treårigt forskningsprogram rörande turism samt regionalpolitik.
Enligt utrikesdepartementets redovisning bedöms förverkli— gandet av EGs inre marknad få stora återverkningar på tu— ristnäringen och turistströmmarna i Europa. Därför måste den svenska turistnäringen i allt högre grad beakta den turistpolitiska utvecklingen i EG och bevaka de möjlighe— ter för svensk turistnäring som den ökade västeuropeiska integrationen kan innebära.
Även EGs utvecklingsarbete inom andra områden än turismen kan medföra förändringar som påverkar den svenska harmoni— seringen. Några ytterligare EG-frågor som är av stor vikt för den svenska turismens vidkommande tas här upp.
EGs arbete med att liberalisera luftfartspolitiken skapar ändrade förutsättningar. På infrastrukturområdet har EGs ministerråd fattat beslut om ett antal prioriterade pro—
" jekt som stöds finansiellt. Bl a stöds den skandinaviska
länken med 5 milj ecu. Denna länk omfattar alla förbindel— ser genom Danmark (väg, järnväg, båt) mot de övriga skan- dinaviska länderna.
Gränskontroller och EG
I riksdagens beslut om Sveriges deltagande i den västeuro— peiska integrationen framhålls att det är angeläget att EGs successiva avveckling av de inre gränskontrollerna in- te leder till inskränkningar i den nordiska passfriheten. Den nordiska passkontrollöverenskonmelsen bör samordnas med det motsvarande system som planeras inom EG. Om denna målsättning råder nordisk enhet.
Enligt utrikesdepartementets redovisning synes det som att gränskontrollfrågorna inte kommer att ingå i EES—förhand- lingarna, eftersom EG-kommissionen saknar formell kompe— tens att föra förhandlingar på detta område.
Sverige har ett starkt intresse, enligt utrikesdepartemen— tet, av att få del av de fördelar för resandet som skulle följa på en avveckling av personkontrollen vid inomeuro— peiska gränser. För att Sverige skall kunna bli en del av ett med EG gemensamt område utan inre gränskontroller, måste man från svensk sida också ta ställning till frågan om en eventuell samordning med EG när det gäller riktlin— jerna för det yttre gränsskyddet.
Regionalpolitik och EG
EG har på senare är dels beslutat att kraftigt intensifie— ra sin egen regionalpolitik via sina strukturfonder, dels att omarbeta reglerna för hur de enskilda medlemsländerna får bedriva sin nationella regionalpolitik. Den nya ord— ningen innebär också att kommissionen har direktkontakt med regionerna och att man ställer krav på aktiv medfinan- siering i beslutade projekt.
En viktig nyordning är regionalpolitikens inordning under strukturpolitiken. Ett resultat av detta är att medlems— staternas regeringar kan, efter förhandlingar med kommis- sionen, få regioner godkända som stödområden utan att någ— ra bidrag sedan utgår från Regionalfonden. I princip kan då nationell stödpolitik bedrivas inom dessa områden under förutsättning att åtgärderna är konkurrenspolitiskt god— tagbara.
En viktig förändring är också att den strukturpolitiska orienteringen av regionalpolitiken skall samordnas med öv— rig ekonomisk politik inom EG.
I utrikesdepartementets redovisning bedöms förändringarna av stödreglerna innebära att nuvarande kraftfulla re- gionalpolitiska insatser i Sverige bör kunna fortsätta även vid ett närmande till EG. Några särskilda behov av undantag för regionalpolitiken bedöms för närvarande där— för inte föreligga i de pågående EES—förhandlingarna.
8. ÖVERVÄGANDEN
Vi skall i detta kapitel kommentera vissa av de frågor som beskrivits i de föregående kapitlen. Det gäller dels di- rektiven och arbetets bedrivande (8.1), dels turismen och dess organisationer med särskild tyngdpunkt på Sveriges turistråd (8.2-8.3).
I den allmänna debatten har särskild uppmärksamhet riktats mot den s k Irlandsmodellen. Vi finner det därför angelä- get att kortfattat konmentera denna modell och den rele- vans vi menar att modellen har för svenska förhållanden (8.7). Avsnittet kompletteras med iakttagelser om förhål- landena i Norge och Danmark (8.8).
Vi vill dessutom även kortfattat redovisa visst material är mer generell karaktär, som har stor betydelse för för— slagsdelen. Det gäller i första hand Peter Bohms resone— mang kring turistpolitiska mål ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (8.4). Detta avsnitt följs av en redovisning av de skäl vi ser för ett statligt engagemang i turismen (8.5). Den diskussion kring gränsorganisationer, dvs orga— nisationer som både har offentliga uppgifter och affärs— verksamhet, som Peter Winai redovisat har intresse för förslagen kring Sveriges turistråd (8.6).
8.1. Uppdraget 8.1.1 Direktiven
I våra direktiv ifrågasätts inte behovet av en central or— ganisation på turismen område - Sveriges turistråd. Utre— darens uppgift är i stället att förutsättningslöst pröva statens roll. Detta innebär bl a att möjligheterna till alternativ finansiering för delar av turistrådets verksam—
het skall prövas. Utredaren skall även närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksam— het.
Utredaren bör i sina förslag bl a utgå från att näringspo- litiken skall inriktas på att främja effektivitet och strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Utredaren bör vidare beakta turismens regional— politiska betydelse.
I uppdraget ingår vidare att formulera operationella mål för Sveriges turistråds verksamhet inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riksdag och regering lagt fast. Utredaren bör belysa olika aspekter på turistrådets nuvarande målformulering som inbegriper målet om breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.
Några delar av turistrådets nuvarande verksamhetområde kommenteras särskilt i direktiven:
a. Utredaren skall i samverkan med berörda företag, orga— nisationer och samhällsorgan kartlägga efterfrågan i tu— ristnäringen av utrednings—, utvecklings- och samordnings— insatser. Det bör undersökas om inte delar av den verksam— het som turistrådet i dag bedriver bör ske inom ramen för ett annat huvudmannaskap, vilket kan organiseras av bran— schens företag.
b. Förhandlingar bör upptas med företag som är direkt en— gagerade i branschen i syfte att företagen genom långsik- tiga avtal eller andra förbindelser engagerar sig i finan— sieringen av informations— och marknadsföringsinsatser. Branschens företag bör oavsett organisatorisk lösning ta det huvudsakliga ansvaret för finansieringen av informa- tions— och marknadsföringsinsatser.
c. Utredaren bör pröva resursbehov och organisation för fullgörandet av det sektorsansvar Sveriges turistråd i dag har samt redovisa för- och nackdelar med olika organisato- riska lösningar.
d. En utgångspunkt vid bedömningen av hur en ändamålsenlig och effektiv utlandsorganisation skall utformas bör vara att klargöra vilken prioritering som kan göras mellan oli- ka utlandsmarknader och hur en sådan kan påverka omfatt— ningen och inriktningen av insatserna. Särskild uppmärk— samhet bör ägnas branschens och branschorganisationernas bedömningar. Möjligheter till utökad samverkan med Sveri— ges exportråd, Svenska institutet och utrikesförvaltningen bör klarläggas.
8.1.2. Arbetets bedrivande
I direktiven tas riksrevisionsverkets revision som en ut— gångspunkt för vårt uppdrag. Vidare omnämns det betänkande som riksdagens revisorer lämnat och som under våren be— handlats i riksdagen. Kulturutskottets betänkande 1990/91:KrU16 har sedermera överlämnats till utredningen för beaktande.
Våra direktiv innebär att utredningen skall ta ett brett grepp kring turistfrågorna. Det finns därför behov av att göra en bredare beskrivning av området än vad som tidigare gjorts. Beskrivningarna bygger till stor del på turistrå- dets eget planeringsmaterial samt offentliga utredningar. Då området redan finns väl beskrivet har vi valt att i de mer generella delarna göra en mer översiktlig beskrivning.
Utredaren ges i uppdrag att uppta förhandlingar med före- tag inom turistbranschen i avsikt att skapa en bas för en långsiktig finansiering av verksamheter inom turistområ—
det. Kontakter har tagits med företrädare för såväl branschorganisationer som enskilda företag. Några förhand— lingar av mer konkret natur har dock inte kommit till stånd.
Som skäl för det låga intresset för långsiktig medfinan- siering från företag och branschorganisationer uppges skattereformens genomslag på turistnäringen. Vi har där— emot mött ett intresse för en medfinansiering av aktivite— ter, kampanjer och projekt, dvs aktiviteter som på rela— tivt kort sikt kan ge påvisbara företagsekonomiska effek- ter.
Vi utgår i våra förslag från dessa förutsättningar. Ett syfte med förslagen har emellertid varit att de - i ett senare skede - skall ge möjlighet för förhandlingslösning- ar, som innebär långsiktiga finansiella åtaganden från branschens sida.
Turistnäringen är splittrad och svagt organiserad. Det på— går emellertid strävanden inom branschen att stärka sam— verkan genom att skapa organisationer som representerar flertalet av de tunga intressena inom turistnäringen. När organisationer av denna typ funnit sina former och har mandat att bilda en nntpart till de statliga intressena ökar förutsättningarna för långsiktiga, finansiella lös— ningar.
Vi har - så långt nojligt — byggt våra förslag på omgiv- ningens krav på Sveriges turistråd. Förutom branschorgani— sationer och företag inom turistbranschen har vi diskute— rat det statliga engagemanget inom turismen med represen— tanter för regionala och lokala intressen, med statliga myndigheter, ideella organisationer samt med Svenska in— stitutet och Sveriges exportråd. Kontakter har även tagits med andra länders turistorganisationer. Förutom de övriga
skandinaviska länderna har vi studerat den s k Irlandsmo— dellen, som fungerar som en förebild inom delar av den svenska turistbranschen.
8.2 Turismen och dess organisationer 8.2.1 Turismen i Sverige
Turismen i Sverige domineras kraftigt av den inhemska tu— rismen. Enligt SCBs inkvarteringsstatistik svarar svenskar för 80% av alla övernattningar i kommersiella boendefor— mer.
Fördelningen med 80% svensk turism och 20% utländsk åter— finns också när man ser till omsättningen. Svenskar spen- derar enligt turist- och resedatabasen (TDB) ca 80 miljar— der kr årligen på resande i Sverige. Detta kan jämföras med resevalutaintäkterna som 1989 var på drygt 16 miljar— der kr.
Av turismens totala omsättning på ca 100 miljarder kr fal- ler mindre än hälften på den traditionella turistnäringen - hotell, restauranger, rederier, bussföretag, flygbolag, aktivitetsanläggningar m m. Turistrådet uppskattar omsätt- ningen i dessa branscher till ca 44 miljarder kr. SIND uppskattar omslutningen till ca 36 miljarder kr.
Även om svenskars resande i arbetet enbart står för ca en fjärdedel av alla resor svarar dessa för mer än hälften av omsättningen. Samma proportioner gäller för utländska be— sökare. Den koppling som görs mellan turism och rekreation är därför inte helt relevant.
Svenskars arbetsresor är av tre slag, ungefär lika stora, konferens, "vanligt möte" eller ordinarie arbete utanför
hemorten. Övernattning sker på hotell och bilen är det vanligaste färdmedlet.
Svenskars fritidsresor i det egna landet är oftast korta, syftet är oftast att besöka släkt/vänner eller det egna fritidshuset, färdmedlet är bil.
Genom TDB går det att på ett relativt tillförlitligt sätt beskriva svenskars resvanor, både i det egna landet och utomlands. För det resandet till Sverige är dock svårighe— terna att redovisa en heltäckande bild avsevärda. Turist— rådet arbetar i denna del med en metod som går ut på att kombinera tillgängliga källor.
En samlad bedömning ger vid handen att de utländska besö- karna oftast kommer från Norge, Danmark, Finland, Tyskland och Storbritannien. Den vanligaste boendeformen är över— nattning hos släkt/vänner, följt av camping och hotell.
Under 1990 noterades - totalt sett — en kraftig minskning av resandet till Sverige efter en stadig uppgång under mer än ett decennium. Minskningen i resandet från de nordiska
grannländerna var mycket kraftigt medan resandet från öv— riga länder endast minskade marginellt.
Resmönstret får i stort sett betraktas som fast. Det är från de nordiska grannländerna och Tyskland som de flesta utländska besökare konner.
8.2.2. Turismens organisationer
Turismens organisationer kan delas in i tre "kretsar" - offentliga organ, ideella organisationer och turistnäring- en. Det krävs ett nära samspel mellan dessa olika kretsar för att turismen skall kunna utvecklas.
En rad offentliga organ är på olika sätt involverade i tu— rismen. Sveriges turistråd är det enda statliga organ som enbart har uppgifter inom turist— och rekreationsområdet. För andra offentliga organ ingår turismen som en del. Det gäller exempelvis naturvårdsverket och dess ansvar för na— turresurshushållningen, industriverkets ansvar dels för regionalpolitiska frågor, dels för frågor som rör småföre— tagsamhet. Det gäller även högskolorna, som svarar för så- väl forskning som utbildning.
Länsstyrelserna utgör på regional nivå det statliga organ som samordnar flera för turismen viktiga infrastrukturfrå— gor. I de fall turismen utgör en viktig regionalpolitisk uppgift åligger det länsstyrelsen att beakta detta.
På regional nivå samordnar de regionala turistråden en stor del av marknadsföringsinsatserna. Huvudintressenter i de regionala turistråden är landsting och kommuner. Kommu- nerna bedriver dessutom en omfattande verksamhet inom tu— rismen, dels genom direkta insatser typ lokala turistby— råer, dels genom investeringar och drift av anläggningar. Det kan röra sig om hotell, campingplaser, vandrarhem el- ler gästhamnar men också om bad, idrottsanläggningar och andra rekreationsanläggningar. De kommunala insatserna uppskattas till ca 800 milj kr och landstingens till knappt 100 milj kr. Förutom Sveriges turistråds medel av— ser drygt 100 milj kr insatser inom området naturvård m m. Till statens utgifter kan även föras kostnaden för kultur- institutioner..
De ideella organisationerna har betydelse för turismen på två sätt. Dels rör det sig om organisationer som vill sti— mulera sina medlemmar till en aktivare fritid, exempelvis LO, handikapporganisationerna eller PRO, dels organisatio- ner vars verksamhet syftar till att generellt bereda möj—
ligheter till en rikare fritid. Det kan gälla organisatio- ner som STF, Sportfiskarna, Friluftsfrämjandet och Riks- förbundet för hembygdsvård.
Turistnäringen är som bransch svår att avgränsa. De total— siffror turistrådet redovisar ger vid handen att turistnä— ringen omfattar 21 000 arbetsställen med 115 000 årsarbe— ten och har en omsättning på drygt 44 miljarder kr. Upp— giften används ofta, men det finns fog för att påvisa den mycket stora osäkerheten i uppgifterna. Så är exempelvis restaurangnäringen (med undantag för personalmatsalar, ga— tukök m m) i sin helhet inkluderad i turistnäringen. Res- taurang utgör den största branschen inom näringen och sva— rar för drygt 9 000 arbetsställen, en omsättning på 15 miljarder kr och 38 000 årsarbeten. Till turistnäringen räknas också gruppen I'aktiviteter" där exempelvis det statliga stödet till teatrar och museer fullt ut anses tillhöra turistnäringen.
Företagen är branschvis organiserade. Däremot saknas en samlande branschorganisation för hela turistnäringen. Svenska resebranschens riksförbund (RRF) är en relativt nybildad organisation, men inom organisationen saknas någ— ra av de större branschorganisationerna, exempelvis Sveri— ges Hotell- och restaurangförbund.
8.2.3. Turistnäringens marknadsföring utomlands
Sveriges turistråd har i en rapport (1990:4) analyserat turistnäringens marknadsföringsinsatser utomlands. Under 1988 satsade den svenska turistnäringen drygt 296 milj kr på internationell marknadsföring som syftade till att för— må utländska turister att besöka Sverige. I summan inbe— grips såväl privat som offentlig turistnäring inklusive Sverige turistråd.
Den privata sektorn svarade för närmare 77% av de totala marknadsföringsinsatserna. Rederierna utgjorde den största gruppen med 145 milj kr. Största enskilda företag var SAS med 48 milj kr. Hotellkedjorna svarade för drygt 18 milj kr.
Av de offentliga organisationernas insats på 67 milj kr svarade kommunerna för 32 milj kr, Sveriges turistråd för 24,5 milj kr och de regionala turistorganisationerna för 10,5 milj kr.
Den marknad som de största marknadsföringsinsatserna rik— tades mot var Finland som erhöll 95 milj kr eller ca 35%. I övrigt skedde marknadsföring mestadels på Tyskland med 38 milj kr och Danmark med 32 milj kr.
Det vanligaste sättet att marknadsföra Sverige var via an— nonser som svarade för 120 milj kr eller ca 44% av insat— serna.
8.3 Turistrådets verksamhet
År 1975 fattades beslut om en ny turist— och rekreations— politik. För att genomföra den nya politiken inrättades två organisationer. Sveriges turistråd fick i egenskap av centralt organ för den turistfrämjande verksamheten i upp- gift att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av turism i Sverige. Samtidigt in— rättades en särskild beredning för planering och samord- ning av de statliga insatserna för turism och rekreation. Rekreationsberedningen fick bl a i uppgift att samordna de statliga insatserna inom den fysiska planeringen (de 5 k primära rekreationsområdena).
De av rekreationsberedningens planeringsuppgifter som av— såg den fysiska planeringen har sedermera förts in i det planeringssystem som trädde i kraft 1988 och som bygger på plan- och bygglagen, kompletterad med bestämmelser i na— turresurslagen. I detta planeringssystem, där tyngdpunkten ligger på kommunerna, har länsstyrelserna rollen som sam— ordnare av de statliga intressena.
Det främsta skälet för att Sveriges turistråd 1975 gjordes till en stiftelse var enligt propositionen att få till stånd ett väsentligt utvidgat samarbete inom turismens om— råde mellan stat, landsting och kommuner.
Genom riksdagens beslut 1984 fick turistrådet en ny roll som samlande organisation för den offentliga turist- och rekreationspolitiken. Rekreationsberedningen lades ner och dess verksamhet fördes till turistrådet liksom vissa av naturvårdsverkets uppgifter.
Beslutanderätten i de frågor som tillfördes turistrådet lades på en permanent delegation underställd rådets sty— relse. Motivet var bl a att säkerställa att myndighets- funktionen hölls skild från marknadsföringsfunktionen. Av— sikten var att handläggningen av de frågor i vilka delega— tionen var beslutande skulle ske inom en särskild avdel- ning inom turistrådet.
Det betonades i 1984 års beslut även att det statliga an— svaret i första hand skulle vara att förbättra möjlighe— terna för marknadsföring. Turistrådet skulle därmed ha som huvudsaklig uppgift att samordna, stödja och komplettera turistnäringens egna marknadsföringsinsatser.
Såväl RRV som riksdagens revisorer har riktat kritik mot den verksamhet turistrådet bedrivit. RRV sammanfattar sin kritik mot turistrådet så att det finns två grundläggande
hinder för en effektiv verksamhet vid turistrådet, dels att rådets uppdrag är alltför brett och splittrat genom att rådet fått i uppdrag att verka för att samtliga mål inom turist— och rekreationspolitiken uppfylls, dels rå— dets organisation, där arrangemanget med en delegation försvårat för rådet att följa en konsekvent linje och är— beta effektivt.
Även riksdagens revisorer har granskat Sveriges turistråds verksamhet. Riksdagsrevisorernas granskning har begränsats till hur turistrådet genom sin verksamhet bidrar till att uppfylla de sociala målen för turism och rekreation, en aspekt som, enligt revisorerna, i mycket ringa grad be— rörts av RRV.
I riksdagsrevisorernas betänkande konstateras att turist- rådets verksamhet inte varit särskilt inriktad på att bi— dra till de sociala målen. Turistrådet har främst inriktat verksamheten på att främja Sverigeturismen i största all- mänhet. Från att från början ha haft en stark inriktning mot marknadsföring och genomförande av enskilda åtgärder har produktutveckling, uppbyggnad och spridning av kunska— per, turism för alla samt infrastrukturåtgärder betonats starkare, enligt revisorerna.
I den stiftelseurkund som bildar basen för turistrådets verksamhet finns en målformulering där de sociala målen särskilt markeras. Riksdagen har därefter påpekat att tu— ristrådet bör lyfta fram dessa frågor och andra sektorfrå— gor, dvs frågor av myndighetskaraktär.
Turistrådets verksamhet - som den tar sig uttryck i plane— ringsdokument och utfall - har dominerats av marknadsfö- ringsperspektivet. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har sedan turistrådet ändrade sin inriktning 1986 kraftigt ökat.
Riksdagens revisorer påpekar att turistrådet inte utvärde— rat sin verksamhet i förhållande till de sociala målen. Vi menar att denna kritik kan utvidgas dithän att turistrådet i strukturplaner, verksamhetsplaner m m inte utvärderat sin verksamhet mot något av de av riksdagen fastställda målen. Den planering och utvärdering som görs sker mot de mål turistrådet självt formulerat. Turistrådets utvärde— ring sker företrädesvis på projektnivå och i produktivi- tetstermer. '
Riksdagens revisorer kritiserar turistrådet för att de so- ciala aspekterna på turism och rekreation inte avspeglas i turistrådets organisation. Turistrådet menar i sin redo— visning av hur de sociala målen skall tillgodoses att det inte är meningsfullt att vidta några särskilda organisato- riska åtgärder, som skall leda till att de sociala målen för turism och rekreation uppfylls. Turistrådet inriktar sig på turism för alla och inte särskilt på svaga grupper.
Vi har inget att invända mot det resonemang som turistrå- det för. Däremot borde turistrådets åtgärder, menar vi, tydligare relateras till de mål riksdag och regering fast- lagt, inte till de mål man själv formulerar.
Det har inte varit vår uppgift att göra en djupare genom— gång av turistrådets interna förhållandena. Som utgångs- punkt för våra förslag ligger dock vissa iakttagelser av turistrådets arbetssätt. I långa stycken är våra iaktta- gelser samstämmiga med det som tidigare påpekats:
a) Ledningsfunktionen måste bli tydligare. Detta gäller bl a den dubbla ledningsfunktion som styrelsen res— respektive delegationen utgör. Ledningen av utlands— organisationen är otydlig.
b) Sveriges turistråd måste i högre grad arbeta tillsam— mans med andra intressenter. Vi menar att crganisa— tionen i alltför hög grad präglas av att turistrådet vidtar åtgärder själv, snarare än att stimulera andra.
c) Verksamheten måste drivas mer långsiktigt. Trots struk— turplaner och andra långsiktiga planer präglas arbetet av "snabba insatser".
d) Kommunförbundet och landstingsförbundet har på senare år varit passiva i sin roll som medstiftare.
e) Dotterbolaget Resurs AB har inte utvecklats på det sätt som varit önskvärt.
8.4 Mål för turistpolitiken — samhällsekonomiskt perspektiv
Enligt direktiven skall utredningen formulera operationel— la mål inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riksdag och regering lagt fast. Utredningen skall vidare belysa olika aspekter på turistrådets målformulering. Vi vill se måldiskussionen ur ett samhällsekonomiskt perspek— tiv. Ett sådant perspektiv redovisar nationalekonomen Pe- ter Bohm i artikeln "Turismens betydelse för Sverige — det samhällsekonomiska perspektivet", som ingår i den av tu- ristrådet utgivna boken "Längtan till landet Annorlunda". Resonemanget redovisas här strukturerat efter några för oss intressanta aspekter:
a) Värdet av turismens sysselsättningseffekter. I områden med en långsiktig arbetslöshet finns det ekonomiska och sociala skäl för att samhället bidrar med sysselsättnings— skapande åtgärder. Även om produktion av turisttjänster
kan vara särsk lt aktuell i en viss region, t ex i fjäll— trakter, kan även andra alternativ komma ifråga. Det är därför viktigt att om statsmakterna ställer medel till förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder bör dessa kunna sökas/utnyttjas av alla verksamheter som uppfyller generella kriterier om varaktighet, små säsongsvariationer m m.
Detta innebär att stödvillkor skall vara generellt formu— lerade och inte gynna någon särskild verksamhet. Turistnä— ringen får med andra ord konkurrera om stödet med andra näringar på lika villkor.
b) Värdet av turismens valutaintäkter. Väljer statsmakter— na att vidta åtgärder för att anpassa importen till expor— tens nivå bör dessa åtgärder inte riktas mot någon speci— fik typ av export, exempelvis turistexporten, utan avse att stimulera export i allmänhet och motverka import i allmänhet. Det finns alltså inga skäl att stimulera eller räkna upp värdet för just tjänster till utländska turis— ter. Att föra en kostnadskrävande kampanj för att åstad- komma en långsiktig ökning av just turismen kan inte moti- veras.
Detta innebär att de exportansträngningar som görs på tu- ristområdet måste vägas mot samhällets generella export- ansträngningar liksom insatser inom andra branscher.
c) Värdet av turismens skatteeffekter. Det hävdas att tu— rismen automatiskt ger upphov till betydande skatteintäk— ter för staten. Detta är riktigt i den del som kan Sägas härröra från den moms och annan indirekt skatt som utländ- ska turister betalar i Sverige eftersom annan export är befriad från sådana skatter. Däremot utgör inte skatt på arbetsinsatser i turistnäringen någon statlig nettointäkt under förutsättning att arbetskraften alternativt skulle
haft annan sysselsättning. Uppgifter om att mer än hälften av turismens omsättning går tillbaka till staten i form av skatt är därför irrelevanta.
d) Turistinformation utomlands. Turistinformation är till stor del en kollektiv nyttighet, dvs en nyttighet som gyn— nar många och vars produktion därför kräver kollektiva be— slut, i praktiken offentliga resursinsatser. Reklam— och informationsåtgärder för att öka utlänningars vilja att besöka Sverige bör ske så länge vinstökningen överstiger kostnaden för åtgärder. Eftersom det är svårt att identi— fiera exakt vilka som berörs av sådana åtgärder och hur mycket deras vinster påverkas är det svårt att fördela kostnaderna. Utgifterna för sådana åtgärder kin därför i praktiken finansieras med allmänna skattemedel.
e) Turistinformation i Sverige. Det saknas skil att genom påverkan förmå svenskar att turista i Sverige. Däremot kan information om utbudet ske.
f) Indirekta konsumentvärden. Utlandsturismen har ett vär— de genom att den producerar information av generellt vär— de. Detta gäller både för svenskar som reser It och för svenskar som får fördelar av att utlänningar :eser hit och får information om Sverige. Dessa effekter är dels ökad mellanfolklig förståelse och ökad förståelse :ör invandra— re, dels ökad efterfrågan på svenska produkte*.
8.5. Vad motiverar ett statligt engagenang
Motiven för ett statligt engagemang i turistniringen styr målen för den statliga turistpolitiken liksom den organi— sation som väljs. De motiv som anförs är huvuisakligen av två slag, dels sådana som är generella för stitlig verk— samhet, dels sådana som är specifika för just området tu—
rism och rekreation. Vi menar att följande motiv motiverar statliga insatser på turismens område:
a. Generella motiv:
1. Turismen är en exportnäring som i likhet med andra nä— ringar har nytta av exportfrämjande åtgärder.
2. Det kan finnas regionalpolitiska skäl till ett statligt stöd till turistbranschen.
3. Turismen har betydelse inom såväl naturresursanvänd— ningen som miljövärden.
4. Liksom inom andra områden finns det ett statligt in— tresse av långsiktig kunskapsuppbyggnad på turistområ— det.
b. Specifika motiv:
1. Turismen bidrar både direkt och indirekt till en profi— lering av Sverige som nation.
2. Turismen innebär indirekta konsumentvärden. Dessa kan vara materiella, t ex ökad efterfrågan på svenska pro— dukter, eller immateriella, t ex ökad mellanfolklig förståelse.
3. Som ett led i välfärdspolitiken kan staten stödja möj— ligheterna till rekreation.
4. Turismen är i hög grad en nyttighet som gynnar många.
8.6 Den goda gränsorganisationen
Peter Winai har i sin avhandling "Gränsorganisationer - Egenskaper, problem och utvecklingsmöjligheter i gränslan— det mellan privat och offentlig sektor" beskrivit ett tio— tal organisationer som organisatoriskt och verksamhetsmäs— sigt har inslag både av offentlig förvaltning och affärs— verksamhet. Bland Winais exempel finns både Sveriges tu—
ristråd och exportrådet. Så här kan de grundläggande tan— karna om den goda gränsorganisationen sammanfattas.
1. Verksamhetens ändamålet är tydligt för alla i organisa— tionen. Organisationen har en samhällsuppgift och denna är utgångspunkten för samspelet med marknaden.
2. Samspelet med marknaden är tydligt. Organisationens "spelregler" kan växla. Det kan röra sig om stöd eller konkurrens, att förvalta eller aktivt påverka. Oavsett vilket mandatet år skall det vara tydligt. När organisa— tionen deltar i en marknadsaktivitet måste det vara klar— gjort varför.
3. Organisationen måste ha en trovärdighet.
4. Organisationen måste utveckla pedagogiska instrument för att hantera relationerna till omvärlden. Organisatio— nen måste ägna uppmärksamhet åt att återkommande förklara sitt uppdrag.
5. När organisationen ställs inför avvägningar mellan sam— hällsuppgifter och marknadsaktiviteter måste det finnas en utbredd medvetenhet om hur detta hanteras. Reella konflik- ter måste därför föras upp på den nivå där de kan hante— ras, t ex styrelsenivå. Dessa konflikter måste alltid hanteras.
6. Ledningen förfogar över - och ansvarar för — sin orga— nisation. Organisationen har sådana villkor för sin verk— samhet att den kan stå emot tillfälliga och godtyckliga underhandsinflytelser. Det mandat organisationen fått in- nebär att inhopp inte sker i den löpande verksamheten.
7. Styrelsen skall stödja organisationen genom sin kompe— tens, både professionellt och genom sitt kontaktnät. Det
kan gälla frågor som verksamhetsidé, strategier och mark— nadsaktiviteter.
8. Organisationens styrsystem bör vara så utformat, att samhällsekonomiska och företagekonomiska sannnnvägningar kan göras. Verksamheten får inte utformas så att de båda perspektiven sammanblandas eller att det ena får selektiv eller sporadisk uppmärksamhet.
9. Belöningssystemet kompenserar obalanser. Medarbetare som arbetar närmare marknaden har lättare att få snabb och tydlig feedback på sina insatser än andra. Denna obalans kan motverkas genom att även personer som arbetar längre in i organisationen engageras i den utåtriktade verksamhe- ten. Pedagogiken i denna typ av åtgärder är flerfaldig; Medarbetaren blir synlig utåt, får tydlig återföring och ökad medvetenhet om organisationens yttre relationer och arbetsbetingelser.
10. Ledarskapet i en gränsorganisation ställer stora krav, vilket i den goda gränsorganisationen tar sig uttryck i insikten om att särskilda insatser för ledarutveckling krävs.
8.7 Irlandsmodellen
Utvecklingen av turismen på Irland har väckt stort intres- se. I Sverige har i huvudsak två aspekter på den s k Ir— landsmodellen uppmärksammats. Irlands sänkning av momsen på turisttjänster har rönt stor uppmärksamheten, särskilt sedan momsen på hotell— och restaurangtjänster i Sverige höjdes den 1 januari 1990. Den andra aspekten på Irlands- , modellen är de stora resurser som satsas tillsammans med
den tydliga strategin att utnyttja turismen som en motor i samhällsutvecklingen.
Oavsett vad som läggs i begreppet Irlandsmodellen har den inspirerat och samlat svensk turist- och resenäring för att kräva åtgärder i modellens riktning.
Turistsektorn utgör en viktig hävstång för Irlands struk— turomvandling. Utgångspunkten är ett samhälle med hög ar- betslöshet och ett starkt beroende av lantbruket samtidigt som det uppvisar en svag struktur inom tillverkningsindu— strin. Målet har varit att få så många som möjligt syssel— satta med en begränsad tillgång till kapital. Turismen är en sådan arbetsintensiv sektor.
Irlands satsning på turism överensstämmer med EGs struk— turpolitik. Irlands omvandling stöds av EG genom avsevärda belopp från i första hand strukturfonden, men även från den sociala fonden. Medan den irländska staten svarar för ca 10% av de samlade insatserna som uppgår till ca 3,0 miljarder kr på fem år, bidrar EG-fonderna med ca 50%. Nä— ringslivet satsar den resterande andelen på 40%. Den ir— ländska statens insatser uppgår 1991 till ca 81 milj kr, dvs mindre än den statliga insatsen för Sveriges turist- råd.
Den irländska turistnäringen har bildat en gemensam orga- nisation. Från regeringshåll betonas att satsningen görs gemensamt med alla parter inom turismen och att det är den enda möjliga vägen till framgång. Som ett led i det gemen- samma ansvarstagandet åtar sig näringen bl a att hålla ne— re priserna under den femårsperiod satsningen pågår (1989- 1993).
Det organ som har till uppgift att verkställa turistsats— ningen är det irländska turistrådet - Bord Failte. Organi— sationen har totalt ca 300 personer anställda, såväl re— gionalt som centralt och utomlands. Bord Failte har vissa
lagreglerade uppgifter samt bidragsgivning vilket gör att rådet närmast liknar en svensk myndighet. Det irländska turistrådet karaktäriseras dock som halvofficiellt (semi— official).
Målet för Bord Failte är tydligt — att få så många besöka— re som möjligt från utlandet till Irland för att därigenom skapa valutaintäkter och arbetstillfällen. Turistrådet har inte i uppgift att ägna sig åt den inhemska turismen. Den positiva syn på landet, som marknadsföringen utrikes och produktutvecklingen lett till, kommer dock även den in- hemska marknaden till del. Den inhemska turismen har också
ökat.
Diskussionen i Sverige om momsnivån på hotell— och restau— rangtjänster tar ofta sin utgångspunkt i de momsföränd— ringar som gjorts på Irland. Det hävdas i debatten att åt— gärden haft en avgörande betydelse för de irländska fram— gångarna på turistmarknaden. Från departementshåll på Ir— land hävdar man inte detta utan i stället att de enskilda åtgärderna hänger samman i en total satsning på turismen där EGs fonder spelar en avgörande roll.
De inslag som är av särskilt intresse för Sverige är, en- ligt vår bedömning, det strategiska, långsiktiga och sys- tematiska förhållningssättet i arbetet med att utveckla turismen. Den klart avgränsade uppgiften för turistrådet gör att Bord Failte har uppföljningsbara, kvantitativa mål. I den uttalade ansvars— och uppgiftsfördelningen mel— lan olika intressenter ingår bl a att näringen tar ett stort finansiellt ansvar.
8.8 Internationella iakttagelser 8.8.1 Danmark
Med utgångspunkt från en bred politisk uppslutning kring betydelsen av turismen genomförs i Danmark en satsning på turistnäringen. Synsätt och nödvändiga åtgärder för att stärka och utveckla turismen har lagts fast i ett särskilt politiskt handlingsprogram.
Den danska näringsstrukturen med många små näringsidkare och ett fåtal stora företag liknar den svenska. Däremot har den danska turistnäringen samlat sig som gp organisa- tion — Turismens Faellesråd.
Ansvars— och uppgiftsfördelningen mellan olika intressen- ter är tydlig. Industriministeriet har ett överordnat po— litiskt ansvar. Danmarks Turistråd har en expertroll på turistutveckling och marknadsföring. Turismens Faellesråd fungerar mer som samarbetspartner än motpart.
Komplexiteten i turismen har bl a bidragit till att skapa två speciella organisationsmodeller. Den ena är nätverks- modellen som syftar till att stimulera samverkan i olika konstellationer för att på så sätt lägga grund till mer samlade och varaktiga strukturer. Danish Convention Bureau är ett sådant exempel. Den andra modellen är regionala tu- ristexportgrupper som särskilt tillvaratar och koordinerar större geografiska områdens intressen, främst genom mark— nadsföring.
De samlade marknadsföringsinsatserna har ökat från 1988 med 57 milj dkr till för att under 1991 omsluta 113 milj dkr. Staten svarar för huvudparten av marknadsföringsin- satserna, men kraven på medfinansiering har ökats. Under 1991 är de eftersträvade proportionerna: staten 54% och
medfinansiering 46%. Medfinansieringen knyts till konkreta projekt och aktiviteter.
Den danska turistpolitiken påverkas till viss del av de ramar som EGs beslut om miljö, skatter, transport o dyl ger. Besluten bedöms dock inte ha någon större betydelse för utformningen av den nationella politiken. EGs konkreta former av turistsatsningar bedöms som mindre intressanta, därför att de inte är kommersiellt gångbara.
Sverige saknar på nationell nivå en motsvarighet till Da— nish Convention Bureau, som har ett klart avgränsat mål, nämligen att få så många internationella kongresser och konferenser samt incentive-resor som möjligt till landet. Det danska exemplet visar att "affärsturism" med fördel kan särskiljas från den traditionella turism som ingår i ett turistråds verksamhet.
8.8.2. Norge
Grundprincipen är att turistnäringen skall behandlas som alla andra branscher. Eftersom turistpolitiken ingår som en del av näringSpolitiken är det övergripande målet att få en lönsam näring. Det finns inga särskilda sociala mål knutna till turistpolitiken. Frågan har heller inte varit aktuell. Det regionalpolitiska inslaget i turistpolitiken formuleras så att sex områden i landet pekas ut som från turistisk synpunkt prioriterade områden.
I Norge har näringsdepartementet det övergripande ansvaret för turistpolitiken. Ansvaret för genomförandet är dock fördelat på flera departement. Det norska turistrådet (NORTRA) har ett nationellt ansvar för marknadsföring av Norge utomlands. Det bedöms så angeläget att få till stånd en samplanering av NORTRAs verksamhet med exportråd och
ambassader att även NORTRA hör till utrikesdepartementet ("Handelsavdelningen"). Ytterligare departement är berör- da, bl a kommundepartementet som svarar för infrastruktur- frågor och utbildningsdepartementet som svarar för utbild- ning och forskning.
Innebörden av samordningen av de norska marknadsföringsin— satserna utomlands är att exportråd, NORTRA och ambassader i största möjliga utsträckning samlokaliseras.
Ambassaderna är uttalat delaktiga i att sprida turistin— formation. Vikten av turistfrämjande framgår också av att man i Köpenhamn har inrättat en reiselivsattaché vid am- bassaden och önskar göra motsvarande lösning i fler län- der. Vidare ingår i det i UDs aspirantutbildning ett ut— bildningsmoment om turism och resenäring.
Staten har uttalat starka krav på medfinansiering från nä- ringen. Den 5 k matchningsprincipen tillämpas, vilket in- nebär att NORTRA på årsbasis skall ha en finansiering med statliga anslag och extern finansiering fördelade 50/50. I NORTRAs anslagsframställning redovisas de verksamheter man vill genomföra. Efter verksamhetsårets slut sker åter— rapportering om bedriven verksamhet och om extern finan— siering.
I Norge används aktiebolag som organisationsform för de regionala turistråd som håller på att bildas och som skall ha stark förankring i det regionala näringslivet. Samarbe- tet mellan de regionala organisationerna och NORTRA regle— ras genom avtal.
8.8.3 4 Några gemensamma drag
I detta avsnitt sanmanfattar vi några gemensamma drag i de tre länder vi särskilt studerat - Danmark, Norge och Ir- land. Vi har dock försökt bortse från den mycket säregna ställning Irland intar genom de stora ekonomiska bidragen från EGs fonder.
a) Strategisk syn. De satsningar som görs har föregåtts av omfattande analysarbete. Den strategiska synen på de stat— liga insatserna på turismens område finns samlad i poli— tiskt styrande dokument som ger underlag för klara priori— teringar.
b) Näringspolitisk inriktning. Det näringspolitiska syn— sättet dominerar. Dessutom betonas behovet av aktiv och omfattande medverkan från näringen liksom från andra aktö— rer. De viktigaste syftena för staten att främja turismen anses vara att främja sysselsättningen, skapa bättre re- gional balans och förbättra betalningsbalansen.
c) Sociala mål saknas i turistpolitiken. Det näringsinrik— tade synsättet på turismen gör att det saknas ett uttalat socialt mål.
d) Nationellt turistråd. Det finns ett nationellt turist— råd, vars huvudsakliga uppgift är att marknadsföra det eg- na landet utomlands .
e) Regional turistorganisation finns. Sättet att knyta samman central och regional nivå växlar dock. I Danmark och Norge betonas behovet av självständiga och regionalt förankrade turistråd; på Irland utgör de en organisatorisk del av det nationella turistrådet.
f) Splittrad turistnäring. Turistnäringen är splittrad, vilket innebär många små enheter tillsammans med enstaka större företag. En stor del av utvecklingsarbetet ligger i att få till stånd bättre samarbete inom näringen.
g) Medfinansiering av aktiviteter. Medfinansiering sker till helt övervägande del i form av projekt och aktivite- ter, som framför allt rör marknadsföring. Från staten sida formuleras genomgående önskemål om eller krav på högre medfinansiering. En fördelning 50/50 kan sägas vara den nivån man strävar efter.
h) Svag koppling mellan marknadsföring och utvecklingsin— satser. De statliga turistråden har en utpräglad marknads- föringsroll medan utvecklingsinsatser i huvudsak styrs och utförs utanför turistrådet.
9.
9.1
FÖRSLAG
Förslagens förutsättningar
Förutsättningarna för våra förslag framgår av direktiven. Vi
1.
vill dock särskilt lyfta fram följande:
Det skall även framgent finnas ett turistråd med en samordnande roll på det nationella planet.
Målen för turistrådet måste göras tydligare.
Turistnäringen skall i så stor utsträckning som möjligt behandlas på samma sätt som andra näringar.
. Ett mer omfattande och mer långsiktigt ekonomiskt enga— gemang från näringens sida krävs i turistrådets verk— samhet.
. Samordningen mellan Sveriges turistråd, Sveriges ex— portråd, Svenska institutet och utrikesförvaltningen måste förbättras.
EGs påverkan måste beaktas.
' vill komplettera dessa förutsättningar med följande:
Målen för Sveriges turistråd preciseras inom ramen för den statliga turist- och rekreationspolitiken.
Ansvarsfördelningen mellan turistrådet och andra in- tressenter inom turistområdet måste göras klarare.
Förslagen skall syfta till en ökad samverkan inom tu- ristnäringen, dels regionalt, dels inom näringen.
10. Hänsyn måste tas till de förändringar som skett inom olika politikområden sedan de grundläggande besluten inom turistpolitiken fattades.
9.2 Mål för den statliga turist— och rekreations- politiken 9.2.1 Generellt
Målen för turist— och rekreationspolitiken lades fast i proposition 1983/84:145. Målen skulle vara att dels genom marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen åstadkomma förbättringar i svensk bytesbalans, regionalpo— litiska och sysselsättningsmässiga effekter m n, dels ge— nom generella åtgärder förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden.
Målet för turistrådet formulerades i stiftelseJrkunden så att dess uppgift skulle vara att "som centralt organ pla- nera, samordna och genomföra åtgärder för att främja tu— rism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksda- gen fastställda målen".
I vårt uppdrag sägs att en utgångspunkt för bedömningarna av målen för turistrådet bör vara att de skall formuleras operationellt inom ramen för den övergripande samhällspo— litik som riksdag och regering lagt fast.
En utgångspunkt för att kunna formulera operationella mål för Sveriges turistråd är att turistrådets mål preciseras inom ramen för målen för den statliga turist— och rekrea- tionspolitiken.
Med utgångSpunkt i att den övergripande samhällspolitiken skall ligga fast vill vi dock allmänt belysa hur den över— gripande målformuleringen kan utformas. I avsnitt 9.4 återkommer vi till de mål som bör gälla för Sveriges tu— ristråd.
Målen för turist— och rekreationspolitiken, som de formu- lerats i besluten 1975 och 1984, består av två moment. "Att utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåt— gärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt stödja regional utveckling" var från början en upp- gift för Sveriges turistråd. Uppgiften avser enbart turis— men. Det andra momentet "att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och re— kreation" var en uppgift för rekreationsberedningen och avsåg politikområdet i dess helhet (turism och rekrea— tion).
Den koppling som finns mellan turism och rekreation går tillbaks till den definition som lades fast av Turistkom— mittén (1973).'Då avsågs med "turism" det resande som in— nebar minst en övernattning utanför hemorten och gjordes i rekreationSSyfte. Dvs arbetsresor ingick inte. Utredningen gjorde däremot den begränsningen att med rekreation avsågs enbart "fjärrekreation" och utomhusaktiviteter.
Enligt internationella statistiska rekommendationer antag— na av FN är en turist en person som frivilligt är borta från bostaden minst 24 timmar. Syftet med vistelsen är egalt. Både privatresande och resor i arbetet räknas in i begreppet. Turistrådet kompletterar "24-timmarsre— geln" med att turistresa även kan göras över dagen om den inne— bär en förflyttning som är längre än tio mil.
Turistkommitténs definition - att rekreation endast sker utomhus och "fjärran" — överensstämmer inte med vad man i
dag vet om svenskars resande och nyttjande av sin fritid. Så är t ex det allra vanligaste motivet till fritidsresa i Sverige att träffa släkt och vänner.
Vidare utgör arbetsresor numera ett mycket viktigt inslag i det svenska reselivet. Samtidigt blir det allt vanligare med arbetsresor som är en kombination av konferens— eller belöningsresor med inslag av rekreation.
Begreppet rekreation har en inriktning mot fritid, vila, avkoppling osv, varför en konstgjord uppdelning mellan "fjärrekreation" reSpektive "närrekreation" måste till för att rekreationsbegreppet skall kunna fungera ihop med tu- ristbegreppet. Turism är neutralt så tillvida att motiven till resandet är underordnat medan själva förflyttningen eller bortovaron i tid är det centrala. Det finns därför anledning att skilja begreppen turism och rekreation i stället för att tvinga ihop dem i ett gemensamt politikom— råde.
Även det faktum att turismen alltmer betraktas som en nä— ring gör att skillnaderna mellan rekreations— och turist- politik blir större.
Vi menar därför att målen för det statliga engagemanget i turist— respektive rekreationspolitiken måste skiljas. Vi avstår dock från att närmare diskutera målen för rekrea— tionspolitiken. Vi kan emellertid notera att rekreations- politik i betydelse tillgång till naturen nu hanteras inom ramen för den fysiska planeringen. Rekreationspolitiken måste också primärt ses som en kommunal uppgift, vilket även tidigare utredningar, bl a TUREK, framhållit. Beho- vet av sådana generella insatser som görs inom ramen för fördelningspolitiken och den allmänna välfärdspolitiken är även det ett viktigt inslag i rekreationspolitiken.
På central statlig nivå finns inget samlat ansvar för re— kreationspolitiken. Eftersom politikområdet till sin ka— raktär är tvärgående innebär det att de olika delarna av rekreationspolitiken tas omhand i annan ordning. På depar- temental nivå har socialdepartement ett generellt ansvar för frågor med anknytning till välfärdspolitiken, civil— departementet har ansvar för folkrörelsefrågor, bostads— departement för idrottsfrågor och utbildningsdepartementet för kulturfrågor. Till behovet av departemental samordning återkonner vi i avsnitt 9.3.1.
9.2.2. Turistpolitiska mål
De turistpolitiska målen skall enligt våra direktiv falla inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riks- dag och regering lagt fast. Samtidigt formuleras i direk- tiven krav på att målen skall formuleras operationellt. Med detta som grund kombinerat med det samhällsekonomiska resonemang vi fört i avsnitt 8.4 menar vi att målet för den statliga turistpolitiken bör vara att främja och ut- veckla turismen till och i Sverige.
Denna formulering gör det onödigt att, som i dagens tu- ristpolitiska mål, hänvisa till valutabalans och syssel— sättning. Det finns i första hand ett nationellt intresse av att öka resandet till Sverige, varför resevalutaintäk— terna kan vara ett relevant mått på utfallet av de statli— ga insatserna. Det är inte heller givet att en ökad sys- selsättning inom turistnäringen är ett mål i sig. Ur sam— hället synvinkel skall snarare den verksamhet bedrivas som ger den största avkastningen. Enbart i den mån turistsek— torn är den mest lämpade sysselsättning bör den bedrivas. Det är inget självändamål att ha hög sysselsättning inom en specifik näringsgren.
Målen för regionalpolitiken och miljöpolitiken har sedan det senaste beslutet om mål för turistpolitiken tydligare definieras som tvärsektoriella.
Grundläggande för regionalpolitiken är att den i sina hu- vuddrag skall integreras med all annan statlig verksamhet medan statens industriverk skall ha en roll som samordnare av de statliga regionalpolitiska insatserna. Denna an- svarsfördelning görs ännu tydligare i samband med att in— dustriverket ombildas till ett näringspolitiskt verk.
Liksom inom regionalpolitiken har varje samhällssektor ålagts att ta miljöhänsyn i sin verksamhet. Flera länder har sådana mål inskrivna i sin turistpolitik. Det är rim- ligt att lägga denna restriktion på turistpolitiken. Frå- gan har fått ökad aktualitet i samband med ett svenskt närmande till EG.
Något uttalat, specifikt regionalpolitiskt mål eller mil— jömål inom turistpolitiken, krävs därmed enligt vår mening inte.
De sociala målen har särskilt uppmärksammats. I samband med riksdagens behandling av propositionen 1983/84:145 un- derströk kulturutskottet vikten av att "i princip alla medborgare bereds möjlighet att ta del av de värden som turismen i Sverige kan erbjuda och att de kan utnyttja sin fritid i sådana former som var och en önskar. Det är sär- skilt angeläget att samhället på olika sätt gör de svagast ställda grupperna och individerna delaktiga i de rekrea- tionsmöjligheter som turismen inom Sverige har. Samhällets insatser på rekreations— och turistområdet måste utformas så att de kan komma alla till godo och bidra till att min- ska existerande sociala och ekonomiska hinder för att ut— nyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige."
Sveriges turistråd formulerar det sociala målet så att de statliga insatserna skall förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.
De åtgärder turistrådet vidtagit omfattar områdena kun— skapsutveckling, produktutveckling, information, vägled— ning, distribution, resultatuppföljning och försöksverk— samhet.
I försöksverksamheten, som hanteras av delegationen, av— sätts medel bl a för att bättre samordna samhällsresur— ser, förbättra utbildning, öka tillgängligheten till utbu- det för skilda grupper samt att utveckla breda aktiviteter och arrangemang. Mottagare har främst varit intresseorga— nisationer, konnmner och regionala turistorganisationer, men även privata företag har fått stöd.
RRV framhåller beträffande de sociala målen att dessa mål syftar till att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation. Med breda folkgrupper avses oftast de svaga grupperna. Utgångspunkten är därmed när— mast fördelningspolitiskt. Åtgärder inom området är ofta av generell karaktär, och omfattar även åtgärder utanför ramen för turist- och rekreationspolitiken. Detta gäller t ex olika resurssvaga gruppers möjligheter till fritids— sysselsättning.
RRV konstaterar vidare att inom turist— och rekreationsom— rådet finns många aktörer vars verksamhet syftar till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation. De aktörer RRV närmast avser är kommuner, landsting och ideella organisationer såsom Svenska Turist— föreningen. Att ge breda folkgrupper möjlighet till re— kreation på fritiden anser RRV primärt vara en fråga för dessa organisationer. RRV föreslår mot den bakgrunden att
turistrådet inte skall ha som uppgift att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.
När riksdagens revisorer granskar hur turistrådets verk- samhet bidrar till de sociala målen för turism och rekrea- tion accepteras inte turistrådets insatser. I revisorernas betänkande konstateras att "turistrådets verksamhet inte varit särskilt inriktad på att bidra till de sociala målen för turism och rekreation. Rådet har främst inriktat verk- samheten på att främja Sverigeturism i största allmänhet."
Slutsatsen enligt riksdagens revisorer är att turistrådet inte arbetar särskilt för svaga grupper utan snarare tu— rism för alla. Som exempel på detta nämns bl a kampanjen "Sverige är fantastiskt/Upptäck Sverige".
Riksdagens revisorer anser att såväl resultatanalysen som budgetprocessen i sin helhet beträffande turistrådets ar— bete med de sociala frågorna bör utvecklas så, att det för riksdagen blir möjligt att ta ställning till frågor röran— de de sociala målen. "Exempel på frågor som behöver bely— sas är om det är bra eller dåligt med en ökad Sverigetu- rism, hindren för olika grupper av människor och de socia- la konsekvenserna av markutnyttjande för turism och re- kreation."
Vi delar RRVs uppfattning att de insatser som bör göras för att förbättra breda folkgruppers möjlgheter till tu— rism och rekreation oftast är åtgärder av generell karak- tär och som därmed faller utanför turistpolitiken.
RRV påpekar vidare att "breda folkgrupper" oftast definie— ras som "svaga folkgrupper". Så gör exempelvis riksdagens revisorer. Turistrådet tolkar de sociala målen som "turism åt alla". Alla tolkningarna ryms inom det uttalande som riksdagen gjorde 1984.
Det skall dock påpekas att riksdagens uttalande avser sam— hällets insatser i stort. Så har t ex inte turistrådet några egna möjligheter att "bidra till att minska existe— rande sociala och ekonomiska hinder".
Den 5 k hinderproblematiken återkommer i debatten om tu- rismen. Flera utredningar under 1970— och 80-talet pekar på de generella åtgärderna som viktiga för att kunna un— danröja hinder för turism. Det har rört sig om allt från sänkt arbetstid till semestersubventioner eller fonder för markförvärv. Kraven har i hög grad riktats mot Sveriges turistråd som inte haft möjlighet att vidta åtgärder av den typen.
Vi menar däremot att turistrådet kan ta fram kunskap som belyser hinderproblematiken. Statsmakterna skulle t ex i syfte att få frågan belyst kunna lägga uppdrag på turist— rådet att kontinuerligt följa och redovisa resandet i Sve— rige, vilka grupper som inte reser och varför. På så sätt skulle regering och riksdag kunna få ett "early—warning— system" att reagera på. Möjligheten till åtgärder för att hantera ekonomiska och institutionella hinder ligger också inom statsmakternas ram.
I det övergripande mål vi föreslår — "att främja och ut— veckla turismen till och i Sverige" - inryms åtgärder som syftar till att.de sociala målen uppfylls, både i bemär— kelsen turism åt alla och insatser för särskilt utsatta grupper. Därför behövs inte något särskilt socialt mål an- ges i målen för turistpolitiken. Bl a de sociala målen bör kunna bevakas inom ramen för ett utvecklat departemen— talt samarbete (avsnitt 9.3.1).
9.3. Samhällsorganisationen
De samhälleliga insatserna måste utformas på sådant sätt att de kompletterar varandra. Detta gäller dels ansvars- fördelningen mellan stat, landsting och kommun samt ideel- la organisationer i den del de får statligt stöd för att utföra en bestämd uppgift, dels mellan olika statliga or— gan. Grunden för den redovisade ansvarsfördelningen inom turistpolitiken är sammanfattningsvis denna
a) Regeringskansliet svarar för samordning av insatser som har stor vikt för turismen (avsnitt 9.3.1).
b) De generella målen skall fullgöras inom ramen för de myndigheter som har det generella ansvaret - industriver— ket/NUTEK, naturvårdsverket, länsstyrelserna, de regiona- la utvecklingsfonderna, högskolorna (avsnitt 9.3.2).
c) Ansvaret för att främja resandet till Sverige åvilar Sveriges turistråd. (Turistrådet behandlas utförligt i avsnitten 9.4-9.6 och 9.8).
d) Samarbetet inom exportfrämjandet kräver delvis nya sam— arbetsformer mellan Sveriges turistråd, Svenska institutet och Sveriges exportråd (avsnitt 9.7).
e) Kommuner och landsting, i första hand genom sina regio- nala turistråd, svarar för att främja och utveckla turis- men i Sverige. En samverkan i större regioner underlättar detta arbete (avsnitt 9.3.4-9.3.5).
f) För att främja och utveckla turismen i Sverige spelar de ideella organisationerna en viktig roll (avsnitt 9.3.3).
Inom rekreationspolitiken har kommuner och landsting ett primäransvar tillsammans med ideella organisationer. På central myndighetsnivå har naturvårdsverket ett ansvar in- om ramen för den fysiska planeringen (avsnitt 9.3.2). Be— hovet av departemental samordning ökar (avsnitt 9.3.1).
9.3.1. Departemental nivå
En viss samordning av olika insatser inom både turist— och rekreationspolitken sker i dag inom ramen för turistrådets delegation. Som tidigare påpekats bidrar förekomsten av delegationen till att splittra turistrådets verksamhet, bl a beroende på de skilda beslutsstrukturerna. Samord— ningen bör därför i högre grad ske på departemental nivå.
Ett flertal departement svarar för insatser som syftar till att genomföra den statliga turistpolitiken. I direk- tiven påtalas den bristande samordningen mellan Sveriges turistråd, som sorterar under industridepartementet, och exportrådet och Svenska institutet, som hör hemma under utrikesdepartementet. En samordning med miljödepartementet blir viktig i den mån miljöfrågor tydligare markeras i tu— ristpolitiken samt med utbildningsdepartementet i frågor som rör utbildning och forskning inom turistområdet.
En motsvarande samordning kan komma att krävas inom re— kreationspolitikens område. De departement som berörs är delvis andra än för turistpolitiken. Närmast berörda är socialdepartementet, civildepartementet (folkrörelsefrågor och kommunala frågor), industridepartementet (turistfrå— gor), bostadsdepartementet (idrottfrågor) och utbildnings—
Vi avstår från att mer i detalj behandla frågan om hur re- geringen och dess kansli bör organisera sig i dessa sam— ordningsfrågor.
9.3.2. Statlig myndighetsnivå
En utgångspunkt är att turistnäringen så långt möjligt skall behandlas på samma sätt som andra näringar. Det in— nebär att bl a myndigheter som industriverket/NUTEK, na- turvårdsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, konsumentverket och statens pris- och konkurrensverk liksom högskolor, länsstyrelser och utvecklingsfonder, handhar frågor som rör turismen ur sina respektive perspektiv. Det är i dessa fall viktigt att visa på dels olika myndigheters uppgif- ter, dels samarbetsformer och ansvarsfördelning.
Statens industriverk har i dag det centrala ansvaret på myndighetsnivå för näringspolitiken och regionalpolitiken. Från den 1 juli i år konner SINDs uppgifter att ingå i den nya näringspolitiska myndighetens (NUTEKs) uppgifter. Inom följande områden har den nya myndigheten uppgifter som rör turismen.
a) Regionalpolitiska beslut. Beslut om regionalpolitiskt motiverade insatser fattas på myndighetsnivå av SIND eller länsstyrelserna. Som ett led i sin beredning remitterar SIND ärenden för yttrande till sakkunniga myndigheter el— ler organisationer inom olika sektorer. I dag skall både SIND och länsstyrelserna remittera ärenden om investering- ar inom turistnäringen till turistrådet. Detta gör SIND. Länsstyrelserna remitterar dock sällan några ärenden. Det— ta är olyckligt då även länsstyrelseärenden kan ha stor betydelse för den turistiska infrastrukturen.
Den framtida samarbetsformen bör vara att NUTEK, vid sina beslut, liksom länsstyrelserna, remitterar ärenden till turistrådet som då har i uppgift att lämna sina synpunkter mot bakgrund av sin uppgift att främja och utveckla turis— men.
b) Utredningsinsatser. SIND har i dag rollen som utred- ningsorgan åt regeringen, bl a på turismens område. Aven NUTEK kommer att ha utredningsresurser. Det är därför en fråga för regeringen att avgöra vilken utredningsorganisa- tion den vill anlita - den näringspolitiska myndigheten, turistrådet eller en stabsmyndighet.
c) Forsknings— och utvecklingsfrågor. NUTEK får till upp— gift att göra vissa generella studier liksom näringslivs— projekt, som kan beröra turismen. Någon FoU— verksamhet som direkt rör turismens område finns i dag inte på SIND. Detta gör att det i dagsläget finns ett behov av att Sve— riges turistråd samordnar och initierar utvecklingspro— jekt, som sedan drivs av andra.
d) Stödet till småföretagare är en uppgift för NUTEK. I dessa frågor samverkar man med utvecklingsfonderna. Vissa utvecklingsfonder har särskilt utvecklade program som rik- tar sig till småföretagare inom turistbranschen. NUTEK kommer att få regeringens uppdrag att utarbeta ett utbild— ningsprogram för fort— och vidareutbildningsinsatser rik— tade till små och medelstora företag inom turistsektorn samt att stödja utvecklingsfonderna i genomförandet av så— dana utbildningar.
Naturvårdsverket har ett primärt ansvar för det rörliga friluftslivet enligt naturresurslagen (NRL). Turismens intressen finns dock inte uttryckt som ett nationellt mål. Det kan dock noteras att de i NRL angivna områdena av intresse för det rörliga friluftslivet i allmänhet även har stor turistisk betydelse. Länsstyrelserna har en koor— dinerande roll enligt plan— och bygglagen samt NRL genom att den skall samordna de statliga sektorsintressena i plansammanhang.
Beträffande naturvårdsverket framtida uppgifter sägs i en särskild utredning (SOU 1991:32 Naturvårdsverkets uppgif— ter och organisation): "Vi anser att verkets arbete med friluftslivsfrågor bör prioriteras till att beakta och främja friluftslivets intressen i samband med verkets ar- betsuppgifter enligt lagstiftningen på miljöområdet, i första hand då naturvårdslagstiftningen. Friluftslivsas— pekterna bör bl a väga tungt i samband med bildandet och skötseln av nationalparker och naturreservat liksom när det gäller information och andra åtgärder för att öka tillgängligheten för allmänheten till sådana områden. Ver- ket bör vidare även fortsättningsvis ha ett särskilt an- svar för urvalet och avgränsningen av områden som är av riksintresse för friluftslivet. När det gäller friluftsli- vet i övrigt bör ansvaret för ett mera allmänt främjande, kampanjverksamhet, närrekreationsfrågor m m i princip falla på andra huvudmän som ideella organisationer, stif- telser och på kommunerna."
Vi instämmer i detta resonemang och menar att naturvårds— verket därmed får ett mer uttalat ansvar som instans på central nivå för rekreationsfrågorna.
Högskolorna. Förutom den utbildning som ges vid de tre tu— risthögskolorna bedrivs viss forskning. Till turisthögsko- lorna finns särskilda institut knutna. Även inom ramen för forskningen vid andra universitet och högskolor bedrivs forskning med anknytning till turismen. Så har exempelvis en professur i nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation innrättats vid universitetet i Umeå. Avväg- ningar mellan olika samhällsområdens forskningsinsatser görs i forskningspolitiska propositioner.
Turistrådet bör kunna fungera som en förmedlare av forsk- ningsidéer och formulera forskningsbehov med utgångspunkt i sin speciella funktion. Ett särskilt råd för utveck-
lingsfrågor med uppgifter både inom områdena kompetens- försörjning och forskning bör kunna finnas vid turistrå— det. Utvecklingsinsatser som görs på eller i anknytning till högskolor kan därigenom stämmas av med de utveck— lingsprojekt som turistrådet självt genomför eller låter genomföra i annans regi. Som kravställare på forskningen kan turistrådet spela en viktig roll genom den specifika kunskap man besitter.
Länsstyrelserna har ett regionalt ansvar för flera sek— torsfrågor av stor betydelse för turismen, främst planfrå- gor och regionalpolitiskt stöd. Länsstyrelserna bevakar även andra intressen som har betydelse ur turistisk syn— vinkel, exempelvis kulturmiljöfrågor, bevarande av lands— skapsbild, byggnadsminnesmärken m m. I några län bidrar länsstyrelsen till det regionala turistrådets finansie— ring.
Länsstyrelserna utgör därmed en viktig part för de regio- nala turistråden. På regional nivå kan därför skapas en fungerande arbetsfördelning mellan "myndighetsuppgifter" och främjandeuppgifter.
9.3.3. Ideella organisationer
Bidrag till ideella organisationer kan antingen syfta till att stödja en organisation i dess helhet eller till någon del, exempel på detta är det stöd som i dag utgår till Svenska Turistföreningen och som bl a avser gästhamnar.
Det är väsentligt att engagera de organisationer som byg— ger på ett frivilligt och ideellt engagemang inom såväl turismen som rekreationen. Inom turistområdet spelar sedan ett sekel Svenska Turistföreningen en viktig roll. En vik- tig roll spelar även andra organisationer såsom Svenska
förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar och Skidsä— kerhetsrådet. Dessa organisationer åtnjuter i dag ett statligt stöd inom ramen för anslaget till turismen. I andra fall samverkar turistrådet med organisationer inom ramen för olika projekt. Av störst omfattning är det 5 k LOprojektet. Samarbete förekommer även med bl a Cykelfräm- jandet och Sportfiskarna.
Till turistrådet finns knutet två referensgrupper, en för intresseorganisationer av folkrörelsekaraktär samt en för ideella organisationer.
Det är naturligt och självklart att folkrörelserna och de ideella organisationerna spelar en väsentlig roll inom tu— rism— och rekreationssektorn. Den verksamhet som organisa— tionerna bedriver avser huvudsakligen verksamhet som syf— tar till turism i Sverige, antingen genom att stimulera medlemmarna till en aktiv fritid, exempelvis LO, handi— kapporganisationerna och PRO, eller att generellt bereda möjligheter till en rikare fritid. Det gäller exempelvis organisationer som STF, Sportfiskarna, Friluftsfrämjandet och Riksförbundet för hembygdsvård.
De organisationer som vill stimulera sina medlemmar till en aktivare fritid måste ha friheten att själva välja på vilket sätt den vill verka liksom att prioritera insatser inom turism och rekreation mot andra insatser.
De organisationer som generellt vill bereda möjligheter till en rikare fritid har i flera fall ett bredare per- spektiv på sin verksamhet än enbart turism. Det är även i dessa fall viktigt att organisationen själv väljer sitt arbetssätt. I den mån staten finner att organisationen svarar för en från samhällets synpunkt viktig uppgift kan organisationen stödjas genom bidrag.
De ideella organisationernas roll bör enligt vår mening stärkas. Eftersom organisationerna bedriver många typer av verksamhet bör bidrag avse vissa insatser som bedöms som särskilt viktiga ur samhällets synvinkel för att utveckla turismen liksom för att stimulera till förbättrade möjlig— heter för breda folkgrupper till turism och rekreation.
9.3.4. Kommuner och landsting
Kommunerna svarar för en stor del av de samlade offentliga utgifterna för turism och rekreation. Av de drygt 800 milj kr som kommunerna satsar på turism och rekreation går un— gefär hälften till turismen medan resterande insatser av— ser huvudsakligen anläggningar och arrangemang.
Landstingens satsning på turism och rekreation uppgår to— talt till knappt 100 milj kr. Av detta avser ungefär hälf— ten bidrag till regionala turistråd.
På central nivå är Svenska kommunförbundet och Landstings— förbundet stiftelsebildare i Sveriges turistråd, dock utan att skjuta till några medel. I sin egenskap av medstiftare har de båda förbunden inte varit särskilt aktiva under se— nare år. Sveriges turistråds kontakter med den regionala och lokala nivån sker huvudsakligen via de regionala tu- ristråden.
Inom turismens område verkar kommunerna i lokal turistin— formation. I stort sett alla kommuner har en egen turist- byrå. Genom att skapa en god infrastruktur och miljö vill man locka besökare till kommunen. Såväl kulturinstitutio— ner som fritidsanläggning drivs ofta i kommunal regi och har värde ur turistsynpunkt. Kommuner driver eller finan- sierar även campingplatser, hotell och vandrarhem.
De nämnda uppgifterna är huvudsakligen av lokal karaktär. Av mer generellt intresse är dock att information om det utbud och de möjligheter som finns i en kommun sprids så effektivt som möjligt. Det kan också finnas ett behov av en samordning av turistinsatser mellan kommunerna. Som forum för samordning och informationsutbyte fungerar i de flesta fall de regionala turistråden.
I stort sett alla landsting, och i de flesta län även kom— munerna, är involverade i de regionala turistråden. Tu- ristråd finns i varje län, i vissa fall samarbetar man dock i mer eller mindre fasta former landskapsvis. Däremot växlar arbetssättet kraftigt liksom ambitionsnivån.
De regionala turistråden drivs vanligen i stiftelse— eller aktiebolagsform. En utveckling pågår mot "friare" organi— sationsformer — från nämnd/förvaltning eller ideell före— ning till stiftelse, från stiftelse till bolag. Landsting— ens anslag har det senaste året varit i stort oförändrat, men ökade krav på medfinansiering från näringen ställs — helst i fastare former.
9.3.5. Regionalt samarbete
De regionala turistråden svarar i dag i första hand för marknadsföring av regionen.
Värdet av att bilda turistregioner som verkar över ett större område än ett län eller ett landskap har påtalats från ett flertal håll. Dessa regioner skulle som sin hu— vudsakliga uppgift ha att samordna regionens marknadsfö— ring i Sverige och på andra närmarknader. För kommuner och landsting innebär regionerna att man på ett rationellare sätt kan marknadsföra sig. För Sveriges turistråd innebär det att man skulle få ett fåtal och starka samarbetspart-
ners i sitt arbete med att utveckla Sverige som turist— land. För Sveriges turistråd innebär det vidare att man får regionala samarbetspartners för marknadsföringen av Sverige utomlands. För turistrådets utlandskontor innebär det att man kan arbeta direkt med de regioner man finner mest intressanta.
En gemensam organisation har bildats av de regionala tu— ristråden i de fyra nordligaste länen. Vi har erfarit att även i Västsverige och Sydöstra Sverige pågår diskussioner kring bildandet av motsvarande regionala organisation. Vi har vidare erfarit att de organisatoriska lösningar som väljs med all sannolikhet kommer att växla mellan olika landsändar. Detta måste ses som en styrka eftersom förut— sättningarna för turistisk verksamhet i hög grad växlar.
Bildandet av turistregioner har drag gemensamt med den process som pågår i Norge och som syftar till att bilda sex regioner. Någon närmare styrning av deras organisation sker inte. Dock har de båda regioner som hittills bildats haft formen av aktiebolag, där regionens näringsliv åtmin— stone är hälftenägare. Samverkan med den centrala nivån (NORTRA) sker genom avtal om arbets- och ansvarsfördel- ning.
Ett delvis annat angreppssätt praktiseras i Danmark. Den danska organisationen är betydligt mer flexibel och bygger dels på bildande av turistexportgrupper, dels på etable— ring av nätverk. Turistexportgrupperna har till uppgift att tillvarata och koordinera ett större geografiskt områ— des marknadsföingsintresse. Verksamheten grundfinansieras av kommuner och län. Grupperna har sinsemellan inte någon strikt geografisk indelning, utan karaktäriseras av att verksamheten utgår från en viss ort. Dessa grupper är Dan— marks Turistråds viktigaste samarbetspartners vid genom— förandet av marknadsföringskampanjer på utlandet.
Vid sidan av turistexportgrupper ger danska staten bidrag till bildandet av nätverk. Detta samarbete är avsett att fungera på kommersiell, långsiktig basis. Nätverken kan vara horisontella — bildande av "hotellkedjor" — eller vertikala — utveckla en ort som turistdestination. De kan också syfta till att skapa nya kombinationer - t ex transportör—hotell. Nätverken syftar primärt till att stärka strukturen inom turistbranschen.
Vi menar att det är väsentligt att den regionala organisa— tionen för marknadsföring av Sverige på hemmamarknaden samt på närmarknaderna stärks. Denna marknadsföring är dock primärt en regional uppgift, som i dag i huvudsak åvilar de regionala turistråden. Samarbete över större geografiska områden än län sker då de regionala intressen— terna finner detta motiverat. De regionala behoven skall också styra i vilka former samarbete sker. Eftersom det är viktigt även för den centrala nivån att den regionala strukturen stärks bör bildandet av regionala nätverk eller fastare former av regionalt samarbete över länsgränserna inledningsvis stödjas.
Inom ramen för ett anslag till turismen bör staten reser— vera medel för att stärka den regionala samverkan. Bidra- gen skall syfta till att stärka den turistiska produktut- vecklingen och främja den regionala marknadsföringen i Sverige och på andra närmarknader.
En samverkan mellan turistrådet och regionala turistorga— nisationer, bl a om marknadsföring, samordning och pro— duktutveckling, är viktig. Ett mer uttalat samarbete bör ske i de fall där turistrådet finner det angeläget.
9.4 Mål för Sveriges turistråd
I 1975 års proposition sades bl a att rekreationspoliti- ken måste bedrivas från såväl sociala som ekonomiska ut- gångspunkter. Rekreationsberedningen inrättades för att bl a samordna rekreationspolitiken. Sveriges turistråd fick bl a i uppgift att stimulera och rationalisera för— säljningen av semester— och rekreationsresor. För att åstadkomma en bättre samordning, dels mellan kommunerna, dels mellan staten och kommunerna skulle turistrådet ut— veckla och tillhandahålla kunskap om produktutveckling, marknadsplanering m m. Medan rekreationsberedningen såg rekreationen ur ett fritidspolitiskt perspektiv såg tu— ristrådet turism och rekreation ur ett näringspolitiskt perspektiv.
Dessa båda perspektiv sammanfördes 1984 när rekreationsbe— redningen fördes samman med Sveriges turistråd.
När de nya stadgarna för turistrådet fastställdes 1984 gavs det i uppgift att som centralt organ planera, samord- na och genomföra åtgärder för att främja turism och re— kreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen fast- ställda målen. Det skall särskilt åligga turistrådet
— att utveckla turismen och att genom marknadsföringsåt— gärder förbättra svensk bytesbalans, sysselsättning och stödja regional utveckling samt
— att medverka-till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.
Detta mandat innebär att turistrådet är verksamt över hela det turist— och rekreationspolitiska arbetsfältet. Det skall observeras att den första strecksatsen (turistrådets ursprungliga uppgift) enbart avser området turism medan
den andra strecksatsen (från början rekreationsberedning— ens uppgift) avser såväl turism som rekreation.
Både RRV och riksdagens revisorer har pekat på de svårig— heter detta splittrade uppdrag innebär.
Utgångspunkten för RRVs förslag är att Sveriges turistråd skall bedriva verksamhet som ingen annan bedriver eller i vilken rådet kan utnyttja sina komparativa fördelar. Rå- dets huvuduppgift bör vara att, med producenternas intres— sen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspek— tiv, såsom sektorsorgan främja en ökning av turismen i Sverige. Turistrådet bör verka för samordning vad gäller såväl produktutveckling och marknadsföring som uppbyggnad, utveckling och spridning av kunskap. Som sektorsorgan bör rådet dessutom i ett producentperspektiv bevaka och främja turistiska intressen i samhällsplaneringen i stort. Genom att verka för ökad turism i Sverige främjas en strävan att förbättra svensk bytesbalans varför denna deluppgift kan utgå. Vidare anser RRV att rådets uppgift att förbättra sysselsättningen, stödja regional utveckling och verka för att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation skapar problem i rådets verksamhet och primärt bör vara frågor för andra organisationer.
Riksdagens revisorer menar att turistrådets verksamhet är dåligt definierad i stadgarna. De allmänna målen för tu— rism och rekreation blandas samman med turistrådets sär— skilda uppgifter. Samtidigt framstår det, enligt riksda— gens revisorer, som att turistrådet skall stå för alla samhälleliga insatser beträffande turism och rekreation.
Turistrådet har åtskilliga gånger pekat på de svårigheter som den splittrade målbilden medför för verksamheten. Själv har turistrådet omformat målen till ett främjande- mål. Det skall observeras att turistrådet i strukturpla-
ner, verksamhetsplaner m m inte gjort någon samlad utvär— dering av den bedrivna verksamheten mot de av riksdagen fastställda målen. Planering sker mot de mål rådet självt formulerat.
I regleringsbrevet budgetåret 1990/91 anges följande som en form av mål för turistrådet: "Sveriges turistråd skall ägna särskild uppmärksamhet åt samordning av olika insat— ser för turism och rekreation. Turistrådet skall därvid också i kontakt med näringslivet och andra berörda myndig- heter, organisationer m fl söka samordna insatserna för utveckling av turism i och till Sverige samt främja sam- ordning och utveckling regionalt och lokalt. Turistrådet har också i enlighet med riksdagens beslut 1987/88 ett ansvar för att de sociala målen för turist- och rekrea— tionspolitiken fullföljs."
RRV menar att turistrådet skall bevaka turismens intressen ur ett producentperspektiv. Mot detta ställer riksdagens revisorer ett konsumentperspektiv. Vi menar att det är ofruktbart att föra ett resonemang kring turistrådets upp— gifter i dessa termer. En grundläggande skillnad mellan RRVs och riksdagens revisorers resonemang är bredden i tu- ristrådets uppdrag, där riksdagens revisorer vill ge tu— ristrådet en viktig roll även inom rekreationspolitiken.
Vi menar däremot att det finns stora fördelar med att i stället begränsa turistrådet uppgifter.
De övergripande samhällsmålen diskuterades i kapitel 9.2, där det konstaterades att målet för turistpolitiken bör vara att främja och utveckla turismen till och i Sverige. I kapitel 9.3 har vi visat på att viktiga uppgifter för att uppfylla detta mål primärt faller på andra organ än Sveriges turistråd. Så faller exempelvis uppgiften att främja turismen inom Sverige i första hand på den lokala
och regionala nivån, dvs i den mån främjandet är en upp— gift för den offentliga sektorn är det en fråga för kommu— ner, landsting och regionala turistråd.
Vi föreslår att turistrådets mål skall formuleras som ett främjandemål:
Sveriges turistråd skall verka för ett ökat resande till Sverige.
Turistrådets verksamhet begränsas till turistområdet. Må- let är att öka resandet 5111 Sverige, vilket innebär att uppgiften att främja turismen ippm landet bortfaller. Dock skall turistrådet stimulera framtagande av turistprodukter i landet, vilket kommer såväl svenskar som utländska besö- kare till godo. Verksamheten breddas också såtillvida att ansvaret avser såväl fritidsresor som resor i samband med arbetet, t ex konferenser och incentive—resor.
Genom formulering "verka för" betonas att turistrådet har som huvudsaklig uppgift att se till att andra åstadkommer insatser för att främja ett ökat resande till Sverige. Rollen som idé- och kunskapsförmedlare betonas därmed.
Av samma skäl som vi i kapitel 9.2 konstaterade att såväl målen som avser sysselsättning och regionalpolitik som det sociala målet bör utgå ur målbeskrivningen för den svenska turistpolitiken, bör de även utgå ur den direkta målbe- skrivningen för Sveriges turistråd. För statliga myndighe— ter finns i verksförordningen (1987:1100) angivet att myn— digheten i sin verksamhet skall beakta de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitik och miljö- politik. Åtminstone de båda senare aspekterna har stor be— tydelse för turismen. Det bör därför skrivas in i det sty— rande dokumentet för turistrådet att det — liksom statliga myndigheter — skall ta dessa hänsyn i sin verksamhet.
Enligt våra direktiv skall operationella verksamhetsmål för turistrådet formuleras. Vi har dock valt att göra det i form av exempel för att visa i vilka termer ett mål kan anges. Den konkreta inriktningen liksom vilken ambitions- nivå som bör eftersträvas och hur långsiktigt organisatio— nen bör arbeta är sådan frågor som får utformas i samband med budgetbehandlingen. Inriktningen bör gälla över en längre period. I processen att formulera konkreta mål är det viktigt att det förkommer en utvecklad dialog mellan regeringen/ansvarigt departement och turistrådet.
Sveriges turistråds mål "Ökat resande till Sverige" kan operationaliseras genom att ange vilken ökning som är önskvärd. Ett övergripande operationellt mål kan exempel— vis formuleras:
Exempel 1: ”Sveriges turistråd skall under den kommande treårsperioden verka för ett ökat resande till Sve- rige. Målet är att resandet under perioden skall ökas med 25% mätt i resevalutainkomster (alt. antal gästnätter i kommersiellt boende)".
Exempel 2: "Sveriges turistråd skall under den kommande treårsperioden i första hand verka för att långsik— tigt etablera Sverige som resmål. Målet skall vara att de svenska turistinkomsterna under en tioårspe- riod skall fördubblas."
Även så här generellt formulerade mål ger tydliga riktlin— jer för turistrådets verksamhet. Exempel 1 innebär t ex att åtgärderna skall ha ett snabbt genomslag. Används gästnätter i kommersiellt boende som mått innebär det att insatserna skall inriktas på de grupper/länder som har stor andel boende i dessa boendeformer. Används måttet re- sevalutainkomster finns ett val mellan "många som spende-
rar lite" eller "få som spenderar mycket". Alternativ 2 betonar långsiktigheten i turistrådets arbete och innebär att eventuellt andra, men kanske inte lika snabbt verkande åtgärder bör vidtas.
De övergripande målet som bör fastställas av riksdagen bör sedan brytas ner av regeringen och ges till turistrådet i form av resultatkrav i regleringsbrevet inför en treårspe— riod. Här lämnas fyra exempel på operationella mål på den nivå som kan vara rimlig för regeringens styrning av tu— ristrådet:
Exempel 1: "Mot bakgrund av den kraftiga minskningen av resandet till Sverige från de nordiska grannländer- na, i synnerhet Norge, skall Sveriges turistråd under treårsperioden prioritera insatser som syftar till att återställa resandet till 1989 års nivå."
Exempel 2: "Ett viktigt skäl för att stimulera resandet till Sverige är att det skapar en bättre kännedom om vårt land, vilket erfarenhetsmässigt leder till ökad efterfrågan på svenska produkter. Sveriges turistråd skall därför under den kommande treårsperioden sär- skilt prioritera insatser på de länder med vilka Sverige har ett stort handelsutbyte eller där han- delsutbytet är kraftig ökande. Sveriges turistråd skall planera sina insatser tillsammans med Sveriges Exportråd."
Exempel 3: "Turistresor över nationsgränser har under mer än ett decennium visat en stadig ökningen. Detta gäl- gäller även resor till Sverige. År 1990 innebar dock ett trendbrott. Då förhållanden i omvärlden kraftigt påverkar turismens omfattning och utvecklingen bör målet för Sveriges turistråd vara att under treårs- perioden verka för att utvecklingen av resandet till
Sverige skall vara mer positivt än utvecklingen till jämförbara länder, i första hand Danmark och Norge."
Exempel 4: "Det är av stor regionalpolitisk betydelse att stärka näringsstrukturen i xxx-län. Sveriges turist— råd skall därför i sina insatser särskilt prioritera insatser som syftar till att stärka den utländska tu— rismen till regionen. Sveriges turistråd skall i sitt arbete nära samarbeta med berörda regionala turistor- ganisationer samt näringen i regionen."
Utifrån mål på ungefär den här angivna generaliseringsni— vån har sedan turistrådet att utforma sin egen planering och omsätta målen i praktiska åtgärder. Efter treårsperio— den skall turistrådet till regeringen redovisa vad som gjorts för att åstadkomma åsyftad effekt samt vilket re— sultat man nått. Därpå följer en ny budgetdialog om den kommande inriktningen. Turistrådets egna utvärderingar av gjorda insatser, externa bedömningar samt turistrådets förslag till ny inriktning utgör sedan en grund för rege— ringens bedömning.
9.5. Turistrådets inriktning och uppgifter 9.5.1 Inriktning
Vi har i avsnitt 9.3 visat på samhällsorganisationen i stort och det ansvar som statliga organ, kommuner och landsting samt ideella organisation har inom turistområ— det.
Det saknas i dag en branschorganisation som representerar turistbranschen i dess helhet. Däremot är olika delbran— scher väl organiserade. Det bör fullt ut ankomma på dessa branschorganisationer att svara för opinionsbildningen in-
om turistområdet. Denna uppgift måste skiljas från uppgif— ten att genom utredningar ge ett objektivt underlag för beslutsfattare, vilket kan vara en uppgift för Sveriges turistråd och ingå som ett led i ett allmänt bexakningsan— svar för turistområdet.
Inriktningen av Sveriges turistråds verksamhet kan — ut— ifrån målet att verka för ett ökat resande till Sverige - grovt karaktäriseras på följande sätt:
a) Sveriges turistråd bör i första hand svara för informa— tions— och marknadsföringsinsatser som syftar till att få utländska turister till Sverige.
b) En av förutsättningarna för att kunna sälja Sverige utomlands är att det sker en utvecklingen av turistproduk— ter. Turistrådets uppgift i detta sammanhang är att genom kunskap öka medvetenheten hos aktörerna inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer om behovet av samverkan för att skapa och utveckla turistprodukter av god kvalitet. Det konkreta arbetet sker lokalt eller re— gionalt, vilket dock inte utesluter en samverkan på riks- nivå.
c) Turistrådet bör verka för en ökad samordning på den re— gionala nivån i syfte att stärka de organisationer som svarar för information och marknadsföring av turism i Sve— rige.
d) Sveriges Turistråd bör förutom information och mark— nadsföring på utlandsmarknaden även ha ett ansvar för så— dana frågor som kräver kontakter med myndigheter och orga— nisationer som verkar på nationell nivå och där det finns uppenbara behov av lösningar som avser hela landet. I den- na roll kan Sveriges turistråd fungera som sektorsbevakare gentemot andra myndigheter.
9.5.2. Uppgifter
Sveriges turistråds nuvarande uppgift kan grovt sett delas upp i sektorsuppgifter, uppgifter av myndighetskaraktär, kunskapsuppgift, informationsuppgift, marknadsföringsupp— gift samt utlandsverksamhet. Här beskrivs dess uppgifter kortfattat. Även de synpunkter som RRV och riksdagens re— visorer lämnat redovisas.
Det måste vara det nya turistrådets uppgift att själv ut— forma sina arbetsuppgifter mer konkret. De kommentarer vi här gör får därför närmast ses som ett sätt att konkreti— sera vår uppfattning om de nya uppgifterna.
Sektorsuppgift: Uppgiften består i dag i att bevaka tu— ristsektorn samt i olika sammanhang främja turistintresse- na. I uppgiften ingår vidare att medverka i andras utveck— lingsarbete samt att stimulera näring, konnmner och andra aktörer att systematiskt samarbeta kring turistfrågor.
Enligt RRV bör turistrådets arbetssätt i grunden präglas av dessa sektorsuppgifter. Detta innebär enligt RRV att rådet inom turistområde skall planera och initiera andra aktörers insatser samt verka för samordning. I kraft av sin kunskap och ställning bör turistrådet generera idéer och initiera sådana aktiviteter som marknaden själv inte kan åstadkomma. I sektorsrollen bör enligt RRV vidare ingå att verka för uppbyggnad, utveckling och spridning av kun- skap samt att fungera som expertorgan inom sektorn.
Vi menar att turistrådets verksamhet ändrar karaktär genom att uppgiften primärt blir att verka för ett ökat resande till Sverige. Uppgiften förändras också däri att tyngd— punkten i marknadsföringen av turism i Sverige blir en uppgift för andra aktörer, främst regionala och lokala tu—
ristorgan. Förändringen innebär att turistrådets huvudsak- liga kontakter kommer att avse organ som verkar på natio— nell basis - regering och riksdag, centrala myndigheter, Kommun— och Landstingsförbund, branschorganisationer m m.
Sveriges turistråd har en roll som koordinator av insatser som sker regionalt. I rollen ligger bl a att medverka till kunskapsspridning mellan olika regioner och att utfö- ra marknadsanalyser som grund för gemensamt agerande.
I sektorsrollen ingår även att utvärdera den statliga tu— ristpolitiken. Turistrådet har även i uppgift att förse beslutsfattare med beslutsunderlag och konsekvensbeskriv- ningar.
Uppgifter av myndighetskaraktär: Dessa uppgifter ligger nära sektorsuppgifterna. Uppgifter av myndighetskaraktär är yttranden till industriverket, länsstyrelser eller länsarbetsnämnder i regionalpolitiska eller sysselsätt- ningspolitiska ärenden. Turistrådet avger även yttrande till regeringen, exempelvis i form av remissvar eller ytt- rande över organisationers anslagsframställningar.
Enligt RRV bör turistrådet framgent ha ett ansvar för att ur näringens perspektiv bevaka och främja turistiska in- tressen i samhällsplaneringen i stort, t ex när det gäl- ler utbildning, kommunikationer och naturvård. Turistrådet bör även ges inflytande över större investeringar inom tu- ristområdet.
Vi menar däremot att turistrådet bör, ur ett mer närings— politiskt perspektiv än i dag, i olika sammanhang tillva— rata det turistiska intresset. Detta innebär att rollen får en så annorlunda karaktär att det inte längre går att tala om uppgifter av myndighetskaraktär. Turistrådets upp— gift blir i stället att i egenskap av expertorgan tillhan-
dahålla beslutande myndigheter (SIND/NUTEK, länsstyrelser, naturvårdsverk m fl) ett underlag som ger ett bestämt per— spektiv på den fråga som skall behandlas. Det är sedan den beslutande myndighetens uppgift att väga olika synpunkter mot varandra. Samma år förhållningssättet gentemot rege— ringen när turistrådet avger remissvar eller annat under— lag för ställningstaganden.
Kunskapsuppgift: Uppgiften innebär i dag att turistrådet fungerar som beställare av forsknings- och utvecklingsin— satser inom turismens område. Uppgiften innebär vidare att turistrådet i egen regi kan utveckla system av typ Turist— och Resedatabasen och produktbanken. Turistrådet har även att sammanställa och förmedla kunskap om turism, särskilt resestatistik samt genomföra kunskapsbaserade utredningar och utveckla marknadsföringsmetoder.
Vi menar att turistrådets kunskapsroll är viktig. Kunska- pen kan ligga till grund för beslut av såväl turistrådet självt som andra, exempelvis regionala organisationer el- ler regeringen. I turistrådets kunskapsroll ingår att sti- mulera forskning och annat utvecklingsarbete i den mån det är av icke-kommersiell karaktär. Det kan dock vara mer än— damålsenligt för turistrådet att gå in i utvecklingspro— jekt av större omfattning när det uppenbarligen inte finns någon annan lämplig organisation som kan driva projektet. Denna typ av projekt bör samfinansieras med och utvecklas tillsammans med användarna. I dessa fall bör strävan vara att insatserna på sikt skall vara kommersiellt gångbara. Detta gäller exempelvis turistdatabasen och produktbanken.
Informationsuppgift: I informationsuppgiften ingår i dag att ta fram informationsmaterial om turismen i Sverige samt att samordna generell Sverigeinformation inom turis— mens område.
Som framgått av målbeskrivning och verksamhetsinriktning bör turistrådet få en kraftigt begränsad roll när det gäl- ler turistinformation riktad till svenskar. För denna in- formation måste andra aktörer svara, i första hand regio- nala och lokala organisationer. Vi menar att turistrådets uppgift är att informera om Sverige utomlands. Detta måste göras i nära samarbete med Svenska Institutet och Sveriges exportråd (se vidare 9.7.2).
Marknadsföringsuppgift: Turistrådet svarar i dag för pro— duktutveckling och marknadsföring i Sverige.
Enligt RRV är det en given uppgift för turistrådet att stödja och samordna marknadsföringsinsatser. Turistrådet bör enligt RRV i första hand satsa sin kunskap och sina personella resurser, men bör även kunna ge finansiellt stöd. Turistrådet bör vidare främja utveckling av och in- vesteringar i sådana turistprodukter som har turistiska marknadsförutsättningar.
Vi menar att turistrådet generellt sett skall koncentrera sina insatser till utlandsmarknaden, vilket innebär att marknadsföring inom landet i första hand bör vara en upp— gift för regionala och lokala intressenter samt för ideel- la organisationer typ STF. Inom produktutvecklingen inne— bär den nya rollen att turistrådet skall ha ett mycket nä— ra samarbete med såväl regionala och lokala organisationer som ideella organisationer. De frågor inom området som är av nationell karaktär kan genomföras av turistrådet i den mån företag eller organisationer betalar för uppgiften.
Utlandsverksamhet: Turistrådet svarar i dag för marknads— föring och marknadsbearbetning som riktar sig mot utlan- det. Verksamhet bedrivs både i Sverige (anordna workshops, journalistresor m m) och utomlands (marknadskontor och in— formationskontor).
Denna del av turistrådets verksamhet kommer — med den in- riktning vi föreslår — att utgöra en tyngre del framgent. Vi återkommer i avsnitt 9.7 till frågan om samverkan utom— lands med andra intressenter (Svenska institutet och Sve- riges exportråd). I avsnitt 9.8 redovisar vi vår syn på turistrådets prioriteringar inom utlandsverksamheten.
9.5.3. Turistrådets framtida struktur
Med utgångspunkt i de uppgifter som framgent faller på Sveriges turistråd kan följande verksamhetsbeskrivning göras:
a) Uppgifter som huvudsakligen är av icke—kommersiell art:
Uppgift: De uppgifter som hänförs till denna punkt är de sektorsuppgifter som redovisats ovan samt de uppgifter som benämts myndighetsuppgifter. Det förändrade synsättet på dessa frågor gör att det knappast är relevant att kalla dem myndighetsuppgifter. Tyngdpunkten kommer att ligga på att tillvarata turistsektorns intressen.
Verksamhetens omfattning: Knappt en femtedel av det fram- tida turistrådets uppgifterna bör vara av denna typ. Det betyder att de får en relativt sett något större andel än i dagens turistråd.
Extern styrning: Den externa styrningen sker huvudsakligen genom politiska beslut och genom den statliga budgetstyr— ningen.
Finansiering: Anslagsfinansiering.
b) Uppgifter av huvudsakligen kommersiell art:
Uppgift: Till denna typ av uppgifter hänförs produktut- veckling och marknadsföring, samt utlandsverksamheten.
Verksamhetens omfattning: Denna verksamhet bör omfatta drygt hälften av turistrådets samlade resurser. Det är en något mindre andel än i dag. Detta förklaras genom att det i huvudsak är den del av turistrådets marknadsföring som riktar sig mot svenskar som framgent skall kraftigt be— gränsas. Dessutom sker en omfördelning av resurser från marknadsföring och produktutveckling i Sverige till insat- ser utomlands.
Styrning: Uppgiften skall betraktas som turistrådets hu— vuduppgift och styrs därför huvudsakligen genom interna beslut utifrån de riktlinjer som ges av riksdag och rege— ring. Ett marknadsråd kan bidra till styrningen av verk- samheten.
Finansiering: Denna verksamhet skall huvudsakligen finan- sieras externt.
c) Verksamhet av både kommersiellt och icke—kommersiellt slag.
Uppgift: Till den grupp av uppgifter som både är av kom- mersiell och icke-kommersiell natur hör dels kunskapsupp- giften, dels informationsuppgiften.
Verksamhetens omfattning: Uppgiften bör svara för ungefär samma andel av turistrådets framtida verksamhet som den gör i dag, dvs runt en fjärdedel.
Styrning: Till viss del sker styrningen genom politiska beslut, men huvudsakligen utifrån behov i näringen och i
regionerna.
Finansiering: Uppgifter är delvis anslagsfinansierad, men även annan finansiering krävs, exempelvis genom försälj- ning av systemutvecklingsprodukter, av annonser i katalo— ger och av rapporter.
9.6. Turistrådets organisation
Sveriges turistråd är sedan dess bildande 1976 en stiftel— se med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsför— bundet som stiftelsebildare. Staten har dock ensam svarat för finansieringen. Motivet till att stiftelseformen val- des var att den skulle stärka samverkan mellan stat, landsting och kommuner. Denna samverkan är väl så väsent— lig i dag som när turistrådet bildades. Det har dock visat sig att den valda formen inte gett den avsedda samordning— en av de offentliga insatserna.
Den form för samordning som i dag förefaller mest naturlig är dels en renodling av vars och ens uppgifter, dels att de gemensamma intressena möts på den regionala nivån där landsting och kommuner aktivt stödjer en turistverksamhet. Staten tar det ekonomiska ansvaret för den centrala nivån medan landsting och kommuner tar det ekonomiska ansvaret för den regionala nivån. Detta bör inte hindra att staten kan lämna bidrag för att stimulera utvecklandet av livs— kraftiga regionala organisationer.
RRV finner det naturligt att turistrådets associationsform omprövas. Med Utgångspunkt i att turistrådet bör inta en renodlad roll som sektorsorgan för planering, samordning och kunskapsuppbyggnad menar RRV att de båda alternativ
som finns torde vara stiftelse eller myndighet. Riksdagens revisorer, som också betonar sektorsrollen, föreslår att turistrådet ombildas till en myndighet.
Förutsättningarna för vårt arbete är delvis andra. Den nä— ringspolitiska aspekten betonas i våra direktiv liksom möjligheterna till ett mer långsiktigt engagemang från nä- ringens sida i turistrådet. Detta innebär att rådet vid sidan av sin roll som sektorsorgan även måste vara ett or- gan som i samverkan med företag och branschorganisationer verkar för att marknadsföra Sverige utomlands. Detta på— verkar diskussionen om lämplig organisationsform.
Några organisatoriska varianter som syftar till att förmå näringen att ta ett långsiktigt ansvar kan här nämnas som exempel.
Exportrådet bildades genom ett avtal mellan staten och nå— ringen i form av Sveriges Allmänna Exportförening. Genom ett abonnemangssystem (som dock endast motsvarar ca S% av exportrådets omsättning) blir enskilda företag medlemmar och kan sedan utnyttja exportrådets tjänster, för vilka de betalar. Företag kan även vara medlemmar i särskilda sam— verkansgrupper.
Det norska turistrådet NORTRA är en stiftelse med staten och näringen i form av Norskt Reiselivsråd som stiftelse— bildare. Danish Convention Bureau är en stiftelse med ett flertal branschorganisationer samt Danmarks turistråd som stiftelsebildare. Dessutom är ett hundratal företag en— skilda medlemmar och de är endast dessa som konner ifråga för de aktiviteter som byrån bedriver.
Såväl de regionala norska organisationerna som några re— gionala svenska turistråd drivs i aktiebolagsform där nä- ringslivsorganisationer eller enskilda företag ingår som
aktieägare. De svenska regionala turistråden är dock of— tast stiftelser. I samtliga fall rör det sig antingen om helt landstingsägda stiftelser eller stiftelser med lands- ting och kommuner/kommunförbundets länsavdelning som stif— telsebildare. De regionala turistråd som vill ha med nä— ringslivet i den permanenta organisationen har valt aktie— bolagsformen.
Till de grundläggande förutsättningarna för ett långsik- tigt engagemang från näringens sida hör att turistnäringen är organiserad så att den kan utgöra en samlad motpart till staten. Turistnäringen i Sverige karaktäriseras dock av att den är relativt svagt organiserad. Resebranschens riksförbund (RRF) är relativt nybildat och kan i sig bära ett embryo till en samlad organisation för näringen. Ett antal viktiga intressenter ingår emellertid inte i RRF, såsom Hotell— och Restaurangförbundet (SHR) och Camping- värdarnas riksförbund. RRFs medlemmar är företag i rese— branschen som har intresse av turism såväl till som från Sverige. RRFs konstruktion innebär att organisationen har bredare och delvis andra intressen än Sveriges turistråd.
Av våra kontakter framgår att det i dag saknas intresse i branschen att långsiktigt engagera sig i en grundfinansie— ring av Sveriges turistråd. Dock medverkar enskilda före- tag gärna i konkreta projekt eller kampanjer där de kan få en relativt klar bild av kostnader och troliga intäkter.
Om man överväger att bilda en stiftelse med staten och nå— ringen som huvudintressenter kräver detta dels att det finns en motpart, dels att näringen genom sin organisation är beredd att gå in med en långsiktig finansiering av verksamheten. Även en organisationsform som ekonomisk fö- rening fordrar på motsvarande sätt att klara parter finns. Dessa förutsättningar bedömer vi saknas i dagsläget.
En helstatlig stiftelse skulle kunna vara ett alternativ om man inte, som i våra direktiv, avser att få till stånd en långsiktig medfinansiering från näringens sida. RRV framhåller i sin rapport (dnr 1989:422) Stiftelser för statlig verksamhet att en stiftelse inte, som en myndig— het, kan läggas ner när dess verksamhet inte "behövs" längre, utan endast när styrelsen uttömt alla möjligheter att uppfylla stiftelsens ändamål. RRV menar att stiftelse— formen är mindre lämplig för verksamhet som till stora de— lar finansieras av staten, är av betydande allmänt inresse och ingår i en samlad politik. Här tillgodoser enligt RRV myndighetsformen, aktiebolagsformen eller avtalsformen ofta på ett bättre sätt behovet av styrning och insyn.
Myndighetsformen bedömer vi som det minst lämpliga alter— nativet. De sektorsuppgifter som vi menar turistrådet bör ha är av sådan karaktär och av så ringa omfattning att de inte motiverar myndighetsformen.
Det alternativ vi här valt är att ombilda turistrådet från en stiftelse till ett aktiebolag. Bolaget kan inlednings- vis vara helstatligt. Ambitionen bör dock vara att andra intressenter på sikt skall ingå i aktiebolaget. Det är främst näringen genom sina organisationer eller regionala turistorganisationer som vi menar ligger närmast till hands att utgöra delägare.
Staten bör även i ett längre perspektiv ha majoritet i ak— tiebolaget liksom i dess styrelse eftersom staten även framgent kommer att svara för en stor del av de medel som bolaget har att arbeta med. Det är också viktigt att värna om turistrådet som en neutral organisation med "officiell" prägel. Det är dock viktigt att någon form av avtal sluts mellan staten och andra delägare i bolaget för att klargö- ra olika ägares ansvar och åtaganden.
I aktiebolaget Sveriges turistråds styrelse bör ingå rep— resentanter för staten i egenskap av ägare. Ägaren kan dock representeras genom ledamöter från olika av turismen berörda samhällssektorer. I övrigt bör sådan kompetens finnas representerad som är av stor nytta för turistrådet i dess arbete.
För att stärka sin kompetens och bättre kunna fullgöra si- na uppgifter bör turistrådet ha möjlighet att till sig knyta referrensgrupper. En bred sådan grupp — ett mark— nadsråd - bör finnas med representanter för näringen, re— gionerna, statliga myndigheter samt ideella organisationer (främst STF).
Även andra rådgivande grupper bör kunna bildas. Exempelvis kan det finnas behov av ett "forskningsråd" med represen— tanter för de högskolor/institutioner som bedriver fors:- ning med anknytning till turismen.
Bedömer turistrådet att det finns ett behov av en rådgi- vande grupp som består av de parter som finns represente— rade i dagens delegation kan en sådan grupp bildas.
Det bör ankomma på turistrådet att självt utforma sin de- taljorganisation. För att få en organisation som Sveriges turistråd — som även framgent kommer att befinna sig i "gränslandet" mellan offentlig och privat sektor — att fungera krävs ett omfattande arbete med att utforma orga— nisation och intern styrning. De aspekter som refererats i avsnitt 8.6 menar vi bör ligga till grund för ett sådant arbete.
Utgångspunkten för turistrådets organisation bör dock vara att det förutom huvudkontoret finns utlandsetableringar. Dock bör krav ställas på en långtgående samordning med i första hand exportrådets utlandsverksamhet.
Huvudkontorets organisation med indelning i avdelningar bör inte närmare regleras utan är en uppgift för turistrå- det och i första hand dess styrelse.
Turistrådet äger i dag ett dotterbolag Resurs AB. Syftet med att bilda dotterbolaget var att till det föra sådana verksamheter som på konsultbasis helt kan finansieras av köparna. Verksamheten har dock inte fått den förväntade omfattning och intresset av att anlita bolaget är bland de potentiella kunderna måttligt. Det förefaller därför mer ändamålsenligt att i ett turistråd som drivs i aktiebo— lagsform så långt möjligt samla de verksamheter som hör till dess uppgift.
9.7 Samverkan med Svenska institutet, Sveriges Exportråd m fl
Enligt direktiven skall utredningen klarlägga möjligheter- na till en utökad samverkan mellan Sveriges turistråd, Svenska institutet, Sveriges exportråd och utrikesförvalt- ningen.
Dessa organisationer har som gemensam målsättning att utomlands informera om Sverige. Däremot är syftet med in- formationen till stor del olika.
9.7.1. Berörda organisationer
Utrikesdepartementet är huvudman för den statligt finan- sierade allmänna informationsverksamheten med utlandet och svarar för dess finansiering. Informationsbyrån svarar för planering och samordning med övriga genom UD finansierade allmänna informationsorgan. Pressrummet ansvarar för in—
bjudningar och program för tillresande, utländska journa- lister samt är serviceorganisation gentemot i Sverige verksamma representanter för utländska nyhetsmedier.
Sveriges Exportråd bildades genom ett avtal mellan Sveri— ges Allmänna Exportförening och regeringen. Exportrådet leds av en styrelse där staten och det enskilda näringsli— vet är företrädda. Exportrådets uppgift är att arbeta med allmän exportfrämjande verksamhet som stimulerar till en ökning av svensk export samt att biträda företag som behö— ver hjälp med sin marknadsföring på utlandsmarknaderna. Finansieringen av exportrådets verksamhet är delad mellan staten och näringslivet.
Rätt att anlita rådet och handelssekreterarna respektive utrikesrepresentationens exportfrämjande tillkommer den som tecknat abonnemang med rådet. Exportrådet har egen representation i ett trettiotal länder. Dessutom tar ett antal ambassader och konsulat i länder med marknader som bedöms som intressanta för uppdragsverksamhet — liksom handelssekreterarna — betalt för vissa exportfrämjande tjänster.
På många orter, framför allt i Västeuropa, finns vid sidan av ambassader och/eller handelskontor även svenska han- delskammare. I många fall har ett nära samarbete utveck— lats.
Svenska institutet (SI) är det centrala organet för den statsfinansierade allmänna Sverigeinformationen i utlan— det. 1970 ombildades SI till en statlig stiftelse. Verk— samheten leds av en styrelse som utses av regeringen. Svenska institutet består av fem avdelningar varav en lig- ger i Paris och utgörs av Centre Culturel Suedois (CCS). SIs verksamhet är uppdelad i sju program - informations— verksamhet, allmän kulturverksamhet, stipendieverksamhet,
forsknings— och studiebidrag m m, stöd till undervisning i svenska utomlands, svenska kulturhuset i Paris samt perso— nal och administration.
9.7.2. Allmän Sverigeinformation
Svenska institutet har ett generellt ansvar för den all— männa Sverigeinformationen. Denna information kompletteras av andra organisationer. Så producerar exempelvis Sveriges turistråd information om Sverige i det uttalade syftet att öka resandet till Sverige. Sveriges exportråd har på mot— svarande sätt i uppgift att lämna information som stimule- rar till ökat handelsutbyte med Sverige.
IKU-utredningen menade 1988 att huvudansvaret för den all- männa Sverigeinformationen i utlandet bör åvila Svenska institutet. Denna information kan sedan kompletteras av exportrådet och turistrådet.
Utredningen konstaterade vidare att statsmakterna vid ett flertal tillfällen understrukit de olika institutionernas självständighet, men också uppmanat dem att samarbeta. Ut- redningen menade dock att det faktum att informationen har olika syften utgör objektiva hinder för det närmare samar— betet som statsmakterna har uttalat sig för.
IKO—utredningen föreslog att Svenska institutet skulle få ansvaret för den allmänna informationsverksamheten samt allmän export- och turistfrämjande information. Utredning- en menade att detta är information som kan komma samtliga tre områden tillgodo. Utlandsmyndigheterna, exportrådet, turistrådet liksom andra institutioner skulle kunna vända sig till Svenska institutet och där erhålla denna allmänna information.
En samordning av Sverigeinformationen har ett värde i den mån man vill skapa en enhetlig "Sverigebild". Någon ge— mensam uppfattning om hur en sådan Sverigebild skall se ut finns dock inte.
Ett visst informationsutbyte mellan de berörda organistio- nerna har hittills skett inom ramen för utrikesdepartmen— tets verksamhet. Detta informationsutbyte har emellertid visat sig vara otillräcklig. En samordning som har en sty— rande effekt på Sverigeinformationen kan ske inom ramen för den interdepartementala grupp för turistfrågor som ti- digare föreslagits.
När det gäller produktion av informationsmaterial om Sve— rige ansluter vi oss till uppfattningen att ett närmare samarbete bör ske, men att formerna för detta samarbete i första hand är en fråga för de berörda organisationerna.
Ett samarbete av följande slag menar vi dock kan vara en realistiskt som utgångspunkt för de vidare diskussionerna mellan organisationerna. Svenska institutet kan få i upp— drag av de turistrådet och exportrådet att leverera sådant grundläggande informationsmaterial om Sverige som organi— sationerna själva kan bygga vidare på. Detta informations— material bör finnas i form av faktablad eller enklare broschyrer. För mer påkostat material såsom böcker och vi- deofilmer bör en sådan samverkan komna till stånd att or— ganisationerna kan uppträda som en gemensam beställare av dylikt informationsmaterial. Produktionen av materialet kan sedan ske hos förlag eller produktionsbolag.
För Sverigeinformationens distribution är utgångspunkten den att informationen måste spridas genom alla de kanaler som står till buds. Det kan ske genom ambassader, handels- kontor eller turistrådets utlandskontors försorg. Även här är det diskussioner mellan berörda organisationer som mäs—
te ligga till grund för att finna de smidigaste och effek— tivaste formerna för samarbete.
Turistrådet utvecklar Swedline-konceptet, som syftar att samla en stor mängd uppgifter om Sverige i en databank, bl a med både Svenska institutet och exportrådet som upp— giftslämnare. Ett sådant system kan förenkla distributio- nen av information liksom att systemet kan öka möjlighe— terna att hålla informationen aktuell. Systemet kräver dock delvis nya kunskaper av använderna för att effektivt kunna utnyttjas. Ett viktigt led i utvecklingsarbetet mås- te därför vara att göra informationen lätt tillgänglig för de framtida användarna och att deras synpunkter väger tungt vid utvecklandet av systemet.
9.7.3. Exportfrämjande åtgärder
Vi har pekat på att den del av turistfrämjandet som avser marknadsföring av Sverige utomlands bör ses som en del av exportfrämjandet.
Den utgångspunkt direktiven ger är att våra förslag skall avse ökad samverkan mellan självständiga organisationer. En sådan samverkan kan dock ske på på olika sätt.
Ett sätt att skapa ett närmare samarbete mellan turistrå- det och Sveriges exportråd är att låta de båda organisa- tionerna tillhöra samma departement.
I Norge har en departementsförändring genomförts. Där har även ett ännu mer utvecklat samarbete mellan det norska turistrådet (NORTRA) och det norska exportrådet diskute- rats inom ramen'för en departemental grupp.
De fördelar med en stark samordning som den departementala gruppen redovisar är bl a dessa:
— större genomslag för såväl marknadsföringen av varor och tjänster som för turistprodukter och för profileringen av Norge i utlandet,
— såväl mänskliga resurser som offentliga och privata me— del används mer rationellt,
— möjligheter att få en enklare organisation för export— stödjande verksamhet,
— enklare att genomföra insatser som är gemensamma för tu— ristnäringen och övrigt näringsliv inom områdena mark— nadsbearbetning, marknadsföring och profilering.
Av de former för ökad samverkan som gruppen diskuterade förordades det alternativ där NORTRA samlokaliseras cent— ralt med exportrådet och ett praktiskt samarbete etable— ras. Denna åtgärd bör, enligt gruppen, kompletteras med att krav ställs som syftar till en fastare praktisk sam— ordning både hemma och utomlands. Ett samarbetsorgan bör inrättas för att koordinera de samlade marknadsföringsin- satserna. NORTRA och exportrådet behåller dock sin fulla operativa frihet, medan den totala marknadsföringsinsatsen allt mer präglas av ett samlat uppträdande.
Gruppen menar vidare att det är viktigt att uppnå en sam- ling av resurser utomlands och att de norska institutio— nerna har ett samlat uppträdande utomlands.
Sveriges exportråd har i länder, som är viktiga handels- partners, handelssekretare jämsides med beskickning/konsu— lat. Exportrådets representation är dels i form av huvud— kontor, dels filialer. I länder med mer begränsad efter—
frågan på statliga exportfrämjande åtgärder svarar be— skickning/konsulat för det exportfrämjande arbetet. I and— ra länder, främst utvecklingsländer, utförs i regel det handelsfrämjande arbetet inom beskickningen.
Exportrådet och turistrådet har lokalmässig samordning i Milano. På ytterligare ett tiotal orter finns både export— rådet och turistrådet representerade. Det är lämpligt att en genomgång görs land för land för att utröna i vilka former ett närmare samarbete skall komma till stånd.
Exportrådet finns representerat i långt fler länder än tu- ristrådet. Av dessa länder är flera av turistiskt intres— se, särskilt på längre sikt. Dock har förutsättningar sak— nats för turistrådet att själv etablera sig i landet. Exempel på sådana länder eller regioner är Spanien, Öst- europa, Canada, Fjärran Ostern och Australien. Det är än— geläget att samverkan utvidgas på dessa marknader så att exportrådets kontor även kan svara för viss turistservice gentemot det land man verkar i.
vi föreslår att en genomgång görs av Sveriges representa— tion i olika länder för att finna de effektivaste samar— betsformerna. Det kan exempelvis ske i form av en försöks- verksamhet i några länder. Även på central nivå bör ett utvidgat samarbete kunna ge goda effekter. Så kan exempel- vis en lokalmäsSig samordning prövas.
9.8 Turistrådets utlandsverksamhet
I direktiven sägs att en utgångspunkt för skapandet av en ändamålsenlig och effektiv utlandsorganisation för Sveri- ges turistråd bör vara att klargöra vilka prioriteringar som kan göras mellan olika utlandsmarknader och hur dessa prioriteringar kan påverka omfattningen och inriktningen
av turistrådets insatser. Till grund för bedömningen av hur turistrådet skall utforma sin utlandsverksamhet bör ligga den i föregående avsnitt skisserade genomgången av Sveriges representation i olika länder.
RRV fann i sin revision att samspelet mellan turistrådets huvudkontor och utlandsorganisation försvåras av att dessa delvis har olika uppgifter och mål för verksamheten. Sam- spelet försvåras även av att det i vissa avseenden saknas en effektiv stödorganisation vid huvudkontoret. RRV före— slog vidare att marknadskontorens verksamhet klarare sär— skiljs från turistrådets övriga verksamhet genom att kon— toren görs till resultatenheter. RRV menar även att mark— nadskontoren bör ges möjlighet att utveckla konsultverk- samhet och ta betalt för denna.
I våra förslag får turistrådets utlandsverksamhet en mer central roll. Arbetssättet kommer dessutom att förändras så att sanma inriktning konmer att gälla för såväl huvud— kontor som utlandskontor. Utlandskontorens viktigare roll måste också organisatoriskt markeras. Genom att större krav på externfinansiering ställs menar vi att det blir en självklarhet för den nya organisationen att ta till vara de finansieringsmöjligheter som finns, vilket även bör in—
kludera konsulttjänster.
Konsumentbearbetning, säljledsbearbetning, workshOps, journalistbearbetning, mässdeltagande är de metoder tu— ristrådet vanligen använder sig av. Turistrådet har att följa utvecklingen inom marknadsföringen och att använda de mest effektiva metoderna i relation till resursinsat- sen. Användandet av modern teknologi och nya media bör prövas utifrån detta.
Genom val av arbetssätt avgörs också i vilken mån resurser för marknadsföring skall avse Sverigebaserad verksamhet eller verksamhet utomlands.
Genom kraven på en hög grad av medfinansiering konmer de insatser som görs att i stor utsträckning anpassas till den inriktning som svensk turistnäring önskar. Det kan gälla både sätt att marknadsföra Sverige, de målgrupper man vänder sig till och i vilket land insatsen görs.
Det är en viktig uppgift för turistrådet att vidarebeford- ra sin kunskap Om olika utländska marknader till andra svenska aktörer, som verkar för att få utländska besökare till Sverige, exempelvis företag eller regionala turistor— ganisationer. Turistrådet har även i uppgift att skaffa mer djupgående kunskap om vilka länder eller målgrupper som generellt kan vara intressanta att bearbeta.
Resemönstret till Sverige är relativt stabilt, vilket ger en grund för prioriteringarna av utlandsbearbetningen.
De nordiska länderna, som hittills varit en mycket expan— siv marknad, minskade kraftigt under 1990 ner till den ni- vå som gällde under 1980—talets första hälft. Inköpsresor liksom affärsresor svarar för en stor andel av resandet inom Norden. Det förefaller vara självklart att Norge, Danmark och Finland har den högsta prioriteten för bear— betning av marknader utomlands.
Europamarknaden utanför Norden är också omfattande. Resan- det från Tyskland dominerar och svarar för nästan hälften av de europeiska gästnätterna om Norden undantas. I övrigt visar Nederländerna och Storbritannien upp flest gästnät— ter. Vi menar att Tyskland har en särställning vid sidan om de nordiska länderna, varför en prioritering av insat— serna på denna marknad ligger nära till hands.
Det är dock viktigt att fortsätta turistbearbetningen av EurOpamarknaden i stort. En avvägning måste göras om fast etablering av turistrådet är angeläget eller om andra lös- ningar är mer relevanta. Eftersom variationerna är stora i resandets villkor i olika europeiska länder måste en ge- nomgång av det mest ändamålsenliga arbetssättet göras marknad för marknad. I det sammanhanget är det av särskild vikt att överväga i vad mån ett samutnyttjande av olika svenska utlandsmyndigheters resurser kan ske.
Av marknaderna utanför Europa dominerar USA. Ett stort re— sande finns även från Japan. Bearbetningen av dessa två fjärrmarknader sker i dag genom skandinaviskt samarbete. På fjärrmarknaderna spelar också samarbetet med svenska ambassader och övrig svenska utlandsorganisation en bety- dande roll. Vi menar att såväl det nordiska samarbete som samarbete med andra svenska intressenter är av särskilt stor vikt vid marknadsföringen på fjärrmarknaderna.
Då preferenser när det gäller resmål förändras är det vik- tigt att turistrådet parallellt med de stabila marknaderna även undersöker nya. Den ökade internationella konkurren— sen om marknadsandelar på turismens område är ytterligare skäl för detta. Vid sidan av nya länder kan det vara in— tressant att bearbeta nya målgrupper. Exempel på sådana målgrupper kan ta sin utgångspunkt i bl a intresset för att göra affärer med svenska företag; att Sverige utmärks för att vara ett säkert land att åka i; ren miljö; kultur; möjligheter till aktiviteter såsom fiske osv. Det är en uppgift för Sveriges turistråd att utveckla en strategi för nya marknader och målgrupper.
Som en grund för turistrådets marknadsanalyser och mark- nadsbearbetning finns turistrådets kunskapsroll. Det är därför viktigt att turistrådet i denna roll i högre grad betonar utlandsverksamhetens behov. Den långa erfarenheten
av och kunskapen om utlandsmarknaderna som erhålls via tu- ristrådets utlandsorganisation bör få större genomslag.
9.9. Turistrådets finansiering 9.9.1 Anslagskonstruktion
I direktiven sägs att det är rimligt att organisationer som är direkt engagerade i turistbranschen - främst före- tag - tar det huvudsakliga ansvaret för finansiering av informations— och marknadsföringsinsatser. I övrigt be— handlar direktiven inte frågan om anslagskonstruktion el- ler anslagsnivå.
Direktivens uttalande betyder att, medan branschen tar det huvudsakliga ansvaret för finansieringen av informations- och marknadsföringsinsatser, bör staten ha ett finansiellt ansvar för övriga insatser på central nivå. Det finns dock en grupp uppgifter som har stort värde både för staten och branschen. Hit hör främst mer långsiktig kunskapsuppbygg— nad. Det är därför rimligt att det finns ett krav på med— finansiering i denna del, men att kraven sätts lägre än för den informations— och marknadsföringsverksamhet som anges i direktiven. På liknande sätt finns det delar av informationsverksamheten som är av sådan karaktär att det inte är rimligt att näringen fullt ut medfinansierar den.
Grundläggande för turistrådets hela verksamhet bör själv— fallet vara att turistrådet inte skall utföra uppgifter som skulle kommit till stånd utan dess medverkan. Detta gäller även på informations- och marknadsföringssidan. De ökade kraven på medfinansiering får inte innebära att tu- ristrådet tar över uppgifter som i dag utförs och finan- sieras av näringen. Detta är en viktig förutsättning när medfinansieringsgraden fastställs.
Avsikten med det nya turistrådet är att såväl staten som näringen skall ta ansvar för de turistfrämjande insatser— na. Vi menartdärför"att det är rimligt att staten och öv— riga intressenter tar lika stort ekonomiskt ansvar för fi— nansieringen av Sveriges turistråd. Det är rimligt att staten svarar för den helt övervägande delen av finansie— ringen av de verksämheter som staten har det största int- resset av att få utförda. För marknadsförings- och infor— mationsinsatser sägs det i direktiven att näringen skall ta det huvudsakliga finansiella ansvaret.
För att undvika'att turistrådet gör insatser som ändå skulle kommit till stånd bör turistrådet i sina anslags— äskanden tydligt ange medlens ändamål. Detta ger regering— en möjlighet att endast bidra till sådan verksamhet som bedöms vara av allmänt intresse. En bedömning av de kon- kreta insatserna i form av projekt eller kampanjer görs även av turistrådets styrelse där ägaren/staten kan styra medlens användning.
Regeringen kan även formulera mer generella krav för hur medlen skall användas, exempelvis att en insats inte får avse ett enda företag, att det skall finnas en viss lång— siktighet i insatsen eller att insatsen skall innebära ett visst mått av allmän turistinformation om Sverige.
De medfinansieringskrav som ställs på turistrådet bör hu— vudsakligen ses som beräkningsunderlag vid fastställande av turistrådets anslag. I praktiken måste det ankomma pä turistrådet att försöka få så stor medfinansiering som möjligt, såväl från privata som offentliga intressenter. I det enskilda projektet eller aktiviteten kan medfinansie- ringsgraden växla från allt mellan S% och 95%.
Som grund för beräkningen av medfinansieringsgraden måste ligga verksamheten i dess helhet, dvs såväl fasta kostna- der som operativa medel. Detta beräkningssätt skiljer sig från det som i dag tillämpas inom turistrådet då medfinan- sieringsgraden oftast beräknas som andel av de operativa medlen.
Det är viktigt att turistrådet har möjligheter till en långsiktighet i sin planering. Om det visar sig omöjligt att låta turistrådet ingå i systemet med treåriga budget- ramar bör långsiktighet och stadga för turistrådets verk- samhet säkerställas på annat sätt, exempelvis genom av— siktsförklaringar i budgetpropositionen.
Utöver den fasta budgeten kan turistrådet utföra uppdrag som staten finansierar genom särskilda medel. Dessutom förutsätts att turistrådet köper och säljer tjänster mel— lan sig och de regionala turistorganisationerna för att på så sätt nå största möjliga effektivitet.
9.9.2. Anslagsnivå
Under innevarande budgetår (1990/91) omsluter industride- partementets anslaget B 6. Stöd till turism och rekreation 123 milj kr. Anslaget fördelar sig enligt regleringsbrevet
på följande anslagsposter:
1. Sv turistråd: Turistfrämjande verksamhet 85,6 milj kr
2. Sv turistråd: Särskilda insatser 25,0 milj kr 3. Sv turistråd: Planeringsinsatser 9,2 milj kr 4. Bidrag till vissa organisationer 2,7 milj kr
5. Till regeringens disposition 0,5 milj kr
Även för budgetåret 1991/92 uppgår anslaget totalt till 123 milj kr, det har med andra ord inte skett någon juste— ring för ökade pris- och lönekostnader.
Av de knappt 120 milj kr som turistrådet disponerar (post 1—3) avser - enligt uppgift från turistrådet — ungefär hälften insatser som riktar sig mot Sverigemarknaden medan den andra hälften riktar sig mot utlandsmarknaden.
Turistrådets medel fördelar sig så att knappt två tredje— delar av resurserna, motsvarande ca 80 milj kr avser hu- vudkontoret plus marknadskontoret för Sverige, medan res— terande 40 milj kr avser utlandskontoren.
Medfinansieringsgraden för de verksamheter turistrådet be— driver i Sverige är 15%, för utlandsverksamheten 43%. Ex— kluderas kampanjen "Focus on Scandianvia" är medfinansie—
ringen på utlandsmarknaden 21%.
Vi menar att det även framgent finns starka skäl för stat— liga insatser på turismens område. Några uttryckliga be— sparingskrav ställs dock inte i våra direktiv. Vi menar emellertid att finns det skäl att inom turismens område liksom för flertalet andra statligt finansierade verksam— heter minska statens kostnader. Vi har valt att här räkna med en neddragning i storleksordningen 10%.
Dagens B 6-anslag är på 123 milj kr, varav turistrådets andel är knappt 120 milj kr. Det är rimligt att utgå från att de särskilda insatser som nu gjorts under en period upphör. Anslaget skulle därmed uppgå till 95 milj kr, el— ler ca 100 milj kr efter pris— och lönejustering. Till detta bör komma stöd till ideella organisationer som vi föreslår bör ökas till 5 milj kr samt stöd till regionala organisationer med 10 milj kr. Detta ger ett anslag på sammanlagt 115 milj kr.
B 6—anslaget efter pris— och lönejusteringar skulle uppgå till ca 130 milj kr. Våra beräkningar innebär en minskning med 15 milj kr eller drygt 10%.
Den statliga insatsen bör således omfatta 115 milj kr. Till detta kommer den externa finansieringen, som bör vara lika stor som de statliga medel som avser Sveriges turist- råd, dvs 100 milj kr.
Vårt förslag innebär att det inom den totala ramen görs omfördelningar mellan olika ändamål. Vi föreslår följande anslagsstruktur för statens stöd till turismen:
Staten Extern milj kr finan— S:a siering milj kr 1. Sv turistråd: Marknadsfö— ring av Sverige m m 50 100 150 2. Sv turistråd: Samhälls— uppgifter. 50 —- 50 3. Sv turistråd: Särskilda in- satser xx -— xx 4. Stöd till ideella organisa- tioner 5 —— 5 5. Stöd till regionala orga— nisationer m m 10 —- 10
Totalt 115 100 215
Kommentarer:
Post 1-3: Turistrådets verksamhet. Turistrådets verksamhet fördelas på tre anslagsposter. Den första avser marknads— föring av Sverige m m, dvs den verksamhet inom vilken det finns anledning att ställa krav på en medfinansiering. Den andra posten avser den verksamhet som är av sådan karaktär att det inte är rimligt att ställa krav på organisationen att den skall kunna generera en medfinansiering. I prakti— ken kommer dock gränsen mellan dessa båda poster, såsom tidigare påpekats, att vara flytande och får huvudsakligen ses som ett underlag för beräkning av anslag. I motsats till post 2, som till sin karaktär är av mer långsiktig karaktär, avser punkt 3 tillfälliga och preciserade insat— ser.
Konstruktionen innebär att för de medel som turistrådet disponerar under anslagsposterna 1 och 2 — 100 milj kr av statsmedel - ställs krav på en lika stor medfinansiering genom externa medel.
Kopplas anslagsberäkningen till den uppdelning vi gjorde i avsnitt 9.5.3 och där det konstaterades att drygt 50% av verksamheten uppskattningsvis avsåg kommersiell verksam- het, ca 25% verksamheter som både var kommersiella och icke—konmersiella, samt knappt 20% icke-kommersiell verk- samhet, fås följande medelsfinansiering och extern finan— sieringsgrad:
Staten Extern Extern milj kr finans finans. milj kr grad (%)
Kom. verksamhet 40 80 67% Både kom. och icke-kom. 30 20 40% Icke—kom. verksamhet 30 —— 0% Totalt 100 100 50%
Det är inte rimligt att ställa krav på turistrådet att di— rekt ha medfinansiering i stipulerad omfattning. Detta faktum bör dock inte föranleda att staten skjuter till yt- terligare medel.
Post 4: Stöd till ideella organisationer. Eftersom de ideella organisationerna spelar en stor roll för att stöd- ja turismen i Sverige föreslår vi att stödet till dessa organisationer ökas. Detta ger dels möjlighet till en breddning av den krets organisationer som i dag får stöd, dels att öka det stöd organisationer i dag åtnjuter.
Post 5: Stöd till regionala organisationer och nätverk. Vi har tidigare påpekat vikten av att den inhemska strukturen stärks på regional och lokal nivå och föreslår därför att ett särskilt statligt bidrag inledningsvis utgår dels för att stimulera uppbyggnaden av slagkraftiga och läns/land— skapsövergripande regionala organisationer, dels bidra till en ökad integrering mellan offentliga organ och nå- ringen. Beslut bör kunna fattas av turistrådet i samverkan med regionala intressenter och näringen. Krav måste stäl— las på att de mottagande organisationerna själva bidrar med huvuddelen.av de medel som krävs för att driva och ut- veckla verksamheten.
9.9.3 Resurser och prioriteringar
Den här beräknade anslagsnivån innebär att det statliga anslaget till turistrådet minskar från ca 120 milj kr till 100 milj kr. Dock ökas medfinansieringskravet så att den totala omslutning förutsätts öka från i dag ca 165 milj kr till 200 milj kr.
Samtidigt som de ekonomiska villkoren förändras skall ock- så verksamhetens inriktning förändras. Det innebär att det är de delar som i dag avser aktiviteter som vänder sig till svenskar som skall avvecklas eller nedprioriteras. Ambitionsnivån i den verksamhet som avser att få utländska turister till Sverige skall öka.
Dir. I990z78
Sveriges turistråds verksamhet m.m.
Dir. 1990:78
Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20
Chefen för industridepartementet. statsrådet Molin. anför.
Mitt förslag
Mot bakgrund av de förslag som regeringen lagt fram (regeringens skri- velse 1990/91:50) angående åtgärder för att stabilisera ekonomin och be- gränsa tillväxten av de offentliga utgifterna samt förslag av riksrevisic:.lsver- ket i en rapport (1988:1502) om Sveriges turistråds verksamhet. mål och or- ganisation. föreslår jag att en särskild utredare tillkallas. Utredarens uppgift bör vara att förutsättningslöst ompröva statens roll i Sveriges turistråds verk- samhet med bl.a. utgångspunkt i att näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet, strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Detta innebär att möjligheterna till alternativ finansiering av de— lar av verksamheten skall prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisatoriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta iu- rismens regionalpolitiska betydelse. Utredaren bör vidare överväga huvud- mannaformerna i sina förslag till organisation för uppgifterna att främja tu- rism.
Bakgrund S vcriges turistråds uppgif/cr och mål
Stiftelsen Sveriges turistråd bildades år 1976 av staten. Svenska kommun- förbundet och Landstingsförbundet. Stiftelsens huvuduppgift skulle vara att marknadsföra svensk turism. Samma år inrättades en beredning för samord- ning av statens insatser för turism och rekreation, den s.k. rekreationsbered- ningen. Verksamheterna samordnades år 1984 inom Sveriges turistråd (prop. ”8.3/841145. KrU22. rskr. 353).
En väsentlig del av beredningens uppgifter skulle i första hand behandlas av en permanent delegation inom turistrådet. Enligt turistrådets stadgar skall delegationen bl.a. avgöra frågor om bidrag, som enligt regeringens föreskrifter skall prövas av denna. och avge yttranden över arbetsmarknads- och regionalpolitiska stödärenden. Vidare skall delegationen följa arbetet med utformningen av en strukturplan för utvecklingen av turism och rekrea- tion. Planen Skall dock fastställas av turistrådets styrelse.
Av stiftarna är det endast staten som finansierar turistrådets verksamhet. Det statliga anslaget uppgår för budgetåret 1990/91 till 123 milj.kr. Utöver statens finansiering redovisar rådet en beräknad medfinansiering av ca 45 milj.kr. främst i anledning av gemensamma marknadsföringsinsatser med näringslivet.
Riksdagen lade år 1984 också fast de allmänna riktlinjerna för turist- och rekreationspolitikens inriktning och mål. Politiken skall syfta till att för— bättra svensk bytesbalans. uppnå regionala och sysselsättningsmässiga effek- ter samt förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekrea- tion på fritiden. Arbetet inom politikområdet inbegriper således åtgärder inom flera sektorer i samhället. Turistrådet gavs ett ansvar att verka för den av riksdagen beslutade inriktningen av politiken.
Ändrade förutsättningar för turistrådets verksamhet
Regeringen har i en skrivelse nr 1990/91:50 till riksdagen berett denna till- fälle att ta del av ett utdrag ur regeringsprotokollet den 26 oktober 1990 av- seende sitt åtgärdsprogram för att stabilisera den svenska ekonomin. för- bättra ekonomins funktionssätt och begränsa tillväxten av de offentliga utgif- terna. Förslag som regeringen avser att ta upp kommer senare att föreläggas riksdagen i ett antal särpropositioner och i l99l års budgetproposition. I skrivelsen har regeringen anmält att turistrådets verksamhet kommer att ses över med inriktning på att näringens eget engagemang skall öka. i detta sam- manhang skall också klargöras hur de sociala målen i turistpolitiken skall till- godoses.
Riksrevisimtsverket hur analyserat turistrådets verksamhet
Riksrevisionsverket (RRV) har till regeringen i januari 1990 överlämnat en rapport över sin förvaltningsrevision av Sveriges turistråd. ! sin analys av turistrådets verksamhet har RRV iakttagit två slags konflikter. Dels orsakar de mäl som statsmakterna formulerat för rådet att det uppkommer oklarhet om vilka intressen rädct skall företräda. dels orsakar delegationens uppgifter en intressekonflikt mellan delegationen och turistrådet i övrigt. Delegatio-
Turistrådets huvuduppgift bör enligt RRV vara att. med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspektiv. säsom sek- torsorgan främja en ökning av turismen i Sverige. Turisträdet bör verka för samordning vad gäller såväl produktutveckling och marknadsföring som uppbyggnad. utveckling och spridning av kunskap. Som sektorsorgan bör rä- det dessutom i ett producentperspektiv bevaka och främja turistintressen i samhällsplaneringen i stort. Genom att verka för ökad turism i Sverige främ- jas en strävan att förbättra svensk bytesbalans. varför detta dclmäl kan utgä ur målstrukturen. Vidare anser RRV att rådets uppgift att förbättra syssel— sättningen. stödja regional utveckling och verka föratt förbättra breda folk— gruppers möjligheter till turism och rekreation skapar problem i rädets verk- samhet och primärt bör vara frågor för andra organ.
RRV har vidare inte funnit några fördelar med att huvudmannaskapet för turistrådet delas mellan staten och Kommun- och Landstingsförbunden. Ef- tersom turistrådet verkar på statens uppdrag och finansieras av staten. anser RRV att staten ensam bör vara huvudman. RRV har funnit att stiftelsefor- men som associationsform inte utgör något problem för turisträdet. Där- emot orsakar den vissa insyns- och kontrollproblem från bl.a. statsmakter- nas sida. RRV anser att det är lämpligt att i samband med överväganden om huvudmannaskapet för turistrådet även pröva rådets associationsform. För att åstadkomma ytterligare renodling av turistrådet föreslär RRV att mark- nadskontorens uppgifter klarare särskiljs från rådets övriga verksamhet. t.ex. genom att marknadskontoren görs om till resultatenheter inom rådet. RRV föreslär också att marknadskontoren ges möjlighet att utveckla egen konsultverksamhet.
RRVs rapport har remissbehandlats tillsammans med ett förslag från Sve- riges turistråd i oktober 1989 om rådets framtida utlandsorganisation. Elva yttranden har avgetts.
Remissinstanserna delar i huvudsak RRVs bedömning om en renodling av målen för turistrådets verksamhet, men har olika bedömningar avseende uppgiften att möjliggöra breda folkgruppers turism och rekreation.
Beträffande delegationens ställning delar huvuddelen av remissinstan— serna RRVs uppfattning. Turistrådet instämmeri RRVs förslag att delega- tionen omvandlas till ett styrelsens beredningsorgan och att dess särskilda beslutskompetens övertas av styrelsen. Det föreligger dock en reservation av styrelsens vice ordförande, tillika delegationens ordförande, som anser att turistrådet bör ge de frågor som i nuläget handläggs av delegationen dels en organisatorisk plattform inom organisationen, dels personell förstärkning och ökade ekonomiska resurser.
Riksdagens revisorer har i en skrivelse till riksdagen idecember l99l) re— dogjort för en granskning av hur Sveriges turistråd fullföljer det av statsmak- terna beslutadc delmålet att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation pä fritiden. Revisorerna har hemställt att riksdagen ger regeringen till känna vad som framkommit i granskningen.
Murkmuls'j'r'iriugi'u av turism
Det är naturligt att de mänga aktörerna i turistnäringen kan ha svårt att organisera en samlad information om utbudet av tjänster till säväl inhemska som utländska kunder. ! de flesta andra med Sverige jämförbara länder är turistpolitiken sä upplagd att staten har ansvaret för produktionen av infor- mation och har en samordnande roll i den aktiva marknadsföringen av landet i fräga. Det har dock visat sig viktigt att detta arbete i mänga fall genomförs i nära samverkan med branschföretagen och att man låter dessa i största möj- liga utsträckning finansiera verksamheten. eftersom det är de som drar största nytta av insatserna.
Frågan om finansiering och organisation av marknadsföringsinsatser för turism i och till Sverige har väckts i olika sammanhang. Jämförelser har gjorts med bl.a. finansieringen av Sveriges exportråd. som har uppgifter som är delvis närbesläktade de Sveriges turistråd har att utföra. Finansieringen av Esporträdets verksamhet sker gemensamt av staten och näringslivet. Åta- gandena är avtalsluindna. Detta synes naturligt eftersom marknadsföringsin- satser primärt är ett intresse för företagen.
Information om Sverige av allmän art erbjuds av Svenska institutet och finansieras med statliga medel. Allmän turistinformation om Sverige på . prioriterade marknader i utlandet erbjuds av Sveriges turistråd. men även av kommuner och landsting och finansieras huvudsakligen med allmänna medel. 'l'raditionell marknadsföring av turism sker. som nämnts. i viss ut— sträckning i samfinansiering med näringslivet. De tre organisationerna Sve- riges exporträd. Sveriges turistråd och Svenska institutet svarar till en vä- sentlig del för den Sverigebild som förmedlas utomlands. Mellan organisa— tionernas ansvarsområden har genom åren konstaterats en s.k. gråzon i in— formationsinsatserna samt en bristande samordning. En ökad samverkan mellan de olika organisationerna pä informationsomrädet synes därför böra
övervägas.
Uppdraget
Regeringens föreslagna åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin innehåller även riktlinjer avseende översyn av statsfinansierade verksamhe- ter. Därvid skall prövas vilket engagemang och ansvar som kan anses moti-
verat och rimligt att staten tar pa sig. Näringspolitikens generella inriktning skall vara att främja effektivitet och konkurrens samt skapa incitament för en nödvändig strukturomvandlingi näringslivet. Ett led i en sådan politik är att begränsa eller avveckla de statliga branschstöd som motverkar en sädan inriktning av politiken.
Staten gör samhälleliga insatser för turistnäringen inom bl.a. omrädena grundutbildning. forskning och kompetensutvcckling. Staten har ocksä en- gagerat sig i turistnäringen eftersom dess mänga aktörer inte har kunnat or- ganisera en samlad information om utbudet av tjänster till såväl inhemska som utländska kunder. Turistrådets roll har därför hittills inriktats pa att medverka till dels en effektiv informationsspridning om detta utbud. dels samordning mellan de olika producenterna av turisttjänsterna. Det har även utvecklats ett statligt regionalpolitiskt intresse genom turismens betydelse för sysselsättning och bosättning i särskilt norra Sveriges inland.
Informations- och marknadsföringsinsatser kan behöva göras såväl inom landet som på de utlandsmarknader där det finns en betydande faktisk eller potentiell efterfrågan. Ansvaret för finansieringen av dessa insatser bör utre- das. Det är rimligt att organ som är direkt engagerade i branschen — främst företag —— tar huvudsakligt ansvar för finansieringen. vilket inte alltid är fal- let förnärvarande. Utredaren bör därför ta upp förhandlingar med företrä- dare för berörda delar av näringslivet i syfte att genom långsiktiga avtal eller annan förbindelse engagera sig i finansiering eller övertagande av sådan verksamhet.
En allmän utgångspunkt för utredarens omprövning av statens roll i turist- rådet bör vara en kartläggning av efterfrågan i turistnäringen av utrednings—, utvecklings- och samordningsinsatscr. Arbetet bör genomföras i samverkan med berörda företag. organisationer och samhällsorgan. Därvid bör under- sökas om inte delar av den verksamhet som bedrivs i turistrådet i dag bör ske inom ramen för ett annat huvudmannaskap, vilket kan organiseras av branschens företag.
Utredaren bör lägga fram förslag till lösningar av båda dessa frågor som grundas på förhandlingar med berörda organisationer och företag.
Även frågan om en ändamålsenlig och effektiv utlandsverksamhet bör un- dersökas. En utgångspunkt bör därvid vara att klargöra vilken prioritering som kan göras mellan olika utlandsmarknader och hur en sådan kan påverka omfattningen och inriktningen av insatser. Särskild uppmärksamhet bör här- vid ägnas branschens och bransehorganisationernas bedömningar av ut- landsorganisationens omfattning. Om utredaren finner skäl till att det är mo- tiverat med en utlandsorganisation som helt eller delvis finansieras av staten bör möjligheterna till en utökad samverkan med Sveriges exportråd, Svenska institutet och utrikesförvaltningen klarläggas. Även oavsett hur frå- gan om finansiering löses är en sådan samverkan ytterst angelägen.
Beträffande verksamhetsmål bör en utgångspunkt för bedömningarna vara att målen skall formulerats operationellt inom ramen för den övergri— pande samhällspolitik som riksdag och regering lagt fast. Detta stöds av såväl de synpunkter riksdagens revisorer redovisat som de förslag RRV lämnat. En angelägen fråga att nu få belyst är olika aspekter på den nuvarande mäl- formuleringen för Sveriges turistråds verksamhet som inbegriper målet om breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.
En konsekvens av utredarens bedömningar av verksamhetsmålen bör bli en prövning av resursbehov och organisation för att fullfölja det sektorsan- svar som turistrådet har i dag. RRV har som sin uppfattning redovisat beho- vet av att stärka rådets roll som sektorsorgan för turism. Utredaren bör redo- visa för- och nackdelar med olika organisatoriska lösningar och därvid lämna förslag till resursbehov och ändrade organisationsformer. Utredaren bör vid sina överväganden om en annan ordning inte vara bunden av hittills- varande organisation eller uppgiftsfördelning mellan delegationen inom tu— ristrådet och andra huvudmän.
Utredningsarbetet bör vara avslutat senast den 15 juni l99l. Med hänsyn till vad riksdagen senare beslutar angående riksdagens reviso- rers utredning av turistrådets befattning med de sociala frågorna kan direkti— ven för utredningsarbetet senare komma att kompletteras.
Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. I984z5) samt direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utrednings- verksamheten (dir. 1982—1:43).
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen be- myndigar chefen för industridepartementet
— att tillkalla en utredare — omfattad av kommittéförordningen (l9761119) — med uppdrag att utreda frågor rörande Sveriges turistråds verksamhet m.m. samt
— att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Kronologisk förteckning
Flykting- och immigrationspolitiken. A. Finansiell tillsyn. Fi.
Statens roll vid främjande av export. UD. Miljölagstiftningen ifrarntiden. M.
Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. M. Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-
värdering av medicinsk metodik. S.
7. Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten. Fi.
8. Beskattning av kraftföretag. Fi
9. Lokala sjuklörsäkringsregister. S. 10. Affärstidema. C. 1 1. Affärstidema. Bilagedel. C. 12. Ungdomarna och makten. C. 13. Spelreglerna på arbetsmarknaden. A. 14. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K.
15.Infom1ationens roll som handlingsunderlag - styrning och ekonomi. S. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och informationsteknologi. S. 17. Forskning och utveckling - epidemiologi. kvalitets- säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 18. Informationsstruktur för hälso— och sjukvården - en utvecklingsprocess. S.
19. Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmöregionema. K. 20. Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. Fö. 21.Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena, m.m. Ju. 22. Översyn av lagstiftningen om träfiberråvara. I. 23. Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 24.Visst går det an! Del 1, 2 och 3. C. 25. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. C. 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. C. 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. Fi.
.U'PPNT'
Pt
28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur-
rensförhållandena i 61 branscher. Del 1 och 2. C. 29.Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga,
kommunala och landstingskommunala anställningar. C. 30. Särskolan -en primärkommunal skola. U. 31. Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000.
U. 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M.
33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. Fö.
34. HIV-smittade - ersäturing för ideell skada. Ju. 35. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. S. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 37. Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Fi. 38. Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkcnskaper. Bilagedel. Fi. 39. Säkrare förare. K. 40. Marknadsanpassade service— och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege— ringskansli. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner — ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. Bilagedel. C. 42. Abonerade foster, m.m. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. 45. Påföljdsfragor. Frigivning från anstalt, m.m. Ju. 46. Handikapp. Välfärd, Rättvisa. S. 47. På väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 49. Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. UD. 50. Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Sverige och u-länderna i FN — en återblick. UD. 51. Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Särstudier. UD.
52. Alkoholbeskattningen. Fi. 53. Forskning och teknik för flyget. Fö.
54. Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. U.
55. Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992. M. 56. Kompetensutveckling - en utmaning. A. 57. Arbetslöshetsförsäkringen — finansierings- systemet. A. 58. Ett nytt turistråd. I.
Systematisk förteckning
J ustitiedepartementet
Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena, m.m. [21]
HlV—smiuade - ersättning för ideell skada. [34] Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45]
Utrikesdepartementet
Statens roll vid främjande av export. [3] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. Sverige och u-ländema i FN - en återblick. [50] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Särstudier. [51]
Försvarsdepartementet
Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. [20] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33] Forskning och teknik för flyget. [53]
Socialdepartementet
Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- ring av medicinsk metodik. [6]
Lokala sjukförsäkringsregister [9]
Informationens roll som handlingsunderlag » styrning och ekonomi. [15]. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och infonnationsteknologi. [16]. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Informationsstruktur för hälso— och sjukvården - en utvecklingsprocess. [18]. Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. [35] Abonerade foster, m.m. [42]
Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46] På väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda [47]
Kommunikationsdepartementet
Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- regionema. [19] Säkrare förar. ”' ”;
Finansdepartementet
Finansiell tillsyn. [2]
Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten. [7] Beskattning av kraftföretag. [8] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapponer. [27] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- räkenskaper. [37] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- räkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskattningen. [52]
Utbildningsdepartementet
Särskolan -en primärkommunal skola. [30] Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. [31] Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Skola - skolbarnsomsorg - en helhet [54]
Arbetsmarknadsdepartementet Flykting- och immigrationspolitiken. [1] Spelreglema på arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling — en utmaning. [56] Arbetslöshetsförsäkringen — finansierings- systemet. [57]
Bostadsdepartemntet
Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Den framtida länsbostadsnämnden. [43]
Industridepartementet
Översyn av lagstifutingen om träfibenåvara. [22] Ett nytt turistråd. [58]
Civildepartementet
Affärstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [ll] Ungdomarna och makten.[12] Visst går det an! Del 1, 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26]
Systematisk förteckning
Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- rensförhållandena i61 branscher. Del 1 och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga. kom- munala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och fömyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. [40] Marknadsanpassade service— och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och rege- ringskansli. Bilagedel. [41]
Miljödepartementet
Miljölagstifuringen i framtiden. [4] Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling — UNCED 1992. [55]
