Turism och rekreation i Sverige : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

urism oc

i

Sverige

etänkande av kommittén för Ianering av turistanläggningar och iluftsområden

Statens offentliga utredningar l 973 :5 2

Jordbruksdepartementet

Turism

och rekreation

i

Sverige

Huvudbetänkande avgivet av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. Stockholm 1973

ISBN 91-38-01645-1 Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 73.2 960 S

Till Statsrådet och chefen förjordbruksdepartementet

Fredén dåvarande pla- Genom beslut den 13 juni 1969 bemyndi- (fr. o. m. 24.4.1970),

numera byråchef Sven

chefen för jordbruksdepar- neringsdirektören

gade Kungl. Maj :t Rune Frid 13.7.1970), redaktör att tillkalla sju sakkunniga (fr. o.m. tementet högst rörande George Ganneby (fr. o. m. 18.3.1972), för att verkställa utredning planering

friluftsområden ingenjör Axel Gunneriusson (fr. o. m. av turistanläggningar och Åke

m. m. 18.3.1972), departementssekreterare

(fr.o.m. 18.3.1972), direktör Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande Hjalmarsson

riksdagsman S. B.E. Gert Karlsson, departementssekreterare tillkallades som sakkunniga ditillika ordförande, dåva- Lennart Lindgren (fr. o. m. 18.3.1972), Arne Pettersson,

numera in- rektör Ingvar Mattsson (fr. 0. m. 29.5.1972),

rande departementssekreteraren

W. Bernt Carlsson, lektor E. Anders Nordlund samt renägare Per ternationelle sekreterare

Sven M. Dahlin Henrik Omma. utredningssekreterare Till sekreterare åt de sakkunniga förordna- (t. 0. m. 18.6.1971), riksdagsman Thorbjörn Nils Jeansson och 12.11.1970), redaktör K. des aktuarie E. Ragnar Fälldin (t. o.m. som biträdande sekreterare dåvarande kansli- Göran Holmberg, dåvarande departements-

Ulf R. Lönn- sekreteraren numera departementssekretesekreteraren numera kanslirådet

.lan Palm rare Karl Olov Öster (fr. o. m. 2.9.1969).

qvist, departementssekreterare

har arbetat under benämsamt dåvarande plane- De sakkunniga (fr. 0. m. 1.11.1972) för planering av turistnumera byråchef Hans Åker- ningen Sakkunniga ringsdirektören G. och friluftsområden m. m. lund. Såsom experter tillkallades byrâchef anläggningar

får härmed överlämna sitt Bertil Burman, dåvarande avdelningsdirektö- Utredningen

Erik Casten Carlberg slutbetänkande. ren numera byråchef marknadschef Arne Till utredningen har fogats särskilda yttran- (fr. o. m. 19.1.1971), den av ledamöterna Holmberg och Palm samt Elleforss 18.3.1972), dåvarande (fr. 0. m. E. experten Omma. byrådirektören numera avdelningsdirektör

Gerhard H. Ericson, byrådirektör Jan Fager Stockholm i december 1973

direktör J. Arne Flad- (fr. o. m. 18.3.1972),

13.7.1970), direktör Erland vad (fr.o.m.

Arne Rettersson

Göran Holmberg Ulf Lönnqvist Bernt Carlsson

Jan Palm Hans Åkerlund

/Nils Ragnar Jeansson

SOU 1 9 7 3 :5 2

Innehåll

luftsliv . . . . . . . . . . . . . . 32 . . . . . . . . . . . . . . 9 Sammanfattning Kommunala 35 2.8 befogenheter

2.9 . . . . .. 36 I Utredningsarbetet Semesterspridning . 36 2.10 Den fysiska riksplaneringen

1 Utredningsuppdraget och arbetets 3 Sammanfattning av kommitténs . . . . . . . . . . . . . . 17 uppläggning . . . . . . . . 38 17 tidigare betänkanden 1.1 Utredningens direktiv . . . . 3.1 Åre- utvecklingsplan för ett 1.2 Till kommittén överlämnade 38 svenskt rekreationsområde . remisser och skrivelser 19 3.2 Arbetsgruppen för Åre-pro- 1.3 Definitioner och avgränsning 40 jektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 av utredningsarbetet Vindelälvsområdet För- 3.3 23 1.4 Arbetets uppläggning slag till utvecklingsprogram för rekreationslivet . . . . . . 42

2 Tidigare utredningar och riksdags- till

3.4¶Statligt lokaliseringsstöd

beslut inom turist- och rekrea- 47 rekreationsanläggningar . . . tionssektorn . . . . . . . . . . . . . 27 3.5 Huvudmannaskapet för

2.1 Den statliga rekreationspoli- i . 48

vandringsleder üällvärlden

tiken och turismen . . . . . . 27

2.2 1948 års turisttrafikutred-

. . . . . . . . . . . . . . . 28 ning II

Inledande redogörelse

2.3 1962 års fritidsutredning .. 28

-

2.4 1967 års riksdagsbeslut

4 Fritidens och reselivets framväxt det nya naturvårdsverket, och utveckling . . . . . . . . . . . . 51 förstärkning av friluftsfon- 4.1 fram till den . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Utvecklingen 1930-talet . . . . . . . . . . . 51 2.5 1964 års turisttrañkutred- 31 4.2 Den ökade fritiden under ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 2.6 betän- 1900-talet Idrottsutredningens Resandetivärlden . . . . .. 54 4.3 kande - förslag till omstruktill idrott 4.4 Utomnordiska resor till Norturering av stödet . . . . . . . . . . . 55 och friluftsliv . . . . . . . . . 31 den/Sverige

- re- 4.5 Det svenska resandet till ut-

2.7 1970 års riksdagsbeslut

landet . . . . . . . . . . . . . . 57

gionalpolitiken, ny anslags-

4.6 för struktur för idrott och fri- Sverige som semestermål

den egna befolkningen 59 7.5 Svenska Turisttrafikförbun-

det- STTF . . . . . . . . . . 145 K araktáristiska drag och allmänna 7.6 Regionala turistorganisatiostrukturproblem i det svenska re- ner . . . . . . . . . . . . . . .. 148 selivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 7.7 Övriga riksorganisationer 5.1 Rekreationsresandet och och kommersiella intressen-

hushållets ekonomi 60 ter . . . . . . . . . . . . . . .. 150 5.2 Bilens betydelse i det sven- 7.8 Hittillsvarande utvecklingsska rekreationsresandet . . . 62 tendenser . . . . . . . . . . .. 158

5.3 Boendeanläggningarnas be-

tydelse i det svenska rekrea-

tionsresandet 65 Kommitténs överväganden och 5.4 Svenska folkets rekreationsförslag . . . . . . . . . . . . . . . .. 163

resande i intervjuundersök-

ningar . . . . . . . . . . . . .. 65 8 Mål och medel 5.5 for utvecklingen Kommitténs intervjuunderinom svensk turism och rekreasökning 69 tion . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 163

8.1 Faktorer som påverkar det

Mottagningsapparaten: Anlägg-

framtida rekreationsmönningar, områden och aktiviteter . 80 stret . . . . . . . . . . . . . .. 163 6.1 Samhällets ekonomiska en- 8.2 Bristerna i de nuvarande forgagemang i

anläggningar,

merna för turism och rekreaområden och aktiviteter 80 tionsliv . . . . . . . . . . . .. 165 6.2 . . . . . . . . . 83

Inkvarteringen

8.3 för en svensk tu-

6.3¶Målsättning

Serveringsanläggningar 100

rist- och . 168

6.4 och rekreationspolitik Sysselsättning omsätt-

8.4 Medel för att . . . . . . . . . . . . . . . 101 förverkliga ning

6.5 rekreationspolitiken . . . . . 170

Kommunikationerna 102 8.5 Friskvârdens roll i turist- 6.6 Nuvarande

efterfrågestruk-

och 172

tur på . . . . . . rekreationspolitiken

inkvartering 108

6.7 Det aktuella utbudet av pro-

ducerade 9 Kommitténs resor och arrange- förslag till nya orga-

mang och dess omfattning . 113 nisationsformer av turism och

6.8 för friluftsliv rekreation . . . . . . . . . . . . . .. 174

Anläggningar

och rekreation . . . . . . . . . 122 9.1 Allmänna synpunkter på ad-

ministration och organisa- De nuvarande organisationsfor- tion av turism och rekreamerna för turism och rekreation . 130 tion . . . . . . . . . . . . . . .. 174 7.1 Internationella exempel på 9.2 Sveriges Turistråd . . . . .. 175 turistorganisationer som är 9.3 för

Samarbetsdelegationen

av särskilt intresse för fråge- turist- och

rekreationsfrågor 177

ställningen 130 9.4 Naturvårdsverket och turis- 7.2 Turism och rekreation inom men . . . . . . . . . . . . . .. 178 den statliga administratio- 9.5 Kungl. Majzt och turismen 179 nen 141 9.6

Marknadsföringsavgift på

7.3 Kommunernas organisation . . . . . 179

boendeanläggningar

av turism och rekreation 144 9.7 Kommitténs förslag till

7.4¶Landstingens av

organisation till 1966

komplettering års

turism och rekreation . . . . 145

hotellförordning . . . . . .. 180

kal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Sveriges T uristrâds uppbyggnad, Formerna för uttagandet av och finansiering . 181 Bilaga2

arbetsuppgifter 251

boendeavgift samt statistikproduktion. 10.1 Förslag till verksamhetsform för Bilaga3 Svenska kommunförbundets och huvudmannaskap . . . . . . 181 och Svenska landstingsförbundets syn- Sveriges Turistråd punkter på den regionala organisatio- 10.2 Samarbetet mellan Sveriges och de nen av turism

Turistråd regionala

. . . . 181

turistorganisationerna

10.3 De huvudsakliga funktionerna inom verksamhetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . 182

10.4 Samverkan mellan Sveriges Turistråd samt producenter och konsumenter . . . . . . . 186

10.5 Kostnader för Sveriges Tu-

ristråd samt verksamhetsbe- . . . . . . . . . . . . 187 skrivning . . . . . . . . . . 189 10.6 Finansiering

ll Primára områden för rekreation . . . . . . . . . . . . . . . 192 och turism . . . . . 192 11.1 Allmän målsättning 1 1.2 Krav och definitioner på primära rekreationsområden 193

11.3 Riktlinjer för inventerings- . . . . . . . . . . . . . . 195 arbetet . . . . . 195 11.4 Inventeringsarbetet 11.5 Kommitténs förslag till primära rekreationsområden 214

11.6 om de primära

Uppgifter

rekreationsområdena 217

11.7 Utvecklingen av rekreationslivet i de primära rekreationsområdena . . . . . . . . 218

. . . . . . . . . 225 IV Särskilda yttranden

. . . . . . . 225 1 Av ledamoten Holmberg Palm . . . . . . . . . . 226 2 Av ledamoten Omma . . . . . . . . . . 227 3 Av experten

V . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 Bilagor

Bilaga 1 Sveriges Turistråds arbetsuppoch förslag till samarbetsformer gifter riksnivå samt och lo-

mellan regional

Sammanfattning

l Frâgeställningarna om man i betydelsen även inlägger att det är

och levnadsstandar- en aktivitet i vilken alla kan delta oberoende Utvecklingen av fritiden

att resor av ekonomiska, sociala eller fysiska hinder. den har medfört för nöjen och Kommittéarbetet har kommit att inriktas rekreation kraftigt ökat under de senaste

har emeller- på sex huvudområden, sedan flera tilläggsdecennierna. Denna utveckling direktiv meddelats. l) lnventera landet på tid medfört olika problem: anläggningar och och rekreation har inte lämpliga större områden som lämpar sig för områden för turism

de krav som resenärer- det fjärrinriktade rekreationslivet (s. k. ”prialltid kunnat uppfylla mära rekreationsområden). 2) Utveckla en na numera ställer och samtidigt har anlägg-

nämliinte haft tillfredsställande belägg- översiktlig plan för ett sådant område, ningarna Olika har också visat gen Åre-området. 3) Utarbeta ett översiktligt ning. undersökningar inte har för turism och friluftsliv inom Vinatt stora delar av befolkningen program och delälvsområdet. former för det till riktiga semestermöjligheter 4) Föreslå tillgång till turist- och att en allt för stor del är helt utestängd från statliga lokaliseringsstödet

Samti- 5) Utarbeta ett förrekreationsanläggningar. att göra resor för rekreationsändamål. för vandringsleder i konstateras att samhället stöder turis- slag till huvudmannaskap digt men och rekreationen med avsevärda belopp, fjällvärlden. 6) lämna förslag till en ny orga-

nisation för marknadsföring av turism och såväl från stat, kommun och landsting.

tillsattes rekreation i Sverige. Kommittén i juni 1969 med disom bedrivits i flera olirektiv att föreslå åtgärder som väsentligt Utredningsarbetet

har utmynnat i flera delutskulle förbättra svenska folkets möjligheter ka arbetsgrupper

skulle och som att semestra i sitt eget land. Samtidigt redningar som tidigare publicerats

behandlar Åre-projektet, Vindelälvsområdet, kommitténs förslag leda till att nya arbetsdet lokaliseringsstödet till rekreatillfällen skapades. statliga huvudmannaskapet för Kommitténs arbetsområde har utgjort den tionsanläggningar,

samt en undersökning om delen av resandet som sker för rekreations- vandringsleder kommitténs be- svenska folkets semestervanor och attityder ändamål. Därför benämns

tänkande ”Turism och rekreation i Sverige”. till semesterresor.

utredningsförslagen har resul- Med turism avses enligt kommitténs uppfatt- De tidigare

terat i att det statliga lokaliseringsstödet till minst en överning det resande som innebär utanför hemorten. turistanläggningar fått ungefär den inriktning nattning Kommitténs anser att begreppen turism som det lokaliseringsstöd som ges till in-

kan användas dustrianläggningar. Ett särskilt projekteringsoch turist även fortsättningsvis

bolag för att förverkliga Åre-utredningens Den genomsnittliga beläggningen på svenförslag har bildats och 1973 års vårriksdag ska hotell har sjunkit under de senaste åren.

har beviljat 2 milj. kr. till verksamheten i Den kommersiella delen av transportsektorn detta bolag. har inte heller fullgod beläggning.

Tidigare utredningar har i olika samman- Sedan kommittén konstaterat att produhang behandlat frågor om turism och rekrea- centsidan arbetar under otillfredsställande tion. Av de utredningar som fått betydelse villkor nödgas kommittén också konstatera märks särskilt 1962 att även bilden 1948 års turistutredning, av konsumenternas turism års fritidsutredning, 1964 års turisttrafrkutoch rekreation också uppvisar många otillredning, idrottsutredningen samt utredningar fredsställande Som särskilt drag. allvarliga om lokaliseringspolitiken. Som resultat av brister framstår för den enskilde svårigheten dessa utredningar har olika åtgärder för att konsumenten att få riktig information om utveckla turismen eller rekreationslivet kom- det existerande utbudet av resemöjligheter, mit att vidtas. Denna utredning är emellertid svårigheten att finna anläggningar som är

den första som helt ägnats åt efter såväl kraven frågeställning- anpassade på utformning arna turism och rekreation. som i det rätta prisläget samt de långa och

dyra transporterna. Såväl kommitténs som 2 Huvuddragen i den nuvarande övriga intervjuutvecklingen undersökningar visar att en stor grupp, om-

kring en fjärdedel av svenska befolkningen i Kommittén har sökt kartlägga de väsentliga aktiva åldrar, inte gör några rekreationsresor

dragen inom svensk turism och rekreation. under semestern. Även bland dem som gör Denna har hämmats av den rekreationsresor finns kartläggning också många otillallvarliga brist på statistik och andra uppgif- fredsställande transdrag såväl på boende, ter som råder inom sektorn. port och aktivitetssidan som på marknads- En omfattande intervjuundersökning har föringssidan. Konsumenterna hänvisas angenomförts för att kartlägga svenska folkets eller tingen till för enkla inkvarteringsfonner semestervanor och attityderna till semester också för dyra. Campingen utgör för stora och längre ledighet. Kommittén har också grupper ett acceptabelt semesteralternativ

försökt få ett grepp om och standarden produktionsappara- på campingplatserna har ockten dvs. för boende och aktivianläggningar så höjts väsentligt under de senaste åren. teter och transportapparaten samt det paket- Trots detta ökar inte antalet gästdygn per år utbud av svenska resor som erbjuds i och till på landets campingplatser nämnvärt. Bristen

Sverige. på som

inkvarteringsformer komfortmässigt

En genomgång av tidigare genomförda in- ligger över campingen men utan stadshotel-

tervjuundersökningar har kompletterat kom- lens serviceutbud är påtagligt stort. Denna

mitténs bild av turismen och rekreationen i har i alltför efterfrågan liten utsträckning landet. mötts med byggandet av s. k. stugbyar. Kartläggningen visar att landets samman- Kommittén gör den bedömningen att ett lagda inkvarteringskapacitet på kommersiella avsevärt tillskott måste skapas i relativt billiboendeanläggningar uppgår till ca 350 000 ga men kvalitativt tillfredsställande boendebäddar varav 100000 på hotell, 18000 i med anläggningar en låg grad av service. stugbyar, 9 000 på vandrarhem och 225 000 Detta har bl. a. kommit i Åretill uttryck på campingplatser (förutsett att varje tält- planen.

plats kan hysa 3 personer). Men byggandet av nya

boendeanläggning-

Utredningsarbetet visar också att de nuar är endast en av många viktiga åtgärder för varande anläggningarna har betydande svårig- att få en bättre styrning av landets turism

heter särskilt på grund av att inte utnyttjas och rekreation. Bristerna inte enuppträder

tillräckligt.

dast på anläggningssidan utan är i hög grad

Kommittén pekar på för den övervägande delen av svenska folket

också organisatoriska.

vilket klart bekräftas av 1969 års hushållsbehöver ett att den statliga administrationen

bättre samråd mellan departement och verk i budgetundersökning.

Personer med höga inkomster har genomolika frågor om turism och rekreation. bättre möjligheter att orga- Det kan konsteras att stora belopp årligen gående betydligt

nisera ett givande rekreationsliv och är för områden och organisatsas på anläggningar,

utan att utbytet kan övrigt också de enda som numera har råd att sationen av turismen

anses motsvara insatserna. Satsningen sker skaffa sig ett eget fritidshus.

utan målsättning, samoftast övergripande

manhållande målmedgrepp eller tillräcklig 3 Samhällets turist- och rekreationspolitik

vetenhet. ofta med

Åtgärderna genomförs

anser att den viktigaste fönit- Kommittén stora insatser av samhällsmedel. inte för att landets turism och rekreaorganisationerna förmår sättningen De befintliga tion skall få en riktig utveckling är att tillräcklig information och försäljsprida samhället har uttryckt en bestämd målsättsom redan ningskunskap kring den kapacitet inom sektorn. Denna finns. Detta resulterar i en onödigt låg be- ning för sin verksamhet

måste komma till användning när prishöjningar och politik

läggningsgrad, ytterligare

samhället ställs inför krav på åtgärder och ännu större svårigheter att sälja utbudet. medel och vara vägledande vid i rim- ekonomiska Utbudet av rekreationsanläggningar

att kom- samhällets bedömningar av hur de offentliga

liga prisklasser är så pass begränsat medlen till turist- och rekreationssektorn mittén har kunnat konstatera att den över-

folket inte skall kanaliseras och vilka typer av anläggdelen av det svenska vägande En boende vid sina ningar och åtgärder som skall prioriteras. utnyttjar kommersiellt bor uttalad har hittills saknats och komrekreationsresor inom landet. l stället politik

mittén söker därför att formulera vissa viktihos släkt och vänner under seman oftast

mesterresor. ga drag i en sådan.

Ett övergripande mål i en statlig rekrea- Denna kategoris möjlighet att fungera som

svenska folkets tionspolitisk målsättning bör enligt kommitinkvarteringsresurs vid vara att de offentliga medel semestrar verkar emellertid att avta alltefter- téns uppfattning

och rekreation skall fortsätter från de äldre och som används för turism som inflyttning allmänstora bostäderna glesbygden till lägenhe- satsas på ett sådant sätt att en bred på de anläggningar och områter i tätorter. Det kan således konstateras att het kan utnyttja

folkets vid den som byggs med allmänt stöd.

svenska inkvarteringsmöjligheter

minskar från år till år om Särskilt viktigt är det att de grupper som i rekreationsresor svårigheter att få rekreatillkommer. dag har betydande inga nya boendemöjligheter har dessaförsäm- tion såsom handikappade, låginkomsttagare I begränsad utsträckning eller barnrika får väsentligt förbätttill rekreationsresor inom familjer rade möjligheter rade möjligheter till rekreationsresor. landet kunnat ersättas av utlandsresandet. bör aktivt medverka till att att Samhället Detta har nu antagit sådana proportioner och medantalet boen- förbilliga transportmöjligheterna svenska gästdygn på utländska verka till att rekreationslivets krav på marki deanläggningar tycks vara större än motsvamed andra intressen kan tillvarakonkurrens rande svenska gästdygn på svenska boende-

Men kommittén kan emellertid tas bättre, än vad som nu sker. anläggningar. Erfarenheter från bl. a. Åre-planeringen konstatera att turistresor till utlandet inte på

visar att knappast i någon ort i landet kan något sätt kan utgöra den slutliga lösningen

turismen vara den enda utkomstmöjligheten. för de flesta svenskars semesterproblem.

av ensta- inom ramen för lokali- Trots ett utbud Satsningar på turism

uppseendeväckande

måste därför ses som ett ligger de flesta utlandsresorna seringspolitiken ka lågprisresor

komplement till andra åtgärder. Sysselsätti en sådan prisklass att de inte är tillgängliga

ll

ningsaspekten får inte enligt kommitténs mellan riksnivå, regional och lokal nivå av-

uppfattning vara enda avgörande faktor för seende turistorganisationernas verksamhet. satsning på områden eller för anläggningar Ett onödigt dubbelarbete med dålig genom-

turism och rekreation. Inte heller anser komslagseffekt kan konstateras, inte minst på mittén att satsningar på turism och rekreautlandsmarknaden som kan bli föremål för tion bör göras enbart av valutaskäl. Anlägg- åtgärder från såväl den centrala som de

ningar och områden för turism och rekrea- och lokala regionala organisationerna. Beartion bör framför allt utformas så att de betningen av marknaden sker med ett mycattraherar stora delar av svenska folket. Såket bristfälligt underlagsmaterial bl. a. saknas dana anläggningar kommer emellertid alltid den

inkvarteringsstatistik som förekommer i

att vara attraktiva för många utländska bealla andra OECD-länder.

Bearbetningsmeto

sökare särskilt då från de nordiska grannlän- derna inriktar sig i allt för hög grad på att derna men även från andra länder. framställa trycksaker som senare inte kan

Viktiga marknadsföringsátgärder bör sät-

spridas till konsumenterna på grund av bristas in även på vissa utländska marknader dels tande kunskap om marknaden. De samlade för att få ett tillfredsställande underlag för kostnaderna för de olika

marknadsföringsåt-

anläggningar och områden men också för att gärderna är däremot betydande. Kommittén tillföra landet sociala och kulturella värden. har uppskattat

framställningskostnaderna för

För att den av kommittén förverkliga de lokala broschyrerna till ca 8 milj. kr. per formulerade turist- och rekreationspolitiken år. De sammanlagda kostnaderna för mark-

måste två viktiga styrmedel införas: ett antal av svensk turism nadsföring och rekreation lämpliga områden måste byggas ut på ett har av kommittén bedömts ligga i storleks-

sådant sätt att de passar den breda publikens ordningen 110-130 milj. kr. per år.

krav på semestermöjligheter och en helt ny Den centrala organisationen för marknadscentral organisation för turism och rekreaföring av svensk turism, Svenska Turisttration med bättre förankring och ekonomiska fikförbundet (STTF) bildades 1902 och har resurser än det nuvarande Svenska Turistunder sin verksamhet i huvudsak arbetat som

trafikförbundet måste tillskapas. Därutöver informationsorgan för svensk turism utombehöver samrådet mellan olika statliga myn- lands och särskilt för

trañkföretagen som var

digheter i frågor som berör turism och rekde viktigaste stiftarna. Under de senare åren reation utökas. Detta föreslås ske i form av har trafikföretagen i allt större utsträckning

en statlig samarbetsdelegation.

själva övertagit marknadsföringen av sina

egna tjänster och ett urval av svenska turist-

4 Kommitténs produkter. De medel som till förslag till organisation av anslagits turism och rekreation STTF :s verksamhet har inte varit tillräcldiga

för en offensiv

marknadsföring.

De nuvarande organisationsformerna för I organisationens verksamhetsområde har

marknadsföring av landets turism och organi- det svenska inte ingått att produktutveckla

sation fungerar inte tillfredsställande enligt sortimentet Verksamheav turistmöjligheter. kommitténs Verksamheten är bedömningar. ten har till största delen riktats mot utlandet

splittrad på många olika organisationer med men under de senare åren har bl. a. med skilda och där ansvarsför-

huvudmannaskap särskilda

anslag en inriktning på hemmahållandena inte är klarlagda. Många gånger marknaden gjorts med den uppmärksamma-

sker det en överlappning av olika åtgärder de

Sverige-Nu-kampanjen.

inom av svenska marknadsföringen turist- Kommitténs förslag innebär att STTF av-

möjligheter. Den statliga administrationen vecklas och ersätts av en ny organisation har ingen samlad bild av turism vilket försvå- med bättre ekonomiska resurser, mera renrar bedömningar och övergripande åtgärder. odlat huvudmannaskap och med ansvar inte

Det förekommer heller ingen samordning bara för information utan också produktut-

turism och rekreation. diska men även det övriga veckling av svensk grannländerna

utlandet kommer att spela en viktig roll i Den som får namnet nya organisationen den verksamhet inte Turistråd blir den centrala turist- nya organisationens Sveriges minst därför att de utländska besökarna organisationen i landet.

medför underlag för de an- Kommittén anser sig inte kunna förorda ett betydande

som är väsentliga för att allmäntillskapandet av något statligt verk för turism läggningar

och rekreation. Landets kommuner och heten skall få tillgång till goda semesterrnöj-

viktig roll för ligheter. landsting spelar en mycket och måste beredas Den nya organisationen får två avdelningrekreationslivet möjligstatistik och heter att aktivt medverka vid den framtida ar, en för planering, rådgivning,

samt en andra avdelning för och den övriga mark- utredningar

produktutvecklingen

Den önskvärda marknadsföring och som arbetar med pronadsföringen av turismen.

reklam, information och av de statliga aktiviteterna kan duktutveckling, samordningen

åstadkommas enklare genom att en särskild säljstödjande åtgärder.

för turism och rekrea- Kostnaderna för den nya organisationen samarbetsdelegation

tion bildas mellan de statliga myndigheter beräknas uppgå till ca 23 milj. kr. per år.

som mest behandlar frågor inom sektorn, Finansieringen av den nya organisationen

statens naturvårdsverk, arbetsmark- föreslås ske dels genom ett statsbidrag på 12 nämligen statens samt Sveriges milj. kr. dels genom att en marknadsföringsnadsstyrelsen, planverk boende. Turistråd. Kanslifunktionen förläggs till sta- avgift påförs allt kommersiellt

får föreslås bli 50 tens naturvårdsverk. Sveriges Turistråd Marknadsföringsavgiften

Som och beräknas tillföra ca formen av en stiftelse. öre per övernattning den juridiska

stiftare föreslås att ingå utöver staten, Sven- 10 milj. kr. per år.

ska kommunförbundet, Svenska landstings-

förbundet, LO, TCO samt de ideelt verksam- 5 Kommitténs till primära rekreaförslag för reselivet RESO och ma organisationerna tionsomráden

Svenska Turistföreningen. visar att turism och skall förutom stiftarna även Olika undersökningar I styrelsen

för det turistiska boen- rekreation ställer mycket stora krav på samingå representanter markarealer dels därför att en det nämligen Sveriges Hotell- och Restau- manhängande

samt stor del av de aktiviteter som äger rum i

rangförbund Sveriges Campingvärdars

anslutning till anläggningarna är ytterst areal- Riksförbund. krävande dels också för att det behövs Den nya organisationen skall i samarbete

mellan rekreationsområden och leda skyddszoner med de regionala turistorganisationerna

av turism andra aktivitetsområden. och samordna marknadsföringen Under arbetet med att kartlägga landets och rekreation i Sverige samt i de nordiska

för turism och rekreation har länderna. turistråd skall dessutom möjligheter Sveriges i andra kommittén kunnat konstatera att de nuvaleda och samordna marknadsföringen rande områdena och anläggningarna allt för länder. Verksamheten vid den nya organisa-

att kon- ofta blivit lokaliserade och metionen skall få en sådan inriktning slumpmässigt

sumenternas behov kraftigt skall påverka de ra sällan planerats i avsikt att ge ett samlat

som kommer att behöva sättas in. utbud av aktiviteter, transportmöjligheter, åtgärder aktivt delta vid samt inkvarterings- och serveringsmöjlighe- Bl. a. skall Sveriges turistråd

ter. Skall den fortsatta utbyggnaden av lanutformningen av utbudet av rekreationsmöj-

dets komma den inte minst genom att skaffa sig ett rekreationsmöjligheter ligheter om marknadsför- största delen av svenska folket till nytta betydligt bättre kunnande

kommitténs uppfattning, en hållandena. måste, enligt

skalli del av denna utbyggnad ske inom Åtgärderna inom marknadsföringen väsentlig

ramen för samordnade åtgärder i områden första hand sättas in i Sverige och de nor-

som har lämpliga förutsättningar för turism Mellersta Sverige: och rekreation. Kommittén kallar sådana Norra Bohusläns skärgård områden för primära rekreationsområden. Värmlands och Dalslands sjöområde Kommittén har genomfört en omfattande Tiveden kartläggning av landets möjligheter att in- Sörmlands skärgård rymma primära rekreationsområden. delar av Mälaren

Med denna kartläggning

som gmnd har F ryksdalen kommittén föreslagit 23 områden i olika Siljansbygden delar av landet som enligt kommitténs behar de bästa Norra Sverige:

dömningar förutsättningarna att

på sikt kunna fungera rekrea- del av Ljusnans dalgång som primära tionsområden. Dalañällen Härjedalsfjällen I den tidigare publicerade Åre-planen har Åre-området kommittén beskrivit för hur ett principerna område Nordingrå primärt skall kunna utvecklas. Korn- Vindelälven mitténs ställningstagande till vilka områden som Tärna-Graddis fjällvärld kan betraktas som primära områden Norrbottens skärgård innebär inte att alla områden ens på sikt

behöver Abisko-Kebnekajsetjällen

byggas ut i någon större omfattning. I områdena behöver däremot avsättas de Den sammanlagda ytan av de 23 föreslagmarkområden som för tu- na områdena till ca 9 % av landets är nödvändiga uppgår rismens och rekreationens totala behov och själva areal. Nära 5 milj. inv. i landet beräkutbyggnaden i områdena kan därefter nas kunna nå åtminstone ett primärt rekreagenomföras i den omfattning som det all- tionsområde inom en timmas resa från hemmänna marknadsläget orten. berörs 72 kommuner medger. Sveriges Tu- Sammanlagt av ristråd förutsätts rekreationsområdena. svara för att det finns goda de primära Utöver de Översikter över de allmänna marknadsförut- föreslagna områdena räknar kommittén ock-

sättningarna. så med att de tre storstadsområdena och De föreslagna primära rekreationsområde- deras omgivningar bör i viss utsträckning na är relativt stora, vanligen 300-800 kvad- kunna betraktas som primära rekreationsomratkilometer i södra och mellersta råden även om de fortsatta Sverige möjligheterna till och upp till flera tusen kvadratkilometer i utvecklingen av utomhusrekreation är benorra Sverige. gränsade. I de föreslagna primära områdena Urvalet av områdena grundar och i deras närmaste sig på analy- omgivningarna samt i ser av många samverkande faktorer såsom de tre storstadsområdena finns mer än två

transportlägen, de naturgivna resurserna och tredjedelar av landets

inkvarteringskapacitet.

förekomsten av befintliga och anläggningar Av de 23 föreslagna områdena ligger 15 andra investeringar. inom det allmänna stödområdet och 8utan-

Enligt kommitténs för. En viss del av kostnaderna förslag föreslås följan- för utbyggnade områden bli primära rekreationsområden: den av landets framtida

rekreationsmöjlig-

heter kommer att kunna falla inom ramen Södra Sverige: för de

lokaliseringspolitiska åtgärderna.

Sydskånes sjö- och åslandskap Kommittén anser dessutom att sysselsätt- Östskåne ningsläget på enstaka platser utanför det Kullaberg-Hallandsåsen allmänna stödområdet skulle kunna förbätt- Åsnen-Listerlandet att särskilda medel anslås ras genom till Öland statens naturvårdsverk för att bekosta vissa Gotland basinvesteringar. Gryt-St. Anna skärgård l de föreslagna primära rekreationsområ-

SOU 197352

dena behöver betydande arealer avsättas för rekreationsändamål men detta utesluter ingalunda att andra aktiviteter såsom industrier och tätorter också utvecklas i omrâdet. Stora krav måste emellertid ställas på planeringen inom områdena. Detta av markanvändningen föreslås ske genom upprättandet av en s. k. för markanvändningen i vart och huvudplan ett av de föreslagna primära rekreationsområdena. I de fall endast en kommun berörs av ett område kan planeringen av markanvändningen ske inom ramen för den kommunala l de fall flera kommuner

generalplaneringen.

berörs av samma primära rekreationsområde ske i samverkan mellan kombör planeringen munerna och med länsstyrelsen som samordnare. av områdena bör inte bara Utbyggnaden ske efter en bestämd fysisk planering utan också med ledning av en turistisk helhetsplan. En särskild organisation för projektebör tillskapas och senaring av utbyggnaden re bör även driftbolag samordna aktiviteterna i området. Utbyggnaden bör planeras i olika och med realistiska och sametapper ordnade marknadsbedömningar som grund. förutsätts aktivt medverka Sveriges Turistråd vid tillkomsten av marknadsbedömningarna. Samhällets intresse för andra typer av rekreationsområden än de primära får enligt kommitténs mening inte skjutas i bakgrunden. Utöver de 23 föreslagna primära områdena ñnns det ett mycket stort antal områden sig för turism och som också lämpar friluftsliv. Förekomsten av en överrörligt för primära rekreationsområden siktsplan innebär emellertid att samhället får en vägledning till hur medel för turism och rekreation kan kanaliseras. Kommittén anser sig däremot inte kunna bedöma vilken andel av de totala tillgängliga resurserna som de primära rekreationsområdena bör få.

›.i 1 i -:

i i l J 4

I Utredningsarbetet

l Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

l .l . Utredningens direktiv

syftar till att öka utlandets intresse för Sve- Chefen för jordbruksdepartementet medde- rige som turistland. lade direktiv för kommittén i anförande till För att främja sysselsättningen ger staten

den 13 juni 1969: lokaliseringsstöd till uppförande av turistanstatsrådsprotokollet

”1964 års turistrrafikutredning framhöll i Detta stöd har i betydande ut-

läggningar. betänkandet H 1966:2) att förut- bidragit till en utbyggnad av tu-

(Stencil sträckning

för en. expansion av turismen i stödområdena. Härtill kommer sättningarna ristnäringen

de statliga garantilånen för hotellbyggen. Vid ständigt ökar till följd av ökad fritid, längre semester och bättre ekonomiska resurser. En ingången av budgetåret 1968/69 uppgick de

är stigande krav på utestående hotellgarantilånen till 9,4 milj. följd av denna utveckling utbyggnad av turistanläggningar. Åtgärder kr.

till turism inom Från fonden för friluftslivets främjande för att främja möjligheterna landet har därför kommit att framstå som en lämnas bidrag till olika slag av friluftsanläggallmän angelägenhet av största vikt. ningar. För budgetåret 1969/70 har 5,5 milj.

framhöll i sina betän- kr. anvisats till fonden. Medlen är i första

Fritidsutredningen kanden 1964:47, 1965:19 och 1966: hand avsedda för anläggningar som uppförs

(SOU

med kommun som huvudman. Det största 33), att behovet av lämpliga friluftsområden

för det rörliga friluftslivet statliga stödet till friluftsanläggningar utgår och anläggningar

stort. I prop. 1967:59 uttalade emellertid från anslagen till beredskapsarbeär mycket dåvarande chefen för jordbruksdepartemen- ten som disponeras av arbetsmarknadsstyrel-

som friluftslivet sen. Under budgetåret 1968/69 lämnades tet att den stora betydelse

motiverar att från detta anslag till anläggningar för har i det moderna samhället bidrag såväl staten som kommunerna engagerar sig friluftsliv med ca 20 milj. kr. l detta belopp

till friluftsliv åt så ingår också bidrag till vissa idrottsanläggför att skapa möjligheter

ningar. Särskilda bidrag utgår till byggande många som möjligt.

Statligt stöd till turism utgår bl. a. genom av småbåtshamnar. För budgetåret 1969/70 de medel som under X huvudtiteln anvisas finns en bidragsram på 4 milj. kr. för detta

som svarar ändamål. De statliga insatserna för turism till Svenska turisttrafikförbundet, för den med statsmedel finansierade verk› och friluftsliv är alltså betydande. Självfallet samheten för att söka öka de utländska är det av vikt att de anslagna medlen används turistströmmarna så effektivt som möjligt. Inte minst väsent-

till Sverige. De statliga bidragen till turisttrafikförbundet uppgår bud- ligt är att insatserna görs på ett sådant sätt

att de kommer så många människor som getåret 1969/70 till 5,4 milj. kr. Detta stöd

möjligt till del och att olika konsumenters blivit disponibla för andra ändamål. Komönskemål tillgodoses. Det är vidare angeläget mittén bör om den nuvarande överväga att insatser för turism och friluftsliv sätts in marknadsföringen av områden och anlägginom områden, där de kan bli ett värdefullt ningar är effektivt och i annat fall upplagd komplement i ansträngningarna att förbättra lägga fram förslag om erforderliga föränd-

sysselsättningen. ringar. Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas med De sakkunniga bör bedriva sitt arbete i uppgift att utarbeta och successivt lägga nära samarbete med berörda statliga myndigfram förslag rörande lokalisering och utform- heter, kommuner och organisationer. F Örslaning av anläggningar och områden för turism gen bör läggas fram successivt. och friluftsliv. l sitt arbete bör de sakkun- Kommittén fick för att tilläggsdirektiv niga särskilt sträva efter att skapa arbetstill- utreda formerna för det statliga lokaliseringsfällen inom sysselsättningssvaga regioner. De stödet till rekreationsanläggningar. Dessa disakkunnigas arbete bör därför särskilt avse rektiv meddelades av chefen för jordbruks- Norrland och i största möjliga utsträckning i ett anförande till statsräds-

departementet

inriktas på tillskapandet av arbetsintensiva protokollet den 27 maj 1970: projekt. I sammanhanget bör framhållas att ”Statligt lokaliseringsstöd som lån utgår denna del av landet har många värdefulla och, om särskilda skäl föreligger, bidrag till vildmarksområden av stort intresse för såväl den, som utövar eller ämnar utöva verksamsvenska som utländska turister. heten inom turistnäringen, vid ny-, till- eller De sakkunniga bör inventera vilka områ- i de delar av ombyggnad av turistanläggning den som kan anses lämpliga för anläggningar landet som utgör stödområde. Som turistanför turism och friluftsliv. Det är därför vik- räknas läggningar hotellbyggnader, större tigt att olika åldersgrupper kan få behovet av campinganläggningar, och skidsemesterbyar rekreation och motion tillgodosett. Särskild liftar. av Fråga om lokaliseringsstöd prövas vikt bör läggas vid att underlätta för äldre eller i vissa fall av arbetsmarknadsstyrelsen och handikappade att utnyttja friluftsområ- Kungl. Majzt. Stöd till turistanläggningar kan den och anläggningar. lämnas också i form av lånegaranti. Fråga om inventeringen kan avse såväl mark som sådan garanti prövas av kommerskollegium. redan säkerställts för friluftsändamål - t. ex. I den hittills bedrivna försöksverksamhenaturreservat av social karaktär - som annan ten med lokaliseringsstöd har lokaliseringsbilämplig mark. drag inte i något fall beviljats för investe- I de sakkunnigas uppgift bör också ingå ringar i turistanläggningar. Endast lån har att undersöka huruvida befintliga hotellanbeviljats. Stöd till turistanläggningar har lämläggningar kan anses tillräckliga eller om nats också i form av beredskapsarbeten. nybyggnader i vissa fall bör ske. Som ut- har hittills Lokaliseringsstöd inte beviljats gångspunkt skall gälla att anläggningarna har till campinganläggningar och endast i begränmöjlighet att fungera på ekonomiskt riktiga sad utsträckning till semesterbyar och skidgrunder. Olika former för liftar. De hittillsvarande insatserna

huvudmannaskap i fråga om

för områden och anläggningar bör undersölokaliseringsstöd till turistanläggningar har i kas. hög grad koncentrerats till fjällkommunerna De sakkunniga bör - utöver de åtgärder inom stödområdet. Under 1960-talets senare som här nämnts - kunna pröva även andra del har till sådana anläggningar årligen utgått uppslag som kan väntas öka möjligheterna genomsnittligt 5 milj. kr. såsom lokaliseringsför turism, friluftsliv och rekreation. Härvid lån och 1,5 milj. kr. såsom lånegarantier. bör bl. a. undersökas möjligheterna att sti- 1968 års

lokaliseringsutredning tog i sitt

mulera fritidsbebyggelse och den fortsatta friluftsanlägg- förslag rörande lokaliseringsponingar inom sådana glesbygder där mark och litiska stödverksamheten (SOU 1969:49) inbyggnader genom jordbrukets rationalisering te upp frågan om stöd till turistanläggningar

m. m. 1 prop. 1970:75, som avsåg den fort- det till turistnäringen.

stödverksamheten, be- Ytterligare utredningsuppdrag har därefter satta regionalpolitiska

handlades därför inte denna fråga. tillagts de sakkunniga

av lokaliserings- dels den 6 februari 1970 att utreda huvud- Vid remissbehandlingen betänkande framhölls emeller- mannaskapet för vandringslederna i fjällvärlutredningens den - övernattningsanläggtid från flera håll att lokaliseringsstödet till däri inbegripet

broar, rösning m. m. Vidare skall de turistnäringen bör utredas. Jag delar denna ningar, för utreda hur uppförandet, underuppfattning. Efter samråd med chefen sakkunniga

förordar hållet och driften m. m. av lederna och därtill inrikesdepartementet jag att frågan hörande anläggningar skall finansieras. Länsutreds inom ramen för det utredningsupp-

de sakkunniga för pla- styrelsens i Norrbottens län förslag rörande drag som anförtrotts och friluftsom- skall överarbetas av de nering av turistanläggningar nya vandringsleder

sakkunniga, som därvid bör pröva angelägenråden m. m. ar- av de olika nya lederna. Vid Som utgångspunkt för de sakkunnigas hetsgraden endast får av ovannämnda uppdrag - som bete bör gälla att lokaliseringsstöd fullgörandet av sysselsättningsmöjlighe- bör utföras skyndsamt - skall de sakkunniga utgå då en ökning bl. a. samråda med lantbruksstyrelsen, som terna eller serviceunderlaget på en ort beförutsätt- har att höra rennäringsnämnden, samt med döms som angelägen. Ytterligare

vara att anläggningar- naturvårdsverket och vederbörande länsstyningar bör naturligtvis få en tillfredsställande lön- relser. Sedan uppdraget fullgjorts skall de na kan bedömas sakkunniga inkomma till Kungl. Maj :t med samhet och att de planeras inom områden

med för turism. De förslag, goda förutsättningar undersöka om stöd dels den 3 april 1970 att - vad som kunde sakkunniga bör särskilt

bör lämnas till enklare och billigare anlägg- föranledas av riksdagens beslut (rskr 1968:

av typ stugbyar 0. d., dvs. anlägg- 392) - utarbeta ett program för turism och ningar från friluftsliv inom Vindelälvsomrâdet och att ningar som bättre motsvarar efterfrågan Vidare bör de därefter inkomma med förslag till Kungl. bredare befolkningsgrupper. till Maj rt. Uppdraget skall fullgöras med förtur. A sakkunniga pröva om stöd också bör utgå anläggningar, som är av sådana gemensamma

betydelse för turismens utveckling positiv 1.2. Till kommittén överlämnade remisser

inom de här avsedda områdena. och skrivelser De sakkunniga bör vidare pröva huruvida

skäl att i särskilda fall medge 1969 föreligger även till turistanläggningar 17.11 Remiss från Jordbruksdepartementet: lokaliseringsstöd Även Länsstyrelsens i Norrbottens hemutanför det allmänna stödområdet. låne- ställan om bemyndigande att få samordningen mellan lokaliseringsstöd, samt övrigt upprusta befintliga och anlägga nya garantier och beredskapsarbeten bör ses vandringsleder i Norrbottens fjällstatligt stöd till turistanläggningar värld över av de sakkunniga. 2.12 Motion 1121017 av herr Ullsten m. fl. Vid sina överväganden i fråga om stödets beakta inom de svenska form och storlek bör de sakkunniga ang. naturvärden

de konkurrenseffekter som stöd till nya tu- fjällområdena

kan få i förhållande till an- 1970 ristanläggningar 22.1 Motion 112255 av herrar Thylén och läggningar som tillkommit tidigare. Oskarsson om en generalplan för På grund av det anförda hemställer jag att

åt de sakkunniga för utveckling av det svenska turistlivet Kungl. Majzt uppdrar och frilufts- 23.1 Motion 11:330 av herr Holmberg m. fl. planering av turistanläggningar turisområden m. m. att utreda frågan om utform- ang. åtgärder för att stimulera

ningen m. m. av det statliga lokaliseringsstö- men i Sverige

6.2 med över- Jordbruksdepartementet: 2) Statens planverk: 5, del rapport lämnande av länsstyrelsens i Norr- 10, Västkusten bottens län framställning om be- 3) Statens planverk: rapport 16,

myndigande att upprusta befintliga Havskust för arbete och fritid

och anlägga nya i vandringsleder 1972

Norrbottens fjällvärld 4.7 för Expertgruppen regional utred-

13.3 Jordbruksdepartementet: med över-

ningsverksamhet (ERU): Regionallämnande av utredningen ”Ölands- politisk och stödverksam-

forskning

bron och turismen” het 1965-1971 (Ds In 1972:14) 3.4 Riksdagens skrivelse 1968:392 i anled- 4.9 infordrande av

Industridepartementet:

ning av motioner om särskilda nayttrande över SOU 1972:43 ”Ut-

turcentra vid Vindelälven för forsknyttjande och skydd av havet”

ning och turism, om vissa stödåtgär-

(Havsresursutredningen)

der inom Vindelälvsområdet samt 27.10 Riksdagens skrivelse 1972:74 om stöd

om en plan för Vindelälvsområdets till för i jordbruket investeringar användning för friluftsliv och rek- vissa

rekreationsanläggningar m. m.

reation 1973

30.4 Industridepartementet: infordrande av 2.2

Jordbruksdepartementet: överlämnan-

remiss över Vattenfalls utredning de av utredning med förslag till

över 1970-talets vattenkraftutbygg- utvecklingsplan för rekreationsom-

nad i Norrland råde på norra Öland.

27.5¶Jordbruksdepartementet:

utredning

om det statliga

lokaliseringsstödet

1.3¶Definitioner

och avgränsning av till turistnäringen

utredningsarbete! 1.9 lnrikesdepartementet: med överläm-

nande av skrivelse från Svenska tu- 1.3.1 Begreppet turism och rekreation

risthotellens riksförbund betr. ho- Med turist avses enligt OECD:s definitiotellgarantilån ner en besökare 1971 tillfällig i annat land som

stannar minst 24 timmar och där resan har

7.4¶Försvarsdepartementet: infordrande

något av följande ändamål: av yttrande över Försvarets fredsor-

ganisations delbetänkande nr 6 1. Fritid, rekreation, semester, studier,

Förutsättningar för att förlägga ett

religion och sport

nytt förband i norr, del 2” i 2. Affärer, släktbesök, sammanträden, 4.6 Riksdagens skrivelse 1971:168 i anled- kongresser.

ning av motion om ett hälsocent- Kommittén anser sig inte kunna använda rum i Vindeln 29.9 samma definitioner på turism som den som

Handelsdepartementet: infordrande av

används inom OECD. Den yttrande över betydelse som

kommerskollegieut-

OECD lägger i turist redningens betänkande begreppet bör enligt

Näringspo-

- kommitténs kunna översättas litiken ny verksorganisation uppfattning

med utlandsturist. stor del av 21 .12 Jordbruksdepartementet: infordrande En mycket

rekreationsresandet är inhemskt, inte minst i av yttrande över Nordiska rådets

presidiums A 347/t Sverige och detta resande måste även kunna

Medlemsförslag

rubriceras som turism. om ökat turistsamarbete i Norden

1 föreliggande kommer

infordrande av utredning kommit- 22.12 Civildepartementet:

yttrande över 1Se bl. a. International Tourism and tourism 1) SOU 1971:75 med Hushållning Policy in OECD member countries 1973. OECD

mark och vatten Paris 1973

turist för att det korttidsresande för rekreationsändamål tén att använda begreppet lämnar sin som förekommer (exempelvis veckoslutsrebeteckna en person som tillfälligt och i samband sandet) inte kunna komma med i en sådan hemort mer än 24 timmar med denna även företar minst beteckning. förflyttning hemmet. I begreppet rekreation har kommittén lagt en övernattning utanför har kommit den övervägande vikten vid utomhusrekrea- Kommittén till den uppfatt-

arbetet exempel- tionen. ningen att resor som sker i I begreppet rekreation kan mera allmänt vis affärsresor inte skall tas upp till behandavkoppling och fritidsakling i utredningen. Indirekt har givetvis detta sägas ingå motion, resande även en stor betydelse för det egent- tiviteter av olika slag. att det också På samma sätt som kommittén endast liga rekreationsresandet därför behandlar en del av turismen, nämligen skapar ett underlag på boendeanläggningar av behandlas endast en del av

och transportmedel som kan utnyttjas nöjesresande,

rekreationsresandet. rekreationen. Rekreation brukar ibland indelas i närrek- Kommitténs arbetsfält ligger däremot inom den delen av turistresandet som görs reation och fjärrekreation. I det föregående

mar- fallet avses sådan rekreation som kan utövas för rekreationsändamål. För att klart med den egna bostaden som utgångspunkt kera att kommitténs arbetsområde hänger har korn- under det att fjärrekreation endast utövas i samman med rekreationsresande samband med resor och övernattning. Ibåda mittén valt att benämna sitt betänkande fallen kan däremot aktivitetsmönstret vara Turism och rekreation i Sverige. Turism och rekreation markerar således detsamma och de anläggningar som kommer

och till användning vara likartade. Många gånger resande som sker för rekreationsändamål där den resande stannar borta från sin van- kan anläggningar som används för fjärrinrikmer än 24 timmar och därmed tad rekreation även spela en viktig roll för liga bostad Denna närrekreationen. för vad också företar minst en övernattning. En gränsdragning

som är en anläggning för fjärrekreation resp. övernattning kan ske såväl på en kommersiell såsom närrekreation kan därför vara svår att göra boendeanläggning hotell, campingplats el. dyl. som i någon annans privat- och är också många gånger ur utredningens bostad besök hos släkt och vän- synpunkt mindre meningsfull. exempelvis Kommitténs intresse för närrekreationsanner. kanske kommer till uttryck endast då Själva begreppet turist kan upp- läggningar i sådana även kan komma att användas för fattas som kontroversiellt då det tidigare turismen. Detta kan vara fallet med många den allmänna uppfattningen många gånger mellan besö- av de anläggningar som tillkommit för en antydde stora sociala skillnader Försök till andra kommuns egna invånare exempelvis simkarna och de besökta. bassänger, elljusspår, motions- och idrottsbenämningar av turism har gjorts: I Norge i stäl- men också anläggningar med och Danmark har begreppet ”reseliv” anläggningar let kommit till användning. kulturell inriktning som muséer, teatrar och

ett bibliotek. Om man i begreppet turism innefattar Eftersom ett stort och varierat utbud av rekreationsresande som är öppet för alla bör även aktiviteter en viktig förutsättning för enligt kommitténs mening begreppet utgör turism och rekreation kan det många gånger kunna accepteras i fortsättningen. och rek- vara lämpligt att söka kombinera anlägg- Möjligheten att benämna turism reation ”semesterresandd” kan också över- ningar och områden på ett sådant sätt att de är definitionen kan utnyttjas för både det när» och fjärrinvägas. Emellertid på semester i olika internationella en sam- riktade rekreationslivet. sammanhang I samband med turism och rekreation manhängande period på minst fem dygn och skulle mycket av kommer ofta begreppet friskvård in i bilden. med en sådan beteckning

Med friskvård har man oftast menat ett ning, nämligen att utbyggnaden av områden mycket brett register av aktiva samhällsåtgär- och underlättas förbätt-

anläggningar genom

der för att förbättra hälsotillbefolkningens rad fysisk och annan planering och bättre stånd alltifrån aktivering av fullt friska mänstyrning och samordning av ekonomiska biniskor i avsikt att ge dem bättre kondition drag inom ramen för nu gällande bestämmeloch därmed minska den framtida belastser samt att informationen och marknadsningen på sjukvården till eftervård av konva- föringen av de svenska semestennöjlighelescenter med ett stort vårdande terna avsevärt förbättras. inslag och därmed sammanhängande insats Direktiven av sjuk- anger ytterligare ett viktigt vårdspersonal och sjukvårdsresurser. ändamål med kommitténs arbete nämligen Gränsdragningen mellan sjukvård och frisk- att skapa nya arbetstillfällen. vård har oftast varit diffus i diskussionerna De medel som utredningen bl. a. har haft om friskvården. Eftersom det rör sig om att beakta i sitt arbete har varit förslag som stora skillnader i för innebär att huvudmannaskapet statliga medel som satsas på olika vårdåtgårder är det viktigt att friskvår- turism och rekreation skall användas så

den klarare avgränsas från den egentliga sjuk- effektivt som möjligt. Dessutom har kom-

vården. mittén kunnat

i _ föreslå att lokaliseringsbidrag

Kommittén anser för sitt vidkomman- har kunnat komma till användning i större de att begreppet friskvård är en verksamutsträckning än hitills. het som inte ställer krav på de ekonomiska Kommittén är av den uppfattningen att

eller personella resurser som den redan landstings- en uppstramning av de tidigare bikommunala sjukvården förfogar över. Med dragsformerna och en mera planmässig utfriskvård har kommittén förstått av områden samtliga de byggnad och anläggningar komåtgärder som görs för att vidareutveckla den binerad med förbättrad och

marknadsföring

friska individens såväl information

rekreationsmöjligheter innebär avsevärda förbättringar

på det fysiska som det psykiska planet. av möjligheterna till ett inhemskt rekrea- Som framgår av betänkandet är behovet tionsresande.

av sådana verksamheter synnerligen stort och En av förutsättningarna har också varit att kommittén har att ett de den uppfattningen anläggningar som föreslås måste sedan de

fortsatt samhällsstöd till en utökad eventuellt fått uppbygg- det bottenstöd som de olika nad av avrekreationsanläggningar möjliggör statliga bidragsformerna tillåter därefter skall sevärda förbättringar av individens kunna psykiska fungera efter företagsekonomiskt rikoch fysiska hälsotillstånd. Denna utbyggnad _ tiga grunder. bör ske både inom ramen för turism och De anvisningar för den fortsatta utveckrekreation och också för att tillgodose närlingen av turism och rekreation som föreslås rekreationens krav på av kommittén anläggningar. bör kunna ligga till grund för Enligt kommitténs en turist- och

uppfattning kan prak- rekreationspolitik för sam-

tiskt taget likhetstecken sättas mellan friskhället. Avsaknaden av en sådan politik har vård och rekreation. många gånger försvårat bedömningar av olika projekt eller förslag som inneburit stora stat-

1.3.2 liga engagemang.

Utredningens arbetsinriktning

Direktiven och tilläggsdirektiven med-

Kommittén har som sin sett förde inriktades efter huvuduppgift att utredningsarbetet att föreslå åtgärder som markant förbättrar sex olika huvudpunkter nämligen

möjligheterna för svenska folket att kunna 1. Inventering av områden som lämpar sig

göra rekreationsresor i sitt eget land i pris- för s. k. primära rekreationsområden

lägen som är överkomliga för de flesta. för ett för- 2. Förslag till utvecklingsplan Kommitténs direktiv anvisar de åtgärder sta primärt område: Åre som främst bör kunna komma till använd- för mark- 3. Förslag till ny organisation

och 1.4.1 Åre-utredningen (Ds Jo 1971:5) av turism och rekreation nadsföring

därmed sammanhängande förslag till föränd- med kommitténs

Projektet organiserades

i den administrationen av och ett antal ringar statliga sekretariat som projektledare

turism och rekreation nedanstående sammandelutredare enligt 4. Utarbetande av ett program för turism ställning: och rekreation i Vindelälvsområdet för vand- K-konsult utarbetade den fysiska plane- 5. Förslag till huvudmannaskap till backar, leder och liftar, ringen, förslag

ringsleder i fjällvärlden

för boendeformer, vissa trafik- 6. Föreslå former för det statliga lokalise- principstudier

beräkning av anläggningskostnader,

till turist- och rekreationsanlägg- frågor, ringsstödet utförvissa arbetskraftsfrågor m. m. Arbetet ningar. och kontor i Stockholm des vid företagets med direktör Arne Fladvad som Östersund

1 .4 Arbetets samt ingenjör Thore

uppläggning uppdragsansvarig

arkitekt Hellgren och arkitekt Öhman, Örjan

De många olikartade utredningsuppdragen

än Laila Ahlund. hade inte kunnat med mindre

genomföras

i Jämtlands län genomförde att arbetet lades ut på ett flertal arbets- Länsstyrelsen med förslag till och konsulter. naturvårdsinventeringen grupper naturvårdsplan och studerade frågor angåöversikt redovisas hur arbetets I följande ende regionalpolitik och sysselsättning. fördelning har organiserats. För att följa arbetet med Åre-projektet

Åreplanens delutredningar

Utförd av Delutredning

Naturvårdssektionen, Länsstyrelsen i Jämtlands Naturvårdsinventering i västra Jämtlands fjälltraklän ter

Länsñskeavdelningen, Östersund Fisket i Västjämtland

vatten på Lappväsendet, Östersund Redogörelse för fisket i kronan tillhöriga renbetesijäll Jaktvårdskonsulent S. Swahn, Östersund Möjligheter att jaga för turister i Västjämtland institut för rörligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska Utredning över klimatförutsättningar friluftsliv i västra Jämtland

i Landsantikvarien i Jämtlands län Förteckning över antikvariskt intressanta platser västra Jämtland

K-konsult, Östersund Backar och liftar i Åre och Duved samt Bydalen Innsbruck och Ingenjör Hubert Spiess, Granskning av föreslaget system för backar liftar

K-konsult, Stockholm Betesdjur och landskapsvård

för turistiska boendeformer K-konsult, Stockholm Principstudier Turistkonsult Åke Sundelin, Rönninge Marknadsanalys för Åre-projektet Turistkonsult Åke Sundelin, Rönninge Driftorganisation för Åre-projektet

Åke Sundelin, Rönninge Transporter till Åre-regionen Turistkonsult

K-konsult, Östersund Underlag för beräkning av driftkostnader

Socialstyrelsen Yttrande över utbyggnaden av friluftsliv och turism

i västra Jämtland

Kommitténs sekretariat Arbetsmaterial område 1.1

Program för utvecklingsplanen

tillsatte samarbetsnämnden i Järpens kom- Utredningen organiserades som ett promunblock en särskild med fölreferensgrupp jektarbete med kommitténs sekreterare som

jande representanter: projektansvarig. Projektledare var byråchef

Ledamot Erik Casten Suppleant Carlberg, statens planverk. Som

biträde till utredningen arbetade Jämtlands läns pol.mag.

Roland Olsson. Länsarkitekterna i Väster- _ landsting P.M. Jönsson N.G.

Åsling

bottens och Norrbottens län biträdde Hallens kommun F. Fredriksson utred- 0. Wiklund Kalls kommun K.E. ningen och praktisk medverkan av arkitekt Sundberg I. Larsson Torsten och bitr. länsarkitekt Mörsils kommun T. Åhman C. Edh Lundberg Märt

Saarm. Dessutom medverkade Undersåkers turistchef

Lars Florin och assistent Göran kommun L. Skult G. Nilsson Lindgren,

Västerbottens Turisttrafikförbund. En sär- Åre kommun O. Blomé G. Brenne

skild referensgrupp

Jämtlands turist- med representanter från

de berörda kommunerna bildades också. förening L. Häggkvist U.

Boberg

Arbetet bedrevs med kontakter till Väster-

Turistnäringen R. Geijer

T. Hising bottens läns om-

H. Österlund turistplaneringskommitté

C.A. Durling fattande företrädare för kom-

landstinget,

munförbundets turisttrañk-

länsavdelning,

1.4.2 förbundet samt länsstyrelsen. Dessutom Statligt stöd till rekreationshade utredningen kontakt med

anläggningar (Ds Jo 1971:7) VINA-

gruppen (Vindelälven-Nationalparkerna) be-

Utredningen genomfördes av den i kommit- stående av företrädare för bl. a. naturvetentén förordnade experten byråchefen Sven institutioner skapliga vid Umeå universitet, Rune Frid, Länsstyrelsen, Karlstad. och statens naturvårdsverk. Under arbetets Ett antal sammanställningar genomfördes gång kontakter också togs med Tärna-

av personal vid arbetsmarknadsstyrelsen och

Graddisgruppen bestående av företrädare för länsstyrelsen i Jämtlands län. statens

naturvårdsverk, länsstyrelserna/lapp-

väsendet i Norrbottens och Västerbottens

län. I arbetet ingick även överläggningar med

1.4.3 Semester och längre ledighet - attity- de berörda samebyarna.

der och vanor (Ds Jo 1972:1)

I avsikt att få fram ett bättre

sifferunderlag

beträffande svenskars semesterresande och 1.4.5 Huvudmannaskapet för vandringsleder annat rekreationsresande genomfördes en ini fjällvärlden (Ds Jo 1973:8)

tervjuundersökning. Undersökningen plane-

rades vid kommitténs sekretariat Utredningsarbetet genomfördes av den i med biträkommittén förordnade direktör de av turistkonsult Åke Sundelin som också experten Erland Fredén, Norrbottens svarade för tabellplaner och analyser. Under- företagarföre-

ning, Luleå samt en särskild sökningsarbetet genomfördes av utrednings- arbetsgrupp inom kommittén bestående av institutet vid statistiska under byråchef centralbyrån

Hans Åkerlund, Erik

ledning av byråchef Casten Carlavdelningsdirektör Joachim

berg samt avdelningsdirektör Gerhard

Vogel. Ericson.

Arbetet bedrevs i samarbete med r.atur-

1.4.4 Vindelälvsområdet: vårdsenheterna på länsstyrelserna i de berör-

Utgångsläge samt

förslag till första åtgärder (Ds da länen och enligt direktiven har även lant- Jo 1971:2)

bruksstyrelsens rennäringsdelegation hörts i Förslag till Jo

utvecklingsprogram (Ds frågan.

1972:4).

SOU 19352

1.4.6 Arbetsgruppen för Åre-projektet 1.4.7 Marknadsföringsgruppen

(Ds Jo 1972:7) I avsikt att ta fram ett material för bedöm-

Utanför men inom ning om marknadsföringsproblematiken själva kommittéarbetet ramarna för kommitténs sekretariat arbetade bl. a. inom ramen för arbetsgruppen för Åre-

även en särskild arbetsgrupp som tillsattes av projektet (se 1.4.6) organiserades en särskild för att se över den ur- bestående av:

jordbruksministern arbetsgrupp

sprungliga Åre-utredningen. Arne Marknadsdirektör Elgqvist, Sveriges Arbetsgruppen hade följande sammansätt- centrala restaurantbolag Marknadsdirektör Ingvar Mattsson, Svenska ning: Turisttrafrkförbundet kanslirådet Ulf Lönnqvist, J ordbruksdeparte- Turistkonsult Åke Sundelin, Rönninge mentet, ordförande Arne Jämtlands läns redovisade sitt arbete i marknadschef Ellefors, Arbetsgruppen som senare inarbetats i Årelandsting konceptform Jan Fager, Inrikes- rapporten och som också i valda delar har

departementssekreterare

kommit till användning efter bearbetning i departementet direktör Arne Fladvad, K-konsult kommitténs slutbetänkande. informationschef George Ganneby, RESO Axel Gunneriusson, Järpens komingenjör 1.4.8 Huvudbetänkandet och det egentliga munblock kommittéarbetet Åke Hjalmarsson,

departementssekreterare

Arbetet med att färdigställa kommitténs Finansdepartementet aktuarie Nils Jeansson, Kommittén huvudbetänkande har skett vid kommitténs Ragnar för av turistanläggningar och sekretariat jämsides med de tidigare nämnda planering friluftsområden arbetsuppgifterna. För att färdigställa huvud- Lennart betänkandet har tidvis vid sekretariatet varit departementssekreterare Lindgren, knutna marknadsdirektör Ingvar Mattson, Jordbruksdepartementet

Följande delutredningar genomfördes:

Delutredning Utredare Projektansvarig

K-konsult Arne Fladvad Vägstudier Marknadsföringsplan Marknadsdirektör Arne lilgqvist George Ganneby

Turistkonsult Åke Sundelin Marknadsdirektör Ingvar Mattsson Öhrlings revisionsbyrå, Stockholm Åke Hjalmarsson Företagsekonomisk analys Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomiska avdelningen vid Åke Hjalmarsson Svenska kommunförbundet Marknads- och aktivitetsbedömning Turistkonsult Åke Sundelin Nils Ragnar Jeansson

Turistkonsult Åke Sundelin och Nils Ragnar Jeansson Fjärrtransporter berörda transportföretag K-konsult Nils Ragnar Jeansson Lokaltransporter K-konsult Jan Fager Sysselsättningseffekter PoLmag. Kjell Steen, Lennart Lindgren Konsekvenser för rennäringen Lantbruksstyrelsen Arbetsgruppens sekretariat Lennart Lindgren Fiskefrågor

STTF och sekreterare Tomas Svegrell, Svenska kommunförbundet. För vissa särskilda utredningsuppdrag har även under olika perioder arbetat ñl. kand. Anders Ahlin, fil. kand. Ulf Bergendahl samt p0l.mag. Roland Olsson.

Kommittén har under arbetets gång haft kontakt och samråd med andra statliga kommittéer som behandlat frågor som haft betydelse för kommitténs ställningstaganden. Kommittén har genomfört ett antal studieresor i olika delar av landet samt dessutom en studieresa till Frankrike. Delar av kommittén eller kommitténs sekretariat har bl. a. under utredningsarbetets gång besökt samtliga av de föreslagna primära rekreationsområdena bl. a. i samband med överläggningar med lokala, regionala eller näringens representanter. Kommitténs ordförande och sekreterare har dessutom besökt centrala turistmyndigheter i Helsingfors. Kommitténs sekreterare har dessutom besökt och cen-

arbetsmarknadsmyndigheter

trala turistmyndigheter i Oslo.

och inom

2 utredningar riksdagsbeslut

Tidigare

turist- och rekreationssektorn

hinder mot ett fritt resande som kvarstod 2.1. Den rekreationspolitiken och statliga

efter kriget. Slopandet av visum och valutaturismen bestämmelser och av Geneve-

upprättandet

och rekreation har sedan länge spelat konventionen rörande vägtrañk 1949 torde Fritid

en roll i de Redan under vara de viktigaste resultaten.

statligaövervägandena.

eko- Ett andra vidtog som

förkrigsperioden engagerade sig staten utvecklingsstadium

nomiskt i dåvarande Svenska Turisttrañkför- innebar att turismen i första hand uppfatta-

verksamhet ett riksdagsbe- des som ett medel att få in utländsk valuta bundets genom

slut 1934. Redan tidigare hade statliga medel främst då dollar till det egna landet.

indirekt till denna verksamhet genom En särskild turistkommitté hade bildats utgått

ett till Statens Järnvägar. redan 1948 inom dåvarande OEEC. Ungefär

bemyndigande

Två âstadkoms bildade de nationella turistorgaviktiga statliga åtgärder samtidigt

1930-talet: beslut om 1938 års se- nisationerna Travel Commission. under European

mesterlag och 1939 inrättandet av ett statligt ETC, med uppgift att gemensamt marknads-

den s. k. Fritidsnämnden, föra de europeiska ländernas turistiska möjrådgivningsorgan,

att fördela medel ur fonden för med uppgift ligheter i USA.

fritidslivets Medlen i denna fond l Sverige kom denna utveckling sig till

främjande.

för att främja tillkoms- främst tillsättandet av 1948 avsågs att disponeras uttryck genom

ten av bl. a. fritidsreservat, semesteranlägg- års turisttrafikutredning.

för husmödrar. Denna inriktning kom också att medföra ningar och semesterhem

av 1930-talet arbetade vidare en att en stor del av de regionala och centrala I slutet

om bl. a. ut- turistorganisationerna kom att särskilt intresfritidsutredning, vars förslag

turisters resande i den av tipsmedel som anläggningsstöd sera sig för utländska nyttjandet

och husmoderssemester aldrig kom att för- egna regionen.

ut- I och med den stigande levnadsstandarden verkligas beroende på andra världskrigets i de västeuropeiska länderna började allt fler brott. att göra åtminstone koria- Sedan tiden efter andra världskriget har att få möjligheter

länderna kun- re rekreationsresor i det egna landet. Starka man i de flesta västeuropeiska reseav inställningen till krav började att uppstå på att landets nat spåra en förändring

Denna kan anses ha livsmöjligheter skulle ges en sådan inriktning turismen. förändring så att det skulle vara tillgängligt för landets Det första skedet upppasserat tre skeden. då Ett tredje skede inom den stod omedelbart efter andra världskriget egna invånare.

i första hand inrik- turistpolitiska utvecklingen i efterkrigstidens regeringarna i Västeuropa

inledas som innebär att åtde formella Europa började tat sig på att försöka undanröja

gärder i första hand inriktas på att tillgodose och verksamhet föreslog utredningen att varde behov av aktiviteter och information som je till turisttrafikförbundet ansluten

förening

den inhemska kräver.

befolkningen av läns- eller landskapskaraktär får en helav-

Parallellt med denna utveckling har också lönad turistintendent som samtidigt fungerar en allt tydligare mellan sammanlänkning som förbundets ombud. En landsomfattande utomhusaktiviteter och det turistiska resan-

turisttrafikorganisation skulle i hög grad bi-

det kunnat förmärkas. dra till att arbetet med turisttrafikens främ-

jande kunde bedrivas långt mer effektivt och

rationellt än tidigare. 2.2 1948 års

turisttrafikutredning

Efterhand tillkom helårstjänster för turist- Huvudorganisationen för av intendenter marknadsföring vid de olika regionala och vissa svensk turism Svenska Turisttrafikförbundet lokala turisttrañkförbund, men någon lands- STTF (se avsnitt 7.5) kom att alltmer i sin omfattande turisttrafikorganisation kom inte huvudsakliga inriktning arbeta med att spri- till stånd. De regionala och lokala förbunden da kännedom förblev om Sverige och svensk kultur i självständiga enheter.

främmande länder. Flera försök att åstadkomma en samord- 1944 hade Svenska Institutet bildats som ning av turistintressena har på riksplanet med sin allmänkulturella inriktning, sina ut- gjorts. 1948 års utredning förordade att ett

landsrepresentationer och verksamhet via statens turistråd inrättades vid sidan av ambassader kom att överta från STTF. Detta uppgiften råd avsågs utöva viss samord- STTF att sprida kännedom nande verksamhet. om Sverige och Förslaget avstyrktes svensk kultur utomlands. emellertid av flertalet remissinstanser och 1948 års turistutredning föreslog att den kom inte till utförande.

centrala turistorganisationen borde Både Svenska

ges en Turistföreningen och STTF

sådan att den med kraft och försökte under 50-talet initiera utformning till bildandet målmedvetenhet kunde bedriva olika former av centrala

samordningsorgan. Med undantag

av turistpropaganda i utlandet. av en s. k. centralkommitté som fungerade Utredningen föreslog dessutom en ome- under en kort period i början på 60-talet har

delbar av Svenska Institutet sammanslagning de olika planerna aldrig realiserats på grund

och Svenska Turisttrañkförbundets utlands- av

otillräcklig anslutning från organisationer

organisation. både på riks- och regional nivå.

Detta inte och Svenska 1948

förslag fullföljdes års utredning föreslog en finansie-

Turisttrañkförbundet och Svenska Institutet ringsmetod för turisttrafikförbundet i vilken korn att bearbeta samma och staten skulle komma arbetsuppgifter att svara för huvudparplanera likartade publikationer. Institutet ten av anslag och bidrag. Metoden skulle kom även att konkurrera om bidrag från i garantera en stabil ekonomi för den adminisprincip samma medlemmar som STTF. trativa delen och volymen av den operativa 1948 års turistutredning rekommenderade verksamheten skulle komma att bestämmas

vidare att STTF borde söka erhålla utfástel- av intresset från de enskilda bidragsgivarna. ser om flerårigt fastställda bidrag samt att ett grundbelopp borde ingå i förbundets statsan- 2.3 1 962 års

slag. ;fritidsutredning

För upplysnings- och propagandaverksam- 1962 års redovisade sitt ar-

fritidsutredning

het borde disponeras de belopp som ställs till bete i tre separata betänkanden? Den första

förfogande av enskilda och

bidragsgivare

1 (SOU 1951:49) med hänsyn till att dessa är relativt blygsam- 2 1962 års fritidsutredning. [Jriluftslivet i Sve

ma, därjämte ett statligt bidrag som bestäms rige, del I: Utgångsiäge och utvecklingstendenser till två gånger de enskilda. (SOU 1964:47), del II: Friluftslivet i samhällsplaneringen (SOU 1965:19), del Ill: Anläggningar för

Angående lokalföreningarnas finansiering

det rörliga friluftslivet m. m. (SOU 1966:33).

funktioner samt de ekonomiska resurserna redovisningen var en analys av förutsätt-

och utvecklingstendenserna för för att stödja utvecklingen av anläggningar ningarna för det rörliga friluftslivet. Fritidsutredsvenskt friluftsliv - med utgångspunkt från

riksomfattande intervjuundersökningar på ningen drog bl. a. följande slutsatser.

i åldrarna Samhället bör inom ramen för sin överstickprovsbasis bland befolkningen och i sina dispositioner av 18-65 år i tätorter med minst 10 000 invå- siktsplanering

resurserna verka för en yttre miljö så beskafnare. Utredningen gjorde bl. a. följande iaktfad att den ger ett maximalt antal individer tagelser. för ett rikt friluftsliv. Detta Friluftslivet har redan ansenliga proportio- förutsättningar

för får betraktas som en del av den förebygganner och kan sägas vara en angelägenhet

alla. invånare i Sverige utövar de hälsovården. En miljon

friluftsliv till sina fritidshus. En I samhällsplaneringen är det speciellt viki anslutning

och vattnets betydelse för allmän avsevärd ökning av friluftsaktiviteter- tigt att strandens

na är sannolik - friluftsutövandet kan beräk- friluftslivet beaktas. Den stigande rörligheten

nas bli fördubblat under en och aktionsvidden ställer bl. a. mycket höga

10-årsperiod.

förutsätter flera anspråk på trafikleder och kommunikatio- Men kraven på variation

och bättre Stora behov ner. friluftsanläggningar. De kommunala insatserna bör samordnas av mark för friluftsliv kommer att föreligga.

indikerar klara konflikter - i första hand inom resp. primärkommuna- Kartläggningen mellan fritidsbebyggelsens la enheter, men också genom ett effektivare den permanenta

på länsplanet. De institukrav och anspråken från det rörliga frilufts- planläggningarbete

tionella förutsättningarna för en ökad komlivet och naturvärden.

är för mer munal aktivitet kan förbättras genom detalj- Bad, simning och promenader t. ex. i och i än hälften av urvalsbefolkningen huvudsaklig förändringar byggnadslagen

sommartid. Vintertid expropriationslagen.

friluftssysselsättning redovisar nära tre fjärdedelar Genom lämpliga åtgärder bör kommuner-

promenader

friluftsaktivi- för vissa kostnader och och skidåkning som viktigaste na ges täckning

dessutom finns motiv för en förbättring av tet. Den undersökta befolkningen anger spedet finansiella stödet till uppförande av friciellt skidåkning i fjällen, skogspromenader av samt utfärder med motor- eller segelbåt som luftsanläggningar, bl. a. genom utökning

verksamheter den vill ägna mer tid åt. Men anslagen till friluftsfonden. och sim- tredje delarbete var en inockså fiske, gymnastik, skidåkning Utredningens

av tillgången på anläggningar för ning framträder som attraktiva fritidssyssel- ventering friluftslivet, deras standard och det rörliga sättningar. men också en diskussion och Den undersökta befolkningens åsikter om lokalisering,

för det rörliga fri- redovisning av konkreta lösningar. hemortens anläggningar

luftslivet är relativt Tillgången på Fritidsutredningen drog i slutbetänkandet entydiga. ut och resultatet blev bl. a. - både utomhusbad och sim- perspektiven badmöjligheter

hallar är otillfredsställande: mellan 40 och följande överväganden och slutsatser.

50% hade den uppfatt- Det föreligger f. n. betydande kvantitativa av de intervjuade

Antalet idrottshallar och antalet brister hos det rörliga friluftslivets replipunkningen. i storstadsområdena. Antalet Strövområden bedöms som otill- ter, speciellt lämpliga friluftsanläggningar av typen friluftsgårdar räckliga av ca en tredjedel inom urvalsbefolkskulle behöva fördubblas fram och raststugor ningen. andra delarbete be- till mitten av 1970-talet. Det senare behovet Fritidsutredningens är störst i södra och mellersta Sverige, och handlade friluftslivet i samhällsplaneringen.

av de sam- framförallt i de större tätorternas omgiv- Betänkandet var en kartläggning

hälleliga organens möjligheter att utnyttja ningar.

och Den enskilda anläggningen saknar som re- . sina förvaltningsrättsliga planerande

gel tillräckliga Strövområden. Anspråken gör att täcka kapitalkostnaderna. För att under-

sig gällande både i närheten av tätorterna lätta en angelägen konsolidering bör villko-

och i svårtillgängliga och orörda Vildmarksren för hotellgarantilänen förbättras genom

områden. För att helhetsresultatet av de nya att amorteringstiden sträcks ut till högst 15

anläggningarna skall bli så gott som möjligt och räntebeår och genom att amorterings-

måste varje lokalisering av en friluftsanlägg- frielse skall kunna medges upp till 5 år.

ning föregås av en översiktlig planering och Den ovanstående av fritidsredovisningen en samordning av markdispositionen för de utredningens och slutsatser är överväganden olika ändamålen. självfallet ofullständig. Kommittén har på Kommunen bör i princip vara huvudman detta stadium endast velat ge konturerna. för Stöd till frilufts-

friluftsanläggningarna. Fritidsutredningens slutsatser återkommer

organisationerna kan med fördel koncentredelvis vid behandlingen av sakfrâgorna i and-

ras till sådana med riksomfattande verksam- ra avsnitt av betänkandet.

het som också har möjligheter att lämna

allmänheten - inte bara organisationens egna medlemmar - service 2.4 1 96 7 års riksdagsbeslut - det nya naturpå friluftslivets område. várdsverket, förstärkning av _friluftsfonden

Det statliga ekonomiska stödet till frilufts- 1965 års riksdag beslutade om inrättande av anläggningar har hittills varit ett centralt otillräckligt. statligt organ med ansvar både

Bidragen har i vissa fall varit så obetydliga för naturvärden och för de åtgärder att de knappast varit när det avgörande för anlägg- gäller friluftslivet som fri-

ningarnas tillkomst. Det kan vidare ifråga- skisserat tidsutredningen i sitt andra delbesättas om bidragen utgått till anläggningar tänkande. över- På basis av utredningens

där behovet varit störst eller i övrigt med väganden och slutsatser om behovet av nya

beaktande av ekonomiska och bättre

anläggningarnas friluftsanläggningar i tredje delbe-

förutsättningar. tänkandet, och efter en särskild organisa- Motiv för ytterligare bidrags- och lånefor- tionsutredning utförd inom Statskontoret, mer inte - däremot krävs en anföreligger avgjorde statsmakterna två år senare den nya passning av reglerna för de stödformer som och utökade verksamhetens olika detaljer. redan existerar och bedömen gemensam På grundval av dessa beslut bildades den l

ningsgrund för anläggningarnas lokalisering juli 1967 Statens naturvårdsverk (SNV) geoch utformning samt stödets storlek i jäm- nom sammanförande av en rad redan etable-

förbara situationer. rade miljövårdande organ - statens vatten-

Några generella stödgrunder kan knappast inspektion, väg- och vattenbyggnadsstyreltillämpas för olika typer av anläggningar. sens vatten- och statens luft-

avloppsbyrå,

Stödbehovet varierar i de enskilda fallen med vårdsnämnd och statens naturvårdsnämnd. hänsyn till de yttre betingelser som tar sig inordnades

Samtidigt länsingenjörskontoren

uttryck i besöksfrekvens, intäktsmöjligheter i länsstyrelserna som en särskild naturvårdseller extraordinära anläggningskostnader, sektion. Naturvårdsverket, den centrala mynt. ex. för att kravet på en hög sanitär stan- digheten, blev ansvarig för samhällets nuva-

dard skall tillgodoses. Som en riktpunkt för rande och nya uppgifter inom natur-, vatten-

handläggningen av konkreta ärenden avseenoch luftvården. Verket skulle också - med de bidrag ur friluftsfonden bör en ungefärlig hänsyn till uppgifternas nära samhörighet och

bidragsandel preciseras. beroende av varandra svara för planering För vissa bl. a. turistfjärranläggningar, och samordning av statliga och kommunala

hotellen, är hotellgarantilånen och lokaliseåtgärder när det gäller friluftslivet, bl. a. den

ringsstödet tillräckliga stödformer. Nya an- statliga ekonomiska stödgivningen för uppläggningar har i initialskedet betydande svå- förande av enskilda

friluftsanläggningar och

righeter att skapa tillräckliga överskott för driftbidragen till organisationerna inom fri-

avdelning, förlades till Svenska Turisttrafrkluftslivet. Dessa uppgifter hade på ämbets-

förbundet med att svara för av statens frilufts- uppgifterna verksplanet handlagts allmän samordning, utredningar och statisnämnd, som avvecklades genom den nya

tik, information samt utbildning. Samtliga organisationens tillkomst. underströk behovet av ett vann också gehör hos remissinstanser Fritidsutredningen centralt organ för samordning på det inrikesstatsmakterna för sina förslag till ändrade turistiska området, men från flera håll påfrån friluftsdetaljregler för bidragsgivningen att marknadsföring borde en pekades samtidigt fonden. De nya reglerna skulle möjliggöra bättre vara en huvuduppgift för det nya organet. mer flexibel stödverksamhet, anpass- Detta beaktades såtillvida att inrikesavdelbar till förutsättningarna och behoven i det

bestå av tre sektioner: allningen föreslogs enskilda fallet än tidigare. Bidrag borde som män samordning, information och utbildning som kunde göras regel inte utgå till enheter var kostsamt marknadsföring. Avdelningen

ekonomiskt självbärande. Självfrnansierings-

till 0,5 milj. kr. Med inte medföra sådana nadsberäknad drygt kravet skulle emellertid för en kortare försöksperiod inom för tillträde att det uppstod ekono- undantag avgifter med en kraftigt nedbantad inrikesför dem som önskade utnyttja STTF miska hinder funktion från samhällets sida inga Stödbeloppet borde vara vidtogs anläggningarna. än med anledning av 1964 års utredav rikskaraktär åtgärder

högre för tjärranläggningar

En bidragande orsak vara missi tätorternas närhet. Liksom ningsförslag. för anläggningar tron till att en central instans skulle kunna av fritidsutredningen underströks i riksdags-

samordna verksamheten inom turistsektorn beslutet behovet av preciserade bidragsnor-

för olika stödändamål i syfte att nå för landets alla kommuner. mer

större likformighet och konsekvens i stödgiv-

betänkande ningen än tidigare. 2.6 Idrottsutredningens för-

En annan mening än fritidsutredningen av stödet till idrott slag till omstrukturering har statsmakterna däremot i fråga om takten

och friluftsliv

i den kommande Det bedöm-

utbyggnaden.

att räkna med en så snabb Idrottsutredningen* hade till uppgift att prödes inte realistiskt för friluftsliv som va inriktningen av statens stöd till idrotten expansion av anläggningar de frågorna som hör Riksdagen be- och organisatoriska den fritidsutredningen angett. med detta. Idrott deñnierades som till friluftsfonden samman slutade om en avsättning - alla fysiska aktiviteter för att 1967/68 människornas på 4,5 milj. kr. för budgetåret nå ett visst resultat, få motion eller en fysisk året innan hade beviljats 3,5 milj. kr. Båda rekreation. Utredningen fann att aktiv beloppen var lägre än det av fritidsutredidrott och ”friluftsliv” i allt högre grad ningen beräknade behovet, 10 milj. kr. för växt samman till en odelbar helhet, som det - med successiv ökning till 12,5 1967/68 ur synpunkt var ointressant utredningens milj. kr. de närmast följande budgetåren. och rent av felaktigt att skilja på. Samhälls- Fritidsutredningens förslag om en förbättoch den kommunala planeringen borbl. a. stödet ring av villkoren för hotellgarantilånen,

föranledde de, menade utredningen, ges en sådan utmöjligheter till räntebefrielse, formning att idrott kunde erbjudas alla män-

inga beslut av statsmakterna. niskor och över ett så brett och differentie-

rat fält som möjligt.

2.5 1964 års turisttrafikutredningl idrottsutredningens redovisning ut- Enligt

stödet till idrott i bred tillsattes år 1964 för gjorde det statliga En särskild utredning

verkatt komma med förslag till samordnad

samhet för den inrikes turisttrafiken. I sitt 1 Ds H 1966:2.

betänkande två år senare föreslog utred- 2 Idrottsutredningen, Idrott åt alla (SOU 1969:

att en central enhet, en s. k. inrikes- 29). ningen

bemärkelse budgetåret 1969/70 90 drygt anläggningar förbättras och förses med ny

milj. kr. teknisk utrustning för omfattande belopp.

De primärkommunala insatserna år 1969 Stora markområden förvärvas och iordning-

uppskattades till 400 milj. kr. och landsställs för rekreationsändamål. Många tidigare tingens bidrag till ca 3 milj. kr. Det statliga föreningsägda anläggningar har överlåtits på ekonomiska stödet anvisades under sex olika kommunerna, och i de fall en sådan över-

huvudtitlar i riksstaten. Denna splittring för- låtelse inte kommit till stånd har kommuner-

svårade enligt de sakkunnigas mening en na ofta förbundit sig att svara för idrottsan-

nödvändig överblick. Utredningen föreslog i läggningarnas drift och underhåll.

syfte att öka effektiviteten - bl. a. var det De statliga anslag som beviljats till byggan-

angeläget att integrerade rekreaktionsanlägg- de av

idrottsanläggningar av traditionellt

ningar för olika slag av friluftsaktiviteter slag, konstaterade idrottsutredningen, har

kunde bedömas i ett ä att sammanhang inte kunnat ökas i den takt som svarar mot

huvuddelen av statsstödet skulle sammande allt större behoven inom detta område.

föras under en huvudtitel och till ett enda Utredningen föreslog att statsbidrag inte

reservationsanslag. Centralt stöd till idrot- skulle längre utgå för dessa

idrottsanlägg-

ten, men uppdelat på två anslagsposter: en ningar, utom i särskilda fall, t. ex. till komför organisationsstöd muner m. m., en för anlägg- med ett stort antal studerande eller

ningsstöd m. m. till förbättring och ombyggnad av mindre

Idrottsutredningen föreslog, att till an- anläggningar som

uppförts av idrottsför-

slagsposten anläggningsstöd m. m. borde fö- eningar eller jämförbara sammanslutningar. ras Idrottsutredningen behandlade därutöver

en rad andra idrottsfrågor och föreslog bl. a. a) anslaget till fonden för idrottens främjan-

de som utnyttjades förbättringar i fråga om organisationsstruksom anläggningsstöd,

b) anslaget till fonden för friluftslivets främ- turen, idrottsforskningen och ledarutbild-

jande som användes som anläggningsstöd el- ningen samt rekommenderade ökat stöd till ler till anläggningsservice, fritidsgrupperna,

handikappidrotten och

c) anslaget åtgärder för fritidsbåttrafiken studerandeidrotten. under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Den 2.7 1970 års riksdagsbeslut betydande anslagsgivningen till regionalpoli-

idrotts- och tiken, ny anslagsstruktur för idrott och fri-

friluftsanläggningar från inrikes-

departementets huvudtitel för luftsliv sysselsätt-

ningsfrämjande åtgärder skulle enligt utred- 1970 års riksdag beslutade om en väsentlig

ningens ställningstagande inte rubbas vid förförstärkning av regionalpolitiken, huvudsak-

ändringen av anslagsstrukturen. ligen i linje med 1968 års lokaliseringsutred-

Enligt idrottsutredningens mening fanns

nings förslag. De regionalpolitiska instrudet inte några skäl att revidera reglerna för menten utökades och

effektiviteten i de det stöd till som anläggningar utgått ur äldre förstärktes.

Det statliga lokaliserings-

friluftsfonden. Däremot hade förutsätt- stödet avsknvnings- och amorteringslån ningarna för stödet ur idrottsfonden delvis utvidgades till att omfatta även industrilik-

förändrats. Utredningen konstaterade att nande verksamhet och

och drift industriserviceföretag.

byggande av i idrottsanläggningar En ny geografisk differentiering av det regio-

traditionell mening efter hand så gott som nalpolitiska stödet infördes genom uppdelhelt blivit en kommunal Norangelägenhet. ningen av det allmänna stödområdet i ett malt anläggs varje år hundratals nya idrotts- inre och ett yttre stödområde. Statsmakterplatser och liknande De sportanordningar. na beslutade inte om någon begränsning av

sammanlagda kostnaderna uppgår till mer än

100 milj. kr. samtidigt som en rad äldre 1 Landstingens stödgivning avsåg år 1968.

det allmänna stödområdet i den sydligaste enligt tidigare tillämpade principer.

ldrottsutredningens förslag till åtgärder delen. Utredningen vann å andra sidan gehör

av stödområdet för en effektivare stödverksamhet när det för sitt förslag till utvidgning och friluftsliv behandlades också i Värmlands och Kopparbergs län? Utveck- gäller idrott - Norrlands av 1970 års riksdag som i allt väsentligt lingen i det inre stödområdet utredningen. Det innebar bl. a. att inland och de norra delarna av Kopparbergs följde

anslagen till fonden för idrottens främjande, län - skulle utöver vad de generella medlen till fonden för friluftslivets främjande och medgav stimuleras genom sysselsättningspretill för fritidsbåttrañken, tillsammier för nyanställd arbetskraft. Den nu gäl- åtgärder

lande stödområdesavgränsningen framgår av mans med ersättningar som tidigare utgått

till vissa fritidsorganisationerz för servicekarta 2.7.1. förstärktes inom verksamhet i samband med deras anlägg- Stödet till utbildning det s. k. allmänna stödområdet och ningar, sammanfördes i ett gemensamt anslag hela

under jordbruksdepartementets huvudtitel,

dessutom infördes särskilda bidrag som flyttarbetskraft Stöd till idrotten: anläggningsstöd m. m. ningsstöd för den kvalificerade som ett eller företag Några större förändringar i bidragsbestämnyetablerat utvidgat melser eller praxis beslutades inte - utom inom stödområdet måste rekrytera från and-

För att underlätta anskaf- för idrottsanläggningar i traditionell mening ra delar av landet. fandet beslutade som med de undantag idrottsutredningen av rörelsekapital riksdagen kunna inte skulle erhålla bidrag i fortsättvidare att statlig lånegaranti skulle angett Fritidsbåttrañken förutsattes bli fötecknas för högst 50% av det erforderliga ningen. i samband med remål för en särskild utredning3 med uppgift kreditbeloppet utvidgning när det Särskilda transportbidrag in- att klargöra utvecklingstendenserna eller etablering. och för att samhället effektivt skulle gäller fritidsbåtarna, frågan om registrering fördes, och kunna företagens val av lokalise- av vissa slag av båtar samt omfattningen påverka aviserades ett system med s. k. loka- finansieringen av det statliga stödet till bl. a. ringsort industrier i bâthamnarna. Innan ställning tagits till denliseringssamråd för expanderande

storstadsområdena. na utrednings förslag borde det ekonomiska

stödet till fritidsbåttrañken utgå enligt tidi- 1968 års lokaliseringsutredning tog som

framhållits inte ställning till hur lokalise- gare normer.

borde ut- Statens naturvårdsverk utsågs i riksdagsringsstödet för turistanläggningar Flera remissinstanser beslutet till att administrera det reorganiseraformas i fortsättningen. de i nära samverkan med yrkade emellertid på att även principerna anläggningsstödet

borde revide- berörda organisationer och intressenter. för den delen av stödgivningen 16,5 milj. kr. anvisades som ras. I sin anslagsframställning för budgetåret Sammanlagt

för budgetåret 1970/71. 1970/71 föreslog arbetsmarknadsstyrelsen anläggningsstöd

vissa förändringar, bl. a. att lokaliseringsstöd Detta var en milj. kr. mindre än vad idrotts-

kunna stödområdet utredningen föreslagit i sitt betänkandef skulle utgå även utanför

och att stöd till turistanläggningar skulle

kunna lämnas även som bidrag. Departe- 1 Genom beslut av 1971 års riksdag har senare även Gotland och Öland tillförts det allmänna mentschefen erinrade i statsverkspropositiostödområdet. nen 1970 om att andra stödformer komplet- 2 RESO, Svenska turistföreningen, Riksorganisa-

terade för turist- tionernas campingkommitté och Sveriges fritidslokaliseringsstödgivningen ñskares riksförbund. och friluftsändamål och att kommittén för 3 Fritidsbåtutredningen, tillkallad 29.7.1970. av turistanläggningar och frilufts- 4 Riksidrottsförbundet skulle svara för handläggplanering

områden m. m. avsåg att pröva dessa frågor. ningen av den andra delen av stödet till idrotten, nämligen organisationssrädet och dess fördelning Riksdagen beslutade om att statligt lokalisepå ändamål, specialförbund m. m. För organisaringsstöd till turistnäringen i avvaktan på tionsstödet anvisades 40,4 milj. kr., en ökning med

resultaten av kommitténs arbete skulle utgå 7,8 milj. kr. jämfört med budgetåret 1969/70.

_-1_ gräns för det allmänna stödområdet .. gällande gräns i Kopparbergs län s ______ -. gräns för det inre stödområdet

Karta 2.7.1. Den geografiska avgränsningen av det allmänna stödområdet enligt 1970 och 1971 års riksdagsbeslut

från Men det var också en ökning på 6 milj. kr. drog sig någon särskild uppmärksamhet

Kommittén pekade i detta sammanhang jämfört med de sammanlagda anslagen för som skett och som motsvarande ändamål budgetåret 1969/70. på den välståndsökning i en ökning av friti- Det skall framhållas att riksdagen med hän- delvis tagit sig uttryck

till ackumulerade reservationer under den. Fritidsresandets utveckling påverkar besyn - en hovet av förbättrad naturvård, av vidgade anslaget åtgärder till fritidsbåttrafiken för fritidsfolket att röra sig i rad kommuner som beviljats bidrag till små- möjligheter

naturen och av fler anläggningar för boendet båtshamnar hade haft svårigheter att genomi och för olika fritidsaktiviteter. Som framgår föra sina planer i den takt som förutsågs betänkande har det besluten - beviljade endast ett formellt be- av fritidsutredningens

enskilda initiativet inte räckt till för att kr. för budgetåret 1968/69. lopp på 1000 i an- täcka Förklaringen till anvisade årsvisa beloppen det verkliga behovet. De tidigare

till bl. a. småbåtshamnar ut- detta torde vara den snabba efterfrågeök-

läggningsstöd

ningen kombinerad med de lönsamhetspro-

orde ca 4 milj. kr. och anläggningsökningen

mindre än vad de 6 blem som enligt fritidsutredningen tämligen var i realiteten väsentligt allmänt är förenade med driften av fritidsanmilj. kronorna motsvarade.

läggningar. Kommittén konstaterade därefter att

2.8 Kommunala befogenheter inom överblicken av den kommunala verkligheten

turistväsendet och de uttalanden som gjorts om lämplig-

fick den 5 mars heten av kommunal verksamhet på turismens Kommunalrättskommittén

1965 område tillsammans ger ett starkt stöd för en i uppdrag att se över reglerna om

m. m. utvidgning av de kommunala befogenheterborgerlig pnmärkommuns kompetens berördes na. Den omfattning i vilken turismen och I de direktiv som därvid lämnades att friluftslivet nu berör alla folklager talar för bl. a. frågan om kommuns befogenhet att det bör vara en angelägenhet för såväl anordna och driva semesterbyar, turisthotell,

och liknande Den- stat som kommun att främja tillgången på linbanor turistanläggning. turistanläggningar i de delar av landet som är na typ av kommunala åtaganden hade tidiga-

Kommunal- attraktiva för turismen. re inte stöd i kommunallagen. denna Det samhälleliga intresset av turistanläggrättskommittén särbehandlade fråga

i betänkandet ningar hänför sig främst till sådana anläggoch redovisade uppdraget inom turistväsen- ningar som är ägnade att sänka kostnaderna ”Kommunala befogenheter för fritidsresandet och som därmed främjar det”.1 den breda turismen. Turismens behov av Kommittén konstaterade att det rörliga är emellertid starkt differentiefriluftslivet under senare år tilldragit sig ökat anläggningar att rat. Vid fortsatt välstândsökning kan man intresse. Det har blivit allt vanligare

söker dessutom räkna med att allt fler människor människan under sin fritid sig bort kommer att efterfråga anläggningar som tillfrån hemorten och i en främmande kommun Den fritidsanläggningar av olika slag. godoser större anspråk på bekvämlighet. efterfråga kommunala befogenheten bör därför enligt Efter att ha sammanfattat den ståndpunkt

kommitténs mening omfatta såväl enklare som har intagits i rättspraxis i fråga om

att vidta åtgärder anläggningar som anläggningar av högre stankommuns befogenhet dard. kommittén bör kommunens inom detta område anförde kommittén att Enligt insatser kunna få som ägt rum under ekonomiska på området den samhällsutveckling

form borgensåtagande, mark-

de senaste årtiondena har fört med sig att av långivning,

förändrats ef- anskaffning, medverkan i enskilda företag den kommunala kompetensen då fritidslivet eller drift eller komter 1948 års kompetensreform genom egen förvaltning

och turismen inte hade tillnärmelsevis sam-

som nu och heller inte till- 1 SOU 1967:50. ma omfattning

munalt företag. Kommitténs förslag om vid- 2.10 Den fysiska riksplaneringen gad kompetens för kommunerna i samband med Arbetet med en fysisk för uppförande och drift riksplanering av turistanläggningar ledde till en Sverige påbörjades 1966 efter ett initiativ av

lagändring. Från den 1

dåvarande kommunikationsministern. I samjuli 1968 medger således kommunallagen att band med en departementsreform 1968 kommuner uppför och driver turistanläggöverfördes arbetet med den fysiska riksningar. planeringen till civildepartementet. I juni 1969 publicerades en första materialredovis-

2.9¶Semesterspridning

ning som 1971 följdes av en utförlig prome- 1964 års moria Hushållning med mark och vatten

semesterspridningsutredning kon-

staterade vissa tendenser (SOU 1971:75). till ökad spridning av semestrarna. Promemorian och därefter Men även om ett system med senare publiceintern vinner rade tillägg innehöll inventeringar av olika semesterspridning terräng anspråk på mark och vatten, planöverväganmåste man enligt utredningen räkna med att industrin den om vissa naturresurser, förslag till lagunder överskådlig framtid kommer att stiftning samt förslag till hur det fortsatta tillämpa gemensam semester i samband med arbetet skulle bedrivas. driftsstopp. Resultatet av detta blir en Den proposition som kraftig koncentration av semestrarna. För att (prop. 1972:111)

motverka följde promemorian antogs i allt väsentligt av detta krävs dock en plan för spridriksdagen i december 1972. ningen av företagens driftsstopp. Utredningen har dock funnit att de skäl som De inventeringar och överväganden som är

talade för en spridning inte var så starka att av särskilt intresse för turism och rekreation

berör den kulturde motiverade ett komplicerat vetenskapliga naturvärden, fortlöpande planeringsarbete med därtill hörande minnesvården, friluftsliv, enskild fritidsintrång i de enskilda bestämmanderätt. bebyggelse, stugbyar, camping, rekreations-

företagens

verksamheter samt och utveck- Utredningen fann att ett väsentligt hinder planeringslingsbehov avseende rekreation för en semesterspridning var arbetstagarnas och miljövård. Den som kommit till stånd egen inställning. Majoriteten av dem ville ha lagstiftning i sin semester under högsommaren trots de anslutning till den fysiska riksplaneringen

och som är av intresse för turism och olägenheter som är förenade med denna rekreation berör koncentration. reglering av spridd bebyg- Anledningen till detta gelse, generalplan som ett instrument i den kan enligt utredningen bottna i ett fysiska planeringen, ersättning till markägare irrationellt slentrianoch inlösen av mark samt av tänkande. Utredningen fann det dock svårt lokalisering

miljöpåverkande industri. att mot arbetstagarnas egna intressen föreslå De i samband genomgripande åtgärder för att få till stånd med den fysiska riksplane-

ringen redovisade har i en semesterspridning. För att ändra denna inventeringarna

attityd såg utredningen många fall varit till god hjälp vid kommitténs det naturligt att turistnäringens organisationer bedömningar och överväganden vilket bl. a. genom upplysningsverksamhet verkade för en sådan änd- framgår i kapitel 11 där förslag till primära

ring. rekreationsområden i landet presenteras.

Man fann Arbetet med den fysiska således inom utredningen inte riksplaneringen tillräckliga motiv för att genom det allmänna har efter riksdagens godkännande gått vidare

direkt engagera sig för att få till stånd en i nästa fas som innebär att länsstyrelser och

kommuner utarbetar semesterspridning. program för den fysiska i kommunerna.

planeringen Detta pro-

1 SOU 1967:61 Semesterspridning.

skall vara avslutat den 1 juli

gramarbete

1974. I detta program skall redovisas vilken planering och andra åtgärder som bör komma till stånd för att säkerställa den fysiska riksplaneringens intentioner. Programmen skall underställas Kungl. Maj :ts prövning.

till översikt och kon-

De nya möjligheter

troll av markresurserna som blivit resultatet av arbetet med den fysiska riksplaneringen innebär betydligt större möjligheter att kunna förverkliga turismens och rekreationens krav på välbelägna och välplanerade rekreationsområden.

.3 Sammanfattning av kommitténs

tidigare

betänkanden

3.1 Åre utvecklingsplan för ett svenskt utnyttja och transportmöjligheter anläggrekreationso mräde (Ds Jo 1 9 71 .5) Därför ningar. tillbringar man semestern an-

tingen hemma eller improviserar resor till Kommittén har enligt sina direktiv haft att släkt och vänner. överväga generella åtgärder som befrämjar 4. Miljömässiga och medicinska skäl samt utvecklingen av turism och rörligt friluftsliv. inte minst talar för att

Kommittén skulle järnlikhetssynpunkter

i detta sammanhang sären måste åstadkommas. skilt beakta turismens förändring Enligt och det rörliga frikommitténs mening kan en sådan förändring luftslivets möjligheter att skapa sysselsättinte åstadkommas spontant utan kräver en ning och då speciellt i regioner med sysselrad samlade åtgärder från samhällets sida. sättningssvårigheter. Kommitténs inledande arbete kom således att omfatta Sådana åtgärder hör i första hand inrikta sig en kartläggpå att skapa billigare transportmöjligheter ning av nuvarande förhållanden i landet till lämpliga rekreationsområden samt att inom verksamhetsområdet turism-fritid. Kommitténs slutsatser dessa planeras och utrustas på ett sådant sätt om den nuvarande att kostnaderna för att utnyttja området utvecklingen sammanfattades på enligt följande: sikt blir överkomliga för alla. l. Den största delen av det svenska folket För att motverka bristen använder inte på anläggningar

några hyrda boendeanlägg-

och områden utformade så att alla oberoenningar för rekreation. de av ekonomiska eller sociala skrankor skall 2. De som har fritidsbostäder har betydkunna utöva ett meningsfullt rekreationsliv ligt bättre möjligheter att vistas i rekreationsanser kommittén att helt om nya grepp

områden. Intervjuundersökningen visar dess-

planeringen av rekreationslivet måste tillutom att denna kategori använder sig av komma. Detta för att skapa prisbilliga och kommersiella boendeanläggningar i minst funktionsdugliga rekreationsområden. Precis lika stor utsträckning som övriga. som inom andra samhällssektorer uppstår 3. Olika utredningar preliminära upp- för rationell

förutsättningar uppbyggnad och

gifter från låginkomstutredningen, kommit- drift först vid en stor skala i

tillräckligt téns egen intervjuundersökning, konsument-

uppbyggnaden.

teknikutredningen, hushållsbudgetundersök- De fördelar som tillvaratas vid en satsning ningen samt en av kommittén gjord genompå stora rekreationsområden är många. Av

gång av den nuvarande kostnadsstrukturen de viktigare är de som anges nedan:

på resor och uppehälle i samband 1. Ett stort utbud med fjärr- i olika prisklasser på

inriktat rekreationsliv - visar entydigt att boendeanläggningarna kan åstadkommas

det helt enkelt är för dyrt för de flesta att inom ett begränsat område.

2. Ett variationsrikt system av aktiviteter statliga stödåtgärder.

kan Det allmänna och övriga intressenter har som tillfredsställer de flesta människor

område. således redan investerat betydande belopp i organiseras inom ett begränsat kommunika- området. 3. Billiga och täta kollektiva är negativ men kan åstadkommas till och från områ- Befolkningsutvecklingen tioner kan kanske delvis hållas tillbaka med insätdet.

tandet av sysselsättningsbefrämjande åtgär-

4. Området kan bygga upp en omfattande

der inom turismen, vilket är i linje med de och enhetlig marknadsföring. åstad- krav som ställs i kommitténs direktiv. 5. Ett nytt utbud av arbetsplatser

till området kan lätt kommes. Transportsystemet

kan or- utvecklas till billiga kollektiva transporter 6. Utbildningen för detta område

från mellersta och södra Sverige. ganiseras i ett sammanhang. I utvecklingsplanen föreslår kommittén 7. Förutsättningar skapas för att avsätta för rekrea- att Åre-regionen som omfattar Järpens komordentligt tilltagna markområden munblock bäddar utbyggs med ca 6 000 nya tion och naturvård. så att sammanlagt omkring 9 000 besökare 8. Stora kostnadsbesparingar kan göras

och omkring ll 000 besökare på och utbyggnad av på vintern vid en enhetlig planering sommaren i området. Detta innebär även att samhällets på en gång kan bo området. föreslås ske i en turistisk cenreduceras för varje arbetstill- Utbyggnaden basinvesteringar Stortralort, Åre, och fyra mindre områden: falle eller gäst. Vålådalen samt Bydalen. Dessa för- lien, Kall, Kommittén anser att dessa uppenbara

mindre orter ges en specialinriktning avpastyngre än de nackdelar delar väger betydligt sad efter ortens särskilda förhållanden. som uppbyggnaden av ett stort rekreationsdenna Åre-området som omfattas av Järpens område skulle innebära. Det är mot kommunblock i västra Jämtland är till ytan som riktlinjerna för Åre-planebakgrund taget lika stort som Stockholms

praktiskt

ringen dragits upp. län. Sammanlagt finns ca 9 800 invånare.

arbetstillfällen minskar snabbt. En Antalet Orsaker till att Åre-omrâdet utvaldes stark avflyttning äger rum f. n. och denna

som lämp- kommer att öka om inga lokaliseringsåtgär- Kommitténs val av Åre-regionen

för rekreationslivet der vidtas.

ligt utbyggnadsområde

lokalise- För att få fram ett för

avgörande planeringsunderlag

grundar sig på en lång rad är av dimensionering och val av typ för olika ringsfaktorer av vilka bl. a. följande

kommittén tillsamsärskild vikt: anläggningar genomförde

kort avstånd mans med Statistiska centralbyrån en om- Åre-regionen har ett relativt

med väl fattande avseende till ett större befolkningscentrum intervjuundersökning

svenskarnas vanor och attityder till semester utbyggd samhällsservice, lasarett, polis-

samt deras inställning till anläggningar och central, terminal för flygtrañk och sovvagns-

i fjällvärlden.

trañk m. m. service på en rekreationsort

som tu- Resultatet av denna undersökning visar att Årebygden har en lång tradition man i första hand efterfrågar prisbilliga anvilket redan medfört erfarenhet ristområde med många aktiviteter som ej och kunskapsnivå hos befolkningen vad gäl- läggningar

kräver särskilt dyrbara investeringar men ler handhavandet av turism.

som däremot är arealkrävande. Undersök- Området är delvis redan uppmärksammat visar också att över en fjärdedel av marknadsföringsåtgärder. ningen genom tidigare den vuxna inte lämnar sin bohar landets hittillsvarande största befolkningen Området

för turism och stad för att göra rekreationsresor. koncentration av anläggningar av friluftsliv. Dessa har inte minst de En mycket stor satsning på olika typer rörligt omfattande aktiviteter är en förutsättning för att projeksenaste åren tillkommit genom

tet skall kunna lyckas. Kommittén fäste stor Skiss till finansieringsplan

vikt vid att aktiviteterna skulle kunna ut- Statliga medel nyttjas av alla oberoende av eller handikapp Lokaliseringsstöd

ekonomiska och sociala skrankor. Motion Bidrag 16 milj. kr.

Lån 24 milj. kr. och sportaktiviteter får en

framskjuten posi-

tion. Beredskapsarbeten 32 milj. kr. Ett omfattande system av liftar och Anläggningsstöd till backar idrotten för skidåkning föreslås. Liftarna pla- 10 milj. kr.

neras i sammanhängande liftkaruseller sär- Vattenregleringsmedel 1 milj. kr.

skilt Speciella anslag 18 milj. kr. 101 milj. kr. omkring Åreskutan. Tyngdpunkten i Kommunala medel 25 milj. kr. detta systern blir en stor kabinbana från Åre Privata medel 25 milj. kr. centrum till Åreskutans topp som skall vara

igång såväl vinter som sommar. Total kostnad 151 milj. kr. I Åre plane-

ras stora inomhusutrymmen för olika grenar

av motion och idrott. Åre centrum föreslås Skissen har karaktär av principschema dessutom få konferenslokaler, restauranger, tanken av andra stora är att utbyggnaden

diskotekutrymmen, informationscentral med rekreationsområden med i stort sett samma

naturvisnings- och ñskecentrum. De övriga förutsättningar skall kunna finansieras efter

utbyggnadsorterna föreslås få mindre cen- samma mall.

tralanläggningar med en del av dessa funk- De principer som ligger bakom upprättan-

tioner. det av skissen till redo-

finansieringsplanen

Kommittén bedömer det som angeläget visas i kommitténs delbetänkande Statligt att goda kommunikationer utvecklas både till

lokaliseringsstöd rekreationsanläggningar

inom området och till området. (Ds Jo 1971:7).

Fjärrtransporterna föreslås lösas dels ge- Om projektet realiseras efter de riktlinjer

nom ett ökat utnyttjande av men chartertåg som dragits upp i kommer

utvecklingsplanen

också genom insättande av istor charterflyg det att få en avsevärd effekt på regionens

skala. Kostnaderna för flygcharter till Öster-

sysselsättningsförhållanden.

sund och vidarebefordran med buss till Åre Kommittén har i sitt arbete sökt ta tillvara

ligger i stort sett i paritet med de aktuella till en

möjligheterna säsongförlängning. Pro-

tågcharterprisema och kommer att innebära jektets förverkligande innebär således ett väavsevärda För att ta emot tidsbesparingar. sentligt tillskott arbetstillav permanenta

den ökade civila flygtrañken måste en utfállen i regionen.

byggnad av Östersunds flygfált ske.

Investeringskostnaderna för hela projektet

beräknades 3.2 Arbetsgruppen för Åre-projektet till ca 151,5 milj. kr. inkl. pro-

jekteringskostnader. (Ds Jo 19 72:7) I stora drag fördelar sig

kostnaderna på följande poster: Efter av kommitténs

remissbehandlingen för-

slag av utbyggnad av Åre-området tillsattesi

mars 1972 särskild for att

en arbetsgrupp

utreda vissa delfrågor som aktualiserats av Milj. kr.

remissinstansema.

Mark och sanering 11 I arbetsgruppen från ingick representanter

Boendeanläggningar 56 finans, inrikes- och

jordbruksdepartementen

Restauranger o. dyl. 5 Inomhusaktiviteter samt från Jämtlands (bl. a. simhall) 22 läns landsting, Järpens

Utomhusaktiviteter (bl. a. liftar) 21 kommunblock, RESO och K-konsult.

Vägar, vatten, avlopp m. m. 25 Arbetsgruppen konstaterade att en ut- Utbyggnad av Östersunds flygfält 9

byggnad av Åre-regionen för

Diverse och oförutsett 2 en utvidgad

turism kräver Totalt 15 1 förbättringar av regionens

kommunikationer. En genomgång av väg-

gjordes i samråd med be- med i genomsnitt 185 per år till totalt 6 975

byggnadsbehovet

rörda Från turistsynpunkt år 1985. Den sammanlagda sysselsättningsvägmyndigheter. av en väg mellan Åre effekten beräknas uppgå till ca 680 helårs-

ansågs en nybyggnad

den arbetande sedan projektet är fullt utbyggt. och Fäviken mest angelägen eftersom Av dessa beräknas 230 arbetstillfällen tillbl. a. kommer att öppna ett nytt värdefullt Vidare komma som föreslås i för turisterna. ansågs en på de nya anläggningar

fjällområde

utvecklingsplanen. Den indirekta ökningen ombyggnad av vägsträckan Staa-Tännforsen i de av arbetstillfällen har beräknats till 390 heloch nya eller förbättrade lokalvägar årsarbeten. Om den genomsnittliga beläggolika orterna angelägna. och lokal- kan ökas med ca 2 veckor kan man Beträffande fjärrtransporter ningen

funnit att nå- dessutom räkna med en ökning av 60 helårszransporter har arbetsgruppen anläggningar. Till inte behöver befaras. arbeten på redan befintliga

gon kapacitetsbrist

detta skall läggas de arbetstillfällen som an- De företagsekonomiska och kommunalger upphov till och som ekonomiska analyserna har varit centrala ut- läggningsarbetena motsvara ca 1 740 årsverken redningar för arbetsgruppen. Den företags- uppskattats

visade bl. a. att om (dvs. 174 helårsarbeteni 10 år). ekonomiska utredningen En viktig funktion i Åre-planen är markhela den i utvecklingsplanen föreslagna invid Arbetsgruppen framhöll att kan verksamheten nadsföringen. vesteringen genomförs aktiviteter som marknadsföringen bör påbörjas omedelbart en beläggning för samtliga efter ett eventuellt beslut att genomföra med ca 25 % överstiger dagens väntas ge ett resultat utan subven- någon del av projektet och därvid ges nödekonomiskt godtagbart vändiga ekonomiska resurser. tioner. Med en kapitalsubvention på ca 40 % fann den marknadsbedömning som arav investeringsbeloppet arbetsgruppen Enligt med den beräknade rela- låtit utföra kommer en totalutatt verksamheten betsgruppen endast att ta i tiva beläggningen skulle gå ihop. byggnad enligt Åre-planen

Genom att låta vissa uppenbart olönsam- anspråk knappt 1 % av det årliga totala

ökade semesterresandet i landet. Detta innema investeringar utgå eller senareläggas och och ut- skall genom en lämplig etappindelning bär att någon risk för att Åre-regionen

kan förlustriskerna kunna konkurrera ut andra svenska turistombyggnadstakt begränsas

och det ekonomiska utbytet sannolikt avse- råden inte föreligger.

värt förbättras i förhållande till totalkal- Ett genomförande av utvecklingsplanen

kommer sannolikt inte att behöva medföra kylen. irenskötseln i de aktuel- Enligt den kommunalekonomiska analy- någon inskränkning

sen väntas den primärkommunala utdebite- la samebyarna.

17:00 kr. Detta Arbetsgruppen konstaterade att de statliga ringen 1985 ha stigit till stödåtgärderna till Järpens kommunblock gäller om Åre-projektet inte genomförs. Om hittills varit betydande. Under perioden en utbyggnad genomförs och folkmängdsut-

den därvid och de 1959-1971 anvisades ca 83 milj. kr. som vecklingen blir antagna

till beredskapsarbeten. Detta har

investeringssatsningar och de driftkostnader statsbidrag faktiskt lett till investeringar för totalt ca 102 milj. som antagits falla på kommunen

motsvarar de beräknade, skulle utdebite- kr. Det årliga statliga stöd som kan komma

kunna ifråga vid ett genomförande av projektet ringen antas uppgå till 16:50 kr. Om

som legat till grund väntas inte ställa krav på större statliga satsinte de förutsättningar för den kommunalekonomiska analysen upp- ningar än vad som f. n. utgår till området.

Ett fortsatt stöd till området bör kunna för kommufylls kan kostnadsutvecklingen målinriktas olika delar av nen bli en annan. på att förverkliga

Folkmängden i Järpen-blocket var den 1 den föreslagna Åre-planen.

inte Arbetsgruppen fann att det av flera skäl januari 1972 9 420. Om en utbyggnad torde vara nödvändigt att genomföra Åresker beräknas invånarantalet årsvis sjunka

projektet etappvis. Arbetsmarknadsskäl, ansåg arbetsgruppen att de invändningar som

marknadsskäl och samhällsekonomiska skäl på olika sätt kom fram i anslutning till det

talar för detta. Arbetsgruppen fann att en ursprungliga förslaget har undanröjts. uppdelning i sex stora etapper kunde göras. Arbetsgruppen har också visat att kost-

Principen för en etappindelning är att varje naderna för semestervistelse i

Åre-regionen

etapp skall vara en oberoende enhet som inte betydligt understiger de för vissa populära nödvändigtvis kräver en omedelbar fortsätt- utländska turistorter. _ning. om

Arbetsgruppens utredning Åre-utbygg-

I etapp 1 föreslog arbetsgruppen en ut- naden resulterade som ani en proposition byggnad i Åre samt dessutom och vägar togs av vårriksdagen 1973 och som innebar andra l basinvesteringar i regionen. Etapp att staten inträder tillsammans med kommu-

innebär bl. a. utbyggnad av en kabinbana till nen, landstinget och näringen i ett projekte- Åre-skutans topp samt liftar för att göra ringsbolag som skall realisera den första ut- Hackare terrängavsnitt tillgängliga för i första anbyggnadsetappen i projektet. Riksdagen

hand barnfamiljer. Antalet bäddar ökas med slog 2 milj. kr. som statligt bidrag till projek- 1400 framför allt i billiga, bekväma och teringskostnaderna. familjevänliga boendeformer. Vissa enkla

utomhusanläggningar föreslås byggas ut, i 3.3 Vindelälvsomrâdet första hand Förslag till en simbassäng och en isbana.

utvecklingsprogram för rekreationslivet Satsningarna i Åre kräver samtidigt följdin- (Ds Jo 19 72:4) vesteringar i bl. a. gator, parkeringsanlägg-

ningar, vatten och avlopp 3.3.1 Allmänt och promenad-

vägar. I etapp 1 utförs också de två turist- - en runt Den 3 april 1970 fick kommittén för planevägarna Åre-skutans östra delar ring av turistanläggningar och friluftsområoch en förbättrad väg till Tännforsen. Vid att - vad som kunde Tännforsen en besöks- och service- den tilläggsdirektiv uppförs föranledas av riksdagens beslut (rskr 1968: byggnad. Upprustning av vandringsleder in- 392) - utarbeta ett program för turism och går också, liksom en upprustning av Sylarnas friluftsliv inom Vindelälvsområdet och att tjällstation. därefter inkomma med förslag till Enligt finns Kungl.

arbetsgruppens bedömningar

i slutet Maj zt. Uppdraget skulle fullgöras med förtur. förutsättningar av etappen att eventuellt av en centrum- Den 25 maj 1971 överlämnade kommittén påbörja uppförandet ett delbetänkande avseende programarbetets byggnad i Åre som planeras innehålla bl. a. första etapp Delbetänkandet redovisade ett restaurant, konferensutrymmen, biograf och ett besökscentrum. utförligt bakgrundsmaterial beträffande Vin-

delälvsområdets förutsättningar och utmyn- Kostnaderna för att förverkliga det första nade i förslag till genomförande av ett antal segmentet i etapp 1 avseende kabinbanan, två liftar lokalt och regionalt förankrade som och 600 bäddar projekt, i semesterlägenheter beräknades kommittén ansåg kunde genomföras utan att uppgå till 36 milj. kr. Av dessa skulle staten föregripa programmets mer slutliga ställgenom lån och bidrag ningstaganden. Dessa förslag har inarbetats i svara för 23 milj. kr. varav ca 14 milj. kr.

utvecklingsprogrammet. skulle kunna utgå i form av beredskapsmedel Kommittén fann inledningsvis det angeenligt nu gängse regler och praxis. Resteran-

läget att betona, att utvecklingsprogrammet

de belopp förutsätts tillskjutas av kommun, för Vindelälvsområdet inte skulle betraktas landsting och övriga intressenter. Fullföljansom en färdig plan. Programmet avser att det av etapp 1 beräknas medföra investe-

tjäna till ledning för den regionala och lokala ringar för ca 23 milj. kr. varav ll milj. kr. i planering som krävs för att den form av statliga lån och bidrag. förverkliga

Genom den 1 Ds Jo 1971:2. föreslagna etappindelningen

tänkande rörande lokaliseringsstöd till turistallmänna målsättning för områdets utveck-

eller tillfällen akanger. näringen eljest vid skilda ling, som programmet kommitténs mening är de natur- tuella statliga stödformer. Enligt

för rekreationsaktivigivna förutsättningarna

teter utomordentligt goda inte minst i Vin- 3.3.3 Stöd till marknadsföring och produkt-

delälvsområdets fjällkommuner. Enligt förar- i norra Norrland utveckling betena till beden fysiska riksplaneringen Turismen i norra Norrland karakteriseras dömde naturvårdsverket och riksantikvarie-

mönster av Vindelådalen vara av riksintresse för bl. a. av ett synnerligen splittrat ämbetet mindre en förhållandevis stor naturvärden, det rör- anläggningar, såväl den vetenskapliga andel rörlig bilturism och avsaknad av större liga friluftslivet som kulturminnesvården.

koncentrerade turistområden med differen- Kommitténs grundmålsättning var att för

tierat utbud. kommmitténs mening är en bred rekrea- Enligt publik skapa stimulerande Norrbotten och Västerbotten i många avtionsmöjligheter och att underlätta upplevel-

seenden att betrakta som ett enhetligt turistsen av Vindelälvens och Tärna-Graddis-

Kommittén område. fjällens natur- och kulturvärden. kommitténs mening borde statligt inriktade sina förslag så att åtgärder kunde Enligt

stöd under en försöksperiod ges till en melvidtas för att skapa kompletterande sysselbefolk- lan länen samordnad aktivitet i fråga om för den lokala

sättningsalternativ

reklam och information

produktutveckling,

ningen i områdena. samt bokning och försäljning. Enligt kommitténs mening bör den närma- Kommittén utav rekreationsanläggningar ansåg att ett gemensamt re utformningen för Norrbotten och Västeri Vindelälvsområdet vecklingsorgan och rekreationsprogram botten borde bildas och föreslog att staten anförtros åt områdets regionala och lokala

anvisar totalt l milj. kr. under en 3-årsperiod planerande organ. Utvecklingsprogrammet

den i form av driftbidrag. anger för den närmaste tioårsperioden Kommittén framhöll att förslaget om statsom utbyggnaden av reallmänna inriktning av turismen i i området enligt korn- ligt stöd till marknadsföringen kreationsanläggningar norra Norrland inte innebar att kommittén

mitténs mening bör ges. bundit sig för ett generellt marknadsförings-

stöd till turismen inom stödområdet. För-

3.3.2 Vindelälven och Tärna-Graddistjällen av Vindelälvsslaget bör ses mot bakgrund - rekreationsomrâden särskilda och kommitprimära omrâdets betydelse

att en förbättrad och mellan re- téns bedömning Kommittén har sökt ange de naturgivna

de två nordliga länen samordnad produktutsurser som enligt kommitténs mening i första och marknadsföringsinsats är en hand utgångspunkt för fort- vecklingsbör tjäna som förutsättning för ett riktigt utav rekreationsanläggningar i nödvändig satt utbyggnad av Vindelsälvsområdets rekrea- Vindelälvsområdet. Dessa re- nyttjande

grundläggande

av två områden, dels ett av- tionsresurser. surser utgöres

snitt av nedre Vindelådalen utmed den fors-

rika älvsträckan mellan Holmfors och Sand- 3.3.4 Stöd till lokalt planeringsarbete

Tärna-Graddistjällen innefattan-

sele, dels av källflöden. Det är angeläget att den kommunala fysiska de Vindelälvens och Laisälvens

områden kommitténs planeringen i de viktiga rekreationsområdena Dessa bör, enligt

betraktas som från rikssynpunkt svarar mot rimliga anspråk och att kvaliteten mening, och till rekreationsområden. Vid uppbygg- är god på detaljplaner projektplaner primära Berörda kommuner naden av rekreationsanläggningar i områdena rekreationsanläggningar.

i Vindelälvsområdet har små ekonomiska bör de särskilda statliga stödformer kunna

resurser till sådana Kommittén i kommitténs be- uppgifter. utnyttjas, som föreslagits

ansåg därför att ett statligt stöd borde utgå viid Abispå de hårt utnyttjade fjällområdena till berörda kommuner under en övergångs- ko-Kebnekaise och de känsliga områdtena vid

period. Sarek fann och Padjelanta kommittén det

I ett utvecklingsprogrammet föreslogs angeläget att åtgärder vidtas för att avsevärt

statligt stöd till planerings- och utrednings- öka attraktivitet.

Tärna-Graddistjällens

arbeten om totalt 1,5 milj. kr. Kommittén ansåg att ansträngningar bor-

de göras för att effektivisera de kolllektiva

3.3.5 transporterna till Be- Vindelälven nedanför fjällvärlden Tärna-Graddisfjällen.

tydande förbättringar i förhållande till nu-

Landskapet kring Vindelälven i dess sträckläget borde gå att ordna genom bekväma tåg-

ning genom det vidsträckta skogslandet från och

expressbussarrangemang, såväl sommar-

Sorsele till Stornorrfors och utloppet i Ume- som vintertid.

älven har inga unika kvaliteter i jämförelse kommitténs Enligt mening bör Tärnabymed områdena kring övriga norrländska stor- Hemavan och Arjeplog betraktas som basälvar. Det som gör Vindelälven märklig och orter för turismen på den svenska sidan

intressant för turismen är enligt kommitténs liksom Mo i Rana och Bodö är det på den

mening i hög grad riksdagens beslut att älven norska sidan. Andra av beutbyggnadsorter inte skulle byggas ut för kraftproduktion tydelse på den svenska sidan är Ammarnäs

och det stora intresse som i det allmänna vid Vindelälven och

Vouggatjålme/Polcirkeln

medvetandet knyts vid till den fria, oreglerade Graddisvägen.

Vindelälven. Kommittén föreslog att en vägförbindelse Enligt kommitténs mening erfordras gansöppnas över fjällområdena mellan Tärnaby

ka omfattande åtgärder för att göra mer och Ammarnäs, som knyter an Vindelälvens

omfattande rekreationsaktiviteter vid Vin- övre lopp till det utvecklade turistområdet i delälven lockande för en större allmänhet. Tärna. Enligt kommitténs kommer mening Tyngdpunkten i kommitténs förslag i detta

Tärna-Ammarnäsvägen att utgöra en bety-

område ligger i åtgärder i ett avsnitt av dande attraktion för turismen med sin Vindelådalen utmed den forsrika älvsträckan sträckning över kaltjällsområden med vida mellan l-lolmfors och Rusksele. En kombinautblickar och sin till

anslutning Överstjuktan

tion av bevarandeåtgärder och aktiva insatser som utgör tjällområdets viktigaste fritidsfor att främja borde rekreationslivet göra fiskeresurs.

detta område till karaktärsområde för den Enligt kommitténs mening bör den befintfrån kraftutbyggnad fredade älven. liga sträckningen av Kungsleden mellan Am- I centralorterna Vindeln och Sorsele bör marnäs och Adolfström utnyttjas som en del

bl. a. välutrustade campingplatser anläggas så av en vandringsled som för längs Laisälvens

att samhällena kan fungera som basorter för och Vindelälvens övre lopp, Vindelälvsturismen i Vindelådalen. leden”, och som tillsammans med en del av

Vindelådalens turistbäddar föreslås öka den nya Kungsleden erbjuder möjligheter till

från ca 250 till ca 1000 under en l0-års- vandringar om en å två veckor med start och

period. Tillskottet utgöres mål i Ammarnäs av stugby- och eller Adolfström.

campingplatsbäddar. Drygt 40 % av programmets bäddtillskott

föreslogs lokaliserade till Hemavan under

3.3.6 IO-årspenoden. Enligt kommitténs mening

Tärna-Graddisfjällen

är Hemavan den ort i området som under

Kommitténs förslag avser att underlätta för har de bästa

perioden förutsättningarna att

turister att tjällvärldens kvaliteter i utvecklas uppleva till en allsidigt utrustad turistort

anslutning till som är Tärna-Graddisfjällen med verkligt differentierade

aktivitetsmöjlig-

Sveriges sydligaste stora vildmarksområde. heter såväl sommar- som vintertid.

Med hänsyn till behovet att avlasta trycket I Tärnaby, som är servicecentrum i Täma-

kommittén Norrbottens och Västerbottens län, som utfjällen, föreslog att en fjällinforcentralt i sam- reder om ett naturreservat i Tärnamationsanläggning uppförs frågan

hället vid foten av Laxfjället, där kvalificerad Graddistjällen. av natur- och kultur- Förslagen berör områden där renskötseln

visning fiällområdets

har en stark ställning. Kommittén har därför värden kan erbjudas till den stora turistpubli-

ken vid Blå vägen. Endast en begränsad sökt samråd med berörda samebyar och även

föreslås under inhämtat lantbruksstyrelsens allmänna synutbyggnad av bäddkapaciteten på åtgärdernas inverkan på rensköt- 10årsperioden. punkter Kommitténs förslag i Ammarnäs har sin seln.

tyngdpunkt i ortens uppgift som utgångs-

punkt för tjällvandringar och säte för forsk-

3.3.7¶Kostnader och sysselsättningseffekter

ningsaktiviteter kring den oreglerade Vindelälven. Efter Tärna-Ammarnäsvägens utbygg- Utvecklingsprogrammet innehåller förslag

nad föreslog kommittén en begränsad ut- om investeringar på ca 150 milj. kr. under en tioårsperiod, varav knappt 50 milj. kr. vid byggnad av bäddkapaciteten. har i kommitténs Vindelälven nedanför üällvärlden och drygt Polcirkeln/Vouggatjålnie två huvudsakliga uppgifter, dels att 100 milj. kr. i Tärna-Graddistjällen. Sysselprogram uppskattas till ca 1 800 fungera som utgångspunkt för fjällvandringar sättningseffekten årsverken, vilket under uppbyggnadsperiolängs den nya Kungsleden, dels att fungera som anhalt och servicestation för bilturister den skulle motsvara ca 180 heltidssysselsatta

på Graddisvägen. Orten ligger geografiskt per år. Bodö Kommit- Enligt kommitténs mening är åtgärder mitt emellan och Arjeplog. inom rekreationssektom inte tillräckliga för téns förslag innebär utbyggnad av bäddkapaför att svara att nämnvärt påverka den allmänna utveckcitet och aktivitetsmöjligheter i Norrlands inland. Inom de relativt mot dessa uppgifter. lingen bör kommitténs mening begränsade lokala områden, inte minst i fjäll- Arjeplog enligt världen, som har särskilt goda förutsättäven efter Graddisvägens tillkomst fungera torde dock som huvudsaklig bas för turismen i Arje- ningar för rekreationsaktiviteter, av den art som kommittén haft i plogsfjällen och därför kompletteras med åtgärder Kommittén an- stor beökad bäddkapacitet. föreslog uppdrag att pröva, vara av mycket av ett välutrustat friluftsbad i tydelse. Kommittén vill dock betona, att det läggandet vatten. även i dessa områden är nödvändigt med centralorten med tempererat Campbör En fjällinforma- aktiva regionalpolitiska insatser för att något ingplatsen utbyggas. bör utföras i anknytning till differentiera sysselsättningstillfallena. tionsanläggning som för Tärna-Graddisfjällens Av förslaget utgöres ca 65 % eller ca 95 Silvermuseet, kvalificerad infor- kr. av infrastrukturinvesteringar och norra del ger motsvarande milj. som kommittén förutmation som den föreslagna Tärnabyanlägg- bevarandeåtgärder där- sätter i stor utsträckning kommer att genomningen avses göra. Kommittén föreslog föras med statligt huvudmannaskap. Komutöver utbyggnad av två flygbaserade fiskemittén har bedömt att ca 25 % av de totala läger i Arjeplogsfjällen. att Tärna-Graddis- investeringarna, vilket motsvarar ca 30 milj. Programmet innebär, turistbäddar ökar med ca 2 500 till kr., utgörs av sådana rekreationsanläggijällens 6 000 bäddar slut. ningar, där räntabilitetskrav bör ställas, varav drygt vid 10årsperiodens bäddtillskott fördelas på ca 30 milj. kr. i Tärna-Graddisfjällen och 8 milj. Programmets ca 750 bäddar kr. i Vindelådalen. l betänkandet har kom- 1 600 stugbybäddar, i campmittén riktlinjer rörande huingstugor och ca 200 vandrarhemsbäddar. givit allmänna Kommitténs har upprättats i sam- vudmannaskap, organisation och finansiering förslag råd med den arbetsgrupp med företrädare av dessa anläggningar. i Kommittén har i form av ett räkneför naturvårdsverket och länsstyrelserna

Utvecklingsprogrammet för Vindelälvsområdet - en översikt

Kostnad Sysselsättmilj. kr. ningseffekt årsvcrken

A. Projekt där särskilda statliga anslag förutsätts 1. Statligt stöd till marknadsföring och produktutveckling av turismen i Norrbotten och Västerbotten. Försöksperiod om tre år. 1,0 - 2. Fjällvägen Ammarnäs-Tärnaby, nybyggnad 15-20 200-250 (Sorsele och Storumans kommuner) 3. Nya Kungsleden Hemavan-Ammarnäs-Vouggatjålme/Polcirkeln 4,0 50 (Sorsele. Storuman och Arienlogs kommuner) 4. ”Forsarnas väg (väg 363 Rusksele-Holmfors) ombyggnad 23,5 290 (Sorsele och Lycksele kommuner) 5. Statligt stöd till vissa planerings- och utredningsarbeten inom berörda kommuner och länsstyrelser 1,5 -

Summa

B. Infrastrukturprojekt, som i huvudsak förutsätts förverkligade inom ramen för den ordinarie sysselsättningspolitiken 1. Väg 363 Mårdsele-Strycksele, ombyggnad 7,5 100 (Lycksele och Vindelns kommuner) 2. Vägen Ammarnäs-Sorsele, ombyggnad 15,0 195 (Sorsele kommun) 3. Vägen Sorsele-Slagnäs-Arjeplog, ombyggnad 4,0 52 (Sorsele och Arjeplogs kommuner) 4. Tekniska anläggningar, övriga vägar, flygstråk m. m. 18,7 195 (De fem berörda kommunerna) 5. Bevarandeåtgärder 5,7 77 (De fem berörda kommunerna)

Summa 50,9 619

C. Projekt till rekreationsanläggningar som förutsätts erhålla stöd genom tillgängliga anslag (lokaliseringsstöd, idrottsfonden, naturvårdsfonden m. m.) _

exempel redovisat sin bedömning av de var- motsvara 385

helårssysselsättningstillfallen.

aktiga sysselsättningseffekterna av sina för- Den lokala i de berörda

befolkningen områ-

slag. Räkneexemplet har genomförts för Tär-

dena uppgår till ca 2 500 personer. Sysselna-Graddisfjällen utom Arjeplog, där turist-

sättningseffektema är i realiteten fördelade näringen har en avgörande betydelse för

på ett stort antal personer. ekonomi

och sysselsättning. Beräkningarna

visar att turistinkomsterna i området efter

programmets genomförande kan komma att

ristnäringen eller eljest vid skilda tillfällen 3.3.8 Sammanfattning aktuella och lämpliga statliga stödformer. Kommittén sammanställde en översikt över

för rekreationslivet i sitt utvecklingsprogram i 3.4 Statligt lokalieringsstöd till rekreations- Vindelälvsområdet. Projekten indelades

anläggningar (Ds Jo 1 9 71 :7/ tre kategorier:

A. Projekt som bör genomföras med förtur En genomgång av de olika stödorganens pri-

och där särskilda statliga anslag förutsätts märmaterial visade att det statliga anlägg-

B. infrastrukturprojekt som i huvudsak förningsstödet till friluftsliv och turism budget-

utsätts förverkligade under den närmaste omfattat samåren 1959/1960-1969/70

tioårsperioden inom ramen för den ordimanlagt 176 milj. kr., fördelat på sju olika

narie sysselsättningspolitiken samt

stödformer: friluftsfonden, bidrag till fritidssom C. Projekt till rekreationsannläggningar båttrafiken, hotellgarantilän, lokaliserings-

bör genomföras successivt under den när- stöd, beredskapsarbeten, vattenreglerings-

maste tioärsperioden och som förutsätts medel och höjt bidrag till skogshuvudvägar.

erhålla stöd genom tillgängliga anslag (lo- Av beloppet har nära l20 milj. kr. beviljats till kaliseringsstöd, anläggningsstödet för finansiering av anläggningar i första hand

idrotten, naturvårdsfonden m. m.). avsedda för fjärrekreation. Något mer än 135

milj. kr. har utgått i form av bidrag, 40 milj. Kommittén hemställde sammanfattningsvis: kr. som lån eller lånegarantier. De totalt kr. anvisas till de regionala att 1,0 milj. som statligt stöd genomförda investeringarna perioden turistorganisationerna och 1959/60-1969/70 uppgår till 435 milj. kr. till samordnade marknadsförings- Stödets årsvisa storlek har ökat från 4 i Norrbottens

produktutvecklingsinsatser

av redovisningsperioden till och Västerbottens län, under en försöks- milj. kr. i början

med de 25 å 30 milj. kr. under de senaste åren. period om tre år och i enlighet Totalt 55 milj. kr. ibidrag till lån/lånegaranallmänna riktlinjer som ges i detta pro-

tier har utnyttjats för ny-, om- och tillbygggram., nad av turisthotell med deras serviceanordatt 1,5 milj. kr. anvisas till berörda kommusom statligt stöd till ningar. Småbåtshamnar har tagit i anspråk ner och länsstyrelser de särskilda och projekterings- 30 milj. kr. och stugbyarna 20 milj. kr. I planeringshar endast Skidbackar med liftar samt arbeten som anges i detta program, övrigt

badanläggningar krävt investeringar på mer att särskilda anslag ges åt naturvårdsverket

med för- än 10 milj. kr. Merparten, drygt 90 milj. kr., och vägverket för genomförande rörande den av det totala har beviljats för tur av kommitténs förslag stödbeloppet

i Jämtlands, Västerbottens och Kungsleden genom Tärna-Graddis- anläggningar nya Norrbottens län. fjällen, nybyggnad av fjällvägen mellan

I utredningen föreslås att stödet till re- Ammarnäs och Tärnaby samt ombyggnad

Rusksele-Holmfors i nedre kreationsanläggningar även i fortsättningen av väg 363 bör med utnyttjande av de finansie- Vindelådalen i enlighet med de allmänna utgå som hittills brukats. Detta förutsom anges i detta program, ringsformer riktlinjer en fortsatt rationaatt staten medverkar till genomförande. inom sätter enligt utredningen

för av de lisering och förenkling av anslagsstrukturen.

ramen sysselsättningspolitiken

Liksom hittills kan detta ske genom att övriga infrastrukturprojekt som anges i

stödgivningen från de olika anslagen i största detta program samt specialiseras efter anatt vid i enlighet med detta möjliga utsträckning

uppbyggnaden

de läggningstyper och ändamål. program av rekreationsanläggningar Det ekonomiska stödet till resärskilda statliga stödformer får utnytt- statliga

be- borde enligt utredjas, som föreslagits i kommitténs kreationsanläggningar

till tu- även i fortsättningen lämnas som tänkande rörande lokaliseringsstöd ningen

anläggningsstöd. ningar föreslogs endast om särskilda utgå I betänkandet framfördes förslag om att skäl föreligger.

kommunala organ skulle kunna göra anspråk Ett sådant skäl kan vara om behov anses

på statliga finansiella resurser ur samma stödföreligga för att uppföra billiga inkvarteringsformer som andra intressenter för jämförlig former, exempelvis semesterbyar.

verksamhet.

Statligt lokaliseringsbidrag till rekreations-

Principiella överväganden i början av lo- anläggningar föreslogs ges med ett belopp

kaliseringsverksamhetens försöksperiod motsvarande högst 35 % av investeringarna i 1965/66*1969/70 resulterade i en rekom-

byggnad(er) om statligt lokaliseringslån mot-

mendation till de stödbeviljande organen att svarande återstoden upp till högst 2/3 av det

stödet borde koncentreras till hotellanlägg- sammanlagda stödunderlaget, dvs. de gemen-

ningar belägna i första hand inom landets samma kostnaderna för byggnad(er) och/ fjällkommuner. Det var på ett sätt naturligt eller maskiner. vid anskaf- Statlig medverkan med hänsyn till det norra stödomrâdets om- fande av rörelsekapital bör ske genom kre-

fattning. Kommittén ansåg att det för re- med andel av

ditgaranti stödunderlaget som

kreationsanläggningama fanns goda förut- anges från fall till fall.

sättningar för en stödgivning i lämpliga for- Kommittén underströk i detta samman-

mer även utanför det allmänna stödområdet. hang att förslagen till ändringar i villkoren En avgörande förutsättning för en utvidgning för samtliga i delbetänkandet behandlade

av lokaliseringsstödgivningen genom punkt- stödformer tar sikte en på att möjliggöra visa insatser till orter utanför det allmänna finansiering av de utpekade turistområdenas

stödområdet var att den tidigare bristen på utbyggnad lika väl som en finansiering av

en riksomfattande helhetssyn av investefortsatta punktvisa insatser i olika delar av

ringarna inom fritidssektorn nu kunde un- landet.

danröjas genom kommitténs och andra stat- konstaterade kommittén

Avslutningsvis

liga organs samlade planeringsöverväganden. vikten av att åstadkomma samordning. Inte Kommittén minst föreslog en vidgad användning det i delbetänkandet skisserade försla-

geografiskt sett av lokaliseringsstödet - efget till totalfinansiering av mer omfattande tersom insatserna skulle i ökad utsträckning etablerings- och utbyggnadsarbeten kommer

kunna motiveras från allmänt att fordra sysselsättnings- ingående gemensamma överväganpolitiska synpunkter (det gäller bl. a. syd- den och

ställningstaganden av alla berörda

östra Sverige) och en sådan utvidgning också parter.

skulle vara i linje med en bredare användning

av lokaliseringsstödet i framtiden. Kommit-

3.5 i tén var å andra sidan angelägen att framhålla Huvudmannaskapet för vandringsleder

att det för rekreationsändamål liksom fjällvärlden { Ds Jo 1 9 73:8) i fråga

om industriella projekt för åtgärder utanför Kommittén har utgått från en kartläggning det allmänna stödområdet måste som utförts i bli fråga med de berörda

samarbete

om ett nyanserat av lokaliseutnyttjande länsstyrelserna, Svenska

Turistföreningen

ringsstödet. Det innebar enligt förslaget att och domänverket.

stödet för de kommersiella borde Denna projekten kartläggning visar dels

omfattning-

begränsas till de särskilt utpekade rekrea- en av de befintliga vandringslederna av turistionsområdena. tisk betydelse med tillhörande anläggningar,

För att undvika dels en risker för snedvridning av bedömning av erforderliga upprustkonkurrensen mellan företagen föreslog nings- och under den

nybyggnadsåtgärder

kommittén att lokaliseringsstöd i det ennärmaste 5-årsperioden. denna kart- Enligt skilda fallet kunde beviljas enbart för gemen- läggning kan det bestående lednätets längd

samhetsanordningar. uppskattas

till omkring 7 000 km. F. n. finns

Lokaliseringsbidrag till boendeanlägg- 80 omkring övernattningsanläggningari fjäll-

världen alltifrån enkla övernattningsstugor Kommittén har förutsatt att statens naturtill fjällstationer med en sammanlagd kapaci- vårdsverk tillförs medel för fjällvandringstet av l 700 bäddar. verksamheten via ordinarie anslag och att de

Kommittén har beräknat nyanskaffnings- kommunala åtgärderna beträffande det lokavärdet av befintliga leder, broar och stugor la lednätet baseras på finansiering med komtill ca 43 milj. kr. och de årliga kostnaderna munala medel och i viss utsträckning från för drift och underhåll av anläggningar och statens naturvårdsverks anslag för stöd till leder till ca 3 milj. kr. idrotten. lnvesteringsåtgärder torde beträf-

Av uppgiftslämnarna föreslagna investe- fande vandringsleder och anläggningar som

och nyanläggningar av hittills i betydande utsträckning finansieras ringar i upprustning leder, broar och stugor under den närmaste som beredskapsarbeten via arbetsmarknadsfemårsperioden beräknas till ca 20 milj. kr. styrelsen. av vilka drygt hälften faller på Norrbottens I samband med statens naturvårdsverks län. De uppskattade arbetsinsatserna för des- för vand-

petita bör frågor om anläggningar sa arbeten uppgår till omkring 63 000 dags- ringsleder behandlas i samråd med den av verken motsvarande något över 300 års- kommittén

föreslagna Samarbetsdelegationen verken. för turistfrågor. I de överläggningarna bör

För fjällvandringsverksamhetens utveck-

även statens planverk medverka

att samhället fonnule- Sedan erhöll uppdraget att ling är det nödvändigt utredningen rar de ramar inom vilka verksamhetens egen utreda huvudmannaskapet för vandringsleder planering kan ske. Dessa ramar uttrycks i fjällvärlden har i vissa delar av landet bl. a. i samhällets fysiska planering och i från skilda lokala organisatio-

genom initiativ ekonomiska beslut hos stat och kommun. ner börjat planeras och utföras med statliga

Kommitténs överväganden beträffande hu- medel längre vandringsleder av i princip samvudmannaskapet har lett till att ansvaret för ma karaktär som i fjälltrakterna (ex. Sörmhuvudleder och sekundärleder bör vila på landsleden). Kommittén anser det väsentligt staten statens naturvårdsverk medan att statens naturvårdsverk och länsstyrelser-

genom ansvaret för lokala leder och spår bör vila på na redan på ett tidigt stadium griper in och kommunerna. Kommittén anser vidare att samordnar denna verksamhet dock utan att det bör ankomma på statens naturvårdsverk för den skulle motverka de ideella organisaoch länsstyrelserna att svara för att erforder- tionernas engagemang och önskemål att liga åtgärder vidtas för verksamhetens plane- medverka i arbetet.

och drift samt för information om ring tillgängliga produkter. Kommittén har vidare förutsatt att huvudmännen svarar för att lämpliga entreprenörer utses för åtgärder av löpande natur och att samhällsorganens egen insats koncentreras till ledning och samordning av verksamheten.

Beträffande huvudleder och sekundärleder föreslår kommittén att statens naturvårdsverk bemyndigas att ta upp förhandlingar med de nuvarande ägarna för att sluta erforderliga avtal.

I frågor rörande verksamhetens planering och marknadsföring föreslår kommittén att statens naturvårdsverk i samråd med berörda parter tar upp överläggningar med det av kommittén föreslagna Sveriges Turistråd.

H Inledande redogörelse

4¶Fritidens och reselivets framväxt och utveckling

4.1 Utvecklingen fram till 1930-talet under 1920- och 1930-talen började några

former av den folkliga turismen att ut- Rekreationsresor har i och för sig funnits i vecklas. Arbetarnas bildningsförbund hade flera sekler i landet men det är först från och efter engelsk förebild börjat anordna resor, med senare hälften av 1930-talet när en särskilt avsedda och prissatta för de lägre lagstadgad semester för anställda träder i inkornsttagama. År 1937 bildade folkrörelkraft som utvecklingen börjar anta en viss serna med Landsorganisationen och Koopestorleksordning. rativa förbundet i spetsen en egen reseorgani- Redan under 1600-talet förekom ViJO- och sation, RESO. Ett av ändamålen med bilhälsoresor till kurorter såväl inom som utom dandet av RESO var att tillhandahålla ett landet. I mitten av 1800-talet tillskapades de utbud av folkliga resmöjligheteri av 1800- organiserat första havsbadorterna, och i slutet och med att 1938 års lag om semester trädde talet började fjällturismen att växa fram. ikraft. Tillväxten av de nya kommunikationerna Fler gavs möjlighet att resa i Sverige även och ett ökat välstånd efter industrialismens på andra tider än midsommar, men på grund genombrott blev två avgörande faktorer för av semestems placering blev ansarnlingen av utvecklingen men en annan viktig faktor var turister under juli månad mycket markant. också framväxten av organisationer och före-

som verkade för ett ökat reseliv. ningar Idrotts- och scoutrörelserna stimulerade rek- 4.2 Den ökade under 1900-talet

fritiden

reationsresor. Tillkomsten av Svenska turist- En förutsättning för att rekoch Skid- och friluftsfrämjandet grundläggande föreningen reationsresandet skulle komma att anta innebär också att intresset för resandet krafnågra proportioner och spridas till allt fler i tigt ökade. samhället har varit tillgången till semestertid Gruppresor, framförallt resor för skolungoch till annan ökad fritid. dom började organiseras. Sommarkolonier

för barn och vissa former av husmoders-

semestrar kom också till stånd. 4.2.1 Semester Trots alla dessa initiativ var det fortfa-

ett fåtal av landets som Utvecklingen de senaste decennierna kännerande befolkning till rekreationsresor. Brist tecknas av en omfattande reformverksamhet hade möjligheter

tid och inte minst ekonomiska för att öka medborgarnas fritid. Omkring på ledig resurser var fortfarande 1900 bestod fortfarande arbetsveckan av ca avgörande hinder för

övervägande delen av befolkningen. Först 60 timmar och semester förekom knappast.

1937 beräknades tre fjärdedelar av alla av- Närmare hälften av alla som hade semester talsberörda arbetare ha en viss garanterad under 1970 uppgav att den hade tagits ut i semester men av dessa hade 60% kortare två eller flera perioder om minst 5 dagar. semester än sex dagar. 1938 kom den första Med ledning av undersökningens material semesterlagen som stadgade två veckors finner kommittén det troligt att en ytterlisemester. År 1951 infördes tre veckors lag- förlängning av semestern kommer att gare stadgad semester. 1956 kom en särskild be- leda till att det kommer att uppstå flera stämmelse enligt vilken den lagstadgade se- semesterperioder un der året. mestern skulle utgå i ett sammanhang om ej annat överenskommits mellan arbetsgivare 4.2.2

Arbetstidsförkortning

och arbetstagare. Den nu gällande semesterlagen trädde i Parallellt med ökningen av den längre ledigkraft 1.7.1963 och stadgar i stora drag att heten har även den kortare ökat ledigheten semester utgår med två dagar för varje kalen- markant, särskilt efter andra världskriget. dermånad under vilken arbetstagaren utfört Den 60 timmar arbetsveckan förlånga arbete. Detta innebär en semester på fyra kortades genom 1919 års till 48

arbetstidslag

veckor. timmar. 1957 års arbetstidsreform reduce- 1971 års överenskommelse om rade arbetsveckan till 45 timmar. 1966 sänkstatstjänamas arbetsförhållanden innebar tes arbetsveckan till 42,5 timmar och 1971 att gruppen kollektivanställda jämställdes med blev den lagstadgade arbetsveckans längd 40 gruppen tjänstemän avseende anställningsför- timmar. Som en följd av de allt färre arbetshållanden. Detta medförde att stora grupper timrnarna under veckan kunde 5-dagars arfick semestern förlängd från fyra till fem betsvecka successivt införas under 1960veckor. talet. I kommitténs av- Den hittillsvarande intervjuundersökning utvecklingen talar för seende svenska folkets semestrar (se avsnitt att den ökade levnadsstandarden också med- 5.5.) tillfrågades de personer som hade för- för ett ökat

fritidsuttag.

värvsarbete och som enligt överenskommelse inte lika Men utvecklingen pekar däremot med arbetsgivaren hade rätt till semester hur entydigt mot att lördag/söndag blir de enda lång denna var. Svaren fördelade sig på föl- två dagarna i veckan då tas

veckoledigheten

jande semesterlängd. ut. En viss omfördelning av de lediga dagarna på andra veckodagar kan förväntas inte Procent minst på grund av det alltmer ökade skiftesarbetet 1 vecka eller mindre som även börjar uppträda i samhälls- 2 veckor sektorer där det inte förekommit tidigare. 3 veckor De alltmer ökande investeringskost- 4 veckor 7 naderna per arbetsplats kommer att medföra 5 veckor 6 veckor att dessa sannolikt kommer att vara beman- Mer än 6 veckor nade under betydligt längre tid under arbets-

U1U)\O\OI\Jl\)›-

veckan än hittills. En möjlig utveckling är Av svaren kunde utläsas att endast 2 % av exempelvis två skift under alla dagar i arbetarna hade mer än 4 veckors semester veckan. Denna utveckling kan inte bara förmot 30 % av tjänstemännen. Längre semester utses inom processindustrin utan även inom hade framför allt arbetstagare med högre administrationen: kommer i stabsyrkena utbildning och högre inkomst. större utsträckning I att knytas till datorer. Undersökningen visade också att det blir samband med dessa nya arbetstider kommer allt vanligare att dela på semestern i flera även andra servicefunktioner att behöva funperioder särskilt om man har längre semester gera under en större del av arbetsveckan än än 4 veckor. nu. Ett sådant exempel är den kommersiella

och och dessutom att efterfrågan

servicen. arbetsplats

kommer också att typer av service tar längre tid att Kommunikationerna på olika tillfredsställa. mellan behöva med annan dygns- och Långa pendlingsavstånd fungera än hittills. Resor till arbets- bostäder och arbetsplatser är visserligen utveckorytm märkande för storstadsregionerna men föreservicetillfållen och rekreationsplatsen, med en kommer också i ökande omfattning utanför kan komma att företas möjligheter annan om det sker förändringar i dessa.

periodicitet

eller i kan arbetstidernas förläggning på dygnet Även den längre veckoslutsledigheten

finns redan nu oftast inte odelat För veckan. inom vissa sektorer ägnas åt avkoppling.

drift. många heltidsarbetande utgör den enda möjen tendens till dygnetrunt Detta gäller

Vårdyrken kan för- ligheten att få viktiga servicebehov tillgodoexempelvis vårdyrken. sedda. Lördagsledighet måste exempelvis i väntas bli en av de mest expansiva sektorerna de när- viss utsträckning ägnas till butiksbesök, vård när det gäller antalet arbetsplatser

maste decennierna. av hem, bil osv.

att Tendensen att en avsevärd del av vecko- Denna skissade utveckling kommer

medföra att slutsledigheten måste ägnas åt icke rekreativ efterfrågan på rekreationstilloch verkar snarare att förstärkas fallen uppstår med annan periodicitet sysselsättning allteftersom avstånd mellan bostäder och ibland också vid andra tillfällen än vad som

sannolikt att servicemöjligheterna ökar. nu är fallet. Krav kommer för Även avståndet mellan bostaden och möjuppstå på att anläggningar och områden där avkoppling kan det rörliga friluftslivet skall vara öppna och liga rekreationsområden fås under den kortare ledigheten tenderar att under betydligt längre delar av tillgängliga öka allteftersom tätortsregionerna växer och året. Dessa får då också en betydligt bättre

andelen av landets invånare i dessa regioner Utbudet av rekreationsakti-

nyttjandegrad.

är inte blir allt större. Användningen av bilen - på viteter och kulturevenemang i dag lördagen för inköp och annan service på anpassat efter de som har sitt arbete förlagt rekreatill mera arbetstider. Skiftesarbe- söndagen för att söka uppnå lämpliga ovanliga att tionsområden innebär att den yrkesarbetande har i dag begränsade möjligheter

besöka bio, teatrar, idrottsevenemang och tande knappast under en veckoslutsledighet

till mera avkopplande rekreabesöka anläggningar som endast fungerar har möjlighet

under tider med En tion. hög besöksfrekvens. skissas här l den av landets hushåll där bil utveckling efter de linjer som fjärdedel

skulle kunna medföra att rekreationsmöjlig- saknas betyder denna brist i många fall också

under en ytterligare då de kollektiva heterna kommer att vara tillgängliga påfrestning

kommunikationerna i allmänhet inte helt betydligt längre tider under veckan eller på

tillfredsställer de krav på rörelsefrihet som dygnet. Den nuvarande utvecklingen av levnads- ställs.

Till detta mönster hör dessutom att standarden innebär för de flesta att möjlig-

sin fritid till resor för hushåll har begränsade ekonomiska heterna till att utnyttja många ökar. till bilförflyttningar under den rekreation, motion och avkoppling möjligheter

Med semester, veckoslutsledighet och lång- kortare ledigheten trots tillgång till bil. Den

f. n. om- framtida utvecklingen av fritiden tycks leda helger har de flesta yrkesarbetande att öka kring 135-140 lediga dagar per är. till att alla typer av fritid kommer

De kortare veckosluten den största såväl under en arbetsdag, under veckosluten utgör i viss och semestrar. Sannolikt är den nuvarande delen av fritiden. Den måste emellertid

användas till andra ändamål än tvådagarsledigheten för kort för att verkligen utsträckning till rekreation innebära ett fullständigt avkopplingsalteroch avkoppling.

har mot- nativ. Förkortningen av arbetsdagen Stora krav måste därför ställas på den verkats av allt längre restider mellan bostad

längre ledighetens möjligheter att verkligen Det dåliga statistiska underlaget gör det ge människorna den rekreation och inte avkopp- möjligt att skilja mellan affarsresandet ling som de så väl behöver. och rekreationsresandet. De siffror som här En närmare analys av hur den ökade visas återspeglar sannolikt i stor utsträckning fritiden kommer att förläggas i framtiden resor som görs av andra motiv än semester. saknas f. n. Den internationella turismen är i mycket Kraven ökar stor på att den längre ledigheten utsträckning koncentrerad till Europa kommer med säkerhet att göra sig gällande vilket bl. a. sammanhänger med den stora mot bakgrunden av den utveckling som här befolkningstätheten, hög levandsstandard

antytts. och hög frekvens av riksgränser som över- En ökning av den längre ledigheten be- skrids även vid kortare resor. höver emellertid inte betyda att den tas uti I brist på sifferrnaterial som belyser rek- .V en sammanhängande lång följd. Tendensen reationsresandet vare sig detta går över riksfinns redan nu i kommitténs undersökningsgräns eller ej får dessa siffror ändå ge en viss material att efter 4 veckor den 5:e förlägga bakgrund. Av intresse är den genomsnittliga och eventuellt den 6:e veckan till andra årliga ökningstakten av omkring 9 % för allt perioder på året än den längsta delen av internationellt resande som framkommer av semestern. dessa siffror. I IUOTO:s rapport framgår även att turistinkomsterna ökat med över 4.3 Resandet i världen 10 % per år under motsvarande period.

Det mesta rekreationsresandet sker sannolikt innanför Ett mått på den inhemska graden av rekdet egna landets gränser men på grund av otillräcklig statistik är det svårt att reationsresande kan erhållas ur OECDfå någon uppfattning om det totala semester- statistiken avseende den inhemska utnyttjanresandet. degraden av ett lands För

turistanläggningar.

I den preliminära översikt av världstu- år 1970 var denna av

beläggning i procent

rismen, som sammanställts av International totala antalet besökare: Union of Official Travel Organisations (IUOTO), beräknas det totala antalet an- Västtyskland 91 komster” i internationell turisttrafik under Belgie n 74 1971 till en Italien 7 2 181 miljoner, ökning med 7% Frankrike 7 2 jämfört med 1970. De totala turistin- Norge 6 2 komsterna i främmande valutor (exkl. trans- Danmark 5 9 portkostnader) Portugal 54 skulle samtidigt ha stigit med

framgår av följande tabell:

Tabell 4.3.1 Antal ankomster i internationell

turisttrañk 1968-1971. Miljoner ankomster.

Till 1968 1969

1970 1971

Genomsnittlig

årlig ökning

%

4.4. Utomnordiska resor till Norden/Sverige OECD:s turiststatistik som utvisar utveck-

av turisttrafiken mellan 11 OECDlingen Till skillnad mot de flesta andra länder har

länder visar att resandet mellan dessa länder Sverige inte någon total inkvarteringsstatistik

ökade med omkring 8 % vardera under åren som så att de enda officiella uppskattningar

1969 och 1970. fartygs/fárjestatistik och

kan göras är SCB:

som visar andelen Sverige saknar statistik Luftfartsverkets flygplatsstatistik angående

inhemska besökare. Flera länder i Medelhavs- till och från samt stadirekttrañk Sverige

området som uppfattas som utpräglade turist- tens invandrarverks statistik om den totala

länder använder således huvuddelen av sin

persontrafiken till det nordiska passkontroll-

inkvarteringskapacitet för landets egna inomrâdet.

vånare. redovisas Att inresandet från Västtyskland

För många länder har det gjorts undersök- delen separat beror på att den övervägande än som ningar som ger något bättre underlag av tyskars inresande i Skandinavien gäller

framkommer i den internationella stati- Hur dagsbesök över dansk-tyska gränsen. stiken. 28 % av den 1969 gjorde i Österrike stor del av inresor det är som kan

västtyska

totala semesterresor. I Frankbefolkningen hänföras till turistresor är mycket

egentliga

rike visar en undersökning att 44,6 % av svårt att uppskatta. Svenska turisttrañkför-

landets totala befolkning orde en semesterbundet i sin verksamhetsberät-

uppskattar

resa under sommarmånaderna. Under 1970 telse för ,år 1968 siffran till drygt en miljon, 46 % av den totala befolkningen i orde alltså ca 12% av det totala tyska inresandet.

Holland semesterresor mot 43 % året innan. I övrigt framgår att den internationella per- Ett utredgenomgående drag i de spridda till och från sontrafiken i hög grad ökat som kommer fram är att de flesta ningar Skandinavien.

människor sernesterreser i sitt eget land, att Detta är helt i överensstämmelse med den mån söker utnyttja bil och man i möjligaste vilket framgår av neglobala utvecklingen, undvika kommersiella inkvarteringsanläggdanstående tabell hämtad från International förhållanden helt ningar och att ekonomiska års- Union of Official Travel Organisations avgör om man överhuvudtaget kan göra sereview of world tourism bok, Economic mesterresor. Befolkningen i de större tätorts-

1972. koncentrationema gör förhållandevis betyd-

i mot- Hur stor del av de icke endagarsresande ligt fler semesterresor än befolkningen

till det nordiska kontrollområdet som kan svarande eller mindre tätorter.

glesbygd

1967-1972 (Danmark, Finland, Tabell 4.4.1 Inresor till det nordiska passkontrollområdet

Norge, Island och Sverige)

Relativ för- Relativ för- År Antal gräns- Antal gräns- Antal gränsankomster ändring jäm- ändring jämankomster ankomster exkl. Västtysk- fört med före- fört med föi milj. från Västtyskland imilj. gående år, gräns- regående år, land imilj. ankomster, totalt exkl. Väst-

Källa: Sammanfattning av statens invandrarverks statistik.

Tabell 4. 4.2 Internationella turistankom- Urvalet gjordes på basis av 1969 års övernatt-

ster, antal miljoner. ningsstatistik, så att det och

tidsmässigt

Å: geografiskt motsvarade den faktiska fördel- Turistan- Index Årlig komster ningen av de utländska turisterna i Danmark, tillväxt, % ökning vad beträffar hotell-, och camping- stugfrån turister. Ca 9.000 svar erhölls, vilka represen-

föreg. år terade över 27.000 gäster. Av antalet över-

7,0 av de icke-nordiska resenärerna som ankom-

mer till Skandinavien också reser in i Sverige hänföras till rekreationsresor av en blir framgår statistiken än mer komplicerad och av Danmarks statistiks och Danmarks Tuosäker. Svenska turisttrafikförbundet

ristråds nyligen om publicerade utredning (STTF) sökte fram t. 0. m. 1970 att bedöma

utländska turister i Danmark. andelen inresor till vissa Sverige medelst Ett frågeformulär utsändes till ett urval vägningstal utifrån år 1958, det sista året då

övernattningsställen under 3 veckor 1970 man hade passtvång i Norden. Resemönstret

fördelade på juli, och har dock augusti september. blivit allt mer olikartat jämfört

Tabell 4.4.3

År Sverigebesök från Sverigebesök från nordiska icke-nordiska länder länder

1967 1,3 milj. 2,6 milj. 1968 1,4 milj. 3 milj. 1969 1,55 milj. 3 milj. 1970 1,75 milj. 3-4 milj. 1971 Inga bedömningar

Tabell 4.4.4 Direkttrañken från utomnordis ka länder till Sverige 1971 och 1972. Utländska

passagerare per båt och flyg.

Inresor från Totalt Relativ Totalt Relativ 1971

Källa: Statens invandrarverk

så numera har man Tabell 4.5.1 har sammanställts utifrån med 1958, övergett har STTF ur statens invandrarverks uppgifter och avser denna uppskattning. Samtidigt sökt till nordiska passkontrollområdet återvänbl. a. tillgänglig flyg- och rederistatistik en grov bedömning av de nordiska dande svenskar. göra turisternas Av tabellen framgår att utlandsresandet ökat inresor i Sverige. 4.4.3 har sarnmanfattats ut ma- drygt 125 % under de senaste 8 åren. Den

Tabell

terial från ST TF:s verksamhetsberättelser. har dock varierat under årliga tillväxttakten Säkrare än dessa om inresandet En trend år att direkttrafiken till uppgifter perioden. till även utorrmordiska länder ökat kraftigt under se- Sverige ger direkttrafrkstatistiken om denna blott ger en delbild av totalvoly- nare år. Av ñg. 4.5.1 framgår hur chartermen. Tabellen avser 1971 (Tabell 4.4.4.). utvecklats under perioden 1969flyget 1972. Till de 812000 resenärer som läm- Som synes har resandet ökat för samtliga länder och reseformer nade med chartertlyg 1972 skall jämfört med tidigare Sverige utom för Storbritannien vidare 150-200 000 resenärer som som har en nedgång läggas 1971-1972. sina resor i Danmark. Totalt kan påbörjat således antalet charterflygresenärer 1972 beräknas till ca 1 miljon. (1950 var antalet 4. 5 Det svenska resandet till utlandet charterflygpassagerare ca 4 000 och 1960 ca

Omfattningen av det svenska utlandsresandet 66 000). är internationellt sett mycket stor. Kommit- En markant trend är att utlandsresandet visade att 18 % av ökar mest för de månader som icke inneténs intervjuundersökning befolkningen i aktiva åldersgrupper till- fattas av den traditionella semesterperioden i ut- bringade sin längsta semesterperiod juni augusti. landet. Det totala svenska resandet enbart Av tabell 4.5.2 framgår att tilltill utomnordiska länder beräknas växten av utlandsresandet fått en ökad uppgå till omkring 2 milj. resor per år. En del av detta spridning över året. Som framgick i fig. 4.5.1 resande är affärs- och studieresand.e. Genom är dock charterflygresandet fortfarande konatt passfrihet råder vid inom centrerat till sommarhalvåret.

gränsövergången

Norden kan inga exakta beräkningar av antalet resor till de nordiska grannländerna anges. Enligt beräkningar sammanställda inom STTF kan dock antalet gränsöverländerna beräknas till Tabell 4.5.2 Till nordiska passkontrollomgångar till de nordiska 3-4 rådet återvändande svenskar milj. per år.

1970 1971 1971 + %

Tabell 4.5.1 Det svenska utlandsresandet Januari 97 980 113 624 + 15,0 Februari 85 339 110 006 + 29,0 Antal svenska re Relativ Mars 128 314 129 076 + 0,6 År

Antal passagerare 1 000-tal

1970 .l / 1969

10 -

o I “ | I n I I 1 | I I I jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Relativa förändringar 1969 - 1970 4.5 % 1970- 1971 24,0% 1971-1972 24_3 % Källa: Luftfartsverket, Stockholm

Figur 4.5.1 Antal charterflygresenärer 1969-1972 som flugit från Sverige.

andel av Tabell 4.5.4 Svenska turistinkomster och Tabell 4.5.3 Sommarmânadernas

att sommarmånaderna juni 1964 704 man konstatera - har haft följande andel av åter- : augusti vändande svenskar”. (Tab 4.5.3.) 811 1 606 _ 795 1967 1704 - 844 Resandet till och från Sverige såväl utan- 1968 860

för som innanför det nordiska passkontroll-

i :l

området medför et-t in- resp. utflöde av 1971 1533 3045 _1512

valutor. Trots avsaknaden av ett effektivt Källa: Sveriges Riksbank kan utan vidare konstaregistreringssystem teras att Sverige har ett större utflöde än

inflöde av valutor. Hur stort detta utflöde är 4.6 Sverige som semestermâl för den egna i förhållande till inflödet är svårt att fastbefolkningen ställa av att posten resevaluta i på grund även omfattar transak- Sverige är trots det intensiva utlandsresandet betalningsbalansen tioner som inte avser resor. det viktigaste semestemiålet för övervägande Som exempel kan nämnas illegal valutautförsel i samband andelen svenskar. Ca 80% av befolkningeni

med narkotikasmuggling och brott mot va- landet gör överhuvudtaget inte några utom-

lutabestämmelserna i samband med över- nordiska resor. 26% av landets befolkning

från Sverige till utlandet. gör överhuvudtaget inga rekreationsresor föring av kapital Vidare i posten resevaluta den utan måste få sin rekreation på hemorten. registreras utländska arbetskraftens sändande av pengar Dessa siffror har framkommit vid kommit-

till sitt hemland. téns intervjuundersökning som redovisas när-

I tabell 4.5.4 redovisas av mare under avsnitt 5.5. omfattningen resevalutans in- och utförande från 1955- Möjligheterna att till en lägre kostnad

1971. Siffrorna inkluderar trans- kunna ”högservicesemester” i utlani princip köpa en till och från Sverige. En störportkostnaderna det är begränsade för låginkomsttagare,

indikation på att de senaste årens utflöde på re familjer, de som bori avlägsnare glesbygder

mellan 1 och 1,5 miljarder kr. kan vara för eller i övre Norrland, där transportkostna-

beräknade visar SCB:s hushållsunder- dema till upptagningsorterna för charterhögt sökning (stat. medd. P 19719). I den under- flyget utgör en kraftig ekonomisk spärr. de svenska hushållen att Det svenska inrikesresandet går inte att sökningen uppgav dokumentera i någon offentlig statistik utan de sammanlagt lagt ut 1,6 miljarder kr. på utrikes resor. Användes dessa siffror för att den kunskap kommittén har kunnat skaffa

beräkna valutautflödet 1969 blir underskot- om denna form av resande har främst fram-

tet 409 kr. mot redovisade 921 kommit vid analys av intervjuundersökmiljoner miljoner kr. ningar.

5¶Karaktäristiska och allmänna

drag struktur-

problem i det svenska reselivet

5.1 Rekreationsresandet och hushållets att förekomsten av sådana vill understryka ekonomi starkt uppgifter underlättar den översiktliga

planeringen av det svenska rekreationsresan- Utgifter för rekreation det. Ett delvis mycket detaljerat material om Genom att jämföra konsumtionsförändsvenska hushållens konsumtionsmönster ringen mellan 1968 och 1969 har fördelningföreligger i den av SCB utförda hushållsbud- en av den

privata konsumtionsökningen

getundersökningen 1969. Tyvärr har sam- 1969 kunnat räknas fram (fig. 5.1.1). Som manställning och redovisning av olika poster synes i figuren lägger hushållen över en

genomförts på ett sådant sätt att det inte är tredjedel av inom

konsumtionsökningen fri-

möjligt att ur materialet få .fram exakta tidssektorn

(res0r+ford0n+rekreati0n). Vida-

uppgifter om det totala rekreationsresandet. re utnyttjas konsumtionstillskottet i stor

Dessa uppgifter skulle med relativt små för- till att förbättra omfattning boendestandarändringar kunna den. Det kan vidare konstateras tas fram i den nästföljande att hushållen

hushällsbudgetundersökningen. Kommittén varken äter, dricker eller röker det upp

Fördelningen av den totala Fördelningen av den privata privata konsumtionen konsumtionsökningen 1.969 1969

Fiesor+ fordon Fiesor+ fordon Livsmedel

Livsmedel

16 % Rekreation

Sprit + tobak Bostad + inventarier

Kläder+ hygien Bostad Övrigt + inventarier Övrigt Figur 5.1.1.

ekonomiska tillskottet i någon större omfatt- Tabell 5.1.2.

ning. Antal hushåll Utlandsresor Sammanräknad Ur har föl- 1 000-tal kr.

hushållsbudgetundersökningen nettoinkomst

kunnat urskiljas som direkt. jande poster

miljarder kr. på utlandsresor. Det gör i ge- 50 000-59 999 173 892 nomsnitt 504 kr. varierande per hushåll, 60 000- 226 1 815 mellan 154 kr. i inkomstklassen 10-14 000 Samtliga 3 092 504

kr. och 1 815 kr. i högsta inkomstklassen,

60 000 kr. eller mer. Då omkring var fjärde

svensk tar utlandssemester, kan man beräkna

att kostnaden för dem som faktiskt reser ut

som skall kr. per person och år. ten att avgöra vilka kostnadsposter ligger på i runt tal 800 tabell, häm- medtas. Som framgår av nedanstående saknar Vill man komma fram till de faktiska

tad ur hushållsbudgetundersökningen,

kostnaderna i samband med svenskarnas svenska hushåll utan hårda i dag många förutsätt- semester- och fritidsresande, måste man räkekonomiska prioriteringar reella na in en del utgifter även för utrustning och ningar att företa utlandsresor. inkvartering. De direkta reseutgifterna upp-

tas till större delen av kostnader för egna

Resor i Sverige anfordon, som till ungefär två tredjedelar

för resor vänds för fritidskörning. Transportkostna- Kostnaderna i Sverige kan inte derna för svenskarnas fritidsresor i det egna redovisas lika entydigt på grund av svårighelandet kan därmed beräknas till i runt tal 6,5

miljarder kr. eller drygt 2 000 kr. per hushåll

Tabell 5.1.1. och år. Enbart inköp och drift av fritidsbåtar

kostar ca 650 milj. kr. om året. Husvagnar Huvudgrupper: I genom- % Totala snitt/ konsum- köps för närmare 90 milj. kr. per år.

hushåll tionen Den upprustning i övrigt (exkl. kläder och

kr. imilj. kr. som kommer till användhushållsartiklar)

5 670:41 24 17 536 ning vid sådana resor förnyas med uppskatt- Mat och dryck Kläder 11816217 8 5 617 ningsvis 500 rnilj. kr. per år. Skor 334:89 1 1 036 Utgifterna för inkvartering i samband med Bostad, fritidshus 4 108138 17 12 705 semester- och fritidsresor ligger enligt under-

inventarier och i storleksordningen 250 milj. kr. sökningen husgeråd l 817164 8 5 621 kostnader för egna fritidshus, Hälso- och per år (exkl. 543:25 2 1 680 campingavgifter, vandrarhem etc.). sjukvård Transporter, kom- för hela posten rekreation och Utgjftema munikationer 3 483:23 15 10 772 nöjen” (innefattande bl. a. båtar, sportut- Rekreation, nöjen, utbildning 2 173268 9 6 722 rustning, kameror, musikinstrument, radio, Utlandsresor 504:46 2 l 560 idrotts- TV, leksaker, teater- och biobesök, Div. varor och etc. 2 1l4:35 9 6 539 evenemang, blommor, böcker, tidningar tjänster Alkoholhaltiga men ej restaurang- och kafébesök) låg under

drycker och tobak 1 091:28 5 3 381 1969 på totalt 6,4 miljarder kr. eller närmare Totalt 23 657:74 100 73 169 2 100 kr. per hushåll.

Tabell 5.1.3 Svenskarnas resekostnader.

Utdrag ur Hushållsbudgetundersökningen 1969.

Total kostn. Genomsnittl. Andel av (milj. kr.) kostnad per hushållens hushåll (kr.) nettoink. (%)

I Resor Utlandsresor 1 560 504 :46 2,13 Inrikes sällskapsresor 40 13:21 0,06 Andra inrikes resor (ej lokalresor) 445 144:21 0,61 2 046 661 :88

Summa 2,80

Il Fordon Inköp av bilar (nya+beg.) 2 837 9l7:52 3,88 Övr. transportmedel (husvagnar,

12,63 III Reseu trustning (urval)

0,68 1 Vlnkvartering

0,34

På tillfälliga restaurangbesök omsatte de sökningar som utförts av Statens Vägverk

svenska privathushållen 436 kr. eller milj. ligger trafiken på grund av rekreationsresor

141 kr. per hushåll. ca 200-300 Detta % högre än under vintern.

Sammantaget kan de svenska privathushå- kan exempliñeras av nedanstående diagram. len beräknas ha lagt ned omkring 9 miljarder Toppen på sommaren är ytterst markant

kr. - i genomsnitt ca 2 800 kr. per hushåll - trots att en stor del av arbetsresoma ligger

i samband med semester- och andra fritidsnere under denna period. (Fig. 5.2.1.)

resor under 1969, utöver nöjen, mat, hus- Förhållandet kan också belysas av siffror

hâllskostnader m. m. Därav går större delen, som visar volymen av

drivmedeldetaljhan-

över 7 miljarder kr., till fritidsresor inom delns försäljning månad under åren per Sverige. 1968-1972.

Sammanställningen har utförts

av SCB. Siffrorna (Fig. 5.2.2). kan sägas

utgöra en enkel indikator på hur rekreations-

resorna med bil utvecklas 5.2 Bilens betydelse i det svenska men medger inte

rekreationsresandet några djupgående analyser beträffande ök-

ningstakt 0. d. då många komplicerade fak-

Bilen roll vid semesterspelar en väsentlig torer samverkar till den absoluta ökning som

resori Sverige. Enligt trafikintensitetsunder- framkommer i diagrammet.

Källa: Kungl Väg- och Vatten- Ål Antal bilar/dygn passerade räknepunkt i byggnadsstyrelsen (Statens Väg- Kristianstadslän 1965 verk) PM av projekt 6504 20 000 -

15000 -

Flekreationsresor

10 000 -

.|IIII... .-"n o_ ._

u o .v ..

1 f.

un Arbetsresor . n 5 000 - “ t i \ : Q-Id

-..._.. ..-.,__|n-nn:-lu,gi

\ f lnköpsresor ä. g

0 1 I l n l i l I I I | Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj

Figur 5.2.1.

som av Ur materialet kan också utläsas att benä- I en undersökning genomförts semesterresor är i maj 1971 (Hur bilen genheten att använda bil på Svenska vägföreningen används - arbete och fritid) konstaterades liten ilägre inkomstklasser:

att: i ett statistiskt urval av svenska hushåll Hushållsinkomst Bilsemester 1970/ 71

60 %. Barnfamiljer använder bilen i mycket

67 % av de Kommitténs egen intervjuundersökning hög grad för semesterresor: bekräftar att bilen används i denna omfattintervjuade barnfamiljema som har tillgång visat att bilen antill bil har också använt denna för bilsemes- ning men har dessutom

mindre omfattning vid andvänds i betydligt ter. Undersökningen påpekar att bilen även ra eller tredje semesterperioden om man har spelar en viss roll för hushåll som inte äger

mer varje år. 1970 i icke-bilhushåll har än en semesterperiod bil: 1/5 av medlemmarna 46 % av de intervjuade att de hade haft bilsemester, 35 % av alla svenskar har uppgav

mer än en semesterperiod om fem dagar. åkt med andra på bilsemester under de senas-

Den korta tiden som de övriga semesterte åren.

Försäljning milj. kr

Källa: SCB och STTF

350 _ 1972 A 1

n

o \ x. \ / \

o s

/ o \ o 300 _ ...uno

0/ \

n _ . _ . / s o . ._ . _. u 1971 ,

O... l

. / U I

250 - / 1970

/ l

/

1969 oococc .

.vå .f

,M \\ z” 1968

I 200 -u / .° / . . . . . . ..

,I

i a

.ø

150 -

100 -

50 -

u | n I I I n I I l I l ” J F M A M J J A S O N D månad

Figur 5.2.2 Dctaljförsäljning av drivmedel per månad 1968-1972.

perioderna brukar vara är ett hinder för

1970 1971 Relativ föranvändandet av det relativt långsamma trans-

ändring, % portsättet som bilresandet innebär.

Stockholm 76 65 -ll %

Rekreationsresandet i Sverige består

Göteborg 73 69 - 9 % främst av bilresor i samband med camping Malmö 63 61 - 2 %

eller besök hos släkt och vänner. Södra och västra

Sverige 53 54 + 1%

Mellersta Sverige 56 53 - 3 %

mare analys av utvecklingen inom rekrea-

tionssektorn. Svenska turistföreningen för

I Stockholm var drygt 51 % av hotellgäsdock statistik över beläggningen vid vandrar-

terna utlänningar, varav nordbor 12 %, arnehemmen. År 1969 redovisades ca 433 000

rikanare 12 % och våsttyskar ca 6 %. I Göteövernattningar. 1970 ökade antalet med 4 %

borg var ca 44% utlänningar, varav 14% till ca 451 000. För 1971 redovisades ingen

nordbor, 7 % amerikanare, 6 % engelsmän ökning.

och 5 % västtyskar.

Campingstatistiken, sammanställd av Riks-

Boendeformer under den längsta och näst organisationemas Campingkommitté, utgör vid stationär semes-

längsta semesterperioden ytterligare en av de få källor som ger besked ter:

om det inrikes turistresandet. Under 1971

registrerades totalt 5,7 milj. gästnätter på de Boendeform Procentuell fördelning av auktoriserade mot svaren

svenska campingplatsema

5,4 milj. 1970. Störst frekvens uppvisade

Längsta Näst längsta

i följande sydsvenska regio- semester- semestercampingturismen ner: perioden perioden

Hyrt fritidshus 7 2 Västkusten (N+O län) 1 293 000 gästnätter

Markanta ökningar registrerades framförallt i Uppsala län (+ 61 %), i Värmlands län (+ 32 %), i Kopparbergs län (+ 24 %), i Blekinge län, i Östergötlands län och i Söder- rekreationsresande

5.4 Svenska folkets manlands län (+ ca 20 %) medan Stock-

i intervjuundersökningar holmsregionen och Gotlands län fick vidkän-

5.4.1 Allmänna synpunkter nas en minskning med omkring 20 %.

Bristen och andra kvantitativa

på statistik

uppgifter beträffande rekreationsresandet Hotell

påtalas på flera ställen i detta betänkande. Det kan i sammanhanget vara av intresse att Denna brist är besvärande för alla typer av notera att hotellbeläggningen i Sverige under översiktlig planering inom hela rekreations-

sektorn. I brist på tillgänglig offentlig stati- 1971 visar en genomgående vikande tendens enligt uppgifter från Sveriges Hotell- och stik som förekommer i andra näringsgrenar, Restaurangförbund. Följande tabell anger industri, jordbruk m. m. har flera utrednings-

i olika instanser fått tillgripa kostsamma intervjuden genomsnittliga rumsbeläggningen

1970 och 1971. av engångskaraktär och med delar av landet undersökningar

små möjligheter till uppföljning. Sannolikt iordningställda anläggningar och områden. äts de kostnadsbesparingar upp som samhäl- Undersökningen gav vid handen att en stor let f. n. gör genom att inte föra kontinuerlig del av tätortsbefolkningen saknade tillgång statistik över rekreationslivet, av att många till en rad viktiga anläggningar och att det utredningsinstanser måste söka infonnation förelåg ett betydande behov av nya anläggmed andra metoder än enkel bearbetning av ningar för det rörliga friluftslivet. kontinuerligt förd statistik. Kommittén I USA har utomhusrekreationen beräknats framlägger ett förslag till en regelmässig sta- öka trefaldigt fram till år 2000. Sportbetonatistikinsamling och redovisning bilaga 2. de aktiviteter, t. ex. camping, fiske, simning,

En viss uppfattning om hur storleksord- båtsport, vattenskidåkning beräknas öka ning och inriktning av svenska folkets rekrea- mer än tre gånger under perioden. Man kan tion och fritidsresande utformar enligt fritidsutredningen förutspå en likartad sig kan erhållas genom en genomgång av de befintliga utveckling i Sverige och enligt data från år utredningar som gjorts under det senaste 1962 utövade 50 % av befolkningen någon decenniet och också den särskilda form av friluftsaktivitet i veckan, därav fler genom som kommittén låtit män än kvinnor. intervjuundersökning genomföra. Den sistnämnda redovisas i av- 26 % av männen och 16 % av kvinnorna av intres- uppgav friluftsliv som huvudsaldig fritidssyssnitt 5.5 och övriga undersökningar se för kommitténs arbete redovisas i avsnitt selsättning. Som jämförelse kan nämnas att 5.4. l % av männen och 0 % av kvinnorna uppgav besök på idrottsevenemang som åskådare såsom huvudsaklig fritidssysselsättning och 5.4.2 1962 års fritidsutredning att 8 % av männen och 33 % av kvinnorna Fritidsutredningens uppdrag avsåg att belysa uppgav hobbyverksamhet som huvudsaklig samt och fritidssysselsättning. Under sommarhalvåret

fritidsbebyggelsen anläggningar

områden av olika dominerar simning och motionspromenader. slag ägnade att befrämja det friluftslivet. Under vintern dominerar motionspromenarörliga Fritidsutredningen ansåg det nödvändigt att verkställa vissa der och skidåkning (tabell 5.4.1.). Procentför-

grundläggande undersökningar och invente- delningen anger den del av befolkningen som ringar. av uppgett en viss aktivitet såsom huvudsaklig Dessa avsåg en totalinventering fritidsbebyggelsen samt en friluftssysselsättning under vinter- och somundersökning med syfte att skaffa kännedom om frilufts- marhalvåret. livet i stort. Genom intervjuer skaffade man sig en uppfattning om friluftslivets betydelse såsom fritidssysselsättning hos den vuxna tätortsbefolkningen. Undersökningen visade att en Tabell 5.4.1 Procentuell fördelning av humycket stor del av fritiden ägnas åt hemma-

vudsakliga fritidssysselsättningar sommar-

aktiviteter såsom att se på TV och låsa. och vintertid. Fritiden utnyttjades dock även i stor omfattning för promenader, vistelse i naturen samt Sommar Vinter sport och annat friluftsliv. Man fann likaså 25 Bad, simning 62 Motionspromenader att betydande skillnader föreligger i fritids- 24 Motionsprome- 20 Skidåkning vanor dels mellan dels nader 4 olika åldersgrupper, Skridskoåkning mellan 14 Sköta trädgård 3 Skogspromenader män och kvinnor. Utredningen på- 7 Skogspromenader 3 Fiske och jakt pekade vikten av att söka ta reda på vilka 7 Fiske och jakt 1 Sköta trädgård fonner av förändringar som skulle kunna 4 Båtutllykter, cykel, stimulera ökad fritidsverksamhet. bollspel

Åtskilliga

friluftsaktiviteter beror av tillgång till särskilt Källa: Friluftslivet i Sverige, del I SOU 1964:47

de hushåll i landet hade ett fritidshus. Härtill Fritidsutredningen upptog frågan om fritidsaktivitetens inbördes hos kom att många hyr fritidshus tillfälligt eller nivågradering En femtedel fn- Undersökningen utsade, att de intervjuade. placerade stadigvarande. luftsliv som sin främsta sysselsättning. En drygt vart tredje hushåll i städer och köping-

ar med mer än 10 000 invånare disponerar fjärdedel av tätortsbefolkningen syntes emelmer eller mindre för fritidshus eller fritidsbostad under året. Valertid vara likgiltig friluftsliv. av intervjupersonerna riationen mellan länen var stor. Fritidsbebyg- Majoriteten till våra uppgav att de skulle ägna mer tid åt frilufts- gelsen var i hög grad koncentrerad storstadsregioner och i första hand Stocklivet om fritiden ökade och om det fanns lämpliga anläggningar och områden i närhe- holm och Göteborg. Fritidsutredningen konstaterade, att tillten av bostaden. växten av fritidsbebyggelsen gick snabbast i Önskemål om olika typer av näranläggde områden, där det redan finns en omfatför friluftsändamål framkom även i ningar tande fritidsbebyggelse. Närheten till storstäfritidsutredningen, i första hand simhallar isbanor och derna liksom tillgången till sjöar och vattenoch utomhusbad, därefter drag utövade en stark dragningskraft. Man idrottshallar, 73 % angav simhall som första pekade även på att den ökade bilismen biönskemål. dragit till att fördela exploateringstrycket Fritidsutredningen fann det angeläget få närmare kännedom om semestervanoma i mera jämnt över hela Sverige.

Detta bedömdes Av undersökningen framgår hur nödvän- Sverige. som nödvändigt digt det är att styra fritidsbebyggelsens fortbl. a. för att kunna analysera semesterfrrarsatta utveckling genom planering. Störst är nas efterfråge- och intresseinriktning. Utredfann att en tendens till uppdelning av behovet av sådan planering for inlandskomningen semestern munerna, beroende dels på att inlandskompå flera perioder förelåg, samtidigt som en extrem av semestrar till munema tidigare i stor utsträckning icke ansarnling kunde förmärkas. Ut- varit föremål för planläggning men även på perioden juni-augusti redningen påpekade att semesterns förlägg- fritidsbebyggelsens spridning till inlandskommed industri- munerna. ning i hög grad sammanhängde semestern, skollov etc. Resandeströmmen

gick i olika riktningar. Utredningen uttalade, 5.4.3 Låginkomstutredningen (LU) att den starkaste strömmen gick till kusterna

i södra och mellersta Sverige under somma- Utkast till kap. 11 Fritid och rekreation

ren medan Norrland utgjorde ett attraktivt (Allmänna Förlaget 1971). turistmål under vinterhalvåret. Ungefär 15- Låginkomstutredningen har undersökt

20 % av semesterñrarna tillbringade sin läng- omfattningen av svenska folkets stugvistelser re semester utomlands. och resor under 1967. Undersökningen visa-

Valet av semesterbostadens art blev, enligt de att totalt hade 36% av befolkningen

utredningen, beroende av tidpunkten för vistats i stuga någon gång under 1967. De

liksom boendeformen även måste största andelama hade vistats där mellan semestern, ses mot 0-4 veckor. Fördelningen på veckoslut var bakgrunden av semestersysselsättkonstaterade att inte mindre än där drygt hälften hade tillningen. ,Man något jämnare, bringat 0-4 veckoslut i stuga och hälften en fjärdedel av semesterfirarna gästade släkme- mer än 4 veckoslut i stuga. tingar och vänner under huvudsemestern dan 16% stannade kvar i sin bostad. En När det gällde antalet i befolkningen som

boendeform var likaså utnyttjandet av inte vistats i stuga borde det alltså noteras viktig fritidshus. för av den vuxna befolkning inte eget eller hyrt Vid tidpunkten att majoriteten

inventeringstillfället uppgick antalet fritids- vistats i stuga under 1967, dvs. ungefär 3,8

hus till 297 000, vilket enligt fritidsutred- milj. individer. ningen skulle innebära att ungefär vart åtton- I socialgrupp Ill hade 72 % ej haft någon

stugvistelse. l de fall där stugvistelsen före- semesterresande vad avser inkvarteringsforkom i socialgrupp III var denna vistelse och inforrnationskanaler. mer, färdsätt kortare än i de övriga socialgrupperna. Skill- I tabell 5.4.2 redovisas och semestertyp nadema i vistelsens längd var systematisk inkvarteringsformer. och följde det välbekanta mönstret med Det tal, med vilket procentsumman översocialgrupp I som den mest gynnade gruppen stiger 100, anger den andel semestrande och socialgrupp III som den minst gynnade. - som valt mer än ett av 39 resp. 25% Beträffande resor konstaterade LU att ovanstående semesteralternativ. Även om 48 % av befolkningen inte orde någon resa förändringen i detta avseende mellan 1969 alls under 1967. 52 % reste inom eller utom och 1971 i någon mån minskar jämförbar- Sverige. De nordiska länderna besöktes av heten mellan de båda serierna, är tendensen 12 % av befolkningen. Utomnordiska länder mot billigare semesterforrner under 1971 besöktes av 14 % av den svenska befolkning- märkbar. Det oförrninskade utlandsresandet

en. har förskjutits till förmån för de nordiska Knappast en tredjedel i socialgrupp I hade grannländema. ej gjort någon semesterresa under 1967. Mer I samband med 1969 års undersökning än två tredjedelar hade gjort resa eller resor. tillfrågades de intervjuade om hur de kunde I socialgrupp II var motsvarande siffror 44 % tänkas tillbringa 1971 års semester. Svaren resp. 53 %. gav vid handen att de som stannade hemma I socialgrupp lll hade drygt hälften ej eller besökte släkt och vänner i stor utsträckgjort någon semesterresa överhuvud och ning önskade en semester på egen hand knappast hälften hade gjort någon form av antingen genom resor i Sverige eller i utlanresa av semester eller rekreationstyp.

44% i socialgrupp I hade gjort minst en

utomnordisk resa mot 27 % i socialgrupp II.

Nära 2,5 gånger så stora andelar hade ort Tabell 5.4.2

Semestertyp/inkvarteringsformer

inomnordisk resa i socialgrupp I som i social- 1969 resp. 1971. grupp III där 18 % ort inomnordisk resa.

Ännu större socialgruppsskillnader noteras Procentuell fördelning för utomnordiska resor. 1969 1971 I socialgrupp I har 32% företagit utom-

nordiska resor medan endast 8 % av social- Sverige-semester: - hemma i bostaden 23 20 grupp III gjort motsvarande resor. - ieget fritidshus 14 17 I LU har vidare undersökts - i hyrt fritidshus/ hur många som saknar de attribut stugby 7 9 i form av bil, båt och - på h0tell/motell/ stuga som förknippas med rekreation. LU pensionat 5] 4 fann att 40% av den vuxna befolkningen - på vandrarhem/hyrt

saknar såväl bil, båt som stuga. Detta motsva- privatrum 3 - i tält/husvagn] rar knappt 2,4 milj. individer.

5.4.4 Svenska Turisttrañkförbundets Utlandssemexter semestervaneundersökningar 1969 och 1971 - inom Norden 10 13 - utom Norden 15 13 I samband med att Svenska Turisttrafrkför- Summa procent 123 133 bundet under senare år ökat sin aktivitet för Ingen semester 9 17 att stimulera ett inrikesresande har ett par mindre 1 undersökningar genomförts for att Uppgifterna beträffande inkvartering på hotell/ motell/pensionat resp. vandrarhem/privatrum är ej kartlägga svenskarnas semesterbeteende. Syfdirekt jämförbara på grund av ändrad kategoriintet har varit att få uppgifter om svenskarnas delning mellan 1969 och 1971.

Skillnaderna vid val av semesterform 5.5 Kommitténs intervjuundersökning det. 1969 med 1971 (tab. 5.4.2.) var har jämfört De utredningar som tidigare refererats emellertid inte särskilt stora. Detta visar att tyvärr inte kunnat täcka det kunskapsunderde som önskade eller avsåg att ändra semeslag som kommittén ansett sig behöva för att terform endast i ringa omfattning gjorde för den fortsatta rekreadra upp riktlinjerna detta. Anledningen kan naturligtvis ligga på eller för att utarbeta förslag tionspolitiken det privatekonorniska planet. En annan förtill utformning av primära rekreationsområ-

är dock att utnyttjandegraden av

klaring den. svenska rekreationsanläggningar under se- for För att få ett bättre kunskapsunderlag mesterperioden är så stor att den inte med- och särskilt för att kunrekreationsplanering förändringar i svenskarnas lät kornger några större na utforma det s. k. Åre-projektet val av semestertyp och inkvarteringsforrner. under hösten 1970 genomföra en rnittén Med undantag från stadshotellen och exklu- för att

omfattande intervjuundersökning

sivare turisthotell är den svenska inkvarte- semestervanor och kartlägga svenska folkets för semestrande maximalt ringskapaciteten attityder till semester och längre ledighet. utnyttjad under de perioder det stora flerta- har redovisats som en sepa- Undersökningen let svenskar har semester. rat rapport (Semester och längre ledighet I fråga om använt fárdmedel under semes- avgiven av kommittén för planering Rapport tem är bilen helt dominerande. Enligt och friluftsområden, av turistanläggningar har ingen förändring skett STTFZS uppgifter Stencil Jo 1972:1).

under senare år som kunde tyda på att andra

fárdmedel börjat konkurrera med bilen.

i % av färdmedel för dem, Fördelningen 5.5.1 Intervjuundersökningens syfte

som gjort längre eller kortare semesterresori och uppläggning

Sverige var följande: Undersökningen avsåg belysa följande fråge-

ställningar. egen bil 61

släkt/vänners bil 12 5 Nuvarande förhållanden buss 6 av 1970 års tåg l. Omfattning och inriktning 2

Önskemål

Beträffande den turistinformation som

verksam- Semestertidens förläggning vid nuvarande producerats av olika organisationer ma inom området kan konstateras att ca och förlängd semester

Svenska turistorters utformning, särskilt 20 % av den semestrande svenska befolkning-

en under l97l fått del av informationen fjällen

före eller under semestern. De av Val av semesterort antingen

som överhuvudtaget Boendeform under semestern den övriga befolkningen

Val mellan semester i eget fritidshus och fått någon information som påverkat semestervalet har fått denna i första hand genom vid turistanläggning

Önskemål beträffande fárdmedel till Åreartiklar och annonser i dags- och veckopress

området samt från program i radio och TV.

Val av alternativ för uttagande av längre senterade i undersökningen, dels att begrepledighet i framtiden. pet fritidsbostad vara detsamma ej behöver

Undersökningspopulationen omfattade som fritidshus

samt slutligen också att de mantalsskrivna personer i Sverige födda hittillsvarande inventeringama underskattat 1901-55 (15-69 år). Som urvalsrarn använ- det faktiska antalet fritidshus.

des Statistiska Centralbyråns över register rikets totalbefolkning. Urvalets storlek be- 5.5.3 Svenska folkets semestrar tingas främst av kravet på

undersöknings-

resultatens precision samt kostnaderna. Med Den större delen av befolkningen i de aktiva dessa hänsynstaganden ansågs ca 1 000 per- åldrarna har en semester 4 på omkring soner utgöra lämplig urvalsstorlek. Efter veckor dvs. den Men

lagstadgade längden.

bortfall kvarstod 904 svarsindivider. Interdenna bild uppvisar många variationer och vjuundersökningarna genomfördes under peundantag. De intervjupersoner som hade fast rioden 23.11-2.12.1970. anställning uppgav följande längd på sin rätt till semester:

5.5.2 Innehav av bil, fritidsbostad

och fritidsbåt Tabell 5.5.1

För att en intervjuperson skall registreras Rätt till semester såsom ägare av fritidsbåt har kravet ställts att

båten skall vara värd minst 3 000 kr. Frågan Veckor 0- l 2 3 4 var så formulerad Procent l 2 2 att det kunde vara personen själv eller annan person i hushållet som

var ägaren. Undersökningen visar att av hus-

hållen äger: Den faktiska semestems längd fördelar sig på antal veckor enligt följande uppställning: 46,8 % enbart bil

2,8 % enbart fritidsbostad Semestems längd

1,1 % enbart fritidsbåt Veckor ingen 134 2 5 66- 4,0 % bil, fritidsbostad och fritidsbåt Procent 1368941 9 4 9 17,6 % bil och fritidsbostad

3,6 % bil och fritidsbåt Inte mindre än 13 % av den vuxna befolk- 0,9 % fritidsbostad och fritidsbåt ningen i landet hade 23,2 % varken bil, fritidsbostad eller överhuvudtaget ingen fritidsbåt. semester eller längre ledighet år 1970.

Framförallt lågavlönade och arbetare hade

kortare Detta innebär att totalt: semester än högavlönade och tjänste-

män. 72,0 % äger bil Det blir allt vanligare att dela upp semes- 25,3 % äger fritidsbostad tem på mer än en period. Detta är särskilt 9,6 % äger fritidsbåt. påtagligt om semestems längd överstiger 4 Andelen hushåll som uppger sig äga fri- veckor.

tidsbostad är högre än vad som hittills anta- Nära varannan som har semester person gits. Om siffran skrivs upp till rikstal motsva- uppger att de har mer än en semesterperiod.

rar det ett antal av ca 750 000 fritidsbostä- Den andra semesterperioden är oftast av

der i landet. Inventeringarna av lantmäteriungefär en veckas längd och tas ofta ut på

styrelsen 1967 och senare skattningar pekar vintern. Av nedanstående uppställning fram-

mot ett ungefärligt antal av ca 500 000 går att två veckors längd eller längre på den fritidshus. Skillnaden kan bero andra eller är reladels på att tredje semesterperioden

tlerpersonshushållen blivit något överrepre- tivt ovanligt:

Tabell 5.5.5 Tabell 5.5.2

Längsta Näst Tredje Antal semesterperioder om minst fem dagar semestersemester- längsta 3 4- period semester- period Perioder 0 l 2 l 53 39 12 5 period Procent

Endast stationär 73 87 85 semester Endast rörlig semester 7 10 12 Tabel15-5-3 Både stationär och rörlig Tre längsta semesterperiodemas längd, procent semester - - Vk ec or 011234566 AW” 782 372 131 2 9 21 23 33 4 1 e Längsta perioden Näst längsta 5 68 23 3 1 0 O 0 perioden 13 79 8 0 O 0 0 O Tredje perioden Tabell 5.5.6 Vistelseort under semestern.

Längsta Näst

semester- längsta Utöver de 13 % av samtliga intervjuade semesterperiod har period som uppgav att de inte alls har semester

dessutom 13 % uppgivit att de visserligen har Stationär semester semesterledigt men att det under denna pe- Bostaden 38 34

för dem att lämna bosta- 5 8 47 riod inte är möjligt Sverige Utomlands 18 12 den. Av de som intervjun hade

följdfrågor

att ekonomiska förhållanden ofta Rörlig semester

ställning visar detta samband:

Under semestern väljer den övervägande

delen av de intervjuade billiga boendeformer. Tabell 5.5.4 Fördelning på inkomstklasser Under den längsta stationära semesterperioav de som uppgivit att hela semestern tillden väljer endast var femte semesterñrare bringats i bostaden: form av kommersiell boendeanläggnågon

1-15 000 kl 18 % mng. 000 kr 24 % _15 000-30 Över 30 000 kr. 9 %

Boendeformer vid stationär se- Tabell 5.5.7

mester. Även de som reser på semestern tillbringar 38 % Näst ofta någon del av semestern i bostaden. Längsta

har stannat hemma minst 5 dagar under den seme ster- längsta period semester-

längsta semesterperioden. period

De som reser på semester reser i stor

där 7 2 utsträckning till en plats och stannar Hyrt fritidshus 2 2 15 under hela eller en del av semestern (statio- Eget fritidshus 7 3 Tält/husvagn när semester). 26 26 Släk t/ vänner 12 10 Den stationära och rörliga semesterns för- Hotell, semesterbyar Vandrarhem 2 l framgår av földelning på Sverige/utlandet 3 8 34 Bostaden jande uppställning:

Även när det gäller val av fárdmedel till 5.5.4 Preferenser vid semesterval ett semestennål dominerar de billigaste färd-

särskilt Undersökningen har försökt kartlägga de vikmedlen, den egna bilen. Den relativt

tigaste orsakerna som påverkar valet av sehöga andelen flygresor hänger samman med charterresor mestervistelse i utlandet till utländska resmål - trafikfly- och i Sverige. Vid

val av semestennål utomlands get spelar däremot en ytterst obetydlig roll. har följande

orsaker haft betydelse (Svar Inte mindre än hälften av alla intervjuper- har avgetts av

soner samtliga intervjuade som uppgett att de tillanser att de själva har möjlighet att

för hela semestern. bringade semester utomlands 1970): välja tidpunkt

Krav och Önskemál på ett svenskt rekreationsomrâde i fjällen Tabell 5.5.8 Färdmedel under stationär se-

mester. Inte mindre än 24 % av samtliga tillfrågade

har varit på semester i de svenska Längsta Näst längsta fjällen

måste det kunna vara viktigt att bedöma vilket intresse

Jämtlandstjällen har hos all-

mänheten. ställdes inför De intervjuade tre

vinteralternativ och fyra sommaraltemativ Tabell 5.5.9 Möjlighet att själva välja tid- till vilka en resa i samtliga fall skulle uppgå

punkt för semester. Procent. till 500 kr. för en vecka med

helpension.

(Se tabell 5.5.1 1.)

inomhus- och utomhusaktiviteter de bedömer

vara viktiga vid vistelse på en svensk rekrea-

tionsort i fjällvärden.

Tabell 5.5.10 Preferenser vid semesterval.

Betydelse

Tabell 55 1 I Stor Viss Ingen

Bättre väder 28 17 55 Pmcent

Bättre badmöjligheter 20 16 64 .

Mer omväxlande nöjesliv 14 17 69 Vinter. .. 46 , Billigare semester än i Kanaxieomna Sverige 19 25 56 28

9.“°“k° ..

Besökte släkt och vänner 23 5 72 Jamtlmdsüanen 25 _. . . Bättre skidtenäng 3 3 94 Ingendera 2 (namndes ej som alternativ)

Ville se främmande miljöer 54 28 18 Sommar

Reste med andra personer 25 24 51 Gotland 31

Möjlighet att tala främ- Jämtlandstjällen 27 mande språk 15 23 62 Mallorca 24 Renare luft 12 17 71 Västkusten 17 VaCkIaIe natur 23 ll 66 Ingendera 1 (nämndes ej som alternativ)

om boendeformer redovisasi Tabell 5.5.12 Önskemålen

tabell 5.5.l2. Boendeform Procent Efterfrågan på hur olika typer av nöjen Sommar Vinter och underhållning kommer att utnyttjas

framgår av tabell 55.13. Hotell med helpension 16 31

innehöll även en Hotell med halvpension 3 6 Intervjuundersökningen Hotell, enbart frukost 1 1 kartläggning av de typer av aktiviteter som Semesterby + en huvudmåltid 23 25

människor helst skulle vilja ägna sig åt under Semesterby, självhushåll 14 18

Friliggande stuga, självhushåll 28 18 sin vistelsetid på en rekreationsort i fjällen.

Tält

Resultaten av frågorna redovisas i de två

följande diagrammen.

bostad eller fritidsbåt reser bort flitigare vid

veckosluten än andra. Särskilt ägare av fri- 5.5.5 Veckoslutsresandet tidsbostad har hög resefrekvens.

Den vanligaste övemattningsformen vid I utredningen ingick ett frågeavsnitt som

veckoslutsresandet är släkt/vänner. Den är en avsåg att belysa intervjupersonernas vecko-

utnyttjad boendeform än den slutsresande. Som veckoslutsresa registrera- något flitigare

med över- egna fritidsbostaden. De resor som går till des kortare eller längre utflykter

släkt/vänner är jämnare fördelad över året än nattning.

resor till den egna fritidsbostaden. Under

Undersökningen visar att ungefär två tred-

vad

av de intervjuade har gjort någon juli, som är den största semestennånaden jedelar

hos släkt/vänner, är i veckoslutsresa. Endast drygt 20 % har före- gäller semesterbesök

år veckoslutsresandet till dessa minst tagit mer än 10 veckoslutsresor under gengäld 1970. vanligt.

ett vanligt att man reser till

Det är främst de yngre som har ort Det är mycket

fritidsbostaden under våren, sommaren och större antal veckoslutsresor. De intervjuper-

hösten vid veckoslutsresor. Betydligt mera soner som närmar sig eller är inne i pensions-

sällan vistas man i sin fritidsbostad under åldern uppvisar mycket låg resefrekvens.

Svaren visar också att ägare till bil, fritids- vinterhalvåret.

Tabell 5. 5. I 3 Efterfrågan på nöjen och underhållning. Procent.

Biograf eller annan filmvisning

18 37 55 20 25 45 Teater

9 19 28 26 46 72 Konserter

Roulette och spelautomater Diskotek 8 14 22 15 63 78

8 21 29 17 54 71 Bingo

Gudstjänster Antal intervjuade: 898

Vinter 10 20 30 40 50 60 70 80 100%

n

Bastu

Promenader

Bassängbad

Turåkning

Slädutflykter

Vinterfiske

Skridsko

Bussutflykter Ishall

Utförsåkning Snöskoter

Snövessla

Bordtennis

Motionsprogram

Badminton

Skidskola

Kälkâkning

Tennis

Bowling

Biljard

ja ja nej nej absolut kanske knappast absolut inte

Figur 5.5.1 Proeentuell fördelning av svar som utvisar sannolikheten för att vissa aktiviteter utnyttjas under en vintcrsemester i svenska fjällvärlden

Mellan olika åldersgrupper kan man iaktta Ökad inkomst eller längre fritid differenser i utnyttjandet av de olika boen- Frågan som ställdes löd: deformerna. I åldrarna 15-24 år samt25-44 ”Om tio år antas våra inkomster vara 20 % år framstår släkt/vänner som en betydligt högre än nu, även med hänsyn till vanligare än vid tagen övernattningsforrn hög

penningvärdeförsämringen. I framtiden kom-

ålder? mer dessutom allt fler Veckoslutsresandet blir att själva kunna välja vanligare ju högre en kortare arbetstid familjeinkomst individen har. ökar med något lägre inkoms- Speciellt frekvensen för ter, t. ex. genom kortare arbetsdag, kortare övernattning i egen fritidsarbetsvecka eller längre semester. Skulle Ni

stuga vid ökad familjeinkomst.

vilja ta ut hela eller någon del av inkomstförbättringen genom längre fritid?” 5.5.6 Fritiden i framtiden

I undersökningen ingick frågor som avsåg att 1 Eftersom det totala veckoslutsresandet är så kartlägga inställningen till fritiden i framtimycket lägre i åldern 65-69 år blir även delsiffrordens samhälle. na för de olika boendeformema lägre.

40 50 60 70 80 90 100% 0 10 20 30 I l I J Sommar l l I l l l I 1 I I I I I l l I I i

Bad i sjöar Promenader Bastu Naturutflykter Korta fjällvandringar Bassängbad Fiske Bussutflykter Motionsstigar Rodd Motorbåtsfärd Cykelutflykter Minigolf Långa fjäiivandringar Badminton Motionsprogram Bordtennis Següng Ishall Kanotfärder Tennis Jakt Fotoutflykter Bowling Ridning Vattenskidåkning Seglarskola Fiskesko Ia Golf Sommarslaiom Biljard ja ja nej nej absolut kanske knappast absolut inte Proccntuell för att vissa aktiviteter utnyttjas Figur 5.5.2 fördelning av svar som utvisar sannolikheten under en sommarsemestcr i svenska tjällvärlden.

Helt Kortare ökad fritid arbetsdag

n Kortare Delvis Lagr? arbetsvecka ökad fritid pensionsålder

Helt ökad inkomst

Sabbatsår Figur5.5.3 Val mellan ökad inkomst och ökad Längre semester fritid. Procentuell fördelning.

Figur 5.5.4 Önskad form för arbetstidsförkortning. Procentuell fördelning bland intervjupersoner som helt eller delvis önskar en standardförbättring genom arbetstidsförkortning.

De svar som intervjupersonerna lämnade för man de yrkesverksamma fingrupperna fördelade sig procentuellt enligt följande: ner man den högsta önskan efter ökad in-

komst hos de egna medan arbe- Helt ökad fritid 23 företagarna Delvis ökad fritid 48 tarna lägger största vikten vid ökad fritid.

Jämför man med dem som har Helt ökad inkomst 29 fyra veckors semester eller mer finner man starka- Man kan tolka materialet så att hos ca re önskemål om ökad fritid hos dem som har 70 % av individerna föreligger en önskan att kortare semester medan önskemålet om helt eller delvis ta ut en högre standard i ökad inkomst som alternativ blir starkare ju form av ökad fritid. Å andra sidan är det ca längre semester man redan har. 80% av individerna som helt eller delvis När man jämför inkomstldassema bör den önskar ta ut den i form av högre lön. Helt främst jämförelsen göras mellan de båda klart är också att hälften vill ha både ökad högre inkomstklasserna eftersom en stor del fritid och högre lön. av personer med högst 15 000 kr. i årsin- Skillnaden mellan olika är komst icke åldersgrupper är yrkesverksamma hela året. stor när det gäller val av form för standard- Man finner att det är fler som önskar hela

stegring. För de yngre är det viktigare att få i form förbättringen av högre lön i den ökad fritid än För de äldre inkomsthöjning. högsta inkomstklassen. Detta kan bero på att är kraven omvända. höginkomsttagama ofta har en semester- Vissa andra intressanta iakttagelser kan längd över genomsnittet, varför ytterligare man göra utifrån materialet. Bl. a. framgår ledighet inte bedöms lika angeläget. att det är vanligare bland män än bland Till sist kan man konstatera att med ökad kvinnor att man helt önskar ta ut förbättrad

skolutbildning ofta följer

att större vikt läggs standard i form av ökad fritid. Vidare vid utökad synes fritid. ökad fritid betyda avsevärt mer i de tre

storstädema än i övriga ortsgrupper. Inom de Arbetstid och fritid senare önskar ca 30 % ta ut hela standardför-

bättringen genom ökad fritid. Kortare arbetstid och längre fritid kan kom- När man jämför olika sysselsättningskate- bineras på ett flertal olika sätt. De intervju-

gorier är bilden varierande. Den mest avvi- som i personer undersökningen uttalat sig kande gruppen är pensionärerna, där önskan för att en helt eller del-

standardförbättring

om högre inkomst är mycket stark. Jäm- vis skulle uttas i form av längre fritid fick

att resa mer och välja mellan fem olika alternativ och ange stuga eller om de föredrog

vilket av dessa de föredrog. Den då bo på hotell eller andra turistanläggning-

procentuella

ar. Som en förutsättning nämndes att deras fördelningen av de erhållna svaren blev: ekonomi i framtiden skulle tillåta detta val.

Procent Den fördelningen av svarsin-

procentuella

djvidernas önskemål var:

Sex timmars arbetsdag 13 Ägare av Ej ägare Samt- (kortare arbetsdag) Fyradagarsvecka fritid s- av fritid s- liga 37 bostad bostad (kortare arbetsvecka) Tre månaders semester 19 (längre semester)

semester (sabbatsår) Pensionsâldern sänkt med fem år 24 (lägre pensionsålder) 622 hälften av de tillfrågade önskar Antal intervjuade Drygt

således bo i någon form av turistanläggningär att siffran för denna Man kan konstatera att spridningen av ar. Anmärkningsvärt

önskemål boendeform nästan är lika stor bland ägare önskemålen är rätt stor. Något som flertalet enats om finns inte. Den största av fritidsbostad som icke-ägare.

Bland ägare av fritidsbostad är det främst gruppen, drygt en tredjedel, önskar kortare Resultaarbetsvecka. En annan stor grupp önskar de yngre som valt turistanläggning.

Relativt få önskar ett ten pekar alltså på att de yngre som nu bori lägre pensionsålder. sabbatsår. fritidshus hellre skulle vilja välja annat alter-

visar att ju yngre nativ.

Utredningsmaterialet

krav har man Bland är det arbetarna man är desto starkare på fritidshusägama kortare arbetsvecka och som helst vill tillbringa sin semester i fritidskortare arbetsdag, bostaden. man icke fritidsbostad f. n. längre semester. Med kraven om lägre pen- Äger förhåller Ungdo- är det fortfarande arbetarna som helst skulle sionsålder det sig tvärtom. men är endast lite intresserad att få sänkt önska den semesterformen, medan egna före-

medan det för de två äldsta föredrar annan semespensionsålder tagare och tjänstemän framstår som det viktigaste terform. åldersgruppema Jämför man fritidshusägama inom de två önskemålet. Sålunda vill över hälften av penmedan stu- finner man sionärerna ha lägre pensionsålder, högre familjeinkomstgruppema derande fást avse- största önskan att bo i fritidshus i den lägre i ytterst ringa omfattning Denna önskan är ende vid detta alternativ. Studerande, arbeta- av dessa inkomstklasser. vill fram- ännu mera markerad bland icke-fritidshusre m. fl. sysselsättningskategorier

förallt ha kortare arbetsvecka. ägare i nämnda inkomstklasser. Framförallt individer med hög skolutbild- 1962 års fritidsutredning gjorde år 1963 en i vilken man bl. a. ning önskar sabbatsår. Vid lägre skolutbild- intervjuundersökning nästan sökte belysa i vilken utsträckning icke ägare ning är önskan om lägre pensionsålder av fritidsbostad önslika stark som önskemålet om kortare arbets- någon gång i framtiden

vecka. kade skaffa sig ett eget fritidshus.

Frågeställningama liksom bearbetningen

av primärmaterialet avvek i fritidsutredning- 5.5.7 Semester i egen fritidsstuga eller en avsevärt från motsvarande i föreliggande

i turistanläggning skick. En viss avmattning vad gäller önskan

om de att skaffa eget fritidshus kan dock konstate- Samtliga intervjupersoner tillfrågades ras sedan denna utredning ordes. Fritidsutville tillbringa sin semester i en egen fritids-

redningen faim att bland tätortshushållen flera semesterperioder på 2-3 veckor. En-

(över 10 000 inv.) var det 69 % som önskade dast i juli finner man något större intresse

eget fritidshus. I har för en semester föreliggande utredning omfattande fyra veckor.

motsvarande andel befunnits vara 41 %. Vid Mindre än en veckas semester är det ytterst

ytterligare jämförelser mellan de båda utred- få som accepterar.

ningarna finner man att den största förskjut- De ca 900 svarsindividema har tillsam-

ningen i attityden till fritidshus skett i in- mans haft att fördela 5 213 semesteiveckor.

komstgruppen över 30 000 kr. Härvid har de ytterst få individer som önskar

semester omfattande mindre än en vecka ej

medräknats. Av semesterveckoma ligger: 5.5.8 Tidsmässig av ökad

förlängning

semester 33 % i juli

Av intresse är att 15 %i augusti få en inblick i hur en eventuell av nuvarande 13 % ijuni

förlängning semester

7 % i februari kan komma att disponeras. Intervjupersonerna ombads 7 % i mars därför ta ställning till när de

skulle vilja ta ut sin semester under årets Mellan 4 och 5 % har forlagts till januari,

olika månader om de fick två veckors längre april, maj, september och december.

semester än de f. n. hade. De framkomna Man finner vid förlängd semester att det

svaren fördelade sig procentuellt på årets främst är de yngre som önskar semester

månader enligt tabell 5.5.14. omkring julen, dvs. i december och januari. Juli synes även i framtiden bli den popu- Av

undersökningen framgår vidare, att indi-

läraste semestermånaden. Till den månaden vider med högre utbildning har en betydligt

önskar 71 % förlägga sin semester om semesstörre spridning på sin semester än grupper tern förlängs. Oftast vill man ha antingen två med lägre utbildning. eller fyra veckors semester i juli. Samtliga hushållstyper anser juli vara den Näst populäraste semestennånaden är un- bästa semestermånaden. I de större hushållen der de nämnda förutsättningarna augusti, då önskar mellan 75-80 % ta ut semester i 41% vill ha semester. I juni vill 36 % ha juli. semester. Såväl i augusti som juni väljer man Vid en om hur intresset för

undersökning

oftast två veckor. vinter- resp. sommaraktiviteter vapåverkar Det är vanligt att man under året vill ha let av semestermânad, finner man en mycket

Tabell5.5.]4 Önskemål om av semestern om den

förläggande förlängs med två veckor.

Procenttal.

Månad Ingen Mindre än 1 vecka 2 veckor 3 veckor 4 veckor Summa semester 1 vecka

klar tendens beträffande vinteraktivitetema.

större del av sin Man vill lägga en betydligt semester till vintern om man är intresserad

och turåkning. Tendensen är av utförsåkning inte lika klar när det gäller sommaraktivitetema. Dock vill de som har störst intresse för bad förlägga en större del av sin semester till juli. Observeras bör dock att denna kategori har högre siffror än för januari-april.

För de ñskeintresserade finns en tydlig semestertopp i juli.

De som har stort intresse för fjällvandringar låter inte synbart detta intresse påverka valet av semestertid. Denna kategori har, förutom under somma-

hög semesterfrekvens

för vilket ren, även höga siffror januari-april kan bero samma personer även är

på att starkt intresserade av Vintersport.

6¶Mottagningsapparaten: Anläggningar, områden

och aktiviteter

6.1 Samhällets ekonomiska i engagemang Genomsnittssumman för tioårsperioden

anläggningar, områden och aktiviteter 17,6 milj. kr. per år ligger betydligt högre för

Samhällets de senare åren. ekonomiska engagemang i rekrea- Friluftsfonden har ersatts av ett tionsutbyggnaden är betydande. Bristen nytt på anslag benämnt Stöd till idrotten, anläggöversiktlig statistik har hittills inte gjort det ningsstöd m.m. som 1969/70 till möjligt att få en överblick uppgick över hur pass stort 16,5 milj. kr., 1970/71 16,5 milj. kr. 1971/ engagemanget i verkligheten är. Kommittén 72 22 milj. kr., 1972/73 23,6 milj. kr. samt har med ledning av den officiella statistiken,

kommunförbundets 1973/74 24,2 milj. kr.

undersökningar och det

material Direkta satsningar pä objekt för rekreasom redovisas i delbetänkandet om

tionslivet särskilt då det fjärrinriktade redolokaliseringsstödet försökt klarlägga omvisasi tabell 6.1.2. fattningen av samhällets ekonomiska insat-

ser. Utvecklingen pekar mot en fortsatt kraftig

ökning av den direkta statliga satsningen på

fjärrekreationen. 6.1.1 Direkta statliga åtgärder för det

fjärrinriktade rekreationslivet 6.1.2 Statliga investeringar i objekt som

Det statliga finansiella stödet till turismen indirekt används i samband med fjärrekreation

och friluftslivet framgår av nedanstående ta-

bell. Statliga investeringar antingen över budgeten

eller inom ramen för verksamheten inom de

statliga affärsdrivande verken som berör Tabell 6.1.1 Totalt 1959 statligt stödbelopp fjärrekreationen är av betydligt större om- -69

fattning.

Stödform 1959-1969 Den största delen av sådana indirekta in- _Milj_ kr.

vesteringar görs på vägar. Vägplanutredning- Bidrag friluftsfonden 25,6 en (SOU 1969:57) visade att 61% av alla Bidrag fritidsbåtstrafiken 28,6 Vattenregleringsmedel resor med bil inte skedde i arbetet eller till

(bidrag) 19,2 och från arbetet.

Uppenbarligen spelar re-

Hotellånegarantier 16,9 kreationsresandet Lokaliseringsstöd (lån) per bil en utomordentligt 23,7 Beredskapsarbeten (bidrag) 60,5 stor roll. Under budgetåret 1969/70 investe-

Bidrag till turistiskt rades totalt ca 1,3 miljarder kr. av statliga nyttjade skogsbilvägar 1,5

1 Totalt 176,0 Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanlägg-

ningar (Stencil Jo 1971:7).

Tabell 6.1.2 Direkt statligt stöd 1969/70 under det att många av landstingens andra

åtgärder som indirekt riktar sig till fjärrek-

Milj. kr.

reationen är av stor betydelse. Bidrag till Svenska Turist-

De direkta insatserna består av årsanslagen

trañkförbundet 4,1 AMS beredskapsarbeten inom till regionala turistorganisationer och upp-

turism och fritid 16,7 till 3,2 milj. kr.

gick 1970 sammanlagt Anläggningsstöd m. m. (statens

De indirekta satsningarna bestod främst av

na tu rvård sverk) 16,5 Markförvärv för naturvårdsända- anslag till flygtrañk och anläggning av flyg-

mål 4,9 fält för totalt ca 184 milj. kr. Vattenregleringsmedel 3,0

Av dessa var 180 milj. kr. anvisadei 1971 Ersättning för bildande av

naturreservat m. m. 2,5 års budget för Stockholms läns landstings

deltagande i utbyggnaden av Arlanda och

Summa direkta bidrag 47,7

Malmöhus läns landsting 2,5 milj. kr. i utmedel i vägbyggnader, varav ca l miljard på byggande av Sturups flygfält. Övriga lands- Vägverkets anslag. I övriga transportapparater ting anslog totalt ca 1,4 milj. kr. på åtgärder investerade SJ 335 milj.kr. i fasta anlägg- för flygtrañk. ningar, rullande material, färjor och bussar, Landstingen satsade 2,9 milj. kr. på årsan-

slag för gymnastik, idrott och friluftsliv. Till SAS och Linjeflyg 112 milj. kr., luftfartsverket muséer och hembygdsgårdar satsades 5,4

32 milj. kr. och övriga statliga transportföretag 6 milj. kr. Sveriges centrala res- milj. kr., teater, konst m. m. 3,6 milj. kr. och taurant investerade på åtgärder för naturvård och säkerställandet

AB och dess dotterbolag

av fritidsområden 4,4 milj. kr. 31 milj. kr. i boende- och utspisningsanlägg-

Bortsett från satsningarna på Sturup och ningar.

Även statliga åtgärder inom kultursektorn Arlanda som är av engångskaraktär uppgick kommer fjärrekreationen till godo. de övriga insatserna till ca 21 milj. kr.

AMS fördelade 1969/70 Ehuru inte jämförbara med andra poster

28 milj. kr. på

kultur- och fornminnes- som visar satsningar på det fjärrinriktade natur-, landskaps-, vård i form rekreationslivet kan det i detta sammanhang

av speciella beredskapsarbeten. Via betalade sta- vara av intresse att se landstingens kostnader

Utbildningsdepartementet

för konvalescentvård och vård av sjuka utten ca 130 milj. kr. till teater, opera, konser-

och andra/kulturella ändamål. omlands. Vård av svenska patienter vid utter, Skansen

ländsk anläggning uppgick under året till För budgetåret 1973/74 uppgår motsvarande kostnader till ca 200 milj. kr. ca 6 milj. kr. och anslag till egna och främ-

Totalt svarade staten för kostnader mande konvalescenthem samt kontrakterade

på

platser till 24,5 milj. kr. Årsanslagen till omkring 2 miljarder kr. under budgetåret på

eller aktiviteter brunns- och badanstalter uppgick till 4,7 anläggningar som spelar väsentlig roll för utövandet av det fjärrinrikta- milj. kr. Konvalescentvården uppgick således de rekreationslivet. Det är tyvärr inte möjligt till ca 35 milj. kr.

att i denna totala summa urskilja den andel som enbart var motiverad av _rekreationsut-

6.1.4 Kommunernas åtgärder för det fjärrövande i samband med längre resor, ej heller

inriktade rekreationslivet hur mycket av detta som enbart utnyttjas av andra resandeformer än rekreationsresor. Kommunerna är den klart dominerande eko-

nomiska intressenten inom fritids- och re-

kreationssektorn både vad gäller uppförandet 6.1.3 Landstingens åtgärder för det fjärr-

och driften av olika typer av anläggningar inriktade rekreationslivet

och aktiviteter. Under 1960-talet har kom-

direkta munerna ökat sina insatser för ett aktivt Landstingens satsningar på turism

är inte särskilt stor utnyttjande av fritiden mycket kraftigt. År och annan fjärrekreation

1960 uppgick kommunernas utgifter för kostnaderna som är direkt hänförbara till denna sektor till ca 60 milj. kr. År 1971 var rekreationslivet låter sig ej göras. Man kan denna summa uppe i ca 950 milj. kr. dvs. en endast konstatera att en betydande del av ökning på över 1 500 %. Under de fem sista kommunernas åtgärder inom fritidssektorn åren har nettoutgifterna ökat med ca 160 % vänder sig mot både kommunens egna ineller med 32 % årligen. 1971 svarade drifts- vånare och gäster utifrån. Ett rimligt antautgifterna för 74 % och kapitalutgifterna för gande kan vara att ca hälften av kommuner- 26 % av nettoutgiften. Utvecklingen av kom- nas åtgärder utgör sådana som kommer en munernas kostnader för fritidssektom bredare än kommunens publik egen till del. 1964_71 framgår av 6.1.1. av de verksamheter som definitivt Några Att med utgångspunkt från kommunernas vänder sig till rekreationssökande i allmänhet redovisningssystem avgöra hur stor del av finns i den i många fall inte redovisade

Mil] kr

1200 - 1120 1100

200 _,› 100 -r I 1 964 1966 1 968 1970 1971 År -n--i Bruttoutgifter, totalt -u - - -c Nettoutgifter, totalt

Driftkostnader, netto

Kapitalutgifter, netto Figur 6.1.1 Utvecklingen av kommunernas kostnader för fritidssektorn 1964-71.

under rubriken rekreationslivet har komkommunala budgeten sport, det fjärrinriktade Kommittén mittén nuvarande anläggningars anbad och friluftsliv. syftar då på kartlagt tal, kapacitet, lokalisering etc. Transporter i kommunernas engagemang i stugbyar, hotell som förvaltas un- samband med ijärrinriktad rekreation beoch större friluftsområden der andra former än kommunal förvaltning. 1 handlas också i detta avsnitt. omfattning utgör stiftelser och Då boendet måste anses vara den primära stigande de verksamhetsformer under vilka funktionen i samband med re-

aktiebolag fjärrinriktad

driver sin utåtriktade rekrea- kreation har inventeringarna koncentrerats till kommunerna tionsverksamhet. denna funktion. Beskrivningen av utvecklingoch kostnaderna för denna en inom verksamhetssektorn sker således Omfattningen verksamhet har kom- från olika former av indel av kommunernas med utgångspunkt Vid De typer av inkvartering som mittén ej haft möjlighet att kartlägga. kvartering. kommunala kommer att belysas är: Hotell inkl. pensionat sidan av i fig. 6.1.1 redovisade kostnader för fritidssektorn, har kommuner- och motell, semesterbyar, campingplatser, för den lokala ”Turistinforma- vandrarhem och uthyrningsverksamhet av na kostnader lägenhet, fritidshus etc. tionen” och övriga marknadsföringsåtgärder privatrum, annonsering etc.). Genom en (trycksaker, enkät till kommunerna har kommittén för- 6.2.2 Hotell sökt beräkna hur stort belopp som årligen De olika sätt Det totala bäddantalet på hotell, pensionat läggs ner på denna verksamhet. bedriver sin informa- och motell uppgick till ca 100 000 år 1972. på vilka kommunerna försvårar bedöm- Dessa bäddar fördelade sig på drygt 1700 tion och marknadsföring av enkätsvaren. Mot av anläggningar. Av tabell 6.2.1. framgår att ningen bakgrund lämnade kan kommittén endast enbart Stor-Stockholm svarade för drygt uppgifter redovisa ett minimibelopp som ligger i stor- l1 500 bäddar, dvs. 11,5 % av landets totala 20-25 Koncentrationen av antalet leksordningen milj. kr. för den lokala bäddkapacitet. verksamheten. Vidare satsar kommunerna bäddar till de större orterna i landet är 3-4 ganska markant. 43% av bäddkapaciteten milj. kr. i form av bidrag till regionala - finns i tätorter med mer än 25 000 invånare. turisttrafrkförbund föreningar. ett Hotellanläggningarna i dessa tätorter är dess- För kommunernas del finns ytterligare för vilket utom avsevärt större än i de mindre tätorterstort verksamhetsområde inga sekan redovisas. Kommittén na. I storstadsområdena Stockholm, Göteparata kostnader kommunerna borg och Malmö är den genomsnittliga kapasyftar då på alla de kostnader citeten per anläggning drygt 130 bäddar, ådrar sig i samband med fritidsbebyggelsen. och äldre områ- medan orter med mindre än 5 000 invånare Både inom nyexploaterade den har under senare år ställts kraftigt ökade endast har 45 bäddar per anläggning i ge-

väg- nomsnitt. krav på åtgärder i form av renhållning, vatten och avlopp. Kommittén kan Den regionala fördelningen av bäddkapacihållning, konstatera att de avgif- teten utanför storstadsområdena visar att i detta sammanhang ter som tas ut av den enskilde fritidshusäga- Kopparbergs och Jämtlands län i orter med ren inte motsvarar de kostnader som drabbar mindre än 5 000 invånare ensamma svarar

kommunerna. för ca 30 % av bäddkapaciteten. Övriga län med bäddkapaciteten koncentrerad till

mindre orter är Norrbottens, Västerbottens, Värmlands, Kristianstads och Gotlands län. 6.2 Inkvarteringen Koncentrationen av bäddar till mindre orter 6.2.1 Allmänna synpunkter i dessa län visar var den nuvarande hotellan- Till och knutna turistnäringen är lokaliserad. I uppgrund för en analys av tillgången för saknas dock två områden med behovet av olika typer av anläggningar räkningen

_ traditionell anknytning till fritid och rekrea- Jämtlands län finns 59 % resp. 68 % av det tion, nämligen Göteborgs och Bohus län totala antalet anläggningar i de två lägsta samt Kalmar län. Detta kan bl. a. förklaras storleksklasserna. Då av nyproduktionen av att norra Sveriges hotellanläggningar (inkl. hotellanläggningar i de mindre storleksklasi Värmlands län) liten samhar två säsonger medan serna är av mycket omfattning södra Sverige enbart har en säsong. Detta har tidigt som renoveringstakten är låg saknar gjort att både Göteborgs och Bohus län och vanligen flertalet av nuvarande anläggningar Kalmar län i stället byggt ut sin mottagar- rum med WC, varmt vatten, dusch eller bad. kapacitet på campingplatser och för Kalmar län även i semesterbyar. Dessa båda län svarar för ca 30% av landets totala bäddkapacitet på campingplatser. För att kunna bedöma nuvarande hotellsituation har en länsvis

fördelning av anlägg-

ningarna efter storlek gjorts (tab. 6.2.2). Av tabellen framgår av 73 % av landets hotell har mindre än 65 bäddar. Det totala bäddantalet i dessa anläggningar uppgår till ca 40 000. Hotell med mindre än 20 bäddar svarar för ca 7 % av den totala bäddkapaciteten samtidigt som de utgör 28 % av totala antalet hotell. De stora hotellen i landet, dvs. de som har 160 bäddar eller flera svarar tillsammans för drygt 25% av det totala bäddantalet. Dessa anläggningar är till antalet ganska få och representerar endast 5 % av totala antalet hotell. Vid en analys av den regionala fördelningen av ”storhotell” framgår det att dessa helt naturligt är lokaliserade till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälften av landets hotell med mer än 160 bäddar är lokaliserade dit. I övrigt är de mycket väl spridda över landet. Av statens pris- och kartellnämnds hotell-

branschundersökningar 1969 och 1972 fram-

går att 36% av landets bäddkapacitet tillkommit under perioden 1960-1972. Den största tillväxten har skett i storstadsområdena och då i form av ”storhotell. I storleksklassen 9-20 bäddar har endast 7 % tillkommit och i storleksklasserna 21-64 och 65- 159 bäddar har 16 % resp. 32 % av bäddarna tillkommit efter 1960. Antalet anläggningari de två lägsta storleksklasserna överstiger 75 % av totala antalet anläggningar i län som Kalmar, Kristianstads, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens. I Hallands och

14 _ 4 4 _ 44 54 04 4H _ au 0410 m. _ 20A -fl l - I i Karta 6.2.1 Inkvarteringskapa- .nn citet vandrarhem 31 på hotell, vw och stugbyar. 30 \ - k “ ^\ 29

v

I. ä x II

Inom 30 km från regelbundet utplacerade mätpunkter kan

nås:

03 minst 200 bäddarihotell _,,, . I eller semesterbyar. m L” minst 900 bäddarihotell _ u, i i i 4* *F* v › H I› 94 u eller semesterbyar -W .

v.

v vw wv ww om

ange w.

m o v

m mwwvowom »m wm mm ä om wwwmmms. omw_mm_v 0_ wm w_ mm

.Eu

å w. v o n o w

m Z vwomw_wmvw0m wm mmwww_v_www_wvom mmwm w_

.âxoioato

.ä

52:a.o w

x _ wmS vmR mvvwwwvm E o_mm vm omom ovom 0h om om 0o 0w ww R

850_

m

Enmww__m!wo0_w_0wv0mw mvmEN m8Swm5 amwwwmvwwmoSwowwEm vmoww0.SEmo__

_ m v v m m _ m v w m w m m m m _ u m m n m m m_

kanns_ 00_

.Em

0v vwE. wwwwm:wm vwmo mv wwwwmw vwvwwv owow wwmw

v__ 0__ _w_ mm_ m2

4:4... _

:wizåoh

I I | I I I I 1 I I I | I t I I I | x I |

wwv 0mw SN wvm

m w

:såå__ 0m

.En

^_00

I I u I I I I I | I I I I I I I I x I I |

mw ww wm

00m 4:4. mw_

nä.

å I

...SNSEm_mwwo_wowm8 mowwowSNwm_wvm___m0o ow_wwwm0»mm_www_w_m2:w m2

000 ms

m _ m _ _ _ _ _ _

.såå mm

vässa.En

00mI_00 v w o I p w w w

v_m_ww m_ .mm_ m_ w_mmm_w_m_o_0m__0_

wm dä. _mw

:än

I

_ovvw_En mmmvwwovw0mwwmwEnwwwm2m_ww_wmmw _0ovww_mvom0 _w_wmvwwwwow0wo_.ww

_ _ _ _ _

000 _anåm n_

åsxza

.Eu

§25_ u w n u w I wmI_00 o_ mmz _m w__m v___ w_mm2 __R 2 vw2 v_0m

w 4:4. :m

.Nosa _o

ovmwowwwww0ww_womowvwwooowwmv0 owomvovv_a:o?0v_ w_m_wwwww__vvwm0_m mvv

_ _ _ _ m En__ _ _ _ w w _ m

kunna_ om

_Søm

5=_

:oo .En

mmww w

_m _m wmom wvw___wwom w_wwwm mmmw _m mmmm _v mw

mv .u: wo_ m0_ m;

E:

å_ E: å_ å_ E:

êammaäzaomcm_ 220m å_

_ å_an_ E: E: .o E: E: _å_ :i: .N å_ å_ å_ å_ å_ .w å_ å_

nä:

:gåxozeêoañmmqb§53_mässamassa:0.520 :SoH

:wissåooäåsâomuxmommaaoäâmmsnococ_.âmucasoomnsâacns_mannen:mäonosommuonâa_êonüsamucsazämuâaaeumxøêoøosmomusâøå25:09:02

muassaeauammmaasamoumucszocaoaämâzonsum

86 SOU 1973 :52

Tabell 6.2.2 1972 länsvis fördelad efter hotellstorlek (antal bäddar) Hotellkapaciteten

l ll Ill IV Totalt antal anläggn. Antal anläggningar/ län

antal bäddar 9-20 21-64 65-159 160-

15 47 30 25 114 Stockholms 13% 40% 26% 21% 100% relativ fördelning

12 23 3 2 40 Uppsala 30% 58% 8% 5 % 100% relativ fördelning

18 30 5 2 54 Södermanlands 33% 55 % 9% 3% 100% relativ fördelning

15 40 18 8 78 Östergötlands 19% 49% 22% 10% 100% relativ fördelning

18 30 14 3 66 Jönköpings 28% 46% 22% 4% 100% relativ fördelning

24 23 6 2 55 Kronobergs 44% 43% 11% 4% 100% relativ fördelning

28 33 13 3 78 Kalmar 36% 43% 17% 4% 100% relativ fördelning

12 10 - 25 Gotlands 3 12% 48% 40% 100% relativ fördelning

7 18 8 1 34 Blekinge 21% 53% 24% 2% 100% relativ fördelning

28 43 16 3 92 Kristianstads 31% 48% 18% 3% 100% relativ fördelning

31 36 36 8 110 Malmöhus 28% 32% 32% 8% 100% relativ fördelning

6 18 14 3 42 Hallands 15% 44% 34% 7% 100% relativ fördelning

10 35 26 16 86 Göteborg o. Bohus l 1% 40% 30% 19% 100% relativ fördelning

ll 29 13 2 56 Älvsborgs 20% 53% 24% 3% 100% relativ fördelning

19 21 9 2 52 Skaraborgs 37% 41% 18% 4% 100% relativ fördelning

30 37 17 1 84 Värmlands 35 % 44% 20% 1% 100% relativ fördelning

13 27 12 3 54 Örebro 49% 22% 5 % 100% relativ fördelning 24%

20 16 6 2 45 Västmanlands 45 % 36 % 14 % 5 % 100% relativ fördelning

33 80 38 2 151 Kopparbergs 22 % 52% 25 % 1% 100% relativ fördelning

relativ fördelning

24 34 10 1 69 Västernorrlands

49% 14% 2% 100% relativ fördelning 35%

24 59 35 4 123 Jämtlands

20% 48% 29% 3 % 100% relativ fördelning

31 20 14 1 66 Västerbottens

47% 30% 21% 2% 100% relativ fördelning

31 38 10 4 83 Norrbottens

37% 46% 12% 5% 100% relativ fördelning

476 772 377 98 1 726 Totala antalet

28% 45 % 22% 5 % 100% anl. i resp. grupp

7 200 33 200 33 200 26 400 100 000 Antal bäddar

6.2.3 Semesterbyar sättningar; utvecklingen pekar dock mot att byar i attraktiva lägen försöker expandera Begreppet semesterby till ca 40 stugor eller ca 200 bäddar. Stor- Någon allmänt accepterad definition av beleksordningen 200 bäddar anges ofta som ett greppet semesterby finns inte. I detta sam- minimital för att gästunderlaget skall vara manhang avses med semesterby en gruppvis tillräckligt för att fâ lönsamhet på de aktivisamlad teter och homogen bebyggelse för kort- som byggs ut i anslutning till anläggtidsuthyrning per vecka eller annan kortare ningen. Storleken på semesterbyarna fördelaperiod. Semesterbyn skall vidare ha en ge- de efter kust, inlandsoch fjällsemesterbyar

mensam förvaltnings- och

uthyrnings- framgår av diagram 6.2.1-6.2.3. organisation. Som minimistorlek har 5 stu- Som framgår av diagrammen är kustbyargor alt. 20 bäddar satts. Med stugor jämstäl- na större än övriga grupper. Medianvärdet les även lägenheter samlade i gemensam ligger på nära 25 stugor per by. För inlandsbyggnad, varje lägenhet räknas i detta fall var medianstorleken byar något under 15 som en stuga. stugor och för fjällbyarna ca 10 stugor per by.

Utvecklingen av sem esterbyar i Sverige

Semesterbyns roll som rekreationsanläggning

är en ung företeelse i vårt land. Utvecklingen började försiktigt under femtiotalets första år för att med accelererad hastighet öka under sextiotalet. I slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet sker dock en i

förändring

utvecklingsmönstret. Nyetableringstakten när det gäller antalet nya byar sjunker medan utbyggnadstakten vid befintliga byar stiger. 1969 var den totala

bäddkapacitéten

vid landets ca 150 semesterbyar omkring 14 300 bäddar. 1972 har antalet bäddar ökat till 18500 fördelade på ca 180 semesterbyar. Utbyggnaden av antalet byar under femtio- och sextiotalet har skett ganska snabbt. i 1955 fanns det 21 semesterbyar landet. 1960 ca 50 st., 1965 ca 105 st. och 1969 ca 150 och 1972 ca 180. 180 semesterbyar. (Se karta 6.2.2.) Trots och den höga uppbyggnadstakten

den snabba efterfrågeökningen

på semesterbyn som logiforrn under semestern och längre ledigheter karaktäriseras utvecklingen fram till idag som mycket spontan och utan enhetligt mönster. och dimen-

Lokalisering

sionering av semesterbyarna utifrån marknadsmässiga och driftsekonomiska förutsättningar kan inte alltid sägas ha varit fallet. För detta talar att storlek och standard varierar starkt obeaktat ovan nämnda förut-

av tillväxtfärloppet stiftelser och bolag. Beskrivning Från lokaliseringssynpunkt är kommuner- (karta 6.2.2) nas engagemang i semesterbyar ganska intres- Fram till 1955 var som tidigare nämnts sant. Som framgår av kartor och tabeller har antalet semesterbyar mycket litet. Av de 21 av de kommuner som traditionellt många som då fanns 6.2.1) hade byar (se karta anses vara av intresse ur fritids- och rekrea-

kommunerna uppfört 16. och tionssynpunkt en ganska låg etablerings- Deras fördelning över landet var ojämn. tillväxttakt. På Gotland t. ex. har ingen ny

Flertalet av dem var typiska sommarsemes- tillkommit sedan 1966. Vid den instugby lokaliserade till våra traditionella seterbyar Fritidsutredningen gjorde för att ventering mesterorter Sverilängs södra och mellersta beräkna av semesterbyar i mitutbyggnaden Södra Halland, Kalmar-kusten, ges kuster. ten av sextiotalet fanns det planer på att Öland, Gotland och Stockholms skärgård bygga ytterligare 9 stugbyar på Gotland.

märks främst. 1 norra Sverige fanns redan då Fram till 1972 har således inget av de plane-

ett par privata inlandsbyar. Vid tidpunkten rade projekten förverkligats. De första semesterbyarna byggdes således fanns för Fritidsutredningens inventering på samma ställen som där den övriga turis- i landet. Vidare fanns det 125 semesterbyar men och fritidsbebyggelsen ägde rum och för 95 byar. utbyggnadsplaner ytterligare det var kommuner med traditionellt engage- Vid utgången av år 1972 hade endast drygt turismen som gjorde de första mang inom 55 % förverkligats, de flesta i norrlandslänen.

stora satsningarna. _ 1 antal bäddar räknat har en ökning på ca

1961 har antalet byar ökat till 49 varav 40 4 000 bäddar skett från 1969 till 1972. För kommunala. Av dessa byar hör 20 till inhela riket beräknas den totala bäddkapacite- Under sextiotalet sker en förlandsgruppen. till 18 400 bäddar 1972. ten i semesterbyar samtidigt som ändring i etableringsmönstret

totala antalet byar ökar snabbare. Den ny-

som sker lokaliseras främst till etablering skogsområden och till fjällvärlden. sjörika

Som framgår av kartan (1969) har nytillskot-

tet av byar medfört att antalet byar i norra

delarna av landet ökat kraftigt. Det bör dock

observeras att det här ofta är fråga om

ganska små enheter med låg bäddkapacitet.

1969 fanns det i landet ca 150 byar varav ca

100 i kommunal regi. Läget 1972

uppförda

visar att norra Sverige fortfarande har den

Det är även i

högsta nyetableringstakten.

denna del av landet som expansionen inom

redan etablerade stugbyar går snabbast.

är vidare att kustområ- Anmärkningsvårt dena i Södra och på Öland och Sverige inte har fått nämnvärt till- Gotland något

skott vare sig vad beträffar antal byar eller

av antalet bäddar i befintliga semesökning Även under senare år intar kommuterbyar. nerna den centrala rollen som initiativtagare

av semesterbyar. Av de ca till utbyggnaden

180 semesterbyarna som fanns 1972 är drygt

direkt eller genom 110 st ägda av kommuner

O = Kommunägda

O = Privatägda

1972 Karta 6.2.2 Semesterbyar i Sverige.

Stugornas storlek och standard Helârsöppna semesterbyar

Stugornas storlek kan rent generellt sägas 70 procent av landets semesterbyar är helårs-

vara på ca 30 m2. öppna. Dessa är företrädesvis lokaliserade i l vissa äldre byar förekommer dock stugor områden skogs- och sjörika med kuperad

på ända ner till 10 m2. Vad gäller standard terräng över hela landet, samt i fjällen. Anta-

avses här tillgång på vatten, avlopp, WC, TC, let uthyrningsveckor varierar starkt dock varmvatten och dusch. Skillnaden istandard utan att någon avgörande skillnad mellan mellan olika byar fördelade efter in- inlandskust, och fjällbyar kan förmärkas. De

lands- och fjällregioner är stor. Sålunda är semesterbyar som uppvisar det flesta antalet

endast ca 20 % av kustbyarna utrustade med är dock lokaliserade

uthyrningsveckor i fjäll-

ovan angivna faciliteter medan ca 35 % av världen. En av landets största och bäst utrus-

inlandsbyarna och ca 60 % av fjällbyarna var både vad beträffar tade semesterby boende-

utrustade med samtliga bekvämligheter. standard och antalet aktiviteter har för 1972

redovisat en beläggning på knappt 31 veckor.

För semesterbyar i allmänhet den Uthyrningens sásongförlággning och antal ligger

uthyrningsveckor genomsnittliga beläggningen på 15-17

veckor. Generellt kan sägas att det finns ett Genom avsaknaden av enhetlig statistik har positivt samband mellan antalet belagda en noggrannare säsongkartläggning ej kunnat veckor och byarnas storlek, standard och göras. En uppfattning om säsongens längd utbud på aktiviteter. Detta gäller alla semesoch variation över året kan man emellertid få terbyar oavsett om de endast är tillgängliga

genom att analysera det genomsnittliga anta- under sommaren eller om de är

helârsöppna.

let uthyrningsveckor.

Tabell 6.2.3 Antal bäddar i semesterbyar

1972 Sommarsâsongsbyar

Län Antal Antalet med enbart semesterbyar sommar-

säsong uppgår till ca 30 % av totala antalet. Stockholms 1 020 Dessa byar är i de flesta fallen till Uppsala -

förlagda

Södermanlands 370 kusten. sommarsäsongsbyarna har ofta en väl Östergötlands 400 avgränsad säsong med mycket god belägg- Jönköpings 500 ning. Under 8-10 veckor under Kronobergs 120 perioden Kalmar 2 200 juni, juli och augusti uppnås en 100-procen- Gotlands 1 300 tig beläggning. Övrig tid under året sker en Blekinge 700 uthyrning av rent marginell karaktär. Bland Kristianstads 250

Malmöhus 370 sommarsäsongsbyarna finns dock en växande Hallands 630 grupp av inlandsbyar som skiljer sig från

utdragen säsong med full beläggning

Värmlands 500 uppemot 13 veckor. Skillnaden mellan dessa Örebro

290 byar och kustbyarna är att de genom ett mer Västmanlands 140

Kopparbergs 2 300 utbyggt aktivitetsprogram och en högre stan-

Gävleborgs 490 dard kunnat behålla konkurrenskraften un-

Summa 18 460

auto

-om

_Huuul_

oømävâu

mean

.Hull

C

mmøm

m

m2.: .zånaoaoEoåmam

.ensammama. mssouågs

m:

mi..

. SME

_8c 32.53

...c_c_ouxx.x

:.50

mm?

Hlu|._

o ouâuvuøm

o.

mném

mm

m2:

ä›n=oäuEommn=u_:_

...omåmNNGm=_=§:o..s\a

S

mvm

_mE.SMEgosa:

mssouzwwx

.8 .Sao

mmém

ouåocuâ

HEM*mm?

wasuexue»

m. ?E

mån

.så

E Ev_

mnøm m

nu ugfoäoEowuwøx

m3_ .äsc

.owaäTmd

mm

m3

_mESME03:0:

6.2.4 Campingplatser An tal anläggningar

Under 1950- och 60-talen har ett betydande Enligt Campingkommittén (ett organ för att

antal campingplatser tillkommit. Landets all- landet främja campingeni bestående av remänna välståndsökning med ett alltmer utpresentanter från M, KAK, Svenska Turistbrett bilinnehav samt förlängd semester utföreningen, Reso, Cykel- och Mopedfrämjangör avgörande bakgrundsfaktorer. Camping- det, Skid- och och Svens-

friluftsfrämjandet

ens utveckling beror även på att samhället och ka finns det för när-

Turisttrañkförbundet)

enskilda intressenter ställt till utrymmen varande ca 800 campingplatser i landet.

camparnas förfogande. Genom att erbjuda Mellan 200 och 300 av dessa är emellertid

campinggästerna ur hygienisk- och trivselsyn- av sådan beskaffenhet att de inte utan avse-

punkt väl fungerande områden har dels värda upprustningar uppfyller socialstyrelcampingen som boendeform gjorts attraktiv sens krav och därmed knappast kan betrak-

samtidigt som den vilda” campingen kun- tas som Den campingplatser. förteckning nat stävjas till fromma för allmänna natur- över antalet i landet som campingplatser vårdsintressen. Den utveckling funnit som förutsågs Campingkommittén äga sådana kvali-

under 50-talet har på senare år starkt ändrat téer att de kunnat klassificeras upptar ca karaktär. Campingen som den bedrivs för 500 platser. Vid sidan av dessa platser har tillfället har utvecklats till en semesterform ett som väl ytterligare tjugofemtal platser av stationär karaktär. Standarden på person- fyller Campingkommitténs normer registrelig utrustning och på campingplatsen har rats. Att dessa inte upptas iCampingkommitgjort att likheterna med stug- och semester- téns förteckning beror på att klassificeringen

byboendet blivit uppenbara. På många av de Det bör i detta är frivillig. sammanhang nuvarande campingplatserna observeras att har utbyggna- tillståndsgivningen för camden av serviceanordningar både ur hygienisk- ping är en kommunal angelägenhet med resp. och trivselsynpunkt kommit kommuners så långt att hälsovårdsnämnd som kontroll

campingplatserna fungerar som självständiga och verkställighetsorgan. enheter för att tillgodose campinggästernas Fördelningen av antalet campingplatser i behov av rekreation Ett landet och avkoppling. framgår av tabell 6.2.4. Av denna

växande antal av landets campingplatser kan tabell framgår att tillgången på campingplatnumera ser i de olika länen varierar starkt. vid sidan av tält- och husvagnsplatser Räknat i

även erbjuda enkla stugor antalet som logiform. disponibla tält, husvagnar och cam-

Campingens snabba tillväxt under sextiotalet intar Kalmar län och Götepingstugeplatser från ca 3 miljoner gästnätter till ca 6 miljo- borgs och Bohus län en dominerande roll.

ner gästnätter i slutet på sextiotalet har som Dessa två län svarar tillsammans för knappt tidigare nämnts sin förklaring i den allmänna 30% av den totala kapaciteten på landets välståndsökningen. Den i absoluta tal ganska campingplatser. Malmöhus läns och Hallands

ringa utbyggnaden av andra logiformer har läns stora kapacitet visar södra Sveriges klart naturligtvis varit en bidragande orsak. Vidare dominerande vad beträffar ställning kapaciär campingen den enda semesterform vid teten av antalet campingplatser. En viss konsidan av fritidsbåten som stått under påver- centration av campingplatser kan även förkan av en under senare år väl fungerande märkas i Kopparbergs län, Norrbottens län

marknadsföringsapparat för försäljning av och i Stockholms

län. Som framgår av tabelskilda produkter anpassade för presumtiva len har de övriga länen en ganska likartad

campare. Under planeringen av sin semester kapacitet. Huvudparten av länen har således överhopas konsumenterna idag av lockande som varierar en kapacitet mellan l 500 och erbjudanden av produkter som till sin huvud- 2 500 campingenheter dvs. antalet tält, hussakliga inriktning är avsedda att utnyttjas för vagnar och campingstugeplatser. Den lägsta

camping eller annan form av självhushåll i kapaciteten i landet finns i Uppsala, Kronosamband med längre ledigheter och semester. bergs, Jönköpings och Skaraborgs län. Totalt

m m _ N w m N N N w N m N v N. v w N v N. n N m |

s_

.ECMmass.:

N w N N N I g w | n | _ I N N m N N m I 1 1 l n vm

:Nää

_uomouaxämä

3:a.. I w

ow oo m: s» mäwNN wNwm5.

o.: o.: ommw E..oowwNmwNN m:ooNcowomwcomowewNwwNw

_ w _ _ m _ m om:_ N a _

-mEmENo mm

32.5.o.nøoowâm

-mcwwâaz

m m _ N w v v v w m m N v n w w N. w m w | 2 S

Neubau m: m2

m :§2.EN

N v m m m N m g s m w N w w N w w _ m v v S o_o_

NZ

.EoxEEE

_ N _ m H N m I w I uw | I u _ m N. N w I I | oN mw

:sin

_uomøuaxâwøw

:SE w w

N 2 2

SN ca E.. wNm ms oowowow ms?N ommE. 8am?o!8_ oov

wccoocummiooo wNwwNN oov 80 8..

A v a _ N w a

.mEmENo wN

3:4..o

.mcwuäan.nzoomsu

N m m m N m w w w N w a w w v v E 2 wN o_ 2 3 Na 2

NoEwUwN :z

_S=.Ed

v m w w m v v m w v N N v N w m m N N N m w w

I 8_

.Eoxän.:

mEWuSEEOumMFJQENU

Sån

H N N N N w _ _ _ N w . _ w _ I H N m N N | 2 Z S.

.gin

towoüiuøwx

onåovkå

nå_ w m? m: mNm somm:wwwNNcovnäooNocvoovm2owwooNm28..nä..cowwwvowNcowovw

wNv

-mångam5: M M

_aucøv.o

.mammans.søoowâm

2:a w m v m N m w w v v › w w w v w w NH o_v_ .am 2 o_ 3 2 S:

_ 13:4...En

Nowuåmmimêmo

. .SoH

woäwcø. Wacom

.o

:unnaE3 añmmmb.aERM35500»Naxosmsåeazmassa:92.23êonâåaspååmusssåø0.520aanâaogâänozmomuseums:20:02.02

maaiøoämucmzwåøaoaaamäo.aaâäøc_musâsswumuszsweäwoâEoåowwmvømcosoanzmw

muszaaccouom

SOU 197 3:52

för hela landet beräknas antalet campingen- koncentrationer av campingplatser, det gäller heter uppgå till ca 75 000. Med imedeltal 3 i synnerhet den norrländska där fjällvärlden personer i varje enhet kan antalet ”bäddplat- klimat och kort utomhussäsong kan bidra till ser” inom organiserade becampingplatser att camping inte används lika ofta som överräknas till 225 000. Som nämnts tidigare nattningsform i samband med rekreationsrebedömer och klassificerar sor.

Campingkommit-

tén campingplatser. har

Campingplatserna

indelats i tre klasser: enkla men godtagbara campingplatser (l stjärna), välordnade campingplatser (2 stjärnor) och mycket välordnade campingplatser Av (3 stjärnor). de av klassifice-

Campingkommittén

rade platserna (se tabell har 6.2.4) 36% ansetts som l-stjärniga, 36 % som 2-stjärniga och 28 % som 3-stjärniga. Vid en jämförelse med avseende

fritidsutredningens inventering

denna kan konstateras att stan-

klassificering

darden på våra campingplatser höjts under senare år. 1965 fördelade sig de 431 klassificerade campingplatserna enligt följande: 45 % l-stjärniga, 27 % 2-stjärniga och 26 % 3-stjärniga. Standardförbättringen beror dels på ökade krav på sanitära anordningar från samhällets sida och dels på att den ökade tillströmningen av antalet campare gjort det ekonomiskt möjligt att öka standarden. En annan anledning till den förbättrade standarden är att kommunerna i ökad utsträckning börjat bygga och driva campingplatser. 1973 ägdes 65 % av samtliga campingplatser av kommunerna. Av de 3-stjärniga campingplatserna ägdes 75 % av kommunen. Lokaliseringen av de klassificerade campingplatserna framgår av karta 6.2.3.

Inkvarteringskapaciteten pâ auktoriserade campingplatser 1 9 70

Den geografiska utbredningen av större campingkapacitet i landet återspeglar tydligt de nuvarande rekreationsområdenas utbredning vad avser områden för sommarbruk. Stora koncentrationer uppträder längs västkusten, ostkusten och Öland. Genom de relativt små investeringar per plats som krävs för anläggandet av en campingplats har campingplatserna i viss utsträckning anpassats efter den geografiska efterfrägestrukturen. Vissa omräden som är stora turistomräden saknar större

704 _ u om

E l 1xa›“T_icCT_T5T› c |_ nål 54 sl

» au a am nu Karta 6. 2.3 Inkvarteringskapacitet på auktoriserade cam- 21

-uec pingplatser.

Inom 30 km från regelbundet utplacerade mätpunkter kan nås

minst 900 bäddar på campingplats -m

oz , minst 200 bäddar på cam- A _ 4 g 5

_ow 115) 4x› (F) › 7H› n 9 › n› pingmats

6.2 .5 Vandrarhem tid förvaltar föreningen ytterligare 14 anlägg-

ningar. I övrigt intar kommunerna den domi- Svenska Turistföreningen har sedan 1933 nerande rollen som anläggningsägare. Samdrivit s. k. vandrarhemsrörelseL Vandrarmanlagt 92 anläggningar ägs av kommunerhemsrörelsen kan för svenskt vidkommande

na. Ägandet

av de övriga anläggningarna är sägas ha startat redan 1909 då Turistförspritt mellan ideella or-

hembygdsföreningar,

eningen började driva den s. k. skolreseloganisationer, landsting, bolag och privatpergin”. Ursprungstanken med vandrarhemmen soner. Det bör i detta sammanhang påpekas var att de skulle lokaliseras så att vandrande att vandrarhemmen i många fall inrymts i och cyklande ungdomar på lämpliga avstånd byggnader av kulturhistoriskt intresse och kunde erhålla natthärbärge. Detta innebar därmed spelat en viktig roll med hänsyn till att ett relativt stort antal vandrarhem kom

bevarandeaspekter.

till under 1930- och 40-talen. Antalet vand- Trots har vissa grund-

moderniseringar

rarhem kulminerade under mitten av fyrtioprinciper från rörelsens början bibehåltalet. 1947 fanns 292 vandrarhem i landet lits. Logipriset är t. ex. fortfarande mycket med en kapacitet av omkring 10 000 bäddar. lågt. Vidare har principen att utnyttjandet av Bilismens genombrott i början av 1950-talet anläggningen endast får omfatta en begränkom att ändra vandrarhemsrörelsens karaksad tid bibehållits. Detta gäller dock endast tär. Antalet vandrarhem började decimeras då efterfrågan är större än kapaciteten. samtidigt som anläggningarnas struktur för- Som framgår av tabell 6.2.5 är antalet ändrades. Bäddantalet på hemmen ökades, bäddar på vandrarhem väl fördelat över hela sovrummen anpassades efter den bilande landet. På samma sätt som beträffande familjen med små rumsenheter med 4-5

bäddar i varje. Kraven på komfort och goda

Sanitära arrangemang steg också. Att karak- Tabell 6.2.5 Vandrarhem 1972. tären på vandrarhemmen förändrades hastigt

visar följande siffror. 1948 använde 55 % av Län Antal Antal gästerna på vandrarhemmen cykeln som anlägg- bäddar transportmedel medan bilen användes av enningar dast 12% av gästerna. Sex år senare 1954

AB Stockholms 6 297 har en omkastning ägt rum dvs. bilen använ- C Uppsala 5 170 des av 55 % av gästerna medan cykeln använ- D Södermanlands 9 354 des av 12 %. Bilen är i dag det helt domine- E Östergötlands 11 577

F Jönköpings 7 367 rande transportmedlet för gästerna på vand- G Kronobergs 8 403 rarhem. H Kalmar 14 630 Vandrarhemmens mot större I Gotlands 5 244 utveckling K Blekinge 5 244 och färre anläggningar fortsätter. 1965 fanns L Kristianstads 4 195 det 231 vandrarhem med ca 10 000 bäddar. M Malmöhus 9 587 1971 har ett fyrtiotal anläggningar fallit N Hallands 2 85 O Göteborgs och Bohus 9 667 bort, trots detta har de 192 kvarvarande

samtliga

står Turistföreningen som ägare till 14 an-

Total 192 9 220 läggningar och genom dispositionsrätt på viss

98 SOU 197 3:5 2

mmv mmm mmm mmm mmm vom omo mmm mmm mmv mmo mmm mmm mmm mmm vmm mom omm m8 mvm vmm mmo mmm voo mmm

m m m m m m m m m m mm mm mm mm ov mm om mm mm mv mm S om mm

mmm

.mumnmåom mommoanax

mm

mmm omm vmm mmm mmm mov omm vvm vvm mmm mmm mmm omv mmm mmv mmm mmm En vmm mmv vmm vmm mmm omm

m

.såå

...owmumnuumn m

m m m m m m m v m m m m m m m m m mm vm vm om mm mm mm

mmm

-mmm_= me:

Eommmmåam E2308

.så 825mm..

_

:E

.o

.asså mmm mmm omm mmm oom mmm oom m2 mmm mmm mom omm mvm mmm

mmm omm oom mmm mmm oom omm oom omm mmv oom

m v m m m m m m v m m m m v m m m m om mm mm mm mm 2 32.58

vmm

§5.. Emm

äcmaäs: momâmmømmømwo

.nu

m mm mm mm mm om om mm om R om mm mm mm mm

_Eommmäøcmä mm mm om mm mm mv mm mm mv

mmm

:§2 _Näää_

:oo moäummmcmmmcao

o o

omo omm oom omm oom oom oom omm omm omm omv omm oom omm ovm oom omv omv oom oov omm omv

oov m m m m m m m mm

.avgå 13:a

mommmmmmcmmcao

m m v m m m m m m v m I m m m v m muñmwmom

I mm mm mm mm mm mm

mmm

-§22 »En

mavøsaommoêom

mmmm

.mmmnömmoêow .wømcbøås

.moxm

mmm mmo mmm omv omm mvm mmm mom mmm mmo mmm mmm mvm mmm mmm än vmm vmm mmo mmm mom ooo mmm m

.mmomomm mmm.m m v v m m m m v m m m m m m m m m m m m m

moâå

ma mmm.mm oom

33mm

ämm

mammmvmmmmm

vm mm mm mm mm mm vm mm mv mm mm mm vm vm mv mm mm mm mm mmmm

ov m2 mmm mmm

vmm omm smala

m

:Som -mmmzê mi;

S00

common.

å

mEEå

2.53. Eäuaañmü

m .o

mommommmvmmmcmmotuoøxcm

.Nm mosuåm

m ozmzmumxm

.SEN

:nanm :mm “§95 §53. uâzoo 022mm wanøåwz ...sin asnoöo män?? mspeamm o=s=å 0.235 »snomâo ucusaä :ozoanoz

eöåosm uasâaauâ minnas. »spoaoå vässar: wspsaaøv_ mäêmoêoummø :osoeoêcø

mansmmnxmo nswawsum

camping har Göteborgs och Bohus och Kal- väsentlig faktor. Tillgången på ett varierat mar län de flesta bäddarna. En viss koncen- utbud och kaav restauranger, barserveringar tration kan även förmärkas till Norrbottens, féer utgör ett viktigt inslag för den fjärrinrik- Jämtlands och Malmöhus län. Lägsta antalet tade rekreationen. Någon analys av nuvaranbäddar noteras för Hallands, Örebro, de med

Upp- förplägnadssituation utgångspunkt

sala och Västmanlands län. enbart från rekreationen den fjärrinriktade kan knappast göras. Förplägnadssidan är en typisk företeelse för hur sambandet mellan

6.2.6¶Övrig uthyrningsverksamhet

lokala behov av restauranger, barer etc. kan Att närmare precisera av ut- kombineras med externa behov från fritidsomfattningen hyrningsverksamhet som ej omfattar hotell, resenärer och personer på tjänsteresor. semesterbyar, camping och vandrarhem har Av föreliggande material (se tabell 6.3.1) ej varit möjligt. Anledningen till detta är att har kommittén inte ansett sig kunna dra det saknas statistiska uppgifter. Verksam- några långtgående slutsatser. Avsikten har i heten är spridd på många händer. Den om- främsta hand varit att beskriva ett nuläge. Ur fattar rumsuthyrning, bond- tabellen stugförmedling, kan trots allt utläsas att den regionagårdssemester, Resos bygdesemester, etc. la fördelningen av antalet verksamhetsställen och har en sådan omfattning uppvisar en likartad profil som den beträfatt den utgör en väsentlig del av landets totala inkvarte- fande hotellbäddkapaciteten.

ringskapacitet. Detta har bl. a. framkommit vid de som semestervaneundersökningar gjorts under senare år. Vid sidan av kommitténs semestervaneundersökning för år 1970 har Svenska Turisttrañkförbundet genom- Tabell 6.3.1 Antal serveringsanläggningar fört undersökningar avseende semestervanorna hos svenskar. Genom att iaktta i vilken Län Antal % av Antal per riket 1 000 inv. omfattning uthyrningsverksamheten utnyttjas och vid vilka tidpunkter detta skett har Stockholms 1 054 22,3 0,7 man från Svenska Turisttrañkförbundets Uppsala 113 2,3 0,5 sida uppskattat antalet bäddar i denna verk- Södermanlands 96 2,0 0,4 Östergötlands 211 4,5 0,6 samhet till mellan sextio- och åttiotusen.

har på senare år en organiserad uthyrnings-

Blekinge 73 1,5 0,5 verksamhet byggts Även

upp. om uthyr- Kristianstads 187 4,0 0,7

ningsverksamheten börjat Malmöhus 444 9,4 0,6

ske i organiserad

Hallands 126 2,6 0,6 form uppvisar verksamheten ett

mycket

Göteborgs o. Bohus 541 11,4 0,8 splittrat mönster. Vid sidan av ett par privata 203

het (Resos verksamhet omfattar ca 17 000

Västmanlands 122 2,5 0,5 bäddar) har ett antal lokala Kopparbergs 133 2,8 0,5

och regionala

Gävleborgs 154 3 ,3 0,5 turistorganisationer på senare år börjat be-

Västernorrlands 137 2,9 0,5 driva uthyrningsverksamhet. Jämtlands 89 1,8 0,7

Västerbottens 102 2,2 0,4

Norrbottens 154 3,3 0,6

6.3¶Serveringsanlággningar Hela riket 4 727

100,0 0,58

För det tjärrinriktade rekreationslivet är vid

Källa: SCB Antal verksamhetsställen inom Ressidan av inkvartering förplägning en mycket taurang o kafébranschen 1971.

även Gotlands, Kopparbergs och Jämtlands 6.4 Sysselsättning och omsättning län. För delar av landet är variationerövriga 6.4.1 Antalet årsarbeten inom inkvarterings- till totalbefolkna i antal anställda i relation och serveringssektorn 1971 ning ganska liten.

På samma sätt som i tidigare inventeringsav-

snitt redovisar kommittén de för hela verk- sektorn 6.4.2 Beräknad omsättning inom samhetsfaltet gällande siffrorna. Vad som är för Beräknad omsättning inom rekreationssekanläggningstyper speciellt anpassade rekreation eller inte kan dock tom framgår av tabell 6.4.2. Siffermaterialet

ljärrinriktad

kommitténs inte särskil- är baserat på en av kommittén uppskattad enligt uppfattning årsarbeten och den länsvisa för- beläggning för olika former av inkvartering jas. Antalet av tabell 6.4.1. Som fram- samt en skattad dygnskostnad per inkvartedelningen framgår ca 51 500 årsar- Inkvartering hos släkt och vänner går av tabellen producerades ringsgäst. och för- samt i egna fritidshus har inte medtagits i beten inom sektorerna inkvartering Hotellinkvarteringen avser all plägnad. beräkningarna. att stor- dvs. inte enbart turistisk. Av sammanställningen framgår inkvartering, ett relativt sett 20 % av den totala omsättningen återfinns stadsomrâdena har högre och i de länen: Norrbotten, Västerantal årsarbeten inom hotell, restaurang nordligare Detta botten, Jämtland och Västernorrland. kaférörelser än landet i övrigt. gäller

Tabell 6. 4.1 Antal årsarbeten inom restaurang- och kaférörelser samt inom hotell, pensionat-

och campingrörelser 1971

Hotell- och Camping- Total Antal årsarbeten Län Restaurang-

Uppsala Södermanland 598 408 2 1 008 4,0

1 087 836 9 1 932 5,0 Östergötland

578 1 093 3 1 674 5,5 Jönköping

258 469 1 728 4,6 Kronoberg

Blekinge

Göteborgs 0. Bohus

857 657 13 1 527 3,8 Älvsborg

594 - 996 3,9 Skaraborg 402

669 697 2 1 368 4,9 Värmland Örebro 580 557 1 1 138 4,1

706 536 7 l 249 4,8 Västmanland

491 1 169 4 1 664 6,0 Kopparberg

473 753 2 1 228 4,2 Gävleborg

679 576 4 1 259 4,6 Västernorrland

Källa: SCB

Tabell 6.4.2 Beräknad omsättning

som de olika inkvarteringsformerna genererar inom resp. län

Beräknad dygnskostnad: hotell

70 kr., semesterbyar 40 kr.,Camping: 25 kr. samt övrig inkvar-

tering 35 kr.

Län Hotell

Semesterbyar

Antal Årsbelägg- Omsättning Antal

Antal belag- Omsättning

bäddar ning, % milj: kr bäddar

da veckor, v. milj. kr

viktigaste transportmedlet för rekreations- Kommunikationerna spelar en avgörande roll för turist- och rekreationslivets resor inom landet. Förverkligas utbyggnaden

utvecklingsav ett antal stora rekreationsområden i olika möjligheter i landet. De efter europeiska delar av landet kommer emellertid kraven på förhållanden ovanligt stora avstånd som föreden kollektiva fjärrtrañken kommer inom landet mellan att öka betydligt.

befolknings-

Den nuvarande kollektiva fjärrtrafiken för centra och områden som lämpar sig för det rekreationsresor har sin tyngdpunkt fjärrinriktade rekreationslivet medför att på tåg och buss, under det att inte stor vikt måste inrikesflyget läggas vid transportplaneringen. spelar någon stor roll. Flera omständigheter

talar för att förändringar kommer att ske i Kommittén kan enligt sina direktiv inte detta mönster. är inte föreslå några konkreta avseende Järnvägens kapacitet åtgärder särskilt flexibel och kan inte utan stora tjärrtransporter. Kommitténs förslag till satsinvesteringar ökas. Charterflyg kommer utan ningar på större anläggningar och områden tvekan att få en helt annan betydelse som skapar emellertid ett betydligt bättre undertransportmedel till rekreationsområden. lag för att kunna åstadkomma billiga kollek- I följande översikt ges en kortfattad redotiva kommunikationer. görelse för transportapparatens nuvarande Benägheten att använda olika av typer struktur. transportmedel i samband med rekreations-

resor varierar med transportavståndet, semes-

Total

169,2

1 timmes resväg utmärkts detal- 6.5.1 Flygtransporter ligger inom

2-timmarszon jerat och en mera schematisk och under byggnad varande De befintliga har också markerats i Norrland.

för trafikflyg samt restidsområ- kan flygplatserna Med ledning av utländska erfarenheter

dena kring dessa redovisas i karta 6.5.1. man dra slutsatsen att relativt långa tider kan

Kartbilden avser läget omkring den 1 ja- om bara den accepteras för marktransporter nuari 1973 sedan nya flygplatser vid Gävle initiala flygcharterresan innebär en avsevärd

och Sollefteå På kartan har dessöppnats. tids- och kostnadsbesparing. Flera av skid-

utom Torslanda ersatts av Landvetter (farorterna i Alperna ligger på upp till 4 timmars

digt 1977). i Genêve eller Münresväg från flygplatserna Kartan visar läget av befintliga flygplatser chen. och dessutom Gunmed reguljärt trafikflyg Kartan visar att en mycket stor del av

i Västerbotten som f. n. inte narns flygplats landets totala areal redan ligger inom ca 2

har reguljära flygförbindelser men där ban- trafiktimmars resväg från en i bruk varande förhållandena i och för sig skulle kunna flygplats.

medge detta. Man kan emellertid två zoner i urskilja Kartan omfattar däremot inte mindre landet som avstånd från ligger på längre där endast lättare används i flygfält plan flygplatser: exempelvis Lycksele och Strömlinjetraflk 1. Norra Dalarna och västligaste Härjesund.

har de områden som dalen. Det sistnämnda området ligger emel- Kring flygplatserna

1 m Å °° U m i Karta 6.5.1 Trafiktlygplatseri s g e -

Sverige. 3. 3. Siffrorna anger flygplanstyp -mø ” som kan använda flygplatsen ,o i ,o enl. följande: I Twin Otter, 2 _ Nord 262, 3 Metropolitan, 4 F I, 5 n 28 Fellowship, 5 DC-9, 6 _mu m* DC-8, 7 B 747 (Jumbo Jet).

27 *YUI 16

15 -nm 24

13 -mø 12

21 11 -m m.- 20 20 _ H 19 ÖRNSKÖLDSVIK 5 19 “m” A7 SOLLEFTEÅ m* 7 1a

17 09W* 16

H

13 07W* 12

H m_ 10

09 m_ D N

07 m, 06

i 05 »nu .mä 0-1 timmes restid gmmøsnp i t 04 från flygplatsen - _ v 2 °|N°5W° ) .. nouusav 03 1-2 timmars restid 5 s mä från flygpmsen xmsruânsrAo (Endast i norra Low m s srunur v g 5 Sverige) 445) 5(FI 4 › 71m m 9u› om nu › “

Anm. Härryda benämns numera Landvetter. Sollefteå och Gunnarn har f. n. ingen trafik. Vid tidsberäk-

ningarna har även hänsyn tagits till terminaltid.

b Sundsvall

Göteborg

Halmstad Ängelholm Malmö Karta 6.5.2 lnrikesflyget. Nätet sommaren 1972.

lertid inom mindre avstånd från Röros i Tabell 6.5.1. Norge vilket dock inte markerats på denna karta. Persontransporter med linjeflyg Antal 2. De inre delarna av Västerbotten och Ijänsteresenärer 500 000 södra och mellersta Norrbotten. I detta om- Familjer med barn 330 000 råde har en ny flygplats diskuterats i sam- Grupper, semesterresenärer, veckoslutsresenärer 170 000 band med upprättandet av ett fredsförband i Ungdomar 90 000 Arvidsjaur. Om detta flygfält kommer till Vämpliktiga 80 000 och lokaliseras Pensionärer 20 000 uppförande så långt västerut Idrottsmän 20 000 som möjligt kommer en stor del av detta Handikappade lO 000 tomma område att täckas av 2-timmarszonen. Ytterligare större flygplatser blir ur Källa: Det svenska reguljära inrikesflyget, Linjedet fjärrinriktade rekreationslivets synpunk- flyg 18/4 1972. ter knappast nödvändiga. Skall transportresurser sättas in borde i stället en uppsnabb- fritidskörning enligt Vägverkets beräkningar. ning av landsvägstransporterna i samband Man kan emellertid konstatera att bilens med transfer-trafik mellan flygplatser och betydelse för fjärrekreationen inte är fullt så primära rekreationsområden sättas in: snab- stor som vid närrekreation. att Benägenheten bare bussar och bättre vägar. använda bilen avtar ganska markant när av- Omfattningen av det nuvarande nätet av ståndet överskrider 300-400 km. Orsaken inrikes flyglinjer redovisas på karta 6.5.2. att bilen används vid längre transportavstånd Ytterligare en förbindelse mellan Stockholm är vanligen att resenärerna har gott om tid i och Östersund beräknas tillkomma. samband med längre semester exempelvis på Resandet med reguljära flyget beräknas sommaren eller att andra resealternativ är emellertid att växa något långsammare än dyrare. hitills. Om resepaket med charterflyg kom- Särskilt vid kortare semesterperioder på mer att organiseras i större omfattning korn- vintern är obenägenheten ganska stor att mer givetvis flyget att få en mycket stor använda bilen för i samband

fjärrtransporter

betydelse för rekreationsresandet särskilt på med rekreationsresor. Pâ avstånd intill de längre avstånden. Olika undersökningar 500-600 km kan även långfárdsbussar visar att billiga flygresor får en avgörande komma till användning och erbjuder f. n. de betydelse vid resor över 500-600 km:s av- billigaste möjligheterna till fjärrtransporter. stånd. I samband infört Bussarnas med att Linjeflyg begränsning ligger i en relativt låg jet-flyg har en tydlig ökning av resandefre- medelhastighet. F. n. finns en viss överkapakvensen kunnat noteras. citet när det gäller antalet bussar. Antalet Tabell bussar i landet redovisas i nedanstående 6.5.1 visar Linjeflygs persontransporter fördelade efter olika typer av resenä- tabell: rer är 1971:

Tabell 6.5.2 Transporter? Bussar för yrkes- 6.5 .2 Vägtransporter trafik och turisttrañk Vägtransporter är den absolut viktigaste formen för resande även vid rekreationsresor. Cirkatal

Vägtransporternas andel av det totala per- Totala antalet bussar för yrkessontrafikarbetet uppgår till ca 90 % och har trafik 8 000 av beräknats Totala antalet bussar i lokal

långtidsutredningen öka ytter-

trafik 3 000 ligare något. Ungefär 2 hushåll av 3 dispo- Totala antalet bussar för kombinenerar egen bil. Den övervägande delen av rade långfärder och förortstrafik 2 5 00 används för Totala antalet helturistbussar 3 700 bilarnas sammanlagda körsträcka

I ^ - \ (I \\ | *J x \. \ I I Kiruna 1 / I. H \ ( ) \ \ // j / I

z {

_IJ Haparanda

Boden

r

Skellefteå

Härnösand

Oslo

arlskrona

Karta 6.5.3 Viktigare järnvägar

6.5.3¶Järnvägstransporter

Tabell 6. 6.1 Beräknat antal semesterdygn

Längden järnvägar har de senaste decennierna minskat På det bestå- milj. dygn mycket kraftigt. ende järnvägsnätet beräknas emellertid det 1 den egna bostaden 49 medellånga resandet på medellånga distanser I eget fritidshus 24 Hos släkt och vänner 21 300-600 km kunna öka. Det bestående Annan semester i Sverige 28 järnvägsnätet redovisas på karta 6.5.3. Kar- Utomlands 19 tan redovisar endast linjer som är av större Summa semesterdagar 141 intresse för det fjärrinriktade rekreationslivet. tera att materialet enbart omfattar hur svens- På de mycket långa avstånden exempelvis mellan karnas semester och längre ledigheter fördesödra och norra Sverige torde järnlas mellan olika boendeformer. vägstransporterna inte kunna spela någon Inkvarteringavgörande roll vid en eventuell framtida ut- en i samband med veckoslutsresandet, affärs-

byggnad av flera primära rekreationsområ- och tjänsteresandet samt konferenser avses den i Norrland. således inte i detta Tabell En av orsakerna till detta är sammanhang. 6.6.1 visar i grova drag hur boendeformerna i den långa resetiden som märks särskilt tydsamband ligt vid 1-veckasresorna och en annan orsak med semester och längre ledigheter för svensken fördelar sig under 1970/71. de svårigheter som föreligger att bygga ut Av tabellen framgår att ca 35 % av antalet järnvägskommunikationema för stora och i tid korta semesterdagar som tas ut i landet tillbringas i

belastningar.

SJ :s hemmet. Vidare framgår att 33 % av det nuvarande vagnpark redovisas i tabell 6.5.3. totala antalet semesterdagar tillbringats utanför den egna bostaden, eget fritidshus eller hos släkt och vänner. I vad kommittén avser 6.6 Nuvarande efterfrâgestruktur pâ inkvar- med kommersiella dvs.

boendeanläggningar

tering hotell, vandsemesterbyar, campingplatser, 6.6.1 Allmänt rarhem, Resos bygdesemester och övrig organiserad uthyrningsverksamhet, hade 10 % av Den tidigare påtalade bristen på statistik när det totala antalet Fördeldagar tillbringats. det gäller det fjärrinriktade rekreationslivet mellan ningen de olika inkvarteringsformerär stor. Få uppgifter finns samlade om hur na framgår av tabell 6.6.2. de olika inkvarteringsformerna utnyttjas här För att erhålla den korrekta bilden av i landet. I samband med kommitténs semesbeläggningen skall ovanstående tabell komptervaneundersökning och de letteras med de utländska undersökningar gästerna. På hotell Svenska Turisttrañkförbundet i sam- svarar den gjort utländska publiken för ca band med Sverige Nu-kampanjen 1970 och 1971 har dock de stora dragen i utnyttjandet av de olika inkvarteringsformerna kunnat Tabell 6.6.2 Antal gästdvgn på svenska boenkartläggas. Kommittén vill emellertid poäng-

deanläggningar

Tabell 6.5.3 Järnvägskapaciteten. milj gästdyg

_ _ Hotell SJ :s persontrafik 5,0 Kapacitet Semcsterbyar 1,0 Ser Sittvagnar II klass 70 000 sittplatser

I 3:21: :Åjrghâl: gg

Sittvagnar klass 9 000 sittplatser II klass Resos bygdesemester -r - 0C] Motorvagnar 50 000 sittplatser . . Ovng Organisera uthyrning d Sovvagnar 168 vagnar ca 5 000 bäddar -l--7--- Liggvagnar 33 vagnar ca 1 600 bäddar Tma 143

svarar 6.6.2 Hotellanläggningar 900 000 gästdygn. Campingplatserna

för ca 1,5 milj. utländska gästdygn. Vandrar- Avsaknaden av inkvarteringsstatistik för hohem för ca 150 000 gästdygn. För ytterligare tellsektorn som helhet försvårar en generell 350 000 utländska gästdygn svarar gemenbeträffande nuvarande efteroch bedömning samt semesterbyar, Resos bygdesemester utnyttjande av frågesituation resp. faktiskt

övrig uthyrningsverksamhet.

kan konstateras att befintlig bäddkapacitet. Sammanfattningsvis Kommittén har efter kontakter med sakde kommersiellt inriktade formerna för se-

inom hotellbranschen beräknat anmesterboende svarar för ca 18 milj. gäst- kunniga

talet övernattningar på samtliga hotellanläggdygn. till 15-16 inklusive det ickesemesterboende avser ningar milj. Med kommersiellt

turistiska boendet. kommittén de inkvarteringsformer som fort-

Genom att indela hotellbranschen i tre bedrivs i förvärvssyfte inkl. den löpande kategorier har möjligheter skapats att närma-

organiserade uthyrningsverksamheten.

6.6.1 redovisades re analysera nuvarande efterfrågan på inkvarl tabell antalet gästdygn

i samband med semester i under rubrik ”Annan semester i Sverige” till tering på hotell

relation till hotellanläggningens huvudsakliga 28 milj. Av dessa 28 milj. gästdygn kan som funktion. Kommittén har mot bakgrund av framgått av ovanstående ca 15 milj. gästdygn

detta indelat hotell i tre grupper: Turisthohänföras till kommersiella boendeforrner.

för- tell inkl. pensionat. Stadshotell och Stor- Hur återstående 13 milj. övernattningar

kan stadshotell”. delar sig på olika typer av inkvartering Kommit- Som turisthotell har klassats medlemmar i kommittén inte närmare precisera.

i Svenska Turisthotellens Riksförbund mottén kan enbart konstatera att inkvartering

Vidare svarande ca 20000 bäddar. Enligt denna fritidsbåtar hör till denna restpost.

motsvarar 20 000 bäddar 75skall till denna post föras den omfattande organisation

80 % av den totala kapaciteten turisthotellsrent privat bedrivna uthymingsverksamhe-

som bäddar i landet. Kommittén utgår således ten. Den omfattande lägerverksamhet

från denna bedömningar av för de ideel- organisations pågår varje sommar inom ramen hör också bäddantalet och beräknar det totala antalet la organisationernas verksamheter

turisthotellbäddar till 25 000 varav hälften till denna restpost. övernattningar av spontan

helårsöppna. Den genomsnittliga beläggkaraktär i tält, stugor och kåtor i samband

ningsgraden för dessa anläggningar har beräkmed fjällvandringar hör också hit.

nats ligga omkring 35 %. Då 75 % av antalet Evenemang av typ ”Kiviks marknad”,

antas efterfrågas i popfestivaler, motortävlingar etc. är ytterli- gästdygn på turisthotell

i rekreativt syfte kan det totala antalet gästgare exempel på var spontan inkvartering

etableras i samband med semester företrädesvis tält och husvagnar dygn på turisthotell

utanför de kommersiella boendeformernas och längre ledigheter beräknas till ca 2 milj.

Resterande antal gästdygn vilka uppgår till 3 ram.

av hur nuvarande milj. som utnyttjats i samband med semester Mot bakgrund anlägg-

till antingen gruppen ”Stadsför det rekreationslivet har förlagts

ningar fjärrinriktade

hotell” eller ”Storstadshotell”. Hur fördelhar kommittén funnit det angeläutnyttjas dessa två kategorier ser ut har de olika inkvarteringsformer- ningen mellan get att studera var för sig. kommittén inte haft möjlighet att avgöra. nas speciella efterfrågestruktur

för detta är bl. a. att strukturen Kommittén har endast kunnat konstatera Motivet

både beträffande lokalisering, service och att de ca 35 000 bäddar som avses i gruppen

för de olika inkvar- ”Stadshotell” har en årsbeläggning på 40priser är så divergerande av 50% av den totala kapaciteten. De 35 000 teringsformerna att en samlad bedömning

bli missvisande. bäddar under kategorin ”Storefterfrågan sannolikt skulle som inryms

stadshotell” däremot kan uppvisa en årsbe-

läggning kring 60 % av kapaciteten. mot bakgrund av tidigare refererade intervju- Av ovanstående har kommittén kunnat undersökningar och diskussioner med sakdra vissa slutsatser beträffande nuvarande inom kunniga branschen. Därvid har framefterfrågan på inkvartering på hotell. Det kommit att drygt till- 1 milj. gästnätter väsentligaste enligt kommitténs mening är bringas i landets vilket motsemesterbyar, att 60% av det totala antalet i svarar l5-20% gästdygn beläggning. Då uthyrningen samband företrädesvis sker med semester tillbringats på andra på veckobasis kan den

anläggningar än vad som allmänt betraktas inkl. som besökt publik utlänningar semessom turistiska. Anledningen till detta kan ses terbyar uppskattas till knappt 200 OOO permot bakgrund av flera faktorer. Målgruppen soner. Nuvarande efterfrågan på logi i semes- ”hotellgäster” har andra motiv i samband terbyar är mycket koncentrerad i tiden. med sin semester än att tillbringa sin tid i Under 6-8 veckor under sommaren och 4-6 vad som traditionellt betraktas som en att- veckor under vintern vid byar lokaliserade i raktiv miljö. områden lämpade för vinteraktiviteter kan

En ökad efterfrågan på hotellinkvartering nuvarande kapacitet inte tillgodose annat än

isamband med semester har börjat förmärkas en mindre del av efterfrågan. Det utnyttjani urbaniserade områden med hög servicegrad. de som sker vid sidan av dessa perioder beror Den urbana människans tillgång på hög sam- kommitténs enligt uppfattning på resp. sehällsservice och hennes krav på ett varierat särskilt mesterbys goda förutsättningar i utbud av aktiviteter och attraktioner i samform av lokalisering, ledning och väl utbyggd band med semester och längre ledigheter har allmän service inkl. aktiviteter och arrangemedfört att hon inte längre självklart kan mang. förmås att tillbringa sin ledighet i den rela- Mot bakgrund av bl. a. fritidsutredningens tivt isolerade miljö de flesta av våra turistantaganden om utbyggnadsbehovet av semeshotell kan erbjuda. terbyar kan nuvarande efterfrågan och kapa- Beträffande in- citet efterfrågan på inkvartering synas förvånansvärt liten. Fritidsutredom hotellsektorn i samband med rekreation ningen bedömde det som realistiskt att räkna kan konstateras att stor med ett sammanfattningsvis behov av stugor i semesterbyar efterfrågan råder i stora delar av landet uppgående till ca 50 OOO stugor alt. 200 000 under traditionellt betraktade bäddar. säsongstoppar Detta mot bakgrund av efterfrågani som nyår, sportlov, påsk och midsommar. mitten av sextiotalet. inte Att utvecklingen Under som resten av året synes överkapaciteten gått fritidsutredningen räknat med

på hotellbäddar vara stor. För hotellframgår av att antalet stugor i semesterbyar branschen som helhet, dvs. inkluderande 7 år senare uppgår till drygt 4 500. Det böri affärs- och tjänsteresandet samt konferenser detta sammanhang observeras att alternativa kan nuvarande efterfrågan ej täcka befintlig boendeformer ej tillkommit under senare år. kapacitet. I storstäderna kan dock efterfrå- Kommittén anser att ett stort

efterfråge-

gan på inkvartering måndag-fredag ej till- överskott beträffande inkvartering i semes-

godoses under stora delar av året. terbyar endast föreligger under vissa begrän-

sade tider av året. Som påpekades i samband

med avsnitt 6.2.2 och 6.6.3 Semesterbyar har urbaniseringen

därmed kraven på service och förströelser Tidigare påtalad brist på för landet enhetlig förändrat i samband med

förutsättningarna

inkvarteringsstatistik gäller även semester- utvecklingen Kortfattat kan av semesterbyar. byar. Efterfrågans fördelning över året blir sägas att det inte längre är fråga om att därför ganska svår att bedöma. Kommitténs erbjuda en bäddplats alt. en stuga. Vad som i bedömning av utnyttjandet och efterfrågan dag efterfrågas är funktionen ”fritid och

av semesterbyar som boendeform under se- rekreation” i för ändamålet väl fungerande mester och längre ledigheter har därför skett serviceenheter med breda utbud på aktivite-

ter och attraktioner samt en inkvartering av 6.6.4 Campingplatser

hög standard. I samband med att Riksorganisationernas

Kommittén anser att den utveckling av lanbörjade klassificera

campingkommitté

antalet semesterbyar som skett fram till i dag dets campingplatser startades ocksâ en regist-

trots sin relativa höga tillväxttakt, i absoluta rering av hur resp. campingplats utnyttjas.

tal måste betraktas som blygsam. Den stora Av tabell 6.6.3 framgår hur antalet gästdygn

allmänheten har fortfarande inte kommit i utvecklats sedan 1964.

på campingplatser

kontakt med semesterbyn som boendeform i Tillväxten i antal gästdygn under senare

samband med rekreation. Nuvarande efterdelen av sextiotalet kan vara orsakad av flera

frågan måste således bedömas med utgångs- och faktorer. Vid sidan av långa ledigheter

från att verksamheten endast befinner urskilpunkt förbättrad ekonomi kan två faktorer

hos konsumentersig på accepteringsstadiet standarden och övriga jas. Den hygieniska na. Den egentliga tillväxttakten måste be- väsentanordningar har på campingplatserna

dömas ligga framåt i tiden. Att semesterbyn under senare år. Vidare har ligt förbättrats befinner sig i början av ett innovationsför- ändrat den enskilda camparens utrustning

lopp visar sig inte bara på själva ”produkten” tält med separata karaktär. Dagens moderna

semesterbyn. sov- och vistelseutrymmen har skapat förut-

På det organisatoriska planet saknas fortsättningar att campa även vid otjänlig väder-

farande riktlinjer for verksamhetens bedri-

lek. Enligt uppgift från Campingkommittén

vande. Detta gäller både semesterbyarnas har tillkomsten av campingstugor, ökningen

lokalisering, ekonomiska förututformning, av antalet husvagnar på campingplatserna sättningar samt hur byarnas marknadsföring ökade standard och tältens gjort att ca 40-

och försäljningsåtgärder skall organiseras. Se- är mer eller mindre 50 % av campinggästerna mesterbyarnas utformning kan inte ske efter oberoende av väderleken. ett enhetligt mönster. Regionala förhållan- Som också framgår av tabellen har utnyttden både vad beträffar natur och klimat och kring 5-6 milj. gästdygn jandet stabiliserats måste vara avgörande för hur efterfrågan med små avvikelser beroende på fina eller

skall utrustas och drivas. Att dessa byarna dåliga somrar. frågor ej uppmärksammats och åtgärdats i stan- Den under senare år mycket påtagliga tillräcklig omfattning har utgjort starkt häm- har dardförbättringen av campingplatserna mande faktorer för hela verksamhetens utmedfört att den till Västkusten och Kalmar

Kommitténs uppfattning om efterveckling. efterfrågekoncentratiolän mycket påtagliga frågan på semesterbyboende med hänsyn till av nen börjat förändras. Den upprustning verksamhetens nuvarande struktur kan såsom vidtagits i ett flertal campingplatser ledes inte enbart ligga till grund för framtida

Det är kommitténs uppfattning att åtgärder. Tabell 6. 6.3 Antal gästdygn på svenska camdet finns en stor latent efterfrågan på semes-

att fram- pingplatser

terbyboende under förutsättning

tida semesterbyar lokaliseras och anpassas i År Milj. gästdygn

storlek så att ekonomiska förutsättningar

1964 3,6 och attrakskapas för service och aktiviteter 4,4 1965 tioner som dagens medborgare kräver. 5,2 1966

För att den enskilda konsumenten skall 1967 5,2

1968 5,3 komma i åtnjutande av utbudet på semester- 1969 6,1 krävs vidare en till verksamheten väl byar 1970 5,4

och försäljningsorganisa- 1971 5,7 anpassad marknads- 1972 6 0 tion.

kommuneri norra Sverige har medfört att en enhet avsevärt förlängts medan tillväxten i ökad efterfrågan förmärkas i denna antal börjat campare varit relativt måttlig. Mot del av landet. av detta vill kommittén bakgrund ifrågasätta Trots att campingen är den mest utnyttja- om åtgärder för att förbättra enbart cam-

de logiformen av alla i samband med semes- pingplatsernas standard sett får ett publikt ter och rekreation kan kommittén konstate- som effekt. bredare utnyttjande ra att nuvarande kapacitet på campingplatser

synes motsvara efterfrågan. Visserligen är 6.6.5 Vandrarhem utnyttjandet av campingplatserna mycket

koncentrerad i tiden. Över 50% Trots att vandrarhemmen av belägg- fått en ökad stanningen är koncentrerad till juli månad. Trots dard och en förändrad struktur av gäster har detta kommittén inte kunnat får det anses höra till undantagen att observera någon ge-

någon inte kan beredas plats inom det om- nerell under senare år. De

efterfrågeökning

råde vederbörande planerat vandrarhem att tillbringa sin som genomfört genomgripande ledighet i. Vid kontakter med Sveriges cam-

standardförbättringar har dock fått en ökad

pingvärdars riksförbund har det vidare frambeläggning. Det gamla mönstret med kortkommit att dagens vistelsetid kvarstår. efterfrågestruktur på Den genomsnittliga viscampingen som logiform börjat ändra karak- telsetiden uppgår till 1,4 dygn. Beläggningstär. Kvalitén statistik från på den personliga utrustningen 1971 visar att 450000 gästbåde på tält och husvagnssidan har skapat nätter tillbringats För 1970 på vandrarhem. förutsättningar för camparen redovisas samma antal att tillbringa gästnätter. Vandrar-

längre tid borta från hemmet. Detta i kombi- hemmen som har är den inkvarteringsform nation med att de flesta det största antalet utländska campingplatserna gäster. 1971 idag kan ge en hög allmänservice har gjort att registrerades utlänningar för 30 % av samtlicamparen tenderat att bli mera stationär. Att ga gästnätter. inkvartering på vandrar- Denna utveckling har emellertid medfört att hem inte ökat nämnvärt under den senaste

kraven på varierande utbud av aktiviteter 10-årsperioden visas bl. a. av att antalet utoch attraktioner har accentuerats. På samma ländska gästnätter endast ökat med 7 % sätt som tidigare beskrivits för både hotell under hela perioden. Bortsett från enstaka

och semesterbyar har boendet kommit att efterfrågetoppar och vissa lokala variationer i inta en sekundär ställning. Trivsel och miljö i efterfrågan på inkvartering i vandrarhem be-

kombination dömer kommittén med ett rikligt utbud av för- att nuvarande kapacitet

ströelseformer har även för camping kommit väl täcker behoven. i förgrunden.

Denna utveckling har emellertid ej inne- 6.6.6 Övrig uthyrningsverksamhet burit att publikunderlaget för camping ökat

nämnvärt. I början av sextiotalet beräknades Då uthyrningsverksamheten av enskilda stuantalet campare i landet till ca uppgå gor och privatrum f. n. är uppdelad på ett 650 000 i tätorter överstigande 10 000 invå- stort antal

förmedlingsorganisationer har

nare. Nuvarande antal har beräknats helt uppgå någon tillförlitlig kartläggning av nutill ca 800 000 för hela landet. Tillväxten av varande och utnyttjande efterfrågan inte antalet campare har således varit ganska liten. kunnat göras. Med ledning av bl. a. kommit-

Detta med hänsyn till att invånare i tätorter téns kan antalet

intervjuundersökning gäst-

understigande l0 000 även måste antas ut- till dygn i stugor och privatrum uppskattas öva camping. Under motsvarande period har ca 2,5 milj. däremot antalet Vid campingdygn nära nog för- kontakter med representanter för utdubblats. De senaste av årens utveckling hyrningsverksamheten har kommittén kun-

campingplatserna har således fått som främs- nat konstatera att verksamhetens omfattning ta konsekvens att vistelsetiden och per camping- efterfrågan på stugor och rum är i

Bl. a. beroende dardkraven bl. a. beträffande sanitära förhålstigande. på det förtroendefulla samarbete som lokala och regionala landen både från den enskilde gästens och

samhällets sida kan komma att medföra att turistorganisationer och RESOS bygdesemester kunnat etablera med värdarna för uthyr- delar av nuvarande utbud i framtiden inte

har antalet bäddar i denna kommer att vara attraktivt. ningsobjekten, verksamhetsform börjat anta ansenliga pro- l takt med att anläggningar bättre anpassa-

de till nuvarande och framtida krav och portioner.

Kommittén denna uthyrnings- önskemål tillkommer antar kommittén att

uppfattar verksamhet som ett väsentligt inslag i dagens uthyrningen av enskilda stugor och rum som rekreationsmönster. Utan egentliga kostna- inte har en godtagbar standard kommer att der för samhället kan en tidigare inte till- minska. gänglig bäddkapacitet ställas till förfogande för de semestrande. Samtidigt betyder denna

6.7 Det aktuella utbudet av producerade uthyrningsverksamhet ett inte oväsentligt

resor och arrangemang och dess omfattning tillskott till den enskilda stugvärdens privatekonomi. För en stor grupp av människor Redogörelsen för det utbud, som presenteras betyder denna biinkomst att möjligheter ska- marknad, gör inte

på svensk och utländsk

stanna kvar i områden där övriga anspråk på att vara komplett. Dels är utbupas att arbetstillfällen är vikande. det så diversiñerat och handläggs av så

Kommittén vill emellertid betona att stan- många olika instanser och dels saknas ett

Tabell 6.7.1 Sverige Antalet på marknaden presenterade produkter eller researrangemang, geografiskt indelade. (1972)

Jämtland/Härjedalen Västernorrland 4 0 4 56 O 56

0 1 1 0 19 19 Gävleborg

Uppsala

Östergötland

1 1 2 21 19 40 Jönköping

1 0 1 54 O 54 Kronoberg

Blekinge

5 2 7 104 16 120 Skaraborg/ Älvsborg

10 0 10 94 0 94 Göteborg o. Bohus Halland 4 0 4 34 0 34

Kristianstad 1 0 1 22 0 22

Malmöhus 4 0 4 74 0 74

Summa 296 323 619 3 589 4 473 8 062

Antalet = antalet x antalet erbjudna veckor per

arrangemangsveckor arrangemang

arrangemang.

flertal betydelsefulla uppgifter exempelvis i publik samt de hotell, vandrarhem samt seform av omsättning räknat i kronor eller i mesterbyar, som finns i landet. Som ytterantal besökare. ligare källmaterial har svenska och utländska Sammanställningen behandlar först det turarrangörers program använts. s. k. utbudet eller de arrangemang i form av Ett mindre avsnitt behandlar sevärdheter, resepaket, som finns tillgängliga för bokning evenemang, besöksobjekt i Sverige. Dessa är eller köp. I första hand redovisas av intresse för existerande Bearrange- reseprogram. mangen för svensk marknad samt därefter de sök vid intressanta sevärdheter ingår ofta i som är avsedda för vissa utlandsmarknader resepaketen. sevärdheterna m. m. indikerar (Tyskland, England, Holland, Belgien, även en viss existerande potential vad beträf- Frankrike och USA). far framtagning av nya arrangemang. Mate- Huvudsakligt källmaterial för samman- rialet bygger på en rapport från Civildeparteställningen har varit: STTF :s ”Handbok för mentet av den 19.7.7l ”Förarbeten för fyproffsen, 1971. Denna sammanställning sisk riksplanering. Inventering av sevärdtäcker det utbud, som presenteras för svensk heter. Av sammanställningen över de olika typerna av produkter (tabell 6.7.2) framgår, att Tabell 6.7.2 Sverige Antalet -på marknaden den övervägande delen utgöres av aktivitetspresenterade produkter, typgrupperade. utbud i någon form, exempelvis fiske, mo- (1 972) tion, curling. Ligga-stilla-former existerar, likaväl som semesterformer för speciella Sommarsásong grupper ex. mamma-barn, pensionärer. Men den kraftigaste tillväxten av produkter åter- Typ av produkt/ arrangemang Antalet Antalet finns inom området aktivitetserbjudanden. arrange- arrangemang mangsveckor Tabell 6.7.3 Sverige. Antalet på markna-

Län

Fiske

T Go|f Jakt Herrgårdsemester i I | I v | I | | I I Bad N Övriga orter heI/halvp. Fiske I I I l I I I I I I I › Bad " M Hei/Hawpens- utflykter Övriga orter heI/Halvp.

I v I I I I | I I | | B d a L I I v v u I i I | I “Om Palma ____

253%

K Övriga orter hei/halvp. A - Midsommar I I I I V V I I V Bad HeI/Halvpens. utflykter .___ _ 0 - ------ - 399“9 Övriga orter heI/halvp. | | I I I I I | I I |

Bad .

---- --== ---------- ›-- Hel/Halvpen. utflykter Övriga orter hei/halvp. l l I Fiske Övriga orter heI/Halvp. E

I V I I I I V - I I . V V Flora Fauna _______________________ _FÃSÖE_ Y Pensionärsveckor

. . . . . . . - . . v

Ridninâ) - Övriga orter heI/halvp. p Midsommar I I I I V V V I V I

Ridning R Hel/Halvpens. utflykter

l U I I I V - A Bad he” H Midsommar ÅLTTÅA* Weekendrewr

gäüåâååä.: Motion

Segling I I l I l | | I 7 4 Pensionärsveckor D

____ __.___._______'__...__'_____'

F

l I I I

Hei/Halvpension, utflykter

AB Weekendresor v v 1 n r | I | I I I __ A

U Weekendresor

i l I l | I | | n | | A

Övriga orter heI/halvp. G

| I I I | I I I I | i

Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj

Figur 6. 7.1:1 Produkternas tillgängligheW under året. Sverige.

Län

S Fiske

Flora Fauna

Herrgårdssemester IW Kanot

Rdnng l i ---------------- -- _ ---_----_ HeI/Halvpens. utflykter

Vildmarkssafari _ Midsommar Vandring l | I 1 I l I I I l ,W Fiske

Fjäll

Motion

Ridning _ . Midsommar j?? Vlmmmkssâfa Övriga orter hel/haI_vpens.

Vintersport HeI/Halvpension .E Midsommar

Mamma/Familjeveckor Måltid + Stuga/Lägenhet

Vintérsport I I

Illel/Halvbension

AC Fiske U Fjäll

Flora Fauna Kanot MOHO

Mamma/FaE-iljevecär Vildmarkssafari

Herrgårdssemester Övriga orter hel/halvp Vandring klättring Semester med färg -_ i I x | I I I I I | | l j??? BD Fiske

______?_j_ Golf Övriga orter hel/halvp Vildmarkssafari Fiske j???

vimersp°rt __ Vandring klättring Hel/halvp _ Skidskoia Midnattsol

Utförsåkningsveckor ___ Semester med färg

l l l I l l l Jan Febr Mars April Juni Juli Mai Aug Sept Okt Nov Dec

Figur 6. 7.1:2 Produkternas tillgänglighet” under året. Sverige.

Län

Flora Fauna Kanot Motion Pensionärsveckor _ idning Vildmarkssafari _. _.._. Vandring/ l Semester med färg

Vintersport Hel o halvpension

Bridgeveckor

Mamma/Familjeveckor

Motionsveckor

Måltid + Stuga/Lägenhet

Mamma/Familjeveckor SkidskoIa/Utförsåkningsvec kor kendresor Mars Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr April Maj Figur 6. 6.1.1? Produkternas tillgänglighet under året. Sverige.

Tendenserna är desamma vintertid, även till förmån betydelse för tåg, buss eller flyg. om ligga-stilla-utbudet i form av stugboende Tabell 6.7.1 visar ganska tydligt att utetc. tycks dominera. Men bakom denna ut- endast vecklingen på arrangemangssidan budsform döljer sig en aktiv verksamhet Individens målmedvetenhet börjat. och låga under vistelsen, exempelvis skidåkning. i samband med vintersemestern har rörlighet (Tabell 6.7.3). för vintermöjliggjort en snabb utveckling Produkternas tillgänglighet på den svenska säsongen. Däremot har sommararrangemangmarknaden framgår av diagram 6.7.l:1-3. borde anen, vars volym kraftigt överstiga Med undantag för vissa året-om-erbjudanden talet vinterutbud, inte fått samma genomåterfinns utbudet under två perioder: juni till slag, trots att man under denna period har en september samt mitten av december till mitten av maj. Öppethållandet är med utgångspunkt från dessa värden relativt tillfredsstäl- Tabell 6. 7.4 Antal sevärdheter, länsvis gruplande. Men det bör samtidigt noteras, att perade. 2-säsongserbjudanden i princip enbart åter- Studieobjekt (industri, konsthantverk) finns inom områden: med eller indiviföljande Norrbotten, arrangemang för grupper Västerbotten, Jämtland/Härjedalen samt Da- duella personer. lama. Evenemang (konserter, utställningar, Det redovisade siffermaterialet över anta- marknader i olika län etc) som anordnas let produkter eller arrangemangsveckor ger i under 1972. viss mån endast halva sanningen. Materialet är en bruttoredovisning över vad som presen- Län/ mot sv. Antal Antal Antal och annan reklam och sevärd- evene- studieteras i trycksaker heter mang objekt information till svenskarna. Siffrorna ger ingen indikation om hur Norrbotten 142 22 4 mycket Västerbotten 100 36 som egentligen har sålts eller konsu- Jämtland 1 3 3 9 0 merats. För fortsatt arbete med marknads-

av omsättningen i form av antalet sålda

Västmanland 29 17 30 produkter kommer till stånd. Värmland 8 3 65 3 3

Drygt hälften Skaraborg/ Älvsborg 127 74 29

av det sälj- eller boknings-

ka turistområdena Dalarna och Värmland,

till denna nordliga dominans Blekinge är helt naturligt avståndet till de intressanta Malmöhus/Kristianstad 1511 60 29

tätbefolkade områdena i mellersta och södra

1 Gäller sevärdheter utanför Storstadsområdena. Sverige, vilka genererar besökare. För att få Sevärdhet: Materialet bygger på en rapport från flera besökare till de norra länen och till Civildepartementet av den 19.7.71. Förarbete för

fysisk riksplanering. Inventering av sevärdheter. Dalarna och Värmland har man tvingats till

Sevärdheterna är indelade i följande grupper: att paketera aktiviteter, boende, mat samt 1. Det moderna Sverige transporter Det- 2. Kultur och kulturhistoria

i lämpliga researrangemang.

3. Natur och naturhistoria ta behov accentueras ytterligare under vin-

4. Friluftsliv och rekreation tern, då bilen som transportmedel minskar i 5. Nöjen och arrangemang

grupperade efter arran- Tabell 6. 7.5 Sverige Antalet på marknaden presenterade produkter,

gör (grossist). (1972)

Antal arrangemang Antal arrangemangsveckor Arrangör

Summa Sommar Vinter Summa

Sommar Vinter

Dala Tour AB

Gotlandsresor AB Jämtland/Härjedalen Resor

M

RESO

Övrigal 623 3 750 4 527 8 277 Summa 290 333

Domänverket, 1 Här ingår bl. a. följande researrangörer: Turistflyg, Arjeplog, Norrlandsflyg, Gällivare, Erma-

Sorsele, Stockholms TTF, AB Svenska, Fjällbuss, Stockholm, Ullångerljärdens Touristsightseeing, Svenska Navigationsresor, Stockholm, Normarkens Kanot & Turist Center, Resebolaget, Stockholm, Fritidsbuss, Stockholm, Västerviks turistoch Seglarskolan, Göteborg, Karlskrona Sjösportsskola, Kalmar Yrkesskola/Carlbergsskolan, Arkösunds Hotell, Eskilstuna nämnd/ Svenska korporationsförbundet, Stock- Turistbyrå, Säffle Rese Service, Press-resor, Göteborg, Aronsons, Vänersborg, City Sightseeing,

holm, Club Continental, GDG Resecentrum, Åmåls-Resor

f. n. helt omöjligt att få bredare publik, som sannolikt har en högre ningar m. m. Det är detta slag semesterbudget och borde därför ett grepp om hur många resor av disponibel som anordnas och till vilka resmål. vara betjänt av prisbilliga arrangemang. en anledning till övervikten av i de södra och Ytterligare Tillgången på attraktioner av tabell researrangemang till norra Sverige är att söka mellersta delarna av landet framgår som turistorganisationer och och i det intresse, 6.7.4 Bland sevärdheter, evenemang en enskild näring visat i dessa delar. Observera företag/organisationer för besök återfinns

för exempelvis den ledande roll, som Jämtlands avsevärd potential för researrangemang i och Härjedalens TF :s säljbolag uppvisar dessa delar av landet. dessa attraktio- egenskap av turarrangör (tabell 6.7.5).

Jämföres ”o-paketerade

ner i södra och mellersta Sverige med till-

till i samma delar av gången inkvartering

landet (tabell 6.2.6) understryks ytterligare eller Utbudet researrangemangen på vissa det faktum, att utvecklingen av produkter utlandsmarknader

enbart är påbörjad.

flertalet uppvisar det största Helt naturligt anordnas resor, bå- England och Tyskland

de individuella och i grupp, till företagen, antalet turarrangörer eller grossister som in-

och sevärdheten. Bakom de tresserar sig för Sverige som resmål. evenemangen mer resorna ligger olika tidning- Rundresor med buss, flyg eller tåg domi-

organiserade

nerar bilden Det kan bussföretag, pensionärsföre- bland typen av utbud. ars resetjänst,

vara av intresse att notera det stora antal marknader redan under

april/maj och pågår

campingerbjudanden på den engelska markt. o. m. september. naden. Även i detta sammanhang måste påpekas, Mälarområdet med framför allt Stock- att det presenterade materialet avser det holm utgör det klart förhärskande resmålet, utbud, som finns tillgängligt på resp. marknågot som också verifierats av STTF :s undernad. Underlag för bedömning av hur mycket sökning bland bilturister, ”Bil-71”. Endast som de facto konsumerats finns inte tillgängett mindre antal berör norra arrangemang ligt. delarna av landet. De långa transportavstån-

den och de små möjligheterna att anordna

charterresor till Norrland är några faktorer som hämmar resandet norrut.

Det är förvånansvärt att Skåne och Ble-

kinge tycks spela en sådan relativt blygsam roll som mottagare av utländska resgrupper.

De redovisade produkterna en uppvisar tillfredsställande säsonglängd. Med undantag för Tyskland och Frankrike t. o.m. (juni augusti) sätter resandet igång från övriga

Tabell 6.7.6 Svenskt utbud på olika utlandsmarknader i utländska turarrangörers egna

säljprogram

Land Tyskland England Frankrike Belgien Holland USA

Antal arrangörer (grossis-

29 Totala antalet arrangemang-

veckor (ung. tal) 825 2 200 440 36 -

790 Beskrivning av utbudet

Resor med båt (kryss-

ning) 14 5 7 1 -

5 Campingprogram

Län som berörs av pro-

grammen

SOUl973:52

Jan Febr Mars Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

April Maj

- under Figur 6. 7.2:1 Arrangemang i utländska turarrangörers egna program Tyskland. Tillgänglighet årets månader.

Juni Juli ”Okt Nov Dec

Jan Febr Mars April Mai Aug Sept

egna program - England. Tillgänglighet under årets Figur 6. 7.2:2 Arrangemang i utländska turarrangörers månader.

HOLLÅND

USA

BELGIEN

FRANKRIKE

Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Okt Nov Dec Sept

Figur 6. 7.2:3 Arrangemang i utländska turarrangörers egna program - Frankrike, Belgien, Holland, USA. Tillgänglighet under årets månader.

6.8 Anläggningar för friluftsliv och södra Sverige är det endast Göteborgs-, rekreation Borås- och Jönköpingsområdena som har 6.8.1 Liftkapaciteten någon märkbar kapacitet. Som framgår av karta l1.4.1 över topografiska drag kan denna Statistik saknas på den sammanlagda liftbrist inte enbart förklaras med brist på höjdkapaciteten i landet. Som ett provisoriskt skillnader utan även andra omständigheter mått på den installerade kapaciteten har här och kanske spelar in såsom kort snösäsong använts längden gånger höjden, i också ett annat uttryckt beteendemönster hos bemeter. folkningsgrupperna i södra Sverige. Liftkapa- I sammanställningen som bygger på upp- citeten återfinns inte alltid i direkt anslutgifter från STTF och STF ingår såväl replif- ning till vilket boendekapaciteten tyder på tar som egentliga liftar. direkta brister i den översiktliga planeringen Såväl *nedanstående tabell som kartan En av turistanläggningar. betydligt bättre visar en överväldigande koncentration av lift- av boende- och aktivitetsresurs samplanering kapaciteten till Norrland. De 7 nordlänen › blir sannolikt följden av planering i primära svarar för 82 % av antalet liftar i landet och rekreationsområden. för 95 % av installerad längd x höjdskillnad. Bristen på liftkapacitet är särskilt framträdande i Stockholmsregionen och Mälarregionen. Av de större tätortsregionerna i

SOU 197 3:52

I IH II) Oil) 11L (M MN

n HB _ ( 5(F _ bl Karta Liftkapaciteten §41 å i

lnom 30 km från regelbundet

mätpunkter kan x . V utplacerade °*

°* nås liftar med längd x nivå- _ i 0 °° v j ” “

* * skillnad i 1 000 meter i_ o:

\_ en. w

W*

- 50-149 02

B W imln

d d

X › ö;

OCh ÖVGT M “ m u 1 › 1 9 ›

-150

Tabell 6.8.1 Liftar

i Sverige år 1970

Län Antal liftar

Total längd Total nivå- Längd x nivå-

skillnad skillnad, m.

Stockholms 6 970 281

145 475 Uppsala 3 300 75 51 750 Södermanlands 4 420 91

20 100

antalet badanläggde många av dessa anläggningar har byggts ningar kraftigt i Sverige. Denna utveckling under år 1970. accentuerades ytterligare år 1970.

År 1970 var antalet inomhus» och utom-

husanläggningar med en om 25 bassänglängd

m Tabell 6.82 Badanläggningar (in0m- och eller mer 257. Av dessa anlades drygt

utomhus) med en bassänglängd om 25 m 23 % under år 1970, medan endast 14 % var

eller mer, fördelade efter år för färdigställananlagda före år 1960. Främst inomhusanläggdet. ningarna har omstrukturerats från att inrym-

ma relativt små bassänger till att i allmänhet Byggnadsår Inomhus Utomhus omfatta 25-meters bassänger.

I norra Sverige är antalet få Antal % Antal % anläggningar utom i Norrbotten. I övriga delar av landet 1970- 34 27,6 26 19,4 föreligger en stark koncentration av anlägg- 1965-69 41 33,3 70 52,2 ningar framför allt till Stockholms län och 1960-64 19 15,5 29 21,7 -1959 29 23,6 9 6,7 de två länen i Skåne. I Skåne finns omkring

20% av landets Totalt 123 100,0 134 100,0

badanläggningar. Många av

1 ( 41 ( 61 lH U OlKl 1(L _ 2(M N Karta 6 8 2 Kommunala M a J .i . I u i å badanlaggnmgar .cm 3 31 _Mu ma 30

19 , -mo II

17 -IW 16

25 -nw 14

IJ *i 12

21 --YM 10 V 19 -nnn 1|

17 -m 16

15 -un 14

13 -øm 11

11 \

w xiü i

ID; 7 n g *73 IIIIJ onun n n coon 10 10 & ° u annan vän x ; _ “ nu . : g Qf Å i? a: * ° m g N to m- _ ñ nun d/uo 00° ° o OI

°7 .lnomhusbassänger u... o 50 m o, _ 25-49 m 05 ° 16-24 m w* 04 “ Utomhusbassänger 03 o 50 m m_ a o n lwln m m o 9 › › › a 16-24 m

s0L1973:52

6.8.3 Golfbanor

I Sverige finns f. n. 113 golfbanor, vilka samtliga är drivna av enskilda golfklubbar. Golfbanorna är främst lokaliserade till södra och mellersta Sverige. Här en kon-

föreligger

centration

av anläggningar till de tre storstadslänen framför allt vad gäller de större golfbanorna. Beaktas det befolkningsunderlag de olika anläggningarna inom resp. län har att betjäna, förändras bilden vad gäller storstadsbornas möjligheter att utöva

golf-

sporten. Per 100 000 invånare finns i Stockholms län mindre än 1 medan

golfanläggning

motsvarande tal för Malmöhus län och riket som helhet är 2.1 resp. 1.4.

Karta 6.8.3 Golfbanor

u 27-36 hål 0 18 hål A 9-12 hål

6.8.5 Konstisbanor År 1971 fanns i Sverige 234 konstisbanor. I begreppet konstisbana innefattas såväl konstfrusen bana för ishockey, bandy,-curling som hastighetsåkning. Konståkningens verksamhet samordnas med nämnda aktiviteters.

Antalet konstisbanor för olika aktiviteter år 1971:

ny företeelse svensk idrott. Närmaste tiden efter anläggandet av de första konstisbanorna på 1930talet gick utvecklingen mycket långsamt. Först under l960-talet väcktes intresset för konstisbanor på allvar. I det närmaste 90 % av Sveriges konstisbanor i dag har tillkommit efter år 1960. Anläggningarna representerar betydande investeringar men har haft avgörande betydelse för berörda verksamheters utveckling. En stor del av de svenska konstfrusna anläggningarna är belägna i storstadslänen. Merparten utgör utomhusbanor. Med beaktande av de olika länens behovsutrymme är antalet inomhushallar i storstadslänen exceptionellt litet jämfört med de flesta andra läns. Utifrån detta kriterium har Västernorrlands och Kristianstads län den bästa till-

gången pâ inomhusanläggningar.

Karta 6.8.5 Konstisbanor A inomhus A utomhus

7¶De nuvarande organisationsfonnerna

för turism och rekreation

7.1 Internationella exempel på tunstorgani- 7.1.1 Några allmänna drag i OECD-länderna sationer som är av särskilt intresse för fråge- i början av 1970-talet

ställningen Ett flertal av OECD:s medlemsländer har Kommittén har studerat vissa utländska tu- under 1970-talet sina turistoromorganiserat ristorganisationer och de förutsättningar un- ganisationer. En genomgående linje har varit der vilka dessa vuxit fram i sådana länder där av verksamheten. att få en decentralisering förhållandena kan anses vara delvis likartade Detta arbete har skett med en parallellt de svenska., I -det följande avsnittet redovisas utbyggnad av det regionala nätet av turistorganisationerna i Skandinavien, Tyskland, organisationer, som man försökt samtidigt Holland, Storbritannien och Eire. utveckla ett effektivt koordinerande och Kommittén har däremot inte funnit anled- konsulterande ”maskineri” för aktiviteter ning att närmare redogöra för andra länders mellan central och regional administration. turistorganisationer då förhållandena i dessa Ett annat genomgående drag har varit att få länder och för att utveckla till stånd ett utökat samarbete

förutsättningar och samspel

turismen klart avviker från förhållandena i mellan turism och annan samhällsplanering. Nordeuropa. Turismens representanter kan numera i allt Allt fler länder har börjat lägga tyngd- i ekonomiska högre grad diskutera näringen punkten på inrikes rekreationsresor. Man har tenner och avancerade och effektivare metoupptäckt att den största marknaden finns i der för marknadsföring och ledarskap har eget land samt att hemmapubliken utgör ett börjat användas. utmärkt underlag för resandet under lågsä- På regional nivå finns en allmän tendens song, under veckoslut etc. Med hjälp av att förbättra och utveckla inkvarteringsmöjhermnapubliken kan en bättre infrastruktur ligheter av olika slag. Än så länge saknas och mottagarservice bli lönsam att satsa på. dock en mer systematisk och samtidig ut- Som exempel på denna utveckling kan näm- veckling av aktiviteter inom områden för nas Norge där man har utgått från den egna satsning på inkvartering. befolkningens behov och önskemål om en inom Man satsar mer på yrkesutbildning mer innehållsrik semester och fritid och med de olika medlemsländerna. Men en motsvaledning av detta formulerat en allmän turist- rande satsning på högre utbildning kan inte politik som avses att behandlas av stortinget skönjas vilket medför brister på vissa persohösten 1973. nalkategorier. Inom marknadsföringsområ-

det förstärker turistorganisationerna sina sta- ringar bör i huvudsak ske på lönsamhetsmäsav Huvudmålsättningen för reseber med fler medarbetare specialisttyp. siga grunder. Med livsnäringen bör vara att täcka väsentliga några få undantag har någon mer ännu inte servicefunktioner i ett modernt samhälle och

omfattande prognosverksamhet i

och främja friluftsliv och repåbörjats, vilket är till förfång för marknads- att tillgodose kreation för den norska befolkningen samt planering av långtidskaraktär och kampanjer att användas för att upprätthålla ett önskat av skilda slag. Under år har allt mer medel an- boendemönster. gångna vänts för att utveckla anläggningar för året Speciell vikt läggs alltså vid den norska Vid sidan av denna befolkningens behov av ferie och rekreation runt användning. prooch att dessa blir tillgodosedda. Kommittén duktutveckling har målinriktade kampanjer ökat resande under konstaterar samtidigt att det föreligger goda för lågsäsong genom- Detta till trots har man inte kunnat möjligheter att utveckla Norge som semesterförts. och rekreationsland för europeisk reseförmärka några större framsteg med detta resande. OECDlrekOmmenderar därför ökad publik. Man är dock inte helt säker på att en ekonomisk tillväxt naturprisdifferen- genom att utnyttja ansträngning på att ytterligare resurserna kommer att skapa någon större tiera utbudet. trivsel och välfärd för landets invånare. Utredningen föreslår dock att medel sätts 7.1.2 Norge in för att dra till sig delar av den utländska och då i första hand sådana Under 1960-talet och början av 1970-talet resepubliken som har likartade preferenser som har flera utredningar om reselivets och turis- grupper de norska invånarna. Det är idetta sammanmens utveckling och organisation publicerats. En särskild turist- och reselivskommitté hang av vikt att slå fast konkurrensprofilen. var i verksamhet åren 1961-1968 och lade fram förslag till nya organisationsformer för Utbyggnad av olika områden turismen i landet. Kommittén ansåg att den största svårigheten var frågan om ñnansie- Man bygger ut inom många områden i landet föreslog i första hand för att skapa sysselsättning. ring av verksamheten. Utredningen och finansiellt Och konstaterar också att man kan rikta in. en delning av finansieringen skulle anläggningar eftersom de noransvar som innebar att turistnäringen sig på enklare kostnaderna och stat/ ska är inriktade på dylika. svara för de operativa preferenserna kommun för de administrativa kostnaderna. Ansvarsfördelningen mellan samhälle och nämed- att samhället bör En viss oenighet hos remissinstanserna ringen föreslås få lösningen förde att den nya organisationen har kommit försöka lägga förhållandena till rätta på så i funktion först under 1973. Redan 1971 sätt att näringen kan arbeta ekonomiskt utvidgades verksarnhetsområdet för riksorga- försvarbart. Ställer sen det allmänna krav på nisationen för norsk turism, Landslaget för att näringen skall anpassa sig till huvudmålatt inrikesresandet fogades som det allmänna fonnulerat och Reiseliv, genom sättningen till dess verksamhet. 1971 publicerade Rådet denna går längre än vad som är ekonomiskt för Turistnaeringen inom Samferdseldeparte- försvarbart, måste staten bära den ekonornisrnentet ka tillskottsbördan. Uppdelningen mellan ett förslag till offentlig reselivspolitik i Norge. det allmännas och näringens ansvar kan alltså Grundläggande förutsättningar för en formuleras så att näringen i första hand bör svara för den rent näringsmässiga delen och offentlig turistpolitik är att reselivsnäringen i samhällets och att de offentliga myndigheterna svara för utbör inlemmas helhetssyn av olika områden, bevaka naturen utbyggnad av tillgångarna bör ske på basis byggnad av rådande rnarknadssystem, dvs. grundas på vårdsfrågor, miljöfrågor samt resursdisponeförhållandet Investe- Landets resurser måste distillgång och efterfrågan. ring i allmänhet.

poneras planmässigt. Områden för friluftsliv vara obligatorisk. Några detaljer beträffande och rekreation bör denna ses i ett sammanhang avgifts utformning har utredningen

med områden för reselivet och dess resursinte tagit upp. Genom att samla in medel på anspråk. Man rekommenderar också att hela detta sätt skulle man kunna bygga upp en den statliga administrationen för aktivt ut- stark organisation med tillräcklig slagkraft. nyttjande av natur och landskap för fritid

och rekreation samlas under ett departement. Kommunal- Organisation och arbeidsdepartementet

synes f. n. utgöra den bästa lösningen för en Landslaget för reiseliv avses bli det exekutiva

dylik placering. organet. Landslaget skulle tilldelas mer statli- Utredningen föreslog att ett offentligt or- än vad nu är fallet för att kunna ga medel gan för rådgivning och forskning bör byggas fullgöra de föreslagna samhällsmässiga uppupp. Inom detta skulle som berör frågor gifterna. nyetableringar, lånemöjligheter, sakfrågor rö- Ett speciellt inom

kontor/avdelning

rande resursdisponering, naturvård, kommu- Landslaget skulle bildas för att svara för

nikationer etc. handläggas. inlandsresandet.

Forskningsupp-

gifterna bör riktas in mot driftsekonomiska Bland organisationens arbetsuppgifter kalkyler, insamling och analys av basma terial skulle enligt och förslaget ingå rådgivning m. m. kontroll inom och till näringen och att ut-

veckla det sociala resandet genom att skapa

aktiviteter, som ger bästa möjliga personliga Marknadsföring tillfredsställelse för låginkornsttagare, äldre I princip bör näringen själv svara för och och m. fl. samt att utveckla

handikappade

genomföra sin egen marknadsföring. Men till trañksidan med särskild hänsyn till fritidstradetta måste läggas en del väsentliga uppgifter ñkens krav på snabba och bekväma transpor-

för den centrala instansen såsom att tillgodo- ter.

se det ökade norska behovet av ferie och

Utredningen föreslog slutligen att Rådet

rekreation samt att svara för en bättre inforfor Turistnaeringen blir det koordinerande mation och service till den norska allrnänheorganet som lägger fram förslag och utarbeten. tar riktlinjer för statens intressen och politik Man ser inom kommittén arbetet med att inom området. Rådet bör få en utredningsmedverka till en ökad trafik från utlandet apparat till förfogande samt dessutom tillersom en näringens uppgift helt och hållet. Det kännas en rättmä tig status. allmänna skall dock svara för att en rationell

organisation byggs upp som svarar för rese- 7.1.3 Finland livets skilda uppdrag.

Turismens centrala organisation har varit fö-

Finansiering remål för utredningar och omorganisationer

under 70-talet. Verksamheten, som det hel- Sannolikheten för att på frivillig väg kunna statliga Finlands Turistråd svarade för, översamla in tillräckligt med medel för gemen- togs av en byrå inom Handels- och Industri-

samma åtgärder från alla som har nytta av departementet i början av 1971. Denna byrå

resetrafik föreslår ombildades är ganska låg. Kommittén i början av 1973 till ett ämbets-

därför att rmn går fram för

lagstiftningsvägen verk, Centralen Turistfrämjandet, vilket

för att få in med medel. Man sorterar under Handels-

tillräckligt och Industrideparte-

föreslår en avgift efter samma system som i mentet. Styrelsen för Centralen är samman- Österrike (Pflichtmitglied), dvs. den tas ut satt av representanter från Handels- och lnav alla företagare med utbyte av turismen. dustridepartementet (0rdf.), statsrådets

Avgiften inkasseras som skatt och skall alltså kansli, Utrikesministeriet, Inrikesministeriet,

Finansministeriet och Trafikministeriet. Cen- För allmänt främjande och utvecklande av turismen och därtill ansluten näring samt för tralen skall verka för att främja finska medatt turista samarbetet i branschen tillsätter statsrådet borgares möjligheter i eget land. Dessutom skall centralen bedriva informa- för tre år i sänder en delegation för och annan verksam- turistärenden, som består av ordförande, tions-, marknadsföringshet utomlands för att öka turistresandet till vice ordförande och högst 20 medlemmar. Finland. För att underlätta detta inforrna- Medlemmarna i delegationen skall väljas så att sakkunskapen åtminstone på trafikens, tions- och säljarbete i Finland och utomlands skall centralen med ekonomiska stödåtgär- inkvarterings- och förplägnadsnäringens, der via rådgivning i forsknings- och utbild- handelns, resebyråernas, turistorganisationerav och för- nas och -bolagens, det kommunala turistväningsfrågor påverka utvecklingen utsättningarna för turistprodukter. Centralen sendets, den sociala semesterverksamhetens, kommer att vara remissinstans i ärenden som planläggningens och miljövårdens områden av turism. Centralen skall samt i fråga om finansieringsfrågor inom angår främjandet kontakt med de instanser turistbranschen är företrädda i delegationen. vidare upprätthålla som är ansvariga för turismen i kommunerna och delta i det internationella samarbetet i 7.1.4 Danmark branschen. av den centra- Danmarks Turistråd bildades 1967 och Vid sidan av organisationen i Finland har ett flertal ersatte därmed Turistforeningen for Danla turistinstansen Behovet av mark vars tidigare verksamhetsuppgifter undersökningar genomförts. inom turistindustrin har överfördes till Turistrådet. yrkesutbildningen Under 1972 har man Detta innebär att Turistrådet tillsammans kartlagts under 1971. inkl. med turistorganisationer, turistnäring, kultustuderat tillgången på turistanläggningar och försökt bedöma efter- rella institutioner och offentliga myndighedessas kapacitet från detta har ter skall arbeta för att främja turismen i och frågan. Med utgångspunkt till Danmark. man lagt fram förslag till en långsiktig turist- Damnarks Turistråd är sammansatt av 17 policy, som bl. a. syftar till att öka finländarmedlemmar, varav Handelsministeriet svarar nas möjligheter att resa i eget land. Vidare verka för att öka utländs- för ordföranden samt ytterligare tre medlem-

skall turistpolicyn

ka besök rmr. Turistorganisationer och näringens i landet, som därigenom positivt landets valutabalans. Genom en olika företag och organisationer utser via ett påverkar långsiktig turistpolicy förutsätts turismen representantskap de övriga medlemmarna. Turistrådet med sitt kansli och utlandsäven verka som ett medel i regionalpolitiken. Bland de konkreta kontor har sin verksamhet upplagd efter tre förslag som väckts märks förslag om en utvidgad inkvarteringsstatistik huvudlinjer: produktutveckling, propaganda gällande all avgiftsbelagd inkvartering inkl. och service. camping. Vidare föreslås att man via lagstift- Med produktutveckling avses att skapa, en avgiftsbeläggning för vidmakthålla och utveckla bästa möjliga ning kan möjliggöra utländska övernattningar i speciella turistom- betingelser för en ändamålsenlig mottagråden. Utlänningars möjligheter att fritt cam- för turism. Arbetet inriktas på ningsapparat att begränsas samtidigt som spe- statistik, utredningar och utbildning. Turistpa föreslås cialtillstånd avses krävas för införandet av rådet bevakar turismens intressen-i planfråmedhavda och båtar. Turis- samt lämnar råd och anvisningar till terrängfordon gor mens utvecklingsfond AB:s ekonomiska re- myndigheter och enskilda avseende övernattoch transport. Turistrådet surser för utbyggnaden av anläggningen före- ning, förplägnad slås ökas. För att utveckla föreslås bevakar dessutom utvecklingen av olika camping aktivitetsbehov för turister, såsom sightvidare att möjligheten att grunda ett statligt campingbolag utreds närmare. seeing, mässor, utställningar, festspel, sevärd-

SOU 197 3:52 133

heter mm. och marknadsundersöktande inventeringar Danmarks Turistråds huvudsakliga uppgift ningar som ligger till grund för långtidsplaneär att bedriva propaganda i utlandet. Detta resulterar

ringen. Marknadsundersökningarna

utföres via egna turistkontor i Norden, i meddelanden och handböcker för egen övriga Västeuropa, USA och Japan. Några personal samt för näringens representanter. kontor är gemensamma med de övriga På grund av den snabba utvecklingen inom nordiska ländemas turistorganisationer. Tu- har kommit

näringen standardiseringsfrågor

ristrådet framställer själv det material som att bli allt mer väsentliga. Sektom utarbetar används för informationen utomlands och standards och normer för olika produktgruparbetar efter fleråriga

marknadsföringspla- per.

ner. Verksamheten som avser att få danskar- En nationell har bildats konferensbyrå na att resa i eget land har hänförts till inom Irish Tourist Board. Man bedömer

regionala och lokala turistorganisationer. konferens- och incentivemarknaderna vara Till funktionen service räknas verksamhe- särskilt = belöbetydelsefulla. (incentiveresa ten vid de lokala informationsbyråerna. ningsresa som bekostas av företag.) Dessa drivs av lokala instanser men Dan- Hemmamarknaden har kommit alltmer i nnrks Turistråd centrum för verksamheten. Men detta beror svarar för uppläggningen av information och service samt konsultation. mindre och på grund av sociala bedömningar Budgeten för Danmarks Turistråd under för den mer av att man söker kompensation första verksamhetsåret 1967 var 4 milj. skr. vikande kraftigt resepubliken från England Den har ökat kraftigt under senare tid och och norra Irland. Samtidigt konstaterar man uppgår till ca 14 milj. skr. för budgetåret att ett ökat hemmaresande förlänger säsong- 1973/74. Staten svarar för 99 % av budgeten en samt att utländska besökare får större utmen betraktar Turistrådet som en självstänbyte av sina besök om fler irländare frekvendig icke-statlig organisation. En utredning terar anläggningarna. tillsattes 1968 inom handelsdepartementet Man konstaterar att irländare vidare, for att utarbeta en dansk övergripande (liksom fömiodligen landsmän av alla kateturistpolicy. gorier) anser att det är dyrt och tråkigt att semestra i eget land. Man konstaterar vidare att resebyråbranschen endast svarar för 10 % 7.1.5 Irland av försäljningen av Irland till hemmapubli- År 1971 infördes en ny organisation för Irish ken. är att En av anledningarna säljbara Tourist Board. Linjeorganisationen delades saknas. produkter in i 4 sektioner: och för verksamheten Undersökningar Målsättningen på hemplanering, Marknadsföring, Utveckling av marnarknaden är att arbeta för en säsongförturistområden, Administration. längning, att utveckla fler weekendarrange- Bland de faktorer som låg bakom och andra mang prisbilliga utbud och att tillskapandet av den nya organisationen var satsa på information och försäljning. uppfattningen att turismen är beroende av Inom den administrativa sektorn införs en stark hemmamarknad och av en jämn nya metoder, exempelvis Management by investering i nya anläggningar och aktivitets- Objectives, dvs. en långt gången, fördelad program Dessutom kunde konstateras att och kontrollerad inom ansvarsfördelning långtidsplanering (5-årig) blir allt mer väsent- organisationen. Vidare införs programbudgelig för en målinriktad och flexibel marknads- tering. föring och att medlen för reklam och information behövde ökas. Det förelåg också Regional organisation stort behov av fler aktiviteter på turistorter. Arbetsuppgifter för organisationen består En klar kombinerad med

arbetsfördelning

av undersökningar, planering samt omfat- sarnarbetsvilja föreligger mellan nationell och

134.

intresse för resor till Storbritannien. regional organisation. Antalet inkommande turister ökade has- År 1964 indelades landet i 8 turistregio-

men den övervägande delen besökte ner. Inom instiftades en tigt varje region

endast London. Mottagningskapaciteten på

turistorganisation i bolagsforrn.

hotellsidan samt även inom andra sektorer Den primära målsättningen för organisa-

befanns vara dålig. Myndigheterna beslöt sig tionen är att på bästa möjliga sätt ta hand för att satsa mer på turism och när de väl anlänt till Irland. då om turisterna konstaterade att skulle något resultat kunna Irish Tourist Board svarar för all utlandsverk-

erhållas så måste dels en ny organisation samhet. sammanband verksamhe- Bland är skapas, som bättre

de viktigare arbetsuppgifterna

ten i hela landet och dels medel ställas till dvs. utvecklingen av

produktutvecklingen,

de nationella eller förfogande för investeringar på hotellsidan. infrastrukturen enligt framförallt in sig År 1969 presenterades den nya turistlokala planerna. Man siktar i ett lagförslag. Detta förslag för lågsäsongen. De regionala policyn

på produkter

finansiering av skall även inventera turist- omfattade en ny organisation, organisationerna klassificering av hotell och formulera långsiktiga planer hotellutvecklingen, tillgångarna

lämna ekonomiskt stöd till m m. samt prisindikationer. för utveckling,

anordna aktiviteter organisationer är helstatliga. kommersiella projekt, Samtliga

sådana saknas och vara beredda att är likställda och har enligt där Organisationerna

inarbetat till i lagen likartade uppgifter, överlämna ett projekt någon skrivningen

kommersiell handläggare på sikt. Dessutom nämligen:

och distribueras regionala och produceras till och inrikes- - att främja utlandsturismen

lokala säljs turisthandböcker och trycksaker, turismen i landet

och drivs I-byråer, vilka godkända souvenirer - att utveckla övernattningsställen och mot-

arbetar med bokning av olika inkvarterings- och kvabåde kvantitativt tagarapparaten och annat utbud. Man utbildar anläggningar litativt

dessutom guider och informationspersonal.

BTA skall dock i första hand svara för

verksamheten avseende Storbritannien me-

7.1.6 Storbritannien dan ETB,* STB och WTB har motsvarande

funktion avseende Skottland och bildades 1929 England, British Tourist Association Wales. l innebär detta att BTA

Målsätt- praktiken

som en halvstatlig organisation. ”överlämnar” en utländsk besökare till fler dollarturisningen kom att bli att skaffa i och med respektive inhemsk organisation ter till landet. De inhemska organisatiointe gränsövergången. Fram till 60-talets början betraktades att nerna är även enligt lagen förhindrade framförallt England som något turistland, utanför landets bedriva någon aktivitet inte av engelsmännen själva. Detta påverkade av gränser, såvida den inte är sanktionerad både samhällets och näringens syn på

BTA. marknadsföring och

gemensam turistpolicy, som

och l lagen beskrivs även vilka funktioner, infomiation, gemensam organisation Under 60- skall prioriteras: bidragsgivning överhuvudtaget. att växa - att svara för publicitet talet började dock en ny ”profil” - att svara för reformation och rådgivningsfram London” blev Begrepp som ”Swinging verksamhet aktuella. Bl. a. beroende på the Beatles samt - att understödja och undersök-

i genomföra

Englands ledande ställning bland ungdomen

Dessutom hade Heathrow ningar fråga om mode.

kommit att utvecklas till en av de-mest 1 ETB = English Tourist Board

i Europa. Pundets STB = Scotish Tourist Board flygintensiva platserna WTB = Wales Tourist Board devalvering kom också att bidra till ett ökat

ORGANISATION utländska marknader »come to Great Britain»

»come to Wales» _ »come to Scottland»

* WTB 4 STB

3 turist- 4 regioner tflfist GENOM »come to England»

ETB Channel A Norra Islands 11 turistreg Irland

lokala org. 4 hotell, camping

Figur 7.1.1 Organisationsschema för British Tourist Authority.

SOU 197352

- att etablera kommittéer för olika verksam- det återkommande omnibusundersökningar.

och lämna råd och anvisningar Dessutom genomförs specialundersökningar hetsgrenar marknader inkl. England. Allt intill dessa kommittéer på olika - att bidra till eller svara för kostnaderna kommet och bearbetat material dokumente-

motsvarande akti- ras i en faktabok för internt bruk. För för annan organisations externt bruk iordningsställs analyserat och viteter enligt ovan. komprimerat material. Man anser undersök-

vara en mycket viktig del ningsprogrammet Finansiering av nya hotell m. m. av BTA:s arbete. I konsekvens med detta har

Staten utlovar att svara för upp till 25 % av man också budgeterat 1,2 milj. skr. för

kostnaderna för ny- eller ombyggnad av undersökningar. hotell som pågår under perioden från början inom BTA är indelad Linjeorganisationen av 1971 till början av 1973. Dessutom av- i 4 huvudavdelningar.

sätts garantisummor för fritidscentra. som svarar för den Långtidsplanering: beräknas bli närmare 700 taktiska och av Satsningen planeringen genomförandet

milj. skr. långtidsplanerna. Produktionsgruppen: som producerar

handböcker, cirkulär m. m. i Registrering trycksaker, första hand på beställning från marknadsfö- Obligatorisk registrering av samtliga hotell ringsgruppen. och övriga inkvarteringsställen skall genom- och Slutligen kansliet för administration föras i hela riket. Klassificering och system

personalfrågor.

för enhetlig prissättning kan även komma att BTA har dessutom ett stort antal införas. rekommittéer tillsammans med näringens

Dessa arbetar i första hand presentanter. Arbetsuppgifter för BTA med produktutvecklingsfrågor i egenskap av

Man arbetar för ett ökat inhemskt resande rådgivande instans.

samt för att få utlänningar att förlägga en Budget: ökad del av sin vistelse i England utanför varav för Totalt 50 milj.skr., 25 milj. London-området. Detta kräver bl. a. kamsjälva annonsering, trycksaker och annat en ökad information men även en kraftig panjmaterial. upprustning av infrastrukturen. är och ETB, STB och WTB uppbyggda

arbetar i stort sett enligt samma principer.

BTA:s verksamhet Målsättning: Utomlands är verksamheten i hög grad att få britterna att res mer i eget land samt inriktad på distributionsledet, dvs. reseby- att förmå utländska besökare att resa

råer, bilklubbar m. fl. Säljkonferenser samt utanför Stor-Londonområdet. studieresor för resebyråagenter utgör väsent-

liga instrument. Arbetsuppgifter:

försöker man styra Produktion av trycksaker samt ansvaret Så långt som möjligt infonnationen via massmedia enligt fram- for I-byråema.

diskuterad marknadsföringsplan. Genomförande av informationskampan-

Inom området styrd information har man jer, avsedda för britterna själva.

få en enhetlig av alla

lyckats uppläggning kan

Informationsplatserna eller I-byråerna och lokal nivå. trycksaker på riks-, regional delas in i tre kategorier: Undersökningar: Omfattande intervjuun- dersökningar genomförs i samband med pass- dels polis och annan lokal servicepersonal.

kontroll samt genom deltagande i regelbun- Dessa utbildas beträffande eget distrikt.

4 137

- dels I-byråer i stad eller motsvarande. är att med av en Målsättningen hjälp Svarar för information om egen stad och fordelardator och terminaler hos resebyråer

kringliggande område. m. fl. kunna existerande utnyttja samtliga dels I-byråer på strategiska platser, ex. bokningssystem START skall även kunna

flygplatser och fárjeställen. Dessa fullser- lämna infonnation om flyg- och tågförbin-

vice-byråer kan lämna information om delser, researrangemang, svara för biljettuthela Storbritannien. skrift, avräkning, statistik osv.

Systemet, helt utbyggt, kommer att i innebära en effektivare och säkrare handlägg- Regional indelning ning av existerande rutiner inom aktuellt

England har indelats i 11 regioner. Som område. grund för indelningen ligger ekonomiskt har för Projektet tyskt vidkommande försvarbara enheter vad beträffar områdets kostnadsberäknats till 35-45 milj. skr. per år storlek, och en relativt entydig profil för och beräknas bli självfinansierat.

varje region.

En representant från direktionen sitter

med i styrelsen för resp. regional organisa- 7.1.8 Holland tion och godkänner budget och har vetorätt

vid tillsättandet av chefstjänsteman. Under de senaste två åren har en speciell

arbetsgrupp ingående studerat olika system

för bokning av framför allt hotellrum i 7.1.7 Tyskland landet. Gruppen har varit sammansatt av

Tyskland har tvâ separata organisationer för representanter för holländska turistorganisautlands- och inlandsverksamheten. Dessutom tionen (NTO), hotell- och restaurantförbunfinns regionala och lokala organisationer det, resebyråföreningen samt representanter vilka är självständiga. för departement och statliga myndigheter.

Utlandsorganisationen finansieras i huvud- konstaterar att kommersiella Gruppen sak med statliga medel. Inlandsverksamheten av internationellt

bokningsorganisationer

finansieras med medlemsavgifter, vars storlek har slag etablerat sig i Europa och står i proportion till eller omsättning annorstädes. En del är kortlivade och beräknad beläggning på skilda inkvarterings- äventyrar under sin korta

verksamhetsperiod

anläggningar. ekonomin för anslutna

hotellföretag och

Man inriktar delvis den inhemska verksamlämnar mycket övrigt att önska beträffande heten på ökad familjesemester. Den inhems- kontinuiteten. Andra internationella dataka organisationen, Deutscher Fremden-

bokningsorganisationer begränsar sig till de

verkehrs Verband (DFV), har tillsammans större hotellen och anser inte ha sig med resebyrå- och hotellorganisationerna ekonomiska möjligheter att hantera bokutvecklat ett bokningssystem för hotellen. ningen för mindre enheter. Gruppen konsta- Med hjälp av ett trettiotal variabler har terar vidare att i landet alltför starkt förank-

rumsbeståndet indelats i tre kvalitetsklasser. rade internationella organisationer kan även- En dylik för klassificering är nödvändig tyra landets allmänna beträffanturistpolicy bokning och för en varudeklaration samt en de planering, investering och marknadsförbättrad information till allmänheten och föring. resebyråsektorn. en natio-

Arbetsgruppen rekommenderar

Även en samordning av de olika boknings- nell och neutral för

bokningsorganisation

systemen håller på att ske, det s. k. Holland. skulle täcka både affärs- Systemet START-projektet. Bakom detta utvecklings- resande och turistresande av

långtidsplanerad

arbete ligger tyska järnvägarna, karaktär Lufthansa, samt impulsresandet.

några större reseföretag samt tyska staten. Systemet skulle vara öppet för all typ av

Andra har refuserat förslaget. Frågan vilar hotellinkvartering och dänned kunna erbju-

f. n. i Sverige. da rum i skilda prisklasser. IUOTO och det WTO torde ha Eftersom ett infört system skulle medföra planerade

och konfronterande sin största betydelse för de många utvecken mer omfattande som har funnit ett intresse i kommer belägg- lingsbara länder,

tillgâng/efterfrågestruktur

att att etablera en turistnäring. ning enligt de holländska bedömningarna

öka och även fördela sig jämnare över

veckans olika dagar samt över olika säsonger. för Europe of The regional Commission Holländarna räknar med att börja med ett 1 UOTO manuellt system som senare etappvis över- Inom IUOTO finns ett flertal (se ovan) förs på data. autonoma organisationer, såsom regionala

the Commission for Europe of Regional IUOTO Denna organisation har 34 (RCTE).

7.1.9 internationella samarbets- medlemmar. Viktigare behandlar i första hand organisationer inom turistsektorn Organisationen

turistpolitiska frågor och samarbetsfrågor på The International Union of official Travel ett mer teoretiskt plan. Organizations - I UOTO IUOTO önskar betrakta RCTE som ett

och ETC som det IUOTO bildades år 1925 i Haag som en policyskapande organ

för olika nationella kommersiella serviceorganet för de nationelmedlemsorganisation Organisationen har f. n. la turistorganisationerna i Europa. turistorganisationer. från 109 län- Om IUOTO/RCTE övergår till att bli nationella turistorganisationer medlemmar samt 88 konstaterar vederbörande organider som fullvärdiga helstatliga

och internationella sationer att behovet av en internationell, nationella organisationer turistorganisation i form av ETC av allmän eller privat karaktär som associera- europeisk

de medlemmar. kommer att öka.

huvudmålsättning är att Organisationens

främja och utveckla turismen till gagn för ett Turistkommittén inom OECD ekonomiskt, socialt och kulturellt framåt-

skridande i alla länder. Denna kommitté med säte i Paris har bl. a.

FN att erkänna IUOTO som att sammanställa statistiska År 1963 beslöt uppgift för Översikter över resetrafikens utveckling insom sitt huvudsakliga samarbetsorgan

nanför OECD-länderna. Kommittén påpekar turistfrågor. arbete består i att den markanta skillnaden mellan det statistis- IUOTO:s viktigaste och ka materialet från olika länder och rekomstudera reseforrnaliteter organisationsav turist- menderar att OECD-statistiken koordineras. frågor, samt forskning, planering Kommittén är rådgivande till medlemslänområden samt promotion.

IUOTO anordnar symposier och regel- dema när det gäller turistpolitiska spörsmål.

möten samt ger ut ett Av denna anledning har en analys av den bundna i turistfrågor för turismen inom de flertal och bulletiner. statliga målsättningen

publikationer

olika medlemsländerna påbörjats. I denna IUOTO håller konstitupå att ändra sin och i rekommendationerna från tion från att vara en turistorganisationernas analys

i huvudsak OECD belyses exempelvis i vilken grad det sammanslutning och finansierad allmänna bör ta del av utvecldingen inom med statliga me del till att bli en helt statlig samt formaliteterna för samarbetsdelegation. Den nya organisationen reselivsnäringen

kommer att benämnas World Tourism gränspassager.

har OECD en årlig rapport beträf- Ett flertal länder publicerar Organization (WTO). fande turisttrafik och reselivsnäring och

ratificerat det nya organisationsförslaget.

utvecklingen av medlemsländernas turist- och Italien.

policy. Den omfattar gäststatistik, NTTK behandlar vid sidan av anlägg-

planering

ningskapacitet och dess utveckling, valuta- och administration beträffande gemensamma intäkter samt värdering av den framtida utkontor, även kampanjer, broschyrer och an-

vecklingen. nat gemensamt informationsmaterial. Kom-

mittén samarbetar med SAS och vissa rede-

Europeiska samarbetsorganisationen inom rier i dessa frågor.

turistomrâdet European Travel Commission NTTK diskuterar även gemensamt skandi-

- ETC naviskt uppträdande i internationella organisationer. ETC bildades efter andra för att

världskriget

Planering och diskussioner av gemensamta till vara de gemensamma europeiska ma NTTK-frågor utförs av de regelbundet intressena att öka turistströmmarna från återkommande direktörsmötena samt fast- USA och därmed dollarinflödet till Europa. ställs vid de årligen återkommande plenar- Organisationen har i dag 22 medlemmar i mötena. Verksamheten av NTTKform av nationella handläggs turistorganisationer från sekretariatet. Ansvaret för detta sekretariat de västeuropeiska länderna. åvilar någon av de nordiska turistorganisatio-

Huvudarbetsuppgifterna är att verka för

en ökad nerna under en treårsperiod i taget. turistström till under

Europa

Diskussioner pågår dels inom de olika lågsäsongen september till maj från framför allt turistorganisationerna inkl. ansvariga statliga Nordamerika samt mellan de olika departement samt dels inom Nordiska medlemsländerna. De engelska och irländska Rådets trañkkommitté om för turistorganisationerna har ned målsättningen lagt ett den samnordiska turistverksamheten. omfattande arbete inom ETC inom område- En särskild ämbetsmannakommitté för na och

marknadsundersökningar forskning

nordiskt turistiskt samarbete tillsattes av de

resp. övrig marknadsföring.

nordiska turistministrarna i 1973. maj

Kommittén skall belysa de restriktioner som Turistorganisation inom den Europeiska fortfarande finns för olika former för Gemenskapen intemordiskt reseliv och föreslå åtgärder som

Under senare år har medlemmarna inom den reducerar eller undanröjer dessa restriktio-

Europeiska Gemenskapen EG diskuterat ner. Den skall också undersöka förutsätt-

bildandet ningarna för ett samarbete av en egen turistorganisation på fördjupat mellan

statlig nivå. Hur denna organisation kommer de nordiska länderna avseende marknads-

att orienteras i förhållande för-ing och ett ökat av information till övriga interna- utbyte

tionella samarbetsorgan inom turistsektorn särskilt på större avlägsna marknader. Den

är inte känt. skall också slutligen formerna för pröva

samarbete och utbyte av ömsesidig informa-

Nordiska tion. Kommittén skall avge i juni Turisttrafikkommittén (N TTK) slutrapport

1974. NTTK är den gemensamma organisationen Trañkkommittén inom Nordiska Rådet för de nordiska turisttrafrkförbunden i rekommenderar exempelvis att den på Danmark, Finland, Island, Norge och Sve- försök inrättade

samarbetsgruppen för nor-

rige. disk turistforskning (SNTF) permanentas Kommitténs målsättning är i första hand som ett underorgan till NTTK.

att stimulera utländska turisters besök i de p Bland NTTK:s medlemsorganisationer har

nordiska länderna. även framförts önskemål om en utvidgad Kommittén svarar för gemensamma turistverksamhet omfattande bl. a. konkreta dis-

kontor i USA (öst- och västkust) samt fram kussioner om målsättningar för de olika

till 1973 för gemensam verksamhet i Schweiz ländernas turistverksamhet, samplanerad

rationellare nor- vuxit fram gradvis under olika betingelser forskning och utbildning, i USA med ökad tyngd inom olika sektorer av förvaltningen. disk representation kontoren Denna utveckling har ytterligare förstärkts för de gemensamma skandinaviska samt ett NTTK-sekretariat i i och med att samhället engagerar sig hårdare permanent inom av de sakområden som berör Skandinavien. många turismen - inte minst gäller detta samhällsoch sociala frågor. l planering, miljövård 7.2 Turism och rekreation inom den statliga hur turistföljande uppställning redovisas administration i Sverige behandlas av olika och rekreationsfrågor Ett anknyt- statliga myndigheter och övervakande depargenomgripande drag i turismens är att den tement. ning till den statliga förvaltningen

Myndighet Departement Frågor/ärenden

Arbetsmarknadsstyrelsen Inrikes Lokaliseringsstöd och beredskapsarbeten till anläggningar till idrotten. Markför- Statens naturvårdsverk Jordbruks Anläggningsstöd värv för rekreationsändamâl. och utrednings- Statens naturvårdsverk Jordbruks Övervakning, utveckling verksamhet inom rekreationssektorn Kommerskollegium Handels Hotellånegarantier Kommerskollegium Handels Resegarantifrågor Information av Svenska Turisttrafik- Handels och marknadsföring svensk turism förbundet kommuner m. m. Statens naturvårdsverk, Civil Fysisk riksplanering, Statens planverk Statens planverk Civil översiktliga planfrågor Fiskeristyrelsen Jordbruks Fritidsfiskefrågor Lantbruksnämnderna

Lantbruksstyrelsen Jordbruks Fritidsfiskefrågor i fjällvärlden Lantbruksstyrelsen Jordbruks Fjällvärldens övriga utnyttjande Luftfartsverket Kommunikations Flygtransporter och luftfartspolitik till turistan- Länsstyrelserna Civil Vattenregleringsmedel läggningar . . . . . Kommunikations Trafikpolitik, persontransporter Handels Kontakter med mellanstatliga organisa- STTF tioner utomlands Svenska Institutet Handels/Utrikes/ Sverigeinformation Sveriges exportråd Utbildnings Sveriges Radios utlandsprogram UD:s informationsbyrå STTF

Statistiska centralbyrån Finans Statistikfrågor inom turistsektorn Skolöverstyrelsen Utbildnings Utbildning hotell och övervakning av Polismyndighet Justitie

Behörighet

hotellstadgan

Utöver administrativa ärenden kommer som en särskild intressesfär. Som framgår i även statliga intressen in i frågor som berör ett senare avsnitt anser inte kommittén att

den kommersiella verksamheten. Den statliga man ur allmän administrativ synpunkt bör sektorn är synnerligen omfattande och ut turismen ur de institutionella bryta och

inbegriper bl. a. följande större företag: administrativa ramar som långsamt etablerats

under en följd av år utan att de eventuella Statliga hotell- och restaurangkedjan: olägenheter som systemet kan medföra i Sveriges centrala restaurangbolag stället undanröjs genom en bättre informa- Statens järnvägar: med bl. a. tionsprocess och samverkan mellan de berör- Trafikrestauranger da myndigheterna.

SJ-resebyråkedja

Om kritik skulle kunna riktas mot de nu Rederiverksamheten gällande administrativa formerna för turis- 3/14 av SAS: med bl. a. men gäller Vingresor den just frågan om samverkan

mellan olika handläggande och övervakande Nyman & Schulz resebyräkedja andelar myndigheter i turistfrågor. i andra reseföretag: Globetrotter, En sådan finns f. n. knappast på central Stjärnresor nivå utom i det praktiska samarbetet mellan 1/2 av Linjeflyg

arbetsmarknadsstyrelsen och statens natur-

Domänverkets aktivite- vårdsverk. På den turistanläggningar, regionala nivån anser ter och administration av nationalparker. däremot kommittén att samverkan sker Andel i rederiverksam- inom ramen Gotlandsbolagets för länsstyrelsernas

behandling

het. av turistfrågor. Postverkets diligenslinjer. En i viktig svaghet det nuvarande Handlingsmönstret för det statliga finan- administrativa systemet av turismen är

siella stödet till friluftsliv och turism framgår således att medan det sker en samverkan på av ñg. 7.2.1. den regionala nivån i turistfrågor saknas en

Kommittén har tidigare (Ds Jo 1971:7) sådan på central nivå. Denna situation kan

föreslagit en förändring som innebär att leda till att relativt stora regionala skiljaktighandläggning av hotellånegaranti även bör heter i turisrne ns kan komma

utformning att

göras av berörda länsstyrelser. Detta förslag utvecklas. har tillstyrkts vid den fortsatta

behandlingen

av delbetänkandet (prop. 1973:50). 7.2.2 Statens naturvårdsverk En sammanfattande kommentar till den

bild av den statliga administrationen av Statens naturvårdsverk bildades år 1967 och turistfrågor är att den vid första anblicken övertog då de funktioner som tidigare hafts förefaller väl splittrad. Det bör dock av statens naturvårdsnämnd som tillkom anmärkas att många frågor av turistisk som ett resultat av 1960 års naturvårdsutredkaraktär även innehåller andra intressesfárer. ning. Bland Verket är central dessa kan nänmas allmän näringspoli- förvaltningsmyndighet

tik, den allmänna rekreationspolitiken, trans- för ärenden om naturvård, däri inbegripet portpolitik, samefrågorna och miljövården, Vattenvård, luftvärd utomoch renhållning sysselsättningspolitik. isoleras andra sektorer hus, samt om och rörligt friluftsliv, jakt inom näringsliv eller administration är det viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej troligt att man kan finna en liknande ankommer på annan statlig myndighet. uppdelning på många olika handläggande Utöver andra funktioner inom miljövârdsinstanser. bevakningen har verket vidare till uppgift att De olika turistfrågorna har sorterats leda och upp främja företrädesvis målinriktad efter dessa tunga intressesfärer och inte efter och

naturvärdsforskning undersökningsverk-

en medveten strävan att gruppera turismen samhet inom naturvârdsområdet.

:u E0

...Son .EEE

.vuxna Ez

.Emm

ä: äEEox 850

cm:

5:05_

...EEE

LoSn .cøm:_::m .muñâmoxm 23.05: ,auuwmüm EE

u EEE

,, m v z å

/ .öuEwnEmkwmuwâvc

.o //

.wiøåå :EE

ins_

:ä

:ovcøñcåunuamcwq mn

acw.. C353: 3:3. SEoE

.ezcaesox .wrmnoumcot §52

Å mñqxåauøw

l

_wcsv_

main ...mEEAEQmN ä

:z üEkoacmEa_ onzoomäm

Junqzøaoumuucnciåa

.S93

:i ...u:m »tå

:arton .mmmâäåz 0525352 .ocseeox 23:a .MGEÃKQ

:a :oo :unzoâ :ü :wuzwâ

.m

Små .§22 :.32

mzääv

Joåoâuamtsaø:

acw.. :SESG mmxoo _23_

.Bh E56_

I . å :z

aäøånumaxmau E8

ä.

w grusväg_

mm

8:5: .E22

.EEE E.

.øoüaoiou Euououmwiczmtouwamü Sw

m.v: :E559 :Sååå: .ucuz.øs:ñvå_ :äwrozrñ oøcâåmous om

.u_mo.êuzn _ouoêmozt .cmøöøcâ avgå .møzâoum .aoncznxuwcsEEox

:oo :oo

:oo 5._ .öucåcumouaou _wcsx

:om w :mc

vmmEaEEnm :c

.v :o

Emiå :F2

_ .oxo mmuocoman

:U 3:03 noE

z _ .Saga

+ uomuåñ

un: acw.. _.- u...? .E vøømmuc.: _mcsv_ u

_5596_ :satsa 222m hvåååmc:øcozømâoo :avgå

.wms=§_=

Å 393m :char :S

:aEuEEwm

:m En

. aoiammsw_

.n mn _ouoEâoäi ma...?

.55 .ovcsøaâmauoâxmuox

e.: 5:05_ E0

.äautüøm .save :mamma .xznbzzzk

||||||| azøaøaiw øusazäEo

men... ooo

.wamxmvoöm :minä :axzåø ll SE aøzxâmw

u BEES_ u_

:ovcmå omm m

1 uwzää :mamman

;Socsomâon

Su noE

zmvzåwøvmuaumrwxmøwäaoN äEE

ä: mm

._N._%UN: :B msEmioå

.muunämcmq åäoucêwc zmcoño.. ckrouøt.: .xaszuaå :m

.Eozmâcawuomuoazêum mänEcvontwå :nunnan

|I .mcEmiuio oucaazuon .comczzovaow

uxoaøo _

I l.. ä: Eo

Små

. n __IJ acouoêummøxwnokon

:Få

_. :ämm E8 Euäommmaø Saco

n ü

_| umcEmzoåw .äzEmtoå

un: acw.. _ I _mcax Eoêøtå .oc .§90 BE

.mmztmuixoq 53.935 233m 3.”. .uuuwxtE _. _

I :e _.:Sonata:

E:

öäcwêmmcmcwwqzuøu:

C

TNN .emma _

i Siam uucmuoäs

_ m m v.cocozamsoo :øzoäâmmcwg m o:omñbâmmzwq

o EåmozoxäoEEov_

SME :e: a...? coxoäammumcxuaEäonäx

...E28 .oycox .mSEEox E=_.mo_.ox :Swaxåmån acämäkåwmcw_

.ücwzwuoI mcøxcmnmxä .mmEEouå .socnauamiamâvmmmx

SOU 197 3 :52

Bland de som arbetsuppgifter åligger getåret 1972/73 disponerade verket samman-

verket ingår följande som har direkt lagt 13 milj. kr. för detta ändamål. Inom

betydelse för det rörliga friluftslivet: ramen för bidrag till ersättning för bildande

arbeta av naturreservat har SNV bistått flera av de för att verksamheten inom verkets

regionala stiftelser för fritidsområden som förvaltningsområde ordnas och utvecklas änfinns i många delar av landet. Verket har damålsenligt från kulturella och vetenskapli-

också successivt förvärvat områden för social ga synpunkter samt med hänsyn till behovet

av områden för rekreation och friluftsliv. och vetenskaplig naturvård.

utnyttja resultaten av naturvårdsforsk- SNV spelar också en aktiv roll för skötsel

ningen samt annan och undersök- av och upplysning kring fritidsområdena.

forskning

ningsverksamhet inom verkets

förvaltnings-

område, 7.3 Kommunernas av turism organisation bevaka naturvårdsintresset och rekreation vid bebyggelse-

och annan

samhällsplanering,

Kommunernas organisation av turism och följa kulturlandskapets utveckling och rekreation uppvisar mönster. verka för att stränderna skyddas, inget enhetligt

Bakgrunden till detta är att kommunernas leda arbetet med att inventera

planmässigt

verksamhet inom fritidssektorn är helt och välja ut områden som bör avsättas

oreglerad. Detta betyder att varje kommun särskilt, leda arbetet själv bestämmer verksamhetens omfattning med

planeringen av åtgärder

och inriktning efter en egen kommunalpoliför det rörliga friluftslivet, tisk bedömning. I många kommuner är den utarbeta råd och anvisningar i fråga om kommunala fritids- och turistverksamheten åtgärder inom verkets förvaltningsornråde, förhållandevis ny och har därför inte funnit biträda länsstyrelserna i ärenden inom verkets sin slutliga form

förvaltningsområde.

Olikheter i de lokala i

förutsättningarna

Det löpande arbetet med uppgifterna för fråga om naturresurser,

befolkningssamman-

det rörliga friluftslivet vilar på naturvårds- sättning, ekonomiska resurser, kommunstor-

byrån som är uppdelad på fem sektorer: lek osv. är naturliga skäl till att kommuner-

. landskapsvård, naturvårdsområden, jakt och nas verksamhet kommer i viss utsträckning

viltvård, idrott och friluftsliv att variera. samt en nyin- Utvecklingen pekar dock mot

rättad enhet för fram- större beträffande den service i

utredningsverksamhet, enhetlighet

förallt med form anknytning till den fysiska riks- av anläggningar och aktiviteter som

planeringen. kommunerna

kan lämna. Utvecklingen pekar

Till SNV har också knutits en delegation vidare mot att allt fler kommuner integrerar

som beslutar för alla de verksamheter om bidrag till anläggningar som berör fritid och

idrott och friluftsliv. rekreation till en nämnd. Ungdoms-, idrotts-,

Av särskilt intresse är SNV, som har turistoch parknämnder håller i allt större

ansvaret för en benämnd

statsbidragsform omfattning på att sammanslås till en

Stöd till idrotten, anläggningsstöd. Från gemensam nämnd. Beträffande kommuner-

detta anslag utgår till nas verksamhet statsbidrag anlägg- för den fjärrinriktade rekrea-

ningar för motion och rekreation, t. ex. tionen kan rent generellt konstateras att den

motionsanläggningar, raststugor, fjällstugor, f. n. är organiserad efter två

huvudprinciper.

semesterbyar, campingplatser. bassängbad Den ena principen är den att anläggningars

och småbåtshamnar och samt för utvecklingsar- aktiviteters uppförande och drift an-

bete. Budgetåret 1972/73 anvisades 23,6 tingen sorterar under facknämnd typ milj. kr. till anläggningsstödet. En annan idrotts-fritidsnämnd eller att verksamheten verksamhet av stort intresse för rekreationsbedrivs i företagsform och stiftelse eller livet är markförvärvsverksamheten. För budaktiebolag. Den andra principen är den att

de kommunala åtagandena för den utåtrikta- föring inom ramen för de regionala turist-

de verksamheten för informations-PR och trafikförbunden har kommittén kunnat

under konstatera att frågor rörande turism och marknadsföring är organiserad direkt eller via turist- rekreation även får sin bevakning hos kommunstyrelsen speciella nämnder. I vissa kommuner inom landstingen via de näringsråd alt. nämnder speciellt de s. k. traditionella turistområdena svarar landstingen har. Kopparbergs läns landsting

lokala för både information utgör ett exempel på där landstinget turistföreningar samt för att sig i och tagit det ekonomiska och marknadsföringsfrågor engagerat fungerar. Dessa före- ansvaret för en boknings- och försäljningsmottagarapparaten finansieras i första hand organisation mot bakgrund av landstingets ningar genom intresse för turismen ur näringssynpunkt. kommunala bidrag. Näringens representanter

främst handeln och inkvarteringssektorn

bidrar även till finansieringen av verksamhe- - STTF 7.5 Svenska Turisttrafikförbundet ten. - fastställda inom STTF skall enligt sina stadgar Den ökade kommunala aktiviteten av Kungl. Maji i december 1948 och senare turism och rekreationssektorn gör att komdelvis ändrade med Kungl. Majfts godkänmunernas ekonomiska engagemang i de nande - resandet från utlandet till också ökat. Utveck- främja lokala turistföreningarna och inom Sverige och i detta syfte bedriva lingstendensen är den att kommunerna på samt verka för utsikt övertar lokala ansvaret för verksamheten upplysningsverksamhet av landets turistväsende. Svenska även i områden med en turistnä- veckling

utpräglad

Turisttrafrkförbundet bildades år 1902. rrng. Bland stiftarna återfanns ett hundratal

representanter för järnvägsbolag, rederier, 7.4 Landstingens organisation av turism och hotell och restauranger, resebyråer, indurekreation strier och andra producenter av tjänster

för i Västman- inom turistsektorn. Man producerade plan- Med undantag landstinget lands län har landstingen kartor och ordnade redan år 1903 med en ingen organiserad verksamhet för information och marknads- direktdistribution av 68 000 vykort till

föring av länet med utgångspunkt från den tänkbara besökare från kontinenten.

rekreationen. Ansvaret för Ett utlandskontor eller en resebyrå

fjärrinriktade

verksamhet tillsam- i Berlin år 1909 tillsammans med denna har landstingen öppnades mans med kommuner och enskild näring Statens Järnvägar. I början av 20-talet fanns

de turisttrañkför- vid sidan av Berlin-kontoret resebyråer i överlåtit på regionala bunden. i Västmanlands län har Paris, London och New York. Landstinget nämnd natur- STTFs verksamhet kom från starten att via en speciell ”landstingets dels få en stark kommersiell inriktning och vårds- och fritidsnämnd” övertagit funktionen verksamheten finansierades i hög grad via som regionalt samordningsorgan och dels från medlemmarna, bland vilka de för information och marknadsföring bidrag och från Statens Järnvägar kom börjat anordna och driva fritidsområden årliga bidragen

av regionalt intresse. Även att utgöra en ekonomisk ryggrad. Denna mer anläggningar andra läns kommersiella uppläggning av verksamheten landsting exempelvis Uppsala och de tre skåne- och år 1924 genom en fritidsstyrelse kom dock gradvis att förändras

förbundet, varvid reselandstingen genom en stiftelse har engagerat omorganiserades övertogs av Statens Järnvägar. Den sig i uppförandet och driften av fritidsanlägg- byråerna intresse. Även om förändrade synen på förbundets arbetsinriktningar av regionalt medverkar i deklarerades tydligt i samband med landstingen enbart passivt ning turisttrafrkförbundets 25-årsjubileum. Man egenskap av delñnansiär i den regionala av information och marknads- konstaterade då att definitionen enligt samordningen

SOU 197 3:52

stadgarnas § 1 ej var tillfyllest: statliga andelen förblev procentuellt sett re- ”l lativt konstant fram till 60-talet, då den börsjälva verket förhåller det sig så, att Svenska Turisttrafikförbundets syfte ej i jade öka och uppgår f. n. till ca 90 % av förförsta rummet är ett ekonomiskt självända- bundets Bakom detta ett budget. ligger mål, uteslutande inriktat på dess medlemvikande intresse från näringens och de regiomars gagn, Svenska Turisttrafikförbundet nala turisttrañkförbundens sida att bidra till strävar framför allt mot ett ideellt och fosterländskt Svenska Turisttrafikförbundets verksamhet. mål - att sprida kännedom om vårt land, vårt folk och vår kultur i Man ser denna som en statens angelägenhet. främmande länder. En annan markant orsak är de enskilda före- Regionala och lokala turisttrañkförbund tagens inkl. regionala och lokala turisttrafikeller -föreningar hade efter hand bildats för förbunds intresse att själva bearbeta olika olika områden i landet. 1948 års turistutred- marknader, framför allt utomlands, och därnings förslag att dessa regionala och lokala med göra det egna företaget, den egna transturistorganisationer skulle förses med hel- portkapaciteten eller den egna hembygden tidsavlönade turistintendenter samt att en vida känd. Svenska Turisttrañkförbundet har landsomfattande alltså kommit att få karaktären turisttrafikorganisation av ett statligt skulle komma till stånd. Det senare realisera- inforrnationsorgan mer än som ett näringsdes inte utan de regionala och lokala livsorgan. förbunden förblev självständiga enheter. STTFIS verksamhet var i första hand Ytterligare en utredning, 1964, inriktad på en utomlands.

föreslog bearbetning

en samordnad verksamhet för den inrikes Antalet svenska turistkontor i utlandet växte turisttrafiken. rekommenderade till ett maximum av åtta kontor

Utredningen (Amster-

bl. a. att en central, en s. k. inrikesavdelning dam, Frankfurt, Helsingfors, Köpenhamn, förlades till Svenska Turisttrafikförbundet. London, New York, Oslo och Paris) och tre Med undantag för att en kraftigt nedbantad samnordiska (Los Angeles, Rom och Zürich). inrikesfunktion inrättades på försök vid Verksamheten vid utlandskontoren består STTF under senare delen av 60-talet, vidtogs huvudsakligen i tillhandahållande av efterfråinga ytterligare åtgärder för en ökad gad sverigeinformation. Sålunda informerar samordning. En bidragande orsak var miss- STTF allmänheten med hjälp av trycksaker tron till att en central instans skulle kunna och genom personlig rådgivning; massmedia samordna verksamheten inom turistsektorn förses med underlag för artiklar och för hela landets kommuner fotografier; förses med och landsting, resebyråer lämplig innan dessa tillsammans med sina information; studieresor, och resp. utställningar förbund tagit ställning till seminarier anordnas. det egna engagemanget eller framtida policyn beträffande l. mitten av sextiotalet beslöt STTF att fritid och turism delvis ändra

arbetsinriktning. För att uppnå

Det statliga ekonomiska engagemanget i maximal effekt av satsade medel koncentreturisttrañkförbundets verksamhet fanns allt- rade förbundet så långt möjligt dessa till fyra så med redan från starten. Från början kom målinriktade Till-

informationskampanjer.

dock det statliga stödet via ett bemyndigan- sammans med kommersiella intressenter och de för Statens Järnvägar att bedriva resebyrå- turistorganisationer valde STTF Danmark, verksamhet och allmän turistinformation via Finland, Storbritannien till och Västtyskland och i samarbete med turisttrañkförbundet. kampanjländer. Kampanjema i Danmark och Finland pågår fortfarande medan motsvaran- Först under budgetåret 1934/35 beviljade Kungl. Maj :t ett till de verksamhet i de två övriga länderna reservationsanslag turisttrañkförbundet och kom då att svara upphörde i och med budgetåret 1971/72. för 40% av budgeten (totalt 405 000 kr.). Förbundet har i stället valt och fått sanktion Tillsammans med bidraget från Statens Järnför att satsa de statliga medlen på säljstöd till vägar blev den statliga andelen 60%. Den de kommersiella intressenter som bearbetar

i Tabell 7.5.2 i Tabell 7.5.1 Satsningen på 5 års kampanjer Satsningen på 4 års kampanjer

Danmark, England, Finland, Tyskland Sverige 1969/70-1971/72

1967/68-1971/72 STTF 1 700 000

Kommersiella och övr. intressenter 1 382 000 STTF 2 285 000 varav Kommersiella och övr. intressenter 2 747 000 632 000 Regionala TTF varav l 044 000 Kommersiella intr. inom turist- Regionala TTF 587 000 440 000 näringen Hotell och övr. inkvartering 163 000 1 105 000 Övriga intressenter Transportföretag Övriga 158 000 3 082 000 Total kampanjsatsning

Total kampanjsatsning 5 032 000

både utomlands och inom landet

uppgifter

har förbundet undan för undan byggt upp olika utlandsmarknader.

finansierades till hälften sin organisation efter marknadsföringsmässi- Kampanjema Förbundet har exempelvis med statliga medel och i övrigt med pengar ga principer.

som satsades av intresserade genomfört ett visst undersökningsprogram. organisationer med svenskar angåoch företag. Statens samt de olika sektorer- Intervjuundersökningar

ende semestervanor, effektivitetsundersöknas inom turistnäringen satsning på dessa av kampanjerna samt intervjuer med under 1967/68 t. o. m. ningar kampanjer perioden utländska bilister har genomförts. Produkt- 1971/72 framgår av tabell 7.6.1.

var annonser i utvecklingen har ägnats allt större uppmärk- Enheterna i kampanjerna

samhet av STTF. Det har skett genom att TV eller press, broschyrer, handböcker,

seminarier och studieresor samt PR. Genom man på olika sätt deltagit i skapandet av nya

dessa åtgärder kunde volymen av inforrna- produkter.

En av arbetet på vissa tion ökas i fyra länder och omläggning kraftigt utlandsmarknader har också påbörjats, först budskapet förmås att spela en mer aktiv roll

i Nederländerna och Storbritannien. Den i konsumenternas inför kombeslutsprocess verksamhet som hittills har bedrivits via eget mande semesterresor. kontor, har överförts till annan svensk I slutet av 1960-talet fick hemmamarkna-

Press- och PR-verkden ökad betydelse i STTF:s arbete. 1969 utlandsrepresentation.

samhet sköts av vid resp. fattades beslut om och förbere- pressattachén

påbörjades

Med ambassad. En särskild person, stationerad på delserna för Sverige Nu-kampanjerna.

i ambassaden i London och vid en särskild sin långa erfarenhet av sverigeinfonnation

informationsbyrå i Amsterdam svarar för inutlandet fick STTF i uppdrag att ”sälja” Sveformationen till allmänheten, resebyråer och till svenskarna. Bakom rige som turistland bilklubbar. l Nederländerna koncentreras denna väsentliga utökning av STTF:s verk-

dessutom bearbetningen av enskilda resebysamhet ligger vetskapen om att Sverige utgör

marknaden för den svenska tu- råer och allmänhet via vissa generalagenter. den största Svenska Turisttrafikförbundet sorterar unoch att allmänheten har svårt att ristnäringen der och har som överblicka vad fritidssverige erbjuder. Men handelsdepartementet

har varit den ökade aktiva medlemmar landsting och kommuner de avgörande faktorerna

kommit att få för svens- via och lokala turisttrafrkförbund, betydelse fritiden regionala

och föreningar samt som passiva ken, samt att andra motiv än de rent ekono- företag

medlemmar enskilda personer. Medlemmarmiska kommit att påverka statens och kom-

munernas Även na utser ett råd som sammanträder en gång satsning på turistsektorn.

finansieras med STTF :s årsmöte. dessa kampanjer med statliga me- per år i samband

Förbundets angelägenheter handhas av en del samt med bidrag från intresserade företag

Denna består av 13 ledamöter och och organisationer. (Tabell 7.6.2.). styrelse.

för 12 suppleanter. Kungl. Majft utser ordföran- För att skapa ökade förutsättningar

STTF att ta på sig ytterligare samordnings- de samt 6 ledamöter och 6 suppleanter.

Arbetet inom förbundet utförs av dess nala länsförbund i alla utom två. Olika huvudkontor och 6 egna utlandskontor, 3 finns som medlemmar organisationer i 11 samnordiska kontor samt 2 infonnationsregionala turistorganisationer. platser vid ambassader och motsvarande. Hotell och andra turistanläggningar finns

Huvudkontoret har följande organisation: som medlemmar i 16 organisationer, andra

Direktion, marknadsavdelning, utredningsav- i 14. l 11 företag organisationer finns delning och kansli. Totalt anställda: vid enskilda medlemmar, största antalet i Jämthuvudkontoret 25 personer, vid utlandskon- lands TF (511), Gotlands TF (500), toren och motsvarande 22 personer. TF Härjedalens (211) och Gästriklands TTF Förbundets intäkter och kostnader för I flertalet (142). övriga är antalet enskilda budgetåret 1971/72 framgår av följande medlemmar litet.

sammanställning:

Intäkter 8 127 000 Styrelse och arbetsutskott varav

Statsanslag, ordinarie och Variationema i såväl antal styrelseledamöter

övriga 6 064 000 är avsevärsom styrelsernas sammansättning Medlemsavgifter och bidrag l 066 000 da. Antalet styrelseledamöter varierar från 5 Övriga intäkter 997 000 till 30 â 35. Länsstyrelserna är representera-

Kostnader 8 l 17 000 de i 12 organisationers styrelser, ofta genom varav för

att landshövdingen

Administration är styrelsens ordförande. och personal 4 952 000 Landstingen finns representerade i de allra Verksamheten 3 165 000 flesta styrelser, undantagen är I fyra. Kostnademas fördelning på Sverige och utomlands samtliga organisationsstyrelser med undantag

av Västmanland finns kommunala representanter. Organisationer och utomlands företag är repre- Sverige Administration och senterade i något mer än hälften av

personal 2 135 000 2 817 000 organisationerna.

Verksamheten 1 920 000 l 245000 Verksamheten vid de regionala turistorga-

nisationema har kartlagts en av genom kommittén särskild anordnad enkät till 7.6 Regionala turistorganisationer

samtliga organisationer. Totalt finns 24 regionala turistorganisationer. Oftast kallas de turisttrañkförbund eller Verksamheten -föreningar (TTF), fem benämns dock

turistföreningar (TF). Följande uppgifter om verksamhet har

Den organisation som har största antalet länmats:

medlemmar är Jämtlands TF (931 medlem-

Eget kontor 24 organisationer mar), följt av Gotlands TF och Västkustens TTF. Fem Turistbyrå 12 organisationer organisationer har under 50 medlemmar. Broschyrutgivning 24 organisationer

sammansättningen är mycket

varierande. Västmanlands läns Annonsering 23 organisationer

landstings

fritids- Studiebesök till regionen 24 organisationer och naturvårdsnämnd skiljer sig helt från att det är ett rent Förme dlingsverksamhet 16 organisationer övriga genom

landstingsorgan. Dessutom

har sex regioner uppgivit annan En översikt form över de regionala turistorgani- av verksamhet. Kommersiell verksam-

sationema och huvudmän redovisas i tabell het redovisas av följande: 7.6.1.

Västergötlands TTF

Landstingen är medlemmar i alla utom i Västmanlands läns landstings fritids- och tre organisationer, kommuner eller kommu- naturvårdsnämnd

TF kommuner kr 7 360 000 kr. Gotlands Av anslagen svarar landstingen för ca 55 % Härjedalens TF Dalarnas TTF och kommunerna för ca 45 %.

TF utom Gotlands Jämtlands Samtliga organisationerna

Värmlands TTF TF som saknar eget landsting har anslag från

Med undantag av Västmanland har Alla eller så gott som alla organisationer landsting.

kommunerna anslagit medel till samtliga har alltså uppgivit att man har eget kontor,

och Beloppen vabroschyrutgivning, bedriver annonsering regionala turistorganisationer.

studiebesök i regionen. Totalt har rierar avsevärt. Sex landsting har anslagit arrangerar 130 broschyrer. 300000 kr. eller mer medan fyra anslagit uppgivits att man utgivit mindre än 100 000 kr. Som framgår av den följande ekonomiska verksamhetsåret har kommit i fonn av redovisningen som avser Övriga inkomster

l97le72 är för flertalet bidrag, t. ex. medlemsavgifter, från näringsannonseringen livet (kr. 526 000), genom turistavgifter (kr. organisationer av liten omfattning.

Även den kommersiella verksamheten 213 000) eller från egen rörelse (490 000

TTF har en 193 000 har erhållits för särskilda varierar avsevärt. Västergötlands kr.). Kr.

ändamål eller särskild del av verksamheten. omfattande utställningsverksamhet på Läckö

slott och samt kioskrörelse och Torpa

av Läckö slott. I Västmanland finns visningar

en komme rsiell verksamhet med en omsätt- Utgifter ning på 314 000 kr. omfattande broschyrutav och Som har totalt redovisats kr. givning med erbjudande stugor utgifter 8603 000. Detta understiger inkomsterna paketresor. med 2% vilket kan förklaras med att vissa Motsvarande finns även hos de fem övriga

Där bedrivs den medel som erhållits för speciell verksamhet i förteckningen ovan.

inte redovisats som utgifter och att mindre kommersiella verksamheten i högre eller

mindre från verksamhet, överskott har uppstått. Ca 62 % av utgifterna grad skild övrig

ibland i bolagsfonn, och delvis i samarbete har angivits gå till administrationskostnader.

Endast använder mer med andra intressenter. Den redovisas därför sju organisationer

medel till åtgärder än till administrationsunder resebranschen.

kostnader. Lönema exkl. sociala kostnader

Anställda till närmare 40 % av de totala uppgår

utgifterna.

Totalt finns 86 anställda på helår och heltid Bland aktiva medel används största delen till vilket kommer 128 personer anställda del eller närmare hälften till broschyrer. Endast av året eller på deltid. Största antalet ca 15 % används till annonsering, drygt 20 % anställda har Stockholms TTF (21 + 85

till annan propaganda.

och Västkustens TTF (11 + 8 anställda) utomlands har Kostnader för propaganda anställda). Den enda organisationen utan redovisats särskilt i svaren på kommitténs heltidsanställd är TF.

personal Hälsinglands

enkät och upptagits till 525 000 kr. En rätt har endast en Fyra av organisationerna stor osäkerhet råder dock eftersom beloppen heltidsanställd, sju har två heltidsanställda. Av oftast har beräknats genom uppskattning. Relationerna mellan antalet anställda och lämnade framgå att uppgifter synes också storlek om budgetens ger en viss uppfattning inte inräknat man från flera organisationer verksamhetens art. broschyrer på främmande språk ikostnader-

na för utlandsbearbetning trots att så var

Inkomster verksamhetsåret 1 9 71 - 72 avsikten. En mer riktig uppgift torde därför

vara 700-800 000 kr., alltså närmare en Totalt redovisas inkomster på 8 782 000

av alla ”aktiva” medel. kr. varav i form av anslag från landsting och fjärdedel

Tabell 7.6.1 Regionala medlemmar och dessas fördel-

turistorganisationer. Antal huvudmän,

ning på grupper.

Organisation Lands- Kom- Organi- Företag Totalt

ting mun sation n

__

Hotell Ovrigt Ensk. Ovrigt

person

Stockholms TTF 1 20 - 97 178 l -

297 Uppsala läns TTF 1 12 - 9 43 - -

309 Västergötlands TTF 2 47 - 50 20 7 42

119 Värmlands TTF 2 21 12 200 8 3 - 235 Örebro läns TTF 1 11 4 100 - « - 116 Västmanlands landstings

fritids- och natur-

13 Västernorrlands TTF 1 18 l _ _ .. _ 20 Jämtlands TF 1 20 - 164 256 51 l -

4 334 1 Kommunförbundet.

7.7 Övriga riksorganisationer och kommerras av att föreningen svarar för närmare 200 siella intressenter vandrarhem och bedriver gästhamnsverksam- 7.7.1 het.

Svenska Turistföreningen

STF har också traditionellt haft en Svenska Turistföreningen (STF) bildades år planeringsfunktion för turistlivet, särskilt i 1885 och har från början haft till ändamål fjälltraktema, innan stat och kommun i att underlätta turistväsendet inom vidare Sverige omfattning tagit upp sådant arbete, och sprida kännedom om land och folk”. för friluftsanordsamt ett utvecklingsarbete Fjäll och vandringsturer i fjället är fortfaran- ningar. Föreningen lämnar som remissinstans de ett väsentligt intresseområde för förefortlöpande sina synpunkter på planarbetet. ningen men verksamheten har en spridning STF är en med över

medlemsorganisation

över hela landet och STF försöker därvid 200 000 medlemmar. I servicen till medlemuppfylla mottot Känn Ditt Land. marna årsskrift och sex nummer av ingår Inriktningen på fjällen har bl. a. tagit sig tidningen ”Turist” årligen. uttryck i att föreningen STF svarar för en omfattande informaäger ett stort antal anläggningar i fjälltrakterna samt att man tionsverksamhet till medlemmar och övriga. anlagt ett omfattande ledsystem. Informationen Sprid- består exempelvis av annonseningen över hela landet kan bl. a. exempliñe- ring, affischering, broschyrproduktion, före-

flertal och även en bildvisningar, informationsaftnar, egna anläggningar läsningar, Verksamheten var relativt centralt av resehandböcker 0. dyl. resebyrå. utgivning Bland kan nämnas STF:s styrd. Numera har man avvecklat samtliga

publikationerna

egna anläggningar. De tre största (Storlien, vandrarhem, Fjäll 73 och bland gratisbro- Hemavan och har överförts till

m. m. gästhamnsbroschyr, Stug- Lapplandia)

schyrema Hotell AB medan andra anläggsemester i sommar- resp. vinterupplaga, Fjällkedjans försålts eller överförts till lokalavdel- Sommar- och vinterreseprogram, Lägersko- ningar Men även beträffande lokalavdeloch studieresor samt Vintersport- ningar. lor, Skolhar man försökt bedriva en politik uppgår ningarna resor för ungdom. Total produktion överförs till till närmare 300 000 exemplar. Några bro som syftar till att anläggningarna

stiftelser eller till resp. kommun. l stiftelserschyrer om resor och fjällturer utges också på na är oftast kommunerna företrädda. tyska och engelska. Det centrala kansliet är numera begränsat Bland resehandböckerna kan nämnas och har överden egentliga verksamheten Svenska Vägboken och Hotell och pensionat ett förts till lokalavdelningarna vars antal uppgår i Sverige. Sammanlagt utger föreningen till ca 380. 30-tal olika publikationer årligen i 1,5 milj. arbetar framförallt för en Främjandet exemplar (1972). ökad rekreation under fritiden, dvs. inom På kartområdet har STF främjat tillkoms-

sektorn närrekreation. Speciella program ten och deltagit som utgivare av turistkartor och arrangeras runt om i landet för barn- resp. av olika slag, t. ex. Svenska fjällkartan ex. och Svenska turistkartan. ungdomsgrupper, Skogsmulleskola

i Håll-i-form. För vuxna anordnas STF har en egen resetjänst genom egna ungdom och Håll-i-forrn Snöstjärnan, Motionsresebyråer i Stockholm och Göteborg program,

filialkontor i Malmö, Helsingborg och skolor etc.

Förutom Främjandet svarar vidare för en omfattan- Östersund. försäljning av resepaket

STF för en de ledarutbildning och har drygt 13000 och individuella resor svarar

omfattande verksamma ledare. rådgivning. anordnar, Främjandet har omkring 43 000 centralt För de resor som föreningen

och skidturer medlemmar samt 130 000 barnsärskilt vandringar i fjälltrak- registrerade

och vid terna, organiseras en fárdledarutbildning ungdomsmedlemmar registrerade

särskilda kurser och efterföljande lokalavdelningarna. genom De totala intäkterna under 1971/72 var

fortbildningsverksamhet.

kr. varav drygt hälften var Totala kostnader för olika reklamåtgärder 2,9 milj.

Övrigt utgjordes av medlemsavhar beräknats till ca 500000 kr. i Sverige statsbidrag.

m. m. samt ca 100 000 kr. på utlandet (1972). gifter, kursavgifter turistvärvande verksamhet Total omsättning för STF är ca 24 milj. Någon central

bedrivs inte av Skid- och friluftsfrämjandet kr. (1972). med undantag för vissa reklamåtgärder för Under de senare åren har förhandlingar

förts mellan Svenska och Håll-i-forrn-semester. Turistföreningen

Skid- och om ett sam- Flertalet anläggningar ägda eller förvaltade Friluftsfrämjandet av lokalföreningar eller motsvarande bedriver gående mellan de båda organisationerna. verksamhet. Några Förhandlingarna har emellertid inte lett till själva en turistvärvande

anläggningar bedriver också egen turistpropanågot resultat.

ganda på Västkusten.

7.7.2 Skid- och friluftsfrämjandet

7.7.3 RESO Skid- och friluftsfrämjandet har under det

i RESO startade 1937 som en följd av den senaste årtiondet förändrat sin verksamhet

tvåveckorssemestern. Folkrörelmycket hög grad. Tidigare ägde man ett lagstadgade

SOU 197352

ser av olika slag, inte minst de stora RESO bedriver en aktiv

marknadsföring

löntagarorganisationerna, ville genom ett av sina och I

anläggningar arrangemang.

engagemang i den ökade ledigheten gemen- detta ingår bl. a.

hotellbroschyrer på svens-

samt satsa på olika fritidsarrangemang. ka, engelska och tyska, broschyrer om

Ursprunget till RESO kom från ABF, som bygdesemestem på samma språk, ett omfatredan tidigare hade sysslat med enklare form tande semesterprogram för resor inom

av utflyktsresor och studiebesök. l stadgarna Norden och en semesterhandbok för utlands-

för RESO finns inskrivet att har resor.

föreningen

till ändamål att medlemmarnas

främja Särskilda Skandinavienprogram

utges på ekonomiska intressen genom att anordna engelska, tyska, italienska, japanska och semester, studie- och andra resor. Vidare franska.

skall föreningen

främja utvecklingen av rese-, Den totala kostnaden för

marknadsföring

fritids-, turist- och semesterverksamhet. (exkl. administration m. m.) av resor inom

Huvudintressenter kr. i RESO är idag LO och Sverige var 550 000 och av resor till

LO-förbunden, TCO och TCO-förbunden Sverige 400000 kr. I den senare summan

samt kooperationen (KF, OK inte Folksam, ingår kostnader för representation i m. fl.). Bland andelsägarna finns också Västtyskland och Danmark och inte heller

Sparbanksrörelsen, Lantbrukskooperationen, for RESO:s kontor i USA.

STF samt Cykel- och Mopedfrämjandet. Förutom dessa centralt utgivna program RESO:s medlemsorganisation har ca m m. produceras särskilda distriktsprograrn.

43 700

individuellamedlemmar.

Medlemmarna erhåller förutom rabatter

Internationella engagemang på semestervistelser och resor tidskriften

Utflykt som utkommer med 10 nummer RESO är internationellt ansluten till några

årligen. organisationer, varav här endast nämns de RESOIS verksamhet är uppdelad två som bildats på fyra enbart för

folkrörelseägda

sektorer: marknadssektor, resesektor, hotellrese- och seme sterorganisationer.

sektor och administrativ sektor. Total

omsättning 338 milj. kr. varav

(1972)

Nordisk Folke-Reso hotellsektom svarar för 110 milj. kr. RESO

har en egen resebyråkedja med 69 försälj- Medlemmar är

ningsställen. Dessutom finns 25 Danmark upplysnings- Dansk Folke-Ferie,

ställen. Lomalütto RESO:s bygdesemester uthyr fritids- r.y., Finland

bostäder för självhushåll. För denna förmed-

Matkarengas, Finland

ling har upprättats i bokningscentraler Norsk Folke-Ferie, Norge

Växjö, Visby, Falun och Östersund samt i RESO, Sverige.

Stockholm RESO:s billogi förmedlar privat- Verksamheten är upplagd för utbyte av eller hotellrum för bilister och har för detta

erfarenheter på nordisk basis och samarbete upprättat 259 kontaktställen, varav 132

utomlands. kring turism och rekreation.

Nordisk Folke-Reso avhåller en RESO är av de årligen delägare i Stjärnresor, skandinaviska generalförsarnling med deltagare från resp. resebyråerna och SAS samägt

organisationers styrelser och företagsledbolag för produktion av flygsällskapsresor

samt huvudintressent i ningar. RESO-DAN, ett

nordiskt samarbete av kring produktion IFPTO resor och service för inkommande turism.

Resesektorn av sällsvarar för produktion står för International Federation of Popular

skapsresor, bilpaketresor, specialresor, in- Travel och Organisations har medlemmar kommande turism, m. m. kongresstjänst från 30-talet länder.

SOU 1973 52

hälften tillhör IFPTO har väsentligen ägnat organisa- ningarna är familjeföretag, åt information och kontakt- organisationer som STF och RESO. tionsapparaten Förbundet har initiativ till flera skapande verksamhet mellan medlemsorgani- tagit sam- där en stor del av sationerna och andra internationella specialerbjudanden, intressen. medlemmarna deltar. Till dessa hör ”Bilpenmanslutningar med gemensamma förbindelselänk sion”, Pensionärsveckor” och en samman- IFPTO utgör vidare en internatio- av konferensmöjligheter. Turistmellan resp. ägarorganisationers ställning hotellens Riksförbund har också gjort nella verksamhet. i enkäter bland sina medlemmar, sammanställt IFPTO samlas årligen till överläggningar aktuella uppgifter om aktiviteter och miljö, barnvänför branschen frågor på internationell nivå. lighet m m. Förbundet har deltagit i STTF:s med sammanlagt 13 000 kr. Generalsekretariatet är förlagt till Bryssel. kampanjer under senaste året. Anläggningarna har enligt

uppgifter till förbundet i medlemsavgifter, intressenter inom i olika aktioner m. m. betalt kr. 7.7.4 Kommersiella deltagande boendesektorn 80 000 till regionala turistorganisationer. Sveriges Centrala Restaurang AB (Riks- Hotell och serveringsstállen bolagen) hade år 1971 en omsättning på 357 Totalt beräknas hotell- och milj. kr. Av detta föll något mindre än 10 % restaurangbranschens 3 Totala reklamkostnaderna omsättning uppgå till närmare på hotelldelen. miljarder kr. per år, varav den egentliga under året var 4,5 milj. kr. turismen beräknas svara för 15-20 %. för det rent För speciella reklamåtgärder till turistiska boendet har använts 600000 kr. Sveriges hotell- och restaurangförbund, vilken flertalet i branschen är Den största insatsen har gällt en aktion för anläggningar har beräknat att de anslutna veckoslutsbeläggning (Lev lat och lyxig”). anslutna, företagen i genomsnitt använder 2,5-3 % av Riksbolagen har deltagit i STTF :s kampanjer sin dvs. 70-90 milj. kr. för med 39 000 kr. och i regionala åtgärder med budget Dessa kan i princip 30 000 kr.

marknadsföringsåtgärder.

marknadsfö- Esso Motor Hotell har en omsättning vid vara av två slag, dels hotellens hand sker på fjärrmarkna- sina anläggningar på ca 100 milj. kr. Ungefär ring som i första som till övervägan- 25 % av omsättningen beräknas gälla egentlider, dels restaurangernas Den helt i första hand under tiden de del torde ske på närmarknader. ga turistresor, l5.6-l5.8, medan 20% gäller konferenser, övervägande delen av marknadsföringsåtgärderna sker av anläggningarna själva. Dock kurser o. dyl. Resterande gäller kommersiellt sker samverkan resande. i gemensamma kampanjer inom sär- har framställt en broschyr där t. ex. inom hotellorganisationer, Företaget eller i samarbete man fönitom sina anläggningar relativt skilda grupper av företag Större delen av utförligt presenterar de orter där dessa finns. med turistorganisationer. avser annonse- Uppgifterna gäller sevärdheter, utflyktsmål

marknadsföringskostnaderna

m. m. ring i dags-, vecko- eller fackpress. Hotellsektorn inom RESO svarar för Sveriges .Hotell- och Restaurangförbund eller medverkat i vissa särskilda driften av RESO:s stadshotell, semesterhotell har initierat och Total omsättning för försäljningskampanjer, t. ex. ”Familjelogi”, semesterstugor. 1971 var 109 milj. kr. RESO producerar billighetsutbud av typen ”Njut i veckoslut”, ”Njut i sommar” osv. Dessutom medverkar speciella hotellbroschyrer på svenska, engelsförbundet i STTF:s kampanjer. ka och tyska. Svenska Turisthotellens Riksförbund har

190 turisthotell som medlemmar representerande 20000 bäddar. Hälften av anlägg-

Semesterbyar och privathus kunnat bli förhållandevis omfattande fram-

Ett flertal för allt genom att förbundet tillförts relativt organisationer, företag, kommustora medel genom Campingkortet. Detta ner och enskilda svarar för

marknadsföringen

beräknas ge ca 1/2 milj. kr. i intäkter. av denna inkvarteringsform. Bland

företag

Förbundet har en informations- och utbildoch organisationer kan nämnas RESO med sin ningsverksamhet för sina medlemmar. För- Bygdesemester, Svensk Stuguthyrning, bundet av olika STF, Inter med enbart svarar för undersökningar

Holiday försäljning

olika rederier slag, bevakar campingplatsernas frågor visavi på utländska marknader, samt olika myndigheter m. m. flertalet regionala och lokala turisttrañkför- Totalt använder förbundet 75-100 000 bund eller -föreningan

kr. årligen till olika marknadsföringsåtgärder.

Dessutom har man deltagit i marknadsföring

Vandrarhem av camping t. ex. genom deltagande i STTF:s

STF svarar för kampanjer inom och utom Sverige.

marknadsföringen av vandrar-

hem i Sverige samt utomlands. Föreningen

utger en vandrarhemsförteckning samt har

7.7.5 Kommersiella intressenter inom transutvecklat speciella

vandrarhemspaket.

portsektorn

Med bil Camping

När det gäller semesterresor inom Sverige är För camping finns en två organisationer, bilen det helt dominerande transportmedlet. representerande konsumentintressen och en Ungefär 75 % av svenskarna har tillgång till producentintressen. bil. Ca 50% av alla bilhushåll gör semesterresor med bil och ca 72 % av alla svenskar i

åldern 15-74 år gör utflykter med bil. Detta Riksorganisationemas Campingkommitté innebär inom att en stor del av omsättningen

Riksorganisationernas Campingkommitté bil- och oljebranschen emanerar från turist-

kan betraktas som en konsumentorganisa- och fritidsresande. Så har exempelvis bensin-

tion. De anslutna organisationerna handelns är Cykel- merförsäljning på grund av semes-

och Mopedfrämjandet, RESO, KAK, MHF, tertrafik under beräknats till juni-augusti M, Främjandet, STF, STTF samt Svenska 254 milj. kr.

Kommu nförbundet. Trots att en så stor del av bil- och Kommittén utger årligen Campingboken oljebranschens omsättning gäller fritid och (upplaga 25 000 ex.) som innehåller en semester, synes endast mindre belopp förteckning och över landets användas för turistisk

beskrivning marknadsföring.

auktoriserade campingplatser. Kommittén De flesta av oljebranschens företag produ-

svarar för denna auktorisation. cerar eget kartmaterial med turist- och Kommittén bedriver även en konsult- och fritidsinformation. Enskilda bensinstationer

informationsverksamhet och sammanställer lämnar lokal turistinformation.

en årlig statistik över beläggningen. Några av bensinbolagen har även deltagit Kommitténs budget är 150 000 kr., vilka med mindre belopp i STTF:s kampanjverkmedel erhålls från de deltagande organisatio- samhet och i vissa fall har även mindre

nerna och genom statligt stöd. ekonomiska bidrag lämnats till regionala

organisationer.

Konsumenternas egna organisationer, M, Sveriges Campingvárdars Riksförbund KAK och MHF har byggt upp en relativt

Campingvärdarnas Riksförbund är anlägg- omfattande turistinformation till egna med-

ningarnas organisation. Verksamheten har lemmar samt övriga. I de egna medlemstid-

förslag till olika resor Med flyg

ningarna publiceras

och artiklar om Sverige. hade 1971/72

SAS passagerartrañk följande

Motormännens Riksförbund, M, exempel- i

omfattning passagerarkilometer:

vis har egna resebyråer. 1= vissa fall svarar för dessa resebyrå- Internationell trafik 3 461 milj. lokala turistföreningar De har turer och Europa och Mellanöstern 1 891 milj. tjänster. egna eget Inrikes Danmark 141 milj. stugprogram Norge 450 milj.

Sverige 363 milj.

Med tåg 953 milj. 6 305 milj.

2 630 Vid sidan av SAS svarar Linjetlyg SJs totala omsättning var är 1971/72 kr. för drygt hälften av kr. Av detta föll 677 milj. på Aktiebolag (LIN) milj. inrikestrañken. Se nedan. resandetrañken med tåg och färja (ca 123

147 kr. SAS har försäljningsfunktioner som täcker milj. kr. förortstrafik), milj. på

busstrafik. Privatresor 73 länder över hela världen. Sammanlagt på järnväg beräknas ha trafikeras 96 städer. Totalt finns 125 gett intäkter på ca 400 milj. kr. SJ har genom olika rabattformer bidragit utlandskontor.

Till detta räknar För turistinformationen utomlands har till att öka turistresandet. SAS stor En undersökning av man semesterbiljett, 67-kort, studrabatt, betydelse. charter- och förfrågningar i

lokala sportbiljetter, weekendresor, informationsspridningen

51 länder gav följande resultat (antal vagnar m. m. SJ har en egen resebyråkedja som fram till 1 000/ år) :

1973 svarat för egen produktion av resor och

arrangemang genom sin arrangemangcentral Kanal Antal Antal förfrågningar vars program och rörande SJ-Resor, omsättning, tryckredovisas under rubriken Rese- saker _ åtgärder Han- Tu- Öv- Totalt

branschen nedan. del rism rigt Totalt har SJ under budgetåret 1971 /72

l 700 0 269 9 278 satsat ca 3 milj. kr. exkl. SJ-Resor på reklam Turistorgan Handelsorgan 13 8 l 20 5 7 132 för tågresor, exempelvis: Ambassader l 158 105 5 3 195 35 3

SAS 7 930 75 142 62 279

Allmän tågresereklam ca 2,5 milj. kr. Totalt 10 926 300 469 273 1 042

Studerande, ungdom ca 120 000 kr. 7 3 25 3 3 2 3 2 7 SAS i % 67-kort ca 50 000 kr. (Ur Skandinavisk gemenskap världen runt) Tåg-bil ca 300 000 kr.

Den totala reklamsatsningen för turist- SAS spelar särskilt stor roll för turismen i

länder där svenska turistkontor inte finns resor inom Norden inkl. SJ-Resors produk-

eller där dessa endast täcker en begränsad del tion har varit ca 610 000 kr. SJ har i STTF:s kampanjer av ett land. deltagit SAS arbetar i första hand för Skandina- 1971-72 i Sverige och utomlands med samvien som resmål medan man tonar ner de ett manlagt 65 000 kr. SJ har även bedrivit skilda länderna. Man beräknar sina reklaminaktivt arbete utomlands bl. a. genom egna Berlin satser för Skandinavien till ca 15 milj. kr. per resebyråer i Köpenhamn, London, år. Särskilt omfattande är SAS arbete i USA. och Hamburg (tillsammans med DSB). Rese- Genom sina handböcker och annat material upphörde med sin verkbyrån i Köpenhamn som distribueras till reseföretag över en stor samhet hösten 1972 och resebyrån i London del av världen sprider SAS en omfattande ibörjan av 1973.

information. Givetvis betraktas SAS av sjöfart var samma år 20 milj. kr. resebranschen Rederierna som specialist på de skandina- svarar för en mycket omfat-

viska ländema varför tande man ofta vänder sig dit marknadsföring av de tjänster man

med förfrågningar

av olika slag. erbjuder i egenskap av transportföretag. Men

Men även flertalet andra som under flygbolag senare år har ett allt större inslag i beflyger Skandinavien har en motsvarande denna

marknadsföring kommit att bli

service. De flygbolag som har till turistresor till och linjer i Sverige samt olika Sverige pekar på att Sverige ingår som en arrangemang eller utbud, som exempelvis naturlig del i deras marknadsföring. bilrundturer eller weekend-

inkvartering,

Linjeflyg Aktiebolag (LIN) trafikerar 23 arrangemang. av landets 25 flygplatser LlN En del av för linjetrafik. rederierna utger mycket svarar för de kortare inrikeslinjerna, medan omfattande

egna Sverigeprogram. Andra

SAS trafikerar de samverkar längre direktlinjerna. med researrangörer och medver- Linjeflyg svarade år 1971 för 57% av kar i deras

uppläggning av program.

passagerartransporten i Sverige. Detta mot- Dessa reseprogram stöds av bl. a. en

svarar ca 882 000 resenärer. omfattande SAS transpor- annonsering. Rederierna har terar ca 658000 inrikespassagerare. Drygt vidare egna försäljare som besöker researran- 50% av av Linjeflygs passagerare utgjordes görer och resebyråer på aktuella marknader. tjänsteresenärer. 11% av passagerarna var Kostnaderna för denna totala marknadsföfamiljer medan semester- och veckoslutsrese- till 7-8 ring har uppskattats milj. kr. och närer samt grupper svarade för 17% av fördelar sig i första hand pâ de länder passagerarantalet. Linjeflygs budget för varifrån direkta till linjer Sverige finns, marknadsföring uppgick till 1,8 milj. kr. exempelvis Danmark, Finland, Holland, verksamhetsåret 1972/73. Storbritannien och Västtyskland. Storleks-

ordningen av insatta åtgärder ligger mellan Med buss 0,5 till 2 milj. kr. per land. Dessutom satsas

mindre belopp på sådana länder som Belgien, Ungefär 1 200 bussar av totalt ca 8 000 Frankrike och Norge. beräknas vara för turist-

heltidsengagerade

verksamhet med en beräknad omsättning på 100-120 milj. kr. Utlandsresandet svarar för 7.7.6 Kommersiella intressenter inom reseendast några få procent därav. branschen

l regel ställs bussarna till förfogande av Företag anslutna till Svenska Resebyrâförebussägarna till olika researrangörer vilka kan ningen vara företag inom resebranschen, lokala rese-

och utflyktsarrangörer, Svenska är rese-

tidningar, föreningar Resebyråföreningen (SRF)

osv. Den totala kostnaden för detta resande byråers och researrangörers samarbetsorganiberäknas till 200-300 milj. sation. Till föreningen var den 31.12.1971 kr. En integra-

tion mellan bussägare och resebranschen har anslutna 92 företag, fördelade med 51 på

börjat förekomma under senare år och torde resebyrågrupper och 41 på arrangörsgrupper.

kunna väntas öka. sammanlagda antalet försäljningsställen var

304.

Med utgångspunkt från en enkät bland Med båt föreningens medlemmar har 19 medlems-

Enligt SCB var de svenska passagerarfarty- företag förklarat att man har en detaljförsälj-

gens intäkter av utrikes sjöfart ning av svenska arrangemang. 350 milj. kr., Denna detaljvarav intäkter från försäljning utgör dock en mindre del av passagerarfrakt uppgick till 264 milj. kr. och från 86 företagens totala För ll av

kryssningar försäljning.

milj. kr. Motsvarande intäkter av inrikes företagen svarade försäljningen av svenska

för mindre än 3% av total anslutning till regionala turistorganisationer. arrangemang Jämtland-Härjedalen Reomsättning. För endast 4 företag utgjorde Dessa är följande:

sor AB, Östersund (betecknas JHR nedan), den mer än 25 %. 10 medlemsföretag utger Deras totala gemen- ägs av Jämtlands och Härjedalens turistföreegna Sverige-program. Verksamheten har bedrivits i ca 14 samma omsättning ligger på ca 50 milj. kr. 5 ningar.

har dock en egen omsättning år. Gotlandsresor AB, Visby (GR), ägs av av företagen Gotlands Turistförening. Nuvarande föreunder 1 milj. kr. De 10 researrangörerna

22 olika i en total tagsform endast ett par år gammal men

producerade trycksaker

utkom i verksamheten har bedrivits under ca 10 år. upplaga av 600 000 ex. Ett program Dala Tour AB, Falun (DT), ägs av Dalarnas en upplaga om mer än 100 000 ex. exkl. Turisttrañkforbund, Dala Airport AB och De totala säljkostnaderna personal har beräknats Dalarnas Bussägareförening. Det nuvarande och administration till drygt 2

har bedrivit sin verksamhet milj. kr., dvs. ca 4 % av total omsättning. företaget Den totala broschyrproduktionen kostade fr. o. m vintersäsongen 1972 men utgör en

den fortsättning och aktivering av tidigare drygt 0,7 milj. kr., sammanlagda kr. samt verksamhet under namnet Dalaresor. Värmannonseringen 1,2 milj. övriga lands Turisttrafikförbund, Karlstad (VTTF). säljfrämjande åtgärder 0,2 milj. kr. 19 företag (inkl. researrangörer- Någon särskild kommersiell organisation Samtliga lönsamhetsfrågan vara den i finns ännu inte men en sådan planeras. na) ansåg särklass faktorn som Provisoriskt har turistbyrån i Karlstad viktigaste påverkar intresset som bokningscentral. Västerbotför att producera och sälja resor till fungerat

inom faktorer av tensresor, Umeå (VBR). Sedan ca 5 år och Sverige. Övriga bedrivs denna verksamhet som kan sägas betydelse och i rangordning var: lätthanterlig

bra samarbete med an- fullgöra bokningsfunktionen för de försälj-

bokningsprocedur,

prisbilden, kundens intresse ningsprogram som utges av Västerbottens läggningarna, samt samarbetet med turistorganisationerna. TTF. Bokningen handläggs av SJ Resebyrå i

De eller arrangemang som Umeå. Örebro läns TTF, Örebro (ÖTTF). produkter och säljled bedömdes vara Verksamheten bedrivs sedan ett par år och är enligt producentdirekt knuten till förbundet. Dessutom har mest intressanta var stugsemester (sommar

med hotellinkvarte- Norrbotten-Nordkalott Resor bildats och och vinter), Vintersport samt rund- att sammanföra de lokala ring, arrangemang i fjällvärlden pågår diskussioner

turer med buss. stug- och produktfönnedlingsorganisationer-

10 företag arbetar med inkommande nai Kalmar län till en enhet.

vintertrafik och bearbetar Norden, England, Stugsemester, pensionärsveckor,

Frankrike/ med hotellinkvartering

Tyskland/Österrike/Schweiz, sportarrangemang

Holland/Belgien, USA samt Japan. samt olika aktivitetsprogram ingår i produkt-

utger egna utländska pro- sortimentet. Några företag andra bearbetar via utländska samargram, eget program Försäljningsvolymen på betspartner. kr.) (1 000-tal 7 av företagen har angett sina kostnader 1971 1972

och försäljningsvolym, vilka sammanlagt Jämtland-Härjedalen 3-4 milj. kr. uppgår till drygt 400 000 resp. Resor AB 3 000 3 700

Gotlandsresor AB 1 530 1 690

Värmlands TTF 50 Regionala researrangörer Västerbottensresor 271 258 En speciell grupp reseföretag har samman- 98 Örebro läns TTF 92 förts under regionala resebeteckningen Härmed avses de försäljnings- Dessutom har dessa regionala säljbolag arrangörer”. drivs i nära en viss utlandsbearbetning. Marknaoch bokningsföretag som vidtagit

De åtgärder man vidtagit på svensk marknad har varit:

JHR GR DT VTTF ÖTTF Antal utgivna broschyrer 3 l 2 3 l Total upplaga 160 000 27 000 30 000 15 000 Kostnader för broschyrer, reseprogram m. m. 155 000 30 000 80 000 3 000 40 000

130 000 12 000 116 000

der, som bearbetats, överensstämmer med de län deltar detaljhandeln med medel i de

som redovisats för företagen anslutna till regionala turistorganisationernas arbete och Svenska Resebyråföreningen. Samtliga före- några av varuhuskedjorna har deltagit med

tag har bearbetats genom utländska samar- begränsade belopp i STTF:s kampanjverkbetspartners. Totala säljkostnader har beräk- samhet.

nats till ca 60 000 kr. Däremot torde detaljhandeln på många orter bedriva en visavi

marknadsföring

turisterna inom närområdet. 7.7.7. Kommersiella intressenter inom Det sker genom

annonsering i broschyrer, tidningar m. m., detaljhandeln genom skyltar, särskilda priserbjudanden, En mycket stor del av turistemas utgifter går Flera skyltningar. varuhuskedjor har under till detaljhandeln. I verket torde själva senare år kraftigt ökat sin turistinfonnation handeln tillföras en större del av turistemas med speciella och med uppskyltningar pengar än någon annan del av näringslivet. I avdelad

informationspersonal.

”Vart går turistemas pengar?” (STTF 1972) ”Hej har de senaste

Norrland”-kampanjen

finns några för skilda branscher beräkningar åren bedrivits i samverkan mellan Konsum enligt följande. Under juni-augusti beräknas och Norrbottens och Västerbottens Turistlivsme delsbranschen ha en merförsäljning på trafikförbund. 955 milj. kr. och merförsäljningen av sprit

och vin beräknas till 213 milj. kr. Produk- 7.7.8 Kommersiella intressenter inom områtionsvärdet på sport- och fritidsvaror beräkdet aktivitet och service nas till 425 milj. kr. i

Omsättningen

detaljhandelsledet för fritidsvaruhandeln be- utanför

Marknadsföringsåtgärder den egna

räknas till 1650 milj. kr., och orten för cykel- för aktiviteter, sevärdheter, servicean-

sporthandeln till 470 milj. kr. och för läggningar o. dyl. torde tillhöra undantagen. jämhandeln till 870 milj. kr. Merförsälj- Några anläggningar av rikskaraktär, t. ex. ningen under juni-augusti beräknas för Kolmårdens Djurpark, bedriver dock sådan fritidsvaror till 126 milj. kr., för cykel och marknadsföring av sin anläggning. Däremot

sport till 57 milj. kr. och för järnvaror till 61 torde denna ibland typ av anläggningar

milj. kr. bedriva en inriktad

marknadsföring på de

Merförsäljningen under samma tid i turister som besöker stationärt eller orten, fotohandeln beräknas till 53 milj. kr. och för på genomresa. Åtgärderna består i annonsetobaks- och tidningshandeln till 87 milj. kr. ring i lokala broschyrer, afñschering, skylt-

Några egentliga riksomfattande marknads- ning, vägvisning etc.

föringsinsatser beträffande turism träffar

man ytterst sällan inom detaljhandeln. När 7.8 Hittillsvarande utvecklingstendenser det gäller utlandsmarknader bedriver dock

varuhus som exempelvis NK en annonsering Kommittén har gjort ett försök till sammanav relativt betydande omfattning. I några få fattning över de nuvarande totala kostnader-

av eller nationella turistorganisationer avseende Tabell 7.8.1 Uppskattad storleksordning

för svensk olika områden. marknadsföringskostnaderna

turism 1971, milj. kr. Någon övergripande plan för hur distribu-

tionen av detta informationsmaterial skall nå

l Sverige I ut- ut till allmänheten finns inte utarbetad.

lan- Resebyråsidan har inte intresserat sig för det de svenska turistprodukterna i någon större

1,9 1,2 En enkät bland resebyråföre- Svenska T uristtrafik förbundet utsträckning.

3,9 0,8 ningens medlemmar pekar på några faktorer Regionala och lokala TTF som påverkat byråernas inställning. Dålig Riksorganisationer Svenska turistföreningen 0,5 0,1 lönsamhet vid försäljning av Sverige-resor,

RESO 0,6 0,4 bristen på en lätthanterlig bokningsprocedur,

Boendesektorn samarbetet med turistanläggningarna samt

Enskilda hotell och serve- har som hämmande prisbilden angivits ringsställen inom Sveriges 70-9013 faktorer för ett ökat engagemang från Hotell & Rest. förbund

Sveriges Centrala Restaurang resebyråemas sida. Detta har också resulterat AB 0,62 i att vissa resebyråkedjor, såsom RESO, Sveriges Campingvärdars Riksförbund 0 ,l 2 SJ-Resor, STF har byggt upp egna produk-

tionsenheter, som svarar för direktkontakten Dansportsektorn Statens Järnvägar 3,0 med de enskilda företagen och områdena. 15 SAS (avser Skandinavien) Även andra mellan

7-8 integrationssträvanden

Rederier och områden har vuxit fram. företag Resebranschen att Hotellkedjor har bildats med uppgift Företag anslutna till Svenska 2,0 0,4 marknadsföra de enskilda anläggningarna i Resebyråföreningen 0,5 0,1 utomlands. Regionala researrangörer Sverige och Transportföretag, Totalt ca 90-110 25-26 direkt framför allt rederierna har öppnat

samarbete med enskilda anläggningar, fram- 1 Avser marknadsföring av boendefonnen som

sådan. för allt semesterbyar. 2 Summan avser både Sverige och utlandet. Riksorganisationerna inom inkvarterings-

sektorn, exempelvis Svenska Campingvärdar-

nas Riksförbund, Sveriges Centrala Restauna för marknadsföring av den svenska turis-

De Svenska Turisthotellens Riksförmen inom och utom landet. uppskattade rang AB, bund, har ökat sin verksamhet för att kostnaderna redovisas i tabell 7.8. l. samordna de enskilda anläggningarnas aktivi- I de beräknade kostnaderna har inte per-

och genom utveckling av sonal eller administration medtagits. teter i kampanjer

Men trots detta torde 110-130 milj. kr. om inkvarteringsarrangemang. Sammanlagt arbetar dock de olika företagen i stor året användas svensk på att marknadsföra egen hand med sina turism. utsträckning på

och olika områden ansträngningar att öka beläggningen. Allt fler enskilda företag De nämnda har i har under senare år ökat sina försäljnings- integrationssträvandena

första hand rum inom sektorer av och informationsinsatser i Sverige och ägt

Endast i viss omfattning har utomlands turistnäringen. för att uppnå en bättre beläggför att samordna de ansträngningar gjorts ning, en ökad besöksfrekvens. Huvudparten olika sektorerna för aktiviteter, inkvartering, av dessa ansträngningar är i stor utsträckning

till allmänheten framför allt transport och förplägnad. Exempel på detta riktad direkt är de researrangörer som har med Sverige i inom landet och även i viss mån utomlands. sina samt de regionala rese- Annonser utförda av det enskilda företaget säljprogram

införs produceras av de arrangörerna. i pressen. Trycksaker Den nuvarande informationen till allmänenskilda företagen eller av lokala, regionala

område

I 5 f \ \ I \ \ »Råvaran» l \|

\ \ . \ 4 \ o ää_ I \ 0

»Förädling» Produktutvecklare- Grossister l

»FÖFSå_i|inin9» Grossist A Grossist B Grossist C Grossister = resebyråkedjor

»Försäljning» Detaljist = resebyrå, bilklubb

Konsumenter

Figur 7.81 Principskiss för säljkontakter mellan konsument och producent via resebyråsidan enligt nuvarande situation

heten utföres av en mångfald olika insatser Gotlands-Resor AB, Dala Tours AB. Inom och med undantag för vissa samordningssträ- praktiskt taget varje län i landet pågår vanden i form av Sverige-Nu-karnpanjer (se diskussioner om att bilda dylika regionala

samt motsvarande från produktutvecklings- och bokningsorganisa- STTF) åtgärder regionalt eller lokalt håll, uppvisar den totala tioner. informationen en oenhetlig och splittrad bild. Det är svårt för konsumenten att få någon uppfattning om vad som finns tillgängligt i landet. Försäljningsverksamheten uppvisar i stort sett samma splittrade bild. Kommittén har sökt illustrera detta förhållande i diagram 7.8.1.

”Råvaran” inom ett område, bestående av enskilda anläggningar för camping, hotellinkvartering, barserveringar, utomhusaktiviteter etc. förädlas i viss utsträckning av resebyråkedjors produktutvecklingsenhet, regionala researrangörer eller organisationer för inkvartering. Denna ”förädling” innebär att reseutbud, säljpaket eller motsvarande produceras. Detta förs sedan vidare till säljdelen inom resebyråorganisationerna. Försäljning eller bokning av researrangernangen eller enbart inkvartering kan sedan ske vid en resebyrådisk. Men de enskilda anläggningarna bearbetar dessutom allmänheten direkt eller via enskilda resebyråer.

Den nuvarande uppläggningen medför att det är svårt för grossisterna inom säljsidan att finna ett lämpligt produktutbud. Det blir svårt att få lönsamhet för verksamheten bl. a. därför att bokningen blir komplicerad.

När de egna anläggningarna som finns i eget sortiment är slutsålda föreligger små möjligheter för säljsidan att kunna överföra beställningar på andra likvärdiga anläggningar i grannskapet eller på annat håll i landet. Valmöjligheterna för konsumenten att finna lämpliga inkvarteringsfonner och aktiviteter är begränsad.

För att i viss mån råda bot på denna bristsituation pågår f. n. strävanden inom olika delar av landet att skapa regionala produktutvecklingsorganisationer. Bakom dessa strävanden står regionala och/eller lokala turisttrañkförbund, landsting och vissa kommuner samt enskild näring. Några organisationer har verkat i ett flertal år, exempelvis Jämtland-Härjedalens Resor AB,

ll

III Kommitténs överväganden

och förslag

8¶Mål och medel för utvecklingen inom

svensk turism och rekreation

fylla sin befintliga fritid med meningsfyllda 8.1 Faktorer som påverkar det framtida aktiviteter eller rekreationsresor behöver avrekrearionsmönstret inte alltid innebära att ökad fritid vägningen 8.1.1 Inledning På sikt måste man går före en löneökning. emellertid räkna med att den längre ledig- Många faktorer som i dag gör sig gällande i heten kommer att öka dels i form av flera samhällslivet kommer att påverka utformsemesterveckor, kortare arbetsveckor och av det framtida rekreationslivet. Beningen ar- dels i form av sänkt pensionsålder. En ame-

folkningsutvecklingen, urbaniseringen,

rikansk (Wiener-Kahn: År betstidsförkortningen och ett med det övriga framtidsprognos 5-8 semesterveckor om- Europa alltmer integrerat samhälls- och kul- 2000) pekar mot och år 2000 och sammanlagt 150-200 turliv kommer att bidra till förändringar kring i den nuvarande formen för lediga dagar om året. förskjutningar former detta framtida Med de stora investeringar som måste rekreationsliv. Vilka rekreationsmönster kommer att få kan inte göras inom processindustrin och även på sikt

med nuvarande bristande framskrivnings- inom administration (datasystem m. m.) kan

metoder förutses. En del av de viktigaste krav andel kontinuerlig drift på en större studeras. komma att resas. Sådana krav betyder att faktorerna kan däremot Några av i stora av befolkningen kommer att dessa tas upp till en närmare granskning grupper detta avsnitt. vara lediga resp. arbeta på tider som inte helt stämmer överens med det nuvarande inruta-

Fritid och arbetstid de 7-dagarsmönstret. 8.1.2 Fritidens utveckling i 3kan mycket väl komma att uppträda

En avgörande faktor för hur rekreations- och eller 4-dagars perioder. semestermönstret kommer att utvecklas blir Ett annat inslag i det kommande fritids-

den ökade fritiden. F. n. saknas ett tillförlit- mönstret blir den stora ökningen av aktiva

som utvisar den fram- pensionerade i samband med att pensions-

ligt prognosmaterial

av fritid. Vissa huvudlinjer åldern sänks. tida utvecklingen som före- Ökad fritid kan också komma till stånd kan dock skönjas i den utveckling länderna. att behovet av arbetskraft trots en kommit i de flesta industrialiserade genom ökad produktion minskar. Detta bortfall av Avvägning mellan ökad fritid eller ökat uttag i form av bättre löneför- arbetstid kan om det sker inom ramen för en av standardökning ske konti- effektiv arbetskraftsplanering resultera i måner kommer sannolikt behöva mera fritid för den aktiva arbetande befolknuerligt. Mot bakgrunden av att många fortresurser för att som alternativ till arbetslöshet för farande saknar ekonomiska ningen

vissa grupper. En sådan utveckling skulle sannolikt att fortsätta eftersom de spridda leda till att goda inkomster också skulle följa boendeformerna ger allt mindre utkomst-

den ökade fritiden och i sin tur starkt öka möjligheter för sina invånare. Med en ökad

efterfrågan på rekreationsmöjligheter. urbanisering ökar också såväl inkomster som

rekreationsresandet. Möjligen kan decentrali-

8.1.3 seringssträvandena förskjuta en del av folk-

Befolkningsutvecklingen

ökningen från de allra största tätortskoncen-

År 1970 uppgick Sveriges befolkning till ca 8 trationerna till mellanstora regioner. milj. invånare. SCB:s befolkningsframskriv- medför Urbaniseringen ett rörelsemönster ning med antagande om en nettoinvandring och ett som markanvändningsmönster om 20.000 personer per år i fortsättningen successivt ökar efterfrågan på områden för leder till att 1980 uppgår befolkningen till ca veckoslutsoch fjärrekreation genom knapp-

8,5 milj invånare och omkring 1990 till 9 het på närrekreationsområden och besvärliga

milj. Ett utmärkande drag i denna framskriv- resor inom de urbaniserade till regionerna ning är att invandringen svarar för en icke sådana närrekreationsområden.

oväsentlig del av folkökningen. De nya in- utanför Urbaniseringsprocessen Sveriges vandrarna kan i så fall komma att resa på ett gränser har också en stor omfattning och den

annorlunda sätt under semestrar och annan övervägande delen av Europas befolkning

längre ledighet exempelvis återbesök i det kommer att bo i tätorter före år 2000.

tidigare hemlandet.

Antalet utlänningar boende i Sverige upp- 8.1 .S i åldersstrukturen gick 1971 till ca 400 000 personer dvs. 5 % Förändringar

av landets totala befolkning. Till följd av den allt högre genomsnittsâldern

Den totala folkmängden i de europeiska och de stora årskullar som föddes efter länderna förväntas öka från ca 450 milj. år första världskriget kommer Sveriges befolk- 1970 till ca 530 milj. invånare år 2000 ochi ning enligt de som

befolkningsframräkningar

Nordamerika från 230 milj. år 1970 till ca gjorts av SCB att få ett allt större inslag av 330 milj. invånare år 2000. under resten av 1900-talet. Ande-

åldringar

len personer över 70 år som år 1970 utgjorde

8.1.4 8,6 % av den totala beräk-

Befolkningsomflyttningen befolkningen

nas öka till över 11% redan före 1990. På ett halvt sekel har den övervägande delen Samtidigt med denna sker det utveckling av Sveriges_ befolkning flyttat om från lands- däremot inte några större förändringar med bygden till tätorter? F. n. pågår dessutom en i de aktiva åldrarna

befolkningen 15-69 år

omflyttning från mindre samhällen till större eller barn 0-14

år. Sammanställningen i

tätorter. tabell 8.1.1 visar den förväntade utveckling- Omflyttningen från glesbygd och mindre en i absoluta tal:

tätorter till större kommer tätortsregioner Denna utveckling kommer att leda till att

Tabell 8.1.1 Beräknad befolkning i

åldersgrupper.

Totalt 8 004 377 8 303 372 8 522 244 8 712 051 8 891618

Källa: SCB:s framräkning av folkmängden den 21.12.1969 med antagande om en årlig nettoimmigration om 20 000 personer. Stat. Medd. Be 1970:2.

de äldre kommer att bli en mycket nadskostnader. viktig av Denna omständighet återspeglas även i grupp att ta hänsyn till vid planeringen och friluftsområden. den av kommittén företagna intervjuunderrekreationsanläggningar Parallellt med denna sker också 13 % av de tillfrågade hushållen utveckling sökningen. en successiv sänkning av pensionsåldern och hade visserligen längre ledighet men lämnade ett förbättrat hälsotillstånd bland de äldre. inte bostaden under semestern. En stor del i de av dessa uppgav ekonomiska orsaker till Antalet personer aktiva pensionsåldrarna 65-74 år som 1950 var 480 000 personer, detta. 1970 till nära 700 000 och beräknas Utjämningen av inkomstnivån genom omuppgick fördelning är fortfarande en viktig förutsättuppgå till ca 825 000 år 1985. för att stora grupper verkligen skall ning kunna utnyttja sin längre ledighet till rekrea- 8.1.6 Förskjutningar i yrkesstrukturen och tionsresor. Utredningens material pekar på utbildningen att det oftast är de grupper som egentligen bäst behöver rekreation och avkoppling som Omstruktureringen av den yrkesverksamma befolkningen från de agrara näringarna till saknar möjlighet att resa på semester. Detta

industri och serviceyrken har i stort sett tycks särskilt gälla flerbarnsfamiljer, lågavlömellan 1850 och 1950. nade inom industri och serviceyrken istörre präglat utvecklingen Under senaste decennierna sker en alltmer och i synnerhet ensamståtätortsregioner omfattande till följd av ende med barn samt vissa grupper av äldre. ny omstrukturering automationen och datastyrning. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin som ökat 8.2 Bristerna i de nuvarande formerna för fram till 1960 har nu börjat minska och turism och rekreationsliv denna utveckling kan beräknas fortgå. Saminom ser- Mot bakgrund av gjorda inventeringar och tidigt ökar antalet yrkesverksamma observationer beträffande svenskarnas rekvicenäringarna mycket kraftigt. En större del av den aktiva reationsvanor kan kommittén konstatera att betydligt befolkningen kommer att vara sysselsatt det finns vissa avgörande utvecklingstendeninom de renodlade ser i det nuvarande rekreationsmönstret. servicenäringarna på Trots att resandeströmmen totalt sett ökat längre sikt. Ett annat arbetsmark- har utnyttjandet och efterfrågan av befintdrag i en framtida nad torde som i landet inte ökat i vara de snabba förändringar liga turistanläggningar inträffar och som ställer den omfattning som hittillsvarande standardpå arbetsplatserna utveckling kunnat ge anledning till. krav på omskolningar och vidareutbildning. Den ökning i resandevolymen som noterats under senare âr är fortfarande koncen- 8.1.7 lnkomstutvecklingen trerad till en begränsad del av den totala lnkomstutvecklingen skapar ett allt större befolkningen. Detta gäller också den omfat- Olika undersökningar tande utlandsreseverksamheten som kunnat köpkraftsunderlag. visar att sedan de viktigaste utgifterna för observeras. livets har täckts är posterna för Med det bristfälliga sifferunderlag som i uppehälle rekreation en mycket viktig marginalutgift. kan inte utvecklingen mätas i dag föreligger Utgifterna för rekreationen ökar i snabbare exakta termer med det förefaller på de upptakt än utgifter för normala levnadsomkost- gifter som bl. a. framkommer genom OECD:s nader. turiststatistik som om antalet svenska gäst- Låginkomstutredningen konstaterade att dygn på utländska turistanläggningar är ungestora grupper i samhället fortfarande inte när fär lika stort som på svenska anläggningar och upp till en sådan inkomstnivå att utgifterna att den förra kategorin av gästdygn tenderar kan disponeras till annat än elementära lev- att öka snabbare.

Samtidigt som anläggningar av traditionell dig förutsättning. turistisk karaktär föråldras och inte längre Kommittén anser sig ha fastställt att ingen alltid kan anses motsvara fritidskonsumenav de parter som förekommer i reselivet i ternas krav har dessvärre bara ett otillräckligt landet idag känner sig helt ansvarig för att antal nya semesteranläggningar vuxit fram genomföra en mer långt gående samverkan, som bättre svarar mot moderna krav. Kom- även om bristen på en sådan ofta påtalas av mittén är av den att denna framförallt uppfattningen representanter för turistnäringen. situation kan förändras till det bättre om Kommittén anser sig därför kunna konstasamhället och turistnäringen tera att endast med gemensam- en helt ny neutral, rikstäcma ansträngningar försöker förändra struktu- kande och samhällsförankrad organisation ren och målinriktningen på nytillkommande kan lösa dessa samordningsproblem. anläggningar. Det är särskilt viktigt att nya Dagens låga lönsamhet inom rekreationsanläggningar tillkommer i ett sådant antal sektorn innebär att man inte har ekonomiska och i ett sådant prisläge att så många som resurser att kunna strukturera om anläggmöjligt kan utnyttja dem. För att få till och verksamheten för att möta ningarna stånd en sådan utveckling måste mera sam- kraven från Utan ett dagens konsumenter. lade grepp om nya områden och samarbete har man int-e anlägg- betydligt utvidgat ningar komma till. resurser att bygga ut vare sig försäljning eller Informationen om fritid och rekreation marknadsföring för att därigenom spåra nya handhas av de med allmänna medel under- krav och önskemål. Ett utvidgat samarbete stödda turistorganisationerna på riks-, regio- är en nödvändig förutsättning för att pro nal- samt lokalnivå. Till detta kommer den skall kunna leda verksam-

duktutvecklingen

verksamhet som bedrivs inom kommunernas heten framåt. fritidsnämnder eller motsvarande organisa- Samhället har stora ekonomiska åtagantioner. Samtliga dessa organisationer har den inom rekreationssektorn och bör verka

egna styrelser och egna mer eller mindre för ett organiserat samarbete mellan olika klart formulerade målsättningar för sin verk- intressenter och en effektiv marknadsföring samhet. Någon mer omfattande samordning för att man skall kunna komma ur det mellan dessa var för sig enheter självständiga ogynnsamma läge som delar av landets turistförekommer näring f. n. befinner inte med undantag för vissa ge- sig i. mensamma informationskampanjer Fritidskonsumenten olikartade i Sverige efterfrågar och utomlands. Man kan också finna vissa produkter och ställer krav på Ökade valmöjlokala eller regionala samarbetsfonner vilka ligheter mellan resmål. Av denna lämpliga på några håll i landet har resulterat i bolag allt mer komplicerade efterfrågestruktur kan för och Men utläsas att

marknadsföring försäljning. erbjudna fritidsmöjligheter så

trots dessa företeelser är av som bör bestå helhetsintrycket långt möjligt av lämpliga Sveriges turistiska marknadsföring att det kombinationer av attraktioner (aktiviteter saknas en gemensam planering. och sevärdheter),

inkvartering och förpläg-

Kommittén anser att det på marknadsnad samt transport. Efterfrågan gäller inte föringssidan sker ett omfattande dubbel- bara de fysiska företeelserna utan också de arbete med dålig genomslagskraft trots rela- funktioner och fördelar som dessa kombinativt stora insatser av pengar och personal. tioner av egenskaper kan erbjuda. För den egentliga inkl. Kommittén marknadsföringen anser att tillgången på paketförsäljningen av resor i Sverige svarar i till resor inom landet möjligheter inte på huvudsak boendeanläggningar, transportföre- långa vägar motsvarar den potentiella eftertag samt några reseorganisationer. Mellan frågan på sådana möjligheter. Efterfrågan dessa skilda sektorer kommer kan man skönja vissa att öka allt efter som flera får försträvanden till en samverkande marknads- bättrade resurser att resa. Bristen på en cenföring. Ett utvidgat samarbete är en nödvän- som initierar tral organisation eller stimule-

SOU 197352

är re- den nuvarande organisationen samt en förrar till svenska paketresearrangemang av samhällets möjligheter att bevadan och kommer att stärkning nu mycket påtaglig rekreationslivet är nödförstärkas om inte motåtgärder ka, följa och initiera ytterligare vändiga förutsättningar för att en avgörande sätts in. och nödvändig förändring av dessa förhållan- Utvecklingen av landets turist- och rekrea-

för- den skall kunna komma till stånd. tionsmöjligheter har i stor utsträckning

Utveckling av landets rekreationsmöjligsvårats genom den bristande samstämmig-

heter hitills kan av kommittén sammanfattas heten mellan inom turistnäplaneringen

i övrigt. på följande sätt: ringen och samhällsutvecklingen

Ett avgörande skäl till att rekreationslivet 1. Stora belopp satsas årligen på anlägg-

i olika sällan kan göra sina anspråk gällande områden av turism ningar, och organisation

konkurrenssituationer om ekonomiska insatutan att utbytet kan anses motsvara

medel eller markresurser är den ringa tyngd har skett utan övergriserna. Satsningen Andsom rekreationslivet anses representera. målsättning, sammanhållande grepp pande ra intressen såsom industriutveckling, täteller med tillräcklig målmedvetenhet. Åtgär-

ortsutveckling eller energiutbyggnad går näs- ofta med stora insatser av

derna genomförs

före rekreationslivet vid tan undantagslöst samhällsmedel. Ur allmän rättvisesynpunkt

prioriteringar av olika slag. bör det vara otillfredsställande att anläggning-

Starkt orsaker till detta är att bekostas av alla bidragande ar för turism och rekreation

rekreationslivets egentliga värde sällan beak- men bara kan utnyttjas av en mindre del av

tas i olika förhandlingssituationer. Det torde befolkningen. att rekreationslivet faktiskt inte vara obestridligt organisationer förmår 2. Befintliga stora värden, såväl representerar mycket information och försäljsprida tillräcklig materiella i form av investeringar i turistankring den kapacitet som redan

ningskunskap

som omätbara men viktiga värläggningar Resultatet av detta är finns på boendesidan. som ett väl den i form av de positiva effekter och åtföljande svårig-

en låg beläggningsgrad

rekreationsliv tillför såväl indivifungerande heter avseende driftskostnader. Detta med-

den som samhället. Kommittén har emellerprishöjning och svåverkar till en ytterligare att det inte enbart räcker tid uppfattningen righeter att sälja utbudet. med att konstatera att rekreationslivet har i 3. Utbudet av rekreationsanläggningar

värden som är jämförbara med andra är så tunga rätta prisklasser och med rätt inriktning sektorer i samhället utan att för att rekreapass begränsat att den övervägande delen av

tionslivets intressen rätt skall kunna tillvara- kommerdet svenska folket aldrig använder tas i förhandlingssituationer krävs att dessa siellt drivna boendeanläggningar för sin fjär-

intressen blir bättre företrädda än i dag. En rekreation. stark som representerar turism organisation för - från låginoch rekreation är en första förutsättning Olika utredningar uppgifter

att sektorns intressen bättre skall kunna till- komstutredningen, kommitténs egen inter-

i rekreationssek- konsumentteknikutredvaratas. Bristen på tyngd vjuundersökning,

mellan samt torn har bl. a. lett till att sambandet ningen, hushållsbudgetundersökningen

rekreation och samhällsplaneringen i övrigt en av kommittén ord genomgång av kost-

i saminte har beaktats tillräckligt. nadsstrukturen på resor och uppehälle

rekreationsliv - visar för att en önskvärd band med fjärrinriktat En viktig förutsättning

av rekreationsmöjligheter entydigt att det helt enkelt är för dyrt för de utveckling nya

komma till stånd är således att flesta att utnyttja de kommersiella transportskall kunna för- Detta är banden mellan samhället och turismen möjligheterna och anläggningarna.

anser att en en starkt orsak till varför man i stärks på olika vis. Kommittén bidragande

för turism och rek- så stor tillbringar semestern

organisation utsträckning

ny central än hemma eller hos släkt och vänner. Den sistreation med bättre samhällsanknytning

nämnda möjligheten avtar dessutom med gerande system av

rekreationsmöjligheter

åren allteftersom till tätorterna inflyttning anser kommittén som en självklarhet i ett

fortsätter. land som på så många andra områden anses

4.

Höginkomsttagare har betydligt bättre vara en föregångare

när det gäller omsorgen möjligheter än andra att organisera ett givan- om den enskilde individen.

de rekreationsliv. Således har flera intervju- En klart formulerad turistpolitisk målsätt-

undersökningar visat att exempelvis ägare av ning är ett nödvändigt redskap när samhället fritidsbostäder använder sig av kommersiella ställs inför kraven att vidta inom åtgärder boendeanläggningar och andra rekreations- rekreationssektorn. Några av de viktigaste möjligheter i minst samma utsträckning som frågorna som kan täckas in ien sådan målde som saknar egna fritidshus. sättning är: Hur skall de stora investeringarna

av medel kanaliseras? Vilka

offentliga typer

av och områden bör dessa inves-

anläggningar

teringar inriktas på? Vilken publik skall åt- 8.3 Målsättning för en svensk turist-

och rekreationspolitik gärderna i första hand rikta sig mot?

De stora i samhället har

förändringarna

Samhället spelar numera en allt större roll under de senaste decennierna lett fram till för att skapa för utveckförutsättningar att nära nog hela landets har befolkning lingen av rekreation och turism. I avsnitt 6.1 tidsmöjlighet att efterfråga olika fritidsakti-

anges storleksordningen av de årliga sats- viteter. Den ökade fritiden har åstadkommits ningarna från stat, landsting och kommuner att en del av

genom standardökningen har

för att bereda landets egna invånare rekrea- tagits ut i form av minskad arbetstid och är

tionsmöjligheter. Satsningarna är såväl direk- alltså ett resultat mellan olika önskemål hur ta som indirekta. Redan de direkta satsning- standardökningen skall tas ut. arna är av betydande storleksordning. Kra- Ett övergripande mål i en rekreationspoli-

ven på samhällets engagemang i reselivets tisk målsättning är enligt kommitténs upp-

utveckling är så pass omfattande att man att de

fattning offentliga medel som används

måste konstatera att stat, och kom- för turism landsting och rekreation för turistanlägg-

muner fortlöpande

avkrävs beslut, ställnings- ningar och måste

rekreationsanläggningar

taganden och ekonomiska medel att använsatsas på ett sådant sätt att en bred allmän-

das inom rekreationssektorn. Satsningarna het kan utnyttja dessa och om-

anläggningar

på rekreationssektorn sker många gånger råden. Särskilt viktigt är att de grupper som i med andra motiv än rent rekreationspoli- dag har betydande svårigheter att få rekrea-

tiska. Härvid har man inte alltid beaktat tion såsom

handikappade, låginkomsttagare

rekreationens speciella villkor och ekonoeller barnrika familjer får väsentligt förbättmiska förutsättningar. Kommittén finner det rade möjligheter att utnyttja sin längre ledighelt nödvändigt att fortsatta samhällsåtgärder het till rekreation. mål i Detta övergripande inom denna mycket starkt växande sektor en medför tre delmål som

rekreationspolitik

sker mot bakgrunden av en målmedveten vilja områden för är väsentliga: rekreationslivet att bygga upp ett rekreationsliv som är öppet måste ligga spridda över landet så att de kan, för alla. Ingen skall hindras att vare sig av nås av alla, satsningen på områdena måste ha

ekonomiska, sociala eller fysiska skäl få den en sådan omfattning att prisutbudet blir lågt nödvändiga rekreationen i samband med se- samt att anläggningarna ges en sådan teknisk mester eller längre ledighet. Samhällets fort- så att eller andra

utformning handikappade

satta satsningar på och omkring anläggningar eftersatta med lätthet grupper kan utnyttja för rekreationslivet mäste utformas så att man anläggningarna. skapar rekreationsmöjligheter anpassade för Samhällets insatser spelar en avgörande att tillgodose allmänhetens behov av avkopp- roll för hur trafikmedlen utvecklas. Detta ling och stimulans. Ett väl utbyggt och funsker bl. a. genom satsningar på vägar, järn-

etc. Det sker också i form av talet nytillskapade arbetsplatser inte räcka vägar, flygfält stort allmänt i tra- till för att på sikt kunna upprätthålla det ett mycket engagemang Särskild vikt måste fästas vid nuvarande befolkningstalet och den befintfrkföretagen. Satsningar på turism inom möjligheterna att få till stånd billiga trans- liga servicenivån. ramen för lokaliseringspolitiken måste därför porter mellan de stora befolkningskoncentrationerna och de områden i landet som har de ses som komplement till andra lokaliserings-

bästa utvecklingsmöjligheterna för det åtgärder. Sysselsäztningsaspekten får enligt rekreationslivet. Trafikarbetets kommitténs förmenande inte vara enda avgöfjärrinriktade rande faktor för satsning pâ områden eller nuvarande spridning på många olika organianläggningar för det fiárrinriktade rekreasationer gör att det inte går att få till stånd effektiva utan tionslivet. och billiga kommunikationer Enligt kommitténs direktiv måste de anomfattande samordningsåtgärder. läggningar som föreslås byggas upp ha möj- Markanvändningen är en grundläggande beståndsdel lighet att fungera på ekonomiskt riktiga för utvecklingen av en lämpligt rekreation. grunder. Detta har varit en viktig bärande inriktad Tillgång till och lämplig vand- vid kommitténs förslag exempelvis i lokalisering av stora Strövområden, grund

ringsleder, fiskevatten och andra areella till- Åre-projektet. för att De stödformer som kommittén föreslagit i gångar är avgörande förutsättningar skall kunna få en sitt tidigare delbetänkande avviker inte från turism och rekreation denna viktiga princip (Ds Jo 1971:7). riktig utveckling. Dessa tillgångar måste sam- När det gäller beredskapsarbeten bör inte hället säkerställa och skydda. Å andra sidan rekreationslivets krav dessa heller användas som stöd åt turistnämåste på mark noga utan i stället stimulera inawägas mot vetenskapliga naturvårdsintres- ringen i allmänhet frastruktur och andra typer av basinvestesen och andra ytmässiga krav. Rekreationslivets krav på stora och skyd- ringar som kan förbättra en orts eller regions

hävda lämplighet för det fjärrinriktade rekreationsdade arealer måste kunna sig i den stora konkurrens om arealer för livet. lämpliga som förekommer i olika ändamål som redan kraftigt kan för- Ingen av de stödformer

märkas i vissa delar av landet. dag tar således sikte på att utgöra ett närings- Den förväntade av stöd till turismen. kraftiga ökningen utomhusrekreationen kommer att leda till En svensk turistpolicy bör enligt kommit-

ett intensivare om- téns uppfattning inte rekommendera någon tryck på många känsliga form av direkt näringsstöd till turistnäringen råden, vägar och andra begränsade resurser. från utländska turistområ- utan i stället komma till rätta med bran- Många exempel den visar att ett otillräckligt samhällsengage- schens nuvarande problem genom en bättre av områden av verksamheten. Förekomsten mang i utvecklingen och anlägg- organisation för rekreationslivet kan leda till svåra av en riktigt arbetande turistnäring bedöms ningar med av naturen och av kommittén som en nödvändig förutsättproblem nedslitning otrivsel som Kommittén anser att ning för att landet skall kunna få ett rikt följd. kan undvikas om samhället varierat utbud av rekreationsmöjligheter. dessa följder utvecklar I sitt arbete har kommittén utgått från att de lämpliga styråtgärdema. medel för landets in- Turism som ett regionalpolitiskt skapa rekreationsmöjligheter förekommit i diskussionerna om vånare som i förvånansvärd utsträckning inte har ofta områdens ekonomi. Kom- har ett utbud av sådana möjligheter idag. Vid utvecklingssvaga kan konstatera att turismen ensam utvecklandet av sådana nya rekreationsmittén kan vara den möjligheter spelar de utländska besökarna knappast på någon ort i landet enda för befolkningen. dock en icke oväsentlig roll. En avgörande

utkomstmöjligheten

Till och med i Åre-området skulle efter den möjlighet för rekreationsanläggningarna är

an- beläggning och lönsamhet och i de fall denna stora satsning som kommittén föreslagit,

kan förbättras genom utländska besök sär- gande värdering i en statlig turist- och rekreaskilt på tider då inte svenskar helt belägger tionspolitik är att landets och egna behov anläggningarna är detta en för såväl anlägg- önskningar skall komma i första hand vid ningarna som de inhemska besökarna prioriteringar avgö- av olika statliga åtgärder inom rande fördel. En särskilt intressant målgrupp rekreationssektorn. har Dessa målsättningar är de utlänningar som attraheras avanlägg- formulerats i kommitténs direktiv och har ningar och områden som utformats för en också kommit till uttryck vid de första bred svensk publik. Besök av utländska turis- planeringsåtgärderna som kommittén företer i Sverige tillför landet många sociala och slagit och där ett klart ställningstagande förekulturella värden och spelar en framträdande ligger som visar att anläggningar och områroll vid Sveriges kontaktutbyten med andra den för rekreation och turism måste utforländer. Därför är det angeläget att turist- mas på ett sådant sätt att ingen skall vara näringen ges möjligheter att upprätta goda utestängd på grund av sociala, ekonomiska relationer med utländska besökare och rese- eller fysiska orsaker. företag. En mycket stor del av turistresandet är Valutabalansen och önskemål om ökad internordiskt. Kommittén anser att anlägginförsel av valutor tas ofta till intäkt för ningar och åtgärder som riktar sig mot en ökade satsningar på turistnäringen för att svensk publik även kommer att attrahera en stimulera turistströmmen från utlandet. Det publik från övriga nordiska länder, främst på är kommitténs uppfattning att detta ej är ett av de stora likheterna grund i språk, beterelevant motiv för satsningar på turistnä- endemönster, och levintresseinriktningar ringen i Sverige, ej heller att värdet av ett nadsstandard. Åtgärder som ökar det interutländskt resande till Sverige ligger på detta nordiska resandet bör således eftersträvas plan. Medel för att öka inflödet av utländska särskilt om man därvid försöker utnyttja valutor måste sökas inom andra näringar. skillnader mellan de nori semesterperioder Satsningar på turistnäringen skall främst ske diska länderna. för att svenskarnas och nordbornas stimulera I detta sammanhang bör noteras att Norresande. Detta har sedan möjligen en effekt av diska Ministerrådet tillsatt en ämbetsmannaminskat utflöde av turistvaluta. kommitté som arbetar med att förbättra Åtgärder bör enligt kommitténs mening förutsättningarna för ett ökat internordiskt sättas in i första hand för att underlätta den reseliv. typ av utländskt resande på svenska turistmål som tids- och kostnadsmässigt passar in i det svenska rekreationsmönstret. Detta kan 8.4 Medel för att förverkliga med mindre än att de för rekreationspolitiken inte genomföras svenskt vidkommande aktuella målgrupperna För att rekreationslivet i landet skall kunna blir föremål för kartläggning och marknads- ledas in i en tillfredsställande utveckling föringsåtgärder av en mera målinriktad typ anser kommittén att två vikdet nödvändigt än vad som nu förekommer. införs. För det första måste tiga styrmedel Några särskilda anläggningar eller områden ett antal lämpliga områden byggas ut för att enbart avpassade för en exklusivare utlands- den breda krav tillmötesgå publikens på turism bör enligt kommitténs uppfattning semestermål. Dessa områden kallas i fortsättinte få komma till stånd med samhällsstöd. rekreationsområden. ningen för primära Den utländska turism som redan i dag är bildandet Det andra viktiga styrmedlet förekommer i de större städerna och i vissa av en helt ny central organisation för turism typiska andra turistiska resmål bör givetvis och rekreation med bättre och förankring stimuleras till fortsatta resmöjligheter genom större ekonomiska resurser än det nuvarande förbättrad information och marknadsföring. STTF. Kommittén anser således att en grundläg- Dessa två medel bildar i kärnpunkterna

företrädare för utländska resmål för fram till kommitténs förslag. för att det svenska folket. Kommittén har dock En mycket viktig förutsättning konstaterat att enbart åtgärder på det infordessa två medel skall kunna få full verkningsfår mativa inte kan åstadkomma önskkraft är att den statliga administrationen planet förbättrade resurser för att följa och styra värda förändringar.

av turism och rekreation. Det andra viktiga medlet för att utveckla utvecklingen landets reseliv är bildandet av en helt ny Dessutom är det också viktigt att de olika central organisation som kan ta sig an utveckstatliga sektorer som i dag på ett eller annat av resor inom och till vis är engagerade inom rekreationssektorn ling och marknadsföring för ökad sam- och som verkar med samma effekknyts samman i olika former Sverige tivitet som de större researrangörer som verkan. anordnar till utländska resmål. I avsikt att få fram slagkraftiga alternativa gruppresor anser kommittén det För att denna organisation skall bli slagkraf-

rekreationsmöjligheter

håll i landet förses med kraftnödvändigt att det på olika tig krävs inte bara att den full resurser tillskapas ett antal stora välplacerade områ- ledning och goda ekonomiska av aktiviteter och utan också att den får en fast förankring hos den med ett brett utbud boendeformer. de huvudmän som föreslås ligga bakom organisationen. Den bör dessutom få verka med Kommitténs avsikt är inte att landets fortenbart skall betydligt vidare direktiv än vad den nuvaransatta rekreationsmöjligheter komma i dessa primära rekrea- de organisationen STTF har fått göra. till utveckling utan att dessa skall bilda stom- viktig förutsättning för den tionsområden En mycket organisationens möjligheter att men i det viktiga system som det framtida föreslagna rekreationsutbudet kommer att bilda. kunna verka effektivt är att den bereds

för detta av både till informationssökning som i Motiven är betingat möjligheter

och ekonomiska skäl. Genom sin tur förutsätter ett större samhällsengagenaturmässiga att avsätta s. k. primära rekreationsområden mang än hittills när det gäller insamling av

kan fritidssektorns rättmätiga krav på natur- statistik och andra uppgifter. resurser definieras än vad som är förutsätts också tydligare Den nya organisationen fallet f.n. Stora och enhetligt planerade kunna bedriva samarbete med resebran-

områden kan bättre tillgodose individens schens större intressenter dock utan att de

skiftande krav och önskemål isamband med sistnämnda behöver vara engagerade i organi-

kortare och längre ledigheter. Med en stor sationen på ägarsidan. samlad till ett område förutsättes också kunna inkvarteringskapacitet Organisationen för ett brett utbud av marknader som beskapas både underlag agera på de utländska kan för de aktiviteter samtidigt som transporterna döms viktiga med tanke på underlaget som gjor- svenska Denna utländska förbilligas. De kostnadsberäkningar anläggningarna. des inom för Åre-projektet verksamhet förutsättes till och med bli bearbetsgruppen omfattande både resa, förplägnad och in- tydligt mer omfattande än vad den är i sats- men formerna för utkvartering visade att en koncentrerad dagens organisation kan landsverksamheten kommer att bli helt ning på utbyggnad av turistanläggningar åstadkomma annorlunda: framför allt måste bearbetningsbilligare priser än de som normalt förekommer inom researrangörsbran- metoderna för de olika marknaderna grundschen för utländska resor. Koncentrerade ligt förändras till mera aktiva och uppsö-

också förutsättningar för kande verksamhetsformer. satsningar skapar Olika skäl inte minst miljömässiga, medien effektivare marknadsföring av Sverige Kommittén är av cinska och talar för att som semesteralternativ. jämlikhetssynpunkter om det avsevärda måste komma till den uppfattningen att informationen förändringar stånd för att hela svenska folket skall kunna

svenska utbudet av rekreationsmöjligheter

som få tillgång till fullgoda rekreationsmöjliginte förmått hävda sig mot de produkter

heter under sin semester och längre ledighet. av motion om ett hälsocentrum i Vindeln

Kommittén är medveten om att de tvâ medel samt

Jordbruksdepartementets skrivelse till

som föreslås i detta betänkande inte är till- kommittén den 2 februari 1973 med överräckliga för att målet uppnås att hela svenska lämnande av utredning med förslag till utfolket får semestermöjligheter. Kommittén för vecklingsplan rekreationsområde på vill peka på att ytterligare ett medel borde norra Öland). Från kommitténs utgångskunna ha införts för att målen förverkliga punkt har det inte varit möjligt att ta upp men att detta inte varit möjligt genom kom- dessa skrivelser till eftersom båda

behandling

mittédirektiven. förslagen innehåller av hälsoviktiga moment Kommittén anser att det skulle ha varit Kommittén och sjukvård. har inte den sammotiverat att samhället lämnade någon form att mansättningen sjukvårdsfrågor kan beav semesterbidrag till de som bäst skulle handlas inom dess ramar. behöva rekreationsresor men Kommittén i dag saknar vill dock betona att det föreekonomiska möjligheter att göra sådana. ligger ett växande behov av att rehabilitera

Låginkomsttagare, barnrika familjer och inte nedslitna människor eller att ge konvalecentminst ensamstående med barn verkar av vård efter den egentliga sjukvårdsbehandolika utredningar att döma, vara grupper lingen. som är starkt Behovet av missgynnade när det gäller sådana anläggningar finns semesterresemöjligheter. Ett semesterstöd redan i dag och flera utvecklingstendenser i borde kunna ges olika former såsom transsamhällsutvecklingen pekar dessvärre mot att portbidrag, bidrag till semesterboendet eller behovet av sådana anläggningar med tiden kontantbidrag att användas på vissa villkor. kommer att öka. Det torde därför vara en Semesterbidragen skulle givetvis kunna skapa angelägen fråga att utreda hur sådana anläggytterligare underlag för svenska semester- bör kunna ningar utformas och lokaliseras. anläggningar som i sin tur då får möjligheter Enligt kommitténs uppfattning bör regeringtill bättre driftsekonomi och därmed sam- en i samråd huvudmännen för sjukvården manhängande prissänkningar. låta utreda frågan vidare. Frågan om semesterbidrag kommer sanno- Kommittén vill emellertid deklarera att likt att kunna aktualiseras vid ett senare det är angeläget att det akuta behovet av tillfälle när den allmänna synen på rekrea- rehabilitering och institutionellt bedriven tion och semesterresor ytterligare mognat. hälsovård kan tillgodoses i avvaktan på att konkreta planer växer fram för hur hälsocentra skall organiseras och bedrivas. Kom- 8.5 Hälso- och friskvârdens roll i turist- och mittén rekreationspolitiken kan med ett exempel från Koppar-

bergs län visa att det akuta behovet av an- Ett särskilt delproblem inom fritids- och rek- läggningar kan kompenseras genom att ut-

reationspolitiken utgör frågan om att sam- nyttja den överkapacitet de flesta turistordna konvalescentvård med det vanliga rek- hotellanläggningar har under större delen av reationslivet. Flera till kommittén överlämåret. I Kopparbergs län har landstinget sedan nade skrivelser har aktualiserat detta 1967 arrenderat pro- huvudbyggnaden på Sälens blem. Kommittén har dörför bedömt det under högfjällshotell perioden maj--septemnödvändigt att inom ramen för det rekreaber. Dit skickas patienter med handikapp i tionspolitiska avsnittet även behandla denna att få rekreation. syfte Avsikten är att särskilda problematik. patienterna genom vistelsen skall kunna bi- Till kommittén har under arbetets behålla gång den status den medicinska rehabiliteöverlämnats två skrivelser angående förslag ringen givit dem. Genom mycket begränsade till utbyggnad av s. k. hälsocentra, dels i Vin- insatser har kunnat

anläggningen göras god-

deln i Västerbottens län dels på norra Öland. tagbart handikappvänlig. F rånsett ett begrän- (Riksdagens skrivelse 1971:168 sat antal i anledning specialfunktioner utnyttjas hotel-

lets ordinarie personal för verksamheten. Även om målsättningen med ett hälsocentrum kan avvika från den som bedrives i Sälen förutsätter kommittén att de anläggkraven för att bedriva hälso ningstekniska centrumsverksamhet inte kan avvika i större omfattning från de som ställes i Sälen. Samsom de miljömässiga faktorerna som tidigt eftersträvas vid ett hälsocentrum knappast kan bli bättre har de flesta hotellanläggskaffat en viss basutrustning för ningarna friskvârdande ändamål. I avvaktan på en närmare precisering av frisk- och hälsovårdens krav på utformning av anläggningar kan ekonomisk och därigenom sysselsättningssynpunkt många fördelar vinnas genom att förtill etablelägga hälsocentrumverksamheten rade hotellanläggningar. I detta sammanhang vill kommittén däremot peka på att det även i Västerbotten borde finnas samma möjligheter som i län att kunna utnyttja stora Kopparbergs och dåligt utnyttjade befintliga hotellanläggformer av frisk- och ningar för kombinerade sjukvård. Kommittén vill framhålla vikten av att anläggningar som planeras och byggs för det rörliga friluftslivet i allmänhet bör vara utrustade så att de kan utnyttjas av de som har olika former av fysiska handikapp. Inte minst är det viktigt att de primära rekreationsområdena därvidlag utrustas på ett tillfredsställande sätt. Vid projektering av nya för turism och rekreation bör anläggningar att kunna utnyttja dem allmöjligheterna sidigt särskilt studeras och i möjligaste män utnyttjas.

SOU 197352

9¶Kommitténs till

förslag nya organisations-

former av turism och rekreation

9.1 Allmänna Därför synpunkter pá administration måste stor vikt fästas vid att ut-

och organisation av turism och rekreation vecklingen av det svenska rekreationslivet

bygger på en omfattande medverkan från Den bild av den statliga administrationen regional och lokal nivå. I den analys av

och den svenska turismen som tecknats i nuvarande av områden och

marknadsföring

avsnitt 7.2 är relativt Olika komplicerad. anläggningar som utförts har kommittén delar av den statliga förvaltningsapparaten kunnat konstatera att avsevärda insatser i eller de affärdrivande statliga verken arbetar form av personal och pengar används för med turist- dock utan och rekreationsfrågor denna verksamhet. Bakom verksamheten står

tillräcklig kontakt med varandra och i avsakett flertal organisationer och företag i vilka nad av en gemensam helhetsbild eller målin- och stat, landsting kommuner har omfatriktning. Sett ur mera övergripande rekreatande engagemang. Dessa företag och organi-

tionspolitisk synpunkt medför emellertid sationer arbetar normalt var för sig och med denna vittomfattande uppdelning av turistskilda varför den samlade

målsättningar

frågorna många praktiska problem. effekten av reselivet i och på utvecklingen Denna splittrade bild har föranlett flera till Sverige blir reducerad.

förslag i olika sammanhang om att söka cen- Kommittén kan konstatera att det före-

tralisera Såfrågorna till en enda myndighet. ligger ett starkt behov av samordnade åtgärlunda har man exempelvis diskuterat statligt der för utvecklingen av reselivet till områden turistverk efter den förebild som förekomoch anläggningar i Sverige. Denna utveckling

mer i många länder med omfattande interna- bör ledas av det allmänna i samarbete med

tionell turism. Kommittén avvisar ett sådant de organisationer som redan besitter ett kun-

förslag till lösning och konstaterar att den nande inom detta område. ex- Det kraftigt förekommer endast i länder med en starkt panderande rekreationsresandet och kraven centraliserad administration ofta i kombinapå samhällets medverkan att underlätta detta tion med stora satsningar rekreationsresande på utlandsturis- måste lösas genom tillskamen. En sådan kan av flera orsaker lösning pandet av nya och effektivare organisations-

anses vara olämplig i Sverige. Kommuner och former. Dessutom behövs ett ökat kunnande

landsting intar en betydligt roll i viktigare och en utbyggd rådgivning om företeelser,

det svenska samhället än vad som förekom- beteenden och tekniker av vikt för reselivets mer i länder med starkt centraliserad statlig utveckling.

administration. Kommittén föreslår därför att följande

som en form av näringsstöd till turismen. på det administrativa

åtgärder genomförs

Flera som staten tillav de styrelseplatser planet: sätter till företrädare för andra Nuvarande Svenska Turist- har givits organisation, avvecklas och i stället bildas intressenter, således har Kungl. Majzt utsett trafikförbundet för turism och representanter från bl. a. Svenska Kommunen ny central organisation SJ, Reso, Hotellnäringen, SAS rekreation. Denna organisation föreslås få förbundet,

namnet - samarbetsorga- och Linjeflyg. Sveriges Turistrâd STTF:s verksamhet har främst bestämts av nisation för utveckling av turism och rekreade behov som uppkommit hos turistnätion i Sverige. samarbets- Däremot har verksamheten inte i lika Vidare föreslås att en särskild ringen.

för turist- och rekrea- stor utsträckning byggt på förutsättningen delegation tillskapas statens naturvårdsverk, att konsumenternas behov i första hand skall tionsfrågor mellan

arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges Turist- tillgodoses.

behand- Samhället har förutsatt att berörda parter råd. l de fall Samarbetsdelegationen skulle kunna bidra till bör även statens inom näringen

lar fysiska planeringsfrågor

av den övergripande turistmedverka inom delegationen. frnanansieringen

planverk

organisationen. Detta bidrag har dock korn-

mit att bli allt mindre på grund av kostnads- 9.2 Sveriges Turistrâd och allmänhetens ökade krav på utveckling 9.2.1 Avvecklingen av den nuvarande inom ett varierat utbud av fritidsaktiviteter organisationen, Svenska Turisttrañkförbundet Trots ramen för ett samhälleligt åtagande.

STTF har varit verksamt i över 70 år med att bidragen från näringen successivt minskat

främst reklam från turistnäringens sida i turistfrämjande säljåtgärder, har inflytandet

STTF i stort sett bibehållits. Knappheten på och PR för Sverige som resmål i utlandet.

under de senaste åren har verksam- ekonomiska resurser har för STTF :s del inne- Först burit att en orimligt stor andel av intäkterna heten styrts in på att göra reklam för Sverige då inom måste användas till täckandet av fasta kostsom resmål för svenskar särskilt

nader såsom lokaler, löner och andra icke

ramen för den s. k. Sverige-Nu-kampanjen.

av STTF:s verksamhet har påverkbara utgifter. Relativt små belopp har Finansieringen kunnat avsättas för den operativa verksamunder årens lopp så att gradvis förskjutits staten svarar numera för den överväldigande heten.

Kommittén anser att det föreligger avsedelen av anslagen. Vissa delar av STTF:s för en verksamhet har varit beroende av frivilliga värda svårigheter att finna finansiärer

som utan riktigt förankrat influtit i beräknad organisation bidrag men när dessa inte blivit huvudmannaskap skulle arbeta för en inforstorleksordning har olika verksamheter

att inskränka. Värdet av de frivil- mation om turstnäringen i Sverige. nödvändiga

har dessutom reducerats genom Turistnäringens egen brist på ekonomiskt liga bidragen i STTF:s verksamhet pekar tydde stora arbetsinsatser som ligger bakom engagemang

insamlingen av det frivilliga bidraget. ligt på att isolerade marknadsföringsåtgärder

för inte är tillräckliga för att klara den besvärliga Det nuvarande huvudmannaskapet som turistnäringen befinner sig STTF återspeglar organisationens tillkomst problematik

i. Den nuvarande inriktningen hos STTF kan och vidareutveckling. Många av huvudmändvs. inriktad på nen bakom organisationen återfinns i produ- sägas vara producentinriktad

och att i första hand tillvarata intressena hos de centledet, främst inom trafikföretagen

som producerar turistiska tjänster: andra sektorer av turistnäringen. Den statliga företag

medverkan har dels bestått i att upprätthålla transport- och boendeföretag.

till- Kommitténs avser att andra den en insyn i verksamheten och dessutom förslag

som främst inriktning från att varata en statlig målsättning nya turistorganisationens vara till att bli konsuinneburit att organisationen skall fungera producentinriktad

mentinriktad dvs. verksamheten skall i första till Sverige blir reducerad. Kommittén kon-

hand inriktas på ett sådant sätt att konsu- staterar därför att det föreligger ett starkt menternas dvs. turisternas behov av samordnade krav på utveckling åtgärder för utveckling

och av kan tillmarknadsföring anläggningar av reselivet till områden och i

anläggningar

godoses. En sådan förutsätter en

förändring Sverige.

ny sammansättning av Kommittén huvudmannaskapet understryker också behovet där samhället och konsumentintressena får av ett ökat kunnande och en utbyggd rådgiven betydligt starkare ställning. I en sådan ning om företeelser, beteende och teknik av organisation är det också väsentligt att provikt för reselivets utveckling.

duktutvecklingen och ut- Kommittén marknadsföringen föreslår därför att en organisavecklas tillsammans. tion bildas med stat, kommuner och lands-

Kommitténs förslag innebär så pass djup- ting samt näring och konsumentföreträdande

gående förändringar i verksamheten för en organisationer. Denna nya organisation förecentral turistorganisation att den nuvarande slås bestå av en central stiftelse som benämns organisationen inte kan behållas. Föränd- - Sveriges Turistråd samarbetsorganisation ringarna gäller såväl huvudmannaskap som för av turism utveckling och rekreation i arbetsuppgifter. Ett genomförande av kom- Sverige. mitténs förslag måste innebära att STTF Sveriges Turistråd måste enligt kommitavvecklas. Denna bör ske samtiaweckling téns förmenande ges mera vittgående och

digt som den nya organisationen tillskapas. tydligare målsättningsdirektiv än de som i

Det är härvid att de resurser som väsentligt dag gäller för Svenska Turisttrañkförbundet STTF för närvarande för förfogar över i möjli- resp. de regionala turisttrafikföre-

gaste mån tillvaratas och överförs på den nya ningarna.

organisationen. Den nya bör organisationen få en god Detta gäller i synnerhet det praktiska kun- politisk förankring genom att Kungl. Maj :t

nandet hos den nuvarande personalen, övriga ges ett tillräckligt stort antal styrelseposter resurser samt till de lokaler som tillgång och inflytande i organisationen.

STTF nu förfogar över. De fonder som finns Kommittén förutsätter att Sveriges Turistf. n. samt Stiftelsen för Turisttrañk föreslås råd kommer att arbeta i nära samförstånd också föras över till den nya organisationen. med de regionala turistorganisationerna.

Kommittén förutsätter att övergången Den nya organisationen skall i samarbete

sker under de former som kommer till anmed stat, kommuner, landsting och berörda

vändning i liknande fall med bl. a. förhand- sektorer inom näringen utgöra den plattform

lingar med de anställdas organisationer. från vilken samhället och näringslivet gemen-

samt kan arbeta med att öka möjligheterna

9.2.2 för ett rekreationsresande i Sverige. Förslag till en Centralorganisation för Sveriges Turistråd skall samordna och ututveckling av turism och rekreation i Sverige veckla marknadsföringen inkl. informationen I den analys av nuvarande av av svensk turism marknadsföring och rekreation i frågor av områden och anläggningar som utförts har allmän och gemensam karaktär. Den skall kommittén kunnat konstatera, att avsevärda också medverka till att utvecklingen av rekinsatser i form av personal och pengar an- reationsmöjligheterna i Sverige blir i möjli-

vänds för denna verksamhet. Bakom står ett gaste mån anpassad till efterfrågestrukturen. flertal organisationer och företag i vilka stat, De målgrupper som organisationens verksam-

landsting och kommuner har omfattande het kommer att inrikta sig på blir i första engagemang. Dessa företag och organisatio- hand de stora svenska

befolkningsgrupperna,

ner arbetar normalt var för sig och med i andra hand övriga nordiska målgrupper.

skilda målsättningar, varför den samlade Organisationen bör dessutom bilda sig en effekten på utvecklingen av reselivet i och uppfattning om vilka målgrupper i de utom-

nordiska länderna som kan tänkas vara in- statliga medlen inom rekreation, lokalise-

tresserade av resor till Sverige. Lämpliga rings- och arbetsmarknadspolitik, frågor av dessa övervakande karaktär samt det internatioåtgärder bör sättas in för att stimulera nella samarbetet inom olika mellanstatliga målgruppers intresse för resor till Sverige. För att uppfylla dessa mål förutsätts att organisationer. arbetar i nära samverkan Kommittén anser att huvuddelen av dessa Sveriges Turistråd med berörda och lands- uppgifter kan lösas inom ramen för de nuvastatliga, kommunala samt med rande administrativa formerna. Kommittén tingskommunala myndigheter bedömer bl. a. det väsentligt att de funktioturistnäringens organisationer och företag. Sveriges Turistråd skall aktivt verka för att ner som i dag finns i statliga myndigheter det svenska utbudet av fritids- och rekrea- och i departementen ligger kvar i dessa. Det och att det vore felaktigt att bygga nya kadrar av myntionsmöjligheter görs attraktivare digheter och experter utanför de befintliga blir känt i alla grupper i samhället. Turistråds arbets- institutionerna. Sveriges huvudsakliga kan således sammanfattas med föl- Den kritik som främst kan riktas mot det uppgifter nuvarande systemet riktar sig mot avsaknajande punkter: den av en helhetsbild av turism och rekrea- Planering: tion som skulle kunna komma till använd- Utredningsverksamhet och statistikbearbet- av olika frågor. Detta ning vid bedömning ning har lett till att många statliga åtgärder som Rådgivning sätts in för att underlätta rekreationslivet inte samverkar utan kan ge splittrade resultat Marknadsföring: varandra. som till och med kan motverka Inventering, produktutveckling. Kommittén anser att dessa problem bör Information och reklam kunna övervinnas genom att bättre kanaler Säljstödjande åtgärder för information och samverkan skapas mel- Bokning av anläggningar och arrangemang lan de myndigheter som handlägger turist- Dessa funktioner presenteras utförligt i och rekreationsfrågor. bilaga 1. En styrning av de olika statliga åtgärderna förefaller kommittén angelägen inte minst på och lånesidan. Kommittén finner bidrags- 9.3 Samarbetsdelegationen för turistdet nödvändigt att en samordning sker meloch rekreationsfrågor lan å ena sidan de lokaliseringspolitiska stöd-

Många av de arbetsuppgifter som i vissa åtgärderna och å andra sidan de bidragsåtgärländer åvilar de helstatliga turistorganisatio- der som kan föranledas av rekreationspolinerna föreslås Turistråd tiska skäl. I ett tidigare delbetänkande om läggas på Sveriges som kommer att samla de intressenter som statligt lokaliseringsstöd till rekreationsan-

bedöms vara väsentliga för rekreationslivets läggningar har kommittén pekat på en löskommuner och landsting att en särskild samarbetsutveckling: staten, ning som innebär samt vissa sektorer av de kommersiella in- delegation bildades mellan arbetsmarknadstressenterna. styrelsen och statens naturvårdsverk. I den proposition som följde detta betänkande, Sedan många av de viktiga arbetsuppgifterna inom turism och rekreation överförts prop. 1973:50 lämnades förslaget om en återstår emellertid frå- sarnarbetsdelegation tills vidare utan åtgärd. på denna organisation som måste behand- Kommittén finner nu anledning att återgor inom rekreationslivet las inom den statliga administrationen. Till komma till denna fråga i och med att andra denna sfär hör bevakandet av och frågor inom turism och rekreation får förslag statliga fortlöpande översyn av samhällets rekrea- till lösningar. av de Tillkomsten av Sveriges Turistråd med tionspolitik, frågor om prioriteringar

mera vittgående direktiv än de nuvarande som ingår i den får en gemensam syn på organisationerna kommer att starkt kunna lokaliseringen av det framoch utformningen underlätta de olika bedömningar som föregår tida svenska rekreationslivet. statliga beslut om stödåtgärder till rekreationsanläggningar. Kommittén föreslår där- 9.4 Naturvårdsverket och turismen för att en samarbetsdelegation bildas mellan arbetsmarknadsstyrelsen, statens naturvårds- Som kommittén har satstidigare påpekat verk och Sveriges Turistråd med huvudsaklig ningen på skilda turistanläggningar inte skett uppgift att bedöma grunderna för den fort- med önskvärd målmedvetenhet från samhälsatta statliga stödgivningen till anläggningar lets sida. och områden för det fjärrinriktade rekrea- Kommitténs innebär att statens förslag tionslivet. naturvårdsverk får ökade bland uppgifter Statens planverk förutsättes medverka i annat genom att kanslifunktionen i den ovan delegationens arbete när planfrågor kommer nämnda Samarbetsdelegationen föreslås förupp till behandling och när utvecklingsplaner läggas till naturvårdsverket. Vidare föreslår för de primära rekreationsområdena behand- kommittén i särskilt betänkande att naturlas. vårdsverket blir central huvudman för vand- Samarbetsdelegationen bör behandla vikti- ringsleder och anläggningar i fjällen. Bevakgare frågor om lokaliseringsbidrag och bered- ning och uppföljning av friluftsaspekten skapsarbeten för större projekt inom rekrea- inom turism och rekreation kan antas öka tionssektorn. väsentligt liksom av frågor om samnyttjande Delegationen bör dessutom vara viktig anläggningar och områden för när- och fjärrrådgivare till de övriga samhällsinstanser som rekreation. blir ansvariga för uppbyggnad, utformning Frågor till skilda om statsbidragsgivning och dimensionering av anläggningar och om- former och friluftsområav turistanläggningar råden för det fjärrinriktade rekreationslivet. den kommer att spela en allt viktigare roll Detta gäller särskilt instanser som länssty- om utvecklingen av landets rekreationsliv får relser, kommuner och statliga verk och myn- den av kommittén bedömda omfattningen. digheter. De frågor som kan komma att Statens naturvårdsverk bedriver också behandlas kan exempelvis vara olika utformning utvecklingsarbeten angående anläggav primära rekreationsområden, ansökningar ningar för turism och rekreation. De ökade till anläggningsstödet till idrotten kraven som för upp- på ett sådant utvecklingsarbete byggnad av turistiska anläggningar och utblir följden av kommitténs förslag bör kunna formningen av viktigare vandringsleder och mötas genom ett intimt samarbete mellan anläggningar kring dessa. Sveriges Turistråd och statens naturvårds- Samarbetsdelegationens kanslifunktion verk. Även i detta sammanhang kan kraven föreslås förläggas till statens naturvårdsverk. av ge upphov till en nödvändig förstärkning Frågor om statligt stöd till rekreationsanlägg- statens naturvårdsverks utredningsresurser. ningar bör förberedas och handläggas inom Kommittén föreslår att verksinstruktionen det verk eller den myndighet som för närva- för statens naturvårdsverk får ett sådant rande har dessa funktioner. Sveriges Turist- att verket blir rustat att möta de tillägg räds medverkan i Samarbetsdelegationen be- ökade krav som föranleds av kommitténs döms av kommittén som väsentlig dels för förslag. Detta innebär också att verket bör att kunna delge sina kunskaper om nuläget för att klara arges administrativ kapacitet och utvecklingen dels också för att mark- betsuppgifterna. nadsföringsfrågor skall kunna beaktas i samarbetsdelegationens arbete. Arbetet inom den föreslagna samarbetsdelegationen bör också leda till att de parter

9.5 Kungl. Majst och turismen boendeanläggningarna i många fall bekym-

mersam inte minst därför att beläggningen Kommitténs förslag till nya organisationspå anläggningarna är för låg. former av turism och rekreationsliv leder till Konkreta åtgärder för att utveckla rekreaatt Kungl. Maj :ts arbetsuppgifter kommer att tionsresandet i landet påverkar omedelbart få ökad betydelse för den fortsatta utveckboendesektorn och först i andra hand övriga lingen inom turist- och rekreationssektorn. sektorer inom näringen. Kommittén har Kungl. Maj :t blir liksom för närvarande den kommit till den uppfattningen att boendeviktigaste huvudmannen för Centralorganisasektorn måste medverka i nära samarbete tionen för turismen. Enligt kommitténs med de centrala marknadsföringsåtgärderna mening bör det dessutom ankomma på som sker inom ramen för Sveriges Turistråds Kungl. Majzt att övervaka och i förekomverksamhet. mande fall överarbeta den gemensamma mål- Kommittén föreslår att en marknadssättningen för samhällets turistpolicy samt föringsavgift uttas per gästdygn på samtliga att tillse att en sådan policy också följs av för turistiskt boende. anläggningar Avgiften berörda statliga verk och myndigheter. föreslås få storleken 50 öre per bädd resp. Kungl. Majzt bör därvidlag också verka för campingenhet och dygn. Avgiftsredovisning att alla parter hålls välinformerade om en och statistiksammanställning föreslås bli sådan målsättning för utvecklingen av rekreasammanförda till rutiner vars detaljer redotionslivet. Målsättningen bör givetvis succesvisas i bilaga 2 till betänkandet. sivt anpassas efter de nya krav som den Mot kommitténs förslag till en allmän tekniska, sociala och ekonomiska utveckmarknadsföringsavgift kan resas den invänd-

lingen medför. att allt boende ningen på hotellanläggningar Det bör ankomma på Sveriges Turistråd inte är betingat av rekreationsresande. att lämna förslag till Kungl. Maj :t om lämp- till trots att det Kommittén finner detta liga åtgärder. Sveriges Turistråd bör också är rimligt med en allmän marknadsföringsför Kungl. Maj :t redovisa sitt arbete avseende som avgift även om marknadsföringsåtgärder utvecklingen av adekvat statistikproduktion, initieras av den nya organisationen endast inkvarteringssidan, trañkutveckling, semesleder till en ökning av det turistiska boendet. tervanor samt utvecklingen av internationell Den ökning som åtgärderna medför, ökar och nordisk turism. den tidigare beläggningen och ger en betyd- Kommittén anser att den verksamhet som ligt högre marginaleffekt än den vanliga beberör reselivet inom ramen för kommerskolläggningen. legiums arbete, främst frågor om resegaran- Boendeanläggningarna blir enligt kommittier för resebyråer och researrangörer, klart téns förslag skyldiga att uppge såväl antalet bör hållas åtskild från den övriga turist- och som att redovisa motsvarande avgästnätter rekreationsverksamheten. Dessa frågor kan gifter. Avgiften bör bli en avdragsgill kostnad således kvarligga hos kommerskollegium och för företagen. bör inte medtas i samarbetet mellan Kungl. Kommittén föreslår att riksskatteverket

Maj :t och Sveriges Turistråd. för uttaxering blir handläggande myndighet

och övervakning av den föreslagna marknads-

Eventuella förändringar av

föringsavgiften.

9.6 Marknadsföringsavgi ft på boende- föreavgiftens storlek eller andra ändringar anläggningar slås endast kunna genomföras av Kungl.

Majzt sedan Sveriges Turistråd ingått med Som har framgått av tidigare ställningstagan-

den av kommittén i detta betänkande spelar särskild framställning om detta eller om

i landet en avgörande Kungl. Maj :t själv bedömt utvecklingen vara

boendeanläggningarna

roll för det fiärrinriktade rekreationslivet. sådan att en ändring av avgiften är motive-

Samtidigt är situationen för de nuvarande rad.

9.7 Kommitténs förslag till komplettering inte beröras av förslaget så länge det rör sig till 1966 års hotellförordning om internt anordnade kurser men däremot om kapaciteten har utbjudits och sålts på Enligt 1966 års hotellförordning (SFS 1966 den öppna marknaden. nr 742) utövar polismyndigheten tillsyn och meddelar tillstånd för hotellverksamheten. Enligt förordningen är hotell och pensionat med mer än 5 rum resp. 9 gäster skyldiga att begära tillstånd för att bedriva

verksamhet_

Anläggningarna har också uppgiftsskyldighet beträffande gästers namn och nationalitet till polismyndigheten. Tidigare förhållanden som bl. a. reglerade brandskydd och andra krav på anläggningarna som föreskrevs i 1917 års hotellstadga har förts över till byggnadslagstiftningen. Bakom hotellförordningen ligger tanken att hotell- och pensionatsverksamhet måste bedrivas under lagliga och ordningsmässigt tillfredsställande förhållanden. I prop. 1966: 124 som föregick förordningen påpekades även att förandet av ett gästregister starkt underlättade polisens efterspaningar och annat spaningsarbete. Kommittén finner ingen orsak att ändra på förutsättningarna för 1966 års hotellförordning men anser att även den uppgiftsskyldighet som enligt kommitténs förslag skall åvila anläggningar till riksskatteverket och statistiska centralbyrån även skall inskrivas i förordningen. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på boendesidan anser kommittén också att samtliga typer av kommersiellt turistiskt boende bör tillföras hotellförordningen. F. n. förs semesterbyar och liknande anläggningar genom definition till hotellförordningen men även campingplatsen bör inrymmas i förordningen enligt kommitténs upp-

fattning.

Tillståndet att bedriva hotellverksamhet kan nu indras om tillståndshavare upprepade gånger funnits skyldig till brott mot hotellförordningen (§ 19). Kommittén föreslår att tillståndet skall kunna dras in vid uraktlåtenhet att lämna uppgifter till riksskatteverket eller om medvetet felaktiga uppgifter lämnas. Kursgårdar och liknande anläggningar bör

10¶Sveriges Turistråds uppbyggnad, arbetsuppgifter

och finansiering

till och hu- Andra väsentliga sektorer för svensk fritid

10.1¶Förslag verksamhetsform

för Sveriges Turistrád och rekreation förutses få inflytande på vudmannaskap verksamheten dels genom styrelserepresenta- Som framgår av föregående kapitel föreslår tion, dels genom de av Sveriges Turistråd kommittén att en ny central organisation för samordnade för främjandet av åtgärderna turism och rekreation bildas. Organisationen turism och rekreation. får namnet Sveriges Turistråd och bildas som

en stiftelse.

10.1.2 Styrelsen för Sveriges Turistråd

10. l .1 Huvudmannaskap för Sveriges från diskussionen om hu- Med utgångspunkt

Turistråd för stiftelsen förordar komvudmannaskapet

mittén en styrelse sammansatt av 13 ledamö- Kommittén förordar att staten, kommu-

nerna Svenska kommunförbundet ter. genom Kungl. Maj:t utser ordförande, vice ordsamt landstingen genom Svenska landstingsförande samt två ledamöter. Svenska komförbundet bildar stiftelsen Sveriges Turistmunförbundet utser två ledamöter och råd. Som stiftare föreslås även ingå LO och Svenska landstingsförbundet en ledamot. LO TCO samt de ideellt verksamma organisatiooch TCO svarar för vardera en ledamot och nerna för reselivet RESO och Svenska Turist- RESO och Svenska Turistföreningen för varföreningen. dera en ledamot. Inkvarteringssidan svarar Med undantag för de båda sistnämnda för två ledamöter varvid kommittén förordar föreslås de övriga stiftama ingå i stiftelsen med att dessa utses av Sveriges Hotell- och Ressatsning av ett Kommittén vill

grundkapital.

taurangförbund resp. Sveriges Campingvärdock inte ta ställning till storleksordningen dars Riksförbund. eller de juridiska formerna för ett sådant Ledamöterna förses med personliga suppstiftelsekapital. leanter. Kommittén förordar en 3-årig man- Genom en sådan konstruktion vill komdatperiod för styrelsens ledamöter. mittén markera samhällets ansvar och konsu- Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott menternas betydelse för verksamheten. Där-

på fem personer. med understryks också den klara förändring

från den nuvarande producentinriktade tu-

ristorganisationen till en konsumentinriktad 10.2 Samarbetet mellan Sveriges Turistrád central turistorganisation. Först i och med och de regionala turistorganisationema detta skapas betydligt bättre förutsättningar

och för flera svenskar att få Landet täckes f. n. av 23 regionala turistmöjligheter trañkförbund med kommuner, landsting och attraktiva turist- och rekreationsmöjligheter.

l8l

näring som huvudmän. Dessa förbund skall Genom att etablera samarbete mellan enligt sin nuvarande målsättning svara för Sveriges Turistrâd och de regionala turistmarknadsföring och information om det organisationema bl. a. baserat på turistegna länet eller landskapet. Beträffande nu- rådets ekonomiska möjligheter att biträda varande verksamhet se vidare 7.6. regionerna i dessas utåtriktade verksamheter

Svenska kommunförbundet och Svenska kommer tillgängliga medel att kunna utnyttlandstingsförbundet har framlagt förslag till jas effektivare än tidigare. Kommittén är ändrad verksamhet och ändrat huvudmanna- emellertid av den uppfattningen att de nuskap för turismens regionala varande regionala organisationerna ur mark-

organisation. Dessa redovisas i bilaga 3. nadsföringssynpunkt representerar för små

De intentioner som Svenska kommunför- enheter. Ett medel att överbrygga detta bundet och Svenska landstingsförbundet problem kan vara att Turistrådet samordnar har framfört avser att vidga samhällsinfly- den utåtriktade verksamheten mellan regiotandet och förbättra förutsättningarna för ner där praktiska samarbetsmöjligheter finns. effektiva organisationer för svenskt rekrea- Kommittén förordar emellertid att tionsliv. De båda förbunden har framfört Sveriges Turistråd omedelbart upptar förnödvändigheten av ett intensifierat handlingar med berörda parter om en fastare

regionalt samarbete för att inordna rekreationslivet organisation för samarbetet regionerna inom ramen för kommunernas och lands- emellan. tingens ordinarie arbetsuppgifter.

För att få ett fastare samarbete med de

Huvudsakliga arbetsuppgifter regionala turistorganisationema föreslår kommittén att Sveriges Turistråd förses med Sveriges Turisträd skall i samarbete med de en regional kontaktsektion. regionala turistorganisationema leda och

Kommittén kan däremot inte inom ramen samordna marknadsföringen i Sverige samt i för de givna direktiven behandla de nordiska länderna. Sveriges Turistråd skall

frågan om hur kommunernas och turist- dessutom leda och samordna marknadsfö-

landstingens

och rekreationsorganisationer skall samord- ringen i övriga länder. nas men vill rekommendera att Sveriges Tu- De regionala turistorganisationema förutristråd omgående efter bildandet sättes medverka till att lämpliga arrangemang

gör en gemensam översyn av denna fråga tillsammans eller produkter för turism och rekreation utmed Svenska kommunförbundet och Sven- vecklas inom resp. område samt förutsättes ska landstingsförbundet. att i samarbete med kommuner och nä-

Sveriges Turistråd får därigenom bättre ringens representanter bygga upp och tillhanmöjligheter att kanalisera de medel som kan dahålla ett sortiment av produkter. ställas till förfogande för samplanerade åtgärder för den utåtriktade verksamheten för de olika länen. 10.3 De huvudsakliga funktionerna inom

verksamhetsområden*

Kommittén fäster stor vikt vid att ett samarbete etableras mellan de regionala tu- Verksamheten för turism och rekreation ristorganisationema och Sveriges Turistrâd. kommer under en viss tid framöver att bedri- Dels därför att turistorganisationema med

vas på riks-, regional och lokal nivå utan att kommuner samt landsting som huvudmän ett samband

integrerat organisatoriskt och i samarbete med näringen är direkt etableras. De nackdelar som ett delat huvudansvariga för tillgångarna inom rekreations- mannaskap innebär både med tanke på prosektorn och deras utveckling, och dels därför kom-

duktutveckling och ansvarsfördelning att Sveriges Turistråd kommer att förses med mer att kunna avhjälpas om funktionsfördelutökade medel för att informera konsumen- ningen mellan de olika nivåerna klart definieterna om dessa tillgångar. ras. Med den arbetsfördelning mellan de

10.3.2 Marknadsvetande, utredningar och olika nivåerna som kommittén förordar

resurser statistik kommer inte bara egna ekonomiska att kunna effektivare utan sam- för inutnyttjas Den nuvarande bristen på statistik arbetet med den enskilda näringen kommer samt kvartering och övrig fritidskonsumtion också att underlättas. svårigheterna i dagens av en mer insikt i avsaknaden fullständig mellan turistorganisation och en- krav och samspel fritidskonsumenternas önskemål, skild näring bottnar bl. a. i att det funktio- vid besluts-

innebär att planeringsunderlaget

nella samarbetet mellan de olika nivåerna nuvarande fattandet nivåer inom på olika varit oklart eller saknats. organisationer är mycket bristfälligt. Med hänsyn till arten av de olika funktio- Detta medför allvarliga konsekvenser för nerna kommer vissa att enbart handhas av och marknadsden nuvarande informationen medan andra kommer att Sveriges Turistråd, föringen som måste arbeta med ettåriga plaskötas av hela organisationen, dvs. Sveriges ner och basera verksamheten på en relativt

och Turistråd, regionala turistorganisationer stor portion osäkerhet. Än allvarligare ter sig

lokala/kommunala organisationer. Rent ge- för de mer denna brist på marknadsvetande nerellt kan sägas att det i första hand är de och investeringsprolångsiktiga planeringssom eller planerande och rådgivande funktionerna jekten avseende enskilda anläggningar förläggs till Sveriges Turistråd. Den operativa större fritids- och rekreationsområden, efter-

eller utåtriktade verksamheten blir däremot saknas. som adekvat beslutsunderlag föremål för ett samarbete mellan olika ni- för att En grundläggande förutsättning våer. Detta goda möjligheter för nä- intentioner är öppnar kunna förverkliga kommitténs ringens enskilda företag eller organisationer en av funktionen marknadsve-

uppbyggnad

att, vid sidan av egen marknadsföring, knyta tande. Detta bedömer kommittén vara en av

an sin verksamhet till de av Sveriges Turist- under det

de viktigaste arbetsuppgifterna

råd samplanerade funktionerna. inledande skedet. Med hänsyn till den bety- De huvudsakliga funktionerna kan samdelse ett ökat marknadsvetande har för pla-

manfattas enligt följande: förut-

nerings- och investeringsverksamheten

sätts att ett nära samarbete sker med statens Planering: Marknadsvetande naturvårdsverk. Detta gäller även beträffande

statistikbear- turistrâdets inventerings- och produktut- Utredningsverksamhet och

vecklingsarbete. betning Sveriges Turistråd skall granska resultaten Rådgivning av marknadsutredningar i Sverige och i andra

Marknadsföring: länder som samt genomföra undersökningar Inventering, produktutveckling visar konsumenternas behov och önskemål Information och reklam för att kunna välja ut lämpliga målgrupper Säljstödjande åtgärder och för att kunna analysera tenden- Bokning av anläggningar och arrangemang ser och smakförskjutningar. Sveriges Turistråd skall vidare granska beläggnings- och

och redovisa sina slutsat- 10.3.l Ledning, beslut, planering och upp- försäljningsstatistik ser. Dessa funktioner föreslås endast föreföljning, utvärdering komma pâ riksnivâ, där ett marknadsvetande Turistråd skall planera och leda Sveriges för hela det svenska rekreationslivet byggs verksamheten samt utvärdera resultaten av och systematiserade veupp. Det insamlade insatta Direktionen för Sveriges åtgärder. tandet kommer att vara tillgängligt för olika Turistråd svarar för ledningen av den totala brukare, delvis mot ersättning. organisationen. Den väsentligaste uppgiften

för direktionen blir att samordna arbetet på

samtliga nivåer.

10.3.3 l0.3.5

Inventering Produktutveckling

Statens naturvårdsverk samt olika intresse- Produktutvecklingen inom turist- och fritidssammanslutningar såsom hotellorganisatio- sektorn bör syfta till att nyskapa och förnerna, Svenska Turistföreningen, motororga- bättra de tjänster och den service, som sek-

nisationer, Sveriges Fritidsñskares Riksför- torn bör erbjuda. Det gäller att förbättra bund m. fl. svarar f. n. för insamling av data grundförutsättningarna, dvs. medverka till

lämplig för egen verksamhet. STTF har även att en tillfredsställande turistisk infrastruk-

gjort inventeringar i samband med de årliga tur skapas och därigenom höja mottagarser-

Sverige Nu-kampanjerna. Dessutom genom- vicen och attraktiviteten för områden och förs separata insamlingar av fakta för olika orter, som lämpar sig för att bli marknadsutredningar inom fritids- och turistsektorn. förda utanför de egna regionerna. Någon översiktlig bild över vad Sverige kan Men det gäller även att initiera till en

erbjuda finns inte. Kommittén befarar att ett samordning av intressanta attraktioner med visst dubbelarbete äger rum. Kommittén fö- och inkvartering, transporter förplägnad reslår därför att en för hela landet gemensam på lämpligt sätt och därmed öka valmöjlig-

central för uppgifter heterna för fritidskonsumenten. om anläggningar, aktivi- Produktio-

teter, arrangemang, kommunikationer m. m. nen bör inriktas på en mer långtgående för fritid och rekreation och att av standardiserade upprättas massproduktion och prisdenna förläggs till Sveriges Turistråd. billiga produkter eller researrangemang.

Denna faktabank, av Sve- skall initiera som upprättas Sveriges Turistråd till ett

riges Turistråd för eget och för olika intres- urval av produkter och medverka vid kalkysenters bruk, bör planeras i samarbete med lering och prissättning av lämpliga resepaket

de som f. n. arbe- för svensk och utländsk

intressesammanslutningar, och arrangemang

tar med inventeringar. Särskilt viktigt är att marknad. Sveriges Turistråd skall vidare i

detta sker i samråd med statens naturvårds- samarbete med näringens enskilda represenverk. tanter och rikstäckande arbeorganisationer ta med normering av produkter samt med-

verka vid produktion av exempelvis charterl0.3.4 Rådgivning, samverkan, utbildning resor och resepaket. En ytterligare väsentlig

arbetsuppgift blir att initiera till vidareut- Sveriges Turistråd skall svara för rådgivning veckling av arrangemang och turistisk infratill olika myndigheter, företag och organisastruktur inom olika områden. tioner på riks» och regional nivå imarknads- Kommittén förordar att Sveriges Turistråd föringsfrågor och svara för remissbehandling tillsammans med näringens i dessa frågor. representanter bildar produktorienterade för Turistrådet skall samrådsorgan också planera vidareutolika sektorer av turism och rekreation, ex. bildning av olika inom

tjänstemannagrupper

inkvartering, transporter, förplägnad. ramen för den löpande verksamheten.

Funktionen Rådgivning, samverkan och

utbildning är mycket viktig för frågor som 10.3.6 Information berör planering och investeringar. Den kom-

mer också att vara av stor betydelse under Kommittén kan konstatera att i de nuva-

uppbyggandet av den föreslagna organisatio- rande organisationerna och företagen finns nen. ett icke oväsentligt kunnande i och praktisk Sveriges Turistråd förutsättes dessutom

erfarenhet av informationsfrågor.

Samtidigt överta den internationella kontaktverksammåste kommittén att den akunderstryka het med OECD, Nordiska Turisttrafikkom- tuella organisationsbilden med olikartade mittén m. fl. organisationer som STTF f. n. målsättningar för de självständiga enheterna svarar för. resulterar i information som för allmänheten

när målgrupper är definierade och konsumåste upplevas som oenhetlig och ojämn i från de menternas preferenser är kända, kommer sin kvalitet. Sättet för information reklamen eller den styrda informationen ini olika organisationerna och företagen skiljer bilden. Det är reklamens uppgift att berätta sig avsevärt från varandra och ansvarsfördelmellan olika nivåer och områden av om fördelar, utvalda detaljer, och därigenom ningen dra uppmärksamheten till en viss typ av landet upplevs som oklar. aktivitet, en anläggning, ett turistiskt område Den mängd information som producerasi form samt i form av den eller till hela landet. av trycksaker informationen som lämnas via l- Reklamen skall inte i första hand syfta till muntliga år inte tillräckligt effektiv. En un- att skapa nya grundbehov utan endast till att byråer förstärka ett befintligt mönster. Behovet av dersökning visar att resebyråer årligen motoch möjligheterna till att resa måste alltså tar ca 3 000 reklamalster exkl. tidtabeller, o. d. Un- förefinnas hos de målgrupper som skall bereleaser, stencilerade meddelanden arbetas. Reklamens uppgift blir därmed att dersökningen konstaterar vidare att 7 av lO presentera attraktiva alternativ, att ge konsualster inte packas upp utan kastas direkt. som menten valmöjligheter, att tala om vad som Andra undersökningar och analyser, berör verksamheten finns. _ vid I-byråerna, pekar på inte är kända Till skillnad från varuförsäljning kan reseatt dessa informationsställen al- sektorns inte demonstreras eller av allmänheten i tillräcklig utsträckning produkter utsättas för prov inför kunden. Detta ställer ternativt inte upplevs som väsentliga under av de buden semesterresa. speciella krav på utformningen Det nuvarande sättet att informera all- skap, som skall nå konsumenten. Samtidigt bör vara värvande skall de mänheten om landets rekreationsmöjligheter som budskapen De budbestår alltså av ett stort antal insatser, som även vara sakliga och informativa. folk överförs till kunden i form av sammanräknade kräver en myckenhet skap som samordningen av den- reklam och som samtidigt leder till ett köp och pengar. Eftersom av ett blir i själva verket den na mångfald informationsåtgärder är obetyd- resepaket,

de olika åtgärderna var för sig att produkt, kunden köper och ställer kvalitetslig kommer med otillräckliga medel. Kom- anspråk på. genomföras mittén konstaterar att flera stora grupper i Svensken nås dagligen av en mycket brett samhället sam- reklamverksamhet från den turispå grund av denna bristande upplagd blir åsidosatta i informationshan- tiska sektorn, framför allt i form av annonseordning seende. Behovet av en samordnad inforrna- resmål. Milring i dagspressen om utländska tion som en del av marknadsföringen av jonbelopp spenderas årligen på denna annon-

sering, medan annonser om de svenska utlandets rekreationsmöjligheter är påtaglig. Kommittén föreslår en total översyn av buden förekommer mera sällan. för informationen om landets rekreationsmöjlig- För att uppnå större genomslagskraft heter. svenska resmål via massmedia krävs samord- Målsättningen bör vara att skapa ett

informationssystem med klar an- nade insatser bl. a. i form av gemensam styrd enhetligt mellan olika nivåer. information om hur man semestrar bra, bilsvarsfördelning Kommittén anser att det föreligger goda ligt och innehållsrikt i Sverige. Endast genom funktionen In- samverkan är det ekonomiskt möjligt att möjligheter att vidareutveckla formation komma fram till konsumenten med detta och PR och därigenom skapa den

eftersträvade enhetligheten i verksamheten. budskap.

10.3.7 Reklam 103.8 Såljstödjande åtgärder

valts ut för att bli Målet för säljstödjande åtgärder skall vara att När lämpliga produkter utomlands och sätt stimulera organisationer och lanserade i Sverige eller på olika

enskilda företag, som deltar i information datorbaserad bokning. Dessa svarar i första och försäljning av resor och turism i och till hand för rumsreservationer på större hotell-

Sverige. anläggningar, som anslutit de olika sig till Sveriges Turistråd skall arbeta med att systemen. Dessa har även

bokningsföretag

placera produkter i researrangörers säljkata- börjat etablera sig i Skandinavien och i

loger samt förse sälj- och informationsställen Sverige. med erforderligt Sveriges Tu- Kommittén kan därför faktaunderlag. konstatera att föristråd skall vidare bidra till ökad kännedom för rutsättningar ett gemensamt bokningshos berörd personal om de att ett sam-

rekreationsmöj- system finns under förutsättning

ligheter som landet har att erbjuda. arbete med olika grupper av intressenter kan

komma till stånd framför allt i ekonomiska

l0.3.9 frågor avseende både utvecklings- och drifts- Bokning av anläggningar och arrangekostnader. mang Då kommittén anser frågan om en riks- I dag kan konstateras att det är betydligt täckande bokning rörande anläggningar och lättare som en av att söka rätt på en lämplig utlandsresa arrangemang förutsättningarna för

och få platser reserverade än att få tag på en utveckling av turism och rekreationslivet i

och boka en semestervecka i Sverige. Detta landet finner kommittén det som utomor-

beror framför här i allt på att bokningen dentligt angeläget att Sveriges Turistråd ges

landet är dåligt utvecklad och splittrad. uppgiften att utveckla och samordna detta

Konsumenten har svårt att få en överblick bokningssystem. Sveriges Turistråd bör i detöver vilka svenska semesteralternativ som ta sammanhang utnyttja de erfarenheter som finns tillgängliga. Det är även svårt för de nåtts inom verksamhetsområdet samt även enskilda anläggningarna i fall av stor efterfrå- beakta de datorbaserade rutiner för informagan, att fördela besökarna sinsemellan. Det tion som staten och kommuner utvecklar är praktiskt taget omöjligt att överblicka Kommittén förordar att Sve-

fortlöpande. boknings- eller beläggningssituationen i lan- i samarbete

riges Turistråd med företrädare det. för aktuella kommersiella intressenter och Ett rikstäckande bokningssystem som kla- för verksamheten ansvarigt departement rar av reservation av inkvartering, transport, samt med Svenska kommunförbundet uppresepaket samt även svarar för information dras att snarast efter den nya organisationens om olika områden skulle innebära att konsu- bildande undersöka för

fönitsättningarna

menterna får lättare att välja den semester rikstäckande boknings- och informationseller fritidsform, som passar de egna intres- system.

sena och den egna ekonomin.

Systemet skulle vidare innebära att flera 10.4 Formema för samverkan mellan Sveaktiviteter, researrangemang, hotellrum, sem.m. riges Turistråd samt producenter och konsumesterstugor skulle kunna omsättas menter med en bättre lönsamhet, ökad sysselsättning och lägre priser som följd. Fler anläggningar ägs av samhället än de som Flera större resebyråorganisationer fram- drivs av samhället. Ofta utarrenderas driften för allt de som svarar för utlandsresor, an- till organisationer eller privatpersoner. Kom-

vänder numera datorbaserade mitténs avsikt med den boknings- föreslagna organisasystem. Transportföretagen (exempelvis SJ, tionen har inte vant att den skulle överta

SAS/LIN, SlLJA-LINE) arbetar med datorer någon produktion eller av researrangemang både för bokning och i vissa fall utskrivning ägandeskap av anläggningar. Avsikten är inte

av fárdhandlingar. skall överta hela heller att Sveriges Turistråd Inom hotellsektorn utomlands arbetar se- ansvaret för av enskilda

marknadsföringen

dan ett flertal år internationella objekt eller områden. Kommittén företag med utgår näm-

att de enskilda företagen fortsät- delegationer bör även tas upp inom ramen ligen ifrån Sve- verksamhet. Sveriges ter sina egna marknadsföringsåtgärder. för Sveriges Turistråds

Turistråd bör därvid utarbeta förslag till kommer däremot att verka riges Turistråd mellan olika företag sammansättning av dessa delegationer. för en ökad samordning ini- bör också behandla den och samhället. Turistrådet skall kunna Delegationerna

och verksamhetsplaneringen innan tiera till en utveckling av nya produkter långsiktiga

en den föreläggs rådsmötet. med åtgärder och medel kunna verka för och rekreation till Rådsmötena med konsumenter och proökad konsumtion av fritid ducenter gör det också möjligt att få Sveriges gagn både för konsumenterna och anlägg-

Turistråds långsiktiga planer satta under deningarna. Kommittén förordar att samarbete etable- batt bl. a. från företag och organisationer.

ras mellan Sveriges Turistråd och olika pro-

ducenter och konsumenter. Detta samarbete 10.5 Kostnadsberäkningar för Sveriges föreslås får formen av samrådsorgan där in- Turistråd samt Verksamhetsbeskrivning tressenter för olika verksamhetsområden kan

mötas för att diskutera frågor rörande nor- lO.5.l De totala kostnaderna

och utvecklingen av mering, prissättning nivå De organisationer på riks- och regional etc. De ideellt och konlämpliga produkter som f. n. vidtar åtgärder för marknadsföring sumentföreträdda organisationerna verksamav Sverige som turistland och som i huvudma inom rekreationssektorn förutses bli sak är finansierade med allmänna medel i

företrädda i dessa sammanhang bl. a. ipro- och komfonn av anslag från stat, landsting

duktutvecklingsfrâgor. muner har en total budget på 16,7 milj. kr. Inom fömånga andra verksamhetsgrenar avsätts 60 % för Av denna budget drygt rekommer ett brett kontaktutbyte mellan löner och administration. branschen och konsumentintressen genom Kommittén finner det inte möjligt för olika sammankomster och rådslag som återatt med nuvarande medel Sveriges Turistråd kommer årligen. Inom lantbruks- och skogskunna ens tillgodose minimikraven på en sektorerna har detta t. o. m. utvecklats till effektiv marknadsföring och information. kontaktformer under vilka veckolånga att de Det är därför kommitténs uppfattning olika samrådsformer förekommer. många ekonomiska ramarna för verksamheten

(Skogs- och Lantbruksveckan). måste vidgas väsentligt. Kommittén finner det angeläget att den verk- Kostnaderna för Sveriges Turistråds nya organisationen har en så bred kontaktsamhet kan beräknas uppgå till ca 23 milj. med såväl konsumenter som yta som möjligt kr. under första verksamhetsåret räknat i av turism och rekreation och producenter 1972 års priser. Av denna summa belöper sig detta skulle bl. a. kunna ske i form av rådsll milj. kr. 1,5 milj. på utvecklingsarbete, möten eller liknande. Om detta befinns vara för den utåtriktade verksamheten i Sverige

en framkomlig väg för ett utvidgat kontaktoch de nordiska grannländerna, 4,5 milj. kr.

mönster skulle detta successivt kunna byggas verksamheten utanför de för den utåtriktade ut till mera omfattande samrådsformer. Detnordiska länderna samt 6,0 milj. kr. för löner

ta kan emellertid först tas under övervägande och administration. sedan erfarenheter vunnits under de första

rådsmötena.

Sveriges Turistråd bör vid ett sådant årligt 10.5.2 Utvecklingsarbetet återkommande tillfälle kunna presentera plaverksamheten se- Utvecklingsarbetet består främst i att bygga nerna för den långsiktiga och en databank dan dessa förberetts i styrelsen. upp ett marknadsvetande

STTF förekommer samt att medverka till att det sker en ade- Inom det nuvarande inom dessa kvat utbildning inom turist- och rekreationsett antal delegationer. Arbetet

Tabell 105.1 Nuvarande kostnader för Svenska

Turisttrañkförbundet och de regionala turisttrañkföreningarna (1971 -1972).

Svenska Regionala Summa mkr. Turist- turisttrafiktrafik- föreningar förbundet mkr. mkr.

Utvecklingsarbete 0,4 -

0,4 Operativ verksamhet

16,7

sektorn. Arbetet föreslås grupperas i tre sek- tetsanläggningar, ev. vissa transportmöjlig-

tioner: heter o. dyl. Eventuellt kan handboken för-

Marknadsvetande omfattande produktion säljas till konsumenterna. och bevakning av statistik, olika marknads-

undersökningar, upprättande av databank, prognoser samt produktion av marknads- Press och PR-âtgárder

information. Kampanjer i vilket omfattas annonsering, Metodurveckling som omfattar utarbetantrycksaker, och affischer. Inom detta verkdet av modeller för kostnads- och intäktsanasamhetsområde skall organiseras temakamlyser, fastställandet av normer, utvecklandet panjer beträffande aktiviteter och olika av metoder tyför studium av turistisk infraper av rekreationsresande moexempelvis struktur, samt framtagande av system för t-ion, Vintersport, och prisbilliga alternativ, trycksaksproduktion för att få ett underlag veckoslutsresande. I de beräknade kostnaför auktorisation av trycksaker. derna ingår förutsättningen att det organise-

Utbildning, säljstöd/unde åtgärder, bild- ras två kampanjer om året. I denna verksamarkiv. Denna sektion svarar för att åstadhet ingår även att bedriva marknadsföringskomma material för dessa funktioner samt

åtgärder i säsongförlängande syfte.

anordnar utbildning, säljkonferenser och stu-

dieresor.

10.5.4 Den operativa verksamheten på svensk och nordisk närmarknad 10.5.3 Den operativa verksamheten på den svenska marknaden Den operativa verksamheten på den gemen-

samma svenska och nordiska närmarknaden

Kostnaderna för den operativa verksamheten är planerad att ske i nära samverkan med de

på den svenska marknaden har beräknats regionala turistorganisationerna och Sveriges

uppgå till 6 milj. kr. Arbetet föreslås fördelas Turistråds del av kostnaderna för denna i tre olika grenar: verksamhet har beräknats till 5 milj. kr. Handboksmaterial; Arbetet som består av att upp- föreslås organiseras i två verksam-

rätta och å-jourhålla ett handboksmaterial hetsgrenar: som är avsett att användas på i-byråer, reseby- Informationsmaterial till konsumenterna:

råer och andra serviceställen såsom vissa ben- Kompletteringar av den mer översiktliga riks-

sinstationer, detaljhandeln o. dyl. Handboken bör kunna upplagan ges ut två gånger om bör innehålla sammanställningar av boendean- året för vintersportområdena och en gång läggningar, aktiviteter och evenemang, aktiviom året för övriga områden. Arbetet består

över veckosluts- har kommittén utgått från att verkockså av sammanställningar ningen och till samheten skall bedrivas av en personalstyrka erbjudanden förslag utflyktsresor och över anläggningar för som uppgår till 46 personer och att Sveriges förteckningar Turistråd bibehåller den utlandsrepresentaboende och olika aktiviteter. bl. a. annonser tion som STTF har i de nordiska

Kampanjer omfattande placerad

och tills vidare även i USA. och trycksaker: Dessa kan vara temakampan- grannländerna rese- Dessutom föreslår kommittén att Sveriges jer för olika årstidsaktiviteter, billiga Turistråd behåller den speciella personal som möjligheter o. dyl. ock- överenskommelse mellan STTF och Inom detta verksamhetsfalt återfinns genom lokalanställs vid amutrikesdepartementet så de speciella åtgärderna i syfte att bygga bassader och konsulat i olika europeiska marknader för de planerade primära upp länder. Med utgångspunkt från nuvarande rekreationsområdena samt marknadsföringsambitionsnivå och inriktning uppskattas deninsatser i samband med vidareutvecklingen na personalstyrka till ca 10 personer. av dessa. Kostnaderna för denna personal har inklu-

derats inom ramen för den operativa verkl0.5.5 Den operativa verksamheten på den samheten utomlands. utländska marknaden Den nuvarande personalen vid STTF upp-

l7 vid utlands- Kostnaderna för de operativa åtgärderna på går till 27 vid huvudkontoret, utlandsmarknaden har beräknats kontoren, samt 10 tjänster vid ambassader uppgå till även och konsulat som delas med de övriga nor- 4,5 milj. kr. Dessa åtgärder omfattar länderna. diska turistorganisationerna (1 /7 1973). övergripande åtgärder i de nordiska Arbetet föreslås I ñg. l0.5.1 visas ett organisationsschema organiseras i följande verk-

för Sveriges Turistråds föreslagna kansliorgasamhetsgrenar: Basarbete och material: Framtagning av nisation. som innehåller Vid beräkning av personalkostnaden har handböcker och trycksaker om det svenska rek- (1972 års löneläge) allmän basinformation den statliga löneskalan

reationsresandet. kommit till användning och de olika tjäns-

och PR-kampanjer: Dessa terna har beräknats som om de insatts i ett Informationsmed mindre statligt verk. Erfarenhetsvärden har skall riktas mot olika marknadssegment använts för att beräkna storleken av de avsikt att stödja de utländska researrangörerbeträffande Sverige- administrativa kostnaderna (lokal, material nas säljansträngningar resor. är av ungefär samma m. m.) Dessa kostnader som består av åt- som lönekostnaderna och lö- Sáljstödjande åtgärder: storleksordning skall bli nebikostnaderna sammanslagna. De senare gärder för att svenska reseprodukter i utländska rese- har beräknats till 30 % av lönesumman. Seplacerade researrangörers av researrangörer, anprogram, bearbetning dan juli 1972 har STTF övertagit huvudman-

ordnandet och utdela sälj- naskapet för Sverigehuset. Detta huvudmanav säljkonferenser stöd. förutsätts bli överfört på Sveriges naskap utomlands: Denna fö- Turistråd Kost- Informationstjänst enligt nu gällande principer. naderna för detta huvudmannaskap har därreslås organiseras dels genom egen personal i ovan beräknade kostnavid svensk utlandsrepresentation eller genom för inte medtagits sär- der. De uppgår för närvarande till ca 0,5 resebyråer, bilklubbar el. dyl. genom

skilda avtal. milj. kr. (1973/74).

10.5.6 Löner och administration 10.6 Finansiering

löner och administration De årliga kostnaderna för den föreslagna Kostnaderna för Sveriges Turistrâd för första har beräknats till 6 milj. kr. Vid den beräk- organisationen

.Emm

.o_wmc._ouc_mzocmäiöz

.omm:3mn._m.xämbutak:wEEEox

.xamcozmeuaq:

.mmEcUobD

måczmumm:mvtoitmwmåcuznu:

mxmGLOZ859_mzcomömStena:

mc_:.._.m.m._o»

mcêum.. .zmø :oo

Emiommicåmmvara.

mzcoäun_m:_:__mm._mu

.vwbmizh

momiuå ma_

.uåuumcyvüåCOUwCtOwC_

-Sauoämczxumå:.xmcoåmm.øwxmacox

5.*:osozwøiwmuozmanx

-mucoc_mc:

.mumcvtmåmucmum

mmiwmwwiä

co.:

.E§EEUkBMPN

SOU 1973 :52

kvartering uppgår till följande ungefärliga verksamhetsåret har beräknats till ca 23 milj.

kr. värden:

Kommittén har räknat med att Sveriges

milj. gästdygn per år Turistråd kan samla in bidrag till kampanj- 17,0

Hotell, motell, pensionat verksamhet samt sälja tjänster i form av