En väg till delaktighet och inflytande : tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

EN VÄG TILL

DELAKTIGHET

OCH INFLYTANDE

- döva,dövbnndex,vuxeLndöva,

tolk

hörselskadade

och talskadade

Statens offentliga utredningar

ww 199197 %

Socialdepartementet

En till

Väg

delaktighet och inflytande

tolk för döva, dövblinda,

-

hörselskadade

Vuxendöva,

och talskadade

Delbetänkande års handikapputredning

av 1989

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer

Adress Allmänna Förlaget

Kundtjänst 106 47 Stockholm tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

ISBN 91-38-10922-0 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB, Göteborg 1991

SOU 199197

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Genom regeringens beslut den 15 september 1988

bemyndiga-

des dåvarande statsrådet Bengt Lindqvist att tillkalla komen mitté med uppdraget att utreda frågor och

om socialtjänstens

habiliteringensrehabiliteringens insatser för människor med

omfattande funktionshinder S 198803, dir. 198853.

Kommittén antog namnet 1989 års

handikapputredning.

Dess sammansättning framgår av bilaga 1.

Handikapputredningen har tidigare avlämnat fyra betän-

kanden jämte ett antal rapporter. Ett huvudbetänkande, Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 199146 är for närvarande före-

mål för remissbehandling.

Genom beslut regeringen i augusti 1990 har till handi-

av kapputredningen överlämnats skrivelse med begäran en om översyn av bl.a. det framtida tolkbehovet. Bakom skrivelsen står Sveriges Dövas Riksförbund SDR tillsammans med Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB, Hörselskadades Riksförbund HRF och Handikappförbundens Centralkommitté HCK. Av skrivelsen framgår bl.a. organisationernas erfarenheter tilltagande brist på tolkar, vilken drabbar såväl av en enskilda olika verksamheter i samhället. Skrivelsen, som som i sin helhet återfinns i bilaga utmynnar i hemställan om en översyn av samhällets totala tolkservice for döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade.

Enskilda och med nämnda funktionsnedsättningar

grupper

är självfallet berörda överväganden och förslag inom andra

av

delar utredningsarbetet. Handikapputredningen har emel-

av lertid funnit att frågor tolkservice har särskild karaktär, om en som också berör tolkarnas arbetsförhållanden, utbildningsmöjligheter Mot denna bakgrund har såväl brukarnas m.m. som yrkesutövarnas situation utretts i särskild ordning inom

ramen for utredningens arbete. Handikapputredningen

avlämnar härmed resultatet detta särskilda utredningsarbete av

SOU 199197

föreliggande delbetänkande En väg till delaktighet

genom

och inflytande tolk för döva, dövblinda, Vuxendöva, hör-

selskadade och talskadade SOU 199197 och har därmed slutfört sitt arbete i denna del. Detta betänkande har även framställts i lättläst version, på punktskrift, på kassett samt i

version på teckenspråk videokassett. Detta material kan en rekvireras under adress 1989 års handikapputredning, Social-

103 33 Stockholm.

departementet, Handikapputredningens resterande uppdrag slutförs genom

ett planerat betänkande under år 1992.

Kommittén enig i sina huvudfrågor i föreliggande be-

är tänkande. Särskilt yttrande har i några frågor avlämnats av

sakkunniga från handikapprörelsen.

Stockholm i oktober 1991

Gerhard Larsson

Ingvar Björk Ingegerd Anderlund Jan Andersson

Folke Carlsson Ingela Tuvegran Marianne Jönsson

Hans Dau Birgitta Rydberg Rolf L Nilsson

Anita Stenberg

Tore Karlsson

Gunnel Sträng

SOU 199197

Förkortningar

ADL-träning Träning i dagliga aktiviteter AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning C-språk Språk studeras från nybörjarnivå i

som

gymnasieskolan DHB Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn dvtf Dövblind- och vuxendövtolkföreningen FSDB Föreningen Sveriges Dövblinda HCK Handikappförbundens Centralkommitté HI Handikappinstitutet HRF Hörselskadades Riksförbund HSL Hälso- och sjukvårdslagen HVU Hörselvårdsutredningen KOMVUX Kommunal vuxenutbildning LSS Lag stöd och service till vissa funktions-

om hindrade förslag av 1989 års handikapputredning, SOU 199146

MHS-tolkning Mun-Hand-System tolkmetod

- en NV Nämnden för Vårdartjänst SCB Statistiska centralbyrån SDR Sveriges Dövas Riksförbund SFS Svensk författningssamling SHR Statens Handikappråd SOU Statens offentliga utredningar SSVH Statens Skola för Vuxna i Härnösand STTF Sveriges Teckenspråkstolkars Förening SEKO-verksamhet Yrkesorientering för elever i grundskolan SO Skolöverstyrelsen TSS Tecken stöd för tal

som TOI Tolk- och översättarinstitutet vid Stock-

holms Universitet UHA Universitets- och Högskoleämbetet UHA-FS Universitets- och högskoleämbetets författ-

ningssamling VUN-bidrag Bidrag från vuxenutbildningsnämnd

SOU 199197

Sammanfattning

Uppdraget

1989 års handikapputredning har uppdraget att utreda vissa

frågor samhällets stöd till människor med funktionshinder.

om

Huvuduppgiften är att kartlägga och analysera insatser som görs inom socialtjänsten samt habiliteringen och rehabilite-

ringen. Om det föreligger brister i insatserna bör utredningen lämna förslag kan leda till förbättringar och tillförsäkra

som personer med funktionshinder ett väl fungerande stöd.

Regeringens uppdrag till utredningen har lämnats i direktiv

dir 198853 jämte tilläggsdirektiv dir 198865 resp. 199024.

Därjämte har till handikapputredningen överlämnats vissa skrivelser och riksdagsuttalanden.

Utredningen har tidigare avlämnat tre delbetänkanden och ett huvudbetänkande jämte ett antal rapporter. Genom föreliggande delbetänkande tolkfrågor för döva mil. samt ge-

om

ett slutbetänkande olika aspekter på generell tillnom om

gänglighet till verksamheter och miljöer avser utredningen att fullfölja sitt uppdrag under 1992.

Innehållet i betänkandet En väg till delaktighet och

om

inflytande tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskada-

de och talskadade SOU 199197 har nära samband med överväganden och förslag i vårt huvudbetänkande SOU 199146 Personer med olika kommunikationshinder kan ha behov av de insatser som där beskrivs. Handikapputredning-

bärande principer nedan skall självfallet också vägleda

ens se

utformningen av tolktjänst m.m.

Den översyn tolkfrågoma som redovisas här har delvis

av initierats att regeringen i augusti 1990 överlämnade

genom en skrivelse från Sveriges Dövas Riksförbund m.fl. till handikapputredningen se bilaga 2. Av skrivelsen framkommer att den tilltagande bristen på tolkar för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade allvarligt drabbar såväl enskilda olika verksamheter i samhället. Krav ställs på

som en utredning samhällets tolkservice i vid bemärkelse.

av

10 Sammanfattning SOU 199197

Skrivelsen uppmärksammar vidare att detta krav redan återfinns i den s.k. Hörselvårdsutredningen HVU som jämte

remissyttranden även överlämnats till handikapputredning-

en.

Vår kartläggning redovisad i SOU 199019 bild

gav en av hur svår situationen kan för människor med funktions-

vara

nedsättningar i dagens Sverige. Vi fann i vår analys och i överläggningar med berörda organisationer att flera frågor påkallade omedelbar uppmärksamhet. Vi kunde notera

avsevärda hinder i enskildas dagliga livsforing samt olikheter i stöd och serice mellan över landet och mellan sam-

grupper, hällsområden utbildningar, arbetsliv etc.. Detta har också lett till att belysa dövas m.fl. levnadsvillkor.

oss

Handikapputredningen framlägger i detta delbetänkan-

nu de förslag på kort och lång sikt skall undanröja hinder for

som enskildas delaktighet och inflytande. Det handlar ytterst om att för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade bevaka förutsättningarna för de grundläggande fri- och

rättigheter alla medborgare är tillförsäkrade enligt rege-

som

ringsforrnen.

Grundläggande synsätt

Med utgångspunkt i den humanistiska på alla männi-

synen skors lika värde och de grundlagsfasta demokratiska fri- och

rättigheterna for alla medborgare har handikapputredningen

fastlagt kvalitetskrav på generella och individuella insatser

kan undanröja handikappande situationer. De bärande som principerna för vårt arbete, också i detta betänkande om tolk-

tjänst, gäller tillgänglighet, självbestämmande och inflytande, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet.

Det är inte svårt att inse hur enskilda med kommunika-

tionshinder döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och

talskadade möter problem och hinder för sin personliga utveckling och i den dagliga livsföringen om tolkar, tekniska hjälpmedel, utbildningsinsatser etc. saknas eller är otillräck-

liga. Samtidigt skall det betonas att samhället gör betydande förluster inte hos med kommunikations-

om resurser personer hinder tas till Därför handlar Vårt betänkande om frågor

vara.

präglas denna ömsesidighet och berör alla, inte enbart som av

med funktionsnedsättningar.

personer

SOU 199197 Sammanfattning 11

Mellan 48 000-65 000 i vårt land har så svår

personer en hörselnedsättning att de kan i behov tolk, tekniska

vara av hjälpmedel eller alternativa kommunikationssätt. Till detta antal kommer de barn, ungdomar och delvis har

vuxna som motsvarande behov insatser, främst till följd olika tal-,

av av

språk- och röststörningar.

Många personer med kommunikationshinder tvingas leva i

en undantagssituation präglad att andra bestämmer vilken

av information de skall få eller vid vilka tillfällen de skall få förmedla sina synpunkter.

Vi har i vårt utredningsarbete självfallet haft utgångs-

en

punkt i det vedertagna miljörelaterade och relativa handikappbegreppet. Tillgången till tolk kan i många sammanhang

utgöra skillnaden mellan att inte ha eller att ha ett handi-

kapp.

Att åstadkomma kvalificerad och lätt tillgänglig tolk-

en tjänst för döva m.fl. kräver att flera problem kan lösas. Framför allt bristen på väl utbildade tolkar. Ett

avses förändrings-

arbete ställer krav på många sinsemellan samverkande åtgärder och är en process måste i ett längre

som ses

tidsperspektiv. Det har tett sig nödvändigt att prioritera

nu vissa grundläggande insatser för att förbättra tillgången till tolkar.

Tolktjänstens brukare behov av olika

kommunikationssätt

En kvalificerad tolktjänst måste byggas med kunskap

upp om

innebörden olika kommunikationshinder och de varierade

av sätten att genom tolk undanröja hindren.

Vi redovisar här förenklat vissa basfakta återfinns

som mera utförligt beskrivna i olika delar vårt betänkande.

av

12 Sammanfattning SOU 199197

Brukarsituation Antal personer Tolkmetod Barndomsdöv 8- 10 000 Teckenspråket Döv från födseln eller Barn och Vuxna från barn- och ungdomsâren, har tecken-

språket första

som

språk svenska som

andra språk.

Barndomshörselska- 14 800- 19 800 Teckenspråket dad Barn och vuxna

Hörselnedsättning

finns från födseln eller från barn- och ungdomsâren.

Dövblind 1 230 Olika tolkmeto- En kombinerad Barn och der

syn- vuxna

och hörselskada, för vis- Teckenspråket

-

med blindhetdövhet Handalfabetet sa -

följd. Andra kan ha Skrivtolkning,

som -

ocheller hörselres- ibland via synter. Funktionsnedsätt- punktskrift ningen kan finnas från Handskrifts-

födseln eller uppstå se- tolkning

med förlust Skrift i hand nare av an- tingen eller hörsel-

syn-

förmåga först något

påverkar val

som av tolkmetod.

Vuxendövvuxenhörsel- 4 000 vuxendöva Olika tolkmetoskadad 20-30 000 der Förlust eller nedsätt- vuxenhörsel- Skrivtolkning

ning hörsel har in- skadade Mun-Hand-

av träffat i ålder. Systemet

Vuxen Förmågan att uppfatta Tecken SOIII

tal förmåga stöd för tal

påverkas, till språkförståelse och Teckenspråket

-

talproduktion finns

kvar

SOU 199197 Sammanfattning 13

Bland dem behöver tolktjänst finns döva, hörselskadade

som eller dövblinda utvecklingsstörda. Erfarenheter under

senare

år har visat betydelsen teckenspråket for personlighetsut-

av

veckling och samspel med omgivningen.

Även döva, hörselskadade och dövblinda invandrare

uppmärksammas brukare tolktjänst. Deras situation kom-

som av pliceras att de även måste lära sig det svenska teckensprå-

av ket teckenspråket är inte internationellt.

-

Enligt våra beräkningar är ca 10 000 vuxna personer främst barndomsdöva i behov tolk.

av

Personer med tal-, språk- och röststörningar kan behöva

tolktjänst s.k. taltjänst, ett komplement till det stöd som

som kan olika tekniska hjälpmedel. Hur detta behov

ges genom skall tillgodoses i framtiden bör bli föremål för ytterligare

utvecklingsinsatser och ingår alltså inte i beräkningen här.

Tolkverksamheten

Tolkservice har utvecklats från att ha varit insatser som främst utförts anhöriga eller ideella organisationer

av genom till att bli tolktjänst i samhällets regi. Den har emellertid

en inte någon lång historia i vårt land utan daterar sig i huvudsak från 1960-talet.

Trots påtagliga kvarstående brister är den svenska organiserade tolkverksamheten framträdande i ett internationellt perspektiv. Några anledningar kan noteras inför olika initiativ som ökar samverkan bl.a. inom Europa

i varje landstinglandstingsfri kommun finns tolkcentraler

-

som tillhandahåller och finansierar merparten av tolktjänsten, dvs. det finns strävan att sprida tolkservice över hela

en landet tolktjänsten är i huvudsak kostnadsfri för den enskilde

-

den svenska riksdagen har 1981 uttalat sitt erkännande -

teckenspråket dövas första språk

av som världens första professur i teckenspråk finns sedan år 1990

-

inrättad vid Stockholms Universitet.

Bristerna

Det finns dock påtagliga brister jämförelsemåttet är de

om

kommunikationsmöjligheter står till buds för andra med-

som borgare i vårt land.

14 Sammanfattning SOU 199197

Förenklat kan bristerna uttryckas att dövas, dövblin-

som das, vuxendövas, hörselskadades och talskadades livsföring hindras av

bristfällig tillgång till väl utbildade tolkar i dag finns - en

tolk 55 tolkbehövande, enligt vår bedömning att

per ca ca

10 000 behöver tolktjänst

vuxna

otillräckliga åtgärder för att öka intresset för tolkyrket, dvs.

-

rekryteringen

oklarheter i tolkverksamhetens organisation och i betal- -

ningsansvaret för skilda tolkuppdrag

En bild av tolkbehovet

Vi anför att det behövs ett tillskott 825 tolkar med

av ca utgångspunkt i nuvarande situation. Fast anställda tolkar och arvodestolkar motsvarar idag 175 heltidsarbetande tol-

ca

kar. Beräkningsgrunden är uttryckt tolk 12 tolk-

som en per användare 3 timvecka och person när det gäller barndomsdöva, barndomshörselskadade och vuxendöva samt, enligt

en

annan beräkning för dövblinda, tolk för vardagstolkning 8

timmar per vecka. Det innebär ett behov 750 tecken-

av ca

språkstolkar för barndomsdöva och barndomshörselskadade,

50 tolkar för vuxendöva och 200 tolkar för dövblinda. ca ca

Sammantaget ställer detta stora krav på kraftfulla utbild-

nings- och rekryteringsfrämjande satsningar. Vi har också

ansett att sådana åtgärder bör vidtas i första hand.

Förslag om utbildningsinsatser och rekryteringsfrämjande åtgärder

En förändring av utbildningsinsatserna i form kvalitets-

av

höjning och ökat antal utbildningstillfällen har ett egenvärde. Enligt vår mening är sådan utveckling även avgörande

en av

betydelse för intresset för och rekryteringen till tolkyrket.

De förslag vi lägger kan i sina huvuddrag sammanfattas

enligt följande. Studietiden vid teckenspråkslinjen förlängs från 34 till 40

-

veckor samtidigt antalet platser på teckenspråkslinjen

som utökas från 60 till 90.

Möjlighet ges till påbyggnadsutbildning i teckenspråk 20

-

veckor. Utbildningen föreslås ha 45 platser.

SOU 199197 Sammanfattning 15

Antalet platser på teckenspråksdöVblindtolkutbildningen

ökas från 45 till 75 platser.

Gymnasiekompetens bör krävas for antagning till tolkut- -

bildning. Tolkutbildningen föreslås bli högskoleanknuten och därmed

-

jämställd med språkutbildning samtidigt detta

annan som

också ökar forsknings- och utvecklingsmöjligheterna. För att garantera god utbildningsnivå, skall

- en som vara

lika oavsett utbildningsort, skall studieplaner utformas för teckenspråkslinjen och tolkutbildningarna. Lärarnas kompetens skall öka fortbildningsinsatser

- genom och att UHÄ i utforma

genom ges uppdrag att en grund-

utbildning för lärare i tolkämnet.

Teckenspråkslärarnas kompetens ökas genom att utbild-

-

ning på högskolenivå etableras.

Våra förslag utökad utbildningskapacitet innebär ett till-

om skott på 220 tolkar fram till våren 1996 185 teckenspråks dövblindtolkar och 35 tolkar för vuxendöva. Antalet tolkar nya blir 440 efter 10 år. Vi har beräknat att nuvarande antal fast anställda tolkar och arvodestolkar motsvarar 175 heltidsca arbetande tolkar. Med detta som utgångspunkt innebär det teoretiskt att ca 400 tolkar finns fem år tolk 25 tolkanvändare om en per ca och 615 tolkar 10 år en tolk 17 tolkanvändare. om per ca Det uppsatta målet tolk 12 tolkanvändare inneom en per bär tidigare nämnts ett tillskott i jämförelse med dagens som situation 825 tolkar. av

Kunskaperna om tolkyrket måste ges större spridning än

vad som är fallet. Vi att AMS och SYO-verksamheten menar inom grundskolan här spelar viktig roll liksom Tolk- och en översättarinstitutet vid Stockholms Universitet.

Möjligheten att studera teckenspråk C-språk i

som gymnasieskolan bör uppmärksammas liksom möjligheten att anord-

na teckenspråksutbildning som vuxenutbildning inom gymnasieskolans och även i form arbetsmarknadsutbildning.

ram av

16 Sammanfattning SOU 199197

ökade insatser för dövblinda

Förslag om aktiveringskurser

Aktiveringskursema riktar sig till alla dövblinda personer och

har målsättning att kunskaper för ett så självständigt

som ge

liv möjligt. I kurserna ingår ADL-träning, inlärning av

som

olika kommunikationsmetoder, användning av hjälpmedel

Vi föreslår utökning verksamheten och uppmärkm.m. en av

särskilt nödvändigheten att tolkbehovet kan tillsammar av godoses under kurserna.

Taltjänst behov av utvecklingsarbete

- Taltjänst för talskadade finns endast inom ett landstingsområde. Erfarenheten denna service är alltså begränsad. Verk-

av samheten behöver därför bli föremål för ytterligare utveck-

vår mening bör Handikappinstitutet tilllingsarbete. Enligt

med Socialstyrelsen för särskilt riktad sammans svara en

inom området och även belysa den tek-

utvecklingsinsats nya

nikens för framtida planering taltjänst och annan

betydelse av

service till med tal-, språk- och röststörningar.

personer

Huvudman för tolktjänst

och finansieringsprincipen bör det åligga varje

Enligt ansvars-

verksamhetsanordnare att för och finansiera åtgärder

svara för att öka till verksamheten för människor

tillgängligheten

med handikapp.

Detta gäller i princip enligt vår mening även åtgärder som

tolkservice och bör självklarhet t.ex. vid utbildrör vara en

eller vid enskildas kontakter med olika myn-

ningsaktiviteter digheter.

Med rådande brist på tolkar har vi dock funnit anledning att

skapa förutsättningar för lättillgänglighet och trygghet genom

att enskilda skall ha instans att vända sig till

förslaget en

beträffande grundläggande behov tolktjänst, s.k. vardags-

av

tolkning. Landstingen föreslås bli ålagda en reglerad skyldig-

het att organisera, finansiera och tillhandahålla sådan viss

tolktjänst. l våra överväganden har vi beaktat att utbyggnad

redan skett ett frivilligt åtagande lands-

av tolktjänst som av

tingen. Vi har också funnit att ett landstingsområde utgör en

SOU 199197 Sammanfattning 17

flera skäl lämplig bas för utveckling tolkverksamhet för av av personer med olika kommunikationshinder.

Landstingens skyldighet skall enligt vårt förslag framgå av

ett tillägg till 1 § hälso- och sjukvårdslagen. Behov tolk i

av andra situationer förutsätts bli tillgodosedda och finansierade av resp. anordnare verksamheten enligt och fi-

av ansvarsnansieringsprincipen. Landstingen skall dock kunna förmedla tolkar även i dessa situationer.

Kostnader och finansiering

Merkostnaderna för våra förslag förbättrad tolkutbildning

om

uppgår till 16 milj.kr., 14,3 milj.kr. utbildnings-

ca varav avser

insatser vid folkhögskola och 1,2 milj utbildning inom hög-

skolan.

För att tillgodose behovet aktiveringskurser för dövblin-

av

da, där tolkkostnaderna utgör större del, har vi beräknat

en

att anslaget som disponeras av Nämnden för Vårdartjänst

behöver ökas med 3 milj.kr.

Fram t.o.m. våren 1996 kommer ytterligare 220 tolkar att ha utbildats. Dessa behövs i landstingens tolktjänst för att de skall kunna erbjuda god tolkservice. Vi beräknar att lands-

en tingens kostnader för denna kapacitetsökning uppgår till i genomsnitt 15 milj .kr. år under femårsperiod, dvs. totalt

per en

75 milj.kr. fast penningvärde.

Sammanfattningsvis innebär våra förslag merkostnader för

staten på 19 milj.kr. år utbildningskostnader och aktive-

per

ringskurser och för landstingen på i genomsnitt 15 milj .kr.

ca

år under femårsperiod. Vi har inte räknat med utökat per en statligt stöd för landstingens kostnader då det endast till mind-

del rör sig om någon utökad landstingsuppgift. Landstingen

re

har redan i dag ett åtagande beträffande tolkning. Våra förslag

innebär framför allt att landstingen skall kunna infria detta med bättre tillgång på tolkar. Förslagen innebär vidare

en en

precisering vad ingår i åtagandet. Eventuella framtida

av som

ñnansieringsdiskussioner kan tas i de årliga överlägg-

upp ningarna kommunernas och landstingens ekonomi.

om

18 Sammanfattning SOU 199197

Fortsatta utvecklingsinsatser

I fråga uppföljning och aktiv tillsyn avser vi att återkomma

om i vårt slutbetänkande 1992.

Vi vill emellertid redan betona värdet systematisk

nu av en uppföljning. Vi föreslår därför utvärdering fem år efter det

en att beslut våra förslag trätt i kraft. Då bör belysas de

om om beskrivna bristerna undanröjs enligt intentioner i våra före-

liggande förslag. Om så inte är fallet bör nya överväganden

ske.

Slutligen vill vi markera att vi fortsatt kommunika-

ser en

tionsforskning på hög nivå mycket angelägen och förut-

som sätter att UHÄ vid sin prövning tolkutbildningens

av anknytning, helt eller delvis, till högskola även beaktar denna

aspekt.

SOU 199197

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen

1982763 Härigenom föreskrivs i fråga hälso- och sjukvårdslagen

om 1982763 att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Med hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård avses av-

i denna lag åtgärder för att i denna lag för

ses åtgärder

medicinskt förebygga, utreda att medicinskt

förebygga, ut-

och behandla sjukdomar och reda och behandla

sjukdomar

skador. Till hälso- och sjuk- och skador. Till hälso- och vården hör habilitering, reha- sjukvården hör

habilitering, bilitering, hjälpmedelsförsöij- rehabilitering, hjälpmedelsning till handikappade och försörjning till handikappade, Sjuktransporter. viss tolküänst och sjuk-

transporter. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

lydelse enligt förslag 1989 års handikapputredning i SOU 199146 av

20 Författningsförslag SOU 199197

2. Förslag till om ändring i förordningen om Förordning

auktorisation av tolkar och översättare

1985613 Härigenom föreskrivs i fråga förordningen auktorisa-

om om tion tolkar och översättare att 1 § skall ha följande lydelse.

av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Tolkar och översättare får Tolkar och översättare får

denna for- auktoriseras enligt denna för-

auktoriseras enligt

Auktorisationen får ordning. Auktorisationen får

ordning.

eller flera främmande ett eller flera främmande avse ett avse

språk och det svenska tecken-

språk. språket.

Frågan auktorisation tolkar och översättare prövas

om av

av kommerskollegium.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

SOU 199197

Specialmotivering

till om i hälso- och

Förslag lag ändring sjukvårdslagen 1982763

Tolktjänst är den verksamhet inom landstinget eller inom landstingsfri kommun tillhandahåller tolkar för barn-

som domsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Landstinget har för att tillhandahålla och finansiera

ansvar tolkar för vardagstolkning samt att mot ersättning förmedla tolkar till andra betalningsansvariga. I förhållande till tidiga-

bruk begreppet vardagstolkning här utvidg-

re av avses en ning. Den har innebörden att begreppet utöver tolk i det dag-

liga livet även omfattar vissa grundläggande tolktjänster i

arbetslivet, för fritidsaktiviteter och för rekreation. I begreppet

vardagstolkning ingår även tolkning för att underlätta den enskildes möjlighet att aktivt delta i föreningslivet.

Huvudmannens skyldighet att tillhandahålla tolkar förut-

sätter tolktjånst där fasta tjänster kompletteras med

en arvodestolkar så att tillgången till tolk i möjligaste mån motsvarar efterfrågan. Då tillgången till utbildade tolkar ännu inte sva-

mot behovet kan inte ett starkare åläggande bindas till rar nu

denna uppgift.

Tolk i det dagliga livet berör mängd situationer det

en som inte är möjligt eller önskvärt att precisera. Som väg-

noga en ledning kan ändå vissa områden såsom tolk vid besök

anges, inom såväl privat offentlig sjukvård med detta förstås

som

även distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast m.m., vid besök hos tandläkare, försäkringskassa, socialtjänstens or-

samt olika myndigheter. Tolk kan vidare behövas för att få gan rättshjälp eller för att göra viktigare inköp, uträtta bankärenden, delta i information på arbetsplatsen, fackliga möten, för-

äldramöten, körkortsutbildning, för att närvara vid vigsel,

konfirmation, dop och begravning mfl. liknande situationer. Praxis har utvecklats innebär att landstingen redan sva-

som rar för tolk vid kontakter med och förrättningar hos samfund

22 Specialmotivering SOU 199197

och församlingar utanför svenska kyrkan liksom för tolk hos myndighet när en enskild sökt kontakt med kommunal eller

statlig myndighet. Av detta framgår att landstingen inom begreppet tolk i det

dagliga livet redan till viss del för tolktjänst i samband

svarar med fritidsaktiviteter, kulturell verksamhet m.m. Den före-

skrift Vardagstolkning här att fastlägga

om som anges avser

huvudmannens skyldighet och bereda döva m.fl. medborgare

motsvarande möjligheter andra att få meningsfull fri-

som en tid och rekreation.

Här kan t.ex. ingå tolk vid rekreationsresa för en dövblind person och tolk vid föreningsverksamhet inom dövas, dövblindas och hörselskadades lokala föreningar, spelar

egna som stor roll för att bryta enskildas isolering.

I Vardagstolkning ingår även vissa grundläggande tolk-

tjänster i arbetslivet. Med tanke på de varierade situationer som kan föreligga både efter enskildas behov och arbetslivets förändringar har vi inte närmare preciserat de tillfällen när tolktjänst, utöver tillfällen nyanställning, introduktion

som

och utbildning inom ett företag eller på arbetsplats, kan

annan behövas. Vi har emellertid funnit skäl att landstingens

ange skyldighet att tillgodose ett tolkbehov till 20 tim.månad

upp

som grundläggande Vardagstolkning i arbetslivet. Vid sär-

skilda behov kan dock ramen höjas.

Tolkservice är alltid avgiftsfri för den enskilde tolkanvändaren.

Tolktjänsten här skall också förmedla tolkar till

som avses

andra betalningsansvariga såsom myndigheter, vilkas betalningsansvar framgår 8 § förvaltningslagen 1986223.

av

Andra betalningsansvariga kan vara andra landsting, rikstolktjänsten och olika utbildningsanordnare som högskolor, kommuner, folkhögskolor, studieförbund, arbetsmarknadsver-

ket m.fl. Tolktjänsten har därvid för förmedlade tolkars

ansvar

kompetens.

SOU 199197

Utredningsuppdraget

1989 års handikapputredning har uppdraget att utreda vissa

frågor om samhällets stöd till människor med funktionshinder.

Utredningsarbetet skall enligt direktiven 1988533 klarlägga

brister i nuvarande stöd och service samt vid behov lämna

förslag till åtgärder som kan leda till förbättringar. Regering-

en har därefter i augusti 1990 överlämnat en skrivelse till

handikapputredningen från Sveriges Dövas Riksförbund

angående tolkverksamheten för döva m.fl. I augusti 1991 över-

lämnade Socialdepartementet vidare Hörselvårdsutredningen HVU jämte remissyttranden till handikapputredningen.

HVU har kartlagt och analyserat dövas och hörselskadades situation.

Den ovannämnda skrivelsen från Sveriges Dövas Riksförbund SDR vilken upprättats i samråd med Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB, Hörselskadades Riksförbund HRF och Handikappförbundens Centralkommitté HCK behandlar

frågan om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva,

hörselskadade och talskadade. En översyn tolkfrågan för

av

berörda handikappgrupper begärs. Bakgrunden är ökande

en oro över följderna för såväl enskilda för samhället

som av en tilltagande brist på tolkar. Skrivelsen återfinns i sin helhet i

bilaga 2.

Handikapputredningen har också genom andra initiativ av

berörda intresseorganisationer uppmärksammats på hur bris-

ten på tolkar helt hindrar eller minskar den enskildes möjligheter till delaktighet och inflytande. Också det skiftande betalningsansvaret för tolkservice har påtalats liksom riskerna för ett minskande ekonomiskt utrymme för tolkverksamhet.

Handikapputredningen har tagit dessa farhågor på allvar.

De beskriver förhållanden inte är förenliga med utred-

som

ningens bärande principer och kraven på inflytande, delaktighet och tillgänglighet. Handikapputredningen redovisar här i

särskild ordning samlad översyn tolkfrågorna med be-

en av toning på det framtida behovet tolkar.

av

SOU 199197

2 brukare behov av

Tolktjänstens -

olika kommunikationssätt

Kommunikationshinder genom nedsättningar som påverkar hörsel- och talfunktioner ibland i kombination med andra

funktionsnedsättningar kan på ett mycket avgörande sätt

minska eller utesluta möjligheter till gemenskap och delaktig-

het i samhället. Det är inte svårt att inse hur enskilda med kommunikationshinder döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade, talskadade mil. kan möta problem och hinder för sin

personliga utveckling och i den dagliga livsföringen tolkar,

om

tekniska hjälpmedel, utbildningsinsatser etc. saknas eller är

otillräckliga. Det skall samtidigt betonas att samhället gör betydande förluster, inte hos med kom-

om resurser personer munikationshinder tas tillvara. Belysande exempel har handikapputredningen fått bl.a. genom enskilda utestängts

som

från utbildningsmöjligheter och avancemang inom sina yrken

på grund att ingen instans velat ta för tolkkostna-

av ansvar derna.

I Vårt huvudbetänkande Handikapp Välfärd Rättvisa SOU 199146 har vi formulerat ett antal bärande principer

som

grund för vårt arbete; tillgänglighet, inflytande och självbestämmande, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet.

En kvalificerad tolktjänst utformad enligt våra bärande principer är ett radikalt medel att förändra enskildas och samhällets situation i detta hänseende. För den enskilde kan

tillgången till tolk i många sammanhang utgöra skillnaden

mellan att ha eller inte ha ett handikapp, dvs. detta är ett gott exempel på handikappbegreppets relativitet och samhällets

möjligheter att väl avgränsade insatser skapa positiva

genom förändringar med stor räckvidd.

En kvalificerad tolktjänst måste byggas upp med kunskap

innebörden olika kommunikationshinder och de

om av varierade sätten att tolk undanröja hindren.

genom

I det följande vi därför kort beskrivning situatio-

ger en av

26 Tolktjänstens brukare SOU 199197

för tolktjänstens brukare, dvs. personer som är barndomsnen

döva, bamdomshörselskadade, dövblinda samt vuxendöva

Vuxenhörselskadade. Vi utgår från beskrivningar

som vanligen används inom berörda intresseorganisationer. Därutöver

vi två exempel på nya brukargrupper för vilka tolktjänst

ger kan förväntas få ökande användning. Vi här utveck-

avser

lingsstörda invandrare med funktionsnedsättningar

resp. som berör hörsel- och talförmåga. Talskadades situation belyser vi i ett särskilt avsnitt mot bakgrund av vissa specifika omständigheter råder for enskilda med tal-, röst- och språk-

som

störningar se kapitel 8.

Sammanfattningsvis är denna beskrivning brukarnas

av situation också en introduktion till senare avsnitt med överväganden och förslag som rör tolkarna, dvs. dem som i sin

yrkesutövning har att minska eller undanröja handikapp.

2.1¶Barndomsdöva

Barndomsdöv är från födseln eller under

en person som barn- och ungdomsåren blivit döv och som utvecklat och använder teckenspråk som sitt första språk och svenska som sitt andra språk.

Tolkmetod Teckenspråk.

En nödvändig förutsättning for att döva barn andra barn

som

skall få goda betingelser för känslomässig, intellektuell, språklig och kulturell utveckling är att de tidigt får tillgång till teckenspråkig miljö. Genom teckenspråket lär sig det

en döva barnet också att läsa och skriva det svenska språket.

Kommunikation på teckenspråk är bryggan mellan döva och

hörande och förutsättning for dövas aktiva deltagande i

en samhällslivet.

En tolk måste både kunna avläsa teckenspråket och översätta det till svenska resp. översätta från svenska till tecken-

språk.

2.2¶Barndomshörselskadade

Barndomshörselskadad är en person som är hörselskadad från födseln eller har blivit hörselskadad under

som

SOU 199197 Tolktjánstens brukare 27

barn- och ungdomsåren. Funktionsnedsättningen

ger

kommunikationssvårigheter både vid kontakter med

andra hörselskadade och med dem inte har hörsom

selnedsättningar. Tolkmetod Teckenspråk.

Barndomshörselskadade vittnar ofta att de upplever

om sig

som marginalmänniskor, dvs. varken döva eller hörande.

Det kan leda till dåligt självförtroende, negativ självbild och

en till försök att dölja hörselskadan. Enligt attitydundersöken

ning Hörselvårdsutredningen, HVU upplevde hälften de

av tillfrågade barndomshörselskadade att omgivningen betraktar dem lite dumma på grund missförstånd uppstår som av som

genom hörselnedsättningen. Den hör dåligt måste ofta

som anstränga sig intensivt för att uppfatta vad sägs och kan som inte genom att skumma konversation sortera bort oväen

sentligheter.

Vuxna barndomshörselskadade och hörande föräldrar till hörselskadade barn har blivit alltmer medvetna att barnom domshörselskadade har erfarenheter gemensamma som ger en

särskild samhörighet och positiv grupptillhörighet.

en Det är mot denna bakgrund barndomshörselskadade som

har börjat teckenspråkets möjligheter att undanröja kom-

se munikationshinder. Alltfler föräldrar till hörselskadade barn kräver därför att barnen skall få gå i teckenspråkig förskola. Det innebär på

sikt att gruppen har anspråk på kvalificerad tolktjänst

som genom teckenspråkstolk kommer att öka, eftersom teckenspråket uppfattas som det säkraste sättet för kommunikation.

2.3¶Dövblinda

Är 1980 presenterade den s.k. nordiska för döv-

arbetsgruppen blinda definition funktionsnedsättningen i är

en av som dag allmänt antagen i samtliga nordiska länder. Den innebär att

... en person är dövbljnd när han har allvarlig grad en av kombinerad syn- och hörselskada. En del dövblinda är helt döva och blinda. Andra har både och hörsynselrester.

Kombinationen av handikapp reducerar ömsesidigt

möjligheterna att utnyttja eventuella och hörselressyn-

28 Tolküánstens brukare SOU 199197

ter. Detta medför att dövblinda inte utan vidare kan till-

godogöra sig åtgärder för synskadade, döva eller hör-

selskadade. Dövblindhet medför därför extrema svårig-

heter med hänsyn till skolgång, vidareutbildning, arbete,

familj och socialt liv samt utestänger också från information och deltagande i kulturella aktiviteter. ...

Tolkmetod Olika metoder tillämpas beroende på om dövheten eller synskadan är den primära funktionsnedsättningen t.o.m. Se vidare avsnitt 2.7.

Dövblinda utgör språkligt sett en mycket heterogen grupp. Enskildas kommunikationsmöjligheter beror bl.a. på vid vil-

ken ålder funktionsnedsättningen uppstått, graden ned-

av

sättning, eventuell förekomst av andra funktionsnedsättning-

ar, skolgång, social miljö bostad, service, sysselsättningarbete m.m.. Dessa bakgrundsfaktorer är avgörande för den enskil-

des val kommunikationsmetod och förmåga till kommuni-

av kation.

Vi är födda dövblinda eller som mist

avser personer som både och hörsel i förspråklig ålder. Det är inte ovanligt

syn med andra och flera komplicerade handikapp i kombination med och hörselskadan t.ex. utvecklingsstörning och rö-

synrelsehinder.

Vi vidare är födda dövahörselskadade

avser personer som och mist dvs. teckenspråkiga döublinda.

som senare synen,

Deras skolgång har oftast varit förlagd till specialskola för

dövahörselskadade. De har teckenspråket sitt första

som språk. Hit hör har Ushers syndrom, dvs. för-

personer som utom dövheten har de retinitis pigmentosa, speciell form av

en

ögonsjukdom gradvis försämrar synen.

som

Ytterligare andra är födda utan eller med svag syn

som syn och dessutom mist hörseln är svenskspråkiga döv-

som senare blinda. De har fått undervisning i den förutvarande blindskolan eller i den allmänna skolan. Till denna hör även

grupp

i ålder förlorat och hörsel. personer som vuxen syn

Dövblinda behöver tolkhjälp för att få såväl syn- som hörselintryck förmedlade. Tolken är helt nödvändig länk mel-

en lan den dövblinde och omvärlden. Det gäller inte enbart under den tid då det egentliga uppdraget utförs utan också vid t.ex.

till uppdragsstället och i olika praktiska situationer i resor anslutning till det egentliga ärendet.

Tolkens uppgift att fortlöpande beskriva omgivningen är

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 29

väsentlig att understryka. Denna information har sitt självklara värde i den aktuella situationen är också ett medel

men att gradvis bygga samlad kunskap och erfarenhet av

upp en omvärlden, samhällsfunktioner etc. Tolken och den dövblinde måste därför hela tiden hålla kontakt med varandra. En tolk kan därför endast arbeta med dövblind i taget. Barndoms-

en

döva kan däremot, exempelvis i en utbildningssituation, vara

flera samtidigt använder sig tolk.

som av samma

Det särskild vikt att betona dövblindas stora beroende

är av

fungerande tolktjänst. De är i stor utsträckning utestängda

av från den information hörande och seende får via radio, TV

som och tidningar även från informationskällor taltid-

men som

ningar och for synskadade tillrättalagd information.

annan

2.4¶VuxendövaVuxenhörselskadade

Vuxendöv är blivit döv i ålder efter

en person som vuxen

språkinlärning. Språkförståelse och förmåga till talpro-

duktion ñnns kvar förmågan att uppfatta tal saknas

men helt. Tolkmetod Skrivtolkning, MHS, tecken stöd för tal.

som Se vidare avsnitt 2.7 .

Vuxenhörselskadad är blivit hörselska-

en person som

dad ålder efter språkinlärning. Språkförståelse

i vuxen

och förmåga till talproduktion finns kvar men förmågan

att uppfatta tal är nedsatt. Tolkmetod Främst skrivtolkning. Se vidare avsnitt 2.7.

Det stora flertalet vuxendöva har erfarenhet olika stadier

av

hörselbesvär från lindrig hörselnedsättning till total hörav selforlust. En direkt övergång från normalt fungerande hörsel till dövhet är sällsynt, förekommer.

men

Den är vuxendöv kan inte höra med hjälp tekniska

som av hjälpmedel och inte heller använda telefon med forstärkarutrustning. För vuxenhörselskadade kan dock hjälpmedel minska effekterna funktionsnedsättningen och i vissa fall helt

av

kompensera dem.

Risken for ensamhet och isolering är dock påfallande for både vuxendöva och vuxenhörselskadade. Funktionsnedsättningen har konsekvenser for den enskildes hela kontaktnät,

inom familjen, på arbetsplatsen, på fritiden etc.

30 Tolktjänstens brukare SOU 199197

Det är inte ovanligt att dövheten eller hörselskadan ifrågasätts då det inte framgår sättet att tala att den enskilde inte av hör.

2.5 N

ya brukargrupper

Teckenspråket och tolktjänst har fått ökande betydelse för

- vissa grupper under år. Vi dels de rön senare avser nya som lett till att allt flera utvecklingsstörda får tillfälle att lära

sig

teckenspråk, dels det allt större behovet teckenspråksun-

av dervisning och tolktjänst för invandrare med funktionsned-

sättningar. I egentlig mening är det självfallet inte bru-

nya

kargrupper men uppmärksamheten på deras behov har vuxit.

2.5.1¶Dövahörselskadade och dövblinda

utvecklingsstörda

Inom omsorgsverksamheten för utvecklingsstörda har

man

alltmer upptäckt teckenspråkets betydelse, både för

personer som är döva eller hörselskadade och för utan tal. personer Erfarenheten har visat att teckenspråket kan öppna många möjligheter till kontakt med omvärlden och därmed ge ny

stimulans för enskildas personlighetsutveckling. På många håll i landet anordnas teckenspråkskurser för

anhöriga och omsorgspersonal. På Mo Gård i Östergötland, ett

resurscenter, pågår verksamhet med speciell inriktning mot döva och dövblinda med Inom

personer utvecklingsstörning.

denna verksamhet finns också utbildning för från

personal

hela landet. Ett nära samarbete är etablerat med

Sveriges

Dövas Riksförbund och Föreningen Sveriges Dövblinda, vilka

medverkar i utbildningen.

Inom flera landsting har också insett betydelsen att man av utvecklingsstörda personer som är döva och använder teckenspråket får bo tillsammans med tillgång till döv och hörande

teckenspråkskunnig personal. Sveriges Dövas Riksförbund

hade under åren 1985-86 särskilda projektmedel för att

sprida kunskap om döva utvecklingsstörda behov

personers av en

teckenspråkig miljö.

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 31

2.5.2¶Dövahörselskadade invandrare

Hörselskador är frekventa hos invandrare än hos be-

mer

folkningen i övrigt. Hörselvårdsutredningen redovisade följan-

de orsaker till detta

bullerexponering genom krig eller i industriellt arbete -

tortyr -

genetiska faktorer typ kusingifte

-

brister i sjukvården

-

kroniska öroninflammationer som ökad frekvens - ger av

skador.

Ett särskilt problem i sammanhanget är att många hörselskador bland invandrare inte blir upptäckta och diagnostiserade förrän i Sverige och kanske inte förrän efter förhållandevis

en

lång vistelse här. Ett ytterligare problem är att asylsökande ofta inte får lämpliga hörhjälpmedel förrän uppehållstillstån-

det i Sverige är klart, ett förhållande allvarligt försvårar

som situationen för den enskilde under väntetiden.

Genom den ökade invandringen från krisdrabbade länder har också antalet döva invandrare ökat, bland såväl barn

som

vuxna. Manillaskolan i Stockholm, med ett elevantal på 140

ca dövahörselskadade elever, hade läsåret 199192 30 % in-

ca vandrarelever. Även vid andra specialskolor för döva och hör-

selskadade märks ökning antalet döva invandrarbarn.

en av

Vid Västanviks folkhögskola, målgrupp är döva elever,

vars finns sedan år 1983 1-årig utbildningslinje för döva invand-

en

rare. Syftet är att ge eleverna språkkunskap och kunskaper

om svensk kultur för att underlätta anpassningen till det svenska samhället. I skolans teckenspråkiga miljö får döva invandrare lära sig svenskt teckenspråk och att använda tolk.

Teckenspråket är inte internationellt. Det innebär att döva invandrare inte kan använda sig svenska teckenspråkstol-

av kar utan att först ha fått lära sig det svenska teckenspråket. Detta komplicerar situationen för många invandrare t.eX. vid polisförhör eller vid förhandling i domstol. De har inte heller stor hjälp av talspråkstolkar, eftersom döva invandrare ofta inte kan läsa eller skriva. I sådana fall eller när den döve invandraren endast behärskar litet det svenska teckensprå-

av

ket, kan svensk döv ett ovärderligt komplement till

en vara tolken. Erfarenheterna har nämligen visat att det är lättare för döva att lära sig ett nytt teckenspråk än för hörande att

32 Tolktjänstens brukare SOU 199197

lära sig ett nytt talat språk. Detta beror på att de olika teckenspråken i världen troligtvis bygger på någon form av gemen-

principer. Döva från olika länder kan därför lättare än samma hörande uppfatta innehållet i ett budskap.

2.6¶Antal som är döva, dövblinda personer

eller har en hörselnedsättning

Varje år föds 200 barn är döva eller har så kraftigt

ca som nedsatt hörsel att de behöver hörapparat. Av dessa börjar vid skolåldern mellan 60-70 på specialskola for döva och hörselskadade elever. Dessa barn är teckenspråkiga. Övriga ca 140 barn får sin undervisning i grundskolan i individualin-

tegrerad form eller i särskild undervisningsgrupp, s.k. hör-

selklass. De är beroende tekniska hjälpmedel ocheller

av av

teckenspråk.

Antalet elever i dövskolan, är 10-årig, varierade under

som åren 1975-1989 mellan 600 och 700 elever och antalet hörselskadade elever i grundskolan våren 1991 ca 1 300 en-

var

ligt uppgift från de tidigare s.k. regionala planeringsbered-

ningarna. Relationen mellan antalet döva barn och antalet hörselskadade barn är relativt konstant.

Det finns mellan 8 000-10 000 barndomsdöva föd-

personer da döva eller döva från barn- och ungdomsåren i Sverige. Ca 1 200 dem är mellan 0-20 år och antalet vuxna uppgår

av således till mellan 6 800-8 800 personer.

Antalet döva barn och ungdomar 1 200 fördelar sig enligt

följande

360 barn i åldern 0-6 år, dvs. 60 barn i varje årskull se ca ca

ovan,

650 elever fanns läsåret 199091 vid de sju statliga grundca skolorna för döva och hörselskadade,

180 döva elever fanns vid Riksgymnasiet för döva RGD i

ca

Orebro läsåret 199091.

Hörselskadades Riksförbund beräknar antalet barndomshörselskadade till mellan 15 000-20 000. Ca 2 800 av dem är i åldern 0-20 år och antalet uppgår således till mellan

vuxna 12 000-17 000 personer.

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 33

Antalet barndomshörselskadade barn och ungdomar ca

2 800 fördelar sig enligt följande

850 hörselskadade hörapparatbärande barn i åldern 0-6 år, ca

dvs. 140 barn i varje årskull,

ca drygt 1 800 hörselskadade hörapparatbärande elever fanns

läsåret 199091 i grundskola och gymnasieskola,

160 elever fanns vid Riksgymnasiet för hörselskadade i

ca

Orebro läsåret 199091.

Antalet dövblinda i Sverige uppskattas till mellan

personer 1 200 och 1 300 Enligt rapport utgiven FSDB

personer. en av 1990 dövblind-blivna elever fanns år 1987 230 barn och

om ungdomar med kombinerad synhörselskada. Antalet Vux-

en

dövblinda uppgår till 1 000 Av dem använder na ca personer.

200 teckenspråk. Ca 500 är mellan 24 och ca personer personer

79 år Statens Handikappråd, Dövblinda i Sverige, kartlägg-

ning 198485.

Antalet dövblinda barn och ungdomar 230 fördelar sig

enligt följande

ca 30 dövblinda förskolebarn,

minst 100 dövblinda elever i grund-, special- och gymnasie-

skola,

drygt 100 dövblinda elever inom särskolan för utvecklingsstörda.

Antalet vuxendöva år 1980 4 000 och antalet

var ca personer vuxenhörselskadade några tiotusental personer Handikappinstitutet PM 1980-09-18. Senare uppgifter saknas.

Tabell 21 Sammanställning antalet döva, dövblinda, vuxendö-

av va och hörselskadade barn och vuxna

Antal personer

34 Tolküänstens brukare SOU 199197

Det innebär att mellan 48 000 och 65 000 dvs.

personer, ca

0,6 % av befolkningen har en så svår hörselnedsättning att de

är i behov av tolk, tekniska hjälpmedel eller alternativa kommunikationssätt för att kunna kommunicera med andra och med varandra. Det stora flertalet barndomshörselskadade och vuxenhörselskadade använder i dag inte tolk, beroende på att de inte fått möjlighet att lära sig ett alternativt kommunikationssätt. Många ställer i dag krav på utbildning i teckenspråk. För andra är hörapparaten i kombination med tekniska

hjälpmedel ett fungerande alternativ. Åldershörselskadade utgör mycket stor

personer en grupp

enligt SCB Rapport 68 Levnadsförhållande, Ohälsa och

nr sjukvård 1988-89. Där anges att 800 000 personer 11,7 %,

som är 16 år och äldre har så betydande hörselnedsättning

en att de har svårt att även med hörapparat höra samtal mellan flera personer. En stor andel hörselskadade personer år äldre än 75 år.

Vi redovisar avsnitt 6.3 beräkningar tolkbe-

senare av hovet, vilka visar att ca 10 000 personer för närvarande har behov tolk. Med kunskap framför allt barndomshör-

av om

selskadades ökande anspråk på att få tillgång till teckensprå-

ket kommer antalet tolkanvändare att öka inom de närmaste åren. Det är dock inte möjligt att förutse efterfrågans

om-

fattning.

2.7¶Behov av olika kommunikationssätt

I korthet skall vi här redovisa de olika kommunikationssätt

används tolktjänstens brukare. Beskrivningen vid som av ger handen att kvalificerad tolkservice omfattar många olika

en tolkmetoder vilka är avhängiga brukaren använder

av om teckenspråket eller det svenska språket. De måste dessutom förvaltas med sådan kompetens att de kan och ut-

anpassas vecklas efter enskildas behov i mängd olika situationer.

en

Teckenspråket är ett gestuelltvisuellt språk. Det utförs

med händerna och uppfattas med synen. Ansiktets rörelser, dvs. ögonen, ögonbrynen och har betydelse liksom

munnen

kroppens hållning i övrigt.

Teckenspråket används vid tolkning for barndomsdöva,

teckenspråkiga dövblinda då oftast taktilt, i direkt kropps-

SOU 199197 Tolktjänstens brukare 35

kontakt, barndomshörselskadade samt växande en grupp vuxendöva lärt sig teckenspråket. Se också avsnitt 2.5 som om

utvecklingsstörda resp. invandrare med funktionsnedsättning-

ar. Handalfabetet har ett tecken för varje bokstav i alfabetet.

Det används komplement till teckenspråket för

som namn eller för 0rd och begrepp för vilka tecken saknas. Handalfabetet används i teckenspråket. Det används också för vissa dövblinda blivit döva i ålder

som vuxen svensksprå-

kiga dövblinda. Bokstäverna tecknas då i den dövblindes hand. Det förekommer också avläsestöd för vuxendöva. som Mun-Hand-Systemet MHS används avläsestöd till som

svenska språket när tekniska hjälpmedel och munavläsning

inte räcker för fullgod kommunikation. MHS består 15 en av enkla hand- och fmgerställningar, och markerar ett som var en

konsonantljud. MHS-symbolerna visas med handen framför

bröstet strax nedanför hakan. Handrörelserna utförs samtidigt med talet. MHS används vuxendöva har svenska av som som

första språk.

Tecken stöd för tal TSS är metod för avläsning som en av det svenska språket och innebär att teckenspråkets tecken

används, men den svenska språkstrukturen följs.

TSS är således inte något språk utan används som avläsestöd för vuxendöva och vuxenhörselskadade med svenska första språk. TSS ersätter inte teckenspråk för barndomssom dövabarndomshörselskadade och teckenspråkiga dövblinda. Skrivtolkning innebär att tolken skriver på ett tangentbord varefter skriften kan avläsas på eller flera bildskären mar. Oftast används texttelefoner eller persondatorer. Vid samtal mellan två används ofta portabel texttelepersoner en

fon. Ett tangentbord för snabbskrivning, Velotype, används

numera i vuxendövtolkutbildningen. Lång träning behövs

emellertid för att till fullo behärska den tekniken. Stor och tydlig svart skrift på vitt eller stor stil på papper bildskärm används också skrivtolkning. som Skrivtolkning är den för vuxendöva och vuxenhörselskada-

de vanligaste metoden.

Dövblinda med vissa synrester har användning stor och av tydlig skrift. Ett litet fåtal dövblinda använder sig skrivav tolkning via punktskrift Braille. Denna tolkmetod förutsät-

36 Tolkzçjänstens brukare SOU 199197

ter att tolken är förtrogen med de forkortningssystem som

synskadade använder.

innebär oftast att tolken sitter bred-

Handskriftstolkning

vid och antecknar vad sägs. För vuxendöva och vissa

som hörselskadade behärskar teckenspråket, MHS eller TSS

som

eller då skrivtolkanläggning finns tillgänglig, kan denna

metod till hjälp. Även dövblinda med synrester kan vara

vara hjälpta denna metod.

av

Skrift i hand innebär att stora bokstäver versaler skrivs i handflatan med tolkens eller den dövblindes pekñnger. Denna metod kan användas for dövblinda utan synrester som inte behärskar någon manuell kommunikationsmetod.

skall nämnas att i sammanhang där flera

Avslutningsvis

dövblinda deltar används ofta centraltolk. Det är en

personer

tolkar vad talande säger Vis-

teckenspråkstolk som en person

dövblinda med synrester kan, de sitter mycket nära sa om

tolken, uppfatta teckenspråket med Andra teckensprå-

synen.

dövblinda helt förlorat har tolk vid sin sida. kiga som synen en Tolken kan döv Denna tolk förmedlar, från

vara en person.

centraltolken till den dövblinde, budskapet på teckenspråk i

direkt kroppskontakt, dvs. taktilt.

SOU 199197

3¶Tolkverksamheten tillkomst och

-

aktuell situation

Tolktjänst i samhällets regi har inte någon lång historia i vårt land. Den daterar sig i huvudsak från 1960-talet, dvs.

sam-

tidigt med den ökade uppmärksamheten på att handikapp är ett relativt begrepp. Olika åtgärder undanröjer hinder i

som den enskildes omgivning fick då framträdande plats i

en

svensk handikappolitik.

Trots mycket påtagliga kvarstående brister är den svenska organiserade tolkverksamheten framstående i ett internationellt perspektiv. Det är väsentligt att notera infor olika initiativ i syfte att öka samverkan bl.a. inom Europa.

Flera ställningstaganden har haft stor betydelse for att döva

skall ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor som andra. Vi vill nämna några, eftersom de också markerar sam-

band med de förslag vi framlägger i kapitel Väsentliga steg togs riksdagens beslut från år 1968

genom

fri tolkservice för döva och Socialstyrelsens rekommendaom tion år 1976 tolkverksamheten. Beslut ersättning for

om om

tolktjänsten till landstingen via hjälpmedels- resp. sjukvård-

sersättningen 1976 och 1990 har också spelat avgörande

en

roll for utvecklingen liksom Handikappinstitutets rekommen-

dation år 1981 riktlinjer for samordnad tolktjänst för

om en döva, dövblinda m.fl.

Utvecklingen tolktjänsten hänger också nära samman

av med erkännandet teckenspråket som dövas första språk år

av

1981 riksdagsskrivelse 198081332, Riksdagen fastslog då att teckenspråket skall användas i dövundervisningen. Be-

slutet innebar från samhällets sida ett erkännande av döva

språklig minoritet. som en

Handikappinstitutets rekommendation år 1981 präglades betonade tolktjänsten ett verktyg for att

av en syn som som den enskilde skall kunna leva andra och i gemenskap med

som andra. Det framhölls bl.a. att tolktjänsten omfattar tolk-

38 Tolkuerksanzheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

ning i alla situationer där brukarna sig behöva tolk, att anser tolk skall finnas att tillgå alla dagar i veckan, dygnet runt och att antalet tolkar måste utökas sa att landstingens åtagande om ett samlat tolkansvar uppfylls. Det kan också konstateras att teckenspräksforskningen har

haft stor betydelse för teckenspråkets erkännande. Forskning-

en har visat att teckenspråket är ett eget språk med eget ordförråd och grammatik. En professur i ämnet teckenegen språk, den första i världen, inrättades är 1990 vid Stockholms

Universitet, Institutionen för lingvistik.

I det följande redovisar vi som bakgrund till våra överväganden tolkverksamhetens tillkomsthistoria. Vi noterar också det stora antalet utredningar och försöksverksamheter som genomförts och beskriver slutligen den aktuella situationen. När det gäller med kommunikationshinder framvuxna står ett problem som helt överskuggande andra problem, nämligen bristen på utbildade tolkar.

3.1¶Kort historik

Innan tolkservice i samhällets regi kom till stånd i Sverige var det främst anhöriga till döva som fungerade tolkar. Utansom för de anhörigas krets det i huvudsak kyrkliga samfund var

som uppmärksammade behovet av teckenspråkstolkar. Från

slutet 1800-talet fanns t.ex. inom Frälsningsarmén teckenav språkskunniga frälsningssoldater som bistod med viss tolkservice. Teckenspråkskunniga präster samlade årligen döva från hela Sverige till nattvardsgång under åren 1875gemensam 1901. År 1906 inrättades särskilda tjänster för dövpräster vid de dåvarande dövskolorna. Utöver det rent kyrkliga arbetet prästernas uppgift då att hjälpa döva ungdomar till var en anställning efter avslutad skolgång och att fungera tolkar som ute i samhället. Sedan år 1938 har den kyrkliga verksamheten byggts ut och i dag finns elva präster och diakontjänster för sex barndomsdöva. Uppgiften att generellt fungera tolk som resp. att hjälpa döva ungdomar till arbete kvarstår inte i dag. lnriktningen är i stället koncentrerad till att skapa delaktighet i kyrkans verksamhet.

Även arbetsmarknadsmyndigheterna engagerade sig tidigt

för att döva skulle komma ut i arbetslivet. År 1938 inrättades

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 39

-

inom arbetsmarknadsverket AMS fem tjänster konsu-

som lenter för döva. Konsulenterna skulle hjälpa till med arbetsanskaffning och i dessa situationer också fungera tolkar.

som Verksamheten slog väl ut och 1991 finns elva sådana

nu

konsulenttjänster.

För att tillförsäkra döva eller stumma ett gott rättsskydd utfärdades år 1947 den första kungörelsen tolk för döva och

om stumma i domstol Kung. 1947645. Kungörelsen ut-

m.m. färdades med stöd 1 § i den då rättegångsbalken och

av nya angav att Dövstumpräster och dövstumkonsulenter äro, var inom sitt distrikt, pliktiga att tjänstgöra tolkar. Skol-

som

överstyrelsen fick dessutom genom denna kungörelse i

upp-

drag att bemyndiga erforderligt antal att utföra

personer uppdrag som tolk. En förteckning över rättstolkar började då också upprättas årligen.

Föreskriften samhällelig skyldighet, dvs. dom-

angav en stolarna anmodades att då så erfordrades anlita tolkar. Rätten

till tolk vid domstolsförhandling m.m. reglerades senast år

1977. Den enskildes behov tolk blev då styrande för tolk

av om skulle anlitas SFS 1977175 Förordning tolk för hörsel-

- om och talskadade. Det bör uppmärksammas att dövas tecken-

språk här för första gången i författningssammanhang om-

nämndes tolkmetod, dvs. ett språk att använda vid

som en som

tolkning.

Tolkservice i offentlig regi etablerades i Sverige i slutet av

1960-talet då landstingen började bygga sin tolktjänst.

upp Riksdagen beslöt i maj 1968 i enlighet med 196841,

prop.

angående vissa frågor om hjälpmedel för handikappade, att

döva skulle få fri tolkservice. statsbidrag skulle utgå till landstingens kostnader för tolkar inom för försöks-

ramen en verksamhet med tolktjänst. Försöket skulle bedrivas So-

av

cialstyrelsen tillsammans med landstingen. Bakgrunden till

beslutet uppvaktning från Sveriges Dövas Riksförbund

var en SDR dövas behov tolk i vardagliga situationer och den

om av

stora bristen på teckenspråkstolkar.

Försöksverksamheten skulle omfatta tolkhjälp i det dagliga livet för döva som är beroende av teckenspråket för sin kommunikation med omvärlden. Exempel på sådana situationer

besök hos läkare, tandläkare, försäkringskassa, social-

var

vårdens rättshjälpen och vid viktigare inköp Social-

organ,

styrelsens cirkulär 21 april 1969 angående tolkhjälp åt döva.

40 Tolkuerksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197

-

Försöksverksamheten avslutades i december 1975. Fr.o.m.

år 1976 är tolktjänsten del landstingens hjälpmedels-

en av verksamhet och finansieras delvis staten genom den all-

av

männa sjukvårdsersättningen.

3.2¶Försöksverksamhet och utredningar om

tolkservice

3.2.1¶Försöksverksamhet med tolkhjälp för döva och

dövblinda

Den försöksverksamhet som nämnts i föregående avsnitt utvärderades år 1971. Efter samråd med Arbetsmarknadsstyrel-

beslöts att försöksverksamheten skulle utvidgas till att sen också omfatta andra situationer i det dagliga livet, exempelvis

vid besök hos distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast

samt vid besök hos myndigheter, i samband med närvaro vid vigsel och jordfästning, vid information på arbetsplatsen och vid fackliga möten. Däremot skulle försöksverksamheten inte omfatta konferenser, kurser eller annan utbildning.

Erfarenheterna försöket var mycket goda. Positivt var

av också att försöksverksamheten auktoriserade teckenspråket och minskade fördomarna mot döva. Negativt var att försöksverksamheten inte kom att omfatta tolkhjälp vid kurser och utbildning och inte heller tolkstöd i samband med

annan fritid och rekreation.

På grundval erfarenheterna från denna försöksverksam-

av het utfärdade Socialstyrelsen år 1976 rekommendation om

en en permanent verksamhet med tolkhjälp i vardagliga situatio-

för döva Tolkhjälp åt döva organisationsförslag, Social-

ner styrelsen 19762. Verksamheten skulle även omfatta

anser dövblinda oavsett dövheten eller synskadan var den primä-

om

funktionsnedsättningen. Ett generöst synsätt föreslogs

ra prägla inställningen till dövas och dövblindas behov tolk-

av

hjälp. Landstingsförbundet anslöt sig år till Socialstyrel-

samma

rekommendation. Därmed blev tolkverksamheten en utsens talad landstingsuppgift med statligt stöd via den dåvarande

hjälpmedelsersättningen.

Två år beslöt Landstingsförbundet att rekommende-

senare

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 41

-

sina medlemmar att skapa tolkverksamhet också för talra en och hörselskadade samt för döva utan teckenspråk vuxendöva.

3.2.2¶Särskild försöksverksamhet med tolktjänst för

vuxendöva

I oktober 1977 påbörjades försöksverksamhet syfte

en vars bl.a. att undersöka vilken eller vilka metoder borde

var som användas för att förbättra vuxendövas möjligheter till kommunikation. Ett annat syfte att undersöka behovet av tolkser-

var vice för vuxendöva. Medel för försöksverksamheten erhölls från Allmänna Arvsfonden.

Projektet redovisades i rapport år 1980, Projekt Vuxen-

en döva. Det konstaterades att det föreligger ett klart behov av tolktjänst för vuxendöva. Valet av kommunikationsmetod

måste ske utifrån individuella förutsättningar. Skrivtolkning

och s.k. MHS-tolkning se vidare avsnitt 2.7 hade inom projektet redovisats de vanligaste förekommande sätten att

som få tolkstöd.

3.2.3¶Handikappinstitutets utredningar och

rekommendation

Fr.o.m. år 1978 övertog Handikappinstitutet huvudansvaret

för den centrala handläggningen frågor rörande tolktjäns-

av

ten. Institutet genomförde tre utredningar; tolktjänst för döva och gravt hörselskadade med teckenspråk 1979, tolktjänst för

dövblinda 1979 samt tolktjänst för vuxendöva och gravt hörselskadade utan teckenspråk 1980.

Handikappinstitutets styrelse beslöt mot bakgrund av ut-

redningsarbetets resultat att utfärda rekommendation till

en landstingen 1981-12-16 med riktlinjer för samordnad tolk-

en tjänst för döva, dövblinda m.f1.

I rekommendationen beskrevs hur tolktjänsten borde organiseras, vad den borde omfatta och vilka personella resurser

måste tillföras för att möta behoven. Riktlinjerna för som

tolktjänstens omfattning grundade sig på Socialstyrelsens organisationsförslag från år 1976 tolkning i vardagliga situa-

om tioner. Rekommendationen innehöll också beräkning av

en

42 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation - SOU 199197

behovet tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva se av avsnitt 6.2. Handikappinstitutets rekommendation är fortfarande vägledande för tolkverksamheten för döva, dövblinda och vuxendövagravt hörselskadade.

En utredning tolktjänst för talskadade genomfördes

om 1986-1988 se vidare kapitel 8.

3.3 Andra om m.m.

utredningar tolkfrågor

Sveriges Dövas Riksförbund SDR, Hörselskadades Riksförbund HRF och Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn DHB genomförde åren 1986-89 på uppdrag av Socialdepartementet utredning hörselvården i landet,

en om

den s.k Hörselvårdsutredningen HVU. HVUs uppgift att

var kartlägga samhällets insatser för döva och hörselskadade, att analysera dövas och hörselskadades behov stöd från av samhällets sida samt att med utgångspunkt från brukarnas behov föreslå åtgärder för ett bättre utnyttjande hörselvårdens av i syfte att få likvärdiga förhållanden över landet. resurser

Kartläggningen bl.a. genomfördes i form enkäter till

som av brukare och verksamhetsföreträdare redovisade stor brist på tolkar. Det framhölls att tolkservice borde grundvara en läggande rättighet för alla har behov sådan service. som av Den är en nödvändighet för att den är döv, dövblind, som vuxendöv eller hörselskadad skall kunna delaktig i vara resp. utöva inflytande i samhället. Stora insatser borde därför göras från samhällets sida för att kunna erbjuda tolkservice en som motsvarar och tillgodoser behoven. HVU hänvisade till de

grundläggande fri- och rättigheterna i regeringsformens 2 kap.

Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor 2. informationsfrihet frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del andras yttrande av

HVU föreslog genomgripande utredning gällande hela tolk-

en

frågan. Utredningen skulle också omfatta rekrytering och ut-

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 43

-

bildning tolkar samt samhällets organisation tolkservice.

av av

Enligt HVU borde sådan utredning även belysa möjlig-

en heterna att i lag reglera rätt till tolk för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Hjälpmedelsutredningen SOU 198939 undersökte

genom en enkät till huvudmännen år 1987 tolktjänstens funktionssätt och arbetsformer. Behovet tolkservice kunde inte till-

av godoses i önskad utsträckning även servicen gradvis för-

om bättrats. Två orsaker till bristerna svårigheter att

angavs

rekrytera tolkar och ökad efterfrågan på tolk. Hjälpmedels-

en utredningen underströk betydelsen att huvudmännen byg-

av ger ut tolktjänsten och framhöll behovet fler utbildade

av tolkar.

Socialstyrelsen genomförde år 1989 en kartläggning

av

landstingens tolkverksamhet, betalningsansvaret för tolktjänst och tolkutbildningen. Handikapputredningen har haft

tillgång till socialstyrelsens arbetsmaterial och har i sitt ut-

redningsarbete använt sig av detta i tillämpliga delar.

Dåvarande Skolöverstyrelsen beslöt under våren 1990 att

göra en utvärdering pågående och planerad utbildning

av av tolkar för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Dövblindas behov för dem rätt utbildade tolkar skulle särskilt

av beaktas.

Syftet med utvärderingen var att synliggöra problemom-

råden underlag för förbättringar och effektiv använd-

som en

ning av tillgängliga resurser. Det konstaterades att tolkutbildningamas grundproblem är

brist på lärare kan undervisa i och teckenspråk, brist

som om

på teckenspråksmaterial och svårigheter att rekrytera elever till tolkutbildningarna. Handikapputredningen har haft tillgång till det arbetsmaterial legat till grund för utvärderingens slutrapport SÖ

som

rapportserie nr R 9123.

3.4¶Överenskommelse om

hjälpmedelsersättningen

Mot bakgrund Handikappinstitutets utredningar tolk-

av om tjänst träffades år 1981 överenskommelse mellan staten och

en

Landstingsförbundet om att hjälpmedelsersättningen fr.o.m.

44 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197

-

år 1982 skulle höjas från 62 kr. till 75 kr. invånare och även

per

omfatta tolktjänsten. Överenskommelsen förutsätta att lands-

tingen successivt skulle bygga samordnad tolktjänst for

upp en döva, dövblinda m.fl. samt för kostnaderna for denna.

svara Landstingen skulle för tillhandahållande tolk oavsett

svara av

uppdraget omfattades av landstingens betalnirgsansvar.

om

I den överenskommelse träffades mellan staten och

som

sjukvårdshuvudmännen hjälpmedelsersättning för år 1990

om förutsattes att sjukvårdshuvudmännen även skulle för

svara

successiv uppbyggnad taltjänst för med röst-, en av en personer tal- och språksvårigheter enligt den modell utarbetats

som

inom Uppsala läns landsting. Se kapitel 8. From. år 1991 är hjälpmedelsersättningen inräknad i den allmänna sjukvårdsersättningen till sjukvårdshuvudmännen.

3.5¶Tolkverksamheten i dag

3.5.1¶Organisation av tolkverksamheten

Tolkservice för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade

finns i dag tolkcentraler i samtliga landsting samt i de

genom

landstingsfria kommunerna Malmö, Gotland och Göteborg.

Vid tolkcentralerna fanns år 1989 120 fas anställda

ca

tolkar, företrädesvis teckensprâkstolkar, men i viss omfattning

även tolkar for dövblinda och vuxendöva. Dessutom fanns 300-350 arvodestolkar arbetar på frilansbasis. Se vidare

som avsnitt 3.5.3. Därutöver finns ett 30-tal teckenspråkstolkar,

verksamma som utbildningstolkar inom högskolan.

Flertalet tolkcentraler är, förutom i storstäderna, relativt

små. Vanligen finns endast några få fast anställda tolkar som

ett varierande antal arvodestolkar. Lands-

kompletteras av

tingen har sinsemellan ett nära samarbete och köper tjänster

varandra vid behov. av

På flera håll i landet är tolkcentralerna förlagda till sjuk-

hus, vilket enligt HVU uppfattas negativt brukarna.

av

Så gott samtliga tolkcentraler att alla tolkbe-

som uppger

ställningar inom landstingsområde går via tolkcentra-

resp. lerna.

Nära hälften tolkcentralerna tar ut formedlingsavgift

av

när än det landstinget är betalningsansvarig. För

annan egna

SOU 199197 Tolkuerksamheten tillkomst och aktuell situation 45

-

administrationskostnader, i vilka även ingår sociala avgifter,

är det vanligt med ett påslag på 55 %.

3.5.2¶Regler och prioriteringar inom

tolkverksamheten

Några fastlagda över landet gällande regler finns inte för tolkverksamheten. Handikappinstitutets rekommendation

från år 1981 är emellertid vägledande.

Tolkuppdragen utförs vanligtvis i den ordning beställ-

som ningarna kommer in. I vissa fall prioriteras dock akuta tolkningar på sjukhus. För att kunna utföra så många uppdrag

möjligt är det inte ovanligt att tolkcentralerna efter samsom råd med tolkbeställaren måste ändra tiden för beställda tolkningar. Kraven på ett effektivt utnyttjande befintliga resur-

av

ligger självfallet bakom detta. Brukarna måste då accepteser

att t.ex. upporda besökstider hos läkare och tandläkare ra ibland måste ändras, eller att besökstider görs direkt

upp mellan läkare, tandläkare och tolkcentral. Det senare är ett förhållande handikapputredningen betraktar otill-

som som

fredsställande mot bakgrund att självbestämmande och

av

inflytande hävdas tungt vägande och bärande principer

som

av utredningen.

Tolkservice under helger och nätter erbjuds genom att varje

landsting har förteckning över jourtolkar, sjukhus och

en som polis har tillgång till. J ourtolk används uteslutande vid akuta

behov inom sjukvården, vid polisingripanden, vid flykting-

ärenden och vid akuta behov inom socialtjänstens verksamhet.

3.5.3¶Utvecklingen antalet tjänster

av

antalet fasta tolktjänster heltid från tid- Utvecklingen av

för Handikappinstitutets rekommendation år 1981

punkten

fram till år 1989 samt antalet arvodestolkar år 1989 framgår

nedanstående tabell. av

46 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation - SOU 199197

Tabell 31

Fasta tjänster Arvodestolkar Årtal

ringsgrad. Vissa teckenspråkstolkar arbetar också dövblindtolkar. Särredosom visning finns inte. 73 vuxendövtolkar har utbildats, 50 i dag är verksamma. varav ca Övriga är outbildade tolkar.

Trots denna utbyggnad tolkverksamheten och det ökade av antalet arvodestolkar motsvarar inte tillgången på tolkar den öppna efterfrågan på denna samhällsservice. Därtill kommer

behov av tolktjänst skilda skäl inte är synliga

som av se vidare avsnitt 3.5.4. År 1989 utfördes 25 % arvodestol-

av vardagstolkningen av

kar. Tillgången till arvodestolkar varierar över landet. I storstadsområdena och på vissa orter där tolkanvändare

många

bor, finns ett flertal tolkar kan försörja sig på

som arvodesuppdrag, i första hand utbildningstolkar. Från några tolkcen-

som traler rapporteras ökande tendens till att fast anställda en tolkar väljer att arbeta arvodestolkar vid utbild-

som längre

ningar. På mindre orter där tolkuppdragen är färre, kan det däremot svårt att ha god tillgång till arvodestolkar. vara en Där har tolkarna oftast också andra anställningar innesom bär att de inte alltid kan åta sig tolkuppdrag när behov av deras tjänster aktualiseras. Fördelen med att anlita arvodestolkar är att det möjligger het till flexibilitet för såväl tolken för tolkverksamheten. som Nackdelarna är att det kan vara svårt för tolken att få ledigt

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 47

-

från annat ordinarie arbete for att utföra tolkuppdrag, att det

är svårt att upprätthålla kompetensen fortbildningsin-

genom satser samt att bli delaktig i arbetsgemenskap. Ett ytter-

en ligare problem är att arvodestolkar naturligt väljer de tolkningar mest betalt t.ex. inom utbildning, vilket med

som ger rådande tolkbrist gör att det kan svårt att få tolkar till

vara

vardagstolkning.

Tolkcentralerna ombads år 1989 for Socialstyrelsens räk-

ning att göra en uppskattning av svårighetsgraden när det

gäller att skaffa teckenspråkstolkar, dövblindtolkar och vuxendövtolkar. Det framkom då att teckenspråkstolkar

var svårast att skaffa. Det något lättare beträffande tolk till

var icke teckenspråkiga dövblinda och vuxendöva.

3.5.4¶Tillgång till tolkar

Socialstyrelsen undersökte år 1989 via enkät till samtliga

en

tolkcentraler tillgången till tolkar, antalet tolkanvändare, typ

av tolkning m.m. Samtliga tolkcentraler besvarade enkäten. Vi använder denna enkät utgångspunkt för våra bedöm-

som

ningar och återger här i tabell vissa, vi bedömer,

en som

centrala delar av undersökningen.

Tabell 32

hörselskadade

Tolkcentralernas uppgift avser Vuxendövagravt hörselskadade.

48 Tolkuerksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197

-

Enligt våra beräkningar finns mellan 7 000-9 000 vuxna barndomsdöva, 12 000-17 000 barndomshörselskadade och

vuxna

1 000 dövblinda se avsnitt 2.6. ca vuxna personer

I tabell 32 redovisas antalet barndomshörselskadade som använder tolk 35 personer. Vår bedömning är att detta är en alltför låg siffra. Den viktigaste orsaken till detta är att tolkbeställaren inte alltid hanhon är döv eller barndoms-

anger om hörselskadad utan endast anger behovet av teckenspråkstolk.

Socialstyrelsen undersökte också hur många uppdrag av

olika art utförts anställda tolkar arvodestolkar.

som av resp. av Uppgifterna endast de arvodestolkar förmedlats via

avser som tolkcentralerna.

Tabell 33

Typ uppdrag Anställda Arvodes-

av

Totala antalet utförda uppdrag år 1989 var 47 000. Ytterligare

5 000 beställningar gjordes. De kunde inte utföras på grund av

tolkbrist. Av uppdragen utfördes 33 000 70 % av fast anställda tolkar och 14 000 uppdrag 30 % arvodestolkar.

ca av

Vardagstolkning helt dominerande och utorde ca 75 %

var

andelen utförda tolkningar eller drygt 35 000 uppdrag, av

2 500 hade utförts på s.k. obekväm arbetstid kvällar, varav ca

helger t.ex..

Av tolkanvändarna är barndomsdöva den helt dominerande gruppen med 36 000 tolkningar. Uppgift om fördelningen av antalet tolkuppdrag för dövblinda och vuxendöva saknas.

De 5 000 tolkuppdrag inte kunde utföras är inte ett

som faktiskt mått på tolkbristen. Det har visat sig att tolkbehövande ofta avstår från att beställa tolk då de är medvetna

svårigheterna att få service. Detta gäller i hög grad vuxen-

om döva vilkas användning tolk minskat på grund bristen

av av på Vuxendövtolkar. Den minskade efterfrågan innebär i sin tur minskat utbud dessa tolkar.

av

Utöver detta finns ett annat stort dolt behov. Det kan antas

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 49

-

föreligga framför allt bland dem inte är medvetna

som om

tolktjänstens betydelse för att bryta den personliga isolering

som många lever

3.5.5¶Tolkråden

I Handikappinstitutets rekommendation år 1981 föreslås att det inom varje landstingsornråde skall finnas ett tolkråd med företrädare från landstinget, de olika berörda handikappgrupperna och tolkarna. Tolkråden skall ett forum för frågor

vara

som rör tolkverksamheten lokalt. Diskussioner skall där kun-

na föras mellan brukarna, tolkarna och huvudmannen. Erfarenheterna detta utbyte har varit skiftande. Positiva

av erfarenheter finns i de fall tolkrådet både brukarna och

av av huvudmannens företrädare setts viktig informations-

som en källa för att åstadkomma underlag till förbättringar Bland

frågor som diskuterats kan nämnas tillgången till tolkar, prio-

ritering av beställningar, tolketikfrågor m.m. Negativa er-

farenheter av tolkråden beror framför allt på osäkerhet

om

tolkrådens ställning.

På central nivå behandlades tolkfrågor tidigare refe-

i en

rensgrupp på Handikappinstitutet. I Handikappinstitutets

uppgifter ingår fr.0.m. den 1 januari 1991 inte längre sådan verksamhet.

3.6¶Betalningsansvaret för tolkservice

Landstingen har för att tillhandahålla och bekosta

ansvar

tolkar åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselska-

dade för tolk i det dagliga livet, s.k. Vardagstolkning. För

tolkuppdrag utanför detta ansvarsområde förmedlar tolktjäns-

ten vanligtvis tolk, kostnaderna debiteras myndig-

men resp.

het, företag eller utbildningsinstans. Debiterbara tolkningar

kan också gälla Vardagstolkning för är bosatta i

personer som

annat landsting. Vissa myndigheter och utbildningsinstanser väljer att själva

anställa tolkar ocheller köpa tolktjänster direkt frilanstol-

av kar.

I princip finns inga begränsningar i möjligheten att få tolk-

50 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197

-

tjänst. I praktiken är dock tillgången på tolkar begränsad, vilket avgör servicemöjligheterna.

Tolkningen är avgiftsfri för den enskilde. Däremot är be-

talningsansvaret för olika typer tolkuppdrag i många fall

av

oklart. Regler och tillämpningsföreskrifter hos olika berörda myndigheter är och i vissa fall motsägelsefulla. Oklar-

vaga heter betalningsansvaret har även medfört att olikheter i

om

praxis har utvecklats mellan olika landsting. Ersâttningsbe-

loppen för tolkuppdrag varierar beroende på vem som är be-

talningsansvarig, på uppdragets art och tolkens utbildningsbakgrund. Vardagstolkning innefattar vardagliga kontakter lä-

som

karbesök, myndighetskontakter, viktiga inköp, information på arbetsplatsen, fackliga möten etc. Dop, vigsel, konfirmation och begravning omfattas också. Vardagstolkningsuppdrag är i

regel kortvariga och kräver normalt endast tclk. Lands-

en tingen tillhandahåller och betalar denna tolkservice.

Sammanträdestolknmg innefattar tolkning vid samman-

träden, konferenser och dylikt och innebär oftast med hän-

-

till uppdragets längd att två tolkar måste engageras. syn -

Betalningsansvaret varierar landsting, myndigheter, arbetsgivare, skolhuvudman, rikstolktjänsten etc. men landstingen

tillhandahåller ofta tolkarna.

Undervisningstolkning regelbunden tolkning under

avser

längre sammanhängande tidsperiod. Tolkningen utförs

en mestadels arvodestolkar. Det är oftast fråga mer eller

av om

mindre regelrätt anställningsförhållande tolk utbildnings-

anordnare reglerat i någon form avtal. Tolkningen bekostas

av vanligen av skolhuvudmannen.

Arbetsplatstolkning nyanställning, introduktion

avser

och utbildning inom ett företag samt långvarigt tolkbehov på arbetsplats. Arbetsmarknadsstyrelsen AMS är betal-

en

ningsansvarig landstingen tillhandahåller vanligtvis tol-

men karna. Personal- och anställningsärenden betraktas som vardagstolkning det är tolkanvändaren söker kontakt

om som

med arbetsgivaren.

I bilaga 3 redovisas närmare hur betalningsansvaret är fördelat mellan olika instanser.

SOU 199197 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation 51 -

3.7¶Kostnader för tolkverksamheten

Landstingens kostnader for vardagstolkning 35 milj .kr.

var ca

år 1989 Handikapputredningen, SOU 199146. Den statliga hjälpmedelsersättningen till landstingen har varit ett bidrag

for dessa kostnader. Fr.o.m. år 1991 är hjälpmedelsersättningen inräknad i den allmänna sjukvårdsersättningen till landstingen. Uppgifter om landstingens kostnader saknas for tiden efter år 1989. Med hänsyn tagen till tidigare kostnadshöjningar och till löneutvecklingen torde kostnaden for år 1990 kunna beräknas till 40 milj.kr. ca Intäkterna från betalningsansvarig, dvs. olika annan myn-

digheter, organisationer och utbildningsanordnare 5

var ca

milj.kr. år 1989.

Medelkostnaden för ett tolkuppdrag 850 kr. Den kunvar ca de variera från 500 kr. till 2 000 kr., framför allt beroende på höga reskostnader i vissa landsdelar. Socialstyrelsens utredning år 1989. Kostnaden för taltjänsten till talskadade år 1990 var 450 000 kr. i Uppsala läns landsting, det enda landssom var

tinget med organisation för taltjänst se kapitel 8.

en

För rikstolktjänsten som tolkuppdrag på riksnivå för

avser förtroendevalda inom berörda intresseorganisationer DHB,

FSDB, HRF, SDR utgick bidrag med 3 milj.kr. budgetåret

ca 199091.

Tolkkostnaderna vid Stockholms Universitet, vid högskolan i Örebro och vid för i Stockholm,

Högskolan lärarutbildning där många döva studerar, uppgick för budgetåret 199091 till

sammanlagt ca 6 milj.kr. För tolkkostnader vid andra högskolor finns inga uppgifter men kostnaderna kan uppskattas

till omkring 1-2 milj.kr.

Arbetsmarknadsverkets kostnad för tolkar i arbetsmark-

nadsutbildning uppgick budgetåret 199091 till 5 milj.kr.

ca och kostnad for tolk i arbetslivet till 3 milj.kr. ca Kostnaden för tolk i studieförbund var budgetåret 198990 1 milj.kr. och ungefär lika stora kostnader förelåg vid folkca

högskolor och i det offentliga skolväsendet, dvs. sammanlagt ca 3 milj.kr.

Övriga myndigheters kostnader är svåra att beräkna men

uppskattas till 2 milj.kr.

ca

52 Tolkverksamheten tillkomst och aktuell situation SOU 199197 -

Sammantaget belöpte sig samhällets samlade kostnader för

tolkservice för döva, hörselskadade, vuxendöva och divblinda

således till 65 miljkr. för budgetåret 199091. ca

Figur 31 Samhällets kostnader för tolkservice år 1990

5 %

- AMS arbets- AMS tolk i Högskolor, Landsting - marknadsutbild- arbetsliVet uniVersitet 62 % 5 % 12 % ning 8 %

ll Studieförbund, Ö$ÖL$ Övr. myndig- Rikstolkstjänsi i i i i i i folkhögskolor, heter ten 5 % off. skolväsen- 3 %

det 5 %

SOU 199197

4¶Att bli tolk på

- aspekter

utbildning och rekrytering

Att teckenspråkstolk är att förmedla kommunikation

vara mellan svenska och teckenspråk och vice dvs. tvåsprå-

versa, kig tolkning. Att tolk för Vuxendöva, dövblinda och hör-

vara selskadade inte behärskar teckenspråket innebär att med

som hjälp olika tekniker förmedla information på svenska mel-

av

lan dem och hörande, dvs. enspråkig tolkning.

Vi har tidigare konstaterat hur bristen på utbildade tolkar

är ett avgörande problem låser enskilda i handikappande

som

situationer. Handikapputredningen har analyserat denna

bristsituation och funnit att det rör sig om en kedja av problem. Varje problemområde påverkar andra områden och bidrar till ackumulerad brist. Denna problematik innebär att flera

en kritiska punkter måste uppmärksammas samtidigt. Bristerna inom exempelvis tolkutbildningen omfattar både elev- och lärarsituationen. Att häva bristen på tolkar är en process över flera år och kräver tydliga mål och delmål.

I föregående avsnitt har vi beskrivit brukarnas behov och pekat på företeelser hämmar tolktjänstens service och

som

utveckling. I det följande uppmärksammar vi yrkesutövarnas,

tolkarnas, situation samt de möjligheter och hinder som föreligger för att få och behålla tillräckligt stor och kvalificerad

en

yrkeskår.

Inledningsvis belyser vi olika vägar att få undervisning i

teckenspråk. De utgör den breda basen för rekrytering och

utbildning till tolkyrket. Samtidigt rör det sig om undervis-

ning skall kunna tillgodose rad andra intressenter och

som en

ett generellt medel att sprida kunskap dövas första

vara om

språk, teckenspråket. Utbildningstillfällen dels inom folk-

ges

högskolans dels genom studiecirklar, i gymnasieskolan

ram, mil.

54 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197

-

4.1 i

Utbildning teckenspråk

Teckenspråkslinje vid folkhögskola

Teckenspråkslinjen är förberedelse till teckenspråkdöv-

en

blindtolkutbildning och utgör den allt övervägande rekryteringsbasen för denna utbildning. Linjen omfattar vanligen 34

veckor två terminer. Förkunskaper i teckenspråk krävs inte. Åldersgränsen för inträde till utbildningen är 18 år. Målgrupp är, utöver dem som efter denna utbildning vill utbilda sig till

teckenspråkstolkar, även anhöriga till döva och personal

som arbetar med döva i förskola, skola och andra verksamheter for

döva. Teckenspråkslinje finns för närvarande vid fyra folkhögskolor Fellingsbro folkhögskola, Nordiska folkhögskolan i Kungälv, Västanviks folkhögskola och Strömbäcks folkhögskola med 15 elever vid varje folkhögskola.

Utbildningen är kostnadsfri för eleverna. De flesta studerande har utbildningsbidrag från AMS. Bidrag från vuxenutbildningsnämnd VUN-bidrag och studiemedel kan också förekomma. Eleverna betalar själva inackorderings- och reskostnader. Ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst utgår inte. Kostnaderna ingår i det statliga anslaget till utbildningen som disponeras Tolk- och översättarinstitutet TÖI

av vid Stockholms Universitet. Se vidare avsnitt 4.4.

Motsvarande utbildning har genomförts arbetsmark-

som nadsutbildning vid AMU i Örebro och Malmö HADAR 1990 91 med vardera 15 elever.

ca

Utöver nämnda utbildningar finns teckenspråksutbildning

omfattande 70 veckor med 16 platser i ett samarbete mellan

Väddö folkhögskola och Edsvikens vårdgymnasium med start

läsåret 199192. Denna utbildning finansieras endast delvis med det särskilda TÖI

anslag, som disponerar.

Teckenspråkslinjen är öppen för alla. Erfarenheter frånframfor allt Västanviks folkhögskola som anordnat tecken-

språkslinjen under många år visar att denna utbildning har

uppskattats t.ex. föräldrar till döva barn och personal i

av

verksamheter for döva, eftersom linjen ger grundligare kun-

skaper i teckenspråk än bl.a. studiecirklar. Intresse har också kunnat väckas for yrkesutbildning till tolk bland dem som

ursprungligen inte tänkt sig detta yrkesval. Det har påtalats i flera sammanhang att linjen inte

ger

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 55

-

fullgoda kunskaper för inträde till tolkutbildningen och att ren

språkträning måste alltför stort utrymme inom själva tolk-

ges

utbildningen för att kompensera bristande grundkunskaper.

Situationen framstår klart resultaten vid inträdes-

genom

till tolkutbildningen endast 50 % de sökande har prov ca av under de två senaste åren klarat inträdesprovet i teckenspråk.

Så gott som samtliga elever vid teckenspråkslinjerna genomförde inträdesprovet.

Orsaken till att endast 50 % godkänts kan sökas i att tidiga-

antagning till teckenspråkslinjen hade förkunskaper i teck-

re enspråk krav för inträde. Dessa kunskaper inhämtades då

som t.ex. inom studiecirkelverksamhet och omfattade 4-5 terminer eller mer.

Som ett led i att öka intagningen till teckenspråkslinjen togs kravet förkunskaper bort. Det är resultatet denna åt-

om av

gärd som återspeglas.

I situation då rekryteringen till tolkutbildningen är av-

en görande för att tillgodose behovet fler tolkar måste hänsyn

av tas till att blir så effektiv möjligt. SÖ

språkinlärningen som har i utvärderingen tolkutbildningarna särskilt uppmärk-

av

sammat att teckenspråksutbildningen måste ge ökad språklig kompetens. Det bör dock uppmärksammas att även kunskaperna i

om teckenspråk inte är tillräckliga för att vinna inträde till tolkutbildningen har de ändå ett mycket stort värde för de studerande utbildat sig i syfte att arbeta bland döva och hör-

som

selskadade i olika verksamheter förskola, skola etc.

som

Två åtgärder for att förbättra kompetensen i teckenspråk har diskuterats; dels en förlängning av teckenspråkslinjen,

dels påbyggnadsutbildning för elever inte klarat in-

en som

trädesprov till tolkutbildningen. Den teckenspråksutbildning 70 veckor för närva-

om som rande anordnas ett samarbete mellan Väddö folkhög-

genom skola och Edsvikens vårdgymnasium är ett initiativ för att

kunna fördjupa elevernas kunskaper i teckenspråk och ge en

bättre förberedelse inför tolkutbildningen.

56 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197

-

Andra möjligheter till grundläggande utbildning i teckenspråk

Studiecirklar i teckenspråk

Den första kontakten med teckenspråksstudier sker för flertalet i studiecirklar. De erbjuds så gott samtliga studie-

av som förbund och utgår från ett av SDR framtaget studiematerial. Statistik från år 1989 visar att näst efter engelska var tecken-

språkscirklarna de mest populära bland språkcirklarna. 1988

89 genomfördes 1 400 studiecirklar omfattande 12 000

ca ca

deltagare.

Utbildning i teckenspråk för föräldrar mfl.

Vid Västanviks folkhögskola anordnas sommartid regelbundet utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva och hörselskadade barn. Utbildningen pågår under två veckor. Många

landsting arrangerar tillsammans med föräldraorganisationen DHB och lokala dövföreningar också kortare utbildningar för

föräldrar, andra anhöriga och personal. Intensivkurser i teckenspråk anordnas under hela året även Västanviks folkhög-

av skola och dövföreningama i Stockholm och Örebro.

av

Teckenspråksutbildning vid SSVH

Vid Statens Skola för Vuxna i Härnösand bedrivs sedan några

år utbildning i teckenspråk som C-språk. Utbildningen är

en distansutbildning. Kurstiden är elva veckor fördelade över tre terminer. Utbildningen vänder sig till föräldrar och

personer som arbetar eller att arbeta med döva.

avser

Teckenspråk som C-språk i gymnasieskolan

För att underlätta rekryteringen t.ex. teckenspråkstolkar

av fick dåvarande Skolöverstyrelsen infor läsåret 198788

regeringens tillstånd att starta försöksverksamhet med tecken-

språk s.k. C-språk i gymnasieskolan Örebro, Härnösand

som och Falun. C-språk innebär att språket studeras från nybör-

jarnivå i gymnasieskolan. Enligt förordning SFS

en

19911116 om ändring i gymnasieförordningen kan teckenspråket nu erbjudas som C-språk i hela gymnasieskolan.

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 57

-

Stockholms Universitet

Vid Stockholms Universitet, institutionen for lingvistik,

anordnas utbildning i teckenspråk för både hörande och döva. Studierna kan bedrivas upp till 40 poängsnivån. Förkunskaper krävs inte av hörande.

Utbildningen vänder sig också till hörande blivande lärare for döva och hörselskadade. Numera krävs förkunskaper i teckenspråk motsvarande 20 poäng fore inträde till denna

lärarutbildning. Som fortbildning för hörande lärare i special-

skolan för döva och hörselskadade anordnas 20 poängsutbild-

ning i teckenspråk.

Utbildningen för döva om teckenspråket omfattar 60 poäng. I utbildningen ingår också 40 poäng svenska som andra språk

for döva och 20 poäng litteraturvetenskap.

4.2¶Tolkutbildningen

Folkhögskoleutbildning med två inriktningar

De första kurserna för teckenspråkstolkar anordnades år 1969 i samarbete med Västanviks folkhögskola. Kurstiden in-

var

ledningsvis veckor

sex

Utbildningen tolkar för dövblinda startade år 1975 och

av motsvarande för vuxendöva år 1981.

Tolkutbildningen är yrkesutbildning sedan läsåret

en som 198990 är tvåårig. Den har två skilda inriktningar båda

som

leder fram till specifik yrkeskompetens for att möjliggöra

en kommunikation mellan hörande och döva, dövblinda,

vuxendöva och hörselskadade samt mellan dessa grupper.

Den utbildningen har teckenspråk basspråk och

ena som leder fram till kompetens att tolka åt barndomsdöva och

en

dövblinda. De tidigare utbildningarna till teckenspråkstolk

resp. tolk for dövblinda är sedan läsåret 198990 samman-

slagna. Rekrytering till tolkutbildningarna med teckenspråk

bas sker i huvudsak bland dem genomgått 34 veckors som som

teckenspråkslinje vid folkhögskola se avsnitt 4.1. Urvalskri-

teriet vid antagning är bl.a. ett av SDR utarbetat teckenspråkstest mäter förmågan att använda och förstå tecken-

som

språket. Ett särskilt högskoleprov avseende läs- och språk-

förståelse är vidare vägledande för antagningen till utbild-

ningen liksom personliga intervjuer.

58 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197

-

Den andra utbildningen har svenska basspråk och leder

som fram till kompetens att tolka for vuxendöva och andra som

en har behov tolkmetoder bygger på svenska språket. Till

av som

denna utbildning krävs inga förkunskaper i teckenspråk efter-

utbildningen har svenska bas. Eleverna skall insom som

hämta kommunikationsfärdigheterna under utbildningen.

Däremot ställs krav på kunskaper i svenska motsvarande

treårig gymnasieutbildning samt kunskaper i maskinskrivning. Uttagningen till utbildningen sker genom ett lämplig-

hetstest.

Tolkutbildningarna genomförs som reguljära folkhögskoleutbildningar. Utformning, innehåll och genomförande åvilar

anordnande folkhögskola inom för de medel som be-

ramen

viljas. En vägledande plan för nuvarande tvååriga utbildning-

finns sedan år 1988. Enligt planen skall studieplaner ar upprättas för resp. inriktning av utbildningen.

Tolkutbildningarna har alltsedan de startade år 1969 varit kostnadsfria for eleverna. Den stora bristen på tolkar och nödvändigheten att underlätta rekryteringen är motivet for

detta ställningstagande. De flesta elever får utbildningsbidrag AMS, andra har bidrag från vuxenutbildningsnämnd

genom VUN-bidrag och enstaka elever söker studiemedel. För de

elever inte har utbildningsbidrag är inackordering och

som vissa fria. För dem har fast anställning utgår ersätt-

resor som ning för förlorad arbetsförtjänst med visst högsta belopp per

dag. Under praktikperioder utgår ersättning för kost och

resor, logi. Dessa kostnader ingår i det statliga anslaget för tolkutbildningen som disponeras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet. Se vidare avsnitt 4.4.

Brukarna har haft stora möjligheter att påverka utbild-

ningarna representation i dåvarande Skolöverstyrel-

genom

arbetsgrupp för tolkutbildningar samt att ingå i de

sens genom

olika arbetsgrupperna för tolkutbildning.

resp.

har utvärderats under 199091 SÖ och

Tolkutbildningen

finns redovisad. SÖs rapportserie R 9123, Utvärdering

- Utbildning tolkar for döva och dövblinda respektive hör-

av selskadade och vuxendöva vid folkhögskolor Där konstate-

att grundproblemen är brist på teckenspråkslärare som

ras kan undervisa i och teckenspråk, brist på teckenspråksma-

om terial samt svårigheter att rekrytera elever till utbildningar-

na.

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 59

-

Studieorter för tolkutbildningar

För närvarande finns utbildning teckenspråksdövblindtol-

av kar vid Västanviks folkhögskola i Leksand, vid Nordiska folk-

högskolan i Kungälv samt vid Strömbäcks folkhögskola utan-

för Umeå vid de två skolorna sedan läsåret 199091.

senare Dessutom finns med start läsåret 199091 utbildning

en av teckenspråkstolkar vid Edsvikens vårdgymnasium i Stock-

holm uppdragsutbildning åt Stockholms läns landsting.

som Utbildningen avslutas våren 1992.

Ett samarbete har inletts mellan Väddö folkhögskola och Edsvikens vårdgymnasium tolkutbildning med start

om en hösten 1992 med 15 elever. Fellingsbro folkhögskola utanför Örebro planerar också starta tolkutbildning för 15 elever hös-

ten 1992. Denna utökning antalet utbildningsplatser ingår

av

inte i nuvarande anslag till tolkutbildningen.

Sedan 198687 är utbildningen tolkar för vuxendöva för-

av

lagd till Strömbäcks folkhögskola, Umeå. Till utbildningen

startade hösten 1990 hade 15 elever antagits. Ett flertal som elever avböjde dock sin utbildningsplats strax före kursstart och i dag finns endast sju elever under utbildning.

Rekrytering till tolkutbildningarna

När utbildningen teckenspråkstolkar startade i slutet

av av 1960-talet det i första hand vuxit i

var personer som upp en

teckenspråkig miljö, dvs. hade döva föräldrar, sökte

som som

till utbildningen. Under de dryga 20 år utbildningen

som funnits har märkbar förskjutning skett mot att även

en personer som inte haft någon anknytning till döva under

uppväxtåren börjat utbilda sig till tolkyrket.

Detta bekräftas av den enkät till yrkesverksamma tolkar

som handikapputredningen genomförde våren 1991. Av in-

komna kunde konstateras att 50 % tolkarna

svar ca av var födda år 1951 eller Lika många hade anhöriga

senare. som var döva, dövblinda eller hörselskadade. Av dem att

som uppgav intresset för språk varit vägledande för yrkesvalet 40 % var 65 % födda år 1951 eller

senare.

Motsvarande enkät tillställdes eleverna i då pågående tolk-

utbildningar. Av framkom att 40 % angett språk-

svaren ca

60 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197

-

intresse främsta orsak. De flesta svarande födda år

som var 1961 eller senare.

Resultatet visar att det språkliga intresset som styrande inför yrkesvalet är något som måste beaktas ur rekryteringssynpunkt. Redan under skolåren kan intresset väckas och få

betydelse både vad gäller rekryteringen till tolkutbildningen och till teckenspråkslärarutbildningen se avsnitt 4.3.

Utbildningskapacitet

Om samtliga tillgängliga och planerade utbildningsplatser ut-

nyttjas till fullo kan fram till våren 1996 185 tecken-

ca nya

språksdövblindtolkar ha utbildats under förutsättning att medel for planerade ytterligare 30 platser vid Väddö resp. Fellingsbro folkhögskolor ställs till förfogande.

Tabell 41 Beräknad utbildningskapacitet för teckenspråksdövblindtolkar

Färdigutbildad Antal elever Utbildningsplats terminår vt 1991 18 Västanviks fhsk vt 1992 24 Nordiska fhsk 16

Edsvikens vårdgymn. 8 vt 1993 17 Västanviks fhsk 20

Strömbäcks fhsk 15 vt 1994 45 Nordiska fhsk 15

Väddö fhsk 15

Fellingsbro fhsk 15 vt 1995 35 Västanviks fhsk 20

Strömbäcks fhsk 15 vt 1996 45 Nordiska fhsk 15

Väddö fhsk 15

Fellingsbro fhsk 15 ca 185 utbildade tolkar

Av tillgängliga utbildningsplatser läsåret 199192 35 platser utnyttjades 17. 34 elever antogs till utbildningen, hälften avstod från

varav erbjuden utbildningsplats. Skälen har angetts bl.a. att familjesitua-

vara tionen inte medgett långvarig bortvaro eller att AMS-bidrag for utbildningen inte erhållits. En trolig orsak är också att många inte haft for avsikt att utbilda sig till tolk utan endast velat pröva sina teckenspråkskunskaper i det utförs infor tolkutbildningen.

test som

Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 61 SOU 199197 -

När det gäller utbildning tolkar for Vuxendöva visar mot-

av svarande beräkning att fram till våren 1996 kan 37 Vuxendövtolkar ha utbildats under förutsättning att elever kan rekryteras.

Tabell 42 Beräknad utbildningskapacitet för tolkar för Vuxendöva

Färdigutbildad Antal elever Utbildningsplats terminår vt 1992 7 Strömbäcks fhsk vt 1994 15 vt 1996 15 ca 35 utbildade tolkar

Av sammanlagt 650 tidigare utbildade tolkar, tecken-

ca språkstolkar, dövblindtolkar och vuxendövtolkar har ca 450 kortare utbildningstid än ett år.

Kompetensbevis

Tolkutbildningarna är folkhögskoleutbildningar och därför utfärdas inte betyg eller godkännande efter genomgången ut-

bildning. Frågan ett godkännande och ett tolkcertiñkat

om har dock diskuterats vid ett flertal tillfällen under årens lopp.

Den uppmärksammades även särskilt i Skolöverstyrelsens ut-

värdering. Det finns önskemål att få fastställd kompe-

om en tensnivå och auktorisation kan höja tolkutbildningens

en som

status. SDR och STTF Sveriges Teckenspråkstolkars För-

ening har med medel från Allmänna Arvsfonden genomfört

första kartläggning de kunskaper skulle krävas för

en av som ett certifikat for teckenspråkstolkar. Motsvarande arbete har ännu inte påbörjats för tolkar för dövblinda och Vuxendöva.

Fortbildning för tolkar

Den fortbildning anordnad folkhögskolor hittills

av som erbjudits tolkarna har mött dåligt Detta kan antas bero

gensvar.

på såväl fortbildningens innehåll dess omfattning, lokali-

som

sering etc. En ytterligare orsak kan svårigheter att be-

vara driva verksamheten vid tolkcentralen någonnågra tolkar

om

62 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering - SOU 199197

är på utbildning. För arvodestolkarna, inte har någon lön

som

under utbildningstiden, är det svårt att delta i fortbildning.

Det kan få till följd att deras kunskaper inte ökar takt i samma som de fast anställda tolkarnas, vilket kan få konsekvenser för

kvaliteten på utförandet tolkuppdragen.

av

Landstingen i södra Sverige 5 landsting och Malmö kommun har sedan år 1987 genomfört utbildnings-

gemensamma dagar för alla tolkgrupper två gånger år vardera två per om

dagar. Den lokala tolkföreningen, Södra Sveriges Tolkför-

ening, anordnar utbildningen och för innehållet,

ansvarar medan landstingen för kostnaderna. svarar

Resurscenter för tolkutbildningen

Under hösten 1990 föreslog dåvarande Skolöverstyrelsen inrättandet ett resurscenter för de båda inriktningarna av av

tolkutbildningen. Syftet är att skapa en organisatorisk bas

dels för samverkan och kunskapsöverföring mellan berörda parter, dels för produktion studiematerial Västanviks av m.m. folkhögskola har getts i uppdrag att arbeta fram ett förslag till ett sådant resurscentrum för tolkutbildningarna. De områden som snarast behöver belysas insatser genom från ett resurscenter är bl.a. inventering och utvärdering av studiematerial samt utveckling och produktion materiav nya al. Att samla och sprida information utbildningarna är om en annan viktig uppgift liksom att analysera behovet forskav

nings- och utvecklingsarbete. Ytterligare ett väsentligt

område är att samordna arbetet med studieplaner för de olika

utbildningarna.

Kostnader

Anslaget för tolkutbildningarna, fortbildning och teckenspråkslinjerna uppgår till 10 milj.kr. för budgetåret 199192.

ca Anslaget skall täcka skolornas merkostnader utöver grundbidraget till utbildningarna, för närvarande är 800 kr. som ca per elevvecka för ökad lärartäthet, material, teknisk utrust-

ning, administration och utvecklingsarbete. Anslaget skall

också täcka vissa kostnader vid tolkutbildningen för de elever som inte har utbildningsbidrag via AMS ca 40 % läsåret 1991 92 för fri inackordering, ersättning för vissa samt ersättresor

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 63

-

ning for förlorad arbetsförtjänst i Kostnaderna for

vissanfall.

utbildningarna täcks anslaget till TOI se avsnitt 4.4.

av

Lärare vid tolkutbildningarna

Långvarig erfarenhet tolkarbetet, kunskaper olika tolk-

av om metoder samt kännedom brukarnas behov kännetecknar

om dagens tolkutbildare. I första hand har deras kunskap och erfarenhet vunnits praktisk yrkesutövning.

genom

För att ytterligare teoretisk kunskap till dem ut-

ge som

bildar teckenspråksdövblindtolkar har anordnats utbild-

en ning vid Universitetet i Linköping 10 poäng i pedagogik,

metodik, svenska och teckenspråk.

Det är särskilt svårt att få dövblindkompetens knuten till

tolkutbildningarna. En 10-dagars utbildning med dövblinda

deltagare har genomförts år 1991 för att kompetens att vid

ge

tolkutbildningarna biträda ansvariga lärare.

Särskilda medel för utbildning och fortbildning lärare vid

av tolkutbildningarna finns inte. Medel för detta ändamål har

hittills fått hämtas från anslaget för tolkutbildningen.

Tolkutbildning på högskola en

-

påbyggnadsutbildxiing

Vid universitetet i Stockholm påbörjades i början på 1980-talet

den första utbildningen for teckenspråkstolkar på högskolenivå. Den är påbyggnadsutbildning på folkhögskoleutbild-

en

ningen och omfattar 60 poäng i teckenspråkstolkning. Utbildningen har genomförts två gånger, varav den senaste avslutades hösten 1990. Sammanlagt har deltagit. I

18 personer

utbildningen ingår bl.a. ämnena teckenspråk, allmän språk-

vetenskap, svenska och tolkning. Inträdeskrav är allmän be-

hörighet för högskolestudier och betyget lägst 3 i svenska. Som

inträdesprov krävs dessutom ett test i tolkning till och från teckenspråk. Målet med utbildningen är att utbilda för tolk-

ning inom högskolan.

4.3¶Teckenspråkslärarlinjen

Teckenspråkslärare behövs inom många olika områden; till

folkhögskolornas teckenspråkslinjer, till tolkutbildningarna,

64 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197

-

till studieförbunden och för utbildning anhöriga till döva

av samt lärare och personal inom olika verksamheter för döva,

av dövblinda m.fl.

Teckenspråkslärare behövs också for hörande elever barn

och vuxna i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan, och

för döva, dövblinda och hörselskadade elever i förskolan,

grundskolan, särskolan, specialskolan, gymnasieskolan, KOMVUX och högskolan.

Utbildning av teckenspråkslärare

Utbildningen för personer som skall undervisa i teckenspråk startade år 1974 och är sedan dess förlagd till Västanviks

folkhögskola. Utbildningens längd är 34 veckor

numera upp-

delade i två etapper. Antalet elevplatser är 10. Utbildningen

avser att ge kompetens för att undervisa i teckenspråk inom olika verksamheter och har sedan mitten 1980-talet något

av

oegentligt kallats för teckenspråkslärarlinje vid folkhögskola. Det är inte lärarutbildning motsvarande den vid

en som ges

högskolor. I det följande använder vi dock den vedertagna benämningen teckenspråkslårare.

Fram till läsåret 198990 fanns endast döva studerande men därefter finns också hörande studerande vid denna utbildning.

Teckenspråkskunskaperna prövas i ett test inför utbildningen.

De flesta studerande har från AMS. Öv-

utbildningsbidrag

riga erhåller fri inackordering, vissa samt viss ersättning

resor för förlorad arbetsförtjänst om de har fast anställning. Kostna-

derna ingår i det statliga anslaget till utbildningen som dis-

poneras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet TÖI. vidare avsnitt 4.4.

Se

Fram till år 1990 har 160 döva lärare utbildats vid Västan-

viks folkhögskola. Utbildningstiden har varierat från några

veckor till 34 veckor.

upp

Sammanlagt har anställning teckenspråks-

70 personer som lärare runtom i landet, dock med högst skiftande tjänstgöringsgrad. Av de övriga utbildade finns det vissa då och då

som har arbete med att undervisa i teckenspråk. Andras specifika kunnande kan inte tillvaratas då de har ett annat arbete för

sin försörjning. Bristen på tjänster för teckenspråkslärare in-

nebär att utbildad kapacitet kan gå förlorad.

Dåvarande Skolöverstyrelsen har uppskattat att det under

SOU 199197 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering 65 -

den närmaste tioårsperioden behövs minst ytterligare 100 teckenspråkslärare. Anslaget för teckenspråkslärarlinjen vid Västanviks folkhögskola budgetåret 199192 drygt 3 milj .kr. Kostnaderna

var skall täcka skolornas merkostnader i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 4.2.

Fortbildning av teckenspråkslärare

För att ge ytterligare nödvändiga kunskaper for undervisning i och teckenspråket finns ett akut fortbildningsbehov. De

om

flesta teckenspråkslärare är döva. Många har bristfällig teoretisk utbildningsbakgrund behöver kompletteras. En 10-

som

veckors högskolekurs 10 poäng vid Universitetet i Linköping

genomförs för första gången år 1991 i samverkan med Västanviks folkhögskola. Målgrupp är de lärare undervisar i som

teckenspråk vid folkhögskolor. Tyngdpunkten är lagd på

Vuxenpedagogiska och vuxenmetodiska moment.

En påbyggnadskurs i pedagogik och metodik omfattande 10 poäng planeras vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

Kursen är avsedd för döva teckenspråkslärare skall arbesom

ta med fortbildning i teckenspråk hörande personal inom

av

det dövhörselpedagogiska området.

Vid Stockholms Universitet finns ämneslärarutbildning för döva omfattande 120 poäng. Denna utbildning behörighet ger som språklärare lärare 9 vid specialskolan för döva och hörselskadade efter komplettering vid Högskolan för lärarutbildning. Motsvarande ämnesteoretisk utbildning finns inte för hörande.

Plan för förändringar av teckenspråkslärarutbildningen

Dåvarande har till UHÄ lämnat förslag

Skolöverstyrelsen om

att teckenspråk skall etableras reguljärt ämne 60 poäng som

i grundskollärarutbildningen och i ämneslärarutbildningen.

UHÄ har sett detta och utbildning

positivt på en planeras

kunna starta läsåret 199293. Förslaget innebär också att ut-

bildningen teckenspråkslärare för folkhögskolor och cirkel-

av ledare inom studieförbunden skall genomföras som en variant

folkhögskollärarutbildningen i Linköping. Utbildningen

av skall omfatta 120 poäng, 60 poäng i teckenspråk. varav

66 Att bli tolk aspekter på utbildning och rekrytering SOU 199197

-

Tjänster för teckenspråkslärare

Antalet sökande till teckenspråkslärarlinjen vid Västanviks folkhögskola har varit varierande. Hösten 1990 inställdes utbildningen på grund for få sökande. Den främsta anled-

av ningen till att intresset for utbildningen var så litet uppgavs

svårigheterna att försörja sig som teckenspråkslärare och

vara osäkerhet utbildningens kompetensnivå. Trots ett stort

om

behov av teckenspråkslärare föreligger en bristsituation, som

ytterst gäller att antalet inrättade tjänster som teckenspråkslärare är litet. Detta blir ett hinder vid rekryteringen till utbildningen, något i sin tur påverkar inrättande av nya

som

tjänster osv.

4.4 Särskilda medel för utbildning Tolk-

-

och översättarinstitutets roll

Dåvarande Skolöverstyrelsen var fram till den 30 juni 1991

ansvarig statlig myndighet. I enlighet med riksdagens beslut

Folkbildningen fördelar Tolk- och översättarinstitutet om TÖI vid universitetet i Stockholm fr.0.m. den 1 juli 1991 de särskilda medel anslås for tolkutbildningarna, tecken-

som

språkslinjerna och teckenspråkslärarlinjen vid folkhögskolor. För budgetåret 199192 uppgick anslaget till 13,2 milj.kr.

ca

10 milj.kr. används till tolkutbildningama, fortbild-

varav ca

ning for tolkar och teckenspråkslinjen och 3 milj.kr. till

ca

teckenspråkslärarlinjen. Enligt regeringens regleringsbrev för budgetåret 199192 skall utbildningarna planeras i samver-

kan med berörda TÖI skall utöva

handikapporganisationer. tillsyn och kontinuerligt följa och utvärdera utbildningar-

upp

samt för pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbe-

na svara te UHÄ-FS 199126.

SOU 199197

5¶Tolkyrket - några aspekter på

professionalisering, etik och arbetsmiljö

5.1 och etik

Professionalisering

Inom många yrken finns särskilda yrkesetiska regler till stöd

för yrkesutövarna. Samtidigt är sådana regler väsentliga för

dem använder sig de tjänster är aktuella inom

som av som

resp. yrkesområde. Se SOU 199146 kap. 4. I reglerna

anges vanligen de principer skall vägleda förhållandet till kun-

som

den. De yrkesetiska reglerna markerar yrkesutövarens skyl-

digheter mot den som anlitar hennehonom och utgör där-

igenom ett skydd för den vänder sig till yrkesutövaren.

som Den enskilde skall kunna hysa tilltro till yrkesutövarens sak-

kunskap och känna sin integritet respekterad. Läkarna,

psy-

kologerna och advokaterna är exempel på yrkeskategorier som sedan länge uppställt yrkesetiska regler och etablerat fora

som för att följa hur reglerna efterlevs.

En ökad professionalisering tolkyrket kräver på liknande

av sätt att både tolkanvändarnas och tolkarnas behov yrkes-

av

etiska regler tillgodoses. Tolken utför sitt uppdrag i många

situationer som djupt berör den enskildes personliga förhållanden. Exempel på detta är besök hos läkare, advokat, socialtjänst etc. De etiska frågor aktualiseras vid tolkning mås-

som te tydligare än förut träda i förgrunden. Ett tolketiskt forum med företrädare för både tolkanvändare och tolkar har

av många ansetts lämplig form för fortsatta och för-

vara en djupade diskussioner i ämnet.

5.2¶Tolkars arbetssituation

Tolkyrket innebär ständiga variationer. Olika uppdrag, upp-

dragsgivare, uppdragsställen ställer betydande krav på

osv.

68 Tolkyrket SOU 199197

tolkens kunskaper och flexibilitet. God utbildning och en sä-

kerhet den språkliga kompetensen är en nödvändig

om egna

grund för Väl utförd tolkning.

en

tolkar känner sig ha bristande kompetens framför Många

allt det att avläsa teckenspråket, också när det

när gäller men

att tolka i avancerade språkliga situationer vid

gäller som

föredrag, vid sammanträden, i utbildning etc. Planeringen av verksamheten vid tolkcentralerna måste därför innehålla möj-

till fortbildning på olika nivåer, förberedelse

ligheter språklig

inför tolkuppdragen, handledning, omväxling av arbetsupp-

regelbunden träning i syfte att motverka arbetsska-

gifterna,

dor Detta såväl fast anställda tolkar arvodestoletc. gäller som

kar.

tolkar får förslitningsskador i axlar och ge-

Många armar

att ha alltför långa arbetspass, alltför intensiva arbetsnom

eller alltför ensidiga och felaktiga arbetsställningar. För dagar

motverka detta är det praxis med två tolkar vid längre att timme eller vid speciellt krävande tolksituatio-

uppdrag än en

ner. Tolkarnas arbetsmiljö måste uppmärksammas mera. Brister

risk för förslitningsskador är ett ofta anfört skäl till t.ex. - att tolkar till andra yrken eller till mindre krävande

övergår tolkningsmiljöer. Psykosociala skäl osäkerhet och

- som bristande arbetstillfredsställelse på grund otillräcklig utav bildning är också vanliga och måste bearbetas för att åstad- komma bättre rekrytering till tolkyrket. en for de fast anställda tolkarna är individuell.

Lönesättningen

Utbildningsbakgrund, tidigare erfarenhet av tolkning, person-

och lönebilden på orten är avgörande faktorer.

lig lämplighet

Ingångslön efter utbildning år 1991 11 000 kr. Ersättvar ca

ningarna till arvodestolkarna kan variera mellan landstingen.

SOU 199197

6¶Kan det framtida tolkbehovet

beräknas

De bristsituationer vi tidigare beskrivit kräver insatser på

som kort och lång sikt. Olika åtgärder hör och påverkar

samman varandra i positiv negativ riktning. Den gemensamma

resp. basen för att kunna åstadkomma en angelägen kraftsamling och utveckla både brukarnas tillgång till tolktjänst och tolkar-

utbildnings- och arbetsmöjligheter är en bedömning av

nas tolkbehovet. Den bör underlag preciserar konkreta mål

ge som och delmål. De skall kunna utformas så att de medger att ett successivt förändringsarbete kan utvärderas och vid behov

justeras.

I det följande beskriver vi dels handikapputredningens beräkning tolkbehovet, dels olika beräkningar utförts

av som av

andra och utgjort underlag i vår utredning. Genomgående

uttrycks behoven i heltidsarbetande tolkar.

6.1¶Utgångspunkt

Utgångspunkt för bedömningar tolkbehovet är handikapp-

av

utredningens synsätt uttryckt i de bärande principerna om tillgänglighet, delaktighet, självbestämmande och inflytande.

Utredningen delar därmed den grundsyn som präglar Hör-

selvårdsutredningens beskrivning 1989 brukarnas behov

av

av tolktjänst

Enligt brukare och verksamhetsföreträdare är behovet av tol-

kar för teckenspråkstolkning, vuxendövtolkning samt döv-

blindtolkning mycket stort. Att dövhörselskadad eller döv-

som

blind ha tillgång till tolkservice är en mycket grundläggande

rättighet och därför bör stora insatser göras for att denna sam-

hällsservice skall uppnå acceptabel nivå.

en

Behovet tolkar kommer med stor säkerhet kraftigt att öka

av

i framtiden i takt med att fler och fler dövavuxendövahör-

selskadadedövblinda ökar sina utåtriktade kontakter och allt-

70 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

deltar i samhällets politiska och kulturella aktiviteter. mer Denna utveckling förutsätter en fullgod tolkservice. Därutöver börjar alltfler hörselskadade att inse teckenspråkets möjligheter i utbildning, yrkes- och privatliv. Därmed ökar också behovet av tolkar då nya grupper kommer till tidigare inte

som varit aktuella. Samhällets verksamhet decentraliseras och

mer mer. Besluten flyttas ner på lägre och lägre nivå for att komma närmare människorna. Detta innebär också helt naturligt ett ökat krav på insatser från samhällets sida så att alla grupper har möjlighet att deltaga i samhällsansvaret. En decentraliseringsprocess får inte bli isoleringsprocess där vissa männi-

en skor på grund sin funktionsnedsättning samt bristfälliga

av resurser i samhället utestängs.

6.2 om tolkbehovet

Tidigare utredningar

Skolöverstyrelsen år 1978

I plan 1978 for utbildning tolkar uppskattades antalet

en av personer i behov tolkservice till 500 dövblinda personer,

av ca 5 000 barndomsdöva och 5 000 vuxendöva totalt

personer, 10 500 På grundval därav beräknades tolkbehovet

personer. for vardagstolkning till totalt 1 100 tolkar.

Tabell 61

teckenspråkstolkar 600 dövblindtolkar 200 tolkar for vuxendöva 300

Totalt antal tolkar 1 100

Handikappinstitutet år 1979-80

Handikappinstitutets tre utredningar som ordes under åren

1979-1980 redovisade totalt ett behov 770 tolkar.

av ca

Tabell 62

SOU 199197 Kan det framtida tolkbehovet beräknas 71

rekommendation år 1981

Handikappinstitutets

År 1981 utfärdade Handikappinstitutet rekommendation

en

tolkservicen. Från denna kan följande behovsberäkning, om omfattande 150 tolkar, redovisas

Tabell 63

teckenspråkstolkar 70 dövblindtolkar 50 tolkar for vuxendöva 30

Totalt antal tolkar 150

För alla slag tolkning dessutom behov utvidgad

av angavs av arvodestolkning. Antal tolkar för detta ändamål redovisas inte.

Skolöverstyrelsens utredning från år 1978 och Handikap-

pinstitutets utredning vuxendöva år 1980 presenterade

om olika resultat trots att de utgått från underlag. SÖs

samma

beräkning vuxendövas behov utgick från jämförelse

av en mellan barndomsdövas och vuxendövas behov av tolk. En uppskattning med innebörden att vuxendövas behov skul-

ordes

hälften barndomsdövas tolkbehov. Det byggde på en

vara av förmodan att vuxendöva klarar fler kontaktssituationer utan tolk än vad barndomsdöva gör. Barndomsdövas behov tolk

av bedömdes från dels tolks kapacitet, dels från ett antagande

en att varje döv skulle anlita tolk gång vecka.

en per

I Handikappinstitutets utredning år 1980 tolktjänst for

om vuxendöva finns ingen behovsberäkning redovisad. Man har där endast angett att det inom varje landsting bör finnas en ansvarig tolk for vuxendövas tolkservice.

I den rekommendation till huvudmännen som Handikappinstitutet utfärdade år 1981 finns heller inga behovsberäkningar redovisade. En bedömning tolkbehovet med

av ordes

utgångspunkt från kända fakta.

Socialstyrelsen år 1989

Socialstyrelsen har i sitt utredningsmaterial 1989 beräknat

behovet tolkar till minst 1 teckenspråksdövblindtolk per 30

av

72 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

tolkanvändare inom femårsperiod. Efter ytterligare fem år

en borde tolktätheten tolk 20 tolkanvändare. Be-

vara en per

räkningen grundar sig på dels befintligt antal tolkar, dels på

antal kända tolkanvändare samt slutligen på att utökning

en

antalet tolkar måste ske för att tillgodose behovet. Beav räkningen redovisar ett behov 350 tolkar förutom arvodes-

av tolkar. Uppgift finns inte arvodestolkarnas tjänstgörings-

om

grad, därav den något oprecisa beskrivningen.

Tabell 64

samt därutöver 300 arvodestolkar varav 50 för vuxendöva

Socialstyrelsen har i sin utredning angett att slutmålet borde vara en tolk 12 tolkanvändare. Viss hänsyn har tagits till

per barndomshörselskadades ökande tolkbehov medan vuxenhör-

selskadades behov inte redovisas.

Bedömning av tolkbehovet i Finland ett underlag

för rätten till tolk

I Finland finns sedan den 1 januari 1988 Förordning

en om service och stöd på grund handikapp. Den omfattar även

av rätt till tolk. De föreskrifter reglerar denna rätt träder i

som kraft den 1 januari 1994, då hälften behovet skall kunna

av

tillgodoses efter tolkutbildningsinsatser genomförs.

som nu Dövblinda får rätt till tolk minst 240 tim.år, barndomsdöva hörselskadade och vuxendövahörselskadade rätt till tolk minst 120 timår. Därutöver har rätt till utbildningstolk i

man

den omfattning utbildningen kräver.

Allt sedan slutet av 1970-talet har brukarnas behov beräknats i visst antal timmar. I samarbete med det finska dövförbundet rekommenderade den finska socialstyrelsen då minst 60 timmar tolkår för döva och minst 120 timmar tolkår för dövblinda.

Utvecklingen visade gradvis att servicenivån alltför låg

var

SOU 199197 Kan det framtida tolkbehovet beräknas 73

med detta timtal. I samband med den serviceforordningen

nya ansågs det lämpligt att fördubbla timantalet för att brukarnas

behov tolk skulle bli bättre tillgodosett. Några beräkningar

av utifrån andra grunder har inte orts.

Antalet döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade

per-

beräknas i dag till 5 500 i Finland. Alla använder inte soner ca tolk. Utifrån ett antagande att årsarbetstiden uppgår till

om 1 400 timmar beräknades behovet uppgå till 400 heltidsarbetande tolkar, också kan redovisas tolk 12

som som en per tolkanvändare. Därutöver ett behov 100 utbildnings-

anges av tolkar.

6.3¶Vår av tolkbehovet

bedömning

Inledning

Tolkverksamhetens utveckling har inneburit ökad efter-

en frågan på tolk och ökad medvetenhet tolkstödets be-

en om tydelse. Utvecklingen kan beskrivas antalet utförda

genom tolkuppdrag år 1973 drygt 6 500. År 1989 hade

som var antalet ökat till 47 000, dvs. ökning med drygt 700 %.

en

Denna ökning har inte kunnat beräknas på förhand vilket

har inneburit de begränsningar i serviceutbudet som vi tidiga-

re beskrivit. I försök att finna lämpliga beräkningsgrunder

också tar hänsyn till och ökande behov har vi prövat som nya möjligheten att inhämta internationella erfarenheter. Sverige

har när det gäller tolkverksamhet en framskjuten ställning

internationellt sätt. Det är därför inte framåtsyftande att göra jämförelser med andra länders beräkningar tolkbehov. I de

av övriga nordiska länderna finns organiserad tolkverksamhet

se bilaga 4, tillgången till tolk är långt sämre än i

men

Sverige. I övriga Europa eller i USA finns knappast någon av

samhället organiserad tolkservice för tolk i det dagliga livet. Däremot finns i USA lag tillgänglighet från år 1990

en om

gäller myndigheter och utbildningsanordnare. Den har

som medfört att tolkar i mycket stor omfattning finns knutna till amerikanska högskolor och universitet.

Varken i Sverige eller i andra länder har några studier

genomförts kan ligga till grund för beräkning utifrån

som en helt individuella behov. Undantag är i vårt land det mått som

74 Kan det framtida tolkbehouet beräknas SOU 199197

FSDB angetts för dövblinda dvs. tillgång till tolk av personer, 8 tim.vecka.

Då inga andra referenser finns att tillgå, har vi valt att i våra beräkningar teoretiskt tillämpa den finska modellen, om än i modifierad form. Den rätt till tolk som beslutats i Finland och vi tidigare beskrivit, har angetts i ett bestämt timan-

som tal år. Omräknat innebär detta timantal rätt till tolk 2

per ca tim.vecka for barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade och 4,5 tim.vecka för dövblinda. Antal tolkar har beräknats

ca utifrån denna grund som innebär en dimensionering av ungefär tolk 12 tolkanvändare.

en per

Berörda svenska brukarorganisationer DHB, FSDB, HRF och SDR att den finska dimensioneringen med tolk

anser, en

12 tolkanvändare kan utgångspunkt för behovsbeper vara en

räkning. Samtidigt organisationerna att det finska sät-

anser tet att beräkna tolkbehov kännetecknas brist på dyna-

av en miskt synsätt. Den variation finns mellan olika brukares

som behov riskerar att forbises.

Sammanfattningsvis utgår vi i det följande från beräkning-

enligt tolk 12 tolkanvändare döva, vuxendöva, hörar en per selskadade och för dövblinda tolk 8 tim.vecka. Våra beräkningar i detta avsnitt omfattar tolk i vardagslivet, arbetslivet och i samhällslivet i övrigt.

Handikapputredningens bedömning

I Sverige finns mellan 6 800-8 800 barndomsdöva, mel-

vuxna

lan 12 000-17 000 barndomshörselskadade, ca 1 000

vuxna

dövblinda, 4 000 vuxendöva och uppskattningsvis melvuxna lan 20 000-30 000 vuxenhörselskadade, totalt mellan 44 000 och 61 000 Se avsnitt 2.6., tabell 21.

vuxna personer.

Alla har inte behov tolk och många har inte heller upp-

av täckt nyttan att använda tolk. För att göra behovsbe-

av en räkning realistisk har vi därför efter kontakter med brukarorganisationerna bedömt att nedanstående underlag kan utgöra

grund for att beräkna behovet tolkservice en av

SOU 199197 Kan det framtida tolkbehovet beräknas 75 Tabell 65 Antal vuxna personer i behov av tolk

i behov tolk

av

För barndomsdöva och barndomshörselskadade ca

vuxna 9 000 personer innebär beräkningsgiunden tolk 12

en per tolkanvändare att 750 tolkar skulle behövas. Då måste obser-

att barndomshörselskadades behov teckenspråkstolk veras av kommer att öka, eftersom de i allt större omfattning funnit att teckenspråket är det säkraste kommunikationssättet.

Vuxendövas exakta behov är svåra att uppskatta. Utifrån

diskussioner med företrädare for brukarorganisationen HRF

bedömer vi for närvarande att 600 behöver tolk.

ca personer Utifrån beräkningsgrund innebär det ett

samma som ovan behov av 50 tolkar. Behovet förutses öka.

Vuxenhörselskadades behov kan troligen i ett kort tidsperspektiv täckas tolkar for Vuxendöva enligt

av ovan.

I Sverige finns i dag ca 1 000 dövblinda

vuxna personer FSDB har redovisat ett behov 200 tolkar for dem. Be-

av ca räkningen grundas på dels antalet dövblinda i aktiv

personer ålder, 500 dels hänsyn till ett skattat dolt behov.

ca personer, FSDB har utgått från ett behov åtta timmars vardags-

av tolkningvecka. Dessa beräkningar innebär att dövblindas beroende tolk förutses mycket större än andra tolkan-

av vara vändares. Handikapputredningen delar detta synsätt i vetskap att dövblinda inte utan tolkstöd kan byta

om personer miljö och utföra vardagliga rutinärenden utanför bostaden.

Sammanfattningsvis innebär våra beräkningar ett aktuellt

tolkbehov av ca 1 000 tolkar for den population vi redovisat.

Tabell 66 Aktuellt tolkbehov

För barndomsdöva och barndomshörselska-

76 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

År 1989 fanns i landstingen drygt 100 fasta heltidstjänster och

ca 300-350 arvodestolkar med varierande tjänstgöringsgrad. Ca 30% totala antalet tolkuppdrag förmedlades av

av som tolkcentralerna utfördes då arvodestolkar. Detta gäller alla

av

slag tolkuppdrag således även utbildningstolkning se

av avsnitt 3.5.4. Någon uppgift hur stor andel avsåg ut-

om som

bildningstolkning finns inte, den utgör troligen en mindre

men del. Vi uppskattar därför att 300-350 arvodestolkar kan mot-

40-50 heltidsarbetande tolkar. Vi beräknar på motsvara ca svarande sätt att det i dag 1991 finns 175 heltidsarbetande

ca tolkar. Det innebär att bristen på tolkar kan beräknas mot-

825 tolkar. svara ca

Våra förslag utökad utbildningskapacitet innebär ett

om tillskott på totalt 220 tolkar inom femårsperiod 185 tecken-

en språksdövblindtolkar och 35 tolkar för vuxendöva och 440

tolkar efter 10 år. Det totala antalet tolkar skulle då uppgå nya till 615 440 nyutbildade och 17 5 befintliga vilket får 10 100 tolkbehövande uppskattningsvis skulle betyda till-

personer gång till tolk i genomsnitt 2 tim.vecka. En tolktäthet

ca motsvarande tolk 25 tolkanvändare uppnås efter 5 år

en per ca och efter 10 år är motsvarande siffra tolk 17 tolkan-

en per ca vändare. Hänsyn har inte tagits till eventuella avgångar.

Figur 61 Beräknad utökning av antalet tolkar

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 XXX XD] Behov

År uppskattat antal befintliga tolkar heltid

1991 avser

l

Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

Beräkningen timantalet har skett utifrån schablon-

av en mässigt beräknad årsarbetstid för tolkar omfattande 2 000 timmar. Denna beräkning tar inte hänsyn till eventuella vakanser under ledighet och inte heller till att restid och förberedelsetid ingår i arbetstiden. I dagsläget kan en genom-

m.m.

servicenivå beräknas till tolktjänst 1 tim.vecka och

snittlig ca

person.

Vi vill ändå hävda att det inom våra beräkningar kan rym-

hänsynstagande till vissa dynamiska företeelser. De kan mas antas inte säkerställas. Vi avser dels att ökningen av

men antalet brukare kommer att ske successivt, dels att tolkbehovet hos den enskilde brukaren kommer att öka. Det sammanhänger med bl.a. aktiviteter för att sprida information om tolkservice och krav på t.ex. ökad rörlighet i

unga Vuxnas samhället.

En i anslutning till detta rör dövas tillgång till tolk vid

fråga

postgymnasiala utbildningar. Detta behov förväntas öka. I vå-

beräkningar har hänsyn inte tagits till detta för-

ra ovan hållande. I dagsläget råder stor brist på tolkar inom högskolan. med behov teckenspråkstolk har

Många personer av därför inte kunnat påbörja sina studier i beräknad tid. Vissa har t.o.m. tvingats avstå från sin planerade utbildning. Inför läsåret 199192 har ett 15-tal kunnat påbörja sina

personer

högskolestudier på grund tolkbristen.

av

Tillströmningen döva till högskoleutbildning har ökat

av och väntas öka Det beror bl.a. på att döva och

ytterligare.

hörselskadade elever får allt bättre grundkunskaper till följd

ändrade studieplaner och lärarutbildningar.

av

Med från att studietiden vid universitet och

utgångspunkt

högskola i genomsnitt är 10 tim.vecka i form av föreläsningar, seminarier etc. beräknas tolkbehovet for den enskilde till 0,5 tolk 20 tim.vecka. Två tolkar arbetar samtidigt och avlöser varandra regelbundet. Därtill kommer tolk vid schemalag-

da gruppdiskussioner, grupparbeten etc.

Det är inte möjligt att hur många tolkar kommer

ange som att behövas vid universitet och högskolor i framtiden men behovet kan skattas till 250-300 heltidstjänstgörande tolkar för högre studier inom 10-20 år.

Tolksituationen i högskola har varit föremål för diskussio-

Behovet särskild utredning har såväl Stockholms ner. av en av

Universitet intresseorganisationerna aktualiserats hos

som av

78 Kan det framtida tolkbehovet beräknas SOU 199197

UHÄ. Det påtalas tolkbristen medför döva

att att i jämförelse

med andra inte har lika tillträde till högre utbildningar.

6.4¶Tolkbehov och

samhällsförändringar

Brukarorganisationerna har bl.a. i HVU givit uttryck åt att tolktjänst och beräkningar tolkbehov i tid måste följa för-

av ändringar i samhället. Om så inte sker, riskerar döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade medborgare att vidkännas ett ökande avstånd till andra medborgares möjligheter att

följa utvecklingen. Ett exempel är pågående förändringar i det

offentliga skolväsendet.

Inom gymnasiet skall minst 15 % den totala studietiden

av arbetsplatsförläggas. Detta kommer att innebära ett stort ökat behov tolk för elever vid gymnasierna för döva och hör-

av

selskadade i Örebro med riksupptagning. Gymnasieutbild-

ningen skall dessutom få struktur stimulerar och

en som garanterar flexibilitet och valfrihet. För elever är beroende

som

av teckenspråk kommer tillgången till teckenspråkskunniga

lärare och till tolkar att styra graden flexibilitet och valfri-

av het.

Det offentliga skolväsendet kommer även att omfatta

grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning KOMVUX. Varje kommun har

ansvaret för att invånare, behöver och önskar delta i

som

grundläggande vuxenutbildning får sådan möjlighet. Handikappade Vuxna ingår i de högt prioriterade för vilka

grupper

kommunerna har särskilda skyldigheter. Speciella bidrag för att främja handikappades möjligheter att delta i vuxenut-

bildning utgår dock inte.

Olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning,

kommer också att ställa ökade krav på tillgången till tolk.

SOU 199197

7 och

Överväganden förslag

7.1¶Grundläggande

synsätt

Med utgångspunkt i den humanistiska synen på alla människors lika värde och de gmndlagsfásta demokratiska fri- och

rättigheterna alla medborgare i vårt land har han-

som avser

dikapputredningen fastlagt bärande principer, kvalitetskrav,

som vi tidigare redovisat se kapitel 2. De skall medverka till att målen om full delaktighet och jämlikhet uppnås för männi-

skor med funktionsnedsättningar. Kvalitetskraven gäller både

generella och individuella insatser behövs for att undan-

som röja eller minska handikappande situationer. De bärande prin-

ciperna om tillgänglighet, inflytande och självbestämmande, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet utgör alltså grunden

for vårt arbete, också i detta betänkande om tolktjänst.

Döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade är självfallet

berörda överväganden och förslag vi lagt inom andra

av som

delar utredningsarbetet. En grundförutsättning för dem är

av möjligheten att genom tolk kunna delaktiga, utöva in-

vara flytande och ha tillgång till det hörande samhället. Också det hörande samhället behöver anlita tolk för att kunna få del

av

dövas m.fl. kunskaper, åsikter och vilja till inflytande. Det är väsentligt att markera denna ömsesidighet.

Tillgänglighet betyder för den inte hör att tolk få

som genom det svenska språket översatt till teckenspråk, eller för den som blivit döv i ålder att få det talade språket tolkat till

vuxen

skriftspråk och på så sätt bli delaktig. Tillgänglighet handlar

också möjligheter att ta del information och utbildning,

om av att få kunskaper behövs för ett aktivt deltagande och ett

som

inflytande i samhällslivet. Utan tillgång till tolk begränsas

yttrandefriheten och döva m.fl. ställs utanför de grundlagsfästa demokratiska fri- och rättigheter tillförsäkras varje

som

medborgare enligt regeringsformen 2 kap. Tillgänglighet in-

nebär vidare att tolktjänsten skall vara lätt att nå och att denna service inte skall belasta enskildas ekonomi.

80 Överväganden och förslag SOU 199197

På motsvarande sätt måste tillgänglighet, delaktighet och

inflytande säkras för personer med hinder till följd av tal-,

språk- och röststörningar.

7.2¶Våra mål för tolktjänsten

Handikapputredningen har fastlagt mål för tolktjänstens

funktion och utveckling. De uttryck för synsättet att med-

ger borgare i behov tolk skall kunna delaktiga i samhället

av vara

med rättigheter och skyldigheter andra medbor-

samma som

Målen vägleder de förslag till förändringar vi redovi-

gare. som

i det följande och syftar till att minska och på sikt helt sar som

undanröja den avgörande bristen på tolkar.

Samhället skall ha skyldighet att genom ett i lag fastlagt

organisera och tillhandahålla tolktjänst för döva, ansvar dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Ett grundläggande för att uppgiften fullföljs skall

ansvar åläggas bestämd huvudman.

en

Betalningsansvar för olika tolktjänster skall ha tydlig

en

reglering. Utgångspunkten for betalningsansvaret är att varje sam-

hällsorgan står för sina tolkkostnader. Dock läggs ett be-

talningsansvar för vardagstolkning på landstingen.

Tolktjänsten skall utformas så att den enskilde efter egna önskemål kan få sina behov tillgodosedda. Tolktjänsten skall möjliggöra att enskilda kan leva som

andra och delaktiga i samhällets gemenskap.

vara Tolktjänst skall avgiftsfri för den enskilde och i övrigt

vara

lätt att tillgå.

vara Tolktjänsten skall ha och fortlöpande utveckla sådan kom-

petens att behov av olika tolkningsmetoder kan tillgodoses

på ett kvalificerat sätt.

Tolktjänstens utövare skall ha möjlighet till god grund-

en

utbildning, fort- och vidareutbildning som även uppmärkbetydelsefulla yrkesetiska krav.

sammar Rekryteringen till tolkyrket skall intensifieras flera

genom

utbildningstillfällen och särskilt kompetensbevis efter avslutad utbildning.

Målet är att tolk skall kunna ställas till förfogande i en

omfattning beräknas tolk 12 tolkanvändare,

som som en per

SOU 199197 Överväganden och förslag 81

dvs. 3 tim.vecka och döva, vuxendöva och hörselperson skadade minst 8 tim.vecka för personer med dövresp. blindhet.

Teckenspråket, dövas första språk, skall ägnas uppmärk-

samhet ökade forskningsinsatser och förstärkt angenom

knytning till annan språkforskning samt genom satsningar överlag breddar kunskapen teckenspråket i

som om samhället.

7.3¶Våra

förslag

Våra förslag i huvudsak följande områden avser

O Lagstiftning och huvudmannaskap O Betalningsansvaret för olika tolkuppdrag

0¶Utbildning i teckenspråk lärarutbildning

-

0¶Tolkutbildning lärarutbildning

-

0¶Rekrytering till tolkyrket

Därutöver gör handikapputredningen vissa bedömningar i frå-

gor rör fortsatt utveckling olika insatser bl.a. för persosom av ner med talskador Kapitel 8.

7.3.1¶Lagstiftning

Vårt förslag Landstingen får skyldighet att organisera, finansiera

en och tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till dödövblinda, vuxendöva och hörselskadade och skall va, därutöver tillhandahålla och förmedla tolkar till samma

målgrupp för övrig tolkning. Skyldigheten skall regleras ett tillägg till hälso- och sjukvårdslagen 1

genom

Mot bakgrund brukarnas önskemål lagstadgad rätt av om en

till tolk se HVU har vi övervägt möjligheten att komplettera

den lagen LSS med särskild föreskrift om

av oss föreslagna en rätt till En rättighetsutformning skulle i och för sig tolktjänst. ligga i linje med den vikt vi tolktjänsten har för döva,

anser dövblinda m.fl. för att förverkliga de kvalitetskrav vi formule-

82 Överväganden och förslag SOU 199197

rat som bärande principer. Vi anser det dock inte möjligt att i dagsläget föreslå lagstadgad rätt till tolk då sådan rät-

en en tighetslag på grund rådande tolkbrist för närvarande inte

av kan uppfyllas. Risk skulle finnas för att outbildade tolkar skulle behöva anlitas och brukarnas krav på kvalitet få stå tillbaka för kvantitetskraven.

Däremot vi att samhället har skyldighet att till-

anser en handahålla och förmedla tolkar för vardagstolkning och övrig tolkning till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Tillhandahållandet tolktjänsten har hittills varit oreglerat

av

i lag och handlagts landstingen frivillig överens-

av genom kommelse med staten. En skyldighet att tillgodose behovet av tolkar kommer att ställa väsentliga krav på landstingen vilket vi menar kommer att leda till en avsevärt förbättrad tolkservi-

Som framgår andra förslag se avsnitt 7.3.4 prioriterar ce. av vi åtgärder för att snarast möjligt undanröja bristen på tolkar. Vi föreslår att frågan rätt till tolk får prövas i ett

om senare

skede då möjligheten att uppfylla rättighetslags krav finns.

en

Beträffande angelägna servicebehov hos människor med talskador hänvisar vi till ett särskilt kapitel 8. Vi beskriver där insatser som på sikt skall leda till att också denna mål-

grupp får sina behov personligt stöd tillgodosedda.

av

Vi har valt att föreskriva landstingens skyldigheter

avseende tolktjänst i hälso- och sjukvårdslagen, i likhet med vad vi bl.a. föreslagit beträffande skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel. Av flera skäl har vi dock ansett det väsentligt att tolktjänsten i lagen skall framstå verksamhet skild

som en

från exempelvis habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.

Vi att tolkservice i sig inte kan habilite-

menar ses som en rande eller rehabiliterande insats för att utveckla eller åter-

vinna bästa möjliga funktionsformåga. De utnyttjar tolk-

som tjänsten kan inte genom den utveckla eller återvinna förmågan att höra den möjlighet att bl.a. ta tillvara

men ger

utvecklingsmöjligheter genom utbildning.

Då tolktjänsten från tekniska produkter artskild form

är en för service vi även att den inte skall inordnas i den

menar

organisation och de regler hjälpmedelsverksamhet.

som avser

Tolktjänsten syftar till att möjliggöra för brukaren att ha samma tillgång hörande till samhället. Den enskildes

som behov tolk kan variera mycket över tiden. Under vissa

av perioder, t.ex. under utbildning, kan behovet stort och

vara

SOU 199197 Överväganden och förslag 83

intensivt medan det i en annan fas i samma persons liv kan

mindre. Behovet tolk kvarstår dock förmodligen livet vara av ut.

Landstingens kostnadsansvar omfattar vardagstolkning.

Enligt ansvars- och ñnansieringsprincipen bör ansvaret för att en verksamhet blir tillgänglig och anpassad till med

personer funktionsnedsättningar åvila den bedriver verksamheten.

som

Detta gäller också finansieringsansvaret. Vårt förslag innebär att landstingen ges en skyldighet att

tillhandahålla tolkar även för uppdrag utanför landstingens

ansvarsområde vardagstolkning. Finansieringsansvaret

åligger däremot utbildningsanordnare, myndigheter och andra samhällsorgan såvitt tolkuppdraget inte är att betrakta vardagstolkning. Se vidare bilaga 3 betalningsan-

som om

svariga.

7.3.2 kostnadsansvar

Huvudmannaskap -

Som framgår vårt förslag till reglering samhällets skyl-

av av

digheter beträffande tolktjånst för vardagstolkning till döva mil. föreslår vi inte någon förändring det grundläggande

av

huvudmannaskapet åvilar landstingen. Däremot lägger

som

vi förslag med innebörden att begreppet vardagstolkning skall vidgas. I så måtto sker huvudmannaskapsförändring

en genom att landstingens ansvar för att organisera, tillhandahålla och finansiera vardagstolkning omfattar flera uppdragskategorier. Se vidare avsnitt 7.3.3.

Bakgrunden till vårt ställningstagande är följande.

Allt sedan försöksverksamheten med tolkhjälp åt döva m.fl.

startade har landstingen ansvarat för tillhandahållandet av

tolktjänsten och haft kostnadsansvar för s.k. vardagstolkning.

Tolkcentraler finns i dag i alla landsting och i de tre landstingsfria kommunerna.

Vi har övervägt ett primärkommunalt huvudmanna-

om skap skulle skapa större närhet och bättre service till brukar-

i enlighet med förändringar inom andra serviceområden. na När det gäller tillhandahållandet tolktjänsten finns emel-

av lertid inte underlag för att bygga sådan service i Varje

upp en kommun. Antalet tolkanvändare kan variera mycket mellan kommunerna. Totalt finns i dag 5 000 tolkanvändare i hela

ca landet. Vi har beräknat att 10 000 är i

ca vuxna personer

84 Överväganden och förslag SOU 199197

behov tolk. Även snabb ökning sker antalet

av om en av tolkanvändare är det totala antalet fortfarande litet. Det skul-

endast större kommuner med stort underlag skulle

vara som

kunna erbjuda fungerande tolktjänst. Landstingen har som

en

upptagningsområden fungerat väl och utgör en tillräckligt

stor bas både geografiskt och befolkningsmässigt för att utveckla och tillhandahålla tolktjänst.

Vi har övervägt att med bibehållande huvudmannaska-

av pet för att organisera och tillhandahålla tolktjänst överföra kostnadsansvaret för enskildas service till primärkommunen. Kommunerna övertar i dag kostnadsansvaret for alltfler verksamheter. Vi har emellertid funnit att hittillsvarande erfarenheter olika kostnadsansvariga för tolkuppdragen är till

av brukarnas nackdel och också innebär administrativt merarbe-

te. Att ytterligare splittra betalningsansvaret genom att resp.

kommun skulle göras kostnadsansvarig för sina kommuninvånares behov tolk i det dagliga livet, skulle därför inte

av

sig brukarnas eller verksamhetens intressen. gagna vare

Vi har vidare övervägt att i likhet med våra förslag om

assistent och assistansersättning SOU 199146 fö-

personlig

reslå en försäkringsersättning jfr även befintlig handikappersättning. En sådan ersättning skulle styra förutsättningar för

jämlika villkor över landet baserade på solidarisk finan-

en siering. Vi har tills vidare lämnat detta förslag därhän, då vi

att ytterligare erfarenheter kan vinnas vid ett genommenar

förande vårt förslag assistansersättning. Det ter sig

av om

dock angeläget att längre fram pröva motsvarande system

också för tolktjänst.

Vi föreslår därför inte någon förändring det ekonomiska

av

ansvaret för vardagstolkning.

7.3.3 vardagstolkning Begreppet

Vårt förslag Begreppet vardagstolkning föreslås bli vidgat. I begrep-

pet skall markeras, utöver nuvarande innebörd, tolk-

tjänst vid fritidsaktiviteter, rekreation och i förenings-

livet så att döva m.fl. andra medborgare kan få

som

tillgång till meningsfull fritid och rekreation. Därutöver

SOU 199197 Överväganden och förslag 85

skall i vardagstolkning ingå grundläggande tolktjänst i

arbetslivet motsvarande till 20 tim.månad utöver

upp

tolktjänst vid nyanställning, introduktion samt utbildning inom företag eller på annan arbetsplats.

Förslaget har konsekvenser för huvudmannens skyldigheter. Landstingen föreslås detta få ett kostnadsansvar för

genom

viss tolktjänst vid fritid, rekreation, i förenings- och arbets-

livet.

Fritid, rekreation och föreningsliv

Kostnaderna för tolk under fritid ingår redan i dag i viss mån i

landstingens för vardagstolkning. Däremot ingår som

ansvar regel inte kostnader för tolk i samband med rekreation inkl.

Vissa lösningar har ibland kommit till stånd genom att resor.

fördelning tolkkostnaderna skett mellan arrangörer en av

vanligen brukarorganisationernas lokala föreningar och

landstingen. Detta innebär dock att den enskilde själv kan få

stå för del kostnaderna högre deltagaravgift. Det har

av genom här utvecklats praxis dock är olika över landet. Vi

en som

att tolktjänst möjliggör ett deltagande i fritids- och

menar som rekreationsverksamhet på lika villkor andra är ett vä-

som sentligt inslag i god livskvalitet. Vi vill därför genom vårt

förslag markera detta innehåll i begreppet vardagstolkning.

Kostnaderna för tolk i olika föreningssammanhang omfattas

inte landstingets kostnadsansvar. Det gäller såväl tolknu av service kan behövas i brukarnas föreningar i

som egna som andra föreningar. Några landsting har dock valt att bekosta viss vid dessa tillfällen. Tolkcentralernas olika be-

tolktjänst

dömningar grundas ibland på det är en enskild person som

om beställer tolk eller arrangören gör det för den enskildes

om räkning. I det förra fallet står landstinget för kostnaden, i det andra fallet debiteras arrangören.

Vi att ett aktivt deltagande i föreningsliv är ett medel

anser för rekreation också för inflytande. Vid de lokala med-

men

lemsföreningarnas behövs tolk t.ex.

egna arrangemang om en hörande föreläsare anlitas och även när olika tolkmetoder behöver användas t.ex. både döva och vuxendöva deltar.

om

86 Överväganden och förslag SOU 199197

Mot denna bakgrund föreslår vi att behövlig tolktjänst i

föreningslivet ingår på sätt fritid och rekreation i

samma som begreppet vardagstolkning och att ansvaret för att tillhandahålla och finansiera tjänsten skall åvila landstingen.

Tolk i arbetslivet

I vårt utredningsarbete har vi på olika sätt betonat vikten

av att vägar till arbete öppnas för med funktionsned-

personer

sättningar. En välfungerande tolktjänst är ett flera medel

av att underlätta för den enskilde att få och behålla ett arbete.

Förhållandena i dag är sådana att dels AMS, dels lands-

tingen är kostnadsansvariga för tolktjänster med anknytning

till arbetslivet.

Tolk vid nyanställning, introduktion på arbetsplatsen och

utbildning inom ett företag bekostas AMS. Kostnaden för

av tolk i arbetslivet budgetåret 199091 3,0 milj.kr. och

var ca

avser teckenspråkstolk för döva. Vid behov tolk arbetshjälpmedel i det löpande arbe-

av som tet jämställs det med funktion arbetsbiträde. Det inne-

en som

bär att bidrag kan lämnas från arbetsförmedlingen med högst

50 000 kr. per år.

Landstingen bekostar tolk vid personalsammankomster och fackliga möten på arbetsplatsen. Detta ingår i vardagstolk-

ningen. När enskild beställer tolk för anställ-

en person en ningsintervju eller för ett samtal med arbetsgivaren, rubrice-

ras även detta vardagstolkning, dvs. landstinget bekostar

som

tolktjänsten.

Nuvarande regler är oklara och föranleder ofta diskussioner mellan de inblandade parterna har betalningsan-

om vem som svaret. Förhållandet kompliceras ytterligare att kostnads-

av ansvaret är beroende på beställer tolk.

vem som

Hanteringen med beställningar, faktureringar etc. tolk-

av

tjänsten är administrativt betungande för såväl betalningsan-

svariga för tolkcentralerna. För brukarna tolktjänsten

som av blir situationen osäker. Själva förhållandet att betalningsansvaret diskuteras i fråga om service är största

en som av betydelse för den enskilde, innebär känsla att inte få

en av

delaktig på ett självklart sätt och att ett rättmätigt behov vara

sätts i fråga.

Situationen skulle avsevärt underlättas ett samlat

av mer

SOU 199197 Överväganden och förslag 87

for tolkservice i arbetslivet. Enligt vår mening bör ansvar detta åstadkommas att vardagstolkning även inne-

genom

fattar dels tolktjänst vid nyanställning, introduktion och utbildning inom ett företag eller på arbetsplats, dels öv-

annan

riga grundläggande tolktjänster i arbetslivet vid behov till

upp 20 tim.månad. Vid särskilda behov bör dock kunna

ramen

höjas. På motsvarande sätt vardagstolkning deltagande i

avser

planerad sysselsättning i kommunal regi enligt vårt förslag

till lag, LSS SOU 199146.

ny

Landstingens merkostnader for tolk i arbetslivet är svåra

att beräkna. Med utgångspunkt från att behovet av tolk i arbetslivet ökar och med hänsyn till att antalet hörselskadade och vuxendöva gör anspråk på tolkservice även ökar har

som vi bedömt att merkostnaden totalt kan belöpa sig till ca 10

milj.kr. år inkl. de 3,0 milj.kr. tolk i arbetslivet

per ca som kostade budgetåret 199091. Vi har då bedömt att ca 500

för närvarande har behov tolk i arbetslivet i skifpersoner av tande grad. Detta antal personer kan variera beroende på aktuell arbetsmarknadssituation.

Totala merkostnader för vardagstolkning

Landstingens totala merkostnader för vardagstolkning enligt

våra förslag är inte möjliga att exakt beräkna. Vi räknar dock med att antalet tolkanvändare kommer att öka kontinuerligt från dagens 5 000 till ca 10 000 personer.

ca

Vi har beräknat att vårt förslag utökat antal utbild-

om

ningsplatser vid tolkutbildningarna avsnitt 7.3.4 innebär

se

ett tillskott totalt 220 tolkar under femårsperiod våren

av en 1996. Vår bedömning är att landstingen behöver ha tillgång

till denna kapacitetsökning för att kunna erbjuda god tolk-

en tjänst i enlighet med våra förslag. Merkostnaderna for denna

service och kapacitetshöjning uppgår till 75 milj.kr. för

ca

femårsperioden eller i genomsnitt 15 milj.kr. för vart och ett

av aren.

7.3.4 utbildningsinsatser Förslag om

Vi har tidigare anfört att flera olika utbildningsinsatser, som

har nära samband med varandra, behöver prioriteras för att bristen på tolkar skall kunna undanröjas.

88 Överväganden och förslag SOU 199197

I det följande lägger vi förslag utbildningsirsatser

om som

rör teckenspråkslinjen, tolkutbildningen samt utbildningen av

dem skall undervisa i teckenspråk och i tolkámnet m.fl.

som

Det rör sig utbildningar i dag i huvudsak är förlagda

om som

till folkhögskolor. Vi inleder med förslag tidsmässig omfattning och dimen-

om

sionering av den grundläggande utbildning i teckenspråk som sker vid teckenspråkslinjen se avsnitt 4.1.

Teckenspråkslinjen

Våra förslag Den folkhögskoleanknutna teckenspråkslinjen i dag

som omfattar 34 veckor föreslås förlängd till 40 veckor.

Antalet utbildningsplatser föreslås samtidigt öka från

dagens 60 till 90 år.

per

Studieplaner för teckenspråkslinjen med syfte att skapa likvärdig utbildning hög kvalitet över landet mås-

av te snarast tillkomma. Vi att Tolk- och översätta-

menar rinstitutet TÖI inom för sitt utan dröjs-

ramen ansvar mål skall initiera sådan åtgärd i samverkan med dels

en

folkhögskolor som anordnar teckenspråkslinjer, dels berörda brukarorganisationer. För vissa målgrupper föreslås påbyggnadsutbild-

en

ning till teckenspråkslinjen. Utbildningen skall enligt

vårt förslag omfatta 20 veckor och 45 elevplatserår.

Teckenspråkslinjen utgör basen för rekryteringen till tecken-

språksdövblindtolkutbildningen. Syftet med utbildningen är

att ge sådana kunskaper och färdigheter i teckenspråk att deltagarna efter genomgången utbildning kan gå vidare till tolkutbildningen och bli tolkar.

Erfarenheten har visat att nuvarande utbildning på tecken-

språkslinjen inte ger tillräckliga färdigheter för att vinna inträde till tolkutbildningen. För att höja kunskapsnivån, förbättra rekryteringen och förutsättningarna att tillgodogöra sig tolkutbildningen föreslår vi förlängning utbildningen

en av från nuvarande 34 till 40 veckor. Kostnaderna för detta beräknas uppgå till 1,1 miljkn år.

per

SOU 199197 Överväganden och förslag 89

Teckenspråkslinjen är i dag öppen för alla vill och

som behöver lära sig teckenspråk. Vi att detta utgör en god

menar

komplettering till studiecirklar etc. för anhöriga och personal.

Ju fler behärskar teckenspråket desto färre tolkar behövs.

som En satsning på- utbildning personal och föräldrar innebär

av således att kommunikation mellan hörande föräldrar och döv personal kan ske direkt på teckenspråk. I förskola och skola för döva och hörselskadade barn finns allt fler döva

numera an-

ställda. Kunskapen i teckenspråk hos den hörande personalen

möjlighet till förbättrad kommunikation inom arbetsger en laget. Dessa förhållanden jämte vårt mål att sprida den allmänna kunskapen om teckenspråket gör att vi anser att ut-

bildningen även fortsättningsvis skall öppen för alla som

vara vill och behöver lära sig teckenspråk.

För att möta de olika behov här nämnts och för att

som

bredda rekryteringsbasen för tolkutbildningarna menar vi att

antalet utbildningsplatser bör ökas. Hänsyn måste tas till

möjligheten att tillgodose behovet lärare varför vi i nuläget

av

förordar årlig utökning antalet utbildningsplatser från

en av nuvarande 60 till 90 platser per år. Kostnaderna för detta beräknas till 3,6 milj.kr. år.

per

Det är enligt vår mening nödvändigt att upprätta gemen-

en

studieplan för utbildningen i teckenspråk, vilken finns

sam förlagd till flera olika folkhögskolor. Elever förbereder sig

som

för tolkutbildning måste ha grundkunskaper är likvärdi-

som

och kvalitet. TÖI måste inom för sitt ga av hög ramen ansvar

enligt vår mening utan dröjsmål initiera studieplansarbete tillsammans med berörda folkhögskolor och brukarorganisa-

tioner. Vi detta angeläget dels för att befintliga utbild-

ser ningstillfällen skall kunna användas fullt ut, dels för att förbe-

reda den utökning i utbildningstid och utbildningsplatser som

Vi föreslår.

Studieplanen är också viktig för att eleverna skall veta vilka

kunskaper utbildningen är avsedd att Kunskaps- och

som ge.

färdighetsmålen måste sättas så att deltagarnas kunskaper efter genomförd utbildning medger tillträde till teckenspråks dövblindtolkutbildningen. Teckenspråksutbildning motsvarande teckenspråkslinjen

vid folkhögskola bör också kunna anordnas vuxenutbild-

som ning inom gymnasieskolans och även i form arbets-

ram av

marknadsutbildning. För att värna om kvalitetsaspekten är

90 Överväganden och förslag SOU 199197

det också i dessa sammanhang angeläget att få tillgång till

en

studieplan.

Vi har anfört att bristen på tolkar är så stor att olika rekryteringsvägar måste stimuleras. Vi har därför funnit

an-

ledning att föreslå påbyggnadsutbildning till teckenspråks-

en linjen. Den skulle enligt vår mening riktas mot dem som redan

har vissa men inte tillräckliga kunskaper i teckenspråket. Det

gäller bl.a. vuxit med teckenspråket och kan

personer som upp använda det, behöver kunskaper språket för

men som mer om att till fullo behärska det och utveckla sitt kunnande. För dem

skulle vårt förslag påbyggnadsutbildning på tecken-

om en språkslinjen omfattande 20 veckor lämplig form för

vara en förkovran. Detta förutsätter att bedömning dessförinnan

en

orts av deras teckenspråkskunskaper. Påbyggnadsutbildningen borde dessutom behövliga ytterligare kunskaper till

ge

dem som trots föreslagen förlängning av teckenspråkslinjen

inte på denna tid uppnår kunskaper i nivå med inträdeskra-

för tolkutbildningen.

ven

Behovet av platser vid 20-veckorsutbildningen uppskattas till 50 % platserna på teckenspråkslinjen, dvs. 45 platser.

ca av Kostnaderna beräknas till 2,7 miljkr. år.

per

Lärare för grundläggande utbildning i teckenspråk

Vårt förslag Den folkhögskoleförlagda teckenspråkslärarlinjen bibe-

hålls intakt tills vidare. Dock skall enligt vår mening TÖI inom för sitt ansvarsområde ha

ramen uppdraget

att utvärdera teckenspråkslärarlinjen och pröva huruvida behovet av den kvarstår när andra utbildningsvägar

genom grundskollärarutbildning, ämneslärarutbildning folkhögskollärarutbildning etablerats.

resp.

Bristen på lärare med tillräcklig kunskap att undervisa i och

om teckenspråk är ett av de grundläggande problemen inom alla former undervisning i teckenspråk. Vid Västanviks

av folkhögskola har sedan år 1974 bedrivits utbildning döva

av

skall undervisa i teckenspråk. Denna utbildning som är nume-

ettårig och öppen även för hörande deltagare. De studeranra

SOU 199197 Överväganden och förslag 91

de har efter avslutad utbildning undervisat i teckenspråk så-

väl vid studiecirklar, föräldrautbildning etc. som vid folkhögskolornas teckenspråkslinjer och tolkutbildningar. De har något oegentligt benämnts teckenspråkslärare, trots att de inte har en lärarutbildning i vedertagen mening. För att höja kompetensnivån och erbjuda reell lärarut-

en bildning föreslog dåvarande till UHÄ att

Skolöverstyrelsen

utbildning lärare i teckenspråk skulle ske inom den ordina-

av

rie grundskollärarutbildningen, ämneslärarutbildningen och folkhögskollärarutbildningen fr.o.m. läsåret 199293. Enligt UHÄs bedömning år 1991 bör for utbildning teck-

av

enspråkslärare inom grundskollärarutbildningen 12 platser

avsättas i inriktningen mot årskurs 4-9. Detta kan enligt UHÄ ske inom för antal

ramen befintligt tillgängliga platser. För att få lektorskompetens kopplad till utbildningen,

som

planeras förlagd till Högskolan för lärarutbildning i Stock-

holm beräknas en merkostnad av 0,5 milj.kr. Vi föreslår att medel för att täcka denna kostnad skall tillskjutas för att så

snabbt möjligt få god kvalitet på dessa utbildningsin-

som en satser.

Behovet utbildningsplatser för teckenspråkslärare i äm-

av

neslärarutbildningen bör enligt UHÄs bedömning beaktas i

samband med ställningstaganden till denna utbildnings dimensionering. För utbildning av teckenspråkslärare inom

UHÄ det att

folkhögskollärarutbildningen anser vara möjligt

tillgodose behovet inom ramen for nuvarande antal utbild-

ningsplatser. Även utbildning lärare i teckenspråk etableras inom

om av

dessa högskoleförlagda utbildningar anser vi att utbildningen

vid Västanviks folkhögskola tills vidare behövs för att täcka dagens behov teckenspråkslärare fram till dess att till-

av räckligt antal lärare med den högre utbildningen utbildats. Erfarenheterna har också visat att de döva som i dag studerar teckenspråk på högre nivå vid Stockholms Universitet inte har

tillräckliga teoretiska grundkunskaper språket för att kla-

om ra studierna. Utbildningen vid folkhögskola behövs därför som

förberedande utbildning inför högskolestudier.

en

Många teckenspråkslärare vid folkhögskolor och andra utbildningsställen saknar de grundläggande pedagogiska och teoretiska kunskaper språk och språkutveckling är

om som nödvändiga för att ge en kvalitativt hög undervisning. För att

92 Överväganden och förslag SOU 199197

avhjälpa detta behövs fortbildningsinsatser med tonvikt på språklig teori och undervisningsteknik.

Vi att TÖI bör utvärdera och successivt pröva be-

menar

hovet befintlig teckenspråkslärarlinje vid folkhögskola. I

av

nuläget finner vi att utbildningsmöjligheten också behövs för

viss fortbildning och föreslår att den även för detta syfte hålls intakt tills vidare.

Tolkutbildning

Vårt förslag Gymnasiekompetens skall grunden för inträde till

vara

tolkutbildningens båda inriktningar.

För att säkra brukarnas berättigade anspråk på tolk-

med god kompetens föreslås dels att studieplaner för ar

likvärdig och kvalificerad utbildning över landet upp-

initiativ från TÖI, dels att ett förberättas genom snara redande arbete för införande kompetensbevis efter

av

avslutad tolkutbildning intensifieras och fullföljs. Det

bör åvila Kommerskollegium att auktorisera dessa tolkar.

Antalet platser på teckenspråksdövblindtolkutbild-

ningen utökas från 45 till 75 platser.

Vi föreslår också särskilda insatser för att utbilda döva kan tjänstgöra dövblindtolkar i vissa sam-

som som

manhang och beräknar 15 utbildningsplatser för detta

ändamål.

För att öka tolkarnas kompetens och för att vidmakthålla intresset för tolkyrket behövs regelbundna fortbildningsinsatser. Vi föreslår att motsvarande

resurser

10 utbildningsplatserår avsätts för fortbildning. Särskilda fortbildningsinsatser behövs när det gäller

att fördjupa kunskaperna de olika metoder som

om krävs vid dövblindtolkning, varför vi föreslår att 15 ut-

bildningsplatserår skall finnas för fördjupad dövblindtolkutbildning.

Överväganden och förslag 93 SOU 199197

Studieplaner

Tolkutbildningen har två olika inriktningar; den med

ena

teckenspråk basspråk för tolkning åt barndomsdöva, döv-

som blinda och hörselskadade och den andra med svenska som basspråk för tolkning åt vuxendöva och andra som har behov

tolkmetoder bygger på svenska språket. Det betonas av som

bl.a. i utvärdering dåvarande Skolöverstyrelsen att tolk-

av

utbildningarna är yrkesutbildningar trots att de är folk-

som

högskoleutbildningar, bör följa fastställd och för landet ge-

en

mensam studieplan.

Brukarna tolktjänsten måste kunna säkra på att

av vara

tolkarnas kunskaper är goda och likvärdiga. För att uppnå

detta och mot samhällets intentioner måste utbildning-

svara

därför enligt vår mening snarast ha tillgång till stuarna en dieplan leder till kompetens, oavsett vid vilken

som samma folkhögskola studierna bedrivs.

Dåvarande Skolöverstyrelsen upprättade år 1988 ett förslag till vägledande plan för tolkutbildningen. Efter överenskom-

melse med berörda folkhögskolor kom planen att gälla för de

nuvarande tvååriga utbildningarna till teckenspråksdöv-

blindtolk vuxendövtolk. I denna vägledande plan angavs

resp.

att studieplaner skulle upprättas för resp. inriktning av utbildningen. Sådana studieplaner har färdigställts i begränsad

omfattning. Diskussion har inte förts mellan berörda folkhögskolor i sådan omfattning att kan tala att de har

man om en

gemensam målsättning för utbildningen.

Vi det därför angeläget att Tolk- och översättarinstitu-

anser tet vid Stockholms Universitet ansvarig myndighet sna-

som rast tar initiativ till att arbetet med studie-

gemensamma

planer fullföljs. Studieplanens utformning skall också kunna ligga till grund för uppföljning, utvärdering och vidare-

senare

utveckling. Vi förutsätter att studieplansarbetet sker i nära

samarbete med berörda skolor och brukarorganisationer.

I nträdeskrav

För tillträde till teckenspråksdövblindtolkutbildningen krävs

godkännande i bl.a. ett SDR utarbetat test som mäter

av förmågan att använda och förstå teckenspråket. Ett särskilt

högskoleprov i svenska avseende läs- och språkförståelse är också vägledande för antagning till utbildningen.

94 Öuerväganden och förslag

SOU 199197

Uttagning till utbildningen tolk för vuxendöva sker bl.a. av genom ett lämplighetstest. Krav ställs på kunskaper i svenska

motsvarande 3-årig gymnasieutbildning samt kunskaper i maskinskrivning.

För att kunna klara tolkuppdragen i alla de olika situatiosom förekommer krävs att tolken har bred allmänner en

bildning. Brukarna måste kunna känna trygghet vad gäller tolkens kompetens att förstå olika sammanhang. Tolkningen

får inte bli felaktig på grund tolkens bristande allmänna av kunskaper. Av det skälet vi det motiverat att ställa vissa anser ytterligare teoretiska inträdeskrav utöver dem gäller de son

flesta utbildningar vid folkhögskola.

Vår mening är att gymnasieskola skall grunden för

vara

inträde till tolkutbildningens båda inriktningar, dvs. den sö-

kande skall ha allmän behörighet för att bedriva högskolestu-

dier. De flesta ungdomar har i dag gymnasiekompetens, varför

detta inträdeskrav inte torde innebära något hinder vid re-

kryteringen.

Fler utbildningsplatser på tolkutbildningarna

Antalet utbildningsplatser för tolkar är för närvarande 60, varav 15 platser avser utbildning till tolk för vuxendöva och 45

platser utbildning till teckenspråksdövblindtolk.

Tolk för vuxendöva

Enligt våra beräkningar kan behovet tolk för vuxendöva i av ett första skede beräknas till 50 heltidsarbetande tclkar, baserat på att vi skattat antalet vuxendöva har behov som av tolktjänst till 600 personer. Med utgångspunkt från att det i dag finns ett tiotal heltidstjänster behövs alltså 40 tolkar ca

ytterligare för att täcka behovet. Den utbildningskapacitet

som finns i dag skulle kunna tillgodose detta behov inom en femårsperiod räknat från år 1991. Vi föreslår därför för närvarande ingen utökning antalet av

utbildningsplatser för vuxendövtolkar. Samtidigt vill vi påpeka att detta ställningstagande har viss komplexitet

en som

kan kräva omprövning.

Å sidan förutser ena vi ett ökande behov toktjänst för av vuxendöva. Det finns 4 000 vuxendöva i landet. Många har ca

i

l SOU 199197 Överväganden och förslag 95

a

i ännu inte insett värdet eller använt sig tolktjänst. Med

av av ökad informationsspridning, utbildning m.m. kan antalet tolkanvändare öka, vilket på sikt också kan avse personer som är vuxenhörselskadade.

Å andra sidan innebär bristen tolkar för vuxendöva

på att efterfrågan minskar eftersom behoven inte tillgodoses. Detta innebär i sin tur att landstingen inte upplever att det föreligger behov denna service. Det obetydliga antalet tjänster

av for tolkar för vuxendöva innebär också att intresset för utbildning till detta yrke minskar.

Det är därför enligt vår mening angeläget att elever kan

rekryteras till denna utbildning och att den befintliga utbildningskapaciteten kan utnyttjas fullt ut.

Utbildningen till vuxendövtolk är förlagd till Strömbäcks

folkhögskola Umeå. Vi har övervägt utbildningsortens betydelse i förhållande till rekryteringsfrågorna. Utbildningstillfällen i södra eller

mellersta Sverige skulle kunna bredda elevunderlaget. Samtidigt måste det i så fall ske utan att den kunskap och kompetens går förlorad som samlats inom nuvarande utbildningsverksamhet vid Strömbäcks folkhögskola. Detta talar för att

viss spridning utbildningstillfällen skulle ske på sikt och

en av då i nära samverkan med Strömbäcks folkhögskola.

Teckenspråks- och dövblindtolkar

Behovet av tolkar med teckenspråk som basspråk är långt ifrån tillgodosett. Vi har ort beräkningar pekar mot att

som

800 ytterligare teckenspråksdövblindtolkar skulle behövas

ca för att tillgodose behoven se avsnitt 6.3. Vår utgångspunkt

har då varit en skattning av ökande efterfrågan som enligt vår

bedömning skulle att det totala antalet döva, dövblinda och

ge hörselskadade tolkanvändare skulle ca 9 500 personer,

vara dubbelt så många som i dag. En ökning av antalet utbildnings-

platser för teckenspråksdövblindtolkar är därför motiverad. Förutsättningen för att kunna öka antalet utbildningsplatser hänger dock nära med dels rekryteringsmöjligheter-

samman

na, dels tillgången på lärare till tolkutbildningen. Enligt våra beräkningar skulle utökning med 30 platser

en

därför rimlig ambitionshöjning i samklang såväl med

vara en de ökade behoven med möjligheten att klara uppgiften. I

som

96 Överväganden och förslag SOU 199197

ett skede kan ytterligare ökning antalet ut-

senare en av

bildningsplatser övervägas. Ett sådant ställningstagande mås-

te dock enligt vår mening ske mot bakgrund av vårt förslag om

tolkutbildningens högskoleanknytning, vilket vi redovisar

längre fram i detta avsnitt.

i

Tolkutbildningen är tvåårig vilket innebär att utökning i

en

antalet utbildningsplatser på teckenspråksdövblindtolkut-

av

med 30 från 45 till 75 skulle tillskott l

bildningen ge ett av ca

185 utbildade teckenspråksdövblindtolkar fram till våren

1996. Totala antalet utbildningsplatser skulle då uppgå till 90, l

således 15 platser utbildning till tolk för vuxendövarav avser l

Kostnaden för utökningen antalet platser beräknas till va. av

3,1 milj.kr. år.

per

Eftersom det råder stor osäkerhet såväl i fråga efter-

om

frågan möjligheten att tillgodose behoven föreslår vi

som om

att utvärdering utbildningsinsatsema sker fem år efter

en av att beslut våra förslag trätt i kraft. Det är enligt vår

om mening en uppgift inom ramen för TÖIs verksamhet i sam-

arbete med bl.a. brukarorganisationerna.

Utbildning döva dövblindtolkar

av

I vissa sammanhang då många dövblinda är samlade

personer används döva dövblindtolkar för de dövblinda personer som är

teckenspråkiga. Exempel på sådana situationer är förenings-

sammankomster, utbildning etc. Den döva tolkens uppgift är då att överföra information till den dövblinda via en

personen tolk centraltolk, som översätter från svenska till teckenspråk. Det kan också tolkning direkt från föreläsare

vara en

använder teckenspråk. Teckenspråket överförs taktilt,

som dvs. genom direkt kroppskontakt mellan den döva tolken och den dövblinda personen.

Det finns 200 dövblinda har teckenspråket

ca personer som

sitt första språk. Önskemål har framförts från döva att som om få någon form av utbildning för att kunna klara uppgiften som tolk till dövblinda

personer.

Vid tillfällen då centraltolk finns eller då föreläsaren själv använder teckenspråk, kan döva utgöra ett komplement till tolkservicen för dövblinda teckenspråkiga personer. Eftersom dövblindtolkningen är svår och krävande anser vi att en riktad

utbildning för döva skulle fylla ett stort behov. Utbildningen

Överväganden och förslag 97 SOU 199197

skall kunskap hur tolkar till dövblind

ge om man en person liksom andra specifika kunskaper tolk behöver ha

som en

såsom tolketik, samhälls- och handikappkunskap, psykologi

etc.

Mot bakgrund ovanstående bedömer vi att det finns ett

av

behov 15 utbildningsplatser för utbildning döva döv-

av av

blindtolkar. Lämplig utbildningstid är enligt vår bedömning

termin. Då utbildningens innehåll till del sammanfaller en en

med tolkutbildningen vi att det är lämpligt att förlägga

anser

utbildningen till folkhögskola för samverkan om lärarresurser,

läromedel etc. En bedömning får sedan göras huruvida denna

utbildning skall årligen återkommande eller erbjudas

vara med längre tidsintervall. Kostnaderna beräknas till 0,7

milj.kr. per utbildning.

för denna föreslås TÖI

Ansvarig myndighet utbildning vara

i likhet med vad gäller för övriga tolkutbildningar.

som

Fortbildningsinsatser för tolkar

Regelbundna fortbildningsinsatser behövs för att öka tolkar-

Tillgången till god fortbildning är också ett nas kompetens. viktigt inslag i den psykosociala arbetsmiljön och kan därmed

att stimulera till I SÖs

vara ett sätt rekrytering tolkyrket.

utvärdering tolkutbildningarna har frågan behandlats. Där

av

föreslås att tolkcentralerna upprättar individuella fortbild-

för såväl fast anställda tolkar för arvodestol-

ningsplaner som

kar.

Den anordnats har hittills till största del

fortbildning som handlat att yrkesverksamma tolkar en påbyggnad av

om ge

Fortsatta sådana insatser kommer att be-

grundutbildningen.

hövas då stor del tolkkåren har utbildning som är

en av en kortare än ett år. Behov fortbildning föreligger inom flera

av

områden teckenspråk och svenska talexempelvis språk -

-

tolkning, avläsning, tolketik, rättstolkutbildning, tekniska

hjälpmedel, ergonomi, dövblindtolkning för teckenspråkstolkar etc. Mot fortbildningens betydelse anser vi bakgrund av

därför att insatser behöver göras de närmast kommande tre

åren till kostnad 1 milj.kr. år exkl. deltagarnas

en av per lönekostnader.

Behov finns även fortbildning för tolkning för dövblinda.

av

Fortbildning för teckenspråksdövblindtolkar omfattande en

98 Överväganden och förslag SOU 199197

termin med 15 platser bör enligt vår mening utformas for att fördjupa kunskaperna om de olika metoder som krävs för

dövblindtolkning. En bedömning får göras om utbildningen

skall anordnas årligen eller med längre tidsintervalÅ. Kostna-

den beräknas uppgå till 0,7 milj.kr.utbildning. Det förslag till

studieplan for utbildning av dövblindtolkar som Nordiska Ministerrådet utgett, bör kunna vägledande för sådan kom-

vara

pletterande utbildning.

Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet är

ansvarig myndighet även for fortbildningsinsatserna.

Brukarinflytande på utbildningarna

Enligt regeringens beslut i regleringsbrev för vissa handikapp-

insatser inom folkbildningen budgetåret 199192 skall tolkut-

bildningarna planeras i samverkan med berörda handikappor-

ganisationer.

Detta är ett väsentligt ställningstagande innebär att

som brukarnas rätt till inflytande bekräftas och garanteras. Den

av oss tidigare betonade ömsesidigheten gäller också här Utbildningsverksamheten har behov de kunskaper och

av erfarenheter brukarnas organisationer besitter.

som

Nuvarande högskoleutbildning av tolkar

- en

vidareutbildning

Vid Stockholms Universitet bedrivs högre utbildning tolkar

av omfattande 60 poäng. Det påbyggnadsutbildning på folk-

är en

högskoleutbildningen. Syftet med utbildningen är att ge kom-

petens for att tolka åt döva och hörselskadade studerar vid

som

högskola. För att tillgodose behovet tolkar i högskola be-

av höver insatser göras både for att möta det intresse finns

som for utbildningen och for att intressera fler tolkar för denna

högre utbildning. Antalet tolkar med denna kompetens är så

få att många döva och hörselskadade på grund tolkbrist

av inte kan påbörja sina högre studier. Antalet platser vid denna högre utbildning for tolkar bör därför utökas. För att möjliggöra detta måste bl.a. fler lärare knytas till utbildningen. Kostnaden for detta beräknas uppgå till 0,7 milj .kr år.

per

SOU 199197 Överväganden och förslag 99

Kompetensbevis och auktorisation

Iblkutbildningen är folkhögskoleutbildning. Därför utfär-

en

das inte betyg eller godkännande efter genomgången utbildning. Någon form bevis på tolkens kompetens har emeller-

av

tid länge efterfrågats tolkanvändama och olika myndig-

av av heter. Enligt vår mening det stort värde någon vore nu av om form auktorisation tolkarna kunde komma till stånd och av av

utgöra den efterfrågade kvalitetsgarantin kan tillförsäkra

som

brukarna trygghet.

Frågan om auktorisation har också stor betydelse för tolkar-

na själva som ett sätt att värna om yrkesetiken och respekten för den kompetens tolkyrket kräver.

som

Teckenspråket är erkänt ett eget språk och har

som egen

grammatik. Forskning teckenspråket har i Sverige funnits

om sedan början på 1970-talet. Sedan år 1990 finns professur i en

teckenspråk vid Stockholms Universitet, där också forskarut-

bildning finns. Vi att detta är viktig bakgrund för att menar en kunna utfärda auktorisation. en

Enligt vår mening bör auktorisationen ske genom Kom-

merskollegium har för och vid auktorisation som ansvar vana av språktolkar. I förordningen 1985613 auktorisation om av tolkar och översättare föreslås ett tillägg till dess 1 § med innebörden att auktorisation tolkar även får det av avse sven-

ska teckenspråket. Enligt ovan nämnda förordning, 5 finns möjlighet att få

bevis speciell kompetens för tolkning eller översättning

om inom ett visst verksamhetsområde. Vi att dövblindtolkanser ning skall få denna status. I praktiken betyder det att man först måste auktoriserad teckenspråkstolk för att få bevis vara om kompetens som dövblindtolk.

Framtida utveckling tolkutbildning som

-

högskoleutbildning

Våra förslag

UHÄ föreslås få i att utreda förut-

uppdrag närmare sättningarna för att göra tolkutbildningama till högskoleanknutna utbildningar.

100 Överväganden och förslag SOU 199197

Utbildningen teckenspråkstolkar startade år 1969 och förav lades då till Västanviks folkhögskola, huvudman är Sverivars Dövas Riksförbund. Ett starkt skäl för utbildningens plages cering viljan att säkra brukarnas inflytande över utbildvar ningens utformning. Förhållandet också att någon annan var utbildningsinstans i samhället inte hade kompetens och kapa-

citet att genomföra utbildning detta slag.

av

I är vad gäller kompetens och kapacitet delvis dag läget

annorlunda. Framväxten självständig avdelning med en av en professur i teckenspråk vid Stockholms Universitet har bl.a. medfört att de teoretiska kunskaperna teckenspråket ökat. om Samtidigt diskuterat behovet kompetenshöjansom man av de åtgärder inom tolkutbildningen har också diskuterats om

tiden att göra tolkutbildningarna till högskoleut-

nu är mogen

bildningar. Det har då främst gällt teckenspråksdövblindtolkutbildningen mot bakgrund av att teckenspråket enligt ovan

är universitetsämne vid Stockholms Universitet och att forsk-

ningen kring teckenspråket är etablerad sedan början på 1970-

talet. Olika skäl talar för högskoleanknytning. Ett är att tolkutdärmed skulle jämställas med utbildning i andra

bildningen

språk. Ett annat skäl är de krav på allmänna förkunskaper högskoleutbildning ställer. Dessa krav skulle verksamt som en bidra till höjning tolkens allmänna kompetens. en av

Ett tredje viktigt skäl är den anknytning till forskning som

En ökad forskning teck-

en högskoleutbildning möjliggör. om enspråket med fortlöpande utbyte med kommunika-

annan

tionsforskning skulle positivt kunna påverka och utveckla kommunikationsmöjligheter för med svåra hinder.

personer

En högskoleförlagd utbildning skulle också innebära att

utbildningarnas nuvarande status höjs och blir attraktiva mer

ur rekryteringssynpunkt.

Vi att viktiga skäl talar för att en förändring av anser

tolkutbildningen från enbart folkhögskoleutbildning till hög-

skall ske. Vi föreslår därför UHÄ i

skoleutbildning att ges

uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för att göra

tolkutbildningarna till högskoleanknutna utbildningar.

UHÄ bör redovisa ett sådant utredningsarbete i sådan tid att högskoleutbildning kan komma till stånd fr.o.m. läsåret en 199596. Utredningsarbetet bör ske i nära samarbete med

brukarnas organisationer FSDB, HRF och SDR. Utredning-

bör belysa utbildningen i sin helhet eller till viss del en om

Överväganden och förslag 101 SOU 199197

skall förläggas till ordinarie högskola med övrig språkutbild-

ning och forskning och eventuellt resterande del skall

om

förläggas där nuvarande folkhögskoleutbildning bedrivs.

Med hänsyn till den stora tolkbristen i dag måste nuvarande

utbildningsform fortsätta med utökat elevantal fram till en eventuell Dock bör i UHÄs uppdrag även ingå

högskolereform.

att undersöka hur de utbildats till tolkar vid folkhögskola

som

kan få sin utbildning konverterad till högskolenivå med eller

utan en kompletteringskurs.

Våra förslag auktorisation och utökade inträdeskrav till

om

tolkutbildningarna vi förberedelser till en högskole-

ser som

anknytning av tolkutbildningarna.

Utbildning tolklárare

av

Våra förslag

Vi föreslår UHÄ i att utforma grund-

att ges uppdrag en

för lärare i tolkämnet. Därutöver föreslår vi

utbildning

att ansvarig myndighet TÖI upprättar plan för fort-

en

bildning för det flertal lärare i tolkämnet vilka i dag

saknar teoretisk grundutbildning.

Tolkutbildningens två inriktningar innebär att skilda krav ställs på lärarna i tolkämnet vid de båda utbildningarna. Skillnaderna består främst i att tolkövningarna på tecken-

språksdövblindtolkutbildningen innehåller översättning mel-

lan två språk, teckenspråk och svenska, medan tolkövningar-

i utbildningen till vuxendövtolk består av förmedling av na information från talad till skriven svenska.

I tolkämnet, upptar ungefär 50 % tiden på tecken-

som av

ingår tolkövningar, såväl i språksdövblindtolkutbildningen praktik teori. I denna del av utbildningen övas tolkning

som från det språket till det andra och även tolkning i speciella

ena situationer. När det gäller tolkämnet i utbildningen av vuxendövtolkar omfattar tolkövningarna skrivtolkning och alternativa kommunikationsmetoder. Gemensamt i båda utbildning-

är frågor tolkens roll psykologisk och socialpsyko-

arna om ur logisk aspekt samt tolketiska frågor I tolkämnet ingår

m.m. också kunskap brukarnas villkor och situation i samhället.

om

102 Överväganden och förslag

SOU 199197

Flertalet lärarna i tolkämnet saknar emellertid teoretisk

av

grundutbildning. Deras kompetens bygger i stort på

egen

mångårig praktisk erfarenhet av tolkning och god kunskap om brukarnas behov. Vissa kompenserande utbildningsinsatser

har genomförts vid universitetet i Linköping 10 poäng i

peda-

gogik, metodik och svenska för lärare i tolkämnet vid tecken-

språksdövblindtolkutbildningen. Kostnaderna har bestridits

ur anslaget för tolkutbildningen då särskilda medel för fortbildning lärare i tolkämnet inte funnits.

av

Med hänsyn till vikten att lärare i tolkämnet har såväl

av

pedagogisk kompetens som kunskaper om metodik anser vi att

särskilda medel måste tillskjutas för fortbildning de lärare

av som är verksamma. Vi att detta kräver plan för

nu menar en fortbildning lärare i tolkämnet. Vi förutsätter att ansvarig

av myndighet, dvs. Tolk- och översättarinstitutet initierar detta

arbete och att omfattningen nödvändiga för

av resurser ge-

nomförande fortbildningen då klarläggs.

av

Vi anser också att grundutbildning för lärare i tolkämnet

en bör utformas, inte minst med tanke på vårt förslag ytter-

om

ligare antal utbildningsplatser vid tolkutbildningen. Fler lära-

re kommer att behövas i detta ämne. En återväxt måste också garanteras med tanke på att utbildningarna i framtid kan

en

bli högskoleutbildningar. Mot bakgrund att av teckenspråket

numera är ett universitetsämne vi att för lärare vid

anser

teckenspråkdövblindtolkutbildningen krav dessutom skall ställas på genomgången påbyggnadsutbildning för tecken-

språkstolkar 60 poäng finns vid Stockholms Universitet.

som Arbetet med att utforma grundutbildning för lärare i tolk-

en

ämnet bör enligt vår uppfattning därför snarast påbörjas

ge-

initiativ från UHÄ. nom

Särskilda i

resurspersoner tolkutbildningarna

Våra förslag

Dövblinda besitter kompetens sin situa-

personer en om tion och behovet olika kommunikations- och tolk-

om av metoder som behövs i tolkutbildningarna. För att tillvarata denna kompetens föreslår vi särskilda utbildningsinsatser för dövblinda.

l

i SOU 199197 Överväganden och förslag 103

l

Att tolk for dövblinda ställer stora krav på kunskaper

vara både dövblindas situation i samhället, dövblindhet som

om om funktionsnedsättning och de olika kommunikations- och

om tolkmetoder kan komma till användning. Den största

som kompetensen att sådan kunskap har dövblinda

ge personer själva. Vi därför att denna kompetens bör tas tillvara.

anser Särskilda insatser behövs för att utbilda dövblinda personer

med sina kunskaper skall kunna stöd i utbildsom egna ge

ningarna åt ansvariga lärare.

Under år 1991 har sådan utbildning genomförts som en

engångsinsats vid folkhögskola med åtta dövblinda deltagare.

Utbildningstiden två veckor och erfarenheterna har varit

var goda. Utbildningen omfattade såväl allmänna kunskaper om tolkverksamheten kunskaper de olika dövblindgrup-

som om

behov varierade tolkmetoder, den tekniska utveckpernas av lingen och olika synskadors konsekvenser för tolkanvändning-

en m.m.

Fortsatta utbildningsinsatser enligt denna modell är enligt

vår uppfattning nödvändiga att genomföra för att tillföra vä-

sentlig kompetens till tolkutbildningarna. Kostnaden for

en utbildning omfattande två veckor med åtta platser år vid

per folkhögskola beräknas till 0,4 milj.kr. inkl. tolkkostnaderna.

Ansvarig for denna utbildningsinsats skall Tolk- och

vara översättarinstitutet vid Stockholms Universitet.

Resurscenter för tolkutbildningarna ett medel att

-

utveckla kvalitet

Våra förslag För att möjliggöra samverkan och kunskapsöverföring

mellan de olika skolorna föreslår vi att ett resurscenter

tillskapas för utveckling och produktion studiemate-

av rial samt för utarbetande studieplaner för tecken-

av

språkslinjen och tolkutbildningarna. Kostnaden för det-

ta beräknar vi 1 milj.kr. år.

vara per

Behoven tolkservice förändras ständigt och påverkar kra-

av

på tolkutbildningarna. Bristen är stor vad gäller bl.a.

ven

studieplaner och teckenspråksmaterial.

104 Överväganden och förslag SOU 199197

För att detta avsatte SÖ 199091 0,5

åtgärda budgetåret milj.kr. till ett projektarbete för utveckling av ett resurscenter vid Västanviks folkhögskola. Syftet att skapa organisa-

var en

torisk bas för samverkan, kunskapsinsamling och kunskaps-

överföring mellan berörda parter samt bas för produktion

en av studiematerial m.m.

Arbetet med att formulera mål och innehåll för resurscentret finansierades under projekttiden med medel för tolkutbildningen. Med tanke på att den akuta tolkbristen är så stor

vi dock att dessa medel skall användas uteslutande för anser utbildning tolkar. Särskilda medel måste enligt vår mening

av därför tillföras TÖI, är ansvarig för utveck-

som myndighet,

lingen av ett resurscenter med framför allt följande uppgifter

utveckling och produktion av studiematerial, medverkan i ut-

arbetandet studieplaner för teckenspråkslinjen och tolkut-

av

bildningarna, samverkan och kunskapsöverföring mellan berörda parter inom utbildningsområdet, informationsspridning om utbildningarna samt analys av behovet forsknings- och

av utvecklingsarbete. Vi beräknar kostnaden för detta till 1

milj.kr. per år.

Tolketisk forum

Vår bedömning

Vi bedömer att det kan värdefullt med ett forum

vara som fortlöpande kan ta tolketiska spörsmål och ini-

upp tiera gemensamma diskussioner mellan tolkorganisatio-

nerna och brukarorganisationerna. Arbetsformer, utformning etc. betraktar vi som fråga för tolkorganisa-

en tionerna.

Förhållningssättet från yrkesutövares sida gentemot den

en enskilde är viktigt och har inom många yrkesgrupper formulerats som yrkesetiska regler och riktlinjer. Några sådana sär-

skilda yrkesetiska regler eller riktlinjer har inte antagits

av

tolkorganisationerna. Däremot följer Kommerskolle-

man giums föreskrifter och rekommendationer God tolksed.

om

Fortlöpande diskussioner om innebörden god tolksed förs

av kontinuerligt såväl tolkar brukare. Något gemensamt

av som

SOU 199197 Överväganden och förslag 105

forum for sådana frågor finns dock inte etablerat. Gemen-

diskussioner skulle enligt vår mening kunna leda till samma ökad kunskap hos brukarna och ett stöd for den utövande

vara tolken. Enligt vår uppfattning kan öppna diskussioner kring

ett ämne uppfattas känsligt leda till ett ömsesidigt

som som ökat förtroende. Vi dock att det är tolkarna och deras

menar organisationer STTF och dvtf i första hand kan avgöra

som

behov finns ett gemensamt forum för att diskutera dessa om av

frågor.

7.4 för att stärka

Kompletterande förslag enskildas självständighet, inflytande och

i samhället

delaktighet

Dövblindas behov av aktiveringskurser

Vårt förslag

Verksamhet med aktiveringskurser for dövblinda foreslås utökad for att mot reella behov. För nödvändi-

svara

tolktjänster vid aktiveringskursema och for att öka

ga kursutbudet föreslås att ytterligare medel motsvarande 3 milj.kr. år tillförs Nämnden för Vårdartjänst for

per detta ändamål.

Sedan 1980-81 anordnas korta kurser vid folkhögskolor, s.k.

for dövblinda omfattande två veckor. An-

aktiveringskurser

talet kurser har varit oförändrat 6-7 per år och ca 50 personer

år har deltagit i dessa kurser. per

Innehållsmässigt ocheller rekryteringsmässigt kan kurser-

ha olika karaktär I samtliga kurser ingår daglig motion, na

tidningsläsning, utflykter och samkväm. Därutöver är tyngd-

punkten lagd på t.ex. inlärning av kommunikationsmetoder,

användning och hörselhjälpmedel, samhällsinforma-

av syn-

tion, rådgivning kost-tandvård, ekologi eller konsument-

om kunskap. Kurserna riktar sig till alla dövblinda. Några har

arrangerats for t.ex. dövblinda utvecklingsstörda ungdomar

eller dövblinda behöver ADL-träning ADL Aktivering

som i Dagliga Livet. Vid SHRs kartläggning dövblindas livssi-

av

106 Överväganden och förslag SOU 199197

tuation 1984-1985 framkom att 600-700 önskade

ca personer

utbildning av något slag. Sedan dess har målgruppen ökat

med dels unga dövblinda, dels döva eller hörselskadade

nya

personer med progredierande tilltagande synnedsättning.

Dessutom förväntas ett ökat intresse för kurserna från äldre

fått och hörselnedsättningar.

personer som syn-

Flera kurserna har förlagts till de folkhögskolor

av som bedriver kortkursverksamhet för synskadade. På så sätt har

skolans för t.ex. orienteringsteknik, punktskrift

resurser osv.

kunnat utnyttjas.

Många deltagarna har behov att delta i aktiverings-

av av kurs mer än en gång. Innehållet i kurserna kan också

anpassas till nya behov, t.ex. behöver många dövblinda i

unga

dag kunskaper för att sköta den datautrustning de har

som

hjälpmedel i hemmet. Aktiveringskurserna tillgodoser del dövblindas ut-

en av

bildningsbehov och är ofta en viktig förberedelse för deltagande i längre utbildningar, t.ex. vid folkhögskola.

Behovet och intresset för aktiveringskurserna är stort.

av Medel motsvarande knappt 1,5 milj.kr. måste dock skjutas till för att täcka tolkkostnaderna vid oförändrat antal kurser 6-7

år. per

För att kunna möta det ökade behovet aktiveringskurser

av behöver antalet kurser utökas till 10-12 år. Kostnaden för

per dessa ytterligare fem kurser år beräknas till drygt 1,5

per milj.kr. inkl. tolkkostnaderna. För att dels genomföra de planerade kurserna 6-7 dels möjliggöra utökning antal akti-

en av veringskurser för dövblinda föreslås ett ytterligare medelstillskott 3 milj.kr. år till Nämnden för Vårdartjänst.

om per

7.5 och aktiv av

Uppföljning tillsyn

tolkverksamhet

Genom vårt förslag att landstingens skyldighet att tillhanda-

hålla och organisera tolktjänsten skall i HSL följer att

anges

Socialstyrelsen har för uppföljning och tillsyn tolk-

ansvar av

tjänsten. Detta uppföljningsansvar vi är mycket stor

menar av betydelse för verksamhetens fortsatta utveckling.

Tolk- och översättarinstitutet TÖI skall utöva tillsyn och

kontinuerligt följa upp och utvärdera tolkutbildningama samt

SOU 199197 Överväganden och förslag 107

för pedagogiskt och metodiskt UHÄ-

svara utvecklingsarbete

FS 199126.

Vi har vidare övervägt Folkbildningsrådet skall ett

om ges

för att särskilt följa och utvärdera utbildningssituatioansvar

inkl. t.ex. tillgång till tolk för elever med handikapp nen som studerar i studieförbund och vid folkhögskolor. Vi har emellertid funnit det lämpligt att återkomma till denna fråga i

sam-

band med att frågor myndigheter inom handikappområdet

om behandlas i vårt slutbetänkande. Detta gäller även Skolverkets ansvar för uppföljning av hur handikappade elever tillgodoses inom bl.a. KOMVUX.

Gemensamma uppföljningsinsatser stärker rekrytering till tolkyrket

Utan att lägga särskilda förslag vill vi här betona att

re-

kryteringen till tolkyrket är angelägenhet för många in-

en tressenter. Ett positivt resultat är bl.a. avhängigt hur väl

av resp. verksamhet följer utvecklingen och tar initiativ till offensiva insatsen Ofta krävs samverkan mellan flera för att få god och effekt. Den akuta och omfattande tolkbristen måste

snar hävas genom åtgärder på kort och lång sikt. Vi vill peka på

några exempel, delvis belysta i tidigare avsnitt.

om tolkyrket och olika utbildningsvägar

Information

Kunskaper om tolkyrket måste ges en större spridning.

Vi att AMS bör vidta lämpliga riktade åtgärder för

menar

att arbetsförmedlingarnas tjänstemän skall få kunskap

om

tolkyrket och aktuella utbildningsmöjligheter.

Vi anser också att Skolverket bör vidta motsvarande åtgärder gentemot SYO-verksamheten. Landstingens tolkcentraler

är även viktiga för informationsspridningen tolkyrket.

om

Möjligheten att studera teckenspråk som C-språk i gymnasieskolan bör uppmärksammas liksom att teckenspråksutbild-

ning kan anordnas såväl vuxenutbildning inom

som gymna-

sieskolans i form arbetsmarknadsutbildning.

ram som av

TÖI bör för att informationsmaterial finns

ansvara tillgäng-

och TÖI bör inom för sitt

ligt kontinuerligt förnyas. ramen

108 Överväganden och förslag SOU 199197

uppdrag stimulera och hålla sig underrättad andra verk-

om

samheters informationsspridning om tolkyrket.

Landstingens viktiga uppgift att följa och avväga behovet tjänster för tolkar

av fasta

. Vi har tidigare beskrivit att tolkverksamheten har behov av såväl fast anställda tolkar arvodestolkar. Arvodestolkarna

som utgör med hjälp behovet tolkservice kan bli

en resurs vars av tillgodosett när de fasta resurserna inte är tillräckliga eller

tillgängliga.

Det har emellertid visat sig att avsaknaden av tillräckligt

många fasta tjänster över landet är ett hinder för rekrytering-

till tolkutbildningarna. Orsaken till detta är att en yrkesut-

en

till ett arbete att försörja sig på. Även

bildning naturligt syftar arbete kan erbjudas i form av arvodesuppdrag är detta

om

inget motiv for att påbörja utbildning. Att ha uppdrag som

en arvodestolk innebär osäkerhet både vad gäller arbetstillgång och jämn inkomst. För vissa tolkar kan dock denna uppdragsform innebära större fördel beroende på att de då själva kan reglera sin arbetstid.

Vi att det rekryteringssynpunkt är väsentligt med

menar ur

god avvägning inom landstingsområde mellan antalet

en resp. fasta tjänster for tolk och arvoderade tolkar. För att möjliggöra denna avvägning krävs fortlöpande kunskap såväl brukar-

om

tolkarnas situation. Också för planering fort- och nas som av

vidareutbildning på nationell nivå krävs sådan uppföljning.

en

Rekryteringsbefrämjande utbildningsinsatser

De förslag vi lagt har till syfte att öka antalet utbildade tolkar.

Nedan redovisar vi sammanfattningsvis våra olika förslag till utbildningsinsatser, mål är att förbättra rekryteringen

vars

till utbildningarna.

Studietiden vid teckenspråkslinjen föreslås bli förlängd från -

34 till 40 veckor. Antalet platser på teckenspråkslinjen ut-

ökas från 60 till 90 platser.

Möjlighet till påbyggnadsutbildning i teckenspråk 20

- ges

veckor. Till denna utbildning kan även de redan har

som

vissa inte tillräckliga kunskaper i teckenspråk söka.

men

Antalet platser föreslås bli 45.

Överuäganden och förslag 109 SOU 199197

Antalet platser på teckenspråksdövblindtolkutbildningen

I ökas från 45 till 75 platser.

För att öka rekryteringen till utbildningen tolk för

av vux- endöva föreslås att förläggning till ort i södra eller mellersta

Sverige övervägs.

För att garantera god utbildningsnivå som skall vara

- en lika oavsett utbildningsort skall studieplaner för dels teck-

enspråkslinjen dels tolkutbildningarna utformas. Lärarnas kompetens skall öka dels genom fortbildningsin-

-

dels att UHÄ i att utforma grundsatser genom ges uppdrag

utbildning för lärare i tolkämnet.

Teckenspråkslärarnas kompetens ökas dels fortbild-

genom -

ningsinsatser dels genom att utbildning på högskolenivå

etableras.

Tolkyrkets status höjs att gymnasiekompetens krävs

genom -

för antagning till utbildningarna, genom vårt förslag om att

tolkutbildningarna skall bli högskoleanknutna samt genom vårt förslag om auktorisation av teckenspråkstolkar.

Regelbundna fortbildningsinsatser för verksamma tolkar

innebär förbättring tolkarnas kompetens och mer

en av en

tillfredsställande arbetssituation.

SOU 199197

8¶Talskadade

Handikapputredningen har valt att behandla taltjänsten för

talskadade i ett eget avsnitt. Taltjänsten är ett väsentligt utvecklingsområde. Människor med talskador har stora behov av stöd och hjälp för sin kommunikation. Taltjänst är ett

av

flera medel att skapa förutsättningar för delaktighet i sam-

hället. Samtidigt innebär teknikutveckling att det är svårt

ny att förutse hur många på sikt kommer att helt eller

som vara

delvis kompenserade tekniska hjälpmedel.

genom

Taltjänst är inte etablerad på sätt tolktjänsten

samma som för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Organiserad service för talskadade har tillkommit först på senare tid och då bara i ett landsting. Erfarenheten specifik tal-

av en tjänst är alltså liten.

8.1¶Kort beskrivning av

som berör tal,

funktionsnedsättningar språk och röst

Afasi innebär att efter en hjärnskada ha nedsatt förmåga att

använda språket. Funktionsnedsättningen kan i varierande

grad avse såväl förmågan att förstå språket som förmågan att uttrycka sig genom språket. Personer med afasi är en stor

med relativt hög genomsnittsålder. Afasi föreligger ofta

grupp tillsammans med funktionsnedsättningar i bl.a. rörelseförmå-

ga.

Laryngektomi är termen för operation där struphuvudet

en och stämbanden tas bort. Detta påverkar förmågan att tala. Personer är laryngektomerade utgör relativt liten

som en grupp. Sedan de med stöd logoped lärt sig att använda

av matstrupstal eller att tala med hjälp röstgenerator, kan de

av flesta göra sig förstådda, även deras röster är och

om svaga uppfattas förändrade.

som

1 12 Talskadade SOU 199197

Dysartri innebär att har svårt att göra sig förstådd

personen på grund otydligt tal. Orsak till dysartri kan t.ex. vara en

av

rad olika neurologiska sjukdomar.

Övriga kan ha behov taltjänst är utveck-

grupper som av

lingsstörda med tal- och språksvårigheter, personer som stam-

mar samt personer som är röstsvaga.

8.2¶Projekt Taltjänst

År 1982 beslöt Handikappinstitutet att göra översyn

en av behovet tolkstöd till talskadade. Målsättningen var att

av utarbeta ett förslag till modellorganisation tolkstödet till

av talskadade stöd för sjukvårdshuvudmännens arbete med

som tolkfrågorna. En försöksverksamhet genomfördes i samverkan med Uppsala läns landsting under åren 1986-1988.

Rapport om försöksverksamheten

Talskadade utgör som framgått av vår beskrivning

personer inte någon enhetlig Behovet tolkstöd åt talskadade

grupp. av är därför mycket skiftande och innehåller såväl skrivuppdrag,

läsuppdrag och telefoneringsuppdrag talstöd, dvs. direkt

som

tolkning med hjälp av talstöd. Olika kommunikationshjälpme-

del har visat sig kunna komplettera taltjänstens insatser.

I rapporten över försöksverksamheten i Uppsala, Projekt

Taltjänst, Handikappinstitutet 1989, redovisades exempel på

olika hjälpmedel inneburit stora förbättringar för talska-

som

dade bärbar kommunikationsdator, vanlig texttelefon,

som

högtalande telefon, bandspelare med teleadepter, ñckbandspelare, olika hjälpmedel producerar syntetiskt tal, olika

som

former skrivare, olika datorutrustningar.

av

Talhandikappades förening har också framhållit betydelsen

databaser och texttelefoner hjälp och stöd vid kommuav som nikation och därmed viktig förutsättning för att utveckla

en medlemmarnas sociala liv. Då många ofta har ytterligare

funktionsnedsättningar, exempelvis okontrollerbara rörelser,

går det oerhört sakta att kommunicera via dessa två kommunikationssätt. Önskemål har därför framförts särskilt stöd

om vad gäller telekostnaderna då dessa tenderar att bli mycket höga på grund tidsåtgången vid varje kommunikationstill-

av falle.

Talskadade 113 SOU 199197

Vidare föreslogs i projektet modellorganisation för tal-

en

tjänst. Enligt den bör taltjänsten bestå fast operativ

av en enhet med logoped, tolk och personal för administrativa göromål. Till verksamheten bör också knytas frilansande talstöds-

personer.

Logopeden spelar viktig roll i taltjänsten. Bristen på

en logopeder är emellertid akut på många håll i landet. Afasiför-

bundet i Sverige gjorde undersökning av tillgången på

en logopeder år 1988 och redovisar i sitt yttrande till handikapp-

utredningen över lägesrapporten Handikapp och välfärd

SOU 199019 att antalet logopeder räknat per 100 000 invånare endast är tre utbildade och verksamma logopeder Detta är bristsituation också påtalats bl.a. Landstings-

en som av förbundet.

Erfarenheter taltjänstprojektet var sammanfattningsvis

av att

kommunikationsmetoderna skiftade, -

de vanligaste uppdragen besök på sjukhus, institutioner,

- var

hos myndigheter och organisationer, efterfrågan på taltjänst i vardagssituationer ökade under

-

projekttiden,

uppdragen måste förberedas noggrant samt att

-

god tolksed måste iakttas. -

8.3¶Överenskommelse om taltjänst

Efter avslutad försöksverksamhet i Uppsala läns landsting

permanentades taltjånsten där from den 1 januari 1989.

Överenskommelse har år 1990 träffats mellan staten och

landstingen successiv uppbyggnad av taltjänsten enligt

om en den modell utarbetats i Uppsala läns landsting. Organise-

som rad taltjänst finns för närvarande endast i Uppsala läns lands-

ting. För att ytterligare skynda på utbyggnaden av taltjänst-

service har initierat regionala konferen-

Handikappinstitutet

taltjänsten med syfte att få till stånd sådan verksamhet ser om

i samtliga landsting. Handikapputredningen har erfarit att

utvecklingen går långsamt och att intresset för HIs konferen-

inte varit framträdande. Bristande ekonomiskt utrymme

ser för att inrätta taltjänst har åberopats i dessa sammanhang.

1 14 Talskadade SOU 199197

8.4¶Överväganden

Vår bedömning Uppbyggnaden någon form taltjänst för talskada-

av av de är angelägen men behöver bli föremål for ytterligare

utvecklingsarbete. Handikappinstitutet bör tillsam-

med Socialstyrelsen för särskilt riktad mans svara en

utvecklingsinsats även belyser den teknikens

som nya betydelse för framtida planering taltjänst och annan

av service för personer med tal-, språk- och röststörningar.

Avvägningen mellan flera medel att tillgodose behov av kommunikation hos talskadade mil. bör enligt Vår mening pe-

netreras ytterligare. Detta utvecklingsarbete bör, lett Han-

av

dikappinstitutet och Socialstyrelsen, självfallet ske i nära

sam-

verkan med de brukargrupper ingår i det heterogena

som begreppet talskadade.

Det finns avvägningar rör taltjänst i förhållande till

som tekniska hjälpmedel. Det finns också avvägningar mellan taltjänst och insatser naturligt inte utförs särskilda tolkar

som av utan inom service från personlig assistent se vårt förslag i

SOU 199146 inom hemtjänstledsagarservice.

resp.

Vi vill också peka på den omfattande service ges

som av anhöriga till talskadade. Familjemedlemmar och andra närstående är i behov kunskap och psykosocialt stöd. Detta

av

behov har inte uppmärksammats tillräckligt.

För att få ytterligare underlag i dessa frågor bedömer vi att

det finns behov ett fördjupat utvecklingsarbete. Vi

av mera har därför avstått från att reglera taltjänst del i viss

nu som en

tolktjänst i det tillägg till HSL vi i övrigt föreslagit.

som

SOU 199197

9¶Kostnader och

finansiering

Kostnader i dag

De totala kostnaderna för folkhögskolornas teckenspråkslinjer och tolkutbildningar samt för teckenspråkslärarlinjen vid Västanviks folkhögskola uppgår i dag till 13,2 milj.kr. An-

slaget, disponeras Tolk- och översättarinstitutet TÖI

som av vid Stockholms Universitet, täcker skolornas merkostnader

för ökad lärartäthet, material, teknisk utrustning, admini-

stration och utvecklingsarbete. I detta belopp ingår också kost-

nader för inackordering, ersättning för vissa samt viss

resor

högsta ersättning för förlorad arbetsförtjänst för de elever

som

inte har utbildningsbidrag.

Landstingens sammanlagda kostnader för tolkservice i form

av vardagstolkning var år 1990 ca 40 milj.kr.

Samhällets övriga kostnader för tolkservice uppskattades till 25 milj.kr. år 1990. I detta ingick bl.a. kostnader för tolk

ca

i högskola, tolk i arbetslivet, utbildning på olika nivåer etc.

Den sammanlagda kostnaden för samhällets tolkverksamhet kan enligt beräknas till 80 milj.kr. år.

ovan ca per

Merkostnad för utbildningsinsatser

De merkostnader uppstår till följd våra förslag om

som av

förbättrade utbildningsinsatser inom folkhögskolan har haft

antalet elevveckor beräkningsgrund ca 3 000 kr.elev-

som vecka. Våra förslags merkostnader i denna del uppgår till ca 14,5 milj.kr. år, dvs. fördubbling i förhållande till dags-

per en läget. I denna merkostnad ingår också vårt förslag om ett särskilt resurscenter för tolkutbildningen.

116 Kostnader och finansiering SOU 199197

Tabell 91

Merkostnader för utbildningsinsatser inom folkhögskolan Milj.kr.

Teckenspråkslinjen Utökning utbildningstiden från 34

av till 40 veckor. Antalet utbildningsplatser är 60, dvs. 360 elevveckor 1,1

Utökat antal utbildningsplatser från 60 till 90 platser. Utbildningstid 40 veckor, dvs. 1 200 elevveckor 3,6

Påbyggnadsutbildning 20 veckor. Beräknat behov 50 % av antalet platser, dvs. 45 platser utgör 900 elevveckor 2,7

Tolkutbildningen Utökning av antal platser från 60 till 90. Utbildningstid 68 veckor 2 040, dvs. 1 020 elevveckor per år 3,1

Utbildning av döva dövblindtolkar 15 platser. Utbildningstid 17 veckor, dvs. 255 elevveckor 0,7

Fortbildning dövblindtolkar 15 platser.

av Utbildningstid 17 veckor, dvs. 255 elevveckor 0,7

Fortbildningsinsatser för tolkar 340 elevveckor 1,0

Utbildning av dövblinda resurspersoner till tolkutbildningarna 8 platser. Utbildningstid 2 veckor. Tolkkostnaderna är inberäknade i beloppet 0,4

Medel för resurscenter för tolkutbildningarna. 1,5 tjänst, lokalkostnader, utrustning etc. 1,0

14,3

Merkostnader för utbildningsinsatser inom högskolan

Handikapputredningen har föreslagit att utbildningen inom

högskolan skall förbättras att ytterligare till-

genom resurser

förs den särskilda påbyggnadsutbildningen för tolkring i hög-

SOU 199197 Kostnader och finansiering 117

skola. Förutsättningarna for döva och hörselskadade att delta i

högskolestudier är avhängiga tillgången till tolkar har

av som

denna särskilda påbyggnadsutbildning. Handikapputredningen har också lämnat förslag tecken-

om

språkslärarutbildning inom grundskollärarutbildningen. Mer-

kostnaderna för dessa två förslag beräknas till ca 1,2 milj.kr.

per ar.

Tabell 92

Merkostnader for utbildningsinsatser inom högskolan Milj.kr.

Påbyggnadsutbildning for tolkning i högskola. Resurser motsvarande 1,5 adjunktstjänst. Ger möjlighet att ta emot ytterligare 10 elever 0,7 Utbildning av teckenspråkslärare inom grundskollärarutbildningen etc. Resurser motsvarande 1 lektorstjänst 0,5

ca 1,2

Merkostnad för vardagstolkning

Landstingen ges genom Våra förslag ytterligare uppgifter ge-

att vissa tolktjänster i arbetsliv, fritids-, rekreations- och nom

föreningsverksamhet förs in i begreppet vardagstolkning. Landstingens möjligheter att tillgodose den efterfrågan som i

dag finns begränsas tolkbristen. Eftersom antalet tolkan-

av vändare dessutom kommer att öka ställs krav på ökat antal tolkar. Genom våra förslag beräknar vi att det kan tillkomma 220 tolkar under den närmaste femårsperioden fram till

nya våren 1996. Flertalet dessa räknar vi med går till lands-

av tingens tolktjänst. Detta möjlighet till utökad och för-

ger en bättrad tolkservice inom for landstingens tolkverksam-

ramen

het. Landstingens merkostnad for detta kapacitetstillskott och förbättrade möjligheter att därigenom kunna fullgöra sina uppgifter beräknas till 75 milj.kr. for femårsperioden en

ca -

genomsnittlig kostnadsökning med 15 milj.kr. per år. AV dessa

75 milj.kr. är 10 milj.kr. konsekvens att viss arbets-

ca en av

platstolkning ingår i vardagstolkning.

l

118 Kostnader och finansiering i SOU 199197

Merkostnad för aktiveringskurser för dövblinda i folkhögskola

För att möjliggöra genomförandet aktiveringskurser för

av

dövblinda, där tolkkostnaderna utgör större del, har vi

en beräknat att anslaget disponeras Nämnden for Vårdarsom av tjänst behöver ökas med 1,5 milj.kr. år. Därigenom kan ca per samma antal tvåveckorskurser år under delen per som senare 1980-talet 6-7 genomföras. Antalet kurser behöver dessav utom enligt vår bedömning utökas med 5 kurser år på per

grund av stor efterfrågan på denna form utbildning. Kost-

av naden for dessa tillkommande kurser beräknas till 1,5 ca milj.kr. per år inkl. tolkkostnaden. Det är att observera att varje dövblind kräver personlig tolk. Merkostnaden för person

Våra förslag aktiveringskurser uppgår sammanlagt till

om ca

3 milj.kr. per år.

Förslag till förändring Merkostnader

milj .krår

Förbättrade utbildningsinsatser inom folkhögskolan 14,3

ca

Utbildningsinsatser inom högskolan ca 1,2

Insatser för dövblinda 3,0

ca 18,5

Merkostnad för vardagstolkning

75 milj.kr. på 5-årsperiod,

en

i genomsnitt 15 milj.kr. år 15,0

per ca

Summa merkostnader 33,5

ca

Finansiering

Riksdagen beslutade under år 1989 tilläggsdirektiv till

om

handikapputredningen med innebörd att handikapputred-

ningen skulle befrias från kraven att redovisa besparingar

eller rationaliseringsvinster i storleksordning

samma som framlagda förslag. Däremot skulle kommittén göra väl genom-

SOU 199197 Kostnader och finansiering 119

arbetade kostnadsberäkningar och Visa på konsekvenserna för olika intressenter de olika förslagen.

av

En utgångspunkt för vårt arbete är att ingen skall behöva betala för sitt handikapp. De kostnader kan uppstå för att

som

med funktionshinder skall kunna leva så likt andra personer

medborgare möjligt, skall möjligt delas alla.

som om av

Vi har i denna utredning kunnat konstatera att det finns stora brister vad gäller stödet till är döva eller

personer som hörselskadade. Kraftfulla åtgärder måste därför till för att förbättra situationen för dem. Genom rekryteringsfrämjande

åtgärder och satsningar på utbildning räknar vi med

genom att intresset för tolkyrket skall öka. Våra förslag ett enhet-

om ligare från landstingens sida vad gäller tolkservice

ansvar

kommer, enligt vår mening, att positivt stimulera efterfrågan

på tolkservice och underlätta enskildas möjligheter att få stöd.

Vi räknar med att statens merkostnader för våra förslag kommer att till närmare 19 milj.kr. på årsbasis och

uppgå

merkostnader för förbättrad tolktjänst till i

landstingens en genomsnitt 15 milj.kr. år under femårsperiod, dvs. totalt

per en

75 milj.kr. fast penningvärde. I denna summa har vi inte

räknat in eventuella merkostnader för framtida konverte-

en

ring folkhögskoleutbildning till högskoleutbildning fr.0.m.

av 199596 utan dessa kostnader får, om de uppkommer, klargö-

UHÄs utredning enligt vårt förslag.

ras genom

De läggs fram förbättrad tolkservice är

förslag som om en betydelsefulla i fråga den enskildes möjligheter att leva ett

om rikt och allsidigt liv. Kostnaderna för insatserna är emellertid förhållandevis blygsamma sett mot bakgrund statens och

av

landstingens totala budgetomslutning. I ett ansträngt budget-

måste alla kostnader prövas Vi har inte räknat med läge noga. utökat stöd för landstingens kostnader då det endast

statligt

till mindre del rör sig någon utökad landstingsuppgift.

om Landstingen har redan i dag ett åtagande beträffande tolkning. Våra förslag innebär framför allt att landstingen skall kunna infria detta med bättre tillgång till tolkar samt med

en

viss större tydlighet vad ingår i åtagandet. Eventuella

om som

framtida finansieringsdiskussioner kan tas i de årliga

upp

kommunernas och landstingens ekono-

överläggningarna om

m1.

SOU 199197

Särskilt

yttrande

av sakkunniga Kerstin Denkert, Ingalill Hallgren,

Berndt Nilsson, Lennart Nolte och Margareta

Persson

En utbyggd tolktjänst fungerar på brukarnas villkor är en

som

för att döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskada-

förutsättning

de och talskadade skall kunna nå delaktighet och jämlikhet. Tolken är det instrument behövs for att möjliggöra kom-

som munikation i bägge riktningarna. Utan tolk kan den döve m.fl.

inte få del omgivningens tankar, upplevelser och åsikter.

av Utan tolk kan inte heller döva m.fl. göra sig forstådda. Otillräcklig och bristfällig tolkverksamhet innebär att döva m.fl. förlorar sin yttranderätt. Därmed är tolkfrågan demokrati-

en

fråga.

Tolkverksamhet for döva, dövblinda, vuxendöva och hör-

selskadade har funnits så länge i Sverige och blivit så

nu etablerad att det är hög tid att verksamheten regleras i lag. Detta bör också gälla for talskadade. Utredningens förslag att

landstingen skall få skyldighet att tillhandahålla tolktjänst

vi emellertid helt otillräckligt. Frågan har en så-

anser vara dan dignitet att det för är självklart att döva m.fl. måste ha

oss

lagstadgad rättighet till tolktjänst där försumlighet från

en samhällets sida att tillhandahålla sådan måste kunna över-

klagas.

Vidare vi det nödvändigt att tolktjänsten finansieras

anser på ett sådant sätt att den enskildes rätt till tolk inte görs

beroende landstingens ekonomi. Vi har tillräckligt lång

av erfarenhet de orättvisor och den otillräcklighet som följer av

av

det nuvarande fmansieringssystemet. Vi att staten mås-

anser te ta det ekonomiska ansvaret för tolktjänsten och med auto-

matik ersätta landstingen for utförda tolkuppdrag.

Först när tolktjänsten inte blir föremål för sedvanlig budget-

prövning i landstingen kan rätten till tolktjänst förverkligas.

122 Särskilt yttrande SOU 199197

Finansieringssystemet bör obyråkratisk och okonven-

ges en tionell lösning i första hand tar sikte på att skapa ett

som snabbt och säkert ñnansieringssystem. Den tekniska lösning-

kan innebära anknytning till socialförsäkringssystemet

en en

eller direkta statsbidrag till landstingen.

SOU 199197

Bilaga 1

av 1989 års

Sammansättning handikapputredning

i oktober 1991

Ordförande

Gerhard Larsson, koncernchef vid Samhall

Ledamöter

Förordnande fr.0.m. 1988-11-09 inte annat anges.

om

Ingvar Björk s, riksdagsledamot

-

Jan Andersson s, riksdagsledamot, fr.0.m. 1990-01-17 -

Ingegerd Anderlund s, riksdagsledamot Marianne Jönsson c, riksdagsledamot Hans Dau m, riksdagsledamot

-

Rolf L Nilsson v, riksdagsledamot

Folke Carlsson s, kanslichef

Birgitta Rydberg fp, leg. sjukgymnast

Ingela Tuvegran s, direktör, fr.0.m. 1989-04-20

-

Anita Stenberg mp, riksdagsledamot, fr.0.m. 1989-04-20

-

Sakkunniga

Förordnade fr.0.m. 1988-12-01 om inte annat anges.

Lennart Nolte, forbundsordforande, Synskadades Riksför-

-

bund

Berndt Nilsson, kanslichef, Svenska Diabetesförbundet -

Ingalill Hallgren, kanslist, Riksförbundet for Rörelsehind- -

rade Barn och Ungdomar

Kerstin Denkert, forbundsordforande, De Handikappades

-

Riksförbund

124 Bilaga 1 sou 199197

Margareta Persson, förbundsordförande, Handikappförbun-

-

dens Centralkommitté, fr.0.m. 1991-08-01

Gunilla Lamnevik, avdelningschef, Landstingsförbundet,

-

fr.0.m. 1991-08-01

Gunilla Wallgrund, utredare, Landstingsförbundet

-

Margareta Rosenius, sekreterare, Svenska kommunförbun-

-

det

Karl-Axel Johansson, sektionschef, Svenska kommunför- -

bundet, fr.0.m. 1991-08-01

Jan Ording, direktör, Socialstyrelsen, fr.0.m. 1990-07-01

-

Gunnar Fahlberg, byråchef, Socialstyrelsen

-

Håkan Ceder, t.f. departementsråd, Socialdepartementet

-

Carl Leczinsky, departementssekreterare, Socialdeparte-

-

mentet, fr.o.m. 1991-03-01

Experter

Bengt Jönsson, professor, Linköpings Universitet, fr.0.m.

-

1989-03-02

Rolf Westin, avdelningsdirektör, Riksförsäkringsverket,

-

fr.0.m. 1989-04-20

Inga Britt Lagerlöf, kansliråd, Arbetsmarknadsdeparte-

-

mentet, fr.0.m. 1991-02-01

Bengt Finnveden, byråchei, Kommunikationsdepartemen-

-

tet, fr.0.m. 1991-09-15

Sekreterare

Tore Karlsson, huvudsekreterare, socialchef, fr.0.m. 1989-

-

11-06

Ann-Charlotte Carlberg, avdelningsdirektör, fr.0.m. 1989-

-

01-16

Gunnel Sträng, utredningssekreterare, 1991-03-01-1991-

-

11-30

SOU 199197

Bilaga 2

Dövas Riksförbund

Sveriges

1990-06-20 Dnr 34290

Till Statsrådet Bengt Lindqvist

Ang. Tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva, hör-

selskadade och talskadade.

Bristen på tillgång till tolk förvärras snabbt. Vi står inför

en mycket allvarlig situation där enskilda människor drabbas liksom olika verksamheter inom samhället.

I anslutning till tolkbristerna diskuteras betalningsansvaret inom vissa landsting enligt förbundets tidigare anmälan. Dessutom hotas tolkverksamheter indragna ekonomiska

av resurser.

Tolkverksamheten mycket oroande framtidsbild där

ger en konsumenterna samhällsservicen drabbas hårt. Parallellt

av med denna utveckling pågår ett arbete att utarbeta allmänna

råd och anvisningar hos Socialstyrelsen.

SDR har vid ett flertal tillfällen framfört kravet

om en särskild utredning av samhällets tolkservice där hela frågan från rekrytering lärare, elever till väl fungerande tolk-

av en service utreds. Kravet finns även i den hörselvårdsutredning som avslutats och överlämnats till statsrådet under år 1989.

Det arbete som nu pågår inom Socialstyrelsen fyller inte den

funktion en statlig utredning utgör.

Sveriges Dövas Riksförbund tillsammans med Handikappförbundens Centralkommitté HCK, Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB och Hörselskadades Riksförbund HRF

126 Bilaga 2 sou 199197

kräver därför att särskild utredning tillsätts alt. att Handi-

en

kapputredningen snarast erhåller tilläggsdirektiv att ut-

om

reda tolkfrågan för berörda handikappgrupper.

Denna skrivelse har upprättats i samråd med HCK, FSDB och HRF.

Med vänlig hälsning

Sveriges Dövas Riksförbund

Anders Andersson

Förbundsordförande

SOU 199197

Bilaga 3

för

Övriga betalningsansvariga

tolkservice

1¶Tolk hos myndigheter

I 8§ förvaltningslagen 1986223 När myndighet

anges en har att göra med någon inte behärskar svenska eller

som som år allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolkÅ

Den grundregel som vuxit fram är att myndigheten betalar tolk när den har kallat till mötet medan landstinget står för kostnaden den enskilde sökt kontakt med statlig eller

om

kommunal myndighet.

2¶Tolk i universitets- och högskoleutbildning

Universitet och högskolor har skyldighet att lämna studeran-

de har behov tolk erforderligt stöd vid utbildning.

som av Behovet för sådant ändamål skall beaktas hög-

av resurser av

skoleenheterna vid disposition medel för utbildning. Dess-

av utom kan de olika enheterna tilldelas ytterligare medel för

via UHÄ.

handikappåtgärder

3¶Tolk i folkbildningen

Folkbildningsrådet fördelar fr.0.m den 1 juli 1991 statsbidraget

till folkhögskolor och studieförbund i enlighet med 1990

prop.

9182 Folkbildning.

om

I de medel fördelas till studieförbunden ingår också

som kostnaderna för studieförbundens verksamhet för handikappade. Inga särskilda medel är avsatta för detta ändamål eller för tolkservice.

Studieförbundens tolkkostnader har ökat från 500 000 kr.

ca budgetåret 198485 till ca 950 000 kr. 198990.

128 Bilaga 3 SOU 199197

Folkbildningsrådet beslöt infor budgetåret 199192 att

av-

sätta medel for förstärkningsbidrag for handikappade vid folk-

högskola. 56 milj .kr. är avsatta for detta ändamål och utgår i

form ett schablonbelopp på 600 kr. deltagarvecka for

av per bl.a. dövahörselskadade elever. Medlen skall täcka merkostnader, t.ex. för tolk.

Medel for särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser for ökad tillgänglighet för med funktionshinder i folk-

personer

högskola disponeras from den 1 juli 1991 Nämnden för

av Vårdartjänst NV. NV kan lämna tilläggsbidrag for kostnader

inte täcks allmänna statsbidrag, forstärkningsbidrag

som av eller andra bidrag. Sådan kostnad kan vara t.ex. kostnad

av for tolk.

4 Tolk i det offentliga skolväsendet

Kommunerna har ett helt och odelat for sina kommun-

ansvar invånares studiesituation enligt 19909185 Växa med

prop. ansvar. I ansvaret för att främja vuxenutbildning för handikappade, ingår också att informera vilka möjligheter kom-

om

har att via särskilda stödåtgärder, personlig assistans munen etc. bistå den studerande. I sektorsbidraget till kommunernas

skolväsende ingår det tidigare statsbidraget for handikappade.

Någon särskild skrivning om tolk finns inte.

5¶Tolk i arbetslivet

Arbetsmarknadsverkets service till barndomsdöva arbetssökande ombesörjs i huvudsak av verkets egna teckenspråkskunniga dövkonsulenter.

Budgetåret 197980 utökades antalet dövkonsulenter från fem till elva tjänster.

Till grund for tolkservicen inom arbetsmarknadsutbildning

ligger bland andra förordningen arbetsmarknadsutbild-

om ning SFS 1987406 innehåller regler utbildning, upp-

som om handling utbildning och särskilt bidrag for läromedel.

av

Tolk och elevassistent räknas inte läromedel eller stu-

som dietekniskt hjälpmedel utan kostnader for dessa måste betalas

av utbildningsanordnaren.

Kostnader för tolk kan utgå från AMS enbart i upphandlad utbildning och skall då ingå i länsarbetsnämndens köp av

sou 199197 Bilaga 3 129

utbildningen. Särskilda medel kan då rekvireras från AMS.

Om arbetsmarknadsmyndigheten utnyttjar platser inom det offentliga skolväsendet, hos folkhögskola eller hos studieförbund for arbetsmarknadsutbildning skall resp. utbildnings-

anordnare stå for tolkkostnaderna.

Bidrag till teckenspråkstolk i arbetslivet har reglerats ge- Förordningen bidrag till arbetshjälpmedel SFS

nom om 1987409. Tolk har i detta hänseende AMS jämställts med

av arbetsbiträde vilket innebär att bidrag for tolk i arbetslivet kan utgå med högst 50 000 kr år. Enligt AMS kommer det

per regelsystem for tolk i arbetslivet hittills gällt att till-

som

lämpas också fortsättningsvis trots regler från 17 1991

nya

arbetshjälpmedel prop. 1990912141 rehabilitering och

om om

rehabiliteringsersättning.

Reglerna innebär att bidrag till tolk kan lämnas när en

handikappad anställs, for praktisk yrkeslivsorientering för handikappade ungdomar samt for handikappade är in-

som skrivna vid ett arbetsmarknadsinstitut.

Bidrag får också lämnas till kostnaden for utbildning av arbetsbiträde i teckenspråk för döva, utbildning arbetsbi-

av träde eller tolk for dövblinda, inläsning på ljudband facklit-

av teratur till en synskadad som genomgår utbildning inom ett företag och till teckenspråkstolk for döva i samband med

an-

ställning eller utbildning inom ett företag.

Elev i gymnasieskolan for döva och hörselskadade i Örebro som behöver tolk under sin praktiktid får denna bekostad av AMS.

Vid nyanställning, introduktion och utbildning inom ett företag AMS enligt for tolkkostnader för döva.

svarar ovan

6¶Rikstolktjänsten Samordning av tolkning på

riksnivå

Sedan den 1 juli 1987 prop. 1986872100 utgår statsbidrag for

att täcka handikapporganisationernas SDR, FSDB, HRF och

DHB kostnader for tolk for förtroendevalda på riksnivå. Handikappinstitutet administrerar medlen används dels

som till 1,5 dels till att ersätta landstingen, främst Stock-

tolktjänst

holms läns landsting, for tolkar ställs till Rikstolktjäns-

som

tens förfogande. För budgetåret 198788 anslogs 1,2 milj.kr. och for budgetåret 199192 ca 3 milj.kr.

130 Bilaga 3 SOU 199197

7¶Svenska kyrkan och andra samfund

7.1¶Svenska kyrkan

Stiften har enligt Församlingslagen § 8 ansvar för att tecken-

språkiga medlemmar kan ta del gudstjänster riksdagsbe-

av slut 1990-06-06. För att tillgodose detta finns inom Svenska kyrkan för närvarande elva präster samt diakontjänster

sex för barndomsdöva. Dessa är teckenspråkskunniga.

personer

För tolkkostnader vid dop, vigsel, konfirmation och begravning svarar landstingen då dessa situationer ingår i vardags-

tolkningen.

För att förbättra främst vuxendövas möjligheter att delta i

gudstjänster har kyrkan kartlagt de hinder finns. De kan

som

sammanfattas i följande punkter

Dålig kunskap och medvetenhet behoven hos kyrkan - om

Estetisktliturgiskt störande att använda tekniska hjälpme-

-

del

Hjälpmedlen är krångliga

-

Tekniken är bristfällig

-

Svår akustisk situation i kyrkan -

Handikappade själva är dåliga på att tala sina behov

- om

Begränsade ekonomiska resurser. - En försöksverksamhet med skrivtolkade gudstjänster för

vuxendöva genomfördes under januari-februari 1987. Önske-

mål finns inom kyrkan om att verksamheten skall fortsätta. Frågan hur detta skall finansieras är inte löst. Möjligheten att

tolkservice är begränsad framför allt för små församlingar ge eftersom kostnaderna är höga och resurserna är små.

7.2¶Andra samfund och församlingar

Samfund och församlingar utanför Svenska kyrkan är att betrakta ideella organisationer. Några samfund har tillgång

som till tolkar, medan andra beställer tolk via landstingets

egna tolkcentraler då bekostar tolken enligt utvecklad praxis.

som

8¶Fritid och rekreation

Den som behöver tolk blir ofta utestängd från fritids-, rekreations- och kulturliv. Vid många tävlingssammanhang för döva m.fl. finns exempelvis ofta enbart hörande funktionärer.

sou 199197 Bilaga 3 131

Tolk betalas i dessa fall inte landstinget utan kostnaden

av faller på de olika arrangörerna, dvs. oftast på föreningar och klubbar. Med begränsade ekonomiska innebär det att

resurser tolk inte kan anlitas.

När en lokal dövförening motsvarande anordnar utbildning eller allmän aktivitet för sina medlemmar, får föreningen själv betala tolkkostnaderna hörande föreläsare etc.

om anlitas. Detta innebär mycket höga kostnader, kan medföra

som att planerade aktiviteter inte kan genomföras.

sou 199197

Bilaga 4

Tolkverksamheten i andra länder

nordiska länder

Övriga

1.1¶Tolkutbildning

År 1984 genomförde Nordiska Ministerrådet ett projekt Ud-

dannelse af tolke for hørehandicapområdet. Projektrapporten

visade att i inget de nordiska länderna fanns tillfredsstäl-

av lande och kvalificerade tolkutbildningar etablerade, varken för teckenspråkstolkar eller för tolkar för vuxendöva och dövblinda.

Därför föreslogs dels två konkreta utbildningsmodeller dels

ett fortsatt nordiskt utvecklingsarbete inom de tre tolknings-

områdena. Den ena utbildningsmodellen föreslog en 3-årig utbildning inom högre utbildningsinstitution, där den far-

en digutbildade tolken skulle kunna tolka för alla grupper av döva. Den andra modellen föreslog separata utbildningar för

var och de tre teckenspråkstolkning, tolk-

en av grupperna, ning för vuxendöva och tolkning för dövblinda.

Sedan rapporten presenterades har en positiv utveckling

skett i alla de nordiska länderna.

I Danmark etablerades 2-årig teckenspråkstolkutbild-

en

ning 1986 i samarbete mellan Handelshögskolan i Köpen-

hamn, Døvas Center för Total Kommunikation och under-

visningsministeriet. Förkunskaper i teckenspråk krävs inte.

Det första året undervisas de studerande i teckenspråk, medan det andra året ägnas åt tolkning.

År 1989 startade l-årig Mun-Hand-System- och skriv-

en tolkutbildning i samarbete mellan Landshøreinstituttet i Fre-

dericia och undervisningsministeriet tolkar för vuxendöva.

Vad beträffar tolkar för dövblinda finns ännu ingen egentlig

utbildning etablerad.

134 Bilaga 4 SOU 199197

Den generella erfarenheten de utbildningar är

av som genomförda sedan år 1986 i Danmark är att de är för korta.

Speciellt vad beträffar teckenspråkstolkutbildningen uppstår

problem då ett nytt främmande språk skall läras in på bara ett år. De studerandes teckenspråk blir inte internaliserat och

begreppsmässigt tillräckligt omfattande för att egentlig tolkträning skall kunna genomföras på professionell nivå. Dess-

en

utom är det inte möjligt att införliva tillräcklig tolknings-

praktik i så kort utbildning. Önskemål finns därför att

en om utöka tolkutbildningarna i Danmark med ett halvt år.

I Finland utvidgade år 1988 den dåvarande tecken-

man

språkstolkutbildningen till att även omfatta utbildning i tolk-

ning för dövblinda och vuxendöva. Utbildningen är 3-årig och

sker i samarbete mellan folkhögskolor och undervisnings-

ministeriet. Undervisningen är liksom i Danmark uppdelad i

teckenspråksinlärning och tolkning. En parallell svenskspråkig tolkutbildning planeras. På Island startade år 1988 l-årig teckenspråkstolkut-

en

bildning i samarbete mellan Proskapjâlfaskölinn, hälso- och undervisningsministeriema. Utbildningen förlängdes sedan

med ett halvt år, på grund att de studerandes teckenspråks-

av

fardigheter inte tillräckliga.

var

I Norge startades 1-årig tolkutbildning år 1989 med

en

utbildning för alla tre målgrupperna, döva, dövblinda och vuxendöva. Teckenspråkskunskap krävs före utbildningen.

Utbildningen sker i ett samarbete mellan Statens Speciallae-

rerhjøskole i Oslo och kultur- och vetenskabsdepartementet

och planeras bli 3-årig. Den skall omfatta alla typer tolk-

av ning. Kunskaper i teckenspråk skall då krävas före ut-

bildningen.

Nordiskt projekt aktuell aktivitet

- När utbildningar etableras är det ett pionjär- och för-

nya söksarbete. Det är därför stort värde att det möjlig-

av skapas

het för ett tätt och konkret samarbete mellan de nordiska ländernas tolkutbildningar och tolkanvändare. Nordiska Ministerrådet har därför beviljat tillskott till fortsatt utveck-

lingsarbete gällande tolkutbildningarna. Det är ett treårigt

projekt som startade år 1989 med Døves Center for Total

Kommunikation i Köpenhamn som projektansvarig institu-

tion.

SOU 199197 Bilaga 4 135

Efter kontakter med alla brukarorganisationer och berörda

utbildningsmyndigheter har följande delprojekt beslutats

Teckenspråkstolkning Teckenspråksundervisning

Tolkträning

Tolkning för vuxendöva

Utarbetande av detaljerad studieplan

Kommunikativa delelement i Mun-Hand-Systemet

Skrivtolkning

Tolkning för dövblinda Utarbetande av detaljerad studieplan.

I april 1991 redovisades rapporter från tre av delprojekten

Förslag till studieplan för utbildning tolkar för vuxendö-

av -

va

Rapport om skrivtolkning

-

Förslag till studieplan för utbildning dövblindtolkar

- av

Förslagen till studieplaner är nationellt bindande, utan

skall rekommendation för hur de olika utbildningarna

ses som

kan planeras och genomföras land.

i resp.

1.2¶Tolktjänstens organisation

Finland har i dag 8 tolkcentraler. Huvudman är antingen

kommun eller i Helsingfors dövforeningen. Målet är att

som fram till år 2000 ha inrättat 15 tolkcentraler.

I Finland finns lagstadgad rätt till tolk enligt Förordning nr

759 service och stöd på grund handikapp 18 sept. 1987.

om av 7-9 rör rätten till tolk träder i kraft den 1 januari 1994.

som

I Norge finns sedan år 1990 3 tolkcentraler på försök. Verksamheten beräknas permanentas.

I Danmark finns tolkförmedling endast i Köpenhamn.

På Island har Lag kommunikationscenter för döva och

om hörselskadade trätt ikraft den 1 januari 1991. A.nr 11990, 31 december 1990. Målet är att främja dövas jämställdhet,

grundat på teckenspråket. Kommunikationscentrets uppgifter

är att bedriva forskning i teckenspråket, att undervisa i teck-

enspråk och att erbjuda teckenspråkstolkning m.m.

136 Bilaga 4 SOU 199197

I såväl Finland som i Norge och Danmark är kommunen kostnadsansvarig for tolkservice till sina invånare.

2¶Övriga

Europa

Någon tolkutbildning motsvarande den i Skandinavien finns inte. Dock finns i Belgien och Holland kortare utbildningar och i England distansutbildning med återkommande under-

en

visningsperioder.

I Grekland har 2-årig tolkutbildning startat med medel

en från EG och med den svenska utbildningen viss förebild.

som

Det kan formärkas ökad medvetenhet behovet

en om av

såväl tolkutbildning organisation for tolktjänsten i

som en vissa länder.

Bakgrunden till att dövas behov inte blir tillgodosedda på denna punkt är att på teckenspråket fortfarande i stor

synen

utsträckning är densamma som tidigare, dvs. teckenspråket är

inte accepterat och den oralistiska är alltjämt i stor

synen utsträckning förhärskande. Ett vaknande intresse finns dock,

som exempel kan nämnas att teckenspråksforskning

numera

finns även i Hamburg, Tyskland. Under år genomförs

senare

med viss regelbundenhet seminarier teckenspråksforsk-

om ning med deltagare från flera olika länder. Såväl de olika dövforbunden tolkar i olika länder arbetar for att

som nu förbättra situationen. De tolkar finns är ofta

som personer som vuxit med teckenspråket, dvs. har döva föräldrar. De

upp som kan också lärare för döva behärskar teckenspråket.

vara som

EG stödjer WFDs olika regionala sekretariat. WFD

uttyds

World Federation of the Deaf och har sitt huvudsekretariat i Finland. Det regionala sekretariatet for i Skott-

Europa ligger

land.

Det regionala sekretariatet har fått medel från EG for att starta arbetet med tolkfrågor inom EG-länderna. Sedan år

1987 har tre europeiska tolksymposier anordnats. Sverige har

inbjudits att närvara vid dessa symposier.

Ett begynnande europeiskt samarbete mellan tolkar från olika länder har alltså inletts. Man samarbetar med AIIV organisation for internationella konferenstolkar i talade språk om certifikat.

sou 199197 Bilaga 4 137

3 USA

Aven de nordiska länderna ligger väl framme vad gäller

om tolkverksamheten uppfattas USA ofta rner professionellt

som

inriktat när det gäller utbildningstolkar. Tolkföreningarnä är

väletablerade, godkännandeprov och organisation for tolk-

en lärare finns.

Dock är situationen sämre i USA vad gäller själva tolkservi-

till döva i vardagliga situationer. Tolkceintraler bekostade cen av samhället saknas. Olika typer stiftelser förmedlar tolkar.

av De flesta tolkar arbetar pa frilansbasis, många är dövlärare

eller teckenspråkslärare. Lagen tillgänglighet for handikappade, ADA 1990 gäl-

om

ler myndigheter och utbildningsanordnare. Vad gäller tolk i

vardagssituationer är det inte ovanligt att döva själva får betala.

Det finns dock goda möjligheter för döva att studera i USA. Den lag tillgänglighet som nämns ovan innebär att ut-

om bildningsanordnaren är skyldig att ordna tolk till döva. Det är vanligt att tolkar finns anknutna till högskolor och universitet. En utveckling har skett mot att döva väljer att studera vid institutioner där andra döva finns och som därmed har

en uppbyggd tolkservice.

Exempel på sådana högskolor är Californian State Universi-

Northridge i Los Angeles och Rochester Polytechnical In-

stitute, New York där ett 100-tal tolkar finns anställda.

Vid Gallaudet University i Washington är alla elever döva hörselskadade och utbildning finns på alla nivåer från grundskola till högskola. Gallaudet har även 4-årig tolkutbild-

en ning leder till B.A. Bachelor of Art. Krav på kunskap i

som teckenspråk före utbildningen finns inte.

Intresseorganisationerna för dels tolklärare, CIT Conference of Interpreter Trainers dels för tolkar RID Registry of Inter-

preter for the Deaf är Väl etablerade och har funnits sedan 10

25 år. Gemensamt har de fått statliga medel för att resp.

framställa läroplan för teckenspråkstolkutbildning. Såväl

en kraven på lärare som material beskrivs i läroplanen. Av tolklä-

krävs M.A.Master of Art, 4 års utbildning i tolkut-

raren

bildning. Förslaget till utbildningen är att den skall Z-årig,

vara att eleverna skall ha teckenspråkskunskaper före inträdet samt

att ett testintagningsprov skall genomföras fore antagning.

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- ochirnmigrationspolitiken.A. 33.Branden Sally Albatross.Den9-12januari 1990. . Finansielltillsyn. Fi. Fo. . Statensroll vid främjandeavexport.UD. 34.HIV-smittade ersättningför ideell skada.Ju. . - Miljölagstifmingen i framtiden.M. 35.Någrafrågor i anslutningtill enarbetsgivarperiod . Miljölagstiftrtingeni framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. . Sekretariatetskartläggningoch analys.M. 36.Ny kunskapoch förnyelse.C.

UtvärderingavSBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räknamedmiljön Förslagtill natur-och

värderingav medicinskmetodik. miljöräkenskaper.Fi.

Sponsligochekonomiskutveckling inomtrav- 38.Räknamedmiljön Förslagtill namr-och

och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel.Fi.

Beskattningavkraftföretag.Fi 39.Säkrareförare.K.

Lokala sjukförsäkringsregister. 40.Marknadsanpassadeservice-ochstabsfunkuoner ny

- 10.Aflärstidema.C. organisationavstödettill myndigheterochrege-

11.Affärstidema.Bilagedel.C. ringskansli.C.

12.Ungdomochmakt.C. 41.Marknadsanpassadeservice-och stabsfunktioner ny

- 13.spelreglernapå arbetsmarknaden.A. organisationavstödettill myndigheterochrege-

14.Denregionalabil- ochkörkortsadminisuationen.K. ringskansli.Bilagedel.C.

15.Informationensroll somhandlingsunderlag 42.Aborteradefoster,m.m.

styrningochekonomi.S. 43.Denframtidalänsbostadsnämnden.Bo.

16.Gemensammaregler lagstifming, klassifikationer 44.Examinationsomkvalitetskontrolli högskolan.U.

ochinfonnationsteknologi. 4S.Påföljdsfrågor.Frigivning från anstalt.m.m.Ju.

l7.Forskning och utveckling epidemiologi.kvalitets- 46.Handikapp,Välfärd, Rättvisa.

säkringochSprisutvecklingsprojekt. 47.På exempel förändringsarbeteninom

väg- 18.Informationsstrukturför hälso-och sjukvården en verksamheterför psykisktstörda

utvecklingsprocess. 48.Biståndgenominternationellaorganisationer.UD. 19.Storstadenstraftksystem.överenskommelserom 49.Bistånd internationellaorganisationer.

genom trafik ochmiljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilateralabiståndetsorganisationer.

Malmöregionema.K. UD.

20.Kapitalkostnaderinom försvaret.Nya former för 50.Biståndgenominternationellaorganisationer.

finansiell styrning.Fö. Armex Sverigeoch u-ländemai FN enåterblick.

- 2l.Personregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och UD.

massmedieområdena,m.m.Ju. 5 Biståndgenominternationellaorganisationer. 22.Översynavlagstiftningenomträñberråvara. Annex Särstudier.UD.

23.Ettnytt BFR Byggforslmingenpå 90-talet.Bo. 52.Alkoholbeskattningen.Fi.

- 2A.Visstgårdetan Del 2 och C. 53.Forskningoch teknik för flyget. Fö.

25.Frikommunförsöket.Erfarenheteravförsökenmed 54.Skola skolbarnsomsorgenhelhet.U.

- enfriare nämndorganisation.C. 55.Sverigesnationalrapporttill FNs konferensommiljö

26.Kommunalaentreprenader.Vadärmöjligt En och utveckling UNCED 1992.M.

analysavrättslägetoch det statligaregelverkets 56.Kompetensutveckling enutmaning.A.

roll. C. 57.Arbetslöshetsförsäluingenfmansierings-

- 27.Kapitalavkastningeni bytesbalansen.Tre systemet.A.

expertrapporter.Fi. 58.Ett nytt turistråd.

28.Konkurrenseni Sverige enkartläggningavkonkur- 59.Konkurrensför ökadvälfärd.Del

rensförhållandenai61 branscher.Del l och C. Konkurrensför ökadvälfärd.Del

29.Periodiskahälsoundersökningari vissastatliga, Konkurrensför ökadvälfärd. Bilagor. C.

kommunalaochlandstingskommunalautställningar. 60.Olika menändålika. Om invandrarungdomari det

C. mångkulturellaSverige.C.

30.Särskolan-enprimärkommunalskola U. 61.Statensbostadskreditnämndorganisationoch

- 3l.Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000. dimensionering.Bo.

U. 62.Vissasärskildafrågorbeträffandeintegritets-

32.Naturvårdsverketsuppgifteroch organisation.M. skyddet ADB-området.Ju.

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

63.Tillsynenöverhälso-ochsjukvården. 97.En vågtill delaktighetochinflytande 64.Att förvaltakulturmiljöer. U. tolk för döva.dövblinda,vuxendöva,hörselskada-

- 65.En samordnatvuxenstudiestöd.U. de och talskadade. 66.Hemslöjdi samverkan. 67.Samhalli går, i dag, morgon.i A. 68.Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk-av

samhetenmedavstegfrånstatlig regleringm.m.C. 69.Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk-av

samhetenmedavstegfrån statligregleringm.m. Särskildbilaga.C.

70.Ombudsmanför barnoch ungdom. 71.Teaternskosmadsutveckling1975-1990

medsärskildastudieravOperan.Dramaten

och Riksteatern.U. 72.En kreativstudiemiljö högskolebiblioteketsom

-

pedagogiskresurs.U. 73.Vänersjöfarten.K. 74.Krediter för utveckling.UD. 75.Organiseradrasism.A. 76.Miljön ochförpackningarna.M. 77.Miljön ochförpackningarna.Livscykelanalyser

för förpackningsmaterial beräkning

-

avmiljöbelastning.Bilaga. M. 78.Krav förändring synpunkterfrån

-

psykisktstördaochanhöriga. 79.Detframtidauañksakerhetsarbetet.K. 80.Kommunaltpartistöd.C. SLFaSLighetsleasing.Ju. 82.Drivkrafter för produktivitetochvälstånd. 83.FoU för industriellutveckling.Svenskkollektiv-

forskning 1991. 84.smugglingochtullbedrägeri.Fi. 85.Historiskaarrenden förslagtill friköpslag.Ju.

- 86.Ny hyreslag.Bo. 87.Yrkesofñceramaspensionsålderochâlderssmiktur.

Fö. 88.Stödochsamordningkring psykisktstörda

ettkunskapsunderlag.

- 89.Försäkringsrörelsei förändring Fi. 90.Konkurrensneutralenergibeskattning.Fi. 91.Forskningochutvecklingför totalförsvaret.

Kartläggningochprobleminventering.Fö. 92.Rätttill bostad ompsykisktstördasboende.

- 93.El från biobränslen.Detindustriellautvecklings-

arbetet.N. 94.ELSU 91. Förslagtill omfattning,organisationoch

finansieringavdetsvenskaelsäkerhetsarbetctN. 95.Översynavlagstiftningen kämenergiomrâdetM. 96.Lantmäteriutbildningari Luleå ochLund. Bo.

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Páväg exempel förändringsarbcteninom verksamheterför psykiskt störda[47] Pergo e .stram inom bem. sarom Ikn. gs Och massåfedgilwmådgeåzhmoan Tillsynen överhälso-ochsjukvården.[63]

[ulf

Ombudsmanför barnochungdom.[70] HIV-smittade. ersättning. för ideell. skada.[34] - m , , Synpunkterfrå psymk. Påföljdsfrägor.Frigivning från anstalt. [45] mmm m.m. anhöriga[78] stördaoch Vissasärskildafrågor beträffandeintegritetsskyddet Stödochsamordningkringpsykisktstörda påADBamadel [62] ettkunskapsunderlag.[88] Fasüghcmlcasing[81] - Rim u bostad OmpsyklsklStörd boende[92] förslagtill friköpslag.[85] F Historiskaarrenden- En vägtill delaktighetochinflytande

tolkför döva,dövblinda,vuxendöva.hörselskadade - Utrikesdepartementet ochtalskadade.[97]

Statensroll vid främjandeavexport.[3] [48] Kommunikationsdepartementet Biståndgenominternationellaorganisationer.

Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex Denregionalabn. ochkörkonsadminiguvaüonen[[4]

D51multilateralaÖiSWlÖmSOT8391331307137l49l Storstadenstraftksystem.överenskommelserom

Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex trafik ochmiljö i Swckmms GÖWÖOYSS-OchMalmö.

Sverigeochu-landema FNi enåterblick. [50] regjongma[19] - Biståndgenominternationellaorganisationer.Annex Säkrarefame [39]

Särswdrer.[51] Vänersjöfarten[73]

Krediterför utveckling. [74] Detframtidatrañksäkerhetsarbetet.[79]

Fillansdepartementet Försvarsdepartementet

Fimsl MW- [2] Kapitalkosuiaderinomförsvaret.Nyaformerför SportsligochekonomiskutvecklingÄinomtiav- och finansiellStymmg [20] januari1990.[33] Sa-Oppspwlgm[7] Branden Sally Albatross.Den9-12

B°g$mmg al.kraflfçiremg-[8]

Forskningochteknikför flyget.[53] Kâvllâlavkâsmlnåe bylesbâlansen- Yrkesofficeramaspensionsålderochâldersstruktur.[87] Tre CUJCIUaPWM [27] Forskningochutvecklingför totalförsvaret. Räknamedmiljön Förslagtill natur-och miljö- Kartläggningochpmmeminvenwñns[91] räkenskaper.[37]

Räknamedmiljön Förslagtill natur-och miljö-

Socialdepartementet räkenskaper.Bilagedel.[38]

SBU. StatensBeredningför Ut-värde- Ålkoholbeüamlngen- [52] Utvärderingav metodik.[6] smugglingochtullbedrägeri.[84] ring avmedicinsk sjukförsäkringsregister[9] Försäkringsrörelsei förändring [89] Lokala handlingsunderlagstyrning KOTIKUITOHSUCUUK]enefgibeskalming-[90] Informationensroll som -

ochekonomi. [l5]. Gemensammaregler lagstiftning,klassifikationeroch Utbildningsdepartementet if°maü°5i°k"°1°giH61 primärkommunalskola.[30] Särskolan-en Fmslmmg°°h veckling epidemmlogikvammsä Statensarkivdepâer.Enutvecklingsplantill är2000.

kring ochSprisutvecklingsprojekt [l7]. [31]

Informationsstrukturför hälso-ochsjukvården en Examination kvalitetskontrolli högskolan.[44] - som °°85P'°°°5$. U3]- Skola skolbarnsomsorg helhet.[54] - . en Någrafrågori anslutningtill enarbetsgivarperiodinom förvaltakulturmiljöer. [64] An S-lukpennlngförsakmgcn[35] Ensamordnatvuxenstudiestöd.[65]

b°nemd° S m-l- 421 Teaternskostnadsutveckling1975-1990

Handikapp Välfärd Rättvisa [46] medsärskildastudier Operan,Dramaten av ochRiksteatern.[71]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

En kreativ studiemiljö högskolebiblioteketsom Marknadsanpassadeservice-och stabsfunktioner n ny ny

- - pedagogiskresurs.[72] organisationavstödettill myndigheteroch

rege-

ringskansli.[40] Arbetsmarknadsdepartementet Marknadsanpassadeservice-ochstabsfunktioner nyny ny

- -

organisationavstödettill myndigheterochrege- Flykting- och immigrationspolitiken.[1]

ringskansli.Bilagedel.[41] Spelreglema arbetsmarknaden.[13] Kompetensutveckling utmaning.[56] Konkurrensför ökad välfärd.Del

- en

Konkurrensför ökad välfärd.Del Arbetslöshetsförsälcringenñnansieringssystemet[57]

- Konkurrensför ökad välfärd.Bilagor. [59] Samhalligår, i dag,i morgon.[67]

Olika menändålika. Om invandrarungdomari det et Organiseradrasism.[75]

mångkulturellaSverige.[60] Bostadsdepartemntet Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk-av

-

samhetenmedavstegfrån statligregleringm.m.[68]8] [68] Ettnytt BFR Byggforskningen 90-talet. [23] Frikommunförsöket.Erfarenheter försöksverk-

- av Den framtida länsbostadsnämnden.[43] samhetenmed frånstatlig reglering

avsteg m.m. Statensbostadskredimåmndorganisationoch Särskildbilaga.[69]

dimensionering.[61] Kommunaltpartistöd.[80] Ny hyreslag.[86] Lantmåteriutbildningari Luleå ochLund. [96] Miljödepartementet

Miljölagstiftningen i framtiden.[4] Industridepartementet Miljölagstiftrtingeni framtiden.Bilagedel.

Översyn lagstiftningen träñberrávara.[22] Sekretariatetskartläggningoch analys.[5]

av om En turistråd.[58] Naturvårdsverketsuppgifterochorganisation.[32]

nytt Hemslöjdi samverkan[66] Sverigesnationalrapporttill FNskonferensommiljö iiljö Drivkrafter för produktivitet ochvälstånd.[82] och utveckling UNCED 1992.[55]

- FoU för industriell utveckling. Svenskkollektiv- Miljön ochförpackningarna.[76] forskning 1991.[83] Miljön ochförpackningarna.Livscykelanalyser

för förpackningsmaterial beräkningav- Näringsdepartementet miljöbelastning.Bilaga. [77]

Översynavlagstiftningen kåmenergiområdet.[95] [95] El frånbiobränslen.Det industriellautvecklingsarbetet. [93] ELSU 91. Förslagtill omfatuiing,organisationoch finansieringavdet svenskaelsäkerhetsarbetet.[94]

Civildepartementet

Affarstidema. [10] Affärstidema.Bilagedel. Ungdomoch makt.[l2] Visst gårdet an Del 2och [24] Frikommunförsöket.Erfarenheter försökenmedav enfriare nåmndorganisation.[25] Kommunalaentreprenader.Vadärmöjligt En analys avrättslägetochdet statligaregelverketsroll. [26] Konkurrenseni Sverige enkartläggningavkonkur-

rensförhållandenai61 branscher.Del ochl [28] Periodiskahälsoundersökningarivissastatliga, kommunalaoch landstingskommunalaanställningar.[29] Ny kunskapochförnyelse.[36]