Handikapp, välfärd, rättvisa

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

HA_I_\IDI[_(APP A

VALFARD

RATTVISA

Statens offentliga

utredningar

§ Q 199 1:46

% Socialdepartementet

Handikapp

Välfärd

Rättvisa

Betänkande av års

1_S_)ø89 handikapputredning Stockholm 1991

SOU och DS kan köpas från Allmänna Förlaget som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08/739 96 30 Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

ISBN 91-38-10796-1 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB. Göteborg 1991

Till statsrådet

Bengt Lindqvist

Genom regeringens beslut den 15 september 1988 bemyndigades statsrådet Bengt Lindqvist att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda om och frågor socialtjänstens habiliteringens/rehabiliteringens insatser for människor med omfattande funktionshinder (S 1988:03) Kommittén namnet 1989 års En antog handikapputredning. kortfattad redogörelse for och vårt arbeutredningsuppdraget tes lämnas i 1. Direktiven till uppläggning kap. utredningen (dir. 1988:53) har i sin helhet bifogats betänkandet (bil. 1). Kommittén har en bred sammansättning med företrädare for alla den samlade riksdagspartier, handikapprörelsen, landstings- och kommunforbunden, statliga mil. myndigheter Totalt ingår i kommittén 11 ledamöter, 14 och tre sakkunniga experter. Sammansättningen av kommittén närmare framgår av bilaga 2 i betänkandet. Genom beslut av den 1 december 1988 utvidregeringen gades kommitténs uppdrag genom (dir. tilläggsdirektiv 1988:65). Kommittén gavs därigenom i att utreda och uppdrag lämna om för svårt rörelsehindraförslag gymnasieutbildning de och om social omvårdnad och i anungdomar habilitering slutning till utbildningen. Regeringen beslutade den 20 april 1989, dnr V 1178/86 (delvis) och V 1439/89 att till kommittén överlämna socialberedningens betänkande Aktuella (SOU socialtjänstfrågor 1986:19), i de delar som avsåg klagorätt och inkomstprövning när det social service inom äldre- och gäller handikappomsorgen. Genom beslut av regeringen överlämnades i september 1990 en skrivelse till handikapputredningen vari begärdes en översyn av det framtida tolkbehovet (dnr 38/90). Frågan utreds for närvarande av kommittén och ett delbetänkande kommer att avlämnas under hösten 1991. Regeringen har genom (dir. 1990:24) beslutilläggsdirektiv

tat att 1989 års inte skall begränsas av handikapputredning de s.k nolldirektiven från 1984 mot av behovet av bakgrund inom Innebörden av detta är att åtgärder handikappområdet. inte behöver visa hur forslag om uthandikapputredningen eller behöver finansieras. giftsökningar inkomstminskningar Däremot skall kommittén väl kostnadsgöra genomarbetade av sina och Visa konsekvenserna for beräkningar förslag på olika intressen. 1989 års har fore detta huvudbetänhandikapputredning kande avlämnat tre delbetänkanden. Det första hade titeln Rätt till gymnasieutbildning for svårt rörelsehindrade ungdomar (SOU 1989:54) och överlämnades till Socialdepartementet i 1989 och det andra och ekonomisk

juli Överklagningsrätt

(SOU 1990:2) överlämnades i januari 1990. behovsprövning Det delbetänkandet som överlämnades till socialdepartredje tementet i mars 1990 hade titeln och välfärd? en Handikapp (SOU 1990:19) och var en av livssilägesrapport kartläggning tuationen för svårt I som gehandikappade. kartläggningen, nomfördes i form av enkäter, intervjuer och studier av andra samt såväl brukares som huutredningar hearings belystes vudmäns uppfattning. remitterades av kommittén till Kartläggningsbetänkandet 250 remissinstanser och svar erhölls från 150. En samdrygt av remissvaren under namnet manställning presenterades Gjort och ogiort. Utöver de betänkanden som utfyra handikapputredningen arbetat har den också ut ett antal för ytterligare gett rapporter av situationen for funktionshindrade. En intervjubelysning studie riktad till 60 personer med omfattande funktionshinder finns redovisad i en särskild bilagerapport till kartläggnings- betänkandet. Därutöver finns en seminarierapport Brukar- - handioch delaktighet som på inflytande, livsinflytande initiativ utarbetats av Centrum för h.andikapputredningens vid Universitet samt en rapport kappforskning Uppsala - Framtiden och människor med omfattande funktionshinder framställd av Institutionen för vid Temaforskning Linköpings universitet. har också en av for- Utredningen genomfört kartläggning merna for samverkan mellan och handikapporganisationern.a samhället 1990). Organisation av habilite- (rapport september

ringen for barn och med funktionshinder har be-

ungdomar lysts i ytterligare en rapport (1991).

Föreliggande betänkande, som är vårt

huvudbetänkande, har utarbetats mot av vår våra bäran-

bakgrund kartläggning, de principer och på

remissynpunkter kartläggningen.

Vi lägger här fram forslag som skall säkra att svårt funktionshindrade får ett individuellt anpassat stöd och service i samhället. Det handlar om ex-

habilitering, rehabilitering, pertinsatser och hjälpmedel. också om

Förslag läggs personligt stöd och bättre till

tillgång sysselsättning, arbete, färdtjänst, boende m.m. Förslagen betonar respekt for den enskildes

självbestämmande och Medlen for

brukarinflytande. förverkligande av våra förslag är ny förändrat huvudmanna-

lagstiftning, skap och finansiellt stöd.

Handikapputredningen vill arbeta som en öppen

utredning och medverka till att så som kan delta i debat-

många möjligt ten. Kommittén har därför framställt detta huvudbetänkande i lättläst version, i punktskriña, kassett samt översatt sam-

på manfattningen till engelska. Material från kan

utredningen rekvireras under adress 1989 års Social-

handikapputredning, departementet, 103 33 Stockholm.

Samtidigt med detta huvudbetänkande utger

handikapputredningen två rapporter: Om rättslig reglering (Håkan

Hydén, professor, Lunds universitet, 1991) samt Socioekonomisk situation för personer med Linkö-

funktionsnedsättningar (CMT, pings universitet 1991).

1989 års arbetar nu vidare med tolk-

handikapputredning frågoma och med de generellt inriktade insatserna. I ett särskilt delbetänkande, som kommer att presenteras under hösten 1991, om förbättrad tolkservice till

läggs forslag döva, dövblinda, hörselskadade och talskadade.

Utredningens arbete med de generellt inriktade insatserna har till att göra det for den enskilde att ta del av

syfte möjligt samhällets utbud av service, media

kultur, fritid, rekreation, etc.

Genom arbetet med de inriktade insatserna avser

generellt 1989 års handikapputredning att slutföra sitt

uppdrag.

Kommittén är i sina huvudfrågor i föreliggande beenig

tänkande.

I två finns reservation från tre ledamöter: Dessutom

frågor

har i vissa avlämnats särskilda yttranden.

frågor

Gerhard Larsson

Ingvar Björks Ingegerd Anderlund Jan Andersson

Folke Carlsson Ingela Tuvegran Marianne Jönsson

Hans Dau Birgitta Rydberg Rolf L Nilsson

Anita Stenberg

/Tore Karlsson

Ann-Charlotte Carlberg

Arne Edström

Allan Everitt

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen AFL om allmän Lagen försäkring (1962:381) AMI Arbetsmarknadsinstitutet ANJIS Arbetsmarknadsinstitutet med särskilda resurser AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU

Arbetsmarknadsutbildning

CMT Centrum för av medicinsk teknoloutvärdering gi, Linköpings universitet. DHR De riksförbund handikappades DO Diskrimineringsombudsmannen EG Europeiska gemenskapen EES Economic European Space EFTA Free Trade Association European FUB Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna HCK centralkommitté Handikappförbundens HI Handikappinstitutet HSL Hälso- och (1982:763) sjukvårdslagen HELIOS in the Handicapped people European Community Living Independent in an Open Society HVU

Hörselvårdsutredningen

J uU J ustitieutskottet JämO J ämställdhetsombudsmannen KBH Kommunalt för bostadstillägg handikappade KBT Kommunalt bostadstillägg KI-IR Kommunalt handikappråd › LAF Lagen om (1976:380) arbetsskadeförsäkring LO Landsorganisationen LSS om stöd och service till vissa funktions- Lag hindrade LHR Länshandikappråd MBD Minimal brain dysfunction . NHV Nordiska hälsovårdshögskolan

20 Förkortningar

NV Nämnden for vårdartjänst OL om särskilda omsorger om psykiskt ut-

Lagen

m fl (1985:568) vecklingsstörda

OSA arbete

Offentligt skyddat PBL Plan och bygglagen (1987:10) PRAO Praktisk arbetslivsorientering RBU Riksförbundet för rörelsehindrade barn och

ungdomar RF Regeringsformen RFV Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket SACO Sveriges akademikers centralorganisation SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SHR Statens handikappråd SIH Statens institut for inom ut-

handikappfrâgor

bildningsområdet SIV Statens invandrarverk SJ Statens järnvägar SRF riksförbund

Synskadades SoL Socialtjänstlagen (1980:620) SoS Socialstyrelsen SoU Socialutskottet SOU Statens offentliga utredningar STIL Stockholm independent living SÖ Skolöverstyrelsen TCO Iiiänstemännens centralorganisation TFB Traflkforskningsberedningen TUFFA Ibknik För Funktionshindrade i

Upphandling Arbetslivet FN:s världshälsoorganisation

WHO Adel Äldredelegationen

Sammanfattning

Uppdraget

1989 års har att utreda vissa

handikapputredning uppdraget ñâgor om samhällets stöd till människor med funktionshinder: Huvuduppgiiten är att kartlägga och analysera insatser som görs inom socialtjänsten samt habiliteringen och rehabilite-

för utredningsarbetet är situationen ringen. Utgångspunkten for barn, ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder samt de små och mindre kända handikappgruppema. Om det föreligger brister i socialtjänstens och habiliteringens/

insatser bör lämna som rehabiliteringens utredningen forslag kan leda till och tillförsäkra personer med om-

förbättringar fattande funktionshinder ett väl fungerande stöd. Skillnader i standard och avgiftssättning mellan enskilda och grupper liksom mellan olika delar av landet skall

uppmärksammas. Uppdraget omfattar vidare bl.a. tillgång till sysselsättning resp. fritids- och rekreationsmöjligheter. Den generella tillgängligheten till och verksamheter samt behovet av en

miljöer lag mot är frågor som skall utredas.

diskriminering ytterligare

Regeringens uppdrag till oss i dessa frågor har lämnats i direktiv (dir 1988:53) jämte tilläggsdirektiv (dir 1988:65 resp 1990:24). Därjämte har till handikapputredningen överlämnats vissa skrivelser och

riksdagsuttalanden.

har avlämnat tre delbetänkanden och

Utredningen tidigare presenterat ett antal rapporter. De redovisas mera ingående i andra avsnitt av detta betänkande.

avser att sitt dels ett

Utredningen fullfölja uppdrag genom särskilt betänkande om tolkservice m.m. till döva/dövblinda, hörselskadade och talskadade, dels ett slutbetänkande under senare delen av 1991.

i vårt betänkande

Grundläggande synsätt

Det är oomstritt att framväxten av det miljörelaterade handi-

haft och har stor for svensk handikappbegreppet betydelse

kappolitik. Handikapporganisationernas intressepolitiska arbete har lett till en förankring av begreppet som kommer till uttryck i sammanhang. Att beskriva handikapp som

många ett förhållande mellan skadan eller och personens

sjukdomen omgivning (som i prop. 1979/80:1 till är vik-

socialtjänstlagen)

av två skäl. Det betonar att inte är den tigt handikappet enskildes egenskap och det ger möjligheter till förändring.

Vi har emellertid kunnat konstatera (i vår

lägesrapport, SOU 1990:19) att inte tillvara

begreppets möjligheter tagits för många människor med omfattande funktionsnedsättningar. Det är tvärtom så att vi kunnat se hur vissa samhällsförändringar vidmakthåller och t.o.m. nya och

skapar betydande hinder, dvs. ökar handikapp.

Vi har_ också kunnat se hur enskilda med stora

och grupper funktionsnedsättningar har levnadsvillkor som

tydliggör kvarstående klyftor i välfärdens Väl kända mål om

utveckling. full och har inte

delaktighet jämlikhet uppnåtts.

Stora knöts till det nationella

förväntningar handlingsprogrammet i (1982) med dess breda

handikappfrågor förankring hos då samtliga de båda kommunförbunden

riksdagspartier, och handikapprörelsen. Genom den uppföljning som på rege-

utförts av statens och genom ringens uppdrag handikappråd våra egna kartläggningar har det att det visserligen

klarorts

tillkommit reformer som i flera avseenden främjat situationen för människor med funktionsnedsättningar. Samtidigt har det emellertid olikheter i också mellan

uppstått betydande villkor, grupper med skilda ñmktionsnedsättningar, mellan olika delar av landet och inom olika t.ex. inom ar-

samhällssektorer, betslivet resp. inom rekreations- och kulturområdena.

fritids-, Förenklat kan så att de som till av om-

det uttryckas följd fattande funktionsnedsättningar har stora

mycket svårigheter i sin lever med de största bristerna i till-

dagliga livsföring gången till bostäder, fritid och re-

sysselsättning och arbete, kreation, hälso- och allmänna in-

sjukvård, kommunikationer, formation etc. Därmed ställs de också utanför att

möjligheter utöva Bristerna förblir en

inflytande. många gånger osynliga, undantagsställning etableras. I denna befästs de

cirkelgång attityder hos omgivningen som kan ta i att en-

sig uttryck skildas självbestämmande i den situationen nonchale-

privata ras och fråntas dem som är helt eller beroende av stöd

mycket och hjälp i sitt dagliga liv.

Sammanfattning

Detta är alarmerande och både med uppfordrande hänsyn till enskildas villkor och samhällets Det har lett utveckling. oss till en av olika synsätt situationen för fördjupad analys på människor med och samhällets strukfunktionsnedsättningar turförändringar. Sammantaget har detta givit en för grund våra och för de bärande som vi förslag kvalitetskrav, principer, uppställt. För att häva den som vi och undantagssituation påtalar tillförsäkra enskilda med omfattande funktionsnedsättningar trygga och levnadsvillkor har vi en i det goda utgångspunkt synsätt som den samlade formulerat i ett handikapprörelsen dokument till handikapputredningen (1991). Vi delar som innebär att handikapprörelsens uppfattning funktionsnedsättningar skall betraktas som en av flera naturliga och variationer hos en Människor oundvikliga befolkning. med ñmktionsnedsättningar och deras behov är inte ständigt nya problem” som skall lösas i särskild ordning. Mångfalden - och människors ñmktionsnedsättningar finns alltid att räkna med. Denna skall vara för den vetskap utgångspunkt generella välfärdspolitiken och samhällets Alla utveckling. människor skall ges lika samt att leva rättigheter möjligheter ett gott liv. Vi menar att detta ger en för perspektiv tydlig färdriktning nödvändiga och kraftfulla reformer. I det läge som råder menar vi att det finns behov av både och individuellt ingenerella riktade åtgärder. I de som vi i detta beförslag framlägger tänkande och i det som i ett slutbeutredningsarbete fullföljs tänkande under senare delen av år 1991 insatser för ingår - av förändringar personliga förutsättningar genom habilitering, rehabilitering, hälso- och sjukvård, m.m. - av samhällets förändringar utformning genom åtgärder som i vid mening skapar tillgänglighet - stöd med särskild och service inriktning för att tillgodose behov hos enskilda med ñinktionsnedsättningar

Vi menar att och samhällsekonogrundläggande värderingar miska överväganden kräver att av samhällets förändringar generella tillgänglighet blir en starkt hävdad strategi. Samtidigt vill vi betona att behov av individuellt inriktade insatser måste tillgodoses. De särskilda och individuellt inriktade insatserna ersätter dock inte de stora och generella förändringar

som behövs för att göra skolor, bostadsmiljöer, arbetsplatser, föreningsliv, media, kulturliv, kollektivtrafik etc. tillgängliga.

Enskilda inom vår konfronteras varje dag med

personkrets

och brister i såväl den generella tillgängligheten ojämlikhet som i det särskilda stöd som ställs till förfogande. Den otrygghet som för den enskilde (och hans/hennes anhöriga)

uppstår ger en och förslitning vars kostnader i alla

psykisk fysisk avseenden är svåra att beräkna. Vi har därför ansett det

att tillförsäkra enskilda levnadsvillkor och nödvändigt goda

stöd genom särskild Det kan tyckas behövligt lagstiftning. vara i förhållande till vårt synsätt att männi-

motsägelsefullt skor med inte skall ses som problem

funktionsnedsättningar att lösa i särskild Det är enligt vår uppfattning dock

ordning. följdriktigt mot bakgrund av erfarenheter från våra kartläggningar av den nuvarande situationen för vår personkrets.

Behoven förstärks av i den aktuella samhällsutveck-

inslag

Vi avser bl.a. den uttalade av individens lingen. betoningen

den ökade av desjälvständighet, användningen målstyrning,

det ökade internationella beroendet och vissa centraliseringen,

av sektorn, vilka en ökad konkurförändringar offentliga ger rens mellan olika insatsområden i ett där gemensamma

läge ekonomiska resurser är knappa.

Vi anser att behövs som ett led i processen att

lagstiftningen hävda den enskildes ställning i samhället och ge honom/henne (och för att kunna sin situation.

anhöriga) verktyg påverka Men också för att han/hon skall kunna delta i samhällets

och forma det samhälle där barn, och utveckling ungdomar vuxna med omfattande funktionsnedsättningar självklart ingår och respekteras i mångfalden.

På sikt - - vi det vara ett

längre på 2000-talet anser dock givet mål att behoven hos vår personkrets skall kunna tillgodoses genom reglering i lagar som är bärkraftiga nog för alla medborgare.

Kort av betänkandets innehåll

redovisning

Strukturförändringar (Kap 3)

I kapitlet analyseras konsekvenserna av ökad internationell

och den nya med dess inintegration förvaltningspolitiken riktning på decentralisering och målstyrning. Utgångspunk-

ten är för enskilda med omfattande funktions-

möjligheter hinder att hävda sin medborgarrätt och ha inflytande över bl.a. stöd och service. Vi diskuterar resp. mål-

regelstyrning styrning av olika verksamheter.

Kritiken av har ofta förbisett skillnader mel-

regelstyrning lan externa och interna

regler.

Externa avser i relation till

regler medborgaren myndigheter/staten. Ju mer precisa dessa är, desto starkare står

regler

hans/hennes ökar. medborgaren, medborgarrätt

Interna avser angelägenheter inom en förvaltnings-

regler

(budgetregler, personalfrågor etc.). För den enorganisation skilde är det, förutsatt att är

medborgaren organisationen effektiv, hur den interna sker.

likgiltigt styrningen

förutsätter rättslig kontroll genom t.ex. möj-

Regelstyrning ligheter att överklaga beslut till domstol. Det kan i vissa aspekter leda till ett problematiskt förhållande mellan politik och är dock en domstolsinstans obe-

rättskipning. Samtidigt roende och kan värna om enskildas vid konflikt

rättstrygghet mellan medborgare och den myndighet som de är beroende av.

En aktuell är att till för att

utveckling övergå målstyrning åstadkomma flexibilitet. För den enskilde är

målbeskrivningar främst användbara som en viss norm mot vilken en verksamhet kan bedömas offentligt. Som internt stymingsmedel för t.ex. en kan Däremot

förvaltning målstyrningen fungera. är det oklart om den kan i relation till

fungera medborgarens

dvs. i den externa Dessutom har det förvaltningen, styrningen. visat sig svårt att den utvärderingsverksamhet som

genomföra

i idé. Vaga mål är ett av flera hinder. ligger målstyrningens

Värden kan finnas i en kombination av och

regelstyrning

med innebörden att myndigheters/förvaltningars målstyrning interna förhållanden ges ökad målstylning och relationen mellan medborgaren och förvaltningen en mer preciserad regelstyrning.

en aktuell utvecklingslinje är privatisering,

Ytterligare främst i bemärkelsen av produktion av offentlig

privatisering service. Det konkurrensförhållande som kan ska-

därigenom pas har för- och nackdelar för människor med funktionsnedsättningar. En nackdel är t.ex. risken för segregering,

möjlig dvs. att det offentliga får ta hand om komplicerade delar av en verksamhet som kvalificerad till

samtidigt personal övergår andra En fördel för enskilda med funktionsned-

producenter.

sättningar kan vara att valfriheten och anpassningen till individuella servicebehov blir bättre.

Andra i aktuella rör decentrali-

drag strukturforändringar sering. För människor med funktionshinder innebär decentra-

i form av en större närhet till belisering kommunalisering slutsfattare. blir det större skillnader mellan kom-

Samtidigt muner över landet vilket ger olika villkor for enskilda med behov av stöd och service. Enskilda kan bli helt utlämnade till lokala majoriteters och har genom sin situa-

politiska godtycke tion svårt att den lokala -

agera i politiska processen något som ytterligare kan accentueras vid genom

decentralisering kommun- eller Stadsdelsnämnden

Vi tar också upp vissa om som hit-

frågor brukarinflytande tills är outredda bl.a. avseende

tämligen fordelningspolitiska konsekvenser. I Vårt har vi i forsta hand

utredningsarbete beskrivit självbestämmande och inflytande och in-

prioriterat satser for att stärka den enskildes genom bl.a.

möjligheter personlig assistans.

Mot bakgrund av denna av strukturforänd-

analys några ringar finner vi att reformarbetet måste ha två inriktningar som kompletterar varandra

- Den enskildes i hans/hennes rätts-

ställning samhället,

trygghet och politiska makt måste stärkas

- En måste inriktas att med-

generell samhällsplanering på borgare med inte skall uteslutas

funktionsnedsättningar från grundläggande möjligheter att utöva sin medborgarrätt.

Dessa inriktningar ger i utredningsarbetet en

betoning på frågor om 0 behovet och av en

utformningen rättighetslag 0 behovet av stöd for enskilda via

utvidgat rättshjälpssyste-

met 0 om inte av en huvudman

vitesföreläggande lagen följs 0 valfrihet olika av verksamhet men med

genom producenter

offentlig finansiering och reglering 0 insatser for att stärka och

självbestämmande inflytande

i

bl.a. genom personlig assistans 0 förhållandet mellan enskildas och samhällets

rättigheter

skyldigheter, dvs. att dels stärka enskildas ställ-

möjligheter

ning genom precisa centralt utformade (externa reg-

regler

ler), dels lämna huvudmännen frihet vid utformningen av

den lokala verksamhet som skall enskildas behov

tillgodose

(interna regler).

- Välfärd i ett samhälle för alla ett etiskt

perspektiv (Kap 4)

I detta beskrivs de som

kapitel grundläggande värderingar konkretiseras i våra kvalitetskrav och bärande principer. De skall leda till att målen om full och nås.

delaktighet jämlikhet

Vi redovisar vårt medvetna val av den humanistiska människosynen som grund för våra förslag och avvisar därmed tanken människan som och föremål för

på objekt åtgärder.

Alla människors värde är lika, alla har samma

mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem Oavsett

respekterade. förlust av eller till den ena eller andra individuella

tillgång förmågan.

Självbestämmande (autonomi) är att försvara rätten till integritet. Vissa enskilda är beroende av att rätten kan försvaras av ställföreträdare, det gäller bl.a. svårt

utvecklingsstörda personer. Vi att sådana situationer kräver stor

pekar på vaksamhet för att inte missbrukas. Ju mer nedsatt

självbestämmandet är hos en person desto mer utsatt är hans/hennes

Därmed är hans/hennes beroende av andras solidaintegritet. ritet också större.

Vi har konstaterat klyftor i välfärden mellan människor med och utan och sett att dessa

funktionsnedsättningar klyftor ger betydande svårigheter i den dagliga för en-

livsföringen skilda inom vår personkrets. Vi har vidare ställt frågan vilka värderingar som leder till att i mindre

välfärdsutvecklingen grad når dem som har svåra funktionshinder.

”Lagom-för-funktionshindrade”-tänkandet (W Ekensteen 1989) är en barlast som uttrycker negativa värderingar om en

i samhället. Den leder till att t.ex. tillundantagsställning

i generell bemärkelse är ett eftersatt område i gänglighet samhällsplaneringen.

Vi konstaterar att ett samhälle för alla inte kan avgränsa vissa områden som eller ”Tillåtna” för människor

tillgängliga med funktionshinder. måste i sin hel-

Samhällsgemenskapen het räkna med barn, och vuxna med funktions-

ungdomar hinder. Ett krav som måste omsättas i

på solidaritet handling.

Insatser skall vår mening utformas med dessa kvali-

enligt tetskrav som skall hävda: 0 och

Självbestämmande inflytande Tillgänglighet Delaktighet

0 Kontinuitet och

helhetssyn Dessa begrepp är våra bärande principer.

Våra handlar inte om förmåner eller välgörenhet. De

förslag beskriver i stället och för att

nödvändiga självklara verktyg

målen om full och att förgöra delaktighet jämlikhet möjliga verkliga.

Personkretsen (Kap 5)

har ett som avser barn, ung- Handikapputredningen uppdrag domar och vuxna med funktionshinder:

Inom finns olika som berör ett

uppdraget problemområden mindre ett större antal Det har också lett till att

resp. personer. våra riktas till en som varierar i storlek efter

forslag målgrupp

och dess hemortsrätt inom ett inriktningen på resp. forslag visst område.

Efter en kort av och ett

genomgång handikappbegreppet

som vi delar med redovisar vi översynsätt handikapprörelsen väganden om personkretsen.

Vi ifrån som formule-

utgår det synsätt handikapprörelsen rat med innebörden att välfärd och samhällsutveckling måste

kunskap om den mångfald variationer som naturgrundas på ligt och oundvikligt finns inom en befolkning.

Detta leder till att kraftfulla måste ske

synsätt satsningar for att öka samhällets generella tillgänglighet, något som avser en mycket vid personkrets. Det finns emellertid också behov av individuellt inriktade särskilda insatser. Också dessa måste kunna tillgodoses med kvalificerade åtgärder eñer enskildas behov.

Vi beskriver personkretsen for - individinriktade LSS

åtgärder enligt - andra individinriktade

åtgärder

I med vårt behandlar vi också

enlighet uppdrag begreppen små och mindre kända samt invandrar-

handikappgrupper,

. För insatser med anknytning till dessa begrepp bakgrun

vi i särskilda kapitel i detta betänkande resp. i vårt redogör slutbetänkande.

Vi vissa som bl. a. relaterar till

gör vidare avgränsningar

och ansvar hos andra utredningar resp. inom vissa uppdrag samhällssektorer, äldreomsorgens uppgiñzer. Kort-

exempelvis fattat menar vi att om äldres villkor

generella frågor ligger utanför vårt liksom som avser enskilda och

uppdrag frågor grupper med sker även i

missbruksproblematik. Avgränsning Vissa avseenden i förhållande till den s.k. psykiatriutredningens och målgrupp.

uppdrag

Personkretsen för individinriktade enligt vårt för-

åtgärder

till ny (1992:000) om stöd och service till vissa slag lag, lagen funktionshindrade (LSS), är människor som till följd av 1. stora funktionshinder har 2. i den och där-

betydande svårigheter dagliga livsföringen med

3. ett omfattande stödbehov.

Dessa kriterier innebär att insatser skall koncentreras till människor med bestående eller tilltagande funktionsnedsätt-

Orsaken till eller arten av funktionshinder är däremot ningar. inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen.

Funktionshindrets måste sammanvägas med

omfattning

i den och behovet av särskilt svårigheter dagliga livsföringen stöd.

statisk av vår personkrets till ett visst

Någon avgränsning antal personer är ej möjlig.

räknar vi med en om ca 100 000

Sammantaget personkrets personer (barn och vuxna) för individinriktade insatser enligt LSS.

Inom flera andra individinriktade insatser föreslår vi nödvändiga förstärkningar. Det gäller exempelvis habilitering/

och Inom dessa områden rehabilitering, hjälpmedel färdtjänst. kan personkretsen inte avgränsas på samma sätt. Verksamhet t ex för och hjälpmedel bedrivs för

habilitering, rehabilitering vår i samma former som för andra med funktions-

personkrets hinder i vissa hänseenden för äldre personer inom äldre-

resp.

Vi anser också att och rehabilitering omsorg. habilitering samt med en generös bedömning kan minska be-

hjälpmedel hov av särskilda individinriktade insatser. På motsvarande sätt för vi en diskussion om i 11. Denna

färdtjänsten kapitel vidare har vi beaktat i våra ekonomiska bedöm-

personkrets ningar (kap. 18).

Särskilt stöd och service till barn och 6

familj (Kap

- 6.1)

Målet för de insatser som vi föreslår är, att barn och ungdomar med omfattande funktionshinder som andra skall få tillgång till en barn- och med som ungdomstid goda uppväxtvillkor, samtidigt ger en individuellt formad förberedelse till ett gott liv som vuxen medborgare. De särskilda insatser som vi föreslår är inte mål i utan sig för välbefinnande och i andra nödvändiga verktyg delaktighet barns och ungdomars livsinnehåll, aktiviteter, osv. I miljöer detta ligger också, att insatsernas innehåll och kvalitet fortmåste kunna och förändras. löpande granskas Möjligheterna för barn och (och deras närmaste) att delta och ha ungdomar inflytande i detta konkretisera sina kvaliutvecklingsarbete, tetskrav och få sina beaktade måste stärkas. synpunkter Inom vår finns också barn och med personkrets ungdomar en särskilt utsatt situation. Deras skador/sjukdomar/funktionsnedsättningar uppställer hinder som inte kan avidag hjälpas i alla sammanhang genom att miljön anpassas och kompletteras med stöd osv. hjälpmedel, personligt Vi menar att det i sådana situationer är mycket angeläget med kraftfulla satsningar för att finna medel och vägar som tillför enskilda barn och en livskvalitet. Det ungdomar positiv kan kräva kompenserande åtgärder. Vi beskriver vidare ett i vårt familjeperspektiv utredningsarbete: Föräldrars ansvar och betonas, hela familinflytande jens Välbefinnande beaktas liksom de olika roller som varje familjemedlem har eller vill ha också utanför familjen. Gnmden är att barn och med omfattande funkungdomar tionshinder skall ha till en stabil tillgång familjesamhörighet. Det kräver att det samhällsstöd som riktas till alla barn och ett sätt som svarar mot individubarnfamiljer kompletteras på ella behov och önskemål. Ett riktmärke för att beräkna antalet barn och ungdomar som i åldrarna upp till 20 år kan vara i behov av expertinsatser i form av habilitering (samverkande medicinska, psyoch sociala resurser) har ofta satts till kologiska, pedagogiska ca 1.5 % av det totala antalet i dessa åldrar. barn/ungdomar

Trots en i olika sammanhang manifesterad uppslutning om att behoven hos det enskilda barnet, den unge och

familjen skall vara för att få stöd och service har

utgångspunkt lagstiftning, organisationsmodeller, resursutbyggnad osv kommit att präglas av hänsyn till diagnoser eller gruppbeteckningar. Det har i vissa givit en och

sammanhang nödvändig kraftsamling bearbetning av mycket påtagliga brister. Samtidigt har det skapat olikheter i förutsättningarna att få stöd och service i situationer där enskilda med likartade stora svårigheter beskrivits genom olika eller

diagnos- gruppbeteckningar.

Vi anser, att krafttag nu måste tas för att i detta hänseende skapa jämlika och goda förutsättningar för barn och ungdom inom vår måste ske på ett

personkrets. Förändringsarbetet sätt som tar tillvara det positiva som redan

samtidigt uppnåtts och ökar möjligheterna att utveckla nya kunskaper och former för insatser.

Enskilda barn och (och deras måste få

ungdomar familjer)

till kvalificerad funktillgång allsidig utredning, diagnostik, tionsbedömning, behandling, hjälpmedel och rådgivning m.fl. stödjande insatser. Flera kompetensområden måste engageras. Insatsernas tyngdpunkt i medicinska, pedagogiska, psykologiska och sociala växlar, men behovet av samverkan

åtgärder mellan olika kompetensområden består: Landstingen är idag huvudmän för av de insatser, som avses och har för

merparten vissa grupper etablerat verksamheten i en särskild

organisation för barn- och ungdomshabilitering. Dessa habiliterande insatser ersätter inte för barn och och kvalifi-

familj väsentligt cerat kunnande och nödvändiga insatser som förmedlas av andra t ex inom barnomsorg, skola socialtjänst, barnhälso- Vård. Också inom dessa och flera andra verksamheter måste det finnas om handikappande situa-

grundläggande kunskap tioner och åtgärder som kan vidtas för att minska följderna av en funktionsnedsättning.

Elevhemslagen (1965:136) och omsorgslagen (1985:568) utgör en utgångspunkt för utformningen av våra förslag. Båda lagarna kompletterar insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och (HSL).

sjukvårdslagen

Vi har funnit att det finns behov av en

fortsättningsvis lagreglering som för vår det lagstöd

personkrets kompletterar som i övrigt fimis. Vi menar att det starkaste skälet för detta är dels utsatthet, dels de ojämna Villkoren för

personkretsens

olika grupper, inom olika insatsområden och i olika delar av landet.

Vi föreslår genom tillägg till HSL att sjukvårdshuvudmännen skall ha att organisera och finansiera habilite-

skyldighet

för barn och med oavsett ring ungdom funktionsnedsättningar funktionsnedsättningens art. Var resurserna ställs till förfogande skall framgå av en särskild av huvudmannen upprättad

Den skall omfatta verksamhet inom det organisationsplan. egna men också de insatser som finns vid

landstingsområdet t ex kunskapscenter för små och mindre kända handikappgrupper-

skall av en individuell

Habiliteringens uppläggning framgå

Också den föreskrivs genom till HSL. Vissa komplan. tillägg pletterande expertinsatser skall enligt vårt förslag ställas till förfogande genom en föreskrift i LSS. Barn och behöver vidare tillförsäkras en rad olika andra

familj insatser, som vi finner att till ett kommunalt

naturligt knyta huvudmannaskap.

Vi beskriver i vårt förslag till en ny lag, LSS, insatser som barn och familj skall ha rätt till och som syftar till att skapa förutsättningar för ett gott liv.

Vi avser bl a biträde av en rätten till en

kontaktperson, samordnad individuell över olika stödinsatser, olika for-

plan mer av avlösningsservice, dels i hemmet, dels i korttidshem. Vidare föreslår vi rättigheter som avser kompletterande upp-

som elevhem och jämte rätt till särväxtmiljöer familjehem skild tillsyn för barn över 12 år före och efter skoldagens

vid lov etc. Särskild ägnas barn och början, uppmärksamhet

vilkas funktions-nedsättningar är mycket kompliungdomar cerade.

Vi har också i förslaget till den nya lagen, LSS, genom särskilda föreskrifter ökat att erhålla en assis-

möjligheterna tans som är knuten till bamet/den unge och som kan biträda honom/henne i olika verksamheter. Vi menar att dessa olika

kan barnets till bl a fritidsverksamåtgärder främja tillgång het.

Föräldrars deltagande i och behandling utbildning

underlättas (Kap 6.2)

För att förbättra insatserna för barn och med omungdomar fattande funktionshinder krävs också ett familjeperspektiv. Det handlar bl.a. om ekonomiska möjligheter för föräldrar att kunna medverka i behandling av barnet samt utbildning om barnets funktionshinder och om insatser för att allsidigt hämja bamets För att detta föreslår vi för utveckling. möjliggöra föräldrar som omfattas av vårt till (1992:000) om förslag lag stöd och service till vissa funktionshindrade en utvidgning av systemet med kontaktdagar inom föräldraförsäkringen. Vi föreslår att föräldern får rätt att ta ut från kontaktdagar det att barnet två år till dess att det 16 år. 10 fyllt fyller dagar föreslås kunna tas ut per år och barn. Det innebär för föräldrar till barn i åldersgruppen 4 - 12 år en utökning med åtta dagar från två till tio per barn och år. För föräldrar till barn i dagar åldersgrupperna 2 - 4 och 12 - 16 år innebär förslaget att tio nya dagar per år tillkommer. Genom detta ökar för båda föräldrarförslag möjligheterna na att enskilt eller tillsammans kunna delta i föräldrautsom anordnas av t.ex. Detbildning handikapporganisationer. ta bör också innebära viss av för förbättring möjligheterna båda föräldrarna att kunna få vid medverkan i ersättning behandling av barnet när de samtidigt gör besök på en värdinrättning etc. Vi föreslår också att föräldrapenning i samband med barns födelse skall kunna användas för samma föräldrautslags bildning som tillfällig föräldrapenning, inklusive kontaktdagama, kan användas för, dvs. även för t.ex. föräldrautbildning som en anordnar. handikapporganisation Vi föreslår vidare bl.a. en av att få utökning möjligheterna när en förälder medverkar i behandtillfällig föräldrapenning av barnet. Nuvarande innebär att barnet Vanligtvis ling regler måste med föräldern för att skall kunfölja föräldrapenningen na betalas ut. innebär att kravet barnets närvaro Förslaget på inte skall som ett villkor för att få ersättningen. längre gälla Kostnaderna för av våra förslag beföräldraförsäkringen räknar vi till totalt ca 85 kr/år. milj. Vi har vid vår konstaterat ojämnheter mellan genomgång

olika delar av föräldraförsäkringen vad gäller målgrupper och

Skillnaderna att ersättningsformer. påverkar möjligheterna med påbyggnad på de nuvarande reglerna skapa övergripande och En när det gäller för-

enhetliga lösningar. viktig fråga

förmåner i förhållande till funktionshindäldraförsäkringens rade barn är vidare den övre gränsen, 16 år, för rätt

och sjuka till Vi anser det att våra

tillfällig föräldrapenning. angeläget förslag till förbättringar inom föräldraförsäkringen genomförs som en del i Vårt I ett andra anser vi att

reformpaket. steg

vad avser barn med fimktionsföräldraförsäkringens regler hinder behöver ses över och få en mer Vi

enhetlig utfornming. är beredda att pröva detta i vårt fortsatta arbete.

Särskilt stöd och service till vuxna och deras närstående 7 -7.2)

(Kap

beskriver vi allmänna utgångspunkter för habi- Inledningsvis

och stöd och service till litering, rehabilitering fortlöpande vuxna. Vi anger med stöd av remissynpunkter vikten av att vuxna med omfattande funktionsnedsättningar får tillgång till stöd och service som att de kan etablera sig i och

möjliggör behålla olika roller i vuxenlivet.

I den del av som och rehabilite-

kapitlet belyser habilitering ring definieras som processer som kräver allsidiga

begreppen och i tid samordnade insatser till stöd för enskildas utveckling,

m m. Vi betonar den enskildes och slår fast träning inflytande att han/hon inte skall vara ett föremål för habilitering och rehabilitering.

brister i nuvarande till insatser

Vi ger exempel på tillgång och ger för en kraftfullt utbyggd verksamhet. Vi

riktlinjer menar att aktiva insatser måste nå också dem som hittills stått utanför arbetslivet. Det konstateras att och

kunskap

- erfarenheter finns t ex om vid hjärnskador

rehabilitering men att resursutbyggnaden inte är i takt med dessa rön.

Utbyggnaden måste ske allsidigt inom flera områden, som berör syn- och hörselrehabilitering m

rehabiliteringsmedicin, fl. Också formen för utbyggnad behöver präglas av mångfald (ex enskilda för rehabilitering).

kunskapscentra, anläggningar

För att göra denna utbyggnad av såväl habilitering som

föreslår vi en från rehabilitering möjlig försäkringsersättning

Sammanfattning 35

socialförsäkringen till landstingen motsvarande 400 kromilj non Vi anger för och utvecklingslinjer vuxenhabilitering pekar på behovet av en tidig för till planering ungdomars övergång vuxenliv. Vi föreslår att en

huvudman, sjukvårdshuvudmannen, skall

ha att och finansiera skyldighet organisera allsidig habilitering och rehabilitering för vuxna. Verksamheten kan bedrivas av andra eller i vissa fall samverkan mellan genom flera sjukvårdshuvudmän. i enskil- Sjukvårdshuvudmannen das skall genom sitt ansvar för en särskild hemlandsting organisationsplan kunna anvisa vägar för och rehabihabilitering litering vid olika fram-

funktionsnedsättningar. Skyldigheten

går genom tillägg till HSL. Vi föreslår att den enskilde skall ha rätt till en individuell habiliterings- och av vilken berehabiliteringsplan framgår hov, insatser, ansvar m m. Också detta en uttrycks genom kompletterande föreskrift i HSL. Därutöver kan den enskilde också i dessa ha sammanhang nytta av en särskild ett som kan kontaktperson, biträde, ges enligt vårt förslag till LSS (§ 6).

Bostad, boende och service 7.3)

(Kap

Det målet for är att alla skall övergripande bostadspolitiken ha till en bostad. tillgång god I detta redovisas krav av kapitel generella på utforrrmingen en god bostad och det stöd samt den service som personliga människor med har behov av i bo-

funktionsnedsättningar

stadssituationen. Vi har valt att beskriva bostads- och boendeformer med följande indelning: egen friliggande bostad, servicebostad, kollektiva bostadsformer samt institutionella boendeformer. På olika sätt har dessa olika bostads- och serviceformer varit föremål för m m under senautredningar, projekt, lagstiftning re år. Flera initiativ har haft att förbättra situainriktningen tionen för människor med funktionsnedsättningar. Trots olika positiva ansatser har vi funnit att människor med omfattande har svårt att få sina funktionsnedsättningar bostads- och servicebehov Fortfarande vistas tillgodosedda. många på institutioner och har inte någon egen bostad. Andra

36 Sammanfattning

bor som vuxna kvar i föräldrahemmet trots önskemål om egna flera skäl den bostads- . bostäder. andra har inte av

Återigen

serviceform som de brister kan finnas i tillgängeller önskar; i etc. Många kan inte lighet behövliga utrymmen, personalstöd till önskad ort av osäkerhet om servicebehoven flytta på grund skall kunna i nödvändig omfattning. tillgodoses - området - Vi har därför trots lagstiftning inom befintlig behov av ett starkare och for vår ñmnit utvidgat lagskydd Vi föreslår en for enskilda att genom personkrets. rättighet få till bostad med särskild hemkommunen tillgång lämplig service. skall vår mening komma till ut- Rättigheten enligt en föreskrift i den nya LSS. Det kommunatryck genom lagen, la ansvaret för att enskilda i detta hänseende i tillgodose ligger med den som kommunen har efter den s k linje skyldighet ädelreformen. Vi finner inte att ut utvecklingsstörda som anledning skilja i vårt utan avser att den kommunala skyldiggrupp förslag heten skall omfatta alla med svåra funktionshinder. vidare hur enskildas behov av stöd och service i Vi beskriver kunna och till bostaden skall tillgodoses pekar på möjligheter ökat och bättre kontinuitet vårt för-

självbestämmande genom

om biträde av assistent. (se bl a kap 9). slag personlig liksom bo- Institutionsavvecklingen ägnas uppmärksamhet som måste ställas till bl a för dem som stadsformer förfogande vistats institutionerna. Vi slår fast att vårdhem för länge på skall avvecklas med en bestämd tidpunkt utvecklingsstörda när detta skall ha i hela landet. Enligt vårt forslag fullföljts bör denna vara den 1 januari 1998. tidpunkt kräver en planering av landsting Avvecklingen gemensam och kommun. Vi finner det motiverat att införa betalningsanför kommunerna för boende vårdhem så vårdsvar på länge hemmen finns kvar.

Särskilt stöd och service för små och mindre

kända handikappgtupper (Kap 8)

har under senare år riktats de för- Uppmärksamheten på som kan när enskilda har en svårande omständigheter uppstå

ovanlig sjukdom/skada/funktionsnedsättning. Svårigheterna

rör i korthet dels till dels möjtillgången specialistkunnande, att erfarenheter med andra i samma belägenligheter utbyta het. för Våra överväganden och förslag är de Utgångspunkten som leder till omfattande funkovanliga sjukdomar/skador tionshinder och finns hos 100 personer (barn och vuxna) eller färre 1 invånare. Detta är dock inte någon fast gräns. på milj. För att de insatser som vi i övrigt föreslår för komplettera vår anser vi att de små personkrets handikappgruppernas situation skall bli föremål för en nationell, fortlöpande uppför vilken föreslås svara. Med detta följning socialstyrelsen föreslås inrättande av vissa kunskapscentra på reunderlag gion- och riksnivå som en utveckling av sjukvårdshuvudmännens att och finansiera habilitering och skyldighet organisera rehabilitering. Kunskapscentra skall erbjuda allsidigt speciaoch i svara för olika uppgifter listkunnande, träning övrigt som leder till förbättrade villkor för små handikappgrupper. Arbetssättet skall karaktäriseras av nära samverkan med stöd, service och som finns att tillgå inom en komkompetens mun eller ett landsting/län. Mot av huvudmannens ökade kostnader genom bakgrund detta föreslår vi en efter överförslag försäkringsersättning enskommelse för mellan riksförsäkvarje kunskapscenter och genom Landstingsförbundet. ringsverket landstingen om små gruppers behov bör göras mera Kunskapsspridning effektiv. Vi föreslår medel dels till stöd för handikappstatliga informationsverksamhet genom skrifter om organisationernas små och mindre kända dels till inrättande handikappgrupper, av en databank. Denna samordnas med den av oss föreslagna databanken för hjälpmedel. För att underlätta mellan enskilda föreerfarenhetsutbyte slås att genom socialstyrelsen också omfattar uppföljningen for olika grupper till aktiviteter som ger möjligtillgången heter att träffa andra, få information osv. En årlig förteckning över utbudet skall av i samupprättas Landstingsförbundet verkan med m.fl. Vid behov skall handikapporganisationerna utbudet så att olika grupper tillgodoses. kompletteras Föräldrars att delta i aktiviteter vid bl.a. kunmöjligheter underlättas vårt om ändringar röskapscentra genom förslag rande tillfällig föräldrapenning (kap. 6.2).

- Personlig assistent ekonomiskt stöd 9)

(Kap

Personlig assistans har inom många kommuner vuxit fram som en insats inom socialtjänsten. Denna form av personligt utformat stöd finns emellertid inte att överallt. Detta

tillgå skapar olikheter över landet i stöd till personer med

likvärdiga behov till följd av omfattande funktionshinder. Vi anser att

till sådan assistans måste stärkas. möjligheten Därigenom kan valfriheten, och kontinuiteten i den

självbestämmandet personliga livssituationen förbättras.

Vi föreslår därför att en rättighet till personlig assistent införs i LSS för alla som kan anses ha behov av insatsen och som i för LSS. Den enskilde skall hos

ingår personkretsen kommunen kunna få sådant stöd. Vi föreslår vidare att den enskilde själv skall kunna vara eller kunna an-

arbetsgivare lita t.ex. ett kooperativ som arbetsgivare.

Kommunen bör ha ett ansvar för att till-

grundläggande handahålla och finansiera insatsen assistent. I ñ-

personlig nansieringen ingår en att alternativt ett ekono-

skyldighet ge miskt bidrag direkt till den enskilde.

Med insats av personlig assistent avses att den enskildes behov av stöd och i alla situationer av ett

hjälp tillgodoses begränsat antal personer. De är knutna till personen och inte till viss verksamhet.

någon

I den assistentinsatsen också att den en-

personliga ligger skilde har ett avgörande eller stort vem

mycket inflytande på som anställs som assistent och att den enskilde skall ha ett stort över när skall Genom att för-

inflytande hjälpen ges. bättra möjligheterna till assistent ökar också

personlig möjligheterna att samordna stöd som i ges inom hem,

personligt dag arbete och skola. Vi anser också att införandet av en rätt till personlig assistent kommer att underlätta från

utflyttningen institution för bl.a. och

utvecklingsstörda psykiskt långtidssjuka.

Vi anser också att det finansiella stödet för assi-

personlig stans måste stärkas. Det bör ske genom

socialförsäkringen. Därigenom kan en solidarisk av kostnader

skapas finansiering för stora stödbehov inom kommunerna. har

Socialforsäkringen också redan i ett stort finansiellt ansvar för funktions-

dag hindrade genom olika stöd som t.ex. förtidspension och handikappersättning.

Sammanfattning

Ett basansvar skall dock alltid finnas kvar hos kommunerna. Dvs. även om stödbehovet i det enskilda fallet är stort skall inte hela stödet finansieras genom utan en socialförsäkringen viss del ligger kvar på kommunen. ansvar Försäkringskassans bör träda in först när 20 timmar hjälpbehovet överstiger per vecka. Stödet från försäkringskassan kallas assistansersättning. Denna ersättning utgör en i likhet merkostnadsersättning med bl.a. (1962:381) om handikappersättningen enligt lagen allmän försäkring. är avsedd främst för dem som Ersättningen ingår i LSS personkrets och 16 år samt bor i fyllt eget boende, servicehus eller hos familj/anhörig. ut- Assistansersättningen ges inte för dygnsvila. Om försäkringskassan inte beviljar kan assistansersättning den enskilde begära att kommunen beviljar ersättningen. Kommunen har således ett subsidiärt i de ñnansieringsansvar fall där kan ges men kassan anser att rätt assistansersättning till inte ersättning föreligger. Merkostnaderna vid bestämmandet av assistansersättning utgörs i huvudsak av lönekostnader för assistenten eller av de - avgifter motsvarande i lönekostnaderna kommuprincip nen eller atman som svarar för insatsen debiterar Ernågon sättningen utges per veckotimme och kan i dagsläget beräknas till ca 6.240 kr. Om den enskilde vill ordna assistentinsatsen annat sätt på än genom personlig assistent från kommunen bör han/hon ändå först vända till kommunen för att få därifrån sig bidrag ett bidrag som i till 20 timmar per vecka. regel uppgår högst Därefter vänder sig vederbörande med eller utan administrativ från kommunen till för hjälp försäkringskassan ersättning för insatser som stödbehov. tillgodoser överskjutande Vi beräknar att rätten till assistent med assipersonlig stansersättning från initialt kommer att försäkringskassan beröra ca 8 000 Vi beräknar vidare att det personer. uppkommer merkostnader netto för kommunerna med ca 500 milj. kr/år. Samtidigt övertar kostnader för ca socialförsäkringen 1.1 miljarder kr., varför kommunerna avlastas ca 600 milj. kr/år. Genom från institutioner tillkommer sikt utflyttning på 3 000-4 000 personer som blir till assistanserberättigade sättning.

Sammanfattning

Sysselsättning och arbete (Kap 10)

Den som vi redovisade i ett betänkande

kartläggning tidigare (SOU 1990:19) visade att bristen på arbete och sysselsättning är ett av de svåraste för vår personkrets.

problemområdena

till och arbete måste förstärkas be- Vägarna sysselsättning

Insatserna för arbete och måste samtydligt. sysselsättning verka och ha en klar målsättning att stärka arbetsmöjligheterna för personer med omfattande funktionshinder.

Vi föreslår att det kommunala ansvaret för sysselsättning för vår genom införande av en kommu-

personkrets förtydligas nal i om stöd och service för vissa

sysselsättningsgaranti lagen funktionshindrade (LSS 6 §). För närvarande har 17 000 vuxna sådan verksamhet vid landstingens dag-

utvecklingsstörda centra. Vi föreslår att dessa överförs till kommuner-

dagcentra na. En för andra svårt funktionshindrade behövs i

utbyggnad lika stor vilket betyder ett successivt utbyggnads-

omfattning behov för 17 000 Vi att det kommunala an-

personer. pekar på svaret för att anordna kan förverkligas på olika

sysselsättning vägar.

Kommunerna bör också ha ansvar för att individuella planer där bl.a vägar till sysselsättning och arbete

upprättas behandlas. Härvid föreslås att det bör åligga försäkringskassoma att dessa och vid behov kalla till över-

följa upp planer

med berörda inkl. arbetsmarkläggningar samhällsorgan, nadsorgan.

För att stärka vägarna till sysselsättning och

ytterligare arbete föreslår vi att har särskilda kon-

arbetsförmedlingen

i förhållande till och rehabilitetaktpersoner habiliterings-

Vidare, att funktioner som kommunal arringsverksamhet. betsanpassare inrättas.

Det är att undvika av unga

angeläget förtidspensionering

Vi ansluter oss i stort till rehabiliteringsbehandikappade.

om till Vi redningens förslag ersättning unga handikappade.

att en absolut för rätt till gör bedömningen lägsta åldersgräns

bör sättas till 25 år. förtidspension/sjukbidrag

Det finns nu en klar hotbild i arbetslivets utveckling, trots

insatser t.ex. inom och rehabilitemycket positiva arbetsmiljö-

Riskerna är för att ett ökat arbetsringsområdena. uppenbara

för för de anställda, evengivaransvar rehabiliteringsinsatser tuella med differentierade arbetsgivareavgifter, inför

system

ande av sjuklöneperioder m.m. leder till nya utestängningseffekter för svårt utanför arbetslivet.

handikappade Samtidigt sker betydande strukturella i arbetslivet vilka

förändringar bl.a. innebär att arbetsuppgifter rationaliseras bort. Därför krävs fortsatta stora ansträngningar för att utveckla och öppna nya vägar till arbetslivet för

handikappade.

Vi framhåller vikten av att vissa arbetsmarknadspolitiska resurser/medel måste förbehållas personer med svårare funktionshinder. Detta gäller framför allt insatser som lönebidrag, AMI-S, Samhall och särskilda in-

inskolningsplatser (jämte satser som motsvarar sådana

inskolningsplatser).

Vi föreslår en utbyggnad av antalet arbetstillfällen för vår personkrets inom Samhall med ca 600 per år under en dryg

En viss andel av Samhalls arbetstillfällen bör lO-årsperiod. efter avtal härvid stå till direkt för den kommunala

förfogande huvudmannen för dem i den berörda som är

personkretsen beredda att från sysselsättning till arbete.

gå

Utredningen konstaterar att de särskilda inskolningsplatsema visat vara en bra introduktion till arbetslivet för

sig

personkrets. Därför föreslås en vidgning av utredningens möj-

för hela till motsvarande insats som ligheterna personkretsen särskilda inskolningsplatser.

Vi avser att i vårt slutbetänkande återkomma till om

frågor vägar till arbete och förutsättningar för att öronmärka arbetsmöjligheter för vår personkrets.

Färdtjänst (Kap ll)

Kollektivtrafiken är enligt vårt synsätt basen i trañkförsörj-

för alla människor. Behoven av för att öka ningen förändringar

är trots vissa insatser under senare tillgänglighet betydande år. Vi menar att ansvars- och finansieringsprincipen är en utgångspunkt för ett sådant förändringsarbete. Vi återkommer i vårt slutbetänkande till detta.

Här berör vi främst dels den särskilt anpassade kollektivtrafiken dels som ett komplement

(servicelinjer), färdtjänsten till den anpassade kollektivtrafiken.

Enskilda som har att

väsentliga svårigheter förflytta sig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer måste vår mening kunna känna ett större oberoende än vad

enligt

som är fallet inom nuvarande Vi har i detta

färdtjänst. syfte uppställt mål för färdtjänstens utveckling. Bland målen är att

- som trafikform skall bl.a. kol-

färdtjänsten komplettera lektiva trafikmedel - skall införas i alla län kommunal länsfärdtjänst genom samverkan

- tak i antalet resor skall i inte före-

något högsta princip komma

- för under skall i

begränsningar resors tidpunkt dygnet princip inte förekomma

- skall inte kollektivtrafiktaxan i

egenavgiften överstiga lokal- och länstrañken. skall inte tas ut för ledsa-

Avgifter gare eller för medåkande barn till färdtjänstberättigad

För att förverkliga målen föreslår vi ändringar i socialtjänstlagen (10 och 35 §§).

Vi föreslår dessutom att ett 50-100

Stimulansbidrag på miljoner kr/år (nya fördelas till kommuner och trafik-

pengar) huvudmän under en period av 4-5 år för att påskynda utbyggnad av främst servicelinjer.

Vi föreslår vidare av reformen genom forsk-

uppföljning ningsinsatser.

Hjälpmedel (Kap 12)

I kapitlet kartlägger och definierar vi ansvarsförhållanden samt som stärker den enskildes i till-

lägger förslag trygghet

till hjälpmedel. gången

Genom tillägg i HSL blir det en skyldighet för landstingen att tillhandahålla och finansiera för den

hjälpmedel dagliga

och för egen vård och för alla funklivsföringen behandling tionshindrade. Det skall ske på ett individuellt samt likvärdigt sätt. Detta kan sedan kompletteras med åtagande från landstingen om en för att den enskilde inte skall behöva

garanti vänta mer än en viss minsta tid på rätt hjälpmedel.

blir också att ha en för

Landstingen skyldiga organisation kartläggning och av hjälpmedel för daglig livs-

utprovning föring och för egen vård och behandling men även för hjälpmedel av annat slag.

får använda olika för

Landstingen producenter utprovning m.m. Vilka är och var de finns att nå skall för

producenterna

Sammanfattning

den enskilde brukaren och i kravet övrigt enligt på tillgänglighet framgå av en Tillsammans med den organisationsplan. individuella habiliterings- och och rehabiliteringsplanen möjligheten att få biträde av en stärker också detta kontaktperson den enskildes trygghet. Vi föreslår vidare en särskild satsning (100 milj. kit/år) på hjälpmedel för fritid och rekreation samt för på hjälpmedel grupper med särskilda behov av vid kompetens utprovning, anpassning och träning av hjälpmedel. Handikappinstitutet skall vara ett centralt och för kunskaps- utvecklingscentrum hjälpmedel. Vidare läggs förslag om och informa-

kompetensutveckling

tionsspridning. Enskilda med skall inte betala för

funktionsnedsättningar

de och den service som behövs av funkhjälpmedel på grund tionsnedsättningar. Vi kommer i vårt slutbetänkande att behandla ytterligare frågor om hjälpmedel. Här avses bl.a. i arbetet och hjälpmedel en av behovet av ett eventuellt ändrat finansiellt prövning ansvar inom den totala

hjälpmedelsförsörjningen.

Fritid och rekreation efter val

eget (Kap 13)

Kapitlet redovisar den mycket stora bristsituation som råder beträffande olika inom reaspekter på tillgänglighet fritids, kreations- och kulturlivet. Vi visar att denna situation trots och betydande kunskaper erfarenheter om och inte utförändringsbehov möjligheter vecklats nämnvärt för vår Flera förhållanden personkrets. understryker en ojämlik situation. Bl.a. omnämns enskildas bräckliga socioekonomiska ställning som ofta inte ger utrymme för fritidsaktiviteter varken till eller under sevardags mestertid. Vidare hinder i tillmånga genom begränsningar gång t.ex. till m.m. färdtjänst, ledsagarservice Vi menar att för att förbättra åtgärder generell tillgänglighet i samhället måste vara en starkt hävdad Framförstrategi. allt i med en mera konsekvent av den s.k. förening tillämpning ansvars- och Denna har en

finansieringsprincipen. fråga

mycket stor räckvidd. Vi avser därför att återkomma till den i vårt slutbetänkande. Vi redovisar här våra med förslag inriktning på individuella

Sammanfattning

insatser som kan stärka enskildas att delta i frimöjligheter tids- och rekreationsverksamhet. B1.a. avses stöd genom biträde av bättre till hjälpmedel, personlig assistent, tillgång biträde av och riktakontaktperson, avgiftsfri ledsagarservice de insatser. Vi föreslår också förändringar inom färdtjänsten för att öka oberoende och valfrihet (t.ex. till resor möjligheter utanför den kommunen och motsvarande kolegna avgifter lektivtrañkens taxor). I ett kommande delbetänkande läggs om tolkservice för fritid för döva mil. förslag De nu innebär en resursförstärkning föreliggande förslagen motsvarande 2-300 kronor för fritidsområdet. miljoner

Rättshjälp (Kap 14)

I redovisas olika till stöd för bevakning av kapitlet vägar enskildas intressen: - (1986:223) förvaltningslagen - (1971:293) förvaltningsprocesslagen - stöd (1985:568) enligt omsorgslagen - stöd (1980:620) enligt socialtjänstlagen - över verksamhet social- Socialstyrelsens tillsyn enligt tjänstlagen och omsorgslagen - allmän (1972:429) med rättshjälp enligt rättshjälpslagen de som den 1 juli 1988 ändringar vidtogs - insatser handikapporganisationemas

Vi beskriver vidare vårt om biträde av kontaktperson förslag (LSS 6 §). anser att bör ändras så att det Utredningen rättshjälpslagen blir lättare för människor med funktionshinder att få rättshos i som rör socialhjälp förvaltningsdomstol angelägenhet bistånd eller särförsäkringsförmåner, enligt socialtjänstlagen skilt stöd och service den om stöd och enligt föreslagna lagen service till vissa funktionshindrade (LSS). anser vi kan i 8 a§ rätts- Förändringar ske genom tillägg hjälpslagen.

att utkräva sociala rättigheter (Kap 15.) Vägar

Under senare år och med ett kärvare ekonomiskt klimat har diskussionen accentuerats om enskildas att utmöjligheter kräva sociala Publicitet har ägnats överklagningsrättigheter.

ärenden om bl.a. bistånd 6 § SoL och särskilda omsorger enligt enligt 4 § OL. I redovisas de till utkrävbarhet som kapitlet möjligheter inryms i förvaltningsbesvär. Vidare beskrivs de nya reglerna för brotten tjänstefel och och det ansvar som kan utgrovt tjänstefel straffrättsliga krävas. Det att ledamöter av t.ex. kommunal socialframgår nämnd och omsorgsnämnd inte är unlandstingskommunal dantagna från ansvar. För verksamhet som avser myndighetsutövning offentlig skadeståndsansvar i 2 § skadeståndslagen. Ersättregleras för det allmänna är dock så att ningsskyldigheten begränsad det för den enskilde sällan är att någon skademöjligt grunda ståndsrätt t.ex. uteblivna bistånds- eller omsorgsinsatser på SoL resp. OL). (enligt en väg kan vara att bruka bestämmelser om Ytterligare vite. skall av dom ske Enligt utsökningsbalken verkställighet att svaranden att fullgenom kronofogdemyndighet förelägger som honom domen. kan göra vad åligger enligt Föreläggandet förenas med vite. Efter denna att utsökningsgenomgång gör vi bedömningen balken för att genom vite ger möjlighet kronofogdemyndighet mot eller kommun framtvinga verkställiglandstingskommun het av dom som meddelats av har förvaltningsdomstol. Frågan Om detta inte är en väg anser vi dock ej prövats. framkomlig att det bör att genom lagändring skapa möjlighet övervägas att rikta mot och kommuner. vitespåföljd landstingskommuner

Uppföljning, utvärdering och tillsyn (Kap 16)

Mot bakgrund av aktuella utvecklingstendenser (målstyrning, förändrad sektor) beskriver vi hur decentralisering, offentlig och ersätter andra former av tillsyn utvärdering uppföljning (inkl. inspektionsverksamhet). Som vi anfört i 3 har detta för- och nackdelar för vår kap. personkrets. Vi redovisar vidare hur i olika tillsynsverksamhet regleras som OL och HSL med som tillförfattningar socialstyrelsen samt den av bland hälsosynsmyndighet tillsyn yrkesutövning och som av den s.k. tillsynslagen sjukvårdspersonal regleras (1980:11).

I vår diskussion om framtida former för utvärdering, uppföljning och tillsyn tar vi vår i till den utgångspunkt förslaget nya lagen, LSS. Vi konstaterar att till LSS innebär en förslaget rättighetslag med möjligheter för enskilda att beslut som överklaga går honom/henne emot. För att underlätta för enskilda att bruka sin föreslår vi en ökad till rättsöverklagningsrätt rättighet hjälp genom ett till av förslag förändring rättshjälpslagen (kap. 14). Vi menar också att vårt med innebörden att förslag enskilda får rätt till en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan där insatser, ansvar, uppföljning etc. ger en framgår ökad och säkerhet. Detsamma vårt om trygghet gäller förslag biträde av en som den nya kontaktperson. Samtidigt lagen (LSS) enligt vårt förslag stärker enskildas markerar ställning den kommuners och ansvar (i och landstings organisatoriskt finansiellt avseende) för insatser som lagen föreskriver. Vi anser att det bör en central att samlat åligga myndighet följa om och hur lagstiitarens intentioner i verkföljs praktisk Vid brister bör dessa redovisas till med lighet. regeringen förslag till behövliga förändringar. Inom ramen för sitt ansvarsområde skall resp. fackstatlig myndighet följa de verksamheter som har att tilluppgifter godose enskilda i de avseenden som föreskriven lagförslaget Myndigheterna skall även förmedla kunskap. De centrala myndigheterna har vid fullgörande av dessa rätt till uppgifter full insyn i all verksamhet som och organ offentliga privata bedriver inom lagens område. Länsstyrelsens tillsynsuppgifter skall enligt vår mening enbart avse tillsyn av verksamhet som bedrivs i enskild regi. Länsstyrelsens uppgift kvarstår som samordnare av regionalt planeringsarbete inom ramen för samhällsplaneringen. Den är väsentlig också i frågor som rör människor med handikapp. Vi menar därutöver att det redan nu finns skäl som talar för inrättande av en som bl.a. skulle ha handikappombudsman funktionen att av Vi avser följa tillämpningen lagstiftningen. att pröva denna fråga i särskild och återkommer till ordning den i vårt slutbetänkande.

Sammanfattning

Den 17)

rättsliga regleringen (Kap

Våra förslag till nya resp. av och till lagar förändringar tillägg olika nuvarande föreskrifter framgår (jämte specialmotiveringar) i andra delar av betänkandet. I detta om den beskriver vi dels kapitel rättsliga regleringen nu gällande och erfarenheter av den, dels olika lagstiftning överväganden som lett fram till de som vi nu förslag lägger. De som här en är lagar ges beskrivning socialtjänstlagen (1980:620), omsorgslagen (1985:568), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt (1965:136). elevhemslagen Våra principiella de ställningstaganden grundar sig på uppenbara brister och den ojämlikhet som enskilda inom vår personkrets konfronteras med och som framstod b1.a. i svar på våra olika enkäter till enskilda och huvudmän. Några mycket tydliga exempel är sysselsättnings- resp. fritidsfrågor. Brister undanröjs inte enbart genom men den lagstiftning kan vara att styra samhällets resurser till eftersatta ägnad områden. kan också betona samhällets Lagstiftning viljeinriktning att förbättra förhållanden för utsatta Vi har gruppen sett att enbart HSL, SoL och OL i nuvarande inte utformning varit för att brister. Dessutom har tillräckliga undanröja lagstiftningen bl.a. lett till mellan ojämlikheter handikappgrupper även om stödbehovet är likvärdigt. Vi har funnit att enskilda med svåra funktionsmånga hinder lever under förhållanden. högst otrygga Vi har därför funnit att stödinsatser måste grundläggande kunna tillförsäkras dem genom lagreglering. Den skall avse och vuxna och b1.a. kunna barn, ungdomar utjämna skillnader som finns i tillgång till stöd över landet. Vi har också sett det som att stärka mycket väsentligt enskildas möjligheter till självbestämmande och inflytande över insatser till stöd och service. Flera till personligt förslag föreskrifter ägnas inflytandesituationen. Bl.a. rätten att själv få anställa eller vem som är assistent likpåverka personlig som rätten till biträde av kontaktperson. En utgångspunkt har varit att enskilda med funktionsnedsättningar i första hand skall kunna bli tillgodosedda genom befintliga lagar och föreskrifter. I vissa hänseenden har detta krävt av för att de ett förstärkningar gällande lagar på tydligt sätt skall ange insatser som är av stor för vår betydelse per-

Sammanfattning

sonkrets som helhet och enskildas i en utsatt situatrygghet tion. Genom till HSL att i landstingskommutillägg tydliggörs nens också och skyldigheter ingår habilitering, rehabilitering tillhandahållandet av för daglig livsföring och egen hjälpmedel vård och Dessa insatser är likvärda med övriga behandling. insatser HSL. vår skall denna markering enligt Enligt mening i medverka till att enskilda får till insatta lagen tillgång tidigt kvalificerade resurser. Vi har i vår konstaterat betydande svårigkartläggning heter och för personer med omfattande funktionsojämnheter hinder vad att allmänna kommunigäller möjligheter utnyttja kationer. Genom en i SoL föreslår vi vissa förstärkändring av om ningar färdtjänsten. (Ytterligare överväganden till kollektiva fárdmedel sker i kommande sluttillgänglighet betänkande). Personkretsen kan i dessa sammanhang inte avgränsas strikt efter eftersom den funktionsnedsättningens omfattning, bl.a. kan vara svår att fastställa i början av en habiliteringsresp. rehabiliteringsprocess. Vi har funnit att vår utöver stöd genom bepersonkrets (och de som vi föreslår i dessa) ñntliga lagar kompletteringar även behöver en förstärkt för att kunna rättslig reglering hävda sin rätt och få det stöd som kan i undanröja svårigheter den Denna har vi i dagliga livsföringen. rättsliga reglering våra låtit ta formen av en särskild LSS. Vårt förslag lag, till en skall betraktas som den till SoL förslag ny lag pluslag HSL som skall ett förstärkt i och ge skydd genom rättigheter livssituationer. Den innebär inte inkomplicerade någon i de som kan tillkomma den enskilde skränkning rättigheter SoL, HSL och andra lagar. enligt Vi har i för- och nackdelar utredningsarbetet analyserat med en (se även 3). Vi har funnit att behovet rättighetslag kap. att stärka enskildas är inte minst gerättsskydd betydande, nom att med svåra är i minopersoner ñinktionsnedsättningar ritet och av flera skäl lätt kan komma att bli underkastade starkare Genom omsorgslagen majoritetsgruppers godtycke. finns att vissa ansetts vara i behov av exempel på grupper detta förstärkta som vår också måste rättsskydd enligt mening omfatta andra med stora hinder och svåriggrupper likvärdiga heter.

Sammanfattning

För att en skall få avsedd verkan är det nödrättighetslag vändigt att dels precisera kretsen av dels berättigade personer, precisera de prestationer som de skall vara till. berättigade Detta har genomsyrat våra om till överväganden förslag ny lagstiftning. Den lag som vi föreslår och som b1.a. skall ersätta nuvarande omsorgslag har en personkrets i vilken ingår omsorgslagens nuvarande personkrets. I ett särskilt 5) redovisar kapitel (kap. vi om och konstaterar att den för överväganden personkretsen förslag till är vid. För individinriktade ingenerella åtgärder satser som och färdhabilitering, rehabilitering, hjälpmedel tjänst finns en personkrets som vi anser skall bedömas generöst. Insatser i dessa hänseenden ges för personer med omfattande ñmktionshinder i samma organisatoriska former som för andra med funktionshinder inom äldreomresp. för personer sorg en distinkt ter därför mindre avgränsning sig lämplig. Beträffande vårt förslag till ny LSS, har vi lag, utpekat preciserade insatser som personer med omfattande funktionsnedsättningar kan ha behov av, när de har stora i svårigheter sin och behov av särskilt stöd. Med erfarendagliga livsföring heter från där den enskildes rätt till bistånd är allmänt SoL, formulerad och där det direkt kan utläsas hur kommuej långt nens biståndsskyldighet sträcker sig, ser vi det ur rättvise- och trygghetssynpunkt nödvändigt att precisera vissa grundläggande rättigheter för personer som är i en mycket utsatt situation genom svåra funktionshinder. skall finnas Rättigheterna oavsett var man bor i landet. LSS syftar till att i ett kortare förstärka perspektiv personkretsens I ett - in ställning. längre perspektiv på 2000-talet bör en sådan och ske av som omarbetning förstärkning lagar gäller alla medborgare att som nu föreslås bli åtgärder reglerade i LSS kan innefattas i dessa Som vår lagar. kartläggning och analys visar är det och det stöd som i skydd erbjuds dag ej tillräckligt. Den nya LSS avses ersätta om särföreslagna lagen lagen skilda omsorger om psykisk utvecklingsstörda m.fl. (1985:568) samt (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade lagen barn m.fl. som nu under vissa Iyångsåtgärder omständigheter kan riktas mot personer med avskaffas utvecklingsstörning samtidigt. LSS föreslås träda i kraft den 1 1993 liksom januari föreslagna ändringar i HSL och SoL.

50 Sammanfattning

Konsekvenser av våra förslag: Ekonomi, och

huvudmannaskap, finansiering (Kap 18)

genomförandetid

I konstateras att våra leder till kapitlet förslag sammantaget en beräknad merkostnad om 2 400 kr. (i 20 %). Den slås milj. emellertid ut flera år från ikraftträdandet den 1 januari på 1993. har uttalat att det är nödvändigt att handikapp- Riksdagen området tillförs sådana resurser att kan nödvändiga åtgärder komma till stånd. har mot denna bakgrund genom Regeringen från de s.k. tilläggsdirektiv undantagit handikapputredningen nolldirektiven från 1984. Vi fördelar ett huvudmannaansvar för olika stödyttersta och serviceinsatser till svårt funktionshindrade mellan landsoch men att huvudmännen ting kommuner, anger samtidigt har att sinsemellan avtala om annan reglering efter möjlighet lokala förhållanden. Staten ansvarar för arbetsmarknadsåtoch ekonomiskt stöd, inklusive till vår reform personlig gärder Vi i våra att huvudmannen kan assistent. möjliggör lagförslag organisationer som producenter utnyttja kooperativ, företag, av skilda insatser. I en skall huvudmannen organisationsplan visa hur och var insatser anordnas och kan erbjudas enskilda med funktionsnedsättningar. Våra innebär vidare att nu förslag huvudmannaskap enligt och förs över till kommunergällande omsorgslag elevhemslag na inom en Detta berör närmare 40 000 personer treårsperiod. och ca 30 000 anställda. Det förmed funktionsnedsättningar utsätter en successiv mellan de båda huvudskatteväxling männen motsvarande kostnader om 9 000 milj. kr. dagens av våra måste ske genom flera alter- Finansieringen förslag nativa Vi föreslår framför allt finansiering tillvägagångssätt. via samt i viss mån även via statsbudget socialförsäkringen samt via kommuner och Beträffande kommuner och landsting. avses som successlandsting finansieringsbehov uppkommer ivt. Vi förutsätter att de tas upp i de årliga överläggningama om kommunernas och ekonomi. landstingens vår är det att upp konse- Enligt bedömning angeläget följa kvenserna av våra Vi föreslår därför bl.a. en organisaförslag. tion med databank för att upp bl.a. kostnaderna. löpande följa En första bör ske efter tre år. utvärdering

Sammanfattning

Frågor om avgifter och den enskildes ekonomi

(Kap 19)

En del i enskildas situation är i allmänhet handikappande merkostnader till följd av Merkostnafunktionsnedsättningen. der kan vara för som tillhandautgifter tjänster väsentligen hålls av verksamhet som läkemedel etc offentlig vård, service, eller som marknaden som frekventa varor/tjänster köps på frisörtjänster och speciell kost. Merkostnaderna belastar enskilda med i övrigt olika privatekonomiska situationer (inkomstsituation, försörjningsbörda, pensioner). Dessutom skillnader i vissa föreligger kompenserande offentliga (ex. varierade nivåer på transfereringssystem kommunala bostadstillägg, KBT). Det finns också skillnader i avgifter för samma som tjänster tillhandahålls av kommuner resp. landsting. Handikapputredningen visade i sin att bl.a. kartläggning detta kunde ge som resultat skillnader i betydande disponibel inkomst beroende på enskildas bostadsorter (kommuner). I vårt slutbetänkande kommer vi att presentera en fördjupad analys och lägga förslag i att dels utjämna skillsyfte nader i avgifter för samma tjänster för enskilda bosatta inom olika kommuner; dels eñekten av att enskilda inom påverka vår personkrets har höga kostnader för över sektorstjänster gränser i samhället. ger dessa be- Sammantaget betydande lastningar. att relatera dessa kostnader till var- Möjligheten andra och form av kommer att skapa någon högkostnadsskydd prövas. Vi redovisar i också en av en stukapitlet sammanfattning die som för vår av Universitet orts räkning Linköpings (CMT, U. Hass, 1991). Den visar bl.a. att vissa hushåll har permanenta varaktiga underskott vilka kan hänföras till olika faktorer relaterade till Som vi funktionsnedsättningen. uppmärksammar i 13 hade merparten hushåll i denna studie kap. inte något som helst utrymme för hobbies, semesteraktinöjen, viteter osv. gör vi en av tendenser i kommuners Slutligen genomgång och för till enskilda. landstings avgiftssystem Servicetjänster Utredningen som nu har att lägger förslag förutsättningar positivt påverka enskildas ekonomiska situation. Huvudregeln i den föreslagna om stöd och service till lagen

Sammanfattning

vissa fimktionshindrade (LSS) är att insatserna skall vara avgiftsfria.

Vårt beträffande innebär sänkning av

forslag färdtjänsten

flera håll, till nivåer som motnuvarande, på höga avgifter svarar taxor inom kollektivtrafik.

redovisas att vi infor slutbetänkandet

Sammanfattningsvis avser att vägar for att finna former att hindra

pröva följande att den enskilde skall betala extra for sitt handikapp: 0 t.ex. och avgiftstak

påverkan på avgiftsñnansieringsgrad eller avgiftsfrihet

0 samordnat över

högkostnadsskydd huvudmannagränser 0 genom handikappersätt-

inkomstforstärkning exempelvis ning

Förhållandet till EG (Kap 20)

inom EG (oberoende av svenskt medlemskap Utvecklingen eller har for svensk Vi har där-

ej) betydelse handikappolitik. för i detta dels en kort av förut-

kapitel ort beskrivning

för samverkan i olika avseenden av typ basfakta, sättningarna dels beskrivit handikappfrågomas position genom den sociala

resp i EGs (bl.a. Helios 1 och 2). stadgan handikapprogram

har vi helt kort mot av detta gjort en

Slutligen bakgrund

av våra i förhållande till EGs arbetsöversiktlig analys forslag sätt och Slutsatsen blir att utredningens forslag om

regler. vissa insatser en (LSS) interna for-

enligt ny lag reglerar hållanden i och inte är att betrakta som socialför-

Sverige

som faller in under EGs regelsystem om säkringsförmåner social trygghet.

avser att i sitt slutbetänkande återkomma till

Utredningen

som rör olika former av internationell samverkan och frågor därvid bl.a. roll.

handikapporganisationernas

för en framtida av

Möjligheter lagreglering ansvars- och ñnansieringsprincipen (Kap 21)

innebär att och verksamheter skall utformas Principen miljöer och bedrivas så att de blir for alla människor.

tillgängliga Kostnader for ses som en del

anpassningsåtgärderna självklar av de totala kostnaderna for verksamheten och finansieras därmed som verksamheten i övrigt. Principen formulerades i

Sammanfattning

mitten av 1970-talet av den dåvarande

handikapputredningen.

För att bedöma för en mer konsekvent

förutsättningarna tillämpning av ansvars- och har vi som

finansieringsprincipen underlag bl.a. en egen enkät och internationellt material från främst USA. En ny mot (Ameri-

lagstiftning diskriminering cans with Disabilities Act, ADA) där år 1989. ADAs

antogs diskrimineringsbegrepp innebär att hinder för

tillgänglighet till bl.a. vissa telekommunikationer

transportmedel, lokaler, m.m. ses som diskriminering.

Vi har vid Vår av ansvars- och

analys ñnansieringsprincipen (som i avser all verksamhet som vänder till allmän-

princip sig heten) sett behov av att stärka en

tillämpning genom

- och

information opinionsbildning

-

kompensatoriska åtgärder från staten (i ett

övergångs-

skede)

-

lagstiftning (kombinerad med påföljder och sanktioner)

I vårt fortsatta arbete avser vi att vår och

fördjupa analys överväga förslag om reglering inom vissa områden: och

planbyggområdet, media, tele och kommunikation.

Ett konsekvent genomförande av ansvars- och finansieringsprincipen torde sikt kunna innebära

på kostnadsbesparingar för samhället utöver värdet att

vidga medborgarnas möjligheter till delaktighet i olika verksamheter.

Författningsförslag

1. till

Förslag

om stöd och service till vissa

Lag funktionshindrade;

Härigenom föreskrivs

följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna innehåller bestämmelser om insatser för sär-

lag skilt stöd och särskild service åt personer

1. med autism eller med bestående be-

utvecklingsstörning, gåvningshandikapp efter i vuxen ålder eller

hjärnskada

2. med andra stora och eller

varaktiga fysiska psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar betydande i den

svårigheter dagliga livsföüngen och därmed ett omfattande stödbehov.

2 § Denna lag innebär ingen i de

inskränkning rättigheter som kan tillkomma den enskilde annan

enligt lag.

Verksamhetens mål

3 § Verksamhet enligt denna lag skall främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor och fulla i samhälls-

delaktighet livet. Syftet skall vara att den enskildes hela tillvaro skall fungera som för andra i samhället. stöd skall

Erforderligt ges ur ett

helhetsperspektiv.

Insatser enligt denna skall vara samt i

lag varaktiga ges samarbete med berörda och

samhällsorgan myndigheter.

Verksamheten skall vara för den en-

grundad på respekt skildes självbestämmanderätt och Den enskilde

integritet. skall i största möjliga och medbe-

utsträckning ges inflytande stämmande över stöd som ges.

Författningsförslag

Rätten till insatser

4 § Människor som avses i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service denna om de beenligt lag höver sådan i sin och om deras behov inte hjälp livsföring på annat sätt. tillgodoses Den enskilde skall insatserna tillförsäkras levgenom goda nadsvillkor. Insatserna skall till mottagarens indivianpassas duella behov samt utformas så att de är lätt för de tillgängliga människor som behöver dem och stärker deras att förmåga leva ett liv. självständigt

5 § Särskilda insatser skall ges den enskilde endast om han det. Om han är under 15 år eller uppenbart saknar begär att egen hand ta i skall insatserförmåga på ställning frågan, na ges av vårdnadshavare, god man, förmyndare på begäran eller förvaltare.

De särskilda insatserna

6 § Insatserna för särskilt stöd och särskild service är 1. och annat stöd som ställer krav på rådgivning personligt särskild om och för märmikunskap problem livsbetingelser skor med stora funktionshinder, 2. biträde av assistent eller ekonomiskt stöd till personlig sådan till den del som inte täcks av allmän förassistans, (1962:381) om allmän försäkring, säkringskassa enligt lagen 3. tidsbunden hemtjänst, 4. biträde av kontaktperson, 5. verksamhet för i ålder som daglig personer yrkesverksam saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, 6. för över 12 år utanför det egna korttidstillsyn skolungdom hemmet i till samt under lov och ferien anslutning skoldagen 7. korttidsvistelse utanför det egna hemmet och avlösarservice i hemmet, 8. boende i eller elevhem för barn och familjehem ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna. I insatserna första stycket 5-9 ingår också omvårdenligt nad. I insatserna boende i elevhem samt bostad med särskild service för vuxna också fritidsverksamhet och kulturella ingår aktiviteter.

r

Författningsförslag 57

l

Insatsema skall ges i samordnad form och med beaktande av den enskildes hela livssituation.

Närmare föreskrifter om ekonomiskt stöd för biträde av i personlig assistent meddelas av regeringen.

Landstingskommunernas och kommunernas

ansvar 7 § Varje landstingskommun skall, om inte annat överenskoms 9 §, svara for insats 6 § forsta 1.

enligt enligt stycket

Varje kommun skall, om inte annat överenskoms 9 §,

enligt svara for insatser enligt 6 § forsta stycket 2-9.

Plan

8 § I samband med att insats denna skall,

enligt lag beviljas om den enskilde begår det, i samråd med denne upprättas en individuell plan vari beslutade och planerade insatser redovisas. I planen skall även redovisas åtgärder av andra organ. Planen skall och minst en om året omprövas

fortlöpande gång och i mån av behov ändras.

Landstingskommunen och kommunen skall underrätta varandra om Planerna skall översändas till

upprättade planer. den försäkringskassa i vilken den försäkrade är inskriven. När anledning förekommer har försäkringskassan att genom över-

med verka for att läggning respektive stödorgan erforderliga insatser görs.

9 § Ansvaret enligt denna lag for landstingskommuner och kommuner gäller gentemot dem som är bosatta i landstingskommunen kommunen eller ämnar bosätta där.

respektive sig Den som vistas i landstingskommunen eller kommunen en kortare tid skall ges det stöd och den hjälp som han omedelbart behöver.

och kommunen får med bibehållet

Landstingskommunen ansvar sluta avtal med annan om tillhandahållande av insatser enligt denna lag.

Landstingskommun och kommun får träffa avtal om att

denna från uppgift enligt lag överflyttas landstingskommun till kommun eller från kommun till Om

landstingskommun.

Författningsförslag

en sådan överlåtelse sker skall föreskrifterna i denna lag om

kommun i delar landstingskommun respektive tillämpliga

för kommunen respektive landstingskommunen. gälla

i

Kommuiiens ansvar

10§ Kommun skall verka for att insatser från olika organ som den enskilde är beroende av och som skall tas upp i plan

8 § ett för den enskilde så fördelaktigt sätt

enligt samordnas på

som möjligt.

ll § Till kommunens hör att

uppgifter

1. hålla en om vilka invånare i kom-

fortlöpande kunskap munen som har behov av stöd enligt lagen,

2. verka för att människor som avses i 1 § får sina behov allsidigt tillgodosedda,

3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna

lag,

4. medverka till att människor som avses i 1 § får ett meningsfullt arbete,

5. samverka med som företräder människor

organisationer med stora funktionshinder,

6. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir

för människor som avses i 1 §, samt tillgängligt

7. anmäla till när person som avses i 1 §

Överförmyndaren kan antas behöva förvaltare eller god man samt

förmyndare, när ett eller bör

förmyndarskap, förvaltarskap godmanskap kunna

upphöra.

Avgifter

12 § skall med nedan nämnda inte tas ut för

Avgift undantag särskilda insatser enligt denna lag. Av dem som är berättigade att av allmän erhålla en-

försäkringskassa assistansersättning

9 7 § (1962:381) om allmän försäkring får avgiit ligt kap. lagen tas ut inom ramen för sådan ersättning.

Av dem som folkpension i form av hel förtidspension

uppbär eller hel eller som har inkomst av arbete

ålderspension eget eller får skäliga avgifter för tidsbunden

kapitalinkomster

samt fritidsverksamhet tas ut hemtjänst, bostad, upppehälle

de som kommunen bestämmer. Avgiitema får enligt grunder

dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall tillse att den enskilde förbehålls medel för

tillräckliga sina behov. meddelar före-

personliga Regeringen ytterligare skrifter om sådana

avgifter.

Nämnder 13 § Ledningen av landstingskommunens verksamhet enligt denna lag skall utövas av en nämnd som utser.

landstinget

Ledningen av kommunens verksamhet denna

enligt lag skall utövas av en nämnd som utser.

kommunfullmäktige

Enskild verksamhet

14 § Om en enskild yrkesmässigt vill bedriva sådan verksamhet som anges i 6 § första stycket 5-9 skall den enskilde söka tillstånd hos i det län där verksamheten

länsstyrelsen skall bedrivas.

Enskild verksamhet skall stå under tillsyn av nämnd som avses i 13 § andra stycket i den kommun där verksamheten är belägen. Nämnden har rätt att verksamheten.

inspektera

Uppföljning

15 § Central myndighet, som regeringen utser, har att övergripande följa verksamheten enligt denna lag. Myndigheten skall stödja och utvärdera verksamheten, informera om den samt stimulera till

vidareutveckling.

16 § skall inom länet

Länsstyrelsen

1. följa tillämpningen av denna

lag,

2. informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verksamheten,

3. biträda kommunerna med råd i deras verksamhet,

4. främja samverkan i planering mellan kommunerna och andra samhällsorgan, samt

5. utöva tillsyn över enskild verksamhet.

Ytterligare föreskrifter 17 § Regeringen att i om verksamhet en-

bemyndigas fråga ligt denna lag meddela ytterligare föreskrifter till skydd för enskilda.

Författningsförslag

får överlåta åt den myndighet som avses i 15 §

Regeringen

att meddela sådana föreskriñer.

Överklagande

Beslut om särskilda insatser åt enskilda 6§ får

l8§ enligt

överklagas hos länsrätten.

Beslut om återkallelse 19§ får hos kam-

enligt överklagas

marrätten.

De beslut som meddelats av nämnd som avses i 13 §, länsrätten, eller kammarrätten i frågor som avses i

länsstyrelsen

första och andra omedelbart och får verkstäl-

styckena gäller

las. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess

beslut skall först sedan de vunnit kraft.

gälla laga

bestämmelser

Övriga

Om verksamhet som avses i 14§ inte ett

19 § ombesöxjs på

tillfredsställande sätt eller om annat missförhållan-

uppenbart

de och rättelse inte sker kan återkalla

föreligger länsstyrelsen

tillståndet.

Den som är eller har varit verksam inom enskild verk-

20 §

samhet som avses i 14§ får inte röja vad han

obehörigen

därvid erfarit om förhållanden.

någons personliga

I det allmännas verksamhet denna be-

enligt lag tillämpas stämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i

(1992:000) om ikraftträdande av lagen (1992:000) om

lagen

stöd och service till vissa funktionshindrade.

2. till

Förslag

om i

Lag ändring socialtjänstlagen

(1980:620);

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)1

dels att 5, 8, 10, 35 och 73 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Till socialnämndens uppgif- Till socialnämndens uppgifter hör att göra väl för- ter hör att göra sig väl för-

sig trogen med levnadsförhållan- trogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka dena i kommunen, särskilt i och i med avseende på äldre männi-

samhällsplaneringen samarbete med andra sam- skor och människor med funk-

tionshinder; medverka i samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främ- hällsplaneringen och i samarja goda miljöer i kommunen, bete med andra

informera om socialtjäns- samhällsorgan, organisatioten i kommunen, ner, och enskilda

föreningar

genom uppsökande verk- främja goda miljöer i kommusamhet och på annat sätt nen, främja för informera om

förutsättningarna socialtjänsgoda levnadsförhållanden, ten i kommunen,

svara för omsorg och servi- genom uppsökande verkce, råd, stöd och samhet och annat sätt

upplysningar, på vård, ekonomisk och an- förutsättningarna för

hjälp främja nat bistånd till familjer och goda levnadsförhållanden, enskilda som behöver det. svara för och servi-

omsorg

ce, råd, stöd och

upplysningar,

vård, ekonomisk hjälp och an-

nat bistånd till familjer och

enskilda som behöver det.

1

Lagen omtryckt 1988:871.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Socialnämnden skall i den Socialnämnden skall i den

verksamheten uppsökande verksamheten uppsökande

om och om socialtjänsten och upplysa socialtjänsten upplysa

grupper och enskilda om verksamheten enligt lagen erbjuda sin När det är (1992:000) om stöd och service

hjälp. lämpligt skall nämnden härvid sam- till vissa funktionshindrade. verka med andra samhällsor- Socialnämnden skall erbjuda gan och med organisationer grupper och enskilda sin och andra När det är lämpligt

föreningar: hjälp. skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan, människor

föreningar för med samt

funktionshinder

med andra och

organisationer

föreningar.

10 §2

Socialnämnden bör genom Socialnämnden bör genom

i el- i hemmet, elhjälp hemmet, färdtjänst hjälp färdtjänst ler annan service samt ler annan service samt dag-

dagverksamheter underlätta for verksamheter underlätta for den enskilde att bo hemma den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra. och ha kontakter med andra.

bör utformas så

Färdtjänsten

att den kompletterar kollektiv-

trafiken. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom socialcentraler och liknande, social

rådgivningsbyräer, jour eller annan därmed jämforlig verksamhet.

Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en med att den enskilde och hans närmas-

familj uppgift hjälpa te i om den enskilde begär eller

personliga angelägenheter,

till det. För barn som inte har 15 år får konsamtycker fyllt

utses endast om barnets vårdnadshavare begär taktperson eller till det. Har barnet 15 år får kontakt-

samtycker fyllt

utses endast om barnet eller till person själv begär samtycker det. 2

Senaste lydelse 1990:1527.

l ›

Författningsförslag 63 i; i Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 a§

Kommunen skall planera

sina insatser för människor

med handikapp. I

planeringen

skall kommunen samverka

med landstingskommunen

samt andra

samhällsorgan

och organisationer:

35 §3

För i förskola eller i social hem-

plats fritidshem, färdtjänst, hjälp, sådant boende som avses i 20 § andra eller 21 §

stycket tredje stycket eller annan liknande social får kommunen

tjänst ta ut som kommunen bestäm-

skäliga avgifter enligt grunder mer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

För sådana platser i förskola som avses i 14 och 15 §§ får avgift tas ut endast i den mån verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.

Avgifter som avser helinackordering i en särskild boendeform för service och omvårdnad skall bestämmas så att de boende förbehålls medel för sina behov.

tillräckliga personliga Regeringen meddelar föreskrifter om sådana av-

ytterligare gifter.

Regeringen meddelar föreskrifter om avgifter vid de inrättningar som enligt lagen (1990:1402) om Övertagande av Vissa sjukhem och andra övertagits av kommuner-

vårdinrättningar na.

I fråga om färdtjänst får av-

giften inte överstiga vad som

gäller med allmänt

för färd

kommunikationsmedel. För

ledsagare till den som har rätt

till färdtjänst får avgift inte

tas ut.

3

Senaste lydelse 1990:1403.

64 sou 1991:46 Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

73 §4 3

i

Socialnämndens beslut får Socialnämndens beslut

hos om hos länsrätten, om överklagas länsrätten, överklagas nämnden har meddelat beslut nämnden har meddelat beslut i om i om

fråga fråga

bistånd 6 §, bistånd enligt 6 §,

enligt

25 §, förtur enligt 15 §,

medgivande enligt

förbud enligt 27 §, eller medgivande enligt 25 §,

37 §. förbud 27 §, eller

eñsergiñ: enligt enligt

enligt 37 §.

eñergiñ; Beslut i om bistånd till annan får inte överklagas enligt

fråga första stycket.

Beslut i som avses i första gäller omedelbart.

frågor stycket En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit kraft.

laga

Denna träder i kraft den 1 januari 1993.

lag

4

Senaste lydelse 1990:53.

Författningsförslag

3. till

Förslag

om i hälso- och

Lag ändring sjukvårdslagen

(1982:763);

Härigenom föreskrivs i om hälso- och fråga sjukvårdslagen (1982:763) dels att 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i skall införas en lagen ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Med hälso- och av- Med hälso- och avsjukvård sjukvård ses i denna för ses i denna för lag åtgärder lag åtgärder att medicinskt ut- att medicinskt utförebygga, förebygga, reda och behandla reda och behandla sjukdomar sjukdomar och skador. Till hälso- och och skador. Till hälso- och sjukvården hör sjuktranspor- hör sjukvården habilitering, ter. rehabilitering, hjälpmedelsförsörjning till handikappade och Sjuktransporter. I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser.

3 a § Landstingskommun skall svara för att rehabilitering eller habilitering som den enskilde behöver samt tillgodoseende av hjälpmedelsbehov planeras isamverkan med den enskilde. Av skall planen framgå beslutade och planerade insatser: Om den enskilde eller den allmänna försäkringskassan begär det skall denna redovisas plan för försäkringskassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

66 Författningsförslag

4. Förslag till

om i (1962:381) om

Lag ändring lagen allmän försäkring;

föreskrivs i om (1962:381) om all- Härigenom fråga lagen

män försäkring*

dels att 4 12 och 16 §§, 5 4 §, 9 2 och 3 §§ kap. 4, 10, kap. kap. samt 18 21 § skall ha följande lydelse, kap. dels att det i skall införas tre nya 2 kap. lagen paragrafer, 11 § och 9 7 och 8 §§, av följande lydelse. kap.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 11 § Den allmänna försäkringskassan skall verka för att planer som avses i 8§ lagen (1992:000) om stöd och service till vissa

funktionshindrade

av kommuner och upprättas landsting. Försäkringskassan skall även genom överläggmed kommuner och ningar verka för att erforlandsting insatser görs. derliga Om har försäkringskassan mottagit sådan plan som avses i 3 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall försäkvid behov ta iniringskassan tiativ till av de samordning och rehabilite- § habiliteringssom den enskilringsinsatser de kan behöva samt verka för att insatser görs erforderliga enligt planen.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande

lydelse Föreslagen lydelse

kap.

4 §2

Modern har rätt till från och med

föräldrapenning tidigast den sextionde före den beräknade för bar-

dagen tidpunkten nets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till del vårdar barnet till

huvudsaklig berättigad föräldrapenning.

Föräldrapenning utges även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i Vilken barnet deltar: Föräldrapenning i samband med kan före barnets födelse.

föräldrautbildning utges

En förälder som inte har En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om föräldrapenning endast om särskilda skäl M0- särskilda skäl Mo-

föreligger. föreligger. dern har dock alltid rätt till dern har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med till och med

föräldrapenning den tjugonionde dagen efter den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin Vård. hon inte har barnet i sin vård.

En förälder som deltar i för-

äldrautbildning utan att sam-

vårda barnet har också

tidigt

rätt till föräldrapenning.

10 §3

En förälder har rätt till för vård av

tillfällig föräldrapenning ett barn, som inte har tolv år, om föräldern behöver avstå

fyllt från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

sjukdom

3. besök i samhällets barnhälsovård,

förebyggande

4. vårdbehov som till av att barnets andra

uppkommer följd förälder besöker läkare med ett annat barn till av för-

någon äldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

2

Senaste lydelse 1985:87. 3

Senaste lydelse 1989:100.

Nuvarande lydelse lydelse

Föreslagen

För vård av ett barn vars Vid besök på en institution levnadsålder 240 medverkan i

understiger för behandling dagar utges tillfällig föräldra- av ett barn eller för att lära sig

första vårda ett barn eller vid deltapenning enligt stycket endast om tillsynen av barnet gande i kurs som anordnas av är stadigvarande ordnad eller sjukvårdshuvudman i samma om barnet vårdas på sjukhus. syfte har föräldern rätt till till-

fällig föräldrapenning även

om barnet inte är närvarande.

För vård av ett barn vars lev-

nadsålder understiger 240 da-

gar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om av barnet

tillsynen är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. En förälder till barn som En förälder till barn som

fyllt fyra år har, till och med fyllt fyra år har, till och med det kalenderår under vilket det kalenderår under Evilket barnet fyller tolv år, rätt till barnet fyller tolv år, till

rätt

tillfällig föräldrapenning tillfällig föräldrapenning även när föräldern avstår även när föräldern avstår från förvärvsarbete i sam- från förvärvsarbete i sam-

i band med band med

föräldrautbildning, föräldrautbildning, besök i barnets skola eller be- besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritids- sök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom sam- hemsverksamhet inom samhällets i vilken hällets i vilken

barnomsorg, barnomsorg, barnet deltar barnet deltar

(kontaktdagar). (kontaktdagar).

En förälder till barn som om-

fattas av 1 § lagen (1992:000)

stöd och service till vissa

om,

funktionshindrade har dock

rätt till det

kontaktdagar från

att det två år till dess att

fyllt

barnet sexton år.

fyller

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid biträda i hemmet eller vårda

förlossningen,

Författnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

barn. Motsvarande i delar för en fader vid gäller tillämpliga adoption av barn, om barnet inte tio år. Som fyllt adoption anses även att tar emot ett barn i avsikt att någon adoptera det.

12 §4 Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första och 11 § stycket utges under 60 för barn och år. Om föräldern högst dagar varje behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som i anges 10§ första stycket 1, 3 och 4 under utges tillfällig föräldrapenning ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning enligt 10§ tredje stycket ut- enligt 10§ uttredje stycket ges under högst två per ges under två dagar högst dagar per barn och år. barn och år. Dock i utges fall som avses i 10§ tredje stycket andra förmeningen tillfällig äldrapenning under tio högst dagar per barn och år: Tillfällig föräldrapenning enligt 10§ fjärde stycket utges under högst tio dagar per bam. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde efter barnets dagen hemkomst efter förlossningen. Vid räknas tiden från adoption den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård. Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver avstående från studier med studier, jämställs avstående från förvärvsarbete vid av bestämmeltillämpning serna om tillfällig i den mån föräldern föräldrapenning, går miste om löneförmånerna.

16 §5

Föräldrapenningförmåner får inte utges till båda föräldrar-

na för samma barn och tid i annat fall än som i andra anges 4 § stycket och 10 § och tredje fjärde styckena.

l Senaste lydelse 1990:741. 5 Senaste lydelse 1988:130.

70 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna får till båda föräldrarna får utges utges för samma barn och om för samma barn och tid, om tid, ett barn till båda med ett barn till båda följer med följer barnet lider av all- läkare när barnet lider av allläkare när Detsamma Detsamma varlig sjukdom. varlig sjukdom. om båda om båda föräldrarna, gäller föräldrarna, gäller i av som en del i av som en del behandlingen behandlingen behöver i ett lä- behöver delta i ett läbarnet, delta barnet, karbesök eller i av lä- karbesök eller i av länågon någon kare ordinerad behandling. kare ordinerad behandling. Vad nyss sagts även om gäller barnet inte med vid beföljer söket eller behandlingen. Oavsett antalet barn till en förälder inte mer än samutges manlagt hel föräldrapenning per dag.

5 kap.

§6

Den som är svensk men är bosatt i Sverige, ej medborgare, är samma villkor och med samma tilläggsförmåner som på till i form av svensk medborgare berättigad folkpension om han är bosatt i sedan minst fem a) ålderspension, Sverige år sexton år har varit bosatt i Sverige under och efter fyllda minst tio år, sammanlagt eller om han antingb) förtidspension handikappersättning, i sedan minst fem år eller, om han är en är bosatt Sverige bosatt i sedan kortare tid än fem år, har varit normalt Sverige arbetsför oavbrutet minst ett år under bosättningstiden, om den avlidne föräldern omedelc) barnpension, antingen före sin död hade varit bosatt i minst sex månader bart Sverige barnet vid dödsfallet var bosatt i eller om barnet är och Sverige bosatt i sedan minst sex månader och barnet eller den Sverige avlidne föräldern vid dödsfallet var bosatt i Sverige, d) omställningspension eller särskild efterlevandepension, omedelbart före sin död hade varit antingen om den avlidne i minst fem år och den efterlevande vid dödsbosatt Sverige

6 Senaste lydelse 1988:881.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

fallet var bosatt i Sverige eller om den efterlevande är bosatt i sedan minst fem år och den efterlevande eller den Sverige avlidne vid dödsfallet var bosatt i Sverige, e) för barn, om e) Vårdbidrag för barn, om Vårdbidrag föräldern är bosatt i föräldern är bosatt i Sverige Sverige sedan minst ett år. sedan minst ett år, om f) assistansersättning, han är bosatt i Sverige sedan minst ett år.

9 kap. 2 §7 Rätt till tillkommer försäkrad, som handikappersättning fyllt sexton år och som innan han fyllt sextiofem år för avsevärd tid fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han a) i sin behöver mera tidskrävande hjälp dagliga livsföring av arman, b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller c) behöver Vidkännas betydande merutgifter. eljest behov av hjälp antingen i den dagliga livsförin- Föreligger och för att kunna förvärvsarbeta, eller ettdera av

gen eller

båda dessa avseenden och merutgifter i anledning av därjämte bedömning av rätt till handikappersätthandikappet, grundas ning på det sammanlagda behovet av stöd. Vid av denna skall med försäkrad som tillämpning paragraf utför förvärvsarbete likställas studerande som studieåtnjuter stöd enligt studiestödslagen eller endast på grund

(1973:349)

av bestämmelse om är utesluten från sådan behovsprövning förmån. alltid till försäkrad som är Handikappersättning utgår döv eller hörselskadad, om blindheten, dövheten blind, gravt eller hörselskadan inträtt innan den försäkrade sexuppnått tiofem års ålder. Har den försäkrade beviljats assistansersättning enligt 7§ bortses vid bedömningen 7 Senaste lydelse 1978:216.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

av rätt till handikappersätt-

ning från de merutgifter som

rätt till assistanser-

grundat

sättning.

3 §8

Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek utgör handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av basbeloppet.

Handikappersättning kan kan

Handikappersättning begränsas till viss tid. Beho- begränsas till viss tid. Behovet av vet av

handikappersättning handikappersättning skall omprövas i samband skall omprövas i samband med beslut om förtidspension med beslut om assistanseroch då den försäkrade tiller- och

sättning, förtidspension kännes då den försäkrade tillerkän-

ålderspension enligt denna lag. nes ålderspension enligt den-

na lag.

Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före den månad, då hel eller hel förtids-

ålderspension pension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat 69 procent av basbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen 36

procent av basbeloppet om ej stödbehovet ger anledning till högre ersättning. Handikappersättning till försäkrad som är döv eller gravt hörselskadad utgör 36 procent av om ej

basbeloppet stödbehovet till

ger anledning högre ersättning.

7§

Rätt till assistansersättning

tillkommer försäkrad som fyllt

16år; om han av 1 §

omfattas

lagen (1992:000) om stöd och

service till vissa

funktions-

hindrade och sin

för dagliga

livsföring kan anses behöva

vidkännas merutgifter för per-

sonlig assistent i genomsnitt

minst 21 timmar per vecka.

8

Senaste lydelse 1990:776

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Assistansersättning beräk-

nas efter det

genomsnittliga stödbehovet per vecka och utges för varje timme som stödbehovet 20 timmar

överstiger per vecka.

Assistansersättning utges inte för dygnsvila.

Försäkrad som 65 år

fyllt har inte rätt till assistanser-

den sättning. Uppbär försäkrade sådan när han

ersättning fyller 65 år får han dock behålla ersättningen så

länge som stödbehovet består:

Om den vårdas

försäkrade på institution som tillhör eller till vars utges

drift bidrag från staten, kommun eller landstingskommun eller bor i gruppbostad utges inte assistansersättning.

8 §

Assistansersättning beräknas med ledning av lönekostnaderna för ett vårdbiträde inom den sociala hemhjälpen och de kostnader som kan anses skäliga att administre-

för ra insats av personlig assistent. Regeringen fastställer för varje år; efter förslag från

storleriksförsäkringsverket, ken på assistansersättning.

74 Författningsförslag sou 1991:46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

21 §9 En avgör om rätt till

socialforsäkringsnämnd frågor 1. med av ärenden som avses i

förtidspension undantag 7 kap. 1 § andra stycket, 2. särskild efterlevandepension, 3. handikappersättning, 4. Vårdbidrag. 4. Vårdbidrag,

5. assistansersättning.

avgör även om rätt till Socialförsäkringsnämnden frågor förmåner vad som föreskrivs i andra författningar.

enligt

är beslutfor då minst leda- Socialförsäkringsnämnden fyra möter är närvarande. I skall vad i 8-10 §§ föreskrivs med avseende på

övrigt

ha motsvarande med avseende på socialstyrelse tillämpning

Har från beslutet avviforsäkringsnämnden. föredraganden kande skall denna antecknas till protokollet.

mening

Denna träder i kraft den 1 1993.

lag januari

9 Senaste lydelse 1988:881.

5. till

Förslag

om i (197 2:429);

Lag ändring rättshjälpslagen

föreskrivs att 8 a§ rättshjälpslagen (1972:429)1 Härigenom skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§2 Vid av en an- Vid av en anprövningen prövningen sökan om allmän i sökan om allmän rättshjälp i rättshjälp som rör ersätt- som rör ersättangelägenhet angelägenhet till en för be- ning till en för bening patient patient eller läkeme- eller läkemehandlingsskada handlingsskada delsskada skall särskild hän- delsskada, eller som rör socitas till den rättssökandes eller syn alförsäkringsförmåner förhållanden. bistånd enligt socialtjänstlapersonliga gen (1980:620) för en person med eller som

funktionshinder

rör särskilt stöd och särskild service enligt lagen (1992:000) om stöd och service till vissa skall särfünktionshindrade, skild tas till den rättshänsyn sökandes förhålpersonliga landen.

Denna träder i kraft den 1 1993. lag januari

1 Lagen omtryckt 1983:487. 2 Senaste lydelse 1989:360.

1 och vårt

Utredningsuppdraget

fortsatta arbete

1.1¶Våra direktiv

1989 års tillsattes med att utreda

handikapputredning uppgift frågor kring samhällets till stöd för människor med

åtgärder stora funktionshinder. skall direkti-

Utredningsarbetet enligt ven (1988:53) främst brister i nuvarande stöd och

klarlägga service i kommuner och samt vid behov lämna för-

landsting slag till åtgärder som kan leda till (Direktiven

förbättringar: som helhet återfinns i 1).

bilaga

I om och skall

frågor socialtjänst habilitering/rehabilitering utredningsarbetet främst ha sin i situationen

utgångspunkt för personer som till av stora funktionshinder har mer

följd betydande svårigheter i den och därmed

dagliga livsföringen ett omfattande behov av samhällsinsatser.

Utredningsarbetet har därför sin i stöd och service till svårt funk-

tyngdpunkt tionshindrade barn, ungdomar och vuxna.

De personer som finns i de s.k. små och mindre kända handikappgrupperna har ofta ett omfattande behov av stöd. Handikapputredningen fick därför i att dessa

uppgift: ägna särskild Detta också med

uppmärksamhet. gäller personer invandrarbakgrund och stora

funktionsnedsättningar.

Stödet till barn och med funktionshinder är en

ungdomar fråga som varit föremål för flera men som

tidigare utredningar behöver utredas Därför fick kommittén i

ytterligare. uppdrag att pröva vilket sätt med olika funktionshinder kan

på grupper tillförsäkras ett väl fungerande stöd i likhet med vad som gäller för

omsorgslagens personkrets.

I dessutom att om ansvarsfördel-

uppdraget ingick pröva ningen mellan kommuner och borde förändras när

landsting det stödet till barn och Även om elev-

gäller ungdomar. lagen hem för vissa rörelsehindrade barn mil. borde ses över.

När det kommunerna och skall kom-

gäller socialtjänsten mittén kartlägga och de insatser som för män-

analysera görs

1

i

niskor med liksom skillnader i avgifter för social i

handikapp service mellan olika kommuner. Ett sådant och

kartläggnings-

betraktas också som vad landsanalysarbete angeläget gäller

insatser inom Den entingens habiliteringen/rehabiliteringen. skildes till över serviceinsatserna borde

möjlighet inflytande särskilt belysas.

Andra förhållanden som anses att och

viktiga kartlägga

är om funktionshindrades och analysera frågor sysselsättning

som måste vidtas för att den enskilde skall hitta åtgärder vägar till arbete och sysselsättning.

Utöver dessa uppdrogs åt handikapputred-

frågeställningar

att och för funkningen kartlägga analysera möjligheterna tionshindrade att få del av utbudet inom fritids- och rekreationsområdet och kunna delta i aktiviteter och verksamheter.

mellan kommuner och och

Ansvarsfördelningen landsting behovet av samverkan mellan dem i handikappolitiska frågor nämns även som väsentliga utredningsuppgifter.

Vidare skall kommittén göra en och en analys

uppföljning av i vilken den s.k. ansvars- och finansierings-

utsträckning

som formulerades i mitten av 1970-talet av den principen, dåvarande kommit att tillämpas.

handikapputredningen, Eventuella och hinder som för en mer kon-

problem föreligger sekvent av skall liksom be-

användning principen klargöras hovet av en särskild handikappombudsman.

har erhållit tilläggsuppdrag som av-

Handikapputredningen sett dels för svårt rörelsehindrade ung-

gymnasieutbildning domar och vissa insatser i anslutning till utbildningen, dels

att biståndsbeslut samt frågor om möjligheterna överklaga

för social service inom äldre- och handikappinkomstprövning omsorgen.

Handikapputredningen har vidare efter en regeringsskrivelse att se över tolkservice och behovet av tolkar för

uppdrag döva mil. i framtiden. I ett särskilt delbetänkande kommer

under hösten 1991 att lämna till hur denutredningen förslag na tolk- och talservice kan förbättras.

har också valt att behandla hjälpmedelsfrågor

Utredningen beroende deras nära samband med frågor om habilitering

på och samt deras för enskil-

rehabilitering avgörande betydelse das livskvalitet och oberoende. Vi har funnit att

överlevnad, det nära sambandet mellan och

habilitering, rehabilitering

bör komma till ett samlat uttryck i lagstiftningen. hjälpmedel

för oss har härvid bl.a. varit den s.k. hjälpme- Utgångspunkten betänkande (SOU 1989:39) samt den s.k. del.sutredningens ädelreformen (prop. 1990/91:14). Sedan Socialutskottet i sitt betänkande 1989/90:S0U13 uttalat att 1989 års i sitt arbete inte bör handikapputredning av de s.k. nolldirektiven från år 1984 mot bakgrund begränsas av behovet av inom har regeringåtgärder handikappområdet en gett (dir. 1990:24). Innebörden utredningen tilläggsdirektiv av dessa är att inte behöver visa hur handikapputredningen om eller skall förslag utgiftsökningar inkomstminskningar finansieras. Kommittén skall däremot göra väl genomarbetade i till sina förslag och visa kostnadsberäkningar anslutning konsekvenserna för olika intressenter. Kommittén skall på dessutom Visa hur ett successivt av de olika genomförande utredningsförslagen kan ske.

1.2 från

Tidigare utredningar och rapporter

1989 års

handikapputredning

Det om gymnasieutbildning för svårt röutredningsuppdrag relsehindrade som överlämnade till ungdomar regeringen i december 1988 resulterade i ett delhandikapputredningen betänkande Rätt till för svårt rörelsehindgymnasieutbildning rade (SOU 1989:54). där bl.a. ungdomar Utredningen föreslog att skulle kunna utsträckas till elevens 23 års gymnasietiden ålder och att en gymnasieskola med särskilda reytterligare surser för rörelsehindrade elever skulle komma till stånd (med i den norra Kommittén föreslog också ett placering regionen). ökat vad av elevhemsstatligt åtagande gäller finansieringen boendet för Riksdagen beslutade våren 1990 i gymnasieelever. enlighet med kommitténs förslag. I betänkandet om och ekonomisk behovs-

Överklagningsrätt

prövning inom (SOU 1990:2) som överlämnades socialtjänsten av till Socialdepartementet i januari handikapputredningen 1990 att av den enskildes ekonomi endast föreslogs prövning skulle göras när handlade om socialbibiståndsprövningen Vidare utökade att klaga på komdrag. föreslogs möjligheter munala beslut. Betänkandet har under år 1990 varit föremål för remissbehandling. Regeringen har ännu ej tagit ställning till förslagen.

Handikapputredningen har i ett särskilt delbetänkande redovisat en av olika livssituationen kartläggning aspekter på för svårt En sådan och handikappade. kartläggning analys bedömdes angelägen som för till Detta grund förslag åtgärder. kartläggningsarbete genomfördes under år 1989 och redovisades i delbetänkandet och välfärd? - Handikapp en lägesrapport (SOU 1990:19) i mars 1990. I kap. 2 en kort återges sammanfattning av vårt kartläggningsbetänkande. I som i form av interkartläggningen, genomfördes enkäter, vjuer, studier av andra samt såväl utredningar hearings deltog brukare som huvudmän. Även om materialet inte är heltäckande blir den generella bilden att det finns brister i många service och stöd till personer med funktionshinder. De två största generella svårigheterna som vi konstaterat tillgäller gång till och arbete samt till fritid sysselsättning möjligheter och rekreation. Andra av brukarna framförda brister rör den enskildes möjtill över och utlighet inflytande hemtjänstens färdtjänstens formning. Detta gäller också bl.a. och avlösarledsagarservice service. Vi har vidare kunnat iaktta stora skillnader i avgifter inom mellan olika kommuner. socialtjänsten Samtidigt är bilden av inte I många socialtjänsten entydig. - kommuner framför allt de mindre och medelstora är brukare exempelvis ganska tillfreds med den service som erbjuds, framför allt färdtjänsten. Förhållandevis omdömen goda om färdtjänsten återfinns också i de med 60 svårt intervjuer funktionshindrade som ordes av Centrum för handikappforskning vid Uppsala universitet av på uppdrag handikapputredningen. Brukarna nämner oftast bristen och på självbestämmande inflytande samt den ojämna stöd, service och tillgången på expertkunnande i olika delar av landet som de största problemen inom och I detta landstingens habilitering rehabilitering. inkluderas ofta brister i till Genom enkätillgång hjälpmedel. ter till och kommuner har huvudmännen sin landsting gett syn på habilitering, vuxenhabilitering och samt rehabilitering på formerna för samverkan med handikapporganisationerna. Även tillämpningen av den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen har blivit föremål för För att få enkätundersökning. en nödvändig komplettering till det insamlade materialet har ett flertal med hearings genomförts personalorganisationer,

SOU 1991246 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta arbete 81

handikapporganisationer, kommuner och landsting m.fl. där olika företrädare haft tillfälle att framföra synpunkter på an-

inom Vi har också del gelägna frågor utredningsarbetet. tagit av undersökningar och projekt som utförts av handikapporganisationer, myndigheter, enskilda forskare och huvudmän.

Vi har sedan ort våra bedömningar av situationen utifrån ett antal bärande - kvalitetskrav som vi vill föra

principer fram i svensk Vi har funnit kvarstående,

handikappolitik. betydande klyftor i välfärd för medborgare med funktionsnedsättningar och vill, med våra förslag i detta betänkande, initiera reformer som leder till bättre villkor för enskilda i handikappande situationer.

Ett viktigt komplement till vår brukarenkät har varit den intervjuundersökning som Centrum för handikappforskning utfört redo-

på handikapputredningens uppdrag. Intervjuerna visades i en särskild av en inter-

bilagerapport ”Redovisning vjuundersökning (red. M. Söder, 1990). I likhet med vad som framkom i enkäterna om socialtjänsten och vuxenhabiliteringen samt lyfts i denna studie särskilt fram

rehabiliteringen bristerna reellt inflytande och självbestämmande över den

på egna situationen.

Vid sidan av nämnda och

kartläggningsbetänkande bilagerapport har utredningen tillsammans med Centrum för handikappforskning vid Uppsala universitet och institutionen för Temaforskning vid universitet, sammanställt och

Linköpings producerat två seminarierapporter (1989). En om brukarin-

- flytande Brukarinflytande, livsinflytande och delaktighet

och en om framtidsfrågor Framtiden och människor med omfattande funktionshinder. har också genom-

Utredningen * fört en kartläggning av formerna för Samverkan mellan hani dikapporganisationer och samhälle (rapport, september 1 1990).

Vi vill arbeta öppet och i dialog med enskilda brukare, I och huvudmän. Vi handikapporganisationer, myndigheter l sände därför ut en omfattande

kartläggningsbetänkandet på j remiss under våren och sommaren 1990. Av 250 remissinstanl ser fick vi svar från 150. Materialet har sammanställts

drygt och en grund för ställningstaganden i föreliggan-

utgjort viktig F kommer de betänkande. Också i vårt fortsatta arbete dessa remissynpunkter att spela en stor roll. En särskild samman-

ställning av remissmaterialet har i en

orts rapport (Gjort och oort, december 1990).

Samtliga ovan nämnda rapporter finns tillgängliga hos ut- i

i

under adress: 1989 års Sociredningen Handikapputredning, aldepartementet, 103 33 Stockholm.

Som ett led i ambitionen att arbeta som en öppen utredning har handikapprörelsens s.k. skuggutredning fortlöpande tillställts vårt

utredningsmaterial.

1.3¶Vårt arbete med detta betänkande

Handikapputredningens uppdrag har sin utgångspunkt i situationen for personer med omfattande funktionshinder. Deras behov av insatser är För att dem

mångskiñsande. tillgodose krävs generella åtgärder for att i vid bemärkelse öka samhällets tillgänglighet. Det krävs också olika individinriktade insatser for att stärka den enskildes situation och underlätta den

dagliga livsföringen.

Handikapputredningen har valt att dela upp sitt arbete på så sätt att individinriktade insatser intar en framskjuten plats i detta betänkande. kommande slutbetänkande

Utredningens avses i huvudsak behandla generella åtgärder och det samspel som föreligger mellan generella och individinriktade insatser.

till att vi valt detta är inte

Bakgrunden tillvägagångssätt minst de stora brister i individinriktade insatser som framkom i vår kartläggningsrapport. Det gäller t.ex. svårigheterna att utöva självbestämmande och inflytande, bristerna i expertstödet och i bostads- och servicesituationen, i till sys-

tillgång selsättning och arbete resp. fritid och rekreation.

Vi menar i enlighet med våra bärande principer att dessa brister måste snara och kraftfulla sats-

undanröjas genom ningar som leder till målen om full och

delaktighet jämlikhet.

Mot bakgrund härav skiftar till sin omfatt-

personkretsen ning även om vi har en viss personkrets som utgångspunkt.

Det att är vidare när vi behandlar dels

gäller personkretsen generella frågor dels frågor om färdtjänst, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Vi föreslår att dessa insatser skall förbättras for alla som har behov av dem.

iI l I och vårt Utredningsuppdraget fortsatta arbete 83

1.4¶Vårt fortsatta arbete

Handikapputredningen kommer således i sitt fortsatta arbete att i huvudsak åt inriktade dvs. åt ägna sig generellt insatser insatser vilkas är att göra det for den enskilde att syfte möjligt ta del av samhällets utbud av service, transporter, kultur, fritid och media etc. En blir att förutviktig utgångspunkt pröva sättningarna för en konsekvent av ansvars- och tillämpning

finansieringsprincipen i syfte att och ökad

skapa tillgänglighet delaktighet. Med kraftfulla inom bl.a. samgenerella åtgärder hällsplaneringen kan delar av det samlade behovet av individinriktade insatser minska. Vi avser sådana insatser som i nuvarande bristsituation kompenserar hinder i tillgänglighet, vilka uppkommer genom att olika inte generella åtgärder vidtagits. I ett särskilt delbetänkande i av hösten 1991 kombörjan pletterar vi i detta betänkande med situationen for förslagen döva mil. och deras behov av tolkservice. Vi vårt ett slutbetänkande som fullföljer uppdrag genom beräknas till kommande årsskifte. I avsnitt följande redogörs för områden som vi avser att behandla i det betänkandet.

1.4.1¶Generellt inriktade insatser

Ansvars- och

ñnansieringsprincipen

Enligt ansvars- och bör ansvaret for att

ñnansieringsprincipen

en verksamhet blir och anpassas till med tillgänglig personer funktionsnedsättningar åvila den som bedriver verksamheten. Detta gäller också ñnansieringsansvaret. Vi har kunnat konstatera att ännu inte fått principen genomslagskraft. I vårt fortsatta arbete kommer vi därför att hur överväga principen kan stärkas inom områden. Inom såväl media några som inom teleområdet skall som till att vi pröva förslag syftar öka den enskildes till och möjligheter delaktighet inflytande. Många lokaler och är for anläggningar otillgängliga personer med och till ett liv i handikapp begränsar möjligheten gemenskap med andra och ett aktivt i samhällslivet. I deltagande vårt fortsatta arbete skall vi därför vilka åtpröva

i

arbete 2 84 Utredningsuppdraget och vårt fortsatta i

som måste vidtas för att behoven hos människor med gärder fhnktionsnedsättningar skall tillgodoses i samhällsplaneringen. Vi kommer därför att bl.a. se över behovet av förändringar i plan- och bygglagen.

Den enskildes och självbestämmande hänger

delaktighet nära samman med att resa och förflytta sig. möjligheterna av har därför stor betydelse Utformningen transportväsendet med funktionshinder. Vi har i beför personer föreliggande tänkande lämnat till av och förslag förbättringar färdtjänsten ökad av inom kollektivtraföreslagit användning servicelinjer fiken. Att utforma kollektivtrafiken så att det blir för möjligt med ñmktionshinder att resa med allmänna färdmepersoner del i större än nu är ett angeläget betydligt utsträckning område för våra fortsatta överväganden.

Internationella förhållanden

Inom ramen för det internationella samarbete som Sverige deltar i diskussioner om hur samarbetet länderna emelpågår lan kan utvecklas bl.a. av lagstiftning inom genom anpassning olika områden. Vi avser att i vårt fortsatta arbete ytterligare oss vid de internationella och då närmare uppehålla frågorna undersöka roll och förutsättninghandikapporganisationernas ar i olika länder. Vi kommer vidare att redovisa skillnader i som rör situation i olika länder lagstiftning handikappades och hur skulle utfalla analysera harmoniseringssträvanden för svenska förhållanden.

Handikapporganisationernas inflytande

Vi har i och i en särskild studie kartläggningsbetänkandet undersökt relationerna mellan och handikapporganisationer huvudmän och därvid funnit att möjligheterna till inflytande är Vi kommer därför inom ramen för vårt slutbebegränsade. tänkande att olika sätt hur kan stärkas. på pröva inflytandet att införa form av för Möjligheten någon överläggningsrätt och kommuhandikapporganisationerna gentemot landsting ner skall analyseras.

Kompetens, personalförsörjning och forskning

välutbildad för stöd och service till Tillgången på personal personer med funktionshinder måste förbättras. Antalet utbildningsplatser inom olika yrkesinriktade utbildningar måste vägas mot de behov av insatser som och

föreligger. Logoped-

kan nämnas som Handisjukgymnastutbildningama exempel.

måste också lyftas fram tydligare inom kappaspektema

olika Vi bör också verka för att många utbildningsområden.

och initieras och att det sker utforskning utvecklingsarbete ifrån funktionshindrades situation. Nya

allsidiga aspekter på forskningsmöjligheter kan behöva skapas i nära samverkan med bl.a. handikapporganisationerna. Också detta är en angelägen uppgift i vårt fortsatta arbete.

Myndigheter inom handikappområdet

Det finns i flera myndigheter som är engagerade i

dag statliga frågor som rör handikappande situationer och märmiskor med

ansvarsområde är fimktionsnedsättningar Resp. myndighets inte alltid vilket är till nackdel för enskilda och för

tydligt,

av som fram för utvecklingen åtgärder flyttar positionerna medborgare med funktionsnedsättningar. I våra fortsatta över-

kommer vi därför att undersöka om nuvarande arväganden bets- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna är ändamålsenlig. Vi ser detta särskilt viktigt i den pågående allmänna av den sektorn och i perspektivet av

förändringen offentliga

och sammanläggningar av statliga myndigrationaliseringar l heter. Det är härvid av att samlat se

betydelse på myndigheternas roller utifrån både brukarnas och samhällets behov. En sådan översyn är också mot bakgrund av att vi

angelägen avser att pröva frågan om en handikappombudsman. r

Fritid, rekreation och kultur

l

l Genom våra förslag i detta betänkande om rätt till personlig assistans, bättre färdtjänst och kollektivtrafik, förbättringar

i

särskilt stöd till rikj på hjälpmedelsområdet, ledsagarservice, l tade fritidsinsatser ökar den enskildes att ta del av

möjligheter det befintliga fritids- rekreations- och kulturutbudet. Vi vill i vårt fortsatta arbete ytterligare öka den enskildes möjligheter till fritid och rekreation egna villkor satsningar

på genom på

Utredningsuppdraget

i samhället och genom en konsekvent generell tillgänglighet tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen.

1.4.2¶Individinriktade insatser

och den enskildes ekonomi

Avgifter

Vi har i vår funnit att för social service

kartläggning avgifter varierar mellan kommunerna och att olika i hög

avgiftssystem

den enskildes ekonomi. Han/hon bär i många grad påverkar fall stora kostnader for sitt I vårt kommande arbe-

handikapp. te vill vi därför försöka hitta vägar till att minska avgiftsskillnader mellan kommunerna. att införa ett hög-

Möjligheten

som involverar från såväl kommun, kostnadsskydd avgifter

som av staten fastställda skall undersökas. landsting avgifter Andra alternativ är till enskilda med

inkomstförstärkning svag ekonomi och höga avgiften

Invandrarfrågor

De som i detta betänkande avser självfallet även

förslag läggs personer med invandrarbakgrund. Med tanke på de särskilda behov som kan till av och kulturella

uppstå följd språkliga olikheter och den detta kan få vid förekomst av

accentuering funktionshinder kommer vi i det fortsatta arbetet att särskilt

behovet av stöd och service till personer pröva kompletterande med invandrarbakgrund.

in arbetsmarknaden

Vägar på

Brister i och arbete är kännbara för vår mål-

sysselsättning

I detta betänkande lägger vi fram betydelsefulla forslag grupp. för att stärka Vi också fram förslag

sysselsättningen. lägger till vissa som skall underlätta inträdet arbets-

åtgärder på marknaden. Mot av arbetets för den en-

bakgrund betydelse skildes välbefinnande kommer vi att vidareutveckla förslag på detta område i vårt kommande betänkande. I slutfasen av arbetet med betänkande behandlas i riksdagen

föreliggande reformer som bl.a. rör och ansvaret för reha-

arbetsgivarrollen

tenderar för handibiliteringsinsatsen Samtidigt svårigheten

att öka en internationellt hårdare arbetsmarknad. kappade på

fortsatta

Detta leder till att vi vill överväga för att

ytterligare åtgärder underlätta inträde arbetsmarknaden. I det

handikappades på sammanhanget kommer vi också att ta upp frågan om ansvar för och tillgång till i arbetssituationen. (Som fram-

hjälpmedel går av kapitel 12 kommer även för lan-

finansieringsansvaret dets totala hjälpmedelsförsörjning m.m. att prövas.)

Handikappombudsman och lag mot diskriminering

om en och en mot diskrimi- Frågan handikappombudsman lag

har i våra direktiv sätt: Det bör nering uttryckts på följande ingå i kommitténs att pröva om funktionshindrade

uppgifter kan tillförsäkras ett väl samhällsstöd inom ramen

fungerande för det nuvarande eller om av

åtgärdssystemet tillskapandet särskilda som t.ex. mot diskrimine-

anordningar lagstiftning ring och handikappombudsman kan en funktion i sam-

fylla mahanget.

Enligt våra direktiv bör vi alltså pröva behovet av en särskild ombudsman för En är

handikappfrågor. utgångspunkt problemen för funktionshindrade att utkräva sina

lagstadgade rättigheter. Vi skall också pröva i Vilken om-

utsträckning budsmannen skall ha en opinionsbildande roll. Vidare skall klarläggas om ombudsmannen skall föra processer i domstol, svara för uppföljning av lagstiñzarens intentioner samt även vara rådgivare till enskilda.

Ersättningen från föräldraförsäkringen

För att underlätta av g förbättringar ersättningsmöjligheterna inom den tillfälliga föräldrapenningen har vi i detta betänkan-

i

i de valt att som de olika som i

lägga förslag bygger på regler i dag finns för förmånerna inom Detta

föräldraförsäkringen. skapar vissa problem eftersom varierar i av-

reglerna viktiga seenden. Begreppet har olika innebörd. Oli-

föräldrautbildning ka Rätten för båda föräldrarna att få

åldersgränser gäller. delta i varierar också. Även andra skillnader finns

utbildning som påverkar att med nuvarande

möjligheterna påbyggnad på system skapa övergripande och enhetliga förändringar. Det kan därför finnas behov av en samlad av dessa

översyn frågor. I denna översyn kan det också vara att ta in

lämpligt frågan om den övre gränsen för barnets ålder, 16 år, för föräldrars rätt

Utredningsuppdraget fortsatta

till Kommittén är beredd att göra en tillfällig föräldrapenning. sådan översyn.

1.5¶Aktuella närstående reformer och

utredningar

I det tas kortfattat upp aktuella reformer och följande några som berör Vårt utredningsompågående statliga utredningar råde. Vi har försökt hålla kontakt med pågående utredningar och deras för att undvika dubbelarbete följt resp. inriktning och för att om skall kunna harmoniera med förslag möjligt våra överväganden.

Ansvaret för skolan

Riksdagen har antagit förslag enligt regeringens proposition 1990/91:18 om Ansvaret för skolan. En särskild myndighet får att stöd till kommunerna för att underlätta uppgiften ge när det handikappade elevers integrationssträvanden gäller sker av vissa resurser till ett skolgång”. Samordning befintliga vars arbetssätt m.m. för närvarande är föremål för institut, utredning.

Förstärkt m.m.

arbetsgivaransvar

har i mars 1991 dels om Regeringen förelagt riksdagen förslag 1990/912140), dels om rearbetsmiljö och rehabilitering (prop. och (prop. 1990/91:141). habilitering rehabiliteringsersättning avser ansvar för det förebyggande Förslagen arbetsgivarens och den yrkesinriktade rehabiliteringen arbetsmiljöarbetet m.m. särskilt ansvar för hjälpmedel i arbetssituationen Något tas ej upp. Behovet av till arbetssituationen anpassade persontorde dock öka med dessa förslag. liga hjälpmedel

Ansvaret för service och vård till äldre och

handikappade (prop. 1990/9l:14)

Den s.k. ädelreformen av riksdagen i december 1990) (antagen till att klara ansvarsförhållanden och en ändasyitar skapa för att utveckla samhällsinsatsermålsenlig organisation

Utredningsuppdraget

na för äldre och Kommunerna övertar fr.o.m. handikappade. den 1 1992 ansvaret för sjukhem och andra somatiska januari i samt får kostnadsansvar långvårdsinrättningar landstinget för patienter på landstingens sjukvårdsinfärdigbehandlade Kommunerna föreslås dessutom få ansvaret för att rättningar. anordna särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre samt en att anordna bostäder med särskild skyldighet i service for handikappade.

l l

Psykiatriutredningen

direktiven (S 1989:01) skall kartlägga sil Enligt utredningen tuationen inom och utvärdera effekterna av den psykiatrin som skett under 1980-talet från slutna till öppna förändring

i

vårdformer. Utifrån av kartläggningen skall utanalyserna

y

sedan bl.a. överväga formerna för samarbete mellan ; redningen vårdsektorn och andra samhällssektorer, formerna för sam- ; Verkan med och närstående samt befiivilligorganisationer a hovet av stöd till kontakter med arbetsmarknaden. varaktiga i Bland övriga kan nämnas psykoterapins och psykoal uppgifter l i vården samt den l nalysens ställning specialiserade psykiatriska vårdens och mot andra vårdområutformning avgränsning den. direktiven skall samråd etableras mellan psykiat- Enligt och 1989 års handikapputredning (se Vidare riutredningen 5 i detta betänkande). kap.

Särskolekommittén

Kommitténs var direktiven (U 1989:08) att utuppgift enligt reda om ett överforande av ansvaret för särfrågan generellt skolan från till kommunerna. Kommittén avlämlandstingen - skonade sitt betänkande Särskolan en primärkommunal la (SOU 1991:30) i 1991. föreslår, utöver en april Utredningen

i

av att skoltiden för elever inom kommunalisering Särskolan, Särskolan förändras från 10 år till 9 ån Utredningen lägger också om förstärkt i skolan. förslag föräldrainflytande

Merkostnadsutredningen

skall direktiven (S 1990:04) se över det Utredningen enligt samlade för med kostnaförmånssystemet personer betydande

der för sjukdom och I detta också att se över

handikapp. ingår

för kostnadsfria läkemedel och reglerna förbrukningsartiklar. Bland uppgifterna kan dessutom nämnas införande av ett eventuellt högkostnadsskydd för sjukresor samt en

ytterligare, lägre, nivå

på handikappersättningen.

Samhall

Samhall (som för närvarande har 30 000

arbetshandikappade anställda) har i mars 1991 fram ”Samhall

lagt utredningen mot år 2000”. Den anger för

utvecklingslinjer företagsgruppens möjligheter och former för att skapa arbete för arbetshandikappade. Regeringen har vidare uppdragit åt en särskild utredare (A 1990:07) att göra en översyn av vissa röran-

frågor de Samhall. Utredaren skall mot av sin över-

bakgrund analys väga om det finns skäl att i avseenden förändra eller

några precisera Samhalls mål och roll i samhället liksom behovet av en förändring av Utredaren skall härvid

organisationsformen. bl.a. beakta vad som framkommit i Samhall mot år 2000 och samråda med handikapputredningen.

av systemet med kommunala

Översyn

bostadstillägg (KBT)

Kommitténs bör direktiven (S 1991:25)

huvuduppgift enligt vara att åstadkomma en nivå kommunerna emel-

enhetligare lan avseende bostadstill.äggen. Kommittén bör också överväga för- och nackdelar med kommunalt

huvudmannaskap och pröva om ett är motiverat. Som en

statligt huvudmannaskap särskilt angiven utredningsuppgift nämns att kommittén bör kartlägga omfattningen av och regler för KBH samt bedöma det framtida behovet av ett bostadsstöd till

speciellt handikappade. Om kommittén finner att ett sådant behov kommer att finnas bör den pröva lämpligheten av att föra in denna stödform i KBT-systemet. Finansieringen av denna stödform bör i så fall särskilt beaktas.

Statsbidragen och kommunernas

finansiering

Enligt direktiven (Fi 1990:04) till denna skall en

utredning

vara att utforma ett nytt system för statens huvuduppgift bidrag

och vårt arbete 91

Utredningsuppdraget fortsatta

till kommuner och samt att se över den kommunala

landsting sektorns övriga finansieringskällor. Kommittén skall Vidare

undersöka att fördela statens efter

möjligheterna bidrag gene-

rella samt söka få till stånd en av kommu-

principer utjämning

nalskatten.

2¶Vårt

kartläggningsbetänkande

2. 1 Allmänt

I mars 1990 överlämnade kommittén kartläggningsbetänkan- - och Välfärd? till det Handikapp (SOU 1990:19) regeringen. Bakom betänkandet en omfattande där ca låg kartläggning 1000 utfrågats och ytterligare 60 brubrukare/handikappade hade mera ingående. Alla kare/handikappade intervjuats 72 kommuner och en rad och ideella landsting, myndigheter hade besvarat enkäter från kommittén. Detta organisationer hade med med olika och kompletterats hearings målgrupper av annat material. För att få perspekgenomgång tillgängligt tiv gavs en av framväxten av dagens på nuläget beskrivning samhällsstöd. Vidare en vision av de nyckelfrågor som gavs kan situationen for år 2000. påverka handikappade omkring Vi framhöll dock att trots den omfattning kartläggningen, den inte kunde anses en heltäckande bild. Men genom hade, ge en diskussion och av kartläggremissomgång på grundval bl.a. hos de berörda människorna själva, ningsbetänkandet, kunde för att kartläggförutsättningar skapas komplettera ningen. En översikt av remissynpunkter på kartläggningsbetänkandet har lämnats i och som utredningen rapporten Gjort oort, publicerade i december 1990. Personkretsen för hade i enlighet med utredningsarbetet direktiven till sin i situationen och utredningen utgångspunkt behoven för människor som till av stora funktionshinder följd har mer i den dagliga livsföringen och betydande svårigheter därmed ett omfattande behov av samhällsinsatser. Detta uteslöt människor med funktionshinder som för sin livsmånga endast behöver stöd eller i mindre uttalad foring tillfälligtvis Kommittén framhöll dock att många av de komomfattning. mande torde få stor även för persoåtgärdsforslagen betydelse ner med mindre omfattande funktionshinder. Kommittén fann att särskilt framhäva några anledning

i

94 Vårt kartläggningsbetänkande

i J

i kvalitetskrav samhällets stöd och formulerade därvid ett

på antal bärande for av 1990-talets han-

principer utformningen dikappolitik. Dessa är

-

tillgänglighet

- och

inflytande självbestämmande

-

delaktighet

- och kontinuitet

helhetssyn

Vi konstaterade att när levnadssituation för svårt

dagens funktionshindrade ställs mot dessa bärande finns det

principer

kvar mellan och icke handibetydande klyftor handikappade

i Även om har för att förbättra kappade Sverige. mycket orts situationen för svårt funktionshindrade och många av samhällets insatser som finns det alltså

uppfattas ganska goda flera områden där brister och där behöver

föreligger åtgärder vidtas. Det bl.a. rehabilite-

gäller socialtjänst, habilitering, ring, det ekonomiska stödet och inte minst sambandet mellan olika insatser.

Nedan redovisas vissa närmare och slutsatser från

uppgifter områden där vi i detta betänkande till åtgärder

lägger förslag för att förbättra situationen för funktionshindrade.

Socialtjänsten

Vi framhöll att måste göras inom ett flertal

förbättringar områden inom Tillgången till boende med ser-

socialtjänsten. vice i olika former måsta ökas. Vi det också som att

såg viktigt öka den enskildes till inflytande och självbestäm-

möjligheter mande över såväl den egna livssituationen i stort som möjligheten att för individ för det person-

välja tidpunkt färdtjänst,

stödet osv. Av framkom att endast åtta liga kartläggningen

av de svårt funktionshindrade kunde påverka vem procent som skall komma och ge hjälp och service i deras hem i mycket

situationer. privata

Endast 30 % av de 72 kommunerna i kommunen-

tillfrågade käten sade sig ha inventering för att skaffa sig

ort någon

om handikappade och deras behov. Flertalet kommukunskap ner hade inte heller på att göra sådan invente-

planer någon ring.

framkom bl.a. att den enskilde i en

Angående färdtjänsten

j sou 1991:46 Vårt kartläggningsbetänkande

kommun kan få färdtjänst efter behov och till som

det pris gäller för kollektivtrafik, medan det i en annan kom-

vanlig mun tas ut tre eller så i

fyra gånger mycket fardtjänstavgifler. Dessutom är resandet många håll av restrik-

på kringgärdat tioner och begränsningar. Bl.a. ställer flertalet kommuner krav på från en och upp till tre i

forbeställning dag dagar 2 förväg när det resor med

gäller specialfordon.

Specialistresurser

Vi framhöll att flertalet svårt funktionshindrade behöver nära och kontakt med och Efter-

ständig rehabilitering habilitering. som detta specialistkunnande är ämt fördelat över landet och

oj mellan grupper får av dem bristande service och om-

många sorg;

Vi att bör ses över for

ansåg tillgången på specialistresurser att förbättra situationen for svårt människor,

handikappade inte minst for dem som tillhör små och mindre kända handikappgrupper”. Inom bör sådana övervä-

sjukvården åtgärder gas som leder till att rehabiliterande insatser sätts in

tidigt och i

tillräcklig omfattning.

Vi framhöll också bl.a. att bör verka for att alla

utredningen handikappgrupper får till

likvärdig tillgång Specialistresurserna. Former for en närmare samverkan mellan barn- och

ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, rehabilitering, omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda, syn- och hörselvård och hjälpmedelsorganisation m.m. bör även övervägas.

2.4 och arbete

Sysselsättning

Vi konstaterade att personer med omfattande funktionshinder vanligen inte är aktivt delaktiga i arbetslivet. Detta vi

såg som en brist Av kom-

uppseendeväckande på måluppfyllelse. munenkäten framkom att endast en av kommunerna

fjärdedel ordnat meningsfull for med funk-

sysselsättning ungdomar tionshinder (18-25 år). Motsvarande för vuxna var 36

uppgift %. I enkäten till personer med omfattande funktionshinder uppgav 62 % att de saknade arbete utanför hemmet och 72 % att de saknade annan

daglig sysselsättning.

kartläggningsbetänkande

Sammantaget ledde de uppgifter som framkom till frågan om behöver förstärkas för att kunna garantera

lagstiftningen

som stöd till människor med svåra funktionssysselsättning hinder.

Lagstiftningsñâgor

Vissa bl.a. (1980:620) och hälso- och

lagar, socialtjänstlagen

som service och stöd till sjukvårdslagen (1982:763), reglerar människor med funktionshinder är utformade som målinriktade med stort för beslutsfattare att tolka

ramlagar utrymme

innehåll. (1985:568) om särskilda omsorger om lagens Lagen

m.fl. ger däremot mer detaljerade psykiskt utvecklingsstörda föreskrifter

Vi framhöll att vi i vårt fortsatta kommer

utredningsarbete att om rätts-

överväga ramlagskonstruktionen ger tillräcklig

för den enskilde handikappade eller om lagstiftningtrygghet en bör vara mera Vi också att domar av

styrande. pekade på

där en tillerkänns förvaltningsdomstol, handikappad person viss inte alltid länder till efterrättelse. Detta för-

stödinsats, hållande bör vad vi anförde leda till att frågan om

enligt förstärkning av den enskildes rättsskydd övervägs.

Andra som vi nämnde var bl.a. frågan

lagstiftningsfrâgor om av den s.k ansvars- och ñnansieringsprincipen,

lagstiftning införandet av en och i plan-

handikappombudsman ändringar och (1987:10) mil. som har för sam-

bygglagen lagar betydelse

och för till fullt hällsutvecklingen handikappades möjligheter deltagande i samhällslivet.

3¶Strukturförändiingar

Inledning

Omvärldsförändringar

Som alla andra kommer människor med funk-

medborgare tionshinder att av de accelererande som

påverkas förändringar sker i vår omvärld.

Den politiska i rask takt mot ökad inter-

utvecklingen går nationell Nationalstatema utmanas från två

integration. håll, dels från allt starkare övernationella dels från kraven

organ, på lokal autonomi dvs.

decentralisering.

Oberoende av de formella formerna för allt starka-

Sveriges re till EG kommer den att innebära

anknytning förändringar för människor med Även om EG i

ñmktionsnedsättningar. dag i första hand avser att underlätta för varor,

rörlighet tjänster, kapital och personer mellan länderna, så finns det också inom EG en diskussion om den sociala dimensionen.

Tankegången är att de kostnader som är med

förknippade befolkningens sociala levnadsnivå på något sätt måste standardiseras om företag och länder skall kunna konkurrera lika villkor.

på

För människor med ñinktionsnedsättningar innebär denna utveckling både och Ett i detta

problem möjligheter. problem sammanhang är att kan sägas ha

givetvis Sverige jämförelsevis ambitioner i sin Därmed finns det

höga handikappolitik. risk för att en innebär en neråt, dvs.

integrering anpassning att det blir de länder med de minsta ambitionerna som kommer att sätta standarden. Å andra sidan finns det inget som säger att en gemensam basnivå måste innebära att vissa länder inte kan tillåta ambitioner. Exempel kan

sig mycket höga hämtas från USA där variationerna mellan de olika delstaternas social- och handikappolitik är mycket stora, kanske t.0.m. större än variationerna mellan väst-Europas länder i dag. Detta att variationerna även inom en och samma

betyder nationalstat kan vara stora. Det måste tolkas som att EGintegrationen inte måste innebära en nivelle-

nödvändigtvis

Strukturförändringar

av den svenska social- och Det bör ring handikappolitiken. också att det inom finns stora vapåpekas dagens Sverige riationer vad kommunernas inriktning och ambitioner gäller t.ex. det området, som framkom bl.a. i på socialpolitiska något lägesrapport (SOU 1990:19). handikapputredningens Den ökade tar även uttryck i att politiska integrationen sig länder som förbinder sig att följa vissa internationella Sverige bestämmelser om mänskliga konventioner, typ Europarådets eller FNs om barns I rättigheter nya stadganden rättigheter. vissa fall är det ett förfarande till dessa kopplat juridiskt dvs. en för i länder överenskommelser, möjlighet medborgare som konventionen att anföra klagomål till något accepterat internationellt En sådan utveckling kan komdomstolsorgan. ma att innebära större för att driva möjligheter handikappade sina krav. Inte minst den massmediala som uppmärksamhet ofta sådana kan komma att få stor beföljer på processer I delar av finns det en annorlunda tydelse. Västeuropa något relationen mellan och än i Ofta syn på politik juridik Sverige. innebär den att domstolar har en större roll när det att gäller och kring olika medan tolka, genomdriva skapa praxis lagar, och kommuner en mindre framträdande myndigheter spelar roll. En annan gäller teknikutvecktydlig omvärldsförändring inte minst kommunikationsområdet. Det är rimligt lingen, på att anta att denna kommer att vara för huvudsakligen positiv människor med Det krävs många funktionsnedsättningan emellertid stora insatser för att den nya tekniken tillgöra till EG kan i detta sammanhang innegänglig. Anpassningen bära att att använda olika prohandikappades möjligheter dukter ökar att olika preciserar standards genom EG-organ i och som redan produktionsstadiet gör produkter tillgängliga användbara för med funktionsnedsättningar. personer

3.2¶Strukturförändringar

Med avses en mängd olika företeelser, strukturförändringar t.ex. och ekonomiska förändringar. I detta teknikutveckling avsnitt kommer vi att behandla en speciell strukturförändi den sektorns styrningsring, nämligen ändringar offentliga och Det rör om vad som kommit att kallas den regelsystem. sig

Strukturförändringar

nya förvaltningspolitiken. Med detta avses förändbegrepp ringar i den sätt att både offentliga förvaltningens fungera, dess relation till de instansema och till medparlamentariska borgarna. Man kan beskriva som en bort från central utvecklingen väg regelstyming och till och Andra decentralisering målstyrning. förändringar är ett ökat av inslag icke-offentlig serviceproduktion genom och olika privatisering slags kooperativ. Eftersom människor med kan anfunktionsnedsättningar tagas vara mera beroende av den sätt offentliga förvaltningens att fungera än andra är detta många medborgare förändringar som starkt påverkar deras situation.

3.2.1 Det

förvaltningspolitiska grundproblemet

Demokrati innebär att de insatserna olika omoffentliga på råden det sätt Vilket besluten tillkomrättfardigas genom på mit. Besluten skall således ha fattats efter en debatt offentlig genom majoritetsbeslut av där parlamentariska församlingar ledamöterna ställs till ansvar inför i medborgarna regelbundet återkommande allmänna val. Till detta är knutet en rad villkor som fri lika frihet opinionsbildning, rösträtt, valhemlighet, att ställa upp m.fl. Den demokratiska kandidater; beslutsprocessens konstruktion i grund till att skänka de offentsyftar liga besluten legitimitet. Alla har formellt samma medborgare möjligheter att bilda opinion, att kandidera eller föreslå kandidater och att rösta. Redan här stöter Vi ett att människor på problem, nämligen med alltid kommer att en mifunktionsnedsättningar utgöra noritet i samhället. De har ofta svårare än andra medborgare att delta i den Som andra minoritetspolitiska processen. grupper kan inte enbart sin handikappade genom röststyrka påverka det politiska beslutsfattandet. Det centrala i demokratin är emellertid att alla medborgare skall räknas lika och behandlas lika vad rätten att delta gäller i den politiska processen. Demokrati är således inte bara en formaliserad beslutsteknik. Den innehåller också vår enligt mening en bestämd norm, att staten skall politisk nämligen behandla alla medborgare som lika värda när det rätten gäller att delta i den politiska processen.

Strukturförändringar

Om man detta resonemang innebär det att den accepterar måste förse alla med vissa politiska majoriteten medborgare som för dem att delta i preciserade rättigheter gör det möjligt och samhällsliv, oberoende av om de tillhör majoriteten politik eller en minoritet. Därmed har vi också satt en gräns för räckvidd. De får inte så långt att de majoritetsbeslutens gå försvårar eller att delta i upphäver medborgarnas möjligheter eller i samhällslivet i övrigt. Detta innebär att varje politiken måste finna ett mellan å politiskt system slags balanspunkt ena sidan ett kollektivistiskt demokratiideal som värnar majoritetens att sin å andra sidan ett möjligheter genomdriva vilja, individcentrerat demokratiideal, som värnar individens rätt till självbestämmande. Ett är att alla medborgare i verkligheten problem givetvis inte har att delta i den processen i den möjlighet politiska som de önskar. Inte minst detta många utsträckning gäller människor med funktionsnedsättningar. De är därför, kanske mera än annan beroende av att samhället tillförnågon grupp, säkrar dem som gör att de kan delta. rättigheter Från ett tillkommer ett väförvaltningspolitiskt perspektiv De beslutande kan själva sentligt problem. församlingarna behandla en liten del av alla de beslut om medborgarmycket .nas välfärd som måste fattas i den moderna Välfärdsstaten. Skälen härtill är främst två. För det första av dessa beslut enskilda fall gäller många och/eller situationer. Det kan vara beslut om förspeciella av av i operadelning daghemsplatser, placering patienter tionsköer eller beslut om individuellt avpassade stödinsatser för I situationer måste beslut fattas handikappade. många t.ex. av läraren i klassrumssituationen eller av kontinuerligt, och servicehem. Vid sådana offentpersonal på behandlingsbeslut krävs en om aktuella förhållanliga specifik kunskap den. Denna kan en församling inte kunskap parlamentarisk besitta. Även om vi skulle önska att alla beslut om medvälfärd kunde genom hänvisning till borgarnas rättfardigas att de fattas i demokratisk så är detta inte möjligt. ordning, Kravet är ofta så stort att politiskt på situationsanpassning valda inte kan utöva direkt inflytande över församlingar något denna typ av beslut. För det andra är tiden en knapp resurs för utomordentligt kan dessa besluta en parlamentariska församlingar. Vanligtvis

Strukturförändringar

gång om året för ett helt Inom

politikområde. många politikområden ställs emellertid krav på oerhört ibland

många fler, kontinuerliga, beslut. De parlamentariska besluten inom sådana områden måste därför bli av övergripande och ramsättande natur. Detta innebär att och för enskilda med-

många borgare utomordentligt beslut måste fattas

viktiga fortlöpande av organ som inte kan anses ha legitimitet genom att hänvisa till den demokratiska demo-

representationsprincipen. Ingen kratiskt vald har haft

församling något avgörande inflytande över dessa beslut.

Dessa båda faktorer, dvs. kravet

på situationsanpassning och tidsfaktorn, innebär att i måste de

många viktiga frågor parlamentariska församlingarna överlämna beslutanderätten till -

andra organ då till den

vanligen offentliga förvaltningen. Dessa beslut är emellertid ändå i den

politiska meningen att de direkt rör i dvs. vem som

värdefördelningen samhället, får vad, när och hur. Utmärkande för den moderna välfärdsstaten är att ambitionerna att inom olika samhällsom-

ingripa råden ökat starkt, inte minst inom områden där kraven

på situationsanpassning och kontinuerliga beslut är stora, t.ex. inom vård och omsorg. är det demokratiska

Samtidigt själva

i oförändrat. representationssystemet princip Förvaltningen blir därför i allt mindre en neutral Verkställare av de

grad parlamentariska församlingamas beslut. I stället kan man se på förvaltnings- och genomförandeprocessen som en politikens direkta fortsättning en annan arena och under andra förut-

på sättningar.

För särskilt då för människor med

många medborgare,

är dessa utomor-

funktionsnedsättningar, förvaltningsbeslut

dentligt viktiga, i vissa fall t.o.m. livsavgörande.

Samtidigt kan dessa inte med

förvaltningsbeslut rättfärdigas hänvisning till att de fattats i demokratisk De valda

ordning. politikerna har haft ett ringa, eller kanske över dem.

inget alls, inflytande Inflytandet utövas i stället av tjänstemän olika nivåer. Här

på uppstår vad man skulle kunna kalla ett demokratins svarta hål, dvs. det fattas beslut om välfärd

politiska medborgarnas utan reella till ansvarsutkrävande. Detta

möjligheter politiskt är ett klassiskt dilemma utan enkla

politiskt några lösningar.

Strukturförändringar

3.3 möjligheter och Regelstyrningens problem

Ett sätt att lösa ovanstående är att söker

problem riksdagen utforma precisa regler som specificerar medborgarnas rättigheter den dvs. den klassis-

gentemot offentliga förvaltningen, ka Förutsättningarna för

rättsstatliga förvaltningsmodellen. att skall fungera är att lagreglerna görs gene-

regelstymingen

dvs. utformas så att lika fall skall behandlas lika. Det rella, som för A skall under i övrigt identiska

gäller medborgare

också för B. Lagreglerna förutsättningar gälla medborgare måste dessutom vara utformade. Denna

tillräckligt precist

det att förutse utfallet av staprecision gör nämligen möjligt tens kan, utifrån kännedom om dessa

åtgärder. Medborgaren

i stor utfallet av sina relationer regler, utsträckning kalkylera till staten/kommunen. Det är motsatsen till att vara underkastad olika former av Vidare måste den enskilde

godtycke. kunna ha reella att hävda sin rätt, dvs. kunna

möjligheter

beslut och erhålla de förmåner som lagöverklaga verkligen

tillskriver honom/henne. stiftningen

Ett intressant förhållande är att denna förvaltningsform kom att användas i stor i den moderna social-

utsträckning

inte minst i konstruktionen av den politikens begynnelse, svenska välfärdsstaten. Det som dåtidens socialpoliti-

problem ker stod infor var att och från samhället hade en

hjälp bidrag starkt effekt och därför betraktades med stor

stigmatiserande misstänksamhet av de till vilken rikta-

just grupper politiken des. Den utmärktes av stort

gamla fattigvårdslagstiftzningen

Den som fick saknade varje form av rättigheter godtycke. hjälp

staten/förvaltningen. 1853 års fattigvårdsförordning gentemot

t.ex. att eftersom är en av fastslog fattigunderstödet nödhjälp

för den behövande, vare allt då kristligt deltagande pockande, understödet eller klandrande utlåtelser om dess be-

sökes, skaffenhet då det alldeles När de forsta

emottages, förbjudna.

infördes i 1913 argumenterade det folkpensionema Sverige

statsrådet (liberalen Schotte) mot ansvariga mycket kraftigt denna från samhället och markerade att den nya

syn på hjälp

var artskild från det gamla fattigvårdstänkansocialpolitiken det:

Strukturförändringar

Den växande solidaritetskänslan har icke kunnat för-

längre

lika sig med den mot vilken vilar som en mara

otrygghet nöden,

över en stor del av För denna känsla måste

befolkningen. varje

samhällsgagneligt livsverk, även det anspråkslösaste, betrak-

tas såsom givandes rätt till ett understöd, vilket icke får i

utgå

förödmjukande former. Du kan, säger av

socialförsäkringen,

samhället såsom din rätt utkräva skydd mot nöden, och du har

intet skäl att blygas över detta 1913-126.)

skydd. (Prop.

Denna av en av huvudarkitekterna bakom den

linje fullfoljdes svenska Gustav Möller (socialminister

välfärdspolitiken, 1924-26 och 1932-51). Han betonade av att

nödvändigheten komma bort från det stora i till-

godtycket socialpolitikens lämpning. Det var en effekt av att kommunerna dels hade olika resurser, dels olika till och ambitioner i frå-

inställning gan. Detta ledde Möller till stora orättvi-

sammantaget enligt sor mellan i olika kommuner. Istället för detta

medborgare lokala godtycke förordade Möller en där med-

ordning varje borgare tillförsäkrades ”en rätt till stöd från samhällets sida under vissa i eller klart och

lag författning angivna jämförelsevis lätt konstaterbara

förutsättningar” (regeringens prot över socialärenden 1937-12-17).

Det nya var att utformades som

socialpolitiken medborgerliga rättigheter. Undersökningar visar att sociala re-

entydigt former av denna typ, t.ex. de allmänna och folk-

barnbidragen pensionerna, har ett mycket starkt stöd hos Re-

befolkningen. former där graden av är större, och

godtycke typ bostadsbidrag socialbidrag, har ett klart mindre stöd. Med en till-

något spetsad formulering kan man säga att den nuvarande utvecklingstrenden inom svensk förvaltningspolitik, dvs. att

gå ifrån precis emot den form av verk-

regelstyming, går offentlig samhet som har starkast stöd hos

befolkningen.

Regelstymingen är givetvis inte utan

problem. Begränsningarna gäller just svårigheten att finna tillräckligt precisa kriterier för reglernas kan t.ex. lätt

utformning. Riksdagen fastställa en regel som säger att alla barn mellan 7 och 16 år har rätt till i den allmärma Vissa

undervisning grundskolan. elever har emellertid behov av mer och/eller stöd

undervisning i än t.ex. elever med funktions-

inlämingssituationer andra, hinder. Det dock inte att centralt och i exakt

går lagtext fastställa hur extra resurser som den enskilde har rätt

mycket till.

Strukturförändringar

När man kritiserat har man i allmänhet inte

regelstyrning

skillnad två helt olika typer av regler. Dels gjort någon på finns det som in-

regler reglerar förvaltningsorganisationens terna Detta är t.ex. regler om personalrekiy-

angelägenheter. tering, etc. Dels finns det regler som reglerar

budgetregler

och gentemot förvaltmedborgarnas rättigheter skyldigheter

De senare kan kallas för externa regler. För den enningen. skilde är det i vilka former

medborgaren tämligen likgiltigt den interna styrningen inom förvaltningen sker. Självklart finns krav men om den åstadkommes via regler

på effektivitet, eller med andra är av mindre intresse. Däremot är

styrformer det av största för hur de externa reg-

betydelse medborgaren lerna utformas. Ju mer dessa är, desto mer stärks

precisa

i relation till staten, dvs. desto mer ökar hans/ medborgaren hennes medborgarrätt.

Ett med är att den inte alltid är

problem regelstyrningen målrationell. En strävar efter att uppnå

regelstyrd förvaltning överensstämmelse med det formella Om detta

regelverket. också innebär att man når de målen för verksam-

uppställda heten är en öppen fråga; den avgörs av överensstämmelsen mellan och karaktären av det objekt mot

reglemas utformning vilket verksamheten riktar sig.

Detta är det grundproblemet. Om det

förvaltningspolitiska vore för parlamentariska organ att skapa precisa reg-

möjligt ler för handlande i alla lägen, så skulle de

förvaltningens lokala inte utöva I de

tillämpama givetvis något inflytande. fall då verkligen lyckas finna kriterier som fungerar

riksdagen i förhållande till så är den regelstyrda model-

tillämpningen, lens legitimitet oftast hög.

3.3.1 att utforma styrsystem

Svårigheter

Demokratin således att det är att utforma

bygger på möjligt

som är tillräckligt precisa så att folkets representanter lagar också utövar och/eller kontrollerar den makten. Lag-

offentliga

är tillsammans med finansmakten de parlamentarisstiftning ka Inom

församlingarnas huvudsakliga styrinstrument. många områden är dock precis regelstyrning inte möjlig.

Om man försöker arbeta med inom områden

precisa regler där är eller där enskilda situationer är

forändringstakten hög

mycket olika sinsemellan, uppstår lätt ett antal absurda konsekvenser.

Reglerna kan få helt oförutsedda konsekvenser i

tillämpningsledet. Resultatet kan bli helt annorlunda än vad lagstiftarna tänkt sig. En annan effekt är att man i försöken

vanlig att söker För

undgå problemen lappa på regelverket. varje undantag skapas en ny regel. Detta leder till att

regelverket efterhand blir så komplext att det knappast kan överblickas eller hanteras av någon. Det kan också leda till att man efterhand finner ha som är inbördes mot-

sig skapat regler stridiga. Detta var t.ex. en situation som i

uppstod skattelagstiftningen och som var en av anledningarna till att denna reformerades (jfr. SOU 1989:33).

förutsätter någon form av kontroll,

Regelstyming rättslig t.ex. för att beslut. Detta

möjligheter medborgarna överklaga sker då oftast till typ av domstol och kan leda till ett

någon problematiskt förhållande mellan politik och

rättsskipning. Utvecklingen mot ett ökat användande av ramlagar ger ofta domstolarna ett större av

inflytande. Användningen ramlagstekniken inom det sociala området är i ett bevis för

sig svårigheterna att inom detta område arbeta med precis

regelstyming. Genom överprövning av beslut och tolkning av författningstexter av kan domstolarna utöva ett

ramlagskaraktär betydande inflytande över den politiska värdefördelningen. De

högsta instansernas prejudikatbildning kan bli den verksamhet som tar kontroll över ett Detta ger domstolarna en

politikområde. politisk ställning som kan inkräkta de folkvaldas mandat.

på

Det är inte givet på vilket sätt en ökad domstolsmakt kommer att verka för intressen. Kraven för-

handikappades på måga att hävda sin egen rätt, t.ex. förmågan att överklaga beslut och driva juridiska processer kan vara alltför stora. Detta är dessutom en som inte är jämnt fördelad

förmåga bland Som enskilda kan människor med funk-

medborgarna. tionsnedsättningar kanske stå svagare än andra i

medborgare detta sammanhang. Genom bl.a. handikapporganisationerna är det dock att detta.

möjligt kompensera

Ett annat är att kan styras

problem prejudikatsbildningen av juridiska principer som kan vara och svåra

svårtillgängliga att förutse. Det finns dock en viss i att en obe-

rättstrygghet roende domstolsinstans kan pröva en intressekonflikt mellan medborgaren och den myndighet som han/hon är beroende av.

Ännu ett problem är att domstolarna kan fatta prejudicerande beslut som innebär ekonomiska belastningar

långtgående för stat och kommun eftersom domstolarna inte behöver ta

ekonomiska när de fattar sina beslut. Detta kan några hänsyn leda till att man från politiskt håll blir mera restriktiv i

av i form av för att undutformningen rättigheter lagregler vika en driven kostnadsutveckling.

juridiskt

I av den svenska välfardsstaten fann social-

uppbyggnaden departementet under 1940-talet en intressant kompromisslösning i detta dilemma. Man att det inte att utforma

insåg gick

med en sådan av precision att lagtextema grad tolkningsproblem skulle gå att undvika. Därför förlades inledningsvis prejudikatsbildningen till Socialdepartementet, dvs; till den politiska instans som bäst förstod intentionerna bakom lagen. Först när man genom försäkrat om en

prejudikatsbildning sig

i med de intentionerna överlagtillämpning enlighet politiska lät man åt domstolsväsendet att vara slutinstans. Denna me-

ett intressant men i sätt att handelväg utgör dag bortglömt tera problematiken mellan rätt och politik.

I korthet kan man säga att fördelen med precis regelstyr-

är att förutse utfall av nackdelen är ning möjligheten åtgärder, dess inflexibilitet. Detta är två sidor av samma mynt. Kravet på precision medför alltid en Viss Kravet flexibili-

rigiditet. på tet, att anpassa verksamheten efter rådande förhållanden i olika fall, innebär alltid ett inflytande över politiken.

Flexibilitet i förutsätter ett eget handlingsut-

förvaltningen rymme för tjänstemännen, dvs. ett beslutsområde fritt från parlamentarisk styrning.

Förhållandet mellan kravet pä precision resp. på flexibilitet är ett dilemma. Det finns i ingen lösning på

genuint grunden

Det handlar ofta om att göra avvägningar mellan problemet. två var för men i I ett

sig goda, grunden oförenliga principer. handikapperspektiv kan det å ena sidan vara en fördel med en

av Å andra sidan måste lagstiftning precis rättighetskaraktär. man räkna med att en sådan också innebär vissa

lagstiftning nackdelar eftersom det blir svårt att ta till det unika i

hänsyn varje människas situation.

Strukturförändringar

3.4¶Problem och

Målstyming: möjligheter

För att komma till rätta med har

regelstyrningens svagheter statsmakterna alltmera sökt till I stället

övergå målstyrning. för styrning genom ett är att

preciserat regelverk tankegången den verksamheten skall av bestäm-

offentliga styras politiskt da mål. sådana är

Typiska exempel målsättningsparagraferna i och hälso- och Fördelen är

socialtjänstlagen sjukvårdslagen. att statsmakterna kan ange en för

långsiktig inriktning myndigheternas arbete. Däremot är dessa i stort

målbeskrivningar sett utan verkan. Även i finns ex-

rättslig regeringsformen empel på detta målsättningstänkande. Å ena sidan att

stadgas Det skall särskilt det allmänna att rätten till

åligga trygga arbete, bostad och (RF1:2). Å andra sidan har man

utbildning klart i förarbetena att detta inte har karak-

angivit stadgande tären av -

rättsligt bindande föreskrifter den enskilde kan inte på grundval av dem påkalla domstols

ingripande gentemot det allmänna. Ett är att man använder be-

problem greppet rätt i lagtexten vilket kan ge intrycket att detta handlar om som faktiskt kan kräva av det

något medborgaren offentliga. Så är emellertid inte fallet. rätt får anses

Begreppet fylla en symbolisk funktion i detta

sammanhang.

Målstyrningen anger en färdriktning som politikerna anser att de bör De får ett över-

tillämpande myndigheterna följa. ordnat ideologiskt bestämt mål för sin verksamhet och kan utifrån detta försöka utforma den lokala i över-

tillämpningen ensstämmelse med dessa För den enskilde

målbeskrivningar. medborgaren är det emellertid oklart vad dessa målbeskriv-

kan användas till eftersom de saknar värde. ningar rättsligt En möjlighet är att dem i debatt när man vill

peka på offentlig kritisera någon lokal tillämpares verksamhet. En

handikapporganisation kan t.ex. hävda att en kommun eller ett landsting inte målen för en viss verksamhet. Det är att

följer möjligt sådana argument kan ha verkan den lokala

på tillämparens inställning. Målbeskrivningar ger en norm mot vilken verksamheten kan diskuteras och kritiseras i debatt. Med

offentlig tanke på massmedias ökande betydelse är detta inget

oviktigt argument.

Liksom beträffande kommer vi här tillbaka

regelstymingen till skillnaden mellan intern och extern

styrning. Målstyming kan ha stor för den förvalt-

förmodligen betydelse offentliga

få

E: 108 Strukturförändringar

ningens inre verksamhet. Det är svårare att se vilken be-

tydelse kan ha för relationer

målparagrafer förvaltningamas

till medborgarna, dvs. till den externa styrningen. Det är möj-

ligt att en ökad målstyming vad gäller myndigheternas inter-

na förhållanden tillsammans med en

preciserad regelstyrning

för deras externa förhållanden (dvs. till vore en

medborgarna)

modell värd att pröva. I korthet kan man säga att detta skulle

innebära stor frihet för myndigheterna beträffande tillväga-

för att de i krav som med-

gångssätt uppfylla lag preciserade

har rätt att ställa dem.

borgarna på

Idén med målstyrning är att den offentliga verksamheten

skall mätas genom utvärderingar, dvs. att resultatet bedöms i förhållande till de målen. skall sedan

uppsatta Utvärderingen

för beslut om ändrade mål eller

utgöra underlag politiska

resurser för verksamheten. Utvärdering kan för den offentliga

serviceverksamheten sägas fylla samma funktion som ett bok-

slut fyller för ett företag. Problemet är att det är mycket

svårare att utvärdera relationer än ekonomiska

mänskliga

transaktioner. De förra nämligen inte enbart som

uppträder

kronor och ören. Att t.ex. utvärdera en ledsagarverksamhet, en särskola eller ett vårdhem ställer krav.

mycket speciella

av de vid är att

Några vanligaste problemen utvärderingar

målen ofta är vaga, eller t.o.m. motstridiga.

otydliga

3.4.1 och av

Målstyming precision målformuleringarna

Den och motstridighet som ofta kännetecknar målsätt-

vaghet ningsparagrafer är inte någon tillfällighet. Det finns ett antal drag i den politiska beslutsprocessen som befrämjar tillkoms-

ten av vaga och

motstridiga målsättningar.

Det som kännetecknar är att de politiska be-

regelstyrning sluten direkt sammankopplas med en plikt för det offentliga

att uppfylla de bestämmelser man beslutat om. Beslut om t.ex. en av kan inte från en dis-

höjning barnbidragen frikopplas kussion om ansvar för finansieringen. Beslut om målsättning-

ar är av motsatt karaktär. Genom att de är frikopplade från en

plikt för det allmänna att uppfylla dem, så tenderar de politis-

ka beslutsfattarna att formulera ambitiösa

utomordentligt

i Det är i den processen,

målskrivningar lagtexterna. politiska

t.ex. i ett riksdagsutskott, svårt att hålla en rimlig ambitions-

nivå i dessa sammanhang vem vill inte allt det goda åt alla?

blir därmed ofta så substanslöst formulerade Målsättningar att de inte ett meningsfullt sätt låter sig användas i ut-

på värderingar

Motstridigheter i målformuleringar uppstår ofta soIn resultat av Eftersom det inte kostar

politiska kompromisser. något att formulera dvs. de behöver inte växlas in i

målsättningar, reala resurser, blir kompromissen ofta att olika parter får sina, i grunden kanske intressen I stället

oförenliga, tillgodosedda. for att prioritera mellan mål så låter man dem ingå i

lagtexten med samma dignitet. Detta kan resultera i ogenom-

analytiskt trängliga formuleringar.

Ett sätt att råda bot detta är givetvis att kräva en större

på precisionsgrad i målformuleringarna. Att formulera generella mål for omsorg, vård och med av preci-

utbildning någon grad sion har dock visat sig mycket svårt. Dessa områden rör å ena sidan alla medborgare, å andra sidan varje medborgares unika behov och

möjligheter.

Förutom utvärderingssvårigheter finns ett pro-

ytterligare blem med att det demokratiska

vag målstyrning, nämligen inflytandet över verksamheten kan tappas bort. I stället kommer den verksamheten att av andra krafter

offentliga styras som professionella vårdideologier och massmedies-

tillfälliga tormar.

3.4.2 och

Målstyrning utvärdering

Kombinationen målstyming/utvärdering är framför allt ett politiskt styrinstrument. Det utgör inte underlag for en

något rättslig prövning av förvaltningsforfarandet eller servicens kvalitet.

Utvärderingar tar ofta formen av undersökningar av attitydmål och i vilken grad de uppnåtts. En kommun kan t.ex. ha målet att de som utnyttjar kommunens service inom ett område skall vara med servicens kvalitet. Den

nöjda följande utvärderingen kan då Visa att t.ex. 85% verkligen är nöjda vilket från en synpunkt är imponerande. Förvaltningen kan få signalen att den arbetar rätt sätt och bör intensifiera sitt

på arbete i just den man valt. Problemet är att inom

riktning

l 110 Strukturförändringar

många verksamheter, särskilt dem som rör svårt funktionshindrade, så är kundernas/medborgamas hela livssituation direkt och omedelbart beroende av hur verksamheten fun-

De resterande 15% kan vara missnöjda. Det gerar. mycket innebär att deras livssituation är svårt störd genom det sätt på vilket servicen bedrivs. Sådana kan därför med

utvärderingar en drastisk liknelse med om skulle fram-

jämställas flygbolag häva att deras faktiskt landa i 85% av alla

flygplan lyckas försök.

Ett annat med utvärderingar är att de ofta inte

problem kommer till politisk användning för att besluta om förändringar av verksamheten. Ett skäl är att resultaten ofta kan hota

eller andra intressenter av verksamheten. Ett annat politiska är att det ofta är lätt att kritisera den modell efter vilken

är Det faller tillbaka på att utvärderingen gjord. svårigheterna beskriva konkreta mål. ett är att ta ställ-

Ytterligare problem ning till vilka åtgärder som skall vidtas om en utvärdering visar att en verksamhet inte når upp till målen. Ett flertal

förekommer. Man kan att ändra målen, dvs. lösningar Välja sänka ambitionsnivån. Man kan också att tillföra verk-

välja samheten resurser för att den skall kunna nå upp-

ytterligare ställda mål. Situationen kan då bli att de serviceverksamheter som får ökade resurser, medan de som

fungerar dåligt ständigt

bra ser sina resurser i bästa fall oförändrade. Detta fungerar

en situation för den personal som är skapar något märklig

för verksamheten. Ju sämre man sköter verksamansvarig heten desto mer resurser får man, och tvärtom.

För funktionshindrade är mot ökad målstyr-

utvecklingen

Å ena sidan är det en fördel om man kan peka ning tveeggad.

att det finns satta mål för en verksamhet. Detta på politiskt

ett starkt i debatt och öppnar möjligutgör argument offentlig heterna för att kritiskt granska olika myndigheters verksamhet. Å andra sidan är ur ett in-

målstyrning problematisk dividuellt eftersom den strider mot idén

medborgarperspektiv om att skall utformas som medborgerliga

handikappolitiken

- ut-

I vilken kombinationen målstyrning rättigheter. grad

kommer att bli ett effektivt instrument för att förvärdering bättra den offentliga servicen är en öppen fråga.

3.5 av verksamhet

Privatisering offentlig

En omstridd i den år

fråga offentliga förvaltningspolitiken privatisering. I vilken mån skall den offentliga servicen till olika grupper ske i privat regi och/eller finansieras

privat?

En offentlig verksamhet kan sägas bestå av tre

komponenter; ett offentligt huvudmannaskap for

produktionen, offentlig finansiering och offentlig reglering. Det handlar med andra 0rd om vem som har ansvar for verksamheten, om den helt eller delvis skall bekostas av medel samt om verk-

offentliga samheten skall vara och kontrollerad. För

offentligt reglerad att ta ett konkret innebär att det

exempel: Tandvårdspolitiken offentliga delvis står for den enskildes kostnader, att det finns både offentlig och privat men att verksamheten

produktion, står under kontroll av vilka soIn får utöva verksam-

offentlig heten och det ansvar utövarna har. Graden av for

offentlighet en verksamhet kan således variera i tre dimensioner

samtliga (produktion, finansiering, reglering) och genom kombinationer dem emellan som ger åtta olika varianter av privat

respektive offentligt inflytande.

När det finns det dessutom flera

gäller huvudmannaskapet mellanvarianter, t.ex. i form av olika huvudman-

kooperativa naskap, allmännyttiga stiftelser etc.

Den svenska diskussionen om ofta om

privatisering gäller privat huvudmannaskap/produktion skall tillåtas konkurrera med offentligt producerad service, inte om att kost-

privatisera naderna för verksamheten. När det gäller stöd till funktionshindrade är det senare i alla händelser alternativ. Vi

inget koncentrerar oss här om vad en av

på frågan privatisering huvudmannaskap/produktion av offentlig service kan tänkas innebära.

Bland argumenten mot en sådan finns skälet att

utveckling kommersiella krafter inte bör in i vård och

släppas omsorg. Funktionshindrade kan tänkas bli utnyttjade om ett vinstinstresse styr verksamheten. Det finns också risk för

segregering, t.ex. genom att privata lämnar den

producenter riktigt tunga vården till de offentliga organen. Detta kan innebära att kvalificerad personal överger de offentliga till

producenterna, men för dem som behöver de allra största vårdinsatserna.

Argumenten for ett ökat av privat

inslag serviceproduktion är bland annat att man åstadkommer valfrihet.

Medborgare

Strukturförändringar

som är med den service de erhåller kan vända sig

missnöjda till annan leverantör. För personer som har funktions-

någon hinder kan detta vara av två skäl. Dels är de ofta

väsentligt

beroende av servicen Dels är det svårt utomordentligt ifråga. att med centrala styra verksamheten eñersom den ofta

regler rör en direkt och unik relation, t.ex. mellan en per-

personlig

assistent och den funktionshindrade. Om den enskilde sonlig inte kan i detta är han/hon

själv välja producent sammanhang utlämnad åt intressen som ingen har någon kon-

egentligen troll över.

ett for valfrihet detta område rör

Ytterligare argument på den som mot ett ökat individuellt självbestäm-

utveckling går mande i samhället. Med att mellan flera pro-

möjlighet välja ducenter ökar också att få den av stöd som

möjligheten just typ man och/eller vill ha.

själv anhöriga

Den har den arbets-

offentliga personalen genom utbyggda

stora att hävda sina rättslagstiftningen mycket möjligheter intressen i medan i all-

verksamheten, medborgama/kunderna mänhet har mindre Detta är särskilt

betydligt möjligheter.

i verksamheter som är svåra eller omöjliga att problematiskt

Så t.ex. inte for regelstyra. gäller konsumentlagstiftningen

. offentligt producerade tjänster.

Det finns ett skäl for form av konkurrens

ytterligare någon mellan Det effektivitet och förnyelse (in-

producenter. gäller

Om en serviceverksamhet av något slag novationsspridning).

kunder så får den en att något är fel böljar tappa tydlig signal och behöver rättas till. får den verksamhet som drar

Samtidigt till kunder en att som Den

sig signal den gör något uppskattas. verksamhet som kunder/intäkter får ett starkt incita-

tappar ment att förbättra verksamheten, t.ex. att ta efter

genom vårdmodeller och nya uppslag som finns hos mera framgångsrika Denna konkurrens kan ske mellan olika

producenter.

men också mellan dem och privata prooffentliga producenter ducenter. För funktionshindrade är det en fördel om

givetvis bra servicemodeller m.m. snabbt kan få

behandlingsmetoder, spridning.

Strukturförändringar

I

3.5.1¶Behovet av av

offentlig reglering privat

Verksamhet

Privatisering i olika former innebär ofta starkare krav

på offentlig reglering, inspektion och kontroll för att motverka tendenser till social och

segregering kvalitetssänkning på grund av vinstintresse. Internationella erfarenheter visar att i de länder där privatisering genomförts i stor skala har de kontrollerande och inspekterande myndigheternas verksamhet tvingats öka.

Vad gäller politisk kontroll över verksamheten kan

privatisering ses ur två perspektiv. Å ena sidan innebär offentligt huvudmannaskap möjigheten att åtminstone formellt styra och dirigera verksamheten. Som vi sett är detta ibland

problematiskt, inte minst inom vård och omsorg. I stället kan man hävda att de instanserna kan utöva en bättre kon-

politiska troll och få ökat över verksamhet att

inflytande just genom inte vara huvudman. Skälet till detta är att man som stor uppköpare av service kan ställa hårdare krav (t.o.m. säga upp en producent) än om man själv är ansvarig för produktionen. Det är således inte att ett huvudmanna-

självklart offentligt skap också innebär att den politiska kontrollen över verksamheten ökar.

Decentralisering

Kommunalisering

Ett av de tydligaste dragen i den nya förvaltningspolitiken är att överföra ansvar för olika verksamheter från sta-

offentliga ten till och kommuner. Skälen till detta är

landsting många och Vi oss här till att se vad detta kan

komplicerade. begränsar innebära för personer med funktionsnedsättningar.

Å ena sidan ger en en större närhet mel-

kommunalisering lan och beslutsfattarna. Lokala opinioner och

medborgarna förhållanden kan verksamheten. till lokala

prägla Anpassning förhållanden kan också göra den mer effektiv. Engagemanget för en kan öka om man också får ta ansvar för dess

fråga genomförande.

Å andra sidan innebär decentralisering med nödvändighet också olikheter. Kommunerna är och deras förutsätt-

många

Strukturförändringar

som och resurser, liksom ambitioner inom ningar, kompetens

varierar starkt. Om man ser funktionshandikappområdet hindrades som till dvs.

rättigheter kopplade medborgarskapet, som är det svårt att finna för

medborgarrättigheter, argument att villkoren för enskilda är olika beroende på bostadsort.

Staten ansvar kommunerna genom lagstiftning

lägger på som i olika mån deras För en minori-

preciserar skyldigheter.

som människor med funktions-nedsättningar är såtetsgrupp dana eftersom att ställa krav

lagar viktiga de gör det möjligt

kommunerna. Ju mer desto större blir på preciserade lagar,

Vi har dock kunnat konstatera att det är formöjligheterna. enat med att lagstiftningen

betydande svårigheter precisera inom detta område. Ett särskilt svenskt problem är vilket

värde dessa har som kommunernas rättsligt lagar reglerar

till medborgarna. Den kommunala självstyrelsen skyldigheter är stark och traditionen med av politiska

juridisk prövning beslut är svag i vårt land. Det innebär att kommunerna idag

riskfritt kan trotsa domstolsbeslut, även dem som tämligen

i instans. Detta är ur flera pertagits högsta problematiskt

Man kan den allmänna laglydnaspektiv. självklart peka på

- kan trotsa är det den om offentliga organ domstolsbeslut svårt att för lagarna i

överhuvudtaget upprätthålla respekten samhället. i detta är ett annat för-

Viktigare sammanhang hållande. Om kommunerna kan att inte efterkomma

välja domstolsbeslut i då faller också hela idén

socialrättsliga frågor, om en välfärdspolitik byggd på principen om medborgarrätt. Vi är istället tillbaka till den situation som Välfärdsstatens

försökte undvika, att den enskilde hjälpbepionjärer nämligen hövande for sina elementära behov blir utlämnad åt den lokala För funktionshindrade

politiska majoritetens godtycke. måste detta vara en stor nackdel, inte minst därför att

mycket deras till och min-

möjligheter självbestämmande integritet skar starkt. En sådan saknar också av allt

skönsmässig politik att döma folkligt stöd.

3.6.2 Kommun- och stadsdelsnämnder

sker också genom att en del kommuner in- Decentralisering rättar lokala nämnder dit man sammanfor en mängd uppgifter för en bestämd del av kommunen. En kommundels-

geografisk nämnd kan ha ansvar för t.ex. social-, skol-, fritids-,

samtidigt

Strukturförändringar

och for denna är i

kulturpolitiken. Argumenten utveckling

desamma som för princip kommunalisering.

Det finns en del särskilda denna av

problem med just typ decentralisering. För det första så kommer den i direkt konflikt med en av demokratins bärande att

principer, nämligen de styrande skall kunna ställas till ansvar i allmänna val. Medborgama i en kommundel eller stadsdel har

inga möjligheter att rösta fram en annan i sin kommundel om

majoritet de är med Till skillnad mot kommunali-

missnöjda politikerna.

innebär detta att om demokratiskt ansvarsutsering principen krävande inskränks. Det är därmed oklart vilket mandat

politikerna i en kommundel har. med andra ord är det

Uttryckt svårt att se hur kommundelsnämnder stämmer överens med

att de bestämmande organen har en samgrundregeln politisk mansättning som avspeglar fördelningen i väljarkåren.

Denna utveckling medför också risker för att

kompetensnivån hos de organ som har att fatta beslut i som

sjunker frågor berör människor med Inrättandet av

funktionsnedsättningar kommundels-nämnder innebär vidare att beslutanderätt, rättsliga skyldigheter och ekonomiskt ansvar glider isär, ett förhållande som dock i sig inte skiljer sig från situationen med funktionella nämnder. Det kan emellertid göra det svårt för enskilda och grupper att se hur makt och ansvar är fördelade. Därmed försvåras deras att agera i den lokala

möjligheter politiska processen.

Brukarinflytande

Brukarinflytande innebär att de som direkt an-

medborgare vänder sig av eller kommer i kontakt med en offentlig serviceverksamhet också ges någon form av inflytande över Verksamhetens Detta är en ny verksamhet, som i

utformning. tämligen Sverige har sin grund i den forvaltningspolitik som statsmakterna drivit sedan 1982. Denna modell har betraktats som ett alternativ till med större valfrihet inom olika servi-

system ceområden, dvs. som alternativ till att medborgarna skulle söka från en viss verksamhet till andra som de anser

sig fungerar bättre.

Brukarna är de som nära och berörs av en kom-

personligt munal verksamhet och som i regel utnyttjar den kontinuerligt

Strukturförändringar

under en relativt period. Människor med funktionsned-

lång sättningar är en typisk brukargrupp.

Modellen medför vissa Personer som för sin dagliga

problem.

är direkt beroende av en verksamhet kan känna sig livsföring förhindrade att framföra kritik mot t.ex. personalens

själva sätt att sköta verksamheten. Personalen, som kan ha bestämda och andra synpunkter på verksamhetens

professionella drift befinner ofta i ett brukarna.

sig överläge gentemot

På den kommunala sidan utmärks om bruka-

lagstiftningen

av en inte särskilt vad gäller rinflytande obetydlig vaghet, formerna för Det är inte klart vem som är att anse

inflytandet. som i Vilka former besluten skall fattas eller vad som

brukare,

brukamas dvs. vad de har rätt att utgör beslutskompetens, besluta om i olika verksamheter. Det är inte heller klart vilket ansvar de har för sina beslut. I realiteten innebär lagstift-

inte en rätt för brukarna att utöva bestämt ningen något

I stället bör den som en till inflytande. uppfattas uppmaning de kommunala nämnderna att efter söka

eget gottfinnande kanalisera brukamas önskemål i lämpliga former. Den exakta

som återfinns i kommulagtexten reglerar brukarinflytandet

1 5§ och nämnder skall verka nallagen kap. Styrelsen övriga för att samråd sker med dem som deras tjänster.

utnyttjar

Även i vissa finns bestämmelser om brukarin-

speciallagar

Både i hälso- och och i lagen om flytande. sjukvårdslagen särskilda om m.fl. stad-

omsorger psykiskt utvecklingsstörda

att Verksamheten skall bedrivas med för indivigas respekt dens och och att den skall ut-

självbestämmande integritet formas i samråd med den enskilde (SFS 1982:763 resp. 1985:568). I socialtjänstlagens målsättningsparagraf sägs dessutom att Verksamheten skall människors aktiva

bygga på

i samhällslivet (SFS 1980:620). deltagande

Eftersom är små sker besluten

brukargrupperna vanligen ofta i stormötesform. Detta ställer modellen inför ytterligare

För det första innebär stormötesformen att möjligproblem. heterna att utkräva ansvar för fattade beslut minskas radikalt eller försvinner. Olika majoriteter kan besluta olika från gång till Besluten kan få konsekven-

gång. sammantaget orimliga ser eller helt enkelt bli så att de är att

motstridiga omöjliga

För det andra är det oklart vad som skall ske vid genomföra. konflikter i dvs. i vilken en minoritet

brukarkollektivet, grad inom måste underordna sig majoritetsbeslut.

brukargruppen

Ett med denna modell är att den tenderar att

tredje problem gynna personer med tidsresurser och med starkt

överlägsna intresse att verksamheten. Denna modell ger även

påverka fördelar till dem som har stora resurser vad gäller information,

och vana att agera i beslutande organ. De förutbildning

konsekvenserna av denna modell är huvuddelningspolitiska

outredda. De undersökningar som finns pekar emelsakligen lertid att redan starka grupper gynnas. I förhållande till

på demokratins ideal, dvs. varje lika värde, är där-

medborgares för i viss mån

brukarinflytandet problematiskt.

3.8¶Slutsatser

Genom att beskriva och vissa politiska strukturför-

analysera

har vi tecknat en miljö som anger några yttre förutändringar

för vårt utredningsarbete. Den nya förvaltningssättningar politiken, med dess inriktning på målstyming, utvärdering och decentraliserin innebär både och fördelar för

problem funktionshindrade. ena sidan kan utvecklingen innebära att godtycke genom lokala variationer och orättvisor ökar. Den individuella att hävda sina behov kan bli

förmågan avgörande. Å andra sidan är det en fördel att inte behöva

naturligtvis anlita och vara beroende av förvaltningar som är formalistiska i överkant och som inte kan ta till individernas

hänsyn speciella av rädsla för att mot formell

omständigheter bryta någon regel.

På samma sätt kan det vara både en fördel och nackdel med stark central av kommunernas förpliktelser gent-

styrning emot människor med funktionshinder. Det är en fördel att kunna sin rätt till stöd genom att hänvisa till

åberopa regler och centrala kan detta innebära att kommu-

påbud. Samtidigt nernas intresse och initiativ att utveckla t.ex. handikapp-

eget rogram och andra lokalt anpassade åtgärder minskas.

De olika kan ses som kom-

forvaltningspolitiska åtgärderna municerande kärl, dvs. det man vinner genom att driva verksamheten åt ett håll har alltid kostnader på ett annat håll. Regelstyming ut över flexibilitet, lokalt engagemang går

går ut över rättstrygghet för funktionshindrade osv. Ett möjligt sätt att hantera detta vore att mera skilja

problem precist mellan externa och interna Detta skulle betyda att man

regler.

centralt, i mån, avstod från att söka reglera den

möjligaste lokala nivåns interna angelägenheter men behöll och utökade de som fastställer individernas de

regler rättigheter gentemot lokala Med andra 0rd blir innebörden att

myndigheterna. statsmakterna i mån preciserar vad den lokala ni-

görligaste vån är att åstadkomma, men avstår från att bestämma

skyldig hur verksamheten bäst bedrivs.

I dessa har vi funnit att den mest

avvägningar angelägna

för enskilda med och for samfrågan funktionsnedsättningar ”ar-ir” hällets är att värna enskildas som med-

utveckling ställning 7:2borgare och därmed den djupaste innebörden av demokrati.

Det kräver reformer som från att med-

utgår kunskapen

för människor med funktionsnedsättningar inborgarrätten skränks genom att de inte har till jämlika medel att

tillgång & utöva rätten. Vi har redovisat olika hinder som rör en hel skala från bristande möjligheter att bestämma i den privata an: situationen, eller till stöd och service,

ojämn dålig tillgång 3 som är och inte kan påbeslutsprocesser svåröverskådliga verkas etc. Vi har också belyst en utveckling som kan skapa

olika villkor över landet. Det framstår klart att enmycket skilda med ofta är underkastade ett

funktionsnedsättningar

som är och ett demokratiskt samgodtycke betydande ovärdigt hälle.

Vi menar utifrån denna att reformarbetet måste ha

analys två som inte ersätter men kompletterar varand-

inriktningar ra:

Den enskildes ställning i samhället, hans/hennes rättstrygghet och makt måste stärkas.

politiska

En generell samhällsplanering måste inriktas på att med-

med inte skall uteslutas från borgare funktionsnedsättningar grundläggande möjligheter att utöva sin medborgarrätt.

Dessa har att vi i utredningsarbetet upp-

inriktningar givit märksammar:

0 behovet och av en

utformningen rättighetslag

0 behovet av stöd för enskilda via

utvidgat rättshjälpssyste-

met

0 om inte av en huvudman

vitesföreläggande lagen följs

0 valfrihet olika av verksamhet men of-

genom producenter

fentlig finansiering och reglering

0 insatser för att stärka och

självbestämmande inflytande

bl.a. genom personlig assistans

0 behovet av externa interna dvs. att statsmakter-

resp regler, na i görligaste mån preciserar vad den lokala nivån är

att åstadkomma för enskilda men avstår från att

skyldig

bestämma hur verksamheten skall bedrivas.

-

4¶Välfärd i ett samhälle for alla

ett etiskt

perspektiv

Inledning

Handikapputredningens lägesrapport (SOU 1990:19) inbjöd

till jämförelse mellan å ena sidan de kvalitetskrav bärande

- samhällets principer som utredningen uppställt for insatser till människor med omfattande funktionshinder, å andra sidan de levnadsvillkor som inom en rad olika områden.

avspeglades De bärande uttrycktes genom begreppen tillgäng-

principerna

och samt lighet, inflytande självbestämmande, delaktighet

och kontinuitet. Betänkandets titel ställde frågan: helhetssyn

och välfärd? Handikapp

De många remissvaren till utredningen gav genomgående

for en kvalitetskraven. Skillnauttryck uppslutning omkring den mellan for personer med omfattande

verkligheten många funktionshinder och våra kvalitetskrav har upprört och väckt oro. Den tolkas som tecken ökande avstånd till demokratis-

på ka ideal. Det är en kritik som intet sätt kan

allvarlig på avgränsas till särskilt ”handikappområdd” i samhället.

något Den gäller grundläggande värderingar som är betydelsefulla for alla.

Vi kan liksom andra konstatera att intresset for

många etiska ökat under det senaste decenniet. Det märks

frågor inom en rad områden: Medicin, ekonomi, politik, arbetsliv,

massmedia osv. Ofta handlar det om att analysera och miljö, välja färdriktning och regler for handling (normativ etik) i situationer som innebär mellan motstridi-

avvägningar många ga intressen och olika alternativ.

etik och moral förekommer ofta tillsammans. De

Begreppen har emellertid inte samma betydelse. Enligt ett utbrett internationellt innebär att kritiskt grans-

språkbruk etikbegreppet ka och pröva som styr ett handlande. Termen

värderingar moral det handlandet. Skillnaden kan

syftar på praktiska

också som att etik handlar om insikter, moral om

uttryckas insatser.

Vi vill här särskilt oss vid styrande värderingar,

uppehålla dvs. det etiska Det kan t.ex. konsekvenser-

perspektivet. gälla na av att eller avstå från att ny kunskap. De

tillämpa tillämpa är ofta svåra att överblicka både kort och lång sikt. Mot-

på

information media kan leda till stridig genom verkningsfulla

av intellektuella tillkortakommanden, känslomäsupplevelser

vamnakt eller försvar mot att engagera sig i sig ytterst själv tanke eller

handling.

Det finns emellertid också motkraiter, som breddar dialogen, det etiska samtalet. Till motkrafberna hör ökade

nödvändiga

om etik i olika och inslag vårdutbildningar handlingsprogram m.fl. dokument från Andra ex-

handikapporganisationerna.

är av etiska koder för empel många yrkesgruppers utveckling sin verksamhet och inrättandet av etiska råd inom olika forsk-

sådana insatser till att ningsområden. Sammantaget syftar föra ut etikens att kritiskt människans

huvuduppgift granska

i vid bemärkelse och genom samtal och diskussioner livsföring bereda mark för det egna ställningstagandet.

4.2 och människovärde

Människosyn

för etiska är både fakta Utgångspunkten ställningstaganden

Etik - konoch värderingar. I skriñen en introduktion (1989) staterar Statens medicinsk-etiska råd att fakta måste kom-

med etiska om människosyn, rätten pletteras överväganden till rättvisa och andra grundläggande vär-

självbestämmande, den. Ofta betraktas de som så att de inte dis-

självklara kuteras. Det betonas att det är en illusion att tro att man med

från om fakta kan härleda vad som utgångspunkt påståenden bör Om detta förefaller beror det på att man

göras. möjligt, underförstår eller förutsätter vissa eller normati-

värderingar Va De behöver då (s. 15) Vi in-

antaganden. göras synliga. stämmer i denna uppfattning.

Mot denna redovisar ett

bakgrund handikapputredningen medvetet val av den humanistiska som grund

människosynen för sina och den av samhället som kan

förslag utveckling förverkliga mål om full delaktighet och jämlikhet.

Valet av detta innebär att vi avvisar tanken på

synsätt

Välfärd för alla

människan som ett eller ett föremål för Hen-

objekt åtgärder. nes liv är inte heller mekaniskt förutbestämt eller utan

egna val. Med andra 0rd menar vi att en teknokratisk och deterministisk inte kan eftersom den rationa-

människosyn försvaras, liserar bort det skulle bli att

specifikt mänskliga. Följden människan kan ses som en mer eller mindre

välfungerande maskin.

Den humanistiska för

människosynens kärna, respekten människovärdet, innebär att människan alltid är att betrakta som en person med ett värde i Värdet är inte delbart eller

sig. förhandlingsbart och inte knutet till vad en människa har eller gör. Alla människors värde är lika.

Att alla människor har samma värde innebär att alla har samma mänskliga och samma rätt att få dem re-

rättigheter spekterade.

Synsättet avspeglas i de fri- och

grundlagsfásta rättigheterna för alla i vårt land. När rätten till för

medborgare respekt det i -

personliga egenvärdet någon mening inskränks t.ex.

genom andras diskriminerande handlingar är det en kränkning, men det försvagar inte människovärdet i Det att

sig. går kränka men inte att

utplåna.

Det är också att den etiska om

grundläggande principen människans värde är oberoende av vilka andra

egenskaper eller funktioner som en människa har. Det både för-

gäller tjänster och begränsningar. enskild människas värde är

Varje ovillkorligt liksom hennes rätt till är Den-

respekt ovillkorlig. na oavsett till eller förlust av den ena

princip gäller tillgång eller andra individuella Den rätten till

förmågan. ovillkorliga respekt förändras inte sätt efter t.ex. art och av

på något grad

funktionsnedsättning.

Detta är en trots att

oavvislig handlingsprincip, nyhetsflödet ger att

varje dag exempel på ofullkomlighet genom människovärdet kränks eller inte värnas när det alla

gäller människor. måste stå fast som kärnan i den

Principen själva humanistiska människosynen, det är en

grundsats.

Även om i den ena eller andra

riktigheten människosynen inte kan bevisas så är valet av

vetenskapligt, människosyn inte Det är att ett rationellt

godtyckligt. nämligen möjligt på sätt reflektera över av olika För oss är det

följderna synsätt. givet att sådana reflexioner måste leda till valet av den humanistiska Om den teknokratiska

människosynen. människosy-

nen fick råda i vårt samhälle skulle föraktet för svagheten

Det är vår att motarbeta detta. Vårt utlegitimeras. uppgift

handlar om att konkretisera den grundlägredningsuppdrag

etiska om människans lika värde. Var och en gande principen av våra bärande skall detta. Våra förslag skall

principer spegla prövas mot detta synsätt.

är Den leder också till reflexio-

Ståndpunkten uppfordrande. ner över att behålla den i alla

möjligheterna vardagslivets konkreta Det har i filosofins historia funnits olika

handlingar.

om detta och om möjligheten att i vissa lägen uppfattningar försvara från den etiska principen om människovär-

undantag det. En för tanke och kan vara att re-

vägledning handling flektera över en konsekvenser kort och lång sikt.

handlings på

- I den skriften Etik en introduktion (Sta-

tidigare åberopade tens medicinsk-etiska råd, SMER 1989) diskuteras en fråga som av och till får stor i den allmänna debat-

uppmärksamhet ten: Skall en svårt lidande människa som vill få att dö

hjälp också få denna SMER skriver Vad som är obotligt och

hjälp? vad som är svåra lidanden är subjektivt och svårt för en utomstående att bedöma. Alla försök till gränsdragning skulle leda till en av vem som är värd att få leva och till

bedömning en av människovärdet. och död

urholkning Åldrande, sjukdom kan inte från livet. Ur det enskilda kan

avskiljas perspektivet det vara ett krävande men sikt är det nödvän-

synsätt, på lång

om vi vill vår människosyn.” (s. 31 ff) digt upprätthålla

4.3 och självbestämmande Integritet

Insatser som av hälso- och social-

regleras sjukvårdslagen,

och stor i vårt utredtjänstlagen omsorgslagen upptar plats

Gemensamt för dessa författningar är att de värningsarbete. nar människovärdet genom att slå fast rätten till integritet, dvs. en rätt till att få sitt värde Denna får

respekterat. respekt inte förändras med skiftande situationer eller en människas

att hävda denna rätt. betyder helhet och förmåga Integritet

Rätten till att människan i sammanhang. integritet uttrycker sin helhet skall Det är ett krav på

respekteras. oavvisligt

att tillförsäkra den enskilde hans värdighet, omgivningen även om han inte kan formulera kravet t.ex. på grund av

själv svår psykisk utvecklingsstörning.

Att själv kunna formulera och försvara rätten till integritet i olika situationer är annorlunda

uttryckt självbestämmande (autonomi). I de som vi nämnt talas om att in-

författningar satser också skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmande. Principen om självbestämmande kan sägas vara en etisk princip och därmed en för våra

vägledning handlingar.

- Den gäller inte men helt säkert gäller den i

obetingat många flera situationer än där den vanligen respekteras. Det finns flera anledningar till att rätten till självbestämmande nonchaleras. Ett skäl är att vi den från den

frikopplar grundläggande Ett annat skäl är att den enskildes ] människosynen. förmåga att utöva sin rätt till självbestämmande inte får nå-

i

gon tilltro.

Integritet och värdighet hävdas genom självbestämmande. j Om en person inte kan utöva rätten till

själv självbestämmanl de och därmed försvara sin integritet blir han/hon beroende av l att rätten kan hävdas av andra, ställföreträdare bland t.ex.

och Historik om synsätt kan anhöriga personal. på handikapp j visa, att det inte är sedan alla med psykisk utvecklings-

länge störning fråntogs respekten för sin förmåga att utöva självbestämmande. Det försvarades bl.a. med om funk-

uppfattningar

karaktär, men handlade också om värdetionsnedsättningens i ringar av människor med Som vi

begåvningshandikapp. noterade i vår lägesrapport (SOU 1990:19, s.80) kan vi skönja en viss positiv när det synen människor

utveckling gäller på med psykisk och deras möjligheter att

utvecklingsstörning bestämma i frågor som rör dem själva. Det kvarstår emellertid att i är omgivningens kun-

möjligheten hög grad avhängig skaper och förhållningssätt. Att förhålla solidarisk till per-

sig soner med nedsatt innebär att

självbestämmande gemensamt

- stöd och service skapa levnadsvillkor t.ex. bostäder med som ger tillfällen till

personlig utveckling.

I självbestämmande kan också ingå att aktivt förmedla att

- - överlåta man vill för viss tid eller i vissa hänseenden beslut åt annan. Det finns risk för maktmissbruk också

någon i dessa situationer. Vi skall peka på några risker som inte är , ovanliga.

Hur säkert vet vi att en person överlåtit rätten att bestämma till andra? Kan det i stället vara om andras

fråga

utifrån han/hon vet inte personliga uppfattning bedömningen sitt eget bästa? Många som i sitt dagliga liv och för sin

5 å l 126 Välfärd i ett samhälle för alla

överlevnad är beroende av hjälp kan bekräfta

mycket praktisk att - t.ex. hos med omfattande rörelse-

hjälpbehovet en person

- i tron att hinder och talsvårigheter kan invagga ”hjälparna de har rätt att och underlåta att

förbarnsliga, omyndigförklara

på dem som behöver hjälpen. Den blir en form av lyssna

och kränkning av integritet. Hjälparnas egna maktutövning

om vad som är innehållet i ett gott liv får stort uppfattningar spelrum.

- vilket bilden

I vissa sammanhang komplicerar och ger

- till ytterligare anledning till vaksamhet kan rätten självbestämmande inskränkas mot någons aktivt förmedlade vilja.

t.ex. kan inom för att Tvångsvård lagligt medges psykiatrin minska fara för patientens eller andra människors liv. Självbe-

kommer då i andra rummet, efter princistämmandeprincipen per som avser att minska eller ta bort skador och lidanden. Föräldrars vårdnadsrätt kan överföras till samhället

tvångsvis t.ex. vid risk för att barnet skall skadas genom att föräldrarna använder droger.

Vi har nämnt att det finns risker för att egna

tidigare

om vad som är och ett gott liv eller värderingar styrka, svaghet ett lidande kan leda fel i förhållandet till andra människor. Det bör också sägas att detta inte bara gäller i situationer mellan enskilda människor utan också i mel-

förhållningssätt lan grupper och i kollektiv bemärkelse. Det är ett antagande att leder till att andras styrka, möjlig-

värderingarna vanligen heter till ett liv och förminskas. Det

gott självbestämmande

förefaller särskilt av erfarenheter som lämantagandet styrkt

- att nas av personer med funktionshinder. Det omvända

och hos den enskilde överbetonas styrkan självbestämmandet - då säkert i överensstämmelse

kan förekomma och är inte med vårt synsätt. Ytligt kan det dock se så ut.

grundläggande

har t.ex. ibland använts för Begreppet normalisering felaktigt att försvara om rättvisa i situationer där en person

principen med funktionshinder i verket får en sämre situation än

själva andra. Ett är alla måste dela bördorna

exempel medborgare vid en försämrad Samhällsekonomi. Att dela andras villkor kan då väl innebära att få sämre villkor, dvs normali-

mycket

missbrukas och tar inte hänsyn till den enseringsprincipen skildes i förhållande till andra.

utgångsläge

Konsekvenserna av ett etiskt perspektiv och en etisk analys inom vår utrednings område har sammanfattats mycket tyd-

Välfärd för alla

ligt i förordet till Livsboken (Ofstad H. 1980). De förem.fl., teelser som var den aktuella till boken (främst anledningen s.k. men också dödshjälp, exempelvis genteknikens framväxt, prioriteringar inom hälso- och och annat samhällssjukvård stöd) är inte mindre tio år senare. avgörande frågor nu, drygt Snarast mera framträdande med de som finns i nya kunskaper dag. Författarna hävdar att valet av är en utmänniskosyn till kollektivt ansvar och handlande för att maning politiskt alla skall få ett liv. För oss räcker det inte med att rädda gott människor till livet. Vi måste också ta ett ansvar gemensamt för det liv vi räddar människor till. I och dödshjälpsdebatten andra yttringar i tiden vi ett förakt för ett spårar svaghet; övermänniskoideal, ett hyllande av de starka på de svagas bekostnad. Vi vill betona att mer nedsatt ju självbestämmandet är hos en person, desto mer utsatt är hennes Och integritet. ju svagare en människa är desto mer är hon beroende av andras solidaritet för att få sin säkerställd. integritet

4.4 och

Välfärd, jämlikhet medborgarskap

Handikapputredningen använde begreppet Välfärd i den

fråga som var titeln en och på lägesrapport ?Handikapp välfärd?, SOU 1990:19). Vi definierade inte innebegreppet. Rapportens håll kunde leda till läsarnas svar. De egna kompletterades genom erfarenheter som lämnades vid bl.a. och rådshearings lag liksom genom en viss, men förhållandevis begränsad uppmärksamhet i massmedia. Det senare nämns som ett typiskt tecken: Välfärd är ett som får begrepp vanligen användning när andra än människor med funktionsnedsättmedborgare vill säkra sina villkor. ningar Vad är då välfärd? har försökt definiera Många begreppet. Välfärd är ett honnörsord som leder tanken till främst goda, materiella trygghetsramar för ett gott liv. Ibland ses det som helt synonymt med dvs. kvantitativa mått levnadsnivå, på människors levnadsvillkor: ekonoutbildningsnivå, personlig mi, typ av förvärvsarbete, fritidsbostadssituation, kostvanor, vanor etc. Andra betonar också till livskvalitet kopplingen (gemenskap, sociala relationer osv.). en definition är välfärd ett Enligt

Välfärd

bestämt soIn avser sådana kvaliteter som subjektivt begrepp vad den enskilde bedömer som ont och i livet. själv gott Jämförelser har mellan som har olika materigjorts grupper ella villkor och som om hur de tillfrågats nöjda resp. missnöjda är med situationen. Så har bl.a. skett i studier av arbetslivets sett villkor for kvinnor och mån. Sämre villkor materiellt - inte i som for kvinnorna i dessa undersökningar resulterade av större Det är resultat som kan leda upplevelser missnöje. till obetänksamma slutsatser. Det finns särskild att anledning beakta den risken inom vår område. En större utrednings i sämre och villkor kan ha sitt ursprung i tålighet ojämlika bl.a. missriktad tacksamhet, bristfällig information, negativ bemötande. (Exempel självuppfattning genom omgivningens kan hämtas från Redohandikapputredningens bilagerapport av en SOU 1990:19). visning intervjuundersökning till kan också vara att den del av Ursprunget ”tåligheten välfärden som handlar om att använda sina polimöjligheten tiska resurser inte får komma till uttryck. Maktutredningen har i sin (SOU 1990:44) vid välhuvudrapport uppehållit sig färd med en innebörd av både materiella och tilltillgångar till att demokratiskt utöva sitt Deltagången medborgarskap. och maktdimensioner i lika gande- ingår välfärdsbegreppet som de mera kända levnadsnivåkomponenterna berättigade och livskvalitetsbegreppen. Med de situationer vi beskrivit i vår och de lägesrapport bärande som vi blir det att ställa principer antagit angeläget hur samtliga aspekter omfattar frågan välfärdsbegreppets med funktionshinder. Efter vilka formedborgare principer delas möjligheterna? I ett avsnitt har vi beskrivit att etiska övervägantidigare den både fakta och Vi har i utredinbegriper värderingar. kunnat konstatera att det kvarstår melningsarbetet klyftor lan som har inte har funktionshinder. medborgare respektive Resurser fördelas inte neutralt. Vilka leder till att värderingar i mindre når dem som har svåra välfärdsutvecklingen grad funktionshinder? Om vi utvecklar våra svar till att också tidigare på frågan människor med funktions-nedsättningar belysa synsätt på som i kan vi konstatera att det finns medborgare samhället, barlast i form av har mycket gamla synsätt: Handikappade sin i samhället och anses i den bara få göra plats” positionen

Välfärd för alla

anspråk på vissa bestämda mått av välfärden. Vilhelm Ekensteen har träffande myntat begreppet lagom-för-funktionshindrade-tänkandet (artikel i ”Vägar till demokrati, skolöverstyrelsen 1989). Han vidareutvecklar genom att begreppet beskriva sprängkraften i det relativa handikappbegreppet, dvs. att Det möjligheten påverka samhälleliga förutsättningar. leder bl.a. till reflexioner om vikten av att använda rätt kriterium vid av levnadsvillkor. i en komjämförelse Färdtjänsten mun skall t.ex. inte enbart med för färdjämföras möjligheten tjänstberättigade i andra kommuner: Den skall Ekensenligt teen mätas efter om dess funktion och flexibilitet ger rörlighet på samma sätt som för dem som inte har behov av färdtjänst. Kan den rullstolsberoende med denna insats vara kommunstyrelsens ordförande? Ekensteen hävdar att den inte ovanliga tanken är att man ser med som okvamedborgaren handikapp liñcerad att kunna i en sådan samöverhuvudtaget fungera hällsroll (lagom-tänkande). Det finns ett behov av att hela samhället betydande öppna för människor med funktionshinder. Det innebär också att vi tar fasta hela på välfärdsbegreppet. Självfallet förutsätter detta att behov av individuella och riktade insatser också Det är och handtillgodoses. nödvändigt lar om att tillföra den enskilde det stöd som det personliga gör möjligt för honom eller henne att delta lika villkor och på utöva sitt medborgarskap. Detta synsätt överensstämmer helt med vår humanistiska människosyn.

4.5¶Ett samhälle för alla

Ett samhälle för alla har blivit ett som leder tanken begrepp till kvaliteter som rättvisa och solidaritet, jämlikhet, gemenskap. (Se t.ex. HCKs och handlingsprogram 1985.) princip- Det vittnar om en grundsyn som kom till uttryck i det nationella i Vi citerahandlingsprogrammet handikappfrågor. i vår de lägesrapport som inledning till avsnittet om våra bärande principer (SOU 1990:19, sid. 77) följande.

Handikappade har samma rättigheter som andra att få del av välfärden och skall kunna leva ett fritt och oberoende liv som

Välfärd för

till Det är en hela folkets

ger möjlighet självförverkligande.

att alla kan vara med i gemenskapen. (SOU

angeläget

1982:46, s.7)

Vi framhöll att vi delade denna grundsyn. Vi noterade också,

att genom sin breda förankring hos

handlingsprogrammet då de båda kommunförbunden och

samtliga riksdagspartier,

-

är ett principiellt viktigt handikappolihandikapprörelsen tiskt dokument.

Innebörden av citatet kan ställas mot vissa nyttosynpunkter som tidvis starkt när insatser för människor

gör sig gällande med funktionsnedsättningar diskuteras.

Harald Ofstad (en av skribenterna i den nämnda

tidigare

1980) har i olika visat hur prägla- Livsboken, sammanhang de vi är av snäva om vad som är till nytta, i

uppfattningar bemärkelsen störst i förhållande till omkostnader.

utbyte

har särskilt i tider av ekonomisk åtstram- Uppfattningarna

till där de inte hör hemma: Männining spritts sammanhang, skors behov och rätt att få dem tillgodosedda

grundläggande

efter den enskildes till Att graderas förmåga motprestationer.

blir inte bara till en bedömning av hans en person gör nytta insatser t.ex. i arbetslivet utan medför också lätt att hans

betraktas som Det kan sedan användas för att egenvärde höjt. motivera att han t.ex. lättare får del av skilda samhällssats-

Omvänt kan situationen förvärras för en person som ningar. har omfattande och mindre

mycket funktionsnedsättningar

till vissa För honom eller henne möjligheter motprestationer. kan för välfärd (t.ex. en bostad

grundläggande förutsättningar med stöd och service) En person med stora funk-

ifrågasättas. tionshinder skulle kunna bidra till samhällsgemenskapen genom sina intressen etc. men tillåts

erfarenheter, kunskaper, inte detta av och/eller brist

på grund omgivningens inställning

t.ex. stöd, service och hjälpmedel. Det är inte heller ovanligt på att detta leder till att personer med funktionshinder odugligförklarar och sitt egenvärde.

sig själva förringar

Ett samhälle för alla kan emellertid inte till att

begränsa sig omfatta bara dem som i snäv bemärkelse kan prestera

mycket

insatser t.ex. sitt arbete. Som Vi hävdat i andra nyttiga genom

måste till och arsammanhang möjligheterna sysselsättning bete (och den som erbjuds på det sättet) utvecklas

gemenskap

för människor med funktionshinder. Men räthögst betydligt

Välfärd

ten till måste omfatta också dem som

samhällsgemenskap t.ex. inte tillför samhället sina insatser en

på arbetsplats.

Ett samhälle för alla kan inte heller vissa om-

avgränsa råden som eller tillåtna för människor med

tillgängliga funktionshinder. Samhällsgemenskapen måste i sin helhet räkna med barn, och vuxna med funktionshinder.

ungdomar Vi har därför betonat i stället för inte-

begreppet delaktighet grering. Synsättet måste vidgas ytterligare så att inte

grundläggande värderingar om allas lika värde hotas och leder till följder som i ett etiskt utarmar alla. Med hand-

perspektiv lingsprogrammets 0rd är det en hela folkets att

angelägenhet alla kan vara med i och ett krav solidaritet

gemenskapen på soIn måste omsättas i

handling.

4.6 bärande etiska

Några grundpelare

Överväganden och förslag från vår skall med den

utredning grundsyn vi redovisat syfta till att målet om full

delaktighet och jämlikhet uppnås.

Detta är vägledande for vårt som att

arbete, ytterst gäller bereda människor med omfattande funktionshinder

möjligheter att kunna utöva sitt

medborgarskap.

Vi har funnit att särskilt framhålla be-

anledning några grepp som vi tidigare beskrivit i vår (SOU

lägesrapport 1990:19, kap. 5).

Genom vårt utredningsarbete vill vi medverka till den förnyelsen av begreppen att de som kvalitetskrav

tillämpas på insatser för människor med funktionshinder. Vi vill genom våra förslag stärka för en sådan

förutsättningarna tillämpmng.

självbestämmande och inflytande

Vi har tidigare beskrivit rätten till självbestämmande och dess nära med rätten till Vi konstaterar att

samhörighet integritet. rätten till integritet (värdighet) finns i alla situationer och är oberoende av den enskildes förmåga, hjälpbehov etc. Det fmns emellertid då den enskilde inte kan utöva sitt självbe-

tillfällen

stämmande och behöver få stöd i vissa beslut av andra. Sådana situationer kräver stor vaksamhet.

mycket

Välfärd

om måste få särskild uppmärk- Frågor självbestämmande samhet i de där enskilda till följd av omfattande situationer, funktionshinder är eller totalt beroende av dagligen mycket olika stödinsatser. Att vara vaksam att förmågan att utöva självbestämpå mande inte anser vi vara ett kvaliförringas grundläggande tetskrav. vår mening måste det också skapas större utrymme Enligt för olika nivåer för enskilda med omfattande inflytande på funktionshinder. Genom att använda i stället för medinbegreppet inflytande vill vi att det aktiva inflytandet skall flytande understryka underlättas. Det att olika intresseområden gäller möjligheten påverka att t.ex. kunna utöva sitt delta i förgenom medborgarskap, och kunna delta i och av eningsliv planering genomförande insatser för samhällets utveckling. Vi anser det vara att utveckla och säkerställa väsentligt former för både för enskilda och som inflytande organisationer företräder med omfattande funktionshinder. personer

Tillgänglighet

Vi att har en vidsträckt i fysiskanser, tillgänglighet betydelse ekonomisk och beteknisk, social, psykologisk, organisatorisk märkelse. Livsvillkoren för personer med omfattande funktionshinder av var och en av dessa tillgänglighet och påverkas aspekter på av den samverkan som finns dem emellan. Tillgängligheten till kultur- och rekreationsaktiviteter är ett av flera fritids-, detta. exempel på i bemärkelse är ofta lätt att Tillgänglighet fysisk-teknisk beskriva. finns om och lösningar i Kunskaper goda dåliga och allmänna kommunikationer. bostadsbestånd, utemiljöer För en fortsatt behövs dock striktare krav att utveckling på används både för att förbättra befintliga miljöer kunskapen och verksamheter och för att och nya åtaplanera genomföra ganden på rätt sätt. Det behövs en samhällsplanering som uppmärksammar sambanden i enskildas tillvaro. Punktvisa lösningar, som inatt den enskilde t.ex. har till en väl anpassad nebär, tillgång

bostad men genom inte kan delta i

bristfällig tillgänglighet arbetsliv och fritidsverksamhet uppfyller inte målen om full delaktighet och jämlikhet.

om den nya teknikens hinder och

Kunskaper möjligheter for människor med omfattande funktionshinder bör få en systematisk Det både av

tillämpning. gäller generell utrustning t.ex. allmänna kommunikationer och lokaler och

offentliga individuellt utprovade hjälpmedel.

I att behoven av assistans

god tillgänglighet ingår personlig kan i bostaden, i i arbets-

tillgodoses utbildningssituationer, livet och fritiden. Här avses också lätt

på tillgänglig tolkhjälp for personer med dövhet, dövblindhet, tal- och

språkstömingar samt for dem som har omfattande funktionshinder och är invandrare med bristande kunskaper i svenska

språket.

Tillgänglighet handlar också om möjligheter att ta del av

i

I information och att kunna bidra med sina erfarenheter

själv och För detta är och

kunskaper. fysisk-teknisk tillgänglighet personlig assistans förutsättningar. Dessutom behövs sam-

i

hällsinformation som anpassas efter konsumenternas behov,

i

F media (inkl. dagspress) som genom sin utformning når personer med funktionshinder samt som

kulturinstitutioner, gör det

i

möjligt att delta t.ex. som publik men även som utövare av verksamheten.

Vi anser också, att i social och

tillgänglighet psykologisk bemärkelse måste uppnås på flera andra vägar:

Handikappolitiska insatser måste tydligt utvisa, att samhällsgemenskapen omfattar alla. om

Kunskap handikapp måste förmedlas brett och att bl.a. handi-

sakkunnigt genom kapporganisationernas erfarenheter tas tillvara. Negativa for-

hållningssätt som av människor med funk-

diskriminering tionshinder - måste kunna effektivt.

påtalas

Tillgänglighet i ekonomisk bemärkelse innebär, att den enskilde inte skall åsamkas extra kostnader av sitt i på grund

funktionshinder. Han/hon skall kunna delta i en verksamhet

i

på lika villkor som andra.

i

Med tillgänglighet i organisatorisk bemärkelse avser vi att stöd, service och skall organiseras på ett sätt som gQ behandling

är överskådligt och lätt att nå för dem som har behov av insatser. Ansvaret för olika och mellan

åtgärder samordning verksamheter måste formuleras klart. Enskilda skall inte behöva mellan olika instanser och därmed få sin situa-

bollas”

Välfärd

tion förvärrad. Enskilda skall också ha rätt till information om hur och hur man skall kunna bevaka

stödssystemen fungerar sina rättigheter.

Delaktighet

Vi vill använda i bemärkelsen aktivt

begreppet delaktighet

i samhällslivet. Önskemål och intressen kan Vadeltagande riera mellan olika skeden i livet, mellan olika personer och mellan olika orter.

Vi vill också se som ett för att männi-

delaktighet begrepp skor med omfattande funktionshinder har alla medborgares rättigheter och skyldigheter.

om hade i sin formule-

Principen integrering ursprungliga

motsvarande innebörd: Människor med funktionshinder ring skall vara med i samhället tillsammans med och på samma villkor som andra. På så sätt skulle det målet om

övergripande normalisering uppnås.

En alltför allmän och omedveten användning av begreppet

har ibland barriärer i stället för delaktigintegrering skapat het. En slutbe-

tidigare statlig utredning (omsorgskommittén, tänkandet SOU 1981:26, s. 90) formulerade det

på följande sätt: vår är det inte att i alla lägen,

Enligt mening riktigt där deltar tillsammans med andra, tala om

handikappade

Att märmiskor deltar tillsammans är vanligt och integrering. skall inte behöva kallas för särskilt. Om handikappade

något

- - att däremot särbehandlas segregeras förtjänar det uppmärksammas. Och det är först som ett motsatsförhållande till

som det är att tala om integrering. segregering meningsfullt

Vi delar denna och väljer begreppet delaktighet

uppfattning som för ett kvalitetskrav.

uttryck väsentligt

Kontinuitet och helhetssyn

Den kvaliteten hos en och kontinui-

avgörande helhetssyn på tet i stöd och service är att ses ur den enskildes

tillämpningen

Det är han/hon och i vissa fall som kan perspektiv. anhöriga bedöma om insatserna och ett sätt som

planeras genomförs på svarar mot individuella och behov. Det

praktiska psykosociala finns att betona detta, eftersom begreppen ibland

anledning utsatts för en vår Be-

enligt mening felaktig användning.

Välfärd för

greppen har ensidigt avsett organisationens, institutionens eller verksamhetens eget perspektiv.

Kontinuitet

I Våra direktiv talas om att stöd skall kunna tillforsäkras

barn, ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder: En viktig del i detta är att kunna garantera en kontinuitet som förmedlar till den enskilde och hans/hennes närstå-

trygghet ende. Man skall kunna tilltro till att insatserna varar och

hysa att tillvaron är överblickbar. Det både i ett kortare och i

gäller ett I snävare bemärkelse handlar det om att

längre perspektiv. stödet i dag inte skall eller förändras om inte bruka-

upphöra ren i ett sådant beslut. I ett

själv deltagit längre perspektiv handlar det om att for en framtid och kunna lita

våga planera till att samhället tar ett ansvar for att

långsiktigt förverkliga handikappolitiska mål.

Helhetssyn

Helhetssynen innebär, att och individuali-

personlig integritet tet skall bli betraktad som ett

respekteras. Ingen Vårdobjekt eller hanteras som om en är hans/hen-

funktionsnedsättning

nes enda

egenskap.

En innebär att stödet och

helhetssyn vidare, planeras ges med i att den enskildes hela tillvaro skall fun-

utgångspunkt gera. Man kan inte välja att ge goda insatser ett område och

på bortse från andra. kan inte heller insatser från en

_Man planera verksamhet utan att ta -

hänsyn till den enskildes familjens -

synpunkter på hur väl åtgärden kan tillsammans

fungera med annat stöd. skall också innehåll i och

Helhetssynen gälla former for själva samverkan mellan samhälls-

verksamheter, organ och huvudmän. Den bild som ter for dem

sig överskådlig kan vara ur enskildas och till att

splittrad perspektiv leda stödet blir

svårtillgängligt.

4.7¶Full och

delaktighet jämlikhet

Vi har redovisat den som är de av oss

grundsyn väsentlig för uppställda kvalitetskraven for människor med

på insatser

funktionsnedsättningar.

Välfärd

vill vi betona sambandet

Sammanfattningsvis ytterligare mellan vårt och de mål som skall nås att kvali-

synsätt genom tetskraven Det både och särskilda

tillgodoses. gäller generella insatser.

Våra handlar inte om förmåner eller De

förslag välgörenhet. beskriver i stället och för att

nödvändiga självklara verktyg

målen om full och att förgöra delaktighet jämlikhet möjliga

När enskildas är olika till följd av verkliga. utgångslägen

måste skillnader i förhållande till funktionsnedsättningar andra människors villkor kunna beskrivas. Men det behövs också en om hur skillnader kan överbryggas, utjäm-

kunskap nas och/eller är dock den målmedve-

kompenseras. Viktigast tenhet som omsätter i praktisk och solidarisk

kunskapen handling.

Vi delar den som i ett dokument som

uppfattning uttrycks den samlade handikapprörelsen tillställt utredningen (1991):

Det som måste i Sveri-

synsätt genomsyra välfärdspolitiken

är att skall rättigheter och ge samtliga medborgare ges lika

att leva ett liv. I alla samhällen ñmis stora möjligheter gott variationer inom i en rad avseenden. Ett av

befolkningen dessa avseenden är att människor har någon funk-

många

Detta är ett och naturligt inslag tionsnedsättning. oundvikligt i ett samhälle och kan inte betraktas som avvikande och främmande, för att därmed behandlas som problem som skall

i särskild Den i samåtgärdas ordning. generella politiken hället måste ta sin utgångspunkt i mångfalden och samhället måste så utifrån denna kunskap.

långt möjligt byggas

5 Personkretsen

Begreppen funktionsnedsättning,

funktionshinder och handikapp

funktionshinder och handikapp an- Funktionsnedsättning, vänds ofta som liktydiga begrepp. Det är emellertid väsentligt att skillnader i även om ett allmänt språkklargöra betydelse bruk inte dem. Enligt Världshälsoorganisauppmärksammar tionens (WHO) välkända analys är en funktionsnedsättning en av medför aktivitetsföljd skada/sjukdom. Nedsättningen en som gör att den enskilde kan möta förlust, begränsning hinder i sin Förekomsten av hinder och dagliga livsföring. deras bestäms av miljöfaktorer. En verksamhet svårighetsgrad eller en kan genom tillgänglighet förorsaka miljö bristfällig som inte i en bättre anpassad situation. handikapp, föreligger kan sägas vara skillnaden mellan den enskildes Handikapp behov och hans/hennes möjligheter att få dem tillgodosedda dvs. att kunna leva som andra. Den svenska betonar en miljörelaterad handikappolitiken syn i vid bemärkelse hos miljöer på handikapp: Tillgänglighet och verksamheter bestämmer Detta är även vårt handikappet. synsätt. I likhet med anser vi att det handikapprörelsens synsätt förhållande att enskilda, har funktionsmånga medborgare, skall ses som en och naturlig del av nedsättningar oundviklig variationer som finns inom en Det är inte ett befolkning. och främmande Den generella välständigt nytt problem. måste ha denna Detta leder till färdspolitiken utgångspunkt. slutsatsen att samhället måste utvecklas med kunskap om de insatser som och för märmiskor skapar delaktighet jämlikhet med omfattande funktionsnedsättningar. kan och skall minskas. Det kräver generella Handikapp för att förändra samhällets men också åtgärder utformning särskilda insatser med den enskildes funktionsinriktning på och behov. för som genedsättning Utgångspunkten åtgärder

nom särskilda insatser skall minska, eller undanöverbrygga röja handikapp skall vara den enskildes önskemål och behov. De varierar över tid och i olika situationer. Det måste understrykas att den enskildes av hans/hennes anspråksnivå styrs referensramar, dvs. av de och som är möjligheter rättigheter kända för honom/henne. Det är också att framhålla att önskemål och behov viktigt även är beroende av individens tilltro till att få möjligheterna dem Om en person ser sina mål som tillgodosedda. ouppfinns risken att han dem och riktar in sina nåeliga överger intressen på annat. Detta kan vara ett och sätt riktigt viktigt att anpassa efter en omfattande men kan även sig skada, innebära att i och för sig mål I uppnåeliga ej förverkligas. kan detta leda till en statisk situation. Det är förlängningen därför av stor att det finns till ett visiobetydelse möjligheter närt synsätt både hos individen och hos samhällets företrädare så att även till synes ställda önskemål och behov högt lyfts fram och för att dem. förutsättningar skapas tillgodose

5.2¶Generella och individuella

åtgärder

Genom kraftfulla och systematiska satsningar på generella åtgärder kan livssituationen för svårt funktionshindrade människor förbättras som behovet av vissa särskilda samtidigt åtgärder kan minskas. Vi avser med insatser sådana generella insatser som är till nytta för t ex insatser för att många, förbättra motverka och öka den tillgänglighet, diskriminering allmänna om och behov kunskapen funktionsnedsättningar som måste tillgodoses. Generella insatser är dock inte för att tillräckliga kompensera alla och alla behov. Utan funktionsnedsättningar tillgodose avkall insatser behövs därför också utpå generella åtgärder formade efter individuella behov. Detta i särskilt gäller hög grad för de svårast handikappade.

5.3¶Personkretsen för individinriktade

LSS

åtgärder enligt

5.3.1 Kriterier

För de riktade och individuella som vi föreslår är åtgärder våra direktiv behov hos människor utgångspunkten enligt med omfattande funktionshinder: Vår omfattar när det gäller riktade insatser, personkrets som vi formellt i en särskild om stöd och reglerar lag, lag service till vissa funktionshindrade (LSS), personer som upptre kriterier: De har fyller följande 1. stora

funktionshinder

2. i den och därbetydande svårigheter dagliga livsföringen med 3. ett omfattande stödbehov.

Denna av innebär att insatserna avgränsning målgruppen skall koncentreras till människor med bestående eller till- Orsaken till eller arten av tagande funktionsnedsättningar. funktionshinder är däremot inte inte heller den avgörande, medicinska Inom personkretsen finns enskilda med diagnosen. och funktionsnedsättfysiska, psykiska begåvningsmässiga ningar. Stora ñmktionshinder har t ex. människor med uttalade eller svårartade och invalidiserande effekter av förlamningar som diabetes eller och lungsjukdomar samt sjukdomar hjärtmänniskor med och/eller hörselskador. Det måste grava synemellertid framhållas att även ett till mindre uttalat synes funktionshinder ibland kan förorsaka svårigheter i betydande den dagliga livsföringen. Som kan nämnas att dolda eller mindre exempel många kända och s.k. medicinska kan handikapp många handikapp te men förorsaka i den sig måttliga, betydande inskränkningar enskildes Som detta kan nämdagliga livsföring. exempel på nas tarmåkommor med täta vissa typer tömningsträngningar, av som kan innebära obetydliga intellektuella hjärnskador störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra, vissa eller som innebär att den enhudsjukdomar allergier skilde endast kan vistas i vissa miljöer etc. Funktionshindrets måste därför sammanvägas omfattning

med i den dagliga livsföringen och behovet av

svårigheterna stöd.

Det måste i detta framhållas att människor

sammanhang med sammansatta funktionshinder (flerhandikappade) ofta har stora i den och

speciellt svårigheter dagliga livsföringen därmed stora stödbehov. Det kan vid dövblindhet, kombi-

gälla nationer av rörelsehinder, tal- och och begåv-

språkstöming

m.fl. ningshandikapp

Med i den menar vi att den

svårigheter dagliga livsföringen enskilde inte utan stora egen hand kan

svårigheter på själv klara som toalettbestyr och påklädning,

vardagsrutiner hygien,

kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra, mathållning,

(inomhus eller utomhus), sysselsätttelefonering), förflyttning

eller att utföra nödvändig träning och/eller behandling ning m.m. I detta även att man lätt blir isolerad från

begrepp ligger omgivningen. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. Det kriteriet för att

tredje tillhöra personkretsen är att ett omfattande stödbehov föreligger. Detta uttryck, stöd, uppfattar vi i vid bemärkelse, som

insatser från hela samhället organ, gällande (offentliga organisationer, och medmänniskor i allmänhet m.m.).

företag

Det särskilda stödet omfattar åtgärder som skall förverkliga våra bärande och leda till och i

principer delaktighet jämlikhet samhället. Det kan innebära fortlöpande stöd och service som hjälp med olika vardagsrutiner, hjälp med läsning, skriftlig och kommunikation, och transport, sys-

muntlig förflyttning

och rekreation m.m. selsättning

I omfattande stödbehov kan ligga både kvantitati-

begreppet va och kvalitativa Detta innebär att den enskilde i

aspekter. allmänhet har ett behov av långvarigt eller upprepat

dagligt stöd. Ibland kan det dock behövas stödinsatser av så speciell art att de trots mindre är att betrakta som om-

tidsåtgång fattande. Som kan nämnas behov av personal med

exempel

och vissa tekniskt mycket speciell utbildning kompetens, avancerade, ofta dyra hjälpmedel m.m.

Det måste härvid framhållas att det i SoL HSL

respektive finns föreskrifter om kommunernas och landstingskommunernas ansvar för hälso- och sjukvård för

socialtjänst respektive alla. Detta ansvar även för människor med

gäller självfallet omfattande funktionshinder. I första hand bör därför den enskildes behov tillgodoses genom stödinsatser enligt dessa lagar.

l

Personkretsen 141

i

I l Våra koncentreras alltså till de mest funktionshindförslag l rades behov av stödinsatser. Orsaken till detta är att tidigare l riktat utredningar inom handikappområdet huvudsakligen sig mot en vidare eller mot specificerade delproblem personkrets för människor med stora Tidimycket funktionsnedsättningar. och har därför endast till dels kommit de gare förslag åtgärder mest utsatta grupperna till omfattande åtgodo. Tillräckligt har för dem som är i störst behov av samgärder ej vidtagits hällets stöd. Som framhållits är dock många av våra förslag av natur. De är inriktade på sådana allmänna förbättgenerell i samhället, som är av stor även för männiringar betydelse skor som ställs inför mindre uttalade handikapp. Vissa remissvar med av vårt kartläggningsbeanledning tänkande (SOU 1990:19) har instämt i behovet av en snäv av för att riktade åtgärder avgränsning målgruppen behövliga skall komma till stånd och häva de ojämlika villkoren för med omfattande Andra har personer funktionsnedsättningar. framhållit att människor trots stora och angelägna många behov kan komma att undanhållas adekvata stödinsatser genom att de har mindre kända och/eller ej tillhör de handikapp traditionella Detta gäller inte minst handikappgrupperna. människor med medicinska handikapp. Eftersom inte funktionshindrets orsak utan dess omfattning och framförallt dess konsekvenser är för vilka stödavgörande insatser som skall anser vi dock att även dessa grupper ges, omfattas av våra när de tre kriterierna är uppåtgärdsförslag fyllda. En mellan funktionshindren, svårighetersammanvägning na i den och stödbehovet måste härvid dagliga livsföringen alltid Dels kan funktionshindren variera, dels kan deras göras. för den och stödbehovet variera följder dagliga livsföringen såväl i tiden som från individ till individ. En person med diabetes kan t.ex. falla utanför vår om han endast personkrets behöver med och viss i hushållet. Samhjälp injektioner hjälp ma person kan i vår personkrets som följd av amputation ingå och om behovet av stödinsatser därmed ökar. synsvårigheter Detta även vikten av att resurser skapas så exempel belyser att människor med får sådamåttliga funktionsnedsättningar na stödinsatser att eller ökade funktionsnedsättytterligare

l

142 Personkretsen

ningar kan Kommittén därför

förebyggas. framlägger förslag

i i

som är av betydelse även för människor med mindre omfattande funktionshinder som riskerar att utveckla större funktionsnedsättningar och därmed får ökande svårigheter i det livet samt ökade behov av stödinsatser: (Individin-

dagliga riktade åtgärder Vid sidan av LSS behandlas i avsnitt 5.4 nedan.)

Som grupper som kan falla utanför våra individ-

exempel på inriktade kan nämnas människor med

åtgärder förtidspension på grund av ryggbesvär. De kan behöva hjälp med vissa moment i hushållet och har behov av sysselsättning men klarar

for övrigt bra. Ett annat är personer som sig exempel på grund av har enbart och som behöver

hjärnskador minnessvårigheter hjälp att göra inköp m.m.

Åldersavgränsning

Med stigande ålder inträffar hos alla en naturlig och med åldern funktionsförlust. Denna kan variera

sammanhängande såväl till som till debutålder och Fler-

omfattning utveckling. talet människor har bibehållna funktioner även i ålder

hög medan andra relativt tidigt får uppleva att funktioner blir sämre eller försvinner. Detta gör att gräns mellan

någon skarp en naturlig och en inte

sjukdomsrelaterad åldrandeprocess kan anges.

Metoder att funktionshinder är i de-

kompensera princip samma vare dessa är åldersrelaterade eller Samverkan-

sig ej. de insatser krävs från ett flertal huvudmän: Hjälpmedelsförsörjning, bostadsanpassning, färdtjänst och personlig service utgör medel att förbättra livssituationen för män-

exempel på niskor med funktionshinder oavsett ålder.

De åldersrelaterade funktionshindren skiljer dock från

sig de icke åldersrelaterade i vissa avseenden. De åldersrelaterade funktionshindren har ofta ett som leder

progredierande förlopp till ökade behov av stöd och service. De vanligaste sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar inom skelett och samt inom centrala

rörelseorgan nervsystemet. Sjukdomsbilden omfattar ofta flera organ vilket för-

samtidigt svårar möjligheterna till behandling och rehabilitering. På grund av åldrandeprocessen får dessutom vanliga sjukdomar

och skador ofta större för äldre än for yngre människor. följder till efter sjukdom kan minskas av Möjligheterna återhämtning sociala faktorer bl.a. ensamboende. De äldres behov av stöd och service har fram i ett flertal lyfts utredningar och planer. På grund av befolkningspyramidens och det ökande hjälpbehovet med stigande sammansättning ålder har äldres behov kommit i (som ex. kan förgrunden nämnas att SOU 1989:39, anger att hjälpmedelsutredningen, 70 av är över 65 år). Behov procent hjälpmedelsanvändama hos yngre personer med har inte uppmärksammats I handikapp Deras situation har inte jämförts med jämnårigas tillräckligt. situation. Inte sällan har deras behov med ett l tillgodosetts

synsätt som inte beaktat som osv. frågor sysselsättning/arbete Även om vi är medvetna om svårigheterna att avgränsa åldersrelaterade har vi sjukdomar/funktionsnedsättningar därför funnit det motiverat att i huvudsak inrikta vårt arbete mot människor med omfattande funktionshinder i åldrar under den allmänna samt icke åldersrelaterapensionsåldem, på de funktionshinder hos äldre. Detta innebär att äldre människor hos vilka accentuerar besvär som deåldrandeprocessen buterat före inkluderas i vår målgrupp. pensionsåldern Detsamma äldre personer som genom skada eller ej gäller åldersrelaterad en omfattanfunktionsnedsättning ådragit sig de fimktionsförlust. Vi har sett det att lägga förslag angeläget som innebär att människor med stora funktionshinder (barn, och vuxna) har lika villkor som andra i motsvaranungdomar de ålder. Således anser vi inte att i stort ingår i äldreomsorgen vårt uppdrag. En sådan avgränsning av personkretsen hindrar inte att vissa från kommittén kan komma även männiförslag skor med åldersrelaterade till Vi tänker här handikapp godo. på våra förslag om rehabilitering, hjälpmedel och färdtjänst. Våra kommande beträffande generella insatser | överväganden torde också bli till nytta för äldre personer överlag. I viss mån även en åldersavgränsning beuppstår naturlig art - kan för l roende på insatsernas t.eX. åtgärder sysselsättl för människor i arbetsför ålder med svåra funktionsning hinder med arbetsförmedlande insatser för andra i jämföras samma ålder.

5.3.3 Små och mindre kända

handikappgiupper

I direktiven framhålls att kommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt s.k. små och mindre kända handikappgrupper, även i dessa situationer med personer med om-

inriktning på fattande funktionshinder. Det konstateras att personer i dessa grupper har ett omfattande behov av kvalificerat

vanligtvis stöd från kommuner och samt att det nu ofta saknas

landsting

om dessa gruppers situation och behov hos ansvariga kunskap

Direktiven framhåller vidare de särskilda stusamhällsorgan. dier området som har genomförts av bl. a. Nordiska nämn-

på den för handikappfrågor och Handikappförbundens Centralkommitté.

små och mindre kända har

Begreppet handikappgrupper blivit etablerat de nordiska projekten. Det har också

genom fått gehör i opinionsbildande arbete, även om begreppets for-

inte innebär en Det finns mulering entydig avgränsning. påfallande stora grupper med funktionshinder som

medborgare kan sägas vara mindre kända” när det kommer till situationer, där behov av stöd och service skall tillgodoses. Till antalet små grupper kan i något visst hänseende vara Väl kända, men

som leder till ett gott, samlat samhällsstöd kan helhetssynen vara bristfällig.

Små handikappgrupper har vi definierat som grupper omfattande 100 personer eller färre per 1 invånare vilket

miljon också är den som de nordiska projekten haft.

utgångspunkt Utan att framhålla framför en annan kan som

någon grupp exempel nämnas människor med cystisk ñbros, kortvuxenhet och medfödd benskörhet. Vi behandlar emellertid även större

med omfattande funktionshinder som är kända grupper dåligt som t.ex. olika former av s.k. dolda handikapp (mag-tarmsjukdom m.fl.). Inom dessa olika grupper ryms funktionshinder av skiftande art och orsak.

mycket

5.3.4 storlek

Målgruppens

För människor med omfattande funktionshinder krävs så gott som alltid samordnade insatser från flera verksamheter.

i och huvudansvaret för stödet kan emellertid Tyngdpunkten skifta. I vissa perioder och i vissa situationer kan behovet av

vara störst, medan vid andra tillfällen besjukvårdsinsatser

hovet av som och sysselsättning osv. åtgärder gäller utbildning kan vara av större Trots att stödets tyngdpunkt kan betydelse. växla mellan olika insatser nästan alltid långsiktiga föreligger behov av kontakt och samverkan mellan den enskilde och olika Vi betonar att denna samverkan skall ske på stödsystem. den enskildes villkor. l Det är inte att statisk eller exakt avmöjligt göra någon av vår Inte heller är det särskilt mel gränsning personkrets. att försöka definiera målgruppen med utgångsningsfullt frän av i fysiologiska punkt graden funktionsnedsättningar eller i medicinska termer eller med någon typ av prestationsmått. En bättre är därför att utgå från individens avgränsning behov av såväl som individuellt stöd, dvs. behovet av generellt av allmänna kommunikationer osv. av anpassning yttre miljö, allmän art särskilda insatser i form av hjälpmedel, perresp. service m.m. som riktas till den enskilde som har handisonlig kapp. Med detta skiftar storlek också efter synsätt målgruppens olika boende etc. och insatser, expertinsatser, sysselsättning, efter det samlade behovet av inom respektive insats. åtgärder När det 0-19 år är andelen av begäller åldersgruppen med och habiliteringsbehov folkningen varaktiga långvariga och därmed ofta behov av sannolikt nära 1,5% av expertstöd hela bl.a. av den tidigare åldersgruppen enligt bedömningar och som vi omsorgskommittén förnyade uppskattningar gjort. Detta skulle innebära ca 30 000 personer. Siffran anger, med reservation för vissa felkällor, antalet barn och ungdomar som, till av ofta mer än en funktionsnedsättning, behöver mer följd insatser från flera verksamheter och huvudkontinuerliga män. Vi vill dock att aktiva insatser från bl.a. skola, peka på barnhälsovård och att antalet barn i särskola socialtjänst ort med behov av särskilda minskat under senare år. omsorger Det att de beräkningar som ordes av omsorgskomtyder på mittén om i intervallet 0-19 år inte är helt personkretsen relevanta och att siffran är för längre 1,5% något hög. Andelen i 20-65 år som kan tänkas personer åldersgruppen i är sannolikt än för gruppen 0-19 ingå personkretsen lägre dvs. lite 1%. Andelen över 65 år som tillhör år, drygt personer tror vi är ca 1%. Bepersonkretsen ytterligare något lägre, då att vissa tillstånd förbättras i åldrardömningen bygger på na över 20 år som en effekt av aktiv habilitering/rehabilitering

och annat stöd i ålder. Den medicinska och tidig utvecklingen nya tekniska med bl.a. att möjligheter hjälpmedel gör tidigare livslånga handikapp begränsas eller kan undanröjas. Enligt tillgänglig befolkningsstatistik är dessutom medellivslängden något lägre för delar av vår än för i personkrets befolkningen övrigt vilket också gör det motiverat att räkna med att personkretsen minskar i de övre åldersskikten. Å andra sidan debuterar vissa tillstånd inte förrän efter 20 är liksom fyllda det tillkommer funktionsnedsättningar efter i vuxen olycksfall ålder vilka kan leda till en av ökning personkretsen. Vi vill att äldre människor vilkas ñmktionsunderstryka hinder beror på åldrande inte i den ingår föreslagna lagens personkrets enligt vår ovan i 5.3.2. Som äldre beskrivning betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldern, 65 år. En skarp gräns mellan en och en naturlig sjukdomsrelaterad åldrandeprocess kan inte anges. Det antalet personer i vår när det sammanlagda personkrets gäller riktade individuella insatser utifrån här redoviuppgår sade förutsättningar till 100 000 dvs. lite drygt personer, drygt 1,2% av totalbefolkningen. Man kan dock härav inte direkt beräkna för kommun/ varje ort det samlade behovet av samhällsstöd individingenom riktade insatser vårt LSS. Behovet av stödinenligt lagförslag, satser varierar från individ till individ och i olika situationer. Behovet av individuella stödinsatser är vidare beroende av hur det lokala samhället är till funktionshindgenerellt anpassat rade personers situation och behov. Denna samhällsanpassning varierar mellan olika orter och med den for nya öppenhet behov och lösningar som ñnns eller saknas.

5.4¶Andra individinriktade

åtgärder

För vår personkrets, som den är beskriven ovan, erfordras även och tekniska lik-

habilitering/rehabilitering hjälpmedel

som till som till kollektivtrafitillgång färdtjänst komplement ken. Detta är som behöver stärkas för vår åtgärder personkrets men som lämpligen ej går att avgränsa i förhållande till

andra funktionshindrades behov eller till behov inom äldreomsorgen.

Vår (SOU 1990:19) visar på brister i dessa

kartläggning åtgärder och på ojämnheter i tillgång mellan olika delar av landet. Sådana olikheter även enskilda utanför vår per-

gäller sonkrets vilka är i behov av dessa åtgärder. När vi lägger förslag om förändringar i sådana individinriktade åtgärder blir effekterna vidare än för den personkrets som avses enligt 5.3 ovan. Vi anser också att en generös bedömning av målgrupper för och rehabilitering måste tillämpas för

habilitering att minska behov av särskilda individinriktade åtgärder enligt vårt LSS. insatser kan behov av

lagförslag Tidiga begränsa andra vilket är till fördel för den en-

samhälleliga åtgärder, skilde och samhället. Habilitering/rehabilitering liksom hjälpmedel menar vi också är en del av hälso- och

landstingens

som skall alla efter behov. sjukvård ges till

Vi har försökt beakta de olika målgruppernas storlek i vårt ekonomiska avsnitt 18).

(kap.

När det beräknar Vi barn

gäller habilitering målgruppen och till nära 1,5% av antal barn och ungdomar i

ungdomar åldern 0-19 år medan blir vidare för rehabilite-

målgruppen ring och färdtjänst.

Begreppet invandrarbakgrund

I denna grupp inkluderar vi utrikesfödda individer (barn och vuxna) med omfattande funktionshinder oberoende av juridisk status.

Vi har också funnit att särskilt beakta situationer

anledning för barn och som fötts i men har utrikes-

ungdomar, Sverige födda föräldrar: Vidare har vi från, att de svårigheter

utgått som i direktiven, när det gäller barn, ung-

uppmärksammas domar och vuxna med omfattande funktionshinder och in-

främst dem som inte kommer från vandrarbakgrund, gäller nordiska länder. Vi har ansett att de analyser vi gör och de

vi också skall omfatta med invandrarförslag lägger personer

De alltså i beskrivningen av personkretsen bakgrund. ingår för för olika individinriktade insatsen Därut-

generella resp. över har dessa behov av vissa förstärkta insatser som

personer vi närmare i vårt kommande slutbetänkande. Här avses

anger

bl.a. av olikheter i och kulturell som

följder språklig bakgrund ger behov av riktade åtgärder.

5.6¶Vissa andra

avgränsningar

Missbruksproblematik som sådan anser vi inte ingå i vårt

Om en person med erhåller omuppdrag. missbruksproblem fattande funktionshinder och därmed mer svårig-

betydande heter i den dagliga livsföringen, vare detta beror miss-

sig på bruket eller inte, har han däremot rätt till stödinsatser på samma villkor som andra.

Beträffande enskilda med efter

psykiska handikapp psykisk sjukdom/störning kan konstateras att en särskild utredning (dir. 1989:22, utredning om service, stöd och vård till psykiskt störda) för närvarande behandlar frågor som rör olika vägar att deras behov. skall situa-

tillgodose Utredningen kartlägga tionen inom psykiatrin och utvärdera effektema av den förändring från slutna till öppna vårdformer som skett under 1980-talet samt för att förbättra bl.a. sam-

överväga åtgärder arbete mellan vårdsektorn och andra samhällssektorer. Utredningen har enligt sina direktiv att samråda med vår utredning.

Det har därvid framkommit att det finns flera

beröringspunkter. Psykiskt störda personer som kriterier för

uppfyller individinriktade insatser enligt vårt till LSS

forslag ingår också i vår vilket vi har beaktat vid

personkrets, bedömningar av personkretsens Dessa personer torde också ha

omfattning. nytta av de förslag vi lägger om vissa

generella åtgärder.

Däremot menar vi att om bl.a.

specifika frågor behandlingsalternativ dir. 1989:22 t.ex. och

(enligt psykoterapins psykoanalysens ställning i vården) inte i våra

ingår överväganden och Det bör noteras att också i

förslag. psykiatriutredningen

har en vidare bland personer med övrigt personkrets psykiska störningar än dem som i för vårt ut-

ingår personkretsen redningsarbete.

6¶Särskilt stöd och service till barn

och

familj

Våra forslag Barn och med funktionsnedsättningar skall ungdomar ha till insatser for sin habilitering. tillgång allsidiga Detta skall genom att sjukvårdshuvudmöjliggöras mannen får en till HSL att skyldighet genom tillägg och finansiera for barn och ungorganisera habilitering domar med oavsett funktions- ; funktionsnedsättningar nedsättningens art. Huvudmannen skall vårt upprätta en enligt forslag som utvisar var habiliteringsresurser organisationsplan finns att vid olika behov. Planen skall avse verktillgå samhet även utanför det egna landstingsområdet (t.ex. kunskapscentra). Genom till HSL föreslås en for hutillägg skyldighet vudmannen att även upprätta individuella planer. Kompletterande expertstöd skall kunna ges enligt vårt forslag till LSS. Rätt till insatser med kommunen som huvudman foreslås i LSS: biträde av biträde av personkontaktperson, kortlig assistent, avlösningsservice, ledsagarservice, tidshem, elevhem, m.m. familjehem, Enskildas stärks förslag om en rätt inflytande genom till individuell plan. Genom till SoL till överklagtillägg vidgas möjligheter i beslut om förtur till barnomsorg. ningsrätt

och familj

6.1 och stödinsatser i

Habilitering allsidiga olika miljöer

Utgångspunkter

Som allmänna för våra och förutgångspunkter överväganden slag anger vi att barnet och den unge måste få till tillgång fullgod specialistbehandling och andra behövliga insatser för att förebygga och minska följderna av och ñmkskada/sjukdom tionsnedsättning. - och den barnet unge måste få till de insatser som tillgång riktas till alla barn och för att ungdomar skapa uppväxtvillkor, som vi i vårt samhälle betraktar som goda förutsättningar för barns och och ungdomars psykiska fysiska utveckling. familjerna, vuxna och barn, måste få stöd och service som både ser till hela familjens och till enskilda familjemedlemmars behov. Det oavsett olika gäller familjemönster som t.ex. när ett barn växer med en förälder eller när upp heldygnsomsorgen av barnet eller ofta delas långvarigt med flera vuxna (i bl.a. familjehem, korttidshem osv.).

6.1.2 Ett barn- och

ungdomsperspektiv

Vårt är att beskriva och föreslå som behövs uppdrag insatser, när barn och har omfattande funktionshinder. Beungdomar hov till av och skada sätts i de följd sjukdom blickpunkten, särskilda fram. Det är för att åtgärderna lyfts nödvändigt åstadkomma och brister både i förändringar undanröja personligt stöd och i verksamheter och som skall stå till miljöer, allmänt förfogande. Detta förhållande får emellertid inte att skymma behov, insatser och hela tiden avser barn och rättigheter ungdomar med samma behov som andra har under grundläggande uppväxtåren. Det kan känsgälla familjeanknytning, omvårdnad, lomässig kontakt och stimulans för att utveckla olitrygghet, ka och med m.m. förmågor samspel omgivningen, utbildning Målet för de insatser som vi föreslår att barn och är, ungdomar med omfattande funktionshinder som andra skall få tillgång till en barn- och med ungdomstid goda uppväxtvillkor, som samtidigt ger en individuellt formad förberedelse till ett

Särskilt stöd och service till barn och familj 151

liv som vuxen Genom detta har vi givit gott medborgare. för att ett barn- och dels handlar uttryck ungdomsperspektiv om dels om som förenar olika insatser som jämlikhet, synsätt barn behöver. Medlen att de betillgodose grundläggande gemensamma hoven kan skifta i enskild situation och hör naturligtvis varje samman med barnets och den unges unika aktupersonlighet, ella utvecklingsperiod och funktionsnedsättning. När en i likhet med denna, domineras av framställning, behov och insatser som i betraktas som särnågon mening skilda” finns det risk för en av barfragmentarisk bedömning nens och situation. De särskilda insatserna är ungdomarnas inte mål i utan för välbefinnande och sig nödvändiga verktyg i andra barns och livsinnehåll, aktividelaktighet ungdomars osv. I detta att insatsernas innehåll tzeter, miljöer ligger också, kvalitet måste kunna och förändras. och fortlöpande granskas för barn och (och deras närmaste) att Möjligheterna ungdomar delta och ha i detta utvecklingsarbete, konkretisera inflytande sina kvalitetskrav och få sina beaktade måste synpunkter stärkas. Inom vår finns också barn och med personkrets ungdomar en särskilt utsatt situation. Deras funkskador/sjukdomar/ hinder som i inte kan avtionsnedsättningar uppställer dag i alla att miljön anpassas och hjälpas sammanhang genom med stöd osv. Därigenom kompletteras hjälpmedel, personligt riskerar dessa barn och att utestängas från uppl ungdomar l levelser och erfarenheter som betraktas som inslag i självklara andra barns och ungdomars utveckling. i * är Vi menar att det i sådana situationer mycket angeläget för att finna medel som med kraftfulla satsningar och vägar tillför enskilda barn och en livskvalitet. Det ungdomar positiv kan kräva som i den enskilda situakompenserande åtgärder l tionen kan vara alltför kostnadskrävande. En rättvis g tyckas l måste vår alltid inkludera bedömning dock, enligt mening, med kostnader inom områden, där det enskilda jämförelsen t svårt hindrade barnet (trots inte kan

anpassningsåtgärder)

dra av allmänna t.ex. inom kultur- och renytta satsningar,

l

Vi avser i förhållande till antalet barn i kreationsområdet. små bl.a. barn och med dövblind- Sverige grupper, ungdomar barn och med svår psykisk utvecklingsstörhet, ungdomar samt barn och med omfattande och varaktiga ning, ungdomar

familj

omvårdnadsbehov som måste tillgodoses genom avancerade medicinska-tekniska insatser. För att barn- och vill vi understryka ungdomsperspektivet peka på att Sverige 1990 undertecknat FN-konventionen om barnets rättigheter, där bl.a. artikel 23 särskilt berör situationen för barn med eller De bör fysiska psykiska handikapp. åtnjuta ett och liv under förhållanden fullvärdigt anständigt som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva i samhället. (art. 23 deltagande p.1).

6.1.3 Ett

familjeperspektiv

Innebörden av ett har i vårt familjeperspektiv utredningsarbete flera dimensioner: föräldrars ansvar och beinflytande tonas, hela familjens välbefinnande beaktas liksom de olika roller som har eller vill ha också utanför varje familjemedlem familjen. Grunden är att barn och med omfattande funkungdomar tionshinder skall ha till en stabil tillgång familjesamhörighet. Det kräver att det samhällsstöd som riktas till alla barn och barnfamiljer kompletteras på ett sätt som svarar mot individuella behov och önskemål. Barnet och behöver ofta eller över tid familjen samtidigt engagemang och insatser från flera som måste verksamheter, kunna samverka med varandra. Remissinstanser har påtalat vikten av att samverkan sker villkor. verkligen på familjens Det kan finnas risker for så tät mellan olika samordning funktioner, att den kan som kontroll och en förupplevas längning av äldre tiders institutionella och totala omhändertagande. Det finns också risker dvs. att forfor det motsatta, äldrars ansvar vilket leder till att föräldrarna övertolkas, lämnas att helt hand söka fram till service på egen sig stöd, och lagfasta rättigheter. Vi vill här av familunderstryka betydelsen samverkan på jemas villkor, eftersom till oss förmedlat många barnfamiljer de avsevärda som när helheten och kontisvårigheter uppstår nuiteten i stöd och service är behandling, bristfällig. Hela familjen berörs. Vissa störst att få tillupplever svårigheter gång till och hävdar sakkunnig diagnostik behandling, andra främst behoven av t.ex. till fritidsaktiviteter bartillgång på

till barn och familj 153

nets eller den villkor. andra unges egna Återigen är i en situation, där de inte har till information tillgång tillräcklig för att kunna bättre och efterfråga lösningar stöd. Förhållandet bl.a. en av stöd speglar ojämn utbyggnad och service för olika grupper, på olika orter och för olika åldersgrupper. Föräldrar till barn med omfattande och mycket komplicerade som i

ñmktionsnedsättningar ingriper barnets och famil-

jens hela har särskilt stora behov av och livsföring aktiva välplanerade åtgärder som underlättar kontinuitet och sam-

ordning. Handikapputredningen har genom företrädare för

dessa föräldrar också erfarit att deras situation försvåras av att realistiska av högst beskrivningar familjemas behov ofta uppfattas som glädjelösa De möts ofta med

svartmålningar.

inskränkt och respekt inlevelseförmåga.

6.1.4 Barn och -

barnfamiljer i

Sverige några

översiktsbilder

Vi vill sätta behoven hos barn och med ungdomar funktionsnedsättningar och deras familjer in i ett större sammanhang där de också hör hemma. Enskilda givet familjemedlemmars ambitioner; önskemål, intressen och tillvaro i stort rymmer mycket mera än av den eller den följderna egna anhöriges

funktionsnedsättning. Under har vi dock

utredningsarbetet kunnat konstatera att och vuxna med barn, ungdomar omfattande funktionshinder sällan återñnns i som

beskrivningar

rör det allmänna och inom

läget förändringsprocesser olika

samhällssektorer.

Hur många barn?

År 1990 föddes 124.300 barn i som nu har drygt Sverige, bland de allra födelsetalen i västvärlden högsta (2,1). Födelsetalet växlar betydligt, den minsta årskullen under 1980-talet kom 1983, då det föddes 92 000 barn. I oktober 1990 var cirka 2 084 200 av landets i åldern 0 befolkning 19 år. Av dem hade cirka 18 % invandrarbakgrund (i vid bemärkelse). I vårt land som i andra länder har det visat svårt sig mycket att beräkna det totala antalet barn inom respektive årskull som har form av funktionshinder. om förenågon Uppgifter komster av vissa eller skador men tillstånd, sjukdomar finns,

154 Särskilt stöd och service till barn och

familj

detta inte en bild av det totala antalet barn med funktions-

ger

än mindre en bild av behovet av stöd och service. Det är

hinder,

en som vi också belyser i vårt kartläggningsbesvårighet

tänkande. I studien från Nordiska om välfärd,

hälsovårdshögskolan

hälsa och livskvalitet och i Norden, Len-

(Barn barnfamiljer

nart Köhler 1990:1) valde man att i en

(red), NHV-rapport

stort (10 000 i Nor-

upplagd enkätundersökning barnfamiljer

den) använda måttet en åkomma som i väsentlig grad på-

verkat barnets liv under minst 3 månader det senaste

dagliga

året.

Barn med sjukdom/handikapp i olika åldrar (källa

långvarig

1990:1, sid. 111 ff).

NHV-rapport

Av intresse är att notera att siffrorna bygger på familjernas

och än vad som framegen rapportering ligger betydligt högre kommer i olika om hur barnets dag-

register. Uppgift mycket

liv av sjukdomen/ handikappet framgår inte, ej liga påverkats heller vilka som är bestående under längre tid eller

följder varaktigt.

Ett riktmärke for att beräkna antalet barn och ungdomar som i åldrarna till 20 år kan vara i behov av expertinsat-

upp ser i form av habilitering (samverkande medicinska, psykolo-

och sociala resurser) har oñza satts till ca giska, pedagogiska 1.5 % av det totala antalet i dessa åldrar (t.ex.

barn/ungdomar

arbete om samordnad habilitei omsorgskommitténs Förslag

DsS Då liksom i det om barnring, 1979:12). avses, följande

barn med utan närmare uppomsorgen, funktionsnedsättning

efter omfattning eller varaktighet. delning nedsättningens Bland barn inom den kommunala barnomsorgen (348 000

- med i eller barn i ålder 3 mån 6 år plats daghem familjedaghem beräknas andelen barn med vara cza

1990) handikapp

med en variation som är definitionen av 1.5-3%, avhängig

undantar barn med psykosobegreppet handikapp. Uppgiften

familj

ciala/psykiska störningar, grupper som bl.a. bamomsorgspersonal upplever som ökande. Vi vet att vissa barn trots också, föräldrars starka önskemål inte kunnat beredas komlämplig munal - det barnomsorg gäller bl.a. en del barn med psykisk utvecklingsstörning/ autism och barn med medicinska omvårdnadsbehov. Ytterligare sätt att antal barn med funktionsnedspegla sättningar ges genom vissa register: Riksförsäkringsverket t.ex beräknar antal 1990/91 till utgående statliga Vårdbidrag 16 300. Även om detta avser barn till 16 cza 1% av (upp år, antalet barn i dessa åldrar) inom vår så är det inte personkrets en heltäckande framförallt inte beträffande uppgift, de yngsta barnen.

Familjerna förändras

Sedan början av 1960-talet har det skett märkbara förändringar som rör och Det finns

familjebildning familjeupplösning.

nya typer av även om ca 80 % av alla barn lever familjer, tillsammans med båda sina föräldrar. Rapporten visar också att 50 % av barnen som lever drygt med en förälder, har ingen eller liten kontakt (mer sällan än varannan helg) med den andra föräldern. Ensamstående föräldrars situation har enligt socialstyrelsens utvärdering av (Växa i SoSsocialtjänsten välfardsland, rapport 1990:3) förändrats till det bättre bla värdegenom ringsförskjutningar och Det kvarsocialpolitiska betingelser. står emellertid att ensamföräldems materiella och ekonomiska Villkor ofta är sämre än sammanboendes. Det finns både svensk och internationell som förforskning sökt granska etc. i som har barn med familjebildning familjer funktionshinder. Syftet har bl.a. varit att eventuella spåra skillnader i förhållande till andra Resultaten är familjer. ytterligt motstridiga, något som egentligen inte ger till anledning förvåning. I en studie med föräldrar till 100 barn med rörelsehinder (Nordgren I, Esscher E, A, Lindqvist SoS-rapport 1989:9) rapporteras t.ex. en lägre siffra i upplösta äktenskap jämförelse med andra. Författarna att det kan finnas pekar på mycket olika till detta: Relationen kan anledningar fördjupas genom barnets situation. Det kan också vara så att ekonomiska skäl gör ett när den ena av föräldrarna uppbrott omöjligt

inte kan arbeta utanför hemmet p.g.a. bristande avlösnings-

hjälp. Genom kontakter med landstingens habiliteringsverksamheter har vi hur ensamstående föräldrar (oftast möderfarit, rar) till barn med svåra funktionshinder ofta har en i alla avseenden utsatt situation. Detta har blivit mera synmycket när olika former av samhällsstöd (t.ex. korttidshem) ligt, av ekonomiska skäl. ålagts begränsningar

Arbetslivets villkor

Trots den nuvarande oron arbetsmarknaden är den generelpå la förvärvsfrekvensen för både kvinnor och män i vårt hög land. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är nästan lika hög som för kvinnors arbetstid per vecka har också blivit männen; I studier av barns levnadsvillkor mm (SCB 1989) framlängre. att föräldrar som förvärvsarbetar utanför hemmet i stor går har obekväm eller aromfattning oregelbunden, förskjuten betstid. Arbetstidskommitténs betänkande Arbetstid och välfärd (SOU 1989:53) Visar även att kvinnors oregelbundna/obekväma arbetstid ökat. Bland LO medlemmar är det kvinnliga endast 43 % som har hela sin arbetstid förlagd till dagtid på (motsvarande för TCO resp. SACO, 73 % och 70 %). vardagar Arbetslivets olika villkor påverkar naturligtvis över huvud välfärd och inte minst situationen för de taget barnfamiljernas som har ett barn med omfattande funktionsnedsättfamiljer Behovet av kvalificerad av barnet, behovet av ning. tillsyn omvårdnad och också under år, när andra barn nått en tillsyn större merkostnader m.m. ställer krav på självständighet, och flexibla som kan öka föräldrars möjpraktiska lösningar att delta i arbetsliv - samhällsliv och känna ligheter samtidigt förvissade om att barnens fungerar väl. sig tryggt vardag av stöd och service till föräldrar (inkl. ensam- Utformningen stående) som har barn med måste räkfunktionsnedsättningar - den na med den verklighet som råder i arbetslivet även om också skall kunna till det bättre. I direkta kontakter påverkas med och i remissvaren har att handiutredningen påtalats ibland betraktas som undantag deras behov kappföräldrar av stöd och service skulle inte vara beroende av de situationer som nämnts här. I viss bemärkelse kan vara sant, eftersom flera det sägas

familj

familjer redovisat hur bristande flexibilitet både i arbetsliv och stödresurser just skapat en (Det bör undantagssituation. sägas att tar fasta behovet av resonemanget på praktiska lösningar, det avser inte att relation till enskilda barn med spegla någon handikapp.) Ofta har mödrar ansvaret för stora delar av den

praktiska omvårdnaden och för besök hos olika Detta experter. skall vägas mot i som kanske också ställer anspråk yrkeslivet, krav på geografisk återkommande etc. rörlighet, utbildning Trots utbyggnad av bl.a. och avlösarservice föräldraförsäkring är * det väl känt om än inte statistiskt säkerställt att många kvinnor måste att lämna eller låta välja yrkeslivet bli att avancera i sitt arbete för att skall få en funfamiljen gerande situation. Om detta leder till att samtidigt önskningarna om ett utanför hemmet finns kvar och den ekoyrkesliv nomiska situationen är det risk för att betydligt försämras, familjesituationen totalt sett utsätts för stora påfrestningar: Föräldrar till barn med funktionshinder har också uppgiften att samordna stödinsatser och förena dem med den egna mer eller mindre bundna arbetstiden. Det tar tid och kraft utöver krav som ställs alla föräldrar. Den faktiska förpå av samhällets resurser till med delningen familjer handikappade barn kan delvis komma att av hur väl rustade styras föräldrarna är att hantera kontakterna med alla berörda myndigheter. Detta ger här att även betona tillkommananledning de som kan finnas för föräldrar som har annan svårigheter språk- och eller som av funkkulturbakgrund på grund eget tionshinder är beroende av tolk eller annat stöd. personligt

Barnomsorgen, skolan och fritiden

Samtidigt med vårt utredningsarbete pågår på lokal, regional och central nivå ett betydande som berör förändringsarbete tillgång till, organisation av och innehåll i skolbarnomsorg, barnsomsorg, skola och fritidsverksamhet. Förväntade förändringar med särskild barn och med vissa inriktning på ungdom funktionshinder rör bl a för särskolan huvudmannaskapet resp. den pedagogiska för elever med hanstödorganisationen dikapp. Vi vill också här nämna inom pågående förändringar

flyktingmottagandet, hemspråksundervisning etc som kan

beröra grupper inom vår om barn och personkrets. (Frågor

familj

med blir närmare i vårt ungdom invandrarbakgrund belysta slutbetänkande).

Larmsignaler

konstaterar i sin utvärdering av socialtjänsten Socialstyrelsen att det finns att från att (SoS-rapport 1990:3) anledning utgå stora barn och har förutsättningar i grupper ungdomar goda livet som bl.a. (sid. 51). Samtidigt påpekas larmsignaler, risker för en allt hårdare i ett och gäller utslagning kunskapsobalanser som bl.a. fainformationssamhälle, regionala gäller välfärd och en i förskola/ skola. Rapporten miljers segregation också att krav måste ställas en reformeanger betydande på av samhällets insatser för barn och ungdom. Socialtjänsring ten måste rapporten beträffande innehåll, organisation, enligt osv. bättre utformas med särskild tonvikt vissa personal på vars levnadsförhållanden av skilda skäl släpar efter grupper, är svårbemästrade. De starka klarar sig i ett samhälle eller ställer allt krav och försom högre på utbildning, rörlighet att sin röst andra får svårare att hålla måga göra hörd, medan takten” (sid. 21). Detta accentuerar kraven för att skapa på förbättringar för barn och med omfattande goda uppväxtvillkor ungdomar funktionshinder. I barns och levnadsantologin Sju perspektiv på ungdomars förhållanden 1990:5) formulerar Anders Gustavs- (SoS rapport son Att leva i om

synpunkter på integrationssamhället

(sid. 82 ff) ”ökat tillträde för svårigheter och möjligheter till normala sociala sammanhang innebär att handikappade de också utsätts för de prestationskrav och utstötningsprofinns där. Man skulle kunna säga att vi cesser som normalt under normaliserings- och integreringsreformerna hittills, främst befunnit oss i en tillträdesfas. Nu håller vi emellertid ta in i där det handlar om

på att steget integrationssamhället”,

att leva tillsammans, under de grundläggande förutsättningar för socialt liv i vårt samhälle. Detta sätt att se som gäller på hänt oss att både vad reformdet som ger möjlighet upptäcka för barns och ungperioden egentligen betytt handikappade domars livsvillkor och vad samhällets insatser bör inriktas på för att arbetet skall kunna vidare med att förbättra villkogå ren för barn och med funktionshinder. ungdomar

familj

6.1.5 och om kunnande och

Överväganden förslag

insatser från flera

kompetensområden,

verksamheter och huvudmän

I det beskriver vi och om insatser som följande lägger forslag barn och har behov av till av sina omfattande ungdomar följd

ñmktionsnedsättningar: Med de utgångspunkter vi av-

angivit ses också insatser till barnens och närstående. ungdomarnas Genom särskilt stöd och service som kännetecknas av kvaliteter uttryckta i våra bärande skall barn och principer ungdomar tillforsäkras levnadsvillkor. Genom våra goda forslag kompletteras insatser och som i tillkommer rättigheter övrigt enskilda hälso- och bla genom socialtjänstlagen, sjukvårdslagen och Vi om en om stöd och skollagen. lägger forslag lag service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi anser att det också finns behov att tydliggöra sjukvårdshuvudmännens skyldighet rörande och i hälso- och habilitering rehabilitering sjukvårdslagen och om en i denna lägger förslag ändring lag. Inom personkretsen finns behov av särskilt gemensamma stöd och service, vilket bekräftades av tydligt remissynpunkter med av vår anledning kartläggningsrapport (SOU 1990:19), inte minst av olika Lika att handikapporganisationer. viktiga uppmärksamma och är de behov av särskilt stöd och tillgodose service som är for en viss stor eller specifika grupp, liten, på grund av en skadas eller en I verkningar sjukdoms förlopp. varje situation vidare att såväl de som de gäller gemensamma specifika behoven av särskilt stöd och service alltid måste beaktas och tillgodoses som behov. personliga I de avsnitt som avhandlar vi insatser som kräver följer särskild om och for barn och kunskap problem livsbetingelser ungdomar med stora funktionshinder. Vi talar främst om barn och i åldrarna 0-20 år men vill redan här ungdomar markera, att den övre bör som angivna åldersgränsen uppfattas flexibel, något som vi återkommer till. Vi tar upp den och rätt till inbarnets, unges familjens flytande och om den aktuella

kunskap funktionsnedsättning-

ens konsekvenser samt rätten till ett och planerat personligt format psykosocialt och stöd. praktiskt Vissa frågor återkommer mera behandlade i andra ingående kapitel. Det gäller bl.a. och om barn och hjälpmedel frågor ungdom med mindre kända situatiohandikapp. Aspekter på

nen for barn och med återungdomar invandrarbakgrund kommer vi till i vårt slutbetänkande. Ett särskilt betänkande kommer att redovisa våra om (hösten 1991) överväganden dövblinda och talskadade och berör döva, gravt hörselskadade, även vissa om barn och ungdomar. frågor Vi menar att insatser av for barn och vidare, betydelse också finns i andra delar av betänkanungdom belysta många t.ex. i de kapitlen om strukturförändringar det, övergripande etiska 4) liksom i om konkreta (kap 3) resp. frågor (kap kapitel serviceinsatser som t.ex. färdtjänst (kap 11).

6.1.6¶Barn och i personkretsen ungdomar

Rätt till kvalificerade insatser efter behov

När det gäller barn och ungdom med funktionsnedsättningar krävs en särskild att det handlar om inuppmärksamhet på divider i Det kan innebära både stor sårbarhet och utveckling. stor Det kan i vissa situationer vara återhämtningsmöjlighet. svårt att bedöma av och/eller hos det omfattning varaktighet enskilda barnets om uppväxtfunktionsnedsättning; forskning årens när det gäller olika funktioner,(rörelutvecklingsförlopp begåvningsutveckling, känslomässig utveckling seutveckling, och deras samband visar att insatser som av etc.) påkallas behov hos barnet också kan ha i aktuella mycket långsiktiga, vissa fall Detta beförebyggande, verkningar. understryker hovet av även i situationer, tidigt insatta, allsidiga åtgärder där omfattningen av barnets varaktiga funktionsnedsättning är svårbedömd. För detta talar både hänsyn till det enskilda barnets utveckling och samhällsaspekter. Hos barn inom vår omfattande många personkrets upptäcks vid födelsen eller under nyföddhetsfunktionsnedsättningar I vissa fall har de senaste årens lett till att perioden. forskning vilkas är kända, fore födelsjukdomar/skador, följder upptäcks sen. Det är ett som vi inte oss vid inom perspektiv uppehållit vårt Det har berörts av andra ututredningsarbete. nyligen och är mera ett tema inom verksamredningar fortlöpande heten hos rådet for medicinsk-etiska frågor (S 1985:A). Behovet av finns naturtidigt insatta, allsidiga åtgärder också i de situationer där skadan eller sjukdomen uppligtvis täcks eller inträffar under senare Det gäller utvecklingsår.

familj

också då behoven förändras vid tillstånd som allt gradvis ger flera eller större funktionsnedsättningar (progredierande sjukdomar). Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen kan uppstå för barn och med stor av en eller flera ungdomar nedsättning funktioner. En andel barn och inom betydande ungdomar personkretsen har flera kan funktionsnedsättningan Exempelvis nämnas att bland barn med synskada har mer än hälften också andra ut-

funktionsnedsättningar (vanligast psykisk

vecklingsstörning och rörelsehinder). Tillkommande särskilda i den livsfösvårigheter dagliga ringen kan uppstå om barnet och dess familj är ovana vid det svenska och förhållanden i det svenska samhället. språket Trots en i olika sammanhang manifesterad om uppslutning att behoven hos det enskilda den och barnet, unge familjen skall vara för att få stöd och service har utgångspunkt lagstiitning, organisationsmodeller, resursutbyggnad osv. kommit att präglas av hänsyn till diagnoser eller Det gruppbeteckningar. har i vissa en och sammanhang givit nödvändig kraftsamling bearbetning av mycket brister. har det påtagliga Samtidigt skapat olikheter i förutsättningarna att få stöd och service i situationer där enskilda med likartade stora besvårigheter skrivits genom olika eller diagnos- gruppbeteckningar. Vi anser, att nu måste tas för att i detta hänseende krafttag skapa jämlika goda förutsättningar för barn och inom ungdom vår personkrets. måste ske ett sätt s0In Förändringsarbetet på samtidigt tar tillvara det som redan och ökar positiva uppnåtts möjligheterna att utveckla nya och former för inkunskaper satser. Stöd och service kan ges inom verksamheter som självfallet organiseras olika, forskning och utvecklingsarbete kan kräva olika samverkan kan omfatta olika i miljöer, kompetenser samhället osv. Det måste dock att rätten för barn och fastslås, ungdomar inom vår personkrets att efter sina behov få kvalificerade insatser skall vara lika.

Ett återkommande dilemma: av

precisering

grupperna

Krav har i ställts en preutredningssammanhang tidigare på cisering av vilka grupper (ofta underförstått diagnosgrupper)

familj

som skulle vara i behov av stöd i likhet med vad som nu

lagfäst

för barn och ungdom inom omsorgslagens personkrets. gäller Kravet har också avsett antal personer per grupp i riket.

Vår är att det är av fortsatt stor betydelse

mening självfallet att satsas att förfina och be-

forskningskrafter på diagnostik

att i dessa avseenden handlingsmetoder, kunskapsunderlaget också har nationell bas och att det finns vetenskaplig observans i förekomst av olika tillstånd och stödin-

på förändringar satsers kvalitetsutveckling.

Vi anser dock att ett reformarbete inte får för-

angeläget senas fruktlösa försök att heltäckande förteck-

genom skapa

över mer eller mindre kända som ningar o.dyl. diagnosgrupper, skulle ut enskilda med omfattande funktions-

antagas skilja nedsättningar och stora stödbehov.

Det som krävs är att förhållandet mellan enskildas behov och till stöd och service blir inom varje kom-

tillgången belyst mun För att kurma förverkliga inne-

resp landstingsområde. hållet i det ansvar som åvilar resp. huvudman och fortlöpande

om kvaliteter och motsvarar behov, följa innehåll, omfattning

och mål är den lokala kunförväntningar uppställda grunden

Den inhämtas genom b1.a. kommunernas uppsökande skapen. verksamhet och Den kan i sin tur

systematiskt planarbete. samlas till nationell nivå som underlag för

jämförelser på

och andra olika former av tillskott till utbildningsinsatser lokal och kunskap och utveckling.

regional

Åldersgränser

Vi har inte ansett det att ange fast

befogat någon åldersgräns mellan insatser för barn, ungdomar och vuxna.

I huvudsak berörs här behov som i åldrarna 0 till

föreligger 18-20 dvs under samt un-

år, nyföddhetsperiod/förskoleperiod

der och Insatserna får ett annat

grund- gymnasieskoletiden.

när den enskilde håller att etablera sig som vuxinnehåll, på en. för detta varierar i grad efter individuella

Tidpunkten hög

och intressen men också efter gränser behov, förutsättningar som i övrigt finns i samhället, t.ex myndighetsålder, förlängd

för mellan barn- och vuxeninsatser skolgång vissa, gränser inom hälso- och till resurser som t.ex

sjukvården. Tillgången

bostad, biträde av assistent etc. spelar lämplig egen personlig

också en stor roll. självfallet

familj

Viktigare än att en fast är vår ange åldersgräns enligt mening att som rör anlägga några generella kvalitetsaspekter förhållandet mellan insatser för barn Vuxna: resp. - insatser för barn kräver kunnande som från barnutgår och och därmed ett familjeperspektivet skiljer sig på avgörande sätt från vuxeninsatser. - för förberedelserna en övergång till vuxenliv måste ägnas god tid och som oftast måste ta sin omsorgsfull planering, aktiva början när den unge är i 15-16 dvs. under årsåldem, senare delen av grundskoletiden. - den verksamhet som haft ansvar för att biträda familjen med av insatser runt barnet måste också ta ett samordning ansvar for att den (och hans/hennes unge anhöriga) enligt individuella önskemål får en etablerad kontakt med behövlig verksamhet for vuxna. Det kan t.ex mellan gälla övergång verksamheter inom hälso- och mellan och sjukvård, utbildning sysselsättning/arbete, vid planering för egen bostad och egen ekonomi. En flexibel till vuxeninsatser innebär att den enövergång skilde och måste få information, tid och att familjen möjlighet överväga olika alternativ (t.ex beträffande personligt stöd, bostad, sysselsättning/arbete) och hjälp att komma i kontakt med olika former av stöd och service. Flexibiliteten skall inte tolkas som en passiv väntan att insats skall infinna på lämplig sig. Enskilda inom vår har behov av individupersonkrets mycket aliserade lösningar. Det kan ta avsevärd tid att åstadkomma lämpliga Ett aktivt och anpassningsåtgärder. systematiskt tillvägagångssätt tar tillvara enskildas resurser och använder tillgängliga samhällsmedel rationellt utan onödiga glapp mellan behövliga insatser.

- 6.1.7 Behov av särskild rätt till insatser

kunskap

från flera

kompetensområden

Med rubrikens särskild avser vi sammanbegrepp kunskap fatta behov av leder till att enskilda kunnande som även med mindre kända funktionsnedsättningar får till tillgång allsidig kvalificerad utredning, diagnostik, funktionsbedömning, behandling, hjälpmedel och rådgivning m.fl. stödjande

insatser. Flera måste För barn kompetensområden engageras. och inom vår kvarstår behovet av denungdomar personkrets na särskilda under tid, ofta Insatserkunskap lång varaktigt. nas i och tyngdpunkt medicinska, pedagogiska, psykologiska sociala växlar, men behovet av samverkan mellan åtgärder olika består. Landstingen är i dag huvudkompetensområden män för av de insatser som avses och har för vissa merparten etablerat verksamheten i en särskild för grupper organisation barn- och ungdomshabilitering. Den särskilda och de habiliterande insatser som vi kunskap beskriver här ersätter inte för barn och väsentligt och familj kvalificerat kunnande och insatser som förmedlas nödvändiga av andra t.ex. inom skola, socialtjänst, barnhälsobarnomsorg, vård. Också inom dessa och flera andra verksamheter måste det finnas om situagrundläggande kunskap handikappande tioner och som kan vidtas för att minska följderna av åtgärder en funktionsnedsättning.

syn behov av särskild

Remissopinionens på

och insatser från flera

kunskap

kompetensområden

Remissvaren med anledning av vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) för en bred när ger uttryck mycket enighet det behovet av särskild och i frågor gäller kunskap kompetens som rör barn och ungdom med stora funktionsnedsättningar. kort att företrädarna för brukarna, handi- Mycket kan sägas vid att kapporganisationerna, uppehåller sig - alla barn och inom måste få rätt ungdomar personkretsen till särskild och som vissa (omsorgkunskap kompetens har rätt till slagens personkrets) lagfast - särskild och är av den efterfrågad kunskap kompetens samordnande och från flera kunskapsområden sammansatta karaktär som vissa genom haerbjuds landstingens för barn och ungdom biliteringsverksamhet - särskild och är vidare efterfrågad kunskap kompetens med särskild viss sjukspecialistinsatser inriktning på dom/skada/funktionsnedsättning

familj

- för inflytandet enskilda och deras måste stärkas i familjer all verksamhet som svarar för habiliterande insatser - de allvarliga hoten genom resursbrist (bl.a. brist särpå skilt utbildad och personal) kuxiskapsförtunning genom en alltför långt eller snabbt driven måste decentralisering avväxjas.

Huvudmannen vill också värna om den särskilda och kunskap kompetens som byggts upp inom bl a habilitelandstingens ringsverksamhet och anser, att dess att bibeförutsättningar hållas/utvecklas måste stärkas, framför allt i ett skede när många verksamheter till stöd och service for människor med

funktionsnedsättningar decentraliseras. Det finns även en

medvetenhet om att och behöver utveckkunskap kompetens las vid vissa centra med situationer för personer inriktning på med mindre kända och stödbehov. Företrädare för svårigheter såväl landsting som kommuner behovet av klaunderstryker rare kompetens- och mellan huvudmännen. ansvarsfördelning Kommunerna ger för behovet av uttryck tvärfacklig expertis som en konsultfunktion Visavi kommunernas insatser. egna Landstingen uppmärksammar även behovet av stärkt samverkan mellan inom specialistfunktioner landstingens egen verksamhet. Landsting och kommuner är överens om att det föreligger påtagliga brister när det gäller Från personalutbildning. landstingens sida poängteras risker för att positiv reformverksamhet för i detta fall ökade andra, rehabiliteringsinsatser för vuxna i kan få konarbetslivet, betydande negativa sekvenser för svagare grupper, som barn och inom vår ungdom personkrets. Anledningen är den ökade efterfrågan vissa på tjänster (t.ex. av sjukgymnaster) som inte motsvaras av ökad tillgång det föreligger redan i en besvärande brist. Man dag menar, enligt vår åsikt med rätta, att detta förhållande måste uppmärksammas och åtgärdas.

till stöd i

Tillgång habiliteringsprocessen

Stöd med och hela utveckinriktning på barns ungdomars lingsperiod och det enskilda barnets/den hela unges person kräver ett kvalificerat lagarbete.

Inom finns i flera verksamheter som svarar

landstingen dag for från olika till vår

specialistinsatser kompetensområden

Särskilt inriktad att kunna ett mångpersonkrets. på erbjuda

och stöd är verksamheten for barn- och ungsidigt långvarigt domshabilitering.

andra har liksom vår beskrivit

Många utredning tidigare

historik. Den har viss for våra överhabiliteringens betydelse

och Vi hänvisar därför till vårt kartläggväganden forslag. ningsbetänkande (SOU 1990:19, sid 122 ff).

Kort skall konstateras, att elevhemslagen (1965:136) och

(1985:568) en for utformomsorgslagen utgör utgångspunkt

av vårt från behoven ningen uppdrag. Elevhemslagen utgår hos barn och med främst rörelsehinder men också

ungdom andra funktionshinder. i sin tur avser

fysiska Omsorgslagen barn och med resp. barn-

ungdom psykisk utvecklingsstörning

(bl.a. autism). Båda lagarna speglar erfarenheter domspsykos av samverkan mellan flera kompetenser.

kan användas i vid bemärkelse som ett begrepp

Habilitering for skiftande insatser i barnets och olika

mycket familjens

eller snävare som beteckning for ett särskilt kunskapsmiljöer och kompetensområde.

Vi har av i remissvar som hävdat,

tagit intryck synpunkter att det för den fortsatta är av vikt att

utvecklingen begreppet

används snävare för att beskriva ett särskilt kunhabilitering

och genom teoretisk och skaps- kompetensomrâde uppbyggt praktisk samverkan mellan flera kompetenser.

Utmärkande för detta särskilda kunnande är att det förenar

om barns och kunskap om funktionsnedkunskap utveckling

och deras Detta sättningar påverkan på utvecklingsforloppet. sammansatta kunnande är for att kunna främja

grundvalen det enskilda barnets utveckling.

Karakteristiskt är också att det särskilda kunnandet kräver

insikt i hur en bestående och betydande funktionsneddjup

kan enskilda och deras levnadsvillkor över sättning påverka tid.

Det råder skillnader inom vår när det gäller

personkrets enskildas till stöd for sin habili-

och gruppers tillgång allsidigt

som vi belyst i vårt kartläggningsbetering, något tidigare tänkande.

familj

Utöver skillnader som har att göra med kvalitets- och resursutveckling inom resp är den dominelandstingsområde, rande skillnaden den rätt till vissa som lagfasta plusinsatser tillkommer omsorgslagens personkrets. Tillgång till habiliterande insatser t.ex inom repedagogiska surscentra, den statliga specialskolan, Särskolan, syncentraler, hörselvård, barn- och Ungdomspsykiatrisk verksamhet bestämmer i viss mån om och i vilka avseenden önskar familjer och kan få konkreta insatser från den särskilda verksamheten for barn- och ungdomshabilitering. För många barn och med s.k medicinska handiungdomar kapp (t ex svår astma, svår diabetes, svåra hudsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar osv) är situationen ofta den att tillgången till kvalificerade medicinska insatser överträffar tilltill stöd och andra habiliterande insatser. gången psykosocialt Det bör dock framhållas att även medicinska insatser fördelas ojämnt över landet. Särskilda svårigheter att få till kvalificerat stöd har tillgång barn med s.k. mindre kända handikapp. Av andra skäl, som ofta rör i ansvarsförhållanotydlighet den, kan enskilda med mindre ovanliga handikapp uppleva hinder i tillgång till särskilt kunnande. Det har redovisats till oss avseende barn och ungdomar med bl a barndomspsykos (autism), MBD samt tal- och språkstörningar.

Innehåll i

habiliteringsprocessen

Även med en snävare av användning habiliteringsbegreppet är det svårt att i detalj fastslå vilka insatser som behöver ingå for att och för bästa främja utvecklingen skapa betingelser möjliga funktion. Det avser både enskilda funktioner som är nedsatta och barnets och välbefinnande som funktionsförmåga helhet. Anspråken på expertstöd och den särskilda kunskapens djup och bredd skärps vid tillämpningen inom vår personkrets. Kombinationer av funktionsnedsättningar, deras betydande omfattning, kanske även deras ovanlighet ställer krav att på kunskap och erfarenhet kan användas for att utveckla nya lösningar i en individuell situation. Till detta kommer att bemötandet av barn, ungdomar och föräldrar, vilkas livsforing

i av för att undanröja och minska

hög grad påverkas åtgärder

kräver särskild kunskap och inlevelseförmåga. handikapp

Ett sätt att innehållet i stödet återñmis i motivtext

uttrycka till 4 § 1 Där genom exempel att

punkt omsorgslagen. framgår

avser stöd för att främja alla aspekter lagstiitaren kompetent

barns dvs. med också till att på och ungas utveckling, hänsyn

funktioner kan av förluster samtliga påverkas nedsättningar, etc. I den exempliñerande uppräkningen nämns olika yrkeskategorier som företräder medicinska, psykologiska, pedago-

och sociala Barn och ungdom inom giska kunskapsområden.

har vid behov lagfäst rätt till detta omsorgslagens personkrets expertstöd.

Ett annat exempel är förarbeten till elevhemslagen som särskilt understryker behovet av pedagogiska och medicinska insatser för barn och med rörelsehinder m.fl.

ungdomar

Inom verksamhet för barn- och ungdomshabilitering

dagens

behov av samverkande genom den bastillgodoses expertstöd

av som är gängse: arbetsterauppsättning” yrkeskategorier peut, förskolekonsulent, habiliteringsläkare, kurator, logoped,

och ofta funktion för fripsykolog sjukgymnast, jämte någon tids- resp. lekotek- och hjälpmedelsfrågor. Ett nätverk av konsultñmktioner finns som berör inom det eg-

specialistinsatser na Till detta kommer den nära kontakten med

landstinget. verksamheter som behov av särskilda omsorger

tillgodoser som korttidsboende, elevhem, verksamhet m.m. och

daglig olika skolformer. I nätverket också bl.a. regional habili-

ingår teringsverksamhet, statliga specialskolor, resurscentra, pedagogisk konsulentverksamhet, region- och rikssjukvård. Många habiliteringsverksamheter drar fortlöpande nytta av olika

och erfarenhet, även om handikapporganisationers kunskap detta är i behov av fortsatt utveckling.

utbyte

barn- och ungdomshabilitering är en väsent-

Landstingens

bas för långvariga tvärfackliga insatser. lig

Barn och har rätt att ställa stora krav på kvalificera-

familj de insatser från kompetensområden inom habilite-

samtliga

till samverkan och till stöd ringen, på förmågan på tillgången för att efter enskildas egna önskemål kunna samordna alla

insatser i den individuella situationen. behövliga

kärnan i habiliteringsverksamheten, Samverkansaspekten, förutsätts bli alltmera både i arbete och betydelsefull praktiskt inom forsknings- och utvecklingsarbete. av insatser till det enskilda Nödvändigheten tvärfackliga barnet och av den kommunikation och familjen understryks samverkan som behövs med olika andra och yrkeskategorier som barnet möter. Inte minst detta i verksammiljöer gäller heter och miljöer, som decentraliseras och bygger upp ny komi som rör människor med handikapp. petens frågor Vår är att behoven hos barn och ungdom inom uppfattning måste dels genom av repersonkretsen tillgodoses utveckling surser och i verksamheter som finns i barnets varkunskap dels genom att och specialiserad dagliga miljöer, fördjupad kunskap ställs till förfogande genom landstingens skyldigheter att och finansiera och rehabiliteorganisera habilitering ring. För barn och i de situationer som ungdom komplicerade avses här, är det av stor Vikt att samverkan verkligen etableras. och resurser hos resp. huvudman måste Sakkunskap varandra. De ersätter inte varandra. Lika komplettera viktigt som att undvika att resurser upp, är att uppparallella byggs märksamma om och huvudmarmadecentraliseringsprocesser leder till att luckor uppstår i stödet till skapsförändringar svårt funktionshindrade barn och ungdomar. Även om vi ser habiliteringsverksamheten som en bas för ett vill vi inte utesluta att tvärfackligt expertstöd möjligheten enskilda med vissa helt eller delvis får ñmktionsnedsättningar tillgång till behövligt kunnande genom annan verksamhet som eller andra huvudmän svarar för. Vi avser då landstingen exempelvis regionala habiliteringsverksamheter, kunskapsoch resurscentra. Detta med frågan om hur omfattande en sammanhänger för barn- och ungdomshabilitering skall vara, organisation dvs. i bemärkelsen antalet olika som med fördel kompetenser inryms i organisationen. vår måste lokala förhållanden styra sva- Enligt uppfattning ret. Vilken som än handlar det om att varje lösning väljs med stora funktionsnedsättningar (och familjerbarn/ungdom na) bör ha rätt till insatserna, även om de genomförs inom ramen för olika organisationer.

familj

En för

skyldighet landstingskommunen

Det faller att får sig naturligt landstingskommunen skyldighet att organisera och finansiera insatser som barn och ungdom inom vår personkrets behöver för sin Särhabilitering. skilt kunnande ñnns redan eller håller att utuppbyggt på vecklas, bl a inom den särskilda verksamheten för barn- och ungdomshabilitering. Vi vill genom till förslag lagreglering stärka säkra enskildas och förututvecklingen, trygghet skapa för jämn över landet. sättningar tillgång Det stödet genom barn- och allsidiga ungdomshabilitering kan kompletteras genom andra som specialistinsatser idag finns uppbyggda inom bl a Tillskott av landstingen. kunskap och kompetens kan ske genom fast till tillhörighet organisationen ifråga, genom konsultverksamhet eller reguljär genom samutnyttjande av annan befintlig expertis hos landstingen eller köp av tjänster hos eller hos kommun. privat vårdgivare För att stärka enskildas att få ett stöd möjlighet allsidigt föreslår vi en i hälso- och som ändring sjukvårdslagen (HSL), markerar huvudmannens att och fiskyldighet organisera nansiera kvaliñcerade för vår habiliteringsinsatser personkrets. Resurser för måste vara lätt Vi habilitering tillgängliga. menar därför att resp. skall och beskriva i landsting analysera en organisationsplan, var insatser lämnas vid olika behov och hur man kommer i kontakt med verksamheten. Planen skall utformas som stöd för enskilda och företrädare for andra verksamhetsområden i samhället. Planen skall även omfatta habiliteringsresurser utanför det egna (t ex landstingsområdet kunskapscentra)

Rätten till

kompletterande expertstöd

Vår är att barn och inom uppfattning ungdom personkretsen (och deras närstående) har en så utsatt situation att deras tillgång till särskilt bör kompletterande expertstöd lagregleras. Som kan anges att sådant av vägledning expertstöd ges företrädare för som bl a yrkeskategorier kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut, dietist m fl. En bas for olika och långvariga tvärfackliga expertinsatser

är barn- och Vi anser dock landstingens undomshabilitering. att behoven av också kan genom andra expertstöd tillgodoses verksamheter, i nära samverkan med barn- och ungdomsetter barns och behov. Som exempel habiliteringen, ungdomars kan nämnas hörselvård, barn- och syncentraler, pedagogisk verksamhet samt bl a sjukgymnaster ungdomspsykiatrisk med privat verksamhet. Av särskild för de barn och ungdomar inom vår betydelse som har mindre kända och behov är personkrets svårigheter att deras rätt till kan också utanför det expertstöd tillgodoses egna landstinget vid kunskapscentra, regional habiliteringsverksamhet etc.

Enskildas inflytande

behovet av stärkt inflytande för Remissopinionen påtalade enskilda och deras Inilytandet behöver stärkas på anhöriga. flera sätt. Här föreslår vi rätten till en individuell För plan. barn och med omfattande funktionsnedsättningar ungdomar blir det ofta att den upprättas i ett första steg inom naturligt barn- och och att samverkan och utungdomshabiliteringen av sedan sker med aktuell kommunal verksamhet. byte plan vårt får skyldighet att Enligt förslag sjukvårdshuvudmannen individuella habiliteringsplaner enligt en föreskrift i upprätta HSL. Beträffande olika stödinsatser som kommunen tillhandahåller har den enskilde rätt till en individuell plan enligt vårt till LSS. Enskildas inflytande och gällande sekreförslag skall beaktas. Som vi i annat sammanhang tesslagstiftning föreslår bör ta del av dessa planer, försäkringskassan reguljärt ta initiativ till mellan huvudmännen och göra samordning Vissa Detta har under enskildas tidiga barn- och uppföljningar. ofta en mindre omfattning försäkringskassans ungdomsår insatser blir mera ju äldre barnet blir och aktualiseras tydliga särskilt, när stödinsatser som och den av handikappersättning oss kommer i fråga (efter 16 föreslagna assistansersättningen år). Vi menar vidare att rätten att beslut är väsentlig överklaga för att stärka självbestämmande och inflytande. till den nya LSS, kan beslut om Enligt förslaget lagen, särskilda insatser och bli föremål för domstolsprövöverklagas mng. Vi menar även att enskildas också måste stärkas inflytande

familj

genom att inom olika får utbildpersonal kompetensområden ning i frågor som rör enskildas och inflytande rättigheter. Frågor om avser vi att behandla i vårt personalutbildning slutbetänkande. Det stöd och den återkommande psykosociala kunskapsförmedling om som i funktionsnedsättning, stödmöjligheter etc, stor i remissvaren från företrädare omfattning eiterfrågades för menar vi är ett handikapporganisationer självklart inslag för att värna enskildas rätt till Det i ett inflytande. ingår sakkunnigt expertstöd och i habilitering, men ersätter inte den sakkunniga information som är ett i verksamheter inslag som ligger inom primärkommunernas ansvarsområde. Det finns rik dokumentation om av att barn och betydelsen ungdomar med samt deras närstående funktionsnedsättningar får kunskap om olika på den funkaspekter skada/sjukdom/ tionsnedsättning som är aktuell i den enskilda situationen. Det finns även erfarenheter av hur en kunbetydande god skapsförmedling tar sin i den enskildes behov, utgångspunkt egna erfarenheter och möjligheter att ta emot information. På motsvarande sätt har det även samlats stor erfarenhet av hur stöd kan utformas efter individuella behov psykologiskt och erbjudas genom varierande insatser som samtal, stödjande krisstöd eller, mera och en ingående bearbetande, genom längre tids psykoterapi. Vi anser bl a att barns, och föräldrars ungdomars möjligheter att utöva att använda sina erfarenheter och inflytande, att vara i samhället kan stärkas dessa indelaktiga genom satser, som konstruktivt frigör egna resurser. Utöver detta stöd menar vi att inom landstingskommunen skyldigheten att organisera insatser för skall svahabilitering ra för den särskilda som vi anser behöver föräldrautbildning komplettera en allmän föräldrautbildning. Utan att här beskriva de erfareningående mycket positiva heter som finns av för föräldrar vill vi gruppverksamhet peka att den ofta får karaktär av till att på hjälp Självhjälp genom föräldrar varandra sina erfarenheter och t.ex delger skapar anknytning till den som är aktuell i handikapporganisation den enskilda situationen. Vi menar att detta är av särskilt stor betydelse för föräldrar med föräldrar invandrarbakgrund resp. som har funktionshinder. själva

- 6.1.8 Behov av stöd och service rätt till insatser i barns och olika

ungdomars miljöer

De och det expertstöd som vi tidigare lagt habiliteringsinsatser om är inte för att barn och ungförslag tillräckligt erbjuda domar inom vår levnadsvillkor. De behöver, personkrets goda liksom sina kvalificerat och stöd och närstående, mångsidigt service från en rad verksamheter som i företrädesvis har dag som huvudman. primärkommunen För att delar av detta stöd omsorgslagens personkrets gäller också tillhandahålls som särskilda omsorger med landstingen som huvudmän i till Särskolan. resp. anslutning Vi kan emellertid konstatera, att genom sin omsorgslagen 12 § för överlåtelse från till komöppnar möjligheter landsting mun av ansvaret för de särskilda omsorgerna och att detta som en i föruttrycks naturlig utvecklingsväg omsorgslagens - arbeten. Överlåtelse länsvis eller i enskilda kommuner har också skett. Särskolan har varit föremål för utredningsarbete nyligen om ändrat Därvid har framkommit skäl huvudmannaskap. som talar för att övertar ansvaret för särprimärkommunen skolan. Vi har omnämnt de som landstingen tidigare skyldigheter är De avser elevhem m.m. för ålagda genom elevhemslagen. rörelsehindrade och vissa andra barn och ungdomar med fysiska Beträffande det till elevhemsverkfunktionsnedsättningar. samheten knutna finns redovisat hur det expertstödet tidigare vårt till HSL resp. i LSS. I enligt förslag regleras genom tillägg det vi för hur andra delar av stöd enligt följande redogör kan insatser till stöd och servielevhemslagen erbjudas genom ce som våra skall tillhandahållas av primärkomenligt förslag munerna. Det barn- och blir särskilt integrerade familjeperspektivet när det stöd och service som beskrivs i det följantydligt gäller de. Kraven och kontinuitet, självbestämmande på helhetssyn och samt är berättigat stora. Det inflytande tillgänglighet reformarbete som vi anser med i de nödvändigt utgångspunkt stora behoven hos vår tar i fasta på att personkrets hög grad dessa krav skall uppfyllas. Praktiskt och stöd till barn och familj måste psykosocialt kännetecknas av en växelverkan som utformas efter ingod

familj

dividuella behov. Föräldrar måste även kunna påräkna hjälp att få tillgång till stöd som lämnas av verksamhet hos annan huvudman.

Biträde av assistent

personlig

Det finns en rad erfarenheter som talar för Värdet av personlig assistans, dvs. hjälp och stöd som till den enskilde och knyts finns för honom eller henne i olika verksamheter tillgängligt och under olika tider på En assistent ersätter dygnet. personlig inte den som behöver finnas for att bedriva en verkpersonal samhet, t.ex. inom och skolan, fritiden, en barnomsorgen på PRAO-period osv. Assistansen är ett stöd som personligt gör det möjligt för barnet eller den unge att delta på lika villkor i en verksamhet. av stödet, dess innehåll och Utformningen valet av person som skall utföra skall av den uppgiften präglas enskildes och önskemål och behov. familjens Många barn och ungdomar inom vår behöver personkrets ett stöd som särskilda om personligt bygger på kunskaper individuella Det kan avse barn med hjälpbehov. exempelvis svår utvecklingsstörning i kombination med andra funktionsnedsättningar, barn med autism barn med (barndomspsykos), andra kommunikationshinder eller med tillstånd som kräver kunskap om specifika t.ex. vid svår omvårdnadsbehov, epilepsi och störningar i vitala funktioner som rör bl.a. andning. Inom har vårdaomsorgsverksamheten begreppet personlig re präglats för att uttrycka kvalitetskrav assispå personlig tans. Vi menar att barn och inom vår ungdomar personkrets genom föreskrüter i den nya (LSS) skall ges en lagen rättighet att erhålla biträde av assistent efter sina behov. personlig Denna assistans avser också det stöd som hittills benämnts personlig vårdare. Kommuner bör att tillåläggas skyldighet handahålla denna assistans, även för barn i åldrar under den 16-årsgräns som föreligger beträffande den s.k. assistansersättningen (se kap. 9). För att kvaliteten hos den assistanupprätthålla personliga sen bör kommunen ta ansvar för att den som utför personal uppgiften utöver handledning och från den enskilda kunskap familjen också får tillgång till mer i generell utbildning frågor som rör situationer. I detta bör samhandikappande syfte god

verkan etableras med företrädare för sjukvårdshuvudmännens Vi anser också att den som har upphabiliteringsverksamhet. att vara assistent bör ha till handgiften personlig tillgång då det ställer särskilda krav att utföra sina arbetsuppledning, i nära samverkan med föräldrar som självfallet gifter mycket har huvudansvaret för barnets välbefinnande.

till barn och ungdom

Ledsagarservice

I till om assistans vill vi också anslutning frågan personlig att den kan ta formen av ledsagarservice som uppmärksamma i kan enskilda enligt socialtjänstlagen. dag erbjudas I vissa som rör barn och ungdom gränsar sammanhang också till stöd som behövs för att avlösa förledsagarservice äldrar och barnet och den unge en innehållsrik fritid ge på egna villkor. - också med Vi anser att ledsagarservice den personlig - barn som en utformning skall kunna erbjudas och ungdom de föreskrifter som vi föreslår i LSS om personrättighet enligt lig assistent resp. om tidsbunden hemtjänst.

Kontaktperson

Biträde av en är en insats som kan komma i kontaktperson både nuvarande och socialtjänstlagen. fråga enligt omsorgslag förarbeten till allmänna råd från soci- Enligt omsorgslagen, och cirkulär från de båda kommunförbunden har alstyrelsen kontaktmannafunktionen för utvecklingsstörda ett rikt individuellt är ett stöd och kan att innehåll, medmänskligt ge hjälp hitta serviceinsatser m.m. Den ersätter inte exempellämpliga vis man eller förvaltare. god Vi att denna funktion är och kan tillanser, betydelsefull behov också hos andra än inom vår godose utvecklingsstörda personkrets. Vi har kunnat konstatera, att att få kontaktmöjligheter person varierar mellan de olika landstingens omsorgsverksamhet. Det är också så att funktionen företrädesvis har ansetts ett behov hos vuxna. fylla Vi menar att behovet av bör uppmärksamkontaktperson mas mera och till aktiva insatser för att betydligt ge upphov till detta stöd. Behovet kan också hos skapa tillgång föreligga

yngre personer och bl.a. ta formen av fadderverksamhet inom t.ex. föreningsliv och annan fritidsverksamhet. Funktionen bör vår också utsträckas i vissa enligt mening avseenden. De har att göra med behovet att bättre skapa till stöd från olika verksamheter. En kontakt-

tillgänglighet

person kan i detta den enskilde med sammanhang hjälpa information, hålla vissa kontakter med olika och stärka organ den enskildes egna initiativ sätt. I detta avseende kan på flera en kontaktperson en roll för både barn och fylla viktig familj. Vi vill särskilt behovet av detta stöd för föräldrar peka på med liksom för föräldrar med funkinvandrarbakgrund, egna tionshinder. Vi tänker oss att en kan vara en kontaktperson befattningshavare hos kommun eller men anvisar här inte landsting någon speciell yrkesbakgrund. Också andra med intresse och god samhällskunskap kan komma i fråga. Enskilda (barn och föräldrar) skall vårt ha rätt enligt förslag till denna insats. Kommunerna skall personliga åläggas skyldighet att tillgodose behovet och när det gäller kontaktperson som svara för till lekmannauppdrag ersättning kontaktpersonen.

Avlösarservice i hemmet

En för att levnadsvillkor för mycket viktig tillgång skapa goda barn och är en avlösarservice. Flera har familj välfungerande beskrivit värdet både i form av insatser och som regelbundna en möjlighet till vid behov som inte är förutsedda eller hjälp planerade. - bl.a. initiativ av - Uppföljningar på intresseorganisationer har visat, att behovet inte tillgodoses i den kvantitet och med den kvalitet som önskar. Framför allt familjerna efterlyser föräldrar s.k. obekväm tid (även nätter). avlösningsservice på Också att en möjligheten påräkna regelbunden, jämn insats, utförd av samma ses som en Den person, nödvändig hjälp. riktar till hela bl.a. att den kan sig familjen, genom möjliggöra att föräldrar kan engagera i som ibland ställs åt sig syskon sidan på grund av behovet av stora omvårdnadsinsatser till det barn som har omfattande funktionsnedsättningar. Det bör sägas, att vissa kommuner under senare år mycket

aktivt och med resultat försökt förbättra denna avlösar-

gott service.

Vi vill framhålla att det också i detta sammanhang är väsentligt att den som utför avlösarservice får tillgång till ut-

och utöver den vägledning som förbildning handledning, äldrar svarar för.

självfallet

Vi anser att avlösarservice skall vara en rättighet enligt den nya lagen LSS.

och korttidsvistelse utanför det

Korttidstillsyn

egna hemmet

resp. korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidstillsyn är insatser som både har karaktären av att kunna ge barn och

ett värdefullt tillskott genom fritidsverksamhet och ungdomar

till avlösarservice. återfinns som familjen möjlighet Begreppen särskilda omsorger i nuvarande omsorgslag.

Den som avses gäller barn och ungdom över

korttidstillsyn 12 år och täcker tider som före och efter skolans slut, lovdagar m.m. och kommuner samverkar ofta när det gäller

Landsting att anordna verksamheten (som nu är att

landstingen skyldiga tillhandahålla). Insatsen kompletterar den skolbarnsomsorg som kommunen tillhandahåller för yngre barn.

av detta i av för-

Korttidstillsyn slag efterfrågas hög grad äldrar till barn också utanför Barn

omsorgslagens personkrets. och med omfattande funktionshinder har ofta behov

ungdomar av att tillsynen kan organiseras som en särskilt anpassad fritidsverksamhet. Den kan kombineras med eller ibland ersätta ett allmänt utbud av aktiviteter etc. eller de

på fritidsgården särskilda aktiviteter som förekommer vid skollov

vanligen genom t.ex. den kommunala fritidsförvaltningens samverkan med m.fl. Föräldrar till barn och med

föreningar ungdomar omfattande måste under ett mera

funktionsnedsättningar

skede än andra föräldrar få tillgång till organiserad långvarigt

för sina barn av att barnens funktionsnedtillsyn på grund

ställer krav kvalificerad måste sättningar på hjälp. Tillsynen kunna ett sätt som föräldrarnas möjlig-

erbjudas på tryggar heter att delta i arbetslivet. Erfarenheter som nått utredningen visar att föräldrar inför bl.a. skollov tvingas att

många

som är så sköra och osäkra att de till pussla ihop lösningar sist resulterar i att föräldrarna måste vara hemma från sitt arbete.

vår skall korttidstillsyn för barn över 12

Enligt uppfattning år vara en som anges i LSS. Beträifande innehåll,

rättighet,

m.m. vi ifrån att det reformarbete som för organisation utgår närvarande och inriktas kommunens ansvar för sko-

pågår på

- hos barn och inom la fritid särskilt beaktar behoven ungdom vår Vi menar att också skall tas till att en

personkrets. hänsyn kvalificerad av detta kan medverka till barnens

tillsyn slag och och i samhället.

ungdomarnas frigörelse delaktighet

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet anordnas för barn och inom vår olika sätt; genom stöd-

ungdom personkrets på

genom särskilda korttidshem (utformade familj, lägervistelser, som de elevhem vi beskriver i det följande). Insatsen regleras för vissa Liksom avlösarservice i övrigt

enligt omsorgslagen. bör denna form kunna såväl som en regelbunden

erbjudas insats som en vid akuta behov. Innehållet i verksam-

lösning heten bör från barnets behov. Detta ställer krav

utgå på god samverkan med föräldrar, om olika funk-

personalens kunskap

och ett varierat utbud av bl.a. fritidsintionsnedsättningar satser. I vissa kan verksamheten också behöva

sammanhang

barnet att mera intensivt delta i någon erbjuda möjlighet behandlings- eller träningsaktivitet.

Positiva erfarenheter har inom bl.a. omsorgsverksamhet och verksamhet för rörelsehindrade barn vunnits genom att ett

antal haft ett visst korttidshem att vända begränsat familjer

till. Vi menar att detta kan värdefull för sig ge mycket hjälp barn och som har särskilda att

ungdomar svårigheter byta

Det bör beaktas att vissa barn och inom miljö. ungdomar

har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i personkretsen samband med korttidsvistelser. Resurser bör i detta hänseende

ut i samverkan mellan huvudmännen. Bristen bl.a. byggas på kvalificerat kunnande om medicinska omvårdnadsbehov har lett till att barn och utan akuta behandlingsbehov

ungdomar hänvisats till i stället för till ett välrustat korttids-

sjukhus hem.

Rätten till korttidsvistelse, i olika former, med

arrangerad

till barns, och vuxnas behov anser vi skall hänsyn ungdomars tillkomma alla inom och regleras i LSS. Skyl-

personkretsen

familj

dighet att tillgodose behovet skall åvila som primärkommunen i förekommande situationer har att samverka med sjukvårdshuvudmannen för att behov av särskilda medicinstillgodose ka omvårdnadsinsatser och av den art behövligt expertstöd som sjukvårdshuvudmannen i över. övrigt förfogar

Förstärkt till

tillgång barnomsorg

Vi har i det föregående genom våra förslag till kompletteringar av HSL och genom till den nya LSS, förslaget lagen, tagit fasta på behov av förstärkta insatser för barn och vilka familj framkommit bl a i till remissynpunkter utredningen. Det har i dessa och genom bl a synpunkter Socialstyrelsens Allmänna råd, är för alla barn (199121), också Barnomsorgen framkommit behov av förstärkta att få till möjligheter tillgång barnomsorg genom en förändring av möjligheter att överklaga beslut om barnomsorgsplats enligt 15 § SoL. För närvarande gäller, att ett avslag på framställan om med barnomsorgsplats förtur, när barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin inte kan utveckling överklagas genom förvaltningsbesvär, utan endast genom kommunalbesvär. Vi menar att att möjligheter överklaga genom förvaltningsbesvär är för att enskildas behov väsentliga tillgodose enligt intentionerna i 15§ SoL. Rätt till i förskola/fritidshem plats med förtur avser också att behovet av kommunerunderstryka nas verksamhet som skall ge för uppsökande förutsättningar barnet att få en förskole/fritidshemssituation som ett kunpå nigt sätt anpassas efter individuella stödbehov. Här spelar den rättighet till individuell som vi en plan föreslagit väsentlig roll. Vi föreslår här att beslut förmöjlighet överklaga genom valtningsbesvär angående rätten till i förskola före sexplats årsâldem och rätten att med förtur anvisas plats i fritidshem. skall föreskrift i SoL. Ändringen ske genom kompletterande

Familjehem

Familjehem har blivit ett som avser flera olika funkbegrepp tioner inom samhällets stöd till barn och ungdom. Det avspeglas i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestäm-

melser om vård av (LVU) och (OL). Barn unga omsorgslagen och inom vår kan vara berörda av åtungdom personkrets dessa lagar. gärder enligt samtliga Här avser vi som en med samma syfte familjehem plusinsats som den särskilda omsorgen familjehem enligt omsorgslagen. Det är en vald och i förhållande till barnets hem frivilligt kompletterande uppväxtmiljö. För barn och med funktionsnedsättningar har faungdom halt en särskild för den grupp som miljehemmen betydelse och i störst hänvisats till institutioner som längst omfattning barn och med begåvningsuppväxtmiljö, nämligen ungdom har till vårdhemsavveckhandikapp. Familjehemmen bidragit och berett utvecklingsstörda barn möjligheter lingens förlopp till en med kvaliteter som vårdhemmen inte kunde uppväxt Denna funktion att vara ett hem för barn erbjuda. långvarigt med finns kvar som alternativ till bl a utvecklingsstörning elevhem. Det är dock en avsevärt större betoning än tidigare att kontakterna med barnets skall bibepå ursprungliga familj hållas och främjas. I takt med av institutioner och uppbyggnaden avvecklingen av olika och stödformer har psykologiska praktiska fått flera flexibla roller. De är väsentliga inte familjehemmen enbart för med barn utan även för familjer utvecklingsstörda andra inom vår har i stor ompersonkrets. Familjehemmen att avlösa föräldrar och barnen fattning uppgiflen erbjuda återkommande till ett kontaktnät regelbundet möjligheter utanför den egna (eller ibland elevhemmet). Familjefamiljen hemmens lokala benämningar som Stödfamilj, ”helgfamilj, ”kontaktfamilf” m m visar avlösningshem, korttidsfamilj, de varierade funktionerna. När 1988 undersökte familjehemsverksamsocialstyrelsen het inom och kommuner var också mönstret att av landsting de ca 900 barn och som då var i familjehem som ungdomar särskild omsorg enligt OL, så avsågs korttidshemsverksamhet i 2/3 av situationerna. Den traditionella, mera forlångvariga men av insats förekom i 1/3 av familjehemmen. Vi har om det för vår finns behov av övervägt personkrets som en särskild enligt LSS. familjehem rättighet Vi har därvid funnit skäl att även fortsättningsvis se familsom en av de särskilda insatserna och en rättighet för jehem

barn inom vår (dvs. utöver vad som föreskrivs om personkrets i SoL och LVU). familjehem Vi menar att ett i de familjehemmen utgör väsentligt inslag olika alternativ till kort- eller avlösningsservice som långvarig skall kunna efter deras primärkommunen erbjuda familjerna individuella behov och önskemål. Vi anser att det finns fördelar med att en och samma huvudman har ansvar för reoch kostnader i samband med familjekrytering, uppföljning hemsverksamhet. Vi menar vidare att det (även om vårdhemsavvecklingen i stort finns behov av kvalificerade familjehem som i fullföljts) samverkan med barnens ett välutvecklat tvärfackföräldrar, m.m. kan barnen en varaktig uppväxtligt expertstöd erbjuda utanför det hemmet. skall motmiljö egna Familjehemmen på svarande sätt som föräldrahem få del av de insatser för psykosocialt och stöd som vi beskriver. praktiskt För att värna om särskilda kvalitetskrav menar vi att familskall i LSS och utformas efter lagförslagets jehem regleras övergripande intentioner. Vi menar att den lilla och utsatta grupp som utgör mycket vår utan en särskild våra personkrets lagreglering byggd på bärande skulle kunna drabbas av brister i t ex utprinciper, och annat stöd för samt avbildning familjehemsföräldrar, saknad av m.m. som anförs som kriregelbunden uppföljning tik mot i stort av i dess familjehemsvården socialstyrelsen utvärdering 1988. Vi avser att av familjehem som en rättighet lagregleringen LSS skall ses som en till huvudmannen att enligt uppfordran särskilt kvaliteter som av och stöd uppmärksamma utbildning till i den enskilda situatiofamiljehemsföräldrar. Uppföljning nen betraktar vi som en för att bl a stärka nödvändig uppgift samverkan mellan barnets föräldrar och Barfamiljehemmet. nets rätt till andra särskilda insatser måste bevakas också i Även här att skall beskrivas familjehemmet. gäller åtgärderna i en särskild individuell plan.

Elevhem

förekommer i flera författningar och i Elevhemsbegreppet med olika huvudmän. I detta avsnitt utgår vi sammanhang främst från elevhem (1985:568) om särskilda omenligt lagen

familj

sorger om psykiskt m.fl. (OL) samt utvecklingsstörda lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn m.fl. Landstingen är för närvarande huvudman för flertalet av dessa elevhem. 1989 års har förut i ett delbetänkande handikapputredning (SOU 1989:54, Rätt till för svårt rörelsegymnasieutbildning hindrade ungdomar) vissa elevhemsinsatser för en bebelyst gränsad grupp gymnasieelever och lagt förslag om finansiering m.m. som senare beslutats av riksdagen. Beträffande elevhem vid hänvisar vi statliga specialskolor till det som efter direktiven utredningsarbete pågår (dir. 1990:60) om ny organisation för den skoladrninistrastatliga tionen. Förutom stat, kommun och kan också enskilda landsting under vissa driva elevhem eller elevhemslikförutsättningar nande verksamheter, som berör vår personkrets.

Elevhem enligt nu för

gällande omsorgslag psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

En av de särskilda OL är bostad i omsorgerna enligt 4§ familjehem eller i elevhem för barn och som beungdomar höver bo utanför föräldrahemmet”. I ett avsnitt har vi behandlat om föregående frågor familjehem, som förarbeten 1984/85:17 enligt omsorgslagens (prop. 6, sid. 31) är att då barn och behöver vanligen föredra, ungdomar bo utanför föräldrahemmet. Dock anförs ”När ett barn skall beredas bostad utanför föräldrahemmet skall den vällösning jas som är bäst i det individuella fallet. Vi instämmer i detta. De kvalitetskrav som enligt förarbeten skall omsorgslagens gälla för elevhem från barns och utgår ungdomars grundläggande behov. Hänsyn skall tas till behov som hör samtidigt samman med alla barns och till de behov som utveckling följer av olika och

funktionsnedsättningar begåvningshandikapp.

Genom omsorgslagen att barnets fastslogs individuella, psykiska och behov måste kunna fysiska tillgodoses.

Sammanfattningsvis framhålls i prop. 1984/85217 6

följande kvalitetskrav på ett elevhem: - att det skall kunna stöd och stimulans efter enskilda ge elevers behov

- att det skall ett som också

erbjuda omvårdnad, begrepp

återfinns i 4 § OL (andra Det avser stöd och hjälp

stycket).

med behov t.ex. (sid. 62) hjälp att

dagliga personliga

sköta hygien, att äta, att klä sig, att nå och förflytta sig

liksom med t.ex. kläder, skor och

hjälp inköp glasögon,

I ansvaret för omvårdnaden ligger också

hygienartiklar.

att se till att den psykiskt utvecklingsstörda får den häl-

so- och sjukvård, tandvård, samt de tekniska hjälpmedel

han behöver.

- att ett allmänt fritids- och kulturutbud med

kompletteras

fritidsverksamhet och kulturaktiviteter genom elevhem-

met, särskilt med tanke barn och som har

på ungdomar

flera funktionshinder (även i 4 § OL, andra stycket)

- att kontakter och samverkan med föräldrar (och/eller en

värdesätts och underlättas

Stödfamilj)

- att ett elevhem riktar till ett litet antal elever med ett

sig

riktmärke motsvarande i elev-

fyra barn/ungdomar varje

hem

- att elevhemmet finns i

vanlig bostadsbebyggelse.

Vi har att anta, att av de barn och som

fog många ungdomar nu bor elevhem behöver mera hjälp, stöd och behandlings-

på insatser av olika slag än de som bodde på elevhem 1980. Då fanns i med situation ca. 1.000 flera barn

jämförelse dagens och vårdhem, också barn och ungdomar med

ungdomar på stora funktionshinder, som växer upp i föräldrahem, i

idag

eller med elevhem som till föräldrafamiljehem komplement

Hit måste också räknas de barn med mycket hem/stödfamilj. komplicerade omvårdnadsbehov, som hittills inte tillgodosetts inom elevhemsverksamhet och i vissa fall ”bor på

befintlig

eller har en i andra avseenden mindre tillfredsställansjukhus de boendesituation.

Genom att särskolan decentraliserats har behovet av elevhemsvistelser av skäl minskat. I elev-

på grund geografiska

som hänvisades till elevhem grund av gruppen tidigare på

skolresor finns också utvecklingsstörda barn långa psykiskt och som i motsvarande situation inte har

ungdomar idag någ-

- stöd ra särskilda omsorger barn och familj får genom särskolan och socialtjänsten.

Bland mönster i är (förutom att elev-

positiva utvecklingen hemmen nu främst av små enheter) att satsningar på

utgörs

utbildning av personal i elevhem har ökat. Innehållet i utbildningsinsatserna inriktas b1.a. på samverkan med föräldrar och barns och och

på ungdomars personlighetsutveckling känslomässiga behov. Elevhem som till föräldra-

komplement hem och betonas.

familjehem

Tillgången till sakkunnigt stöd rörande eleverna och fortlöpande samverkan med företrädare för olika

kompetensområden inom habiliteringsorganisationen har ökat. Det är däremot en alltför liten att i elevhem

uppmärksamhet på personal har behov av regelbunden handledning i sitt arbete. Det finns behov av att ytterligare utveckla samverkan med föräldrar och syskon och hitta flera flexibla former för förhållandet mellan barnets föräldrahem och elevhemmet.

I takt med ökade om och erfarenheter av en-

kunskaper skilda barns och behov enskilda

ungdomars uppmärksammas och grupper, som behöver bättre genom särskilda

tillgodoses kunskaper hos personalen, expertstöd, av verk-

anpassning samhetens innehåll och materiella förutsättningar m.m. Vi har tidigare nämnt barn (i synnerhet i yngre åldrar) med komplicerade omvårdnadsbehov. Hit hör ofta även barn och ungdomar med autism och autismliknande tillstånd, andra barn med begåvningshandikapp och uttalade stör-

psykiska ningar, bam och med

ungdomar oupptäckta hjälpmedelsbehov (t.ex. vid syn- och barn och i

hörselnedsättning) ungdomar behov av andra än talet. om

kommunikationsvägar Kunskap samverkan med till barn med

anhöriga invandrarbakgrund måste också fördjupas.

Generellt gäller att från att bo elevhem till

övergången på att få en bostad som är efter vuxnas behov kräver

anpassad omfattande förberedelser. De hämmas av brister b1.a.

idag på gruppbostäder och bostadsformer med service. Det

personlig innebär på sina håll kvarboende elever elevhem

på långt efter det att den enskilde slutat skolan.

Det har också för att denna

påtalats handikapputredningen situation lett till att som bott i föräldrahemmet och

ungdomar i tonåren flyttat till elevhem enbart kunnat vårdhem

erbjudas som boendealternativ efter Vilket måste ses

elevhemstiden, som en helt otillfredsställande

lösning.

Elevhem nu gällande elevhemslag (1965:136) enligt

En särskild lag for rörelsehindrade barn eller eljest fysiskt

barn att handikappade reglerar landstingens skyldigheter anordna och vård på

inackordering erforderlig landstingets bekostnad. Den dels barn under skolåldem, som behöver

gäller vård och forskoleundervisning, dels barn och ungdomar som behöver elevhem för att kunna delta i grundskoleundervis-

Insatserna är för den enskilde. ning. avgiftsfria

handikappade bam definieras inte

Gruppen eljest fysiskt närmare. inte barn, för vilkas vård och under-

Lagen gäller visning särskilda bestämmelser gäller (1 §, tredje stycket).

har här avsett att utesluta bl.a. döva och hör- Lagmotiven selskadade bam m.fl. som bor elevhem i till de

på anslutning statliga specialskolorna.

Elevhemmen tillkom for att undvika långa och ansträngande Skolresor men också for att praktiskt kunna kombinera

vård och För vissa barn att undervisning, behandling. gällde deras behov måste med kvalificerade resurser som

tillgodoses kunde orter med barnmedicinsk klinik.

erbjudas på

har sedan ikraftträdande haft

Utvecklingen elevhemslagens ett annat som minskat eller förändrat elevhemmens

förlopp

antal och verksamhet. I vissa avursprungligen planerade seenden har deras betydelse ytterligare betonats, dels som

dels som centra for och korttidshem, fördjupade specialiserade habiliteringsinsatser (regional habilitering).

Vid kartläggning 1989 fanns i hela

handikapputredningens landet 62 elever som var terminsboende. Senare beräkningar

- (infor höstterminen 1991) ger för landet ett behov av 30 40 platser. vår gick ett fåtal av de termins-

Enligt kartläggning boende barnen i och mellanstadium. Vissa elever hade

låglämnat i eller åt

grundskolan, gick gymnasium ägnade sig annan verksamhet, dvs. de omfattades inte av elevhemslagen även om de bodde ett elevhem inrättat efter den.

på

elevhem har kommit att en roll for äldre

Befintliga spela

- -

och for vissa som ett led grundskoleelever gymnasieelever i deras från foräldrahemmet. Elevhem har för korta-

frigörelse re eller tid behov av att möta

längre tillgodosett ungdomarnas

jämnåriga med erfarenhet av rörelsehinder. har vi

Tidigare dock konstaterat att elevhemslagen inte omfattar

gymnasieelever (vilkas situation vi beskrev i delbetänkandet SOU 1989:54), inte heller äldre som bor kvar elevhem

ungdomar på för att lämpliga bostäder med stöd och service saknas.

en funktion hos elevhemmen är att de i vissa

Ytterligare situationer använts vid behov av insatser som for andra barn och ges vid inom barn- och ung-

ungdomar behandlingshem domspsykiatri eller i familjehem etc. enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga.

I mindre omfattning har elevhemslagen reglerat åtgärder for att boende- och omvårdnadsvillkor for barn med

skapa mycket omfattande skador och behov av kvalificerade medicinska insatser. Som vi också redovisat beträffande elevhem for psykiskt utvecklingsstörda m.fl. bor en del av dessa barn på sjukhus.

Efter våra föreslår vi att elevhem skall vara

överväganden en insats som vid behov tillkommer den enskilde som en rättighet enligt förslaget till LSS. Den ersätter därvid motsvarande föreskrifter i omsorgslagen och elevhemslagen.

Elevhem är en av flera insatser som riktas till barn och ungdomar inom vår personkrets i syñe att erbjuda fortlöpande stöd och service med individuell anpassning. Dessa insatser måste ses som en helhet och kuima användas flexibelt efter barnets och familjens behov. Utvecklingen har också visat, att gränserna mellan olika boendealternativ för barn (föräldrahem, korttidshem, elevhem) tenderar att

familjehem, mjukas upp, när är att med foräldrahemmet som bas

utgångspunkten hitta den bästa lösningen i den enskilda situationen.

För att till en individuell och flexi-

understryka möjligheter bel av elevhem tillsammans med andra stödinsat-

användning ser anser vi att skall vara den huvudman

primärkommunen som och finansierar elevhem enligt LSS for barn

organiserar och ungdom inom vår personkrets.

Det kräver i flera situationer en mycket välutvecklad samverkan med som har att

sjukvårdshuvudmännen skyldighet

HSL insatser for habilitering. I flera situatioenligt organisera

familj

ner krävs en samverkan mellan kommuner för att tillgodose behov hos små grupper med omfattande funktionsnedsättningar. Vi har övervägt andra benämningar än elevhem för denna särskilda insats, som har flera funktioner än vad betydligt elevhemsbegreppet vanligen förmedlar. Bland de som begrepp diskuterats är för barn och grupphem ungdom. Vi har dock valt att istället for att hävda ett nytt begrepp använda elevhem och markera dess benämningen nödvändiga och samt behovet av olika mångsidiga användningsområde inslag av förstärkta resurser. Med utgångspunkt i våra de bärande kvalitetskrav, principerna, skall elevhemmen barn och en erbjuda ungdomar god uppväxtmiljö. Elevhemmen skall vara ett kompletterande stöd till barnens och Det ungdomarnas föräldrahem/familjehem. innebär att barnen och skall ha anungdomarna varaktig knytning till någon familjemiljö utanför elevhemmet. Hur kontakterna utformas måste av barnet/den avgöras unge och/eller hans/hennes närstående. Huvudmannen och personalens uppgift är att underlätta och stödja samspelet mellan barnets/den unges olika miljöer. Varje barn och har rätt till insatser som utformas ungdom efter hans/hennes behov. Detta leder till att verksamhet och miljö utöver grundläggande kvaliteter som alla elevhem gäller också måste anpassas efter dem som bor i ett visst elevhem. Det huvudmannen att inom sitt ansvarsområde unåligger derrätta om barns, och behov och att sig ungdomars familjers på bästa sätt utveckla resurser som kan dem. Intillgodose satserna skall i en individuell uttryckas plan. Vidare är det en skyldighet för huvudmannen att tillgodose enskildas behov av sakkunnig information om olika insatser och deras att anpassas efter bemöjligheter bamets/familjens hov. Till skyldigheten att information vi ge sakkunnig knyter också en skyldighet att vid behov enskildas önsketillmötesgå mål om att ett sätt och med av på ingående hjälp expertstöd bearbeta en valsituation mellan t.ex. och elevhem. familjehem Behov av att tid bo utanför föräldrahemmet under längre men med familjeanknytning uppstår av en rad olika anledningar. Även om vi redovisat erfarenheter tidigare positiva av så måste också de situationer kunna familjehem respekteras när detta alternativ överges till förmån för elevhem. Det

kan situationer där med rörelsehinder vill

gälla tonåringar

sin och bo tillsammans med andra ungpröva självständighet domar i samma situation, barn och ungdomar med mycket omfattande behov av medicinsk-tekniska insatser eller famil-

som funnit att den bästa är ett närbeläget förjer lösningen stärkt korttidshem/elevhem där barnet t.ex. vistas tre fasta

vecka, i i föräldrahemmet. dygn per övrigt

I situationer måste elevhemmets verksamhet for-

samtliga mas så att den kan behålla och utveckla psykologiska, sociala och materiella hos en ett hem,

egenskaper god uppväxtmiljö, som också räknar med barnets till and-

personliga anknytning ra miljöer.

från elevhem till ett under en avvecklingstid

Övergång

kvarvarande vårdhem för vuxna utvecklingsstörda får inte ske. Det är inte heller ett bostadsalternativ att efter

fullgott skoltidens slut bo kvar elevhem. Också i detta hänseende

på måste förberedelser för andra bostadsformer (gruppbostad mil.) vidtas i tid och samordnas med en planering

mycket god av andra insatser som den unge behöver.

förordade i sitt slutbetänkande (SOU

Omsorgskommittén 1981:26) en viss inom i elevhem för

heterogenitet barngruppen

Vi stöder den tanken, men menar att en utvecklingsstörda.

måste ske utifrån olika behov, t.ex. intressegemenavvägning

att kommunicera med tecken eller annat skap, möjligheter

behov av viss särskild komgemensamt språk, gemensamma

hos (t.ex. för att behov av medicinspetens personal tillgodose ka insatser).

Barn och i behov av elevhem kan i vara i

ungdomar princip åldrar från under år till över 20 år (till skolrätten upphör).

sju Det är att barn i första hand tillgodoses ge-

vanligast, yngre nom kvalificerade insatser med stöd och service till föräldrahem och Dock har vi inte satt nedre ålders-

familjehem. någon

bl.a. med tanke vissa barn med stora behov av kvaligräns på ñcerad särskilt utbildad och teknisk utrustning.

personal

Barn som bor elevhem måste ges förutsätt-

långvarigt på

att i stabila kontakter med andra ningar uppleva trygghet barn och elevhemmet. Därför har vi tidigare anfört

personal på att med stor är krä-

korttidsplatser genomströmning mycket vande både för de barn och den som tillsammans

personal bildar den Om elevhemmet i samma lä-

varaktiga gruppen.

har korttidsverksamhet och bostad for långvarigt genhet/villa boende bör strävan vara att minska for den påfrestningarna fasta t.ex. att endast vissa (ett mindre antal gruppen genom barn) återkommande använder elevhemmet som korttidsbostad. i en och samma lägenhet/villa skall bestå av Barngruppen ett litet antal Motivet är att varje barn som barn/ungdomar. behöver assistans (ibland runt) även i en liten grupp dygnet omges av många olika personer, barn och vuxna. samtidigt barns krets av kontakter är beroende av möten och Varje samverkan med dem som i barns Ju ingår övriga vardag. större antal barn desto större blir antalet nödvändiga samband for att hålla sig informerad, delta i olika aktiviteter, engagera sig i kontakter osv. Elevhem kommer våra att enligt antaganden efterfrågas främst av de barn och som gällande omungdomar enligt och redan har till elevsorgslag elevhemslag lagfást tillgång hemsinsatser (samt elever vid specialskolor). Detta statliga förutsätter att vi även solidariskt antagande fortsättningsvis utvecklar olika andra former av stöd och service som riktar sig till barn och med stora funktionshinder och deras ungdomar och korttidshem är infamiljer. Avlösningsservice väsentliga med en som i dag inte motsvaras av tillgången slag eñerfrågan (i omfattning, utfornming m.m.). Våra om elevhem skall anknytas till övriga forslag forslag om rätten till en individuell plan, uppsökande inflytande, verksamhet, m m. kunskapscenter I vårt slutbetänkande återkommer vi till frågor om personalutbildning. Genom vill vi emellertid redan här peka på några exempel hur olika behov hos barn och måste styra utfornming ungdom av verksamhet och miljö i elevhem. Med tanke att vissa är små och har på handikappgrupper behov av omfattande insatser från flera kompetensområden innebär det ibland att flera kommuner måste kunna samverka vid inrättande av elevhem med vissa specifika inslag i sin verksamhet och i sitt innehåll. Barn och med autism och autismliknande tillungdomar stånd kan behöva till en inne- och som både tillgång utemiljö, ger till kontakter med andra och ger utrymme for tillgång avskildhet ett välstrukturerat och långvarigt enligt mycket

program. Med denna kan barnen och plattform ungdomarna gradvis vägledas till större och ett mera flexisjälvständighet belt med andra utanför den närmaste kretsen. Besamspel hovet av kontinuitet och är stort och ställer helhetssyn mycket omfattande krav på personalens kompetens, inlevelsefönnåga och dimensionering. Fast etablerad och kontakt regelbunden mellan elevhem och verksamhet/habilitebampsykiatrisk ringsverksamhet bör finnas. för är en Handledning personalen nödvändighet som i hög grad motverkar oönskad personalomsättning. Höga krav ställs också på till personalens förmåga ingående samverkan med barnens skola, fritidsverkfamiljer, samhet osv. Förberedelser för vuxenliv kräver ungdomarnas omfattande insatser och mycket god framförhållning. Motsvarande samverkan med barnet och dess olika miljöer krävs av den personal som i ett elevhem stöd till svårt ger psykiskt utvecklingsstörda som har flera andra ungdomar funktionshinder. Innehåll i verksamhet och måste miljö bygga på att värnas och att inte alltid så sätt att integritet tydliga kommunicera och stärks. Detta kräver bl.a. uppmärksammas att behovet av individuella (ett eftersatt hjälpmedel tillgodoses område) och att bostadens fysiska förutsättningar (utrymme, tillgänglighet etc.) är goda. Kraven på personalen är liksom i det stora. behövs liksom forttidigare exemplet Handledning för att bl.a. förståelsen av livskvabildning fördjupa begreppet litet för i denna situation. ungdomar Elevernas möjligheter till kontakt med anhöriregelbunden ga eller måste underlättas bl.a. genom en Stödfamilj beredskap hos personalen att ge och/eller anhöriga Stödfamilj naturliga tillfällen att efter önskemål delta i t.ex. omvårdnad och fritidsaktiviteter. Elevhemmets måste vara sådan att belägenhet kan användas utan av den som är helt utemiljön svårigheter beroende av och förflyttningshjälpmedel personlig, praktisk hjälp. Vi har erfarit att detta, som ter är sig självklart, mycket bristfälligt tillgodosett på många håll. Det leder till att spontana tillfällen till aktivitet stimulerande erfysisk utomhus, farenheter etc. blir hårt bundna till tillgången på transportservice och begränsas. Barn med och stora omvård-

omfattande funktionshinder

nadsbehov, inte minst i medicinskt hänseende, måste självfallet ha tillgång till den kvalificerade och konsultverksampersonal het som de behöver för sin överlevnad, och sitt utveckling

välbefinnande. Flera av dessa barn befinner sig på

idag sjukhus utan att deras aktuella tillstånd kräver det. Deras tillgång till stimulans och känslomässig trygghet är beskuren liksom föräldrars och att hålla kontakt med dem i

syskons möjligheter en mera och Dessa barn behöver

avspänd vardaglig miljö. elevhem som kan erbjuda säkerhet och trygghet i medicinskttekniskt hänseende och samtidig tillgång till kvaliteter som på olika sätt ger dem bästa möjliga förutsättningar i övrigt. I detta ingår kontakter med personer som står barnet

självfallet nära. Det ställs ofta specifika krav elevhemmets utform-

på ning och närhet till medicinska resurser utöver dem som finns i en välutbildad personalgrupp. I vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19 sid. 135) redovisade vi erfaren-

preliminära heter från en av socialstyrelsen utförd undersökning av situationen i landet för barn och ungdomar med nämnda omfattande behov.

har redovisats i sin helhet (1991) och över-

Undersökningen lämnats till

handikapputredningen.

Inom ramen för rätten till elevhem enligt förslaget till LSS skall också det individuella behovet av elevhem med hög medicinsk Det skall ske dels genom att

kompetens tillgodoses. personalens och kompetens också omfattar kun-

utbildning nande om medicinska omvårdnadsbehov, dels genom fast etablerad samverkan (bl a genom konsulttjänster) med lands-

som Det enskilda barnet skall vid tingen sjukvårdshuvudmän. akuta behov som andra ha tillgång till behövliga specialistresurser på sjukhus.

Men även den omvårdnaden rymmer behov av så

dagliga omfattande och allsidiga medicinska insatser att det måste finnas en fast struktur för hur dessa behov skall tillgodoses med kvalitet, kontinuitet och till barnets andra behov.

hänsyn

Den individuella planen som vi tidigare beskrivit får en särskilt betydelsefull roll i dessa situationer. Planen måste utvisa vilken verksamhet (funktion) som har samordningsansvar, dels beträffande den omvårdnaden, dels vid kon-

dagliga takter med olika specialistresurser inom bl a hälso- och sjukvården. I det senare fallet talar de sammansatta och

varaktiga behoven för att till en verksamhet för

samordning förläggs barn- och Den kan också för-

ungdomshabilitering. erbjuda äldrar stöd för en individuell planering som beaktar hela familjens situation och behov av praktiska och psykologiska insatser.

Vi hänvisar även till i 8 om ”små och mindre

förslag kapitel kända handikappgmpper.

Vissa ungdomsfrågor

Genom kontakter med eller motsvarande in-

ungdomsförbund om och med in-

handikapprörelsen, genom projekt forskning

med handikapp samt genom enskilda riktning på ungdomar

initiativ har att ungdomars utredningen uppmärksammats på stödet till med omfattande funktionsnedsättningar

ungdomar måste utvecklas för att ge en bättre plattform vid övergången till vuxenlivet.

Vi avser sådant stöd som vi föreslår i andra avsnitt

praktiskt för att förbättra till i samhället

förutsättningar delaktighet

en bostadssituation, service, individuellt genom god personlig anpassade utbildningsinsatser, välfungerande sysselsättningsoch arbetsförhållanden och en fritid m m.

meningsfull

Vi menar dock att ungdomar med omfattande funktionsned-

också behöver andra insatser av för att sättningar betydelse

en helhet i stöd och service. De tar sikte på att ungdomsskapa åren för alla stora psykiska och fysiska omställningar

erbjuder och en ibland för att finna fram till ett

ansträngande process oberoende och Denna kan

en egen identitet. utvecklingsperiod i av som hör samman med funk-

hög grad präglas upplevelser

och dess i psykiskt, fysiskt och socitionsnedsättningen följder alt hänseende.

Också närstående är berörda av förändringar

ungdomarnas i och praktisk bemärkelse. Många gånger inger

psykologisk situationen en oro som sträcker över ett långt

sig mycket

Detta har i särskilt hög grad förmedlats framtidsperspektiv. till av föräldrar till barn och som för

utredningen ungdomar sin överlevnad och sitt välbefinnande är helt beroende av

och stora omvårdnadsinsatser. Deras kontinuerlig daglig hjälp närstående har med rätta stora den konkreta

förväntningar på innebörden av att stöd och service bärande

enligt utredningens

skall kunna tillförsäkras enskilda och ges med gaprinciper rantier om individuell och kontinuitet. Situatio-

anpassning nen är inte tillfredsställande i och leder bl.a. till att många

dag föräldrar har ett stort omvårdnadsansvar för unga vuxna som

genom andra bostads- och omvårdnadssituatiolångt tidigare ner m m borde ha fått tillfälle till efter sina förut-

frigörelse

familj

sättningar. Genom vet vi att detta förhållande inventeringar inte är för vuxna med utovanligt exempelvis unga psykisk vecklingsstörning, med etter traumatisbegåvningshandikapp ka hjärnskador samt unga vuxna med funktionsnedsättningar efter psykoser som utvecklats under tonåren. Utöver för att unvälplanerade praktiska förutsättningar derlätta självständighet och oberoende har ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar behov av stöd. psykosocialt Vi avser insatser dels från företrädare för olika kompetensområden - inom habilitering, dels och inte minst stöd genom erfarenhetsutbyte med andra i motsvarande situation. Ungdomar med handikapp redovisar ofta att de har förbisedda behov av nya kunskaper om sina för funktionsnedsättningar att kunna ta ansvar för etc och av själva träning planering egna livsprojekt Nya kunskaper avser fakta och erfarenheter från och vuxna förebilder. På ett sätt jämnåriga positivt har bl a flera handikapporganisationer detta uppmärksammat behov genom särskilda ñitidsarrangemang, genom stöd till ungdomsforeningar, sektioner osv. Vissa medel från statens ungdomsråd har också för att främja verksamheten. utgått Behovet är emellertid inte täckt. Enskilda har många gånger att få information om utbud. svårigheter tillgängligt Vi menar att det är en del av stödet till enskildas väsentlig habiliteringsprocess att de bl a genom habiliteringsverksamheten kan få information om till aktiviteter kontaktvägar inom eller exempelvis handikapporganisationerna föreningslivet i övrigt. Vi menar vidare att för habiliteringsverksamhet ungdomar bör se som ett sätt att individugruppverksamhet komplettera ell rådgivning i frågor som rör identitet, existentiella frågor, sexualitet osv. Den självkänsla som kan byggas upp i detta skede är av stor för den unges mycket betydelse möjligheter till och i samhället. delaktighet inflytande Nya rön från forsknings- och utvecklingsarbete bekräftar detta. Vi anser, att detta är ett så område att utveckväsentligt lingen måste stärkas flera sätt bl a på enligt följande linjer: Habiliteringsverksamhet skall se det som en naturlig uppgift att beakta behovet i förberedelserna för den enskildes vuxenliv. Handikapporganisationer bör vår stimuleras enligt mening

att genom intensifierad verksamhet för ungdomar och unga vuxna öka utbudet av alternativa former för erfarenhetsut-

rekreation, etc. Projekt och andra byte, föreningsverksamhet aktiviteter i detta är en också för

syfte långsiktig tillgång samhället och bör kunna finansiellt stöd.

påräkna

- med

och utvecklingsarbete inflytande av ung-

Forsknings-

- bör inriktas att kundomar och unga vuxna på fördjupa

om bl a och sociala av omskaper psykologiska upplevelser fattande i Metodik vid

funktionsnedsättningar ungdomsåren.

- -

t ex i och för psykoterapeurådgivning samlevnadsfrågor tiska insatser behöver bl a utvecklas. med stora

Ungdomar

har förmedlat att de ofta inte tycker ñmktionsnedsättningar

få adekvat stöd eftersom om funktionsnedsättsig kunskap

saknas bl a inom olika verksamningens följder många gånger heter som och psykoterapi.

erbjuder psykologisk rådgivning

6.2¶Föräldrars i utbildning och deltagande

information underlättas

Våra förslag För att förbättra insatserna för barn och ungdomar med omfattande funktionshinder krävs också ett familjeper-

Det handlar bl.a. om ekonomiska för spektiv. möjligheter föräldrar att kuxma medverka i av barnet.

behandling Det handlar vidare om att kunna delta i utbildning om barnets funktionshinder samt om insatser för att allsi-

barnets För att detta digt främja utveckling. möjliggöra föreslår vi att antalet inom föräldraförsäk-

kontaktdagar

utökas till tio per barn och år för föräldrar som ringen omfattas av vårt till (1992:000) om stöd och

förslag lag service till vissa funktionshindrade.

Rätten till utökas till att

tillfällig föräldrapenning även de fall då föräldern utan att barnet följer med

gälla

besök for medverkan i av barnet eller för gör behandling information om barnets

(utbildning) sjukdom/funktionshinder.

i samband med barns födelse bör få

Föräldrapenning användas även for föräldrautbildning, som t.ex. en han-

anordnar. dikapporganisation

familj

6.2.1¶Reformbehov

I vårt arbete att att olika sätt ingår pröva möjligheterna på förbättra insatserna för barn och som till av ungdomar följd skada/sjukdom har svåra funktionshinder. Vi har hävdat att detta kräver ett dvs. att föräldrarna också familjeperspektiv, stärks i sin situation. Det avser bl.a. att med möjligheterna kompensation för förlorad arbetsinkomst kunna medverka i behandling av barnet samt delta i om barnets funkutbildning tionshinder och om insatser för att barnets allsidigt främja utveckling. Här tar vi upp om att frågan utvidga kompensationsmöjligheterna inom i sådana fall. föräldraförsäkringen Frågan om att vidga möjligheterna att få föräldratillfällig penning utan att föräldern vårdar barnet har efter ett regeringsuppdrag år 1988 utretts av (RFV). riksförsäkringsverket Rapporten (RFV ANSER 1989:2) överlänmades i 1989 april till regeringen. RFV av de kostnadsökföreslog ingen förändring på grund ningar som skulle uppstå. Våra har till stor del sin förslag utgångspunkt i RFV:s rapport.

6.2.2¶Nuvarande

föräldrapenningsystem

Allmänt

Föräldrapenningförmånerna, som i 4 regleras kap. lagen (1962:381) om allmän (AFL), av försäkring utgörs föräldrapenning (som utges med anledning av barns födelse) och tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under högst 450 Av dessa dagar. dagar utges 90 dagar med s.k. motsvarande 60 garantibelopp, kr/dag. För resterande med dagar utges foräldrapenningen belopp motsvarande sjukpenningnivån. till Föräldrapenningen utges dess barnet har fyllt åtta år eller den senare då tidpunkt barnet har avslutat det första skolåret. Rätt till vid som anordnas föräldrapenning gäller utbildning för blivande och föräldrar av bl.a. När nyblivna landstingen.

Särskilt familj

båda föräldrarna deltar i kan de få samtidigt utbildningen för samma barn och tid. Utbildningen för föräldrapenning föräldrar förutsätter dock att barnet är med vid utnyblivna bildningstillfället.

Tillfällig föräldrapenning

betalas ut för vård av barn som inte Tillfällig föräldrapenning 12 år. Om barnet av utveckfyllt på grund sjukdom, psykisk eller annat är i behov av särskild lingsstöming handikapp och vård kan dock tillfällig föräldrapenning utges yttertillsyn år eller fram till den då barnet 16 år. ligare fyra dag fyller om föräldern behöver avstå Tillfällig föräldrapenning utges från förvärvsarbete i samband med att - barnet är eller smittbärande sjukt - barnets ordinarie vårdare är eller smittbärande sjuk - föräldern besöker samhällets barnhälsoförebyggande vård - den andre föräldern besöker läkare med ett annat av barn under 12 år. familjens betalas ut under 120 per Tillfällig föräldrapenning högst dagar barn och år. Den kallas förfortsättningsvis vanlig tillfällig äldrapenning. Förälder till barn som 4 år har t.0.m. det kalenderår då fyllt barnet 12 år rätt till föräldrapenning under fyller tillfällig två barn och år för besök i högst dagar per föräldrautbildning, barnets förskola eller fritidshem inom samhällets barskola, i vilken barnet deltar Två dagar per nomsorg, (kontaktdagar). barn och år utges. En förälder som har samuppbär tillfällig föräldrapenning rätt till från sin anställning enligt lagen tidigt ledighet (1978:410) om rätt till för vård av barn, m.m. (4 §). ledighet

6.2.3 Rätten till för

Vanlig tillfällig föräldrapenning

föräldrar som medverkar i av

behandling

barnet eller lär vårda barnet

sig

För att skall kunna utges vanlig tillfällig föräldrapenning förutsätts i att barnet har behov av förälderns omprincip vårdnad. Detta ställer krav att föräldern och barnet är på tillsammans. Det dock i sid att anges prop. 1975/76:133, 57, i vissa fall kan betalas ut när en förälder föräldrapenningen

besöker t.ex. den psykiska bama- och ungdomsvården (PBU), även om barnet inte är med. Besöket skall då vara föranlett av barnets och efter kallelse som ett led i behand-

sjukdom ingå lingen av barnet.

I det följande beskrivs möjligheterna att få vanlig tillfällig föräldrapenning vid medverkan i behandling av barnet samt vid och information.

utbildning

RFV rekommenderar i sina allmänna råd (1989:4) om föräldrapenningförmåner att tillfällig föräldrapenning betalas ut när en förälder som har ett sjukt eller handikappat barn tillsammans med barnet besöker en institution habi-

(exempelvis literingsklinik, m.m.) eller annat sätt med-

specialskola på verkar i den av barnet som barnets sjukdom eller

behandling handikapp kräver.

En annan situation är när föräldern gör besök för att lära

sig vårda ett eller barn. RFV rekommenderar i

sjukt handikappat sina allmänna råd att betalas ut när föräldern

ersättning besöker en institution eller deltar i kurser som anordnas av sjukvårdshuvudman eller besöker en för att lära

specialskola

vårda ett eller barn. En är sig sjukt handikappat förutsättning att kursen är inriktad och in-

huvudsakligen på utbildning formation om barnets sjukdom eller handikapp.

RFV är det inte att räkna upp de skolor eller

Enligt möjligt kurser som en förälder tillsammans med barnet kan besöka/ delta i med rätt till vanlig tillfällig föräldrapenning. Det måste göras en individuell prövning i varje enskilt ärende om förutsättningar för rätt till finns.

ersättning

Om handikapporganisationer/föräldraföreningar anordnar kurser som vänder sig till föräldrar med barn som har samma handikapp är det att betrakta som en

enligt dagens regler allmän föräldrautbildning, vilket inte ger rätt till till-

vanlig fällig föräldrapenning. I stället kan kontaktdagar användas.

6.2.4 Rätten till vid

kontaktdagar föräldrautbildning

Rätt till som när

kontaktdagar föreligger, tidigare angetts, föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar.

I förarbetena till den reform inom då föräldraförsäkringen bl.a. kontaktdagarna infördes 1984/85:78) anförs, sid. (prop. 71, att bör också få användas, t.ex. när föräldrar ersättningen behöver delta i särskilt anordnade kurser för att kunna vårda ett handikappat eller sjukt barn. Sådana kurser bör anses ingå som en form av föräldrautbildning. Kontaktdagama kan betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid. Det finns inte krav att barnet något på skall vara med vid föräldrautbildningen. Det uppställs inte i AFL eller i RFV:s rekommendationer några krav när det gäller vem som får anordna föräldrautbildning för att skall anses Som anersättningsrätt föreligga. getts ovan kan användas vid s.k. allmän förkontaktdagar äldrautbildning som anordnas av bl.a. handikapporganisationer. Under år 1989 ut för 234.700 barn. Antogs kontaktdagar delen bam för vilken ut till 27 %. ersättning togs uppgick Andelen barn för vilken ersättning togs ut till 12 % för uppgick 1986, 16 % för 1987 och till 22 % för 1988. Tendensen är alltså att allt fler tar ut men att det fortfarande är en kontaktdagar mycket stor andel föräldrar som inte utnyttjar möjligheten.

6.2.5 Rätten till

vanlig tillfällig föräldrapenning

när föräldrarna besök för att

samtidigt gör

medverka i av barnet m.m.

behandling

Vanlig tillfällig föräldrapenning kan betalas till båda föräldrarna i situationer när de gör vissa besök inom samtidigt sjukvården. Det gäller när båda följer med ett barn som lider av allvarlig sjukdom till läkare. Även när båda föräldrarna som en del i av barnet behöver delta i ett läkarbehandlingen besök eller i av läkare ordinerad kan ersättnågon behandling ning betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid (4 kap. 16§ andra stycket). av barn och inom barn- och

Familjebehandling ungdomar

ungdomspsykiatrisk Verksamhet utgör exempel på fall där ersättning bör utges (prop. 1984/85:78, sid. 75).

familj

6.2.6 av

Enkätundersökning riksförsäkringsverket

I sin med av år 1988

utredning anledning regeringsuppdraget foretog RFV en enkätundersökning riktad till handikappförbunden. Den ordes for att få b1.a. om de olika in-

uppgift stitutioner eller skolor som finns, Vilka son1 anordnar utbild-

och för att försöka det totala antalet barn som ning uppskatta berörs.

Av svaren framkom b1.a. att barnen i stort sett alltid är med under även om vissa kursmoment kan vara av-

utbildningen sedda enbart for föräldrarna eller enbart för barnen. Oftast är utbildningen uppplagd att passa både barn och föräldrar. Den förälder som deltar i har att

teckenspråkskurs ingen möjlighet kunna vårda sitt barn under lektionstid. Oftast är det därför så att en av föräldrarna och den andra

går teckenspråkskurs föräldern är hemma hos barnet.

Det är enkätsvaren av stort värde i flera situationer

enligt att föräldern också kan delta utan att barnet är med. Det kan gälla vid kurser som syftar till att ge föräldrarna

psykosocialt stöd i sin svåra föräldraroll. Vidare uppger Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) att vid besök hos b1.a. läkare för och remisser bör

intygsskrivning föräldern inte ha barnet med. Förbundet framhåller att barnet kan uppleva att man talar om det trots att det rör

negativt sig om en redogörelse för faktiska förhållanden. Vissa barn med olika och vid svåra av-

handikapp genomgår operationer

kan läkaren föredra att tala med föräldrarna utan väganden barnets närvaro.

Riksförsäkringsverkets bedömning

Som angetts inledningsvis lämnade RFV i sin rapport

inga förslag till Det berodde de

förändringar. på kostnadsökningar som skulle uppstå, vilka RFV inte farm att finansiera

möjliga genom besparingar inom andra delar av

försäkringen.

RFV framhöll dock att om reglerna skulle förändras så att en förälder kan få ersättning i flera situationer utan att barnet är närvarande bör en med denna innebörd

komplettering göras i En för rätt till bör

lagtexten. förutsättning ersättning vara att ett besök vid en institution (t.ex.

habiliteringsklinik, specialskola m.m.) är direkt föranlett av barnets eller

sjukdom

eller som en del i behandlingen av barnet. handikapp ingår När det att lära sig vårda barnet bör enligt RFV ersätt-

gäller

kunna utges om utbildningen anordnas av sjukvårdshuning Vudman och är inriktad på ut-

utbildningen huvudsakligen

och information om barnets sjukdom eller handikapp. bildning Båda föräldrarna bör också tillsammans kunna

därigenom besöka läkare som en del i av barnet eller delta i

behandlingen en av läkare ordinerad även om barnet inte är

behandling närvarande.

Det bör alltså RFV fortfarande ställas krav att

enligt på

är anordnad av för att erutbildningen sjukvårdshuvudman

skall kunna utges. Det bör också fortfarande handla sättning om utbildning om barnets handikapp.

de RFV skulle ett sådant

Enligt kostnadsberäkningar orde

öka kostnaderna för föräldraförsäkringen med ca 17 förslag milj. kr/år.

6.2.8 Våra

förslag

Rätten till när barnet inte följer med

ersättning

Vi ansluter oss till de som RFV om ut-

överväganden gjort

av att få vanlig tillfällig föräldravidgningen möjligheterna

utan att barnet är med vid besöket för eller penning utbildning

Det kan, som framhållits i de svar som RFV fick behandling.

den enkät som man skickade ut, vara av stort värde i flera på situationer att föräldern kan delta utan att barnet är med. Det kan vid kurser som till att ge föräldrarna psykoso-

gälla syftar cialt stöd i sin svåra föräldraroll. Vid t.ex. ett läkarbesök kan barnet också, som FUB framhållit, uppleva att man talar

om det trots att det rör om en för negativt sig redogörelse faktiska förhållanden.

Vi föreslår mot härav att kravet barnets närva-

bakgrund på ro tas bort i de situationer där föräldrar i dag har rätt till

vid besök för att medverka i vanlig tillfällig föräldrapenning

av barnet eller för att lära barnets funktionsbehandling sig

Detta bör också när båda föräldrarna hinder/sjukdom. gälla deltar i besöket.

samtidigt

Vårt förutsätter i (1962:381) om

förslag ändringar lagen allmän försäkring.

Särskilt stöd och service till barn och familj 201

vid

Vidgade ersättningsmöjligheter

m.m.

föräldrautbildning,

För att underlätta i den situation när man har barn med funktionshinder är det att få ökad om hur

angeläget kunskap

barnets kan hur stöd i hemmet kan läggas

utveckling främjas,

och om hur den föräldrarollen kan stärkas. I vårt upp egna

avsnitt om stöd och service för barn och familj (avsnitt 6.1) har

vi närmare berört de behov som finns av att förbättra möjlig-

heterna for föräldrar att enskilt eller tillsammans delta i för-

Det bl.a. i kurser som

äldrautbildning. gäller deltagande

anordnas vid s.k. (resurscentra). Det är också

kunskapscentra

att framhålla att det finns stora behov för föräldrar till

viktigt

barn med funktionshinder att i större utsträckning än i dag

med för förlust av arbetsinkomst kunna besöka

ersättning

-

förskola och skola bl.a. i inskolningssituationer.

Mot av detta föreslår vi att rätten till kontakt-

bakgrund

utökas. Detta bör föräldrar till barn som omfattas

dagar gälla

av Vårt till (1992:000) om stöd och service till vissa

förslag lag

funktionshindrade. Som annan i vårt be-

framgår på plats

tänkande, 5, motsvarar det i stort samma personkrets

kap. som har och behov av habilitering. varaktiga långvariga

Vi föreslår att föräldern får rätt att ta ut från

kontaktdagar

det att barnet två år till dess att det 16 år. 10 dagar

fyllt fyller

föreslås kunna och barn. Det innebär för föräldrar tas ut per år till barn i 4 - 12 år en utökning med åtta dagar

åldersgruppen

från två till tio år. För föräldrar till barn i ålders-

dagar per

- att tio grupperna 2 - 4 och 12 16 år innebär förslaget nya år tillkommer. bör få användas för

dagar per Kontaktdagarna

samma ändamål som i dvs. för besök i

dag, föräldrautbildning,

barnets skola eller besök i förskole- eller fritidshemsverksam-

het inom samhällets i vilken barnet deltar.

barnomsorg,

Vi har valt att sätta en nedre två år. till denna

gräns på Upp

ålder kan (i samband med barns födelse) tas

föräldrapenning

ut för De närmare framgår av

föräldrautbildning. reglerna

avsnitt 6.2.2. Det innebär att denna föräldrapenning inte kan

användas fullt ut för att klara behovet av ersättning för delta-

i när barnet är mellan 0 - 2 år. Vi

gande föräldrautbildning

föreslår därför att utvidgas. För-

föräldrautbildningsbegreppet bör få användas för föräldrautbildning äldrapenningen

om barns ñmktionshinder och i samma sjukdomar omfattning som inklusive vanlig tillfällig föräldrapenning, kontaktdagar, kan användas för detta ändamål. Detta innebär bl.a. att och föräldrapenning kontaktdagar kan användas för s.k. allmän ända tills föräldrautbildning dess barnet åtta år eller avslutat det första skolåret. Dock fyllt har föräldrar ofta få kvar med när dagar föräldrapenning barnet två år. Detta torde i föräldrar till fyller hög grad gälla barn som fötts med eller som har fått ett funktionstidigt hinder. Den av att få som vi utökning möjligheterna kontaktdagar föreslagit förbättrar också för båda föräldrarna möjligheterna att medverka vid eller motsvarande. samtidigt habilitering Sådan medverkan är ofta kombinerad med föräldrautbildning. Kontaktdagarna kan då användas när båda föräldrarna samtidigt gör besöket. De förslag som vi här fram förutsätter i lagt ändringar lagen (1962:381) om allmän försäkring. En konsekvens av de utvidgade ersättningsmöjlighetema blir att rätt uppkommer till från arbetet för att delta i ledighet utbildningen m.m. Ifrågavarande (1978:410) om rätt lag, lagen till ledighet för vård av m.m, ger redan med den formulebarn, den har i 4 §, för denna ring dag, jfr. utrymme förbättring. Även det förslag som fram i avsnitt utökar lagts föregående möjligheten till ledighet från arbetet utan att behövs i ändring denna lag.

Kostnadsberäkningar

RFV beräknade kostnaderna för om ökade förslaget möjligheter till ersättning när barnet inte med vid besöket till följer ca 17 milj. kr/år. RFV baserade beräkningarna en av det på uppskattning antal barn och i åldern O - 16 år som kunde antas ungdomar vara i behov av särskilda insatser från samhället. Detta antal uppskattades till 28 000. Kostnaderna torde nu kunna uppskattas till ca 20 inklusive i ökade milj. kr/år, någon miljon administrationskostnader. Förslaget om en av kan utökning kontaktdagama uppskattas innebära för med kostnadsökningar föräldraförsäkringen

ca 65 milj. kr per år, inklusive administrationskostnader på

kr. Det antas därvid att kommer att några milj. förslaget omfatta föräldrar till ca 22.500 barn och att medelersättningen

till ca 470 Vidare är att uppgår kr/dag. utgångspunkten sju

per barn och år tas ut, dvs. det antas att många dagar ganska inte kommer att utnyttja fullt ut.

rättigheten

att vid föräldrautbildning i ökad utsträck-

Möjligheterna

kunna använda föräldrapenning i samband med barnets ning födelse bör inte medföra några kostnadsökningar, eftersom alla med ändå i regel tas ut.

dagar föräldrapenning

skulle våra innebära kostnadsökningar

Sammanlagt förslag med ca 85 milj. kr/år.

6.2.1O Fortsatt översyn

Vi har vid vår konstaterat ojämnheter mellan

genomgång olika delar av föräldraförsäkringen vad gäller målgrupper och

har olika inersättningsformer. Begreppet föräldrautbildning nebörd. Olika Rätten för båda föräldrar-

åldersgränser gäller. na att samtidigt få delta i utbildning varierar. Även andra skillnader ñnns som att med

påverkar möjligheterna påbyggnad de nuvarande övergripande och enhet-

på reglerna skapa liga lösningar.

En annan viktig fråga när det gäller föräldraförsäkringens förmåner i förhållande till funktionshindrade och sjuka barn är den övre gränsen, 16 år, för rätt till tillfällig föräldrapen-

I fall kvarstår behovet av även sedan ning. många ersättning barnet denna ålder. Det i grad barn och

uppnått gäller hög

inom för vårt utredningsuppdrag. ungdom personkretsen

Våra förslag till förbättringar har vi anpassat till nuvarande

Vi anser att det är att de genomförs regelsystem. angeläget som en del i vårt i detta betänkande. I ett andra

reformpaket steg anser vi att föräldraförsäkringens regler för föräldrar till barn med funktionshinder behöver ses över och få en mer

Vi är beredda att ta upp och pröva detta i enhetlig utformning. vårt fortsatta arbete.

i ;ik97- Å

7¶Särskilt stöd och service till

vuxna och deras närstående

Inledning

Utgångspunkter

Vi har allmänna som bygger på våra följande utgångspunkter bärande principer: - Vuxna med omfattande måste få funktionsnedsättningar till och andra betillgång fullgod specialistbehandling insatser för att och minska följderna av hövliga förebygga skada/sjukdom och funktionsnedsättning. - Insatserna skall till sitt innehåll och till sin utformning av det att skapa jämlikhet i präglas övergripande syñaet förhållande till levnadsvillkor för andra vuxna medborgare. - Insatserna skall behov som den enskilde grundas på själv finner att få för att i vuxenlivets angelägna tillgodosedda olika roller kunna delta i samhället. Detta förutsätter att han/hon får uttömmande och Väl information anpassad som för sina ställningstaganden. Sakkunnigt underlag stöd skall när den enskilde och/eller närstående har ges att överblicka den situationen på svårigheter personliga kort och sikt. Det kan t.ex. i ett kristillstånd till lång gälla av eller när den enskilde har ett följd skada/sjukdom eller en psykisk störbegåvningshandikapp djupgående

ning. Kravet väl information avser vidare åtpå anpassad för att tolk eller annat stöd begärder genom personligt reda personer med olika kommunikationshinder möjlighet att utöva och inflytande. Detta självbestämmande även personer med invandrarbakgrund. gäller - Insatser skall att den enskildes ges för stödja personliga nätverk av kontakter med och andra närstående anhöriga som har för hans/hennes situation betydelse psykosociala och i samhället. delaktighet

7.1.2¶Insatsen skall möta vuxnas

Perspektivet:

behov

Möjligheten att vara i samhället i olika vuxenroller delaktig är oñaa hårt beskuren för vuxna med omfattande funktionsnedsättningar. Vi speglade detta inom olika områden i Vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19): Självbestämmande är inte något givet, ens i mycket sakprivata situationer, många nar egen bostad, är från arbetsliv och har få utestängda möjligheter att välja innehållet i sin fritid och sitt sociala liv utvidga utanför en snäv krets av anhöriga. I som nådde efter synpunkter utredningen lägesrapporten utökades listan över vuxenroller: ifrågasatta begränsningen till att vara brukare av i stället för konsuhandikappservice ment som andra, misstron mot att kunna som duga förälder, neutraliseringen av könsroller, till vissa kulturhänvisningen aktiviteter, inte efter eget intresse utan av tillgänglighetskäl osv. För att för ett liv för vuxna med skapa förutsättningar gott omfattande funktionsnedsättningar behövs de insatser som generellt ökar i samhället tillgängligheten och öppnar möjligheter för den enskilde att bidra till Därmed gemenskapen. utvecklas också möjligheter att förändra till positivt attityder människor med Sådana befunktionsnedsättningar. åtgärder skriver vi i andra delar av detta betänkandet och i vårt kommande slutbetänkande. I det avhandlar vi de som också behövs för följande åtgärder att i den enskilda situationen öka välbefinnande och stärka delaktighet i samhället. Vi avser dels habiliterande och rehabiliterande insatser, dels stöd och service med anfortlöpande knytning till bostaden. I andra behandlas om kapitel frågor arbetslivet, fritiden osv. Genomgående anser vi att innehåll i och av olika insatser skall ske utifrån den vuxnes utformning intressen och för att understryka hans/hennes att möjligheter etablera i och behålla olika roller som i vuxnas liv. sig ingår Beskrivningar av situationen för personer med svåra funktionsnedsättningar saknas ofta i allmänna översiktsbilder av t.ex. levnadsnivå. Vi bostadsförhållanden, arbetsmarknad, menar att också detta är ett av som måste utslag attityder förändras. Behoven av särskilda individuellt inriktade åtgärder, som ibland kallas tas som intäkt för att den skyddsnät, enskildes levnadsförhållanden inte relateras till andra vuxnas

situation. Att behov av särskilda insatser anser vi

tillgodose vara en väg att jämlika levnadsvillkor.

skapa

För som har behov av insatser från många

personer dagliga verksamheter lätt en situation där en nödvändig sam-

uppstår verkan mellan insatser leder till att hela privatlivet exponeras och att den enskildes åsidosätts. Vi menar

självbestämmande att detta är en rest av institutionella som ound-

attityder

måste förändras, bl.a. genom våra förslag. gängligen

Vuxna med omfattande begåvningshandikapp undantas

inte från detta synsätt. Vi hävdar, att deras rätt till självfallet vuxet bemötande och respekt för ett privatliv måste tillgodoses bl.a. genom insiktsfullt stöd och till materi-

personligt tillgång ella som t.ex. ändamålsenliga bostäder.

förutsättningar

Vi vill också att det inom Vår personkrets

uppmärksamma finns enskilda som trots personligt stöd och anpassningsåt-

i miljöer och verksamheter har mycket begränsade gärder

att ta del av t.ex. informations- och kulturutbud möjligheter och allmäxma satsningar inom bl.a. fritids- och rekreationsområdet. Vi menar att det i sådana situationer är berättigat och

att som den enväsentligt skapa möjligheter kompenserar skilde för detta och ökar hans/hennes livskvalitet.

I en med i vuxnas behov och in-

helhetsyn utgångspunkt tressen också att skall få sådant och

ingår anhöriga praktiskt

stöd att vårdarrollen inte tar över andra relatiopsykologiskt ner. Förhållandet mellan föräldrar och barn måste också ges

att utvecklas och inte (på grund av brister i stödet) möjligheter kvarstå oförändrat utan till Vuxnas behov av frigörel-

hänsyn se.

7.2 och rehabilitering Habilitering

Våra

förslag

genom i HSL

Sjukvårdshuvudmannen åläggs ändring

skyldighet att organisera och finansiera habilitering och

i bemärkelse och eñaer olika grup-

rehabilitering allsidig

pers behov.

kan för att detta

Sjukvårdshuvudmannen tillgodose

använda olika eller, för vissa grupper, ex

producenter

samverka med i andra landsting.

sjukvårdshuvudmän

Sjukvårdshuvudmannen skall upprätta en

organisa-

som utvisar var enskilda med olika funktionstionsplan hinder kan få tillgång till och

habilitering rehabilitering.

I att och finansiera

skyldigheten organisera habilitering och att utveckla s.k.

rehabilitering ingår kunskapscentra och bereda enskilda att få sina behov

möjlighet tillgodosedda genom sådana centra. Vi avser bl.a. behov hos personer med mindre kända funk-

skador/sjukdomar/ tionsnedsättningar liksom behov av re-

kompletterande surser för personer med

hjärnskador.

Sjukvårdshuvudmannen skall i samverkan med den enskilde upprätta en individuell över dennes behov av

plan

och Av skall de habilitering rehabilitering. planen framgå åtgärder som skall vidtas, när insatserna skall göras, sam-

m.m. ordning

Det biträde av som föreslås LSS

kontaktperson enligt skall också kunna vara ett stöd vid enskildas

habilitering och

rehabilitering.

7.2.1 och

Begreppen habilitering rehabilitering

I en direkt uttrycker att

översättning begreppet rehabilitering

skall återvinnas. har ñmnits men förmåga Förmågan tidigare minskats eller förlorats, i detta sammanhang genom skada eller sjukdom. Habilitering att en skall

uttrycker utveckling främjas och leda till ny förmåga som den enskilde inte ägt tidigare. I begreppens finns variationer som bör

tillämpning uppmärksammas. I olika sammanhang har begreppet kommit att

habilitering stå för insatser från ett särskilt

allsidiga kompetensområde med inriktning på barn och Detta har också i

ungdom. gällt situationer när -

tonåringar som passerat väsentliga steg i sin

- skada fått funktionsnedsättutveckling efter eller sjukdom

och därmed behov av olika insatser för att återvinna ningar förmåga och stärka fortsatt utveckling.

oftast associationer till insatser och verk-

Rehabilitering ger samhet för vuxna som senare i livet fått en förändrad situation genom skada eller och därmed behov av olika stödin-

sjukdom satser för en ny orientering. (Mot bakgrund av rehabilite-

historik har i särskilt ringsverksamhetens begreppet hög grad

med funktionsforbättrande åtgärder för personer förknippats med rörelsehinder.)

I vissa situationer är denna uppdelning mindre tillämpbar. För att insatta habiliterande insatser

många gäller tidigt minskar eller utesluter behovet av motsvarande insatser i vuxen ålder. Fortlöpande kvalificerat stöd och service med anknytning till bostaden, arbetslivet, fritiden kan behövas. Detta är dock inte att betrakta som habiliterande eller rehabiliterande insatsen (Vi har tidigare anfört att det är mindre lämpligt att ge dessa begrepp en vid betydelse.)

Det finns emellertid inom vår vuxna som mera

personkrets

har behov av insatser för att bibehålla, stärka och varaktigt utveckla olika funktioner som varit nedsatta sedan födelsen eller sedan barndomsåren. I dessa situationer handlar det om en fortsatt snarare än en rehabilitering för vuxna.

habilitering Vi avser t.ex. vuxna med I funk-

begåvningshandikapp. själva

behov av längre tid för inlärning, tionsnedsättningen ligger

och identitetsutveckling osv. och därmed besjälvständighetshov av vissa särskilda insatser soIn inte låter sig avgränsas t.ex. i tid. Detta har varit för de arbetslag som

utgångspunkten etablerats inom för att till-

landstingens omsorgsverksamhet

vuxna behov av expertstöd. godose utvecklingsstördas

har också blivit ett begrepp för fortsatta

Vuxenhabilitering insatser för unga vuxna (främst med rörelsehin-

komplicerade der) som erhållit stöd, service och behandling genom

tidigare den för barn- och ungdomshabilitering som

organisation

upp inom landstingen. byggts

har även använts i samband med

Habiliteringsbegreppet vuxna som under barndomsåren inte fått till kvalifice-

tillgång rade stödinsatser och därför i vuxen ålder kompenserats genom riktade insatser för att t.ex. genom utbildning, träning och upp språklig förmåga, sociala funktioner

hjälpmedel bygga m.m. Verksamheten har ofta karaktär av aktivering och kan

genom särskilda folkhögskolekurser for bl.a. exempliñeras bamdomsdöva, sociala träningsaktiviteter for personer soIn sedan uppväxtåren vistats på institutioner osv.

har i sin tur, utöver den

Rehabiliteringsbegreppet tidigare nämnda tillämpningen, kommit att användas for olika insatser som syftar till att så långt möjligt bibehålla funktioner och bevara en god livskvalitet for personer som genom pro-

(t.ex. får megredierande sjukdomar tumörsjukdomar) gradvis ra uttalade fimktionsnedsättningan Det används vidare för att t.ex. genom träning förebygga större eller nya funktionsnedsättningar.

Mot av detta använder vi både

bakgrund fortsättningsvis

och när det gäller vuxna begreppet habilitering rehabilitering med omfattande fimktionsnedsättningar.

Som vi tidigare noterat har såväl habilitering som rehabili-

kommit att stå för dels den process som olika insatser tering leder till, dels en del verksamheter som ger stöd, service och behandling. Ibland har detta avsett verksamhet med inriktning på vissa skador/sjukdomar/funktionsnedsättningar. Exempel är psykiatrisk rehabilitering, medicinsk rehabilitering, synrehabilitering. (Medicinsk rehabilitering som specialitet benämns from. april 1991 rehabiliteringsmedicin.) Man har också utpekat vissa insatser som yrkesinriktad rehabilitering och social

rehabilitering.

I förekommande definitioner (från t.ex. socialstyrelsen och senare från rehabiliteringsberedningen) betonas att rehabili-

är en process som till att återtering sammanhängande syftar ge bästa möjliga fimktionsfonnâga och att le-

förutsättningar va ett liv. i och

självständigt Allsidighet åtgärder tidsmässig samordning av dem betecknas som en nödvändighet.

Företrädare for har till for-

handikapprörelsen utredningen medlat att sådana definitioner inte är tillräckliga eftersom de tenderar att bortse från den enskildes intressen,

inflytande, ansträngningar och ansvar. Om sådana saknas i en

aspekter definition leder det lätt till att den enskilde blir föremål for habilitering/rehabilitering”, dvs ett uttryck för en objektsyn. Vi instämmer i denna och anser att den enskildes

uppfattning roll i processen måste Det är att under-

tydliggöras. viktigt stryka att den enskilde i vissa situationer kan behöva stöd for att bevaka sina intressen och utveckla sitt inflytande, sin

motivation och sin egen aktivitet. Det kan med gälla personer hjärnskador, depressioner mil. Enligt vår står och för mening habilitering rehabilitering allsidiga kvalificerade insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Pedagogiska, sociala, medicinska, psykologiska och tekniska insatser behöver kombineras efter den enskildes personliga behov, och intressen. Den förutsättningar enskildes egna mål skall ingå i mål och delmål som uppställs för hans/hennes och I habilitering rehabilitering. planering, genomförande, tidsmässig samordning och utvärdering av insatserna är den enskilde en med rätt till huvudperson självbestämmande och även om han/hon till av skainflytande, följd da/sjukdom för kortare eller tid kan ha behov av att längre biträdas av eller av vårt i anhörig kontaktperson enligt förslag den nya lagen, LSS. Habiliterings- och rehabiliteringsprocessens av relaterad till inslag träning funktionsnedsättningen och med avsikt att individuella efter kompensera svårigheter skada och sjukdom kan inte med den enskilde som genomföras ett objekt för andras handlingar. Habilitering och skall från det fortrehabilitering skiljas löpande stöd och den service som behövs för att underlätta den dagliga livsföringen. Någon skarp gräns är emellertid inte alltid möjlig. Insatsema ersätter dock inte varandra. Höga krav ställs på kunskap och i båda fallen. Ofta krävs kompetens samverkan mellan olika insatser och verksamheter. Den måste ske på den enskildes villkor och med en i tydlighet resp. verksamhets ansvarsområde.

Remissynpunkter

I en rad frågor som rör och kvalificerad allsidig habilitering och rehabilitering råder överensstämmelser i åsikter mellan företrädare för handikapporganisationer, huvudmän, myndigheter mil. Det att gäller - till möjligheterna habilitering och rehabilitering är ojämnt fördelade över riket g - i betydande olikheter tillgång till behövliga insatser råder både för enskilda och mellan av människor grupper med skilda funktionsnedsättningar behovet av tidigt insatta åtgärder dels från poängteras enskildas synpunkt, dels i ett samhällsperspektiv

- behovet av i funktionsbedönmingar och stödallsidighet insatser måste utvecklas - samverkan och kontinuitet enskildas villkor måste på stärkas både beträffande och habilitering/rehabilitering stöd och service fortlöpande - måste mål (och delrehabilitering/habilitering ges tydliga mål) både i den enskildes och i samhällets perspektiv - och for vuxna med omfattande habilitering rehabilitering måste till kraftfunktionsnedsättningar ges möjligheter De skall inte ställas åt sidan i samband fullutveckling. med av for starkare reformering rehabiliteringsinsatser med till arbetslivet som framträdande grupper, återgång syfte.

remissvar betonar behovet av att stärka den enskildes Många och att utveckla hans/hennes att aninflytande möjligheter vända sin sina intressen och sin kraft i habilitemotivation, rings-/rehabiliteringsprocessen. Flera har berört den brist helhetssyn som när på uppstått tillförts stora resurser, som inte följts upp geakutsjukvården nom for och rehabilitering. resursforstärkningar habilitering Detta har som en brist solidaritet men också som påtalats på ett av och samhällsekonomiska dåligt utnyttjande mänskliga resurser. Från det medicinska rehabiliteringsområdet konstaterade vi i vår sådana som att medicinska rehalägesrapport exempel endast finns inom 14 landstingsområden biliteringskliniker och att ett antal människor erbjuds rehabilibetydande yngre eller inom långvårds-/geriatristeringsinsatser långtidsvårdas ka kliniker: Flera har att åtgärder måste uppmärksammat vidtas for att inom hälso- och öka ett sjukvårdsorganisationen intresse for området rehabiliteringsmedicin. professionellt Även andra har berörts i remissvar till kompetensområden Brister har som bl.a. gällt utredningen. uppmärksammats väntetider för till för syn- och hörselskadatillgång hjälpmedel de till introduktion for att kunna använda resp. sakkunnig eller teknik. Bristen stöd har hjälpmedel ny på psykosocialt av Särskilt nämns att behovet måste kunna påtalats många. med ett kunnande som från om den tillgodoses utgår kunskap enskildes funktionsnedsättning och dess följder. specifika att överblicka och rehabilite- Svårigheten habiliterings-

har liksom stora resursbrister, inte ringsmöjligheter påpekats minst for personer med flera funktionsnedsättningar (fler-

Det har både gällt åtgärder som behövts i handikappade).

skede av och vid behov av återkommantidigt rehabiliteringen de insatser. Huvudmärmen har understrukit behovet av ökad

om situationer och behovet av att kunskap handikappande

brister i personaltillgång särskilt inom vissa yrkesåtgärda

Vi hänvisar till vår i 6 då dessa kategorier. redovisning kapitel

berör situationen for både barn och vuxna. synpunkter

7.2.3 till särskilda insatser för vuxnas

Tillgång habilitering och rehabilitering

Inom ansvarsområde finns i dag många olika

landstingens verksamheter som svarar för särskilt kunnande om funktions-

och särskilda insatser till vuxna inom vår pernedsättningar sonkrets.

och yrkeskategorier är engage-

Många kompetensområden rade i medicinska, och tek-

sociala, pedagogiska, psykologiska niska med till och rehabilite-

frågor anknytning habilitering ring.

I vid bemärkelse har nästan varje medicinsk specialitet rehabiliterande De är for att hind-

inslag. självfallet nödvändiga ra eller minska av och skada såväl for personer

följder sjukdom inom vår som for andra. Utgångsläget för den

personkrets enskildes habiliterings- och rehabiliteringsprocess påverkas av kvalitet i den och i de resurser som kan ställas till

kunskap förfogande inom akutsjukvårdens olika enheter och genom deras samverkan med varandra.

I snävare som tar fasta att den enskilde fått

bemärkelse, på en funktionsnedsättning som enligt tillgänglig kunskap och erfarenhet kommer att bestå under tid eller för alltid,

lång

och i korresponderar habiliterings- rehabiliteringsbegreppet

med gängse Det beskriver, att en prohögre grad språkbruk.

inleds med att funktionsnedsättningens omfattning cepss syfte och skall genom De avser

följder påverkas allsidiga åtgärder. också att att till-

förebygga ytterligare funktionsnedsättningar

- främst med kommer. För Vissa inom personkretsen personer s.k. medicinska som t.ex. vid svåra mag- och tarm-

handikapp

astma och - sker detta sjukdomar, diabetes, psoriasis, allergi

åtminstone delvis inom den enhet, som den enskilde fått kontakt med i samband med utredning/diagnos. För andra med bestående finns infunktionsnedsättningar om landstingen t.ex. hörrehabiliteringskliniker, syncentraler, centraler, geriatriska enheter, omsorgsverksamhet för vuxna utvecklingsstörda, Vuxenhabilitering. Stat, kommuner och enskilda svarar även för insatser som kan i en och ingå allsidig habilitering rehabilitering. Som exempel kan nämnas yrkesinriktad inrehabilitering om AMI-S, vid rehabiliteringsverksamhet riksförsäkringsverkets sjukhus, vissa insatser som genom Ädelreformen och den planerade försöksverksamheten beträffande primärvård får kommuner som huvudman, som rehabiliteringsanläggningar drivs av stiftelser och organisationer liksom och folkhögskolor annan vuxenpedagogisk verksamhet med särskild inriktning för t.ex. personer med tal- och döva med inspråkstörningar, vandrarbakgrund, personer med utvecklingsstörning och med omfattande rörelsehinder. Här kan också nämnas en rad olika aktiviteter inom ramen för verkhandikapporganisationernas samhet för att enskildas och rehabilitestödja habiliteringsringsprocess, inte minst i hänseenden. psykosociala Den mångfald som i den korta krävs antyds summeringen för att och hos tillgodose habiliterings- rehabiliteringsbehov vuxna inom vår är emellertid inte personkrets. Mångfalden tillräcklig. Tillgången till kvalificerade insatser från olika kompetensområden måste utvecklas kraftfullt och de utjämna skillnader som i mellan olika orter dag föreligger grupper, på och mellan insatsområden. Samhällskostnader för att ut och kvaliteten i bygga fördjupa stödet till vuxnas och måste ses i habilitering rehabilitering ett Genom

långt tidsperspektiv. rehabiliteringsberedningens

arbete har diskussionen om kostnader för aktiva resp. passiva åtgärder fått aktualitet med arbetslivets specifik inriktning på villkor. Vi menar att det nu finns att ställa anledning frågan vilka kostnader (i resurser och i ekonomiska termänskliga mer) som uppstår över tid, när och rehabilitehabiliteringsringsbehov hos vuxna med omfattande funktionsnedsättningar, personer utanför arbetslivet, inte Svaret bör tillgodoses. kurma leda till en offensiv för att utveckla verksamsatsning het som når vår och tillför enskilda till personkrets möjligheter bl.a. större välbefinnande och tillfällen att bidra till oberoende,

samhällets och erfarenhet hos

utveckling. Betydande kunskap enskilda med omfattande deras in-

funktionsnedsättningar, tresseorganisationer samt hos olika och verk-

yrkeskategorier samheter finns. Bristerna finns i och

resursuppbyggnad organisation för att systematiskt kunna ta tillvara och

tillämpa dessa erfarenheter och

kunskaper.

Inte sällan handlar det i den enskilda situationen om att ett tidigt upptäckt hinder ger att en tidigt insatt, väl

avgränsad, insats kan leda till att inte eller att det

handikapp uppkommer minskar dramatiskt.

I andra situationer innebär det stor och ekonomisk

mänsklig vinst om insatserna från av och

början präglas allsidighet god tidsmässig samverkan, som undanröjer att det uppkommer ett lappverk” som inte underlättar utan försvårar den enskildes dagliga livsföring. (Exempel på detta ger vi bl.a. i vårt kapitel om och arbete.)

sysselsättning

Det finns också situationer, där erfarenheter (delvis tämligen nya) visar, hur i en insats, den

ihärdigheten långvariga satsningen, innebär, att den enskilde, hans och sam-

anhöriga hället ett sätt får en annan och mera

på mycket påtagligt positiv situation av aktivitet i stället för Vi

präglad passivitet. avser t.ex. erfarenheter av

rehabiliteringsinsatser för personer med traumatiska personer med svåra smärttill-

hjämskador, stånd samt personer med omfattande hinder till av be-

följd gåvningshandikapp eller psykiska störningar.

Vi vill också understryka att samhället tillförs vinster om enskilda med hinder kan leva ett

mycket komplicerade gott liv, även om det med ett ytligt betraktelsesätt av behov av

präglas varaktiga och stora omvårdnadsinsatser. Kvaliteten i sådana insatser och i sam-

betygsätter attityder välfardsutveckling hället.

För att illustrera vårt resonemang beskriver vi situa-

några tioner som aktualiserats under De

utredningsarbetet. utgör

att medel kan användas bättre till exempel på tillgängliga fördel för både enskilda och samhället:

A. placerades efter kvalificerade akuta

sjukvårdsinsatser på institution för långvård. En traumatisk hade lett

hjärnskada till omfattande rörelsehinder och

kommunikationshinder, synskada, som i alla hänseenden bedömdes som De

varaktiga. psykosociala och ekonomiska konsekvenserna i den enskilda situationen var betydande: det egna kunde inte dri-

företaget

vas Vidare, distansen till familjen (med bl.a. ett nyfött barn) blev stor och ledde till skilsmässa, kontakter med tidigare vänner besökare blev de åldriga för-

glesnade, varaktiga äldrarna. Rehabiliteringsinsatser som ställdes till förfogande var i A. sin

sjukgymnastik begränsad omfattning. uttryckte

till och sin till hela situationen vilja förändring inställning genom att enligt personalen bli ”en besvärlig och tungvårdad patient.

Efter år och inom ramen för ett

fyra på långvårdsenheten tillfälligt om arbete fick han till

projekt uppsökande tillgång allsidiga rehabiliteringsinsatser som också från hans

utgick egna tidigare erfarenheter före olycksfallet.

- -

Dagsläget efter två år är i korthet att han

a) har till som olika funk-

tillgång hjälpmedel kompenserar tionsnedsättningar

b) genom sin egen träning och med hjälp av expertinsatser fått en förbättrad och större

funktionsförmåga självständighet

c) har en egen lägenhet utrustad efter personliga behov och med tillgång till som han valt

personal själv

d) har deltidsarbete med lön inom Samhall

avtalsenlig

e) har börjat bygga upp självförtroende och återknyta kontakter med sina bam, vänner mil.

f) har egna mål för sitt fortsatta liv.

B. är sedan födelsen svårt Hon har från

utvecklingsstörd. tonåren också betecknats som beteendestörd” och ett

utgjort s.k. vårdproblem. Hennes situation har inte förbättrats genom psykofarmaka. I trettioårsåldern hon från den dag-

avstängdes liga verksamhet som hon enligt har rätt till.

omsorgslagen

I samband med av bland

screeningundersökning synskador utvecklingsstörda uppmärksammades att B. hade en komplicerad samt en B. var

synnedsättning pågående ögonsjukdom. då 33 år.

Följande åtgärder vidtogs

a) medicinsk behandling av ögonspecialist (bl.a. operation efter 1 1/2 år i kö)

b) hjälpmedel i form av

glasögon

c) introduktion i med till

hjälpmedlets användning hänsyn hennes behov av gradvis och stöd

tillvänjning

d) miljöanpassning (i bostad och lokal för verksam-

daglig het), enkla åtgärder som främst inriktades att personal

på skulle få om bemötande och som underlättar

kunskap åtgärder för personer med

synskador.

B. är nu i 35-årsåldern. I hennes dagliga miljö kan man inte förstå att det som med ständig

tidigare upplevts nödvändigt

med lugnande läkemedel, extraorextrapersonal, behandling dinära kostnader för förstörda kläder, möbler etc. B. kan på annat sätt än tidigare uttrycka tillfredsställelse resp. missnöje i sin situation och har utvecklat en kommunikationsfönnåga och vilja som ingen tidigare bedömt möjlig.

C. har en hörselskada från tidig ålder och ett s.k. medicinskt

samt sedan ZO-årsåldern. Han handikapp, psykiskt handikapp har under en lång följd av år varit en s.k. svängdörrspatient inom både somatisk och vård. Tidigare ledde sjuk-

psykiatrisk husvistelser till ett flertal olika utredningar men man kom inte tillrätta med hans vilket ledde till nya intag-

problem,

osv. Den nödvändiga samordningen av insatser och den ningar enskildes mål I samband med uppsökande

djupare förbisågs. Verksamhet med unga och

inriktning på fortidspensionärer deras till arbete ville man börja på nyt och

möjligheter samlade med den enskildes medgivande in dokument etc. som

hans liv i samhällets vård- och under ca speglade stödsystem 15 år. Efter diskussioner framstod hans egna tydliga

ingående önskemål om arbete och sociala kontakter, vilka dolts

tidigare av alla hans upplevda problem med sin psykiska och fysiska hälsa. ledde efter mindre än ett år till att

Följande åtgärder han aktivt sin framtid och tycker sig ha upp-

själv planlägger nått avsevärt bättre hälsa:

a) han deltar i vid AMI-S

prövning/träning

b) han har aktiv kontakt med en organisation som bevakar

med till hans funktionsintressepolitiska frågor anknytning i nedsättningar

c) han har moderna för att kompensera sina

hjälpmedel

- helt till svårigheter tidigare hjälpmedel var bristfälliga följd av bruk samt att senare inom området

långvarigt utveckling inte bevakats.

7.2.4¶Olika behov kräver varierande insatser från flera verksamheter

Med från de brister som vi och andra

utgångspunkt påtagliga kunnat konstatera när det vuxnas och re-

gäller habilitering

vill vi ange som skall vägleda en offenhabilitering principer siv resursutbyggnad och förnyelse:

Verksamheten skall enskildas grundas på självbestämmande och inflytande Insatser skall utvecklas vilket avser dels inallsidigt, riktning på den vuxnes olika roller, dels behovet av samverkan mellan olika kompetensområden Kunskap och erfarenhet beträffande värdet av dels tidiga insatser, dels i tid samordnade insatser skall användas Enskilda skall tillforsäkras till insatser for habitillgång litering och rehabilitering Verksamheten skall vara planerad och målinriktad med möjlighet att utvärdera och förändra insatserna i den enskilda situationen Olika inslag i en habiliterings- och rehabiliteringsprocess skall, där så är och tidsbestämmas så att lämpligt möjligt, den enskilde och verksamheten kan ha överblick över processen Möjligheter till uppsökande verksamhet och återkommande insatser efter enskildas behov skall utvecklas Utrymme skall för av rön inom skapas tillämpning nya forskning, teknikutveckling m.m. bl.a. inom hjälpmedelsområdet Tydlighet måste skapas i olika huvudmäns ansvar for resp. insatsområden inom och habilitering rehabilitering samt stöd och service fortlöpande En huvudman skall ha ett ansvar för yttersta habilitering och också i de situationer där flera huvudrehabilitering män och verksamheter samverkar Enskildas behov av insatser skall både i de tillgodoses situationer när åtgärderna med bibehållen och utvecklad kvalitet kan erbjudas inom decentraliserad verksamhet och när kräver särskilt fullgod habilitering/rehabilitering kunnande och kompetens som (bl.a. beträffande s.k. mindre kända bara kan etableras ett handikapp) på mindre antal orter.

Exempel på utvecklingsbehov

Vi har for av och angett principer utveckling habilitering rehabilitering. De skall gälla oavsett orsak till eller art av enskildas funktionsnedsättning-ar). till stöd Tillgängligheten

för bl.a. relaterad till inallsidig utveckling genom träning dividuella funktionshinder skall vara lika. Utöver våra förslag om och vill vi habilitering rehabilitering peka på några framträdande inom skilda utvecklingsbehov verksamheter. Framställningen skall ses som exempel.

Rehabilitering vid hjärnskada

Varje år inskrivs 20000 människor minst en natt drygt på sjukhus på grund av våld mot huvudet med misstänkt hjärnskada som Av hade följd. dessa 150 400 personer omfattande skador. I som den vanhjärnans kärlsjukdomar, utgör tredje ligaste dödsorsaken i Sverige, insjuknar ca 25 000 årligen människor. Av dessa är en under 65 år. Ca ungefär tredjedel 500 personer med medfödda eller förvärvade tidigt hjämskador tillkommer årligen. Vid stora skador är och funktionsnedsättningarna påtagliga kan ge upphov till rörelsehinder, begåvningsnedsättningar, personlighetsförändringar etc. Det måste emellertid framhållas att även små skador som inträffar i centra i viktiga hjärnan kan ge stora i den funktionsnedsättningar, betydande problem dagliga livsföringen och omfattande hjälpbehov. Ett välkänt är att en liten skada inom ett visst område i exempel hjärnan kan leda till nedsatt att förstå och använda förmåga språklig kommunikation (afasi). Om skadan drabbar ett annat område kan den leda till stora att orientera exempelvis svårigheter sig i att tolka m.m. omgivningen, synintryck Rehabilitering efter har varit ett eftersatt hjärnskada länge område. Särskilt har resurserna varit för bristfälliga diagnostik och som avser emotionella och träning intellektuella, personlighetsmässiga funktioner. Det delvis med sammanhänger att det bristande om och tidigare förelegat kunskap läkningsanpassningsmekanismer i och avsaknad av metoder hjärnan för rehabilitering. Under senare år har man kunnat visa att läkningsförmågan i hjärnan är större än vad man trott. Detta har inlett tidigare en snabb utveckling av metoder för och funktionsbedömning rehabilitering vid resttillstånd efter hjärnskada. Personer med hjärnskada vårdas i akutskedet i allmänhet inom invärtesmedicinska eller kineurologiska kliniker, på rurgkliniker eller regionssjukhusens klinineurokirurgiska

ker. till adekvat neuropsykologisk diagnostik

Möjligheterna för att närmare och

kartlägga funktionsnedsättningar till den enskilde och etc. är begränsade. All-

anhöriga mycket mänt att utan påtagliga symtom skrivs ut från

gäller patienter

utan någon organiserad uppföljning. Många patiensjukhuset ter med mer uttalade skador överförs till och vid s.k.

långvård

till vård. ”beteendestörningaf psykiatrisk

En ökad satsning för att förbättra för hjärn-

rehabiliteringen skadade har inte enbart genom att livskvaliteten för

betydelse den enskilde och hans ökar. Avsevärda samhälls-

anhöriga ekonomiska vinster kan även förväntas. Stödinsatser till den enskilde kan sikt minskas och möjligheterna att återgå i

på arbete ökar. Samma förhållande gäller anhöriga som på grund av och ansvar i den nya situationen ofta har

otrygghet långa

av eller reducerad arbetstid. perioder sjukskrivning

Ett sätt att förbättra till rehabilitering kan

möjligheterna vara att etablera ett hjämskadecentrum. Vi menar

speciellt dock att detta inte är en för att

tillräcklig åtgärd tillgodose enskildas behov. På grund av det stora antalet personer med

är behovet av insatser sådant att ett enstaka hjärnskador centrum i landet är bl.a. från tillgänglighets- och

otillräckligt

Vi anser i stället att resursförstärkeffektivitetssynpunkt.

måste vid de som redan i dag har ningar göras regionssjukhus

till neuroröntgenologi, neurotillgång neurokirurgi, neurologi,

neurorehabiliteting m.m. och som bedriver forskning fysiologi, och metodutveckling inom området.

På motsvarande sätt menar vi att satsningar måste göras

av andra till stöd för engenom uppbyggnad kompetenser skildas pedagogiska, sociala, psykologiska osv. rehabilitering.

Det kan därutöver vara att anordna ett kunskaps-

lämpligt centrum för metodutveckling och undervisning. För

forskning, att och inom

påskynda ytterligare metodutveckling forskning området bör särskilda medel tillföras för målinriktade projekt under begränsad tid.

En av landets resurser för vård och rehabilitering

utredning vid hjärnskada pågår inom socialstyrelsen på landstingsförbundets initiativ. Studien avser hela från transport och

kedjan

till socialtjänst och arakutomhändertagande rehabilitering,

planeras vara avslutad unbetsträningsinsatser. Utredningen der år 1991.

Vi från att denna leder till om

utgår utredning förslag

och av hjärnskadevård och reresursuppbyggnad organisation

i med de intentioner vi De förhabilitering enlighet angivit.

som förväntas bli konkretiserade genom socialstyrelsens slag

anser vi skall mötas av ett resursutrymme utredningsarbete som ett snabbt Uteblivna insatser

möjliggör förverkligande. kostar enskilda och samhället avsevärt mera än de kvalificerade som måste kunna erbjudas enskil-

rehabiliteringsåtgärder da.

Rehabilitering vid progredierande sjukdom

Enskildas (och situation vid progredierande sjuk-

anhörigas) dom, som leder till att den enskildes funktionsförmåga avtar,

mål måste uppges och framtidssituationen ter sig personliga

eller måste Det gäller dels dyster hopplös uppmärksammas. beträffande insatser för att förloppet av sjukdomen,

påverka dels stöd och service som tar till både och

hänsyn fysiska

behov som måste för att underlätta livspsykiska tillgodoses

roll är väsentlig i habiliteföringen. Anhörigas genomgående

och Här tillkommer behov av rings- rehabiliteringsprocesser. särskilda insatser för att skall kunna

psykosociala anhöriga möta att leder till allt sämre funktionsfönnåga. De

sjukdomen situationer vi avser rör bl.a. människor med tumörsjukdomar,

åldrande och med for tidigt neurologiska sjukdomar följder t.ex. och syn. I en

rörelseförmåga, kommunikationsförmåga del situationer är och dess följder mindre kända.

sjukdomen

Rehabilitering vid allvarlig psykisk störning/ sjukdom

Vi vill här uppmärksamma att vuxna med allvarlig psykisk

som andra inom skall tillförstörning/sjukdom personkretsen säkras till insatser och stöd för sin rehabilitering.

tillgång Genom ett särskilt inriktat utredningsarbete (den tidigare mentalservicekommittén, numera ana-

psykiatriutredningen)

deras och nödvändiga åtgärder. lyseras rehabiliteringsbehov Vi menar att våra kan detta arbete till

förslag komplettera förmån för människor med allvarliga och varaktiga psykiska

(Se också kapitel 5.) störningar.

Rehabiliteringsmöjligheter för yngre vuxna med

omfattande funktionsnedsättningar och stora

servicebehov

Ett betydande antal yngre människor inom långtidsvårdas långvårdskliniker. (Som exempel kan nämnas att 783 personer under 55 års ålder vårdades inom 27 1988 långvård september enligt Landstingsförbundets kartläggning. Av dessa hade 271 personer vårdats mer än 3 år.) av dessa är i behov av Många ej sjukvårdsinsatser. andra (bl.a. inom Enligt undersökningar långvården i Stockholms län) är det oftare bristen på alternativ för att konkreta behov (som att kuntillgodose avgränsade na larma om än krävande medicinska insatser som är hjälp) orsaken till vistelsen inom när det unga vuxlångvård gäller na. Inom bl.a. läns har man visat

Östergötlands landsting på

framkomstvägar och skapat alternativ, där behov av särskilda insatser och service kunnat i samverfortlöpande tillgodoses kan mellan olika verksamheter. Genom bl.a en utvecklad verksamhet och den uppsökande nya ansvarsfördelningen genom Ädelreformen samt en uppföljning av föreskrifter i menar vi att bostadsförsöijningslagen förutsättningar till förändrade förhållanden finns. Dessutom anser vi att våra om t.ex. assistans och rätt förslag personlig till individuell ett sätt kan hindra plan på verkningsfullt långtidsvård för yngre. I de enstaka situationer då av långvård nyskadade yngre människor inte kan undvikas bör den självfallet vara så som och inte överskrida ett år kortvarig möjligt om inte speciella medicinska skäl föreligger. Dessa skall redovisas i den nämnda individuella planen enligt vårt förslag.

Utveckling av stöd för allsidig och samordnad

-

rehabilitering några exempel

Specialistresurser för i i rehabilitering erbjuds dag begränsad form från olika och med varierande specialiteter organisation inom sjukvården. I hög grad har denna verksamhet upp byggts med från art och utgångspunkt funktionsnedsättningens sjukvårdens organisation. Det är en av flera befintliga anledningar till att olika grupper i olika Genom tillgodoses omfattning. bristande samordning kan insatserna för flerhanexempelvis

dikappade vara goda i ett avseende, men i andra. bristfälliga Basen för somatisk av vuxna specialiserad rehabilitering inom av sjukvården utgörs rehabiliteringsmedicin (specialitetens var medicinsk tidigare beteckning rehabilitering). Enligt Socialstyrelsens principprogram (1978) for medicinsk rehabilitering bör medicinska finnas inom varrehabiliteringskliniker je landstingsområde. Vår visar att kliniker enkartläggning dast finns inom 14 huvudmannaområden och att endast ett av dessa uppfyller det rekommenderade antalet 15 vårdplatser, vpl/100000 inv. Inom vissa (men sjukvårdsområden ojämnt över landet) finns kliniker/enheter inom andra medicinska specialiteter med inriktning på kvalificerad rehabilitering. Som kan nämnas och reuexempel Ortopediska, neurologiska matologiska avdelningar inriktade speciellt på att enstödja skildas rehabilitering. Ett annat är exempel ryggmärgsskadeenheten vid i Sahlgrenska sjukhuset Göteborg. I bl.a. läns finns en gemensam Skaraborgs landsting organisation där flera verksamheter (med rehabiliteringsinriktade inriktning på rörelsehinder) samordnas i ett rehabiliteringscentrum. Ett lagarbete har byggts upp för att den tillgodose enskildes behov vid t.ex. traumatiska hjärnskador, ryggmärgsskador, neurologiska sjukdomar, långvariga smärtproblem m.m. Ett särskilt arbetslag är inriktat att habilipå tillgodose teringsbehov. Vi menar att det finns behov av att genom utbyggnad utjämna skillnader över landet när det till insatser gäller tillgång från Vi avser både specialiteten rehabiliteringsmedicin. sjukhusanknuten verksamhet och konsultfunktioner, när insatser i ges av andra inom skilda övrigt huvudsakligen kompetensområden och Verksamheter. Specialiteten rehabiliteringsmedicin bör därför successivt ut till att bli inom byggas tillgänglig samtliga landstingsområden for personer som till av soföljd matiska funktionshinder (främst rörelsehinder) har behov av den form av lagarbete som utvecklats inom rehabilibefintliga teringskliniker. En av i form av utveckling samordningen rehabiliteringscentra har betydande fördelar förutsatt att samordningen inte innebär for resursforsämring någon grupp. Vi menar dock att och av insatser allsidighet samordning till stöd for enskildas kräver inom rehabilitering utveckling flera områden. vi har situationen för tidigare uppmärksammat personer med s.k. medicinska handikapp. Ytterligare exempel

kan nämnas: Också för är en sam-

synskadade välfungerande

mellan olika av stor betydelse. ordning rehabiliteringsinsatser I Samordning av synskadades rehabilitering” (Socialstyrelsens allmänna råd, 1990:1) som vuxna, beskrivs behov

gäller av den enskildes kontroll över sin tydlig mål-

rehabilitering,

kontinuitet och sättning, planeringsinstrument, samordning, angivande av ansvarig organisation/verksamhet och person.

Vid föreligger enligt socialstyrelsens ut-

syncentralerna

flera resursbristen Framför allt finns brister i psykoloredning

och socialt stöd för inlärgiskt-pedagogiskt krisbearbetning,

av alternativa tekniker såsom punktskrift etc. Väntetining den till är ofta vilket leder till

rehabilitering oacceptabelt lång bl.a. krisreaktioner.

fördjupade

Ett inte antal personer med synskada har andra

obetydligt medfödda eller förvärvade funktionshinder. Detta medför svå-

av två Inom syncentralerna är erfarenheten av righeter slag: intellektuella funktionsnedsättningar, förlamningstillstånd

begränsad. Omvänt saknas ofta kunskap om synskador o.dyl. och synrehabilitering inom medicinska rehabiliteringskliniker, omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda osv.

Behoven av ökade insatser för hörselskadade finns beskrivna i (HVU, 1990), genomförd av Riks-

Hörselvårdsutredningen förbundet för döva, hörselskadade och barn, Hör-

språkstörda

Riksförbund och Dövas Riksförbund selfrämjandets Sveriges med medel från allmänna arvsfonden.

Även i HVU framhålls behov av en målinriktad rehabilite-

för den enskilde, förbättrat samarbete såväl mellan ringsplan brukare och verksamheter som mellan olika yrkesgrupper och

av psykosocialt stöd understryks. kompetenser. Betydelsen

Det finns också behov av att över landet

enligt utredningen

likartade som bl.a. ger bättre överblick över skapa lösningar rehabiliteringsresurserna.

Andra behov som framförs från HVU till

gäller tillgång vissa och personalens utbildningsbehov, hjälpmedels-

tjänster

och tolkverksamhet samt Dessa fråförsörjning sysselsättning.

i andra i vårt betänkande men kommer gor diskuteras kapitel även att få sin genom ett särskilt betänkande

behandling hösten 1991.

närstående 225

Utveckling av insatser vid behov av

habilitering

Vi avser här behov hos vuxna inom omsorgslagens personkrets resp. behov hos andra vuxna som fått insatser tidigare genom barn- och de senare inräknat vi ungdomshabilitering. (Bland också dem som av förvärvade funktionspå grund svåra, tidigt nedsättningar borde ha fått i barn- och habilitering ungdomsåren.)

Situationen för vuxna

psykiskt utvecklingsstörda

Omsorgslagens personkrets har enligt OL rätt till ex- 4§ p.1 pertinsatser. Insatsema kan i vissa delar också riktas till anhöriga och andra närstående. har utvecklat verk- Landstingen samhet i sammansatta av företrädare för olika distriktslag yrkeskategorier. Psykosocialt stöd (inkl. t.ex. till och rådgivning anhöriga handledning till personal som ger stöd till utvecklingsstörda) har utvecklats mera än insatser med behov till inriktning på följd av andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörda har (i betydligt större än andra). Det bl a omfattning gäller rörelsehinder, syn- och hörselskador, tal- och språkstömingar. Dessutom ñmis vilkas många dagliga livsföring kompliceras genom epilepsi. Särskilda kontakt- och kommunikationshinder har de som sedan år autism eller autismliktidiga genom nande tillstånd (enligt OL fått ”barndomspsykos) svårigheter i hela sin livssituation. Brister i ett stöd för när enskilda har allsidigt habilitering har bekräftats genom en rad under-

begåvningshandikapp

sökningar och (Se också SOU 4) utredningar. 1990:19, bilaga Behov av kraftfulla när det satsningar föreligger gäller - s.k. tillkommande hos vuxna med ñlnktionsnedsättningar utvecklingsstörning enligt ovan. Hit räknas också insatser för personer som i vuxen ålder fått funktionsnedsättbetydande ningar - särskilt stöd till vuxna som sedan barndomen haft autism eller autismliknande tillstånd - att uppmärksamhet på expertinsatser och kunnande för rådgivning och handledning till personal (vilket i exingår pertstödet) måste tillgodoses ett kvalificerat sätt och med på kontinuitet då verksamhet till annan huvudman enövergår

vårt Vi avser t.ex. till persoligt förslag. handledningsinsatser nal inom verksamhet och boendeformer. daglig - stöd för liksom

hjälpmedel (och hjälpmedelsanvändning)

andra till stöd för enskildas kommunikationsmöjligåtgärder heter och

självbestämmande.

för andra vuxna som har behov

Utvecklingsbehov

av habiliterande insatser

Som vi beskrivit har behov av fortsatta habiliteringstidigare insatser hos vuxna lett till inrättande av s.k. vuxenunga habilitering. Insatserna som ställs till fördelade över förfogande (ojämnt har dels dels inslag, ibland landet) behandlande, rådgivande av en art som med fördel kunde kommit den unge vuxne (och till del genom barn- och ungdomshabiliteanhöriga) tidigare I vissa situationer har vi noterat att verksamheten ger en ring. kombination av insatser som inom andra landstingsornråden av kliniker i samverkan ombesörjs rehabiliteringsmedicinska armed socialtjänst, försäkringskassa, utbildningsanordnare, samt nämnden för vårdartjänst. betsförmedling för denna verksamhet är framför allt personer Målgruppen ibland i kombination med andra funktionsmed rörelsehinder, till eller hörselnedsättning och psykisk hinder, exempel synutvecklingsstörning. De och behov som dessa har, sig i problem ungdomar skiljer vissa från dem som hos nyskadade vuxna. aspekter föreligger Det bl.a. om till vuxenliv, aspekter på gäller frågor övergången bostadssituation, yrkesinriktning, sex och samlevnad, familjem.m. stora är för ungdomar med bildning Speciellt problemen t.ex. vid tilltagande progredierande funktionsnedsättningar vissa I avseenden är dock svårigmuskelsjukdomar. många heter och behov likartade om man erhåller en funktionsnedsom eller som vuxen. sättning barn/ungdom Det finns behov av insatser, inriktade funktvärfackliga på (medicinska inklusive sjukgymtionsnedsättningen åtgärder och socialt stöd av olika nastik, hjälpmedel etc.), psykologiskt samt behov av och kontinuitet. Detta stöd slag samordning i allmänhet stå till under tid och behöver förfogande lång kunna förändras efter den enskildes funktionsnedsättning, sociala och förhållanden m.m. De behov av sampsykologiska

ordnade insatser som överensstämmer föreligger väsentligen med behov hos andra vuxna med omfattande funktionshinder. Vi menar med stöd av remissvar att vuxenhabiliteringen borde utvecklas genom följande inriktning: a) tidigare start inom barn- och ungdomshabiliteringens verksamhet beträffande målinriktad för den allsidig planering unges vuxenliv b) mera utvecklad, kontakt och samverkan med intidig satser för stöd och service med kommunen som fortlöpande huvudman c) motsvarande beträffande verksamhet från andra, t.ex. arbetsförmedling, utbildningsanordnare, handikapporganisationer, fritidsverksamhet d) anknytning till avseende rehabiliteringsklinik/centrum insatser med

specifik inriktning på funktionsnedsättningen.

Utveckling av andra habiliterande och rehabiliterande resurser

I andra i detta betänkande liksom i vårt kommande kapitel slutbetänkande behandlar vi flera av för åtgärder betydelse enskildas habilitering och bl.a. rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, fritids- och rekreationsverksamhet, hjälpmedel, verksamhet till stöd för invandrare och personer med mindre kända m.m. beskrivs också i deshandikapp Utvecklingsbehov sa sammanhang. Här vill vi redovisa insatser som bl.a. några ytterligare betonats i remissvar till oss, inte minst från handikapporganisationer: Även om strävan efter närhet till den enskildes vardagsmiljö är för och finns viktig habiliterings- rehabiliteringsinsatser också behov av andra i den enskildes och inslag habiliteringsrehabiliteringsprocess. Vi tänker dels de insatser på vuxenpedagogiska (folkhögskolekurser, studiecirkelverksamhet m.m.) som vi tidigare nämnt, dels på enskilda vårdhem med rehabilitespeciella ringsresurser. Inom landet finns ett flertal enskilda vårdhem med riktade resurser för Dessa drivs av olika rehabilitering. organisationer och stiftelsen Verksamheten är för uppbyggd att ge stöd och kontakter med andra. omväxling, träning, Kostnaderna for den enskilde betalas ofta av enlandstingen

taxa som anges förteckning från landstingsförligt på speciell bundet. Inom dessa vårdhem finns rehabiliteringsinriktade och ofta stor när det gäller betydande kunskap kompetens och vid olika omfattande funktionsnedkompensation träning sättningar. Vi menar att sådana och motsvarande till habimöjligheter och rehabilitering bör och ges möjlighet till litering stödjas fortsatt utveckling.

7.2.6 och forslag

överväganden

I det har vi redovisat behov av en föregående exempel på Behoven är mer eller mindre betydande resursutveckling. framträdande olika inom olika verksamheter etc. Vi på orter, betonar vi huvudmännens ansvar för med de argument anfört, att situationen inom område och utveckla verkanalysera resp samheten eiter lokala behov. er- Handikapporganisationers farenheter och bör därvid tas tillvara. synpunkter Genom ett antal mera vill vi denpreciserade förslag stödja na och För att säkra enskildas utveckling resursutbyggnad. till och rehabilitering och utjämna skilltillgång habilitering nader över landet föreslår vi en genom ett tillägg lagreglering till HSL.

för landstingskommunen Skyldighet

att tillhandahålla habili- Sjukvårdshuvudmännens skyldighet och föreslås bli reglerad getering, rehabilitering hjälpmedel nom ett till HSL. Dessa insatser skall vara och tillägg allsidiga ses som med att förebygga, diagnostilikvärdiga skyldigheten cera och behandla och skador. Personkretsen blir i sjukdomar detta vidare än för vårt till LSS, då sammanhang förslag verksamheten i former som inte är för en avges ägnade av Det är dessutom förenat med gränsning personkretsen. att i inledningsskedet av en rehabiliteringsprocess svårigheter av bestående funktionshinder. avgöra omfattningen För att förbättra resurser, öka och möjligheter tillgänglighet till enskildas villkor föreslår vi, att samordning/samverkan på skall upprätta en organisationsplan sjukvårdshuvudmannen över och Den skall habiliterings- rehabiliteringsmöjligheter. avse grupper som kan vara i behov av habiliteringssamtliga

och dvs även vid behov av insatser vid

rehabiliteringsinsatser, kunskapscentra som vi föreslår i kap 8. Planen skall

analysera och beskriva resurser inom

tillgängliga landstingsområdet men också i vissa fall utanför det egna (Se

landstingsområdet. ovan). Den skall avse behov vid olika

funktionsnedsättningar och det stöd som kan genom olika

ges kompetenser:

Den skall vidare avse resurser för habilitering och rehabilitering i tidigt skede samt vid behov av Vi

upprepade åtgärder. avser i detta både kort- och

sammanhang långsiktiga inslag som kan behövas för och

habiliterings- rehabiliteringsprocesser. Behoven kan av andra än

tillgodoses sjukvårdshuvudmannen men ansvar för organisation och åvilar

finansiering denne.

Planen skall vidare vara så utformad att den är lätt till-

för enskilda och företrädare för olika verksamheter. gänglig

Rätten till en individuell för att stärka

plan

samverkan och kontinuitet

Den enskilde skall vår rätt att få en in-

enligt mening ges dividuell plan för och Planen

habilitering rehabilitering. utgår från enskildas mål, intressen m.m. och hans/hen-

egna behov, nes uppfattning om samverkan mellan olika insatser och verksamheter. Planen skall omfatta olika behov som kan

tillgodoses genom insatser från flera kompetensområden.

Planen skall utformas så att den ger till upp-

möjlighet följning, och Om det är och

utvärdering förändringar. lämpligt möjligt skall olika insatser relateras i så att den en-

tiden, skilde kan ha överblick över sin situation.

Insatserna kan ges genom flera verksamheter som var för sig har att upprätta plan över olika Med den en-

åtgärder: skildes (eller i vissa situationer, hans/hennes företrädares) medgivande skall utväxlas mellan de verksamheter

planen som ger stöd för den enskildes eller

habilitering rehabilitering.

På så sätt menar vi att den enskildes att få

möjligheter tillgång till väl samverkande insatser ökas.

Ett exemplar av planen skall om den enskilde så vill och försäkringskassan det tillställas När

begär försäkringskassan. anledning förekommer till det kan kalla till

försäkringskassan överläggning med resp organ som skall ge stöd till den enskilde. skall verka för att in-

Försäkringskassan erforderliga

satser På så sätt menar vi att

görs enligt upprättade planer. behovet av markeras. Beträffande insatser för ha-

uppföljning

och inom hälso- och sjukvården förebilitering rehabilitering slår vi en för sjukvårdshuvudmännen att upprätta

skyldighet en individuell genom en ny före-

plan. Skyldigheten uttrycks skrift i HSL 3a§. Planen skall grundas på patientjournalen.

Kompletterande expertinsatser

Mot av de stora och hinder som många

bakgrund komplicerade enskilda möter har vi funnit att föreslå en rätt till

anledning

en föreskrift i LSS 6 §. kompletterande expertinsatser enligt

Biträde av

kontaktperson

Även med en individuell plan där ansvarig verksamhet och person finns det en risk, särskilt vid funk-

anges, långvariga

att inte För att untionsnedsättningar, planeringen fullföljs. derlätta för den enskilde föreslår vi i LSS 6§ rätt till biträde av

om den enskilde (eller i vissa fall företrädare) kontaktperson så önskar. Kontaktpersonen kan biträda i olika frågor om

vid kontakter med m.m. rehabilitering, arbetsförmedling

Vi har beskrivit att vi i detta sammanhang avser

tidigare ett kontaktmannaskap enligt enskildas önskemål.

utvidgat

är en som skall

Kontaktpersonen personlig representant

den enskilde att hitta rätt mellan olika instanser och hjälpa biträda honom/henne så att han/hon får det stöd som behövs.

avses ha ett ansvar som god man Kontaktpersonen ej juridiskt eller förvaltare. Vi vill inte föreslå

någon given yrkesbakgrund för den som har som är att

uppdrag kontaktperson; viktigast vederbörande har en samt har den

god samhällsorientering

kan antingen vara personliga lämpligheten. Kontaktpersonen en särskilt arvoderad person eller en befattningshavare inom

berörd verksamhet. någon

7.3 boende och service

Bostad,

Våra förslag

Genom en föreskrift i vårt till ny LSS, stärks

förslag lag,

rätten för funktionshindrade att få en individuellt an-

bostad med särskild service.

passad

Enskildas till och

möjligheter självbestämmande infly-

tande stärks genom bl.a. rätt till biträde av assis-

personlig

tent och en individuell plan enligt LSS 6 §.

Avveckling av kvarvarande vårdhem för utvecklings-

störda genom förbud mot ett

påskyndas nyintagning jämte

fastlagt datum för slutförande (1 januari

avvecklingens

1998).

skall ske genom samverkan mellan de

Avvecklingen

båda huvudmännen. En särskild skall över

plan upprättas

personer som skall beredas bostäder och service i stället

för institutionsboende. Individuella behov skall framgå av

planen.

Kommunen skall ha för dem som un-

betalningsansvar

der vistas på landstingets vårdhem.

avvecklingstiden

Kvarvarande avvecklas.

specialsjukhus

Avlösningsservice förstärks och skall kunna ges i olika,

individuellt former som en LSS.

anpassade rättighet enligt

Inledning

Det övergripande målet för bostadspolitiken är att alla människor skall ha till en och

tillgång sund, rymlig, välplanerad

utrustad bostad av kvalitet till ändamålsenligt god skäliga kostnader. Målet om en egen, god bostad har dock inte uppnåtts för alla. Fortfarande har 12-14 000 en institu-

personer tion (vårdhem för och för soma-

utvecklingsstörda inrättningar tisk eller psykiatrisk vård) som sin stadigvarande bostad. Minst 5-6 000 personer med funktionshinder bor, trots att de är vuxna, kvar hos sina föräldrar eller i Alla dessa

familjehem. personer är bostadslösa i bemärkelsen att de inte bor ett

på sådant sätt att de kan leva ett eget, självständigt liv.

Ett och stöd i bostaden är en

gott tillräckligt förutsättning för att en person med svåra funktionshinder skall kunna leva ett liv lika Villkor som andra.

självständigt på Utredningsarbetet har visat att den service som samhället ger är mindre tillfredsställande i vissa avseenden. Det gäller bl.a. den enskildes möjligheter att kunna påverka hur serviceinsatserna utformas.

I detta kapitel berörs målen för den sociala

inledningsvis

och samhällets när det att bostadspolitiken skyldigheter gäller

bostads- och servicebehov. Därefter redovisas vissa tillgodose

krav som kan ställas på utformningen av en god generella bostad. När sedan den faktiska bostadssituationen beskrivs och vi redovisar våra intentioner för av bostäder

förbättringar och boende för vår personkrets gör vi följande indelning: 1) egen friliggande bostad, 2) servicebostad, 3) kollektiva bostadsformer och 4) institutionella boendeformer.

En sådan kan dock bli offici-

indelning aldrig entydig. Några ella, allmänt omfattade definitioner av vad som är en

egen

eller bostad finns inte. varierar hos lägenhet Språkbruket olika individer, mellan olika kommuner, mellan landsting och kommun osv. Framför allt varierar definitioner och innehåll i begreppen över tiden.

Några begrepp som har bl.a. i låne- och bidrags-

betydelse sammanhang är boende, som ofta används lik-

självständigt tydigt med egen lägenhet, och fullvärdig bostad”. Enligt vedertagna definitioner (SOU 1984:78 Bo på egna villkor) anses

boende när den boende kan besjälvständigt föreligga själv stämma över hur bostaden nyttjas och även i råder sig

övrigt själv vad gäller sysselsättning, besök, umgänge m.m. Om det fimis generella regler och rutiner, som den boende måste rätta

efter är det om institutionsboende. En bostad sig fråga egen” skall upplåtas till den enskilde genom ägande, i form av bostadsrätt, eller genom ett reguljärt hyresforhållande direkt med fastighetsägaren d.v.s. med Genom

eget hyreskontrakt. att bostaden upplåts på ett normalt sätt skyddas den boendes självständighet av den lagstiftning som reglerar resp. upplåtelseform.

Enligt denna definition är sjukhus, sjukhem, behandlingshem, vårdhem och institutioner inte att betrakta som ett

självständigt boende. I den mån dessa institutioner moderniseras så att de boende får mer eller mindre

egna, fullständiga lägenheter med eget blir mer oklara. Det blir

kontrakt, gränserna då mer den institutionella från det

atmosfären, isoleringen övriga samhället och den boendes möjligheter till självbestämmande som sätter gränsen boende.

gentemot självständigt Däremot innebär servicebostad och modernare i

gruppbostäder

att man har en egen lägenhet med eget kontregel fullvärdig rakt och att leva självständigt.

möjlighet

för bostäder (SFS

Enligt nybyggnadslåneforordningen 1986:692) avses med bostad en bostad där alla

fullvärdig pri-

mära bostadsfunktioner är i lägenheterna. Tilltillgodosedda till för tvätt och till förrådsutrymme skall gång anordning finnas. skall krav utrym- Lägenheterna uppfylla gällande på mes- och och bestå av minst ett rum och utrustningsstandard kök eller ett och ett halvt rum och kokvrå. Ovan nämnda om bostad vid om- och regler fullvärdig gäller De medför att bostadsformer där berörd person nybyggnad. bara sovrum inte kan bostadsdisponerar eget beviljas statliga lån i och därmed kan Denna typ av dag knappast byggas. bostäder existerar dock och kan utgöra en bra bostad givetvis under att den boende att bo kolförutsättning själv väljer lektivt och med en sådan standard. Kravet bopå fullvärdig stad hindrar heller inte att personer eget initiativ givetvis på eller ett hus eller en stor lägenhet för att bo tillhyr köper sammans. Det är att valet att bo kollektivt är helt avgörande frivilligt inte bestämt av en myndighet.

7.3.2 Allmänna krav en bostad

på god

Bostadens läge

Bostaden skall i en som för ett ingå miljö ger förutsättningar aktivt i samhällslivet. I studier av SCB deltagande orda 41) visas att med funktionshinder är (1984, rapport personer mer socialt isolerade än De är oftare ensambetydligt övriga. boende och saknar nära värmer. till, och i, Tillgängligheten lokaler är ofta vilket medför att besök på offentliga dålig teatrar och är bland personer biografer, restauranger sällsynta med funktionshinder. Motsvarande förhållande framkom i handikapputredningens kartläggning (SOU 1990:19). För att med funktionshinder skall ha att personer möjlighet ta del av samhällets utbud av aktiviteter bör bostaden ligga centralt där det kommersiella och kulturella utbudet i orten, är mest koncentrerat och lättast att nå. För den som tvingas tid i bostaden, kan det också vara att tillbringa mycken viktigt bo mitt i centrum där det finns liv och rörelse som kan ses från Andra värdesätter närheten till lägenheten. personer mera eller vill bo nära släktingar och vänner i grönområden ett område som de är väl med. Det är därför viktigt förtrogna att det finns ett varierat utbud av i olika boendemöjligheter av så att kan fritt. typer miljöer bostadsläge väljas

Bostadens

utformning

Lägenheter för personer med särskilda bostads- och servicebehov skall inte planeras så att de koncentreras till ett och samma kvarter i ett visst område. En sådan be-

segregation gränsar att bostadsområde.

möjligheten välja Plan- och bygglagen (PBL, 1987:10) är en som ger

ramlag, kommunen stor frihet att avgöra vilka krav som skall for

gälla bostäders De kravnivåer som finns i låneforord-

utformning. ningarna, t.ex. vad definitionen av vad som är en full-

gäller värdig bostad, ger kommunen tolkningsföreträde. Beträffande kollektiva bostäder, för vilka vissa har länsbo-

avsteg medges, stadsnämnderna större att neka lån i de fall kom-

möjligheter munen har satt kraven for I samband med att de

lågt. statliga bostadssubventionerna förändras kan dock

låneförordningarnas styrande inverkan komma att minska.

Den minskade statliga styrningen, som PBL ger uttryck för,

till att ge större lokala syftar påverkansmöjligheter. Någon formell möjlighet att överklaga finns inte för

handikapporganisationerna, utan påverkan måste ske genom information och samråd vid kommunens Det är därför

planarbete. avgörande att för fram sina och

handikapporganisationerna kunskaper krav angående bostäder såväl genom direkta samrådskontakter som genom att utarbeta referensmaterial.

skriftliga

Det fimis i en tendens att for

dag krympa lägenhetsytorna att sänka kostnaderna. Bra planerade lägenheter med väl tilltagna rumsytor har dock ett högt värde i och ökar

sig

användbarhet för olika av bostadskonsulägenhetens typer menter. Det minskar också behovet av senare

anpassningsåtgärder, vilka alltid ställer dyrare än om bostäderna

sig byggs med en god tillgänglighetsstandard redan från början.

av mot mer flexibla -

Utvecklingen hemtjänsten lösningar

kvälls- och larm m.m. personlig assistans, nattpatruller, gör också att allt fler funktionshindrade kan erbjudas en bra bostad i det ordinarie beståndet. För personer som använder elrullstol behövs dock ofta en med extra stora

speciallägenhet

i badrum, sovrum och entré. I vissa fall är och vändytor höjsänkbar köksinredning motiverad. För

skrymmande hjälpmedel och för laddning av elrullstol kan det behövas extra, kompletterande utrymmen liksom för for egen vård och

utrustning behandling.

Personer med andra funktionshinder än rörelsehinder kan

givetvis också ha och varierande krav på bostaden. speciella De flesta av dessa krav kan dock genom en allmänt tillgodoses byggnadsstandard samt generella och individuella anpassgod (De specifika krav, som olika grupper av funkningsåtgärder. tionshindrade har, finns beskrivna i bl.a. personer utförligt Bo-boken utgiven av Handikappförbundens Centralkommitté, HCK, 1967 samt i riktlinjer utgivna av Boverket.)

Bostadsanpassningsbidrag

Individuella i bostaden i kombination anpassningsåtgärder med väl har en for utprovade hjälpmedel, avgörande betydelse svårt funktionshindrade personers att bo möjligheter självoch leva ett aktivt liv. En god anpassning av bostaden ständigt kan också minska behovet av andra insatser från samhället, t.ex. och hjälpmedel komplettehemtjänst. Bostadsanpassning rar varandra. Flera faktorer talar för ett fortsatt stort behov av bostadsanpassning: - institutionsboendet ersätts av vård och i service, omsorg egen bostad, - den ökande förekomsten av funktionshinder som astma och allergier, - av den medicinska som medutvecklingen kompetensen for att alltfler, även svårt skadade personer, kan räddas till livet och har behov av goda bostadsförhållanden med individuell anpassning, - antalet äldre över 80 år har ökat och personer kraftigt fortsätter att öka under 1990-talet, - den tekniska som har att allt bättre utvecklingen ort insatser kan göras för att underlätta boendet, - huvuddelen av bostadsbeståndet fortfarande av utgörs äldre, svårtillgängliga fastigheter, - det icke behovet av insatser hos stora, tillgodosedda, personer som inte känner till möjligheterna.

7.3.3¶Bostads- och boendeformer

Den delen av Vuxna som i vår personkrets övervägande ingår - småhus eller bor i egna friliggande bostäder i flerbostadshus - mindre efter den som i större eller omfattning anpassats enskildes behov för att underlätta ett boende. självständigt Om bostaden är en en s.k. handikapplägenspeciallägenhet, kan den ha förmedlats av men ofta avbohet, socialtjänsten

stadsförmedlingen. Eftersom ca hälften av landets kommuner saknar kommunal är det också att

bostadsförmedling vanligt man skaffat bostaden helt egen hand.

på

personer med svåra funktionshinder får allt det stöd

Många och den service de behöver från sina Andra får

anhöriga. kompletterande eller all sin service genom den kommunala hemtjänsten.

Flera remissvar vårt (SOU

på kartläggningsbetänkande 1990:19) tar upp den otillräckliga av

omfattningen hemtjänst, färdtjänst, ledsagning och avlösarservice och framhåller vikten av att förstärka dessa insatser. Den enskilde bedöms också ha alltför litet över vilka

inflytande hemtjänstens utformning, tider den kan ges och vem som utför tjänsten.

på Många personer med funktionsnedsättningar framför önskemål om att kunna få service av som har om

personal specialkunskap deras individuella

funktionsnedsättningar.

De flesta personer med funktionshinder som bor fri-

i egna liggande bostäder får tidsbestämd service från den öppna hemtjänsten. Däri ingår den personliga omsorgen, hjälp med hemmets skötsel, av distribution av fär-

upphandling dagligvaror, diglagad mat, viss m.m. Den öppna

ledsagning hemtjänsten arbetar huvudsakligen på dagtid och kompletteras därför ofta med kvälls- och/eller som till vid

nattpatruller, hjälper sänggå-

natten endet, vändning på m.m. ofta i samverkan med personal från primärvården. För aktiviteter utanför hemmet finns de -

i flesta kommuner ledsagarservice inom

antingen ramen för den eller som en fristående

vanliga hemtjänsten verksamhet. Olika kommuner har olika av när

begränsningar och hur ofta servicen kan

ges.

Alltfler kommuner erbjuder i dag, till dem som så önskar, personlig assistans i stället för, eller som till

komplement annan hemtjänst. Möjligheterna att få personlig assistans är dock fördelade över landet.

ojämnt

En vanlig boendeform för personer med svåra funktionshinder är servicebostad. servicebostad är dock

Begreppet mycket ospecifikt såväl vad gäller bostädernas fysiska utform-

och som vad den som ning läge gäller serviceorganisation erbjuds. I innefattas som i,

begreppet servicelägenheter ligger eller i anslutning till, ett servicehus för äldre och som

replierar på den fasta serviceorganisation och den service i form

övriga av restaurang och fritidslokaler som finns i servicehuset. Såväl servicehus som därtill anknutna har oüa

servicelägenheter

lokaliserats i ortens centrum med närhet till affärer, kommunikationer samt fritids- och kulturutbud. finns också knutna till andra Friliggande servicelägenheter t.ex. Dessa är avboendeformer, gruppbostäder. lägenheter sedda for som har ett mindre omfattande servicebepersoner hov men där ändå till dess persokopplingen gruppbostaden, nal och träfflokaler har bedömts som lämplig och praktisk. Det är också att flera, särskilt handikappanpassade vanligt finns i till varandra av servicerationella lägenheter anslutning och skäl. finns det i omedelbar byggnadstekniska Vanligtvis till en varifrån den anslutning lägenheterna personallokal som tillhandahåller boendeservice. Ibland, men personal utgår ifrån finns det gemensamma träfflokaler. Gemenlångt alltid, samt för denna av bostäder är att det finns en fast persotyp nalstab och att de är avsedda för personer med omfattande servicebehov som sträcker över alla timmar. sig dygnets Till skillnad från hemtjänst är boendeservice inte vanlig timbunden och förutbestämd, utan skall tillgodose hjälpbehov så snart de Antalet som i en bostadsuppstår. lägenheter ingår med varierar mycket. Ju grupp gemensam serviceorganisation större antalet är desto mer ökar risken för att lägenheter och blir otillfredspersonanknytningen personalkontinuiteten ställande. De boende möter då ny som de ständigt personal, måste instruera om sina behov. Eftersom det ofta speciella handlar om intima är det en stor påfrestmycket hjälpbehov att inte veta från till vem som kommer och om ning gång gång det är en person som man känner förtroende för. Vid slutet av år 1989 bodde ca 7 500 personer med uti form av Det finns ockvecklingsstörning någon gruppbostad. så ett mindre antal för personer med andra gruppbostäder funktionshinder. Enligt en nyligen genomförd utvärdering 1991:7) bor ca 2 500 äldre de flesta med (SoS-rapport personer, i Inom äldreomsorgen har gruppbostademens, gruppbostad. der ofta inrättats i servicehus eller ålderdomshem. ombyggda De kan ha till 10 boende och en varierande stanupp mycket dard. av alternativa bostadsformer startade inom Utbyggnaden for redan i omsorgsverksamheten psykiskt utvecklingsstörda av 1970-talet. För dem som inte kunde flytta till helt början bostad inrättades bestående av en egen inackorderingshem, stor for 2-4 eller ibland två eller tre samlägenhet personer

manslagna lägenheter for flera boende. (Inackorderingshem ñck när nu beteckningen gruppbostad gällande omsorgslag trädde i kraft år 1986.) Det finns också lösningar med flera enskilda eller grupplägenheter i ett bostadsområde och en särskild for lägenhet personalen. Denna lägenhet kan också ha s.k. serviceplatser för 1-2 personer för boende vid behov av särskilt tillfälligt stöd. Personalen ger stöd och utifrån de boendes intillsyn dividuella behov med av gemensamma måltiinköp, tillagning der och praktisk i den egna bostaden. I hjälp uppgifterna ingår också bl.a. viss for att stärka enskildas handledning självständighet. En annan typ av består i ett mer sammangruppbostäder hållet boende i en gemensam stor i lägenhet flerfamiljshus eller villa. Dessa bostäder är vanligen handikappanpassade och avsedda för personer med ett större omvårdnadsbehov. De boende disponerar egna rum och har dessutom gemensamma utrymmen. Personaldimensioneringen varierar men omfattar ofta vakande nattpersonal. Ibland replierar dessutom ett antal friliggande lägenheter på den serviceorganisation som finns i gruppbostaden. Successivt under senare år har standarden vid nybyggnation av i mot gruppbostäder höjts riktning fullvärdiga privata lägenheter som kompletteras med väl gemensamma tilltagna utrymmen och personallokaler. Genom att såväl de äldre inackorderingshemmen som de nyare enheterna kallas för gruppbostäder finns det dock en varierande utformmycket ning, gruppstorlek och bostadsstandard inom begreppet gruppbostäder liksom en varierande personaltäthet. Fortfarande vistas 12-14 000 personer på institutioner och har inte egen bostad. (Här avses vårdnågon stadigvarande hem for samt för psykiskt utvecklingsstörda inrättningar psykiatrisk och somatisk vård.) Dessa personer kan ofta i mycket liten utsträckning påverka vardagliga ting såsom när och vad de skall äta, när de skall eller och stiga upp på morgonen gå lägga sig, bada eller duscha m.m. De har inte alltid egna kläder och På institutioner är det svårt att urtillhörigheter. skilja och tillgodose behov. Inom institutionerna personliga utvecklas lätt en vårdkultur med egna normer och kollektiva regelsystem. Vårdarbetet blir ritualiserat och ger små möjligheter till individuella och aktiviteter. Trots spontana geogra-

fisk närhet kan det vara ett stort avstånd till samhällsmycket livet i och den som t.ex. av former för övrigt utveckling pågår stöd och service. en som fanns i Enligt inventering landstingsförbundet ort mars 1990 5 000 färdigbehandlade personer inom psykiatrisk slutenvård och de av bristande privata sjukhemmen på grund stöd och bostäder i öppna former. En stor andel av tillgång på dessa vara i behov av gruppbostad eller anpersoner uppges nan boendeform med särskilt stöd. hundratal yngre personer med svåra funktionshinder Några vistas inom utan att ha ett så stort sjuklångtidssjukvården vårdsbehov att det kan motivera fortsatt boende där. Anledtill att de inte beretts bostad och service utanför sjukningen är bristen särskilt anpassade bostäder vårdsinrättningen på med till omfattande och kvaliñcerad omtillgång tillräckligt vårdnad. År 1989 bodde 5 700 vårdhem för psykiskt utpersoner på varav 2 400 över 65 år. Det fanns vecklingsstörda, personer 140 vårdhem varav ett 20-tal var s.k. riksanstalter i enskild (Det bör noteras att vårdhem enligt nu gällande lagstiftregi. skall avvecklas ett sätt och att de ej är att ning på planmässigt betrakta som särskild omsorg.) Trots att de flesta som nu bor kvar vårdhemmen har fler på funktionsnedsättningar utöver psykisk utvecklingsstörning nära 50 % vara beroende av rullstol är den uppskattas De boende får inte heller alltid fysiska tillgängligheten dålig. sina behov av individuellt anpassade hjälpmedel tillgodosedda. På håll är hörsel- och tandkontroller eftermånga hälso-, syn-, satta. Olika har också visat att inte undersökningar många har till i tillräcklig omfattning. tillgång daglig sysselsättning Vårdhemmet är traditionellt en total som omfattar miljö verksamhet, fritid och umgänge. Under senare boende, daglig år har dock skett genom att t.ex. den dagliga förändringar och fritidsaktiviteter i viss omfattning sker sysselsättningen utanför vårdhemmen. Genom den successiva utflyttningen har sina håll också ökat och bättre förutpå personaltätheten givit - utanför instituför individuella aktiviteter även sättningar tionen. har också medfört att boendestandarden Utflyttningen kunnat så att de flesta numera har eget rum. Det är höjas att enskilda som bor kvar vårdhem under avveckviktigt på får sin boendestandard får till lingstiden höjd, tillgång hjälp-

medel, sysselsättning osv. Det väsentliga är emellertid en målmedveten och planerad insats för att avveckla vårdhemmen och bereda enskilda bostäder och service efter deras behov.

7.3.4 Våra

forslag

Rätten till bostad

Ingen annan enskild faktor har så stor för känslan betydelse av att ha en egen identitet som en egen bostad. Det är i bostaden man tillgodoser de mest elementära behoven. Bostaden är också den från vilken man när man plattform utgår skapar relationer med andra och deltar i samhällslivet. För den som har svåra och som av detta funktionshinder, på grund tvingas en stor del av sin i är bostaden tillbringa dag hemmet, ännu mer betydelsefull än for icke funktionshindrade personer: Riksdagen har i propositionen om Förbättrade boendeforhållanden för och gamla, handikappade långvarigt sjuka (Prop. 1984/851142) uttalat tre grundläggande principer: - Alla har rätt till en där bostad friheten och integriteten är skyddad. - De som behöver stöd och hjälp i sin dagliga livsforing eller som mer än behöver medicinsk eller annan tillfälligt vård har rätt att få sådan i bostaden.” hjälp - Alla människor, oberoende av behovet av stöd, hjälp och vård har rätt till en bostad med och god tillgänlighet god utrymmesstandard i en miljö som ger för förutsättningar ett aktivt i samhällslivet. deltagande

Dessa mål innebär enligt föredragande departementschefen att alla skall ha rätt till en egen bostad. Kommunernas skyldighet att ansvara för av planeringen bostäder i fast regleras bostadsfdrsötjningslagen. Lagen lägger skyldigheter for kommunen men i ger inga rättigheter juridisk mening for enskilda människor. Den enskilde har ingen möjlighet att klaga till en bostad med stöd av denna sig lag. I anges de målen for bosocialtjänstlagen socialpolitiska dels i den s.k. dels närmare i stadspolitiken portalparagrafen, §21 vad gäller kommunens särskilda ansvar for bostäder och service till personer med Av en redofunktionsnedsättningar. visning från socialstyrelsen och Boende for bostadsstyrelsen,

vuxna och deras närstående 241

gamla, handikappade och (PM långvarigt sjuka 1988:22), framgår dock att endast 20-30 % av kommunerna ort någon bedömning av hur som saknar bostad eller många personer har en otillfredsställande boendesituation. Ibland har kommunen inventerat boendeförhållandena visserligen för dem som redan bor i men inte till kommunen, tagit hänsyn bostadsbehoven hos dem som bor med på institutioner landstinget som huvudman. har å sin sida i alltför Landstingen liten utsträckning samrått med kommunerna eller informerat om eventuella, planerade förändringar av institutionsboendet. I socialutskottets betänkande Ändrad ansvarsfördelning inom m.m. äldreomsorgen (1990/91:SoU9), som antogs av riksdagen 1990-12-13, understryks att ansvaret för att tillgodose enskildas behov av boende, service och omvårdnad enbör en tydigt ligga på huvudman på kommunerna. § 21 SoL får genom detta beslut en där ansvaret ny lydelse för boendet markeras än tydligare: Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till funkföljd av

tionsnedsättningar behöver ett sådant boende. För

personer med som behöver ett mer

utvecklingsstörning, omfattande

stöd och som inte kan bo ansvarar självständigt dock landstingen i enlighet med nu gällande omsorgslag. För personer med funktionshinder finns i socialtjänstlagen en större för samhället att skyldighet ordna lämplig bostad och service än för andra. Trots detta är det att uppenbart personer med svåra funktionshinder inte får sina behov tillgodosedda i ñill För som i utsträckning. personer ingår omsorgslagens personkrets fastställer en rätt till bostad lagen ytterligare gruppbostad men även där finns att många exempel på enskilda, trots som bekräftar deras

domstolsutslag berättigade

krav, inte kuimat få sina bostadsbehov tillgodosedda inom rimlig tid. Det synes således finnas ett behov av såväl ett starkare lagskydd som ett som omfattar alla de utvidgat lagskydd personer som har svåra funktionshinder. Vidare krävs medel att genomdriva och förverkliga lagstiftningens intentioner. Av denna föreslår vi att det för alla svårt anledning handikappade blir en att sin hemkommun få tillrättighet genom gång till en bostad med service. Detta föreslår vi lämplig skrivs in som en föreskrift i den av oss föreslagna nya lagen, LSS. Detta i med den att förslag ligger linje skyldighet ordna

242 Särskilt

kommunerna redan har Ädelreformen. Vi bostad som genom finner att for framtiden ansvaret för ej anledning särskilja - boendet for en handikappgrupp psykiskt utvecklingsstörda och det hos annan Vi anser att, lägga huvudman, landstingen. fr.o.m. våra ikraftträdande kommunen skall ha lagforslags att och finansiera bostäder för alla svårt skyldighet organisera Dock har vi anvisat till en viss överhandikappade. möjlighet beträffande avseengångstid huvudmannaskapsforändringen de de särskilda Vi har gjort omsorgerna enligt omsorgslagen. detta med tanke av en individuell planering på nödvändigheten av bl.a. bostads- och servicesituationen for utveckpsykiskt lingsstörda. Vi finner inte för statsmakterna att i detalj regleanledning ra hur boendet skall organiseras. Vi kan dock huvudformer. I samtliga fall urskilja några innebär dessa att det till boendet skall ordnas erforderligt stöd och service. Under en kommer personellt övergångsperiod kommunerna att vårt även överta ansvar for enligt forslag som bor vårdhem som psykiskt utvecklingsstörda på precis man redan fått beträffande andra svårt funktionsskyldighet hindrade genom Ädelreformen.

7.3.5¶Olika framtida boendeformer

Enskild integrerad bostad

Enskilda som bor eller villa har i egen friliggande lägenhet av stöd mer eller mindre Hittills har det behov regelbundet. ordnats traditionell I komvanligen genom hemtjänst. några muner i Storstockholm finns sedan år att få nâgra möjlighet assistans via en Kommunen betalar, sepakooperativ förening. rat en assistansersättning, som täcker kostnafor varje person, den för såväl löner och lönebikostnader som administration. har det formella och anstäl- Kooperativet arbetsgivaransvaret ler ut löner till assisfenterna. Huvuddelen av adoch betalar ministrationen, dvs. rekrytering, instruktion, schemaläggm.m. sköter den enskilde kooperativning, tidrapportering medlemmen själv. Modellen har utformats i samarbete med Stockholmskooperativet för STIL, i en försöksverksamhet Independent Living, som startade 1987. Verksamheten är permanent sedan juli

närstående 243

1989 och i avtal. Sedan dess har flera reglerad små, ideella föreningar bildats där medlemmarna i form kooperativ själva administrerar sin assistans. En av assistans som innebär att

vidareutveckling personlig

den enskilde själv, utan att i en kan vara arbetsingå förening, givare skulle öka den enskildes över sin ytterligare inflytande service. Detta har hittills varit svårt att realisera av på grund att inte för som i form statsbidrag utgår hemtjänst ges av bidrag direkt till brukaren. En annan består i att det svårighet är svårt för en enskild att vara insatt i alla de och person lagar bestämmelser som ingår i Problemet kan arbetsgivaransvaret. dock lösas genom att den enskilde anlitar kommuantingen nens eller annan för organisations kompetens administrationen. Ur den enskildes är det och perspektiv helhetssynen på kontinuiteten i som är oavsett om det hjälpen avgörande, handlar om stöd eller med hemmets personligt hjälp skötsel, på arbetet eller fritiden, som eller vardag helgdag, på dagkvällstid. Att få sin service i form av assistans innepersonlig bär en markant med bokvalitetshöjning jämfört sanmyttjad endeservice i och med att man har till sitt egen personal förfogande under längre tid och inte olika sammanhängande stödpersoner från Denna med-

hemtjänsten. kvalitetshöjning

för högre kostnader inte organisationsmodellen som sådan. Större resurser för assistans är ett av de mest personlig verkningsfulla medlen för att att med svåra uppnå personer funktionhinder har ett innehållssjälvbestämmande, tryggt rikt liv och i samhällets Det ökar delaktighet gemenskap. också för att snabbare avveckla institu-

förutsättningarna

tionsboendet och ersätta det med mer flexibla bostadslösningar än att få till gruppbostad. Möjligheterna tillgång denna serviceform är dock mycket olika i olika kommuner i landet. Vi föreslår därför att rätten till biträde av personlig assistent, som alternativ eller till andra former av komplement öppen hemtjänst, skall bekräftas som en av de som tillrättigheter kommer svårt ñmktionshindrade LSS. Härpersoner enligt igenom stärks den enskildes och självständighet självbestämmande över hur stöd och service utformas. Det ökar möjligheterna att eget vilket vi ser som fundamentalt välja boende, för den enskilde vuxne.

Servicebostäder

Servicebostäder är hittills ett mycket differentierat begrepp. Vi vill se detta som en andra huvudform for boende for svårt Vi menar att sådant boende karaktäriseras av handikappade. till service i form av restaurang, matdistillgång gemensam tribution och Viss fast bemanning som svarar for personell sysslor åt den enskilde och trygghet exempelvis praktiska nattetid. är for den enskilde och lig- Lägenheterna anpassade samlade i samma hus eller hus med vissa ger kringliggande Den fasta har egna pergemensamma utrymmen. personalen För att öka självständighet och sonalutrymmen. personernas att kunna vara i samhället bör rätten möjligheter delaktiga till biträde av assistent som till basbepersonlig komplement finnas. Denna boendeform ser vi som ett gott melmanningen mellan helt boende lägenheter och lanting självständigt i egna kollektivt boende i gruppbostad. Vi vill emellertid att det är att yngre understryka olämpligt med funktionshinder anvisas i servicehus personer lägenhet for äldre enbart av det skälet att där finns till service. tillgång

boendeformer

Gruppbostäder/kollektiva

Den boendeformen är med till pertredje gruppbostad tillgång stöd. sonligt

Nuvarande bestämmelser av

angående utformningen

gruppbostäder

I föreskriñer om bostadslån anges bl.a. att i bostadsstyrelsens kollektiva boendeformer, som alternativ till institutionsvård, får mindre från krav utforrnningsmedges avsteg gällande på och t.ex. i fråga om den enskilda lägenutrustningsstandard, hetens och under förutsättning att avyta köksutrustning, med intilliggande gemensamma utrymstegen kompenseras men och utrustning. I samband med Ädelreformen har uttalat att riksdagen kommuner och bör få frihet att, utifrån lokala förlandsting finna for boendet. Det att hållanden, goda lösningar antyds vissa krav beträffande för äldre kan efterges. gruppbostäder Det t.ex. entréers placering, antalet gäller köksutrustning, bostäder i och till samlokalisering. Begruppen möjligheterna

träffande gruppbostäder för personer med

psykisk utvecklingsstörning framhålls att det bör ställas särskilda krav boen-

på destandarden med hänsyn till att det handlar om

långvarigt boende för yngre och medelålders men att det måste

personer, finnas utrymme för lokala så att en

bedömningar nödvändig utbyggnad inte motverkas av olika bestämmelser.

statliga

Behovet av av

nyproduktion gruppbostäder

Det stora behovet av som för in-

gruppbostäder ersättning stitutionsboende har påpekats från håll. Av de 5 000

många personer, som nu bor vårdhem for

på utvecklingsstörda, uppges de flesta vara i behov av Av de ca 5 000 vuxna

gruppbostad. med psykisk utvecklingsstörning, som bor i sina

föräldrahem, kan ungefär hälften antas vara aktuella for en boendeform där omfattande stöd kan Vidare bland dem som bor

ges. finns, på elevhem och i bostäder den äldre modellen inackorde-

enligt ringshem med låg standard, ett antal personer som skulle behöva en bättre bostadssituation.

Enligt psykiatriutredningen finns det ca 5 000 psykiskt störda personer kliniker och som be-

på psykiatriska vårdhem, höver bostad. Av dessa 3 000-5 000 vara i

personer uppges behov av gruppbostad eller bostad med särskilda

komplement. Inklusive de ca 500 personer som har sitt boende

varaktiga inom skulle det finnas ett behov av

långvården ytterligare gruppbostad for 8 000-10 000 personer.

Vår av

definition begreppet gruppboende

Det finns definition av, eller

ingen entydig något enhetligt innehåll i begreppet Det används snarare all-

gruppbostad. mänt för att beskriva en boendeform när ett antal människor bor nära varandra och har vissa och ibland aktiviteter

lokaler, och hushåll, gemensamt. beskriver också en sär-

Begreppet skild form av omvårdnad med fast knuten till

personal gruppen.

Handikapputredningen vill med sikte vår

därför, på personkrets bestående av personer med omfattande funktionshinder, föreslå följande, avgränsande definition av vad som skall avses med

gruppbostad:

Gruppbostad skall utgöra den permanenta bostaden for

per-

soner som har så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nöd-

Det handlar dels om personer som, till av flera, vändig. följd svåra funktionshinder har särskilda omvårdnads- och stödbehov, bland dem personer med utvecklingsstörning i kombination med störning. Förutom en välutbil-

allvarlig psykisk

fast fordras ofta tillskott av konsulterande dad, personalstab

I en finns en fast personalgrupp som specialister. gruppbostad bas. Om personerna i gruppbostaden har behov av personliga assistenter skall detta ges. För dessa personliga assistenter har kommunen helt kostnadsansvar. Innebörden av vårt för-

är att flexibla kan erbjudas anpassat till beslag lösningar hoven hos de enskilda personerna i gruppbostäder. Personerna i skall ha och medbestämmande

gruppbostaden inflytande över vilken som skall dem i bostaden. Det skall

personal hjälpa också vara att etablera gruppbostäder i kooperativa

möjligt former, där t.ex. personal anställs av kooperativets medlemmar.

Eftersom det handlar om ett boende är det

livslångt viktigt att den privata bostaden är ett eget hem. Med hän-

komplett, syn till det stora servicebehovet och ibland behovet av skrymmande är det ett krav att den privata bostaden har

hjälpmedel väl särskilt i och sov-

tilltagna ytor, hygienutrymmet kring

Köksfunktionen har ibland mindre betydelse för den platsen.

men bör finnas i för att användas enskilde, någon omfattning t.ex. av besökande.

De bör med fördel ha ett direkt sam-

privata lägenheterna band med de gemensamma utrymmena, som skall fungera som den samlande for de boende. Ytoma måste även

punkten här vara väl så att alla när de så önskar kan delta

tilltagna

i olika aktiviteten Personalrum måste finnas i ansamtidigt

till Med till det stora slutning gruppbostaden. hänsyn mycket

och till att av de personer som avses personalbehovet många bo detta sätt inte bör utsättas for ett oöverblickbart antal

på

måste antalet boende hållas lågt. Vi anser personkontakter, att antalet boende i gruppbostad bör ligga i intervallet 4-6 personer. För och personer med

psykiskt utvecklingsstörda autism (autismliknande tillstånd) är det särskilt med

viktigt få personer i samma med hänsyn till deras ut-

gruppbostad vecklingsbehov.

Gruppboende är en relativt ny form av boende med service

där Sverige väl framme med andra länder. Bo-

ligger jämfört stadsformen har utvecklats successivt genom att nya idéer

prövats ofta i projektform. Det måste anses att be-

viktigt hålla denna och flexibilitet och inte modeller

öppenhet skapa som låser och begränsar och

utvecklingsmöjligheterna anpassningen efter individuella och lokala behov.

Behov av finns bland personer med ålders-

gruppbostad demens, med med med

utvecklingsstörning, psykisk störning, rörelsehinder och med -

flerhandikapp men de individuella behoven ser mycket olika ut. Den enskildes önskemål och behov skall i än vara vid valet av

högre grad idag styrande boendeform. funktionshindrade kommer till ett kol-

Många lektivt boende av servicerationella, skäl. De

slentrianmässiga egna intressena, bostadsorten och de sociala relationerna måste avgöra hur man bor och vilka personer man bor med.

ihop

7.3.6¶Institutionella boendeformer for vuxna

Personer med bland de personer

psykiska störningar ingår med svåra funktionshinder som vår Be-

utgör personkrets. hovet av stöd i bostaden för dem kommer emellertid inte att beröras närmare med till att denna behandlas av

hänsyn fråga den pågående psykiatriutredningen.

För de personer som har sin bostad inom

stadigvarande långtidssjukvården måste kommunerna, tillsammans med landstingen, göra en grundlig kartläggning av dessa personers behov och önskemål om bostad och service samt

varaktig skyndsamt for ett

planera genomförande.

Att vårdhemmen för skall avvecklas har

utvecklingsstörda slagits fast. Omsorgslagen ger vuxna personer med utvecklingsstörning rätten till gruppbostad. Trots den

lagliga rättigheten har många personer med utvecklingsstörning inte kunnat -

beredas boende i gruppbostad beroende på resursbrist och att i såväl ny som i äldre

svårigheter bebyggelse inrymma de stora ytor som erfordras. Genom att å ena sidan hålla antalet boende och därmed minska storleken

lågt på gruppbostädema, å andra sidan ge till ett mera flexibelt

möjligheter val av boendeformer vill vi underlätta

självständiga utflytt-

från institutionerna. Flexibiliteten åstadkoms bl.a. ningen genom till service i form av assistans for

möjligheter personlig

dem som inte behöver omfattande omsorger. Därför

mycket föreslår vi i LSS en rätt till bostad utan att ange hur den bör vara utformad. Genom LSS får också andra personer med funktionshinder än de med utvecklingsstörning en laglig rätt till en bostad.

lämplig

7.3.7 av vårdhemmen och

Avveckling specialsjukhus

bedömer det att

Handikapputredningen synnerligen viktigt den redan beslutade av vårdhemmen för

tidigare avvecklingen utvecklingsstörda påskyndas. För att åstadkomma detta måste kommunerna stimuleras att snabbt ut

bygga ersättningsbostäder och att av vård-

landstingen påskynda nedläggningen hemmen.

För att genomföra en sådan avveckling fordras att parterna

utarbetar gemensamma inneskyndsamt avvecklingsplaner fattande en över de personer som varje kommun

förteckning skall ha ansvar för. Förteckningen skall omfatta även de personer som bor på de enskilda vårdhemmen. I de fall en självklar

saknas får i enskilt fall utredas kommunanknytning varje vilken kommun som bäst kan tillgodose den enskildes önskemål.

Kostnaden för vårdhemmen varierar mycket mellan olika landsting beroende på i vilken utsträckning kommunerna kunnat åstadkomma och hur lands-

ersättningsbostäder långt tingen därmed hunnit i Det är därför inte

avvecklingen. lämp-

att för hela landet för skatteväxligt något, gällande, underlag

föreslås. Den ekonomiska måste utformas ling regleringen efter lokala förhållanden. Vi menar också att det är motiverat att införa någon form av betalningsansvar för kommunerna så

som vårdhemmen finns kvar. få fastlänge Ersättningsnivån ställas efter lokalt.

överläggningar

Betalningsansvaret träder i kraft samtidigt som kommunerna erhåller det yttersta ansvaret.

Den helt för att kunna avveckla

avgörande förutsättningen vårdhemmen är att kommunerna har resurser for att ut

bygga bostäder och service som är anpassade för de personer som nu vistas på vårdhemmen. Inom ramen för Ädelreformen har riksdagen beslutat bevilja ett Stimulansbidrag för utbyggna-

den av dels for senildementa, dels för personer gruppbostäder, med Det utbetalas som ett engångsbidrag utvecklingsstörning. med 200 000 kr. per sammanhållen gruppbostad som färdigställs under åren 1991-1995. av vårdhemmen är en process som pågår i Avvecklingen många landsting. Vårt till LSS innebär att och förslag omsorgslagen upphör att kommunaliseras. Den förändring omsorgsverksamheten som av LSS och avvecklingen av vårdhemmen genomförandet innebär inträffar som den s.k. Ädelreformen genomsamtidigt förs. Mot av att det här rör om två stora sambakgrund sig för kommuner och landsting menar vi att tidiga förändringar det behövs viss tid för avveckling av vårdhemsytterligare boendet. Vi menar att en tidpunkt då vårdhemmen skall vara ersatta av bostadsformer som vi beskrivit skall sättas till den 1 januari 1998. som skall upprättas av kommuner och Avvecklingsplaner skall vara upplandsting gemensamt jämte personförteckning rättad senast den 31 december 1993. Vi föreslår att definitivt intagningsstopp vårdhemmen skall råda från och med sampå ma datum. Från detta datum får inte heller från omplacering ett vårdhem till ett annat ske såvida det inte sker den på enskildes önskan och i den individuella plan uttryckliga ingår som LSS föreskriver. Undantag får medges for akuta placeringar, som dock inte får vara mer än tre månader. högst Kvarvarande för psykiskt utvecklingsstörda specialsjukhus skall nu bestämmelser också avvecklas. I anenligt gällande nat föreslår vi rörande vård oberoende sammanhang ändring av 17) avseende utvecklingsstörda. Under församtycke (kap. av riksdagens bifall till prop 1990/91:58 om psykiautsättning trisk m.m. föreslår vi att personer som den 1 tvångsvård januari 1998 är grund av dom skall intagna på/specialsjukhus på anses vård enligt i prop föreslagen undergå rättspsykiatrisk lag om rättspsykiatrisk vård. De som vi om och förslag lägger avvecklingsplanering anordnande av bostäder avser också personer som i dag vistas specialsjukhus. Behov av nära samverkan mellan den kompå munala huvudmannen och sjukvårdshuvudmannen föreligger när det av stöd till enskilda, gäller utformningen psykosocialt kvalificerad till m.m. Vi anser att de handledning personal initiativ skall som för att tillfullföljas socialstyrelsen tagit

sammans med berörda sjukvårdshuvudmän finna former for bostäder och service som speciella behov hos tillgodoser tidigt störda vuxna med utvecklingsstörning.

7.3.8 Rätt till

avlösning

Mellan 5 000 och 6 000 personer med svåra funktionshinder bor, trots att de är vuxna, kvar hos sina föräldrar och vårdas av sina anhöriga. Olika har konstaterat att närståutredningar ende, dvs. både släkt, vänner och grannar, står för en så familj, stor del av omsorgen att man kan hävda att det är samhällets insatser som de kompletterar anhörigas inte tvärtom. Anhöriga som gör stora och vårdinsatser känner ofta tunga sig besvikna på, och av samhället. övergivna Från att till en början har varit en insats riktad till föräldrar med barn, har avlösarservice i de handikappade byggts upp flesta kommuner till ett mer generellt anhörigstöd. Såväl utformning som omfattning varierar i olika kommuner. Avlösning kan ges dels med stöd av dels, med ett socialtjänstlagen, starkare rättsskydd, som en särskild omsorg for omsorgslagens personkrets i form av korttidshem. Icke desto mindre finns det ett mycket stort, icke behov av i olika tillgodosett avlösning former, som kan anpassas till individuella behov. Vi ser också avlösningsinsatser som en väg att pröva andra och mera självständiga bostadsformer for dem, bl.a. som utvecklingsstörda, behöver särskilt stöd vid en av bostadssituationen. förändring Socialtjänsten bör, i samarbete med landstingen, genom uppsökande verksamhet förbättra sin information till anhöriga om vilka rättigheter och möjligheter man har att få avlösning och annan hjälp från samhället. som Anhörigvårdare gör omfattande omsorgsinsatser bör i större erutsträckning bjudas att delta i och att få I de fall Stödgrupper anställning. korttidsvistelse inte är bör även tids i lämplig längre avlösning hemmet kunna erbjudas. Rätten till avlösning får ett starkare genom att rättsskydd skrivas in i LSS. Vi vill betona att insatsen har därigenom mycket stor och att verksamheten bör få större ombetydelse fattning inom den kommunala Vi vill också förhemtjänsten. orda att tillsammans med de berörda en socialtjänsten gör upp individuell plan for hur avlösningen skall utformas for att garantera att den ger avsedd trygghet.

8¶Särskilt stöd och service till små

och mindre kända

handikappgrupper

Våra förslag

nationell av insatser till små Fortlöpande uppföljning och mindre kända fastslås som ett

handikappgrupper ansvar för socialstyrelsen

med tvärfacklig kom- Kunskapscentra högspecialiserad

och riksnivå inrättas petens på region-

skall ses som del i sjukvårdshuvud- Kunskapscentra männens att finansiera och i en

skyldighet organisera,

beskriva och rehabiliteorganisationsplan habilitering ring

medel för ökad genom lätt- Statliga kunskapsspridning

informationsmaterial och databank ställs tillgängligt till förfogande A Ökade ges till erfarenhetsutbyte mellan en-

möjligheter skilda inom små och mindre kända handikappgrupper bl.a. över verksamhet med sär-

genom årlig förteckning skild inriktning på dessa grupper

Inledning

De som vi i om bl.a. habiliåtgärder föreslagit tidigare kapitel

och rehabilitering avser självfallet även enskilda och tering

som med små och mindre kängrupper åsyftas benämningen da handikappgrupper. I detta riktar Vi insatser för

kapitel uppmärksamheten på att hinder bl.a. till av kunskap om undanröja följd bristfällig

dessa gruppers situation. I vår (SOU kartläggningsrapport 1990:19) påtalade vi risken för att enskilda med mindre vanliga sjukdomar/skador/ funktionsnedsättningar kan hamna i en mellan olika och därför inte får nödvängråzon stödsystem diga insatser. I förhållande till innehållet i våra övriga förslag presenteras här behovet av delar i den kompletterande resurser, helhet, som skall stärka till kvalificerat stöd och tillgången allsidigt goda levnadsvillkor.

8.2 små och mindre kända

Begreppet

handikappgrupper

I beskrev vi till bekartläggningsbetänkandet bakgrunden greppet små och mindre kända och dess handikappgrupper anknytning till ett antal nordiska (SOU projekt 1990:19, s. 175 fi). Vi diskuterade att statiskt fastslå svårigheten och avgränsa ett visst antal som små och mindre känhandikappgrupper da. Sambandet mellan antalet personer med viss skada/sjukoch av

dom/funktionsnedsättning graden kunskapsspridning

om behov m.m. är inte entydigt. Under utredningsarbetet harvi kurmat hur olika aktifölja viteter i de nordiska länderna koncentrerats till begreppets forsta led, dvs. till att konsekvenserna när den allsidigt belysa enskilde är en av ett fåtal personer som har en viss sjukdom/ skada och får De kan avse funktionsnedsättningar. begränsningar i en eller flera funktioner som är av för att betydelse kunna röra sig, orientera i olika sig miljöer, kommunicera, etablera social kontakt m.m. och Funktionsnedsättningarna behoven av insatser som motverkar att och psykiskt, fysiskt socialt situationer är inte handikappande uppstår ovanliga inom vår personkrets. Det finns emellertid försvarande omständigheter då bakgrunden till en är

funktionsnedsättning

ovanlig, svår att säkerställa och/eller ger till mindre upphov vanliga kombinationer av omfattande eller allt större gradvis

funktionsnedsättningar. I vissa situationer vidare att

gäller omvårdnads- och måste kunna behandlingsbehov tillgodoses med och mycket specialiserad kunskap utrustning. För att beskriva situationen vi att små anger grupper”

omfattar 100 (barn och vuxna) eller färre per miljon personer invånare. Det är ett riktmärke och innebär diagnosrelaterat inte skarp exempel är situationen någon avgränsning. Några för personer med vissa mag- och tarmsjukdomar, blödarsjuka, fibros, dövblindhet, autism och autismlikbenskörhet, cystisk nande tillstånd samt vissa muskelsjukdomar. Vi har också kunnat konstatera att det svenska smågruppsprojektet som bedrivs av Centralkommitté (HCK) och Handikappförbundens som vi under ett åttiotal handiföljt utredningsarbetet upptar av varierande storlek. kappgrupper Innan vi redovisar de små särskilda behov vill vi gruppemas med stöd av ange ett generellt förhållningsremissynpunkter sätt till det andra ledet i små och mindre kända begreppet handikappgrupper°°z Vi att det finns behov av att över huvud menar, betydande öka om situationer i samhället taget kunskap handikappande och villkoren för människor med omfattande funktionsned- Kraftñilla måste göras för att öka sättningar. ansträngningar i den vida bemärkelse som vi beskriver i kap. 3. tillgänglighet

8.3 behov i en situation

Vanliga ovanlig

Vi har (SOU 1990:19) refererat de särskilda behov tidigare som som hos små handikappgrupper enligt uppfattats vanliga erfarenheter från vårt land och nordiska länder. Genom övriga kontakter med enskilda, handiremissynpunkter, hearings, samt företrädare för olika yrkeskategorier kapporganisationer i och har erfarenhehabiliterings- rehabiliteringsverksamhet terna bekräftats. Enskilda - närstående - har behov av och deras - om till funktionsnedkvalificerad kunskap bakgrunden sättningen och följder på kort och lång sikt (diagnos allsidig funktionsbedömning prognos) - krisstöd och annat stöd som vid behov skall psykosocialt kunna eller över tid och bygga ges återkommande längre på om den enskildes ovanliga situation kunskap - kvalificerade rehabilibehandlingsinsatser, habilitering, och fortlöpande stöd och service som tering, hjälpmedel anpassas efter den enskildes intressen, förutsättningar och livssituation. Vi avser insatser från olika kompetens-

handikappgrupper

områden medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska - och från olika verksamheter t.ex. skola, socialtjänst, primärvård, habilitering, yrkesinriktad rehabilitering samt de till eller riksnivå koncenregiontrerade resurser som skall utveckla och förmedla kompletterande kompetens möjligheter att träffa andra i motsvarande situaovanliga tion, få stöd, erfarenheter verka utbyta och gemensamt för i stöd och service förbättringar hjälp för att sprida om funkkunskap skadan/sjukdomen/ tionsnedsättningen och om behov av t.ex. anpassningsåtgärder i olika Vi har kunnat att ett miljöer: konstatera, mycket stort ansvar ofta enskilde (och närläggs på den stående) när det att återkomgäller sprida upplysning, mande förklara till för behov bakgrund och argumentera av insatser. - särskilt stöd i Vissa situationer: Som vill vi nämexempel na personer med tillstånd som förvärras och gradvis ger allt större eller flera samt

funktionsnedsättningar perso-

ner vilkas av att tillståndet i dagliga livsföring påverkas återkommande perioder kan betecknas som livshotande kris eller är sådant att den enskilde (och måste anhöriga) leva med om att är förvetskapen livslängden mycket kortad. Särskilt stöd kan också behövas i de situationer, förhållandevis många, där en ovanlig sjukdom/skada medför

begåvningshandikapp.

8.4 verksamhet med

Exempel på befintlig specialiserade resurser

Inom flera verksamhetsområden finns att exempel på specialiserade kunskaper och insatser till riksförläggs region-eller nivå för att olika behov av smal och tillgodose djup kompetens samt resurser som finns lokalt inom en komplettera vanligen kommun, ett eller ett län. landstingsområde För att tillgodose behov hos små krävs handikappgrupper kvalificerade resurser på verksamhetsnivåer. samtliga Regionoch riksresurser har utöver sina som riktas direkt till insatser, den enskilde, en nyckelroll när det att utveckla gäller samla, och sprida kunskap.

De s.k. i och övriga nordiska smågruppsprojekten Sverige länder har i flera dokument redovisat att till speciatillgången liserade resurser är ojämnt fördelad mellan kompletterande mellan olika och mellan olika små insatsområden, regioner grupper. I remissvar till vår har också att kunutredning påpekats om de resurser som finns att är bristfälligt spridd. skap tillgå Företrädare for med inriktning s.k. mediorganisationer på cinska har dessutom påtalat administrativa svårighandikapp heter (i samband med remissforfarande) när det gäller att komma i kontakt med verksamhet. Här, likhögspecialiserad som i där initiativet togs for att belysa små handikapp- Norge, är stödet till barn bättre utvecklat än ingruppers situation, satser for vuxna. och finns Högspecialiserade utrednings- behandlingsinsatser inom och Genom enstaka forskares eller region- rikssjukvård. särskilda intresse for någon problemställning forskargruppers i till små och mindre kända handikappgrupper anslutning har verksamheten vissa håll och har en välkänd på proñlerats for att eller några gruppers mediinriktning tillgodose någon cinska behov. Det har också funnits en den s.k. styrning genom (rikslistan över vård) som framta- R-listan, högspecialiserad gits i samarbete mellan socialstyrelsen och landstingsforbundet. R-listan har dels var vård finns, angivit högspecialiserad dels haft en direkt funktion for lokalisering av sådan styrande vård. Denna funktion bortfaller fr.o.m. år 1992 och styrande ersätts av Vissa andra åtgärder. För att värna patientsäkerheten skall under år 1991 utveckla ett aktivt socialstyrelsen och Samtiinformations; uppfoljnings- utvärderingssystem. skall en över vårdresurser for högspecialiserad digt katalog vård av rikskaraktär tas fram som bl.a. anger minimikrav på verksamheternas kvalitet. Sjukvårdshuvudmännen får därefter fritt och på marknaden. köpa sälja tjänsterna Med särskild situationen for barn och ungdom inriktning på med omfattande finns och funktionsnedsättningar kunskap koncentrerad till dels den statliga specialskolan/ kompetens vissa resurscentra som Tomteboda och Ekeskopedagogiska lans resurscenter, dels habiliteringsverksamhet hos regional Alla barn och ungdomar som har sjukvårdshuvudmännen. kontakt med dessa verksamheter kan inte sägas ha små och

handikappgrupper

mindre kända handikapp, men har ofta många komplicerade, flera, funktionsnedsättningar med ovanlig bakgrund. I specialskolan for synskadade hörsel- och talskadade resp. gick 1989/1990 drygt 650 elever. I synnerhet Ekeskolan i Örebro, Åsbackaskolan i Gnesta och Hällsboskolan i med Sigtuna tillsammans ca 160 elever möter i sin verksamhet komplicerade behov av insatser till av kombipedagogiska följd ovanliga nationer av omfattande funktionsnedsättningar. Regional habiliteringsverksamhet finns med varierande omfattning och inom I profilering Vaije sjukvårdsregion. Umeå, Örebro och Lund beskrivs verksamheten som en integrerad läns- och regionvård medan Folke Bernadottehemmet i Uppsala, Ekhaga i Linköping och Bräcke i

Östergård Göteborg

enbart är inriktade regional verksamhet. på Den syftar till att länsanknuten komplettera habilitering med insatser for bl.a. och specialiserade utredning, träning utprovning av avancerade har sin hjälpmedel. Inriktningen grund i och särskilt kunnande om kompetens komplicerade rörelsehinder, deras bakgrund och möjligheter till habilitering. Forskning och metodutveckling bedrivs i samarbete med olika universitetskliniker. Elevhem (enligt finns for elevhemslagen) svårt rörelsehindrade i till verkgrundskoleelever anslutning samheten i Göteborg, Örebro och Umeå. Andra verksamhet som sitt kunexempel på specialiserat nande och kan sägas svara mot vissa behov hos små och mindre kända är resursinstituten inom handikappgrupper den AMI-verksamheten med en efter olika statliga uppdelning funktionsnedsättningar (rörelsehinder, synskadade, psykiska handikapp osv.). I vårt om och arbete kapitel sysselsättning redogör vi för deras Verksamhet och stora for betydelse yrkesinriktad rehabilitering inom vår personkrets. En koncentration av finns också beträfspecialistresurser fande utveckling av läromedel och (bl.a. datorhjälpmedel stödda hjälpmedel). Såväl på riks- som regionnivå finns också annan exempel på verksamhet som har en särskild och till att i inriktning syftar ett eller flera avseenden stöd till erbjuda specialiserat någon eller några små handikappgrupper. Verksamheterna drivs i offentlig regi eller av enskilda, stiftelser, organisationer mil., ofta i nära samverkan med bl.a. sjukvårdshuvudmännen. Som nänmer vi de institutens exempel läkepedagogiska

verksamhet for personer med autism och autismliknande tillstånd, enskilda vårdhem för av vuxna med rö-

rehabilitering relsehinder, den särskilda verksamheten för döva med invandrarbakgrund vid Västanviks (i län)

folkhögskola Kopparbergs resp. för döva med vid (i Öster-

begåvningshandikapp Mogård götlands län).

Av stor betydelse for att utveckla al-

psykosociala insatser, ternativa rekreationsmöjligheter och andra gemensamma aktiviteter for små är en-

grupper handikapporganisationernas gagemang både inom och utanför ramen for de nämn-

tidigare da särskilda I den bild som

projekten. splittrade föreligger beträffande kunskapsspridningen om situationen for små handikappgrupper utgör handikapporganisationerna en kunskapsbank både for enskilda och

yrkesföreträdare. Handikapporganisationerna har bl.a. utgivit informa-

lättillgängligt tionsmaterial om mindre kända

sjukdomar/funktionsnedsättningar, en insats som behöver utvecklas och

fortsättningsvis stödjas.

8.5 och

Överväganden förslag

Vi har sammanfattat de små behov av

handikappgruppernas kompletterande insatser: De avser åtgärder for att säkra till-

till och av och stöd for den gång utveckling allsidig kompetens enskildes habilitering och rehabilitering. Insatserna skall underlätta den dagliga och for

livsfbringen skapa förutsättningar

och i samhället. jämlikhet delaktighet

För detta ändamål krävs bl.a. resurser som i

specialiserade sin funktion skall kunna täcka hela landet men från ett

utgå mindre antal centra inom olika verksamhetsområden.

Närhetsprincipens utveckling

Vi delar den allmänt att stöd och servi-

spridda uppfattningen ce skall kunna enskilda i eller nära deras

erbjudas vardagliga miljöer.

I remissvaren till oss har att denna kan

påtalats princip komma i konflikt med små gruppers behov av kvaliñ-

mycket cerade utrednings-, behandlings- och etc. som

träningsresurser inte finns eller kan etableras flertalet orter. har

på Principen

också sina när det gäller den enskildes möjlig-

begränsningar heter att få stöd genom tillfällen till samvaro med

psykosocialt andra i motsvarande belägenhet.

Detta talar för behov av koncentrerade resurser på regioneller riksnivå.

Vi stöder denna men vill inte se den som ett

uppfattning

för en konflikt med Vi menar i stäluttryck närhetsprincipen. let att de särskilda resurser som vi föreslår skall utveckla och stärka och enskildas att få ett

närhetsprincipen möjligheter

stöd hemorten och i olika miljöer inom barnomsorg, fullgott på skola, arbetsliv, fritid osv.

De resurser som vi aktualiserar här (främst genom s.k.

har som en att arbeta utkunskapscentra) väsentlig uppgift

och i nära samverkan med stöd och service åtriktat, rörligt som decentraliserade verksamheter tillhandahåller.

andra,

Utmärkande är att vi avser tillskott av kunnande, expertstöd och andra inte resurser som i sin funktion är

insatser,

till annan verksamhet. Detta ställer krav målinparallella på

flexibilitet och hos resurser på riktning, utvecklingsberedskap

riksnivå. De - med ett från en av region- och skall uttryck

- ”vara unika i sin funktion handikapputredningens hearings och före. Därmed är det också att på

ligga steget angeläget nationell nivå utvärdera till expertstöd

regelbundet tillgången m.m. för olika små grupper och tillsammans med intresseorganisationerna ta till om insatser och

ställning allsidiga erbjuds om det sker på rätt nivå.

har över tid lett till som haft

Utvecklingen förskjutningar både och för vår Vi kan

positiva negativa följder personkrets. nämna förhållandet mellan habilitering för barn och ungdom inom resp. län och de regionala habiliteringsverksamheterna,

och särskolans i förhållande till den grundskolans utveckling

AMI i förhållande till de s.k. resursinsstatliga specialskolan, tituten. Vi menar att dessa bör följas systema-

förskjutningar tiskt i det dubbla att dels stöd till

syftet styra kompetent verksamheter nära den enskilde, dels bibehålla och utveckla

kvalificerat kunnande inom vissa centraliserade verkmycket samheter för att och/eller be-

tillgodose specifika nyupptäckta hov som inte utan nackdelar för enskilda och sam-

betydande hället kan lokaliseras till annan verksamhet. Vi menar att detta måste ske nationell nivå för att

uppföljningsarbete på säkra till resurser och över tid skapa

tillgången specialiserade

förutsättningar för kunskapsspridning och av samordning b1.a. Genom en sådan utvecklingsarbete. systematisk uppföljning beaktas olika behov, kvaliteten i verksamhetens gruppers innehåll och samhällsekonomiska aspekter. Under har vi erfarit att det för närvaranutredningsarbetet de råder en situation för vissa centbekymmersam befintliga raliserade verksamheter region- eller riksnivå). De har (på svårigheter att nå fram till enskilda med behov av det kunnande som verksamheterna kan ställa till förfogande. Resurserna används inte fullt ut. Finansieringsskäl har anförts av kostnadsansvariga kommuner och De har ibland landsting. även hävdat att motsvarande stödinsatser kan inom erbjudas den egna kommunen eller det egna I en del situalandstinget. tioner är detta fallet och skall leda till att enskilda naturligtvis får stöd nära håll. behövligt på Det finns emellertid en risk för att detta generesonemang raliseras alltför snabbt. Det kan leda till konsekvennegativa ser för enskilda och vilkas behov tills vidare måste grupper kunna tillgodoses genom en samverkan mellan det grundläggande stödet på hemorten och en verksamhet. specialiserad Om den senare verksamheten inte kvaerbjuder tillräckligt liñcerade, proñlerade och kompletterande insatser, inte når fram till den enskilde eller om han/hon inte får att möjlighet använda resursen, minskar dess att bestå och förutsättningar utveckla sin Den verksamheten kan kompetens. specialiserade då inte hävda sitt trots att enskilda med omberättigande fattande och fortsättkomplicerade funktionsnedsättningar ningsvis har behov av mycket kvalificerat stöd som kompletterar andra verksamheters insatser. Vi anser att denna stärker motiven för problemsituation vårt förslag om en nationell uppföljning och en styrning (byggd på fortlöpande utvärdering) av kvalificerade resurser till små handikappgrupper. Det ringa antalet personer, deras behov av smal och djup kompetens samt de goda förutsättningarna att i vårt land skapa organisatorisk överblick genom att tydliggöra vissa verksamheters funktion och talar (profilera) kapacitet för åtgärden. På så sätt kan närhetsprincipen och decentraliseringssträvandena understödjas med kvalitet. Med den inriktningen har vi också valt att genom våra försöka ta till vara och hos beförslag stödja utvecklingen

resurser med olika huvudmän. Vi strävar efter att det ñntliga stöd som riktas till vissa små grupper skall integreras i de

där det redan finns kunnande, arbetssätt m.m. sammanhang som kan och I denna process ingår handi-

vidgas fördjupas.

erfarenheter och kännedom om behov kapporganisationernas som måste bättre för små handikappgrupper.

tillgodoses

Ansvaret for en nationell avseende

fortlöpande uppföljning

och för små handikappgrupper forehabilitering rehabilitering slår vi skall åvila socialstyrelsen. Detta bör enligt vår mening kunna vara en del i det utvecklingsprogram som

naturlig

1991 skall presentera for sin utvärderingsverksocialstyrelsen samhet m.m. Vi förutsätter därvid ett nära samarbete med

samt myndiglandstingsforbundet, handikapporganisationer heter som har inom skolan och utbild-

uppföljningsansvar

resp. inom arbetsmarknadspolitiken. ningsväsendet

Kunskapscenter

I remissvar till har flera använts for att

utredningen begrepp

formen för en koncentration av särskilt kunnande om uttrycka bl.a. små handikappgrupper: resurscenter, kunskapscenter, rikscenter eller med direkt till kun-

beteckningar anvisning

som cf-center fibros) och hjärnskadecenskapsområdet (cystisk ter. Funktionen hos dessa centra beskrivs likartat: Enskilda och lokal och länsnivå skall centra

yrkesforeträdare på genom ha till senaste och rön inom

varaktig tillgång djupaste specifika Flera tänkbara arbetssätt redovisas. Ge-

frågeområden. mensamt är dock att de bör ha inriktningen att underlätta enskildas livsföring i olika miljöer på hemorten.

dagliga

i sina svar behovet av att genom centra få Många påpekar överblick över vilka stödresurser som finns och beskriver

av kvalificerat expertstöd slumpartade upptäckter tillgängligt som utvecklats enstaka orter.

på

Vi använder for en koncentrerad

begreppet kunskapscenter

eller riksverksamhet med kunnande högspecialiserad regionoch utöver vad som kan inom varje lands-

kompetens erbjudas tingsomrâde eller län.

Den enskilde och företrädare för verksamheter som kommer i kontakt med små och mindre kända handikappgrupper” skall utan administrativa kunna vända sig till

svårigheter

handikappgrupper

dessa centra för att få kvalificerat stöd och till särskilt

tillgång kunnande.

Ett kunskapscenter skall vara en permanent verksamhet i bemärkelsen att från flera in-

specialister kompetensområden om ett visst har centret som

kunskapsområde utgångspunkt for flera olika aktiviteter. Enskilda besöker centret eller vistas där under målinriktade, väl

avgränsade utrednings-, träningseller

utbildningsperioder.

I vissa fall har motsvarande verksamhet redan upp

byggts under resurscenter som då är att betrakta som

beteckningen synonymt med vårt begrepp

kunskapscenter.

Bland de aktiviteter som även kan till

knytas kunskapscentra för små och mindre kända är t.ex.

handikappgrupper forsknings- och utbild-

utvecklingsarbete, dokumentation, ningsverksamhet, internationell samverkan (tillsammans med motsvarande verksamhet i nordiska länder) samt

övriga policyskapande insatser. Kunnandet och kompetensen vid ett

bör vara den källa till fakta och som kunskapscenter underlag efterfrågas, när det nationell nivå finns behov av

på fördjupad information i frågor om olika små

handikappgrupper.

Vi finner det mindre att använda resurs- eller

lämpligt kunskapscenter som för verksamhet som etableras

begrepp mera tillfälligt för vissa små

handikappgrupper. Lägerveckor, konferensverksamhet, kurser är exempel sådana aktivite-

på ter som fyller behov och som i vissa former

högst väsentliga kan erbjuda högkvaliñcerat (Vi behandlar denna

expertstöd. verksamhet i särskild ordning senare i detta

kapitel.)

För att för

ytterligare förtydliga begreppet kunskapscenter små handikappgrupper vill vi slå fast att vårt inte skall

förslag ge upphov till likheter med den typ av centraliserad verksamhet som numera i stort är helt avvecklad. Vi avser t.ex.

specialsjukhus för psykiskt vanföreanstalter för

utvecklingsstörda, rörelsehindrade, institutioner för personer med Såda-

epilepsi. na och liknande verksamheter hade (har) inte

målsättningen, innehållet eller funktionen att stärka enskildas

möjligheter till i samhället.

delaktighet 4

Vi föreslår att med habilite-

kunskapscentra inriktning på ring och för små inrättas

rehabilitering handikappgrupper på grundval av de behov som framkommer vid den av oss

tidigare föreslagna uppföljningen på nationell nivå.

Den skall utvisa om behovet av

fortlöpande uppföljningen

kunskapscenter för viss(a) grupp(er) redan eller

tillgodoses skall eller riksnivå. Med stöd av den

tillgodoses på regionalfortlöpande skall kunna

uppföljningen socialstyrelsen årligen ge underlag till huvudmännen för att om-

belysa behövlig fattning av verksamhet, stärka olika kunskapscentras profilering och av kunnande och

specifika utveckling kompetens liksom möjligheterna att samordna viss verksamhet t.ex. inom forskning och

metodutveckling.

Vi har ett till HSL som skall

tidigare föreslagit tillägg tydliggöra sjukvårdshuvudmännens ansvar för att tillhandahålla habilitering och Inom ramen för denna

rehabilitering. skyldighet skall det också åvila huvudmäxmen att organisera och finansiera och genom kun-

habilitering rehabilitering skapscentra för små I med vårt

handikappgrupper: enlighet förslag beträffande bl.a. kan ut-

rehabilitering landstingen ifrån detta ansvar träffa avtal med stiftel-

privata vårdgivare, ser, kooperativ verksamhet och handikapporganisationer om att de skall driva och tillhandahålla

kunskapscentra. Varje landsting skall i en ange var i landet det

organisationsplan finns resurser vid för enskilda som

kunskapscentra på grund av sin ovanliga situation inte kan få insatser för sin

lämpliga habilitering och rehabilitering eller expertstöd inom det egna landstingsområdet.

Med habilitering och rehabilitering avser vi sådana insatser från flera som beskrivits i 6

kompetensområden tidigare kap. och kap. 7.

Vi anser också att den rätt till expertstöd som tillkommer enskilda enligt vårt förslag till den nya lagen LSS (6 §) även skall kunna verksamhet vid

tillgodoses genom kunskapscentra om denna svarar mot den enskildes behov av kvalifi-

åtgärd cerat kunnande i ett eller flera hänseenden.

Inrättandet av kunskapscentra för små handikappgrupper förutsätter att sjukvårdshuvudmännen utvecklar samverkan sinsemellan för att över landet lokalisera dessa kunskapscentra till orter och Vi ser

lämpliga specialistverksamheter. också ett stort behov av samverkan med som

kunskapscentra byggs upp utanför det område som regleras av HSL och avser bl.a. och resurscentra och resursinsti-

pedagogiska kunskapstuten inom AMI-verksamheten. Vi är medvetna om att inrättande av förutsätter förstärkta resurser

kunskapscentra från landstingen över Vi föreslår därför att ett

länsgränser.

stöd skall utges i form av försäkringsersättning efter överenskommelse för enskilt mellan riksför-

varje kunskapscenter säkringsverket och berört landsting genom landstingsförbundet.

Vi menar att förutsättningar för en närmare samverkan mellan och resurscentra för barn

kunskapscentra pedagogiska och bör utredas vidare. Det bör enligt vår mening

ungdom

ske sedan den utredning fullföljts som avser organilämpligen sationen av stöd till kommunerna när det gäller handikappade elevers m.m. (regeringens prop. 1990/91:18, Ansva-

skolgång ret för skolan).

8.5.3 Särskilda insatser för

kunskapsspridning

Vi har redovisat behov av kunskapsspridning i flera avseenden. Beträffande forsknings- och utvecklingsinsatser resp. per-

- som till dels kan inom sonalutbildning uppgifter inrymmas verksamhet vid de av oss - avser vi

föreslagna kunskapscentra att återkomma i vårt slutbetänkande.

Här föreslår vi två medel för att utveckla

kompletterande kunskapsspridning:

Vi har anfört att inom

tidigare handikapporganisationerna sin verksamhet en kunskapsbank när det gäller behov

skapar av insatser för små handikappgrupper. Handikapporganisationerna svarar även i för kunskapsspridning till olika

hög grad samhällsfunktioner. Ett exempel är lättillgängliga informationsskriftzer om och behov

ovanliga ñmktionsnedsättningar av stöd och service. Enskilda har i olika sammanhang en stor

av sådana skrifter för att kunna belysa sin situation. hjälp

Vi menar att bör få me-

handikapporganisationerna statliga del för att även kunna tillhandahålla lättill-

fortsättningsvis

dokumentation/information i stora upplagor och med gänglig särskild exempelvis skola, barnomsorg, fritid,

inriktning på arbetsliv etc.

Vi menar vidare att ny teknik bör komma till användning för att lätt kunna enskilda och yrkesföre-

tillgängligt erbjuda trädare om små och mindre kända

grundläggande uppgifter handikappgrupper, resurser för stöd och service m.m.

Vi föreslår därför inrättandet av en databank för Vilken vi anser att medel skall ställas till förfogande. Inför

statliga

inrättandet av denna databank föreslår vi att en sker

prövning av möjligheten att samordna denna med den som

motsvarighet vi föreslår avseende Vi föreslår även att

hjälpmedel. det prövas huruvida ett nordiskt samarbete - som en av det

fortsättning

nordiska - kan etableras vid inrättandet och tidigare projektet driften av databanken. Vi anser att av de

något kunskapscentra som etableras eller redan finns etablerade i samverkan med universitetsinstitution och

någon handikappinstitutet skall anförtros uppgiften att utveckla databanken och bl.a. bevaka möjligheterna att få del av internationell

kunskap. Efier prövning bör regeringen besluta om lokalisering. Material från databanken bör kunna komma till som

användning underlag för beskrivna informationsinsatser genom

tidigare lättillgängliga skrifter m.m.

8.5.4 Stöd att träffa andra i samma

genom

situation

En väsentlig del i helheten av stödinsatser som riktas till små och mindre kända handikappgrupper är att underlätta

möjligheter att träffa andra med motsvarande funk-

skada/sjukdom/ tionsnedsättning.

olika behov detta sätt bredvid dem som

Många tillgodoses på måste beaktas genom tvärfackliga inom habili-

expertinsatser terings- och rehabiliteringsverksamhet.

Det ger en att veta att man inte är

känslomässig styrka ensam i sin belägenhet, som är av särskild för

något betydelse barn och ungdomar och deras identitets- och självständighetsutveckling. Utbyte av erfarenheter med andra leder också till bättre att klara sin situation och finna

möjligheter praktiskt kanaler - bl.a. - för att

genom handikapporganisationema påverka samhällsinsatser.

För små och mindre kända är

handikappgrupper möjligheterna till gemensamma aktiviteter eller förena-

begränsade de med stora svårigheten Det gäller både den enskilde och hans/hennes närstående.

Det finns emellertid erfarenheter som talar för värdet av olika aktiviteter och visar vägar att anordna dem:

på möjliga

gör genom medlemsstöd, kur-

Handikapporganisationerna

ser, m.m. (i vissa fall

lägerveckor, semesterarrangemang på egna stora insatser, också för närstående.

anläggningar)

utfärdar rekommendation om

Landstingsförbundet årligen

från till deltagare i de enskilbidrag sjukvårdshuvudmännen da rekre-

organisationernas habiliterings-, rehabiliterings-och ationsverksamhet m.m. Dessa och Verksamheter täcker

bidrag dock inte behoven för alla enskilda eller grupper.

Olika huvudmän anordnar aktiviteter, som ger möjligheter till erfarenhetsutbyte inom vissa grupper: Arrangemangen

och ofta i samarbete med planeras genomförs handikapporganisationer. är s.k. föräldrar-barnkurser anordnade av

Exempel omsorgs- och lägerveckor för ung-

habiliteringsverksamhet, domar med svåra funktionshinder och temaveckor t.ex. vid

för vuxna, verksamhet vid resurscenter som folkhögskolor Tomteboda, Ekeskolan osv. Utanför har den s.k.

Göteborg

stiftelsen en som i samarbete med flera Ägrenska anläggning

utvecklar program och aktiviteter som förintressentgrupper äldrakurser m.m. Flera har haft situationen för

inriktning på små och mindre kända gruppen

Vår är att behövs och skall stärkas.

uppfattning mångfalden Vi har i ett om habilitering m.m. för barn och

tidigare kapitel

anfört att inom ramen för ungdom sjukvårdshuvudmännen

att tillhandahålla också skall svara skyldigheten habilitering för att särskild anordnas för olika grupper.

föräldrautbildning

att det stödet till barn och samt Vidare, psykosociala ungdom deras närstående bör ha av för att

inslag gruppverksamhet stimulera till enskildas och närståendes eg-

hjälp Självhjälp, na initiativ och resurser.

I har motsvarande verksamhet fått särskilt stöd se-

Norge dan från Frambu helsecenter - och

erfarenheter efterföljande liknande verksamhet - av

givit goda exempel på betydelsen gemensamma aktiviteter för små grupper.

Frambu är ett informations- och för

behandlingscenter

olika grupper med mindre kända handikapp. Det ägs många av en stiftelse och vistelser där finansieras via socialförsäk-

Centret en rad olika aktiviteter och ringen. erbjuder organiserar vistelser, kurser osv. för personer med samma

lägerveckor,

Barn och föräldrar (ibland även till barn med diagnos. syskon funktionshinder) erbjuds internatvistelse, där programmet kombinerar gemensamma aktiviteter med till

möjligheter verksamhet riktad till barn resp. föräldrar. Vistelsen omfattar

i allmänhet två till fyra veckor. Båda föräldrarna har

möjlighet att med från delta

ersättning socialförsäkringen samtidigt i verksamheten tillsammans med sitt barn. Därigenom betonas, att hela familjen har behov av stöd och tillgång till kontakt med andra.

Med stöd av de samlade erfarenheterna i vårt land och inom andra nordiska länder, främst föreslår vi att

Norge, möjligheter till gemensamma aktiviteter för små

handikappgrupper skall stärkas. Det finns inte att föreslå viss

anledning någon form för eller viss av denna verksamhet. Dock bör

anordning den ha inriktningen att kunna behov hos enskilda i

tillgodose olika åldrar. Det är väsentligt att understryka behovet av mångfald som närmare kan konkretiseras av handikapporganisationerna och de av oss

föreslagna kunskapscentra.

Vi menar att den vårt

myndighet, enligt förslag socialstyrelsen, som får ansvaret för av insatser för små han-

uppföljning dikappgrupper också skall beakta tillgången till kurser, informationsverksamhet, lägerveckor etc. för resp. grupp. Myndigheten skall stimulera till nya initiativ bl.a. genom kunskapscentra och samverkan dem emellan för bl.a. ett bättre och flexibelt utnyttjande av resurser som lokaler,

specialistmedverkan m.m. För att enskilda, deras och

anhöriga yrkesföreträdare skall få överblick över de som finns

möjligheter anser vi att landstingsförbundet efter av social-

utredning

och tillsammans med styrelsen handikapporganisationerna årligen skall upprätta en förteckning över aktiviteter med inriktning på små handikappgrupper och deras särskilda behov av

erfarenhetsutbyte.

-

9 assistent ekonomiskt

Personlig

stöd

Våra förslag Vi anser att till personlig assistans behöver

möjligheten förbättras och föreslår därför att en rättighet till personlig assistent införs i LSS för alla som kan anses ha behov av insatsen och som tillhör för LSS. Den

personkretsen enskilde skall hos kommunen kuxma få sådant Vi föreslår vidare att den enskilde själv skall kunna vara

eller kunna vända sig till kommunen för arbetsgivare att få insatsen. Han skall även kunna anlita t.ex. ett kooperativ som arbetsgivare.

För dem i vår som fyllt 16 år och bor i eget

personkrets boende, servicehus eller hos införs en ny

familj/anhörig

- - för socialförsäkringsförmån assistansersättning stödbehov 20 veckotimmar. För tid där-

överstigande under och i situationer är kommunen alltid även

övriga finansiellt ansvarig.

Om den enskilde vill ordna personlig assistent an-

på nat sätt än genom kommunen vänder han/hon sig först till kommunen för därifrån upp till i 20

bidrag regel timmar per vecka. Därefter vänder vederbörande

sig med eller utan administrativ hjälp från kommunen till försäkringskassan för överstigande stödbehov. Stödet från kassan utgör en avlastning för kommunerna vad avser kostnaderna för insatser av detta

slag.

utgör en merkostnads-

Försäkringskassans ersättning

i likhet med bl.a. handikappersättning enligt ersättning lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättningen utges inte för dygnsvila.

Vi beräknar att rätten till biträde av personlig assistent med från försäkringskassan

assistansersättning

initialt kommer att beröra ca 8000 Vi beräknar

personer. vidare att det merkostnader netto för korn-

uppkommer munerna med ca 500 milj. kr/år. övertar social-

Samtidigt försäkringen kostnader för ca 1.1 miljarder kr., varför kommunerna avlastas ca 600 kr/år. Genom

milj. utflytt-

från institutioner tillkommer sikt 3.000-4.000 ning på personer som blir till

berättigade assistansersättning.

9.1¶Reformens

inriktnig

Personlig assistans har inom många kommuner vuxit fram som en insats inom socialtjänsten. Denna form av personligt utformat stöd finns emellertid inte att överallt. Detta

tillgå

olikheter över landet i stöd till personer med skapar likvärdiga behov till följd av omfattande funktionshinder. Vi anser att möjligheten till sådan assistans bör stärkas. Därigenom kan valfriheten, självbestämmandet och kontinuiteten i den per-

livssituationen förbättras. En rätt till biträde av personliga sonlig assistent bör införas i lag. Vi anser också att det finansiella stödet för assistans måste stärkas. Det bör ske

personlig genom stöd från

socialförsäkringen.

Grundläggande för våra förslag är att de handlar om ett personligt stöd. I detta begrepp finns flera inslag som vi redogör för i det är vidare att den enskilde

följande. Grundläggande själv skall kurma vara arbetsgivare för assistenten eller kunna vända till kommunen för att få insatsen. Alternativt skall

sig han/hon kunna anlita ett annat organ, t.ex. ett

kooperativt organ som STIL för Li-

(Stockholmskooperativet Independent ving) för att få insatsen.

Kommunen bör enligt våra förslag ha ett grundläggande ansvar för att tillhandahålla och finansiera insatsen

personlig assistent. I av insatsen en att

finansieringen ingår skyldighet alternativt ge ett ekonomiskt bidrag direkt till den enskilde. Stödet från socialförsäkringen skall ses som ett komplement till det ansvar som kommunerna Det innebär att i den

åläggs. mån stöd inte ges från kan den enskilde

försäkringskassan begära att kommunen ger stödet.

9.2 Motiv för att införa rätt till biträde av

assistent

personlig

9.2.1 Med assistent ges ökade

personlig möjligheter till och inflytande. självbestämmande

Kontinuiteten ökar. Stödet stärks

Vi har i vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) framhållit att det måste skapas större utrymme för inflytande på olika nivåer för enskilda med omfattande funktionshinder. Det bl.a. i den egna situationen. gäller självbestämmande Frågor om måste få särskild i de situatioinflytande uppmärksamhet ner där enskilda till följd av omfattande funktionshinder dagär eller totalt beroende av olika stödinsatser. Det ligen mycket är också att kunna kontinuitet som förmedviktigt garantera lar till den enskilde och hans/hennes närstående. trygghet Man skall kunna tilltro till att insatserna varar och att hysa tillvaron är överblickbar. Av svaren på den brukarenkät som handikapputredningen skickade ut våren 1989 framkom att endast åtta procent av de personer som erhöll hemtjänst kunde bestämma över vem som skall ge Framför allt hade boende i storstad och gleshjälpen. bygd det minsta inflytandet över valet av person. I remissvaren finns genompå kartläggningsbetänkandet en stark för de av framförda gående uppslutning utredningen om och kontinuitet. principerna självbestämmande, inflytande En i överensstämmelse med dessa bärande principer är åtgärd att införa rätt till biträde av assistent och även att ge personlig ekonomiskt stöd för sådan insats. Med assistentinsats avses att den enskildes behov personlig av stöd och i alla situationer av ett hjälp tillgodoses begränsat - De knutna till antal personer personliga assistenter. är personen och inte till Viss verksamhet. Samhällets stöd någon inte upp det traditionella sättet att splittras därigenom på för sig svarar för insatser. varje myndighet erforderliga I den assistentinsatsen också att den enpersonliga ligger skilde har ett eller stort inflytande på vem avgörande mycket som anställs som assistent. Den enskilde skall också ha ett stort över när skall ges och kunna beinflytande hjälpen stämma över sin livssituation.

Den enskilde frihet att, som för andra män-

handikappades niskor, kunna bestämma över sin livssituation är således en mycket viktig förutsättning för våra förslag. Friheten skapas bl.a. genom att den enskilde får medel till sitt som

förfogande kan användas det sätt som han/hon anser är bäst när det

på gäller att ordna personlig assistent.

Som motiv för stödet gäller också att möjligheterna för den enskilde att kunna arbeta och studera förbättras. Assistenten kan den enskilde i arbetet samt med den

hjälpa personliga omsorg som behövs. Den assistenten kan utgöra en

personlige viktig förutsättning för att den enskilde skall kunna fungera på arbetsplatsen.

är beroende av kontakt med

Många handikappade personlig ett fåtal hjälpare för att göra förstådda och för att

sig själva kunna ta emot information. Genom assistent under-

personlig lättas dessa kommunikationsmöjligheter. Isolering och passivitet kan undvikas och det till ett aktivare

skapas möjligheter deltagande i samhällslivet.

För de uppgifter som ingår i en personlig assistentinsats krävs i regel en förhållandevis lång inlärningstid innan sam-

mellan den som ger tar emot assispelet fungerar respektive stansen. Av detta skäl, liksom av andra skäl, är det viktigt att den funktionshindrade har att assistenter som

möjlighet välja han kan känna förtroende för och att antalet assistenter kan begränsas.

I vissa andra situationer, som t.ex. med den

hjälp personliga

är det också att kunna antalet hygienen, viktigt begränsa personer som till och att hjälpen ges av personer som

hjälper den enskilde känner väl.

Många funktionshindrade har i dag på grund av resursbrist svårt att få sitt behov av träning i till-

fysikalisk tillgodosett räcklig omfattning. En personlig assistent kan, i vissa fall efter att ha fått särskilda instruktioner, utföra enklare insatser som och förstärker

uppehåller funktionsförmågan.

Det kan också framhållas det stora värdet för infektionskänsliga att kontinuerligt få stödinsatser av ett fåtal personer.

Ledsagningen kan också förbättras. Många handikappade kan med hjälp av assistenten använda sig av vanliga färdmedel och behöver inte använda vilket

därigenom färdtjänst, betydligt ökar rörligheten. Möjligheterna till spontana aktivi-

teter ökar. Den assistenten kan också utföra arbets-

personlige

som i utförs av den tidsbundna hemtjänsten. uppgifter dag Dock bör det inte vara meningen att denna hemtjänst skall ersättas till alla delar. T.ex. bör hemtjänstens boendeservice kunna gå in med sin ordinarie under

organisation dygnsvilan.

Med assistent kan således den svårt funktions-

personlig hindrade ges den som behövs for alla de olika

kompensation funktioner och aktiviteter som i det livet. Till-

ingår dagliga

till assistent kan också ge ökade gång personlig möjligheter till träning, kommunikation med andra och till nya sinnes-

och erfarenheter och ge förutsättningar till ett aktivt intryck deltagande i samhällslivet. Personlig assistent ersätter helt eller delvis befintlig eller annan behövlig personal i hemtjänst eller andra verksamhetsformer.

9.2.2 Med assistent kan stöd som lämnas

personlig

i arbete, skola m.m. samordnas

hem,

Genom bl.a. social personlig assistans från kommu-

hemhjälp, nen, arbetsbiträde, personlig vårdare för psykiskt utvecklingsstörda, vårdartjänst i samband med eftergymnasial utbildning m.m. och elevassistenter i bl.a. grundskola och specialskola ges stöd och service till den enskilde i olika verksamheter. Genom att förbättra möjligheterna till personlig assistent ökar möjligheterna att samordna detta stöd. Med samordning menas att en assistent skall kunna utföra flera av de arbets-

personlig

som Detta innebär att behoven av de olika uppgifter angetts. stöden kan minska. Vissa av stöden kommer även att behövas i bl.a. för att hjälpa dem som inte ingår i per-

fortsättningen sonkretsen för vårt till om stöd och service till vissa

förslag lag funktionshindrade.

Här en kortfattad av de stöd, där det enligt

följer redovisning vår finns utrymme för att en rätt

mening samordning genom till personlig assistent införs.

Den sociala hemhjälpen

Den sociala har sin i till

hemhjälpen tyngdpunkt anslutning själva bostaden som med att handla, laga mat och städa.

hjälp Men den också en service i vidare bemärkelse.

utgör personlig

Några av de viktigaste uppgifterna for den sociala hemhjälpen kan sammanfattas på följande sätt. - till som man inte klarar av hjälpa med det på grund av sin funktionsnedsättning - lära känna människorna och deras miljö - ett serviceutbud bara tar erbjuda differentierat som inte sikte traditionella på hemtjänstuppgifter - medverka till att människor får i sina hem bo kvar egna och även underlätta en till boende från återflyttning eget institution eller liknande - bestämma insatserna och servicen tillsammans med den det gäller - förmedla sina kunskaper om människors situation och behov till planerare och beslutsfattare.

De flesta funktionshindrade får sin service genom den vanliga öppna hemtjänsten. Servicebehovet har då utretts och beslutats av for det aktuella bostadsområdet. hemtjänstassistenten Denne är också for arbetsledare en grupp om ca 15 25 vårdbiträden. att är tim- Organisationen bygger på hjälpen bunden och förutbestämd Vårdbiträdenas (reguljär hemtjänst). arbete görs upp på ett schema där återarbetsuppgifterna kommer bestämda tider. har litet på Vanligtvis hjälptagaren eller inget inflytande över vem som ger hjälpen. Den reguljära hemtjänsten arbetar huvudsakligen på dagtid och kompletteras ofta med kvälls- och/eller som nattpatruller, hjälper till vid natten m.m. I vissa sänggåendet, vändning på patruller medverkar personal från landstingets hemsjukvård. Personlig assistans erbjuds av vissa kommuner Det idag. sker i ökad som eller alternativ till omfattning komplement den reguljära hemtjänsten. Av de 72 kommuner som svarade den kommunenkät som skickade ut på handikapputredningen våren 1989 var det ca 30 % som assistans och erbjöd personlig de fanns framför allt i storstadsregionerna. Assistansen kan ges av kommunen genom ett antingen personligt vårdbiträde, som då är anställt hos kommunen eller via ett fristående organ, t.ex. ett som erhåller ersättkooperativ, ning från kommunen för insatsen.

Arbetsbiträde

Enligt en förordning om bidrag till arbetshjälpmedel (1987:409) får lämnas till en som anställer

bidrag arbetsgivare en handikappad eller har en anställd.

handikappad Bidraget söks för en viss person. Tanken är att som får

arbetsgivare bidraget skall avdela en arbetstagare för att hjälpa den enskilde handikappade i arbetet. Bidraget utgör en kompensation för att täcka de kostnader som för

uppkommer arbetsgivaren med anledning av detta.

kan även lämnas till en eller en fri

Bidraget företagare yrkesutövare som är handikappad och en arbetsgivare som ställer plats till för i

förfogande praktisk arbetslivsorientering skolan för handikappade ungdomar eller dem som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut.

får lämnas om förorsakar för

Bidraget handikappet utgifter arbetsbiträde i en som överstiger vad

utsträckning väsentligt som kan anses vara normalt för befattningen eller verksamheten. För arbetsbiträde utges med ett om

bidrag belopp högst 50.000 kr/år. För 1989/90 med sam-

budgetåret utgavs bidrag manlagt ca 25 milj. kr.

För den som uppbär lönebidrag gäller vissa regler som kan begränsa bidraget för arbetsbiträde. Lönebidraget och bidraget till arbetsbiträde får sammantagna inte lönekostna-

överstiga den för den anställde.

handikappade

När den enskilde har assistans för att kurma ut-

personlig föra som lönearbete motsvarar assistansfunk-

arbetsuppgifter tionen dels insatser som ett arbetsbiträde har, dels

ytterligare personliga stödinsatser som den enskilde har behov av i denna situation. Det bör poängteras att vissa personer med stora funktionsnedsättningar (bl.a. till av

följd begåvningshandikapp) har särskilda behov av långvarig och flexibelt utformad introduktion för att kunna delta i arbetet.

Från sida har i andra samman-

arbetsmarknadsstyrelsens hang framhållits att det i är mycket oklart vem som skall

dag tillhandahålla och betala för den personliga assistansen.

När det gäller arbetstagare inom Samhall med behov av arbetsbiträde inte för sådant biträde. Det har lett

utges bidrag till att Samhall ordnar med oftast

själv arbetsbiträde, genom att annan arbetstagare ställer upp för den enskilde handikappade eller genom att särskilt arbetsbiträde eller personlig assi-

stent anställs och finansieras av Samhall. Det förekommer också i vissa fall att kommunen bistår med assistent.

personlig Det kan noteras att behovet av arbetsbiträde/personlig assistent är större inom Samhall än andra arbets-

rimligen på

men att av insatsen är mera oklar än platser finansieringen på andra håll.

till arbetsbiträde avser numera även insatser som

Bidrag fadder åt en utvecklingsstörd arbets-

exempelvis psykiskt

eller som behöver stöd på arbetsplatsen på tagare personer

av eller missbruksproblem. Bidraget grund psykiska problem kan också lämnas till annan än om an-

arbetsgivaren, någon nan har haft för arbetsbiträdet (t.ex. kommunen eller

utgift

Beslut har också tagits om att bidraget skall personen själv). kunna lämnas till annan än Om en han-

arbetsgivaren. gravt

har en assistent som också dikappad person egen personlig

som arbetsbiträde kan bidraget fungerar på arbetsplatsen lämnas till den om han har kostna-

handikappade personen, derna.

Personlig vårdare

vårdare är en stöd inom Personlig benämning på personligt

Den vårdaren är en person som under sin omsorgen. personlige arbetstid alltid är med den Det i

utvecklingsstörde. gäller skolan, hemma eller någon annan-

på dagis, på dagcenter,

oavsett dennes skiftande verksamhet under dagen. stans,

I en med rubriken vårdare, som Riksför-

broschyr Personlig bundet for barn, ungdomar och vuxna

utvecklingsstörda (FUB) ut år att den vårdaren

gett 1987, personlige

framhålls

skall den med allt det som han inte

hjälpa utvecklingsstörde kan klara av Han skall också

själv på grund handikappet.

den till aktiviteter och därmed nya hjälpa utvecklingsstörde

och erfarenheter. sinnesintryck

En vårdare kan anställas antingen av kommu-

personlig nens dvs. i eller hemtjänsten eller

socialtjänst, barnomsorgen av om den t.ex.

landstingets omsorgsnämnd, utvecklingsstörde bor i gruppbostad.

Vårdartjänst

Den som har ett rörelsehinder och av det skälet är beroende av personlig praktisk hjälp i det livets funktioner har rätt

dagliga till i samband med

vårdartjänst eftergymnasial utbildning eller

folkhögskolestudier.

Vårdartjänsten är ett finansierat stöd, som tillkom

statligt 1970 for att vidga till studier for svårt rörelse-

möjligheterna hindrade. Vårdartjänst finns att tillgå eller kan ordnas alla

på universitets- och samt vid de som

högskoleorter folkhögskolor tar emot elever med rörelsehinder och

vårdartjänstbehov.

Vårdartjänsten utformas med till indviduella förut-

hänsyn sättningar och den studerande har ett stort inflytande över valet av assistenter.

Nämnden for är i inte för

vårdartjänst regel arbetsgivare assistenterna. Verksamheten bedrivs i samverkan med berörda folkhögskolor samt kommuner, studerandeorganisationer, handikapporganisationer m.fl. Dessa anställer de assistenter som behövs de skilda

på utbildningsorterna.

Vårdartjänsten är kostnadsfri for den enskilde studerande. Nämnden för betalar kostnaden statsbi-

vårdartjänst genom drag till de lokala

arbetsgivarna.

Under läsåret 1989/90 erhöll 1181 studerande i

vårdartjänst anslutning till folkhögskolekurser eller studier vid universitet och samt andra Den

högskolor eftergymnasiala utbildningar. tillhandahållna vårdartjänsten omfattade

sammanlagt 354 862 timmar till en kostnad av 38,5 milj. kr. För budgetåret 1990/91 är anslaget till 42,8 kr.

vårdartjänst milj.

Elevassistenter

Elevassistenter är en form av assistent inom skolvä-

personlig sendet. I läroplanen for föreskrivs att alla skall

grundskolan oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden ha lika tillgång till utbildning. Detta innebär en att ställa upp med det stöd som kan behövas.

skyldighet Det kan bl.a. röra sig om personlig assistans som ges av en

- då elevassistent. Denne kan vara knuten till en viss elev är

- skolan. Elevassistenobjektsanställd eller till klassen eller ten är anställd av kommunen. För mot-

gymnasieskolan gäller

Personlig

svarande att ställa med det stöd som kan skyldighet upp behövas. För är det också för grund- och specialskolan läroplanen som att ställa upp med nödgymnasieskolan styr skyldigheten assistans. Det finns åtta i lanvändig personlig specialskolor det. Antalet elever är ca 600. Tre av skolorna är riksskolor. Där är antalet elevassistenter störst. Även för särskolan är det som styr skyldigheten läroplanen för huvudmannen att ställa med assistent. Det anges att upp eleven kan behöva vid måltider, toalettbehjälp förflyttning, sök och andra situationer som de inte har förmåga att klara Förutom sådant funktionsstöd kan elever också vara i själva. behov av stöd i undervisningssituationen. Läsåret 1989/90 fanns 11.306 elever i särskolan. Den budkostnaden för 1989 till nära 170 kr. geterade uppgick milj. Kostnaden elev till 17.000 kr. Medeltalet veckoper uppgick timmar per elev uppgick 5.1.

9.2.3 Med assistent underlättas

personlig

från institution

utflyttning

om införande av om särskilda Enligt lagen (1985:569) lagen om mil. skall landstingomsorger psykiskt utvecklingsstörda en för av vårdhemmen (3 §). En stor grupp planera avveckling finns ännu kvar i denna boendeform. utvecklingsstörda En annan stor som bor institution är människor grupp på som är i en rapport psykiskt långtidssjuka. Enligt uppgifter från och från 1988 med rubrisocialstyrelsen bostadsstyrelsen ken Boende för handikappade och långvarigt sjuka gamla, har nästan hälften av alla i landet minskat sitt mentalsjukhus mellan 1968 och 1985 med mer än två tredjedelar. platsantal Den fortsatta sker med ca 1000 per år minskningen patienter och beräknas vara slutförd inom tio år. i mars 1990 en invente- Landstingsförbundet genomförde av inom sluten psykiatrisk ring färdigbehandlade patienter vård. I inte vård vid enskilda sjukhem inventeringen ingick vilket innebär att ca 2.800 eller ca 17 % av den patienter slutna vården inte omfattades av inventeringen. psykiatriska läkare för bedömde att totalt 2.200 Ansvarig inventeringen var Av dessa angav läkaren att 735 lämpfärdigbehandlade. kunde skrivas ut till ett gruppboende. ligen

Vi ser det som att olika försöka

angeläget genom åtgärder skynda på avvecklingen av institutionerna. Ett mycket viktigt

i detta är att förbättra till stöd i eget inslag möjligheterna boende genom bl.a. assistent.

personlig

9.3¶Motiv för via

finansiering socialförsäkringen

9.3.1 Genom att använda

socialförsäkringssystemet

kan kommunerna avlastas kostnader för

höga

stödinsatser

Kostnaderna för stödinsatser till svårt funktionshindrade kan i vissa fall till stora Kommunerna har

uppgå mycket belopp. också i varierande sådana kostnader. I en kommun kan

grad det finnas få personer med behov av omfattande stödinsatser medan det i en annan lika stor kommun kan finnas flera som behöver Har kommunen en svag ekonomi kan det

hjälpen. dess att ge stödet. Särskilt för små kom-

påverka benägenhet muner kan stora om det finns flera invånare

problem uppstå, med stort behov av hjälp.

en solidarisk finans-

Socialförsäkringssystemet bygger på

där och egenföretagare tillsammans fiiering arbetsgivare nansierar de förmåner som betalas ut. Genom detta system kan en solidarisk av kostnader för stora

tillskapas finansiering stödbehov inom kommunerna.

9.3.2 har erfarenhet av att

Försäkringskassan lång

bedöma individuella stöd- och hjälpbehov

har genom handläggning av ärenden om Försäkringskassan

och stor erfarenhet av att handikappersättning Vårdbidrag bedöma individuella stöd- och Här en kort-

hjälpbehov. följer fattad för dessa förmåner.

redogörelse

Handikappersättning kan utges till en försäkrad som har fått sin nedsatt för avsevärd tid så att han

funktionsförmåga behöver av annan för att klara sin

hjälp någon person dagliga

för att kunna förvärvsarbeta eller studera eller har livsföring, betydande merutgifter. Handikappersättningen är i princip, i sin helhet, en merkostnadsersättning.

Vårdbidrag har en förälder rätt till för vård av barn som inte

16 år, om barnet på av utveckfyllt grund sjukdom, psykisk

eller annat är i behov av särskild lingsstörning handikapp tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till Vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets eller är således

sjukdom handikapp. Vårdbidraget avsett som ett ekonomiskt stöd som underlättar för föräldrar med handikappade eller sjuka barn att i hemmet kunna ge barnen den tillsyn, vård och stöd i olika former som krävs för att barnen skall kunna utvecklas bästa sätt.

på

Men är även att se som en viss för

vårdbidraget ersättning att en av föräldrarna i måste avstå från förvärvsinkomst

regel för att vårda det barnet (prop. 1973:47). För

handikappade föräldern kan således ha karaktären av en lön

ersättningen som uppbärs.

Vidare har kassan stor erfarenhet av att bedöma funktionsförmågans nedsättning genom handläggning av ärenden om förtidspension.

9.3.3 tar redan ett stort

Försäkringskassan

finansiellt ansvar

Socialförsäkringen har redan i dag ett stort finansiellt ansvar för svårt funktionshindrade genom av förmåner

utbetalning som förtidspension, och handikapper-

sjukbidrag, Vårdbidrag sättning. De svårt funktionshindrade är även i stort behov av

sjukvård och hjälpmedel nyttigheter som delvis finansieras genom från till

utbetalningar sjukförsäkringen sjukvårdshuvudmännen.

9.4¶Kommunen skall ha ett basansvar för insatserna

Syftet med reformen är att förbättra att

primärt möjligheterna ge bättre för svårt funktionshindrade. Valfri-

livsbetingelser heten, självbestämmandet och kontinuiteten i den personliga livssituationen förbättras.

Ett annat med reformen är att kommunerna genom

syfte stöd från skall få en för

socialförsäkringen avlastning de topp-

kostnader som kan uppstå när är stort. Ett

omsorgsbehovet basansvar skall dock alltid finnas kvar hos kommunerna. Dvs. även om stödbehovet i det enskilda fallet är stort skall inte hela stödet finansieras genom utan en viss

socialförsäkringen del ligger kvar på kommunen.

Mot bakgrund av detta bör försäkringskassans ansvar träda in först när 20 timmar per vecka. Det

hjälpbehovet överstiger betyder att kommunen står för insats upp till

kostnadsmässigt 20 timmar per vecka. Gränsen 20 timmar är också lämplig för att göra enklare och för att kommunen står den

hanteringen enskilde nära och därmed lättare kan se behoven och bedöma alternativa

möjligheter.

Med basansvar menas också att kommunen alltid står beredd att ge den enskilde ett ekonomiskt stöd för att ordna insatsen annat sätt än kommunen, om det är den

på genom enskildes önskemål att ordna stödet detta sätt. Detta inne-

på bär b1.a. att om försäkringskassan inte beviljar stöd i enlighet med vad vi förelår i det kan den enskilde att

följande, begära kommunen subsidiärt prövar om inte den kan stödet.

utge

9.5 Rätten till biträde av assistent

personlig

I avsnitt 9.2.1 har redovisats skäl för att införa rätt till personlig assistent. Det handlar b1.a. om att den enskilde ett

på avgörande sätt skall kunna förändra sin livssituation.

Rätten till personlig assistent i vårt till

regleras förslag lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, se 6§ p.2.- Förslaget innebär att kommunen är skyldig att på ansökan från den enskilde insatsen om rätt kan anses

bevilja föreligga till den.

Som kriterier för rätt till assistent bör gälla att

personlig den enskilde skall ha ett klart behov av personlig assistent för att kunna klara den för att kunna inta

personliga hygienen, måltider, för att kurma komma ut i samhället eller för att kunna få och behålla ett arbete om inte detta stöd kan ordnas på arbetsplatsen. Detta ställer inte något krav på att det skall föreligga ett Visst stödbehov i tid för att rätten skall uppstå. Dock har tidsfaktorn Ju större stödbehov

självfallet betydelse.

i tid som desto mer talar omständigheterna för att

föreligger rätt till biträde av assistent föreligger.

Om kommunen assistent bör stödet be-

beviljar personlig

i sådan att den enskildes hela stödbehov kan viljas omfattning tillgodoses. Dvs. assistenten/assistenterna bör i princip kunna överta alla hemtjänstens uppgifter.

Rätten till assistent bör vår mening

personlig enligt utgöra en i som den enskilde kan ansöka om, på samma

rättighet lag sätt som den enskilde kan ansöka om t.ex. bistånd

enligt socialtjänstlagen (1980:620). Kommunens roll i sammanhanget är därför inte att vara entreprenör. Kommunen bör alltså inte ses som den som samma sätt som ett

säljer tjänster på fristående organ kan göra det.

Däremot står det naturligtvis kommunen fritt att uppfylla sina genom att anlita andra organ, t.ex. en

åtaganden kooperativ för att utföra insatsen.

organisation,

Eftersom vi vill förstärka valfriheten för den enskilde anser Vi dock att stödet inte enbart bör ha formen av en rättighet att få insatsen. Kommunen bör även, som vara

tidigare angetts,

att ställa upp med ett ekonomiskt stöd om den enskilde skyldig vill ordna insatsen annat sätt än kommunen. Den

på genom enskilde bör således alternativt kunna begära att få ett ekonomiskt Detta bör i täcka stödbehov upp till 20

bidrag. princip timmar/veckan. För stödbehov därutöver får den enskilde Vända till försäkringskassan.

sig

9.6¶Det ekonomiska stödet från

för personlig assistent

försäkringskassan

9.6.1¶En individuell

ny socialförsäkringsförmån skapas

Inom finns i förmåner som

socialförsäkringssystemet dag grundar att lämnas för som

sig på ersättning merutgiiter uppstår. Det gäller förmånerna och vård-

handikappersättning

Stödet för assistent bör utformas som en ny bidrag. personlig socialförsäkringsfönnån innebärande att kan be-

ersättning viljas för för assistent.

merutgiñaerna personlig Ersättningen kallas för Eftersom det ekonomiska stödet

assistansersättning. från bör träda in för stödbehov som över-

socialförsäkringen

20 timmar vecka bör för rätt till assistansersättning stiger per krävas ett minsta stödbehov om 21 timmar per vecka. Assistansersättningen utgör alltså en merkostnadsersättsamma sätt som utgör det. ning på handikappersättningen När den enskilde anställer merkostnaderna av de själv utgörs lönekostnader som han/hon skall svara för: Vänder sig vederbörande till en fristående är det de avgifter som organisation den tar ut som merkostnaderna. Vänder sig den enskilde utgör till kommunen är det de kommunen tar ut som utgör avgifter merkostnaderna. Dessa måste kunna bestämmas så avgifter att kommunen helt kan tillgodogöra sig assistansersättning som Det innebär att måste kunna utges. mycket höga avgifter tas ut för stödbehov över 20 timmar, vilket då inte är avsedd att drabba den enskilde men som en förutsättning for att utgör kunna ”föra vidare” till kommunen. Vidare bör den pengarna att den enskilde kan få lika assistenprincipen gälla mycket tinsats oberoende av om han anställer eller Vänder sig till själv kommunen för att få insatsen. Normer för vilka avgifter kommunen får ta ut torde därför behövas. Vad nu innebär i sin tur också att av sagts beräkningen för bestämmandet av assistansersättningen måste merutgifter baseras schabloner om vad kostnaderna för en personlig på assistent kan anses uppgå till. Det är alltid den enskilde som står som söhandikappade kande för från Kommunen ersättningen försäkringskassan. kan alltså inte vara part hos kassan. Avsikten med är att täcka ett stadigassistansersättningen varande behov. Om behov av en utökning av tillfälligt uppstår t.ex. för att en behöver hjälp dygassistentinsatsema, person net runt under en bör kommunen ta ansvaret för semesterresa, detta ekonomiskt och även insatsmässigt.

9.6.2 och andra

Åldersavgränsningar

för rätt till assistansersättning avgränsningar

Vårt till (1992:000) om stöd och service till vissa förslag lag funktionshindrade (LSS) omfattar (1 §) med utveckpersoner autism eller med bestående begåvningshandilingsstörning, efter i vuxen ålder. Detta motsvarar personkapp hjärnskada kretsen för den nuvarande Dessutom omfattar omsorgslagen.

LSS personer med andra stora och fysiska eller

varaktiga psykiska funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar betydande i den livs-

svårigheter dagliga föringen och därmed ett omfattande stödbehov. I

specialmoti-

till beskrivs närmare vad som krävs för veringen lagförslaget att dessa skall anses

förutsättningar uppfyllda.

Personkretsen för rätt till bör i princip

assistansersättning vara densamma som den som i LSS.

ingår

LSS innehåller som angetts en övre åldersgräns. Den omfattar inte personer som drabbats av normalt åldrande. Därmed avses åldrande efter 65 år.

Om denna åldersavgränsning följs skulle ett

antagligen mycket stort antal äldre få rätt till ersättningen. Alla äldre som drabbas av icke åldersrelaterade och som drab-

sjukdomar bas av olycksfall skulle komma med. Det är värde-

naturligtvis fullt om denna stödform så om

långt möjligt följer reglerna personkrets i LSS. Men åtminstone till en början bör

på grund av kostnadsskäl en om 65 år. Den som före

gälla åldersgräns fyllda 65 har fått ersättningen bör dock få behålla den efter 65-års dagen.

nedåt bör införas det sättet att rätt

Åldersavgränsning på

till inte för barn under 16 år. Det

assistansersättning gäller innebär att denna förmån inte kan konkurrera med vårdbidraget. Ett viktigt skäl till åldersgränsen 16 år är att vårdbi-

skulle behöva reformeras om gränsen sattes Det draget lägre. är inte att i detta göra den

lämpligt sammanhang utredning som skulle behövas för att kunna kombinera de båda ersättningsformerna.

Vidare finns för dem under 16 års ålder till elevas-

möjlighet sistent i förskole- och skolsituationen. behov av

Ytterligare avlastning i föräldrasituationen bör kunna erhållas genom avlösarservice, korttidsboende eller kommunal personlig assistent som för vår ordnas genom vårt till

personkrets förslag LSS.

Som en följd av att utgör en social-

assistansersättningen försäkringsförmån kommer även den avgränsningen att gälla att den som skall vara försäkrad

beviljas ersättningen enligt lagen (1962:381) om allmän (AFL). Försäkrade en-

försäkring ligt AFL är personer som är svenska och personer

medborgare som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket.

Vad beträffar handikappersättning anses den bosatt i Sveri-

ge som sedan minst fem år är bosatt i riket eller den som varit bosatt kortare tid men Varit normalt arbetsför oavbrutet minst ett år under bosättningstiden. Vad beträffar dock en bosättningsregel om Vårdbidrag gäller ett år. För assistansersättningen bör också en bosättningsregel om ett år kurma väljas.

9.6.3 för dygnsvila Assistansersättning utges ej

Det införs inte fixerad övre gräns för rätten till assinågon Behovet varierar i efter funktionsstansersättning. hög grad hindret och vederbörandes livssituation. Dock avses reformen - med assistent inte i vart fall inte inledningsvis personlig täcka behov av stöd under Detta får som hittills dygnsvila. finansieras och arrangeras av kommunen med boendeservice, eller annat sätt vid behov. generell jourpersonal på Någon definition av anser vi inte behövlig. begreppet dygnsvila ett motiv för att inte som täcker Ytterligare ge ersättning stöd av assistent runt är att kommunerna personlig dygnet har ett i inskrivet ansvar att ordna service i boendet. lag fattade beslut av pro- Enligt riksdagens nyligen på grundval om ansvaret för service och vård till äldre och positionen 1990/91:14, SOU9, rskr. 97) har kommuhandikappade (prop. nerna ansvar att inrätta bostäder med gemensam serviålagts ce för Vi har också i LSS lagt förslag som berör handikappade. kommunernas ansvar för att anordna service i boendet.

9.6.4 utges inte för personer

Assistansersättning

som bor institution och i gruppboende,

på

m.m.

Avsikten med är, i vart fall i ett första assistansersättning att en hjälp för dem som bor i eget boende, skede, utgöra servicehus eller hos För dem som bor infamilj/anhörig. på stitution eller förutsätts därstädes gruppboende personalen motsvarande behov som hittills. Motsvarande bör tillgodose för för omvårdnad i kommunal sysgälla behövlig personal selsättning. Även av administrativa skäl kan det anses mindre lämpligt att för asisstent som skall utföra stödinsatersättning beviljas

ser som personalen på en institution eller i utför.

gruppboendet

och kan befaras i Planerings- samarbetssvårigheter uppstå

fall. Som vi framhåller annan kan däremot många på plats personliga assistenter forekommma även i dessa situationer men då har kommunen fullt kostnadsansvar.

Begreppet institution finns i dag i AFL. Rätt till handikappersättning gäller i inte vid institutionsboende. An-

princip gående vad som skall avses med får hänvisas till

gruppbostad vad som anförts om detta i specialmotiveringen till LSS.

9.6.5 Konsekvenser i förhållande till

handikappersättningen

Handikappersättningen ger ersättning för att täcka vårdbehov och merkostnader. Som merkostnad anses även

egenavgifter inom hemtjänsten. Om kommunen debiterar för per-

avgiñer sonlig assistent, som då skulle komma att bli

betydligt högre än egenavgiftema inom hemtjänsten, kan dessa avgifter räknas in i för bestämmandet av

underlaget handikappersättningen.

Regler behövs som innebär att merkostnader som ligger till grund för bestämmande av assistansersättning inte får medräknas vid bestämmande av

handikappersättning.

Om en person uppbär handikappersättning och ansöker om assistansersättning bör handikappersättningen omprövas om assistansersättning beviljas.

9.6.6¶Storleken

på assistansersättning

Assistansersättningen, är som tidigare nämnts en merkostnadsersättning. Merkostnaderna utgörs i huvudsak av löne-

eller de kostnader av avgifter motsvarande i princip löne-

kostnaderna kommunen eller annan som svarar för

någon insatsen debiterar. Med lönekostnader avses främst lön, sociala och Som merkostnad bör även

avgifter semesterersättning. anses administrationskostnader i viss omfattning.

av lönekostnaderna bör ske utifrån den lön

Beräkningen som ett vårdbiträde har. Enligt uppgifter från Kommunförbundet hösten 1990 kan den lönen till ett vård-

genomsnittliga

biträde med till ca 11.000 kr. per heltidsanställning uppskattas månad eller ca 132.000 kr/år. Till detta kommer sociala avmed ca 45 varav ca 37.5 % avser för den gifter %, avgifter och ca 7.5 % för kolobligatoriska socialförsäkringen avgifter lektiva På årsbasis skulle detta medföra löneförsäkringar. kostnader med ca 191.000 kr. En torde i dag heltidsanställning motsvara ca 37 timmar per vecka. I olika har nämnts att man inom hemtjänsten sammanhang räknar med att ca 70 % av används för tjänstgöringstiden direkta En del av den tid som går hemtjänstinsatser. väsentlig bort av mellan hemhjälpstagare. Semesutgörs förflyttningar ter och är andra faktorer. Det innebär att ett fortbildning vårdbiträde utför ca 26 timmar per vecka i hemtjänstinsatser. Lönekostnaderna utförd skulle då kunna per hemtjänsttimme beräknas enligt följande. heltidsanställt vårdbiträde kan Hemtjänstinsatserna per till ca 1 350 timmar (52 x 26) per år. Kostnaden per uppskattas utförd skulle då kunna till ca 141 hemtjänsttimme uppskattas kr (191.000 kr/ 1350). Vad assistent bör inte så stor andel som 30 gäller personlig % avräknas. Tid inte bort för 15 % kan vara går förflyttningar. ett Då skulle en helårsanställd assistent rimligare procenttal. 37 timmar/veckan) kunna uppskattas utföra (anställning på direkta assistentinsatser 31,5 timmar per vecka i genomsnitt. Antalet utförda assistenttimmar per år skulle då kunna till ca 1.640. Kostnaden per utförd assistenttimme uppskattas skulle kunna till 116 kr (191.000 kr / 1640). uppskattas Till detta bör en mindre summa för att täcka adminiläggas strationskostnader, fyra kr per timme. Kostnaden förslagsvis utförd assistenttimme skulle då bli 120 kr. per Rätten till stöd beräknas av behovet av stöd per på grundval vecka. Den som en timme i veckan skulle då på ett år beviljas få 52 assistenttimmar utförda. veckotimme” skulle då Varje vara värd 6.240 kr (52 X 120). Kommunen för 20 timmar per vecka ger ersättning högst om den enskilde vill ha från kommunen för att ordna på bidrag annat sätt än genom kommunen. Den maximala ersättningen skulle då i kunna sättas till 124.800 kr. Ersättdagsläget timme från en timme till och med 20 timmar ningen utges per per vecka. utges för stödbehov från 21 timmar Assistansersättningen

och uppåt. Den blir då med lägsta ersättningen utgångspunkt från löneförhållandena hösten 1990 6.240 kr. fixerad Någon övre gräns är, som nämnts, inte avsedd att sättas. tidigare Dock täcks inte Som kan dock nämnas att dygnsvila. exempel om försäkringskassan skulle ge ersättning för 90 ytterligare timmar/veckan skulle ersättningen från kassan bli 560.000 kr/år (90 x 6.240). Regeringen bör ges att i en fastbemyndigande förordning ställa beloppen för Till grund för fastassistansersättning. ställandet bör ett från ligga yttrande riksförsäkringsverket. Nya belopp bör fastställas för år. varje

9.6.7 av

Indragning/nedsättning ersättning

Förutsättningarna för en försäkrads rätt till assistansersättning kan ändras av olika sedan den enskilde anledningar beviljats förmånen. Det bör en för den engälla skyldighet skilde att anmäla till om förhållandena försäkringskassan ändras så att rätten till En sådan ersättning påverkas. skyldighet gäller i dag beträffande handikappersättningen. När det gäller handikappersättningen rekommenderar riksforsäkringsverket i sina allmänna råd (198828) att ersättningen minskas eller dras in då en avgörande av förutförändring sättningarna för beviljad har inträffat handikappersättning som rätten till eller nivån påverkar på handikappersättningen. Samma villkor bör beträffande gälla assistansersättningen. Vidare bör utgående alltid omprövas handikappersättning om assistansersättning beviljats. Riksförsäkringsverket rekommenderar vidare att handikappersättningsärenden efterkontrolleras vid viss tidpunkt om det finns särskild anledning. Vad assistansersättgäller ningen bör kassan också kunna företa efterkontroller. Om det sannolika skäl att dra in eller minska en föreligger handikappersättning kan försäkringskassan enligt 20 kap 2a§ AFL fatta ett beslut om eller provisoriskt nedsättning indragning i avvaktan på att beslut fattas. Samma slutligt regler bör gälla beträffande assistansersättningen.

9.6.8¶Ärenden om avgörs i

assistansersättning socialförsäkringsnämnd

hos bör besluta om Socialförsäkringsnämnd försäkringskassan rätt till assistansersättning. Beslutanderätten bör således inte en enskild tjänsteman utan ärendena bör avgöras läggas på med Ärenden om handikappersättning lekmannainflytande. och avgörs också i socialförsäkringsnämnd. Vårdbidrag Ev. sker till länsrätten, kammarrätten och överklagande i med den 0rdslutligen försäkringsöverdomstolen enlighet för som införts på socialförsäkringsområdet ning överklagande fr.0.m. den 1 juli 1991.

9.7¶Det ekonomiska från kommunen

bidraget

Det ekonomiska från kommunen, som kan utges som bidraget ett alternativ till assistent, regleras i vårt förslag till personlig om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den lag är att rätten till bidraget från komgrundläggande principen munen samma villkor som rätten till personlig assistent. följer - från stödbehov om minst 21 timmer I ett visst intervall per vecka upp till den tid som kan anges utgöra dygnsvila har dock i det primära ansvaret. Komförsäkringskassan regel munens ansvar är här subsidiärt. Kommunen har ansvar för det ekonomiska stödet under om behov av persondygnsvilan, assistent även denna tid. Denna fråga kan komlig föreligger munen pröva sedan har avort var den försäkringskassan övre gränsen bör anses ligga för rätt till assistansersättning. För vissa fall har dock kommunen alltid det primära ansvaret även när det rör om stödbehov från 21 timmar/ sig veckan och Det för assistent för uppåt. gäller bidrag personlig insats till barn under 16 år. Det även stödet till personer gäller som efter att ha 65 år drabbats av funktionshindret och fyllt det inte kan anses ha berott normalt åldrande. Om så på önskas och det bedöms med assistent för lämpligt personlig som bor institution eller i gruppbostad har kompersoner på munen också kostnadsansvaret fullt ut. Vi anser att de närmare för det ekonomiska stödet reglerna från kommunen bör i en särskild som i sitt regleras förordning,

regelsystem så långt möjligt ansluter till den som vi

reglering har föreslagit för assistansersättningen från försäkringskassan. Det innebär bl.a. att bör beräknas per Veckotim-

bidraget me och till samma som

uppgå belopp assistansersättningen utgör.

Samordningsfrågor

Våra förslag om personlig assistent och om ekonomiskt stöd för detta förutsätter att den enskilde alltid först vänder sig till kommunen för att endera få insatsen assistent eller

personlig ett bidrag för att ordna insatsen annat sätt än genom

på kommunen. Den rutinen bör kunna införas att den enskilde, vid sin ansökan hos kommunen, även i en ansökan till

fyller

när det är aktuellt att pröva stödbehov över försäkringskassan 20 timmar/veckan och vederbörande tillhör den

personkrets som kan komma i fråga för ersättning från kassan. Kommunen skickar denna ansökan till försäkringskassan, när den avort sitt ärende. Kommunen då också sitt beslut och

bifogar ev. underlag som försäkringskassan kan behöva för sin bedömning, såvida inte bestämmelser i sekretesslagen lägger hinder i vägen för det. I ett ärende om ekonomiskt har

bidrag kommunen vanligtvis endast att pröva om skall

ersättning

för 20 timmar även om stödbehovet är Har utges högst högre. kommunen fattat ett sådant beslut bör den ett utlåtande

foga till de handlingar som översänds till kassan, i vilket kommunen anger hur den bedömer det totala stödbehovet.

Det är som tidigare angetts den enskilde handikappade som har rätt till och också skall uppbära den

assistansersättningen för att täcka de merkostnader som uppstår. En smidig lösning vore att assistansersättningen utbetalas direkt till kommunen för att täcka kommunens såvida det är kommu-

avgiftsuttag, nen som ställer upp med insatsen. Har den enskilde anställt själv kan det också vara att pengarna utbetalas

praktiskt direkt till assistenten. Likaså kan det var att utbe-

praktiskt tala till det fristående organet om insatsen erhålls från ett sådant organ. Att utbetalningarna sker på sådana här sätt kan ordnas genom att fullmakt lämnas som gör att

praktiskt den andre får kvittera ut ersättningen. Formell överlåtelse kan också ske med beaktande av bestämmelser i om

lagen

allmän (20 16 §). Sådana förfoganden från den

försäkring kap. enskilde måste dock alltid vara Som en rutin i för-

frivilliga.

bör dock att ta reda på säkringskassans handläggning ingå den enskilde till om han vill överlåta ersättningen

inställning eller annat sätt underlätta ett överförande av till

på pengarna den som svarar för insatsen.

När kommunen till assistent och

beviljat bidrag personlig

också har assistansersättning bör försäkringskassan beviljat den kunna att sköter utbe-

ordningen gälla försäkringskassan

av det kommunala stödet. Det finns sedan talningen exempel

på att rent administratitidigare försäkringskassan åtagit sig va för annans räkning i form av utbetalning av

uppgifter ersättningar.

9.9 En närmare av

beskrivning

hos kommun och

handläggningen försäkringskassa

FAS 1 - hos kommunen

Prövningen

Den enskilde vänder som alltid först till

sig, tidigare angetts, kommunen. Där har han följande två valmöjligheter. a) Han att kommunen skall ställa upp med insatsen

begär

personlig assistent. b) Han att få ett ekonomiskt Med av

begär bidrag. hjälp

kan vederbörande anställa assistent själv eller

bidraget vända till ett fristående organ för att få insatsen.

sig

Fall a)

Rätten till assistent har beskrivits tidigare. Beviljas

personlig insatsen tas ut för insats upp till 20 timmar/

inga avgifter veckan. Om insats för tid därutöver tar kommunen ut

beviljas

fr.o.m. 21 timme per vecka, motsvarande i princip avgifter, lönekostnaderna för ett vårdbiträde i Dessa av-

hemtjänsten.

finansierar den enskilde med av assistansersättgifter hjälp

från I vissa fall kommer dock alltid ning försäkringskassan.

att Det de fall som beskrivits avgiñsbefrielse gälla. gäller

under 9.7 då kommunen har ett kostnadsansvar även primärt när stödebehovet 21 timmar/veckan. överstiger Om kommunen inte assistent eller inte beviljar personlig gör det i den som den enskilde det kan omfattning begärt beslutet överklagas till länsrätten och ev. vidare till kammarrätt och regeringsrätt. Som ovan angetts förutsätts samordning kunna ske mellan kommun och beträffande bl.a. försäkringskassa ansökningsförfarandet och av utbetalningen ersättning.

Fall b)

Här den enskilde att få ett ekonomisk för att begär bidrag ordna assistentinsatsen annat sätt än genom kommunen. på Som tidigare angetts utger kommunen med vissa undantag bidrag för högst 20 timmar/veckan. Om den enskilde är i behov av mer för att täcka kostnader för assiersättning personlig stent får han vända till Den prövar sig försäkringskassan. vanligtvis stödbehovet därutöver.

- FAS 2 hos

Prövningen försäkringskassan

Fas 2 blir aktuell när den enskilde ansöker om stöd för behov som överstiger 20 timmar/veckan. Prövningen har då föregåtts av en prövning av kommunen se ovan. Försäkringskassan prövar om assistansersättning skall utges för stödbehov fr.o.m. 21 timme per vecka. Endera har då kommunen beslutat att biträde av assistent för mer än 20 timmar/ bevilja personlig veckan, t.ex. 37 timmar/veckan, varvid ersättningen behövs for att betala kommunen for de avgifter som den tar ut för 17 timmar motsvarande vårdbiträdeskostnadema. Eller så har vederbörande fått från kommunen för 20 timmar/veckbidrag an och vill ha från för assistansersättning försäkringskassan överskjutande stödbehov. Det är givet att kommunens av hur omfattande bedömning behovet av personlig assistent är kommer att ha en stor betydelse for kassan i dess prövning av rätten till assistansersättning. Försäkringskassan har dock att göra en självständig prövning av vilket stödbehov som föreligger. När prövar ärendet vet den i komförsäkringskassan regel munens till endera genom kommuinställning stödbehovet,

nens beslut att ställa upp med den assistentinsat-

personliga sen eller genom att kommunen skickat med ett utlåtande i de fall då den enbart bedömt behovet av ekonomiskt stöd upp till 20 timmar/veckan.

Om inte vill bevilja assistansersättning i

försäkringskassan den omfattning som den enskilde begär det kan han överklaga beslutet till länsrätten och ev. vidare till kammarrätten och försäkringsöverdomstolen.

Alternativt kan den enskilde kommunens subsidiä-

åberopa ra ansvar och begära att kommunen prövar finansieringsfrågan för de timmar som kassan inte beviljat ersättning för. Skulle kommunen bifalla denna prövning blir konsekvensen, om assistent av kommunen, att kommunen

personlig beviljats inte tar ut Om kommunens insats under den

några avgifter.

prövningen i form av ett ekonomiskt biföregående beviljats

kan det subsidiära ansvaret utmyrma i att kommunen drag betalar ut

ytterligare bidrag.

Skulle kommunen inte bifalla den enskildes önskemål under den subsidiära kan ärendet till

prövningen överklagas länsrätten och ev. vidare till kammarrätt och

regeringsrätt.

Arbetsgivarfrågor

Med en hel del i olika

arbetsgivarrollen följer skyldigheter avseenden. Skyldighet finns att göra avdrag för preliminärskatt och att betala in Det sker en sam-

arbetsgivaravgifter. ordnad av denna skatt och av arbetsgivaravgiflzerna.

uppbörd

sker månadsvis. Detta arbete innebär också Inbetalningen

i olika avseenden. redovisningsskyldighet

En har också ansvar på många andra områden.

arbetsgivare Ett är arbetsmiljön. Det finns ett flertal allmänna skyldigheter i En skall bl.a. vidta alla åt-

arbetsmiljölagen. arbetsgivare

som behövs för att att arbetstagare utsätts gärder förebygga för ohälsa eller utfärdar

olycksfall. Arbetarskyddsstyrelsen

med stöd av På i tillämpningsföreskriñer arbetsmiljölagen. stort sett hela den arbetsmarknaden finns av-

avtalsreglerade tal mellan arbetsmarknadens parter på arbetsmiljöområdet.

Semesterlagstiftningen ställer också krav på arbetsgivaren. Bl.a. skall, om inte kollektivavtal säger annat, semesterledig-

heten i princip förläggas så att arbetstagaren får en ledighets-

veckor under period av fyra juni augusti.

Det finns även andra av intresse i relationen

lagar arbetsgi-

vare arbetstagare. En är lagstiftningen om rätt till ledighet för vård av barn m.m. Den innebär bl.a. rätt till under

ledighet ett och ett halvt år efter barnets födelse. Däreñzer finns rätt till

t.0.m det första skolåret. Lagstiftningen innepartiell ledighet håller också regler om vad som skall gälla för ledighetens förläggning, återgång i arbete och anställningsskydd.

Andra som kan bli aktuella för en att

regler arbetsgivare

är de som finns om för upptillämpa regler saklig grund sägning, uppsägningstider m.m. i lagen (1982:80) om anställningsskydd.

- ñn-

I relationen arbetsgivare arbetstagare kan det också nas att vid de som kan

anledning uppehålla sig svårigheter

att få arbetsinsatsen uförd när arbetstagaren är ledig, uppstå t.ex på grund av sjukdom eller föräldraledighet. Det kan också vara så att in och att assi-

arbetsgivaren läggs på sjukhus stenten därav inte har att utföra sitt arbe-

på grund möjlighet te.

Om av assistansinsatsen inte kan utföras

någon anledning blir det ytterst kommunen som måste ställa upp med hjälp. Däremot kan det vara svårare att klara att assi-

problemet stenten inte har arbete att utföra, därför att

något arbetsgivaren blivit inlagd sjukhus. Det inte gärna att dra in

på går

ersättningen under tiden för sjukhusvistelsen åtminstone inte om den kan bedömas som Här bör ev. kommu-

kortvarig. nen kunna till med åt assistenten.

hjälpa sysselsättning

En annan fråga i sammanhanget är den roll som försäk-

kommer att få. riskerar att ringskassan Försäkringskassan ses som den I realiteten får ju kassans

verklige arbetsgivaren. beslut en mycket stor betydelse för lön och andra villkor i arbetet.

roll är dock inte att vara av

Försäkringskassans givare omsorg eller vård. i en för-

Socialförsäkringen utgör princip

för inkomstbortfall och en för kostnader säkring försäkring som uppkommer i olika situationer främst vid besök inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att försäkringskassan inte hamnar i rollen av att i bli För-

praktiken arbetsgivare.

måste dock kunna kontrollera att den enskilde säkringskassan är i behov av I avsnitt 9.6.7 har vi behandlat

ersättningen.

Personlig

om under vilka skall kunfrågan förutsättningar ersättningen na dras in eller minskas.

9.11¶Kostnadsberäkningar

9.11.1¶Kostnaderna för socialförsäkringen

I en till detta betänkande, 3, har en närmare bilaga bilaga av de som kostnadsberäkredovisning orts överväganden Här i korthet resultatet av ningarna grundar sig på. återgers dessa beräkningar. SCB material och uppgifter som Beräkningarna grundas på lämnats från universitet. Linköpings SCB materialet innehåller b1.a. fördelning i olika intervall av soIn har mindre än timmar per personer hemtjänst fyra - Man kan se hur som har t.ex. 0.8 dag. många personer hjälp 1.5 timmar och hur timmar totalt i per dag många hjälpen ges detta intervall. SCB materialet att få fram ger ingen möjlighet hur används för dem som har hjälp mer än fyra hemtjänsten timmar Däremot finns statistik från Linköping och per dag. Stockholm som visar av för dem användningen hemtjänsten som har mer än timmar per dag. Med ledning av hjälp fyra dessa har vid universitetet en fördelning för uppgifter orts hela riket. Vid har till eñektema av den beräkningarna hänsyn tagits Effekterna därav blir dock pågående avinstitutionaliseringen. inte så stora den första tiden efter reformen. Det antal funktionshindrade som kan antas bli beviljade kan i bilaga 3 uppskatersättningarna enligt beräkningarna tas till ca 8.000 den första tiden efter reformens genomförande. De antas tillhöra de som har och stöd i grupper idag hemtjänst arbete och eller har en Nu har ca utbildning, anhörigvårdare. 4000 mer än 20 timmar vecka. Dessa personer hemtjänst per antas bli ersättningen. Ca 3000 anhörigvårdare uppbeviljade skattas komma att ersättningen. Ca 1000 personer beviljas antas tillkomma för rätt till ersättning på personkretsen av det stöd som behövs i arbete och utbildning. grund När är avslutad, en process som institutionsavvecklingen beräknas ca tio år till, att ca 11.500 personer pågå uppskattas Då har tillkommit personer som flyttat uppbär ersättningen.

ut från vådhemsboende med ca 2000 personer, långtidssjuka inom psykiatrisk vård som ut med ca 1000 flyttat personer samt personer som fått behålla efter 65 år ersättningen fyllda med ca 500. Det antal timmar som assistentinsats kommer att personlig utföras, finansierad av socialförsäkringen, till ca uppskattas 10 milj. timmar per år. Kostnaden per utförd har hjälptimme tidigare uppskattats till 120 kr (avsnitt 9.6.6). Detta innebär att den totala kostnaden år den första per tiden efter ikraftträdandet kan till ca uppskattas 1,2 miljarder kr. Detta belopp bör dock reduceras av att något på grund utbetalningen av kan antas minska. Re-

handikappersättning

duktion bör ske med ca 100 kr. milj. Kostnaderna för skulle då bli ca 1.1 milsocialförsäkringen jarder kit/år. I detta också belopp ingår ca 20 25 kr. avseende milj. Ökade administrationskostnader för socialförsäkringen (se 9.11.3). Antagandet om att kostnaderna för komsocialförsäkringen mer att till ca 1.1 kr/år är behäftat uppgå miljarder givetvis med en osäkerhet. Det kan därför vara att betydande lämpligt även använda ett minimialtemativ och ett maximialternativ. En en med 20 % kan vara motiverat. minskning resp. höjning Minimialternativet skulle innebära 880 kr. Maximialtermilj. nativet skulle innebära 1.32 kr. miljarder När är avslutad kostinstitutionsavvecklingen uppskattas naden for till ca kr/år. Här bör socialförsäkringen 1,7 miljarder också ett göras med 100 kr för minskad handiavdrag milj.

kappersättning. Kostnaden bli då ca 1,6 kr.

miljarder

9.11.2¶Kommunernas kostnader

Vi anser inte att det som en omedeluppstår kostnadsökningar bar följd av reformen. Initialt handlar det om en omfördelning av kostnader inom kommunerna. Redan den första tiden efter ikraftträdandet räknar vi dock med att det kommer att vissa effekter. Det uppstå dynamiska beror bl.a. och ett på ambitionshöjningar smidigare system

som kommer att öka Detta for med sig vissa efterfrågan. for kommunerna. kostnadsökningar Som redovisats i 3 visar att de bilaga hemtjänststatistiken som har mer än 20 timmar/veckan har hemhjälp ca hemtjänst 5.5 timmar Vi har att blir något per dag. antagit utnyttjandet och att det kommer att handla om ca 6.5 timmar per högre Vi har därvid räknat med ca 1.5 timmars dag. egentligen men tror vi att det blir effektivare med ökning samtidigt varfor vi till en timpersonlig assistent, uppskattar ökningen me. Den effekten består således i ett ökat stödbedynamiska hov om ca en timme. Vi beräknar effekterna därav till ca 350 kr./år vad avser den som blir berätttigad till milj. personkrets Vad avser den i som assistansersättning. personkrets övrigt kan antas bli till assistent kan uppskattas berättigad personlig en effekt om ca 150 kr/år. Till detta kommer dynamisk milj. - kr. också administrationskostnader (se 9.11.3) på 20 25 milj. Totalt skulle det då den första tiden efter ikraftträdandet röra om för kommunerna ca 525 milj. sig kostnadsökningar på kr/år. På av osäkerheten i siffrorna kan det även här grund vara att räkna med minimi- och maximialtemativ lämpligt med 20 resp. höjning. Minimialternativet procents minskning skulle bli 410 kr. och maximialternativet skulle då bli ca milj. 640 kr. milj. Kostnaderna for socialförsäkringen for assistansersättningen har vi till ca 1.1 kr/år den forsta tiden uppskattat miljarder efter reformens ikraftträdande. På sikt kommer kostnaderna att till ca 1,6 kr/år. I bilaga 3 har närmare uppgå miljarder for dessa Vi menar att de kostnader redoorts beräkningar. som för bör kunna anses komuppkommer socialförsäkringen ma kommunerna till i sin helhet. Endera får kommunergodo na ett direkt ekonomiskt stöd via som den tar ut, vilka avgifter täcks eller så kommer kommugenom assistansersättningen, nen inte att behöva ställa upp med insatser därför att den enskilde att endast anlita kommunens basstöd. väljer Å andra sidan räknar vi med att, som angetts, det uppstår vissa effekter for kommunerna som innebär kostdynamiska Det handlar i ett medelaltemativ om ca 525 nadsökningar. kr. Detta medför att som ett medelalternamilj. avlastningen tiv bör kunna till ca 600 milj. kr/år. uppgå På sikt blir större och torde kunna uppskattas avlastningen till ca 750 kr/år. Att ökar beror bl.a. på den milj. avlastningen från institutionerna som pågår. utflyttning

296 Personlig assistent - ekonomiskt stöd

i s i

9.11.3¶Administrationskostnader

i .l 2

5¶Det tillkommer kostnader för administrationen av reformen.

Enligt uppgifter från torde kostnaderna riksförsäkringsverket

för administrationen inom kunna bli ca 20

socialförsäkringen

- 25 kr/år. Om

milj kommunernas administrationskostnader kommer att öka jämfört med den administration som redan

behövs för de stödinsatser som är svårt att uttala om.

ges sig

Kommunerna skall dock, liksom admini-

försäkringskassan,

strera en ekonomisk -

ersättning en uppgift som inte funnits

tidigare. De tillkommande kostnaderna för detta kan kanske

uppskattas till samma som för dvs.

belopp försäkringskassan,

-

20 25 kr/år. Vi skulle då kunna räkna med admini-

milj.

strationskostnader på totalt ca 40-50 kr/år.

milj.

10 och arbete

Sysselsättning

Våra förslag Arbetslinjen hävdas för personer med svårare funktionshinder.

En kommunal införs för

sysselsättningsgaranti personer med svårare funktionshinder. 34 000 personer berors.

Kommunerna ges frihet att sitt

fullfölja sysselsättningsansvar i olika former, men vissa gemensamma krav och innehåll ställs. En funktion som

på utformning kommunal arbetsanpassare införs.

Försäkringskassoma åläggs ett ansvar för uppföljning av insatser i individuella planer om och

sysselsättning arbete.

Möjligheter till assistans underlättas även i

personlig arbetssituationen. Vidgade möjligheter, motsvarande särskilda för personer med

inskolningsplatser, skapas svårare funktionshinder. Ca 6 000 nya arbetstillfällen tillkommer inom Samhall under en Viss

IO-årsperiod. andel av Samhalls arbetstillfällen ställs till direkt förfogande for kommunerna. Arbetsförmedlingen skall ha kontaktpersoner för

landstingens habiliterings/rehabiliteringsorganisation.

10.1¶Arbetets

betydelse

Arbete i vid är av för alla

mening mycket väsentlig betydelse människors livskvalitet och i samhällslivet. Arbe-

delaktighet te är inte bara en för den materiella utan

grund försäljningen svarar även mot behov av

grundläggande mänskliga gemenskap, utveckling och i tillvaron. Dessa behov

meningsfullhet och värden kan naturligtvis var för tillfredsställas och

sig uppnås genom aktiviteter vid sidan av arbetet. Ytterst hand-

lar det också om den enskildes egen uppfattning och värdering av sin livssituation.

Arbetets dock inte bara från värdet för den

betydelse utgår enskilde. Det är också samhällets intresse och skyldighet att ta tillvara alla medborgares möjligheter att bidra till utveck-

av den gemensamma välfärden. Detta inte bara lingen gäller materiell välfärd utan också andra värden som berikar gemen-

i samhället. skapen

I arbetsmarknadspolitiken under 1970-talet manifesterades arbetets genom att målet full ersattes

betydelse sysselsättning med målet arbete åt alla. Detta markerade att arbetsmark-

inte bara skulle syfta till att hålla arbetslösnadspolitiken heten nere. Möjligheter till arbete skall skapas även för grupper som tidigare inte ansetts tillhöra arbetskraften. Detta mål har utvecklats Nu det

ytterligare. gäller målsättningen goda arbetet åt alla. Det innebär ett av kraven en

tydliggörande på

och möjligheter till lärande, utveckling och god arbetsmiljö på inflytande i arbetet. Den goda arbetsmiljön måste anpassas efter människors olika förutsättningar.

Internationellt sett är den svenska arbetsmarknaden unik i

att en andel av i betydelsen mycket hög befolkningen yrkesverksam ålder tillhör arbetskraften. Framför allt beror detta

att de svenska kvinnorna i så har förvärvsarbete. på hög grad För kan dock möjligheterna till arbete

utredningens målgrupp

synas helt orealistiska. Trots detta, eller snaramånga gånger re med från detta, vill vi hävda att

utgångspunkt möjligheten till arbete har större för än

betydelse utredningens målgrupp för andra.

om när och hur vägarna till arbete skall utformas för

Frågan den enskilde måste alltid från hans/hennes

självfallet utgå behov, och När arbete av olika

förutsättningar förväntningar. skäl inte är aktuellt skall det finnas annan sysselsättning eller andra aktiviteter som kan erbjuda den enskilde stimulans,

och eñer hans/hennes utveckling, meningsfullhet gemenskap önskemål. vår skall också dessa åtgärder

Enligt uppfattning utformas så att de på sikt stärker den enskildes möjligheter att finna vägarna till arbete. I vårt tidigare betänkande (SOU 1990:19) anförde Vi t.ex. att åtgärdernas innehåll borde vara målinriktat, och kunna till regelbunden

planerat ge möjlighet verksamhet.

Enligt direktiven skall utredningen behandla frågor om sys-

selsättning. inom arbetsmarknadsområdet

Åtgärder ingår

däremot inte direkt i Vi har tolkat

utredningens uppdrag. direktiven som att är att behandla vägar

utredningens uppgift till sysselsättning och arbete för Vi

utredningens personkrets. har därför valt rubriken sysselsättning och arbete. Vi menar att det inte att beskriva eller behandla dessa isole-

går frågor rade från varandra. När det vägarna till arbete måste

gäller arbetsmarknadspolitiska medel och

sysselsättningsaktiviteter vid sidan av arbetsmarknadspolitiken samverka. Genom vår rubrik vill vi markera denna samverkan. Vi vill framhålla att detta inte innebär att vi vill se någon av de arbets-

urholkning

målen. Vi har emellertid kunnat konstatemarknadspolitiska ra att många inom vår har behov av

personkrets kompletterande verksamhet vid sidan av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Vi anser också att samverkan mellan sysselsättning och arbete är för att bibehålla och utveckla sådan

nödvändig kompetens, som kan stärka till arbete för perso-

möjligheterna ner med omfattande funktionshinder.

10.2¶Bristområden

I vårt kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) kunde vi redovisa att bristen arbete och är ett av de

på sysselsättning svåraste problemen för utredningens Detta är också

målgrupp. en markering av att angelägna handikappolitiska mål inte uppnåtts. Sammanfattningsvis kan framhållas följande:

-

antalet förtidspensionärer ökade successivt under 1980-

talet för att nu till 350 000 personer (förtids-

uppgå drygt

pension/sjukbidrag). Antalet nybeviljade förtidspensioner

uppgår till ca 50 000. Bland de förtids-

årligen nybeviljade

pensionema för personer i de yngre grupperna dominerar

psykisk sjukdom och psykisk utvecklingsstörning bland

Under de senare åren 1980-talet min-

diagnoserna. på

skade dock antalet i de yngre

nybeviljade förtidspensioner

grupperna (16-29 år) från ca 2 000 till

tidigare årligen

att år 1989 omfatta 1 637

personer.

- antalet kvarstående sökande vid

med arbetshandikapp

arbetsförmedlingarna vid slutet av månaden i

uppgår

genomsnitt till ca 30 000. Bland dessa

arbetshandikappa-

de sökande finns ett ökande antal ombytessökande som

måste och/eller på av arbets-

byta yrke arbetsplats grund skada eller handikapp;

bristen bland personer med in-

på sysselsättning/arbete vandrarbakgrund är betydande. Grupper med kombinationen funktionsnedsättning och invandrarbakgrund har

att vinna inträde på arbetsmarkbetydande svårigheter naden och drabbas hårdare av

utslagningsmekanismer; antalet i olika

arbetshandikappade arbetsmarknadspolitiska ökade successivt under 1980-talet. Under

åtgärder slutet av år 1990 fanns totalt drygt 80 000 arbetshandi-

i särskilda sysselsättningsskapande åtgärder kappade (varav ca 45 000 personer i anställning med lönebidrag, 30 000 i inom Samhall och 6 000 i offentligt

anställning skyddat arbete). Närmare 20 000 arbetshandikappade fanns då i mer temporära åtgärder som arbetsmarknadsutbildning, AMI, beredskapsarbete och särskilda inskolningsplatser;

drygt 17 000 psykiskt utvecklingsstörda vuxna (inkl. personer över 65 år) har verksamhet vid landstingens

daglig

därav ca 2 000 i s.k. utflyttad verksamhet. dagcenter, Motsvarande verksamheter finns i be-

dagliga mycket

for grupper med andra funktionsgränsad omfattning hinder; i brukarenkät, besvarad av 652 personer i

utredningens ålder 18-65 år, uppgav 72 % att de saknar såväl arbete som annan utanför hemmet;

daglig sysselsättning en aktuell av de närmare 900 ung-

långtidsuppfoljning domar och sjukbidragsmottagare i

(fortidspensionärer åldrarna 16-29 år) soIn sedan 1986/87 deltagit i arbetsmarknadsverkets projekt Arbete åt unga handikappade har delvis redovisats. visar att 217 av ung-

Uppföljningen domarna (24 %) våren 1990 hade fått form av var-

någon

varav ett 80-tal inom Samhall. 63 (7 %) aktig anställning, av ungdomarna var i utbildning, medan 177 (19 %) hade sin vid och deras s.k. utflyttade

sysselsättning dagcenter verksamhet, oavlönad m.m. Av dessa 177 var 136

praktik

En dryg tredjedel (305 persopsykiskt utvecklingsstörda. ner - 34 %) saknade vid uppfoljningstillfallet våren 1990 sysselsättning utanför hemmet. Inom gruppen psykiskt

var det hela 62 % som saknade syshandikappade/sjuka utanför hemmet; selsättning - enkäter till kommunerna visade utredningens på uppenbara brister när det såväl kännedomen om situatiogäller nen för svårt funktionshindrade i kommunen som den verksamheten. Vidare framkom att endast uppsökande en mindre del av kommunerna ordnat meningsfull sysför kommuninnevånare med svåra funktionsselsättning hinder. och arbetsfrågor uppgavs inte Sysselsättningsvara i verksamheten. naturliga inslag

Remissynpunkter

I remissyttrandena över utredningens kaitläggningsbetänkanallmänt att området och arbete for de poängteras sysselsättning behöver kraftfulla insatser. utredningens målgrupper mycket framhåller att livsvillkoren for den enskilde på ett Många mycket avgörande sätt påverkas av just sysselsättningssituationen. Man framhåller också av att samhället får betydelsen del av kunnande, erfarenheter och engagemang som finns hos med omfattande funktionshinder. Flera remissmedborgare instanser behovet av att fler personer med svårare pekar på funktionshinder måste beredas arbete med stöd av de arbetsresurserna, inklusive inom Samhall. marknadspolitiska tar också upp behovet av att förtydliga den kommunala Många ansvar for den verksamheten och socialtjänstens uppsökande for sysselsättningsfrågoma.

Några utgångspunkter

10.4.1¶En arbetsmarknad

och arbete kan ses som delar av en helhet. Den Sysselsättning kan beskrivas som en arbetsmarknad i vid mening och består schematiskt av: - vid i i olika komsysselsättning dagcenter, utegmpper, munala m.fl. i kooperasysselsättningsprojokt/aktiviteter, tiv initierade av intresseorganisationer m.m.; - arbete inom Samhall eller med andra (egna anläggningar och i arbete integrerade arbetsplatser) offentligt skyddat (OSA);

302 Sysselsättning och arbete SOL 1991:46

- den arbetsmarknalönebidragsanställning på reguljära den; - den arbetsmarknaden utan nåanställning på reguljära got lönestöd.

Ofta beskrivs dessa olika former som steg i en där alla

trappa, förväntas sträva och om steg för steg. Ett

uppåt möjligt gå sådant synsätt är naturligtvis riktigt sett utifrån metodiken i den yrkesinriktade rehabiliteringen. Men det ñnns också risker med detta Ett sådant riske-

trappstegsperspektiv. synsätt rar leda till (eller har redan lett till) att de olika delarna får mycket varierande status och De blir av A-, B-,

ställning. något C-lag osv. Detta kan leda till att insatserna för den enskilde styrs mer av de olika verksamheternas ställning i trappan (hierarkin) än av den enskildes behov och Inte

förutsättningar. sällan avstånd mellan verksamheterna som är svåra

uppstår att överbrygga när den enskilde önskar byta verksamhet. Den hittillsvarande utvecklingen har t.ex. inneburit att Samhall eñsersträvat att mer och mer bli en del av det arbets-

reguljära livet och har därmed ljärmat från

sig dagcenterverksamheten. Samtidigt har dagcentren t.ex. genom sina utegrupper eftersträvat att komma närmare arbetslivet. vår

Enligt uppfatt-

måste alltid vara den enskildes förutning utgångspunkten sättningar, önskemål och behov av stödinsatser. Det innebär att rät insats är den insats som passar den enskilde bäst. Ett sådant synsätt talar för att det behövs en arbets- och

mångfald sysselsättningsmöjligheter samt okonventionella vägar ut i arbetslivet. Regelverk, ekonomiskt stöd m.m. måste ge utrymme för varierade och ibland kombinerade

lösningar.

Sysselsättning/lönearbete

Hittills har vi använt som en allmän

begreppet sysselsättning

av vid sidan av beskrivning åtgärder arbetsmarknadspolitikens medel. är den grund-

Enligt utredningens uppfattning läggande skillnaden mellan sysselsättning och arbete att det senare förutsätter ett anställningsförhållande med avtalsenlig lön.

En allmän är, att staten har ansvar för ar-

utgångspunkt betsmarknadspolitiken och kommunerna för

sysselsättningen. Beträffande innehållet i de olika verksamheterna kan samma

typ av arbetsuppgifter förekomma såväl inom dagcenter och andra som hos Samhall och

sysselsättningsforrner arbetsgivare på den arbetsmarknaden. Skillnaderna

reguljära ligger snarare i utformningen av verksamheten, förekomsten av andra stöd- och träningsinsatser än arbete, anställnings- och löneformer, nivån på kraven att delta i en arbetsorganisation och i en produktionsprocess m.m.

Kraven på en formell med lön har inte sällan

anställning framhållits som hinder för att bereda

betydande möjligheterna svårt funktionshindrade arbete. vår är det dock

Enligt mening viktigt att dessa formella krav ett

på anställningsförhållande inte systematiskt sätts ur spel. Ett sådant förfarande riskerar att leda till att man inte värderar de faktiska arbetsinsatser s0In görs. I det kan detta leda till ett ut-

långa perspektivet nyttjande av handikappade som och kanske

billig” temporär arbetskraft. Detta får inte hindra att man for

naturligtvis prövning, träning, inskolning, tillfällig sysselsättning m.m. behöver utveckla och använda former vid sidan av

reguljära

med lön etc. Dessa insatser skall dock ha en klar anställningar egen målinriktning. De skall inte i flera år utan att

pågå möjligheter till ett anställningsförhållande grundligt prövas. insatserna måste utvärderas med medverkan av den enskilde och relateras till hans/hennes egna mål.

Mot samma bakgrund vill utredningen framhålla vikten av att man från de olika tar ut mark-

sysselsättningsformerna nadsmässiga priser for arbetsuppgifter som utförs för olika externa kunder och Vi anser att detta har

uppdragsgivare. betydelse för inställningen i samhället till människor med funktionshinder.

10.4.3 Allas rätt till arbete

Den svenska arbetsmarknadspolitiken på

bygger målsättningen arbete åt alla. Det innebär i grunden att alla människor skall ha rätt till arbete oberoende av individuella skillnader i förutsättningar, och behov av stödinsatser. Den-

förväntningar na utgångspunkt för innebär också

arbetsmarknadspolitiken att samhället olika sätt skall medverka till att ar-

på skapa betsmöjligheter för den enskilde.

När det om

gäller utredningens målgrupp uppstår frågan

Sysselsättning

hur denna rätt till arbete sträcker sig. Var går gränserna

långt

:ars-.ozøzrøoøñü

för den enskilde och för samhället? Kan verksam-

uppsökande het och insatser från samhällets sida förväntningar hos

skapa den enskilde vilka leder till senare besvikelser om möjligheterna till arbete inte finns? Hur omfattande insatser skall och kan samhället vidta för att till arbete i

skapa möjligheter det fall värdena för den enskilde kan genom andra och

uppnås

för samhället billigare sysselsättningsalternativ? Enligt vår finns det inga generella svar på dessa frågor.

uppfattning Det inte att dra upp exakta gränser som innebär att

går några personer med en viss eller begränsning i

funktionsnedsättning

skulle vara definitivt utestängda från möjligarbetsförmågan heterna till arbete. måste alltid från den

Avvägningar utgå enskildes behov, intresse och motivation. Vi

förutsättningar, har också att ta tillvara senare års erfarenheter,

anledning som visat att teknik m.m. till arbete för

ny skapat möjligheter

som för inte så sedan vara vårdfall. personer länge ansågs

Helhetssyn

till arbete och har Möjligheterna meningsfull sysselsättning en stor för hela livssituationen. För att arbe-

mycket betydelse tet och skall måste också andra delar

sysselsättningen fungera i tillvaron ett tillfredsställande sätt. Det allt

fungera på gäller ifrån boende, stöd och till ekonomi, fri-

personligt färdtjänst tidsaktiviteter m.m. till arbete och den yrkesinrikta-

Vägarna de måste därför ifrån en där

rehabiliteringen utgå helhetssyn den enskildes och hela livssituation be-

egna uppfattningar aktas. Det att insatser för att förutsättningar för

betyder skapa arbete inte bara kan ta vid när delar i den enskildes

övriga situation Olika stödinsatser måste samverka med

fungerar.

i de individuella behoven. Det kräver en systeutgångspunkt matisk

planering.

En stor brist som förmedlat till oss är väntetiderna i

många olika m.m. Den enskilde utsätts för påfrestningar,

stödsystem när t.ex. insatser för att kunna delta i sysselsätt-

nödvändiga

dröjer trots att erbjudande om sysselsättningen/ ning/arbete arbetet - också kanske efter väntan. Vi

föreligger det lång menar att sådana väntetider, vare de beror på knappa

sig resurser eller administrativa brister, skadar enskilda och

på

en förlust för samhället. utgör betydande

10.4.5 Motivation

Den kanske viktigaste förutsättningen för att vägarna till sysselsättning och arbete skall öppnas är den enskildes motivation. Den är inte bara beroende av den enskildes bedömning av sin situation. Det är inte minst att

betydelsefullt andra kan se vilka möjligheter som finns. Alltför ofta står och faller olika rehabiliteringsaktörers insatser med hänvisning till den enskildes motivation. Vår är det

Enligt uppfattning därför av att

grundläggande betydelse motivationsskapande insatser och psykologiskt stöd får en mer

framskjuten plats bland arbetsforberedande åtgärder för svårt funktionshindrade. Det är också att olika har

väsentligt rehabiliteringsaktörer tillgång till sådan och erfarenhet, att de inte förbiser

kunskap möjligheter eller ger för en syn olika alter-

uttryck negativ på nativ om vilka de kanske inte har aktuell information.

10.4.6 Tiden kan behövas

Tidiga och samordnade insatser är för vår

viktiga målgrupp. Det är samtidigt mycket att beakta att resultatet av

väsentligt insatserna i många fall kan och måste få ta lång tid. Det visar bl.a. nya erfarenheter av för personer med

rehabilitering hjärnskador och den rika som finns från verksamhet

kunskap för Att och ut-

psykiskt utvecklingsstörda. rehabiliteringen vecklingen inte alltid går i takt med ursprungliga planer får därför inte betraktas som misslyckanden som stänger vägarna till alla insatsen Detta kanske särskilt

ytterligare gäller möjligheterna till och arbete. Resultatet av arbets-

sysselsättning marknadsverkets projekt Arbete åt unga handikappade, visar också att en till synes situation kan förändras till

hopplös en lyckad av den enskildes och

mycket lösning sysselsättningsarbetssituation.

10.4.7¶Kompetens

En allmän är att insatser för personer med

utgångspunkt svåra funktionshinder skall i verksamheter för andra.

ingå Detta gäller inte minst möjligheterna till meningsfull sysselsättning och arbete. Inom utredningens målgrupp finns dock många med omfattande funktionshinder och behov av

särskilda resurser och kompetenser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Detta avser såväl arbetsförmedlingens och AMIs insatser som Samhall, m.m.

arbetsmarknadsutbildning En del svåra funktionshinder är också mindre kända”, något som särskilt uppmärksammas i utredningens direktiv. Sammantaget innebär detta att kunskaper och kompetenser även måste samlas och utvecklas hos vissa och centrala

specialister resurser som arbetsmarknadsinstituten med särskil-

exempel da resurser (AMI-S) för vissa handikappgrupper och de kunskapscentra vi föreslår.

10.5¶Arbetsmarknaden

Under senare delen av 1980-talet kännetecknades arbetsmarknadssituationen allmänt av arbetslöshet och ef-

låg hög

arbetskraft. ökade dock successivt anterfrågan på Samtidigt talet och långtidssjukskrivna for att vid

förtidspensionerade

av 1990-talet totalt uppgå till ca 500 000. För 1990ingången talet kan bl.a. faktorer bedömas få for ar-

följande betydelse

för människor med omfattande funktionsbetsmöjligheterna hinder:

-

efterfrågan på arbetskraft;

- inom såväl som den

strukturomvandlingen näringslivet

sektorn kommer att intensifieras och ställer offentliga ökade krav och rörlighet hos arbetskraf-

på omställning

ten. En fortsatt effektivisering och rationalisering i ar-

betslivet forändrar också utbudet av En

arbetsuppgifter.

hel del arbetsuppgifter försvinner, t.ex. monterings- och

som i fall varit in-

serviceuppgifter, många lämpliga

En del sådana försvinner ock-

gångsjobb. arbetsuppgifter så genom att svenska sin arbetskraftsin-

företag lägger tensiva produktion utomlands; - och teknik i arbetslivet utvecklingen användningen av ny

nya som en del

skapar arbetsuppgifter samtidigt gamla

försvinner;

- den ökande kommer att

internationaliseringen påverka

den svenska ekonomin och den svenska arbetsmarkna-

den. Effekterna av är ännu bara

internationaliseringen

delvis kända. obalanser på den svenska arbets-

Regionala

marknaden riskerar t.ex. att bli än mer betydande till

Sysselsättning

följd av ett ökat internationellt samarbete bl.a. inom ramen för EG; - de äldre grupperna i arbetskraften blir större; tjänstesektom kommer att öka på bekostnad av antalet arbetstillfällen inom industrin. År 2000 beräknas tjänstesektom svara för 73 % av att sysselsättningen jämföra med 67 % år 1990; - när det gäller arbetsmiljön kommer arbetets innehåll och organisation att uppmärksammas alltmer. Den anställdes upplevelse av meningsfullhet och inflytande i arbetssituationen kan förväntas en allt roll i utspela viktigare vecklingen av arbetslivets villkor; arbetsmarknadspolitikens inriktning.

En hög allmän är en men inte sysselsättning viktig tillräcklig förutsättning för att personer med funktionsnedsättningar skall beredas till arbete. Detta inte minst möjligheter framgick under senare delen av 1980-talet. Den höga efterfrågan på arbetskraft medverkade då till en del arbetsmarknadspolitiska för att öka arbetskraftsutbudet och därmed även åtgärder möjligheterna till arbete för grupper som annars inte ansetts tillhöra arbetskraften. (T.ex. som vissa arbetshandigrupper kappade, förtidspensionärer, ålderspensionärer, flyktingar m.f1.) Frågan är i hur hög grad intresset för dessa grupper varit knutet direkt till den stora bristen arbetskraft eller på om en förskjutning av värderingar faktiskt rum. En dämägt pad efterfrågan på arbetskraft, i enlighet med vad som inträffat under av riskerar inledningen 1990-talet, uppenbart leda till ett minskat intresse för att se arbetshandikappade mfl. grupper som en resurs och en del i arbetskraften. För vissa grupper inom vår kan konstateras att svåpersonkrets righeterna att få arbete, och även vid sidan av sysselsättning arbetsmarknaden, består såväl i låg- som Dethögkonjunktun ta förhållande har av uppmärksammats handikapporganisationer och av flera tidigare utredningar på handikappområdet. Den generella utvecklingen arbetsmarknaden och av efpå terfrågan på arbetskraft under 1990-talet är för närvarande svår att bedöma. är i beroende av den Utvecklingen hög grad internationella utvecklingen och Sveriges konkurrensläge i förhållande till omvärlden. Om arbetslösheten i Sverige skulle komma att till de nivåer som av våra eurostiga höga många

Sysselsättning

har under tid skulle också peiska grannländer uppvisat längre till arbete försämras betydligt. handikappades möjligheter Hittills har dock den s.k. hävdats i den svenska arbetslinjen Det innebär att aktiva insatser för arbetsmarknadspolitiken. och arbete används i första hand i stället for konutbildning tant stöd till arbetslösa. Under det senaste året har också hävdas arbetslinjen börjat inom Det innebär att rehabilitering socialförsäkringssystemet. och arbete skall i stället för och erbjudas långtidssjukskrivning förtidspensionering. Vi vill framhålla att det är av största vikt att arbetslinjen också hävdas för Vi måste dock utredningens personkrets. konstatera att inom hittills inte nåtts av många personkretsen for att hävda eller fått till annan åtgärder arbetslinjen tillgång verksamhet som stärker för i förutsättningarna delaktighet arbetslivet.

10.6¶Insatser för aktiv m.m.

rehabilitering

1980-talets med av antalet förutveckling kraftiga ökningar och arbetsskador har untidspensionärer, långtidssjukskrivna der av 1990-talet lett till flera beslut, och inledningen planer inom och Bl.a. förslag arbetsmiljö- rehabiliteringsområdena. har fått att tjänster för försäkringskassorna möjlighet köpa från Samyrkesinriktad rehabilitering arbetsförmedling/AMI, AMU mil. kan erhålla för såväl hall, Arbetsgivare bidrag som och ararbetsmiljöforbättrande åtgärder rehabiliteringsfrån den nya arbetslivsfonden. Detta betsanpassningsåtgärder innebär att också arbetsgivare kan köpa rehabiliteringstjänster m.m. från Samhall, AlVfU mil. DesarbetsförmedlinyAMI, sa insatser förväntas sikt bidra till att utveckla en aktivare på och en bättre och därmed minska rehabilitering arbetsmiljö från arbetslivet. utslagningen Det är att konstatera att dessa nya medel som tillviktigt förts den rehabiliteringen och arbetsmiljöomyrkesinriktade rådet i forsta hand riktar till dem som redan har en ansig och en till arbetslivet. Utredningens ställning anknytning blir därmed inte direkt berörd av de nya insatserna. målgrupp Det finns också for att dessa insatser leder till ökade farhågor

anspråk på befintliga rehabiliteringsresurser och då bidrar till en direkt för de grupper som står utanför arbets-

försämring livet. När det gäller arbetsförmedlingens och AMIs vägledningsinsatser finns uppenbara risker för ett konkurrensförhållande mellan och insatserna för ar-

uppdragsverksamheten betslösa vad avser och -resursen

rehabiliteringskompetens

Regeringen har under våren 1991 återkommit till riksdagen med 1990/91:14O om arbetsmil-

ytterligare förslag (proposition jö och samt proposition 1990/91:141 om rehabili-

rehabilitering tering och inom och

rehabiliteringsersättning) rehabiliteringsarbetsmiljöområdena. De senaste förslagen ålägger bl.a. arbetsgivare ett ökat ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet, för arbetets och för den

utveckling yrkesinriktade

tar också upp om ekonorehabiliteringen. Regeringen frågan miska incitament för att vidta olika rehabilite-

arbetsgivare rings- och arbetsmiljöåtgärder som kan

förebygga utslagningen från arbetslivet. Härvid redovisar avsikten att

regeringen utreda de närmare konsekvenserna av

arbetsmiljökommissionens förslag om en form av differentierade

arbetsgivaravgifter baserade på den sjukfrånvaro, den förtidspensionering och de arbetsskador som arbetet hos den enskilde för-

arbetsgivaren orsakar. I detta måste också beaktas att rege-

sammanhang ringen nyligen återkommit till med ett om

riksdagen förslag införande av en arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen omfattande 14 dagar med sjuklön (regeringens prop. 1990/ 91:181). Från vill vi allmänt att införan-

utredningen peka på det av denna typ av ekonomiska incitament och styrmedel innebär risker för att märmiskor med funktions-

uppenbara hinder kan utestängas från arbetslivet.

De nu planerade åtgärderna och rehabilite-

på arbetsmiljö-

kan förväntas bidra till en aktivare rehabiliteringsområdena ring och till utvecklingen av en i vid mening.

god arbetsmiljö Detta skulle i så fall kunna innebära att från

utslagningen arbetslivet upp och att nya blir till-

stoppas arbetsmiljöer gängliga för

handikappade.

Totalt sett måste dock i vilken den

ifrågasättas utsträckning förbättrade kommer att bli för ut-

arbetsmiljön tillgänglig redningens personkrets. Det finns uppenbara risker för att arbetsgivare kommer att bli ytterst och noggranna i

försiktiga sin prövning vid Detta skulle i så fall

nyanställningar. ytterligare försvåra arbetsmöjligheterna för person-

utredningens

krets. Dessa formuleras också i flera av de remissvar

farhågor utredningen erhållit med anledning av tidigare delbetänkande (SOU 1990:19).

10.7 medel

Arbetsmarknadspolitiska

Arbetsmarknadspolitiken är en del i en ekonomisk

politik, vilken bl.a. har arbete åt alla som mål. Arbetsmarknadspolitikens är att underlätta anpassningen arbetsmark-

uppgift på naden.

Arbetsförmedlingens har en central funk-

platsforrnedling tion i arbetsmarknadspolitiken. Därutöver inrymmer arbetsmarknadspolitiken allt ifrån arbetsmarknadsutbildning, rörlighetsstimulanser, vägledningsinsatser och sysselsättningsskapande åtgärder till yrkesinriktad och

rehabilitering särskilda insatser for utsatta som invand-

grupper ungdomar, rare och i arbetsmarknads-

arbetshandikappade. Arbetslinjen politiken innebär att arbetslösa i första hand alltid skall

erbjudas arbete, utbildning, och andra

vägledning/rehabilitering aktiva insatser. Kontant stöd vid arbetslöshet skall alltid användas i sista hand.

Under inledningen av 1990-talet har obalanserna i den svenska ekonomin medverkat till att arbetslöshetens och arbetsmarknadspolitikens betydelse for inflationsbekämpningen har mer än Åsiktema om i vilken

uppmärksammats tidigare. utsträckning arbetslösheten kan och skall användas som ett aktivt medel för att hålla nere inflationen varierar.

Den svenska arbetsmarknadspolitiken bygger på en djup insikt om långtidsarbetslöshetens effekten Inte minst

negativa har erfarenheterna från andra länder med arbetslöshet

hög visat att ofta leder till De

långtidsarbetslöshet passivitet. långtidsarbetslösa riskerar att komma helt utanför arbetslivet och påverkar därmed inte heller aktivt sätt lönebild-

på något ningsprocessen och inflationsutvecklingen.

För är situationen, sett ur ett

utredningens personkrets arbetsmarknadspolitiskt perspektiv, att jämställa med den som råder för En tid utanför arbets-

långtidsarbetslösa. längre livet försämrar och motivationen att

påtagligt möjligheterna gå tillbaka eller for forsta ta steget ut i arbete. För

gången utredningens personkrets krävs därför inte bara särskilda in-

satser för och yrkesinriktad Det

vägledning rehabilitering. krävs också att kan arbets-

arbetsmarknadspolitiken skapa möjligheter som alternativ till och ett liv vid

förtidspension sidan av arbetsmarknaden. Härvid har såväl

lönebidragen som Samhall m.fl. särskilda

sysselsättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade en stor

mycket betydelse.

De insatserna för

arbetsmarknadspolitiska arbetshandikappade har som att den enskilde skall få och behålla

målsättning ett arbete, i första hand den arbetsmarknaden.

på reguljära För en del människor med kan arbets-

funktionsnedsättningar förmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens (AMI)

vägledningsinsatser liksom arbetsmarknadsutbildning vara tillräckliga åtgärder för att till arbete skall kurma för-

möjligheten verkligas.

Arbetsmarknadsinstituten med särskilda resurser (AMI-S) för hörselskadade rörelse-

och vuxendöva, döva, synskadade, hindrade, intellektuellt arbetshandikappade, arbets-

psykiskt handikappade och socialmedicinskt arbetshandikappade är en viktig verksamhet för utredningens och dess

personkrets möjligheter till arbete. har genom beslut 1991 -04- 11

Regeringen bemyndigat AMS att i AMI-S

genomföra förändringar organisationen, vilka bl.a. innebär och en viss ökad

decentralisering förstärkning av AMI-S resurser för med social-

grupperna medicinska och psykiska arbetshandikapp. I finns AMI

dag med särskilda resurser vid 35 av de 83 arbetsmarknadsinstituten. Resurserna finns dels som

integrerade specialarbetslag vid AMI, dels som särskilda institut. Från

handikapporganisationerna har framförts för att den de-

farhågor pågående centraliseringen av AMI-S kan innebära en av

uttunning institutens särskilda för vissa

kompetens handikappgruppen

Arbetsförmedlingens möjligheter att använda

lönebidrag och till

bidrag arbetsbiträde, arbetshjälpmedel, näringshjälp m.m. kan stärka den enskildes att få och behålla

möjligheter ett arbete den arbetsmarknaden. För närvarande

på reguljära har ca 45 000

arbetshandikappade lönebidragsanställningar, inkl. och särskilda

introduktionsbidrag lönebidrag. Riksdagen har under våren 1991 beslutat att ett med flexibla

system lönebidrag skall införas fr.o.m. budgetåret 1991/92. Detta innebär att nuvarande bestämmelser om Vilka som

bidragsnivåer skall tillämpas för skilda I

kategorier arbetsgivare upphävs. stället skall fastställas med till den en-

bidragsnivån hänsyn

Sysselsättning

skildes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och av Detta oberoende

graden funktionsnedsättning. gäller av vilken som är aktuell. De nuvarande

arbetsgivarkategori

för de I volymbegränsningama högre lönebidragen upphävs. stället kommer den totala arbetstillfällen med löne-

volymen

att bestämmas av den totala medelstilldelningen och bidrag

att förhandla om i arbetsförmedlingens förmåga bidragsnivån det enskilda fallet. AMS kommer det flex-

Enligt bedömningar

att för fler lönebidragsanställningar ibla systemet ge utrymme inom ramen för samma totalkostnad.

kan lämna bidrag till arbetshjälpme-

Arbetsförmedlingarna del som den behöver för att få en an-

arbetshandikappade

(1987:409) om till arbetsställning enligt förordningen bidrag

kan även vid Om särskilda hjälpmedel. Bidraget utgå praktik. skäl kan lämnas till den som redan har en

föreligger bidraget

för att denne skall kuxma behålla anställningen. anställning Fr.0.m. 1990/91 har ett större kostnadsan-

arbetsgivaren givits svar för och för arbetshjälpmedel åt

arbetsplatsanpassningen anställda med I 1990/91:141 om

arbetshandikapp. proposition

och har nu rehabilitering rehabiliteringsersättning regeringen

att endast skall svara för biföreslagit arbetsförmedlingarna

till för den som är arbetslös, medan drag arbetshjälpmedel

skall kuxma ge motsvarande till försäkringskassorna bidrag den som redan har en anställning. Någon ändring av praxis beträffande rätten till arbetshjälpmedel bör enligt förslaget inte ske.

har under våren 1991 även beslutat att de hittills-

Riksdagen varande för arbetshjälp-

arbetsmarknadspolitiska anslagen medel, näringshjälp, arbetsbiträde, lönebidrag, OSA (offentligt

arbete) och Galaxen (strukturstöd för byggarbetsskyddat marknaden) from. 1991/92 skall slås samman till

budgetåret ett benämnt Särskilda åtgärder för arbets-

gemensamt anslag

Avsikten är att denna förändring skall ge handikappade.

ökade att mellan desarbetsförmedlingarna möjligheter välja sa olika åtgärdsformer.

OSA, med för närvarande ca 6 000 anställda, är en an-

för med socialmedicinska arbetshanställningsform personer

För denna form kan främst kommuner få bidrag med dikapp.

till 75 % av lönekostnaderna. OSA avser inte arbete inom upp industriell tillverkning.

Inom ramen för det s.k. TUFFA-avtalet (TeknikUpphand-

För Funktionshindrade i Arbetslivet) har AMS kunnat ling medverka till och av datorbaserad utvecklingen användningen teknik i att för handikappade. syfte skapa arbetsmöjligheter Den baserad mikrodatorelektronik och komnya tekniken, på kan innebära helt för utmunikationsteknik, nya möjligheter redningens målgrupp. När det insatser för har avtalade inskolgäller ungdomar och s.k. särskilda hos offentningsplatser inskolningsplatser fr.0.m. 1989/90 ersatt de ungdomsliga arbetsgivare tidigare Dessa insatser i ett som skall galagen. ingår åtgärdssystem rantera arbete eller för alla under 20 år. utbildning ungdomar För (de som omfattas av omsorgslanågra handikappgrupper eller som fått sin till av ett vargen skolgång fördröjd följd funktionshinder) är den övre 25 aktigt fysiskt åldersgränsen ån heltid. Statsbi- Inskolningsplatsema gäller anställning på till med 105 % av lönekostdrag utgår arbetsgivaren 50 resp. naden för avtalade och särskilda inskolningsplatser. Bidragen kan under sex vid särskilda skäl kan tiden utgå månader; till 12 månader. Totalt började 4 500 ungförlängas högst Varav 660 (15 %), vid särskilda domar, arbetshandikappade under 1989/90. av med inskolningsplatser Många ungdomarna var i åldrarna 20-24 år. Av dem fick 41 % arbetshandikapp arbete när de lämnade en särskild I det förinskolningsplats. sämrade under av 1990-taarbetsmarknadsläget inledningen let har det blivit svårare att få till stånd avtalade inskolningshela arbetsmarknaden. platser på När det arbetsmarknadsområdet gäller lagstiftningen på konstaterade vi redan i utredningens kartläggningsbetänkande att den s.k. (197413) har haft ytterligt ñämjandelagen effekter när det att stärka handikappades begränsade gäller i arbetslivet. som till att främja såväl ställning Lagen, syftar som för äldre och arfortsatta anställningar nyanställningar AMS att föreskriva betshandikappade, ger ytterst möjlighet om arbetsförmedlingstvång. Från arbetsmarknadsmyndigheterna har man dock åren samförståndslösgenom prioriterat de mellan arbetsmarknadsmynningar genom överläggningar och som föreskriver. Under år digheten arbetsgivaren lagen har AMS i en särskild till före- 1990 framställning regeringen en av I framslagit översyn främjandelagen. framställningen håller AMS bl.a. att Den roll som arbetsmarknadsverket har är i inte med intentionerna enligt främjandelagen dag förenlig

i arbetslivsreforrnen och de som uppgiiter försäkringskassan kommer att få i det framtida rehabiliteringsarbetet. För personer med som inte kan beredas arbetshandikapp arbete är en inom Samhall ett alternativ. anställning viktigt För vår - med personkrets personer omfattande funktionshinder - är Samhall ofta det enda alternativet.

Samhall har for närvarande ca 30 000 arbetshandikappade anställda vid ca 430 över hela landet. Under arbetsplatser senare år har Samhall som till de verkstäkomplement egna derna utvecklat s.k. verksamheter och entreinbyggda prenader, där av Samhall-anställda arbetar hos andra grupper arbetsgivare. Samhall ökar nu successivt andelen anställda inom service- och från en tjänsteområden tidigare inriktning på tillverkningsindustri. 4-6 % av de Samhall-anställda går årligen över till hos andra Från anställningar arbetsgivare.

handikapporganisationer, m.fl. framhålls att fler svårt handi-

kappade behöver ges till arbete inom Samhall. De utrymme senaste åren har också i samråd med Samhall, AMS, prioriterat grupperna och psykiskt sjuka, psykiskt utvecklingsstörda flerhandikappade vid till Samhall. rekryteringen Målsättningen är att 50 % av skall avse dessa nyrekryteringen gruppen Möjligheten att uppfylla denna har varierat melmålsättning lan olika arbetsplatser och inom Samhall. Under 1989/ företag 90 redovisar Samhalls att de tre regionala företag prioriterade grupperna utgör i genomsnitt 43 % av nyrekryteringen. I en aktuell - rapport Samhall mot år 2000 har Samhall framhållit att bl.a. är för att Samhall följande åtgärder viktiga under 1990-talet skall kunna bereda fler svårt handikappade möjligheter till arbete: 0 de kommunala mil. sysselsättningsforrner som tillskapas vid sidan av måste utformas arbetsmarknadspolitiken med sikte att förbereda en senare till på övergång arbete; 0 den verksamheten måste uppsökande förstärkas i en organiserad samverkan mellan berörda rehabiliteringsaktörer; 0 fler svårt måste handikappade registreras som arbetssökande vid arbetsförmedlingarna; 0 mellan arbetsmarknadsverket och samspelet Samhall måste vidareutvecklas; 0 med väl utvecklade lokala/regionala rekryteringsplaner kan Samhalls utbud av stödinarbetsmiljö, arbetstillfällen,

satser och i inriktas mot och personalutveckling högre grad till förutsättningarna hos enskilda arbetssökande anpassas från svårt handikappade; grupperna 0 Samhall måste fortsätta av nya verksamheter utvecklingen inom samt former som inbyggd service-/tjänsteområdet och där arbetsverksamhet, entreprenader ”avknoppning”, tar över och driver Samhall-verksamhet på handikappade hand. Denna förutsätter emellertid en vidaegen utveckling reutvecklad med en stabil egen varuföretagsorganisation produktion i basen. 0 och arbetsmetodik med sikte att skahandikappkunskap på för svårt måste förstärpa arbetsmöjligheter handikappade kas hos arbetsledare m.fl. direkt anställda inom Samhall; 0 samverkansformer måste utvecklas mellan den lokala Samoch förhall-arbetsplatsen socialtjänst, omsorgsverksamhet, m.fl. Lokala/regionala samverkansformer säkringskassa mellan Samhall och bör också handikapporganisationerna utvecklas.

Arbete åt from. AMS-projektet unga handikappade ingår 1990/91 i den verksamheten vid arbetsbudgetåret reguljära och AMI. En från projektet skall förmedlingar slutrapport redovisas under våren 1991. Under åren 1986/87 -1989/90 bedrev arbetsmarknadsverket i verkprojektform uppsökande samhet och intensifierade stödinsatser för förtidspensionerade i åldrarna 16-29 år. När inleddes beungdomar projektet dömdes ca 2 000 av de 13 000 personerna i målgruppen drygt vara aktuella för att i hälften av dessa ingå projektet. Drygt föll bort av att enskilda tackade nej till deltagande på grund m.m. kom därför att omfatta ca 900 personer, Projektgruppen vilka sedan har upp år från år. Vi redovisade tidigare följts (10.2) resultatet från uppföljningen 1990. Även om den av AMS-projektet ännu slutliga utvärderingen inte kan dock redan nu konstateras att intensifiepresenterats rade insatser för verksamhet och stöd uppsökande personligt också resultat. Dessa insatser måste få ta tid och kräver ger och flexibilitet hos dem kunnande, personligt engagemang som skall medverka till att enskilda får arbete. Resultatet visar också behovet av vid sidan av på sysselsättningsåtgärder de medlen. arbetsmarknadspolitiska

10.8 roll

Försäkringskassornas

Fr.0.m. budgetåret 1990/91 har fått försäkringskassorna möjligheter att vissa för rehabiliteköpa tjänster yrkesinriktad ring. Detta gäller sådana tjänster som bedöms direkt erforderliga för att återföra en försäkrad i arbete och omfattar alltså dem som har en för dem som saknar anställning. Åtgärder arbete skall rymmas inom ordina-

arbetsförmedlingens/AMIS

rie Detta även som åtgärder. gäller personer uppbär sjukbidrag/förtidspension i de fall dessa är arbetssökande. I proposition 1990/91:141 om och regeringens rehabilitering föreslås nu beträffande

rehabiliteringsersättning förändringar

försäkringskassomas arbete med rehabilitering. Förändringarna bygger främst på och arbets-

rehabiliteringsberedningens

miljökommissionens förslag. För anställda åläggs arbetsgivaren ett förstahandsansvar för att enskildas behov av rehabilitering blir klarlagt. Vidare skall svara för att arbetsgivarna sådana arbetslivsinriktade vidtas som rehabiliteringsåtgärder kan inom eller i till den verksamgenomföras anslutning egna heten. Försäkringskassorna föreslås få ett samövergripande ordningsansvar för innefattanrehabiliteringsverksamheten, de ansvar för och lokalt samarbete mellan olika regionalt aktörer med Försäkuppgifter på rehabiliteringsområdet. ringskassorna skall också ha över och vid behov ta tillsyn initiativ till sådana som om allmän åtgärder enligt lagen försäkring krävs för av enskilda försäkrade. rehabilitering Försäkringskassorna ges också ansvaret för att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder kommer till stånd för personer som har en har

anställning. Arbetsmarknadsmyndighetema

ansvaret för personer som är arbetslösa och vänder till sig arbetsförmedlingen. Denna uppdelning av ansvaret avser enligt den aktuella särskilda propositionen rehabiliteringsinsatser. Service i form av etc. till information, vägledning personer som söker annat arbete skall även lämnas av fortsättningsvis arbetsförmedlingen. Vidare föreslås att en rätt till in-

rehabiliteringsersättning

förs för den som deltar i arbetslivsinriktad Denrehabilitering. na förutsätts i en av rehabilitering ingå försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan, som bl.a. anger vilka åtgärder som skall vidtas, vem som ansvarar för dem och när de skall genomföras. Rehabiliteringsersättningen, som föreslås bestå

av och särskilt förutsätts i rerehabiliteringspenning bidrag, avlösa en då den försäkrade en argel sjukpenning påbörjar betslivsinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsersättningen förutsätts dock också kuxma bli aktuell för den som uppbär eller och som vill pröva att återförtidspension sjukbidrag vända till arbetslivet. föreslås Rehabiliteringsersättningen som under ett års tid. regel utges längst I den aktuella tar inte ställning propositionen regeringen till om ersättning till rehabiliteringsberedningens förslag Med att undvika förtidspensioneunga handikappade. syñe i de åldrarna föreslog rehabiliteringsberedningen ring lägre att för rätt till förtidspension/sjukbidrag skulle åldersgränsen till 25 om inte synnerliga skäl föreligger. Regeringen höjas år, framhåller nu att beredningens är tekniskt kompliceförslag rat att flera remissinstanser har riktat invändoch tunga mot dock en avsikt att ningar förslaget. Regeringen anger återkomma till med om ersättning till unga riksdagen förslag handikappade.

10.9 skola/arbetsliv

Övergången

statliga utredningar och Enskilda, handikapporganisationer, ett flertal har i upprepade sammanhang poängterat projekt värdet av och vinsten med effektiva till stöd för åtgärder enskilda i mellan skola och arbetsliv. övergångsskedet Det också väl dokumenterat hur insatser i är bristfälliga detta skede kan få förödande och långvariga konsekvenser, som att den enskilde inte efterfrågar sysgör fortsättningsvis Det är inte heller att den unge selsättning/arbete. ovanligt med svåra efter skolåren hamnar i en funktionsnedsättningar situation som kännetecknas av ohälsa och passivitet, isolering, försämrad Detta leder till att det reella funktionsförmåga. behovet av insatser blir och inte föranleder rät osynligt aktivitet från samhällets sida. Det emellertid att motverka att sådana situationer uppgår står. I stor konstateras i en rad prosamstämmighet lång etc. att det till en del handlar om att jektrapporter betydande använda och utveckla resurser ett planerat och befintliga på att värna om och se till systematiskt sätt, kunskapsutveckling att erfarenheter i samt att goda sprids opinionsbildande syfte finna mera effektiva former för samverkan och nätverk mellan

berörda verksamheter. Som kan nämnas de erfarenexempel heter som vunnits genom AMS Arbete handiprojekt åt unga kappade bl.a. inom om i delprojekten vägledningsinsatser specialskolan för döva om ackvisition av PRAO- och resp. projektplatser. Skolområdet (inkl. gymnasieskolan och vuxenutbildningen) är föremål för som inom de närbetydande omstruktureringar maste åren kommer att situationen för påverka ungdomar inom vår personkrets. Vi avser bl.a. av särskoförändringen lans den nya med

huvudmannaskap, gymnasieskolan treåriga

nationella program, den vuxenutbildkompetensinriktade ningen och den nya för att en planerade organisationen genom särskild myndighet stärka det stödet till elever pedagogiska med olika handikapp. Frågor som rör skola och utanför vårt utbildning ligger uppdrag. Det finns emellertid här att med stöd av anledning remissynpunkter till vår notera utredning följande angelägna utvecklingsområden när det till arbetslivet gäller övergången för ungdomar med svåra

funktionsnedsättningar:

- att tar skolan sitt fulla ansvar för att enskilda elever med svåra får en individuellt un-

funktionsnedsättningar anpassad

dervisningssituation och en god utbildning efter sina förut-

sättningar. Läromedel, hjälpmedel och stöd är inpersonligt satser som skall finnas ett sätt som att tillgängliga på gör eleven kan vara säker insatsernas kvalitet och på omfattning; - att elevens valmöjligheter inom inte skolan/utbildningen skall genom bristande begränsas fysisk tillgänglighet; - att syo-verksamheten bedrivs med om olika gott kunnande

funktionsnedsättningar och om att få

möjligheter kompletterande olika verksamheter t.ex. kunskap genom specialiserade landstingens habiliteringsverksamhet; - att skolans elevvårdsverksamhet får tillskott i kunnande

bl.a. avseende elever med s.k. medicinska handikapp; - att med elever behov av eller ofta återkommande långa sjukhusvistelser får bättre stöd skolan för att minska genom kunskapsluckor. Skolans insatser för att förbereda elevernas fortsatta utbildning eller yrkesliv måste kombineras med de förberedelser som vi tidigare beskrivit i 6 och 7 om kapitel habilitering resp. rehabilitering. En samverkan behövs för att välfungerande dessa elever i likhet med andra elever skall få till tillgång

PRAO och arbetslivserfarenhet. Vägledande insatser från arbör aktualiseras i tid bl.a. för att betsförmedlingen god möjtill arbetshjälpmedel och teknisk anpassning liggöra tillgång under praktiktider. I har vunnits goda erfarenheter av plaprojektform mycket nerad samverkan mellan skolans och arbetssyo-verksamhet Härvid har i betydande förmedlingens vägledningsñinktion. understrukits att övergången mellan skola och arbetsliv grad kräver att olika verksamheters kurmande samordnas. I rap- Vi har broar ... (AMS 1991) ges som porten byggt exempel bl.a. hur egen motivation kan tas tillvaspeglar ungdomarnas ra. Det har bl.a. visat sig att de har stora behov av att få information om olika att få stöd och att sakkunnig möjligheter stärkas initiativ genom gruppaktiviteter och kontakter i egna med vuxna som kan vara förebilder i arbetslivet.

Sysselsättningsåtgärder

I Vårt (SOU 1990:19) beskrev vi det kartläggningsbetänkande kommunala sysselsättningsansvaret enligt socialtjänstlagen vad avser - verksamhet uppsökande - medverkan till att den enskilde får arbete - medverkan till anordnande av meningsfull sysselsättning. Vi redovisade att detta ansvar inte beaktades och att flera av dessa insatser inte betraktades som naturliga inslag i Verksamheten. Vi redovisade också att omsorgslagens personkrets, rätten till verksamhet (OL 4 § har en sysgenom daglig p.2), som också andra har behov av. selsättningsgaranti Den verksamheten för psykiskt utvecklingsstörda dagliga anordnas främst Dessa har under senare år genom dagcentra. utvecklats och ofta kompletterats med utflyttad verksamhet, där av utför i grupper psykiskt utvecklingsstörda uppgifter arbetslivet hos olika Det handlar dock fortfaranarbetsgivare. de om oavlönad utan anställningsforhållanden. sysselsättning Flera har också särskilda s.k. med landsting arbetsanpassare att utveckla psykiskt utvecklingsstördas kontakter uppgift med m.m. i att förarbetsfönnedlingar, arbetsplatser syfte bättra till arbete. fyller också möjligheterna Arbetsanpassarna

en viktig funktion som informatörer om psykiskt utvecklingsstördas villkor och behov. Under åren 1988 och 1989 har ställt 10 regeringen miljoner kronor ur allmänna arvsfonden till socialstyrelsens förfogande för försöksverksamhet med arbete och inriktning på meningsfull för personer med svåra funktionsnedsättsysselsättning ningar. Socialstyrelsen har beviljat bidrag främst till kommuner och organisationer för 34 vilka bl.a. sammanlagt projekt, har halt följande inriktning: - av inventeringar handikappades arbets- och sysselsättningssituation uppsökande verksamhet tillskapande av sysselsättningsverksamheter - av samverkan mellan utveckling arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, vårdcentraler, Samhall mil. - av upprättande sysselsättningsplaner - underlättande av övergången mellan skola och arbetsliv.

En av dessa har lämnats bl.a. redovisning projekt genom rapporten En dörr har (SoS rapport 1990:32). En rad öppnats olika sysselsättningsformer beskrivs. De handlar bl.a. om kooperativ för psykiskt handikappade och om olika verksamheter som kommit till stånd sedan samverkan utvecklats mellan berörda organ det lokala visar på planet. Sammanfattningsvis dessa beskrivningar att det finns till förmånga möjligheter och också i situationer när personer ändring utveckling, mycket länge varit hänvisade till en passivitet som skapat dåligt självförtroende etc. Den inom som i har grupp utredningens personkrets, dag tillgång till väl utvecklade och planerade sysselsättningsaktiviteter vid sidan av de insatserarbetsmarknadspolitiska na domineras helt av de 17 000 vuxna drygt utvecklingsstörda som har någon daglig verksamhet vid landstingens dagcenter. Övriga sysselsättningsaktiviteter, anordnade av kommuner, organisationer m.fl., omfattar endast ett fåtal personer bland dem som inom har behov av sådana utredningens personkrets insatser. Det bör dock nämnas att det bland dessa sysselsättningsaktiviteter (som ofta startar i finns projektform) många uppslag och exempel på hur verksamhet kan utvecklas för att stödja enskildas inflytande, och egen aktivitet. självförtroende

Sysselsättning

Inte minst finns sådana att hämta .beträffande verkexempel samhet för personer med omfattande psykiska handikapp.

10.11 till -

Vägar och arbete

sysselsättning överväganden och förslag

10.11.1 Allmän

inriktning

Arbetslinjen måste hävdas även för utredningens personkrets. Det innebär att arbete och arbetsforberedande så åtgärder långt möjligt skall i stället för mer eller mindre erbjudas aktiva insatser vid sidan av arbetslivet. För dem som inte kan erbjudas arbete eller arbetsförberedande inom arbetsåtgärder marknadspolitikens ram skall anordnas annan meningsfull och utvecklande innebär dock att sysselsättning. Arbetslinjen även dessa vid sidan av arbetsmarksysselsättningsformer nadspolitiken måste utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att efter sina finna till förutsättningar vägarna arbete.

10.11,2 mellan

Gränsdragningen arbetsmarknadspolitiken och socialtjänsten

När det mellan statens ansvar för gäller gränsdragningen arbetsmarknadspolitiken och det kommunala ansvaret for syssselsättningen kan följande alternativ diskuteras: a) Bibehållande av nuvarande ansvarsfördelning. b) Med från den målutgångspunkt arbetsmarknadspolitiska sättningen om arbete åt alla det ansvaret utvidgas statliga till att gälla såväl arbete som Detta skulle sysselsättning. t.ex. också kunna innebära att får arbetsförmedlingarna ansvar för att förmedla alternativ någon sysselsättningsform för personer med funktionsnedsättning vilka inte kan få eller behålla ett arbete. c) Det kommunala ansvaret för att bereda arbete/ sysselsättning utvidgas. En fördel med ett samlat alternatihuvudmannaskap enligt ven (b) och (c) skulle vara att ett åtskilt ñnansieringsansvar för och arbete inte skulle hindra en ratiosysselsättning längre nell för den enskilde. utveckling En särskild fördel med alternativet (b) skulle vara att svårt funktionshindrade och olika skulle få en sysselsättningsformer

som en del av arbetsmarknaden och det reguljätydligare plats ra arbetslivet.

Mot detta alternativ talar dock behovet av att andra stödinsatser måste vid sidan av Detta

ñmgera arbete/sysselsättning. alternativ skulle innebära risker för att arbetsmarknadsverket får överta ansvaret för att finna och förmedla tränings- och stödinsatser som utanför verkets kompetens och resur-

ligger sen Detta alternativ skulle också kunna medverka till en

och en form av osund konkurrens mellan sammanblandning det avlönade arbetet och olika sysselsättningsaktiviteter.

Fördelen med alternativ (c) skulle vara att kommunerna får ett klart och ansvar att stå för såväl arbete som

entydigt

för kommuninnevånarna. I med vad som sysselsättning linje

under (b) skulle dock detta alternativ innebära upangivits

risker för att svårt funktionshindrade och olika bepenbara

stödformer från arbetslivet i övrigt. hövliga fjärmas

talar detta för alternativ (a) innebärande att

Sammantaget nuvarande bibehålles. Enligt vår uppfatt-

ansvarsfördelning

finns dock härvid ett stort behov av att förtydliga det ning kommunala ansvaret för Även med en bibe-

sysselsättningen. hållen menar vi ändå att fmansieringsan-

ansvarsfördelning svaret för vid sidan av arbetsmark-

sysselsättningsformema

kan diskuteras. Statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken

är en för att dess resurser fördelas nadspolitiken garanti rättvist över landet i förhållande till behoven. För att få en liknande för skulle nya for-

ordning sysselsättningsformerna mer för av dessa behöva övervägas.

finansieringen

10.11.3 roll

Försäkringskassornas

Vi har redovisat nya roll som

tidigare försäkringskassornas samordnare i Vi har övervägt

rehabiliteringsverksamheten. denna beträffande och dess

fråga utredningens personkrets eventuellt förbättrade möjligheter till sysselsättning och arbete bl.a. genom av en särskild rehabiliteringsplan

upprättande med som Vi har dock i nuvarande

försäkringskassan ansvarig. situation stannat för att som är skyldigt

varje samhällsorgan att medverka till en för den enskilde

allsidig rehabilitering också tillsammans med honom/henne skall upprätta en plan över individuella insatser. till blir

Möjligheterna sysselsättning därmed en för den kommunala Vägarna in

fråga planen. på

Sysselsättning och arbete 323

arbetsmarknaden blir primärt en för den som arfråga plan betsförmedlingen har att upprätta i samarbete med kommunen för dem som är arbetssökande. Kommunen har vårt (LSS) att samordna enligt lagförslag olika huvudmäns insatser för den enskilde inom lagens personkrets. föreslås en i la- Försäkringskassan genom ändring gen om allmän en att försäkring åläggas skyldighet följa upp att olika insatser den individuella blir enligt planen utförda. Försäkringskassan har därvid rätt att vid behov kalla till överläggningar. Detta i viss mån till den förslag anknyter ordning som skall för dem som redan finns arbetsgälla på marknaden och har behov av rehabilitering. Sammantaget betyder våra förslag vissa i förförändringar säkringskassans roll: - Frågan om assistans och dess till personlig anknytning försäkringsförmånerna är av vital i sammanbetydelse hanget. Förslag i denna återfinns i 9. fråga kap. - Vi föreslår att försäkringskassan har att den följa upp tidigare nämnda individuella habiliterings-/rehabiliteringsplanen och vid behov verka för att den revideras i de avseenden som rör och arbete. Försäksysselsättning ringskassan har härvid rätt att kalla till överläggningar med berörda samhällsorgan. - Vi bedömer att det är att undvika förmycket angeläget

tidspensionering av unga Till skillnad

handikappade. från anser vi dock att en ab-

rehabiliteringsberedningen

solut för rätt till lägsta åldersgräns förtidspension/sjukbidrag bör sättas till 25 år. I menar vi att rehabiliteövrigt ringsberedningens förslag till till unga handiersättning kappade i stort bör kunna till för ett ligga grund nytt ersättningssystem.

10.11.4¶Kommunal

sysselsättningsgaranti

I med vad vi framhållit bör det kommunala enlighet tidigare ansvaret för för försysselsättning utredningens personkrets tydligas. För att garantera enskilda i denna rätt personkrets till verksamhet föreslår vi en kommunal daglig sysselsättningsgaranti enligt föreskrifter i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS 6 §). För med svåra personer funktionshinder som vid visst tillfälle inte kan beredas arbete, yrkesinriktad rehabilitering etc. inom ramen för arbetsmark-

Sysselsättning

innebär detta att kommunen, i egen eller annadspolitiken nans skall vara att anordna daglig verksamhet regi, skyldig med och Vi finner inte meningsfull planerad sysselsättning. att härvid längre betrakta psykiskt utvecklingsanledning störda som en vars behov av verksamhet skall grupp daglig som en för annan huvudman, dvs. landstillgodoses skyldighet Två skäl talar för detta Dels har tingen. synsätt. dagcenterverksamhetens lett till betydligt närmare anknytutveckling till lokalsamhälle och kommun. Dels ning omgivande resp. måste den verksamheten alltid planeras och genomfödagliga ras utifrån enskildas behov, inte av viss diagnos på grundval eller Därför föreslår vi att landstingens daggruppbeteckning. center överförs till kommunerna och blir ett av flera olika verksamhetsalternativ inom ramen för kommunernas syssel-

sättningsgaranti. Beroende olika omvärldsfaktorer bedömer vi att sampå minst 34 000 (Vuxna) med omfattande mantaget personer funktionshinder kommer att efterfråga mera varaktig sysvid sidan av den statliga arbetsmarknadspolitiselsättning kens verksamhet. Vi bedömer vidare att dessa i dag personer endast i mindre antal finns registrerade som arbetshandikaparbetssökande vid Vår bedömning pade arbetsförmedlingarna. som kräver att en rad grundar sig på några antaganden dynamiska faktorer beaktas. En i för dem som ingår sysselsättningsgaranti föreligger dag i och som inte har förvärvsarbete omsorgslagens personkrets eller utbildar Dessa har rätt till verksamsig. personer daglig het. I (i särskilda lokaler eller i s.k.

dagcenterverksamhet

finns för närvarande ca 17 000 vuxna ututflyttade grupper)

vilka i ovan 34 000 pers0ner.Av

vecklingsstörda ingår angivna dem är ca 1 500 över 65 år, då inte anger någon omsorgslagen fast i detta sammanhang. högsta åldersgräns Antalet äldre 65 år) med (över psykiskt utvecklingsstörda behov av verksamhet ökar. En del av detta behov kan daglig inom ramen för annan äldreverksamhet hos den tillgodoses kommunala huvudmannen. har såväl AMS som Samtidigt Samhall ambitioner att bereda fler svårt handikappauttryckt de till arbete. Detta bör innebära att fler yngre möjligheter kan förväntas från skola till ett yrutvecklingsstörda övergå kesliv inom Samhall eller den reguljära arbetsmarknaden på eller utan stöd av Totalt sett kan därför antas med lönebidrag.

att antalet i behov av daglig verk-

psykiskt utvecklingsstörda samhet i olika sysselsättningsformer inte nämnvärt ökar från dagens nivå om ca 17 000.

är sedan vilka med omfattande funktions-

Frågan grupper hinder och stora i den livsföringen som i

svårigheter dagliga högre grad kommer att eñerfråga daglig verksamhet/sysselsättning när vi betraktar den beräknade nya personkretsen (för Mot av erfarenheter-

sysselsättningsgarantin). bakgrund na från ett antal utförda bl.a. AMS projekt

nyligen projekt, Arbete åt unga handikappade, sluter vi oss till att det till stor del handlar om personer med svåra psykiska handikapp. Trots riktade insatser har ett antal personer

många betydande inom denna inte få eller behålla arbete,

personkrets lyckats slutföra m.m. Vid sidan av utvecklingsstörda är

utbildning gruppen psykiskt handikappade/sjuka dominerande bland unga (16-29 år) med förtidspension. AMS-projektet Arbete åt unga har visat att denna förutom svå-

handikappade” grupp,

att få arbete och också i särskilt righeterna utbildning, hög grad saknar annan sysselsättning utanför hemmet.

Utökade insatser från bl.a. AMS och Samhall, tillsammans med aktivare insatser inom kan för-

rehabiliteringsområdet, hoppningsvis leda till arbete och utbildning för flera. I dagsläget beräknas dock ca 7 000 svårt psykiskt handikappade/ störda till 65 år) mera behöva vid

(upp varaktigt sysselsättning sidan av de arbetsmarknadspolitiska formerna.

Bland grupper inom personkretsen är det ett mindre

övriga antal som mera kommer att

varaktigt efterfråga sysselsättning enligt den av utredningen föreslagna kommunala sysselsättningsgarantin. Inom mindre kommuner rör det sig ofta om enstaka personer med t.ex. svåra rörelsehin-

dövblindhet, der i kombination med andra (som

funktionsnedsättningar exempelvis tal- och synskador, progredieran-

språkstörningar, de medicinska problem) och omfattande hjärnskador som ger en rad t.ex. bristande orienterings- och kommuni-

svårigheter, kationsförmåga. Erfarenheter från den verksam-

uppsökande het som genomförts inom kommuner har t.ex. visat att

några denna grupp kan uppgå till ca 45 personer i en kommun med i

70 000 innevånare. Vi bedömer att antalet i storleksordningen denna grupp totalt sett inte torde överstiga 5 000 personer.

Utredningen anser att sysselsättningen skall ske i nära kontakt med arbetsmarknadsorganen och kunna förbereda

den enskilde för senare inom t.ex. AMI, arbetsträningsinsatser Samhall, AMU m.fl. arbetsmarknadspolitiska former. Med denna utgångspunkt kommer det också att finnas en grupp, med behov av mer vars storlek är varaktig sysselsättning, ytterligt svår att beräkna. Antalet personer i denna är grupp över tiden avhängigt omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatser som ställs till och hur dessa införfogande satser lyckas. Härvid ett konkurrensförhållande föreligger med andra arbetslösa grupper; vilka i varierande utsträckning har behov av arbetsförberedande insatser. med svåra Gruppen funktionshinder kan därför, beroende på arbetsmarknadsläget, få stå tillbaka i förhållande till grupper som blir arbetslösa av mer allmänna arbetsmarknadsskäl. Gruppen med svåra funktionshinder och behov av mera varaktiga sysselsättningsformer kan därför komma att öka. Den internationella det svenska arbetsmarkutvecklingen, nadsläget, resultatet av mer aktiva rehabiliteringsinsatser i arbetslivet m.m. avgör därför sikt hur på längre sammantaget stor denna blir. Storleken denna sistnämnda grupp på grupp kan ,därför också förväntas variera över tiden. Om vi förutsätter att i denna främst kommer att sysselsättning grupp efterfrågas av personer under 45 år kan med utgångspunkt från statistiken över antas att förtidspensioner/sjukbidrag denna grupp omfattar (svårt funktionshindrade) ca 5-7 000 personer: Detta är emellertid en uppskattning med stor osäkerhet. Vår kännedom om de olika faktorer som dynamiska påverkar storleken denna nedåt) är på grupp (uppåt resp. ytterligt begränsad. Vid vår har vi inte beaktat eventubedömning ella behov av denna av för typ sysselsättningsinsatser personer där form av missbruk är den dominerande någon bakgrunden till Vi har däremot förfunktionsnedsättningen. sökt att beakta sådana arbetsskador m.m. som ger anledning till de nya och aktivare åtgärder enligt rehabiliteringsinsatser som nu utvecklas för dem som redan har till anknytning arbetsmarknaden. Ibtalt sett stannar vår alltså vid att ca 34 000 bedömning personer kommer att eñerfråga mera varaktig sysselsättning inom ramen för den av utredningen föreslagna sysselsättningsgarantin.

Sysselsättningsformer

Det kommunala ansvaret för att anordna meningsfull sys-

för den enskilde kan olika vägar: selsättning förverkligas på

- aktivitetscenter i den modell som i

egen regi enligt dag

tillämpas för landstingens dagcenter för psykiskt utveck-

lingsstörda. Enligt utredningens uppfattning bör dock

institutionella undvikas så I stäl-

lösningar långt möjligt.

let bör utåtriktade verksamheter i samarbete med olika

arbetsgivare, organisationer, Samhall mil.

prioriteras;

- stöd till mil. som anordnar

organisationer, kooperativ

olika

sysselsättningsaktiviteter;

- användande av vid Samhalls

träningsplatser arbetsplat-

ser.

När det gäller anordnande av sysselsättning har, bl.a. i samband med remissbehandlingen av vårt kartläggningsbetänkande, väckts om att Samhall i form skulle

förslag någon kunna svara för denna vid sidan av sin ordinarie att

uppgift bereda arbete för arbetshandikappade. Med

utgångspunkt från ett kommunalt ansvar för sysselsättningen skulle en samverkan med Samhall alternativt kurma innebära a) att anordnas som en del i Samhalls ordi-

sysselsättningen

narie verksamhet; b) att sysselsättningen anordnas av Samhall, men bedrivs i

en form av filialer till Samhalls eller i en

arbetsplatser

sidoorganisation; c) att kommunen eller annan är huvudman för verksam-

heten, men att Samhall åtar att svara för de arbets-

sig

relaterade inslagen i verksamheten t.ex. av

anskaffning

arbetsuppgifter etc.

I alternativ skulle då att kommun

samtliga gälla resp. köper dessa tjänster från Samhall-företagen.

Från Samhalls sida har framhållits att man är beredd att medverka vid tillskapandet av sysselsättningsformer för grupper som inte kan beredas arbete inom Samhalls ordinarie verksamhet. Samhall har dock framfört tveksamheter när det gäller formerna a) och b) ovan. Samhall menar att dessa

enligt former bl.a. skulle riskera att förändra karaktären Sam-

på halls verksamhet från till mer av

arbetsplats sysselsättningsinstitution och att en segregering med A- och B-lag etc. skulle

kunna Däremot har Samhall angivit att man genom uppstå. försäljning av tjänster kan bistå t.ex. en kommunal huvudman med olika arbetsrelaterade i verksamheten. Man har inslag också angivit att ett alternativ skulle kunna vara att Samhall står för och förmedlar kontakter med andra arbetsgivare för en typ av inbyggda verksamheter, där mindre grupper utför arolika ställen ute i arbetslivet. Ett annat alterbetsuppgifter på nativ kan vara en av Samhalls nya roll med förutveckling säljning av tillfälliga där kommuarbetsplatser/arbetsträning, nerna köper vissa träningsplatser hos Samhall. I med vad vi framhållit är det härvid enlighet tidigare fråga om vid sidan av sysselsättningsformer arbetsmarknadspolitiken och inte arbete. Det innebär att det inte är om fråga avlönat arbete och ett utan om inanställningsförhållande satser som kan ses som en väg till ett senare inträde i arbetslivet. Från utredningens anser vi att det inte behövs sida någon närmare reglering av hur kommunerna sitt fullföljer sysselsättningsansvar förutsatt att verksamheten av kunpräglas skap om och för enskildas behov. Vi vill att det respekt peka på finns olika alternativ för anordnandet av Fölsysselsättning. jande krav på sysselsättningsfonnernas generella utformning och innehåll bör ställas: - verksamheten skall från utgå kommunens skyldigheter att inventera behovet av, och insatser planera genomföra för att främja möjligheterna till och arbete sysselsättning för personer med svåra funktionshinder; - verksamheten bör ett mål att ha klart utveckla den enskildes till arbete även om detta för vissa kan möjligheter vara ett mål längre sikt. Mot denna bakgrund bör på därför kommunen också ha ansvar för att individuella utvecklings-/rehabiliteringsplaner upprättas tillsammans med den enskilde. Vi anser att det bör föräligga säkringskassoma att följa upp att insatser dessa enligt planer utförs; - bör bedrivas av kommunen i nära samverksamheten arbete med arbetsförmedling, AMI, försäkringskassa, handikapporganisationer, Samhall mil. form av Någon lokala eventuellt de lokala rehasamverkansgrupper, grupperna, kan med fördel fungera som referensgrupp för verksamheten; - verksamheten måste utformas med beaktande av de be-

rörda olika funktionshinder och vad det innepersonemas bär av behov beträffande aktiviteter, stöd, omvårdnad m.m. Det omvårdnadsbehovet måste alltid tillpersonliga under de aktiviteterna. I verksamheten godoses dagliga bör vid behov kunna förekomma vuxenutbildningsmoment. I med vad vi i annat sammanhang föreenlighet skall den enskilde också ha rätt till stöd genom slagit biträde av för sina kontakter med arbetskontaktperson liv, arbetsförmedlingar osv; - i verksamheten bör kommunen kunvägledningsinsatser na i form av från arbetsförmedköpa arbetslivstjänster Detta bör dock mer generella insatser och ling/AMI. gälla inte individuella m.m. vilka förutvägledningsinsatser sätts bedrivas inom ramen för arbetsmarknadsverkets ordinarie verksamhet; - för att stimulera den enskilde att delta i verksamheten bör form av utgå i likhet någon (habiliterings)ersättning med vad som nu för psykiskt utvecklingsstörda vid gäller dagcenter; - rätten till denna verksamhet bör avse dagliga primärt i yrkesverksam ålder. Denna begränsning anger personer dock mer en verksamheten och bör inte inriktning på hindra att personer som uppnått pensionsåldem ges möjatt fortsätta i verksamheten om de så önskar; lighet - en funktion för kommunala bör inrättas arbetsanpassare i former liknande hittillsvarande s.k. för arbetsanpassare Dessa bör psykiskt utvecklingsstörda. arbetsanpassare personkretsens kontakter med arbetsförmedlingfrämja Samhall och olika m.fl. Arbetsanar, AMI, arbetsplatser bör arbeta med såväl individuella som mer gepassama nerellt riktade insatser för att öppna vägar till arbetslivet.

10.11.6¶Arbetsmarknadspolitiska medel

När det vägarna till arbete för utredningens målgrupp gäller vill vi i det särskilt framhålla faktorer av beföljande några beträffande och av de artydelse inriktningen utformningen betsmarknadspolitiska medlen. Allmänt vill vi hävda att vissa arbetsmarknadspolitiska

resurser/medel alltid måste förbehållas med svårare personer funktionshinder. Detta gäller framför allt insatser som lönebidrag, AMI-S, Samhall, särskilda m.m. inskolningsplatser Annars riskerar denna alltid att få stå tillbaka när målgrupp den allmänna situationen försämras och på arbetsmarknaden många olika grupper behöver stöd. Utredningens målgrupp får inte hanteras som reserv-arbetskraft” som bara någon efterfrågas i högkonjunkturen. Vi har framhållit att tidigare vår visade att bristen arbete är ett av de kartläggning på svåraste problemen för med utredningens målgrupp negativa konsekvenser såväl för den enskilde som för samhället en på rad olika områden. I den framtida

habiliterings-/rehabiliteringsverksamheten

bör alltid finnas till en från arbetsförtillgång kontaktperson medlingen. Uppgiften för denna kan kontaktperson jämföras med den roll hade i de s.k. anarbetsförmedlingarna tidigare passningsgrupperna och med den uppgift arbetsförmedlingens kontaktpersoner har i vid Samhalls arbetssamrådsgruppema platser. Den särskilda skall kunna kontaktpersonen tillgodose behovet av mer direkt mellan arbetsför-

kunskapsförmedling

medlingen, den enskilde och olika inom habilitespecialister ring-rehabilitering. Kontaktpersonen bör också kunna bistå kommuner vid upprättandet av de individuella där planerna frågor om måste få en sysselsättning/arbete framskjuten plats. Vårt om rätt till assistans LSS förslag personlig enligt 6§ och ñnansieringsstöd från 9) för socialförsäkringen (kap. gäller vår personkrets även i arbetssituationen. Detta bör möjliggöra att fler pröva ett arbete. Det är kommunen som vågar bedömer och fattar beslut i dessa Om sådan assistans har befrågor. viljats kan den också med i arbetssituationen. Denna följa lösning täcker emellertid inte alla behov av arbetsbiträde. En del personer i vår personkrets har behov av assistans i väl avgränsade aktiviteter som t.ex. vid måltid eller vid specifika arbetsoperationer. Det gäller framför allt också personer utanför den I dessa situationer föreslagna lagens (LSS) personkrets. bör, som hittills, kunna arbetsförmedlingarna bevilja bidrag till arbetsbiträde. Vidare är det att behovet av i arbetet kan viktigt hjälpmedel tillgodoses. I med vad vi beskriver i 12 är enlighet kapitel detta ett stort och för 1990-talet. viktigt utvecklingsområde Det finns dock vissa oklarheter beträffande ansvar och finan-

siering, vilka har för avsikt att återkomma till i

utredningen slutbetänkandet. Oavsett detta bör dock redan nu utredningens beträffande organisationen för kartläggning av

förslag behov, utprovning m.m avseende för den dagliga

hjälpmedel

även kunna medverka till att individanpassade livsföringen och effektiva kan erhållas i ökad utsträck-

arbetshjälpmedel

Bl.a. bör härvid kunna leda till att ning. utredningens förslag ökad för utvecklas och att brukaren

kompetens utprovning

vända sig till en rad olika instanser. slipper

Även för utredningens personkrets bör de arbetsmarknads-

insatserna inriktas mot att i första hand bereda möjpolitiska

till arbete den arbetsmarknaden. Härvid ligheter på reguljära har lönebidragsformen en väsentlig betydelse. Utredningen anser det att effekterna av det nya flexibla lönebid-

angeläget ragssystemet upp särskilt med avseende på situationen

följs för personer med svårare funktionshinder. Den allmänna ut-

arbetsmarknaden är avgörande för omfattningvecklingen på en av Mot bakgrund av vad som

lönebidragsanställningar.

framhållits om arbetslivets bedömer vi att tidigare utveckling även 1990-talets arbetsmarknad kommer att bli för

begränsad

Det kommer därför enligt Vår meutredningens personkrets.

att finnas ett växande behov av särskilt anordnade arning

framför allt inom bl.a. som en effekt av betsplatser, Samhall, att till arbete förbättras genom de kommunala sys-

vägarna selsättningsformerna.

anser därför att det är av stor att

Utredningen betydelse Samhalls utformas och utvecklas så att de suc-

arbetsplatser cessivt kan bereda arbete för allt fler personer med svårare funktionshinder. I är endast ett mindre antal från ut-

dag

anställda inom Samhall. Under senare redningens personkrets år har behovet av arbetstillfällen inom Samhall för

samtidigt andra grupper arbetshandikappade varit betydligt större än vad statsmakternas ramar för verksamheten Mot

medgivit.

av kan detta behov bakgrund dagens utvecklingstendenser förväntas bestå och även öka något under 1990-talet.

troligtvis

bedömning bör det därför ske en ut-

Enligt utredningens

av 30 000 arbetstillfällen inom Samhall för byggnad dagens att skall kunna reella och ökade

utredningens personkrets ges

till arbete. På sikt torde i storleksordningen möjligheter längre 5 000-10 000 personer inom totala målgrupp

utredningens om ca 100 000 personer arbete inom Samhall. Vi har

efterfråga

härvid utgått ifrån att ca 55 000 personer inom utredningens målgrupp är i yrkesverksam ålder. Av dessa beräknas ca 34 000 personer successivt komma att erhålla sysselsättning enligt utredningens förslag till kommunal sysselsättningsgaranti. Med förbättrade former för och/eller arbetshjälpmedel personlig assistans kan en del av de i övriga målgruppen förväntas erhålla arbete den arbetsmarknaden. på reguljära Andra i kommer inte under tid att målgruppen överskådlig efterfråga arbete. Utredningen föreslår därför att Samhalls verksamhet byggs ut med i 600 arbetstillfällen under storleksordningen årligen 1990-talet. En sådan har beaktats i utbyggnad utredningens ekonomiska överväganden. Härvid bör också beaktas att ett arbete inom Samhall innebär att kan förtidspension upphöra. På sikt innebär ett arbete i också ett minskat behov av regel andra stödinsatser vårt till LSS och från rehabienligt förslag literingsaktörer, sjukvård m.m. Redan för sex år sedan visade en samhällsekonomisk att ett arbete inom Samhall kalkyl innebär en samhällsekonomisk vinst i storleksordningen 30 000 kronor per år. Vår här av Samhall måste, oavsett föreslagna utbyggnad behovet av arbetstillfällen för andra inriktas mot grupper, personer som ingår i utredningens personkrets. Inriktningen avser alltså personer som hittills inte setts som en primärt målgrupp för Samhall. Det är av största vikt att mellan olika övergången sysselsättningsformer och Samhalls underlättas arbetsplatser generellt för att fler från skall kunna beredas utredningens målgrupp arbete. Vi anser att också en del av våra kan övriga förslag medverka till detta. Det framför allt kommunernas gäller skyldighet att medverka till att vår får arbete personkrets (LSS § 11) samt inrättandet av kommunala arbetsanpassare och kontaktpersoner från i arbetsförmedlingen habiliterings-/ rehabiliteringsverksamheten. Det är vidare att Samviktigt hall kan erbjuda ett brett utbud av och arbetsarbetsuppgifter former inom både varu- och samt utvecktjänsteproduktion lingsmöjligheter, teknisk arbetsanpassning mil. stödinsatser i arbetet. bör Samhall som och Samhalls ar- Samtidigt företag betsplatser fortsätta att utvecklas det sätt som bl.a. på framgår av den aktuella Samhall mot år 2000. Det rapporten betyder också att vi ser en där delar av Samhalls positivt på utveckling

och arbete 333 Sysselsättning

i det arbetslivet former verksamhet integreras övriga genom m.m. På det sättet som inbyggda verksamheter, entreprenader kan från den komenskilda erbjudas utvecklingsmöjligheter munala till Samhalls egna och integrerade sysselsättningen över till i det reguljära arbetslivet arbetsplatser anställningar med eller utan olika stödformer som lönebidrag m.m. vill också särskilt framhålla att samarbetet Utredningen och Samhalls kan utvecklas och mellan AMl-S arbetsplatser Inte minst när det att skapa intensifieras betydligt. gäller för är det av stor arbetsmöjligheter utredningens målgrupp att de unika hos de två organisationerbetydelse kunskaperna na tas tillvara gemensamt. anvisar Samhall-anställning till per- Arbetsförmedlingarna med vilka inte kan beredas arbete på soner arbetshandikapp den arbetsmarknaden med eller utan stöd av lönereguljära Den av vissa grupper arbetshandikappade bidrag. prioritering som sker vid till Samhall är en arbetssökande rekryteringen att resurserna till dem som bäst behöver dem. viktig väg styra Sett till för har dock också situationen utredningens målgrupp Dels beskriver inte arbetsfördenna prioritering svagheter. av arbetshandikapp svårighetsgramedlingarnas registrering i eller i den arbetsden funktionsnedsättningen omfattningen sökandes behov av olika stödinsatser. Dels är huvuddelen av inte som arbetssökande utredningens målgrupp registrerad vid vår bedömning utgör därför arbetsförmedlingarna. Enligt bara en del av dem som nu prioriteras utredningens målgrupp vid till Samhall. rekryteringen bör därför om inte denna prio- Enligt utredningen övervägas skulle kunna definieras och utvecklas med sikte på ritering skall garanden personkrets som, enligt utredningens förslag, teras av kommunen. Denna prioritering skulle sysselsättning då dem i som är beredda att från en gälla personkretsen gå till en arbetssituation. Prioriteringen sysselsättningsaktivitet innebära att en viss andel av Samhalls arbetstillfällen skulle skulle stå till direkt för den kommunala huvudförfogande Den av dessa särskilmannen. lokala/regionala omfattningen bör kunna avtal mellan de da arbetstillfällen regleras genom kommunala huvudmännen och Samhallföretag. Totalt resp. fastslås att en bestämd t.ex. 20 %, av de bör andel, högst arbetstillfällen Samhall inom den totala finansiella erbjuder

334 Sysselsättning och arbete

ram som fastställer för riksdagen Samhall, direkt kan utnyttjas av de kommunala huvudmännen. På detta sätt skulle en del av Samhalls ett arbetstillfällen på mycket påtagligt sätt kunna förbehållas utredningens personkrets. från Övergången sysselsättningsaktivitetema till arbetet inom Samhall skulle då kunna ske som ett led i av den kommunen upprättade för den enskilde.

rehabiliteringsplanen

Härvid bör då även ha beaktats i vilken mån arbetsförberedande insatser vid t.ex. AMI-S i stället skulle vara en mera relevant åtgärd. Vidare förutsätts att dessa beövergångar handlas i de med för bl.a. samrådsgrupper, representation ar-

betsförmedlingen, som finns vid samtliga Samhall-arbetsplat-

ser. På detta sätt kan också i och helhetssynen rehabiliteringsstödinsatserna förstärkas genom att Samhall och de kommunala huvudmännen får direkta samarbetsformer och en tydlig rollfördelning inte minst vad stödinsatser vid sidan av gäller arbetet. underlättas också att

Övergången genom den enskilde

t.ex. kan kombinera en halvtid i sysselsättningsverksamheten med en halvtid

på Samhall-arbetsplatsen. Den enskilde kan

också för en tid vid behov till social återgå träning m.m. i sysselsättningsformen utan att detta ses som ett misslyckande för individen. Det är att konstatera att det även i viktigt denna prioritering av vissa vid till Samhall är grupper rekryteringen fråga om en till avlönat arbete och en övergång anställningsform för den enskilde, alltså fortfarande inom ramen för arbetsmark-

nadspolitiken och det statliga ñnansieringsansvaret. Vi har framhållit att de särskilda tidigare inskolningsplatserna visat vara en bra introduktion och sig väg till arbetslivet för vår utredningens målgrupp. Enligt bedömning bör därför motsvarande möjligheter som genom särskilda inskolerbjuds ningsplatser ställas till för hela vår förfogande personkrets; vår är, mening - att utredningens personkrets, i sin helhet (18-65 bör år), omfattas av en lag motsvarande om särskilda inlagen skolningsplatser hos offentliga arbetsgivare; - att kommuner, efter från länsarbetsnämnmedgivande den, får låta personer från utredningens personkrets, som arbetar till eller särskilda inskolpå motsvarigheten på ningsplatser hos utföra arkommuner, tidsbegränsade betsuppgifter hos Samhalls arbetsplatser.

I 18 (om ekonomiska mfl konsekvenser av våra förslag) kap har vi beaktat att detta innebär en viss Hitkostnadsökning. tills har de särskilda till stor del inskolningsplatserna mycket avsett inom den sektorn, främst inarbetsuppgifter offentliga om den kommunala verksamheten. På sikt bör därför övervägas att garantera utredningens personkrets möjligheten särskilda och motsvarande (för personer inskolningsplatser över 25 år) över hela arbetsmarknaden. På det sättet skulle den enskilde kunna fler olika alternativa erbjudas betydligt En sådan skulle kunna regleras gearbetsuppgifter. garanti nom en för alla med ett lagstadgad skyldighet arbetsgivare, visst minsta antal anställda, att tillhandahålla inskolnings- Det skulle i så fall om en kvotlagstiftning i platser. påminna former som i en del andra länder. Utredningen har tillämpas för avsikt att detta och återkomma till ytterligare överväga i sitt slutbetänkande. frågan kan konstatera att det nu Sammanfattningsvis utredningen sker en rad inom arbetslivet vilka på olika sätt förändringar kommer att till arbete för utredningens påverka möjligheterna Till dels är detta en mycket positiv utveckling med målgrupp. aktivare insatser inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområmed ökade till lönebidragsanställningar och dena, möjligheter till hos Samhall m.m. Samtidigt finns en klar anställningar hotbild. Riskerna är för att ett ökat uppenbara arbetsgivaransvar för för de anställda, eventuella rehabiliteringsinsatser med differentierade arbetsgivaravgifter, införande av system m.m. leder till nya för sjuklöneperioder utestängningseffekter svårt utanför arbetslivet. Samtidigt sker behandikappade strukturella i arbetslivet. Sammantaget tydande förändringar talar detta för ett stort behov av att framöver pröva vilka som kan och måste vidtas för att främja möjligheteråtgärder na till arbete för Frågan är om mer utredningens personkrets. bör vidtas från samhällets sida alternativt styrande åtgärder fler särskilda arbetstillfällen för dessa grupper. Bl.a. tillskapas bör i vilken främjandelagen kan förövervägas utsträckning ändras i att bli mera I detta sammanhang syfte verkningsfull. bör även i vilken någon form av noga prövas utsträckning av skulle kunna vara en alternativ kvotering arbetsplatser har för avsikt att överväga dessa väg. Utredningen ytterligare och återkomma till dem i sitt slutbetänkande.Såsom frågor

framkommer i kapitel 12 kommer vi där också att ta

upp frågor om ansvar och av och i

finansiering arbetshjälpmedel

vad mån dessa områden bör och renodlas.

förtydligas

Det är bestämda att fortsatta sto-

utredningens uppfattning

ra måste till för att utveckla och

ansträngningar öppna vägar

till arbetslivet med Detta

för personer funktionsnedsättningar.

är for att nä målen om full och

väsentligt delaktighet jämlik-

het.

11 Färdtjänst

Våra förslag Kollektivtrafiken är basen i Vi åter-

trafikförsöijningen. kommer till dess med ansvars- och finan-

förbättring sieringsprincipen i nästa betänkande.

Nu vi om en av denna

lägger förslag komplettering med s.k. servicelinjer och en bättre färdtjänst.

utbyggda Genom en differentierad fárdtjänstlegitimering (hel- och

så effektivare den partiell) kompletterar färdtjänsten

kollektivtrafiken när den ej är tillräcklig. anpassade

Vi föreslår att länsfárdtjänst införs med ett kommunalt basansvar.

För funktionshindrade som behöver tillgång till färd-

for ett normalt resande föreslår vi mindre av betjänst gränsningar i resors längd, antal, tidpunkt under dygnet och

förbeställning.

Egenavgiften skall inte överstiga kollektivtrafiktaxan i lokal- och länstrañk.

Avgift skall tas ut för ledsagare. Barn skall kunna

ej resa med på villkor som i kollektivtrafiken.

Våra föranleder i SoL.

förslag ändringar

De till i för enskilda

förslag förbättringar färdtjänsten som vi fram balanseras i stort med de effektivise-

lägger ringar i med servicelinjer och färdtjänst

organisation som vi uppnår med våra förslag.

Inledning

är ett till kollektivtrafiken och är Färdtjänsten komplement avsedd för personer som har att för-

väsentliga svårigheter flytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer. Den relation mellan färdtjänst och kollektivtrafik som anges i definitionen betyder att varje steg som tas att anpassa kollektivtrafiken och från hem till färdmedel, min-

reskedjan skar svårigheterna att åka kollektivt. Under 1980-talet har en viss höjning skett av de kollektiva färdmedlens tillgänglighet. Detta har kommit personer med mindre förflyttningshinder

För att nå en kollektivtrafik för alla, där även persotillgodo. ner med mer omfattande och grava kan

förflyttningshinder använda kollektivtrafiken, måste anpassningsarbetet drivas vidare både när det gäller färdmedlen och hela reskedjans utformning. Därtill måste kunskapen om funktionshindrades situation öka hos i kollektivtrafiken.

servicepersonalen

1 1.2

Statsbidragsreglerna

fattade år 1974 1974:141) beslut om att Regeringen (prop. införa det nuvarande statsbidraget, motsvarande 35 % av kommunernas bruttokostnader. Frågan om egenavgiftens storlek berördes av statsrådet. Han erinrade att han-

föredragande dikapputredningen (den dåvarande) i sitt betänkande (SOU 1970:64) föreslagit att avgift skall tas ut för resor som färd-

Denna borde motsvara tjänstberättigade gör. avgift avgiften för färd med allmänna kommunikationsmedel. Vidare framhölls att i den mån avgifterna för sådana resor förändrades är det att ändras även beträffande

naturligt avgifterna färdtjänsten.

Till bakgrundsbeskrivningen hör också den som

behandling färdtjänsten fick i propositionen om socialtjänsten (1979/80:1). Föredragande statsrådet framhöll bl.a. att kraven på färd-

blir beroende av i vilken kollektivtrafiken tjänst utsträckning är ändamålsenlig också för äldre och Natur-

handikappade.

måste - anfördes det - liksom annan serviligtvis färdtjänsten ce skapas och utvecklas efter de behov som föreligger i de enskilda kommunerna. Statsrådets stor-

bedömning angående

Färdtjänst

leken på avgiften i samband med färdtjänst, var att denna borde motsvara i den kollektiva trafiken. avgiften

En takregel införs

År 1980 infördes en s.k. 1979/80:100, 8). takregel (prop bilaga Den innebär att from. år 1981 får statsbidraget per person som är 65 år eller äldre öka med högst ett visst Detta belopp. belopp beräknas genom att det genomsnittliga statsbidraget utslaget per invånare som är 65 år eller äldre i hela riket under fördubblas och med föregående bidragsår, multipliceras det tal som anger den relativa av ökningen konsumentprisindex under bidragsåret. Ilakregeln infördes för att begränsa kostnadsexpansionen och de skillnaderna mellan olika samtidigt utjämna betydande kommuner med hänsyn till färdtjänstkostnaderna per invånare.

Riksrevisionsverket granskar statsbidraget

Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller färdtjänstens utbyggnad är fortfarande stora. Kommuner med skattehög kraft satsar mera än kommuner med skattekraft. Kommulåg ner med hög skattekrafc har en förhållandevis andel låg pensionärer medan motsatsen för kommuner med skatgäller låg tekraft. Riksrevisionsverket har funnit vid sin revision av statsbidraget till (RRV 1987:101) att den år 1980 införda färdtjänsten takregeln i praktiken inte har medfört större någon utjämning av färdtjänsten mellan kommunerna. Även kommuner med lägre nivå än får i relativt stor på färdtjänsten genomsnittligt utsträckning statsbidraget reducerat på grund av takregeln. För att i större kunna bidra till att utjämna utsträckning kommunala skillnader föreslår RRV en från det övergång nuvarande kostnads- och till ett prestationsrelaterade bidraget behovsrelaterat eller blandat behovs- och prestationsrelaterat bidrag. Tankegången om en ny statsbidragskonstruktion följs upp av socialstyrelsen som föreslår ett kombinerat nettokostnadsoch behovsrelaterat bidrag. (Socialstyrelsen, Anslagsframställning budgetåret 1990/91, del 2)

340 sou 1991:46 Färdtjänst

RRV:s att till färdtjänsten miss-

synpunkter statsbidraget

och annan av kollektivtrañgynnar servicelinjer anpassning ken, behandlades i (1987/88:50) om trafikpoliti-

propositionen ken inför 90-talet. Efter i beslutade riks-

förslag propositionen

under år 1988 att avsätta 50 Mkr som ett dagen

för att stimulera av engångsanslag handikappanpassningen kollektivtrafiken utöver de krav som ställs genom transportrådets föreskrifter:

till m.m. beslutas

statsbidrag servicelinjer

I (1989/902100, 7) tar föredragande

budgetpropositionen bilaga statsrådet aktualiserad RRV och social-

upp frågan, genom styrelsen, om en omprövning av statsbidragskonstruktionen. Statsrådet konstaterar i att för närvarande

prop. underlaget inte är för att bedöma och ta ställning till en

tillräckligt

av och genomgripande förändring statsbidragets utformning konstruktion. Statsrådet anför att vissa förändringar utöver

50 Mkr för av kollektivtrafiengångsanslaget på anpassning ken bör i att stimulera av servicelin-

göras syfte utvecklingen

och andra kollektiva Förslag lämnas att upphäva jer lösningar.

(1974:840) om till och att kungörelsen statsbidrag färdtjänst införa ett till och särskilt anpassad

nytt statsbidrag färdtjänst kollektivtrafik.

I 1990 utfärdades en (1990:489) om statsbi-

maj förordning

till och särskilt kollektivtrafik. Endrag färdtjänst anpassad

som trädde i kraft den 1 1990, lämnas ligt förordningen, juli

med 35 % av den del av bruttodriftskostnaderna statsbidrag för som motsvarar andelen färdtjänstberättigade

servicelinjer

För lämnas som statsbidrag med personer. färdtjänst tidigare 35 % av bruttodriftskostnaderna. Det sammanlagda statsbi-

för och omfattas av takregeln. draget färdtjänst servicelinjer

statsbidrag i framtiden

1990/91:14 om ansvaret för service och vård till äldre I prop. och m.m. föreslås att det aktuella prestations-

handikappade relaterade till kommunerna för stöd och hjälp i

statsbidraget boendet, ändras till ett behovsrelaterat statsbidrag. Angående

det senare föreslås att skall definieras med utgångsbidaget punkt i objektiva kriterier såsom antalet förtidspensionärer, antalet i åldrarna från 75 år och med ökande personer uppåt vikt för 5-års andelen ensamboende äldre varje åldersklass, (storstadsfaktor) och andelen 80 år och äldre per personer kvadratkilometer I att (glesbygdsfaktor). propositionen utsågs till avses i avvaktan förslaget nytt statsbidragssystem fungera i av den kommunalekonopå ställningstaganden anledning miska kommitténs kommande förslag. direktiven till den kommunalekonomiska kommittén Enligt skall kommittén dels utforma ett för (Fi 1990:04) nytt system statens till kommuner och landsting och dels se över bidrag den kommunala sektorns övriga ñnansieringskällor. Ett bör direktiven innebära en nytt bidragssystem enligt av de och en fördelning samordning statliga transfereringarna så efter Kommittén skall långt möjligt generella principer. även om det som är med sekpröva komplement nödvändigt torsanknutna eller någon form av specialdestinerade bidrag. Statsrådet framhåller att mål- och måste resultatuppföljning som en del i ett nytt statsbidragssystem. ingå naturlig till ett nytt behovsrelaterat statsbidragssystem Förslaget inom äldreboendet och direktiven till den kommunalekonomiska signaler om nya och behovsrelaterade utredningen ger konstruktioner för statsbidraget. De nuvarande statsbidragen till och kan förväntas inom ett färdtjänst servicelinjer upphöra antal år och lämna för ett eller bredare sektorsplats generellt anknutet I båda fallen kan det bli aktuellt att statsbidrag. mål- och skall som en del i resultatuppföljning ingå naturlig systemet.

11.3 inom kommunal

Volymutvecklingen färdtjänst

Antal resenärer och resor

av antal och antal enkel- Utvecklingen färdtjänstberättigade resor under 1980-talet av tabell. framgår följande

342 Färdtjänst

42,4 Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie S 1981-1990

Antalet år 1980, 287 000 ut-

fardtjänstberättigade personer,

orde ca 3,5 % av landets År 1989 var antalet

befolkning.

fardtjänstberättigade 445 000 och andelen av ca

befolkningen

5,2 %.

Personer 65 år och äldre är den största

andelsmässigt grup-

pen fárdtjänstberättigade. Inom har

äldregruppen ökningen

av personer över 80 år varit och andelen

syrmerligen kraftig

börjar nu närma sig 50 %. När det personer under 65 år med

gäller fárdtjänstlegitima-

tion visar statistiken att har minskat

gruppen andelsmässigt

men ökat i absoluta tal. Från att ha varit ca 51 000 år personer 1980 är antalet år 1989 70 500.

omkring Fördelningen på åldrar i gruppen under 65 år av framgår följande tabell.

meddelanden,

sou 1991:46 Färdtjänst 343

inom gruppen andelen specialfordonsanvän- Fördelningen på dare finns inte redovisad i statistiken.

Vad man vet allmänt när det yngre

gäller färdtjänstanvändare är att dessa åker mer än äldre. Wilhelms-

väsentligt son (TFB-rapport 1989:10) anger, t.ex. med uppgifter från Stockholms län, att personer under 65 år står för ca 40 % av fardtjänstresandet.

De äldres numerärt större antal och större andel i tillväxten av fárdtjänstberättigade innebär dock att antalet enkelresor per person och år är relativt konstant nationell nivå. Under

på 1980-talet fram till 1987 har till och med en skett,

minskning från 43 resor till 41 och därefter en viss ökning. Denna mindre ökning som 1989 kan enligt muntlig uppgift från

registrerats SCB betraktas som tillfällig.

I 1989:10 framhålls att sannolikt kommer an-

TFB-rapport talet att öka även under 1990-talet men

färdtjänstberättigade att ett kan nås kring 500 000, kanske 600 000

mättnadsläge personer. Denna prognos baseras på tvâ antaganden. Det ena är att antalet äldre över 65 år kommer att minska Det

något. andra är att äldre i grad än tidigare

nytillträdande högre äldregenerationer disponerar egen bil. En fortsatt anpassning av kollektivtrafiken förutsätts även kuxma komma att

påverka de äldres resvanor. För äldre över 80 år, vilka

gruppen förutsätts öka i antal under 1990-talet, förutspår rapportförfattaren ett ökat behov av färdtjänst och då särskilt på specialfordonssidan.

Kostnadsutvecklingen

Den kraftiga ökningen av antalet färdtjänstberättigade och antal resor har inneburit att kostnaderna har ökat i

ungefär motsvarande mån. av bruttokostnadema och

Utvecklingen beviljat statsbidrag under 1980-talet visas i följande tabell.

Statsbidragets har minskat från 35 % till 31 % som en konsekvens av den takregel som infördes from. 1981.

bidragsåret

Bruttokostnadema i löpande priser per

firdtjänstberättigad har under 1980-talet ökat från 2 414 kr till 4 208 kr eller med 74 %. I fasta har en

priser (konsumentprisindex) minskning skett med 8 %. Bruttokostnadema per enkelresa har ökat med 77 % i löpande priser, från 56 kr till 99 kr, och minskat med 7 % i fasta 1991/

priser (Socialstyrelsen, Anslagsiramställning 1992, del 2).

11.4¶Lokala av

regler och utvecklingen egenavgifter

Variationer i insatta resurser

RRV redovisar i sin (RRV 1987:101) en egen studie

rapport med i tre mått for ba-

utgångspunkt fárdtjånstens utveckling serade på bruttokostnadsuppgifter från socialstyrelsen och övriga uppgifter från SCB:

- Bruttokostnader 65 år och

per ålderspensionär (person

äldre) for att resursinsatsen i kommunen i for-

spegla

hållande till behovet av färdtjänst.

- Antal Även det-

färdtjänstberättigade ålderspensionärer.

ta mått for att resursinsatsen i förhållande till

spegla

behovet.

- Antal resor for att

per färdtjänstberättigad person spegla

kvaliteten på färdtjänsten.

RRV konstaterar att antalet kommuner som har mycket låga resursinsatser per 0-199 kr, har minskat från 39

pensionär, kommuner år 1980 till 19 kommuner år 1985, men att det un-

mönstret kvarstår, dvs att kommuner med en stor derliggande andel har en resursinsats for dessa (andelen

pensionärer lägre

med är och antalet enkelpensionärer färdtjänsttillstånd låg resor är litet) än kommuner med en mindre andel pensionärer.

RRV visar sitt resultat for 1985 i en tabell.

som en kommun. Källa: RRV 1987:101, Statsbidraget till kommunal färdtjänst, sid. 27.

Ett annat mått Variationsbredden år 1985 är att ungefär

på

25 % av landets kommuner hade färre än 20 resor per färd-

och år och att endast drygt 10 % av kommu-

tjänstlegitimerad

nerna hade ett resande som översteg 50 resor

genomsnittligt

per ar.

Andra typer av skillnader i utbud mellan kommunerna framgår av SCB:s statistiska meddelanden för färdtjänsten. Här redovisas per den 31 december 1989. uppgifter Samtliga 284 kommuner har år 1989, for forsta gången, tillgång till specialfordon. Servicen med är tillspecialfordon gänglig dygnet runt i 260 medan 22 kommuner kommuner, inte medger service nattetid och två kommuner varken är tillgängliga kvälls- eller nattetid. 211 kommuner har forhandsbeställning på specialfordon medan 44 kommuner även har taxifordon. forbeställning på Förhandsbeställningen på specialfordon varierar tidsmässigt. 32 kommuner medger beställning samma som resan skall dag företas. Beställning en dag fore krävs av 164 kommuresdag ner och 15 kommuner vill ha två eller flera förbedagars ställning. Av kommuner som har taxifordon forbeställning på medger 32 stycken att detta sker samma medan 12 dag stycken har en dags varsel.

Variationer i

avgifter

I en skrift från 1989) transportforskningsberedningen (april konstateras att den som de avgift färdtjänstberättigade själva betalar varierar mellan olika kommuner. kraftigt Avgifterna varierar såväl mellan olika typer av som mellan avgiftssystem olika nivåer inom samma system. Avgiñzssystemen år 1980 och 1985 visas i en tabell.

Månadskort i kombination med annat system Uppgift saknas 34 Enbart månadskort Uppgift saknas 2

Ej specificerat 21 0

Källa: TFB april 1989, Kommunerna kan styra färdtjänsten, sid. 14.

Viktiga förändringar mellan 1980 och 1985 är att allt färre kommuner har en fast avgift som är oberoende av reslängden och att blivit och

procentavgifterna vanligare högre.

Månadskort fanns 1985 i 36 kommuner och kostade mellan 60 och 400 kronor. Månadskorten fungerar som ett

högkostnadskydd för de som reser ofta.

färdtjänstberättigade

Sammanställningen i tabellen visar också att

utvecklingen under den första delen av 1980-talet karaktäriseras av en allmän höjning av avgiftsnivåerna.

I vårt (SOU 1990:19) redovisas

kartläggningsbetänkande

om att den enskilde beuppgifter avgiftssättning. Systemet talar en del av kostnaden för enkel resa är den

vanligaste avgiftskonstruktionen, enligt betänkandet. Det i 205

tillämpas kommuner år 1987. Flertalet kommuner ut 20 % i

tog egenavgift. På senare tid har dock och alltfler kommu-

avgiften höjts ner tar idag ut 25 % eller mer av reskostnaden.

För samtliga färdtjänstanvändare, men i syrmerhet för yngre personer med omfattande funktionshinder och stort behov av är i

färdtjänst, ökningarna avgifter problematiska.

Länsfärdtjänst

I Stockholms län genomfördes en av färd-

länssamordxiing tjänsten 1977 då landstinget övertog verksamheten från kommunerna. I län har kommunerna sedan 1970-talet ut-

övriga format den kommunala färdtjänsten mot bakgrund av bl.a. rekommendationer om samordnade regler som har av

antagits de länsvisa

Kommunförbunden.

De trots rekommendationerna stora variationerna i kommunernas regler och erfarenheter av att en stor andel av riksfärdtjänstens resor företas inom län, gav under 1980-talet upphov till en diskussion om att införa

länsfardtjäxist. Handikapporganisationer i kommuner, länsvis och nationellt, önske-

uttryckte mål om mer i den kommunala

enhetliga regler färdtjänsten och en av det området för resor. Centrala

vidgning geografiska instanser, t.ex. förordade en nivå mellan den

transportrådet, kommunala färdtjänsten och dels för att ca

riksfärdtjänsten 25 % av riksfärdtjänstens resor enligt undersökningar

ägde rum inom länen och dels för att en av den kol-

integrering lektiva länstrañken och den kommunala bedöm-

färdtjänsten

des som Kommuner, och länstrafik tog i

lämplig. landsting vissa fall egna initiativ till utredningar och formande av modeller för en service länsnivån till färdtjänstens kunder.

på Svenska kommunförbundet framförde i olika att

sammanhang en länsvis av den kommunala färdtjänsten var

samordning önskvärd.

En länsfärdtjänst med länstrañken som generalentreprenör och som huvudman startade i län

landstinget Östergötlands

1987. utformades som ett komplement till

Länsfärdtjänsten kollektivtrafiken. och som en förutsättning för läns-

Samtidigt

infördes gemensamma minimiregler i den komfärdtjänsten munala färdtjänsten.

Under slutet av 1980-talet och av 1990-talet har

början

skäl för länssamordnad tillkommit. Utytterligare färdtjänst över motiven att åstadkomma en bättre service för kunderna till en samhällsekonomiskt rimlig kostnadsökning har taxis

den 1 1990 inneburit och innebär en omavreglering juli fattande diskussion i kommuner; och länstrañk om

landsting effektiv av de transporter huvudmännen köper

samordning

av taxi och andra Det antas att med upp transportföretag. avancerad teknik och och sam-

samhällsstyrda beställnings-

kan bättre effektivitet samt kostnadsredukordningscentraler tion ske. En rationalisering förutsätts kunna ske inom framförallt fyra områden; marknadsmässig upphandling, styrning av resandet, och samt förenklad ad-

samåkning slingläggning ministration och bättre kontroll. Frågan om samordning och

leder huvudmännen till en diskussion beställningscentraler om en ökad av i länsnivån.

grad enhetlighet regler på

Initiativ till en länssamordning av färdtjänsten med utgångspunkt i möjligheter att tillvarata samordningsvinster finns i Örebro län och i Värmlands län. I Örebro län har Kommunförbundet Örebro län rekommendationer hös-

utgivit ten 199O om gemensamma för Länstra-

regler färdtjänstresor. fiken skall trafik och samordna beställningar ge-

upphandla nom en för länet central beställningscentral med avancerat datorstöd. I Värmlands län pågår sedan ett par år tillbaka arbete för en total av alla samhällsbetalda trans-

samordning

Till skillnad från Örebro län avser man att upp porter. bygga

med från decentraliserade besamordningen utgångspunkt ställningscentraler.

Den översikten behandlar länsfärd-

följande fungerande

initiativ till och en summerande jämtjänst, länsfärdtjänst förelse mellan altemativen. En mer översikt och refeutförlig renser i bilaga 4. presenteras

Fungerande länsfärdtjänst

De modeller för som är i funktion, i Östergötlänsfärdtjänst land och i Stockholms län (från Gotlands län bortses eftersom Gotland är både län och kommun), kan av materiapå grund lets olika beskaffenhet bara i viss utsträckning. jämföras har dels kommunal med samma

Östergötland färdtjänst

för alla kommuner och dels en länsfärdtjänst minimiregler som är ett till kollektivtrafiken. Stockholms län komplement har en utsträckt kommunal som även fungerar som färdtjänst en är samma för alla kunder boende länsfärdtjänst. Reglerna inom länet. I administreras av länstrañ- Östergötland länsfärdtjänsten ken medan har samma funktion i Stockholms län. landstinget I beslutar kommunerna om färdtjänstlegitima-

Östergötland

tion medan i Stockholms län har denna funktion landstinget av kommunerna. på uppdrag I både län och Stockholms län bedöms kun-

Östergötlands

derna vara med länsfärdtjänsten. nöjda Problem med finns särskilt i Österkostnadsutvecklingen I är det inte som sådan götland. Östergötland länsfärdtjänsten som innebär utan istället de kommunala minibekymmer Genom har den kommunala färdmireglerna. minimireglema i i de mindtjänststandarden väsentligt förbättrats, synnerhet re kommunerna. Resandet har ökat bl ä att kundens genom satts lika med länstrañktaxan och att månadsavgift genom kort införts. Materialet Stockholms län ger inte unangående för att bedöma I materialet skymderlag kostnadsproblemen. tar dock att för extra av fritidsresor grunderna tilldelning bedöms som otillräckligt strama.

Initiativ til] länsfärdtjänst

Örebro län och Värmlands län är som län vilka upptagna håller att utveckla form av länssamordnad färdpå någon I båda fallen är avsikten att länstrafiken skall adminitjänst. länstrañk strera med ävtal i botten mellan färdtjänsten

kommuner å ena sidan och länstrañk - å den

transportörer

andra.

Transportsamordningen byggs i Örebro län upp ett

kring

avancerat centralt datorstöd för hela länet medan Värmlands län tänker att satsa flera decentraliserade stöd.

sig på

Örebro län har utarbetat till

förslag gemensamma riktlinjer

för i länet. Grundtanken är att i

färdtjänstresor egenavgiften

stort sett skall den nivå som finns

ligga på idag. Avgiften

föreslås bli länstrañktaxa ett med 50 %

plus standardtillägg

av denna taxa samt ett i centralort be-

enhetspris respektive

stående av den i Länstrafik-

lägsta avgiften egenavgiftsstegen.

taxa 50 % motsvarar mellan 25 och 30 % av taxikostna-

plus

den. I Värmland finns gemensamma i en re-

färdtjänstregler

gion med fem kommuner samt i tre

samordningsprojekt kommuner med sjukvårdsdistriktet och försäkringskassan

som ytterligare parter. Med dessa och samverkan om

exempel riksfärdtjänst-sjukresor som grund pågår arbete att utveckla

en total av alla samhällsbetalda resor i länet.

samordning

Jämförelse av i

reglerna länsfärdtjänsten

En systematisk i ett antal variabler mellan den

jämförelse

samordnade färdtjänsten i län och Stockholms

Östergötlands

län avser tiden fr.o.m. den 1 samt

(uppgiiterna januari 1991) reglerna för Örebro län visar följande:

Östergötlands Stockholms Örebro län län län

Färdtjänst- Kommunerna Landstinget Kommunerna legitimering

Resors Obegränsat 72/år. Extra

Obegränsat

antal är

tilldelning möjlig

Resors Inom länet Inom länet Inom länet

längd

Resors Kollektiv- Hela dygnet Hela

dygnet tidpunkt trañkens

tider

Samordning Samåkning Samåkning Samåkning tillämpas vid special- tillämpas

fordon, ej taxi

sou 1991:46 Färdtjänst 351

Östergötlands Stockholms Örebro län län län

Förbeställ- Taxi dagen före. Taxi ingen. Taxi och

ningtid Specialfordon Specialfordon Specialfordon

två dagar före. en timma. ingen förbest.tid Beställ- Central b c Enskilda taxi- Central b c.

ningscentral Offentlig huvud- företags b c. Offentlig

man. Offentlig huvudman.

huvudman för

specialfordons-

trafik. Egenav- Kollektivtrafik- Hög initial Kollektivtrafikgift taxa. Låg initial kostnad, 30:- taxa +50 %, 15:kostnad, 13:- som Högkostnads- som ökar med ökar med avstånd. skydd efter 9 avstånd. Inget hög- Högkostnadsskydd resor = 270:- kostnadsskydd förvid alla resor Högkostnads- utom vid arbetsgenom månads- skydd för och studieresor. kort, 300:- (inkl pensionärer SJ-tåg 400:-) efter 4,5 resor

pensionärskort = 135:-.

235:-, barnkort 100:-.

Avgift Ledsagare Avgiftsfritt Avgiftsfritt

ledsagare samma taxa. och barn Barn halv taxa

Som av tabellen finns det väsentliga skillnader mel-

framgår lan modellerna i villkoren för resors tidpunkt, förbeställnings-

tider, och för och barn. När det

egenavgifter avgifter ledsagare

i län att införa ett

gäller förbeställning planeras Östergötlands datoriserat samordningsstöd som kan minska förbeställnings-

tiden i till en timma.

länsfardtjänsten

11.6¶Riksfärdtjänst

infördes år 1980 som försöksverksamhet och

Riksfárdtjänsten genom riksdagsbeslut år 1984. Transportrådet pemanentades administrerar riksfardtjänsten. Riksfárdtjänsten regleras genom förordningen (1989:340)

om och föreskrifter (TPRFS

riksfárdtjänst transportrådets

1989:6) om riksfárdtjänst och (TPRFS 1989:7) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. har meddelat all- Transportrådet männa råd (1989:3) för verksamheten. Genom personer med svårt och beståenriksfärdtjänsten ges de handikapp att göra resor inom landet till möjlighet längre kostnader som i motsvarar kostnaden för att åka med princip andra klass Resorna son1 kan ske med taxi eller tåg. flyg, tåg, skall ha rekreation eller fritidsverksamhet eller specialfordon, resande av annat enskilt som ändamål. slag Kommunerna meddelar tillstånd till och riksfärdtjänsten anger de villkor som är förknippade med tillståndet såsom val av färdmedel. Staten bekostar som den enutgifter överstiger skildes egenavgift. Antalet resenärer inom har, riksfárdtjänsten enligt budgetpropositionen 1990/91:100, ökat från 6 600 1981/82 budgetåret till 24 900 1990/91. Antalet resor har under samma budgetåret period ökat från 10 600 till 48 800. En av resorna sker tredjedel på avstånd under 10 mil och andelen taxi/specialfordonsresor uppgår till 80 %. I den nämnda propositionen föreslås att riksfärdtjänsten från och med budgetåret 1991/92 skall finansieras inom ramen för ett reservationsanslag. Ett sådant inte kostnadsmedger överskridande. statsrådet reserva- Enligt föredragande utgör tionsanslag istället för ett mot att verkförslagsanslag steg samheten överförs till kommunerna och i Stockholms län till landstinget. Ett överförande till kommunerna föreslås ske vid årsskiftet 1991/92. För överläggningar med de båda kommunförbunden om ett överförande har en särskild förhandlare utsetts. finns inte om hur ett överförande till kommu- Kunskap idag nerna tekniskt kommer att se ut. emellertid Förslaget ligger väl i linje med de förslag om färdtjänsten som lämnas i detta kapitel. När det som den megäller riksfärdtjänsten fungerar idag nar vi att den stora kortdistanta resor inom län, mer mängden än 25 %, talar för en av den kommunala färdutvidgning tjänsten till att omfatta län. Vidare anser vi att den höga andelen med taxi och är ett riksfärdtjänstresor specialfordon uttryck för att de kollektiva för och transportmedlen regionala interregionala resor behöver en av anväsentligt högre grad

passning till gravt funktionshindrades behov, om dessa transportmedel skall utgöra rimliga alternativ.

Vi vill också framhålla att personer som saknar permanent tillstånd för och därför måste ansöka från

riksfårdtjänst gång till gång, ofta har en väntetid för tillstånd och biljettförfarande som kan omfatta flera veckor. Detta anser vi inte rimligt. När det gäller avgifter för den enskilde gäller att vald taxi har inneburit ökade kostnader för vissa grupper av handi-

kraftigt kappade som använder taxi och specialfordon. Den höga grundavgiften i kombination med kilometer- och tidstaxan i övrigt har denna effekt.

Man kan konstatera att för med

utgifterna riksfärdtjänsten nuvarande tendens, transportrådet, kan förväntas öka

enligt från 88,2 Mkr budgetåret 1989/90 till ca 150 Mkr budgetåret 1991/92 på grund av moms och andra kostnadsökningar. Med bl.a. detta som har trafikutskott un-

utgångspunkt riksdagens der våren 1991 tillkänna att det av regering-

givit regeringen en föreslagna reservationsanslaget på 96,5 Mkr för budgetåret 1991/92 bör ändras till ett förslagsanslag med samma belopp.

Den markanta skillnaden mellan prognos och anslag innebär enligt vår en uppenbar risk för försämringar av

mening riksfärdtjänstens service till enskilda, bl.a. till personer med omfattande funktionshinder som är beroende av riksfardtjänsten för sina transporter.

11.7 och annan

Servicelinjer anpassad

kollektivtrafik

är särskilt kollektivtrafik efter äldres

Servicelinjer anpassad och behov. Fordonen skall ha lågt insteg, plant

handikappades golv, rullstolsramp, rullstolsplatser och övrig handikappan-

så att och avstigning och resan blir bepassning på- själva kväm. skall ske med utgångspunkt från mål-

Linjedragningen

behov av service- och besöksresor. Hållplatsavsgruppemas tånden skall vara korta. Körtidema skall ge för

möjlighet föraren att hantera rullstolar och extra service

ge

Servicelinjer uppstod som begrepp när Borås lokaltrafik 1983 inledde ett försök med en småbuss.

handikappanpassad

som för äldre blev Servicelinjen passerade viktiga målpunkter en stor och trafiken utökades redan samma år till

framgång

Färdtjänst

två Fram till 1990 utvecklades därefter ytterligare nio

linjer. linjer.

Erfarenheter av i Borås

servicelinjer

För att undersöka vilka effekter införandet av en servicelinje får för äldre samhället (kommun och stat) och trafik-

personer,

en studie i Borås 1985-1987. I studien företaget, genomfördes (TFB-meddelande 1988:42) konstateras att effekterna är positiva både för de för samhället och

transportsvaga grupperna, för trafikföretaget.

studien innebär som trafiksysfem först

Enligt servicelinjer och främst att resandet och komforten ökar för de transport-

grupperna, att fárdtjänstberättigade personer upplever svaga

som ett bättre med större valservicelinjer transportaltemativ frihet än och att bidrar till att öka

färdtjänst servicelinjer aktivitetsnivån och för många äldre.

bryta isoleringen

I de ekonomiska bedömningama beräknas färdtjänstresandet ha minskat med 50 000 resor per år till av de vid

följd

aktuella fem Bruttovinsten för tidpunkten servicelinjerna. kommunen beräknas till Mkr vilket motsvarar en av-

2,5

av med 20-25 %. Efter för tralastning färdtjänsten täckning

underskott i ett underskott fikföretagets servicelinjetrañken, som sett bara är än underskottet för

procentuellt något högre annan lokal kollektivtrafik, beräknas nettovinsten för stat och kommun till minst 1 Mkr under ett år. Denna summa motsvarar en nettovinst per och år 200 000 kr.

servicelinje på

De redovisade avser år 1986. Vid en senare räk-

kalkylerna

i oktober 1987 konstateras att antalet fárdtjänstberättining

resenärer de fem studerade ökat med yttergade på linjerna

50 %. är att, förutsatt en parallell minskligare Bedömningen

i och att av ökningen är ning färdtjänståkandet registreringen korrekt, nettovinsten per ytterligare för kommun

linje stiger och stat.

I ett avsnitt om fram-

undersökningens generaliserbarhet hålls att de erfarenheterna i Borås - en förbättrad

positiva

för både och icke färdtransportsituation färdtjänstberättigade

- även bör tjänstberättigade men transportsvaga personer kunna erhållas i andra områden och i andra orter. Kanske nås inte effekterna omedelbart vid inrättande av en linje men sannolikheten är stor att effekterna blir goda på sikt.

Färdtjänst

Studien avslutas med en diskussion om behovet att differentiera för personer med olika funktionstransportlösningama hinder och behov. Författarna föreslår följande utfornming: 1. - för personer med så att Färdtjänst allvarliga handikapp de behöver dörr till dörr transport. 2. Servicelinjenät - för personer med handiså pass allvarliga kapp att de inte kan klara av ett kollektivtrañksystem med större och stressen i fordon, längre hållplatsavstånd samband med bussfärden. själva 3. Ordinarie kollektivtrafik med serviceinriktade åtgärder och vissa tekniska förändringar på fordonen för personer med lättare men uttalade att de innebär handikapp så pass att klara den traditionella kollektivtrafiken. svårigheter

Bakgrunden till är konstaterandet att det förslagen - dels en stor finns grupp i samhället, ca 5 % som har bedömts ha så stora att använda de kollektiva problem färdmedlen att de har beviljats färdtjänst, - dels att det finns en mycket större grupp, åtminstone 10 % av befolkningen som har stora att klara svårigheter av (den kollektivtrafiken. vanliga)

Utvecklingen av i landet servicelinjer övriga

Det nästan år innan Borås fick efterdröjde fyra servicelinjer följare i landet. startade en hösten 1987. Helsingborg linje Därefter har antalet orter ökat snabbt. tabell Följande belyser befintliga och planerade system enligt TFB-rapport 1989:8, Servicelinjer i Sverige.

-

Trafikstart befintliga system

1983 Borås; 1987 1988 Helsingborg; Malmö, Karlstad, Kinna, Umeå, Nacka, Stockholm/Hökarängen, Gävle, Eskilstuna, Härnösand; 1989 Mölndal, Östersund, Falkenberg, Partille.

-

Trafikstart planerade system

1989 Falun, Göte- Kristianstad, Sundsvall, Varberg, Vetlanda, borg; 1990 Luleå, Borlänge, Enköping, Karlskrona, Linköping, Lund, Norrköping, Nyköping, Uppsala, Västerås, Örnsköldsvik; 1990/ 1991 Motala, Skara, Åtvidaberg, Växjö-startpunkt ej bestämd, ej bestämd.

Örebro-igångsättning

356 Färdtjänst

att 15 kommuner hade etablerat service- Av tabellen framgår medan 22 för start inom ett par linjer 1989 stycken planerade i inte hur linjer som år. Uppgifterna rapporten anger många avses per kommun. Av en enkät från 1989 års till länens handikapputredning kommunforbund att även planeras eller framgår servicelinjer har startat i kommuner; Oskarshamn, Västervik, följande Mariestad, Skövde, Falkö- Kungälv, Åmål, Ulricehamn, Mark, och Hallstahammar. ping, Karlskoga

av effekter på färdtjänstresandet

Nya beräkningar

i en kalkyl för flera I rapporten Servicelinjer Sverige görs kommuner av en satsning på servicelinjer. Författaren tar Borås som for att konstruera utgångspunkt en för av hur mycket servicelinjeresor per hypotes beräkningar kunna utföras i andra kommuner vid som skulle några dygn av en fullt utbyggd servicelinjetrañk. (Beräkningarna framgår

bilaga 4). Av kan 15 % antas ha rörelsehinder (TFBbefolkningen Med från att meddelande 1988:42). utgångspunkt hypotesen denna rörelsehämmade fortca 16 % av grupps transportbehov satt måste utföras med kan ett framtida färdtjänstfärdtjänst, utnyttjande framräknas.

Färdtjänstresor/dygn Framtida Skillnad % Idag

Helsingborg

150 150 +/- 0 0 Härnösand

- 90 - 18

Mölndal

- 30 - 6 Umeå 500 470

- 190 - 38 Östersund 500 310

Källa: 1989:8, Servicelinjer i Sverige, sid. 23

TFB-rapport

Författaren anser att resultatet av studien bör fördjupas avseende resandeantal både i kollektivtrafiken, i färdtjänsten och vad antalet fárdtjänstlegitimerade resenärer på ser-

gäller

i de olika kommunerna, för att förbättra säkervicelinjerna heten i studien.

Arman anpassad kollektivtrafik

av kollektivtrafiken i redovi- Handikappanpassningen övrigt sas i transportrådets rapport (1990:3), Handikappanpassning av kollektivtrafiken - av tio års

utvärdering anpassningsarbete och till under 1990-talet.

förslag inriktning

rapport har remissbehandlats. Föredragan-

Transportrådets de statsrådet anför i 1990/91:100, bil.8, att många

budgetprop. remissinstanser framfört kritiska synpunkter när det gäller kostnaderna för På av otill-

handikappanpassningen. grund fredsställande avseende bl.a. kostnader och tekniska

underlag

uttalar statsrådet att rapportens förslag inte kan biproblem fallas. Statsrådet konstaterar därutöver bl.a. att

kunskapen om brukarnas erfarenheter är och att det är an-

begränsad

att få klarhet i resenäremas syn på handigeläget ytterligare

inför kommande arbete med föreskrifter kappanpassningen om tekniska hos fordon, terminaler och närmiljö och

åtgärder om från sida. För utvärdering

driftsåtgärder trañkföretagens av ur brukarsynpunkt avser stats-

handikappanpassningen rådet att återkomma till med att transport-

regeringen förslag

skall genomföra denna utvärdering. forskningsberedningen

Det är angeläget för oss att kommentera transportrådets

mot av i för rapport bakgrund problem transportsituationen

med funktionshinder och med i anpersoner utgångspunkt svars- och finansieringsprincipen.

för till anpassningsar-

Transportrådet redogör bakgrunden

(SOU 1975:68) för anbetet; HAKO-utredningens ramprogram passning av kollektivtrafiken, 1979 års trafikpolitiska beslut

1978/79:99), lagen (1979:538) om handikappanpassad (prop. kollektivtrafik och de föreskrifter för olika som har

trañkslag utfärdats av samt 1988 års be-

transportrådet trafikpolitiska slut

(prop.1987/88:50).

framhåller att statsmakterna i 1979 års tra-

Transportrådet

beslut valde att bedriva arbetet med handikappanñkpolitiska

passningen genom att prioritera generella som skulle åtgärder komma så stora grupper som tillgodo möjligt. konstaterar att Transportrådet - en allmän har höjning av tillgängligheten skett av färdmedlen, - for svårigheterna de gravt forflyttningshandikappade kvarstår, de tekniska forbättringarna/hjälpmedlen for att få avsedd verkan måste med om kompletteras kunskap förflyttningshandikappades situation hos den servicepersonal som arbetar i transportsektorn, - hela reskedjans utformning måste vara anpassad for att de tekniska färdmedlen skall kuima användas av handikappade.

För människor med mer omfattande forflyttningshandikapp har det, enligt inte skett större En rådet, några förbättringar. fullständig tillgänglighet till de kollektiva färdmedlen, dvs. plana insteg, lyftar eller ramper vid alla färdmedel och alla knutpunkter/anhalter såsom terminaler, busshållplatser, järnvägsstationer etc. har hittills inte kuxmat genomföras. För de gravt är bristerna i den forflyttningshandikappade totala hemmet - alltför reskedjan fardmedel - slutmål stora. För dem har hittills andra lokal lösningar erbjudits; färdtjänst, riksfärdtjänst och egna speciellt handikappanpassade bilar. Pransportrådet redovisar mål for den fortsatta anpassningen av kollektivtrafiken. Rådet framhåller att under 1990-talet är det nödvändigt att ytterligare steg tas mot en tillgängligare kollektivtrafik. När det gäller fárdmedlen kan det viktigaste målet sammanfattas i orden I kombination med plant insteg. en helhetssyn kollektivtrafiken där på anpassningsätgärderna samordnas till en användbar helhet är detta, enligt rådet, nyckeln till en kollektivtrafik som är for stora tillgänglig grupper rörelsehindrade personer och som blir enksamtidigt lare och att använda även for dem som inte är smidigare rörelsehindrade. Vi delar transportrådets synsätt i (1990:3) att rapporten av kollektivtrafiken - busanpassningen spårbunden trafik, och - skall och vidareutvecklas sar, flyg fartyg fortgå under 1990-talet. Målet for oss när det kollektivtrafiken är en gäller kollektivtrafik for alla. Vi delar också ståndtransportrådets

Färdtjänst

punkt att trañkhuvudmännen måste ta sitt ansvar att utveckla handikappanpassningen och vara beredda att ta de kostnader som detta för med samt att måssig trañkföretagen te ta sitt ansvar och driva än i anpassningen väsentligt längre dag. Enligt vår mening är ett sådant förhållningssätt liktydigt med ansvars- och och ñnansieringsprincipen utredningens långsiktiga mål att flertalet människor skall kunna använda kollektivtrafiken för sina resor. På några punkter vill vi kommentera transportrådets rapport. Målet för den transinterregionala tågtrafiken är, enligt portrådet, att rullstolsbuma enkelt skall kunna komma och på av alla tåg, åtminstone i en i varje Ett delmål är vagn tågsätt. att alla åtminstone skall ha en som är fullt Intercity-tåg vagn tillgänglig för rullstolsburna. Den som hittills har satsning orts är att fem om och har samt att 38 vagnar byggts lyñ; vagnar med lyft har beställts för leverans inom ca ett år: Det innebär enligt vår en nivå än det mening väsentligt lägre delmål som Problemet i fråtransportrådet anger. här, liksom ga om riktlinjer for andra är att mål ställs utan trañkslag, upp att en tidsdimension anges. Vi menar att SJ mot av bakgrund ansvars- och ñnansieringsprincipen måste öka sin kapacitet väsentligt när det gäller vagnar med och att ett rullstolslyft tidsschema för denna under 1990-talet skall utbyggnad anges. När det som gäller regional tågtrafik anger transportrådet att skall konstrueras med utgångspunkt tågen plant insteg. Problem med drivpaket under som en del i golven tågens konstruktion och därtill varierande medför plattforrnshöjder att ramper blir för att åstadkomma full tillofrånkomliga gänglighet. Här menar vi att utöver i nyinvesteringar regionaltåg som har instegsmått som motsvarar med plattformar svensk standard (580 mm), en av måste utveckling ramper komma till stånd under 1990-talet som gör alla regionaltåg tillgängliga innan det nya seklets ingång. Ilransportrådet anför att tätortstrañken innebär krav på snabbhet vid och medför tidspâ- avstigning. Rullstolslyitar krav som inte passar i sådan trafik. Det ideala är därför att ha ett i tätortsbussar. av bussar med en plant insteg Utvecklingen golvnivå på 320 mm kombinerat med en att sänka möjlighet bussen drygt 100 mm vid hållplatserna ger ett i det närmaste plant insteg med en vår obetydligt upphöjd plattform. Enligt

360 s0U 1991:46 Färdtjänst

är tillsammans med servicelinjer där mening lågbusstrafik, sådana det mest spännande och mest verkningsñilla

passar, sättet att ordna den kollektiva tätortstrafiken sett ur både

och synvinkel. En sådan uttrafikpolitisk handikappolitisk

av trafiken kombinerat med till ombordveckling möjligheter

av för personer sittande i rullstol tagning rullstol, utrymme och säkerhet genom stödbälten och fastanordningar (föreskrifter om etc från 1989 års bussmodeller)

ombordtagning gäller innebär i en kollektivtrafik för alla. Även här

verklig mening

dock att tidsdimensionen måste Både gäller uppmärksammas. med tanke i allmänhet och funktionshindrade

på befolkningen i är det att alla i den kol-

synnerhet viktigt nyinvesteringar lektiva tätortstrafiken om insteg och att en

följer linjen plant

i detta avseende kommer till stånd tidigt verklig omvandling under 1990-talet.

I om till och från och i anslutning till färd-

fråga miljöerna medlen behöver också ske. i

förbättringar Riktningsgivare asfalt och för synsvaga, i trottoar-

stenbeläggning avfasningar kanter vid övergångsställen för rullstolsbuma, ljudsignaler vid och för synsvaga är exempel

övergångsställen korsningar

som behöver komma till stånd i en ökad utsträckpå åtgärder

Flera huvudmän berörs av i Vi ning. tillgängligheten miljön.

att huvudmän delar transportrådets syn dessa statliga verk, trafikhuvudmän och kommuner - skall ta ansvar fullt ut för miljöfrågor inom deras respektive fögderier.

Sedan den 1 januari 1989 omfattas även beställningstrafik av om kollektivtrafik. Till och med

lagen handikappanpassad 1991 års modeller föreskrifter enbart

gäller transportrådets bussar i När det bussar i långväga linje- och

linjetrafik. gäller

är det tekniskt svårt att åstadkomma så beställningstrafik

att man närmar Kravet på tilllåga golv sig plant insteg.

måste därför lösas med I ett första steg är gänglighet lyftar.

rådet, att kräva att bussar i interregional det, enligt rimligt trafik förses med och att föreskrifter införs om detta. Vi

lyft

med rådet att så skall ske från 1993 års modeller samtycker med för äldre bussar 4-5 år senare.

gränstid

Föreskrifter som i utrikesfart saknas. Det kan

gäller flyg t.ex. innebära att inte finns.

handikapptoaletter

I finns särskilda för rullstolar. Orsa-

inrikesflyg inga platser ken är inte tekniska att och sätta fast rullsto-

problem placera lar i Istället är det tidsförluster

flygplan. enligt flygbolagen

Färdtjänst 361 s0U 1991:46

och därav som är skälet. Försök pågår ekonomiska problem med till som inte har nosbryggor. Några rullstolslyft flygplan för har man emellertid flygbranschen acceptabla lösningar funnit. anses av så kostännu ej Bårtransporter flygföretagen att for att ta bort att samt i form tidsforluster vanliga platser, bårtaxi blir relativt sett Transambulansflyg eller billigare. för av rörelsehindrade fram och portstolar transport personer mellan entré och stol finns men däremot inga särtillbaka stolar som är för med funktionsskilda anpassade personer heller finns stolshinder. Inte någon utveckling angående trots att de kan innebära konstruktioner vanliga platserna besvär för enskilda. De som finns att göra väsentliga problem kollektivtrafik för alla när det tilläven till en gäller flyget menar under gänglighet måste, vi, ges ny uppmärksamhet borde stolskonstruktioner utvecklas som 1990-talet. Särskilt individuella behov med funktionskan tillgodose hos personer

hinder. med omfattas av föreskrifter om handi- Inrikesfart fartyg Motsvarande inte for i interkappanpassning. gäller fartyg fart. Detta förhållande vår mening, benationell kan, enligt

höva ges uppmärksamhet. Vi anser att kollektivtrafiken skall sammanfattningsvis for alla och att i sin rapport inte vara en trafik transportrådet när det i målen för trañgår tillräckligt långt gäller precision kens Under menar vi, måste anpassanpassning. 90-talet, så att allt fler av funktionsningsarbetet förstärkas grupper kollektivtrafiken. För att nå detta mål hindrade kan använda aktuellt att om ansvars- och kan det eventuellt bli lagstifta Till detta och de ekonomiska konsefinansieringsprincipen. kvenserna härav återkommer vi i vårt nästa betänkande.

11.8 Mål for

färdtjänsten

när det gäller färdtjäns- Utredningens övergripande problem att förbättra denna for människor med omten är den grupp som är helt beroende av att åka fattande funktionshinder med taxi eller med specialfordon. färdtjänst, antingen av med tanke på denna grupp Förbättringar färdtjänsten i mål som dels svarar mot kraven om full kan specifiseras

362 Färdtjänst

delaktighet och jämlikhet och dels är att till möjliga relatera de aktuella som i kommunerna. regelsystem tillämpas Full och vår delaktighet jämlikhet innebär, enligt mening, att funktionshindrade skall tillförsäkras samma villkor när det resor och att gäller möjligheter förflytta sig som medborgarna i gemen har i den kommun och det län där den enskilde funktionshindrade bor. Som av den framgått tidigare redovisningen är det i första hand villkoren för specialfordonsresenärema som behöver förbättras . Bl.a. måste och förbeställningstidema minska resandet kunna ske under samma tider som resor på dygnet med taxi. För både specialfordon och taxi också att gäller egenavgifterna behöver sänkas till nivån för kollektivtrafiktaxan och att resandet bör till att omfatta hela länet. utvidgas Mot av redovisade fakta i de bakgrund föregående avsnitten och i vårt

kartläggningsbetänkande (SOU 1990:19) samt med

hänvisning till den som att förbetydelse goda möjligheter flytta sig har för den enskilde när det känslan av frihet gäller och oberoende, föreslår vi att mål ställs för följande upp färdtjänsten och den enskildes resande. Trafikform: Färdtjänst skall komplettera kollektiva trafikmedel, möjligheter att gå och osv. cykla Resors antal: Något tak i antal resor skall i högsta princip inte men skall förekomma, resevolymen vara skälig i förhållande till andra i kommunen medborgares resemöjligheter och inom länet. Resors längd: Resor skall kunna ske i såväl kommunen som inom länet. Resors tidpunkt: i resors under Någon begränsning tidpunkt dygnet skall i inte förekomma. skall princip Resemöjligheter eftersträvas som motsvarar förhållandena för medborövriga gare i kommunen och inom länet. Förbeställning: Förbeställningstiden för taxi och specialfordon skall inte vad som med teknik överstiga god kan anses vara rimligt för av och vad som samordning transporterna kan gälla övriga medborgare i kommunen och inom länet. Beställning skall i den som är i län och utsträckning möjlig kommuner kunna ske runt för både taxi- och dygnet specialfordonsresor. Vid skall information om resans beställning start- och ankomsttid kunna ges till Resefärdtjänstresenären. nären skall hämtas vid angiven tidpunkt.

soU 1991:46 Färdtjänst 363

för resenären skall inte överstiga

Egenavgifl: Egenavgifien

kollektivtrafiktaxan i lokal- och länstrafiken.

skall tas ut för ledsagare. Avgift ledsagare: Ingen avgift

Medresenär: Barn till skall kunna åka

färdtjänstresenären

med de villkor som för resande med kol-

enligt gäller vanligt

lektivtrafiken.

Motiv för de målen

föreslagna

Vi menar att ett av de formulerade målen

förverkligande

innebär att den enskilde brukaren av tillförsäkras

färdtjänst

en och flexibilitet i som väl sva-

rörlighet transporthänseende

rar mot de mål och kvalitetskrav som formulerats i kapitel 4 i

betänkandet. En överensstämmelse nås mellan funktionshind-

rades och icke-funktionshindrades resmöjligheter.

Motiven för de målen skall redovisas.

föreslagna I anges att färdtjänst Tnafikform: socialtjänstpropositionen

är en inom kollektivtrafiken och att den inte bör

specialform

ses som en fristående service. Socialstyrelsen å andra sidan anför i allmänna råd 1985:8 följande:

mfärdtjänsten i alla sammanhang skall jämföras med allmän-

na färdmedel kan medföra egendomliga konsekvenser. Den som är beroende av att resa med specialfordon bör rimligtvis få det även på kvällen och även om kollektivtrafiken inte göra kan därför inte helt med kollektiva

går. Färdtjänst jämställas

trafikmedel. Den måste även ersätta de möjligheter att gå, osv som människor utan funktionsnedsättningar har.

cykla

(Socialstyrelsen, Allmänna råd 1985:8)

Orsaken till att som trafikform ges uppmärksam-

färdtjänsten

är att det mer betraktelsesättet fortfarande inte

het, generösa

överallt i landet och att därtill risk finns att ett

tillämpas

sådant kan komma att luckras upp som en konsekvens

synsätt

av finansiella i kommunerna.

svårigheter

Det är för oss att betona att färdtjänst både skall

angeläget

ersätta kollektiva trafikmedel, att gå och cykla

möjligheter

samt i viss egen bil.

utsträckning

Resors antal: Flertalet kommuner ett

tillämpar obegränsat antal resor i den kommunala färdtjänsten.

Vi anser att frånvaro av i antalet resor är begränsning viktig med tanke på den enskildes av oberoende och upplevelse frihet och for att behov som av möjligheten förverkliga följer den personliga situationen. tak skall därför i Något högsta princip inte förekomma, men skall vara i resevolymen skälig förhållande till andra i kommumedborgares resemöjligheter nen och inom länet. Resors Som redovisats i avsnitt finns färdlängd: tidigare tjänst i alla kommuner och inom dessas gränser. geografiska En som omfattar län finns bara i Österfärdtjänst Stockholms, och Gotlands län. Initiativ till en länssamordnad götlands färdtjänst finns i ett par län. ytterligare Genom att inte mer än är samfärdtjänsten undantagsvis ordnad länsvis, har färdtjänstresenärema en sämre väsentligt resesituation än kollektivtrafikresenärer i I vår tid övrigt. sker resor över och mellan kommungränser flyttningsrörelser kommuner i en helt annan än Samhällsomfattning tidigare. planeringen har skapat regionala centra av olika dignitet. Detta här av kommersiellt påverkat lokaliseringen utbud, men också av kulturinstitutioner som t.ex. länstelänsmuséer, atrar, länsbibliotek och olika andra slag av sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Det är att man mycket vanligt pendlar till en i en annan kommun och då kanske arbetsplats bygger upp sociala kontakter i denna andra kommun. Det är likaså mycket vanligt att man har barn eller andra anföräldrar, höriga bosatta i en annan kommun än där man bor. själv Föreningar, inte minst handikappföreningar, omfattar ofta mer än en kommun. Dessutom har alla folkröpraktiskt taget relseorganisationer och politiska inte bara loorganisationer kala, utan också länsbaserade föreningar. Riksfärdtjänst finns som etablerad verksamhet sedan 1984 för personer som till följd av ett svårt måste resa handikapp på ett särskilt kostsamt sätt. Andelen som riksfärdtjänstresor sker inom länet varierar från år till år mellan 25 och 30 %. Riksfärdtjänstens målgrupp är ungefär 25 000 personer, dvs knappt 6 % av antalet legitimerade för kommunal färdtjänst. Det förhållandet att 94 % av dem som är för legitimerade kommunal färdtjänst inte har tillgång till riksfärdtjänst, döljer sannolikt ett stort icke resbehov. tillgodosett Det är inte att personer som enbart har kommunal rimligt färdtjänstlegitimation, skall hindras att delta i en rad sam-

Färdtjänst 365 sou 1991:46

aktiviter som förutsätter regionalt resanhälleliga och sociala

tillfredsställande att som tillhör de. Det är inte heller personer

skall behöva ett särmålgrupp gå igenom riksfardtjänstens

och söka för att be-

skilt ansökningsförfarande riksfärdtjänst

som bor ett fåtal söka anhöriga eller andra viktiga personer

mil bort eller för att delta i sin lokala förenings aktiviteter,

bevista länsteatems föreställningar eller liknande.

att överta” resor inom Utöver funktionen riksfardtjänstens

en länssamordnad i länet skulle, enligt vår mening, färdtjänst

alla län innebära en förbättring av transportsituatioväsentlig

för som idag saknar nen och därmed jämlikheten personer

för sina resor eller som är beroende av alternativ till färdtjänst

vänners tid och att ombesörja transoch goda vilja släktingars

porter. i resors finns i dag Resors tidpunkt: Begränsningar tidpunkt

i landets kommuner. SCB var t.ex. endast undantagsvis Enligt

runt i 260 av service med specialfordon tillgänglig dygnet

landets 284 kommuner år 1989.

Användare av skall vår mening ges samma färdtjänst enligt

att resa med från behov som andra utgångspunkt möjlighet

situation. Frånvaro av tidsmässiga restriktioner och personlig

bedöms som särskilt för yngre funktionshindrade persoviktig

är också frekvensen av färdtjänstrener. Erfarenhetsmässigt

kl 18.00 i förhållande till antalet resor under sor efter låg

i resors tidpunkt under dygnet dagtid. Någon begränsning

därför i inte förekomma. Resemöjligheter skall skall princip

motsvarar förhållandena för medboreftersträvas som övriga

i kommunen och inom länet. gare SCB 44 kommuner förbe- Förbeställning: Enligt tillämpade

av taxifordon och 211 förbeställning av specialfordon ställning

om fanns om förbeställ-

år 1989. I fråga specialfordon regler

i 32 kommuner, beställning en samma dag som resdagen ning i 164 kommuner och två eller flera dagars dag före resdagen

förbeställning i 15 kommuner.

att dessa i en majoritet Vi anser långa förbeställningstider

måste radikalt. Den nuvarande av kommunerna nedbringas

av beror enligt situationen angående beställning specialfordon

att till en effektiv av vår bl.a. på strävan användning mening

av resenärerna i förhållanfordon och en rationell samordning

och resefrekvens, medför en låg de till resenärernas antal

fordon och därmed långa förbedimensionering av antalet

Ett annat skäl är att i många ställningstider. specialfordonen

366 Färdtjänst sou 1991:46

kommuner är upptagna av återkommande planerade grupptransporter: Spontant beställda resor försvåras därmed. Möjligheter till förbättringar bör vår i första enligt mening hand kunna ske genom och teknisk samordorganisatorisk ning mellan kommunala och andra huvudmän. Genom en sådan ökar för resor med både taxi och samordning underlaget specialfordon liksom möjligheten för huvudmännen att tillgodogöra sig datorstöd i den tekniska I de komsamordningen. muner och län där datorstöd används eller förväntas komma att användas - t.ex. Malmö, Helsingborg, Borås, Göteborg, Linköping, Norrköping, Hallands län, län och

Östergötlands

län - Örebro har dessa en prestanda som medger samordning inom en tidsram av 15 minuter - 1 timma. Målet, att för taxi och

förbeställningstiden specialfordon inte

skall vad som med teknik kan anses vara överstiga god rimligt för av och vad som samordning transporterna kan gälla övriga medborgare i kommunen och inom har sin länet, utgångspunkt i de nämnda Vi är prestationerna. emellertid medvetna om att mål som avser en

förbeställningstider på timma eller

kortare tid för måste ses som specialfordonsresenärer, långsiktigt med tanke kommuner och län. på många Etappvis förbättringar måste därför En sådan kan accepteras. etapp t.ex. vara en från två till övergång dagars forbeställningstid en dag och vid ett senare tillfälle där tiden minskas en ny etapp ytterligare. Det som är ur vårt är att väsentligt perspektiv förbättringama sker så snabbt som så att möjligt jämställdhet kan nås i resevillkoren mellan funktionshindrade personer och medborgarna i övrigt. Möjlighet att i resa under alla timmar princip dygnets och en som successivt till

förbeställningstid krymper en timma

eller kortare tid, förutsätter att beställningscentralema genom mellan huvudmän eller annat sätt kan samordning på bemannas runt. dygnet Vi ser det som att information om resans start- och viktigt ankomsttid kan ges till i samband med fardtjänstresenären beställning. Likaså vill vi betona vikten av att resenären hämtas vid angiven tidpunkt. Egenavgift: Egenavgiftzens storlek har berörts under avsnitten 2 och 4. I det senare avsnittet har framhållits att skillnaderna i är att nivån har avgiftssättning stora, på avgifterna höjts under 1980-talet och att trenden visar på ytterligare

I vårt (SOU 1990:19) anökningar. kartläggningsbetänkande alltfler kommuner tar ut 25 % eller mer av reskostnages att den. Den aktuella nivån samt tendensen att ökar avgifterna innebär avsteg från de riktlinjer som har beslutats av regering och riksdag. I samband med år 1974 om att införa det regeringsbeslut nuvarande erinrade föredragande statsstatsbidragssystemet rådet (prop. 1974:141 s. 18) att den dåvarande handikapputi sitt betänkande (SOU 1970:64) föreslagit att färdredningen borde motsvara för färd med allmänna tjänstavgiften avgiften kommunikationsmedel. Ett motsvarande uttalande av

ordes

statsrådet i 1979/80:1 s. 289). socialtjänstpropositionen (prop. Vår mot den bakgrunden och ur delaktighetsbedömning och är att i färdtjänsten inte jämlikhetssynpunkt egenavgiñen skall taxan i lokal- och länstrafiken. inneöverstiga Färdtjänst bär en dörr-till-dörr service som för en icke-funkvisserligen tionshindrad kan innebära en kvalitet än person sägas högre den som kollektivtrafiken Sett i relation till att färdger. saknar de alternativ som den icke-funktionstjänstresenären hindrade har, måste dock fárdtjänstens dörr-till-dörr funktion bedömas annorlunda. I det fall en fárdtjänstberättigad har behov Avgiñ ledsagare: av för att kunna sig anser vi att ledsagaren ledsagare förflytta skall kunna färdas kostnadsfritt med fordonet. medresenär. När det barn till färdtjänstresenä- Avgift gäller rer är det vår att dessa skall kunna åka med de mening enligt villkor som för resande med kollektivtrafiken. gäller vanligt

11.9¶Målens effekter i en modellkommun

i detta avsnitt är vilka ekonomiska effekter ett genom- Frågan förande av målen i avsnitt 11.8 kan få i landets kommuner. När svar söks visar det sig att det saknas både data på frågan och användbara modeller som kan klarhet beträffande skapa effekterna. För att få svar måste därför egna antaganden, beräkningar och tolkningar göras. En bedöms vara att definiera en memöjlig väg till analys delkommun i landet när det service och och att gäller avgifter successivt av målens effekter i förhållande till göra tolkningar denna medelkommun.

Variationer mellan kommuner föreligger i förnaturligtvis hållande till en i första hand som en konsemedelkommun, kvens av skillnader i ett antal faktorer tröga” (parametrar) som 0 kollektivtrafikens i förhållande till orts- och beutbyggnad byggelsestrukturen O och situation befolkningens demografiska sammansättning angående hälsa och funktionsnedsättningar 0 kommunens skattekraft och finansiella förutsättningar, 0 storlek och inklusive statsbidragets utformning takregelns effekter.

Någon analys av dessa variationer skall inte göras. Här förutsätts att bl.a. de samlade kan för vastatsbidragen korrigera riationer som är reala och inte av lokal (se policykaraktär avsnitt 11.2). Avsnittet inleds med en definition av variablema för färdtjänsten i en medelkommun. Därefter görs med tolkningar utgångspunkt från var och en av variablema. och Antaganden sifferuppgifter redovisas bara i den som behövs för omfattning att kunna i följa resonemanget. Detaljerade beräkningar ges en separat bilaga (bilaga 4).

En genomsnittskommun

Vi antar att en i landet, av sin genomsnittskommun på grund situation i de faktorerna har för sina tröga följande regler variabler (LTH i kommuner - en 1987, Färdtjänst uppföljningsstudie; Kommunförbundet Malmöhus 1989, Färdtjänsten i Malmöhus SCB 1990, Statistiska Färdlän; meddelanden, tjänst 31 december 1989). Resors antal: i antal resor: Inga begränsningar Resors längd: 40 km från bostaden. Resors tidpunkt: Inga begränsningar under för taxi dygnet eller specialfordon. Samordning: Samordning skall ske så gott det går”. För den enskilde finns motiv till genom samåkning lägre avgift. Förbeställning: Förbeställning rekommenderas angående taxi (ej krav) och krävs angående (en Bespecialfordon dag) ställningscentral är öppen dygnet runt till taxi. För specialfor-

Färdtjänst

don skall ske mellan kl. 8.00-16.00 innan

beställning dagen resa.

Egenavgifif: Denna är 25 % av taxikostnaden. Annat avgiftssystem men motsvarande nivå finns för

på egenavgiñen specialfordon.

Avgift ledsagare: avgiit tas ut.

Ingen

Resors antal

Erfarenheterna av en geografisk av till

vidgning färdtjänsten att omfatta länet är att totalantalet resor ökar. I

Östergötland

uppgår antalet färdtjänstresor med taxi och i

specialfordon länet till ca 3 % av antalet resor i kommunerna.

Med från detta antar vi att de målen

utgångspunkt nya innebär att antalet resor i medelkommunen inte ändras medan att resa i länet ökar antalet resor med 3 %.

möjligheten

Resors längd

Uppgifter om resors med av införande av

längd anledning länsfärdtjänst saknas. För att komma undan detta

problem approximerar vi längd med från kostnadsrela-

utgångspunkt tioner i kommunal och Medelkostna-

färdtjänst länsfárdtjänst. den for en färdtjänstresa i landet används liksom kostnaderna per resa i Det konstateras att

Östergötlands länsfärdtjänst. genomsnittsresan i är 3,4

Östergötlands länsfärdtjänst gånger längre än motsvarande resa i en kommun. Ös-

genomsnittlig tergötlands yta ställs därefter i relation till medelvärdet av samtliga läns ytor så att vår modellkommun kan sägas i

ligga ett medellän.

För modellkommunen i vårt medellän har vi genom beräkningarna av utökat antal resor och utökad yta for resor etablerat en kostnadsnivå som är 110 % av

ursprungsnivån.

Resors och

tidpunkt förbeställnjng

Effekterna av våra mål om i princip obegränsade tidpunkter för resandet, 1 timmas for både taxi och

forbeställningstid specialfordon och runt i

öppethållande dygnet beställningscentralen är svåra att bedöma. Som av relationen mellan

framgår målen och reglerna i modellkommunen, är det i första hand en

av på specialfordonssidan som uppskattning förändringen måste ske.

Vi antar att behöver öka kostnads-

specialfordonsresoma mässigt med 75 % för fordon och Då specialfordons-

personal. resorna utgör 9 % av kommunens färdtjänstresor och kostnaden för de förra är 140 % av taxiresorna, ökar genomsnittskostnaden per resa i kommunen med 9 %.

Efter till att resor skall kunna ske även

hänsynstagande inom länet blir de sammanlagda kostnadsökningarna på

av resors och grund tidpunkt, förbeställning beställningscentral 9,9 %.

Genom så här långt har vi etablerat en kost-

beräkningarna nadsnivå som är 119,9 % i förhållande till den ursprungliga (110 % + 9,9 %).

Samordning

Runt i landet diskuteras eller prövas olika typer av

omkring samverkan mellan huvudmän för att nå en god samordning av de samhällsbetalda När det effekterna

transporterna. gäller av sådan vi från förhållanden som gäller

samordning utgår Malmöhus län.

I en studie som behandlar en relativt befolkad i

glest region länet - mellanskåne med tre kommuner och ett sjukvårdsdistrikt - som visar att samverkan mellan

görs beräkningar kommunerna, hälso- och sjukvården, omsorgsverksamheten,

och länstrafiken, skulle kunna sänka huförsäkringskassan vudmannens och statens kostnader för de samhällsbetalda

med 12,8 %. I studien förutsätts att huvudmäntransporterna nen samverkar kring en gemensam beställningscentral.

I brist på information o1n invånarantal och ortsstruktur i vår modellkommun, gör vi en med utgångs-

approximation

från och antar att denna är hälften av punkt befolkningstäthet mellanskånes. Effekten av samordningen förutsätts genom detta att halveras i förhållande till den i mellanskåne. Sam-

dock de när det ordningen påverkar tidigare beräkningarna

av och personal. Istället för 75 % gäller ökningen specialfordon

denna till 50 %. korrigeras ökning

Slutresultatet för vår modellkommun när det sam-

gäller

blir en med 9,6 %. ordning kostnadsminskning

Bedömningarna så här långt innebär att kostnaderna i m0dellkommunen blir 110,3 % av de kostnader vi ifrån utgick innan några beräkningar inletts.

Egenavgift

En till som motsvarar kollektivtrafikövergång egenavgifter taxan kan antas motsvara ett skifte från 25 % av bruttokostnaderna till 10-20 %. Vi antar att 16,5 % är korrekt i vår modellkommun (Se bilaga 2). En förändring av taxan kommer sannolikt att resepåverka benägenheten. Studier visar att av medför höjningar avgifter ett minskat resande medan av ökar resansänkningar avgifter det (TFB-meddelande 1988:58). I Motala som är en av sex kommuner som under perioden 1980-87 från proövergått centtaxa (25 %) till kollektivtrafiktaxa ökade resebenägenheten per resenär med 22 % mellan 1986 och 1987. I som Ljusdal genomförde en motsvarande 1985 ökade antalet förändring enkelresor per person med 9 %. I Ljusdal personer gynnades med långa avstånd till tätorter medan motsatsen i Mogällde tala. I den senare kommunen medförde i avgiftsförändringen forsta hand att resorna blev billigare i tätorten. En delförklaring till den i Motala är att månadskort kraftiga ökningen infördes som högkostnadsskydd i samband med övergången till kollektivtrafiktaxa. I de kommunerna övriga fyra Gnosjö, Vetlanda och Karlstad - är för- Värnamo, effekterna, enligt fattaren, inte lika tydliga. Den refererade studien saknar mätt på relationen mellan taxikostnad och kollektivtrafikkostnad. I t.ex. fallet Motala vet vi inte vad en från 25 % av taxameterkostnaden övergång till kollektivtrafiktaxan innebär. Även i detta avseende måste vi därför göra en bedömning. Vi antar att varje av taxan innebär en procentuell minskning motsvarande av antalet resor per person. I vårt fall ökning med en minskning av med 8,5 % antar vi att egenavgiften antalet enkelresor per person och bruttokostnaderna ökar med 8,5 %.

En summering

Allt annat lika skulle vår ekvation innebära att bruttokostnaderna ökar till 118,8 % (110,3 % + 8,5 %) av de ursprimgliga kostnaderna om våra mål utan att förutsättningar-

genomförs na i övrigt ändras.

Utöver denna skulle också en av kost-

ökning förskjutning nadsandelama äga rum. Om vi antar att de ursprungliga bruttokostnaderna är 6 Mkr och att fördelningen av dessa är 40 % kommunen, 25 % för resenären och 35 %

egenavgiit

(från bortses) så betalar kommunen 2,4 statsbidrag takregeln Mkr, den enskilde 1,5 Mkr och staten 2,1 Mkr. Genomförs målen och bruttokostnaderna ökar med 18,8 % så blir bruttokostnaden 7,1 Mkr. blir då sådan att den en-

Fördelningen skilde betalar 16,5 % av den kostnaden, dvs 1

ursprungliga Mkr medan staten betalar 35 % av den nya bruttokostnaden,

Mkr och kommunen står för återstoden 3,6 Mkr. 2,5

Genomförandet av målen innebär alltså utan att förutsättningarna i övrigt ändras att kommunes egna kostnader ökar med ca 50 %. (3,6 Mkr / 2,4 Mkr)

Vad kommunen i denna situation?

gör Med de mål som har som och givet en

antagits utgångspunkt finansiell restriktion som innebär att varken bruttokostnaderna eller får öka, så har modellkommunen inte så

statsbidraget stora att parera den märkbara kostnadsökning

möjligheter som redovisats. Av det normala reaktionsmönstret vid kost-

- strama åt för att få ner nadsökningar legitimeringsreglerna antalet berättigade, försämra reglerna för resornas längd, antal och eller att - återstår enbart att

tidpunkt höja avgifterna strama åt legitimeringsreglerna.

Vi skall titta på två situationer med åtstramning. För att nå samma bruttokostnad som skulle vår

tidigare

kommun behöva minska antalet med följande:

berättigade Antal / 1,188 (118,8 %). Om antalet färdtjänstbe-

berättigade

är t.ex. 1 500, behövs en ner till 1 263. I rättigacle minskning

är av antalet resenärer ca procent minskningen berättigade 16 %.

För att nå samma nettokostnad för kommunen som tidigare,

40 % av den ursprungliga bruttokostnaden, behöver antalet

minska från det antagna ursprungsanfardtjänstberättigade talet 1 500 till ca 988. (1500/1,518). Minskningen blir i detta fall ca 34 %.

Dessa två fall är ämnade att ge en referens till vilka nivåer på av personer med mindre uttalade förflytt-

avlegitimering ningssvårigheter som kan bli tänkbara för att genomföra målen. och skall emellertid fort-

Beräkningarna tolkningarna sätta innan korrekta effekter kan utläsas.

Antal resor per person vid

skärpt legitimering

en som är av betydelse för kostnaderna är Ytterligare fråga huruvida antalet resor per person och år ökar hos de kvarstående efter att, som i fall 1 och 2,

färdtjänstlegitimerade

har för dem som har mindre rörelselegitimeringen upphört och orienteringsproblem.

För att detta har en kommun i Skåne

belysa gått igenom

och dessas resor år 1989 inom ett av samtliga legitimerade kommunens fardtjänstdistrikt och prövat vad som händer om 20 % 50 % avförs till en (tänkt) väl kol-

respektive anpassad lektivtrafik i form av bl.a. servicelinjer.

Resultatet av är att antalet resor per

undersökningen person och år hos kvarstående inte ökar

fårdtjänstlegitimerade när en avlegitimering och överföring till kollektivtrafiken sker av personer som har mindre problem (Se bilaga 4). Därmed kvarstår de som orts hitintills.

beräkningar

11.10 av målen för

Förverkligande färdtjänsten kräver ökade satsningar

inom kollektivtrafiken

Det problem som vid en legitimering är att

uppstår skärpt alternativa transportmöjligheter måste kunna erbjudas de personer som inte klarar att åka med den kollektivtra-

vanliga fiken.

Alternativen till färdtjänst är, förutom bilstöd och en allmän anpassning av kollektivtrafiken enligt transportrådets före-

l

skrifter, särskild anpassning genom småbussar i vanlig linjetrafik och i form av l servicelinjer. Utvecklingen när det och annan gäller servicelinjer anpas- E sad kollektivtrafik har redovisats i avsnitt 11.6. Här skall en summering göras av servicelinjer och dessas faktiska och prognostiserade effekter på färdtjänsten.

En av effekter

summering servicelinjers

I avsnitt 11.7 visas att erfarenheterna av är servicelinjer entydigt positiva som alternativ for äldre och med handikappade fardtjänsttillstånd och för personer utan färdtjänsttillstånd som p g a har att klara den

förflyttningshandikapp svårigheter

vanliga kollektivtrafiken. Servicelinjer är också gynnsamma för kommun och stat i ekonomiskt hänseende eftersom servicelinjerna används av som alternativ till färdtjänstberättigade färdtjänsten. I en studie av i Borås (TFB-meddelande servicelinjerna 1988:42) bedöms de då aktuella fem ha inneburit en linjerna minskning av antalet år med 50 000 och en färdtjänstresor per avlastning av färdtjänsten med 20-25 %. En av det resultat som nås Servicebedömning i rapporten linjer i 1989:8) är att resultatet bekräf- Sverige (TFB-rapport tar att som trafikeras med servicelinjer planeras noggrannt, rätt fordon och marknadsförs rätt sätt kan avlasta färdpå tjänsten minst upp till den nivå som Borås-studien kom fram till. Om man tar helt ad notam och från att rapporten utgår enbart 16 % av den rörelsehämmade behöver färdgruppen tjänst vid en maximal av samt utbyggnad servicelinjer kopplar denna uppgift till noteringen (TFB-meddelande 1988:42) att 15 % av tillhör den rörelsehämmade befolkningen gruppen genom att har eller saknar dessa antingen färdtjänsttillstånd sådant men inte kan åka med vanlig kollektivtrafik, så ger detta att endast 2,4 % av behöver istälbefolkningen färdtjänst let för 5 % under den tid som i på dygnet servicelinjerna är trafik. Mer än 50 % av det aktuella antalet färdtjänstberättigade skulle alltså kunna klara med under sig servicelinjer servicelinjernas vilken är 9.00 - 18.00. trafiktid, vanligtvis Aktuella muntliga från Borås Lokaltrafik och sociuppgifter altjänsten i Borås visar att for år 1990 kan det förväntas att de

färdtjänstberättigades resande fördelar sig 50 %

på ungefär

färdtjänst och 50 % Det innebär att drygt 200 000

servicelinjer. resor kommer att göras med de aktuella tio

servicelinjer på

de två till två riktiga linjerna, förstärkningslinjerna vanliga linjer samt en förortslinje.

Antalet kommuner som inrättat servicelinjer var 15 stycken år 1989. Samma år 22 kommuner att

planerade ytterligare etablera linjer. En enkät från handikapputredningen visar att fler kommuner därutöver planerar eller har infört servicelinjer.

Går det att dra in

färdtiänstlegitimationer?

Med ovanstående kan vi konstatera att åtminstone 20-25 % och sannolikt, för vissa kommuner, ända upp till 50 % av de färdtjänstlegitimerade, kan klara sina transportbehov under dagtid med en väl utbyggd kollektivtrafik i form av bl.a. servicelinjer.

Här kan uppmärksammas att bedömningen att ca 25 % av färdtjänstens resenärer skulle kunna klara sina transportbehov med en väl kollektivtrafik framhålls i andra

anpassad

än de nu refererade. I en studie, att sammanhang Möjligheter

delar av inom kollektivtrafiken tillgodose färdtjänstbehovet (TFB-stencil 1986:22) uttalar författarna att det förefaller finnas en relativt stor grupp färdtjänstresenärer, ca 25 % för vilka kollektivtrafiken är ett realistiskt alternativ. Detta resultat i studien nåddes i samband med i och

undersökningar Göteborg Lund av hälso- och transportsituationen hos personer 65 år och äldre med Den redovisade studien noteras

fardtjänsttillstånd. av statsrådet i den 1987/

trafikpolitiska propositionen (prop. 88:50). Statsrådet anför att resultaten tyder på att om busstrafiken görs mera tillgänglig för bl.a. äldre personer, som

i stor anlitar finns förutidag utsträckning färdtjänst, goda

för fler personer att till att åka buss och att sättningar övergå för ...ca 25 % av resenärerna, skulle dock en väl anpassad kollektivtrafik kunna vara ett realistiskt altemativ” (sid. 286).

Ett som inställer vid en diskussion om att dra in

problem sig legitimationer är just att transportbehovet genom servicelinjer kan tillfredsställas för en stor grupp under dagtid men inte under kvälls- och nattid. Ett annat är att besöksresor,

problem jämfört med serviceresor, oftare har som

målpunkter ligger utanför den egna kommunen. Med dessa problem kan det

konstateras att det inte går att rakt av upphäva legitimationer. För att kunna målen för dem som inte har altergenomföra nativ till skulle vi därmed nå fram till slutsatsen att färdtjänst kriterierna för hel” behöver att för färdtjänst skärpas, regler partiell färdtjänst bör införas samt att bör ske på satsningar kollektivtrafiken i form av servicelinjer och annan anpassad trafik. Om vi antar att 25 % av de i vår mofärdtjänstberättigade dellkommun kan få sina transportbehov tillgodsedda dagtid genom servicelinjer och handikappanpassad kollektivtrafik i övrigt, skulle detta innebära i vårt att 75 % kvarstår exempel som till full Om vi vidare antar att berättigade färdtjänst. resbehovet under kvällar och nätter och i av utomanledning kommunsbesök, motsvarar det resbehovet hos genomsnittliga 5 % av med full så blir de båda angruppen legitimation tagandena matematiskt liktydiga med ett överförfullständigt ande till av 20 %. kollektivtrafiktransporter Den kostnad som vi har för tidigare kalkylerat färdtjänsten, 118,8 % av ursprungskostnaden minskar pga detta till 95 % (118,8% x 80%). Denna nivå, 5 % än den lägre ursprungliga skall klaras genom kommunens insatser och genom egna statsbidrag. Fördelningen som framhållits påverkas tidigare. För kommunen innebär det en med 13 % och för staten ökning en minskning med 5 % i förhållande till de kostursprungliga naderna. 4) (Se bilaga

Villkoren för kollektivtrafik

anpassad

Efter förslag i om inför 90-talet propositionen trafikpolitiken (1987/88:50) beslutade riksdagen under år 1988 att avsätta 50 Mkr som ett för att stimulera engângsanslag handikappanpassningen av kollektivtrafiken utöver de krav som ställs genom transportrådets föreskrifter. har Enligt transportrådet medlen fördelats under åren 1989 och 1990. Vidare avser enligt transportrådet (rapport 1990:3) de fördelade medlen till övervägande del, ca 85 %, investeringar i färdmedel. Anskaffning av fordon för är den servicelinjer vanligaste åtgärden. Transportrådet har schablonmässigt bedömt att hälften av anskaffningskostnaden för en servicelinjebuss kan anses utgöra merkostnad för handikappanpassning. Enligt uppgift

från Borås Lokaltrafik är kostnaden för den mest använda Ontario II, ca 1,2 Mkr och avskrivningsservicelinjebussen, tiden 10-12 år. om till driften av behand- Frågan statsbidrag servicelinjer lades i bil. 7. Statsrådet anför att budgetprop. 1989/90:100, vissa utöver 50 Mkr för anförändringar engångsanslaget på av kollektivtrafiken bör göras i syfte att stimulera passning av och andra kollektiva lösningar. utvecklingen servicelinjer I 1990 utfärdades en om statsbidrag till maj förordning och särskilt anpassad kollektivtrafik (1990:489). färdtjänst som trädde i kraft den 1 1990 lämnas Enligt förordningen, juli med 35 % av den del av bruttodriftskostnadema statsbidrag för soIn motsvarar andelen färdtjänstberättigade servicelinjer För lämnas som tidigare statsbidrag med personer. färdtjänst 35 % av bruttodriftskostnaderna. Det statsbisammanlagda för och omfattas av takregeln. draget färdtjänst servicelinjer Den statsfinansiella tanken med statsbidragskonstruktionen avseende är att en avlastning av färdservicelinjerna minskar statens kostnader för denna och ger utrymtjänsten me för till servicelinjer. driftbidrag I vårt ovan ökar kommunens kostnader för färdexempel med 13 % medan det bruttobaserade statsbidraget tjänsten minskar med 5 % trots en till av färdöverföring servicelinjer ” med 25 % och en pot för partiell färdtjänsttjänstresenärer motsvarande 5 %. Utöver denna ökning av kostlegitimation naderna skulle kommunen med nuvarande statsbidragskonstruktion för förlora 35 % per servicelinjer driftbidraget på om partiell legitimafärdtjänstberättigad servicelinjeresenär tion inte skulle anses till för servicelinjer. berättiga statsbidrag I vårt förutsätter Vi dock att samtliga 25 % som avexempel från full erhåller partiell legitimeras färdtjänstlegitimation samt att berättigar till statslegitimation partiell legitimation bidrag för servicelinjer. Det som behöver bedömas är därför nivån på statsbidraget till relativt till färdtjänst. Uppgifter servicelinjer statsbidraget från Borås används och beräknas till 1,2 % av statsbidraget modellkommunens bruttokostnad för färdtjänsursprungliga ten. (Se bilaga 4) Den noterade av statsbidraget med 5 % tidigare sänkningen blir vid addition av till servicelinjer fortfarande statsbidraget ett med 1,4 %. lägre statsbidrag

Hur påverkas av länsresandet

riksfärdtjänsten

enligt våra mål?

Statens kostnader för under 1989/ riksfärdtjänsten budgetåret 90 var 82,2 Mkr. Antalet resenärer var 24.400. Om vi antar att 10 % av kostnaderna av minskar statens utgörs inomlänsresor, kostnader med 8,2 Mkr när införs i hela landet länsfärdtjänst enligt våra mål. 8,2 Mkr är % av till den 1,4 statsbidraget kommunala . Denna kan avräknas färdtjänsten procentsats statens utgifter för vår modellkommun. är % -

Ändringen 34,5

1,4 % och resultatet blir 4) 33,1%. (Se bilaga

Det ekonomiska utfallet i

slutliga

modellberäkningarna

Det slutliga ekonomiska resultatet av blir att beräkningarna bruttokostnaderna i sin helhet minskar till 95 % av kostnaderna i men att modellkommunen ändå erhåller utgångsläget ökade kostnader av den sänkta och på grund egenavgiften övriga förbättringar för de Kommunen

färdtjänstberättigade.

ökar sina kostnader i förhållande till de kostnader som beräkningarna utgick ifrån med 13 % . Staten minskar sina kostnader med 5,4 %. I reala termer och med från att modellkomutgångspunkt munens bruttokostnad vara 6 skulle ursprungliga antogs Mkr, kommunens egen kostnad öka från Mkr till Mkr eller 2,4 2,7 med 300 000 kr och statens kostnad minska från Mkr till 2,1 knappt 2 Mkr eller med 100 000 kr. blir kost- Sammantaget nadsökningen för modellkommunen och staten 200 000 kr.

11.11¶Våra slutsatser

Genom att formulera mål som kriterierna för full uppfyller delaktighet och jämlikhet inom för transportområdet personer med omfattande funktionshinder och dessa mål mot pröva reglerna i en tänkt medelkommun i ett har bemedellän, räkningar kunnat göras som visar att större enhetlighet, högre kvalitet och är finansiellt att lägre avgifter möjliga genomföra. Bruttokostnadema minskar med 5 % som samtidigt de

sou 1991:46 Färdtjänst 379

bättre villkoren för de färdtjänstlegitimerade, bl.a. lägre egenmedför en sammantagen för kommuavgifter, kostnadsökning ner och stat med 3,3 %. ett flertal vilka kan Beräkningarna bygger på antaganden innehålla en viss av osäkerhet både nedåt och uppåt. Med grad tanke att har från en maximal nivå på beräkningarna utgått målen bedöms det som rimligt att de nämnda 3,3 %-en på snarast innebär en för än en för nivå. hög låg De som har poängterats för att genomföra förutsättningar i för personer som är helt beroende förbättringar färdtjänsten av till taxi- eller specialfordonsresor, avser förändringtillgång ar för personer som har mindre uttalade förflyttningshinder och som i mån kan klara sina genom väsentlig transportbehov en väl kollektivtrafik. Förutsättningarna är anpassad 0 en av i form av hel differentiering fárdtjänstlegitimeringen legitimering och partiell legitimering, 0 en vad hel av de 25 % av avlegitimering gäller legitimering det totala antalet som kan bedömas enbart ha legitimerade mindre uttalade förflyttningshinder, 0 ett överförande till och annan anservicelinjetransporter kollektivtrafik under av dessa 25 %, passad dagtid 0 en av nämnda 25 % avseende partiell fárdtjänstlegitimering kvälls- och nattider och andra situationer med särskilt besvärliga reserelationer. Därutöver förutsätts för en differentiering av färdtjänstlegitioch en av personer med mindre funkmeringen avreglering tionshinder att 0 och annan kollektivtrafik utveckservicelinjenät anpassad las till en som motsvarar transportbehoven täckningsgrad hos dem som avlegitimeras och hos övriga personer som på av har stora svårigheter att grund förflyttningssvårigheter klara kollektivtrafik. vanlig

trafik i form av bl.a. för Betoningen på anpassad servicelinjer, att kunna klara en inom medhögre målsättning färdtjänsten, för behov av särskilda satsningar inom detta område utöver det driñsbidrag som införts fr o m den 1 juli 1990. statliga Idag finns ca 200 servicelinjefordon i trafik i Sverige (Borås lokaltrafik. Det 50 Mkr Muntlig uppgift). engångsanslag på som beslutade om 1988 och som fördelats under riksdagen 1989 och 1990, har till att ge skjuts åt utvecklingen av bidragit

servicelinjer i landet, men återstår. Av totalt 284 kommycket muner har mellan 40 och 45 stycken hösten servicelinjetrañk 1990. Flertalet av dessa kommuner är bara i ett inledningsskede, där en eller ett par För av linjer prövas. genomförande de mål som har varit för i utgångspunkten beräkningarna detta kapitel förutsätts att 0 ett nytt kan till kommutidsbegränsat Stimulansbidrag ges nerna för av kollektivtrafiken under en överupprustning gångstid av 4 - 5 år.

Bedömning

Den fråga som kan ställas är om konsekvenserna vid en förbättring av färdtjänsten för personer som är helt beroende av denna, innebär en alltför situation för enskilda färdansträngd tjänstanvändare och huvudmän. Att få till stånd en offentliga väl anpassad kollektivtrafik med bl.a. utbyggda servicelinjenät i alla kommuner och att kunna 25 % av avlegitimera färdtjänstens resenärer med mindre uttalade förflyttningsproblem, är naturligtvis enkel Vi vill dock framhålla ingen fråga. att dels redovisade studier att en gör det troligt avlegitimering i den omfattningen är och att dels en och möjlig upprustning anpassning av kollektivtrafiken, våra enligt bedömningar, ligger väl i med den har linje uppfattning regeringen tidigare givit uttryck för i den 1987/ trafikpolitiska propositionen (prop. 88:50). I propositionen framhålls behovet av att ytterligare anpassa de kollektiva trafikmedlen bl.a. för att ge alternativ till personer som annars skulle vara att använda tvungna färdtjänsten. En förändring kräver en både för att längre övergångsperiod få till stånd de inom kollektivtranödvändiga förbättringarna fiken, upprätta samordning mellan huvudmän offentliga kring färdtjänsten och annan samhällsbetald trafik och för att ge möjlighet för enskilda kommuner att hitta rätt balans mellan avlegitimering och skärpta kriterier i förhållande till nytillträdande ansökare av Vi bedömer att en överfärdtjänst. rimlig gångsperiod är 4-5 år För att få med en snabbare anigång förändringsprocessen passning av anser vi att det är kollektivtrafiken, nödvändigt att till kommunerna och trafikhuvud- Stimulansbidrag ges männen under denna Vi är medvetna om att övergångsperiod.

effekten av den kommunalekonomiska arbete utredningens kan komma att bli att det nuvarande prestationsrelaterade i ett baserat behovskristatsbidraget går upp sektorsbidrag på terier. Vi vill dock starkt att även om inriktunderstryka är att ta bort bidrag bedömer vi det ningen specialdestinerade som att kan ges for att stimulera ytterst angeläget statsbidrag till inom kollektivtrafiken under en begränsad investeringar tidsperiod. Flera har i En störmyndigheter uppgifter transportsektorn. re och ett överförande av upphandorganisatorisk enhetlighet och till trafikhuvudmännen, melings- samordningsuppgiñer nar vi är önskvärd. Detta innebär inte i någon inskränkning kommunens ansvar. Kommunen skall även fortsättningsvis ha ett basansvar för och for tillgodoseende färdtjänstlegitimering av Med vårt kommer kommunen även fárdtjänstbehov. forslag att ha ett basansvar för länsfárdtjänst. Vi har i visat att enligt de modellberäkningama färdtjänst målen kan klaras med en bruttokostnad än idag, nya lägre men att de kostnaderna för kommuner och stat sammanlagda om än Det är vår att det i samökar, marginellt. uppfattning band med ett bör beaktas att de mål nytt statsbidragssystem som lämnas till i detta förutsätter samma reala forslag kapitel nivå till och servicelinjer som idag. på statsbidraget färdtjänst Det är vidare vår att väl utformade kritebedömning objektiva rier i samband med ett kan utjämna nytt statsbidragssystem de skillnader som hos kommuner i förhållande till föreligger den modellkommun som varit utgångspunkt i de analytiska avsnitten i detta kapitel. En reform med den som diskuteras bör, enligt vår inriktning Förbättrade mål for färdmening, belysas genom forskning. kräver en anpassning av kollektivtrafitjänsten påskyndad ken. under av det nya ut- Uppbyggnaden övergångsperioden budet av kollektivtrafik är därför en angelägen forskningsupp- Människors sociala och medicinska situation och gift. i förhållande till förutsättningarna med hel transportbehov och behöver också Enpartiell färdtjänstlegitimation, belysas. vår är som rör behov och efterligt uppfattning forskning särskilt angelägen. frågan

382 Färdtjänst

Förslag

Vi har i avsnitt 11.7 betonat att av kollektivtraanpassningen fiken måste förstärkas under 90-talet. Kollektivtrafiken är enligt vårt synsätt basen i för alla trafikförsörjningen människor. Vi ser ansvars- och

finansieringsprincipen som utgångs-

punkten för och avser att i anpassningsarbetet återkomma denna fråga i vårt nästa betänkande. Utöver av den kollektiva trafiken i allmänhet anpassningen har vi fäst vid särskilt uppmärksamhet anpassad kollektivtrafik - servicelinjer och den potential som i en utligger vidgning av denna trafik när det till gäller transportservice personer som har att klara bl.a. större och svårigheter fordon längre hållplatsavstånd. Färdtjänst är ett till kollektivkomplement den anpassade trafiken och är avsedd som har för personer väsentliga svårigheter att hand eller använda allmänna förflytta sig på egen kommunikationer. I avsnitt 11.8 och motiverat de mål har vi presenterat som vi anser bör till för av ligga grund utformningen handikappades transportmöjligheter genom färdtjänsten. Dessa mål har sedan utort en bas för med tanke beräkningar på en ny transportpolitik för vår innebär ett handikappade. Enligt bedömning förverkligande av målen att positionerna fram avsevärt flyttas inom Den enskildes till ett transportområdet. möjligheter mer fritt och oberoende liv förändras därmed i hög grad. Med från detta vi att utgångspunkt föreslår följande mål skall utgöra den grund vilken i framtiden skall på färdtjänsten utformas. Färdtjänsten skall vara en traflkform som kolkompletterar lektiva trañkmedel och att osv. möjligheter gå, cykla När det resors inom anser vi att gäller längd färdtjänsten resor skall kunna ske i såväl kommunen som inom länet. Resenärerna skall alltså ha till en tillgång länsfärdtjänst. Något högsta tak i antalet resor skall i inte föreprincip komma, men resevolymen skall vara i förhållande till skälig andra medborgares i kommunen och inom läresemöjligheter net. När det resors menar vi att i gäller tidpunkt begränsningar resor under i inte skall förekomma. dygnet princip Resemöjlig-

heter skall eftersträvas som motsvarar förhållandena för övi kommunen och inom länet. riga medborgare för taxi och skall Förbeställningstiden specialfordon enligt vår åsikt inte vad som med teknik kan anses överstiga god för av och vad som kan rimligt samordning transporterna i kommunen och inom länet. Vidare gälla övriga medborgare menar vi att skall, i den som är beställning utsträckning i län och kommuner, kunna ske runt för taxi- och möjlig dygnet Vi anser därtill att information om resans startspecialfordon. och ankomsttid skall kunna till resenären vid beställning ges och att resenären skall hämtas vid angiven tidpunkt. för resenären skall inte överstiga kollektivtra- Egenavgiiten fiktaxan i lokal- och länstrañken. När det gäller avgifter i menar vi att inte skall tas ut för och att övrigt avgift ledsagare barn skall kunna åka med enligt de villfärdtjänstberättigads kor som för resande i kollektivtrafiken. gäller vanligt De målen innebär en så att vi föreslagna viktig förändring en av 10 § SoL och av 35 § vad föreslår komplettering gäller för den enskilde. avgifterna Utöver detta vi att ett Stimulansbidrag på 50-100 föreslår Mkr år fördelas till kommuner och trafikper (nya pengar) huvudmän under en av 4-5 år för att en nödvänperiod uppnå acceleration av och indig förändrings- anpassningsprocessen om kollektivtrafiken, inklusive servicelinjer. Vi vidare att reformen upp inom den tekniska föreslår följs och samhällsvetenskapliga forskningen.

11.12¶Ekonomiska konsekvenser av

förslagen

Den som har med från en modellanalys gjorts utgångspunkt kommun visar att bruttodriftskostnaden för kan färdtjänsten förväntas minska med 5 % i samband med ett genomförande av förbättrade mål för färdtjänsten med tanke på personer med omfattande funktionshinder. Denna av bruttominskning driitskostnaden från förutsättningen att ca en fjärdedel utgår av antalet med har mindre personer färdtjänstlegitimation uttalade och kan från färdförflyttningshinder avlegitimeras i en sådan att de utöver tillgång till en tjänsten utsträckning väl kollektivtrafik enbart är i behov av färdanpassad partiell tjänstlegitimation.

Om för modellkommunen den beräkningarna appliceras på nationella nivån och bruttokostnaderna för behela nationen, tyder en sänkning med 5 % att bruttokostnaderna minskar från 1 872,7 Mkr (1989 års till 1 bruttodriftskostnad) 779,1 Mkr. Bruttodriñskostnaderna fördelar sig tre parter; på enskilda, kommuner och staten. Trots den nämnda av brutsänkningen todriñzskostnaderna med 5 % kan det antas att kommuner och stat får ökade kostnader. Detta sammantaget något på grund av att sänks för till samegenavgifterna färdtjänstresenärerna ma nivå som taxan i kollektivtrafiken och att resenärerna i övrigt får bättre villkor, bl.a. som ökar kostnalänsfärdtjänst, derna för samhället. Det teoretiska - här vill vi exemplet understryka att detta och bygger på antaganden beräkningar som kan innehålla osäkerhet - visar en på mindre kostnadsökfor samhället med %. Vid en till hela ning 3,3 generalisering landet motsvarar denna Mkr års ökning 61,8 ( 1989 kostnader). När det mellan kommuner och stat av gäller fördelningen kostnadsökningen på 3,3 %, redovisas i modellkommunberäkningarna en ökning av kostnaderna med på kommunsidan 13 % och en av statens kostnader med 5 %. I minskning drygt det teoretiska har för exemplet utgångspunkten beräkningarna varit att kommunens andel av bruttokostnaderna är 40 %, att statens andel är 35 % och att den enskilde betalar 25 % i egenavgift. Med denna senare som mall skulle kostfördelning naderna på kommunsidan (alla kommuner) öka med 97 drygt Mkr och statens kostnader minska med 35 Mkr. drygt För att få med en snabbare anigång förändringsprocessen passning av kollektivtrafiken har vi bedömt det som nödvändigt att ett kan till kommunerna och Stimulansbidrag ges trafikhuvudmännen under en av 4-5 år. övergångsperiod Kostnaden har beräknats till 50-100 Mkr per år.

12¶Hjälpmedel

Våra förslag Landstingen blir, genom ett i HSL att tillägg skyldiga tillhandahålla och finansiera för den hjälpmedel dagliga livsforingen och for egen vård och för alla behandling funktionshindrade på ett individuellt och sätt. likvärdigt Detta kan sedan med ett från kompletteras åtagande landstingen om en garanti for att den enskilde inte skall behöva vänta mer än en viss minsta tid rätt på hjälpmedel. Landstingen skall Vidare ha en för kartorganisation läggning och av dessa och sådana utprovning hjälpmedel som avser andra hjälpmedelsbehov. Landstingen kan anlita olika for kartproducenter läggning och av Vilka de är utprovning hjälpmedel. skall framgå av en organisationsplan. Särskild satsning på för fritid och rekreahjälpmedel tion görs samt för grupper med särskilda behov (50- 100 milj. kr./år). Handikappinstitutet skall vara centralt kunskapsoch utvecklingscentrum for alla slags hjälpmedelsbehov och bl.a. bedriva och informationskompetensutveckling spridning i hjälpmedelsfrågor. En person med funktionshinder skall inte behöva betala extra for det stöd och den service som erfordras (ex. hjälpmedel) for att leva i nivå med andra. Utredningen återkommer i sitt slutbetänkande till andra hjälpmedelsfrågor, bl.a. till arbetstekniska hjälpmedel och vissa ñnansieringsfrågor.

12.1 roll

Hjälpmedlens

till är helt för många perso- Tillgången hjälpmedel avgörande ner med funktionshinder och deras möjligheter att kunna delta i samhället. (HU) bärande

Handikapputredningens principer skall av den framtida hjälpmedel-

vägleda utvecklingen sförsörjningen. Kvalitetskrav som avser tillgänglighet,

och självbestämmande, delaktighet samt helhetsinflytande syn och kontinuitet har inom

väsentliga tillämpningsområden hela hjälpmedelshanteringen.

Ansvars- och skall vara basen så

finansieringsprincipen

Alla (privata som villångt möjligt. samhällsorgan offentliga) ka Vänder till allmänheten skall vår uppfattning

sig enligt tillse att kan utnyttja deras aktuella service.

handikappade Sålunda bör allmänna utformas så att de kan

transportmedel användas fullt ut även av funktionshindrade personer. Det

också media etc. och deras for exempelvis gäller tillgänglighet

och döva. handikapputredningen bör ansynskadade Enligt

finansieras av anordnaren och inkluderas passningskostnader i för finansieras de sådant

priset varan/tjänsten. Därigenom på sätt som i for verksamheten. Detta tar emellertid

övrigt gäller

tid att lång förverkliga.

För att en person med funktionshinder skall kunna vara

i samhället och få ett heltäckande stöd krävs därför delaktig extra, särskilda insatser inom vissa områden.

Samhället måste ge stöd till individuella hjälpmedel. Vi delar upp dem i områden: for egen vård och

fyra Hjälpmedel

for arbete, för samt for att underbehandling, undervisning lätta den dagliga livsforingen. Med denna uppdelning finns det emellertid stödområden som faller utanför resp. kategori eller sådana som avser flera av ovan nämnda situationer, exempelvis möjligheten till anpassning av bil. Bilens särställning

redan i genom att bilstödets och framgår dag organisation finansiering sker genom försäkringskassan. Bostadsanpass-

är en annan stödform som heller inte direkt passar in i en ning indelning som ovan. Inom bostadsanpassningsåtgärderna forekommer tekniska hjälpmedel endast i begränsad omfattning.

till anpassning av bostaden behandlas i kap. 7. Möjligheten

Hjälpmedel for att underlätta den dagliga livsforingen kan indelas i ytterligare två undergrupper;

Hjälpmedel

förbrukningsartiklar - andra hjälpmedel

För har staten ansvaret fullt förbrukningsartiklar påtagit sig ut for tre artiklar vid huvudgrupper: behövliga inkontinens, diabetes och eñer Distribution ileostomioperation. sker genom Apoteksbolaget och via finansiering socialförsäkringen. För andra som är avsedda att underlätta den hjälpmedel dagliga livsforingen liksom for egen vård och behjälpmedel handling finns ett delat ansvar. svarar för be- Landstingen dömning, utprovning, distribution och finansiering men med ekonomiskt stöd från socialförsäkringen.

12.2 och

Några tidigare utredningar riksdagsbeslut

12.2.1 Den

tidigare handikapputredningen

Den dåvarande under slutet av 1960handikapputredningen, talet och forsta hälften av 1970-talet, lade till ett grunden radikalt förändrat synsätt och därmed på handikappbegreppet också (Bättre for handipå begreppet hjälpmedel. hjälpmedel kappade, SOU 1967:60 resp. Kultur åt alla, SOU 1976:20.) Utgångspunkten var principen om alla människors lika värde och kravet på jämlikhet. betonade genom sitt Utredningen arbete principerna om integrering och och normalisering slog fast handikappades rätt att leva som andra, med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Den s.k. ansvars- och ñnansieringsprincipen lanserades också som en väg att påskynda en utveckling mot handikappades i samdelaktighet hället.

12.2.2 i

Handlingsprogram handikappfrågor

I det nationella i handlingsprogrammet handikappfrågor (SOU 1982:46) som utarbetades i till det interanslutning nationella 1981, behandlades och handikappåret hjälpmedel tolkfrågor i ett särskilt avsnitt. skall sam- Enligt programmet hället sträva efter att förenkla Den hjälpmedelshanteringen. som har behov av ett skall erhålla detta utan hjälpmedel

i 388 sou 1991:46 Iijälpmedel

kostnad. få det samlade och Sjukvårdshuvudmännen föreslogs fulla ansvaret för all hjälpmedelsverksamhet. Behovet av ökad information och betonades likuppföljning som behovet av ökat stöd till och utveckling för att forskning bl.a. se till att den snabba tekniska utvecklingen i samhället också kom personer med handikapp till del.

12.2.3¶Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och HSL, (1982:763) är en där sjukvårdslagen, ramlag av att en hälsovarje landsting åläggs riksdagen erbjuda god och I för att förebygga, sjukvård. begreppet ingår åtgärder utreda och behandla och skador. Funktionsförbättsjukdomar rande och funktionsuppehållande behandlingar för personer med räknas också hit. behandhandikapp Hjälpmedelsfrågor las inte i HSL, får ses som inslag uttryckligen hjälpmedlen integrerade i själva sjukvårdsinsatsen.

12.2.4 (SOU 1989:39)

Hjälpmedelsutredningen

1986 tillsatte den s.k. hjälpmedelsutredningen med regeringen att och analysera den dåvarande situationen uppgift kartlägga var flera olika och bepå hjälpmedelsområdet. Bakgrunden som konstaterats av handikapprörelsen, tydande problem och lade fram myndigheter landstingsförbundet. Utredningen sitt slutbetänkande hösten 1989. I detta presenteras en inöver hjälpmedelsverksamheten i landet, gående kartläggning och dess orsaker. Andra som bekostnadsutvecklingen frågor var den enskildes rätt till hjälpmedel, olika grupper som lystes behöver området samt förslag till speciell uppmärksamhet på framtida i huvudmannaskap m.m. förändringar organisation, om en eventuell av hjälpmedels- Frågan lagreglering skulle lämnas över till 1989 försörjningen ansåg utredningen års handikapputredning. i samband med Handikapporganisationerna genomförde en särskild tillhjälpmedelsutredningen uppföljning. Dålig till information, att och utöva ingång svårigheter påverka var som fördes fram. Handikappflytande viktiga synpunkter organisationernas om hur hjälpmedelsverksamuppfattning heten skulle organiseras skilde sig från utredningsmannens.

De avstånd från flera av i utredningen. Remisstog förslagen instansernas reaktion var blandad. De flesta ställde sig positiva till den som utredningen genomfört. Även om kartläggning försök till analys av bristerna i hjälpmedelsförsörjningen goda hade saknade emellertid många remissinstanser kon-

orts

kreta till Regeringen har mot bakgrund förslag förbättringar. av bl a uppgifter för Handikaputredningen föreslagit vidgade pinstitutet.

12.2.5¶Ändrad inom

ansvarsfördelning äldreomsorgen

Kommunerna ges from. den 1 1992 ett samlat ansvar januari för service och vård till äldre och handikappade. I långvarig detta ansvar bl.a. en att inrätta särskilda ligger skyldighet boendeformer. Som en av hälso- och följd primärkommunens i detta har kommunen också sjukvårdsansvar sammanhang ansvar för att den enskilde erhåller vissa hjälpmedel. Med vissa avses i första hand hjälpmedel för den dagliga hjälpmedel samt för vård och Kommunerna kan livsföringen behandling. sitt ansvar och enskildas behov av fullfölja tillgodose hjälpmedel genom att de befintliga landstingskommunala utnyttja hjälpmedelscentralerna.

12.3 Våra direktiv och till vår

bakgrunden

av

behandling hjälpmedelsfrågor

är såväl av överlevnads- som Hjälpmedelsfrâgorna avgörande av livskvalitetsskäl för personer inom vår personkrets. Vi har därför funnit det naturligt att, även om hjälpmedelsförsörjinte direkt är nämnd i direktiven, behandla dessa ningen Våra direktiv ger att redovisa och beskriva frågor. uppdrag brister i insatserna till personer med samt lägga handikapp till förbättringar. Med en helhetssyn på handikappande förslag situationer menar vi att om hjälpmedel ryms i uppfrågor draget. Vi har i vårt (SOU 1990:19) funkartläggningsbetänkande nit i av hjälpmedelsförsörjojämnheter dagens organisation ningen. Dessa brister är att undanröja för vår perangelägna

sonkrets. De handlar om skillnader mellan olika handikappgrupper, bristande tillgång till i vissa levnadshjälpmedel

situationer, den enskildes och m.m. trygghet inflytande Hjälp-

medelsutredningen (se ovan) uttalade även att lagstiftningsfrågor bör av

övervägas handikapputredningen.

Vi anser också att om om och ansvar för frågan lagstiftning

rehabilitering och ej bör behandlas utan en samhabilitering

tidig bedömning av Ändamålsen-

hjälpmedelsförsörjningen.

liga och för varje individ är en nödvänanpassade hjälpmedel

dig förutsättning för att i den enskilda situationen förverkliga våra bärande Av dessa skäl ser vi det att i principer. angeläget

detta betänkande behandla

hjälpmedelsförsöijningen.

12.4¶Samhällets

nuvarande insatser

på

-

hjälpmedelsområdet kort översikt

Utifrån den beskrivna tidigare uppdelningen av hjälpmedel

ges en kortfattad av samhällets beskrivning nuvarande in-

satser på hjälpmedelsområdet.

12.4.1 i den

Hjälpmedel dagliga livsföringen och för

egen vård och

behandling

Sjukvårdshuvudmannen tillhandahåller hjälpmedel för personligt bruk mot bakgrund av sitt ansvar för sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen samt överenskommelser melenligt lan staten och betraktas härlandstingsförbundet. Hjälpmedel

igenom som en del i vård och

behandling.

Sjukvårdshuvudmännen har således efter överpåtagit sig, enskommelse med staten fr.0.m. den 1 ett januari 1976, organisatoriskt och finansiellt ansvar för hjälpmedelsverksamheten.

Varje landsting erhöll i en från socialgengäld ersättning

försäkringen schablonmässigt beräknad till 22 kit/invånare

och år för att tillhandahålla tekniska för uppgiften hjälpmedel

den dagliga Staten skulle däremot ansvara fullt livsföringen.

ut för s.k. förbrukningsartiklar. fick Samtidigt handikappinsti-

tutet en central roll inom vad

hjälpmedelshanteringen gäller

provning, rekommendation om hjälpmedel etc., som stöd till

landstingen.

Nämnda överenskommelse har sedan och ifrågaförlängts varande till har räknats upp i de belopp landstingen årliga mellan staten (regeringen) och landstingen förhandlingarna för att år till 85 kr./ (landstingsförbundet) föregående uppgå invånare. Vid de senaste överenskoms att det förhandlingarna särskilda skulle fr.0.m. 1991 för beloppet per invånare upphöra att istället inräknas i den allmänna försäkringsersättningen till Samtidigt upphörde Handikappinstitutets landstingen. normerande funktion. fastställer fortsätt- Resp. landsting för resp. vilningsvis själv reglerna hjälpmedelstilldelningen ket sortiment som skall finnas. har olika s.k. centraler för Vanligen sjukvårdshuvudmännen skilda delområden syncentral, hörcentral, ortopedteknisk verkstad samt De tre förstnämnda är ofhjälpmedelscentral. tast knutna till ögon-, öron- och ortopedklinik. Hjälpmeresp. delscentralen är för det mesta en verksamegen självständig het direkt under en nämnd eller direktion. I sköts den verksamheten många landsting ortopedtekniska på entreprenad. Medicinsk behandlingsutrustning/hjälpmedel handhas vanligtvis av resp. specialistklinik. ansvarar också för tolkverksamhet Sjukvårdshuvudmannen och om den framtida tolkverksam-

taltjänst. Överväganden

heten behandlas av i ett komseparat handikapputredningen mande delbetänkande. Under år 1989 kostnader tilluppgick landstingens enligt för rubricerade till 1 517 milj. gängliga uppgifter hjälpmedel kr. Hur kostnaderna mellan de olika hjälpmedelsområdena fördelar av figur 1. sig översiktligt framgår Fram till år 1991 har som ovan noterats landstingen erhållit en särskild till hjälpmedel. Under 1989 försäkringsersättning detta till 85 kit/invånare och totalt 684 kr. uppgick bidrag milj. Från denna summa pengar till drift av Handikappinstiavgick tutet och upphandlingsbolag SUB Sjukvårdhuvudmännens (4z30/inv). Statens täckte 45 % av landstingens uppbidrag kostnader. Under år 1990 lämnade staten bidrag med givna 725 kr. From. år 1991 statens i den allmänmilj. ingår bidrag na till landstingen. sjukvårdsersättningen

Figur 1: Inköpskostnader för 1989 fördelahandikapphjälpmedel de på olika hjälpmedelsenheter

14,5% o m n Hjälpmcentr behandLhjäIpm. Synhjälpmedel 2,3% Ortopedt. hjälpmedel Tolkservice Hörhjälpmedel

DEEEI

53,3% 22,9%

Hjälpmedel på fritiden

Handikappinstitutet har fram till år 1991 rekommenderat landstingen att inte lämna ut för och fritidshjälpmedel sport aktiviteter.

12.4.2¶Kostnadsfria

förbrukningsartiklar

Sedan 1973 finansieras behov av vissa förbrukningsartiklar vid diabetes, urininkontinens den allmänna ileostomi, genom försäkringen och regleras i § 6 (1981:49) om lagen begränsning av läkemedelskostnader m.m. Gällande sortiment rekommenderas av Handikappinstitutet. Förskrivning sker av läkare och viss annan sjukvårdspersonal till personer med funktionshinder med nämnda diagnoser. Upphandling och distribution sker via för Apoteksbolaget personer i öppen vård. Inom den slutna vården bekostas motsvarande produkter av landstinget. Kostnaden för vård var år

förbrukningsartiklarna i öppen

1990 908 vilket innebär en med milj. kr., ökning 13 % från föregående år.

12.4.3 i

Hjälpmedel undervisningen

För närvarande olika ansvarsförhållanden tillämpas för hjälpmedel i skolan och Ansvaret för i barnomsorgen. hjälpmedel skolan är

i sin tur delat mellan flera olika bl a beroende

myndigheter på om det eller för den

gäller pedagogiska hjälpmedel hjälpmedel dagliga livsföringen.

Grundskola, särskola, gymnasieskola, högskola,

statlig och kommunal

vuxenutbildning

Landstingen ansvarar för personliga hjälpmedel till elever som behöver sådana i ovan nämnda skolformer medan skolhuvudmannen har ansvar för och lä-

pedagogiska hjälpmedel romedel.

Skolhuvudmannen har också ansvar för eventuell anpass-

av lokaler. ning

Statliga studiecirklar

specialskolor, folkhögskolor,

Elever som i (t.ex. för döva) erhåller

går statlig specialskola sina personliga hjälpmedel för skolbehovet via resp. skola. Det ekonomiska ansvaret åvilar från och med 1 1991 Statens

juli Institut för (SIH) som fördelar medlen till

Handikappfrågor respektive skola. Resp. skola är ägare till de olika hjälpmedlen. Samma för i skolan

regler gäller personliga hjälpmedel och för pedagogiska hjälpmedel och läromedel.

Elevens ansvarar för

hemlandsting personliga hjälpmedel utanför skolan t.ex. i elevhemsboendet och hemmaboendet.

Uppgifter om aktuella kostnader har ej hittills kunnat särredovisas (SÖ).

I 1990/91:82 Folkbildning föreslås nya

proposition regler från och med den 1 1991 avseende studieförbunden och

juli folkhögskolorna.

För elever i studiecirkel skall det nybildade folkbildningsrådet fördela medel för studieförbundens verksamhet för han-. dikappade, förutom till teknisk av studie-

bidraget anpassning material för synskadade och dövblinda, som fördelas av Nämnden för (NV). NV skall fördela de medel som

vårdartjänst avser särskilt kostnadskrävande för perso-

utbildningsinsatser ner med funktionshinder i folkhögskola.

Hjälpmedel i kommunal barnomsorg

Primärkommunen är huvudman och har det ekonomiska ansvaret för till barn i kommunala

hjälpmedel handikappade

394 Hjälpmedel sou 1991:46

dag-, fritids- och samt i förskola. familjedaghem Hjälpmedlen är avsedda att underlätta och vistelse i ovan nämndeltagande da verksamheter. Under år 1987 till en utgick hjälpmedel kostnad av 3,5 kr. milj. (enligt hjälpmedelsutredningen).

12.4.4 i arbetet

Hjälpmedel

Arbetsgivaren skall enligt arbetsmiljölagen ta till arhänsyn betstagarens särskilda för arbete”. Det finns förutsättningar emellertid för närvarande varken någon eller lagstiftning klart utvecklad praxis för hur omfattande anpassningsåtgärder som kan krävas eller vilka som är åtgärder arbetsgivaren skyldig att vidta eller bekosta. För de 30 000 inom Samhall ansvarar arbetshandikappade däremot Samhall fullt ut för såväl som utveckling finansiering av hjälpmedel och andra på åtgärder arbetsplatsen. Arbetsmarknadsverket lämnar till i bidrag arbetshjälpmedel form av arbetstekniska eller särskilda speciella hjälpmedel anordningar på arbetsplatsen till handikappade eller till deras arbetsgivare enligt föreskrifter i (SFS 1987:409) förordningen om till m.m. får lämnas bidrag arbetshjälpmedel Bidrag 1. när en anställs, inom Samhall handikappad dock ej 2. för praktisk arbetslivsorientering för handikappade ungdomar samt för inskrivna sökande vid arbetsmarknadsinstitut.

Bidrag till lämnas med hälften av den kostnad för arbetsgivare hjälpmedlet eller som 10.000 kr. anordningen överstiger Fr.0.m. 1/7 1991 svarar för till försäkringskassan bidrag arbetshjälpmedel som avser redan anställda. att -

Arbetslivsfondens uppgift är under en begränsad tid (4

6 år) lämna bidrag till arbetsgivare för utgifter 1. för för anställda med rehabiliteringsåtgärder långvarigt nedsatt hälsa, 2. för för att de anställdas åtgärder nedbringa sjukfrånvaro, 3. för för bättre som det inte investeringar arbetsmiljö, åligger arbetsgivaren att göra enligt eller annan författlag ning. Fondens stöd kan, helt eller delvis, avse kostnader för att genomföra arbetsplatsprogram, som även kan innefatta arbetsplatsanpassningar och åt anställda. arbetshjälpmedel

Hjälpmedel

Försäkringskassorna disponerar fr.0.m. budgetåret 1990/91 medel till köp av yrkesinriktade De

rehabiliteringstjänster. åtgärder som kassorna kan köpa är sådana som bedöms direkt erforderliga för att återföra en försäkrad i arbete. Det

gäller tjänster dels för av för rehabilite-

utredning förutsättningarna ring, dels för de som underlättar i arbete.

åtgärder återgång

skall ingå i en för Åtgärderna plan rehabilitering. Regeringen har i mars 1991 förelagt dels om

riksdagen förslag Arbetsmiljö och 1990/91:140), dels om

rehabilitering (prop. Rehabilitering och 1990/91:141).

rehabiliteringsersättning (prop. Förslagen avser arbetsgivarens ansvar för att ha en och

organisation fungerande rutiner för och

arbetsanpassnings- rehabiliteringsverksamhet på arbetsstället, resp ansvaret för att en enskild anställd får del av arbetslivsinriktade

rehabiliteringsinsatser. Detta innebär vidare att fr.0.m den 1 1991 skall försäk-

juli ringskassorna från arbetsmarknadsverket överta ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel på arbetsmarknaden för redan anställda med

handikapp.

Arbetsmarknadsverkets kostnader för

arbetshjälpmedel

under 1989/90 till 126 kr., varav 77 % uppgick budgetåret milj. användes för redan anställda. (Sistnämnda övertas ovan

enligt av försäkringskassorna fr.0.m den 1 1991.) till

juli Bidrag arbetsbiträde och näringshjälp till start av egen rörelse lämnades därutöver med 24,6 resp. 16 kr. Då

milj. bidragsmöjligheterna via arbetslivsfonden är relativt nya finns det ännu ej någon redovisning av dem. Kostnaderna för särskilda anpassningsåtgärder inom Samhall till 30-35 kr. år-

uppgår milj. ligen.

Övrig hjälpmedelsförsöijning

Bilstöd

Personer som av har

på grund varaktig funktionsnedsättning väsentliga svårigheter att förflytta egen hand eller att

sig på anlita allmänna kommunikationer kan få till att skaffa

bidrag bil och att anpassa densamma. Bilstödet av för-

handläggs säkringskassorna. delas in i ett (ej in-

Bidraget grundbidrag komstprövat), ett anskaffningsbidrag samt

(inkomstprövat) full ersättning för de och som er-

anpassningar anordningar fordras på grund av funktionsnedsättningen.

396 Hjälpmedel sou 1991:46

Bidrag lämnas till

- under 65 år som är beroende av bil för att

handikappade

förvärvsarbeta eller utbilda med

sig yrkesinriktning

- under 65 år som fått bilstöd arbets-

handikappade på

marknadspolitiska grunder, men som efter den 1 oktober

1988 beviljats eller

förtidspension sjukbidrag

- i åldern 18-49 år som kör

handikappade själva bilen

- med barn

familjer handikappade

- föräldrar med barn under

handikappade 18 år.

Under 1989/90 utbetalades bilstöd via med

försäkringskassan 290 milj. kr.

Många landsting ger dessutom bidrag till bilanpassning främst till handikappade som inte ingår i ovan beskrivna grupper-

Riksförsäkringsverket planerar att under år 1991 upp

följa hur det nuvarande bilstödet och om

fungerat målsättningarna i

författningen uppnåtts.

Ledarhundar för synskadade

Synskadades riksförbund (SRF) är huvudman för tillhandahållande av ledarhundar för synskadade. Verksamheten finansieras över statsbudgeten och har de senaste åren anvisats medel motsvarande ca 10 mkr/år.

Texttelefoner

Döva, gravt hörselskadade, dövblinda och gravt talskadade har rätt till som en telekommu-

utrustning möjliggör anpassad nikation. Med hjälp av texttelefon kan man kommunicera dels mellan två texttelefoner, dels mellan texttelefon och

vanlig telefon via särskild Staten finansierar verk-

förmedlingstjänst. samheten och Televerket det arbetet

ombesörjer praktiska med utrustning, installation och service samt driver den s.k. förmedlingstjänsten. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för behovsbedömning och

beställning.

Speciella telefoner för dövblinda förmedlas för närvarande via Även här Televerket det

Handikappinstitutet. ombesörjer praktiska arbetet och staten har det ekonomiska ansvaret. Kostnaden för texttelefoner 1989/90 till

uppgick budgetåret 7,8 kr. och till 33 kr.

milj. förmedlingstjänsten milj. Hjälpme-

bedömer det behovet av texttelefoner delsutredningen årliga till ca 500. avser att behandla och lämna för- Handikapputredningen beträffande telefrågorna i sitt slutbetänkande på grundslag val av ett som för kommittén utredningsarbete presenterades under hösten 1990.

124.6 i