Regionala roller : en perspektivstudie
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
BILAGA 2 TILL BETÄNKANDE
AV REGIONUTREDNINGEN
SLM
I
Statens offentliga utredningar
199265 %
Civildepartementet
w
Kartboken
Bilaga 2 till betänkande
av Regionutredningen
Stockholm 1992
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor 0mbesö1jer remissutsändningar av dessa publikationer.
Adress Allmänna Förlaget
Kundtjänst
106 47 Stockholm
Tel 087 39 96 30
Telefax 087 39 95 48
Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandcln, Malmtorgsgatan Stockholm.
ISBN 91-38-13106-4 GraphicSystemsAB, Göteborgl992 ISSN 0375-25OX
Regionutredningen Bilaga 2
Förord
Regionutredningens betänkande, Regionala roller en perspek-
tivstudie SOU 199263, har en resonerande ansats. Det har därför
varit viktigt att komplettera utredningsmaterialet med exempel på
hur man inom olika typer av organisationer valt olika lösningar för den regionala nivån.
Denna kartbok visar några sådana exempel. De är hämtade från regionala indelningar av statliga verksamheter, av föreningsliv och inom näringslivet. I en förklarande text ges några fakta om resp organisation, främst dess regionala nivå. I den mån det är känt beskrivs dessutom planer för framtiden.
Kartboken har tagits fram av Statskontoret genom en arbetsgrupp bestående av Mats Bengtsson, Rudolf Udvardy och Olle Rahm. Geografiska institutionen vid Umeå universitet har hjälpt till med kartorna.
Stockholm i juni 1992
Bengt Owe Birgersson
Regionutredningen Bilaga 2
Sammanfattning
Många statliga myndigheter är verksamma på regional nivå. Kartboken visar ett urval har indelningar som är relevanta för som regionutredningen. Dessutom presenteras ett antal icke statliga verksamheter för att komplettera bilden. Totalt presenteras 38
organisationers regionala indelning.
Urvalet gör inte anspråk på att vara statistiskt representativt men torde ändå visa några tendenser. Materialet har naturligt kunnat sorteras efter
indelningar som följer länen, sammanslagna län, lösningar, större än län. - egna
Tyngdpunkten i många verksamheter håller på att förskjutas till den lokala nivån från den centrala och regionala. Den lokala nivån får ökat för verksamheten och den centrala för styrning och ett ansvar
uppföljning. Den regionala nivån får därför färre uppgifter. Som en konsekvens detta väljer många organisationer att skapa färre
av större regioner än län. men Också andra skäl väljer allt fler att organisera sig i färre men av större regioner. Sådana skäl är marknadens utseende eller kundunderlaget. Ju mindre anknytning verksamhet har till det staten liga systemet desto större är sannolikheten att man vid en omorganisation väljer egna lösningar utan hänsyn till länsgränser. Ett kompletterande mönster är att huvudorter eller anläggningar med lämpligt omland bildar regioner. Ett exempel detta är
Luftfartsverket eller Konsumentkooperationens lagercentraler. Det sker hela tiden en utveckling. För kronofogdemyndigheter-
länsbostadsnämnderna och skogsvårdsstyrelserna övervägs att na, överge länen indelningsgrund till förmån för större regioner i som
form av sammanslagna län.
I nästan alla fall där organisationer frångått länen som indel-
ningsgrund har valt ett regionantal är väsentligt färre än
man som antalet län, oftast hälften eller mindre. De organisationer väljer lösningar större än län avsnitt som egna 4 avviker från länsgränerna efter vissa mönster. Så är det tex vanligt att Hallands och Kalmar län delas. Uppsala och Kronobergs län delas också ibland. Älvsborgs, Jönköpings, Göteborgs och Bohus samt Örebro län delas i enstaka fall. Sammanslagna län avsnitt 3 förs också samman i vissa mönster
KARTBOKEN
Län som tillsammans bildar
regioner inom de valda organisationerna
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands,
Kopparbergs, Gävleborgs län
bildar region inom Statens lantmäteriverk, Vattenfallskoncernen, Statens invandrar-
verk, Skogsvårdsstyrelserna, Lantbrukarnas föreningsrörelse.
Örebro, Västmanlands, Södermanlands, Värmlands,
Uppsala, Kopparbergs län
bildar region inom Konsumentkooperationen, Folksam, Statens lantmäteriverk, Skanska, Luftfartsverket, Tullverket.
Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Jönköpings,
Östergötlands, Göteborgs och Bohus län
bildar region inom Byggnadsstyrelsen, Domstolsverket, Statens invandrarverk, Banverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Militära försvaret.
Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs,
Jönköpings, Gotlands län
bildar region inom Byggnadsstyrelsen, Banverket, Domstolsväsendet, Skanska, Handelskamrarna, Skogsvårdsstyrelserna, Handelsbanken, Vattenfallskoncernen, Postverkets girodiv, Vägverket, Militära försvaret.
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands län
bildar region inom Folksam, TCO, Handelsbanken, Tullverket, Luftfartsverket, Vårdstrukturen.
Regionutredningen Bilaga 2
Län som bildar inom de
självständig region valda organisationerna
Län Bildar region i
antal orgmynd
Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands
Gävleborgs
Kopparbergs
Uppsala
Värmlands Västmanlands Örebro Stockholms Södermanlands
Älvborgs
Göteborgs och Bohus Skaraborgs
Östergötlands
Jönköpings
Kalmar Hallands Gotlands Kronobergs Kristianstads
Blekinge
Malmöhus
En mer utförlig analys finns i bil 1 SOU 199264, uppsatsen Regioner som begrepp och fenomen.
ârâåâiâsás
ä§{%å2i%$
.1C--4 iøçááâiâiåi;f T
N m.
âtümâ rârgágkf
y absârmzxszfzsraáâv
frødtøfizáaásâ
gâwsêñazáfxmáeâséüêâ äggzmfväå
;g1053§§å;3
Ping .då
-sáiäüáziåâârå
2bá2§X.§aja{,§.
- tgtgåii
Mä i z
r 3rdx I
;áijâiäsfzisáfñ
i län Rikets indelning och primärkommuner
samt Sveriges
landskap
KARTBOKEN
24 Landskap
N orrbottcn
Västerbotten
Ångermanland
Härjedale n edelpad Hälsingland
Dalarna Gästrikland
äftman
and Dalsland F ä e Södermanland I Öst- rgötland
g f
göätlztaârd
Gotland Småland Halland Öland Blekmgc
Regionutredningen Bilaga 2
indelningar som följer
länen
AMU-gruppen
AMU-gruppens uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning
uppdrag länsarbetsnämnden eller andra uppdragsgivare, t ex av kommuner och företag. AMU-gruppen består den centrala AMU-styrelsen och 25 av
regionala uppdragsmyndigheter samt 100 utbildningsenheter sprid-
da över hela landet. AMU-gruppen har 5 000 anställda 4 970 på regional och varav lokal nivå. Regeringen föreslår i årets budgetproposition att AMU- styrelmedges rätt att besluta antalet myndigheter inom AMUsen om De två länen i Skåne har gått samman under namnet gruppen. AMU-Skåne. Det finns tankar på att länens AMU skall samverka, tex med personalchef eller marknadschef. gemensam
Arbetsmarknadsverket
Arbetsmarknadsverket leder, samordnar och utvecklar den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inom landet. Arbetsmarknadsverket består av Arbetsmarknadsstyrelsen som är chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna i varje län. Lokala myndigheter är 343 arbetsförmedlingar och 117 arbetsmarknadsinstitut. Inom varje länsarbetsnämnd finns styrelse, länsarbetsdirektör, regionala enheter och lokala arbetsförmedlingar.
KARTBOKEN
Arbetsmarknadsverket har 10 000 anställda 2 000 på ca varav regional och 7 500 på lokal nivå. För drygt 20 år sedan föreslogs regional indelning 5 en om regioner SOU 19686. Motiven för ändrad regional indelning var att nämnderna därigenom skulle få jämnare belastning, bättre en överblick över marknaden och smidigare kontaktytor. Dessutom skulle AMS styrmöjlighet öka. Reformen genomfördes aldrig.
Folkbildningsförbundet och
studieförbunden
Folkbildningsförbundet är ett samarbetsorgan för studieförbund, folkhögskolor och bibliotek. Förbundet har på regional nivå läns-
bildningsförbund. Folkbildningsförbundet följer länsindelningen medan de enskilda
studieförbunden ofta följer moderorganisationens indelning. Sveriges kyrkliga studieförbund är följaktligen indelat efter kyrkans stift. Folkuniversitetet är indelat efter de fem största universitetsorterna. Vuxenskolan har fler distrikt än det finns län.
Länsbildningsförbunden har egen ekonomi.
Antalet anställda inom Folkbildningsförbundet är 85, 75 i varav
regionala länsbildningsförbund.
Länsbildningsförbunden följer sålunda länen utom i Skåne som bildar ett förbund. Länsbildningsförbunden diskuterar att samman till större regioner. Västernorrlands och Jämtlands länsbildningsförbund kan komma att bilda Mellannorrlands distrikt. Förslag har tagits upp om samverkan mellan flera andra länsbildningsförbund, i Blet ex
kinge och Kronobergs läns.
Försäkringskassorna
Försäkringskassorna är socialförsäkringens ansikte utåt och ad-
ministrerar försäkringen. De tar emot ansökningar och beslutar om
ersättning. Det finns 26 allmänna försäkringskassor, i varje landstings-
en kommun, samt en i vardera Göteborgs och Malmö kommun. Dessa kallas centralkontor. Dessutom finns 400 lokalkontor. ca Försäkringskassorna har ca 14 000 ârsarbetskrafter, varav ca 2 900 vid centralkontor.
Regionutredningen Bilaga 2
Försäkringskassorna övervakas av Riksförsäkringsverket
som
ger råd och anvisningar och övervakar tillämpningen lagar och
av
villkor. Vidare ansvarar verket för effektivitetsfrågor. Försäkrings-
kassorna samverkar i Försäkringskasseförbundet, intresse-,
en ser-
vice- och arbetsgivarorganisation. Inom varje försäkringskassa finns styrelse, direktör, kassa, olika
avdelningar samt konsulter som ger råd och stöd. Försäkringskassan har en utvärderande funktion gentemot lokalkontoren. Den beviljar pengar i den mån dessa uppgifter inte är delegerade. En del lokalkontor har eget budgetansvar.
En förändring sker genom att alltfler lokalkontor får eget bud-
getansvar, varigenom länens försäkringskassor minskar i betydelse.
Det finns också planer att slå samman vissa kassor. En proposition
har lagts till riksdagen om lagändring så att försäkringskassa kan
en
omfatta mer än en landstingskommun eller landstingsfri kommun.
Som en följd av detta kan Malmö och Malmöhus allmänna försäkringskassa komma att samman. Den pågående decentraliseringen märks också genom att det centrala ADB-registret kan
komma att ersättas av lokala sjukförsäkringsregister.
Polisen
Polisens uppgift är att bekämpa brottslighet, upprätthålla allmän
ordning och säkerhet samt ge allmänheten skydd och hjälp.
På regional nivå är länsstyrelserna högsta polismyndighet. Det är därför naturligt att den regionala indelningen följer länens. Den lokala polisorganisationen består 117 polismyndigheter.
av
Från 1 juli 1992 kommer organisation med länspolismästare
en att etableras i alla län. Modellen innebär att den regionala chefen också är chef för den största polismyndigheten i länet.
Statens nya budgetprocess kommer att innebära utökad frihet
en för de lokala polismyndigheterna att fritt disponera sina medel.
Ytterligare uppgifter kommer att delegeras från central till regional nivå, nämligen fördelning medel, samordning och samverkan
av av
polisverksamheten inom och mellan länen, ekonomisk förvaltning, administrativt stöd och verksamhetsuppföljning.
Antalet anställda inom polisväsendet år 1990 25 000
var ca personer. Av det totala antalet anställda 23 000 anställda på
var ca
regional och lokal nivå. På regional nivå arbetar länspolischefen
eller länspolismästaren samt ett mindre kansli.
Rikspolisstyrelsen RPS är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Säkerhetspolisen och rikskriminalpolisen är RPS
KARTBOKEN
operativa enheter. Till RPS hör polisskolan och som en egen myndighet även Statens kriminaltekniska laboratorium.
Regionala utvecklingsfonderna
De regionala utvecklingsfonderna är stiftelser med stat och landsting som huvudmän. De har till uppgift att främja små och medelstora företags verksamhet.
Det finns en fond i varje län. Antalet anställda är 575.
Fonderna ägnar sig åt service till företag med mindre än 200 anställda. De arbetar med företagsservice och kreditgivning. Ar-
betsområdena är marknadsföring, produktutveckling, utbildning,
kreditverksamhet och rörelselån.
Planer finns på att bilda 5-6 riskkapitalbolag med bl a utvecklingsfonderna som intressenter. Indelningen efter län kommer att bestå.
Skattemyndigheterna
Skattemyndigheterna svarar för skatter, socialavgifter, pensionsgrundande inkomst, folkbokföring och val.
Det finns en skattemyndighet i varje län och hos varje myndighet ett länsskattekontor samt ett eller flera lokala skattekontor.
Centralmyndighet för skattemyndigheterna är Riksskatteverket
som ger råd och anvisningar och följer upp skattemyndigheternas verksamhet.
Skattemyndigheterna har ca 12 500 anställda, varav Riksskatteverket har 900, länsskattekontoren 5 400 och de lokala skattekontoren 6 200.
Inom varje skattemyndighet finns styrelse, länsskattechef, en eller flera operativa enheter och stödenheter. Operativa enheter är lokala skattekontor och länsskattekontor som svarar för alla löpande göromål. Stödenheter är rättsenhet, administrativ enhet och ADB-enhet som är länsgemensamma expertenheter.
Huvudprincipen för den organisation som tillämpas från 1 jan
1991 är att både den lokala och länsgemensamma verksamheten byggs upp så att organisationen har ett totalansvar för de skattskyldiga, dvs man skapar ett helkundsförhållande. Den inre organisationen förändras och omlokalisering av verksamheten genomförs under tiden 1991-1996.
indelningar som
innebär
län sammanslagna
Regionutredningen Bilaga 2
Arbetarskyddsverket
Arbetarskyddsverket för tillsyn inom miljö- och arbetstids-
svarar lagstiftningen samt för kemikaliekontroll.
Arbetarskyddsverket består av den centrala arbetarskyddsstyrel-
och 19 regionala yrkesinspektioner. Länsgränserna följs i regel sen
vissa yrkesinspektioner innefattar två län men
Yrkesinspektionen i Kalmar för Kalmar och Gotlands
ansvarar län. Malmö för Malmöhus och Kristianstads län. Göteborg för Göteborgs och Bohus samt Hallands län. Härnösand för Västernorrlands och Jämtlands län.
Arbetarskyddsverket har 935 anställda varav 620 på regional
mva.
Inom varje yrkesinspektionsdistrikt finns en yrkesinspektions-
nämnd, tillsynsdirektör och 2-3 enheter.
en
Yrkesinspektionen är regional tillsynsmyndighet arbetsmiljö-
och arbetstidsområdet och har tillsyn över ca 250 000 arbetsställen. Yrkesinspektionens roll är framför allt kontrollerande och kravställande.
KARTBOKEN
BYGGNADSSTYRELSEN
NORRA REGIONEN Regionkontorct i Umeå
I Regionkontor A Distriktskontor 0 Lokalkontor och större platskontor utanför regionstäderna
MELLANSVENSKA REGIONEN Regionkontoret i Uppsala
VÄSTRA REGIONEN Rcgionkontoret UTRIKESREGIONEN i Göteborg Regionkontorct i Stockholm ÖSTRA REGIONEN Regionkontoret i Stockholm
SÖDRA REGIONEN Rcgionkontoret i Lund
Regionutredningen Bilaga 2
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsens uppgift är att erbjuda lokaler, tilhandahålla
tjänster inom lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och byggpro-
duktion, förvalta statliga fastigheter samt vara regeringens stabs-
myndighet i lokalfrågor. Byggnadsstyrelsen har 5 regioner och 1 utrikesregion med kontor
i Stockholm. Huvudkontoret är inriktat mot koncernledning och
vissa specialistfunktioner medan regionerna svarar för det operati-
va arbetet.
Byggnadsstyrelsen är alltså decentraliserad organisation. En
en
del förvaltningsarbetet sker i lokala fastighetsdistrikt med
stor av distriktskontor vilka är självständiga och har eget resultatansvar.
Det totala antalet anställda 199091 ca 2 100 personer varav
var
1 900 regional och lokal nivå. Av personalen på regional och
ca lokal nivå är den största delen driftpersonal.
Byggnadsstyrelsens regionala indelning har baserats på de 5 stör-
universitetens placering, eftersom ca 40 % av drift- och underre hållsarbetet i regionerna berör universiteten.
Förändringar Byggnadsstyrelsens verksamhet är föreslagna
av inför budgetåret 199293 19919244. Riksdagen har beslutat
prop
att avskaffa Byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsmonopol. Bygg-
nadsstyrelsens framtida uppgifter kommer att förändras och verksamheten delas på nytt sätt. En del kommer att arbeta med
upp
lokalförsörjning åt myndigheterna och stabsuppgifter åt regering-
En del kommer att arbeta med fastighetsförvaltning och en. annan
byggproduktion. Huvuddelen av Byggnadsstyrelsens fastighetsbe-
stånd föreslås föras över till ett nybildat aktiebolag medan resteran-
de fastigheter kommer att förvaltas av en nybildad fastighetsmyn-
dighet. Tidigast den 1 juli 1993 kan ombildningen av Byggnadsstyrelsen klar. Det är i dag inte möjligt att förutse hur den
vara regionala indelningen kommer att se ut i den nya organisationen.
KARTBOKEN
HOVRÃTFSOMRÃDEN
Hovrätten för Övre Norrland
Hovrätten för Nedre Norrland Sundsvall
Hovrätten för Svea Hovrätt Västra Sverige 9 Stockholm
Göta Hovrätt
Malmö Hovrätten för Skåne och Blekinge
Regionutredningen Bilaga 2
Domstolsväsendet
Inom domstolsväsendet finns tre verksamhetsområden, nämligen
de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna och special-
domstolarna. De två första kategorierna arbetar regionalt. Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet är Domstolsverket.
Allmänna domstolar
Instansordningen är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.
Det finns i dag 97 tingsrätter med 4.200 anställda. Varje tingsrätt svarar för verksamheten i sin domkrets. Domkretsarna består ett
av varierande antal kommuner i län.
resp
Tingsrätterna är i överprövningshänseende indelade i hov-
sex rättsdomkretsar. Hovrätterna ger också viss service åt tingsrätterna. De har ca 700 anställda.
Förvaltningsdomstolar
Instansordningen är länsrätterna, kammarrätterna och Regeringsrätten.
Det finns 24 länsrätter med 1.000 anställda. Överinstans till
ca länsrätterna och till ett stort antal centrala eller regionalt verksammma myndigheter är de fyra kammarrätterna. De har 450
ca anställda.
Skattemålen är den största ärendegruppen. Vidare handläggs mål körkort, byggnader och väg, hälsovård socialtjänst-
om samt lagarna. Kammarrätterna har också serviceuppgifter andra domstolar.
Domstolsområdena innebär sammanslagna län Kammarrätten i Stockholm med Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län, Kammarrätten i Göteborg med Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län samt svenska myndigheter utomlands, Kammarrätten i Sundsvall med Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
Kammarrätten i Jönköping med
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skara-
borgs och Orebro län.
KARTBOKEN FOLKSAM
RoMeum
RO-Stockholm
Regionutredningen Bilaga 2
Folksam
Försäkringsbolaget Folksam har sex resultatområden. Ett är rikstäckande för företagsförsäkringar och fem är geografiska för konsu-
mentförsäkringar. Inom resultatområdena finns marknadsgrupper
och inom dessa finns distrikt omfattande ett geografiskt område med ca 100 000 invånare. Den centrala delen Folksam kallas
av stödenhet.
Resultatområdena liknar självständiga företag. Det finns dess-
utom självstyrande enheter på lägre nivå.
Folksam har ca 6 000 anställda 2 000 inom resultatområ-
varav ca dena. Dessutom finns försäljare ofta har huvudar-
som en annan
betsgivare. Indelningen följer länsgränserna. Grunden för indelningen är att
varje resultatområde skall vara lämpligt i storlek med hänsyn till marknad och geografi. Indelningen följer också indelningen för anslutna folkrörelser.
Inga planer på förändringar i indelningen resultatområden
av finns.
KARTBOKEN HANDELSKAMRARNA
Å Handelskammare A Region länskontor ° Servicekontor
Regionutredningen Bilaga 2
Handelskamrarna
Handelskamrarna är regionala sammanslutningar av företag inom samtliga branscher handel, industri, transport, bank m m med syfte att främja dessas intressen i frågor beträffande samhällsplane-
ring, näringspolitik, handelspolitik, trafikpolitik och näringsrätt.
Det finns 11 handelskamrar, 20 regionlänskontor och 4 servicekontor.
Handelskamrarna har 280 anställda 205 i Stockholm. Han-
varav delskammaren i Stockholm har särskilda uppgifter inom utrikeshandeln vilka gäller service till näringslivet i hela landet.
Svenska handelskammarförbundet är samarbetsorgan för handelskamrarna.
Länsgränserna följs, flera län har slagits samman. Undantag
men är Hallands län räknas till Sydsvenska handelskammaren, men
som Kungsbacka och Varbergs kommuner hör till Västsvenska handelskammaren.
KARTBOKEN KONSUMENTKOOPERATIONEN LAGERCENTRALER OCH -REGIONER
Regionutredningen Bilaga 2
Konsumentkooperationen, Iagercentraler
Kooperativa förbundet KF består a av kooperativa detaljhandelsgruppen distribuerar varor till konsumbutikerna.
som
Distributionen går via distributionscentraler som är gemensam-
för ett antal konsumföreningar. Centralerna tar in varor i stora ma kvantiteter och levererar dem med minimerad lagerhållning till butikerna.
Föreningarna samverkar i dessa centraler. Centralerna har ingen
vinst. Transport och lagerhållning utgör ca 4 % av matkostnaegen derna för hushållen.
Antalet anställda är 28 000 varav ca 2 000 regionalt. Under 1940-talet fanns 550 lager. Nu är det 15 st.
För att optimera förhållandet distributionskostnad och tyngdpunkt i försäljningen samt högsta leveranskvalitet avser man att göra ytterligare sammanslagningar. Luleå och Sundsvalls lagercentraler knyts till Umeå. Sammanläggning skall också ske av Borlänge och Gävle knyts till Västerås
som
KARTBOKEN
KRIMINALVÅRDSVERKET
A Regionkanslier
Regionutredningen Bilaga 2
Kriminalvårdsverket
Kriminalvårdsstyrelsen är chefsmyndighet för regionmyndigheter-
na, kriminalvårdsanstalterna, häktena och frivårdsmyndigheterna.
Sedan den 1 januari 1991 har Kriminalvårdsverket organi-
en ny
sation med 7 regioner. Den nya regionindelningen följer länsindel-
ningen.
Regionerna har eget budgetansvar. Samtliga myndigheter inom Kriminalvårdsverket har s k rambudgetering. Pengar fördelas till
regionerna av Kriminalvårdsstyrelsen.
Antalet anställda var 1991 ca 7 050 uppskattnings-
personer varav vis 100 personer i regionerna.
Ansvar och befogenheter, bl a för den klientinriktade verksamheten, har förts ut till de nya regionmyndigheterna och till de lokala myndigheterna. Detta har medfört ett minskat behov av personal vid Kriminalvårdsstyrelsen. Tendensen är tydlig antalet anställda minskar central nivå till fördel för den regionala nivån. Vidare har riksanstalterna förts in under regionerna i organisatoriskt
avseende.
I den tidigare indelningen i 12 regioner omfattade varje region i
regel ett eller två län. Den nya regionindelningen är ett utslag
av en önskan att skapa jämbördiga regioner med ungefär storlek,
samma samma anstaltsbestånd och klientantal.
KARTBOKEN
LANDSORGANISATIONEN l SVERIGE
1 LO-distriktet i Norrbottens län 2 LO-distriktet i Västerbotten 3 LO-distriktet i Mellersta Norrland 4 LO-distriktet i Gävle-Dala 5 LO-distriktet i Uppsala län 6 LO-distriktet i Västmanlands län 7 LO-distriktet i Örebro län 8 LO-distriktet i Värmland 9 LO-distriktet i Stockholms län 10 LO-distriktet i Sörmland 11 LO-distriktet i Östergötland 12 LO-distriktet i Västsverige
13 LO-distriktet i Halland-Älvsborg
14 LO-distriktet i Göteborg 15 LO-distriktet i Jönköpings-Kronobergs län 16 LO-distriktet i Sydöstra Sverige 17 LO-distriktet i Skåne
Regionutredningen Bilaga 2
Landsorganisationen i Sverige
Landsorganisationen LO har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet och
verka för en samhällsutveckling på grundval politisk, social och
av ekonomisk demokrati. Den regionala organisationen möjlighet
ger till en mer geografiskt spridd verksamhet.
Till LO är 24 förbund anslutna med sammanlagt 2 300 000
ca medlemmar.
LO består av huvudkontoret i Stockholm och 17 regionala kontor
distrikt.
Landsorganisationen har ca 450 anställda centralt 256.
varav
Distrikten följer länsgränserna. Flera distrikt innebär
samman-
slagna län nämligen Hallands och Älvsborgs län, Jönköpings och
Kronobergs län, mellersta Norrland, Skåne, Sydöstra Sverige och
Västsverige.
KARTBOKEN LANTBRUKARNAS FÖRENINGSRÖRELSE
LRF Service
Nord AB
LRF Service LRF Service Väst AB Vänersborg
LRF Service
Syd AB
Regionutredningen Bilaga 2
Lantbrukarnas föreningsrörelse
Lantbrukarnas föreningsrörelse LRF är de svenska lantbrukarnas och den svenska lantbrukskooperationens intresse- och närings-
livsorganisation.
LRF har 143 000 medlemmar, 1 600 lokalavdelningar och 26 länsförbund. Antalet årsanställda är 4 700. På varje länsförbund finns ett fåtal anställda.
Under riksorganisationen LRF finns länsförbund och LRF service.
LRF uppvisar provkarta på olika indelningar.
en LRF konsult är indelat i 31 distrikt. Revisionen finns i ett 40-tal
orter, mestadels städer. Inom lantbrukskooperationen finns 15 branscher, tex mejerierna, slakterierna och Lantmännen. Inom dessa branscher finns regionala föreningar.
Lantmännen är indelat i 17 regionala föreningar. -
Skogsägarna är indelat i 10 regionala föreningar. -
Föreningsbankerna i 12 föreningsbanker -
Sveriges allmänna hypoteksbank i 10 hypoteksföreningar.
-
Svensk husdjursskötsel i ca 18 regionala husdjursföreningar.
-
Det finns ytterligare föreningar med regional indelning.
Grunden för nuvarande indelning är att den ideella verksamheten följer länen. Planer stora förändringar finns inte.
Den kommersiella verksamheten följer marknaden, främst kundunderlaget. Tendensen är att man går mot större regioner antingen i sammanslagna län eller vanligare utan hänsyn till länsgränser. Den kommersiella verksamheten kommer att uppvisa en allt rikare
provkarta på olika indelningar.
KARTBOKEN
LUFPFARTSVERKET
NORRA
DISTR] KTET
ÖSTRA DISTRIKTET
Regionutredningen Bilaga 2
Luftfartsverket
Luftfartsverkets huvuduppgifter är att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart.
Luftfartsverket består av två myndighetsavdelningar, vidare av fyra affärsområden trafik, teknik, service och flygplatser. Det görs en klar åtskillnad mellan affärsverksamheten och myndighetsverksamheten.
Luftfartsverket har sin lokala organisation vid de statliga flygplatserna. Luftfartsverket har alltså inte någon egentlig regional
organisation.
Totalt 3 300 personer anställda inom luftfartsverket. Det
är ca stora flertalet arbetar på lokal nivå.
Sedan 1 november 1990 arbetar luftfartsverket som en koncern. Koncernen bedriver affärsverksamhet dels inom ramen för affärsverket, tex genom de nitton flygplatserna, dels i två dotterbolag. Inom affärsverket finns även två myndighetsfunktioner luftfarts-
inspektionen, som är en fristående myndighet, och luftfartspolitiska avdelningen.
Organisationen genomgick en omfattande decentralisering under 1980-talet. En strävan är att införa internstyrelser vid alla flygplatser vilka också skall bli egna resultatenheter i koncernen. Stora
flygplatser har egen ekonomi- och personaladministration.
Det pågår en översyn av Luftfartsverkets organisation. Arbetet med myndighetsstrukturen till de förändrade konkur-
att anpassa rensförhållandena inom flygsektorn fortsätter med inriktning på att ytterligare skilja myndighetsfunktioner och ansvar för infrastruktur från kommersiell verksamhet. Därmed skall nya former för huvud-
mannaskapet vid flygplatserna skapas.
KARTBOKEN MILITÄRA FÖRSVARETS FREDSTIDA ORGANISATION
ÖVRE NORRLANDS
Östersund 0 NEDRE NORRLANDS MILO
MELLERSTA
Kristianstad
Regionutredningen Bilaga 2
Militära försvarets fredstida organisation
Försvarsmaktens organisation indelas i central nivå, högre regional nivå, lägre regional nivå och lokal nivå. Militärbefälhavarna är myndigheter på högre regional nivå och ansvarar för militärområden, milon. Dessas gränser sammanfaller med länens och innebär
sammanslagna län.
Det civila försvarets ledningsorganisation indelas också i en högre och lägre regional nivå. Civilbefälhavarna är myndigheter på högre regional nivå för civilområden som består av sammanslagna län. Länen utgör lägre regional nivå. Den civila geografiska indelningen är en spegel av den militära.
Det finns 5 milon. Inom milona finns försvarsområden, vanligen sammanfallande med länen, utom i Norrbottens län som har tre försvarsområden. Dessutom finns fyra marina bevakningsområden och för flygstridskrafterna fyra luftförsvarssektorer.
Milostaberna har i fred ca 470 anställda, civilbefälhavarna ca 60. Försvaret har ca 38 400 anställda.
Uppgiften för milonivån är att leda försvaret inom området. Militärområdet har ingen roll i fördelningen av medel till underlydande myndigheter.
Omorganisation pågår för att renodla ledningsfunktioner för fred
och krig så att kostnaderna kan utläsas. Krigsorganisationen blir i fredstid beställare till fredsorganisationen. Målstyrning är genom-
förd och större delegering pågår.
Militärområdena föreslås bli tre i en utredning SOU 1991112. Södra och Västra milo läggs Så sker även med Nedre och
samman. Övre Norrlands milo. Dessutom kan mindre gränsjusteringar kom-
att göras. Även flygkommandonas antal minskar. Civilområdema na förutsätts anpassas till detta.
KARTBOKEN SKANSKA AB, ENTREPRENAD, REGIONALA DOTTERBOLAG
Skanska Norrland AB ä
Skanska Stockholm AB Skanska Mellansverige AB - - Ohlsson Skarne AB
;så
y
C
F
Skanska Väst AB
f
Skanska Sydöst AB
Skanska Syd AB
Flegionutredningen Bilaga 2
Skanska AB
Skanska AB är ett av Europas största bygg- och fastighetsbolag. Skanskas organisation kännetecknas av målstyrning och decentralisering. Det innebär för de olika dotterbolagen operativ frihet inom uppställda ramar samt resultatansvar.
Sedan 1989 har koncernens verksamheter varit organiserade i åtta affärsområden Entreprenad, Teknik och tjänster, Specialföretag, Industriföretag, Fastigheter, Civil engineering, Building and properties samt Finans.
Sammanlagda antalet årsarbetare är 33 000. Entreprenad har 17 305 årsarbetare.
Entreprenad består sju regionala dotterbolag Skanska Syd
av AB, Skanska Sydöst AB, Skanska Väst AB, Skanska Stockholm AB, Skanska Mellansverige AB, Skanska Norrland AB och Ohlsson Skarne AB.
Sveriges andra största byggbolag, NCC Bygg AB, har i stort sett samma regionala indelning som Skanska.
KKKKKKK EN
Regionutredningen Bilaga 2
Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna
Skogsstyrelsen svarar för tillämpning av skogsvårdslagen, bidragsförmedling, skogsinventering och prognosverksamhet. Den är en
central skogspolitisk myndighet som samordnar och leder skogs-
vårdsstyrelserna.
Det finns en skogsvårdsstyrelse i varje län med ett kansli som vanligen ligger i residensstaden. För Stockholms och Uppsala län finns ett gemensamt kansli i Uppsala och för Kristianstads och Malmöhus län finns ett gemensamt kansli i Malmö.
Inom varje skogsvårdsstyrele finns styrelse, länsjägmästare och
olika enheter. Arbetsuppgifterna utgörs både av myndighetsutövning och uppdragsverksamhet.
Dessutom finns 240 lokala skogsvårdsdistrikt, vilka är så långt möjligt anpassade till kommunindelningen. I direktkontakt med markägarna hanterar de både myndighetsrollen och uppdragsverksamheten.
Skogsvårdsorganisationen har 2 600 anställda Skogsstyrelsen 150, skogsvårdsstyrelserna 1 000 och distrikten 1 450 personer.
1990 års skogspolitiska kommitté Jo 19903 har i uppdrag att
utvärdera skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändring-
ar som utvärderingen och bedömningarna om den framtida ut-
vecklingen kan föranleda. Kommitten bör pröva om en ytterligare
anpassning av de regionala skogsvårdsstyrelserna bör göras tex
genom större geografiska ansvarsområden. Kommitten skall redovisa sina förslag senast den 31 augusti 1992.
KARTBOKEN SKOLVERKET
Regionutredningen Bilaga 2
Skolverket
Den tidigare skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna har upphört
och ett nytt skolverk har bildats, vilket fått nya uppgifter. De tidigare länsskolnämndernas verksamhet har slagits samman till större regioner. Kommunerna har fått större ansvar för skolan.
Skolverkets uppgift är att utöva tillsyn över kommunernas skolverksamhet. Skolverket styr genom de nationella utbildningsmålen. Tidigare var det regelstyrning som gällde. Den nya målstyrningen innebär en ny tyngd på uppföljning, utvärdering, utveckling och tillsyn. Verkets arbete sker i samverkan med kommunerna.
Den regionala nivån har 8 regioner. Dessa för Skolver-
ansvarar kets hela verksamhet inom regionen inkl viss tillsyn.
Antalet anställda är 230 totalt varav regionalt 110. ,
Organisationen är helt ny, varför planer på förändringar ännu inte finns.
KARTBOKEN STATENS INVANDRARVERK
Regionutredningen Bilaga 2
Statens lnvandrarverk
Statens lnvandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invand-
rar- och medborgarskapsfrågor och huvudman på den statliga sidan
för överföring och mottagande av invandrare, flyktingar och asylsökande. Verket skall bevaka behovet åtgärder för invandrare och
av språkliga minoriteter samt ha kontakt med invandrarnas organisationer. Verksamheten är anslagsfinansierad.
Invandrarverket har 4 regioner Syd, Öst, Väst och Nord. Dess-
utom finns 18 asylförläggningar.
Regionkontoren skall svara för en rationell förläggningsverksamhet, se till att överenskommelser med kommunerna kommer till
stånd och följa upp och stödja flyktingmottagandet.
Invandrarverket har ca 2 760 anställda varav ca 2 180 regional och lokal nivå.
Nuvarande regionindelning trädde i kraft den 1 juli 1989 och ersatte tidigare organisation som bestod av fyra fasta förläggningar.
KARTBOKEN
LANTMÄTERIVERKET
REGION
NORD
REGION
MELLAN
REGION
ÖST REGION VÄST
Regionutredningen Bilaga 2
Statens Iantmäteriverk
Lantmäteriverket svarar för fastighetsbildning, fastighetsregistrering och framställning av allmänna kartor och annan landskapsin-
formation.
Lantmäteriverket har 5 regioner Nord, Syd, Väst, Öst och Mel-
lan. Dessutom finns Överlantmätarmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter i varje län samt 13 särskilda fastighetsbildningsmyndigheter.
Lantmäteriverket har 3 400 anställda 2 400 på regional och
varav lokal nivå.
Inom varje region finns lantmäteridirektör och enhet för fastighetsekonomi. Region Nord, Syd och Mellansverige har dessutom
r
enhet för kartteknik och kartproduktion.
Verket strävar efter delegering av uppgifter till regionerna. I
samband med att allt fler statliga verksamheter samordnas till läns-
styrelserna vill regeringen ha en stark sammankoppling mellan
länsstyrelsen och den regionala verksamheten.
KARTBOKEN
RIKSRADION OCH TELEVISIONENS TV2
LOKALRADION OCH IJTBILDNINGSRADH I Lokalradions huvudredaktiou 0 lokalrcdaktion Cl Personalfrån Utbildningsradion
Regionutredningen Bilaga 2
Radio-koncernen
Sveriges
Sveriges Radio-koncernen består av ett moderbolag och ett antal
dotterbolag.
Riksradion och Televisionen är indelade i 11 distrikt vilka till stor del följer länsgränserna. Lokalradion har 25 lokala radiostationer vilkas regionala indelning med ett par undantag följer länsgränser-
Utbildningsradion finns i 23 Lokalradions 25 områden. Mona. av derbolaget Sveriges Radio AB fördelar tilldelade medel mellan bolagen.
Under 1990 arbetade drygt 6 100 personer inom koncernen. Inom Lokalradion arbetade drygt 700 personer varav ca 95 % på lokalradiostationerna. Inom Riksradion arbetade ca 1 200 personer
230 utanför Stockholm fördelade på de övriga 10 distrikten. varav
Stora förändringar är att vänta för Sveriges Radiokoncernen. Enligt nyligen lagd proposition prop 1991922140 föreslår rege-
en ringen struktur för koncernen. Moderbolaget avvecklas och
en ny de två programbolagen Riksradion och Lokalradion slås samman till ett gemensamt programbolag. De återstående tre programbolagen kommer därmed att få sina medel fördelade direkt av riksdagen. Vidare innebär förslaget att avtalsperioderna förkortas från till fyra år och att folkrörelsernas inflytande minskas till
sex fördel för kultur- och vetenskapsakademier m fl.
KARTBOKEN TJÃNSTEMÃNNENS CENTRALORGANISATION
Stockholm
Regionutredningen Bilaga 2
Tjänstemännens Centralorganisation
Tjänstemännens Centralorganisation TCO är en sammanslutning av landets fackliga tjänstemannaorganisationer med uppgift att ut-
öva den centrala ledningen av tjänstemannarörelsen och att därvid tillvarata tjänstemannagruppernas samfällda ekonomiska och sociala intressen.
Regionerna gör det möjligt att lägga verksamhet närmare arbets-
platser och medlemsorganisationer.
Till TCO är 20 organisationer anslutna med ett sammanlagt medlemsantal av ca 1 300 000.
Tjänstemännens Centralorganisation har 158 anställda varav 80 på regional nivå.
Tjänstemännens Centralorganisation består av huvudkontoret i Stockholm och 6 regionkontor. Länsgränserna följs med samman-
slagning av län.
KARTBOKEN
TULLVERKET
aparanda
Stockholm Malmö
Regionutredningen Bilaga 2
Tullverket
Tullverket uppbär tullar, andra skatter och avgifter som tas ut vid införsel av varor samt samlar in och bearbetar uppgifter för utrikeshandelsstatistik. Vidare övervakar och kontrollerar verket trafiken till och från utlandet och bedriver utrednings- och åklagarverksamhet.
Sedan den 1 januari 1992 är Tullverket indelat i 4 regioner. Tullverket var tidigare indelat i 7 tullregioner.
Regionerna indelas i ett antal tulldistrikt med en tullkammare som har totalansvaret för verksamheten i distriktet. Tullverket in-
nefattar dessutom chefsmyndigheten Generaltullstyrelsen med centrala ledningsuppgifter. Den regionala nivåns uppgifter är ledning, planering och resultatuppföljning, ekonomi- och personaladministrativa stödfunktioner och operativa specialistfunktioner inom kontrollverksamhet och tulltaxeringsområdet
Regionerna har under de senaste åren fått ett ökat ekonomiskt
ansvar. I vissa regioner sker en ytterligare delegering av budgetan-
svar till de lokala nivåerna.
Det totala antalet anställda var 1991 ca 3 500 personer varav 170 på regional nivå.
Motiven för den nya regionala indelningen är strävan efter en
någorlunda jämn fördelning mellan regionerna av antalet tjänster
och resurser prop. 199091100, bil 9. Dessutom vill man skapa enheter tillräckligt stora för att ge utrymme för mångsidig verksam-
het för personalen.
KARTBOKEN VATTENFALLSKONCERNEN
VATTENFALL NORRBOTTEN Luleå VATTENFALL MELLERSTA NORRLAND
MELLANSVERIGE
Regionutredningen Bilaga 2
Vattenfallskoncernen
Vattenfallskoncernen producerar och säljer elström. Koncernen har nyligen ombildats till aktiebolag. Stamnätet har brutits ut och fått en egen organisation. En koncernstruktur med moderbolag
ny och dotterbolag har skapats. Det finns nu 4 affärsområden.
Affärsområdet Energimarknad är indelat i 5 regioner. Dessa marknadsför och säljer el. De svarar också för drift och underhåll av anläggningar på uppdrag. Regionerna har resultatansvar.
Antalet anställda är ca 10 000, regionalt 4 000.
ca
Ombildningen till aktiebolag förändrade inte den regionala indelningen och inga planer för förändringar i indelningen finns.
KARTBOKEN
VÄGVERKET Väghållningsregioner
Produktionsområden
Region Norr
Produktion Norr
Region Mitt Produktion Mitt
Region Stockholm
Produktion Öst
Regionutredningen Bilaga 2
Vägverket
Vägverkets uppgift är att svara för statens väghållning, planering av riksvägar samt fördelning statsbidrag till vägar och kollektiv-
av
trafikanläggningar. Vidare förekommer en viss enskild väghållning.
Av det allmänna vägnätets 104 000 km sköter vägverket 98 000 km och resterande, de k statskommunvägarna, sköter kommunerna.
s
Vägverket kommer att få organisation från och med den 1
en ny juli 1992. Verksamheten byggs då som en koncern med tre
upp divisioner
beställardel, den k väghållningsdivisionen som står för all - en s
myndighetsutövning, produktionsdivision som omfattar all väghållningsproduk-
- en
tion, d v s investeringar och drift,
bolagsdivision för kompletterande tjänster och produkter.
- en
I den organisationen kommer det inom varje län att finnas ett
nya länskontor med för de direkta kontakterna med respektive
ansvar
länsstyrelse. Chefen för en väghållningsregion resp ett produktions-
område får resultatansvar. Den centrala ledningen kommer att minska till liten stabsorganisation medan den regionala led-
en ningen får större bärkraft och flexibilitet. Det blir mindre kostsamt att hålla kompetens på färre regioner.
Inom väghållningsdivisionen kommer det att finnas 7 regioner
med ett antal lokala Inom produktionsdivisionen blir det 5
organ. regionala produktionsområden vilka i sin tur är indelade i 22 di-
strikt och 15 byggnadsområden. Regioner, produktionsområden
och distrikt följer länsgränserna.
År 1988 8 200 anställda inom vägverket 2 200
var personer varav regionalt. Antalet anställda har sedan dess ökat något men dimensioneringsfrågan för framtiden är oklar.
4.
som har
indelningar
större
lösningar,
egna
än län
KARTBOKEN BANVERKETS REGIONINDELNING
OCH JÄRNVÄGSNÃTET
RegionutredningenBilaga 2
Banverket
Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järn-
vägar. Huvuduppgiften är att främja järnvägens utveckling, att
driva och förvalta statens spåranläggningar, att ha hand om säkerhetsfrågor för all spårtrafik i landet samt att främja en miljö-
anpassad järnvägstrafik. I detta ligger bl a planering, projektering
och byggande av nya banor samt drift och vidmakthållande
av
befintliga banor.
Banverket är indelat i 5 regioner med 21 distrikt. Regionindelningen följer inte länsgränserna utan är ett resultat av järnvägssträckningens utseende. Banverkets regioner är egna resultatenheter och har stort eget ansvar för både planering, drift, ekonomi
och investeringar.
Antalet anställda var år 1991 ca 6 850 personer varav ca 300 på central nivå.
KARTBOKEN
DOMÄN
s., Pajala x ä
Jokkmokk k
l
l
Östersund
v \ I u-Ås-
Älvdalen
.. 4,
Hedemora
x h n , - - l
K3|5k°Qa Slockholm
ø t. Fin-x
- Vänersborg ä Vimmerby á 0 l - x M | z , 5..- x , | u nu
Regionutredningen Bilaga 2
Domän
Domän är statlig skogskoncern som bedriver skogsbruk, träför-
en
ädling och markförvaltning.
Inom domänkoncernen finns 2 affärsområden, DomänSkog och DomänMark.
Affärsområdet DomänSkog indelas i 17 territoriella förvaltning-
samt vissa andra verksamheter. ar
Förvaltningarna har lönsamhetsansvar.
Antalet anställda skiftar men var i mars 1992 ca 3000, varav
2 800 inom förvaltningarna. Ägandet skogsmark har varit vägledande för den regionala
av indelningen. Utvecklingen inom Domän har de senare åren medfört att huvudkontoret minskat. Vidare har vissa regioner upphört.
Förvaltningarna har gjorts färre och större. Utveckling mot bolagisering pågår. Decentraliseringen kommer att fortsätta.
KARTBOKEN
HANDELSBANKEN
Å Centralt huvudkontor
. Regionbankernas huvudkontor
455 Lokala kontor
Norra Norrland
Södra Norrland
Stor- Mellansverige Stockhom,
Stockholm City 51 Västra Sverige
Sverige
Regionutredningen Bilaga 2
Handelsbanken
Handelsbanken, är affärsbank, har organisation
som en en som
utmärks av långt driven decentralisering. Varje kund har
en person att vända sig till som ansvarar för honomhenne. Kundansvaret omfattar alla kostnader och intäkter kunden har. Decentralise-
som ringen i kombination med styrmedel enligt bankens uppfattning
ger
både lämplig kundorientering och lönsamhet. en en fokusering på
Handelsbanken består det centrala huvudkontoret, 7 region-
av banker, 511 bankkontor samt Regionbank Utland.
Regionbank
Utland omfattar 8 dotterbanker och 11 representantkontor.
Antalet anställda i Handelsbanken 5 980.
är ca
Banken strävar efter ytterligare delegering till lokalkontor och
ökad internationalisering utbyggt utlandsnät.
genom en
KARTBOKEN
POSTVERKET
BREVREGIONER
tockholm Norra - Stockholm City Stockholm Södra
. Stockholm Norra Stockholm Cxty Stockholm Södra
Regionutredningen Bilaga 2
Postverket
Postens huvuduppgift är att över hela landet och internationellt bedriva poströrelse, vari ingår att distribuera brev och paket samt förmedla betalningar och andra finansiella tjänster. Posten har även ett regionalt och socialt åtagande. Antalet anställda inom Posten 1990 72 000 var ca personer. Antalet anställda i den del är affärsverk knappt 68 000. som var Posten bildar tillsammans med sina aktiebolag inom Postbolagen AB en affärskoncern. Från och med den 1 januari 1992 har Posten en divisionaliserad organisation med färre regioner än tidigare. Posten organiseras nu i 5 divisioner. Dessa är Bank och kassa-, Brev-, Lättgods-, Postgiro- och Utlandsdivisionen. Divisionerna har en delvis varierande regionindelning. Bank och kassa- samt Brevdivisionen indelas i 13 regioner vardera, varav 3 i storstockholmsområdet. Postgiro- och Lättgodsdivisionen indelas vardera i 6 regioner vilka benämns försäljningsrespektive marknadsregioner. I vissa delar av landet har dessa regioner olika geografiskt utseende och olika regionorter. Utrikesdivisionen har 3 regioner med regionkontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I den nya organisationen vill lägga fler arbetsuppgifter på
man den lokala nivån. Samtidigt innebär divisionaliserad organisaen tion en kraftfullare central styrning i vissa avseenden. Den divisionaliserade organisationen sträcker sig vertikalt ända på lokal ner nivå. Postens motiv till ändrad organisation är bl behovet ökad a av kundorientering på grund av ökad konkurrens och vikande mark-
nad. Motiven för regionindelningen är rationalisering, marknads-
anpassad organisation samt förbättrad styrning och intern kommunikation. I regionen är regionorten större marknadsen ort av mässig tyngd med stort kundunderlag och omfattande posta]
produktion. Posten kommer förmodligen att bolagiseras, troligen
från och med den 1 januari 1993.
KARTBOKEN
SJÖFARTSVERKETS SJÖTRAFIKOMRÅDEN
Regionutredningen Bilaga 2
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk uppgifter omfattar bl
vars a
tillsyn över Sjösäkerhet, lotsning, utmärkning farleder, sjörädd-
av
ning, isbrytning, sjökartläggning och skyddet för havsmiljön mot
föroreningar från fartyg. Sjöfartsverket skall inom transportsektorn svara för väsentliga delar sjöfartens infrastruktur i form
av av sjövägar och för säkerheten i dessa. Sjöfartsverket har även
uppgifter inom säkerheten ombord på svenska fartyg.
1989 var det totala antalet anställda 1 394 1 003
personer varav regionaltlokalt.
Sjöfartsverkets organisation består avdelningar. Den
av sex geo-
grafiska indelningen är i 12 sjötrafikområden, 3 sjöfartsinspektions-
områden och ett inspektionskontor i Rotterdam.
Sjöfartsverkets sjötrafikområden följer inte länsgränserna
utan indelningen baseras på sjötrafikströmmar och vattenområden.
KARTBOKEN
SJ, AFFÄRSOMRÅDEN OCH SJ, GODSTRANSPORTER PRODUKTIONSOMRÅDEN MED AFFARSOMRÅDEN SAMT KUNDCENTRA OCH MARKNADSOMRÅDEN
Gränsför affärsområde Gränsför affärsområde
Gränsför produklionsområdc Gränsför marknadsområdc
Mil Huvudort för affärsområde MalmöHuvudorlför affärsområde
D Huvudorl för produktions- Huvudortför marknadsområde område O Kundcenter
undsvall få .in nä I | | |
Borl|ngeç, . 7- I
Regionutredningen Bilaga 2
Statens järnvägar
SJ är ett affärsdrivande verk som tillsammans med sina dotterbolag utgör SJ-koncernen. SJs huvuduppgift är att driva järnvägstrafik. Sedan 1 juli 1988 har Banverket ansvaret för järnvägens infrastruktur. Affärsverket, fungerar moderbolag i koncernen, är som som indelat i fyra divisioner med eget resultatansvar. Dessa är person-,
godstransport-, maskin- och fastighetsdivisionen. Inom divisioner-
na finns både en geografisk uppdelning samt verksamhetsinriktade affärsområden.
Persontrafik- och godsdivisionen har båda indelning i fyra
en geografiska områden samt fem tre verksamhetsinriktade afresp färsområden. Maskindivisionen är uppdelad i tre verksamhetsområden området för trafikverkstäderna har geografisk invarav en delning i fyra s k trafikverkstädesområden. Fastighetsdivisionen är indelad i fem geografiska regioner. Divisionerna är anpassade till sina respektive marknader. År 1990 antalet var anställda inom koncernen affärsverket och dotterbolagen 35 017 varav 20 018 inom affärsverket. På den regionala nivån har länstrafikhuvudmännen övertagit an-
svaret för persontrafikförsörjningen för i stort sett samtliga läns-
järnvägar. Persontrafikdivisionen bedriver entreprenadtrafik åt länstrafikhuvudmännen och staten på vissa olönsamma linjer.
Det har varit en tvistefråga huruvida SJs regionala indelning skall
följa linjesträckningen eller geografiskt indelad. I Person- och vara godsdivisionernas geografiska indelning ligger bl strävan att a en skapa geografiska områden med ungefär lika stor omsättning. Maskindivisionens indelning följer i stället linjesträckningens utseende.
Regeringens mål är att järnvägstrafiken skall avreglerad den
vara 1 januari 1995 och SJ kan i framtid komma att ombildas till en
aktiebolag, vilket kan påverka framtida regionindelning.
en
KARTBOKEN SVENSKA KYRKAN S STIFTSINDELNING
-- Stiftsgräns -------- Iánsgräns
Lundsstift
Härnösandsstift Luleåstift
Q.. Invid kartan finns stiftens sigill. Visbystift Stockholmssun
Regionutredningen Bilaga 2
Svenska kyrkan
Svenska kyrkan har ca 24 000 anställda, nästan alla på lokalplanet. Stiften har ca 400 anställda.
Kyrkan är organiserad i en rikskyrklig del, stiftssamfälligheter och på lokalplanet pastoratssamfälligheter och församlingar.
Den regionala nivån är stiften. I stiftens organisation, liksom i hela kyrkan kan man urskilja två samtidigt existerande ansvarslinjer. Den ena innebär ansvar för förkunnelsen, ideologin. Den utövas av biskop och präster. Den andra ansvarslinjen, hela den övriga verksamheten, utövas genom demokratiskt folkstyre. På stiftsnivån betyder detta att stiftssamfälligheten och dess
organ främjar den lokala verksamheten dvs församlingslivet.
Indelningen i stift beror på geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden sedan urminnes tider, innan Sverige fanns rike.
som
Indelningen har kompletterats genom delningar. Så tillkom tex
Stockholms och Luleå stift. Det har diskuterats att dela de
nuvarande stiften men fasta planer finns inte.
KARTBOKEN TELEVERKET un... Teleregionsgrâns
O Huvudord i regionen
Region Nord
V
Region
Bergslagen
. Sloclholm
Region Stockholm
Regionutredningen Bilaga 2
Televerket
Televerket förvaltar för statens räkning ett allmänt tillgängligt telenät. Televerkskoncernen består av affärsverket Televerket och holdingbolaget Teleinvest AB med dotterbolag.
Den tidigare indelningen av Televerket i 20 teleområden ersattes den 1 januari 1992 med 8 regioner vilka som tidigare arbetar som självständiga geografiska resultatenheter. Dessa regioner ingår i två centralt placerade divisioner, Teletjänst och Nät. Dessutom finns tre landsomfattande divisioner utan regionindelning.
I affärsverket fanns 1991 drygt 42 000 personer anställda varav drygt 3 000 var anställda centralt.
Televerket har en decentraliserad organisation. Varje region har en självständig ställning med eget ansvar för områdets verksamhet och resultat. I och med omorganisationen sker en Ökad delegering av uppgifter till de nya regionerna samtidigt som huvudkontoret minskar.
Motiven för förändrad regionindelning är en kommande fri telemarknad vilket ställer krav på effektivitet och marknadsanpassning, ökad internationalisering nätstruktur.
och en ny
Det finns förslag om att Televerkets finansiella struktur och ekonomiska styrning skall anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Myndighetsfunktionerna kommer då att skiljas från affärsverksamheten och Televerket kan från den 1 juli 1992 komma att få en ny associationsform prop. 199192100, bil 7
KARTBOKEN
REGIONSJUKVÅRDEN
Norra regionen
D
, Västsvenska regionen
g
á ydöstra regionen Södra regionen
Regionutredningen Bilaga 2
Vårdstrukturen, regionsjukvården
Hälso- och sjukvården i Sverige är uppdelad på fyra nivåer primärvård, länssjukvård, regionsjukvård och rikssjukvård.
Regionsjukvård bedrivs i samverkan mellan olika landsting inom en sjukvårdsregion och avser speciellt svårbemästrade eller sällan förekommande sjukdomstillstånd, kräver hög specialisering
som eller avancerad utrustning.
Det finns 6 regioner. Regionsjukhusen dessutom är under-
som visningssjukhus är 9 Stockholms, UppsalaÖrebro och Södra regionerna har vardera två regionsjukhus, de övriga ett.
Vissa tidigare regioner har sålunda sammanslagits Uppsala
tex Örebro. Det kan
noteras att Hallands län delats på två regioner. Indelningen i regioner har konstruerats utifrån dels närheten mellan människorna och olika verksamheter dels olika
specialiserings-
grader i hälso- och sjukvården. Landstingskommunerna har frihet att själva bestämma sin organisation varför skillnader mellan landsting finns. Gränsdragningsproblem löses avtal. Nuvarande
genom indelning kommer sannolikt att bestå.
KUNGL. BIBL.
1992 09 2 8
- -
3T°S3Sl19.;..,.
mmçumou-.ø-
Statens offentliga 1992 utredningar
Kronologisk förteckning
Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, - - villkor i högskolan.U. vårdensinnehållochutveckling.S.
Reglerför risker.Ett seminariumomvarför vi 38.Friståendeskolor. Bidragochelevavgifter.U.
tillåtermerföroreningarinneänute.M. 39.BegreppetarbetsskadaS.
Psykisktstördassituationi kommunerna 40.Risk- ochskadehanteringi statligverksamhet.Fi.
-en probleminventering socialtjänstensur 41.Angåendevattenskotrar.M.
perspektiv. 42.Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling.M. - 4.Psykiatrini Norden-ett jämförandeperspektiv.S. 43.Ecocycles TheBasisof SustainableUrban - Koncessionför försäkringssammanslutningar.Fi. Development.M.
Ny mervärdesskattelag. 44.Resurserför högskolansgrundutbildning.U.
Motiv. Del 45.Miljöfarligt avfall- ochriktlinjer. M. - ansvar - Författningstextochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka forskning - Kompetensutvecklingennationellstrategi.A. kring service,stödochvård. - Fastighetstaxeringm.m. Bostadsrätter.Fi. 47. Avregleradbostadsmarknad,Del II. Fi. - Ekonomiochrätti kyrkan.C. 48.Effektivarestatistikstyming Denstatliga - 10.Ettnyttbolagför rundradiosändningar.Ku. statistikensfinansieringochsamordning.Fi.
1 Fastighetsskatt.Fi. 49.EES-anpassning marknadsföringslagstiftningen. av 12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C
13.Bundnaaktier. Ju. 50.Avgifter ochhögkostnadsskyddinomäldre-och 14.Mindrekadmiumi handelsgödsel.Jo. handikappomsorgen.S
15.Ledningochledarskapi högskolan några S1.Översynavsjöpolisen.Ju. perspektivoch möjligheter.U. 52.Ett samhälleför alla. S.
16.Kroppenefterdöden. 53.Skatt dieselolja.Fi.
17.Densistaundersökningen obduktioneni- ett 54.Mer för mindre nyastyrforrnerför barn-och psykologisktperspektiv. ungdomspolitiken.C.
18.Tvångsvårdi socialtjänsten ansvarochinnehåll. 55.Rådför forskning och - omtransporter l9.Långtidsutredningen1992.Fi. kommunikation.K.
20.Statenshundskola.ombildning från myndighettill Rådför forskningomtransporteroch
aktiebolag. kommunikation.Bilagor. K. 2l.Bostadsstödtill pensionärer. 56.Färjorochfarleder.K.
22.EES-anpassning kreditupplysningslagen.av Ju. 57.Beskattning vissanaturaförmåner Fi. av m.m. 23.Kontrollfrågori tulldatoriseringenm.m.Fi. 58.Miljöskulden.En hurmiljöskulden rapportom 24.Avregleradbostadsmarknad.Fi. utvecklas vi ingentinggör.M. om 25.Utvärderingavförsöksverksarnhetenmed3-årig 59.Läraruppdraget.U.
yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.U. 60.Enklarereglerför statsanställdaFi.
26.Rättentill folkpension kvalifikationsregleri- 61.Ett reformeratåklagarväsende.Del. A ochB. Ju.
internationellaförhållanden. 62.Forskningochutvecklingför totalförsvaret-förslag 27.Årsarbetst.id.A. till åtgärder.Fö. 28.Kartläggningavkasinospel enligt internationella 63.Regionalaroller perspektivstudie.C. - - en regler.Fi. 64.Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.C. - 29.Smittskyddsinstitutet-nyorganisationför Sveriges 65.Kartboken.C.
nationellasmittskyddsfurtktioner. 66.Västsverige regioni utveckling.C. - 30.Kreditförsäkring Någraaktuellaproblem.Fi.-
31.Lagstiftningomsatellitsändningarav
TV-programKu. 32.Nya Inlandsbanan.K.
33.Kasinospelsverksamheti folkrörelser-nastjänst C.
34.Fastighetsdatasystemetsdatorstruktur.M. 35.Kan- och mätningsutbildningari nyaskolforrner.NL
36.RadioochTV i ett.Ku.
Statens 1992
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Avregleradbostadsmarknad.[24]
Kartläggningavkasinospel enligt internationella Bundnaaktier.[13] -
regler.[28] EES-anpassning kreditupplysningslagen.av [22]
Kreditförsäkring Någraaktuellaproblem.[30] Översyn sjöpolisen.[51]av -
Risk-ochskadehanteringi statligverksamhet.[40] Ett reforrneratáklagarväsende.Del A ochB.[61]
Avregleradbostadsmarknad,Del II. [47]
Försvarsdepartementet Effektivarestatistikstyming Denstatligastatistikens
-
finansieringochsamordning.[48] Forskningochutvecklingför totalförsvaret-förslag
Skattpä dieselolja.[53] till åtgärder.[62]
Beskattning vissanaturafönnånerav m.m.[57]
Socialdepartementet Enklarereglerförstatsanställda.[60]
Psykisktstördassituationi kommunema Utbildningsdepartementet
-en probleminventering socialtjänstensur perspektiv.[3]
Frihet- kompetens.Grundutbildningensvillkor Psykiatrini Norden ettjämförandeperspektiv.[4] ansvar-
- i högskolan.[1] Kroppenefterdöden.[16]
Konstnärlighögskoleutbildning.[12] Densistaundersökningen obduktioneni ett- Ledningoch ledarskapi högskolan nagraperspektiv psykologisktperspektiv.[17] -
ochmöjligheter.[15] Tvángsvårdi socialtjänsten ansvarochinnehåll.[18]
- UtvärderingavförsöksverksamhetenmedS-árig Statenshundskola.Ombildningfrånmyndighettill
yrkesinriktadutbildningigymnasieskolan.[25] aktiebolag.[20]
Friståendeskolor. Bidragochelevavgifter.[38] Bostadsstöd pensionärer.[21]till
Resurserför högskolansgrundutbildning.[44] Rättentill folkpension kvalifrkationsregleri
- Läraruppdraget.[59] internationellaförhållanden.[26]
Smittskyddsinstitutetnyorganisationför Sveriges Jordbruksdepartementet
nationellasmittskyddsfunktioner.[29]
Mindrekadmiumi handelsgödsel.[14] Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden.
vårdensinnehållochutveckling.[37]
Kulturdepartementet Begreppetarbetsskada.[39] Livskvalitetför psykisktlångtidssjuka Ettnyttbolagför rundradiosändningar.[10]
forskningkring service.stödochvärd.[46] Lagstiftningomsatellitsändningar TV-program.[31]av - Avgifter ochhögkostnadsskyddinomäldre-och RadioochTV i ett.[36]
handikappomsorgen.[50]
Arbetsmarknadsdepartementet Ett samhälleför alla. [52]
Kompetensutvecklingennationellstrategi.[7]
- Kommunikationsdepartementet Årsarbelstid.[27]
Nya Inlandsbanan.[32]
Civildepartementet Rådför forskningomtransporterochkommunikation.
Rådför forskningomtransporterochkommunikation. Ekonomiochrätt kyrkan.[9]
Bilagor. [55] Kasinospelsverksamheti folkrörelsemastjänst [33]
Färjorochfarleder.[56] EES-anpassning marknadsföringslagstiftningen.[49]av
Mer för mindre nyastyrfonnerför barn-och
- Finansdepartementet ungdomspolitiken.[54]
Koncessionför försäkringssammanslutningar.[5] Regionalaroller enperspektivstudie.[63]
-
Utsiktmotframtidensregioner sju debattinlägg.[64] Ny mervärdesskattelag. -
Kartboken.[65]
Motiv. Del - Västsverige regioni utveckling.[66]
Författningstextochbilagor.Del [6] - - Fastighetstaxering Bostadsrätter.[8]
m.m.- Fastighetsskatt.
Långtidsutredningen1992.[19]
Kontrollfrâgori tulldatoriseringenm.m.[23]
Statens 1992
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
.
Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker.Ett seminariumomvarförvi tillåter merföroreningarinneän ute.[2] Fastighetsdatasystcmetsdatorsmrktur.[34] Kan- ochmätningsutbildningarinyaskolforrner.[35] Angåendevattenskotrar.[41] Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling.[42]
- Ecocycles TheBasisof SustainableUrbanDevelop-
ment.[43] Miljöfarligt avfall ansvarochriktlinjer. [45]
- Miljöskulden.En rapportomhur miljöskuldenutvecklas omvi ingentinggör. [58]