SOU 1992:65
Regionala roller : en perspektivstudie
& (- " Lu 9 &-
(lo-r?
National Library of Sweden
BILAGA 2 TILL BETÄNKANDE AV REGIONUTREDNINGEN
BILAGA 2 TILL BETÄNKANDE AV REGIONUTREDNINGEN
& Statens offentliga utredningar && 1992:65 &?
Civildepartementet
Kartboken
Bilaga 2 till betänkande av Regionutredningen Stockholm 1992
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.
Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48
Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.
ISBN 91-38—13106—4 Graphic Systems AB, Göteborg 1992 ISSN 0375—250X
w»
Regionutredningen
Förord
Regionutredningens betänkande, Regionala roller — en perspek- tivstudie (SOU 1992:63), har en resonerande ansats. Det har därför varit viktigt att komplettera utredningsmaterialet med exempel på hur man inom olika typer av organisationer valt olika lösningar för den regionala nivån.
Denna kartbok visar några sådana exempel. De är hämtade från regionala indelningar av statliga verksamheter, av föreningsliv och inom näringslivet. I en förklarande text ges några fakta om resp organisation, främst dess regionala nivå. I den mån det är känt beskrivs dessutom planer för framtiden.
Kartboken har tagits fram av Statskontoret genom en arbets- grupp bestående av Mats Bengtsson, Rudolf Udvardy och Olle Rahm. Geografiska institutionen vid Umeå universitet har hjälpt till med kartorna.
Stockholm i juni 1992
Bengt Owe Birgersson
1.
2.
lnnehållsförteckning
Rikets indelning i län och primärkommuner samt
Sveriges landskap ..................................................... ]] Indelningar som följer länen .................................... 15 AMU-gruppen .............................................................. 15 Arbetsmarknadsverket ................................................... 15 Folkbildningsförbundet och studieförbunden ....................... 16 Försäkringskassorna ....................................................... 16 Polisen ........................................................................ 17 Regionala utvecklingsfonderna ......................................... 18 Skattemyndigheterna ..................................................... 18 Indelningar som innebär sammanslagna län ............ 19 Arbetarskyddsverket ...................................................... 21 Byggnadsstyrelsen ......................................................... 23 Domstolsväsendet ......................................................... 25 Folksam ...................................................................... 27 Handelskamrarna .......................................................... 29 Konsumentkooperationen ............................................... 31 Kriminalvårdsverket ...................................................... 33 Landsorganisationen i Sverige .......................................... 35 Lantbrukarnas föreningsrörelse ........................................ 37 Luftfartsverket .............................................................. 39 Militära försvarets fredstida organisation ........................... 41 Skanska AB ................................................................. 43 Skogsvårdsstyrelserna ..................................................... 45 Skolverket ................................................................... 47 Statens invandrarverk .................................................... 49 Statens lantmäteriverk .................................................... 51 Sveriges radio—koncernen ................................................ 53 Tjänstemännens centralorganisation .................................. 55 Tullverket .................................................................... 57 Vattenfallskoncernen ...................................................... 59 Vägverket .................................................................... 61
4. Indelningar som har egna lösningar, större än län 63
Banverket .................................................................... 65 Domän ........................................................................ 67 Handelsbanken ............................................................. 69 Postverket ................................................................... 71 Sjöfartsverket ............................................................... 73 Statens Järnvägar .......................................................... 75 Svenska kyrkan ............................................................. 77 Tele' erket .................................................................... 79 Vårdstrukturen/regionsjukvården ...................................... 81
Sammanfattning
Många statliga myndigheter är verksamma på regional nivå. Kart- boken visar ett urval som har indelningar som är relevanta för regionutredningen. Dessutom presenteras ett antal icke statliga verksamheter för att komplettera bilden. Totalt presenteras 38 organisationers regionala indelning.
Urvalet gör inte anspråk på att vara statistiskt representativt men torde ändå visa några tendenser.
Materialet har naturligt kunnat sorteras efter
— indelningar som följer länen, — sammanslagna län, — egna lösningar, större än län.
Tyngdpunkten i många verksamheter håller på att förskjutas till den lokala nivån från den centrala och regionala. Den lokala nivån får ett ökat ansvar för verksamheten och den centrala för styrning och uppföljning. Den regionala nivån får därför färre uppgifter. Som en konsekvens av detta väljer många organisationer att skapa färre men större regioner än län.
Också av andra skäl väljer allt fler att organisera sig i färre men större regioner. Sådana skäl är marknadens utseende eller kund— underlaget. Ju mindre anknytning en verksamhet har till det stat- liga systemet desto större är sannolikheten att man vid en om— organisation väljer egna lösningar utan hänsyn till länsgränser.
Ett kompletterande mönster är att huvudorter eller anläggningar med lämpligt omland bildar regioner. Ett exempel på detta är Luftfartsverket eller Konsumentkooperationens lagercentraler.
Det sker hela tiden en utveckling. För kronofogdemyndigheter- na, länsbostadsnämnderna och skogsvårdsstyrelserna övervägs att överge länen som indelningsgrund till förmån för större regioner i form av sammanslagna län.
I nästan alla fall där organisationer frångått länen som indel— ningsgrund har man valt ett regionantal som är väsentligt färre än antalet län, oftast hälften eller mindre.
De organisationer som väljer egna lösningar större än län (avsnitt 4) avviker från länsgränerna efter vissa mönster. Så är det tex vanligt att Hallands och Kalmar län delas. Uppsala och Kronobergs län delas också ibland. Älvsborgs, Jönköpings, Göteborgs och Bo- hus samt Örebro län delas i enstaka fall.
Sammanslagna län (avsnitt 3) förs också samman i vissa mönster:
Län som tillsammans bildar regioner inom de valda organisationerna
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Kopparbergs, Gävleborgs län
bildar region inom Statens lantmäteriverk, Vattenfallskoncernen, Statens invandrar- verk, Skogsvårdsstyrelserna, Lantbrukarnas föreningsrörelse.
Örebro, Västmanlands, Södermanlands, Värmlands, Uppsala, Kopparbergs län
bildar region inom Konsumentkooperationen, Folksam, Statens lantmäteriverk, Skanska, Luftfartsverket, Tullverket.
Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Jönköpings, Östergötlands, Göteborgs och Bohus län
bildar region inom Byggnadsstyrelsen, Domstolsverket, Statens invandrarverk, Ban- verket, Kriminalvårdsstyrelsen, Militära försvaret.
Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Gotlands län
bildar region inom Byggnadsstyrelsen, Banverket, Domstolsväsendet, Skanska, Han— delskamrarna, Skogsvårdsstyrelserna, Handelsbanken, Vattenfalls— koncernen, Postverkets girodiv, Vägverket, Militära försvaret.
Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands län
bildar region inom Folksam, TCO, Handelsbanken, Tullverket, Luftfartsverket. Vårdstrukturen.
Län som bildar självständig region inom de valda organisationerna
Län Bildar region i antal org/mynd
Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Kopparbergs Uppsala Värmlands Västmanlands Örebro Stockholms Södermanlands Älvborgs Göteborgs och Bohus Skaraborgs Östergötlands Jönköpings Kalmar Hallands Gotlands Kronobergs Kristianstads Blekinge Malmöhus
HHHHMNHAAMUJNMOODJMOOUJHOJHHOOOO
En mer utförlig analys finns i bil 1 (SOU 1992:64), uppsatsen Regioner som begrepp och fenomen.
'mawtelmsbm mee n.... ridit intagit) rabies
hpl, .i.
åhh "Han] wi . .. :||:”; 'l ,, _l
en ). luthilulf. arr-rttrad'n l»... ' " ' L ' ' lamt-kmr". ' ' ' ”ib: n'lnö'm >1.' ..». 'fTIU'I'. l'i! ll 53ij ""'" JVM”)! 151): hp "] J '
?bril lill'f »i V ' tebnalntirmfri'f .. i ,! _” = 911.131 11115.) --rrrlorl>l:imr .».lirirtlurnrnribt'ir'
' ..? ....wi
. "iliiilu'l » "*. '-..'lr.1.;5.l
amn-"itll? .H.. lil-tl smitta—.dat- ag'lud'åluffl JH.» ) ,._. egtr 'li." ':',l'rf
al)!1|jll-i;_t"71.l( ) »:griiriäii'wl.
»! ' . . - ' »-r..iällt*';l ' l"-' ' ' ' '.:l'inslpdl .|- ”bhhhfl'i-I '.'.'.'-"| i )1 li rl'lnlif i,": ha”. il ', ink-|"l "' " *U' '” '" T. Säl? iffr'ntirnhkl 313111.th ' . , .cn-k. ?ttrlr'irrrlräbll »»»...m _: .1-.| |l'-' t'». " "uh.;titzhii ihm.» ' '-.- .l'- 'flr Tlf. "till' Fi:-EW", rti "137111; [drift (73
Jl'uxj
.»F bi; quqeumi inde de'l'snrfrabfll EF..- .i. " '_'..mm film"—»: .' , intim hi Jin
FML ,, Luft fairevtrlmt.
1.
Rikets indelning i län och primärkommuner samt Sveriges landskap
24. Landskap
Norrbotten
Västerbotten
Ångermanland Härjedalen edelpad Hälsingland Dalarna Gästrikland ä tman
Dalsland ? är e Södermanland
1. i”,/i
Bohuslan äster
götla
nd/ Gotland Halland Småland Öland
Blekinge
/Öst rgötland
2. Indelningar som följer länen
AMU-gruppen
AMU-gruppens uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av länsarbetsnämnden eller andra uppdragsgivare, t ex kommuner och företag.
AMU-gruppen består av den centrala AMU-styrelsen och 25 regionala uppdragsmyndigheter samt 100 utbildningsenheter sprid- da över hela landet.
AMU-gruppen har 5 000 anställda varav 4 970 på regional och lokal nivå.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition att AMU- styrel- sen medges rätt att besluta om antalet myndigheter inom AMU- gruppen. De två länen i Skåne har gått samman under namnet AMU—Skåne.
Det finns tankar på att länens AMU skall samverka, tex med gemensam personalchef eller marknadschef.
Arbetsmarknadsverket
Arbetsmarknadsverket leder, samordnar och utvecklar den arbets- marknadspolitiska verksamheten inom landet. Arbetsmarknadsverket består av Arbetsmarknadsstyrelsen som är chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna i varje län. Lokala myndigheter är 343 arbetsförmedlingar och 117 arbetsmarknads- institut. Inom varje länsarbetsnämnd finns styrelse, länsarbets- direktör, regionala enheter och lokala arbetsförmedlingar.
Arbetsmarknadsverket har ca 10 000 anställda varav 2 000 på regional och 7 500 på lokal nivå.
För drygt 20 år sedan föreslogs en regional indelning om 5 regioner (SOU 1968:6). Motiven för ändrad regional indelning var att nämnderna därigenom skulle få en jämnare belastning, bättre överblick över marknaden och smidigare kontaktytor. Dessutom skulle AMS styrmöjlighet öka. Reformen genomfördes aldrig.
Folkbildningsförbundet och studieförbunden
Folkbildningsförbundet är ett samarbetsorgan för studieförbund, folkhögskolor och bibliotek. Förbundet har på regional nivå läns- bildningsförbund.
Folkbildningsförbundet följer länsindelningen medan de enskilda studieförbunden ofta följer moderorganisationens indelning. Sveri- ges kyrkliga studieförbund är följaktligen indelat efter kyrkans stift. Folkuniversitetet är indelat efter de fem största universitetsorterna. Vuxenskolan har fler distrikt än det finns län.
Länsbildningsförbunden har egen ekonomi.
Antalet anställda inom Folkbildningsförbundet är 85, varav 75 i regionala länsbildningsförbund.
Länsbildningsförbunden följer sålunda länen utom i Skåne som bildar ett förbund.
Länsbildningsförbunden diskuterar att gå samman till större re- gioner. Västernorrlands och Jämtlands länsbildningsförbund kan komma att bilda Mellannorrlands distrikt. Förslag har tagits upp om samverkan mellan flera andra länsbildningsförbund, t ex i Ble- kinge och Kronobergs läns.
Försäkringskassorna
Försäkringskassorna är socialförsäkringens ansikte utåt och ad- ministrerar försäkringen. De tar emot ansökningar och beslutar om ersättning.
Det finns 26 allmänna försäkringskassor, en i varje landstings- kommun, samt en i vardera Göteborgs och Malmö kommun. Dessa kallas centralkontor. Dessutom finns ca 400 lokalkontor.
Försäkringskassorna har ca 14 000 årsarbetskrafter, varav ca 2 900 vid centralkontor.
Försäkringskassorna övervakas av Riksförsäkringsverket som ger råd och anvisningar och övervakar tillämpningen av lagar och villkor. Vidare ansvarar verket för effektivitetsfrågor. Försäkrings- kassorna samverkar i Försäkringskasseförbundet, en intresse-, ser— vice— och arbetsgivarorganisation.
Inom varje försäkringskassa finns styrelse, direktör, kassa, olika avdelningar samt konsulter som ger råd och stöd. Försäkrings- kassan har en utvärderande funktion gentemot lokalkontoren. Den beviljar pengar i den mån dessa uppgifter inte är delegerade. En del lokalkontor har eget budgetansvar.
En förändring sker genom att alltfler lokalkontor får eget bud- getansvar, varigenom länens försäkringskassor minskar i betydelse. Det finns också planer att slå samman vissa kassor. En proposition har lagts till riksdagen om lagändring så att en försäkringskassa kan omfatta mer än en landstingskommun eller landstingsfri kommun. Som en följd av detta kan Malmö och Malmöhus allmänna för- säkringskassa komma att gå samman. Den pågående decentralise— ringen märks också genom att det centrala ADB-registret kan komma att ersättas av lokala sjukförsäkringsregister.
Polisen
Polisens uppgift är att bekämpa brottslighet, upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt ge allmänheten skydd och hjälp.
På regional nivå är länsstyrelserna högsta polismyndighet. Det är därför naturligt att den regionala indelningen följer länens. Den lokala polisorganisationen består av 117 polismyndigheter.
Från 1 juli 1992 kommer en organisation med länspolismästare att etableras i alla län. Modellen innebär att den regionala chefen också är chef för den största polismyndigheten i länet.
Statens nya budgetprocess kommer att innebära en utökad frihet för de lokala polismyndigheterna att fritt disponera sina medel. Ytterligare uppgifter kommer att delegeras från central till regional nivå, nämligen fördelning av medel, samordning och samverkan av polisverksamheten inom och mellan länen, ekonomisk förvaltning, administrativt stöd och verksamhetsuppföljning.
Antalet anställda inom polisväsendet var år 1990 ca 25 000 perso— ner. Av det totala antalet anställda var ca 23 000 anställda på regional och lokal nivå. På regional nivå arbetar länspolischefen eller länspolismästaren samt ett mindre kansli.
Rikspolisstyrelsen (RPS) är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Säkerhetspolisen och rikskriminalpolisen är RPS
operativa enheter. Till RPS hör polisskolan och som en egen myn- dighet även Statens kriminaltekniska laboratorium.
Regionala utvecklingsfonderna
De regionala utvecklingsfonderna är stiftelser med stat och lands— ting som huvudmän. De har till uppgift att främja små och medel- stora företags verksamhet.
Det finns en fond i varje län. Antalet anställda är 575.
Fonderna ägnar sig åt service till företag med mindre än 200 anställda. De arbetar med företagsservice och kreditgivning. Ar- betsområdena är marknadsföring, produktutveckling, utbildning, kreditverksamhet och rörelselån.
Planer finns på att bilda 5-6 riskkapitalbolag med bl a utveck- lingsfonderna som intressenter. Indelningen efter län kommer att bestå.
Skattemyndigheterna
Skattemyndigheterna svarar för skatter, socialavgifter, pensions- grundande inkomst, folkbokföring och val.
Det finns en skattemyndighet i varje län och hos varje myndighet ett länsskattekontor samt ett eller flera lokala skattekontor.
Centralmyndighet för Skattemyndigheterna är Riksskatteverket som ger råd och anvisningar och följer upp skattemyndigheternas verksamhet.
Skattemyndigheterna har ca 12 500 anställda, varav Riksskatte- verket har 900, länsskattekontoren 5 400 och de lokala skattekonto- ren 6 200.
Inom varje skattemyndighet finns styrelse, länsskattechef, en eller flera operativa enheter och Stödenheter. Operativa enheter är lokala skattekontor och länsskattekontor som svarar för alla löpan- de göromål. Stödenheter är rättsenhet, administrativ enhet och ADB-enhet som är länsgemensamma expertenheter.
Huvudprincipen för den organisation som tillämpas från 1 jan 1991 är att både den lokala och länsgemensamma verksamheten byggs upp så att organisationen har ett totalansvar för de skattskyl— diga, dvs man skapar ett ”helkundsförhållande”. Den inre organi- sationen förändras och omlokalisering av verksamheten genomförs under tiden 1991—1996.
3. Indelningar som innebär sammanslagna län
Arbetarskyddsverket
Arbetarskyddsverket svarar för tillsyn inom miljö— och arbetstids— lagstiftningen samt för kemikaliekontroll.
Arbetarskyddsverket består av den centrala arbetarskyddsstyrel- sen och 19 regionala yrkesinspektioner. Länsgränserna följs i regel men vissa yrkesinspektioner innefattar två län:
Yrkesinspektionen i Kalmar ansvarar för Kalmar och Gotlands län. Malmö för Malmöhus och Kristianstads län. Göteborg för Göteborgs och Bohus samt Hallands län. Härnösand för Väster- norrlands och Jämtlands län.
Arbetarskyddsverket har 935 anställda varav 620 på regional niva.
Inom varje yrkesinspektionsdistrikt finns en yrkesinspektions— nämnd, en tillsynsdirektör och 2-3 enheter.
Yrkesinspektionen är regional tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet och har tillsyn över ca 250 000 arbetsställen. Yrkesinspektionens roll är framför allt kontrollerande och kravstäl— lande.
BYGGNADSSTYRELSEN
NORRA REGIONEN Regionkontoret i Umeå
. Regionkontor
A Distriktskontor
. Lokalkontor och större platskontor utanför regionstäderna
MELLANSVENSKA REGIONEN Regionkontoret i Uppsala
VÄSTRA REGIONEN Regionkontoret i Göteborg
UTRIKESREGIONEN Regionkontoret i Stockholm ÖSTRA REGIONEN Regionkontoret i Stockholm
SÖDRA REGIONEN Regionkontoret i Lund
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsens uppgift är att erbjuda lokaler, tilhandahålla tjänster inom lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och byggpro- duktion, förvalta statliga fastigheter samt vara regeringens stabs- myndighet i lokalfrågor.
Byggnadsstyrelsen har 5 regioner och 1 utrikesregion med kontor i Stockholm. Huvudkontoret är inriktat mot koncernledning och vissa specialistfunktioner medan regionerna svarar för det operati- va arbetet.
Byggnadsstyrelsen är alltså en decentraliserad organisation. En stor del av förvaltningsarbetet sker i lokala fastighetsdistrikt med distriktskontor vilka är självständiga och har eget resultatansvar.
Det totala antalet anställda var 1990/91 ca 2 100 personer varav ca 1 900 på regional och lokal nivå. Av personalen på regional och lokal nivå är den största delen driftpersonal.
Byggnadsstyrelsens regionala indelning har baserats på de 5 stör— re universitetens placering, eftersom ca 40 % av drift- och under- hållsarbetet i regionerna berör universiteten.
Förändringar av Byggnadsstyrelsens verksamhet är föreslagna inför budgetåret 1992/93 (prop 1991/92:44). Riksdagen har beslutat att avskaffa Byggnadsstyrelsens lokalförsörjningsmonopol. Bygg— nadsstyrelsens framtida uppgifter kommer att förändras och verk- samheten delas upp på nytt sätt. En del kommer att arbeta med lokalförsörjning åt myndigheterna och stabsuppgifter åt regering- en. En annan del kommer att arbeta med fastighetsförvaltning och byggproduktion. Huvuddelen av Byggnadsstyrelsens fastighetsbe- stånd föreslås föras över till ett nybildat aktiebolag medan resteran- de fastigheter kommer att förvaltas av en nybildad fastighetsmyn- dighet. Tidigast den 1 juli 1993 kan ombildningen av Byggnads- styrelsen vara klar. Det är i dag inte möjligt att förutse hur den regionala indelningen kommer att se ut i den nya organisationen.
HOVRÄ'ITSOMRÅDEN
Hovrätten för Ovre Norrland
Hovrätten för Nedre Norrland
Sundsvall
Hovrätten för Västra Sverige
Svea Hovrätt . Stockholm
Göta Hovrätt
Malmö Hovrätten för
Skåne och Blekinge
Domstolsväsendet
Inom domstolsväsendet finns tre verksamhetsområden, nämligen de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna och special- domstolarna. De två första kategorierna arbetar regionalt. Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet är Domstolsverket.
Allmänna domstolar
Instansordningen är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Det finns i dag 97 tingsrätter med 4.200 anställda. Varje tingsrätt svarar för verksamheten i sin domkrets. Domkretsarna består av ett varierande antal kommuner i resp län. Tingsrätterna är i överprövningshänseende indelade i sex hov- rättsdomkretsar. Hovrätterna ger också viss service åt tingsrätter— na. De har ca 700 anställda.
Förvaltningsdomstolar
Instansordningen är länsrätterna, kammarrätterna och Regerings— rätten.
Det finns 24 länsrätter med ca 1.000 anställda. Överinstans till länsrätterna och till ett stort antal centrala eller regionalt verk- sammma myndigheter är de fyra kammarrätterna. De har ca 450 anställda.
Skattemålen är den största ärendegruppen. Vidare handläggs mål om körkort, byggnader och väg, hälsovård samt socialtjänst- lagarna. Kammarrätterna har också serviceuppgifter åt andra dom- stolar.
Domstolsområdena innebär sammanslagna län: Kammarrätten i Stockholm med Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län,
Kammarrätten i Göteborg med " Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvs- borgs och Värmlands län samt svenska myndigheter utomlands, Kammarrätten i Sundsvall med Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbot- tens och Norrbottens län,
Kammarrätten i Jönköping med Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skara- borgs och Orebro län.
FOLKSAM
RO-Mellan &RO-Stockholm
VM
Folksam
Försäkringsbolaget Folksam har sex resultatområden. Ett är riks- täckande för företagsförsäkringar och fem år geografiska för konsu- mentförsäkringar. Inom resultatområdena finns marknadsgrupper och inom dessa finns distrikt omfattande ett geografiskt område med ca 100 000 invånare. Den centrala delen av Folksam kallas stödenhet.
Resultatområdena liknar självständiga företag. Det finns dess- utom självstyrande enheter på lägre nivå.
Folksam har ca 6 000 anställda varav ca 2 000 inom resultatområ— dena. Dessutom finns försäljare som ofta har en annan huvudar— betsgivare.
Indelningen följer länsgränserna. Grunden för indelningen är att varje resultatområde skall vara lämpligt i storlek med hänsyn till marknad och geografi. Indelningen följer också indelningen för anslutna folkrörelser.
Inga planer på förändringar i indelningen av resultatområden finns.
HANDELSKAMRARNA Å Handelskammare A Region/länskontor ' Servicekontor Luleå
' Skellefteå
9 Göteborg .
Malmö
Handelskamrarna
Handelskamrarna är regionala sammanslutningar av företag inom samtliga branscher: handel, industri, transport, bank m m med syfte att främja dessas intressen i frågor beträffande samhällsplane— ring, näringspolitik, handelspolitik, trafikpolitik och näringsrätt.
Det finns 11 handelskamrar, 20 region/länskontor och 4 service- kontor.
Handelskamrarna har 280 anställda varav 205 i Stockholm. Han- delskammaren i Stockholm har särskilda uppgifter inom utrikes- handeln vilka gäller service till näringslivet i hela landet.
Svenska handelskammarförbundet är samarbetsorgan för han- delskamrarna.
Länsgränserna följs, men flera län har slagits samman. Undantag är Hallands län som räknas till Sydsvenska handelskammaren, men Kungsbacka och Varbergs kommuner hör till Västsvenska handels— kammaren.
KONSUMENTKOOPERATIONEN LAGERCENTRALER OCH -REGIONER
Konsumentkooperationen, lagercentraler
Kooperativa förbundet (KF) består a av kooperativa detaljhan— delsgruppen som distribuerar varor till konsumbutikerna.
Distributionen går via distributionscentraler som är gemensam- ma för ett antal konsumföreningar. Centralerna tar in varor i stora kvantiteter och levererar dem med minimerad lagerhållning till butikerna.
Föreningarna samverkar i dessa centraler. Centralerna har ingen egen vinst. Transport och lagerhållning utgör ca 4 % av matkostna- derna för hushållen.
Antalet anställda är 28 000 varav ca 2 000 regionalt. Under 1940-talet fanns 550 lager. Nu är det 15 st. För att optimera förhållandet distributionskostnad och tyngd— punkt i försäljningen samt högsta leveranskvalitet avser man att göra ytterligare sammanslagningar. Luleå och Sundsvalls lagercen- traler knyts till Umeå. Sammanläggning skall också ske av Bor- länge och Gävle som knyts till Västerås
KRIMINALVÅRDSVERKET
A Regionkanslier
ÖrebfoA Stockholm
Göteborg
Malmö
Kriminalvårdsverket
Kriminalvårdsstyrelsen är chefsmyndighet för regionmyndigheter— na, kriminalvårdsanstalterna, häktena och frivårdsmyndigheterna.
Sedan den 1 januari 1991 har Kriminalvårdsverket en ny organi- sation med 7 regioner. Den nya regionindelningen följer länsindel- ningen.
Regionerna har eget budgetansvar. Samtliga myndigheter inom Kriminalvårdsverket har 5 k rambudgetering. Pengar fördelas till regionerna av Kriminalvårdsstyrelsen.
Antalet anställda var 1991 ca 7 050 personer varav uppskattnings- vis 100 personer i regionerna.
Ansvar och befogenheter, bl a för den klientinriktade verksam- heten, har förts ut till de nya regionmyndigheterna och till de lokala myndigheterna. Detta har medfört ett minskat behov av personal vid Kriminalvårdsstyrelsen. Tendensen är tydlig: antalet anställda minskar på central nivå till fördel för den regionala nivån. Vidare har riksanstalterna förts in under regionerna i organisatoriskt av- seende.
I den tidigare indelningen i 12 regioner omfattade varje region i regel ett eller två län. Den nya regionindelningen är ett utslag av en önskan att skapa jämbördiga regioner med ungefär samma storlek, samma anstaltsbestånd och klientantal.
LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE
1 LO-distriktet i Norrbottens län 2 LÖ-distriktet i Västerbotten 3 LO—distriktet i Mellersta Norrland 4 LÖ-distriktet i Gävle-Dala 5 LO-distriktet i Uppsala län 6 LO-distriktet i Västmanlands län 7 LO-distriktet i Örebro län 8 LÖ-distriktet i Värmland 9 LO-distriktet i Stockholms län 10 LO-distriktet i Sörmland 11 LÖ-distriktet i Östergötland 12 LÖ-distriktet i Västsverige 13 LO-distriktet i Halland-Älvsborg 14 LÖ-distriktet i Göteborg 15 LO-distriktet i Jönköpings-Kronobergs län 16 LÖ—distriktet i Sydöstra Sverige 17 LÖ-distriktet i Skåne
Landsorganisationen i Sverige
Landsorganisationen (LÖ) har till uppgift att tillvarata medlem- marnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet och verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati. Den regionala organisationen ger möjlighet till en mer geografiskt spridd verksamhet.
Till LÖ är 24 förbund anslutna med sammanlagt ca 2 300 000 medlemmar.
LÖ består av huvudkontoret i Stockholm och 17 regionala kontor (distrikt).
Landsorganisationen har ca 450 anställda varav centralt 256. Distrikten följer länsgränserna. Flera distrikt innebär samman— slagna län nämligen: Hallands och Älvsborgs län, Jönköpings och Kronobergs län, mellersta Norrland, Skåne, Sydöstra Sverige och Västsverige.
LANTBRUKARNAS FÖRENINGSRÖRELSE
LRF Service Nord AB
LRF Service Öst AB
LRF Service Syd AB
Lantbrukarnas föreningsrörelse
Lantbrukarnas föreningsrörelse (LRF) är de svenska lantbrukarnas och den svenska lantbrukskooperationens intresse- och närings— livsorganisation.
LRF har 143 000 medlemmar, 1 600 lokalavdelningar och 26 länsförbund. Antalet årsanställda är 4 700. På varje länsförbund finns ett fåtal anställda.
Under riksorganisationen LRF finns länsförbund och LRF ser- Vice.
LRF uppvisar en provkarta på olika indelningar.
LRF konsult är indelat i 31 distrikt. Revisionen finns i ett 40—tal orter, mestadels städer. Inom lantbrukskooperationen finns 15 branscher, tex mejerierna, slakterierna och Lantmännen. Inom dessa branscher finns regionala föreningar.
— Lantmännen är indelat i 17 regionala föreningar. — Skogsägarna är indelat i 10 regionala föreningar. — Föreningsbankerna i 12 föreningsbanker — Sveriges allmänna hypoteksbank i 10 hypoteksföreningar. — Svensk husdjursskötsel i ca 18 regionala husdjursföreningar.
Det finns ytterligare föreningar med regional indelning.
Grunden för nuvarande indelning är att den ideella verksam— heten följer länen. Planer på stora förändringar finns inte.
Den kommersiella verksamheten följer marknaden, främst kund— underlaget. Tendensen är att man går mot större regioner antingen i sammanslagna län eller vanligare utan hänsyn till länsgränser. Den kommersiella verksamheten kommer att uppvisa en allt rikare provkarta på olika indelningar.
LUFI'FARTSVERKET
NORRA DISTRI KTET
ÖSTRA DISTRIKTET
Luftfartsverket
Luftfartsverkets huvuduppgifter är att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart.
Luftfartsverket består av två myndighetsavdelningar, vidare av fyra affärsområden: trafik, teknik, service och flygplatser. Det görs en klar åtskillnad mellan affärsverksamheten och myndighetsverk— samheten.
Luftfartsverket har sin lokala organisation vid de statliga flyg— platserna. Luftfartsverket har alltså inte någon egentlig regional organisation.
Totalt är ca 3 300 personer anställda inom luftfartsverket. Det stora flertalet arbetar på lokal nivå.
Sedan 1 november 1990 arbetar luftfartsverket som en koncern. Koncernen bedriver affärsverksamhet dels inom ramen för affärs— verket, tex genom de nitton flygplatserna, dels i två dotterbolag. Inom affärsverket finns även två myndighetsfunktioner: luftfarts- inspektionen, som är en fristående myndighet, och luftfartspolitis- ka avdelningen.
Organisationen genomgick en omfattande decentralisering under 1980-talet. En strävan är att införa internstyrelser vid alla flyg- platser vilka också skall bli egna resultatenheter i koncernen. Stora flygplatser har egen ekonomi— och personaladministration.
Det pågår en översyn av Luftfartsverkets organisation. Arbetet med att anpassa myndighetsstrukturen till de förändrade konkur— rensförhållandena inom flygsektorn fortsätter med inriktning på att ytterligare skilja myndighetsfunktioner och ansvar för infrastruktur från kommersiell verksamhet. Därmed skall nya former för huvud— mannaskapet vid flygplatserna skapas.
MILITÄRA FÖRSVARETS FREDSTIDA ORGANISATION
Östersund .
NEDRE NORRLANDS MILO
MELLERSTA
Kristianstad
Militära försvarets fredstida organisation
Försvarsmaktens organisation indelas i central nivå, högre regional nivå, lägre regional nivå och lokal nivå. Militärbefälhavarna är myndigheter på högre regional nivå och ansvarar för militärområ— den, milon. Dessas gränser sammanfaller med länens och innebär sammanslagna län.
Det civila försvarets ledningsorganisation indelas också i en hög- re och lägre regional nivå. Civilbefälhavarna är myndigheter på högre regional nivå för civilområden som består av sammanslagna län. Länen utgör lägre regional nivå. Den civila geografiska in- delningen är en spegel av den militära.
Det finns 5 milon. Inom milona finns försvarsområden, vanligen sammanfallande med länen, utom i Norrbottens län som har tre försvarsområden. Dessutom finns fyra marina bevakningsområden och för flygstridskrafterna fyra luftförsvarssektorer.
Milostaberna har i fred ca 470 anställda, Civilbefälhavarna ca 60. Försvaret har ca 38 400 anställda.
Uppgiften för milonivån är att leda försvaret inom området. Militärområdet har ingen roll i fördelningen av medel till under— lydande myndigheter.
Omorganisation pågår för att renodla ledningsfunktioner för fred och krig så att kostnaderna kan utläsas. Krigsorganisationen blir i fredstid beställare till fredsorganisationen. Målstyrning är genom- förd och större delegering pågår.
Militärområdena föreslås bli tre i en utredning (SOU 1991: 112). Södra och Västra milo läggs samman. Så sker även med Nedre och Övre Norrlands milo. Dessutom kan mindre gränsjusteringar kom- ma att göras. Även flygkommandonas antal minskar. Civilområde— na förutsätts anpassas till detta.
SKANSKA AB, ENTREPRENAD, REGIONALA DO'ITERBOLAG
Skanska Norrland AB
%>
% Skanska Stockholm AB
Skanska Mellansverige AB I..—J Ohlsson & Skarne AB '- S? _ _
Skanska Väst AB Skanska Sydöst AB
Skanska Syd AB
. A-...
Skanska AB
Skanska AB är ett av Europas största bygg- och fastighetsbolag. Skanskas organisation kännetecknas av målstyrning och decentrali— sering. Det innebär för de olika dotterbolagen operativ frihet inom uppställda ramar samt resultatansvar.
Sedan 1989 har koncernens verksamheter varit organiserade i åtta affärsområden: Entreprenad, Teknik och tjänster, Specialföre- tag, Industriföretag, Fastigheter, Civil engineering, Building and properties samt Finans.
Sammanlagda antalet årsarbetare är 33 000. Entreprenad har 17 305 årsarbetare.
Entreprenad består av sju regionala dotterbolag: Skanska Syd AB, Skanska Sydöst AB, Skanska Väst AB, Skanska Stockholm AB, Skanska Mellansverige AB, Skanska Norrland AB och Ohls- son & Skarne AB.
Sveriges andra största byggbolag, NCC Bygg AB, har i stort sett samma regionala indelning som Skanska.
Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna
Skogsstyrelsen svarar för tillämpning av skogsvårdslagen, bidrags- förmedling, skogsinventering och prognosverksamhet. Den är en central skogspolitisk myndighet som samordnar och leder skogs— vårdsstyrelserna.
Det finns en skogsvårdsstyrelse i varje län med ett kansli som vanligen ligger i residensstaden. För Stockholms och Uppsala län finns ett gemensamt kansli i Uppsala och för Kristianstads och Malmöhus län finns ett gemensamt kansli i Malmö.
Inom varje skogsvårdsstyrele finns styrelse, länsjägmästare och olika enheter. Arbetsuppgifterna utgörs både av myndighetsutöv— ning och uppdragsverksamhet.
Dessutom finns 240 lokala skogsvårdsdistrikt, vilka är så långt möjligt anpassade till kommunindelningen. I direktkontakt med markägarna hanterar de både myndighetsrollen och uppdragsverk- samheten.
Skogsvårdsorganisationen har 2 600 anställda: Skogsstyrelsen 150, skogsvårdsstyrelserna 1 000 och distrikten 1 450 personer.
1990 års skogspolitiska kommitté (Jo 1990:3) har i uppdrag att utvärdera skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändring- ar som utvärderingen och bedömningarna om den framtida ut- vecklingen kan föranleda. Kommitten bör pröva om en ytterligare anpassning av de regionala skogsvårdsstyrelserna bör göras tex genom större geografiska ansvarsområden. Kommitten skall redo- visa sina förslag senast den 31 augusti 1992.
SKO LVERKET
Kristianstad
.. fån-
Skolverket
Den tidigare skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna har upphört och ett nytt skolverk har bildats, vilket fått nya uppgifter. De tidigare länsskolnämndernas verksamhet har slagits samman till större regioner. Kommunerna har fått större ansvar för skolan. Skolverkets uppgift är att utöva tillsyn över kommunernas skol— verksamhet. Skolverket styr genom de nationella utbildningsmå- len. Tidigare var det regelstyrning som gällde. Den nya målstyr— ningen innebär en ny tyngd på uppföljning, utvärdering, utveckling och tillsyn. Verkets arbete sker i samverkan med kommunerna. Den regionala nivån har 8 regioner. Dessa ansvarar för Skolver- kets hela verksamhet inom regionen inkl viss tillsyn. Antalet anställda är 230 totalt varav regionalt 110. Organisationen är helt ny, varför planer på förändringar ännu inte finns.
STATENS INVANDRARVERK
Sundsvall )
....»
Statens lnvandrarverk
Statens lnvandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invand- rar- och medborgarskapsfrågor och huvudman på den statliga sidan för överföring och mottagande av invandrare, flyktingar och asylsö- kande. Verket skall bevaka behovet av åtgärder för invandrare och språkliga minoriteter samt ha kontakt med invandrarnas organisa- tioner. Verksamheten är anslagsfinansierad.
Invandrarverket har 4 regioner: Syd, Öst, Väst och Nord. Dess- utom finns 18 asylförläggningar.
Regionkontoren skall svara för en rationell förläggningsverksam- het, se till att överenskommelser med kommunerna kommer till stånd och följa upp och stödja flyktingmottagandet.
Invandrarverket har ca 2 760 anställda varav ca 2 180 på regional och lokal nivå.
Nuvarande regionindelning trädde i kraft den 1 juli 1989 och ersatte tidigare organisation som bestod av fyra fasta förläggningar.
LANTMÄTERIVERKET
REGION NORD REGION MELLAN REGION OST
REGION VÄST
&?
Statens lantmäteriverk
Lantmäteriverket svarar för fastighetsbildning, fastighetsregistre— ring och framställning av allmänna kartor och annan landskapsin— formation.
Lantmäteriverket har 5 regioner: Nord, Syd, Väst, Öst och Mel- lan. Dessutom finns överlantmätarmyndigheter och fastighetsregis- termyndigheter i varje län samt 13 särskilda fastighetsbildnings- myndigheter.
Lantmäteriverket har 3 400 anställda varav 2 400 på regional och lokal nivå.
Inom varje region finns lantmäteridirektör och enhet för fastig- hetsekonomi. Region Nord, Syd och Mellansverige har dessutom enhet för kartteknik och kartproduktion.
Verket strävar efter delegering av uppgifter till regionerna. I samband med att allt tIer statliga verksamheter samordnas till läns- styrelserna vill regeringen ha en stark sammankoppling mellan länsstyrelsen och den regionala verksamheten.
RIKSRADION OCH TELEVISIONENS TV2
LOKALRADION OCH UTBILDNINGSRADI!
I Lokalradions huvudredaktion . Lokalredaktion Cl Personal från Utbildningsradion
v—Vf
Sveriges Radio-koncernen
Sveriges Radio—koncernen består av ett moderbolag och ett antal dotterbolag.
Riksradion och Televisionen är indelade i 11 distrikt vilka till stor del följer länsgränserna. Lokalradion har 25 lokala radiostationer vilkas regionala indelning med ett par undantag följer länsgränser- na. Utbildningsradion finns i 23 av Lokalradions 25 områden. MO— derbolaget Sveriges Radio AB fördelar tilldelade medel mellan bolagen.
Under 1990 arbetade drygt 6 100 personer inom koncernen. Inom Lokalradion arbetade drygt 700 personer varav ca 95 % på lokalradiostationerna. Inom Riksradion arbetade ca 1 200 personer varav 230 utanför Stockholm fördelade på de övriga 10 distrikten.
Stora förändringar är att vänta för Sveriges Radiokoncernen. Enligt en nyligen lagd proposition (prop 1991/92:140) föreslår rege- ringen en ny struktur för koncernen. Moderbolaget avvecklas och de två programbolagen Riksradion och Lokalradion slås samman till ett gemensamt programbolag. De återstående tre program- bolagen kommer därmed att få sina medel fördelade direkt av riksdagen. Vidare innebär förslaget att avtalsperioderna förkortas från sex till fyra år och att folkrörelsernas inflytande minskas till fördel för kultur- och vetenskapsakademier m fl.
TJ ÄN STEMÄNNENS CENTRALORGAN I SATION
, Stockholm
Tjänstemännens Centralorganisation
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är en sammanslutning av landets fackliga tjänstemannaorganisationer med uppgift att ut- öva den centrala ledningen av tjänstemannarörelsen och att därvid tillvarata tjänstemannagruppernas samfällda ekonomiska och soci- ala intressen.
Regionerna gör det möjligt att lägga verksamhet närmare arbets- platser och medlemsorganisationer.
Till TCO är 20 organisationer anslutna med ett sammanlagt medlemsantal av ca 1 300 000.
Tjänstemännens centralorganisation har 158 anställda varav 80 på regional nivå.
Tjänstemännens centralorganisation består av huvudkontoret i Stockholm och 6 regionkontor. Länsgränserna följs med samman- slagning av län.
TULLVERKET
Haparanda
! Stockholm
Göteborg
Malmö
Tullverket
Tullverket uppbär tullar, andra skatter och avgifter som tas ut vid införsel av varor samt samlar in och bearbetar uppgifter för ut- rikeshandelsstatistik. Vidare övervakar och kontrollerar verket tra- fiken till och från utlandet och bedriver utrednings— och åklagar- verksamhet.
Sedan den 1 januari 1992 är Tullverket indelat i 4 regioner. Tullverket var tidigare indelat i 7 tullregioner.
Regionerna indelas i ett antal tulldistrikt med en tullkammare som har totalansvaret för verksamheten i distriktet. Tullverket in— nefattar dessutom chefsmyndigheten Generaltullstyrelsen med cen- trala ledningsuppgifter.
Den regionala nivåns uppgifter är ledning, planering och resul- tatuppföljning, ekonomi- och personaladministrativa stödfunktio- ner och operativa specialistfunktioner inom kontrollverksamhet och tulltaxeringsområdet
Regionerna har under de senaste åren fått ett ökat ekonomiskt ansvar. I vissa regioner sker en ytterligare delegering av budgetan- svar till de lokala nivåerna.
Det totala antalet anställda var 1991 ca 3 500 personer varav 170 på regional nivå.
Motiven för den nya regionala indelningen är strävan efter en någorlunda jämn fördelning mellan regionerna av antalet tjänster och resurser (prop. 1990/91:100, bil 9). Dessutom vill man skapa enheter tillräckligt stora för att ge utrymme för mångsidig verksam- het för personalen.
VATTENFALLSKONCERNEN
VATTENFALL NORRBOTTEN
* Luleå
VATTENFALL MELLERSTA NORRLAND
Forsmark VATTENFALL MELLANSVERIGE
VATTENF . Stockholm VÄSTSYERIGE Vällingby Trollhättan
Vattenfallskoncernen
Vattenfallskoncernen producerar och säljer elström. Koncernen har nyligen ombildats till aktiebolag. Stamnätet har brutits ut och fått en egen organisation. En ny koncernstruktur med moderbolag och dotterbolag har skapats. Det finns nu 4 affärsområden. Affärsområdet Energimarknad är indelat i 5 regioner. Dessa marknadsför och säljer el. De svarar också för drift och underhåll av anläggningar på uppdrag. Regionerna har resultatansvar. Antalet anställda är ca 10 000, regionalt ca 4 000. Ombildningen till aktiebolag förändrade inte den regionala in- delningen och inga planer för förändringar i indelningen finns.
VÄGVERKET Väghållningsregioner
Produktionsområden
Produktion Norr
Region Mitt
Region Stockholm
&?
ll Produktion Väst,
Produktion Syd
Vägverket
Vägverkets uppgift är att svara för statens väghållning, planering av riksvägar samt fördelning av statsbidrag till vägar och kollektiv— trafikanläggningar. Vidare förekommer en viss enskild väghållning. Av det allmänna vägnätets 104 000 km sköter vägverket 98 000 km och resterande, de s k statskommunvägarna, sköter kommunerna.
Vägverket kommer att få en ny organisation från och med den 1 juli 1992. Verksamheten byggs då upp som en koncern med tre divisioner:
— en beställardel, den s k väghållningsdivisionen som står för all myndighetsutövning, — en produktionsdivision som omfattar all väghållningsproduk- tion, d v s investeringar och drift,
— en bolagsdivision för kompletterande tjänster och produkter.
I den nya organisationen kommer det inom varje län att finnas ett länskontor med ansvar för de direkta kontakterna med respektive länsstyrelse. Chefen för en väghållningsregion resp ett produktions- område får resultatansvar. Den centrala ledningen kommer att minska till en liten stabsorganisation medan den regionala led- ningen får större bärkraft och flexibilitet. Det blir mindre kostsamt att hålla kompetens på färre regioner.
Inom väghållningsdivisionen kommer det att finnas 7 regioner med ett antal lokala organ. Inom produktionsdivisionen blir det 5 regionala produktionsområden vilka i sin tur är indelade i 22 di— strikt och 15 byggnadsområden. Regioner, produktionsområden och distrikt följer länsgränserna.
År 1988 var 8 200 personer anställda inom vägverket varav 2 200 regionalt. Antalet anställda har sedan dess ökat något men dimen- sioneringsfrågan för framtiden är oklar.
4. Indelningar som har egna lösningar, större än län
BANVERKETS REGIONINDELNING OCH JÄRNVÄGSNÄTET
Banverket
Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järn- vägar. Huvuduppgiften är att främja järnvägens utveckling, att driva och förvalta statens spåranläggningar, att ha hand om säker- hetsfrågor för all Spårtrafik i landet samt att främja en miljö— anpassad järnvägstrafik. I detta ligger bl a planering, projektering och byggande av nya banor samt drift och vidmakthållande av befintliga banor.
Banverket är indelat i 5 regioner med 21 distrikt. Regionindel- ningen följer inte länsgränserna utan är ett resultat av järnvägs- sträckningens utseende. Banverkets regioner är egna resultaten- heter och har stort eget ansvar för både planering, drift, ekonomi och investeringar.
Antalet anställda var år 1991 ca 6 850 personer varav ca 300 på central nivå.
DOMÄN
,! Hedemora/
,! xxaiv & !]
Karlskoga lx / stockholm
Fin- spårjggj Vänersborgå
immerby
n/Ö
Domän
Domän är en statlig skogskoncern som bedriver skogsbruk, träför- ädling och markförvaltning.
Inom domänkoncernen finns 2 affärsområden, DomänSkog och DomänMark.
Affärsområdet DomänSkog indelas i 17 territoriella förvaltning- ar samt vissa andra verksamheter.
Förvaltningarna har lönsamhetsansvar.
Antalet anställda skiftar men var i mars 1992 ca 3000, varav 2 800 inom förvaltningarna.
Ägandet av skogsmark har varit vägledande för den regionala indelningen. Utvecklingen inom Domän har de senare åren med- fört att huvudkontoret minskat. Vidare har vissa regioner upphört. Förvaltningarna har gjorts färre och större. Utveckling mot bolagi- sering pågår. Decentraliseringen kommer att fortsätta.
HANDELSBANKEN
A Centralt huvudkontor
. Regionbankernas huvudkontor
455 Lokala kontor
Norra Norrland Södra Norrland Mellansverige 64 Stockholm City 51 Västra Sverige Östra Sverige
Handelsbanken
Handelsbanken, som är en affärsbank, har en organisation som utmärks av långt driven decentralisering. Varje kund har en person att vända sig till som ansvarar för honom/henne. Kundansvaret omfattar alla kostnader och intäkter som kunden har. Decentralise- ringen i kombination med styrmedel ger enligt bankens uppfattning både en lämplig kundorientering och en fokusering på lönsamhet.
Handelsbanken består av det centrala huvudkontoret, 7 region- banker, 511 bankkontor samt Regionbank Utland. Regionbank Utland omfattar 8 dotterbanker och 11 representantkontor.
Antalet anställda i Handelsbanken är ca 5 980. Banken strävar efter ytterligare delegering till lokalkontor och ökad internationalisering genom en utbyggt utlandsnät.
POSTVERKET
BREVREGIONER
BANK OCH KASS * - REGIONER
. tockholm Norra Stockholm City . Stockholm Södra . Umeå
& Sundsvall
. " Stockholm Norra Stockholm City . Stockholm Södra
Postverket
Postens huvuduppgift är att över hela landet och internationellt bedriva poströrelse, vari ingår att distribuera brev och paket samt förmedla betalningar och andra finansiella tjänster. Posten har även ett regionalt och socialt åtagande.
Antalet anställda inom Posten var 1990 ca 72 000 personer. Antalet anställda i den del som är affärsverk var knappt 68 000.
Posten bildar tillsammans med sina aktiebolag inom Postbolagen AB en affärskoncern. Från och med den 1 januari 1992 har Posten en divisionaliserad organisation med färre regioner än tidigare.
Posten organiseras nu i 5 divisioner. Dessa är Bank och kassa-, Brev-, Lättgods—, Postgiro- och Utlandsdivisionen. Divisionerna har en delvis varierande regionindelning.
Bank och kassa- samt Brevdivisionen indelas i 13 regioner var— dera, varav 3 i storstockholmsområdet. Postgiro- och Lättgods- divisionen indelas vardera i 6 regioner vilka benämns försäljnings- respektive marknadsregioner. I vissa delar av landet har dessa regioner olika geografiskt utseende och olika regionorter. Utrikes- divisionen har 3 regioner med regionkontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I den nya organisationen vill man lägga fler arbetsuppgifter på den lokala nivån. Samtidigt innebär en divisionaliserad organisa- tion en kraftfullare central styrning i vissa avseenden. Den divisio- naliserade organisationen sträcker sig vertikalt ända ner på lokal nivå.
Postens motiv till ändrad organisation är bl a behovet av ökad kundorientering på grund av ökad konkurrens och vikande mark— nad. Motiven för regionindelningen är rationalisering, marknads- anpassad organisation samt förbättrad styrning och intern kommu- nikation. I regionen är regionorten en större ort av marknads- mässig tyngd med stort kundunderlag och omfattande postal produktion. Posten kommer förmodligen att bolagiseras, troligen från och med den 1 januari 1993.
SJ ÖFARTSVERKETS SJ ÖTRAFIKOMRÅDEN
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk vars uppgifter omfattar bl a tillsyn över Sjösäkerhet, lotsning, utmärkning av farleder, sjörädd- ning, isbrytning, sjökartläggning och skyddet för havsmiljön mot föroreningar från fartyg. Sjöfartsverket skall inom transportsektorn svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av sjövägar och för säkerheten i dessa. Sjöfartsverket har även upp- gifter inom säkerheten ombord på svenska fartyg.
1989 var det totala antalet anställda 1 394 personer varav 1 003 regionalt/lokalt.
Sjöfartsverkets organisation består av sex avdelningar. Den geo- grafiska indelningen är i 12 sjötrafikområden, 3 sjöfartsinspektions- områden och ett inspektionskontor i Rotterdam.
Sjöfartsverkets sjötrafikområden följer inte länsgränserna utan indelningen baseras på sjötrafikströmmar och vattenområden.
SJ, AFFÄRSOMRÅDEN OCH PRODUKTIONSOMRÅDEN SAMT KUNDCENTRA
__" Gräns för affärsområde
'_'" Gräns för produktionsområde
Malmö Huvudort för affärsområde
Cl Huvudort för produktions-
område
. Kundcenter
. Östersund
J=- unamu
:... nf l l l l l &
x Borlänges/*—X N_ N
JVlstcrls tuff/q
dd " U eva &, N(/S_l£öv Göteborg 7 .
Örnsköldsvik
SJ, GODSTRANSPORTER MED AFFÄRSOMRÅDEN OCH MARKNADSOMRÅDEN
_"* Gräns för affärsområde "'_'"— Gräns för marknadsområde
Malmö Huvudort för affärsområde
. Huvudort för marknads— område
Statens järnvägar
SJ är ett affärsdrivande verk som tillsammans med sina dotterbolag utgör SJ—koncernen. SJs huvuduppgift är att driva järnvägstrafik. Sedan 1 juli 1988 har Banverket ansvaret för järnvägens infrastruk- tur.
Affärsverket, som fungerar som moderbolag i koncernen, är indelat i fyra divisioner med eget resultatansvar. Dessa är person-, godstransport-, maskin- och fastighetsdivisionen. Inom divisioner- na finns både en geografisk uppdelning samt verksamhetsinriktade affärsområden.
Persontrafik— och godsdivisionen har båda en indelning i fyra geografiska områden samt fem resp tre verksamhetsinriktade af- färsområden. Maskindivisionen är uppdelad i tre verksamhetsom- råden varav området för trafikverkstäderna har en geografisk in- delning i fyra s k trafikverkstädesområden. Fastighetsdivisionen är indelad i fem geografiska regioner. Divisionerna är anpassade till sina respektive marknader.
År 1990 var antalet anställda inom koncernen (affärsverket och dotterbolagen) 35 017 varav 20 018 inom affärsverket.
På den regionala nivån har länstrafikhuvudmännen övertagit an- svaret för persontrafikförsörjningen för i stort sett samtliga läns- järnvägar. Persontrafikdivisionen bedriver entreprenadtrafik åt länstrafikhuvudmännen och är staten på vissa olönsamma linjer.
Det har varit en tvistefråga huruvida SJ s regionala indelning skall följa linjesträckningen eller vara geografiskt indelad. I Person— och godsdivisionernas geografiska indelning ligger bl a en strävan att skapa geografiska områden med ungefär lika stor omsättning. Ma- skindivisionens indelning följer i stället linjesträckningens utseen- de.
Regeringens mål är att järnvägstrafiken skall vara avreglerad den 1 januari 1995 och SJ kan i en framtid komma att ombildas till aktiebolag, vilket kan påverka en framtida regionindelning.
SVENSKA KYRKAN S STIFTSINDELNING
—— Stiftsgräns -------- Länsgräns
Skara stift
nunna
Invid kartan finns stiftens sigill. Visby stift Stockholms stift
Svenska lwrkan
Svenska kyrkan har ca 24 000 anställda, nästan alla på lokalplanet. Stiften har ca 400 anställda.
Kyrkan är organiserad i en rikskyrklig del, stiftssamfälligheter och på lokalplanet pastoratssamfälligheter och församlingar.
Den regionala nivån är stiften. I stiftens organisation, liksom i hela kyrkan kan man urskilja två samtidigt existerande ansvarslin- jer. Den ena innebär ansvar för förkunnelsen, ”ideologin”. Den utövas av biskop och präster. Den andra ansvarslinjen, hela den övriga verksamheten, utövas genom demokratiskt folkstyre. På stiftsnivån betyder detta att stiftssamfälligheten och dess organ främjar den lokala verksamheten dvs församlingslivet.
Indelningen i stift beror på geografiska och befolkningsmässiga förhållanden sedan urminnes tider, innan Sverige fanns som rike. Indelningen har kompletterats genom delningar. Så tillkom tex Stockholms och Luleå stift. Det har diskuterats att dela de nuvaran- de stiften men fasta planer finns inte.
TELEVERKET
-... . . . Tejeregionsgräns
. Huvudord i regionen
Region Nord
""" . . 4 ' Sundsvall
Region Bergslagen
*. Sloclholm Region Stockholm
Region Syd
Televerket
Televerket förvaltar för statens räkning ett allmänt tillgängligt tele- nät. Televerkskoncernen består av affärsverket Televerket och hol- dingbolaget Teleinvest AB med dotterbolag.
Den tidigare indelningen av Televerket i 20 teleområden ersattes den 1 januari 1992 med 8 regioner vilka som tidigare arbetar som självständiga geografiska resultatenheter. Dessa regioner ingår i två centralt placerade divisioner, Teletjänst och Nät. Dessutom finns tre landsomfattande divisioner utan regionindelning.
I affärsverket fanns 1991 drygt 42 000 personer anställda varav drygt 3 000 var anställda centralt.
Televerket har en decentraliserad organisation. Varje region har en självständig ställning med eget ansvar för områdets verksamhet och resultat. I och med omorganisationen sker en ökad delegering av uppgifter till de nya regionerna samtidigt som huvudkontoret minskar.
Motiven för förändrad regionindelning är en kommande fri tele- marknad vilket ställer krav på effektivitet och marknadsanpass- ning, ökad internationalisering och en ny nätstruktur.
Det finns förslag om att Televerkets finansiella struktur och ekonomiska styrning skall anpassas till vad som gäller för aktiebo- lag. Myndighetsfunktionerna kommer då att skiljas från affärsverk- samheten och Televerket kan från den 1 juli 1992 komma att få en ny associationsform (prop. 1991/92:100, bil 7)
REGIONSJUKVÅRDEN
Norra regionen
%
ydöstra regionen
Södra regionen
Vårdstrukturen, regionsjukvården
Hälso- och sjukvården i Sverige är uppdelad på fyra nivåer: primär- vård, länssjukvård, regionsjukvård och rikssjukvård.
Regionsjukvård bedrivs i samverkan mellan olika landsting inom en sjukvårdsregion och avser speciellt svårbemästrade eller sällan förekommande sjukdomstillstånd, som kräver hög specialisering eller avancerad utrustning.
Det finns 6 regioner. Regionsjukhusen som dessutom är under- visningssjukhus är 9: Stockholms, Uppsala/Orebro och Södra regio- nerna har vardera två regionsjukhus, de övriga ett.
Vissa tidigare regioner har sålunda sammanslagits tex Uppsala/ Örebro. Det kan noteras att Hallands län delats på två regioner. Indelningen 1 regioner har konstruerats utifrån dels närheten mel- lan människorna och Olika verksamheter dels olika specialiserings- grader i hälso- och sjukvården. Landstingskommunerna har frihet att själva bestämma sin organisation varför skillnader mellan lands- ting finns. Gränsdragningsproblem löses genom avtal. Nuvarande indelning kommer sannolikt att bestå.
Kronologisk förteckning
1. Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. U. 2. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 3. Psykiskt stördas situation i kommunerna _en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. Psykiatrin i Norden —ett jämförande perspektiv. S. 5. Koncession för försåkringssammanslumingar. Fi. 6. Ny mervärdesskattelag. - Motiv. Del 1. — Författningstext och bilagor. Del 2. Fi. 7. Kompetensutveckling - en nationell strategi. A. 8. Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. Fi. 9. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10. Ett nytt bolag för rundradiosändningar. Ku. 1 1. Fastighetsskatt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13. Bundna aktier. Ju. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15.Ledning och ledarskap i högskolan — några perspektiv och möjligheter. U. 16. Kroppen efter döden. S. 17. Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. S. 18.Tvångsvård i socialtjänsten -— ansvar och innehåll. S. 19. Långtidsutredningen 1992. Fi. 20. Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. S. 21.Bostadsstöd till pensionärer. S. 22. EES—anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23. Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 24. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension — kvalifrkationsregler i internationella förhållanden. S. 27. Årsarbetstid. A. 28. Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. Fi. 29. Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. S. 30. Kreditförsäkring — Några aktuella problem. Fi. 31.Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program.Ku. 32. Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst? C. 34. Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. 35. Kan- och mätningsutbildningari nya skolformer. M. 36. Radio och TV i ett. Ku.
37.Psykiatrin och dess patienter -— levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling. S. 38. Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. U. 39. Begreppet arbetsskada. S. 40. Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. Fi. 41. Angående vattenskotrar. M. 42. Kretslopp — Basen för hållbar stadsutveckling. M. 43. Ecocycles — The Basis of Sustainable Urban Development. M. 44. Resurser för högskolans grundutbildning. U. 45. Miljöfarligt avfall — ansvar och riktlinjer. M. 46. Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka — forskning kring service, stöd och vård. S. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Del II. Fi. 48. Effektivare statistikstyming — Den statliga statistikens finansiering och samordning. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen. C. 50. Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och handikappomsorgen. S 51. Översyn av sjöpolisen. Ju. 52. Ett samhälle för alla. S. 53. Skatt på dieselolja. Fi. 54. Mer för mindre — nya styrformer för bam- och ungdomspolitiken. C. 55.Råd för forskning om transporter och kommunikation. K. Råd för forskning om transporter och kommunikation. Bilagor. K. 56. Färjor och farleder. K. 57. Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. Fi. 58. Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. M. 59. Läraruppdraget. U. 60. Enklare regler för statsanställda. Fi. 61. Ett reformerat åklagarväsende. Del. A och B. Ju. 62.Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. Fo. 63. Regionala roller — en perspektivstudie. C. 64. Utsikt mot framtidens regioner— sju debattinlägg. C. 65. Kartboken. C. 66. Västsverige — region i utveckling. C.
Statens Offentliga utredningar 1992
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Bundna aktier. [13] EES—anpassning av kreditupplysningslagen. [22] Översyn av sjöpolisen. [5 1] Ett reformerat åklagarväsende. Del A och B. [61]
Försvarsdepartementet
Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. [62]
Socialdepartementet
Psykiskt stördas situation i kommunema _en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16] Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. [18] Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. [20] Bostadsstöd till pensionärer. [21] Rätten till folkpension — kvalifrkationsregler i internationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. [29] Psykiatrin och dess patienter - levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling. [37] Begreppet arbetsskada. [39] Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka — forskning kring service. stöd och värd. [46] Avgifter och högkosmadsskydd inom äldre- och handikappomsorgen. [50] Ett samhälle för alla. [52]
Kommunikationsdepartementet
Nya Inlandsbanan. [32] Råd för forskning om transporter och kommunikation. Råd för forskning om transporter och kommunikation. Bilagor. [55] Färjor och farleder. [56]
Finansdepartementet
Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Ny mervärdesskattelag.
— Motiv. Del 1.
— Författningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. [11] Långtidsutredningen 1992. [19] Kontrollfrågor i tulldaton'seringen m.m. [23]
Avreglerad bostadsmarknad. [24]
Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. [28] Kredltförsäkn'ng — Några aktuella problem. [30] Risk- och skadehanter'tng i statlig verksamhet. [40] Avreglerad bostadsmarknad, Del H. [47] Effektivare statistikstyming — Den statliga statistikens finansiering och samordning. [48]
Skatt på dieselolja. [53] Beskattning av vissa naturaförmåner m.m. [57] Enklare regler för statsanställda. [60]
Utbildningsdepartementet
Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. [1]
Konstnärlig högskoleutbildning. [12]
Ledning och ledarskap i högskolan - några perspektiv och möjligheter. [15] Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. [38] Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Läraruppdraget. [59]
Jordbruksdepartementet Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] Kulturdepartementet
Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program. [31] Radio och TV i ett. [36]
Arbetsmarknadsdepartementet
Kompetensutveckling — en nationell strategi. [7] Årsarbetstid. [27]
Civildepartementet
Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst? [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49] Mer för mindre — nya styrfonner för barn— och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller — en perspektivstudie. [63] Utsikt mot framtidens regioner — sju debattinlägg. [64] Kartboken. [65] Västsverige — region i utveckling. [66]
Statens offentliga utredningar 1992
Systematisk förteckning
Miljö- och naturresursdepartementet
Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstmktur. [34] Kart— och mämingsutbildningar i nya skolformer. [35] Angående vattenskotrar. [41] Kretslopp — Basen för hållbar stadsutveckling. [42] Ecocycles — The Basis of Sustainable Urban Develop- ment. [43] Miljöfarligt avfall — ansvar och riktlinjer. [45] Miljöskulden. En rapport om hur miljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. [58]