6 juni

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

f

är

Nationaldagen

. %$:

BETÄNKANDE

AV

Nationalda gsutrednin

gen

m

min

ut Statens

offentliga utredningar

mm 1994:58

B95 Justitiedepartementet

6¶Juni

Nationaldagen

Betänkande av Nationaldagsutredningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13646-5 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Reidunn Laurén

Genom beslut den 9 september 1993 bemyndigade regeringen statsrådet Laurén att tillkalla särskild utredare med uppdrag utreda en att förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 22 september 1993 direktör Carl Erik Hedlund särskild utredare. som Den 11 november 1993 förordnades civilekonom Katarina Rangnitt att vara utredningens sekreterare. Som experter förordnades den 15 december 1993 landshövding Ulf Adelsohn, biträdande direktör Karin Ekenger SAF, hovrättsassessor Martin Holmgren Justitiedepartementet, överhovpredikant Carl Henrik Martling Svenska Kyrkan och familjeekonom Pia Nilsson TCO. Utredningen har antagit nanmet Nationaldagsutredningen. Efter ett beslut den 20 december har utredningen anlitat fil. dr Per Skedinger, Industriens Utredningsinstitut, för att belysa de ekonomiska konsekvenserna att nationaldagen görs till helgdag. av Skedingers rapport är tillfogad betänkandet bilaga. som Nationaldagsutredningen överlämnar härmed sitt betänkande 6 Juni

Nationaldagen.

Stockholm i april 1994

Carl Erik Hedlund

Katarina Rangnitt

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag ll

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utredningsuppdraget 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utredningens tillvägagångssätt 13

. . . . . . . . . . . . . . . .

Nationaldagen i ett sammanhang 15

. . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Begreppet nationaldag 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.1 Tillkomsten av en svensk nationaldag 15

. . . . . . . 2.3 Helgdagar i nutid och dåtid 18

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.1 Existerande helgdagar 18

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.2 Innebörden av våra helgdagar 19

2.3.3 Helgdagar i ett historiskt perspektiv

2.3.4 Helgdagar i ett internationellt perspektiv

. . . . . .

2.4 Att ta bort eller flytta en existerande helgdag till förmån

för nationaldagen 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Bakgrunden till nationaldagsutredningen 27

. . . . . . . . . .

2.5.1 Bakomliggande lagtext och förarbeten 27

. . . . . . .

2.5.2 Frågan om nationaldagen bör utredas 29

. . . . . . . .

Ekonomiska konsekvenser av en arbetstidsförkortning 31

. . 3.1 Inledning 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Arbetskraftsutbudet 32

3.2.1 Arbetstimmar, sysselsättning och driftstid 33

. . . . .

3.2.3 Hur mycket arbetar svensken en internationell

-

jämförelse 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Vad bestämmer produktionens storlek 39

. . . . . . . . . . . 3.4 Hur stort blir produktionsbortfallet till följd av

nationaldagen

3.4.1 Tidigare studier av arbetstidsproduktiviteten

3.4.2 Sammanfattning av den ekonometriska studien

av arbetstidsproduktiviteten 44

. . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

3.4.3 Beräkningar av produktionsbortfallet 47 . . . . . . . . 3.4.4 kvantiñerade effekter 51 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.5 Sammanfattning av effekterna produktions-

bortfallet 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6¶Sysselsättningseffekter 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Statsñnansiella effekter 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1 En arbetstidsförkortning påverkar stats-

fmanscrna 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.2 Effekten skatteintäkter och offentliga

utgifter 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Attityder i näringslivet avseende nationaldagen som

helgdag 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Överväganden och förslag 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Motivering till att göra nationaldagen till helgdag 63 . . . . 4.3 Nationaldagen bör fyllas med ett innehåll 66 . . . . . . . . . 4.4 Aktuella alternativ 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Ekonomiska aspekter 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Den borgerliga helgdagen första maj flyttas

eller tas bort 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 En kyrklig helgdag upphör att vara helgdag i

borgerligt hänseende 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Förslag 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Specialmotivering 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Skälen till att inte längre räkna upp pingstdagen som

helgdag 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Ikraftträdande 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

En ekonometrisk studie av arbetstidproduktiviteten 75 . . . . . . .

Käll- och litteraturförteckning 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Syftet med nationaldagsutredningen har varit att utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen den 6 juni till helgdag. De ekonomiska konsekvenserna som inrättandet av en ny helgdag skulle fâ har särskilt studerats. Då det i utredningens uppdrag även låg att studera konsekvenserna, ekonomiska och andra, av att inrätta nationaldagen som helgdag bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag har utredningen studerat dessa möjligheter såväl som alternativet att flytta en nuvarande helgdag.

I betänkandet redovisar utredningen ett förslag till Lag om ändring i lag om allmänna helgdagar 1989:253. Förslaget innebär en ändring i nuvarande helgdagsordning. Nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag samtidigt som annandag pingst upphör att helg-

vara dag. Jag har kommit fram till denna slutsats dels genom att ha studerat de ekonomiska konsekvenserna av ytterligare en helgdag, och dels genom att beakta folkliga och kyrkliga traditioner.

Nationaldagen bör bli en tydligare symbol för Sverige i framtiden och då är det befogat att göra den till helgdag. Vi lever i allt

en mer internationaliserad värld. Genom EES-avtalet och ett eventuellt medlemsskap i EU knyts Sverige närmare den europeiska gemenskapen. Sverige är dessutom ett land som tagit emot och tar emot invandrare från många olika kulturer. För att kunna ta emot nya kulturer utan rädsla måste man känna trygghet i det svenska. Liksom unga nationer behöver stärka sin nationalitetskänsla bör vi i Sverige, i tider med stora förändringar, stärka vår identitet.

En ytterligare helgdag är att betrakta som en generell arbetstidsförkortning. Man kan utgå från att en arbetstidsförkortning leder till minskad produktion. Till följd av produktionsbortfallet får man även räkna med att statsbudgetens utfall påverkas negativt, eftersom skatteintäkterna minskar. En ekonometrisk studie har utförts för att skatta arbetsdagarnas bidrag till produktionsvolymen i tillverkningsindustrin. Resultaten från den ekonometriska studien ligger sedan till grund för kalkylerna beträffande bruttonationalprodukten.

Ett av undersökningens viktigaste resultat är att minskningen av produktionen är proportionell mot neddragningen antalet arbets-

av dagar inom tillverkningsindustrin. För att kunna göra en uppskattning

8 Sammanfattning

av effekterna på bruttonationalprodukten måste även de tjänsteproducerande delarna av näringslivet och offentliga sektorn inkluderas. Då den ekonometriska analysen endast avser tillverkningsindustrin är man tvungen att göra vissa antaganden om elasticiteterna i de sektorer som exkluderats. Det har noterats att driftstiderna är avsevärt längre i de tjänsteproducerande sektorerna än i tillverkningsindustrin, vilket leder till antagandet att ytterligare en helgdag kan reducera driftsdagarna i mindre utsträckning i tjänstesektorn. Detta talar för att produktionsminskningen blir mindre än inom tillverkningsindustrin. Beräkningarna för bruttonationalprodukten måste betraktas som mer osäkra än de beräkningar som endast avser tillverkningsindustrin.

Om man inför nationaldagen som en helgdag, allt annat lika, skulle det medföra ett årligt produktionsbortfall inom tillverkningsindustrin

omkring 0,3 procent i genomsnitt. Bruttonationalprodukten skulle minska med mellan 0,2 och 0,3 procent, dvs. mellan tre och fyra miljarder kronor baserat 1992 års produktion. Under konjunkturmässigt mer normala år får man räkna med ett ännu större bortfall av det reala produktionsvärdet. Det kan inte anses rimligt att i dagens ekonomiska läge införa ytterligare en helgdag. Om nationaldagen skall bli allmän helgdag bör en befintlig helgdag tas bort eller flyttas.

Sverige har elva fristående helgdagar. Till dessa hör nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul. Vid en internationell jämförelse av antalet helgdagar i våra tio viktigaste exportländer framkommer att antalet helgdagar i dessa länder varierar mellan åtta helgdagar i England och elva helgdagar i Frankrike och Belgien.

Påsken och julen är alltför traditionsbundna för att vara med i diskussionen om att avskaffas till förmån för nationaldagen. Detsamma gäller för nyårsdagen som dessutom är en allmän helgdag i samtliga västerländska länder. Midsommardagen och alla helgons dag infaller på lördagar och skulle därmed inte kompensera för det produktionsbortfall som en helgdag på nationaldagen skulle ge upphov till. Utredningen har kommit fram till att valet först och främst står mellan en borgerlig och en kyrklig helgdag. De alternativ som har diskuterats är:

Första maj upphör att vara helgdag.

En kyrklig helgdag upphör att vara helgdag i borgerligt hänseen-

de. Valet står då emellan följande tre alternativ:

Trettondedag jul.

Kristi himmelsfärdsdag. E1 Annandag pingst.

I valet mellan de aktuella helgdagarna har utredningen tagit hänsyn till flera olika faktorer. Den ekonomiska aspekten har varit viktig, men utredningen har även tagit hänsyn till teologiska och sociala aspekter.

Förslaget att ta bort annandag pingst till förmån för nationaldagen och därmed inte ta bort den borgerliga helgdagen första maj bygger främst på följande resonemang. Första maj har i kombination med valborgsmässofirandet utvecklats till stor folklig helg, vilket gör

en att dagen bör vara kvar som allmän helgdag. Annandag pingst skulle dessutom ge ett större bidrag till bruttonationalprodukten än första maj i och med att annandag pingst alltid infaller måndag. Kristi

en himmelsfärdsdag skulle ur ekonomisk synvinkel än för-

vara mer delaktig att ta bort på grund av att den permanenta klämdagen helgen ger upphov till förmodligen orsakar ytterligare produktionsbortfall. Det går emellertid inte att enbart helgdagsordning från

se en ny ekonomisk synpunkt. Det finns andra faktorer också är viktiga

som och som gör att jag föreslår att ta bort annandag pingst. Helgen i samband med Kristi himmelsfärdsdagen är en folkkär vårhelg, vilket gör det olämpligt att ta bort Kristi himmelsfärdsdag allmän

som helgdag. Annandag pingst är den helgdag kyrklig synvinkel

som ur framstår som den minst olämpliga att ta bort och det är dessutom den helgdag som ligger närmast nationaldagen i tiden.

F

Örfattningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i lag om allmänna

helgdagar

1989:253

Härigenom föreskrivs att lagen allmänna helgdagar 1989:253

om skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med allmän helgdag i lag Med allmän helgdag i lag

avses avses eller annan författning eller författning

annan

söndagar, däribland påskdagen söndagar, däribland påskdagen, och pingstdagen,

nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller en söndag,

långfredagen, annandag påsk, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, Kristi himmelsfärdsdag, natio-

annandag pingst, midsommardagen naldagen, midsommardagen och och alla helgons dag. alla helgons dag.

Nuvarande lydelse

2§ Av de i 1 § angivna helgdagarna infaller nyårsdagen den 1 januari trettondedag jul den 6 januari lângfredagen fredagen närmast före påskdagen påskdagen söndagen närmast efter den fullmåne

som infaller på eller närmast efter

den 21 mars annandag påsk dagen efter påskdagen Kristi himmelsfärdsdag sjätte torsdagen efter påskdagen pingstdagen sjunde söndagen efter påskdagen annandag pingst dagen efter pingstdagen

midsommardagen den lördag som infaller under tiden den 20 26 juni helgons dag den lördag infaller under tiden alla som den 31 oktober den 6 november juldagen den 25 december annandag jul den 26 december

Föreslagen lydelse

2§ Av de i 1 § angivna helgdagarna infaller nyårsdagen den l januari trettondedag den 6 januari långfredagen fredagen närmast före påskdagen söndagen närmast efter den fullmåne

påskdagen

infaller på eller närmast efter som den 21 mars annandag påsk dagen efter påskdagen Kristi himmelsfärdsdag sjätte torsdagen efter påskdagen nationaldagen den 6 juni midsommardagen den lördag som infaller under tiden den 20 26 juni alla helgons dag den lördag som infaller under tiden den 31 oktober den 6 november juldagen den 25 december annandag jul den 26 december

Denna lag träder i kraft den l januari 1996.

l Utredningsuppdraget

l 1 Direktiven

. Nationaldagsutredningen tillsattes i september 1993 med syfte att utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen den 6 juni till helgdag. Enligt direktiven dir. 1993:104 är det av vikt att särskilt studera de ekonomiska konsekvenserna som inrättandet

av en ny helgdag skulle få, såväl för den offentliga sektorn för närings-

som livet och övriga delar av samhället. Detta med beaktande bl.a. det

av statsñnansiella läget. I utredarens uppdrag ligger också att undersöka konsekvenserna, ekonomiska och andra, av att inrätta nationaldagen som helgdag på bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag. Alternativet att flytta en nuvarande helgdag skall också studeras.

1.2¶Utredningens tillvägagångssätt

Utredningens tyngdpunkt har legat på de ekonomiska aspekterna

av att införa nationaldagen som helgdag. Som ett led i utredningens arbetet att studera de ekonomiska konsekvenserna har konsult

en anlitats, fil. dr Per Skedinger, Industriens Utredningsinstitut, för att utföra de nationalekonomiska beräkningarna. Skedingers rapport återfinns i sin helhet som bilaga. Ansvaret för rapporten v-ilar helt på författaren, men innehållet har legat till grund för slutsatserna i utredningen.

Utredningen har också gjort en mycket begränsad undersökning bland branschorganisationer och företag. Syftet med enkäten

var främst att utröna om det fanns andra faktorer betydelse för nä-

av ringslivet som inte beaktats av utredningen.

Att ändra helgdagsordningen kan inte enbart ses som en ekonomisk fråga. Utredningen har därför sammanställt information bak-

om grunden till våra helgdagar ur både kyrklig och folklig synvinkel. Detta för att kunna presentera ett förslag där såväl de ekonomiska konsekvenserna som de kyrkliga och sociala beaktas.

t

Nationaldagen i ett sammanhang

2. l

Inledning

Den 6 juni är Sveriges nationaldag, dagen är inte i de flesta

men som andra länder en allmän helgdag. Utredningen har i uppgift utreda

att förutsättningarna för att göra nationaldagen den 6 juni till helgdag, alternativt att flytta en existerande helgdag till närmaste lördag eller söndag till förmån för nationaldagen. I det sammanhanget är det viktigt att ha kunskap om hur nationaldagen har kommit till. Då det i direktiven också ingår att utreda möjligheten flytta

att en nu existerande helgdag måste alla helgdagar sättas in i ett sammanhang. Det är därför också intresse att belysa hur de har kommit till och

av om de fortfarande har den betydelse som de gång har haft.

en

2.2¶Begreppet nationaldag

En nationaldag är ett lands officiella högtidsdag. Den firas till minne av en betydelsefull händelse i landets historia eller för att hylla

ett statsöverhuvud eller någon annan nationell symbol. Ofta har den dag då landet har fått sin gällande konstitution valts som nationaldag. Det gäller bl.a. för Norge, Danmark och USA. Andra händelser

som nationaldagen firas till minne är ett lands enande, självständighet

av, eller revolution.

2.2.1¶Tillkomsten svensk

av en nationaldag

Den 6 juni har kallats Gustaf Vasas dag Cederblom, 1918, svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag. Att det var just den 6 juni blev Sveriges nationaldag

som var inte någon självklarhet. Datumet föremål för diskussioner

var runt sekelskiftet och många propagerade för midsommardagen i stället för den 6 juni.

Själva placerandet av namnet Gustav detta datum tillkom troligtvis i patriotiska avsikter Rehnberg, 1943. Det Gustav III

var som

16 Nationaldagen i ett sammanhang

placerade sitt på den 6 juni för att på så sätt få anknytning till namn den första kungliga bäraren namnet Gustav. Under större delen av av 1800-talet den 6 juni inte dag firades som en nationell var en som högtid, dagen firades främst som namnsdag för ett av den tidens utan vanligaste pojknamn. Det inte förrän i slutet av 1800-talet som var patriotiska strömningar slog igenom även i Sverige och den 6 juni fram nationell minnesdag. Dagen firas till minne av den togs som en 6 juni 1523 då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung, varigenom unionen med Danmark upphörde, och Sveriges enande till en självständig påbörjades. Den tidigare gällande regeringsformen, 1809 stat dagtecknad den 6 juni. Även riksårs regeringsform, var dessutom dagens första beslut år 1973 att anta den nuvarande regeringsformen

meddelades den 6 juni. På 1890-talet då de nationalromantiska känslorna var som starkast i Sverige sökte vägar för att uttrycka fosterlandskärlek och man nya det uppmärksammades att Sverige till skillnad från våra grannländer inte hade någon nationaldag. Diskussioner om att införa en svensk nationaldag tog fart och från flera olika håll föreslogs midsommardagen Rehnberg, 1943. Midsommardagen inrymde såväl minnet av Engelbrekts resning Gustav Vasas intåg i Stockholm. Det fanns som dessutom praktiska skäl att lägga nationaldagen midsommardagen. Genom utnyttja midsommarens egenskap av folkfest skulle man få att naturlig inramning till nationaldagen. Det ansågs också lämpligt en göra nationaldagen till hel eller halv fridag och då vore det lägligt att att lägga nationaldagen en redan befintlig helgdag. Genom rad händelser kom emellertid annan junidag att en en etableras svensk nationaldag. Mats Rehnberg gav i Ord och som en bild, Illustrerad månadstidning 1943, version av hur det kom sig en 6 juni etablerades svensk nationaldag. Skansen och dess att som grundare Artur Hazelius spelade central roll i det händelsefören loppet. Skansen kom till i tid som präglades av provinsiellt färgad en romantik och historiskt utstyrd patriotism och Artur Hazelius var en för tiden typisk patriot. 1893 anordnade Hazelius en vårfest Skansen skulle invigas den 31 maj. Vädret var emellertid så som dåligt fick ställa in första dagens festligheter. En dag föratt man senad gick Skansens vårfest stapeln och det blev en succé, både av publikt och massmedialt. Hazelius som grämde sig över det snöpliga öppnandet förstod dock att utnyttja all publicitet för att göra avslutningen desto spektakulär. Man kunde därför se annonser i tidmer ningarna Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalom: fest till firandet af våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni Gustafsdagen. Året därpå, 1894, anordnade Skansen på nytt en vårfest afslutas den 6 juni, hvilken dag Skansen liksom som

Nationaldagen i ett sammanhang 17

förlidet år skall firas som svensk nationaldag. Hazelius agerande fick stor genomslagskraft. Tusentals skolbarn tågade till Skansen upp med flaggor i händerna och firandet på Skansen blev förebild en som togs efter på många håll i Sverige Händelserna på Skansen gav diskussionerna svensk nationalom en dag ny fart. Det fanns en hel del kritiker till Hazelius självsvåldiga förfarande. Till de mest kritiska rösterna hörde Aftonbladet som menade att det inte konstlad väg ska skapas nationaldag och i en Budkaflen kunde man 1895 läsa Rehnberg, 1943:

Nationaldagen ha vi inte kommit öfverens ännu. Men om som doktor Hazelius på Skansen tyckes ha gett sig tusan på att det ska bli den 6 juni, så få vi väl säga den stora Napoleon, när han som tog adjö af Karl Johan: Så må våra öden gå i fullbordan. Hvilket inte bör hindra, att midsommardagen också hädanefter som hittills blir en nationaldag. Liksom förresten hvarje dag i året kan bli, bara man har något att fira den med.

Kritiska röster till trots har den 6 juni etablerats svensk som en nationaldag. Om det var ett resultat Artur Hazelius försök eller av om vår nationaldag växt fram ur firandet av svenska flaggans dag, som andra grupper vill göra gällande, kan endast spekulera man Svenska flaggans dag har firats sedan 1916. Uppslaget till sådan en dag korn från grosshandlare Nils Ljunggren som 1915 bildade kommittén, Bestyrelsen för svenska flaggans dag, för att få i stånd en svenska flaggans dag. Syftet med den svenska flaggans dag att var i samförstånd med vederbörande myndighet och under allmänhetens medverkan verka för att öka kärleken och aktningen till den svenska flaggan samt att sprida information dess betydelse symbol om som för fosterlandet. Man ville anordna sådan dag redan höst, en samma men det föll på att utomhusfirandet kunde spolieras höstvädret och av att de två nationella minnesdagarna hösten, Gustav Adolfs och Karl XII:s dödsdagar, inte ansågs lämpliga för festligheter. I stället beslöt man att fira den 6 juni, dagen symboliserar inledningen som till den nya tiden Hübner, 1955. Programmet för flaggdagen utgjordes en fest på Stadion, festligav heter med fosterländska tal och sång Skansen samt militärkonsert på Hasselbacken. Att delar av festligheterna lades Skansen visar på att Hazelius försök inte gått helt obemärkt förbi. Svenska flaggans dag var inte endast en flaggans dag i Stockholm, utan Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag hade redan 1916 spridit intresset över landet Hedvall, 1940.

18 Nationaldagen i ett sammanhang

Att flagga offentligt är sed kom relativt sent till vårt land. en som Det Oscar 1872 bestämde att flaggan skulle vara hissad var som Stockholm slott varje dag han vistades där von Konow, 1986. Ungefär samtidigt började att flagga pâ riksdagshuset, och snart man spred sig bruket till andra officiella byggnader för att en bit in 1900-talet, framför allt efter unionsupplösningen 1905, ta verklig fart bland allmänheten. Efter unionsupplösningen mellan Norge och även Sverige bestämdes den nuvarande utformningen Sveriges flagga av och instiftade också flaggdag 1906 Cederblom, 1918. Sedan man en 1916 firas den 6 juni Svenska Flaggans dag, och dagen är från som 1983 även vår officiella nationaldag. Det ansågs lämpligt att samtidigt med den förordningen om de allmänna flaggdagarna nya 1982:270 också den 6 juni officiell karaktär som Sveriges natioge naldag. Den 6 juni har under 100 år firats som en nationell högtidsdag. Utformningen och innehållet har delvis förändrats över åren och påminner i dag Sverige, vår historia, vår nutid och vår framoss om tid. Dagen har aldrig varit allmän ledighetsdag varför den främst en har firats skolbarn. Dagen firas i skolorna och det anordnas paraav der, tal och blåsmusik i nästan alla svenska städer. Genom att kungen delar flaggor har dagen fått ytterligare symbolvärde. ut

2.3 i nutid och dåtid

Helgdagar

2.3. 1 Existerande helgdagar

Lagen allmänna helgdagar 1989:253 reglerar vad som är helgom dag i borgerligt hänseende. Med allmän helgdag avses i lag eller författning alla söndagar. Det finns dessutom ett antal helgannan dagar firas ett bestämt datum, oavsett vilken veckodag som helgdagen infaller. Dessa helgdagar kallas fasta helgdagar SOU 1987:4. Hit hör nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul. Övriga helgdagar kallas rörliga helgdagar. Av dessa infaller alltid på vardag, nämligen långfredagen, annansex en dag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen och alla helgons dag, medan de övriga alltid infaller en söndag. Helgdagar inte alltid infaller söndag brukar kallas som en fristående eller helgdagar. Till dessa hör de fem fasta helgextra dagarna juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondedag jul och första maj och de rörliga helgdagarna långfredagen, annandag sex påsk, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen

och alla helgons dag.

Nationaldagen i sammanhang 19 ett

Nedan görs en uppräkning de fristående helgdagarna och av när dessa infaller.

nyårsdagen den 1 januari trettondedag jul den 6 januari långfredagen fredagen närmast före påskdagen annandag påsk måndagen efter påskdagen första maj första maj Kristi himmelsfärdsdag sjätte torsdagen efter påskdagen annandag pingst måndagen efter pingstdagen midsommardagen den lördag infaller under som tiden den 20 26 juni alla helgons dag den lördag infaller under som tiden den 31 oktober den 6 november juldagen den 25 december annandag jul den 26 december

2.3.2 Innebörden våra helgdagar av

Helger som påsken och julen är väletablerade i den kristendomen av dominerade världen. Det har i Sverige byggts traditioner

runt dessa

helger och anledningen till att vi firar dem är allmänt känd. Nyårshelgen är också etablerad som en helg att fira i stora delar värlav den. För den profana helgdagen första maj gäller att även den om inte firas av alla så är dagen etablerad arbetarrörelsens dag. När som man diskuterar hur väl vissa helger och traditioner är etablerade i den svenska folksjälen bör man komma ihåg att Sverige inte är lika homogent som det en gång har varit. Drygt 10% Sveriges beav folkning har i dag en utländsk bakgrund och kommer från kulturer där andra helger än de nämnda har stor betydelse. ovan För övriga kyrkliga helgdagar har i viss mån det traditionella firandet av helgdagen fallit bort ocheller anledningen till de är att helgdagar är oklar. Trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag, pingsten, midsommardagen och alla helgons dag är för många svenskar dagar då vi är lediga, många vet inte bakgrunden till men att de är helgdagar och endast mindre del befolkningen firar en av dessa helger i kyrklig anda. Det är inte heller många känner till som den historiska bakgrunden till firandet första maj. av

Nationaldagen i sammanhang 20 ett

Trettondedag jul

bakomliggande motiven till firandet trettondedag jul eller De av dagen också heter är inte helt klara. Trettondedag jul Epifania som början präglad orientalisk symbolik. I öst firande man var från av rad olika händelser, bl.a. Jesu födelse, Jesu dop och den dagen en konungars besök. När väst hade bestämt den 25 december heliga tre

dagen för Jesu födelse uppstod ett problem med Epifaniafiran-

som motiv knutna till Epifania valde man i väst de det. Bland de som var konungarnas besök i Betlehem. Det finns emellertid fortheliga tre farande olika tolkningar när de verkligen kom med sina gåvor, av guld, rökelse och myrra.

Kristi himmelsfärdsdag och pingst

himmelsfärdsdag och pingstdagen hör samman med Både Kristi Kristi himmelsfärdsdag infaller den sjätte torsdagen efter

påsken.

och firas till minne den påskdagen uppståndne

påskdagen av

Kristus himmelsfärd. Kristi himmelsfärdsdag binder samman påsken med pingsten konsekvens uppståndelsen och som en förutsom en av sättning för andeutgjutelsen. Den markerar avslutningen på Jesu Niodagarsperioden mellan himmelsfärdsdagen och pingst

jordeliv.

mycket speciell prägel i kyrkoåret. Apostlarna lämnades enhar en på löftet Anden skulle infrias, vilket skedde samma i väntan att om

på pingstdagen.

himmelsfärdsdag har dessutom än rent religiös Kristi en annan betydelse. Sedan 1925 firas Kristi himmelsfärdsdag även som folk-

nykterhetens dag. Pingst har också kommit att få betydelse som en stor bröllopshelg. dessutom helg under vilken många unga människor kon- Det är en firmeras.

Första maj

maj likställdes med allmän helgdag i utomkyrkligt avseende Första 1938:107. Genom de då rådande kollektivavtalen var den 1939 första maj redan arbetsfri dag för de flesta arbetare och lagen en fastställde i vad redan brukligt. Första maj har firats

princip som var

ickekyrklig folkfest sedan medeltiden eller ännu längre tillsom en baka i tiden. Utflykter i naturen har seklerna varit ett vanligt genom dagen. Under 1800-talet utvecklades det bland studentersätt att fira i Uppsala och Lund allmänt förekommande Valborgsna ett numera

och förstamajñrande.

Nationaldagen i ett sammanhang 21

I Sverige känner vi till första maj främst som dagen för arbetarrörelsens demonstrationståg. Att första maj var en erkänd dag att fira över större delar av Europa bidrog till att man 1889 valde just den dagen till en internationell dag för arbetardemonstrationer. I Sverige hade demonstrationerna sin största omfattning fram till början

av 1940-talet. Uppslutningen minskade därefter förutom under en period i slutet av 1960-talet, då demonstrationerna präglades av internationell solidaritet. Sedan dess har 1 maj i Sverige förlorat något sin

av prägel som stor internationell arbetarrörelsedag.

Midsommardagen

Det kyrkliga motivet till att fira midsommardagen är Johannes Döparens födelse. Fram till 1953 firades dagen den 24 juni,

men numera är midsommardagen förlagd till den lördag som infaller under tiden den 20 26 juni. Ursprungligen var emellertid midsom-

mardagen en ren sommarsolstândsfest. Att midsommarsolståndet råkade sammanfalla med den helige Johannes

döpares dag torde vara förklaringen till att dagen har bevarat sin ställning i tradition och folkmedmedvetande. Det är för övrigt endast i Sverige och Finland som dagen har karaktär av kyrklig helgdag och gudstjänstdag.

Alla helgons dag

Allhelgonadagen inrättades för att ingen martyr skulle bli bortglömd av kyrkan. Den utvidgades så småningom till att även gälla de helgon som saknade egen dag. Den svenska reformationen behöll Allhelgonadagen den 1 november, trots den uppenbara helgonkoppling en. Dagen infaller fortfarande den 1 november, men numera firas alla helgons dag den lördag som infaller under tiden den 31 oktober

den 6 november. Den efterföljande söndagen firas till minne av de döda.

2.3.3¶Helgdagar i ett historiskt perspektiv

Synen helgdagar, liksom antalet, har skiftat genom tiderna. Det har alltid varit en fråga som diskuterats och att anpassa helgdagarna till gängse seder och bruk är inget nytt. Under seklernas gång har många helgdagar försvunnit. Man har anpassat helgdagarna efter nya seder och skiftande ekonomiska förutsättningar. Kyrkan, statsmakten och under senare tid arbetarrörelsen har ofta haft olika uppfattningar då en förändring av utfommingen av de svenska helgdagarna har diskuterats.

22 Nationaldagen i ett sammanhang

Den allmänna definitionen på helgdag är dag avsedd för gudstjänst eller vila. Lagen allmänna helgdagar reglerar emellertid endast

om vad är helgdag i borgerligt hänseende. Vill man markera att

som begreppet helgdag har annan betydelse än i lagen får det anges på

en något annat sätt, t.ex. genom att begreppet kyrklig helgdag används.

För de första kristna var söndagen Herrens dag och därför den naturliga gudstjänstdagen. Men den var samtidigt en arbetsdag under vilken man gjorde avbrott endast för att delta i gudstjänsten. Med tiden utvecklades söndagen till en vilodag som skulle användas till kyrkliga aktiviteter och man ansåg att förvärvsarbete stred mot söndagens högtidskaraktär. Under 1600-talet förbjöds människorna att ägna sig lättja och fåfänga tidsfördriv liksom annat som uttryckte förakt för helgdagen. Under seklernas gång har lagarna ändrats, innebörden har varit likartad och sabbatsbrottet ansågs

men tidigare ett mycket allvarligt brott Martling, 1993. Det var inte

vara förrän 1948 som begreppet sabbatsbrott helt avskaffades i Sverige.

Under medeltiden växte det fram ett mycket stort antal helgdagar. De flesta så kallade helgondagar som alla hade anknytning till

var något helgon. Med reformationen reducerades emellertid antalet helgdagar kraftigt. I den svenska kyrkoordningen 1571 behölls främst de helgdagar som hade Kristusanknytning. Urvalet skedde efter principen att endast de helgondagar som firades av hela församlingen gemensamt bevarades Martling 1993. Man var dessutom mer eller mindre tvingad att bevara sådana helgondagar som var viktiga i bondeoch handelsåret. Helgondagar var ofta marknadsdagar och hade en stark förankring bland folket. Trots den nya kyrkoordningen blev det kvar många helgondagar. De vållade stor irritation hos myndigheter-

redan 1600-talet. Man kan läsa i Laurelii kyrkolagsförslag år na 1650 Martling, 1993 att den som av vidskeplighet eller av förment helighet skyr arbetet skall straffas för detta.

Nästa stora helgdagsreform genomfördes 1772 och den innebar ytterligare en kraftig reducering av antalet helgdagar. Man tog bort tredje- och fjärdedagarna vid jul, påsk och pingst liksom apostladagarna. Man tog dessutom bort Marie besökelses dag och skärtorsdagen helgdagar, och man ändrade så att bl.a. kyndelsmässo-

som dagen och alla helgons dag kom att firas den följande söndagen. Motiveringen var att gudstjänsterna för vissa helgdagar var dåligt besökta och att ledigheten mest användes till lättja och dryckenskap. Initiativtagaren till kalenderreformen, Per Tham, nöjde sig emellertid inte med detta utan återkom 1815 med en ny motion om att reducera antalet helgdagar. Han ville avskaffa ytterligare fem helgdagar, trettondedag jul, Marie bebådelsedag, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst och midsommardagen och grundade detta att dessa

Nationaldagen i ett sammanhang 23

helgdagar kostade samhället 4.733.333 riksdaler och 16 skilling. Trots detta avvisade riksdagen förslaget. Ett nytt försök gjordes 1828 med en liknande motion som Thams, men ekonomiutskottet med Esias Tegnér i ledningen avstyrkte motionen då man ville bevara avvägningen mellan Catholicismens yppiga öfverflöd och andra Christna Kyrkors alltför magra och förbleknande återhållsamhet Martling 1993.

Sedan tredje- och fjärdedagarna försvann med 1772 års kalenderreform har annandagarna, trettondedag jul, Marie bebådelsedag, Kristi himmelsfärdsdag och Johannes döpares dag midsommardagen varit föremål för diskussion om att avskaffas eller förläggas till närmaste lördag eller söndag. Det har dessutom under tidigt 1900-tal diskuterats att ersätta annandag pingst med en allmän helgdag utan kyrklig karaktär för att det arbetande folket skulle få tillfälle till vila och rekreation utan att begränsas av kyrkliga restriktioner. Inte något

av dessa initiativ ledde dock till något resultat.

Nästa stora förändring kom med kalenderreformen 1953 som innebar en ny lag angående tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen 1952:48. Då flyttades midsommardagen till den lördag som infaller under tiden den 20 26

juni, Marie bebådelsedag till den söndag som infaller under tiden den 22 25 mars och alla helgons dag förlades till den lördag in-

- som faller under tiden den 31 oktober den 6 november. Syftet med

reformen var dels att nä en jämnare fördelning under året av de allmänna helgdagarna och dels att minska den splittring arbets-

av veckorna som vissa av de fristående helgdagarna medförde. Man ansåg dessutom att det ur rekreationssynpunkt värdefullt att

vore placera de ifrågasätta helgdagarna i omedelbar anslutning till

en söndag varigenom man skulle erhålla tvådagarsledighet. I valet mellan lördag och måndag ansågs lördagen vara att föredra eftersom förlusterna av arbetstimmar därigenom skulle begränsas i möjligaste mån. I samband med propositionen prop. 1952 kalender-

nr om reformen 1953 motionerades det återigen om att avskaffa trettondedag jul och Kristi himmelsfärdsdag som kyrkliga helgdagar, eller i vart fall förlägga dem till söndagar, med motiveringen att dessa helger var kvarlevor från katolsk tid och att Kristi himmelsfärdsdag ofta inföll mitt i vârbruket. Detta förslag avvisades emellertid andra lagutskottets utlåtande nr 4. 1952 med motiveringen att ärendet inte enbart får ses ur rationaliseringssynpunkt.

Den enda ökningen av antal helgdagar har skett 1939 då

som var första maj infördes som en borgerlig helgdag 1938:107. Genom de då rådande kollektivavtalen var den första maj redan arbetsfri dag

en

24 Nationaldagen i ett sammanhang

för de flesta arbetare och lagen fastställde i princip vad som redan var brukligt.

2.3.4¶Helgdagar i ett internationellt perspektiv

Det finns två syften med att göra en internationell jämförelse av helgdagar. Det är att erhålla information om vilka länder som har en

ena nationaldag och om de i så fall firar den som helgdag. Det andra är att utröna hur många allmänna helgdagar Sverige har i förhållande till länder i vår närhet. I tabell 2.1 redovisas en sammanställning av helgdagarna för våra tio största exportländer. Helgdagarna i tabellen är definierade enligt lagen om allmänna helgdagar 1989:253 som reglerar vad som är helgdag i borgerligt hänseende. Nedan är alla helgdagar uppräknade, förutom de som alltid infaller en söndag.

Tabell 2.1 Internationell jämförelse av helgdagar i våra tio största exportlânder

Helgdagar Sverige Tysk- 2. Stor- 3. Norge 4. USA 5. Dan-

land britannien mark Nyårsdagen Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Trettondedag jul Helgdag Långfredagen Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Annandag påsk Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Första maj Helgdag Helgdag Helgdag Kr. Himmelsf. Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Annandag pingst Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Midsommardagen Hel gdag Alla helgons dag° Helgdag Juldagen Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Annandag jul Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Totalt antal helg- 11 8 5 8 2 7 dagar som motsvarar de svenska:

som Totalt antal helg- 11 ll 14 8 10 10 10 9,5

- dagar

Nationaldagen i ett sammanhang 25

Helgdagar Sverige 6. Fin- 7. Frank- 8. Neder- 9. Italien 10. Bel-

land rike länderna gien Nyårsdagen Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Trettondedag jul Helgdag Helgdag Helgdag Långfredagen Helgdag Helgdag Helgdag Annandag påsk Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Första maj Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Kr. Himmelsf. Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Annandag pingst Helgdag Helgdag Helgdag Helgdag Midsommardagen Helgdag Helgdag

dagar som motsvarar de svenska:

som helgdag

Totalt antal helg- 11 10 11 9 10 ll dagar

Källa: uppgifter från ambassadema

Anm: Ländernaär rangordnadeefter andelenavsvenskexporttill respektiveland. a l Sverige infaller alla helgonsdag alltid en lördag, medanden i övriga ländersomhar dagen helgdag som alltid infaller den 1 november. b Den katolskadelenavTyskland har fler helgdagarändenprotestantiskadelen. c Den första siffran gäller för England.Skottlandoch Nordirland har fler helgdagar.

Utav de studerade länderna är det endast Storbritannien inte som firar någon form av nationaldag. Danmarks grundlovsdag är inte en officiell nationaldag, men firas nationell festdag med halv som en en ledig dag och är därför uppräknad i tabell 2.1 nationaldag. Den som officiella nationaldagen är drottningens officiella födelsedag, men dagen är inte en helgdag. I alla de övriga länderna nationaldagen en allmän helgdag. Vad det gäller antalet helgdagar kan att Sverige har elva man se allmänna helgdagar. Vid en jämförelse finner att antalet helgman dagar i våra tio viktigaste exportländer varierar mellan åtta helgdagar i England och elva helgdagar i Frankrike och Belgien. Större delen

26 Nationaldagen i ett sammanhang

Tyskland har också elva, men det finns vissa tyska delstater som av

till 14 helgdagar. har upp

Vid internationell jämförelse antalet helgdagar bör viss för-

en av siktighet iakttas. Sverige har förhållandevis många fasta helgdagar, dvs. helgdagar firas ett bestämt datum, oavsett vilken

som veckodag helgdagen infaller. De kan med andra 0rd infalla en lördag eller söndag och genererar då inte ett lika stort produktionsbortfall

helgdagar infaller en vardag. Storbritannien och USA som som har däremot fler helgdagar specifika veckodagar. Löntagarna kom-

dessutom med en ledig dag på fredagen före eller måndagen penseras efter någon deras fasta helgdagarna inträffar en lördag eller

om av söndag.

Det finns ytterligare aspekt komplicerar jämförelser mellan

en som länder och det är att helgdagar definierade i enlighet med lagen om allmänna helgdagar inte överensstämmer med antalet generellt arbetsfria dagar. I uppräkningen är midsommardagen och alla helgons

ovan dag inräknade helgdagar trots att de alltid infaller en lördag

som och därmed skulle arbetsfria dagar för de flesta människor även

vara

de inte hade varit helgdagar. Midsommarafton, julafton och om nyårsafton är däremot inte inkluderade trots att de vanligtvis är arbetsfria dagar. Att antalet generellt arbetsfria dagar skiljer sig från antalet helgdagar enligt lagen om allmänna helgdagar beror på att arbetsmarknadens parter har avtalat om ledighet utöver helgdagarna. Förekomsten liknande avtal i utlandet har inte beaktats i denna

av utredning.

Med utgångspunkt från EU:s strävande att utjämna skillnader kan det intresse att notera frånvaron samstämmighet bland

vara av av EU:s medlemsländer vad det gäller datumen för de allmänna helgdagarna. Enligt EG-kommissionens undersökning av allmänna helgdagar det 1991 57 olika dagar året då det var allmän helgdag

var i minst ett medlemsland. De enda helgdagar som var gemensamma för de tolv medlemsländerna var nyårsdagen och juldagen. Detta återspeglar den mycket skiftande religiösa och historiska bakgrunden för respektive medlemsstat.

Nationaldagen i ett sammanhang 27

2.4¶Att ta bort eller flytta en existerande

helgdag till förmån för

nationaldagen

Enligt direktiven skall utredningen undersöka möjligheten att inrätta nationaldagen på bekostnad någon existerande helgdag,

av nu alternativt flytta en helgdag.

Påsken och julen är alltför traditionsbundna för med i

att vara diskussionen om att tas bort till förmån för nationaldagen. Detsamma gäller nyårsdagen som dessutom är en allmän helgdag i alla västerländska länder. Midsommardagen och alla helgons dag infaller på lördagar och skulle därmed inte kompensera för det produktionsbortfall som en helgdag nationaldagen skulle upphov till. De alter-

ge nativ som i den fortsatta redogörelsen kommer föremål för

att vara diskussion är:

D Trettondedag jul upphör att vara helgdag i borgerligt hänseende.

D Helgdagen den första maj upphör helgdag eller flyttas till

att vara

den första lördagen alternativt söndagen i maj.

D Kristi himmelsfärdsdag upphör att helgdag i borgerligt

vara

hänseende.

D Annandag pingst upphör att vara helgdag.

Innebörden av alternativen att trettondedag jul och Kristi himmelsfärdsdag upphör att helgdag i borgerligt hänseende är

vara att dagarna inte längre är arbetsfria dagar. Det är kyrkomötet be-

som stämmer om dagarna skall vara helgdagar i kyrklig mening.

2.5¶Bakgrunden till

nationaldagsutredningen

2.5.1¶Bakomliggande lagtext och förarbeten

I departementspromemorian om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga Ds Ju 1981:4 ansågs det att frågan ett officiellt fast-

om ställande av svenska flaggans dags karaktär Sveriges nationaldag

av borde få en lösning. Man ansåg att den 6 juni, dagen för Gustav Vasas val till Sveriges konung 1523 och för utfärdandet 1809 års

av regeringsform, hade karaktären av en allmänt erkänd nationaldag. Det påpekades i promemorian att motioner detta tidigare hade

om

Även riksdagens första beslut år 1973 att anta den nuvarande regeringsformen meddelades den 6 juni.

28 Nationaldagen i ett sammanhang

avslagits riksdagen med motiveringen att det inte behövdes något av riksdagsbeslut för att bekräfta förhållandet. l promemorian anfördes vidare de allmänna flaggdagarna regleras genom en förordatt om ning, erbjuds ett tillfälle att författningsmässigt uttryck att den ge 6 juni är Sveriges nationaldag. Det framhölls dessutom att man inte syftade till göra den 6 juni till allmän helgdag. På grundval av att en promemorian föreslog regeringen att den 6 juni skulle få en officiell karaktär nationaldag prop. 198182:109 med förslag till ny lagav stiftning Sveriges riksvapen och Sveriges flagga. Riksdagen om godtog vad hade lagts fram regleringen av de allmänna som om flaggdagarna bet. 198182:KU26 och i förordningen 1982:270 om allmänna flaggdagar har regeringen föreskrivit att den 6 juni - Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag är allmän flaggdag. - Under våren 1983 tillsattes kyrkoförfattningsutredningen särskild utredare: hovrättspresident Carl Axel Petri med uppgift att bl.a. se regelbeståndet rörande svenska kyrkan. I sitt slutbetänkande över SOU 1987:4 och 5 lade utredningen fram ett förslag om allmänna helgdagar. Bakgrunden till förslaget var att det är av stor allmänrättslig och samhällsekonomisk betydelse att definiera vad som är helgdag. Det ansågs inte tillfredsställande att de röda dagarna i almanackan i stor utsträckning reglerades genom otidsenliga kyrkoförfattningar, 1689 och 1772 års kyrkolag. Propositionen prop. 198889: l 14 överensstämde i sak med kyrkoförfattningsutredningens förslag. Regeringen framhöll att lagen endast bör reglera vad är helgdag i borgerligt hänseende. Vilka som dagar skall helgdagar i kyrklig mening får bestämmas som anses som kyrkomötet. Lagen bör vad i lag eller annan författning av ange som skall med allmän helgdag. Vill markera att begreppet avses man helgdag har betydelse än i lagen får det anges på något en annan sätt, t.ex. att begreppet kyrklig helgdag används. Det annat genom markerades också i propositionen att några allmänna helgdagar nya inte bör införas. Detta efter att det i skrivelser till Justitiedepartemenhade föreslagits att bl.a. nationaldagen den 6 juni och den internatet tionella kvinnodagen den 8 skulle allmänna helgdagar. mars vara I betänkande 198889:KU29 behandlade konstitutionsutskottet regeringens förslag prop. 1988892114 samt ett antal följdmotioner.

Motionsyrkande:

Gunhild Bolander c, Anders Björck m.fl. m, Anna Wohlin- Andersson och Lennart Brunander och Karin Starrin båda c

c

yrkade nationaldagen den 6 juni skall göras till helgdag att 198889:K12-14, 198889:K807. Anders Björck m.fl. yrkade dess-

Nationaldagen i ett sammanhang 29

utom att regeringen skulle tillsätta en utredning där möjligheten att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag skulle utredas. Björn Samuelsson vpk yrkade att riksdagen skulle besluta att skolans avslutningsdag skulle bli allmän helgdag 198889:K817.

Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna. Utskottet fann inte någon anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan om nationaldagen. Motionerna avstyrktes med följande motivering:

Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som

allmän flaggdag. Frågan om nationaldagen som helgdag har be-

handlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning

av

motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet 198889:13 ansåg att de nuvarande formerna för firandet

av

nationaldagensvenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att

markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället.

Vidare påpekades att riksdagen hösten 1986 bet. l98687:KUl6 avslog en motion om att göra skolavslutningen till allmän flaggdag bl.a. under hänvisning till att skolavslutningarna kan variera mellan olika skolformer och mellan olika delar av landet.

l en reservation menade Anders Björck m.fl. att Sveriges nationaldag har under senare år kommit att uppfattas som en betydelsefull nationell högtidsdag. Det kan knappast råda någon tvivel om att

en majoritet av medborgarna hyser uppfattningen att nationaldagen bör vara allmän helgdag. Nationaldagen är normalt helgdag i andra länder. I en annan reservation uttryckte Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom båda c samma åsikt med tillägget att nationaldagen är av betydelse för att möjligheten att på en gemensam dag kunna utrycka nationell och kulturell gemenskap är en tillgång för vårt samhälle.

Riksdagen följde utskottet och genom lagen 1989:253 om allmänna helgdagar som trädde i kraft den 1 januari 1990 blev regleringarna av helgdagar samlade i en lag.

2.5.2¶Frågan om nationaldagen bör utredas

Under 199091 års riksmöte lämnades flera motioner av innebörden att nationaldagen borde bli helgdag. I motionerna K803 av Allan Ekström m, K804 av Lennart Brunander och Karin Starrin båda c, K810 av Gunhild Bolander c och K816 av Anders Björck m.fl. m föreslogs dels att nationaldagen den 6 juni skulle göras till helgdag, dels att riksdagen hos regeringen skulle begära utredning om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag. Enligt

30 Nationaldagen i ett sammanhang

motion K803 borde riksdagen besluta att nationaldagen skulle vara helgdag. I motionerna K804 och K810 yrkades att riksdagen skulle

regeringen till känna att nationaldagen borde regleras som helgge dag. Enligt motion K8l6 borde riksdagen dels besluta att nationaldagen skulle helgdag, dels att regeringen skulle låta utreda

vara frågan om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.

Gemensamt för motionärerna var uppfattningen att den svenska nationaldagen skulle vara helgdag. Anders Björck m.fl. tog i sin motion också upp frågan om de nationalekonomiska aspekterna.

Utskottet bet. 199192:KU9 fann att Sveriges nationaldag den 6 juni ett väsentligt inslag i många människors medvetande och att

var under senare år i motioner till riksdagen framställts krav på att göra den 6 juni till helgdag. Utskottet anförde vidare bl.a.:

Utskottet, som är medvetet om att införande av ytterligare en

helgdag bl.a. har ekonomiska aspekter, anser emellertid att frågan

lämpligt sätt bör bli föremål för utredning. Det får ankomma på

regeringen att bestämma formerna härför.

I reservation s föreslogs att motionerna skulle avstyrkas med

en motiveringen att formerna för firandet av nationaldagensvenska flaggans dag tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse

gav i det svenska samhället. Det poängterades dessutom att en helt ny helgdag skulle innebära en stor påfrestning på samhällsekonomin. En suppleant v anslöt sig i en meningsyttring till reservationen.

I riksdagen har sedan dess ingivits ytterligare en motion 199192:K813 av Harald Bergström kds och Anders G Högmark m. Bergström och Högmark yrkade att Sveriges nationaldag den 6 juni skulle firas som helgdag och att trettondedag jul, den 6 januari, skulle avskaffas som helgdag. Konstitutionsutskottet anförde att något ytterligare tillkännagivande i frågan från riksdagen inte var påkallat bet. 199293:KU7.

3¶Ekonomiska konsekvenser

av en

arbetstidsförkortning

Inledning

För att kunna ta ställning till om den svenska nationaldagen bör bli helgdag mäste man förutom att ta ställning till dess kulturella och historiska betydelse också förstå de ekonomiska konsekvenserna

som ytterligare en helgdag skulle få. En ytterligare helgdag är att betrakta som en generell arbetstidsförkortning. Man kan utgå från att

en arbetstidsförkortning leder till minskad produktion, medan sysselsättningseffekterna är mer svårbedömda. Till följd produktionsbort-

av fallet får man, även räkna med att statsbudgetens utfall påverkas negativt, eftersom skatteintäkterna minskar.

Detta kapitel har främst två syften. Det ena är att diskutera de olika mekanismer som är viktiga vid en bedömning effekterna på

av produktionen, sysselsättningen och statsfinanserna. Det andra är att försöka kvantifiera effekterna, i första hand produktionen,

men även i övriga avseenden.

För att ge en bakgrund till frågeställningarna görs inledningsvis

en kartläggning av arbetskraftsutbudet. Det ordinarie och faktiska antalet arbetstimmar samt sysselsättningen och driftstiden kommer att behandlas. De effekter som arbetstidsförkortningen får pâ dessa variabler är avgörande för effekterna produktionen. En minskad arbetstid leder till ett produktionsbortfall vars storlek är beroende

av hur produktiv arbetstiden är på marginalen. Om insatsen andra

av produktionsfaktorer samtidigt kan ökas, mildras emellertid

den nega-

tiva effekten av arbetstidsförkortningen.

En ekonometrisk studie har utförts för att skatta arbetstimmarnas och arbetsdagarnas bidrag till produktionsvolymen i tillverkningsindustrin. Den redovisas i sin helhet i bilagan

och endast en sammanfattning redovisas i detta kapitel. Beräkningarna effekterna på

av bruttonationalprodukten är baserade resultaten från den ekonometriska studien. Vidare kontrasteras de ekonomiska konsekvenserna av nationaldagen som en extra helgdag mot effekten att

av en annan helgdag samtidigt avskaffas eller flyttas. De helgdagsalternativ

som

32 Ekonomiska konsekvenser

undersöks är trettondedag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag och annandag pingst. Ett antal faktorer, effekter på produktionen vars inte har kunnat kvantifieras i analysen, men som ändå kan ha betydelse vid ändrad helgdagsordning, diskuteras också. Produken tionsbortfallet vid så kallade klämdagar är ett exempel, säsongs-

variationer i sjukfrånvaron ett annat. Ett särskilt avsnitt ägnas sysselsättningseffekterna av att införa nationaldagen helgdag. Några beräkningar görs emellertid som en inte, är baserade tidigare empiriska och teoutan resonemangen retiska resultat området. De senare talar för att någon positiv sysselsättningseffekt knappast kommer att uppnås. Avslutningsvis görs bedömning av de statsfinansiella konsekvenen En arbetstidsförkortning leder till att bruttonationalprodukten serna. minskar. Statens intäkter minskar och utgifterna ökar vilket ökar det

redan stora budgetunderskottet.

3 2 Arbetskraftsutbudet

. Syftet med detta avsnitt är att kartlägga arbetskraftsutbudets utveckling och nuvarande omfattning. Om ytterligare en helgdag införs får detta i första hand återverkningar antalet arbetade timmar, förläggningen över tiden kan pâverkas. Reduktionen i men även antalet arbetstimmar kan i viss mån motverkas med ett ökat övertidsarbete under kringliggande dagar eller helgdagsarbete på den 6 juni, detta medför samtidigt ökade arbetskraftkostnader. Eventumen ella förändringar arbetstidsförläggningen hänger samman med av möjligheterna att bibehålla eller utöka driftstiderna i företagen. Mot denna bakgrund är det intresse att studera den historiska utav vecklingen och den nuvarande omfattningen av antalet arbetstimmar. Det kommer också att göras internationell jämförelse av arbetsen tiden i detta avsnitt. Arbete förutsättning för välfärd. För att öka standarden är en också i form fritid måste öka produktionen per timme, dvs. av produktiviteten. En arbetstidsförkortning minskar produktionskapaciteten och halverar arbetstiden måste produktiviteten om man fördubblas för att produktionen och tjänster ska bli oförav varor ändrad. En förkortning inte kompenseras fullt ut av en produksom tivitetsökning medför kostnadsökning, både för det privata en näringslivet och den offentliga sektorn. Detta leder till prisökningar, eventuella skattehöjningar och ökad arbetslöshet. Från vissa håll hävdas att det finns utrymme för ytterligare minskning arbetstiden. Man förutsätter då oftast att detta kan ske med av

Ekonomiska konsekvenser 33

...

bibehållen reallön och samhällsservice. Om det inte finns någon tillväxt, eller om produktionen till och med minskar, och arbetstiden förkortas, måste vi räkna med att minska välfärden i Sverige. Redan nu finns det emellertid möjligheter att individuellt förkorta arbetsdagen, men med det inkomstbortfall detta kan medföra och alla

som inte anser sig ha råd med.

3.2.1¶Arbetstimmar, och driftstid

sysselsättning

Man brukar skilja mellan faktisk och ordinarie arbetstid. Det är det faktiska antalet arbetstimmar som är avgörande för produktionens storlek, medan det ordinarie antalet bestäms lagar och avtal. Den

av faktiska arbetstiden avviker från den ordinarie pâ grund frånvaro,

av övertid och merarbete. Den faktiska arbetstidens utveckling avspeglar också förändringar i bestämmelserna rörande den ordinarie arbetstiden. Ett införande av en ytterligare helgdag innebär att den ordinarie arbetstiden per sysselsatt minskar, vilket också förväntas leda till en minskning i den faktiska arbetstiden.

Figur 3.1 Ordinarie 0 och faktiskt F antal ársarbetstimmar

per sysselsatt, 1970-94 2000

1900- 0

1800-

1700.

1600-N

1500 x

-

--. . -- . . a -- - -

u 0..- a- 1400

$

vä 7l 70 70 00 §2 alá dej äs do §21

94 Källor: SCB, SOU 1989:27ochegnaberäkningar.

34 Ekonomiska konsekvenser

Figur 3.1 visar den ordinarie och faktiska arbetstiden per sysselsatt och år under perioden 1970 1994. Uppgifterna för den faktiska arbetstiden är hämtade från nationalräkenskaperna. Den ordinarie arbetstiden har beräknats med utgångspunkt från årsarbetstimmarna för heltidsarbetande person med arbetsvecka måndag till fredag, en där lagstadgad semesterfrånvaro och helgdagsledighet exkluderats från det totala antalet timmar. Förändringarna i den ordinarie arbetstiden beror framför allt på införandet av 40-timmarsvecka 1970 - 1972, införandet den femte semesterveckan 1978 1977:480, av införandet två ytterligare semesterdagar 1991 1990:102, avav skaffandet dessa två dagar 1994 1992:1329, samt variationer i av antalet arbetsdagar till följd helgdagar och skottår. Den faktiska av arbetstiden föll kraftigt under perioden från 1970 till början av 1980talet, från närmare 1650 till under 1450 timmar. En förklaring till detta ökat arbetskraftsdeltagande kvinnor med relativt kort är ett av arbetstid, ofta deltid. Även lagstiftning rörande föräldraledighet, vård sjukt barn, studieledighet har påverkat den faktiska arbetsav m.m. tidens omfattning. Under 1980-talet har arbetstiden ökat, om än i relativt blygsam omfattning. Det faktiska antalet arbetstimmar per sysselsatt uppgick 1992 till 1490 timmar, vilket motsvarar nivån under slutet av 1970talet. Ökningen under 1980-talet har kommit till stånd på flera sätt. Många deltidsarbetande har gått över till heltid eller från kort till lång deltid och under slutet perioden har även sjukfrånvaron av minskat. Orsakerna till den ökade arbetstiden kan bl.a. sökas i förändrade ekonomiska villkor. Skattereforrnen och förändringen av ersättningsreglerna vid frånvaro har bidragit till att öka avkastningen arbete. Ett trendbrott i den ordinarie arbetstidens utveckling har inträffat innevarande år, då antalet semesterdagar reducerats. Om nationaldagen blir allmän helgdag innebär detta att den en ordinarie årsarbetstiden minskar med åtta timmar, utom för de år då dagen infaller lördag eller söndag. I genomsnitt innebär detta en den ordinarie årsarbetstiden minskar med cirka 0,3 procent. att

SOU 1994 :58 Ekonomiska konsekvenser 35 ...

Figur 3.2 Sysselsättningsandel, 1970-93. Procentandel befolkningen av 16-24 år

80-

75-

70-

70 72. 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Källa: SCB.

Anm: Metodförändringargör attsiffrornafr.0.m. 1987inteärheltjämförbaramedtidigare år.

Det totala antalet arbetstimmar bestäms dels den faktiska arbetsav tiden per sysselsatt, och dels av sysselsättningsandelen, dvs. de sysselsattas andel av befolkningen. Sysselsättningsandelen ökade trendmässigt fram till 1990, vilket åskådliggörs figur 3.2. Därav efter har ett kraftigt och snabbt fall andelen sysselsatta inträffat, av från 84 till 73 procent. Detta sammanhänger både med ökning en av arbetslösheten och en minskning arbetskraften, bl.a. förav genom

tidspensioneringar.

Driftstiden i företagen har stor betydelse för möjligheterna att upprätthålla produktionen vid reducerad arbetstid. Det finns en stora skillnader mellan olika näringsgrenar bilagan. I tillverknings-

se

industrin är antalet driftsdagar betydligt färre än i tjänstesektorn.

3.2.3 mycket arbetar svensken internationell

Hur - en

jämförelse

Att införa ytterligare en helgdag utan andra förändringar i helgdagsordningen innebär en generell arbetstidsförkortning. Från kon-

36 Ekonomiska konsekvenser

kurrenssynpunkt kan det intresse att belysa hur mycket vi vara av totalt arbetar i Sverige relativt våra viktigaste exportländer. Arbetstiden kan mätas olika sätt. Ett mått är att beräkna ordinarie arbetstid med utgångspunkt från veckoarbetstiden och med hänsyn till semester och helgdagar. Andra mått är att beräkna hur del befolkningen tillhör arbetskraften eller att beräkna stor av som andelen sysselsatta. Man kan också beräkna den faktiska ârsarbetstiden för heltidsarbetande. Beroende vilket mått man använder en kan erhålla olika resultat. När man jämför statistik mellan olika man länder finns det skäl att vara försiktig. Det är lätt att dra felaktiga slutsatser inte tar hänsyn till vissa faktorer. Nedan anges om man några av dessa faktorer:

Fördelningen mellan betalt och obetalt arbete varierar mellan olika länder. I länder där vård barn och gamla sker i hemmet av kan det betalda arbetet mindre än i andra länder. vara

2. Det ekonomiska resultatet arbetsinsatsen är inte bara beroende av hur mycket arbete utförs i landet utan också av produkav som tionen arbetstimme, dvs. produktiviteten. I ett land med hög per produktivitet kan ha hög välfärd trots en relativt kort man en arbetstid.

Den avtalsenliga och lagliga arbetstiden säger lite om den faktiska arbetstiden i ett land. Overtid, frånvaro och inte minst sysselsättningsandelen är faktorer måste justera normalarbetstiden man med.

4. Vid jämförelse statistik måste medveten om att få av man vara definitioner och jämförelser blir därför svåra. är gemensamma Olika metoder och nationella källor ger statistik med stora felmarginaler.

Ordinarie arbetstid

Ett lands ordinarie arbetstid baseras förutom lagar och avtal om veckoarbetstid också på bestämmelser rörande semestrar och helgdagar. För få heltäckande bild den ordinarie arbetstiden att en mer av bör dessutom beakta skolplikten och pensionsâldern som anger man ramarna för antalet förvärvsår.

Ekonomiska konsekvenser 37

...

Tabell 3.1 Ordinarie arbetstid 1993, veckoarbetstid, semesterdagar och årsarbetstid

Källa: SAF Anm: Årsarbetstiden vad normaltgällerför industriarbetare.

avser som Uppgiften för Japangällerfrån 1987, källa: SOU1989:53,Bilaga

I tabell 3.1 redovisas årsarbetstiden justerad för helgdagar, semester och tillkommande ledighet ledighet utöver helgdagar och lagstadgad semester för Sveriges tio viktigaste exportländer samt Japan. Man kan se att Sverige har den längsta ordinarie arbetstiden av de europeiska länderna som är med i jämförelsen. Det bör emellertid noteras att Sverige numera har tvâ färre semesterdagar än vi hade 1991. USA och Japan har en betydligt längre ordinarie årsarbetstid än övriga länder i jämförelsen. Det är framför allt på grund av den korta semestern i dessa länder.

Om man dessutom tar hänsyn till åldern för skolplikt och pensionsåldern för respektive land får man fram den institutionella

för livsarbetstiden. Även i detta fall har svensk industriramen en

Ekonomiska konsekvenser

...

arbetare en relativt lång möjlig livsarbetstid SOU 1989:53, Bilagedel A.

Faktisk arbetstid Studerar man däremot antalet faktiskt arbetade timmar för olika länder får man en annan bild, se tabell 3.2 som redovisar en internationell jämförelse av faktisk arbetstid för heltidsarbetande i verkstadsindustrin. Uppgifterna är sammanställda av West European Metal Trades Employers Organization, WEM, och bearbetade av Sveriges Verkstadsindustrier, VI.

Tabell 3.2 Faktiskt arbetade timmar per arbetare i verkstadsindustrin, samt sysselsâttningsandelen 1991 och 1992

Arbetade timmar Sysselsättnings- Sysselsättnings-

per arbetare i andel, procent andel, estimerad,

a Avser arbetadetimmar inklusive övertid, avräknadsemester,sjuk och övrig frånvaro, beräknatpå normalarbetstid. b Sysselsättningsandelenavserandelen befolkningeni åldern 16 64 är somär sysselsatt.

- OECDEmploymentOutlook July 1993.

Ekonomiska konsekvenser 39

...

Den faktiska årsarbetstiden är kortast i Sverige. Skillnaden i arbetade timmar mellan Sverige och de övriga länderna beror i huvudsak på den höga frånvaron i Sverige. Sverige har generösare ledighetslagar än de flesta andra länder avseende föräldraledighet, ledighet för studier etc., men det är också en fråga om definitioner av frånvaro. sjukfrånvaron i Sverige har dessutom sjunkit markant de senaste åren. Det bör också påpekas att de svenska ledighetslagarna kan medföra att sysselsättningsandelen är högre än den annars skulle vara.

När man mäter arbetstid i ett land är ett intressant mått hur stor arbetsinsats landets totala befolkning åstadkommer. I länder med hög sysselsättningsandel behöver inte den enskilda individen arbeta lika mycket för att upprätthålla produktionen som i länder där en mindre del av befolkningen är sysselsatt. Sysselsättningsandelen i de olika länderna redovisas också i tabell 3.2.

Om man är intresserad av att göra en internationell jämförelse av arbetstiden ur konkurrenssynpunkt bör man vara medveten om att det inte enbart är den totala arbetsinsatsen i ett land som är av betydelse utan också kostnaden per arbetstimme. Den fasta kostnaden per anställd medför att vid en kort faktisk arbetstid per sysselsatt blir kostnaden per arbetstimme högre än om arbetstiden är lång.

3.3¶Vad bestämmer produktionens storlek

För att producera en kvantitet av varor eller tjänster krävs insatser av minst en produktionsfaktor, i regel flera. De tvâ viktigaste är i allmänhet arbetskraft och kapital, där kapitalet utgörs av maskiner och anläggningar. Exempel andra produktionsfaktorer är insatsvaror och naturtillgångar. Att det i analysen bortses från dessa har liten betydelse för de principiella resonemang som förs. Den teknologiska nivån har också betydelse. En mer avancerad teknologi ger upphov till en större produktionsvolym för givna insatser av kapital och arbetskraft.

En given produktionsvolym kan uppnås på flera sätt, med olika kombinationer av kapital och arbete. Företaget väljer den mest lönsamma kombination av produktionsfaktorer som omständigheterna medger. Minskad tillgång eller högre kostnad för t.ex. arbetskraft kan leda till att mer kapital används, och omvänt. Substitutionsmöjligheterna beror rådande produktionsteknologi och kostnadsförhållanden i företaget, men också vilket tidsperspektiv som anläggs. På kort sikt är möjligheterna till substitution mer begränsade än lång sikt.

40 Ekonomiska konsekvenser

Kapitalet och arbetskraftenkan utnyttjas mer eller mindre intensivt. För förståelsen produktionssambanden är det centralt att skilja

av mellan den kvantitet produktionsfaktorerna som företaget har

av tillgång till, kapitalstocken och antalet sysselsatta, och vilken grad de kommer till användning, utnyttjandegraden. En utökning av antalet helgdagar innebär i första hand ett minskat utnyttjande av resursen arbetskraft. Antalet arbetstimmar per sysselsatt kan förväntas minska. Arbetskraftens storlek, dvs. antalet sysselsatta, och kapitalstocken påverkas däremot i mindre utsträckning. Kapitalets driftstid kan dock förändras till följd av arbetstidsförkortningen.

Variationerna i arbetskraftens utnyttjandegraden, mätt som antal arbetstimmar eller arbetsdagar, beror övertid- och merarbete, men också på andra faktorer, som företaget oftast inte rår över i lika hög grad. Exempel sådana faktorer är semestrar eller annan ledighet bl.a. helgdagar, sjukfrånvaro, samt tillfälliga produktionsavbrott till följd t.ex. arbetsmarknadskonflikter, strömavbrott eller brand. I

av den mån Variationerna kan förutses av företaget kan man räkna med att effekterna på produktionen blir mindre kännbara än annars, efter-

möjligheterna till substitution över tiden eller med andra produksom tionsfaktorer är större. Frånvaro på grund av helgdagar är förutsebar i helt utsträckning än t.ex. sjukfrånvaro.

en annan

Om nationaldagen blir helgdag innebär det en minskning av antalet arbetsdagar. Med allra största sannolikhet leder den extra helgdagen till ett produktionsbortfall eftersom arbetskraften, och i många fall även kapitalet, kan utnyttjas i mindre utsträckning ån förut. Substitutionseffekter kan emellertid uppstå om företaget motverkar den minskade tillgången på arbetsdagar genom att öka användningen av

andra produktionsfaktorer. Företaget kan:

E öka övertids- och merarbetet D öka antalet sysselsatta

öka driftstiden

använda mer kapital

Eftersom möjligheterna till en sådan substitution bestäms av produktionsteknologin och kostnadsförhâllandena, kan anpassningsmekanismerna antas variera mellan olika företag och branscher. Eventuella anpassningar orsakar i allmänhet merkostnader, varför substitionseffekterna inte fullt ut kompenserar för det produktionsbortfall minskningen antalet arbetsdagar ger upphov till.

som av

Ekonomiska konsekvenser 41

...

3.4¶Hur stort blir till

produktionsbortfallet följd av nationaldagen

Ett införande av nationaldagen som helgdag får främst konsekvenser för utnyttjandegraden av kapitalet och arbetskraften, medan kapitalstocken och antalet sysselsatta inte kommer att förändras i lika hög grad. Syftet med detta avsnitt är att försöka kvantifiera betydelsen

av dessa effekter. Särskilt avseende fästs vid antalet arbetstimmar och arbetsdagar, eftersom den föreslagna helgdagsförändringen innebär att den ordinarie arbetstiden reduceras.

För att ange storleken på effekterna kommer begreppet elasticitet att användas. Med detta avses i vilken grad produktionen ökar när insatsen av en produktionsfaktor ökar, vid givna nivåer på övrig resursförbrukning. Elasticitetsbegreppet är mycket användbart för att analysera effekter både på produktion och produktivitet.

Det är av särskilt intresse att få reda på om elasticiteten är större eller mindre än ett. Om elasticiteten är större än ett, innebär detta att vid t.ex. en procents ökning i användningen av produktionsfaktorn i fråga ökar den producerade kvantiteten med än procent.

mer en Produktivitetem dvs. produktionens storlek i förhållande till

resursförbrukningen, ökar därmed. Om elasticiteten däremot är mindre än ett, ökar produktionen med mindre än en procent och produktiviteten minskar. Ett värde lika med ett elasticiteten anger att produktionen ökar lika mycket som den procentuella ökningen i faktorinsatsen, vilket också innebär att produktiviteten förblir oförändrad.

Vad innebär dessa elasticitetsvärden för tolkningen av effekterna

av en arbetstidsförkortning Om t.ex. arbetsdagarnas elasticitet är 0,5 betyder detta att produktionen bara minskar med en halv procent när antalet arbetsdagar minskar med en procent. Produktionen faller i så fall mindre än proportionerligt mot minskningen i antalet arbetsdagar. Detta är liktydigt med en produktivitetsvinst, vilket gör effek-

ten av arbetstidsförkortningen mindre kännbar.

I följande avsnitt presenteras resultaten från ett antal tidigare studier, där man undersökt elasticiteten för antalet arbetstimmar

per sysselsatt. Därefter sammanfattas resultaten från undersökning

en som gjorts särskilt för denna utredning se bilagan. I den sistnämnda studien ingår antalet arbetsdagar som en särskild förklaringsfaktor, varför även arbetsdagarnas elasticitet kunnat beräknas. De erhållna resultaten ligger till grund för uppskattningar produktionsbortfallet

av som skulle bli följden av att nationaldagen blir en allmän helgdag. Dessa resultat ställs också i relation till ett antal alternativ, där samtidigt en nu existerande helgdag upphör eller flyttas.

42 Ekonomiska konsekvenser

3.4.1¶Tidigare studier av arbetstidsproduktiviteten

I tabellerna 3.3 och 3.4 presenteras utländska respektive svenska skattningar produktionsfunktioner där, förutom kapitalet, antalet

av sysselsatta och antalet arbetstimmar per sysselsatt ingår som separata förklaringsvariabler. Den förklarade variabeln är produktionsvärdet. I tabellerna redovisas de erhållna elasticiteterna för arbetstimmarna. Som är variationen ganska stor. Studierna alltså inte något

synes ger entydigt besked om storleken effekterna.

Gemensamt för de äldsta utländska studierna, i tabell 3.3, är att

estimerat elasticiteter för antalet arbetstimmar till ett betydligt man högre värde än ett, vilket innebär att arbetstimmarna är mycket produktiva marginalen. Det finns emellertid ett antal yngre studier, svensk Åberg, 1985, även beskriven i Åberg,

varav en 1986, där elasticiteten befunnits klart lägre än ett. En tredje

vara

analyser är de senast datum, vilka erhåller elasticitetsgrupp av av vården nära ett. Bland dessa studier återfinns två av de svenska, Anxo Bigsten, 1989, och Anxo Sterner, 1991 se tabell 3.4.

Tabell 3.3 Utländska studier av arbetstidens effekter på produktionen. Elasticiteter för antalet arbetade timmar per sysselsatt

Anm: ElasticitetemaavserdelaravnäringslivetSNI 1 7 i Leslie Wise, 1980,delarav

privat tjänstesektorrestaurangerochhotellsamtvisskonsultverksamheti Mairesse Kremp, 1993,i övriga studiertillverkningsindustrin.Produktionsfunktionenär i samtligafall avCobb- Douglastyp.

Produktivitetseffekterna förändringar i antalet arbetstimmar per

av sysselsatt kan antas beroende hur lång arbetstiden är i ut-

vara av gångsläget. Vid lång arbetstid kan trötthetseffekter göra sig

en gällande, vilket får till följd att arbetstimmarna marginalen inte är så produktiva. Samtidigt är spilltiden, dvs. tidsåtgången för att ställa i ordning maskiner och andra arbetsuppgifter som är oberoende av

Ekonomiska konsekvenser 43

...

arbetstidens längd, av mindre relativ betydelse än arbetstiden är

om kort. I sådana lägen kan förvänta sig att arbetstimmarnas

man elasticitet är låg, vilket innebär att en reduktion arbetstiden leder

av till att produktiviteten stiger. Denna hypotes får också stöd i de skattningar för olika tidsperioder som redovisas Åberg, 1985

av se

tabell 3.4. Ju senare tidsperiod, dvs. kortare arbetstid, desto högre elasticitet erhölls.

Skillnader i ekonometrisk metodologi är förmodligen viktig

en förklaring till de olikartade resultaten i studierna vad beträffar elasticiteternas storlek. Enligt Hart McGregor, 1988, kan divergensen till stor del förklaras med att ekvationerna i de första studierna felspecificerats. Man har inte tagit hänsyn till kapitalets utnyttjandegrad, utan endast använt uppgifter kapitalstockens

om storlek. Eftersom kapitalets respektive arbetskraftens utnyttjandegrad är positivt korrelerade, har detta lett till att det uppmätta värdet på arbetstimmarnas elasticitet överskattats. Med andra ord har den produktivitetshöjande effekt som egentligen är att hänföra till kapitalutnyttjandet fångats upp av antalet arbetstimmar.

Tabell 3.4 Svenska studier av arbetstidens effekter på produktionen. Elasticiteter för antalet arbetade timmar per sysselsatt

Studie Period Elasticitet

Åberg 1985 1963 82 0,8 0,6

-

1963 66 0,7 0,2

-

1967 72 0,8 0,5

-

1973 82 0,9 0,8

-

Anxo Bigsten1989 1980 83 0,9

-

Anxo Stemer1991 1970 88 0,8

-

Anm: Elasticiteterinomparentesavserhelanäringslivet,övrigaavsertillverkningsindustrin.ProduktionsfunktionenäravC0bb-D0uglas-,CES-ochtranslogtyp i Anxo Bigsten1989, i övriga studierCobb-Douglas.

De mest tillfredsställande studierna från metodologisk synpunkt kontrollerar för graden kapitalanvändning Hart McGregor,

av 1988, Anxo Bigsten, 1989, och Anxo Sterner, 1991. Detta har gjorts genom att variabler för kapacitetsutnyttjandet eller driftstiden införts i den skattade ekvationen. I dessa studier har också fått

man värden som ligger relativt nära ett. I de båda svenska studierna kan det inte förkastas att elasticiteten är lika med ett. En elasticitet nära

44 Ekonomiska konsekvenser

ett innebär att arbetstimmarna marginalen är ungefär lika produktiva övrig arbetstid. En reduktion av antalet arbetstimmar som skulle därmed leda till proportionell minskning av produktionen. en En intressant observation är att de studier där hela näringslivet ingår uppvisar mindre elasticiteter än de analyser som enbart avser tillverkningsindustrin. Vidare gäller för den enda studie som exklusivt inriktats tjänstesektorn att de erhållna elasticiteterna är relativt små Mairesse Kremp, 1993. Dessa resultat kan bero på att den genomsnittliga driftstiden är längre i tjänstesektorn än i tillverkningsindustrin. Eftersom dataunderlagen och i många fall även den ekonometriska metodologin är olika i studierna, är det dock svårt att med bestämdhet dra denna slutsats. Det kan slutligen noteras att i de ovannämnda studierna i man flertalet fall funnit att elasticiteterna för antalet sysselsatta och antalet arbetstimmar inte är lika stora, vilket indikerar att produktivitetseffekterna är olika vid förändringar i dessa variabler. Resultaten i de svenska studierna avviker dock i viss mån från de övriga. Man har i två studierna funnit att elasticiteten för antalet sysselsatta och av antalet arbetstimmar är ungefär lika Åberg, 1985, och Anxo Sterner, 1991. Slutsatsen bör dras av detta är att det kan vara som missvisande att analysera effekterna av arbetstidsförkortningar enbart skatta elasticiteten för det totala antalet arbetstimmar. Det genom att är önskvärt med uppdelning i antalet sysselsatta och något mått en arbetskraftens utnyttjandegrad. I de refererade studierna har antalet arbetstimmar sysselsatt använts, men även andra mått, t.ex. per antalet arbetsdagar per sysselsatt, är tänkbara.

3.4.2¶Sammanfattning den ekonometriska studien av

av

arbetstidsproduktiviteten

I detta avsnitt sammanfattas resultaten den ekonometriska underav sökningen, ingår bilaga till utredningen. I denna studie har som som produktionsfunktioner skattats, där förutom kapital, ett antal mått sysselsättning och arbetskraftens utnyttjandegrad ingår som förklarande variabler. Tre olika modeller har specificerats, där följande

förklaringsvariabler ingår:

Modell Kapital g Totalt antal arbetstimmar

Modell 2: Kapital Antal sysselsatta Antal arbetstimmar per sysselsatt

Ekonomiska konsekvenser 45

. ..

Modell Kapital

Antal sysselsatta Antal arbetsdagar per sysselsatt Antal arbetstimmar per sysselsatt och dag

Modellformuleringarna 2 och 3 gör det möjligt att skilja mellan de effekter produktionen som beror förändringar i arbetskraftsutnyttjandet och de effekter som i stället kommer från variationer i sysselsättningen. Modell 3 är den mest generella formuleringen, där förändringar i antalet arbetsdagar kan särskiljas från andra förändringar i arbetskraftsutnyttjandet. Hänsyn kan tas till eventuell substitution, där insatser av andra faktorer än arbetsdagar kan motverka ett produktionsbortfall till följd av ytterligare en helgdag. Modellerna 1 3 motsvarar ekvationerna 6 8 i bilagan.

- -

Underlaget för undersökningen är ett kombinerat tidsserie- och tvärsnittsmaterial, där kvartalsdata för åtta undergrupper inom tillverkningsindustrin under perioden 1980:1 1990:1 utnyttjats. Antalet

arbetsdagar har mätts som antalet ordinarie arbetsdagar måndag

fredag. De kvartalsvisa variationerna i denna variabel beror till stor del variationer i antalet helgdagar. Kapitalstocken har justerats för kapacitetsutnyttjandet. Dataunderlaget beskrivs utförligt i bilagan, där också modellerna, tillvägagångssättet vid skattningarna och de ekonometriska resultaten redovisas mer ingående.

Det bör understrykas att datamaterialet endast avser tillverkningsindustrin. Eftersom denna industri endast svarar för omkring 20 procent av rikets samlade produktion, finns det anledning att närmare beröra skälen till den avgränsning som gjorts. En analys för en större del av ekonomin, där även de tjänsteproducerande sektorerna inkluderats, vore visserligen önskvärd, men skulle föra med sig flera svåröverkomliga och välkända problem. Tjänsternas heterogenitet gör det svårt att dra några slutsatser om produktivitetseffekterna enbart på basis av de aggregerade branschdata som är tillgängliga Assarsson, 1991, och Hjalmarsson, 1991. För att uppgiften ska kunna lösas pá ett tillfredsställande sätt krävs tillgång till data på företagsnivå. En ytterligare komplikation är att en stor del av tjänstesektorn utgörs av offentlig produktion som inte är prissatt på någon marknad. För denna produktion observeras endast kostnaderna, vilket inte är något lämpligt underlag för bedömning av produktivitetseffekter. Slutligen är bristande tillgång data för kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn en omständighet som också gör det svårt att göra analyser för hela ekonomin.

I tabell 3.5 sammanställs skattningsresultaten för tillverkningsindustrin. Där redovisas inom vilka intervall de erhållna elasticiteter-

46 Ekonomiska konsekvenser

...

ligger samt resultaten i den specifikation som ansetts vara att na föredra, dvs. modell Samtliga elasticitetsvärden är statistiskt säkerställda i denna modell.

Tabell 3.5 Sammanställning av skattade elasticiteter för olika produktionsfaktorer

Variabel Elasticitet

lntervall Föredragen

specifikation

-

Anm: Produktionsfunktionenär av Cobb-Douglastypochdatamaterialetavsersvensktillverkningsindustriunderperioden1980:1 1990:1.Antaletobservationer 328. Seär bilaganför en

merutförlig beskrivningav undersökningen.

Kapitalets elasticitet ligger genomgående mellan 0,3 och 0,4, vilket är nära resultaten i tidigare studier. Detta innebär att en ökning av kapitalet med procent ökar produktionen med 0,3 till 0,4 procent

en när insatsen övriga produktionsfaktorer hålls konstant. Även skatt-

av ningarna beträffande det totala antalet arbetstimmar ger resultat som huvudsakligen ligger i linje med vad man funnit i föregående analy-

Elasticiteterna för antalet arbetstimmar per sysselsatt är 0,3 ser. - 0,6. Dessa värden är lägre än de i tabell 3.3 och 3.4 redovisade resultaten Åberg, 1985, och, framför allt, Anxo Bigsten, 1989, och Anxo Sterner, 1991.

Ett undersökningens viktigaste resultat är att elasticiteten för

av antalet arbetsdagar är relativt den är lika med ett. Om antalet

stor arbetsdagar ökar med en procent, ökar produktionen således också med procent. Några produktivitetsvinster vid en utökning av

en antalet helgdagar skulle alltså inte föreligga. Minskningen av produktionen blir med andra ord proportionell mot neddragningen av antalet arbetsdagar.

Elasticiteterna för antalet arbetstimmar per dag och sysselsatt är betydligt lägre 0,3 0,6 ån de elasticiteter som erhålls för arbets-

dagarna. Den uppdelning av arbetstiden per sysselsatt i tvâ kompo-

Ekonomiska konsekvenser 47

...

nenter som gjorts i analysen förefaller därför motiverad, och specifikationen i modell 3 föredras framför de övriga.

Den relativt höga elasticiteten för antalet ordinarie arbetsdagar är konsistent med observationen att de flesta arbetar femdagarsvecka måndag till fredag och att denna period också utgör driftstiden inom den övervägande delen tillverkningsindustrin se bilagan. Helg-

av dagarnas förutsebarhet kan antas ha en förmildrande inverkan på produktionsbortfallet, men denna omständighet tycks inte stor

vara av betydelse. Bristen jämförelsematerial gör emellertid att tolkningar i termer av orsakssamband måste göras med försiktighet.

3.4.3¶Beräkningar produktionsbortfallet

av I detta avsnitt görs ett försök att kvantifiera effekterna på produktionen i tillverkningsindustrin, samt i hela ekonomin, till följd

av en förändrad helgdagsordning. Beräkningarna bygger på de elasticiteter för arbetstimmar och arbetsdagar för tillverkningsindustrin vilka redovisats i föregående avsnitt. Uppskattningen effekterna på

av bruttonationalprodukten innebär att även de tjänsteproducerande delarna av näringslivet och offentliga sektorn inkluderas. Då den ekonometriska analysen inte avser hela ekonomin, måste vissa

antaganden göras om elasticiteterna i de sektorer som exkluderats. Detta gör att beräkningarna för bruttonationalprodukten måste betraktas som mer osäkra än de beräkningar endast till-

som avser verkningsindustrin.

simuleringar har utförts för att uppskatta effekterna produktionen, dels om nationaldagen blir en helgdag med bibehållen helgdagsordning i övrigt, och dels om nationaldagen blir helgdag samtidigt som en befintlig helgdag ändras. Följande alternativ har undersökts: D Nationaldagen 66 införs helgdag utöver redan existe-

som en

rande helgdagar

Nationaldagen blir helgdag samtidigt som en av följande helgdagar ändras:

D Trettondedag jul 6 1 upphör att vara helgdag i borgerligt hän-

seende

D Första maj 15 upphör helgdag eller flyttas till den

att vara

första lördagen eller söndagen i maj

D Kristi Himmelsfärdsdag Kr HfD upphör helgdag bor-

att vara

gerligt hänseende

D Annandag pingst AnD P upphör att vara helgdag

48 Ekonomiska konsekvenser

dessa dagar är fasta, medan andra är rörliga, blir effek- Då vissa av

på antalet ordinarie arbetsdagar i femdagarsvecka olika. Så terna infaller Kristi himmelsfärdsdag och annandag pingst alltid en

t.ex. torsdag respektive måndag, dvs. under dagar som normalt är arbetsdagar. De andra dagarna, trettondedag jul och första maj, kan däre-

infalla på olika veckodagar, vilket innebär att de i tvâ fall av sju mot infaller på lördag eller söndag. I de simuleringar som utförs är

en Kristi himmelsfärdsdag och annandag pingst respektive trettondedagen och den första maj ekvivalenta alternativ sett över hela vecko-

dagscykeln

Tillverkningsindustrin

Simuleringsresultaten för tillverkningsindustrin presenteras i tabell 3.6. De redovisas med utgångspunkt från ett referensalternativ, vilket är den gällande helgdagsordningen. Två olika specifikationer,

nu modell 3 och modell vilka redovisats i avsnitt 3.4.2, utgör grund för beräkningarna. Modell 3 inkluderar antalet arbetsdagar, vilket är den specifikation föredras. Antalet arbetstimmar per sysselsatt är

som

förklaringsvariablerna i modell och det har antagits att åtta en av timmar motsvarar arbetsdag. Simuleringarna i modell 3 bygger

en antaganden förändringar i antalet arbetsdagar, medan föränd-

om ringar i antalet arbetstimmar sysselsatt ligger till grund för

per simuleringarna i modell 2.

Tabell 3.6 simuleringar av effekterna på produktionen i tillverkningsindustrin vid en förändrad helgdagsordning

Modell Effekter produktioneni tillverkningsindustrini förhållande till referensaltemativet.procent.

66 extra 66 helgdagoch samtidigtändras helgdag

Anm: Simuleringarna är baseradepå skattningamai tabell 3.5. Referensaltemativetär existerandehelgdagsordning.Modellernadefinierasi avsnitt 3.4.2. Seävenbilagan för en mer utförlig beskrivning, därmodell 3 motsvararregressioneni kolumn6 och modell 2 regressioneni kolumn 5 i tabell

Det har bortsetts från det mycket ovanliga fall då annandag pingst och nationaldagen sammanfaller.

Ekonomiska konsekvenser 49

.. .

Resultaten för modell 3 visar inför nationaldagen

att om man som en helgdag, allt annat lika, skulle det medföra ett produktionsbortfall inom tillverkningsindustrin omkring 0,3 procent i genomsnitt. I absoluta tal, och tillämpat 1991 års produktionsnivå senast tillgängliga uppgifter, innebär detta en minskning förädlingsvärdet

av med drygt 700 miljoner kronor i samma års pris. Under konjunkturmässigt mer normala år får man räkna med ett ännu större bortfall

av det reala produktionsvärdet.

Eftersom en ytterligare helgdag innebär att produktion går förlorad även under alla kommande år, bör ett nuvärde det framtida

av produktionsbortfallet beräknas. Storleken är bl.a. beroende på hur den framtida inkomsten värderas, dvs. vilken diskonteringsfaktor

som tillämpas. Med antaganden om diskonteringsfaktor fem

en procent, evig tidshorisont och ett konstant realt produktionsvärde över tiden, blir nuvärdet av 700 miljoner kronor lika med 14 miljarder kronor 7000,05. En lägre diskonteringsfaktor eller ett mer realistiskt antagande om ekonomisk tillväxt leder till att nuvärdet blir större.

Om samtidigt en annan helgdag tas bort sker dock ingen produktionsminskning. Om trettondedag jul eller helgdagen den första maj avskaffas eller flyttas ger det ett nollresultat i förhållande till referensalternativet. I de fall då Kristi himmelsfärdsdag eller

annandag pingst avskaffas som helgdagar blir det t.o.m. fråga

om en ökning med cirka 0,1 procent. Detta motsvarar än 300 miljoner

mer kronor i 1991 års produktion, men ökningen blir ojämnt fördelad över åren i enlighet med veckodagscykeln. Nuvärdet blir,

med ovanstående antaganden, lika med sex miljarder kronor.

Enligt modell där antalet arbetstimmar förändras, är effekterna på produktionen av mindre omfattning. Denna specifikation betraktas som underlägsen modell men kan ändå indikation graden

ge en om av osäkerhet i beräkningarna.

Hela ekonomin

Hur stora blir effekterna på produktionen i hela ekonomin, dvs. på bruttonationalprodukten, till följd förändrad helgdagsordning

av en För att kunna beräkna dessa effekter måste man ha kännedom

om arbetsdagarnas eller arbetstimmarnas elasticitet inte bara i tillverkningsindustrin, utan även i övriga delar ekonomin. Man kan inte

av utgå från att elasticiteterna är lika. Av tidigare redovisade skäl har det inte bedömts som meningsfullt att göra en ekonometrisk studie för andra sektorer än tillverkningsindustrin. Resultaten som erhölls för denna delav näringslivet modell 3 kan emellertid tillsammans

50 Ekonomiska konsekvenser

med uppgifterna driftstider i olika näringsgrenar, bilda utgångs-

om punkt för diskussion om effekterna för hela ekonomin.

en

Det har noterats att driftstiderna är avsevärt längre i de tjänste-

producerande sektorerna än i tillverkningsindustrin. En ytterligare

helgdag kan därför antas reducera driftsdagarna i mindre utsträckning i tjänstesektorn. Detta talar för att produktionsminskningen inte blir större än inom tillverkningsindustrin, dvs. elasticiteten för arbetsdagarna är maximalt lika med ett. Detta antagande utgör ramen för kalkylerna för hela ekonomin, vilka presenteras i tabellerna 3.7 och 3.8. I beräkningarna har elasticiteten varierats mellan 0,7 och 1,0. En elasticitet för hela ekonomin ett innebär att den elasticitet som estimerats för tillverkningsindustrin antas gälla också i övriga ekonomin. I de övriga fallen antas elasticiteten i övriga ekonomin vara mindre än ett.

Tabell 3.7 visar de procentuella effekterna bruttonationalprodukten olika helgdagsordningar. Effekterna är kvalitativt, dvs.

av teckenmässigt identiska med resultaten avseende tillverkningsindustrin i tabell 3.6. Det finns däremot kvantitativa skillnader, beroende vilka antaganden som görs om arbetsdagarnas elasticitet. Känsligheten för de olika antagandena är dock inte påfallande stor. Om nationaldagen blir helgdag, med övriga helgdagar oförändrade, minskar bruttonationalprodukten med mellan 0,2 och 0,3 procent. De övriga kolumnerna i tabellen avser konsekvenserna av en samtidig förändring andra helgdagar. Om man tar bort trettondedag jul

av eller första maj det ingen produktionsförändring. Bruttonational-

ger produkten ökar t.o.m., med omkring 0,1 procent, om Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst tas bort som allmänna helgdagar.

Tabell 3.7 Uppskattningar av effekterna på bruttonationalprodukten vid en förändrad helgdagsordning

storleken Effekter BNP i förhållandetill referensaltemativet,%

Antagandeom

elasticitetenför

66 extrahelg- 66 helgdagochsamtidigtändras

antaletarbetsdagar

dag

- Anm: Referensaltemativetär existerandehelgdagsordning.

Ekonomiska konsekvenser 51

...

I tabell 3.8 har de procentuella effekterna omvandlats till absoluta förändringar i produktionsvärdet för ett specifikt år 1992. Med nationaldagen som en extra helgdag skulle bruttonationalprodukten minska med mellan tre och fyra miljarder kronor. En nuvärdeskalkyl, med samma antaganden tidigare, ett resultat på 60

som ger - 80 miljarder kronor. Om samtidigt Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst avskaffades skulle det i stället medföra ökning

en av bruttonationalprodukten med en till två miljarder kronor. Nuvärdet beräknas till 25 35 miljarder kronor.

-

Tabell 3.8 Uppskattningar av effekterna pâ bruttonationalprodukten 1992 vid en förändrad helgdagsordning, miljarder kronor i 1992 års priser

Antagandeom storleken Effekter BNP, miljarder kronor

elasticitetenför antalet arbetsdagar 66 extra 66 helgdagoch samtidigtändras

helgdag

61 eller 15 Kr HfD eller AnD P

- Anm: Referensaltemativet existerandehelgdagsordning.är

Det bör återigen betonas att kalkylerna i tabellerna 3.7 och 3.8 ska betraktas som grova uppskattningar. Det går dock att dra slutsatsen att förändringar av helgdagsordningen kan ekonomiska konsekvenser som är långt ifrån försumbara. Eftersom förändringarna är att betrakta som permanenta måste hänsyn tas till bortfallet fram-

av en tida produktion. Även när antagandena bakom nuvärdeskalkylerna varieras inom realistiska intervall så uppgår kostnaden för att göra nationaldagen till en helgdag i samtliga fall till tiotals miljarder kronor.

3.4.4 kvantifierade effekter

Det finns flera faktorer som inte har kunnat beaktas i de föregående avsnitten, men som ändå kan ha betydelse för vilken helgdagsförändring som är att föredra från produktionssynpunkt. Några dessa

av icke kvantifierade faktorer, här benämnda klämdagseffekten, sjukfrånvaroeffekten, driftstidseffekten samt exporteffekten, diskuteras i detta avsnitt. Omställningskostnader engångskaraktär,

av

52 Ekonomiska konsekvenser

i samband med omläggningar arbets- och driftsscheman o.d.,

av beaktas Framställningen begränsas dessutom till sådana effekter

inte enbart är att hänföra till en viss näringsgren. som

Klämdagseffekten En så kallad klämdag är en ledighet som tas ut i anslutning till en helgdag. Syftet är i regel att få till stånd en längre sammanhängande ledighet även inbegriper ett veckoslut. I princip skall den lediga

som dagen ha arbetats in, men det kan inte uteslutas att ett visst godtycke i form icke inarbetad frånvaro förekommer. I det senare fallet ger

av klåmdagarna upphov till ett produktionsbortfall. Eftersom benägenheten att utnyttja klämdagar varierar kan det dessutom vara svårt för utomstående att förutsäga ett visst företag eller en viss myndig-

om het tillämpar normala arbetstider eller under sådana dagar. Denna brist information kan bidra till ökade kostnader i samhället, vilka kunde ha undvikits ledigheten i stället koordinerats mellan olika

om företag.

Eftersom Kristi himmelsfärdsdag alltid infaller på en torsdag har den påföljande fredagen i många fall kommit att utnyttjas som klämdag. Om sådana dagar verkligen ger upphov till minskad nettoproduktion och andra kostnader till följd bristande information, så

av

det denna synvinkel en fördel om himmelsfärdsdagen uppvore ur hörde att vara helgdag.

Trettondedag jul och första maj kan också orsaka klämdagar, men endast då dessa dagar infaller tisdag eller på en torsdag.

en Nationaldagen orsakar exakt samma klämdagseffekt som trettondedag jul och första maj. Att byta någon dessa helgdagar mot national-

av dagen skulle därför med avseende klämdagseffekten vara neutralt. Annandag pingst däremot inte upphov till någon klämdag då

ger dagen alltid infaller en måndag.

Det bör observeras att förutom klämdagar ger helgdagar också upphov till halv dag dagen före helgdagen ofta blir arbetsfri.

att en

Sjukfrånvaroeffekten

Sjukfrånvaron uppvisar ett starkt säsongsberoende mönster. Från-

år vanligtvis högst i det första och fjärde kvartalet och lägst i varon det andra och tredje. Att ta bort eller flytta en helgdag som infaller under period med normalt låg frånvaro, skulle kunna påverka

en

produktionsmöjligheterna positivt.

Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst och första maj infaller samtliga under andra kvartalet då sjukfrånvaron är relativt låg, vilket innebär att det är bättre att flytta eller ta bort någon av dessa hel-

Ekonomiska konsekvenser 53

...

dagar än trettondedag jul som infaller i kvartalet med den högsta frånvaron.

Driftstidseffekten

I vilken grad utnyttjas de aktuella helgdagarna vid kontinuerlig drift inom industrin Produktionen pågår i regel trettondedag jul och Kristi himmelsfärdsdag, men inte i lika hög grad den första maj eller annandag pingst. Driftstidseffekten skulle göra det mer fördelaktigt att ta bort eller flytta första maj eller annandag pingst, eftersom produktionen därigenom borde öka mer. En flyttning av helgdagen första maj till den första lördagen eller söndagen i maj kan innebära att produktionen i stället upphör den dagen. l så fall är annandag pingst ett mer fördelaktigt alternativ att ändra än första maj.

Exporteffekten

Exporteffekten avser den inverkan helgdagarnas förläggning har pâ exportföretagens internationella kontakter och exportmöjligheter. Från denna synpunkt kan det anses värdefullt om helgdagarna i Sverige infaller samtidigt som helgdagarna i de största exportmarknaderna. Man skulle då i första hand ta bort eller flytta en helgdag som i liten utsträckning har samma status i andra länder. Av tabell 3.9 kan man utläsa helgdagsfrekvensen i våra viktigaste exportländer.

Tabell 3.9 länder i vilka trettondedag jul, första maj, Kristi himmelsfätdsdag och annandag pingst är allmän helgdag

Trettondedag jul Första maj Kristi himmels- Annandag pingst

färdsdag

Finland Tyskland Tyskland Tyskland

Italien Norge Norge Norge

Finland Danmark Danmark

Frankrike Finland Frankrike

Amn: Uppgifternaär hämtadefråntabell 2.1 i avsnitt2.3.

Utifrån kriteriet att det kan anses värdefullt om helgdagarna i Sverige infaller samtidigt som helgdagarna i de största exportmarknaderna är trettondedag jul den dag som borde upphöra att vara allmän helgdag.

54 Ekonomiska konsekvenser

Endast tvâ våra viktigaste exportländer, Finland och Italien, har

av trettondedag jul allmän helgdag. Annandag pingst, Kristi

som himmelsfärdsdag och den första maj är däremot helgdagar i flertalet av våra viktigaste exportländer.

3.4.5¶Sammanfattning av effekterna på

produktionsbortfallet

I tabell 3.10 sammanställs simuleringsresultaten och diskussionen om de särskilda effekterna. Detta görs i form av rangordningar av helgdagsalternativen för varje typ av effekt. Frånsett den simulerade produktionseffekten, vars betydelse med allra största sannolikhet är kvantitativt störst, bygger dessa rangordningar ofrånkomligen på mer eller mindre subjektiva bedömningar. Av de särskilda effekterna kan klämdagseffekten och sjukfrânvaroeffekten antas vara de storleksmässigt viktigaste, då de är giltiga för hela arbetsmarknaden. Med effekterna för hela ekonomin som utgångspunkt är Kristi himmelsfärdsdag den mest fördelaktig att ändra, medan annandag pingst är andrahandsalternativet. Första maj och trettondedagen är däremot inte lika gynnsamma kandidater ur produktionssynpunkt. Det är mycket tänkbart att en annan prioritering skulle vara mer fördelaktig för enskilda näringsgrenar eller företag.

Tabell 3.10 Rangordning av helgdagsalternativen

Simuleradproduk- Klämdagseffekt Sjukfrånvaro- Driftstids- Exporteffekt

tionseffekt effekt effekt

1.KrHfD 1.KrHfD 15 l.AnDP 1.61

1.AnDP 2. 61 l.KrHfD 2.15 2. AnDP

61 15 AnD P 3. 61 2. 15

3.15 4. AnD P 4. 61 Kr HfD Kr HfD Anm: Rangordningen kolumn 1 äri baserad tabell 3.8. Ett lågt rangordningsnummerinnebär att en ändringav helgdageni fråga föredrasframför ändringarav helgdagarmed högre rangordning.

3.6¶Sysselsättningseffekter

Kan extra helgdag resultera i att fler får sysselsättning Denna

en frågeställning är av intresse mot bakgrund av dels den höga arbetslösheten under den nuvarande konjunkturnedgången, och dels den allmänna diskussion om arbetsdelning som förts i Sverige och utomlands sedan en längre tid tillbaka.

Ekonomiska konsekvenser 55

...

I många europeiska länder har en förkortad arbetsvecka införts inom industrin. Vid Volkswagen i Tyskland har ett avtal slutits om att införa 4-dagarsvecka med viss lönereduktion för 100 000 arbetare Meinhardt mil., 1993. I USA har en diskussion förts om möjligheterna att skapa flera jobb genom att höja ersättningen för övertidsarbete, men förslagen har inte omsatts i praktiken. Den svenska inställningen till neddragningar av den ordinarie arbetstiden av arbetsdelningsskäl har hittills varit avvisande, men det möjligt att en hög och bestående arbetslöshet medför en förändring i opinionsläget.

Bland ekonomer har föreställningen om att arbetet kan delas, utan att ogynnsamma bieffekter uppstår, genomgående bemötts med stor skepsis se Anxo, 1988, Bigsten, 1983, och Calmfors, 1988, för svenska exempel, och Hart, 1987, för en översikt av argumenten. Utsikterna till en positiv sysselsättningseffekt vilar på ett antal antaganden som i vissa fall kan anses som mycket restriktiva. Avgörande för sysselsättningseffekten är dels arbetstidsförkortningens återverkningar på:

D Arbetsproduktiviteten D Kapitalutnyttj andet D Arbetskraftskostnaderna

dels följande egenskaper hos arbetskraften:

D Rörl igheten D Utbytbarheten

Om en reduktion av arbetstiden leder till produktivitetsökningar krävs det en mindre arbetsstyrka per producerad enhet än förut. I så fall minskar efterfrågan arbetskraft, räknat i timmar, i stället för att öka. En ökad efterfrågan av arbetskraft kommer dock till stånd om arbetstiden på marginalen är högproduktiv, dvs. elasticiteten är större än ett. Erfarenheten tyder emellertid på att elasticiteten ligger nära ett både för antalet arbetsdagar och för antalet arbetstimmar se avsnitt 3.4. Med en elasticitet nära ett skulle inte produktivitetseffekterna av en arbetstidsförkortning leda till någon större förändring i arbetskraftsefterfrågan. Tolkningar av de skattade elasticiteterna är emellertid inte helt oproblematiska, eftersom de också avspeglar förändringar i arbetskraftens sammansättning Leslie, 1984.

Sysselsättningsutfallet av en reduktion av arbetstiden är också beroende av hur kapitalutnyttjandet påverkas. Om även driftstiden reduceras ökar kapitalkostnaderna per tidsenhet, vilket leder till försämrad lönsamhet och mindre sysselsättning. En ökad driftstid förutsätter å andra sidan att arbetskraften accepterar mer arbete på

56 Ekonomiska konsekvenser

obekväma tider, vilket inte är självklart Calmfors, 1988. En extra helgdag behöver alltså inte innebära att det är möjligt att bibehålla driftstiderna även de sänkta marginalskatterna i skattereformen

om underlättar en sådan förlängning.

Arbetskraftskostnaderna spelar en stor roll för sysselsättningen. Företagens mål är inte att upprätthålla ett visst antal anställda, utan att få så hög lönsamhet som möjligt. Kostnaderna för arbetskraften består av två komponenter, lönekostnader och fasta kostnader. Lönekostnaderna år beroende av arbetad tid och fasta kostnader. Exempel på fastar kostnader är kostnader för utbildning, administration och sidoförmåner.

Om arbetstidsreduktionen sker med omedelbar lönekompensation, dvs. med bibehållen vecko- eller månadslön, ökar lönekostnaden per enhet arbetad tid, vilket minskar efterfrågan på arbetskraft. Om nationaldagen görs till helgdag och vecko- eller månadslönen förblir oförändrad, motsvarar detta en löneökning årsbasis med 0,4 procent. Full lönekompensation förefaller vara det mest sannolika utfallet, eftersom inga arbetstidsreduktioner skett i Sverige utan att detta varit möjligt Anxo, 1989. Men även utan omedelbar lönekompensation ökar arbetskraftskostnaderna, eftersom de fasta kostnaderna slås ut på färre arbetstidsenheter.

Oavsett hur den momentana lönekompensationen utformas, så kan lönerna också påverkas på sikt i löneförhandlingarna. En förkortning utan kompensation får motverkande effekter, eftersom fackföreningarna strävar efter att bibehålla inkomstnivân för sina medlem-

Calmfors, 1985. Erfarenheter från Damnark, Norge och mar Frankrike visar att löneinflation mycket väl kan bli följden av arbetstidsreduktioner Anxo, 1989, och Calmfors, 1988. Det är naturligtvis också tänkbart att löneökningstakten minskar tillfälligt i fallet med full omedelbar lönekompensation. Denna slutsats förstärks av empiriska resultat i Holmlund, 1989, vilka indikerar att den svenska löneökningstakten inte alls påverkas av arbetstidens längd. Slutresultatet blir under alla omständigheter en kostnadsökning, som minskar efterfrågan på arbetskraft. Det kan också finnas flaskhalsproblem försvårar en sysselsåttningsökning Anxo, 1988.

som Begränsad rörlighet mellan regionala arbetsmarknader och brist tillräckligt kompetent arbetskraft kan göra att eventuella vakanser inte blir tillsatta, vilket bidrar till ökad löneglidning.

Effekterna av en arbetstidsförkortning sysselsättningen kan bli olika i den privata respektive offentliga sektorn. Detta kan belysas med att återigen diskutera produktionsfunktionen och det bakomliggande optimeringsproblem som denna implicerar. Beroende på vilka antaganden görs är företagets problem antingen att i;

som

Ekonomiska konsekvenser

. ..

välja den produktionsnivå och uppsättning produktionsfaktorer,

av dvs. kapital och arbete, som maximerar vinsten, eller att ii; välja den faktormix som minimerar kostnaderna för en förhand bestämd produktionsnivå. För företag som opererar på marknaden är fallet ii endast tillämpligt i de fall då output begränsas efterfrågan, vid

av givna faktorpriser, annars gäller i. Vad beträffar produktion i offentlig regi, så är däremot ii i regel den mest relevanta beskrivningen. Den producerade kvantiteten kan politiskt bestämd

antas vara i denna sektor, medan företagen åläggs, eller har frihet att, uppfylla detta mâl till lägsta kostnad. Distinktionen mellan de två fallen är alltså viktig att göra då man bedömer sysselsättningseffekterna

av arbetstidsförkortningar. Sannolikheten att en arbetstidsförkortning leder till en sysselsättningsminskning är mindre i fallet ii än i i.

En extra helgdag kan således leda till ett ökat antal sysselsatta vid oförändrad efterfrågan offentliga tjänster. Någon sysselsättningsökning är emellertid inte självklar. Det är också möjligt att helgdagen huvudsakligen leder till mer övertids- eller merarbete för redan anställda. De höga fasta kostnaderna för arbetskraft talar för att substitution mot arbetstimmar i stället för sysselsättning

är mer ekonomiskt för företagen. Beräkningar Åberg, 1985 och 1986,

av och Holmlund, 1989, antyder att en arbetstidsförkortning inte påverkar sysselsättningen i näringslivet. Åbergs studie pekar visserligen på en Ökning av sysselsättningen i den offentliga sektorn, men dessa resultat är mycket osäkra. De negativa effekter, som redovisades i punktform ovan, gör sig dock gällande även i offentlig sektor. Man får bl.a. räkna med en fördyring arbetskraftskostnaderna i för-

av hållande till den arbetade tiden.

Några försök till kvantifiering av effekterna som diskuterats i detta avsnitt har inte gjorts. Avsnittet har i stället syftat till att identifiera de mekanismer som gör sig gällande vid en arbetstidsförkortning. De teoretiska skälen talar starkt för att extra helgdag inte får positiva

en sysselsättningseffekter för ekonomin i stort. Erfarenheterna andra

av arbetstidsförkortningar ger inte heller någon anledning till optimism. Den sysselsättningsökning som möjligen skulle kunna komma till stånd i den offentliga sektorn är dessutom förenad med andra

negativa konsekvenser för samhällsekonomin. En skattehöjning skulle t.ex. få negativa återverkningar sysselsättningen i privat sektor.

3.7¶Statsfinansiella effekter

Att införa nationaldagen som helgdag utan att samtidigt ta bort

en redan existerande helgdag är en relativt liten arbetstidsförkortning

om

;Dä

58 Ekonomiska konsekvenser

jämför med andra tidigare diskuterade arbetstidsreformer, som man

timmars arbetsdag, veckors semester och längre föräldrasex sex ledighet. Trots den relativt korta arbetstidsförkortningen som en extra helgdag skulle innebära påverkas förutom produktionen också statsfinanserna. Intäktssidan pâverkas, eftersom skatteintäkterna är känsliga för förändringar i bwttonationalprodukten, men även kostnadssidan kan komma att pâverkas. Utgiftsposter vilka kan påverkas arbetstidsförkortning är främst lönekostnader för den

av en offentliga sektorn och eventuellt utbetalningarna till de arbetslösa. I övervägandena att införa ytterligare en helgdag är det viktigt att ta hänsyn till de statsfinansiella effekterna, speciellt mot bakgrund av den ekonomiska situationen i Sverige med stort budgetunderskott och ökande statsskuld.

I det här kapitlet diskuteras hur en arbetstidsförkortning påverkar statsfinanserna rent generellt. Det diskuteras dessutom närmare storleken på förändringarna intäkterna och utgifterna för den offent-

av liga sektorn.

3.7.1¶En arbetstidsförkortning påverkar statsfinanserna

Produktivitetsdelegationen 1991 har gjort simuleringar av hur en kortare arbetstid påverkar bl.a. produktionskapaciteten, nationalinkomsten, konsumtionsutrymmet och skattetrycket. Resultatet var att

kortare arbetstid innebär en sänkning av produktionskapaciteten, en

minskning nationalinkomsten och konsumtionsutrymmet samt en av

ökning skattetrycket. De samhällsekonomiska kostnaderna en av varierar dock betydligt beroende vilka antagande man gör om variationerna i driftstid och arbetsproduktivitet. Produktionsbortfallet blir störst då det antas att det inte förekommer några produktivitetshöjande effekter och att driftsmönstret förblir oförändrat.

En stor del av de arbetstimmar som årligen ägnas produktion av

och tjänster går för att betala de tjänster som den offentliga varor sektorn tillhandahåller. Offentliga tjänster som vård och utbildning eller transfereringar som barnbidrag och pensioner. Om man genom

arbetstidsförkortning minskar det totala antalet arbetstimmar i en produktionen måste större andel dessa timmar användas för att

en av upprätthålla grad av offentlig service, dvs. skatterna kommer

samma att öka. Alternativet är att man väljer att lägga samma andel timmar på offentlig service, före arbetstidsförkortningen, vilket innebär

som att den offentliga sektorn skärs ned, om inte produktiviteten kan höjas.

Ekonomiska konsekvenser 59

...

3.7.2 Effekten skatteintäkter och offentliga utgifter

Som ekonomisk teori samt resultaten från den av utredningen utförda ekonometriska analysen visar kommer arbetstidsförkortning att

en leda till en produktionsminskning.

Allmänt kan sägas att en minskning av bruttonationalprodukten leder till en minskning av skatteintäkterna. Hur stor minskningen blir beror bl.a. på den marginella skattekvoten, dvs. bortfallet i skatteintäkter till följd av en liten minskning bruttonationalprodukten.

av Uppgifter saknas beträffande den marginella kvotens storlek, däremot är den genomsnittliga kvoten känd, se tabell 3.11. Skattebortfallet beror även tidsperspektivet, varför det är svårt att med enstaka siffror beskriva effekterna.

Tabell 3.11 Skatter och avgifter som andel av bruttonationalprodukten

1992 1993 1994

Skattekvot, % 51 49,8 48,3

Källa: Finansplanen,Regeringensprop. 199394:100

Landstingens och kommunernas ökade utgifter till följd att införa

av nationaldagen som helgdag utan andra ändringar i helgdagsordningen kan däremot bedömas med mindre osäkerhet.

Sambandet som gäller för näringslivet att minskad arbetstid leder till en minskad produktion gäller inte nödvändigtvis för den offentliga sektorn. Produktionsnivân i den offentliga sektorn är ett resultat av politiska beslut. Det har politisk nivå bestämts hur mycket sjukvård, barnomsorg, polisväsen, försvar ska produceras

mm. som i Sverige. En arbetstidsförkortning kommer därför att innebära

en ökad lönekostnad, som om inte produktiviteten ökar i motsvarande omfattning leder till högre skatter.

När man beräknar hur mycket en extra helgdag skulle kosta kommuner och landsting är det främst lönekostnaderna måste ta

man hänsyn till. Man kan dela personalen i kommun och landsting i

upp två grupper, den personal som kanske inte behöver ersättas administrativ personal, lärare, etc. och den personal måste ersättas

som personal inom sjukvård, äldreomsorg, räddningstjänst etc.. Nettoeffekten för den förra antas noll. Det bör dessutom

gruppen vara påpekas att det kan finnas rationaliseringsvinster att göra att

genom personalstyrkan inte ersätts fullt ut. Kostnadsökningen kan alltså bli något mindre än de i tabell 3.12 redovisade beloppen. I beräkningarna i tabell 3.12 har det å andra sidan inte tagits hänsyn till att

i

,,

60 Ekonomiska konsekvenser

ersättningen för arbete är högre under helger än veckodagar. Resonemanget bygger att det finns ineffektiviteter i organisationen. I effektiv organisation måste all personal ersättas.

en

Tabell 3.12 Kostnadsökningar i Kommun och Landsting vid införandet av ytterligare en helgdag

Kommun Landsting Total lönekostnad 109 309 49480 exkl. arbetsgivaravgifter miljoner kronor, 1992.

anställda 35% 66% Andel av som direkt behöver ersättas Kostnadsökning, 0,17% 186 0,32% 160 procent miljoner kronor Kostnadsökning med 530 243 antagandet att all personal måste ersättas, miljoner kronor

Källa: Landstingsförbundetoch Svenskakommunförbundet.

Beräkningarna i tabell 3.21 är ett mycket grova räkneexempel. Cirka 35% de kommunalt anställda och cirka 66% av de lands-

av tingsanställda kan anta måste ersättas direkt. I både kommun

man och landsting måste i genomsnitt ersätta 1,07 dagar anställda

man inom den offentliga sektorn arbetar halvdag dag före helgdag. Man beräknar inom den offentliga sektorn det totala antalet arbetsdagar

år till 220 dagar. Den procentuella kostnadsökningen blir per 0,17% 1,07220 0,35 för kommunerna och 0,32% för lands-

x tingen. De totala lönekostnaderna, exklusive arbetsgivaravgifter, är för kommunerna cirka 109 miljarder kronor och för landstingen cirka 50 miljarder kronor 1992. Bruttokostnadsökningen för kommun och landsting att införa den 6 juni helgdag skulle bli

som cirka 186 miljoner respektive 160 miljoner.

Om det blir aktuellt med nyanställningar kan arbetslösheten minska, vilket direkt minskar kostnaderna i form av socialbidrag för kommunerna och arbetslöshetsunderstöd för staten. Det skulle

Ekonomiska konsekvenser 61

...

dessutom öka sysselsättningen och därigenom öka den kommunala sektorns skatteunderlag, vilket skulle minska nettokostnaden.

Det måste betonas att ovanstående kalkyler bygger på ett antagande om oförändrad produktionsvolym. Det kan inte hållas för uteslutet att kostnadsökningarna åtminstone till viss del kommer att motverkas med höjd produktivitet eller nedskärningar i verksamheten.

Det bör också tas i beaktande att nationaldagen kommer att infalla på en vardag under de närmaste åren, varför skattebortfallet och utgiftsökningarna också får aktualitet under denna period.

3.8¶Attityder i avseende näringslivet

nationaldagen som helgdag

För att en idé om vilka attityder näringslivet har avseende nationaldagen som helgdag har som ett led i utredningen gjorts

en mycket begränsad undersökning bland företag och branschorganisationer.

Främsta syftet med enkäten var att information om det var någon helgdag som om den togs bort skulle orsaka ökade kostnader eller olägenheter. Det var mycket som hade något att invända mot att någon dag togs bort som helgdag. De nackdelar kan uppstå

som inom vissa branscher om man flyttartar bort en existerande helgdag kommer totalt sett att uppvägas av fördelar för andra branscher. Det kan dock uppstå rent regionala effekter som inte är helt önskvärda. Att ta bort trettondedag jul kan t.ex. slå hårt på turistnäringen i fjällvärlden. Andra branscher som hade invändningar var detaljhandeln som ansåg sig förlora inkomster om Kristi himmelsfärdsdag togs bort och Sveriges Campingvärdar som inte ville ge upp någon vår-

av helgerna till förmån för den 6 juni med motiveringen att det skulle leda till en kortare säsong.

Svaren visade också att majoriteten de besvarade enkäten

av som ville att nationaldagen skulle bli helgdag. Det var emellertid många som markerade att de endast kunde tänka sig en ny helgdag i utbyte mot en existerande helgdag.

Kristi himmelsfärdsdag den helgdag ansågs lämpligast

var som vara att tas bort till förmån för nationaldagen. Den näst bästa helgdagen att avskaffa vore enligt enkäten första maj. Representanter för

processindustrin påpekade att en helgdag med fast datum kan infalla

som alla veckans dagar var det sämsta tänkbara alternativet. För att motverka effekten av att göra nationaldagen den 6 juni till helgdag borde man därför ta bort första maj.

överväganden och förslag

4. 1

Inledning

Skall man införa nationaldagen helt helgdag

som en ny trots att kostnaden i form av ett produktionsbortfall inte skulle för-

vara sumbart och att det skulle innebära olägenheter för näringslivet Bortfallet i bruttonationalprodukten kan beräknas till lägst tre miljarder kronor årligen om nationaldagen skulle bli allmän helgdag och effekterna på statsfinanserna blir inte heller oväsentliga

se

kapitel 3. Att göra nationaldagen till helgdag skulle ett sätt

vara att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den har i dag. Om nationaldagen skall bli helgdag återstår dessutom att ta ställning till om landet har råd att införa ytterligare allmän helgdag eller

en om en nuvarande helgdag måste tas bort eller flyttas, och i så fall vilken.

4.2 till att

Motivering göra nationaldagen till helgdag

Vissa av de motiv som låg till grund för att införa svenska

en flaggans dag har i dag liten förankring i det svenska samhället. Det talades om fornstora dagar och diskussionen hade markanta inslag

av nationalromantik. Den förhärskande uppfattningen bland dem

som drev frågan var att fädernas minne skulle vördas och hedras

samt att skälet till att vi i Sverige saknade nationell stolthet att det

var var ett omodernt sätt att förhärliga kriget Cederblom, 1918. Cederblom ansåg vidare att man inte får glömma att Sverige är ett resultat vår

av historia och att någon slags missriktad humanism hindrade svenskarna från att känna stolthet och glädje över sina hjältars krigarbragder.

Detta var hedervärda och för den tiden naturliga skäl till att införa en nationaldag. Argumenten känns emellertid inte lika aktuella i dag. Svenskar saknar i viss mån utåtriktad nationalism Ehn 1993, dvs. även om svenskarna har en mycket stark nationalkänsla visar de den inte samma sätt som man kan i bl.a. Norge och USA. Den

se svenska nationaldagen är inte den folkfest kan upplevas i t.ex.

som

ha

Norge den 17 maj eller i Frankrike den 14 juli. Det har säkert sin förklaring i att den svenska nationaldagen inte förknippas med personliga minnen och känslor, i krigsdrabbade länder. Sverige är

som

gammal nationalstat. Många länder i vår omgivning har en en mycket kortare historia självständiga stater. Av de fem nordiska

som länderna har fått eller återfått sin självständighet under 1900-talet.

tre Sverige har inte varit i krig sedan i början av 1800-talet och sedan 1809 har inga krigshandlingar ägt rum i Sverige. Det är förståeligt

det markerandet den nationella identiteten är starkast att yttre av bland nationer och i länder varit förtryckta, ockuperade,

unga som inlemmade i någon stat eller som deltagit i krig.

annan

Det finns de att den svenska nationaldagen är alltför

som anser programmerad Bringéus, 1988 och att dagen hittills har saknat

drag. Att den 6 juni har fått status som Sveriges nationaldag spontana

vissa anpassning till ett internationellt festmönster, menar vara en dock med skillnaden att nationaldagen i de flesta andra länder är

allmän helgdag.

Det skulle dessutom kunna mindre lämpligt att införa en ny

anses helgdag inte sammanfaller med något annat lands helgdag. I en

som alltmer öppen världshandel borde strävan vara att ha så få frän flertalet andra länder avvikande helgdagar som möjligt. Införandet av en helgdag på nationaldagen går emot sådan inriktning. Inom EU

en finns det emellertid 57 olika dagar året då det är allmän helgdag i minst ett medlemsland. Endast juldagen och nyårsdagen är gemensamma helgdagar.

Sedan 1983 är den 6 juni svensk nationaldag som firas i större delen vårt land. Det är sant att dagen inte firas i samma utsträck-

av ning norrmännen firar 17 maj eller fransmännen firar 14 juli,

som

vi har lika stor anledning att fira vår nationaldag. Traditionen men att fira nationaldagen är inte lika gammal som i Norge och Frankrike vilket kanske beror att framväxandet av den svenska nationalstaten började för än 450 år sedan och att vi inte heller under den tiden

mer har haft några samhällsomstörtande revolutioner. När Gustav Vasa valdes till konung den 6 juni 1523 inleddes emellertid den nya tiden med ett Sverige inte längre ingick i någon form av union med

som Danmark. Den 6 juni 1809 undertecknades dessutom den regerings-

gälla till 1970-talet. Även riksform som i sina huvuddrag skulle dagens första beslut år 1973 att anta den nuvarande regeringsformen meddelades den 6 juni.

Vâr på helgdagar har förändrats. Som tidigare beskrivits har

syn också antalet helgdagar och utformning av dessa förändrats genom tiderna. Förändringarna speglar den tid vi lever i med skiftande ekonomiska och religiösa förutsättningar. Människors tro och hand-

Överväganden och förslag 65

lande har blivit annorlunda. Ett genomgående drag för utvecklingen är den fortgående sekulariseringen. Ett andligt, religiöst och ofta rent kyrkligt innehåll, som inte bottnar i folklig tro och livsåskådning, raderas så småningom bort. Det är mycket sällan som något nytt med förankring i folksjälen tillkommer.

Helgdagarna var tidigare enbart kyrkliga. De var välkomna avbrott i arbetsveckorna. Med dagens lördagsledighet och semesterlagstiftning ñnns inte samma behov av ytterligare ledighet. Helger är däremot viktiga som kulturbärare och gemensam nämnare i ett samhälle där religionen inte längre spelar samma roll. När den kyrkliga betydelsen blir mindre viktig behövs något annat för att inte ett tomrum ska bildas.

Nationaldagen, som har utvecklats ur svenska flaggans dag, skulle kunna vara en dag som symboliserar något nytt, som skulle kunna sammanföra de människor som lever i Sverige. Cederblom skrev 1918 om den svenska flaggan att:

Sveriges flagga betecknar således vårt eget fosterland Sverige med

allt, hvad därinom finnes: våra berg och dalar, skogar och sjöar,

åkrar och ängar, järnvägar och öfriga förbindelser, städer och

andra bebyggda orter... Men utöfver och framför allt detta betecknar flaggan Sveriges folk under forntid och nutid och, som vi innerligen vilja hoppas, äfven i framtiden.

Språket är ålderdomligt, men vid närmare eftertanke är orden giltiga även i dagens Sverige. Det är just detta som skapar Sverige, vår natur, en välfungerande infrastruktur, en levande landsbygd, en gemensam historia och, ännu viktigare, en gemensam framtid. Men därtill kommer ytterligare omständigheter som skapar en gemensam identitet såsom kultur, föreställningar, värderingar och beteendemönster.

Det är framtiden och de värderingar vi vill leva med som är viktiga. Det är alltid svårt att bestämt säga någonting om framtiden men vi vet att det samhälle vi lever i blir allt mer internationellt. Genom EES-avtalet och ett eventuellt medlemsskap i EU knyts Sverige närmare den europeiska gemenskapen. Sverige är dessutom ett land som tagit emot och tar emot invandrare från många olika kulturer. I dag är drygt tio procent Sveriges befolkning födda

av utanför landets gränser eller har ett utländskt medborgarskap. För att kunna ta emot kulturer utan rädsla måste man känna trygghet i

nya det svenska. Det är en av de större utmaningarna för den svenska nationen att invandrarna på ett smidigt sätt integreras i Sverige. Det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturarvet och

66 Överväganden och förslag

det svenska sarnhållssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten. Det är dessutom den gemensamma nämnaren för invand-

kommer från olika länder och har stora skillnader rargrupper som vad gäller religion, språk, kultur och utbildning. Det räcker förvisso inte att endast inrätta helgdag nationaldagen för att nå en ökad

en nationell medvetenhet, men om man kan fylla nationaldagen med lämpligt innehåll skulle den kunna utgöra en tydlig markering av nationens strävan.

Nya nationer går igenom en aktiv process för att stärka den nationella identiteten. De befinner sig i en förändringsprocess där nationella symboler, av vilka nationaldagen är en, är viktiga för att skapa nationell gemenskap. Liksom unga nationer behöver stärka

en sin nationalitetskänsla bör vi i Sverige, i tider med stora förändringar, stärka vår identitet.

Om nationaldagen helgdag skulle kunna bli en symbol för

som Sverige i framtiden är det befogat att göra den till helgdag. Det skulle dag under vilken man aktivt verkar för att skapa en

vara en nationell gemenskap, svensk identitet och en stolthet över att leva

en i Sverige. Sveriges nationalsymboler skall ena landet, inte dela det. Det är betydelse att det svenska folket återtar sina symboler från

av de grupper som missbrukar dem.

Styrelsen för Sverigebilden har i uppgift att skapa en positiv bild av Sverige utomlands i syfte att öka intresset för vårt land utanför Sveriges gränser. Detta skall i sin tur innebära ett ökat antal turister till Sverige och ett ökat utländskt intresse för investeringar i vårt land. Den inhemska bilden av Sverige skapas kontinuerligt av vad som sker inom olika områden i samhället. Firandet av nationaldagen skulle dessutom kunna vara ett sätt att sammanfatta bilden av Sverige och svenskarna i ett internationellt sammanhang.

Det finns strömningar i samhället som vill att svenskarna ska få ledigt för att fira nationaldagen. Positiva Sverige m.fl. vill uppmana företag att på frivillig basis ge så många som möjligt ledigt efter klockan 15.00 den 6 juni.

4.3 bör med ett innehåll

Nationaldagen fyllas

Om nationaldagen blir allmän helgdag bör den emellertid firas på ett sådant sätt att syftet med dagen kommer fram tydligt. Det kan inte

lämpligt att införa ny helgdag som endast blir en allmän vara en ledighetsdag. Nationaldagen bör således få en särpräglad utfornming. Det ligger utanför utredningens uppdrag att komma med förslag om

Överväganden och förslag 67

hur nationaldagen skulle kunna firas. Under utredningsarbetet har emellertid en del idéer kommit fram.

E Traditionerna från svenska flaggans dag med överlämnande

av flaggor och fanor till olika organisationer och privatpersoner bör givetvis behållas.

D Vi borde sträva efter att lägga skolavslutningarna på nationaldagen. På det sättet skulle föräldrar, syskon, och farför-

moräldrar ha möjlighet att närvara vid skolavslutningen. Detta skulle vara en markering av tron på framtiden, de unga och vikten

av kunskaper. Utfommingen av skolavslutningen kommer naturligtvis att variera från skola till skola och något centralt direktiv kan inte utfärdas. Skolledarna skulle i samarbete med eleverna, lärarna och föräldrarna kunna skapa ett värdigt firande. Detta skulle kräva ändringar i skollagen l985:l100, omtryckt 1991:1111, som utredningen inte har tagit ställning till. Om det av praktiska skäl inte är möjligt att avsluta skolåret den 6 juni skulle man kunna ha en skolans dag.

D I Sverige har vi nu många invånare kommer från andra

som kulturer. Många är flyktingar från länder där förtryck råder. En idé är att på Sveriges nationaldag utdela synligt bevis till dem som under den senaste tolvmånadersperioden erhållit svenskt medborgarskap. Om det inte skulle skapa alltför stora olägenheter skulle nationaldagen t.o.m. kunna vara den dag då flertalet fick sitt svenska medborgarskap. Ceremonier skulle anordnas på flera ställen runt om i landet. Residensstäderna är lämpliga orter och i landsdelar med stora avstånd skulle vid behov andra orter också vara aktuella.

Det är möjligt att sådana synliga manifestationer skulle kunna tjäna två syften. Förutom att på ett påtagligt sätt hälsa med-

nya borgare välkomna till Sverige skulle det också kunna bidra till ännu större förståelse för flyktingar och andra som valt att bygga sin framtid i Sverige.

EI Försommaren är vacker i Sverige och inbjuder till olika former av utomhusaktiviteter. Dessa skulle kunna utformas i samarbete mellan olika folkrörelser som kunde arrangera utomhuskonserter, idrottstävlingar, hembygdsdagar,

m.m.

4.4¶Aktuella alternativ

Som nämnts tidigare är främst fyra helgdagar som varit föremål för bedömning huruvida de skulle lämpliga att flytta eller ta bort till

vara förmån för nationaldagen. Utredningen har kommit fram till att valet först och främst står mellan borgerlig och en kyrklig helgdag. De

en alternativ som har diskuterats är:

Första maj upphör helgdag eller flyttas till den första

att vara lördagen alternativt söndagen i maj.

2. En kyrklig helgdag upphör att vara helgdag i borgerligt hänseende. Valet står då emellan följande tre alternativ:

Trettondedag jul upphör att helgdag i borgerligt hänseende. EI vara E1 Kristi himmelsfärdsdag upphör att vara helgdag i borgerligt

hänseende. E1 Annandag pingst upphör att vara helgdag.

I valet mellan de aktuella helgdagarna måste man ta hänsyn till flera olika faktorer. Den ekonomiska aspekten är mycket viktig och då kan

inte endast väga in det produktionsbortfall helgdagen orsakar man

måste också ta faktorer eventuella klämdagar och utan upp som huruvida helgdagen försvårar handelsförbindelser med vissa länder på grund att helgdagarna inte är samstämmiga. En annan viktig

av aspekt är den kyrkliga. Teologiska synpunkter måste vägas in om

överväger att ta bort helgdag också är helgdag i kyrklig man en som bemärkelse. Den tredje aspekten ska vägas in är den sociala.

som Man måste ta hänsyn till respektive helgs sociala värde och folkliga förankring.

4.4.1¶Ekonomiska aspekter

bort trettondedagen eller första maj och samtidigt införa allmän Att ta helgdag nationaldagen skulle vara kostnadsneutralt. Om man istället tog bort Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst skulle kalkylen litet överskott. Dessa helgdagar infaller alltid på en

ge ett arbetsdag torsdag respektive måndag, medan nationaldagen kan infalla lördag eller söndag. Om Kristi himmelsfärdsdag togs

en bort skulle dessutom undvika klämdag som splittrar arbets-

man en veckan och produktionen skulle öka.

Firandet de nämnda helgdagarna varierar bland våra tio

av ovan viktigaste exportländer. Som framgår av tabell 2.1 i avsnitt 2.3.4 firar två länder trettondedagen, firar annandag pingst, sex länder

sex

överväganden och förslag 69

har helgdag första maj och sju länder Kristi himmelsfärdsdag.

Nio av länderna har helgdag sin nationaldag.

4.4.2¶Den borgerliga helgdagen första maj flyttas eller

tas bort

Första maj är vår senast införda helgdag 1939. Hos fyra av våra viktigaste handelspartner är första maj inte en helgdag. När första maj gjordes till allmän helgdag var inte lördagen en generellt ledig dag och semestern var kort. Införandet motiverades bl.a. med att arbetarna behövde en ledig dag i form av en borgerlig helgdag under vilken inte de kyrkliga restriktionerna av helgdagsñrandet gällde. Nu är lördagar i allmänhet arbetsfria och semesterlagstiftningen är betydligt generösare. Sedan 1948 är det inte heller möjligt att göra sig skyldig till sabbatsbrott så numera står det var och fritt att

en utnyttja helgdagarna efter tycke. Det skulle därav kunna övervägas om det inte vore befogat att flytta arbetarrörelsens dag till exempelvis den första söndagen i maj.

Det finns emellertid också andra skäl som talar för att bibehålla första maj som helgdag. Valborgsmässoñrandet har vuxit fram till

en stor folklig fest. Firandet med eldar, fyrverkeri och med sångkörer som hälsar våren välkommen ingår numera i vårt svenska kulturarv.

4.4.3¶En kyrklig helgdag upphör att helgdag i

vara

borgerligt hänseende

Trettondedagen

Trettondedag jul skulle ge ett lika stort bidrag till bruttonationalprodukten som första maj om den togs bort. Helgdagen är emellertid intimt förknippad med julfirandet och ur teologisk synvinkel en viktig dag och en stor kyrkohelg. Det är många som passar på tillfället att ta ut några semesterdagar i samband med jul- och nyårshelgen och trettondedagen för att en längre sammanhängande ledighet under den mörkaste delen av året. För fjällturismen skulle ett avskaffande av trettondedagen som helgdag innebära ett stort inkomstbortfall.

Det är dock bara i två av våra tio viktigaste exportländer som trettondedagen är helgdag.

70 överväganden och förslag

Kristi himmelsfärdsdag Kristi himmelsfärdsdag avslutar påsken och är också helgdag i sju av våra tio viktigaste exportländer. Den infaller alltid på en torsdag och skapar således permanent klämdag fredagen. Dagen har genom

en den längre ledigheten utvecklats till en stor familjehelg. Det ekonomiska bidraget skulle bli något högre om Kristi himmelsfärdsdag avskaffades än för de två tidigare avhandlade dagarna. Kristi himmelsfärdsdag är även folknykterhetens dag, men den dagen borde utan större olägenheter kunna flyttas till exempelvis den tredje söndagen i maj.

Annandag pingst Annandag pingst infaller alltid på en måndag och den firas som helgdag i sex av de länder med vilka vi har det största handelsutbytet. Annandag pingst är ingen stor kyrkohelg och den kyrkliga betydelsen är inte lika stor som för trettondedag jul och Kristi himmelsfärdsdag. Annandag pingst skulle ge ungefär samma bidrag till bruttonationalprodukten som Kristi himmelsfärdsdag.

4.5¶Förslag

Om vi önskar skapa en starkare nationell identitet framstår firandet

nationaldagen som en viktig del i en sådan process. Det är svårt av att skapa tillräckligt stor uppmärksamhet och ett allmänt deltagande,

nationaldagen är en vanlig arbetsdag. Att inrätta en ny helgdag är om emellertid förenat med sådana kostnader att en annan helgdag bör flyttas eller slopas. I utredningens undersökning framkom dessutom att majoriteten av de företag och branschförbund som deltog anser att nationaldagen bör bli helgdag, men endast om någon annan helgdag samtidigt tas bort eller flyttas. Det är också utredningens uppfattning att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och att således någon annan helgdag skall ändras.

Av de kyrkliga helgdagarna framstår annandag pingst som den minst olämpliga att ta bort eller flytta. Borttagandet av annandag pingst ett något större bidrag till bruttonationalprodukten än vad

ger införandet av helgdag nationaldagen skulle kosta. Kristi himmelsfärdsdag skulle visserligen vara ett bättre alternativ rent ekonomiskt då man genom att ta bort den dagen skulle undvika en permanent klämdag. Mot bakgrund av den starka folkliga förankring som Kristi himmelsfärdsdag har är det emellertid inte det bästa alternativet. En

ny helgdagsordning kan som tidigare sagts inte enbart rationa-

ses ur liseringssynpunkt.

Ur kyrklig synvinkel framstår också annandag pingst den

som minst olämpliga att ta bort. Dagen är inte oviktig, i förhållande

men till de andra två dagarna är den något mindre betydelsefull.

Första maj eller annandag pingst Första maj i kombination med valborgsmässofirandet har utvecklats till en stor folklig helg, varför den bör vara kvar som allmän helgdag. Annandag pingst är dessutom ett något bättre ekonomiskt alternativ och slutligen är annandag pingst den helgdag som ligger närmast nationaldagen i tiden.

På basis av i utredningen redovisade fakta och beräkningar föreslår jag således

att nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag och

att annandag pingst samtidigt upphör att vara allmän helgdag.

I enlighet med det anförda har upprättats ett förslag till lag änd-

om ring i lag om allmänna helgdagar 1989:253 att träda i kraft den 1 januari 1996.

5¶Specialmotivering

5.1¶Skälen till att inte längre räkna

upp

pingstdagen som helgdag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med allmän helgdag avses i lag Med allmän helgdag i lag

avses eller annan författning eller författning

annan

söndagar, däribland påskdagen söndagar, däribland påskdagen, och pingstdagen,

nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag,

långfredagen, annandag påsk, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, annan- Kristi himmelsfärdsdag,

nadag pingst, midsommardagen tionaldagen, midsommardagen och alla helgons dag. och alla helgons dag.

Som en följd av att annandag pingst upphör att vara helgdag behöver inte pingstdagen längre räknas upp som helgdag i 1§.

l regeringens proposition prop. 198889: 1 14 anfördes att eftersom söndagar särskilt anges som helgdag behöver de allmänna helgdagar som ändå infaller en söndag inte tas med i lagen. Under remissbehandlingen Ds 1988:31 påpekades emellertid att påskdagen och pingstdagen, trots att de alltid infaller på söndagar, bör

anges som allmänna helgdagar.

Hovrätten för Västra Sverige ansåg att Kyrkoförfattningsutredningens lagförslag SOU 1987:4 och 5 var onödigt juridiskt-tekniskt utformat och menade att det framstod mest i överensstämmelse

som med traditionell uppfattning att låta även påskdagen och pingstdagen ingå i uppräkningen av helgdagar i 1 Det skulle även göra uppställningen i 2 § mer lättillgänglig.

Domkapitlet i Stockholm pekade att det var föga informativt att i 2 § ange annandag pingst som åttonde måndagen efter påskdagen och föreslog istället att som helgdagar i 1 § ange bl.a. söndagar,

däribland påskdagen och pingstdagen och att i ett nytt andra stycke i l § ange när påskdagen och pingstdagen infaller.

Då det med mitt förslag inte längre föreligger något behov av att definiera när annandag pingst infaller anser jag att det inte längre är nödvändigt att pingstdagen räknas upp som helgdag i 1 Pingstdagen skulle därigenom inte skilja sig från övriga kyrkliga helgdagar

infaller söndagar. Exempel sådana är kyndelsmässodagen, som Marie bebådelsedag, och den helige Mikaels dag.

5.2¶Ikraftträdande

Det finns främst två skäl till att lagen inte bör träda i kraft förrän den l januari 1996. Det skälet är att ge arbetsmarknadens parter en

ena tillräckligt lång övergångsperiod. Det andra är att almanacksförlagen inte skulle hinna få in en ändring i 1995 års almanackor.

För att inte ändring i lagen om allmänna helgdagar ska försvåra

en för arbetsmarknadens parter måste övergångsperioden vara tillräckligt lång, dels förhandlingsmässiga skäl och dels av schematekniska

av skäl. I många kollektivavtal finns en uppräkning av de allmänna helgdagarna och dessa avtal torde behöva förhandlas om. I andra avtal har endast allmänna helgdagar angetts och en ändring i lagen

allmänna helgdagar innebär inte att avtalet behöver förhandlas om

Många företag lägger sina scheman ett år i förväg och även av om. den anledningen är det viktigt att övergångsperioden är tillräckligt lång.

Vidare det olyckligt om ett besluts togs som skulle innebära

vore att nationaldagen införs som helgdag redan under 1995, om inte samtidigt informationen nådde ut till folket via almanackorna. Esselte Almanacksförlag, har marknadsledande position, arbetar

som en redan med 1996 års manus. Arbetet ska vara klart under hösten 1994 och för att den helgdagsordningen ska kunna finnas med i så

nya många almanackor som möjligt bör riksdagen ha tagit ett beslut om

helgdagsordning före den 1 oktober. ny

Mot bakgrund detta föreslår jag därför att lagen träder i kraft

av den l januari 1996.

Bilaga

En ekonometrisk studie av

arbetstidsproduktiviteten

av Per Skedinger

76 Bilaga

Innehåll

Inledning

2. Arbetsdagar kontra driftsdagar

Produktionsfunktionen

4. Hur skall elasticiteterna för arbetstiden tolkas

5. Skattningsresultat

Appendix

Bilaga

l

Inledning

Ett införande av ytterligare en helgdag är att betrakta generell

som en arbetstidsförkortning. I likhet med tidigare genomförda arbetstidsförkortningar kan detta förväntas leda till en minskad produktion. En ytterligare helgdag skulle dock innebära en relativt liten reduktion

av arbetstiden jämfört med införandet av 40-timmarsveckan i början

av 1970-talet och ökningarna av antalet semesterdagar som genomfördes 1978 och 1991.

Syftet med denna rapport är att försöka uppskatta vilken betydelse arbetstidens längd har för produktionsmöjligheterna. En minskad arbetstid leder till ett produktionsbortfall, storlek är beroende

vars av hur produktiv arbetstiden är marginalen. Om insatsen av andra produktionsfaktorer samtidigt kan ökas, mildras emellertid

den negativa effekten av arbetstidsförkortningen.

Den teoretiska ramen för analysen utgörs av en s.k. produktionsfunktion, där arbetstiden per sysselsatt ingår separat för-

som en klaringsfaktor, vid sidan av antalet sysselsatta och kapitalstockens storlek. Arbetstiden definieras både med utgångspunkt från antalet arbetstimmar och antalet arbetsdagar per sysselsatt. I rapportens ekonometriska del skattas arbetstidens bidrag till produktionsvolymen, vid givna nivåer övriga insatsfaktorer, i tillverkningsindustrin under åren 1980 1990.

-

Inledningsvis görs en kartläggning av antalet ordinarie arbetsdagar och antalet driftsdagar under den studerade perioden. De återverkningar som arbetstidsförkortningen får på driftsdagarna är betydelsefulla för effekterna produktionen. Ju mindre antalet driftsdagar minskar, desto mindre kan produktionsbortfallet antas bli.

2. Arbetsdagar kontra driftsdagar

Det är viktigt att hålla isär begreppen arbetsdagar och driftsdagar. Det förra avser individens arbetstid under period, medan det

en senare anger hur länge företaget upprätthåller produktionen. Antalet arbetsdagar sammanfaller ofta, men inte alltid, men antalet driftsdagar. En minskning av antalet arbetsdagar eller driftsdagar bidrager i båda fallen till att också produktionen sjunker. En minskning

av antalet arbetsdagar kan däremot få mindre återverkningar produktionen om samtidigt driftsdagarnas antal förblir oförändrat eller ökar. Detta är viktigt att hålla i minnet då effekterna reduktion

av en av antalet arbetsdagar diskuteras. Ett införande extra helgdag

av en påverkar antalet arbetsdagar och eventuellt också antalet driftsdagar. Det har därför bedömts vara av särskilt intresse att, vid sidan

av

78 Bilaga

antalet ordinarie arbetsdagar, också försöka kartlägga fördelningen på olika driftstyper i olika näringsgrenar.

Det är också viktigt att skilja mellan ordinarie och faktiska arbetsdagar. Här avses med ordinarie arbetsdagar antalet ordinarie dagar i femdagarsvecka, måndag till fredag, vilket endast i undantagsfall överensstämmer med det faktiska. Avvikelserna beror på många faktorer. För det första reduceras det ordinarie antalet arbetade dagar

frånvaro i form semester, sjukfrånvaro och annan ledighet. För av av det andra arbetar inte alla femdagarsvecka måndag till fredag, vissa har i stället förläggning av arbetsdagarna grund av del-

en annan tidsarbete ocheller helgarbete. En extra helgdag innebär en reduktion

antalet ordinarie arbetsdagar med en dag för flertalet i arbetsav kraften, detta behöver således inte innebära att reduktionen i den

men faktiska arbetstiden blir lika stor. Vissa personer kan vara i arbete även under helgdagen, eller kompensera den lediga dagen med mer arbete under dag i stället. Uppgifter saknas beträffande det

en annan faktiska antalet arbetsdagar, varför beskrivningen måste begränsas till de ordinarie.

Tabell Antal arbetsdagar vid femdagarsvecka mån-fre, 1980:1 1990:4

-

År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4

Källa: SCBopublicerad statistik.

Anm: Helgdagaroch vissahelgdagsaftnarmidsommarafton,2412 och 3112 vilka infaller måndag fredag räknasi regelinte som arbetsdagar.För vissaavtalsområdenförekommer

avvikelserbeträffandearbetstidenunderhelgdagsaftnama.

Bilaga 79

I tabell 1 anges antalet arbetsdagar kvartalsvis under perioden 1980 - 1990. Antalet arbetsdagar är antalet vardagar måndag fredag under kvartalet, dvs. exklusive helgdagar och helt arbetsfria helgdagsaftnar som infaller måndag till fredag. Som finns det synes relativt stora variationer i antalet arbetsdagar. Intervallet är 59 66, vilket innebär att det är 12 procent fler arbetsdagar i kvartalet med flest arbetsdagar än i kvartalet med det minsta antalet. Sannolikt har denna variation i arbetskraftens utnyttjandegrad, i arbetsdagar räknat, också betydelse för produktionens storlek. Ett annat viktigt konstaterande i detta sammanhang är att variationen främst är att hänföra till skillnader i antalet helgdagar och helgdagsaftnar infaller måndag som till fredag. De kvartalsvisa skillnaderna, för givna är, beror bl.a. en ojämn fördelning av dessa dagar. Det finns även viss variation en mellan olika år för samma kvartal, vilket har sin grund i vissa att helgdagar infaller på rörliga veckodagar, páskhelgens infallande olika kvartal samt förekomsten skottår. av Bortfallet i ordinarie arbetsdagar grund inte av semestrar är redovisat i tabellen. Semesteruttaget sker huvudsakligen under det tredje kvartalet och den kvartalsvisa fördelningen har varit likartad under de redovisade åren.

Tabell 2. Antal driftsdagar vid kontinuerlig drift, 1980:1 1990:4 -

M mr m2 ms M4

1980, -84, -88, -90 90 80 92 88

1981 83, -85, -87 89 80 92 88 -

1986, -89 85 84 92 88

Källa: SCB opublicerad statistik.

Anm: Följande 16 dagar räknasi regel intesomdriftsdagarvid kontinuerlig drift: 1l, påskaftonochpáskhelgdagama,l5, pingstaftonochpingsthelgdagama.midsommarafton,midsommardagenoch påföljandesöndag,24 2612, 3112. - Antalet driftsdagar varierar mellan olika näringsgrenar. I vissa fall sammanfaller driftsdagarna med antalet arbetsdagar i femdagarsvecka, i andra är antalet större. Vid kontinuerlig drift, vilket förekommer inom vissa industribranscher, är antalet driftsdagar väsentligt större, vilket åskådliggörs i tabell Denna driftstyp innebär att man i genomsnitt ligger mycket nära det maximalt möjliga antalet driftsdagar, men det finns även i detta fall betydande variationer mellan olika kvartal och år.

80 Bilaga

Tabell 3. Fördelning på driftstyper inom tillverlcningsindustrin, 1991

Näringsgren Andel Typ av drift andel av närings-

av totalt för- grenens produktion, procent ädlingsvärde,

Dagarvecka Kontinuerlig . drift, procent

dagarmån

0 32

33 7,5 100 0 0 0 Trävaror

15,3 46 0 33 21 Massa, papper, grafisk 34 Kemisk 35 12,9 59 0 20 21 Jord- och 3,3 77 0 23 O

stenvaror 36 Metallframställning 3,7 42 0 0 58 37

31-39

SCBnationalräkenskapemasamtopubliceradstatistik ochegnaberäkningar. Källor:

tillverkningsindustrin finns ett antal driftstyper, vilka redovisas Inom i tabell Tabellen bygger de relativt grova uppskattningar som

underlag för SCB:s nationalräkenskaper, och uppgifterna för de utgör olika näringsgrenarna är osäkra än de som avser hela tillverk-

mer ningsindustrin. Anmärkningsvärt nog sker hela 80 procent av produktionen i företag med femdagarsvecka. Det finns dock stora branschvisa skillnader. De enda näringsgrenar där andra driftstyper

dominerar är pappers- och grafisk

än femdagarsvecka massa-,

SNI 34 metallframställning SNI 37, där kontinuerlig industri samt drift relativt vanlig. Av tabellen kan inte utläsa hur mycket

är man

produceras under lördagar söndagar eller helgdagar. som -

Bilaga 81

Tabell 4. Fördelning på driftstyper i näringslivets tjänstmektor, 1991 Näringsgren Andel av Typ av drift andel totalt av näringsgrenens förädlings- produktion, värde, procent procent

Dagarvecka

82 Bostäder, fastigh., uppdrag 38,2 16 0 84 83

Källor: SCB nationalräkenskapemasamtopubliceradstatistik och egnaberäkningar. Driftstiderna för SNI 61 är egnauppskattningarbaseradepå uppgifter i SOU 1991:10och 1991:11. Anm: Det bör observerasatt SNI 93 avserprivat undervisningoch sjukvård, vars storlek är försumbari jämförelse meddessoffentliga motsvarighet

Fördelningen på driftstyp för det tjänsteproducerande näringslivet

visas i tabell 4. Det mest framträdande draget i denna tabell är att mindre än 30 procent av produktionen sker i företag med femdagarsvecka. Ungefär hälften sker i företag med sjudagarsdrift.

Liksom för tillverkningsindustrin finns stora variationer mellan olika näringsgrenar. Den enda storleksmässigt betydande sektor där femdagarsveckan totalt dominerar är banker och försäkringsbolag SNI 81 82. För näringslivet som helhet gäller uppskattningsvis att

inte mer än ungefär hälften av produktionen sker i företag med femdagarsdrift. Uppgifter för den offentliga sektorn utanför näringslivet

m

82 Bilaga

delar SNI 71 samt SNI 72 saknas, men för en stor del av proav duktionen t.ex. sjuk- och åldringsvârd och räddningstjänst kan man utgå från att antalet driftsdagar är sju.

Produktionsfunktionen

I detta avsnitt diskuteras den produktionsfunktion som ligger till grund för den ekonometriska analysen. Produktionsfunktionen beskriver den tekniska relationen mellan produktionens nivå output och insatsen produktionsfaktorer inputs i ett företag se t.ex. av Henderson Quandt, 1980, för framställning på läroboksnivâ. en En generell formulering av sambandet är

1 Q AfK, L.

produktionen och där det antas att det finns två produktionsdär Q är faktorer: K, kapital, och L, arbetskraft. Parametern A är ett mått på den teknologiska nivån. Innebörden uttrycket 1 är att det för en av given teknologi och givna insatser produktionsfaktorerna maximalt av kan produceras bestämd kvantitet av varor eller tjänster. en För statistiskt undersöka sambandet krävs ett mer specifikt att antagande den matematiska funktionsfonnen. Ett vanligt förfaranom de estimera ekvationen på multiplikativ form av s.k. Cobbär att en Douglastyp, det förekommer också andra typer funktioner i men av litteraturen. Här väljs Cobb-Douglasfunktionen, vilken kan skrivas:

2 Q AK°L,

där exponenterna och B kan tolkas som respektive produktionsa faktors outputelasticitet. Denna elasticitet anger hur känslig produktionen är för förändringar användningen av produktionsfaktorn i fråga. I ekvationerna 3 5 specificeras arbetskraftens, roll i produk- tionsfunktionen 2. Tre olika varianter redovisas:

3 HI, där H Mh,

4 Mmh, där h De,

5 MMDel.

L,, och är de tre olika specifikationerna av produktionsfaktorn

L. Parametrarna betecknar olika elasticiteter. Ekvation 3 inklude- H, det totala antalet arbetstimmar, vilket är produkten av antalet rar sysselsatta, M, och antalet arbetstimmar sysselsatt, h. I ekvation per 4 görs åtskillnad mellan M och h. I den tredje varianten, L3, görs ytterligare uppdelning antalet arbetstimmar per sysselsatt. en av

Bilaga

Dessa kan, som i ekvation 5, specificeras produkten antalet som av arbetsdagar per sysselsatt, D, och antalet arbetade timmar dag per och sysselsatt, e. Om uttrycken 3 5 substitueras i ekvation 2 erhålls, efter linearisering på logaritmisk form, ekvationerna 6 8. - De senare utgör basen för skattningarna och kan skrivas

6 lnQfnA+a,fnK+B,fnH+e,,

7 fnQFnA+a2EnK+B2EnM+B3fnh+e2,

8 FnQfnA+a3BnK+B4fnM+B5fnD+B6Zne+

63,

där de slumpmässiga variationerna i produktionen representeras av termerna Ekvationerna kan omformuleras arbetsproduktiviei. som tetssamband. Om man utnyttjar förhållandet att HMDe erhålls då för ekvation 8

9 EnQH nA + a3fnKH + a3+64-llnH +

BS-BQEnD + Br-Byn e + E3.

Av särskilt intresse i detta sammanhang är specifikationen 8, där antalet arbetsdagar ingår bland förklaringsvariablerna. Det är den mest generella formuleringen, eftersom samtliga dimensioner i tre arbetskraftsutnyttjandet ingår. Om det har betydelse för produktionen hur dessa kombineras är ekvation 8 den korrekta specifikationen. Där kan effekterna av en förändring i antalet arbetsdagar särskiljas

från andra förändringar i arbetskraftsutnyttjandet. I den ekonome

triska analysen tas alltså hänsyn till eventuell substitution arbetsmot dagar, där insatser av andra produktionsfaktorer kan motverka ett produktionsbortfall till följd ytterligare helgdag. Detta är av en däremot inte möjligt att göra i ekvation 6 och endast indirekt möjligt i ekvation 7, att arbetsdagarna omräknas till arbetsgenom timmar.

4. Hur skall elasticiteterna för arbetstiden tolkas

Det finns flera faktorer är viktiga att uppmärksamma då som man tolkar de skattade elasticiteterna Innan de ekonometriska resultaten redovisas, görs en genomgång några dessa faktorer. av av Hänvisningar till spilltids- och trötthetseffekter är vanliga i litteraturen om arbetsproduktivitet. Om det varje arbetsdag finns en betydande spilltid, är oberoende arbetstidens längd, så tendesom av

84 Bilaga

arbetsdagarnas elasticitet 65 att vara mindre än de dagliga rar arbetstimmarnas 66. När antalet arbetstimmar per dag ökar så leder detta i så fall till större produktionsökning än när arbetsdagarnas en antal ökas i motsvarande män. Exempel på sådan tidsåtgång utgör iordningställande maskiner, utbyte av information med kolleger, av Ju högre den dagliga arbetstiden är i utgångsläget, desto mindre etc. kan dock differensen mellan de tvâ elasticiteterna antas vara. Om det finns betydande trötthetseffekter fysiska ocheller mentala med en - åtföljande produktivitetsminskning, så är effekten på det inbördes förhållandet mellan elasticiteterna emellertid oklar. Det beror på om tröttheten gör sig mest gällande vid en förlängning av dagsarbetstiden eller vid utsträckning antalet arbetade dagar. Avgörande torde en av även här den initiala omfattningen av dagsarbetstiden respektive vara antalet arbetsdagar. Betydelsen av trötthets- och spilltidseffekterna kan variera mellan näringsgrenar och enskilda företag med antas olika produktionsteknologi och arbetsmiljöförhållanden. Variationen i antalet arbetstimmar och antalet arbetsdagar per sysselsatt kan indelas i två olika komponenter: en som beror på individuell variation övertid, merarbete eller frånvaro och en som kan hänföras till förändringar i arbetskraftens sammansättning. En större andel kvinnor i arbetskraften kan t.ex. innebära att båda dessa arbetstidsmått minskar på grund ökat deltidsarbete. Skattningar av av elasticiteterna för antalet arbetstimmar per sysselsatt 63, antalet arbetsdagar 65, eller antalet arbetstimmar per sysselsatt och dag 66, är således ett genomsnitt av tvâ olika effekter. Det bör noteras att det är de ordinarie arbetsdagarna som mäts, inte de faktiska. Även detta förhållande har viktiga implikationer för tolkningen resultaten. Antalet ordinarie arbetsdagar bestäms av exogent, dvs. utanför företaget, genom lagar eller avtal. Man kan förmoda variabeln inte bara avspeglar variationer i individuell att arbetsinsats, utan också hur många dagar som huvuddelen av arbetsstyrkan är plats. Detta gäller oavsett om antalet arbetsdagar sammanfaller med antalet driftsdagar eller ej. Det kan finnas externalitei den individuella produktivitetens bestänmingsfaktorer, vid t.ex. ter lagarbete. Den enskildes arbetsinsats kan så vis vara beroende av kolleger samtidigt är närvarande på arbetsplatsen. att Denna externalitet kan eller mindre framträdande, bevara mer roende på produktionsteknologin i företaget. De strikt reglerade dagliga arbetstiderna och den tidsmässiga koordineringen av semesterdagarnas förläggning för t.ex. industriarbetare tyder att samtidig närvaro arbetsplatsen i många fall anses eftersträvansvärd. Så kan t.ex. driftsstörningar lättare åtgärdas om reparationsoch underhållspersonal finns tillgänglig. Om externaliteten är viktig

Bilaga 85

kan man förvänta sig att antalet gemensamma arbetsdagar har betydelse för produktionen, och inte bara det faktiskt antalet arbetade dagar per individ. Skattningen av elasticiteten för antalet arbetsdagar 65 fångar upp båda dessa effekter.

5. Skattningsresultat

Ekvationerna 6 8 utgör grunden för den ekonometriska analysen.

- Det kan noteras att empirisk kunskap beträffande parametrarna i en ekvation av typen 8, där förutom sysselsättning och arbetstimmar också antalet arbetsdagar eller arbetsveckor ingår, förefaller saknas helt och hållet se Hamermesh, 1993, för en aktuell översikt. Det är främst en sådan specifikation som är av intresse i föreliggande studie. Även skattningar baserade på de restriktiva ekvationerna

mer 6 och 7 presenteras dock i detta avsnitt.

Att variationen i antalet arbetsdagar huvudsakligen beror på helgdagar och helgdagsaftnar gör datamaterialet särskilt lämpat för att analysera effekterna av en förändrad helgdagsordning. En annan fördel i den ekonometriska analysen att en sådan förändring ligger inom den observerade variationen i datamaterialet, vilket innebär att möjligheterna till statistisk inferens är goda Det finns ingen möjlighet att i den ekonometriska analysen särskilja ordinarie och faktiskt antal arbetade dagar, då statistik saknas för de senare. Vad beträffar arbetstimmar finns dock uppgifter tillgängliga för det faktiska antalet.

Skattningarna har gjorts kvartalsdata för perioden 1980:1

- 1990: Dataunderlaget avser tillverkningsindustrin och har uppdelats på åtta undergrupper SNI 31 38. Totalt erhålls så vis 328

observationer 41 x 8 i det kombinerade tidsserie- och tvärsnittsmaterialet. Då kapacitetsutnyttjandet, CU,,, visat sig vara av central betydelse i tidigare studier, har även denna variabel tagits med Den mäts som en procentandel av möjlig kapacitet.

Skattningsperioden begränsas bakåt av tillgången data över kapacitetsutnyttj andet och framåt av tillgången statistiska uppgifter rörande kapitalstockens storlek, K. Kapitalet, Ja, har mätts som kapitalstocken multiplicerad med kapacitetsutnyttjandet, dvs. C,, IQ, x CU. I övrigt ingår antalet sysselsatta, M, och olika arbetstidsmått, beroende på specifikation. Samtliga variabler har inkluderats i icke-säsongskorrigerat och, vilket är nödvändigt i detta sammanhang,

Detta har inte alltid varit fallet i tidigare ekonometriska studier då man försökt dra slutsatser beträffande effekterna av stora arbetstidsförkortningar.

2 Fotindex i avser näringsgren, medan t står för tid.

86 Bilaga

icke-dagkorrigerat skick Se bilagans appendix för utförliga

mer variabeldefinitioner samt angivande av källor.

Tabell 5. Skattade produktionsfumktioner för tillverkningsindustrin, 1980:1

- 1990:1. 328 observationer

Variabel 1 2 3 4 5 6

En Ci, 0,316 0,312 0,312 0,432 0,392 0,394

16,03 15,42 l5,36 3,04 2,76 2,79

variabler

R2adj 0,957 0,957 0,957 0,995 0,995 0,995

Test för 42,39 42,46 33,28 9,77 9,11 9,08 seriekorrelation

Anm: ProduktionsfunktionenäravCobb-Douglastypoch skattningamaärutförda medminstakvadratmetoden.Absoluta t-värden inom parentes.Säsongsdummiesingår i alla skattningar. Kontrollvariablemaär trend, industrispeciñktrend,industridummiesoch tidsdummies.Seriekorrelationstestetär baserat en regressionav följandetyp: yêM + ÖXÃ.,där ê är residualenfrån den ursprungliga regressionenoch X vektom av förklaringsvariabler. Teststatistikanär t-värdetför 7. Sebilagansappendixför variabeldeñnitioneroch källor.

Ett antal kontrollvariabler av standardtyp ingår även i analysen: trendvariabler för att ta hänsyn till teknisk utveckling, dvs. förändringen i Au, Och ett antal dummyvariabler. De senare kontrollerar för

3I SCB:s nationalräkenskaper görs dagkorrigeringar av kvartalsserier för att underlätta jämförelser mellan konsekutiva kvartal med olika antal arbetsdagar.

Bilaga 87

den påverkan som icke-observerade variabler har på produktionen, i den mån de är: i enbart årstidsberoende säsongsdummies; ii olika för skilda industrier men fixa över tiden näringsgrensdummies; eller iii gemensamma för samtliga industrier men varierande över tiden tidsdummies. Eftersom semestrarnas fördelning mellan olika kvartal varit relativt oförändrad över tiden bör det vara möjligt att ta hänsyn denna effekt med hjälp av kontrollvariablerna.

De ekonometriska resultaten redovisas i tabell Tre olika modeller, baserade ekvationerna 6 8, har prövats. De tre första

kolumnerna presenterar en grundversion av respektive modell utan kontrollvariabler. I de övriga kolumnerna har modellerna utvidgats med dessa variabler, vars koefficienter dock redovisas. Säsongsdummies ingår i samtliga regressioner.

Modellerna ger, i stort sett, tillfredsställande skattningsresultat, med statistiskt säkerställda koefficientvärden i de flesta fall och god statistisk anpassning R2. Inklusion av kontrollvariablerna i kolumnerna 4 6 leder till en förbättring i anpassningen, varför

dessa specifikationer är att föredra. Bland kontrollvariablerna ingår också industrispecifika trender, dvs. den teknologiska utvecklingstakten tillåts variera mellan olika industrier. En anledning till oro är att samtliga seriekorrelationstest signalerar att residualerna är korrelerade över tiden. Detta kan innebära att ekvationerna är felspecifrcerade, det mycket höga värdet R2 tyder inte någon väsent-

men att lig variabel skulle vara utelämnad.

Kapitalets elasticitet ligger genomgående mellan 0,3 och 0,4, vilket ligger nära resultaten i tidigare studier. Detta innebär att en ökning av kapitalet med en procent ökar produktionen med 0,3 till 0,4 procent, när insatsen övriga produktionsfaktorer hålls konstant. Även

av skattningarna beträffande det totala antalet arbetstimmar, Hu, och antalet sysselsatta, M,,, ger resultat som huvudsakligen ligger i linje med vad man funnit i föregående analyser. I de flesta skattningarna är summan av koefficienterna större än ett, vilket innebär att skalavkastningen inte är tilltagande.

När kontrollvariablerna införs minskar koefficientvärdena för arbetstidsvariablerna, vilket antyder att de är korrelerade med de icke-observerade variablerna. Elasticiteten för antalet timmar

per sysselsatt hu, är relativt liten i jämförelse med tidigare svenska studier.

Ett viktigt resultat är att elasticiteten för antalet arbetsdagar D, är relativt stor och ligger nära ettf Om antalet arbetsdagar ökar med

en

4 Hypotesen att elasticiteten är lika med ett kan inte förkastas statistiskt.

88 Bilaga

procent, ökar produktionen således också med procent. Några en produktivitetsvinster vid en utökning antalet helgdagar skulle alltså av inte föreligga. Minskningen produktionen blir proportionell av mot neddragningen av antalet arbetsdagar. Elasticiteterna för antalet arbetstimmar dag och sysselsatt per en är betydligt lägre 0,3 0,6 än de elasticiteter erhålls för - som arbetsdagarna. Den uppdelning av arbetstiden sysselsatt i två per komponenter D, och som gjorts i analysen förefaller därför moti-

en

verad, och specifikationen i kolunm 6 föredras framför de övriga Antalet driftsdagar är en potentiellt viktig variabel, utelärrmanvars de kan orsaka att effekten av antalet arbetsdagar överdrivs. Fler driftsdagar innebär ett intensivare utnyttjande maskiner och utrustav ning, vilket alltså kan medföra att effekterna av variationer i antalet ordinarie arbetsdagar inte blir lika påtagliga Driftsdagarsom annars. na Pa har beräknats genom viktning av undergrupper industrier av på tresiffernivå med femdagarsdrift respektive kontinuerlig drift.° Skattningsresultaten, vilka redovisas, ger dock vid handen att antalet driftsdagar inte har någon effekt utöver den representesom ras av antalet arbetsdagar.7 Koefficienten för den variabeln senare förblir också oförändrad. Det är tänkbart att effekten antalet av driftsdagar i stället fångas de industrispeciñka dummyupp av variablerna. En annan möjlighet att det använda måttet på driftsdagarna är för grovt, och variabel för antalet driftstimmar att en per dag borde ha inkluderats i analysen. En tänkbar felkälla är även det faktum att det är de ordinarie arbetsdagarna som mäts, inte de faktiskt arbetade. Industrispeciñk statistik saknas beträffande frånvarons omfattning i dagar räknat. Dock har även här antagits att kontrollvariablerna till stor del tar hänsyn till denna effekt. Den relativt höga elasticiteten för antalet ordinarie arbetsdagar är konsistent med observationen att de flesta arbetar femdagarsvecka måndag till fredag och att denna period också utgör driftstiden inom den övervägande delen av tillverkningsindustrin. Helgdagarnas förutsebarhet kan antas ha en förrnildrande inverkan på produktionsbort-

5 Det finns förmodligen ett visst mätfel i variabeln för antalet arbetstimmar per sysselsatt och dag. Detta innebär att parametervärdet underskattas, vilket kan förklara den låga elasticiteten.

6 Se tabell 3 för redovisning på 2-siffemivå.

7 Detta beror knappast på kollinearitet mellan variablerna D, och Pm eftersom korrelationen inte är högre än 0,5.

Bilaga 89

fallet, men denna omständighet tycks inte vara av stor betydelse. Resultatet kan också vara en indikation att externaliteter i produktionen, av den typ som tidigare diskuterats, är viktiga. Bristen jämförelsematerial gör emellertid att tolkningar i termer av orsakssamband måste göras med stor försiktighet.

90 Bilaga

APPENDIX

Variabeldefinitioner källor angivna inom hakparentes En Qii Realt förädlingsvärde [NR].

En Ci, Kapitalstock [NR] justerad för kapacitetsutnyttjandet [SM],

dvs En K x CUi,, där K är kapitalstocken i fasta priser

och CU kapacitets-utnyttjandet. Kvartalsvis statistik saknas

för K, däremot finns årsvisa uppgifter avseende januari månad. Kvartalssiffror har erhållits genom interpolation.

fn Hi, Antal faktiska arbetstimmar [NR].

En M., Antal sysselsatta personer [NR, AKU]. Kvartalssiffror

publiceras i AKU M, medan endast årsvisa uppgifter

finns tillgängliga i NR mNR. Jämförbarheten mellan data-

källorna är inte fullständig, då fördelningen av sysselsätt-

ningen mellan näringsgrenar är något olika. För att få

större jämförbarhet har följande räkneoperation gjorts: M M x mm“, där m anger årsgenomsnitt.

f n Antal arbetstimmar per sysselsatt, dvs. fnHMi,.

fn Antal ordinarie arbetsdagar måndag fredag i

-

femdagarsvecka per sysselsatt [O]. Se tabell 1.

en ei, Antal arbetstimmar per ordinarie arbetsdag och sysselsatt,

dvs. fnHM x Di,.

Experiment med andra variabler än de ovan angivna för kapitalet och antalet sysselsatta personer gav inte upphov till nämnvärda skillnader i resultaten.

Källor samtliga SCB

NR Nationalräkenskaperna SM Statistiska Meddelanden AKU Arbetskraftsundersökningarna O Opublicerad statistik

Käll- och

litteraturförteckning

Anxo, D, 1988, Sysselsättningseffekter av en allmän arbetstidsförkortning, Ekonomisk Debatt, nr Anxo, D, 1989, Ekonomiska konsekvenser av arbetstidsref0rmer, SOU 1989:53, Bilaga 12. Anxo, D Bigsten, A, 1989, Working Hours and Productivity in Swedish Manufacturing, Scandinavian Journal Economics, vol 91. Anxo, D Sterner, T, 1991, Drifttidens betydelse för produktivitetsutvecklingen i svensk industri 1968-1988, Kapitalbildning, kapitalutnytqande och produktivitet Expertrapport nr 3 till Produktivitetsdelegationen, Stockholm. Assarsson, B, 1991, Kvalitetsförändringar och produktivitetsmått, Hur mäta produktivitet. Expertrapport nr 1 till Produktivitetsdelegationen, Stockholm. Beyer Schmidt-Sørensen, J Søndergaard, 1985, Beskeftigelsevirkninger af en arbejdtidsforkortelse Nationaløkonomisk Tidsskrift, vol 123. Bigsten, A, 1983, Arbetsde1ning som medel att bekämpa arbetslöshet. Ekonomisk Debatt, nr Biörnstad, 1967, Svenska flaggans bruk, Fataburen, Nordiska museets och Skansens årsbok, Ivar Hzeggströms tryckeri AB. Bokslutsstatistik 1992 Ekonomi, Landstingsförbundet. Bringéus, Nils-Arvid, 1988,Årets festseder, LTs förlag, Stockholm. Calmfors, L, 1985, Work Sharing, Employment and Wages, European Economic Review, vol 27. Calmfors L Hoel, M, 1988, Work Sharing and Overtime,

, Scandinavian Journal Economics, vol 90.

92 Käll- och litteraturförteckning

Calmfors L Hoel, M, 1989, Work Sharing, Employment and

, Shiftwork, Oxford Economic Papers, vol 41. Cederblom, H., 1918, Vår Flagga och våra historiska dagar, Nationalförlaget, Stockholm. Craine, R, 1973, On the Service Flow from Labour Review Economic Studies, vol 40. Ehn, Billy, Frykman, Jonas och Löfgren Orvar, 1993, Försvenskningen av Sverige Det nationellas förvandlingar, Natur och kultur,

- Stockholm. Eskeröd, Albert, Årets fester, 1953, LTs förlag, Stockholm.

Feldstein, M 1967, Specification of the Labor Input in the Aggregate Production Function, Review Economic Studies, vol 34. Hamermesh, D 1993, Labor Demand, Princeton University Press, Princeton, New Jersey. Hart, R A, 1987, Working Time and Employment, Allen Unwin, Boston. Hart, R A McGregor, P G, 1988, The Returns to Labour Services in West German Manufacturing Industry, European Economic Review, vol 32. Hedvall, Yngve, 1940, Kort historik över Svenska flaggans dag, Svenska flaggans dag 1915 1940, Esselte AB.

- Henderson, J M Quandt, R 1980, Microeconomic Theory, McGraw-Hill. Hjalmarsson, 1991, Teorier och metoder i forskning om produktivitet och effektivitet med tillämpningar på produktionen av tjänster, Hur mäta produktivitet, Expertrapport nr 1 till Produktivitetsdelegationen, Stockholm. Hübner, Folke, 1955, Från 1915 till 1955 En översikt, Svenska

flaggans dag 1915 1955, P.A. Norstedts Söner.

- Landstingsanställd personal 1992, 1993, Landstingsförbundet. Leslie, D, 1984, The Productivity of Hours in U.S. Manufacturing Industries, Review Economics and Statistics, vol 66.

Käll- och litteraturförteckning 93

Leslie, D Wise, 1980, The Productivity of Hours in U.K. Manufacturing and Production Industries, Economic Journal, vol 90. Liman, Ingemar, 1993,Traditi0nal Festivities in Sweden, Svenska Institutet. Mairesse, J Kremp, 1993, A Look at Productivity at the Firm Level in Eight French Service Industries, Journal of Productivity Analysis, vol 4. Martling, Carl Henrik 1993, Kyrkans är och dagar, Verbum Förlag AB, Stockholm. Meinhardt, V, Stille, F Zwiener, R, 1993, Weitere Arbeitszeitsverkürzungen erforderlich. Zum Stellenwert des VW-Modells, Wirtschaftsdienst, vol 73. OECD, 1993, Economic Outlook. No 53, June 1993, Organisation for Economic Co-operation and Development, Paris. OECD, 1993, Employment outlook, July 1993, Organisation for Economic Co-operation and Development, Paris. Pettersson, L-O, 1989, Hushållens arbetstider, SOU 1989:53, Bilaga Proposition 199394:1OO Bilaga Finansplanen. Rehnberg, Mats, 1943, Den 6 juni ett halvsekelminne, ORD

- OCH BILD, Illustrerad Månadsskrzft, A.B. Wahlström Widstrand, Stockholm. SOU 1947:27, Betänkande med förslag till ändrad ordning beträffande vissa helgdagar, Ecklesiastikdepartementet, Stockholm. SOU 1966:62, Rikets vapen och flagga. Betänkande avgivet av inom Justitiedepartementet tillkallad utredningsman, Stockholm. SOU 1988:54, Om semester. Betänkande från 1986 års semesterkommitté, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm. SOU 1987:4 och En ny kyrkolag m.m., del 1 och 2. Betänkande av Kyrkoförfattningsutredningen, Civildepartementet, Stockholm. SOU 1989:53, Arbetstid och välfärd. Betänkande av arbetstidskommittén, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm. SOU 1991:10, Affärstiderna. Betänkande av 1989 års affärstidsutredning, Civildepartementet, Stockholm.

94 Käll- och litteraturförteckning

SOU 1991:11, Affärstiderna. Bilagedel till betänkande av 1989 års affärstidsutredning, Civildepartementet, Stockholm. SOU 1992:27, Årsarbetstid, lag arbetstid och semester.

ny om Betänkande av utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm. von Konow, Jan, 1986, Svenska flaggan. När Hur Och varför, Atlantis. Åberg, Y, 1985, Produktionens och sysselsättningens bestämningsfaktorer i svensk ekonomi, DELFA, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm. Åberg, Y, 1986, Arbetstid och sysselsättning, Ekonomisk Debatt, nr 4.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga wF Vår andesstämma och andras. - . internationalisering.Ku. statistiken.Fi. Kulturpolitik och

Kommunerna,Landstingenoch Europa Miljö ochfysisk planering.M. . + Bilagedel.C. Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningaromkvinnor och Chefskap. 1900-taleti Sverige.UD. . Vapenlagenoch EG. Ju. Kvinnor, bam och arbetei Sverige1850-1993,UD. . Kriminalvårdoch psykiatri. Ju. Gamlaärungasomblivit äldre Om solidaritet . Europeiskaäldreåret1993. Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. . strålskyddsforskning. konsekvensanalys.Fi. Långsiktig M.

EU, EESoch ntiljön. M. Ledighetslagstiftrtingen enöversyn.A. . . - Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes- Statenochtrossamftmden.C. . - . ochsäkerhetspolitiskthänseendeavattbli, Uppskattadsysselsättning omskattentasbetydelse respektiveintebli medlem i Europeiskaunionen.UD, för denprivatatjänstesektom.Fi.

Förnyelseochkontinuitet omkonstochkultur Folkbokföringsuppgifterrtai samhället.Fi. . i framtiden.Ku. Grundenför livslångt lärande.U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Sambandetmellansamhällsekonomi,transfereringar . lagstiftning, UD. ochsocialbidrag.

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande A1 Avvecklingavdenobligatoriskaanslutningen . . avmilitärt bistånd1949-1969+ Bilagedel.SB. till Studentkårerochnationer. U.

N Suveränitetochdemokrati 48 Kunskapför utveckling + bilagedel.A. . . +bilagedel med expertuppsatser.UD. 49 Utrikessekretessen.Ju. . TIK-metoden,m.m.Fi. 50 Allemanssparandet enöversyn.Fi. . - Konsumentpolitik i ennytid. C. 51 Minneochbildning. Museernasuppdragoch . Påväg.K. organisation bilagedel.Ku.+

Skoterköming jordbruks- ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsfötslag.M. 53 Mästarbrevför hantverkare.Ku. . . Års-ochkoncernredovisningenligtEG-direktiv. 54 Utvärderingavpraxis i asylärenden.Ku. . Del I och II. Ju. 55 Rättentill reformeratbilstöd. S. . ratten- . Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56 Ett centrumför kvinnor somváldtagitsoch - . uppföljning ochutvärdering.C. misshandlats.

9 Renaroller biståndet styrningocharbetsfördelning57.Beskattningavfastigheter,del Principiella . - i eneffektiv biståndsförvaltning.UD. utgångspunkterför beskattningavfastigheterm.m.

Reformeratpensionssystem.

. .luni

Reformeratpensionssystem.Bilaga A. 58.6 Nationaldagen.Ju. . Kostnaderoch individeffekter.

Reformeratpensionssystem.Bilaga B. . KvinnorsATP och avtalspensioner.

Förvaltabostäder.Ju. . 24,Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden. - 25.Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. - 26 Att förebyggaalkoholproblem. . Vård avalkoholmissbrukare. . 28. Kvinnor och alkohol.

Föräldrar Alkohol. 29. Barn - -

30, Vallagen. Ju.

VissamervärdeskattefrågorIII Kultur m.m.Fi. . - 32. Mycket Under SammaTak. C.

Vandelnsbetydelsei medborgarskapsârenden,m.m. . Ku.

34 Tekniskt utrymmeför ytterligareTV-sändningar.Ku. .

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Omkriget kommit... Förberedelserför mottagandeav Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[l] militärt bistånd1949-1969 Bilagedel. [11]+ Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk

konsekvensanalys.[6]

Justitiedepartementet JlK-metoden, [13]

m.m. Vapenlagenoch EG [4] VissamervärdeskattefrågorIII Kultur m.m.

- Kriminalvård ochpsykiatri. [5] Uppskattadsysselsättning omskatternasbetydelse

- Års- ochkoncernredovisrtingenligt EEG-direktiv. för denprivatatjänstesektom.[43]

Del 1och II. Ju. [17] Folkbokföringsuppgiñerrtai samhallet.[44] Förvaltabostäder,[23] Allemanssparandeten översyn.[50]

- Vallagen. [30] Beskattningav fastigheter,del Principiella

- Utrikessekretessen.[49] utgångspunkterför beskattningavfastigheterm.m. [57] 6Juni Nationaldagen.[58]

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Grundenförlivslångt lärande.[45] Historiskt vägval Följdernaför Sverigei utrikes- och Aweckling avdenobligatoriskaanslutningentill

säkerhetspolitiskthänseendeavattbli, respektiveinte bli Studentkårerochnationer. [47] medlem Europeiskaunionen.[8]i Anslutning till EU Förslagtill övergripande Kultu rdepartem entet

lagstiftning. [10] Förnyelseochkontinuitet konstochkultur

- om Suveränitetoch demokrati iframtiden. [9] + bilagedel medexpertuppsatser.[12] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden,m.m. [33] Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning Tekniskt utrymmeför ytterligare TV-sändningar.[34]

i eneffektiv biståndsförvaltning.[19] Vårandes och andras.

stämma- Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet Kulturpolitik ochinternationalisering.[35] i Sverige.[37] Minneochbildning. Museemasuppdragoch Kvinnor, bamocharbetei Sverige1850-1993. organisation+ bilagedel. [51]

Teaternsroller. [52] Socialdepartementet Mästarbrevfor hantverkare.[53]

Mänsföreställningaromkvinnor och chefsskap.[3] Utvärderingavpraxis i asylärenden.[54] Reformeratpensionssystem.[20] Reformeratpensionssystem.Bilaga A. Arbetsmarknadsdepartementet Kostnaderoch individeffekter. Ledighetslagstiftrtingen översyn[41]

- en Reformeratpensionssystem.Bilaga B. Kunskapför utveckling + bilagedel.[48] Kvinnors ATP och avtalspensioner.[22] Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden. [24] Civildepartementet

- Svenskalkoholpolitik bakgmndochnuläge.[25]

- Kommunerna,Landstingenoch Europa. Att förebyggaalkoholproblem.[26]

+ Bilagedel.[2] Vård avalkoholmissbmkare.[27]

Konsumentpolitiki ennytid. [14] Kvinnor och alkohol. [28] Kvalitet i kommunalverksamhet nationell

- Barn Föräldrar Alkohol. [29] uppföljningochutvärdering.[ l

- - Gamlaar ungasomblivit äldre. Om solidaritetmellan Mycket Under SammaTak. [32] generationerna.Europeiskaäldreåret1993.[39] Statenochtrossamftmden.[42] Sambandetmellan samhällsekonomi,transfereringar och socialbidrag.[46]

Miljö- och naturresursdepartementet Rättentill reformeratbilstöd. [55]

ratten - EU, EES och miljön. [7] Ett centrumför kvinnor somyåldtagits och

Skoterköming jordbmks- ochskogsmark. misshandlats.[556]

Kartläggning ochåtgärdsförslag.[16]

Miljö ochfysisk planering. [36] Kommunikationsdepartementet

Långsiktig strålskyddsforslcrting.[40] Påväg.[15]