SOU 1995:142

Att röja hinder för samverkan, egenmakt, arbetslinjen : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

STORSTADS

Att hinder

röja

for Samverkan °

Egenmakt - Arbetslinjen

Dtttttttttttttttttttttttttttttt en

savfêåois

WN 0a, San

m Statens offentliga utredningar

1995:142

Socialdepartementet

Att hinder för

röja

- -

Samverkan Egenmakt

Arbetslinjen

Delbetänkande av Storstadskommittén

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svaraar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20135-6 Stockholm 1995 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen

för

Socialdepartementet

Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att ge utredningen S 1994:03 Levnadsvillkor i storstadsområden direktiv

nya S 1995:35. Med stöd av detta förordnades den 23 mars 1995 Karl-Petter Thorwaldsson som ordförande. Samma dag förordnades ledamöter i kommittén kommunalråden

som Christine Axelsson s, Vivi-Ann Nilsson s, bitr. borgarrådet Dag Larsson s, f.d. kommunalrådet Joakim Ollén och f.d.

riksdagsledamoten Rune Thorén samt riksdagsledamoten

Karin Pilsäter fp.

Kommittén antog namnet Storstadskommittén. Direktiven till

utredningen dir. 1995:35 samt tilläggsdirektiv dir. 1995: 108

har i sin helhet bifogats betänkandet bil.

Som sakkunniga förordnades den 10 april 1995 regiondirek-

tören Sven-Olov Andersson, Arbetsmarknadsstyrelsen, över-

direktören Ann-Mari Begler, Socialstyrelsen, projektledaren

Tommy Birgersson, Boverket, byrådirektören Ylva Eklund,

Riksförsäkringsverket, departementssekreteraren Barbara Martin Korpi, Socialdepartementet, departementsrådet Mats Wadman, Arbetsmarknadsdepartementet samt generaldirektören Kerstin Wigzell, Ungdomsstyrelsen.

Därtill förordnades den 15 juni 1995 experter kanslirådet

som

Eva-Stina Hultinger, Utbildningsdepartementet, kanslirådet Kent Ivarsson, Civildepartementet, sekreteraren Birgitta Ornbrant, Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Tommi Riihonen, Arbetsmarknadsdepartementet, avdelningsdirektören Maria Roselius, Socialstyrelsen samt den

10 augusti 1995 sekreteraren Ulla Åhs, Bostadspolitiska

kommittén, Näringsdepartementet.

Särskilda yttranden har lämnats f.d. riksdagsledamoten Rune

av Thorén och riksdagsledamoten Karin Pilsäter fp.

Storstadskommittén får härmed överlämna sitt första delbe-

tänkande;

- Att röja hinder för Samverkan, Egenmakt och Arbets-

linjen.

Kommitténs arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i december 1995

Ka rl-Petter Thorwaldsson

Christine Axelsson Joakim Ollén Dag Larsson Karin Pilsäter Vivi-Ann Nilsson Rune Thorén

Christina Isaksson Eldh Håkan S värdman

Lena Thornberg

Innehållsförteckning

Inledning sid

Del I

Storstaden en källa till det goda livet sid

Arbetslinjen vittrar sid 17

Arbetslösheten sid 20 -

Förtidspensioneringen sid 21

Socialbidragen ökar i storstadsområdena sid 22 -

Egenmakt makt över sin vardag sid 27

- egen

Behov av ökad samverkan sid

1988 års sid

Storstadsutredning

Insatser efter Storstadsutredningen sid

Storstadskommittén vidare sid 43

går

Storstadskommitténs kommande arbete

och uppgifter sid 45

Del II

Genomgång av redovisade hinder sid 47

Inledning sid 47

Lagliga möjligheter till samverkan sid 48

Kommunala bolag, kommunalförbund och civilrättsliga avtal sid 48

Delegation sid V49

Försöksverksamhet med lagstyrd samverkan mellan stat, kommun och landsting sid 49

Juridiska hinder för samverkan sid 53 Sekretesslagen hinder för samverkan sid 53

- Kommitténs reflektioner kring juridiska hinder sid 54 Övriga hinder sid 56

6 Innehållsförteckning

Ekonomiska hinder för samverkan sid 59

Samverkansprojekt inte allena saliggörande sid 60

- Kommitténs reflektioner kring ekonomiska hinder sid 61

Organisatoriska och kulturella hinder

for samverkan sid 65

Måttligt med formella hinder rikligt med kulturkrockar sid 65

- Myndighetskultur och reviitänkande sid 67

Från myndighetssammanslagning till föreningsjourer sid 68

Kommitténs reflektioner kring organisatoriska och kulturella hinder 70 Statsdelsnamnder icke gott 71

nog

Del III

Kommitténs överväganden och förslag sid 75

Överväganden sid 75

Förslag sid 77

Individen i centrum sid 77 Förstärk arbetslinjen, utöka egenmakten och samverkan sid 78 Likartad sekretess sid 79

Individens samtyckeskontrakt	sid 80
Utveckling olika samverkansformer	sid 82
av
Särskilda yttranden		85
från riksdagsledamoten Karin Pilsäter fp		85

från fd. riksdagsledamoten Rune Thorén 89

- c

Del IV

Exempel pågående samverkansprojekt sid 91

Bilagor

Bilaga Kommittédirektiven sid 137

Bilaga Reglering sekretess sid 155

nr av

Bilaga Förslag till Lag om ändring i sekretess-

lagen l980: 100 sid Bilaga Några erfarenheter från stadsdelsre-

formen i Göteborg sid

Inledning

Orsaker skall lyftas fram och åtgärdas Politiska insatser skall syfta till att lösa problem och inte enbart hantera symtom.

Utvecklingen under senare tid har gått mot vad slarvigt

uttryckt skulle kunna kalla för kampanj- och novalucol-politik eller kosmetika och ytförändringar i form olika korta

projektinsatser.

Olika huvudmän kan i dag driva tidsbegränsade projekt, med likartade och goda intentioner, parallellt i geografiska

samma området ovetande varandras existens.

En generell erfarenhet olika huvudmäns begränsade projekt-

av insatser är att de uträttar del och kan stoppa pågåen-

en upp en

de negativ utveckling, de förmår inte något grundläg-

men gande sätt ändra människors levnadssituation.

Kommitténs ambition är att bryta denna trend och i stället arbeta för att initiera och stimulera lokala växer

processer som fram invånarnas önskningar och behov och tar till

ur egna som vara de möjligheter och varje individ besitter.

resurser som

En områdesbaserad samverkan behövs strävar efter att

som samordna de samlade resurserna för lokalsamhällets behov

t.ex. upprustning av den fysiska närmiljön, bostäderna, lekmil-

jön, det kulturella utbudet och övrig fritidsverksamhet

och av tillgång till den service finns inom for social- och

som ramen arbetsmarknadspolitiken. I detta arbete kommer särskilt att

uppmärksamma barn och ungdomar med svåra uppväxtvillkor.

8 Inledning

Mot denna bakgrund har tagit initiativ till att stödja utveckling verksamheter för barn i åldern 1-12 år olika

av som av skäl står utanför den reguljära barnomsorgen. Avsikten är att i samarbete med socialtjänsten och det lokala föreningslivet i bostadsområden utveckla och pröva olika typer verk-

av samheter för barn som syftar till att öka integrationsmöjligheterna i samhället.

Vi vet att den s.k. arbetslinjen är svår att upprätthålla

numera inom den svenska arbetsmarknads- och välfärdspolitiken. Bi-

dragssystemen och socialförsäkringssystemet är konstruerade

för en situation med ringa arbetslöshet. En del regler i dessa trygghetssystem har under nuvarande omständigheter visat sig främja passivitet i stället for aktivitet. Ökande socialbidragskostnader och antal socialbidragstagare, särskilt bland invandrare, ger alarmerande signaler.

Det är inte kommitténs ambition att analysera och granska

arbetsmarknadspolitikens roll, utan de ekonomiska och

mer sociala konsekvenser denna politik fått for enskilda individers levnadssituation.

Vi kommer fortlöpande under arbetets gång att presentera delbetänkanden och rapporter med olika inriktningar, allt ifrån statistiska beskrivningar av situationen i storstäderna till goda

exempel olika utvecklingsprocesser.

Vi skall även redovisa behovet av åtgärder som behöver vidtas for att inte bara samhällsinsatserna utan även kommersiella och frivilliga verksamheter skall fungera bättre tillsammans och för att nå samverkan och samordning kring dessa frågor.

Detta delbetänkande har sin avgränsning till diskussion

en om

förändring av lagteknisk, finansiell och organisatorisk natur som

är nödvändiga for att bättre samverkan och samordning

en mellan olika myndigheter skall kunna uppnås. Genomgången bygger de hinder och de synpunkter som fått via en omvänd remissrunda seminarieserie.

och en

Inledning 9

Syftet med delbetänkandet är att;

skapa en öppen diskussion kring de hinderkomplex - som

redovisas,

lyfta fram de samverkansmöjligheter finns i dag,

- som

stimulera till att samverkansprocesser startar utifrån -

nuvarande myndighets- och forvaltningsorganisationer

samt

underlätta försök med samverkansformer mellan - nya

myndigheter och organisationer.

I del I återges den situation i dag råder och kommitténs

som

principiella ställningstagande till tre centrala begrepp; arbets-

linjen, egenmakt och samverkan.

Del II är en redovisning av vad olika remissinstanser har angett som hinder for samverkan och de möjligheter finns for

som samverkan samt våra reflektioner kring detta.

I del HI presenterar våra förslag.

Därefter presenterar i del IV reportage pågående

intressanta samverkansprojekt.

Del

Storstaden en källa till det

- goda

livet

Aristoteles har sagt att människorna kommer till staden för att söka sin utkomst och överlevnad, stannar där för att kunna

men leva ett gott liv. Trots att detta sades för över 2300 år sedan gäller det fortfarande, även dess innebörd har förändrats.

Drömmen om det goda livet har varit bärande vision for det

svenska välfärdsbygget. Möjligheterna att i dag leva det goda

livet i våra tre storstäder skiftar dock starkt. Här återfinns inte enbart rika möjligheter till ett gott liv, utan också livets mörka sidor. Det är denna dubbelhet gör att storstaden både

som skrämmer och fascinerar samtidigt.

oss

Staden ligger frestelse utkastad i landskapet. Här korsas

som en traditioner, ideologier och gator. Här möts människor. Rik

som fattig, bildad som vis och främling vän. Här skiljs också

som människor ifrån varandra fashionabla esplanader i centrum

av och gråa fasader i förortens periferi. I storstaden pulserar det kommersiella bruset och nöjeslivet. Och här finns de hemlösa

som ingen saknar. Det är dessa paradoxala spänningar

som ger storstadens dess karaktär och väsen.

Spänningar utgör också ett hot och dessa kan förstärkas

ökad boendesegregation och fattigdom. Ökade klyftor skulle

förödande för den svenska demokratin, uppgift är vara vars att bl.a. upprätthålla och fördjupa solidariteten mellan medborgarna för att undvika att samhället bryts sönder inbördes strider

av mellan olika

grupper.

12 Dell; Storstaden

De boendesegregationsmönster som präglar dagens städer i

Sverige grundlades under perioden från 1800-talets mitt till 1940-talet. Då delades staden efter klass. Denna boende-

upp segregation blev bestående, inte bara som fenomen, utan också som geografisk uppdelning av staden, som över tid har förändrats i takt med städernas expansion.

På 1930-talet blev drömmen om det goda livet synonymt med det goda folkhemmet eller folkhemsideologin. Sekler

av umbäranden och fattigdom skulle undanröjas. Modernismen skulle lägga grunden för ett nytt framtidsland där människan äntligen skulle bli fri och självständig. På 1960- och 1970-talen nådde folkhemsideologin sin kulmen. Staten kom att

nu iscensätta det så kallade miljonprogrammet, innebar att

som man skulle bygga en miljon bostäder under tio år.

Det var en bostadspolitisk satsning i en storleksordning

som tidgare varit otänkbar. Parallellt med att förorterna uppfördes i städernas utkanter drog en rivningsvåg fram genom de centrala delarna. Den äldre, låga bebyggelsen fick ge vika för det

nya city. Stadskärnoma tömdes boende, medan det byggdes nytt för butiker, varuhus, kontor och parkeringshus. Verksamheterna, som hade burits upp av stadens hantverkare och handelsidkare, utraderades i det närmaste for att ge plats de

nya

servicenäringarna. Så skapades ett specialiserat cityområde,

vilket i stort sett lämnades öde vid arbetsdagens slut.

Miljonprogramsatsningen löste de klassiska bostadssociala

problemen med omoderna lägenheter och trångboddhet,

men boendesegregationen och den socioekonomiska uppdelningen av olika befolkningsgrupper, tenderade istället att öka. Med segregation inte bara socioekonomisk och etnisk

menas en

uppdelningen av olika befolkningsgrupper, det kan också vara

fråga om en uppdelning i olika boendemiljöer. När dessa olika

uppdelningar sammanfaller kan boendesegregationen bli allvarlig.

Miljonprogramsområdena har också kommit att starkt förknip-

pas med just boendesegregation och storskaliga och enhetliga prefabricerade betonghus med trist och torftig gårdsmiljö.

Del Storstaden l3

Flertalet hus är dock inte högre än tre våningar. Drygt 15 procent husen är elementbyggda och den vanligaste fasadbeav klädnaden är tegel. Inte mindre än hälften av den boendeyta som tillkom under 1970-talet skapades dessutom i småhus. Det är i mindre del miljonprogramsbeståndet som kan finna de en av

problem sammanhänger med boendesegregation. Även

som om

dessa problem är vanligast i miljonprogramsområdena kan

även finna liknande förhållanden i äldre bostadsområden i storstädernas centrala delar. Därmed blir det också mer missvisade att likställa miljonprogramsområdena med boendesegregation. Vi bör istället tala utsatta bostadsområden. om

Förra Storstadsutredningen SOU 1990:36 indentifierade drygt

50 utsatta bostadsområden. Alla dessa områden hade minst

dubbel så hög andel socialbidragstagare som storstadsregionen

i stort. Andelen utlandsfödda var betydligt högre än i övriga delar storstäderna, andelen låginkomsttagare var mycket av

högre, elevernas skolbetyg låga och andelen långa sjukskriv-

ningar betydligt vanligare än i övriga stadsdelar. Storstadsutredningen visade också att de boendes socioekonomiska ställning samvarierade med deras hälsotillstånd.

Även de boendes sin boendemiljö visade allvarliga syn brister i

skötsel och förvaltning husen och närmiljön

- av

kommunikationerna till viktiga aktivitetspunkter

fysisk och estetisk utformning

den sociala integrationen och samhörigheten mellan grannarna. -

Dessutom uttryckte de boende rädsla, obehag och främlingskap

inför de kringboende.

I nästan alla dessa områden omflyttningen så stor att endast var hälften invånarna bodde kvar efter en femårsperiod. De av bostadsområden som är mest segregerade efter sociala och ekonomiska kriterier visar idag även tecken etnisk segregation. I de mest invandrartäta bostadsområdena ökar också andelen invandrare med tiden. Dessa områden är i hög grad klassificerats som minst attraktiva. Däremot är det samma som viktigt att påpeka att stora flertalet invandrare inte bor i de invandrartäta områdena.

14 Del Storstaden

I invandrarnas bosättningsmönster finns viss benägenhet att

en söka sig till sina landsmän. Vissa nationalitetsgrupper tenderar, i högre grad än andra, att vid sitt första val bostad i Sverige

söka sig till sina landsmän, vanligtvis till släktingar eller

grannar från hemlandet. Men den etniska koncentrationen är inte alltid

frivillig. Valmöjligheterna begränsas av bristande

resurser, materiella såväl sociala, samt diskriminering bostads-

som marknaden. Den främsta enskilda orsaken till den etniska segregationen är emellertid invandrarnas låga inkomster i förhållande till svenskar.

Många nyanlända invandrare styrdes också under 70-talet

den kommunala bostadsförmedlingen till miljonprogramsområ-

dena for att avhjälpa den då rådande bostadsbristen.

De utsatta områdena har under de två senaste decennierna varit föremål för stor uppmärksamhet. Dessvärre har diskussionen ofta reducerats till en bostadsmiljöfråga. Den hittillsvarande

politiken för att möta detta problem har i många stycken

havererat. Kommunerna har framför allt satsat att försöka göra de utsatta bostadsområdena attraktivare att bryta

genom

storskaligheten, torftigheten och förändra upplåtelseformen

hyresrätt till bostadsrätt. Dessvärre har denna politik visat sig föga ñamgångsrik. På många håll har insatserna istället resulterat i höjda hyror, ökat bidragsberoende och stora förluster för de kommunala bostadsbolagen. Orsaken härtill bör sökas i den

föreställningen denna politik har präglats nämligen tron

av, att någon annan ska lägga tillvaron till rätta i de utsatta bostadsområdena. Och med någon annan har oña syftat

man

ekonomiskt och socialt bättre rustade människor.

På år har dessbättre insikten vuxit sig allt starkare

senare att problemen i de utsatta bostadsområdena inte uteslutande kan lösas av någon annan och fysiska insatser, utan också

genom kräver social mobilisering invånarna. Det finns flera

en av exempel framgångsrika sådana insatser i utsatta bostadsområden. I Eriksbo i Göteborg har stark

man genom en kooperativ rörelse bland de boende och nära samverkan med bostadsfö-

en retaget lyckats nå bra resultat. I Råslätt i Jönköping har

man framgångsrikt satsat bred samverkan under lång tid. I Holma

Dell; Storstaden l5

i Malmö har bostadsföretaget slopat den tradtionella förvalt-

ningen och satsat självförvaltning. Den gemensamma

nämnaren för dessa områden är att de fysiska förändringarna har gjorts i samverkan mellan de boende och fastighetsägarna.

Den allmänna bilden de utsatta bostadsområdena har

av fokuserats problem och brister. Både vetenskapliga och massmediala skildringarna är ofta fria från och den

nyanser rikedom och möjligheter dessa områden

av resurser som besitter. Problemen ska självfallet inte ignoreras, men att hänfalla ett ensidigt svartmålande av dessa områdena är varken konstruktivt eller rättvisade.

Inom socialtjänsten, skolan, polisen, fritidssektom och kultur-

förvaltningen görs i dag betydande insatser för att skapa bra

uppväxtförhållanden i dessa områden. Det finns också ett stort

i det lokala förenings- och organisationslivet.

engagemang

En kartläggning som Stiftelsen för samhällsarbete och mobilisering CESAM har gjort uppdrag Storstadskommittén

av visar att föreningslivets och de enskildas insatser för att främja det lokala utvecklingsarbetet i de utsatta bostadsområdena är betydande. Kartläggningen visar flera exempel där de boende har ñnnnit och okonventionella lösningar problem och

nya behov de möter i sin vardag. Ett exempel är hämtat

som egen

från Bergsjön där den assyriska föreningen driver ekohuset

Bågskytten och ett annat exempel kommer från Malmö där en lokal arbetar för att förbättra boendemiljön och de sociala

grupp förhållandena i stadsdelen Möllevången. Denna bild synliggörs sällan, utan i stället dominerar brist- och problemsynen. Ett sådant synsätt kan dels uppfattas som kränkande för de boende, dels kan det leda till så kallade självuppfyllande profetior.

Naturligtvis ska inte problemen underskattas, men en viktig

uppgift i arbetet med att medverka till en positiv utveckling i de utsatta bostadsområdena är att skapa motbilder som tar vara områdenas kreativitet, mångfald och kulturblandning.

16 Del Storstaden

Om storstaden ska bli källa till det goda livet för alla dess

en invånare, krävs samlad politik strävar efter ökad

en som

intregration, för att bryta det utanförskap och den vanmakt, som

många medborgare känner i de utsatta bostadsområdena.

Integration utifrån detta perspektiv är följaktligen mer en

strävan att kunna påverka sina liv, inte att alla ska bete sig

egna

svenskar. Det handlar att tillförsäkra människor som om möjligheter att delta i samhällslivet för att så sätt makt och

över sina levnadsvillkor och livschanser. ansvar

Målet för samhällets politik är alltså den enskilde indivi-

att ge den möjligheter att förverkliga sina inneboende drömmar om ett gott liv. Vi är övertygade att detta görs bäst genom att

om förstärka och förnya arbetslinjen och utveckla egenmakt och samverkan.

Arbetslinj en vittrar

Rätten till ett arbete har sedan 1930-talet utmärkt det svenska välfärdssamhället och satt sin prägel principerna och inne-

hållet i trygghetssystemen i form starkt betoning

av en av arbetslinjen, där det yttersta syftet med alla åtgärder är att åstadkomma självförsörjning inkomst från eget arbete.

genom

Arbetslinjen innebär också att de arbetslösa, de inte kan

om ett arbete direkt, i första hand skall erbjudas utbildning, i

en andra hand en arbetsplatspraktik eller annan aktiverande åtgärd och det är först när dessa åtgärder inte bedöms lämpliga

som eller när det inte finns tillgängliga resurser som ett passivt kontantstöd skall betalas ut.

Politiken har därför inriktats att aktivera de arbetslösa och bryta den öppna arbetslösheten så tidigt möjligt. Det sker,

som dels genom olika åtgärder aktiverar den arbetslöse och

som stärker möjligheterna för individen att få och behålla ett arbete i framtiden. Grundvillkoret skall arbetslöshetser-

är att man sättning när aktivt söker ett arbete. Detta stärker inte

man enbart samhällsekonomin utan medverkar också till att arbete blir det moraliskt och föredömligt riktiga.

Under 1990-talet har situationen arbetsmarknaden påtagligt förändrats

genom;

minskad sysselsättning

ökad arbetslöshet -

fortsatt högt antal förtidspensioneringar

ökat antal socialbidragstagare.

18 Arbetslinjen vittrar

Att upprätthålla arbetslinjen har blivit svårare. Det gäller också ide utsatta bostadsområdena i våra storstäder. Här har arbetslinjen börjat vittra allt snabbare under de senaste åren i takt med att arbetslösheten har ökat. Det är många människor

som dagligen upplever att de inte får göra rätt för sig och känna sig behövda. I stället hänvisas dessa människor till A-kassesystemet, kontant arbetslöshetsstöd KAS, och socialbidrag. Andelen förtidspensionärer i de utsatta bostadsområdena är också hög. En del har blivit det så kallade arbetsmarknads-

av mässiga skäl. Bland dessa finns människor skulle fullt

som vara kapabla att försörja sig själva om de rehabiliterades och därmed

ñck möjlighet. Vissa säger att förtidspension är förmån,

en en men vem förtjänar att inte vara behövd och inte ha möjlighet att bidra till sin försörjning och till vårt bästa

egen gemensamma

Kommittén vill med kraft understryka det allvarliga i denna

situation, vilket ytterst är ett uttryck för ett allvarligt systemfel.

Vi överväger därför att längre fram lägga ett förslag där föreslår att förtidspensionssystemet skall avskaffas. Det

nuvarande sjukbidragssystemet är fullt tillräckligt.

Svårighetema att integrera stora grupper av de boende i de utsatta bostadsområdena i arbetslivet och därmed i samhället som började redan 1980-talet, har fördjupat den sociala och ekonomiska segregationen. Allt fler slås ut. Utanförskap och vanmakt tenderar att bli vardag för många invånare i dessa

områden. Utomeuropeiska invandrare och nyanlända flyktingar

drabbas hårdast. Förvärvsfrekvensen bland vissa invandrargrupper är mycket låg. Det gäller speciellt personer från Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. Bland med med-

personer borgarskap från afrikanska länder och Asien ligger andelen sysselsatta cirka 25 procent, vilket kan jämföras med 73 procent bland svenska medborgare. Enda alternativet för dessa personer är socialbidrag, eftersom de inte har kvalificerat sig för arbetslöshetskassa.

Kostnaderna för socialbidrag i dessa områden har ökat lavinartat. I de värst utsatta områdena kan andelen socialbidragstagare ligga mellan 50 procent och 91 procent hushållen, d.v.s de

av som någon gång under året fått socialbidrag. Detta är inte

Arbetslinjen vittrar 19

enbart ett gigantiskt slöseri med våra gemensamma resurser utan också ett gigantiskt slöseri mänskligt kapital.

Socialbidragskostnadema tär inte bara hårt storstadskommunernas resurser, utan upphäver också välfärdssamhällets

grundläggande princip, nämligen sambandet mellan arbete och

inkomst. Successivt har detta samband ersatts med ett nytt

bidrag inkomst. Detta är något väsensfrämmande for

- ger välfärdssamhällets värdegrund, som vilar idéen att varje människa har skyldighet att efter förmåga arbeta för sin

egen

egen försörjning. När medborgare arbetar eller har viljan att

arbeta har också vissa rättigheter.

Under har det blivit allt tydligare att delar av socialbi-

senare draget kommit att funktion det inte tänkt att det

en som var skulle ha. I stället for att främst utgöra ett temporärt stöd vid en tillfälligt uppkommen kris har det för vissa kommit att bli

långsiktig forsörjningskälla.

I stället för att verka aktiverande och frigörande gentemot den enskilde människan har det uppstått tendenser till inlåsningseffekter och en rundgång bland olika bidragssystem, som

riskerar att passivisera bidragstagaren. Till exempel får

man mindre ekonomiskt stöd väljer att studera under tiden

om man man uppbär a-kassa.

Insatser för att stärka arbetslinjen

För att relativt omgående stärka arbetslinjen i de utsatta bostadsområdena har kommittén ansökt hos EU medel

om ur

gemenskapsinitiativet URBAN för att bygga upp lokala 8-

grupps-verksamheter. Gemensamt for dessa grupper ska

att deltagarna har varit borta från arbetsmarknaden och fått vara

sin försörjning via socialbidrag eller försäkringssystemet.

Grupperna ska själva utveckla sin verksamhet, men syftet är att det ska vara ett steg tillbaka till arbetsmarknaden.

Vi överväger att lägga forslag om en sommarjobbsgaranti.

Garantin är tänkt att omfatta grundskolans elever efter årskurs

20 Arbetslinjen vittrar

8 och 9 samt i gymnasieskolans årskurs l i de mest utsatta områdena. Praktikplatser inom kommunala förvaltningar och bolag samt ideella föreningar och organisationer avses. Denna insats skall tydliggöra sambandet mellan arbete och inkomst.

Arbetslösheten

De bistra tiderna arbetsmarknaden med låg efterfrågan arbetskraft har tvingat stora grupper människor till arbetslöshet. Det har inneburit att vissa har fått det svårare att över

grupper huvud taget komma i arbetslivet och riskerar att utestängas från arbetsmarknaden. Den minskade efterfrågan på arbetskraft drabbar i hög utsträckning de unga. Också invandrarnas situation arbetsmarknaden har försämrats under lågkonjunkturen. Även människor med någon form handikapp eller

av sämre hälsosituation har fått svårare att komma eller hålla sig kvar arbetsmarknaden. Generellt har arbetslösheten i hög

grad drabbat lågutbildade inom

alla grupper.

Sedan år 1991 håller sig den öppna arbetslösheten for

en Sverige mycket hög nivå. För närvarande 8 procent. Bland ungdomarna är arbetslösheten drygt 17 procent och bland invandrare betydligt högre. För vissa invandrargrupper så stor som 50 procent.

Långtidsarbetslösheten har blivit ett allt större problem i

Sverige. Till följd av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som

är starkt inriktad att bryta långtidsarbetslöshet, är problemet

fortfarande mindre i Sverige än i många andra länder. Antalet personer som har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen under långa perioder, ett eller flera år, har ökat kraftigt. Sannolikheten för personer ur denna grupp att erhålla ett arbete är betydligt mindre än for korttidsinsktivna. Trots en aktiv arbetsmarknadspolitik, som är starkt inriktad att bryta långtidsarbetslöshet, har man inte kunnat undvika betydande rundgång mellan

en arbetslöshet, åtgärder och tillfälliga jobb, när efterfrågan är svag.

Arbelslinjerz vittrar 21

Förtidspensioneringen

År 1995 uppgick antalet förtidspensionerade till närmare 420000 En starkt ökad andel förtidspensionärer

personer. utgörs mellan 40 och 59 år, även andelen

av personer men mellan 16 och 39 år har ökat. Bland invandrare är andelen

förtidspensionerade högre och ökningen större än bland svenskar. I förtidspensionärer ingår också de som

gruppen redan från födseln är allvarligt funktionshindrade samt sådana

i slutet sin förvärvsaktiva tid tvingas lämna arbetsmarksom av naden till följd nedsatt arbetsförmåga. För några är det tyvärr

av i dag den enda tänkbara lösningen.

Orsakerna till de stora skillnaderna i förtidspensionering mellan invandrare och svenskar är mycket komplexa. En förklaring är

att invandrare är överrepresenterade i yrken där förtidspensioneringar är vanligare än bland svenskar. Bristande grundutbild-

ning, dåliga kunskaper i svenska, sociala problem också

men

motivet för flyttningen till Sverige, t.ex. att snabbt tjäna mycket

pengar, kan ligga bakom många förtidspensioneringar av invandrare. skaffade sig många anställningar samtidigt

De som blev ofta utslitna i förtid. Många invandrarkvinnor tog jobb i typiska mansyrken. Man kan fråga sig varför inte invandrare rehabiliteras i större utsträckning De skäl som anges är att det har varit svårt att nå alla med de åtgärder i dag

grupper som finns att tillgå. Detta gäller bland andra personer med bristande kunskaper i svenska. Är det vetskapen att invandrare

om av olika skäl har svårare än svenskar att komma arbetsmark-

naden gör att rehabiliteringsinsatser uteblir

som

Det stora antalet förtidspensioneringar är oroväckande. Det är nödvändigt att denna situation bryts både kostnadsskäl och

av av sociala skäl.

Skärpta regler för sjukpenning och för förtidspensionsjukbidrag

gäller från 1 oktober år 1995. Krav ställs försäkringskassan

att utreda den sjukskrivnes arbetsförmåga inför beslut om

förtidspension och sjukbidrag. Större krav ställs också den sjukskrivne att medverka i sådan utredning. Ökade krav ställs också utlåtanden från behandlande läkare i dessa ärenden.

22 Arbetslinjen vittrar

Förhoppningsvis kan dessa skärpningar bidraga till att bryta

trenden att fler och fler människor blir utestängda från

av arbetsmarknaden.

Socialbidragen ökar i storstadsområdena

Socialbidraget är det yttersta skyddsnätet mot fattigdom när

försörjningen inte kan tillgodoses annat sätt, till exempel

genom arbete eller de generella välfardssystemen.

genom

År 1994 erhöll cirka 391 eller

800 hushåll, cirka 715 200 personer, socialbidrag någon gång under året. Det motsvarar 10,5 procent av hushållen i yrkesaktiv ålder eller drygt 8

procent av hela befolkningen SCB:s statistik. Social-

bidragskostnaderna har ökat med 3,5 Mdr kr från år 1985 och uppgick till närmare 9 Mdr kr år 1993. Under år 1993 levde

221 OOO barn i familjer fick socialbidrag Socialstyrelsens

som

rapport 1995:4.

Genomgången som Socialstyrelsen har gjort i rapporten; socialbidragstagare och socialbidragens utveckling 1995:4, visar att den kraftiga ökningen socialbidragskostnader

av som har skett under de senaste åren beror, förutom att bidragsberoende hushåll blivit fler, framför allt på att fördelningen mellan hushållstyper förändrats samt att bidragstiden blivit längre. Det är också stor skillnad i kostnadsökningen mellan svenska och utländska hushåll. Utbetalningarna till svenska hushåll har ökat med 34 procent och till utländska med hela 138 procent.

Närmare två tredjedelar kostnadsökningen beror ökade

av utbetalningar till utländska hushåll. Medan kostnaderna för svenska hushåll varierar med konjunkturerna, bl.a. minskade de för 1994, ökar bidragen stadigt för utländska hushåll.

Arbetslinjen vittrar 23

Enligt Socialstyrelsens rapport, 1995:4 förekommer socialbi-

drag betydligt oftare hos:

jämfört med äldre

unga

ensamstående män utan barn jämfört med kvinnor i

samma

situation

ensamboende jämfört med sammanboende

födda utanför Norden jämfört med svenskfödda

personer

personer med låg utbildning jämfört med övriga

de bor i storstadsornråden och större städer vid jämförel

som -

se med landsbygdens och glesbygdens befolkning.

Speciellt utsatta är ensamhushåll. Kombinationer dessa

av riskfaktorer ökar bidragstagandet, t.ex. ensamstående

unga

med flera bam. Ensamstående kvinnor med barn har mammor

det högsta bidragstagandet. En tre får socialbidrag någon

av gång under året. Det är den ännu högre andel unga ensamstående mammor som har socialbidrag. Ungefär 40 procent av de

med ett barn och 60 procent dem med två unga mammorna av barn hade socialbidrag år 1992.

Storstädema har den högsta andelen hushåll med socialbidrag

och har det genomsnittligt högsta bidraget per hushåll. Betyd-

ligt fler hushåll i storstäderna får bidrag nästan hela året. Andelen ensamstående män och utländska hushåll har betydelse för socialbidragstagandet. Storstädema har hög andel ensamstående män. Andelen utrikes födda är högst i storstäder och lägst

i glesbygdskommuner. Även storstädernas andel bidragstagande

ungdomar i befolkningen är betydligt högre än övriga kom-

mungrupper.

Den l januari 1996 träder en rad nedskärningar i krañ i väl-

färdssystemen kommer att drabba bl. barnfamiljer.

som a.

Sannolikt kommer detta att ytterligare öka socialbidragskostna-

derna.

Nu har delvis grupper kommit i socialbidragssystemet till

nya följd av att de inte omfattas av andra trygghetssystem. De nästan 200 000 flyktingar kommit till Sverige under den

som senaste perioden har haft svårt att och bibehålla sin anknytning till arbetsmarknaden. Därmed har de i stor utsträckning

24 Arbetslinjen vittrar

blivit hänvisade till socialbidragssystemet för sin försörjning.

För dessa riskerar socialbidragssystemet att bli ett nytt, permanent forsörjningsstöd. Det är allvarligt både för de individer

som

hänvisas till socialbidragssystemet för sin försörjning och ur kostnadssynpunld. Speciellt allvarligt är det för ungdomar

som saknar arbete och som under en längre tid får socialbidrag till

sin försörjning.

Sammantaget visar studier socialbidragstagares levnads-

om förhållanden att dessa har det sämre ställt i fråga arbete,

inkomst, bostad och utbildning än befolkningen i sin helhet.

Detta gäller också jämför med andra med låga

om man grupper inkomster men utan socialbidrag. Det finns alltså stora skillnader mellan socialbidragstagare och andra när det gäller hälsa, psykosociala problem och missbruk. Det är ofta samma grupper som återkommer som de mest drabbade när olika problem med ekonomi, boende eller arbetslöshet redovisas mönstren

upprepar sig.

Koncentrationen av invandrare till storstäderna för med sig ökade kostnader för staten och de berörda kommunerna.

Socialbidragskostnadema skjuter nu i höjden i dessa kommuner.

I exempelvis Göteborg har socialbidragskostnaderna mellan

1990 och år 1994, ökat från 0,5 till 1,2 Mdr kr och Göteborgs stad räknar med att hälften av bidragen går till invandrare och

flyktingar. I Malmö hade två tredjedelar invandrarbakgrund

av de som hade socialbidrag 1994. Av Malmös befolkning uppgår antalet personer med utländsk bakgrund till drygt 20 procent. Av dessa saknar 70 procent förvärvsarbete.

En slutsats som Invandrarpolitiska kommittén har dragit i sitt delbetänkande Arbete till invandrare SOU 1995:70, är att åtgärder for att undvika ett permanent bidragsberoende kan bli lönsamma sikt och därför bör investeringar. En

ses som

slutsats är att det kan finnas goda skäl att pröva annan mer radikala grepp för att komma till rätta med den nuvarande ohållbara situationen och de långsiktiga effekter den leder till. En tredje slutsats är att kommunernas direkta och indirekta

utgifter till följd den låga sysselsättningsnivån bland vissa

Arbetslinjen vittrar 25

invandrargrupper inte fördelas rättvist mellan kommunerna. Kommunerna i storstadsområdena, har tredjedel

som nu en av landets invånare och hälften de utländska medborgarna, har

av ett särskilt intresse av att förbättra invandrares möjligheter till

sysselsättning.

En inte oansenlig del av storstädemas permanenta socialbidragstagare utgörs av personer som inte har rätt till full svensk

pension. Detta driver upp socialbidragskostnaderna framför allt

i de invandrartäta bostadsområdena. Vi tycker inte att det är rimligt att enskilda kommuner ensamma ska bära försörjningsansvaret för denna Det borde nationell angelä-

grupp. vara en genhet. Vi anser därför att dessa bör överföras till

personer folkpensionssystemet eller finansieras ett annat sätt av staten.

I debatten socialbidrag, liksom i kommitténs så kallade

om omvända remissrunda, har det ofta framkommit krav att

bidragsmottagama ska krävas någon form av motprestation. Vi vill i likhet med Socialtjänstkommittén SOU 1994:139

understryka att vissa krav redan i dag kan ställas och ställs socialbidragstagare som är arbetslösa. Skulle en person vägra att ta ett arbete med avtalsenlig lön socialtjänsten hänvisar,

som upphävs rätten till socialbidrag. Undantag från detta krav skall endast göras om socialtjänsten finner att grund

personen av

sociala eller hälsomässiga skäl har uppenbara svårigheter att

påbörja ett arbete eller sysselsättning.

En komplikation i detta sammanhang är socialtjänsten

om anvisar arbete eller sysselsättning utan lön villkor för att

som

socialbidrag. Detta gjorde socialtjänsten i Tyresö för en grupp

studenter sökte socialbidrag år 1993.

som sommaren Socialtjänsten ställde krav att studenterna skulle arbeta vid

som de kommunala baden vakter och med andra smärre

som göromål. En person vägrade delta och överklagade till länsrätten. Ärendet till

gick slutligen regeringsrätten som fastslog att

socialtjänsten inte kan vägra personer socialbidrag de väljer

om att avstå att deltai sådan sysselsättning utan lön. Emellertid

ger

regelsystemen socialtjänsten möjlighet att lösa detta problem

genom att anvisa ett beredskapsarbete den vägrar delta.

som

26 Arbetslinjen vittrar

Skulle personen även vägra ta detta erbjudande, upphävs också

rätten till socialbidrag.

Vi tycker det är djupt otillfredsställande att socialtjänsten ska behöva laborera med olika regelsystem. Detta kan allvarligt undergräva medborgarnas rättssäkerhet och förtroende för socialtjänsten. Villkoren for socialbidrag måste lika för alla.

vara

Att kravet motprestation har aktualiserats bör naturligtvis

ses mot bakgrund att socialtjänsten har fått for större

av ansvar en grupp arbetslösa som av olika skäl inte uppbär någon trygghetsförsäkring. Därmed har också socialbidragssystemet successivt utvecklats till att fylla ut bristerna i socialförsäkringssystemet,

vilket principiellt felaktigt. Socialtjänstens huvud-

anser vara sakliga uppdrag är att arbeta med att hjälpa och stödja människor befinner sig i svår social situation. Den ska inte

som en

ägna sig försörjningspolitik. Det uppgift ska skötas

är en som av andra organ. Vi är dock inte övertygade om att huvudman-

naskapet for arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadsver-

kets verksamhet uteslutande ska vara en statlig angelägenhet. I stället bör man diskutera i vilken utsträckning kommunernas

för arbetsmarknadspolitiken kan vidgas. Vi att

ansvar avser återkomma i ett särskilt betänkande i denna fråga.

Egenmakt makt över sin var-

- egen

dag

Maktutredningen SOU 1990:44 visade att medborgar-

skapsrollen har förändrats kraftigt under seklets hälñ. I

senare dag är medborgare mer ekonomiskt och socialt oberoende och slår vakt rätten att bilda uppfattning

om oss en egen oberoende av andra. Vi är självständiga och finner det

mer motsägelsefullt att bli företrädda och livet tillrättalagt enbart genom kollektiva beslut. Detta innebär också att förväntar

oss ökat personligt inflytande. Denna individualisering av medborgarskapet ökar spänningarna gentemot det kollekti-

vistiska ideal länge har varit förhärskande i den svenska

som demokratin. Detta ideal förutsätter att folkviljan kanaliseras

endast via de politiska partierna förverkligar medborgarnas

som

önskningar och behov huvudsakligen den offentliga

genom sektorn.

Otvivelaktigt har också medborgarnas levnadsvillkor och

livschanser blivit starkt beroende hur den offentliga sektorn

fungerar. Den givna frågan är då i vilken utsträckning äger

styrka att påverka våra levnadsvillkor. Maktutredningen visade att människor olika samhällsklasser upplever de har

ur att skiftande möjligheter att påverka sin vardag. Det konstaterades att medborgarna upplevde att de hade minst möjligheter att påverka skolan, boendet och hälso- och sjukvården. De

som upplevde sig ha den allra minsta möjligheten till inflytande bodde i hyresrätt inom de utsatta bostadsområdena, medan de som ägde sin bostad kände att de förfogade över möjlig-

stora heter att påverka sin boendesituation.

egen

28 E genmakt

När medborgarnas förväntningar inflytande inte motsvarar

faktiska Vanmakt, Ökad

det handlingsutrymmet uppstår

Vanmakt undergräver demokratin befinner sig i ett ouppsom lösligt samband med medborgarnas förmåga att utöva makt sin och samhällets framtid. I de utsatta bostadsområöver egen dena är det allt fler medborgare upplever vanmakt. Det som kommer tydligt till uttryck i deltagandet i kommunalvalen. Vid

valet år 1994 uppgick valdeltagandet i Stockholm, Göteborg

och Malmö till 81 procent i genomsnitt. I städernas förortsområden röstade omkring 75 procent medborgarna. Trots att av invandrarna fick rösträtt år 1976 har Valdeltagandet ständigt sjunkit i de invandrartäta områdena. I de utsatta områdena

pendlade deltagandet mellan 50-60 procent. Storstadsutredning-

SOU 1990:36 visade att parti- och föreningsaktiviteten var

en högre i stadskärnan än i ytterområdena.

Kommittén att ökad Vanmakt lämpligast ska mötas med anser vad kallar för egenmakt. Innebörden av begreppet egenmakt har debatterats livligt under de senaste åren, utan att någon allmängiltig definition har accepterats. Trots detta har valt att använda begreppet. Vi att använda följande definition: avser egenmakt är den makt medborgaren utövar över sin som

egen vardag.

Medborgare har makt över sin vardag boendet, som egen arbetet, skolan, fritiden växer människor och mår bättre. - som Detta är också nyckeln till att medborgarna tar större ansvar. En diskussion enbart ökat socialt och personligt ansvar som allt om oftare framförs i den politiska debatten skulle leda fel. Ansvar utan makt kan nämligen leda till vanmakt.

Vanmakt är inte ovanligt inom arbetslivet där anställda blir

utan att ha möjlighet att påverka hur

ålagda att prestera mera detta ska till.

ABB:s T-50 projekt är ett gott exempel hur egenmakten kan förstärkas inom arbetslivet. Projektets målsättning var att halvera produktionstiden. ABB de anställda förtroendet att gav

själva lösningar, att delegera och

presentera genom ansvar befogenheter hur produktionstiden skulle kunna halveras. De

Egenmakt 29

anställda fick följaktligen makt över sitt eget arbete och resultatet blev mycket slående. Produktionen ökade samtidigt

som produktionstiden minskade i de olika processdelarna.

Dessutom upplevde de anställda större tillfredsställelse med sitt arbete.

Även definitionen egenmakt betonar makt

om av medborgarens

över sin egen vardag så ska detta inte tolkas något uttryck

som för inskränkt egoism eller egenmäktighet. Den enskilde med-

borgarens vardag är självfallet inte oberoende av andra, utan

sammanhänger med relationen till samhällets övriga medborgare

iden direkta omgivningen. Medborgarens egenmakt kan därför

komma till uttryck i två skilda dimensioner, dels i makten över sin egen vardag, dels i den makt hon kan utöva tillsammans med andra i den gemensamma vardagen, till exempel i bostadsområdet, i arbetet och i skolan.

Som exempel dessa två dimensioner kan hyreslagstiñningsutredningens senaste delbetänkande SOU 1995:119 tjäna

som exempel. Utredningen föreslår att det ska den enskilde

vara

hyresgästen som godkänner renoveringsplanerna berör

som dennes lägenhet, medan det för de utrymmena

gemensamma

gäller att en majoritet av hyresgästerna måste bifalla planerna.

Fastighetsägaren föreslås möjlighet att förhandla direkt med den enskilde hyresgästen. Hyresgästen i sin tur, kan hon så

önskar, företrädas hyresgästorganisation vid förhandlingen.

När hyresgästen väljer att själv förhandla med fastighetsägaren

är detta enligt kommittén ett uttryck för egenmakt. Men

väljer

hon att förhandla tillsammans med övriga hyresgäster har hon i stället använt sin egenmakt i kollektiv beslutsprocess. Vad

en medborgaren då gör är att hon väljer, inte påtvingas, den kollektiva lösningen ett individuellt problem. Även när det

gäller fastighetens gemensamma utrymmen använder hyresgäs-

ten sin egenmakt i ett kollektivt beslut för att avgöra

angelägenhet som berör fastighetens vardag.

gemensamma

Medborgarnas möjligheter att utnyttja sin egenmakt har

senare ökat i de kommuner verksamheter har decentrali-

vars serats och avreglerats. Ett exempel detta är att föräldrar

som

30 Egenmakt

har behov barnomsorg för sina barn har fått möjlighet att

av starta kooperativa daghem. Ett annat exempel är när skolor inrättar förtroenderådstyrelser föräldrar och barn

som ger större makt över skolan. Skolkommittén SOU 1995:103 har dessutom nyligen föreslagit att kommunerna ska kunna genomföra försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med föräldra-

majoritet. Dessa förändringar och förslag är steg i riktning mot

ökad egenmakt. De är dock inte tillräckliga för att skapa reell makt för medborgarna lokal nivå.

Kommittén återkommer i ett särskilt betänkande under år 1996 där ska utveckla diskussionen kring egenmakt och lämna

förslag hur medborgarnas egenmakt kan vidgas och fördju-

pas.

Behov av ökad samverkan

Samverkan är ett centralt begrepp i våra direktiv. Vårt

uppdrag

är att föreslå hur hinder för ökad samverkan kan

undanröjas.

Det sägs också att ska lämna forslag hur myndigheter och ideella insatser bättre kan samverka for till de totala att ta vara resurserna i bostadsområdena. Vad däremot inte som sägs är hur ska tolka samarbete, samverkan eller

samordning som är

vanligt förekommande i direktiven. Problemet dessutom är att dessa begrepp ibland används synonymt med varandra och ibland med skiftande betydelse.

Vi har utgått ifrån att samarbete är det sker mellan enskilda som individer, alltså individnivå.

Samverkan är det kan ske och sker mellan olika

som myndig-

heter, organisationer och förvaltningar organisationsnivå,

men även mellan enskilda individer och myndigheter, organisa-

tioner och förvaltningar.

I direktiven används samverkan i tre olika sammanhang som ett medel för att uppnå olika syñen. Det första ökad är, att samverkan ses som ett medel for effektivare

resursanvändning.

I ett annat sammanhang samverkan medel for ses som ett att uppnå bättre service. I det betraktas

tredje sammanhanget sam-

verkan ett medel för att utveckla större

som inflytande.

Av detta kan sluta till att samverkan innebär oss att man handlar eller fungerar för visst vid

gemensamt syfte. Avgörande

samverkan är alltså målet.

32 S4 verkan m7

Kommitténs mål är att medverka till en positiv utveckling

att stimulera ett processinriktat lokalt utvecklingsarbete.

genom Detta mål förutsätter samverkan inom och mellan olika berörda

aktörer såväl vad gäller det privata näringslivet, det offentliga

och det civila samhället Hur denna samverkan ska gestalta sig kan och bör inte precisera. Det väsentliga är att samverkan

man

uppstår kring mål och lokala förutsättningar.

gemensamma

Kunskaperna och erfarenheterna av samverkansprojekt är

entydiga punkt, nämligen att samverkan inte kan beordras

en fram, utan måste växa fram underifrån.

När det gäller samverkan mellan myndigheter är det av avgörande betydelse att samverkansarbetet får stöd den administrati-

och politiska ledningen. Detta stöd handlar ytterst om att va berörda får makt och ansvar att själva förverkliga

personer

samverkansarbetets målsättningar Samverkanslösningar mellan

myndigheter kan antingen informell eller formell i form av

vara

offentligrättsliga eller civilrättsliga avtal. Vi återkommer i del

detta. När samverkan formaliseras kan också i vissa fall om

tala om samordning.

Samordning är enligt kommittén när olika verksamheter organiseras ekonomiska principer för gemensamma

genom

syften.

Ekonomisk samordning mellan huvudmän med näraliggande verksamheter, kan väg att till stånd kostnads-

vara en en mer

effektiv användning tillgängliga resurser och samtidigt bättre

av tillgodose enskilda människors behov olika stödåtgärder. så

av att välfardsvinster för enskilda och samhället uppnås.

Som ett exempel kan nämnas att inom socialtjänsten finns

behov vård: och stödinsatser i viss grupper vars av omsorgs-

mån bör tillgodoses inom socialförsäkringen och hälso- och

sjukvården. Ett samlat kostnadsansvar för dessa insatser

mer skulle kunna starka motivationen hos beslutsfattare och verkställare att välja de handlingsalternativ som sammantagna är mest effektiva.

Samverkan 33

Även när det gäller förbättra arbetet med stödja

att att grupper som är särskilt utsatta att hävda sig arbetsmarknaden krävs

samverkan mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och andra

myndigheter som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Särskilt

viktigt är åtgärder som avser att hjälpa ungdomar eller

invandrare arbetsmarknaden.

2 15-1387

1988 års

Storstadsutredning

År 1988 tillsatte regeringen storstadsutredning i syfte

en att bl.a. analysera förhållandena i olika bostadsområden i de tre svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Utredningen kunde visa att många socialbidragstagare,

låginkomsttagare och invandrare var missnöjda med sin boendemiljö och med hur området förvaltades. Invånarna kände bl.a. främlingskap och oro.

Andelen hushåll som var socialbidragstagare ökade snabbare i de minst attraktiva bostadsområdena än genomsnittligt i storstadsområdena. Andelen förtidspensionerade, ensamhushåll och kvinnor med bam hög. I dessa områden fanns

ensamma var också en stor överrepresentation av personer med dålig hälsa.

Sjukskrivningama många. Vårdkonsumtionen och dödlighe-

var ten var högre i storstadsområdena än genomsnittet i Sverige.

Utredningen föreslog olika åtgärder för att öka förvärvsfrekven-

och för att motverka fortsatt högutslagning från sen en arbetsmarknaden. Utredningen pekade olika exempel

framgångsrika samarbetsprojekt där personal från arbetsförmed-

ling, försäkringskassa och socialtjänst genom förändrade

samverkansformer kunnat effektivare individuellt stöd till

ge olika grupper hade svårigheter arbetsmark-

av personer som naden.

Storstadsutredningen framhöll att en förnyelse av dessa stor-

stadsområden förutsatte befolkningens medverkan och ökad

en samverkan över sektorsgränserna. En social och kulturell

36 1988 års Storstadsutredning

förnyelse förutsatte tillgång till olika vilket enligt

resurser, utredningen redan fanns i bostadsområdena i tillräcklig omfattning, i synnerhet bostadsområdenas samlade resurser kunde

om utnyttjas effektivare ökad samverkan över huvudmanna-

genom

skapsgränserna.

Utredningen lade också tyngdpunkten utbyggnad av

en infrastrukturen i de tre storstadsregionerna.

Insatser efter Storstadsutredningen

Under år har rad verksamheter igångsatts

senare en som en

uppföljning Storstadsutredningen och som syftar till att

av stärka förutsättningarna for och områden i

svaga grupper

storstadsregionerna;

# Regeringen beslutade år 1990 att under treårsperiod anslå

en 10 miljoner kronor per år till projekt for samordning av insatser för utsatta ungdomar i bostadsområden med sociala problem,

det s.k. Plusprojektet.

Sammanlagt tolv projektområden valdes i Göteborg, Malmö,

Norrköping, Stockholmsområdet samt Sundsvall.

Varje lokalt Plus-projekt har bestått av ett antal delprojekt, där

sammanlagt ett sjuttiotal föreningar aktivt deltagit.

Arbetet har skett utifrån tre nyckelfrågor:

att utveckla metoder när det gäller arbete med individuella -

insatser,

att utveckla metoder för allmänt förebyggande insatser, -

att stimulera ökad lokal samordning. - en

En genomgående erfarenhet utbildningsda-

är att gemensamma gar kombinerat med mångfald, både vad gäller aktörer och mötesplatser, har skapat en positiv samverkanskultur. Efter utbildningen framstod inte aktörerna institutioner

som anonyma för varandra.

38 Efter Storstacisutredningen

De lokala Plus-projekten har gett möjligheter att analysera om

samverkan alltid pluseffekter. Den samverkansform

ger som bäst fungerat i Plus-projekten har varit när de enskilda aktörer-

har behållit sina specifika kompetenser har träffats och na men samverkat kring vissa frågor eller problem.

gemensamma

# Regeringen uppdrog år 1990 Arbetsmarknadsstyrelsen att

ekonomiskt stödja ett antal samverkansprojekt inom vissa storstadsornråden med hög andel arbetslösa, socialbidragstagare

och sjukskrivna. Sammanlagt 6 miljoner kronor beviljades.

Syftet med försöksverksamheterna var att vidareutveckla samverkan mellan i första hand arbetsförmedlingarbets-

marknadsinstitut, socialtjänst och försäkringskassa så att de

berörda myndigheternas samlade insatser effektiviserades.

Arbetsmarknadsstyrelsens slutredovisning pekar på vissa

faktorer krävs för framgångsrik samverkan, bland annat

som en

behov av samsyn ledningsnivå, projektledarens strategiska

roll, behov stödfunktioner i inledningsskedet och en tydlig

av ansvarsfördelning mellan olika yrkesfunktioner. Försöksverksamheten bidrog till att många enskilda fick kortare tider i arbetslöshet och sjukskrivning. Passivt bidragsberoende har kunnat ersättas med aktiva åtgärder med inriktning en förankring arbetsmarknaden. Sammantaget bidrog de olika samverkansprojekten till former for samverkan kunde

att nya utvecklas och inordnas i den ordinarie verksamheten.

# Utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice, bl.a. i storstadsornråden. Regeringen beviljade under åren 1985-1990

sammanlagt 100 miljoner kronor till 103 lokala utvecklings-

arbeten för samordnad boendeservice. Det lokala utvecklingsarbetet kom att genomföras har handlat om att försöka

som åstadkomma nära samverkan mellan offentlig verksamhet,

en kommersiell verksamhet och frivilligt arbete. Allt inom ramen för väl avgränsade och väl sammanhållna lokalsamhällen.

Sitt till trots så har utvecklingsarbetet långt ifrån handlat

namn

enbart försök att förbättra servicen. I lika hög grad har det om handlat att öka gemenskapen mellan de boende i lokalsam-

hället. Bättre resursutnyttjande, ökat inflytande och social

Efter Storstadsutredningen 39

förnyelse är andra syñen har varit vanliga. I över 80

som procent av de lokala projekten har det förekommit någon form

av fysisk förnyelse. Det har främst varit fråga att iordning-

ställa gemensamhetslokaler och servicebyggnader det har

men också byggts bostäder och gjorts insatser for förbättra

att

tillgängligheten.

Utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice visar att lokalsamhället är grundläggande utgångspunkt för

förändrings- och utvecklingsarbete. Utvärderingen stöd för

ger de delar den gamla grannskapsidén betonar

av som betydelsen

av samverkan, gemenskap och hushållning inom för

ramen lokalsamhällen för de boende är överblickbara och fattbara.

som Utvärderingen visar att det i sådana lokalsamhällen finns goda möjligheter att bryta ett förhärskande sektorstänkande och i

stället utgå från ett helhetsperspektiv i och utvecklingsarbete

samhällsplanering.

I Boverkets slutrapport för att i alla lägen ta till

varnas samverkan när problem behöver lösas. Samverkan låter

vare sig kommenderas fram eller växa fram sig själv. Det måste finnas

av incitament så ekonomiska fördelar för enskilda

som att personer eller grupper människor eller organisationer ska i

av ingå

samverkan.Vill man att samverkan ska bli framgångsrik måste enligt slutrapporten åtminstone två villkor ställas

upp:

l Lokalsamhället får inte splittras i mängd resultatenhe-

upp en . ter som var för sig försöker optimera sitt ekonomiska resultat ofta blev ett resultat de årens

som av senaste omorganisationer i kommunerna. Hela lokalsamhället måste

utgöra en sammanhållen resultatenhet.

Kommunerna måste i sin samverkan med lokala aktörer föra en dialog som präglas av filosofin två steg framåt ett steg

bakåt. I ett sådant arbetssätt måste kommunens planerare

visa respekt för de förändringsbehov

som är gemensamt upplevda av de boende och gärna också den personal

av som är verksam i lokalsamhället. Kommunens planerare måste också visa respekt för den tid lokala aktörer behöver för

som

40 Efter Storstadsutredningen

till sig det Denna mognadsprocess är både viktig

att ta nya.

och nödvändig.

Utvärderingen projektet visar att samordnad boendeservice

av utvecklats till ett boendesocialt instrument med betydelse för alla människor. Utvärderingen visar också att det

grupper av går att göra ekonomiska besparingar samverkan. Det går

genom vidare att samverkan förbättra servicen och öka gemen-

genom

skap och inflytande för de boende och det går att genomföra

fysisk förnyelse med sociala förtecken.

# År 1992 regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva

gav

utvecklingen barns villkor med anledning av det förnyelsear-

av bete och de besparingar pågår i kommuner och landsting.

som Socialstyrelsen har redovisat uppdraget i rapporten Barns

villkor i förändringstider. Undersökningen visade att besparingarna barn- och ungdomsverksamheter var speciellt stora i storstadsregionerna. Socialstyrelsen drar emellertid slutsatsen

inte alla barn i storstäder generellt löper större risk att råka att ut för försämringar än andra barn i landet. Skälet är i stället att det i storstadsregionerna finns ett antal barnrika delområden med hög koncentration invandrare, ekonomiskt svaga

och människor med psykosociala problem. Enligt

grupper

Socialstyrelsen talar mycket for att de negativa utvecklings-

tendensema i sådana områden förstärks samt att förutsättningar-

för att kompensera barnen med individuella särlösningar är na sämre i dessa områden.

# Regeringen har tillsatt kommitté for översyn av invandrar-

en politiken bland annat skall överväga särskilda åtgärder i

som invandrartäta bostadsområden och analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner samt överväga hur sådana olägenheter kan motverkas.

# Regeringen har tillsatt utredning för översyn av bostadspo-

en litiken. En kommitténs uppgifter är att överväga vilka

av bostadspolitiska medel kommunerna behöver for att

som motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Kommittén skall utvärdera gällande regler för stöd till ombyggnad och

Efter Storstadsutredningen 41

andra förbättringsåtgärder inom bostadsområden med särskilda problem och överväga stödet till dessa områden bör

om ges en

utformning än stöd för ombyggnad i största allmänhet. I annan

direktiven för utredningen framhålls segregationsprocess

att en

tillåts gå tillräckligt långt lätt blir självgående.

som

# Regeringen har också nyligen tillsatt en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för bam och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Enligt sina direktiv skall kommittén bland annat överväga vilket sätt skolan kan ta tillvara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda det som en resurs i sitt arbete.

# År 1993 igångsattes fem lokala försök med finansiell samord-

ning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkring enligt

lagen lokal försöksverksamhet med finansiell samordning

mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Syftet är att

skapa incitament inom systemen för respektive område för att de skall utnyttjas bästa sätt så att

gemensamma resurserna medborgarna får bättre vård och service samtidigt som samhällets totala kostnader minskar. Se vidare del IV.

Storstadskommittén vidare

går

Trots dessa omfattande satsningar har gjorts under följd

som en av år kvarstår orsakerna till problemen. De har till och med fördjupats och förstärkts.

Storstadskommitténs uppdrag skiljer sig avsevärt från vad

som är brukligt i komrnittésammanhang. Kommittér har hävd haft

av till uppgift att ta fram fakta, analysera dem och lägga fram förslag. Det hör däremot inte till vanlighetema kommitté

att en får ett aktionsinriktat uppdrag, vilket är fallet med Storstadskommittén. Som redan har nämnts ska initiera och genomföra

projekt som syftar till att skapa bättre förutsättningar för utsatta

bostadsområden. Projekt är dock ingen bristvara i dessa områden, snarare har det under de senaste åren brett ut sig

en påtaglig projekttrötthet. Projekten har avlöst varandra i strid

en ström, utan att några synbara trendbrott har skett. Insatsema har till stora delar haft karaktär kampanjer vilka har

en av fokuserats symtomen och inte orsakerna. Ett exempel

detta var det tidigare subventionssystemet för fysisk bostadsupprustning,

Projekten har ofta en tendens att bli isolerade öar utan samband med andra projekt i området. Det är inte ovanligt att kommunala projekt har pågått under många år utan att de har förts i den reguljära kommunala verksamheten. Statskontoret påpekar i rapporten 1995: 12 att det finns uttalad ambition att

göra omfördelning så att verksamhetsbidrag till kultur,

föreningsliv och folkbildning minskar till förmån för projektstöd

regional och kommunal nivå. Det utveckling inger

är en som

farhågor inför framtiden. Drivs projektstödsforrnen för långt

44 Storstaciskommittén går vidare

finns det risk for utarmning den generella välfärdspolitiken

en av och den ordinarie verksamheten till förmån for selektiv

en sådan.

Allt starkare har insikten vuxit sig att problemen i de utsatta bostadsområdena endast kan åtgärdas genom en kombination av inre social mobilisering hos invånarna och yttre strukturella

förändringar, såsom förändringar bidrags- och försäkrings-

system, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, principer för flykting-

politiken samt förändringar i boendemiljön.

Kommitténs målsättning är att satsa ett 20-tal bostadsom-

iden kan identifiera, både utifrån ett statistiskt underlag

som och i dialog med berörda kommuner och lokala företrädare. Vårt stöd till dessa områden ska främst ske att kommit-

genom tén ska fungera hävstång for att få till stånd olika

som en

samverkanslösningar som i dag inte är möjliga att genomföra

inom rådande lagstiftning. Det kan alltså handla försöks-

om verksamhet. Detta utesluter dock inte att i inom vissa områden kommer att bistå med finansiellt stöd där det anses

strategisk betydelse. De övergripande målen för

vara av

kommitténs processstöd ska att främja ökad integration

vara

ökad samverkan, egenmakt och förstärkt arbetslinje.

genom

Vi har också for avsikt att bygga upp ett nätverk och i samver-

kan med andra statliga givare projektmedel försöka samord-

statens projektstöd berör storstadsområdena for att na som härigenom bättre ta till

vara resurserna.

Storstadskommitténs kommande ar-

bete och uppgifter

Följande förstudier har kommittén beställt:

Kooperativa institutet, KOOPI, har fått i uppdrag av kommittén att kartlägga förekomsten kooperativ verksamhet

av i de utsatta bostadsområdena och utarbeta ett åtgärdsprogram för hur 1000 kooperativa kan starta.

nya

Centrum för samhällsarbete och mobilisering, CESAM,

ska kartlägga det lokala utvecklingsarbetet som genomförs av

föreningslivet och ideella organistioner i de utsatta bostadsområdena. Förstudien kommer att publiceras rapport i

som en början år 1996.

Närplan gör studie serviceutbud och behov i de

en om utsatta bostadsområdena.

INREGIA gör uppdatering förra Storstadsutred-

en av ningens statistiska material, samt tillför vissa kompletteringar

är specifikt intresse för kommitténs framtida arbete. som av

46 Kommande arbeten och uppgifter

Storstadskommittén att under år 1996

överväger

och år 1997 publicera delbetänkanden

gällande följande sak- och ämnesområden,

ex.;

Arbetslinjen

Egenmakt

Barn och ungdomars levnadsvillkor i storstadsområden

Skolan som ett integrationsinstrument förutsättningarna för

den jämlikhetssträvande skolan Segregationens orsaker och verkningar

Ensamstående förälder

Integration

Ytterligare delbetänkanden kan komma att bli aktuella.

Del

Genomgång av redovisade hinder

Inledning

I kommitténs direktiv anges att i ett särskilt delbetänkande

skall redovisa behövliga förändringar av regelsystem och

organisatoriska företeelser som lägger hinder i vägen för statliga och kommunala myndigheter att samverka med varandra och tillsammans med det lokala förenings- och näringslivet.

För att utröna vilka dessa hinder är valde att genomföra en s.k. omvänd remissrunda, framför allt vände sig till berörda

som statliga och kommunala myndigheter, folkrörelser och

förenings- och näringsliv. Sammanlagt det 167 stycken

var som tillfrågades, varav 77 svarade. Vi ombad remissinstanserna att återge vilka hinder de möter när de i sin verksamhet har velat utveckla samverkan, samordning och integration för att råda bot

storstädernas ojämlika levnadsvillkor. De ombads också att föreslå förändringar skulle kunna förbättra möjligheterna

som för samverkan.

Vi genomförde också seminarium i Stockholm, Göteborg och Malmö i avsikt att inititiera en diskussion kring de hinder

som finns för samverkan.

48 Redovisade hinder inledning -

Genom detta tillvägagångssätt har tätt information de om

lagar, regler och i synnerhet olika myndighetskulturer

som upplevs som hinder för ökad samverkan. Vi har grupperat hindren följande sätt:

juridiska hinder,

ekonomiska hinder och organisatoriska och kulturella hinder. -

Innan redovisar dessa hinder och våra reflektioner vill ge

en kort introduktion myndigheternas lagliga förutsättningar

om för samverkan.

Lagliga möjligheter för samverkan

I förvaltningslagen, kommunallagen, socialtjänstlagen, hälsooch sjukvårdslagen, lagen allmän försäkring samt skollagen

och Läroplan 94 ñnns det uttryckligt föreskrivet att myndighe-

ter som lyder under dessa lagar ska samverka med andra myndigheter eller berörda medborgare.

Kommunala bolag, kommunalförbund och civil-

rättsliga avtal

Kommunallagen föreskriver inga särskilda begränsningar vad

avser valet av företagsfonn för driften olika verksamheter. av Det kommunala företaget får dock inte hantera ärenden som

gäller myndighetsutövning eller uppgifter är specialregle-

som rade. Ett kommunalförbund är däremot enligt kommunallagen

en offentligrättslig samarbetsform, det vill säga myndighet,

vilket har kompetens att hantera alla typer kommunala av frågor. När ett kommunalförbund väl är bildat får det en exklusiv kommunalrättslig kompetens att sköta den eller de uppgifter som lagts över. Förbundets medlemmar tappar motsvarande kompetens i och med att uppgiften förs över från dem till förbundet. Kommunal beslutanderätt får enligt kommunallagen inte delegeras till någon utanför den kommunala

organisationen.

Redovisade hinder inledning 49

Av den kommunala kompetensen följer också kommun

att en inte får ha hand sådana angelägenheter ankommer

om som enbart ett landsting. Civilrättsliga samverkansavtal mellan kommuner och landsting har störst möjlighet att slutas inom den icke obligatoriska verksamheten. Staten eller statliga myndigheter nämns inte i kommunallagen som en tänkbar mottagare av vården kommunala angelägenheter, utesluts inte heller.

av men

Delegation

Delegation kan vara ett sätt att främja och utveckla samverkansformer. Något hinder finns i princip inte enligt kommunallagen för delegering från nämnd till anställd lyder under

en som en

nämnd. Alla anställda hos kommunen kan således vara annan delegater for viss nämnd utan att de för den skull lyder under

en den nämnden. När en anställd fattar beslut med stöd av delegering, gör han eller hon det den delegerande nämndens vägnar och i dess ställe. Kommunen kan också tillämpa villkorad delegation dels genom att delegaten måste inhämta brukamas förslag eller yttrande innan beslut fatts, dels att delegaten måste

brukamas godkännande innan beslut fattas. Sedan år 1994

har också kommunerna möjlighet att uppdra ett självforvalt-

ningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften

av vissa kommunala angelägenheter eller institutioner.

I bilaga 2 redovisas allmänt vad kommunallagen ytterligare

Där återges också vad förvaltningslagen, lagen

anger. om

allmän försäkring, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen

ger för möjligheter for samverkan mellan olika parter.

Försöksverksamhet med lagstyrd samverkan mel-

lan stat, kommun och landsting

Under de senaste åren har ett antal försök startat med formell samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter. Den formella samverkan kommun- och landstingsnivå är i huvudsak begränsad till kommunalförbund, beställarförbund och gemensamma företag.

50 Redovisade hinder inledning

Denna samverkan syftar till att hitta en effektivare hantering

av individuella åtgärder, inte för att åstadkomma strukturella

förändringar.

Samarbete av ett mera genomgripande slag sker i vissa lokala försöksverksamheter med ekonomisk samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Försöksverksamheten FINSAM, syftar till att sammanföra från båda område-

resurser na och därigenom skapa incitament for samordnade bedömningar och for åtgärder bidrar till förbättrad hälsa och

som minskad belastning samhällsekonomin. Försöket startade år 1993 och avslutas i och med utgången år 1996.

Med samma syfte finns också sedan juli månad år 1994 SOC- SAM, en finansiell samverkan mellan socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Här har bildat ett för alla i

man försöket ingående parter gemensamt fristående ledningsorgan, kallat beställarforbund.

Försöksverksamhetema speglar strävan att försöka ñnna

en nya former för hur offentlig förvaltning det sociala området skall kunna bedrivas i samverkan mellan myndigheterna. Försöksverksamhetema pågår och det är för tidigt att säga vilka organisatoriska och ekonomiska öppningar dessa eventuellt kommer att leda till.

Den 1 juli 1994 trädde en försökslag i krañ som gav kommunerna möjlighet att också bedriva försöksverksamhet med medborgarkontor. Syftet med försöksverksamheten med

medborgarkontor är att ytterligare kunskaper och erfarenhe-

ter dels hur ett organiserat samarbete över myndighetsgrän-

om ser kan utformas, dels hur dialogen mellan medborgarna och

myndigheterna kan fördjupas.

Redovisade hinder inledning 51

Det är tre modeller for medborgarkontor har varit aktuella:

som

Medborgarkontor med enbart kommunal verksamhet.

Medborgarkontor där kommuner, statliga myndigheter,

allmänna forsäkringskassor och landsting samlokaliserar verksamheter, där och svarar for sin egen personal.

men var en

Integrerade medborgarkontor, där kommunen genom sin

personal sköter uppgifter statliga myndigheter.

Det finns inga lagliga hinder att inrätta medborgarkontor enligt

modell 1 och Att kommuner ska sköta uppgifter statliga myndigheter, i enlighet med modell kräver däremot särskilt lagstöd mot bakgrund de begränsningar som ställs upp i

kommunallagen.

I anslutning till beslutet medborgarkontor utsågs en särskild

utredare MBK-utredningen, SOU 1995:61 fick till

som

uppgift att analysera de rättsliga möjligheterna att utvidga

verksamheten vid medborgarkontor till områden som även

innefattar myndighetsutövning.

MBK-utredningens forslag berör frågor som till exempel hantering hittegods, utfardande personbevis och pass,

av av

medge deklarationsanstånd, bevilja bostadsbidrag och bostads-

tillägg och skriva arbetssökande.

Juridiska hinder för samverkan

Sekretesslagen hinder för samverkan

En övervägande majoritet av remissinstanserna anser att

sekretesslagstiftningen kan ett hinder. Myndigheter tolkar

vara lagen ett sätt försvårar ett individinriktat arbete. I vissa

som fall hävdas att den används ursäkt för att komma undan

som behovet och kravet samverkan. De skiftande tolkningama av

sekretesslagen är ett problem. En översyn av sekretesslagen

efter-frågas.

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS säger t.ex. att sekretess-

1agstiltningendatalagstifmingen medför att samarbetsmöjlighe-

ter kompliceras och upplevs ibland så hindrande att avstår

man ifrån ett i övrigt fruktbart samarbete.

Arbetsmarknadsdepartementet framhåller att sekretesslagstiñ-

ningen och dess tillämpning inom och mellan olika delar av

socialtjänsten samt samspelet mellan socialtjänst och andra myndigheter, liivilligorganisationer mfl. kompliceras inte sällan

oro inför och svårigheter av att hantera sekretess rätt sätt. av Värdefullt preventivt arbete försvåras i det här fallet snarast av

okunskap om reglemas tillämpning än enstaka reglers hindrande

karaktär.

Malmöhus läns allmänna försäkringskassa anser att det är viktigt att former och möjligheter skapas i syfte att lämna information horisontellt mellan myndigheterna lokalt och

regionalt Härvidlag är det naturligtvis av vikt att sekretessla-

54 Juridiska hinder för samverkan

bestämmelser efterlevs också att sekretesslagen gens men ses över i de fall den motverkar eller försvårar samverkan.

Även Försäkringskassan i Stockholms län upplever sekretessbestämmelserna hindrande. Samverkan försvåras att

som genom kassan hindras att och ta emot den information som behövs

ge for att ett bra sätt ska kunna ge en bra service.

Länsarbetsnämnderna i både Malmö och Göteborg betonar

också problemet med sekretesslagstiñningen.

På motsvarande sätt förs också fram synpunkter datalagen.

Kommitténs reflektioner kring juridiska

hinder:

Lagstiñningen inom olika delar av trygghetssystemet har blivit allt mer forgrenad och komplicerad. Detta har medfört ökad

specialisering myndigheter och handläggande tjänstemän för

av att tillgodose kraven rättssäkerhet.

Lagstiftningen medför också den rundgång tidigare har

som nämnts mellan olika huvudmän. Ett exempel från socialförsäk-

ringsområdet är att det räcker att någon är tillräckligt frisk for att kunna ta ett arbete, for att socialforsäkringsformånen ska

upphöra. Inte att det faktiskt finns ett arbete att få. Arbets-

löshetsersättning eller socialbidrag får ta vid.

Vill komma ifrån denna rundgång krävs att uppgifter

man om de människor som berörs denna samverkan mellan olika

myndigheter har ett likartat sekretesskydd. Samtidigt är det

nödvändigt att de tjänstemän och enskilda personer är

som

engagerade i samverkansprojekt mellan sig kan utbyta informa-

tion de individer kommer i kontakt med i verk-

om som man samheten.

Det säger sig självt att myndigheter som deltar i samverkan

har inriktning detta slag med nödvändighet kommer som en av

att få befatta sig med mycket ömtålig och integritetskänslig

Juridiska hinder för samverkan 55

information om enskilda människor. Ett grundläggande krav en sådan samverkan måste därför att den organiseras ett

vara sätt som gör att verksamheten åtnjuter allmänhetens fulla förtroende.

En nära samverkan i de ärenden som berör enskilda människor

nödvändiggör ett infonnationsutbyte för att ett helhetsperspek-

tiv ska kunna uppnås. En nära samverkan där den enskilde

är en aktiv huvudperson som själv lämnar nödvändig information

om sin eliminerar dessa hinder.

person

Sekretessen följer alltid uppgiften och regleras i sekretesslagen.

I bilaga 2 återfinns beskrivning regleringen i sekretess-

en om

lagen och datalagen.

Vid kommitténs genomgång av sekretesslagen kunde konstateras att skyddet är olika respektive myndighet och har olika

styrka.

Inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten är sekre-

tesskravet strängare än hos försäkringskassan.

För att ansvariga huvudmän skall kunna samarbeta effektivare

bör även försäkringskassans sekretess beträffande uppgifter

som de får från andra samverkande myndigheter höjas till den nivå som motsvarar de övriga aktörernas nivå. För att stärka

Sekretessen för de uppgiñer lämnas från socialtjänsten,

som

hälso- och sjukvården och arbetsförmedlingen föreslås att regleringen sker där just dessa uppgifter är sekretessbelagda.

Alternativet att höja sekretessnivån i 7 kap. 7 som gäller

sekretess inom socialförsäkringsområdet, är mindre lyckat, då

det skulle den konsekvensen att ü uppgifter inom socialför-

säkringsområdet skulle erhålla det starkare sekretesskyddet. Det

strider mot de grundläggande bestämmelserna i Tryckfrihets-

förordningen om offentlighetsprincipen.

Kvalificerade utbildningsinsatser sekretessområdet bör

genomföras av respektive huvudman, så att den oklarhet som i

dag tycks råda elimineras. Detta kan underlätta närmare

en samverkan.

56 Juridiska hinder för samverkan

Övriga juridiska hinder

Avsaknaden möjligheten att kräva motprestation från - av

bidragstagare som uppbär socialbidrag.

Lagen asylmottagande kapsejsade Hela Sverige-

- om

strategin.

Statens Invandrarverk anser att det är angeläget att samhälleliga

bidragsgivare bör ställa krav motprestation bidragstaga-

av ren.

Dessutom hävdar de att den nya lagen om asylmottagande har medverkat till att kapsejsa Hela Sverige-strategin. För att kunna

upprätthålla strategin krävs morötter, exempelvis en högre

introduktionsersättning i mindre och medelstora kommuner. Det

skulle kompletteras med lockande utbildning som är gångbar vid eventuell återvandring.

Beredskapsarbete kvalificerar inte till a-kassa, enligt ett -

nytt förslag for närvarande diskuteras.

som

Botkyrka kommun vänder sig mot det förslag disku-

som nu teras; att reglerna för beredskapsarbete ska ändras och därmed inte berättigar till inträde i a-kassan. Kommunen arbetar hel

del med att omvandla socialbidrag till beredskapsarbete.

Dessutom ifrågasätts varför inte kan använda 6-månaders

man ALU till vuxeninsatser i skolan eller varför inte får delta i

man

Juridiska hinder för samverkan 57

frivilligarbete parallellt med att man uppbär a-kassa och söker arbete. De efterlyser ett regelverk utrymme for ett

som ger

obyråldatiskt och näringslivsanpassat samarbete mellan närings-

livet, länsarbetsnärnnden och kommunen. Angående regelsystemet for arbetsmarknadsåtgärder är det ett märkbart hinder att de ständigt ändras och omtolkas.

A-kassereglerna och SVUX.

Folkhögskoleforeningen i Angered invänder mot a-kasseregler-

och SVUX. De ifrågasätter varför det ska löna sig att inte na studera enligt bidragssystemen. Man får mindre ekonomiskt stöd av samhället om man studerar än om man låter bli.

Skatterättsliga hinder for självforvaltning inom boendet.

Hyresgästernas riksförbund ser faror med att stämpla vissa områden därför att detta kan leda till självuppfyllande profetior. De framhåller att lagstiftningen inte kommunerna tillräckligt

ger starka instrument for att den vägen motverka segregation. De vänder sig mot att Skattemyndigheten hävdar att hyresgäster

som får hyresåterbäring tack att de deltagit i förvaltningen

vare skall likställas med lönearbete och därmed beskattas.

Dessa juridiska hinder återkommer Storstadskommittén till i kommande betänkanden.

Ekonomiska hinder för samverkan

I remissvaren var det skrivningar berörde finansiella

som hinder for samverkan. AMS understryker i sitt remissvar att olika pengapåsar för olika ändamål kan ett bekymmer. Om

vara anslagen är så hårt reglerade att det blir komplicerat eller till och med omöjligt att hitta utvägar, finansiering for otraditionella verksamheter, riskerar idéflödet för samverkan att avta. Det kan också enligt AMS innebära att goda idéer urholkas därför att de måste till rådande anslagsreglering och målet blir

anpassas därmed lägre satt än vad ursprungligen tänkt. Ett

som var föredömligt sätt att uppmuntra till samverkan enligt AMS är att använda den modell för medelanslag till Arbetsmark-

som ges nadsverket för att bekosta otraditionella insatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl och som inte inom ordinarie

ryms

regelverk.

Länsarbetsnämnden i Göteborg invände mot att AMS har allt

för strikt uppdelning mellan förvaltnings- och åtgärdsanslag. Detta ger upphov till svårigheter vid samverkansprojekt grund av att det är ur åtgärdsanslaget måste tas

som pengarna for detta ändamål, samtidigt detta anslag inte får användas

som

for personalkostnader, trots att projektkostnaderna till stor del handlar om personal.

Arbetsförmedlingen Södermalm i Stockholm vänder sig mot att

ñnansieringsreglema av projekt är omständiga. I stället föreslår

de att myndigheterna borde arbeta med en aktivare revision

projekt.

Det var även många som har reagerat mot anslagsuppdelningen

mellan förvaltningsanslag och åtgårdsanslag inom försäkrings-

60 Ekonomiska hinder

kassan. Det hävdas att mindre strikt uppdelning skulle

en möjliggöra bättre kontroll och administration, vilket skulle leda

till stora kostnadssänkningar for utdebiteringen av försäkrings-

pengar.

Unga Ömar invänder mot att bidragsreglerna for föreningslivet är krångliga och styr verksamheten.

Arbetsmarknadsbyrån i Stockholm skulle hellre se att statsbidra-

till kommunerna for arbetsmarknadsåtgärder bör utformas gen

som ett schablonbidrag.

I flera remissvar tar man upp frågan om samverkansprojekt

utifrån ett principiellt plan. AMS framhåller att finansieringen av

samverkansprojekt är ett problem och att det är svårt att permanenta projekt som är bärkraftiga.

Samverkansprojekt inte allena saliggörande

Försäkringskassan i Malmöhus ansåg att projektverksamhet kunde trög att genomföra ñnaniseringsregler och

vara g.a.

svårigheten med långsiktig planering, i och med att projekt-

en medlen tilldelas endast ett år i taget. Västra socialförvaltningen i Malmö tycker att projektformen i sig kan ett hinder om

vara

inte redan från början är observant de problem som man

uppstår när olika myndighetskulturer möts. De problem som kan uppstå hänför sig till följande punkter:

status inom projektet -

skillnader i mål -

sammanjämkning av olika regelsystem

för kort varaktighet.

- Samverkan får inte tid att utvecklas.

AMS erfarenhet är att samverkansprojekt oña mycket goda

ger samhällsekonomiska vinster. Problemet som man ser det i dag är dock att dessa vinster endast är teoretisk karaktär och kan

av inte räknas i överskott eller liknande. För att skapa motiv till att starta och driva projekt möjliggör for fler att hitta en

som

Ekonomiska hinder 61

meningsfull sysselsättning anser AMS att man bör inrätta någon

form av vinståteranvändning för de deltagande myndigheterna.

Försäkringskassan i Stockholm föreslår att alla myndigheter

bör ha pengar till samverkansprojekt, avsätts i

som en gemensam pott vilket skulle tvinga fram samverkan. Ett liknade förslag framfördes också Västra socialförvaltningen i

av Malmö.

Kommitténs reflektioner ekono-

kring

miska hinder:

Uppdelningen mellan åtgärds- och förvaltningsanslag kan ska-

pa svårigheter. Kommittén har tagit del erfarenheter

av av

projekt inom socialtjänsten där delar åtgärdsanslaget har

används för personalförstärkningar. Exempel hur inom

man

socialtjänsten har öppnat mellan de båda kostnadsslagen

upp finns i t.ex. Tyresö kommun och Höganäs kommun där goda

resultat uppvisas.

I Tyresö kommun har Socialbidraget inom individ- och farniljeomsorgen minskat med drygt 5 miljoner kronor år 1994 jämfört med år 1993. Trots att Socialbidraget påverkas rad olika

av en

faktorer, allt ifrån arbetslöshet, förändringar i de generella

försäknngssystemen, samhällssatsningar arbetsmarknadspolitiska åtgärder, löneutvecklingen, boendekostnader, konstruk-

tionen av socialbidragsnormen, interna arbetsrutiner och

förvaltningssätt, barnomsorgsköer, kommunala taxor och

flyktingmottagande etc., så har beslutet att öka antalet socialsekreterare under år 1992 och år 1993 gett goda effekter. En rimlig ärendemängd har ökat socialsekreterarnas möjligheter att utveckla arbetsrutinema och finna alternativ till socialbidrag.

I Höganäs har man också tittat hur utbetalningarna för socialbidrag har sett ut under perioden åren 1992-1994 före respektive efter att de gått med i projektet.

Den totala kostnaden månad

per var

62 Ekonomiska hinder

före projektet 287 007 krmånad efter projektet 90 716 krmånad

Det genomsnittlig besparing 196 291 krmånad.

gav en

Med tanke att många deltagarna i projektet har haft

av flerårig kontakt med socialkontoret, kan det antas att dessa

utan projektets insatser skulle ha erhållit socialbidrag personer under flera år till sin försörjning. För att beräkningen av

projektets besparingar gällande socialbidragskostnaderna for

projektdeltagama skulle bli så korrekt som möjligt bad man 1:e socialsekreteraren i ekonomigruppen, att tillsammans med

projektledama igenom projektets deltagarförteckning. I varje

enskilt ärende har skattning gjorts antalet månader som

en av hushållet skulle uppburit ekonomiskt bistånd, hushållet

om varit föremål för socialbidragsprojektets insatser. Denna skattning baserad 1:e socialsekreterarens erfarenhet av

var

långvariga socialbidragstagare.

Den totala besparingen månad under projekttiden blev eñer

per denna genomgång och bedömning 115 901 krmånad. Totalt

under den period projektet bedrevs uppgick besparingen till

som 2 781 636 kr. Det gav en genomsnittlig besparing per projektdeltagarhushåll 2 726 krmånad. Den totala driftskostnaden för socialbidragsprojektet beräknad till 600 000 krår.

var

Projektets arbetssätt har tillsammans med övrig metodutveckling inom individ- och familjeomsorgen inneburit en Förändring

av arbetssättet i ekonomigruppen, när det gäller socialbidragshanteringen. Arbetssättet i ekonomigruppen har en tydligare

struktur. Den dagliga genomgången aktuella ärenden har

av medfört mer konsekvent handläggning, med större rätts-

en säkerhet. Arbetssättet har lett fram till att ekonomigruppen gjort

besparingar, trots den rådande konjunkturen.

Dessa socialbidragsprojekt visar tydligt betydelsen av att ha bra personaltäthet i socialsekreterargruppen, för att det passiva

socialbidragsberoendet skall brytas. Vid lägre antal ärenden per tjänst får varje socialsekreterare tid för varje enskild

mer individ. Tid där de i större utsträckning kan följa med till

Ekonomiska hinder 63

arbetsförmedling, försäkringskassa eller läkare. Utrymme för att

kunna träffa individerna ofta, betyder också mycket.

Dessa projekt visar möjligheterna att vända den negativa

trenden.

Liknande möjligheter bör finnas för försäkringskassoma. De allmänna försäkringskassoma finansieras med statsbidrag och

vissa ersättningar från Allmänna Pensionsfonden och

arbetsskadeförsäktingen. Det statliga anslagets storlek beslutas

varje år riksdagen i behandlingen

av av budgetpropositionen.

Av årets budgetprop. 199495:100 bil. 223

s. framgår att Riksförsäkringsverket sedan budgetåret 198485 anvisats

särskilda medel för projektverksamhet hos Försäkringskassorna. De särskilda medlen skall användas i syfte att effektivare

verksamhet avseende försäkrings- och bidragshandläggning.

Storstadskommittén att det skulle stor betydelse

anser vara av for aktörer inom försäkringskassan kunde till stånd

om man

en mjukare uppdelning mellan förvaltningsanslagadministration

och åtgärdsanslagförsäkxing.

Det som AMS, Försäkringskassorna i Malmöhus län och i Stockholms län for fram vad gäller finansieringen olika

av samverkansprojekt är angeläget att beakta för de aktörer

som skall initiera och driva olika samverkansprojekt.

64 Ekonomiska hinder

De hinder Unga Örnar och Arbetsmarknadsbyrån i Stock-

som

holm återger får kommittén återkomma till i ett senare skede.

Organisatoriska och kulturella

hinder för samverkan

Måttligt med formella hinder rikligt med kultur-

krockar

Den nya kommunallagen som trädde i kraft år 1992 ger kommunerna stor frihet att besluta den organisationen och

om egna verksamhetsforrnema. just denna frihet vissa

Det är snarare som remissinstanser upplever hinder eller problem. Framför allt

som är det territoriella stadsdelsnämnder och de funktionella

beställarnämnd och resultatenheter organisationsfonnerna

som väcker mest irritation.

Mot bakgrund av erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete menade Boverket att kommunal verksamhet organiserad i resultatenheter kan utgöra ett hinder. Varje enhet riskerar att endast se till sitt eget ekonomiska resultat och uppfattar därmed

lokalt inflytande och samverkan störningsmoment i

som en rationell verksamhet. Vad är rationellt och bra för helheten

som blir irrelevant. Ett annat hinder Boverket också framförde

som

var att kommunallagen begränsar möjligheterna för lokalt

samverkande parter att förfoga över kommunala medel.

Samhall AB anser att nedskärningarna inom den offentliga

sektorn och transfereringssystemet samt ändrade sektors- och

huvudmannagränser har försvårat möjligheterna för effektiv

en samverkan. Kommunikationen och kontakterna mellan Samhall och kommunerna, försäkringskassor och andra aktörer blir

svåra att upprättahålla. Detta får till följd att kunskaperna

om Samhalls möjligheter blir ojämna och ofta för små hos den stora mängd av lokala aktörer finns inom rehabiliteringsområdet.

som Samhall befarar därför att decentraliseringen kan leda till bristande överblick och fortsätter:

3 l5-l387

66 Organisatoriska hinder

Bred ansvarfördelning kan leda till pulverisering av hand-

ger

inte ökad delaktighet och integrering i samhället för kunderna.

Från föreningslivet framkom synpunkter angående stadsdels-

nämndsorganisationen. Ett av de lokalt största problemen i

Göteborg är enligt IOGT-NTO bristen samordning mellan stadens 21 stadsdelsnämnder och förvaltningarna. Om IOGT- NTO vill etablera verksamhet för ungdomar i centrala

en ny staden är de tvungna att kontakta samtliga 21 stadsdelsnämnder för att söka bidrag i proportion till hur många deras

av ungdomar som förväntas komma till verksamheten. En genväg,

vilken de själva tycker år olycklig, för att passa i bidragsmal-

lama är att omdeñniera verksamheten till missbruksförebyggande verksamhet.

Unga Ömar stadsdelsnämnder har goda

anser att möjligheter att

bättre samordna de gemensamma resurserna för att uppnå

sund samverkan och en komplettering av olika organisationers

och institutioners arbete. De ifrågasätter hur kommunövergri-

pande frågor ska hanteras vad gäller bidrag till föreningar

som har medlemmar från olika stadsdelsnämnder.

Rädda Barnen menar att det kan så att incitamenten för

var samverkan inte finns i en konkurrensutsatt kommunal verksamhet eftersom ingen, utom barnen, i vissa lägen tjänar att berörda myndigheter faktiskt samverkar. I denna mening kan samverkan till och med vara olönsam från strikt ekonomiska

utgångspunkter.

Ett problem också sammanhänger med ökad decentralise-

som

ring inom kommunerna är att de statliga myndigheterna

kommunal nivå inte alltid har möjlighet sin

att anpassa egen organisation efter de förhållandena. Både försäkringskassor

nya

och arbetsförmedlingar har framfört sådana synpunkter.

Malmöhus läns försäkringskassa påtalade att försäkringskassornas indelning bygger helt på församlingarna. Detta medför många nackdelar och svårigheter samarbetssynpunkt. Ett

ur försäkringskontor kan ibland arbeta med flera socialförvalt-

Organisatoriska hinder 67

ningar och vårdcentraler, i sin tur får samarbeta med andra

som

försäkringskassor för att täcka sina respektive medborgare.

Detta försvårar också kartläggnings-, uppföljnings- och

utvärderingsarbetet i och med att kommunal statistik inte är

jämförbar med försäkringskassornas socialförsäkringsstatistik.

Ett snarlikt problem Östra i Malmö

som Socialförvaltningen

framförde var att arbetsförmedlingen inte längre verkar i förhållande till geografiska områden, utan i förhållande till yrke.

Myndighetskultur och revirtänkande

Även de organisatoriska hindren för samverkan har stått i

om förgrunden så de ingen rättvisande bild hur remissinstan-

ger av serna upplever förutsättningarna för samverkan. En övervägande majoritet remissinstansema hävdar nämligen att det

av framför allt är förvaltningskulturen och revirtänkandet är

som ett av det största hindren for samverkan.

Invandrarverket och Ungdomsstyrelsen erfarenheter är att det

inte är regler eller lagar är huvudproblemet utan attityder

som och traditioner. Skolverkets allmänna intryck är att kommunerna belastas av ett kvardröjande sektorstänkande ofta

som medför hinder for samverkan mellan olika verksamheter.

Floran olika förvaltningskulturer sammanhänger enligt flera

av remissinstanser med att myndigheterna har olika mål och

ideologier, vilket upphov till olika prioriteringar.

ger

Försäkringskassan Stockholms län pekade att förutsättning-

arna för samverkan inte heller blir bättre att myndigheterna

har bristfälliga kunskaper varandras ansvarsområden,

om arbetsmetoder, mål, inriktning och kultur. De menade också att ett annat problem i sammanhanget är att det finns stora

resurser avsatta för projekt, att det är tung byråkratisk

men en process att loss dessa och att överhuvud taget reda det finns

var pengar att söka.

Länsarbetsnämnden i Stockholm befarar att den pressade situationen inom den offentliga sektorn kan öka revirtänkandet.

68 Organisatoriska hinder

Därför är det viktigt att samverkan mellan myndigheter bygger

trygghet i den egna yrkesrollen.

Länsarbetsnämnden i Göteborg uppmärksammar i sitt remissvar

myndigheternas alltmer preciserade och avgränsade uppdrag.

De tycker att detta i grunden är positivt, men att det gör det svårare att samarbeta lokal nivå. I stället borde det konstrue-

incitament för att lokala myndigheter att samarbeta, vilket ras förutsätter att uppdragsgivama inte kräver mätbara, traditionella åtgärder för 100 procent de tilldelade ekonomiska resurser-

Även AMS har liknande synpunkter. na.

Ett hinder Boverket pekade och som anknyter till

som

diskussionen kring förvaltningskultur är politikers och tjänste-

mäns förhållningssätt och ovilja att överlämna makt till de boende:

Politiker kan ha ett motstånd mot att överlämna makt och

beslutsrätt till inte utifrån partipolitiska

personer som agerar

hänsyn och motsättningar. Mandatperiodernas längd kan

också dem att ställa krav snabba resultat, vilket medför risk för att inte sig tid att samarbeta och lyssna

man ger vad de direkt berörda har att säga.

Från myndighetssammanslagning till förenings-

jourer

I remissvaren presenteras en rik skörd av förslag och idéer hur de organisatoriska hindren ska kunna undanröjas. Kommittén har valt att återge några exempel;

Stockholm Stad och Malmöhus försäkringskassa föreslår samarbete mellan olika myndigheter, där frågor samordnas

under myndighet. En sådan förändring skulle

en gemensam kunna frigöra och effektivisera resurserna.

Invandrarenheten Arbetsmarknadsdepartementet tycker att

möjlig väg för att mer systematiskt fånga upp regelhinder

att låta några myndigheter som idag upplever att deras

vore regelverk hindrar eller motverkar vidgad samverkan skall ges

laglig dispens att pröva organisationsform. Vilka myndig-

en ny

Organisatoriska hinder 69

heter skulle aktuella för detta sägs inte. Stockholms

som vara stad däremot är mer konkreta. Deras grundläggande mål är

att samhällets försörjningsgaranti utlöses i så liten

en utsträckning

som möjligt. Problemet i dag för stat och kommun är att möta det ökade försörjningsansvaret och att det finns alldeles för

länkar från passivt bidragsberoende till integration i arbetslivet

och i samhällets sociala gemenskap. Därför vill

de pröva en

aktivitetsgaranti för att därigenom minimera den tid medborga-

ren är passivt beroende socialbidrag. Garantin ska innebära

att medborgaren erbjuds utbildning, samhällsarbete eller traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter högst

ett

halvt med bidrag eller ersättning. En förutsättning för

att kunna organisera sådan garanti är enligt Stockholm Stad,

en att

myndigheter med ansvar för arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildning, beredskapsarbete, socialtjänst för arbetslösa, försäkrings-

frågor och lokala näringslivsfrågor samordnas under

en gemen-

sam myndighet.

Att överbrygga vissa målkonflikter mellan myndigheter, i

synnerhet mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen

skulle enligt Malmöhus läns försäkringskassa kunna

göras genom att försäkringskassan blev huvudman för

gruppen

sjukskrivnaarbetslösa. Försäkringskassan skulle då kunna köpa

tjänster från AM] samma sätt gjorde för sjukskriv-

som man na med anställning under Arbetslivsfondens tid. En

gemensam myndighet som Stockholm stad föreslår, tycker inte Malmöhus

läns försäkringskassa är någon fördelaktig lösning. De vill

även

fortsättningvis att rehabiliteringsarbetet bygger den kompetensuppdelning som i dag finns mellan AMIAf och försäkrings-

kassan.

Samordningsbristerna i en stadsdelsorganisation IOGT-

som NTO pekade skulle enligt dem kunna lösas

genom att kommunerna inrättar så kallade föreningsjourer eller med-

borgarkontor. Dessa bör ha kompetens och beslutsbefogenheter

som gäller verksamhetsstöd och samordningsansvar gentemot

övriga förvaltningar. F öreningsjourema skulle också kunna bistå föreningslivet med professionell hjälp med utformning, inrikt-

ning och marknadsföring verksamheten i syfte bättre

av att kunna konkurrera i storstädernas allt kommersiella

mer miljö.

70 Organisatoriska hinder

Kommitténs reflektioner kring organisa-

toriska och kulturella hinder:

Vi kan efter denna redogörelse konstatera att de formella hindren for samverkan är förhållandevis få. I

organisatoriska

stället är det myndigheters skiftande målsättning, traditioner och kulturer är de största hindren. som

Med myndighetskultur alla de regler synliga och

menas osynliga och överenskommelser styr personalens handlan- - som de i verksamheten. De växer fram utan att de berörda alltid är medvetna hur det går till. Det kan förstärka känslan av om

kompetens i personalgrupp och bidra till ökad samhörighet

en i det vardagliga arbetet.

En myndighetskultur kan också bygga sofistikerade hinder för samverkan att hävda exklusiv äganderätt till genom

myndighetsspeciñka system är nödvändiga att tillgå i

som samverkan, inte den verksamheten ska belamras med om nya

omfattande onödig byråkrati. Myndighetskulturens förespråkare

stöter bort det till förmån för det egna välbeprövade. nya -

Kommittén vill dock understryka vikten att inte probleav matisera dessa hinder, utan försöka betrakta de olika kulturerna tillgång. Kulturmöten skapar ofrånkomligt konflikt, men som en

samtidigt kreativitet, inspiration, intryck och vidgade

genererar En utveckling samverkan mellan myndigheter innebär vyer. av att de olika kulturerna sikt växer och bildar en samman helhet. Denna process möjliggörs genom tydliga politiska beslut, ledning stimulerar verksamheten i beslutad en som

riktning och tid för utvecklingsprocessen att verka.

som ger Samverkan mellan olika personalgrupper måste grundas i tilltron till varandras vilja och kompetens att skapa en bra och sammanhållen verksamhet.

Innehållet i verksamhet utvecklas i som med en en process nödvändighet tar tid. För att utveckla samverkan mellan

personal behövs planering och fortbildning. Led-

gemensam

Organisatoriska hinder 71

ningen för verksamheten måste skapa goda för

förutsättningar

denna process.

Vi vill betona att den politiska och administrativa har

ledningen

ett ansvar for att de olika personalkategorierna får utrymme att diskutera, bearbeta och reflektera över dessa kulturskillnader så att de inte blir ett bestående hinder för samverkan.

För att främja ökad samverkan är de ovanstående insatserna inte tillräckliga. Kommittén delar den åsikt Arbetsmarknadssom verket med fler uttryck för att det behövs ekonomiska ger incitament för myndigheterna för att understödja samverkansarbete. Vi därför kommuner och statliga

uppmanar myndigheter

att i större utsträckning pröva olika metoder finna ekonoatt miska incitament för samverkan. Kommunerna i har

som dag

stor frihet att disponera sina kan de önskar resurser, om avsätta särskilda anslag endast kan tillfalla under

som förvaltningar

förutsättning att de driver sin verksamhet i samverkan med andra.

Vi anser att Stockholms Stads förslag inrätta form om att en ny

av myndighet med for arbetsförmedlingens, ansvar försäkrings-

kassans och vissa delar socialtjänstens uppgifter skulle av vara av stort värde. En sådan myndighet skulle kunna prövas inom ett antal bostadsområden. Vi återkommer även denna

till fråga

i vårt kommande betänkande

om arbetslinjen.

Stadsdelsnämnder icke gott nog

De formella organisatoriska hinder framfördes i remissvasom

ren sammanhänger med den decentraliseringsvåg

som svept över den kommunala organisationen under de två senaste decennierna. Dessa förändringar har också påverkat förutsätt-

ningarna för arbetsförmedlingen och försäkringskassorna vars

geografiska indelning inte alltid överensstämmer med den decentraliserade kommunala organisationen.

Vår principiella inställning till den offentliga förvaltningens

organisation är att den ska vara underkastad medborgarnas

72 Organisatoriska hinder

inflytande och insyn. Det väsentliga är alltså att organisationen rationellt och ändamålsenligt sätt förverkligar de öisk-

på ett ningar och behov medborgarna förväntar sig. Men strävan efter rationalitet bör dock inte leda till konstruerar organisaatt man tioner allt för hårt specialiserade så att de blir sårbara för som är

yttre och inre förändringar.

Organisationen bör i stället sträva efter att vara robust och användbar i olika sammanhang och miljöer och hållbar över vara

längre tid. Vad gäller den olfenliga förvaltningen i de utsatta

en bostadsområdena att den ska organiseras ett sådant anser sätt att den möjliggör ett lokalt utvecklingsarbete som sitter

medborgaren i och främjar egenmakt och samer-

centrum som kan.

Ett remissinstanser framförde synpunkter stadsdelspar

nämndsorganisationen i Göteborg stad. Det var dock inte synpunkter principiell karaktär utan berörde svårigheterna

av för föreningslivet att samverka med stadsdelsnämnderna.

Vi vill dock uppehålla stund vid denna organisationsmo-

oss en dell har börjat vinna terräng i storstäderna. Både Stacksom holms stad och Malmö stad kommer nämligen under de närmaste åren att inrätta stadsdelsnämnder SDN.

Stadsdelsorganisationen har i respektive stad lanserats som en

demokratireform. Detta väckte vårt intresse och tillfrågade

därför Jörgen Westerståhl, har gjort en utvärdering av

som stadsdelsnämndsreformen i Göterborg, han kunde delge oss om sina erfarenheter och kunskaper om denna organisationsmodell och vilka förutsättningar den har för att främja samverkan. Westerståhl ñck också möjlighet att reflektera över de synpunkoch idéer framkom i den omvända remissrundan. Hans ter som

promemoria återfinns i bilaga

Flera utvärderingar visar att stadsdelsreformen i Göteborg

avsevärda rationaliseringsvinster, medan de möjliggjort

demokratiska landvinningama hittills har varit ganska marginella. Jörgen Westerståhl har dock kunnat konstatera att stadsdelsreformen har medverkat till att skapa politiska genera-

Organisatoriska hinder 73

lister, politiker med förankring i vardagen och en renodling av

poliiiker- och tjänstemannarollen. stadsdelsnämnderna har

också fördelar vad gäller resursfördelningen mellan stadsdelar-

stadsdelsnämnderna har större kompetens att avgöra vilka na. insatser stadsdelen behöver.

Även stadsdelsreformen inte blev det demokratiska

om genombrott efterlystes, anser kommittén att denna typ av organi-

som sation har en ambition att vara ett steg i rätt riktning. Den är

dock inte tillräcklig för att skapa reell makt för medborgarna

loka nivå. Stadsdelsreformens främsta förtjänst är trots allt att den blottlägger de demokratiska bristerna i den kommunala organisationen, vilket tydliggör behovet fortsatt reformarbe-

av te.

Andra former decentralisering, såsom resultatenheter,

av bestállar-utforarnämnder och konkurrensutsättning har skapat

villkor och möjligheter for den kommunala demokratin. nya Flera studier visar att kommunerna har allt mer gått mot en marlznadsorienterad förvaltningsorganisation. De centrala värdet är effektivitet, som förverkligas bland annat genom konkurrens,

flexibilitet och kundanpassning.

Utifrån vår egenmakt och samverkan är det inte alltid

syn

förenligt med en kommunal organisation att strikt tillämpa ett

marknadsorienterat synsätt. Att betrakta medborgarna

som kunder går förvisso när det gäller tjänster såsom kollektivtrafiken eller tjänster annan teknisk natur, men att betrakta

av föräldrarna daghemmet eller eleverna i skolan som enbart kunder tycker inte överensstämmer med vår med-

syn

borgarskapet.

En kund definition en person som köper en tjänst eller

är per

och har möjlighet att återlämna eller reklamera vara som

densamma. En outnyttjad tågbiljett kan återlämnas, inte

men omvårdnad och kunskap.

Möjligheterna till samverkan kan också bli begränsade i de fall den offentliga förvaltningen blir allt för marknadsorienterad. Detta problem uppmärksammade också Lokaldemokratikom-

74 Organisatoriska hinder

mittén SOU 1993:90. De föreslog att kommunerna skulle utnyttja möjligheterna att skriva samrådsförfarande i avtal med entreprenörer, vilket ger medborgarna brukarna

- -

möjlighet till ett begränsat inflytande över verksamheten. De

underströk också att det är väsentligt att medborgarna tar

som del servicen får delta i diskussionerna hur avtalet skall

av om utformas.

Lokaldemokratikommittén behandlade också frågan om resultatenheter inom den kommunala förvaltningen. En resultatenhet är en enhet inom en förvaltning som helt eller till större delen är

uppdragsavgiftsñnansierad och vars tjänster köps av bestäl-

lamämnder, medborgare eller andra förvaltningar.

Nackdelarna Lokaldemokratikommittén kunde påvisa

som var, i likhet med Boverket, att det finns en risk för att dessa enheter i alltför hög grad endast till sin del produktionen

ser egen av och mindre till helheten. Dessutom förelåg också risk för att

kostnadsjakt och kortsiktig effektivitet premieras framför kvalitet och långsiktiga investeringar.

Den främsta styrkan med resultatenheter var däremot att dessa är lättare att styra och samordna än verksamhet i extern regi. Bristerna och svagheterna med resultatenheter kan dock enligt

Lokaldemokratiutredningen avhjälpas att kommunerna

genom utvecklar bättre system för budget och redovisning, samt för

uppföljning och utvärdering.

Avslutningvis vill statliga och kommunala förvalt-

uppmana ningar, folkrörelsema och föreningslivet att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där egenmakt och samverkan står i förgrunden. Vi finner det dock inte möjligt eller lämpligt att försöka

presentera någon generell organisatorisk lösning hur detta

ska ske lokalt. Lösningarna måste sökas i de lokala strukturer-

förutsättningarna och problemen. Att identifiera och

na, definiera dessa förhållanden vitalt intresse för de lokala

är av aktörerna. Ett grundläggande villkor är dock att det sker i dialog mellan medborgarna och berörda lokala offentliga

förvaltningar och andra aktörer såsom förenings- och näringsliv.

III

Del

Kommitténs och

överväganden förslag

Överväganden;

# I de utsatta bostadsområdena är det allt fler medborgare

som upplever vamnakt. Kommittén anser att ökad vanmakt lämp-

ligast bryts med vad kallar egenmakt. Medborgare har

som

makt över sin vardag boendet, arbetet, skolan, fritiden

egen -

växer som människa och mår bättre. Detta är också nyckeln till att medborgare tar större Kommittén återkommer i ett

ansvar. särskilt betänkande under 1996 där ska utveckla diskus-

sionen kring egenmakt och lämna förslag hur medborgarens egenmakt kan vidgas och fördjupas.

# En inte oansenlig del storstädernas socialbi-

av permanenta dragstagare utgörs av personer inte har rätt till ñill svensk

som

pension. Detta driver socialbidragskostnaderna framför allt

upp i de invandrartäta bostadsområdena. Vi tycker inte att det är rimligt att enskilda kommuner ska bära försörj-

ensamma ningsansvaret för denna grupp. Det borde nationell

vara en angelägenhet. Vi därför att dessa bör överföras

anser personer till folkpensionssystemet eller finansieras ett annat sätt

av staten.

# Socialbidragssystemet har successivt utvecklats till att fylla ut

bristerna i socialförsäkringssystemet, vilket

anser vara

principiellt felaktigt. Socialtjänstens huvudsakliga uppdrag är att

arbeta med att hjälpa och stödja människor befinner sig i

som

svår social situation. Den ska inte ägna

en sig försörj-

ningspolitik. Det är en uppgift som ska skötas andra

av organ.

76 Förslag och överväganden

Vi är dock inte övertygade att huvudmannaskapet för ar-

om betsmarknadspolitiken och Arbetsmarknadsverkets verksamhet uteslutande ska vara en statlig angelägenhet. I stället bör man diskutera i vilken utsträckning kommunernas ansvar för

arbetsmarknadspolitiken kan vidgas. Vi att återkomma

avser med ett särskilt betänkande i denna fråga.

# Kommittén vill med kraft understryka det allvarliga med det stora antalet förtidspensioneringar, vilket ytterst är ett uttryck för ett allvarligt systemfel. Vi överväger därför att längre fram

lägga ett förslag där föreslår att förtidspensionssystemet skall

avskaffas. Det nuvarande sjukbidragssystemet är fullt tillräck-

ligt.

# Vi att Stockholms Stads förslag att inrätta en

anser om ny

form av myndighet med ansvar för arbetsförmedlingens, försäkringskassans och vissa delar av socialtjänstens uppgifter

skulle stort värde. En sådan myndighet skulle kunna

vara av prövas inom ett antal bostadsområden. Vi återkommer även till denna fråga i vårt kommande betänkande arbetslinjen.

# För att relativt omgående stärka arbetslinjen i de utsatta bostadsområden har kommittén ansökt hos EU medel

om ur

gemenskapsinitiativet URBAN för att bygga lokala 8-

upp grupps-verksamheter. Gemensamt för dessa grupper ska vara att deltagarna har varit borta från arbetsmarknaden och fått sin

försörjning via socialbidrag eller försäkringssystemet. Grup-

perna ska själva utveckla sin verksamhet, men syftet är att det ska vara ett steg tillbaka till arbetsmarknaden.

# Vi överväger att lägga förslag sommarjobbsgaranti.

om en Garantin är tänkt att omfatta grundskolans elever efter årskurs 8 och 9 samt gymnasieskolans årskurs 1 i de mest utsatta

områdena. Praktikplatser inom kommunala förvaltningar och

bolag samt ideella föreningar och organisationer avses. Denna insats skall tydliggöra sambandet mellan arbete och inkomst.

# Kommittén har också tagit initiativ till att stödja utveckling

av verksamheter för barn i åldern 1-12 år som av olika skäl står utanför den reguljära barnomsorgen. Avsikten är att i samarbete

Förslag och överväganden 77

med socialtjänsten och det lokala föreningslivet i bostads-

områden utveckla och pröva olika typer av verksamheter för

barn syftar till att öka integrationsmöjligheterna i samhäl-

som let.

Förslag;

Individen i centrum

Påfrestningarna trygghetssystemen är i dag mycket stora.

Med en fortsatt hög arbetslöshet ökar behovet av fungerande system samtidigt som det statsñnansiella läget innebär minskade

resurser. Sämre sjukförmåner, lägre arbetslöshetsersättningar,

minskade barnbidrag, lägre bostadsbidrag, höjda läkemedels-

kostnader, restriktivare arbetsskade- och sjukpensionsregler med är del verkligheten i dag. Samtidigt minskar de

mera, en av ekonomiska hos landsting, kommuner och statliga

resurserna

myndigheter.

Det sociala trygghetssystemet utövas av försäkringskassan,

arbetsförmedlingen, primärvården och socialtjänsten. Många

enskilda riskerar att skickas runt ett kort i ett Svarte-

som Petterspel mellan myndigheter där ingen vidkänner ett helhetsansvar.

78 Förslag och överväganden

Förstärk arbetslinjen, utöka egenmakten och

samverkan

Bidragssystemen bör kunna så att de dels förutsätter

anpassas

samverkan mellan kommunernas socialtjänst, arbetsförmedling,

primärvård och försäkringskassa, dels incitament till

ger aktiviteter hos de bidragsberoende. Det gäller både aktiviteter i syfte att komma den reguljära arbetsmarknaden och för

att undvika passivisering dem inte lyckas ett vanligt

av som arbete.

Samhällets aktörer måste samverka för att kunna erbjuda

helhetslösningar. Människan är helhet. I besparingstider

en måste ha ett helhetsperspektiv och inte enbart den

se egna

myndighetensförvaltningens kostnad och spara genom att

knuffa över människor till andra system. Samverkan ska stimuleras och inte regleras fram. Det är de aktörer finns

som nära den enskilda invididen som ska samverka för att stödet ska bli effektivt och inte passivisera.

Att omvandla sysslolöshet till meningsfulla aktiviteter för att förhindra passivitet, sjukdom och destruktivt beteende hos framför allt unga människor är viktigt. Att människor får behålla sin värdighet, ekonomiskt och socialt, förhindrar ohälsa och utslagning sikt och blir därför ekonomiskt lönsamt för samhället.

För att effektivt arbeta med att hantera problemet, måste det finnas vida gränser för omdisponering mellan olika anslagsposter.

Förslag och överväganden 79

Likartad sekretessnivå

Den personliga integriteten är viktig. Sekretesslagen är en

garanti för att uppgifter som kan skada individen inte lämnas ut till obehöriga. Effektiva spärrar måste finnas för att inte i

onödan infonnationsutbyten sker är till förfång för den

som enskilde. Samtidigt är en individ som är arbetslös och

socialbidragsberoende inte fri i den meningen att kunna göra

vad den vill. Beroendet av socialtjänsten resulterar i krav som kan formuleras olika, det kan handla att den enskilde

men om skall besöka arbetsförmedlingen, visa att lediga arbeten verkligen söks etc.

Mottagandet av arbetslöshetsersättning innebär skyldighet att

aktivt söka jobb. Vägrar individen att ta lämpligt arbete eller åtgärd innebär det avstängning från ersättning i månad.

Informationen av vad respektive myndighet gör skyddas

av sekretessen, vilket egentligen leder till att individen inte har någon insyn i det dubbelarbete som kan förekomma, heller

det möjlighet att samordna insatser, vilket borde ligga i den ges enskildes intresse. Blir då sekretessen något skyddar

som individen eller skyddar myndigheten från insyn och krav

samordning

Att betrakta samverkan blandning olika verksamheter

som en av med skilda huvudmän innebär att olika sekretessbestämmelser gäller beroende vilken typ verksamhet viss aktivitet

av en

hänförs till. Sekretesskyddet för uppgift hos försäkringskassan

är svagare än de andra aktörernas. Detta medför problem när

80 Förslag och överväganden

det gäller det interna samarbetet och uppgiftlämnandet mellan de personer som är engagerade.

En fördel med en enhetlig sekretess är att samarbetet mellan de deltagande huvudmännen underlättas samtidigt som man utåt tillgodoser den enskildes behov av ett fullgott integritetsskydd.

Individens samtyckeskontrakt

Socialtjänstkommittén har framfört att utgångpunkten bör vara

att alltid skall eftersträva att den enskildes samtycke till

man de kontakter med myndigheter och andra utomstående som bedöms nödvändiga. Detta kan lösas genom att ett kontrakt upprättas för varje individ for att underlätta kommunikationen

myndigheterna emellan.

Kontraktet bör består två delar;

En integrationsdel där den enskilde individen tar aktiv

ställning for medverkan i sin egen rehabiliterings- och

integrationsprocess.

En samtyckesdel där den enskilde individen ger en sam-

tyckesförklaring till att olika aktörer samverkar. Detta

underlättar for den enskilde individen att ta aktiv del och

ansvar för sitt eget arbete med att bli anställningsbar.

Samtyckesforklaringen ger den enskilde ansvaret för rehabiliteringen och for att samverkan kan ske mellan olika myndigheter. Dessa får släppa sekretesskravet inom alltså

gruppen, en

begränsad krets. Inga andra än de myndighetsrepresentanter

Förslag och överväganden 81

är berördai samtyckesforklaringen med den enskilde har som

denna möjlighet.

Om verksamheter ligger skilda håll skulle föras

som nu

under huvudman kan det vara lättare att få den samman samma

uppgiñsöverforing önskas. Dock gäller sekretesslagen

som också inom en myndighet om den är uppdelad i olika verksam-

hetsgrenar.

En organisatorisk och finansiell samordning mellan olika huvudmän behöver inte uppfyllas for att samverkan mellan olika huvudmän ska kunna ske, det föreslagna kontraktet.

genom Genom en likartad sekretessnivå for uppgifter som lämnas mellan berörda huvudmän öppnas möjligheternafor effekti-

en vare samverkan.

De deltar i ett samverkansprojekt där ett kon-

personer, som trakt med den enskilde finns, kan alltså fritt utväxla information med varandra utan hinder sekretess. Därmed minskar

av risken for rundgång av Svarte-Petterkortet mellan olika aktörer.

Från integritetssynpunlct torde det inte finnas något som hindrar att också enskilda människor, t.ex. personer från föreningar och

andra organisationer, knyts till ett samverkansprojekt detta

av slag. Sådana kommer att omfattas sekretess

personer av samma

som gäller för de deltagande tjänstemännen. Det enda som

krävs är att de grund uppdrag eller liknande grund

av annan faktiskt deltar i verksamhet som omfattas av sekretess.

82 Förslag och överväganden

Utveckling av olika samverkansformer

Vi har i del IV lyft fram några exempel kommittén har

som funnit vara intressanta och beskriver olika samverkansfor-

som mer för att stoppa den rundgång finns och

som som ger

öppningar för nytänkande.

Det bör påpekas att de myndigheter verkar lokal nivå

som

har skyldighet enligt den offentligrättsliga lagstiftningen att

samverka. I detta arbetet är det viktigt läns- och

att man kommunnivå börjar mål mellan myndig-

sätta upp gemensamma heterna. I gemensamma handlingsplaner slås fast vad

man tillsammans och för sig skall utföra för att målen skall nås.

var

Är inte detta tillräckligt utan man vill längre för att förbättra

för individen och undanröja Svarte-Pettersyndromet och

samtidigt väsentligt sänka samhällets kostnader bör de kommuner så vill ökat för verksamheten, ledning

som ges ansvar och resurser. Här kan kommittén förhoppningsvis underlätta försök med samverkansformer.

nya

När det gäller nya verksamhetsformer bör målet långt-

vara

gående samordning. Man bör naturligtvis förutsättningslöst

först pröva om dagens arbetsformer är de mest ändamålsenliga. Man kan t.ex. utveckla olika typer samverkansformer med

av olika huvudmän eller med olika delar olika verksamheter,

t.ex. bilda;

en försörjningsenhet med delar som i dag sköts av arbets- -

förmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten, en rehabiliteringsenhet med delar från arbetsförmedlingen,

AMI, försäkringskassan, socialtjänsten och primärvården, en förebyggande folkhälsoenhet, med lämpliga aktörer

Förslag och överväganden 83

en geografisk indelning med ett tydligt befolkningsansvar där

olika team samarbetar kring ett gemensamt mål, osv.

Alltså olika samverkansformer utifrån de behov lokala aktörer finner lämpligt. Nya strukturer, nya idéer och nya möjligheter bör prövas och utvärderas.

Den politiska förankringen är mycket viktig för att ge försöksverksamheten tyngd, likaså de ekonomiska incitamenten.

försöksverksamhet ska främja kommuninvånama och För att en samordningen mellan parterna, bör verksamheten ha en inrikt-

ning som utgår ifrån;

en helhetssyn människan

den enskilda människans behov, inte systemens

ett samlat arbetssätt stödjer människor i deras arbete

som

med att förändra sin livssituation. Detta kräver en tydlig

individuell planering.

ett bättre gemensamt utnyttjande huvudmannens resurser

utveckling av nya rehabiliterings- och integreringsalternativ

for att förhindra att människor hamnar i ett passivt bidrags-

beroende

ett förebyggande socialt- och folkhälsoperspektiv

ett tillvaratagande och utveckling de medverkande

personalgruppernas samlade kompetens i syfte att så tidigt som möjligt fånga upp problem, erbjuda rätt stöd samt påvisa möjliga förändringsvägar.

För att skall ha en chans att hantera problemet med den växande utslagningen, där människors utanförskap leder till lidanden för individen och kostnader för samhället, måste hitta och okonventionella sätt att samverka. Utanför det

nya etablerade samhällets organisationer och myndigheter kan också

84 Förslag och överväganden

idéer och kraft sökas. Frivilligorganisationer och

nya ny

självhjälpsgmpper kan ge impulser till nytänkande. Det måste

ñnnas utrymme for experiment och försök i ökad utsträckning Gränsöverskridande och vid tolkning lagar och regler är

en av

en förutsättning för utveckling.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande till avsnitten Arbetslinjen vittrar och Egenmakt makt över sin vardag

- egen

av riksdagsledamoten Karin Pilsäter fp

Grundbulten for att häva utanforskapet, bryta vanmakten är att ge den enskilde individen möjlighet att förverkliga sina egna drömmar. Utgångspunkten for kommitténs arbete bör att

vara ge människor makt över sin egen tillvaro, makt över sitt eget liv.

Att ha kommandot över sin egen tillvaro, och därmed makt över de skeenden som påverkar just den framtiden, det egna

egna livet. Att ha makt över sin tillvaro innebär att kunna ta

egen vara på de olika valmöjligheter står till buds, välja vilken

som

väg att gå. Vägarna är inte stängda beroende bakgrund,

etnisk tillhörighet eller bostadsort. En viktig del i makten över sitt eget liv är också känslan att bli repekterad för den jag är,

av det jag står för och det jag kan åstadkomma.

En viktig del i detta är ett levande föreningsliv, en frivillig

medborgerlig aktivitet. Att människor frivilligt sluter sig samman ger ett socialt kapital av kontakter, en kultur av samverkan och tillit mellan människor. Man samarbetar, inte

en bara för att nå sina egna, utan även mål.

gemensamma

Att inte ha makten över sitt eget liv skapar vanmakt och leder

till utanförskap. Det är den vanmakten ska bryta. Integration

och innanförskap leder till multietniskt samhälle där

ett mer olika etniska, kulturella, idéburna eller andra grupperingar lever

86 Särskilda yttranden

sida vid sida, i relation till varandra och i ömsesidigt beroende.

Där grupptillhörigheten inte fyller hela tillvaron, där

men utövande av makt över sin tillvaro leder till byggande

egen av etniskt eller kulturellt styrda nätverk och institutioner. Där kittet mellan människor blir starkare.

Den yttersta yttringen vanmakt och utanförskap är det låga

av Valdeltagandet i de utsatta bostadsområdena. Det finns ett samband mellan makten över sin vardag och makten över

egen samhällets framtid. Kvittot vårt arbete lyckas blir

om om

Valdeltagandet och deltagandet i det samhällsbyg-

gemensamma get ökar bland människor i de utsatta bostadsområdena.

Maktutredningen SOU 1990:44 visade att människor upplever

skiftande möjligheter att påverka sin vardag. De konstaterade att medborgarna upplevde att de hade minst möjlighet att påverka skolan, boendet och hälso- och sjukvården. Allra minst inflytande kände de som bodde i hyresrätt i de utsatta bostadsområdena, medan de ägde sin bostad kände att de förfo-

som gade över stora möjligheter att påverka sin boendesitua-

egen tion.

Sedan Maktutredningen kom har stora reformer beslutats när det gäller skola, hälso- och sjukvården och andra sociala tjänster vilka den enskilde större inflytande och valfrihet.

ger Detta är delar vår vardag har stor betydelse och där det

av som är angeläget att fortsätta arbetet för att även människor i de utsatta bostadsområdena kan ha reell makt, ett reellt

inflytande.

Olika typer av enskilda alternativ inom skola och barnomsorg såväl som olika former inflytande för föräldrar och elever i

av skolan är några bra metoder. Rätten att välja enskilda alternativ inom skola, barnomsorg, sjukvård ekonomiska villkor

samma som de offentliga är samtidigt rätten for människor att i fria

gemenskaper ordna sina viktiga delar vardagslivet och att

av kunna stärka kittet mellan människor.

Även inom andra områden, boende och arbete måste

vanmakten brytas. Reformer inom arbetslivet är väg. Ett ökat reellt

boendeinflytande för den enskilde hyresgästen

är en annan.

Särskilda yttranden 87

Bostadsrätten är ett exempel hur människor kan uppnå stort inflytande över vårt vardagsliv, där enskilda har

som en långtgående bestämmanderätt över den personliga bostaden och i gemenskap med övriga bostadsrättsinnehavare bästa sätt förvaltar och ordnar de gemensamma angelägenheterna i fastigheten eller bostadsområdet. Att ha makt över sin egen vardag handlar ingalunda om inskränkt egoism eller egenmäktighet. Målen nås tillsammans, inte bekostnad andra.

av Kommittén bör arbeta vidare med att skapa förutsättningar för många fler olika lokala metoder uppnå makt och

att genom

inflytande i boendet.

En absolut avgörande betydelse för att uppnå makten över sin egen vardag är arbetet. Antingen som anställd, eller som

företagare i någon form. Att kunna försörja sig själv och sina

nära med det arbetet självrespekt och kontroll över

egna ger situationen. Arbetet inte bara försörjning, det ett

ger ger kontaktnät, ett sammanhang och identitet. Därför måste en

en politik för social integration ha arbete företeelse

som som en av sina viktigaste beståndsdelar. I denna politik kan inte

arbetsmarknadspolitiken isolerad, utan de näringspolitiska

ses insatserna från lokal såväl som central nivå är minst lika viktiga.

Kommittén bör därför återkomma med ett delbetänkande

om ökad makt över de offentligt finansierade tjänsterna och

om näringspolitik för fler företagare i de utsatta bostadsområdena.

Yttrande betr del Il, sid 73;

Att föra besluten nära dem de berör är en viktig liberal princip. Stadsdelsreformen i de kommunerna är viktig. Även

stora om reformema inte blivit det demokratiska genombrott skulle

som behövas är de ett steg i rätt riktning. Ett fortsatt reformarbete är nödvändigt. Demokratin handlar inte bara att de valda

om representanterna fattar majoritetsbeslut om de övrigas liv. Ett helt omistligt inslag i det demokratiska systemet är det offentliga samtalet där deltagarna tar hänsyn till varandra, där olika intressen och värderingar kan vägas, skärskådas och stötas mot varandra.

88 Särskilda yttranden

Viktiga delar i det fortsatta reformarbetet är decentraliserad kommunal verksamhet där uppdragen blir fler, politiken

mer idéell och generell och mindre professionell, där människor får möjlighet att delta aktörer i det politiska arbetet. Kommu-

som nalpoltiken måste öppnas för insyn med fler öppna möten och

färre kommunala bolag, den nya informationsteknologin

används för att sprida information och öppna för debatt. Styrsystem och metoder måste givetvis utvecklas allt eftersom erfarenheter kommer fram.

Reformeringen den kommunala verksamheten

av genom

exempelvis resultatenheter och konkurrensutsättning ökad

ger effektivitet, flexibilitet och ökad anpassning till de enskilda människornas önskemål. Fortsatt reformering, ökad valfrihet och ökade möjligheter till eget inflytande över den kommunalt finansierade verksamheten är viktiga delar i att låta människor

göra de viktiga valen själva och att själva vara skapande och ta ansvar.

Särskilda yttranden 89

Särskilt yttrande f.d. riksdagsledamoten Rune

Thorén;

De problem Storstadskommittén har att behandla grundar

som sig till del den arbetslöshet har i vårt land samt det

stor

utanförskap många bl.a. härigenom känner. Men också

som

att få många att deltaga aktivt i lokala aktiviteter

problem

tidsbrist. Socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd,

grund av

utgör i dag stora kostnader för samhället

fortidspensioner m.m.

innebär också att många känner sig obehövda. Enligt min men mening skulle många de problem Storstadskommittén

av som har hantera kunna minska ganska radikalt därest allmän

att en arbetstidsförkortning sker i vårt land. Genom att minska 8timmarsdagen till 7 timmar och till 6 timmar vid övergång till skift skulle såväl fler arbete och många kunna hinna med andra vid sidan sitt dagliga jobb och som är

arbetsuppgifter om

viktigt för såväl den enskilde individen som samhället egenmakt. Vi skulle också ett bättre och kostnadseffektivare sätt

investeringar i lokaler och maskiner

utnyttja många gjorda

övergång till skift i större utsträckning än vad nu sker. genom På tid skulle också många människor kunna inhämta

ledig kompletterande utbildning, något torde bli alltmer aktuellt

som

i vårt framtida kunskapssamhälle.

Minskade samhällskostnader, bättre effektivitet framför allt

men

högre livskvalité för alla, skulle kunna bli följden av en en

allmän arbetstidsförkortning.

La? ;

r .Fâäüêâiâç4

åøâäâéêaraxüz äng {

7$§§s+aEg§W

Del IV

samverkans-

Exempel på pågående projekt

Här lämnas några beskrivningar olika samverkansprojekt;

FINSAM Södermanland - -

FINSAM Gävleborg

- -

FINSAM Västmanland - -

FINSAM Gotland - -

F INSAM Malmöhus - -

SOCSAM Stenungsund

- -

Det finns bruk for alla Södra Skaraborg - -

Myndigheter i samverkan Rinkeby

- -

Projekt KAL Göteborg

- -

SAK Södermalms arbetsmarknadskontor, Stockholm - -

Finspångsprojektet Finspång

- -

Detta är inte vetenskapligt utvärderade projekt, har ändå

men valt att lyfta fram dessa exempel olika samverkansfor-

som

mer.

Pågående samverkansprojekt 93

Delat ansvar

sparade milj

Projekt: Finsam Södermanland - En finansiell samordningmellansocialförsäkring ochhälso-ochsjukvård.

Huvudmän: LandstingetSörmlandoch Södermanlandsallmänaförsäkringskassa.

samverkande Landstingoch försäkringskassa.

parter:

Tommy Sundholm. projektledare.0155 24 59 62. Kontaktpersoner: - Monika Agnedal. avtalssekreterare.landstinget.0155 24 58 69. - Lars Gustafsson.Försäkringskassani Eskilstuna. 016 16 70 50. -

Bakgrund Södermanlands sjuktal har länge legatöver riksgenomsnittet. 1992var medeltalet i Nyköping Eskilstuna 48 dagar rikets 38,2. Värst utsatt är Eskilstuna som haft länets högsta och mot mätningarna började 1950-talet.Om det beror den av tradition tunga ohälsotal sedan invandrareeller något äroklart. svårigheterna att göra något industrin, en stor andel annat men uppenbaraför alla myndigheter. problemen var från försäkringskassan och landstinget var därför stort när Socialdepartementet Intresset försök med finansiell samordning sjukvård och sjukförsäkring. presenteradeFinsam ett av penningpåse borde samarbetet ändå smidigare. Ett delat ekonomiskt Med en gemensam skulle öka motivationen snabbarevård ochrehabilitering. ansvar att ge områden landeti Södermanlandut till försöket som skulle pågå 1993 Som ett av fem togs - 1995. De utvalda försökskommunema Eskilstuna och Nyköping hademycket olika förutsätmed mångaindustriarbetare.högt ohälsotaloch strukturella problem, och Eskilstuna tningar tjänstemannastadmed många småföretag och ett ohälsotal nära Nyköping som mer är en riksgenomsnittet.

Mål sänka kostnaderna för sjukvård och sjukförsäkring genom ökat Målet med Finsam är att samarbeteoch gemensamt ansvarför behandlingoch rehabilitering. patienten minskar lidandet snabbarevård. kortaresjukskrivningstid och mindre För genom byråkrati.

Samverkande parter Huvudmannaskapct är delat mellan landstinget och försäkringskassan.Pådet lokala plzmct i Nyköping samverkar forsäkringskassornzi.all primärvård samt de sjukhus- Eskilstuna och kliniker har många patienter i li'3$'Cl'l{Si1lllålder. som Sammanlagt berörs 5 300 anställda.

94 Pågående samverkansprojekt

Genomförande

Organisationen har lagts upp på såsätt att tre personer från försäkringskassan och från tre landstinget bildar ett gemensamt beslutsorgan Finsamberedningen tillsammans med - - som en projektledare beslutar om vilka projekt somskasatsaspå,

Det innebär att försäkringskassan kan påverka sjukvårdens-ordinära verksamhet, säger projektledaren Tommy Sundholm, och det har fått till följd till exempel följer att man upp sjukvkskrivningar ett helt annat sätt än tidigare. Det är ingen prioriterad uppgift inom

sjukvården annars.

Två politiker från respektive huvudman följer försöket och överlägger regelbundet med

Finsam-beredningen. På det lokala planet finns i vardera stad en grupp bestående av

representanterfrån ledningen inom sjukhus, primärvård och försäkringskassa.Deras uppgift är att informera ute i verksamheten och stimulera till projekt.

Beredningens strategi var från början dels att informera om Finsam och dels att uppmana till projekt. Genom konferenser, utbildning och ett nyhetsbrev delas ut till samtliga som anställda tre -fyra gånger om året spreds vetskapen. De lokala jobbade grupperna mot arbetsplatsernaoch uppmuntrade projektidéer.

Det tog lite tid innan det sjönk in, sägerMonika Agnedal - somrepresenterarlandstinget i beredningen. Det är såstora organisationer med mångaled nâ Men när väl hittat att ut man eldsjälarna så blir resultatet väldigt bra. Justnu har ungefär 50 projekt igång.

Projekten, som finansieras med lån ur den beräknadebesparingen,rör allt från fram att ta en ny, enklare form av läkarintyg som en grupp läkare gjort i samarbetemed försäkringskassan till metoderatt tidigare identifiera missbrukare. - Teamarbete har blivit allt vanligare. En mycket uppskattad förändring är att en handläggare från försäkringskassan jobbar på varje vårdcentral och de aktuella sjukhusklinikerna.

Tillsammans med läkare. kurator och sjukgymnast beslutar man snabbt och enkelt hur en patients rehabilitering ska gå till. Vi har tjänat flera veckors sjukskrivning det, sägerTommy - Sundholm. Om du har en person som varit sjuk länge, och som ortopeden bedömer ska försöka gå tillbaka till jobbet, såtar dettvå veckor innan läkarsekreterarenskrivit brevet till försäkringskassan, och ut två veckor innan de i sin tur hunnit kontakta arbetsgivaren.Nu går det dag. en Finsamförsöket har också inspirerat till att en bonus införts i all primärvård i Sörmland.

Den delasut efter sex månaderom patienten inte sökt läkareför åkommaigen. samma

Resultat

Nästan 40 miljoner kr har Sörmland sparattack Finsamförsöket under 1993-94, enligt vare riksförsäkringsverket. Resultatet får man fram genomattjämföra med utvecklingen i cirka 50

kontrollkommuner.

Ohälsotalet har sjunkit med 0,6 dagar till 47,4 medan siffran för riket har ökat med 1,1

dagar till 39,3. Ser man till var kommun för sig visar det sig det är Eskilstuna att som står för minskningen, kostnaderna 1995 är bara 57 procent l992-års kostnader. I Nyköping har av sjukkostnaderna förvisso också minskat, men inte lika mycket i kontrollkommunerna. som Arbetslöshetensom drabbadeNyköping ganska bidragandeorsak. sent antasvara en Det positiva resultatet för länet som helhet har också haft det goda med sig 19.4 att miljoner kr hälften av minskningen gått rakt i den kassan. Så löd villkor, - - egna statens liksom att hälften av ett eventuellt underskott skulle tiickas.

Organisationen har i stort sett fungerat mycket bra. Beslutsviiggrrnziiir korta och ha att en central beredningsgruppansesha gjort bedömningen projekten abiektixu av Teamarlvetet har varit mycket lyckat och cn helt ny förståelse for varandras roller har uppslirtt. till exempel mellan ftirsakringskasseliartdIiiggureoch kikare. Eftersom har man gemen

Pågående samverkansprojekt 95

samtekonomiskt ansvar ligger det nu i allas intresseatt kona nedsjukskrivningstidcrna.

För patienterna i målgruppen 16 65 århar väntetiderna blivit mycket kortare, och

undersökningar visar att det inte är de övriga patienternasbekostnad.

Resultaten av de olika projekten har även kommit andra tillgodo. Nya metoder och ny kunskap sprids till hela länet och ibland som i fallet meddet förenklade sjukintyget även

- till andra delar av landet.

Också grupper utanför Finsams målgrupp drar nytta av försöket. En del av vinsten skat ex användastill satsningar inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet.

Försöket skulle hålla på t 0 m 1995 men har förlängts ett år. Under 1996kommer socialstyrelsen och riksförsäkringsverket att göra en stor utvärdering av samtliga fem Finsamförsök.

Erfarenheter Ett totalt stöd från organisationsledningen och mycket tid ärförutsättningar för att lyckas.

I Sönnland har ledande tjänstemän engageratsig i Finsam-försöket, vilket visar att man

tar det allvar, säger Lars Gustafsson,kontorschef försäkringskassani Eskilstuna.

Det han tycker saknasären samverkan där ävenkommunenoch någonarbetsmarknadspan ingår.

l dagenspressadeläge då pengarsaknasöverallt skickas kundernalätt vidare för att belasta

någonannansbudget. sägerhan. Istället för att samarbetar.

Försäkringskassan och landstinget är som organisationerväldigt olika uppbyggda, och det tar tid att lära sig förstå varandra.

Pâförsäkringskassan finns en tradition av att efter direktiv. lnom landstinget skulle det

inte alls fungera att komma med direktiv uppifrån. Där fattas besluten om hur saker ska utföras ute i verksamheten, säger Monika Agnedal. Men längre tiden går desto bättre fungerar samarbetet.Båda parter sernyttan av att arbetarihop.

Sjukförsäkringens kostnadsutveckling

Eskilstuna

Nyköping

Riket

1992 1993 1994 1995

år

Pågående samverkansprojekt 97

Alla vann

på

samarbete

Projekt: Finsam Gävleborg

- En finansiell samordningmellan socialförsäkring och hälso-ochsjukvård.

Huvudmän: LandstingetGävleborgoch Gävleborgsallmänaförsäkringskassa.

Samverkande Landsting och försäkringskassa. parter:

Kontaktpersoner: Zelmira Kabatnik. projektledareoch överläkare.026 27 80 00.

Kenneth Hillborg. bitr. projektledare. försäkringskonsult,

26 89 49.

026 -

Bengt Stjärnsten, försäkringskassedirektör,026 l7 52 60.

Roland Johansson. kanslichef, lokala hälso- och

sjukvårdsnämnden. 278566.

026 -

Bakgrund Samarbetetmellan landstinget och försäkringskassani Gävleborg hadeutvecklats genom olika rehabiliteringsprojekt sedan 1980-talet. Finsamförsöket sågssom en möjlighet att fortsätta och förstärka detta arbete.

Tanken med Finsam är att samordnaresurserför socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Kan man istället för att betalaut långvarig sjukpenning t ex användaen del av pengarna eni aktiv insats som ger sammaresultat fast snabbare,såblir alla vinnare. Inte minst patienten.

Försöket drivs fem platser i landet. Lyckas man sänka kostnaderna mer än ett antal kontrollornråden får behålla halva besparingen.Ökar kostnadernastår statenför hälften.

man Det är också möjligt att låna pengarfrån dentänkta besparingenför olika projekt.

Ohälsotalet i länet var högt. 50.8 mot landets 38.2 dagar 1992. Hofors med sina ll 500 invånare och industri hade det näst högsta Ohälsotalet i landet 75,1 dagar. Även

tunga arbetslösheten i länet låg över riksgenomsnittet, och andelen invånare i arbetsför ålder var procentuellt sett lägre än i riket.

Sammanlagt bor 57 000 personeri försöksområdet, och ett drygt hundratal anställda inom landsting och försäkringskassadeltar i någotprojekt.

Mål Målet är att ge människor en snabbareoch bättre vård, och såsätt minska vårdköerna och sänkakostnadernaför socialförsäkringen.

Ett annat mål är att riva barriiircrnzimellan de bådaorganisationerna, Ökallcxilvilitetcn och förståelsenför varandra.

4 l5-l387

98 Pågående samverkansprojekt

Samverkande parter Försöket drivs av landstinget och försäkringskassan i Gävleborgs län i kommunerna Sandviken, Hofors och Ockelbo. Pådet lokala planet samarbetarförsäkringskassanfrämst med primärvårdens åtta hälsocentraler, men också med företagshälsovård och arbetsledning företagenSandvik och Ovako.

Genomförande För att driva Finsamförsöket etableradesett kansli med två projektledare en från landstings-

sidan ochen från försäkringskassan. En styrgrupp med nio politiker och tjänstemänfrån landsting och försäkringskassahar det politiska ansvaret.

Efter ett och ett halvt år inrättades, projektledamas initiativ, en samrådsgruppmed fyra kontorscheferfrån försäkringskassanoch fyra chefsläkarefrån hälsocentralema.

Det har hjälpt till att få igång samarbetet. Nu diskuteras och förankras allt först i

samrådsgruppen.Att cheferna ute i verksamheten är insatta underlättar genomförandet, säger Kenneth l-lillborg, en av projektledarna.

Till att börja med kartlades områdets samtliga sjukfall. Det visade sig att 55 procent var sjukskrivna på grund av rygg- eller nackproblem. tio procent av psykiska problem och sju procent av hjärt- och kärlsjukdomar. Med detta som grund visste man var insatserna borde sättasin.

Initiativet till de projekt som satts igång kommer i huvudsak från personer ute i verksamheten. De två projektledamas taktik har varit att projekt som bådatror på, eller där förslaget kommer från den lokale försäkringskassan och hälsocentralentillsammans. får klartecken.Är de däremot vilket hittills inte har hänt- lämnasdetvidare till

oense- styrgruppen.

Redan förarbeteti ställs krav projektförslagen, de skavara genomtänktaoch välplanerade. Dels för att riksförsäkringsverket och socialstyrelsen begär noggranna utvärderingar, men också för att det är ett bra sätt att jobba, att kritiskt granska och lära sig av sina projekt.

Sedanstarten har ett 40-tal olika projekt startat och delvis utvärderats. De handlar om allt från utbildning till eftervård för hjärtopererade. Aktivering under sjukskrivning, rehabili-

nya teringsmetodereller inrättandet av ensmärtmottagning ärandraprojekt.

Någraärsamarbetsprojektdär till exempel en handläggarefrån försäkringskassanjobbar ute

hälsocentralen. I ett annatsitter en arbetsfönnedlare på försäkringskassanoch jobbar med sjuka arbetslösa.Tobaksinfonnation i skolorna är en annangenomförd idé.

Det är det som är så positivt med Finsam, att man kan testa udda metoder som blir

givande för alla. sägerKenneth Hillborg. Det var väldigt låsttidigare.

Resultat Under Finsams tvâ första år, 1993 och 1994, har kostnaden för socialförsäkringen i Gävleborgs försökskommuner minskat med över 25 miljoner kronor i förhållande till kontrollområdena,enligt riksrevisionsverket. Ohälsotalet har minskat med 1,8dagar till 49,1. I Hofors varminskningen 6.3 dagar, medan kontrollområdenas ohälsotal ökat med 0,2 dagar.

Det förvånade mig att det gick så väldigt bra, säger försäkringskassans direktör Bengt

- Stjämsten. Resultatet är bättre än summan av de enskilda projekten. Men en huvudförklaring ärdet gemensammaekonomiska ansvaretsom gör att alla strävar sammahåll.

Projektiedaren Zelmira Kabatnik, somävenjobbar halvtid somöverläkare i rehabiliteringsmedicin haren annanteori:

Vad vi sannolikt har åstadkommit under Finsamâren är ökad kunskap om de olika

dimensionerna av hälsa och ohälsa; om människan. inte barasom biologiskt fenomen, utan ävenpsykologiskt och socialt.

Samarbetet mellan organisationerna har blivit bättre liksom förståelsen för varandras yrkesroller. Samverkan varierar frånenkla tclefonkontzikter till gemensammagenomgångar.

Pågående samverkansprojekt 99

Vi lade med flit mycket av utbildningen internat. Då lär man bättre känna personen

bakom doktorstiteln eller handläggaren.sägerKenneth Hillborg.

Projektet erfarbetsförmedlare försäkringskassanhar mycket bra resultat.Antalet

med gett sjuka arbetslösahar sjunkit från 30 till 18procent. Ett annat resultat är att fler personer som tidigare var sjukskrivna påheltid nu ärdeltidssjukskrivna.

En undersökning om hur patienterna upplever förändringarna är planerad. Genom de kartläggningar av väntetider somgenomförs regelbundet har det visat sig att Finsamförsökets målgrupp inte behandlas de andragruppernasbekostnad.

Jag har inte hön någon kritik mot försöket, sägerKenneth Hillborg. Och besvärsskrive-

sernatill kassanhar inte ökat. Däremot har jag hört motsatsen; att projektet är det bästasom hänt dem.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen kommer att utvärdera hela Finsamförsöket under 1996,och försöksornrådenahar fått klartecken för att fortsätta samverkaäven under det året.

Erfarenheter Beslutet att ha två projektledare, en från varje organisation. har varit mycket lyckosamt. Inte minst visar man konkret att det handlar om samarbete.Att projektledaren Zelmira Kabatnik ävenjobbar somöverläkare halvtid harförmodligen underlättat infonnationsspridningen till läkarna.

Vi skulle nog förankrat Finsamidéerna mer i verksamheten, och satt igång samråds-

gruppen tidigare, om vi startade idag, säger Kenneth Hillborg. Det infomtationsblad som vi började geut till alla inblandade under 1994skulle jag ocksåsatt igång med från början.

Roland Johansson,kanslichef för hälso- och sjukvårdsnämndenVästra i Gästrikland, hoppas

permanentningav försöket.

Den stora förtjänsten med Finsam ärjust att öppnat vägarna mellan varann. Handläg-

garen försäkringskassan kan bara lyfta luren och ringa läkaren om något är oklart. Det som skulle kunna utvecklas är kassanssätt att utforma beställningar.

Finsam är en bra arbetsmetod som alla borde få möjlighet att prova, anser Roland

- Johansson.

Ohalsotaletsutveckling1992 1994-

. LänetexklFinsam

Finsamomrádena

E] Riket

År

Pågående samverkansprojekt 101

sätt

Ett nytt

tänka att

Projekt: Finsam Västmanland - En finansiell samordningmellan socialförsäkring

och hälso-ochsjukvård.

LandstingetVästmanlandochVästmanlandsallmäna Huvudmän: försäkringskassa.

samverkande Landstingoch försäkringskassa. parter:

Britt Arrelöv, projektledare. försäkringsöverläkare, Kontaktpersoner: l9 23 73. 02l - Roger Rudolfsson. projektsekreterare. försäkringskassan.

19 25 15. 021 - Hans Folkesson. projektchef socialstyrelsen,

78332 71. 08 -

Bakgrund delta i socialdepartementets Finsamförsök Västmanland tidigt ute med sin ansökan att var sjukvård och sjukförsäkring. Nästan ett år kunde ägnas med finansiell samordning mellan

information och förberedelserinnan starten. försäkringskassan betalar ut för Grundidén i Finsam är att föra över de pengar som kostnadsansvar.Det förmodas ge sjukskrivning till landstinget, och i stället ha ett gemensamt rehabilitering patienterna.ochdärmedminskade kostnader. snabbare av kontrollgrupp får de behållahälften av Lyckas försöksontrâdenasänkakostnadernamer änen beräknadebesparingen för att sätta igång olika besparingen.De kan ocksålåna en del av den projekt. Vid eventuell förlust betalarstatenhälften. en hadejust genomfört organisationsförändringar. Både landstingetoch försäkringskassan stora tyngde de anställda. Organisationerna arbetademycket Nedskämingar och ökadearbetsbördor påfallande, framför allt mellan olika och misstron mot varandras förhållningssätt var

försäkringskassanoch den praktiskasjukvården. rikets genomsnitt, 44,2 mot 38,4 dagar. liksom Ohälsotalet för länet var 1991 högre än

arbetslösheten.

.Mål sjukskrivningstiderna och därigenom sänka kostna Målet för Finsamförsöket är att förkorta språk hoppas samhällsekonomisk helhetsderna. Ett ökat samarbeteoch ell gemensamt gecn

syn i bådaorganisationema. de blir snabbarefriska. Ett annat mål iir att det som För patienterna minskar väntetiden och åstadkomsunderförsökstidenblir bestående.

102 Pågående samverkansprojekt

Samverkande parter De kommuner som valdes ut var Köping, Arboga och Kungsör. Försäkringskassanoch landstinget delade huvudmannaskapet. Inom landstinget riktade sig projektet främst till de fem vårdcentralerna,menefter ett år äventill sjukhuset.

Genomförande Innan försöket startade 1993gick enenkät ut till de anställdaom derasförväntningar. Eftersom resultatet visade att många inte ansett sig ha fått tillräcklig information satsadesmycket, framförallt under första året, att genom föreläsningar och konferenser sprida kunskap om försöket. Ett informationsblad delasut till alla inblandade tre-fyra gångerom året. Flera större rapporter har också skickatsut.

För att få in Finsam som en naturlig och förhoppningsvis beståendedel av den vanliga verksamheten valde man en decentraliserad modell. Besluten om projekten fattas av en lokal ledningsgrupp med en läkare och en representant från den lokala försäkringskassan

- repektive vårdcentral.

Vi ville att de skulle styra inriktningen. Det ärju de som har kontakten med patienterna

och som serbehoven, sägerprojektsekreterareRogerRudolfsson.

Ledningsgrupperna samarbetardessutomi en styrgrupp.

En central referensgrupp med en politiker och två tjänstemänfrån varderaförsäkringskassan och landstinget följer försökets utveckling. Dessutom finns en projektledning i form av ett arbetsutskottsomhjälper ledningsgruppema.ansvararför utvärdering medmera Organisationen råkadedock ut för några bakslag under första året. Dels nekade datainspcktionen samkörning av två dataregister för att kunna se vad sjukförsäkringama kostade varje enskild vårdcentral, vilket gjorde att den tänkta starka kopplingen mellan vårdgivare och sjukskrivningskostnader blev svagare.

Dels innebar husläkarlagenfrån och med 1994att de fem landstingsdrivna vårdcentralerna blev fem privata famjljeläkarenheter och tre dito med landstingsanställdaläkare. För att med privatläkarna i Finsamförsöket erbjöds de att teckna ett vinstdelningsavtal för att få del av vinsten, samtidigt somde inte behövdeståför eneventuell förlust. Eftersom bara en tredjedel av läkarna anslöt sig blev kopplingen mellan sjukskrivande läkare och kostnadsansvaret ytterligare försämrat.

Den valda modellen, med fokus primärvården. visade sig också ge svårigheter när det gällde att nå verksamheten vid Köpings lasarett. För att även där igång diskussionen om sjukskrivningsproblematiken inrättades därför en sjukskrivningskommitté under 1994. där representanter för de olika klinikerna. från försäkringskassan och en familjeläkare ingår. Kommittén kan också sättaigång egnaprojekt.

Under första året satsadesmest information och attitydförändring, inte så mycket konkreta projekt.

Vi ville först kartlägga problemen och ta reda hur skulle göra. sägerprojektledaren

- Britt Arrelöv. Det är lätt att snabbt till handling. mendet kan bli dyrkopta pengar.

När nu det tredje året närmar sig sitt slut är ett tiotal större projekt är igång. Ett gäller inrättandet avett diagnostiskt teammed läkare, sjukgymnast och kurator, som ett effektivt och samlat sätt gör upp en behandlingsplan tillsammans med patienten. Andra projekt gäller till exempel kontakten mellan psykiatrin och försäkringskassan eller gravida kvinnors ryggproblem.

Resultat Efter två år har det visat sig forsöksområdcna i Vastmanlantl jwroccntucllt sunkt sina

att sett sjukförsäkringskostnadcr mest av alla de fem Finsamomrâidenal lantlet. Kostnaderna hur minskat med 2l miljoner krjämfört meden kontrollgrujiji. enligt riksforsxikringsvcrkets titriik-

Pågående samverkansprojekt 103

effekt inte riktigt, enligt projektsekreterare Roger ningar. Exakt vad som gett vet man men

förmodligen denmedvetnasatsningenpå attitydförändring bakom det goda Rudolfsson ligger

resultatet.

tänka än sätt jobba. Det förvånade oss också att Finsam är mer ett nytt sättatt ett nytt att skulle såjämn mellan Arboga hadeett betydligt lägre ohälsotal besparingen vara orterna. som

från början sänkte sina kostnaderlika mycket somKöping och Kungsör.

underperiodensjunkit medtvå procenttill 42,2 dagar medansiffran för riket Ohälsotalet har

ökat till 39,3 dagar. Fler i försöksområdetharblivit friska än resteni av länet. har

för varandrasolika roller harocksåklan förbättrats. Den gamla misstron mellan Förståelsen

försäkringskassan och psykiatrin hartill exempel blivit avsevärtbättre, bland annat genom ett

från försäkringskassan regelbundet finns med i det psykiatriska teamet i en handläggare

Köping, och överläkare inom psykiatrin sitter i sjukskrivningskommittén. genom att en

mig lite aktiviteter, sägerRogerRudolfsson. Men vår modell med att Jag hadeväntat mer direkt vårdcentralen har gjort dem extra försiktiga med att spendera ansvaret ligger nog

eftersom förlust skulle drabbadenegnaarbetsplatsen.Det har varit lite trögt att pengarna en

fram de ekonomiska och därför visste inte alls hur vi låg till i början. rapporterna

skulle pågå 1995. har förlängts och fortsätter även under 1996. Finsamförsöken t 0 m men

också riksförsäkringsverket och socialstyrelsen att göra en stor utvärdering av Då kommer

resultaten.

Erfarenheter

Att rikta sig så hån läkarna fick till följd att derastid blev avgörande för engagemanget.

på husläkarrefonnenskonsekvenserbordevi kanskemerjobbat mot någon Med tanke förvaltning landstinget för arbetet stabilt, sägerRogerRudolfsson. att mer

erfarenhet behovet information är omåttligt. Både internt och mellan En annan att av

försäkringskassanoch landstinget.

organisationerna såpasströga överraskning för mig, sägerRoger Att var var en - Rudolfsson. Som idé ärFinsamförsöket såsjälvklar, när man sätter igång märker man men

hur djupt gamla vanor och konflikter sitter.

huvudpoängernamed Finsam ärenligt HansFolkesson.projektchef En av

socialstyrelsen, kan bekostaprojekt med urden förmodade besparingen. att man pengar

goda idéer, defaller att det inte finns någrapengar. De Ofta finns det massorav men godaresultaten med Finsamberor attdetfinns pengaratt låna,att kostnadsansvaretär

och utvärderingama ett mått hur det går. gemensamt. att ger

Pågående samverkansprojekt 105

efter

Nytt lyft

start

trög

Projekt: Finsam Gotland - En finansiell samordningmellan socialförsäkring och hälso-ochsjukvård.

Huvudman: Gotlandskommun.

samverkande Kommunenssjukvårdsförvaltning och försäkringskassan.

parter:

Kontaktpersoner: Björn Söderberg. projektledare. försäkringskassan, 28 35 54. 0498 - Inga-May Engberg. försäkringskassedirektör.0498 28 35 00. - Elof Pettersson. utvecklingschef Gotlands kommun.

26 93 40. 0498 -

Bakgrund Gotlands cirka 57 000 invånare ligger tradition under rikets genomsnitt. Ohälsotalet bland av det 33,1 dagar 38,2 i riket. En stark social kontroll. en stor andel sysselsatta 1992 var mot jämfört med landet helhet, och färre inom industrin, är någraav inom jordbrukssektom som orsakerna. kommunen huvudman för hälso- och sjukvården. Något landsting har man På Gotland är år Finsamförsöket startade, 1993,omorganiserades verksamheten. Istället inte. Samma som sjukvårdsförvaltning inrättadesfyra lokala vårdförvaltningar och en särskild för att haen central förvaltning för Visby lasarett. En undersökning i samtliga landets fem Finsamområden hade visat att samarbetsav traditionerna varsvagast Gotland. . inte tänkt söka. så åkte till information om Finsam, och Vi hade först men upp en bestämde för försöka, berättarInga-May Engberg,direktör försäkringshemvägen oss att kassan. Finsam föra över de försäkringskassan betalar ut för sjuk- Grundidén i är att pengar som till hälso- och sjukvården, och i stället ha ett gemensamt kostnadsansvar. En skrivning snabbarerehabilitering patienterna,och därmed minskadekostnader, ärpoängen. av kostnaderna än hos kontrollgrupp, kan behålla hälften av besparingen. Sänks mer en man också möjligt låna den beräknade besparingen för att sätta igång olika Det är att pengar ur projekt. Vid eventuell förlust betalarstatenhälften. en

Nül rehabiliteringen och sänka sjukförsäkringskostnadcrnu. Samtidigt ger- Målet är att förbättra försöket möjlighet utvecklas. någotsom annarsär svårt i bcspziringslider. en att

106 Pågående samverkansprojekt

samverkande parter Gotlands fyra lokala vårdnämndsområden,länssjuk-vårdenlasarettetoch försäkringskassan är inblandade i Finsamförsöket. Eftersom -dct är kommunen som har hand sjukvården har om ävensocialtjänsten till viss del varit inblandad.

Genomförande Någon direkt förberedelsetid fanns inte, eftersomman hakat ganskasent. En kommunal nämnd Finsamnämnden inrättades.Där sitter- - tre ledamöter på förslag från kommunen och tre på förslag från försäkringskassan prioriterar och fördelar medel. som Försäkringskassan har vetorätt när detgäller vilka projekt man ska satsapå. Ett kansli öppnades försäkringskassandär en projektledare, rekryterad från försäkringskassan,håller trådarna. Den inledande informationen om Finsam spreds bland annat via central ledningsgrupp en med försäkringskassanskontorscheferoch vårdnämndemaschefer. - Vi ordnade också infonnationsträffar. Det varfrämst läkarna vi riktade osstill, sägerInga- May Engberg. Projektförslagen kommer från verksamheten. någon styrning uppifrån finns inte. De första två åren startadedrygt tjugo projekt. Ett projekt i Hemse går ut snabbareomhändertagande patienten.sägerprojektledaren - av Björn Söderberg. Det är egentligen inget bara till att väntetiden inte blir längre nytt, man ser än fjorton dagar. Effekten har varit en stadig vinst sedanprojektet startade. Ett annat projekt hjälper de patienter inom psykiatrin skrivs från sjukvården, som ut men som inte ansesklara för yrkesinriktad utbildning avAMI. Tidigare hamnadede i gråzon. Nu en erbjuds de förberedandearbetsträning. Eftersom kommunen är huvudman harävensocialtjänstenvarit med i vissa projekt. I Visby har socialförvaltningen och försäkringskassangjort upp en gemensamrehabiliteringsplan för långtidssjuka och socialbidragstagareistället för att bolla dem mellan sig. Finsamförsöket har ocksåöppnat för att använda metoder till exempel ryggkurser nya som och annat som inte används normalt. Samtliga projekt inom Finsam förbinder sig att göra noggrannautvärderingar.

Resultat Resultatet 1993 blev 600 000 kr, 1994 fick manett underskott på 1,7 milj kr. Under Finsams två första år ökade ohälsotalet från 33.1 till 35,8 dagar. Första halvåret 1995 visar däremot ett överskott miljoner kr. sex Vi kom igång sent och hade lång inkörstid, förklarar Björn Söderberg. Kommunens - en omorganisation gjorde att dettog tid att finna fomterna för samarbete. Resultaten varierar inom de olika områdena.Påsödra Gotland kom samarbetetigång snabbare och där finns också de bästaresultaten. - Läkarna och försäkringskassan har kommit varandra mycket nännare och med Finsam.i Tidigare vardet svårt för ossatt tagi förtroendcläkarc,det ärdet inte längre,sägerInga-May Engberg. Man har ett gemensamtmål och känner för ett gemensamtansvar pengarna. Projektet inom psykiatrin har lett till ändrade arbetsmetoder, med djupare bedömning av rehabiliteringar. Samarbetet med socialtjänsten upplevs som mycket positivt, även om man inte riktigt vet vart det barkar ekonomiskt Finsam har också gjort att en mängd statistik ctch underlag for projekt tagits fram. Kostnader och behov har kommit till och diskuterats upp ytan gemensamt. Fastjag tror att dc hårdakrav lönsamheti projekten fanns i början ltáimtnade - som en del. Man vågadeknappt pröva när sån lönsamhet. lngaman var tvungenatt en enorm säger May Engberg.

Pågående sanzverkansprojekt 107

Försökstiden har förlängts 1996.Då kommer också riksförsäkringsverket och social-

t 0 m styrelsen att göra stor utvärdering av samtligaFinsamområden.

Erfarenheter Som röd tråd helaFinsamtiden finns mötet. sägerBjörn Söderberg.

en genom

Människor möts verkligen. Projektet har gett legitimitet att verkligen träffas.

En viktig sak är att Finsam har gjort det möjligt att utveckla nya metoder och

annan arbetssätt, trots att det allmäna ekonomiska klimatet är mycket bistert och fyllt av nedskär.

ningar.

Det har funnits pengar att söka, även om det inte är nya medel utan de gamla som

används ett annatsätt. sägerBjörn Söderberg.

Mer information till fler. är en annanerfarenhet.När informationen väl kom ut var det

verksamhetsnivâ nappade.Pâledningsnivåvarintressetsvagare.

man

Vi borde haft dubbel förankring i den operativa ledningen med till exempel en läkare,

sägerBjörn Söderberg. baraförsäkringskassanrepresenterad.Då hade kanskeinforrna-

nu var tionen gått fram snabbare.

Pågående samverkansprojekt 109

Svårt att minska

ohälsa

låg

Projekt: Finsam Malmöhus

- En finansiell samordningmellan socialförsäkring och hälso-ochsjukvård.

Huvudmän: Malmöhuslänslandstingoch Malmöhusläns allmäna

försäkringskassa.

Samverkande Landsting och försäkringskassa. parter:

Kontaktpersoner: Hasse Larsson. projektledare.försäkringskassechefi Eslöv,

0413 669 49.

Göran Lindelöw, projektsekreterare.landstingsekonom.

0413 636 13.

Kent Nilsson. tidigare projektledare. försäkringskassan.

046 1001 31.

Mogens Hey, distriktsläkare. 0413 639 40.

Bakgrund Försäkringskassan i Malmöhus län har sedantidigare varit försökskassaoch ligger därför långt framme i samarbetstänkande. Redan 1990 lämnade försäkringskassan och landstinget ett förslag om samverkan. När Finsamförsöket presenteradesbeslöt man efter viss tvekan att med, och att försöka genomföra sina idéer inom ramarnaför Finsam.

Tanken med Finsam är att samordnaresurserför socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Istället för att t ex betala ut pengar som långvarig sjukpenning kan en del av pengarna användasför aktiva vårdåtgärder.Patientenblir snabbarefrisk och kostnadernaminskar.

Försöken startade 1993 och drivs fem platser i landet. Minskar kostnadernamer än etti antal kontrollområden får huvudmännenbehålla hälften besparingen.Ökar kostnadernastår

av staten för hälften. Det är också möjligt att låna pengar ur den tänkta besparingen för att kunnadriva olika projekt.

l Malmöhus län valdes Orupssjukvårdsdistrikt ut som försöksområde.Dels för att området var greppban med sina 55 000 invånareoch dels for att det inte fanns någotsjukhus i området, något som finns i alla andraFinsamområden.

Ohälsotalet i Orupssjukvårdsdistrikt varmycket lågt: 31.6dagar mot rikets 38,2.

Mål .Måletiir att minska samhällskoslnadcrnagenom att samordna fcirsiikriitgskzissunsoch lands tingets resurserför vård och socialförsäkring. Samarbetetlkirvantzisge snabbareoch bättre vård samt lägre ohälsotal.

l 10 Pågående samverkansprojekt

Samverkande parter Försöket drivs försäkringskassanoch landstinget i Malmöhus län. Som försöksomrâce l

av länetfungerar Orups sjukvårdsdistrikt med kommunernaEslöv, Höör ochHörby.

Genomförande En första organisationsmodell byggde decentraliseratekonomiskt ansvar.Beslut om insaser skulle fattas lokal nivå avdistriktsläkare och försäkringstjänstmän i de respektive kom min. ema.

Som stöd i arbetethadede lokalagruppernaen projektgrupp beståendeavsjukhusdirektöen,

distriktsläkare och medicinskarådgivare, försäkringskassanschef och förtroendeläkare. sant en en projektledare. De skulle svaraför information, uppföljning och utvärdering.

En referensgrupp medchefsöverläkareochkontorscheferinom försöksområdetvar förbintelselänk mellan projektgruppen och de lokala grupperna.

Men modellen blev svårhanterad.Det var oklart vem som hadeansvar och beslutanderitt,

skulle skriva köpsäljavtalen. Att resultatansvaret låg den lokala kassanvädvem som centralen blev ett problem eftersomvårdcentralemabara stod för 20 procent av sjukskrivniig-

40 procent görs av läkare Lunds universitetssjukhus,sominte ingår i försöksområcet. arna.

Under 1994 ändradesdärför organisationen.Projektgruppen döptesom till styrgrupp och 181 ansvar för inriktning, avtal och ekonomi. De lokala grupperna lämnar förslag om projekttill styrgruppen som beslutar om de ska genomföras eller ej. Referensgruppen togs bort för att kommunikationen mellan styrgruppen ochden lokala nivån skulle bli mer direkt.

Information till deanställdastårde lokalagruppernaför. För läkarna ordnadesinformatimsträffar där diskuterade paniell sjukskrivning. Även privatläkare och företagshälso-

man t ex vårdsläkarebjödsin.

Ett 20-tal projekt har startatsunderFinsamtiden.Teambedömningar där läkare, handläggare från försäkringskassanoch psykologkurator samrådetvid långa sjukskrivningar har inletts vid samtliga vårdcentraler. En ortopediskmottagning öppnadesi Eslöv. där en läkare från ortopadkliniken vid Lunds universitetssjukhus tillsammans med endistriktsläkare och en forsäkrirgskassehandläggaregjorde bedömningar.

Under 1995 har slutit avtal med ortopedenom att klinikens läkare bara ska sjukskriva

man

Ortopediska fall. och remittera tillbaka de patienter där diagnosen är osäker till prirrärrena vårdendär man bättrekännertill patientensarbetsplatsforhållandenetc.

Ett annat projekt gäller en studie av 100långtidssjukskrivna patienters flöde genom sjikvârdsapparaten:Varje patient.deltagandetär frivilligt, får en bok där alla kontakter förs in På såsätt blir det möjligt att flaskhalsama finns, var väntetiderna är långa etc. Där ñins

se var även utrymme för patientenspersonliga kommentarer.

Kraven utvärdering av projekten ärhögafrån socialstyrelsen och riksförsäkringsvertet. Därför har hälsoekonom från landstinget och en tjänstemanfrån försäkringskassantagit: in

en i styrgruppen för att följa uppoch utvärderaprojekten.

Några politiker har inte deltagit aktivt i Finsamförsöket,

Resultat Det lokala samarbetet har utvecklats betydligt. Man talar mer med varann och det har blviit enklare att takontakt. Förståelsenför varandrassynsättoch problem har ökat.

Något positivt ekonomiskt resultat har arbetet dock inte gett. l993 fick man ett lllCl överskott åts upp 1994.Totalt blev resultatetett minus 88 000 kr.

som

Men med tanke vad lagt ncd de olika projekten är summan inte stor, sågar

projektsekretcraren och ekonomen Göran Lindelöw. Att vån resultat är sämretrorjag berorpvå att vi redan innan Finsam gjort en del av de enklare åtgärderna. som att sätta ein lörsäkringskasschundläggare vftrdccntrulcntn.

Pågående samverkansprojekt lll

Ohälsotalet har ökat med 2,5 dagar till 34,1, men fortfarande ligger Orup lägst av alla landetsFinsamområden.

Ett stort problem har varit att nåut till de läkare inte finns i primärvården och

som som stårför 80 procent av Orupinvånarnassjukskrivningar.

På sjukhuset finns så-väldigt många läkare. Det är svårt att nå-ut med infonnation säger

- HasseLarsson,projektledare och chef försäkringskassani Eslöv.

Att engageraprimärvårdsläkama var inte heller det lättaste. Husläkarreformen diskuterades livligt och tog upp mycket av läkarnas tid.

Samtidigt menar distriktsläkaren Mogens Hey som varit med i Finsam från början, att problemen med onödig och kostsam tidsspillan inte bara beror läkarna utan finns i båda organisationerna.

Försäkringskassan har långsamma rutiner och är inte datoriserad. Handläggarna åläggs

ocksåallt fler uppgifter medanantalet tjänster skärsned.

Att så förhållandevis projekt kommit igång förklaras med de hårdakraven på lönsamhet. Riskenatt behöva ta en förlust har verkat dämpande försökslustan.

Försöket har förlängts t o m 1996. Då kommer också riksförsäkringsverket och socialstyrelsenatt utvärdera samtliga Finsamförsök.

Erfarenheter Att projektledaren kom från försäkringskassan har gjort att Finsam setts lite som ett försäkringskasseprojekt.Om man fått börja om skulle detävenfinnas läkare projektledare.

en som

En annanlärdom äratt man borde gjort enpatient- och personalundersökning innan start, så att resultaten kunde jämföras.

Vi bordeockså ha definierat särskilda insatsersåatt vårdcentralerna hade genomfört

dem sammasättoch kundejämföra resultaten,sägerMogens Hey.

När beslutet om Finsam togsvisstemångabland personalen inte vad Finsam

var.

Beslutet fattades hög nivå, och vi fick försöka förankra i efterhand utei verksamheten,

vilket gick ganskatrögt. sägerförre projektledarenKent Nilsson.

Att såstarkt trycka på vinstmöjlighetema i början slog tillbaka försöket.

Förväntningarna drevs upp enormt innan vi startade. Det skulle bli så väldigt lönsamt.

- När vi sedan inte kunde visa särskilt goda resultat tappade många intresset, säger Kent Nilsson.

Pågående samverkansprojekt 113

räddar

modell

välfärd

Projekt: Sosam.4 Stenungsund Ett samordningsprojektmellansjukvård, socialförsäkring och socialtjänst.

Huvudmän: Bohuslandstinget,Stenungsundskommunoch Bohuslänsallmäna försäkringskassa. samverkande parter: Landsting, kommunoch försäkringskassa.

Kontaktpersoner: Aston Carlsson. ordförande i bcställarnämnden. 010 67l 08 26. - Majbritt Boström, verkställandechef beställarförbundets kansli. 0303 680 19. - Hans Folkesson.projektchef socialstyrelsen.08 783 32 7l. -

Bakgrund I Stenungsund finns en läng tradition av samarbeteöver myndighetsgränser, en tradition som utvecklats och varit nödvändig för att klara denkraftiga befolkningstillväxten i kommunen. Stenungsund blev kommun för 20 år sedan.Då var befolkningen 5000 personer. en egen Idag är den 20 000. Inflyttningen har fört med sig att invånarnas sociala kontaktnät inte har lika djupa rötter som mångaäldreorter. Redan 1983 ansökte kommunen och försäkringskassanom att få använda sjukpenningen mer aktivt, tiden ännu inte mogen. l början 1990-talet däremot var man även på men var depânementsnivåinne flerpattssamverkan. Det tog några år att klartecken för projektet från regeringen. Framförallt de lagtekniska bitarnadrog ut tiden. Det definitiva beskedetkom inte förrän dageninnan projektet startade. Vi hade fått positiva signaler, men osäkerheten kändes ändå jobbig, säger Majbritt - Boström, verkställandechef beställarförbundetskansli. Tiden innan starten l juli l994 användes bland annat till utbildning av de inblandade politikerna.

Mål Målet är att förbättra vård, omsorg och service genomatt samordna resurser och kompetens. För invånarna innebär projektet mindre rundgång mellan olika myndigheter, och snabbare behandling. De insparadc pengarna läggs i en speciell riskfoitd och används till att ge mer vård och service, eller för att täckasparbcting.

Samverkande parter Projektet drivs Boltuslztndstittget.Stenungsundskonmtutt och Boltusliins ztllinåinuförsäk- :tv

1 14 Pågående samverkansprojekt

ringskassa. Ett samverkansavtalmed ArbetsmarknadsverketArbetsförmedling och AMI innebär att de ärmed i samarbetet inte i den finansiella samordningen. men

Genomförande människornas behov och vård och sevice utifrån det, inte utifrån Tanken är att se ge myndigheternas olika befogenheter. För lyckas med det lägger man i Stenungsund landsatt tingets för hälso- och sjukvård, kommunens för socialtjänsten och försäkringspengar pengar kassans för sjuk- och arbetsskadeförsäkringi en gemensamkassa. pengar Huvudmännen har bildat Beställarförbund med tre erfarna politiker från respektive ett Beställarförbundet förfogar över kassanoch beställervård.omsorgoch service. I de huvudman. tecknasmed utförarna skrivs kravet samverkanin. avtal som Under förberedelsetiden hade nämnden diskuterat och skrivit ihop sig om mål och prioriteringar. Några särskilt intressanta hade fokuserats, bland annat missbrukare, grupper med ryggnackont och med psykosociala behov. Det är grupper som ofta personer personer hadekontakt med flera myndigheterna.Några problem att prioritera hardet inte varit. av tills vi är överens över partigränser och huvudmannaskap. säger Aston - Vi resonerar Carlsson ärordförande i beställamämdnen. som För verkligen vad medborgarna har och i nämndensinaspecialområden. att veta anser var en nämligen individernas behov som ska styra utbudet, inte vad utförarna tror är Det är individemas behov. Vi lägger mycket vår tid att träffa folk, säger Aston Carlsson, det kan vara - av föreningar eller enskilda människor talar med och berom synpunkter. På såsätt stärker som projektetden lokala demokratin. Projektet följs samarbetsråd med ledamöter från huvudmannens styrelser. Till sin av ett hjälp har de ledningsgrupp bestående vardera huvudmans ledande tjänsteman. en av Huvudmännenhar ocksåsatsat utvärdering med hjälp avutomståendeforskare. en Lokalt finns tjänsteman för samordning, information och ser till att en som ansvarar resultatetav utvärderingarna följs upp.

Resultat Ett år efter startenärett antal olika samverkansprojektigång. Vi börjar skönja resultat, säger Aston Carlsson. Framför allt utförarsidan har de - ett jobbar direkt mot kunderna funnit att de gör en hel del dubbelarbete. Flera utför samma som sak. Inom äldrevården finns goda exempel samverkan:Samladhemvård. äldrerehabilitering nâitverksarbete.Samarbetet barn i riskzon och missbrukare harocksåtagit form. och runt Även samarbetat tidigare så gör det samlade ansvaret nu att det blir mer - om man riktigt, sägerprojektledaren Majbritt Boström. Sedan några månader har beställarnämnden slutit avtal även med arbetsförmedlingen,

lansarbetsnämndenoch AMI, därintressetärston för konkretsamarbete. Utvärderingar och uppföljningar är mycket viktiga. Alla projekt lämnar årliga rapporter. Utöver de utomstående forskarna följs 4 S-projektet socialstyrelsen och riksförsäkringsav verket fått regeringensuppdragatt utvärderaprojektet. som

Erfarenheter l-örandringszirbctct hadeförmodligen gått smidigare information gått ut till verksamom mer heten:till administratörer och utförare. Det osäkra läget innanprojektet kom igång gjorde att inte ville lägga för mycket resurser utbildning ifall det skulle bli ett nej. Men man utformade vcrksamhetsmålhadeunderlättatarbetet.menarMajbritt Boström. gcmcnszimt

Pågående samverkansprojekt 115

förändringsarbete tid. Att finna sina roller och arbetssätt är inget som går Allt tar nya

snabbt.

Bohuslandstinget har redan tidigare arbetat decentraliserat med sjävständiga Inom man och sjukvårdsnämnden inom kommunen modellen ny, och där har svårighälso- men var

heterna att ställa varit störst, berättar Aston Carlsson. om kärva ekonomiska läget har också krävt besparingar. Vinster med projektarbetct har Det

tagits ut i förväg. vilket minskar utrymmet att prova nya modeller.

Ett problem är projektets budgetprocessinte ligger i fas med landstingets och kommunatt

vilket orsakarsvårigheter. ens. projekt i halvårsskiftet är inte att rekommendera, sägerMajbritt Boström, det - Att starta

del administrativa övergångsproblem. innebar en

Projektet skulle från början pågå till och med 1997, har man fått ytterligare ett år men nu

sig.

När det gäller såhär förändringsprocessersåfår man räkna med två år innan passstora igång, säger utvärderarna socialstyrelsen,HansFolkesson.Dct ären helt ny skutan är en av

välfardsmodell som växer fram.

Pågående samverkansprojekt l 17

process

som kraft

ger

Verksamhet: Dctfzuxsbrukför alla, SödraSkaraborg.

Huvudman: Ideella föreningenDe finns brukför alla.

samverkande KommunernaFalköping.Tidaholm. Habooch Mullsjö. parter: arbetsförmedlingarna.länsarbetsnämndenförsäkringskassorna. hälso- och sjukvården.och de fackligaorganisationerna.

Kontaktpersoner: Sture Höggrund. initiativtagare.0515 109 73. - Stig Karlsson. initiativtagare.0500 41 40 83. - Lars Westh, chef för arbetsförmedlingeni Falköping, 865 00. 0515 - Lennart Andersson. ordförandei styrelsen.kommunalråd. 0392 140OO. -

Bakgrund I kommunerna Falköping, Tidaholm, Mullsjö och Habo bor totalt 62 000 personer. Av de 38 000 är mellan 16 och 64 år stårdrygt en fjärdedel utanförarbetsgemenskapen grund som av arbetslöshet, lângtidssjukskrivning. förtidspension eller annat. Under 1993 betaladesungefär ntiljard kronor ut i direkta bidrag till dessamänniskor. en Inom Det finns bruk för alla tror man att pengarnaskulle kunna användas ett betydligt bättre sätt. Det finns i samhället en tro att om människor barahar sin försörjning såärdet frid och fröjd, sägerSture Höggrund, en avinitiativtagarna. Villkoret för att ekonomiskt stöd från myndigheterna äratt man inte jobbar. Men att inte haen meningsfull sysselsättning ären stor hälsorisk. Under sin tid som landstingstjänsteman hadeStureHöggrund och kollegan Stig Karlsson sett bristerna i systemen.Men det var först sompensionärerde hade tid att formulera ett alternativ. Ett alternativ som inte byggde utanförskapochpassivt bidragsberoendeutan egenvärde och lön för meningsfull sysselsättning, Arbetsuppgifter finns. Och pengarnafinns ju. Vi tillför inget nytt, baraadministrerar annorlunda, sägerSture Höggrund. I de inblandade kommunerna varden politiska enighetentotal. trots att tre kommuner har borgerlig majoritet och en socialdemokratisk. Den allmänauppfattningen hos deinblandade var också att arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.

Mål Målet är att förbättra hälsanhos personersomstår utanför arbetsmarknaden,genomatt förändra bidragsberoende till aktivt lönearbcte där och efter förmåga bidrar till sin lön. På två år var en ska 1000 nya jobb ha skapats.

118 Pågående samverkansprojekt

Målet är också förändra myndigheternas regler. såatt samverkankan gå smidigare. Ett

att förändratmönster väntas ävenge positiva effekter samhällsekonomin.

Samverkande parter I styrelsen för föreningen sitter kommunalråd från samtliga fyra kommuner, förvaltningschefer från försäkringskassa och arbetsförmedling. representantför den lokala hälso- och

samt en sjukvården. De fackliga organisationerna och folkbildningen finns med. ochen personfrån det lokala näringslivet håller på att rekryteras.

har föreningen fått från kommunerna.landstinget, länsarbetsnämnden,

Ekonomiska resurser länsstyrelsen folkhälsoinstitutet och arbetslivsfonden.

Genomförande Fram till juni 1994 när föreningen Det finns bruk för alla bildadespågickett tålmodigt arbete för att med alla paner.

Vi utnyttjade våra kontaktnät sedan landstingstidcn. Vår första kontakt var

verkligen tände idén ochsammankalladeberört folk i området, säger försäkringskassansom Sture Höggrund.

Det visade sig att insikterna systemetsbrister varspridda bland samtligamyndigheter.

Vi från arbetsförmedlingens sida sökte ett angreppssättoch såg nu en möjlighet att

samarbetamed kommunen, säger Falköpings AF-chef Lars Westh. Bland våra arbetslösa har

fjärdedel ingen ersättning, och står alltså utanförarbetsmarknadsåtgärdema.Genom en sådan en här aktivitet kommer även denna gruppen med.

l september 1994 startade en tioveckorskurs för 24 blivande processledare. De hade

målgruppen och hade längevarit arbetslösaeller sjukskrivna.Länsarbetsnämnden rekryterats ur stodför kurskostnadema. Trots att kursenvar hårdgenomfördealla den.Utbildningen betonade det ledarskapet och kraften kommer underifrån. Mycket tid ladesockså att planera

nya att denfortsatta verksamheten, komma idéer,göra kalkyler etc.

I januari 1995startade processledamasina egnaprojekt, mångainom miljö, återanvändning eller kultur. Till varje projekt knöts åtta-tio andra människor. Second hand för möbler och husgeråd, konsthantverk, dansteatrar, datastugaär några idéersom genomförts. Ett projekt riktar sig till ortemas föreningar som kan hjälp med kansliservice.

Idéerna bygger på människornas intressen.Ingenuppifrån bedömerdem.

egna

Vi i styrelsen träffas gång månaden ochi får då rapporterom vad somär gång, hur

- en många är engagerade och det ekonomiska läget, berättarordförandenLennart Andersson

som

också är kommunalråd i Mullsjö. Vi håller dessutom ett öga att projekten inte som snedvriderkonkurrensen.

De ekonomiska resurserna hämtas ur flera påsar. Rekryteringsstöd, Dagmar-medel. kommunalbidrag, fonder och med Processledamahar lön från föreningen. medan

sponsorer, mera. övriga aktiva behåller de bidrag de redan har. En EU-ansökanom fem miljoner kr harlämnats

och fått positiva signaler.

Enny kurs för processledarebörjar i januari 1996.

Resultat Totalt har 208 fått sysselsättning under det förstaâret.Arbetsförmedlingen har anvisat

personer

försäkringskassan 36 och sociulförvaliningnma lO. flest, 143 personer,

Processen är i full gång, Några vetenskapliga resultat är det för tidigt för. men enligt proccsslcdarnaärdeltagarna mycket nöjda.

Vi kan konstatera att de deltar blir mer aktiva. säger Lennart Andersson. Av de

- som utbildade processledarnahar femsex fått andra;trhcteneller börjatstudera.Tre andraprocessledurc tidigare sjukpcnsioncradc, menarbetarigen idag.vilket iir en vinst.

var

Pågående samverkansprojekt 119

Hela processen följs av forskare från Bergslagsgruppen och från Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin i Stockholm, som etableraten lokal forskningsstation i Falköping. De ska följa och utvärdera arbetet gäller folkhälsan och de samhällsekonomiska effekterna. Som hjälp i forskningsarbetet har de ett antal hälsoobservatörcr,som rekryteras ur den tredje sektorn som målgruppen för Detfinns brukför alla kallas.

Processenkommer också utomståendetill godo genomde sociala projekten t ex besöks-

grupper som besökerensammamänniskor, invandrare och folk institutioner. Andra projekt, bland annat återanvändningen,ger redanett ekonomiskt tillskott till föreningen.

Deltagarnahåller också att bilda enegenförening för att tillvarata sinaintressen. Pengari nedskämingstiderär dock inte det lättaste.

Det här med finansieringen är fortfarande svårt, sägerSture Höggrund. Parterna bevakar

varandra och det är noga hur mycket de andra har gett. Vi hoppas nu EU-medel tills myndigheternasregelverk hunnitsändras.

Erfarenheter En förutsättning för att lyckas är att man hittar eldsjälarna som kan driva och föra idéerna vidare.

Vi i styrelsen är mycket engagerade,och en annan saksom underlättar är att alla har

höga positioner. Träffas vi och kommer överens om något såblir det så.För en underordnad tjänstemanhadedetvarit svårare,eftersomhanmåsteförankra mer sägerLars Westh, AF.

Att initiativtagarna hade lång erfarenhet och kunskap om hur samhällssystemetfungerar, och inte minst ett brett kontaktnät, är förmodligen ocksåen av anledningarna till att myndigheterna vågat hoppapå. Den politiska enighetenär en annanförutsättning.

Man måstevara bereddatt tumma lite reglema.sägerkommunalrådLennart Andersson.

Vi ser till den enskilda människan. Och om cheferna ställer upp och säger: Lös det ur människornasperspektiv. så gårdet.

Pågående samverkansprojekt 121

Smidighet

resultat gav

Myndigheteri samverkan.Rinkeby,Stockholm. Verksamhet: arbetsmarknadsprogramför långtidsarbetslösa. Ett

stadsdelsförvaltning.arbetsförmedlingeni Rinkeby och Huvudmän: Rinkeby

Stockholmsläns försäkringskassa.

Samverkande Kommun,arbetsförmedlingoch försäkringskassa. parter:

Jutfelt. bitr. stadsdelschef08 761 90 32. Kontaktpersoner: Dag - Bäckström. byrådirektör länsarbetsnämnden. Hans

629 1059. 08 - 31 00. Lehtonen. chef för arbetsförmedlingen.08 795 Jukko -

Bakgrund invandrare eller personer med invandrar- Rinkebys 14 000 invånare är 80 90 procent Av och språksvaga.Redanunder högkonjunkturen var bakgrund. Många dem är lågutbildade av gjort det ännu svårare att komma ut i arbetslösheten hög. och 1990-talets lågkonjunktur har

ålderstårutanför den ordinarie arbetsmarkarbetslivet. En tredjedel alla personeri arbetsför av socialbidrag även om orsakenärarbetslöshet. naden.Många lever

tidigare högst i landet över 80 dagarperår. Ohälsotalet var Rinkeby insåg tidigt att det traditionella arbetssättet inom t ex Myndigheterna i denna långvariga strukturella arbetslöshet. De socialtjänsten inte effektivt när det gällde var erbjudas för för att genågoneffekt. åtgärdersom kunde var myndighetsgränsernaborde arbetet gå effektivare. istället kunde samarbeta över Om man dubbelarbeteskulle frigöra resurser som kunde åtgärder skulle bli större. Minskat Utbudet av arbetslöse skulle det bli mindre rundgång mellan användas för riktade åtgärder. För den

myndigheterna.

Mål den tid är passivt beroende av med gemensamma insatser begränsa en person Målet är att

socialbidrag, sjukpenning eller arbetslöshetsundcrstöd.

Samverkande parter dcn lokala försäkringskassan och arbetsför- Projektet drivs Rinkeby stadsdelsförvaltning. av

medlingen i Rinkeby. chef och administratörer från stadsdels- Personalenbestår fem socialsekreterare,en tre av från försäkringskassanoch 14personerfrån arbetsfomtedlirtgcrt. forvaltningen, två handläggare

Alla anställda avlönas respektiventyndighcir av

122 Pågående samverkansprojekt

Genomförande När Myndigheter i samverkandrog igång som ett AMS-stöttprojekt i-.november 1991 var strategin att utnyttja de samlade resurser som fanns för aktiva åtgärder. Det rör sig om utbildning, praktik, arbetsträning, beredskapsarbete,ALU, stanaeget-bidrag med mera. Alla som jobbar i projektet i gemensammalokaler, och arbetet leds av arletsfönnedlingens chef. Det övergripande ansvaretför verksamheten haren ledningsgrupp beståendeav cheferoch biträdande chefer för stadsdelsnämnden,försäkringskassanoch arbetsförmedlingen.De träffs en gång i månaden och följer upp verksamheten och hur målen uppfylls. Målen är mytket konkreta; x antal ungdomar skavara igång,x antal beredskapsarbetenetc. Märker vi till exempel att vi har färre ungdomar än planerat kan vi direkt se til att fördela om resurserna,sägerbitr. stadsdelschefDag Jutfelt. När projektet startade ingick bara två personer från Stadsdelsförvaltningen och sju rån arbetsförmedlingen, men man fann snabbt att det behövdesfler. ldag jobbar 24 personer ned Myndigheter i samverkan och projektet har pennanentats. Arbetet är uppdelat tre grupper: De långtidsarbetslösa, ungdomar och övriga. Itom grupperna jobbar personlen tillsammans oavsett myndighet, och istället för att skick: de besvärliga fallen mellan sig sätterman sig ner och resonerarfram en lösning tillsammans. För att få ut folk i arbetslivet har man tagit till en del okonventionella lösningar. Stadsdelsförvaltningen har t ex anställt 130 arbetslösasomsedanlånas ut till privata föreag. Det kan man förstås reageramot, men anserinte att de konkurrerar. jobben hadeinte funnits om inte vi gått in, sägerDag Jutfelt. Av Rinkebys 2500 arbetslösaär 1164 i åtgärdhösten 1995.Alla somär ute i åtgärder öljs upptvå månader innan tiden går ut. Då görs en nyplan för fortsattaarbetsliv. personens Myndigheter i samverkanhar också lett till två godkända EU-ansökningar. Den ena gå ut att öppnaett företagarhotell för invandrare. Vi vet att svenskar inte anställer invandrare, och att invandrare ofta startar ;må enmansföretag. Vår idéär att hjälpa dem att bli störreoch såsätt anställa fler. Genon att hålla med lokaler och kontorspersonal hoppas det,sägerDagJutfelt. Av kostnaden 10 miljoner kr står EU för hälften. Det andra projektet riktar sig till ungdomar i riskzonen som idag bara driver runt. I fösta omgången ska 32 ungamellan 18 och 25 år få sysslamed någotde tycker är intressant. :måI grupper om fyra-fem personer ska de få ta körkort och lära sig köra folkrace, lära sigITutvecklingen, få filma eller spela teater. Som handledare finns vuxna men efter hand ska klara sig allt självständgt. grupperna mer Efter nio månader har de unga förhoppningsvis en annanframtid att till mötes.Arbetetska vara riktigt. Teatergruppen kommer till exempel att ledasav en regissör och åker efter projektet till Lissabon för att spelaupp enpjäs engelska.

Resultat Under 1993 genomförde högskolan i Växjö en utredning av de samhällsekonomiska vinner som projektet gett under 1992. Den visade att 22 miljoner kr sparats in. Ohälsotalethar sjunkit till cirka 73 dagar. Någon senareekonomisk uppföljning har inte gjorts. Av de personer som deltar någon åtgärdi får 14procentjobb öppnamarknaden efttråt, siffror somalla är mycket nöjda med. -Jag är fruktansvärt nöjd, sägerHans Bäckström.byråchclpå låittsarbctsnâindcnoch tidigare bitr. chef arbetsförmedlingen. Vi har lyckats hålla områdetstabilt trots lågkonjunkturen Arbetet fungerar mycket smidigare. Bcslutsvägarnahar kortnts och dubbclarbetct är bota. De samlade kunskapernagör att det är lättareatt hittarått åtgärdför den arbctslösc. Att Rinkeby är en stadsdelsnämndiir en stor förtjänst. Att kunnata vissa beslut själv lCh -

Pågående samverkansprojekt 123

inte behöva till Stockholms stad för allt har underlättat. sägerHans Bäckström.

En annan fördel, menar arbetsförmedlingens chef Jukko-Lehtonen är att de inblandade parternajobbarihöm sammageografiska område.

Här finns en arbctsfönnedling, ett försäkringskassekontor och en socialförvaltning. Det

gör att man kan samordna till maximal nytta.

Ett problem är dock all pappershantering. Att ha ett gemensamtdataregister tillåter inte lagen, så allt måsteskötas manuellt.

Ett annatproblem ärmyndigheternas internastrukturer.

När det gäller våra socialarbetare såhar det inte ansetts ett riktigt jobb attjobba med

- som arbetsförmedlingen. Socialarbetama i projektet hamnadelängst ned i den hierarkiska ordningen. Men då flyttade vi dem såatt de är anställda av tekniska byrån istället. och är det rusning

nu för attjobba här. sägerDag Jutfelt.

Att det krävs smidighet att jobba äver myndighetsgränser är alla överensom. Det går inte att läsa lagen för varann. utan handlar om att ge och ta.

Erfarenheter Projektet har fungerat över förväntan, men spärrarna mellan de olika myndigheternas ansvarsområden och befogenheter är ett hinder i arbetet. Därför har Stockholms Stad under november 1995 ansökt till regeringen om att få driva projektet under en huvudman, där alla resurserläggs i en gemensampåse.

Man vill bilda en politisk ledningsgrupp med representanterfrån stadsdelsnämnden,stadens arbetsmarknads-och utbildningsnämnd, länsarbetsnämndenoch försäkringskassansstyrelse.

Gruppen skulle ha ansvar för arbetsmarknadspolitik, socialpolitik för arbetslösa och vissa sjukförsäkxingsfrâgor.

Pågående samverkansprojekt 125

Samarbete ger

motivation

Projekt: Projekt Kal, Göteborg.

Ett arbetsmarknadsprojektför långtidsarbetslösasvenskar och invandrare.

Huvudman: AMI Hisingen.

Samverkande AMI, arbetsförmedlingar. parter socialkontor och Komvux.

Kontaktpersoner: Jukka Luukkonen, projektledare.AMi, 031 779 22 80.

Eva Bondesson, socialsekreterare,031 50 74 41.

Anna Danielsson, handledare Komvux. 031 779 22 80.

Bakgrund Situationen för de långtidsarbetslösa Hisingen i Göteborg var ganska hopplös när arbetslöshetensköt i höjden 1990-talet. Det var lättare för arbetsförmedlingarna att prioriteramänniskorsomstod närmarearbetsmarknadenäntill exempel invandrareoch lågutbildade. Många avde långtidsarbetslösa hadebehov av mer individuell hjälp vid jobbsökning än vad arbetsförmedlingen kunde erbjuda. Över 80 procent av deltagarna i Projekt Kal var socialbidragstagare. Under 1994fick länsarbetsnämndenstora resurserför att sättain åtgärdermot arbetslösheten, vilket gjorde att attityden mot nya projekt var öppenoch pådrivande.

Komvux Hisingen hade, efter neddragningar på Volvo och Götaverken bland annat, arbetat fram en metod för undervisning som gick ut att vitalisera den arbetsiöse. De hade funnit inriktar sig den arbetslöse aktiv i sin framtidsplanering sågav det

att om man mycket mer än att läsaämneför ämne.

Mål Målet med Projekt Kal är att långtidsarbetslösa ska jobb, eller utbildning, efter kursens20 veckor. Alla som lämnar Kal ska haen tydlig handlingsplan för sin framtid.

Det processinriktadc arbetssättetgör deltagarna mer aktiva, och de ska kännaatt lösningen för derasframtid ligger hos dem själva och inte hos samhället.

Målet är ocksåatt skapamöten mellan deltagarna och de småföretag där tror att jobben finns. Med rätt stöttning vågar småföretagen satsa nyanställningar, menar projektledare Jukka Luukktvrten AMI.

Samverkande parter l arbetsgruppeningår font urbctskonsulettterfrån AMIAF. Sju lärare ochen syokortsulcttt från Hisingens Komvux finns med. samt två socialsekreterare vilkas kostnaderdelas :tv sztttttlign

126 Pågående samverkansprojekt

Hisingens socialkontor.

AMI Hisingen är projektets huvudman.

Genomförande Hösten l994 träffades Jukka Luukkonen,.AMl. Eva Bondesson, socialtjänsten, och Felix Reinhard från Komvux, för att diskutera upplägget.

Ramenvaratt göra något för långtidsarbetslösasvenskaroch invandrare. Innehållet forrnades efter de sökandesbehov.

För de inblandade lärare, arbctskonsulenter och socialsekreterare innebar arbetet att den

- egnaarbetsuppgiften inte varsjälvklar längre. Nu var alla en del av gruppen.

Det var mycket roligt att jobba ihop sig kring en gemensammetod även om det tog ett

tag att hitta sin nya roll, berättar Eva Bondesson.

En tom varvslokal byggdes om för att passaprojektet. Alla finns på samma ställe vilket underlättar kommunikationen. Personalstyrkandeladeockså sig i två mindre arbetslag.

Målgruppen deñnierades noggrant. För att komma med ska man vara mellan 25 och 45 år, och behärska svenska.Förhållandet mellan invandrare och svenskar liksom mellan män och

kvinnor ska helst vara femtiofemtio.

När en person remitteras från arbetsförmedling eller socialtjänst har projektets arbetskonsulenter först ett kartläggningssamtal. Därefter bjuds personen in till två studiedagar om projektet. där lärarna får grepp om språknivån. l-lur man fungerar i grupp är också viktigt. Efter det väljs gruppen ut. Under våren 1995har tre ZO-veckorskurscrgenomförts med sammanlagt 130deltagare.

Kursens första veckor går till aktiviteter som stärker gruppkänslan och tränar den sociala förmågan.

Efter hand för man in mer om arbetsmarknaden. försöker förklara hur den ser ut. olika branscher. krav på flexibilitet etc. Olika söka jobb-aktiviteter, och privatekonomisk rådgivning ingår också. Studiebesöken är många, både moderna och gamla företag. och deltagarnasegnafrågor får till stor del styra kursensinnehåll.

Några lektioner med fastaämnenhar man inte. och lärarna ärmer handledareän auktoriteter.

Många av invandrarna och de lågutbildade svenskarna som kanske just fått sparken efter tjugo årsarbete sammaställe, förstår inte arbetsmarknaden.Därför har de ingen chans att få jobb eftersom de inte vet hur de ska göra, sägerJukka Luukkonen. Det är det hjälper dem med.

En datasal ärtillgänglig där deltagarna lär sig hanteraen dator. skriva meritlistor och ansökningshandlingar, användaInternet etc.

Efter femsex veckor får kursdeltagarna börja söka praktikplats. Hur lång praktiken blir är upp till den enskilde. Under praktikperioden jobbar samtidigt grupphandledarna med arbetsgivaren för att se om de kan tänka sig fortsatt anställning, och vad somi sånt fall måste kompletteras i utbildningsväg. Arbetskonsulenterna fyller med information om olika stödfomier.

De två sista veckorna av kursen görs individuella handlingsplaner. Alla somslutar ska veta vad de vill jobba med, och hur vägendit scr ut.

Resultat Tre kurser medsammanlagt l30 personerhar hållits hittills. och resultatet iir lovande.

22 har fått jobb eller vantar Samhall.

9 håller att starta cgct.

51 har funnit och rckommcntlcrzits utbildning H10nrhctc.

Pågående samverkansprojekt 127

2l fonsätterpraktik eller beredskapsarbete. -

10 fortsätter AMl eller AF -

l7 avbrötdeltagandet. kick och sig själv-och sin förmåga. Några Pedagogikenhar gett människornaen en ny tro gått, andra skulle behövt och får i viss mån fortsatt fick jobb innan de 20 veckorna - -

stöttning. varit mycket positiv, även antalet invandrare blev fler invandrarnas språkutveckling har om

än önskat i grupperna70 procent. främlingsfientlighet har inte funnits. Svenskarna i grupperna var till Några problem med - Reinhard. reserverade, sedanmycket hjälpsamma,berättar Felix en början men effektivt och verksamt tack att man jobbat över myndighets- Att Projekt Kal varit mer vare inblandade överens Kursdeltagarna står i centrum och deras behov styr gränsernaär alla om.

inriktningen istället för tvärt om. förståelse för varandrasroller harockså blivit större i takt med att kunskapen om Personalens

varandrasområdenökat.

Erfarenheter samverkansprojektmellan olika myndigheter är att det prioriteras lägre änmyn- Risken för ett gäller neddragningar. Därför blir projektet också dighetens ordinära verksamhet, när det

sårbarare det räcker parternabackarså vacklar allt. - att en av kontorschef till sin budget, förståeliga skäl, säger Jukka Luukkonen. Varje ser egen av - Men jag saknar strategisktmedvetenplanering. en cheferna AMl och AF, rektorn på Komvux, slutade under Ett annatproblem var att samt koppling till projektet. De är positiva i teorin, men har våren. De nya chefernahar inte samma

tänka på, och det kan bli svårareatt resurser. sina resultat att projektet skakunna fortsätta är att kommunen tar en större del av En förutsättning för att kostnaden,tror Jukka Luukkonen. utvärderaprojektet, i samverkan med alla inblandade, och Länsarbetsnämndenkommer att EU-mål 3-ansökan. År resultatet bra görs en formell EUredovisa resultatet i form av en

ansökan. planeringstiden innan startenbör vara väl tilltagen. Om alla hinner En annanerfarenhet är att så flyter kommunikationen bättre när projektet är igång. kännasig trygga i sinanya roller

Upplägget och pedagogikenäralla nöjda med. svenskkunskaphosdeltagarna för högt, berättar Eva Vi fick kritik för att sattekraven - inte svenska har det kännshelt rätt idag. Målet ärju arbeteoch kan man man Bondesson,men

ingen chansatt jobb.

i 1 i 1

Pågående samverkansprojekt 129

Samverkan

fler jobb

gav

Verksamhet: Södermalmsarbetsmarknadskontor.SAK. Stockholm.

Ett arbetsmarknadsprojektför långtidsarbetslösa.

Huvudman: ArbetsförmedlingenSödermalm.Stockholmstadssocialförvaltning

och arbetsmarknadsbyrån.

Samverkande Arbetsförmedling. socialtjänst och arbetsmarknadsbyrån. parter:

Kontaktpersoner: Ingemar Paulsson, bitr chef AF-Södermalm.08 615 86 2l.

Krister Mannert. socialsekreterare,08 615 86 88.

Bakgrund Av Södermalms cirka 120 000 invånare är ll 000 inskrivna arbetsförmedlingen. Många av de långtidsarbetslösalever socialbidrag även om orsakenärarbetslöshet.

Både inom arbetsförmedling och socialtjänst har man insett att beröringspunktema för de båda verksamheterna är många. Människor slussasmellan de olika myndigheterna. utan att någon förbättring inträffar.

Att arbetslöshetenkommer att ligga kvar på en hög nivå äralla inblandadeöverensom.

Samhället håller att omstruktureras. låglönejobben försvinner och de lågutbildade har

svårareatt hitta jobb. Vi har redan märkt att långtidsarbetslöshetenligger kvar höga nivåer, sägerIngemar Paulsson,bitr chef på arbetsförmedlingen Södennalm.

1992 började planerna på en gemensamhandläggning ta form. Genom att ställa frågorna: Var står nu Vad har för problem Vem gör vad sådiskuteradesenmodell for samarbete fram chefsnivå.

Mål Målet är att förhindra att människor slåsut från arbetsmarknaden.Genomolika insatserska de istället komma ut den öppnamarknaden.

Samverkande parter Projektet drivs av arbetsförmedlingen Södennalm, socialdistrikt 4 och samtarbetsmarknadsbyrånsom hanteraralla beredskapsarbetenoch jobb skyddadearbetsplatser Stockholm.

Genomförande Underett antal konferenserutfonnadc cheferna arbelsfomicdlingen,arbctsmarknadsbyrånoch socialförvaltningen cn handlingsplan för hur ett samarbetekonkret skulle se ut. Bland annat hur många sökandesomskulle komma från vardera organisation.

Målgruppen var långtidsarbetslösa socialbidragstagareutandrogproblcm och dylikt. som är inskrivna arbetsförmedlingen.

5 l5-l387

130 Pågående samverkansprojekt

arbetsmarknadskontor. SAK, med två arbetsförmedlare. fyra 1993 startade Södennalms från arbetsmarknadsbyrån. arbetspsykolog deltid och en socialsekreterare,två personer en ställe. i projektledare. All personalvar samladpå ett

chefer från de olika huvudmännen följer arbetet och har det En styrgrupp beståendeav

övergripandeansvaret.

beslut socialbidrag kan omvandlastill sociala beredskaps- Efter att kommunen fattat om att

de första deltagarnaemot hösten 1993. De kom via arbetsförmedlingen eller var arbeten, togs

remitteradefrån socialkontoren. Deltagandethar helatiden varit frivilligt.

får handläggare. och under hela perioden ordnas olika jobbsökar- Den inskrivne en egen

arbetsplatser erbjuds är till 60 procent privata. och utplaceringen görs av aktiviteter. De som arbetsplatserär inte något problem, mångaarbetsgivareringer själv handläggarna. Att få tag i

och vill ha folk.

tillgång till hela utbudet åtgärder, allt från AMS- Tack vare samverkan har man av

andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. till sociala och vanliga beredskapsutbildning och

arbeten. ökade. sägersocialsekreterareKrister Mannen som varit Möjligheterna som handläggare varandras och lär Jagkan idag till exempel medfrån start.Vi använder resurser. oss av varann.

personal möte för att igenom veckans händelser och Varje fredag har all ett gemensamt

planerainför framtiden.

500 inskrivna SAK. Att haen hanterlig grupp och Två årefter startenårknappt personer

ingick också i grundtanken. Hur lång tid varje person är inskriven inte ta in för många

kort insats. jobbsökarkurs, medan andra kanske varierar. En del behöver bara en som en

behöversåväl utbildning somberedskapsarbeten.

anpassadelösningar efter och behov, sägerKrister Mannert. Vår idé är individuellt var ens lämnar SAK varje halvår, och då har de med sig en handlingsplan för Cirka 200 personer

sin framtid.

Resultat

drag får 20 fler jobb öppna marknaden Verksamheten är effektiv. I grova procent personer - FUB, med andra liknande verksamheter utan samverkan. säger Ulf Karlsson jämfört Utvecklingsbyrån inom Stockholm stads socialförvaltning. som utvärderat Forsknings och

arbetetunder 1994.

fått fram genom hur många de utflugna som inte har vare sig Siffrorna har man att se av

socialbidrag eller någonarbetsmarknadsersättningtre månaderefteratt de lämnatSAK.

deltagarna jobb öppna marknaden. Hos jämförelse- Under 1994 fick 29 procent av

Arbetsmarknadsbyråns deltagare, fick endast tio jobb. Målgruppen är dengruppen, en av förklaringen. enligt utredningen. är att samverkan gett fler samma, och den sannolika

möjligheter.

har vinster både för jobbar och för deltagarna, sägerKrister Arbetssättet gett stora osssom slipper remissförfarandet. och skickar inte längre folk mellan oss. Och för de Mannert. Vi

arbetslösaär det stor fördel att ha all hjälp underett tak. en

Att ha sin handläggarehar också uppskattatsmycket. egen myndighetsnivåer har fördjupais. såväl lednings- och organisations- Samarbetet alla

handläggarnivå. nivå som och tidigare teamutveckling, sägerKrister Mannert. Vi Fast borde nogha satsatmer behovet Det är svårt att komma från olika mvndighetskulturcr. märkte efterhand att var stort.

Man sig sak,men tolkar ändå olika sätt. tror menasamma

Erfarenheter

finns det hinder för samverkan.Myndigheterna harolika regelverk.och vid krav Fortfarande

Pågående samverkansprojekt 131

strikt åtlydnaddrabbasofta samverkansfonner,där det krävs flexibilitet. Det finns ett revinänkande försvårar, sägerIngemar Paulsson, AF. Myndigheternas - som uppbyggnadärdelvis förlegad och bordeluckras Medborgama vill ha tjänster och service. upp. En svårighet för dem jobbar SAK är att de som kommer från staten och de från som kommunen harolika avtal. Yrkesrollema är inte heller lika självklara i ett samverkansprojekt. 1997 kommer Södermalmatt delas i tre Stadsdelsnämndenoch hur det då går med SAK är upp oklart. Men jag ingen återvände,sägerIngemar Paulsson.Resursernablir allt knappareoch - ser jag måsteanvändaalla medel för att klara situationen. tror man

Resultat för de 192 personer som lämnade SAK jan-jun 1995

I Arbete 35%

Skyddat arbete 3% a. EI Utbildning 9%

DÅter AF 21% uu

.Åter

soc.tjänst 6%

53°.50.0Till försäkringskassan 7% no0 E] Flyttade 3%

avhörda 8% g

äövrigt, i

t ex graviditet 8%

Pågående samverkansprojekt 133

Fyra parter

en helhet ger

Projekt: Finspångsprojektet. Ett samverkansprojektmellan fyra paner.

Huvudmän: Finspångskommun.Östergötlandsläns allmäna försäkringskassa. Landstingeti Östergötlandoch länsarbetsnämndeni Östergötland.

samverkande Kommun. försäkringskassa.landsting, arbetsförmedlingoch parter: arbetsmarknadsinstitutet.

Kontaktpersoner: Hans Lindberg. projektledareoch utvecklingschef. Finspångs kommun.0122 850 00. - Lena Johansson, teamledare,försäkringskassan,0122 235 04. - Mats Hasselrot, personal-och utvecklingschef inom hälso- och sjukvården,0122 224 30. -

Bakgrund Finspångsborna upplever sig må bättre än sina jämnåriga. De har mindre ångest och sover gott om nätterna. Det visar två enkäter som landstinget i Östergötland gjorde 1991 och 1993. Ohälsotalet i Finspång är lägreän i länet helhet, 37,7 39,6 dagar. som mot I Finspång finns två stora tillverkningsindustrier är framgångsrika exportföretag. som Arbetslösheten är en procent lägre än i riket, 9,2 procent i september 1994. - Vi har tryggheten i att ha jobb, och har inte haft några direkta kriser, säger Hans Lindberg, projektledare och utvecklingschef kommunen. Intresset för nya myndighetsmodeller har ökat i takt med insikten de nuvarande om att systemeninte är anpassadetill vår tid. Eftersom kommunen är såpassliten 23 000 invånare - såvarde berörda chefspersonemaväl bekantamed redan innan samverkansplanema varann tog form. Det gjorde att idéerna snabbt fick fäste. Man fastnade för Stenungsundsmodellen, men ville utöka densåatt även länsarbetsnämndenkunde ingå.

Mål Målet är att fördjupa samverkan mellan myndigheterna så att kvalitén på insatserna till invånarna blir bättre. samtidigt som storasamhällsekonomiska vinster kan göras.

Samverkande parter l samarbetetingår Finspångs kontmun. hiilso- och sjukvården i Finspång, Iänsarhctsniitnnden med arbetsförmedling och ttrhetstnarknadsinstitutct.samtlänets fiársakringskasszt.

Genomförande När idéernaom samverkan började konkretiserasunder 1992bildades två grupper. lin styrgrupp med kotnmunalråtlet. försäkringskassans direktör liinsarbctsnätttittlstlirektörctt, chefen för

6 I5-l387

13 4 Pågående samverkansprojekt

sjukvården och direktören för länets arbetslivsfond skulle dra upp riktlinjer hälso- och - som och projektgrupp med de lokala cheferna för arbetsfönnedlingen, försäkringsoch ramar, en kassan,hälso- och sjukvården samt socialchefen. beslöt genomföra förstudie. Dels för att få ett bättre underlag, dels för att Styrgruppen att en några inbyggda målkonflikter mellan verksamheterna. Dessutom skulle en se om det fanns sådanstudie varabra att mätade framtida resultatenmot. genomfördes under 1994. Data, information och uppfattningar hämtades från Studien arbetslivsfonden, yrkesinspektionen, landstinget, Linköpings universitet, försäkringskassan, hälsoskyddskontoret,läkemedelsdata,företagshälsovården,alkoholförsäljningsdata, miljö- och fackliga organisationeroch arbetsgivare. grund skrevprojektgruppen ihop ett förslag med konkreta åtgärder för att Med studien som samarbetet.Det gälldeallt från bedömarteamtill gemensamutbildning. öka kartlägga antal typiska fall fick fram ett tydligt mönster över hur folk Genom att ett man kan vandramellan systemen. Det blev väldigt tydligt, berättar Hans Lindberg. Jag hadealdrig kunnat gissaatt det var dethandlade Vi upptäckteockså hur mycket dubbelarbete vi gör. och att så mycket pengar om. åtgärdernaibland faktiskt är motsttidiga. beslöt sig för verka två fronter. med en kortsiktig och en långsiktig Styrgruppen att långsiktiga planengår läggaihop de ekonomiska resurserna.I december strategi. Den ut att ansökan få bedriva fyrpartssamverkan från och med 1997 in till 1995 lämnades en om att regeringen. Eftersom det kändesviktigt att snabbt igång något och visa att samverkansidéernavar

riktigt så startadesett bedömarteam. sitter läkare, handläggarefrån försäkringskassan,en socialsekreterare och en I teamet en en från arbetsfömtedlingenAMI. Dessutom ingår en teamledare som fungerar som medarbetare länk mellan teamoch beslutsfattare. försöker hitta lösningar för människor som tidigare valsat runt i Gruppen gemensamt Man har valt fyra där det visat sig att personerna ofta haft kontakt med systemen. ut grupper myndigheterna: Människor med problem i rörelseorganen, med psykiska besvär, flera av missbrukareoch invandrare. teammedlem har det uttalade uppdraget att jobba obyråkratiskt. vilket inte är det Varje lättasteeftersom varje myndighet har sinaregelverk att följa. remitteras till har gått med på det. Sekretessenkommer vi förbi genom Alla som teamet skriftlig fullmakt från Vi har också gemensammasamtal, sägerLena Johansson, en personen. teamledarefrån försäkringskassan. är lokalt folkhälsoråd under uppbyggnad. Det går också ut att se Utöver teamen ett det är snöoväderså den gamla tanten inte snubblar och helheten. Att sandatrottoarer när att lårbenshalsen bådelidande och Eller att dela ut cykelhjälmar till alla bryter sparar pengar. försteklassare.Folkhälsorådet beräknaskomma igång allvar under 1996. folkhälsorådet håller arbetsmarknadsråd att byggas upp. I rådet Parallellt med ett företag,fack ochföretagarorganisationernärdettill exempel gäller arbetsskador.Ett samverkar har Verkstan har ont i ryggen och ett annat har behov av en företag en person som vaktmästare.Så kan en överföring ske.

Resultat förstudien blev inte bara mycket bred och heltäckande bild av befolkningens Resultatetav en gjorde också idéerna samverkanspredsi hela kommunen. Många känner till ltälsa. Den att om projektet. jobbar i verksamheten behoven förändring och förväntningarna blev höga De som ser av lvlats Hasselrot.personaL och utvecklingschef inom hiilso- och sjukvårdniir gick ut. sager

Pågående samverkansprojekt 135

en. Det förslag i projektgruppen tog fram var väldigt konkret men när styrgruppen gjorde det till sitt såhöjdes abstraktionsplanet och mångaav dekonkretaidéerna togs bort. Det har gjort att inte så mycket hänt som hade velat.

Även förändringarna tid såhar bara det faktum de lokala cheferna träffats gång

om tar att en i veckan gjort att en samsynoch förståelseför varandrasroller växt fram.

Det bedömarteam somsatt igång upplevs som väldigt lyckat.

Det fungerar mycket bra. Sedan september har haft ett 40-tal personer och vad jag

känner till serde teametsom en fördel, de slipper runt mellan oss.sägerLena Johansson.

I den ansökan om fyrpanssamverkan somlämnats in till regeringen beslöt styrgruppen först att hela hälso- och sjukvården skulle ingå. även äldrevården. Men den politiska förankringen var inte tillräcklig, sådet ströks igen.

Erfarenheter Om fler politiker hade engageratsskulle processen förmodligen gått snabbare. Finspångsprojektet har huvudsakligen drivits av tjänstemän, den enda politiska representanten var kommunalrådet. När de inblandade väl kommit överens om hur man borde gå tillväga så återstod att övertyga politikerna vilket innebaratt igenom allt en gång till.

Man måste ha med politiker som kan bära idén, det är ändå den politiska nivån som

besluten fattas, sägerMats Hasselrot.

Personkemin spelar stor roll och vikten av att lära känna varandras verksamheter kan inte underskattas.Att känna sig trygg i förändringsarbetetär en förutsättning för att lyckas. menar Hans Lindberg.

Finspångsprojektet hadeoturen att tre nyckelpersonerslutadetätt inpå varann, vilket gjorde att verksamhetenstannadeavundernågramånader.

Det vi funderar över nu är det demokratiska perspektivet. I en såhär liten kommun finns

risken att det bildas ett organ ovanför kommunen. sägerHans Lindberg.

Bilaga nr 1 137

Kommittédirektiv

Levnadsvillkor i storstadsområden

Dir 1995:35

Beslut vid regeringssammanträde den 16 1995

mars

Sammanfattning av uppdraget Utredningen S 1994:03 Levnadsvillkor i storstadsområden får nya direktiv och skall arbeta som en kommitté med företrädare för de tre storstadsområdena.

Kommittén skall ha till uppgift att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för bostadsområdena i storstäderna att ta till de olika

vara resurser och möjligheter som finns och som kan användas för positiv

en utveckling, särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra uppväxtförhållanden.

Kommittén skall för att fullfölja sitt uppdrag bl.a.

genomföra en kartläggning av de åtgärdsprogram och andra aktivi- -

teter inom framförallt social-, utbildnings- och arbetsmarknadsom-

rådena som kan ha betydelse för positiv utveckling i de aktuella

bostadsområdena,

lämna förslag till riktlinjer hur bostadsområdena bättre än för -

närvarande skall kunna ta till vara sina totala resurser, i form

myndighetsinsatser och ideella insatser, i samverkan och utan hinder

av traditionella uppgiftsgränser,

ta initiativ till och genomföra konkreta projekt med den angivna -

inriktningen,

138 Bilaga nr l

föreslå behövliga förändringar av lagteknisk, finansiell och -

organisatorisk natur för att bättre samordning och samverkan

mellan olika myndigheter och samhällssektorer skall kunna uppnås.

Bakgrund

Allmänt Storstadsutredningen tillkallades i oktober 1988 med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra livsmiljön och vidga deltagandet i det politiska livet däribland valdeltagandet i storstäderna.

Utredningen avlämnade under åren 1989-1990 tretton underlagsrapporter, bl.a. Välfärd och segregation i storstadsregionema SOU 1990:20, samt slutbetänkandet Storstadsliv Rika möjligheter hårda

villkor SOU 1990:36.

Utredningen konstaterade att i storstadsområdenas minst attraktiva bostadsområden invandrarna överrepresenterade liksom arbetslösa

var och personer som var mer eller mindre pemianent utslagna från arbetsmarknaden. I dessa bostadsområden var många hushåll beroende av socialbidrag. Andelen sådana hushåll ökade snabbare än genomsnittligt i regionerna. Andelen förtidspensionerade, ensamhushåll och ensamma kvinnor med barn var hög. I dessa områden fanns också en stor överrepresentation av personer med dålig hälsa. Sjukskrivningarna var många. Vårdkonsumtionen och dödligheten var högre än genomsnittet i regionerna i Sverige.

Utredningen föreslog olika åtgärder för att öka förvärvsfrekvensen och for att motverka en fortsatt hög utslagning från arbetsmarknaden. Utredningen pekade olika exempel framgångsrika samarbetsprojekt där personal från arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst genom förändrade samarbetsformer kunnat ge effektivare individuellt stöd till olika grupper av personer som hade svårigheter arbetsmarknaden.

Bilaga nr l 139

Storstadsutredningen framhöll förnyelse dessa storstads-

att en av områden förutsatte befolkningens medverkan och ökad samverkan

en över sektorsgränsema. En social och kulturell förnyelse förutsatte tillgång till olika vilket enligt utredningen redan fanns i

resurser, bostadsområdena i tillräcklig omfattning, i syrmerhet bostads-

om områdenas samlade kunde utnyttjas effektivare ökad

resurser genom

samverkan över huvudmannaskapsgränsema.

Som en uppföljning av Storstadsutredningen beslutade regeringen 1990 att under en treårsperiod anslå 10 miljoner kronor år

per ur Allmänna arvsfonden till projekt för samordning insatser för utsatta

av ungdomar i bostadsområden med sociala problem där även utbildningsfrågor berörts, det s.k. Plusprojektet. Projektet har pågått sedan år 1991. I april 1995 lärrmar de lokala utvärderama sina rapporter.En samlad redovisning skall överlämnas till regeringen senast den 30 september 1995.

Ytterligare en uppföljning Storstadsutredningen att regeringen

av var i februari 1990 uppdrog Arbetsmarknadsstyrelsen att ekonomiskt stödja ett antal samverkansprojekt inom vissa storstadsområden med hög andel arbetslösa, socialbidragstagare och sjukskrivna. Sammanlagt 6 miljoner kr beviljades. Syftet med försöksverksamhetema att

var vidareutveckla samverkan mellan i första hand arbetsfönnedlingarbetsmarknadsinstitut, socialtjänst och försäkringskassa så att de berörda myndigheternas samlade insatser effektiviserades. En uttalad ambition att redan upparbetade samverkansfonner skulle kunna

var permanentas eller inordnas i ordinarie verksamhet efter försöksperiodens slut.

Arbetsmarknadsstyrelsen slutredovisade uppdraget till Arbetsmark-

nadsdepartementet och Socialdepartementet den 23 juni 1993. I redovisningen verksamheterna pekas på vissa faktorer krävs

av som for en framgångsrik samverkan, bl.a. behov på ledningsnivå,

av samsyn projektledarens strategiska roll, behov stödfunktioner i inlednings-

av skedet och en tydlig ansvarsfördelning mellan olika yrkesfunlçtioner. F örsöksverksamheten bidrog till att många enskilda fick kortare tider i arbetslöshet och sjukskrivning. Passivt bidragsberoende hade kunnat

140 Bilaga nr 1

ersättas med aktiva åtgärder med inriktning på en förankring på arbetsmarknaden. Sammantaget bidrog de olika samverkansprojekten till former för samverkan kunde utvecklas och inordnas i den

att nya ordinarie verksamheten.

Parallellt med Storstadsutredningen pågick utvecklingsarbetet med samordnad boendeservice, bl.a. i storstadsområden. Regeringen beviljade under åren 1985-1990 sammanlagt 100 miljoner kronor till 103 lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice. Syftet var att förbättra möjligheterna för äldre och funktionshindrade att leva ett så normalt liv som möjligt i vanliga bostäder genom bättre samordning av offentliga, kommersiella och informella resurser i bostadsområdena.

Boverket, som fått i uppdrag att utvärdera erfarenheterna, konstaterar i rapporten Samverkan i lokalsamhället Rapport 1994:3 att samordnad boendeservice utvecklats till ett boendesocialt instrument med betydelse för alla grupper av människor. Utvärderingen visar också att det går att göra ekonomiska besparingar genom samverkan. Det går vidare att genom samverkan förbättra servicen och öka gemenskap och inflytande för de boende och det går att genomföra fysisk förnyelse med sociala förtecken. Några de projekt boendeservicedelega-

av som tionen stödde blev också föremål för fömyelsebidrag från Boverket. Under tiden 1986 1989 fördelade Boverket 155 miljoner kronor till

förnyelse den fysiska miljön i allmännyttiga bostadsföretag i

av problemområden. Stödet fördelades i stor utsträckning inrådan av de boende. Erfarenheter av stödets effekter bör tas tillvara.

I arbetarrörelsens debattbok 90-talsprogrammet behandlas också behovet att förnya bostadsområdena i storstäderna. Förutom förslag

av om övergång till nya boende- och förvaltningsfonnenframhåller författarna att det viktigaste antagligen är att avlägsna hinder för medborgarnas egen aktivitet, så att de boende och de som arbetar i området får en möjlighet att utnyttja de redan existerande resurserna

ett sätt som passar dem och deras önskemål och krav.

Även i regeringsförklaringen den 4 oktober 1994 betonas att hela samhället måste mobiliseras för att öka integrationen och motverka segregationen i samhället. Alla områden av betydelse är berörda. Det

Bilaga nr 1 141

gäller såväl arbets- och bostadsmarknaden, skolorna och kulturlivet som kommunerna och organisationerna.

Socialstyrelsen har i Social rapport 1994 pekat på den förändrade arbetsmarknadssituationen framför allt har drabbat ungdomar,

som invandrare och ensamstående föräldrar. Man pekar också på att en ökad boendesegregation är en tänkbar följd av de senaste årens samhällsförändringar, såväl förändringar rör själva bostadsmarknaden

som som den ökande arbetslösheten, en tilltagande ekonomisk knapphet bland hushållen och den ökande flyktinginvandringen. Man framhåller vidare att det finns anledning att anta att skillnaderna mellan attraktiva och icke attraktiva bostadsområden i storstadsregionema kommer öka

att ytterligare i framtiden. De klassiska boendesociala problemen

trångboddhet och omodema bostäder

- har lämnat plats för andra som i stället handlar om människors miljö i bostadens omedelbara närhet.

Inom skolan finns signaler tyder på att språkktmskapema i

som svenska hos många invandrare är oroväckande låga och tenderar

att sjunka. I de invandrartäta områdena

med få svenska elever skapas en språkmiljö i och utanför skolan, försvårar språkinlärningen och

som ger för få naturliga tillfällen att använda det svenska språket. Flera undersökningar visar också att många invandrare, har varit

vuxna som länge i Sverige, har alltför dåliga språkfärdigheter för att komma på arbetsmarknaden.

7 l5-l387

142 Bilaga nr 1

Barn och ungdom I september 1992 regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att beskriva gav utvecklingen barns villkor med anledning av det fömyelsearbete och av de besparingar pågår i kommuner och landsting. som Socialstyrelsen har redovisat uppdraget i rapporten Bams villkor i förändringstider Socialstyrelsen följer och utvärderar 1994:4. I upp rapporten redovisas bl.a. att kommunernas besparingar under åren 1993 och 1994 väntades bli något större i verksamheter riktas till som barn och än i den totala kommunala verksamheten 7 procent unga jämfört med 6 procent. Speciellt besparingarna i storstadsrestora var gionema. Där räknar kommunerna med kostnadsminskningar inom

barn- och ungdomsverksarnheter i genomsnitt 9 procent.

Socialstyrelsen drar emellertid slutsatsen att inte alla bam i storstäder och förorter generellt löper större risk att råka ut för församlingar än andra barn i landet. Skälet är i stället att det i storstadsregionema finns ett antal barnrika delområden med hög koncentration av invandrare, ekonomiskt och människor med psykosociala problem. svaga grupper Enligt Socialstyrelsen finns det särskilda skäl att åter uppmärksamma dessa bostadsområden och överväga vilka åtgärder behövs där. som Enligt Socialstyrelsen talar mycket för att de negativa utvecklingstendensema i sådana områden förstärks samt att förutsättningarna för att kompensera barnen med individuella särlösningar är sämre i dessa områden.

Invandrarfrågor Den nyligen tillkallade Kommittén för översyn av invandrarpolitiken dir. 1994: 130 skall bla. överväga särskilda åtgärder i invandrartäta bostadsområden och analysera drivkrafterna bakom och eventuella olägenheter med koncentrationen invandringen till vissa kommuner av samt överväga hur sådana olägenheter kan motverkas.

Bostadspolitik

Bilaga nr 1 143

Den av regeringen nyligen beslutade utredningen för översyn

av bostadspolitiken dir. l995:20skall göra bred översyn bostads-

en av politiken. I direktiven för utredningen framhålls

att en segregationsprocess tillåts tillräckligt långt lätt blir självgående.

som Bristande känsla av samhörighet övergår i främlingskap, otrygghet och oförståelse inför dem som upplevs tillhöra de andra. Direktiven konstaterar, att det som ligger framför är att säkra att goda bostäder

oss är tillgängliga för alla på sådant sätt att integrationen främjas och ekonomisk, etnisk eller social segregation motverkas de

samt att ge boende möjligheter att utveckla sina områden ett sådant sätt att boendemiljön fungerar väl och boendet berikas.

En av kommitténs uppgifter är att överväga vilka bostadspolitiska medel som kommunerna behöver för att motverka segregation och öka valfriheten i boendet. Kommittén skall också utvärdera gällande

nu regler för stöd till ombyggnad och andra förbättringsåtgärder inom bostadsområden med särskilda problem och överväga stödet till

om dessa områden bör utformning än stöd för ombyggnad i

ges en annan allmänhet.

Skolan

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla kommitté med uppdrag att

en belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen dir. 1995: 19. Enligt sina direktiv skall kommittén bl.a. överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum att vårt

samhälle är mångkulturellt och använda det i sitt arbete. En

som en resurs annan uppgift är att överväga eventuella åtgärder när det gäller inflytande för elever och föräldrar.

Samverkan på lokal nivå

Människor med position i samhället har ofta behov

en svag av samhällets välfärdsinsatser. Ansvaret för olika stödinsatser är ofta

144 Bilaga nr 1

spridda på många olika huvudmän. Socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen är exempel olika huvudmän som har viktiga uppgifter i sammanhanget. Bristande samverkan medför inte sällan att insatserna blir ineffektiva och ibland till och med motverkar varandra.

Socialtjänstens samverkan med andra myndigheter Socialtjänstens olika former bistånd skall utformas så att de stärker

av den enskildes möjligheter leva självständigt liv. Även

att ett om socialtjänsten förfogar över ett brett register av handlingsalternativ i arbetet med att stödja och hjälpa människor i utsatta situationer är det

stor betydelse att man samverkar med övriga som har ansvar för av andra områden inom välfärdspolitiken. I arbetet med att stödja grupper

har det extra besvärligt att hävda sig arbetsmarknaden krävs som samarbete med arbetsförmedlingen och andra myndigheter som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Särskilt viktiga är åtgärder som avser att hjälpa ungdomar eller invandrare arbetsmarknaden. Rätten till arbete måste alla medborgare i Sverige. Att vara arbetslös under

avse

längre period försätter människor i en situation som skapar en uppgivenhet och passivitet samt riskerar att skapa ett permanent bidragsberoende. Ett nära samarbete mellan skolan, barnomsorgen och övrig socialtjänst kan innebära hotande utslagningsprocess

att en stoppas i ett tidigt skede. Utbildning spelar en stor roll för att höja individens attraktionskraft arbetsmarknaden och öka förutsättningarna för ett aktivt liv även i övrigt. Både gymnasieskolan och komvux har numera bättre möjligheter att individanpassa utbildningen. Det är i dessa perspektiv viktigt att överbrygga avståndet mellan skolan och kommunal verksamhet.

annan

Samverkan mellan barnomsorg och skola De möjligheter till fri nämndorganisation för socialtjänstens uppgifter,

gäller sedan den l januari 1992, har lett till utveckling i som en

Bilaga nr 1 145

kommunerna med gemensamma bam- och ungdomsnämnder, där hela eller delar av barnomsorgen samordnas med skolan. Integration mellan skola och skolbarnsomsorg har inneburit ett effektivare resursutnyttjande av lokaler och personal. Samtidigt har utvecklingen gått mot att öppethållandet inom barnomsorgen har minskat och öppna verksamheter lagts ned.

Barn och ungdomar behöver vuxna förebilder. Frånvaron av män i många utsatta barns vardag har allt mer kommit att uppmärksammas. De samordningsvinster som har erhållits integrationen mellan

genom skola och barnomsorg, fritid och kultur, skulle kunna utnyttjas genom en mer differentierad, lokalt anpassad resurstilldelning och att

genom också mer områdesbaserade öppna fritidsverksamheter utvecklas med brukarinflytande från föräldrar, personal och andra boende.

Finansiell samverkan mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst Sedan den l januari 1993 pågår fem lokala försök med finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkring enligt lagen 1992:863 om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård. Syftet med denna försöksverksamhet är att skapa incitament inom systemen för respektive område för att de gemensamma skall utnyttjas på bästa

resurserna sätt så att medborgarna får bättre vård och service samtidigt

som samhällets totala kostnader minskar.

Sjukvårdshuvudmarmen utöver ansvaret för hälso- och sjukvård,

ges, ett ansvar att i ett försöksområde täcka kostnader för sjukpenning och rehabiliteringsersätming enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring AF L samt lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF. Även

om medel som är avsedda för yrkesinriktade rehabiliteringstjänster kan ingå i verksamheten. Försöksverksamheten ingår i samlad strategi

en för att minska ohälsa, befrämja rehabilitering och begränsa socialförsäkringsutgiftema. Genom möjligheten att lokalt kunna använda de samlade resurserna för sjukförsäkring och sjukvård ett

146 Bilaga nr 1

friare bättre förutsättningar till samarbete mellan olika lokala

sätt, ges

leder till effektivare och snabbare rehabilitering. organ som Ytterligare steg för att överbrygga sektorsgränser har tagits genom

försökslag SFS 1994:566 även gör det möjligt för socialen som tjänsten medverka i lokal försöksverksamhet. Även här är huvudsyf-

att tet att samverkan mellan berörda huvudmän och genom

genom samordning de ekonomiska öka den samlade effektivite-

av resurserna ten i versamhetema. För närvarande pågår sådan verksamhet i Stenungsunds kommun.

Uppdraget

Allmänt

Många bostadsområden i främst storstadsregionema kännetecknas av att invånarna i högre grad än andra håll är beroende samhällets

av stöd och service. Det innebär att betydande ekonomiska resurser i fonn

arbetsmarknadsstöd, socialförsäkringsersättningar och socialbidrag av tas i anspråk i dessa områden. Socialtjänsten, skolan, polisen, fritidsoch kulturförvaltningama liksom folkrörelser, enskilda organisationer och andra grupper gör betydande insatser för att skapa bra uppväxtförhållanden och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga. Trots detta tenderar många områdena att utarmas genom hög

av arbetslöshet, stor flyttningsbenägenhet, ökad ungdomskriminalitet, drogmissbruk och andra sociala problem. Motsättningar mellan människorna i dessa områden tar ofta formen konflikter med etniska

av förtecken, vilket bidrar till att öka spärmingarna mellan olika befolkningsgrupper. Nedskämingar inom offentliga ekonomiska stödsystem och offentlig service drabbar samtidigt särskilt hårt familjer, bam och ungdomar i sådana områden. Bidrags- och skattesystemen kan vidare ha marginaleffekter som skapar bidragsberoenden och gör det svårare att uppnå målet att så många som möjligt skall försörja sig eget arbete.

Bilaga nr l 147

Punktvisa nedskärningar och en striktare regeltillämpning inom de olika stödsystemen var för sig riskerar att leda till ökad rundvandring mellan olika myndigheter och andra instanser och till ökad passivisering i stället för motsatsen. Åtgärder för att samhällsinsatsema skall fungera bättre tillsammans är angelägna. Det allra viktigaste är att en utveckling som kan minska beroendet av särskilda stödåtgärder kan komma igång. Även det genomförts vissa förändringar befintliga regelsystem

om av kan det fortfarande finnas organisatoriska, finansiella eller lagtekniska hinder för ett bredare samarbete till stöd för att förbättra levnadsvillkoren framför allt för utsatta grupper. Samverkan behövs individuell nivå för att möjliggöra att en person ges tillträde till arbetsmarknaden och den övriga sarnhällsgemenskapen. Men det behövs också en omrädesbaserad samverkan som strävar efter att samordna de samlade resurserna för lokalsamhällets behov av t.ex. upprustning av den fysiska närmiljön, bostäderna, lekrniljön, det kulturella utbudet och övrig fritidsverksamhet och av tillgång till den service som finns inom ramen för social- och arbetsmarknadspolitiken.

Det finns i dag ett stort intresse och en hög beredskap inom olika samhällssektorer för att hjälpa de boende och kommunerna att lösa segregations- och utslagningsproblemen i bostadsområdena i storstadsregionerna.

Uppgifter En särskild kommitté med företrädare för de tre storstäderna tillkallas. Kommitténs huvuduppgift skall vara att i dialog med berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar for de berörda bostadsområdena att ta till de olika

vara resurser och möjligheter finns och kan användas för positiv

som som en utveckling. Kommitténs överväganden skall särskilt ta sikte på de grupper bland barn och ungdom som på grund svåra uppväxtvillkor

av eller svårigheter att få tillträde till arbetsmarknaden riskerar att få

en dålig start i livet.

148 Bilaga nr 1

Kommittén skall kartläggning de åtgärdsprogram och

göra en av andra aktiviteter inom framför allt social- och arbetsmarknadsområdena som riktar sig till storstadsområdena och som kommittén bedömer ha betydelse för ett positivt förändringsarbete. Kartläggningen skall omfatta såväl statliga insatser som regionala och lokala insatser

av olika slag med denna inriktning. En kartläggning bör också genomföras av internationella erfarenheter olika projekt genomförts med

av som syfte att angripa storstadsproblem.

Frågor om hur polisens insatser och andra åtgärder mot kriminalitet skall utformas faller i huvudsak utanför kommitténs uppgifter. I kartläggningsarbetet bör kommittén dock ta del det arbete

av som Brottsförebyggande rådet BRÅ regeringens uppdrag utför

som underlag for ett nationellt brottsförebyggande program. Kommittén bör även ta del av det arbete som utförs i Trygghetsutredningen Ju 1993:05 liksom av det arbete som nu pågår inom polisen med inriktning att polisens verksamhet skall bli mera problemorienterad och organisatoriskt utföras bl.a. i form närpolisverksamhet. Även

av den utredning som regeringen aviserat medborgarnas delaktighet

om och inflytande i samhällsutvecklingen berör kommitténs arbete.

Kommittén skall lämna förslag till riktlinjer hur de aktuella bostadsområdena bättre än för närvarande skall ta till vara sina totala resurser och hur myndigheternas kompetens och medel kan utnyttjas gemensamt- t.ex. genom särskilda samverkansprojekt- utan hinder av traditionella uppgiftsgränser. Det är viktigt i detta sammanhang att också beakta de resurser, inte minst i form ett stort

av engagemang, som finns i det lokala förenings- och organisationslivet. l detta avseende bör kommittén fästa blicken inte bara det traditionella föreningslivet utan också alternativa gruppbildningar och träffpunkter inom bostadsområdena. Om det skulle visa sig att regelsystem och organisatoriska företeelser av olika slag lägger hinder i vägen för effektiv och ändamålsenlig

en samverkan, skall kommittén föreslå behövliga förändringar.

Som ett viktigt led i arbetet skall kommittén själv ta initiativ till och genomföra eller stödja konkreta projekt med den angivna inrikt-

ovan

Bilaga nr 1 149

ningen. I detta sammanhang bör regeringen noteras att under Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel avsatt särskilda medel för insatser för invandrare i storstadsområden. När det gäller utvecklingsoch försöksverksamhet för barn och ungdomar finns dessutom möjlighet för ideella organisationer söka medel Allmänna att ur arvsfonden. Möjligheten att dra Europeiska unionens nytta av program, nätverk och fonder bör härvid också undersökas. Kommittén skall oförhindrad fortlöpande under utredningsarvara att betet föreslå sådana förändringar lagteknisk, finansiell och organisaav torisk natur behövs dels för att olika projekt skall kunna som genomföras och dels för att uppnå förbättrade möjligheter till samordning och samverkan mellan de totala insatser dom olika myndigheter och organisationer gör.

Tidsramar och samråd

Kommittén skall senast den l oktober 1995 redovisa behovet av åtgärder behöver vidtas för nå den samordning som att och samverkan som beskrivits Resultatet det samlade utredningsarbetet ovan. av skall redovisas senast den I juli 1997. Kommittén skall samråda med berörda myndigheter, kommuner och organisationer samt med Kommittén för översyn

av invandrarpolitiken

dir. 1994: 130 och med Utredningen för översyn av bostadspolitiken dir. 1995:20. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning

om av regionalpolitiska

konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden om att dir. 1994:23 och jämställdheten mellan könen dir. 1994:124. om Kommitténs förslag skall kostnadsneutrala vara såväl för den statliga sektorn som för den samlade offentliga sektorn. Dessa direktiv ersätter de vid regeringssammanträde den 23 juni 1994 beslutade direktiven Levnadsvillkor i storstadsområden dir. 1994:68.

Socialdepartementet

Bilaga nr 1 151

Kommitttédirektiv

Tilläggsdirektiv till Kommittén S 1995:01

om levnadsvillkor i storstadsområden

Dir 1995: 108

Beslut vid regeringssammanträde den 13 juli 1995

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén S 1995:01 levnadsvillkor i storstadsområden får i om särskilt uppdrag att utarbeta förslag till svenskt för program gemenskapsinitiativet URBAN, syftar till att finna lösningar på som sociala problem i storstadsornråden.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Den 16 1995 beslutade regeringen dir. 1995:35 Utredmars att ningen om levnadsvillkor i storstadsområden skall arbeta som en kommitté med företrädare for de tre storstadsområdena. Kommitténs uppgift är att i dialog med berörda föreslå och initiera åtgärder syftar till att skapa bättre förutsättningar för i som att bostadsområdena i storstadskommunema till de olika ta vara resurser och möjligheter som finns och kan användas för positiv som en utveckling, särskilt vad beträffar bam och ungdom med svåra uppväxtförhållanden. Kommittén skall för att fullfölja sitt uppdrag bl.a.

genomföra en kartläggning de åtgärdsprogram och andra

- av aktiviteter inom framför allt social-, utbildnings- och arbetsmarknadsområdena kan ha betydelse för positiv i

som en utveckling

de aktuella bostadsområdena, lämna förslag till riktlinjer för hur bostadsområdena bättre för - än närvarande skall kunna ta till sina totala i form vara resurser, av myndighetsinsatser och ideella insatser, i samverkan och hinder utan

av traditionella uppgiftsgränser,

152 Bilaga nr 1

ta initiativ till och genomföra konkreta projekt med den angivna inriktningen, föreslå behövliga förändringar lagteknisk, finansiell och - av organisatorisk natur för att bättre samordning och samverkan mellan olika myndigheter skall kunna uppnås.

Gemenskapsinitiativ l medlemsavtalet mellan Sverige och Europeiska unionen fastslås bl.a. hur mycket medel skall tillfalla Sverige ur strukturfondema som under perioden 1995-1999. l överensstämmelse med gällande regler för dessa fonder skall nio procent det totala svenska av strukturfondsbeloppet l27,8 miljoner ecu avsättas för gemenskapsinitiativ. Den 4 april 1995 beslutade EG-kommissionen om beloppets fördelning mellan olika initiativ, bl.a. att 3,37 miljoner motsvarande 30 miljoner kronor skall avsättas ecu, ca

till gemenskapsinitiativet URBAN.

Gemenskapsinitiativet URBAN syftar till att finna lösningar sociala problem i storstadsornråden att stödja sociala och genom ekonomiska åtgärdsprogram, förnyelse infrastruktur och service av samt miljömässiga förbättringar. Projekt som stöds bör vara fleråriga och kunna användas som förebilder så att erfarenheterna av projekten kan användas i andra liknande områden. Projekt som är av innovativ karaktär samt utgör delar långsiktig strategi prioriav en teras. l skrivelse från kommissionen den 18 maj 1995 meddelas att Sverige inom fyra månader, räknat från nämnda datum, skall utarbeta och till ansvarigt generaldirektorat överlämna förslag till för respektive initiativ. program

Det särskilda uppdraget

Kommittén fär i uppdrag att utforma ett förslag till svenskt URBAN-program. Antalet projekt föreslås i programmet bör som begränsas till ett eller ett fåtal. Förslaget skall utarbetas i enlighet med de riktlinjer gäller för som initiativet, bl.a. skall det framgå hur genomförande och övervakning programmet skall ske. Vidare skall det förslaget framgå hur av av den nationella medfinansieringen statliga, kommunala och

landstingskommunala medel skall ordnas.

I arbetet bör kommittén beakta det pågående arbetet med att utarbeta ett nationellt brottsförebyggande program samt Sveriges

Bilaga nr 1 153

initiativ inom Europeiska unionen åtgärder det brottsföre-

om byggande området.

Tidsramar och samråd Det särskilda uppdrag kommittén härmed får skall redovisas till

som

Arbetsmarknadsdepartementet senast den 7 september 1995.

Vad gäller utfornmingen av genomförande- och övervakningsorganisation skall kommittén samråda med Närings- och teknikutvecklingsverket.

Socialdepartementet

Bilaga nr 2 155

Reglering av sekretess

Offentlighetsprincipen

I Sverige råder den s.k. offentlighetsprincipen. Denna princip är

av gammal hävd. Principen innebär frihet för allmänheten till en insyn i offentlig verksamhet. I det ligger bl.a. rätt del en att ta av

myndigheters allmänna handlingar.

Offentlighetsprincipen gäller också för myndigheter. En

myndighet har således i princip rätt till fri insyn i en annan

myndighets angelägenheter.

Offentlighetsprincipen gäller inte utan begränsningar. Bl.a. är vissa av myndigheternas handlingar ñmkhemliga. Offentliga

tionärer är också underkastade tystnadsplikt. Genom sekretesslagen från 1980 bestäms förutsättningarna under vilka hand-

lingar kan hemlighållas och tystnadsplikt råder. I denna lag

anges uttryckligen att sekretess också råder mellan myndigheter.

Sekretess råder emellertid inte endast mellan

myndigheter.

Sekretessen gäller även i förhållandet mellan olika verksam-

hetsgrenar inom myndighet, när de betrakta

samma är att som självständiga i förhållande till varandra.

Utgångspunkten är alltså fri tillgänglighet till en uppgifter.

Sekretesslagen inskränker denna möjlighet. Sekretessen gäller emellertid med olika styrka från verksamhetsområde till verksamhetsområde. Inom t.ex. socialtjänsten råder en sträng sekretess. Sekretessen är inte lika inom

sträng socialförsäkrings-

området. Det är alltså allmänt sett lättare för

socialtjänsten att uppgifter från försäkringskassan än vice

versa.

156 Bilaga nr 2

Men sekretess hindrar inte alltid att uppgifter får lämnas ut till

andra myndigheter. Det finns regler i sekretesslagen som gör

det möjligt i vissa fall kunna lämna ut uppgifter från en

att

myndighet till även uppgifterna är sekretess-

en annan om

belagda.

Vidare kan sekretessbelagda uppgifter lämnas mellan myndig-

heter den enskilde samtycker till att så sker.

I det följande görs kortfattad genomgång av sekretesslagen.

Sekretesslagen

Sekretesslagen innehåller ett kapitel sekretess med hänsyn

om främst till skyddet for enskilds personliga förhållanden. Härmed

kapitel Där regleras vilka krav gäller för bl.a.

avses som sekretess inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringsområdet och elevvårdande verksamhet inom skolan. Kraven varierar.

Presumtionen for sekretess är inte lika hög socialförsäkringsområdet inom de övriga områdena. Inom vissa delar av

som skolans verksamhet ligger dock sekretesskraven nivå

samma

inom socialförsäkringsområdet.

som

Inom hälso- och sjukvården gäller enligt huvudregeln sekre-

tess for uppgift enskilds hälsotillstånd eller andra personliga

om förhållanden det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

den enskilde eller honom närstående lider Det innebär att men.

presumtion for att uppgifter inte får lämnas ut. Man talar här en

ett omvänt skaderekvisit. om

På socialtjänstens område gäller enligt huvudregeln sekretess

for uppgift enskilds personliga förhållanden det inte, och

om om här används uttryckssätt inom hälso- och sjuk-

samma som vården, det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider Här gäller alltså

men. också presumtion för att uppgifter inte skall lämnas ut.

Bilaga nr 2 157

Även det finns bestämmelser i

om socialtjänstlagen som tar

direkt sikte socialtjänstens samverkan med andra finns det i

lagstiftningen olika legala begränsningar när det gäller

samverkan individnivå. Dessa begränsningar har i huvudsak sin

grund i de Sekretessregler gäller inom socialtjänsten liksom

som hos många de myndigheter är aktuella för sådan av som en samverkan. Det finns därför anledning att närmare undersöka de hinder för samarbete individnivå beror sekretesslasom gens bestämmelser.

Ett annat hinder för samverkan kan de olika organisavara toxiska strukturer socialtjänsten och dess potentiella som samar-

betspartners uppvisar och som bla. sammanhänger med att

verksamheterna grundar sig olika lagar och dessutom ofta bedrivs skilda huvudmän. Av intresse i sammanhanget av är därför att undersöka vilka hinder kan finnas i

som lagstiftningen

mot att lokal nivå etablera fast samarbete mellan ett mera socialtjänsten och verksamheter med andra huvudmän.

Inom socialtjänsten gäller stark sekretess for uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sålunda gäller sekretess för sådana uppgifter, det inte står klart uppgiften kan

om att röjas

utan men för den enskilde eller någon honom närstående.

Begreppet har vid betydelse i detta Vid

men en sammanhang.

bedömningen av vad som är i det särskilda fallet skall men man utgå från den enskildes upplevelse. Det räcker i

egen princip att

den enskilde tycker att det är obehagligt

att en uppgift om

honom lämnas ut.

Med socialtjänst förstås all verksamhet bedrivs enligt som

socialtjänstlagen samt den särskilda lagstiftningen vård

om av unga och av missbrukare utan samtycke. Till räknas

socialtjänst

också verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Vidare jämställs med socialtjänst ärenden bistånd asylsökande och om

andra utlänningar, ärenden introduktionsersättning för

om flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden tillstånd till om riksfardtjänst eller till parkering för rörelsehindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen stöd och service till vissa om funktionshindrade.

8 15-1387

158 Bilaga nr 2

Socialtjänstsekretess gäller inom all individinriktad social verksamhet socialnämnden bedriver. Den omfattar handsom

lingar och uppgifter i övrigt gäller uppsökande verksamhet,

som

social hemhjälp och äldre- och handikappomsorg, vård

annan

och behandling vid kommunala och landstingskommunala

institutioner såsom barn- och ungdomshem, behandlingshem och inackorderingshem samt över huvud taget all social service och socialt bistånd lämnas Socialnämnd. Den kommusom av nala hälso- och sjukvården hör i sekretesshänseende till samma verksamhetsområde socialtjänsten. Hit hör också ärenden som fastställande faderskap och underhåll, vårdnad, namnbyte om av

samt handräckning enligt 21 kap. föräldrabalken.

Sekretessen innebär ett förbud mot att röja en uppgift vare sig det sker muntligen eller att en handling lämnas ut eller genom det sker annat sätt. Till förbudet mot att röja uppgift har en också kopplats ett förbud mot att i övrigt utnyttja en sekretessbelagd uppgift utanför den verksamhet där sekretessen gäller.

En regel härom finns i l kap. 4 § sekretesslagen.

Sekretessen gäller både gentemot enskilda och mot andra

myndigheter. Däremot får hemliga uppgifter i princip utväxlas

fritt mellan olika tjänstemän inom en och samma myndighet. Sekretess kan dock i vissa fall även gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom och myndighet om detta är att en samma betrakta självständiga i förhållande till varandra. som

Som exempel fall där det kan förekomma självständiga

verksamhetsgrenar inom kommunal myndighet kan nämnas

en skolan, där Skolhälsovården och skolans verkamhet i övrigt brukar betraktas självständiga i förhållande till varandra. som Sekretess lär således gälla mellan Skolläkare och skolkuraen en tor inom elevvården. Däremot torde sekretess inte hindra att skolkuratorn lämnar uppgifter viss elev till dennes om en klassföreståndare. I vilken utsträckning detta kan ske torde närmast etisk fråga. vara en

Vad gäller nämnder med integrerade verksamheter, såsom kommundelsnämnder eller stadsdelsnämnder, måste också tas i beaktande att dessa nämnder inom sig har verksamheter som

Bilaga nr 2 159

tillhör olika sekretessområden, t.ex. elewårdande verksamhet inom grundskolan samt socialtjänst. I dessa fall måste sekretessen iakttas också melllan de olika verksamhetsområdena trots att de lyder under och kommunala nämnd. en samma

Undantag från sekretess i socialtjänsten

Det bör framhållas att förbudet inom socialtjänsten röja mot att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte är undantagslöst. Således är det regel tillåtet lämna sekretesssom att ut belagda uppgifter om den enskilde denne samtycker till det. om

Vidare följer regel i 1 kap. 5 § sekretesslagen social-

av en att nämnden utan hinder sekretess får lämna av ut en uppgift om det är nödvändigt för att nämnden skall kunna sin

fullgöra

verksamhet. Som exempel kan anföras socialnämnden att utan hinder sekretess kan lämna till

av ut sekretesskyddade uppgifter

barnhälsovården, skolan eller den bam- och ungdomspsykiatriska verksamheten för att få deras medverkan i

en utredning

som gäller ett enskilt barn.

Enbart effektivitetsskäl får dock inte åberopas for

att bryta

sekretessen med stöd undantagsregeln i 1 5 § sekre-

av kap.

tesslagen. Inte heller gäller detta undantag från sekretessen om

syftet med uppgiñslämnandet hjälpa

är att en annan myndighet i någon angelägenhet uteslutande ankommer den andra som

myndigheten. En allmän regel att myndighet skall

om en samverka med andra myndigheter bryter inte sekretessen.

I 14 kap. sekretesslagen finns ytterligare antal ett sekretessbry-

tande bestämmelser. Bl.a. hindrar sekretess inte

att en uppgift

lämnas till myndighet det

en annan om föreligger en skyldighet enligt lag eller förordning att lämna uppgiften i fråga.

I samma kapitel finns också bestämmelser sekretess inte hindrar om att att uppgift lämnas till polis eller åklagarmyndighet vid misstankar om vissa allvarligare brott eller

mot minderåriga misstankar

om brott med ett minimistraff två år. om

Av stor betydelse är den uppgiftsskyldighet

som följer av 71 §

socialtjänstlagen och som ålägger alla myndigheter

vars verksamhet berör barn och ungdom andra

samt myndigheter

160 Bilaga nr 2

inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att genast till socialnämnden anmäla de i sin verksamhet får kännedom om om något kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till som

underårigs skydd. Denna skyldighet gäller för alla som är

en anställda hos sådana myndigheter samt vissa yrkesutövare inom

privat verksamhet. Med anmälningsplikten följer också viss

uppgiftsskyldighet.

Slutligen kan här nämnas att sekretessen inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården inte hindrar att uppgift om någon inte har fyllt arton eller någon med allvarliga missbrukssom

problem lämnas mellan socialtjänsten och sjukvårdsmyndigheter

det behövs för att den enskilde skall nödvändig vård, om behandling eller annat stöd. Detta gäller även i fråga om uppgifter gravid kvinna eller närstående till henne om det om en behövs till skydd för det väntade barnet

Frågan gäller sekretesslagen eller annan lagstiftning lägger

om hinder i vägen för integration skilda verksamheter lokal en av nivå eller det finns lagliga möjligheter att utveckla ett om fungerande samarbete mellan olika huvudmän i våra bostadsom-

råden.

I propositionen till 1991 års kommunallag uttalade regeringen

det inte finns några hinder mot att inordna verksamheter av att skilda slag med olika sekretessområden under en och samma nämnd. Genom att anta den kommunallagen får riksdagen nya

ha ställt sig bakom den i propositionen uttryckta uppfatt-

anses

ningen sekretesslagens betydelse för inrättande nämnder

om av med verksamheter tillhörande olika sekretessområden.

Lokaldemokratiutredningen ansåg emellertid i betänkandet

Sekretesslagen i fri kommunal nämndorganisation SOU

en 1992:140 att det fanns gräns för en sådan integration. en

Utgångspunkten är att längre ner i förvaltningsorganisationen

kommer desto mindre blir riskerna för integritetskränkningman Enligt kommittén bör således personal som endast osjälvar ständigt biträder vid handläggningen ärenden utan risk för av för den enskilde kunna verksamma inom olika men vara sekretessområden. Mera tveksamt är det att kombinera arbets-

Bilaga nr 2 161

uppgifter med olika sekretess nivå där självständiga en

bedömningar skall göras.

Kommittén ifrågasatte här förbudet i 1 kap. 4 § sekretesslaom gen mot att utnyttja sekretessbelagda uppgifter utanför den verksamhet där sekretessen gäller kunde upprätthållas tillräckligt effektivt. I vart fall kunde sådan kombination

en av handläg-

garen låta sig påverkas uppgifter han fick del från av som av skilda områden.

Möjligheten att integrera olika verksamheter med olika sekretess har också övervägts MBK-utredningen i dess arbete av

rörande myndighetsutövning vid medborgarkontor. I betänkan-

det SOU 1995:61 sid. 159 redovisar utredningen den uppfattningen, att en kombination olika tjänster eller arbetsuppgifter av ett medborgarkontor i första hand bör begränsas till för den enskilde enbart positiva eller neutrala beslut. Dessa får annars

således, menar utredningen, inte förknippade med någon

vara som helst tvångsmedelsanvändning från samhällets sida.

Det innebär enligt utredningen att det inte blir fråga om att

handlägga några känsliga ärenden vid medborgarkontoren. En

annan begränsning är att det inte får finnas något utrymme för

tjänstemännen vid medborgarkontoret att göra självständiga bedömningar skönsmässiga grunder. Hans tillgång till sekretessbelagda personuppgifter bör dessutom begränsas ett

sådant sätt att han inte får ta del andra sådana

av uppgifter än

som behövs för att utföra den ifrågavarande

arbetsuppgiften.

Utredningen blundar inte för att det i integrerad verksamhet en kan uppkomma del problem när det för den

en gäller skyddet enskildes integritet. Utredningen likväl dessa, med de

anser att

begränsningar som den föreslår i fråga arbetsuppgifter och

om åtkomst till registerinformation, inte innebär den enskildes att

integritetsskydd försämras.

Hos försäkringskassan gäller sekretess för uppgift någons

om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden det kan om antas att den uppgiften rör eller någon honom närstående som lider uppgiften röjs. Här sägs det råder

men om att presumtion

162 Bilaga nr 2

för att uppgiñerna skall lämnas ut. Man talar om ett rakt skaderekvisit.

Sekretessen skolområdet är uppdelad dels i sekretess inom den särskilda elewården, dels i sekretess inom elevvården i övrigt. Sekretessen inom den särskilda elevvården tar sikte på uppgifter hos psykolog och kuratorer. Sekretessen gäller här med ett omvänt skaderekvisit. Det råder alltså presumtion för sekretess. Skälet härtill är att den verksamhet som psykologer och kuratorer bedriver elewårdens område delvis har en

karaktär än den övrig skolpersonal fullgör. Sekretess

annan som för elevvården i övrigt gäller med rakt skaderekvisit.

I 7 kap. sekretesslagen finns också regler sekretess i ärende

arbetsförmedling, yrkesvägledning, antagning till

arbetsmarknadsutbildning Bestämmelserna är främst

m.m.

tillämpliga vid de statliga lokala arbetsförmedlingsorganen,

länsarbetsnämndema, de regionala arbetsmarknadsinstituten och Arbetsmarknadsstyrelsen. Sekretessen gäller här med ett

omvänt skaderekvisit. Presumtionen är alltså för sekretess. Uppgifterna får lämnas ut bara det står klart att detta inte

om leder till for den uppgiften rör eller honom närstående.

men som

Denna genomgång för den enskilde viktiga verksamhetsom-

råden inom den offentliga förvaltningen visar en hög grad av

sekretess. Det är således svårt att ut uppgifter och detta

påverkar myndigheters möjligheter att ta uppgifter från andra

myndigheter. Huvudprincipen offentlighet har en begränsad

Men nämnts finns vissa regler gör det betydelse. som ovan som

möjligt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter mellan myndig-

heter. För detta lämnas kortfattad redogörelse i det följande.

Uppgiftsskyldighet följer lag eller förordning.

I 14 kap. 1 § sekretesslagen föreskrivs att uppgifter får lämnas ut utan hinder sekretess när det följer av annan lag än

sekretesslagen eller förordning att uppgiften skall lämnas till

en annan myndighet.

Bilaga nr 2 163

Som exempel kan nämnas den finns

anmälningsskyldighet som i 71 § socialtjänstlagen. Där föreskrivs

skyldighet för vissa myndigheter att anmäla till Socialnämnd de i sin verksamhet får om kännedom något kan innebära socialnämnden om som att

behöver ingripa till underårigs skydd.

Ett annat exempel när sekretess inte hindrar

uppgiftslämnan-

de är bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen allmän

1962:381 om

försäkring. Där föreskrivs, som ovan redovisats, bl.a. skyldighet

för kommunala myndigheter lämna allmän

att begäran försäkringskassa uppgiñ för namngiven rörande förhål-

person

lande som är betydelse för tillämpningen denna Det av av lag.

finns många bestämmelser i lag och förordning

om uppgiñsskyl-

dighet mellan myndigheter. Det skulle behövas

en fullständig

genomgång av dessa bestämmelser för att fullt ut kunna värdera

begränsningarna i möjligheterna för myndighet att lämna

en uppgifter till myndighet. Det skulle dock föra for en annan långt att i detta sammanhang göra sådan

en genomgång.

Unngiñsskvldighet i vissa särskilda situationer

Enligt 14 kap. 2 § punkt 1 sekretesslagen hindrar sekretess inte att en uppgift i vissa fall lämnas till en annan myndighet om

uppgiften behövs mottagarsidan, t.ex. för förundersökning eller rättegång.

I punkt 2 samma paragraf behandlas det fallet den

att mottagande myndigheten skall ompröva beslut eller den ett en åtgärd av myndighet där uppgiñen förekommer. Innebörden de g är att uppgifter som behövs för omprövningen får lämnas till den omprövande myndigheten även de skulle sekretessbeom vara

lagda.

Enligt punkt 3 i paragrafen hindrar sekretess inte

att uppgifter

lämnas till myndighet behöver dem för en som tillsyn eller revision hos den myndighet där förekommer.

uppgiñen

164 Bilaga nr 2

Generalklausulen

Vid sidan de specificerade undantagen i 14 kap. 1 och

av mer 22 finns deti 14 kap. 3 § s.k. generalklausul som medger

sekretessbelagd uppgift får lämnas till en annan myndigatt en het, det är uppenbart att intresset att uppgiften lämnas ut

om av har företräde framför det intresse sekretessen skall skydda.

som

med generalklausulen är att sekretessen mellan myndig-

Syftet

heter inte skall hinder i vägen för ett nödvändigt samarbe-

lägga

te och informationsutbyte.

Generalklausulen är emellertid inte tillämplig alla slags

Så får sekretessbelagda uppgifter inom hälsouppgiñer. t.ex. och sjukvården och socialtjänsten aldrig överlämnas till någon myndighet med stöd generalklausulen. Bestämmelsen

annan av

är dock tillämplig uppgifter hos försäkringskassoma.

Uppgiñslämnande är nödvändigt för att myndigheten skall

kunna fullgöra sin verksamhet.

Sekretess utgör enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen inte hinder mot att uppgift lämnas ut det är nödvändigt för att den utläm-

om nande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Detta

är generell bestämmelse är tillämplig även där general-

en som klausulen inte gäller.

I den mån någon uppgiftsskyldighet inte föreligger enligt lag

eller förordning kan det bli aktuellt att tillämpa 1 kap. 5 Som

fall där paragrafen kan bli tillämplig har i förarbe-

exempel

tena nämnts att myndighet behöver ge en annan myndighet

del hemlig information till grund för ett remissyttrande.

av Paragrafen är avsedd att tillämpas restriktivt.

Datalagen

Datatekniken stora möjligheter att sammanföra och över-

ger blicka stora informationsmängder. Informationen kan ges en

stor bredd genom sammanställning av uppgifter om många

människor och ett stort djup genom sammanställning av många

varje människa. Informationen kan hållas samlad

uppgifter om

Bilaga nr 2 165

centralt i t.ex. rikstäckande register. När de väl har lagrats kan de hållas aktuella och görs tillgänglig ett enkelt sätt.

Datatekniken kännetecknas också att den möjlighet av ger att

göra jämförelser, sorteringar och urval bland de uppgifter

som lagrats. Man kan låta flera olika system samverka med varandra och så sätt sammanställa information från helt olika källor.

En konsekvens datatekniken är att den möjlighet av ger att

samla personuppgifter känsligt slag. Det kan gälla

av t.ex. sjukdomar och förekomst missbruk. av

Sedan lång tid tillbaka har ñmnits ett skydd för den

personliga integriteten genom sekretesslagstiftning. Man har dock inte ansett denna reglering tillräcklig för att skydda den personliga

integriteten i ett datoriserat samhälle. En särskild

lagstiftning

datalagen har tillkommit till skydd för den personliga integrite-

ten vid ADB-behandling. Detta skedde år 1973.

I det följande lämnas kortfattad i

en beskrivning av regler datalagen.

Allmänt datalagen

Endast den anmält sig till Datainspektionen och erhållit som licens får inrätta och föra personregister.

Datainspektionen

granskar inte anmälan i sak utan endast den registeransvager rige ett bevis licens att anmälan gjorts. om

För vissa typer register med känsliga uppgifter krävs av utöver licens även ett särskilt tillstånd från Sådant

Datainspektionen.

tillstånd behövs i regel för inrätta och föra

att register som

innehåller

i sig känsliga uppgifter,

omdömen den registrerade,

om uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den

registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kund-

förhållande eller något därmed

jämförligt förhållande,

personuppgifter som inhämtas från något annat personregis-

ter s.k. samkörning.

166 Bilaga nr 2

Samkörning

En allmänt godtagen grundsats när det gäller personregistrering

är att personuppgifter har samlats för ett visst register i

som princip inte bör utnyttjas för andra register. Det krävs därför

i princip tillstånd för register skall innehålla personuppgifter

som

inhämtas från något annat personregister. Detta innebär att som det normalt krävs tillstånd för samkörning. Det krävs alltså tillstånd även uppgifterna i sig inte skulle känsliga eller

om vara innehålla omdömen.

Inte så sällan uppstår i den allmänna debatten diskussioner om

samkörning register. Ibland kan det uppfattas som svårt att

av förstå varför samköming inte skall ske för att motverka fusk. Ett verktyg finns till hands som förbättrar möjligheterna att komma det. Vid andra tillfällen ses ev. samkörning som mycket negativt. En rädsla uppstår för vad den insamlade informationsmängden kan komma att användas till.

Avslutningsvis skall nämnas att det fn. sker en utveckling mot

stiftande särskilda registerlagar. På sjukförsäkringsområdet

av inom den allmänna försäkringen finns sedan några år tillbaka

lagen sjukförsäkringsregister. Nyligen har också en annan

registerlag socialförsäkringsområdet trätt i kraft, nämligen

socialförsäkringsregisterlagen. Inrättandet register beträffan-

av de ärenden förmåner från den allmänna försäkringen styrs av

dessa lagar. Försäkringskassan har rätt att under

sjukförsäkringsregisterlagen inrätta de register kan behövas

som

sjukförsäkringsoirtrådet. Lagen detaljerade regler vad

ger om

som skall gälla för sådana register. Socialförsäkringsregisterlagen inte kassorna samma möjligheter. Register enligt

ger denna lag inrättas förordning utfärdas av rege-

genom som ringen.

Sammanfattningsvis kan sägas att samhället är i dag datoriserat

ett helt annat sätt än det år 1973 när datalagen tillkom.

var Den större vid datamediet gör det kanske lättare för

vanan allmänheten att acceptera användningen denna teknik.

Bilaga nr 2 167

Patientsekretessen

Patientens ställning stärks ytterligare patientsekretessen.

Denna, 7 kap. l § sekretesslagen 1980: 100, säger att uppgif-

ter om patienten och hans närstående inte får lämnas ut än

annat då det är uppenbart att uppgiften inte kan till skada för den

vara enskilde. Från huvudregeln finns ett antal för

undantag t.ex.

skydd för minderåriga, att underlätta

missbrukarvård, att underlätta bekämpning mycket allvarliga brott, bedöma

av att

rätten till ersättning enligt lagen allmän om försäkring.

Då huvudregeln gäller krävs att

man antingen prövar att men

inte kan uppkomma eller att patienten lämnar sitt medgivande

till att uppgifter lämnas ut. Detta kan medföra information

att inte kan föras över mellan och vårdcentral

t.ex. ett sjukhus en eller mellan husläkare och Inom

en hemtjänstassistent. ett verksamhetsområde, såsom ett sjukhus eller primärkommu-

en nal vårdnämnd, behöver Dock

ingen menprövning göras. gäller

att verksamheten skall bedrivas med respekt för den enskildes

integritet.

Sammanfattningsvis innebär bestämmelserna att patientens

integritet uppfattad ur patientens subjektiva synvinkel har ett

- starkt skydd. En samverkan eller mellan

samordning myndighe-

ter innebär inte automatiskt förbi sekretesshinder.

att man går

Bilaga nr 3 169

till om i sekre-

Förslag Lag ändring tesslagen 1980: 100

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att 7 kap 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

7 kap.

1 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider Detsamma gäller i

men. annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, fastställande könstillhörighet, abort,

av sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjukdomar samt i verksamhet som avser särskilda psykiskt utvecklings-

omsorger om störda och därmed likställda.

Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.

Sekretess gäller i verksamhet som gäller omhändertagande patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift enskilds

om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder

av sekretess får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal

om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas. Har uppgift för vilken sekretess enligt första stycket gäller lämnats till allmän försäkringskassa eller arbetsförmedling gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i beslut den

av mottagande myndigheten.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

170 Bilaga nr 3

En landstingskomunal eller kommunal myndighet som bedriver verksamhet som avses i första stycket får lämna uppgift till

en annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration verksamhetsområdet, det inte kan antas att den

om enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen 1984: l 140 om insemination, lagen 1988: 1473 om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål och lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård.

4 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röj utan att den

as enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycker

Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller har inhämtats i samband med

som rådgivningen.

Har uppgift för vilken sekretess enligt första stycket gäller lämnats till allmän försäkringskassa eller arbetsförmedling gäller Sekretessen också där. Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.

Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen social-

om tjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av Socialnämnd. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst jämställs ärenden om bistånd asylsökande och andra utlänningar, ärenden

om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst eller till parkering för rörelsehindrade samt verksamhet enligt lagstiftningen stöd och

om service till vissa funktionshindrade.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Bilaga nr 3 171

Sekretess enligt första

stycket gäller inte beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård. Beträffande anmälan i sådant ärende gäller sekretess det kan antas

om att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs.

10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende arbetsvård,

om antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i detta stycke.

I ärende hos allmän försäk- Har uppgift för vilken sekreringskassa, riksförsälcringsver- tess enligt första stycket gäller ket eller domstol gäller 7 § i lämnats allmän försäkringsstället för första stycket. kassa, gäller sekretessen också

där. Sekretess gäller dock inte,

om uppgiften ingår i beslut

den mottagande myndigheten.

I fråga uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio

om år.

Bilaga nr 4 173

erfarenheter från stadsdels-

Några

reformen i Göteborg

av Jörgen Westerståhl

Allmänt om organisationsförändringar

Det finns ingen organisation är helt idealisk, dvs. är

som tillfredsställande från alla synpunkter. En organisation löser

som vissa problem skapar normalt Man får alltså väga för- och

nya. nackdelar.

Av avgörande betydelse för framgången med viss åtgärd

en är att man noggrant preciserar det problem vill lösa och

man

lägger ned kraft att skapa kring problemformule-

samsyn ringen. Det är mot denna bakgrund åtgärderna skall

som bedömas. Det räcker alltså inte med att t.ex. allmänt tala

om segregation, utan det måste vad det är för

noga anges konsekvenser segregationen är otillfredsställande och

av som som så vitt möjligt bör åtgärdas.

Den organisation föreslår bör robust, användbar

man vara i olika sammanhang och miljöer och hållbar under

vara en längre

tid.

Stora organisationsförändringar får inte komma för tätt. Det tar tid för en organisation att sätta sig och personalen får inte utsättas för upprepad stress. Allt för ofta visas här hänsynslöshet mot personalen. Många reformer stannar dessutom i retorik, som pågår till dess reformvåg med retorik introduce-

en ny ny ras. Stadsdelsreformen i Göteborg är förverkligad reform.

174 Bilaga nr 4

Allmänt den kommunala organisationen om

Medan den statliga nivån ministerstyrelse i Sverige

inte i de flesta andra länder anses som något otillbörligt, men har de förtroendevalda sitter i kommunernas nämnder och som styrelser ett kontinuerligt för den verksamhet kommuner ansvar bedriver inom respektive område och de är skyldiga att ingripa, missförhållande inom verksamheten uppstår. om

Den kommunala verksamheten har från början varit sektorsindelad. Sektorerna bildar naturlig för utvecklingen av en ram

speciell kompetens. Organisationen förtroendevalda

en av

nämndledamötema har varit densamma som tjänsteorganisa-

tionen, vilket självklart under tid då de förtroendevalda var en själva svarade för de flesta besluten i verksamheten eller för alla beslut, så i de många små kommunerna där det inte fanns som

några kommunala tjänstemän.

I samband med den kommunala verksamhetens våldsamma expansion, har dessa verksamheter kommit att allt oñare stöta

när det gäller behandlingen enskilda och familjer

samman, av och ett behov samordning eller integration mellan skilda av verksamheter har uppstått. Därmed har också frågan aktualiserats, inte organisationen förtroendevalda om av kan skiljas från verksamheten så

politikerorganisationen

sätt att politikerorganisationen svarar för flera verksamhetsoch alltså får för samordning och integration grenar ett ansvar dem emellan. Det är här kommundels- eller som stadsdelsnämnderna kommer i bilden: de står för både

decentralisering och integration.

Storstadsområdena kännetecknas främst av den väldiga

spännvidden inom området; där finns både många högutbildade och många med bristfällig utbildning, många höginkomsttagare och många socialhjälpsmottagare etc. Stockholm, Göteborg och

Malmö skiljer sig det viset att i Stockholmsregionen finns några verkliga toppar också de värsta sociala problemommen rådena utanför Stockholms stad, medan i Göteborg och i Malmö de största problemområdena ingår i staden.

Bilaga nr 4 175

Homogenitet heterogenitet. Den stora kommunblocksrefor- men innefattade medveten strävan att blanda kommuner en av olika typ, dvs. öka heterogeniteten i kommunstrukturen. En stadsdelsreform leder naturligen till ökad homogenitet inom en

stadsdelarna, eñersom nybyggnation och flyttningsmönster

brukar resultera i uppkomsten från socioekonomisk synpunkt av relativt homogena områden. När det gäller att tillgodose det överordnade demokratimålet i ett representativt system,

folkviljans förverkligande, förefaller detta lättare

vara mer homogen befolkningen är, liksom det också bör lättare att vara utforma policy för att hantera problem. en gemensamma

Samtidigt kan en homogenisering också beskrivas

som en segregering och koncentrationen olika av resurssvaga grupper till ett område kan tänkas negativ effekt förvärrar en som

problemen.

Centrum delarna. Vid decentralisering är det fråga - en om att flytta ut vissa beslutsfunktioner från centrum till delarna. Den centrala staden behåller i detta fall den väsentliga rätten att

göra den grundläggande fördelningen mellan

av resurser stadsdelarna bestämmer hur stora deras påsar skall vara. Mellan fristående kommuner i Stockholmsregionen sker som denna fördelning nationell nivå där t.ex.

glesbygdskommu-

ner i övre Norrland tävlar med invandrartäta kommuner i

Stockholmstrakten, medan utjämningen i Göteborg sker inom

staden. övervägande skäl tala för att regional synes en utjämning blir mer rationell än utjämning det nationella

en planet.

Särskilda erfarenheter

Information. Stadsdelsorganisationen är ostridigt bättre

än traditionell kommunal organisation förhållan-

ägnad att belysa

dena och utvecklingen med avseende t.ex. segregationstendenser, eftersom stadsdelarna har närmare anknytning till en olika typer bostadsområden. Det tar emellertid tid för av

förvaltningarna att producera ny och jämförbar statistik och det

tar också tid för massmedierna att lära utnyttja den

sig nya

organisationens möjligheter. Att jämföra förhållandena inom olika stadsdelar inom större enhet också unika samma ger

176 Bilaga nr 4

förutsättningar för att utvärdera effekten de åtgärder

av stadsdelarna vidtar för att lösa olika problem.

Politikerrollen. Politikerna blir genom stadsdelsorganisatio-

lokalrepresentanter och identifierar sig i första hand med nen stadsdelen; presidieledamöterna brukar dock starkare betona

hänsynen till staden som helhet. Stadsdelspolitikernas styrka

i förhållande till tjänstemännen ligger just i denna lokala

förankring. I Göteborg bor 85 procent av stadsdelspolitikerna

i stadsdelen, trots att formellt bostadsband saknas, medan för tjänstemännen gäller motsatsen, dvs. endast ca 15 procent av dem brukar bo i stadsdelen. Politikerna har alltså egen

en erfarenhet stadsdelens förhållanden de kan stödja sig på.

av som Denna erfarenhet tycks främst grunda sig själva boendet och de dagliga erfarenheterna och den informella kontakten med

medborgarna. Tjänstemännen har observerat denna nya

politikerroll och försöker ibland antecipiera politikernas

reaktion att själva bättre informera sig om lokala

genom

opinioner.

stadsdelsnämnderna täcker ett flertal kommunala verksam-

hetsområden. Stadsdelspolitikerna blir därför allmänpolitiker

och inte sektorspolitiker; något större utrymme för specialisering inom stadsdelsnämnderna finns inte, med utantag för det sociala området där bland annat sekretessreglerna har nödvändiggjort införandet ett socialutskott inom respektive nämnd.

av De flesta politiker dock inte alla, tycks föredra rollen som

men

allmänpolitiker och uppfattar den som mer naturlig och mer stimulerande än rollen sektorspolitiker: det är tjänstemän-

som

skall specialister och politikerna står för allmän

nen som vara

samhällssyn och lokal opinion.

Den politikerorganisationen alltså vara mer lämpad än

nya synes den traditionella for att hantera problem inom olika delar av storstaden.

Tjänsteorganisationen och tjänstemännen. Tjänsteorganisationen

har följt den politiska organisationen så att de områden

stadsdelsnämnderna för har den gamla centrala förvalt-

svarar

ningen ersatts av Stadsdelsförvaltningar. Organisationen

Bilaga nr 4 177

fältet är i huvudsak oförändrad, även i Göteborg i

om som många andra kommuner resultatenheter fått självstän-

en mer

dig ställning. Omorganisationen gäller främst chefsnivå och

stabsnivå, där stadsdelschefen med sina medhjälpare bildar

kärnan. Mellanchefsnivån, är organiserad olika sätt. I vissa

stadsdelar finns en områdesuppdelning med områdeschefer, i andra har man genomfört en funktionell uppdelning och i åter andra förekommer blandforrner.

Vad beträffar samordning och integration mellan olika verksamheter chefsnivå övervägande nöjd med vad

är man som skett. Bland de anställda fältet är det bara fjärdedel

en som anser att det skett ökad samverkan, medan hälften

en svarar knappast eller inte alls. Till del kan kanske skillnaderna

en förklaras att det varit lättast att åstadkomma samordning

av övergripande områden som lokaler och organisation, medan de olika verksamheternas speciella kulturer eller ideologier har skapat svårigheter för samarbetet verksamhetsnivå. Politikerna rapporterar att de observerat påtagliga problem här.

Några problem med stadsdelsnämnderna

specialisering kompetens. När delar större

- man upp en

förvaltning, får det givetvis konsekvenser för den professionella

kompetensen. I den centrala skolförvaltningen finns det

exempelvis större utrymme för att anställa specialister än i

en lokal stadsdelsförvaltning. Man kan att t.ex. låna

genom experter klara av vissa av dessa problem, här finns klago-

men mål bl.a. på bristande pedagogisk expertis.

Revirtänkande eller bvpolitik. När söker utforma lokala

man lösningar stimulerar man såväl bland medborgare tjänste-

som män, uppkomsten av en vi-känsla med natumödvändighet

som också får baksida, de andra. Ju framgångrik är när

en mer man det gäller att skapa lokal gemenskap desto större blir

en riskerna. Här kan knapppast göra annat än att söka

man begränsa farorna för skadligt revirtänkande.

178 Bilaga nr 4

Kritik mot decentralisering. I några yttranden till Storstadskommittén framförs kritik mot stadsdelsnämnderna från centrala

myndigheter och organisationer. Denna typ av kritik är begrip-

lig, eftersom decentralisering alltid innebär att centrala instanser får svårare att påverka eller kontrollera vad lokala aktörer företar sig. I Göteborg har man i detta fall fått att göra med 21 aktörer i stället för Vad de centrala instanserna kan göra är

en. eventuellt att själva decentralisera sin verksamhet, som ex. facket delvis gjort. Den negativa reaktionen är alltså begriplig

bör bedömas efter vad den är ett uttryck för. men

Några personliga synpunkter Storstadskommitténs uppdrag

Stadsdelsorganisationen i storstäderna bör underlätta kommitténs strävanden. Samtidigt utgör det ett påtagligt problem att

denna organisation hittills bara är genomförd i Göteborg och att

det kommer att ta tid innan motsvarande organisation i Stockholm och Malmö har funnit sin definitiva form.

Det måste dock vara naturligt att kommitténs försöksverksam-

het knyter an till stadsdelsorganisationen och därvid i första

hand till den politiska organisationen som också snabbast kan

börja ñingera.

Behovet av samordning och samverkan sträcker sig enligt direktiven utöver den kommunala kompetensens område. Detta

är givetvis en komplikation, men jag är tveksam om det

verkligen kan lämpligt att, för lösningen de speciella

vara av problem kommittén har att uppmärksamma, introducera en ny

politikerorganisation; de lokala politikerna skall så långt

ha en möjligt klar ansvarsrelation till medborgarna. Jag tror alltså att stadsdelsnämnderna räcker politisk organisation. När det

som gäller överförande eller gemensamt bruk ekonomiska och

av personella mellan olika huvudmän, så borde pröva

resurser man

om inte en lösning tidsbegränsade kontrakt kan uppnås.

genom

Vad tjänsteorganisationen beträffar bör befintliga professionella

kulturer inte bara betraktas hinder för utvecklingen. De

som representerar i sig ett värde som grundval för tjänstemännens

Bilaga nr 4 179

kompetens. Det gäller alltså att ñnna samarbetsformer inte

som onödigt skadar den professionella kulturen.

Genom verksamhet i arbetsförmedling och försäkringskassa

byggs givetvis upp en yrkesskicklighet. Man kan emellertid

ifrågasätta om det här är tal professionalism i den

om mer kvalificerade mening brukar använda och där

som man numer

en fristående specialinriktad yrkesubildning utgör väsentlig

ingrediens. För en mer grundläggande omorganisation

arbetsförmedling och försäkringskasseverksamhet är kanske

kommitténs uppdrag för smalt. Genom tidsbegränsade särlös-

ningar kan emellertid öppning ske mot långtgående

en mer reformer.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatnäringsförbud.N. 40.Älvsäkerhet.K. . Arbetsföretag En nymöjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker. Fi. 42. FramtidsanpassadGotlandstrafik.K. . - .Lángtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. - Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen. 45. Grtmdvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheteroch bodelning.Ju. 47. Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. 48. EG-anpassadekörkortsregler.K. av .Nya konsumentregler.Ju. 49.Prognoseröver statensinkomsteroch utgifter. Fi.

12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50.Kunskapslägetpå kärnavfallsomrâdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred. N.

13 AnalysavFörsvarsmaktensekonomi. Fö. 52. Godtrosförvärvav stöldgods Ju. . l4. Ny Elmarknad+ Bilagedel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensamuppgift för stat - 16.Socialtarbetemot prostitutioneni Sverige.S. och kommun.M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsarisvarför asylärenden.A.

18.Konst offentligi miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannarSverige.Fö. 57. Förslagom ett internationellttlygsäkerhets-

21. Staden vattenutan vatten.Fö. universiteti Norrköping-Linköping.U.

22. Radioaktivaärrmenslår utjordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling omyrkes- - 23. Brist på elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

24. Gasmolnlamslár Uppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

25. Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekterpå modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhállsbidragoch bidragsförskott, 60.Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62.EttrenatSkåne.M.

28. Lagenomvissainternationellasanktioner 63.Översynavskattereglernaför stiftelseroch ideella

en översyn.UD. föreningar. Fi. - 29.Civilt bruk avförsvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning. Ju.

30.Alkylat och Miljöklassningavbensin.M. 66.Polisensanvändningav övervakningskamerorvid

31. Ett vidareutvecklarmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksamhetsfömyelseinom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt,m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrádet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill nyaregler för

36. Förmåneroch sanktioner ensamladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor.U. - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Värt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku.- tlyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag.

38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

39.Somereflectionson SwedishLabour Market högskolorm.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi.

Någrautländskaforskaressynpå svensk 75. Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Rösterom EU:sregeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattörerochforskare.UD. llO. Viljan att vetaochviljan att första - 78. Den svenskarymdverksarnheten.N. Kön, makt och denkvinnovetenskapliga 79. Vårdnad,boendeochumgänge.JU. utmaningeni högreutbildning.U. regeringskonferensen1996 ll .Omvärld, säkerhet,försvar. 80.EU om institutionernasrapporter FrågoromEUzsandrapelareinför regerings- synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. konferensen1996.UD. - 81. Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelserom ll2. Svensksjöfart näring för framtiden. rättsligtbistånd.Ju. + Bilagor. K. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och 113.Friståendegymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelsema.K 114.Indirekt tobaksreklam.S. . 83.EU-kandidater 12 ländersomkan bli EU:s 115.Ny lagomeuropeiskaföretagsrád.A. nyamedlemmar.UD. 116.Jämställdhetett mål i utvecklingssamarbetet.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning. Ku. ll7. Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställning i - 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. svenskoch europeiskkonkurrensrätt.Jo. - .Tjugo árskulturpolitik 1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktigam 95. Enutvärderingavde 86.Dokumentationochsocialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaoch ekonomiskasituationunder 88. Denbrukademångfalden.Del l+2. Jo. grundutbildningen.Fö. 89. Svenskari EU-tjänst.Fi. 119.Ändringar hyresförhandlingslagen.i

.Kämavfall och Miljö. M. Hyresgästinflytandevid ombyggnadm.m. Ju. 91. Ett reformeratstraffsystem.Del I-lIl. Ju. 120.TV och utbildning. U. 92. EG:sarbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför 121.Riksdagen,regeringenochforskningen.U. detsvenskaregelsystemet.A. 122.Reform recept.S. 93.Omprövningav statligaåtaganden.Fi. 123.Subsidiaritetsprincipeni EU. UD. 94.Personalavveckling,utbildningoch beskattning. 124.Ett reformerathovrättsförfarande.Ju. Fi. 125.Finansiellverksamheti kris ochkrig. Fi. 95.Hälsodataregister Várdregister.S. 126.Kostnaderför denstatligaassistansersättningen.S. - 96.Jordensklimat förändras.Enanalysavhotbild 127.FramtidacentralEuropainformation.UD. och globalaátgärdsstrategier.M. 128.Kulturegendomaroch kulturföremál. KU. 97.MiljöklassningavSnöskotrar.M. 129.Enstyrandekrigsorganisation.Om avsikternamed 98.1990-taletsbostadsmarknad LEMO-reformen.FÖ.

en förstautvärdering.N. 130.Sverigei EU makt, öppenhet,kontroll. - - 99. SMHI:s verksamhetsformK. Sammanfattningavett seminariumi september 100.Hållbarutvecklingi landetsfjällområden.M. 1995.UD. l0l. Ett utvidgatEU möjligheterochproblem. 131.Enklareocheffektivare. Om EU:s komplexitet - Sammanfattningav enhearingi augusti1995. ochmaktbalanser.UD. UD. 132.Utvidgningochsamspel.EU:s östintegrationur 102.MedborgarnasEU frihet ochsäkerhet historiskt ochekonomisktperspektiv.Förhållandet - Frågor unionenstredjepelareinför regerings- smâstat stormakt: svensktidentitetsbyte.UD. om konferensen1996.UD. 133.Bostadsbidragen 103.Föräldrari självförvaltandeskolor. U. effektivareinkomstprövning - 104.Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.Fi. besparingar.S. - 105.Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad 134.Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning juridiska personer Fi. m.m. N. 135.Ubåtsfrägan1981-1994.Fö. 106.Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella 136.Rättsväsendetsresultat såkandetredovisas. företag.Fi. Ett förslagtill modell för ensamlad 107.Avbytarverksamhetensorganisationoch resultatredovisning.Ju.

finansiering.Jo.

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

137.Kapitalförlusteroch organisationskostnadervid

beskattningen.Fi. 138.Departementskontoret statsrådsarbete- utanför

regeringskansliet.SB. 139.Omställningavenergisystemet.N. 140.Omställningavenergisystemet.

Underlagsbilagor,del 14. N. 141.Folkbildning och vuxenstudier.

Rekrytering,Omfattning,Erfarenheter.U. 142.Att röja hinder för Samverkan Egenmakt-

Arbetslinjen. S.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Subsidiaritetsprincipeni EU. [123]

FramtidacentralEuropainformation.[127] IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] makt,öppenhet,kontroll. Departementskontoretstatsrâdsarbeteutanför Sverigei EU -

- Sammanfattning ettav seminariumi september1995. regeringskansliet.[138] [130]

Enklareocheffektivare. Om EU:skomplexitet Justitiedepartementet och maktbalanser.[131] Pensionsrättigheterochbodelning.[8] Utvidgningochsamspel.EU:s östintegrationur Nyakonsumentregler.[11] perspektiv.Förhållandet historisktochekonomiskt IT ochverksarnhetsförnyelseinom rättsväsendet. smâstat stormakt: svensktidentitetsbyte.[132] till samverkansformer.[32] - Förslag nya

Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] Försvarsdepartementet

SambandetRedovisning Beskattning.[43] - Muskövarvetsframtid. [6] Aktiebolagetsorganisation.[44] Analys av Försvarsmaktensekonomi.[13] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Ett säkraresamhälle.[19] samtpolislagen.[47] Utan stannarSverige. [20] Godtrosförvärvav stöldgods [52] Stadenpåvattenutanvatten.[21] Näringslivetstvistlösning.[65] Radioaktivaämnenslår utjordbruk i Skåne.[22] Polisensanvändningavövervakningskamerorvid Brist pá elektronikkomponenter.[23] förundersökning.[66] GasmolnlamslârUppsala.[24] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] Civilt bruk avförsvaretsresurser Ny rättshjälpslagochandrabestämmelser om helikoptrar. [29] regelverken,erfarenheter, rättsligtbistånd.[81] Samverkanför fred. Denrättsligaregleringen.[53] Ett reformeratstraffsystem.Del l-III. [91] Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Ändringar hyresförhandlingslagen.i flyktinghjälp. Kartläggning,analysochförslag. [72] Hyresgästinflytandevid ombyggnadm.m. [119] Totalförsvarspliktigam 95. Enutvärderingavde Ettreformerathovrättsförfarande.[124] totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas Rättsväsendetsresultat såkandetredovisas. - socialaoch ekonomiskasituationunder Ett förslagtill modell för ensamlad grundutbildningen.[118] resultatredovisning.[136] Enstyrandekrigsorganisation.Omavsikternamed

LEMO-reformen. [129] Utrikesdepartementet Ubätsfrâgan1981-1994.[135] Lagenom vissainternationellasanktioner

enöversyn.[28] Socialdepartementet - Rösterom EU:sregeringskonferens Várdenssvåraval. hearingmedorganisationsföreträdare,debattörer - slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.[5] och forskare.[77] Könshandeln.[15] EU omregeringskonferensen1996 Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16] - institutionernasrapporter [17] Homosexuellprostitution. synpunkteri övrigamedlemsländer.[80] - Underhâllsbidragoch bidragsförskott, EU-kandidater 12ländersomkanbli EU:s - Del A ochDel B. [26] nyamedlemmar.[83] Avgifter inom handikappomrádet.[35] Ett utvidgatEU möjligheterochproblem. - Kompetensoch kunskapsutveckling omyrkeshearingi augusti1995.[101] - Sammanfattningav en arbetsfältinom socialtjänsten.[58] roller och MedborgarnasEU frihet ochsäkerhet - Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi Frågoromunionenstredje pelareinför regeringsolika aspekter modeller, finansiering konferensen1996. [102] och incitament.[59] Omvärld,säkerhet,försvar. Kvinnofrid. Del A+B. [60] Frågorom EU:sandrapelareinför regerings- Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] konferensen1996. [111] Vårdregister.[95] mål i utvecklingssamarbetet.[116] Hälsodataregister- Jämställdhetett tobaksreklam.[114] Indirekt

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Reform recept.[122] Utbildningsdepartementet

Kostnaderför den statligaassistansersättningen.[126] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial- Bostadsbidragen yrkesutbildning. [38] effektivare inkomstprövning - Allmän behörighetför högskolestudier.[41] - besparingar.[133] Förslagom ett internationelltflygsäkerhets- Att röja hinder för Samverkan Egenmakt- universiteti Norrköping-Linköping.[57] Arbetslinjen. [142] Behörighetoch Urval. Förslagtill nyaregler för

Kommunikationsdepartementet antagningtill Universitetoch högskolor. [71]

Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Samordnadoch integreradtågtrafik högskolorm.m. [73] Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] Föräldrar i självförvaltandeskolor. [103] Älvsäkerhet.[40] Likvärdig utbildning lika villkor. [109] FramtidsanpassadGotlandstraftk.[42] Viljan att vetaoch viljan att förstå EG-anpassadekörkortsregler. [48] - Kön, makt och denkvinnovetenskapliga Klimatförändringari trañkpolitiken. [64] utmaningeni högreutbildning. [110] Allmännakommunikationer för alla [70] - Friståendegymnasieskolor.[113] Finansieringslösningarför Göteborgs-och TV och utbildning. [120] Dennisöverenskommelserna.[82] Riksdagen,regeringenoch forskningen.[121] SMHI:s verksamhetsform [99] Folkbildning och vuxenstudier. Svensksjöfart näring för framtiden. - Rekrytering, Omfattning,Erfarenheter.[141] + Bilagor. [112]

Jordbruksdepartementet Finansdepartementet

Den brukademångfalden.Del 1+2. [88] Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3]- Avbytarverksamhetensorganisationoch Lángtidsutredningen1995. [4] finansiering. [107] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn Jordbrukoch konkurrens jordbruketsställningiavskattebrottslagen.[10] svenskoch europeiskkonkurrensrätt.[117] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför redovisningoch betalning.[12] Arbetsmarknadsdepartementet

Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] - Arbetsföretag En - ny möjlighet för arbetslösa.[2] Prognoseröver statensinkomsteroch utgifter. [49] Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] Förmåneroch sanktioner Kompetensför strukturomvandling.[34] - utgifter för administration.[56] Översyn Somereflectionson SwedishLabour Market avskattereglernaför stiftelseroch ideella Policy. [39] föreningar. [63] Någrautländskaforskaressyn svensk Naturgrusskatt,m.m. [67] arbetsmarknadspolitik.[39] Betaltjänster.[69] Effektivare styrningoch rättssäkerhet Lägenhetsdata.[74] i asylprocessen.[46] Försäkringsrörelsei förändring [87] Ett samlatverksamhetsansvarför asylärenden.[55] Svenskari EU-tjänst. [89] Omprövning Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] avstatligaåtaganden.[93] Arbete till invandrare.[76] Personalavveckling,utbildningoch beskattning.[94] EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför Skattereformen1990-1991.En utvärdering.[104] det svenskaregelsystemet.[92] Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella Ny lag omeuropeiskaföretagsrád.[115] företag. [106]

Finansiellverksamheti kris ochkrig. [125]

Verklig ledning obegränsadskattskyldighetför-

juridiska personer [134]

Kapitalförlusteroch organisationskostnadervid

beskattningen.[137]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vårt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37]

- Kulturpolitikensinriktning. [84] Kulturpolitikensinriktning i korthet. [84]

- Tjugo årskulturpolitik 1974-1994.[85] Kulturegendomarochkulturföremál.[128]

Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[1] Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] DensvenskaRymdverksamheten.[78] 1990-taletsbostadsmarknad

en förstautvärdering.[98] - Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad konkurrensneutralitetvid offentligprissättningm. m. [105] Ny ellag. [108] omställning av energisystemet.[139] Omställningavenergisystemet. Underlagsbilagor,del 1-4.[140]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet Alkylat ochMiljöklassningavbensin. [30] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget kämavfallsomrâdet1995. [50] Fastighetsbildning engemensamuppgift för stat

och kommun.[54] Ett renatSkåne.[62] Kämavfalloch Miljö. [90] Jordensklimat förändras.Enanalysav hotbild ochglobalaátgärdsstrategier.[96] MiljöklassningavSnöskotrar.[97] Hållbarutvecklingi landetsfjällomráden.[100]