Fritidsbåten och samhället : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

13742/70

Ö

ag;

Statens offentliga utredningar

WW 1996:170

W Kommunikationsdepartementet

Fritidsbâten

Samhället

och

slutbetänkande fritidsbåtstrafikens

av inredningen om

kostnadsansvar m.m. Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Dsav svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragavRegeringskanslietstörvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr somunderlättar arbetetför densom skall pâ remiss. - svara Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 lO Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTSTRYCKERI AB ISBN 91-38-20432-0 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

SOU 1996: l 70

Till Statsrådet och Chefen för

Kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 26 oktober 1995 bemyndigade regeringen Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda fritidsbåtstrañkens kostnadsansvar m.m. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 12 december 1995 generaldirektören Torkel Sölve som särskild utredare. Den 30 januari 1996 förordnades rättssakkunnig Petter Classon vid Finansdepartementet som expert till utredningen.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Fritidsbâten och Samhället.

Utredningens arbete är därmed avslutat.

Stockholm den 2 december 1996

Torkel Sölve

8 Innehåll SOU 1996: l 70

9 EU:s frititidsbåtsdirektiv. ..161 10 F örsäkringsbolagens erfarenheter av ansvarsförsäkring för fritidsbåtar 185 11 RRV yttranden om avgifter för skoter och ñSkCVåfd 191 12 Proposition 1986/87 beträffande lag om fritidsbåtsregister... 195

1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 9 SOU

1¶Sammanfattning

Fritidsbåtsverksamheten i Sverige våra största fritidsaktiär en av viteter. Antalet fritidsbåtar, småbåtar och kanoter beräknas till m m miljon. Mer än 200.000 dessa båtar är storlek som över en av av en de kan utnyttjas för övernattning. Ytterligare 100.000 gör att - 150.000 båtar byggda och utrustade så att de kan användas för är längre förflyttningar. Dessutom utnyttjas även mindre motor- och båtar for fiske och dagsbesök på öarna i de svenska

segelförsedda

skärgårdama. Detta innebär att 1-2 millioner svenskar aktivt deltar i båtlivet. Genom att båtlivet också i hög grad är organiserat- de båtorganisationema har tillsammans cirka 250.000 tre största medlemmar fritidsbåtsverksamheten att betrakta folkröär som relse. Båtturismen bedrivs till stor del i områden av glesbygdskaraklängs den svenska kusten samt i de större sjöarna. Den ger tär bidrag både till ekonomi och sysselsättning i ett stort antal glesbygdskommuner. Underlag finns för ytterligare utveckling av

båtturismen. Fritidsbåtsverksamheten bidrar i betydande grad ekonomiskt till kommunernas finanser. Via skatt på båtbränsle, statens och även båtar och båtprodukter samt på hamnavgifter och fömömoms denheter för fritidsbåtama, erhöll staten under 1995 i storleksordningen 1,3 miljarder kronor. Samhällets direkta kostnader för fritidsbåtssektom härrör sig främst till Sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåtsleder, säkerhetsinformation, väderleksservice och sjöräddning samt regionala kostnader för renhållning i naturhamnar. Dessutom får ett flertal bâtorganisationer statliga bidrag. Totalt bidrar samhället med cirka 45 millioner kronor per

10 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

år till den direkta fritidsbåtsturismen. Fritidsbåtsverksamheten ger sålunda ett väsentligt nettobidrag till staten. Fritidsbåtsverksamheten är samtidigt de källor bidrar en av som till miljöförstömingen våra skärgårdar, kuster och insjöar. Även av om miljöbelastningen i flertalet fall är liten i förhållande till andra källor, är den riktad mot känsliga kust- och sjöområden under en för naturen känslig del året. av Det är framför allt fem miljöbelastande faktorer kan härlesom das till fritidsbåtama: a avgasutsläpp med höga halter kolväten och kolmoav noxid, från främst tvåtaktsmotorer.

b bullerstömingar från framför allt högvarviga

motorer. c utsöndring av "gifter" från metallbaserade bottenfärger av

antiufoulingtyp.

d toalettutsläpp från fritidsbåtar vid koncentration avbåtar i

trångavattenområden.

e erosion stränder i trånga farleder på grund vågbildav av ning och propellerströmmar. Miljöstörande avgasutsläpp, buller och utsöndring från bottenfärger är generella problem måste lösas med övergripande som åtgärder. Här är även det internationella samarbetet väsentligt. Toalettutsläpp och vågerosion är i första hand lokala problem främst i trånga farleder och begränsade vattenutrymmen. Behovet av registrering och märkning fritidsbåtama gäller av ett flertal områden. De redovisade mest angelägna behoven är: 1 underlag för övervakning och snabb dataåtkomst i sam-

band med sjöräddning.

2 hjälp till identifiering försvunna båtar båtar av samt som framförs på ett regelvidrigt sätt.

3 underlag för skatt/avgiftsuppbörd

4 underlag för uppföljning miljöbelastning.

av Riksdagens trafikutskott har angivit frivillig registrering, att en som i dag finns i Stöldskyddsföreningens regi, skulle kunna

accepteras under förutsättning att anslutningen är

av samma omfattning som i det tidigare obligatoriska registret. Fyra år efter det tidigare statliga båtregistrets upphörande är antalet båtar i det

170 Fritidsbåten och Samhället 11 SOU 1996:

frivilliga registret dock än cirka 50 procent det bedömda mer av antalet registreringspliktiga båtar i det tidigare obligatoriska regist-

ret. Den då använda definitionen registreringspliktiga båtar - 5 längd och/eller med motorstyrka över 10kW mer än m en väl med kriteriet för de båtar som i första hand stämmer överens för båtturism. Det finns därför inga skäl att ändra dessa används

gränser. obligatorisk ansvarsförsäkring kan konstateras att de

Angående

flesta båtarna, är omkring 250.000 till antalet, redan i större som dag har försäkring innehåller en ansvarsdel. Det en separat som också under de senaste fem åren, har endast ett kan noteras att antal och ersättningsbelopp förekommit där

mindre personskador

ansvarsförsäkringen varit aktuell samt att Sveriges grannländer

inte har några krav på obligatorisk ansvarsförsäkring. Med ledning redovisningen ovanstående punkter har utav kommit till följande resultat beträffande de i redningen

utredningsdirektiven upptagna punkterna.

1 1 Båtskatt/båtavgift

.

Med hänsyn till att fritidsbåtama redan idag ger ett avsevärt nettostatskassan och bränsleskatten för båtar följer bidrag till att för biltrafiken finns det inte anledning att införa en riktlinjerna båtskatt. Skulle regeringen dock att det ytterligare allmän anse det nödvändigt att ta ytterligare medel statsfmansiella läget gör fritidsbåtsägama, föreslås att detta görs i form en riktad från av avgift. bör då motsvara den generella service som båttu-

Avgiften

erhåller från samhället. Med förutsättningen att det är de rismen cirka 300.000 båtarna över 5 längd och/eller med en motorm 10kW främst utnyttjas för båtturismen. styrka mer än som resultera i båtavgift på 200 kronor skulle anskulle detta en som vändas för att finansiera erhållen service.

12 Fritidsbåten och Samhället

1 örestriktioner

Milj

Den största negativa miljöpåverkan från fritidsbâtarna är avgasutsläpp och buller från båtmotorerna. När det gäller nya motorer finns ett lagförslag Miljödepartementet DS 1995:59 kommer som att begränsa både avgasemissioner och buller. Med hänsyn till att det finns ett stort antal motorer med avsevärd kvarvarande livs-

längd, föreslås att begränsningar utsläpp och buller samma som skall gälla för motorer också införs för begagnade 15 nya motorer år efter begränsningamas införande för motorer. Därutöver nya konstateras att den höjning bränsleskatten föreslås av som av kommunikationskommittén dessutom, den genomförs, kommer om att få verkan på båtmotorer.

När det gäller begränsning miljöpåverkan från kopparbase-

av

rade "giftbottenfärger" föreslås att ett nät bâttvättanläggningar

av successivt byggs längs kusten under 5-årsperiod baserat upp en avgifter. Därefter förslås förbudet mot användande metallbaseav rade bottenfärger utsträckas till hela Östersjökusten. För

västkusten bedöms kopparbaserade bottenfärger behöva användas tills dess biologiskt verkande bottenfärger tagits fram.

På motsvarande sätt föreslås att mottagningsstationer för toalettafall byggas ut i anslutning till marinor och större gästhamnar samt längre trånga farledsavsnitt t.ex Göta kanal. För

nya båtar föreslås att fast toalett endast får byggas om avfallstank med utpumpning över däck installeras. finns intaget i

EU:s fritidsbåtsdirektiv. Både beträffande båttvättar och mottagningsstationer för toalettavfall har Sjöfartsverket tagit initiativ till

systematisering av åtgärdsplaner. Vad slutligen beträffar fartbegränsningar föreslås regeringen påskynda den genomgång av

lokala begränsningar tidigare begärts från länsstyrelserna.

som

1.3¶Obligatoriskt båtregister

Inför avvecklingen det tidigare obligatoriska fritidsbåtsregistret av var i stort sett samtliga remissinstanser överens värdet om av ett heltäckande båtregister för i första hand de större och motorstar-

Fritidsbåten och Samhället 13

Erfarenheterna har visat att det inte varit möjligt att kare båtarna. anslutningsandel med ett frivilligt register. Ny inforrnanå samma beträffande fritidsbåtarnas miljöpåverkan och behov tion, främst denna påverkan, förstärker också behovet av

av uppföljning av

Registret föreslås skötas ansvarig instans, Sjö-

registrering. av en

med användande modern datateknik. Kostnaden för fartsverket, av

inklusive uppbyggnaden ett nytt obligatoriskt registreringen av

bedöms inrymmas under punkt 1.1, föreslagen båtavgift. register

1.4¶Obligatorisk ansvarsförsäkring

till den omfattningen frivilliga försäkringar Med hänsyn stora av omfattningen "ansvarsfall", föreslås och den mycket begränsade av inte något krav obligatorisk ansvarsförsäkring. Sjöfartsverket frågan i samarbete med försäkringsbolagen och bör dock följa nära

båtorganisationema.

1.5¶Or anisation och mellan

samarbete

sta en och fr1t1dsbatsorganisationerna

får god insyn och aktiv Det är angeläget att båtorganisationema en avgiftsbelagd verksamhet, miljö, registermöjlighet att påverka ansvarsfrågor. Sjöfartsverket föreslås stå för såväl hantering och administration avgifterna, hantering av båtregistret samt vara av

båtorganisationema i övriga redovisade

sammanhållande gentemot Samarbetet föreslås bedrivas via de existerande samarfrågor. betsorganen, Båtlivsnämnden och Sjösäkerhetsrådet som slås ihop. Specificering detta samarbete bör göras eventuellt bör av instruktion eller arbetsordning.

och rutinsättas i Sjöfartsverkets

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 15 SOU

2¶Inledning, uppdraget

1¶Direktiven

beslut den 26 oktober 1995, che- Regeringen bemyndigade, genom

kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild fen för utreda frågor fritidsbåtstrafikens utredare med uppdrag att om

Utredaren lämnades sammanfattningsvis kostnadsansvar m m.

följande direktiv.

Utredaren skall vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället belysa hur dessa kostnader skall betalas. Såväl samt överväga samhällsekonomiska aspekter skall företags- som

redovisas. de fördelar ett fritidsbåtsregister innebär överväga om som -

från sjösäkerhet- och ordningssynpunkt motiverar att ett

fritidsbåtsregister âterinförs. Därvid skall även bestatligt handlas de fördelar ett statligt fritidsbåtsregister har som

från miljösynpunkt exempelvis vid införande och uppfölj-

miljökrav på båtmotorer eller fritidsbåtar. ning av obligatorisk ansvarsförsäkring för belysa frågan om en fritidsbåtar. ägare av det tillkännagivande riksdagen gjort om båtbeakta som skatt. direktiv framgår också att den har att beakta Av utredningens redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir direktiv om att offentliga åtaganden 1994:23 Utred- 1992:50 och att pröva dir

ningens direktiv i sin helhet redovisas i bilaga

16 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

2.2¶Bakgrund

Frågor om fritidsbåtsverksamheten har flera utretts gånger tidigare. Båtlivet berördes i 1962 års

a fritidsutredning samt

behandlades separat i

fritidsbåtsutredningens betänkande SOU

1974:95 Båtliv samhället och fritidsbåtarna.

- En fortsättning

denna utredning när det gällde registerfrågan redovisades i SOU

1977:25 Båtliv 2 Registerfrågan.

- I juni 1984 uppdrog regeringen Trafiksäkerhetsverket att utarbeta ett förslag till ett särskilt register för fritidsbåtar. Efter remissbehandling och genomgång ledde detta proposition genom 1986/87:121 och riksdagsbeslut till införande av ett obligatoriskt register för fritidsbåtar med längd minst en av 5 m och/eller med en motor vars effekt överstiger 10 kW.

I proposition l992/93:102 föreslogs sedan baserat en pro-

memoria inom Kommunikationsdepartementet det

att obligatoriska

registret skulle avskaffas. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget. Man ansåg bland annat att det fanns

tillräckligt starka skäl

att behålla systemet med registrering fritidsbåtar av i statlig regi. Ett frivilligt register inrättades i År

Stöldskyddsföreingens regi.

1992 fanns i det statliga registret cirka 270.000 båtar registrerade medan motsvarande antal i

Stöldskyddsföreningens förteckning

uppgår till cirka 150.000 år 1996.

När det gäller fritidsbåtarna och miljön har miljödepartementet

i en departementspromemoria lagt fram

ett förslag om införande

av avgas- och bullerkrav bensin- och dieselmotorer för nya

fartyg med skrovlängd högst 24 Kraven

en om m. föreslås gälla obligatoriskt för motorer från 1998. nya

Beträffande båtbottenfärger har Kemikalieinspektionen från

slutet av 1992 meddelat restriktiva nya mer regler för användande av giftiga bottenfarger. Längs norrlandskusten och insjöama har förbud mot dessa färger införts. Längs Östersjöns 0st- och sydkust får mildare variant giftfärger användas en av medan det västkusten fortfarande är tillåtet att använda starkare

kopparbaserade färger.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 17

Dessutom kan konstateras att SOU 1974:95 också tog upp frå-

obligatorisk ansvarsförsäkring. I samband härmed gan om behandlades också frågan obligatorisk förarutbildning.

om

Beträffande frågan obligatorisk ansvarsförsäkring konstate-

om rade SOU 1974:95 att antalet båtolyckor med åtföljande skadeansvar mycket litet och motiverade införande av en

var obligatorisk ansvarsförsäkring.

Slutligen föreslog utredningen statlig nämnd för båtli-

att av en vet skulle inrättas med uppgift att följa båtlivets utveckling samt att initiera de samhälleliga insatserna och planera för detta.

För finansiering föreslog utredningen bildandet av en särskild båtfond. Fonden skulle årligen tillföras ett belopp som till två tredjedelar skulle utgöras statsbidrag och en tredjedel skulle

av erläggas båtägarna i form avgifter. Båtavgiften skulle årligen

av av erläggas ägarna till alla registrerade båtar. Detta förslag har

av genomförts.

Fritidsbåten och Samhället 19

3¶Samhällets intäkter och kostnader

beträffande fritidsbåtssektorn

3.1¶Allmänt och intäkter

Fritidsbâtsverksamheten i Sverige våra största fritidsakti-

är en av viteter. Det finns million fritidsbåtar, småbåtar och kanoter

över en

Över 200.000 dessa båtar är storlek gör att de m m. av av en som kan utnyttjas för övernattning. Ytterligare 100.000 150.000 båtar

är byggda och utrustade så att de kan användas för längre förflyttningar. Slutligen utnyttjas även mindre motor- och segelförsedda båtar för fiske och dagsbesök öarna i de svenska skärgårdama. Fritidsbâtsverksamheten bidrar också till statsñnansema genom olika typer skatteintäkter. De väsentligaste intäkterna och deras

av storleksordning är enligt följande 1995.

Skatt på båtbränsle 700 millioner kronor

N Moms på båtar, båtprodukter 400 millioner kronor

w tillbehör och service Moms hamnavgifter, 200 millioner kronor

w kanalavgifter och andra förnödenheter for båtturismen

Bränsleskatten står i direkt relation till utnyttjandet båten

av under motordriftt. Uppbörden av avgiften är mycket kostnadseffektiv. De skattehöjningar beslutats och planeras på

som fordonsbränsle också direkt höjning av skattebelastningen

ger en på fritidsbåtssektom.

20 Fritidsbåten och Samhället

3.2¶Lokala och kostnader

regionala

En stor del av båtturismen bedrivs i områden är glesbygds-

som av karaktär, främst längs den svenska kusten och i de större sjöarna. Kommunerna som utnyttjas båtturistema mycket positivt på

av ser denna verksamhet både förstärker den lokala ekonomin och

som ger underlag för sysselsättning och service. Eftersom fritidsbåtsturismen utgör en inte oväsentlig del tu-

av rismen i Sverige, finns det enligt kommunerna anledning att skatte- och avgiñsmässigt behandla den motsvarande

sätt som övrig turism samt att verka för fortsatt utveckling.

en För att få exempel på den lokala betydelsen båtlivet har

av kontakter tagits och underlag erhållits från fyra kommuner längs den svenska kusten. Dessa kommuner är Luleå, Österåker, Sotenäs och Tanums kommuner. Sammanfattningsvis kan konstateras följande gemensamma situation för kommunerna: a Ett stort antal båtplatser i sjön, både permanenta och gästplatser finns i de aktuella kommunerna. Finansiering sker i huvudsak genom avgifter. Motsvarande gäller även för uppläggningsplater. b En inriktning finns hos kommunerna mot att låta föreningar, privata företag och stiftelser ta över marinor, båtvarv och båtuppläggningsplatser. c Många företag med marin service och andra marina tjänster har inom kommunerna vuxit upp i anslutning till befintliga båtklubbar,andra båttäta områden samt platser för gästande båtturister. Österåkers kommun redovisar som exempel 66 företag med 133 anställda som är direkt relaterade till fritidsbåtsverksamheten. d Kommunerna anger att den reducerade turistmomsen som finns för bl a campingplatser borde tillämpas även för gästhamnsverksamheten. Speciellt västkusten, men även längs östersjökusten, omfattningen och den

anges potentiella möjligheten att attrahera utländska båtturister som betydande. e Avfallsutsläpp i anslutning till större gästhamnar och

populära naturhamnar anges som ett problem. Fortfarande

Fritidsbåten och Samhället 21

sker viss renhållning och lokal hållning fritidsbåtsleder av i kommunal regi med kommunal finansiering. t Luleå ex

kommun

detaljerad redovisning från de olika kontaktade kom- En mer framgår av bilaga munerna När det gäller renhållningen i de mest frekventerade skärgårdsområdena finns utöver kommunerna ett antal regionala stiftelser sköter utplacering och tömning sopmajor i naturhametc. som av Denna service är naturligtvis riktad både till nama. skärgårdsluffare, fritidshusägare med småbåtar och båtturister. De olika orgaisationernas bedömning fritidsbåtamas belastning av av servicen är enligt följande. Skärgårdsstiftelsens verksamhet omfattar i huvudsak

a

Stockholms skärgård. Bidrag till kostnadstäckning för renhållning naturhamnarna i Stockholms skärgård lämav från Stockholms läns landsting. Omkring 60 procent nas härav, eller 470.000 kronor, bedöms fritidsbåtsturisvara del. Stockholms läns landsting lämnar även mens driftbidrag till hanteringen kommunala sopmajor i av skärgården. Stockholms stad har slutligen ett antal friluftsområden i skärgården med bland annat sop- och

toalettservice.

b Östgötastiftelsen, verksamhet omfattar Östergötlands

vars skärgård finansieras landstinget och kommunerna geav mensamt. Av kostnaderna för naturhamnamas renhållning bedömdes 65 procent riktad mot fritidsbåtama till en vara kostnad av cirka 200.000 kronor. Västkuststiñelsen finansieras landstingen i Hallands-, c av Bohusläns- och Älvsborgs län samt Göteborgs kommun. 1.350.000 kronor är nuvarande anslag till renhållningen i naturhamnar cirka 85 procent bedömdes riktad till varav fritidsbåtsturismen. Avräknas 20 procent för de utländska fritidsbåtama återstår 65 procent eller 880.000 kronor w för den svenska båtturismen.

22 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

3.3¶Statens

kostnadsbelastning

Den största delen av den anslagsfinansierade servicen för fritidsbåtsturismen belastar dock den svenska staten, främst via Sjöfartsverket, kustbevakningen och polisen. Sjöräddningssällskapet som gör en väsentlig insats för fritidsbåtama ligger utanför den statliga budgeten. Slutligen finns statliga bidrag till båtsportverksamhet och till Svenska Turistföreningen STF. Nedan följer

en genomgång av fritidsbåtsverksamhetens del de statliga kostna-

av derna.

3.3.1¶Sjöfartsverkets kostnader

a. Allmänt Sjöfartsverket för större delen den statliga

ansvarar av verksamhet som är riktad mot fritidsbåtama. I sitt äskande för året 1997 redovisar man ett anslagsbehov 90 millioner kronor under rubriken "ersättning för fritidsbåtsändamål m m Detta är höjning från cirka

en 46 millioner kronor avseende 1995/96 tolv månader.

Under rubriken "fritidsbåtsändamål m", inbegrips också

m verksamhet som inte är direkt riktad mot de fritidsbåtar som i första hand utnyttjas för fritidsbåtsturismen. För att få en definiering av dessa båtar har schablonmässigt

använts den gränssättning tillämpades i det 1992

som nedlagda obligatoriska registret, d v s båtar med längd

en överstigande 5 m och/eller med motor på än 10 kW.

mer Med denna definiering inryms drygt 300.000 båtar to-

av talt cirka 1,2 millioner "flytetyg" i kategorin. Det bör också påpekas att även om de cirka 300.000 större båtarna är de som i första hand används för fritidsbåtsturismen så utnyttjar en stor del de motor- och segelförsedda

av mindre båtarna också Sjöfartsverkets tjänster i form

av

väderlekstjänst, utprickning etc.

Det är därför rimligt att räkna hela serviceutbudet till fritidsbåtssektom som riktat till de 300.000 båtarna.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 23

Sammanfattningsvis omfattar "fritidsbåtsanslaget" i huvudsak farledshållning information om säkerhet, sjöräddningsverksamhet, väderleksservice och administration. Verksamheten riktar sig, förutom mot fritidsbåtsturismen, även mot fiskebåtar, kommersiell skärgårdstrafik samt permanentboende och fritidshusägare längs den svenska kusten och vid de stora sjöarna. Eftereventuell riktad avgift för fritidsbåtsturismen bör som en motsvara kostnaden for den service båtturistema får görs här schablonmässig uppdelning det begärda anslaget en av baserat på utnyttjandefördelningen. Som bas har använts den uppdelning anslagsäskandet som Sjöfartsverket reav dovisat bilaga 3. Sjöfartsverkets kraftiga höjning av anslagsäskandet for året 1997 baserar sig en beräkning kostnaderna för den verksamhet inte inryms inom av som handelssjöfarten. Kostnaderna för den verksamhet som berör handelssjöfarten har här uteslutits.

Kostnadsfördelning av Sjöfartsverkets kostnader

1¶Sjösäkerhetsinformation

Denna post utgör 3,5 millioner kronor och avser infonnation och rådgivande verksamhet för att främja säkerheten inom fritidsbåtssektom. Verksamheten är riktad mot fritidsbåtssidan totalt. En rimlig andel för de större båtarna enligt ovanstående definition bedöms vara 50 procent eller 1.750.000 kronor.

b.2. Fyrar m m Enligt anslagsäskandet kostnaden för utprickning anges används for handelssjöfarten till 3,6 millioner krosom Denna utprickning förutsätts dock utnyttjas såväl av nor. fiskebåtar och båtar för passagerartrafik som småbåtsägande sommarstugeägare. Eftersom ingen verifiering

leder mellan handelssjöfarts- respektive fritidbåtsleder

av kunnat redovisas Sjöfartsverket, antas fritidsbåtssidans av

24 Fritidsbåten och Samhället

del uppgå till 50 procent. Detta innebär kostnad 50

en procent av 3,6 1,8 millioner kronor.

b.3 Kanaler och fördjupade farleder Beträffande Falsterbokanalen kan denna förebyg-

ses som gande Sjösäkerhet för mindre båtar eftersom de inte behöver gå runt näset och trängas med handelssjöfarten i Öresund. Kanalens tillkomst har dock till del militära

stor skäl. Kanalen utnyttjas dock både fritidsbåtar, fiskebå-

av tar och passagerarbåtar varför 50 procent kostnaden

av borde vara rimlig andel för de större fritidsbåtama.

en Motsvarande gäller även övriga av Sjöfartsverket uppräknade mindre kanaler. Kostnaden för fritidsbâtsturismen blir då 4,0 +2,6 x 50% 3,3 millioner kronor.

b.4 Sjöräddning Övergripande kan konstateras att den svenska staten har ett principiellt åtagande för sjöräddning internationellt

som finns manifesterat inom IMO International Maritime Organisation a i SOLAS Safety of life at Sea samt räddningstjänstlagen som reglerar den svenska situationen. Den grundläggande infrastrukturen och kompetensen för denna måste därför finnas året runt oberoende fritids-

av båtama. Fritidsbåtsverksamheten dock framför allt

ger under sommarhalvåret ett ökat tryck räddningsorganisationen och verksamheten vilket kan motivera riktad

en kostnadsbelastning. Nedan redovisas bedömning denna

av kostnadsbelastning för de olika delpostema.

b.4a. Radiotjänstkostnader Beträffande kustradionätet har Sjöfartsverket att avtal med Telia Mobitel AB som kostar 8,2 millioner kronor år.

per Baserat på statistik från Sjöfartsverket beträffande sjöräddningsinsatser kan konstateras att fritidsbåtama i väsentlig omfattning utnyttjar sjöräddningstjänster under cirka 8 månader per år. Andelen insatser är hög främst

1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 25 SOU

under sommarperioden tidsåtgången för men fritidsbåtsinsatsema är ofta väsentligt lägre än för övriga kategorier främst handelsfartyg och fiskebåtar. 1974 års fritidsbåtsutredning gjorde specialgranskning tidsåten av gången för sjöräddningsfallen 1973 och konstaterade att antalet fall när det gällde fritidsbåtama stod för även om 72 procent tidsåtgången för insats mer än 40 procent var den totala tiden. Under dessa 8 månader användes kustav radionätet även för övriga kategorier, handelsfartyg, frskebâtar och mindre passagerarbåtanEn rimlig ansats därför fritidsbåtstrañken kan belastas med bedöms vara att verksamheten under fritidsbåtssäsongen till 50 procent av kostnad 8x 8.200.000 2.730.000 kronor en av 50% x 12

Kostnader för Sjöräddningscentraler MRCC i Göteborg b.4b. och Stockholm

Sjöfartsverkets totala kostnader för Sjöräddningscentra-

lema i Göteborg och Stockholm inklusive informations-

och utbildningskostnadema för där engagerad personal

till 16 millioner kronor. Motsvarande synsätt som

uppgår

beräknat hela året för kontinuitetens skull, under men då kostnad för fritidsbåtssidan på: 50% x ger en 16.000.000 8.000.000 kronor.

b.4c. Beredskap

Sjöfartsverket har tecknat ett avtal om helikopterberedskap

med försvaret till upptagen kostnad 11,4 millioner en av kronor. Det kan dock rimligt att all beredskap, utvara försvarets när det gäller helikopterinsatser, skall över egen

betalas Sjöfartsverket. Sjuktransporter, fjällräddning,

av flygräddning, brandberedskap etc. drar också nytta av helikopterberedskapen. Förutsätts att 50 procent av ut-

utgör sjöräddningsverksamhet blir kostnaden

ryckningama

millioner kronor. Liksom under punkt bör 5,7 a ovan, fritidsbåtsverksamheten endast belastas för den del av be-

26 Fritidsbåten och Samhället

redskapen som utnyttjas. Vid antagandet att fritidsbåtssektom står for 50 procent helikopterutryckav ningstiden blir kostnadsbelastningen 50% 5.700.000 x 2.850.000 kronor.

b.4d. Söderarm Söderarrns fyr används både för nyttotrafik och fritidsbåtstrafik. Vid 50 procentigt utnyttjande för fritidsbåtsändamål blir kostnadsbelastningen 50% av 2.300.000 1.150.000 kronor.

b.4e. Ledning och samordning

Rubriken innefattar central samordning och administration, utbildning personal, utveckling av av

sjöräddningsmateriel, information och väderprognoser,

regional samrådsverksamhet samt sjöräddningsbâtar. Dessa funktioner utgör naturligtvis grundförutsättningar för en fungerande sjöräddning och kan knappast fråga vara en enbart för fritidsbåtsverksamheten. Som tidigare noterats svarade fritidsbåtama under 1994 för 70 procent antalet av registrerade sjöräddningsfall, de flesta dessa har men av kort tidsbelastning. Dessutom förekommer fritidsbåtstrañk i nämnvärd omfattning endast maximalt 8 månader per år.Baserat på tillgängligt underlag och efter diskussion

med sjöräddningsansvariga bedöms 50 kostna-

procent av derna vara en rimlig andel för fritidsbåtsverksamheten. Detta ger en kostnadsbelastning på 50% 13.900.000 x 6.950.000 kronor.

b.4f. Samkostnader Posten innehåller bidrag till de totala kostnaderna for Sjöfartsverkets farledshållning och sjökarteverksamhet baserat på inställningen att alla utnyttjar given insom en frastrukturservice också skall med och bidra till vara denna. Under år 1995 uppgick Sjöfartsverkets bruttokostnader for farledshållning till 170 miljoner kronor och

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 27

sjökarteverksamheten till 120 miljoner kronor. Eftersom stor del de allmänna farledema och sjökarteverken av samheten för djup under 3 meter är riktad mot trafik utanför handelssjöfarten, har Sjöfartsverket bedömt att 30 miljoner kronor bör belasta verksamheten inryms i som anslaget "ersättning för fritidsbåtsändamål m". I enligm het med tidigare fördelning trañkkategorier inom anslagsposten föreslås ägare till båtar över 5 meters längd och/eller motorstyrka över 10 kW belastas med 50 procent kostnaden eller 15 miljoner kronor. Ägare till fiskebåav

tar, passagerarbåtar, mindre registreringspliktiga båtar

får via anslag stå för resterande kostnadsbelastning.

Totalt blir då Sjöfartsverkets kostnad för de större och motorstarkare fritidsbåtama

1.750.000 + 1.800.000 + 3.300.000 + 2.730.000 + 8.000.000 + 2.850.000 + 1.150.000 + 6.950.000 + 15.000.000 43.530.000 kronor

3.3.2¶Kustbevakningens kostnader

Kustbevakningen har övergripande uppgift att bevaka den som svenska kusten. Verkets utnyttjas även för sjöräddningsinresurser avseende fritidsbåtar. För sådan verksamhet som innebär satser utryckningar utanför kustbevakningens allmänna ordningsuppgifuppkommer extra kostnader för personell övertid och extra ter utnyttjande kustbevakningens materiel. Dessa kostnader för av 1995 uppgår enligt Kustbevakningens uppgift till cirka 700.000 kronor. Verksamheten bedöms dock del av den allmänna vara en övervaknings- och beredskapsverksamheten jfr. ambulans, polis och bör separat belasta fritidsbåtsägama.

3.3.3¶Sjöpolisens kostnader

Även polisen har i form sjöpolisens aktiviteter verksamhet som av delvis riktad fritidsbåtstrafiken. Sjöpolisen deltar ofta tillär mot

28 Fritidsbåten och Samhället

sammans med kustbevakningen i sjöräddningsuppdrag. Vid till

exempel en bärgning behöver den undsatte inte betala något for polisens insats utan den del i den offentliga verksamses som en heten. Denna verksamhet skiljer sig principiellt inte heller från övrig polisverksamhet och utgör del den allmänna ordningsen av hållningen. Det bedöms därför inte rimligt att särbehandla fritidsbåtssidan att låta denna speciellt debiteras kostnader genom för sjöpolisens arbete.

3.3.4 till båtlivet och

Statliga bidrag båtsporten

Som framgått ovan är fritidsbåtsverksamheten de största frien av tidssysselsättningama i Sverige med sammanlagt över million en personer som deltager i båtlivet. När det gäller de större fritidsbåtama organiseras dessa i huvudsak, inom för de tre stora ramen fritidsbåtsorganisationema. Svenska Båtunionen SBU, Svenska Kryssarklubben SXK och Svenska Seglarförbundet SSF med tillsammans cirka 250.000 medlemmar i landets cirka 1000 båtklubbar. Till SBU och SSF utgår statsbidrag. SBU erhåller 804.000 kronor under 1996. SSF erhåller Riksidrottsförbundet för perioden av 1/7-95 till 31/12-96 totalt 7.806.000 kronor vilket omräknat för helåret motsvarar 5.204.000 kronor. Av denna går dock summa

nästan hela beloppet direkt till kappseglingsverksamheten

som under olympiaåret har speciellt stor omfattning. När det gäller båtturismen har SSF fritidsbåtskommitté främst ägnar sig en som åt verksamhet inom Sjösportens samarbetsdelegation SSD. Budgeten for denna kommitté är 36.000 kronor. Eftersom cirka 50 procent av SSF:s totala inkomster kommer från statsbidraget kan schablonmässigt bidraget till båtturismen sättas till 18.000 kronor. SXK får statliga bidrag. Sammanlagt erhåller båtturismen via fritidsbåtsorganisationema för året 1996 ett statligt bidrag cirka 850.000 kronor. När det gäller gästhamnar för fritidsbåtar har Svenska Turistföreningen sedan än 30 år pågående verksamhet med mer klassificering och information beträffande dessa. Tidigare har man haft riktade statliga bidrag for denna verksamhet. Idag erhåller

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 29

STF endast klumpsumma. STF dock i samarbete med Telia en ger årligen publikation Båtturist bland annat innehåller en ut en som förteckning över klassificerade gästhamnar. Sjöfartsverket ger parallellt ut Svensk kusthandbok också omfattar gästhamnar. som

3.3.5 Summa samhälleliga intäkter och

kostnader för båtturismen

En summering ovanstående poster visar att fritidsbåtsverksamav heten totalt tillför statskassan betydande nettobelopp. Genom olika skatter betalar fritidsbåtsägama till staten i storleksordtyper av ningen 1,3 milliarder kronor per år. Fritidsbåtsverksamheten erhåller i riktad infrastruktur, service och bidrag statlig ersättning totalt motsvarande cirka 60 millioen kronor år. För de större båtarna med längd över 5 m ner per en och/eller motorstyrka än 10 kW som utnyttjas for båttuen mer motsvarande ersättning schablonmässigt bedömas till rism kan cirka 45 miljoner kronor per år. Det bör plussidan rekreationsvärdet samt den även noteras verkan fritidsbåtsturismen har och kan få för glespositiva som bygdskommunema i kustbandet och runt de större sjöarna. På minussidan kan konstateras den miljöbelastning fritidsbåtama som omgivningen för och behandlas annan plats. utsätter som Dessa faktorer är dock svårare att precisera ekonomiskt.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 31

4¶Båtlivet och miljön

4.1 från

Allmänt om miljöpåverkan

fntldsbåtar

Fritidsbåtsverksamheten i Sverige är som nämnts en av de största fritidsaktivitetema och det finns totalt över miljon fritidsbåtar. en Omkring 800.000 dessa är försedda med motorer varav över av 600.000 är utombordsmotorer. Utmed Sveriges långa kust i våra skärgårdar samt ett i stort antal sjöar finns rikliga möjligheter stora till omfattande båtliv. Båtlivet påverkar dock också den känsett liga miljön.

4. 1 1 Motorpåverkan

.

4.1.1.1 Avgaser

Den största negativa miljöpåverkan kommer från båtarnas motorer. Detta gäller framför allt de tvåtaktsbaserade utombordsmotorema sin ofullständiga förbränning släpper ut med som genom avgaser

negativ miljöpåverkan. Sjöfartsverket har i sin rapport om

Luftföroreningar för den Marina sektorn 1994" redo-

"Åtgärder

- visat dels avgasutsläppen från större fartyg över 300 bruttoton dels motsvarande utsläpp från fartyg till 300 bruttoton där fritidsupp

båtarna ingår. Den huvudsakliga miljöbelastningen uppdelad

för de olika fartygskategoriema redovisas i nedanstående ämnen tabell. Utsläpp i tusen ton per år.

32 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

NOX S02 HC CO CO Partiklar

PM Från fartyg 59,10 21,20 1,40 3,10 2629,00 2,00 över300 brt 1992 Fartyg under 300 brt

fartyg

Som framgår tabellen står fritidsbåtama via främst två-

av taktsmotorema för en dominerande del utsläppen kolväten

av av och kolmonoxid. Utsläppen är koncentrerade till kustnära områden under sommarmånaderna också är den känsligaste reproduk-

som tionsperioden för vattenlevande organismer. I kombination med solstrålning förorsakar kolväten och kväveoxider förhöjda halter av marknära ozon med främst regional/lokal påverkan. Även kolmonoxider ger negativ, främst lokal, miljöpåverkan. Utsläppen

av kolväten är naturligtvis mindre del de 204.000

en av ton som transportsektorn, främst personbilama, stod för 1992. De landbaserade utsläppen minskar dock stränga avgaskrav för

genom nya bilar medan fritidsbåtamas utsläpp hittills fortsatt restriktio-

utan ner. En viss förbättring har dock skett minskad

genom bränsleförbrukning och nya typer av smörjoljor för motorer.

nyare

4.1.1.2 Buller

Som nämnts ovan används fritidsbåtama till stor del under

semesterperioden och inom starkt utnyttjade rekreationsområden. Också när det gäller buller är det i högre grad de högfrekventa högvarviga utombordsmotorema som lokala störningar

ger genom sin ljudnivå. Genom att skrovets utformning kan verka

som en resonanslåda kan detta förstärka motorns bullemivå. Dessutom

Fritidsbåten och Samhället 33

ger de snabbgâende planande båtarna upphov till vattenslag vid gång i vågor vilket kan ge starka ljudeffekter.

4.1.2 Påverkan från båtskrovet och dess

utrustning

Även själva båten bidrar till den negativa miljöpåverkan. Detta gäller i huvudsak genom följande påverkan.

4.1 .2.1 Toalettfunktion

Över 200.000 fritidsbåtarna har möjlighet till övernattning

av ombord. Av dessa anger båtlivets organisationer att 1992 cirka 100.000 har toalettfunktion ombord. Den övervägande delen är härvid vattentoaletter medan uppskattningsvis 10.000-15.000 är av portabel typ. Endast cirka 30.000 av vattentoalettema bedöms dock försedda med inbyggd septictank och de flesta av dessa har endast utpumpningsfunktion till sjön. Totalt utnyttjas dock minst cirka 600.000 båtar för utflykter på ett sådant sätt att det finns behov till toalettbesök antingen ombord eller öarna. Den totala tillförseln av latrinavfall från båtar med installerad toalettfunktion ombord, bedömdes av Naturvårdsverket 1992 motsvara 140 ton kväve och 35 ton fosfor år. Även det sammanlagda

per om latrinavfallet från fritidsbåtsutnyttjare är större är dock fritidsbåtssektorns bidrag till övergödningen underordnad bety-

av delse. Tillförseln av kväve och fosfor från jordbruket, industrin, dagvatten och kommunala avloppsreningsverk helt

är av en annan storleksordning. Som jämförelse kan nämnas att kommunala avloppreningsverk 1990 tillförde havet i storleksordningen 15.000 ton kväve och 700 ton fosfor. När det gäller jordbruket redovisade Sveriges Lantbruksuniversitet vid Östersjökonferensen 1996 att den totala utsläppsmängden kväve från Svensk åkermark är cirka 50.000 ton per år.

Lokalt vid marinor, natur- och gästhamnar samt vissa trånga farledsavsnitt t Göta kanal och mindre insjöar kan dock

ex

2 16-1573

34 Fritidsbåten och Samhället

toalettavfallet vara ett sanitärt problem. Avfallet upplevs också som etiskt och estetiskt störande.

4.1.2.2 Miljöpåverkan genom vågsvall

Då ett stort antal av såväl mindre båtar som motorbåtar är utrustade med motorer med stor effekt som ger hög fart erhålls kraftiga propellerströmmar samt för planande båtar ofta kraftig vågbildning. Detta kan förorsaka problem med erosion och annan skadegörelse främst vid trånga farledspassager men också för andra båtar vid ovarsam framfart i väl frekventerade rekreationsområden.

4.1.2.3 Giftverkan från bottenfarger

Påväxning av vattenlevande organismer på båt- och fartygsbottnar är ett problem som leder till större framdrivningmotstånd och därigenom större effektbehov för given fart. För att förhindra beväxning har man under längre tid använt sig av metallbaserade bottenfarger, så kallade giftfárger, vilka genom sin utsöndring förhindrar beväxtning undervattenskroppen. Historiskt har bly-, tenn- och kopparbaserade färger använts. Det har dock visat sig att giftutsöndringen från metallfárgema vållar allvarlig skada på alger och Växtplankton, främst vid grunda vattenområden som ofta används för förtöjningsanläggningar till fritidsbåtar.

Eftersom tennföreningar bedömdes ge de allvarligaste skadorna har tennföreninger förbjudits beträffande bottenfárger i Sverige utom för oceangående fartyg. Kemikalieinspektionen har 1993 beslutat om hårdare regler för användning av bottenfárger. Generellt gäller förbud för användande av tennbaserade färger utom för oceangående fartyg över 25 m längd.

När det gäller fritidsbåtar finns totalförbud mot giftiga bottenfärger för alla båtar under 200 kg. Dessutom gäller totalförbud för alla båtar med normal förtöjningsplats i samtliga insjöar och längs kuststräckan från Örskär och norrut i Bottniska viken. Mildare kopparbaserade bottenfärger, med ett kopparläckage understigande

Fritidsbåten och Samhället 35

75 pg/cm2 under de första 14 dygnen efter påmålning, tillåts för kuststräckan syd Örskär till Trelleborg.

För kuststräckan från Trelleborg och norrut till Norska gränsen får starkare kopparbaserade giftfárger med ett kopparläckage upp till 150 pg/cm2 under de första 14 dygnen användas.

4.2¶Tekniska möjli att

heter eliminera

negativa m1 jöpaverkan fran

den

frltldsbatarna

4.2. 1 Motoråtgärder

Idag finns ett utbud när det gäller utombordsmotorer av såväl två-

fyrtaktsmotorer. Vid en övergång från två- till fyrtaktsmotorer som skulle utsläppen av kolväten och koloxid väsentligt reduceras. En mindre ökning av kväveoxider skulle dock uppkomma. Nackdelen med en sådan övergång är dels att motorerna blir tyngre dels att fyrtaktsmotorema i dag är dyrare for motsvarande motoreffekt.

Det pågår också snabb utveckling av tvåtaktsmotorer med

en

direktinsprutning bränslet skulle effektivare förbräna av som ge ning och reducera bränsleåtgången och därmed utsläppen med över 50 procent. Denna utveckling bedöms dock ta ett antal år och blir delvis också tillämpbar på det stora antalet motorer under cirka 10 kW.Storleksordningen 500.000 motorer enligt Sjöfartsverkets uppskattning i miljörapporten 1994.

Det bör även påpekas att alla existerande tvåtaktsmotorer är lika stora "miljöbovar". Under de senaste 10-15 åren har det skett

kontinuerlig utveckling i miljövänlig riktning med t ex minsken ning oljeinblandningen i bensinen, val av miljövänligare oljor

av samt oljor med mindre temperaturkänslig viskositet i drev mm. Även dessa successiva förbättringar inte radikalt förändrat ut-

om släppsbilden, innebär de dock att de existerande nyare motorerna är mindre miljöbelastande än tidigare modeller. Detta betyder att miljöiörbättringen blir större vid utbyte av de äldre motorerna som rimligtvis kommer att skrotas först.

36 Fritidsbåten och Samhället

Likaledes pågår utveckling av bullerdämpning för motorer. De gränser för bullemivåer som föreslagits av miljödepartementet från 1998-01-01 varierar med motorns effekt från 67dBA för motorer under IOkW till 74dBA för motorer över 40kW mått

ett avstånd av 25 m. Dessa värden bedöms kunna uppnås för

nya motorer med tillgänglig teknik och finns redan i Schweiz och vissa delstater i USA.

4.2.2 och

Avfallsbegränsning fartbegränsning

När det gäller problemet med toalettavfall från fritidsbåtarna så är situationen att detta antingen direkt eller via fördröjning släpps ut i sjön. För att ändra på detta förhållande behövs dels ett mer konsekvent införande av avfallstank ombord dels att denna förses med utpumpningsutrustning som går att ansluta till mottagningsstationer i land. Genom överenskommelse inom för

ramen Helcoms Baltic Strategy har Östersjöländema åtagit sig att bygga ut ett system med mottagningsstationer för omhändertagande av fartygsavfall. Detta gäller som princip även för fritidsbåtar men fordrar en bearbetning med ett flertal troligen kommunrelaterade stationer för att få en praktisk påverkan. Detta arbete har påbörjats.

När det gäller buller samt vågbildning som förorsakas av båtar med hög fart i trånga farleder, finns det i dag fartbegränsningar fastställda av länsstyrelserna. Dett ger en begränsning av olägenheterna. Här behövs dock en systematisk översyn, vilken hittills bara har påbörjats.

4.2.3¶Alternativ till giftiga bottenfárger

Kemikalieinspektionen vill på sikt att även kopparbaserade bottenfarger skall förbjudas i Östersjön. Det är dock väsentligt att alternativa metoder och system finns framtagna innan ett totalförbud införs eftersom effektbehovet för båtarna annars ökar med större avgasutsläpp som följd.

De alternativ som idag till giftfärger är följande.

anges a Fysisk förhindrande av påväxt genom blanka, hårda ytor

på båtbottnama.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 37

b Mekanisk avlägsnande av påväxning genom bottentvätt

under säsongen i speciella båttvättanläggningar. c Kemiskt/biologiskt förhindrande av påväxt genom färger

innehållande ogiftiga ingredienser.

En successiv utfasning av de idag använda kopparbaserade giftfärgema fordrar sålunda en systematisk uppbyggnad av alternativ.

4.2.4¶Bränsleåtgärder

En möjlighet att minska miljöfororeningama hos äldre båtmotorer är att öka användningen av bättre bränsle- och smörjoljekvaliteter. Detta gäller såväl två- och fyrtakts bensinmotorer som dieselmoto-

Omkring 1,5 2% den totala bensinförsäljningen i Sverige rer. - av uppskattas användas för fritidbåtsmotorer. Den bensin som i dag används är bensin av miljöklass

Man har också av arbetsmiljöskäl utvecklat en specialbensin, alkylatbensin, för olika typer av arbetsredskap. Denna bensin innehåller väsentligt mindre aromater och ingen bensen, vilket gör att utsläppen från tvåtaktsmotorema blir mindre toxiska. Kolväteutsläppen minskar dock inte och alkylatbensinen är väsentligt dyrare än standardbensin miljöklass På Styrsö i Göteborgs

av skärgård har dock provverksamhet med försäljning av alkylatbensin direkt från till reducerat pris genomförts under 1996 med

pump gott resultat.

4.3 åtgärder och

Internationella

udsaspekter

4.3. 1 Allmänt

Problemet med fritidsbåtamas negativa påverkan på miljön har

nämnts även behandlats internationellt. När det gäller som ovan konkreta åtgärder är det i första hand USA Tyskland som be-

och

arbetar främst utsläpps- och bullerfrågoma relaterade till

38 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

båtmotorer. Till stora delar sammanfaller riktlinjerna för USAs och delvis även Tysklands arbete med det förslag till regelverk

som den internationella båtbranchens samarbetsorgan ICOMIA:s miljöorgan IMEC ICOMIA, Marine Evironment comittee har arbetat fram i sitt steg Detta regelverk har även överlämnats till EU-kommissionen i början på 1990-talet där det dock ännu behandlats. EU-kommissionen arbetar dock med till

ett förslag

bränslekvalitetskrav för bensin och diesel skall gälla från år

som 2000. När det gäller avfall från fritidsbåtar har man behandlat denna fråga för Östersjön inom HELCOM.

4.3.2¶Motorer

Som framgår ovan arbetar såväl USA Tyskland med begräns-

som ningsregler för motorer både beträffande avgasutsläpp och bullemivåer. I USA har EPA Environmental Protection Agency föreslagit stegvis skärpta krav för marina bensin- och dieselmotorer som skall genomföras under perioden 1998 till 2006. Dessa krav stämmer i stort med kravnivån i IMEC steg 2 och även med den svenska inriktningen. Tidsmässigt har dock USA längre

en övergångstid för regelkraven än vad som finns i det svenska lagförslaget.

Ett antal delstater i USA har också genomfört begränsning av motoremas bullemivå.

I Tyskland arbetar det tyska Miljöministeriet med federala regler för fritidbåtsmotorer, bland annat med utgångspunkt från de befintliga Bodenseereglema. Man avser även föra krav på bullerbegränsningar i samma regelverk. Förslaget till federala regler som i hög grad liknar de svenska förslaget planeras läggas fram under hösten 1996.

4.3.3 Båtar

EU-parlamentet och EU-rådet har i direktiv från den 16 juni 1994 angivit grundläggande krav för främst säkerheten när det gäller fritidsbåtar. Dess krav omfattar båtar med mellan 2,5 och 24 m längd och innebär att en speciell CE-märkning Communauté

sou 1996:170 Fritidsbå-tenoch Samhället 39

Europeenne skall tillämpas av medlemsstaterna för dessa fritidsbåtar 16 juni 1996. Den svenska riksdagen har med 0 m anledning EU-beslutet stiftat en lag om säkerhets- och av miljökrav för fritidsbåtar gäller för nya båtar från ovan som nämnda datum. Sjöfartsverket har uppdrag att med anledning härav meddela närmare föreskrifter. När det gäller mottagningsstationer för avfall från fritidsbåtar ingår detta angivits i HELCOM:s Baltic Strategy och i Svesom rige har arbetet med en sådan uppbyggnad påbörjats.

4.4 I

Sverige beslutadeeller föreslagna

miljoatgarder for frltidsbatssektorn

4.4.1¶Motorer

4.4.1.1 Lag begränsning avgasutsläpp och bullemi-

om av våer

För att minska de betydande utsläppen av främst kolväten och koloxid i båtmotoremas avgaser samt för att reducera bullerstömingama från fritidbåtsmotorerna har den svenska regeringen lagt fram ett lagförslag skall gälla nya båtmotorer o som 1998. Förslaget stämmer framgått till stora delar m som ovan överens med inriktningen i Tyskland och USA och knyter an till de förslag båtbranschens miljökommitte IMEC arbetat som egen fram.

4.4.1.2¶Skrotningspremie för att påskynda utbyte av gamla

miljöbelastande motorer

Sjöfartsverket har bl i sin rapport 1994-04-30 föreslagit skrota ningspremier för att påverka utfasningen av äldre tvåtaktsmotorer vilket hittills avvisats mindre kostnadseffektivt. som

40 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

I kombination med ett långsiktigt bortre datum efter vilket gamla tvåtaktsmotorer får användas t 15 år och miljöavex en gift som finansierar uppbyggnaden båtutskrotningsfond för av en att ge ett incitament till motorbyte skulle dock skrotningspremie en kunna påskynda införandet miljövänligare Förslaget av motorer. kan då ses som en del i ett långsiktigt for att komma till program rätta med fritidsbåtsmotorernas miljöproblem.

4.4.1.3 Etablerande av effektbaserad miljöavgift för en äldre tvåtaktsmotorer

I anslutning till sitt yttrande över regeringens förslag till avgasoch bullerkrav på båtmotorer DS 1995:59 har Sjöfartsverket också redovisat ettförslag till årlig effektbaserad miljöavgift äldre tvåtaktsmotorer om 5kr kilowatt motoreffekt. Avgiften per skulle inbetalas på posten mot erhållandet ett kontrollmärke av som skulle anbringas väl synligt på motorns motorkåpa. Intäkten borde sedan återgå till fritidsbåtssektorn för finansiering t ex av snabbare utskrotning av äldre motorer. Tillsynen i skissen var tänkt att utövas kustbevakning och polis stickprovskontav genom roll. Problemet med förslaget är frågan kontroll, det vill säga om om stickprovskontrollen är tillräcklig för att få effektiv efterlevnad en av systemet utan att detta kombineras med ett ägarrelaterat motorregister. Eftersom utombordsmotorerna är enkla att flytta mellan båtar och majoriteten av de miljöbelastande äldre tvåtaktsmotorerna har en effekt under den hittillsvarande effektgränsen 10 for kW ett båtregister, skulle ett heltäckande båt/motorregister bli administrativt komplicerat och svårhanterligt.

4.4.2 för

Vidareutveckling av miljöklassystemet

bensin

Miljöklassningssystemet för bensin är i dag utformat så att till

exempel alkylatbensinen klassas i miljöklass Det högre skatt

ger

Fritidsbåten och Samhället 41

och därmed högre bränslekostnad. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av miljöklassystemet. Arbetet görs i kontakt med EU som tar fram ett förslag till bränslekvalitetsnormer för tillämpning inom Unionen från år 2000. Beslut är också taget om en ändring av klassningen till miljöklass 2 för alkylatbensinen.

Naturvårdsverket har också med hänsyn till alkylatbensinens bättre egenskaper ur hälsosynpunkt i ett brev till Miljödepartementet hösten 1996, föreslagit att alkylatbensinen ur skattesynpunkt skall betraktas som bensin av miljöklass

Fritidsbåten och Samhället 43

5¶Behov och eventuell utformning

för fritidsbåtar

av båtregister

5.1¶Bakgrund

Frågan allmän registrering av fritidsbåtar har debatterats i Sveom rige under längre tid. Uppfattningama registret har varit om mycket skilda, dels mellan politiker från olika partier dels mellan vissa delar båtfolket och-myndigheter samt samhällsrepresenav tanter. Registreringsproblematiken togs både i utredningen upp Båtliv, Samhället och fritidsbåtama SOU 1974:95 och Båtliv 2 samt Registerfrågan SOU 1977:25. Först 1987 antog riksdagen, efter förslag från den socialdemokratiska regeringen, en lag om ett fritidsbåtsregister trädde ikraft den l januari 1988. Lagen som innebar registreringsplikt för segel- och motordrivna båtar med en längd över 5 meter eller med motorstyrka mer än 10 kW. en en Ändamålet med registret att underlag för kontroll av ordvar ge ning och säkerhet till sjöss samt för planering av trafiken med fritidsbåtar. Registret fick också användas underlag for planesom ring avseende turism, friluftsliv och naturvård samt för utredningar rörande skatter, tullar och indrivning av desamma. Registeravgifskulle täcka kostnaden för att utforma och driva registret, ten, som till 30 kr år. Denna kostnad visade sig emellertid räcka sattes per för kostnadstäckning utan den faktiska kostnaden blev cirka 50 kr båt. I december 1992 upphävde riksdagen, efter förslag från per den dåvarande borgerliga regeringen, lagen om fritidsbåtsregistret. Man såg något oavvisligt behov att tvångsvis ordna en registrering fritidsbåtar i offentlig regi. Man hänvisade till att av

44 Fritidsbåten och Samhället

båtorganisatorerna hade framhållit sådan registrering kunde

att en åstadkommas på frivillig väg. Ett med anknytning till för-

organ säkringsbranschen kunde svara för ett sådant register.

Detta har också skett genom att Stöldskyddsföreningen ett

som

gemensamt organ for forsäkringsbranchen ordnat ett frivilligt

register som även utnyttjas polis och sjöräddning. Detta

av a frivilliga register innehåller idag cirka 150.000 båtar. Det skrotade myndighetsbaserade registret innehöll cirka 270.000 båtar

av en total bedömd omfattning över 300.000 med den redovi-

av ovan sade gränsen för båtar och motorer.

Kostnaden för det frivilliga registret idag sköts två

som av årsarbetskrafter mot 18 involverade för det tidigare offi-

personer ciella båtregistret är cirka 2 miljoner kronor år. Man bedömer

per kostnaden båt till under 30 kronor år med avisering på

per per ägare. Nästan alla de registrerade och försäkrade båtarna har också ansvarsförsäkring. Idag saknas ett enhetligt internationellt

nummer för fritidsbåtama finns för bilarna i bilregistret EU har i

som men samband med Europaparlamentets och Rådets direktiv den 16 juni 1994 om en harmoniserad europeisk standard för fritidsbåtar och utrustning till dessa fattat beslut CE-märkning Communauté

om Europeenne av nya fritidsbåtar. Denna märkning skall placeras på ett väl synligt, läsligt och outplånligt sätt på fritidsbåten.

5.2 av

Behov fritidsbåtsregister,

identifikation och åtkomstbehov

Utredningen om registrering fritidsbåtar SOU 1977:25 gjorde

av en noggrann genomgång av behov och förutsättningar för registrering av fritidsbåtar. Detta underlag har sedan dels diskuterats i samband med propositionen fritidsbåtsregistret 1988 och dels

om har användningen av registret mellan 1988 och 1992 givit praktisk tillämpning och erfarenhet. Nedan redovisas sammanfattning

en av behov och tillämpning av olika instansers verksamhet med hänsyn till registret.

Fritidsbåten och Samhället 45

5.2.1¶Samhällelig planeringsverksamhet med

avseende fritidsbåtsverksamheten

på

De statliga myndigheterna får ett statistiskt grundunderlag för verksamhet är riktad mot fritidsbåtssektom t fritidsleder, som ex sjömätning etc. Registret kan också utgöra underlag for speciella undersökningar båtlivet. om För kommunerna kan registret hjälp för planering av vara en fritidshamnar, sopmajor i naturhamnar, mottagningsstationer för

avfall etc.

5.2.2 öräddning och övervakning

I takt med intensiñeringen fritidsbåtstrafiken har behovet av av trafikövervakning när det gäller båtleder och rekreationsområden ökat. Detta kan gälla naturskyddsområden, övervakning av fartbestämmelser, allmän vårdslöshet eller kontroll av miljöbestämmelser Här kan också konstateras att märkning etc. en med möjlighet till identifikation båtarna verkar återhållande av beträffande överträdelser gällande bestämmelser. För närvaav rande kontrollerar och hjälper sjöpolis och kustbevakning årligen

tiotusentals båtar.

För sjöräddningsverksamheten är det avgörande fördel att ha

en tillgång till dataunderlag beträffande fritidsbåtama så att snabbheten, säkerheten och effektiviteten i verksamheten kan optimeras. Även här behovet att snabbt och avstånd kunna identifiär stort aktuella båtar. År 1994 gjordes knappt 1000 era sjöräddningsinsatser riktade mot fritidsbåtar de flesta dock av bagatellartad karaktär. Inom sjöräddningens ansvarsområde omkom dock med koppling till fritidsbåtar. Under 8 14 personer månader året insatserna cirka 40 eller fler månad med av var per koncentration på perioden maj augusti. -

5.2.3 Återñnnande försvunna båtar av

Återfinnande stulna båtar eller båtar slitit sig, underlättas av som båtarna är enhetligt märkta och registrerade. En obligatorisk om

46 Fritidsbåten och Samhället

märkning som kan underlätta identifiering verkar också som en

brottsförebyggande åtgärd.

Avgiftsuppbörd

Ett enhetligt båtregister är förutsättning båtavgift eller skatt en om skall aviseras och upptas. Som komplettering till den administrativa kontroll ett register möjlighet till kan också kvitto som ger inbetald båtavgift anbringas synligt motsvarande vad tillämsom pas när det gäller fordonsskatten. Vid tidigare utredningar och remissomgångar har en eventuell uppbörd båtavgift också beav dömts som den främsta anledningen till införande av ett båtregister.

Miljöuppföljning

De diskussioner och förslag miljörestriktioner för fritidsbåtar om när det gäller avgasutsläpp, buller, bottenmålning och toalettin-

stallationer aktualiserar också behovet att kunna följa av upp

miljöutvecklingen. Denna uppföljning skulle naturligtvis kunna

underlättas ett register även innehöll miljödata fanns tillom som gängligt.

Övrigt

Utöver ovan redovisade fördelar med ett båtregister har bl föla jande användningsområden tagits upp.

Underlättande av typprovning och besiktning säker- - av hetsutmstning för befinliga båtar Information till båtägare -

Kontroll av ansvarsförsäkring

- Statistik över båtolyckor -

Kontroll av förarkompetens

- Kontroll av uttjänta båtar -

Fritidsbåten och Samhället 47 SOU 1996: 170

° t h t ft

5.3 emppg

.

Ãfåââiâiâåhøfåglg

effektivt kunna utnyttja ett båtregister i enlighet med de i För att avsnitt 5.2 redovisade behoven, behöver det dels innehålla reledata och dels ordnas så att systematisk datasökning kan ske. vanta kunna underlätta sjöräddnings- och polisinsatser, vilket är För att registrets främsta uppgifter, är det nödvändigt med ett av till registret dygnet runt. Detta gäller främst direktaccess Kustbevakningen och Polisen. Behov direkt till-

Sjöfartsverket, av

för sin löpande verksamhet har också tullmyndigheten, gänlighet

riksskatteverket, länsskattemyndigheten och kronofogdemyndig-

heten, vilket även redovisades i dåvarande regeringens proposition fritidsbåtsregister 1986/87. Utanför den statliga verksamheten om

och båtorganisationema ett behov tillhar försäkringsbolagen av

gång till uppgifter i registret. Som underlag för sin planering sikt uppgifterna i ett båtregister också intressanta för längre är naturvårdsverket, ñskeriverket, kommuner samt organisationer för

turistverksamheten. Det är dock väsentligt att påpeka att alla de berörda instansema behöver tillgång till samtliga data i registret.

samband med utformningen den dåvarande regeringens pro- I av position beträffande fritidsbåtsregister yttrade sig datainspektionen behov till terminalåtkomsten till registret. och lagrådet om statens anförde syftet med direkt terminalåtkomst i flertalet fall Man att övervakning och kontroll. Detta behov ansåg var att möjliggöra hos Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Polisen, man fanns Riksskatteverket, länskattemyndigheten, Lokala Tullmyndigheten,

kronofogdemyndigheten. Däremot ansåg Skattemyndigheten samt

naturvårdsverk, dåvarande Sveriges turistråd man att Statens hade behov direkt terminalåtkomst för sin

och Fiskeristyrelsen av

verksamhet. När det gäller registrets innehåll angav propositionen

att följande uppgifter borde ingå:

Båtens namn - Båtens fabrikat, typ samt tillverkningsnummer - Skrovets yttre mått och färg -

Båtens byggnadsår och byggnadsmateriel

-

48 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

Båtens motoreffekt -

Båtens identitetsbeteckning

- Uppgifter båtens ägare - om

I samband med den praktiska uppläggningen registret specificeav rade Sjöfartsverket registerdata. Specifikationen daterad 880701 framgår av bilaga När det obligatoriska registret avvecklades

1992 upprättadeStöldskyddsföreningen ett frivilligt register.

Detta register med data framgår bilaga 5 bantat i som av är förhållande till det obligatoriska men är överlappande.

och erfarenheter av

Utnyttjandefritids 1988-92

åtsregistret samt Stöldskyddsregistret 1992-96

5.4.1 1988-92

Fritidsbåtsregistret

Historiskt sett har frågan behovet

om av ett fritidsbåtsregister dis-

kuterats under lång tid. Vid införandet det

av obligatoriska

registret 1988 hade drygt 60 remissinstanser sig i ärendet. yttrat De flesta instanserna tillstyrkte införandet

av ett fritidsbåtsregister,

men det fanns från ett antal instanser kritisk inställning till en registrets uppläggning i det förslag från Trafiksäkerhetsverket som då varit ute på remiss. Bland de kritiska som var mot förslaget fanns Sjöfartsverket, Sjösportens

a samarbetsdelegation och flera länsstyrelser. Detta ledde till förändringar i förslaget som

främst innebar att Sjöfartsverket blev central

registerrnyndighet och länsstyrelserna regionala registennyndigheter. Det praktiska

genomförandet av registrets uppbyggnad och den fysiska identifi-

kationsmärkningen av båtarna drog ut på tiden, vid registrets men avskaffande 1992 fanns cirka 270.000 av de enligt bedömning cirka 300.000 registreringspliktiga båtarna med i registret. Erfarenheterna registret hjälp i samband med

av som sjöräddning,

ordningskontroll och återhållande faktor när det gällde t ex fartöverträdelser bedömdes också positiva. Den

komplicerade

Fritidsbåten och Samhället 49

uppläggningen datamässigt med bland annat en central och ett flertal regionala registreringsmyndighetema, gjorde dock att kostnaden för registerhanteringen istället för planerade 30 kr per båt uppgick till cirka 50 kr per båt Sjöfartsverket redovisade också

. 1991 erfarenheterna av fritidsbåtsrgistret och föreslog ett antal författningsförändringar för att förbättra funktionen. De väsentligaste förslagen därvid en begränsning av registreringsplikten till bå-

var tar som används i saltsjön eller i någon av insjöarna Hjälmaren, Mälaren, Vänern eller Vättern samt en ökning av registeravgiften till 50 kr/år. Man föreslog också en modernisering av registerhanteringen vid länsstyrelserna.

När den borgerliga regeringen senare förberedde avvecklingen av registret gjorde kommunikationsdepartementet upp en promemoria sändes ut på remiss. När det gällde frågan om

som avskaffande av fritidsbâtsregistret motsatte sig flertalet remissinstanser detta. Sjöfartsverket tog ställning då man bedömde det

politisk fråga. Under hand har dock framkommit att man som en när det gäller sjöräddning och säkerhetsfrâgor haft god hjälp av fritidsbâtsregistret. Båtägarorganisationerna och Båtbranschens Riksförbund förordade att registret skulle upphöra men tillstyrkte ett frivilligt register dock i kommersiell regi.

5.4.2¶Svenska Stöldskyddsföreningens frivilliga

register

Sedan 1992 har det statliga obligatoriska registret ersatts med ett frivilligt dito i Svenska Stöldskyddsföreningens regi. Målsättningen med registret är enligt Stöldskyddsföreningen huvudsakligen följande punkter.

Förebyggande av brott -

Underlätta att skaffa tillbaka stulna eller försvunna båtar -

Underlätta erforderliga sjöräddningsaktioner. -

Det frivilliga registret omfattade år 1995 cirka 150.000 båtar. Registret utnyttjas i hög grad av polisen, Sjöfartsverket, Larmtjänst, försäkringsbolag och SSF. Antal användare av registret under 1995 samt antal ställda frågor framgår av bilaga

50 Fritidsbåten och Samhället

Till skillnad mot det tidigare statliga registret är Stöldskyddsföreningens register utbyggt på central databas med modern

en datateknik. Totalt inklusive försäkringsbolagens kostnader

visst

personaltillskott på cirka 400.000 kr bedöms registret angi-

som vits ovan kosta cirka 2 miljoner kronor i 1995 års penningvärde. Detta motsvarar en kostnad per båt under 15 kr båt och år.

per Försäkringsbolagen anger också att man totalt har cirka 250.000 båtar försäkrade och att flertalet därav också har någon form

av ansvarsförsäkring kopplad till försäkringen. Man konstaterar också baserat statistik från de senaste fem åren att olyckor med fritidsbåtar som vållat allvarliga personskador eller dödsfall där ansvarsfrågan givit upphov till problem är utomordentligt sällsynta.

5.5¶Internationella erfarenheter

Frågan om registrering fritidsbåtar samt krav ansvarsförsäk-

av ring har även diskuterats internationellt och nationellt i andra länder. När det gäller de nordiska länderna finns registreringsplikt för vissa fritidsbåtar såväl i Norge som Finland. I Norge finns sedan 1948 ett register över alla småbåtar "som brukar mekanisk kraft som framdriftsmedel". Varje båt tilldelas ett registreringsnummer och registreringen är avgiftsfri. Enligt besked från norska Kustdirektoratet förbereder Norge en ny lag om obligatorisk registrering som beräknas komma 1997. Enligt denna lag

sommaren skall ett centralt databaserat register upprättas förutom alla

som motordrivna båtar också skall innehålla segelbåtar med en längd av 4,5 m eller mer. bilaga 7. När det gäller Danmark finns obligatorisk registrering enligt det danska skeppsregistret endast för fritidsbåtar över 20 ton brutto. Det kan dock noteras att bankerna för att bevilja lån fritidsbåtar kräver registrering och försäkring. En del av försäkringspremien betalas till staten i form båt-

av skatt. Även Finland registrerar alla motorbåtar med längd 7

över m eller vars motorstyrka överstiger 20hk för utombordsmotorer och 50 hk för inombordsmotorer. Båten tilldelas ett registreringsnum-

Fritidsbåten och Samhället 51

och registreringsavgift uttages båtägaren. En ny finsk mer en av sjötrafiklag gäller från juni 1996 bilaga 8. I USA finns i flertalet delstater registrering av alla motordrivna fritidsbåtar i USA. USA planerar också liksom i Sverige strängare miljöbestämmelser för båtmotorer vilket kan få en koppling till registreringsehovet när det gäller kontrollen. När det gäller Tyskland finns i dag registreringsplikt för alla motordrivna fritidsbåtar samt båtar över 5,5 m som trafikerar de tyska inre ledema. I Tyskland arbetar också med hårdare man miljöbestämmelser generellt för motordrivna fritidsbåtar. Miljöbestämmelser gäller för båtar i Bodensjön ligger som underlag som för arbetet och räknar med att lägga fram ett förslag som troman ligen blir nästan identiskt med den Svenska lagstiftningen. Det nya är ännu klart vad detta kommer att innebära när det gäller kontroll och generell registrering av fritidsbåtama. mer Det kan också konstateras att registreringsplikt för vissa fritidsbåtar även finns i Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Polen, Spanien, Schweiz och Österrike. Utformningen och omfattningen registreringen varierar från land till land. Slutligen har av även EU lagstiftat bestämmelser för fritidsbåtar mellan 2,5 och om 24 meters längd. Dessa bestämmelser omfattar även ett urval komponenter t.ex tankar, bränsleslangar och styrning bilaga 9. För dessa båtar och komponenter finns krav CE-märkning vilket innebär de mot vissa säkerhets- och miljökrav. Skriftlig att svarar försäkran överensstämmelse fordras också från tillverkare av om fritidsbåtar. Direktivet gäller endast båtar. På sikt torde det nya dock bli nödvändigt med någon typ registrerad kontroll om av efterlevandet lagen skall kunna uppehållas även för de av befintliga båtarna.

Fritidsbåten och Samhället 53

6 till och behov av en

Bakgrund

för

obligatorisk ansvarsförsäkring

fritidsbåtar

6.1 och dess

Båtansvarsförsäkring

omfattning

Frågan ansvarsförsäkring behandlades relativt ingående av om 1974 års utredning Båtliv samhället och fritidsbåtama SOU - 1974:95. Även antalet fritidsbåtar har ökat väsentligt under de om mellanliggande åren kvarstår dock i huvudsak de grundläggande förutsättningarna enligt följande sammanfattning. Ansvarsförsäkringens syfte är att erbjuda skydd för skadeståndsansvar enligt skadeståndsreglema. Utbetalning under försäkringen sker först då det föreligger ersättningskrav. Detta innebär försäkringen gäller för den skadeståndsvållandes att och inte för den skadelidandes förlust. ansvar Det kan också noteras att i princip alla former av båtförsäkringar i Sverige cirka 250.000 inkluderar s k

totalt

båtansvarsförsäkring paketet". Försäkringen omfattar då skadestånd försäkringstagaren lagligen kan bli skyldig att utge i som egenskap ägare, brukare eller förare den försäkrade båten. av av Undantag beträffande båtansvarsförsäkringama gäller ansvar enligt följande. De omfattar således skadeansvar till följd av: skada för den vid skadetillfället var ägare eller brua som båten eller dennes familj. kare av skada på den båten eller ombordvarande egendom b egna

54 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

c skada som den försäkrade vållat uppsåtligen d skada vållad under påverkan alkoholhaltiga drycker av eller narkotika e skada uppkommen då båten deltar i hastighetstävling f skada uppkommen då båten är uthyrd eller används i förvärvssyñe. När det gäller vanliga hemförsäkringar ingår också för ansvar skada som den försäkrade för i egenskap ägare till liten svarar av båt typ roddbåt.

6.2¶Internationella krav på

batansvarsförsäknng

Internationellt finns krav på obligatorisk ansvarsförsäkring för motorbåtar och i Schweiz för vissa större båtar. Sveriges grannländer Finland, Norge, Danmark saknar krav på obligatorisk

ansvarsförsäkring och har liknande försäkringsbestämmelser

som de svenska bolagen.

6.3¶Förekomst

av obligatorisk ansvarsförsäkring 1 Sverlge

I Sverige förekommer obligatorisk ansvarsförsäkring huvudsakligen för bilar och andra motorfordon enligt lagen om trafikförsäkring från 1929. Bakgrunden till den obligatoriska försäkringen är att det, med hänsyn till omfattningen trafiken och av inträffade olyckor ansvarskaraktär, varit nödvändigt med av ett heltäckande försäkringssystem. Motsvarande obligatoriska trafikförsäkringar finns också i övriga länder i Europa. När det gäller fritidsbåtstrafiken finns framgår inte som ovan alls samma internationella regelverk och antalet olyckor av ansvarstyp är väsentligt mindre. En betydande del fritidsbåtama av

har också en frivillig försäkring.

Fritidsbåten och Samhället 55

6.4 från

Erfarenheterna

batansvarsförsäknngar 1 Sverige

Antalet båtar med båtansvarsförsäkringar i Sverige är betydande. Nästan samtliga de cirka 250.000 försäkrade båtarna i Sverige av sådan försäkring. Dessa försäkringar gäller till största del de har en och motorstarkare båtarna. Därutöver finns ett stort antal större småbåtar försäkrade i anslutning till vanliga hemförsäksom är ringar. 1974 att skadeståndsansvar endast

Försäkringsbolagen angav

i samband med förande eller utnyttjande fritidssällan uppstår av 20-åriga statistik redovisades 1974 års utredning båt. Den som av bekräftas försäkringsförbundet efter summering av nyare staav tistik från åren 1991-1995.bilaga 10. Man också att anger och svåra personskador endast i undantagsfall inträffat i dödsfall samband med olyckor berörs ansvarsförsäkringen. som av dödsfallen med fritidsbåtar inträffat i samband med Ofta har då ansvarsförsäkringen gäller. Den gäller heller

spritförtäring

drabbar båtägaren eller medlem dennes

personskada som av

familj.

C3 å-aikâêi;;"-1;1m§:: å y

-A füåákâåââååfázâiââzfäâåNäää

ä "",..:.iá'7.17

.igáåäfiiátfäwjftfénlttva.. s . 4

áésiaggz;

"az 4

äfäiyzsâéiê :sin: var

ñimáÅ 2

n:säs: 21535 { , 3C; 1Ãi:..r§rå5;.ts31;13: x. 03 v2: .

m

4E;é{1{n 0:30 :mcgiä . mät . . 25: v . moâ an1a.2âr,;ä:rr2

AT :ggn A

Wi., 45 . ,vagnen

. 38:3 w lfwefüsa iâizâázbäáz En WA:nav/W rügláâføtiäggiiffiüiâäz.åj az-ams L-táabiziñva abnagåizniv 131m abrmrui §12? madrass: i gåjaqqu ñgsnág

r n m Wi, saäxøbw agg-mms: 330 .mä

vs a

34 .Å

çfbsm sm

d

3 ai -Lga"{.m m w r ;L

v :m2 ésånaászacwwüq

15:63:12

êii§$vü35a.

fl Sââfaxâgznär :.°: .gaé..-..:J-

4 .. :år mia: man; umzsarâigázcáwz amiga

omgwåââiåüg üåfâ 39§73Vh53a gartswsrzs5% im: i;gs§.jç",:i*. färg

arms; :medézåzzsgn umâaiwrxgaa: an, Efâfüåüâ

båyükáviláñan. ::r::..ä2aå:iär. vara: nziåáwiár:çåågzâ:Må :såå i Y fäsâüárêåzgäüyfmaüz,.øiçsign-aeavzsáøçréslága:sr:sägs uaiärk

V 353313mii$ñâêsämâêww Kinas fåâü$figgåfavses.::inte

V V -sámiavezbäáxvaüwwaw

ärssmmzâêgtminx ;Ãüåüêâigáçaiêááaage:av fiitiâsâcgátgng.

i

A

Fritidsbåten och Samhället 57

7¶Behov av och möjlig utformning

av båtskatt eller båtavgift

Enligt direktiven skall utredaren beakta det tillkännagivande som riksdagen gjort om båtskatt. Under riksdagsåret 1994/95 har ett flertal motioner som berört båtskatt eller båtavgift lämnats till riksdagen. I de flesta fall har begäran skatt/avgift kopplats ihop med ett återinforande av det om obligatoriska fritidsbåtsregistret. Frågan har därefter behandlats i såväl trafik- skatteutskotten. Bägge utskotten anser att regesom ringen bör ta frågan hur samhällets kostnader för upp om fritidsbåtstrafiken bör betalas. Frågan har dessutom behandlats på den socialdemokratiska partikongressen våren 1996 där partistyrelsen meddelat att regeringen för närvarande arbetar med att ta fram forslag någon typ skatt eller avgift fritidsbåtar. av Under avsnitt 3 har redovisats samhällets intäkter och ovan kostnader for fritidsbåtssektom. Av denna redovisning framgår att inkomsterna från fritidsbåtsverksamheten är väsentligt större än samhällets kostnader härför. Det redovisas också att denna sektor redan existerande och potentiellt möjlig ännu större källa till är en

inkomster och sysselsättning i glesbygdskommuner längs kusten

och vid våra större insjöar. Redan i dag är båtens värde en del som

i förmögenheten beskattningsbar om det totala fonnögenhetsvärdet

överstiger 900.000 kronor. Motsvarande regler gäller även for andra kapitalvaror. Det är dock ett faktum att fritidsbåtsägama erhåller tjänster och service i form farleder, väderleksservice, sjöräddningsservice av När det gäller de cirka 300 000 båtar främst utnyttjas för etc. som båtturism har värdet denna service enligt ovan redovisats till av

58 Fritidsbåten och Samhället

cirka 45 millioner kronor. Båtorganisationerna hävdar att denna kostnad för samhället betalas många gånger den skatt

om genom som staten tar båtbränsle, båtar och tillbehör med Mot-

mera. svarande gäller dock för många andra verksamheter privatbilar

t ex och är del i statens allmänna finansiering anslag för sjuk-

en av vård, utbildning, kultur etc.

Fritidsbâtsverksamhetens samhällskostnader har hittills betalats genom anslag och bidrag från stat och delvis landsting och kommuner. Skulle staten i det nuvarande ansträngda ekonomiska läget, där nedskärningar har måst den allmänna välfärden,

göras av anse det nödvändigt att förändra denna situation och i stället låta båtägama betala för erhållen service och tjänster, är den enklaste vägen att ta ut en båtavgift som motsvarar kostnaderna härför. Avgiften borde då, både logiskt och även praktiskt, belasta de båtar som främst utnyttjas för fritidsbåtsturismen och kan återfinnas

som i ett obligatoriskt båtregister.

Fritidsbåten och Samhället 59

8¶Analys och förslag till åtgärder

8.1¶Allmänt

1 direktiven till utredningen har angetts att utredaren skall belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället samt överväga hur dessa kostnader skall betalas. I detta sammanhang bör enligt direktiven utredaren även beakta det tillkännagivande riksdagen gjort om båtskatt. som Utredaren skall också överväga de fördelar ett fritidsom som båtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar det statliga fritidsbåtsregistret återinförs. Detta skall att ske med utgångspunkt från det tillkännagivande som riksdagen gjort ett statligt fritidsbåtsregister. I övervägandet om ett statom ligt fritidsbåtsregister skall även registrets betydelse från miljösynpunkt behandlas. Slutligen skall utredaren belysa frågan om en obligatorisk ansvarsförsäkring för fritidsbåtar. ägare av De redovisade frågorna även föremål för en ingående ovan var genomlysning 1970 till 1974 i fritidsbåtsutredningen SOU Båtliv Samhället och fritidsbåtarna. Även antalet 1974:95, om fritidsbåtar har ökat väsentligt, under de gångna 22 åren sedan denna utredning och den ekonomiska situationen i samhället är annorlunda, gäller dock den grundläggande beskrivningen fortfarande. Det har därför varit naturligt att med uppdatering utnyttja det omfattande material denna tidsmässigt långa och som resursstarka utredning tagit fram.

60 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

När det gäller betydelsen fritidsbåtsverksamheten i samhäl-

av let har det också bedömts angeläget att redovisade inkomster och den positiva påverkan och potential fritidsbåtslivet har fram-

som för allt for ett flertal kommuner längs den svenska kusten och vid de stora sjöarna.

8.2¶Intäkter och kostnader för samhället

Som framgår kapitel tre överstiger intäkterna från fritids-

av båtsverksamheten väsentligt de utgifter samhället har härför.

som

Genom olika typer skatter får staten storleksordningen 1,3

av miljarder kronor år medan de direkta kostnaderna, miljöbelast-

per ningen medräknad enligt redovisad bedömning cirka 60

är miljoner kronor. Begränsas kostnaderna till de cirka 300.000 båtar som utnyttjas for fritidsbåtsturism i väsentlig omfattning blir kostnaden cirka 45 millioner kronor.

Kostnaderna är också delvis sådan karaktär att samhället när

av de gäller motsvarande verksamhet inom andra områden betalar kostnaden över statsbudgeten. Detta gäller for Sjöräddningen

t ex som kan jämföras med fjällräddning, brandförsvar, ambulanstjänst samt oljeskyddsverksamhet och sjövädertjänsten kan jäm-

som ställas med fjällväder. Till motsvarande uppfattning kom också 1974 års utredning. Det kan också konstateras att fritidbåtssektom via olika typer skatter bränsleskatt, mervärdesskatt och förmö-

av genhetsskatt i väsentlig grad allmänt bidrar till statskassan. De höjningar av skatt fordonsbränsle är aktuella får också

som nu genomslag på motordrivna fritidsbåtar i direkt proportion till de miljöbelastande avgasutsläppen. Liksom 1974 års utredning kommer jag därför till slutsatsen att det finns anledning att ytterligare belasta fritidsbåtssektorn med båtskatt utan koppling

en till verksamhetsområdet.

När det gäller de direkta utgifterna for fritidsbåtstrafiken,

som redovisats i kapitel kan trots viss bristande överensstämmelse med parallella verksamheter nämnts avgiftsfmansiering

som ovan,

Fritidsbåten och Samhället 61

alternativ möjlighet till direkt statsfinansiering i ett för vara en statsfinanserna ansträngt läge. Liksom den tidigare utredningen 1974 konstaterat, uppfyller båtlivet de allmänna förutsättningar kan sättas upp på avgiftssom finansiering. Det finns stort antal båtägare i de flesta fall männiett vuxna

skor. Det finns starka representativa medlemsorganisationer med

samlande samarbetsdelegation SSD Sjösportens samarbetsen delegation. Båtlivet kräver ansenliga mark- och vattenresurser och väl utbyggd samhällsservice vad avser säkerhetsåtgärder, en utbildning, renhållning Inom båtlivet finns också en tradition m m.

med genomförd avgiftsfinansiering av båtplatser, båtupptagning

etc. Skall ett system med avgiftsfmansiering införas bör det säkerställas avgifterna går direkt tillbaka till fritidsbåtsverksamheten att och att de utnyttjas effektivt. Följande förutsättningar bör ställas

ett system med avgiftsñnansiering:

Avgiftens storlek bör stå i rimlig proportion till utövarens övriga kostnader för aktiviteten. Den får vara av en sådan storlek att den väsentligt påverkar möjligheten att utöva aktiviteten. De influtna medlen skall i sin helhet användas för insatser den aktuella aktiviteten. Utövamas organisatiosom avser skall ha ett medinflytande över de influtna medlens ner

användning och prioritering.

Uppbörd och kontroll bör belasta verksamheten med kostnader än cirka 10 procent årligen influtna större av medel. Vad slutligen gäller förutsättningarna för att det skall röra sig avgift i statsrättslig bemärkelse har Riksrevisionsverket beom en handlat motsvarande fråga dels beträffande utredningen Skoterköming SOU 1994:16 dels i remissyttrandet över förslag till allmän fiskevårdsavgift RRV 22-95-0039. bilaga 11. RRV har därvid angivit följande tre krav förutsättningarna: Varan eller tjänsten skall produceras av en statlig myndig-

a

het.

62 Fritidsbåten och Samhället

b Motprestationsbegreppet skall vara uppfyllt.

c Det skall finnas ett fastställt ekonomiskt mål for verksamheten. När det gäller Sjöfartsverkets tjänster i form Sjösäkerhetsinav formation, hållande fritidsbåtsleder, väderleksinformation och av sjöräddningsåtgärder är den ansvariga instansen ett statligt affärsdrivande verk delvis med myndighetsuppgifter. Det torde också att hävda att det rör sig motprestation för inbetalda avgifter om en som är riktad mot fritidsbåtsverksamheten. När det gäller det ekonomiska målet för verksamheten finns denna idag entydigt definierad för fritidsbåtsverksamheten separat i Sjöfartsverkets anslagsredovisning. Det borde dock möjligt att i enlighet med vara genomgången av kostnadspostema i kapitel 3 definiera och resultatmässigt följa ett sådant mål. upp Införandet av ett avgiftssystem med båtavgift skulle kunna en ge bland annat följande fördelar: En kontinuitet skulle skapas i tillgången medel för viktiga insatser for båtlivet. Båtägarna skulle genom sina organisationer fortlöpande

kunna påverka inriktningen och omfattningen samhäl-

av lets insatser for båtlivet och därigenom avgiftsuttagets storlek. Ett effektivt utnyttjande tillgängliga ekonomiska av resurser för båtlivet skulle underlättas och stimuleras genom kopplingen till det ideella arbetet inom båtorganisationerna. Övriga skattebetalare skulle belastas med kostnader för en aktivitet som de själva utövar. Fritidsbåtsverksamheten skulle bli en självfinansierande friluftsverksamhet. Avgiftssystemet skulle ligga i linje med Riksdagens trafikoch skatteutskotts inriktning samt inom för den ramen socialdemokratiska partistyrelsens uttalande partikongressen våren 1996.

Med ett båtantal i ett obligatoriskt register efter återuppbyggnad cirka 300.000 båtar skulle den årliga

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 63

utdebiteringen båt bli cirka 150 kronor. Härtill komper i storleksordningen 30 kronor i registreringsavgift. mer

Med hänsyn till dels att det tidigare obligatoriska registret är avvecklat, dels att ett nytt register bör få en annorlunda

uppbyggnad, kommer det att behövas en uppbyggnadsfas

på ett till två år kräver extra kostnader. Därest regesom ringen bedömer att fritidsbåtssidans kostnader skall täckas med direkt avgift föreslås därför att denna med dagens en situation sättes till 200 kr per år.

Det bör dock framhållas avgift for större fritidsbåtar att en finansierar hela den verksamhet bokförs under Sjösom fartsverkets rubrik "ersättning för fritidsbåtsändamål mm". Under denna rubricering ligger också verksamhet för fiskebåtar, skärgårdstrafik och fritidshusägare etc med mindre båtar. Tas ingen avgift ut för dessa kategorier, kvarstår anslagsmedel för de verksamheterna. behov av

8.3¶Fritidsbåtarnas miljöbelastning

Fritidsbåtsverksamheten är redovisats ovan en mycket utsom bredd fritidsaktivitet i Sverige med till övervägande del positiv framtoning i rekreation och sysselsättning för många människor. Även den negativa miljöpåverkan från fritidsbåtstrafiken i gloom balt sammanhang är försumbar påverkas dock naturen lokalt av framför allt fem miljöbelastande faktorer vilka behandlats under avsnitt Dessa är enligt följande: avgasutsläpp med höga halter kolväten och kolmonoxid a av från främst tvåtaktsmotorer. bullemivåer från framför allt högfrekventa tvâtaktsmoto-

b

rer. utsöndring från metallbaserade bottenfärger.

c

toalettutsläpp från fritidsbåtar i samband med koncentra-

d

båtar i trånga vattenområden. tion av

64 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

e erosion av stränder i trånga farleder grund vågbildav ning och propellerströmmar.

8.3.1 från fritidsbåtar

Avgasutsläpp

Även utsläppen kolväten om av HC och kolmonoxid CO totalt sett är av begränsad omfattning jämfört med övriga utsläppskällor, sker utsläppen vid sådan tidpunkt och inom så känsliga en vattenområden att det är angeläget att dessa begränsas. Restriktioner har även genomförts för t biltrafiken vilket fritidsbåtssidans ex gör att utsläpp bör minskas för att öka i jämförelse med andra källor. När det gäller tvåtaktsmotorer miljödepartementets förnya ger slag till utsläppsgränser för avgasföroreningar väsentlig nya en förbättring. Eftersom förslaget i sak stämmer överens även med motorbranschens inriktning bör detta vålla problem. Problemet som finns är tiden för ikraftträdande där EU vill tidsproanpassa grammet till den totala situationen inom EU. Eftersom det största motorleverantörslandet USA har satt sluttidpunkten för genomförandet till år 2006 kan problem uppstå med tidsschemat. Det svenska förslaget Miljödepartementet Ds 1995:59 innebar de att nya gränserna skall gälla från 1998 och förslaget kommer enligt miljödepartementet minska utsläppen från motorer kolväten nya av med cirka 75% och kolmonoxid med 80%. Här är det också väsentligt att få fram entydiga och internationellt accepterade mätregler. Oberoende vilket datum slutligen blir bestämt av som kommer dock från den aktuella tidpunkten utsläppen från nya motorer att kraftigt reduceras. Ett avsevärt kvarvarande problem är dock utsläppen från de existerande 600.000-650.000 tvåtaktsmotorema eftersom nyanskaffningstakten för närvarande 1995 är större än cirka 16.000 motorer år. Genom att många dessa per av motorer har en relativt låg körtid år segelbåtsmotorer 10 per w timmar/år enligt Sjöfartsverket 1994 skulle det avsevärd tid ta att ner avgasutsläppen om åtgärderna endast motorer. avser nya Många motorer kan hålla till 40 års ålder. upp Kompletterande åtgärder bedöms möjliga för påverka som att existerande motorer är dels att sätta ett bortre datum det även när gäller existerande motorers utsläppsnivå dels att skrotgenom t ex

Fritidsbåten och Samhället 65

ningspremier påskynda utbytet av motorer. När det gäller skrotningspremier och dessas finansiering med avgifter för motorforsedda fritidsbåtar har dock finansdepartementet förfrågan angivit att man bedömer ett sådant system som kostnadseffektivt.

Vad beträffar att sätta ett bortre datum för tillstånd att generellt använda motorer med utsläppsdata som är högre än vad som skall gälla för nya motorer har detta vid kontakter med såväl Miljö-

som justitie- och finansdepartementen bedömts som en rimlig åtgärd. Även båtorganisationernas representanter SSD har förklarat att det borde möjligt att acceptera sådan begränsning. Det

vara en bortre datumet borde då förslagsvis sättas till 15 år efter det att utsläppsgränsema träder ikraft för nya motorer. Detta för att ge rimlig avskrivningstid på före detta datum inköpta motorer.

Svagheten i systemet är svårigheten att få en effektiv kontroll av efterlevnaden. Med båtorganisationerna bakom och

ryggen informationskampanjer om miljöproblemets omfattning bedöms det dock möjlig åtgärd för att minska avgasutsläppen från

vara en båtmotorerna snabbare än den övergångstid upp till 40 år som annars kan uppkomma. Båtorganisationerna har under lång tid aktivt arbetat for bättre båtmiljö och har a givit ut en speciell miljöpärm med åtgärder för båtägarna samt en speciell broschyr beträffande elsäkerheten när det gäller fritidsbåtar. Med den stora utbredning som båtlivet har, där organisationerna tillsammans kan betraktas som en folkrörelse borde den miljöetiska påverkan på båtägarna vara av stor betydelse. De informationsinsatser som behövs i anslutning till ändring av miljöreglerna for fritidsbåtama bör därför göras i nära samarbete med båtorganisationema och båtbranschens företrädare. Enligt uppgift från polisen bedömer man det också möjligt att genom stickprov få en acceptabel kontroll av båtmotorer som innehåller utsläppskriteriema. En förutsättning är dock att märkning godkända motorer införs.

av Via Jusititiedepartementet och Miljödepartementet har besked om EU:s inställning i frågan även efterfrågats. Något entydigt besked på denna punkt har erhållits men något befintligt hinder mot en sådan åtgärd har framkommit.

66 Fritidsbåten och Samhället

8.3.2 från fritidsbåtar

Bullerbelastning

När det gäller bullerbelastning från främst högvarviga tvåtaktsmotorer finns som redovisats under 4.2.1 ett liknande förslag från miljödepartementet som det som gäller avgasbegränsningama. Detta skulle innebära regler om en maximalt tillåten bullernivå på 72-73 dBA mätt 25 m avstånd från båten. På motsvarande sätt, som när det gäller begränsningar i avgasutsläpp, kvarstår dock problemet med befintliga motorer. Ett liknande system med samma gräns för ljudnivån för existerande motorer gällande från 15 år efter det att ljudnivåbegränsningama införts för nya motorer borde här vara logiskt.

8.3.3 från metallbaserade

Utsöndring

bottenfárger

Som framgått under avsnitt 4 skapar utsöndring från de idag främst kopparbaserade giftfårgema på båtbottnama problem för alger, växter, plankton etc speciellt vid grunda vattenområden där fritidsbåtama normalt är förtöjda. Kemikalieinspektionens inriktning är som framgått också att totalt förbjuda även kopparbaserade

färger i Östersjön.

Ett sådant förbud fordrar dock att alternativa metoder finns framme om konsekvensen enbart skall bli ökad bränsleförbrukning och därigenom avgasutsläpp på grund av beväxning på båtbottnen. Det i dag befintliga alternativet är i första hand en kombination mellan att måla båtbottnama till blanka hårda ytor och sedan med hjälp av mekaniska eller högtrycksbaserade båttvättar rengöra dessa ett par gånger per år. Ett sådant system skulle dock fordra en uppbyggnad av ett stort antal båttvättanläggningar i anslutning till förtöjningsplatser eller tankstationer för att få avsedd verkan. Detta kan delvis ske genom utnyttjande av befintliga slipar och båtramper och portabel tvättutrustning. Alternativet bedöms möjligt att åstadkomma med en uppbygg-

Fritidsbåten och Samhället 67

nadstid av 5-10 år och bör då baseras avgifter. Det existerar redan idag ett antal båttvättar speciellt för motorbåtar. När det gäller segelbåtar pågår också viss verksamhet. I Finland

har man hunnit längre med ett sådant system. För västkusten bedöms dock påväxningen på båtbottnarna så kraftig att systemet med

vara båttvätten är praktiskt realiserbart. Här torde det nödvän-

vara digt att även fortsättningsvis använda bottenfárger till dess kemiskt/biologiskt verkande färger kan introduceras.

8.3.4 från fritidsbåtar

Toalettutsläpp

Enligt redovisningen under kapitel fyra är utsläppen från båttoaletter i första hand att betrakta ett lokalt sanitärt problem.

som För att komma tillrätta med detta erfordras uppbyggnad

en av mottagningsstationer i anslutning till marinor, större gästhamnar och speciellt belastade farledsavsnitt. Denna uppbyggnad förutsätts finansieras med avgifter i gästhamnar, marinor och

t ex kanalavgifter. I samband med implementeringen överenskom-

av melsema inom HELCOM har Sjöfartsverket tagit initiativ till

en sådan Det fordrar dock också ett krav att båtar med

process. installerade toaletter skall försedda med avfallstank och ut-

vara pumpninganslutning över däck. Ett generellt beslut förbud mot

om att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar innanför territorialvattengränser torde av i kapitel 4 redovisade skäl praktiskt

vara genomförbart.

8.3.5¶Erosion stränder i farleder

av trånga p.g.a.

vågbildning från fritidsbåtar

Erosionsproblemet orsakad vågbildning och propellerströmmar

av är av lokal natur och förutsätts lösas lokala fartbegräns-

genom ningar. En sådan genomgång har nämnts tidigare initierats via

som länsstyrelserna men bör aktiveras eftersom något egentligt resultat ännu erhållits.

68 Fritidsbåten och Samhället

8.4 av fritidsbåtar

Registrering

Erfarenheterna och behovet registrering för fritidsbåtar har av av redovisats under kapitel fem. l stort sett samtliga remissinstanser ansåg infor avvecklingen det statliga registret 1992 att det var av övervägande fördelar med ett fritidsbåtsregister för de större och motorstarkare båtarna. Främst båtorganisationerna ansåg dock att frågan kunde lösas med frivillig registrering även ordnades en som i Stöldskyddsföreningens regi. Detta frivilliga register har också funktionellt fungerat effektivare och billigare än det tidigare statliga registret. Stöldskyddsföreningens register har som framgått i huvudsak skötts två årsarbetskrafter mot totalt cirka 18 personer av for det tidigare statliga registret. Orsaken härtill var dock främst den komplicerade organisatoriska strukturen med Sjöfartsverket och sexton länsstyrelser inblandade. Modern databasteknik användes heller inte genomgående och regeringsbeslutet om registret låste registerutformningen med detaljregler som var svåra att ändra. Tyvärr har det frivilliga registret också problem eftersom det inte fått den anslutning förväntats. Fyra år efter det frivilsom liga registrets införande omfattar det cirka 150.000 båtar mot 270.000 i det tidigare statliga registret. Det totala antalet båtar med längd av fem meter och/eller en en motorstyrka än 10 kW bedömdes Sjöfartsverket före mer av 1992 baserat undersökning statistiska centralbyrån till en av cirka 300.000. Detta innebär att det nuvarande frivilliga registret endast innehåller cirka 50 procent befintliga båtar. Trafikutav skottet har i sin behandling fritidsbåtsfrågan 1994/95:TU12 av angivit förutsättning för ett frivilligt register är att det når att en anslutning det tidigare obligatoriska. Detta har inte samma som kunnat realiseras under de fyra år det frivilliga registret som existerat. Möjligheten att låta försäkringsbolagen sköta ett obligatoriskt register och därigenom undvika dubbelregistrering har undersökts stupat på att bolagen vill framstå som stamen förlängda när det gäller den fiskala hanteringen. Man har tens arm

Fritidsbåten och Samhället 69

dock angivit att man, om ett nytt statligt register skapas, är intresserade att använda det för sin verksamhet.

av

Av erfarenheterna från de bägge registren framgår också att det är väsentligt att endast ha registeransvarig instans och att ut-

en nyttja modern datateknik. Skall staten bygga upp ett nytt fritidsbåtsregister bedöms Sjöfartsverket vara den naturliga registermyndigheten. De övriga statliga instanser som behöver ha operativ tillgång till registret är liksom tidigare polisen och kustbevakningen samt tullen, riksskatteverket länsskattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Även Sjöräddnings-sällskapet, försäkringsbolagen och båtorganisationerna kan ha behov av motsvarande uppgifter. När det gäller anmälan och ändringar till registret är det också väsentligt med kontroll som försvårar att registret utnyttjas för brottslig verksamhet. Slutligen bör det vara Sjöfartsverket som inom ramen för av regeringen satta normer

för vilka uppgifter skall registreras. Utgångspunkt ansvarar som kan de uppgifter som ingick i det tidigare statliga registret. En

vara förutsättning för ett obligatoriskt register är också att lagen ändras så att detta blir möjligt. Så skedde i samband med införandet av fritidsbåtsregistret lagen ändrades tillbaka då registret

1988 men avvecklades 1992. Lagförslaget ingående i regeringens proposition 1986/871121 obligatoriskt fritidsbåtsregister bifogas bilaga

om 12.

För att underlätta identifikation båtarna och koppling till

av registret är det också väsentligt att dessa har entydig märkning.

en Som redovisats i kapitel 5 skall för fritidsbåtar inom EU finnas

nya

CE-märkning. För de begagnade båtarna finns dock en sådan en märkning och CE-märkningen för de nya båtarna är dessutom lång och otymplig. Det bedöms därför mest lämpligt att även fortsättningsvis utnyttja den till det tidigare obligatoriska registret kopplade märkningen bestående kombinerad bokstavs och

av en sifferkod. Ett stort antal båtar har också behållit märkningen även efter obligatoriets avskaffande 1992.

70 Fritidsbåten och Samhället

8.5 atorisk för

Obli ansvarsförsäkring

fr1t1 sbåtar. F

Örarintyg.

Ansvarsförsäkring för fritidsbåtar har beträffande omfattning och erfarenheter redovisats i kapitel Det kan här noteras att huvuddelen av de större och motorstarkare båtarna cirka 250.000 har en ansvarsförsäkring.

Erfarenheterna, både tidigare enligt SOUl974:95 och under åren 1991 1995 Försäkringsförbundet, visar att skadestånds-

ansvar endast sällan uppstår i samband med förande eller utnyttjande av fritidsbåt. När det gäller dödsfall och svårare personolyckor anger försäkringsbolagen att dessa till stor del inträffar med mindre båtar och i samband med spritförtäring då ansvarsförsäkringen gäller.

Det finns heller inga krav på en generell obligatorisk ansvarsförsäkring i Sveriges grannländer Finland, Norge, Danmark och Tyskland där också försäkringsbestämmelsema har liknande utformning som hos de svenska försäkringsbolagen.

Sammanfattningsvis kvarstår därför samma slutsats som redovisats i 1974 års fritidsbåtsutredning att behovet av en obligatorisk ansvarsförsäkring måste bedömas som relativt svagt.

Utvecklingen av olycksstatistiken för fritidsbåtarna, samt vad som sker i grannländema samt inom EU, bör dock följas noga. Kopplingen mellan en täckande registrering av de större och motorstarkare fritidsbåtama och den omfattande frivilliga båtförsäkringsverksamheten underlättar en sådan uppföljning.

När det gäller att begränsa antalet olyckor med fritidsbåtar är god kompetens hos den som framför båten ett sätt att påverka utvecklingen i positiv riktning. Frågan om någon form av obligatorisk förarutbildning har också diskuterats i tidigare utredningar. Sjöfartsverket och båtorganisationema har dock inom ramen för en gemensam stiftelse, Nämnden för båtlivsutbildning, .med stor framgång bedrivit frivillig utbildning som avslutats med prov för förarintyg respektive kustskepparintyg. Sammanlagt finns i dag redovisat 390.000 avlagda förarintyg och 98.000 kustskepparintyg före 1985 Skepparexamen. Genom den omfattande frivilliga utbildningen som aktivt understöds av båtklubbama har

Fritidsbåten och Samhället 71

idag majoriteten av förarna av de större och motorstarkare båtarna en god utbildning. Med fortsatt aktiv utbildningsverksamhet

en enligt nu fungerande principen bedöms därför för närvarande frågan om obligatorisk förarutbildning behöva aktualiseras.

och samarbetemellan

Organisationsta en och

fr1t1dsbatsorgamsationema

Redan i dag finns ett betydande samarbete mellan ansvariga för samhällsfunktionema och fritidsbåtsidans organisationer. Lokalt har i de flesta fall de olika båtklubbama kontakter

och samarbete med främst kommunerna i frågor båtplatser i sjön och

om på land, elförsörjning, vatten och avfallshantering Detta

mm. samarbete fungerar på de flesta ställen mycket väl och är idag i huvudsak baserat affärsmässiga relationer mellan båtklubbar och båtägare den ena sidan och kommunrepresentanter på den andra.

När det gäller den övergripande statliga verksamheten finns ett fonnaliserat samarbete mellan Sjöfartsverket och båtorganisationema på flera områden. De instanser där båtorganisationema deltar i systematiskt samarbete är följande: a Båtlivsnämnden b Marintestinstansen vid Sjöfartsverket för certifiering enligt

EU:s fritidsbåtsdirektiv. c Nämnden för båtlivsutbildning d Sjökarterådet e Sjösäkerhetsrådet ingår i Sjöfartsverkets organi-

numera

sation

När det gäller Sjökarterådet grundades detta in-

1987 som en formell samarbetsorganisation mellan Sjökarteverksamhetens olika intressenter. Rådet skall sammanträda två gånger år och över-

per lägga om gemensamma frågor. Fritidsbåtsidan är en av många organisationer som deltar i sammankomstema och verksamheten bedöms fungera bäst den behålls med nuvarande uppläggning.

om

72 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Båtlivsnämnden, Marintestorganisationen, Nämnden för båtlivsutbildning och Sjösäkerhetsrådet är alla organisationer med direkt koppling till fritidsbåtsverksamheten.

Båtlivsnämnden är en övergripande organisation för information och erfarenhetsutbyte mellan Sjöfartsverket och Sjisportens Samarbetsdelegation SBU, SSF och SXK.

Marintestorganisationen för certifiering enligt EU:s fritidsbåtsdirektiv är en nystartad organisation inom ranen för Sjöfartsverkets organisation Tekniska avdelningen Organisationen är en fristående resultatenhet som styrs av en styrelse med ingående representanter för båtbranschen och båtorganisztionema. Verksamheten finansieras via avgifter. Den direkta marknadskontrollen står Sjöfartsverket som myndighet för. Sjöfartsverket svarar således för säkerhetskontroller i förhållande till EU.

Nämnden för båtlivsutbildning är en ideell förening Stiftelse med uppgift att fastställa förutsättningar och kunskaper för erhållande av förarintyg och kustskepparintyg. Man bestämmer avgifter för proven, för register över utfärdade intyg samt arbetar med information till studieförbunden om båtlivet.

Nämndens medlemmar är Svenska Båtunionen, Svenska Seglarförbundet, Svenska Kryssarklubben och Sjöfartsverket. Nämnden sköts av en styrelse som även sköter den löpande förvaltningen inklusive inkomna medel.

.Sjösäkerhetsrådet var tidigare en fristående organisation för genomgång och analys av sjösäkerhetsinforrnation och aktuella sjösäkerhetsfrågor. Numera ingår administrationen av Sjösäkerhetsrådet som en del i Sjöfartsverkets uppgifter. Någon utförlig instruktion om dess verksamhet har dock ännu fastställts. I verksamheten deltager Sjöfartsverket, Kustbevakningen, rikspolisstyrelsen, Sjöräddningssällskapet, Båtbranchens Riksförbund, representanter från försäkringsbolagen samt båtorganisationerna.

Det finns sålunda ett flertal instanser mellan företrädare för staten främst Sjöfartsverket och representanter från båtorganisationema samt branschintressenter som gemensamt arbetar med den verksamhet som är direkt riktad mot fritidsbåtssektom. Både

SOU 1996: ll70 Fritidsbåten och Samhället 73

och Nämnden för båtlivsutbildning har dessutom en för Marintest båtlivsintressenter styrning avgifter och stat och gemensam av ekonomiförvaltning sin verksamhet. Marintestfunktionen är av till obligatorisk lagstadgad verksamhet enligt EU:s friknuten en tidsbåtsdirektiv. Kontakter med SWEDAC och

Näringsdepartementet visar vill behålla denna speciella att man verksamhet hopkoppling med övriga fritidsbåtsaktiseparat utan viteter. Vid utökad avgiftsfinansiering och tjänster för en av resurser fritidsbåtsverksamheten är det rimligt att företrädarna för fritids-

båtsägama också får möjlighet att påverka både omfattningen av samhällets service och dess inriktning. Till samma uppfattning

kom också 1974 års utredning. ligger till hands att tänka sig lösning där registre- Det nära en ring och avgiftshantering sker i samarbete mellan staten,

Sjöfartsverket och båtorganisationema. När det gäller att göra detta i form stiftelse eller ideell förening visar det sig dock, av en framgår punkt 8.2, att det enligt riksrevisionsverket är som av lämpligt förena obligatorisk statlig avgift med en icke statlig att en beslutande eller utförande instans. Slutledningen blir att Sjöfartsstå för både förandet det statliga registret och för verket bör av fastställande och administration av avgifterna. bedömer det dock angeläget att båtorganisationema får Jag och aktiv möjlighet att påverka, både insyn en och den avgiftsbelagda verksamheten. Detta

registerhanteringen

kan åstadskommas utnyttjande de existerande samargenom av Båtlivsnämnden och Sjösäkerhetsrådet eventuellt betsorganen som kan slås Vid behandling miljöfrågor bör en represensamman. av naturvårdsverket adjungeras till samarbetsorganet. På tant från motsvarande sätt måste Båtlivsnämnden och Sjösäkerhetsrådet om från kustbevakningen, polisen och sjöslås ihop representanter adjungeras vid behandling av

räddningssällskapet

Samarbetet bör principiellt ha följande inne-

sjösäkerhetsfrågor.

håll:

74 Fritidsbåten och Samhället

a En regelbunden dialog verksamhetsmålen och omfatt-

om ningen både i verksamhetsrelaterade och ekonomiska termer bör finnas.

b En fortlöpande resultatuppfoljning såväl målrelaterad

som ekonomiskt bör finnas. Detta innebär registerhante-

att ringen och den avgiftsbelagda verksamheten måste

vara egna resultatområden med löpande verksamhets- och

ekonomiuppföljning.

För att säkerställa båtorganisationernas medverkan och insyn bör samarbetet specificeras och rutinsättas antingen i Sjöfartsverkets instruktion eller i verkets arbetsordning.

SOU 1996: l 70 Fritidsbåten och Samhället 75

9¶Övriga frågor

Enligt direktiven skall utredaren förutom den primära frågan om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar med mera, även redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir 1992:50, pröva offentliga åtaganden 1994:23 och redovisa jämställdhetspolitiska kon-

dir

sekvenser 1994: 124. När det gäller jämställdhetspolitiska konsekvenser kan jag finna förslagen från utredningen har några effekter från jämatt ställdhetssynpunkt. Det framstår därför inte meningsfullt att som försöka göra analys eller redovisning sådana effekter. en av Vad beträffar offentliga åtaganden kommer utan tvekan upprättandet ett statligt register och införande av obligatoriska av båtavgifter kräva personalresurs på 2-3 personår och en total en kostnad för registrering på 6-10 miljoner kronor. Som framm m redovisningen har det dock bedömts möjligt att etablera gått av den obligatoriska registreringen och avgiftsdebiteringen vid sidan den offentliga förvaltningen. Kostnaden för registrering och om avgiftshantering måste därför vägas mot nyttan av verksamheten och de genererade intäkterna. Angående regionalpolitiska konsekvenser är det svårare att ge entydigt besked. Det är dock klart att ökad aktivitet när det ett en åtgärder riktade mot fritidsbåtar kommer att beröra kommu-

gäller

längs den svenska kusten och vid de större insjöarna. nerna successiv uppbyggnad anläggningar för rengöring av En av båtbottnar samt mottagningsstationer för toalettavfall kommer, förutom de bättre miljö, också kunna bidra till ekonomin att ger en och sysselsättningen i de berörda kommunerna.

Fritidsbåten ochSamhället 77 sou 1996: 170

BILAGA 1

Kommittédirektiv

m.m. Dir.

Fritidsbåtstrañkens kostnadsansvar

1995:131

den 26 oktober 1995

Beslut vid regeringssammanträde

Sammanfattning av uppdraget

belysa vilka kostnader En särskild utredare skall närmare samhället samt överväga hur dessa fritidsbåtstrañken orsakar

kostnader skall betalas. vidare överväga de fördelar som ett Utredaren skall om

sjösäkerhets- och ordnings-

fritidsbåtsregister innebär från fritidsbåtsregister återinförs. synpunkt motiverar att ett statligt

det tillkännagivande som riks-

Utredaren bör bl.a. utgå från statligt fritidsbátsregister bet. dagen har gjort om ett l994/95:TU 12, rskr. 1994/95232. utredaren även beakta det tillkärmal sammanhanget bör gjort bátskatt. Vidare bör givande riksdagen har om som överväganden även behandla de utredaren i sina samlade

fritidsbâtsregister har ur miljösyn-

fördelar ett statligt som obligatorisk ansvarsförsäkring punkt samt belysa frågan om en

fritidsbåtar. för ägare av

Bakgrund

riksdagen lag fritidsbátsregister som I juni 1987 antog en om 1988 prop. 1986/87:121, bet. trädde i kraft den l januari 1986/871347. Lagen innebar regi- 1986/87:KrU22, rskr. en

5 eller tried

streringsplikt för båtar med en längd över meter Ändamålet med registret var enligt

viss minsta motorstyrka.

kontroll ordning och säkerlagens 2 § underlag för av att ge

78 Fritidsbåten och Samhället

het till sjöss och planering trafiken med fritidsbåtar. av Registret också användas var avsett att som underlag för planering avseende turism, friluftsliv och naturvård för utredsamt ningar rörande skatter, tullar och

indrivning. Registeravgiften,

som skulle täcka kostnaden för föra registret, att var 30 kronor per år.

I december 1992 upphävde riksdagen lagen fritidsbåtsom register prop. 1992/931102, bet. l992/93:TUl0, rskr. 1992/932108. l betänkandet framhöll trafikutskottet att det inte såg något oavvisligt behov att ordna obligatorisk regien strering av fritidsbåtar i offentlig regi. I sammanhanget erinrades om att båtorganisationerna hade framhållit att en sådan

registrering kunde åstadkommas på frivillig

väg. Det var också tänkbart, framhölls det i betänkandet, att något organ

med anknytning till försäkringsbranschen kunde

svara för ett register.

Sedan det statliga fritidsbåtsregistret

avvecklades har

Svenska Stöldskyddsföreningen, i samarbete

med försäkrings-

bolagen, tagit initiativ till driva att ett frivilligt fritidsbåtsregister. Registret omfattar i dag ca 160 000 båtar, vilket kan jämföras med det statliga fritidsbåtsregistret som innefattade ca 280 000 fritidsbåtar när det avvecklades.

Registreringen är kostnadsfri för båtägare med försäkring

och för övriga kostar den 30 kronor per år.

Riksdagen har uttalat att ett fritidsbåtsregister innebär

stora fördelar främst från sjösäkerhets-

och ordningssynpunkt bet. l994/95:TUl2, rskr. 1994/952232. l trañkutskottets

betänkande l994/95:TUl2 anfördes bl.a. följande.

"Trafikutskottet från anser - de synpunkter det har att företräda att ett fritidsbåtsregister innebär - stora fördelar främst från sjösäkerhets- och

ordningssynpunkt. Dessa för-

delar kan tillvaratas inom för ramen ett frivilligt register under förutsättning sådant register att ett når samma anslutning som ett statligt, enligt lagregler därom. För närvarande

synes alltför många de båtar införda i det av som var statliga registret stå utanför det privata. Utskottet kan vidare konstatera att fritidsbåtstrafiken är förenad med kostnader, främst för

Fritidsbåten och Samhället 79 SOU 1996: 170

bestridande riksdagen årligen anvisar

sjöräddning, till vars

medel. angivna bakgrunden utskottet att regeringen Mot den anser de fördelar ett fritidsbåtsregister innebör överväga om som och ordningssynpunkt motiverar att det

bär från sjösäkerhets-

fritidsbåtsregistret återinförs. l det sammanhanget bör statliga överväga hur samhällets kostnader för fritidsregeringen även betalas. Självfallet bör regeringen vid sina båtstrafiken skall beakta riksdagens beslut med anledning av överväganden

motionsyrkanden båtskatt och om en obligatorisk an-

om en svarsförsäkring för bl.a. ägare fritidsbåtar." av mening bör regeringen i samband med de Enligt riksdagens skall beträffande ett fritidsbåtsregisöverväganden som göras frågan båtskatt bet. 1994/95:SkU28, ter också pröva om en rskr. 1994/95: . obligatorisk ansvarsförsäkring har behandlats Frågan om en vid flertal tillfällen. Därvid har det framhållits i riksdagen ett grad angeläget att den skadas vid en att det är i hög som få fullgod ersättning och att tillfredsställande sjöolycka kan en kan med någorlunda säkerhet

ersättningsmöjligheter garanteras

ansvarsförsäkring är obligatorisk se t.ex. bet. endast om en jfr. även bet. 1985/86:LU26, bet. 1986/87:LU6y, 1986/87:KrU22, bet. 1987/88:LU23, bet. 1988/89:LU21, bet.

1989/90:LU15 och bet. 1992/93:LU39. fritidsbåtslivet är omfattande och sommartid Det svenska fritidsbåtar för relativt utsläpp främst kolväten svarar stora av kolmonoxid både till luft och vatten. För närvarande finns och i Sverige för och buller från fritidsinte några regler avgaser sedan tid för att minska fritidsbåtsbåtar. Ett arbete pågår en negativa miljöpåverkan. Ett gemensamt förslag vad sektorns och bullerkrav för motorer för mindre beträffar avgas- nya Kommunikationsdepartemenbåtar har nyligen presenterats av Förslaget är för närvarande på tet och Miljödepartementet.

remiss.

80 Fritidsbåten och Samhället

Uppdraget

En särskild utredare skall närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället överväga hur dessa samt kostnader skall betalas. Utredaren skall vidare överväga de fördelar om som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga fritidsbåtsregistret återinförs. Utredaren bör bl.a. utgå från det

tillkännagivande som

riksdagen har gjort ett statligt fritidsbåtsregister bet. om 1994/95:TU12, rskr. l994/95r232. 1 sammanhanget bör utredaren även beakta det tillkännagivande riksdagen har gjort båtskatt. Vidare som om bör utredaren i sina samlade överväganden även behandla de fördelar som ett statligt fritidsbåtsregister har

ur miljösyn-

punkt exempelvis vid införande och uppföljning miljökrav av på fritidsbåtsmotorer eller fritidsbåtar. Utredaren skall också belysa frågan obligatorisk om en ansvarsförsäkring för ägare fritidsbåtar. Utredaren bör av klarlägga om förhållandena är sådana obligatorisk att en ansvarsförsäkring för ägare fritidsbåtar behövs för av att garantera att den skadelidande får fullgod ersättning. Om en utredaren finner att så är fallet, bör utredaren föreslå nödvändi-

ga åtgärder.

Såväl företags- som samhällsekonomiska aspekter lämav nade förslag skall redovisas. Detta gäller såväl de samhällsekonomiska effekterna i stort effekterna för myndigheter som samt fritidsbåtssektorn.

Övrigt

Uppdraget skall redovisas den 15 oktober 1996. senast För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 81

samt om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

1994: 124.

Kommunikationsdepartementet

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 83

BILAGA 2

Föratt enbakgrundtillfritidsbåtsaktiviteternaskopplingtill denkommunala verksamhetenkontaktadesrubriceradekommunersomdels lämnatmuntlig redovisningdelsöverlämnatbifogatunderlag.

Vid besökhosKommunförbundetharocksåden ihuvudsaksamstämmiga informationenfråndeberördakommunernabekräftatssomrepresentativför fritidsbåtsberördakustkommuner.

Närdetgällerdenkompletterandemuntligainformationengällerdennai förstahand SotenäsochTanumskommunerenligtföljande.

Detfinns3.800fastaplatserförfritidsbåtarikommunensregi.Deflesta båtuppläggningsplatserna iär kommunalregi.Hamnverksamheteni kommunen hadeentotalomsättning1995på4,2 miljonerkronor. 1 miljonkronoravskattemedelhargåtttillfinansieringavhamnverksamheten. Fritidsbâtssidanfinansierasdockmedavgitter.Av kommunens9.900innevånareär ca250sysselsattainomturistverksamheten.

Fritidsverksamheteni kommunenomsätterca200 miljonerkronorperår. Under1995hadekommunenregistrerat15.000gästhamnsnätteri totalt8 gästhamnar.

Ca 50%avhuseni kommunenärfritidshus.Totalt finnsca4.500fritidshusdär de flestahusägarnaocksåharbåt.

1600kommunalabåtplatserochtotalt5000 6000fritidsbåtari Detfinns ca kommunen.Tanumskommunhar12.400innevånaredär 1989350varsysselsatta inomturistverksamhet.Turistverksamhetensomsättningvar ca200miljonerkronor. Detfinns5 störreoch 10mindregästhamnari kommunenmed14.063 gästhamnsnätter1995.Manräknarmedminstlikamångagástnätterinaturhamnar. Finansieringenavturistbâtshamnarskergenomavgifter.

Manredovisadevissaproblemmedavfallsutsläppigästhamnarochpopulära naturhamnar.

84 Fritidsbåten och Samhället

Utdragfrån Sotenäskommunför 1995

uamnverksamhej: Medhamnverksamhetavsesförvaltning kommunenshamnområden:av o småbåtshamnar o gästbåtshamnar - industrihamnar Begreppethamnområdeinnefattar: - hamnensvattenområde o bryggorochy-bommar o kajer o kajplaner 6.1 Verksamhetensomfattning

Antalbryggor,brygglängderochy-bommarinomkommunenssmåbåtshamnaroch gästbátshamnarframgåravnedanståendetabell:

r Y- m

Sammanlagtantalbryggmetersamtantaly-bommarinomkommunenssmåbåts-och gästbåtshamnar således:är

Längdmeterbryggor 5745m Antal y-bommar 928st

Fritidsbåten och Samhället 85

Antalet båtplatserinomsmábåtshamnaroch gästbátshamnarärföljande:

Fasa rvid

Båtplatser,

Pontoner Bryggor Gästbåtsplatser Egenbrygga Hamn

139 60 50 25 Väjern Hasselösund 126 59 200 18

72 238 300 268 Smögen

180 130 150 35 Kungshamn

203 163 264 Tången -

56 85 25 59 Hovenäset

118 155 50 108 Malmön

158 47 30 23 Bovallstrand

Summa:

Sammanlagtantalbåtplatserärsåledes:

platservid pontonlbrygga 2969st Fasta Antal gästbátsplatser 1005st Antal båtplatsermedegenbrygga §45§1

4819st Antalgästnätterår 1995harvarit:

A I .. .. .. .. ä t . lt

Smögen

86 Fritidsbåten och Samhället

Smögen

Nyahamnenshamnbassang,liskhallskajan a HelaGuleskar,Virehuskajenochinrehamnbassäng

Överkommunensñske-/industrihamnarIandassillfrånvadfnske, vanligen6 båtari Kungshamn,sammanlagt

3860ton ÖverGuleskärshamnenhar42 angörningarst skett,varvidföljandevarorlastasöverkaj:

Oljor 7998ton Sten 17715ton Fiskprodukter JAQLtQB

27210ton

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 87

6.3 Verksamhetens kostnader och intäkter

Verksamhetenskostnaderochintäkterframgåravföljandetabell

Personal- Kapitaltjänst, Summa

kostnad Material Tjänster intern förv.ers kostnader Intäkte Ospec. Hamnverksamhet 141 690.1 125,7 131,2 3051.3 39989 0 Smábåtshamnar 142 52,7 69,9 176.9 299,5 23762

- Gästhamnar 143 194,8 56,7 90,1 0,2 341,8 1077.7 lndustrihamnar 144 27,3 63,5 90,8 765.3

Summa: 937,6 279,6 461,7 3051.5 4730,4 4219,2

Kostnaderför ospec.hamnverksamhet,särskiltkapitaltjänst.börspeciñerasså långtmöjligtpå de olikahamnverksamheterna attför analysera"lönsamheten"för respektiveverksamhet.Dett kommeratt ske underår 1996.

6.3 Ekonomi bokslut

-

1995årsbudgetbelastadesmedettunderskottom500,000:-frånår1994.Vid 1995årsslut kvarståravingåendeunderskott500,000:-ettutgåendeunderskottom375,600:-somfår överförastill 1996.

FördeladekostnaderGS-personalförrenhållningi hamnarutgör96.000:-motbudgeterade 50,000:-.

88 Fritidsbåten och Samhället

Bilaga6

Hamnverksamhetkostnadtkr Personalkoslnad 1BMaterial DTjänster Kapitaltyansl,intern ersVarv D937,6 E279.6

I 461,7 D§15

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 89 SOU

skärgårdsnämnden Damm V5 referel" Fritids-och 1996-08-06 RoyOhlson

TANUMS KOMMUN

TorkelW.Sölve Box949 46129 Trollhättan

ÖversânderkompletterandehandlingaromgästhamnsvçrksamheteniTanums Kommun.Oversäntmatriel 1995årsverksamhet.ArdetmerDubehöver avser höravDig.Jagharsemesterv35 37.-

varvänlriå

/Mâd vä hälsning

/ fa/v

.//, ,bø Roy hlson Fritids-ochskärgårdschef

Tanumshede-Besöksadress:Kommunhuset-Tel051518000vxTelefax0525-18300-Postgiro82420-1Bankgiro429-8634 45781

90 Fritidsbåten och Samhället

Intäkter

Fritldsbåtslntåkter avseendegästhamnar 1995 Gästhamnsavgifter aa7244

Elavgifter 1aooo

DuschNA-avgifter 104000

Hamn Antal gästande båtar 1995 1994 % Grebbestad 5165 4620 11,8 Kalvö 240 311 -22,8 Havstenssu 190 200 -5,0 Sannäs 85 109 -22,0 Hamburgsu 1731 1377 25,7 Fjällbacka 5294 4999 5,9 Resö 1177 1046 12,5 Långsjö 120 100 20,0 Gerlesborg 39 38 2,6 Edsvik 22 31 -29,0 Kämpersvik 0 0 0,0 Totalt 14063 12831 9,6

Gästhamnsverksamhetenhar underdesenasteåren förändratskraftigt.Frånatt baraha varitenangöringsplatshar dessa blivitanläggningarmedtoaletter,duschar tvättmaskinensopmottagningm.m.Enständigutbyggnad är tvungendä båtarnaidag utrustasmedmyckenelektronikochelutrustning. ochVattenuttagbyggs iut den takt fönnår. Nyakommandeinvesteringarför gästhamnsverksamhetenblir medall säkerhet för båttvätt

moittagningsstationer samt

båttoallettema billtvätten.

motsvarande

Tanumskommunhar sedan1980-taletbesök 12-16000övernattningarav ibåtar. Dessabetalarenhamnavgiftmedanda sbesökare betalarnågot, menändåhar tillgångtill all service.

All dennaverksamhet fulltär jämförbarmedcampingverksamheten. upplåterVi latstill detrörligabåtlivetochtillhandahåller service samma somcampingen. Meddettavill påtalaorättvisanmedstatensbedömning rörligtfriluftslivpå av landresp.till sjöss.campingen behöverendasttaut 12%mervärdesskattmedan båtcampingenskallerläggafull mervärdesskatt25%. I I I

Sida1

Fritidsbåten och Samhället 91

Kostnader ritridsbåtskostnaderavseende 241708 aktmästare 71760 tädmatr. 11038 24050 158735 30 84 110 örstörelse 19 kostnader 230 47 89 4097 1159 kostnaderochintäkterför under1995 Dettaär ochadministrationskostnaderfinns med.

Sida1

92 Fritidsbåten och Samhället

FÖDKROK FÖR NÅGRA FÃ,

ELLER

Z

MÖJLIGHETER FÖR ALLA

u.|

E

L

E

D

om turismens ekonomiska betydelse

studie

Fritidsbåten och Samhället 93

TURISMEN -

BOHUSLÄNS STÖRSTA ARBETSGIVARE.

EN AV

Företthalvtsekelsedanfannsdennästan inte,semesterresan.Åtminstoneinteför vanligamänniskor. Idagärdenettmåstefördeflestasvenskar,ochdefinitionenaventuristär"en somtillfälligtlämnarsinhemorti person minst24timmarochi sambandmed dettagörminstenövernattning".Första danpáindustrisemesternfårhelaSverige enaningslagsidaåtVästerhavettill, när hundratusentalssemesterfiraretill lands ochsjösssökersigtillBohuslän,Detär klanattdetfåreffekterpavardagslivet fördenbofastabefolkningen. Ändasedandetförstagruffeti denförstakönihandelsboden,ändasedanden förstaknuffenpádenförstafullsattaskär gárdsbåtenhardiskussionenmanoch emellanhandlatomdetta:Vadharvi man egentligen attför videlarmedoss,makar ochärgästvänliga påoss Sommaren1988genomfördeBOSAM ochBohusTuristenundersökningavhur mycketpengarturisternaspenderade underdentiddegästade14kommuneri GöteborgsochBohuslänexklusiveGöteborg,Detvisadesigatt3miljonerbesöktillsammansgjordeavmed2miljarder are krvilketmotsvarar3438ársverken. I desexnordligastekommunernavar antaletârsverkentillföljd turismenav 1701 fördubblingsedan1982.Iprak- -en tikenärdetnaturligtvismangaflerjobb, sreuuuosuun deltids-ellersäsongsanställningar.

Antalårsverkenavturismen KUNGÄLV Strömstad 327 Tanum 355 Sotenäs Munkedal "NM Lysekil Uddevalla "Ännu Orust MÖLNDAL Tjörn Stenungsund Kungälv Öckerö Partille Härryda Mölndal

94 Fritidsbâten och Samhället SOU 1996: 170

I OO : E BÃTTURISTER

nuLIKAMYCKH

INKOMSVSOM

LÃDOR

INDUSTRIFISK

SPENDFILAIQ "FIRISTERN. SINA PE G.

Allasiffror statistiskt.tr |Lr1I|l|.I|l'tttctlchurtlctt mltdygn. pcrpU1Ull

HOTELL/ PENSIONAT CAMPINGSTUGA STUGBY HYRTFRITIDSHUS 471:-/personochdygn 256:-/personochdygn 256:-/person ochdygn 226:-/petsonochdygn

Hotcllgästenläggerdrygthalva Denstörstautgiftspostenförden bostugby gnskassanpåboendet. Att i är nästdet dyrasteDen hyr fritidshussom sitt lever måst 240:-. härturistensjälvaär boendet- boendet.Mon/dygn.Livsmedeldyrare kostarrestaumngnotanl06:-/dygn.Dårnästkommer ånägarentilldet.Delskos- 110:-, kostar56:- förmen övrigtlever tarboendet66:-/dygn.Men est. Høtellgästenlägger livsmedel.han/honsom handlar stugbygâstenbilligt.ingen mestpengaravallakategorierpå förlr/dag. annan dessutomläggermanmestpengar aktiviteter, utgiftspostgåröverlov/dag. avallakategorierpåmatinköp, 22:-/dhg. hela75:- dagenom

BÅTHAMN UTHYRNINGSSTUGA HUSVAGN/ TÄLT ENDAGSBESÖK Zzoz-/personochdygn 217:-/personochdygn 172:-/personochdygn 1S9:-/personochdag

Dátturistenläggermestpengarpå Stugankostar86:- dygnet Camparen atthandla 60:-,ochgåpå om pcr betalarbaraZáz-/dygnEndagsbesökarensstörstautgift.:mat, personDennäststörstakostnadenförsittboende,spenderar livsmedel -taurang50:-.Han/honhand- ärhushållet- men postår 38:-.Restauockså ensommargästiut- 39:- dagenom ilivsmedelsbutiken.ranger,20:-,bensinstationer,19:påsystembolagetför hymingsstugaspenderarS4:-om Bensin.18:-,och :-/dag. dagen restaurang,21:-, ochSystembolag16:-,andraar iIivsmedelsbutiken.arandrastoraposteribudgeten denhärkategorin somgynnasav

VANDRARHEM SLÄKTVÄNNER/ EGETFRITIDSHUS 138:-/person GENOMFARTSRESANDE ochdygn 133:-/personochdygn 127:-/personochdygn 116:-/personochdag

Den hotpåvandrarhemsom he- Hossläktingarburmangratisoch Fritidshusägarenlever billitalarász-/dagFörboendet. kaniställetkosta näst Den atpåsom gcnntnruszthar på gastavallapåsemesternMen intetillfällespenderaså handlarmatIor31:-ochbensin hanbetyder att for23:- dagen. ändå58:-/dagför mycketpengarDetmv:agårtill om ortenslivsmedelshandeloch20:- bensin.29:-. hållet.Sls-/personochdygn restaurang.23a. förbensinstationen.Reparationerlivsmedel.13.-ochannat.20.-

ochunderhållärintemedräknati

undersökningen.

D D D D

Iloentk-Lümunlngkilt Kiosk.inlukukItvsmuklSystembolag AkllvllclurIk-nstn thnutrøpAnnat

Fritidsbåten och Samhället 95

ÄRSVERKEN OCH OMSÄTTNING

TACK VARE TURISMEN.

"l;l l"1nilj. kr

327ÅRSVERKEN

I Strömstadutgörcampingfolketdenstörsta enskildainkomstkällanfrånturismencamparnaspenderaröver46milj.kr under säsongen.Påandraplatskommerhotellgästättföljda fritidshusägama.Strömstad terna, av liggeri toppnärdetgällerturistomsättningper invånare,17400:-,trotsattgränshandelninteär medräknad.

l".l .l IW milj. kr

355ÅRsvExumN

iTanumtillför kommunens

çampingturistema under

andelochnäringslivöver60milj.kr en säsong.Fritidshusägamaspenderarnästan44 milj. kr. Tanumhardennäststörstaturistomsättningentotalt,ochdelarförstaplatsenmed Strömstadnärdetgällerturistomsättningper invånare. ."IIÖÅH\.\" 153111111.k

241ÅRSVERKEN

Härärdetcamparnasomstårför denstörsta 37,5milj. kr.Fritidshusägama inkomstpostenärvisserligenflerommansertill antaletgäst ätter,mendeärintelikaspendersammaoch kommerknapptupptill 30milj. kr. Att SmögenärVästkustenspopulärastegästhamn synsistatistiken:över76000gästnätteri fri-

Uidsbát.

.ll llfl;\l4 W milj. lxl

162ÅRSVERKEN

Detvanligastesättetattturistai Munkedaläratt kommaöverendag.Nästan38milj. kr bidrar dagbesökarnamed.Detnästvanligasteäratt passeragenomMunkedal,ochpåvägenpassa påatthandlaellerätaenbitmat.Mångahar ocksåvänneratthälsapåi Munkedal,ochde besökeninbringarkommunenshandeloch näringslivdrygt 18milj. kr.

96 Fritidsbåten och Samhället

LYSEKIL 123 milj. kr

223ÄRSVERKEN

Fritidshusägarnadominerarturismen Lysekili med280000övernattningarochenomsättning på drygt35milj. kr. Påandraplatsmed25milj. kr kommervånbesöken.Till Lysekilkommer barahälftensåmångaturisteri fritidsbåtar som till Tanum,ochantaletCampareärocksåförvånansvärtlitetmedhänsyntill Lysekilsdrag: ningskraft.

IJDDEVALLA 255 milj. kr

451ÅRSVERKEN

Sedanundersökningengenomfördesharantalethotellbäddar kommuneni ökatkraftigt. Mensommaren1988utgjordesdenstörsta enskildagruppenövemattande turisterav vännerochbekantasomspenderadehela78 milj. kr. Fritidshusfolketstårförden näst störstainkomstenmedca48 milj. kr. Uddevallahardenhögstatotalaturistomsåttningenavallakommunerna,menomsätter baraS500:-perkommuninvånarejfr Tanum 17400:-.

275ÅRSVERKEN

PåOrust detfritidshusfolketär somtillför mest pengar,drygt64milj. kr.Önslångakuststräcka ochmångapopulärahamnaravspeglasiattan taletövernattningarbåti ärmångafleränantalet campingnåtter.Orustharenturistomsättning perkommuninvånarepå 118002,vilketbetyderfjärdeplatspåtopplistan.

FJÖRN 116 11111,".kr

203ÅRSVERKEN

Tjörnsstörstaturistinkomsterkommerfrån fritidshusägare,gästandesläktochvänner, stuggasterochcampare.Sommargästernas pengargårtill störstadelenåttill livsmedeloch shopping. Tjörn liksomOrustliggerbra till påtopplistan överturistomsättningperinvånare,9 000:-.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 97

sTExrNGstxD 109 min. kr

202ÅRSVERKEN

Räknatipengarärdethotellgasternasomär denstörstainkomstkällanavturismi Stenungsundmed57,5milj. kr,trotsattdestårför knappt80000gästnätter.Räknat antaleti gästnätterärdet släkt-ochvänbesökensomdominerar.Ca225OOOövernattningargjordesav vännersomsamtidigtspenderadenästan30 milj. kr.

l§l.'â.-l.\'milj, kris l

271ÅRSVERKEN

Ävendensomresertill Kungälvharoftaen vänattövernattahos.Drygt400000övernattningargjordessommaren1988 såpå vis,och gästernahandlade,átochroadesigför drygt 54milj. kr. Desombor fritidshusi pásemesterniKungälvbidrogmed33,6milj. kr kas-i sanför bl handelocha restauranger.

ç:ii:1 5%milj. kr

60ÅRSVERKEN

HälftenavÖckerösturistinkomsterkommer frångästandesläktochvänner.Fritidshusägarna göravmed milj. kr under6 sinvistelsepåön, ochdesomkommer båti spenderarhälftenså mycket,ca3 milj. kr. Delatmedantalet invånarepåÖckeröblir turistomsättningen 3400:-perperson,vilketärdennästlägsta summanavallakommunernaundersökningen.i

l.l{llLl.li l milj. kr

103ÅRSVERKEN

SOmilj.kr avPartillesturistomsättningkommerfrån besökandevänner.Dennäststörsta mn summan,4,4milj. kr kommerfrån 9 500 VM

ca hotellövernattningar.Menom maniställetför pengarjämförantaletgästnätterså det be-är "um-untydligt flerbesökare övernattarpåvand åh"

som rarhem Partille15i 400gästnätter.Partille liggersistpålistanöverturistomsättningper invånaremedsina2000:-.

98 Fritidsbåten och Samhället

i-iÅkxynix 127 milj, kr

218ÅRSVERKEN

Härrydasturistomsättningärungefärlikastor somLysekils.MeniHärryda detär vänbesöken somstårför dendominerandeinkomstkällan med43milj. kr, följdavendagsbesökamasom spenderar milj. kr, Hotellgästerna25 ären annanstorgrupp,medenomsättningpå knappt20milj. kr.

.lÖl..l.\l. w milj. kr

340ÅRSVERKEN

Genomsnittsturisteni Mölndalborhosvänner ochläggersinapengarpåshoppingoch restaurangbesök.Antaletgenomfartsresande

ch endagsbesökare självaverketmångaär i ångerfleränantaletövernattningarpáhotell,

vilket intesynsidiagrammeteftersomhotellgästernaspenderarsåmycketmerpengar.

VAD ÄR SKILLNADERNA IVIELLAN KUST

OCH INLAND, NORR OCH SÖDER

Siffrorna i diagrammen:Ingeromsättning i miljoner kronor.

Finnsdetettsambandmellangeografiska kommunernaskasatsapåcampare

förutsättningaroch turistinkomsterÄr I dehärdiagrammenkanmanjämföra

dett exsjälvklartattkustkommunerna hur de olika turistkategorierna fördela-är

tjänarmestpåbâtturister,medaninlands dekommunför kommun.

HOTELL CAMPIN

247mmkr 230milj.kr

Suñmsud suomsud

Tanum Tanum

Smulis sounñs

Munkzdal Munkedal

Lyukll Lysekil

Uddevalla Uddtvnlh

Onm Orust

110m 116111

scmunpund Stenungsund

Kungälv xungálv

Öckerö Öckerö

Panul: pmm:

Härryda Härryda

Mölndal Mölndal

märkkro m 20 so to "71kro 20 40 60

Fritidsbåten och Samhället 99

FRITIDSHUS STUGA/RUM 386rnu;kr 173mil;kr Snmnmad strama-ua Tanum Tanum Sotenäsü Somna Munkedalj Munkedali Lysekil Lysekil Uddevalla Uddevalla Orust Orust Tiöm Hörn slenungsund Stenungsund Kungälv Kungälv Öckerö öckerö paruue pmm: Härryda Härryda Mölndal Mölndal "Hl/k 0 20 4a 60 "H11"0 10 20 3a

STUGBY VANDRARHEM ..,m.,.,, 22milkr n smsudTrm Strömstad Tanum somna Tfn Munkzdzl M" d Lysekil LW Mama Uddevalla Orust Orust Tlöm 17° suenungsunai Srenunøund Kung-uyi Kungälv ÖckeröI Öckerö Pardue Pau-ull: mrryaa Han-ya. Mölndal nömu "WN"o s 10 15 mr/Jkr o l z 3 4

SLAKT/VANNER 499milkr Slrñnuud Tamm Strömstad som Tanum Munkukl m um M Uddevalla Lysekil orm UMm nam Döm Sununpund skumM3 Kungälv Kungalv Od"Ö barr-o HW pmm: Härryd- Härryda Mölndal Mölndal url/k0 m 40 eo ao mn; okr 5 m 15 p;

GENOMFARTSRESANDE ENDAGSBESÖK 97mupkr 207 krmm suomsuaan Tanumn somnai

Lysekilj mazvauai Orusti 116m1 slenunpundL Kungälvi ÖckeröantikI Härrydan Mon-hl WUk o s 10 15 m

100 Fritidsbåten och Samhället

"TURISMEN I BOHUSLÄN"

- TILLHYGGE ELLER VERKTYG

Allasifferuppgifteri dennabroschyr ham-är tadefrånundersökningen"TurismeniBohuslänu somgenomfördessommaren1988påuppdrag avBohuslänssamarbetskommittéBOSAM och BohusTurist.

Undersökningen"TurismeniBohuslän"är en unik kallatill kunskapomhurturismenserut ochvaddenfårföreffekter deolika kommun-i erna.Denintresseradekommunmedborgaren kandramångaslutsatseromsinkommunsför utsättningarattökasinaturistinkomsterochhur politiker ochnäringsidkareförvaltardessamöjligheter.

Studienbyggerpâdirektaintervjuermed962 ressällskap,ellerdrygt3 000personer,som abl harfåttredogöraförsinautgifterdetaktuella dygnet.Detgöratt"glömskeeffekten"ärminimal,manminnssomregelvilkautgifterman haftsånärai tiden.Merän99%avdetillfrågade besvaradefrågorna.

Intervjuplatserna spriddaär överalla14kommunerna,deärvälbesöktaturistmálochutvalda förattgeengodrepresentationavdeolika turistkategorierna.Intervjuernagenomfördesav professionellamarknadsundersökarefrånBurke MarketingInformationAB.Statistiskbearbetning ochsammanställninghargjorts Magnusson8:av PartnersAB.

Undersökningsmaterialet helhetkanrek-i sin virerasfránBohusTuristoch BOSAM,

Tryckningen dennabroschyrhar möjligav gjortsavRegionale/eonomisleaenhetenvid Länsstyrelsen GöteborgsochBohusi län. Denlean beställasfrån BohusTurist.

:BohusTurist:

StoraNygatanâ-Box182-45116Uddevalla-Tel052244055

Fritidsbåten och Samhället 101

"MEN SOMMARGÄSTERNA BETALAR JU

INGEN KOMMUNALSKATT HOS OSS".

Turismensdirektaoch indirektaskatteeffekicr är ettkapitelförsig.DetstatligaSkâilöuljiltl ningsbidragettill "kommunermedsvagt skatteunderlag"komplicerarbilden,eftersom ökadeturistintäktermedförminskadebidrag. Pådetsättetärturismenjämförbarmedvilken annanindustrisomhelsL

Indirekt Berziknadtotal

Direktomsätb skaiteeffektekonomisk Kommun .Arsverken ningmilj. kr milj. kr effektmilj kr

Detärengammalvanföreställningattturisterna baraförorsakarkommunernakostnaderoch ingaintäkter. självaverket detI är såattsemesterkassanfrånbesökandesläktochvänner, genomfartsresande,campareochbåtturister skaparbådearbetstillfällenochstatligaoch kommunalaskatteintäkter.

Utansommarensförsäljningstoppskulleett 50-talmindrelivsmedelsbutikeri norraBohuslän bli olönsammaochtvingasstänga,

Trängselntill landsochtill sjössundersommarhalvâretbildarocksåunderlagförenhel del samhällsservicesommanannarsskulle klarasigutan.Turisternai Bohuslänspenderar dessutommerpengarper personänvad SverigesTuristrádangersommedelvärde.En bátturist Bohusläni gör t ex avmed220:-/ dygn,jämförtmed110:- övrigai landetenligt Turistrådet.

102 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

1996-08-19

Te 0920-293254

GeneraldirektörTorkelWSölve

Kommunikationsdepartementet

Box949

46129Trollhättan

HejTorkel

Beromursäkt dettagitatt långtid meddennainformation. Dinafrågorinledsmedantaletfritidsbåtarochantalplatserikommunen.härblir detfrågaomenuppskattningeftersomvifrånkommunens sålt samtligasida ut fasrlandsiritidsbamatnnarviförvaltat.

Framtill 1993förvaltadevi 15-talethanmanläggningar varierandemed standard antaletbåtplatser900.1 Exempelvis året1990 kommunensför var kostnadernainklkapitaltj.2 803000 kronor,intäkterna1302000kronor.Antaletbåtplatserviddennatidpunktvar då1300st.

Idaghar endastanläggningari skärgårdendvspåöar,därSandönoch Klubbvikenshavsbad denår störstaavdem.Därfinns gästhamnen med70-talet platser.

Antaletfritidsbåtar: ca7-8000st

Antaletbatplatser osskända

av bio-hamnaravvarierandestorlek ca3500st

Antaletgästplatser.avosskända. ca110st Dekändaplatsernafinnsi 4avde40talet kändahamnamaUppskattningsvisbör detfinnas1-2sittplatseri deresterande 36hamnarna.Dvsnågonstansomkring 50-taletgilstplatserdu.

Kommunenharsedanmars1996inrättatettsärskiltprogramområdefdr sklrgardertbenlmnt"Luleåkommunskärgård"vilkenhartill uppgiftatt utvecklaskärgårdensom

relueationsomrldeförkommuninnevñnare,besöksnäringochturism -

ökatillgängligheten säkerhetenoch förskärgardsaktivitener -

underhållaskllrgårdsanläggninga:ochfritidsbâtamasfarleder -

tillvaratadenbofastabefolkningensintressenochmöjligheterfören -

levandeskärgård - skapaförutsättningar näringslivsutveckling marknadsaküviteterför och i

skärgården

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 103

insatsergörasför bevarandeavskärgårdensegenart,naturvärdenoch -

landskapsbild. I dagharvi IO-taletLttflyksanläggnin skärgården,gari vilkaförvaltasav kommunenochdessnyaprogramomradeLuleåkommunskärgård. Dessutomsvarar för utprickrlingavettantalfritidsbåtsleder.

Sexpersonerarbetarnulägetinom dennaverksamhet.Motsvarande

. 2 årsarbetare.Personalkostnader. 670000:-

Driftkosmadema1996inkl.kapitaltjanstkostn.fördennaverksamhetuppgårtill l 900000:-

Piinvesnerlngssidanfinns1996/97 1000000:-

Betdñandefinansieringenfördenkommunalaverksamhetenskerdennavia komurmensskatteintäkter. Nlgonhidragsgivningmedskattemedeltill småbåtshamnsverksamheti Rsreningsregiutgår Via länsstyrelseni Norrbottenslänutgårskbygdemedeltill vissverksamhet inomskärgkdsomrádet. närvarandeFör ca400000lcr/âr. Dessapengarhartilldömtskommunenviadenregleringsverksanrhetsom Vattenfalldömtsutbetalavindevattendomarsomhållitkringvattenregleringen avLuleälven. Regleringsmedlenkanerhållasförvissainvesteringsobjekti Luleälveneller skärgñrdsomradet.Härvidkansåvälföreningslivet kommunensom göra framställanhosLzstomanslagfråndennafond.

Vi hartagitfram antalinvesett ueringsobjektförskärgårdssatsningarförde närmasteåren,ca25miljonerkronor.Objekten redovisadeär somlämpliga objektförbidragsframställningaromEU-stöd.Målomrâdena2 och5 Huruvidadessakommerattrealiseraseller kanjagi dag svarapå,men eftersomobjektenharpasseratdenprojetktledningsgrupp lirsom politiskt tillsattochmandär haftnågrainvändningar,finnsdeti vartfall goda förhoppningaromattnågraavprojektenkommer bli aktuella.att

Mintolkning beslutetav ominrättande detav nyaprogramområdetä:attman frånpolitiskthallharensamsyn behovetavkommunalasatsningarl kommunensskärgardsontráde.

Under1995/96investerasca2.5miljonerkronorsominfrastruktursatsningari skärgården. Medanledning kommunensav satsningardesenasteårenhar erhållit antalett entreprenörersombedriverturbåtsverksamheti skärgården.vilkettyder att detfinnsettuppdllmtbehov attöppnaskärgårdenför turismochrekreation.

av

Mlnpersonligauppfattningenattdetfinnsskalförstatenattstötta kommunernasinfrastruktursatsningari våraskärgårdar.

V nu-

anIs s

104 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Österåkers

L

kommun

1996-08-29

Näringslivssekr/lsh

GeneraldirektörTorkel SölveW

Kommunikationsdepartementet

MEDANLEDNINGAV UTREDNINGANGÅENDEFRITIDSBÅTAR

Vi översänderhärmeduppgiñerenligtöverenskommelse.

Antalgästhamnar/platse Enligtredovisadlista 214gästplatser

Redovisadegästnätteribåt Endastnâgrafåharkunnatredovisaettungefärligtutnyttjande gästplats/nattav

varför hänvisartill antaletgästplatser

Antalpe.manentabåtplatser sjö/land Enligtredovisadlistaerbjuder 15varvsjöplatser ca3.114platser "- 14varvvinterplatser ca3.125platser

Företagi direktverksamhet antavanstâllda 22 70anställdavintertid

87anställdasommartid

Parkeringsplatsei anslutningtill håtplats Finnsca 2.655platser

Planeradeinvesteringarinom2år/antal Enligtlista 13st

Erhållitbidrag Enligtlista 1harfåttaktivitetsbidrag

l hartättbidragför20årsedan

l harerhållitfrånlänsstyrelsen

Företagsomärberoendeavfritidsbåtsverksamhet Enligtlista 66företagmed 133anställdaca

Privatabryggföreningarifritidsområdenruntomi kommunenharvi halt möjlighet följaatt upp.

Medvänlighälsning ÖSTERÅKERSKOMMUN

LarsAsplund enligtuppdrag

z./:/AJ H/V

- ., h;

Äjlb-1ø-4./ .,

LouiseSHolmgren

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 105

1996-08-29

TPLATSER

jömhammarvarvet

Marina

Varv

Båthamn vinningeMarina

Marina rälhavetsBåtklubb ABÅkersKanal ÖBVBygg Varv ÖstraLagnö Bâtbyggeriochvarv Finhamn Husarö Ingmarsö Linanäs

Klimsundet NässlingensKursgård

Siaröfonet KlaesAndersson, Åsätra ÖrsöBåtvarv EklundsBåtvarv

HummelmomVarv YachtService

HDOKUMENTPLAN\LOUISE\FRITIDSUTR

106 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

1996-08-29

III I I

Direktberörda Motorverkstad 4 anst Platsverkstad 3 ans Allmänbåtverkstad 2anst Försäljning 2 anst

Båtar Motor0 SödermansVarv Ramsmora Sjöberg

H:DOKUMENIPLAN\LOUISE\FIUHDS.UTR

Fritidsbåten och Samhället 107

ÖSTERÅKERSKOMMUN 1996-08-27 14 Nâringslivssekr/lsh Företag Anst Verksamhet Alsviksvarvsjömansteknik 1 BERGMAN,BRORVERNER 1 BÃT SPORT FRITID Båt,Sport Fritid EklundsBåtvarv,Leif Båtvarv Ericsson,TureRagnar Båtbyggare GRANKOBBENMARINAB HNBÅTCHARTERAB JANNENYSTEDTSEGEL BÅT Segel Båt KandelhartBåt Snickeri Bål Snickeri KURTSJÖBERGSBÅTVARVHB Båt- motor-reparationer.0 LjusteröLaxÅkersbergaFiskodlHB Färsk0röktlax.Levandelaxñskar. LÖFDAHLSBÅT SNICKERI Service0repavinombordsmotorer.

Målningsarb,grundmumingar,

byggnationeroreparationer. MickeForsblomsBåtmonteringarÅkersberga Pw SKÄRGÅRDHB SKABYGGMEKBÅTOCH SÖRENLUNDINBÅT SNICKERI ÅkersbergaRoslagensMarinServiceAB, Å Ahlgren lngmarsöFritidscenter/Stugby Stuguthyrning.Café,grill.Mingolf.

Kanotuthyrning. LjusteröHembageri Tillverkning försäljning0 avbagerio

konditorivaror. Sea-SafeBoatsSwedenAB Försäljningavstyrpulpetbåtar. StatoilBensinLaggarsvik Bensin HADOKUMENRPIAMLDUISEUTREDUS

108 F ritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

ÖSTERÅKERSKOMMUN 1996-08-27 24 Näringslivssekr/lsh

WistedtsSjötransporterKB Muddring,pålning,bryggarbeten,sand, jord,grus.Div.transporter ÅkersbergaSvetsteknik Trading Tillverkning,service bil- bâtlrailer, av o släpkärror.Smide. ÖstanåUthymingsAB AKAP Båtkapell,navigationsutrustning. BjörnsBensinstation Bensinstation,sedelautomat. BREVIKSALLSERVICEAB Minigolf,kiosk,servering H AlerudC Autosol.Båtvaxochkromglans. HerlinsSkärgårdskryssAB IngmarsöHembageri Hembageri. JanFrendinPontontransport Bogseringochsjötransport. LaxbitenBilewaAB Fiskodling,miljöteknik.Röktlax i mm sommarbutik. LEGOSERVICE Båtservice LINDHAGENSEGELMAKERI Tillverkning segel.av RadarTeknik Fartygselektronik RoslagensMarincenterAB Detaljhandel båtarmed ochbåttillbehör. SVANTEERIKSSONMARIN Reparationersevice båtar 0 av o motorenReservdelar0tillbehör. WäsbyGårdMarin PlastproduklerAB Byggandeochreparation båtar. av ÄttaröÅkeriAB Båt-,bod- maskintransporter.o Maskinsopning,snöplogning,sandning.

BryggbyggamJöngrenA ElvströmsSails Sömnad,tillverkning segel.Försäljningav avsegelbåtstillbehör.

HADOKUMENTVIAMIDUISBUTREDUS

Fritidsbåten och Samhället 109

ÖSTERÅKERSKOMMUN 1996-08-27 34 Näringslivssekr/lsh KlintsundetBilBåtoLivs 2 AB 2 Detaljhandelmeddrivmedel Robell Thudén lnredningsAB 2 Fartyg,tåg,hotell,restauranger,skolor. AndersCarlsson BÅT FRITIDAB 2 Detaljhandelmedbåtarochbåttillbehör. COMPIERS Hobbybutik.Spec.kolfiber. ÖSTANÅ 2 Livsmedel. ICA LILLSTRÖMS KIOSKAB 2 Kioskverksamhet.Videouthyming.Lotter, LIVSO tips.Livsmedel. Tapetserarverkstad 2 Nytillverkn0renoveringavbåtdynoro Niit Nubb kapell. 2 Restaurangverksamhet.Fullst.rättigheter. RestaurangSkeppsbruten 2 Båtbyggeri,suickeriarbeten. TräBåtoSnickeri ÖrsöHandelAB 2,5 3 Densomäranslutenkankopplauppsig Skärgårdsnoden viamodemochsöka,läsaellerlämna information. ÖSTERSKÄRSHAVSBAD 3 Restaurangverksamhet,konferens, catering,festermm. AB 3 Marinaverksamhet.Service,rep.o DYVIKSVARV försäljn. GERMANISCHERLLOYDAB 3 Klassificeringavbåtaroch industrikomponenter. PLASTSKADORMONTAGEAB 3 Rep.avplastskador,Lackspec. Försäkringsskadorallabolag. ROSLAGSBÅTAR 3 Reparationeravbåtar.Arbetar samtliga AB försäkringsbolag. ICAProviantenAB 4 Livsmedel BRÖDERNASÖDERMANSBÅTVARV 4 Vinterförvaring,reparationer,motorer. HammarstrandsKiosk Grill 4 Ombudtipstjänst.Kiosk,grill,bensin,livs FritzKröll Eva

H:DOKUMENlPLAN\LOUlSE\UlRED.US

110 Fritidsbåten och Samhället

SOU 1996: 170

ÖSTERÅKERSKOMMUN

1996-08-27 44 Näringslivssekr/lsh IngmarsöLivsAB 4 Livsmedel,bensinsjömack,

apoteksombud.

bryggor,muddring. TexacoÅkersberga

5 Bensinstation

TrälhavetsRederiAB 5 Båtcharter,

utflykter,konferenser,

transporter.

ErikssonsBätbyggeriAB 6 Fullständig

varvsrörelse.Trä mek.0

verkstad.Bâtbyggarskola.

H:DOKUMENTVLANUDUISBUTREDLIS

Fritidsbåten och Samhället 111 SOU 1996: 170

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ÖSTERÅKERSKOMMUN Summunuodexdclum KOMMUNFULLMÄKTIGE 1989-06-12 6

KF§ 89 Dnr 1981157 016.388 19a7.171 016.388 Ulm. anses

Bâtiivet i Österåkerskommun svar motionerfrån - Lars Asplundc mfi, Stig Nigstrand fp och Leif Pettersson s

Mapp Ärende Motionsförteckn Lars Aspiund, Stig wigstrand och Leif Petterssonhar Iämnat in varsin motionombåtiivet i kommunen.

Beredning

Administrativa förvaltningen/kans1iet, redogjorde för ärendet i tjänsteutlåtande daterat den 20 april 1989.

Arbetsutskottet behandiadeärendet den 10maj 1989,§ 107.

Kommunstyreisenbehandiadeärendet den 25maj 1989,§ 122.

Yrkande

Leif Pettersson s yrkar bifall ti11 föijande punkter i sociaidemokraternasmotionombåtiivet i Österåker: punkterna 6 och 7. I övrigt yrkar Leif Pettersson bifa11 tiii kommunstyreisensförs1ag.

Ingela Gardnerm yrkar bifaii til kommunstyreisens försiag.

Propositionsordning

Ordförandenstäiier proposition yrkandenaoch finner att kommunfu11mäktigebeslutar eniigt kommunstyreisens förslag.

KOMMUNFULLMÄKTIGESBESLUT

1 Motionernaförkiaras besvarademedhänvisning till upprättat avtal me11anÖsteråkerskommun ochTräihavets Båtkiubb.

Reservation

Desociaidemokratiskaiedamöternareserverar sig tiil förmånför eget yrkande.

luslnnqnces Uldrcgsbesvyrknude sign /,,

1 12 Fritidsbâten och Samhället

UTDRAGUR

ÖSTERÅKERSKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE 1991-09-23 3 20 /KF9l09Z3.PRO/

KF sas Dnr 88.197 015.388M

Utdrag: Mapp.motlonsförteckntng

Bátsgortcentrumgå Ljusterö - svar på motion från Ritva Elq mfl Ärende

Folkpartiet har genomRitva en motion till kommunfullmäktigeElg. SvenHugossonoch SörenNorrby. i skall föreslagit att Österåkerskommun lämnabidrag till ett bátsportcentrumpå Ljusterö. Beredning

Fritidsnämndenhar behandlatärendet l989-03-16. S 35. Nämnden beslöt att hänskjuta frågan till budgetbehandlingen.

Glesbygdssamordnaren 1991. har 1 tjänsteutlåtande daterat den30 juli redogjort för ärendet.

Arbetsutskottet behandladeärendet den21 augusti 1991.§ l80.

Kommunstyrelsen behandladeärendet den 5 september1991.§ 148. KOMMUNFULLMÄKTIGESBESLUT

1 Motionenförklaras besvaradmedhänvisning till att kommun-styrelsen har gett ABÅkers till en samladlösning för Kanal i uppdragatt ta fram underlag en "uthamn"vid Klintsundet.

i.

Justerandessign Utdragsbestyrkande

av

gå

Fritidsbåten och Samhället l 13

UDRACliR ÖSTERÅKERSKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sommanuudnndnlum KOMMUNFULLMÄKTIGE 1988-06-13 10

Mopp

KFs 109 Dnr 1988.32 005.253/

Planeringsavtal medTrälhavets Båtklubb angåendeRunöHamn Napp Ärende Plandir för känned Stab för handl och Kommunstyrelsensarbetsutskott behandlade.vid sitt sammanexp till TBK träde den29mars1988.en skrivelse från Trälhavets Båt- Lagakraft klubb innehållandeförslag till hantering båtfrågorna i

av kommunen.Medanledningav skrivelsen beslutade arbetsutskottet omnyariktlinjer för båtfrågornas hantering.

Förslag till planeringsavtal mellan kommunenoch Trälhavets Båtklubbomden framtida hanteringenav båtfrågorna har tagits fram.

Beredning Förvaltningsdirektören redogjorde för ärendet i tjänsteutlåtande daterat den 24 maj 1988.

Arbetsutskottet behandladeärendet den 25 maj 1988, 181.5

Planeringsdirektören redogjorde för ärendet i tjänsteutlåtande daterat den6 juni 1988. reviderat den 9 juni 1988.

Kommunstyrelsenbehandladeärendetden 9 juni 1988. 166.§ KOMMUNFULLMÄKTIGESBESLUT

1 Planeringsavtal medTrälhavets Båtklubbangående

båtfrågornas hantering och Runöhamn.godkänns.

2 Till protokollet noteras att "Redovisningöver

anläggningarsomTrälhavets Båtklubbarrenderar av ABÅkersKanal" är utförd.

Protokollsnotering 1 På grundav jäv deltog inte Olle Haganiusml 1 handläggningenav detta ärende. Protokollsnotering 2

Stefan Cronbergml och Stig Higstrand f framför tack till planeringsdirektör Stig Stålberg. förvaltningsdirektör Jan- Olov LarsénsamtOlle Haganius.vd ÅkersKanalsomskött förhandlingarnamedTrälhavets Båtklubb.

Bilaga

109/88Planeringsavtal luvrzndrssig Utdvogsbevynlunde

//A //z

m i

707315-KCMMUNSAMKODA8 .l

OI

114 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996; 170

USTERÅKERSKDHHUN lS88OS-OS 1

Bilaga 109/88

KF-protokoll 1988-06-13

PLRNERINGSHUTHL

Kommunstgrelsens arbetsutsktot beslöt vid sammanträde 1988-03-E9 om nga riktlinjer angáende bátfragornas hantering i kommunen, se bif § S5/BB.

Hed anledning härav har mellan Dsterakers kommun,nedan kallad kommunenoch Iralhavets Batklubb, nedan kallad TBK, träffats Följande planeringsavtal.

§ 1 UHFATINING

Planeringsavtalet slutes mot bakgrunden att nuvarande arrendeavtal mellan RB åkers Kanal och IBK pa Kungsängen och Runö 7:32 kommeratt upphöra och att ersättningsmark erbjuds i RunöHamn, Avtalet avser den langsiktiga Eörsörjningen av mark for betuppläggning, upptagningsramper och hamnanläggningar. Ett Övertagande av de anläggningar som TBK För närvarande arrenderar kommer att ske av TBK fran Åkers Kanal i enlighet med direktiv i kommunstgrelsens arbetsutskott.

§ E HQRK

Mark for batuppläggning i Runö HamnEg 7:89 kan erbjudas enligt gällande plan medca HS 000 mä. Ev kan vid behov efter planändring batupplaggningsomradet gtterligare utvidgas.

marken överlåtes till TBKenligt följande principer:

§r§ä§tgigg§mark for K; ;sängen 18 ECOmä och Runa 7:52 S S00 må hardgo.es av kommunenoch Eörsäljes till ramarkspris till TEK.

övrig mark, d v s ex sgogsgagk som TBK behöver Ear att utvidga klubbmarinen forsäljes till ramarkspris. Denna mark hárdgöres av TBK. Ramarkspris för batuppläggningsmark är i IEEE ars prisniva HSkr/mä.

§ 3 GENGHFURRNDE

Utbgggnaden av Runö Hannsker successivt. I en Första etapp iordningställs mark för batupoläggning pa Runö och i en andra etapp Elgttar befintliga anläggningar pa Kungsängen över.

m4;

Fritidsbåten och Samhället 115

OSTERAKERSKUHHUN 1988-06-05 2

Hamn- och kajanläggningen i Tunaviken kommeratt bgggas ut av kommuneni den omfattning som efterfrågas och kan tillgodoses genomden exploateringsbudget somkommunen upprättar för Runö Hamn. Erforderliga brgggur och pontoner för klubbmarinan kommer att byggas ut av IBK.

Upprustning av kanalstranden och insatser muddring m m för att förbättra farleden ska ej belasta Runö Hamn utan ses som en allmän kommunal angelägenhet.

Efter ca S år beräknas mark och upptagningskaj i Tunaviken finnas iordningställd i tillräcklig omfattning för att ersätta nuvarande Kungsängens båtuppläggningsområde. Kommunenska verka för att arrendeavtalet för området förlängs fem år och därefter ett år i sänder intill dess att verksamheten har flgttat över till Runö Hamn.

Den ersättningsmark som kommuneniordningställer grovhårdgöres med lämpliga fgllnadsmassor och toppjusteras med finare fgllnadsgrus. Beroende på hur mgcket fgllnadsmassa somfinns tillgängligt kan tidplanen för ersättningsmarkens iordningställande kommaatt förskjutas med något eller några år från beräknad genomförandetid.

Detta avtal är övergripande till sin karaktär och kommer successivt att detaljeras och ersättas med överlatelseavtal somreglerar varje deletapp. Planeringsavtalet möjliggör en långsiktig samlad lösning för TBK i Runö Hamnmenkommer i sina detaljerade lösningar att bli beroende av de tekniska aspekter som vid samråd med TBK framkommer vid genomförandet. Likaså kommerdetaljerade lösningar avseende de anläggningar somTBK arrenderar ett arbetas fram med RBåK.

§ 5 BåTUPPLäGGNINGSDnRADET

Båtuppläggningsområdet pá Runö Hamnkommeratt omfatta en icke oväsentlig gta mark, som när den inte används sommartid utgör en resurs för andra ändamål.

TBK och kommunenär överens om att marken ska kunna upplåtas till camping, cirkus, mässor m m somparterna finner intressant och genomförbart.

§ 5 TIDFLHN

Följande tidpunkter beräknas gälla för hárdgöring av mark för båtuppläggning resp utförandet av kaj- och hamnanläggningar:

- 1 september 1588 finns 2 000 m2 mark

herdgjord på Runö

- 1 september 1388 gtterligare S S00 ma mark

hárdgjord samt upptagningskaj efter kanalen

- även 1890-92 hårdgöres ca 5 000 maresp år

: 1983 påbörjas arbetena medicr

sliande av hamnkaj i Tunaviken

/Mu

116 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

USTERÅKERSKOMMUN 1588-05-OS 3

§ E PLRNÄNDRINB

För att utngttja Runö Hamneffektivt se behöver en smärre planändring göras avseende kvartersindelning och angöringsvägar. Planändringen påbörjas omedelbart och beräknas Fastställd 2 kv 1888.

§ 7

Föreliggande avtal utgör grunden för ett konstruktivt samarbete mellan TBK och kommunenFör bátfragornas utveckling i kommunen.Planeringsavtalet kan vid behov revideras eller ersättas andra avtal omFörutsättningarna för Runö Hamnsgenomförande väsentligt förändras.

åtaganden enligt detta avtal innebär ej rätt till skadestånd För nágondera parten.

Detta avtal har upprättats i tvá likalgdande exemplar varav parterna tagit varsitt.

denl:/Å; Åkersberga den / ISBE Åkersberga 1988

För österakers kommun För Trälhavets Batklubh

7a. :in

f.-

f

. U-+a,,

/:i. /§1/J21/

Fritidsbåten och Samhället 117

BILAGA 3 SJÖFARTSVERKET 1996-02-19 1 13 Ekonomiadmlnistrativa avdelningen

6. ANSLAGSREDOVISNING

6.1 Sammanfattning

Kostnaderinom Sjöfartsverketsansvarsområdesom inte ska ingå i handelssjöfartensbetalningsskyldighetfinansieras över särskilda anslag.

Ersättningentotalt för år 1997har beräknatstill 145,2milj kr.

Anvisat 1995/96, 000 kr1 Förslag . - 1991.1 I . - Totalt Därav för 1om. kr, 12 månader i . B1. Ersättningför fritidsbáts- 68 624 45 749 90 000 ändamål m m

B4. Ersättningtill viss kanal- 82 758 55 172 55 200 trafik m m B6. Åtgärder mot vattenförore- 1 1 1 ningfrån fartyg Summa anslag 151383 100 922 145201

Under de år Sjöfartsverketvarit affärsverk har handelssjöfartens betalningsskyldighetkraftigt utökats. Senast 1994genomatt anslaget Ersättningtill viss kanaltrafikm.m. minskadesmed 15 milj kr i samband med attTrollhätte kanal inordnades i Sjöfartsverketoch från den 1juli 1995genom att anslaget Ersättningför fritidsbåtsändamálm.m.minskades med 15 milj kr. Vad gäller den minskningen har regeringen uppdragitåt senare Sjöfartsverket att i anslagsframställningeninför budgetåret 1997 redovisavilka kostnadersomöverförts till att ingå handels-i sjöfartensbetalningsskyldighet.

Sjöfartsverketkonstaterar att anslaget Ersättningför fritidsbåtsändamål inte längretillnärmelsevis motsvararvad som kan m.m. betraktas som skäligt. Sjöfartsverketsförslag för budgetåret 1997 överstigerdärför anvisade medelför 1996beräknade som2/3 av anslagetför detförlängda budgetåret 1995/96.

AVSN-Gä

1 18 Fritidsbåten och Samhället

6.2 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Motsvarandeanslag benämnt Ersättning till Sjöfartsverket för

vissa tjänster uppgick 1987/88när Sjöfartsverket blev affärsverk

till 101,4 milj kr. Anslaget har därefter successivt minskats och uppgår nu till 45,7 milj kr beräknat för 12månader. Utvecklingende olikaåren har varit följande milj kr.

Denökning av anslaget somskedde till budgetåret 1989/90var av anslagstekniskart. Fram till detta budgetår fick Sjöfartsverketfrån det belopp under inkomstiteln stämpelskatt som var hänförligt till fartygsförsäljningarta i anspråk ett belopp som motsvaradenettokostnadenför sjöfartsinspektionensverksamhet. Från budgetåret 1989/90 renodlades anslaget och principen om avräkning mot stämpelskatterfrángicks.

Anslaget har således nominellt minskat med 55 % under de år Sjöfartsverketvarit affärsverk. Tas hänsyn också till den avräkning somgjordes mot stämpelskatt 1987/88och 1988/89 blir den nominella minskningenca 65 %. Handelssjöfartens betalningsskyldighet har ökats i motsvarande utsträckning. De kostnadersom överförts har i huvudsak varit isbrytningens rörliga kostnader, kostnader för den militära bemanningenav sjömätningsfartygen och kostnaderna för sjöfartsinspektionen. Motivet har varit att de nämnda verksamheterna i huvudsak ska inriktaspå handelssjöfartens behov och finansieras av avgifter.

Från budgetåret 1993/94 då kostnaderna för militära bemanningen

av sjömätningsfartygeninte längre täcktes med anslagsmedel ren-

odlades anslaget till att enbart omfatta Ersättning för fritidsbåtsändamålm.m. Från anslaget betalas Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatserför förbättrad Sjösäkerhetfrämst avseende

ÅVSN-SJ

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 1 19

fritidsbåtstrafiken.Vidare ingårvissa kostnader för sjöräddning, farledsverksamhet,bemanningavfyrar av regionalpolitiskaskäl samt vissa övriga kostnaderför fritidsbåtstrafikoch yrkesfiske m.m. som inte skall belasta handelssjöfarten. l anslagetingår också medelför beredskapsåtgärderinomtotalförsvaret.

För de poster som numeraingåri anslaget anvisadesbudgetåret 1987/8843,5 milj kr. För budgetåret 1995/96 12 månader har anvisats 45,8 milj kr. Under denna period har prisökningen enligt KPl varit ca50 %. Ett antal nya åtaganden, somframgår nedan, har också tillkommit. Den realaminskningenär således betydande. Utvecklingenför olika delposter redovisas nedan milj kr.

1967/88 1994/95 1995196 Behov

12 mån Förslag

Sjösäkerhetsinformation 2,9 3,5 3,5 3,5

Bemanningavfyrar av regionalpolitiska skäl 1,6 2,1 1.0 2,6

Fyrarm.m. 2,0 2,6 2,6 5,8

Mindre kanaler och

Beredskapsåtgärder inom totalförsvaret 1,5 1,3 1,3 1,3 Jämkning av besikt-

Av sammanställningenframgår vilka kostnadersom under budgetåret 1994/95 belastat anslaget, men som underbudgetåret 1995/96 överförtstill att belastahandelssjöfarten. Sjöfartsverket redovisar i sammanställningenockså det verkliga anslagsbehovet. De olika delposterna kommenteras nedan.

AVSN-SJ

120 Fritidsbåten och Samhället

6.2.1 Sjösäkerhetsinformation

Underpostentas upp 3.5milj krför insatser i form av information och rådgivandeverksamhet för att främja säkerheten inom fritidsbåtstrafiken.

6.2.2 Bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl

l tabell 5har sammanställtsuppgifter för de fyrplatser som den 1januari 1996var bemannade ochför vilka Sjöfartsverket kvarstår somhuvudman eller bidrar till bemanningskostnaderna. l sammanställningeningår ävenSöderarm,som bemannas i huvudsakför sjöräddningsändamål.Personalkostnadernaför de fyrar som bemannas av regionalpolitiskaskäl uppgårtill 3,5 milj kr. Ersättningen till Sjöfartsverketfrån andra intressenterför dessafyrar uppgår till 0,9milj kr.

Anslagsbehovetär således 2,6milj kr. Den nedskärningav anslaget om 15 milj kr 12 månader som gjorts till budgetåret 1995/96 har inte i sin helhet kunnat göras på poster sommed en grov schabloniseringkan hänförastill handelssjöfarten.Detta medför att handelssjöfartennödgas finansiera ca 1,6milj krav kostnadernaför bemanningavfyrar av regionalpolitiskaskäl.

Av sammanställningeni tabell 5framgår hur andra intressenter bidrar till finansieringen. Det bidragom sammanlagt 0,6 milj kr som SMHI tidigare lämnade för bemanningav Örskär, Kullenoch Máseskärupphörde den 1november 1995.Från den 1juli 1995 upphörde överenskommelsenmed Marinenom bemanning av Understen efter uppsägningfrån Marinkommando 0st. Regeringen beslutade 1995-06-29 att uppdraåt Försvarsmaktenatt ombesörja fortsatt drift av Understens sjöbevakningsstationför tiden 1995-07-01--12-31.Regeringenavsåg också att senare återkomma ifrågan omverksamheten vid Understens sjöbevakningsstation fr.o.m den 1januari 1996.

De fyrar somfortfarande är bemannade och delvis anslagsfinansieras skulle ursprungligenavbemannas till följd av Sjöfartsverketsprogramför automatiseringavfyrfunktionerna. Genom olika regeringsbeslut- de första 1978avseende Måseskär och Kullen föreskrevs dock att vissafyrar även fortsättningsvisav

regionalpolitiskaskäl skulle hållas bemannade. I anslutning därtill förutsattes Sjöfartsverket- efter samråd med andra berörda intressenter även redovisa intresset för och därmedviljan att

ekonomisktbidra till en eventuellfortsatt bemanning vid de fyrplatsersom skulle automatiseras.Överläggningarna resulterade i att förutom Måseskäroch Kullenäven Holmögadd ochÖrskär bemannades med Sjöfartsverketsom huvudman. Försvaret, SMHI och Stiftelsen Stockholmsskärgårdbidrog till finansieringen.

AVSN-BJ

Fritidsbåten och Samhället 121

Tabell BemannadeflQtser 1995-07-01

Tomt SOV-ahe-län;parIr, oooI k:

:mal mnnlnp-

uwludn hundar

p..h, enspv m..sov

lunokr hlnandratillAnnan

MIG huvudman

hhl

R 4,4 1225 800 Huvudman:SjöV Övr intressenter:Försv,SMHI DrakarR 3,0 aso 100 Huvudman:SjöV Övrintressenter:StiftelsenStockholmsskärgård

Sñderann 8,0 2 500 250 Huvudman:SjöV

2,0 25 Huvudman:StiftelsenStockholmsskärgård Övr intressenter:Försv,Norrtäljekommun,SjöV, SNV

4,0 98 Huvudman:SNV Övr intressenter:Försv,RPS,SjöV,SMHI Kullen R 1B 500 Huvudman:SjöV MåseskäxR 3.25 950 Huvudman:SjöV Nidingen R 2,0 20 Huvudman:Domänverket Övr intressenter:Försv,SjöV,SMHI,Kungsbacka kommun,Hallandslänslandsting,SNV Intill 6025 1150 143 Varavregionalpolitisktbemannade 3 525 900 1 Omräknattill helårsanställda. 2 Enbartpersonalkostnader.Kostnaderför transporter,drift, underhålloch kapitalkostnaderför fastigheterochbåtaringår här. AnmFörsv Försvaret,RPS Rikspolisstyrelsen,SjöV Sjöfartsverket,SMHI SverigesMeteorologiskaochHydrologiskaInstitut,SNV StatensNaturvårdsverk,R

Regionalpolitisktbemannade

122 Fritidsbåten och Samhället

Regeringens beslutom enfortsatt bemanning har nu verkat i drygt 15 år. Sjöfartsverket

har under denna period känt sig bundet av riksdagens beslut. I takt med att övriga intressenterav rationaliserings-eller besparingsskälser över sin verksamhet sägs överenskommelserupp och bidragen minskar. En större del av kostnaderna måste anslagsfinansieras.Alternativen är avbemanning elleratt handelssjöfartentvingas bära den regionalpolitiska kostnaden. Sjöfartsverket har inte kunskapom de ursprungliga regionalpolitiskaskälen för bemanningen har samma tyngd som när besluten togs.

Mot den angivna bakgrunden har Sjöfartsverket i skrivelse 1995-10-27hemställtatt regeringenprövar frågan om de regionalpolitiska skälen för bemanningavangivna fyrplatser även fortsättningsvishar sådan betydelseatt bemanning ska upprätthållas. l awaktan pá ett sådant besluttar Sjöfartsverket upp ett anslagsbehov 1997sommotsvarar nuvarande bemanning.

6.2.3 Fyrar m.m.

Underposten tas uppkostnadernaför fyrar m.m. i farleder ute-

som slutande nyttjasav andra tratikantgrupperän handelssjöfarten. Farledersomendast i ringa utsträckning nyttjas handelssjöfarten

av ingår således inte i beräkningsunderlagetoavsett att de är avstörre betydelseför fritidsbåtaroch fiske. Kostnaderna beräknas utifrån Sjöfartsverketsgenomsnittligaårliga kostnader för respektive slag av anläggningstillgâng.

Nedan redovisas uppgifterom Sjöfartsverkets totala innehavav olika anläggningar, antalet i farleder som inte nyttjasför handelssjöfart och kostnaderna för de senare.

Prickar

Fyrar

Genom ändring i instruktionen ålades Sjöfartsverket från april1

1991att svara för redovisning och dokumentation rikets gränser

av

till havs samt skötseloch tillsyn avdessa gränsers utmärkning.

AVSN-GJ

Fritidsbåten och Samhället 123

Sjöfartsverkethar kunnatkontstatera attfrågan om betalningsskyldighetenför denna uppgiftäroklar. Uppgiftenkan inte hänföras till verksamhetsom avser handelssjöfarten.Sjöfartsverkets kostnader har beräknatsuppgå till ca 2,2milj kr per år. Sjöfartsverketföreslår att medelfortsättningsvis anvisasunder anslagetErsättningförfritidsbátsändamålm.m.

6.2.4 Kanaler och fördjupade farleder

Kostnadernaavseranslagsfinansieringför täckande av underskott i Falsterbokanalenochför åtgärder i vissa mindre kanalersom inte

handelssjöfarten. l de mindrekanalernaförekommer viss nyttjas av passagerartrafik formi av reguljärlokaltrafik eller kryssningar. Dennatrafik betalardock ingasjöfartsavgifter.

Falsterbokanalenöverfördes till Sjöfartsverketfrån Förvaltningenav Naturvårdsverketden 1juli 1980. Underden tid Naturvårdsverket förvaltadekanalenfinansierades kapitalkostnadernaav Sjöfartsverketoch belastade därigenomhandelssjöfarten.Genom särskilda passageavgifterbetaladehandelssjöfarten vidare för gång

kanalen.Fritidsbåtarnavar avgiftsbefriade.Underskottet i genom kanalen täcktesfrån anslag underJordbruksdepartementetshuvud-

1979/80:100bil 9 konstaterarföredraganden att övertitel. l prop förandet förvaltningentill Sjöfartsverket integav anledning att

av ändralinansieringsformen, dvs att fritidsbåtarnas andel avdriftskostnadernaför kanalenalltjämtskulle anslagsfinansieras.

Demotiv låg bakom nuvarandefinansiering kanalensbe-

som gränsade nytta för handelssjöfart underfredstid, dess betydelse ur beredskapssynpunktochdess betydelse för fritidsbåtar och fiske

gällerfortfarande. Beräknatunderskott i kanalen exkl kapital- kostnader uppgår till 4,0 milj kr.

För övrigamindrekanaler beräknas kostnadernatill 2,6 milj krför rensningaroch underhållav strandskoningar i Väddö kanal, strömma kanal,Kolströms kanal,Albrektssunds kanal, Sotenkanalenoch Malö Strömmar.

6.2.5 Sjöräddning

Sjöfartsverketsansvar är enligtRäddningstjänstlagen att svaraför sjöräddningstjänsteni Sverige. l räddningstjänstlagenföreskrivs att statliga och kommunalamyndigheter är skyldigaatt med personal och egendomdelta i räddningsinsatsommyndigheten har lämpliga resurseroch ett deltagande inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet.Räddningstjänstlagenföreskriver också att en kommunhar rätt till skäligersättningav statenom kommunen medverkat i statlig räddningstjänst.

l densvenska sjöräddningstjänsteningår Sjöfartsverket, Rikspolisstyrelsen,Kustbevakningen,Luftfartsverket, Försvarsmakten

ÅVSN-BÅ

124 Fritidsbåten och Samhället

l

l

Marinen och Flygvapnet, Sjöräddningssällskapet, de kommunala räddningstjänsternalängs kusterna och runt Mälaren,Vänernoch Vätternsamt, genomavtal, Telia MobitelAB.

De kostnader Sjöfartsverket i det här sammanhanget redovisar omfattar Sjöfartsverkets kostnader för ledning, samordning, utbildning och särskilda sjöräddningsresurserpå ställen där andra lämpliga resurserinte finns tillgängliga samt vissa kostnader i sambandmed att kommun biträder vid räddningsinsats.De statliga myndigheterna

liksom sjöräddningssällskapet svarar själva för sina respektive - insatskostnader.

De senasteåren har Sjöfartsverketsekonomiska åtagandeför sjöräddningenväsentligt utökats. Sjöfartsverket har tillsammans med Räddningsverketoch Kustbevakningenträffat avtal omsamarbete med räddningstjänsten Stockholm,i Göteborg, Malmö, Helsingborg och Härnösand/Kramfors.Avtalet innebär att på dessa orterfinns särskilda insatsstyrkorför räddningsinsatser,t.ex. vid bekämpning avbrandombordpå fartyg och vid risk för miljöskador. Sjöfartsverketsvararför kostnader för utbildning och utrustning tillsammans med Kustbevakningen.

I prop 1992/932100bil7 behandladesfrågan om merkostnaderför helikopterberedskap.Frågan aktualiseradesav att förutsättningarna för den ordinarie verksamheten med försvarets tunga helikoptrar förändrats och medfört neddragningarav beredskapen. Därigenom uppstod merkostnaderför Försvarsmaktenatt upprätthållaen helikopterberedskapför en tillfredsställande sjöräddningstjänst.ÖB indikeradeför sin del att merkostnaderna uppgick till ca 3-4 milj kr budgetåret 1993/94.

Från den juli1 1993 betalarSjöfartsverket för den särskilda helikopterberedskapen.För budgetåret 1994/95 träffades avtal mellan Sjöfartsverketoch Försvarsmaktenom särskild helikopterberedskap med en tung helikopter i Säve, Kallinge, Visby och Berga. Försvarsmaktensmerkostnad beräknades till 5,7milj kr. Inför 1995/96 diskuterades förutsättningarna för ett nytt avtal avseende sista halvåret1995.Sjöfartsverket önskade en kort avtalsperiod då verket önskade klarlägga behovet av helikopterberedskap för andra räddningsinsatser än sjöräddning. Sjöfartsverket kunde inte heller utanvidare acceptera Försvarsmaktens offert då kostnaderna väsentligt överstiger tidigare beräkningar. Helikopterberedskapenupprätthållsdock tills vidare på sammanivå somtidigare.

Enligt Sjöfartsverkets uppfattning måste en tillräcklig helikopterberedskapvara av utomordentligtstor betydelse även för andra civila räddningsinsatserän sjöräddning. Som Sjöfartsverketi tidigare sammanhangframhållit bör kostnaderna för en sådan beredskap betalas via Försvarsdepartementetsanslag ellerfördelas på de räddningstjänster inomvars ansvarsområden helikoptrarna

AVSNvGJ

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 125 SOU

Nuvarandefinansieringsform har påtagligabrister. Det kan utnyttjas. svårt för Sjöfartsverketatt i ett tidigt skedefå klanför sig är effekterna pá helikopterberedskapentill följd av ändringari Försvarsmaktensordinarieverksamhet. Denekonomiskavinsten av

förändring inom Försvarsmaktenkan i princip medföra en en kostnadsökningför Sjöfartsverketsom ärstörre än denna vinst. En

helhetssyn saknas.

redovisar Sjöfartsverketsina totala kostnaderför l detföljande sjöräddningår 1996och de andelarsomenligt hittills tillämpade belastaandraintressenterän handelssjöfarten,dvs principer ska anslagsfinansieras.Ursprungligenfördelades schablonmässigt kostnaderpå olika kategorier sjöfarti proportiontill samtliga av antalet sjöräddningsinsatser.Fördelningenvar då att 12 % av hänfördes till handelssjöfartenoch 16 resp72 % till kostnaderna yrkesfisketochfritidsbåtstrafiken.Sjöfartsverkethar därefter för nytillkommandeåtagandenfrångått den principenoch belastat handelssjöfartenmed högre andel kostnaderna omså ansetts en av Dettahar lett till att handelssjöfartenbelastasmed 25 % av skäligt. kostnadernaför sjöräddningen.Andrafördelningsnycklar de totala sammanhangdiskuterats.Någon annan. merrättvisande har i olika metod för fördelningenhar dock hittills inte presenterats.

Radiotjänstkostnader

Enligtteknisktavtal mellan Sjöfartsverketoch Telia MobitelAB ges Sjöfartsverket rätt attnyttjaTelias kustradionäti samband med

sjöräddningstjänst.Kostnadernauppgår till 8,2milj kr. Av kostfaller 7,2 milj krpå andra kategorier än handelssjöfart.Det naderna den totala kostnadenför kustradionätet uppgår till kan noterasatt miljkr handelssjöfartenpå kommersiellagrunder svarar 16,4 varav för 8,2milj kr.

Sjöräddningscentraler MRCC

kostnaderför den med Luftfartsverket, Marinenoch Sjöfartsverkets Kustbevakningensamlokaliserade/integreradesjö- och flyg-

räddningscentraleni Göteborguppgår till 7,7 milj kr.

har också i operativtavtal med Telia MobitelAB Sjöfartsverket fortsatt drift fram till år 1998av MRCC överenskommit om Stockholm.Kostnadernauppgår till 6,7 milj kr.

Information och utbildningskostnaderför personalvid MRCC

Göteborg och Stockholmuppgår till 1,6milj kr.

kostnadernaför sjöräddningscentralerna16 milj kr faller Av 14 milj kr på andrakategorierän handelssjöfart.

l det operativaavtalet med Telia MobitelAB ingår utsändningarav

navigationsvarningar,NAVTEXoch AMVER.Tjänsterna är i

ÅVSN-SJ

126 Fritidsbåten och Samhället

huvudsak inriktade på handelssjöfarten. Kostnaderna, 1,7 milj kr, belastar i sin helhet handelssjöfarten.

Beredskap m.m.

Från den 1 juli 1993 betalar Sjöfartsverketför den särskilda helikopterberedskapenför sjöräddningsändamål. I det avtal som nu gäller har ersättningenför år 1996 bestämts till 11,4 milj kr, dvsett beloppsom avsevärt överstiger det belopp 3-4 milj kr OB om som indikerade inför budgetåret 1993/94 det första budgetår den nyafinansieringsformentillämpades. Nuvarandefinansieringsform har påtagliga brister. Det ärsvårtför Sjöfartsverketatt i ett tidigt skede få klart för sig effekterna på helikopterberedskapentill följd av ändringar i Försvarsmaktensordinarie verksamhet. Den ekonomiska vinstenav en förändring inom Försvarsmaktenkan i princip medföraen kostnadsökning för Sjöfartsverket är större än som denna vinst. En helhetssyn saknas. Sjöfartsverket förordar förstai hand enfinansieringsform där helikopterberedskapen betalas via Försvarsdepartementetsanslag. För en sådan lösning talar att en tillfredsställande helikopterberedskapmåste vara av utomordentligt stor betydelseäven för andra civila räddningsinsatser än sjöräddning. l andra hand förordar Sjöfartsverketen lösning där kostnadernaför beredskapenfördelas mellan departement och myndigheter medansvarför olika delar av den civila räddningstjänsten.

l awaktan på Regeringens ställningstagandetar Sjöfartsverket upp ett beloppom 11,4 milj kr för helikopterberedskap.Sjöfartsverket förutsätter såledesatt Sjöfartsverketivart fall inteska betala samtliga kostnader för beredskapen. Av beloppet belastar 8,4 milj kr handelssjöfartenoch 3 milj kr övriga kategorier avsjöfart.

Sjöfartsverketskostnader för utbildning och utrustning av de s.k. HITS-styrkornasom inrättas efter avtal medvissa kommuner uppgår till 0,5 milj kr. Kostnaderna belastar i sin helhet handelssjöfarten.

Beredskapskostnadernaför OSC On Scene Commander denperson somvid större räddningsinsatser på plats leder och samordnar arbetet uppgår till 0,8 milj kr. Av kostnaderna faller- 0,7 milj kr på andra kategorier än handelssjöfart.

Söderarm

Kostnadernaför bemanning av Söderarm för sjöräddningsändamål uppgårtill 2,6 milj kr. Sjöfartsverket erhåller bidrag från annan myndighetom0,3 milj kr. Den tidigare ersättningen från SMHI för väderobsen/ationstjänstupphörde den 1 november 1995.

Av nettokostnaden,2,3 milj kr, faller 2 milj kr på andra kategorier än handelssjöfart.

ÅVSN-GJ

Fritidsbåten och Samhället 127

11 Övriga kostnader Sjöfartsverkets kostnader i övrigtför ledning, samordningm.m. uppgår till 13,9milj kr enligt nedan.

Milj kr Central samordning och administration 2,5 Utbildningavpersonalfrån Sjöräddningeni 3,3 ingående myndigheter m.m.

Av kostnaderna faller 12,2milj kr pá andra kategorier än handelssjöfart.

Sjöfartsverkets kostnader för räddningsinsatsermed egna resurser uppgårtill ca 1.5milj kr per år och belastar i sin helhet handelssjöfarten enligt principenatt de statligamyndigheterna liksom sjö-

räddningssällskapet självasvararför sina respektive insats-

kostnader.

Sammanfattning

Sjöfartsverketstotala kostnaderför ledning och samordningav sjöräddningsverksamhetenuppgår till 54,8 milj kr. Av kostnaderna belastar 15,7milj kr handelssjöfanen. De övriga kostnaderna hänförs enligt deovan redovisadefördelningsprincipernatill andra kategorierav sjöfart,enligt nedan.

AVSN-BJ

128 Fritidsbåten och Samhället

12 Kostnader, milj kr Totalt Därav handelssjöfart

Av de totala kostnaderna utgör29,1 milj kr ersättningar till Telia Mobitel AB, Försvarsmakten,vissa kommuner och SMHI.

6.2.6 Beredskapsåtgärder inom totalförsvaret

För attförbättra ledningsmöjligheternaoch för att skydda sjöfarten under krig motfientliga angreppförbereder Sjöfartsverket beredskapslederför den civila fartygstrafiken.

Bojmaterielm.m.finns lagrad för utprickning av beredskapsleder. Underhåll och drift av denna materiel måste ske. Utbildningav personalingåendei Sjöfartsverkets krigsorganisation skall genomföras liksom lednings- och funktionsövningar med berörda verksamheter och organisationer,även åtgärderför ABC-skydd skall vidtas.

l anslagsframställningentas upp 1,3 milj kr, vilket motsvarar medel för ovan nämnda åtgärder.

6.2.7 Jämkning av besiktningsavgifter

Från budgetåret 1995/96 innefattarposten enbart ersättning för att Sjöfartsverket utför tillsynavfiskefartyg med en dräktighet mindre än 20 brutto avgiftsfritt. Sjöfartsverkettar upp 1,1 milj kr.

6.2.8 Samkostnader

Förfritidsbátstrafikenoch yrkesfisket har från budgetåret 1971/72 betalatsett bidrag till samkostnaderna för Sjöfartsverkets verksamhet. Bidraget tillkom efter förslag i betänkandet De statliga sjöfartsavgifterna stencil K 1968:9. Utredningen menade att varje trafikantgrupp borde lämna något bidrag till att täcka de s.k. samkostnaderna, dvssådana gemensammakostnader vilka inte utan vidare kan hänföras till vissa trafikanter eller trafikantgrupper.

AVSN-SJ

SOU 1996: l 70 F ritidsbåten och Samhället 129

I prop 1970:119om riktlinjerför lots-och fyrväsendets organisation ochför statliga sjöfartsvgifter anförde denföredragande departementschefenefter samråd medchefen för Jordbruksdepartementet attfritidsbåttrafikenoch fiskerinäringenborde lämnaett bidrag till samkostnadernaför verksamheten. l likhet med vad som redan tidigare gällde för vissa särkostnader borde bidraget bestridas från anslag under jordbruksdepartementetshuvudtitel. Samkostnadsbidraget för budgetåret 1971/72 uppgick till 4,0 milj kr.

Principen med ersättning till Sjöfartsverketför samkostnader har sedantonsatt fram till budgetåret 1994/95.Frånbudgetåret 1985/86 anvisasdock medlen direktfrån anslag under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Genom nedskärningar har bidraget realt sett urholkats. Frånbudgetåret 1995/96 finns inte längre medel tillgängliga under anslaget.

Sjöfartsverket kan konstateraatt de allmänna farledernas m.m. betydelse även för andratrafikantgrupperän handelssjöfarten knappast minskatsedanbudgetåret 1971/72. Sjöfartsverket finner ocksåatt den principsom låg bakom införandetav samkQstnadsbidraget alla trafikantereller traflkantgrupperska på något sätt

bidra till finansieringen -fortfarande är sund och riktig. Det betydelsefulla i att upprätthålla denna princip har ytterligareförstärktssedan Sjöfartsverketblevaffärsverk. De krav på avkastning och utdelningm.m. somstatsmakterna fastställer för Sjöfartsverket baseraspå att verksamheten ska uppvisaen marknadsmässig avkastning jämförbar med den somvälskötta större svenskaföretag i motsvarande branscheruppvisar. Sjöfartsverket föreslår att anslaget justeras så att ettfortsatt bidrag till samkostnadernautgår. Sjöfartsverkettar uppett beloppom 30 milj kr.

6.3 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Anslagetavser bidrag till täckandeav underskott för drift av Trollhätte-och Säfflekanaler. Sjöfartsverkettar upp ett oförändrat belopp, 55,2 milj kr.

6.4 Åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Från anslagsposten betalas vissa kostnader, efter beslut av regeringen, för åtgärdersomSjöfartsverket får föreskriva med stöd av lagen 1980:424 omåtgärder motvattenförorening från fartyg.

Sjöfartsverketföreslår att verket också bemyndigasatt belasta anslaget med kostnader för akuta och operativaåtgärder i samband med skred Götai Älvffrollhätte kanal för att säkerställa miljö, förebygga riskför följdskred och för att säkra framkomligheten för fartygstrafiken.

AVSN-GJ

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 131

BILAGA 4

Sjöfartsverkets registerspeciñkationför obligatorisktfritidsbåtsregister 1988-07-01.

132 Fritidsbåten och Samhället

Registrering fritidsbåt BR 2 .07 15

av 880701

Bestämmelser om vilka registeruppgifter som ska lämnas avseende en båt finns i 2 § förordningen om fritidsbåtsregistret.

Underlag för handläggning: Blankett TSV-BR 210.003 "Anmälan om registrering av fritidsbåt".

ALLMÄNT

Transaktionen används för att registrera tekniska data och ägaruppgifter om fritidsbåt. Transaktionen är uppbyggd med formulärinmatning.

Transaktionen kan utföras även om det saknas personuppgifter i ägarregistret för eventuella delägare. Genom att ange en asterisk framför personnumret kringgår spärren. Personuppgifter måste

man dock inmatas sammadag i AA-transaktionen för delägaren.

INMATNIN

Dgl 1 av transaktigngn

Iransaktionskodz BR.

gersgnnummer: Tio siffror, med eller utan bindestreck.

Äqgaadelz Ägarens/delägarens andel anges i procent.

Som svar på sändningen redovisas tilldelad registerbeteckning och uppgifter om namn och adress på ägaren/delägaren om denne sedan tidigare finns registrerad i ägarregistret. OBS ADRESSUTREDNING redovisas om någon av uppgifterna utgår, OBEFINTLIG, UTVANDRAD eller POST I RETUR finns. Kontrollera att personuppgifterna i registret stämmer mot underlaget. Om ägaren/delägaren saknas i ägarregistret skall personuppgifter registreras i därför avsedda fält.

Del 2 av transaktignen

Inmatas de anmälda uppgifterna. Uppgifterna i formuläret kommer i samma ordning som på blanketten.

gåtens namn

Icke obligatorisk uppgift. Alfanummeriskt uttryck om högst 20 tecken kan anges.

§åteashemmahamns kommunl

Obligatorisk uppgift. I fältet ska inmatas den kommun där båten vanligtvis är förlagd när den är sjösatt. Endast i Sverige förekommande kommuner kan anges. Om båten inte vanligen är förlagd 1 Sverige kan UTLÄNDSK anges. Uppgiften matas in med högst 20 t ecken.

Eabrikati modell

Obligatorisk uppgift Alfanummerisk uppgift om högst 36 tecken.

Fritidsbåten och Samhället 133

Registrering av fritidsbåt 880701 BR 2.07 2

Iillxerkninqsntmmer

Obligatorisk uppgift. Uppgiften får innehålla högst 12 alfanummeriska tecken. Numret anges i en följd utan bindestreck, snedstreck och 0 s v. Om ingen uppgift finns, anges SAKNAS.

Iillxerknisgsår

Obligatorisk uppgift. Anges med de 2 sista sifforna i årtalet. Om båten är från 1800-talet skall samtliga 4 siffror anges.

Längd

Obligatorisk uppgift. Uppgiften inmatas i cm och får innehålla högst 4 tecken. Kontroll görs att inmatat värde inte är större än 12 meter eller mindre än 3 meter. Kontroll görs också att längden inte är mindre än bredden. Kontrollen kan kringgås angivande av asterisk före måttupp-

genom giften.

åfådi

Obligatorisk uppgift. Uppgiften inmatas i cm och får innehålla högst 3 tecken. Kontroll sker av att inmatat värde inte är mindre än 1,5 meter eller större än 4 meter. Kontroll görs också att bredd inte är större än längd. Kontrollen kan kringgås genom att ange asterisk före måttuppgiften.

Antal masterförsegel

Uppgiften är obligatorisk om uppgift om motoreffekt saknas. Kontroll görs av att inmatat antal master finns inom intervallet l-3.

ÃGQGÅUENEGL

Icke obligatorisk uppgift. Uppgiften är tillåten endast för båt med mast. Högst 8 alfanummeriska tecken kan anges. Fabrikatmärken och specialtecken ska utelämnas.

åkroxfärg

obligatorisk uppgift. Endast värdena GUL, BRUN, ROD,H BLÅ, GRON,H GRÅ, VIT, SVART och FLER- Färgad kan anges.

Qverhygqnadsåärq

Icke obligatorisk uppgift. Endast värdena GUL, BRUN, RÖD, BLÅ, GRÖN, GRÅ, VIT, SVART och FLER- Färgad kan anges.

134 Fritidsbåten och Samhället

Registrering av fritidsbåt 880701 BR 2.07 3

Byggnadsmaterial Obligatorisk uppgift. Tillåtna uppgifter är T trä, P plast, S stål. AL aluminium, G gummi och AN annat. Vuüanläggning Icke obligatorisk uppgift. Uppgift om anropssignal om högst 8 tecken matas in. Ea§tellerbärba; Måste anges om VHF registrerats. Anges med F om anläggningen är fast eller B om den är bärbar. 2R;radio Icke obligatorisk uppgift. Endast J ja eller N nej kan anges. Mobiltelefgnnunmer Icke obligatorisk uppgift. Uppgiften anges med högst 10 tecken inklusive bindestreck. OBS Aven riktnummer anges. Antal motorer Uppgiften är obligatorisk om uppgift om mast saknas. Kontroll görs att inmatat antal motorer är högst 2. Sammanlagteifekt Uppgiften är obligatorisk om up gift om motor finns. Värdet kan anges i hk eller kw och får inneh lla högst 3 tecken. Omvärdet inmatas i hk omräknas det maskinellt till kw. I registret redovisas alltså effekten i kw. OBS Värdet anges alltid utan decimal. Har båten flera motorer ska den sammanlagda effekten anges. Effektenhel: Måste anges om sammanlagd effekt angetts. Anges med hk eller KW. Motorfabrihat Obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Uppgiften får innehålla högst 15 alfabetiska tecken.

0084f

Fritidsbåten och Samhället 135

Registrering av fritidsbåt 880701 BR k .07

ModelloghmQtQrgummgr obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Högst 30 alfanummeriska tecken kan inmatas. Specialtecken utesluts. Kontroll sker att motornumret inte registrerats för annan båt. Kontrollen kan kringgås genom inmatning av asterisk. M0§O1tP Obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Endast IN inombord, UT utombord, INU INU-drev, V vatten-jet, och A annat är tillåtna. Drivmedel obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Tillåtna värden är B bensin, D diesel och A annat. Övrigade1ä9are Obligatorisk uppgift om ägd andel 100 i del l av transaktionen. Ange person-/organisationsnummer med eller utan bindestreck. Formatkontroll görs av inmatat personnummer. Om delägaren saknas i ägarregistret kan en asterisk skrivas framför personnumret. Personupgifter delägaren måste då registreras samma dag i ÅÄ-transak-

om tionen. Andel Anges i 2. Uppgiften är obligatorisk om delägare finns.

AND OFULLSTÄNDIG INMATNING - Generellt felmeddelande. ÄGARNRSAKNAS/FELAKTIGT

tio siffror inklisive checksiffra med eller utan bindestreck ska

matas in. DATUMSAKNASFELAKTIGT

datumet skall matas enligt ÅÅMMDD.. ANTAL INMATADE TECKENFELAKTIGT/FÖR MÅNGA - Korta av. FÄLT FELAKTIGT

I del ett godtages bara EJBEVIS efter REGBET I del tva är andelen felaktig på delägaren.

136 Fritidsbåten och Samhället

Registrering av fritidsbåt BR 2.07 5

530704 FÄLTNUMMERFELAKTIGT

Godkända fältnummer är 1-29. - FÄLT SAKNAS

det angivna fältnummret kräver ytterligare fält. - FÄRG SAKNAS/ FELAKTIG

Den inmatade färgen är felstavad eller saknas. -

SVARA J ELLER N

Ange om PR-RADIO finns med J eller N i fältet. - FORMATFELREGISTERBETECKNING - REGBET skall anges som typ AAA01.

MAX 8 DELÄGAREPER TRANSAKTION

Om fler än 8 delägare ska registreras måste tva transaktioner -

göras.

ENDAST NUMERISKA TECKENTILLÅTNA - Använd siffror.

ENDASTALFABETISKA TECKENTILLÅTNA

Använd bokstäver. - BREDDÄR STÖRREÄN LÄNGD

Ar en orimlighet och godtages ej. - TILLVERKNINGSÅRET ANGESMED2 ELLER 4 SIFFROR

Om årtalet anges med 2 siffror antages 1900-talet. - OTILLÅTET VÄRDE

Generellt felmeddelande. Se bilagan med kontroller. - TILLÅTNA BYGGNADSMATERIAL:T, P, S, AL, G OCH AN

Dessa är de enda godkända byggnadsmaterialen. - ANGE OM F ELLER B FAST/BÄRBAR

OmVHF-anläggning finns måste det anges om den är fast eller -

bärbar.

TILLÅTNA VÄRDENÄR HK OCH KW

Ange om motorstyrkan har angivits i HK eller KW. - TILLÅTEN MOTORTYP:IN, UT, INO, V OCH A

Dessa är de enda godkända motortyperna. - TILLÅTET DRIVMEDEL: B, D OCHA

Dessa är de enda godkända drivmedlen. -

REGBETSAKNAS/FELAKTIG

Regbet som angetts saknas i båtregistret. -

Fritidsbåten och Samhället 137

Registrering av fritidsbåt 880701 BR 2.07 6

Läuçn SAKNAS

Ar en obligatorisk uppgift och måste anges. -

ANTAL MASTEROCH MOTOREFFEKTSAKNAS

Minst en av dessa måste anges. -

ANTAL MASTERSAKNASMEN SEGELNRFINNS

Om segelnr angetts måste antal master anges. -

ANTAL MASTEROCH ANTAL MOTORERSAKNAS

Minst en av dessa måste anges. -

MOTORFINNS MEN EFFEKT SAKNAS - Om motor finns är effekten obligatorisk.

HEMMAHAMNKOMMUN FELAKTIG

giltiga hemmahamnar är endast i Sverige befintliga kommuner. - DELÄGARESAKNAS I REGISTRET

För registrering av delägaren måste en AA-trans" göras. -

RE LTAT AV INMATNIN EN

Transaktionen medför att båten registreras. Registreringsbevis utsänds till ägaren/postmottagaren. Transaktionen tilldelar en registerbeteckning med tillhörande checksiffra, vilken skall noteras på blanketten "Anmälan om registrering av fritidsbåt".

138 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Registrering av fritidsbåt, 880701 BR 2.07T enstaka el slinga

1. BR

2 a Om slinginmatning Sänd

b Om enstaka, gå till punkt 3

3. Ägarnummer

4. Andel

5. Sänd

a. a Om ÄGARENSAKNAS MATA - IN FÖLJANDE UPPGIFTER

telenr, 8,

b Om namn och adress redovisas på skärmen, kontrollera uppgifterna. Ar uppgifterna riktiga 8

7. Om namn inte stämmer, kontrollera att personnr är rätt inmatat, gör felsignal F1 och utredning, annars gör felsignal och börja om från början.

B. Identitet och skrov Båtens tab, hemmahamn, tab, namn, fabrikat/modell, tab, tillv nr, tab, tillv år, tab, längd, tab, bredd, tab, ant mast för segel, tab, skrovfärg, tab, överbyggnadsfärg, tab, byggn matrl, tab, VHF-anropssign, tab, fast el bärbar, tab, PR-radio, tab, mobiltelenr, tab,

Motor/er ant motorer, tab, sammanlagd effekt, tab, hk/kw, tab,

Motor 1 fabrikat, tab, modell o motornr, tab, motortyp. tab, drivmedel, tab,

Motor 2 fabrikat, tab, modell o motornr, tab, motortyp, tab, drivmedel,

9. Sänd

10. övriga delägare tab, andel personnr,

ll. Sänd

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 139

Registrering av fritidsbåt, 880701 BR 2-07Ll enstaka

IN BR; ägarnummer; andel

/xxx OBS ADRESSUTREDNING/ UT namn, adress, postnummer, postanstalt IN värde/, tab, värde/, tab, värde/.

. . . . . ...

0084F

140 Fritidsbåten och Samhället

Registrering av fritidsbåt, 880701 BR 2.07L2 slinga

IN BR IN ägarnummer, andel

/xxx OBS ADRESSUTREDNINGXXX/ UT namn, adress, postnummer, postanstalt IN värde/, tab, värde/, tab, värde/

Fritidsbåten och Samhället 141

BILAGA 5

SSF QSTÖLDSKYDDSFÖRENINGEM

+

Torkel Sölve. begäran uppgifter vilka uppgifter som för översänder härmed enligt om registreras i det frivilliga båtregistret. Vissa uppgifter närvarande är obligatoriska. Jag har markerat dessa med fetstil.

Personuppgifter: Efternamn/ firma Förnamn Födelsedatum/organisationsnummer Adress, postnummer och postadresss Telefonnummer bostad och arbete

Båtuppgifter: Båtens dopnamn Hemmahamn Kommun Båtklubb Båtfabrikat Til1verknings-/skrovnummer Tillverkningsår Längd och bredd Antal master och segelnummer Skrov- och överbyggnadsfärg Byggnadsmaterial VHF-anläggning /anropsnummer samt fast eller bärbar/ Max. hastighet för motorbåt Särskild märkning av båten

Motoruppgifter. Motorfabrikat Modell Tillverkningsår Effekt i HK Motortyp Motornummer Drevnummer Sköldnummer

Försäkringsuppgifter: Försäkringsbolag Försäkringsnummer Begynnelsedatum

kan noteras och när en båt eller motor stulits samt Dessutom om utredning pågår beträffande båten. om någon Vi kan även notera "fri text" under särskilda noteringar.

Med vänlig hälsning / .v/.-./øta--/ Britt Skough ,§/ tel. 08 783 7519 a Kopia till Anders Beskow, Försäkringsförbundet

Sö

-

Fritidsbåten och Samhället 143

BILAGA 6

SSF sröLosxvoosFönsnlucg

o

användare fritidsbåtregistret samt antal frågor Antal av under år 1995

Polisen 14 st olika polismästardistrikt 134 st användare 2.950 st gjorda frågor mot registret c.a Sjöfartsverket STAB-sjöräddning MRCC-Göteborg MRCC-Stockholm 51 st användare c: 210 st frågor mot registret

Larmtjänst 29 st användare 2.500st frågor mot registret c:a Försäkringsbolag 631 st användare cza 60.600 st transaktioner

SSF 2 st användare cza 272.000 st transaktioner identifierade och återfunna stulna båtar under 1995 Antal Identifierade cza 500 st båtar Återfunna stulna ett 60-tal nyregistrerad stulen båt lett till uppklaring av /utöver dessa har en båtstöldliga och ett 20-tal båtar har hitintills återfunnits en

båtar har tillförts registret under år 1995 C:a 1.500 st nya

m

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 145

E BILAGA

EN KORT ORIENTERING OM FRITIDSBÅTFORHOLD

I NORGE l

1 Lovomregistreringogmerkingavsmåfartøyerav3.des.Nr. 1948.Denne ier

praksisfortsattgjeldendeinntilnyvedtattlovblir iverksatt,sedenne.Deterpolitietsom

stårforregistreringogkontroll.Registeret heletidenhatthar storemanglergrunnet manglendeoppdateringer,sevedleggmerket

2 Fritidsbåten,NOU1978:32.EnutredningfraMilljøvemdepartementetsomikkega

noenkonkreteresultater/ beslutningeri denetterfølgendeStortingsbehandiing,kfr. St meld 83 1980-81Omnr fritidsbåten,Stmeld 83nr 1981-82Tilleggsmeldingetter regjenngsskifte InnstSog nr1591982-83,sevedleggmerket

3 Forskriftav11desember1981nr. 3807omminstealdermv.for føreravvisse

maskindrevnefartøyunder7.5registertonnbrutto,fastsattvedKgl.res.,ogforvaltet

avSjøfaitsdirektoratet,vedleggmerketse

4 Fritidspolitikken.Rapportfraenarbeidsgruppeoppnevntav

Miliøvemdepalumentet1988.Ensentralpersoni dennesammenhengogsomharstelt

medfritidsbåtspørsmáli Miljøvemdepartementeti enärrekke avd.er dir. Harald Ruberg,lederfor seksjonforfriluftslivi departementet.

5 Forskriftomforbudmotbrukavfritidsfartøyuteneffektivlyddempingi

eksossystemetfastsatt Miljøvemdepartementetav 7.juli 1989,sevedleggmerket

6 Ot.prp. nr. 351993-94. Omlovomregistrering fritids-av ogsmåbåter.Lovener

vedtatt registeret besiuttetlagttil Fredrikstad.og er Enprosjektgruppei Toll- og

avgiftsdirektoratetunderFinans- tolldepartementetiog er gangmedarbeidetsomventes

fullførtsommaren1997dadetnyeregisteretventesoperativt.ProsjektlederToneer

Olavseni direktoratet, vedleggmerketse

7 Europaparlaments-ogRådsdirektiv94 25I EF/ av16.juni 1994omtilnerming av

medlemsstatenesloverogforskrifteromlystfartøy.Bame- familiedepartementetog harfåttansvaretmedgjennomføringendirektiveti norskav rett.

8 Lovav27.april 1995nr. 16omtryggbrukavfritidsfartøymedtilhørendeforskrift

av mai1995omflyteutstyrombordpåfritidsbåtersomforvaltesav Sjøfansdirektoratet,vedleggmerketse

9 RAPPORTfra Arbeidsgruppetil bekjempelseavulykkermedfritidsfartøyavgitt

avUtenriksdepartementetjuni 1996.Dennegirenkortoggreioppsummering deav

flesteforholdrund fritidsfartøyer.Sentralpersoni arbeidetmedrapportenvaravd.dir.

AageOsi departementetsSkipsfaitsavdeling.sevedleggmerket

Forutendisse9 punktenegir sismevnterapport9 enmerdetaljenoversiktoverhvasom tidligere gjortinnenforfeltetmedtilhørendeer loverogforskrifter. Somdetfremgârerdetandredepartementendirektorater Kystdirektoratet tarenn som segav forholdetomkringfritidsbåtpolitikkeni Norge.

Oslo23.september1996

ezratet

marNaass

146 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

VEDLEGG

Finans- og tolldepartementet

Ot.prp. nr. 35

1993-94

Om lov om registrering fritids- småbåter av og

Bli-riding fra Finans-ogtolldepartementeta 18.mars1994,

godlqienti statsrådsammedag.

INNLEDNING Det foreslåsat registeretadministrativt leg-

Ijinansdepartementet legger med dette ges under Finansdepartementet.Departe-

frem forslagtil lov registrering fritids- mentet tar sikte på at det skalleggestil og om av ogsmåbåterfritids- småbåtregistexet.Ho- byggesopp avToll- ogavgiñsdirektoratet. og vedhensiktenmed forslaget å lovliiem- Detforeslåsatloven,medunntakavkap.Il, er melforåoppretteetlandsomfattendesentralt iverksettesstraks,ogatkap.Il iverksettesog

EDB-basertregistersomskal ivareta hensy- geldende lov opphevesfra det tidspunkt

net til de offentligeog private brukere Kongenbestemmer. som har behov for opplysninger fritids- Forslagetbyggerpåenutredningfra eninom og småbåtflåten. terdepartementalarbeidsgruppenedsatt av

Finansdepartementet.Gruppen hadde pri- Registeretvil såledeshaetvidt formalsom msertsommandat leggefrem utkast tilå ny omfatter; tratikksikkerhetsformål til sjøs, lov registrering fritidsbåter. forskning om av og sammnnsplanlegging,ivareta- I proposisjonenskap. 2 angisbakgrunnen

kelse miljøvemhensyn,beredskapsformål, for forslaget.Det fremgårderat dagensregiinnkrevingavskatt, avgifter,toll oggebyreri streringssystemfor fritids- ogsmåbåter be-er tilknytning til båter og båtmotorer, foisikheftet med betydeligemangler noe sominringsfonnål,politietterforskning,forbruksun- nebmrer de lokaleat registreneikke eregnet dersøkelseroginfonnasjon.Fritids- og småtil å ivaretavesentligeoffentligeoppgaverog båtregisteretforeslåsikke benyttet eller utle- hensynettil private interesser vert til kommersielleformal. og brukere. I

kap. 3 gennomgåsde ulike behovfor et nytt De viktigste endringenei lovutkastet i for- sentraltfritids- ogsmåbåtregister.I kap. 4an-

hold til nåvaerenderegistreringsordning,som gis registreringsordningeri andreland.I kap.

erregulerti lov av desember1948nr. 3om 5 redegjøresfor alternativemuligheter, her-

registrering og merking av småfartøyer.er under det registeretbør offentlig om nye vare først ogfremstatregisteretskalvare etsen- eller privat, registreringbør frivillig om vare tralt registersomskal drivesved bruk avmo- eller pliktig, detbør etableres helt og om et deme datateknologi.Viderevil det vare for- nytt registerellerenvidereutvikling eksisav skjellermedhensyntil hvilke båtersomerre- terenderegistre.I kap. 6omtalesorganiserin-

gistreringspliktige.Etter forslagetvil fritids- gen av registeret,herunder hvilket departe-

og småbåtmed fast havn her i landet,samt ment somskal ha det overordnede I båter ansvar. sombrukesher i landetav personmed kap. 7angisdeøkonomiske administrative og fastoppholdsstedi Norge,vaereregistrerings- konsekvenser forslaget. det fremgår at av og pliktig. Unntatt fra registreringsplikten blir etableringskostnadene anslått til mellomer

båtersomermindreenn4,5meter.Dettegiel- 20 30mill. kroner deløpende og og driftsutgifder dog baredersomde ikke erutstyrt med tene til lag 7,5mill. kroner i et ordinaart om motor. Båtermed lengde4,5metereller mer driftsâr. I kap. 8giennomgåslovutkastet. Høblir unntattpå vilkår avat deverken har seil ringsinstansenesuttalelser og departemenellermotor.Båtersompliktes registren i hen- tetskommentarer erinntatt underdeaktuelle hold til andrelover blir ikke omfattatavden- bestemmelser.

neloven.

Fritidsbåten och Samhället 147

UTGIFTEROCHINKOMSTERFÖRDENOFFENTLIGASEKTORNSOMBÅTLIVET ÅSTADKOMMERl FINLAND TheHelsinkiResearchInstitutefor BusinessAdministration1991 311-555 3

- Inkomster1989 Mmk Båtproduktionoch-handel

Handelmedbåtmotorer

-

Handelmedbåttillbehör

- omsättningsskatt 32

- tullinkomsterochutjämningsskntt

från ..

- skatt löneinkomster 5

Reparations-ochserviceverksamhet

- omsättningsskatt 21

skattfrånlöneinkomster 8

-

Avgifteri båthamnar

- omsättningsskatt

- skattfrånlöneinkomster

Båtförsâkringar

försäkringsskatter 12

-

- skattfrånlöneinkomster

.. Bränsleförbrukning

- bränsle-ochomsättningskatt 60

- skattfrånIöneinkomster 2

Inkomsterfrångästhamnardagligvarorochrestaurangbesök

- omsättningsskatt 4

- skattfrånlöneinkomster 2

Sammanlagt 442

Utgifter1989

Båtlederoch-rutter

- byggnad underhålloch 20

Räddningsverksamhet 9

Bâthamnar

byggnadochunderhåll 60

-

Sammanlagt 89

148 Fritidsbåten och Samhället

Regeringenspropositiontill Riksdagenmedförslagtill sjötrafiklag

PROPOSITIONENSHUVUDSAKLIGAINNEHÅLL

l dennapropositionföreslås detstiftasatt avenpersonsomharfyllt15år.Sjöfnrtsstyennysjötrafiklag,somersätterdennuvaran-relsenkandessutom särskildaav skälbedelagenom båttrafikSyñetmedsjöka- stämmaattdensomframförenfarkost av fiklagen både främjasäkerhetenär att inom visstypeller enskildfarkostskallhafyllten sjötrafikenochatt förebyggaolägenheter18årochatthanbesitterdekunskaperoch somanvändningenfarkosterav kanorsaka denförmåga framföraatt farkoster: sjömiljön Sjötrafiklagen som m.m. innehållerstad-rfartsstyrelsenförutsätter. gandengällandedemsomfärdaspåvatten, Enligtpropositionenskalldetfortfarande farkosterochderas stningsamtnañkpå varamöjligtatt utfördaregionalaförbud vatten. somförbjuder begränsaroch trafikmedfar- Sjötnfrklagenskallgällaallafordonoch koster.Besluten kanocksågällafartygsom anordningarsomäravseddaförfärdpåvat- användsför handelssjöfatt.Avsiktenär att ten.Utövertraditionellabåtaromfattarla- ordnameddelandetbeslutenav såattsjögenstillämpningsområde vattmskotrarfartsverkettex. meddelarbeslutsomgällerde ochsvävare.Pafartygsomanvändaförhan- allmännafarledernaFör utmärknmgenav delssjöfarttillämpasdockfortfarandei första förhudenochk " sningarnaansvarardå handasljéölagenochlagen tillsynom överfar- densomupprätthållerfarleden.Beträffande tygsserhetentill dedelardebehandlarfrå- övrigavattenområdenhördettill deregionagorsomomfattas dennaav proposition. la miljöeentralernasbefogenheteratt fatta Närmarestadgandenochbestämmelsom beslut,varviddenkommunvarsområde farkosterochderuutrustning,inklusiveden berörs förbudetellerl grinsningenav aninimiunusmizfrgså: krig i farkoster,ut- svararförattförbuds-ochbegränsningsmârardasgenom ro ing ajofartsstyrel-kensättsuppochunderhålls.Enligtproposisensbeslut.Avsiktenäratti stadgandenationenkandetocksåutfärdasregionalaföroch bestämmelsernabeaktavadsombe- budellerbegränsningargällande visstyp i Europeiska en stäms gemenskapensdirektiv avfarkost. omtillnârmning medlemsstaternasav lagar Propositioneninnehållerocksån astadochandraförfattningari frågaomfritidsbå- gandengällandetillsynöversjö På en. tar. Genomförordningochsjörfartsstyrel-fartygsomanvändsförhandelssjofarttillämsensbeslutstadgasdessutom,på detsätt pasdocki förstahandlagenomtillsynöver somdirektivetförutsätter, konsom fartygssäkerheten. av attfritidsbåtarochviss - stningtill I dettaskedeföreslåsinga dessauppfyllerkraven.De reformerav nyakravenom stadgandena registrering båtar.Detom av minimiutrustningtillämpasemellertidförst stadgandei lagen båttrafikom gällanderegiunder1997årsseglingssisong. strering motorbåtar sägerattav som genom Omdetfinnsskäl misstänkaatt al:enfar- förordningkan bestämmas motorbåtaratt kostellerdessutrustningkanäventyrasä- skallregisneras,förbliri krafttills vidare. kerhetenellerhälsan,kanstatsrådetenlig- Likasåförblirstadgandena registreringr hetmedbestämmelserna om i ovannämndadi- avmotorbåtari fö rdningenombåttrafiki rektivförbjudaimport,tillverknin marknadsföringeller användning far-kostenav Denföreslagnalagenavsesträdai krañ ellerdessutrustning. den16juni 1996,samtidigtsomdirektivet Enfarkostsomskallinförasi båtregistretgällandefritidsbåtar. Farliksomförnärvarandeframförasendast

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 149

Nr 463

Sjötrafiklag

GiveniNådendalden20juni1996

I enlighetmedriksdagensbeslutstadgas:

l kap. 4§ stadganden Rättattfärdaspä vattenområden Allmänna Var ochenharrättatt färdaspåvattenom- 1§ i kapa24§ vattenlarådenså somstadgas l Lagenssyfte gen264/61, om inte någotannatföljer av dennalag. Syftetmeddennalag är att främjasäkerheteninom sjötrafikensamt att förebygga olägenhetersomanvändningenav farkoster och den övriga miljön, 2 kap. kan orsakanaturen fisket, allmänt nyttjandeav naturen för Stadgandensomgällerdemsomfärdas rekreationeller någotannatallmäntintresse vatten ellerenskiltintresse. För främjande säkerheteninom sjötra- 5§ av tiken ochFörebyggandeav olägenheterskall Allmännaskyldigheter demför somfärdas ocksåiakttasvadsomstadgasi någonannan pä vallen lag. Var ochen somfärdaspåvattenmeden farkostskall iaktta denomsorgoch försik- 2§ tighetsomomständigheternakräveroch förfara så att han inteutantvingandeskälför- Tillämpningsømrâde och svårareller stör andrasfärd på vatten Dennalag tillämpaspå farkosteroch inte helleråstadkommerfara eller skadaför användningen dempåvattenområden. andraellerfaraelleravsevärdaeller onödiga av Dennalag tillämpaspå fartyg som an- olägenheterellerstörningarför natureneller vändsför handelssjöfarttill den del det inte den Övrigamiljön, fisket, allmäntnyttjande stadgassärskiltomdemi sjölagen674/94, av naturenför rekreationeller något annat tillsyn över fartygssäkerhetenallmäntellerenskiltintresse. lagen om 370/95 elleri någon lag. Den somframför en farkostskall iaktta annan trafikreglernaför sjötrañkenoch de påbud, förbudoch begränsningarsomsjötrañkmär- 3§ kenellerljussignaleranger. En tillsynsmyndighetsomutför ett bråd- Definition skandetjänste-,sjuktransport-eller rädd- I dennalag medfarkosterfardmedel ningsuppdrageller densomframfören faravses och anordningar har kontaktmedvatt- kost som tillhör räddningsverketeller en som netoch äravseddaför färd påvatten. sjöräddningsenheteller försvarsmaktenfår, som

RP66/96 TrUB6/96 RSV87/96 Europaparlamentetsochrådetsdirektiv94/25/EG;EGTnrL 164,1661994,15s,

150 Fritidsbåten och Samhället

H78 Nr 463

nåit uppdraget iver det, med iakttagande :w naturenför rekreationeller någotztnn. av nödvändigförsiktighetpá inre farvatten allmäntellerenskiltintresse. avvika från ovan avseddatrafikregler,påbud. förbud och begränsningarmed undanför väjningsplikten, 9§ tag Om omständigheterna kräverdet, skallsärskildaljud- och ljus- Krav.somgällerfarkosterochderasutrustnin signalerdärvidavges. Om farkosterskonstruktionochderasmc torer samtutrustningoch tillbehörkan ge 6§ nom förordningutfärdassådanastadgande Allmännakrav gällerden framför som ansesnödvändigaför säkerheten,de .rom :som farkost en allmännaordningeneller förebyggandeta olägenheterför miljön. Enfarkostfår inteframförasav en person Sjöfartsstyrelsenkan,enligtvad somstad sommedhänsyntill förhållandenainte inne- gasgenomförordning,meddelanärmarefö har denålderoch inte besitterdenförmåga reskrifteroch anvisningarom egenskaperna ochskicklighetsomkrävs. konstruktionen,slaget,antalet, skicket ocl En motordrivenfarkost som skall regi- användningeni frågaom farkosteroch dera strerasfår framförasendastav en person motorersamtutrustningoch tillbehör.Dess somharfyllt 15år. utom kan Sjöfartsstyrelsen,enligt vad son Sjöfartsstyrelsenkan, med beaktandeav stadgasgenomförordning,i enskildafal farkostensstorlek,slag,detändamålför vil- bevilja undantagfrån de stadgandensort ket den användsoch det områdedär den gällerfarkosterskonstruktion,motor, utrust färdas,bestämmaatt den somframför en ningochtillbehör. vissfarkosttypelleren enskildfarkostskall ha fyllt 18 år och ha visat sig besittade l0§ kunskaperoch denförmågasomSjöfartsstyrelsennärmarekräver för framförandet Förbudoch begränsningar gällersningarsom import av ifrågavarandefarkosttypeller enskildafar- tillverkning,marknadsföringochanvändningat kost. farkoster

Omdet finnsgrundadanledningatt miss- 7§ tänka farkostellerdess att en motor, utrust- Överlåtelseavfarkostattframföras andra ning eller tillbehör kan äventyrapersoners. av föremålseller miljöns säkerheteller hälsan En farkostfår inte överlämnasatt fram- har statsrådetefteratt ha hört tillverkaren förasav någonsominte uppfyllerde krav eller importörenrätt att förbjudaeller bebeträffandeålder, förmågaoch skicklighet gränsaimporten,tillverkningen,marknadsfösomuppställs 6§.i ringenoch användningen farkosten, av motorn,utrustningenellertillbehöret. Genomförordningstadgasnärmareomdet 3 kap. förfarandesomiakttasnär beslutomförbud ochbegränsningarfattas. Stadganden gällerfarkostersom

8§ Farkosterskonstruktion,utrustningochskick 4kap.

En farkostskallha ensådankonstruktion Stadgandensomgällerfärdmedfarkoster ochutrustning,varai ettsådantskickochha sådanaövrigaegenskaperatt denär säker § alladefarvattendär denanvänds. Skyldighet En farkostskall dessutom att stanna varasådanatt användningen den inte orsakarav betydande En farkostskall,genastnär det kan ske elleronödigaolägenheterför naturenellerden säkert,stannaspå en klart iakttagbarprejövriga miljön, fisket, allmänt nyttjande ningssignalav entillsynsmyndighet.

Fritidsbåten och Samhället 151

Nr 463 ll79

Om prejningssignalerstadgasnärmarege- råde kan förbjudasför viss tid eller tills

nomförordning. vidareellerbegränsas,omförbudeteller be-

gränsningenprövas vara nödvändig till

12§ skyddför trafiken,miljön, fisketeller någon

Granskning farkosterochförhindrandeav av annannäringellerför allmäntnyttjandeav

derasanvändning naturenför rekreationeller någotannatall-

mäntintresse.

En farkostsförareär skyldigatt iaktta de

Beslutom förbud och begränsningarsom föreskriftersom tillsynsmyndigheternamed-

gällerallmännafarlederfattasav sjöfartsverdelarfor granskningav farkostenskonstruk-

ket och beträffandeandravattenområdenav tion, utrustning,skick och dokumentsamt

denregionalamiljöcentralen. att tillåta granskningav farkostenssjö-

Förbudeneller begränsningarna,med unduglighet liksom även skrovets och

dantag för hastighetsbegränsningar,gäller motorns identifieringsuppgifter.Tillsyns-

inte användningen farkosterav sombehövs myndighetensgranskningfår inte

orsaka för arbetetellerpå grundav bostadensläge

oskäligskadaellerolägenhet.

och inte helleranvändningen svårt rörel-av

Tillsynsmyndighetenkan hindra eller av-

sehindradepersonersfarkoster,om inte nåbryta en farkostsfärd, om denär förenad

got annatbestämsi beslutetav särskiltvämeduppenbarrisk för olycka

eller störande gandeskäl. Trafik som är nödvändigför

avallmänordningellerolägenhetför miljön.

utförandeav tjänsteuppdrag,Sjuktransporter

När tillsynsmyndighetenavbryteren far-

ochräddningsåtgârderelleravandramotsvakostsfärd ansvararägarenellerinnehavaren

randeorsaker tillåtenoberoende förbudär av for farkostsommåstebogseras,har ankrats

eller begränsningar.Detsammagäller förellerlämnatsvid en strandellerbrygga.Om

svarsmaktensverksamhet. ägarenellerinnehavareninte är i ståndhär-

till elleromfarkostenhartagitsi bruk olov-

l6§ ligen,skall myndigheteni månav möjlighet ta handomfarkosten. Förbudochbegränsningar gällersom

farkosttyper

13§

Skyldighet dokument Om användningenav en vissmotordriven

att visaupp

farkosttypmedförsärskiltbetydandeolägen-

De dokumentsomenligtsärskildastadgan- heter för natureneller den övriga miljön,

den och bestämmelserkrävs i frågaom en fisket eller någonannan näring, allmänt

farkostsföraresamti frågaom självafar- nyttjandeav naturenför rekreationeller nå-

kostenoch dessutrustningskall medföras got annatallmäntintresse,kandenregionala

närfarkosten i användning.är Saknasett så- miljöcentraleneller,om detär frågaom en

dant dokument,är farkostensförareskyldig farkostsomanvändsför handelssjöfart,sjö-

att inom en av tillsynsmyndighetenutsatt fartsverket,förbjudaeller begränsaanvänd-

skälig tid visaupp dokumentetför tillsyns- ningenav dennafarkosttyppå ett visstom-

myndighetenpå sin hemorteller en annan råde.

tillsynsmyndighetsom anvisasvid gransk-

ningen. l7§

l4§ Behandlingenfärbuds-ochbegränsnings-av

ärenden

Ledning :jäirajikenav

En framställanom att förbud eller be-

Sjöfartsverketkan för ledningav sjötrafi-

gränsningarsom avsesi l5 och l6§§ skall ken ochför övervakningi anslutningdärtill

utfärdaskan görasav kommunenelleren meddelaanvisningaroch föreskrifter

som kommunmedlemeller av en sådanmyndiggällerfärdmedfarkoster.

het, sammanslutningellerägaretill ett vat-

15§ tenområdesomberörsav saken.En fram-

ställanom utfärdandeav förbud eller be-

Regionalaförbudochbegränsningar

gränsningarkan ocksågörasav sjöfartsver-

Trafikmedfarkosterpåett visstvattenom- ketellerdenregionalamiljöceniralen.

152 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

tlou lNl 40.1

Innanförbudeller begränsningarutfärdas eller det konstateras om senare att de har skall den regionalamiljöccntraleneller sjö- varit väsentligenandraiin xadsomförutsatfartsverkethöra den kommunvarsomrâde tes då beslutetmeddelades.Härvid skall förbudeteller begränsningengäller samtge l5-l9§§ iakttasi tillämpligadelar. de myndigheter,sammanslutningar,ägaretill vattenområdenoch andrasomberörsav sa- 5 kap. kentillfälleatt bli hörda. Utfärdasett förbudeller begränsningpå Särskildastadganden en framställanav kommunen.skall förbudet 21§ eller begränsningenutformas enligt fram- Tillståndtill tävlingarochövningar ställningen,om det inte är nödvändigtatt avvikafråndennamedhänsyntill principen För återkommandeellerpermanentanordomett opartisktbemötande medborgarna nandeav tävlingarellerövningarmed moav ellermedhänsyntill denregionalaenhetlig- tordrivnafarkosterpå sammavattenområde hetenelleravandrasärskildaorsaker. skall,utövervadsompå någotannatställei lag stadgasomtillständsplikt,tillståndsökas 18§ hos kommunensmiljövårdsmyndighet.Tillståndbehövsdockinte för ett områdesomi Ikraftträdande förbudochbegränsningarav en stads-eller byggnadsplanhar reserverats Denregionalamiljöcentraleneller sjöfarts- för ändamåletoch inte hellerför ett område verketkan bestämmaatt dessbeslut för- för vilket har beviljatsmiljötillståndenligt om bud eller begränsningaräven det över- lagenommiljötillståndsförfarande735/91. om klagasskallträdai kraft på det sättsombe- Tillståndskallocksåsökasför anordnande stämsi beslutetochefterdetatt beslutethar av ett enskiltevenemang,om evenemanget tillkännagivits.Besvärsinstansenkan dock förväntasorsakabetydandeolägenheterför förbjudaatt beslutetverkställs. miljön. Tillståndtill en tävling eller övningsom 19§ genomförspå flera kommunersområdebeviljasav den regionalamiljöcentralen.Till- Utmärkning förbudochbegränsningarav stånd till tävling eller övning som genom- Förbudeller begränsningarskall, möj- förs på flera regionalamiljöoentralersomom ligt, utmärkaspå det vattenområde de råde beviljasav den regionalamiljöcentral som gällereller i dessnärhet.För utmärkningen på varsområdetävlingenhuvudsakligengeav förbud eller begränsningari allmän nomförs. en farledansvarardensomupprätthållerfarle- En förutsättningför tillståndsom avsesi denoch på andraställenden kommun dennaparagrafär att evenemangeti fråga områdeförbudetellerbegränsningengäller.vars uppfyller tillräckliga säkerhetskravoch att

Somförbuds-och begränsningsmärken verksamheteninte medför oskäligaolägenvändssjötrañkmärkensom överensstämmeran- heter för natureneller den övriga miljön,

medsjöfartsstyrelsensbeslut. fisket, allmänt nyttjandeav naturen för Vid placeringenav märkensom utvisar rekreationeller någotannatallmäntintresse. förbudochbegränsningariakttasvad4 kap. Tillståndkan beviljasendastom vattenom- 5§ vattenlagenstadgaromrätt för densom rådetsägarehargettsitt samtycke.Omvatsätteri stånden allmänfarledatt i vatten- tenområdethör till ett gemensamtområdes dragetellerpå dessstrandplacera säker-ut icke konstitueradedelägarlag,kan samtycke hetsanordningarfor sjöfarten. ävengesavett fiskelagsstyrelse. Tillstånd behövsdock inte för övningar 20§ somgenomförs brand-och sjöräddnings-av väsendetellerav försvarsmakteneller gräns- Ändring beslut förbudellerbegränsningarav om bevakningsväsendet.

Ett beslutom förbud eller begränsningar 22§ somhar meddelatsenligt l5 eller l6§ kan ändras, de förhållanden Sökande ändringav om sområddenär beslutetfattadesväsentligenhar förändrats Ändringi ettbeslutenligtdennalag av en

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 153

Nr 463 ll8l

miljöcentraleller Sjöfartsverketfär seelsenmedbeaktandeav omständigheterna regional sökashos länsrättengenombesvär.Besvär är ringa. beslutsomen regionalmiljö- Om förseelsenuppenbarligenär sådansom somgällerett har meddelatmed stöd av l5§ 2 stadgas li mom.,kan tillsynsmyndigheten central 16§eller2l§ 3 mom.ellersomsjö- utanatt vidtaandraåtgärdertilldeladensom mom., anmärkfartsverkethar meddelatmedstödav l5§ 2 gjort sig skyldig till förseelsenen

eller 16§ behandlasi den länsrätt ning. mom. varsdomkretsstörstadelenavdetvatm nomrádesom beslutetgäller är beläget. 26§

Annarsbestämsdenbehörigalänsrättenen- Närmarestadgandenochföreskrifter

ligt inom vilken länsrättsdomkretsden har fattat det överklagade Närmarestadgandenom verkställigheten myndighetsom harsitt verksamhetsställe. av dennalag ochom konstaterandetav att

Oslutet

Påsökande ändringtillämpaslagenom farkosteroch derasutrustningöverensstämav ändringssökande förvaltningsärendenmermedkravenutfärdasgenomförordning. l 54/50. Närmarestadgandenom ledningav sjöl trafikenoch övervakningi anslutningdärtill

23§ kanutfärdasgenomförordning.

Genomförordningstadgasocksåom tra- Tillsyn sjötrafikenoch utmärkning fikreglerför av

Denallmännatillsynenöveratt dennalag farleder. iakttasankommerpä sjöfartsverket.Beträf- Sjöfartsstyrelsenkan, enligtvad somstad-

fandeförebyggandetoch bekämpningenav gas genomförordning, meddelanärmare

olägenheterför miljön ankommerden all- föreskrifterom konstaterandetav att farkos-

männatillsynenöveratt lageniakttaspä den ter och deras utrustning överensstämmer

regionalamiljöcentraleninomdessverksam- medkraven,ledningavsjötrafikenoch över-

hetsområde.Användningen farkosterpå vakningi anslutningdärtill, trafikreglerför av vattenområdenövervakas Sjöfartsverket,sjötrafikenochutmärkningavfarleder. av gränsbevakningsväsendetoch tull-

polisen,

erket. 27§

Ikraftträdande 24§ Dennalagträderi kraft den l juli 1996. Straff lagenden 28 Genomdennalag upphävs Den uppsåtligeneller av oaktsamhet februari 1969om båttrafik 151/69 jämte som dennalag ellerstadgandeneller ändringar.Dock förblir 2§ lagenom båtbryter mot föreskrifter meddelatsmedstödav den, trafik och deförordningarsomhar utfärdats som skall för sjärrajikförseelsedömastill böter, medstödav lagenom båttrafik i kraft tills

inte strängarestraff för gärningenstad- vidare.Till straff för brottmot stadgandenai om lag. dessaförordningaroch mot bestämmelser gasi någonannan Den uppsåtligeneller oakt- somutfärdatsmedstödavdemdömsenligt som av grov samhetbrytermotdennalagellerstadgandendennalag. eller föreskrifter meddelats med Åtgärdersom verkställighetenav denna som stöd den såatt gärningenär ägnadatt lag förutsätterfår vidtasinnan denträder i av medföraallvarligfara För annansliv eller kraft.

hälsaellerför naturenellerdenövrigamiljön, skallför :jörrafikbrartdömastill böter 28§

ellertill fängelsei högsttvå år. Övergángrsmdgande

25§ Ett förbud elleren begränsningsomläns-

styrelseneller den regionalamiljöcentralen ÃIgiirdsefIergi/i anmärkningoch bättrahar meddelatmedstödav lagenom

Vid sjötrafikförseelsefår eftergift ske i fik, somupphävsi27 äri kraftdentidsom fråga anmälan,åtal och straff, för- nämnsi beslutetom förbudet eller beom om

154 Fritidsbåten och Samhället

gränsningen,om inte beslutetändraseller av2§ 9 punktenlagenomrätt för frikommuupphävsmedstödavdennalag. ner att avvika från vissastadgandenoch

Likasågällerförbudellerbegränsningaren- bestämmelserunderden tid nämnsi

som ligt 3 a§ lagenombåttrafikutfärdadeav en beslutet, beslutetinteändrasellerupphävs

om myndighetienfrikommuni överensstämmelsemedstöd dennalag.

av medbeslutanderätt haröverförtsmedstödsom

Nådendalden20juni 1996

RepublikensPresident

MÄRTTI AHTlSAARl

TrafikministerTuulaLinnainmaa

Fritidsbåten och Samhället 155

Nr464

F ör 0 r dn n gi

omfritldsbåtarssäkerhet

GiveniNådendalden20juni 1996

Påföredragningavtrafikministernstadgasmedstödav 10och26§§sjötrafiklagen denav 20juni 1996463/96:

1§ 8 båtarsomär särskiltavseddaför att ha

besättningoch befordrapassagerarekom-

Tillåmpningsomráde

mersiellt,om inte annat följer av 2§ l

Dennaförordningtillämpaspå fritidsbåtar, punkten, hellersådanabåtarsomavsesi delvis fárdigställdafritidsbåtaroch den ut- rådets direktiv 8J7l4/EEG om tekniska

i bilaga2 till fritidsbåt- föreskrifterför fartyg i inlandssjöfart,oavrustningsom anges direktivet. settantalpassagerare,

Följandeomfattasinte av dennaförord- 9 undervattensbåtar, ning: 10 svävareoch

l båtar avseddaendastför hastighetstäv- ll bärplansbåtar. ling, inbegripetroddbåtaroch övningsroddbåtar som av tillverkarenär förseddamed märkningomtävlingsbruk, 2§

2 kanoteroch kajaker,gondoleroch vat- Definitioner tencyklar,

3 segelbrädor, l dennaförordningavsesmed: 4 motordrivnasurfingbrädor,vattenskotrar l fritidsbåt varje båt, oavsetttyp och

ochandraliknandemotordrivnafarkoster, framdrivningssätt,somharen skrovlängdpå

5 individuelltbyggdakopioravhistoriska 2,5-24 m mätt enligt tillämpligaharmonibåtar, konstrueradeföre 1950,byggdahu- seradestandarderoch som är avseddför vudsakligen i ursprungligt material och sport-och fritidsändamål;den omständighemärktaavtillverkarensomkopia, tenatt sammabåt kananvändasför charter-

6 experimentbåtar,såvidadeinte därefter verksamhetellerför fritidsbåtutbildninghinsläppsut på gemenskapensmarknad. drar inte att den omfattasav dettadirektiv

7 båtarbyggdaför egetbruk,förutsattatt när densläppsut på marknadenför fritidsde därefter under en femårsperiodräknat ändamål, från byggandetinte släppsut på gemenska- 2 fritidsbdtdirektivetEuropaparlamentets

marknad, och rådetsdirektiv94I25lEG om tillnännpens

RP66/96 TrUB6/96 RSV87/96 Europaparlamentetsochrådetsdirektiv94l2SlEG;EGT Lnr l64,30.6.I994,S4l5

2 46030lA/i3

156 Fritidsbåten och Samhället

H84 Nr 464

ning av medlemsstaternaslagar och andra ut på marknaden,om tillverkareneller hans författningar frågai omfritidsbåtar, representantinom gemenskapeneller den 3 harmoniseradstandard standarden som personsom ansvararför utsläppandetpå är upptageni Europeiskagemenskapernasmarknaden,i enlighetmed bilaga3 a till officiella tidning i förteckningenöver har- fritidsbåtdirektivetförsäkraratt deär avsedmoniseradestandarder, daatt färdigställasavandra, 4 konstruktianxkategorien ansprâksnivå sombestämtsenligtfritidsbåtensdriftförhål- 7§ landenoch . Enstakautrustning 5 modulett förfarandeför bedömningav överensstämmelse. En utrustningsomhar den CE-märkning somavsesi bilaga4 till fritidsbåtdirektivet 3§ kan släppas på marknadenoch ut tasi bruk Ursläppande marknadenpå och när den år avseddatt ingå i fritidsbåtari ibruktagande enlighetmeddenförsäkransomavsesi bilaga 3 b till fritidsbåtdirektivetoch som ges Fritidsbåtellerutrustningsomavsesi denav tillverkaren,hansrepresentantinom genaförordningfâr placeras marknadenpå och menskapeneller, i fråga om import från tasi bruk för avsettändamålendastomden tredje land,av den personsom släpperut inte äventyrarsäkerhetenoch hälsan för utrustningenpå gemenskapensmarknad. människoreller medför fara för egendom eller miljön när den är korrekt byggdoch 8§ underhållen. Bedömning överensstämmelseav 4§ Innan de fritidsbåtaroch den utrustning Väsentligakrav somomfattasav dennaförordningtillverkas Fritidsbåtarsomskallsläppas på mark-ut och saluförsskalltillverkareneller hansrepnadenoch tasi bruk, derasutrustningoch resentantinom gemenskapentillämpaföljaninstallationen dennaav utrustningskall upp- de förfarandenför konstruktionskategoriema fylla de väsentligakrav avseendesäkerhet, A, C ochD enligtavsnitt bilaga tilll l hälsa,miljö- och konsumentskyddsom fö- fritidsbåtdirektivet: reskrivsi bilaga l till fritidsbåtdirektivet. l påbåtaravkategoriernaA ochB Fritidsbåtarnaochderasutrustningskallför- a meden skrovlängdunderstigande12m sesmed CE-märkningenligt bilaga 4 till utförsden interna tillverkningskontrollmed fritidsbåtdirektivet. provningarmodul Aa somavsesi bilaga6 Sådanafritidsbåtaroch sådanutrustning till fritidsbåtdirektivet,och till demsomuppfyllerkraven dei nationella b medenskrovlängdpå 12-24 m utförs stadgandensom överensstämmermed de den EG-typkontrollmodul B som avsesi harmoniseradestandardernaansesuppfylla bilaga till fritidsbåtdirektivet,7 kompletterad kraveni bilaga till fritidsbåtdirektivet.l med det säkerställandeav överensstämmelse medtypenmodul C somavsesi bilaga 8 5§ till fritidsbåtdirektivet,eller någon följanav Förevisande de modulerB + D bilaga 9 till direktivet; kvalitetssäkring tillverkaren, Bav + F bi- Aven om en fritidsbåt eller utrustningen laga 10 till direktivet; produktveriñkation, till den inte uppfyllerkraveni 4§, kan den G bilaga 11 till direktivet;verifikationav förevisaspå utställningar,handelsmâssor el- enstakaobjekt eller H bilaga 12till direkler demonstration, det därvidklartom anges tivet;fullständigkvalitetssäkring, att denintefår saluförasellertasi bruk för- 2 på båtaravkategoriC rändenuppfyllerkraven. a medenskrovlängd 2,5-l2 rnutförs 6§ den internatillverkningskontrollmodul A Delvisfärdigställtlafritidsbátar som avsesi bilaga5 till fritidsbåtdirektivet när de harmoniseradestandardersom rör Delvisfárdigställdafritidsbåtarkansläppas avsnitt3.2 och 3.3 bilaga li till fritidsbåt-

Fritidsbåten och Samhället 157

Nr 464 H85

direktivetuppfylls; kraveni dessahar- bilagorna 10. och 12till fritidsbåtom moniseradestandarderinte uppfylls,utförs direktivet.

den internatillverkningskontrollmed prov- Anbringandetav varjeannansådanmärk-

ningarmodul Aa i bilaga6 till ningpå fritidsbátenellerdessutrustningsom somavses fritidsbätdirektivet, kan förväxlasmedCE-märkningenellersom

b med skrovlängdpå l224 m utförs minskarCE-märkningenssynlighetoch läsen den EG-typkontrollmodul B somavsesi lighetär förbjudet.

bilaga7 till fritidsbåtdirektivet,följd av det Om CE-märkningenhar utförts ett fel-

säkerställande överensstämmelse ty-med aktigt sätt,är tillverkareneller hansrepreav modul C i bilaga eller sentantskyldigatt utföradenenligtkraveni somavses följandemoduler:B + D, B + dennaförordningpå det sätt som sjöfartsgon av G ellerH, samt styrelsenföreskriver.

3 båtaravkategoriD 25-24 utförs § meden skrovlängdpå m

En internatillverkningskontrollmodul A Förbudochbegränsningar

somavsesi bilaga5 till fritidsbåtdirektivet, Pådedelarochdenutrustning avsesi Om tillverkaren eller hans representant som till fritidsbätdirektivettillämpasnä- inomgemenskapeninte iakttar de föreskrifbilaga2 deförfaranden omfattarföljande ter somsjöfartsstyrelsenhar meddelatmed got av som moduler:B C, B + D, B + G ellerH. stöd av 10§ 3 mom., kan sjöfartsstyrelsen + vidta åtgärderför begränsningellerförbud

9§ av utsläppandetpå marknadenav fritidsbå-

tenellerdessutrustningellerför återkallelse Anmäldaorgan försäljningstillståndet. av Statsrådet de har rätt att Sjöfartsstyrelsenskall omedelbartunderutser organsom utföra dekontrollerför bedömning över- rätta Europeiskagemenskapernaskommisav i 8§. sionomdeåtgärdersomavsesi l mom. ensstämmelse avsessom skalluppfyllade mi- Omdei l0§ sjötrañklagen463/96 avsed- De anmäldaorganen nimikriterier i bilaga 14 till fri- daförbudellerbegränsningargällandemarksomanges tidsbåtdirektivet.De uppfyllerde nadsföringochanvändningav sådanafritidsorgansom föreskrivsi detillämpligahar- båtarellerutrustningtill demsomomfattas kriterier som moniseradestandardemaskallantasuppfylla av dennaförordningskallstatsrådetomedel-

minimikriterier. bart underrättaEuropeiskagemenskapernas dessa Statsrådetkan återkallasitt godkännandekommission.

av ett anmältorganomdet konstaterasatt uppfyllerdekriterier 12§ prganetinte längre som

avsesi 2mom, Tillsynsmyndigheter

Statsrådetsertill att Europeiskagemenkommissionoch myndigheternai sjöfartsstyrelsenutövar tillsyn över efterskapernas medlemsstaternaunderrättasom ett godkän- levnadenavdennaförordning.

nandeenligt l mom. och ett återkallande

enligt3 mom. l3 §

10§ Närmarebestämmelser

CE-märkning sjöfartsstyrelsenmeddelarvid behovnär-

skallanbringassäatt den mare bestämmelserom verkställighetenav CE-märkningen väl synligt,läsligtochout- dennaförordning. framträderpå ett plånligtsättpä fritidsbåtenenligtpunkt 2.2i sjöfartsstyrelsenkan meddelanärmarebe-

bilaga l till fritidsbåtdirektivetsamtpå ut- stämmelserochanvisningaromde kravsom

rustningenellerpå förpackningen.CE-märk- ställs på fritidsbåtaroch utrustningentill

ningen skall åtföljas idcntifieringsnumretdemsamtom bedömningenav fritidsbätars av detanmälda för till- och derasutrustningsöverensstämmelsemed pá organsomansvarar ämpningenav de förfarandensomavsesi kraven.

158 Fritidsbåten och Samhället

l4§ Fritidsbátaroch utrustning omfattas som lkrafuradande.- avdennaförordningochsomuppfyllerkraven i förordningenom båttrafik 152/69 Denna förordning träder i kraft den l godkännsför utslâppandepå marknaden:ill juli 1996. ochmedden 16juni 1998. Nådendalden20juni 1996

RepublikensPresident MARTTI AHTISAARI

TrañkministerTuulaLirmainmaa

SOU 1996: l 70 Fritidsbåten och Samhället 159

Mr PeterKrusberg,phone+358O1808328.fax : leisureheatingexpert andcheclted questions Healso thesecreteryof the myanswersto your . .tion affairs Finland.ln He readytogiveyoumoredetailedinfor-rmtion you z.: need.They momentprepeeringawatertramsstatuewhichwill completeour new areat a trafficlaw cameinto force19960107.pleaseGudthelawtextenclosed.

Thu. to yourquestion:will bea:follows: answers

ln Finlandnd the beatsmustbereglstered theln followingcases: notor u " wet of aoutboardmotor over20 homepower

longer regulationsnonoemingthemeasuresof boat:asI toldonthe 2ereno any plus.- "er hia moming.Noticethat not neooeaarytoregisteraceilingboat . aboveutentionedlirnitn. even hadmorepowerfulmotorthanthese

nte limit getpermissiontodriveregisteredmotorboat: 15. age to

compulsury have responsibilityinsurancein Finlandforanybeats. not ro a

regards,

:- to

./ I.

3_l e°ll..'_..w°el“.ñil

3 uutlk 410,4

buJ - No T

MN faim/t mgøakuø-Q

www, MH u.. Mun kanal fl nu .F:Ãwk,0u J

niililøv-ulol. F "WW °°e

mmm.: usa-we pohkøüq empati OJnJ ut mouth

/.u duk bex. °°°°-. i n a. .em

waeümlht m M ia:.._::§:_-:1._:**** få

q. nu u.n Kewg agge prleñP-ff.

..e\i:v,af_e\Ã 14:0.

Fritidsbåten och Samhället 161

394L0025/$

BILAGA 9 30.694 Europeiskagemens nasofficiellatidning NrL 164/15

EUROPAPARLAMENTETSOCHRÅDETSDlREKTiV94/25/36

avden16juni1994

omtillnärmningmedlemmarnasav lagarochandraförfattningari frågaom

fritidsbåtar

EUROPAP OCHEUROPEISKAUNIONENS genomömsesidigterkännandeavlikvärdighet samtligamellan RÅDnu ANTAGITDETTADIREKTIV medlemsstater.börföljadetnyaförfarande föreskrivssom i

rådetsresolutionavden7 maj1985ochsommanar entill medbeaktandeFördragetupprättandetav om avEuropeiska definitiongrundläggandeav säkerhetskravochandraaspekter gemenskapen.särskiltartikel100ai deua, somärviktigafördctallmännavälbefinnandet.1anikell00a

punkt3 föreskrivs kommissioi sinaförslagatt rörande medbeaktandekommissioneav förslag. hälsa,säkerhet ochmiljö- konsumcntskyddskallutgåifrånen

högsäkerhetsnivå.Dessagrundläggandekravutgörde medbeak avEkonomiskaochsocialakommitténs kriterier fritidsbåtar.som delvisfärdigabåtarochutrustning yurandei tilldessa,separatellerinstalleradmåsteuppfylla.

i enlighetmeddetförfarande föreskrivssom i artikel189bi Därförföreskrivsi dettadirektivendastgrundläggandekrav. fördrageri.och För underlättaatt uppgiftenbevisaatt eñerlevnadenavde

grundläggandekraven harmoniseradären europeiskstandard medbeaktandeföljande:av enligtbilaganödvändig2 förfritidsbåtar utrustningoch till

dessa.Harmoniseradeeuropeiskastandarderupprättasav Deninremarknadenskallomfattaområde inreett utan gränser privataorganochmåstebibehållasinickebindandestatus.1 därdenfria rörlighetenförvaror.personer,tjänsteroch dettasyfte Europeiskaär organisationenförstandardisering kapitalårsäkerställd. CENochEuropeiskaoganisationenförstandardiseringinom

elområdetCenelecdeerkändaorgansomärbehörigaattanta lagarochandraförfattningar olikai de medlemsstaternade harmoniseradestandarder följerde allmännasom skiljersigtill omfattningochinnehållfråga säkerhets- riktlinjernai om församarbetetmellankommissionenochdessatvå kravenpåfritidsbåtar.Sådanaskillnaderriskerar skapaatt organ.somundertecknadesden13november1984.Vid handelshindeodi ojämlikakonkurrensvillkordeninre tillämpningenavdettadirektivavses enmed harmoniserad marknaden. standardteknisken specifikationeuropeisk eller

harmoniseringsdokumentsomharantagitsav avett ellerbåda Enharmoniseringavnationelllagstiftningär endadet sättetatt dessaorganpåuppmaningkommissioneni enlighetmed

av undanröjadessahinderfördenfriahandeln.Dettamålkan rådetsdirektiv83ll89lEEG den28av mars1983omett inteuppnåspå tillfredsställande enskildaett sättav medlems- iufuimationslörfaranilcbeträffandetekniskastandarderoch stater.1 dettadirektivfastställsendastdekravsomär föreskrifterochi enlighetmeddeallmännariktlinjersom nödvändigaförfritidsbåiarsfriarörlighet. avsesovan.

Dettadirektivböromfattaendastfritidsbåtarsomärminst2,5 Medtankepåderisker användningensom avfritidsbåtaroch ochhögst24 långa.in enligtlS0-standard. utrustningtill dessainnebär detnödvändigtinrättaär att

förfarandenförutvärderingöverensstämmelsenav medde Avlägsnandettekniskaav hinderi fråga fritidsbåtarom och grundläggandekraveni direktivet.Dessaförfarandenmåste utnisuiingtilldessa.idenutsträckningsomdetta kanskeinte inrättasmedhänsyntill denrisknivåsomfritidsbåtaroch

utrustningtilldessakaninnebära.Därförbörvarjekategoriav

överensstämmelsekompletterasmed lämpligtett förfarande

eller valmellanett fleralikvärdigaförfaranden,Deantagna

EGT c in. 5.5.1992.7.nr s.

EGTnrC313.30.11.1991.38. förfarandenaärförenligamedrådetsbeslut93/46SlEEGav

s.

Eurupaparlaamaltetsyttrandeden16novemberav 1992EGT Cnr

337.21.12.1992.s.17.Rådetsgemensammaståndpunktavden16 december1993EGTnr C 137.19.5.1994,1..s.

EGT C136.nr 4.6.1985.s.

Europaparlamentetsbeslutden9av mars1994EGT C91.nr

EGT L 109,nt 26.4.1983.s.8.Direktivet ändratsenast genom 28.3.1994.

direktivB8/l82/EEGEGT LBl.26.3.1988.nr s.75.

162 Fritidsbåten och Samhället

JMLWBIS

NrL 164/16 Europeiskagemenskapeofficiellatidning

den22juli 1993 modulerom förolikastadieri förfaranden HÄRIGENOMFÖRESKRIVSFÖUANDE. vid bedömningav överensstämmelsereglersamt mr anbringandeochanvändningavCE-mårkningomöverensstämmelse.avseddaattanvändasi tekniskaharmoniseringsdirektivl

KAPITELl

Rådet föreskrivithar attCE-märkningskallutförasantingen avtillverkaren hanseller representantinomgemenskapen. ArtikelI Dennamärkninginnebärattfritidsbåtenochutrustningen uppfyllersamtligadegrundläggandekravochdeförfaranden vidbedömningföreskrivssom igemenskapenslagstiftningoch Dettadirektiv tillämpasdeskall fritidsbåtar.dedelvis somärtillämpligaprodukten. färdigstilldabåtarochdenutrustningsomangesibilaga

såvälseparatsomirstallerad.

Det lämpligt medlemstatemaär att i enlighemedartikel 2. Medfritidsbåtavsesvarjebåt.oavsetttypoch 1001.5i fördragetfår vidtaprovisoriskaåtgärderföratt framdrivningssitt.med skrovlängden på2.5- 24m.mått begränsaellerförbjuda fritidsbåtarellerdelar sådanag enligttillämpligaha standarder,avseddförsport-

att av släppsutpåmarknadenochanvändsfalldådeutgöri en ochfritidsindamål.Denomständighetenansammabåtkan särskildriskförmänniskorochi tillämpligafall.förhusdjur användasförcharterverksamhetellerförfritidsbåtutbildning elleregendom.förutsattattåtgärdernaomfattasavettav fårintehindra denomfattasatt avdettadirektivnårdensläpps gemenskapenskontrollförfaranden. ut marknadenförfritidsåndamål.

Följandeomfattasinteavdettadirektiv: Mottagaren beslutavett somfattasmedstödavdettadirektiv måsteupplysasskälenom tillbeslutetochomsinamöjligheter a Båtaravseddaendastförhastighetstävling.inbegripet attöverklaga. våupuu och. .O u.. som. . u

avtillverkaren.

Det nödvändigtfastställaär att ettövergångsförfarandesom b Kanoterochkajakergondolerochvattencyklar. möjliggörattfritidsbåtarochutrustning sådanatill som tillverkasi enlighetmednationelllagstiftningsomäri mn C Vindsurñngbrädor. dendagdådettadirektivantas.kansaluförasochtasi bmk.

d Motordrivnasurñngbrädor.vattenskotrarochandra Dettadirektivinnehållerintenågrabestämmelserärsom liknandemotordrivnabåtar. avseddaatt användningenavenfritidsbåtefterdetatt denhartagitsibruk. e Originalbåtarochindividuelltbyggdakopiorav

historiskabåtar,konstrueradeföreår1950.byggda

huvudsaklige ngligtmaterialochbenämnda

avui , Fritidshåtarskonstruktionkanpåverkamiljöngenomutsläpp somsådanaavtillverkaren. avförorenandeämnen.Detärdärförnödvändigt medattta bestämmelserommiljöskyddi direktivetidenutsträckning f Experimentbåtar.såvidadeintedäreftersläppsut somdessabestämmelserrörfritidsbåten:konstruktionutifrån marknadeninomgemenskapen. dessdirektaeffekt miljön.

g Båtarbyggdaföregetbruk.förutsattattdedärefter

underenfemårsperiodintesläpps gemenskape Bestämmelsernai dettadirektivbörintepåverkamedlems- marknad. staternasrättatti enlighetmedfördragetfastställasådanakrav

deanser nödvändigarörandenavigeringi vissa h Båtar årsom särskiltavseddaföratthabesättningoch som vara vatteni syfteatt skyddamiljönoch vattenväga befordrapassagerarekommersiellt. detpåverkarutanatt

nas uppbyggnadochatttryggasäkerhetenvattenvägama. tillämpningenavpunkt särskiltsådanasomavsesi förutsattattdettainteinnebärattfritidsbåtenändrasettsätt direktiv82fllat/EEGden4oktoberav 1982omtekniska

strider bestämmelsernai dettadirektiv. föreskrifterförfartygi inlandssjöfad.oavsettantalet som mot

passagerare.

EGT L220.30.8.1993s.23. EGTnrL301.23.10.1982,s.

nr

Fritidsbåten och Samhället 163

394L0025/S

Europeiskagemenskapernasofficiellatidning NrL 164/17

i Undervattensbåtar. uppfyllerde tillämpligaväsentligakravensläppsut

marknaden iochtasbruk dennanär utrustningäravseddatt j Svävare.

ingåi fritidsbåtari enlighetmeddenlörsäkransomavsesi k Bärplansbåtar. bilaga3b från tillverkaren.hansrepresentant

inom

gemenskapeneller.i fråga importom fråntredjeland,från

denpersonsomsläpperututrustningenpågemenskapens

Artikel2 marknad.

Utslñppandepåmarknaden ihrulttagandeoch 4. Vidhandelsmässor.utställningar.demonstrationeretc.

fårmedlemsstaternainteställa hinder forevtsandetupp for av 1 Madlcntglatcfhzskallvidtaallanödvändigaåtgärderfor sådanaprodukter i artikell,l och inte

somanges som al säkerställaattdeproduktersomangesi artikell.l släpps uppfyllerkravenidettadirektiv,förutsattattensynligskylt utpåmarknadenochtasibruk avseddaför ändamålendast klanangerattsådanaprodukterintelärsaluñiraseller itas omdeinteäventyrarsäkerhetenochhälsanförpersoner. bnikförrändeuppfyllerkraven. egendomellermiljön denär harbyggtsochunderhållspåett korrektsätt. 5. Närdeproduktersomangesi artikelI,l omfattasav

andradirektivsomrörandraaspekterochsomävende 2. Bestämmelsernai dettadirektivskallintehindra föreskriverCEarnärkningskallmärkningenvisa sådanaatt medlernsstatemafrånatt i enlighetmedRtrdragetanta produkterävenuppfyllerbestämmelsernai dessaandra bestämmelseromnavigeringi vissavatteni syñe skyddaatt direktiv.Skulleemellertidettellerflera dessadirektiv

av miljönochvattenvägarnasuppbyggnadochatt trygga tillåtatillverkarenattunder övergångstiden väljavilket säkerhetendessa.förutsattaudetta kräverinte ändringarav förfarandehanskalltillämpa.skallCE-märkningenvisaatt debåtarsomäriö: nsstämmelsemeddettadirektiv. produkternauppfyllerbestämmelsemaendastidedirektivsom

tillämpastillverkaren.av Omså fallet.är skallkraveni dessa

ArtikelJ direktiv.offentliggjordai Europeiskagemenskapernas

øøiciellatuning,angesidehandlingarmeddelandeneller Väsentligakrav instruktionerkrävsidirektivensom ochsomåtföljersådana produkter.

Deproduktersomangesi artikell.l skalluppfyllade väsattligakrav avseendesäkerhet.hälsa,miljö-och kottsurnentskyüdsomföreskrivsi bilaga Artikel5

Medlemsstaternautgåifrånskall att överensstämmelse

Artikel4 Föreliggermeddeväsentligakravsomavsesi artikel3forde

produktersomangesi artikell,l ochsomuppfyllerde

Frirörlighetfördeproduktersortianges tillämpliganationellastandarderharantagitssom i enlighet

l artikell.l medde harmoniseradestandarder referenservars har

offentliggjortsiEuropeLrkagemenskapernasøjiciellatidning.

Medlemsstaternafårinteinomsittterritoriumförbjuda. Medlemsstaternaskalloffentliggörahänvisningamatillsådana begränsaellerförhindra deprodukteratt somangesi artikel nationellastandarder. l.l ochsomhardenCE-ntärkningsomavsesi bilaga4 till teckenpåsinöver tnelsemedsamtligabestämmelseri dettadirektiv.inklusiveförfarandende otnöver else Artikel6 somföreskrivsi kapitel släppspåmarknadenut och itas bruk. Omenmedlemsstatellerkommissionenär den

av

uppfattningenattdehamtoniscradestandardersomavsesi 2. Medleruatatemalårinteförbjuda,begränsa lör-eller artikel5 inteheltuppfyllerdeväsentligakravsomavsesi hhdra delvisal färdigställabåtarsläpps marknadenItt när artikel3 skallkommissionenellermedlemsstatenunderrätta tillverkarenellerhansrepresentantinomgemenskapeneller den kommitté inrättat.:i enlighetmeddirektiv

som denpersonsomansvararmrtttsläppandetpåmarknaden,i BHD/EEGmedangivandeskälentill detta.Kommittén

av enlighetmedbilaga3a tllrslrar al deäravseddaatt skallsnarastavgesinyttrande. hållna avandra.

Motbakgrundkommitténsav yttrandeskallkommissionen J. Hedenmalmfårinnförbjuda.begränsaellerfdr- underrättamedlemsstaternahuruvidadeberördastandarderna hhdnattdertutruetrtingsemaøtgesibilauioehsonbarski återkallasfråndetoffentliggörande i artikel5.

somavses denCE-ntätknâaolaavsesibibgaâtülhcbenpåattden

164 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

SMLlXYZS/S

NrL l64/l8 Europeiskagemenskapenuofficiellatidning

Kommissionenfårfattabeslutomvarjelämpligåtgärdi c bristeri självadestandardersomavsesi artikel syfte säkerställaatt attdettadirektivtillämpasettpraktiskt ochenhetligt i enlighetsätt medpunkt

Kommissionenskallsamrådameddeberördaparterna 3. Kommissionenskallbiträdasavenständigkommittésom snarastmöjligt.Omkommissionenefter sådantett samråd skallbestå företrädareav för medlemsstateruochhaen finneratt företrädareförkommissionensomordförande.

- åtgärdernaärberättigade.skalldengenastunderrättaden Denständigakommitténskallsjälvfastställasinarbets- medlemsstatsomtoginitiativetochdeövrigamedlemsordning. staterna;närdetbeslutsomangesi punktlhänförsig

till bristeri standardernaskallkommissionenetter Kommissionensfö. skallföreläggakommitténett samrådmeddeberördaparternahänskjutaärendettill förslagtillåtgärder.Kommitténskallyttrasigöverförslaget denkommittésomavsesi artikel6.1inomtvåmånader. inom tidden somordförandenbestämmermedhänsyntillhur omdenmedlemsstatsomharfattatbeslutetavseratt brådskandefråganär,omnödvändigtgenomomrösming. vidltålla ochskalldet. initieradetförfarandesomavses

i artikel6.1. Yttrandetskallprotokollförasochdessutomharvarje medlemsstat begärarättatt att sinuppfattningtagentill - åtgärdernainteärberättigade.skalldengenastinformera protokollet. denmedlemsstatsomlog ititativet tillverkarenoch eller

hansrepresentantinomgemensk

, Kommissionenskalltastorstahänsyntill detyttrandesom kommitténavgivit.Denskallunderrättakommitténdetsättom Närsådanutrustningsomangesi bilaga2ellerenbåt påvilketdessyttrandeharbeaktats. ineuppfyllerkraven härmen enCE-mårkningskalllämpliga

åtgärdervidtas denmedlemsstatharav som jurisdiktionöver 4. Denständigakommitténfärdärutövergranskavarje densomharutförtmärkningen.Medlemsstatenifrågaskall fråga tillämpningenom avdettadirektivsomväcks dessav underrättakommissionenochdeövrigamedlemsstaternaom ordförande.antingenpåordförandensegetinitiativellerpå detta. begäran medlemsstat.aven

4. Kommissionenskallsäkerställaattmedlemsstaternahålls

underrättadeom utvecklingen utgångenoch av detta

förfarande.

Artikel7

Skyddsklausul

KAPITELl

Om medlemsstaten konstaterarattdefritidsbåtareller denutrustningsomangesi bilaga och2 sombärdenCE- Bedömningöverensstämmelse:tv märkningsomavsesi bilaga4närdeärbyggda.monterade ochunderhållnapä korrektett sättochanvändsavsettsätt Artikel8 kanäventyrasäkerhetenochhälsanförpersoner.egendom eller miljönskall medlemsstatenvidtaalla lämpliga Innandeproduktersomangesi artikell.l tillverkasoch provisoriskaåtgärder attför återkallademfrånmarknaden saluförsskalltillverkarenellerhansrepresentantinom ellerförbjuda begränsadesläppseller att ut marknaden gemensk tillämpaföljandeförfarandenför båteller i bruk.tas kategoriemaB.CochDA, enligtavsnittl i bilaga

Medlemsstatenskallgenastunderrättakommissionenom FörkategoriernaAochB: sådanaåtgärdermedangivandeskälenav försittbeslut. särskilt bristennär påöverensstämmelseberorpä - Båtarmedenskrovlångdunderstigandel2m:Den

internatillverkningskontrollmedprovningarmodul a attdeväsentligakravsomavsesi artikel3 intehar Aasomavsesi bilaga6.

uppfyllts.

Båtarmed skrovlångden 12-24 Denm: EG-

b enfelaktigtillämpningdeav standardesomavsesi typkontrollmodulB somavsesi bilaga

artikel omdethävdasattdessastandarderhar kompletteradmedmodulCtypoverensstämrrtelse

tillämpats somavsesi bilaga ellernågonavföljande

module +B D,B+F. GellerH.

.

F ritidsbåten och Samhället 165

3416.94 Europeiskagemenskaperrusofficiellatidning NrL l64ll9

2. FarkategoriC: KAPITELlIl

a Båtarmedenskrovlångd2.5-l2m: CE-märltning - Nårdeharmoniseradestandarder rörsom

avsnitt3.2och3.3i bilagaluppfylls:Den Artikel10

internatillverkningskontrollmodulA som i bilaga5. Defritidsbåtarochdenutrustning angessom i bilaga2 avses ochsomansesuppfylla väsentligade kravsomavsesi - Nårdeharmoniseradestandarder rörsom artikel3skallbäraenCE-märkningomöverensstämmelsenär avsnitt3.2och3.3i bilaga inteuppfylls:l desläppsut marknaden. Den internatillverkningskontrollmed

provningarmodulAa somavsesi bilaga CE-rnärlmingenöv ensstänurtelse.om somvisasi

bilaga skallframträdapåettvålsynligt.läsligtoch b Båtarmedenskrovlångd12-24 Denm: EGoutplånligtsätt fritidsbåtenenligtpunkt2.2i bilaga och lypkorttrollmodulB somavsesi bilagaföljdav denutrustningsomavsesi bilaga1 och/eller dess modulCtypoverettsståmmelsesomavsesi bilaga förpackning. ellernågonavföljandemoduler:B D.B+ +

GellerH. CE-mårkningenskallåtföljas identifikationsnumretav på

anmäldaorgansomansvararfor tillämpningendeav Hr kategoriD: förfarandensomavsesi bilagorna 10.ll och12.

Båtarmedenskrovlångd25-24m:Deninterna Anbringandetavsådanamärkningarinskriptionereller på tillverkningskontrollmodulA somavsesi bilaga fritidsbåten sannolikt vilseledasom kan tredjemanmed

avseendepåbetydelsenellerutfunnningenavCE-märknirtgen 4. Fördenutrustningsomangesi bilaga Någonav skallförbjudas.Varjeannanmärkningfår utföras följandemoduler:B C.+ B D.B+ + F.CveIlerH. liritidsbåtenoch utrustningden sortiangesi bilaga2och/eller

dessförpackning.förutsattCE-märkningensatt synlighet Artikel9 ochläslighetintedärigenomminskas.

Anmäldaorgan 4. Utan detpåverkaratt tillä avbestämmelserna , i artikel7 skall Medlemsslateuaskalllill kommissionenövrigaoch

medlemsstateranmäladeorgansomde utsetthar attutförade a närenmedlemsstat arattCE-märltningenhar uppgiftersomhängersammannteddeförfarandenför utförtspåettfelaktigtsätt,tillverkarenellerhans bedömningavöverensstämmelsesomangesi artikel representantinomgemenskapenåläggasupphöraatt med tillsammansmeddesärskildauppgifter dessasorti organutses ñverlrädelsenpådevillkorsomföreskrivsrnedlerns-av attutföraoch identiftkationsnummerde som förhandhar tilldelatsdem kommissionen. staten. av

b närbristen överensstämmelsefortsätter.medlemslütrnmissiotlenskalli Etrropeükagentenskapernosøøicirlla statenvidtaallalämpligaåtgärderför begränsaatt eller ridningoffentliggöraförteckning deanmäldaen över organen förbjuda denberördaatt produktensläppsut tillsammansmeddeidemiitionsnumrnerhartilldelatssom marknadenellersäkerställadenåterkallasatt från demsamtde uppgifterför vilka de har anmälts. marknaden.ienlighet förfarandetmed iartikel7. Kommissionenskall säkerställaatt förteckningenhålls

uppdaterad. KAPITELlV

2. Medlemsstaterna tillämpade kriterierskall som Slutbcstämmelser föreskrivai bilaga4 närdefastställerdeorgansomskalltas

upp eni sådananmälan.Deorgansomuppfyllerde Artikelll bedömningskriteriersomföreskrivs dei tillämpliga:

harmoniseradestandarderna antasskall uppfylladessa Närmareskälskallangesförvarjebeslutsomfattasmedstöd

kriterier. avdettadirektivochsomledertill enbegränsningav

utsläppandetmarknadenibmktagandetoch avdeprodukter

Enmedlemsstatåterkalla godkännandeskall sitt avett somangesiartikell.l. Denberördapartenskallunderrättas

sådantorganomdetkonstaterasattorganetintelängre om beslutetsnarast.tillsammansmed uppgiftom

uppfyllerdekriteriersomangesi bilagaH. Denskallgenast möjlighetetillupprättelsetu enligtgällandelagstiftningiden

underrättakommissionendeoch övrigamedlemsstaternaom berördamedlemsstatenoch inomvilkatidsfruterett

detta. överklagandeskallväckas.

166 Fritidsbåten och Samhället

394LM25lS

NrL 164/20 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30,634

Artikel12 områdesomomfattasdettaav direktiv.

Kommissionenskallvidtanödvändigaåtgärderför säker-att Medlemsstatetuskallgodtaandeproduktersomanges ställa uppgifteratt sompåverkarallatillämpligabeslutom i artikell.l ochsomuppfyllerbestämmelser ide sotnlr kran handhavandetavdettadirektivgörstillgängliga. inomderasterritoriumviddagenför antagandetavdetta

direktivsläppspåmarknadenut och i brukunder periodtas en

Artikel13 avfyraårfrånochmeddendagen.

Medlemsstaternaskallantaochoffentliggöradelagar andraförfattningar årsom nödvändigafbrattföljadetta Artikel14 direktivsenastdenl6 december1995.Deskallgenast underråttakommissionenomdetta. Dettadirektivträderi kransamma somdag detoffentliggörs

i Europeiskagemenskapernasømciellariktning. Medlemsstaternaskalltillämpadessabestämmelserfrånoch medden16junil996.

Denständigakommitté avsessom i artikel6.3ñrpåbörjasina Artikel5 uppgifterfrånochmeddagenför ikrafttrådandetavdetta direktiv.Medlemsstaternatärvidtadeåtgärdersomavsesi Dettadirektivriktar tillmedlemsstaterna.sig artikel från9 ochmeddendagen.

Nirenmedlemsstatantardebestämmelsersomavsesi första stycketskalldessainnehållaenhänvisningtill dettadirektiv elleråtfbljasavensådanhänvisning denår offentliggörs. UtfärdatBrysseli den16juni1994. Nlrmareföreskrifter hurom ltlnvisningen görasskall skall varjemedlemsstatsjalvutfårda.

PâEawpuparlarnentet:vägnar Parådetsvagnar 2. Medlemsstaternaskalltill kommissionenöverlämna E.KLEPSCH Y. PAPANTONIOU texternatilldebestämmelserinationelllagstiftning desom

Ordförande Ordförande antarinomdet

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 167

394UD25IS

39.634 EuropekkagemenskapernasofTtcieIIatidning NrL 164/z|

BIMGAI VÄSWTLIGASÃKERHETSKRAVFÖRUTPORMNINGENOCHKONSTRUKTIONENAV

l-RYHDSBÅTAR

BÅTKATEGORJER

Vindslyrka signifikantväghdjd

bacon. Beaufon-skalan

HV, meter A Ocean- överstigande8 överstigande4 B- Utanföroppenkustoch upptillochmed8 upptillochmed4

ulomskärs C Kustfarvanen- och upptillochmed6 upptillochmed2

inorrtskärs D Skyddade- farvatten upptillochmed4 upptilloch 0.5med

Dqilüliøner:

A. OCEAN:Kottsmteradeforlängrefärderdävindstyrkankanöverstiga8Eguren-skalanoch

med signifikanten väghöjd4 ellerrn mer.dådessabåtarskallkunnaklansigsjälva.

B. UTANFÖRÖPPENKUSTOCHUTOMSKÄRS:Konstntendeförunderutanförkustendä

vindstyrkankanvaraupptillochmed8ochmedsignifikanten våghöjd tillochmedupp 4m. C. KUSTFARVATTENOCHINOMSKÄRS:Konstruerad:förfärderninakusten.istoralrultter.

flodmynningar.sjöarochfloderdävindsryrltankanvaraupptillodtmed6 ochmeden signifikantvägltöjd tilloch 2upp medm.

D. SKYDDADEFARVATTBJ:Konstruerad:förfärdermindresjöar.floderochkanalerda

vindstyrhnkanvaraupptillochmed4ochmed signifikanten väghñjd tillochmedupp

0.5m.

Bätarminomvarjekategoriskall konstrueradevara ochbyggdasa deunderatt beskrivnaförhållanden bibehållersinstabilitetochflytltraftochuppfyllerandratillämpligaväsentligakravsomangesi bilagalsamt sä de lätmtanövrerade.att är

2. ALLMÄNNAKRAV

Fritidsbätarochutrustningenligtbilaga2skalluppfylladeväsentligakraveni denutsträckningdessair tillämpliga.

2.l Sltrovldenülel

Varje skall märktbåt vara medenskmvidentitetsbeteckningmeduppgiftom

- tillverkarenskod.

tunnt-tumma. - uniktserienurruner, - tillverkningsär. - lrsrrtodell.

Dctillämpligaharmoniseradestandardenudetaljernaanger fördessakrav.

1.2Tlllverhnkyll

Varjebåtskallbäraenperrmnentarthringadskyltseparatfränsltrovidentitensberecknittgen.meduppgiftom - tillverkarensnanm, - CE-tttltkningsebilaga4, - bdtltategorienligtavsnitt - tillverkarensrekommenderademaximalalastenligtavsnitt3.6. - antalpersonesomtillverkarenrekommenderaunderfärdochlörvilketbåtenkonstrueras.

168 Fritidsbåten och Samhället

3941110255 NrL 164/22 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.534

2.3Skydd al llverbordmot ochsittattIterlasigombord BeroendebåtkategoriskallvarjeNtvarautformadför minimeraan riskemamr fallaovemordan ochfor attunderlånaatt taåter sigombord. 2,5 Synñltfrånhuvudsakligstyrplals Förmotorbåtarskalldenhuvudsakligastyrplatsenmurengodsiktge runtomundernomiala anvlndningsvillkorhastighetochlast. 2.5Ägarenslnstruktiombok Varjebåtskallvarautrustadmedettinstruktionsbokdetellerdeofficiellaspråk bestämssom avden medlemsstati vilkenbåtensaluförsi enlighetmedfördraget.Denna ktionshokskallsärskiltbetona hrandriskenochriskentorintringandevattenochinnehålladeuppgiftersomangesi avsnitt2.2.3.6och4 liksombåtensvikti utanlast. KRAV lNTEGRfTEIPÅ OCHSKROVSTYRKA 3, Skrovstyrka ValetochkombinationenavmaterialochdenskonstruktionskallslkerstållaattMlenårstark i allanog avseenden.Slrskilduppmärksamhetskallägnaskategorinenligtavsnittl ochtillverkarensrekommenderade maximalalasti enlighetmedavsnitt3.6, 3.2stabilitetochfribord Båtenskallhatillräcklig" stabilitetochtillräckligtfribordtriedavseendedesskategorienligtavsnittl och tillverkarensrekommenderademaximalalastenligtavsnitt3.6. 3.3Reservdeplaeemeutochllyunedel Båtenskallvarabyggdså denharan ytegenskaperlörsinkategorienligtavsnitt3.1och tillverkarensrekommenderadelastmaximalaenligtavsnitt3.6.Allabeboeligabåtar Heramed skrovskallvara såkonstrueradeattdehartillräckligllytktaft hålleroch sigflytandeupp neroch ivattnet. Båtarmed längden under6 skallrn hallytrnedelmedhänsyntillkategorisåandehållersigflytandeom devattenfylls. 3.4öppningari skrov,däckochöverhyggnad Öppningari skruv,dñckochñverbyggnadfårintesättanerbåtenssltrovstyrkaellerdesstäthet denår It stängda, Fönster.ventiler,dömtochluckorskallmotstådetvattentryckdet troligtsom år andekanutsättasför, liksompunktlasterde sotnuppstårnårpersonergår dlck. u underdcn som lastenligt avsnitt3.6skall utrustadevara medavstångningsanordningarsom varaskall littåtkomliga. 3.5lnlriingandevatten Varjebåtskallvarautformadså risken denskallan föran sjunkaårminimal. Särskilduppmärksamhetbörågnas - sittbrunnarochandrabntnnar bor sjilvdtitterartdesom vara ellerutrustadeforatt annatsitt

hållavatten urbortabåtensinnandome, - ventilationsdppningar. - Iânsningmedpumpeller annatsatt. 3.6tillverkarenrekommenderademaximalalast Tillverkarensrekommenderademaximalalast bränsle. proviant. utrustningav vatten. annan ochpersoneri kg m:vilkenbåtenlr enligt till . skall ienlighetmed håtltategoriavsnittl. stabilitetochfribordavsnitt,3.2 deplacernentochilytmedelavsnitt3.3.

samtm...

F ritidsbåten och Samh ället 169

394100255 30.634 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning NrL l64f23

3.7 Förvaringavllvnotur AllabåtarikategoriAochB.ochbitarikategoriCochDsomärlängreänsexmeter,skall utrustadevara medplatsförenellerfleralivllottarsomlrstoranogattrymmadetantalpersgnisombåtenutlomndår antamedenligt Fun , eller- skall lättvara vidvarjetidpunkt. 3.8 utrymning Allabeboeligabåtarmedfleraskrov ärsom längreän12 skallrn varautrustadetriedfungerande utrymningsanordningarombalenskullehamnauppochnerivattnet. Allabeboeligabåtarskallvarautrustademedfungerandeulrymningsanordningari händelseavbnnd. 3.9 Aula-Ing,lörtñjoingochbogsering Allabåtarskall.medhänsyntillsinkategoriochsinaegenskaper.varautrustademedlistenellerandra anordningar ettsom betryggandesattkantauppdelastersomuppstårvidankringlñrtöjningeller bogsering.

MANÖVEREGENSKAPER tillverkarenskallsakerstallaattbåtensntartñveregenskaperartillfredsställandeiförhållandelilldenstarkaste motorförvilkenbåtenarutformadochkonstruerad.l frlgaomallamarinamotorerförlritidsbnrkskall maximalmotoreflektutgesi instruktionsbokenienlighetmeddenharmoniseradestandarden.

MONTERINGSFÖRESKRIFFER Motor motrrmmoclt lnanrbordsntølør Allainombordsmotorerskallplacerasiettutrymmeseparatfrinboendeutry...nuochinstallerasföratt minimerariskenlörbrandellerspridningavbrandliksomriskenlargiftigrok.hetta,bullerellervibrationer i boendeutryntrrten. Motordelarochtillbehör kräversom regelbundentillsynellerserviceskallvaralittåtkomliga. isoleringenintotorrumvaraskall avickebrännbartmaterial. 5.1.2Ventilation Monorrummetskallvaraventilerat.Allaluftbppningaskallsäkrasmotvanenrruringningirnotornrntntet. 5.1.3Friliggandedelar Såvidaintemotornskyddas huvaven ellergenomplaceringiegetutrymmeskallfriligganderörligaeller hetadelar motomav somkanorsakapersonskadoravskannaseffektivt. 5.1.4UIombordxnrø/ør Allahatarmedutombordsmotorskallhaenanordningsomförhindrarmedstart ilagdväxelutom a narmotornåstadkommerenstatiskdragkraftmindreanSt rtewton. b närmotornarRlrseddmedettgasreglagesombegränsardragkraftentillS00rtewtonrnotomnar startas. 5.2 Brlnsluystem 5.1.1Allmänt Utrustningochirmallatiotterfbrpåfyllning.förvaring.ventilationochtankningavbränsleskallvara konstrueradeochinstalleradesaattriskenlärbrandochexplosionminimeras.

170 Fritidsbåten och Samhället

394LM25/S NrL l64n4 Europeiskagemenskapemuofficiellatidning 30.634

5.2.2Brdruletrrnkar Brlnsletankar.ledningarochslangarskallsättasfastochvaraskildaellerskyddadefränvarjevännekälla.Det materialtankarnaär" 4 avochdens skallvara tillderas ochtypen avbränsle.Allatankutrymmenskall ventilerade.vara Flytandebränslemedenllampunktunder55Cskallförvarasitankarsominteutgör del skrovetert av och skallvara a isoleradefränntotorrumrrtetochfränvarjeannangnisrkälla. b skildafrånboendeulrymtmu. Hyland:bränslemed llampunkt likameden somär ellerover55Cflr förvarasitankardärskrovetutgör endel, 5.3 Elektriskasystem Elektriska skallsystern varatforrnadeochinstalleradefbrattsäkerställaatthälenfungerarkorrektunder normalaförhållandenochför minimier-aatt riskenforbrandochelektriskastøtar. Allagrupper.utommotornssurtkrets. färsom stram batterierfrän skallskyddasöverbelastningmot och kortslutning. v skall att gasfrän kan " skallvara " fastsattaochskyddadefrinintringartdevatten. 5.4 Qyrsysl 5.4.1Allmän Sryrsystemetskallvarautformat.konstrueratochinstalleratforattgedvemiringstyrkraflerav under fbnrtsebaraförhållanden. 5.4.2Nødurnurning Segelbåtarochbitarmed enkelen inombordsmotormedfjrrstynroderstyrsystemskallvarautrustademeden rtodutrusmingsomgordetmojligtattstyrabärenmednedanhastighet. 5.5 Gasanlåggningar Gasanläggningarförhushällshmkskallvaraavdentypsomanvände i förängadgas formochvara konstrueradeochinstalleradeför undvikaatt läckorochexplosionsriskochskallkunnarälhetskonuolleras. Materialochutrustningskall lämpligavara fordensärskilda användsgassom för motståatt depäkänningar ochdenmiljö desom utsättstillsjöss,för Varjeanordningskall utrustadvara medtändsäkringen somverkarsamtligabrännare.Varjegasförbrukande anordningmäste förseddvara medenseparatledningförtillförselavgasochvarjeanordningmästehaen separatstängningsanordning.Tillrickligventilationmistefinnasförattförhindrariskerp.g.a.läckoroch fbrbrinningsprudukler. Varjehätmed fastinstalleraden gasanläggningskall utrustadvara med särskilten utrymmeförförvaringav gasbehällare.Utrymmetskall skiltfränvara boendeut tillglngligtpmm... endastfrånutsidanochventilerattill frialuftensä varjeatt gasutsläppförsvinneröverbord.Varjefastinstalleradgasnläggningskalltestasefter installationen. 5.6 Brandskydd 5.6.l Allmän Vidvalet utrustninginstallerasav som ochbätensutformningskallhänsyntillriskenras forbrandochdess spridning.Särskilduppmärksamhetskall ätorngivrtingenägnas nämnsöppnalägor. platservarma ellermotorer och ,olja-och , olje-och och av elektriska, ledning:i närheten ntaskirtdelar.

avvarma 5.6.2Brandskyddxtrlmslning Bitarskall utrustadevara med lämpligen till skallskyddasgenomenbnndskyddsanordningsomgörattmotorrummetintebehöver i händelseöppnas av hr-artd.Bärbaraeldslickaresådanaom monteras.skallfinnaslänItkomligaoch skallen varaplaceradsäatt denlänkannäsfrinbåtenshuvudsryrplats.

Fritidsbåten och Samhället 171

JMUXHSIS 30.634 Europeiskagemenskapensofficiellaridning NrL16025

5.7 Navlgaüomljtrs Nlrmvigalionsljusinstallerasdeskallvaraioverenssråmrrvelseanungenmedbcslåmrnclscrnar1972årsColreg elkrCEVNl-besununelsema. 5.8 Förebyggandeavutsläpp Båtarskallvarakomlrueradesåanoavsiktligautsläppavförorenandeämnenolja.bränsle förhindras.osv. Båtar lrsomutrustademedmalenskallhaantingen a spillvaaenlank.eller h anordningarsom;brauenspillvauenranktillfälligtkaninstallerasnärhålenanvändsiområdendärutsläpp

avmaleuavfalllrförbjudet. Dlnrlñverskallvarjeöppningiskrovetavseddfürmalenavfallvar:förseddmed ventil kanen som slängasoch förseglas.

BIDIGA2

UTRUSTNING

Gnistskyddadutrustningförinombordsmolorermedbackslagochlnombordsmolorermeddrev, Skyddmotauummbordsnrotorerkansur-rasenmed växelilagd. Ranar.stymrekanismerochsryrkabelsauer. Brlnsletankarochbrånsleslanga. Prefahriceradeluckorochlbnsrer.

172 Fritidsbåten och Samhället

394110255 NrL 164fl6 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.694

HIIAGÅJ

FRÅNTILLVERKARENELLERHANSREFRESEPTTANIINOMGEMENSKAPFN. ELLERDENPERSONSOMANSVARARmn UTSLÄPPANDETPÅMARKNADEN

Artikel4.2och4.3

a Denfö frintillverkarenellerhansrepresentantinomgemenskapen isomavsesartikel4.2delvis ñrdigsülldabitarskallinnehållaföljandeuppgiften Tillverkarensnamnochadress. Namnochadresslill i eller.i all.denpersonsom

, ansvararforutsllpparkletmarknaden. Enbeskrivningavdendelvisllrdigsrålldabalen. Enuppgift denomatt delvislirdigstalldabåtenskallllrdigsdllasavandrapersoneroch denau uppfyller devasentligakrav irsomtilllmpligadettakonstmlrrionsrudium. b Denfürsakranfråntillverkaren.hansrepresentantinomgemenskapenellerdenpersonsomansvararfar utsllpparldetmarknadensomavsesi artikel4.3utrustningskallinnehtllaföljandeuppgiñer: Tillverkarensnamnochadress. Namnochadresstilltillverkarensrepresentantinomgemenskapeneller.i tillämpligafall.tilldenperson somansvararförutsllppandetmarknaden. Enbeskrivningavutrustningen. Enuppgiftomattutrustningenuppfyllerrilllmpligade visendigakraven.

BIM 4GA

CDMÃRKNlNG

CE- omöverensstämmelseskallhead inilialernaav CE medföljandeutformni

l°394UX2$l26°/

Om förminska:eller tor-asskalldeovanangivnaproportionernaiakttas. DeolikakomponenternaiCES-märkningenskall ungefär vertikalaha samma dimension.:omintefi varamindreln Smm. C märkningenskalllrfbljas detanmäldaav organenidentiñkaüonsnununer.deltaromorganet i produktionskonlrollen.liksomde:visistasiffrornadetanalav dåC"märkningenutförs.

Fritidsbåten och Samhället 173

394100255 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning NrL 164/27

BIIAGAS NTERNTlLLVERKNINGSKONTROLL modulA

Tillverkarenellerhansrepresentantinomgemenskapen.somuppfyllerdei punkt2fastställdaskyldighetema, försäkraraudeberördaprodukternauppfyllerdekravidirektivetsotngällerfördem.Tillverkarenellerhans representantinomgemenskapenskallutföraCPI-märkningenvarjeproduktochupprättaenskriftligförsaklari omöverensstämmelsesebilagali. 2. Tillverkarenskallutarbetadentekniskadokumentationsombeskrivsi punkt3ochhanellerhansrepresentant inomgemenskapenskallunderminstl0ärellerdetatttillverkningenavproduktenharupphörthålladen tillgängligmrgranskningavdebehöriganationellamyndighetema. Omvarkentillverkarenellerhansrepresentantfinnsi apenskallskyldigheten denatthålla tekniska g gemenskapensmarknad. dokumentationentillgängligåviladenpersonsomsläpperutprodukten J. Dentekniskadokumentationenskall detgöra möjligtattbedömaprodukternasöverensstämmelsemedkraveni direkuvet.Denskalltäckaprodukenskonstruktiontillverkningochfunktionidenmändetäravbetydelseför sådanbedömningsebilagaIJ. 4. Tillverkarenellerhansrepresentantskallbehållaenkopiaavförsäktanomöverensttamntelsetillsammansmed dentekniskadokumentationen. S. TillverkarenskallvidtaallanödvändigaÅtgärderforaixsäkerställaatttillverkntngsprocessentillgodoserde tillverkade överensstämmelsemeddentekniskadokumentation i punktochsomavses 2 medde ,, tillämpligakraveni direktivet.

EIIAGA6 NTERNTILLVERKNlNGSKONTROLLMEDPROVNINGAR modulAa.alternativl

Dennamodulbestårmodulav A.enligtbilagasamtföljandeytterligarekrav: Pl elleren Herabitarsomrepresenterartillverkarensproduktionskall elleren flera följandeav provningar,en motsvarandeberäkningellerkontrollutförastillverkarenav ellerlördennesrakning: Provningavstabiliteteni enlighetmedpunkt3.2ideväsentligakraven. - Provningavllytkraltsegenskapentaienlighettriedpunkt3.3ideväsentligakraven. - Bestämmelsersomgallerbådaalternativen: Dessapruvningar.beräkningarellerkontrollerskallutförasunderledningavenanmältorgansom avväljstillverkaren. Underledningavdetanmäldaorganetskalltillverkarenanbringaorganetsidentifikationsntimmerproduktenunder tillverkningsprocessen.

174 Fritidsbåten och Samhället

NrL 1640.8 Europeiskagemenskapernasofrciellatidning 305,94

Juan 7

EG-TYPKONIIOLL

modulB

Ettanmältorganförvissarsigomochintygarattett somIr förden, de i somlr. Y W, , pldet.

AnsokanEC ,om , skallgesav ellerhans inom hos anmältett , organ somhanväljer.

Ansökanskallomfatta - tillverkarensochadressnamn och ansökan denorn gesav somrepresenterarävenhonom. dennes ochnamn adress. - enskriftligförsäkranom sammaatt ansökanintehargivitshosrügotannatarurñlt organ. - dentekniskadokumentationsombeskrivsi punkt

Sökandenskallfördetanmälda hälla"organet ett somlr förden tillverkningen.nedankallattyp". ,

Detanmälda flr begäraorganet ytterligarepmveaemplaromsähelawsför utföraatt provningspmgrattuttet.

Dentekniskadokumentationenskallgoradetntdjligtbeddrmatt produktensbverermtätrtrnelaemedkravenidirektivet. Denskall.iden soMbeMvsfaR omfatta 4 till ochmunion sebilaga8.

4. Detanmälda skallorganet

4.1granskadentekniskadokumentationen.förvissasigomatttypenlurtillverkatsiöverensstämmelsemeddentekniska dokumentationenochidentifierasavlldedelar harsortt ienligbetmed ide somavsesi artikelsomdekomponenterkonstrueradesortiär utantillämpningavderelevantabestämmelseni dessastandarder.

4.2utfñt-aellerlåtautföralämpliga och fbratt " idefall destandarder iartikelinte , , v . somavses 5 har de som" haranvänt deväsentliga kraveni direktivet. p.,,

4.3utföra utför-alämpliga mh , ., faran närtill harvalt tillämparelevantastandarder. , . att dessafaktiskthartillämpats.

4.4enasmedsökandenompävilkenplatsundersökningarnaochdenödvändigaprovningartuskallutföras.

S. NärtypenuppfyllerbestämmelsernaidirektivetskalldetanndldaurganetutfärdaEG-typintygett tillsökanden.lntyget skallinnehålla ochadressnamn tilltillverkaren. Mnundersökningenvillkorenförintygetsgiltighetoch nödvändigauppgifterföridentifieringavdengodkändatypen.

Enförteckningöverderelevantadelarnaidentekniskadokumentationenskallfogas bilagasom tillintygetochdet anmälda skallorganenbehållakopia.en

Omtillverkarenfäravslagsinansökantypintygom skalldetanrnllda utförligtorganet motiveraavslaget.

6. SökandenskallundenättadetanmäldaorgansomhardentekniskadokumentationenrörandeEG-typiittygetalla orn ändringarsomgoraavseendedengodkändaproduktenochdessaskallgodkännasseparatnärsådanaförändringarkan påverkaöverensstämmelsenmeddevlsentligakravenellerdeföreskrivnavillkorenförproduktensanvändning.Detta nyagodkännandegesi formavetttilläggtilldetursprungligaEG-rypintyget.

7. Varjeanmält skallorgan tillövrigaanmälda meddelaorgan relevantauppgifteravseendeEG-typirtygochdetillägg somharutfärdatsellerärerkallats.

En färomfattatyp netaversionerav mrutsanatt intepåverkar od:deMriga kravenrörandeproduktenspreuanda.

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 175 SOU

394L0025/S 30.634 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning NrL l64I29

övrigaanmllda fårbegärakopioravEG-typintygenellertilläggentilldem.Bilagornatillinrygenskall De organen statillovrigaamrüldaorgan:förfogande. Tillverkarenellerhansrepresentantskalltillsammansmeddentekniskarncntatioförvarakopior EG-av typintygenderasoch tilläggunderminst10ärefterdetatttillverkningenavproduktenharupphört. Nlrvarkentillverkarenellerhansrepresentantfinnsigemenskapenskallskyldighetenatthälladentekniska dokumentationentillgängligÅviladenpersonsomsläpperutproduktengemenskapensnnrknad.

SIMGA8

ÖVERENSSTÃMMELSEMEDTYPEN

modulC

Tillverkarenellerhansrepresentantinomgemenskapensäkerställerochförsäkrarattdeberördaprodukternaäri överensstämmelsemeddenrypsombeskrivsi EG-typintygetoch detatt uppfyllertillämpligakravi direktivet. TillverkarenskallutföraCE-märkningenvarjeproduktupprättaoch enskriftligförsåkranomöverensstämmelse sebilagalS. Tillverkarenskallvidtaallanödvändigaåtgärderföransetillautillverkningsprocessensäkerställerdetillverkade

överensstämmelsemeddenrypsortibeskrivsi EG-Iypintygetochmedtillämpligakravidirektivet. , un Tillverkarenellerhansrepresentantskallbehållaenkopiafärsäkranav omöverensstämmelseunderminstl0 efterar detatttillverkningenavproduktenharupphon. Närvarkentillverkarenellerhansrepresentantfinnsi gemenskapenskallskyldighetenauhälladentekniska dokumentationentillgängligäviladenpersonsomsläpperutproduktenpägemenskapenssemarknadbilaga13.

176 Fritidsbåten och Samhället

SMLNZSIS

NrL 164/30 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.694

i BIIAGA9 KVALITET$ÃKRINGAVHLLVERIOIING

modulD

Dentillverkareuppfyllersom skyldigheternai punkt2säkerställerochförsäkrarattdeherordaproduknermäri överensstämmelsemeddentypsombeskrivsi EG-typintygetoch deuppfylleratt tillämpligakravidirektivet. TillverkarenellerhansrepresentantinomgemenskapenskallutföraCIS-märkningenvarjeproduktochupprättaen skriftligrdrsäkranomöverensstämmelsesebilagalS.CB-ntärknirtgenskallätföljasaveruifrkationsrarrruetdet anmäldaorgansomäransvarigtfördenövervakningsomangesi punkt4.

Tillverkarenskalltillämpagodkäntett kvalitetssystemförtillverkning.kontrollfärdigaav produkterprovningoclt enligtpunkt3ochvarafdrenüllördenövervakningsomangesi punkt4.

Kvalilelstynern

Tillverkarenskallge enansökanbedömningorn avsittkvalitetssystemhosettanmältorgansomhanväljerfdrde berördaprodukterru.

Ansökanskallomfatta alla levantauppgifter ,omden produktkategorin. dokumentationavkvalitetstynenret. i förekommandefall tekniskaden dokumentationenfördengodkändasebilagatypen l och kopiaEG-en av typinryget.

3.2Kvaliteusysaemetskallsäkerställaattprodukternaöverensstämmermeddentypsombeskrivsi EG-rypintygetochmed tillämpligai direktivet.krav

Alladefaktorer.kravochhesdrrunelsersomtillverkarentagithänsyntillskalldokumenterasettsystematisktoch överskådligtsäni fann skriftligaav riktlinjer,rutinerochanvisningar.Dokumentationendverkvaliretssysremetskall tillåta konsekventen tolkningkvalimsptogtato.av planer.manualerochdokumern.

Dokumentationenskallsärskiltomfattakorrekten beskrivningav - a " och u. ansvarsfördelningochhefogenhenermedavseende produktkvalitet. - detekniker. ochustematisfdrfarandensomskallanvändasvidtillverkning.kvalitetskontrolloch , kvalitetssäkring. - deundersökningarochprovnirrgarsomkommerutförasatt före.under efbrtillverkningenoch ochmedvilken frekvens. .- . . . . blir fördenberördapersonalenskvalifikationerm.m.. demedel användssom förövervakningavhurdenäsyfhdeproduktkvalitetenuppnåsoch kvalitetssysteroetatt fungerareffektivt.

3.3Detanmälda skallorganetbedömakvalitetssystemetför kunnaatt avgörahuruvidadetuppfyllerdekravsomavses i punkt3.2.Organet utgiifrånskall överensstämmelsemeddesskravi fråga kvalitetssystemorn somtillämpar relevantaharmoniseradestandarder.

Blandbedömmaskallminsthaen erfarenhetavbedömningavdenberördaprodukneknikeBedömntngsförfan . skallomfattalrontrollbesdkett i tillverkarensanläggning.

Beslutetskallmeddelastillverkaren.Meddelandetskallinnehållaslutsatsernafrin ochmotiveratbeslut v ombedömningen. 3.4Tillverkarenskallätasig fullgöraatt deskyldigheter förenadedetgodkändasomär med kvalitetasyszrnetochatt vidmakthålladetsl detförbliratt ärtdallülsenligl.

Fritidsbåten och Samhället 177

30.694 Europeiskagemenskapemasofficiellatidning NrL 164/31

Ttllverkarenellerhansrepresentantskallhälla anmäldadet organsomhargodkäntkvalitetssystemetunderrättarom eventuellaplaneradeändringaravkvalitetssystemet.

Detanmäldaorganetskallutvärderadeföreslagnaändringarnaochavgörahuruvidadetändradekvalitetssystemet fortfarandeuppfyllerdekravsomavsesi punkt3.2elleromennybedömningkrävs.

Organetskallmeddelatillverkarensinbeslut. skall frän och beslutombedömningen.

Övervakningpädetanmäldaorganenansvar

Syftetmeduvn äratt att fullgör ,de somä 4 meddet 4-" kvalitetssystemet.

4.2Ttllverlrarenskall detanmäldage organettillträdetilllokalerförtillverkningkonuollprovningochlagringochge detallnödvändiginformation.särskilt - dokumentationöverkvalitetssystem-t. .. såsom och.. , "rar

denberördapersonalenskvalifikationerm.tn.

4.3Detanmälda skallregelbundetorganet utförakontrollbesöför säkerställaatt antillverkarenvidmakthållaoch tillämpar ochlämnaen till

. 4.4Därutöverfärdetanmäldaorganetgöraoanmäldakontrollhesökhostillverkaren.Undersådanabesöklärdetanmälda organetvidbehovutförapmvningarellerlärautföraprovningarsomvisar valttetssysternetatt fungerarkorrekt.Det anmäldaorganetskalllämnaen om "L till samten omen

,. provningharutförts.

ñllverkarenskall.underminstl0ärefterdetatttillverkningenavproduktenharupphört.hällaföljandetillgängligt lördenationellamyndighetema: - Dendokumentation isomavsespunkt3.1andrastycketandrastreeksatsen. - Deändringarsomavsesi punkt3.4andrastycket. - Debeslutochrapponerfråndetanmäldaorganetsomavsesipunkt3.4sistastycket,punkt4.3och4.4,

Varjeanrrdlt skall övrigaorgan ge anmälda relevantorgan infonnationomdegodkännandet:avkvaliteLssystemsom harutfärdatselleråterkallas.

178 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

394119255 NrL 164/32 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 30.634

MIAGA10

PRODUKTVERIHKAHON

modulF

l dennamodulbeskrivsdetförfarandevilkettillverkaremed en ellerhansrepresentantinomgemenskapenkontrollerar ochintygardeprodukteromfattasbestämmelsernaatt som av i punkt3 ilr dverensstinunelsemedtypenenligt beskrivningeni EG-rypintygelochuppfyllertilllrwligakravidirektivet. Tillverkarenskallvidtaallanödvändiga förltgarderattsetillatltillverkningsprocessensakerstallerauprodukterna överensstämmermedtypenenligtbeskrivningeniEG-typintygetochmedtilllmpligakravi direktivet.Tillverkaren ellerhansrepresentantinomgemenskapenskallutföraCE-mlrkningenvarjeproduktochupprättaettutsikt-anom hverenssümmelsesebilaga15.

Detanmälda skallorganet utföralämpliga och, föratt l

, stirtunelaemedkraveni direktivetantingen urüenøkninggenom ochprovningavvarjeproduktenligtpunkt4eller genom och av ett urvalenligtpukt enligttillverkarensval.

r TillverkarenellerhansrepresentantskallbehållakopiaRlrslkranoverenssdtrurtelseen av om underminst10arefter . detatttillverkningenavproduktenharupphört.

Verlñkatlongenomundersökningoehprovningavvarjeprodukt 4. Varjeproduktskallundersökasochprovasindividuelltlämpligtenligtsin derelevantastandardersomavsesi artikel5ellerskallmotsvarandeprovningarutföraslör verifieraatt produkternasöverenssdnunelseenligtmedtypen beskrivningeni EG-typintygetochmedtilllmpligakravi direktivet. 4.2Detanmälda skallorganet anbringa.lataanhringa.eller sinidentiftkationsrarrrunervarjegodkändproduktoch utfärdaettskriftligtintyg överensstinunelseom grundvalavutfördaprovningar.

4.3Tillverkareneller representanhans skallbegarankunnavisa detanmälda intygupp organetsomdverensstirrtrttelse.

Statistiskurifrkzlløon P Tillverkarenskallföretasinaprodukterhi sammansattapartierochvidtaallanödvlrtdigaatgltderlörattae tillatttillverkningsprocessensäkerställerenhetlighethosvarjetillverkatpartiprodukter.

5,2Samtligaprodukterskallfinnastillgängligaförveriñkationi form enhetligtav sammansattapanier.Ettslumpmlssigt urval görasskall urvarjeparti..tovenhetemaskallundersökasochprovasindividuelltlämpligt enligtsålt de relevantastandardersomavsesiartikelellerskallmotsvarandeS provningarutförasföransakerstllladeras överensstammelsemedtillämpligakravi direktivetforattfastställahuruvidapartietgodkanmellerunderklnrts.

Detstatistiskaförfarandetskallomfattaföljandefaktorer:

Denstatistiskametod skallsom tillämpas. - Provtagningsplanochdessoperationellakarakteristika. 5.4l fraga godkändaom partierskall anmäldadet organetanhringa.ellerlitaanbringa.sinidentifrkationsnurrurterpåvarje produktochutarbetaettskriftligtintygomöverensstämmelsegrundvalavutförda Varjeprov. produkti partietñr släppasut rrnrknaden.medundantagavdeprovenhetersominteuppfylldekravendverenssumnrelse.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 179

3941130253 30.684 Europeisktgemenskapernasofficiellatidning Nr 164/33L

Ompartietutaderkänruskalldetanmälda ellerorganel denbehörigamyndighetenvidtalämpligaåtgärderlörau förhindraattpanietsläpps marknaden.ut händelseandetoftaförekommerattpartiernderkännsfärdetanmälda organettillsvidareupphöramedstatistiskverilikation. tillverkarenlir. detanmäldaorganenansvar.anbringaorganenidentiñkationsnumrnerundertillverkningsprocessen. 5.5Tillverkarenellerhansrepresentantskall begarankunnavisa detanmälda intygupp organetsomöverensstämmelse.

BIUGAIl

VERIFIKATIONAVENSTAKAOBJEKT

modulG

ldennamodulbeskrivsförfarandetnärtillverkarensäkerställerochRirsikrardenberördaatt produkten.förvilken detipunktnämnda har2 intyga med kravi T" 4 ellerhans

. representantinomgemenskapenskallutlbraCPL-märkningenproduktenochupprättaenforsäkranom dverumtämmelsesebilagaIS. 2. Detanmälda skallorganel undersökadenenskildaproduktenochutföralämpligaprovningarenligtdetillämpliga under somangesi artikel5ellermouvarandeprovningarlör säkerställaatt attproduktenöverensstämmermed tillämpligakravidirektivet. Detanmälda skallorganetanbringa,Illaarabringa.eller sittidentiñkationsnumtnetdengodkändaproduktenoch milda intyg överensstämmelseett om grundvalavutfördaprov. Syftettrieddentekniskadokumentationenäraunrdjliggorabedömningavöverensstämmelsemeddirektivet:kravsamt attförståproduktenskonstmktion.tillverkningochfunktion.

180 Fritidsbåten och Samhället

JMLWISIS

NrL 16404 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning 301,94-

BIblGA12

FULISTÃNDIGKVALITETSÃKRING

modulH

l dennarnndulbeskrivsförfarandetnirdentillverkaresomuppfyllerförpliktelsernapunkt2säkerställerochförsäkrar attdeberördaprodukternauppfyllertillämplig:kravi direktivet.TtllverkarenellerhansrepresentantinomgemenskapenskallutföraCE-mlrkningenvarjeproduktochuwrättaenskriftlig omöverensstämmelsesebilaga lS.CE-rrtärkningenskallätföljasavidentiñkationsnumretdetartntäldaorgansomansvararfbrdenövervakning somangesi punkt4.

2. TillverkarenskallanvändaengodkäntkvaliteLssystemförkonstruktion,tillverkning kontrolldensamt av färdiga produktenochprovningenligtpunkt3ochskallvaraföremälför Övervakningden somavsesipunkt4.

Kvalitetsyslem

3.1Tillverkarenskallge enansökanomutvärderingavsittkvalitetssystemhos anntältett organ.

Ansökanskallomfatta - samtligarelevantauppgifterfbrdenplaneradeproduktkategorin. - kvalitztssystentetsdokumentation.

3.2K skall medtillämpligakravidirektivct.

an,

Alladefaktorer,kravochbestämmelsersotntillverkarenlurtagithänsyntillskalldokumenterasensystematiskt ochäskädligtsätti formavskriftligariktlinjer.rutiner anvisningar.och Dennadokumentationavkvalitetssystem: skallsäkerställaenenhetligtolkningavprog planerrrumtalerregister.och

Dokumentationenskallframföralltinnehållaenfullgodbeskrivnitgav

I och ,och medavseende -

päkorutnrktiomvochproduktkvaliteten detekniska rörande somkommeratttillämpasoch,närde

- .

standardersomavsesi artikel5intekommeratttillämpastillfullodemedel kommersom attanvändasfbrart säkerställaattdetillämpligaväsentligakraveni direktivetkommeruppfyllas.att

- detekniker. och i för och som

, komrrterattanvändasvidkonstruktionenavprodukterdeninom berördaproduktkategorin. de tekniker och fbr a och

- , , g.

kvalitetssäkring kommersomdärvid attanvflrtdas.

deundersökningarochprovningarkommersom attutförasföreunder efteroch tillverkningenochmedvilken -

frekvens. ut som . ochp

p. redogörelserfordenberördapersonalens,kvalifikationerm.m.,

demedelsomanvändsmrövervakningavhurdenkrävdaproduktkvalituppnåsochaukvalitetssystem -

fungerareffektivt.

1.3Detanmäldaorganetskallbedömakvalitetssystemetför avgöraatt omdetuppfyllerdekravsomavsesi punkt3.2. Detskallutgäifränöverensstämmelsemeddessakravifraga kvalitetssystemom somtillämpardenrelevanta harmoniseradestandardenEN29001.

Blandbedömmaskallminsthaen erfarenhetavbedömningavdenberördaprodukttekniken.BedomningsslBrfar-a skallomfattaettkontrollbesdki tillverkarensanläggning.

Beslutetskallmeddelastillverkaren.Meddelandetskallinnehållaslutsatsernafränundersökningenochrrtotiveratbeslut ombedütrtrtingen.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 181

3941400255 30.634 Europeiskagemenskapemasofficiellatidning NrL 16405

3.4Tillverkarenskallätasig fullgöraatt deskyldigheter förenadesomlr trieddetgodkändakvalitetssystemochatt vidmakthålladet attsä detförblirärtdamälsenligt. Tillverkarenellerhansrepresentantskall dethälla anmäldaorgansomhargodkäntkvalitetssystemetom eventuellaplaneradeändringaravkvalitetssystemet. Detanmäldaorganetskallutvärderadeföreslagnaändringarnaochavgörahuruvidadetändradekvalitetssystcmet fortfarandeuppfyllerdekravsomavs:i punkt3.2elleromennybedömningkrävs. Organetskallmeddelatillverkarensittbeslut.Meddelandetskallinnehållaslutsatsenfran inningen5 ochmotiverat beslutombedonutingen. EIS-övervakningpdettanmältorganansvar 4. Syftetmedövervakningenärattsäkerställaatttillverkarenuppfyllerdekravsomuppdrsomenföljd detav godkända kvalitetssysterrtet. 4.2Tillverkarenskallforkontrolldetge anmäldaorganettillträdetilllokalerförkonstruktion.tillverkning.kontroll. provningochlagringochskallvidaretillhandahållaallnödvändiginformation.särskilt

dokumentationöverkvaliteuyutnet. dedokumentsomRlmtsänsikvalierssystetneultonstruktio. såsomresultatavanalyser.beräkningar.prover etc. dedokumentsomlilrutsänai kvalitetssystemetstillverkning. såsomgrarukningsrapponerochprovnings- resultat.kalit fbrberörd kv nam. r 4.1Detanmäldaorganetskallregelbundetutförakontrollbesbkfor säkerställaatt atttillverkarenvidrnakthälleroch tillämparkvalitetssystemetochlämnaenkotttrolltapporttilltillverkaren. 4.4Därutöverfärdetanmälda goraorganetoanmlldakontrollbesdkhostillverkaren.Undersädambesökdetfär anmälda organetvidbehovutföraprovningarellerlåtautförapmvningarsomvisarankvalitetssystemetfungerarkorrekt.Det anmäldaorganetskalllammenrapportomknntrollbesdkettilltillverkarensamtenpruvningsrapport.omenprovning harutförts. Tillverkarenskall.underminst10ärefterdetantillverkningenavproduktenharuwhñrt.hällaföljandetillgängligt fördenationellamyndigheterna: Dendokumentationsomavsesi punkt3.1andrastycketandrastrecltsatsen. Deättdringarsomavsesi punkt3.4andrastycket. Debeslutocht-apponerfrändetanmäldaorganet avsessom ipunkt3.4sistastycket.punkt4.3och4.4. Varjeanmältorganskall;eövrigaanmälda relevantorgan informationendeodkännandenavkvalitetssystemsom harutfärdatseller " lats.

182 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

39400155 NrL164/36 Europeiskagemenskapernasofficiellaridning 304534

BIIAGAIJ

DENFEKNlSKADOKUMENTATIONSOMTILLVERKARENTILLHANDAHÅIJER

Dentekniskadokumentation isomavsesbilaga 9ochll skallinnehlllaallarelevantauppgifterochmedelsom tillverkarenairvlnderlör sakemillautrustningenan an ellerbarenuppfyllerdevlsentligakrav gallersom mrdem. Dentekniskadokumentationenskall detmöjligt ramagora att produktenskonslmklion.tillverkningochfunktionoch méjliggbrabedömningavöverensstimrmlscnmedkraveni denadirektiv. Dokumentationenskallsalångtdettalrtilllmpligtlörbedömningenomfattaföljande: - Enallrrdnbeskrivningavtypen. - V och ochskisserav krelsarosv. - Debeskrivningarochförklaringar nodvlradigasomlr for lamaatt ovannimndaritningarskisseroch ochproduktens

funktion. - Enlönar overdestandarder;omavsesi artikel5och tilllmpassom heltellerdelvisoch beskrivningen avde

lösningarvaltssom lör uppfyllaatt deväsentligakravendenar standardersomavsesi artikelinte5 hartilllmpnts. -- av utförda osv

. - Provningsrapporrerellerberäkningaravstabilitetenenligtpunkt3.2i väsentligade kravenoch reservdeplacerrrentav

ochtlyunedelenligtpunkt3.3idevlsentligakraven.

Fritidsbåten och Samhället 183

30.694 Europeiskagemenskapernasofficiellatidning NrL 164/37

BIIAGÅld

m:MINIMIKRHERIERsoMMxntmssrat-t-:RNASKALLBEAKTA DEUTSERNÄR

ANMÃLDAORGAN

Detorgan,desschefochdenpersonalsomansvararforutförandetavverifrltatiorterfårintevarakonstruktören. tillverkaren.leverantörellermontöravdebåtarellerdenutrustningdeinspekterarsom ochintehellerrepresentant förnågonavdessa.Defårintedeltadirektellersom i :nu underhålleravnämndaprodukter.Dettautesluterinte, möjlighetenutbyte tekniskavett av informationmellan tillverkarenochorganet.

Organetdesspersonalskallutföravcrifrkationerrtamedstörstayrkesmässigaintegritettekniskaoch kompetensoch varafriafrånallapåtryckningarochpåverkansärskiltavekonomiskrunrr.somskullekunnapåverkaderasomdöme ellerresultatetavverTrkatiorterrta.särskiltfrånpersonerellergrupperavpersonersomharettintressei resultatetav verifrkationema.

Organetskalltillsiuförfogandehanodvårtdigpersonalochdemedelsombehövsför korrekt utföraatt kunna de admin ochtekniskauppgifterhängersom sammanmedveriftkatiorterrta.Detskallocksåhatillgångtillden utrustningsombehövsförsärskildkontroll.

4. Personalsomansvararförkontrollerskallha - godtekniskyrkesutbildning. - lilltåckligkunskaporttkravenförde deutföroch praktisk avsådana ,

ñmtägauppfattaatt intyg.protokollochrapporterIllför återgeresultatetavkontrollerna. - S. Denpersonalsomutförkontrollerskall opartisk.vara Deraslönfårinte beroendevara avantaletprovningarsom utförsellerresultatetavsådanaprovningar.

6. Organetskallvaraansvarsförsåkratsåvidaintestatenpåtarsigansvaretenligtnationelllagstiftningkontrollernaeller utförsdirektavmedlerrtsstate

7. Organetspersonalärbundenavtystnadspliktsomomfattaralltdefårveravidutförandetavsinautgifterutom

de iden där utförsenligt direktivdena

. , ellerdenationellabestämmelservarigenomdirektivetäri kraft.

184 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996; 170

3941411255 NrL 164/38 Europeiska;emcnshpemasofficiellatidnin; 30,534

IllAGAIS

SKRIl-TLlGFÖRSÃKRANOMÖVERENSSTÃWMEI$

Denskriftliga om med i skallalltidsump - fritidsbåtar:ochförvarasi ägarensinsuuktionsbokbilaga punkt2.5. - denutrustningavsessom i bilaga2. 2. Denskriftligalöraiknnomöverensstämmelseskallomfanalöljandü: - Namnochadresstilltillverkarenelkrhansrepresentantinomgemenskapen.

Enbeskrivningavbåteneller3 utrustningen. - - Hlnvisninprdelill relevantahannonisenødcmndardersomanvlntsellerhänvisningartilld:specifikationer

vilkaöverensstämmelsen

. Omdenaarlülimpligl,enhänvisningtillderEG-rypinrygsomharutfärdats anmältavu: organ.

- - Omdetlrtillämplig, och:drasnamn lillde:anmäldaorganen

ldenülelendenpersonsomlrbemyndigadmundertecknaBrtillverkarensritning föreller hansreprenunt -

inomgemenskapen.

ochupprättasp:dnlde:pmsomavsesapunh1.5ibilaga x Förctageucdinamnfullundiga kommunenadress, skallncká rillvcrkarxange Ninni ochatlas. Beskrivningavprodukurnmärke.rypoch.ixillüiplipfall.xritnmnmcr.

Fritidsbåten och Samhället 185

Försäkrings

Förbundet

Sveriges

Forsaknngsforbund

Kungsgatan6 BILAGA 10

Box1436

Ill 84Stockholm 19950343 Tel03-7337:50

nu08-723o3os

Orgnr5s.r›-5xar› Torkel Sölve Kommunikationsdepartementet Box949 46129 Trollhättan

Fritidsbåtsregister m.m.

Åberopande sammanträdet19996-01223på

vårt åtagandevid Stöldskyddsföreningenatt möjligt ta fram endel statistik från

om försäkringsbranschenrörande skador,ber vi nu att få överlämnabifogade sammanställninggrundad pá det material defem bolagenlämnat till oss. Emellertid vill vi för att bolagenkan haanvänt sig avlitet olika

reserveraoss begrepp. Dettatorde dock inte läggahinder för att fåen övergripande bild av försäkringsbestándethosdetillfrågade bolagenoch antalet person-och sakskador.

Vi hoppasatt materialetskall kunna utnyttjas på lämpligt sätt.Behövsytterligare uppgifter skall vi försökahjälpa till med detta.

Med vänlig hälsning

Anders Beskow

JanGranmar

Bilaga.

186 Fritidsbåten och Samhället

Försäkrings

Förbundet

1996-03-18

Sammanställning över skadeantal beträffande motorbåtar och segelbåtar

BolagA: totalt antal fritidsbåtar försäkrade 21.000.Under desenastesju åren har i princip inga personskadorinträffat. Under 1995anmäldes410 sjöskador kasko

BolagB: totalt antalfritidsbåtar försäkrade41.ÖOO.Urider de fem åren

senaste har sammanlagttvå personskadorinträffat. Antalet sakskadori de flesta fall kappseglingsskador på segelbåtarunder denna period uppgår till 99 och på övriga typer avbåtar till 37.

Bolag C: totalt antal fritidsbåtar försäkrade47.000.Under desenastefem åren har sammanlagt17 personskadorinträffat av dessarör sexsegelbåtar. Antalet sakskadorpå segelbåtarunder denna period uppgår till 185och på övriga typer avbåtar till 157.

Bolag D: totalt antalfritidsbåtar försäkrade 60.000.Under desenastefem åren har ingapersonskadorinträffat. Antalet sakskadormed anknytning till segelbåtarunder denna period uppgår till 607varav 184rör tävling och 334rör förtöjningsskador. Sakskadorför övriga typer avbåtar uppgår till 164varav 69rör förtöjningsskador.

Bolag E totalt antal fritidsbåtar försäkrade 51.000.Under de: senastefem åren har sammanlagt15personskadorinträffat. Antalet sakskador uppgår till 230.Förtöjningsskadornauppgår till 848och lättare skador sambandi medsammanstötningartill 619.

Summa för bolagen A E totalt antal fritidsbåtar försäkrade: 220.000.Under

desenastefem åren har sammanlagt34 personskadorinträffat. Det totala antaletsakskadoroavsettkategori uppgår till 3.356.

Fritidsbåten och Samhället 187

Försäkrings Förbundet

Sveriges 1 Forsaknngsførhund Kungsgatan0 Boxl4i IIIH4Stockholm TelI8-78j7I50 Fax08-7230308 Orgnr556107-5860 Torkel Sölve Kommunikationsdepartementet Box949 46129Trollhättan

Kompletterande underlag

Åberopandetelsamtal, senast96-08-07,om vissakompletteringar till förbundetsskrivelse96-03-18överlämnasbifogadesammanställningav uppgifter inhämtadefrån berördaförsäkringsbolag.

vä

Med åkning

W AAA det ,17

IanGrammar telnr. 08-7837006

Bilaga

188 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170 Försäkrings Förbundet Bilaga Båtskador antal ansvar,åren1991-1995 -

Fritidsbåten och Samhället 189

Försäkrings Förbundet

Sveriges Försäkringsförbund

Kungsgatan6 1996-10-09 Box1436 Il I84Stockholm Tel08-7837150 l F" J23 7308 Torkel Sölve O " a 75860 Kommunikationsdepartementet Box949 46129Trollhättan

Kompletterande underlag jfr våra skr 96-03-18och96-08-28

Åberopande dagenstelefonsamtalöverlämnasnedanståendeuppgifter. Över båtförsälcringenlämnasiprincip endastersättningför personskador båtensförare ellerägarevållar tredjeman.För egnapersonskadorlämnas som ingen ersättning.

Enligt uppgift från berördaförsäkringsbolag är skador somhar sambandmed båtmycketlågfrekventa försvinnande litet antal. Skador i förande av sambandmed "i- ochurhoppning" från båtärnågot mer vanliga.

Vid manuellagenomgångarhosdeberörda fem försäkringsbolagenvisar det sammanlagt 15personskadort-redjemansskador inträffat under sig att cza perioden 1991 1995.Såvitt vi kunnat förstå har ingen avdessaskador förorsakat någotdödsfall. Under motsvarandetidsperiod har den sammanlagdakostnadsersättningenför det nämnda antaletskadorpuppgått

till ca 1,5milj kronor.

de berördaförsäkringsbolagensuppfattning torde behovetaven Enligt obligatorisk ansvarsförsäkring,baseradpå frekvens eller kostnader,inte förefalla motiverad.

519m ä

Ä 25512ha" z

Fritidsbåten och Samhället 191

Datum 1995-01-16

BILAGA 11 Ertdamm Erbeteckning

1994-12-15 M94/702/7 Avgiftsenheten

Miljö- ochnaturresurs-

departementet

10333STOCKHOLM

till avgifterenligtbetänkandetSOU 1994:16 Yttrande överförslag jordbruks- ochskogsmark kartläggning och Skoterkörningpå -

åtgärdsförslag

utredningensförslag årligavgiftför terräng- Yttrandetbelyser omen 10.7. Med årligavgiftom200 kronorper skoter skotrarkap. 9.6 och en till 30miljonerkronor.Intäkternaskall beräknasdeårligaintäkterna ca anläggandeochunderhållavsnöskoterleder. främstfinansieraplanering, dennaverksamhetligger skoterklubbar Ansvaretochgenomförandetav

eller liknandeorganisationer.

skall rörasig avgifti statsrättslig Förutsättningarna attför det omen ellertjänstenproduceras enav statlig bemärkelseär tre- attvaran äruppfylltsamtattdetfinns fastmyndighet,attmotprestationsbegreppet ekonomisktmålför verksamheten.Sådanaavgifteromfattasav ställt ett avgiftsförordningens1992:191 regelverk.

regleras detrör sigomstatligmyndighets- I 3§avgiftsförordningen att fall skalldenhuvudsakligaverksamheten verksamhet.I förevarande skoterklubbarna.Dettaförhållandeinnebärattden bedrivasavdeenskilda förutsättningeninteäruppfylld.Avgiftenkanintebetraktassomen första avgift i statsrättsligbemärkelse.

motprestationsbegreppet,kanföljan- Vadgällerdenandraförutsättningen,

dekommentarergöras.

avgifterochskatter,särskiltspecialdestinerade Distinktionenmellan utsträckningoklar. I förarbetenaochpropositionen punktskatter,äri viss fråga avgiftendastnärendirekt till regeringsforrnensägsattdetär omen utgår. I rättstillämpningenharemellertidavgiftsbegreppet motprestation tillämpning.Detfinnssituationerdärsambandetmellan fått enbredare därstatsmakternaändåansettattdet är prestationochavgift ärsvagtmen Vid avgiftsfinansieradtillsyns-ochkontrollfrågaomavgifter. t ex

Box 10430Stockholm

192 Fritidsbåten och Samhället

verksamhetfinnsintealltid någotdirektsamband.l dessafall hardet varit avgörandehuruvidadetfinnsettsambandmellanverksamhetenochen identiñerbarochavgränsadmålgrupp.Detförekommerdockavvikelser fråndennaprincip. Lagrådetharyttratsigövertillsynsavgifterenligtlag omgenetisktmodifieradeorganismerprop. 1993/94:198 ochdärvid kommitfram till att entillsynsavgiftintefår tasutgenerelltför företag sombedriversådanverksamhetsomavsesi lagen.

I förevarandefall finns inte någotsambandmellankollektivetskoterägare ochnågonstatligtbedrivenverksamhet,vilken innebäratt intehellerden andraförutsättningen uppfylld.är

Beträffandedentredjeförutsättningenekonomisktmål, kanbarakort konstaterasattnågotsådantmåli avgiftsförordningensbemärkelseintegår att ställaupp.

SammanfattningsvisfinnerRRVattdenföreslagnaskoteravgiftenintekan betraktassomenavgift i avgiftsförordningensbemärkelse.

BarbroLindbyRagsten LasseHenricson

Fritidsbåten och Samhället 193 REMISS 12

MB

Jordbruksdepartementet

10333 STOCKHOLM

GeneraldirektörenPer Wramners rapport om allmän fiskevårdsavgift

Enligt regeringsbeslutden 10november1994bör allmän

en fiskevårdsavgiftinförasfrån den 1januari 1996underförutsättningat:det gåratt garanteraeneffektivkontrolloch administration.Utredarenhar

ahaftsomuppgiftatt setill att dettavillkor uppfyllt.

Avgift eller skatt

En ovillkorlig förutsättningför att det skall röra sigom enavgifti avgiftsförordningens1992: 191 bemärkelsear eller tjänsten

att varan producerasaven statligmyndighet. förevarandel fall skallden huvudsakligaverksamhetenbedrivasavolika ñskeomrádesföreningaroch intresseorganisationer

på fisketsområde.Dettainnebaratt fiskevårdsavgifteninte omfattasavavgiftsförordningensregelverk.

Distinktionenmellanavgifteroch skatter.särskiltspecialdestinerade punktskatter,är helt självklar. förevarandeI fall kandet inte uteslutas att detär frågaomenpunktskattdvs riksdagensbeslutkrävsbådenårdet galleratt införa ñskevårdsavgiftenochbestämmastorlekenpå avgiften.

Förvaltningen och uppbördenav avgiftsmedlen

Av direktiventill uppdragetframgår ñskevårdsavgiftbör införas

att en underförutsättningatt ett systemkan introduceras

somgaranteraren effektiv administrationoch kontroll.

Om statsmakternabeslutaratt införaen fiskevårdsavgiftbör avgiftsmedlenbetalastill statsverketschcckräkningi Riksbankenoch redovisasunderen inkomsttitel statsbudgeten.Eventuellaränteintakter tillfaller då statskassan.

Fiskeriverketskostnaderfor administrationenav systemetbör i ett sådantfall finansierasöver statsbudgeten.

RRVanseratt rapporteninte tillräckligt belyserkonseloensema de

av olika alternativsomgesvad gäller hanteringen uppbörden.

av

Postadress Bzsulemdrexr Tzlrjbn

Tarja.: Box45070 Drottninggatan89 08-6904000 021-519041 104 FJ 30Stockholm

194 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Kontrollen avefterlevnaden

Tillgången fiskevattenkan liknas vid enkollektivvarai denmeningen att varankankonsumerasavflera konsumentersamtidigtutanattnågons konsumtionminskarmöjlighetenför andraskonsumtion.Denoptimala volymenav enkollektivvaraerhållsdärsummanavkonsumenternas värderingaravettmarginellttillskott sammanfallermed marginalkostnaden.Problemetmedatt i praktikenåstadkommaensådan volym ärattdenverkligabetalningsviljankanvisa sigsvårattbestämma.

Fiskeriverkethar medSCBshjälpgenomförten studieFritidsfiske-90för att kartläggaallmänhetensintresseRârfritidsfiskeochenallmän ñskevårdsavgift.Detpositivautfallet beträffande allmänen fiskevårdsavgiftsomblev resultatetavundersökningenböremellertid tolkasmedenvissförsiktighet.Denenskildekonsumentenkanmycket väl hauppgivitenöverdrivetpositiv inställningi förhållandetill hans verkligavärderingar.Mot bakgrundavdenredani dagslägetbristfälliga ñsketillsynen,ochatt riskenför upptäcktvid fiskeutanatt haerlagt avgift ärminimal,tordeett införandeav enfiskevårdsavgiftsannoliktge upphovtill ett omfattande"free-rider" problem.

Utredarenpekarockså behovetavenavsevärtförbättradñsketillsyn för att det föreslagnasystemetskall fungera,utanatt redovisakonkreta förslagtill hurensådantillsyn skall utformas.

Mot bakgrund a avde kontrollsvårighetersomenobligatorisk frskevårdsavgiftmedföranserRRV att detvillkor somregeringenställt uppför attinföradennaavgift inte är uppfyllt.

Ett alternativsominte lcráverett lika omfattandestatligtengagemangär att försökautnyttjadenbetalningsviljasom olika sätthar kommit fram. Det kansåledesfinnasskälför att undersökahurett frivilligt avgiftssystemskullekunnautformas.

Besluti dettaärendehar fattatsavrevisionsdirektörenBarbroLindby Ragsteni närvaroavbyrådirektöremaPerHögbergoch Mikael Bergman, densistnåmndeföredragande.

pliirillcáli/ I

la/Czech

BarbroLlndbyRagstl Mikael Bergman

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 195

BILAGA 12

Intäkternagenomavgifterbor darfor redovisasöver en nyinkomsttiteli Prop. l986/87: l2-l statsbudgeten.Medel fors till Sjöfartsverketför täckandeavverkets kostnadersamtde avtaladekostnadernavid TSV.

Efter samrådmedchefenför finansdepartementetföreslårjag vidare att Sjöfartsverkettillåts disponeraen rörlig kredit av l2 milj. kr. i riksgälds kontoretunder en tvåårsperiodför de resursbehovsom uppkommeri

ett inledningsskede registreringen.Denrörliga krediten börav varatillgänglig redanunderbudgetåret1987/88.Somjag redovisat torde avgifter för registreringen börja flyta under första tertialet år 1988. Kostnaderna för uppbyggnaden registretkommerdärför inledningsvisoch underbudget-av året 1987/88i stor utsträckningatt finansieras med hjälp den rörliga

av kredit Sjöfartsverket föreslåsdisponera. Först under kalenderåret 989 torde mer exakt kunskap föreliggaom registreringens omfattning

samt intäkternaoch kostnaderna.

Länsstyrelsernaskostnaderför registreringenföreslårjag efter samråd medchefenför civildepartementetbli täcktagenomordinarie anslagöver statsbudgeten.Länsstyrelsernaslöpandekostnadersedanregistretefter en uppbyggnadsperiodär i drift får prövasårligenoch redovisas till sjöfartsverket.Såväl kostnadernaför registeruppbyggnad de årliga löpande

som resursbehovenskall finansierasgenommedelredovisade underdenföreslagnainkomsttiteln på statsbudgeten.

Med den föreslagnaordningenblir det möjligt att fortlöpande för varje budgetårbestämmavilka kostnadersombelastarregistreringenavfritids båtar. Pådetta sätt kanenkorrekt uvpassadavgift tas ut av ägarnatill de registreradefritidsbåtarna.

3.3 Följdändringar i lagstiftning

annan Den föreslagnanya lagenom fritidsbåtsregister medför följdändringar i sjölagen l89l:35 s. l. lagentl979z377 om registrering båtar för

av yrkesmässigsjöfart m.m. samtlagenI986:37l om flyttning fartyg i

av allmänhamn.

Följdändringarna behandlasi specialmotiveringen.se avsnitt 5.2. 5.3 och 5.4.

4 Upprättade lagförslag

Pågrundav det anförda har inomjordbruksdepartementetupprättatsförslagtill

lagomfritidsbåtsregistcr. lagomändring i sjölagenI89l 35 I.

: s,

lagom ändring i lagenl979:377 registrering båtar för yrkes-

om av mässigsjöfart m. m.,

4. lagomändring i lagenN86: 37I flyttning fartyg i allmänhamn.

om av

Förslagenunder 2 och 3 harupprattzitsi samrådmed chefen förjustitiedepartementetoch förslagetunder i4 samrådmedchefenför kommunikalionsdcparlementct.

196 Fritidsbåten och Samhället

5 Specialmotivering Pm" 936/73 Z

5.1 Förslaget till lag om fritidsbåtsregistcr

DennyalagenbyggerpåTSV:s förslagtill enlagomregistreringavbåtar l enlighet medTSV:s förslagskallsåledesbåtarsomdrivs med segeleller motor och vars skrov har en störstalängdav minst 5 meter registreras. Enligt TSV:s förslagskall dessutombåtarsomdrivs med en motor vars effekt överstiger l3 kilowatt registreras.En motsvarandebestämmelse återfinns i den nya fritidsbåtsregisterlagen.Motoreffektcn har dock bestämts till minst l0 kilowatt. l enlighetmedTSV:s förslag skall registreringsplikten inträdadå båtenförstagångensjösätts.

En avgörandeskillnadi förhållandetill TSV:s förslagär att fritidsbåtsregistret inte skall omfattabåtarför yrkesmässigsjöfart. Deflestaolikheter mellan Iagförslagensammanhängermeddettaförhållande.

Liksom hittills skallbåtarsomanvändsför yrkesmässigsjöfart registreras i det båtregistersomförs enligt lagen1979:377 om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfartm. m. Båtarsominte är regislreringspliktiga enligt denlagenskall,omövriga förutsättningarär uppfyllda, registrerasi fritidsbåtsregistret.Genom gränsdragningkommeri princip endast fritidsbåtar att registreras-idet registret. Den lagen berör inte

nya nya skeppsregistreringen.Ett skeppsomanvändsför fritidsändamålskallsåledesäveni framtidenvararegistrerati skeppsregistret.

För att undvika förväxling mellan de bådabåtregistren har det nya registretfått benämningen"fritidsbåtsregister". Namnet är naturligt med tanke påatt stort setti endastfritidsbåtarskallingåi registret.

Enligt TSV:s förslagskall registreringsplikteninte gälla båtar som till hälften eller merägsav utländskafysiskapersonersomär bosatta utomlands eller av utländskajuridiska personer.l mitt förslag har lagenstillämpningsområdevad gäller ägarensnationalitet bestämts på ett annat sätt.

Avsikten är att med registreringspliktnå de båtar som huvudsakligen används inom svenskt territorialvatten. Enligt lagenskall dennamålsättning uppnåsgenomatt manlåter registreringspliktenbero på var båten vanligen förvaras. Enligt lagen skall samtliga svenskafritidsbåtar som vanligen är förlagda i Sverigeregistrerasi fritidsbåtsregistret. Svenska ägareshemvist saknarsåledesbetydelseför registreringsplikten.När det gäller utländskabåtargäller registreringspliktombåtenvanligenförvaras i Sverigeoch dessägareärbosatt Sverige.i Med ägareavseshärvid ägare av en eller flera andelar i båten. Lagenomfattarbåde båtar som ligger i hamnarochbåtarsomförvaras lund.

l motsatstill TSV:s förslaginnehållerdennyalagenenbestämmelseom rätt till registreringavbåtarsomi ochfor sig inte är registreringspliktiga. Bestämmelsenhar utformatsefter mönsterav lagenom registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m.m.

På förslag av lagrådet har jag låtit 7 och 22 §§ i det remitterade lagförslagetutgå.Paragrafnumreringcnl spccialmotiveringcnblir därfören annanäni detremitteradeförslaget. 30

Fritidsbåten och Samhället 197

l sambandmedatt ingbehandlatl 1.0 l IJ Iti I7 mh 19§§enligt Prop. 1986/87:121 piopositiorietisparugrafnumreringochneigaiigxlit-st.iiiinielseina kommer ingatt in på lagrådet: synpunkterhi/umipt-L/uuit-ni vttiaiitle heiors I anslutning till l och BM. Deandringai deti icniiiiciatle l7lldgCl som datainspektionensoch lagrådetsytiizintlcn ltlhilllcll tinnigiii av motiveringentill nämndaparagrafer.

Utover andringar foranleddaav tlttltllltxptlxlltlllcnx Ukll lagrade-tssynpunkter har en smärreandringgjortsI i åenligt propositionensparagrafnumrering. Ändringeninnebar begreppet"prupelleizixelelleki" kom-

att pletlcrats med uttrycket "eller motsvarande"

l ovrigt skiljer sig propositionenslagloislitgIiåindet remitterade endast genomatt vissaspråkligaoch redaktionella;indringitihargiorts.

Inledandebexláinnielser l § Registreringav båtarenligt dennalagsker detI fritidsbåtsregister .somavsesi 2 § andra stycket sjölagentl89lr35 x. I Registret förs av sjofartsverket och länsstyrelsernamedhjälp ;tv automatiskdatabehandling.

Paragrafensandra meninghar formulerats förslagav rlllllllllSflf/llbllfn ochlagrådet,

Med uttrycket båtar avsesdetsammasomi 2x forsta stycket andra meningensjölagen189|:35 s. l.

Omfattningenav registreringspliktenangesI 5 Huvudprincipen är att sådanabåtar sominte användsför yrkesmassigxitifztrt skall registrerasi fritidsbåtsregistret. Båtar somanvändsyrkesmassigtskall liksom hittills registrerasi det båtregistersomförs avsiofartxregistretvid Stockholms tingsrätt.

2 § Fritidsbåtsregistrethartill ändamålatt geunderlagfor

kontroll avordningochsäkerhettill sjoss. planeringavtrafikenmedfritidsbåtar. Registret får ävenanvändassomunderlagfor planering somavserturism friluftsliv ochnitturvård. utredningar rörandeskatter,tullar ochindrivning.

3§ Polismyndighet tullmyndighet. iiksskatteverket. lansskattemynv dighet lokal skattemyndighetoch kronofogdemyntlighcifår haterminalålkomst till fritidsbåtsregistret.

Paragraferna.sombehandlarfritidsbåtsregistretsandamåloch terminalålkomst till registret. har kommenterats|denallmannamotiveringen avsnitt 3.2.1.

På förslag av lagrådetoch III/mnt/iuÅltulir/i littt 3 § andrastycket l det remitterade förslagetformtilerats0111ochllyttats till I § andra meningen. Den andrade paragrafnunireringeninneharatt lä nintsvzirai 4§ i det remitteradeförslaget.

198 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

4 § Vid tillämpningenavdennalagskall som;igareav enhiit ansesaven Prop. l986/X7: lZl densominneharbåten grundavloivai med förbehållomåtertaganderåitt.

Bestämmelsernai dennalagim ;igaie av en hfii galler ocksåden som ägerandelienbåt,

Förstastycket motsvarar3 é lagenom registreringav båtar for yrkesmässigsjöfart m.m.

Enligt 7-9 och §§är en håtagareskyldig att gora anmälningartill fritidsbåtsregistretröranderegistreringoverlâtelser. andra förändringari registreradeuppgiftersamtavregistrering.Av andra stycketi förevarande paragrafframgåratt ävenen ägareaven andel i en båtär skyldigatt göra sådanaanmälningartill fritltlsbålsrcgislrcl. Av detta följer att samtliga delägaretill en båt harägarensskyldighetergentemotfritidsbåtsregistret. Genomatt utnyttja möjlighetenenligt I9 § att låta delägare för

en svara skyldigheterna dock uppgiftslämnandetfullgöraspåett smidigaresätt.

Registreringochanteckningrirfriri-iiri in. Ill. 5 § Varjesvenskbåtsominteskallregistrerasenligt lagenl979z377

om registreringav båtar för yrkesmässigsjöfart m. m. och somvanligen är förlagd i Sverigeskall registrerasifritidsbåtsregistretom

båtendrivs medsegelellermotoroch skrovet har enstörstalängdav minst femmetereller

2. båtendrivs med propclleraxeleffekt eller motsvarande

en motor Vitis överstigertio kilowatt eller medfleramotorer vilkas sammanlagdaeffekt överstigernämndatal.

Registreringsplikteninträderdå båtenforstagångensjösättsellerdåden därefterutrustasmedsegelellermotor.

Förstaochandrastyckenagalleravenutländskbåtvarsägare bosattiär Sverige.

l paragrafenangesomfattningen rcgistrcringspliklcn samtden tidpunkt

;iv då dennainträder.

Av denallmännamotiveringenframgåratt registreringenavfritidsbåtar skall omfattadebåtarsom amstanvändsinom svenskt territorialvatten. Föratt från registreringspliktuteslutabåtarsombaratillfälligt ärförlagdai Sverigeangesi paragrafenatt hatenvanligenskall förlagd i Sverige.

vara HärmedavsesförvaringaxIiatenantingeni en hamn eller land. Registreringsplikt förutsättersiilctlcxen merastadigvarandebaseringi Sverige. Föräsvenskabåtar saknardet betydelseom ägarenär bosatt i landet. När det.gäller utländskabåtardaieinotkravsför registreringspliktatt ägarenär bosatt i Sverige. Av 4 § andra stycket följer utländsk båt blir

att en registreringspliktigsåsnutt entlelagare oavsett andelensstorlek är

v- bosatt i Sverige. Somiiaiiiiare utvecklats den allmänna motiveringen.I avsnitt 3.2.3, har regelnlictrallaiitlc utlandska båtar

tillkommit för att samordnabestamntelsetii.i iiiii fritidsbåtsregistreringmed reglernaom registreringavyrkesmässigt.iiix-.intlabåtar.

Enligt paragrafenskallendastbill-aisomdrivs medsegelellermotoroch varsskrov harenStorslnLiiigtl minstF-itieteiregistreras.Även mindre

;iv

Fritidsbåten och Samhället 199

motorbåtarsomdrivs medmotor varseffekt överstigerIt kilowatt skall Prop 1986/87:IZI registreras

Uttrycket vars skrov har en störstalängdav" overensstammermed sjölagensterminologi 2 §. Skrovetsstörstalängdbrukar ibland direktI översättningfrån en engelskterm betecknas "langd allt". Vid

som over beräkningav skrovmått skall hänsyninte tastill bogsprötoch

avvisare. Även roderoch roderskaddaskall lämnas räkningen.ur De tordefor övrigt inte höratill skrovet.

Med propelleraxeleffekt förstås effekten propelleraxeln i en fullt utrustadmotor, Effekten lt kilowatt motsvararca l4 hästkrafter. Uttryc ket "eller motsvarande"syftar påde fall dåbegreppetpropellcraxeleffekt inteärtillämpligt.

Grundläggandeför registreringsplikt i fritidsbåtsregistretar att båten inte skall registrerasenligt lagen0979:377 omregistreringav båtar for yrkesmässigsjöfart m. m. Som närmareutvecklatsi denallmännamotiveringenbör fritidsbåtsregistreti möjligastemånendastomfattafritidsbåtar. Det är mot denna bakgrundsom nyss nämndalag föreslåsändrad vad gäller registreringsplikt. Enligt förslaget, sommotiveras i avsnitt 3.2.3. skallbåtregisterlagarnasamordnasbl.a.påsåsättatt gränsenför registreringavyrkesmässigtanvändabåtarsänksfrån6till Smeter.

l andra stycket angesnar registreringspliktinträder. Enligt lagen

om registreringav båtar för yrkesmässigsjöfart är det den faktiska

m.m. användningensomavgörnärbåtenblir registreringspliktig.Ensådan0rdningärmindrelämpligfor fritidsbåtar.Såvälfrån deövervakandemyndigheternassom den enskilde båtägarenssynpunkt påtagligt

torde ett mer kriterium änanvändningenavbåtenvaraden förstasjösättningen.Ägaren blir såledesskyldig att registrerabåten såsnartden sjösätts övriga

om förutsättningarfor registreringär uppfyllda. För registreringspliktensaknardet betydelseombåtenar klar för brukeller inte.

Regleringeninnebaratt nyabåtar somuppfyllersamtligakrav för registrering blir registreringspliktiga vartefter de sjösätts. För båtar som då lagenbörjar gallaredan eller varitar sjösatta dvs.nuvarandebåtbestånd

- - inträder registreringsplikt omedelbartvid ikraftträdandetden januaril 1988.Av punkt 2 l övergångsbestämmelsernaframgår dock att sådana båtarinte behöverregistrerasförränsenastdenl april I988.

Registreringspliktkan endastupphöramedstödavnågonavavregistre ringsgrunderna lOI Detta medför bl.a. båt gångvarit

att en som en sjösatt inte kan avregistrerasomedelbartpågrund byte till

av svagare motor eller till följd av att den inte alls ar utrustad med motor langre. l sådanafall kan avregistreringsketidigastinomett

Den valda konstruktionen innebar vidare att registreringsplikteninte upphör enbart beroendepå att båtentas upp land och inte langre llll"illlti.

Det andra ledet i andra stycket ;ivsei sådanabåtenstim ltnst efter sjOvllllllllgcll utrustaspii .såsatt attdedåblir ingspliktigzi enlighet

registret l medforsta stycket Detta galler bl.a. båtar under i från

metersominte höfjålllat utrustademedmotoröver l0 kilowatt. Registreringskall i dessa fall ske vid dentidpunkt då båtenförsesmedsådankompletterande 33

ntrtist-

200 F ritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Bestämmelserom fartygs nationalitetfinns sjölagcn.l-lnligt §l lttp msn/sv; i2i

I anses ett fartyg somsvensktomdeltill meranhalftenägs svenskmedborgare

av eller svenskjuridisk person Regeringeneller efter regeringensbemyndigande siofartsverket kan vidare medgeatt annat fartyg vars drift står under avgörande svenskt inflytande och vars ägare har fast hemvist I Sverige,skall ansessomsvenskt

6 § Avenen annansvenskbåtänensådansomavsesi 5 zfår påbegaran avägarenförasin i fritidsbåtsregistret,omdet medhänsyntill båtenstyp ochanvändningeller annarsfinns särskildaskälför att denregistreras

Paragrafen.sommotsvarar8 § i det remitteradeförslaget,behandlarmöjlighetentill frivillig registreringi fritidsbålsregistret.

Bestämmelsenhar motiverats i den allmänna motiveringen avsnitt 3.2.3.

Frivillig registrering har hittills kunnatske enligt 5 § lagenom registreringavbåtarför yrkesmässigsjöfartm.m. Avsiktenäratt frivillig registrering i framtidenendastskall kunnaskeenligtförevarandebestämmelse.

Lagrådet har framhållit att det inteav lagtexteneller motivenframgår hurmanskall sepåsituationendåfleraäger båt Paragrafen

en gemensamt. skall enligt lagrådetläsasi sambandmedförslagets

bestämmelseom avregistreringav en frivilligt registreradbåt. Lagrådet utgår från det inte

att skall krävasnågon

äganderättsutredningmedbehörighetshandlingarm.m. och ställerfråganvadsomskallgälla ägarnainteäreniga

om

Somlagrådetpåpekarskall det intekrävasnågonäganderättsutredningi sambandmedregistreringi fritidsbåtsregistret.Länsstyrelsenharalltsåatt i princip godtaen anmälanom registreringfrånden sig

som uppger vara ägare.Av paragrafenjämfördmed4 andrastycketföljer§ attden äger

som enandel i en båt skall kunna påkallaregistrering.Avsikten är således

att varjedelägaresomsåönskarskall kunnabegäraregistrering.Registermyndighetenhar inte anledningatt efterforskahuruvida delägarnaär överens omåtgärden.Sammaförhållandebör gällai frågaomavregistreringav en båtsomregistreratsenligt förevarandeparagraf.Registermyndighetenbehover inte heller då efterforska huruvidaenighetråder båtenskall

omatt avregistreras.En förutsättning måsteemellertidvara att den agaresom begäravregistreringfinns antecknadsomägarei registret

Den ordningjag nu beskrivit är enföljd av att samtliga till båt

agare en enligt mitt forslagjamställs 4 § andrastycket. Enligt min meningtorde maninte behövabefaraatt konstruktionenledertill olägenheter.

Jaggrundar denna ståndpunkt på att frivillig registrering med stor sannolikhet kommeratt bli enrelativt ovanlig företeelse.Utrymmet for frivillig

regist rering blir namligenbetydligt mindrei framtidenberoende registrerings pliktcns omfattning. Mzin torde vidarekunnautgåfrån att de zillraflesta båtagare;ii överensinhortles frågor frivillig den

l oni registrering;iv szini zigdabåten

7 g Den som ;iger eller forvarvai en båt, inte skall

som ;ir inen vara registrerad. skall skriftligen till en lansstyrclseanmälabåtenfor registrering inom en vecka från det att den förvärvadeseller iegistreringspliki

34 inlräilrln

Fritidsbåten och Samhället 201

Paragrafenmotsvarar9 §i det remitteradeförslaget. Prop. 1986/87:I2l

Lagrådetanföratt9 och l0 §§i detremitteradeförslagetavhandlardels registreringsplikt,delsskyldighetatt anmälaälgar-förändringar.Enligt lagrådetbör dessaämnenskiljas genomatt 10§ andrastycketi det remitteradeförslagetarbetas i 9 §remissförslaget.

Jagansluter mig till lagrådetsuppfattningochföreslåratt 7 § formuleras i enlighetmedlagrådetsförslag.

Enligt paragrafenkananmälanför registreringskctill vilken länsstyrelse somhelst i landet.

Med uttrycket ägareskall enligt 4 §förståsävenden somförvärvar en andelien båt. Motsvarandegällerenligt lagenomregistreringavbåtar för yrkesmässigsjöfart m.m. För att förenkla registreringsförfarandetkan enligt l9 § delägarnaangeviss personsom ansvarig i förhållande till registermyndigheten.

Medantidsfristenrörandeyrkesmässigtanvändabåtarären månadhari förevarandebestämmelsetidensattstill envecka.En veckastidsfrist torde varatillräcklig generelltsett. För det nuvarandercgistreringspliktigabåtbeståndetinnebärparagrafenjämförd medpunkt 2 i övergångsbestämmelsernaatt ägarnatill dessabåtarskall göra rcgisteranmälansenastden l april 1988.

8 § Den somförvärvaren registreradbåtoch själv är skyldigatt haden registreradskall inomenveckaskriftligenanmälaförvärvet till enlänsstyrelse för anteckningi fritidsbåtsregistret.Vid förvärv genom arv, bodelningeller testamenteskall tiden räknasfrån arvskiftet eller bodelningen. Om arvskifteeller bodelninginte behövsskalltiden räknas.vid testamente, från det detta komatt ståfast och i annatfall från det bouppteckning efter den avlidneavslutadeseller dödsboanmälangjordes.

Övergåräganderättentill registreradbåt annatsätt ängenomarv,

en bodelningeller testamenteär ävendenförre ägarenskyldig att inom en veckafrån dennyeägarensförvärv göraanmälandäromtill en länsstyrelse.

Paragrafenmotsvararl0 § förstastycket deti remitteradeförslaget.

Paragrafenbehandlarförvärv av registreradbåt. En motsvarandebestämmelseåterfinnsi lagenomregistreringavbåtarför yrkesmässigsjöfart m. m. Till skillnad motvad somgäller beträffandeyrkesmässigtanvända båtarärenligt paragrafenävendenförreägarenskyldigatt anmäladennye ägarensförvärv.

.

Av förevarandeparagrafjämfördmed4 § följer att samtligadelägarevid samäganderättärskyldigaattgöraanmälantill fritidsbåtsregistret.För att förenkla registreringsförfarandetkan i sådanafall enligt l9§ delägarna angevisspersonsomansvarigi förhållandetill registermyndigheten.

Lagrådet har anförtatt bestämmelsernai 10§ första stycket remissförslaget berör bl.a. successionsrattsligaförvärv, Vid förvärv genom arv räknassuccessionenfrån arvlåtarensdöd. Egendomenblir emellertid underkastadsärskild förvaltning dödsboförvaltning- till dessden genom

arvskifte fördelasblandarvingarna.Såväldödsfalletsomfördelningenav arvetger såledestidpunkterav betydelseför förvärvet. Finns det baraen arvinge bortfaller dock det ledet. eftersom något skifte då inte 35

senare

202 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

behövs.Motsvarande kanuppkommavidförvärvpå Prop. 1986/87:l2l grundav testamente.Efterlämnardenavlidneävenen make kandessutomförvärv genombodelningkommai fråga.Lagrådetpåpekaratt dessaför de successions-och familjerättsligaförvärven speciellaförhållandenahar beaktats vid motsvaranderegleringi 5l § bilregisterkungörclsen1972:599. Efter huvudregeln ocksådcn föreskriver anmälaninom- enveckafrånförvärvet - sägsdär att. då äganderättenövergått genomarv. bodelningeller testamente.tiden dockskall räknasfråndet arvskifte hölls eller bodelning skedde;fordras arvskifte eller bodelning skall tiden räknas.vid testamente,fråndet detta blev ståndandeoch i annatfall från det bouppteckningefter arvlåtarenavslutades.Enligt lagrådetär det inte helt klan hur anmälningstidernaskall räknas i motsvarandefall enligt det remitterade förslaget. Endast huvudregelnär tillämplig och det enda undantagsom görs tar sikte på den ågarväxlingsom det innebär när vid dödsfallet egendomenövertastill förvaltningavden avlidnesdödsbo.Regleringenär utformadpåsammasättsomenligt6 §andra stycket lagen1979:377 om registreringavbåtarför yrkesmässigsjöfart Detfåremellertidenligt m. m. lagrådetantasatt förvärv av båtargenomarv, bodelningochtestamente kommeratt bli betydligt vanligarenär fråga är fritidsbåtar än närdet om rör sigombåtarför vilka 1979årslag varit i första handavsedd.Behovet av enklargöranderegleringmåstedärför ansesstörrei fråga fritidsbåom tar. Enligt lagrådetkanbestämmelsenlämpligen utformas med förebild i SI § bilregisterkungörelsen. Jag ansluter mig till lagrådetsuppfattning och föreslår paragrafen att formulerasi enlighetmedlagrådetsförslag.

9 § Regeringenföreskriver vilka uppgifter i övrigt som ägaren till en registreradbåt skallanmälaför anteckningi fritidsbåtsregistret.

Enligt § i det remitterade förslaget åläggsägare båt göra av en att anmälantill fritidsbåtsregistretomandraändradeförhållandenän äganderättsövergångeller avregistrering. Lagrådet har konstateratatt förslaget inte angervilka uppgifter som skall införasi fritidsbåtsregistretutanförutsätter attdetta skall bestämmas av regeringeni en förordning. Som en följd härav blir enligt lagrådet innebördenavden föreslagna §att regeringenkommer kunnabesluatt taåliggandenför enskilda.Med hänsyntill 8 kap. 3 § regeringsformenbör paragrafenenligt lagrådetdärför innehållaett uttryckligt bemyndigande. Jag ansluter mig till vad lagrådet anfört och föreslår att paragrafen utformasi enlighetmedlagrådetsförslag.

Avregislrering 10§ Enbåtskall avregistrerasomden förolyckats, huggitsuppellerförstörts. inte längrevanligenärförlagd i Sverigeeller grundavöverlåtelse inte längreskallvararegistrerad fritidsbåtsregislrct,i försvunnit ellerövergettstill sjössoch sedaninte antraffats inom tre månader, 36

Fritidsbåten och Samhället 203

4.frånhäntsägarengenombrott och inteanträffatsinomtvå årdä er, P. 19140/87;12

gp,

har registreratsenligt lagenl979:377 om registreringav båtar for yrkesmässigsjöfartm.m.,

i annat fall an som sägsi l-5 sedan minst ett år inte skall vara registreradenligt 5

arregistreradenligt § och anmälsför6 avregistrering.

Avregistreringsgrundernai punkterna -3l överensstämmerhuvudsakligen medde somgällerenligt 7 § punkterna l3 lagenomregistreringavbåtar för yrkesmässigsjöfart m. m.

Avregistreringsgrundeni punkt 4 har tillkommit med bilregisterkungö relsen1972:599 somförebild.

Avsiktenmedpunkt5är att förhindra dubbelregistrering.

Avregistreringsgrundernaenligt punkterna l-5 tar sikte speciella situationer. Bestämmelseni punkt 6 omfattar ändringari övrigt sommedför att registreringspliktenskall upphöra. Hit hör de fall somhar berörts i anslutningtill 5 Somexempel kan nämnasatt en båtupphör att vara registreringspliktigpågrundavbyte till en svagaremotoreller till följd av att motor inte alls används.Det är uppenbartatt ett båtregisterinte kan varauppbyggtpå såsättatt sådanaförändringarfåromedelbarverkanvad gäller registreringsplikt. För att registret skall vara så tillförlitligt som möjligt måsteviss tid förflyta innan avregistreringkan ske.Sammaregel gällerdåavregistreringskall skeenligt punkterna3och4.Avregistrerings-

. grundernai punkterna 2 och 5 är dock av sådankaraktäratt de kan medföraomedelbaravregistreringutan att registretstillförlitlighet rubbas.

Enligt 6 § kan i vissafall frivillig registreringske i fritidsbåtsregistret. Avregistreringsgrundeni punkt 7tar siktepå sådanregistrering.

Somberörtsi denallmännamotiveringenkanenbåtendastavregistreras medstödavavregistreringsgrundernai förevarandeparagraf.Denomständighetenatt enregistreradbåtunder långtid inte brukaseller förvaras landärsåledesinte någongiltig avregistreringsgrund.

ll § Omen båtskall avregistrerasenligt l0§ l-6 är ägarenskyldigatt utan dröjsmål till en länsstyrelseskriftligen anmälabåtenför avregistrering.

Omenlänsstyrelsefår kännedomom omständighetsomavsesi l0 §I-

får länsstyrelsensjälvmantavregistrera båten.

Enligt paragrafen skall anmälan om avregistrering ske skriftligen av ägaren.Ensådananmälanskallgöras utandröjsmål.

Registermyndighetenkan, ävenutan anmälanfrånägaren,avregistrera enbåt enligt punkternal -6. Möjligheten att avregistreratrots attanmälan

hargjortshar införts efter mönsteravbilregisterkungörelsenl972: 599.

Regixreruvjglfl 12 § Regeringenfårmeddelaföreskrifter omskyldighetatt betala årlig

en registeravgift.

Avgiftsskyldig for en viss båt är ägarenav båten. Som ägareav en 37

204 Fritidsbåten och Samhället

registreradbåtansesdensomär antecknad fritidsbåtsregistrcti ägare Prop. l986/87: l2l

som när avgiften skall tas ut. Om flera ägareär antecknadeär de solidariskt betalningsansvariga.

l paragrafen,sommotsvarasav l4 §idet remitteradeförslaget.behand lasdenårligaregisteravgiftsomskallfinansieraregistreringen.Den är

som antecknadsomägareav en båt då avgiften skall tas ut är enligt andra stycket skyldig att betala avgiften. Om flera ägareär antecknadeär de solidariskt betalningsansvariga.Genomdennakonstruktion kan man enkelt och objektivt fastställavem somskall betalaavgiften.

l första stycket bemyndigasregeringenatt fastställa avgiftens storlek ochatt meddelanärmareföreskrifteromuppbörden registeravgiften.

av

l Iagrådsremissenföreslogsatt det skulle förbjudetatt bruka båt

vara en för vilken avgiften inte har betalats.Lagrådetharfunnit detstötandeatt en såpassliten förseelseskall kunna ledatill så allvarlig påföljd

en pass som förbudatt bruka båtenoch har därför föreslagitatt förbudsbestämmelsen utgår.

Jagvill inte motsattamigIagrådetsförslagoch har därför förevarandei paragrafinte tagit uppnågonbestämmelseombrukandeförbudvid utebli venbetalning.

13 § Omen båtfrånhäntsägarengenombrott, ärdenneinte skyldig

att betalaregisteravgift.

Omen båtfrånhäntsägarengenombrott och därefterinte kommertill rätta kan den enligt l0 § punkt 4 inte avregistrerasförrän två år har förflutit. Som anmärkts i anslutning till nämndastadgandehar bestämmelsentillkommitför att öka registretstillförlitlighet. Ägarentill den stulnabåtenbör emellertid inte undertvåårsperiodenvaraskyldigatt betalaregisteravgift. För att befriasfrånavgift måsteägarenunderrätta länsstyrelse att

en om båtenfrånhäntshonomgenombrott. Till ensådananmälanbör bifogas

en kopiaavgjord polisanmälan.

l4§ Registeravgiften påförs genom automatisk databehandling på grundvalavuppgifter i fritidsbåtsregistretutanatt beslutmeddelas.

15 § Densomhar påförts registeravgiftenligt l4 § får

begärabeslut om avgift.

Begäranskall ha kommit till en länsstyrelsesenast30dagarefter den dagdåavgiftensenastskulle ha betalats.Har krav på

avgiftentagits emot först sedandennaskulle ha betalats.räknasdock tiden från mottagningsdagen.

Ett ADB-baseratregister erbjuder möjlighetenatt medmaskinellarutiner snabbtoch enkelt påföraavgiften. Något beslut i egentligmening fattas inte. Densompåförtsavgift skall dock ha möjlighetatt fråganprövad genomatt hanpåkallar ett beslut somkan överklagas.Rutinen överensstämmerdelvismedvadsomgäller vid påföring vägtrañkskatt.

av

Den omständighetenatt ett beslutpåkallaseller överklagasbefriar inte enligt 2l §frånskyldighet att betalaavgiften. Länsstyrelseneller domstol kandock förordna annat. 38

Fritidsbåten och Samhället 205

l6 § Betalasinte registeravgifteninom föreskriventid får verkställighet Pmp 1986/87;12 skeenligtutsökningsbalken.

Paragrafeninnehålleren regelom verkställighetsombehovsmed hänsyn till bestämmelsen 3 kap.i l §utsökningsbalken.Åtgärdenatt påforaavgift enligt l4§ skall alltså en exekutionstitel på grund av vilken

ses som verkställighetenligtutsökningsbalkenfår agarum.

Paragrafenmotsvarar18 i det§ remitteradeförslaget.l denbestämmel-

föreslogsatt denbetalningsskyldigevid försummelseatt erläggaregissen teravgift inomföreskriventid skall enbetalningsanmaningmeden ny tid angiven.Enligt lagrådetärdetmedhänsyntill detringabeloppdetärfråga

onödigt att lagbindaförfarandetdå avgift inte betalatsi tid. Man får om enligt lagrådetförutsätta att det utvecklas ändamålsenligarutiner som beaktarbådede enskildasoch deberörda myndigheternasintressen.Jag ansluter mig till Iagrådetsuppfattningoch föreslåratt paragrafenfår den lydelsesomlagrådetföreslår.

Ansvars-ochöverklagandøbestämnze/xerm. m. l7 § Densom underlåteratt fullgöra sin skyldighetenligt 7 §dömstill böter.

Straffbestämmelsen. motsvararl9 § i detremitteradeförslaget,avser

som densomunderlåteratt anmälaenbåtför registrering.

Som jag tidigare angett i anslutningtill l2 § och Iagrådelx yttrande i anslutningtill denparagrafenskalldet inte varaförbjudet att brukaenbåt för vilken avgift inte erlagts. Därmedutgår motsvarandestraffbestämmelsei det remitteradeförslaget.

Lagrådet harvidarebeträffandeansvarsbestämmelsernaidetremitterade förslagetpåtalatatt dessamedfördubblapåföljderför underlåtenhetatt fullgöra rcgistreringsplikten: delsblir denna underlåtenhet i och för sig straffbelagd. dels medför den ett särskilt straffsanktioneratförbud att bruka båten. Enligt lagrådetsmeninggår dessaförslagför långtoch en effektiv ordning bör kunnaåstadkommasmedmindre ingripandemedel. Lagrådetanseratt denmestverksammapåföljden torde varaförbudetatt bruka båten.särskilt omdettai enlighetmedförslagetriktar sig inte bara mot ägarensjälv utan ävenmotannanbrukare. Lagrådet finneratt denna påföljd kangodtasmenatt denocksåbör varatillräcklig. Enligt lagrådet föreligger det knappastnågotbärandemotiv att därutöver somensärskild förseelsestraffbeläggaunderlåtenhetenatt registrera. Det endaskälsom syneskunnaanförastordevaraattmanutan ensådanregelblir tvungenatt i händelseav ägarensbestridandevisa att han har brukat båten. Enligt lagrådetkandetta i praktikenknappastinnebäranågonstörrenackdel.Om erfarenheternaefter någontid skulle visa att det föreliggerett praktiskt behov att skärpapåfoljdsreglerna,eller om registret längrefram skulle

av gesen vidare funktion kanfråganenligt lagrådettas upp till nyprövning. Lagrådet föreslår såledesatt endastbrukande av oregistreradbåt skall 39

206 Fritialsbåten och Samhället SOU 1996: 170

varastraffsanktionerat.Det bör samtidigtenligt lagrådetangesi motiven Prop. 1986/87:lll vadsomavsesmedatt brukaenbåt. Den främstaanledningentill attjag i det remitterade förslagetvaldeett systemsomstraffbeläggersåvälunderlåtenhetatt registrera brukande som av enOregistreradbåt varatt därmedgelagen effektiv och lättillämpad en sanktionsordning.Jagär emellertid bereddatt hålla medlagrådet att om deti vart fall för närvarandekan tillräckligt vara att straffbeläggaantingen underlåtenhetenatt registrera båt eller brukandet Oregistrerad en av en båt. Jagdelar emellertid inte lagrådelsuppfattningatt ett påföljdssystem medstraff för olovligt brukandebör väljas. En sådanordning är visserligen,somlagrådetpåpekar,verksamsåtill vidaatt den inte bara riktar sig

motägarensjälvutanävenmot annanbrukare. Enligt min meningär det dock från bl.a. kontrollsynpunkt lämpligareatt i stället endaststrañbelägga underlåtenhetatt fullgöra registreringsplikt. Med detta alternativ behöverdet inte råda någontvekan om vid vilken tidpunkt straffansvar kan inträda. Detta framgår nämligenav vad som i 5 § sägs registre om ringspliktensinträde. Mitt förslaginnebärsåledesatt 20 § i det remitteradeförslagetangående straff brukandeav enoregistreradbåt utgår.

18 § Den somunderlåteratt fullgöra sin skyldighet enligt 8 § och § första stycketdömstill böter, högstettusenkr. Är såvälförutvarandesomny ägareskyldigatt göra anmälanenligt8 § första och andrastyckenaoch lämnaren av dem föreskrivna uppgifter,är dock denandrefri frånansvar.

Straffbestämmelsenavseranmälan äganderättsövergång om och anmälan omavregistrering. Andrastycket harendirekt motsvarigheti 90 §andrastycket bilregisterkungörelsenl972z399.

19 § l frågaombåtsomägs bolag, föreningeller av annatsamfundeller stiftelseellerannansådaninrättning eller flera med av personer samäganderätt kan en länsstyrelse begäran samfundet, inrättningen av eller samtligadelägarei fñtidsbåtsregistret godta viss person som bärareav ägaresskyldigheter och ansvarenligt denna lag. Vad som i lagen sägs rörandeskyldigheterochansvarför ägareavbåtgällerdärefter denne.

Bestämmelsen,sommotsvarar23 § i det remitteradeförslaget, har införts efter mönster av vägtrañklagstiftningen.Motsvarande regel återfinns i vägtrafikkungörelsen0972:603, fordonskungörelsen0972:595, bilavgaskungörelsenl972:596 och bilregisterkungörelsen0972:599. l förhål landetill vägtraliklagstiftningenhar det tilläggetgjorts,att också vid samäganderättvisspersonkanutsessomansvarigför ägaresskyldighet enligt lagen. Enligt lagrådet torde bestämmelsernavisserligeni de flesta fall ledatill en ändamålsenligordning, men det finns risk för en att reglerna kan missbrukasoch leda till otillfredsställande resultat i enskilda fall, t.ex. beträffande det straffrättsliga ansvaret. Man kan också enligt lagrådet frågasigomverkligenbetalningsansvaret för registeravgiftenbör läggas 40

Fritidsbåten och Samhället 207

särskildperson. Lagrådetanserdet hastatt inte regleradessafrågorI Prop. 1986/87:12 en lagen.

Medtankepåatt hestantmelsernai lagenomägareav en båtävengaller densomagerandelI en båtbor förevarandeparagrafbli betydelsefullför att förenklaregtstreringsforfarandet.Jaghari anslutningtill 7 och 8 §§ framhållit just denna omständighet,l motsatstill lagrådet anserjag att bestämmelsenbor kvarstå. På lagrådetsinrådanharjag dock lagtexteni inlort ett krav påatt länsstyrelsenskäll godtadenpersonsomanvisassom bärare av agarens skyldigheter och ansvar Med den kompletteringen behoverenligt min mening inte någrasärskilda olägenhetermed regeln befaras.

20 § Regeringenellerefter regeringensbemyndigandeSjöfartsverketfår i detsärskildafallet ellergenomföreskrift medgeundantagfrån bestämmelsernaomregistreringsplikt ochavgiftsskyldigheti dennalag.

Enligt paragrafenges regeringeneller efter regeringensbemyndigande sjofartsverketrätt att meddelaundantagfrånlagensbestämmelser.Undantagkan medgesantingeni det särskildafallet ellergenomnormgivning.Vid tillämpning av bestämmelsenskall fritidsbåtsregistretsändamåloch användningsområdenbeaktas. Undantagfrån registrcringsskyldighetskulle

ex. kunna medgesdådet medhänsyntill båttypochanvändningsområde framstårsomolämpligt eller onödigtmedregistreringsskyldighet.Avsikten aratt bestämmelsenendastskall tillämpasi undantagsfall.

21 § Enregistermyndighetsbeslut deti särskildafalletfår överklagashos kammarrättengenombesvär. Föreskrift omöverklagandeav Sjöfartsverkets beslut med stödavbemyndigandeenligt20§ meddelasavregeringen.

Påkallasbeslutav enlänsstyrelseenligt l5 § eller överklagasett sådant besluttill domstol. befriar detta inte denavgiftsskyldigefrån att i behörig ordning betala avgift sompåförtshonomellerfastställtsgenombeslutet. Dettagällerinte omannatförordnasavlänsstyrelseneller domstolen.

Enligt paragrafenöverklagasbesluti särskildafall av en länsstyrelseoch sjöfansverket till kammarrätt. Rätten att överklaga beslut med stöd av bemyndigandereglerasi den förordning sominnehållerbemyndigandet.

Av andrastycket framgåratt skyldighetatt betalaregisteravgiftkvarstår trots attbeslut enligt l5 §påkallatseller besväranförtsöver sådantbeslut. Länsstyrelseneller domstol kan dock förordnaatt avgiftsskyldighetentills vidare skall gälla.

Oitergångsbestátntzrtelser

Dennalag träder i kraft denljanuari 1988.

Registreringspliktinträder vid lagensikraftträdandefor enbåtsomdå ar sjösatteller somtidigare har varit sjösatt. l stället för den 7 §i angivna tidsfristen skall galla att anmälan for registrering skall ske senastden l april l988.

En båt som vid ikraftträdandet ar inford i det båtregister somfors 4

208 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

enligt lagen 1979:377 om registreringav båtar för yrkesmässigsjöfart Prop. l986/87: l2l m.m. och som skall vara registreradi fritidsbåtsrcgistrel, skall genom sjofartsverketsförsorgutandröjsmålöverförastill detta register. 4. En båt somhar upptagitsi skeppsregistretenligt punkt 5övergångs

bestämmelsernatill lagenl973: l064 omändring i sjölagenl89l:35 l s. skall införas i fritidsbåtsregistret.Avförs båten skcppsregistretenligt ur dennaföreskrift skall den införas i fritidsbåtsregistrct.om den skall vara registreradenligt dennalag.

Enligt 5 § andrastycket i dennyalageninträder registreringspliktdå båt en första gången sjösätts. Punkt 2 i övergångsbestämmelsernatar sikte på sådanabåtar som redanär eller varit sjösattavid ikraftträdandet. Till

dennagrupphör alladebåtarsomtidigarevarit sjösatta förvaras mensom land vid ikraftträdandet.

Lagrådet har beträffandepunkt påpekat2 att bestämmelsenleder till att avenbåtarsomhar tagitsurbruk kommer omfattas registreringsplikatt av ten. Detta kan i en del fall föranledaonödigtkrångeloch berättigadirritation hosenskildabåtägare. Medhänsyntill registretssyfte enligt 2 § synes det ocksåenligt lagrådet felatt registreraandrabåtar sådana vara än som faktiskt används.Lagrådetförordardärför den ändringen registrerings-att plikten beträffandeen båt inte är tidigare varit sjösatt som men inträder först envecka efter sjösättningen. Enligt min mening är det, för att syftet med registret skall uppnås,

väsentligtatt detnuvarandebåtbeståndetså snart sommöjligt efter lagens ikraftträdande blir registrerat i fritidsbåtsregistret. Vid den tidpunkt då

lagenträder i kraft ärde flestabåtarupplagdapå land för vinterförvaring. Även omregistreringsplikteni principbör inträdadå lagenträder i kraft för båtar som då redanär sjösattaeller varit sjösatta som är det enligt min uppfattning tillräckligt om det befintliga båtbeståndethinner registreras före sjösättningen våren 1988.De föreslagnaövergångsbestämmelserna

gerdärför en tidsfrist till den l april l988 för registrering båtar. av dessa Dennaövergångstidbör också underlättaregistermyndigheternasarbete.

Reglernakommer visserligenatt innebäraatt registreringsskyldighetinträder också för ett begränsatantalbåtardär det kan råda oklarhetomde kommeratt användasigen.Ägarnatill dessabåtar kan självfallet uppleva registreringsskyldighetensomonödig. De förhållandevismåttliga olägenheternaför vissa båtägareuppvägsdock enligt min meningav fördelarna meden regelsomunderlättarregistreringen det båtbestånv av nuvarande det, Till skillnad från lagrådetanserjag således Övergångsbestämmelatt seni punkt 2 bör utformasi enlighetmeddet remitteradeförslaget. Genom den nya lagen införs ett registreringssystem innebar som att endastbåtar som är registreringspliktigaenligt lagen om registreringav båtar för yrkesmässigsjöfartm.m. skall registrerasi det båtregister som förs avsjöfartsregistretvid Stockholmstingsrätt. Möjligheten att frivilligt registrerabåtar i båtregistretupphör. Punkt i övergångsbestammelserna3 avser sådanabåtar somskall registrerasenligt den lagen och nya som redanär registreradei sjöfartsregistret begäran båtåigarna. av För att underlätta övergångentill dennya registreringsordningcnföreskrivs att

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 209

Sjöfartsverketskall ombesörjaöverföringcntill fritidsbåtsregistret.Ägarna Prop. 1986/87:121 av de aktuella båtarnabehöversåledesinte anmälabåtarnatill det nya registret.

Punkt i4 övergångsbestämmelscrnaavserdefritidsbåtar somärintecknade enligt äldre bestämmelser.Dessabåtar skall enligt nämndaövergångsbestämmelsertill ändringeni sjolagcnvara registreradei skeppsre gistretsålängedebesvärasavintcekning.

5.2 Förslaget till ändring i sjölagen 0891:35 s. I

Ändringeni 2 § sjölagenäravredaktionelltslagföranleddavatt ettsärskilt fritidsbåtsregisterinförs. Jagvill påpekaatt det nuvarandebemyndigandet i 8§ andra stycket för regeringenatt meddelaföreskrifter om fartygs identifieringoch märkningocksåkommerattgällabåtar somregistreratsi det nyafritidsbåtsregistret.

5.3 Förslaget till ändring i lagen 1979:377 om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

Ändringen innebäratt5 § upphävssamtatt lydelsenändrasav I 7-9 §§ samtfjärdestycketavövergångsbestämmelsernatill lagen.

Ändringen l §är redaktionellkaraktär.

av av

Enligt 4 § i dessnuvarandelydelse skall yrkesmässigtanvändabåtar vars största längd överstiger6 meterregistreras. 1 fråga om båtar som användstill fiskeellerannanfångstgällerregistreringspliktendastsådana båtarsomanvändsi saltsjön.Ändringeninnebärdelsatt båtar varsstörsta längdöverstiger5meteri fortsättningenskallregistrerasoch delsatt också båtar somanvändstill fiskeeller annanfångsti insjövatten skall registreras.

Enligt 5 § har undervissaförutsättningarfrivillig registrering kunnatske i båtregistret.Som anförtsi anslutningtill 6 § lagen fritidsbåtsregister

om skall frivillig registreringi framtidenskeendasti fritidsbåtsregistretunder sammaförutsättningar.somhittills.

På förslagavlagrådethar vissaredaktionellaändringargjorts i 7 8 § andra stycket och 9 Ändringarnaar främst föranledda att 5 §

av upphävs

Ändringen i 8§ tredje stycket ar föranledd av prop. 1980/8138om ändring i brottsbalken,m. m. bötesstraffen. l propositionens. 16 uttalas att maximum för penningböterinom specialstraffrättenregelmässigtbör justeras till att omfatta högst 1000 kronors böter samt att frågan bör beaktasi sambandmedatt ändringargörsi de aktuella författningarnaav andra skäl.

Fjärde stycket i overgångsbestzimmclsernahar sin motsvarighet i punkt 4 övergångsbestämmelsernatill lagenom fritidsbåtsregister. Bestämmelsen avser såledesde båtar som ar intecknadeenligt äldre bestämmelser. Med hänsyntill att frivillig registreringintelängreskall kunnaske i registret för yrkesmässigtanvändabåtar har overgångsbestämmelsenändrats. Omen tidigare intecknadhål;ivforsurskeppsrcgistrctskall enligt dennya 41

210 Fritidsbåten och Samhället

lydelsen frivillig registreringinte kunna ske i registret för yrkesmässigt Prop. 121 användabåtar. Ändringarnai förevarandelaginnebarsomnämntsen vissutvidgningav registreringsplikten.Enbåtsompå grund avändringarnaskall registreras ochsomanvändsyrkesmässigtvidlagensikraftträdandeden januaril 1988 skall till följd av regelni 6§ förstastycketsammalag anmälasfor registreringsenastden februaril 1988.Enbåtsomblir registrcringspliktig dvs. användsyrkesmässigt efter ikraftträdandetskall enligt §första- 6 stycket anmälasfor registreringinomenmånadfrån det båtenblev registreringspliktig. l anslutningtill 8 §lagenomfritidsbåtsregisterharjag anförtatt paragrafen förslagavlagrådet har utformatsmedförebild i 51 § bilregisterkungörelsen1972:599. Enligt min meningfinns det inte anledningatt, som lagrådet ifrågasatt. göra motsvarandeändring i 6 § andra stycket lagen 1979:377 omregistreringavbåtarför yrkesmässigsjöfart,

5.4 Förslaget till ändring i lagen 1986:371 om flyttning av fartyg i allmän hamn

Vid tillämpningavlagenomflyttning avfartyg i allmänhamnskall den som ärantecknadi skeppsregistretresp.nuvarandebåtregister ägare ansessom av fartyget. Ändringeninnebär bestämmelsen § att 6 kompletterasmed en hänvisningäven till fritidsbåtsregistret.Vid tillämpning lagen av om flyttning avfartyg i allmänhamnskallsåledesävenden ärantecknadi som fritidsbåtsregistretansessomägare.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslårriksdagenatt antaförslagentill lagom fritidsbåtsregister. lagomändringi sjölagen1891:35s. l, lagom ändringi lagen1979:377 omregistrering båtar för yrkesav mässigsjöfart m. m., lagomändringi lagen1986:371 flyttning fartygi allmän hamn. om av

7 Beslut

Regeringenanslutersig till föredragandensövervägandenoch beslutaratt genompropositionföreslåriksdagenatt antade förslagsomföredraganden har lagt fram.

Fritidsbåten och Samhället 211

Bilan" I Prop. 1986/87:l2l

Trq/i/Jdkerhe/x-

rer/tersIag/brxløig Förslag till

Lag om registrering av båtar

Härigenomföreskrivs följande

l § Dennalaggallerregistreringavbåtar i detbåtregistersomavsesi 2 § sjölagenI89l:35 s. I.

Lagengällerdock inte båtarsomtill hälften eller merägsav utländska fysiska personersom är bosatta utomlands eller av utländskajuridiska personerellersomtillhör statenoch är avseddauteslutandeför statsända måloch intefor affarsdrift.

2 § Båtregistretskall användasför statistikändamåloch för identifiering och kontroll avbåtar. Registretskall förasgenomautomatiskdatabehandlingavmyndighetsomregeringenbestämmer.

3 § Bestämmelserna dennalagi om en ägareaven båtgäller i frågaom en båt sominnehas grundav kreditköp medförbehållomåtertaganderätt innehavaren.

4 § 1båtregistretskall införas varje sjösattbåt

vars skrov har en störstalängd av minst fem meteroch drivs med segelellermotor. eller

somdrivs meden motorvarseffekt överstiger 13kilowatt.

5 § Enägareav enbåtskall skriftligen anmälabåtenförregistreringinom enveckafråndetattden blev registreringspliktig.

6 § l sambandmedregistreringenskall båtentilldelasen regisurbeteckning.

7 § Enbåtavregistrerasefter skriftlig anmälanavägaren

ombåtenforolyckats. huggitsuppeller förstörts.

ombåten grundavändradeäganderättsförhållandeninte längrear registreringspliktig,

ombåtenförsvunnit eller övergivits till sjössoch sedaninte hörts av undertre månader.

4. om båten grundav ombyggnadinte längreär registreringspliktig enligt dennalag,

ombåtenfrånhantsagarengenombrott ochinte anträffatsinomtvå därefter,

6. om båtenI annatfall an somsägsi I-S sedanminst ett år inte är registreringspliktig.

Får registreringsmyndighctenkännedomomomständighetsomavsesi första stycket -5I får myndighetensjälvmantavregistrerabåten.

8 § Forenregistreradbåt utgåren registcrhållningsavgift.Avgiftenutgår for heltkalenderår.

9 § Skyldigatt betalaregistcrhållningsavgiftenardensomärantccknadi båtregistretsomagaretill båtenvid ingångenav denmånadundervilken avgiftenskall pitlttras. Har en båtflera ägareärde solidariskt betalningsansvariga. 45

212 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

10 § Registerhållningsavgiftenpåfors av registreringsmyndighetcnge- Prop. 1986/87:l2l nomautomatiskdatabehandlingutanatt särskilt beslutmeddelas.

ll § Anser någonatt registerhållningsavgiftoriktigt harpåföns honom får haninom 30dagarefter den dagdåkravet påavgiftenmottogspåkalla beslutomfastställelseavavgiften hosregistreringsmyndigheten.

Påkallasett sådantbeslut befriar dettainte den betalningsskyldigefrån attinomföreskriventid betalaavgiften.

Registreringsmyndighetenfår beslutaom fastställelseav registerhållningsavgiftenutanatt någotbeslut harpåkallats,omdetföreliggersärskildaskäl.

12 § Betalasinteregisterhållningsavgifteninom föreskriventid skall den betalningsskyldigeåläggasatt inom viss tid betala avgiften. Följs inte åläggandetskallavgiftenindrivas. Regeringenfårföreskrivaomavgiftshöjningi sambandmedindrivningen.

13 § För registerhållningsavgiftengäller vad somsägsi uppbördslagen 0953:272 omindrivning. avkortningochavskrivningavskatt.

14 § Regeringenellerden myndighetsomregeringenbestämmermedde lar ytterligare föreskrifter i de avseendesom angesi dennalagoch föreskrifteromundantagfrånlagen.Detsammagäller föreskrifter omuppgifter som behövs för tillämpningen av lagen och om skyldighet att anmäla ändringavsådanauppgifter.

Regeringenfastställer registerhållningsavgiftenoch meddelarföreskrifter ombesväröver beslutenligtdennalag.

Regeringeneller denmyndighetsomregeringenbestämmerfåri enskilda fall medgeundantagfrånlagen.

15 § Den somunderlåteratt fullgöra sin skyldighet enligt 5 § dömstill böter. högstettusenkronor.

Den som utan lov brukar en annansbåt och båten därigenom blir registreringspliktigdömsi ägarensställeenligt förstastycket.

Dennalag träder kraft den l mars1986. Genomlagenupphävslagentl979z377 om registreringav båtar för

yrkesmässigsjöfart m. m.

Utan hinderav ikraftträdandetskallenbåt sominte är registrerings pliktig enligt lagen 1979:377 om registreringav båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.. registrerasenligt denna lag om anmälandärom görs efter utgångenavaugustimånadl985.

l frågaom sådanabåtar skall bestämmelsernai dennalag. utom såvitt avser5 8-13 §§och I5 tillämpasfråndennatidpunkt..

4. Båtarsomvid ikraftträdandetärinfördai det båtregistersomförsav sjöfartsregistrctoch som är registreringspliktigaenligt 4 skall genom registreringsmyndighetensförsorg föras i det båtregistersom sägsi dennalag.

Avförs båt somhar upptagits i skeppsrcgistretenligt punkt 5 overgålngsbeståimmclsernutill lagenl973: lO64 omändringi sjölagenl89l F.

: s. skall denföras in i håtrcgistretom denär registreringspliktigenligt dennalag.

. RegeringenmeddelardeytterligareÖvergångsbestämmelsersomhchovs

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolanhurgårdet U. 26 Nykursi trafikpolitiken+ Bilagor.K. . Dennya - . Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelningavfritidsresurser.C. 1990-talet.U.

Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrottenenöversynavll kap. - Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinförregeringskonferensen1996.UD. - Attityderochlagstiftningi samverkan . Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbeteti EU.UD. .Mössochmänniskor.Exempelpåbra

Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. Banverketsmyndighetsrollm.m.K. . Batterierna enladdadfråga.M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.A. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m.K. Kriminalunderråttelseregister . . Forskningför var vardag.C. DNA-register.Ju.

.EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför .Högskolai Malmö.U.

tvá- ochtrehjuligamotorfordon.K. Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.S. . Kommunerochlandstingmedbetalnings- Nationalstadsparker.M. . svârighetcr.Fi. .Rapportfrånklimatdelegationen1995.

.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M.

regeringensbefogenheter Elektroniskdokumenthantering.Ju. Budgetlag- . ñnansmaktensområde.Fi. Statensmaritimaverksamhet.Fö. . Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga .Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament . ochekonomiskaaspekter EU:sav sjätte ochoffentligheti EU. UD.

utvidgning.UD. .Jämställdheteni EU. Spelregleroch

.Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.av

rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

Bättretrafik medväginformatik.K. 45.Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. . .Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K.

eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U.

Sverige,EU ochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomesin anUrbanizing

bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor l-labitatII. N.

UD. .Reglerförhandelmedel. N.

20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. .Förbudmotvapen allmänplatsm.m.Ju.

U .Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäk- Reform ring alternativochförslag.A. 2 ochförändring.Organisationoch - . M. verksamhetvid universitetochhögskolorefter Preciseringavhandelsändamâleti detaljplan. . 1993årsuniversitets-ochhögskolereform.U. KalkningavsjöarochvattendragM. . 22.Inflytande riktigt Omeleversrätttill .Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.S. inflytande,delaktighetochansvar.U. .Sverige,framtidenochmångfalden.A.

23.Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns Påvägmotegenföretagande.A. . upphandling varorav ochtjänstermed .Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvorenog omkvinnorochmän - 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagochdebattinför 57 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi. . regeringskonferensen1996.UD. 58 Finansieringenavdetcivilaförsvaret.Fö. . 25.Frånmassmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrimd. 86.Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret En principdiskussionutifrån fredsräddningstjänsten. och Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenochförslag.Fö. 60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken.UD. 89.Samverkan mellanhögskolanochde småoch 61.0lika länder olikatakt. Omflexibelintegration- medelstoraföretagen.N.

ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 90.Sammanhållet studiestöd.U. UD. 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida 62.EU, konsumenternaochmaten ersättningsforrnerEn- översynavdenationella Förväntningarochverklighet.Jo. - taxomaför läkareochsjukgymnaster.S. 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92.lT i miljöarbetet.M. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav - 93.Ny yrkestrafiklagstiftning.K. socialförsäkringensadmirtistration.S. 94.Nationellteleadresskatalog. K. 65.Administrationen EU:sjordbrukspolitikav 95.Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringochbesparing. 66.Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation.Fö. Fi. 97.Effektivareförsvarsfastigheter 68.Någrafolkbokföringsfrågor.Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.Kompetensochkapital+ bilaga.N. 98.Vemstyrförsvaret Utvärderingav 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. effekterna LEMO-reformen.Fö.av 71.Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder 99.Avvecklingmedirtläming.Erfarenheterfrån ochlandsbygd.In. LEMO-reformensavveckling personal.Fö.av 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ettnytt systemför skattebetalningar.Del A. 73.Svenskkämteknisktillsynsverksarrthet. Ettnytt systemför skattebetalningar.Del B. Volym 1 En granskning.M.- Författningsförslag,författningskommentarer

73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor.Fi.

Volumel - An Assessment.M. 10 .Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrandeöverSKBsFUB-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. - 102.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U. - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken.En skärptochsamordnad Volume2 Descriptions.M.- miljölagstiftningför enhållbarutveckling. 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och2. M. 76.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd - påelmarknaden.C. formalia.Sammanfattningavettseminariumi 105.Att främjadonationertill universitet april 1996.UD. ochhögskolor.U. 77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU ochSverige frånKirunatill Malmö.- Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamötenav 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107.Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, 79.Översyn revisionsreglema.Fi. av problem.Sammanfattning seminariumi avett 80.Viktigt meddelande. november1995.UD. RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. l08.Konsumentema ochmiljön. C. 81.Skyddför sparandeisparkasseverksarnhet.Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis ettdelbetänkande 82.Enöversynavluft- sjö-ochspårtrafikens från Utredningenomuniversitetsfastigheterm.m. tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlåtelserochtomträttsupplåtelserav 83.Allmäntpensionssparande.S. vissahögskolefastigheter. Fi. 84.Ekobrottsforskning.Ju. 110.InförettSvensktkultumät IT ochframtiden 85.EgonJönsson kartläggning lokala - - en av sam- inomkulturområdet.Ku.

verkansprojektinomrehabiliteringsområdet.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll.Bevakad övergång.Åldersgränserför upp 137.Kommunalförbundochgemensamnämnd

unga till 30år. C tvåformerför kommunalsamverkan.ln. 112.Integreringavmiljöhänsyninomdenstatliga 138.Nybehörighetsreglerirtghälso-ochsjukvårdens förvaltningen.M. områdem.m. S. 113.Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch 139.Skatt avfall.Fi. rehabilitering.Del och1 S. 140.K0:s biträde enskilda.In. 114.Enkörkortsreform.K. 141.Vårdavgifter rättspsykiatriskvid vård,m.m.S. 115.Barnkonventionenochutlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastruktttrplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenochskatte- 143.Krockellermöte Omdenmångkulturella

utredningen.Fi. skolan.U. 117.ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.Fi. 144.Ökadkonkurrensihandelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningenavmindreFöretags längd,förläggningochinflytande+ bilagedel.A. inkomster.Fi. 146.Att återerövravardagen.S.

slutbetänkande.U. 147.Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.M. 120.Högskolani Malmö- 121.Spår,miljö ochstadsbildi centralaStockholm.K. 148.Översyn förvärvslagen hyreslagenav och 122.Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar Borgenochpant.Ju. ochhantverksutövande.U. 149.Elberedskapen.Författningsfrågor.N. 123.Iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav 150.Enallmänochsammanhållenarbetslöshetsförsvaretsledningochstöd.Fö. försäkring.A. 124.Miljö för enhållbarhälsoutveckling. 151.Bidraggenomarbete Enantologi.S.

- Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.S. 152.Gruvornaochframtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden. Bilaga Aktörerochverktyg2. i miljöhälsoarbetet.S. M. Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Trerapporteromstudiecirklar.U.

anActionPlanfor Sweden.S. 155.Omtankaromvattendrag 125.Drogeri trafiken.Ju. ettnyttangreppssätt.M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. 156.Bostadspolitik2000 frånproduktions-till

- 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck+ + Bilaga.In. 128.Skyddet kulturmiljön.av Enöversynav 157.Översyn redovisningslagstifmingen.av Ju. kulturminneslagensbestämmelser byggnaderom 158.SverigeochEMU.Fi. ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningenenutvärdering.U.

ortnanm.Ku. 160.Bouppteckningarocharvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.S.av

- 130.Detvåkulturema.RapporteravKlausRichard 162.Påmedborgarnasvillkor endemokratisk

- Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStålvantsamtKent infrastruktur bilaga.ln.+ Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill 163.Behovochresurseri vården enanalys.S.

- UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivetsteg vägenmot

- 131.Externvärdering hotochav förmåga.Bilagormed ettkunskapssamhälle.diskussionsunderlag.Ett U. underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande 165.Ny kursi trañkpolitiken.Delbetänkandeom SOU1996:123.Fö. beskattningavvägtrañlten.K. 132.Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reforrnens 166.Lärareför högskolai utveckling.U. metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial167.Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU1996:123.Fö. funktionshinder.U. 133.Jämställdvård.Olikavård likavillkor. S. 168.Översyn PBLochva-lagen.ln.av 134.Jämställdvård.Möteni vårdenurett 169.Fömyelsen kommunerav ochlandsting.In. tvärvetenskapligperspektiv.S. 169.Kommunalafömyelseproblem. 135.FibromyalgiochDuchennesmuskeldystroñ. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga ln. KunskapslägeochbehovavframtidaFoU.S. 169.Kommunernaochdenstatligastyrningen. 136.EffekteravEU:sjordbrukspolitik.Jo. Bilagall. In.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

169.Budgetp01itik.Enstudie behovsbudgeteringav i

tvådecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. In. 169.Konkurrensutsätminginomäldreomsorgeni

Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. In.

169.Förändringsmodellerochförändringsprocesseni

kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. In.

170.Fritidsbåtenochsamhället.K.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olikaländer olikatakt. Omflexibelintegration ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. Mössochmärmiskor.Exempelpåbra 61 IT-användningblandbarnochungdomar.32 EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, formalia.Sammanfattningavettseminariumi Justitiedepartementet april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister EU ochSverige frånKirunatill Malmö. DNA-register.35 - Sammanfattningavfyraregionalamöten Elektroniskdokumenthantering.40 1995-96.106 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, Förbudmot allmänplats 50 vapen m.m. problem.Sammanfattning ettseminariumi av Utvärderatpersonval.66 november1995.107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88 Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier Drogeri trafiken.125 efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, Översynavförvärvslagenochhyreslagen försäkringar.18 Borgenochpant.148 Statensmaritimaverksamhet.41 Översynavredovisningslagstiftrtingen.157 Finansieringen detav civila försvaret.58 Bouppteckningarocharvsskatt.160 Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret

Utrikesdepartementet ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning,

övervägandenochförslag.86 Vembestämmervad EU:s internaspelreglerinför Strukturförändringochbesparing. regeringskonferensen1996.4 Enuppföljningavgenomfördaförändringar Politikområdenunderlupp. FrågoromEU:sförsta inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 pelareinför regeringskonferensen1996.5 Effektivareförsvarsfastigheter Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns Utvärderingavenreform.97 erfarenheter arbeteti EU.av 6 Vem styrförsvaretUtvärderingav Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och effekternaavLEMO-reformen.98 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån Unionförbådeöstochväst.Politiska,rättsliga LEMO-reformensavveckling personal.av 99 ochekonomiskaaspekteravEU:ssjätte iakttagelserochförslagefteromstruktureringenav utvidgning.15 försvaretsledningochstöd.123 Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, Detvâkulturema.RapporteravKlausRichard utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStålvantsamtKent rättigheteri EU.16 Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs UTFÖR:s slutbetänkandeSOU1996:123.130 bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 Externvärdering hotav ochfömtâga.Bilagormed FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande EU-ländersförslagochdebattinför SOU1996:123.131 regeringskonferensen1996.24 Detstoraochsnabbagreppet.OmLEMO-reforrnens Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial ochoffentligheti EU. 42 UTFÖR:s till slutbetänkandeSOU1996:123.132 Jämställdheteni EU.Spelregleroch

verklighetsbilder.43 Socialdepartementet

Europapolitikenskunskapsgnmd. Sverigesmedverkani FN:sfamiljeâr.37 Enprincipdiskussionutifrån Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 EU96kommitténserfarenheter.59 FörsäkringskassanSverige Översynav Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch - Socialförsäkringensadministration.64 utvidgningenseffekter dengemensamma Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 jordbrukspolitiken.60

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Allmäntpensionssparande.83 Finansdepartementet EgonJönsson enkartläggning lokalaav samverkansprojektinomrehabiliteringsområdet.85 Kommunerochlandstingmedbetalnings- Denprivatavårdensomfattningochframtida svårigheter.12 ersättningsfonnerEnöversyn deav nationella Budgetlag regeringensbefogenheterpå - taxornaför läkareochsjukgymnaster.91 ñnansmaktensområde.14 Enallmänochaktiv försäkringvid sjukdomoch Borgenärsbrottenenöversynav11 kap. rehabilitering.Del 1 och 113 brottsbalken.30 Barnkonventionenochutlänningslagen.115 Översyn skattetlyktslagen. av Miljö för enhållbarhälsoutveckling. Reformeratförhandsbesked.44 Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.67 Bilaga Aktörerochverktygi miljöhälsoarbetet.124 Någrafolkbokföringsfrågor.68 Environmentfor SustainableHealthDevelopment Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti - an ActionPlanfor Sweden.124 Sverige.77 Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA ochDelB. 126 Översyn revisionsreglema.79 av Jämställdvård.Olikavård lika villkor.133 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Jämställdvård.Möteni vårdenurett Ettnytt systemför skattebetalningar.Del A. tvärvetenskapligperspektiv.134 Ettnytt systemför skattebetalningar.Del B. FibromyalgiochDuchennesmuskeldystroñ. Författningsförslag,författningskommentarer KunskapslägeochbehovavframtidaFoU.135 ochbilagor.100 Ny behörighetsregleringpåhälso-ochsjukvårdens Frånåkerlottertill Paradis ettdelbetänkande områdem.m.138 från Utredningenomuniversitetsfastigheter m.m. Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård,m.m.141 angåendeöverlåtelserochtomträttsupplåtelser av Att återerövravardagen.146 vissahögskolefastigheter.109 Bidraggenomarbete Enantologi.151 Artikel 6 Europakonventioneni ochskatte- - Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.161 utredningen.116 - av Behovochresurseri vården enanalys.163 ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.117 - Lättnadi dubbelbeskattningenmindreföretagsav

Kommunikationsdepartementet inkomster.119

Omjärnvägenstrafikledningm.m.9 Skatt avfall.139 EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför SverigeochEMU. 158 två-ochtrehjuligamotorfordon.11 Utbildningsdepartementet Bättretrafik medväginformatik.17 Ny kursi trafikpolitiken+ Bilagor.26 Dennyagymnasieskolanhurgårdet 1 - Banverketsmyndighetsrollm.m.33 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Enskildavägar.46 2 Enöversynavluft- sjö-ochspårtrafikens Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. tillsynsmyndigheten82 20 Ny yrkestrañldagstiftning.93 Reformochförändring.Organisationochverksamhet Nationellteleadresskatalog.94 vid universitetochhögskolorefter 1993års Botniabanan.95 universitets-ochhögskolereform.21 Enkörkortsreforrn114 Inflytandepå riktigt Omeleversråtttill - StationStockholmNord. 118 inflytande,delaktighetochansvar.22 Spår,miljöochstadsbildi centralaStockholm.121 Enstrategiför ktmskapslyftochlivslångtlärande.27 Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.142 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå Ny kursi Uafikpolitiken.Delbetänkandeom 1990-talet.28 beskattningavvägtrañken.165 ForskningochPengar.29 Fritidsbåtenochsamhället.170 Högskolai Malmö. 36 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför individ ochlokalsamhälle.47

1996 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Värdeni folkhögskolevärlden.75 Skyddetavkulturmiljön.Enöversynav Sammanhålletstudiestöd.90 kulturminneslagensbestämmelserombyggnader

Teckensprâksutbildningför föräldrar.102 ochkulturmiljöer,prästgårdar,kyrkstäderoch PUFF- Attfrämjadonationertill universitet ortnamn.128 ch högskolor.105

slutbetänkande.120 Näringsdepartementet Högskolan

i Malmö- Kunskapssynochsamhällsnyttai hantverkscirklar Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns :chhantverksutövande.122 upphandling varorav ochtjänstermed Folkbildningensinstitutioner.127 miljöpåverkan.23 Krockellermöte Omdenmångkulturellaskolan.143 ShapingSustainableHomesin anUrbanizing

- Trerapporteromstudiecirklar.154 World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Folkbildningenenutvärdering.159 Reglerför handelmedel. 49

- Livslángtlärandeiarbetslivet steg vägenmot Kompetensochkapital+ bilaga.69

- :tt kunskapssamhälle.Ettdiskussionsunderlag.164 Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70 Lärareför högskolaiutveclding.166 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed fmansiering.78 funktionshinder.167 Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch

medelstoraföretagen.89 Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn.13 Närings- och handelsdepartementet EU, konsumenternaochmaten Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.144

Förväntningarochverklighet.62 Elberedskapen.Förfatmingsfrágor.149 - AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik Gruvornaochframtiden.152 i Sverige.65 Effekter EU:sjordbrukspolitik.136 Civildepartementet

av

Fritid i förändring. Arbetsmarknadsdepartementet

Omkönochfördelningavfritidsresurser.3 Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 Forskningför vår vardag.10 Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring- Attityderochlagstiftningi samverkan alternativochförslag.51 + bilagedel.31 Sverige,framtidenochmångfalden.55 Konsumentskyddpåelmarknaden.104 Pâvägmotegenföretagande.55 Konsumenternaochmiljön. 108 Vägarin i Sverige.55 Bevakadövergång.Åldersgränserför ungaupptill Hälftenvorenog omkvinnorochmänpå 30är. 111

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Inrikesdepartementet Arbetstid Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch längdförläggningochinflytande bilagedel.+ 145 landsbygd.71 Enallmänochsammanhållenarbetslöshets- Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.129 försäkring.150 Kommunalförbundochgemensamnämnd

-

tvåformerförkommunalsamverkan.137 Kulturdepartementet

K0:s biträdeåtenskilda.140 Frånmassmediatill multimedia- Bostadspolitik2000 frånproduktions-till

attdigitaliserasvensktelevision.25 boendepolitik+ Särtryck Bilaga+ 156 Viktigt meddelande. Påmedborgarnasvillkor endemokratisk

- RadioochTV i Kris ochKrig. 80 infrastruktur+ bilagor.162 InförettSvensktkulturnät IT ochframtiden ÖversynavPBLochva-lagen.168

inomkulturomrádet.110 Fömyelsen kommunerav ochlandsting.169

Kommunalafömyelseproblem.

Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga 169

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Kommunernaochdenstatligastyrningen. BilagaII. 169 Budgetpolitik.Enstudie behovsbudgeteringav i tvådecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. 169 Konkurrensutsättninginomäldreomsorgeni Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. BilagaIV. 169 Förändringsmodeller forändrlngsprocesseroch i kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga.8

- Nationalstadsparken38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning.39 Precisering handelsändamâletav i detaljplan.52 Kalkningavsjöarochvattendrag53 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 1 Engranskning.73- SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume1 An Assessment.- 73 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser.74

- SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume2 Descriptions.74- IT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknikochplatsval.KASAMsyttrandeöverSKBsFUB-Program95. 101 Miljöbalken.En skärptochsamordnad miljölagstiftrtingför enhållbarutveckling. Del l och2. 103 Integrering miljöhänsyninomdenstatligaav förvaltningen.112 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgárdsonaráden.153 Omtankaromvattendrag ettnyttangreppssätt.155