SOU 1974:95

Båtliv

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 29 juni 197 0 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jord— bruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att utreda de frågor som hör samman med fritidsbåttrafiken.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 10 juli 1970 som sak— kunniga landshövdingen Karl Frithiofson, tillika ordförande, riksdags- ledamöterna Gillis Augustsson och Anders Dahlgren, ingenjören Sven Nylander samt dåvarande chefen för Stockholms stads idrotts- och fri— luftsstyrelse numera kulturchefen Bengt Schelin.

Såsom experter åt de sakkunniga förordnades den 10 juli 1970 sjöfarts— rådet Peter Simonsson, byrådirektören Carl—Edvard Brändström samt departementssekreteraren Fredrik Damgren.

Kretsen av experter har sedermera efter framställning från utredningen utökats. Sålunda har den 5 april 1972 som experter även förordnats byrådirektören Stig Göransson och direktören Kaj Hartelius samt den 13 januari 1974 hovrättsassessorn Tord Isberg och hovrättsrådet Lennart

Sjöstedt.

Till sekreterare åt de sakkunniga förordnades länsassessorn Katrin Mehr den 15 oktober 1970 och som biträdande sekreterare redaktören Bertil R. Widerberg den 1 januari 1973.

De sakkunniga antog namnet Fritidsbåtutredningen.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden av ledamoten Nylander, experterna Sjöstedt och Simonsson samt kommentar av utredningens ord— förande med anledning av Simonssons yttrande.

Stockholm i december 1974

Karl Frithiof son

Gillis Augustsson Anders Dahlgren

Sven Nylander Bengt Schelin

/Katrin Mehr

Bertil 'Widerberg

ärr-' ' " få.

lux ananaliv _.IU'lldf"|l.ll.* |...I;*f'.'l,1.'1u.

autumn-in '-' ji.

' 't i.”! 'En?! "I”Vihf'.12l-_hfl_un.' 'i'" "ln'lL.

-|_|"Ili.il'r'!1 lmmiu| l.] 1hzipöl:

""-VIBÖÖEJU' . | (wL-

Älgö MW "1911153115 mu:

Tu'i-ZIP näää!!!” humla-mad

FörfattningsförSIag ............................................. 11 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1) ............ . 11 Förslag om ändring i kungörelsen (1965z908) med tillämpnings- föreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säker- heten på fartyg ............................................... . 13 Förslag till lag om särskild avgift för fartyg som användes för fritidsändamål m.m. ........................................... 18 Sammanfattning ................................................ 21 Kapitel 1 Utredningsuppdraget och utredningsarbetes uppläggning . . . 29

1 . 1 Direktiven ....................................... 29

1. 2 Till utredningen överlämnade skrivelser ............ 31 1 . 3 Avgivna yttranden ................................ 31 1.4 Utredningsarbetet ................................ 32 1.5 Båtliv ........................................... 32

Kapitel 2 Samhället och fritidsbåtarna ........................... 35

2.1 Inledning ........................................ 35

2. 2 Båtlivets omfattning .............................. 35

2. 2.1 Tidigare undersökningar rörande båtlivet ..... 35

2 . 2. 2 Fritidsbåtundersökningen ................... 37

2.3 Båtlivet ur samhäll ssynpunkt ...................... 37 2.3. 1 Båtarna och fritidsmiljön .................. . 38 2.3. 2 Båtarna och semestervanorna .............. . 39

2. 3. 3 Båtarna och ungdomen ...................... 40 2.3.4 Båtarna och fritidsfisket .................... 40

2. 3. 5 Båtlivets organisationer .................... 41

2. 3. 6 Båtarna och tävlingssporten ................. 41

2. 3. 7 Båtarna och sysselsättningen ................ 42

2.4 Sammanfattning .................................. 42

Kapitel 3 Fritidsbåtarna och säkerheten ......................... 43

3.1 Inledning ........................................ 43

3. 2 Utredningens överväganden ........................ 44

Kapitel 4 Fritidsbåtarna och den sjörättsliga lagstiftningen ......... 49

4.1 Sveriges sjöterritorium ........................ . . . 49

4. 2 Allmänt och enskilt vatten ........................ . 49 4.3 Allmän farled .................................. . . 50 4.4 Grundläggande regler i sjölagen m.fl. författningar . . 51

4.4.1 Fartygsnationalitet 51

4. 4. 2 Fartygsbeg'reppet .......................... 52

4. 4. 3 Fartygs hemort och igenkänningssignal ....... 53

4.4.4 Fartygs redare ............ . ........ . ...... 54

4.4. 5 Skada genom fartygs sammanstötning ........ 55 4.4. 6 Fartygs sjövärdighet ..................... . . 56

4. 4. 7 Fartygs befälhavare ........................ 58

4.5 Social lagstiftning ................................ 59 4. 6 Sjötrafikregler ................................... 59 4.7 Ansvarsregler ................................... 61 Kapitel 5 Förarkompetens, minimiålder m .m. ................... 63 5.1 Inledning ........................................ 63 5. 2 Gällande bestämmelser om förarutbildning .......... 63 5. 2. 1 Statistiska uppgifter ang. skepparexamen ..... 63 5.2. 2 Statistiska uppgifter ang. förarintyg .......... 64 5.3 Sjötrafikförordningen .............................. 64 5.4 Motioner och utskottsutlåtande till 1969 års riksdag . . . 65 5.5 Motioner och utskottsutlåtande till 1970 års riksdag . . . 66 5. 6 Gällande bestämmelser ang. båtförarutbildning och minimiålder i Norge och Finland ................... 66 5.7 Utredningen ang. förarkompetens .................. 67 5. 7. 1 Synpunkter och motiv ....................... 67 5.7.2 Förslag ................................... 69 5. 8 Utredningen ang. minimiålder för båtförare ......... 74 5. 8.1 Synpunkter och motiv ....................... '74 5.8.2 Förslag ................................... 76 5. 9 Förslag ang. bestämmelse om bemanning vid vatten— skidåkning ....................................... 77 Kapitel 6 Om ansvar vid onykterhet till sjöss ..................... 79 6.1 Utredningens direktiv ............................. 79 6.2 Lag om straff för vissa trafikbrott på land .......... 79 6.3 Sjötrafikförordningen (SFS l962:150) ................ 79 6.4 Sjölagen (SFS 1967z48) ............................ 80 6.5 Senare behandling av frågan i riksdagen ........... 81 6. 6 Alkoholpåverkan vid fritidsbåtolyckor .............. 81 6. 7 Utdömda straff ......... . ........................ 82 6.8 Utredningen ..................................... 82 6. 8. 1 Synpunkter och motiv ...................... 82 6.8.2 Förslag .................................. 84 Kapitel 7 Typprovning av fritidsbåtar, säkerhetsbesiktning m.m. . . 85 7.1 Direktiv ......................................... 85 7.2 Inledning ........................................ 85 7.3 Sjöfartsstyrelsens skrivelse den 24 februari 1964 . . .. 85 7.4 Lag om säkerheten på fartyg (SFS 1965:719 och 908) . . 85 7.4. 1 Förslag till lag om säkerheten på fartyg (Stencil H 1962:2) .......................... 85 7.4. 2 Proposition (1965 :132) med förslag till lag om säkerheten på fartyg ....................... 86 7.5 Kort sammandrag av de för fritidsbåttrafiken vikti— gaste bestämmelserna i sjösäkerhetslagen .......... 86

7. 6 Konsumentupplysning - principer och riktlinjer (SOU 1968z58) .................................... 87

7 . 7 Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken (SOU 1973 :20) ..................................... 87 7.8 1969 års riksdag .................................. 87 7.9 Sjöfartsverkets fritidsbåtprovning ............. . . . . . 87 7.10 Utredningen ...................................... 88 7.10.1 Utredningens synpunkter och förslag avseende provning av båtar .......................... 88 7.10. 2 Utredningens synpunkter och förslag avseende säkerhetsbesiktning ........................ 90 7.10.3 Utredningens förslag avseende principbestäm- melserm.m.................. ............ 92 7.11 Säkerhetsutrustning m. m. ........................ . 95 7. 11 .] Utredningens synpunkter och förslag avseende säkerhetsutrustning m.m. ................ . 95 Kapitel 8 Ansvarsförsäkring ..................................... 97 8.1 Utredningens direktiv ............................. 97 8. 2 Inledning ....................................... . 97 8.3 Försäkring av ansvar under båtförsäkring ........... 97 8.3.1 Villkor .................................... 97 8.3. 2 Försäkringens omfattning ................... 97 8 . 3 . 3 Ersättnings skyldighetens begränsning ........ 98 8. 3.4 Vattenskidåkning ........................... 98 8. 3. 5 Undantag i båtansvarsförsäkringens giltighet. .98 8. 3. 6 Självrisk ................................. 99 8.4 Försäkring av båtansvar under hemförsäkring ........ 99 8.5 Ansvarsförsäln'ing vid hastighetstävlingar .......... .99 8. 6 Båtansvarsförsäkring i utlandet ..................... 100 8.7 Obligatorisk försäkring ............................ 100 8.7.1 Förekomsten av obligatorisk ansvarsförsäkring 100 8. 7. 2 Obligatorisk båtansvarsförsäkring i andra länder .................................... 101 8.8 Försäkrings—, olycksfalls- och Skadestatistik ........ 102 8. 8. 1 Förekomsten av båtansvarsförsäkring i Sverige ................................... 102 8. 8. 2 Ansvarsförsäkringens fördelning på olika båt- typer ..................................... 102 8. 8. 3 Ansvarsskadefrekvensen .................... 104 8. 8.4 Olika slag av ansvarsskador ................ 105 8.8.5 Fritidsbåtolyckor .......................... 105 8. 9 Utredningen ...................................... 106 8.9.1 Synpunkter och motiv ...................... 106 8.9.2 Förslag .................................. 107 Kapitel 9 Olycksrapportering ................................... 109 9.1 Allmän drunknings statistik ........................ 109 9. 2 Statistik avseende fritidsbåtolyckor ................ 109

9.3 Statistik rörande sjöräddningsinsatser avseende

fritidsbåtar ..................................... 110 9.4 Statistikens användningsområde ................... 110 9. 5 Utredningen ..................................... 110 9.5.1 Synpunkter och motiv ..................... 110 9.5.2 Förslag ................................. 112 Kapitel 10 Registrering ......................................... 115 10.1 Inledning ....................................... 115 10.2 Fartygsregistrering (SFSl973:1064) ............... 115 10.3 Förslag till fartygsregisterkungörelse, innehåll och syfte ........................................... 116 10.4 Kända fritidsbåtreg'lster utomlands ................ 120 10.5 Andra registersystem i Sverige ................... 121 10.5.1 Bilregistret .............................. 121 10.5. 2 Jaktkortsregistret ........................ 122 10. 6 Utredningen ..................................... 123 10. 6.1 Utredningens direktiv ..................... 123 10.6. 2 Synpunkter och motiv ..................... 123 10.6.3 Förslag ................................. 131 Kapitel 11 Hamnar ............................................. 135 11.1 Utredningens direktiv ............................ 135 11.2 Hamninventeringar .............................. 135 11 . 2.1 1962 års fritidsutredning .................. 135 11.2. 2 Naturvårdsverket ........................ 135 11. 2.3 Fritidsbåtutredningen .................... 135 11 .3 Antalet hamnar och förtöjningsplatser ............ 137 11.3.1 Hamnarnas storlek ...................... 137 11 . 3. 2 Hamnarnas tekniska utrustning ............ 137 11 .3.3 Hamnarnas sanitära utrustning ............ 138 11 .4 Antalet förtöjningsplatser i jämförelse med antalet uppläggningsplatser ............................. 13 8 11.5 Ägande— och förvaltningsförhållanden för fritidsbåt— hamnarna ...................................... 138

11 . 6 Kommunernas kostnader för fritidsbåthamnar m. m. 139 11 .7 Kommunernas utbyggnadsplaner avseende fritidsbåt-

hamnar till och med 1975 ......................... 139 11 . 8 Fritidsbåthamnarnas avgiftssystem ................ 139 11 . 9 Statlig bidragsgivning ............................ 141 11 .10 Författningar av betydelse vid anläggande av hamn . .142 11 .11 Utredningens överväganden och förslag ............ 143

11.ll.l Definitioner ............................. 143 11.11. 2 Utredningens synpunkter och motiv ......... 144 11.11.3 Utredningens förslag ..................... 148 11 .12 Om bestämmelser ang. avgiftsfrihet för båtsällskap

i svenska allmänna hamnar ....................... 153

11.13 Statliga fiskehamnar ............................. 154

Kapitel 12

Kapitel 13

Kapitel 14

Kapitel 15

Farleder m.m. ...................................... 155 12.1 Utredningens direktiv . . . . . . ................ . ..... 155 12.2 Inledning ....................................... 155 12.2.1 Sjömätning .............................. 156 12.2.2 Sjökort ................................. 157 12. 2. 3 Nautiska publikationer ................... 158 12.2.4 Utprickning ............ . ................. 158 12.3 Farledsverksamhetens organisation och allmänna in- riktning ........................................ 159 12.4 Fritidsbåttrafikens kostnader för farledsverksam— heten ........................................... 161 12.5 Om särskild sjömätning och utprickning för fritids- båttrafiken ................................ . . . . . 163 12. 6 Utredningens synpunkter och förslag .............. 164 12 . 7 Seglarhamnar .................................. 1 68 Vädertjänst för fritidsbåttrafiken ...................... 169 13.1 Inledning ...................................... 169 13 . 2 Utländsk vädertjänst ............................ 170 13 . 3 Utredningen av arbetsgruppen för väderleks— och hydrologisk information (AVHI) ................... 170 13.4 Utredningen .................................... 172 Sj öräddning .......................................... 1 75 14. 1 Nuvarande organisation .......................... 175

14. 2 Till sjöräddningsverksamheten anknutna myndigheter 175 14.3 Proposition om riktlinjer för lots- och fyrväsendets

organisation (1970 1119) ........................... 176 14.4 Fritidsbåttrafikens andel i sjöfartsverkets kostnader för sjöräddningstjänsten ......................... 177 14.5 Utredningen .................................... 179 14.5.1 synpunkter och motiv .................... 179 14.5.2 Förslag ................................ 184 Förorening från fritidsbåtar ........ . .................. 187 15 .1 Utredningens direktiv ........................... 187 15 . 2 Inledning .................. , ................... 187 15 .3 Åtgärder för att förhindra nedskräpning genom sopor m. m. från fritidsbåtar .......................... 188 15.3.] Gällande bestämmelser ................... 188 15.3. 2 Förslag år 1970 från naturvårdsverket ang. fritidsbåtarnas vattenvärdsfrågor ......... 189

15.3 . 3 Utredningens överväganden och förslag . . . . 190 15.4 Bensin— och oljespill samt avgaser från båtmotorer 193 15 . 5 Giftiga bottenfärger ............................. 193 15 . 6 Buller ......................................... 194 15 . 7 Destruktion av uttjänta fritidsbåtar ............... 195 15 . 8 Sammanfattning ................................ 197

Kapitel 16 Båtorganisationerna m.m. ............................. 199 16.1 Båtlivets organisationer ......................... 199 16.2 Utredningen .................................... 199 16. 2. 1 Synpunkter och motiv ..................... 199 16.2.2 Förslag ................................. 202 Kapitel 17 Båtmyndighet ......................................... 203 Kapitel 18 Finansiering av utredningens förslag .................... 211 18.1 Utredningens direktiv ............................ 211 18. 2 Nuvarande statsstöd till fritidsbåttrafiken .......... 211 18.3 Fritidsbåtarna och bensinskatten .................. 211 18.3 . 1 Anslag till fritidsbåttrafiken från bensin—

skattemedel åren 1935/36 — 1974/75 ........ 212

18.3 . 2 Tidigare beräkningar av den bensinskatt som erläggs av fritidsbåtägarna ............... 213 18.3 . 3 Utredningens beräkningar av den bensinskatt som erläggs av fritidsbåtägarna ........... 213 18.4 Utredningens överväganden och förslag ............ 214 18.4. 1 Synpunkter och motiv ..................... 214

18.4. 2 Allmänna synpunkter ang. avgiftsfinansiering av åtgärder avseende friluftsaktiviteter . . . . 215 18.4.3 Nuvarande avgiftssystem i Sverige och i

Norden ................................. 217 18.4.4 Synpunkter på en båtavgift ................. 217 18.5 Beräknade kostnader för utredningens samtliga för— slag ........................................... 218 18.6 Utredningen .................................... 224 18. 6. 1 ampunkter och motiv ..................... 224 18.6.2 Förslag ................................. 227 Särskilda yttranden .............................................. 229 nr 1 av Sälen Nylander ................................. 229 nr 2 av Lennart Sjöstedt ............................... 230 nr 3 av Peter Simonsson .............................. 231 kommentar av utredningens ordförande ................. 239 Bilaga 1 Fritidsbåtundersökningen .............................. 241 Bilaga 2 Statistiska uppgifter rörande fritidsbåthamnar ........... 327 Bilaga 3 Promemoria ang. sjöräddningsinsatser under 1973 ....... 341

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i sjölagen (1891 nr 35 s. 1)

Härigenom förordnas i fråga om sjölagen (1891 nr 35 s. 1) att 70 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Före slagen lydelse

705

Befälhavare på handelsfartyg eller fiskefartyg skall ofördröjligen avgiva skriftlig rapport till sjöfartsverket

1. när någon i samband med fartygets drift har eller kan antagas hava avlidit eller erhållit svår kroppsskada;

2. när någon ombordanställd i annat fall har eller kan antagas hava av— lidit eller erhållit svår kroppsskada;

3. när någon i annat fall än som avses under 1 och 2 har eller kan antagas hava drunknat från fartyget eller avlidit ombord och begravts i sjön;

4. när allvarlig förgiftning har eller kan antagas hava inträffat ombord; 5. när fartyget stött samman med annat fartyg eller stött på grund;

6. när fartyget övergivits i sjön; 7 . när i samband med fartygets drift skada av någon betydenhet har eller kan antagas hava uppkommit på fartyget eller lasten eller på egendom utanför fartyget; eller

8. när förskjutning av någon betydenhet inträffat i lasten. Befälhavare på fartyg skall vidare avgiva rapport till sjöfartsverket, när i anledning av händelse som inträffat eller kan antagas hava inträffat i samband med fartygets drift verket påfordrar det eller sjöförklaring skall avgivas enligt 302 %. Rapporten, som upprättas enligt formulär som fastställes av sjöfartsverket, skall innehålla utförlig redogörelse för händelsen och de omständigheter som kunna tjäna till ledning för bedömandet av dess orsaker. Den skall upptaga fullständig avsln'ift av vad som antecknats om händelsen i fartygets dagböcker och kladdar till dem. Bestämmelser om sjöförklaring och befälhavares åligganden därvid med- delas i 12 kap.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan be— sluta om skyldighet att, utöver vad som anges i första stycket,

Nuyarande lydelse Före slagen lydelse

anmäla händelse som sägs i nämnda stycke, tillbud till sådan händelse eller händelse, som medfört kroppsskada som ej är att anse som ringa.

Denna lag träder i kraft den ..........

Förslag till Förordnin om ändrin ikun örelsen 965z908 med tilläm nin sföre— skrifter till lagen den 19 novemBer 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg

Härigenom förordnas i fråga om kungörelsen (1965z908) med tillämpnings— föreslaifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg

dels att i 6 kap. skall införas tre nya paragrafer, 9 — 11 85 av nedan an—

givna lydelse,

dels att i 7 kap. skall införas tio nya paragrafer, 15 — 24 55, och närmast före 15 5 ny rubrik av nedan angivna lydelse,

dels att i 8 kap. skall införas två nya paragrafer, 2 och 3 55, av nedan angivna lydelse,

dels att 10 kap. l & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 9 & Fartyg, som ej användes yrkes-

mässigt och vars skrov har en största längd av minst tolv me— ter och en största bredd av minst fyra meter, får föras en- dast av den som har avlagt skepparexamen enligt kungörel- sen (19601488) om lägre nautisk och maskinteknisk utbildning, har examens- eller avgångsbetyg från kurs vid nautisk linje vid sjöbefälsskola i riket eller har annan utbildning som sjöfarts- verket efter samråd med natur— vårdsverkets nämnd för båtliv bestämmer.

Sjöfartsverket får i särskilt fall efter samråd med den i första stycket angivna nämnden medgiva undantag från vad som säges i nämnda stycke, i den mån kravet på Sjösäkerhet icke eftersättes.

Nuvarande lydelse

105

11%

7 kap. Typprovning m. 15 €

165

Föreslagen lydelse

Fartyg, vars skrov har en största längd av minst sju meter eller kan framföras med en has- tighet av 15 knop eller mera, får föras endast av den som fyllt sexton år eller innehar av sjöfartsverket i samråd med naturvårdsverkets nämnd för båtliv föreskriven behörighet.

När fartyg användes som drag— båt vid utövande av vattenskid- åkning eller liknande sport, skall fartyget bemannas med minst två personer, som fyllt sexton ar.

m.

Fartyg, som är avsett för för- säljning i riket och som ej om— fattas av bestämmelserna i 2 kap. denna kungörelse skall ha erhållit typgodkännande eller godkännande vid särskild besiktning.

Vad som stadgas iförsta stycket om typgodkännande skall också gälla för försäljning i riket av- sett halvfabrikat av fartyg.

Typgodkännande eller godkännan— de vid särskild besiktning med- delas av sjöfartsverket efter provning enligt vad nedan sägs.

Ansökning om typgodkännande enligt 15 & göres av tillverkare här i riket eller här i riket bo- satt generalagent för sådan till-

Nuvarande lydelse

179

189

195

209

Föreslagen lydelse

verkare i utlandet.

Även annan än den som nämnts

i första stycket kan efter särskild prövning ansöka om typgodkän- nande enligt 15 å .

Ansökning om särskild besiktning göres av fartygets ägare.

Vid ansökning enligt 16 & skall fogas uppgifter enligt bestämmel- ser som sjöfartsverket meddelar.

Typprovning eller särskild be— siktning enligt 15 & utföres av den som sjöfartsverket bestäm— mer.

Vid typprovning eller särskild besiktning enligt 15 & kontrolleras att fartyget eller halvfabrikatet uppfyller normer enligt bestäm- melser, som sjöfartsverket med- delar efter samråd med natur— vårdsverkets nämnd för båtliv.

Över typprovning eller särskild besiktning enligt 15 & föres pro- tokoll, i vilket resultatet av för- rättningen anges.

Fartyg eller halvfabrikat som godkänts vid typprovning eller särskild besiktning enligt 15 6 skall tilldelas certifikat enligt bestämmelser, som sjöfarts- verket meddelar.

Nuvarande lydelse

219

229

239

245

8 kap. 25

Föreslagen lydelse

Uppfyller fartyg eller halvfabrikat, som tillverkats för att överens— stämma med meddelat typgodkän- nande, vid försäljning ej de nor— mer som föreskrivits i godkän- nandet av typen, kan godkännan— det återkallas.

Vad nu sagts gäller ej om av- vikelse som säges i första styc- ket är av mindre vikt från sjö— säkerhetssynpunkt.

Typgodkännande, som utfärdats för fartyg eller halvfabrikat av institution, klassificeringsan- stalt eller utländsk myndighet, kan efter sjöfartsverkets pröv— ning godtagas som typgodkännan- de enligt denna kungörelse.

Om typgodkännande och godkän- nande vid särskild besiktning som förutsättning för fartygs registrering finns bestämmelser i (Kungörelsen angående fartygs- register).

Närmare bestämmelser om typ— godkännande eller godkännande vid särskild besiktning meddelas av sjöfartsverket. I dessa frågor skall sjöfartsverket samverka med naturvårdsverkets nämnd för båtliv.

Fartyg, som avses i 7 kap. 15 5 första stycket och som ej erhållit

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

typgodkännande får ej nyttjas till sjöfart annat än för provtur eller färd till eller från typ- provning, om sjöfartsverket ej meddelat tillstånd för särskilt fall.

3 & Nyttj as fartyg till sjöfart i strid mot 2 5, kan sjöfarts— verket förbjuda fartygets vidare nyttjande.

1 beslut enligt första stycket kan utsättas vite.

10 kap. 1 % Den som bryter mot 9 kap. Den som bryter mot 6 kap. 1, 2 eller 10 — 12 & straffes 9 — 11 66, 8 kap. 2 & eller 9 kap. med dagsböter. 1, 2 eller 10 - 12 & dömes till böter.

BrEer någon mot förbud som förenats med vite, dömes ej till ansvar enligt första stycket.

Denna förordning träder i kraft den ..........

Genom förordningen upphävs Kungl. Maj:ts kungörelse (l970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar.

Förslg till

La om särskild av ift för fart som användes för fritidsändamål m.m. ägg—&%—

Härigenom förordnas som följer.

_1_å Avgift enligt denna lag utgår i form av grundavgift och tilläggsavgift. Av influtna avgifter skall bildas en fond (Fonden för främjande av båtlivet), vilken efter regeringens bestämmande skall användas till främjande av båt- livet inom riket.

Beteckningar som användes i denna lag har samma betydelse som i sjö— lagen (1891 :35 s. 1) och kungörelsen (1974 :000) angående fartygsregister m.m.

Vid tillämpningen av denna lag anses som ägare jämväl den som förvärvat fartyg eller andel däri under äganderättsförbehåll eller villkor, som är att jämställa därmed.

2_.€: Grundavgift utgår för fartyg, som är eller bör vara registrerat i far- tygsregistret och som enligt anteckning i registret ej användes yrkes— mässigt.

Tilläggsavgift utgår för fartyg som avses i första stycket, om styrkan på dess framdrivningsmaskineri uppgår till minst tio hästkrafter eller dess segelarea uppgår till minst tio kvadratmeter.

3_ä Avgiftsskyldig är vid varje tillfälle den som är eller bör vara anteck- nad som ägare av fartyget i fartygsregistret.

Har fartyg som avses i 2 & flera ägare, är de solidariskt ansvariga för den avgift som skall utgå för fartyget.

4_å Den enligt instruktionen (1967z444) för statens naturvårdsverk till verket knutna nämnden för båtliv är central förvaltningsmyndighet i fråga om avgift enligt denna lag.

_5_å Avgift påföres för varje kalenderår av myndighet som för fartygs— registret genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i registret utan att beslut meddelas av nämnden för båtliv. Saknas i registret uppgift som behövs för påförande av avgiften, påföres den enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Avgift utgår ej för fartyg, som enligt anteclming i registret ej kommer att vara i drift under kalenderåret.

6_g På betald avgift lämnas särskilt bevis, som tillställes ägaren sam— tidigt med årligt registreringsbevis. Gällande avgiftsbevis skall med— föras under färd med fartyget och på anmodan av polisman visas upp för denne.

7 & Avgift erlägges för helt kalenderår och bestämmes av regeringen efter förslag av nämnden för båtliv.

8_%_ Upphör registreringsplikt för fartyg som avses i 2 & under tid för vilken avgift erlagts, återbetalas överskjutande avgift med en tolftedel av årsavgiften för varje återstående hel kalendermånad till den som var upptagen i fartygsregistret som ägare när registreringsplikten upphörde.

_ELS; Medför ändring av fartygs utrustning med framdrivningsmaskineri eller segel att tilläggsavgift skall utgå eller upphöra att utgå, träder ändringen i kraft från och med kalendermånaden närmast efter den då ändringen anmälts till fartygsregistret.

10 & Fartyg för vilket skall utgå avgift får ej brukas, om till betalning förfallen avgift ej erlagts för det innevarande och det närmast föregående kalenderåret. Detta gäller ej i fråga om avgift, som åvilar tidigare ägare av fartyget och som fastställts genom beslut om efterdebitering av avgift enligt 12 %. Det gäller ej heller ifråga om avgift som åvilar den som innehaft fartyg på grund av avbetalningsköp, om fartyget återtages.

1_1_5 Anser någon att avgift oriktigt påförts honom, får han inom trettio dagar efter den dag då avgiften senast skola betalas, påkalla prövning hos nämnden för båtliv om fastställelse av avgiften. Har någon mottagit krav på avgiften först sedan denna skulle ha betalats, räknas dock tiden från mottagningsdagen.

12 & Nämnden för båtliv skall genom beslut om efterdebitering av avgift fastställa tillkommande avgift om sådan undandragits genom att

1. fartyg brukats i strid mot vad som föreskrives i 10 &, 2. föreskriven anmälan till registermyndigheten ej gjorts,

3. i anmälan eller ansökan till registermyndigheten lämnas oriktig upp- gift.

Beslut om efterdebitering av avgift får ej meddelas senare än fem år från utgången av det kalenderår avgiften avser.

13 å Brukas fartyg i strid mot 10 & dömes ägaren till böter.

Visar ägaren att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fartyget brukades, är han fri från ansvar.

Den som bryter mot 6 5 andra stycket dömes till böter högst femhundra kronor. Styrker den som påträffats med att under färd ej ha medfört av— giftsbevis senast under tredje vardagen därefter hos vederbörande polis— myndighet eller tullmyndighet, att han vid tiden för förseelsen innehaft gällande avgiftsbevis och har förseelsen berott endast på tillfälligt förbi-

seende dömes ej till straff.

14 ?? Bestämmelsen i 13 6 första stycket gäller även föraren om han kände till hindret för fartygets brukande.

15 & Föreligger särskilda skäl, kan nämnden för båtliv medge nedsättning av eller befrielse från avgift.

16 5 Talan mot beslut om påförande av avgift enligt denna lag eller om återbetalning av avgift enligt 8 eller 9 & föres hos kammarrätt.

& Påkallas prövning enligt 11 6 eller anföres besvär mot beslut ifråga om påförande av avgift enligt denna lag, befriar detta ej den avgiftsskyldige från att ibehörig ordning betala avgift, som påförts honom eller fastställts genom beslutet.

Nämnden för båtliv eller domstol som prövar besvär kan besluta om ned— sättning av eller befrielse från avgift intill dess ärende enligt första stycket slutligt prövats.

18 & Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om betalning och indrivning av avgift enligt denna lag samt de föreskrifter som behövs i övrigt för tillämpningen av lagen. '

19 & Fonden för främjande av båtlivet skall, utöver inbetalade avgifter enligt denna lag, tillföras det statsanslag som skall användas för främjande av båtlivet inom riket.

20 6 Förslag till disposition av medel ur fonden för främjande av båtlivet skall årligen avges av nämnden för båtliv enligt föreskrifter i instruktio— nen (1967:444) för statens naturvårdsverk.

Fonden för främjande av båtliv skall förvaltas av kammarkollegiet.

Denna lag träder i kraft den .........

Sammanfattning

Utredningen har haft att utreda frågor som hör samman med den växande fritidsbåttrafiken. De statliga och kommunala insatserna för fritidsbåtarna skulle kartläggas och en bedömning av servicebehovet ske. Bidragsgivningen till hamnar, farleder etc. skulle prövas vad gäller såväl omfattning som inriktning av de statliga insatserna. Den serviceverksamhet för fritids- båtarna som utförs av sjöfartsverket och sjösäkerhetsrådet skulle ses över och kostnadsfördelningen i detta avseende mellan fritidsbåttrafiken och andra trafikantgrupper klarläggas. Gällande bestämmelser rörande fritidsbåt— trafiken skulle genomgås och sådana ändringar övervägas som krävs för att tillgodose rimliga säkerhets- och miljövårdsintressen. Sådana frågor som kompetenskrav och minimiålder för förare av fritidsbåt, obligatorisk an- svarsförsäkring och säkerhetsutrustning samt säkerhetsbesiktning av fritids- båtar skulle prövas. Åtgärder för att motverka förorening från fritidsbåtar samt frågor rörande destruktion av uttjänta fritidsbåtar skulle övervägas. Utredningen skulle slutligen - i syfte att förbättra möjligheterna att identi— fiera och övervaka fritidsbåtar — även utreda frågan om obligatorisk registre— ring av vissa fritidsbåtar och lägga fram förslag till utformning av ett fri— tidsbåtregister.

Enligt direktiven skulle utredningen som grund för sitt fortsatta arbete genomföra en översiktlig inventering av antalet fritidsbåtar. Denna inven- tering, som på utredningens uppdrag utförts av statistiska centralbyrån, visade att det hösten 1971 fanns ca 505 000 fritidsbåtar i landet. Utredningen beräknar att antalet fritidsbåtar hösten 1974 stigit till närmare 600 000.

I kap. 1 konstaterar utredningen att fritidsbåttrafiken endast utgör en del av begreppet båtliv, vilket utredningen använder som en samlande benäm— ning på de frågor och aktiviteter som har direkt samband med eller till väsentlig del baseras på utnyttjandet av någon slags fritidsbåt. Båten an- vänds även för trafik, men - enligt utredningens uppfattning - i ännu större utsträckning som fritidsbostad och som baspunkt för naturvistelse och som hjälpmedel vid en rad fritidssysselsättningar. Sammantaget ser utredningen båtlivet som en aktivitet med stor spännvidd och detta synsätt har varit avgörande för utredningens arbete och ställningstaganden i skilda frågor.

I kap. 2 redovisar utredningen en rad ur samhällssynpunkt positiva aspekter på båtlivet och berör även de problem — främst avseende säkerhet, miljö och ekonomi - som båtlivet medför eller kan komma att medföra vid en fortsatt utveckling. Utredningen slår fast att båtlivet utgör en av våra mest utbredda och populära fritidssysselsättningar med stark karaktär av familje- aktivitet och stor spridning bland alla medborgar- och åldersgrupper. Ut- redningen konstaterar att båtägarna i socialgrupp III är ca 5 gånger så många som i socialgrupp 1, men att båtägandet procentuellt sett är nära dubbelt så vanligt i socialgrupp I som i grupp 111.

Den samlade bilden av båtlivet och dess samhällsbetydelse är enligt utred-

ningen sådan att den väl motiverar ökade statliga och kommunala insatser för att främja båtlivets fortsatta utveckling. Dessa insatser underlättas av att båtägarna själva av tradition svarar för huvuddelen av de kostnader som är förenade med båtlivet och dessutom genom drivmedelsskatten beräknas tillföra statskassan ca 70 milj. kr. årligen.

Målet för de framtida samhälleliga insatserna på detta område bör enligt utredningen vara att skapa de nödvändiga förutsättningarna för ett säkert, rikt differentierat och vidgat båtliv.

I kap. 3 konstaterar utredningen att ett drygt hundratal människor varje år omkommer i samband med fritidsbåtolyckor, men även att antalet om— konma under senare år inte ökat trots att båtbeståndet samtidigt vuxit kraftigt. Utredningen ser denna utveckling som ett bevis för att .orda insatser som information och propaganda varit framgångsrika. Antalet fritidsbåtolyckor kan således minskas och utredningen ser detta som en ytterst angelägen arbetsuppgift för vilken ökade personella och ekonomiska resurser bör ställas till förfogande. Arbetet bör bedrivas i samarbete med fritidsbåtägarna och båtlivets organisationer.

I kap. 4 redovisar utredningen gällande lagstiftning av betydelse för fri— tidsbåttrafiken.

I kap. 5 understryker utredningen att ökad kunskap i frågor som rör sjö— säkerheten är nödvändig. Denna bör om möjligt bygga på en grundkunskap förvärvad redan i skolan och utredningen föreslår därför att sådan sjövetts— undervisning — knuten till olika angränsande ämnen och samordnad med information om andra vattenaktiviteter — skall meddelas alla grundskole— elever. Även för de vuxna båtägarna föreslår utredningen att enkel grund- kunskap i sjövettsfrågor skall utgöra det första steget i utbildningen inom båtlivet. Nya vägar att sprida denna kunskap bör prövas. Den fortsatta utbildningen skall som tidigare bestå av förarintyg och skepparexamen. Båda dessa senare utbildningssteg bör dock aktualiseras — om möjligt även med praktiska övningar — och den nuvarande utbildningen för skepparexamen renodlas i en fritids— och en yrkeslinje. Undervisningen skall som hittills bedrivas i samarbete mellan främst båtorganisationerna och studieför- bunden, men kraftigt stödjas och stimuleras genom båtmyndigheten.

Utredningen föreslår att denna frivilliga men intensifierade utbildning prövas under en femårig försöksperiod. Under denna tid skall båtmyndig- heten — bl. a. med hjälp av statistik från den föreslagna båtregistreringen och den utbyggda olycksrapporteringen - studera effekten av utbildningen. Efter försöksperiodens slut skall båtmyndigheten framlägga förslag om eventuellt obligatorium eller fortsatt frivillig förarutbildning.

I detta kapitel diskuterar utredningen även problemet med minderåriga

förare av vissa fritidsbåtar. Utredningen konstaterar att tillgänglig olycks- statistik knappast motiverar införandet av någon särskild minimiålder för förare av fritidsbåt, men anser att allmänna trafiksynpunkter dock talar för en sådan bestämmelse för vissa större och snabbare båtar. Utredningen föreslår därför en lägsta ålder av 16 år för förande av båt som kan prestera 15 knop och/eller har en längd av minst 7 meter. Den som erlagt godkänt prov för förarintyg skall dock undantagas från denna bestämmelse.

Utredningen föreslår i samma kapitel slutligen införandet av en bestämmelse om att dragbåt vid vattenskidåkning skall ha minst två personer - behöriga att föra sådan båt - ombord.

I kap. 6 konstaterar utredningen att alkoholförtäring förekommit i samband med ett stort antal fritidsbåtolyckor. Utredningen är dock inte beredd att nu föreslå en s.k. promilleregel även för båtförare. Dels innehåller sjö— lagens 325 & redan strängt restriktiva bestämmelser avseende alkoholför- täring i samband med förande av båt, dels skulle kontrollen av efterlevnaden av en promilleregel ställa krav på en omfattande och kostnadskrävande ut- byggnad av bevakningsresurserna, även i landets många insjöar.

Utredningen föreslår att problemet alkohol—båtliv närmare studeras med hjälp bl. a. av material från båtregistreringen och den utbyggda olycks- rapporteringen samt att båtägarna bl. a. genom båtregistret bättre informeras om sjölagens bestämmelser i detta avseende och om de risker som är före- nade med alkoholförtäring i samband med utnyttjande av fritidsbåt. Båda dessa frågor skall åvila båtmyndigheten, som även skall inkomma till Kungl. Maj:t med förslag till eventuell åtgärd, om underlag för en sådan föreligger.

Utredningen uttalar i kap. 7 angelägenheten av att nya fritidsbåtar, som tillförs det svenska båtbeståndet fyller rimliga krav vad avser sjövärdighet och säkerhet, att redan befintliga fritidsbåtar kan bli föremål för viss be— siktning ur säkerhetssynpunkt samt att normer anges för säkerhetsutrust- ningen till olika typer av fritidsbåtar. Utredningen föreslår därför obliga- torisk provning av alla nytillverkade och importerade båtar avsedda för försäljning. Provningen — som även skall omfatta s. k. halvfabrikat — skall utföras av en särskild sektion vid sjöfartsverket. Flygande säkerhetsbe- siktning skall kunna ske av alla båtar och resurser skall även skapas för frivillig säkerhetsbesiktning på ägarens begäran. I det senare fallet skall besiktningen ske genom av sektionen utbildade besiktningsmän, hämtade från och knutna till båtorganisationerna.

Beträffande säkerhetsutrustningen skall sjöfartsverkets sektion för båt— provning och båtmyndigheten i samverkan utarbeta utrustningslistor av- seende sådan utrustning för olika båttyper och informera båtägarna om dessa. Båtmyndigheten skall vidare med hjälp av material från båt-

registreringen och olycksrapporteringen noga följa utvecklingen vad gäller båtolyckor och även ta initiativ till eventuella obligatoriska bestämmelser för säkerhetsutrustning. Efter den femåriga försöksperioden med frivillig