Strukturförändring och besparing : en uppföljning av genomförda förändringar inom försvarets ledningsorganisation : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Strukturförändrin

g

och

besparing

En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarets ledningsorganisation

sou

1996:96

Betänkande för utvärdering av av Utredningen försvarets ledning och struktur

ÄTEMLW

§4

62a §77/

1+

än

um Statens offentliga utredningar

mm 1996:96

w Försvarsdepartementet

Strukturförändring och besparing

En uppföljning av genomförda

inom försvarets

förändringar ledningsorganisation

Delbetänkande av Utredningen för utvärdering av

försvarets ledning och struktur Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskotnor.

Bestållningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets forvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20301-4 goub 16873.Stockholm1996 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen

för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla

en särskild utredare för att följa och utvärdera genomförda och

upp pågående strukturförändringar inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. l bilaga 1

anges i korthet utredningens uppdrag och medverkande samt de övriga områden som behandlas.

Utredningsarbetet som föregått detta betänkande har i huvudsak varit kopplat till den översyn av försvarets lednings- och myndighetsstruktur som, inom ramen för den s.k. LEMO-utredningen, utmynnat i en förändrad uppgifts- och ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet, och genomförandet ett omfattande be-

av sparingsprogram.

Som ett deluppdrag har i utredningens uppgifter ingått att genomföra en samlad uppföljning av förändringar i organisationsstrukturen jämte uppnådda ekonomiska och personella besparingar

l

Utredningenom lednings-och myndighetsstmktureninom försvaretLEMO, tillsatt i juni 1991.

2 Till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utredningsarbetet har varit inriktat på att utvärdera LEMO-reformens utfall och analysera effekterna av genomförda omstruktureringar och besparingar. Syftet har således inte varit att utvärdera myndigheten Försvarsmakten eller närstående organisationer.

I arbetet med detta betänkande har sakkunniga deltagit

som departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, som experter riksrevisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektör Marja Lemne och kronodirektören Katrin Westling Palm samt som särskild konsult jur. kand. Bo Lagerqvist. Avdelningsdirektör Tho-

Tonndorf, Öv 1 Jan Warren och Övlt Jan Smedius vid Förmas svarsmaktens högkvarter har varit utredningen behjälplig med framtagande av faktaunderlag. Slutligen har Statskontoret genom Ann Dahlberg bistått utredningen med värdefullt underlag.

Stockholm den 28 juni 1996

Lars Jeding

/Björn Sylvén

1¶Innehåü

Innehåll 3

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdrag och innehåll 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Sammanfattning analys och slutsatser 9

av . .

. . . . .

Organisatoriska förändringar 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Försvarsmaktens ledning 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Försvarsmaktens hälso- och sjukvård 22

. . . . . . . . . . 2.3 Administrativt stöd till Försvarsmakten 24

. . . . . . . . 2.4 Försvarsfastigheter 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Försvarets Datacenter och Försvarets Mediecenter 27

. 2.6 Försvarets högskolor 28

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Försvarets materielförsörjning 28

. . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Försvarets verkstäder 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila

försvaret 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 35

. . . . . 3.1 Generella besparingskrav 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Administrationsprogrammet 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Antalet anställda i staten inom olika sektorer 41

. . . .

4 Innehåll

3.4 Konsumtionen i staten inom olika sektorer 44

. . . . . . 3.5 Löne-, lokal- och omkostnader inom olika departe-

mentsområden 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Preciserade besparingsmål för försvarssektom 51

. . . . . . . . . 4.1 1992 års Försvarsbeslut 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 1992 års stabiliseringsproposition 52

. . . . . . . . . . . . . 4.3 1993 års budgetproposition 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 LEMO besparingsmål 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Uppföljning besparingsmålen 59

av

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Försvarsmaktens ledningsorganisation 59

. . . . . . . . . 5.1.1 Högkvarteret 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Milostabema 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Försvarsområdesstabema 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.4 Marinkommandona 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.5 Flygkommandona 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.6 Försvarets verkstäder 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Försvarets hälso- och sjukvård 67

. . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Administrativt stöd till försvaret 69

. . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Försvarets civilförvaltning 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Försvarsfastigheter 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Bolagiseringen av Försvarets datacenter och För-

svarets mediecenter 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Försvarets Materielverk 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Civil ledningsverksamhet 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.1 Civilbefálhavama 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.2 Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB 82

. . . . . . . 5.8 Summering av besparingarna 83

. . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 5

6 Omstruktureringens besparingseffekter analys 85 - en . . . . . 6.1 Administrationsprogrammet och besparingarna 85 . . . 6.2 LEMO:s roll i omstruktureringen försvaret 86 av . . . . 6.3 Hur gick besparingsarbetet till 90 . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Att räkna befattningar 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Vad blev besparingen i högkvarteret 95 . . . . . . . . . . 6.4.1 Försvarsmaktens uppföljning 95 . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.2¶Förändrad personalstruktur 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Vad bör ledning och administration kosta 100 . . . . . . 6.6 Jämförelse med de totala försvarskostnadema över

tiden 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Möjligheterna att styra försvarets kostnader 104 . . . . .

7 Slutsatser och förslag 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga l Allmänt UTFÖR:s uppdrag och arbete om Bilaga 2 Definition sektorer i SCB:s nationalräkenskaper av Bilaga 3 Uppföljning av faktiska organisationsförändringar en översikt

1¶Inledning

1.1 och innehåll

Uppdrag

Utredningen Fö 1995:01 utvärdering Försvarets ledning om av och struktur UTFÖR skall enligt regeringens direktiv dir. 1995:4 följa och utvärdera strukturförändringar inom Försvarsdeparteupp verksamhetsområde. Häri ingår ett deluppdrag att mentets som genomföra samlad uppföljning förändringar i organisaen av tionsstrukturen jämte uppnådda ekonomiska och personella bespa-

ringar. föreliggande betänkande behandlas de omfattande strukturför- I ändringar följde, i första hand ett resultat LEMO-utredsom som av ningens arbete: med efterföljande propositioner. Med strukturförändringama följde förväntningar att betydande besparingar om skulle uppnås. Ett i betänkandet är varför dessa förväntningar tema utsträckning inte kom infrias, trots att huvuddelen de i stor att av föreslagna strukturförändringar genomfördes. Ett annat tema är hur "inre" besparingsarbete till skillnad från besparingar denna typ av minskade anslagsramar skall kunna lyckas bättre i framgenom tiden.

2 106;1993:42,95 samt SOU 1991:112;1992:85,101,105, PM 1992-09-28,-11-30,-12-01;1993-06-02,-10-19,-10-21,-10-29.

8 Inledning

Avgränsning

LEMO-utredningens begränsningari tid och har varit styrande rum för valet av verksamhetsnivå och tidsperiod då effekten av strukturförändringama i det följande skall studeras. Föreliggande studie har därför begränsats till att i huvudsak omfatta totalförsvarets ledning på central, högre och lägre regional nivå. Tidsperioden avgränsas tydligt å sidan verksamhetsåret 1990/91 är av ena som utgångsläget för förändringsarbetet, å andra sidan 1994/95 av resp. 1995/96 som utgör de första verksamhetsåren i den organisanya tionsstrukturen för det militära respektive civila försvaret. De flesta av strukturförändringama inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde gällde fr.o.m. den l juli 1994. Återstående förändringsarbete inom vissa delar det civila försvaret genomfört till av var den l juli 1995. De samlade effekterna strukturförändringama av och dess genomslag på verksamheten vid totalförsvarsmyndigheterna har således varit möjliga att utvärdera först under hösten 1995. Den l juli 1995 avslutades det första verksamhetsåret inom den nya myndigheten Försvarsmakten. Som avstämningspunkt har därför valts utfallet av verksamheten budgetåret 1994/95 för den militära delen totalförsvaret. De LEMO besparingsav av uppsatta målen grundar sig på beräkningsunderlag för budgetåret 1991/92 som begärdes in från totalförsvarsmyndighetema gällande resursanvändning för ledning i fred. UTFÖR har på liknande sätt från totalförsvarets myndigheter begärt in uppgifter utfall i kostnader om och personår för budgetåret 1994/95. På grund av en viss andel deltidstjänster inom försvarsmakten är personalresursemas omfattning uttryckt i antal tjänster inget

Inledning 9

relevant jämförelsemått. Personalbehovet har därför beräknats i antal personâr årsarbeten. Budgeterat belopp för verksamhetsåret 1991/92 har uppräknats till fast prisläge 1995 enligt nettoprisindex NPI mellan februari 1992 och årsmedeltalet för 1995 med 8,59 %.

1.2 av och slut-

Sammanfattning analys

satser

Strukturförändringarna

Om till de omfattande strukturiörändringar som myndigman ser heterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomgått under perioden 1993-1995, står det klart att LEMO fått ett starkt genomslag. Efter regeringens överväganden och beslut har de förslag LEMO framlade till över 80 procent blivit genomsom förda. Däremot har besparingseffektema beräknades följa av som omstruktureringama inte givit förväntat resultat. Särskilt tydligt avspeglar sig LEMO:s förslag till Förändringar i Försvarsmaktens ledningsorganisation. Innehållet i proposition 1991/922102 med påföljande riksdagsbeslut överensstämde i allt väsentligt med vad utredningen förslagit beträffande förändringar lednings- och myndighetsorganisationen. Den geografiska av

Selven bilaga

10 Inledning

indelningen i militärområden milo förändrades då antalet milon minskades från tidigare fem till tre. Vidare ombildades tidigare fyra luftförsvarssektorer till flygkommandoförband FK. Den tre nya mest genomgripande förändringen bestod i bildandet den av nya myndigheten Försvarsmakten då 95 myndigheter, omfattande armé-, marin- och flygvapenförband samt operativ ledning lades m.m., samman i den nya myndigheten. Regeringens förslag till omorganisation Försvarsmaktens av hälso- och sjukvård grundades till stora delar på LEMO:s förslag till ny sjukvårdsorganisation inom försvaret. Den l juli 1994 lades Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS ned varvid myndighetens stabsoch ledningsfunktioner övertogs det inom Försvarsmakten av inrättade Försvarets sjukvårdscentrum FSC. Ansvaret för det administrativa stödet till Försvarsmakten låg tidigare på myndigheten Försvarets civilförvaltning FCF. I enlighet med LEMO:s förslag genomfördes nedläggning FCF. en av Huvuddelen verksamheten inlemmades i den myndigheten av nya Försvarsmakten. I frågan om framtida former för förvaltning försvarsfastigav heter tog regeringen fasta på LEMO:s förslag till förnyad en inriktning statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning, där av myndigheterna svarar för sin planering och lokalhållning. Mot egen denna bakgrund upphörde verksamheten vid Fortifikationsförvaltningen FortF och överfördes dels till avgiftsfinansierad en ny, myndighet, Fortifikationsverket FORTV ägarföreträdare för som statens försvarsfastigheter, dels till byggkonsultföretaget Confortia AB. Regering och riksdag beslutade i enlighet med LEMO-utredningens förslag avseende verksamheten vid Försvarets datacenter

Inledning 11

respektive Försvarets mediecenter att staten inte skall tillhandahålla tjänster kan produceras och upphandlas i konkurrens på den som konsekvens härav beslöt riksdagen att öppna marknaden. Som en överlåta tillgångar och skulder i Försvarets datacenter och statens Försvarets mediecenter till statligt eller privatägt aktiebolag. ett Under våren 1993 försåldes Försvarets datacenter till företaget WM-data Nordic och Försvarets mediecenter till Telub AB. Beträffande Försvarets högskolor förordade LEMO-utredningen sammanslagning Militärhögskolan, Försvarets förvaltningsen av högskola och Försvarshögskolan till myndighet. Regeringen en ny anförde emellertid principiella skillnader i inriktning mellan skolorna skäl för ett bibehållande Försvarshögskolan som som av för totalförsvaret med fortsatt självständig en gemensam resurs en ställning. Den myndigheten Militärhögskolan bildades genom nya sammanslagning med Försvarets förvaltningshögskola. Numera lyder såväl Försvarshögskolan Militärhögskolan direkt under som regeringen och ingår således inte i Försvarsmakten. I anslutning till vissa frågor försvarets materielförsörjning om förordade LEMO att huvuddelen verksamheten vid Försvarets av materielverk FMV skall ske på uppdrag Försvarsmakten. l av enlighet med regeringens proposition övergick verksamheten vid Försvarets materielverk från den 1 juli 1994 till att bli avgiftsfinansierad med Försvarsmakten den främste uppdragsgivaren. som Förändringarna inom den civila delen totalförsvaret har inte av varit lika omfattande inom övriga försvarsområden. Dock som genomfördes förändring den geografiska indelningen i en av civilområden civo i samband med att antalet civon minskades från tidigare fem till tre. Målsättningen har varit att uppnå överensstämmelse i indelningen Sverige i militär- och civilområden. av

12 Inledning

Besparingar

LEMO-utredningens förslag

LEMO-utredningen skulle enligt sina direktiv dir. 1991:44 redovisa konsekvenserna sammantagna besparingar av om cza en tredjedel av nuvarande resursanvändning för försvarets ledning i

fred. Av det beräkningsunderlag LEMO

som i november 1991 begärde in från Försvarsmakten Fst/Plan 3 PM 1991-11-19 framgår att resursanvändningen för Försvarsmaktens ledning i fred 1991/92 omfattade 1 500 miljoner kronor 2 500 personår. cza De av regeringen åsyftade besparingarna skulle således innebära en kostnadsreducering 500 miljoner kronor 750 personår. om cza cza I LEMO:s första betänkande fördelades regeringens besparingskrav

mellan ledningsorganisationens olika nivåer till

en sammanlagd summa om 475 miljoner kronor. Återstående besparingar 27 miljoner fördelades mellan övriga

totalförsvarsmyndigheter. LEMO-utredningens besparingsförslag

specificeras i avsnitt 4.4. Förutom ovanstående besparingsmål bedömde LEMO att dess

förslag till förändring försvarets fastighetsförvaltning

av skulle innebära besparing på 100-150 personår. Till en LEMO:s besparingsmål får även räknas den överenskommelse som slutits med Försvarets materielverk effektivisering verksamheten om en av med 25 procent motsvarande 300 miljoner respektive

kronor med

Överstyrelsen for civil beredskap genomförandet om av ett besparingsprogram omfattande 10 miljoner kronor.

1996:96 Inledning 13 SOU

Den sammanlagda LEMO-utredningens förslag till

summan av besparingar uppgår till omkring 800 miljoner kronor.

Besparingsmål i proposition: Den stora besparingseffekten av LEMO beskrivs på följande sätt i proposition l99l/92:l00: "Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomförande, innebär besparingar i resursanvändningen for ledning i fred på 800 årsarbetskrafter eller cirka 475 miljoner

cza kronor år.--- Regeringens uppfattning är att möjligheterna till

per besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning utredningen bedömer."

som LEMO:s besparingsbeting handlade inte att ändra försvars-

om

inom den givna omfördela 475 miljoner ramarna utan att ramen kronor från ledningsresurser till krigsändamål. För högkvarterets del

propositionens besparingsmål kategorisk: 200 miljoner kronor var respektive 250 personår. För övriga verksamheter refererades till LEMO:s mål med instämmande i propositionema.

Utfall: Besparingseffektema beräknades följa av omstrukture-

som ringarna har inte givit förväntat resultat. I nedanstående diagram har medtagits de på överenskommelser grundade besparingar inom ÖCB och FMV.

14 Inledning

Diagram 1: Måluppfvllelse besparingsmâlen inom den militära

av ledningsfunktionen

100%

I Personár_,,_

EIKostnader

50% Mf"

60%

40%

20%

0% - - 4; A-aw- -o l T

- - 2 l l

é

H-

-20%r

40%

Utfallet besparingarna avseende Försvarsmaktens ledning på

av central, högre och lägre regional nivå redovisas i diagram

1 ovan. Här framgår att besparingsmålen inte har uppfyllts, sig för

vare högkvarteret eller för ledningsorganisationen helhet.

som

Enligt diagram 2 nedan har besparingsmålen i stort sett uppnåtts inom verksamhetsområdena administrativt stöd till försvarsmakten, försvarets hälso- och sjukvård samt vid civilbefälhavarkansliema. Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har dock organisationsförändringarna ännu inte fullföljts.

Inledning 15

Diagram 2: Måluppfyllelse av besparingsmålen stödfunktioner samt civilbefälhavarna

100%

so I Personár

DKostnader

i W

10%

ggg

Adm.stod Fbrsv.hälso sjukv. Civilbefalhavama

Utvärderingen har försökt klarlägga varför besparingsmålen i LEMO-reformen ñck så svagt genomslag, i synnerhet på nivåerna under högkvarteret. Av intervjuer och dokument att döma beror besparingsmålets genomslag huvudsakligen på att det helt

svaga enkelt prioriterades ned under försvarets omorganisationsarbete vintern och våren 1992 samt att de metoder man använde i omstruktureringen inte ger ett direkt grepp om kostnaderna utan framförallt om antalet tjänster.

Försvarsmakten har centralt svårigheter att få överblick över kostnadsutvecklingen. Bl.a. saknas uppföljning LEMO:s

av besparingsmål under perioden 1991/92-1994/95, bortsett från den engångsutvärdering som gjordes av högkvarterets omorganisation

16 Inledning

PM 1995-10-24. I punktforrn kan man dra följande slutsatser av utvärderingen vad gäller uppfyllandet av besparingsm ålen i LEMOreformen:

Svårighetema har varit stora att få till stånd ett stabilt be- räkningsunderlag, såväl när det gäller utgångsläget före LEMOreformen som ifråga om utfallet, varvid en viktig orsak är att Försvarsmaktens redovisning ännu inte har nått tillräcklig kvalitet för att någorlunda lätt möjliggöra uppföljning.

Antalet befattningar inom den centrala ledningsnivån och i övriga ledningsresurser har sjunkit bara uppfyllt 40-50 procent

men av det uppsatta besparingsmålet.

Besparingar mätt i kostnader har blivit mindre jämfört med reduceringar i antalet personår, vilket kan antas bero på att man i omorganisationer räknar kostnader i antal befattningar snarare än i kronor.

Jämför man de totala försvarskostnadema med delkostnadema för "ledning i fred" tyder våra beräkningar på att denna andel varit relativt konstant eller minskat obetydligt under 90-talet, dvs. knappast i överensstämmelse med LEMO-refonnens intentioner.

Metoderna att påverka de totala försvarskostnadema - synes mer framgångsrika än metoderna att spara och göra omfördelningar internt.

Varför uppfylldes inte besparingsmålen

I propositionen 199l/92:l02 fönnärks en tveksamhet till möjligheten att mäta de 475 miljoner kronors besparingar i

resursanvändningen för ledning i fred, LEMO-utredningens besparings-

men

Inledning 17

bedömningar ligger ändå till grund för regeringens förslag. Av intervjuer och dokument att döma beror besparingsmålets svaga genomslag huvudsakligen på att det prioriterades ned under försvarets omorganisationsarbete vintern och våren 1992. Skälet till detta tycks ha varit att strukturförändringama prioriterades framför besparingarna fokusering på inbesparing tjänster.

genom en av Vidare saknades samlad central ledning för omstruktureringen

en och besparingsarbetet inom Försvarsmakten. Någon uppföljning av besparingsarbetet, utöver den i högkvarteret, genomfördes heller inte.

Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 ger inte tillräckligt underlag för bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Som tidigare påpekats har svårigheterna att få fram ett stabilt beräkningsunderlag på basis uppgifter från Försvarsmakten,

av såväl när det gäller utgångsläget ifråga utfallet, varit ett

som om hinder för UTFÖR:s utvärdering. Förhållandet tyder på en alltför

överblick över kostnadsutvecklingen under något längre vag perioder än angränsande budgetår. Dessutom tycks LEMOzs begrepp "ledning i fred" svårt att definiera på lägre regional

vara nivå då det skär tvärs igenom Försvarsområdesstabemas organisation och övrig verksamhet. Metoderna att påverka de totala försvarskostnadema framgångsrika än metoderna att

synes mer spara och göra omfördelningar internt.

Att besparingsmålen inte uppnåtts måste uppfattas som ett uttryck för att myndigheterna inte respekterat de mål formule-

som rats regeringen. Det kan också uppfattas som symptom på brister

av i metoder för styrning och uppföljning. Såväl respekten för statsmaktemas mål för styrmetoderna måste skärpas inför fram-

som tiden.

18 Inledning

Förslag

Det ekonomiska redovisningssystemet måste ge möjligheten till uppföljning av kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, bl.a. genom jämförbarhet med den s.k. INKA-metoden, avsnitt 6.5 för analys av intemadministrationens kostnader. Statsmaktemas resultatorienterade styrning myndigheterna förutsätter kontinuerlig

av uppföljning av deras verksamhet. Vidare måste Försvarsmaktens grepp om kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, dvs. utöver innevarande och föregående budgetåret, förstärkas. I årsredovisningen måste besparingsm lyftas fram med inriktning framför allt på hur besparingarna genomförts och hur de relaterar till statsmaktemas mål.

Myndigheterna saknar tydliga incitament att följa upp och lyfta fram de besparingsm som statsmakterna fonnulerat. Statsm aktema måste i fortsättningen formulera och följa besparingsm ålen mer

upp distinkt än idag. Detta gäller särskilt "inre" besparingsmål, dvs. hur besparingarna fördelats internt inom myndigheternas anslagsramar. De "inre" besparingsmålen kommer även i framtiden att vara oundgängliga styrmedel för statsmakterna gentemot myndigheter av Försvarsmaktens storlek och omfattning. Besparingsmålen bör i första hand kopplas till kostnader än till personår. Från re-

snarare geringens sida är det också nödvändigt att formerna för stram

en are ekonomisk uppföljning av myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnas särskild uppmärksamhet. Dessutom måste större överensstämmelse råda mellan propositionens besparingsmål och de i programplanema angivna villkoren. En förstärkning av Försvarsdepartementets resurser vad gäller ekonomisk uppföljning bör snarast kommer till stånd.

2

Organisatoriska förändringar4

Ett omfattande förändringsprogram har genomförts vilket till innehållet har bestått några stora och men många mindre grepp. Ett

av huvudskäl till förändringarna var att uppnå en för Försvarsmakten rationellare struktur och förändrad organisation. De uppgifter som inte behövde ingå i Försvarsmakten överfördes till andra myndigheter eller företag, kunde uppdrag. Därigenom

som styras genom har tydligare avgränsning mellan myndigheternas verksamhet till

en

och innehåll åstadkommits. I det följande beskrivs förloppet ansvar

de viktigaste förändringarna. av

Ett annat syfte besparingar där omstruktureringar kan vara

var ett effektivt redskap för att åstadkomma resultat. I kapitel 5 återkommer vi med en nämiare beskrivning av detta förlopp.

2.1¶Försvarsmaktens ledning

Utgångspunkten för LEMO-utredningen Försvarsmakt bestå-

var en ende ledningsorganisation omfattande inte mindre än 95 myn-

av en digheter på central, regional respektive lokal nivå. Riksdag och

4 organisatoriska

l bilaga 3 sammanfattasischematiskform alla viktigare

förändringarsomresultatav LEMO-utredningen.

20 Organisatoriska förändringar

HÖGKVARTERET

Organisationsplan fr.0.m. 1 juli 1994

Overbefalhavaren

Försvarsmaktens

Planeringsstaben

intemrevision

r l l l Operations Arméledning Marinledning Fly

gvapen-

ledning ledning

och säkerhetstjänsten

Fi g. 1

regering utgick i stort från LEMO:s förslag till förändringar då man, med utgångspunkt från försvarsbeslutet prop. 1991/92:102, beslutade om förändringar i ledningsorganisationen för myndigheterna inom främst den militära delen av totalförsvaret. I ett delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991: l 12 avgi-

- vet i december 1991, hade LEMO föreslagit följande förändringar:

myndigheterna inom huvudprogrammen 1-4, d.v.s. armé-, -

marin- och flygvapenledning samt operativ ledning sammanslås

till en ny central myndighet benämnd Försvarsmakten. Led-

ningsfunktionen samlas i ett gemensamt Högkvarter,

Organisatoriska förändringar 21

antalet militärområden minskas från fem till tre, -

fyra luftförsvarskommandon ombildas till tre flygkommandoför- -

band.

Beslut och genomförande

Regeringens förslag prop. 1991/922102 överensstämde i allt väsentligt med vad utredningen förslagit beträffande förändringar

lednings- och myndighetsorganisationen inom Försvarsmakten, av

frågan det Högkvarterets organisatoriska indelning men om nya sköts framåt ett år.

Den geografiska indelningen i militärområden milo förändrades. Fr.o.m. den 1juli 1993 minskades antalet milon från tidigare

fem till tre:

MILO Södra militärområdet innefattande 10 försvarsområ- -

den med stab i Kristianstad

MILO M: Mellersta militärområdet innefattande 9 försvarsom- -

råden med stab i Strängnäs MILO N: Norra militärområdet innefattande 6 försvarsområden

-

med stab i Boden. Vid tidpunkt ombildades tidigare fyra luftförsvarssektorer

samma till flygkommandoförband FK:

tre nya

FKS: Södra flygkommandot med bas i Ängelholm -

FKM: Mellersta flygkommandot med bas i Bålsta -

FKN: Norra flygkommandot med bas i Luleå - Fr.o.m. den l juli 1994 lades 95 myndigheter som ingick i hu-

vudprogram l-4 omfattande am1é-, marin- och flygvapenförband samt operativ ledning, och bildade myndigheten

m.m. - samman

22 Organisatoriska förändringar

Försvarsmakten FM. Den centrala ledningens organisatoriska indelning framgår fig. l på sidan 20.

av

Sammanläggningen av försvarsgrenama till myndighet- För-

en svarsmakten FM förbereddes Försvarets organisationsmyn-

- av dighet FMO som bildades enligt förordning den 22 oktober 1993. Före denna tidpunkt leddes arbetet från Försvarsstaben

med stöd av en särskild projektgrupp, benämnd LEMO-sekretariatet.

2.2¶Försvarsmaktens hälso- och

sjukvård

Före bildandet den Försvarsm aktsmyndigheten 1994 svarade

av nya Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS för uppgiften att i fred planera för, och i krig leda försvarets sjukvård. Verksamheten i

var huvudsak inriktad på rekrytering och utbildning kvalificerad

av hälso- och sjukvårdspersonal för försvarsmakten. Utbildningsverksamheten uppdelades försvarsgrensvis i två enheter. Vid Försvarets sjukvårdshögskola i Solna utbildades sjukvårdspersonal för anneoch flygvapenförbandens krigsorganisation samt vårdlärare och instruktörer för utbildning olika kategorier värnpliktiga sjukvår-

av dare. Vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg bedrevs motsvarande utbildning för marinförbandens behov.

SjvS hade vidare statsm aktemas uppdrag tillsynsmyndig-

att som het stödja och övervaka att försvarsmaktens hälso- och sjukvård bedrevs i överensstämmelse med gällande författningar. SjvS ingick visserligen i den tidigare försvarsmaktsorganisationen verkade

men som en självständig myndighet direkt under regeringen.

I LEMO:s delbetänkande Försvarsmaktens hälso- och sjukvård SOU 1992:101 föreslogs att stabs- och ledningsfunktionen för

Organisatoriska förändringar 23

krigssjukvården skulle ingå i den Försvarsmaktens organisation nya inom vilken ett särskilt sjukvårdscentrum skulle bildas. Tillsynen över efterlevnaden lagar och förordningar avseende försvarets av hälso- och sjukvård skulle enligt förslaget utövas särskild av en tillsynsfunktion inom Högkvarteret. Vidare skulle produktionsenheter upprättas utanför högkvarteret för att upprätthålla specialmedicinska kompetenser. Dänned kunde nedläggning av Försvaen rets sjukvårdsstyrelse jämte sjukvårdsskolor genomföras.

Beslut och genomförande

Regeringens förslag till omorganisation hälso- och sjukvården av inom försvaret överensstämde till stora delar med huvuddragen i LEMO. I proposition l992/93:l00, bil. föreslog regeringen en nedläggning Försvarets sjukvårdsstyrelse och ett överförande av av myndighetens uppgifter stabs- och ledningskaraktär till en ny av sjukvårdsledning inom den omorganiserade Försvarsmaktens högkvarter. Regeringens beslut avvek emellertid på punkt från en LEMO:s förslag. I propositionen föreslogs ett bibehållande av Marinens sjukvårdshögskola i Göteborg för utbildning av vämpliktisjukvårdare för marinförbandens behov. Utbildningen vid skolan ga avseende den kvalificerade akademiska utbildningen medicinalav personal föreslogs dock flyttas över till det nybildade Försvarets sjukvårdscentrum i Karlstad. Den 1 juli 1994 lades Försvarets sjukvårdsstyrelse ned. Sjukvårdsstyrelsens tidigare stabs- och ledningsfunktioner övertogs av det inom Försvarsmakten inrättade Försvarets sjukvårdscentrum FSC med lokalisering till Hammarö utanför Karlstad. Till FSC

24 Organisatoriska förändringar

överfördes all utbildning vid Försvarets sjukvårdsskola i Solna. Även den tidigare sjukvårdsverksamheten vid

Försvarets underhållscentrum UHC har överförts till FSC. Den kvalificerade medicinska utbildningen vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg övertogs av FSC medan utbildning marinens sjukvårdare tills

av vidare ligger kvar i Göteborg. Antalet anställda vid Försvarets sjukvårdscentrum uppgår för närvarande till

54 personer.

Utövandet av tillsyn över efterlevnaden lagar och författ-

av ningar inom försvarets hälso- och sjukvård underställdes generalläkaren, en särskild tjänsteman inom Försvarsmakten i denna

som funktion dock inte är underställd myndighetens chef Överbefälhavaren.

2.3 Administrativt stöd till Försvars-

makten

I delbetänkandet Administrativt stöd till Försvarsmakten SOU 1992:105 föreslog LEMO-utredningen nedläggning För-

en av svarets civilförvaltning FCF. Drift och utveckling de personal-

av administrativa PA och ekonomiska EA redovisningssystemen skulle inlemmas i den nya myndigheten Försvarsmakten medan vissa allmänna juridiska funktioner skulle övertas Kammarkolle-

av giet. Administrativa uppgifter kring vämpliktigfönnåner föreslogs överföras till Vämpliksverket, verksamheten vid FCF:s patentenhet till Försvarets materielverk.

Organisatoriska förändringar 25

Beslut och genomförande

Vid utgången juni 1994 upphörde Försvarets civilförvaltning.

av FCF:s ansvarsområden delades därvid mellan olika myndig-

upp heter i stort sett efter LEMO-utredningens intentioner. Patentverksamheten överfördes till Försvarets materielverk, skaderegleringsfrågor övertogs Kammarkollegiet och ansvaret för utfärdande av

av tillämpningsföreskrifter i frågor berör vämpliktsfömåner m.m.

som lades Värnpliktsverket Totalförsvarets pliktverk fr.o.m. den l juli 1995. I enlighet med propositionen genomfördes en uppdelning

ansvaret för det ekonomi- och personaladministrativa stödet, av varvid Försvarsmakten tidigare utnyttjat FCF:s tjänster på

som området fick eget endast vad utnyttjandet av EA- och

ansvar avser PA-systemen. Till skillnad från vad föreslagits i LEMO-

som utredningen lades dock för utvecklande och tillhandahål-

resurserna lande ekonomi- och personaladministrativa system samt för

av normering beträffande redovisning och medelshantering på Riksrevisionsverket.

2.4¶Försvarsfastigheter

l delbetänkandet Förvaltning försvarsfastigheter SOU 1992:85

av tog LEMO-utredningen fasta på en förnyad inriktning av statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning, där myndigheterna svarar för planering och lokalhållning. Mark, anläggningar eller

sin egen lokaler för verksamheten disponeras i större utsträckning på hyresbasis. Från denna utgångspunkt föreslogs i LEMO-utredningen

26 Organisatoriska förändringar

en nedläggning Fortifikationsförvaltningen FortF och bildandet av av Fortifikationsverket FORTV avgiftsñnansierad som en ny myndighet, med uppgift att förvalta försvarets fastighetsbestånd. Projekteringsverksamhet jämte byggadministration föreslogs över-

föras i aktiebolagsfonn.

Beslut och genomförande

Den 30 juni 1994 upphörde verksamheten vid FortF och övertogs dels avgiftsñnansierad myndighet, Fortifikationsverket av en ny, FORTV som ägarföreträdare for statens försvarsfastigheter, dels av byggkonsultföretaget Confortia AB. Den vid FortF tidigare verksamma teknikavdelningen utgör stommen i Confortia numera AB som ingår i den statliga fastighetskoncemen Vasakronan. De s.k. placeringsfastighetema kontors- och skolfastigheter användbara till andra verksamheter utom Försvarsmakten tidigasom re förvaltats FortF överfördes till den statliga fastighetskoncerav nen Vasakronan. Avstyckningsbara fastigheter utnyttjats för bostadsändamål som har överförts i aktiebolagsfonn. Ansvaret för byggnads- och reparationsberedskapens BRB upprätthållande i fredstid enl. förordning 1989:205 har överförts till Försvarsmakten.

1996:96 Organisatoriska förändringar 27 SOU

2.5¶Försvarets Datacenter och Försvarets

Mediecenter

LEMO-utredningen behandlade i särskilda skrivelser PM 1992-09- 1992-1 1-3 0 verksamheten vid Försvarets datacenter FDC 28 resp. och Försvarets mediecenter FMC. I promemorian föreslogs att den del produktionen vid nämnda myndighet var ägnad att av som tillgodose Försvarsmaktens behov inte behövde ingå i densamma. LEMO bedömde att FDC:s verksamhet i fortsättningen skulle drivas i aktiebolagsfonn med nära anknytning till ett konsult- eller industriföretag.

Beslut och genomförande

Regering och riksdag beslutade, i enlighet med LEMO-utredningens promemorior verksamheten vid Försvarets datacenter respektive om Försvarets mediacenter, att staten inte skall tillhandahålla tjänster kan produceras och upphandlas i konkurrens på den öppna som marknaden. Som konsekvens härav beslöt riksdagen den 10 en december 1992 att överlåta statens tillgångar och skulder i Fördatacenter och Försvarets mediecenter till ett statligt eller svarets privatägt aktiebolag. Under 1993 genomfördes försäljningen av Försvarets mars datacenter till företaget WM-data Nordic. I början av juni samma år försåldes Försvarets mediecenter till Telub AB. Formellt upphörde myndigheterna vid utgången juni månad 1993. av

28 Organisatoriska förändringar

2.6¶Försvarets

högskolor

LEMO-utredningen föreslog i ett delbetänkande SOU 1993:42, avgivet i maj 1993, sammanslagning verksamheten vid de tre

en av skolorna Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan till myndighet.

en ny

Beslut och genomförande

På grund av principiella skillnader i inriktning mellan skolorna förordade regeringen ett bibehållande Försvarshögskolan

av som en gemensam resurs för totalförsvaret med en fortsatt självständig ställning. Den l juli 1994 inrättades den myndigheten Militär-

nya högskolan sammanslagning med Försvarets förvaltnings-

genom högskola. Numera lyder såväl Försvarshögskolan Militärhög-

som skolan direkt under regeringen och ingår således inte i Försvarsmakten.

2.7¶Försvarets

materielförsörjning

I promemorian Vissa frågor försvarets materiel/försörjning PM

om 1993-10-21 föreslog LEMO-utredningen att huvuddelen verk-

av samheten vid Försvarets materielverk FMV borde ske på uppdrag av Försvarsmakten. FMV utför teknisk beredning avseende försvarsmateriel m.m. och upphandlar sådan materiel.

Organisatoriska förändringar 29

1991 års Försvarsforskningsutredning FFU 91 föreslog inrättandet styrelse för försvarets tekniska verk,

av en gemensam FMV, FOA och FFA i syfte att förbättra samordningen av forskningsverksamheten. LEMO ställde sig avvisande till detta förslag med motiveringen att FMV står som en betydelsefull uppdragsgivare till såväl FOA som FFA. En sammanvävning av organisationerna skulle innebära oklarare roller dels mellan verken, dels gentemot myndigheter och företag på grund av stora skillnader i verkens uppdragsstruktur. LEMO menade att behovet av kontaktkanaler vid sidan av uppdragskontaktema kunde tillgodoses genom att utse någon eller några ledamöter att ingå i alla tre styrelserna.

Beslut och genomförande

I samband med bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten, förändrades ansvarsfördelningen mellan Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt, Försvarsmakten och regeringen. Från den l juli 1994 övergick verksamheten vid Försvarets materielverk till att bli avgiftsfinansierad med Försvarsmakten den främste

som uppdragsgivaren.

2.8¶Försvarets verkstäder

Reparation och underhåll av försvarets materiel och anläggningar i fredstid har ombesörjts, vad avser det mest kvalificerade underhållet genom specialiserade underhållsentreprenörer och av

30 Organisatoriska förändringar

försvarsindustrin, i övigt försvarets 50-tal verkstäder vilka av egna tidigare ingick i huvudprogrammen arinförband, flygvapenförband m samt operativ ledning. Verksamheten vid försvarets verkstäder har huvudsakligen bedrivits på uppdrag försvarets myndigheter och av varit helt avgiftsfinansierad, dvs. betalats dem lämnar av som underhållsbidrag till verkstäderna. FMV knuten till verksamvar heten genom vissa fackuppgifter inom sakområdet, bl.a. planläggning motorreparationstjänsten MRT, till uppgifter i fråga av samt om ekonomisk redovisning för försvarsmaktens förbandsbundna verkstäder. I en promemoria 1993-06-02 Försvarets verkstäder för- - ordade LEMO att försvarets verkstäder skulle ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten ett särskilt och resulsom ansvarstatområde. Härav följde ett förslag till avveckling FMV:Verkstad av och inrättandet ett verkstadsadministrativt centrum VAC. av Beträffande flottiljverkstädema inom flygvapnet förordade LEMO att dessa även fortsättningsvis borde ingå i Försvarsmakten.

Beslut och genomförande

Huvuddragen i efterföljande proposition 1993/94:l00 bil. 5 låg i linje med LEMO:s förslag. FMV:s tidigare inom verkstadsansvar driften överfördes fr.o.m. den l juli 1994 till Försvarsmakten. Ett verkstadsadministrativt centrum VAC har bildats med lokalisering till Karlstad. Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten ingår del i underhållsregementenas numera som en verksamhet.

Organisatoriska förändringar 31

2.9¶Ansvars- och inom

uppgiftsfördelning

det civila försvaret

Förändringarna inom den civila delen av totalförsvaret har inte varit lika omfattande som inom den militära delen. Den geografiska indelningen i civilområden civo förändrades i samband med att antalet civon minskades från tidigare fem till tre. Därmed nåddes också större överensstämmelse i indelningen Sverige i militär-

av respektive civilområden.

Civilbefälhavarna

Fr.o.m den 1 juli 1994 indelades landet i tre tidigare fem civilområden med resp. civilbefälhavare:

CIVO S: Södra civilområdet med kansli i Malmö. -

CIVO M: Mellersta civilområdet med kansli i Örebro -

CIVO N: Norra civilområdet med kansli i Luleå - Dänned nåddes också större överensstämmelse i-indelningen

av Sverige i militär- respektive civilområden.

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB och Försvarets materielverk FMV

LEMO fann uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan ÖCB och FMV som till viss del något oklar, bl.a. inslaget parallella

av

32 Organisatoriska förändringar

funktioner i rollen anslagsmyndigheter för kommunernas

som övningsverksamhet. Dessutom pekade LEMO på behovet av en tydligare avgränsning av myndigheternas verksamhet gentemot länsstyrelserna. Även besparingsskäl anfördes för prövning

en av förutsättningarna för förbättrad samverkan mellan myndig-

en heterna. I 1994 års planeringsanvisningar infordrade Försvarsdepartementet från ÖCB och SRV ett för myndigheterna gemensamt förslag till fördelning av arbetsuppgifter inom civil beredskap. Regeringen delade LEMO:s uppfattning att ÖCB bör den

vara myndighet under regeringen samordnar de fredstida be-

som redskapsforberedelsema inom det civila försvaret. I ett gemensamt PM, avgivet 1994-09-22, förordade såväl ÖCB SRV att den

som nuvarande fördelning verksamheten mellan verken var lämplig

av och att myndigheterna därför inte funnit någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder. I enlighet med den nya civilförsvarslagen utgår statsmedel för övningsverksamheten direkt till

numera kommunerna och disponeras således längre ÖCB, SRV eller

av länsstyrelserna.

Totalförsvarets chefsnämnd TCN

LEMO-utredningen föreslog i sitt delbetänkande Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret SOU 1993:95 en förändrad utformning instruktionen för Totalförsvarets chefs-

av nämnd TCN vad gäller ledningsövningsverksamheten som istället bör ligga på Överstyrelsen för civil beredskap. Enligt LEMO bör TCN främst verka som ett informations- och överläggningsorgan mellan den civila och militära delen av totalförsvaret. Regeringen

Organisatoriska förändringar 33 har, enligt prop. 1994/95:l00, bil. för avsikt att se över TCN:s instruktion med utgångspunkt i LEMO:s förslag.

3 och inom

Förnyelse besparingar

statsförvaltningen

I detta kapitel jämförs utvecklingen inom försvaret med utvecklingen inom andra sektorer. Underlaget innefattar även de omedelbara besparingarna till följd LEMO-refonnen. Totalkostnadema

av reducerades inom försvaret än inom andra statliga sektorer.

mer Försvarets totala minskade under fyraårsperiod

resurser en 1990/91-1994/95 med i storleksordningen 0-15 procent beroende på mätmetod respektive jämförelseår. Resursbehovet för Försvarsmaktens ledning i fred minskade med knappt 10 procent under en treårsperiod 1991/92-1994/95 ett resultat av LEMO-reformen

som kap. tab. 1. Andelen ledningsresurser är alltså i grova tal oförändrad eller har obetydligt minskat.

3.1¶Generella besparingskrav

I takt med ett växande underskott i statsbudgeten har behovet av åtgärder för att nedbringa de offentliga utgifterna blivit alltmer påkallat. Under 1980-talet fanns ett generellt rationaliseringskrav för myndigheternas verksamhet på uppemot två procent. Detta krav

36 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

synes inte, enligt Statskontorets uppföljnings statsförvaltningens

av totala kostnader åren 1980-1992, ha resulterat i några påtagliga besparingar. Iakttagelsen ledde till slutsatsen att inbesparade medel uppenbarligen har använts för nya uppgifter, för att höja kvaliteten och/eller öka volymen.

Enligt ESO-rapporten Hur stor blev tvåprocentaren Ds 1988:34 har "tvåprocentaren" betytt mer som symbol för ett rationaliseringskrav än som verktyg för att dra ner statsutgiftema.

I regeringens skrivelse 1990/91:50 till riksdagen åtgärder för

om att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten de offentliga

av utgifterna, redovisades ett flertal förslag till strukturella förändringar i syfte att begränsa utgiftsökningarna inom den statliga sektorn både på kort och på lång sikt. Inriktningen statens allmänna

av fömyelseprogram beskrevs därefter i 1991 års budgetproposition prop. 1990/91 :100 i vilken de bärande förslagen formulerades

som i regeringsskrivelsen återfanns.

Beträffande Försvarsdepartementets verksamhetsområde utvecklade regeringen i propositionen 1990/91:l02 motiven för det fortsatta fömyelseprogrammet i tenner effektivitetshöjande åtgärder

av och behovet reducering statens utgifter. Däremot

av en av angavs på detta stadium ännu inte några konkreta besparingsmål.

Statskontorets rapport 1994:5 Organisations- och Strukturlbrandringar i sTatsförvaltningen

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 37

3.2¶Administrationsprogrammet

Regeringen lade i april 1991 i kompletteringspropositionen prop. 1990/911150 fram förslag till för omställning/reducering

program den statliga administrationen det s.k. Administrationsprogramav met. I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen att genomföra ett treårigt där den statliga administrationen

program skulle reduceras med 10 procent huvudsakligen genom produktivitetsförbättringar och strukturella förändringar. Detta kan ses som inledningen ett omfattande förändringsarbete som senare år

av gripit djupt in i verksamheterna inom den statliga sektorn. Syftet med Administrationsprogrammet att under perioden

angavs vara 1991/92-1993/94 effektivisera den statliga verksamheten genom att reducera administrationen med motsvarande netto två miljarder kronor årligen. Totalt åtog sig departementen besparing på c:a

en 2,7 miljarder kronor. I kompletteringspropositionen 1991 preciserades för första gångbesparingsm ålen i samband med att direktiven för en översyn av en totalförsvarets ledningsorganisation på central och regional nivå

redovisades. "Utredningen bör lämna förslag till ledningsorganisation för

en försvarsmakten på central och regional nivå där organisationen har anpassats till yttre förutsättningar minskad krigsorga-

som en nisation och förändrad hotbild. Minskningen krigsorgani-

en av sationen bör få genomslag i ledningsorganisationen.--- Målet för utredningens arbete bör att skapa en effektivare

vara ledningsorganisation i såväl krig fred. Utredningen bör där-

som vid pröva och redovisa konsekvenserna sammantagna bespa-

av ringar på central. högre och lägre regional nivå tredie-

om c:a en

nuvarande resursanvändning för ledning i fred." del av I kompletteringspropositionen föreslogs sammanlagd besparing

en

38 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

på 350 milj. kr. under treårig gemomforandeperiod juni 1991-

en -juni 1994 inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde delvis grundat på att forsvarsbeslutet blivit uppskjutet.

Direktiven till LEMO-utredningen, som lämnades i juni 1991, innebar höjning besparingsmålet till sammanlagt 475 miljoner

en av kronor. En utförlig beskrivning LEMO.s besparingsmål i

av ges avsnitt 4.4.

Besparingsresultat av Administrationsprogrammet

I rapporten Organisations- och strukturförändringar i statsförvaltningen Statskontoret I994 redovisas nedanstående utfallsprognos för utfall avseende statsförvaltningen i sin helhet. Slutsatsen

av den redovisning tillgänglig när utfallsprognosen gjordes

som var var att sparmålet på två miljarder kronor kommer att uppnås,

om än med viss försening. Det påpekades att slutsatsen var behäftad med osäkerhet till följd dels otydligheter i redovisningen, dels

av risken for övervältringseffekter. Försvarsområdet hör med sitt utfall på 96 procent till ett de tre områden enligt Statskontorets

av som prognos bäst kommer att uppfylla spannålet. Det bör i

sammanhanget påpekas att Statskontorets baseras på den totala

prognos verksamheten inom forsvarssektom och kan inte ställas i relation till LEMO:s besparingsmål på 475 miljoner kronor utgick från

som verksamhetsåret 1991/92 och endast omfattade ledningsorganisationen inom den militära delen totalförsvaret. I genomsnitt för

av samtliga departement uppskattar Statskontoret att 69 procent

av sparmålet kommer att uppnås.

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 39 Tabell Besparingarnas fördelning på olika deipartementsområden

Prognos för utfall t.o.n.

sparmål 1993/94

o. Summa 2715 1875 69

Källa: Statskontoretsrapport 1994:5Organisations-och Strukturiörândringari sTatsibrvaltningen

För huvuddelen Administrationsprogrammet gällde en treårig

av genomförandeperiod, slutade med juni månads utgång 1994.

som Mot bakgrund de krav det styrsystemet ställer på

av som nya myndigheters och departements uppföljning gjorde Statskontoret en

40 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

genomgång årsredovisningarna hösten 19946 ÅR94 från ett

av - urval av de myndigheter berördes Administrationsprogram-

som av mets besparingsåtaganden. Syftet med genomgången att ta reda

var på om myndigheterna har redovisat resultat, i första hand besparingsresultat. Med hänsyn till att syftet med omställningsåtgärdema var att åstadkomma både effektiviseringar och besparingar undersöktes också vad som sägs produktivitetsutveckling eller

om styckkostnader samt anslagsutveckling och personalminsk-

om ningar.

Urvalet omfattade de största myndigheterna och besparingsposterna totalt l 880 mkr/3 år och 2 080 mkr/5 år:

Regeringskansliet besparingsåtagande 45 miljoner kronor -

Justitiedepartementet 215 -

Försvarsdepartementet 350 -

Socialdepartementet 420 -

Kommunikationsdepartementet 300 -

Finansdepartementet 550/3 år, 750/5 år - Besparingsåtaganden inom dessa verksamhetsområden/myndigheter motsvarar i stort sett besparingsmålet 2 miljarder kronor. Endast i ett fall polisväsendet redovisades överväganden med anknytning

- till de besparingsåtaganden gjordes i Administrationsprogram-

som met. I övrigt föreföll Administrationsprogrammet bortglömt. Eftersom det inte fanns några uppgifter i årsredovisningarna Admini-

om strationsprogrammets resultat, fanns det inte grund för att revidera den tidigare gjorda Däremot bedömde Statskontoret att

prognosen. det finns anledning att ytterligare betona osäkerheten i underlaget och att det kan väntas bli svårt att visa att genomförda förändringar

StatskontoretsDnr 273/94-1Delrapport:Administrationsprogrammets besparingsresultat

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 41

faktiskt har lett till besparingar på statsbudgeten.

Ett antal besparingskrav har funnits inom andra departementsområden över åren 1990-1994. Det är dock svårt att i många fall dels särskilja dessa sparkrav från de generella, dels särskilja sparkrav lagts under olika år från varandra. Detta beror på att

som

sparkrav återkomma i olika budgetpropositioner i samma synes -

del fall samtidigt resursförstärkningar. Därigenom är det en ges svårt att beräkna vilka totala besparingskrav finns inom de

som olika områdena.

3.3¶Antalet anställda i staten inom olika

sektorer

Som nämnts har få utvärderingar och uppföljningar av effekter etc.

besparingskrav gjorts. För att ändå ställa besparingar inom av Försvarsdepartementets verksamhetsområde i relation till andra departementsområden har vi på grundval statistiskt material från

av SCB belyst utvecklingen antal anställda i staten fördelat på olika

av sektorer7 åren 1990-1994. Eftersom mättidpunkten avser den l september 1994 omfattar denna mätning även den initiala effekten av LEMO-reformen. Förändringarna av antal anställda och kostnaderna kan dock inte ställas i relation till några besparingsmål. Försvaret har mellan åren 1990 och 1994 minskat med drygt 7 000 anställda. Antalet anställda de olika åren framgår av diagram

Enbeskrivningavvad somingår i deolika sektorernaåterfinnsi bilaga

42 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 1: Antalet anställda inom försvaret mellan åren 1990 till 1994. Källa: SCB Nationalräkenskaper

45000 000 12000- 40000 000

140004 12000 10000

1990 1991 1992 1991 1904

Under tidsperiod har statsförvaltningen totalt minskat med

samma

120 000 anställda. Den största minskningen cza 114 000 cza anställda har gjorts inom näringslivssektom där 100 000 anställda berördes att affärsverk bolagiserades. Den procentuella minsk-

av ningen inom olika sektorer framgår av diagram

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 43

Diagram 2: Procentuella förändring avantalet anställda inom olika sektorer mellan åren 1990 och 1994. Källa: SCB Nationalräkenskaper

44 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Korrigeringar har gjorts för några sektorer där förändringarna har

speciella orsaker.

Som framgår av diagrammet är försvarssektom den sektor som har minskat mest 16 %. Den enda sektor som ökat sedan 1990 är

utbildning och forskning.

3.4 i

Konsumtionen staten inom olika

sektorer

Utifrån SCB:s nationalräkenskaper har konsumtionen inom olika sektorer sammanställts för åren 1990-1994. Konsumtionen är den skattefinansierade delen tjänsteproduktionen. av Mellan dessa år har konsumtionen

av törsvarstjänster, angivet i

1991 års priser, ökat med 3 miljarder kronor. I denna konsumcza tion ingår till skillnad från övriga

sektorer varaktiga varor dvs.

militära investeringar inte har någon alternativ som civil användning. Om dessa räknas bort har kostnaderna varor för konsumtionen i stället minskat med 2,5 miljarder cza kronor. Konsumtionen av forsvarstjänster inklusive respektive exklusive varaktiga varor

Korrigeringar har gjorts för hela perioden m: följande förändringar: Allmänna tjänster: Ökningen invandrarverkets av personal åren 1990-1993 och 1994beroende på ökande flyktingström. Vasakronans bolagisering 1993. Utbildn. 0 forskn.: Organisatorisk förändring på Chalmers och Jönköpings högskola 1994. Övrigt: Institutionsstyrelsernas tillskapande 1994 Naringslivsomr.: AMU-gruppens AB bolagisering 1993.

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 45

framgår av diagram

Diagram 3 Konsumtionen försvarstjänsier inkl. och exkl.

: av varaktiga varor åren 1990 1994 i miljoner kronor fasta prisläge,

- 1991 års priser. Källa: SCB Nationalräkenskaper

40000 350004 30000- 25000- 20000- 15000- 10000- 5000-

Konsumtionen av försvarstjänster jämfört med den totala statliga konsumtionen framgår av diagram

46 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 4: Konsumtionen försvarstjänster relation till av i den totala statliga konsumtionen. Källa: SCB Nationalräkenskaper

115 TM. konsumtion -0- 110 f /°

105 Tot. konsmtion -oexld. varaktiga 100 WW Försvaret + 95 / N

90 Försvaret exld. -uvaraktiga varor 85 I I I I ä 1990 1991 1992 1993 1994

Utvecklingen konsumtionen inom andra sektorerna framgår av av följande tabell. Konsumtionen statliga tjänster av har naturligtvis påverkats av bolagiseringar och andra organisationsförändringar på

samma sätt som antalet anställda. Det går dock inte några att göra justeringar för detta vid beräkningarna konsumtionen. av Konsumtionen har varierat över åren har ökat inom men de flesta sektorerna med mellan 3 och 36 från 1990 till procent 1994. Det är endast allmänna offentliga tjänster l% och försvarsområdet

exkl. varaktiga varor 7% har minskat. som

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 47

Tabell 2: Konsumtionens utveckling inom olika sektorer angivna i procent i förhållande till år 1990. Sista kolumnen anger sektorns andel den totala konsumtionen Källa: SCB Nationalräkenska-

av

Per

1999 1991 1992 1993 1994Vikt 1994

199 192 197 lll Ill Totalt ggkLvgrgktluVgrgr

Konsumtionen inom försvaret delas i SCB:s nationalräkenskaper

på militärt försvar, civilt försvar, ekonomiskt försvar och upp allmän administration och forskning. Förändringen av konsumtionen inom de olika delarna mellan åren 1990 och 1994 framgår av diagram Försvarets totala konsumtion av varaktiga varor har räknats bort från det militära försvaret.

48 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 5: Konsumtionsurvecklingen inom försvarets olika delar i procent mellan åren 1990 1994. Konsumtionen anges exklusive

varaktiga varor. Inom parentes är angivet andelen det totala

av försvaret. Källa: SCB Nationalräkenskaper

1990 l99l 1992 1993 I994

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 49

3.5¶Löne-, lokal- och omkostnader inom

olika departementsområden

Statskontoret har även gjort en sammanställning av utvecklingen av löne-, lokal- och omkostnader utifrån Riksrevisionsverkets beräkningar av budgetutfallet exkl. transfereringar För åren 1990/91 och 1994/95.

Sammanställningen bygger på totalsumman av löner, omkostnader och hyror på ramanslagen eller motsvarande. Vissa reservationer måste göras eftersom löner och omkostnader även kan förekomma inom törvaltningsanslagen. Eftersom den statliga förvaltningens uppgifter har växlat mellan departementen kan inte någon uppföljning göras för de olika departementsområdena. Inga

Försvarsdepartementets uppgifter har under perioden skiftat av departementsområde bortsett från vissa fastighetsfrågor. De totala summoma påverkas inte av dessa förändringar. Däremot har dessa, liksom uppgifterna om anställda och konsumtion, påverkats av bl.a. bolagisering av verksamhet. Någon uppskattning har inte gjorts av hur mycket detta påverkar de totala summoma.

Vid fastprisberäkningen till 1994/95 års priser har använts SCB:s prisindex för statliga myndigheter. Indexet är uppdelat i arbetskraft och omkostnad inklusive lokalkostnader.

50 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 6: Budgetutfall åren 1990/91 och 1994/95 för löne-, lokal-

och omkostnader i miljoner kronor för försvaret respektive staten

totalt. Källa: SCB Nationalräkenskaper

Av diagram 6 ovan framgår att även mätt på detta sätt har kostnaderna inom Försvarsdepartements verksamhetsområde minskat medan kostnaderna för statsförvaltningen totalt har ökat. Minskningen för "försvaret" uppgår till cra 14 procent medan ökningen för staten totalt är cza 9 procent.

Inom försvarsområdet har kostnaderna för löner och omkostnader minskat medan kostnaden för lokaler har ökat. För staten totalt har samtliga delar ökat.

SOU l996::96 51

4¶Preciserade för

besparingsmål

försvarssektorn

I detta kapitel översiktlig beskrivning de besparingsmål

ges en av

regeringen förelagt riksdagen vad gäller verksamheten inom som Försvarsdepartementets verksamhetsområde. En uppföljning av de delar LEMO:s besparingsprogram upptogs i propositioner

av som följer i slutet av kapitlet.

4.1 1992 års försvarsbeslut

I 1992 års försvarsbeslut prop. 1991/922102 föreslog regeringen omfattande förändringar i lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret. Beträffande de i LEMO:s betänkande, Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112, uttryckta besparingsmålen anförde regeringen följande:

"Regeringens uppfattning är att möjligheterna till besparingar,

efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning som

utredningen bedömer. Regeringen vill emellertid peka på att

effekterna de föreslagna åtgärderna kan realiseras först efter

av

det att förslagen har genomförts. Regeringen konstaterar

dessutom del besparingarna redan har inräknats i

att en av

överbefälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär

också att övergångskostnader kan komma att uppstå vid

52 Besparingsmål för försvaret

inrättandet av den nya myndigheten. Enligt regeringens mening

är det mot denna bakgrund inte möjligt bedöma de

att nu

sammantagna nettobesparingama."

4.2 1992 års

stabiliseringsproposition

1992 års stabiliseringsproposition prop. 1991/92:l50, bil. I:1.2, som lades i april 1992, angav en reducering anslagsmedlen för

av totalförsvaret med 1,2 miljarder kronor år vid fullt genomslag

per vilket innebar att de ekonomiska förutsättningarna i 1992 års Försvarsbeslut förändrades. I stabiliseringsprospositionen följande åtgärder för att uppnå

angavs delar sparmålet:

av

Avveckling av Västgöta flygflottilj F 6 senast den 30 juni -

1995 samt, efter ÖB:s underlag år 1995 förändrad grundor-

om

ganisation för flygvapnet, beslut ytterligare minskning

om en av

antalet flottiljer.

Utebliven uppräkning av kontantförmåner för värnpliktiga under -

budgetåret 1993/94. Reducering av vpl reseförmåner fr.o.m. den 1 januari 1993.

-

Reduceringar inom den civila delen totalförsvaret med 100 - av

miljoner kronor. Som en konsekvens av de i stabiliseringspropositionen angivna

reduceringama av totalförsvarsanslagen föreslog regeringen i budgetpropositionen 1992 en budgetårsvis sänkning den samlade

av anslagsnivån enligt följande:

Besparingsmål för försvaret 53

1993/94 4009 miljoner kr.

1994/95 600 miljoner kr.

1995/96 600 miljoner kr.

1996/97 1200 miljoner kr. Spareffekten beräknades således få fullt genomslag från och med budgetåret 1996/97. Utöver besparingsåtgärder föranledda stabi-

av liseringspropositionen genomförs i enlighet med regeringens proposition 1993/94:l00, bil. ramreduktion om 50 miljoner kronor

en i besparingssyfte för den militära delen totalförsvaret. Ramredu-

av ceringen uppgår till totalt 150 miljoner kronor under innevarande försvarsbeslutsperiod.

Sambandet mellan LEMO och 1992 års stabiliseringsproposition

Stabiliseringspropositionen lades i april 1992 direktiven till

- LEMO i juni föregående år. Inget av LEMO:s besparingsområden fanns upptaget i stabiliseringspropositionen utan LEMO:s besparingar i totalförsvarets ledningsorganisation får betraktas som ett sätt att delfinansiera stabiliseringspropositionens förslag. Av totalt 1,2 miljarder kronor i stabiliseringspropositionen skulle 475 miljoner kronor kunna täckas de förslag framlades i

genom som LEMO:s första utredning avgiven i december 1991.

9 hänförstill kostnaderi

Ytterligarereduceringavanslagsnivånmed 9 milj. kr. sambandmed Sverigesinträdei denEuropeiskaGemenskapenvilka fördelasöver statsbudgetenshuvudtitlar.Densamladeanslagsnivånför totalförsvaretinför budgetåret 1993/94sänktessåledesmed 409 miljoner kr.

54 Besparingsmål för försvaret

4.3 1993 års

budgetproposition

Den successiva reduceringen totalförsvarsanslagen enligt stabiliav

seringspropositionen inleddes budgetåret 1993/94 med sänkning en

av den samlade anslagsnivån på 400 miljoner kronor. I 1992 års

budgetproposition prop. l992/93:l00 fördelade sig besparingarna

mellan den militära utgiftsramen 284 milj. kr, den civila plane-

ringsramen 100 milj. kr. samt anslagen inom Övrig verksamhet

25 milj. kr.

4.4 LEMO

besparingsmål

I propositionen 1990/91 102 utgångspunkt för besparings- : anges en

arbetet inom försvaret:

"Det militära försvaret lider innehållsmässiga och organisatoav riska balansproblem. En alltför stor del de tillgängliga ekonoav miska resurserna utnyttjas för ändamål inte kommer som krigsorganisationen till godo. Trots att kvalificerad materiel har

tillförts försvaret är det uppenbart allt mindre del de att en av samlade har avsatts till materielutveckling och resurserna materielanskaffning. Fredsorganisationen drar för stora resurser i förhållande till krigsorganisationen. --- Försvarets organisation framför allt den fredstida är för - stor i förhållande till de står till förfogande. Det är resurser som också min uppfattning att detta problem måste lösas genom effektiviseringar och omstruktureringar.

Enligt min mening är de redovisade ekonomiska problemen

inte resultatet enbart utvecklingen i närtid, utan även på av uteblivna strukturförändringar under följd år." en av

Besparingsmål för försvaret 55

Detta utgör bakgrund till besparingssträvandena då

resonemang en LEMO-utredningen, i sitt delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 i december 1991, redovisade sitt förslag till ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna inom totalförsvaret samt konsekvenserna förslagen i form besparingar

av av om c:a en tredjedel av nuvarande resursanvändning för ledning i fred jfr med utdraget ur prop. l992/93:100 nedan. Den stora besparingseffekten av LEMO beskrivs på följande sätt i prop. l99l/92:l00:

regeringens direktiv anges att utredningen skall pröva och redovisa konsekvenserna sammantagna besparingar på

av central, högre regional och lägre regional nivå om c:a en tredjedel nuvarande resursanvändning för ledning i fred.---

av Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomförande, innebär besparingar i resursanvändningen för ledning i fred på 800 årsarbetskrafter eller cirka 475 miljo-

c:a

kr. år.--- Regeringens uppfattning är att möjligheterna ner per till besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning utredningen bedömer. Regeringen vill emellertid

som peka på att effekterna de föreslagna åtgärderna kan realiseras

av först efter det att förslagen har genomförts. Regeringen konstate-

dessutom del besparingarna redan har inräknats i rar att en av överbefälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär också att övergångskostnader kan komma att uppstå vid inrättandet av den nya myndigheten. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte möjligt att nu bedöma de sammantagna nettobesparingama." Utdrag 1991/92:l00.

ur prop. Det kan observeras att besparingsmålet l/3 enbart gäller det militära försvaret, dvs. de tidigare huvudprogrammen hpg l-4. I l992/93:100, bil. 5 de besparingar blir följden

prop. anges som av sammanläggningen av högkvarteret: I sammanhanget vill jag också påminna att fyra centrala

om stabsmyndigheter läggs ned när det gemensamma högkvarteret inrättas. Den besparing detta innebär bedöms till c:a 250

som årsarbetskrafter vilket motsvarar reducering med c:a 30 %.

en

56 Besparingsmålfär försvaret

Man kan observera tredjedel i det allmänna besparingsmålet

att en här har förändrats till c:a 30 procent.

Besparingsmål på myndighetsnivå

De förslag till beslut som regeringen framlade i prop. 1991/92: 102 överensstämde i huvudsak med LEMO-utredningens förslag och angavs medföra "betydande ekonomiska besparingar."

Övriga inriktade förslag ställda i propositioner sönderfaller i två grupper:

Förslag i propositioner som inte bedöms medföra besparingar -

eller där frågan om besparingar över huvudtaget inte nämns.

Sådana områden är bolagiseringen Försvarets datacenter och

av Försvarets mediecenter och reformen av fastighetsförvaltningen, högskolorna och försvarets verkstäder. Besparingar som följer av propositioner.

- LEMO-utredningen utgick från omfattningen av personalinsatser och resurser budgetåret 1991/92 inom huvudprogrammen 1-4 för ledning i fred samt för operativ planläggning och övrigt krigsförberedelsearbete, som uppgick till 2 500 årsarbetskrafter till en kostnad av cza 1 500 milj. kr. per år. Som framgår av ovanstående utdrag ur prop. 1991/922100, var utredningens samlade bedömning att ett genomförande av dess förslag skulle innebära en besparing i resursanvändning för ledning i fred på 800 årsarbetskrafter eller

c:a cza 475 milj. kr. per år vilka enligt vad som framgår av LEMO:s delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 skulle fördelas enligt följande:

Besparingsmål för försvaret 57

Centr. stabsmyndigheter 250 personår 200 milj. kr. Militärområdesstabema 115 personår 70 milj. kr. Försvarsområdesstabema 250 personår 125 milj. kr. Marinkommandona 155 personår 60 milj. kr. Flygkommandona 30 personår 20 milj. kr. Summa 800 personår 475 milj. kr.

Återstående besparingar 27 miljoner fördelas mellan övriga total försvarsmyndigheter enligt följande:

Försvarets fastigheter 100-150 personår angivet

Adm. stöd till FM 20 personår 8 milj. kr.

Försv. hälso- sjukvård 45 personår 18 milj. kr.

Civilbefälhavarkanslier 5 personår 1 milj. kr.

Summa 170-220 personår 27 milj. kr.

LEMO:s besparingsberäkningar avseende övriga totalförsvarsmyndigheter 27 milj. kr. nämns i de efterföljande propositionema,

regeringen ställer sedan inte upp dem som besparingsm även men

säger att regeringen följer utredningens förslag. Dessa om man besparingar är inte delmängd reduceringen av ledningsorgani-

en av sationen i fred, eftersom de gäller myndigheter utanför huvud-

l-4. Det totala utfallet av dessa besparingar innefattas programmen inte i Statskontorets utvärdering eftersom denna mäter förhållande-

58 Besparingsmål för försvaret

na 1993/94. LEMO:s besparingsförslag avsågs få genomslag först fr.o.m. 1994/95.

Delar av LEMO-utredningens förslag har inte formulerats i propositioner utan besparingsarbetet har skett "vid sidan om". Genomförandet av föreslagna nedskärningar vid Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB samt inom Försvarets materielverk FMV grundas på en fonn av överenskommelse mellan utredningen och berörda verk.

5 av besparingsmålen Uppföljning

I en inledande analys av LEMO:s besparingseffekter konstaterades redan i UTFÖR:s första betänkande En styrande krigsorganisa-

tion SOU 129:1995, kap. 4.2 att stor del LEMO:s bespa-

- en av ringsmål inte återkommer som distinkta besparingsmål i de efterföljande propositionema. Som framgått föregående kapitel återfinns

av dock punkter tydliga, statsmakterna utpekade bespa-

ett par av ringsmål framförallt vid högkvarteret men även i ledningsorganisationen i övrigt. Dessa behandlas i det inledande avsnittet 5.1, därefter följer övriga verksamhetsområden i avsnitt 5.2-5.7. Slutligen ges en sammanställning utfallet av genomförda besparingar i

av avsnitt 5.8.

5.1¶Försvarsmaktens

ledningsorganisation

Inledningsvis konstaterar UTFÖR att Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 inte ger tillräckligt underlag för en bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Jämförelser mellan budget/utfall 1991/92 respektive 1994/95 före och efter LEMOreformen är beroende av att verksamheterna är rimligt jämförbara

eller åtminstone identifierbara över tiden. UTFÖR:s ambition - har varit att så långt möjligt söka härleda de enskilda delpostema

60 Uppföljning av besparingsmâlen

i 199l/92 års beräkningar till Försvarsmaktens redovisning av verksamhetens utfall budgetåret 1994/95. LEMO-utredningen begärde i november 1991 in uppgifter från Försvarsstaben Fst avseende aktuell resursförbrukning uttryckt i personalstyrka och ekonomiska för försvarets ledning i fred resurser på central, högre och lägre regional nivå. På kort varsel sammanställdes de inbegärda uppgifterna vid dåvarande Fst/Plan 3 i ett PM daterat 1991-11-19. Dessa uppgifter låg sedan till grund för LEMO:s beräkningar av möjliga besparingsmål inom försvarets fredsorganisation. På sätt har UTFÖR från Försvarsmakten begärt in samma specificerade uppgifter för budgetåret 1994/95 avseende utfall av ledningsverksamhet i fred. Vad beträffar uppgifter ledningsverksamheten på lägre om regional nivå, inger Försvarsmaktens beräkningsunderlag viss en osäkerhet delvis beroende på svårigheter att i efterhand härleda vilka delposter ingått i det ursprungliga beräkningsunderlaget. som I syfte att stärka tillförlitligheten i LEMO:s beräkningsunderlag har UTFÖR gått ut med särskild förfrågan till Försvarsområdesstaen bema gällande stabsverksamhetens utfall budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende total personalkostnad: löner och resekostnader kontoklass 4, kostnad enbart för grundlöner och jämte fasta lönetillägg konto- grupp 40-41. Vid fem de undersökta Försvarsområdesstabema föreligger av anmärkningsvärt stora avvikelser mellan det till LEMO tillställda beräknade resursbehovet och det faktiska utfallet vid Försvarsområdesstabema för budgetåret 1991/92. Osäkerheten i LEMO:s underlag kan delvis förklaras att begreppet "ledning ifred" tycks av

Uppföljning besparingsmålen 61

av

svårt att definiera eftersom det skär tvärs igenom Försvarsomvara rådesstabemas organisation och övriga verksamheter.

Tab. I Resursbehov: militär ledningsverksamhet

1991/92 1994/95

stab

Pers. Tot.k0stn. Tot. kostn. Pers. Tot.kostn.

år tkr 91/92 tkr inkl. år tkr 94/95

beräknad NP192-95 utfall Centralledning 753 653 979 710 1561 652 611 954 Milo 467 268 944 2920461 256 200 500 Fördelningsstaber 78 66 794

- - - RiksHvC/Fo 770 344 400 373 9842 704 335 8535 Mtrinkommandon: 418 190 000 2063211 357 197 180

Beräknatresursbehovför fredsorganisationenKälla: PM Fst/Plan3 1991-11-19 1 Qppráknatbelopptill fastprisläge1995enl.nettoprisindexNP1 feb. 92-1995årsmedel-

121med8,59 %. 3 irkl. GK/KA 3/FMB samtBoMö/MDÖ. Angivet belopp94/95omfattarpgm 5.1Marina

ledningstörband,exkl. MAL. i Exkl. våderstzner

3 Exkl.lokalkostnader. 1 Beräknatpå kontoklass4 total personalkostnad:löner-och resekostnader

62 Uppföljning besparingsmålen

av

Beräknat resursbehov respektive utfall för budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas i tabell 1 Av

ovan. tabellens slutsummering framgår att besparingsmålen inte har

uppfyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen

som helhet.

5.1.1¶Högkvarteret

Besparingsmål: I prop. 1992/93:l00, bil. 5 de besparingar - anges som blir följden av sammanläggningen högkvarteret:

av

I sammanhanget vill jag också påminna att fyra centrala

om

stabsmyndigheter läggs ned när det högkvarteret

gemensamma

inrättas. Den besparing detta innebär bedöms till 250

som c:a

årsarbetskrafter vilket motsvarar reducering med 30 %.

en c:a

Utfall: Av tabell l ovan framgår det försvarsmakten beräkna- - av de resursbehovet 1991/92 respektive utfallet 1994/95 för den militära ledningsverksamheten. En avstämning mot besparingsm ålen vad avser fredsorganisationen inom den centrala ledningsnivån visar att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95

i antalet årsarbeten minskade med 100 personår motsvarande - c:a

c:a 40 procent av besparingsmålet, i anslagsñnansierade årskostnader minskade med 98 miljoner

-

kronor fast prisläge, dvs. drygt hälften angivet besparings-

av mål.

Propositionens besparingsmål grundades på de bedömningar

som LEMO redovisade i sitt första delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112. I betänkandet beräknades avveckling

en

Uppföljning av besparingsmålen 63

av de fyra centrala stabema och inrättandet av ett samlat högkvarter möjliggöra besparingar om cza 250 årsarbetskrafter eller 200

cza miljoner kronor per år. Det bör i sammanhanget erinras att

om betänkandet framlades i december 1991. Därefter beslutade förändringar av myndigheter inom det tidigare huvudprogram 5 ned-

läggning av Försvarets civilförvaltning, Fortiñkationsförvaltningen, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har dock inneburit en viss utökning av ansvars-

området berör såväl högkvarteret vissa myndigheterna

som som vilka tidigare ingick i huvudprogram 1-4. I kapitel följer

6 som redovisas de av Försvarsmakten beräknade merkostnadema till följd av tillkommande verksamheter.

5.1.2¶Milostabema

Besparingsmål: I enlighet med LEMO:s inriktning föreslog - regeringen att den operativa ledningen Försvarsmakten under överbe-

av fälhavaren skall utövas tre militärbefälhavare. Beträffande angiv-

av na besparingar uttalar regeringen att:

"Till dessa omedelbara besparingar kommer att kostnaderna för

teknisk utrustning för militärområdesstaber kan begränsas."

--- En sammanläggning av militärområdesstabema i Milo V och Milo S samt Milo NN och Milo ÖN beräknades enligt LEMO möjliggöra besparingar om cza l 15 årsarbetskrafter eller 70 miljoner

cza kronor per år.

Emellertid bör Fördelningsstaberna i sammanhanget betecknas som tillkommande verksamhet vartill uppskattningsvis tredjedel

en av resurser ur milostabema bl.a. produktionsledning överförts.

- -

64 Uppföljning av besparingsmålen

Fördelningsstabemas resursbehov för budgetåret 1994/95 uppgick till 78 årsarbeten med en totalkostnad av drygt 67 miljoner kronor per år.

Utfall: Vid avstämning av utfallet vad avser fredsorganisationen vid militärområdesstaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 inberäknat en tredjedel av fördelningssta-

bema

i antal årsarbeten minskade med 185 personår, -

i anslagsñnansierade årskostnader minskade med cza 70 miljoner -

kronor fast prisläge. Det för milostabema åsatta besparingsmålet har således uppnåtts

med god marginal om man ser till antalet personår.

1.3 Försvarsområdesstabema

Besparingsmål: Med innefattande av en lägre ambitionsnivå i den operativa planläggningen och krigsförberedelsearbetet vid Försvarsområdesstabema räknade LEMO med en besparing om cza 250 årsarbetskrafter eller 0:a 125 miljoner kronor per år. Det bör observeras att även delar av frivilligförsvaret som administreras av Försvarsområdesstabema liksom Rikshemvämschefens stabsverksamhet ingick i LEMO:s beräkningsunderlag.

Utfall: Av försvarsmakten beräknat resursbehov 1991/92 respektive utfall 1994/95 framgår tabell 1 En avstämning

av ovan. mot besparingsm ålet vad avser fredsorganisationen vid F örsvarsområdesstabema inklusive den frivilliga försvarsverksamheten samt Rikshemvämschefens stab visar att resursbehovet under perioden 1991/92- 1994/95

Uppföljning besparingsmålen 65

av

i antal årsarbeten minskade med 66 personår motsvarande cza 25 -

procent av besparingsmålet, i anslagsñnansierade årskostnader minskade med 38 miljoner

-

kronor fast prisläge, dvs. cza 30 procent av angivet besparingsmål.

Besparingsmålen vad gäller ledningsverksamheten vid försvarsområdesstabema har således inte uppnåtts.

5.1.4¶Marinkommandona

Besparingsmål: Genom en "anpassning av resurserna vid marin- kommandona till de uppgifter som oundgängligen behöver utföras i fred" samt en avveckling av Malmö marina bevakningsområde räknade LEMO med en besparing om cza 155 årsarbetskrafter motsvarande 60 miljoner kronor år.

c:a per

Utfall: LEMO:s förslag till avveckling Malmö marina bevak- - av ningsområde BoMö kom inte att genomföras. Istället ombildades BoMö enligt regeringens förslag till Öresunds marindistrikt MDÖ. I övrigt widmakthölls indelningen i fyra marinkommandon.

Vid avstämning mot besparingsmålet vad avser fredsorganisationen vid marinkommandostaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95

i antal årsarbeten minskade med 61 personår, motsvarande drygt -

besparingsmålet, 40 procent av i anslagsñnansierade årskostnader minskade med cra 9 miljoner

-

kronor fast prisläge, cza 15 procent av beräknat besparingsmål.

66 Uppföljning av besparingsmålen

5.1.5¶F lygkommandona

Besparingsmål: LEMO föreslog en omvandling av fyra luftför- svarssektorer till tre flygkommandon samt en avveckling av första flygeskadem vilket också blev regeringens linje. Åtgärden antogs möjliggöra besparingar 30 årsarbetskrafter eller 20

om cza cza miljoner kronor per år.

Utfall: Vid avstämning mot besparingsmålet vad fredsorga- - avser nisationen vid flygkommandøstaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 exkl. Väderstationer

i antal årsarbeten oförändrat, dvs. ingen besparing har - var

genomförts,

i anslagsfmansierade årskostnader ökade med 26 miljoner kronor -

fast prisläge. Istället för beräknad sammanlagd besparing på drygt 35 procent

en har kostnaderna således ökat med närmare 25 procent medan personalbehovet bibehållits oförändrat.

5.1.6 Försvarets verkstäder

FMV:s tidigare ansvar inom verkstadsdriften överfördes fr.o.m. den l juli 1994 till Försvarsmakten. Det böri sammanhanget

erinras om det krav på samlad särredovisning verkstadsdriften i

en av Försvarsmaktens årsredovisning framfördes i regleringsbrevet

som 1994/95. Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten har numera inlemmats del i underhållsrege-

som en mentenas verksamhet vilket fått till följd att statsmaktemas krav på

Uppföljning besparingsmålen 67

av

särredovisning verkstadsdriften nedtonats och återfinns i

av regleringsbrevet 1995/96.

5.2¶Försvarets hälso- och sjukvård

I delbetänkandet Försvarsmaktens hälso- och sjukvård SOU 1992: 101 föreslog LEMO en nedläggning av Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS. LEMO bedömde att en ny sjukvårdsledning inom högkvarteret samt en tillsynsfunktion skulle kräva ungefär 20 årsarbetskrafter varav 15 beräknades kunna överföras från Sjukvårdsstyrelsen i Karlstad. LEMO föreslog vidare nedläggning av Försvarets sjukvårdshögskola FSjvHS i Solna samt Marinens sjukvårdsskola i Göteborg. Resursema skulle överföras till ett nyinrättat försvarets sjukvårdscentrum med ett personalbehov motsvarande cza 60 årsarbetskrafter.

Besparingsmål: Organisationsförändringar inom försvarets hälso- och sjukvård beräknades sammanlagt innebära reduktion med

en ungefär 45 årsarbetskrafter motsvarande en årli g besparing om csa 18 miljoner kronor.

68 Uppföljning besparingsmålen av

Tab 2. Resursbehov: Ledningsverksamhet inom Försvarets hälsooch sjukvård

Försvarets 1991/92 1994/95 hälso- och Pers. Nettoutfall Nettoutfall Pers. Nettoutfall sjukvard. o

Nettoutfall 06-30. 1 Uppräknatbelopptill fastprisläge1995enl.nettoprisindexNPX feb.92-1995årsmedel-

tal med 8,59 %. J Antaletpersonåravserläget96-04-01.Utfall i personårför 95-06-30skallvara27,5.

Utfall: Resursbehovet 1994/95 för verksamheten vid Försvarets sjukvårdscentrum uppgick till 54 personår och vid Marinens sjukvårdsskola till 27 personår. Beträffande sistnämnda uppgift skall dock beaktas att personalkåren vid Marinens sjukvårdsskola efter den 1 juli 1995 nära nog halverats och uppgår i april 1996 till 13

Uppföljning av besparingsmålen 69

personår, vilket angivits nedan.

En avstämning mot besparingsmålet tab. 2 ovan vad avser den fredstida ledningsverksamheten inom försvarets hälso- och sjukvård under perioden 1991/92-1994/95 visar att resursbehovet reducerats, i personår med 33 mot beräknade 45. De ekonomiska besparingsmålen har däremot uppnåtts.

5.3¶Administrativt stöd till försvaret

5.3.1¶Försvarets civilförvaltning

I delbetänkandet Administrativt stöd till Försvarsmakten SOU 1992:105 föreslog LEMO att den administrativa stödfunktion som dittills upprätthållits Försvarets civilförvaltning FCF skulle fö-

av

över dels till Försvarsmakten, dels till bl.a. FMV patentverkras samheten, Kammarkollegiet skadereglering, Pliktverket vämpliktsfrågor m.m. samt Riksrevisionsverket drift och utveckling av PA-system.

Besparingsmäl: Inom FCF:s verksamhetsområden Ledning och administration samt PA-stöd beräknade LEMO en reducering av personalbehovet med 20 årsarbetskrafter och den årliga ekono-

0:a miska besparingen till 8 miljoner kronor.

cta

Utfall: Vid FCF:s avveckling delades den administrativa stödfunk- tion mellan fem myndigheter, mindre del överfördes till

upp en Försvarsmaktens högkvarter. Detta förhållande hari viss mån komplicerat uppföljning den del av besparingsmålen som var

en av kopplat till nedläggningen FCF. UTFÖR har emellertid sökt här-

av

70 Uppföljning av besparingsmålen

leda FCFzs tidigare verksamhet myndighet för myndighet. Av följande sammanställning framgår att de LEMO beräknade

av personalbesparingama på 20 årsarbetskrafter till följd

av genomförda strukturförändringar inom delområdet Administrativt stöd till Försvarsmakten har uppnåtts. Därav följande kostnadsreducering kan uppskattas till c:a 4,5 miljoner kronor år.

per

Riksrevisionsverket RR V

Riksrevisionsverket i Karlstad övertog i januari 1994 ansvaret för att tillhandahålla och utveckla de ekonomi- och personaladministrativa systemen myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt följande:

Anslagsfinansierad verksamhet E1 : För budgetåret 1994/95 - er-

höll RRV 2 miljoner kronor för i huvudsak central kassahåll-

ning, avstämning PG-konton, systemberedskap och utveck-

av

ling av modeller, metoder och för ekonomisk redovis-

nonner

ning.

Avgiftsfinansierad verksamhet E2: Denna del huvudsakli- - avser

gen tillhandahållande EA- och PA-system, viss utbildnings-

av

verksamhet och krigskamerala tjänster. Omslutningen för bud-

getåret I994/95 60 miljoner kronor, PA-sidan stod för

var varav

cra 21,2 miljoner kronor. För de ovan berörda verksamheterna åtgår totalt 65 personår, vilket innebär en besparing på ett personår jämfört med motsvarande tidigare verksamhet vid Försvarets civilförvaltning. I övrigt har ingen förstärkning skett på den administrativa sidan efter

övertagandet F CF:s tidigare uppgifter. RRV utför

av i stort sett samma

Uppföljning av besparingsmålen 71

uppdrag som tidigare låg på FCF. Försvarsmaktens kostnader för denna del av verksamheten har heller inte nämnvärt förändrats.

Kammarkollegiet

I juli 1993 övertog Kammarkollegiet ansvaret för trañkskadereglering, utbetalning av livräntor, fordringsbevaking samt viss serviceverksamhet till försvarets nämnder. Trañkskaderegleringen och livränteverksamheten jämte viss konsultverksamhet överfördes till Skaderegleringsenheten i Karlstad vartill övergick från

15 personer FCF.

Trafikskaderegleringen: Enligt avtal med kollegiet erlägger -

Försvarsmakten årligen 2,5 miljoner kronor för administration

m.m Vagnskade- och tilläggsförsäkring sker som tidigare mot

premier, dvs. den är avgiftsfmansierad.

Livränteverksamheten: Kollegiet ombesörjer utbetalning av -

livräntor för vilka Försvarsmakten svarar. Beloppen utbetalas

årsvis i förskott efter fastställelse av Finansinspektionen. Räntan

på inbetalade belopp finansierar verksamheten.

Konsulttjänster: Verksamheten i första hand information - avser

i personskadeärenden 16 st 94/95. Under 1994/95 har även

givits en 45 timmars information till SWEDINT. Efter det att en

särskild personskadehandläggare anställts i högkvarteret har

behovet av denna typ av information väsentligt minskat. Fordringsbevakningen och serviceverksamheten till nämnderna förlades till Kammarkollegiet i Stockholm.

Fordringsbevakning: Försvarsmakten önskade till en början -

erlägga en klumpsumma för fordringsbevakningen. Nuvarande

72 Uppföljning av besparingsmålen

system har dock visat sig betydligt mer ekonomiskt fördelaktigt

för Försvarsmakten. Cza 70 % av fordringarna återvinns. I dessa

ärenden betalar gäldenären avgiften förutom uppläggningsav-

gift. Endast i de fall gäldenären saknar betalningsförmåga

sva-

rar Försvarsmakten för avgifterna. Verksamheten tar i anspråk

3 personår, varav l projektanställd, vilket skall jämföras med

motsvarande verksamhet vid FCF/Kammarkollegiet budgetåret

1992/93 som då omfattade 2,5 personår respektive 2 personår. Ett engångsbelopp på 300 000 kronor erlades för samtliga kvarvarande ärenden hos FCF vid övertagandet. Enligt kollegiet är det ännu för tidigt att avgöra vilken tjänat på detta

part som arrangemang.

Fordringsbevakningen följer ett nytt avtal gällande från september 1995. Arvode för fordringsbevakning är fastställt till 30 kronor per ärende uppläggningsavgift vilket betalas uppdragsgivaren.

av För fordringar som lämnas över efter den 30 juni 1995 och som förs över till långstidsbevakning har kollegiet rätt till upplägg-

en ningsavgift 100:- kr.

om

I och med överföringen från FCF har ärendemängden vid Kammarkollegiet, vad gäller indrivningsverksamheten, ökat från l 000 till 6 000 ärenden per år. Den ökade volymen har medgivit investering i ett nytt datasystem.

Den information som kollegiet geri indrivningsärenden, liksom ställningstaganden till eventuell process i indrivningsärenden, faller på myndighetsutövningen och kan inte särskilt debiteras.

Serviceverksamhet till försvarets nämnder: Kammarkollegiets ser- viceverksamhet vissa mindre nämnder under budgetåret 1994/95 inbringade 65 000 kronor, medan uppdrag Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd utfördes för 51 000 kronor.

Uppföljning av besparingsmålen 73

Kammarkollegiet åtar sig även att på uppdrag företräda Försvarsmakten i och utom domstol i dels tvistiga fordringsärenden, dels ärenden rör inbrott i militära förråd. I denna typ av

som ärenden Försvarsmakten för traktamentsg logi- och

svarar rese-, externa utredningskostnader.

UTFÖR konstaterar att det föreligger uppenbara svårigheter att göra direkta kostnadsjämförelser med verksamheten under FCFtiden eftersom såväl verksamhet debiteringsrutiner under den

som period uppföljningen omfattar ändrat karaktär.

som -

Försvarets materielverk FMV

Den l juli 1993 överfördes FCF:s uppgifter vad gäller patentverksamheten till Försvarets materielverk FMV. Verksamheten är i

sett densamma tidigare. Kostnader och intäkter har inte stort som förändrats. Ärendemängden har dock ökat, vilket resulterat i en ökande ärendebalans.

Från FCF överfördes personal motsvarande 10 personår men verksamheten kräver endast 9 personår varför personal motsvarande l personår övergått till andra uppgifter inom FMV.

74 Uppföljning av besparingsmålen

Pliktverket

Pliktverket i Karlstad övertog i juli 1993 för tillämp-

ansvaret ningsföreskrifter och beslut ekonomisk hjälp till värnpliktiga

om samt löneadministration och reseräkningsreglering.

Vad avser vämpliktsförmånsfrågoma överfördes två jurister från FCF. Från verkets sida har framhållits att verksamhetens kostnader inte sänkts efter övertagandet. Beslut i vissa ekonomiska ärenden har delegerats till de lokalkontoren. Det har inte inneburit

sex någon rationalisering.

Tre personår har överförts från FCF för reglering reseräk-

av ningar jämte viss löneadministration. Verket har inte begärt kompensation för de uppkomna merkostnadema härför. Lokalkontoren har fått stöd respektive förband från att tidigare ha måst

av köpa tjänsterna härifrån. Personalen kan sägas finansieras

nu genom att utgifterna till förbanden utgått.

Krigsarkivet

Krigsarkivet övertog i juli 1994 ansvaret för FCF räkenskapsarkiv.

:s Bestående merarbete för Krigsarkivet bedöms till 50 ärenden

cza per år, motsvarande cza 100 timmar.

FCF-veriñkationer som tidigare har legat på förbanden har tagits om hand av av Svenska Lagerhus AB. Kostnaderna härför betalas av Försvarsmakten högkvarteret.

DåvarandeVámpliktsverket.

Uppföljning besparingsmålen 75 av

Försvarsmaktens högkvarter

Controlleravdelningen: Militära servicekontoret MSK uppger att kontoret på uppdrag controlleravdelningen utför arbete avseende av koncemkassan vilket tidigare handhades av FCF. Verksamheten omfattar 3,5 personår. Ingen del av denna personal har övertagits från FCF. En viss nyanställning har skett. Ytterligare uppgifter skall in. Juridiska avdelningen: Försvarsmakten svarar fr.o.m. den l januari 1994 själv för allmänt rättsligt stöd, reglering av ansvarsskador samt att företräda staten inför domstol inom sitt ansvarsområde. Fyra personår har tillkommit i högkvarteret för att fullgöra uppgifter som tidigare låg på FCF. PA-avdelningen: Denna del FCF:s tidigare verksamhet utförs - av PA-avdelningen inom högkvarteret. Resursbehovet är nu av beräknat till 12 personår, 3,5 personår vid Militära servicevarav kontoret MSK.

Militärhögskolan A/IHS

Överföringen den verksamhet som tidigare låg på FCF har inte av inneburit någon större förändring. MHS lånade tidigare personal från FCF utan ersättning än vissa arvoden. Kursutbudet är annan tidigare. En viss utökad högre utbildning kan numera erbjudas, som vilken hade måst upphandlas utifrån. Det är en styrka att annars arbetar inom organisationen i stället för som tidigare, man nu

76 Uppföljning av besparingsmålen

utanför. Två personer följde med från FCF. Kostnadsmässigt har detta inte inneburit någon förändring.

Sammanfattande utfall av FCF:s avveckling

I nedanstående uppställning tab. 3 resursbehovet i personår

anges vid FCF 1992/93 samt motsvarande verksamhet 1994/95 fördelad på de myndigheter vartill verksamhet överförts från F CF.

Tab. Administrativt stöd åt Försvarsmakten. Resursbehov 1992/93-1994/95 fördelade på berörda myndigheter.

Kam

Hög

Är FCF RRV markol- FMV VPV MHS Eget Sza

kvl

legiet

1992/ 131 - - - - 131

- - -

1994- 12 55 16 9 5 2 2 1ll

-

/1995

Varav3,5personårvid MilitäraservicekontoretMSK. 7 Övergångtill egenverksamhetmedhuvudsakliginriktning uppdragför Försvarsmakten.

5.4¶Försvarsfastigheter

LEMO lade i delbetänkandet Förvaltning försvarets fastigheter

av SOU 1992:85 ett förslag till avveckling Fortiñkationsförvalt-

av

Uppföljning besparingsmålen 77

av

ningen FortF och att den myndigheten Försvarsmakten ges i

nya uppdrag att svara för sin egen lokalförsörjning. Mark, anläggningar och lokaler föreslogs disponeras på hyresbasis. En ny avgiftsfinansierad myndighet Fortifikationsverket FORTV föreslogs ersät-

- ta Fortifikationsförvaltningens funktion som ägarföreträdare för av staten ägda s.k. försvarsfastigheter.

LEMO bedömde att den nya formen för fastighetsförvaltning skulle minska det sammanlagda personalbehovet med 100-150 personår medan däremot ingen ekonomisk kostnadsbesparing angavs. LEMO bedömde även att ekonomiska fördelar på sikt skulle uppnås genom en effektivare förvaltning och lokalutnyttjande.

Vid nedläggningen av FortF övergick en betydande del av

. personalen till Confortia AB medan 238 anställda sades upp. De sammanlagda kostnadseffektema som härav följt är ännu svåra att bedöma den årliga besparingen torde kunna uppskattas till

men mellan 60 och 70 miljoner kronor.

5.5 av Försvarets datacen-

Bolagiseringen

ter och Försvarets mediecenter

Verksamheten vid Försvarets datacenter FDC var till 100 procent avgiftsfinansierad och ekonomiskt självbårande. En viss fondering av överskott ledde till att FDC vid utgången av budgetåret 1991/92 förfogade över ett verkskapital på cza 49 miljoner kronor.

i I skrivelse daterad den 28 september 1992 föreslog LEMO

en att verksamheten vid FDC skulle avvecklas och dess tillgångar

78 Uppföljning av besparingsmålen

överlåtas till ett statligt eller privat ägt aktiebolag och i skrivelse

en avgiven den 30 november år föreslog LEMO på sätt

samma samma en avveckling Försvarets Mediecenter.

av

I juni 1993 beslutade regeringen att lägga ned myndigheten Försvarets datacenter fr.o.m. den l juli 1993. Beträffande försäljningen av FDC:s och FMC:s verksamheter samt avvecklingen myndig-

av heterna inga konkreta besparingsmål. Försäljningama

angavs inbringade totalt 88 miljoner kronor. Riksrevisionsverket RRV har riktat allvarlig kritik mot upphandling ett nytt ekonomisystem

av för försvarsmakten föregick överlåtelsen Försvarets

som av datacenter vilken enligt RRV medförde betydande merkostnader för statsverket. Det är framförallt i den löpande uppföljningen och styrningen verksamheten bristerna varit uppenbara. RRV:s

av som kritik i kompletteringspropositionen 1994 föranledde

togs upp men inte regeringen att vidta några åtgärder då myndigheten vid denna tidpunkt inte längre verksam.

var

5.6¶Försvarets Materielverk

Inom Försvarets materielverk finns ett särskilt för

program reducering av konsultutnyttjande, kommer att redovisas i

som samband med en uppföljning FMV:s effektiviseringsprogram. I

av propositionen 1992/93:100 återkommer regeringen till detta mål:

"Det inom verket initierade effektiviseringsprogrammet innebär att kostnadsnivån vid utgången budgetåret 1995/96 skall

av vara

i storleksordningen 300 miljoner kronor lägre än vid starten

av

budgetåret 1993/94. För att möjliggöra detta har Materielverket

anmält att huvudstruktur försöksvis kommer att införas

en ny

fr.o.m. budgetåret 1993/94. Det är enligt min mening nödvändigt

Uppföljning av besparingsmålen 79

att Materielverket fortsätter utvecklingsarbetet mot nytt arbets-

sätt enligt den uppgjorda planen".

Besparingsmål: Enligt överenskommelse refereras i - en som LEMO:s PM Vissa frågor försvarets materielförsörjning PM

- om 1993-10-21 har FMV åtagit sig att under treårsperioden 93/94-

- -95/96 sänka verkets årliga driftskostnader och kostnader

för resor på externa uppdrag med 300 miljoner kronor. För FMV:s del handlar det om en effektivisering verksamheten med 25 % fram

av till den 30 juni 1996. Besparingen innebär även personalinskränkningar som beräknas motsvara 15 % den interna administratio-

av nens resurser. Målet skall nås tydlig uppdragsstyming, änd-

genom rat arbetssätt och koncentration verksamneten till FMV:s

en av kämområden.

Utfall: Försvarsmakten har för budgetåret 1994/95 tilldelats l 634 miljoner kronor. inom anslaget Fö/Al för uppdrag till FMV. FMV har under budgetåret 1994/95 fakturerat Försvarsmakten

på ett sammanlagt belopp av 1 430 miljoner kronor. Skillnaden mellan tillförda medel till FMV under budgetåret 1991/92 på l 561 miljoner kronor och FMV fakturerat belopp budgetåret 1994/95

av på 1 430 miljoner kronor, kostnadsminskning på utfallet vid

är en Försvarsmakten på 131 miljoner kronor i fast prisläge,

varav kostnadssänkningen mellan 1993/94 och 1994/95 uppgick till 46 miljoner kronor.

80 Uppföljning av besparingsmålen

5.7¶Civil ledningsverksamhet

Funktioner inom den civila delen totalförsvaret berördes av

av LEMO i två delbetänkanden. I delbetänkandet Civilbefälhavarna SOU 1992:106 uttrycks ett konkret besparingsmål som återkommer under 5.7.1.

Tab. 4 Utfall: Ledningsverksamhet inom den civila delen av totalförsvaret

1991/92 1994/95

stab Pers. Nettoutfall Nettoutfall Pers. Nettoutfall

år tkr 91/92 tkr inkl. år tkr 94/95

NP192-95

l Nettoutfall06-30.Kalla: RRV z Uppräknatbelopptill fastprisläge1995enl.nettoprisindexNPI feb. 92-1995årsmedel-

tal med 8,59 %.

Det andra delbetänkandet Ansvars- och uppgiftsfördelning inom

det civila totalförsvaret SOU 1993:95 togs inte upp i 1993 års

budgetproposition behandlades istället i samband med rege-

men ringens proposition angående lag om civilt försvar prop.

Uppföljning besparingsmålen 81

av

l994/95:7 i juni 1994. Betänkandet innehöll inte några

genomgripande förslag till förändringar det civila försvarets organisa-

av tion. Följaktligen framkom heller inte några konkreta besparingsmål. Däremot berördes genomförandet föreslagna ned-

av skärningar vid Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB liksom inom Försvarets materielverk FMV vilka tidigare nämnts

som grundas på fonn överenskommelse mellan LEMO och

en av berörda verk.

Förändringar i den civila delen totalförsvarets resursbehov mel-

av lan budgetåren 1991/92 1994/95 framgår tab. 4

resp. av ovan.

5.7.1¶Civilbefälhavama

Besparingsmål: I budgetpropositionen 1992 prop. 1992/93, bil. - 5 behandlades LEMO:s betänkande Civilbefälhavama SOU l992:l06 vari föreslogs reducering antalet civilområden till

en av tre med en beräknad besparing i fredsverksamheten på 5 personår eller l miljon kronor år. Regeringens förslag överensstämde i

per stort med LEMO:s förslag, dock utan att besparingsmålen berördes.

Utfall: En avstämning utfallet mot besparingsmålen vad - av avser fredsorganisationen vid civilbefälhavarkansliema visar att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95

i antalet årsarbeten minskade med 13 personår, -

i anslagsñnansierade årskostnader minskade med drygt 5,2 mil- -

joner kronor fast prisläge. Det för Civilbefälhavama uppsatta besparingsmålet har således uppnåtts med god marginal då resursbehovet reducerats

långt mer än vad som ursprungligen besparingsmål.

angavs som

82 Uppföljning besparingsmålen

av

5.7.2¶Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB

Besparingsmål: Av LEMO-betänkandet Ansvars- och uppgifts- fördelning inom det civila försvaret framgår att ÖCB avsåg att genomföra ett besparingsprogram på totalt 10 miljoner kronor under perioden 1993-1994/95 med förändringar som LEMO ansåg "lämpliga", omfattande totalt 15 procent av den interna administrationens resurser.

Utfall: ÖCB i årsredovisningarna 1993/94 respektive - anger 1994/95 sammanlagd LEMO-besparing förvaltningskostnadsbe-

en sparing inom anslagen Gl, Civil ledning och samordning samt Försörjning med industrivaror på 10 miljoner kronor till följd av omorganisation och effektivisering av verksamheten. Den "frivilliga" besparingsöverenskommelsen till följd LEMO-utredningen

av kan därmed sägas ha uppfyllts.

Uppföljning av besparingsmålen 83

8¶Summering av besparingarna

En summering av genomförda besparingar utifrån angivna besparingsmål ger vid handen att huvuddelen av besparingsmålen inte uppfyllts varken beträffande personal eller kostnadsutfall. I nedanstående uppställning har medtagits de på överenskommelser grundade besparingar inom ÖCB och FMV. Tab. 5 Måluppjj/llelse av besparingsmålen

Målgrupp Besparing i personár Besparing i tot. kost-

nader milj. kr.

Mål Utfall Andel Mål Utfall Andel

Försv.hâlso-och sjukvård 45 33 73 % 18 18 100%

Civilbefälhavama 5 13 260 % 1 5 500 %

Besparingresp.merutgiñ v I Inkl. viss verksamhetvid Fördelningsstabema. Fullständig uppgift saknas.

6¶Omstruktureringens

besparingsef-

fekter en analys

-

6.1 och be-

Administrationsprogrammet

sparingama

I kapitel 3 berördes 1991 års kompletteringsproposition i vilken regeringen lade fram förslag till effektivisering den statliga

av verksamheten att reducera administrationen så att två

genom miljarder kronor årligen kan netto på statsbudgeten när fullt

sparas genomslag nåtts. För Försvarsdepartementets del rörde det sig om

sammanlagd besparing på 350 miljoner kronor under en treårig en genomförandeperiod juni 1991-juni 1994 inom verksamhetsområdet. Som framgår genomgången i föregående kapitel 5 uppgår

av de sammanlagda besparingarna kopplat till LEMO-reformen till drygt 410 miljoner kronor under perioden 1991/92-1994/95, inklusive besparingar i FMV, ÖCB och Fortifikationsverket. Administrationsprogrammets besparingsmål synes därför ha uppnåtts med god marginal.

Mindre än ett år har sparambitionen ökat. I samband med

senare LEMO-reformen ställde regeringen hårdare krav på försvaret.

86 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

6.2¶LEMO:s roll i

omstruktureringen av

försvaret

I LEMO-utredningens första delbetänkande "Försvarsmaktens ledning" SOU 1991:112 återfanns vissa besparingsförslag kopplade till förslaget omfattande strukturförändring inom

om en försvaret. Några månader följde propositionen med 1992 års

senare försvarsbeslut samt under hösten den s.k. stabiliseringspropositionen prop. 1991/92:l50.

Tillsammans representerade dessa insatser ett kraftfullt försök att strukturerera försvaret, minska och ambitionsni-

om ramar anpassa våema till de nya 1992 års försvarsbeslut förutsågs

ramarna. innebära exempelvis övertalighet med 1 500 yrkesofficerare och

en 4 500 civilanställda, sedan också i stort har förverkligats

som brutto har t.o.m. mer än 5 000 de civilanställda avvecklats.

av LEMO:s besparingsbeting handlade inte att ändra försvars-

om ramama utan att inom den givna ramen som sedan justerades ned ytterligare med 1.2 miljarder kronor i den s.k. stabiliseringspropositionen fördela 475 miljoner kronor från ledningsresurser

om till krigsändamål. Man kan säga att LEMO-besparingama, de

om lyckades, skulle underlätta för försvaret att uppnå de önskade nedskärningarna genom att 475 miljoner kronor skulle ställas till förfogande för användning än ledning och administration.

annan

Beräknat resursbehov respektive utfall för budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas nedan. Uppgifterna för 1991/92 års verksamhet baseras på LEMO:s underlag från Fst/Plan

Av diagram l nedan framgår att besparingsmålen inte har

upp-

Omstruktureringens besparingseffekter-en analys 87

fyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen som helhet.

100%

i IPersonår

DKostnader

80%

60°/-

40%

0% - + -o-- v--o- n - -4

å å

ä

3 EU

-20%-

E

40%-

Diagram 1:Måluppj§llelse av besparingsmålen inom den militära ledningsfunktionen

Av diagram 2 framgår att besparingsmålen i stort sett uppnåtts inom funktionerna administrativt stöd till försvarsmakten, försvarets hälso- och sjukvård samt vid civilbefälhavarkansliema. Inom hälsooch sjukvårdsverksamheten har dock organisationsförändringama ännu inte fullföljts vilket innebär att reduceringen i antalet personår inte nått upp till besparingsmålen.

88 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

Diagram 2: Måluppfj/llelse av besparingsmålen stöafunktioner samt civilbefälhavarna

u Pers

Kostnader

40%

30%

20%

Adm.stöd Försv.hälsoGsjukv. Civilbefalhavarm

Kostnadsminskningama är i vissa fall betydligt mindre än vad LEMO hade väntat sig, särskilt på nivåerna under högkvarteret. En fråga som bör besvaras är varför det inte blev några väsentligare kostnadsminskningar.

Som tidigare konstaterats ger inte Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 tillräckligt underlag för en bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Det har därför varit nödvändigt för UTFÖR att från Försvarsmakten begära in kompletterande underlag avseende beräknat resursbehov för perioden 9407-9506 för Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå. Därefter har det varit möjligt att beräkna förändringarna av resursbehovet för försvarsmaktens ledning mellan budgetåren 1991/92 respektive 1994/95.

Omstruktureringens besparingsefekter-en analys 89

En nödvändig förutsättning för en uppföljning är att man har tillgång till tillförlitlig baskalkyl. Problemet är att indelningen i

en "ledning i fred" respektive övrig verksamhet inte är en etablerad indelningsgrund. Den återfinns inte i kontoplaner och annan statistik utan måste beräknas fram varje gång utifrån specifik kunskap om varje verksamhet. Det har varit en stor hjälp att vi kunnat utnyttja den nulägesstatistik som LEMO-utredningen själv använde och levererades av Försvarsstaben som underlag till LEMO.

som Ett problem med detta underlag har dock varit att det i vissa fall visar stora brister i överensstämmer med officiella budget- och utfallssiffror från samma tid. För att få ett stöd för tolkningen av det historiska materialet har UTFÖR begärt in särskilda uppgifter om 1991 från högre såväl som lägre regional nivå i försvaret, samt i övrigt haft utdragen dialog med controlleravdelningen vid

en högkvarteret. Full säkerhet har knappast uppnåtts i det statistiska underlaget, men tillräckligt för att möjliggöra några slutsatser om utfallet.

Av Försvarsmaktens utvärdering av omorganisationen inom Högkvarteret PM 1995-10-20 framgår i fonn av rekommenda-

tioner inför framtida omorganisationer några kommentarer som

kan tolkas som kritik av den genomförda refomien. Bland annat påtalas vikten att i fortsättningen säkrar utgångsläget så

av man att man kan mäta förändringstakten, bl.a. i ekonomiska tenner.

Behovet ett preciserat utgångsläge har illustrerats i arbetet

av med detta betänkande. Försvarsmaktens redovisning är i stor utsträckning är ofullständig och opålitlig, bl.a. beroende på att olika lokala enheter har olika och från tid till annan skiftande redovisningspraxis, vilket försvårar jämförelser.

90 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

6.3¶Hur till

gick besparingsarbetet

Över 80 procent av LEMO-utredningens förslag angående strukturförändringar genomfördes. Varför ledde inte omstrukturering till avsedda besparingar

I LEMO:s betänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 presenteras en kalkyl och målsättning för besparingsarbetet på grund av strukturförändringarna. De besparingar som planeras anses vara en konsekvens av "de strukturella organisationsförändringar och de resursanpassningar som föreslås", dvs besparingar skulle uppnås inte bara med fusioneringar av ett antal staber, utan även med ambitionssänkningar.

De två effekterna, fusionering respektive ambitionssänkning, slår olika på olika delar av besparingsprogrammet. Enligt intervju med LEMO:s sekreterare dominerade fusioneringseffekten när det gällde sammanslagningen de centrala staberna till ett gemensamt

av högkvarter dessa besparingar skulle omfatta 40 procent det

av totala besparingsmålet", medan ambitionssänkningen framförallt gällt planeringskvaliteten på Fo-stabsnivån som omfattade 25 procent av de totala besparingarna. Inom övriga områden kunde fusionerings- respektive ambitionseffektema inbördes ungefär

vara lika stora.

En grov kalkyl som bygger på ovanstående bedömningar vid

ger handen att huvuddelen av besparingarna skulle åstadkommas genom

H

I direktiventill LEMO-utredningenangavsenbesparingpå central,högreoch lägre regionalnivå om czaentredjedelavdåvaranderesursanvândningcza 1 500milj. kr. för ledning i fred, således500milj kr. LEMO bedömdeemellertiden besparing 475milj. kr. som merrealistisk,vilket ocksåblev det besparingsmålsom senareangavsi regeringensproposition.

Omstruktureringens besparingsefekter-en analys 91

fusioneringen, dvs. borttagandet dubbelbemanningar för

av

funktioner, och enbart en mindre del genom amgemensamma bitionssänkningar. Medan effekterna en fusionering blir relativt

av tydliga i form administrativa funktioner som kan

av gemensamma rationaliseras är det svårare att styra fram en ambitionssänkning.

Det s.k. LEMO-sekretariatet, först var en del av För-

som svarsstaben och sedan FMO övergångsmyndigheten innan det

av

högkvarteret och därefter Försvarsmakten etablerats fick i nya uppdrag att verkställa omstruktureringen stabema under perioden

av 1992-93. Detta följden arbetsuppdelning mellan LEMO-

var av en utredningen och Överbefälhavaren. LEMO-sekretariatet kom att i första hand befatta sig med de centrala stabema, dvs. det framtida högkvarteret.

Den stora besparingseffekten 200 miljoner kronor enligt LEMO-utredningen skulle uppnås omstruktureringen av de

genom centrala stabema, även omstrukteringen de regionala och

om av lokala stabema tillsammans förväntades bli ännu större, 275 miljo-

kronor. Från början planerades hela förändringen genomföras ner till den l juli 1993. Under hösten 1991, i samband med den nya regeringens tillträde, ändrades denna förutsättning och den nya myndigheten Försvarsmakten skulle etableras först till 1juli 1994. Därmed minskades LEMO-utredningens liksom LEMO-

senare sekretariatets anledning att driva besparingsfrågan i de regionala och lokala stabema. Dessas omstrukturering lades in i det allmänna besparingsarbetet i linje med 1992 års försvarsbeslut och skedde under ledning de gamla försvarsgrensledningarna. Omorganisa-

av tionen Militärområdesstabema Milo-stabema skedde under

av ledning operationsledningen, flygkommandona under flygvapen-

av ledningen, marinkommandona under marinledningen och Försvars-

92 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

områdesstabema Fo-stabema under arméledningen styrdes men emellertid också från militärbefälhavama. LEMO-refomrens mål med nedskäming på 30 procent nämndes bakgrund det som en men som blev styrande de operativa kraven dvs krigsorganisatiovar nen och försvarsbeslutets totalramar. Dimensioneringen behandlades som en del det sedvanliga programarbetet, vilket återav speglas i propositionens 1991/92:l02 uttalande "att del en av besparingarna redan har inräknats i överbefälhavarens underlag till regeringen" 52. Ett problem var att den regionala och lokala omorganisationen kom före högkvarteret. Man kunde därför inte exakt hur veta ansvarsfördelningen mellan nivåerna skulle bli utan fick göra en skattning. Milo-stabemas dimensionering fick utgå från nyligen en genomförd sammanslagning två tidigare Milo-stabema. Det av viktiga för LEMO-sekretariatet i dessa fall inte den 30-provar centiga besparingen utan att fick struktur överensstämman en som de med LEMO:s grundritning. När det gällde försvarsområdena sades i propositionen för 1992 års försvarsbeslut prop 1991/921102 i syfte "att åstadkomma att en begränsning av resursanvändningen i fred, bör varje försvarsområdesstabs till de uppgifter oundgängligen resurser anpassas som behöver utföras". Styrningen omorganisationen i synnerhet av av försvarsområdena koncentrerades på krigsorganisationen medan organisationen i fred, är den mest kostnadsdrivande, levde som under organisationsfrihet. Ett problem med Fo-stabemas dimensionering var det nära samband dessa har med organisationen för som det lokala produktionsstödet vilket det inte finns självklar gör att en gräns mellan Fo-stabema i fred och produktionsstödet. Allt detta bidrar till att förklara skillnaderna i genomslag för

Omstruktureringens besparingsejffekter-en analys 93

LEMO-sekretariatets intentioner. Man kunde i detalj styra högkvarterets organisation i fred, detta gick olika anledningar inte men av när det gällde de regionala och lokala nivåerna. LEMO:s reduceringsmål tycks, med andra 0rd, ha spelat en undanskymd roll i det konkreta omstruktureringsarbetet vid dimensioneringen ledningsav organisationen regionalt och lokalt. Andra orsaker till frånvaron av rejäla att det år 1992 rådde osäkerhet både om det grepp var framtida antalet militärområden 3 eller 4 och antalet försvarsområden, eftersom det redan vid denna tidpunkt fanns förhoppningar radikal minskning antalet försvarsområden. om en av

6.3.1¶Att räkna befattningar

LEMO-sekretariatets liksom de centrala stabemas instrument för styrningen omorganisationen bestod främst av att ange den nya av strukturen uträknad i antal befattningar. Man utgick från en bedömning det arbete behövde utföras inom olika staber av som och beskrev detta med hjälp antalet tjänster. Försvarsmaktens av filosofi vid omorganisationer är uppenbarligen att minskning av en antalet befattningar är ett verksamt medel också för att uppnå en sänkning av ambitionsnivå och totala kostnader. Man menar att om minskar antalet befattningar, så minskar på sikt också behovet man kringtjänster i form lokaler, telefon, assistenter, dvs åtav av minstone på längre sikt sänks även andra kostnader än lönekostnadema. Vissa effekter detta slag kan spåras i uppföljningen av av högkvarteret. Enligt PM från högkvarteret 1995-10-20 kan man sänkning telefon, dataöverföring och porto från cirka 20 se en av miljoner kronor till drygt 8 miljoner kronor. Vad emellertid man

94 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

också kan utläsa uppföljningen är att kostnaderna för kontorsserav vice, inklusive lokalvård exklusive hyra, ökat från 45 till 58 men miljoner kronor, vilket gör att servicekostnadema på arbetsplatsen i verkligheten förblivit relativt oförändrade exklusive hyra. Att styra kostnader enbart med hjälp befattningsantal är av en. osäker metod. Kostnadsreducering kräver normalt att man uppmärksammar kostnaderna direkt, inte enbart via antalet befattningar. Efter minskning den fasta personalen är det sannolikt en av t.ex. att den återstående personalen, på det lojala och yrkesstolta sätt som anställda gör, försöker åstadkomma resultat tidigare, samma som vilket leder till ökat övertidsuttag, ökade konsult- och datakostnader eller andra metoder för att kompensera för personalminskningen. I efterhand kan man konstatera att LEMO-sekretariatets metod att sänka kostnader motverkades ytterligare några motkrafter: av Den ena kraften följde att LEMO-sekretariatet enligt uppgift - av ville höja nivån på tjänsterna i det framtida högkvarteret samtidigt som antalet tjänster skars ned. Meningen att var undvika personal i lägre tjänstegrader, dvs. majors grad och därunder. Detta förklarar den tendens till ökade personalkostnader som blivit tydlig i uppföljningen, motsvarande en genomsnittlig personalkostnadshöjning i fasta priser på 10-15 procent, i absoluta tal cirka 30 miljoner kronor. En annan kraft är att den sänkning hoppades uppnå i - man kringkostnader till stor del försvann vid synliggörandet av lokalkostnadema fastighetsrefonnen. Grovt sett har genom högkvarterets hyror fördubblats, dvs. ökning med cirka 16 en miljoner kronor. Detta är dock mätfråga och har inte direkt en med det reella lokalbehovet att göra som väl efterhand torde påverkas de ökade kostnaderna. av

Omstruktureringens besparingseffekter-en analys 95

6.4¶Vad blev i

besparingen högkvarteret

6.4.1 Försvarsmaktens

uppföljning

LEMO:s ovan refererade delbetänkande angående Försvarsmaktens ledning framlades i december 1991. Därefter beslutade statsmakterna om förändringar stödmyndigheter inom det tidigare huvud-

av program Nedläggningarna av i första hand myndigheterna Försvarets civilförvaltning FCF, Fortiñkationsförvaltningen FortF, Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS, Försvarets mediecenter FMC och Försvarets datacenter FDC har inneburit viss utökning

en av ansvarsområdet som berör såväl högkvarteret vissa myndighe-

som terna inom de tidigare huvudprogrammen l-4.

Som framgår tabell l i kapitel 5 minskade resursbehovet på

av den centrala ledningsnivån mellan 1991/92 och 1994/95 uttryckt i årsarbetskrafter med cza 100 personår, dvs. 40 procent be-

av sparingsmålet, medan de anslagsñnaniserade årskostnadema i fasta priser minskade med 98 miljoner kronor, dvs. drygt hälften

av LEMO beräknad besparing. Som nämnts har Försvarsmakten

ovan gjort en egen utvärdering effekterna omorganisationen,

av av Särskild redovisning efter högkvarterets omorganisation HKV dnzr 23 386:80767 daterad 1995-10-20. I denna besparingen

anges under perioden 1992/93 och 1994/95 till 198 personår brutto och 168 miljoner kronor löpande priser, brutto, det

men anges samtidigt att de verkliga besparingarna alltså netto är mindre, 146 personår respektive 26 miljoner kronor löpande priser

på grund av att ett antal nya uppgifter tillförts högkvarteret och andra liknande skäl. En analys av högkvarterets uppföljning visar att, de siffror

av

96 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

presenteras i högkvarterets PM, den rimligaste är cirka 100 som miljoner högre, nämligen 125 miljoner kronor. Skälen till detta

följer här.

Besparingar brutto och netto vid högkvarteret beräknade på utfallet 1992/93-1994/95

Sammanlagd "teoretisk" besparing 168,0 milj. kr.

Ökade hyreskostnader 16,1 milj. kr. -

Tillkommande uppdrag från FCF, FortF 38,6 milj. kr. -

Övrig internationell verksamhet 11,0 milj. kr. -

Drift, underhåll, stöd ADB-system 29,8 milj. kr. av -

Tillkommande personalkostn. 25,0 milj. kr. -

Tillkommande kostn. övrig personal 8,8 milj. kr. -

Retroaktiva löner 93/94 3,6 milj. kr. -

Lönetillägg 9,0 milj. kr. -

Summa "verklig" besparing 26,1 milj. kr.

Källa:Särskildredovisningeñerhögkvarteretsomorganisation.Försvarsmakten1995-10-20.

Av uppställningen framgår hur Försvarsmakten analyserat tillovan kommande kostnader. Vidare framgår tabellen att Försvarsmakav

12 dei sistnämnda Vid enjämförelsemedberäkningari tab. kap. skall beaktasatt tabellingåendeuppgiñemagrundaspå beräknatresursbehov1991/92respektiveutfall 1994/95.Dessutomharkostnader engångskaraktârsåsomavvecklings-ochövergångsav kostnaderför personalinte ingått i underlagettill tab.

Omstruktureringens besparingse/jfekter-en analys 97

ten anger de ursprungliga ekonomiska besparingarna på central ledningsnivå till 168,1 miljoner kronor. Denna summa är en teoretisk konstruktion som bygger på förutsättningen att samtliga i tabellen uppgivna kostnader är rimliga justeringsfaktorer, eftersom den verkliga besparingen bara är 26,1 miljoner kronor. Det förefaller som om den mest rimliga skattningen av besparingen bör beräknas till 125 miljoner kronor, dvs. summan av de faktiska besparingarna på 26,1 miljoner kronor, de 95,5 miljoner kronor som högkvarteret beräknat för tillförda uppgifter samt de för 1993/94 retroaktiva lönerna inte bör belasta 1994/95 på

- som - 3,6 miljoner kronor. Summan 125 miljoner kronor kan enligt vår bedömning beskrivas som den verkliga besparingen, dvs. betydligt lägre än det belopp Försvarsmakten hävdar. Som kommentar till dessa

som poster kan sägas: 16,1 miljoner kronor i ökade hyreskostnader cza 100 % under perioden 1992/93-1993/94 p.g.a. införandet av kapitalkostnader har redan nämnts ovan som en av "n1otkraftema" mot besparingsmålet. 38,6 miljoner kronor för tillkommande identifierade uppdrag till följd nedläggningen myndigheterna Försvarets civilförvalt-

av av ning, Fortifikationsförvaltningen och Försvarets sjukvårdsstyrelse, tillkommande enheter BRB, OP/SJVA, verifikationssektionen, införande uppdragsstyming mot FMV, tillkommande

av verksamhetskostnader för personalutökning, varav 10 miljoner kronor i ökade pendlingskostnader traktamenten, 29,8 miljoner kronor för kostnader för drift och underhåll av datorer respektive nätverk, ADB-stöd, reservdelar, investeringar i nätverk, omsättning datorer samt tillkommande anpassnings-

av

98 Omstruktureringens besparingsefjfekter-en analys

kostnader. Under 1994/95 har de tidigare stabemas lokala

nätverk integrerats i ett komplett nätverk för högkvarteret.

Kostnaderna för drift, underhåll och service samt ett utökat

användarstöd har därmed ökat kraftigt. Dessa kostnader uppges

ha att göra med att Försvarsmakten övertagit ansvaret i samband

med bolagiseringen av FörsvarsData och indragningen FCF.

av

11 miljoner kronor för övrig internationell verksamhet kan -

hänföras till tillkommande verksamheter. Med dessa poster får man en besparing före de tillkommande verksamheterna på 125 miljoner kronor.

Dessutom definierar Försvarsmakten i tabellen ett antal tillkommande kostnadsposler på tillsammans cza 42,8 miljoner kronor vilka framgår tabellen ovan. Det går dock inte att bedömai

av vilken utsträckning de härrör från tillkommande uppgifter eller inte, vilket bör vara det riktiga utvärderingskriteriet. Någon del kan ha att göra med en av de motkrafter som nämnts ovan, nämligen en tendens till ökade personalkostnader beroende på tjänstegradshöjningen i ett "slimmat" högkvarter.

Enligt UTFÖR:s beräkningar grundar sig på jämförelse

som en mellan LEMO:s nuläge 1991 och Försvarsmaktens uppgifter 1994/95 är besparingen i högkvarteret 100 miljoner kronor i fast

cza prisläge. Detta är en faktisk jämförelse och bör därför närmast jämföras med de 26 miljoner kronor i högkvarterets uppfölj-

ovan ning. Det bör emellertid betonas att beräkningarna utgår från olika startår 1991 respektive 1992 och att här även kan uppkomma andra jämförelseproblem, varför UTFÖR avstår från analys

nänn are

denna skillnad. Även med hänsyn till vid Försvarsmakten av taget tillkommande verksamhet torde besparingarna inte uppgå till mer än 125 miljoner kronor.

Omstruktureringens besparingsejfekter-en analys 99

6.4.2¶Förändrad personalstruktur

En grundläggande fråga som en uppföljning av besparingseffektema bör utgå från, är varför en faktisk genomförd personalminskning inte lett till en förväntad minskning verksamhetens totalkostnad.

av Intressant att notera av ovan refererade rapport från Försvarsmakten PM 1995-10-20 är att grundlönekostnaden vid högkvarteret under den aktuella perioden minskat med drygt 20 miljoner kronor vilket är en konsekvens av antalet minskade befattningar. Samtidigt har personalsammansättningen förändrats. Av de 146 avvecklade årsarbetskraftema vid Högkvarteret var, enligt Försvarsmakten, 83 civil personal som sades upp och 63 militär personal som fick annan placering. Andelen militär personal i Högkvarteret har under perioden 92/93-94/95 ökat med 4 procent. Under samma period har den genomsnittliga totala lönekostnaden ökat, per befattning och genomsnittligt med 10-15 procent.

Av Försvarsmaktens rapport framgårvidare att avvecklingen av den civila personalen inom Högkvarteret inte har visat sig ge önskad spareffekt eftersom denna personalgrupp relativt låg

hade en medellön och låga overheadkostnader. I overheadkostnader ingår kostnader för tjänsteresor och pendling samt övertidsuttag som under perioden förändrats enligt följande:

Ersättningen för pendlingskostnader har enligt Försvarsmaktens -

egna beräkningar fördubblats mellan 1992/93 10,5 milj. kr. och

1994/95 20,3 milj. kr.. Orsaken vara "nytillsättningar av

anges

befattningshavare i högre nivåer vilka finns tillgängliga i

närområdet".

Kostnader för tjänster och konsulter har ökat med 16 miljoner -

mellan åren 1992/93 och 1994/95. Den huvudsakliga förklaring-

100 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

en till dessa ökningar finner Försvarsmakten i ökade kostnader för anlitande av WM-data.

6.5¶Vad bör ledning och administration

kosta

Frågan om dimensionering av intern ledning och administration uppmärksammades Statskontoret i det s.k. INKA-projektet

av INtemadministrationens K0stnadsAndelar, se rapporterna 1987:22 och 1992:8. INKA-metoden utgår från myndighets verksam-

att en het kan delas i huvuduppgifter och administration. Driftstöd till huvuduppgiftema bör räknas i dessa de har ett nära samband

om med huvuduppgiften. Syftet med INKA-metoden är att bedöma om resursinsatsema för intemadministration är rimliga och vad som kan göras om de inte är det. Man bör, enligt Statskontoret, göra återkommande beräkningar enligt fastlagda principer så att jämförelser över tiden och med andra myndigheter möjliggörs.

I administrationskostnadema ingår nonnalt verksledning, inform ation, personaladministration, ekonomiadministration, internutbildning, metodutveckling, facklig verksamhet, övrig administration kontorskostnader, resor, förråd. Lokalkostnadema fördelas i norm alfallet proportionellt på huvuduppgiften respektive administrativ verksamhet. I Statskontorets studie av högskolesektom rapport 1992:8 exkluderades dock lokalkostnadema.

I studien med data från 1985-87 deltog ett 40-tal statliga myndigheter endast Militärhögskolan från försvarssektom.

varav Bland samtliga studerade myndigheter genomsnittet för

var

Omstruktureringens besparingsejfekter-en analys 101

kostnademas administrationsandel 20 procent men spridningen var betydande, från 8 till 45 procent. Särskilt de små myndigheterna uppvisade höga administrationsandelar med spridning från 15 till 45 procent. l INKA-studien högskolesektom 1992 angavs administraom tionens andel kostnaderna 19 procent, en ökning med 5 av vara enheter sedan fem år tidigare. Skillnaden mellan stora och små högskolor betydande. De stora hade ett genomsnitt på 18 och var de små på 27 procent. INKA-metoden borde kunna tillämpas även på försvarssektom. Genom att Försvarsmaktens redovisning numera möjliggör urskiljande "ledning och administration" på alla nivåer hade av UTFÖR inledningsvis förhoppningar att indelningen nu kunde om finare än vad LEMO-utredningen kunde. Av Försvarsmaktens göras årsredovisningar framgår verksamhetsuppdelning med bland en begreppet "ledning och administration", vilket exkluderar annat lokalkostnader och personalutbildning också krigsförberedelser, men dvs. väsentliga avvikelser från såväl INKA-defmitionen från som LEMO-begreppet "ledning i fred" som inkluderar krigsförberedelser. De olika andelsuppgiftema är således inte direkt jämförbara. Kostnadsandelen för "ledning och administration" 1994/95 var 9 I delårsrapporteringen för andra halvåret 1995 sjönk denna procent. andel till cirka 6 procent, vilket framförallt illustrerar osäkerheten i dessa siffror kvaliteten borde dock bli bättre år från år. Man kan inte utan vidare jämföra denna nivå med den genomsnittliga INKA-andelen är cirka 20 procent. INKA-myndigsom hetemas tyngdpunkt låg på administration och utbildning, dvs. var genomsnittlig administrativ myndighetstyp än försvaret. av mer Statlig administration i sin helhet har total personalkostnadsandel en

102 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

på knappt 50 procent, medan Försvarsmaktens motsvarande andel är knappt 30 procent beroende framförallt på försvarets stora materielinköp och förbrukning. Reducerar försvarets totalkost-

man nader så att personalkostnadsandelen blir jämförbar med

genomsnittlig statlig förvaltning, hamnar resursandelen för "ledning och administration" på 9-10 procent. Till detta bör läggas framförallt de delar av lokalkostnadema och personalutbildningen har

av som intemadministrativ karaktär och i Försvarsmaktens redovisning

som förs under andra verksamhetsrubriker. En skattning är att

grov l/3 av dessa kostnader hänför sig till intemadministrationen, dvs. ytterligare 4-5 procent bör läggas till de 9-10 procenten. Totalt skulle Försvarsmakten få intern administrationsandel på cirka 15

en procent.

Dessvärre kan inte heller denna siffra jämföras med INKAmåttet. Det finns anledning att tro att väsentliga delar För-

av svarsmaktens administration under respektive verksamhet utbildning m.m. bokförts under dessa i stället för under samlingsrubriken "ledning och administration", liksom även bevis på motsatsen finns vid vissa förband, nämligen att alla grundlöner, oavsett verksamhet, förts till "ledning och administration". I vilken grad dessa två felföringstendenser tar ut varandra är inte känt.

Det vore värdefullt att kunna jämföra Försvarsmaktens intemadministration med statsförvaltningen i övrigt, t.ex. med hjälp

av INKA-metoden. Försvarsmakten bör därför försöka och

anpassa stabilisera redovisningsrutinema så att sådana jämförelser i framtiden blir möjliga.

Det hävdas i några intervjuer att nedbantningen i

av resurserna högkvarteret i samband med LEMO-refonnen innebar för-

en svagning av de centrala funktionerna har med styrning och och

som

Omstruktureringens besparingseffekter-en analys 103

uppföljning att göra. I proposition 1991/92:l02 framhålls att de resurser som frigörs inom ramen för rationaliseringskraven av myndigheterna i första hand kan disponeras "för åtgärder som kan öka myndigheternas redovisningsstandard och ekonomiadministrativa kompetens" s. 48. Detta kan möjligen tolkas som ett symptom på att Försvarsmakten i vissa avseenden är "underadministrerad". En vanlig bedömning i Försvarsmakten är att resurserna för ekonomiadministration och kompetensen hos personalen på denna punkt har ökat under den senaste 10-årsperioden men att det är svårt att säga ökning har skett just under 90-talet eller i

om en samband med LEMO-refonnens förändringar.

6.6¶Jämförelse med de totala försvars-

kostnaderna över tiden

Utvärderingen LEMO-refomiens kostnadseffekter visar att

av totalkostnaden för "ledning i fred" som var LEMO-utredningens avgränsning har minskat med knappt 10 procent under perioden 1991/92-1994/95. Samtidigt har Statskontoret visat i sin undersökning, som redovisades i kapitel 3 att försvarets totala resurser reducerats med mellan 0 och 15 procent under perioden. Nettot av totalt minskade försvarskostnader och oförändrade resurser för ledning i fred är att andelen försvarets kostnader som går till

av ledning i fred grovt räknat har förblivit relativt oförändrade under perioden eller minskat obetydligt. Detta är knappast i överensstämmelse de refonnintentioner antyds i förarbetena till LEMO-

som refonnen: "Fredsorganisationen drar för stora resurser i förhållande

104 Omstruktureringens besparingsejffekter-en analys

till krigsorganisationen" prop 1990/911102, bilaga, sid 12.

6.7 att försvarets

Möjligheterna styra

kostnader

En slutsats som kan dras av ovanstående genomgång av statistiken är att det är lättare att styra försvarets totalkostnader än att styra den interna fördelningen inne i försvaret, t.ex. mellan resurser för intemadministration och huvuduppgift, kan benämnas

dvs. vad som "inre besparing". Uppdelningen i "ledning i fred" och övrig verksamhet var definitivt opraktisk som indelning genom att den inte stämmer med den kontoindelning "verksamheter" som sedan infördes i Försvarsmakten. Projektplaneringen i samband med omstruktureringen inte heller inriktad på kostnadsbesparingar,

var

att i överensstämmelse med militär tradition, arbetade genom man, med antalet befattningar istället för kostnaderna.

Försvarsplaneringen i sin helhet är uppenbart mer inriktad på att hålla totala kostnadsramar än på att förverkliga inre besparingsmål.

7¶Slutsatser och förslag

Statsmaktemas resultatorienterade styrning av myndigheterna förutsätter kontinuerlig uppföljning angivna mål i relation till av förväntat resultat. Med undantag för högkvarteret, har en sådan uppföljning försvarets ledningsverksamhet, kopplad till beav sparingsmål hittills inte genomförts. Likaså måste Försvarsmaktens kostnadsutvecklingen över längre tidsperiod, dvs. grepp om en utöver innevarande och föregående budgetåret, förbättras. Vidare måste Försvarsmakten redovisa besparingar genomförts och av om hur de återverkar på statsmaktemas långsiktiga mål. Detta kräver det ekonomiskt redovisningssystem är oberoende av ett som mer organisationsstrukturen och kan ligga till grund för uppföljning som kostnadsutvecklingen över längre tidsperiod, t.ex. genom av en jämförbarhet med den s.k. INKA-metoden för att analysera intemadministrationens kostnader, beskrivits i avsnitt 6.5. som LEMO-utredningens besparingskrav kom i hög grad att formulepersonalbesparingar vilka i högre grad uppnåtts, ras i tenner av dock utan att verksamhetskostnadema minskat i motsvarande utsträckning. Kopplingen till reella ekonomiska besparingar har med andra ord kommit att undervärderas. Detta tyder på att myndigheterna saknar incitament att följa och lyfta fram upp aktemas besparingsm huvudfråga i förändringsarbestatsm som en tet.

106 Slutsatser och förslag

Det är nödvändigt att statsmaktemas besparingsmål i fortsättningen formuleras distinkt. Därför bör dessa mål i högre grad

mer kopplas till en reducering verksamhet uttryckt i kostnader

av snarare än i personår. Dessutom måste större överensstämmelse råda mellan de i propositionen formulerade besparingsmål och de i programplanema angivna villkoren.

Ytterst handlar det givetvis om hur statsmaktemas anvisningar värderas. Myndigheterna måste bringas att acceptera den

av regeringen anbefallda linjen. Från regeringens sida är det därför nödvändigt att formerna för stramare ekonomisk uppföljning

en av myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnas särskild uppmärksamhet samt förstärkning sker

att en av Försvarsdepartementets på denna punkt, ett önskem

resurser som tidigare framförts LEMO-utredningen.

av

Bilaga 1

UTFÖR:s och arbete

uppdrag

Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en uppföljning och utvärdering av genomförande och pågående strukturförändringar inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Uppdraget syftar, enligt direktiven l995:4 till att belysa om avsedda resultat har uppnåtts, dvs effekter på verksamhet, kostnader och kvalitet. I uppdraget ingår även att utvärdera vilka effekter på myndigheternas organisation m.m. som strukturförändringarna fått. Om utvärderingen visar eller pekar på att effekterna på verksamheten avviker från statsmaktemas intentioner med strukturförändringama, skall utredaren analysera orsaken till avvikelsema och lämna förslag till åtgärder förbättrar måluppfyllelse och

som korrigerar inriktningen. Slutligen skall utredaren dokumentera och utvärdera organisation och val av arbetssätt för strukturförändringarna samt vilka effekter det valda arbetssättet fått på resultat av omstruktureringama.

Med stöd detta bemyndigande tillkallade departementschefen

av som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. Som sakkunniga förordnades departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, planeringschefen Dan Ohlsson och departementssekreteraren Katrin Westling Palm. Vidare har följande förordnats som experter: revisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektören Marja Lemne, fil kand Björn Sylvén, departementssekreteraren Ulrika

2 Bilaga 1

Lindström, överste 1 Svante Kristensson, avdelningschefen Sven

gr. Rune Frid, pol Christer Åkersten, fil kand Anders Bauer och

mag departementssekreterare Erik Kämekull. Dan Ohlsson entledigades i samband med utnämning till statssekreterare och Katrin Westling Palm förordnades som expert i samband med utnämning till biträdande kronodirektör.

Till sekreterare förordnades ekon dr Arne Granholm huvudsekreterare, avdelningsdirektören Kristina Eklund och ämnessakkunnige Sten Johansson. Den senare har tjänstgjort i FN-uppdrag september l995-april 1996. Till biträdande sekreterare förordnades Lena Niesink.

Utredningen har antagit namnet Utvärderingen av försvarets ledning och struktur UTFÖR.

Utredaren och de sakkunniga samt vissa av experterna har t.o.m. juni 1996 haft ll sammanträden. Vidare har utredaren och sekretariatet sammanträtt 5 gånger med Försvarsdepartementets chefer med information om utredningsläget.

Chefen för Försvarsdepartementet förordnade den 22 januari 1996 följande att ingå i UTFÖR:s referensgrupp för

personer militära lednings- och organisationsfrågor:

Per Borg, f.d. generaldirektör generaldirektör Hans Dellner f.d. generaldirektör Ingvar Ehrling generallöjtnant Lars-Erik Englund general Bengt Gustafsson överste l gr. Stefan Furenius generalmajor Krister Larsson generaldirektör Lennart Myhlback f.d. generaldirektör Gunnar Nordbeck f.d. generaldirektör Lars-Bertil Persson viceamiral Per Rudberg.

Gruppen har t.o.m. juni 1996 sammanträtt 3 gånger. Delar av utredningens underlagsmaterial har presenterats för gruppen, som delat med sig av erfarenheter och synpunkter men givetvis inte kan göras ansvariga för utredningens slutsatser.

sou 1996:96 Bilaga 1 3

Utöver sekretariat och experter har även ett 10-tal konsulter

inom olika specialområden anlitats samt tre historiker knutna till

Militärhögskolan.

Utvärderingen har byggt på studium dokument, på muntliga

av intervjuer, på enkäter och på överläggningar med de berörda

myndigheternas ledningar.

Planeringen utredningen har inriktats på publiceringen av 6

av betänkanden och ett antal rapporter inom i första hand följande

områden:

analys LEMO:s mål publicerades december 1995 som SOU - av

1995:129

stymingsfrågor, -

försvarsfastigheter, -

avveckling av personal, -

omstruktureringamas genomslag och besparingseffekter, -

LEMO-reforrnens metod, -

uppdrags- och ägarstyming, -

bolagisering och konkurrensutsättning. - Utredningen beräknas avsluta sitt arbete 1996 med rapport med

en förslag till förändringar avseende försvarets styrning och organisa-

tion.

2

Bilaga

Definition av sektorer i SCB:s nationalräkenskaper

Allmänna tjänster:

Allmän och utrikes förvaltning Finans-, Utrikes- och Civilde- -

partementen, kungahuset, riksdagen och dess verk, Riksrevi-

sionsverket, Länsstyrelserna, Riksgäldskontoret, Statskontoret,

Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån

Skatteindrivning Riksskatteverket, skattemyndigheter samt Tull- -

verket

Invandrarfrågor Invandrarverket i

- Försvar: civilt, ekonomiskt och militärt Försvarsdepartementet,

Försvarets materielverk

Samhällsskydd och rättskipning: polisväsende, åklagare, dom-

stolar,kriminalvård,kronofogdemyndighetemaJustitiedepar-

tementet

Utbildning: högskoleutbildning och forskning Utbildningsde-

partementet, Verket för högskoleservice Näringsliv:

Näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, till- -

verkning och byggnadsverksamhet Jordbruks- och Närings-

departementen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek

Kommunikationer Kommunikationsdepartementet, Vägverket, -

Banverket

2 Bilaga 2

Arbetsmarknadsfrågor Arbetsmarknadsdepartementet, Arbets- marknadsstyrelsen, AMS, arbetsförmedlingar, länsarbetsnämnder

och arbetsmarknadsinstitut

Övriga näringslivsändamål Statens lantmäteriverk, Patent- och registreringsverket m .m .

Övrigt:

Hälso- och sjukvård: allmän administration och forskning Socialstyrelsen, Läkemedelsverket Social trygghet: administration av sociala bidrag, social omsorg Socialdepartementet, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensionsverk, Barnombudsmannen, Statens institutionsstyrelse Bostadsförsörjning och samhällsutveckling:samhällsplanering och regional utveckling, miljö- och naturvård Miljö- och naturresursdepartementet, Naturvårdsverket Fritidsverksamhet, kultur och religion: Kulturdepartementet, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer

Källa: Meddelandeiszjlmordningsfrågor,MIS 1987:3,SCB,somärensvenskanpassningtill FN:srekommendationClassificationof Functionsof Govemnient,CoFoG.

3¶Bilaga

Uppföljning av faktiska organisationsförändringar

inom Översikt

totalförsvaret - en

Inramadefält avvikelsefrån LEMOförslag vid beslut/genomförandeav anger organisalionsförändri gn

Utgår: LEM 0 förslag Proposition/Beslut Utfall gsláge

FÖRSVARSMAKTENS LEDNXNGSORGANISATION

Till detmilitäraförsvaret Försvarsmaktenbörutgöra Demyndighetersomfn. Debeslutadestrukturförhanförsmyndigheterinom myndighetvariingåri ingåri huvudprogrammenändringarnaochavvecken huvudprogram vilkasI-4, huvudsakdenverksamhet l-4 dvs.anne-marin-och lingenavmyndigheterna verksamhetenligtregle- f.n.utförsvid myndig- flygförbandochoperativ inomförutvarandehuvudsom ringsbrevfinansierasinom heterna hörtill huvud- ledningmm.,skallslas programmenl-4 hargesom ettförsvarsbeslutsmilitära l-4, dvs.armén sammantill enmyndighet nomförts. program utgiftsram.Försvarsmaktenmarin-ochflygvapenför- benämndförsvarsmakten. omfattari sinturarmé-, bandsamtoperativledning. marin-ochflygvapenförband,operativledning samtvissagemensamma myndigheter

OverbefalhavarenOB le- ChefenförFörsvarsmaktenChefenforförsvarsmaktenChefförFörsvarsmakten derförsvarsmaktenochhar skallbenämnasöverbefal- skallbenämnasöverbefal- aröverbefalhavaren.Cheuppsikt dessverksam- havare.Chefenförhuvud- havare.Somställföreträda- fenför enhetenföroperaöver UnderÖB lederför- avdelningenför operativ till 0B verkarchefenför tionsledningvid myndighet. re svarsgrenschefemaverk- ledningbör överbefll- operationsledningen. hetenshögkvarterarövervara ställföreträdare befalhavarensställföreträsamheteninomförsvars- havarens chefförmyndigheten dare. grenamae som försvarsmakten.

2 Bilaga 3

0B ochförsvarsgrens- l Chefenför försvarsmak- Overbefälhavarenskallbi- Overbefalhavarenbiträds chefernabiträds staber.av ten,överbefalhavaren,bor tradasavetthögkvarter. avetthögkvartersomut- Myndigheterinomför- bitradasavettledningsor- VadavserHögkvarterets görFörsvarsmaktenscensvarsmaktenmedpro- ganbenamnthögkvarteret. organisationskallfinnas tralaledningsorgan.Hoggramansvararöverbe- Högkvarteret organi-bör enheterforoperationsled- kvarteretbestår enheterav falhavarenochövriga satorisktindelasi treen- ning,underrattelse-och föroperativledning,armé, myndigheter centralpå heter,nämligen huvud-en sakerhetsljanst,arméled- marin-ochnygvapenlednivå. avdelningfor operativled- ning,marinledning,flyg- ning planeringsstab,mili-

Denoperativaverksam- ning,enfor programled- vapenledning,avvägning tarunderrattelse-ochsahetenledsunder0B av ningochenför förbunds- gemensammafunktioner kerhelstjänst,gemensammilitårbefalhavama.0B produktionsledning. samtintemrevision.Det mafunktionersamtFörharprogramansvaretför LEMO delbet,1991:112 ankommer regeringenpå svarsmaktensinlemrevihpgOperativledning l högkvarteretbördirekt attbeslutaomhögkvarte- sion.Centralprodukm.m.,chefenförarmenför undermyndighetschefen retsorganisation tionsledarearchefenför hpgArméförband,chefen finnasenenhetföropera- opcrationsledningenoch för marinenför hpgMarin- tionsledning, enhetfören chefernaför armé-,marinförbandochchefenför underrzlttelse-ochsaker- ochHygvapenledningen Flygvapnetför hpgFlyg- hetstjanst,produktionsenvapenförband. l äterförarménmarin-och

flygvapenledning,stabs-en

enhetföranalysochled-

ningsamtenheterförge-

mensamtstödresp.intern-

revision.LEMO PM

38/92

Riketindelasi femmilitar- Antaletmilitaromráden Denoperativaledningenav Antaletmilitaromrádenhar områden:Södramililarom- minskasfrånfemtill tre. försvarsmaktenunderöver- from, denl juli 1993 rådetMB S medstabsort Detremilitarområdenabor befalhavarenpåhögrere- minskattill tre.Militarbe- KristianstadVastramili- utgörasavGötalands, gionalniváskallutövasav falhavaremedstabför taromradetMB V med Svealandsresp.Norrlands tremilitarbefalhavaremed SödraMellerstaochNorra stabsortSkövde,Mellersta militzrområde.Overvagan- operativtansvarför regio- militarområdetharlokalimilitAromrAdetlvtB M deskaltalarforattmilitar- nensförsvar.Minskningen seratstill Kristianstad, medstabsorterSträngnäs områdesstabemai fredbör avantaletmilitaromrâden Strangnasresp.Boden,En ochLinköping,Nedre varalokaliseradetill Kri- skallåstadkommasgenom rörligmilitaromrádesför- Norrlandsmilitaromrade stianstad,Strängnäsresp. attSödraochVastramili- starkningsstabharlokalise- MB NN medstabsort Boden. taromradenaresp.Nedre ratstill Stockholm. ÖstersundsamtÖvreNorr- NorrlandsochÖvreNorrlandsmiliuromradeMB landsmilitaromrádenlaggs ON medstabsortBoden. samman.Samtidigtmins-

kasantaletmilitarbefalha-

varetill tre.Förändringarna

skallvaragenomfördase-

nastdenljuli 1993.

Bilaga 3 3

Landetindelasi 26för- Försvarsomrädenabörmot- Indelningenavlandeti för- Försvarsomrädenamotsvasvarsomrádcn isom stort svaralänenNorrbottens svarsområdenskallvara rari huvudsaklänenmed överensstämmermed lanbördockomfattatre oförändradFörsvarsomrä- undantagför Norrbottens länenmedundantagför försvarsomráden denamotsvararlänen. länsomindelas Boden,I Norrbottenslänsomär Norrbottenslänbördock, Kirunaresp.Kalixföruppdelat treförsvars- liksomf.n. bestä treav svarsomráde områden, försvarsomräden.

. Fyramarinkommandon Antaletmarinkommandoni Antaletmarinkommandon Fyrai marinkommandon VästkustensMKV, Syd- fredbörvarafyra.nämli- fredskallävenfortsätt- sydkustens,Västkustens, kustensRÅKS,Oslkuslens genvästkustensMKV, ningsvisvarafyra nämli- ostkustensresp.norrlands- MKO samtNorrlands- sydkustensMKS, ostkus- genVästkustenssydkus- kustensharvidmakthålkustensmarinkommando tensMKO ochnorrländs- tensostkustcnsochnorr- lits.ChefenförmarinkomlvfKN utgöromrädes- kustensMKN marinkom- landskustensmarinkom- mandoVästresp.Sydär förband.MKV ochMKS mandoMKV ochMKS mando ävenförsvarsomrädesfullgörocksåförsvars- boraveni fortsättningen chefer.Malmömarina omrädesuppgifter.Malmö fullgöraförsvarsomrâdes- bevakningsomradeBoMö marinabevakningsomrádeuppgifter,Malmömarina harombildatstill Öresunds BoMö biträderMKSmed bevakningsomrádeBoMö marindistriktMDO. mobiliseringsförberedelser.böravvecklas,

Samordningavverksamhe-Tre flygkommandonbör Denuvarandefyraluftför- TreUygkommandonhar teninomluftförsvarssek- finnasforattledaverksam- svarssektorförbandeni lan- ersattfyraluftförsvarsscktornombesörjs stabs-av hetenförjakt-,attack-och detskallombildastill tre torerdenl juli 1993. myndighetenFörstaflyg- spaningsflygetsamtäven llygkommandoförbandmed Flygkommandochefmed eskademGöteborgoch for transportflyget.Första gränsersomi stortöver- stabför SödraMellersta Norrköpingjämtefyra eskademmedstabbörav- ensstämmermedmilitär- ochNorraflygkommandot luftförsvarssektorförband;vecklas.Flygkommandonasomrádenas.Förändringarnaharlokaliseratstill Ängel- F 10/SeSmedstabsort områdenbör huvudsaki beträffandeledningenav holmUpplands-Broresp. Ängelholm,F 16/SeM motsvaramilitärområdena. llygstridskrafternagenom- Luleä. medstabsortUppsala, Nuvarandefyraluftför förssäattnuvarandetvå Avvecklingenavorga- F4/SeNN medstabsort svarssektorerombildastill luftförsvarssektorförbandi nisationsenhetenFörsta ÖstersundochF Zl/SeON treHygkommandoförbandNorrlandläggsnedoch flygeskadem 1E inom medstabsortLuleä. Götalands,Svealands ersätts ettav flygkomman- Försvarsmaktenpägär.

-

resp.Norrlandsflyg- doförband.Deövrigatvä Flygkommandochefema

kommando luftförsvarssektorförbandenharefterhandövertagit

ombildas flygkomman-till organisationsenhetensupp-

doförband,Flygkommando-gifter.Verksamheteni fred

förbandenbörinrättasden lokaliseradtill Göteborg

l juli 1993ochefterhand upphördeden30juni

övertadeuppgiftersomnu 1995medanavvecklingen

utförsavchefenför Första avkrigsorganisationen

flygeskadem l.E skallvaraheltgenomförd

vid utgångenavjuni má-

nad1996.

4 Bilaga 3

FÖRSVARSMAKTENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Försvaretssjukvárdsstyrel- FörsvaretssjukvárdsstyrelseFörsvaretssjukvârdsstyrelseVerksamhetenvid FörsvaseSjvS hartill uppgift SjvS läggsned SjvS skallläggasnedden retssjukvárdsstyrelse atti fredplaneraför,ochi 30juni 1994. SjvS upphördeden30 krig,ledaförsvarsmaktens juni 1994 sjukvård

Sjvszsstabs-ochlednings- SjvS:suppgifteravstabs- Sjvszsstabs-ochlednings-

funktionerövertasaven ochledningskaraktåröver- funktionerharfr.o.m.den sjukvårdsledninginomden tasavensjukvárdsledning I juli 1994övertagitsav nyaförsvarsmaktenshög- i dennyaFörsvarsmaktensensjukvårdsledninginom kvarter. högkvarter. högkvarteret.

SjvSansvararför rekry- Ettsjukvárdscentruminrat- EttFörsvaretssjukvårds- Verksamhetenvid Försvateringochutbildningav tasinomFörsvarsmakten centruminrättasinomFör- retssjukvardscentrummed kvalificeradhalso-och svarsmaktendenl juli lokaliseringtill Hammarö sjukvårdspersonalförför- 1994medlokaliseringtill utanförKarlstadinleddes svarsmaklen Karlstad. denljuli 1994.

SjvSharstatsmaktemas Tillsynenöverefterlevna- Generalläkarenfåransvar Utövandetavtillsynöver uppdragattsomtillsyns- denavlagarochförfatt- fortillsynöverefterlevna- efterlevnadenavlagaroch myndighetstödjaoch ningaravseendehälso-och denavlagarochandraför- författningarinomFörövervakaattförsvarsmak- sjukvårdm.m.borutövas ordningaravseendehalso- svarsmaktenshalso-och tenshalso-ochsjukvård av ensärskildtjänsteman ochsjukvårdm.m.inom sjukvårdm.m.haröverbedrivsenligtgällande generallakareni högkvar- dennyaFörsvarsmakten. tagitsavgenerallakaren författningar. teretvilkeni dettaavseen- vilken.i dennafunktion

deinteskall under- inteårunderställdOverbe-

vara

ställdmyndighetenschef fälhavaren.

Försvaretssjukvårdshög- Försvaretssjukvárdshög- Försvaretssjukvårdshög- Verksamhetenvid Försvaskolavid Karlberg Solna skolai i Solnaavvecklas. skolai Solnaaweeklasden retssjukvárdshögskolai utbildarsjukvårdspersonal 30juni 1994.Motsvarande SolnaövertogsavFörsvaförarmé-ochflygvapen- uppgifterskallutförasvid retssjukvârdscentrum förbandenskrigsorganisa- Försvaretssjukvárdscen- fr.o.m.denljuli 1994. tionsamtvArdlårareoch trum. instruktörerför utbildning avolikakategoriervampliktigasjukvárdare. Marinenssjukvårdsskolai Denkvalificerademedicin-

Marinenssjukvardsskolai Utbildningenvid Göteborggenomförutbild- skautbildningenvidMari-

Göteborgavvecklas. Marinenssjukvárdsskolai ning,motsvarandeFörsva- nenssjukvárdsskolai Gö-

Göteborgavseende retssjukvårdshögskola,för teborgharöverförtstill

kvalificeradmedicinalpermarinförbandensbehov. vid Försvaretssjukvllrdscen-

sonalskallutföras

sjukvárdscen- trum,medanutbildningen

Försvarets

avmarinenssjukvárdare

trum.

liggerkvariGöteborg.

Bilaga 3 5

lnommarinenochllyg- Produktionsenheterförspe- självständigaenheterinom Specialkompetensinom vapnetgenomförsutbild- cialmedicinskakompeten- Försvarsmaktenför naval- navalmedicinupprätthålls ninginomdemedicinska serföreslåsbildasutanför resp.flygmedicinbildas sedandrygtettAravNaspecialomrádenadykeri- högkvarteret. denljuli 1994. valmedicinskaenhetenvid

resp.flygmedicin. Marinenstaktiskacentrum MT C i Berga.

ADM INISTRATIVT STÖD T LL FÖRSVARSMAKTEN

Försvaretscivilförvaltning Försvaretscivilförvaltning Försvaretscivilförvaltning Verksamheten Försva-vid FCF hartill uppgiftatt FCF läggsned. FCF läggsnedden30 retscivilförvaltningFCF biträdamyndigheterframst juni 1994 upphördeden30juni

inomFörsvarsdepartemen- I994

tetsverksamhetsområdei frågorsomrorpersonalochekonomiadrninistration övriga inomdet Högkvarte- DennyaFörsvarsmakten Försvarsmaktenoch nya avenandramyndigheter uppgifter myndigheterunderFör- organisationstårConbörövertade rets somtillämparredovis- skall, trolleravdelningen in-för FCFharavseendeekono- svarsdepartementet ningssystemetF/Ssamti inom uppföljningskravoch miskredovisningoch varochen sittan- terna rättsligaangelägenheterse krigskameraltjanst svarsområde, denl utnyttjande deekonosamt senast av nedan. förvaltning utveckling juli l994 för mi-ochpersonaladminioch ansvara anekonomisk vändning ckonomi-och strativa LSS/PA avsystemför av system redovisning.Försvarsmak- personaladministrativasys- somRRVtillhandahåller tenövertari rollensom temochpersonaladmini- Detpersonaladministrativa

arbetsgivareansvaretfor strativtstöd. stödetupprätthållsgemendetpersonaladministrativa samtavcontroller-resp.

stödetinommyndigheten. personalavdelningenge-

mensamt.

FCFutvecklarochförval- Riksrevisionsverketskall Riksrevisionsverketlc-ar Drift ochutvecklingav tarsystemfor löneroch verantöravekonomisyspcrsonaladministrativasys- senastden juli 1994l anandrafön-naner.PAupp- för eko- inom tem.PA-ochlönesystem temsamtsystem svara dragavfrämstmyndig- Försvarsdepartementets till bådeförsvarsmyndignomiskredovisningbör heterinomFörsvarsdepar- för heternaochtill civila övertasav verksamhetsområde tementetsverksamhets- myndigheter.Utvecklingen Försvarsmakten. attutvecklaoch område,ansvararFCF tillhandahållaekonomi- avdetnyalokala avenför utvecklingoch v: personaladministrativaPA/lönesystemetbenamnt och förvaltning detav perso- för LSSinomförsvarsmakten systemsamt nornaladministrativadator- beträffande a:i huvudsakavslutatoch mering stödet. utvecklingenav redovisningochme- PALASSOversionenför delshantering. civilamyndigheterpågår.

6 Bilaga 3

FCFhandläggerfrågoran- Frågorkringvampliktsför- FCF:snuvarandeansvarför From. l993-07-Olhar gåendeförmånertill varn- månercivilförsvarspliktigautfårdandeavtillämpnings- Våmpliktsverket.numera pliktigaochderasanhöriga ochvapenfriatjansteplik- föreskrifteri frågaom Pliktverket,tagitöver samtförmånertill personal tigaövertasavVamplikts- vampliktsförmånersamt FCFzsansvarförutfärdani FN-tjanst. verket. överklagandeni frågaom deavtillämpningsföre-

förmånerför värnpliktiga skrifteri frågaomvarn-

mfl.,övertasavVarn- pliktsförmåner,besluti

pliktsverketdenl juli vissaärendenomekono-

l993 miskhjälpmedvid repeti-

tionsutbildningsamtpröv-

ningavöverklagandenom

förmånerför våmpliktiga.

Infordc nyauppgifterna

hartvåjuristeröverförts

till Pliktverket.

FCFhandlägger,i egen- Patentverksamhetenöver- Patentverksamhetenvid Försvaretsmaterielverkår skapavpatentorganför förstill Försvaretsmate- FCFövertasavFörsvarets from. denl juli l993 myndigheterinomFör- rielverk. materielverkden julil patentorganfördemynsvarsdepartementetsverk- 1993. dighetersomhörtill Församhetsomráde,ärenden svarsdepartementetoch rörandeimmaterialrättsliga skallhandläggaärenden frågor. somrörimmaterialråttsliga

frågor.

FCFbiträdermyndigheter Kammarkollegietövertar DeuppgiftersomFCFhar From, denljuli 1993 inomFörsvarsdepartemen-reglering trafikskadorav i frågaomframsttrafik- ansvararKammarkollegiet tetsverksamhetsområdei frånFörsvarsmakten.I skadereglering,övertasav för verksamhetenvid den frågorsomrörskaderegle- frågaomansvarsskador Kammarkollegietsenast frånFCFövertagnaskaderingochandrarättsligaan- samtallmänträttsligtstöd denIjuli 1994.Försvars- regleringsenheteni Karl-

lågenheter,indrivningav börsådanauppgifterin- maktenochövrigamyndig- stad.Kammarkollegiet g statensfordringarsamt rymmasi dennyaFor- heterunderFörsvarsdepar-svarardessutom, uppföreträderstateni domstol. svarsmakten.Beträffande tementetskall,varochen dragavFörsvarsmakten, Till FCFårknutetFörsva- fordringsbevakningföreslår inomsitt ansvarsområde förfordringsbevakning. retsskaderegleringsnamndLEMOattuppdragläggsut senastfrånsammadatum Ansvaretfördetallmänna sområdgivandeorgan. påKammarkollegiet. ansvarafördetallmanna rättsligastödetsamtförre-

rättsligastödetochförre- glering ansvarsskadorav

glering ansvarsskador harav övertagits denav juri-

samtfordringsbevakning diskaavdelningeninom

jämteindrivning ford-av Försvarsmaktenshögkvar-

ringar. ter.

Bilaga 3 7

FÖRSVARSFASTIGHETER

FortifikationsförvaltningenFonifikationsförvaltningenFortiftkationsförvaltningenVerksamhetenvid Fortifi- FortF arcentralmyndig- FortF böravvecklasden FortF laggsnedden30 kationsförvaltningen hetför förvaltning för-av 30juni l994.Enny myn- juni 1994Ennyavgifts- FortF upphördeden30 svaretsfastighetersamt dighet Fortifikationsver- finansieradförvaltnings juni 1994.

stödtill försvaretsmyn- ket bildasden julil myndighetFortifikations-

digheterinomlokalförsörj- 1994. verketFortv, bildasden ningensalladelar. ljuli 1994

FortFutförendelavden Den myndighetenfår Fortifikationsverketskall Fortifikationsverketbilda-

nya juridiskafastighetsförvalt- till uppgift införatt rege- ansvaraförjuridisk,ekono- desdenljuli 1994som ningenochvissdelavden ringenansvaraförjuridisk, miskochtekniskförvalt- centralförvaltnings-

en ekonomiskaförvaltningen. ekonomiskochteknisk ning s.k.andamálsfas- myndighetmedhuvudupp-

av VidareutförFortF, förvaltning försvars-av tighcter/försvarsfastigheter.gift attförvaltastatens uppdrag försvarsmak- fastighetema.av Myndigheten Myndighetenskalltillhöra fastigheteravseddaför tensmyndigheter,bl.a. sombörhöratill Försvars- Försvarsdepartementets försvarsandamálandaanskaffningochaweck- departementet,bör verksamhetsområde målsfastighetcr.Myndig-

vara samt lingavmark,anläggningar lokaliseradtill Eskilstuna. lokaliserastill Eskilstuna. hetenlokaliseradestill Esochlokaler. kilstuna.

FortFutförcentralprojek- Centralprojekteringsamt Projekteringsverksamhet Denvid Fortiñkationsforteringochbyggadministra-regionalochlokalbyggad- ochregionalbyggadmini- valtningcnbedrivnaprotionsávalregionaltsom ministrationskallinteingå strationinomFortFskall jekteringsverksamheten lokalt,samtlämnarstöd i Fortifikationsverket.Pro- den julil 1994i och del denregiona-

senast en av inomområdenateknisk jckteringsverksamhetenbör huvudsakbedrivasi aktie- byggadministrationen ochekonomiskfastig- i fortsättningenbedrivasi bolagsfonnochknytastill bedrivs i bolagsform

nu hetsforvaltning.Vidarebe- aktiebolagsform

liksomden denstatligafastighetskon- inomConfortiaAB, ett vakasstatensrattrörande regionalabyggadministra- cemen. dotterföretagtill Vasakrofastegendom. tionensomi förstahand nanAB.

prövasattinordnasidet

statligafastighetsbolaget. Till skillnadfrånlokaler Objektsomklassificerats Placeringsfastigheterdvs. S.k.placeringsfastigheter somförhyrs Byggnads-av somplaceringsfastigheter generelltanvändbarakon- kontors-ochskolfastigstyrelsenellerandrafas- böröverförastill ochför- tors-ochskolfastigheter heteranvändbaratill andra tighetsägare,ingårjritg valtas denstatligafas- förvaltas verksamheter För-

av m.m.som av utom någrakapitalkostnaderi tighetskoncemeni aktiebo- FortFskallöverförastill svarsmakten,vilkatidigaförsvarsmyndigheternas lagsform. ochförvaltas denstat- förvaltats FortF,har

av re av lokalkostnaderför deav liga fastighetskoncemen. överförtstill denstatliga statenAgdalokalersom fastighetskoncemenVaförvaltas FortF.av sakronan.

DebostädersomFortifika- Fastighetersom:travstyck- Avstyckningsbarafastigtionsförvaltningenförvaltar ningsbaraochsomavFör- hetersomutnyttjasför böri principbetraktassom svarsmaktenanvändsfor bostadsandamálharoverplaceringsfastigheteroch bostadsandamálskallöver- fönstill KasemenAB,ett därmedförvaltasi aktiebo- förasochförvaltasi aktie- statsagtföretaginomFilagsfonn. bolagsfonn, nansdepartementetsverk-

samhetsområde.

8 Bilaga 3

InomFortFzsansvarsområ-Statligabyggnadsminnen Försvarshistoriskamonu- Sedanden oktober993l deliggerIvenförvaltning utanellermedringamilitär mentutanellermedringa förvaltasstatligaförsvars-

byggnadsminnesmnrktaanvändning framdelesbor militaranvändningöverförs historiskamonumentoch av fastningarochandrahisto- forvallas dennyafor- till ochförvaltas denav fastningsverk Statensav

av riskaforsvarsanlaggningarvaltningsmyndighelsom nyamyndighetenförfastig- fastighetsverk. utanellermedringamili- skallbildas. hetsförvaltning. taranvändning. Byggnads-ochreparations-LEMOföreslår BRB:satt Regeringenbeslutaratt BRBärenberedskapsorberedskapenBRB lr en administrationaveni fred byggnads-ochreparations- ganisationsomenligtfororganisationuppbyggd skallingai Försvarsmak- beredskapenorganisatorisktordningen0989:205har

av företagi byggbranschen tensledningsorgan olikapa skalltillhöraFörsvars- till uppgiftattutförany-

i krighartill uppgift nivåer. maktenfr.o.m.denl juli byggnads-,reparationssom

utförabyggnadsarbeten I994.Regeringenförutsat- ochröjningsarbetenför att for totalförsvaret.Som terattFörsvarsmaktenge- totalförsvaret,Somansva-

ansvarigfor byggnads-och nomforenoversynav rig for byggnads-ochrereparationsberedskapen byggnads-ochreparations- parationsberedskapen BRB i fredsluterFortF.i beredskapensorganisation BRB i fredsluterFörsamverkanmedberörda ochverksamheti syfteatt svarsmakten,i samverkan myndigheteröverenskom- anpassadensammatill pá- medberördamyndigheter melsemedbygg-,maskin-, gåendeutvecklinginom överenskommelsemed installations-ochkonsult- områdetsamttill bygg- bygg-,maskin-installaföretag.Chefenforvag- nads-ochreparationsbered-tions-ochkonsultföretag. ochvattenbyggnadskAren skapensuppgiftattfungera Chefenforvagaochvatarocksåcheffor BRBoch somenför totalförsvaret tenbyggnadskárenarockså biträdsfor dettauppdrag gemensamresurs. chefför BRBochbiträds

ettcentralkontorvilket for dettauppdragavett av ingåri FortF. centralkontorvilketingåri

Försvarsmakten.

Bilaga 3 9

FÖRSVARETS VERKSTÄDER

l försvarsmaktensgrund- Försvarsmaktenbör Ansvaretförverkstadsdrif- Verkstadsdriftenliksom

vara organisationfinnsinemot huvudmanför Försvarets tenfreds-ochkrigsupp- motorreparationstjänsten S0verkstäderomfattande verkstäder.Ågaransvaret gifter överförsfr.o.m.den inomFörsvarsmakteninmilo-,flottilj- ochmarin- bör entydligförankring l juli 1994frånFörsvarets gArsomendel i underverkstädervarsverksam- i Försvarsmakten.Ettverk- Materielverktill Försvars- hällsiegementenasverkhethuvudsakligengrundas stadsadministrativtcentrum makten.InomFörsvars- samhet. päuppdragavförsvars- inrättassomskallgeHög- maktenskallinrättasett lnomFörsvarsmaktenhar maktensmyndigheter. kvarteretochverkstäderna verkstadsadministrativt Verkstadsadministrativt

ett Dessutomköperförsvars- stöd.Verkstadsadministra-centrummedlokalisering VAC bildats

centrum maktensmyndigheterock- tivt centrumVAC loka- till Karlstad medlokaliseringtill Karlsaunderhállstjänsterfrån liserastill Karlstad.Flot- stad. specialiseradeunderhålls- tiljverkstademainomflygföretagochfränförsvars- vapnetböräveni fortsättindustrin. ningeningåi Försvarsmak-

ten. FMV:suppgifter verk-pá inomFörsvarsmaktenbör Nuvarandeuppgifterför Verkstadsdriftenliksom stadsområdetutförsinom ettnyinrattatVerkstads- Försvaretsmaterielverks motorreparationstjänsten enhetenFMV:Verkstadi administrativtcentrum enhetFMVzVerkstadsamt inomFörsvarsmaktenin- Karlstad.FMV förbereder tillhandahållaefterfráge- FMV:suppgifteri fråga går del i under-

somen ochplanläggermotorrepa- styrtverkstadsadmini- motorreparations- hállsregementenasverk-

om rationstjänstenIs/CRTvari strativtstödtill ägarrolleni tjänstenkrigsuppgifter samhet. ingårstörrecivila fordons- högkvarteret.Därmedkan överförsfr.o.m.denl juli verkstädersomvid krig FMVzVerkstadavvecklas, 1994till Försvarsmakten. ellerkrigsfaratillför för- Planläggning motorrepa-av svarsmaktenbetydande rationstjänstensMRT reparationskapacitet. verksamhetböringåi För-

svarsmakten.

Verkstadsrörelsenbörvara

Verkstadsdriftenskall,en- Pägrundavattverkstads-

ettsärskiltansvars-och

ligt regleringsbrev94/95, drifteninlemmatssortien

resultatområdeinomFör-

samlatsärredovisasi For- deli underhällsregemente-

svarsmakten.

svarsmaktensårsredovis- nasverksamhetharstats-

ning maktemaskravpå

sarredovisningnedtonats

oeliåterfinns i

regleringsbrev95/96.

10 Bilaga 3

CIVILBEFÃLHAVARNA

Sverigeärindelati fem Sverigeskallindelasitre Denuvarandemyndigheter-Verksamheten myndig-vid civilomräden.nämligen civilomráden.Myndigheter- naCivilbefälhavareni heternaCivilbefälhavareni Södra,Västra,Mellersta, naCivilbefälhavareni Södraresp.Västracivilom- Södraresp,Västracivil- NedreNorrlandsresp. SödraVästraNedreNorr- rådetsamtNedreNorrlands områdetsamtNedreNorr- OvreNorrlandscivilom- lands OvreNorrlands resp.OvreNorrlandscivil- landsresp,OvreNorrlands resp. råde. civilomrädebörupphöra områdeläggsnedden30 civilomrädeupphördeden frånsammadatum.Civil- juni 1994.Civilomrädenas 30juli 1994. omrädenasgränserbör gränserskallsammanfalla sammanfallermedmilitär- medmilitäromrädena. områdena.

civilomrädesindel-Denl juli 1994inrättastvä Fr.o.mden l juli l994 Dennya ningenbörgällafrom. nyamyndigheterbenämndaindeladeslandeti tretididen l juli 1994dátvånya Civilbefälhavareni Södra garefem civilomräden myndigheterbildas,be- CB S resp,NorraCB N medresp.civilbefälhavare: nämndaCivilbefälhavareni civilomrädet.Myndigheter- ClVO S: Södracivilom- - Norrlandsresp,Götalands nalokaliseras Malmötill rådetmedkanslii Malmö. civilomräde. resp.Luleå. CIVOM:Mellerstaci- vilomrádetmedkanslii Orebro - CIVON: Norracivilomrädetmedkanslii Luleä

ingår Gävleborgslän i Gävleborgslän förstill Fr.o.m.denljuli 1993 Gävleborgsläningärse- NedreNorrlandscivil- Svealandscivilomráde. överförsGävleborgslän dandenl juli 1993 Mel-i område, fränNedreNorrlandscivil- lerstacivilomrädet. område Mellerstatill civilområdet.

I varjecivilomrädefinns Enavlandshövdingamai Civilbefälhavareochställ- l varjecivilomrädeskall encivilbefälhavareCB, civilbefälhavare. civilomrádetärcivilbefälföreträdandecivilbefal- finnasen somutsesblandlandshöv- civil- havare.Hosvarjecivilbehavarebörutsesbland Enställföreträdande dingarnainomeivilom- fälhavarefinnsettkansli landshövdingamainom befälhavarebehöver utrådet. somledsav enchef,När civilomrädet.l fredutövar ses.Omcivilbefälhavaren civilbefälhavarenärhinddesintjänsttillika med ärförhindrad fullgöraatt radattutövasintjänst landshövdingeskapel. sinauppgifterkandessa särskild skötshansuppgifteraven fullgörasaven eller kans- ersättareeller,omnågon ersättare av ersättareinteärförordnad. lichefen. avchefenförkansliet.

Bilaga 3 ll

FÖRSVARETS DATACENTER

Försvaretsdatacenter NårFörsvaretsdatacenter: Försvaretsdatacenterläggs ljuni l993togregeringen FDC hartill uppgiftatt verksamhetavyttrasbör nedvidutgångenavjuni ettbeslutomattlagganed för försvarsmaktensmyn- myndighetenFörsvarets l993. Försvaretsdatacenterden dighetertillhandahålla datacenterawecklas. I juli sammaAr. drift- ochkonsulttjanster avseendedriftochutvecklingavadministrativa ADB-systemsHuvuddelen avdriftuppdragenutförs

Regeringenböruppdraåt Statenstillgångarochskul- Undermarsl993blevförvid trestordatorcentraleri

ensärskildförhandlareatt deri Försvaretsdatacenter säljningenavFDatatill StockholmArbogaoch träffaavtal

omöverlåtelse överlåtstill enstatligteller WM-DataNordicklar. Karlstad.Vidaresvarar avdetillgångarskulder, privatägtaktiebolag.Rege- Medundantagför registra- FDCför drift ochvidmakt- rättigheterochskyldigheter ringenbemyndigasattge- turochpersonalfunktioner hållandeavetttjugotal

somingåri Försvaretsda- nomföraoverlåtelsen. harverksamheteni stort mindreanläggningarhos

tacentcrsverksamhet. overtagits WM-Data.av uppdragsgivama.

FÖRSVARETS MEDIECENTER

Försvaretsmediecenter NarFörsvaretsmediecen- MyndighetenFörsvarets ljuni 1993togregeringen FMC hartill uppgiftatt tersverksamhetavyttras, mediecenterläggsnedvid ettbeslutomattlagganed för myndigheterinomFör- börmyndighetenFörsvaretsutgångenavjuni månad Försvarets diecenter svarsdepartementetsverk- mediecenteravvecklas 1993. denl juli sammaår. samhetsområdebedriva produktions-ochkonsultverksamhetinompublikations-ochlaromedelsom- Regeringenböruppdraåt Statenstillgångarochskul- l juni 1993försåldesForrådet,FMCtillgodoser

ensärskildutredareatttraf- deri Försvaretsmediecen- svarsmedia Telubtill AB. därvidförsvarsmaktens

avtalomöverlåtelseav teröverlåtstill enstatligt behov informations-av tillgångar,skulder,

statens ellerprivatagtaktiebolag. materialvadgallerutbild- rättigheterochskyldigheter ning,reglementenoch

somingåri Försvaretsdatekniskinfonnation.

tacentersverksamhet.

12 Bilaga 3

FÖRSVARETS HÖGSKOLOR

MilitärhogskolanMHS är MilitärhögskolanMHS. MilitärhögskolanMHS Denljuli l994inrättades enegenmyndighetinom Försvaretsförvaltnings- ochFörsvaretsförvalt- dennyamyndighetenMi- Försvarsdepartementets högskolaForvHS och ningshögskolaFörvHS litärhogskolan.Kvarstäenverksamhetsområde.MHS Försvarshögskolan läggsnedden30juni deavveckling denav gam-

FHS ärorganiseradi fyralinje- börsläs till |994ochdennya Militärhogskolansamt

samman en avdelningarochenmili- självständigmyndighet myndighetenMili- Försvaretsförvaltningstärhistoriskavdelning. inteskallingåi tärhögskolaninrättasden högskolahardärefterfull-

som MHSharfrämsttill upp- Försvarsmakten. l juli l994.Dennya foljts.Enstyrelsemed giftattutbildayrkesofñ- högskolangesenställning ansvarför skolanslängsikcerarereservofñcerareoch somsjälvständig tigainriktning,anslagsvpl officerarefor kvalifi- myndighet. framställningochårsredoceradebefattningarinom visningharersattderädförsvarsmakten.Skolanär givandenämndernavidde lokaliseradtill Stockholm. förutvarandeskolorna.

Försvaretsförvaltnings- FörsvarshögskolanFHS FörsvarshögskolanharbihögskolaFörvHS ären behällitssomensjälvstän-

bibehållssomengemenmyndighetsomingåri totalförsvarsresurs dig högskolaför totalför-

sam försvarsmakten.ForvHS medsjälvständigställning, svarsutbildning funge-och hartill uppgiftatti fråga l enlighetmed rarsomstatsmaktemas omallmänadministration betänkandet:förslagbör kvalificeradeutbildningsutbildacivilaochmilitära åtgärdervidtasför anstalti totalförsvar".Till

att chefervidmyndigheter ytterligarestärkahög- högskolansuppgifterhör inomFörsvarsdeparte- ställning bLa.attävenintemalio-

skolans som mentetsverksamhets- kompetensuppbyggarevad nellt föra kunskaput om område.Skolanärloka- svenskttotalförsvar,

gällerdenmest liseradtill Östersund.

kvalificeradetotalförsvars- Försvarshögskolan utbildningen.

FHS Ir enegenmyndighetingär i försvarsmakteninomFörsvarsdepartementets verksamhetsområde.Vid FHSbedrivsutbildningav personalfrånmyndigheter, organisationerochföretag Denbildadehögskolanbör Vissaforskningsresurserur EfterenavMilitärhögskoinomtgtallggvargt.Skolan gesväsentligforskningsan-FörsvaretsforskningsanstaltlanochFörsvaretsforsklr lokaliseradtill Stock- knytning. överförstill Militärhögsko- ningsanstaltgemensamutholm. lan. redningmeddärpäföljan-

deregeringsbeslut,ingår

forskningsanstaltensinsti-

tutionför beteendeveten-

skapfrom. denl juli

l99Si högskolansledar-

skapsinstitution.

Bilaga 3 13

MATERIELFÖRSÖRJNING

RegeringentilldelarFör- Huvuddelen verksamhe- Verk mhetenvidFörsva- Försvaretsmaterielverk

av svaretsmaterielverk tenvid Försvaretsma- retsmaterielverkFMV FMV arnumerahelt FMV ettramanslagför terielverkFMV börvara boravgiftsftnansieras avgiftsñnansieradoch denanslagsfinansierade uppdragsstyrd avgifts-och fr.o.m.budgetåret1994/95 styrsgenomuppdragi delenavmyndighetens finansieradavFörsvars- huvudsakfrånFörsvarsmaterieladministrativa makten.Åvenverksamhet makten;Regeringenbeverksamhet.Regeringen somutförspåuppdragav dömerattnuvarandein ställerförsvarsgrenamas civilamyndigheteroch riktningochavgiftsfinanmaterielanslagtill FMV:s företagborfinansierasmed sieringbörgallaavenunförfogande. avgifter. derkommandebudgetår.

FMVhartill uppgiftattan- FMVbör i uppdragav I frågaomförsörjningav FMV skallenligtregleskaffaochlagerhålladriv- Försvarsmaktenatt även drivmedelförFörsvarsmak-ringsbrev1994/95,i årsmedel.Dennaverksamhet framgentanskaffaoch tengallertillsvidareatt redovisningen budget-för aravgiftsftnansieradeav lagerhålladrivmedel.Dår- verksamhetenskallbedri- året1994/95och1995/96 främstförsvarsgrenama. emotbörverksamheten vasavFMV uppdragav redovisaerfarenheternai

fortsättningsvisingåi För- Försvarsmakten. frågaomVerksamhetsgre-

svarsmaktensårsredovis- namnReservmaterieloch

ning. Drivmedel.1anslagsfram-

ställningeninförbudget-

året1997skallFMVi

samrådmedFörsvarsmak-

tenlamnaförslagtill en

inomdessaverksamhets-

grenarlångsiktigoch

varaktiglösning,grundad

påvunnaerfarenheter.

FMVhartill uppgiftatt FMVbörfå i uppdragav l frågaomförsörjningav Försvarsmaktensförsörjåteranskaffa,lagerhållaoch Försvarsmaktenattaven reservmaterielför Försvars- ningavreservmaterielligdistribuerareservmateriel. framgentutföratjänsteri maktengallertills vidare gerutanförmyndighetens Dennaverksamhetar frågaomreservmateriel- attverksamhetenskallbe- verksamhetsprogram.Tjön-

avgiftsfinansieradeavfrämst försörjning.Däremotbör drivasavFMVpåuppdrag steri frågaomreservmateförsvarsgrenama. verksamhetenfortsatt- avFörsvarsmakten. rielförsörjningutförsav

ningsvisingåi Försvars- FMV påuppdragavFör-

maktensårsredovisning. svarsmakten.

14 Bilaga 3

ANSVARS- OCH UPPGIFTSFÖRDELNING INOM DET CIVILA FÖRSVARET

Uppgifts-ocharbetsfördel-Regeringenforeslåsge OCBochSRVskall OCBochSRVhartill

reningenmellanOverstyrel- Överstyrelsenfor civil be- planerings- geringeni

enligtl994Ars ett gemensamt senfor civil beredskap redskapÖCB ochStatens PM avgivet1994-09-22,

anvisningar,senastdenl OCB, Statensräddnings- räddningsverkSRV i bedömt dennuvarande

oktober1994gemensamt att verkSRV, Styrelsenfor uppdragatti samverkan redovisa forslagtill fördelningen arbetsupp-

ett av psykologisktförsvarSPF provaförutsättningarnaför fördelning arbets- giftermellanverken

av är ochlänsstyrelsernaärtill attnábesparingargenom uppgifterinomcivil lämpligoch detdärfor

att vissadelarnågotoklar. enannanuppgifts-ochan- beredskapenligtLEMO- intefinnsnågonanledning DetgällerbLa.OCBoch svarsfordelning vidta ytterligare

utredningensforslag. att några SRV:srollersomanslags- i

åtgarder.Detbor sammyndigheterfor kommu- manhangetnoterasatti nernasovningsverksamhet,

enlighetmeddennya avgränsningengentemot civilförsvarslagentillfors länsstyrelsemasverksam- statsmedelfor övningshetsamtdenovningsverk- verksamhetenfråndirekt samhetsomOCBochSPF till kommunernaochdisparallelltbedriver. således langre

poneras

avOCB SRVellerläns-

styrelserna.

OCBharsomcentralmyn- Överstyrelsenför civil be- Regeringenanserliksom OCBansvararför samorddighettill huvuduppgiftatt redskapborvaradenmyn- LEMOattÖverstyrelsen ningen denav fredstida i fredunderregeringen dighetsomunderregering- fbrcivil beredskapbörvara civilaberedskapsplanlaggsamordnadecivilabered- ensamordnardefredstida denmyndighetsomunder ningen.Därutöverhar skapsátgärdemainforkrig beredskapsforberedelsemaregeringensamordnarde OCBettegetansvarfor de ochkrigsfara.OCBärvi- inomdetcivila försvaret. fredstidaberedskapsförbe-trefunktionernaCivil leddarefunktionsansvarig redelsemainomdetcivila ningochsamordning,Formyndighetfor funktio- försvaret. sorjningmedindustrivaror nernaCivil ledningoch samtTransporter. samordning,Transporter samtForsorjningmed industrivaror.

Bilaga 3 15

FörfunktionenCivil led- led- ForfunktionenCivil led- FunktionenCivil ledning FunktionemaCivil ningochsamordningår ningochsamordningär ochsamordningsamt ningochsamordningsamt OCBfunktionsansvarig OCBfunktionsansvarig Skatte-ochuppbords- Skalle-ochuppbördsvåmyndighet.Förfunktionen myndighetmedCivilbevasendeföreslåsutgå. sendeborfinnaskvar. Skatte-ochuppbördsva- hanill bl.a. fålhavamasamtLänssty- Riksskatteverketbor Skälet år sende RiksskatteverketIr relsernasomövrigamynkvarståsomberedskaps- behovetattsamordna funktionsansvarigmyndig- dighetermeduppgiftinom myndighet. verksamhetendetta het. funk- funktionen.Förfunktionen områdemedandra Skatte-ochuppbordsvationer. sendeårRiksskatteverket funktionsansvarigmyndighetmedTullverket, Skatle-samtKronofogdemyndighetemasomövriga myndighetermeduppgift inomfunktionen.

FörfunktionenDomstols- FunktionemaDomstolsva- FunktionemaDomstolsva- Följandemyndigheterar vasende årDomstols- sendem.m.och Kriminah sendeochKriminalvård numeraberedskapsmynm.m. verketfunktionsansvarig vårdbörutgå.Demyndig- börupphöra. Demyn- digheterutanattdehan- --myndighetmeddeallmän- hetersomnuharuppgifter dighetersomintelängre förstill någonfunktion, domstolarnasamtför- inomfunktionenbor harettfunktionsansvarbi- inomdentidigarefunkna vara fattningsdomstolama,Bo- beredskapsmyndigheter. behållersinuppgiftsom tionenDomstolsvasende stadsdomstolen,Arrende- beredskapsmyndigheter. m.m.:Domstolsverket,de oehhyresnamndema,de allmännadomstolarna allmännaadvokatbyráema resp.förvaltningsdomstosamtRattshjalpsmyndig- lama; heten övrigamyndig- inomdentidigarefunksom hetermeduppgiftinom tionenKriminalvård:Krifunktionen. minalvårdsstyrelsen; övrigamyndigheter: - Justitiekanslern,Fortifikationsverket,Försvarets materielverk,Militårhögskolan,Försvaretsradioanstalt,Försvaretsforskningsanstaltflygtekniska försöksanstalten,Pliktverket,Riksvarderingsnamnden,Srvü-ll,Riksgaldskontoret,Riksrevisionsverket, Statistiskacentralbyrån, Kemikalieinspektionen, Efterforskningsbyransamt Överklagandenämnden. Förordning1995:692

16 Bilaga 3

ForfunktionenSocialför- FunktionenSocialförsäk- Verksamheteninomfunk- Riksförsäkringsverketär säkringm.m.ärRiksfor- ringm.m.borfinnaskvar tionenSocialförsäkring funktionsansvarigmyndigsäkringsverketfunktions- ävenomdenintetill alla m.m.administrationav hetfor funktionenSocialansvarigmyndighetmed delaruppfyllerLEMO:s socialförsäkringsamtar- försäkringm.m.vilken deallmännaforsäkrings- kriterier. betsloshets-ochtjänste- omfattarberedskapsmynkassoma,Statenslone-och grupplivforsäkringskall dighetemaStatenslonepensionsverkochArbets- bedrivassäattunderhöjd ochpcnsionsverkdeallmarknadsstyrelsensom beredskapdeekonomiska männaforsäkringskassoma övrigamyndighetermed trygghetssystemenfungerar samtArbetsmarkuppgiftinomfunktionen. ettsådantsättattenskil- nadsstyrelsen

damänniskorfårdener-

sättningdearberättigade

till.

Underärenl986-9l drogs SRVbori sambandmed l beslutFo95/2499/ClV SRVhari sambandmed ettomfattandeutbildnings- översynenavutbildnings- angåendeändringavregle- enorganisationsoversynav programigångforattkom- verksamhetenövervägaatt ringsbrevfor budgetåret utbildningsverksamheten maikapp eftersläpning ombildaräddningsskolomal995/96avseendeen Statens from. bá1995/96overi räddningstjänstutbildning-till avgiftsfxnansieradere- räddningsverk,harrege- gåtttill attredovisaRädden.Envissoverkapacitet sultatenheterinomettsär- ringenfastställt SRV,att ningsskolomasomegna hardärefteruppståttvid de skilt verksamhetsområdei vidverksamhetsomhar resultatenheteri verkets fyraräddningsskolomai SRV.Regeringenbörupp- anknytningtill myndighe- internabokföringen. Revinge,Skovde draätSRVattredovisa tensuppgifter,motavgift RosersbergochSandö. resultateti anslutningtill färtillhandahållafortbild- InomSRVpågår over-en anslagsframställningenför ningochuppdragsutbildsynavutbildningsverk- budgetåret1995/96. ning,konferens-ochintersamheteni ettlängre natverksamhet.SRVskall tidsperspektiv redovisaavgiftsñnansierad

verksamhetinomfortbild-

ningavledningspersonal

inomräddningstjänstenlik-

somannanfortbildningoch

vidareutbildning.Dessutom

skallintäkterfor konferens-

ochintematverksamheti

sambandmedutbildnings-

verksamhetsärredovisas.

Bilaga 3 17

Förplaneringsggenomfö- Dc34utbildningsledare UlbildningslcdaresomSta Utbildningsledamaar rande-ochulvarderings- somf.n.aranställdavid lensräddningsverki dag sedandenljuli 1994 uppgifterinomutbild- SRVmensomstårtill ställertill lanssryrelsemasverksammadirektunder nings-ochövningsomrádeilanssryrelsemasförfogande förfogandeforplaneringsg länsstyrelserna. ställerStatensräddnings- inomutbildnings-ochöv- genomförande-ochutvärverk34utbildningsledare ningsområdet,skallfr.o,m, deringsuppgifterinomuttill lansstyrelsemasför den1juli 1994varaan- bildnings-ochövningsomfogande. ställdavid resp.länssty- rådet,försöverfrånStatens

relse räddningsverk anställsoch

direktavlänsstyrelserna.

Regeringenavser ge-att

nomföraförändringenenl,

LEMO:sförslagredanden

l juli 1994.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.K.+

- 2. Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. finansiering.U. U. 3. Fritid förändring.i 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U. 4. Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrortenenöversyn llav kap.

- 5. Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningi samverkan 6. Ettår medEU.Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbeteti EU. UD.av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra 7.Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsrollm.m.K. Batterierna- enladdadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga.+ A. Omjärnvägenstrafrkledningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. ll. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö.U. två-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår.S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.NationalstadsparkenM. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995. 13.Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M. 14.Budgetlag- regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju. fmansmaktensområde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö. 15.Unionför bådeöstochväst.Politiska.rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentligheti EU. UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga 44.Översynavskatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Refonneratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginfomratik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier 46.Enskildavågar.K. eftermuck.bostadsbidrag,dagpenning. 47.Cirkelsarrthället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomesin anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor Habitat N.ll. UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbudmotvapenpåallmänplatsm.m.Ju. U. 51.Gnmdläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäk- 21.Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochforslag.A.

verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamåletav i detaljplan.M. 1993årsuniversitetsochhögskolereforrn.U. 53. Kalkning sjöarochvattendragM.av 22.Inflytande riktigt Omelevers- rätttill 54.Kooperativamöjligheteri storstadsområden. inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggningochanalys denoffentligasektornsav 55.Påvägmotegenföretagande.A. upphandlingav varorochtjänstermed 55.Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälftenvorenog omkvinnorochmän

- 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordningför svenskarEU-tjänst.Fi.i regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringen detav civila försvaret.Fö. 25.Frånmassmedia

till multimediaattdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervalcning.Ju.

Enprincipdiskussionutifrån 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N. 60.Miljö ochjordbnik.OmEUtsmiljöregleroch 90.Sammanhålletstudiestöd.U.

utvidgningenseffekter dengemensamma 9l. Denprivatavårdensomfattningochframtida

jordbrukspolitiken.UD. ersättningsformerEnöversynavdenationella

- 6l.0lika länder olikatakt.Omflexibelintegration taxomaför läkareochsjukgymnaster.S.

ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 92.lT i miljöarbetet.M. UD. 93.Nyyrkestrañklagstifming.K.

62.EU, konsumenternaochmaten 94.Nationellteleadresskatalog.K.

- Förväntningarochverklighet.Jo. 95.Botniabanan.K. 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 96.Strukturförändringochbesparing. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav Enuppföljningavgenomfördaförändringar

-

Socialförsäkringensadministration.S. inomförsvarsmaktensledningsorganisation.Fö. 65.AdministrationenavEU:sjordbmkspolitik 97.Effektivareförsvarsfastigheter

i Sverige.Jo. Utvärderingavenrefonn.Fö. 66.Utvärderatpersonval.Ju. 98.VemstyrförsvaretUtvärderingav 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. effekterna LEMO-reformen.Fö.av

Fi 99.Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån 68.Någrafolkbokföringsfrågor.Fi. personal.Fö.

LEMO-refomensavvecklingav 69.Kompetensochkapital bilaga.N.+ 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. 71.Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder

ochlandsbygd.ln. 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volumel An Assessment.M.

- 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volume2 Descriptions.M.

- 75.Vården folkhögskolevärlden.i U. 76.EU:sregeringskonferensprocedurer.aktörer,

-

formalia.Sammanfattningavettseminariumi

april 1996.UD. 77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti

Sverige.Fi. 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning

och finansiering.N. 79.Översynavrevisionsreglema.Fi. 80.Viktigt meddelande.

RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 82.Enöversynavluft- sjö-ochspårtrañkens

tillsynsmyndighetenK. 83.Allmäntpensionssparande.S. 84.Ekobrottsforskning.Ju. 85.EgonJönsson enkartläggningavlokalasam-

-

verkansprojektinomrehabiliteringsomradet. 86.Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret

ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning,

övervägandenochförslag.Fö. 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Mössochmänniskor.Exempelpåbra Totalförsvarspliktigam95.Förslag jobb/studierom lT-användningblandbarnochungdomar.32 eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning.

försäkringar.18 Justitiedepartementet Statensmaritimaverksamhet.

41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringenavdetcivilaförsvaret.58 DNA-register.35 Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret Elektroniskdokumenthantering.40 ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, Presumtionsregelni expropriati0nslagen.45 övervägandenochförslag.86 Förbudmotvapen allmänplatsm.m.50 Stmkturförändringochbesparing. Utvärderatpersonval.66 Enuppföljningavgenomfördaförändringar Ekobrottsforskning.84 inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 Tredimensionellfastighetsindelning.87 Effektivareförsvarsfastigheter Kameraövervakning.88 Utvärderingavenreform.97

Vemstyrförsvaret Utvärderingav Utrikesdepartementet effekterna LEMO-reformen.98

av Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför Awecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån regeringskonferensen1996.4 LEMO-reformensaweckling personal.99av Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta

Socialdepartementet pelareinför regeringskonferensen1996.5 Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns Sverigesmedverkani FN:sfamiljeår.37 erfarenheteravarbeteti EU. 6 Kooperativamöjligheteri storstadsomräden.54 Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och FörsäkringskassanSverige Översyn

- av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7 socialförsäkringensadministration.64 Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 ochekonomiskaaspekteravEU:ssjätte Allmäntpensionssparande.83 utvidgning.15 EgonJönsson enkartläggning lokalaav

- Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, samverkansprojektinomrehabiliteringsområdet.85 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Denprivatavårdensomfattningochframtida rättigheteriEU.16 ersättningsformerEnöversyn denationellaav

- Sverige.EUochframtiden.EU 96-kommitténs taxomaför läkareochsjukgymnaster.91 bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga Kommunikationsdepartementet EU-ländersförslagochdebattinför Omjärnvägenstrafikledning 9

m.m. regeringskonferensen1996.24 EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament tvâ-ochtrchjuligamotorfordon,l l ochoffentligheti EU. 42 Bättretrafik medväginforrnatik.17 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.26+ verklighetsbilder.43 Banverketsmyndighetsroll 33

m.m. Europapolitikenskunskapsgrund. Enskildavägar.46 Enprincipdiskussionutifrån Enöversynavluft sjö-ochspånrafikens EU 96-kommitténserfarenheter.59 tillsynsmyndigheter.82 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch Ny yrkestrafiklagstiftning.93 utvidgningenseffekter dengemensamma Nationellteleadresskatalog.94 jordbmkspolitiken.60 Botniabanan.95 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration

ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 61 EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer,

formalia.Sammanfattningavettseminariumi april 1996.76

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Påvägmotegenföretagande.55

Vägarin i Sverige.55 Kommunerochlandstingmedbetalnings- Hälftenvorenog omkvinnorochmän svarigheter.12 - 90-taletsarbetsmarknad.56 Budgetlag regeringensbefogenheter - Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 ñnansmaktensområde.14

Borgenärsbrotten översynaven ll kap. Kulturdepartementet brottsbalken.30 Frånmassmediatill multimedia- Översyn skatteflyktslagen.av attdigitaliserasvensktelevision.25 Reformeratförhandsbesked.44 57 Viktigt meddelande. Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. RadioochTV i KrisochKrig.80 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.67

Någrafolkbokföringsfrágor.68 Näringsdepartementet Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns Sverige.77 Översyn upphandlingav varorochtjänstermed avrevisionsreglema.79 sparkasseverksamhet.81 miljöpåverkan.23 Skyddför sparandei ShapingSustainableHomesin anUrbanizing

Utbildningsdepartementet World.SwedishNationalReportfor Habitatll. 48

Reglerför handelmedel. 49 Dennyagymnasieskolanhurgárdet 1 - Kompetensochkapital+ bilaga.69 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.70 2 ansvarsfördelningoch Elberedskapen.Organisation. Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. finansiering.78 20 Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch Reformochförändring.Organisationochverksamhet medelstoraföretagen.89 vid universitetochhögskolorefter1993års

universitets-ochhögskolereform.21 Civildepartementet Inflytande Omeleversrätttill påriktigt - Fritidi förändring.

inflytande.delaktighetochansvar.22 Omkönochfördelningavfritidsresurser.3 Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27 i Nordenpå Forskningför vår vardag.10 Detforskningspolitiskalandskapet Attityderochlagstiftningi samverkan 1990vtalet.28 29 + bilagedel.31 ForskningochPengar.

Högskolai Malmö.36 Inrikesdepartementet Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch individochlokalsamhälle.47 Värdeni folkhögskolevärlden.75 landsbygd.71

Sammatthálletstudiestöd.90

Jordbruksdepartementet Miljödepartementet

Offentligdjurskyddstillsyn.13 Batterierna enladdadfråga.8 - EU.konsumenterna matenoch Nationalstadsparker.38

verklighet.62 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Förväntningaroch - Klimatrelateradforskning.39 Administrationen EUzsav jordbrukspolitik Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.52 i Sverige.65 Kalkningavsjöarochvattendrag53

Arbetsmarknadsdepartementet SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Volume1 AnAssessment.73 Aktivarbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Grundläggande idrag en nyarbetslöshetsförsäkring- Volume2 Descriptions.74 alternativochförslag.51 mångfalden.55 IT i miljöarbetet.92 Sverige,framtidenoch

FRlTZES

Posnnuzss; 10647Stociuow Fax 08 105mn. Tnmarunoaáçm: 90

ISBN 91-38-20301-4

ISSNO375-25OX