SOU 1996:96
Strukturförändring och besparing : en uppföljning av genomförda förändringar inom försvarets ledningsorganisation : delbetänkande
Till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet
Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för att följa upp och utvärdera genomförda och pågående strukturförändringar inom Försvarsdepartementets verk- samhetsområde.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. I bilaga 1 an- ges i korthet utredningens uppdrag och medverkande samt de övriga områden som behandlas.
Utredningsarbetet som föregått detta betänkande har i huvudsak varit kopplat till den översyn av försvarets lednings- och myn- dighetsstruktur som, inom ramen för den s.k. LEMO-utredningen', utmynnat i en förändrad uppgifts- och ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet, och genomförandet av ett omfattande be- sparingsprogram.
Som ett deluppdrag har i utredningens uppgifter ingått att ge- nomföra en samlad uppföljning av förändringar i organisations- strukturen jämte uppnådda ekonomiska och personella besparingar
] Utredningen om lednings- och myndighetssuukturen inom försvaret (LEMO), tillsatt i juni 1991.
inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utredningsarbe- tet har varit inriktat på att utvärdera LEMO-reformens utfall och analysera effekterna av genomförda omstruktureringar och be- sparingar. Syftet har således inte varit att utvärdera myndigheten Försvarsmakten eller närstående organisationer.
I arbetet med detta betänkande har som sakkunniga deltagit departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, som exper- ter riksrevisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektör Marja Lemne och kronodirektören Katrin Westling Palm samt som särskild konsult jur. kand. Bo Lagerqvist. Avdelningsdirektör Tho- mas Tonndorf, Öv 1 Jan Warren och Övlt Jan Smedius vid För- svarsmaktens högkvarter har varit utredningen behjälplig med fram- tagande av faktaunderlag. Slutligen har Statskontoret genom Ann Dahlberg bistått utredningen med värdefullt underlag.
Stockholm den 28 juni 1996
Lars Jeding
/Björn Sylvén
1 Innehåll 1 Innehåll .................................... 3 1 Inledning ................................... 7 1.1 Uppdrag och innehåll ..................... 7 1.2 Sammanfattning av analys och slutsatser ....... 9 2 Organisatoriska förändringar ..................... 19 2.1 Försvarsmaktens ledning ................... 19 2.2 Försvarsmaktens hälso- och sjukvård .......... 22 2.3 Administrativt stöd till Försvarsmakten ........ 24 2.4 Försvarsfastigheter ....................... 25 2.5 Försvarets Datacenter och Försvarets Mediecenter . 27 2.6 Försvarets högskolor ...................... 28 2.7 Försvarets materielförsörjning ............... 28 2.8 Försvarets verkstäder ..................... 29 2.9 Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret .............................. 31 3 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen ..... 35 3.1 Generella besparingskrav ................... 35 3.2 Administrationsprogrammet ................. 37 3.3 Antalet anställda i staten inom olika sektorer . . . . 41
3.4 Konsumtionen i staten inom olika sektorer ...... 44 3.5 Löne-, lokal- och omkostnader inom olika departe-
mentsområden .......................... 49 4 Preciserade besparingsmål för försvarssektom ......... 51 4.1 1992 års försvarsbeslut .................... 51 4.2 1992 års stabiliseringsproposition ............. 52 4.3 1993 års budgetproposition ................. 54 4.4 LEMO besparingsmål ..................... 54 5 Uppföljning av besparingsmålen .................. 59 5.1 Försvarsmaktens ledningsorganisation ......... 59 5.1.1 Högkvarteret ........................... 62 5.1.2 Milostabema ........................... 63 5.1.3 Försvarsområdesstabema ................... 64 5.1.4 Marinkommandona ....................... 65 5.1.5 Flygkomm andona ........................ 66 5.1.6 Försvarets verkstäder ..................... 66 5.2 Försvarets hälso- och sjukvård ............... 67 5.3 Administrativt stöd till försvaret ............. 69 5.3.1 Försvarets civilförvaltning .................. 69 5,4 Försvarsfastigheter ....................... 76 5.5 Bolagiseringen av Försvarets datacenter och För- svarets mediecenter ....................... 77 5.6 Försvarets Materielverk .................... 78 5.7 Civil ledningsverksamhet .................. 80 5.7.1 Civilbefälhavama ........................ 81 5.7.2 Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) ....... 82
5.8 Summering av besparingarna ................ 83
6 Omstruktureringens besparingseffekter — en analys ..... 85 6.1 Administrationsprogrammet och besparingarna . . . 85 6.2 LEMO:s roll i omstruktureringen av försvaret . . . . 86 6.3 Hur gick besparingsarbetet till? .............. 90 6.3.1 Att räkna befattningar ..................... 93 6.4 Vad blev besparingen i högkvarteret? .......... 95 6.4.1 Försvarsmaktens uppföljning ................ 95 6.4.2 Förändrad personalstruktur ................. 99 6.5 Vad bör ledning och administration kosta? ...... 100 6.6 Jämförelse med de totala försvarskostnaderna över
tiden ................................. 103 6.7 Möjligheterna att styra försvarets kostnader ..... 104 7 Slutsatser och förslag .......................... 105
Bilaga 1 Allmänt om UTFÖst uppdrag och arbete Bilaga 2 Definition av sektorer i SCB:s nationalräkenskaper
Bilaga 3 Uppföljning av faktiska organisationsförändringar — en översikt
1. Inledning
1.1. Uppdrag och innehåll
Utredningen (Fö 1995:01) om utvärdering av Försvarets ledning och struktur (UTFÖR) skall enligt regeringens direktiv (dir. 199524) följa upp och utvärdera strukturförändringar inom Försvarsdeparte- mentets verksamhetsområde. Häri ingår som ett deluppdrag att genomföra en samlad uppföljning av förändringar i organisa- tionsstrukturen jämte uppnådda ekonomiska och personella bespa- ringar.
I föreliggande betänkande behandlas de omfattande strukturför- ändringar som följde, i första hand som ett resultat av LEMO-utred- ningens arbete2 med efterföljande propositioner. Med strukturför- ändringarna följde förväntningar om att betydande besparingar skulle uppnås. Ett tema i betänkandet är varför dessa förväntningar i stor utsträckning inte kom att infrias, trots att huvuddelen av de föreslagna strukturförändringar genomfördes. Ett annat tema är hur denna typ av "inre" besparingsarbete (till skillnad från besparingar genom minskade anslagsramar) skall kunna lyckas bättre i fram- tiden.
2 SOU 1991:112; 1992285, 101, 105, 106; 1993142, 95 samt PM 1992-09-28, -11-30, -12-01; 1993-06-02, -10-19, -10_21, -10-29.
Avgränsning
LEMO-utredningens begränsningari tid och rum har varit styrande för valet av verksamhetsnivå och tidsperiod då effekten av strukturförändringarna i det följande skall studeras. Föreliggande studie har därför begränsats till att i huvudsak omfatta totalförsva- rets ledning på central, högre och lägre regional nivå. Tidsperioden avgränsas tydligt av å ena sidan verksamhetsåret 1990/91 som är utgångsläget för förändringsarbetet, å andra sidan av 1994/95 resp. 1995/96 som utgör de första verksamhetsåren i den nya organisa- tionsstrukturen för det militära respektive civila försvaret. De flesta av strukturförändringarna inorn Försvarsdepartementets verksam- hetsområde gällde fr.o.m. den 1 juli 1994. Återstående förändrings- arbete inom vissa delar av det civila försvaret var genomfört till den 1 juli 1995. De samlade effekterna av strukturförändringarna och dess genomslag på verksamheten vid totalförsvarsmyndig- heterna har således varit möjliga att utvärdera först under hösten 1995.
Den 1 juli 1995 avslutades det första verksamhetsåret inom den nya myndigheten Försvarsmakten. Som avstämningspunkt har därför valts utfallet av verksamheten budgetåret 1994/95 för den militära delen av totalförsvaret. De av LEMO uppsatta besparings- målen grundar sig på beräkningsunderlag för budgetåret 1991/92 som begärdes in från totalförsvarsmyndighetema gällande resursan- vändning för ledning i fred. UTFÖR har på liknande sätt från totalförsvarets myndigheter begärt in uppgifter om utfall i kostnader och personår för budgetåret 1994/95.
På grund av en viss andel deltidstjänster inom försvarsmakten är personalresursemas omfattning uttryckt i antal tjänster inget
relevant jämförelsemått. Personalbehovet har därför beräknats i antal personår (årsarbeten).
Budgeterat belopp för verksamhetsåret 1991/92 har uppräknats till fast prisläge 1995 enligt nettoprisindex (NPI) mellan februari 1992 och årsmedeltalet för 1995 med 8,59 %.
1.2. Sammanfattning av analys och slut- satser
Struktu rförändringarna
Om man ser till de omfattande strukturförändringar som myndig- heterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genom- gått under perioden 1993—1995, står det klart att LEMO fått ett starkt genomslag. Efter regeringens överväganden och beslut har de förslag som LEMO framlade till över 80 procent3 blivit genom- förda. Däremot har besparingseffektema som beräknades följa av omstruktureringama inte givit förväntat resultat.
Särskilt tydligt avspeglar sig LEMO:s förslag till förändringar i Försvarsmaktens ledningsorganisation. Innehållet i proposition 1991/92:102 med påföljande riksdagsbeslut överensstämde i allt väsentligt med vad utredningen förslagit beträffande förändringar av lednings- och myndighetsorganisationen. Den geografiska
3 Se även bilaga 3.
indelningen i militärområden (milo) förändrades då antalet milon minskades från tidigare fem till tre. Vidare ombildades tidigare fyra luftförsvarssektorer till tre nya flygkommandoförband (FK). Den mest genomgripande förändringen bestod i bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten då 95 myndigheter, omfattande armé-, marin- och flygvapenförband samt operativ ledning m.m., lades samman i den nya myndigheten.
Regeringens förslag till omorganisation av Försvarsmaktens hälso- och sjukvård grundades till stora delar på LEMO:s förslag till ny sjukvårdsorganisation inom försvaret. Den 1 juli 1994 lades Försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS) ned varvid myndighetens stabs- och ledningsfunktioner övertogs av det inom Försvarsmakten inrättade Försvarets sjukvårdscentrum (FSC).
Ansvaret för det administrativa stödet till Försvarsmakten låg tidigare på myndigheten Försvarets civilförvaltning (FCF). I enlighet med LEMO:s förslag genomfördes en nedläggning av FCF. Huvuddelen av verksamheten inlemmades i den nya myndigheten Försvarsmakten.
I frågan om framtida former för förvaltning av försvarsfastig- heter tog regeringen fasta på LEMO:s förslag till en förnyad inriktning av statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning, där myndigheterna svarar för sin egen planering och lokalhållning. Mot denna bakgrund upphörde verksamheten vid Fortifikationsför- valtningen (FortF ) och överfördes dels till en ny, avgiftsfmansierad myndighet, Fortifikationsverket (FORTV) som ägarföreträdare för statens försvarsfastigheter, dels till byggkonsultföretaget Confortia AB.
Regering och riksdag beslutade i enlighet med LEMO-utred- ningens förslag avseende verksamheten vid Försvarets datacenter
respektive Försvarets mediecenter att staten inte skall tillhandahålla tjänster som kan produceras och upphandlas i konkurrens på den öppna marknaden. Som en konsekvens härav beslöt riksdagen att överlåta statens tillgångar och skulder i Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter till ett statligt eller privatägt aktiebolag. Under våren 1993 försåldes Försvarets datacenter till företaget WM-data Nordic och Försvarets mediecenter till Telub AB.
Beträffande Försvarets högskolor förordade LEMO-utredningen en sammanslagning av Militärhögskolan, Försvarets förvaltnings- högskola och Försvarshögskolan till en ny myndighet. Regeringen anförde emellertid principiella skillnader i inriktning mellan skolorna som skäl för ett bibehållande av Försvarshögskolan som en gemensam resurs för totalförsvaret med en fortsatt självständig ställning. Den nya myndigheten Militärhögskolan bildades genom sammanslagning med Försvarets förvaltningshögskola. Numera lyder såväl Försvarshögskolan som Militärhögskolan direkt under regeringen och ingår således inte i Försvarsmakten.
I anslutning till vissa frågor om försvarets materielförsörjning förordade LEMO att huvuddelen av verksamheten vid Försvarets materielverk (FMV) skall ske på uppdrag av Försvarsmakten. I enlighet med regeringens proposition övergick verksamheten vid Försvarets materielverk från den 1 juli 1994 till att bli avgifts- frnansierad med Försvarsmakten som den främste uppdragsgivaren.
Förändringarna inom den civila delen av totalförsvaret har inte varit lika omfattande som inom övriga försvarsområden. Dock genomfördes en förändring av den geografiska indelningen i civilområden (civo) i samband med att antalet civon minskades från tidigare fem till tre. Målsättningen har varit att uppnå överensstäm- melse i indelningen av Sverige i militär- och civilområden.
Besparingar
[EMO-utredningens förslag
LEMO-utredningen skulle enligt sina direktiv (dir. 199lz44) redovisa konsekvenserna av sammantagna besparingar om c:a en tredjedel av nuvarande resursanvändning för försvarets ledning i fred. Av det beräkningsunderlag som LEMO i november 1991 begärde in från Försvarsmakten (Fst/Plan 3 PM 1991-11-19) framgår att resursanvändningen för Försvarsmaktens ledning i fred 1991/92 omfattade c:a 1 500 miljoner kronor (2 500 personår). De av regeringen åsyftade besparingarna skulle således innebära en kostnadsreducering om c:a 500 miljoner kronor (c:a 750 personår). I LEMO:s första betänkande fördelades regeringens besparingskrav mellan ledningsorganisationens olika nivåer till en sammanlagd summa om 475 miljoner kronor.
Återstående besparingar (27 miljoner) fördelades mellan övriga totalförsvarsmyndigheter. LEMO-utredningens besparingsförslag specificeras i avsnitt 4.4.
Förutom ovanstående besparingsmål bedömde LEMO att dess förslag till förändring av försvarets fastighetsförvaltning skulle innebära en besparing på 100—150 personår. Till LEMO:s be- sparingsmål får även räknas den överenskommelse som slutits med Försvarets materielverk om en effektivisering av verksamheten med 25 procent (motsvarande 300 miljoner kronor) respektive med Överstyrelsen för civil beredskap om genomförandet av ett besparingsprogram omfattande 10 miljoner kronor.
Den sammanlagda summan av LEMO-utredningens förslag till besparingar uppgår till omkring 800 miljoner kronor.
Besparingsmål i proposition: Den stora besparingseffekten av LEMO beskrivs på följande sätt i proposition 1991/92:100:
"Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomförande, innebär besparingar i resursanvändningen för ledning i fred på c:a 800 årsarbetskrafter eller cirka 475 miljoner kronor per år.--- Regeringens uppfattning är att möjligheterna till besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfatt- ning som utredningen bedömer." LEMO:s besparingsbeting handlade inte om att ändra försvars- ramama utan att inom den givna ramen omfördela 475 miljoner kronor från ledningsresurser till krigsändamål. För högkvarterets del var propositionens besparingsmål kategorisk: 200 miljoner kronor respektive 250 personår. För övriga verksamheter refererades till LEMO:s mål med instämmande i propositionerna.
Utfall: Besparingseffekterna som beräknades följa av omstrukture- ringama har inte givit förväntat resultat. I nedanstående diagram har
ej medtagits de på överenskommelser grundade besparingar inom ÖCB och FMV.
Diagram 1: Måluppjfvllelse av besparingsmålen inom den militära ledningsfunktionen
nemo—nå? Cl Kostnader
% .
Flygkommmdon . l ? l
I”;
Utfallet av besparingarna avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas i diagram 1 ovan. Här framgår att besparingsmålen inte har uppfyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen som helhet.
Enligt diagram 2 nedan har besparingsmålen i stort sett uppnåtts inom verksamhetsområdena administrativt stöd till försvarsmakten, försvarets hälso- och sjukvård samt vid civilbefälhavarkansliema. Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har dock organisationsför- ändringarna ännu inte fullföljts.
Diagram 2: Måluppfyllelse av besparingsmålen (stödfunktioner samt civilbefälhavarna)
. Personår Cl Kostnader . ,
Försv. hälso & sjukv. Civilbetalhavarna
Utvärderingen har försökt klarlägga varför besparingsmålen i LEMO-reformen fick så svagt genomslag, i synnerhet på nivåerna under högkvarteret. Av intervjuer och dokument att döma beror besparingsmålets svaga genomslag huvudsakligen på att det helt enkelt prioriterades ned under försvarets omorganisationsarbete vintern och våren 1992 samt att de metoder man använde i om- struktureringen inte ger ett direkt grepp om kostnaderna utan framförallt om antalet tjänster.
Försvarsmakten har centralt svårigheter att få överblick över kostnadsutvecklingen. Bl.a. saknas uppföljning av LEMO:s besparingsmål under perioden 1991/92—1994/95, bortsett från den engångsutvärdering som gjordes av högkvarterets omorganisation
(PM 1995-10-24). I punktform kan man dra följande slutsatser av utvärderingen vad gäller uppfyllandet av besparingsmålen i LEMO- reformen:
— Svårigheterna har varit stora att få till stånd ett stabilt be- räkningsunderlag, såväl när det gäller utgångsläget (före LEMO- refonnen) som ifråga om utfallet, varvid en viktig orsak är att Försvarsmaktens redovisning ännu inte har nått tillräcklig kvalitet för att någorlunda lätt möjliggöra uppföljning. — Antalet befattningar inom den centrala ledningsnivån och i övriga ledningsresurser har sjunkit men bara uppfyllt 40—50 procent av det uppsatta besparingsmålet. — Besparingar mätt i kostnader har blivit mindre jämfört med reduceringar i antalet personår, vilket kan antas bero på att man i omorganisationer räknar kostnader i antal befattningar snarare än i kronor.
— Jämför man de totala försvarskostnadema med delkostnaderna för "ledning i fred" tyder våra beräkningar på att denna andel varit relativt konstant eller minskat obetydligt under 90-talet, dvs. knappast i överensstämmelse med LEMO-reforniens intentioner. — Metoderna att påverka de totala försvarskostnadema synes mer framgångsrika än metoderna att spara och göra omfördelningar internt.
Varför uppfylldes inte besparingsmålen?
I propositionen 1991/92:102 förrnärks en tveksamhet till möjlig- heten att mäta de 475 miljoner kronors besparingar i resursan- vändningen för ledning i fred, men LEMO-utredningens besparings-
bedömningar ligger ändå till grund för regeringens förslag. Av intervjuer och dokument att döma beror besparingsmålets svaga genomslag huvudsakligen på att det prioriterades ned under försvarets omorganisationsarbete vintern och våren 1992. Skälet till detta tycks ha varit att strukturförändringarna prioriterades framför besparingarna genom en fokusering på inbesparing av tjänster. Vidare saknades en samlad central ledning för omstruktureringen och besparingsarbetet inom Försvarsmakten. Någon uppföljning av besparingsarbetet, utöver den i högkvarteret, genomfördes heller inte.
Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 ger inte tillräckligt underlag för bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Som tidigare påpekats har svårigheterna att få fram ett stabilt beräkningsunderlag på basis av uppgifter från Försvarsmakten, såväl när det gäller utgångsläget som ifråga om utfallet, varit ett hinder för UTFÖR:s utvärdering. Förhållandet tyder på en alltför vag överblick över kostnadsutvecklingen under något längre perioder än angränsande budgetår. Dessutom tycks LEMO:s begrepp "ledning i fred" vara svårt att definiera på lägre regional nivå då det skär tvärs igenom Försvarsområdesstabemas organisa- tion och övrig verksamhet. Metoderna att påverka de totala försvarskostnadema synes mer framgångsrika än metoderna att spara och göra omfördelningar internt.
Att besparingsmålen inte uppnåtts måste uppfattas som ett uttryck för att myndigheterna inte respekterat de mål som forrnule- rats av regeringen. Det kan också uppfattas som symptom på brister i metoder för styrning och uppföljning. Såväl respekten för stats- makternas mål som för styrmetodema måste skärpas inför fram- tiden.
Förslag
Det ekonomiska redovisningssystemet måste ge möjligheten till uppföljning av kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, bl.a. genom jämförbarhet med den s.k. INKA-metoden, (avsnitt 6.5) för analys av intemadministrationens kostnader. Statsmaktemas resul— tatorienterade styrning av myndigheterna förutsätter kontinuerlig uppföljning av deras verksamhet. Vidare måste Försvarsmaktens grepp om kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, dvs. utöver innevarande och föregående budgetåret, förstärkas. I årsredovisningen måste besparingsmålen lyftas fram med inriktning framför allt på hur besparingarna genomförts och hur de relaterar till statsmakternas mål.
Myndigheterna saknar tydliga incitament att följa upp och lyfta fram de besparingsmål som statsmakterna formulerat. Statsmaktema måste i fortsättningen formulera och följa upp besparingsm ålen mer distinkt än idag. Detta gäller särskilt "inre" besparingsmål, dvs. hur besparingarna fördelats internt inom myndigheternas anslagsramar. De "inre" besparingsmålen kommer även i framtiden att vara oundgängliga styrmedel för statsmakterna gentemot myndigheter av Försvarsmaktens storlek och omfattning. Besparingsmålen bör i första hand kopplas till kostnader snarare än till personår. Från re- geringens sida är det också nödvändigt att formerna för en stramare ekonomisk uppföljning av myndigheterna inom Försvarsdeparte- mentets verksamhetsområde ägnas särskild uppmärksamhet. Dess— utom måste större överensstämmelse råda mellan propositionens be- sparingsmål och de i programplanema angivna villkoren. En för- stärkning av Försvarsdepartementets resurser vad gäller ekonomisk uppföljning bör snarast kommer till stånd.
2. Organisatoriska förändringar4
Ett omfattande förändringsprogram har genomförts vilket till inne- hållet har bestått av några stora och men många mindre grepp. Ett huvudskäl till förändringarna var att uppnå en för Försvarsmakten rationellare struktur och förändrad organisation. De uppgifter som inte behövde ingå i Försvarsmakten överfördes till andra myndig- heter eller företag, som kunde styras genom uppdrag. Därigenom har en tydligare avgränsning mellan myndigheternas verksamhet till ansvar och innehåll åstadkommits. I det följande beskrivs förloppet av de viktigaste förändringarna.
Ett annat syfte var besparingar där omstruktureringar kan vara ett effektivt redskap för att åstadkomma resultat. I kapitel 5 åter- kommer vi med en närmare beskrivning av detta förlopp.
2.1. Försvarsmaktens ledning
Utgångspunkten för LEMO-utredningen var en Försvarsmakt bestå- ende av en ledningsorganisation omfattande inte mindre än 95 myn- digheter på central, regional respektive lokal nivå. Riksdag och
4 . . . . . . I bilaga 3 sammanfattas i schematisk form alla Viktigare organisatoriska
förändringar som resultat av LEMO-utredningen.
HÖGKVARTERET Organisationsplan fr.o.m. 1 juli 1994
Överbefälhavaren
Försvarsmaktens
Planer mgsstaben internrevision
...... ueeeeeeee-
och säkerhetstjänsten
Fig. ]
regering utgick i stort från LEMO:s förslag till förändringar då man, med utgångspunkt från försvarsbeslutet (prop. 1991/92:102), beslutade om förändringar i ledningsorganisationen för myndighe— terna inom främst den militära delen av totalförsvaret. I ett delbetänkande — Försvarsmaktens ledning (SOU 1991:112) — avgi- vet i december 1991, hade LEMO föreslagit följande förändringar: —- myndigheterna inom huvudprogrammen 1—4, d.v.s. armé-, marin- och flygvapenledning samt operativ ledning sammanslås till en ny central myndighet benämnd Försvarsmakten. Led- ningsfunktionen samlas i ett gemensamt Högkvarter,
— antalet militärområden minskas från fem till tre, — fyra luftförsvarskommandon ombildas till tre flygkommandoför- band.
Beslut och genomförande
Regeringens förslag (prop. 1991/92:102) överensstämde i allt väsentligt med vad utredningen förslagit beträffande förändringar av lednings- och myndighetsorganisationen inom Försvarsmakten, men frågan om det nya Högkvarterets organisatoriska indelning sköts framåt ett år.
Den geografiska indelningen i militärområden (milo) föränd- rades. Fr.o.m. den 1 juli 1993 minskades antalet milon från tidigare fem till tre:
— MILO S: Södra militärområdet (innefattande 10 försvarsområ- den) med stab i Kristianstad — MILO M: Mellersta militärområdet (innefattande 9 försvarsom- råden) med stab i Strängnäs — MILO N: Norra militärområdet (innefattande 6 försvarsområden) med stab i Boden.
Vid samma tidpunkt ombildades tidigare fyra luftförsvarssektorer till tre nya flygkommandoförband (FK): — FKS: Södra flygkommandot med bas i Ängelholm
— FKM: Mellersta Hygkommandot med bas i Bålsta — FKN: Norra flygkommandot med bas i Luleå Fr.o.m. den 1 juli 1994 lades 95 myndigheter - som ingick i hu-
vudprogram 1—4 omfattande armé-, marin- och flygvapenförband
samt operativ ledning, m.m. — samman och bildade myndigheten
Försvarsmakten (FM). Den centrala ledningens organisatoriska indelning framgår av fig. 1 på sidan 20.
Sammanläggningen av försvarsgrenama till en myndighet — För- svarsmakten (FM) — förbereddes av Försvarets organisationsmyn- dighet (FMO) som bildades enligt förordning den 22 oktober 1993. Före denna tidpunkt leddes arbetet från Försvarsstaben med stöd av en särskild projektgrupp, benämnd LEMO-sekretariatet.
2.2. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård
Före bildandet av den nya F örsvarsmaktsmyndigheten 1994 svarade Försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS) för uppgiften att i fred planera för, och i krig leda försvarets sjukvård. Verksamheten var i huvudsak inriktad på rekrytering och utbildning av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal för försvarsmakten. Utbildningsverk- samheten uppdelades försvarsgrensvis i två enheter. Vid Försvarets sjukvårdshögskola i Solna utbildades sjukvårdspersonal för armé- och flygvapenförbandens krigsorganisation samt vårdlärare och instruktörer för utbildning av olika kategorier värnpliktiga sjukvår- dare. Vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg bedrevs motsvarande utbildning för marinförbandens behov.
SjvS hade vidare statsmakternas uppdrag att som tillsynsmyndig- het stödja och övervaka att försvarsmaktens liälso- och sjukvård bedrevs i överensstämmelse med gällande författningar. SjvS ingick visserligen i den tidigare försvarsmaktsorganisationen men verkade som en självständig myndighet direkt under regeringen.
I LEMO:s delbetänkande Försvarsmaktens hälso- och sjukvård (SOU 1992:101) föreslogs att stabs- och ledningsfunktionen för
krigssjukvården skulle ingå i den nya Försvarsmaktens organisation inom vilken ett särskilt sjukvårdscentrum skulle bildas. Tillsynen över efterlevnaden av lagar och förordningar avseende försvarets hälso- och sjukvård skulle enligt förslaget utövas av en särskild tillsynsfunktion inom Högkvarteret. Vidare skulle produktions- enheter upprättas utanför högkvarteret för att upprätthålla special- medicinska kompetenser. Därmed kunde en nedläggning av Försva- rets sjukvårdsstyrelse jämte sjukvårdsskolor genomföras.
Beslut och genomförande
Regeringens förslag till omorganisation av hälso- och sjukvården inom försvaret överensstämde till stora delar med huvuddragen i LEMO. I proposition 1992/931100, bil. 5, föreslog regeringen en nedläggning av Försvarets sjukvårdsstyrelse och ett överförande av myndighetens uppgifter av stabs- och ledningskaraktär till en ny sjukvårdsledning inom den omorganiserade Försvarsmaktens hög- kvarter. Regeringens beslut avvek emellertid på en punkt från LEMO:s förslag. I propositionen föreslogs ett bibehållande av Marinens sjukvårdshögskola i Göteborg för utbildning av vämplikti- ga sjukvårdare för marinförbandens behov. Utbildningen vid skolan avseende den kvalificerade akademiska utbildningen av medicinal- personal föreslogs dock flyttas över till det nybildade Försvarets sjukvårdscentrum i Karlstad.
Den 1 juli 1994 lades Försvarets sjukvårdsstyrelse ned. Sjuk- vårdsstyrelsens tidigare stabs- och ledningsfunktioner övertogs av det inom Försvarsmakten inrättade Försvarets sjukvårdscentrum (FSC) med lokalisering till Hammarö utanför Karlstad. Till FSC
överfördes all utbildning vid Försvarets sjukvårdsskola i Solna. Även den tidigare sjukvårdsverksamheten vid Försvarets under- hållscentrum (UHC) har Överförts till FSC. Den kvalificerade medicinska utbildningen vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg övertogs av FSC medan utbildning av marinens sjukvårdare tills vidare ligger kvar i Göteborg. Antalet anställda vid Försvarets sjukvårdscentrum uppgår för närvarande till 54 personer.
Utövandet av tillsyn över efterlevnaden av lagar och författ- ningar inom försvarets hälso- och sjukvård underställdes generallä- karen, en särskild tjänsteman inom Försvarsmakten som i denna funktion dock inte är underställd myndighetens chef Överbefäl- havaren.
2.3. Administrativt stöd till Försvars- makten
I delbetänkandet Administrativt stöd till Försvarsmakten (SOU 1992:105) föreslog LEMO-utredningen en nedläggning av För- svarets civilförvaltning (F CF). Drift och utveckling av de personal- administrativa (PA) och ekonomiska (EA) redovisningssystemen skulle inlemmas i den nya myndigheten Försvarsmakten medan vissa allmänna juridiska funktioner skulle övertas av Kammarkolle- giet. Administrativa uppgifter kring vämpliktigfönnåner föreslogs överföras till Värnpliksverket, verksamheten vid FCF:s patentenhet till Försvarets materielverk.
Beslut och genomförande
Vid utgången av juni 1994 upphörde Försvarets civilförvaltning. FCF:s ansvarsområden delades därvid upp mellan olika myndig- heter i stort sett efter LEMO-utredningens intentioner. Patentverk- samheten överfördes till Försvarets materielverk, skadereglerings- frågor övertogs av Kammarkollegiet och ansvaret för utfärdande av tillämpningsföreskrifter i frågor som berör vämpliktsfömåner m.m. lades på Värnpliktsverket (Totalförsvarets pliktverk fr.o.m. den 1 juli 1995). I enlighet med propositionen genomfördes en uppdelning av ansvaret för det ekonomi- och personaladministrativa stödet, varvid Försvarsmakten som tidigare utnyttjat FCF:s tjänster på området fick eget ansvar endast vad avser utnyttjandet av EA- och PA-systemen. Till skillnad från vad som föreslagits i LEMO- utredningen lades dock resurserna för utvecklande och tillhandahål- lande av ekonomi- och personaladministrativa system samt för normering beträffande redovisning och medelshantering på Riksrevisionsverket.
2.4. Försvarsfastigheter
I delbetänkandet Förvaltning av försvarsfastigheter (SOU 1992:85) tog LEMO-utredningen fasta på en förnyad inriktning av statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning, där myndigheterna svarar för sin egen planering och lokalhållning. Mark, anläggningar eller lokaler för verksamheten disponeras i större utsträckning på hyresbasis. Från denna utgångspunkt föreslogs i LEMO-utredningen
en nedläggning av F ortifikationsförvaltningen (FortF ) och bildandet av Fortifikationsverket (FORTV) som en ny avgiftsfinansierad myndighet, med uppgift att förvalta försvarets fastighetsbestånd. Projekteringsverksamhet jämte byggadministration föreslogs över- föras i aktiebolagsform.
Beslut och genomförande
Den 30 juni 1994 upphörde verksamheten vid FortF och övertogs dels av en ny, avgiftsfinansierad myndighet, Fortifikationsverket (FORTV) som ägarföreträdare för statens försvarsfastigheter, dels av byggkonsultföretaget Confortia AB. Den vid FortF tidigare verksamma teknikavdelningen utgör numera stommen i Confortia AB som ingår i den statliga fastighetskoncemen Vasakronan.
De s.k. placeringsfastighetema (kontors- och skolfastigheter an- vändbara till andra verksamheter utom Försvarsmakten) som tidiga- re förvaltats av FortF överfördes till den statliga fastighetskoncer- nen Vasakronan.
Avstyckningsbara fastigheter som utnyttjats för bostadsändamål har överförts i aktiebolagsform.
Ansvaret för byggnads- och reparationsberedskapens (BRB) upprätthållande i fredstid (enl. förordning 1989:205) har överförts till Försvarsmakten.
2.5. Försvarets Datacenter och Försvarets Mediecenter
LEMO-utredningen behandlade i särskilda skrivelser (PM 1992-09- 28 resp. 1992-1 1-30) verksamheten vid Försvarets datacenter (FDC) och Försvarets mediecenter (FMC). I promemorian föreslogs att den del av produktionen vid nämnda myndighet som var ägnad att tillgodose Försvarsmaktens behov inte behövde ingå i densamma. LEMO bedömde att FDC:s verksamhet i fortsättningen skulle drivas i aktiebolagsform med nära anknytning till ett konsult- eller industriföretag.
Beslut och genomförande
Regering och riksdag beslutade, i enlighet med LEMO-utredningens promemorior om verksamheten vid Försvarets datacenter respektive Försvarets mediecenter, att staten inte skall tillhandahålla tjänster som kan produceras och upphandlas i konkurrens på den öppna marknaden. Som en konsekvens härav beslöt riksdagen den 10 december 1992 att överlåta statens tillgångar och skulder i För- svarets datacenter och Försvarets mediecenter till ett statligt eller privatägt aktiebolag.
Under mars 1993 genomfördes försäljningen av Försvarets datacenter till företaget WM-data Nordic. I början av juni samma år försåldes Försvarets mediecenter till Telub AB. Formellt upphörde myndigheterna vid utgången av juni månad 1993.
2.6. Försvarets högskolor
LEMO-utredningen föreslog i ett delbetänkande (SOU 1993:42), avgivet i maj 1993, en sammanslagning av verksamheten vid de tre skolorna Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan till en ny myndighet.
Beslut och genomförande
På grund av principiella skillnader i inriktning mellan skolorna förordade regeringen ett bibehållande av Försvarshögskolan som en gemensam resurs för totalförsvaret med en fortsatt självständig ställning. Den 1 juli 1994 inrättades den nya myndigheten Militär- högskolan genom sammanslagning med Försvarets förvaltnings- högskola. Numera lyder såväl Försvarshögskolan som Militärhög- skolan direkt under regeringen och ingår således inte i Försvars- makten.
2.7. Försvarets materielförsörjning
I promemorian Vissa frågor om försvarets materielförsörjning (PM 1993-10-21) föreslog LEMO-utredningen att huvuddelen av verk- samheten vid Försvarets materielverk (FMV) borde ske på uppdrag av Försvarsmakten. FMV utför teknisk beredning avseende försvarsmateriel m.m. och upphandlar sådan materiel.
1991 års Försvarsforskningsutredning (FFU 91) föreslog inrättandet av en gemensam styrelse för försvarets tekniska verk, FMV, FOA och FFA i syfte att förbättra samordningen av forsk- ningsverksamheten. LEMO ställde sig avvisande till detta förslag med motiveringen att FMV står som en betydelsefull uppdrags- givare till såväl FOA som FFA. En sammanvävning av organisa- tionerna skulle innebära oklarare roller dels mellan verken, dels gentemot myndigheter och företag på grund av stora skillnader i verkens uppdragsstruktur. LEMO menade att behovet av kontakt- kanaler vid sidan av uppdragskontaktema kunde tillgodoses genom att utse någon eller några ledamöter att ingå i alla tre styrelserna.
Beslut och genomförande
I samband med bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten, förändrades ansvarsfördelningen mellan Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt, Försvarsmakten och regeringen. Från den 1 juli 1994 övergick verksamheten vid Försvarets materielverk till att bli avgiftsfinansierad med Försvarsmakten som den främste uppdragsgivaren.
2.8. Försvarets verkstäder
Reparation och underhåll av försvarets materiel och anläggningar i fredstid har ombesöijts, vad avser det mest kvalificerade under- hållet genom specialiserade underhållsentreprenörer och av
försvarsindustrin, i övigt av försvarets 50-tal egna verkstäder vilka tidigare ingick i huvudprogram men ni arinförband, flygvapenförband samt operativ ledning. Verksamheten vid försvarets verkstäder har huvudsakligen bedrivits på uppdrag av försvarets myndigheter och varit helt avgiftsfmansierad, dvs. betalats av dem som lämnar underhållsbidrag till verkstäderna. FMV var knuten till verksam- heten genom vissa fackuppgifter inom sakområdet, bl.a. planlägg- ning av motorreparationstjänsten (MRT), samt till uppgifter i fråga om ekonomisk redovisning för försvarsmaktens förbandsbundna verkstäder.
I en promemoria 1993-06-02 — Försvarets verkstäder -— för- ordade LEMO att försvarets verkstäder skulle ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten som ett särskilt ansvars- och resul- tatområde. Härav följde ett förslag till avveckling av FMV:Verkstad och inrättandet av ett verkstadsadministrativt centrum (VAC). Beträffande flottiljverkstädema inom flygvapnet förordade LEMO att dessa även fortsättningsvis borde ingå i Försvarsmakten.
Beslut och genomförande
Huvuddragen i efterföljande proposition 1993/941100 bil. 5 låg i linje med LEMO:s förslag. FMV:s tidigare ansvar inom verkstads- driften överfördes fr.o.m. den 1 juli 1994 till Försvarsmakten. Ett verkstadsadministrativt centrum (VAC) har bildats med lokalisering till Karlstad. Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten ingår numera som en del i underhållsregementenas verksamhet.
2.9. Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret
Förändringarna inom den civila delen av totalförsvaret har inte varit lika omfattande som inom den militära delen. Den geografiska in- delningen i civilområden (civo) förändrades i samband med att antalet civon minskades från tidigare fem till tre. Därmed nåddes också större överensstämmelse i indelningen av Sverige i militär- respektive civilområden.
Civilbefälhavarna
Fr.o.m den 1 juli 1994 indelades landet i tre (tidigare fem) civilområden med resp. civilbefälhavare:
- CIVO S: Södra civilområdet med kansli i Malmö.
- CIVO M: Mellersta civilområdet med kansli i Örebro
- CIVO N: Norra civilområdet med kansli i Luleå
Därmed nåddes också större överensstämmelse i-indelningen av Sverige i militär- respektive civilområden.
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Försvarets materielverk (FMV)
LEMO fann uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan ÖCB och FMV som till viss del något oklar, bl.a. inslaget av parallella
funktioner i rollen som anslagsmyndigheter för kommunernas övningsverksamhet. Dessutom pekade LEMO på behovet av en tydligare avgränsning av myndigheternas verksamhet gentemot länsstyrelserna. Även besparingsskäl anfördes för en prövning av förutsättningama för en förbättrad samverkan mellan myndig— heterna. I 1994 års planeringsanvisningar infordrade Försvarsdepar- tementet från ÖCB och SRV ett för myndigheterna gemensamt förslag till fördelning av arbetsuppgifter inom civil beredskap. Regeringen delade LEMO:s uppfattning att ÖCB bör vara den myndighet som under regeringen samordnar de fredstida be— redskapsförberedelsema inom det civila försvaret. I ett gemensamt PM, avgivet 1994-09-22, förordade såväl ÖCB som SRV att den nuvarande fördelning av verksamheten mellan verken var lämplig och att myndigheterna därför inte funnit någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder. I enlighet med den nya civilförsvarslagen utgår numera statsmedel för övningsverksamheten direkt till kommunerna och disponeras således ej längre av ÖCB, SRV eller länsstyrelserna.
Totalförsvarets chefsnämnd (TCN)
LEMO-utredningen föreslog i sitt delbetänkande Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret (SOU 1993:95) en förändrad utformning av instruktionen för Totalförsvarets chefs- nämnd (TCN) vad gäller ledningsövningsverksamheten som istället bör ligga på Överstyrelsen för civil beredskap. Enligt LEMO bör TCN främst verka som ett informations- och överläggningsorgan mellan den civila och militära delen av totalförsvaret. Regeringen
har, enligt prop. 1994/951100, bil. 5, för avsikt att se över TCN:s instruktion med utgångspunkt i LEMO:s förslag.
3. Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen
I detta kapitel jämförs utvecklingen inom försvaret med utveck- lingen inom andra sektorer. Underlaget innefattar även de omedel- bara besparingarna till följd av LEMO-reformen. Totalkostnadema reducerades mer inom försvaret än inom andra statliga sektorer. Försvarets totala resurser minskade under en fyraårsperiod 1990/91—1994/95 med i storleksordningen 0—15 procent beroende på mätmetod respektive jämförelseår. Resursbehovet för Försvars- maktens ledning ifred minskade med knappt 10 procent under en treårsperiod 1991/92—1994/95 som ett resultat av LEMO-reformen (kap. 6, tab. 1). Andelen ledningsresurser är alltså i grova tal oförändrad eller har obetydligt minskat.
3.1. Generella besparingskrav
I takt med ett växande underskott i statsbudgeten har behovet av åtgärder för att nedbringa de offentliga utgifterna blivit alltmer på- kallat. Under l980-talet fanns ett generellt rationaliseringskrav för myndigheternas verksamhet på uppemot två procent. Detta krav
synes inte, enligt Statskontorets uppföljning5 av statsförvaltningens totala kostnader åren 1980—1992, ha resulterat i några påtagliga besparingar. Iakttagelsen ledde till slutsatsen att inbesparade medel uppenbarligen har använts för nya uppgifter, för att höja kvaliteten och/eller öka volymen.
Enligt BSO-rapporten Hur stor blev tvåprocentaren? (Ds 1988:34) har "tvåprocentaren" betytt mer som symbol för ett ratio- naliseringskrav än som verktyg för att dra ner statsutgiftema.
I regeringens skrivelse 1990/91150 till riksdagen om åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna, redovisades ett flertal förslag till strukturella förändringar i syfte att begränsa utgiftsökningama inom den statliga sektorn både på kort och på lång sikt. Inriktningen av statens allmänna fömyelseprogram beskrevs därefter i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100) i vilken de bärande förslagen som formulerades i regeringsskrivelsen återfanns.
Beträffande Försvarsdepartementets verksamhetsområde utveck- lade regeringen i propositionen 1990/911102 motiven för det fort- satta fömyelseprogrammet i termer av effektivitetshöjande åtgärder och behovet av en reducering av statens utgifter. Däremot angavs på detta stadium ännu inte några konkreta besparingsmål.
5 . Statskontorets rapport 1994:5 Organisations- och Strukturförändringar i sTatsförvaltningen
3.2. Administrationsprogrammet
Regeringen lade i april 1991 i kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150) fram förslag till program för omställning/reducering av den statliga administrationen — det s.k. Administrationsprogram— met. I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen att ge- nomföra ett treårigt program där den statliga administrationen skulle reduceras med 10 procent huvudsakligen genom produkti- vitetsförbättringar och strukturella förändringar. Detta kan ses som inledningen av ett omfattande förändringsarbete som på senare år gripit djupt in i verksamheterna inom den statliga sektorn. Syftet med Administrationsprogrammet angavs vara att under perioden 1991/92—1993/94 effektivisera den statliga verksamheten genom att reducera administrationen med motsvarande netto två miljarder kronor årligen. Totalt åtog sig departementen en besparing på c:a 2,7 miljarder kronor.
Ikompletteringspropositionen 1991 preciserades för första gång- en besparingsmålen i samband med att direktiven för en översyn av totalförsvarets ledningsorganisation på central och regional nivå redovisades.
"Utredningen bör lämna förslag till en ledningsorganisation för försvarsmakten på central och regional nivå där organisationen har anpassats till yttre förutsättningar som en minskad krigsorga- nisation och en förändrad hotbild. Minskningen av krigsorgani- sationen bör få genomslag i ledningsorganisationen.---
Målet för utredningens arbete bör vara att skapa en effektivare ledningsorganisation i såväl krig som fred. Utredningen bör där- vid pröva och redovisa konsekvenserna av sammantagna bespa-
ringar på central, högre och lägre regional nivå om c:a en tredje- del av nuvarande resursanvändning för ledning 1 fred." I kompletteringspropositionen föreslogs en sammanlagd besparing
på 350 milj. kr. under en treårig gemomförandeperiod (juni 1991— —juni 1994) inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde delvis grundat på att försvarsbeslutet blivit uppskjutet.
Direktiven till LEMO-utredningen, som lämnades i juni 1991, innebar en höjning av besparingsmålet till sammanlagt 475 miljoner kronor. En utförlig beskrivning av LEMO.s besparingsmål ges i avsnitt 4.4.
Besparingsresultat av Administrationsprogrammet
I rapporten Organisations- och strukturförändringar i statsför- valtningen (Statskontoret 1994) redovisas nedanstående utfallsprog- nos för utfall avseende statsförvaltningen i sin helhet. Slutsatsen av den redovisning som var tillgänglig när utfallsprognosen gjordes var att spannålet på två miljarder kronor kommer att uppnås, om än med viss försening. Det påpekades att slutsatsen var behäftad med osäkerhet till följd av dels otydligheter i redovisningen, dels risken för övervältringseffekter. Försvarsområdet hör med sitt utfall på 96 procent till ett av de tre områden som enligt Statskontorets prognos bäst kommer att uppfylla sparmålet. Det bör i samman- hanget påpekas att Statskontorets prognos baseras på den totala verksamheten inom försvarssektom och kan inte ställas i relation till LEMO:s besparingsmål på 475 miljoner kronor som utgick från verksamhetsåret 1991/92 och endast omfattade ledningsorganisatio- nen inom den militära delen av totalförsvaret. I genomsnitt för samtliga departement uppskattar Statskontoret att 69 procent av sparrnålet kommer att uppnås.
Tabell 1 : Besparingarnas fördelning på olika departementsområden
Prognos för utfall t.o.m. Spar-mål 1993/94 Departement (mkr) (mkr) (%)
Regeringskansliet 45 0 0 Justitie 215 145 67 Utrikes 68 62 91 rör-vax: 350 335 96 Social 420 239 57 Kommunikation 306 306 Finans 700 324 46 Utbildning 158 124 78 Jordbruk 114 109 96 Arbetsmarknad 103 97 94 Kultur 33 6 18 Näring 74 43 58 Civil 99 60 61 Miljö- 0. naturresurs 30 25 83 Summa 69
Källa: Statskontorets rapport 1994z5 Organisations- och Strukturförändringar i sTatsiör- valtningen
För huvuddelen av Administrationsprogrammet gällde en treårig genomförandeperiod, som slutade med juni månads utgång 1994. Mot bakgrund av de krav som det nya styrsystemet ställer på myndigheters och departements uppföljning gjorde Statskontoret en
genomgång av årsredovisningama hösten 19946 — ÅR94 — från ett urval av de myndigheter som berördes av Administrationsprogram- mets besparingsåtaganden. Syftet med genomgången var att ta reda på om myndigheterna har redovisat resultat, i första hand be- sparingsresultat. Med hänsyn till att syftet med omställningsåtgär- dema var att åstadkomma både effektiviseringar och besparingar undersöktes också vad som sägs om produktivitetsutveckling eller styckkostnader samt om anslagsutveckling och personalminsk- ningar.
Urvalet omfattade de största myndigheterna och besparingspos- tema (totalt 1 880 mkr/3 år och 2 080 mkr/5 år): -— Regeringskansliet (besparingsåtagande 45 miljoner kronor) — Justitiedepartementet (215) — Försvarsdepartementet (350) — Socialdepartementet (420) — Kommunikationsdepartementet (300) — Finansdepartementet (550/3 år, 750/5 år) Besparingsåtaganden inom dessa verksamhetsområden/myndigheter motsvarar i stort sett besparingsmålet 2 miljarder kronor. Endast i ett fall — polisväsendet — redovisades överväganden med anknytning till de besparingsåtaganden som gjordes i Administrationsprogram- met. I övrigt föreföll Administrationsprogrammet bortglömt. Efter- som det inte fanns några uppgifter i årsredovisningama om Admini- strationsprogrammets resultat, fanns det inte grund för att revidera den tidigare gjorda prognosen. Däremot bedömde Statskontoret att det finns anledning att ytterligare betona osäkerheten i underlaget och att det kan väntas bli svårt att visa att genomförda förändringar
Statskontorets Dnr 273/94-1 Delrapport: Administrationsprogrammets besparingsresultat
faktiskt har lett till besparingar på statsbudgeten.
Ett antal besparingskrav har funnits inom andra departements- områden över åren 1990—1994. Det är dock svårt att i många fall dels särskilja dessa sparkrav från de generella, dels särskilja sparkrav som lagts under olika år från varandra. Detta beror på att samma sparkrav synes återkomma i olika budgetpropositioner — i en del fall ges samtidigt resursförstärkningar. Därigenom är det svårt att beräkna vilka totala besparingskrav som finns inom de olika områdena.
3.3. Antalet anställda i staten inom olika sektorer
Som nämnts har få utvärderingar och uppföljningar av effekter etc. av besparingskrav gjorts. För att ändå ställa besparingar inom F örsvarsdepartementets verksamhetsområde i relation till andra de- partementsområden har vi på grundval av statistiskt material från SCB belyst utvecklingen av antal anställda i staten fördelat på olika sektorer7 åren 1990—1994. Eftersom mättidpunkten avser den 1 sep- tember 1994 omfattar denna mätning även den initiala effekten av LEMO-reformen. Förändringarna av antal anställda och kostna- derna kan dock inte ställas i relation till några besparingsmål. Försvaret har mellan åren 1990 och 1994 minskat med drygt 7 000 anställda. Antalet anställda de olika åren framgår av diagram ].
7
En beskrivning av vad som ingår i de olika sektorerna återfinns i bilaga 2.
Diagram 1 : Antalet anställda inom försvaret mellan åren 1990 till 1994. (Källa: SCB Nationalräkenskaper)
Under samma tidsperiod har statsförvaltningen totalt minskat med c:a 120 000 anställda. Den största minskningen (c:a 114 000 anställda) har gjorts inom näringslivssektom där 100 000 anställda berördes av att affärsverk bolagiserades. Den procentuella minsk- ningen inom olika sektorer framgår av diagram 2.
Diagram 2: Procentuella förändring avantalet anställda inom olika sektorer mellan åren 1990 och 1994. (Källa: SCB Nationalräken- skaper)
Korrigeringar har gjorts för några sektorer8 där förändringarna har speciella orsaker.
Som framgår av diagrammet är försvarssektom den sektor som har minskat mest (16 %). Den enda sektor som ökat sedan 1990 är utbildning och forskning.
3.4. Konsumtionen i staten inom olika sektorer
Utifrån SCB:s nationalräkenskaper har konsumtionen inom olika sektorer sammanställts för åren 1990—1994. Konsumtionen är den skattefmansierade delen av tjänsteproduktionen.
Mellan dessa år har konsumtionen av försvarstjänster, angivet i 1991 års priser, ökat med c:a 3 miljarder kronor. I denna konsum- tion ingår (till skillnad från övriga sektorer) varaktiga varor dvs. militära investeringar som inte har någon alternativ civil an- vändning. Om dessa varor räknas bort har kostnaderna för konsum- tionen i stället minskat med c:a 2,5 miljarder kronor. Konsumtionen av försvarstjänster inklusive respektive exklusive varaktiga varor
” Korrigeringar har .orts för hela perioden för följande
förändringar:
Allmänna tjänster: Ökningen av invandrarverkets personal åren 1990-1993 och 1994 beroende på ökan- de flyktingström. Vasakronans bolagisering 1993. Utbildn. o forskn.: Organisatorisk förändring på Chalmers och Jönköpings högskola 1994. Övrigt: Institutionsstyrelsernas tillskapande 1994 Näringslivsomrm AMU-gruppens AB bolagisering 1993.
framgår av diagram 3.
Diagram 3: Konsumtionen av försvarstjänster inkl. och exkl. varaktiga varor åren 1990 - 1994 i miljoner kronor (fasta prisläge, 1991 års priser). (Källa: SCB Nationalräkenskaper)
Konsumtionen av försvarstjänster jämfört med den totala statliga konsumtionen framgår av diagram 4.
Diagram 4: Konsumtionen av försvarstjänster i relation till den totala statliga konsumtionen. (Källa: SCB Nationalräkenskaper)
1990 1991 1992 1993 1994
Utvecklingen av konsumtionen inom andra sektorerna framgår av följande tabell. Konsumtionen av statliga tjänster har naturligtvis påverkats av bolagiseringar och andra organisationsförändringar på samma sätt som antalet anställda. Det går dock inte att göra några justeringar för detta vid beräkningarna av konsumtionen.
Konsumtionen har varierat över åren men har ökat inom de flesta sektorerna med mellan 3 och 36 procent från 1990 till 1994. Det är endast allmänna offentliga tjänster (l%) och försvarsområdet (exkl. varaktiga varor) (7%) som har minskat.
Tabell 2: Konsumtionens utveckling inom olika sektorer angivna i procent i förhållande till år 1990. Sista kolumnen anger sektorns andel av den totala konsumtionen (Källa: SCB Nationalräkenska-
Per)
1992 1993 1994 Vikt l,,l
110 123 Försvar 100 106 | "XIV.: ("HJ-nu!.. varor) 9: 96 Samhlllukydd orlttaakipn. 105 107 114 125 124 118
98 106 1.8 113 1.7 111
Konsumtionen inom försvaret delas i SCB:s nationalräkenskaper upp på militärt försvar, civilt försvar, ekonomiskt försvar och allmän administration och forskning. Förändringen av konsumtionen inom de olika delarna mellan åren 1990 och 1994 framgår av diagram 5. Försvarets totala konsumtion av varaktiga varor har räknats bort från det militära försvaret.
Diagram 5: Konsumtionsutvecklingen inom försvarets olika delar i procent mellan åren 1990 - 1994. Konsumtionen anges exklusive varaktiga varor. (Inom parentes är angivet andelen av det totala försvaret.) (Källa: SCB Nationalräkenskaper)
3.5. Löne-, lokal- och omkostnader inom olika departementsområden
Statskontoret har även gjort en sammanställning av utvecklingen av löne-, lokal- och omkostnader utifrån Riksrevisionsverkets be- räkningar av budgetutfallet (exkl. transfereringar) för åren 1990/91 och 1994/95.
Sammanställningen bygger på totalsumman av löner, omkost- nader och hyror på ramanslagen eller motsvarande. Vissa reserva- tioner måste göras eftersom löner och omkostnader även kan före- komma inom förvaltningsanslagen. Eftersom den statliga för- valtningens uppgifter har växlat mellan departementen kan inte någon uppföljning göras för de olika departementsområdena. Inga av Försvarsdepartementets uppgifter har under perioden skiftat departementsområde (bortsett från vissa fastighetsfrågor). De totala summorna påverkas inte av dessa förändringar. Däremot har dessa, liksom uppgifterna om anställda och konsumtion, påverkats av bl.a. bolagisering av verksamhet. Någon uppskattning har inte gjorts av hur mycket detta påverkar de totala summorna.
Vid fastprisberäkningen (till 1994/95 års priser) har använts SCB:s prisindex för statliga myndigheter. Indexet är uppdelat i arbetskraft och omkostnad (inklusive lokalkostnader).
Diagram 6: Budgetutfall åren 1990/91 och 1 994/95 för löne-, lokal- och omkostnader i miljoner kronor för försvaret respektive staten totalt. (Källa: SCB Nationalräkenskaper)
Av diagram 6 ovan framgår att även mätt på detta sätt har kostna- derna inom Försvarsdepartements verksamhetsområde minskat medan kostnaderna för statsförvaltningen totalt har ökat. Minsk- ningen för "försvaret" uppgår till c:a 14 procent medan ökningen för staten totalt är c:a 9 procent.
Inom försvarsområdet har kostnaderna för löner och omkost- nader minskat medan kostnaden för lokaler har ökat. För staten totalt har samtliga delar ökat.
4. Preciserade besparingsmål för försvarssektom
I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av de besparingsmål som regeringen förelagt riksdagen vad gäller verksamheten inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. En uppföljning av de delar av LEMO:s besparingsprogram som upptogs i propositioner följer i slutet av kapitlet.
4.1 1992 års försvarsbeslut
I 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102) föreslog regeringen omfattande förändringar i lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret. Beträffande de i LEMO:s betänkande, Försvarsmak- tens ledning (SOU 1991:112), uttryckta besparingsmålen anförde regeringen följande:
"Regeringens uppfattning är att möjligheterna till besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning som utredningen bedömer. Regeringen vill emellertid peka på att effekterna av de föreslagna åtgärderna kan realiseras först efter det att förslagen har genomförts. Regeringen konstaterar dessutom att en del av besparingarna redan har inräknats i överbefälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär också att övergångskostnader kan komma att uppstå vid
inrättandet av den nya myndigheten. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte möjligt att nu bedöma de sammantagna nettobesparingama."
4.2 1992 års stabiliseringsproposition
1992 års stabiliseringsproposition (prop. 1991/92:150, bil. 1112), som lades i april 1992, angav en reducering av anslagsmedlen för totalförsvaret med 1,2 miljarder kronor per år vid fullt genomslag vilket innebar att de ekonomiska förutsättningama i 1992 års försvarsbeslut förändrades.
I stabiliseringsprospositionen angavs följande åtgärder för att uppnå delar av spannålet: — Avveckling av Västgöta flygflottilj (F 6) senast den 30 juni 1995 samt, efter ÖB:s underlag år 1995 om förändrad grundor- ganisation för flygvapnet, beslut om en ytterligare minskning av antalet flottiljer.
— Utebliven uppräkning av kontantförmåner för värnpliktiga under budgetåret 1993/94. — Reducering av vpl reseförmåner fr.o.m. den 1 januari 1993. — Reduceringar inom den civila delen av totalförsvaret med 100 miljoner kronor. Som en konsekvens av de i stabiliseringspropositionen angivna re-
duceringama av totalförsvarsanslagen föreslog regeringen i budget-
propositionen 1992 en budgetårsvis sänkning av den samlade an- slagsnivån enligt följande:
SOU 1996:96 Besparingsmål för försvaret 53 1993/94 4009 miljoner kr. 1994/95 600 miljoner kr. 1995/96 600 miljoner kr. 1996/97 1200 miljoner kr. Spareffekten beräknades således få fullt genomslag från och med budgetåret 1996/97. Utöver besparingsåtgärder föranledda av stabi- liseringspropositionen genomförs i enlighet med regeringens propo- sition 1993/94:100, bil. 5, en ramreduktion om 50 miljoner kronor i besparingssyfte för den militära delen av totalförsvaret. Rarnredu- ceringen uppgår till totalt 150 miljoner kronor under innevarande försvarsbeslutsperiod.
Sambandet mellan LEMO och 1992 års stabiliseringsproposi- tion
Stabiliseringspropositionen lades i april 1992 — direktiven till LEMO i juni föregående år. Inget av LEMO:s besparingsområden fanns upptaget i stabiliseringspropositionen utan LEMO:s bespa- ringar i totalförsvarets ledningsorganisation får betraktas som ett sätt att delfinansiera stabiliseringspropositionens förslag. Av totalt 1,2 miljarder kronor i stabiliseringspropositionen skulle 475 miljoner kronor kunna täckas genom de förslag som framlades i LEMO:s första utredning avgiven i december 1991.
Ytterligare reducering av anslagsnivån med 9 milj. kr. hänförs till kostnader i samband med Sveriges inträde i den Europeiska Gemenskapen vilka fördelas över statsbudgetens huvudtitlar. Den samlade anslagsnivån för totalförsvaret infor budgetåret 1993/94 sänktes således med 409 miljoner kr.
4.3 1993 års budgetproposition
Den successiva reduceringen av totalförsvarsanslagen enligt stabili- seringspropositionen inleddes budgetåret 1993/94 med en sänkning av den samlade anslagsnivån på 400 miljoner kronor. I 1992 års budgetproposition (prop. 1992/93:100) fördelade sig besparingarna mellan den militära utgiftsramen (284 milj. kr), den civila plane- ringsramen (100 milj. kr.) samt anslagen inom Övrig verksamhet (25 milj. kr).
4.4. LEMO besparingsmål
I propositionen 1990/91 : 102 anges en utgångspunkt för besparings- arbetet inom försvaret:
"Det militära försvaret lider av innehållsmässiga och organisato- riska balansproblem. En alltför stor del av de tillgängliga ekono- miska resurserna utnyttjas för ändamål som inte kommer krigsorganisationen till godo. Trots att kvalificerad materiel har tillförts försvaret är det uppenbart att en allt mindre del av de samlade resurserna har avsatts till materielutveckling och materielanskaffning. Fredsorganisationen drar för stora resurser i förhållande till krigsorganisationen. ---
Försvarets organisation — framför allt den fredstida — är för stor i förhållande till de resurser som står till förfogande. Det är också min uppfattning att detta problem måste lösas genom effektiviseringar och omstruktureringar.
Enligt min mening är de redovisade ekonomiska problemen inte resultatet enbart av utvecklingen i närtid, utan även på uteblivna strukturförändringar under en följd av år."
Detta resonemang utgör en bakgrund till besparingssträvandena då LEMO-utredningen, i sitt delbetänkande Försvarsmaktens ledning (SOU 199l:112) i december 1991, redovisade sitt förslag till ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna inom total- försvaret samt konsekvenserna av förslagen i form av besparingar om c:a en tredjedel av nuvarande resursanvändning för ledning i fred (jfr med utdraget ur prop. 1992/93:100 nedan).
Den stora besparingseffekten av LEMO beskrivs på följande sätt iprop. 1991/92:100:
"I regeringens direktiv anges att utredningen skall pröva och redovisa konsekvenserna av sammantagna besparingar på central, högre regional och lägre regional nivå om c:a en tredjedel av nuvarande resursanvändning för ledning i fred.--- Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomförande, innebär besparingar i resursanvändningen för ledning i fred på c:a 800 årsarbetskrafter eller cirka 475 miljo- ner kr. per år.--- Regeringens uppfattning är att möjligheterna till besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning som utredningen bedömer. Regeringen vill emellertid peka på att effekterna av de föreslagna åtgärderna kan realiseras först efter det att förslagen har genomförts. Regeringen konstate- rar dessutom att en del av besparingarna redan har inräknats i överbefälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär också att övergångskostnader kan komma att uppstå vid inrättandet av den nya myndigheten. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte möjligt att nu bedöma de sam- mantagna nettobesparingama." (Utdrag ur prop. 1991/92:100). Det kan observeras att besparingsmålet 1/3 enbart gäller det mili- tära försvaret, dvs. de tidigare huvudprogrammen (lipg) 1—4.
I prop. 1992/931100, bil. 5 anges de besparingar som blir följden av sammanläggningen av högkvarteret:
I sammanhanget vill jag också påminna om att fyra centrala stabsmyndigheter läggs ned när det gemensamma högkvarteret inrättas. Den besparing som detta innebär bedöms till c:a 250 årsarbetskrafter vilket motsvarar en reducering med c:a 30 %.
Man kan observera att en tredjedel i det allmänna besparingsmålet här har förändrats till c:a 30 procent.
Besparingsmål på myndighetsnivå
De förslag till beslut som regeringen framlade i prop. 1991/92:102 överensstämde i huvudsak med LEMO-utredningens förslag och angavs medföra "betydande ekonomiska besparingar."
Övriga inriktade förslag ställda i propositioner sönderfaller i två grupper:
— Förslag i propositioner som inte bedöms medföra besparingar eller där frågan om besparingar över huvudtaget inte nämns. Sådana områden är bolagiseringen av Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter och reformen av fastighetsförvaltningen, högskolorna och försvarets verkstäder. — Besparingar som följer av propositioner.
LEMO-utredningen utgick från omfattningen av personalinsatser och resurser budgetåret 1991/92 inom huvudprogrammen 1—4 för ledning i fred samt för operativ planläggning och övrigt krigsförbe- redelsearbete, som uppgick till 2 500 årsarbetskrafter till en kostnad av c:a 1 500 milj. kr. per år. Som framgår av ovanstående utdrag ur prop. 1991/92:100, var utredningens samlade bedömning att ett genomförande av dess förslag skulle innebära en besparing i resursanvändning för ledning i fred på c:a 800 årsarbetskrafter eller c:a 475 milj. kr. per är vilka enligt vad som framgår av LEMO:s delbetänkande Försvarsmaktens ledning (SOU 19911112) skulle fördelas enligt följande:
Centr. stabsmyndigheter 250 personår 200 milj. kr. Militärområdesstabema 115 personår 70 milj. kr. Försvarsområdesstabema 250 personår 125 milj. kr. Marinkommandona 155 personår 60 milj. kr. Flygkommandona 30 personår 20 milj. kr. Summa 800 personår 475 milj. kr.
Återstående besparingar (27 miljoner) fördelas mellan övriga total- försvarsmyndigheter enligt följande:
Försvarets fastigheter 100—150 personår ej angivet Adm. stöd till FM 20 personår 8 milj. kr. Försv. hälso- o sjukvård 45 personår 18 milj. kr. Civilbefälhavarkanslier 5 personår 1 milj. kr. Summa 170—220 personår 27 milj. kr.
LEMO:s besparingsberäkningar avseende övriga totalförsvarsmyn- digheter (27 milj. kr.) nämns i de efterföljande propositionerna, men regeringen ställer sedan inte upp dem som besparingsmål även om man säger att regeringen följer utredningens förslag. Dessa besparingar är inte en delmängd av reduceringen av ledningsorgani- sationen i fred, eftersom de gäller myndigheter utanför huvud- programmen 1—4. Det totala utfallet av dessa besparingar innefattas inte i Statskontorets utvärdering eftersom denna mäter förhållande-
na 1993/94. LEMO:s besparingsförslag avsågs få genomslag först fr.o.m. 1994/95.
Delar av LEMO-utredningens förslag har inte formulerats i propositioner utan besparingsarbetet har skett "vid sidan om". Genomförandet av föreslagna nedskärningar vid Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) samt inom Försvarets materielverk (FMV) grundas på en form av överenskommelse mellan utredningen och berörda verk.
5. Uppföljning av besparingsmålen
I en inledande analys av LEMO:s besparingseffekter konstaterades redan i UTFÖR:s första betänkande — En styrande krigsorganisa- tion SOU 129:1995, kap. 4.2 — att en stor del av LEMO:s bespa- ringsmål inte återkommer som distinkta besparingsmål ide efterföl- jande propositionerna. Som framgått av föregående kapitel återfinns dock på ett par punkter tydliga, av statsmakterna utpekade bespa- ringsmål framförallt vid högkvarteret men även i ledningsorganisa- tionen i övrigt. Dessa behandlas i det inledande avsnittet 5.1, där- efter följer övriga verksamhetsområden i avsnitt 5.2—5.7. Slutligen ges en sammanställning av utfallet av genomförda besparingar i avsnitt 5.8.
5.1. Försvarsmaktens ledningsorganisation
Inledningsvis konstaterar UTFÖR att Försvarsmaktens årsredovis- ning för budgetåret 1994/95 inte ger tillräckligt underlag för en be- dömning av LEMO:s besparingseffekt. Jämförelser mellan bud- get/utfall 1991/92 respektive 1994/95 (före och efter LEMO- reformen) är beroende av att verksamheterna är rimligt jämförbara — eller åtminstone identifierbara —- över tiden. UTFÖR:s ambition har varit att så långt möjligt söka härleda de enskilda delpostema
i 1991/92 års beräkningar till Försvarsmaktens redovisning av verksamhetens utfall budgetåret 1994/95.
LEMO-utredningen begärde i november 1991 in uppgifter från Försvarsstaben (Fst) avseende aktuell resursförbrukning uttryckt i personalstyrka och ekonomiska resurser för försvarets ledning i fred på central, högre och lägre regional nivå. På kort varsel samman- ställdes de inbegärda uppgifterna vid dåvarande F st/Plan 3 i ett PM daterat 1991-11-19. Dessa uppgifter låg sedan till grund för LEMO:s beräkningar av möjliga besparingsmål inom försvarets fredsorganisation.
På samma sätt har UTFÖR från Försvarsmakten begärt in specificerade uppgifter för budgetåret 1994/95 avseende utfall av ledningsverksamhet i fred.
Vad beträffar uppgifter om ledningsverksamheten på lägre regional nivå, inger Försvarsmaktens beräkningsunderlag en viss osäkerhet delvis beroende på svårigheter att i efterhand härleda vilka delposter som ingått i det ursprungliga beräkningsunderlaget. I syfte att stärka tillförlitligheten i LEMO:s beräkningsunderlag har UTFÖR gått ut med en särskild förfrågan till Försvarsområdessta- bema gällande stabsverksamhetens utfall budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende — total personalkostnad: löner och resekostnader (kontoklass 4), — kostnad enbart för grundlöner och jämte fasta lönetillägg (konto-
grupp 40—41). Vid fem av de undersökta Försvarsområdesstabema föreligger an- märkningsvärt stora avvikelser mellan det till LEMO tillställda beräknade resursbehovet och det faktiska utfallet vid Försvarsom- rådesstabema för budgetåret 1991/92. Osäkerheten i LEMO:s underlag kan delvis förklaras av att begreppet "ledning ifred" tycks
vara svårt att definiera eftersom det skär tvärs igenom Försvarsom- rådesstabemas organisation och övriga verksamheter.
Tab. ] Resursbehov: militär ledningsverksamhet
" 1991/92' 1994/95
Tot.kostn.' Tot. kostn. Pers. (tkr) 91/92 (tkr) inkl. år beräknad NPI 92—95
Central ledning
___- ___- Fördelningsstaber ___- _ u n
Tot.kostn. (tkr) 94/95 utfall,
200 500 66 794
3
190 000 206 3211 197 180 58 800 63 3511 85 000'
652 256
78 704 357
') Beräknat resursbehov för fredsorganisationen (Källa: PM Fst/Plan 3 1991-11-19)
" Eppråknat belopp till fast prisläge 1995 enl. nettoprisindex (NPI) feb. 92—1995 (årsmedel- tal) med 8,59 %. ” irkl. GK/KA 3/FMB samt BoMo/MDÖ. Angivet belopp 94/95 omfattar pgm 5.1 Marina ltdningsförband, exkl. MAL. ' ') Exkl. väderstmer
” Exkl. lokalkostnader. .
” Beräknat på kontoklass 4 (total personalkostnad: löner- och resekostnader)
Marinkommandon
Flygkommandon
Beräknat resursbehov respektive utfall för budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas i tabell 1 ovan. Av tabellens slutsummering framgår att besparingsmålen inte har upp- fyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen som helhet.
5.1.1. Högkvarteret
— Besparingsmål: I prop. 1992/93:100, bil. 5 anges de besparingar som blir följden av sammanläggningen av högkvarteret:
I sammanhanget vill jag också påminna om att fyra centrala stabsmyndigheter läggs ned när det gemensamma högkvarteret inrättas. Den besparing som detta innebär bedöms till c:a 250 årsarbetskrafter vilket motsvarar en reducering med c:a 30 %.
— Utfall: Av tabell 1 ovan framgår det av försvarsmakten beräkna- de resursbehovet 1991/92 respektive utfallet 1994/95 för den militära ledningsverksamheten. En avstämning mot besparingsm ålen vad avser fredsorganisationen inom den centrala ledningsnivån visar att resursbehovet under perioden 1991/92—1994/95 — i antalet årsarbeten minskade med c:a 100 personår motsvarande c:a 40 procent av besparingsmålet, — i anslagsfinansierade årskostnader minskade med 98 miljoner kronor (fast prisläge), dvs. drygt hälften av angivet besparings- mål.
Propositionens besparingsmål grundades på de bedömningar som LEMO redovisade i sitt första delbetänkande Försvarsmaktens
ledning (SOU 1991:112). 1 betänkandet beräknades en avveckling
av de fyra centrala stabema och inrättandet av ett samlat högkvarter möjliggöra besparingar om c:a 250 årsarbetskrafter eller c:a 200 miljoner kronor per år. Det bör i sammanhanget erinras om att betänkandet framlades i december 1991. Därefter beslutade föränd- ringar av myndigheter inom det tidigare huvudprogram 5 — ned- läggning av Försvarets civilförvaltning, Fortifikationsförvaltningen, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter — har dock inneburit en viss utökning av ansvars— området som berör såväl högkvarteret som vissa myndigheterna vilka tidigare ingick i huvudprogram 1—4. I kapitel 6 som följer redovisas de av Försvarsmakten beräknade merkostnadema till följd av tillkommande verksamheter.
5.1.2. Milostabema
— Besparingsmål: I enlighet med LEMO:s inriktning föreslog rege- ringen att den operativa ledningen av Försvarsmakten under överbe- fälhavaren skall utövas av tre militärbefälhavare. Beträffande angiv- na besparingar uttalar regeringen att:
"Till dessa omedelbara besparingar kommer att kostnaderna för teknisk utrustning för militärområdesstaber --- kan begränsas." En sammanläggning av militärområdesstabema i Milo V och Milo S samt Milo NN och Milo ÖN beräknades enligt LEMO möjliggöra besparingar om c:a 115 årsarbetskrafter eller c:a 70 miljoner kronor per år.
Emellertid bör Fördelningsstaberna i sammanhanget betecknas som tillkommande verksamhet vartill uppskattningsvis en tredjedel av resurser ur milostabema — bl.a. produktionsledning — överförts.
Fördelningsstabemas resursbehov för budgetåret 1994/95 uppgick
till 78 årsarbeten med en totalkostnad av drygt 67 miljoner kronor per år. — Utfall: Vid avstämning av utfallet vad avser fredsorganisationen vid militärområdesstaberna visar det sig att resursbehovet under pe- rioden 1991/92—1994/95 (inberäknat en tredjedel av fördelningssta-
bema)
— i antal årsarbeten minskade med 185 personår, — i anslagsfinansierade årskostnader minskade med c:a 70 miljoner kronor (fast prisläge). Det för milostabema åsatta besparingsmålet har således uppnåtts — med god marginal om man ser till antalet personår.
5 . 1.3 Försvarsområdesstabema
— Besparingsmål: Med innefattande av en lägre ambitionsnivå i den operativa planläggningen och krigsförberedelsearbetet vid Försvarsområdesstabema räknade LEMO med en besparing om c:a 250 årsarbetskrafter eller c:a 125 miljoner kronor per år. Det bör observeras att även delar av frivilligförsvaret som administreras av Försvarsområdesstabema liksom Rikshemvämschefens stabsverk- samhet ingick i LEMO:s beräkningsunderlag. — Utfall: Av försvarsmakten beräknat resursbehov 1991/92 respektive utfall 1994/95 framgår av tabell 1 ovan. En avstämning mot besparingsm ålet vad avser fredsorganisationen vid F örsvarsom- rådesstabema inklusive den frivilliga försvarsverksamheten samt
Rikshemvämschefens stab visar att resursbehovet under perioden 1991/92— 1994/95
— i antal årsarbeten minskade med 66 personår motsvarande c:a 25 procent av besparingsmålet, — i anslagsfmansierade årskostnader minskade med 38 miljoner kronor (fast prisläge), dvs. c:a 30 procent av angivet besparings- mål.
Besparingsmålen vad gäller ledningsverksamheten vid försvarsom- rådesstabema har således inte uppnåtts.
5.1.4. Marinkommandona
— Besparingsmål: Genom en "anpassning av resurserna vid marin- kommandona till de uppgifter som oundgängligen behöver utföras i fred" samt en avveckling av Malmö marina bevakningsområde räknade LEMÖ med en besparing om c:a 155 årsarbetskrafter mot- svarande c:a 60 miljoner kronor per år. — Utfall: LEMO:s förslag till avveckling av Malmö marina bevak- ningsområde (BoMö) kom inte att genomföras. Istället ombildades BoMö enligt regeringens förslag till Öresunds marindistrikt (MDÖ). I övrigt iidmakthölls indelningen i fyra marinkommandon.
Vid avstämning mot besparingsmålet vad avser fredsorganisatio- nen vid marinkommandostaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92—1994/95 — i antal årsarbeten minskade med 61 personår, motsvarande drygt
40 procent av besparingsmålet, — i anslagsfinansierade årskostnader minskade med c:a 9 miljoner kronor (fast prisläge), c:a 15 procent av beräknat besparingsmål.
5.1.5. Flygkommandona
— Besparingsmål: LEMO föreslog en omvandling av fyra luftför- svarssektorer till tre flygkommandon samt en avveckling av första
Hygeskadem vilket också blev regeringens linje. Åtgärden antogs
möjliggöra besparingar om c:a 30 årsarbetskrafter eller c:a 20 miljoner kronor per år. — Utfall: Vid avstämning mot besparingsmålet vad avser fredsorga- nisationen vid flygkommandostaberna visar det sig att resursbehovet
under perioden 1991/92—1994/95 (exkl. Väderstationer)
— i antal årsarbeten var oförändrat, dvs. ingen besparing har genomförts, — i anslagsfinansierade årskostnader ökade med 26 miljoner kronor (fast prisläge). Istället för en beräknad sammanlagd besparing på drygt 35 procent har kostnaderna således ökat med närmare 25 procent medan personalbehovet bibehållits oförändrat.
5.1.6. Försvarets verkstäder
FMV:s tidigare ansvar inom verkstadsdriften överfördes fr.o.m. den 1 juli 1994 till Försvarsmakten. Det bör i sammanhanget erinras om det krav på en samlad särredovisning av verkstadsdriften i Försvarsmaktens årsredovisning som framfördes i regleringsbrevet 1994/95. Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten har numera inlemmats som en del i underhållsrege- mentenas verksamhet vilket fått till följd att statsmakternas krav på
särredovisning av verkstadsdriften nedtonats och ej återfinns i regleringsbrevet 1995/96.
5.2. Försvarets hälso- och sjukvård
I delbetänkandet Försvarsmaktens hälso- och sjukvård (SOU 1992: 101) föreslog LEMO en nedläggning av Försvarets sjukvårds- styrelse (SjvS). LEMO bedömde att en ny sjukvårdsledning inom högkvarteret samt en tillsynsfunktion skulle kräva ungefär 20 årsarbetskrafter varav 15 beräknades kunna överföras från Sjuk- vårdsstyrelsen i Karlstad. LEMO föreslog vidare nedläggning av Försvarets sjukvårdshögskola (FSijS) i Solna samt Marinens sjukvårdsskola i Göteborg. Resurserna skulle överföras till ett nyinrättat försvarets sjukvårdscentrum med ett personalbehov motsvarande c:a 60 årsarbetskrafter.
— Besparingsmål: Organisationsförändringar inom försvarets hälso- och sjukvård beräknades sammanlagt innebära en reduktion med ungefär 45 årsarbetskrafter motsvarande en årlig besparing om c:a
18 miljoner kronor.
Tab 2: Resursbehov: Ledningsverksamhet inom Försvarets hälso— och sjukvård
Försvarets 1991/921 1994/95' hälso- och
Nettoutfall Nettoutfall . Nettoutfall (tkr) 91/92 (tkr) inkl. (tkr) 94/95 NPI 92—95
sjukvård
SjvS 58 43 099 46 8011
FSijS 23 13 600 6 5181
Marinens sjvskola 6 364 6 9112 13]
Sij 54
Sjv Fst/HKV 1 468 1 5942 12
64 53 1 70 0741 79
IIIIIIII
Besparingsmål — 45 - 18 000
Faktisk besparing] — 33 — I 8 l 5 9
Elll
') Nettoutfall 06-30. ” Uppräknat belopp till fast prisläge 1995 enl. nettoprisindex (NPI) feb. 92—1995 (årsmedel- tal) med 8,59 %. ” Antalet personår avser läget 96-04-01. Utfall i personår för 95-06-30 skall vara 27,5.
— Utfall: Resursbehovet 1994/95 för verksamheten vid Försvarets sjukvårdscentrum uppgick till 54 personår och vid Marinens sjuk- vårdsskola till 27 personår. Beträffande sistnämnda uppgift skall dock beaktas att personalkåren vid Marinens sjukvårdsskola efter den 1 juli 1995 nära nog halverats och uppgår i april 1996 till 13
personår, vilket angivits nedan.
En avstämning mot besparingsmålet (tab. 2 ovan) vad avser den fredstida ledningsverksamheten inom försvarets hälso- och sjukvård under perioden 1991/92—1994/95 visar att resursbehovet reducerats, i personår med 33 mot beräknade 45. De ekonomiska besparings- målen har däremot uppnåtts.
5.3. Administrativt stöd till försvaret
5 .3.1 Försvarets civilförvaltning
I delbetänkandet Administrativt stöd till Försvarsmakten (SOU 1992:105) föreslog LEMO att den administrativa stödfunktion som dittills upprätthållits av Försvarets civilförvaltning (FCF) skulle fö- ras över dels till Försvarsmakten, dels till bl.a. FMV (patentverk- samheten), Kammarkollegiet (skadereglering), Pliktverket (väm- pliktsfrågor m.m.) samt Riksrevisionsverket (drift och utveckling av PA-system). — Besparingsmål: Inom FCF:s verksamhetsområden Ledning och administration samt PA-stöd beräknade LEMO en reducering av personalbehovet med c:a 20 årsarbetskrafter och den årliga ekono- miska besparingen till c:a 8 miljoner kronor. — Utfall: Vid FCF:s avveckling delades den administrativa stödfunk- tion upp mellan fem myndigheter, en mindre del överfördes till Försvarsmaktens högkvarter. Detta förhållande har i viss mån kom- plicerat en uppföljning av den del av besparingsmålen som var kopplat till nedläggningen av FCF. UTFÖR har emellertid sökt här-
leda FCF:s tidigare verksamhet myndighet för myndighet. Av följande sammanställning framgår att de av LEMO beräknade personalbesparingama på 20 årsarbetskrafter till följd av genom- förda strukturförändringar inom delområdet Administrativt stöd till Försvarsmakten har uppnåtts. Därav följande kostnadsreducering kan uppskattas till c:a 4,5 miljoner kronor per år.
Riksrevisionsverket GiR V)
Riksrevisionsverket i Karlstad övertog i januari 1994 ansvaret för att tillhandahålla och utveckla de ekonomi- och personaladmini- strativa systemen åt myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt följande: — Anslagsfinansierad verksamhet (EI): För budgetåret 1994/95 er- höll RRV 2 miljoner kronor för i huvudsak central kassahåll- ning, avstämning av PG-konton, systemberedskap och utveck- ling av modeller, metoder och normer för ekonomisk redovis- ning. — A vgiftsfinansierad verksamhet (EZ): Denna del avser huvudsakli- gen tillhandahållande av EA- och PA-system, viss utbildnings- verksamhet och krigskarnerala tjänster. Omslutningen för bud- getåret 1994/95 var 60 miljoner kronor, varav PA-sidan stod för c:a 21,2 miljoner kronor. För de ovan berörda verksamheterna åtgår totalt 65 personår, vilket innebär en besparing på ett personår jämfört med motsvarande tidigare verksamhet vid Försvarets civilförvaltning. I övrigt har ingen förstärkning skett på den administrativa sidan efter över- tagandet av F CF:s tidigare uppgifter. RRV utför i stort sett samma
uppdrag som tidigare låg på FCF. Försvarsmaktens kostnader för denna del av verksamheten har heller inte nämnvärt förändrats.
Kammarkollegiet
I juli 1993 övertog Kammarkollegiet ansvaret för trafikskaderegle- ring, utbetalning av livräntor, fordringsbevaking samt viss service- verksamhet till försvarets nämnder. Trafikskaderegleringen och livränteverksamheten jämte viss konsultverksamhet överfördes till Skaderegleringsenheten i Karlstad vartill 15 personer övergick från FCF.
— T rafikskaderegleringen: Enligt avtal med kollegiet erlägger Försvarsmakten årligen 2,5 miljoner kronor för administration m.m Vagnskade- och tilläggsförsäkring sker som tidigare mot premier, dvs. den är avgiftsfinansierad. — Livränteverksamheten: Kollegiet ombesörjer utbetalning av livräntor för vilka Försvarsmakten svarar. Beloppen utbetalas årsvis i förskott efter fastställelse av Finansinspektionen. Räntan på inbetalade belopp finansierar verksamheten.
— Konsulttjänster: Verksamheten avser i första hand information i personskadeärenden (16 st 94/95). Under 1994/95 har även givits en 45 timmars information till SWEDINT. Efter det att en särskild personskadehandläggare anställts i högkvarteret har behovet av denna typ av information väsentligt minskat.
Fordringsbevakningen och serviceverksamheten till nämnderna för- lades till Kammarkollegiet i Stockholm.
— Fordringsbevakning: Försvarsmakten önskade till en början erlägga en klumpsumma för fordringsbevakningen. Nuvarande
system har dock visat sig betydligt mer ekonomiskt fördelaktigt för Försvarsmakten. C:a 70 % av fordringarna återvinns. I dessa ärenden betalar gäldenären avgiften (förutom uppläggningsav- gift). Endast i de fall gäldenären saknar betalningsförmåga sva- rar Försvarsmakten för avgifterna. Verksamheten tar i anspråk 3 personår, varav 1 projektanställd, vilket skall jämföras med motsvarande verksamhet vid FCF/Kammarkollegiet budgetåret 1992/93 som då omfattade 2,5 personår respektive 2 personår. Ett engångsbelopp på 300 000 kronor erlades för samtliga kvarva- rande ärenden hos FCF vid övertagandet. Enligt kollegiet är det ännu för tidigt att avgöra vilken part som tjänat på detta arrange- mang.
Fordringsbevakningen följer ett nytt avtal gällande från septem- ber 1995. Arvode för fordringsbevakning är fastställt till 30 kronor per ärende (uppläggningsavgift) vilket betalas av uppdragsgivaren. För fordringar som lämnas över efter den 30 juni 1995 och som förs över till långstidsbevakning har kollegiet rätt till en upplägg- ningsavgift om 100:- kr.
I och med överföringen från FCF har ärendemängden vid Kam— markollegiet, vad gäller indrivningsverksamheten, ökat från 1 000 till 6 000 ärenden per år. Den ökade volymen har medgivit investe- ring i ett nytt datasystem.
Den information som kollegiet geri indrivningsärenden, liksom ställningstaganden till eventuell process i indrivningsärenden, faller på myndighetsutövningen och kan inte särskilt debiteras. — Serviceverksamhet till försvarets nämnder: Kammarkollegiets ser- viceverksamhet åt vissa mindre nämnder under budgetåret 1994/95 inbringade 65 000 kronor, medan uppdrag åt Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd utfördes för 51 000 kronor.
Kammarkollegiet åtar sig även att på uppdrag företräda För— svarsmakten i och utom domstol i dels tvistiga fordringsärenden, dels ärenden som rör inbrott i militära förråd. I denna typ av ärenden svarar Försvarsmakten för rese-, traktaments-, logi- och externa utredningskostnader.
UTFÖR konstaterar att det föreligger uppenbara svårigheter att göra direkta kostnadsjämförelser med verksamheten under FCF- tiden eftersom såväl verksamhet som debiteringsrutiner — under den period som uppföljningen omfattar — ändrat karaktär.
Försvarets materielverk (FMV)
Den 1 juli 1993 överfördes FCF:s uppgifter vad gäller patentverk- samheten till Försvarets materielverk (FMV). Verksamheten är i stort sett densamma som tidigare. Kostnader och intäkter har inte förändrats. Ärendemängden har dock ökat, vilket resulterat i en ökande ärendebalans.
Från FCF överfördes personal motsvarande 10 personår men verksamheten kräver endast 9 personår varför personal motsvarande 1 personår övergått till andra uppgifter inom FMV.
Pliktverket
Pliktverket10 i Karlstad övertog i juli 1993 ansvaret för tillämp- ningsföreskrifter och beslut om ekonomisk hjälp till värnpliktiga samt löneadministration och reseräkningsreglering.
Vad avser vämpliktsfömånsfrågoma överfördes två jurister från F CF. Från verkets sida har framhållits att verksamhetens kostnader inte sänkts efter övertagandet. Beslut i vissa ekonomiska ärenden har delegerats till de sex lokalkontoren. Det har inte inneburit någon rationalisering.
Tre personår har överförts från FCF för reglering av reseräk- ningar jämte viss löneadministration. Verket har inte begärt kompensation för de uppkomna merkostnadema härför. Lokalkonto- ren har fått stöd av respektive förband från att tidigare ha måst köpa tjänsterna härifrån. Personalen kan nu sägas finansieras genom att utgifterna till förbanden utgått.
Krigsarkivet
Krigsarkivet övertog i juli 1994 ansvaret för FCF:s räkenskapsarkiv. Bestående merarbete för Krigsarkivet bedöms till c:a 50 ärenden per år, motsvarande c:a 100 timmar.
FCF-verifikationer som tidigare har legat på förbanden har tagits om hand av av Svenska Lagerhus AB. Kostnaderna härför betalas av Försvarsmakten (högkvarteret).
'0 Dåvarande Våmpliklsverket.
Försvarsmaktens högkvarter
— Controlleravdelningen: Militära servicekontoret (MSK) uppger att kontoret på uppdrag av controlleravdelningen utför arbete avseende koncemkassan vilket tidigare handhades av FCF. Verksamheten omfattar 3,5 personår. Ingen del av denna personal har övertagits från FCF. En viss nyanställning har skett. (Ytterligare uppgifter skall in).
— Juridiska avdelningen: Försvarsmakten svarar fr.o.m. den 1 januari 1994 själv för allmänt rättsligt stöd, reglering av ansvarsska- dor samt att företräda staten inför domstol inom sitt ansvarsområde. Fyra personår har tillkommit i högkvarteret för att fullgöra uppgifter som tidigare låg på FCF. — PA-avdelningen: Denna del av FCF:s tidigare verksamhet utförs nu av PA-avdelningen inom högkvarteret. Resursbehovet är
beräknat till 12 personår, varav 3,5 personår vid Militära service- kontoret (MSK).
Militärhögskolan (ll/IHS)
Överföringen av den verksamhet som tidigare låg på FCF har inte inneburit någon större förändring. MHS lånade tidigare personal från FCF utan annan ersättning än vissa arvoden. Kursutbudet är som tidigare. En viss utökad högre utbildning kan numera erbjudas, vilken annars hade måst upphandlas utifrån. Det är en styrka att man nu arbetar inom organisationen i stället för som tidigare,
utanför. Två personer följde med från FCF. Kostnadsmässigt har detta inte inneburit någon förändring.
Sammanfattande utfall av FCF:s avveckling
I nedanstående uppställning (tab. 3) anges resursbehovet i personår vid FCF 1992/93 samt motsvarande verksamhet 1994/95 fördelad på de myndigheter vartill verksamhet överförts från FCF.
Tab. 3: Administrativt stöd åt Försvarsmakten. Resursbehov 1992/93—1994/95 fördelade på berörda myndigheter.
I 992/ I 993
I 994 - /I 995
1)
Varav 3,5 personår vid Militära servicekontoret (MSK).
" Övergång till egen verksamhet med huvudsaklig inriktning på uppdrag för Försvarsmakten.
5.4. Försvarsfastigheter
LEMO lade i delbetänkandet Förvaltning av försvarets fastigheter (SOU 1992:85) ett förslag till avveckling av Fortifikationsförvalt-
ningen (FortF) och att den nya myndigheten Försvarsmakten ges i uppdrag att svara för sin egen lokalförsörjning. Mark, anläggningar och lokaler föreslogs disponeras på hyresbasis. En ny avgiftsflnan- sierad myndighet — Fortifikationsverket (FORTV) — föreslogs ersät- ta Fortifikationsförvaltningens funktion som ägarföreträdare för av staten ägda s.k. försvarsfastigheter.
LEMO bedömde att den nya formen för fastighetsförvaltning skulle minska det sammanlagda personalbehovet med 100—150 personår medan däremot ingen ekonomisk kostnadsbesparing an- gavs. LEMO bedömde även att ekonomiska fördelar på sikt skulle uppnås genom en effektivare förvaltning och lokalutnyttjande.
Vid nedläggningen av FortF . övergick en betydande del av personalen till Confortia AB medan 238 anställda sades upp. De sammanlagda kostnadseffektema som härav följt är ännu svåra att bedöma men den årliga besparingen torde kunna uppskattas till mellan 60 och 70 miljoner kronor.
5.5. Bolagiseringen av Försvarets datacen- ter och Försvarets mediecenter
Verksamheten vid Försvarets datacenter (FDC) vartill 100 procent avgiftsflnansierad och ekonomiskt självbärande. En viss fondering av överskott ledde till att FDC vid utgången av budgetåret 1991/92 förfogade över ett verkskapital på c:a 49 miljoner kronor.
' I en skrivelse daterad den 28 september 1992 föreslog LEMO att verksamheten vid FDC skulle avvecklas och dess tillgångar
överlåtas till ett statligt eller privat ägt aktiebolag och i en skrivelse avgiven den 30 november samma år föreslog LEMO på samma sätt en avveckling av Försvarets Mediecenter.
I juni 1993 beslutade regeringen att lägga ned myndigheten För- svarets datacenter fr.o.m. den 1 juli 1993. Beträffande försäljningen av FDC:s och FMC:s verksamheter samt avvecklingen av myndig- heterna angavs inga konkreta besparingsmål. Försäljningama inbringade totalt 88 miljoner kronor. Riksrevisionsverket (RRV) har riktat allvarlig kritik mot upphandling av ett nytt ekonomisystem för försvarsmakten som föregick överlåtelsen av Försvarets datacenter vilken enligt RRV medförde betydande merkostnader för statsverket. Det är framförallt i den löpande uppföljningen och styrningen av verksamheten som bristerna varit uppenbara. RRV:s kritik togs upp i kompletteringspropositionen 1994 men föranledde inte regeringen att vidta några åtgärder då myndigheten vid denna tidpunkt inte längre var verksam.
5.6. Försvarets Materielverk
Inom Försvarets materielverk finns ett särskilt program för reducering av konsultutnyttjande, som kommer att redovisas i samband med en uppföljning av FMV:s effektiviseringsprogram. I propositionen 1992/931100 återkommer regeringen till detta mål:
"Det inom verket initierade effektiviseringsprograrnmet innebär att kostnadsnivån vid utgången av budgetåret 1995/96 skall vara i storleksordningen 300 miljoner kronor lägre än vid starten av budgetåret 1993/94. För att möjliggöra detta har Materielverket anmält att en ny huvudstruktur försöksvis kommer att införas fr.o.m. budgetåret 1993/94. Det är enligt min mening nödvändigt
att Materielverket fortsätter utvecklingsarbetet mot nytt arbets- sätt enligt den uppgjorda planen".
— Besparingsmål: Enligt en överenskommelse som refereras i LEMO:s PM — Vissa frågor om försvarets materielförsörjning (PM 1993-10-21) — har FMV åtagit sig att under treårsperioden 93/94- —95/96 sänka verkets årliga driftskostnader och kostnader för resor på externa uppdrag med 300 miljoner kronor. För FMV:s del handlar det om en effektivisering av verksamheten med 25 % fram till den 30 juni 1996. Besparingen innebär även personalinskränk- ningar som beräknas motsvara 15 % av den interna administratio- nens resurser. Målet skall nås genom tydlig uppdragsstyming, änd- rat arbetssätt och en koncentration av verksamneten till FMV:s kärnområden.
— Utfall: Försvarsmakten har för budgetåret 1994/95 tilldelats 1 634 miljoner kronor. inom anslaget Fö/Al för uppdrag till FMV. FMV har under budgetåret 1994/95 fakturerat Försvarsmakten på ett sam- manlagt belopp av I 430 miljoner kronor. Skillnaden mellan tillförda medel till FMV. under budgetåret 1991/92 på 1 561 miljoner kronor och av FMV fakturerat belopp budgetåret 1994/95 på 1 430 miljoner kronor, är en kostnadsminskning (på utfallet) vid Försvarsmakten på 131 miljoner kronor i fast prisläge, varav kostnadssänkningen mellan 1993/94 och 1994/95 uppgick till 46 miljoner kronor.
5.7. Civil ledningsverksamhet
Funktioner inom den civila delen av totalförsvaret berördes av LEMO i två delbetänkanden. I delbetänkandet Civilbefälhavarna (SOU 1992:106) uttrycks ett konkret besparingsmål som åter- kommer under 5.7.1.
Tab. 4 Utfall: Ledningsverksamhet inom den civila delen av total- försvaret
1991/92' 1994/95'
Nettoutfall Nettoutfall Nettoutfall (tkr) 94/95 NPI 92—95
år __N-
(tkr) 91/92 (tkr) inkl.
VfriS
CB
1 234 998 1 341 0841 1 159 431 423 282 459 6421 393 783
1 835 469 1 993 136 1 712 390 " Nettoutfall 06-30. (Källa: RRV) ” Uppräknat belopp till fast prisläge 1995 enl. nettoprisindex (NPI) feb. 92—1995 (årsmedel- tal) med 8,59 %.
32 59 SRV 725 145
Z Nettoutfall
Det andra delbetänkandet — Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila totalförsvaret (SOU 199395) — togs inte upp i 1993 års budgetproposition men behandlades istället i samband med rege- ringens proposition angående lag om civilt försvar (prop.
1994/9517) i juni 1994. Betänkandet innehöll inte några genom- gripande förslag till förändringar av det civila försvarets organisa- tion. Följaktligen framkom heller inte några konkreta bespa- ringsmål. Däremot berördes genomförandet av föreslagna ned- skärningar vid Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) liksom inom Försvarets materielverk (FMV) vilka som tidigare nämnts grundas på en form av överenskommelse mellan LEMO och berörda verk.
Förändringari den civila delen av totalförsvarets resursbehov mel- lan budgetåren 1991/92 resp. 1994/95 framgår av tab. 4 ovan.
5.7.1. Civilbefälhavama
— Besparingsmål: I budgetpropositionen 1992 (prop. 1992/93, bil. 5) behandlades LEMO:s betänkande Civilbefälhavama (SOU 1992:106) vari föreslogs en reducering av antalet civilområden till tre med en beräknad besparing i fredsverksamheten på 5 personår eller 1 miljon kronor per år. Regeringens förslag överensstämde i stort med LEMO:s förslag, dock utan att besparingsmålen berördes. — Utfall: En avstämning av utfallet mot besparingsmålen vad avser fredsorganisationen vid civilbefälhavarkansliema visar att resursbe- hovet under perioden 1991/92—1994/95 — i antalet årsarbeten minskade med 13 personår, — i anslagsfinansierade årskostnader minskade med drygt 5,2 mil- joner kronor (fast prisläge). Det för Civilbefälhavama uppsatta besparingsmålet har således uppnåtts med god marginal då resursbehovet reducerats långt mer än vad som ursprungligen angavs som besparingsmål.
5.7.2. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)
— Besparingsmål: Av LEMO-betänkandet Ansvars- och uppgifts- fördelning inom det civila försvaret framgår att ÖCB avsåg att genomföra ett besparingsprogram på totalt 10 miljoner kronor under perioden 1993—1994/95 med förändringar som LEMO ansåg "lämpliga", omfattande totalt 15 procent av den interna administra- tionens resurser. — Utfall: ÖCB anger i årsredovisningama 1993/94 respektive 1994/95 en sammanlagd LEMO-besparing (förvaltningskostnadsbe- sparing) inom anslagen Gl, Civil ledning och samordning samt J, Försörjning med industrivaror på 10 miljoner kronor till följd av omorganisation och effektivisering av verksamheten. Den "frivilli- ga" besparingsöverenskommelsen till följd av LEMO-utredningen kan därmed sägas ha uppfyllts.
5.8. Summering av besparingarna
En summering av genomförda besparingar utifrån angivna bespa- ringsmål ger vid handen att huvuddelen av besparingsmålen inte uppfyllts varken beträffande personal eller kostnadsutfall. I nedan- stående uppställning har ej medtagits de på överenskommelser grundade besparingar inom ÖCB och FMV.
Tab. 5 MåluppA/llelse av besparingsmålen
Besparing i personår Besparing i tot. kost- nader (milj. kr.)
___-mn- ___-__ ___-nnan ___-___ ___-__» ___-___
Försv. hälso- och sjukvård Civilbefälhavama
" Besparing resp. merutgiti (—) 2) Inkl. viss verksamhet vid Fördelningsstabema. ” Fullständig uppgih saknas.
6. Omstruktureringens besparingsef- fekter — en analys
6.1. Administrationsprogrammet och be— sparingama
I kapitel 3 berördes 1991 års kornpletteringsproposition i vilken regeringen lade fram förslag till effektivisering av den statliga verksamheten genom att reducera administrationen så att två miljarder kronor årligen kan sparas netto på statsbudgeten när fullt genomslag nåtts. För Försvarsdepartementets del rörde det sig om en sammanlagd besparing på 350 miljoner kronor under en treårig genomförandeperiod (juni 1991—juni 1994) inom verksamhetsområ- det. Som framgår av genomgången i föregående kapitel 5 uppgår de sammanlagda besparingarna kopplat till LEMO-reformen till drygt 410 miljoner kronor under perioden 1991/92—1994/95, inklusive besparingar i FMV, ÖCB och Fortifikationsverket. Administrationsprogrammets besparingsmål synes därför ha uppnåtts med god marginal.
Mindre än ett år senare har sparambitionen ökat. I samband med LEMO-reformen ställde regeringen hårdare krav på försvaret.
6.2. LEMO:s roll i omstruktureringen av försvaret
1 LEMO-utredningens första delbetänkande "Försvarsmaktens ledning" (SOU 1991:112) återfanns vissa besparingsförslag kopplade till förslaget om en omfattande strukturförändring inom försvaret. Några månader senare följde propositionen med 1992 års försvarsbeslut samt under hösten den s.k. stabiliseringspropositionen (prop. 1991/92:150). Tillsammans representerade dessa insatser ett kraftfullt försök att strukturerera om försvaret, minska ramar och anpassa ambitionsni- våema till de nya ramarna. 1992 års försvarsbeslut förutsågs innebära exempelvis en övertalighet med 1 500 yrkesofficerare och 4 500 civilanställda, som sedan också i stort har förverkligats (brutto har t.o.m. mer än 5 000 av de civilanställda avvecklats). LEMO:s besparingsbeting handlade inte om att ändra försvars- ramama utan att inom den givna ramen (som sedan justerades ned ytterligare med 1.2 miljarder kronor i den s.k. stabiliseringspro- positionen) fördela om 475 miljoner kronor från ledningsresurser till krigsändamål. Man kan säga att LEMO-besparingama, om de lyckades, skulle underlätta för försvaret att uppnå de önskade nedskärningarna genom att 475 miljoner kronor skulle ställas till förfogande för annan användning än ledning och administration. Beräknat resursbehov respektive utfall för budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas nedan. Uppgifterna för 1991/92 års verksamhet baseras på LEMO:s underlag från Fst/Plan 3. Av diagram ] nedan framgår att besparingsmålen inte har upp-
fyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen som helhet.
I Persöiiä " _ [1 Kostnader
Diagram ]: Måluppjfvllelse av besparingsmålen inom den militära ledningsfunktionen
Av diagram 2 framgår att besparingsmålen i stort sett uppnåtts inom funktionerna administrativt stöd till försvarsmakten, försvarets hälso- och sjukvård samt vid civilbefälhavarkansliema. Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har dock organisationsförändringama ännu inte fullföljts vilket innebär att reduceringen i antalet personår inte nått upp till besparingsmålen.
Diagram 2: Måluppfj/llelse av besparingsmålen (stödfunktioner samt civilbefälhavarna)
I Personår Cl Kostnader _
Försv. hälso & sjukv. Civilbefälhavama
Kostnadsminskningarna är i vissa fall betydligt mindre än vad LEMO hade väntat sig, särskilt på nivåerna under högkvarteret. En fråga som bör besvaras är varför det inte blev några väsentligare kostnadsminskningar.
Som tidigare konstaterats ger inte Försvarsmaktens årsredo- visning för budgetåret 1994/95 tillräckligt underlag för en bedöm- ning av LEMO:s besparingseffekt. Det har därför varit nödvändigt för UTFÖR att från Försvarsmakten begära in kompletterande underlag avseende beräknat resursbehov för perioden 9407—9506 för Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå. Därefter har det varit möjligt att beräkna förändringarna av resursbehovet för försvarsmaktens ledning mellan budgetåren 1991/92 respektive 1994/95.
En nödvändig förutsättning för en uppföljning är att man har tillgång till en tillförlitlig baskalkyl. Problemet är att indelningen i "ledning i fred" respektive övrig verksamhet inte är en etablerad indelningsgrund. Den återfinns inte i kontoplaner och annan stati- stik utan måste beräknas fram varje gång utifrån specifik kunskap om varje verksamhet. Det har varit en stor hjälp att vi kunnat utnyttja den nulägesstatistik som LEMO-utredningen själv använde och som levererades av Försvarsstaben som underlag till LEMO. Ett problem med detta underlag har dock varit att det i vissa fall visar stora brister i överensstämmer med officiella budget- och utfallssiffror från samma tid. För att få ett stöd för tolkningen av det historiska materialet har UTFÖR begärt in särskilda uppgifter om 1991 från högre såväl som lägre regional nivå i försvaret, samt i övrigt haft en utdragen dialog med controlleravdelningen vid högkvarteret. Full säkerhet har knappast uppnåtts i det statistiska underlaget, men tillräckligt för att möjliggöra några slutsatser om utfallet.
Av Försvarsmaktens utvärdering av omorganisationen inom Högkvarteret (PM 1995-10-20) framgår — i fom1 av rekommenda— tioner inför framtida omorganisationer — några kommentarer som kan tolkas som kritik av den genomförda reformen. Bland annat påtalas vikten av att man (i fortsättningen) säkrar utgångsläget så att man kan mäta förändringstakten, bl.a. i ekonomiska termer.
Behovet av ett preciserat utgångsläge har illustrerats i arbetet med detta betänkande. Försvarsmaktens redovisning är i stor utsträckning är ofullständig och opålitlig, bl.a. beroende på att olika lokala enheter har olika och från tid till annan skiftande redovis- ningspraxis, vilket försvårar jämförelser.
6.3. Hur gick besparingsarbetet till?
Över 80 procent av LEMO-utredningens förslag angående struktur- förändringar genomfördes. Varför ledde inte omstrukturering till avsedda besparingar?
I LEMO:s betänkande Försvarsmaktens ledning (SOU 1991 : 1 12) presenteras en kalkyl och målsättning för besparingsarbetet på grund av strukturförändringarna. De besparingar som planeras anses vara en konsekvens av "de strukturella organisationsförändringar och de resursanpassningar som föreslås", dvs besparingar skulle uppnås inte bara med fusioneringar av ett antal staber, utan även med ambitionssänkningar.
De två effekterna, fusionering respektive ambitionssänkning, slår olika på olika delar av besparingsprogrammet. Enligt intervju med LEMO:s sekreterare dominerade fusioneringseffekten när det gällde sammanslagningen av de centrala stabema till ett gemensamt högkvarter (dessa besparingar skulle omfatta 40 procent av det totala besparingsmålet"), medan ambitionssänkningen framförallt gällt planeringskvaliteten på Fo-stabsnivån (som omfattade 25 procent av de totala besparingarna). Inom övriga områden kunde fusionerings- respektive ambitionseffektema vara inbördes ungefär lika stora.
En grov kalkyl som bygger på ovanstående bedömningar ger vid handen att huvuddelen av besparingarna skulle åstadkommas genom
” I direktiven till LEMOutredningen angavs en besparing på central, högre och lägre regional nivå om c: a en tredjedel av dåvarande resursanvändning (c:a 1 500 milj. kr.) för ledning i fred, således 500 milj kr LEMO bedömde emellertid en besparing på 475 milj. kr. som mer realistisk, vilket också blev det besparingsmål som senare angavs i regering- ens proposition.
fusioneringen, dvs. borttagandet av dubbelbemanningar för gemensamma funktioner, och enbart en mindre del genom am- bitionssänkningar. Medan effekterna av en fusionering blir relativt tydliga i form av gemensamma administrativa funktioner (som kan rationaliseras) är det svårare att styra fram en ambitionssänkning.
Det s.k. LEMO-sekretariatet, som först var en del av För- svarsstaben och sedan av FMO (övergångsmyndigheten innan det nya högkvarteret och därefter Försvarsmakten etablerats) fick i uppdrag att verkställa omstruktureringen av stabema under perioden 1992—93. Detta var följden av en arbetsuppdelning mellan LEMO- utredningen och Överbefälhavaren. LEMO-sekretariatet kom att i första hand befatta sig med de centrala stabema, dvs. det framtida högkvarteret.
Den stora besparingseffekten (200 miljoner kronor enligt LEMO-utredningen) skulle uppnås genom om struktureringen av de centrala stabema, även om omstrukteringen av de regionala och lokala stabema tillsammans förväntades bli ännu större, 275 miljo- ner kronor. Från början planerades hela förändringen genomföras till den I juli 1993. Under hösten 1991, i samband med den nya regeringens tillträde, ändrades denna förutsättning och den nya myndigheten Försvarsmakten skulle etableras först till 1 juli 1994. Därmed minskades LEMO-utredningens liksom senare LEMO- sekretariatets anledning att driva besparingsfrågan i de regionala och lokala stabema. Dessas omstrukturering lades in i det allmänna besparingsarbetet i linje med 1992 års försvarsbeslut och skedde under ledning av de gamla försvarsgrensledningama. Omorganisa- tionen av Militärområdesstabema (Milo-stabema) skedde under ledning av operationsledningen, flygkommandona under flygvapen- ledningen, marinkommandona under marinledningen och Försvars-
områdesstabema (Fo-stabema) under arméledningen men styrdes emellertid också från militärbefälhavama. LEMO-refomiens mål med nedskärning på 30 procent nämndes som en bakgrund men det som blev styrande var de operativa kraven (dvs krigsorganisatio- nen) och försvarsbeslutets totalramar. Dimensioneringen behand- lades som en del av det sedvanliga programarbetet, vilket åter- speglas i propositionens (1991/92:102) uttalande "att en del av besparingarna redan har inräknats i överbefälhavarens underlag till regeringen" (s. 52).
Ett problem var att den regionala och lokala omorganisationen korn före högkvarteret. Man kunde därför inte exakt veta hur ansvarsfördelningen mellan nivåerna skulle bli utan fick göra en skattning. Milo-stabemas dimensionering fick utgå från en nyligen genomförd sammanslagning av två tidigare Milo-stabema. Det viktiga för LEMO-sekretariatet var i dessa fall inte den 30-pro- centiga besparingen utan att man fick en struktur som överensstäm- de med LEMO:s grundritning.
När det gällde försvarsområdena sades i propositionen för 1992 års försvarsbeslut (prop 1991/92:102) att i syfte "att åstadkomma en begränsning av resursanvändningen i fred, bör varje försvarsom- rådesstabs resurser anpassas till de uppgifter som oundgängligen behöver utföras". Styrningen av omorganisationen i synnerhet av försvarsområdena koncentrerades på krigsorganisationen medan organisationen i fred, som är den mest kostnadsdrivande, levde under organisationsfrihet. Ett problem med Fo-stabemas dimensio- nering var det nära samband som dessa har med organisationen för det lokala produktionsstödet vilket gör att det inte finns en självklar gräns mellan Fo-stabema (i fred) och produktionsstödet.
Allt detta bidrar till att förklara skillnaderna i genomslag för
LEMO-sekretariatets intentioner. Man kunde i detalj styra högkvar- terets organisation i fred, men detta gick av olika anledningar inte när det gällde de regionala och lokala nivåerna. LEMO:s reduce- ringsmål tycks, med andra ord, ha spelat en undanskymd roll i det konkreta omstruktureringsarbetet vid dimensioneringen av lednings- organisationen regionalt och lokalt. Andra orsaker till frånvaron av rejäla grepp var att det år 1992 rådde osäkerhet både om det framtida antalet militärområden (3 eller 4) och antalet försvarsom- råden, eftersom det redan vid denna tidpunkt fanns förhoppningar om en radikal minskning av antalet försvarsområden.
6.3.1. Att räkna befattningar
LEMO-sekretariatets liksom de centrala stabemas instrument för styrningen av omorganisationen bestod främst av att ange den nya strukturen uträknad i antal befattningar. Man utgick från en bedömning av det arbete som behövde utföras inom olika staber och beskrev detta med hjälp av antalet tjänster. Försvarsmaktens filosofi vid omorganisationer är uppenbarligen att en minskning av antalet befattningar är ett verksamt medel också för att uppnå en sänkning av ambitionsnivå och totala kostnader. Man menar att om man minskar antalet befattningar, så minskar på sikt också behovet av kringtjänster i form av lokaler, telefon, assistenter, dvs åt- minstone på längre sikt sänks även andra kostnader än lönekost- naderna. Vissa effekter av detta slag kan spåras i uppföljningen av högkvarteret. Enligt PM från högkvarteret (1995-10—20) kan man se en sänkning av telefon, dataöverföring och porto från cirka 20 miljoner kronor till drygt 8 miljoner kronor. Vad man emellertid
också kan utläsa av uppföljningen är att kostnaderna för kontorsser- vice, inklusive lokalvård men exklusive hyra, ökat från 45 till 58 miljoner kronor, vilket gör att servicekostnadema på arbetsplatsen i verkligheten förblivit relativt oförändrade (exklusive hyra).
Att styra kostnader enbart med hjälp av befattningsantal är en osäker metod. Kostnadsreducering kräver normalt att man upp- märksammar kostnaderna direkt, inte enbart via antalet befattningar. Efter en minskning av den fasta personalen är det t.ex. sannolikt att den återstående personalen, på det sätt som lojala och yrkesstolta anställda gör, försöker åstadkomma samma resultat som tidigare, vilket leder till ökat övertidsuttag, ökade konsult- och datakostnader eller andra metoder för att kompensera för personalminskningen.
I efterhand kan man konstatera att LEMO-sekretariatets metod att sänka kostnader motverkades av ytterligare några motkrafter: — Den ena kraften följde av att LEMO-sekretariatet enligt uppgift ville höja nivån på tjänsterna i det framtida högkvarteret samtidigt som antalet tjänster skars ned. Meningen var att undvika personal i lägre tjänstegrader, dvs. majors grad och därunder. Detta förklarar den tendens till ökade personalkost- nader som blivit tydlig i uppföljningen, motsvarande en genom- snittlig personalkostnadshöjning (i fasta priser) på 10—15 procent, i absoluta tal cirka 30 miljoner kronor. — En annan kraft är att den sänkning man hoppades uppnå i kringkostnader till stor del försvann vid synliggörandet av lokalkostnadema genom fastighetsrefonnen. Grovt sett har högkvarterets hyror fördubblats, dvs. en ökning med cirka 16 miljoner kronor. Detta är dock en mätfråga och har inte direkt med det reella lokalbehovet att göra (som väl efterhand torde påverkas av de ökade kostnaderna).
6.4. Vad blev besparingen i högkvarteret?
6.4.1. Försvarsmaktens uppföljning
LEMO:s ovan refererade delbetänkande angående Försvarsmaktens ledning framlades i december 1991. Därefter beslutade statsmakter- na om förändringar av stödmyndigheter inom det tidigare huvud- program 5. Nedläggningama av i första hand myndigheterna För- svarets civilförvaltning (FCF), Fortifikationsförvaltningen (FortF), Försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS), Försvarets mediecenter (FMC) och Försvarets datacenter (FDC) har inneburit en viss utökning av ansvarsområdet som berör såväl högkvarteret som vissa myndighe- terna inom de tidigare huvudprogrammen 1—4.
Som framgår av tabell 1 i kapitel 5 minskade resursbehovet på den centrala ledningsnivån mellan 1991/92 och 1994/95 uttryckt i årsarbetskrafter med c:a 100 personår, dvs. 40 procent av be- sparingsmålet, medan de anslagsfinaniserade årskostnadema i fasta priser minskade med 98 miljoner kronor, dvs. drygt hälften av LEMO beräknad besparing. Som ovan nämnts har Försvarsmakten gjort en egen utvärdering av effekterna av omorganisationen, Särskild redovisning efter högkvarterets omorganisation (HKV dnzr 23 386z80767 daterad 1995-10—20). I denna anges besparingen under perioden 1992/93 och 1994/95 till 198 personår (brutto) och 168 miljoner kronor (löpande priser, brutto), men det anges samtidigt att de verkliga besparingarna (alltså netto) är mindre, 146 personår respektive 26 miljoner kronor (löpande priser) på grund av att ett antal nya uppgifter tillförts högkvarteret och andra liknande skäl. En analys av högkvarterets uppföljning visar att, av de siffror
som presenteras i högkvarterets PM, den rimligaste är cirka 100 miljoner högre, nämligen 125 miljoner kronor. Skälen till detta följer här.
Besparingar brutto och netto vid högkvarteret beräknade på utfal- let12 1992/93—1994/95
Sammanlagd "teoretisk" besparing 168,0 milj. kr. Ökade hyreskostnader - 16,1 milj. kr. Tillkommande uppdrag från FCF , FortF - 38,6 milj. kr. Övrig internationell verksamhet - 11,0 milj. kr. Drift, underhåll, stöd av ADB-system - 29,8 milj. kr. Tillkommande personalkostn. - 25,0 milj. kr. Tillkommande kostn. övrig personal - 8,8 milj. kr. Retroaktiva löner (93/94) - 3,6 milj. kr. Lönetillägg - 9,0 milj. kr. Summa "verklig" besparing 26,1 milj. kr.
Källa: Särskild redovisning efter högkvarterets omorganisation. (Försvarsmakten 1995—10-20).
Av uppställningen ovan framgår hur Försvarsmakten analyserat till- kommande kostnader. Vidare framgår av tabellen att Försvarsmak-
12 Vid en jämförelse med beräkningar i tab. 1, kap. 5, skall beaktas att de i sistnämnda tabell ingående uppgihema grundas på beräknat resursbehov 1991/92 respektive utfall 1994/95. Dessutom har kostnader av engångskaraktär såsom avvecklings- och övergångs- kostnader lör personal inte ingått i underlaget till tab. l.
ten anger de ursprungliga ekonomiska besparingarna på central
ledningsnivå till 168,1 miljoner kronor. Denna summa är en teore—
tisk konstruktion som bygger på förutsättningen att samtliga i tabel- len uppgivna kostnader är rimliga justeringsfaktorer, eftersom den verkliga besparingen bara är 26,1 miljoner kronor.
Det förefaller som om den mest rimliga skattningen av be- sparingen bör beräknas till 125 miljoner kronor, dvs. summan av de faktiska besparingarna på 26,1 miljoner kronor, de 95,5 miljoner kronor som högkvarteret beräknat för tillförda uppgifter samt de för 1993/94 retroaktiva lönerna — som inte bör belasta 1994/95 — på 3,6 miljoner kronor.
Summan 125 miljoner kronor kan enligt vår bedömning beskrivas som den verkliga besparingen, dvs. betydligt lägre än det belopp som Försvarsmakten hävdar. Som kommentar till dessa poster kan sägas: — 16,1 miljoner kronor i ökade hyreskostnader (c:a 100 %) under perioden 1992/93—1993/94 p.g.a. införandet av kapitalkostnader har redan nämnts ovan som en av "motkraftema" mot be- sparingsmålet. — 38,6 miljoner kronor för tillkommande identifierade uppdrag till följd av nedläggningen av myndigheterna Försvarets civilförvalt- ning, Fortifikationsförvaltningen och Försvarets sjukvårdssty- relse, tillkommande enheter (BRB, OP/SJVA, verifikationssek- tionen), införande av uppdragsstyming mot FMV, tillkommande verksamhetskostnader för personalutökning, varav 10 miljoner kronor i ökade pendlingskostnader (traktamenten),
— 29,8 miljoner kronor för kostnader för drift och underhåll av datorer respektive nätverk, ADB-stöd, reservdelar, investeringar i nätverk, omsättning av datorer samt tillkommande anpassnings-
kostnader. Under 1994/95 har de tidigare stabemas lokala nätverk integrerats i ett komplett nätverk för högkvarteret. Kostnaderna för drift, underhåll och service samt ett utökat användarstöd har därmed ökat kraftigt. Dessa kostnader uppges ha att göra med att Försvarsmakten övertagit ansvaret i samband med bolagiseringen av FörsvarsData och indragningen av FCF. — 11 miljoner kronor för övrig internationell verksamhet kan hänföras till tillkommande verksamheter. Med dessa poster får man en besparing (före de tillkommande verksamheterna) på 125 miljoner kronor.
Dessutom definierar Försvarsmakten i tabellen ett antal till- kommande kostnadsposter på tillsammans c:a 42,8 miljoner kronor (vilka framgår av tabellen ovan). Det går dock inte att bedömai vilken utsträckning de härrör från tillkommande uppgifter eller inte, vilket bör vara det riktiga utvärderingskriteriet. Någon del kan ha att göra med en av de motkrafter som nämnts ovan, nämligen en tendens till ökade personalkostnader beroende på tjänstegradshöj- ningen i ett "slimmat" högkvarter.
Enligt UTFÖR:s beräkningar som grundar sig på en jämförelse mellan LEMO:s nuläge 1991 och Försvarsmaktens uppgifter 1994/95 är besparingen i högkvarteret c:a 100 miljoner kronor i fast prisläge. Detta är en faktisk jämförelse och bör därför närmast jämföras med de 26 miljoner kronor ovan i högkvarterets uppfölj- ning. Det bör emellertid betonas att beräkningarna utgår från olika startår (1991 respektive 1992) och att här även kan uppkomma andra jämförelseproblem, varför UTFÖR avstår från närmare analys av denna skillnad. Även med hänsyn taget till vid Försvarsmakten
tillkommande verksamhet torde besparingarna inte uppgå till mer än 125 miljoner kronor.
6.4.2. Förändrad personalstruktur
En grundläggande fråga som en uppföljning av besparingseffektema bör utgå från, är varför en faktisk genomförd personalminskning inte lett till en förväntad minskning av verksamhetens totalkostnad. Intressant att notera av ovan refererade rapport från Försvarsmakten (PM 1995-10-20) är att grundlönekostnaden vid högkvarteret under den aktuella perioden minskat med drygt 20 miljoner kronor (vilket är en konsekvens av antalet minskade befattningar). Samtidigt har personalsammansättningen förändrats. Av de 146 avvecklade årsarbetskraftema vid Högkvarteret var, enligt Försvarsmakten, 83 civil personal som sades upp och 63 militär personal (som fick annan placering). Andelen militär personal i Högkvarteret har under perioden 92/93—94/95 ökat med 4 procent. Under samma period har den genomsnittliga totala lönekostnaden ökat, per befattning och genomsnittligt med 10—15 procent.
Av Försvarsmaktens rapport framgår vidare att avvecklingen av den civila personalen inom Högkvarteret inte har visat sig ge önskad spareffekt eftersom denna personalgrupp hade en relativt låg medellön och låga overheadkostnader. l overheadkostnader ingår kostnader för tjänsteresor och pendling samt övertidsuttag som under perioden förändrats enligt följande: — Ersättningen för pendlingskostnader har enligt Försvarsmaktens egna beräkningar fördubblats mellan 1992/93 (10,5 milj. kr.) och 1994/95 (20,3 milj. kr.). Orsaken anges vara "nytillsättningar av befattningshavare i högre nivåer vilka ej finns tillgängliga i närområdet".
— Kostnader för tjänster och konsulter har ökat med 16 miljoner mellan åren 1992/93 och 1994/95. Den huvudsakliga förklaring-
en till dessa ökningar finner Försvarsmakten i ökade kostnader för anlitande av WM-data.
6.5. Vad bör ledning och administration kosta?
Frågan om dimensionering av intern ledning och administration uppmärksammades av Statskontoret i det s.k. INKA-projektet (INtemadministrationens KostnadsAndelar, se rapporterna 1987:22 och 19928). INKA-metoden utgår från att en myndighets verksam- het kan delas in i huvuduppgifter och administration. Driftstöd till huvuduppgiftema bör räknas in i dessa om de har ett nära samband med huvuduppgiften. Syftet med INKA-metoden är att bedöma om resursinsatsema för intemadministration är rimliga och vad som kan göras om de inte är det. Man bör, enligt Statskontoret, göra återkommande beräkningar enligt fastlagda principer så att jämförelser över tiden och med andra myndigheter möjliggörs.
I administrationskostnadema ingår normalt verksledning, inform ation, personaladministration, ekonomiadministration, intern- utbildning, metodutveckling, facklig verksamhet, övrig administra- tion (kontorskostnader, resor, förråd). Lokalkostnadema fördelas i norm alfallet proportionellt på huvuduppgiften respektive adm inistra- tiv verksamhet. I Statskontorets studie av högskolesektom (rapport 1992z8) exkluderades dock lokalkostnadema.
I studien med data från 1985—87 deltog ett 40-tal statliga myndigheter varav endast Militärhögskolan från försvarssektom. Bland samtliga studerade myndigheter var genomsnittet för
kostnademas administrationsandel 20 procent men spridningen var betydande, från 8 till 45 procent. Särskilt de små myndigheterna uppvisade höga administrationsandelar (med spridning från 15 till 45 procent).
I INKA-studien om högskolesektom (1992) angavs administra- tionens andel av kostnaderna vara 19 procent, en ökning med 5 enheter sedan fem år tidigare. Skillnaden mellan stora och små högskolor var betydande. De stora hade ett genomsnitt på 18 och de små på 27 procent. INKA-metoden borde kunna tillämpas även på försvarssektom.
Genom att Försvarsmaktens redovisning numera möjliggör urskiljande av "ledning och administration" (på alla nivåer) hade UTFÖR inledningsvis förhoppningar om att indelningen nu kunde göras finare än vad LEMO-utredningen kunde. Av Försvarsmaktens årsredovisningar framgår en verksamhetsuppdelning med bland annat begreppet "ledning och administration", vilket exkluderar lokalkostnader och personalutbildning men också krigsförberedelser, dvs. väsentliga avvikelser från såväl INKA-detinitionen som från LEMO-begreppet "ledning i fred" (som inkluderar krigsförberedel- ser). De olika andelsuppgiftema är således inte direkt jämförbara. Kostnadsandelen för "ledning och administration" 1994/95 var 9 procent. I delårsrapporteringen för andra halvåret 1995 sjönk denna andel till cirka 6 procent, vilket framförallt illustrerar osäkerheten i dessa siffror (kvaliteten borde dock bli bättre är från år).
Man kan inte utan vidare jämföra denna nivå med den genom— snittliga INKA-andelen som är cirka 20 procent. INKA-myndig- hetemas tyngdpunkt låg på administration och utbildning, dvs. var av mer genomsnittlig administrativ myndighetstyp än försvaret. Statlig administration i sin helhet har en total personalkostnadsandel
på knappt 50 procent, medan Försvarsmaktens motsvarande andel är knappt 30 procent (beroende framförallt på försvarets stora materielinköp och förbrukning). Reducerar man försvarets totalkost- nader så att personalkostnadsandelen blir jämförbar med genom- snittlig statlig förvaltning, hamnar resursandelen för "ledning och administration" på 9—1 0 procent. Till detta bör läggas framförallt de delar av lokalkostnadema och av personalutbildningen som har intemadministrativ karaktär och som i Försvarsmaktens redovisning förs in under andra verksamhetsrubriker. En grov skattning är att 1/3 av dessa kostnader hänför sig till intemadministrationen, dvs. ytterligare 4—5 procent bör läggas till de 9—10 procenten. Totalt skulle Försvarsmakten få en intern administrationsandel på cirka 15 procent.
Dessvärre kan inte heller denna siffra jämföras med INKA- måttet. Det finns anledning att tro att väsentliga delar av För- svarsmaktens administration under respektive verksamhet (utbild- ning m.m.) bokförts under dessa i stället för under samlingsrubriken "ledning och administration", liksom även bevis på motsatsen finns vid vissa förband, nämligen att alla grundlöner, oavsett verksamhet, förts till "ledning och administration". I vilken grad dessa två felföringstendenser tar ut varandra är inte känt.
Det vore värdefullt att kunna jämföra Försvarsmaktens intemad- ministration med statsförvaltningen i övrigt, t.ex. med hjälp av INKA-metoden. Försvarsmakten bör därför försöka anpassa och stabilisera redovisningsrutinema så att sådana jämförelser i framtiden blir möjliga.
Det hävdas i några intervjuer att nedbantningen av resurserna i högkvarteret i samband med LEMO-reformen innebar en för- svagning av de centrala funktionerna som har med styrning och och
uppföljning att göra. 1 proposition 1991/92:102 framhålls att de resurser som frigörs inom ramen för rationaliseringskraven av myndigheterna i första hand kan disponeras "för åtgärder som kan öka myndigheternas redovisningsstandard och ekonomiadministrati- va kompetens" (s. 48). Detta kan möjligen tolkas som ett symptom på att Försvarsmakten i vissa avseenden är "underadministrerad". En vanlig bedömning i Försvarsmakten är att resurserna för ekonomiadministration och kompetensen hos personalen på denna punkt har ökat under den senaste 10-årsperioden men att det är svårt att säga om en ökning har skett just under 90-talet eller i samband med LEMO-refonnens förändringar.
6.6. Jämförelse med de totala försvars- kostnadema över tiden
Utvärderingen av LEMO-refomiens kostnadseffekter visar att totalkostnaden för "ledning i fred" som var LEMO-utredningens avgränsning har minskat med knappt 10 procent under perioden 1991/92—1994/95. Samtidigt har Statskontoret visat i sin under- sökning, som redovisades i kapitel 3 att försvarets totala resurser reducerats med mellan 0 och 15 procent under perioden. Nettot av totalt minskade försvarskostnader och oförändrade resurser för led- ning i fred är att andelen av försvarets kostnader som går till ledning i fred grovt räknat har förblivit relativt oförändrade under perioden eller minskat obetydligt. Detta är knappast i överensstäm- melse de reforrnintentioner som antyds i förarbetena till LEMO- reformen: "Fredsorganisationen drar för stora resurser i förhållande
till krigsorganisationen" (prop 1990/91:102, bilaga, sid 12).
6.7. Möjligheterna att styra försvarets kostnader
En slutsats som kan dras av ovanstående genomgång av statistiken är att det är lättare att styra försvarets totalkostnader än att styra den interna fördelningen inne i försvaret, t.ex. mellan resurser för intemadministration och huvuduppgift, dvs. vad som kan benämnas "inre besparing' . Uppdelningen i "ledning i fred" och övrig verksamhet var definitivt opraktisk som indelning genom att den inte stämmer med den kontoindelning ("verksamheter") som sedan infördes i Försvarsmakten. Projektplaneringen i samband med omstruktureringen var inte heller inriktad på kostnadsbesparingar, genom att man, i överensstämmelse med militär tradition, arbetade med antalet befattningar istället för kostnaderna. Försvarsplaneringen i sin helhet är uppenbart mer inriktad på att
hålla totala kostnadsramar än på att förverkliga inre besparingsm ål.
7. Slutsatser och förslag
Statsmaktemas resultatorienterade styrning av myndigheterna förutsätter kontinuerlig uppföljning av angivna mål i relation till förväntat resultat. Med undantag för högkvarteret, har en sådan uppföljning av försvarets ledningsverksamhet, kopplad till be- sparingsm ål hittills inte genomförts. Likaså måste Försvarsmaktens grepp om kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, dvs. utöver innevarande och föregående budgetåret, förbättras. Vidare måste Försvarsmakten redovisa av om besparingar genomförts och hur de återverkar på statsmakternas långsiktiga mål. Detta kräver ett det ekonomiskt redovisningssystem som är mer oberoende av organisationsstrukturen och som kan ligga till grund för uppföljning av kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, t.ex. genom jämförbarhet med den s.k. INKA-metoden (för att analysera intemadministrationens kostnader), som beskrivits i avsnitt 6.5. LEMO-utredningens besparingskrav kom i hög grad att fonnule- ras i termer av personalbesparingar vilka i högre grad uppnåtts, dock utan att verksamhetskostnadema minskat i motsvarande utsträckning. Kopplingen till reella ekonomiska besparingar har med andra ord kommit att undervärderas. Detta tyder på att myndigheterna saknar incitament att följa upp och lyfta fram statsmakternas besparingsm ål som en huvudfråga i förändringsarbe- tet.
Det är nödvändigt att statsmakternas besparingsmål i fortsätt- ningen formuleras mer distinkt. Därför bör dessa mål i högre grad kopplas till en reducering av verksamhet uttryckt i kostnader snarare än i personår. Dessutom måste större överensstämmelse råda mellan de i propositionen formulerade besparingsmål och de i programplanema angivna villkoren.
Ytterst handlar det givetvis om hur statsmakternas anvisningar värderas. Myndigheterna måste bringas att acceptera den av regeringen anbefallda linjen. Från regeringens sida är det därför nödvändigt att formerna för en stramare ekonomisk uppföljning av myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnas särskild uppmärksamhet samt att en förstärkning sker av Försvarsdepartementets resurser på denna punkt, ett önskemål som tidigare framförts av LEMO-utredningen.
Bilaga 1
UTFÖR:s uppdrag och arbete
Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en uppföljning och utvärdering av genomförande och pågående strukturförändringar inom Försvars- departementets verksamhetsområde.
Uppdraget syftar, enligt direktiven (1995z4) till att belysa om avsedda resultat har uppnåtts, dvs effekter på verksamhet, kostnader och kvalitet. I uppdraget ingår även att utvärdera vilka effekter på myndigheternas organisation m.m. som strukturförändringarna fått. Om utvärderingen visar eller pekar på att effekterna på verksam- heten avviker från statsmakternas intentioner med strukturföränd- ringarna, skall utredaren analysera orsaken till avvikelserna och lämna förslag till åtgärder som förbättrar måluppfyllelse och korrigerar inriktningen. Slutligen skall utredaren dokumentera och utvärdera organisation och val av arbetssätt för strukturförändring- arna samt vilka effekter det valda arbetssättet fått på resultat av omstruktureringama.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. Som sakkun- niga förordnades departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, planeringschefen Dan Ohlsson och departementssekreteraren Katrin Westling Palm. Vidare har följande förordnats som experter: revisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektören Marja Lemne, fil kand Björn Sylvén, departementsSekreteraren Ulrika
2
Lindström, överste 1 gr. Svante Kristensson, avdelningschefen Sven Rune Frid, pol mag Christer Åkersten, fil kand Anders Bauer och departementssekreterare Erik Kämekull. Dan Ohlsson entledigades i samband med utnämning till statssekreterare och Katrin Westling Palm förordnades som expert i samband med utnämning till biträdande kronodirektör.
Till sekreterare förordnades ekon dr Arne Granholm (huvudsekreterare), avdelningsdirektören Kristina Eklund och ämnessakkunnige Sten Johansson. Den senare har tjänstgjort i FN-uppdrag september 1995—april 1996. Till biträdande sekreterare förordnades Lena Niesink.
Utredningen har antagit namnet Utvärderingen av försvarets ledning och struktur (UTFÖR).
Utredaren och de sakkunniga samt vissa av experterna har t.o.m. juni 1996 haft 11 sammanträden. Vidare har utredaren och sekretariatet sammanträtt 5 gånger med F örsvarsdepartementets chefer med information om utredningsläget.
Chefen för Försvarsdepartementet förordnade den 22 januari 1996 följande personer att ingå i UTFÖR:s referensgrupp för militära lednings- och organisationsfrågor:
Per Borg, f.d. generaldirektör generaldirektör Hans Dellner f.d. generaldirektör Ingvar Ehrling generallöjtnant Lars-Erik Englund general Bengt Gustafsson överste 1 gr. Stefan Furenius generalmajor Krister Larsson generaldirektör Lennart Myhlback f.d. generaldirektör Gunnar Nordbeck f.d. generaldirektör Lars-Bertil Persson viceamiral Per Rudberg. Gruppen har t.o.m. juni 1996 sammanträtt 3 gånger. Delar av utredningens underlagsmaterial har presenterats för gruppen, som delat med sig av erfarenheter och synpunkter men givetvis inte kan göras ansvariga för utredningens slutsatser.
Utöver sekretariat och experter har även ett 10-tal konsulter inom olika specialområden anlitats samt tre historiker knutna till Militärhögskolan.
Utvärderingen har byggt på studium av dokument, på muntliga intervjuer, på enkäter och på överläggningar med de berörda myndigheternas ledningar.
Planeringen av utredningen har inriktats på publiceringen av 6 betänkanden och ett antal rapporter inom i första hand följande områden: — analys av LEMO:s mål (publicerades december 1995 som SOU
19951129)
— stymingsfrågor, — försvarsfastigheter,
— avveckling av personal,
— omstruktureringarnas genomslag och besparingseffekter,
— LEMO-reformens metod,
— uppdrags- och ägarstyming, — bolagisering och konkurrensutsättning. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete 1996 med en rapport med förslag till förändringar avseende försvarets styrning och organisa- tion.
Definition av sektorer i SCB:s nationalräkenskaper
Allmänna tjänster:
— Allmän och utrikes förvaltning (Finans-, Utrikes- och Civilde- partementen, kungahuset, riksdagen och dess verk, Riksrevi- sionsverket, Länsstyrelserna, Riksgäldskontoret, Statskontoret, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån) — Skatteindrivning (Riksskatteverket, skattemyndigheter samtTull- verket)
— Invandrarfrågor (Invandrarverket) "
Försvar: civilt, ekonomiskt och militärt (Försvarsdepartementet, Försvarets materielverk) Samhällsskydd och rättskipning: polisväsende, åklagare, dom- stolar,kriminalvård,kronofogdemyndighetema(Justitiedepar- tementet)
Utbildning: högskoleutbildning och forskning (Utbildningsde- partementet, Verket för högskoleservice) Näringsliv:
— Näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, till- verkning och byggnadsverksamhet (Jordbruks- och Närings- departementen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek) — Kommunikationer (Kommunikationsdepartementet, Vägverket, Banverket)
— Arbetsmarknadsfrågor (Arbetsmarknadsdepartementet, Arbets- marknadsstyrelsen, AMS, arbetsfönnedlingar, länsarbetsnämnder och arbetsmarknadsinstitut) — Övriga näringslivsändarnål (Statens lantmäteriverk, Patent- och registreringsverket m.m.)
Övrigt:
Hälso- och sjukvård: allmän administration och forskning (So- cialstyrelsen, Läkemedelsverket) Social trygghet: administration av sociala bidrag, social omsorg (Socialdepartementet, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensionsverk, Barnombudsmannen, Statens institutionsstyrelse) Bostadsförsörjning och samhällsutveckling: samhällsplanering och regional utveckling, miljö- och naturvård (Miljö- och natur- resursdepartementet, Naturvårdsverket) Fritidsverksamhet, kultur och religion: (Kulturdepartementet, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer)
Källa: Meddelande is:.jlmordningsfrågor, MIS 1987:3, SCB, som är en svensk anpassning till FN:s rekommendation Classification of Functions of Govemm'ent, CoFoG.
Uppföljning av faktiska 0rganisationsföröndringar inom totalförsvaret — en översikt
Inramade fält anger avvikelse från LEMO förslag vid beslut/genomförande av
organisationsförändmig
Utgångsläge LEMO förslag Proposition/Beslut
FÖRSVARSMAKTENS LEDNINGSORGANISATION
Till det militära försvaret hänförs myndigheter inom huvudprogram I—4, vilkas verksamhet enligt regle- ringsbrev finansieras inom ett försvarsbesluts militära utgiftsram. Försvarsmakten omfattar i sin tur armé—, marin- och flygvapenför- band, operativ ledning samt vissa gemensamma myndigheter
Överbefälhavaren (OB) le- der försvarsmakten och har uppsikt över dess verksam— het. Under 013 leder för- svarsgrensehefema verk- samheten inom försvars-
grenarna.
Försvarsmakten bör utgöra gg myndighet vari ingår i huvudsak den verksamhet som f.n. utförs vid myndig- heterna som hör till huvud- program 1—4, dvs. arme-, marin- och flygvapenför- band samt operativ ledning.
Chefen för Försvarsmakten skall benämnas överbefäl- havare. Chefen för huvud— avdelningen för operativ ledning bör vara överbefäl- havarens ställföreträdare som chef för myndigheten försvarsmakten.
De myndigheter som fn ingår i huvudprogrammen 1—4, dvs. arme-, marin- och flygförband och operativ ledning m.m., skall slås samman till en myndighet benämnd försvarsmakten.
Chefen för försvarsmakten skall benämnas överbefäl- havare. Som ställföreträda- re till OB verkar chefen för
opcrationsledningen.
De beslutade strukturför— ändringarna och avveck- lingen av myndigheterna inom förutvarande huvud- programmen 1—4 har ge- nomföns.
Chef för Försvarsmakten ar överbefälhavaren. Che- fen för enheten för opera- tionsledning vid myndig- hetens högkvarter ar över- befälhavarens ställföreträ-
dare.
l. OB och försvarsgrens- cheferna biträds av staber, Myndigheter inom för- svarsmakten med pro- gramansvar är överbe- fälhavaren och övriga myndigheter pa central nivå.
2. Den operativa verksam— heten leds under OB av militärbefälhavama. 08 har programansvaret för hpg Operativ ledning m.m., chefen för armén för hpg Arméförband, chefen för marinen för hpg Marin— förband och chefen för flygvapnet för hpg Flyg- vapenförband.
Riket indelas i fem militär- omräden: Södra militärom- rådet (Iva S) med stabsort Kristianstad, Västra mili- tärområdet ('th V) med stabsort Skövde, Mellersta militärområdet ('MB M") med stabsorter Strängnäs
, och Linköping, Nedre Norrlands militärområde
(MB NN) med stabsort Östersund samt Ovre Norr- lands militärområde (MB ON) med stabsort Boden.
]. Chefen för försvarsmak- ten, överbefälhavaren, bör biträdas av ett ledningsor- gan benämnt högkvarteret. Högkvarteret bör organi- satoriskt indelas i tre en— heter, namligen en huvud— avdelning för operativ led- ning, en för programled— ning och en för förbands- produktionsledning. (LEMO delbet. l99l:l 12) 2. l högkvarteret bör direkt under myndighetschefen finnas en enhet för opera- tionsledning, en enhet för underrättelse— och saker— hetstjänst, produktionsen- 2 '.le för armé-, marin- och flygvapenledning, en stabs- enhet för analys och led- ning samt enheter för ge— mensamt stöd resp. intern- revision. (LEMO PM 38/92)
Antalet militärområden minskas från fem till tre. De tre militärområdena bör utgöras av Götalands, Svealands resp. Norrlands
militärområde. Övervägan- de skäl talar för att militär- områdesstabema i fred bör vara lokaliserade till Kri-
stianstad, Strängnäs resp. Boden.
Överbefälhavaren skall bi— trädas av ett högkvarter. Vad avser Högkvarterets organisation skall finnas enheter för operationsled— ning, underrättelse- och säkerhetstjänst, arméled— ning, marinledning, flyg- vapenledning, awägning, gemensamma funktioner samt internrevision. Det ankommer på regeringen att besluta om högkvarte- rets organisation.
Den operativa ledningen av försvarsmakten under över- befälhavaren pä högre re- gional nivå skall utövas av tre militärbefälhavare med operativt ansvar för regio- nens försvar. Minskningen av antalet militärområden skall ästadkommas genom att Södra och Västra mili- tärområdena resp. Nedre Norrlands och Övre Norr- lands militäromräden läggs samman. Samtidigt mins— kas antalet militärbefälha- vare till tre. Förändringarna skall vara genomförda se- nast den I juli 1993.
Överbefälhavaren biträds av ett högkvarter som ut- gör Försvarsmaktens cen- trala ledningsorgan. Hög- kvarteret bestär av enheter för operativ ledning, arme', marin- och flygvapenled- ning, planeringsstab. mili— tär underrättelse— och sä— kerhetstjänst, gemensam- ma funktioner samt För- svarsmaktens intemrevi- sion. Central produk- tionsledare ar chefen för operationsledningen och cheferna för armé—, mann- och llygvapenledningen
Antalet militärområden har fr.o.m. den 1 juli 1993 minskat till tre. Militärbe- fälhavare med stab för Södra, Mellersta och Norra militärområdet har lokali— serats till Kristianstad, Strängnäs resp. Boden, En rörlig militärområdesför- stärkningsstab har lokalise- rats till Stockholm.
Landet indelas i 26 for- svarsområden som i stort överensstämmer med lånen, med undantag för Norrbottens län som är uppdelat på tre försvars— områden.
Fyra marinkommandon Vastkustens (MKV), Syd- kustens (MKS), Ostkustens (MKO) samt Norrlands- kustens marinkommando (MKN) utger områdes— förband. MKV och MKS fullgör också försvars- områdesuppgifter. Malmo marina bevakningsområde (BoMo) biträder MKS med mobiliseringsforberedelser.
Samordning av verksamhe- ten inom luftförsvarssek— tom ombesörjs av stabs- myndigheten Första flyg- eskadern (Göteborg och Norrköping) jAmte fyra luftförsvarssektorforband', F l0/Se S med stabsort Ängelholm, F 16/Se M med stabsort Uppsala, F 4/Se NN med stabsort Östersund och F 2l/Se ON med stabsort Luleå.
Försvarsområdena bor mot- svara länen. Norrbottens lan bor dock omfatta tre försvarsområden.
Antalet marinkommandon i fred bor vara fyra, namli- gen västkustens (MKV), sydkustens (MKS), ostkus- tens (MKO) och norrlands- kustens (MXN) marinkom— mando. MKV och MKS bör även i fortsättningen fullgöra försvarsområdes- uppgifter, Malmo marina bevakningsområde (BoMo) bor avvecklas.
Trc flygkommandon bör finnas för att leda verksam- heten för jakt-, attack— och spaningsnyget samt aven för transportflyget. Första eskadern med stab, bör av- vecklas, Flygkommandonas områden bör i huvudsak motsvara militäromrAdena. Nuvarande fyra luftför- svarssektorer ombildas till tre flygkommandoforband — Götalands, Svealands resp. Norrlands flyg- kommando.
Indelningen av landet i fer- svarsområden skall vara oförändrad. Fersvarsområ- dena motsvarar länen. Norrbottens län bör dock, liksom f.n.. bestå av tre
försvarsområden.
Antalet marinkommandon i fred skall aven fortsätt- ningsvis vara fyra, namli- gen västkustens, sydkus- tens, ostkustens och norr- landskustens marinkom-
mando.
De nuvarande fyra luftför- svarssektorforbanden i lan- det skall ombildas till tre Hygkommandoförband med granser som i stort over- ensstämmer med militära områdenas. Forandringama betraffande ledningen av flygstridskraftema genom- förs så att nuvarande tva luftförsvarssektorforband i Norrland llggs ned och ersatts av ett flygkomman- doförband. De ovriga två luftforsvarssektorfdrbanden ombildas till flygkomman— doförband. Flygkommando- forbanden bor inrlttas den 1 juli 1993 och efterhand overta de uppgifter som nu utfors av chefen for Forsta flygeskadem (E I).
Försvarsområdena motsva- rar i huvudsak länen med undantag för Norrbottens lan som indelas i Boden, Kiruna resp. Kalix fbr- svarsomrade.
Fyra marinkommandon (sydkustens, västkustens. ostkustens resp. norrlands- kustens) har vidmakthål- lits. Chefen for marinkom— mando Väst resp. Syd är aven försvarsområdes- chefer. Malmo marina bevakningsområde (BoMo) har ombildats till Öresunds marindistrikt (MDÖ).
Tre flygkommandon har ersatt fyra luftförsvarssek- torer den I juli 1993. Flygkommandochef med stab för Södra, Mellersta och Norra flygkorm'nandot har lokaliserats till Ängel- holm, Upplands-Bro resp. Luleå.
Awecklingen av orga— nisationsenheten Forsta flygeskadern (E 1) inom Försvarsmakten pågår. Flygkommandochefema har efterhand overtagit organisationsenhetens upp- gifter. Verksamheten i fred (lokaliserad till Goteborg) upphörde den 30 juni 1995 medan awecklingen av krigsorganisationen skall vara helt genomförd vid utgången av juni mA- nad 1996.
FÖRSVARSMAKTENS HÄLSO— OCH SJUKVÅRD
Försvarets sjukvårdsstyrel- Försvarets sjukvårdsstyrelse Verksamheten vid Forsva- (SjvS) läggs ned
Försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS) skall läggas ned den 30 juni 1994.
se (SjvS) har till uppgift att i fred planera för. och i
rets sjukvårdsstyrelse (SjvS) upphörde den 30 juni 1994
krig, leda försvarsmaktens sjukvård
SjvS:s stabs- och lednings- SjvS:s uppgifter av stabs- SjvS:s stabs— och lednings-
funktioner övertas av en
och ledningskaraktär över- funktioner har fr.o.m. den
sjukvårdsledning inom den tas av en sjukvårdsledning I juli l994 övertagits av nya försvarsmaktens hög- i den nya Försvarsmaktens en sjukvårdsledning inom kvarter. högkvarter. högkvarteret.
SjvS ansvarar för rekry— Ett sjukvårdscentrum inrät- Ett Försvarets sjukvårds- Verksamheten vid Försva- tering och utbildning av tas inom Försvarsmakten centrum inrättas inom För» rets sjukvårdscentrum med kvalificerad halso- och lokalisering till Hammarö utanför Karlstad inleddes
den ljuli l994.
svarsmakten den I juli
sjukvårdspersonal för för- l994 med lokalisering till svarsmakten Karlstad.
SjvS har statsmakternas
Tillsynen över efterlevna- Generallakaren får ansvar Utövandet av tillsyn över
uppdrag att som tillsyns- den av lagar och författ- för tillsyn över efterlevna— efterlevnaden av lagar och myndighet stödja och ningar avseende halso- och den av lagar och andra för- författningar inom För-
övervaka att försvarsmak— sjukvård m.m. bor utövas ordningar avseende hälso- svarsmaktens halso- och tens hälso- och sjukvård av en särskild tjänsteman och sjukvård m.m. inom sjukvård m.m. har över— bedrivs enligt gällande (generalläkaren) i högkvar- den nya Försvarsmakten. tagits av generalläkaren författningar. teret, vilken i detta avseen- vilken, i denna funktion,
de inte skall vara undcr- inte är underställd Overbe-
ställd myndighetens chef. fälhavaren.
Försvarets sjukvårdshög- skola vid Karlberg i Solna utbildar sjukvårdspersonal
Försvarets sjukvårdshög- Försvarets sjukvärdshög- Verksamheten vid Försva-
skola i Solna awecklas den 30 juni 1994. Motsvarande uppgifter skall utföras vid
skola i Solna awecklas. rets sjukvårdshögskola i
Solna övertogs av Försva-
för armé- och flygvapen- rets sjukvårdscentrum
fr.om. den ljuli 1994,
förbandens krigsorganisa- Försvarets sjukvårdscen-
tion samt vårdlärare och instruktörer för utbildning av olika kategorier väm-
trum.
pliktiga sjukvårdare.
Marinens sjukvårdsskola i Göteborg genomför utbild— ning. motsvarande Försva- rets sjukvårdshögskola, för marinförbandens behov.
Marinens sjukvårdsskola i Den k_____valificerade medicin-
Göteborg avvecklas.
Utbildningen vid Marinens sjukvårdsskola i
ska utbildningen vid Mari- nens sjukvårdsskola i Go— teborg har överförts till Försvarets sjukvårdscen-
Göteborg avseende kvalificerad medicinalper— sonal skall utföras vid Försvarets sjukvårdscen- trum, medan utbildningen
trum. av marinens Sjukvårdare
ligger kvar i Göteborg,
lnom marinen och flyg- vapnet genomförs utbild- ning inom de medicinska specialområdena dykeri- resp. flygmedicin.
Produktionsenheter för spe- cialmedicinska kompeten- ser föreslås bildas utanför högkvarteret.
Självständiga enheter inom Försvarsmakten för naval- resp. flygmedicin bildas den [juli 1994.
Specialkompetcns inom navalmedicin upprätthålls sedan drygt ett år av Na- valmedieinska enheten vid Marinens taktiska centrum (MTC) i Berga.
ADMINISTRATIVT STÖD TILL FÖRSVARSMAKTEN
Försvarets civilförvaltning (FCF) har till uppgift att biträda myndigheter främst inom Försvarsdepartemen- tets verksamhetsomräde i frågor som rör personal- och ekonomiadministration (även andra myndigheter som tillämpar redovis- ningssystemet FIS) samt i rättsliga angelägenheter (se nedan).
FCF utvecklar och förval- tar system för löner och andra förmåner. På upp- drag av främst myndig- heter inom Försvarsdepar- tementets verksamhets- område, ansvarar FCF även för utveckling och förvaltning av det perso- naladministrativa dator- stödet.
Försvarets civilförvaltning (FCF) läggs ned.
Den nya Försvarsmakten bör överta de uppgifter FCF har avseende ekono- misk redovisning och krigskameraltjänst samt förvaltning och utveckling av system för ekonomisk redovisning. Försvarsmak— ten övertar i rollen som arbetsgivare ansvaret för det personaladministrativa stödet inom myndigheten.
Drift och utveckling av personaladministrativa sys- tem samt system för eko- nomisk redovisning bör övertas av Försvarsmakten.
Försvarets civilförvaltning (FCF) läggs ned den 30 juni l994
Försvarsmakten och övriga myndigheter under För- svarsdepartementet skall, var och en inom sitt an— svarsområde, senast den I juli l994 ansvara for an- vändning av ekonomi- och personaladministrativa sys- tem och personaladmini- strativt stöd.
Riksrevisionsverket skall senast den ljuli [994 an- svara inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, för att utveckla och tillhandahålla ekonomi- och personaladministrativa system samt för nor- mering beträffande redovisning och me- delshantering.
Verksamheten vid Försva- rets civilförvaltning (FCF) upphörde den 30 juni 1994
Inom det nya Högkvarte- rets organisation står Con- trolleravdelningen för in- terna uppföljningskrav och utnyttjande av de ekono- mi— och personaladmini- strativa system (LSS/PA) som RRV tillhandahåller Det personaladministrativa stödet upprätthålls gemen- samt av controller- resp. personalavdelningen ge-
mensamt.
Riksrevisionsverket är le- verantör av ekonomisys- tem, PA- och lönesystem till både försvarsmyndig- heterna och till civila myndigheter. Utvecklingen av det nya lokala PA/lönesystemet (benämnt LSS inom försvarsmakten) är i huvudsak avslutat och utvecklingen av PALASSO (versionen för
civila myndigheter) pågår.
Värnpliktsverket, numera
FCF handlägger frågor an- Frågor kring vämpliktsför— FCF:s nuvarande ansvar för gående förmåner till väm- måner, civilförsvarspliktiga utfärdande av tillämpnings— pliktiga och deras anhöriga Pliktverket, tagit över FCF:s ansvar för utfärdan-
de av tillämpningsföre-
oeh vapenfria tjänsteplik— tiga övertas av Värnplikts-
föreskrifter i fråga om samt förmåner till personal i FN-tjänst.
vämpliktsfömåner samt
verket. överklaganden i fråga om
förmåner för värnpliktiga skrifter i fråga om väm- m.fl., övertas av Väm- pliktsförmåner, beslut i pliktsverket den 1 juli vissa ärenden om ekono- l993 misk hjälp med vid repeti- tionsutbildning samt pröv- ning av överklaganden om förmåner för våmpliktiga. lnför de nya uppgifterna har två jurister överförts till Pliktverket.
Försvarets materielverk är fr.o.m. den l juli l993 patentorgan för de myn- digheter som hör till För- svarsdepartementet och
FCF handlägger, i egen— Patentverksamheten över- Patentverksamheten vid
skap av patentorgan för förs till Försvarets mate- FCF övertas av Försvarets
myndigheter inom För- rielverk. materielverk den 1 juli
l993.
sva rsdepartementets verk- samhetsområde, ärenden
rörande immaterialrättsliga skall handlägga ärenden frågor. som ror immaterialrättsliga
frågor.
FCF biträder myndigheter inorn Försvarsdepartemen-
Kammarkollegiet övertar Fr.o.m. den ljuli 1993
ansvarar Kammarkollegiet
De uppgifter som FCF har
reglering av trafikskador i fråga om främst trafik-
för verksamheten vid den från FCF övenagna skade- regleringsenhetcn i Karl-
tets verksamhetsområde i från Försvarsmakten. I skadereglering, övertas av frågor som rör skaderegle- fråga om ansvarsskador
samt allmänt rättsligt stöd
Kammarkollegiet senast den ljuli 1994. Försvars- makten och övriga myndig-
ring och andra rättsliga an- gelägenheter, indrivning av bör sådana uppgifter in- stad. Kammarkollegiet statens fordringar samt
företräder staten i domstol. Till FCF är knutet Försva- rets skaderegleringsnämnd
rymmas i den nya För- heter under Försvarsdepar- svarar dessutom, på upp- svarsmakten. Beträffande fordringsbevakning föreslår LEMO att uppdrag läggs ut på Kammarkollegiet.
tementet skall, var och en drag av Försvarsmakten, för fordringsbevakning. Ansvaret för det allmänna
rättsliga stödet samt för re—
inom sitt ansvarsområde, senast från samma datum ansvara för det allmänna rättsliga stödet och för re- glering av ansvarsskador
som rådgivande organ. glering av ansvarsskador har övertagits av den juri-
samt fordringsbevakning diska avdelningen inorn jämte indrivning av ford- Försvarsmaktens högkvar- ringar. ter.
FÖRSVA RSFASTIGH ETER
Fortitikationsförvaltningen Fortifikationsförvaltningen Fortifikationsförvaltningen Verksamheten vid Fortifi— (FortF) bör avvecklas den (FortF) läggs ned den 30 30 juni l994. En ny myn- juni 1994. En ny avgifts- (FortF) är central myndig- kationsförvaltningen
(FortF) upphörde den 30 juni 1994,
het för förvaltning av för— svarets fastigheter samt dighet — Fortiftkationsvet- ket — bildas den 1 juli [994.
finansierad förvaltnings stöd till försvarets myn- myndighet, Fortifikations- verket (FortV), bildas den I juli 1994 digheter inom lokalförsörj— ningens alla delar.
FortF utför en del av den Den nya myndigheten får Fortifikationsverket skall Fortifikationsverket bilda- juridiska fastighetsförvalt— till uppgift att inför rege- ansvara för juridisk, ekono- des den 1 juli 1994 som ningen och viss del av den ringen ansvara för juridisk, misk och teknisk förvalt- en central förvaltnings-
ekonomiska förvaltningen. Vidare utför FortF, på uppdrag av försvarsmak- tens myndigheter, bl.a.
ekonomisk och teknisk ning av s.k. ändamålsfas- myndighet med huvudupp- förvaltning av försvars— tigheter/försvarsfastigheter. Myndigheten skall tillhöra
Försvarsdepartementets
gift att förvalta statens fastigheterna. Myndigheten, fastigheter avsedda för som bör höra till Försvars- försvarsändamål (ända-
anskaffning och avveck- departementet, bör vara verksamhetsområde samt målsfastigheter). Myndig- ling av mark, anläggningar heten lokaliserades till Es- lokaliserad till Eskilstuna. lokaliseras till Eskilstuna. och lokaler. kilstuna.
FortF utför central projek- Den vid Fortifikationsför- valtningen bedrivna pro-
Central projektering samt Projekteringsverksamhet
tering och byggadministra- regional och lokal byggad- och regional byggadmini- tion såväl regionalt som ministration skall inte ingå stration inom FortF skall jekteringsverksamheten lokalt, samt lämnar stöd i Fortifikationsverket. Pro- senast den I juli l994 i huvudsak bedrivas i aktie- bolagsforrn och knytas till den statliga fastighetskon-
och en del av den regiona— inom områdena teknisk jekteringsverksamheten bör i fortsättningen bedrivas i
aktiebolagsforrn liksom den
la byggadministrationen och ekonomisk fastig— hetsförvaltningvidare be- vakas statens rätt rörande
bedrivs nu i bolagsform inom Confortia AB, ett
regionala byggadministra— cemen. dotterföretag till Vasakro-
nan AB.
fast egendom. tionen som i första hand
prövas att inordnas i det
statliga fastighetsbolaget.
Till skillnad från lokaler som förhyrs av Byggnads-
Objekt som klassificerats Placeringsfastigheter dvs. S.k. placeringsfastigheter som placeringsfastigheter bör överföras till och för-
valtas av den statliga fas-
generellt användbara kon- (kontors- och skolfastig-
styrelsen eller andra fas- tors- och skolfastigheter heter användbara till andra tighetsägare, ingår in_te m.m. som förvaltas av verksamheter utom För- FortF skall överföras till och förvaltas av den stat- liga fastighetskoncemen. några kapitalkostnader i tighetskoneemen i aktiebo- svarsmakten), vilka tidiga- re förvaltats av FortF, har överförts till den statliga
försvarsmyndigheternas lokalkostnader för de av staten ägda lokaler som förvaltas av FortF.
lagsform.
fastighetskoncemen Va- sakronan.
De bostäder som Fortifika— tionsförvaltningen förvaltar
Fastigheter som är avstyck- Avstyckningsbara fastig- ningsbara och som av För- heter som utnyttjas för bostadsändamål har över- förts till Kasemen AB, ett statsägt företag inom Fi- svarsmakten används för bostadsändamål skall över- föras och förvaltas i aktie-
bör i princip betraktas som placeringsfastigheter och därmed förvaltas i aktiebo- lagsform. bolagsform, nansdepartementets verk-
lnom FortF:s ansvarsområ-
de ligger även förvaltning av byggnadsminnesmärkta fAStningar och andra histo— riska försvarsanlaggningar utan eller med ringa mili- tär användning,
Byggnads- och reparations— beredskapen (BRB) är en organisation uppbyggd av företag i byggbranschen som i krig har till uppgift att utföra byggnadsarbeten för totalförsvaret. Som an- svarig för byggnads— och reparationsberedskapen (BRB) i fred sluter FortF, i samverkan med berörda myndigheter, överenskom- melse med bygg—, maskin-, installations- och konsult- företag. Chefen för väg- och vattenbyggnadskären är också chef för BRB och biträds för detta uppdrag av ett centralkontor vilket ingår i FortF.
Statliga byggnadsminnen utan eller med ringa militär användning bör framdeles förvaltas av den nya för- valtningsmyndighet som skall bildas
LEMO föreslår att BRB:s administration även i fred skall ingå i Försvarsmak- tens ledningsorgan på olika nivåer.
Försvarshistoriska monu- ment utan eller med ringa militär användning överförs till och förvaltas av den nya myndigheten för fastig— hetsförvaltning.
Regeringen beslutar att byggnads- och reparations- beredskapen organisatoriskt skall tillhöra Forsvars- makten from. den 1 juli l994. Regeringen förutsät- ter att Försvarsmakten ge— nomför en översyn av byggnads- och reparations- beredskapens organisation och verksamhet i syfte' att anpassa densamma till pä- gaende utveckling inom området samt till bygg— nads— och reparationsbered- skapens uppgift att fungera som en för totalförsvaret
gemensam fCSUl'S.
Sedan den I oktober l993 förvaltas statliga försvars- historiska monument och fästningsverk av Statens
fastighetsverk.
BRB är en beredskapsor- ganisation som enligt för- ordningen (19892205) har till uppgift att utföra ny- byggnads-. reparations— och röjningsarbeten för totalförsvaret. Som ansva- rig för byggnads- och re- parationsberedskapen (BRB) i fred sluter För- svarsmakten, i samverkan med berörda myndigheter, överenskommelse med bygg-. maskin-_ installa- tions- och konsultföretag Chefen för väg- och vat- tenbyggnadskaren är också chef för BRB och biträds för detta uppdrag av ett centralkontor vilket ingår i
Försvarsmakten.
[ försvarsmaktens grund— organisation finns inemot 50 verkstäder omfattande mile-. flottilj- och marin- verkstäder, vars verksam— het huvudsakligen grundas pä uppdrag av försvars- maktens myndigheter. Dessutom köper försvars- maktens myndigheter ock— så underhållstjanster från specialiserade underhålls- företag och från försvars— industrin.
FMV:s uppgifter på verk- stadsområdet utförs inom enheten FMV:Verkstad i Karlstad. FMV förbereder och planlägger motorrepa- rationstjänsten (MRT) vari ingår större civila fordons- verkstäder som vid krig eller krigsfara tillför för- svarsmakten betydande
reparationskapacitet.
Försvarsmakten bör vara huvudman för Försvarets verkstäder. Ågaransvaret bör få en tydlig förankring i Försvarsmakten. Ett verk- stadsadministrativt centrum inrättas som skall ge Hög- kvarteret och verkstadema stöd. Verkstadsadministra- tivt centrum (VAC) loka- liseras till Karlstad. Flot- tiljverkstädema inom flyg- vapnet bör även i fortsätt- ningen ingå i Försvarsmak- ten.
lnom Försvarsmakten bör ett nyinrättat Verkstads- administrativt centrum tillhandahålla efterfråge— styrt verkstadsadmini- strativt stöd till ägarrollen i högkvarteret. Därmed kan FMV:Verkstad avvecklas,
Planläggning av motorrepa-
rationstjänstens (MRT) verksamhet bör ingå i För- svarsmakten.
Verkstadsrörelsen bör vara ett särskilt ansvars- och resultatomrade inom För- svarsmakten.
Ansvaret för verkstadsdrif- ten (freds- och krigsupp- gifter) överförs fr.o.m. den 1 juli l994 från Försvarets Materielverk till Försvars-
makten. lnom Försvars-
makten skall inrättas ett verkstadsadministrativt
centrum med lokalisering till Karlstad
Nuvarande uppgifter för Försvarets materielverks enhet FMV:Verkstad samt FMV:s uppgifter i fråga om motorreparations- tjänsten (krigsuppgifter) överförs fr.o.m. den I juli 1994 till Försvarsmakten.
ligt regleringsbrev 94/95, samlat särredovisas i För-
svarsmaktens Årsredovis- ning Verksudsdriften skall, en-
FÖRSVARETS VERKSTÄDER
Verkstadsdriften liksom
motorreparationstjansten
inom Försvarsmakten in-
går som en del i under- hållsregementenas verk- samhet.
lnom Försvarsmakten har ett Verkstadsadministrativt centrum (VAC) bildats med lokalisering till Karl- stad.
Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten in- går som en del i under- hållsregementenas verk-
samhet.
På grund av att verkstads— driften inlemmats som en
del i underhållsregemente- nas verksamhet har stats- makternas krav på särredovisning nedtonats och återfinns ej i regleringsbrev 95/96.
ClVlLBEFÄLHAVARNA
Sverige är indelat i fem Sverige skall indelas i tre Verksamheten vid myndig- heterna Civilbefälhavaren i
Södra resp, Västra civil-
De nuvarande myndigheter- na Civilbefälhavaren i
Södra resp. Västra civilom- rådet samt Nedre Norrlands
civilområden. namligen Södra. Västra, Mellersta,
civilområden. Myndigheter- na Civilbefålhavaren i Södra. Västra. Nedre Norr-
Nedre Norrlands resp. området samt Nedre Norr- Ovre Norrlands civilom- råde.
lands resp. Ovre Norrlands resp. Ovre Norrlands civil- lands resp. Ovre Norrlands civilomräde bör upphöra område läggs ned den 30 civilområde upphörde den
30 juli 1994.
från samma datum. Civil- juni l994. Civilområdenas
områdenas gränser bör gränser skall sammanfalla sammanfalla med militär- med militärområdena.
områdena.
Den nya eivilområdesindel- Den l juli 1994 inrättas tvä nya myndigheter benämnda Civilbefälhavaren i Södra
(CB 5) resp. Norra (CB N) civilområdet. Myndigheter-
Fr.o.m den l juli l994 ningen bör gälla fr.o.m. indelades landet i tre (tidi- den 1 juli 1994 då två nya myndigheter bildas. be-
gare fem) civilområden med resp. civilbefälhavare: - ClVO 5: Södra civilom- rådet med kansli i Malmö. - CIVO M: Mellersta ci- vilområdet med kansli i Orebro
- CIVO N: Norra civilom- rådet med kansli i Luleå
nämnda Civilbefälhavaren i
Norrlands resp. Götalands na lokaliseras till Malmö civilområde resp. Luleå.
Gävleborgs län ingår i Nedre Norrlands civil—
Gävleborgs län förs till Svealands civilområde.
Fr.o.m. den ljuli 1993 överförs Gävleborgs län från Nedre Norrlands eivil-
Gävleborgs län ingår se- dan den l juli l993 i Mel-
lersta civilområdet.
område.
område till Mellersta civil-
området.
*' I varje eivilområde finns : en civilbefälhavare (CB). som utses bland landshöv- dingarna inom civilom- rådet.
En av landshövdingarna i civilområdet är civilbefäl- havare. Hos varje civilbe-
Civilbefälhavare och ställ- företrädande civilbefäl- havare bör utses bland landshövdingarna inom
I varje eivilornräde skall finnas en civilbefälhavare. En ställföreträdande civil- befälhavare behöver ej ut- ses. Om civilbefälhavaren är förhindrad att fullgöra sina uppgifter kan dessa
fälhavare finns ett kansli
som leds av en chef. Når civilbefälhavaren är hind- rad att utöva sin tjänst
civilområdet. l fred utövar de sin tjänst tillika med landshövdingeskapet.
fullgöras av en särskild Sko” hans uppgifter " en
ersättare eller, om någon ersättare inte är förordnad,
ersättare eller av kans-
lichefen. av chefen för kansliet.
Försvarets datacenter ('FDC) har till uppgift att för försvarsmaktens myn— digheter tillhandahålla drift- och konsulttjänster avseende drift och utveck- ling av administrativa ADB-system. Huvuddelen av driftuppdragen utförs vid tre stordatorcentraler i Stockholm. Arboga och Karlstad. Vidare svarar FDC för drift och vidmakt- hållande av ett tjugotal mindre anläggningar hos uppdragsgivarna.
När Försvarets datacenters verksamhet avyttras. bör myndigheten Försvarets datacenter awecklas.
Regeringen bör uppdra åt en särskild förhandlare att träffa avtal om överlåtelse av de tillgångar. skulder. rättigheter och skyldigheter som ingår i Försvarets da-
tacenters verksamhet.
Försvarets datacenter läggs ned vid utgången av juni l993.
Statens tillgångar och skul- der i Försvarets datacenter överlåts till en statligt eller privat ägt aktiebolag. Rege- ringen bemyndigas att ge-
nomföra överlåtelsen.
ljuni l993 tog regeringen ett beslut om att lägga ned ' Försvarets datacenter den
I juli samma år.
säljningen av FData till WM-Data Nordic klar. Med undantag för registra- tur och personalfunktioner har verksamheten i stort övertagits av WM-Data.
FÖRSVARETS MEDIECENTER
Försvarets mediecenter (FMC) har till uppgift att för myndigheter inom För— svarsdepartementets verk- samhetsområde bedriva produktions- och konsult— verksamhet inom publika— tions- och läromedelsom— rådet. FMC tillgodoser därvid försvarsmaktens behov av informations- material vad gäller utbild— ning. reglementen och teknisk information.
När Försvarets mediecen- ters verksamhet avyttras, bör myndigheten Försvarets mediecenter avvecklas.
Regeringen bör uppdra ät en särskild utredare att träf— fa avtal om överlåtelse av statens tillgångar. skulder. rättigheter och skyldigheter som ingår i Försvarets da- tacenters verksamhet.
Myndigheten Försvarets mediecenter läggs ned vid utgången av juni månad l993.
Statens tillgångar och skul— der i Försvarets mediecen- ter överläts till en statligt eller privat ägt aktiebolag.
ljuni 1993 tog regeringen ett beslut om att lägga ned Försvarets mediecenter
| Under mars l993 blev för-
den l juli samma år.
[juni 1993 försåldes För- svarsmedia till Telub A.B.
FÖRSVARETS HÖGSKOLOR
Militärhögskolan (MHS) ar Militärhögskolan (Tx/(HS) en egen myndighet inom och Försvarets förvalt- ningshögskola (FörvHS) läggs ned den 30 juni l994 och den nya myndigheten Mili-
Den ljuli 1994 inrättades den nya myndigheten Mi- litärhögskolan. Kvarståen-
Militärhögskolan (MHS), Försvarets förvaltnings- högskola (FörvHS) och Försvarshögskolan (FHS)
bor slås samman till en
Försvarsdepartementets verksamhetsområde. MHS
är organiserad i fyra linje—
de aweckling av den gam- la Militärhögskolan samt
avdelningar och en mili- Försvarets förvaltnings-
högskola har därefter full-
självständig myndighet tårhistorisk avdelning.
MHS har främst till upp- gift att utbilda yrkesoffi-
cerare, reservo fficerare och
tärhögskolan inrättas den 1 juli l994. Den nya högskolan ges en ställning
som inte skall ingå i Försvarsmakten, följts. En styrelse med
ansvar för skolans långsik—
som självständig tiga inriktning. anslags-
vpl officerare för kvalift- myndighet. framställning och årsredo- cerade befattningar inom visning har ersatt de råd- försvarsmakten. Skolan är
lokaliserad till Stockholm.
givande nämnderna vid de förutvarande skolorna.
Försvarets förvaltnings- högskola (FörvHS) är en myndighet som ingår i försvarsmakten. FörvHS har till uppgift att i fråga
Försvarshögskolan har bi-
Försvarshögskolan (FHS)
bibehålls som en gemen- behållits som en självstän— sam totalförsvarsresurs dig högskola för totalför-
med självständig ställning, svarsutbildning OCh funge-
I enlighet med rar som "Statsmaktemas betänkandets förslag bör åtgärder vidtas för att
ytterligare stärka hög-
om allmän administration kvalificerade utbildnings- utbilda civila och militära anstalt i totalförsvar' Till
chefer vid myndigheter högskolans uppgifter hör
inom Försvarsdeparte- bla. att även internatio- skolans ställning som mentets verksamhets- nellt föra ut kunskap om
kompetensuppbyggare vad
område. Skolan är loka- svenskt totalförsvar.
gäller den mest
liserad till Östersund. kvalificerade totalförsvars-
utbildningen.
Försvarshögskolan (FHS) är en egen myndighet (in— går _e_i i försvarsmakten) in— om Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Vid
FHS bedrivs utbildning av personal från myndigheter,
Den bildade högskolan bör
ges väsentlig forskningsan- knytning.
Efter en av Militärhögsko- lan och Försvarets forsk-
organisationer och företag Vissa forskningsresurser 1" inom totalförsvaret. Skolan är lokaliserad till Stock-
holm.
Försvarets forskningsanstalt överförs till Militärhögsko— lan,
ningsanstalt gemensam ut- redning med därpå följan- de regeringsbeslut, ingår forskningsanstaltens insti- tution för beteendeveten- skap fr.om. den I juli 1995 i högskolans ledar—
skapsinstitution.
MATERIELFÖRSÖRJNING
Verksamheten vid Försva- rets materielverk (FMV) bör avgiftsfinansieras fr.o.m. budgetåret 1994/95
Försvarets materielverk (FMV) är numera helt avgiftsftnansierad och styrs genom uppdrag i huvudsak från Försvars-
Regeringen tilldelar För- Huvuddelen av verksamhe-
svarets materielverk (FMV) ett ramanslag för
den anslagsfinansierade
ten vid Försvarets ma- terielverk (FMV) bör vara uppdragsstyrd och avgifts-
delen av myndighetens finansierad av Försvars- materieladministrativa makten. Även verksamhet
makten. Regeringen be-
verksamhet. Regeringen som utförs på uppdrag av dömer att nuvarande in- ställer försvarsgrenamas civila myndigheter och riktning och avgiftsfman- materielanslag till FMV:s företag bör finansieras med siering bör gälla även un- förfogande. avgifter. der kommande budgetår.
FMV har till uppgift att an- skaffa och lagerhålla driv- medel. Denna verksamhet
FMV bör få i uppdrag av
Försvarsmakten att även
FMV skall. enligt regle- ringsbrev l994/95. i års- redovisningen för budget- året [994/95 och l995/96
redovisa erfarenheterna i
I fråga om försörjning av drivmedel för Försvarsmak-
framgent anskaffa och ten gäller tills vidare att
är avgiftsftnansierade av verksamheten skall bedri- lagerhälla drivmedel. Där- fråmst försvarsgrenama. emot bör verksamheten vas av FMV på uppdrag av
fortsättningsvis ingå i För— Försvarsmakten. fråga om verksamhetsgre- svarsmaktens ärsredovis- nama Reservmateriel och ning. Drivmedel. l anslagsfram- ställningen inför budget- året 1997 skall FMV i samråd med Försvarsmak- ten lämna förslag till en
inom dessa verksamhets-
grenar långsiktig och varaktig lösning. grundad på vunna erfarenheter.
FMV har till uppgift att återanskaffa, lagerhålla och
FMV bör få i uppdrag av Försvarsmakten att även
I fråga om försörjning av Försvarsmaktens försörj- reservmateriel för Försvars- ning av reservmateriel lig-
distribuera reservmateriel. framgent utföra tjänster i makten gäller tills vidare ger utanför myndighetens att verksamheten skall be- drivas av FMV på uppdrag
av Försvarsmakten.
Denna verksamhet är av- fråga om reservmateriel- verksamhetsprogram. Tjän-
giftsftnansierade av främst försörjning. Däremot bör verksamheten fortsätt-
ningsvis ingå i Försvars-
ster i fråga om reservmate- rielförsörjning utförs av FMV på uppdrag av För-
svarsmakten,
försvarsgrenama.
maktens årsredovisning.
ANSVARS- OCH UPPGIFTSFÖRDELNING lNOM DET CIVILA FÖRSVARET '
Uppgifts- och arbetsfördel- ningen mellan Overstyrel- sen för civil beredskap (OCB), Statens räddnings- verk (SRV), Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och länsstyrelserna, är till vissa delar något oklar. Det gäller bla. OCB och SRV:s roller som anslags- myndigheter för kommu- nernas övningsverksamhet, avgränsningen gentemot länsstyrelsernas verksam- het samt den övningsverk— samhet som OCB och SPF parallellt bedriver.
OCB har som central myn-
dighet till huvuduppgift att i fred under regeringen samordna de civila bered- skapsåtgärderna inför krig och krigsfara. OCB är vi- dare funktionsansvarig myndighet för funktio- nerna Civil ledning och samordning, Transporter samt Försörjning med
industrivaror.
Regeringen föreslås ge Överstyrelsen för civil be- redskap (OCB) och Statens räddningsverk (SRV) i uppdrag att i samverkan pröva förutsättningama för att nå besparingar genom en annan uppgifts- och an-
svarsfördelning.
Överstyrelsen för civil be- redskap bör vara den myn- dighet som under regering- en samordnar de fredstida beredskapsförberedelsema inom det civila försvaret.
ÖCB och SRV skall, enligt l994 års planerings- anvisningar, senast den l oktober 1994 gemensamt redovisa ett förslag till fördelning av arbets- uppgifter inom civil beredskap enligt LEMO-
utredningens förslag.
Regeringen anser liksom LEMO att Överstyrelsen för civil beredskap bör vara den myndighet som under regeringen samordnar de fredstida beredskapsförbe- redelsema inom det civila
försva ret.
ÖCB och SRV har till re- geringen i ett gemensamt PM, avgivet l994-O9-22, bedömt att den nuvarande fördelningen av arbetsupp- gifter mellan verken är lämplig och att det därför ini finns någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder Det bor i sam- manhanget noteras att i enlighet med den nya civilförsvarslagen tillförs statsmedel för övnings- verksamheten från direkt till kommunerna och dis- poneras således ej längre av ÖCB, SRV eller läns-
styrelserna.
OCB ansvarar för samord- ningen av den fredstida civila beredskapsplanlägg- ningen. Därutöver har OCB ett eget ansvar för de tre funktionerna Civil led- ning och samordning, För- sörjning med industrivaror samt Transporter.
För funktionen Civil led- ning och samordning är OCB funktionsansvarig
, myndighet. För funktionen Skatte- och uppbördsvä- sende är Riksskatteverket funktionsansvarig myndig- het.
För funktionen Domstols- väsende m.m, är Domstols- verket funktionsansvarig myndighet med de allmän- na domstolarna samt för- fattningsdomstolama, Bo- stadsdomstolen, Arrende- och hyresnämndema, de allmänna advokatbyråerna samt Rättshjälpsmyndig- heten som övriga myndig- heter med uppgift inom funktionen.
Funktionen Civil ledning och samordning samt Skatte- och uppbörds- väsende föreslås utgå. Riksskatteverket bör kvarstå som beredskaps- myndighet.
Funktionema Domstolsvä- sende m.m. och Krimina'- vård bör utgå. De myndig- heter som nu har uppgifter inom funktionen bör vara beredskapsmyndigheter.
Funktionema Civil led- ning oeh samordning samt Skatte- och uppbördsvä- sende bör finnas kvar. Skälet härtill är bl.a. behovet att samordna verksamheten på detta område med andra funk-
tioner.
Funktionema Domstolsvä- sende och Kriminalvård bör upphöra. --- De myn- digheter som inte längre har ett funktionsansvar bi- behåller sin uppgift som beredskapsmyndigheter.
För funktionen Civil led-
ning och samordning är ÖCB funktionsansvarig myndighet med Civilbe- fälhavama samt Länssty- relsema som övriga myn- digheter med uppgift inom funktionen. För funktionen Skatte— och uppbördsvä- sende är Riksskatteverket funktionsansvarig myndig- het med Tullverket, Skatte- samt Kronofogde- myndighetema som övriga myndigheter med uppgift inom funktionen.
Följande myndigheter är numera beredskapsmyn— digheter utan att de han— förs till någon funktion,
— inom den tidigare funk- tionen Domstolsväsende m.m.: Domstolsverket, de allmänna domstolarna resp. förvaltningsdomsto- larna",
— inom den tidigare funk- tionen Kriminalvård: Kri- minalvärdsstyrelsen; — övriga myndigheter: Justitiekanslern, Fortifika- tionsverket, Försvarets materielverk, Militärhög- skolan, Försvarets radioan- stalt, Försvarets forsk- ningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten, Pliktver- ket, Riksvärderingsnämn- den, SMHI. Riksgäldskon- toret, Riksrevisionsverket. Statistiska centralbyrån, Kemikalieinspektionen, Efterforskningsbyrån samt Overklagandenämnden. Förordning l995:692
För funktionen Socialför- säkring m.m. är Riksför- säkringsverket funktions- ansvarig myndighet med de allmänna försäkrings- kassoma, Statens löne- och pensionsverk och Arbets- marknadsstyrelsen som övriga myndigheter med uppgift inom funktionen.
Under åren l986—9l drogs ett omfattande utbildnings- program igång för att kom- ma ikapp en eftersläpning i räddningstjänstutbildning- en. En viss överkapacitet har därefter uppstått vid de fyra räddningsskoloma i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö, lnom SRV pågår en över- syn av utbildningsverk- samheten i ett längre
tidsperspektiv
Funktionen Socialförsäk- ring m.m. bör finnas kvar även om den inte till alla delar uppfyller LEMO:s kriterier.
SRV bör i samband med översynen av utbildnings- verksamheten överväga att ombilda räddningsskoloma till avgiftsftnansierade re- sultatenheter inom ett sär- skilt verksamhetsomräde i SRV. Regeringen bör upp- dra åt SRV att redovisa resultatet i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret l995/96.
Verksamheten inom funk- tionen Socialförsäkring m.m. (administration av socialförsäkring samt ar- betslöshets- och tjänste- grupplivförsäkring) skall bedrivas så att under höjd beredskap de ekonomiska trygghetssystemen fungerar på ett sådant sätt att enskil- da människor fär den er- sättning de är berättigade till.
1 beslut (Fo95/2499/ClV) angående ändring av regle- ringsbrev för budgetåret l995/96 avseende Statens räddningsverk, har rege- ringen fastställt att SRV, vid verksamhet som har anknytning till myndighe- tens uppgifter, mot avgift får tillhandahålla fortbild- ning och uppdragsutbild- ning, konferens- och inter- natverksamhet. SRV skall redovisa avgiftsfmansierad verksamhet inom fortbild- ning av ledningspersonal inorn räddningstjänsten lik- som annan fortbildning och vidareutbildning. Dessutom skall intäkter för konferens- och intematverksamhet i samband med utbildnings- verksamhet särredovisas.
Riksförsäkringsverket är funktionsansvarig myndig- het för funktionen Social- försäkring m.m. vilken omfattar beredskapsmyn— dighetema Statens löne- och pensionsverk, de all- männa försäkringskassoma samt Arbetsmark-
nadsstyrelsen.
SRV har i samband med en organisationsöversyn av utbildningsverksamheten fr.o.m. bä 1995/96 over— gått till att redovisa Rädd- ningsskoloma som egna resultatenhetcr i verkets
interna bokföringen,
För planerings-, genomfö- rande- och utvärderings- uppgifter inom utbild- nings- och övningsomrädet ställer Statens räddnings- verk 34 utbildningsledare till länsstyrelsernas för- fogande.
De 14 utbildningsledare som f.n. är anställda vid SRV men som står till länsstyrelsernas förfogande inom utbildnings- och öv- ningsområdet, skall fr.om. den i juli 1994 vara an- ställda vid resp. länssty-
relse
Utbildningsledare som Sta- tens räddningsverk i dag ställer till länsstyrelsernas förfogande för planerings-, genomförande- och utvär-
deringsuppgifter inom ut- bildnings— och övningsom- rådet, förs över från Statens räddningsverk och anställs direkt av länsstyrelserna Regeringen avser att ge- nomföra förändringen enl. LEMO:s förslag redan den 1 juli l994_
Utbildningsledama är sedan den ljuli l994 verksamma direkt under
länsstyrelserna.
Statens offentliga utredningar 1996
Kronologisk förteckning
...
7. 8. 9. 10. 11. 12.
13. 14.
15.
16.
17. 18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
. Den nya gymnasieskolan - hur går det? U. . Samverkammönster i svensk forsknings-
fmansiering. U.
. Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. . Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. UD. . Politikomräden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. . Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. UD. Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. Batterierna - en laddad fråga. M. Om järnvägens traftkledning m.m. K. Forskning för vår vardag. C. EU-mopeden. Alders— och behörighetskrav för två— och trehjuliga motorfordon. K. Kommuner och landsting med betalnings- svärigheter. Fi.
Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Budgetlag — regeringens befogenheter på fmansmaktens område. Fi. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. UD.
Bättre trafik med väginformatik. K. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck. bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. Fö. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. U. Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform. U. Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. U. Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. N. Fran Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. UD. Från massmedia till multimedia — att digitalisera svensk television. Ku.
26. 27.
28.
29. 30.
31.
32.
33. 34. 35.
36. 37. 38. 39.
40. 41. 42.
43.
44
45. 46. 47.
48. 49. 50. 51.
52 53 54 55 55 55 56
Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. U. Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990—talet. U. Forskning och Pengar. U. Borgenärsbrotten - en översyn av 11 kap. brottsbalken . Fi. Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. C. Möss och människor. Exempel på bra lT-användning bland barn och ungdomar. SB. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. Kriminalunderrättelseregister DNA-register. Ju. Högskola i Malmö. U. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. S. Nationalstadsparker. M. Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. M. Elektronisk dokumenthantering. Ju. Statens maritima verksamhet. Fö. Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. UD. Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighetsbilder. UD.
.Översyn av skatteflyktslagen.
Reformerat förhandsbesked. Fi. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. Enskilda vägar. K. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. U. Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat 11. N. Regler för handel med el. N. Förbud mot vapen på allmän plats m.m. .lu. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäk— ring — alternativ och förslag. A. . Precisering av handelsändamälet i detaljplan. M. . Kalkning av sjöar och vattendragM, .Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. . Sverige, framtiden och mångfalden. A. . På väg mot egenföretagande. A. .Vägar in i Sverige. A. .Hälften vore nog — om kvinnor och män på 90-talets arbetsmarknad. A. .Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. .Finansieringen av det civila försvaret. Fö.
Kronologisk förteckning
59.
60.
Europapolitikens kunskapsgrund.
En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma jordbnikspolitiken. UD.
61.01ika länder — olika takt. Om flexibel integration
62.
63. 64.
65.
66. 67.
68. 69. 70. 71.
72. 73.
74.
75. 76.
77.
78.
79. 80.
81. 82.
83. 84. 85.
86.
och förhållandet mellan stora och smä stater i EU. UD. EU. konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. Jo. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. Försäkringskassan Sverige - Översyn av socialförsäkringens administration. S. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. Jo. Utvärderat personval. .lu. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. Fi.
Några folkbokföringsfrågor. Fi. Kompetens och kapital + bilaga. N. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. ln. Rättspsykiatriskt forskningsregister. S.
Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 - An Assessment. M. Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. M. Värden i folkhögskolevärlden. U. EU:s regeringskonferens — procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i april 1996. UD. Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige. Fi.
Elbcredskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering. N.
Översyn av revisionsreglema. Fi. Viktigt meddelande. Radio och TV i Kris och Krig. Ku. Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. K. Allmänt pensionssparande. S. Ekobrottsforskning. Ju.
Egon Jönsson — en kartläggning av lokala sam— verkansprojekt inom rehabiliteringsomrädet. S. Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. Fö.
88. 89.
91
92. 93. 94. 95. 96.
97.
98.
99.
Kameraövervakning. Ju. Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. N. .Sammanhållet studiestöd. U. .Den privata vårdens omfattning och framtida
ersättningsformer — En översyn av de nationella taxoma för läkare och sjukgymnaster. S. 11" i miljöarbetet. M. Ny yrkestrafiklagstiftning. K. Nationell teleadresskatalog. K. Botniabanan. K. Strukturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. Effektivare försvarsfastigheter! Utvärdering av en reform. Fö. Vern styr försvaret? Utvärdering av effekterna av LEMO-reformen. Fö. Avveckling med inlärning. Erfarenheter från LEMO-reformens aweckling av personal. Fö.
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Möss och människor. Exempel på bra lT-användning bland barn och ungdomar. [32]
J ustitiedepartementet
Kriminalunderrättelseregister DNA—register. [35]
Elektronisk dokumenthantering. [40] Presumtionsregeln i expropriationslagen .[45] Förbud mot vapen på allmän plats m.m. [50] Utvärderat personval. [66] Ekobrottsforskning. [84] Tredimensionell fastighetsindelning. [87] Kameraövervakning. [88]
Utrikesdepartementet
Vem bestämmer vad? EU:s interna spelregler inför regeringskonferensen 1996. [4] Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996. [5] Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. [6] Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. [7] Union för både öst och väst. Politiska. rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. [15]
Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU. [16] Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. [19] Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga EU—länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996. [24] Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament och offentlighet i EU. [42] Jämställdheten i EU. Spelregler och verklighetsbilder. [43] Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter. [59] Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter på den gemensamma jordbrukspolitiken. [60]
Olika länder — olika takt. Om flexibel integration och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 1611 EU:s regeringskonferens - procedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i
Försvarsdepartementet
Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. [18] Statens maritima verksamhet. [41] Finansieringen av det civila försvaret. [58] Utvecklad samordning inom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. [86] Stnikturförändring och besparing. En uppföljning av genomförda förändringar inom försvarsmaktens ledningsorganisation. [96] Effektivare försvarsfastigheter! Utvärdering av en reform. [97] Vem styr försvaret? Utvärdering av effekterna av LEMO-reformen. [98] Aweckling med inlärning. Erfarenheter från LEMO-reformens avveckling av personal. [99]
Socialdepartementet
Sveriges medverkan i FN:s familjeår. [37] Kooperativa möjligheter i storstadsområden. [54] Försäkringskassan Sverige — Översyn av socialförsäkringens administration. [64] Rättspsykiatriskt forskningsregister. [72] Allmänt pensionssparande. [83]
Egon Jönsson — en kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. [85] Den privata vårdens omfattning och framtida ersättningsformer — En översyn av de nationella taxoma för läkare och sjukgymnaster. [91]
Kommunikationsdepartementet
Om järnvägens trafikledning m.m. [9] EU—mopeden. Ålders- och behörighetskrav för tvä- och trehjuliga motorfordon. [11] Bättre trafik med väginformatik. [17] Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. [26] Banverkets myndighetsroll m.m. [33] Enskilda vägar. [46] En översyn av luft— sjö— och spårtrafikens tillsynsmyndigheter. [82] Ny yrkestrafiklagstiftning. [93] Nationell teleadresskatalog. [94] Botniabanan. [95]
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Finansdepartementet
Kommuner och landsting med betalnings- svårigheter. [12] Budgetlag — regeringens befogenheter på finansmaktens område. [14]
Borgenärsbrotten — en översyn av 11 kap. brottsbalken. [30]
Översyn av skatteflyktslagen. Reformerat förhandsbesked. [44] Pensionssarnordning för svenskar i EU-tjänst. [57] Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. [67] Några folkbokföringsfrägor. [68] Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Sverige. [77] Översyn av revisionsreglema. [79] Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. [81]
Utbildningsdepartementet
Den nya gymnasieskolan - hur går det? [1] Satnverkansmönster i svensk forskningsfmansiering. [2] Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. [20] Reform och förändring. Organisation och verksamhet vid universitet och högskolor efter 1993 års universitets- och högskolereform. [21] Inflytande på riktigt — Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. [22] En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. [27] Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990-talet. [28]
Forskning och Pengar. [29] Högskola i Malmö. [36] Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individ och lokalsamhälle. [47] Värden i folkhögskolevärlden. [75] Sammanhället studiestöd. [90]
Jordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn. [13]
EU, konsumenterna och maten — Förväntningar och verklighet. [62] Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. [65]
Arbetsmarknadsdepartementet
Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. [34] Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring — alternativ och förslag.]Sl] Sverige, framtiden och mångfalden. [55]
På väg mot egenföretagande. [55] Vägar in i Sverige. [55]
Hälften vore nog - om kvinnor och män på 90—talets arbetsmarknad. [56]
Medicinska undersökningar i arbetslivet. [63]
Kulturdepartementet
Från massmedia till multimedia —
att digitalisera svensk television. [25] Viktigt meddelande. Radio och TV i Kris och Krig. [80]
Näringsdepartementet
Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänster med miljöpåverkan. [23] Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World. Swedish National Report for Habitat 11. [48] Regler för handel med el. [49] Kompetens och kapital + bilaga. [69] Samverkan mellan högskolan och näringslivet. [70] Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och fmansiering. [78] Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. [89]
Civildepartementet
Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. [3] Forskning för vår vardag. [10] Attityder och lagstiftning i samverkan + bilagedel. [31]
Inrikesdepartementet Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer och landsbygd. [71]
Miljödepartementet
Batterierna — en laddad fråga. [8] Nationalstadsparker. [38]
Rappon från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. [39] Precisering av handelsändamålet i detaljplan. [52] Kalkning av sjöar och vattendrag [53] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 — An Assessment. [73] Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 — Descriptions. [74] IT i miljöarbetet. [92]
FRITZES
POSTAUlnå: testa; Stout mot» Fax el tu gts :i. Tsien-ri tal-mu tio
W'Q'lmt-4 Balm—2503