Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

/99:WL

Högkostnadsskydd

mot

sjuklönekostnader

SHM

1997:142

Delbetänkande av AGRA-utredningen

711m

m Statens offentliga utredningar WEB 1997: 142

w Socialdepartementet

Högkostnadsskydd

mot

sjuklönekøstnader

Delbetänkande av AGRA-utredningen Stockholm 1997

SOU och Dskan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdragav Regeringskanslietslörvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst

l06 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 9l 9l

Order-tel:08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrâdsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet Fördensomskall svarapåremiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20717-6 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

SOU 1997: 142

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Med utgångspunkt från regeringens direktiv av den 26 juni 1997 dir 1997:90 startade AGRA-utredningen sitt arbete i augusti 1997. Utredningens uppgift har varit att undersöka om försäkringen mot sjuklönekostnader motsvarar arbetsgivamas behov av försäkringen och presentera alternativ till denna försäkring. Vidare har utredningen haft till uppgift att kartlägga privata försäkringsalternativ.

Särskild utredare är VD Ingvar Söderström. Sakkunniga är departementssekreteraren Dina Brdarski Jacobson, Socialdepartementet, jur. kand. Alf Eckerhall, Svenska Arbetsgivareföreningen, ombudsmannen Anna-Stina Elfving, Tjänstemännens Centralorganisation, avdelningschefen Anders Englund, Arbetarskyddsstyrelsen, förhandlingssekreteraren Hans Granqvist, Svenska Kommunförbundet, departementssekreteraren Anders Jeppson, Arbetsmarknadsdepartementet, jur. kand. Jens Karlsson, Företagarnas Riksorganisation, direktören Rolf Lindberg, Försäkringskasseförbundet, kammarrättsassessom Anita Linder, Socialdepartementet, departementssekreteraren Karin Lindgren, Närings- och handelsdepartementet, utredaren Carina Nilsson, Landsorganisationen i Sverige, enhetschefen Eva Maria Magnusson, Riksförsäkringsverket, förhandlingsdirektören Margareta Sjöberg, Arbetsgivarverket, ombudsmannen Marie-Louise Strömgren, Sveriges Akademikers Centralorganisation och förhandlaren Jan Svensson, Landstingsförbundet. Experter i utredningen är direktören Lars Wext och controllern Lisbeth Schagerlöv, Hallands läns allmänna försäkringskassa. Utredningens sekreterare är förhandlingsdirektören Gun-Britt Holmberg och planeringssekreteraren Carin Hultin.

4 Till statsrådet Maj-Inger Klingvall SOU 1997: 142

Lag 1991:1047 om sjuklön infördes den 1 januari 1992. Syftet med de nya reglerna var bland annat att öka arbetsgivarnas ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa och att tillförsäkra de anställda en mer rättvis kompensation till följd av sjukdom. I och med införandet av sjuklöneperioden infördes också en försäkring mot kostnader för sjuklön för företag med

anställda. Försäkringskassan erhöll uppdraget att administ-

rera försäkringen. Försäkringen hade det största antalet företag

anslutna i juni 1992. Då var drygt 13 300 företag anslutna. Antalet anslutna företag har därefter årligen minskat och är för närvarande cirka 7 800. Mot den bakgrunden anser jag att denna form av skydd mot höga kostnader till följd av sjukfrånvaro bland anställda i de mindre företagen inte är tillfredsställande. Avsikten med ett skydd för små företag bör, för att vara effektivt, innefatta såväl ett skydd mot höga kostnader till

följd av sjuklöneperioden som en stimulans till förebyggande

insatser för arbetsmiljön, men också möjligheter till kontakter

med försäkringskassan och andra lokala hälsobefrämjande

organ.

Jag föreslår därför att den nuvarande försäkringen upphör och att ett högkostnadsskydd införs. Den bärande tanken bakom förslaget är att små företag inte ska behöva bära större kostnader för sjuklön än vad mot det riksvärde erhålls

som svarar som när samtliga arbetsgivares totala sjuklönekostnader ställs i relation till deras sammanlagda årslönesumman. Högkostnads-

skyddet för små företag tar sin utgångspunkt i den genomsnittliga sjukfrånvaronivån hos samtliga arbetsgivare och den sjuk-

lönekostnad som överstiger riksandelen. Ett litet företag som drabbats av höga sjuklönekostnader ska kunna ansöka om ersättning för viss del av kostnaden hos försäkringskassan. Försäkringskassan ges i och med ansökan om ersättning informa-

tion om att sjukfrånvaron företaget överstiger genomsnittet. Därmed uppstår naturligt en relation mellan försäkringskassan

och det lilla företaget och kassan ges ett enkelt sätt möjlighet

att stödja företag där det finns hälsoproblem. Ett högkostnads-

skydd av detta slag bör medföra minskade hinder för småföre-

SOU 1997: 142 Till statsrådet Maj-Inger Klingvall 5

tagen att nyanställa och utveckla företagen och arbetsmiljön. Det bör åligga Riksförsäkringsverket att i samarbete med SCB kontinuerligt följa sjukfrånvarons utveckling för att dels fastställa beräkningsgrunder för högkostnadsskyddet, dels ge signaler till insatser för att befrämja arbetstagarkollektivets

hälsa.

Förslaget har, som jag ser det, tagit fasta småföretagarnas

ofta upprepade önskemål om enkla och stabila regler. Högkost-

nadsskyddet torde inte få några påtagliga effekter företagens

möjligheter att konkurrera lika villkor. Förslaget har utarbetats med beaktande att varken kostnader eller administration

av

får växa sig för stora inom socialförsäkringsadministrationen.

Utredaren får härmed överlämna delbetänkande SOU

1997:142 H ögkostnadsskydd mot sjuklönekostnader.

Stockholm i oktober 1997

Ingvar Söderström

/Gun-Britt Holmberg

SOU 1997: 142

Förkortningar

ASS Arbetarskyddsstyrelsen prop proposition

RFV Riksförsäkringsverket SAF Svenska Arbetsgivareföreningen

SCB Statistiska centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar

SOU 1997: 142 11

Sammanfattning

Utredaren förordar en reformering av sjuklönelagen som innebär att de små företagen kan få kompensation för en viss del av sjuklönekostnaden. Om sjuklönekostnadens årslönekostnaden

andel av hos ett företag överstiger motsvarande andel för alla arbetsgivare i riket sammantaget bör företaget få ersättning för den del som överstiger riksandelen. Företaget bör också ersättas för socialavgifter, alternativt särskild löneskatt, som är att hänföra till den ersatta delen av sjuklönen. Ersättning ska kunna utges till företag med en årslönesumma som inte överstiger 160 basbelopp, dock skall lägre ersättning utges större företaget är. Ändringarna av sjuklönelagen bör träda i kraft den 1 april 1998 samtidigt som sjuklöneperioden återgår till att omfatta de fjorton första dagarna i sjukperioden. Högkostnadsskyddet ska fungera som ett skydd för det mindre företaget som ett år drabbas av höga sjuklönekostnader.

Enligt småföretagens egen uppfattning är kostnader för sjuklön en av de belastningar verksamheten som bidrar till att företagen inte vågar nyanställa. Under de tre första kvartalen 1997 har småföretagarna upplevt den förlängda sjuklöneperioden som ett hot mot verksamheten. Den aviserade förkortningen av sjuklöneperioden har mottagits positivt av företagen men de anser ändock

problemen inte är undanröjda. Även fjortondagarsperioder kan att vara en tung börda för ett litet företag, vilket konstaterades redan 1981 i sjukpenningkomrnitténs betänkande SOU 1981:22. Erfarenheterna indikerar att en stor del av företagens kostnader kan hänföras till sjuklöneperiodens första dagar. Det framstår som angeläget att reducera småföretagens oro till en sådan storlek att de anser sig kunna leva med eventuella konsekvenser av regel-

12 Sammanfattning SOU 1997: 142

systemet utan att avstå från nyanställning eller göra selektering av arbetssökande. Utredarens uppfattning är att ett framtida skydd mot olägenheter till följd sjuklöneperioden ska utformat så av vara att ett reellt skydd mot höga sjuklönekostnader erhålles och att därmed ett hinder för arbetsgivarna att nyanställa och utveckla sina verksamheter reduceras. Ett kostnadsskydd får dock inte medföra att företagens motivation i fråga att skapa goda arbetsmiljöer om minskar. De små företagen bör därför inte helt befrias från kostnader för sjuklön, i synnerhet inte som de anställda måste bekosta en del av sjukfrånvaron systemet med karensdagar. genom Trots att försäkringskassans försäkring mot sjuklönekostnader under en rad år haft premienivå på 1,5 1,7 har många en - procent företag lämnat försäkringen. Företagen att försäkringen är anser för dyr. De privata försäkringarna mot sjuklönekostnader har inte heller de uppfattats attraktiva företagen. Det förefaller som av mindre lämpligt att tillskapa offentligt administrerad försäkring en om tanken är att de små företagen ska åtnjuta ett tämligen långtgående skydd mot sjuklönekostnader. I sådant fall är ett högkostnadsskydd inom den allmänna försäkringen att föredra. Ett långt gående skydd mot sjuklönekostnader kan idag motiverat anses mot bakgrund av den rådande arbetslösheten och den ökade risk för selektering vid nyanställning finns i sådan situation. Enligt som en vad många små företag själva fästs allt större vikt vid de uppger arbetssökandes hälsa. Ett skydd mot höga sjuklönekostnader bör ha en enkel utforrrming, så att berörda företagare lätt kan avgöra vilka kostnader företaget måste bära, utan att den ersättning som utbetalas blir alltför schabloniserad. Om till exempel sjuklönekostnaden hos ett litet företag uppgår till 5,0 procent den totala årslönekostnaden kan företaget av erhålla kompensation för kostnaden mellan det RFV fastställda av genomsnittliga riksvärdet och 5,0 procent. Den överskjutande delen av sjuklönekostnaden kan arbetsgivaren få ersättning för genom att en gång per år ansöka detta hos försäkringskassan. om Ersättning skall endast utbetalas för sådan sjuklön arbetssom givaren enligt lag är skyldig att utge. Det torde krävas ansökan att

SOU 1997: l 42 Sammanfattning 13

innehåller uppgift företagets registreringsnummer, dess totala

om årslönekostnad och den totala sjuklönekostnad för det aktuella året. De uppgifter som erfordras kan hämtas från verksamhetens årsredovisning och bör åtföljas intyg från revisor. Ansökan om

av ersättning förutsätter att företaget fyller i uppgifterna blankett som tillhandahålls av försäkringskassan. Enligt nuvarande ordning har Riksförsäkringsverket det slutliga ansvaret för utformningen

försäkringskassans blanketter. Utredaren förutsätter att RFV av vid blankettutformningen tar tillbörlig hänsyn till de små företagens önskemål enkelhet och tydlighet. Självfallet skall

om ersättning från försäkringskassan inte kunna utbetalas om sjuklönelagen över huvud taget inte är tillämplig. Således är förekomsten av såväl en arbetsgivare som en arbetstagare en förutsättning för rätt till ersättning.

RFVs beräkningar av riksvärdet för sjuklönekostnadema för det kommande året bör utgå från det nationella genomsnittet arbetsmarknaden. Riksvärdet bör fastställas årligen. Utredaren vill understryka att om detta riksvärde skulle visa sig vara alltför högt bör man sikt överväga att i stället utnyttja ett riksvärde som baserar sig på genomsnittet för de mindre företagens sjuklönekostnad i förhållande till deras årslönekostnad. Statistiskt underlag för detta finns inte idag men kan sikt tillskapas.

En ordning som ger små företag rätt till ersättning för överskjutande sjuklönekostnader medför även, som utredaren ser det, att försäkringskassan, ett enkelt sätt, får information om vilka företag drabbats högre sjukfrånvaro än genomsnittet.

som av

Försäkringskassan med föreslagen ordning bättre förutsätt-

ges ningar att aktivt stödja arbetsplatser där det finns hälsoproblem. Ansökan ersättning för sjuklönekostnader kan fungera som en

om signal till försäkringskassan att kontakta berörd arbetsgivare och ta initiativ till dialog de problem finns och vilka åtgärder

en om som

kan vara befogade. En sådan dialog förväntade sig lagstiftaren som skulle uppstå i och med införandet den nuvarande försäkringen

av för små företag. Man kan nu konstatera att förväntningarna vad

frivillig försäkring skulle åstadkomma inte hade någon moten svarighet i företagens och socialförsäkringsadministrationens var-

14 Sammanfattning SOU 1997: 142

dag. Sannolikheten för att den önskade dialogen ska komma till stånd torde vara väsentligt högre om de små företagens sjuklönekostnadsproblem löses med ett högkostnadsskydd inom den allmänna försäkringen. Samarbetet mellan försäkringskassorna och arbetsgivarna torde förbättras ytterligare om försäkringskassorna ges möjlighet att inom sin verksamhet ha en bestämd kontaktperson för varje arbetsgivare i försäkringskassans upptagningsområde. Detta skulle kunna bidra till att skapa ett förtroendefullt förhållande mellan företagen och försäkringskassorna.

Utredaren har övervägt möjligheten att ställa villkor för rätt till ersättning för sjuklönekostnader. Det är självfallet så att utbetalning ersättning under en lång rad år till ett företag där det

av av uppenbart finns samband mellan arbetsmiljö och ohälsa skulle kunna anses vara stötande. Visserligen skulle uppsättande av villkor för företagets rätt till ersättning från försäkringskassan i ett sådant fall kunna påskynda arbetsgivarens insatser för en bättre arbetsmiljö. Det framstår dock som mindre lämpligt med en generell ordning där försäkringskassan kan vägra utbetalning av ersättning med hänvisning till dålig arbetsmiljö hos företaget, i synnerhet som den kortare sjukfrånvaron ofta har andra orsaker än arbetet. Förutsättningar för arbetsmiljöarbetet regleras i arbetsmiljölagen och de författningar som Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar. Tillsynsansvaret för brister i arbetsmiljön åligger idag Yrkesinspektionen och det finns inget som hindrar att försäkringskassan påtalar arbetsmiljöbrister för inspektionen. Utvecklingen går dessutom mot en ökad reglerad samverkan mellan olika myndigheter.

I de flesta län finns överenskommelser mellan försäkringskassan och Yrkesinspektionen i syfte att effektivisera samarbetet. Det bör inom ramen för detta samarbete vara möjligt att hantera problemet med enskilda företag som i hög grad åtsidosätter arbetsmiljön. Utredaren förutsätter att Yrkesinspektionen har både de resurser och redskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter och upprätthålla en god tillsyn. Genom att införa en rätt till ersättning för en viss del av sjuklönekostnaderna kan det synas som att det ekonomiska incitamentet för förebyggande arbets-

SOU 1997: 142 Sammanfattning 15

miljöarbete bortfaller. Incitamentet finns dock kvar. Arbetsgivaren kommer fortfarande att bära en del sjuklönekostnaderna och

av precis som tidigare kommer olägenheter i form av produktionsbortfall, leveransförseningar och intäktsbortfall att kvarstå som incitament för att förebygga ohälsa arbetsplatsen.

Enligt de föreslagna övergångsbestämmelsema ges möjlighet för företag som är bundna av den nuvarande försäkringen att säga upp den i förtid. Uppsägning av försäkringskassans försäkring kan göras till det kvartalsskifte som följer närmast efter uppsägningen. Detta innebär att ett företag som är bundet av en försäkringsöverenskommelse den l april 1998 kan bli befriad från denna tidigast den ljuli 1998.

Ett skydd mot höga sjuklönekostnader för små företag kommer enligt det underlag utredaren inhämtat att uppgå till kostnad

en understigande 300 miljoner kronor per år. Utredaren behöver

enligt direktiven inte ge förslag till finansiering. Utredaren vill i detta sammanhang understryka att sjukfrånvaron hos de mindre företagen är lägre än hos de större företagen samtidigt som de små företagen i princip bidrar till finasieringen av socialförsäkringssystemet i lika hög grad som de stora företagen. Förslaget

om kostnadsskydd för små företag bygger tanken att de små företagen ska försättas i en situation då de bär så väl avvägd del

en av företagets sjuklönekostnader att de törs utveckla verksamheten och nyanställa. Finansieringen av en eventuell reformering sjuk-

av lönelagen bör lämpligen utformas så att detta syfte inte motverkas.

Författningsförslag

Förslag till

-

Lag om ändring i lagen 1991:1047 om sjuklön

Skydd mot kostnader för sjuklön

17 §

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte överstiger 160 gånger det för året gällande basbeloppet enligt l kap 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring, kan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 1 7 a Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnadema bortses från avgifter enligt lagen 1981:691 om socialavgifter och lagen 1994:1920 om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen 1990:659 om särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster.

l7a§

En arbetsgivare kostnaderför sjuklön överstiger den procen-

vars tuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare erhåller, efter ansökan hos försäkringskassan, ersättning för överskjutande del sjuklönekostnaden.

av

Regeringen föreskriver närmare villkor för rätt till ersättning från försäkringskassan.

18 F örfattningsförslag SOU 1997: 142

26§

I fråga om försäkringskassans handläggning ärenden enligt 10,

av 11, 13, 14, 16, 17, 17a och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen 1962:381

om allmän försäkring: 18 kap. 2 § riksförsäkringsverkets tillsyn,

om 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap 4 § om återbetalningsskyldighet,

20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och överlåtelse,

om 20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet, 20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.

Denna lag träder i kraft den l april 1998.

SOU 1997: 142 Författningsförslag 19

Förslag till

Förordning 1998: ersättning för

xx om

17 § lagen 1991:1047

sjuklönekostnader enligt a

om sjuklön

Ansökan m.m.

1§ Ersättning enligt 17 a § lagen 1991:1047 om sjuklön utbetalas, efter skriftlig ansökan från arbetsgivare, den allmänna för-

en av säkringskassa som anges i 25 § andra stycket samma lag.

Ansökan görs blankett som fastställs av Riksförsäkringsverket.

2§ Vid beräkning av en arbetsgivares sammanlagda lönekostnader skall, utöver vad som anges i 17 § lagen 1991:1047 om sjuklön, bortses från arbetsgivarens lönekostnader för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § samma lag gäller arbetstagare med omfattande kontidsfrånvaro.

3§ Den som ansöker om ersättning skall styrka sin rätt till ersättning.

Ersättning 4§ Försäkringskassan ersätter arbetsgivarens kostnader för sjuklön enligt 6 § lagen 1991:1047 om sjuklön. Kostnaderna ersätts till den del de överstiger den procentuellt beräknade genomsnittskostnaden för sjuklön för samtliga arbetsgivare. Försäkringskassan er-

20 F örfattningsförslag SOU 1997: 142

sätter även arbetsgivarens avgifter enligt lagen 1981:691

om socialavgifter och lagen 1994:1920 om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen 1990:659 särskild löneskatt på vissa

om förvärvsinkomster, till den del avgifterna och skatten är hänförliga till den utbetalda sjuklön som ersätts.

Arbetsgivarens kostnader för sjuklön till arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § lagen 1991:1047 om sjuklön gäller ersätts enligt den lagen.

Ersättning utbetalas gång årligen. Försäkringskassan får,

en om särskilda skäl föreligger, besluta att ersättning i ett enskilt fall ska utbetalas enligt annan ordning.

Riksförsäkringsverket får föreskriva hur kostnader för sjuklön och ersättning för kostnaderna ska beräknas.

5§

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte överstiger 100 basbelopp erhåller ersättning mot-

som svarar 100 procent av de sjuklönekostnader överstiger den

som procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare överskjutande sjuklönekostnad.

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår överstiger 100 basbelopp men inte 130 basbelopp erhåller ersättning som motsvarar 75 procent av den överskjutande sjuklönekostnaden.

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår överstiger 130 basbelopp men inte 160 basbelopp erhåller ersättning som motsvarar 50 procent av den överskjutande sjuklönekostnaden.

Denna förordning träder i kraft den l april 1998 då förordningen 1991:1395 om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § lagen 1991:1047 om sjuklön upphör att gälla.

För försäkring tecknats före denna tidpunkt gäller dock

som förordningen till och med utgången år 1998. Även efter denna

av

Fmfattningsförslag 21

tidpunkt gäller förordningen i fråga om ersättning för sjuklönekostnader för sjuklöneperioder som påbörjats innan försäkringen upphör att gälla.

Försäkringstagare som vill säga upp försäkringen att upphöra före den 31 december 1998 får säga upp försäkringen att upphöra från det kvartalsskifte som följer närmast efter uppsägningen.

1 Inledning

Utredningens direktiv

Enligt regeringens direktiv skall utredaren undersöka om den försäkring mot sjuklönekostnader som idag kan tecknas hos försäkringskassan motsvarar arbetsgivamas behov av och intresse för denna försäkring. Befintliga privata försäkringslösningar skall kartläggas och alternativ till den nuvarande försäkringen skall presenteras. Vidare skall konsekvenserna av den förlängda sjuklöneperioden för framför allt de mindre företagen bedömas. Syftet med översynen försäkringen är enligt direktivet att förbättra den.

av Utredaren har uppfattat detta att förslag till en förbättrad lös-

som ning problemet med sjuklönekostnader ska presenteras.

av

Utredningens arbete

Med hänsyn till de tidsramar gäller för utredningsuppdraget

som har det inte varit möjligt för utredaren att göra någon mer omfattande undersökning arbetsgivamas behov av och intresse för

av försäkringskassans försäkring mot sjuklönekostnader. Det har dock oberoende den tillsatta utredningen genomförts under-

av nu sökningar företagens intresseorganisationer under åren 1996

av och 1997. Dessa enkäter har utredaren kompletterat med en intervjuundersökning riktad till slumpvis utvalda företag med l 19

anställda i Hallands län. Företagen i intervjuundersökningen hänför sig till olika branscher; verkstadsindustri-, bygg-, transport-, ryckeri-, handel-, tjänste- och servicebranschen. Intervjuerna har

24 Inledning SOU 1997: 142

bland annat omfattat frågor den förlängda sjuklöneperiodens om konsekvenser för företaget och behovet försäkring sjukav mot lönekostnader. Som tidigare nämnts ska utredaren enligt direktiven bedöma konsekvenserna den förlängda sjuklöneperioden för framför allt av de mindre företagen. Underlaget för att bedöma konsekvenserna är inte så omfattande efter endast nio månaders erfarenhet den av förlängda sjuklöneperioden. Frågeställningen har tagits dels i upp intervjuundersökningen i Halland under augusti 1997, dels i undersökningar genomförda uppdrag Företagarnas Riksav organisation respektive SAF i Skaraborg våren 1997. De slutsatser som kan dras av dessa undersökningar redovisas i avsnitt Resultatet av undersökningarna måste värderas mot bakgrund den av korta tid den förlängda sjuklöneperioden varit i kraft. Frågan om den förlängda sjukperiodens konsekvenser torde dock numera sakna relevans i och med att regeringen aviserat återgång till en fjorton dagars arbetsgivarperiod i sjukförsäkrin gen. Under arbetets gång har utredaren sökt samråd med Småföretagsdelegationen. Utredaren har därutöver haft enskilda samtal med Riksförsäkringsverket, Stockholms läns allmänna försäkringskassa, Försäkringsförbundet och Försäkringskasseförbundet.

Bakgrund

Det ekonomiska läget i Sverige låg till grund för ett antal politiska krisuppgörelser under första hälften 1990-talet. Dessa av uppgörelser fick även konsekvenser för socialförsäkringssystemet. Problem med sjukfrånvarons utveckling och ökande förtidspenen sionering resulterade i rad förändringar inom socialförsäkringsen området. För att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron och den ökande förtidspensioneringen infördes arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, rehabiliteringsansvar för arbetsgivarna och skärpta krav för förtidspensionering. Därtill infördes karensdag och minskad sjukersättning för de anställda. Flera skäl ligger således till grund för att den totala sjukfrånvaron i Sverige kraftigt har minskat under 1990-talet. 1990 var

Inledning 25

sjukfrånvaron cirka 6 procent. 1996 hade nivån halverats. För den privata sektorn var den 3,9 procent.

Vid en skandinavisk jämförelse är den svenska sjukfrånvaron numera låg. I grannlandet Danmark har sjukfrånvaron ökat under de allra senaste åren och låg inom den privata sektorn 4,5

1996. Även i Norge har sjukfrånvaron ökat de allra procent senaste åren och uppmättes 1996 till 5,8 procent inom den privata sektorn. Finlands sjukfrånvaro har inom den privata sektorn sjunkit från drygt 6 procent i slutet 1980-talet till 5,6 procent 1996. Till följd av att länderna skiljer sig i mät- och beräkningshänseende beträffande sjukfrånvaron är det svårt att göra direkta jämförelse mellan de olika ländernas sjukfrånvaronivå. Länderna skiljer sig även beträffande arbetsmarknadsläge och socialförsäkringssystem. Det är viktigt att beakta att enbart sjukfrånvaron inte är något mått ohälsan i ett land.

Den korta sjukfrånvaron i Sverige utgör en mindre del av den totala sjukfrånvaron i landet. Ur ett statsfinansiellt perspektiv har den korta sjukfrånvaron förlorat en del av sin betydelse genom arbetsgivarperioden. Det betyder emellertid inte att den korta sjukfrånvaron är ointressant. Tvärtom kan den ha stor betydelse ur produktionssynpunkt. Ett oväntat sjukfall en vecka kan medföra stor problem för företaget att hinna med det arbete som det åtagit sig. De längre sjukfallen kan lättare pareras med hjälp av vikarier och innebär mindre direkta kostnader för företaget efter de första tjugoåtta dagarna.

1992 års lag om sjuklön

Tidigare erhöll arbetstagare som på grund av sjukdom drabbades

nedsatt arbetsförmåga sjukpenning från försäkringskassan. Arav betsgivarna hade i princip inte någon författningsreglerad skyldighet att kompensera sjuklediga arbetstagare för inkomstbortfall. Den ordningen korn efter en tid att anses innebära att arbetsgivare avlastades kostnader för sjukfrånvaro som kunde bero dålig arbetsmiljö. Ersättningssystemet kunde medföra att arbetsgivamas intresse av att vidta arbetsmiljöbefrämjande åtgärder minskade.

26 Inledning SOU 1997: 142

1992 infördes därför genom lag 1991:1047 sjuklön

om en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, vilket innebar att arbetsgivarna skulle betala sjuklön till de anställda. Arbetstagarna skulle i normalfallet inte längre erhålla sjukpenning från försäkringskassan under den första delen av sjukperioden. De främsta skälen till införandet av sjuklönelagen var dels att stimulera arbetsgivarna till insatser som bland annat kunde förbättra arbetsmiljö och arbetsorganisation i syfte att minska sjukfrånvaron, dels att uppnå administrativa förenklingar och därmed minska socialförsäkringsadministrationens kostnader för sjukpenning. Arbetsgivarperioden ansågs utgöra ett incitament för arbetsgivarna att reducera korttidsfrånvarons orsaker.

Enligt sjuklönelagen har anställda rätt att behålla lön och andra anställningsförmåner vid frånvaro från arbetet grund sjuk-

av dom, så kallad sjuklön. Den period under vilken den anställde är berättigad till sjuklön enligt sjuklönelagen omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt grund av sjukdom och de därpå följande tjugosju kalenderdagarna. Vid införandet av sjuklönelagen var sjuklöneperioden begränsad till de fjorton första dagarna i sjukperioden. Från och med den l april 1993 utges inte sjuklön den första dagen i sjukperioden och för följande dagar utgör sjuklönen från och med den l januari 1996 75 procent av anställningsförmånema. Kompletterande förmåner kan utges med stöd av kollektivavtal.

Redan vid införandet av sjuklönelagen konstaterades att arbetsgivarperioden inte var problemfri. Lagstiftaren ansåg att det fanns behov av att eliminera vissa ogynnsamma effekter som kunde uppkomma på företag med få anställda. Ett litet företag har sällan de ekonomiska marginaler som krävs för att kunna bära mer omfattande kostnader för sjuklön. Utredarens uppfattning är att små företag också har större känslighet för avbrott i produktionen

en som sjukfrånvaro ofta innebär. Möjligheten att omfördela arbetsuppgifter i samband med sjukfrånvaro är mindre ett litet företag. Dessa faktorer riskerar i ogynsamma fall företagets existens

kan även, bortsett från faktiskt inträffade ekonomiska händelmen ser, verka styrande företaget vid rekrytering av arbetskraft. Om

SOU 1997: 142 Inledning 27

ansvaret för sjukdom hos de anställda uppfattas som alltför betungande av arbetsgivaren är det naturligt att arbetsgivaren anställer sådan personal har uppvisat och kan förväntas uppvisa

som

låg sjukfrånvaro. Det slogs fast i proposition l990/91:181 att en

måste förhindra att med hälsa stängdes ute från man personer svag arbetsmarknaden.

Försäkringsskyddet för de små företagen

I syfte att skydda små företag mot oväntat höga kostnader för sjuklön infördes i sjuklönelagen möjlighet för sådana företag

en att försäkra sig. Det ansågs att de små företagen måste ha möjlighet att försäkra sig mot höga sjuklönekostnader som uppstår på grund faktorer står utanför det område den enskilde arbets-

av som givaren kan påverka. Möjligheten att teckna en försäkring mot sjuklönekostnader hos försäkringkassan skulle dessutom, enligt förarbetena, kassan god bild av sjukfrånvaron små före-

ge en tag, och kassan kunde utnyttja kunskapen för en dialog med företaget behovet åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och ar-

om av betsorganisation. Företagen skulle erbjudas skydd mot sådana ekonomiska påfrestningar som kunde utgöra ett hot mot det lilla företagets överlevnad.

Mot bakgrund av motiven för införandet av en arbetsgivarperiod sattes snäv gräns för vilka företag som skulle ges möj-

en lighet att teckna försäkring hos försäkringskassan. Försäkringen riktade sig, enligt förarbetena till lagen, till företag vars sammanlagda lönekostnad under ett kalenderår inte översteg 60 basbelopp, vilket skulle motsvara cirka 10 heltidsanställda. Med basbelopp avsågs basbelopp enligt l kap. 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring. När försäkringen infördes l januari 1992 var beloppsgränsen efter behandling i Socialförsäkringsutskottet ändrad till 90 basbelopp vilket motsvarade cirka 15 heltidsanställda.

Försäkringen tänkt att täcka oförutsett höga sjuklönekost-

var nader för det lilla företaget, varför företaget skulle bära en viss del

sina kostnaderna för sjuklön. I detta sammanhang diskuterades av två olika villkorsmodeller för försäkringen. En modell var att

28 Inledning SOU 1997: 142

företaget skulle stå för sjuklönekostnader för ett visst begränsat antal dagar i varje sjuklöneperiod och en annan modell var att företaget skulle stå för sjuklönekostnader intill ett visst belopp under en tolvmånadersperiod. Det förstnämnda förslaget föreslogs med motivering att denna modell skulle stimulera företagen till förbättringar i arbetsmiljö och arbetsorganisation. Den valda modellen bedömdes då av lagstiftaren innebära väl avvägd

en självrisk.

Med små företag avses enligt sjuklönelagen arbets-

numera givare med beräknade lönekostnader högst 130 basbelopp

per år vilket motsvarar cirka 23 helårsanställda. För år 1997 omfattas arbetsgivare med lönekostnader upp till 4 719 000 kronor av rätten att teckna försäkring. Vid beräkningen av arbetsgivarens

sammanlagda lönekostnader undantas kostnader enligt lagen om socialavgifter och lagen allmän löneavgift samt lagen sär-

om om skild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Försäkringen tecknas hos försäkringskassan och gäller fram till närmaste årsskifte. Om försäkringen inte sägs upp till årsskiftet förlängs den automatiskt med ett kalenderår. Företaget betalar avgift kvartalsvis i för-

en skott för försäkringen. Avgiften är för 1997 bestämd till 2,5

procent av de beräknade sammanlagda lönekostnadema för företaget. Avgiften för försäkringen är relaterad till lönekostnadema hos

arbetsgivaren oberoende av sjukdomshistorik och sjukdomsrisker i verksamheten. Försäkringen har sedan sin tillkomst byggt på självfinansieringsprincipen vilket medför högre premie färre företag som tecknar försäkringen. Lagstiftaren ansåg 1991 att det inledningsvis inte var motiverat att utveckla ett system med individuellt satta avgifter som speglade förhållandena i det enskilda företaget. Avgiften är beräknad för att täcka såväl ersättning från försäkringen som administrationen av densamma.

Försäkringen ersätter sjuklönekostnader och till dessa hänförliga socialavgifter, löneavgifter och särskild löneskatt från och med den fjärde dagen i sjukperioden, dock endast sjuklönekostnader som arbetsgivaren enligt lag är skyldig att utbetala. Ersättning erhålls efter ansökan hos försäkringskassan. Ersättningen betalas

SOU 1997: 142 Inledning 29

ut månadsvis i efterskott och beräknas de kostnader som belöper sig varje individ som uppburit sjuklön hos arbetsgivaren.

Vad vet vi idag beträffande utnyttjandet av försäkringen

Vid försäkringens tillkomst 1992 utgick lagstiftaren från att den aktuella målgruppen spontant skulle visa ett intresse för försäkringen. Försäkringen riktade sig då till företag vars sammanlagda lönekostnad för kalenderår inte översteg 90 basbelopp. Anslutningen till försäkringen högst ett halvår efter försäk-

var som ringens tillkomst då 13 325 företag anslutna. Därefter har in-

var tresset för försäkringen stadigt sjunkit. Premien för försäkringen sattes första året till 1,6 procent av företagets lönekostnad. Premien har därefter höjts och vid införandet den förlängda sjuk-

av löneperioden den 1 januari 1997 fastställdes premien till 2,5 procent. Ijuni 1997 var 7 871 företag anslutna och många av dessa företag kan anses vara högriskverksarnheter. Trots att premien inte förändrades i någon högre grad åren 1992 1996 minskade antalet

försäkrade stadigt under perioden.

Tabell Försäkringskassans försäkring motsjuklönekostnader. Utveckling av premie och antal försäkringstagaremälla: RFV

Tidpunkt Antal an- Beloppsgräns Premie i pro-

slutna för anslutning cent av års-

30 Inledning SOU 1997: 142

Under en sexmånadersperiod 1996 har RFV genomfört

en uppföljning av hur försäkringen har utnyttjats. Den visar att 54

procent av företagen, vilket motsvarar 4 066 företag, inte erhållit någon som helst ersättning från försäkringen. 63 procent före-

av tagen med en lönesumma under 500 000 kr, det vill säga mycket små företag, ingick i den andel företag inte utnyttjat tecknad

som försäkring. Den årliga avgiften för försäkringen under 1996 för företag av denna storlek var 8 000 kronor. Cirka 25 procent

av dessa företag har fått ut högre ersättning från försäkringen än

en vad de betalt in i avgift, det vill säga variationen i försäkringsutnyttjandet har varit stor inom den här storleksgruppen före-

av tag.

För företag med en lönesumma mellan 500 000 kr och 1 000 000 kr har cirka 20 procent erhållit högre ersättning än

en vad som motsvarar avgiften. Ungefär samma andel gäller för företag med en högre lönesumma än 1 000 000. Tanken bakom varje form av försäkring är att åstadkomma acceptabel risk-

en spridning. På så sätt kan motivera olika utfall för olika försäk-

man ringstagare vilket är själva grundidén detta förutsatt att det inte

insmyger sig systematiska skillnader i spridningsmönster inom samma premiegrupp.

Ersättning från sjuklönekostnadsförsälcringen utbetalas inte för sjuklön som utgivits till arbetstagare som har särskilt högriskskydd. Sjuklönekostnaden för dessa arbetstagare ersätts i

annan ordning. För närvarande har 6 646 försäkringstagare beviljats högriskskydd. Kostnaden för det särskilda högriskskyddet uppgår under 1997 till cirka 6 miljoner kronor månad. Från och med

per den 1 januari 1998 införs ytterligare en form av högriskskydd vilket riktar sig till personer med en eller flera längre återkommande sjukdomsfall prop. 1996/97:63.

RFV har konstaterat att småföretagsförsäkringen har gått med ett mycket stort överskott under 1996 till följd av den kraftiga nedgången i korttidssjukfrånvaron i de små företagen. Detta förhållande tycks även gälla för 1997. En översyn premiesätt-

av ningen pågår till följd härav inom RFV. RFV räknar

med att en kraftig sänkning av premieuttaget bör kunna ske 1998, trots för-

Inledning 31

väntade kostnadsökningar till följd av att kompensationsnivån för sjuklön kommer att höjas från 75 till 80 procent den l januari 1998.

Några möjliga orsaker till det svala intresset för försäkringen

Intresset för att teckna försäkring har som framgår av ovanstående tabell stadigt avtagit. Anledningarna till detta är förmodligen flera. Många företag med få anställda bedömer sannolikt sjukkostnadsrisken som låg i förhållande till kostnaden för försäkringen. I jämförelse med de större företagen har småföretagen en mycket lägre sjukfrånvaro något som de historiskt sett alltid har haft. Särskilt

uttalad är den låga sjukfrånvaron i de riktigt små företagen. Företag med låg sjukfrånvaro ser sannolikt inget skäl till att teckna en försäkring med den premienivå som gäller för närvarande.

En annan delförklaring kan vara att över 70 procent av den totala sysselsättningen i Sverige 1996 fanns inom tjänstesektom,

har lägre sjukfrånvaro än industrisektom. Alltfler som en småföretag tillhör tjänstesektom. Det är inom denna sektor som en större del nyetableringen av företag för närvarande sker. 80

av procent nyföretagandet 1996 skedde inom tjänstesektom och då

av främst inom företagsornrådena företagstjänster 33 procent och varuhandel, hotell, restauranger samt reparationer 29 procent. Tjänsteföretag som blir alltmer kunskapsintensiva har, kan man förmoda, svårare att sätta sjukersättare för kortare arbetsinsatser. Tjänsteföretagen har sannolikt även stora overheadkostnader i samband med sjukdom, vilket är kostnader

försäkringen inte täcker. Inom servicesektorn, som också är i som stark tillväxt bland småföretagen, är sannolikt ett sådant förhållningssätt till nyttjande av vikarier inte lika uttalat.

32 Inledning SOU 1997: 142

Tabell 2. Sjukfrånvaroutvecklingen efter antalet anställda på företaget inom privat sektor. Andelen sjukfrånvarande av antalet anställda. 1 kvartal 2 kvartal Källa: SCBs kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Materialet är baserat uppgifter från ett urval av 12 000 arbetsställen som representerar hela den privata arbetsmarknaden

Kvartal/ Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal år an- an- an- an- an- an- an-

ställda ställda ställda ställda ställda ställda ställda

1-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-

1 1993 2,0 2,8 3,5 4,4

Närmare 95 procent av de drygt en halv miljon privata företag som 1996 fanns registrerade i Sverige är mycket små, det vill säga har färre än 10 anställda. Den helt övervägande delen av dessa är så kallade familjeföretag. Antalet företag inom privat sektor med färre än tjugo anställda, exklusive företag utan anställda, uppgick 1996 till cirka 175 000. Sveriges företagsstruktur domineras av ett

SOU 1997: 142 Inledning 33

extremt stort antal små företag, få medelstora och förhållandevis många företag. Strukturerar de anställda efter industristora man respektive tjänstesektor dominerar tjänstesektom bland småföretagen. Egenföretagen, det vill säga företag utan anställda, är en betydande småföretagen och är den grupp som ökar mest grupp av i antal. År 1996 uppgick de till cirka 320 000 företag. Dessa egenföretagare saknar anställda kan inte teckna försäkringen hos som försäkringskassan. De är definitionsmässigt utestängda från försäkringen. Däremot har egenföretagama rätt till ersättning från den allmänna försäkringen. Ett aktiebolag med anställd kan däremot en teckna försäkringskassans försäkring. . Sammantaget kan dessa och andra förhållanden utmärker som de små företagen förklara det svala intresset för försäkringen och försäkringen i sin nuvarande utforrrming inte alltid lämpar sig att för de minsta företagen. och möjligen bidragande orsak till det uteblivna in- En annan tresset för försäkringen kan vara försäkringskassomas begränsade möjligheter att handha och marknadsföra en försäkring av detta slag. Ett bibehållande och utveckling försäkring förutsätter av en försäkringsgivaren är beredd och har nödvändiga resurser för att marknadsföra produkten. Sådana resurser saknade försäkringsatt kassoma under hela den tid försäkringen funnits har varit som tvungna att koncentrera sina resurser till förvaltandet av den allmänna socialförsäkringen. Försäkring mot sjuklönekostnader infördes l januari 1992 tillsammans med en rad andra nyheter och del den lagen sjuklön. De främsta delarna; som en av nya om lagstadgad rätt till sjuklön för arbetstagare, försäkringskassans nya roll samordnare rehabilitering, arbetsgivamas rehabilitesom av ringsansvar, sjuklönegaranti, särregler för vissa arbetstagare med särskilt omfattande sjukfrånvaro med innebar en stora förmera ändring för försäkringskassoma. Detta medverkade till att socialförsäkringsadministrationen inte hade resurser till några större satsningar på marknadsföring den försäkringen för småav nya företag. Insatsema utgjordes därför främst av intern utbildning i försäkringsteknik samt information i samband med den generen rella information i samband med nyheten sjuklön. som gavs om

34 Inledning SOU 1997: 142

Det förefaller mindre troligt att försäkringskassoma inom över-

en skådlig tid genom omfördelning eller tillskott skulle

av resurser kunna arbeta offensivt med frivillig företagsförsäkring.

mer en

Utvecklingen av försäkring mot sjuklönekostnader i Halland

I samband med införandet av sjuklöneperiod fjorton dagar den

om 1 januari 1992 och det närmaste halvåret därefter sålde försäkringskassan sina flesta försäkringar. Försäljningsinsatsen

utgjordes främst av den generella information lämnades till

som företag med anledning införandet sjuklön samt viss riktad

av av information till mindre företag. Någon intensivare marknadsföring av försäkringen för små företag med exempelvis telefonkontakter och kundbesök gjordes inte. Begreppet "kund" 1992 dessutom

var inte något vedertaget begrepp inom försäkringskassevärlden och "att sälja" var heller inte något direkt bejakade inom

man organisationen. Försäljningsinsatsema således i flertalet fall

var engångsinsatser i form av skriftlig information. Endast ett fåtal försäkringskassor har genomfört särskilda informationskampanjer i syfte att väcka de mindre företagens intresse för sjuklönekostnadsförsäkringen. Under åren 1993-1996 informerades i Hallands län regelmässigt endast nystartade företag

om försäkringen och då enbart skriftligt.

Antalet pågående försäkringar i Hallands län störst

var som under andra halvåret 1992. Lagen om sjuklön hade då nyligen införts och små företag tecknade försäkring för att minimera sina eventuella nya kostnader. Efter bara ett år med sjuklön vände

antalet försäkringstagare nedåt. Denna utveckling har fortsatt och antalet försäkringstagare har mer än halverats fram till december 1996.

SOU 1997: 142 Inledning 35

Pågående och avslutade försäkringar vid kassans kontor i Halmstad

Genomgång avslutade respektive pågående försäkringar vid det

av största kontoret i länet Halmstadskontoret visar följande.

-

Avslutade försäkringar

Avslutade försäkringar är antingen sådana där försäkringstagaren

sin försäkring eller inte betalt premien i tid och försjälv sagt upp säkringen har därför upphört. Totalt rör det sig om 55 försäkringar

avslutats under åren 1992-1996. 36 procent av företagen som som upphört med försäkringen är/var i byggbranschen, resterande var företag i Verkstadsindustri, detaljhandel, transport och jordbruk. Många företagen hade inte behövt utnyttja försäkringen särkilt

av frekvent och det ofta anledningen till att man sade upp sin för-

var säkring. Något företag hade övergått till privat försäkringsbolag.

Pågående försäkringar

Bland de pågående försäkringarna 40 st är 70 procent tecknade

företag med sammanlagd lönekostnad som understiger av en 500 000 kronor. Inget företag med lönekostnad över 3 miljoner återfinns bland försäkringstagarna. Däremellan avtar antalet före-

med försäkring i takt med fallande lönekostnad. Drygt 20 protag

företagen med försäkring är i byggbranschen, därefter är cent av det främst konsultföretag och detaljhandelsföretag är försäk-

som rade. Sjuklönekostnader ersatts försäkringen hänför sig

som av främst till företag i byggbranschen och detaljhandel.

36 Inledning SOU 1997: 142

Anslutning till företagshälsovård

Anslutning till företagshälsovård är inte särskilt frekvent, varken bland företag som avslutat sin försäkring eller bland de företag

som är aktuella försäkringstagare.

I fråga om anslutning av småföretag till företagshälsovård

mer generellt i Halmstad kommun varierar detta kraftigt beroende bland annat bransch. Till exempel är många byggföretag och lantbruk anslutna till företagshälsovård "Bygghälsor" och "Lantbrukshälsor". Andra småföretag som har relativt hög anslutningsfrekvens är sådana självständiga enheter/företag ingår i större

som bolag/organisationer till exempel bankkontor, apotek, affärer och

fackföreningsavdelningar. Bland företagshälsovårdcentraler som

inte samlar företag från viss bransch är förekomsten

en av småföretag lägre. Småföretag med mindre än 10 anställda utgör mellan 5-10 procent av anslutna företag hos dessa hälsovårdcentraler och småföretag med mindre än 50 anställda utgör mellan 20-40 procent.

Kassans förstärkta information

Med hänsyn till försäkringens utveckling under de senaste åren, med ett stadigt sjunkande antal pågående försäkringar, samt att sjuklöneperioden den l januari 1997 förlängdes med dubbelt dagantal beslöt Hallands läns allmänna försäkringskassa att förstärka informationen om och marknadsförandet av försäkringen under vintern och våren 1997 lokalkontoret i Halmstad. På övriga kontor gjordes ingen satsning än den normala, det vill säga

annan information om försäkringen till alla nystartade företag.

Satsningen utgjordes av följande:

Utskick av 200 informationsblad till småföretag med säte i -

Halmstad kommun med l-9 anställda. Informationsbladen in-

nehöll en generell information försäkringen, sjuklöneperiod

om

samt exempel sjuklönekostnader, försäkringsavgift samt för-

säkringsersättning för ett företag i storleken två anställda.

SOU I997: 142 Inledning 37

För fjärdedel adressatema följdes den skriftliga infomra-

en av -

tionen med personlig telefonkontakt av tjänsteman

upp

kassan inom fjorton dagar. Övriga företag uppmanades att

kontakta kassan de intresserade försäkringen.

om var av

den förlängda sjuklöneperioden tecknades ingen försäk- Trots ny

ring med anledning kassans utökade satsning information

av

försäkringen. Den främsta anledningen var företagens uppfattom

ning såväl försäkringspremie självrisk var för hög,

om att som

med tanke den relativt låga sjukfrånvaro som dessa

speciellt

i

företag faktiskt hade.

SOU 1997: 142 39

Befintliga privata försäkringar

l utredarens uppdrag ingår kartlägga de olika privata försäkatt ringsalternatix erbjuds arbetsgivarna i fråga sjuklönekostsom om nader. Försäkringarna erbjuds oftast ett komplement till andra som försäkringar som företagen tecknar för sin verksamhet. Vissa för-

säkringsbolag har valt att inte ha sjuklönekostnadsförsäkring i sitt

produktsortiment. Utredaren har ansett att det inte är möjligt att inom angiven tidsram för utredningsarbetet kartlägga samtliga försäkringslösningar som kan finnas marknaden. Det torde dock vara tillräckligt att kartlägga de försäkringslösningar erbjuds som

av de största försäkringsbolagen då sjuklönekostnadsförsäkringar

inte hos dessa bolag är någon större produkt. De försäkringar ens som utredaren har studerat erbjuds Trygg Hansa, Skandia, av Länsförsäkringsbolagen och Wasa. I det följande översiktges en lig beskrivning av dessa bolags sjuklönekostnadsförsäkringar utan angivande av vilket bolagen erbjuder viss försäkringslösav som ning. Beskrivningen bygger till övervägande del försäkringsbolagens skriftliga produktinformation. Den bärande tanken bakom samtliga försäkringar ingått i studien erbjuda som är att arbetsgivarna skydd mot oväntat höga sjuklönekostnader. Försäkringarna gäller således för arbetsgivaren i dennes egenskap beav

talningsansvarig för sjuklön.

Premien baserar sig hos alla försäkringsbolag arbetsgivarens årslönekostnad. I årslönekostnaden ingår inte sociala avgifter vid premieberäkningen. Premien kan i övrigt vara beroende självav riskens storlek och arbetsgivarens verksamhet. Ett bolag har valt att beräkna premien lönesumman året innan försäkring tecknas och indexerar lönesumman inför varje nytt försäkringsår. Ett annat bolag har valt att bestämma preliminär premie vid försäken

40 Befintliga privata försäkringar

ringsårets början och beräknar vid försäkringsårets slut en definitiv premie. Det förekommer även att premien utgör viss procentandel lönesumman samt ett fast belopp varierar beroende av som årslönekostnaden. Försäkringama tecknas för ett år varefter skadereglering sker. Ett försäkringsbolag reglerar dock skador efter varje skadeanmälan arbetsgivaren gör. Hos några försäkringsbolag är det som inte möjligt att teckna sjuklönekostnadsförsäkring om arbetsgivaren har färre arbetstagare anställda. Arbetsgivaren får än tre ersättning för sjuklönekostnader överstiger självrisken. Ersom sättning även för arbetsgivaravgifter har samband med utges som utbetald sjuklön. Sjuklönekostnad hänför sig till arbetstagare som omfattas så kallat särskilt högriskskydd omfattas inte av de som av privata försäkringama. Det särskilda högriskskyddet innebär att arbetstagaren efter särskilt beslut försäkringskassan har rätt till av

sjuklön även för karensdag i sjukperioden. Enligt sjuklönelagen

har arbetsgivaren rätt till kompensation för denna kostnad från den

allmänna sjukförsäkringen.

De privata försäkringarna ingår i studien är beloppslösa som hos ett bolag att det är möjligt att bestämma en utom som anger övre gräns för försäkringsbeloppet. Att försäkring är beloppslös en innebär att det inte finns någon övre gräns för ersättning. Ett annat försäkringsbolag att försäkringen är beloppslös men att en anger viss begränsning ändock finns i och med att högsta ersättningsgrundande lön är 7,5 basbelopp. Rätten till ersättning görs av en del försäkringsbolag beroende att arbetsgivaren redovisar de av uppgifter arbetsgivaren enligt 12 § sjuklönelagen är skyldig som lämna till försäkringskassan eller Riksförsäkringsverket. att Självrisken beräknas hos de flesta försäkringsbolag som procentandel årslönesumman. Ett bolag beräknar självrisk av förhållandet mellan antalet sjuklönedagar och antalet genom att årsarbetsdagar för och ett de senaste tre åren före försäkvart av ringstiden beräknas. Det lägsta de beräknade värdena multipav liceras med försäkringstidens lönekostnad inklusive socialavgift, allmän löneavgift och särskild löneskatt varvid belopp för självrisk erhålles. Dock utgör självrisken hos det försäkringsbolaget alltid

SOU 1997: 142 Befintliga privata försäkringar 41

ett visst lägsta krontalsbelopp. Liknande beräkningsmodeller

tillämpas av andra försäkringsbolag. Ett försäkringsbolag för-

ger säkringstagaren möjlighet att välja mellan hög eller låg självrisk. Ett annat bolag har konstruerat självrisken sätt för-

samma som säkringskasseförsäkringen vilket innebär att arbetsgivaren själv alltid måste bekosta sjuklönen för ett visst antal dagar i varje sjukperiod. Även hos detta bolag kan arbetsgivaren

välja mellan hög eller låg självrisk vilket innebär sju eller fjorton dagars kost-

eget nadsansvar.

SOU 1997: 42 43

3 mot

Försäkring sjuklönekostnader

Som tidigare framgått utgör nuvarande försäkring hos försäkringskassan inte en varaktig lösning de mindre företagens problem

av med sjuklönekostnader. Försäkringen har dessutom tenderat att bli ett skydd för högriskföretag för vilka premierna måste sättas så högt att försäkringen därmed upplevs alltför kostsam låg-

som av och medelriskföretag. Det önskvärda vore att större hete-

en grupp rogena arbetsgivare ansluter sig till försäkringen för att möjliggöra riskspridning, vilket i sin tur kan medföra lägre premienivå. Ett

en sätt att uppnå detta är att i likhet med trafikförsäkringen lagstifta om privat obligatorisk försäkring mot sjuklönekostnader. Ett sådant förslag torde dock lätt uppfattas som ett främmande inslag i rättsordningen. Dylika lösningar torde vara förbehållna förhållanden som kan medföra sådan fara för och egendom att

person statsmakten finner skäl att ge drabbad extra starkt ersättningsskydd. Med hänsyn till vad en försäkring i detta sammanhang tar sikte på, nämligen arbetsgivamas kostnader för sjuklön, faller det sig mer naturligt att lösa problemet med privat frivillig försäkring. Utredaren hyser dock tvivel om att det är möjligt för försäkringsbranchen att tillskapa en för småföretag ekonomiskt acceptabel försäkring, i synnerhet som sjuklöneperioden kan förväntas bli förkortad till fjorton dagar från och med den l april 1998. Privat försäkring mot sjuklönekostnader utgör i dagsläget inte någon stor produkt hos försäkringsbolagen trots att det i dessa organisationer finns såväl ekonomiska som personella för marknads-

resurser föring. Ett alternativ till privat försäkring kan att bibehålla

vara försäkringskassans försäkring i förändrad fonn.

44 Försäkring mot sjuklönekostnader SOU 1997: 142

Redan innan utredningen tillsattes hade Riksförsäkringsverket konstaterat att försäkringskassans försäkring mot sjuklönekostnader inte uppfyller de krav kan ställas en sådan försäk-

som ring. Detta föranledde RFV att 1996 påbörja en översyn av försäkringsvillkoren med inriktningen att försäkringsformen skulle bibehållas. Översynsarbetet avbröts dock i och med att denna utredning tillsattes. Översynsarbetet tog sikte förändring av reglerna för fastställande premie men berörde, så långt Översynsarbetet

av hann bedrivas, inte ordningen för självrisk. De tankegångar som fanns inom RFV redovisas kortfattat.

Utgångspunkten var att varje arbetsgivare ska erlägga premie utifrån verksamhetens sjukdomshistorik. Ingångspremien måste dock bestämmas utan beaktande av sjukdomshistoriken eftersom tillförlitliga uppgifter denna kommer att vara tillgängliga först

om efter några års anslutning. Efter till exempel tre års anslutning till försäkringen utgår från sjukdomshistoriken och beräknar

man kvoten mellan utbetalningar och företagets lönesumma för vart och ett åren. Dock bör man bortse från det år kvoten är högst,

av eftersom sådant år inte är representativt och därför inte ska påverka avgiftsnivån. Medelvärdet kvoten för de två år som

av kvoten är lägst är utgångspunkt för premien. Det framräknade värdet höjs för att täcka försäkringens administrationskostnader och kostnader för år med mycket hög sjukfrånvaro. För det fall de underliggande reglerna ändras så att arbetsgivarnas kostnader generellt minskar måste detta beaktas vid bestämmandet av prerniema. Premien fastställs ska gälla under det närmaste året

som och omprövas årligen. Försäkringen skall dock ha en lägsta avgift varför premien aldrig kan bli noll. Denna modell innebär att arbetsgivare med konstant hög frånvaro inte subventioneras. Arbetsgivare uppburit höga ersättningar från försäkringen flera år i

som följd kommer att få betala en mycket hög avgift. Arbetsgivare som enstaka år uppburit hög ersättning kommer däremot att få kostnaden hela försäkringskollektivet utan att premien påverkas.

ersatt av RFVs bedömning modellen var att den kan medföra risk för

av selektering vid nyanställning.

SOU 1997: 142 Försäkring mot uklönekostnader 45

Som ett alternativ till denna modell fanns tankegångar

om en försäkring med bonus för försäkringstagare uppvisar låg sjuk-

som frånvaro. En sådan försäkring skulle dock innebära högre premie för försäkringstagarna.

Utredarens bedömning är att försäkringskassans försäkring genom förändringar kan förbättras men att vissa nackdelar ändå kommer att kvarstå. En nackdel samhällets synvinkel är

sett ur risken för selektering vid nyanställning. En nackdel är att

annan premien förmodligen inte kommer att kunna sättas så lågt att de små företagen uppfattar försäkringen attraktiv. Trots att

som nuvarande försäkring under en rad år haft premienivå 1,5 1,7

en procent har många företag lämnat försäkringen.

SOU 1997: 142 47

4 inom den

Kostnadsskydd

allmänna

försäkringen

Enligt småföretagens egen uppfattning är kostnader för sjuklön

en av de belastningar verksamheten bidrar till att företagen

som inte vågar nyanställa. Trots att vissa företag endast haft låga sjuklönekostnader eller inga sjuklönekostnader alls uttrycker

de oro för att siuationen någon gång kommer att uppstå med de allvarliga ekonomiska följder som det då kommer att få för verksamheten. Under de tre första kvartalen 1997 har småföretagama upplevt den förlängda sjuklöneperioden som ett hot mot verksamheten. Detta förhållande kommer dock med stor sannolikhet att ändras den l april 1998 då sjuklöneperioden ånyo blir fjorton dagar. Problemen är dock enligt företagens förmenande inte helt undanröjda i och med detta. Även fjortondagarsperioder kan

vara en tung börda för ett litet företag vilket även konstaterades i sjukpenningkommitténs betänkande 1981 SOU 1981:22. Erfarenheten indikerar att en stor del företagens kostnader för

av sjukfrånvaro kan hänföras till sjuklöneperiodens första dagar. Ett ytterligare problem som påtalas är regeln om att sjukperiod

ny som påbörjas inom fem dagar från det att tidigare sjukperiod avslutats anses som en fortsättning den tidigare sjukperioden. Arbetstagaren behöver alltså inte drabbas av någon karensdag

ny varför steget från arbete till sjukfrånvaro inte blir så stort att ta. Historiskt sett har det visat sig att borttagande av karensdagar påverkar sjukskrivningsbeteendet i fråga om de kortare sjukfallen. I vad mån den så kallade femdagarsregeln medför motsvarande effekter är emellertid inte utrett. Det faller heller inte inom

ramen för föreliggande utredningsuppdrag att studera det påtalade problemet utan det är tillräckligt att konstatera att ett flertal regler

48 Kostnadsskydd inom den allmänna försäkringen SOU 1997: 142

inom socialförsäkringssystemet skapar oro hos småföretagarna. Det förefaller därför angeläget att reducera denna angivna oro till

sådan storlek att småföretagen anser sig kunna leva med en eventuella konsekvenser av regelsystemet.

Ett radikalt sätt att lösa sjuklönekostnadsproblemet för små

mer företag, än att hänvisa till försäkringsmodeller, är att omfördela kostnaderna för sjuklön mellan de små företagen och den allmänna sjukförsäkringen. En enkel modell för detta är att undanta arbetstagare hos verksamheter viss storlek från sjuklönelagens

av tillämpningsområde. Istället skall berörda arbetstagare uppbära sjukpenning från försäkringskassan. I förekommande fall skall arbetsgivaren endast betala kollektivavtalsreglerade förmåner. En dylik lösning har den nackdelen att några av de ekonomiska incitamenten för det förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbetet bortfaller. Visserligen kvarstår andra faktorer i normalfallet med-

som för att arbetsgivaren vidtar de åtgärder som krävs i arbetsmiljöhänseende. Utredaren är dock av uppfattningen att en viss grad av ekonomiska incitament bör finnas kvar som komplement till de andra arbetsrniljöbefrämjande faktorerna. Trots en något högre grad administration för företagen kan det finnas skäl att vid ett

av eventuellt införande av högkostnadsskydd för sjuklönekostnader välja en modell där arbetsgivaren även framdeles får bära en viss del av verksamhetens kostnader för sjuklön.

Det högkostnadsskydd som utredaren har i åtanke innebär att

arbetsgivare med få anställda alltid skulle vara tvungen att been kosta en viss andel av företagets sjuklönekostnader. I den mån sjuklönekostnadens andel av årslönekostnaden överstiger motsvarande andel för alla arbetsgivare i riket kan företaget få ersättning för den del som överstiger riksvärdet. Sjuklönekostnader under riksvärdet ska företaget bekosta. Det nationella genomsnittet för sjuklönekostnader ska fastställas av RFV årligen genom att utbetald sjuklön ställs i relation till utbetald lön. På så sätt skulle det lilla företaget erhålla ett skydd mot oväntat höga sjuklönekostnaden

Om till exempel sjuklönekostnademas andel av ett litet företagets totala årslönekostnad uppgår till 5,0 procent och det RFV

av

SOU 1997: 142 Kostnadsskydd inom den allmänna försäkringen 49

fastställda nationella genomsnittet för sjuklönekostnader uppgår till 2,0 procent kan företaget ansöka ersättning för sjuklöne-

om kostnaden som ligger mellan 2,0 och 5,0 procent. Om företagets årslönekostnad är 700 000 kronor och sjuklönekostnad uppgår till 35 000 kronor kan ersättning för sjuklön utges med 21 000 kronor. I exemplet är inte arbetsgivaravgiftema beaktade.

Den överskjutande delen sjuklönekostnaden kan arbets-

av givaren få ersättning för genom att en gång år ansöka detta

per om hos försäkringskassan. Ersättning skall endast utbetalas för sådan sjuklön som arbetsgivaren enligt lag är skyldig att utge. Om särskilda skäl föreligger ska försäkringskassan kunna besluta att

om ersättning för sjuklön ska betalas före verksamhetsårets utgång. Ett sådant särskilt skäl skulle kunna att sjuklönekostnadema

vara uppgått till så högt belopp att företaget inte kommer att bestå fram till den ordinarie tidpunkten för utbetalning ersättning. Har ersätt-

av ning betalats i förskott måste slutlig reglering ske då årets totala utfall föreligger.

Det torde krävas att ansökan innehåller uppgift företagets

om registreringsnummer, årslönekostnad och den sjuklön blivit

som utbetald aktuellt år. Därutöver krävs att företaget lämnar uppgift om vilka anställda varit sjukfrånvarande och under vilken

som period frånvaron infallit. Arbetsgivama är redan enligt gällande

nu lag skyldiga att rapportera sjukfall till försäkringskassan. Vid införande av högkostnadsskydd är det nödvändigt att försäkringskassoma har tillgång till uppgift om sjukfrånvaro individnivå för att möjliggöra kontroll av att kostnadsskyddet inte missbrukas. Flertalet av de uppgifter erfordras kan hämtas från verksam-

som hetens årsredovisning och bör lämpligen åtföljas intyg från

av revisor.

Ansökan om ersättning förutsätter att företaget fyller i uppgifterna blankett som tillhandahålls av försäkringskassan. Enligt nuvarande ordning har RFV det slutliga ansvaret för utformningen av försäkringskassans blanketter. Utredaren förutsätter att RFV vid blankettutforrrmingen tar tillbörlig hänsyn till de små företagens önskemål enkelhet och tydlighet.

om

50 Kostnadsskydd inom den allmänna försäkringen SOU 1997: 142

Ersättning ska inte vara möjlig att erhålla för längre tid tillbaka än vad är fallet för ersättning enligt lag 1962:381 om allmän

som försäkring. Detta innebär att ersättning för sjuklönekostnader som inte lyfts före utgången andra året efter detår då beloppet har

av förfallit till betalning skall förverkad. Ersättning enligt reg-

vara lema högkostnadsskydd för företag skall anses ha förfallit till

om betalning vid den tidpunkt då den anställde erhåller sjuklön. Detta innebär att sjuklönekostnader uppstår till exempel i januari

som 1999 måste föremål för såväl ansökan om ersättning som ut-

vara betalning från försäkringskassan före utgången av år 2001. Självfallet skall ersättning från försäkringskassan inte kunna utbetalas

sjuklönelagen över huvud taget inte är tillämplig. Således är om förekomsten såväl arbetsgivare som en arbetstagare en förut-

av en sättning för rätt till ersättning.

Beräkningen arbetsgivamas genomsnittliga sjuklönekostna-

av der i hela riket bör kunna utföras av Riksförsäkringsverket som därefter årligen tillhandahåller försäkringskassoma den procent-

ska tillämpas. Vid beräkningen kan RFV utgå från de tre sats som närmast föregående årens genomsnittliga sjuklönekostnader under sjukperiodens första fjorton dagar. Beräkningen måste grunda sig

den inrapponering sjukfall staten, kommunerna och de

av som större företagen gör. Det procentuellt beräknade riksvärdet ska justeras årligen. Om detta riksvärde skulle visa sig vara alltför högt bör sikt överväga att basera beräkningarna av riks-

man värdet uppgifter sjuklönekostnader hos de små företagen.

om En övergång till beräkning riksvärdet baserat uppgifter från

av endast små företag kommer dock att få konsekvenser för socialförsäkringsadministrationen. Det är troligt att en sådan beräkning ger ett något lägre riksvärde, vilket ger fler företag rätt till ersättning från försäkringskassan. En större tillströmning av ersättningsfall kommer att ställa krav på ytterligare till administrationen.

resurser

De små företagens genomsnittliga sjukfrånvaro under sjuklöneperioden är i dagsläget inte lätt att ta fram. Vad man med bestämdhet kan säga är att sjukfrånvaron i små och stora företag skiljer så sätt att sjukfrånvaron är lägre i de små företagen. SCB gör årligen mätningar bland annat arbetad tid och sjukfrånvaro

av

SOU 1997: 142 Kostnadsslcydd inom den allmänna försäkringen 51

och redovisar uppgifterna uppdelade små och stora företag se tabell 2. SCB har inte i dagsläget någon särredovisning av sjukfrånvaron de fjorton första dagarna i sjukperioden. RFVs sjuklöneaviseringsregister, det så kallade SLAV-registret, är inte helt tillförlitligt vad avser de små företagen, trots lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter. Ett utvecklingsarbete mellan SCB, RFV och ASS har bland annat mot denna bakgrund inletts för att förbättra det statistiska underlaget.

En ordning som ger små företag rätt till ersättning för överskjutande sjuklönekostnader medför att försäkringskassan, ett enkelt sätt, får information vilka verksamheter drabbats

om som av högre sjukfrånvaro än genomsnittet. Det idag att det är svårt

anses för försäkringskassan att kontakt med de små arbetsgivarna. Problemet kan till viss del förklaras med att försäkringskassoma idag i hög grad riktar sin verksamhet mot större arbetsgivare samt enskilda försäkrade, vilket i det senare fallet innebär kontakt med arbetstagarna oavsett arbetsplats.

Försäkringskassan ges med föreslagen ordning bättre förutsättningar att aktivt stödja arbetsplatser där det finns hälsoproblem. Ansökan om ersättning för sjuklönekostnader kan fungera som en signal till försäkringskassan att kontakta berörd arbetsgivare och ta initiativ till en dialog om de problem som finns och vilka åtgärder som kan vara befogade. En sådan dialog förväntade sig lagstiftaren skulle uppstå i och med införandet av den nuvarande försäkringen för små företag. Man kan nu konstatera att förväntningarna vad en frivillig försäkring skulle åstadkomma inte hade någon motsvarighet i företagens och socialförsäkringsadministrationens vardag. Sannolikheten för att den önskade dialogen ska komma till stånd torde vara väsentlig högre om de små företagens sjuklönekostnadsproblem löses med ett högkostnadsskydd inom den allmänna försäkringen. Samarbetet mellan försäkringskassoma och arbetsgivarna torde förbättras ytterligare om försäkringskassoma ges möjlighet att inom sin verksamhet ha en bestämd kontaktperson för varje arbetsgivare i försäkringskassans upptagningsområde. Detta skulle kunna bidra till att skapa ett förtroendefullt förhållande mellan företagen och försäkringskassoma.

52 Kostnadss/cydd inom den allmänna försäkringen SOU 1997: 142

En ordning för kostnadsskydd för sjuklönekostnader finns även i Tyskland där företag med högst 20 anställda har möjlighet att återförsäkra sig hos sjukkassan avgift. Även i Tyskland är

mot situationen den att få företag har tecknat försäkringen. Det har visat sig att gränsdragning mellan små och stora företag

genom angivande av visst antal anställda kan ge tröskeleffekter så sätt att små företag som saknar större potential för expansion stundom tvekar att anställa den 21:e arbetstagaren. En sådan tröskeleffekt unviks i viss mån genom att dra gränsen mellan små och stora

arbetsgivare så sätt att en viss högsta årslönesumma bestäms

som villkor för rätt till ersättning från försäkringskassan.

Tröskeleffekten kan minimeras differentiering den

genom av ersättning som kan erhållas från försäkringskassan och koppling av ersättningens storlek till storleken verksamheten mätt i årslönekostnad. Således skulle till exempel arbetsgivare med

en en årslönekostnad om högst 100 basbelopp få sina överskjutande sjuklönekostnader ersatta fullt ut. En arbetsgivare vars årslönekostnad överstiger 100 basbelopp inte 130 basbelopp skulle

men få sin överskjutande sjuklönekostnad ersatt till 75 procent. Slutligen skulle en arbetsgivare vars årslönekostnad överstiger 130 basbelopp men inte 160 basbelopp få den överskjutande sjuklönekostnaden ersatt till hälften.

SOU 1997: 142 53

5 Utredningens förslag

För små företag är risken för produktionsstömingar till följd av sjuklöneperioden vanligtvis större än för stora företag bland annat beroende att små företag saknar den flexibilitet större som företag vanligtvis har. Verksamheten kan till följd längre sjukav frånvaro generellt sett belastas kostnader för ersättare, ökat av övertidsuttag, produktionsbortfall, leveransförseningar och intäktsbortfall. Sjukfrånvaron är stor olägenhet för arbetsgivarna en eftersom den påverkar verksamhetens kvalité, utveckling och överlevnadsmöjligheter. Detta gäller inte minst underleverantörsföretag vars produktsortiment ofta kan begränsat till fåtal vara ett produkter och leveranssäkerheten visavi beställaren är strängt reglerad. Konsekvenserna av den förlängda sjuklöneperioden för små företag är efter bara nio månader inte så framträdande, i fall vart inte för de företag som ingår i de undersökningar utredaren som har tagit del av. Enligt Hallandsundersökningen har mindre än en fjärdedel av företagen haft högre sjuklönekostnader medan resterande företag främst känt betydande risk att drabbas en av högre kostnader. Genomgående för alla företag är att de redovisar en osäkerhetskänsla över vad förlängningen kan medföra för deras företag i form av ökade kostnader. En allmän över att inte oro kunna planera för eller påverka dessa kostnader för företaget gör att man "håller igen. Att ha en försäkring, oavsett den är privat eller offentlig, om som kompenserar företaget för höga sjuklönekostnader upplever flertalet företag inte ett alternativ eftersom försäkringarna är som relativt dyra och därför för stor faktisk kostnad för företaget. en Åtgärder för att påverka eventuell sjukfrånvaro har de flesta av

54 Utredningens förslag

företagen inte bedömt möjliga eller nödvändiga. Endast enstaka företag är anslutna till företagshälsovård. Flertalet av företagen

sig inte ha behov särskild försäkring. Det finns dock anser av en ett visst intresse för någon sorts försäkring men i en annan form än de nuvarande. Framförallt skulle företagen föredra en försäkring med bestämt självriskbelopp. Flera av företagen säger sig vilja ha någon form av bonus, men enligt något av företagen är risken med bonus, sett i ett längre perspektiv, att den äldre arbetskraften kommer att slås ut från arbetsmarknaden.

I de undersökningar som SAF och Företagarnas Riksorganisation genomfört har framkommit att företagen succesivt under 1990-talet har fått restriktiv inställning till att nyanställa

en mer personal. Företagen har blivit intresserade av att köpa tjänster

mer än att anställa egen personal. När företagen ändå anställer tillmäts den arbetssökandes hälsotillstånd större betydelse än tidigare. Vid sjukfall inom företaget åtar sig ägaren som regel mer arbete istället för att anlita vikarier.

Enligt den uppfattning som bibringats utredaren vid samtal med bland annat företrädare för försäkringskassoma är endast en mindre del av den kortare sjukfrånvaron arbetsrelaterad. De vanligast förekommande orsakerna beror på andra faktorer vilka i de flesta fall inte är påverkbara av arbetsgivaren. Några sådana är infektioner och trafik- och fritidsskador. Det är mot den bakgrunden rimligt att samhället i sin helhet bör bidra till att lindra konsekvenserna sjuklönereglema för de mindre företagen. Sett i

av detta perspektiv är det utredarens uppfattning att ett framtida skydd mot olägenheter till följd av sjuklöneperioden ska vara utformat så att ett reellt skydd mot höga sjuklönekostnader erhålles så att arbetsgivarna därmed blir mer benägna att nyanställa och utveckla sina verksamheter. Att ett sådant skydd behövs även vid en arbetsgivarperiod om fjorton dagar är tidigare konstaterat. Ett kostnadsskydd får dock inte medföra att företagens motivation i fråga att skapa goda arbetsrniljöer minskar. De små företagen

om bör därför inte helt befrias från kostnader för sjuklön, i synnerhet inte som de anställda måste bekosta en del av sjukfrånvaron genom systemet med karensdagar.

T

Utredningens förslag 55

I Sverige finns en god tradition för samverkan i företagen rörande det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I företag med än

mer fem anställda ska enligt gällande lagstiftning finnas ett skyddsombud och därmed samverkan mellan arbetsgivare och arbets-

en tagare i arbetsmiljöfrågor. I många fall sker denna samverkan dels lokalt i företaget, dels mellan arbetsgivaren och det regionala skyddsombud den fackliga organisationen kan utse. Förut-

som sättningarna för arbetsmiljöarbetet regleras i arbetsmiljölagen och de författningar som Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1996:6 Intemkontroll

av arbetsmiljön förutsätts att arbetsgivaren ska .bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete byggt kungörelsen. Tillsynen

av arbetsmiljön åligger Yrkesinspektionen. Intemkontrollen utgör idag det nav runt vilket arbetsmarknadens parter utvecklar sitt

arbetsmiljöarbete. Erfarenheterna visar emellertid att tillämpningen av internkontrollen inte kommit så långt i de små företagen, trots gällande lagstiftning. Inte sällan framhåller småföretagarna att de anser att lagstiftningen mer är anpassad efter de stora företagens förutsättningar än det lilla företagets. Föreskrifterna rörande internkontrollen har bland annat mot denna bakgrund förenklats och förtydligats för att bättre de små företagens arbetssätt.

passa Väsentligt för småföretagare är att alltid ha "flyt i produk-

en tionen" då detta utgör grunden för personalens trivsel och arbetsglädje, vilket enligt småföretagarna är deras främsta motiv till

arbetsmiljöinsatser.

Utredaren har övervägt möjligheten att ställa villkor för rätt till ersättning för sjuklönekostnader. Det är självfallet så att utbetalning av ersättning under lång rad år till ett företag där det

en av uppenbart finns samband mellan arbetsmiljö och ohälsa skulle strida mot det allmänna rättsmedvetandet. Visserligen skulle

uppsättande av villkor för företagets rätt till ersättning från försäkringskassan i ett sådant fall kunna påskynda arbetsgivarens insatser för en bättre arbetsmiljö. Det framstår dock mindre lämp-

som ligt med en generell ordning där försäkringskassan kan vägra utbetalning av ersättning med hänvisning till dålig arbetsmiljö hos

56 Utredningens förslag SOU l997zl42

företaget, i synnerhet som den kortare sjukfrånvaron ofta har andra orsaker än arbetet.

Tillsynsansvaret för brister i arbetsmiljön åligger idag Yrkesinspektionen och det finns inget som hindrar att försäkringskassan påtalar arbetsmiljöbrister för inspektionen. Utvecklingen går dessutom mot en ökad reglerad samverkan mellan olika myndigheter. För Arbetarskyddsverkets del finns samverkan med myndigheter inom socialförsäkringsadministrationen angivet som ett verksamhetsmål i regleringsbrev för 1997. Arbetarskyddsstyrelsen skall i sin årsredovisning redovisa denna samverkan och hur arbetet utvecklas. I de flesta län finns överenskommelser mellan försäkringskassan och Yrkesinspektionen i syfte att effektivisera samarbetet. Det bör inom ramen för detta samarbete vara möjligt att hantera problemet med enskilda företag som i hög grad åtsidosätter arbetsmiljön. Utredaren förutsätter att Yrkesinspektionen har både de resurser och redskap som krävs för att fullgöra sina skyldigheter och upprätthålla en god tillsyn. Utredaren utgår från att samarbetet mellan Yrkesinspektionen och försäkringskassorna på sikt kan medföra att försäkringskassoma, i den dialog som det är önskvärt att de för med företagen, ska kunna erbjuda stöd och råd av hög kvalité i fråga om förebyggande arbetsmiljöarbete, vilket bland annat kan leda till att kunskaper om värdet av fungerade intemkontroll ökar hos de mindre företagen.

Det synsätt som innebär att en viss del av små företags sjuklönekostnader bör bäras av samhället i dess helhet, anser utredaren på intet sätt står i strid med det arbete som läggs ned på att stimulera företagen och de anställda till att gemensamt utveckla hur man ur arbetsmiljösynpunkt kan förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Det är fastlagt att arbetsplatsen erbjuder möjligheter att nå ut till grupper och individer med kunskaper om hur man befrämjar god hälsa och förebygger skador och sjukdomar. Även faktorer

som endast till viss del kan hänföras till arbetsplatsen, vilka är direkta eller bidragande faktorer till sjukdomsförloppen till exempel

rökning, missbruk, kost och motion uppmärksammas alltmer i

det förebyggande arbetet arbetsplatserna. Genom att införa en rätt till ersättning för en viss del av sjuklönekostnadema kan det

SOU 1997: 142 Utredningens förslag 57

synas som att det ekonomiska incitamentet för förebyggande

arbetsmiljöarbete bortfaller. Incitamentet finns dock kvar. Arbetsgivaren kommer fortfarande att bära del sjuklönekostnadema

en av och precis som tidigare kommer olägenheter i form

av produktionsbortfall, leveransförseningar och intäktsbortfall att kvarstå som incitament för att förebygga ohälsa arbetsplatsen.

Trots att arbetsgivarna ända sedan 1992 har haft för

ansvar sjuklönen de fjorton första dagarna i varje sjukperiod har frivillig privat försäkring mot sjuklönekostnader inte kommit att utgöra någon större produkt försäkringsmarknaden. Försäkringsbolagen uppskattar att cirka 15 procent alla företag har försäk-

av rat sig mot sjuklönekostnader. Bland dessa företag har några valt försäkringskassans försäkring. Det finns privata sjuklönekostnadsförsäkringar som har lägre premier än försäkringskassans försäkring. Detta innebär inte alltid att de är mindre kostsamma för företagen jämfört med kostnaderna för försäkringskassans försäkring. De privata försäkringamas konstruktion för självrisk kan i vissa fall innebära att företaget drabbas väsentligt högre kost-

av nad för sjukfrånvaro än vad anslutning till försäkringskassans

en försäkring skulle innebära. Det torde ligga i sakens natur att ett litet företag inte är villigt att ta den ekonomiska kostnad teck-

som nande av försäkring innebär, oavsett om kostnaden uppträder i form av försäkringskasseförsäkringens premie och upprepade självriskperioder inte går att förutse eller kostnaden

som om uppträder i form av de privata försäkringamas förutsägbara

men ändock relativt höga självrisker.

Det förefaller irrationellt att tillskapa en offentligt administrerad försäkring om tanken är att de små företagen ska åtnjuta ett tämligen långtgående skydd mot sjuklönekostnader. I sådant fall är ett högkostnadsskydd inom den allmänna försäkringen att föredra. Ett långt gående skydd mot sjuklönekostnader kan idag

anses motiverat mot bakgrund av den rådande arbetslösheten och den ökade risk för selektering vid nyanställning som finns i en sådan situation. Enligt vad många små företag själva fästs allt

uppger större vikt vid de arbetssökandes hälsa. Ett skydd mot höga sjuklönekostnader bör ha en enkel utformning så att berörda företagare

58 Utredningens förslag

lätt kan avgöra vilka kostnader företaget måste bära, utan att den ersättning som utbetalas blir alltför schabloniserad. Utredaren förordar en reformering av sjuklönelagen som innebär att de små företagen kan kompensation för den del sjukav lönekostnaden som överstiger den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare. Ersättning ska kunna utges till företag med årslönesumma inte överen som stiger 160 basbelopp, dock skall lägre ersättning utges till de större

företagen inom gruppen småföretag. Ändringama sjuklönelagen

av bör träda i kraft den 1 april 1998 samtidigt sjuklöneperioden som återgår till att omfatta de fjorton första dagarna i sjukperioden. Enligt de föreslagna övergångsbestämmelsema möjlighet för ges företag som är bundna den nuvarande försäkringen att säga av upp den i förtid. Uppsägning av försäkringskassans försäkring kan göras till det kvartalsskifte som följer närmast efter uppsägningen. Detta innebär att ett företag är bundet försäkringssom av en överenskommelse den 1 april 1998 kan bli befriad från denna tidigast den 1 juli 1998. Ett skydd mot höga sjuklönekostnader för små företag kommer enligt det underlag som utredaren inhämtat att uppgå till kosten nad understigande 300 miljoner kronor per år. Enligt direktiven till utredningen skall kostnaderna endast preciseras. Utredaren behöver inte ge förslag till finansiering. Utredaren vill i detta sammanhang understryka att sjukfrånvaron hos de mindre företagen är lägre än hos de större företagen samtidigt de små företagen i som princip bidrar till finasieringen socialförsäkringssystemet i lika av hög grad som de stora företagen. Förslaget kostnadsskydd för om små företag bygger tanken att de små företagen ska försättas i en situation då de bär en så väl avvägd del företagets sjuklöneav kostnader att de törs utveckla verksamheten och nyanställa. Finansieringen av en eventuell reformering av sjuklönelagen bör lämpligen utformas så att detta syfte inte motverkas. Den nuvarande försäkringen mot sjuklönekostnader uppvisar hösten 1997 ett beräknat överskott cirka 33 miljoner kronor. om Det ankommer dock inte utredaren hur dessa medel ska att ange disponeras.

SOU 1997: 142 Utredningens förslag 59

Utredaren ska redovisa utredningsförslagets jämställdhets- och regionalpolitiska konsekvenser och hur förslaget kan förväntas påverka brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Utredaren skall vidare enligt direktiv 1994:23 pröva det eventuella offentliga åtagande som kan bli resultatet utredningsförslaget.

av Utgångspunkt för utredarens analys skall antagen situation

vara en utan ett offentligt åtagande. I denna del vill utredaren hänvisa till vad som redan är sagt och konstatera att i dagsläget, när ett offentligt åtagande saknas, förefaller det de små företagen för-

som om håller sig avvaktande till nyanställning och att hälsan hos de

arbetssökande tillmäts större vikt än tidigare. Avsaknaden ett

av offentligt åtagande i fråga om sjuklönekostnader är dock, kan

man förmoda, endast en faktor bland flera som påverkar de små företagens vilja och förmåga att nyanställa. En bedömning sjuk-

av lönekostnadsfaktorns betydelse i sammanhanget låter sig inte göras. Sett ur ett jämställdhetsperspektiv bedömer utredaren att förslaget sannolikt kommer att ha en positiv effekt eftersom kvinnor genomgående har högre sjukfrånvaro än män. Utredaren bedömer att förslaget inte får några direkta konsekvenser för brottsligheten. Dock kan förslaget indirekt få betydelse för denna fråga nämligen för det fall förslaget bidrar till minskning

av arbetslösheten. En ökning sysselsättningen torde lång sikt

av bidra till att brottsligheten minskar. Införande av rätt till förmåner medför alltid en viss risk för bedrägeribrott. Denna risk torde dock inte vara så stor i fråga ersättning för överskjutande sjuklöne-

om kostnader. Rätten till ersättning förutsätter att intyg från revisor inges till försäkringskassan. Dessutom ställs krav individrelaterade uppgifter om sjukfrånvaro, vilket ger försäkringskassan möjlighet att kontrollera att berört företag har rätt till den ersättning som företaget begär.

l SOU 1997: 142 61

Kommittédirektiv

Arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar

vid rehabilitering samt utformningen av

mot kostnader för sjuklön

försäkringen

Dir. 1997:90

Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering. Utredaren skall bl.a. föreslå vid vilken tidpunkt arbetsgivarens ansvar skall inträda och hur långt ansvaret skall sträcka sig. Utredaren skall vidare belysa arbetsgivares olika förutsättningar att fullgöra ett rehabiliteringsansvar, bl.a. små och stora arbetsgivares skilda förutsättningar. Förslagen skall även omfatta överväganden om sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare som inte uppfyller sitt

en rehabiliteringsansvar. Slutligen skall det utredas hur gränsen skall dras mellan det rehabiliteringsansvar som åligger arbetsgivaren och det ankommer i första hand försäkringskassan men

som även övriga berörda aktörer.

Utredaren skall undersöka huruvida den nuvarande försäkringen mot sjuklönekostnader motsvarar arbetsgivamas behov av och intresse för denna försäkring. Vidare skall möjliga alternativ

62 Bilaga sou 1997:142

till den nuvarande försäkringen presenteras. Dessutom skall en kartläggning privata försäkringsaltemativ genomföras.

av

Bakgrund

Arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar

Rehabilitering, inklusive arbetsanpassning, är ingen tydlig verksamhet utan bedrivs i någon form olika aktörer inom ramen för

av olika myndigheters ansvarsområden; socialtjänsten, arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsinstitutet, försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Vanligtvis behöver en person olika former

rehabilitering. Olika slag rehabiliterande insatser flyter av av därför ofta i varandra och alla delar måste fungera och samspela

för ett lyckat resultat.

Den allmänna sjukförsäkringen har bl.a. det viktiga syftet att bidra till att få till stånd tidiga, aktiva och samordnade rehabiliteringsåtgärder. Ett annat syfte är att bidra till att arbetsgivare bidriver ett effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete. Arbetsplatserna är därmed viktig utgångspunkt för sjukförsäk-

en ringens verksamhet. Arbetsgivamas roll och har betydelse

ansvar för hur försäkringens syfte kan nås.

Sedan början 1990-talet har många förändringar genomförts

av inom rehabiliteringsornrådet. Den s.k. rehabiliteringsreformen,

trädde i kraft den l januari 1992, innebär bl.a. att som arbetsgivaren har fått förstahandsansvaret för att uppmärksamma och utreda behov arbetslivsinriktad rehabilitering hos de

av anställda, till att åtgärderna kommer till stånd och finansiera

att se dem. Ansvaret för finansiering begränsas dock till åtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till den verksamheten eller

egna för att den anställde skall kunna kvar inom verksamheten.

vara Vad är rimligt att kräva arbetsgivaren i fråga om åtgärder

som av får avgöras efter prövning omständigheterna i det enskilda

en av fallet där såväl den anställdes arbetsgivamas förutsättningar

som

SOU 1997: 142 Bilaga 63

vägs in. Försäkringskassan har bl.a. fått för att samordna ansvar den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Viktiga inslag i rehabiliteringsreformen att öka arbets-

var givarens ansvar för arbetsmiljön och rehabiliteringsinsatser och att ge försäkringskassoma tydligare och offensiv roll vid en mer samverkan med arbetsgivare och andra aktörer för att finna möjligheter för individen att återgå i arbete. Reformen syftade till att arbetslinjen skulle tillämpas också inom socialförsäkringen så att aktiva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser skulle kunna ersätta passiv sjukskrivning. Arbetsplatsen fick därmed en

nyckelroll i rehabiliteringsarbetet.

Oklar fördelning rehabiliteringsansvaret

av

Enligt den kritik som har framförts från flera olika håll på senare tid har rehabiliteringsreformens intentioner fått alltför litet genomslag. Trots att rehabiliteringsarbetet länge inriktats mot att till stånd rehabiliteringsinsatser så tidigt möjligt, har detta som inte skett i praktiken. En bidragande orsak till detta är att arbetsgivaransvaret inte är tillräckligt preciserat. Vidare är ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och försäkringskassa oklar, inte minst i fråga kostnadema. Det finns inte någon klar om gräns för när en arbetsgivare skall ha fullgjort sina anses skyldigheter. Det har ansetts att så skett när arbetsgivarens resurser bedöms vara uttömda, dvs. när arbetsgivaren inte kan vidta ytterligare åtgärder. Arbetsgivaransvaret, såsom det är formulerat, rymmer således olika tolkningsmöjligheter och tolkas i praktiken också olika. Den oklara ansvarsfördelningen vållar problem och intressekonflikter i fråga hur långt arbetsgivaransvaret skall sträcka sig om och vilka resurser som arbetsgivaren rimligen skall ställa till förfogande. Det kan heller inte uteslutas att ett oklart kan ansvar motverka att rehabiliteringsinsatserna kommer till stånd i ett tidigt skede.

64 Bilaga

Olika förutsättningar för stora och .småföretag

Ett annat problem har uppmärksammats är att arbetsgivare har

som skilda förutsättningar att uppfylla ett rehabiliteringsansvar. Gruppen arbetsgivare är stor och heterogen samt verkar under olika förhållanden. I diskussioner som rör samhällets stöd till eller krav arbetsgivare poängteras ofta stora och små företags olika behov och förutsättningar att t.ex. uppfylla rehabiliteringsansvaret. De små företagen har i allmänhet sämre förutsättningar, t.ex. när det gäller att bekosta åtgärder arbetsplatsen, kompetenser att göra rehabiliteringsutredningar, kunskaper om sina skyldigheter i olika avseenden, möjligheter att göra omplaceringar och personalekonomiska kunskaper.

Ett förtydligande av arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar är förutsättning för tidig, aktiv och samordnad rehabilitering

en en även i fortsättningen.

Försäkring mot kostnader för sjuklön

Lagen 1991:1047 sjuklön infördes den l januari 1992. Syftet

om med reglerna att öka arbetsgivarens ansvar för de anställdas

var arbetsmiljö och hälsa och att tillförsäkra de anställda en mer rättvis kompensation för inkomstförluster till följd av sjukdom. Dessutom skapades ett mer effektivt sätt att administrera den korta sjukfrånvaron.

De uppföljningar som gjorts tyder att införandet av sjuklöneperioden har inneburit stora fördelar för såväl den enskilde och arbetsgivaren försäkringskassan. Emellertid verkar inte

som arbetsgivarens ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringen ha förstärkts på det sätt som var avsett. Riksdagen har, bl.a. i syfte att stärka detta ansvar, beslutat om en förlängning

sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar prop. 1995/96209, bet. av 1996/97:SfU4, rskr. 1996/9722.

I samband med införandet sjuklöneperioden infördes också

av

försäkring mot kostnader för sjuklön som är avsedd för företag en med få anställda. För närvarande kan företag som har en beräknad lönekostnad exklusive socialavgifter, allmän löneavgift och

SOU 1997: 142 Bilaga 65

särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster som inte överstiger 130 basbelopp år, dvs. 4,7 miljoner kronor, per ca försäkra sig hos försäkringskassan mot kostnader för sjuklön. Bestämmelserna

finns i 17 § lagen sjuklön.

om Försäkringsvillkoren framgår

av

förordningen 1991:1395 försäkring kostnader för

om mot sjuklön enligt 17 § lagen sjuklön. om

Problem med den nuvarande försäkringen

Avgiften för försäkringen utgörs viss procentandel av en av arbetsgivarens beräknade sammanlagda lönekostnader. Under perioden 1992 1996 har avgiften varierat - mellan 1,5 och 1,7 procent. Avgiften för år 1997 är 2,5 Avgiften procent. skall beräknas så att den sammantaget täcker de utgifter

försäkringen får

och försäkringens administrationskostnader.

Antalet företag tecknat försäkringen har minskat från som ca 13 300 ijuni 1992 till 8 400 i juni 1996. ca Ijuni 1997 hade antalet minskat ytterligare till 7 465 anslutna företag. Den genomsnittliga lönesumman för de försäkrade arbetsgivarna har under perioden juni 1992 till juni 1996 sjunkit från ca 530 000 kr till ca 450 000 kr, dvs. det är de mindre företagen som tecknar försäkringen. Uppgift den genomsnittliga lönesumman för juni om 1997 kan ännu inte erhållas det kan men antas att den sjunkande trenden håller i sig.

Avgiften för försäkringen är lika stor för alla företag oavsett vilken nivå sjukfrånvaron normalt ligger på. Försäkringens nuvarande omfattning tyder på det främst företag att är som har en förhållandevis hög sjukfrånvaro bedömer som sig ha behov av försäkringen och avgiften måste således sättas tämligen högt. Det är möjligt att många företag i dag avgiften alltför hög. anser att är Om trenden fortsätter och antalet anslutna företag kontinuerligt

minskar kommer troligtvis endast de företag har som en mycket hög frånvaro att teckna försäkringen. Avgiften måste då successivt höjas vilket kan medföra att än fler företag lämnar försäkringen.

En sådan utveckling riskerar att leda till att underlaget slutligen är för litet för att det skall möjligt fortsätta vara att att erbjuda

försäkringen.

66 Bilaga SOU 1997: 142

En översyn försäkringen mot kostnader för sjuklön i syfte att

av förbättra den är därför påkallad. Konsekvenserna av den förlängda sjuklöneperioden för framför allt de mindre företagen bör också bedömas i detta sammanhang.

Uppdraget

En särskild utredare i uppdrag att utreda arbetsgivarens åt-

ges gärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering. Utredaren skall därvid bl.a. föreslå när arbetsgivarens ansvar skall inträda och hur långt det skall sträcka sig. Det gäller såväl tidsmässigt som i fråga

åtgärdemas art, inriktning och kostnader. Utredaren skall om belysa arbetsgivares förutsättningar att fullgöra ett rehabiliteringsansvar, bl.a. små och stora arbetsgivares skilda förutsättningar. Utredaren skall även överväga frågan om sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare inte uppfyller sitt re-

en som habiliteringsansvar. Slutligen skall utredas hur gränsen skall dras mellan det rehabiliteringsansvar som åligger arbetsgivaren och det

ankommer i första hand försäkringskassan men även som övriga berörda aktörer.

Utredaren skall utgå från inriktning tidig, aktiv och

dels en samordnad rehabilitering, dels att den enskilde är försäkrad i det tillstånd som han eller hon befinner sig

Utredaren skall vidare undersöka huruvida den nuvarande försäkringen mot sjuklönekostnader motsvarar arbetsgivarens behov och intresse för denna försäkring. Vidare skall alternativ

av till den nuvarande försäkringen presenteras. Konsekvenserna av den förlängda sjuklöneperioden för framför allt de mindre företagen bör också bedömas i detta sammanhang. Dessutom skall en kartläggning av privata försäkringsaltemativ genomföras.

Förslagen skall innehålla sådana åtgärder som anses motiverade. Kostnaderna för dessa åtgärder skall preciseras. Om utredaren finner att nuvarande lagstiftning behöver ändras eller kompletteras skall utredaren lämna sådana förslag.

Utredaren skall bedriva sitt arbete i samråd med Utredningen S 1997:03 ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga,

om

SOU 1997: 142 Bilaga 67

Utredningen dir. 1997:91 översyn arbetsskadeom av

försäkringen och Småföretagsdelegationen N 1996:04.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare pröva offentliga åtaganden att dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Utredarens förslag skall redovisas den 30 januari 1998. I senast de delar som förslagen försäkringen kostnader för avser mot sjuklön skall utredaren senast den 30 septemberl997 redovisa sitt

uppdrag.

Socialdepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegforsteg.U. .Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. Attläraövergränser.Enstudieav0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. iörvaltningspolitiskasamarbete.Fi.

Förbättradmiljöinfonnation.M. Övervakningavmiljön.M. . Aktivt Iönebidrag.Etteffektivarestödför 35Nykursi trañkpolitiken bilagor.+ K. . arbetshandikappade.A. 36 Bekämpande penningtvätt.av Fi. . FLänsstyrelsernasroll i trafrk-ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratinibackspegeln.Femtioäravförändring b® Myndighetellermarknad. . . sexiörvaltningsornráden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsformer.Fi.

Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa. 39.IntegritetOffentlighetInformationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.ln.

hetsanpassningstatsförvaltningensav 41.Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

l0.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . l2. lT-probleminför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden

lT-kornmissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97.K. 43.Statenochtrossamfunden

l3 Regionpolitikför helaSverige,N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku. . IS.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensfrarnväxt 44.Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden

17 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . +Bilagor.Fi. 4 Statenochtrossamfunden . .Granskning granskning.av Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

l9. Bättreinformation konsumentpriser.om ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.

20.Konkurrenslagenl993-l996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten.

Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år.U. D Grundlagsskyddförnyamedier.Ju. . 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Altemativautvecklingsvägarför EU:s

23.Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik,Ett om gemensammajordbmkspolitik.Jo.

demokratiochdelaktighetden8 novemberl996 5 Bristeri omsorg . anordnat Folkornröstningsutredningen,av IT- enfrågaombemötande äldre.S.av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52 Omsorgmedkunskapochinlevelse . beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av - 24.Välfärdi verklighetenPengarräckerinte. 53.AvskaffareklarnskattenFi. - Svensk påEU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten. . mat-

26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktikenFi.

Rirsörjningen.Jo. 5 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav . 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku.

28. demokratinsl tjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårtoffentligaetos.Fi. +Bilaga ochl Ju.

29.Bampomografrfrågan. 57. medborgarnasl tjänst.

lnnehavskriminalisering Ju.m.m. Ensamladforvaltningspolitikforstaten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor ® Personaluthyrning.A. . svenskstatsforvaltning.Fi. 59.Svensk Voksenåsensiörvaltningsfonn.Ku.

3 .Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61 Attväxablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

. Ändrad planabygg- Ettdelbetänkande barnsom ochungdomars 90. organisationför detstatliga

uppväxtvillkori storstâdemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln.

Storstadskommittén. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrâgor.

. - 62.Rosoravbetong. Jo

Medieföretag Ägandeoch

Enantologitill delbetänkandetAltväxabland i Sverige-

.

betongochkojorfrånStorstadskommittén. strukturförändringari press,radioochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiñet. Hanteringavfel i utjämningssystemetför

. IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln.

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransponbidrag.N. . + Bilagedel.A 95.Forumförvärldskultur Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv.Ku. . - Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande.

. fastighetsorganisation.

,Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatens

.GrannIands-TVkabelnät.i Ku. Fi. Besparingari stortochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. . .Totalförsvaretochfrivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor.M. -

7l. Politikförunga. 99.Ennyvattenadministration.Vattenärlivet.M.

+ st2 bilagor.ln. 100.NyasamverkansfonnerinomdenSjöhistoriska

72.Enlagomsocialförsäkringar. museiverksamhetenKu.

. 73.Införensvenskpolicyomsäkerelektronisk l0l. Behandlingavpersonuppgifterom

kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavIT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö.Svenskstrategi EU:sfor

handelsdepanementetochSEISdenll december jordbruki framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsândningsoner.Ku.

74.EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. l05.Agenda21i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför FemårefterRio resultatochframtid.M.

-

fysiskapersoner.Fi. lO6.Enfondförungakonstnärer.Ku.

76.Invandrarei vårdochomsorg l07.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötandeaväldre. problemochmöjligheter.U.

- - 77.Uppföljning inkomstskattelagen.av Fi. l08.Attlämnaskolanmedrakrygg Omrättentill

-

Medelsförvaltningg i kommunerochlandsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans

. och 79.Försäkringsmäklare.EnIagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. l09.Myndighetsansvaretförtransportavfarligt

Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. . +Bilaga.ln. 110.SäkrareobligationerFi.

82.Likamöjligheter.In. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83.Ommaktochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

-

organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitärskolorganisation.

84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom

. - 85.Fönnånefterinkomst samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begrepp bostadsstödenför ochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

kvalifikationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid.A.

sjukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandcframtidellerettlångtfarväl

86.Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch Densvenskavälfärdsstateni jämförande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A.

87.Kvinnor,mänochinkomster. 116.Barnetsbästai främstammmet.FNzskonvention

Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S.

88.Upphandlingförutveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholmettinfonnalions-och

w

aktivitetsceutrutnkringnaturvetenskap,kulturoch

samhälle.Ku. Il8. Deladestäder. II9. Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

lblkltälsoarbetet. 120.Vitxenpcdagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling. Kartläggning.En U. I2l. SkolfrâgorOmskolai- ennytid. U. I22.Rättigheteri luftfartyg.K

.Etteffektivarenäringsförbud.N. l24.lT-kommissionenshearing denom nyatnedie-och

programvaiuiitdustrin,Andrakammarsalen, Riksdagen,I997-06-l6.K.

125Elt 126

juridiskapersoner.DelA+B.Ju. IZS.Verkställighetochkontrolli utlänniugsärenden.

UD. l29.Kollektivtrafiktid Bilaga.i + 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. l3l. Lagompremiepcnsion.Fi. 137.AntimicrobialFeedAdditives.Jo.

.Antimikrobiellalimertillsalscrsammandrag.Jo, Bil.

Förtroendemannainllytande- ökadkvalitetoch rättssäkerhet.

l35.Ledare.maktochkön.A. I36.Kvinnorsochmänslöner varför olikaså A.

.GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. l40.Fonograniersåittning.Ku. lell.Bokeni tiden.Ku. 142.Högkostnadsskydd sjuklönckostnadet.mot

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Entydligareroll forhälso-ochsjukvårdeni

Fastighetsdataregister.3 folkhälsoarbetet.l 19

Aktiebolagetskapital.22 Förtroendemannaintlytande- ökadkvalitetoch

Bampomograñfrågan. rättssäkerhet.134

Högkostnadsskydd sjuklönekostnader.mot 142 lnnehavskriminalisering 29m.m.

IntegritetOffentlighetInformationsteknik.39

Kommunikationsdepartementet Grundlagsskyddförnyamedier.49 Folket rådgivare beslutsfattare.och Länsstyrelsemasroll i trafik-ochfordonsfrâgor.6

som +Bilaga1och 56 IT-probleminförZOOO-skiftet.Referatochslutsatserfrån

Polisensregister.65 enhearinganordnad T-kommissionenav den

Branschsaneringochandrametoder ekobrott.l 11 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12

- mot Straffansvarförjuridiska DelA+B.127 Digitaldemokr@ti.Ettseminarium Teknik,om

personer.

demokratiochdelaktighetden8 november1996

Utrikesdepartementet anordnat Folkomröstningsutredningen,av IT-

Återkallelse uppehållstillstånd. kommissionenochKommunikationsforsknings-

av 67

beredningen.-kommissionens11 rapport2/97.23 Polisi fredenstjänst,104 Verkställighetochkontroll Kristallkulan- trettonrösteromframtiden.

i utlänningsärenden.128

lT-kommissionensrapport3/97.31

Försvarsdepartementet Nykursi trafikpolitiken bilagor.35+

Sverigeinförepokskiñet. Totalförsvaretochfrivilligorganisationema

lT-kommissionensrapport5/97.63 - uppdrag,stödochersättning.70

Inforensvenskpolicyomsäkerelektronisk Behandling personuppgifterav om

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav totalförsvarspliktiga.101

1T-komrnissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Myndighetsansvaretförtransportavfarligtgods.109

ochSElSdenll december1996. En samordnadmilitärsko1organisation.112

lT-kommissionensrapport6/97.73

Socialdepartementet Rättigheteri luftfartyg.122

lT-komniissionenshearing denom nyarnedie-och Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Välfärdi verklighetenPengarräckerinte.24-

Riksdagen,1997-06-16.124 Bristeri omsorg Kollektivtrafikitid Bilaga.129

+

enfrågaombemötande äldre.51av - Omsorgmedkunskapochinlevelse

enfrågaombemötande äldre.52av Finansdepartementet - Attväxablandbetongochkojor.

lnkomstskattelag,del1-111.2 Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändringpåsex uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån

förvaltningsområden.7 Storstadskommittén.6 l

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Rosoravbetong.

hetsanpassningstatsförvaltningensav stniktur.9 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

Ansvaretför valutapolitiken.10 betongochkojorfrånStorstadskommittén.62

Skatter,miljöochsysselsättning.11 Enlagomsocialforsäkringar.72

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Invandrarei värdochomsorg

ochproblematik.15 - enfrågaombemötande äldre.76av

Skatter,tjänsterochsysselsättning. Förmånefterinkomst Samordnatinkornstbegrepp

- + Bilagor.17 för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor

Granskning granskning.av rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

KontrollReavinstVärdepapper.27 ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116

1demokratinstjänst.Statstjänsternannensroll och Barnetsbästa enantologi.1 16

- vånoffentligaetos.28 Deladestäder.118

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Alternativautvecklingsvägar EU:sför svenskstatsförvaltning.30 gemensammajordbrukspolitik.50 Attläraövergränser.Enstudie OECD:sav EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional förvaltningspolitiskasamarbete.33 utveckling.74 Bekämpande penningtvätt.36 Jaktcnsvillkor enutredningomvissajaktfrågor.91

av - Myndighetellermarknad. Mat Miljö. SvenskstrategiförEU:s Statsförvaltniugensolikaverksamhctsfonner.38 jordbruki framtiden.102 Arbetsgivarpolitiki staten. AntimicrobialFeedAdditives.132 Förkompetensochresultat.48 Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag.133 Avskaffareklamskattert53 Ministemochmakten. Arbetsmarknadsdepartementet Hurfungerarministerstyrei praktiken54 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor 1medborgarnastjänst. arbetshandikappade.5 Ensamladförvaltuingspolitikförstaten.57 Personaluthyrning.58 Statsskuldspolitiken.66 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Bosättningsbcgreppet.Skattcrättsligareglerför +Bilagedel.64 fysiskapersoner.75 Ommaktochkön i spårenavoffentliga

- Uppföljning inkomstskattelagen.av 77 organisationersomvandling.83 Försäkringsmâklare.lagöversynEn av Kvinnor,mänochinkomster. Försäkringsmäklarutredningen,79 Jämställdhetochoberoende.87 Refonneradstab 80 Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom

- Punktskattekontrollalkohol.tobakav och kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 mineralolja,m.m.86 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Lokalförsörjningochfastighetsägande. förändringochkönsmaktensframtid.114 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl Säkrareobligationerll0 Densvenskavälfardsstateni jämförande Ett svensktinvesterarskydd.125 belysning.115 Bilen.miljönochsäkerheten.126 Ledare,maktochkön,135 Effektivarestatliginköpssamordning.130 Kvinnorsochmänslöner varförsåolika 136

- Lagompremicpensiou,131 GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

arbetsmarknaden.137 Utbildningsdepartementet Familj,maktochjämställdhet.138 Dennyagymnasieskolanstegförsteg.1 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

e Växai lärande.Förslagtill läroplanförbamoch arbeteochpengari familjen.139 unga6-16år.21

forskningsinstituti Göteborg.37 Kulturdepartementet Etttekniskt Besparingari stortochsmått.69 lT i kulturenstjänst.14 Dennyagymnasieskolan Statenochtrossamfunden

problemochmöjligheter.l07 Rättsligreglering - Attlämnaskolanmedrak Omrättentill Grundlag

rygg- e skriltspráketochomförskolansochskolans Lagomtrossamfund

möjligheter förebyggaatt ochmötaläs-och LagomSvenskakyrkan.41

skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamfunden Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Begravningsverksamheten.42 utveckling.EnKartläggning.l20 Statenochtrossamfunden SkolfrägorOmskolai ennytid.121 Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch

-

dekyrkligaarkiven.43 Jordbruksdepartementet ochtrossamfunden

Staten Svensk päEU-fat.25 Svenskakyrkanspersonal.44

mat- EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsrnedels- Statenochtrossamfunden försörjningen.26 Stöd,skatterochfinansiering.45

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenochtrossamfunden Miljödepartementet Statligmedverkanvid avgiñbetalning.46 Förbättradmiljöinformalion.4 Statenochtrossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken,32 Denkyrkligaegendomen.47 Övervakning miljön.34

av Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Enhållbarkemikaliepolitik.84 förslagenfråndestatligautredningarna.55 skogsmark.Behovochkostnader.97

Skyddav SvenskhemmetVoksenåsensForvaltningsform.59 skogsmark.Behovochkostnader,

Skyddav BetaI-TVinomSverigesTelevision.60

Bilagor,98 Grannlands-TVi kabelnät.68 En vattenadministration.Vattenärlivet.99

ny Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Agenda i Sverige,21 struktur-Förändringari press,radioochTV. 92 FemårefterRio resultatochframtid.105

- Forumförvärldskultur - enrapportomettrikarekulturliv.95 NyasamverkansformerinomdenSjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Enfondforungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinfonnations-och

aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kulturoch samhälle.1I7 Fonogramersättning.140 Bokeni tiden.141

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingför utveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransponbidrag,94 Etteffektivarenäringsförbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinfonnationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politikför unga. + st2 bilagor.71 Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadstöretag. +Bilaga.81 Likamöjligheter.82 Ändradorganisationfördetstatligaplan-,byggochbostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämnings,stuuetför kommunerochlandsting.93

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX:o820 50 2x,TELEFON:08-690 9190

ISBN 91-38-20717-6

ISSN 0375-250X