Reformerad stabsorganisation : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Reformerad

stabsorganisation

SOU

1997:80

Delbetänkande

av

Stabsmyndighetsöversynen

min

m Statens offentliga utredningar WW 1997:80

Finansdepartementet

Reformerad

stabsorganisation

Delbetänkande av Stabsmyndighetsöversynen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20615-3

ISSN 0375-250X

gotab Stockholm1997

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Den 30 januari 1997 bemyndigade regeringen chefen för Finans-

departementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att

göra en översyn av några av regeringens stabsmyndigheter. De

berörda myndigheterna är Kammarkollegiet, Statens lokalför-

sörjningsverk, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk och Statskontoret.

Den 11 mars 1997 förordnade chefen för Finansdepartementet generaltulldirektören Ulf Larsson som särskild utredare. Konsulten Ulf Wennerberg har fungerat som sekreterare under ut-

redningsarbetet.

Utredningen har antagit namnet Stabsmyndighetsöversynen Fi

1997:04.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet

Reformerad

stabsorganisation SOU 1997:80.

Stockholm den 30 maj 1997

Ulf Larsson

/ Ulf Wennerberg

Sammanfattning

Utredaren skall enligt direktiven dir. 1997:27 lämna förslag till

myndighetsstruktur vad gäller regeringens stabsmyndigheter

en -

Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisions-

verket, Statens löne- och pensionsverk och Statskontoret som

bättre än idag uppfyller regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och service till myndigheterna.

av

I direktiven omnämns tre områden som särskilt skall belysas i

utredningsarbetet:

Behovet av stöd till regeringen och av service till myn- -

dighetema

Verksamheten vid de nuvarande stabsmyndighetema och -

denna verksamhets effektivitet

Förslag till en reformerad stabsorganisation

-

Utredningen har genomfört intervjuer med företrädare för rege-

ringskansliet samt en enkät med ett tjugofemtal myndigheter.

Syftet med detta arbete har varit att samla in synpunkter

regeringens och myndigheternas stödbehov och stabsmyn-

dighetemas förmåga att tillgodose dessa behov. Utredningen har

också inhämtat underlag från och haft överläggningar med be-

rörda stabsmyndigheter. Dessutom har utredningen samrått med

den särskilde utredare skall föreslå lokalisering av stat-

som en liga arbetstillfällen till Söderhamn dir. 1996:83, med den särskilde utredare som utvärderar ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, med den Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93 samt med Riksdagens revisionsutredning.

Mot bakgrund det samlade material som har stått till vårt för-

av fogande gör vi bedömningen att det finns vissa problem i stabsmyndighetemas verksamhet. Dessa avser bl.a. inriktningen av

Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision, behovsanpassningen

av Lokalförsörjningsverkets verksamhet samt sarnordningen av

systemverksamheten inom det ekonomi- och personaladmi-

nistrativa området. Vi har dessutom funnit att det finns vissa

problem med stabsmyndighetemas roller. Våra bedömningar

redovisas i kapitel

I kapitel 6 redovisar vi de principer som vi anser bör vara styrande för den framtida utformningen av stödet till regeringen och

myndigheterna.

Vad gäller den samlade statliga revisionen konstaterar vi att det

med tanke den svenska förvaltningsmodellens utformning är

väsentligt att både riksdagen och regeringen förfogar över väl

fungerande och resursstarka revisionsorgan. Vi har också anslu-

tit oss till Förvaltningspolitiska kommissionens bedömning att

riksdagens kontrollmakt bör förstärkas. Samtidigt ser vi ett be-

hov av att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan riks-

dagens och regeringens revisionsorgan. Detta bör ske så sätt

att riksdagens revisionsorgan framförallt inriktar sin granskning

sektorsövergripande och politiknära frågor samt frågor om

de politiska beslutens genomförande och effekter. Regeringens

revisionsorgan bör framförallt granska myndigheternas verk-

samhet och myndighetsledningarnas förvaltning.

Vad gäller regeringens revision anser vi att Riksrevisionsverkets årliga revision har en i huvudsak lämplig inriktning. Däremot finns det anledning att förändra effektivitetsrevisionens inriktning och att förbättra regeringens styrning av denna verksamhet. Vi föreslår att effektivitetsrevisionen integreras med den årliga revisionen och att verksamheten i väsentligt högre utsträckning än nu inriktas mot att ge stöd den årliga revisionen i dennas

granskning årsredovisningarna och myndighetsledningamas för-

valtning. Vad gäller styrningen av effektivitetsrevisionen bör re-

geringen i Riksrevisionsverkets regleringsbrev precisera vilka

områden och verksamheter myndigheten skall granska

som under det kommande budgetåret.

Vidare anser vi att den uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs vid Riksrevisionsverkets avdelning för effektivitetsrevision har nått sådan omfattning att

nu en det finns skäl att anföra principiella betänkligheter mot verksamheten. Den ger dessutom upphov till avgränsningsproblem

gentemot den utrednings- och utvärderingsverksamhet

som Statskontoret bedriver. Riksrevisionsverkets uppdragsverksamhet inom detta område bör därför begränsas till insatser

som utgör rena kompletteringar av genomförda revisioner. Istället bör

Statskontoret i ökad utsträckning ta sig utvärderingsuppdrag

inom det förvaltningspolitiska och förvaltningsekonomiska om-

rådet. Vi att sådana uppdrag i fortsättningen bör prioriteras

anser i Statskontorets verksamhet.

Beträffande den ekonomi- och personaladministrativa system-

verksamheten ser vi ingen anledning att ifrågasätta de grundläg-

gande principer som gäller för myndigheternas anskaffning av

ekonomi- och personaladministrativa systemtjänster. Den regle-

ring som nu finns beträffande det ekonomiska redovisningssystemet bör behållas. Detsamma gäller myndigheternas frihet att

välja ett annat system än det statliga grundaltemativet så länge

som dessa system tillgodoser de krav som regeringen har

uppställt.

Däremot anser att den statliga produktionen ekonomi- och

av

personaladministrativa systemtjänster bör samordnas. Vi syftar

då verksamhet bedrivs vid Riksrevisionsverket, Sta-

som nu

tens löne- och pensionsverk och Kammarkollegiet. Då detta har

skett bör det nu alltför omfattande produktutbudet ses över och koncentreras till färre produkter och tjänster. Ett sådant arbete

skulle enligt vår uppfattning medföra stora besparingar till följd

av minskade systemutvecklingskostnader, minskat dubbelarbete

inom stabsorganisationen

m.m.

Beträffande lokalförsörjningen anser vi att Lokalförsörjnings-

verkets stabsuppgifter kan begränsas kraftigt med hänsyn till den

efterfrågebild som nu föreligger. Om de förslag som har lämnats

Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombild-

av

ning m.m. genomförs kan ytterligare begränsningar genomfö-

ras.

Lokalförsörjningsverkets serviceuppgifter bör enligt vår mening

avvecklas. Motivet är dels att de aktuella uppgifterna kan överlämnas till den privata konsultmarknaden dels att verksamheten inte har gått ihop ekonomiskt under den tid som den har bedrivits.

I kapitel 7 redovisar vi våra förslag till organisation för det framtida stödet till regeringen och myndigheterna. I detta kapitel föreslår vi:

att Riksrevisionsverkets verksamhetsområde Verktyg för

den ekonomiska styrningen System och Stöd och Kam-

markollegiets enhet för administrativ service överförs till

Statens löne- och pensionsverk fr.0.m. den 1 januari

1998.

att Lokalförsörjningsverket läggs ned den 31 december

1997 och att kvarvarande stabsuppgifter fr.0.m. den 1ja-

nuari 1998 överförs till Statskontoret,

att regeringen tydligare än nu anger vilka områden och verk-

samheter Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision

som

skall granska,

att Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision i första hand

skall arbeta med myndighetsinriktad revision och med

stöd den årliga revisionen,

att huvuddelen den uppdragsstyrda utrednings- och ut-

av

värderingsverksamhet utförs Riksrevisions-

som nu av

verkets avdelning för effektivitetsrevision styrs över till

Statskontoret,

att staten säger upp avtalet med AMF Trygghetsförsäkring

AB om administrationen av den statliga personskadeför-

säkringen och att denna uppgift därefter överförs till Sta-

tens löne- och pensionsverk.

Ikapitel 8 redovisar våra förslag vad gäller lokaliseringen

av stabsmyndighetemas verksamhet. Vi föreslår att den verksamhet som nu bedrivs vid dessa myndigheter skall ligga kvar sina nuvarande verksamhetsorter Vi föreslår dock att Söderhamn skall tillföras c:a 35 arbetstillfällen permanent och 35 40

- arbetstillfällen tillfälligt under en treårsperiod. Detta sker att

genom viss tillkommande aktualiseringsverksamhet inom SPV:s

pensionsadministration samt administrationen av den statliga

personskadeförsäkringen lokaliseras till denna kommun.

Vi redovisar vissa besparingsförslag i kapitel Vi bedömer att ungefär 12 miljoner kronor kan den före-

sparas genom av oss

slagna nedläggningen av Lokalförsörjningsverket. Vi avser att

redovisa ytterligare besparingsförslag i vårt slutbetänkande.

I kapitel 10 redovisar översiktligt hur våra förslag skall

genomföras. Vi avser dock att återkomma till olika genomförandefrågor i vårt slutbetänkande.

1¶Bakgrund

1¶Direktiven

Den särskilde utredaren skall enligt direktiven dir. 1997:27

lämna förslag till en myndighetsstruktur vad gäller regeringens stabsmyndigheter Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjnings-

verk, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk och Statskontoret som bättre än idag uppfyller regeringens behov

av stöd till den egna verksamheten och av service till myn-

dighetema.

I direktiven omnämns tre områden som särskilt skall belysas i

utredningsarbetet:

Behovet av stöd till regeringen och av service till myn- -

dighetema

Verksamheten vid de nuvarande stabsmyndighetema och -

denna verksamhets effektivitet

Förslag till en reformerad stabsorganisation

-

I direktiven nämns ett antal principer som bör vara vägledande

för utredaren vid utformningen av den nya organisationen. Des-

sa är:

Statligt producerad service som riktar sig till myndig-

-

heterna skall normalt kunna motiveras utifrån regeringens behov av att ha en samlad syn statsförvaltningen

Stöd till regeringen och service till myndigheterna skall

-

normalt inte utföras inom samma organisation

Verksamhet som syftar till att stödja regeringen bör ha -

sin basñnansiering genom anslag även om andra finan-

sieringsforrner bör kunna förekomma för speciella in-

satser

Service efterfrågas av myndigheterna bör i så stor - som

utsträckning som möjligt avgiftsñnansieras

De olika organisationerna inom stabsorganisationen bör

-

inte bedriva verksamheter som överlappar varandra

Det skall finnas en oberoende revisionsverksarnhet av -

hög kompetens som bedriver egeninitierad verksamhet

Beslutsstödet till regeringen bör förstärkas för att en ef- -

fektivare ledning och styrning skall kunna åstadkommas

Utredaren skall också pröva möjligheterna och redovisa konsekvenserna av att lokalisera delar av serviceverksamheten till Söderhanm. Vidare framhålles att den nya stabsorganisationen skall

del av den beslutade besparingen 20 30 miljoner bära en kronor fr.o.m. år 1998.

Samråd skall hållas med den särskilde utredare som har till uppdrag att föreslå lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn dir. 1996:83, med den särskilde utredare som utvär-

derar ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21,

med den Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93

samt med Riksdagens revisionsutredning.

Ett delbetänkande skall lämnas den 31 maj 1997 och ett slutbetänkande den 30 oktober 1997.

1.2¶Arbetets uppläggning

Ett relativt omfattande utredningsmaterial finns sedan tidigare om de aktuella myndigheterna. Vi har därför kunnat begränsa in-

hämtningen underlag för utredningsarbetet till vissa komplet-

av teringar och uppdateringar det befintliga materialet. Detta har

av skett följande sätt:

Verksamhetsbeskrivningar och annat faktaunderlag har inhämtats från berörda stabsmyndigheter. Dessa beskrivningar har avsett arbetsuppgifter, uppdragsstruktur, ñnansieringssätt och verksamhetsvolym för myndigheterna som helhet och för olika enheter inom dessa. Särskilda överläggningar har också

ägt rum med företrädare för dessa myndigheter.

2. Företrädare för regeringskansliet har intervjuats om regeringens och regeringskansliets utnyttjande av stabsmyndigheterna, regeringens behov av stöd samt om de problem och brister som kan finnas vad gäller stabsmyndighetemas verksamhet.

3. En enkät har riktats till ett tjugofemtal myndigheter som bedriver olika typer av verksamhet. Ienkäten ställdes relativt detaljerade frågor om karaktären och omfattningen av myndigheternas behov av administrativt stöd, deras utnyttjande av stabsmyndigheterna och deras bedömning av dessa myndigheters prestationer. Dessutom ställdes olika frågor om problem i stabsmyndighetemas verksamhet.

En närmare redogörelse för uppläggningen och resultatet av intervjuerna och enkäten finns i kapitel

Utredningen har samrått med Söderharnnsutredningen, Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m.m., Förvaltningspolitiska kommissionen och med Riksdagens revisionsutredning.

Utredningen har löpande diskuterat olika frågor i en arbetsgrupp som har bestått av representanter för Statsrådsberedningen och Finansdepartementet. Utredningen har också haft överläggningar med den projektgrupp inom Finansdepartementet som arbetar med System 2000 numera benämnt VESTA.

1.3 Vissa begrepp

Begreppet stabsmyndighet används i det följande för att beteckna

de fem myndigheter som omfattas av utredningsarbetet. Som

nämnts är dessa myndigheter Kammarkollegiet. Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket RRV, Statens löne- och pensionsverk SPV samt Statskontoret.

I sammanhanget kan konstateras att en allmänt accepterad defi-

nition begreppet stabsmyndighet saknas. Begreppet har dock

av kommit att användas för att beteckna ett antal myndigheter som

ha särskilt nära relation till regeringen och som på olika anses en

sätt tillhandahåller underlag som regeringen eller regerings-

kansliet behöver i sitt beslutsfattande eller beredningsarbete. Kännetecknande för stabsmyndighetema är också att deras verksamhet inte alls eller endast obetydligt riktar sig direkt till allmänheten, kommunerna eller företagen. Med denna definition kan

också vissa myndigheter som lyder under fackdepartementen

sägas ha en stabsmyndighetsroll.

Med stöd eller stödtjänster avses i det följande en tjänst som

produceras någon än avnämarmyndigheten och som är

av annan nödvändig för att den senare skall kunna utföra de uppgifter som

regeringen har ålagt den. De stabsmyndigheter som berörs av ut-

redningen producerar i första hand administrativa stödtjänster

revision, utredningsstöd, systemtjänster m.m..

Stöd kan lämnas såväl till regeringen och dess kansli som till

myndigheterna. I det följande används begreppet stabsuppgift

för att beteckna verksamhet som innebär att stöd lämnas

en regeringen, regeringskansliet eller till kommittéer som tillsatts av regeringen stödet dessas sakverksamhet. Om stödet

om avser lärrmas till andra myndigheter eller avser regeringskansliets el-

ler kommittéemas interna administration används begreppet

serviceuppgifi för att beteckna den aktuella verksamheten.

2¶Tidigare m.m. utredningar

2.1¶Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet US V-utredningen

Det administrativa stödet till regeringen och myndigheterna har utretts vid flera tillfällen under 1990-talet. Den s.k. USV-utred-

ningen genomförde 1990 1991 en översyn stabsmyndig-

- av hetemas verksamhet. Med

stabsmyndigheter avsåg utredningen

Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens arbetsgivarverk, Statens löne- och pensionsverk, Statens institut för personal-

utveckling, Försvarets civilförvaltning, Länsstyrelsemas orga-

nisationsnänmd och Kammarkollegiets enhet för administrativ

service. Utredningen föreslog en genomgripande omorgani-

sation av den samlade stödorganisationen. Stödet till regeringen skulle tillhandahållas revisionsmyndighet och stabs-

av en en myndighet. Stödet till myndigheterna skulle tillhandahållas av en

servicemyndighet, en arbetsgivarorganisation och ett konsult-

företag. En grundläggande princip i förslaget var att stödet till regeringen organisatoriskt skulle skiljas från stödet till myndig-

heterna.

USV-utredningens förslag genomfördes endast delvis. Efter ett

kompletterande utrednings- och beredningsarbete bildades en ar-

betsgivarorganisation i huvudsak enligt utredningens förslag.

Vidare lades Länsstyrelsemas organisationsnänmd och Statens

institut för personalutveckling ned. Vad gäller övriga delar av

stödet lades vissa riktlinjer för dettas organisation och finansiering fast i 1993 års budgetproposition prop. 1992/932100, bil. FiU30, rskr. 447 och 454. Som ett resultat härav gavs Statskontoret en renodlad stabsroll gentemot regeringen. Myn-

digheten genomgick i samband härmed en genomgripande

omstrukturering. RRV fick utökade uppgifter då Försvarets civilförvaltning lades ned. Den senare myndighetens systern-

Marknadsanpassade Service- och stabsfunktioner SOU 1991:40-41.

verksamhet överfördes då till RRV. Försvarets civilförvaltnings

försäkringsverksamhet överfördes till Karmnarkollegiet.

2.2 Ombildningen av den statliga fastighetsorga-

nisationen

Riksdagen fastställde år 1991 nya riktlinjer för förvaltningen av

statens fastigheter och lokaler prop. 199l/92:44, bet. FiU8,

rskr. 107. De nya riktlinjerna innebar bl.a. att fastighetsförvalt-

ningen skulle skiljas från brukandet lokaler och mark, att den

av skulle bedrivas i separata resultatenheter och utformas efter olika

fastigheters särart, att ett marknadsmässigt avkastningskrav

skulle tillämpas och att statens ägarroll vad gäller fastigheter

skulle renodlas. Avsikten var att åstadkomma tydligare roller och

ökad effektivitet inom den statliga fastighetsförvaltningen.

en

De riktlinjerna följdes upp med en genomgripande orga-

nya nisationsförändring prop. 1992/93:37, bet. FiU8, rskr. 123. Denna förändring innebar att Byggnadsstyrelsen lades ned och ersattes med aktiebolagen Vasakronan AB och Statliga Akade-

miska Hus AB samt av myndigheterna Statens fastighetsverk

och Statens lokalförsörjningsverk. Av dessa de två

organ gavs aktiebolagen och Statens fastighetsverk till uppgift att förvalta olika delar det statliga fastighetsbeståndet. Statens lokal-

av

försörjningsverk skulle dels svara för utredningsstöd vad gäller lokalfrågor till regeringen och regeringskansliet dels tillhanda-

hålla konsulttjänster myndigheterna inom detta område. Lokal-

försörjningsverket skulle inte förvalta några fastigheter. Däremot

skulle myndigheten övergångsvis förvalta hyreskontrakt som

frigörs genom nedläggning eller flyttning av myndigheter.

2.3 Utredningen om utvärdering av Byggnadssty-

relsens ombildning m.m.

Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning

m.m. har till uppgift att utvärdera den omstrukturering av den

statliga fastighetsförvaltningen som beskrevs i föregående av-

snitt. I uppdraget ingår att undersöka konsekvenserna av om-

struktureringen, belysa om syftena har nåtts, peka eventuella

brister och lämna förslag till förändringar. Utredningen har

avgivit delbetänkandet Statens ändamålsfastigheter SOU

1996:187. I delbetänkandet föreslår utredningen vissa föränd-

ringar i Lokalförsörjningsverkets myndighetsuppgifter. Dessa

förändringar innebär att myndigheternas sarnrådsskyldighet med

Lokalförsörjningsverketi samband med vissa förhymingar skall

avskaffas. Vidare föreslår utredningen att kravet att myndigheterna skall redovisa en lokalförsörjningsplan bör tas bort.

Underlag om myndigheternas lokalutnyttjande föreslås istället

redovisas inom ramen för det ordinarie budgetarbetet.

Utredningen motiverar sina förslag med att samrådsskyldigheten

var påkallad under en övergångstid innan myndigheterna hade

lärt sig hur lokalmarknaden fungerar men att förutsättningar nu finns för att avskaffa samrådsskyldigheten. Utredningen gör dock bedömningen att det för att underlätta för de lokalbrukande

myndigheterna kan behöva finnas någon form av fastighets-

stabsenhet som sammanställer aktuell information om tendenser

lokalhyresmarknaden. Information kan också behöva lämnas

innehållet i hyreskontrakt. Om myndigheterna däremot

om nyare behöver en mer omfattande hjälp bör de enligt utredningens mening upphandla detta stöd den privata konsultmarknaden.

Utredningen har också föreslagit skiljenänmd skall inrättas

att en

för att lösa tvister om hyressättningen vad gäller statliga ända-

målsfastigheter.

Utredningen skall redovisa sitt slutbetänkande före utgången av juni 1997.

3¶Beskrivning av stabsmyndigheterna

3. 1 Allmänt

I det följande lämnas en översiktlig beskrivning av de stabs-

myndigheter som berörs av vårt uppdrag. Underlaget för be-

skrivningen utgörs dels allmänt tillgängligt material instruk-

av

tioner, regleringsbrev, budgetunderlag, årsredovisningar m.m.

dels uppgifter lämnats av stabsmyndigheterna en di-

av som rekt förfrågan från utredningen. Materialet har i vissa fall kompletterats genom intervjuer och samtal med företrädare för de

aktuella myndigheterna.

3.2¶Kammarkollegiet

Uppgifter i stort

Kammarkollegiet bedriver uppdragsverksamhet inom olika om-

råden, utför myndighetsuppgifter av främst juridisk karaktär

samt kanslistöd ett antal fristående nämndmyndigheter

ger

som är knutna till myndigheten. Uppdragsverksamheten är till

största delen konkurrensutsatt och innebär att Kammarkollegiet ger service till andra statliga myndigheter och vissa andra organ

stiftelser m.fl.. Myndighetsuppgiftema är författningsreglerade

och omfattar förvaltningsärenden som tillståndsgivning, aukto-

risation, registrering, tillsyn och kontroll också bevakning

men av statens rätt i olika sammanhang. Kanslifunktionema är för-

fattnings- och avtalsreglerade och innebär att Kammarkollegiets

personal sköter ärendeberedningen den aktuella nämndmyn-

digheten. Denna behöver då inte anställa egen personal.

Kammarkollegiet har inga stabsuppgifter. Kollegiets roll som

servicemyndighet andra myndigheter har förstärkts under se-

år. Serviceutbudet omfattar bl.a. ekonomiadnrinstrativa nare

tjänster, fondförvaltning, försäkringsverksamhet och fordrings-

bevakning.

Organisation

Kammarkollegiet leds av en styrelse och en generaldirektör.

Under generaldirektören finns åtta linjeenheter och ett antal

stabsenheter. Vid kollegiet finns dessutom ett antal delegationer och nämnder. Huvuddelen nämndmyndigheterna är fristående

av

myndigheter som har kollegiet som värdmyndighet.

Den 1juli 1996 fanns följande linjeenheter:

Advokatñskalkontoret -

Allmänna enheten -

Arvsfondsenheten -

Näringsrättsliga byrån

-

Enheten för administrativ service -

Fondbyrån

-

Risk- och skadeenheten -

Kansliet för fonden för fukt- och mögelskador -

Service till myndigheterna lämnas i första hand av Advokatñskalkontoret fordringsbevakning, Enheten för administrativ service ekonomi- och löneadministrativa systemtj änster, Fondbyrån fond- och fönnögenhetsförvaltning samt Risk- och skadeenheten försäkringsverksamhet. Enheten för administrativ service, Fondbyrån samt Risk- och skadeenheten har enbart serviceuppgifter. Advokatfiskalkontoret har också vissa myndig-

hetsuppgifter.

Advokatñskalkontoret, Allmänna enheten, Näringsrättsliga byrån, Fondbyrån och Kansliet för fonden för fukt- och mögelskador dessutom för kanslistöd de nämndmyndigheter

svarar

som är knutna till Kammarkollegiet.

Finansiering

Karnmarkollegiets verksamhet finansieras dels med anslag dels med olika typer avgifter. De utgörs såväl av frivilliga

av senare

avgifter som av offentligrättsligt reglerade avgifter. Budgetåret

1995/96 finansierades 23% verksamheten med anslag, åter-

av

stoden med avgifter.

Kostnaderna för Kammarkollegiets verksamhet uppgick budgetåret 1995/96 inklusive skadeersättningar till 124 miljoner

- -

kronor IZ-månadersvärde. Linjeenhetemas budgetornslutning

för år 1997 framgår tabellen. Risk- och skadeenhetens bud-

av

getornslutning anges exklusive skadeersättningar.

skador

Personal Kammarkollegiet hade den 31 december 1996 146 anställda. De anställdas fördelning olika enheter inom myndigheten framgår av tabell

skador

Lokalisering

Kammarkollegiet är till största delen lokaliserat till Stockholm. Undantaget är viss verksamhet inom Risk- och skadeenheten som är lokaliserad till Karlstad 15 av totalt 18 anställda.

Risk- och skadeenhetens ledning finns i Stockholm. Dessutom bedrivs viss konsultverksamhet i Stockholm. I Karlstad handläggs frågor om avtal om trañk- och motorförsälcringar, tjänstereseförsäkringar och transportförsäkringar samt skaderegleringen.

3.3¶Statens lokalförsörjningsverk

Uppgifter i stort

Lokalförsörjningsverkets uppgift är bl.a. att förse regeringen med utrednings- och utvärderingsstöd inom lokalförsörjningsområdet och att göra analyser av utvecklingen på hyresmark-

naden. Myndigheterna är också skyldiga att upprätta en lokal-

försöijningsplan som skall lämnas till Lokalförsörjningsverket. I

vissa fall skall samråd hållas med verket innan hyresavtal sluts.

Lokalförsörjningsverket skall också ge myndigheterna service i

samband med hyresförhandlingar och andra lokalfrågor. Denna del av verksamheten är en konkurrensutsatt konsultverksamhet.

Av denna beskrivning framgår att Lokalförsöijningsverket såväl

har stabs- som serviceuppgifter.

Organisation

Verket leds generaldirektör. Linjeenhetema utgörs två

av en av affärsområden: Stab och Service. Härutöver finns en administrativ enhet och en controllerfunktion. Vid myndigheten finns också ett råd.

Affärsområdet Stab arbetar helt uppdrag av regeringen. En-

heten har följ ande huvuduppgifter:

utarbetande av underlag för regeringens prisomräkning

-

av lokalkostnadema i anslagsbaserna lokalkostnads-

index

information om lokalförsörjningsfrågoma till regerings-

-

kansliet och myndigheterna

utarbetande av generella nyckeltal samt analyser av myn-

-

digheternas lokalanvändning och lokalkostnader

utvärdering och uppföljning av den statliga lokalanvänd-

-

ningen och lokalkostnadsutvecklingen

samråd med myndigheter vid tecknandet av hyreskon- -

trakt längre tid än tre år

biträde regeringen och olika kommittéer med utred- -

nings- och förhandlingsinsatser

administration och avveckling av statliga engagemang i -

tomställda eller delvis tomställda lokaler.

Afärsområdet Service tillhandahåller konsultstöd de statliga

myndigheterna inom lokalförsörjningsområdet. Enheten till-

handahåller följande konsulttjänster:

utbildning och rådgivning i hyres- och lokalfrågor

medverkan vid upprättande lokalprogram och lokalav -

försörjningsplaner

analyser uppdragsgivarens lokalsituation

av -

projektledning hyresprojekt rörande lokalförändringar

av -

biträde med hyresjuridisk experthjälp.

-

Administrativa enheten har sedvanliga administrativa uppgifter. Enheten dock även för juridiskt biträde affärsområdena svarar vad och fastighetsrätt. Dessutom enheten för

gäller hyres- svarar

verkets externa information.

Finansiering

Verksamheten inom Affärsområdet Stab finansieras huvudsak-

ligen med anslag. Budgetåret 1995/96 utgjorde avgiftsintäktema

17% de totala kostnaderna för enhetens verksamhet. Verkav samheten inom Affärsområdet Service finansieras helt med av-

gifter.

Kostnaderna för Lokalförsörjningsverkets verksamhet uppgick

budgetåret 1995/96 till 25,2 miljoner kronor 12-månadersvärde. Motsvarande värde för Affärsområdet Stab 18,9 milvar joner kronor och för Affärsområdet Service 6,3 miljoner kronor utfördelade administrativa kostnader.

inklusive

Personal

Lokalförsörjningsverket hade den 31 december 1996 38 anställda tre tjänstlediga. Dessas fördelning myn-

inklusive

dighetens affärsområden och övriga enheter framgår av tabell

Lokalisering

Lokalförsörjningsverket är i sin helhet lokaliserat till Stockholm.

3.4¶Riksrevisionsverket

Uppgifter i stort

RRV är central förvaltningsmyndighet för statlig revision och redovisning. Revisionen bedrivs som årlig revision och effektivitetsrevision. RRV:s uppgifter inom redovisningsornrådet om-

fattar bl.a. metodutveckling vad gäller budgetering, redovisning

och verksamhetsplanering, utfårdande av föreskrifter i fråga om

den statliga redovisningen och myndigheternas årsredovisning,

tillhandahållande ekonomi- och personaladministrativa system

av samt genomförande av utbildning och andra konsultinsatser inom det ekonomiadministrativa området.

RRV:s uppgifter omfattar såväl stöd regeringen som service myndigheterna. Verksamheten har dessutom både granskande

och stödjande inslag.

26 SOU 1997.80

Organisation

Myndigheten leds generaldirektör. Vid verket finns också

av en

ett rådgivande organ som skall ge generaldirektören synpunkter

verksamheten.

Det finns tre avdelningar: Årlig revision, Effektivitetsrevision

samt Ekonomi och resultatstyming. Utöver de tre avdelningarna

finns ett kansli och ett internationellt sekretariat. Kansliet har administrativa uppgifter och för myndighetens interna och

svarar externa information. Det internationella sekretariatet svarar för RRV:s kontakter med internationella organisationer och för verkets tjänsteexpon till Södra Afrika och Baltikum.

Regeringen har beslutat att RRV:s verksamhet fr.o.m. år 1997 skall bedrivas i verksamhetsgrenama Revision, Ekonomi och resultatstyming samt Direkt regeringsstöd och internationell verksamhet. Regeringens beslut utgår från verkets instruktion i vilken verksamheten beskrivs i processtenner. Första steget i

är att utveckla principer och metoder för den ekoprocessen nomiska styrningen. Det andra steget är att utarbeta regler för denna verksamhet. Det tredje steget är att utveckla och tillhandahålla IT-verktyg för styrningen. Det fjärde steget innebär att RRV bearbetar och sammanställer information från riksredovisningen. Det femte och sista steget omfattar utbildning och rådgivning till myndigheterna och andra berörda.

Avdelningen för Årlig revision skall bl.a. granska myndig-

heternas och vissa statliga aktiebolags och stiftelsers redovisning

och förvaltning. Avdelningen skall också granska hur myn-

digheterna har tillämpat de delar EU:s budget som berör

av Sverige samt medverka vid den Europeiska revisionsrättens be-

sök i Sverige. I avdelningens uppgifter ingår också att besvara

remisser från regeringen och att utföra regeringsuppdrag och

uppdrag från andra myndigheter. 10% av verksamhetsvolymen

utgörs sådan uppdragsverksamhet. Revisionen är egenini-

av

tierad inom ramen för ett generellt uppdrag från regeringen att

granska samtliga berörda organs årsredovisningar

m.m.

Avdelningen för Ejfektivitetsrevision har inte endast reviderande uppgifter. Avdelningen utför effektivitetsrevision, medverkar

vid den årliga revisionens granskning av myndigheternas

resultatredovisning, besvarar remisser från regeringen samt

genomför olika typer av regeringsuppdrag. Effektivitetsrevisionen skall i första hand inriktas mot områden av stor statsfmansiell betydelse och/eller områden har stor betydelse för

som ekonomins funktionssätt. Ambitionen är att samtliga departementsornråden skall granskas inom ramen för en treårsperiod.

Granskningen av myndigheternas resultatredovisning omfattar

huvuddelen av de årsredovisningar som granskas av Avdelningen för Årlig revision.

Uppdragsverksamheten vid Avdelningen för Effektivitetsrevision omfattar olika typer av utredningsstöd till regeringen. Denna verksamhet har ökat starkt under senare år. Den omfattar dels allmänna uppdrag inom olika depanementsornråden dels särskilda insatser inom de stora utgifts- och inkomstområdena. Rernissverksamheten är omfattande mer än hundra remisser per

år.

De olika prestationemas andelar av avdelningens totala budget-

omslutning för år 1997 framgår tabell

av

Tabell 4. Prestationstyper inom RRV:s avdelning för effek-

tivitetsrevision. Intembudget 1997.

Ekonomiska avdelningen svarar för verksamhetsgrenen Eko-

nomi och resultatstyrning. Denna omfattar tre huvudområden: 1 analys och kontroll av statens ekonomi, 2 utveckling av

metoder och regler för styrning och medelsförvalting samt 3

verktyg för den ekonomiska styrningen.

Verksamhetsområdet Analys och kontroll omfattar bl.a. olika

uppgifter vad gäller riksredovisningen och statens betalnings-

system. Uppgifterna omfattar också budgetprognoser. Vidare utförs s.k. ekonomiadministrativa värderingar av myndigheterna. Verksamheten är till största delen anslagsfinansierad och kan

betraktas som en stabsuppgift regeringen.

Verksamhetsområdet Utveckling metoder och regler för sta-

av tens styrning och medelsförvalming omfattar bl.a. metodutveckling inom det ekonomiadminstrativa området. Vidare utarbetas föreskrifter och allmänna råd för en rad verksamheter bl.a.

den statliga redovisningen, kassahållning och betalningsfrågor

samt myndigheternas årsredovisning. Verksamheten är till stör-

sta delen anslagsñnansierad och kan betraktas som en stabs-

uppgift regeringen.

Verksamhetsområdet Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd omfattar i huvudsak tillhandahållande

av ekonomi- och personaladministrativa system för statsförvalt-

ningens myndigheter. Verksamheten är helt avgiftsñnansierad

och tillhandahåller nästan enbart service till myndigheterna.

Finansiering

RRV:s budgetomslutning för verksamhetsåret 1997 uppgår till 408 miljoner kronor. 43% verksamheten finansieras med an-

av

slag och 57% med avgifter.

Avdelningen för Årlig revision finansieras till 75% med anslag

och till 25% med avgifter. Budgetornslutningen för år 1997 upp-

går till 107 miljoner kronor.

Avdelningen för Effektivitetsrevision har i stort sett samma

fördelning mellan anslags- och avgiftsfmansiering som Avdel-

ningen för Årlig revision. Budgetomslutningen för år 1997

uppgår till 62 miljoner kronor.

Ekonomiska avdelningen finansieras till 25% med anslag och

75% med avgifter. Budgetomslutningen för år 1997 uppgår till

219 miljoner kronor. Av denna budgetornslutning svarar verksamhetsområdet Verktyg för den ekonomiska styrningen för

ungefär 70%.

Personal

RRV hade den 31 december 1996 cza 500 anställda. De anställ-

das fördelning olika enheter inom myndigheten framgår av

tabell

Tabell 5. RRV:s anställda den 31 december 1996.

Lokalisering

Avdelningen för Årlig revision bedriver verksamhet i Stockholm 89 anställda, Jönköping 20 anställda, Karlstad 24 anställda och Uppsala 17 anställda.

Avdelningen för Effektivitetsrevision har hela sin verksamhet förlagd till Stockholm.

Ekonomiska avdelningen bedriver verksamhet i Stockholm 138 anställda och Karlstad 61 anställda.

Kansliet och det internationella sekretariatatet har sin verksamhet förlagd till Stockholm. Det internationella sekretarietet har dock ett antal kontraktsanställda tjänstemän placerade i Södra Afrika. Dessa ingår inte i de uppgifter som har lämnats i tabell

3.5¶Statens Iöne- och pensionsverk

Uppgifter i stort

SPV:s uppgift är att administrera den statliga tjänstepensionen och att tillhandahålla löne- och personaladministrativa system

statsförvaltningen. Regeringen har också medgivit att SPV får

bedriva uppdragsverksamhet kunder utanför statsförvalt-

ningen. Denna uppdragsverksamhet omfattar pensionsadrninis-

trativa tjänster SPV erbjuder kommuner samt statliga och

som privata bolag. Denna verksamhet sker i samarbete med Skandia och SPP.

Uppgiften att administrera den statliga tjänstepensionen är inte

konkurrensutsatt och prissätts i enlighet med bestämmelserna i

avgiftsförordningen. Övrig produktion är konkurrensutsatt och

prissätts efter förhandlingar med kunderna.

SPV har inga stabsuppgifter. Verksamheten omfattar enbart ser-

vice till myndigheterna.

Organisation

Myndigheten leds styrelse och generaldirektör. Vid ver-

av en en ket ñnns också närrmd. Under generaldirektören finns tre

en affärsdrivande enheter och fyra serviceenheter. Dessutom finns

verksledningsstab. De tre affärsdrivande enheterna utgör var en sitt resultatområde.

Serviceenheter finns för ADB, Personal och Service, Ekonomi samt Marknad och Infonnation. Serviceenhetemas uppgift är att stödja de affärsdrivande enheterna.

Resultatområdet Pension Statlig omfattar administrationen

av

den statliga tjänstepensionen med olika tilläggsprodukter och

kompletterande tjänster. SPV har monopol pensions-

administrationen för den statliga myndighetssektom utom vad

gäller den s.k. Kåpan. Grundtjänsten statliga tjänstepensioner

omfattar administration i form av matrikelföring, beräkning,

reglering och utbetalning förmånsbestämda pensioner enligt stat-

av

liga författningar och pensionsavtal. De viktigaste de

av nu gällande avtalen är PA-9l och PA-SPR. Fr.o.m. 1998 skall verksamheten utökas med SPÅ

försäkringsmodellen beräkning

och redovisning av pensionsskuld samt beräkning och fak-

turering av premier.

Resultatområdet Pension Försäkring omfattar pensionsadministrativ uppdragsverksamhet till stor del sker i

som samarbete med Skandia och SPP. Verksamheten är konkurrensutsatt och omfattar främst administration tjänstepensioner vissa

av kommuner samt administration av premiereservpensioner stat-

liga och privata aktiebolag. En rad pensionsavtal administreras

ITP-P, ITP-S, PA-9lF, PA-KL och PA-KFS. Vidare utbe-

talas Trygghetsstiftelsens förmåner.

Resultatområdet Lön/PA omfattar löne- och personaladministrativa tjänster till i huvudsak statliga myndigheter. Verksamheten är konkurrensutsatt. Såväl statliga privata alternativ

som till SPV:s systemtjänster finns. Resultatornrådets tjänster omfattar det stordatorbaserade lönesystemet SLÖR med

tilläggssys-

temen PIR-l, PIR-2, mil. samt det lokala client/serversystemet PICEA. Detta system omfattar såväl lönehantering

som personaladministrativa tjänster. Förutom systemtjänster detta slag

av omfattar verksamheten konsult- och utbildningstjänster inom det

löne- och personaladrninistrativa området.

Finansiering

SPV är helt avgiftsfinansierat. Avgifterna för den statliga pen-

sionsverksamheten fastställs regeringen medan avgifterna

av från SLÖR/PIR beslutas SPV i samråd med RRV. Som

av

nänmts är prissättningen för de övriga tjänsterna fri.

SPV:s intäkter under kalenderåret 1996 uppgick till 216 miljoner kronor. Av detta belopp svarade resultatområdet Pension Statlig för 83 miljoner kronor, resultatområdet Pension Försäkring för 79 miljoner kronor och resultatområdet Lön/PA för 54 miljoner kronor.

Resultatområdet Pension Försäkring har under flera år redovisat ett betydande överskott mellan 17 och 27 miljoner kronor per sedan budgetåret 1993/94. Resultatområdet Pension Statlig redovisade för kalenderåret 1996 ett betydande överskott men har tidigare redovisat ett balanserat resultat. Resultatområdet

mer Lön/PA redovisade för kalenderåret 1996 ett smärre överskott

har tidigare redovisat inte obetydliga underskott. Undermen skottet beror delvis de höga utvecklingskostnadema för PICEA. Detta har hittills endast genererat intäkter från

system begränsade testinstallationer.

Personal

SPV hade den 31 december 1996 299 anställda 247 årsarbetskrafter. Personalen har minskat något under de senaste åren.

Resultatområdet Pension Statlig hade 78 anställda, resultatområdet Pension Försäkring 85 anställda och resultatområdet Lön/PA 43 anställda.

Lokalisering

SPV:s verksamhet bedrivs i sin helhet i Sundsvall.

3.6¶Statskontoret

Uppgifter i stort

Statskontorets uppgift är att regeringen stöd i arbetet med att

ge ompröva, effektivisera och styra den statliga och den statligt finansierade verksamheten. Detta sker utrednings- och

genom utvärderingsverksamhet, besvarande av remisser samt medver-

kan i kommittéer och arbetsgrupper inom regeringskansliet.

Insatsema sker dels inom det förvaltningsekonomiska och förvaltningsstmkturella området dels inom IT -området.

Statskontoret arbetar numera så gott som helt uppdrag

av regeringen eller dess kansli. Uppdragen kommer från samtliga

departement. Före omstruktureringen år 1993 hade myndigheten

både stabs- och serviceuppgifter.

Organisation

Statskontoret leds av en generaldirektör. Under generaldirek-

tören finns tre uppdragsenheter och en administrativ enhet.

Uppdragsenhetema 1 och 2 svarar för uppdrag inom det för-

valtningsekonorniska och förvaltningsstrukturella området FE-

verksamhet. FE-verksamheten innebär främst att pröva det offentliga åtagandets omfattning och effekter samt vilken

an-

svarsfördelning, styrning, struktur, resurstilldelning och finan-

siering som bör gälla inom den offentliga verksamheten.

Arbetsfördelningen mellan de båda uppdragsenhetema styrs

av

departementsindelningen. Inom enheterna finns särskilt utpekade

personer som samordnar enheternas kontakter med respektive

departement kontaktpersoner. Uppdragsenheterna 1 och 2 be-

driver sin verksamhet inom vardera tre uppdragsområden. Uppdragsornrådena väljs ett sådant sätt att de skall återspegla vad

bedöms aktuella och strategiska frågor i regeringens

som vara arbete med att utveckla förvaltningen.

Inom Uppdragsenhet 1 finns följande uppdragsområden: 1 Ut-

värdering och styrning statliga transfereringar, 2 Statens

av relationer till kommunsektom och 3 Regional samhällsför-

valtning och styming. Uppdragsområde 1 arbetar med frågor

rör finansiering och överföring offentliga medel till indi-

som av vider och i samhället. Uppdragen avser ansvars-

grupper

fördelning, organisation, styrning och resultatanalys samt

åtgärder för effektivare utformning och förvaltning av

en

transfereringssystemen. Uppdragsområde 2 arbetar med upp-

drag rör statsbidrag och regionala utjärnningssystem, finan-

som siering, ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna

samt frågor uppföljning, utvärdering och styrning av

om kommunal verksamhet. Uppdragsområde 3 arbetar med frågor

rör länsförvaltningen samt med frågor om en ändrad regi-

som onal ansvarsfördelning. Inom detta uppdragsornråde hanteras

också vissa uppdrag gäller organisationsformer och ut-

som

värdering statlig verksamhet.

av

Inom Uppdragsenhet 2 finns följande uppdragsområden: 1

Statsförvaltningens utveckling i ett EU-perspektiv, 2 Av-

reglering, konkurrensutsättning och utvärdering av offentlig

verksamhet och 3 Statsförvaltningens struktur, styrning och utveckling. Uppdragsområde 1 arbetar med frågor om ansvarsfördelningen mellan svenska myndigheter och olika gemenskapsorgan samt med konsekvenserna av EU:s programverksamhet i Sverige. Vidare arbetar uppdragsområdet med åt-

för att stärka Sveriges förmåga att påverka EU:s politikgärder

utforrrming. Uppdragsområde 2 arbetar med att utvärdera och utveckla det statliga åtagandet inom det infrastrukturella området, med formerna för den statliga affärsverksamheten samt med att

främja anbudskonkurrens i statlig verksamhet. Uppdragsområde

3 arbetar med analyser av förvaltningens utveckling, belyser hur

organisationsmakten utövas samt analyserar frågor om kon-

trollen över och användningen av olika förvaltningspolitiska

styrmedel.

Uppdragsenhet 3 för Statskontorets verksamhet inom IT-

svarar området. Också denna verksamhet bedrivs inom ramen för tre

uppdragsornråden: l Verksamhetsfömyelse och informations-

försörjning, 2 IT-avtal och STATTEL och 3 Tekniska plattformar och infonnationssäkerhet. Arbetets inriktning styrs till

stor del av Toppledarforum. Toppledarforum leds av finans-

ministern och består i övrigt ett antal verkschefer samt före-

av trädare för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Inom uppdragsornrådet Verksamhetsfömyelse och informationsförsörjning genomförs uppdrag som syftar till att visa hur ny

teknik inom IT-området kan bidra till den offentliga sektorns effektivisering. F.n. pågår projekt om elektronisk handel, effek-

tivare informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen samt

bättre styrning av statsförvaltningens IT-verksamhet.

Inom uppdragsområdet IT-avtal och STATFEL tillhandahålles

avropsavtal för systern, tjänster och andra produkter inom IT-

och teleområdena. F.n. finns ett femtiotal avtal med en total försäljning 1 500 miljoner kronor per år. Avtalen utnyttjas

cza

många landsting och kommuner. även av

Uppdragsområdet Tekniska plattformar och informationssäkerhet arbetar bl.a. med teknisk Standardisering och fredstida

säkerhetsfrågor inom IT-ornrådet. Uppdragsområdet arbetar

också med olika tekniska frågor vad gäller utnyttjandet av Internet.

Finansiering

Förutom ett begränsat inslag av egeninitierad utvecklings-

verksamhet arbetar Statskontoret uteslutande med uppdrag från

regeringen, regeringskansliet eller kommittéer och interdeparte-

mentala arbetsgrupper. De renodlade regeringsuppdragen dorni-

stort 90% av den totala verksamhetsvolymen. nerar

Statskontorets kostnader under budgetåret 1995/96 uppgick till

75,7 miljoner kronor IZ-månadersvärde. Uppdragsenhetema l

och 2 svarade tillsammans för 41% av kostnaderna. Motsvarande andel för Uppdragsenhet 3 var 58%.

Statskontorets intäkter utgjordes till 80% av anslag eller bidrag från kommittéer m.fl. Resten av intäkterna utgjordes huvudsakligen avgifter datorleverantörema erlägger då för-

av som säljningen sker med utnyttjande av något av Statskontorets

avropsavtal.

Personal Statskontoret hade under budgetåret 1995/96 i medeltal 105

anställda 102 årsarbetskrafter. C:a hälften av personalen var

anställd vid Uppdragsenhetema 1 och övriga vid Uppdrags-

enhet 3 30% och Administrativa enheten 18%.

Lokalisering

Statskontorets verksamhet äri sin helhet lokaliserad till Stockholm.

4 och myndigheternas be- Regeringens

hov av stöd

4. 1 Allmänt

Enligt våra direktiv skall vi belysa regeringens och regerings-

kansliets behov stöd i form av underlag, utredningar och

av bedömningar för olika ändamål. Vi skall också undersöka hur regeringen skall få underlag för att följa upp och utvärdera genomförda beslut och hur den finansiella kontrollen över

statsförvaltningen skall kunna stärkas.

Vad gäller myndigheterna skall vi enligt direktiven identifiera vilka typer service har betydelse för utvecklingen inom

av som staten helhet samt bedöma om denna service kan erbjudas i

som privat regi eller den bör tillhandahållas av statliga organ.

om

Den korta tid har stått till förfogande för utredningens arbete

som

har medfört att vi har tvingats att begränsa vårt kartlägg-

ningsarbete till den typ stöd som lämnas av de stabsmyn-

av digheter omfattas vårt uppdrag. Vi har således inte haft

som av ambitionen att göra eni alla avseenden komplett kartläggning av regeringens och myndigheternas stödbehov. Vi har också efter

uppdatering och komplettering kunnat utnyttja det omfattande

kartläggningsmaterial som sammanställdes av den tidigare

Omnämnda USV-utredningen.

Våra bedömningar regeringens och myndigheternas stöd-

av

behov och stabsmyndigheternas förmåga att tillgodose dessa

av behov bygger bl.a. på intervjuer med företrädare för regeringskansliet och en enkät som riktades till ett tjugofemtal myn-

digheter inom statsförvaltningen. I detta kapitel sammanfattas

resultatet av detta kartläggningsarbete.

4.2 Intervjuer med företrädare för regerings-

kansliet

Uppläggning och frågeställningar

Intervjuer genomfördes med chefstjänstemän och enhetschefer i

ett antal departement Undantag gjordes för Finansdeparte-

mentet och några andra departement som kontaktades annat

sätt. I regel intervjuades flera personer per departement enskilt

eller i grupp. Urvalet av intervjupersoner gjordes av respektive

statssekreterare. Förutsättningen för urvalet var att de intervjuade skulle ha möjlighet att överblicka departementets behov av stöd och att utredningen en representativ bild av detta stödbehov.

ge

I intervjuerna ställdes bl.a. frågor om departementens stödbehov

och den förväntade utvecklingen av detta samt om departemen-

tens utnyttjande stabsmyndighetema och värdering av dessas

av verksamhet. Syftet med dessa frågor att få uppfattning

var en om stödbehovets omfattning och karaktär och av stabsmyndigheternas förmåga att svara upp emot de krav som ställs. Den senare aspekten avsåg dels stödutbudets anpassning till de behov som departementen har dels effektiviteten i stödproduktionen så som

denna kan överblickas från departementens perspektiv.

Utöver de frågor som gällde stödbehovet och utnyttjandet av stabsmyndighetema ställdes ett antal frågor som gällde revisionens verksamhet, rollkonflikter i stabsmyndighetemas verk-

samhet samt omfattningen och inriktningen det statliga åta-

av

gandet vad gäller stabsmyndighetemas service till myndig-

heterna. Syftet med dessa frågor var att belysa vissa principiella

frågor som har anknytning till stabsmyndighetemas verksamhet

och som tas upp i våra direktiv.

2 Följande departement intervjuades: Justitedepartementet, Försvarsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Kulturdepartementet, Näringsoch handelsdepartementet samt Inrikesdepartementet.

Regeringens och regeringskansliets behov stöd

av

Regeringens och regeringskansliets behov av stöd

genereras av

de policyskapande, styrande och kontrollerande uppgifter

som regeringen har i förhållande till den statliga sektorn och samhället

i övrigt. Intervjuerna visar att samtliga departement har ett stort

och kontinuerligt behov olika former utredningsstöd. Detta

av av gäller såväl framåtblickande insatser olika typer

som av upp-

följnings- och utvärderingsinsatser. Däremot varierar givetvis

ämnesvalet för insatserna såväl mellan de olika departementeten som över tiden.

Mål- och resultatstymingen har också medfört att departementen

har ett stort och ökande behov av resultatinformation, dvs. information som olika sätt belyser hur myndigheterna har

hanterat de uppdrag regeringen har lämnat i regleringsbrev

som och annat sätt. Delar av denna information erhålles

ur myndigheternas redovisning. Det finns dock också ett behov för-

av djupad information som gör det möjligt att bedöma myndig-

heternas effektivitet och myndighetsledningarnas prestationer.

Vissa av de synpunkter som framförts i intervjuerna gäller for-

merna för tillhandahållandet det stöd regeringen behöver.

av som Vissa intervjuade ser ett ökat behov av insatser genomförs

som

av departementen själva, t.ex. i form av interdepartementala

arbetsgrupper. Detta motiveras med de långa starttider och relativt höga kostnader som uppstår om uppdraget läggs kom-

en mitté eller någon stabsmyndighetema. I vissa fall finns det

av också ett behov att kunna belysa ett problemområde utan att

av

väcka den uppmärksamhet som lätt blir följden uppgiften

om

läggs ett organ utanför regeringskansliet.

De intervjuade förutser inte några större förändringar i stödbehovets karaktär och omfattning under de närmaste åren. Många har dock haft svårt att överblicka och precisera stöd-

behoven i ett långsiktigt perspektiv.

Departementens användning av stabsmyndighetema

Av de fem stabsmyndigheter som omfattas av utredningens ar-

bete utnyttjar departementen främst RRV och Statskontoret.

Lokalförsörjningsverket utnyttjas nästan enbart av Finans-

departementet och då bl.a. för framtagning underlag för bud-

av

getarbetet lokalkostnadsindex. Kammarkollegiet lämnar kansli-

stöd vissa nämnder inom regeringskansliet och har vissa andra

förvaltningsuppgifter utnyttjas i övrigt inte av regeringsmen

kansliet. SPV tillhandahåller endast service till regeringskansliet

som myndighet.

RRV:s stöd regeringen omfattar årlig revision och effektivitetsrevision, utredningsstöd ekonomisk och utvärderande

av karaktär, riksredovisning, prognosverksamhet samt vissa upp-

gifter i anslutning till det statliga betalningssystemet. De sist-

nämnda stödfonnema utnyttjas främst av Finansdepartementet.

Fackdepartementen utnyttjar främst underlag från den årliga

revisionen och det utredningsstöd lämnas av RRV:s av-

som delning för effektivitetsrevision.

Statskontoret utnyttjas så gott samtliga departement för

av som olika utredningsstöd och insatser IT-omrâdet. För-

typer av svarsdepartementets utnyttjande Statskontoret är dock be-

av gränsat.

De intervjuades värdering av stabsmyndigheternas prestationer

De intervjuade ombads också värdera de olika stabsmyndighetemas insatser och nyttan med deras arbete. Beträffande RRV framhölls härvid särskilt den årliga revisionen samt det utred-

ningsstöd myndigheten lämnar. Många departement uppger

som sig ha stor nytta den årliga revisionen i uppföljningen av

av myndigheternas arbete och har under året återkommande kontak-

med denna del RRV. Även vissa de utredningsuppdrag ter av av

RRV har utfört för olika departement ges en positiv värsom

dering. Detta gäller bl.a. utredningar som genomförts upp-

drag av Justitie- och Försvarsdepartementen.

RRV:s effektivitetsrevision kritiseras dock påfallande ofta för bristande relevans i valet granskningsobjekt och dålig tids-

av

anpassning vid genomförandet av insatserna. Det senare gäller

såväl tidpunkten för genomförandet granskningama den

av som tid som dessa tar att genomföra projekten anses ta för lång tid. Denna typ av kritik har mer eller mindre tydligt framförts av

- -

två tredjedelar av de intervjuade departementen.

Vad gäller Statskontoret kan konstateras att bedömningen av de konkreta insatser som myndigheten gör för olika departement vanligen är positiv. Vissa departement ser också ett ökat behov av Statskontorets insatser. Samtidigt finns en viss osäkerhet om Statskontorets profil som tar sig uttryck i att många har svårt att precisera kämområdet för myndighetens verksamhet. Detta kan sammanhänga med att Statskontorets roll nyligen har förändrats och att insatserna trots den koncentration som har skett spän-

- ner över ett mycket brett arbetsfält.

Som nämnts har departement utnyttjat Lokalförsöijnings-

verkets stöd. Det är inte heller många som anser sig ha behov av denna myndighets insatser. Detta beror delvis att hanteringen

av lokalfrågoma i stor utsträckning har delegerats till myndig-

heterna. Det index över lokalkostnademas utveckling som myn-

digheten tar fram utnyttjas dock i budgetarbetet.

Kammarkollegiet och SPV tillhandahåller som nämnts inget egentligt stöd regeringen eller dess kansli.

Rollkonflikter i stabsmyndighetemas verksamhet

I våra direktiv framhålles att stöd till regeringen och service till myndigheterna normalt inte skall utföras av en och samma myndighet. Mot denna bakgrund har frågor ställts om konsekven-

att detta sker vid två av de myndigheter som omfattas av serna av

vårt uppdrag RRV och Lokalförsörjningsverket.

Härvid kan konstateras att så gott som alla intervjuade har prin-

cipiella invändningar mot att stabs- och serviceuppgifter läggs

och myndighet. Många anser också att olägenheter i

en samma

form oklara lojalitetsförhållanden har uppstått. Problemen be-

av döms dock större för de myndigheter som utnyttjar de aktu-

vara

ella stabsmyndighetemas service än för regeringskansliet.

I sammanhanget har också RRV:s granskande och stödjande rol-

ler tagits upp. I detta fall anses rollkonflikten vara ännu tydligare än beträffande stabs- och serviceuppgifterna. Flera exempel nämns situationer då RRV:s revision har kritiserat åtgärder

genomförts under medverkan av samma myndighets konsom sulterande verksamhet inom systemtj

Rollkonflikter också uppstå mellan RRV:s systemtjänst-

anses verksamhet myndighets föreskriftsrätt vad gäller kra-

och samma

redovisningssystemet. Föreskriftsrätten anses ha en konven kurrensbegränsande effekt i förhållande till de privata aktörer

uppträder marknaden samråd krävs om RRV:s system som

inte utnyttjas.

Det statliga åtagandet vad gäller servicen till myndigheterna

Någon enhetlig uppfattning möjligheterna att minska det stat-

om liga åtagandet inom servicen till myndigheterna finns inte bland de intervjuade. Inte heller finns det någon tydlig uppfattning om innebörden det statliga koncemintresset och dettas konse-

av kvenser för inriktningen och omfattningen det serviceutbud som

stabsmyndighetema producerar.

Däremot finns det kritik mot den konkurrens som förekommer

mellan de statliga produktionsaltemativen inom systemstödet till

myndigheterna. Sådant stöd tillhandahålles RRV, SPV m.fl.

av

Det anses självklart att statliga myndigheter inte skall bedriva

överlappande verksamhet och konkurrera med varandra.

4.3¶Enkät om stabsmyndighetemas service

Myndighetsutval och frågeställningar

Ett tjugofemtal myndigheter inom olika verksamhetsområden valdes ut för deltagande i enkäten. Urvalet gjordes ett sådant sätt att en viss spridning skulle uppstå över olika departements-

områden och myndighetstyper. De myndigheter som fick enkä-

ten räknas upp i tabell Alla myndigheter besvarade enkäten.

Tabell Myndigheter som tillställdes utredningens enkät om

stabsmyndighetemas service

Deltagande myndighet

Brottsförebyggande rådet Fiskeriverket

Rikspolisstyrelsen Arbetsmarknadsstyrelsen

SIDA Statens kulturråd Försvarsmakten Statens naturvårdsverk

Pliktverket Kemikalieinspektionen

Försvarets materielverk Glesbygdsverket Riksförsäkringsverket Centrala studiestödsnämnden J ämställdhetsombudsmannen Patent- och registreringsverket Luftfartsverket Skogsstyrelsen

Finansinspektionen Länsstyrelsen i Stockholms län

Statistiska centralbyrån Länsstyrelsen i Jönköpings län

Riksskatteverket Länsstyrelsen i Värmlands län Riksarkivet Länsstyrelsen i Jämtlands län Statens väg- och transport-

forskningsinstitut

Frågeställningama i enkäten ansluter i stort till de som ställdes i

intervjuerna med företrädare för regeringskansliet. En anpass-

44 SOU 1997.80

ning har dock gjorts till myndigheternas situation och till det förhållandet att enkätfrågor måste formuleras ett annat sätt än frågor som ställs i intervjuform.

Myndigheternas behov service

av

Myndigheterna ombads beskriva karaktären och omfattningen av

myndighetens scrvicebehov inom följande områden: den egna

Analys och utvärdering

-

Ekonomi och redovisning

-

Personaladministration -

Lokalförsörjning

-

Juridisk service -

IT-frågor

-

Det skulle föra för långt att i detta sammanhang redovisa alla detaljer myndigheternas Allmänt kan konstateras att stöd-

svar. behovet är stort eller mycket stort inom följande områden:

Analys och utvärdering

-

Ekonomi och redovisning

-

Personaladministration

Stödbehovet är särskilt stort inom de båda sistnämnda ornrådena. Det avser dels rådgivning i olika frågor dels systemtjänster

inom ekonomi- och personaladrninistration, pensionshantering

och pensionsadministration m.m. Behovet av stöd vad gäller analys och utvärdering är mindre och avser bl.a. metodfrågor

vid genomförandet uppföljnings- och utvärderingsinsatser,

av utveckling resultatmått samt tolkning av regelverk inom skilda

av områden.

Myndigheternas stödbehov bedöms vara litet eller ganska litet inom följ ande områden:

Lokalförsöijning

-

Juridisk service -

IT-frågor

-

Stödbehovet bedöms vara minst då det gäller juridisk service. De behov som nämns inom detta område är främst fordringsbevak-

ning, skadereglering samt rådgivning i arbetsrättsliga frågor.

Stödbehovet inom lokalförsörjningsområdet avser främst hjälp vid hyresförhandlingar. Inom IT-området behövs ett visst stöd

vid upphandling av IT-utrustning och IT-tjänster.

I enkäten ställdes en allmän fråga om myndigheterna har haft svårt att få vissa stödbehov tillgodosedda och vilka dessa i så fall var. Endast ett fåtal myndigheter uppgav att detta har varit fallet under de senaste åren. Detta gäller även de småmyndigheter

som har deltagit i enkäten. Dessa svar antyder att det samlade serviceutbudet är relativt väl anpassat till de behov som finns.

Flertalet myndigheter förutser att behovet av administrativt stöd kommer oförändrat eller minska under de närmaste åren.

att vara

Förändringar av behovet av stöd är i regel kopplat till en specifik

händelse som ett förestående byte av ekonomi- eller personaladministrativt systern, flyttning till nya lokaler, etc. Några större förändringar i stödbehovets karaktär eller allmänna inriktning förutses inte.

Myndighetens utnyttjande av stabsmyndighetemas service

SPV används av samtliga myndigheter för pensionsadministra-

tion monopoluppgift. Vad gäller övriga systemtjänster används

RRV och/eller SPV av flertalet tillfrågade myndigheter. Små-

myndigheterna använder dock ofta Kammarkollegiets admini-

strativa service som mellanhand vid utnyttjandet RRV:s och

av

SPV:s systemtjänster. Kammarkollegiet används i övrigt ofta för

fordringsbevakning och risk- och skadehantering samt ibland

också för fondförvaltning.

Lokalförsörjningsverket används av många myndigheter vid

samråd om lokalhyror monopoluppgift i vissa fall och i övrigt

relativt ofta för konsultinsatser vid revidering av hyresavtal eller vid anskaffandet av nya lokaler. Vidare utnyttjas den information om hyresmarknaden för lokaler som verket sammanställer och distribuerar olika sätt.

Statskontorets avropsavtal inom IT-området utnyttjas av många myndigheter. I samband härmed kan viss rådgivning förekomma. I övrigt används Statskontoret inte som stödproducent

av myndigheterna.

Myndigheternas värdering av stabsmyndighetemas service

Generellt sett stabsmyndighetemas serviceutbud vara väl

anses anpassat till behoven och hålla god kvalitet. Kritiska synpunkter framförs mot enstaka företeelser men har med något eller några

undantag inte någon större utbredning. Ett undantag är dock

SPV:s systemstöd inom det personaladminstrativa området. Kritiken gäller framförallt att det har tagit alltför lång tid att få fram

modernt PA-system kan ersätta SLÖR/PIR. ett som

Rollkonflikter i stabsmyndighetemas verksamhet

De synpunkter vad gäller rollkonflikter i stabsmyndighetemas

verksamhet som framkom vid intervjuerna med företrädare för

regeringskansliet återkommer hos myndigheterna. Många myn-

digheter är kritiska mot att vissa stabsmyndigheter både har stabs- och serviceuppgifter. Kritiken riktas dock främst mot RRV och motiveras med att denna myndighets olika roller leder

till otydlighet i myndighetens uppträdande, svårigheter att ge be-

skedi frågor som berör flera avdelningar inom RRV, etc. Nästan alla myndigheter reagerar emot att RRV både har granskande

och stödjande uppgifter. En rad exempel de olägenheter som

detta har medfört redovisas.

Det statliga åtagandet vad gäller servicen till myndigheterna

Myndigheternas uppfattningar vad gäller det statliga åtagandet

inom produktionen av Servicetjänster är inte enhetliga. Ifråga-

sättanden av det statliga åtagandet inom detta område förekommer framförallt vad gäller ekonomi- och personaladministrativa systemtjänster samt beträffande konsultstödet i lokal-

försörjningsfrågor. I övrigt finns endast spridda synpunkter i

ämnet. Dessa gäller i första hand delar av Kammarkollegiets ser-

viceutbud fordringsbevakning m.m..

Vad gäller produktionen av ekonomi- och personaladministrativa

systemtjänster finns också många påpekanden att det är

om värdefullt för myndigheterna att ha tillgång till system som är särskilt anpassade till den statliga sektorns behov. Däremot

an-

ses alltför många statliga produktionsaltemativ finnas fram-

förallt inom det personaladministrativa området. Kritik framförs också mot att två statliga myndigheter RRV och SPV

- uppträder som konkurrenter inom detta område.

5¶Bedömning av stödet till regeringen och myndigheterna

5. 1 Allmänt

I detta kapitel redovisar vi vår samlade bedömning de

av problem och brister enligt vår uppfattning finns inom stödet till

som

regeringen och myndigheterna. Underlaget för våra bedöm-

ningar utgörs dels av de synpunkter som har framkommit i de intervjuer och den enkät som utredningen har genomfört dels

av material som har inhämtats samtal och överläggningar

genom

har hållits under arbetets gång. Dessutom har vi utgått från som skriftligt material som redovisats andra utredningar och

av av

stabsmyndighetema själva.

5.2 Generella problem vad gäller stabsmyndig-

heternas verksamhet

Av kapitel 4 framgick att många av de som vi har intervjuat eller tillfrågat genom enkäten är kritiska mot vad de roll-

anser vara konflikteri stabsmyndighetemas verksamhet. Dessa synpunkter gäller framförallt RRV men i viss utsträckning också Lokalförsörjningsverket. Den sistnämnda myndigheten har i likhet

med RRV både stabs- och serviceuppgifter. RRV har dessutom

-

både granskande och stödjande uppgifter. Dessa omständigheter

är generellt sett ett större problem för myndigheterna än för

regeringen och regeringskansliet men kritik mot företeeelsen förekommer såväl i intervjuerna som i de svar som har lämnats enkäten. Många hänvisar till konkreta problem har uppstått i

som verksamheten som en följd av de rollkonfliktcr som uppträder i de aktuella myndigheternas verksamhet.

Enligt vår uppfattning är de aktuella rollkontliktema ett väsentligt problem i den verksamhet som stabsmyndighetema bedriver. Oklarhet i de avseenden som har berörts försvårar ett rationellt

utnyttjande av stödresursema och kan påverka myndigheternas

val stödleverantör ett sätt som inte är önskvärt. Som exem-

av pel kan nämnas att myndigheternas val ekonomiadrninistrativt

av system kan påverkas att en möjlig stödleverantör RRV har

av - normerande och granskande uppgifter inom detta område. Detta

RRV konkurrensfördel i förhållande till andra stödleveger en rantörer inom det aktuella området.

Samtidigt kan högt ställda ambitioner från stabsmyndighetemas

sida att hantera potentiella rollkonflikter ett oantastligt sätt medföra att myndigheterna i vissa sammanhang blir överdrivet

försiktiga och har svårt tydliga besked till regeringen och

att ge

myndigheterna i frågor berör stabsmyndighetens olika rol-

som

ler. Sammantaget medför dessa omständigheter att det är olärnp-

ligt att stabsmyndighet härbärgerar verksamheter som kan ge

en upphov till rollkonflikter av detta slag.

5.3¶Problem vad gäller stabsmyndighetemas stöd

till regeringen

Vi har tidsskäl tvingats att begränsa vår genomgång till det

av stöd de fem stabsmyndighetema lämnar till regeringen och

som

regeringskansliet. Det finns dock anledning att understryka att

stabsmyndighetemas stöd bör ses som en integrerad del av det

totala stöd regeringen och regeringskansliet behöver för sin

som verksamhet. Detta stöd omfattar även insatser som utförs av kommittéer och särskilda utredare, sektors- och expertmyn-

digheter under respektive fackdepartement samt av utrednings-

och arbetsgrupper inom regeringskansliet.

Omfattningen och kostnaderna för dessa stödresurser är bety-

av dande. Den samlade stödorganisationens effektivitet har också

stor betydelse för regeringens möjligheter att förse riksdagen

med ett fullgott beslutsunderlag. Det är därför väsentligt att de

totala stödresursema sesi ett sammanhang och att möjligheterna

till samordning och profilering av olika stödproducenters verk-

samhet tas till vara. Utan att ha något komplett underlag är det vårt intryck att det finns brister i detta avseende. Bl.a. finns det

anledning att ifrågasätta om resursfördelningen mellan olika

stödformer är helt lämplig i nuläget. Det är vår uppfattning att en

Ökad tillgång till kvalificerade analys- och utredningsresurser

inom departementsorganisationen i vissa fall skulle ge effektivitetsvinster i form av en enklare och snabbare beredningsprocess. Detta gäller i synnerhet om frågan kräver en snabb

handläggning eller befinner sig i en initieringsfas.

Vad gäller stabsmyndighetemas verksamhet konstaterar vi att RRV och Statskontoret bedriver en delvis överlappande verk-

samhet inom det utvärderingsinriktade utredningsstödet till rege-

ringen. Vi konstaterar också att RRV:s uppdragsverksamhet inom detta område har expanderat starkt under senare år. Den

uppdragsverksamhet bedrivs RRV:s avdelning för effek-

som av tivitetsrevision har numera en omfattning som kan jämföras med verksamheten vid en av Statskontorets uppdragsenheter. Denna utveckling medför enligt vår uppfattning risk för dubbelarbete och andra olägenheter. Vi anser därför att RRV:s och Statskontorets roller inom detta område bör förtydligas.

I sammanhanget bör understrykas att det generellt finns en viss

osäkerhet Statskontorets profil hos en del av de företrädare

om

för regeringskansliet som utredningen har intervjuat. Vi tolkar

inte denna osäkerhet ett uttryck för att Statskontorets roll

som generellt sett skulle felaktig eller att verksamheten i övrigt

vara

skulle ha en olämplig inriktning. Tvärtom understryker de

synpunkter vi har fått vad gäller den övergripande frågan

som

om placering av stabs- och serviceuppgifter en och samma

myndighet att den renodling av Statskontorets verksamhet som genomfördes år 1993 var en riktig åtgärd. De reaktioner som vi har fått bör som ett uttryck för att dialogen mellan

snarare ses

myndigheten och vissa departement kan behöva fördjupas. Vi

har också funnit att regeringskansliets utnyttjande Stats-

av kontoret behöver samordnas bättre än vad som nu är fallet.

De synpunkter som vi har fått beträffande RRV:s effektivitetsrevision tyder att inriktningen av denna verksamhet kan ifrågasättas. Med effektivitetsrevision avser vi i detta

sammanhang funktionen effektivitetsrevision inte all den verksamhet

som bedrivs vid RRV:s avdelning för effektivitetsrevision.

Vi är medvetna om att kravet en oberoende ställning för revisionen innebär att insatserna ibland kan komma vid fel tidpunkt eller ha en olämplig inriktning med hänsyn till ett visst fack-

departements aktuella behov. Från övergripande perspek-

ett mer tiv kan bedömningen i vissa fall vara en annan. De synpunkter som har framförts om relevansproblem i effektivitetsrevisionen är dock så utbredda att de inte kan avfärdas med hänvisningar till att det rör sig om natuliga reaktioner att man har en oberoende revision. Enligt vår uppfattning bör de ses som ett uttryck för att det finns ett reellt inriktningsproblem vad gäller RRV:s effektivitetsrevision. Den expansion som har skett av den uppdrags-

styrda utredningsverksamhet som RRV:s avdelning för effek-

tivitetsrevision bedriver bekräftar denna slutsats. Denna expansion kan delvis ses som ett resultat av de inriktningsproblem som finns. Det är sannolikt att utrymmet för den uppdragsstyrda utredningsverksamheten inte skulle vara så stort som det nu är om den egentliga effektivitetsrevisionen hade haft en mer rele-

vant inriktning.

Vi anser också att det finns anledning att eftersträva tydligare

en

rollfördelning mellan regeringens och riksdagens revisionsverk-

samheter. De insatser som nu görs uppvisar inga stora skillnader till sin karaktär och inriktning. Enligt vår uppfattning bör de bå-

da revisionsorganens insatser återspegla den rollfördelning som

gäller mellan den lagstiftande och den verkställande makten.

Vi konstaterar också att regeringskansliets behov av Lokal-

försörjningsverkets tjänster är begränsat. Möjligen sarmnan-

hänger den situation nu råder med att det fanns ett stort

som

behov analysinsatser under den tid då den nya statliga fastig-

av hetsorganisationen etablerades. En del av detta behov verkar nu ha bortfallit. Vi vill dock inte utesluta redan från början

att man har överskattat behovet den typ stödtjänster som Lokal-

av av försörjningsverket producerar. Oavsett orsak torde det vara nödvändigt att snabbt verksamheten till den för-

nu anpassa ändrade behovsbilden.

5.4 Problem vad gäller stabsmyndigheternas ser-

vice till myndigheterna

De problem finns vad gäller stabsmyndigheternas utbud av

som

service till statsförvaltningens myndigheter gäller till stor del

produktionen systemtj änster inom det ekonorni- och personal-

av administrativa området. I övrigt finns problem med att viss serviceverksamhet under lägre eller kortare tid har givit ett ekonomiskt underskott. Detta gäller f.n. framförallt det konsultstöd

Lokalförsörjningsverket erbjuder myndigheterna men har

som tidvis också gällt vissa inslag i Kammarkollegiets serviceutbud.

SPV:s systemverksamhet inom det personaladministrativa områ-

det har också periodvis lämnat ett underskott.

Systemtjänster inom det ekonorni- och personaladministrativa

området med tillhörande utbildnings- och konsulttjänster till-

handahålles f.n. RRV, SPV och Kammarkollegiet. Den sist-

av nämnda myndighetens enhet för administrativ service är dock inriktad stöd mindre myndigheter och bedriver ingen egen

systemutveckling.

Utbudet statligt producerade systemtjänster inom det eko-

av

nomi- och personaladministrativa området är betydande. Vad

gäller det sistnämnda området förekommer dessutom produktion

av sådana tjänster utanför den här aktuella kretsen av stabsmyndigheter. Bl.a. har UDAC Uppsala datacentral på initiativ

ett konsortium bestående några universitet utvecklat ett av av personaladministrativt system som är särskilt anpassat till universitetens behov. UDAC är f.n. knutet till Uppsala universitet.

Systemutveckling av detta slag kan knappast anses ligga inom

universitetens normala arbetsuppgifter.

Vi konstaterar att RRV:s och SPV:s utbud av stödtjänster inom

det personaladrninistrativa området till stor del överlappar

varandra. Vidare tillhandahåller RRV genom sin verksamhet i Karlstad systemtjänster som är särskilt anpassade till försvarets behov. De system tillhandahålles RRV i Karlstad har

som av funktioner som till stor del är desamma som de som RRV:s huvudsystem AGRESSO tillhandahåller. Det kan ifrågasättas om denna mångfald i tjänsteutbudet är motiverad.

Kostnaderna för att utveckla och anpassa ekonorni- och personaladrninistrativa system för statsförvaltningens behov är betydande. Det har uppskattats att RRV, SPV och UDAC under de senaste åren har lagt ned minst 200 miljoner kronor utveck-

ling av systemtjänster enbart inom det löne- och personal-

administrativa området. Enligt vår uppfattning bör det vara möjligt att åstadkomma betydande besparingar genom en bättre samordning den statliga verksamheten inom detta område.

av Samordningen bör bl.a. inriktas mot att begränsa det dubbelarbete som förekommer idag.

I intervju- och enkätmaterialet förekommer viss kritik mot den aktiva konkurrens som präglar RRV:s och SPV:s uppträdande

inom systemtjänstornrådet. Många tillfrågade mot att två

reagerar

statliga myndigheter uppträder som konkurrenter i förhållande

till varandra. Vi delar denna uppfattning. Konkurrensutsättning

bör åstadkommas genom att statlig verksamhet utsätts för konkurrens från privata alternativ inte genom konkurrens mellan

-

olika statliga produktionsaltemativ inbördes.

Lokalförsörjningsverkets konsultstöd till myndigheterna

har under en lång tid gått med förlust. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad och skall bära sina kostnader. Vi tolkar det dåliga ekonomiska resultatet som ett uttryck för att efterfrågan de

tjänster erbjuds är otillräcklig. Enligt vår uppfattning finns

som det också anledning att ifrågasätta denna verksamhet skall

om anses vara en statlig angelägenhet. Inom det aktuella området finns en omfattande privat konsultmarknad. Myndigheterna torde utan olägenheter kunna utnyttja denna konsultrnarknad de

om

behöver stöd i lokalförsörjningsfrågor.

6 för av det fram-

Principer utformningen tida stödet till regeringen och myndig-

heterna

1 Revision och kontroll

Rollfördelningen inom den statliga revisionen

Den svenska modellen för statlig revision och kontroll är unik i

den meningen att det finns två revisionsorgan: Riksdagens revi-

sorer och Riksrevisionsverket. I flertalet andra länder utförs revisionen av ett organ som vanligen lyder under parlamentet. Den lösning som har valts i Sverige får dock mot bakgrund

ses av

den svenska statsförvaltningens internationellt sett mycket speci-

ella ställning. Små departement och relativt självständiga ämbets-

verk har gjort det nödvändigt för regeringen att skaffa sig goda

möjligheter att kontrollera myndigheternas verksamhet.

Riksdagens revisorer granskar regeringens och myndigheternas

verksamhet från effektivitetssynpunkt. Revisorernas granskningsområde är något större än RRV:s. Bl.a. har Riksdagens

revisorer möjlighet att granska regeringens verksamhet. I

egen-

skap av myndighet under regeringen saknar RRV denna möjlig-

het. En annan skillnad är att RRV är ett tjänstemannaorgan

medan Riksdagens revisorer består av politiskt valda ledamöter. F.n. utgörs revisorerna av tolv riksdagsledamöter. Dessa tar ställning till revisorernas betänkanden och utformar revisorernas förslag till riksdagen. Revisorernas kansli har endast beredande

uppgifter.

Den organisatoriska tudelningen den statliga revisionen aktu-

av aliserar frågor om roll- och ansvarsfördelningen mellan de båda

revisionsorganen. Denna fråga utreds f.n. av Riksdagens revi-

sionsutredning. Utredningen består av företrädare för samtliga

riksdagspartier och skall bl.a. ta ställning till vilka resurser som totalt bör avdelas för den statliga revisionen och hur dessa resurser bör fördelas mellan Riksdagens revisorer och RRV.

Revisionsutredningen skall också ta ställning till avgränsningar

och samverkansformer mellan de båda revisionsorganen. Vi har

i enlighet med våra direktiv samrått med Riksdagens revi- - -

sionsutredning.

I sammanhanget kan nämnas att Förvaltningspoltiska kommis-

sionen i betänkandet I medborgarnas tjänst En samlad för-

-

valtningspolitik för staten SOU 1997:57 har föreslagit att riks-

dagens Kontrollerande roll bör förstärkas. Kommissionen anför principiella skäl för detta och drar paralleller med den ordning

gäller i flera andra länder. Kommissionen betonar också att som

riksdagens revisionsorgan bör ha en mer oberoende ställning än

vad Riksdagens revisorer har idag. Samtidigt betonar kommissionen att det är största vikt att regeringen har tillgång till ett

av

eget revisionsorgan. Den svenska förvaltningsmodellen med

självständiga ämbetsverk anses göra detta ofrånkomligt. Vi ansluter till kommissionens bedömning. Enligt vår mening är

oss det väsentligt att riksdagens kontrollmakt stärks.

Med tanke det uppdrag som Riksdagens revisionsutredning

har vi ingen anledning att uttala oss om resursfördelningen

ser

mellan riksdagens revisionsorgan och RRV. Vi nöjer oss med att

konstatera att det med hänsyn till det allmänna medborgerliga

intresset och samhällsförvaltningens effektivitet är väsentligt att

både riksdagen och regeringen förfogar över väl fungerande och

resursstarka revisionsorgan. Vi konstaterar också att den svenska förvaltningsmodellen och år mål- och resultat-

- senare styrningen ställer speciella krav revisionens effektivitet.

Däremot vi att det finns anledning att förtydliga roll- och

anser

ansvarsfördelningen mellan riksdagens och regeringens revi-

sionsorgan. Ingemar Mundebo har i en rapport till Förvaltningspolitiska kommissionen påpekat att det finns stora likheter

både vad gäller inriktningen de granskningar de båda

av som

har genomfört under år och vad gäller dessa ororganen senare

arbetssätt och arbetsmetoder. Såvitt vi har kunnat konstagans

tera är rent dubbelarbete dock relativt ovanligt och förebyggs till viss del genom det samråd som sker mellan de båda revisions-

En tydligare profilering de båda revisionsorganens

organen. av verksamhet skulle dock bättre än nu ta till vara respektive

organs

speciella förutsättningar. Riksdagen och regeringen har också

olika behov och därmed också anledning att ställa olika krav

sina revisionsorgan. Detta återspeglas f.n. inte tillräckligt tydligt

i dessa organs verksamhet.

Vi ser det som naturligt att riksdagens revisionsorgan ägnar ett

särskilt intresse frågor som gäller genomförandet av de poli-

tiska besluten och dessa besluts effekter eller har sektorsöver-

gripande och principiell karaktär. Denna typ av granskningar ut-

går ofta från frågeställningar ifrågasätter beslut och åtgärder

som som har sitt ursprung hos politiska organ. Det är därför varken önskvärt eller lämpligt att ett tjänstemannaorgan under rege-

ringen tar ställning till sådana frågor.

Det är också naturligt att regeringens revisionsorgan koncen-

trerar sin granskning på frågor direkt har att göra med

som myn-

digheternas verksamhet och myndigheternas sätt att fungera. En

sådan inriktning verksamheten innebär att regeringens revi-

av sion ett effektivt sätt kan stödja regeringen vid dennas styrning och kontroll av myndigheterna och deras verksamhet. De senaste årens betoning av RRV:s uppgifter i samband med

granskningen av myndigheternas årsredovisningar kan ses som

ett sätt att lyfta fram denna roll.

Inriktningen av RRV:s revision

Regeringens revisionsorgan RRV bedriver årlig revision och

- effektivitetsrevision. Den årliga revisionen syftar till att fastställa

om myndigheternas redovisning är tillförlitlig och om myndig-

hetsledningarna har förvaltat verksamheten i enlighet med ställda uppdrag. Effektivitetsrevisionen syftar till att belysa om myndigheternas verksamhet bedrivs effektivt, dvs. om rätt metoder och

rimlig resursinsats används för att förverkliga de mål har en som lagts fast för verksamheten.

Vi anser att RRV:s årliga revision har en ändamålsenlig inriktning och att styrningen av verksamheten sker ett lämpligt sätt. På senare år har den årliga revisionen bl.a. satsat att utveckla

granskningen av myndigheternas årsredovisningar. Vidare pågår

arbete med att skapa former för att utvidga granskningen till att

omfatta uttalanden om myndighetsledningamas förvaltning av

den egna verksamheten förvaltningsuttalanden. Regeringen har

i olika sammanhang betonat dessa uppgifter. De intervjuer som

vi har genomfört med olika företrädare för regeringskansliet visar också att många håll har stor nytta av det underlag

man som den årliga revisionen tar fram. Vi ser därför ingen anledning att föreslå några förändringar i den årliga revisionens inriktning eller arbetssätt.

Däremot finns det anledning att ifrågasätta effektivitetsrevisionens inriktning i vissa avseenden. Vi har tidigare konstaterat att det finns anledning att förtydliga roll- och

ansvarsfördelningen mellan Riksdagens revisorer och RRV. De

avgränsningsproblem som finns mellan dessa organ gäller enbart effektivitetsrevisionen. Vi har också konstaterat att det inom regeringskansliet finns en relativt utbredd kritik mot RRV:s effektivitetsrevision för bristande relevans i valet av gransk-

ningsobjekt och för dålig tidsanpassning vid redovisningen av

arbetsresultat. Dessutom vi att den uppdragsstyrda utred-

anser

nings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs vid RRV:s av-

delning för effektivitetsrevision har blivit alltför omfattande och vittsyftande. Detta kan ha negativa effekter på den reviderande

verksamhet trots allt är avdelningens huvuduppgift. V1

som

återkommer till frågan den uppdragsstyrda utrednings- och

om

utvärderingsverksamheten i avsnitt 6.2.

Sammantaget medför detta att det krävs förändringar i effek-

tivtetsrevisionens styrning och inriktning. Enligt vår mening bör

en ökad integration eftersträvas mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. En sådan åtgärd skulle medföra att effektivitetsrevisionen i större utsträckning än inriktas mot att

nu

stödja den årliga revisionen i dennas granskning av myndig-

heternas verksamhet och förvaltning. För att skapa utrymme för

detta bör inslaget av sektorsövergripande och politiknära gransk-

ningar minskas. Därmed uppnås också en tydligare avgränsning

gentemot riksdagens revisionsorgan. Med hänsyn till den roll-

fördelning som gäller mellan statsmaktens olika grenar är det

naturligt att riksdagens revisionsorgan svarar för revisions-

insatser som har övergripande karaktär och som mer direkt berör åtgärder som de politiska organen har beslutat om och är direkt

ansvariga för. Den föreslagna inriktningen av effektivitets-

revisionen medför också att det blir lättare att dra tydlig gräns

en

gentemot Statskontorets utrednings- och utvärderingsverksarn-

het. Avgränsningen mot denna verksamhet är inte tillräckligt

tydlig idag.

Vad gäller styrningen RRV:s effektivitetsrevision måste givet-

av vis beaktas att revisionen skall ha en oberoende ställning gente-

mot regeringen. De relevansproblem som finns vad gäller effek-

tivitetsrevisionen visar dock att styrningen måste göras tydligare än vad den är idag. En förutsättning för att revisionen skall kun-

na bidra till en effektivisering av statsförvaltningen är att de

granskningar som genomförs når en mottagare som är beredd att vidta konkreta åtgärder för att komma till rätta med de problem som har påvisats. Om så inte sker har insatserna ett begränsat värde. Undersökningar som har gjorts visar att effektivitets-

revisionens förslag genomförs i väsentligt mindre utsträckning

än de som framförs av den årliga revisionen.

En förbättrad styrning kan uppnås genom kombination

en av formella och informella åtgärder. Till de förra hör ett tydligare angivande av effektivitetsrevisionens uppgifter i RRV:s regle-

ringsbrev. Regeringen bör i regleringsbrevet precisera vilka om-

råden och verksamheter RRV skall granska under det

som

kommande budgetåret. Till de informella åtgärderna hör en fördjupning av dialogen mellan RRV och regeringskansliet om vil-

ka granskningar som bör genomföras. Samtliga dessa åtgärder

bör genomföras under beaktande av att det gäller att åstadkomma

en lämplig avvägning mellan kravet relevans och tidsanpass-

ning i granskningen och kravet en oberoende ställning för revisionen.

Sammanfattande bedömning

Vi har i detta avsnitt konstaterat att det med tanke på den svenska

förvaltningsmodellens utformning är väsentligt att både riks-

dagen och regeringen förfogar över väl fungerande och resurs-

starka revisionsorgan. Vi har också anslutit till Förvaltnings-

oss politiska kommissionens bedömning att riksdagens kontrollmakt bör förstärkas. Samtidigt vi ett behov att förtydliga roll-

ser av

och ansvarsfördelningen mellan riksdagens och regeringens

revisionsorgan. Detta bör ske så sätt att riksdagens revi-

sionsorgan framförallt inriktar sin granskning sektors-

övergripande och politiknära frågor samt frågor om de poli-

tiska beslutens genomförande och effekter. Regeringens revisionsorgan bör framförallt granska myndigheternas verksamhet

och myndighetsledningarnas förvaltning.

Vad gäller regeringens revision anser vi att RRV:s årliga revision

i huvudsak lämplig inriktning. Däremot finns det anledhar en ning att förändra effektivitetsrevisionens inriktning och att förbättra regeringens styrning denna verksamhet. Vi föreslår att

av effektivitetsrevisionen integreras med den årliga revisionen och att verksamheten i väsentligt högre utsträckning än nu inriktas

stöd den årliga revisionen i dennas granskning årsmot att ge

redovisningarna och myndighetsledningamas förvaltning. Vad

gäller styrningen effektivitetsrevisionen bör regeringen i

av RRV:s regleringsbrev precisera vilka områden och verksamheter

RRV skall granska under det kommande budgetåret. som

6.2¶Utrednings- och utvärderingsverksamhet

RRV:s uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksam-

het

RRV:s avdelning för effektivitetsrevision bedriver numera en

omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet uppdrag

av regeringen. Stora delar av denna utrednings- och utvärderingsverksamhet har en sådan karaktär att uppdragen lika gärna hade kunnat läggas Statskontoret. I vissa fall ligger

de uppdrag läggs de båda myndigheterna så nära varandra att

som risk för dubbelarbete föreligger. Som tidigare nämnts omfattar

uppdragsverksamheten inom RRV:s avdelning för effek-

tivitetsrevision ungefär 25% av avdelningens totala verksamhet. Volymmässigt svarar detta mot den verksamhet som bedrivs vid en av Statskontorets uppdragsenheter.

RRV:s effektivitetsrevision bör i likhet med övriga delar av

-

myndigheten ha möjlighet att ta sig särskilda uppdrag från

regeringen. Dessa uppdrag bör dock begränsas till att avse kom-

pletteringar av tidigare genomförda revisionsinsatser. Det är

också väsentligt att verksamheten har en liten omfattning och att

den inte får karaktär förslagsinriktad utredningsverksamhet.

av Om så sker finns det risk för dubbelarbete i förhållande till den

utrednings- och utvärderingsverksamhet som Statskontoret be-

driver. Dessutom kan det uppstå konflikter mellan uppdragsverksamheten och den reviderande verksamheten. Förslag som

har lagts fram inom ramen för uppdragsverksamheten kan skapa

bindningar som gör det svårt för revisionen att längre fram kritisera brister i en verksamhet.

Statskontorets utrednings- och utvärderingsverksamhet

Statskontorets uppgift är att bedriva utrednings-, utvärderings-

och utvecklingsverksamhet uppdrag av regeringen. Huvud-

inriktningen är förvaltningsekonomiska och förvaltnings-

strukturella frågor samt IT-verksamhet. Uppdrag lämnas till

Statskontoret från ett stort antal uppdragsgivare inom regeringskansliet och komrnittéväsendet. Detta har medfört att Statskontorets uppdrag spänner över ett mycket brett arbetsfält och har relativt heterogen karaktär. Detta torde dock ofrån-

en vara komligt med tanke det stora antalet uppdragsgivare och Statskontorets skyldighet att i mån betjäna hela

- av resurser - regeringskansliet och ett stort antal kommittéer.

Enligt vår mening bör huvuddelen av de utrednings- och ut-

värderingsuppdrag läggs RRV:s avdelning för

som nu effektivitetsrevision istället läggas Statskontoret. Om så sker

dämpas de principiella betänkligheter som man kan ha inför

RRV:s uppdragsverksamhet inom detta område. Dessutom skul-

förutsättningar skapas för en bättre profilering av den verk-

samhet RRV och Statskontoret bedriver. Som nämnts finns

som risk för dubbelarbete inom det aktuella området.

Såväl fackdepanementen Finansdepartementet bör kunna

som lägga utvärderingsuppdrag Statskontoret. Tonvikten i utvär-

deringsverksamheten bör dock läggas utvärderingar av prin-

cipiell och sektorsövergripande karaktär. Det kan t.ex. vara fråga

uppdrag syftar till att underlag för en omprövning

om som ge eller omformulering det offentliga åtagandet eller insatser som

syftar till att granska de styr-, finansierings- och verksam-

hetsforrner tillämpas inom den statliga verksamheten. Ut-

som

värderingsinsatsema bör också kunna avse enskilda politiska

besluts genomförande och effekter.

Vår bedömning är att behovet av denna typ av uppdragsstyrd utvärderingsverksamhet är relativt stort. Det rör sig dels om

underlag regeringen och regeringskansliet behöver för sin

som

del dels material behöver tas fram för att tillgodose egen om som

riksdagens önskemål om ett bättre underlag för en värdering av

den statliga verksamheten. I de intervjuer som vi har genomfört med företrädare for regeringskansliet har många betonat behovet

kvalificerad och väl utbyggd utvärderingsverksamhet. V1

av en

därför att denna typ av insatser i fortsättningen bör prioanser riteras i Statskontorets verksamhet.

Sammanfattande bedömning

Vi att den uppdragsverksamhet som bedrivs vid RRV:s av-

anser delning för effektivitetsrevision har nått sådan omfattning

nu en att det finns skäl att anföra principiella betänkligheter mot verksamheten. Den ger dessutom upphov till avgränsningsproblem

gentemot den utrednings- och utvärderingsverksamhet som

Statskontoret bedriver. RRV:s uppdragsverksamhet inom

nu detta område bör därför begränsas till insatser som utgör rena kompletteringar av genomförda revisioner. Istället bör Stats-

kontoret i ökad utsträckning ta sig utvärderingsuppdrag inom

det förvaltningspolitiska och förvaltningsekonorniska området.

Vi att sådana uppdrag i fortsättningen bör prioriteras i

anser Statskontorets verksamhet.

6.3 Ekonomi- och personaladministrativa system-

tjänster

Myndigheternas anskafrting av systemtjänster

statsförvaltningen kan betraktas koncern i den meningen

som en att det finns ledning regeringen och att det inom

en gemensam - vissa områden finns ett behov att tillämpa enhetliga regler för

av

myndigheternas uppträdande. Införandet nya styrforrner har

av dock medfört att stora delar av den relativt detaljerade reglering

tidigare fanns inom det administrativa området har som av-

vecklats. Myndigheterna har stor handlingsfrihet vad

numera

gäller organisationsutfomining, lokalförsörjning, lönesättning

m.m.

I linje med den handlingsfrihet har införts inom andra

som områden har myndigheterna också givits frihet att välja ekonomioch personaladministrativa system. Vad gäller valet av ekono-

miskt redovisningssystem finns dock regleringa syftar

en som

till att tillse att det redovisningssystem som myndigheterna väljer kan leverera erforderliga uppgifter till riksredovisningen och att de tillgodoser de övriga krav regeringen ställer redovis-

som

ningssystemet. Innan en myndighet anskaffar ett icke-statligt

redovisningssystem skall samråd hållas med RRV. Motsvarande

reglering saknas inom det personaladministrativa området.

Enligt vår mening finns det inte anledning att ifrågasätta myndig-

heternas grundläggande handlingsfrihet vad gäller valet eko-

av nomi- och personaladministrativa system. Det vore inkonsekvent

att ifrågasätta myndigheternas handlingsfrihet inom detta område

när man har givit dem stor handlingsfrihet inom en rad andra områden. Å andra sidan bör den finns vad

reglering som gäller det ekonomiska redovisningssystemet vara kvar. Det är givetvis angeläget att myndigheternas redovisning kan leverera sådana

uppgifter att staten kan följa upp och konsolidera sin ekonomi koncemnivå. Det är för övrigt sannolikt att arbetet med det s. k. VESTA-projektet kommer att resultera i skärpta krav de redovisningssystem som myndigheterna använder. De aggregeringsmöjligheter som eftersträvas i VESTA-arbetet ställer ökade krav kompatibilitet och kommunikation mellan det övergripande beslutsstödet och myndigheternas olika system.

Det är väsentligt att det inom det ekonomi- och personaladministrativa området finns väl fungerande statliga grund-

altemativ att tillgå for myndigheterna. Om flertalet myndigheter anser sig kunna välja dessa grundaltemativ begränsas den kost-

nadskrävande och i vissa fall ekonomiskt riskfyllda upphand-

lingen systemtjänster till ett fåtal myndigheter har mycket

av som

3Förordning 1994: 1261 statliga myndigheters redovisningssystem.

om " VESTA-projektet syftar till att bygga ett modernt beslutsstöd för kn

upp ekonomiska styrningen i staten. Tre delsystem planeras: budgetering, resultatinforrnation och betalningsinfonnation. VESTA skall inte ersätta myndigheternas system. Systemet skall istället hjälpa regeringen att en bättre överblick över statens ekonomi.

speciella krav. Ett bibehållande av myndigheternas frihet att välja ett annat system än det statliga grundaltemativet utsätter samtidigt den statliga leverantören för en konkurrens som sannolikt

är effektivitetsbefrärnjande. I sammanhanget finns det anledning

att betona au det är angeläget att myndigheter som planerar att upphandla ett icke-statligt systern kan redovisa realistiska kalkyler transaktionskostnaderna och övriga funktioner i dessa

system. Exempel finns myndigheter som efter upphandling

-

system den privata marknaden tvingats till omfattande av och kostnadskrävande anpassningsåtgärder i dessa system.

Grundprincipen måste att ett icke-statligt system om ett

vara sådant anskaffas skall kunna användas i myndighetens verk-

-

samhet utan att alltför stora anpassningskostnader uppstår.

Vi har övervägt några alternativ till nuvarande regelsystem vad

gäller myndigheternas anskaffning ekonomi- och personal-

av administrativa system. Dessa alternativ innebär att myndigheternas handlingsfrihet begränsas i större eller mindre utsträck-

jämfört med vad gäller. Resonemanget är i första ning som nu hand tillämpligt det ekonomiadministrativa området där

koncemintresset är mest uttalat men kan i princip tillämpas

-

alla typer anskaffning inom systemtjänstornrådet.

av

Ett de alternativ vi har övervägt innebär att myndighe-

av som ternas val begränsas till några få system certiñeras av en

som

statlig granskningsmyndighet. Samtidigt tecknas avropsavtal

med berörda leverantörer. Den certifierande myndigheten bör av konkurrensskäl inte själv tillhandahålla system. Ett annat alter-

nativ är att obligatoriskt hänvisa myndigheterna till eg statligt

system. De nuvarande möjligheterna att välja ett icke-statligt system skulle i dessa fall tas bort. Detta alternativ innebär att

går tillbaka till de principer som gällde för myndigheternas

man systemanskaffning under 1960- och 1970-talen.

Det sistnämnda alternativet är enligt vår mening uteslutet. Som

nämnts finns det ingen anledning att begränsa myndigheternas

handlingsfrihet inom systemtjånstområdet i större utsträckning

än vad som gäller inom övriga administrativa områden. En

monopolisering av systemtjänstutbudet skulle sannolikt också

medföra betydande effektivitetsförluster. Det är sak att

en annan det ibland finns anledning att ställa speciella krav systemens förmåga att leverera infonnation till koncernledningen rege-

ringen.

Certiñeringsaltemativet är bättre från konkurrenssynpunkt

men erbjuder knappast några större fördelar framför ett väl fun-

gerande och konkurrensutsatt statligt grundaltemativ. Vad

man

uppnår är att upphandlingen av systemtjänster underlättas för de

myndigheter som väljer att upphandla ett annat system än det

statliga grundaltemativet. Dessa myndigheter är f.n. relativt få.

Certifieringsaltemativet har också nackdelen att uppgiften att

certifiera ett antal marknaden förekommande systern sannolikt skulle bli arbetskrävande. Många av de problem uppstår i

som

myndigheternas systemanvändning torde dessutom samman-

hänga med den totala systemrniljön vid myndigheten och där-

-

med vara myndighetsspeciñka. I sådana fall är certifiering inte

till någon större hjälp. Av dessa skäl har vi valt att inte förorda

certiñeringsaltemativet.

Den statliga produktionen av systemtjänster

I kapitlen 4 och 5 konstaterade vi att det finns vissa problem vad

gäller den statliga produktionen av systemtjänster inom det eko-

nomi- och personaladrninistrativa området. Dessa problem går i

korthet ut att produktutbudet är alltför omfattande och att de

statliga huvudproducentema RRV och SPV aktivt konkur-

- rerar med varandra inom vissa marknadssegment. Resultatet blir ett omfattande dubbelarbete inte minst systemutvecklings-

sidan. Inom detta område pågår dessutom verksamhet vid andra

myndigheter än de stabsmyndigheter som har regeringens upp-

drag att svara för de aktuella systemen.

För att komma till rätta med dessa problem bör produktionen av

systemtjänster inom det ekonomi- och personaladministrativa

området samordnas. Detta gäller även de utbildnings- och konsulttjänster är kopplade till det aktuella utbudet. Pro-

som ducenter inom detta område är RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd, SPV:s resultatornråde Lön/PA samt Kammarkollegiets enhet för administrativ service.

Samordningen bör bl.a. syfta till att begränsa utbudet av

produkter och tjänster inom områden där rena dubbleringar före-

kommer. Som tidigare har nämnts är systemutvecklingskostnaderna inom det aktuella området mycket stora. Betydande besparingar kan därför åstadkommas genom ett mer koncentrerat

Vissa vinster torde också kunna åstadkommas

produktutbud.

samordning den utbildnings- och konsultverksam-

genom en av het framförallt RRV och SPV bedriver inom det aktuella

som området.

För avnämarmyndighetema medför samordning av den

en

statliga ekonomi- och personaladministrativa systemverksam-

heten att kan vända sig till leverantör som kan erbjuda ett

man en fullserviceutbud inom detta område. Många myndigheter har i

utredningens enkät efterlyst just detta. De rationaliseringseffekter

uppstår då de nuvarande verksamheterna samordnas bör som dessutom myndigheterna lägre kostnader för de transaktioner

ge

genomförs i systemen. På sikt minskar detta i sin tur som

belastningen myndigheternas förvaltningsanslag.

I samband med den genomgång produktutbudet bör ske

av som då de aktuella verksamheterna har samordnats bör även prövas vilka delar systemstödet kan säljas eller avvecklas. Inom

av som hela det ekonomi- och personaladministrativa området finns ett

omfattande privat tjänsteutbud som i många fall kan utnyttjas av

de statliga myndigheterna. Det är därför väsentligt att ha en

policy för när produktionen bör ske i statlig regi

genomarbetad

och när det privata utbudet utan olägenheter kan utnyttj Det är as.

också väsentligt att de ansvariga för systemverksarnheten

kontinuerligt och aktivt prövar om den egna verksamheten har ett

lämpligt gränssnitt gentemot den privata marknaden och så

- om inte är fallet föreslår regeringen att vidta lämpliga åtgärder. -

Sammanfattande bedömning

Vi ser ingen anledning att ifrågasätta de grundläggande principer

som gäller för myndigheternas anskaffning ekonomi- och

av

personaladrninistrativa systemtjänster. Den reglering

som nu finns beträffande det ekonomiska redovisningssystemet bör behållas. Detsamma gäller myndigheternas frihet att välja ett

annat system än det statliga grundaltemativet så länge dessa

som

systern tillgodoser de krav som regeringen har uppställt.

Den statliga produktionen ekonomi- och personal-

av administrativa systemtjänster bör samordnas. Då detta har skett bör det nu alltför omfattande produktutbudet över och ses koncentreras till färre produkter och tjänster. Ett sådant arbete skulle medföra stora besparingar till följd minskade systernav utvecklingskostnader, minskat dubbelarbete inom stabsorganisationen m.m.

6.4¶Lokalförsörjningsfrågar

Annan utredningsverksamhet

Som framgick av avsnitt 2.3 utreds vissa frågor den statliga om

lokalförsörjningen av Utredningen om utvärdering av Bygg-

nadsstyrelsens ombildning m.m. Utredningen har avlämnat ett

delbetänkande som innehåller vissa förslag berör Lokalsom försörjningsverkets verksamhet. Bl.a. föreslås att myndighetens stabsuppgifter skall koncentreras till vissa områden och att de lokalbrukande myndigheterna skall hänvisas till den privata marknaden om de behöver ett mer omfattande konsultstöd. Ut-

redningen skall lämna sitt slutbetänkande före utgången juni av 1997.

Vi har samrått med Utredningen utvärdering Bygg-

om av nadsstyrelsens ombildning m.m. och tagit del vissa bedömav

ningar som utredningen gör vad gäller Lokalförsöijningsverkets

framtida verksamhet. I våra förslag beträffande

Lokalförsörjningsverket har vi dels utgått från de förslag utredningen

som redan har lämnat dels vägt in de synpunkter Lokalförsörjningsverkets verksamhet som har lämnats i vårt intervju- och enkätmaterial.

Lokalförsörjningsverkets stabsuppgifter

Lokalforsörjningsverkets stabsuppgifter omfattar bl.a. stöd regeringen i budgetarbetet samt utrednings- och utvärderingsarbete inom lokalforsörjningsområdet. Härutöver handlägger myndigheten samråd vissa hyreskontrakt och tar del de

om av lokalförsörjningsplaner som lämnats in de lokalbrukande av

myndigheterna. Lokalförsörjningsverket svarar också för informationsverksamhet till regeringskansliet och myndigheterna i

lokalförsörjningsfrågor samt förvaltar och avvecklar statliga

engagemang i tomställda lokaler lokalpoolsverksamhet.

Av dessa uppgifter bortfaller samrådsuppgiften och uppgiften att igenom lokalförsörjningsplaner om de förslag har läm-

som

nats av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens om-

bildning m.m. genomförs. Av vårt intervjumaterial framgår ock-

så att regeringskansliets efterfrågan utrednings- och utvärde-

ringsinsatser från Lokalförsörjningsverkets sida är mycket be-

gränsad. Behov finns dock ett visst stöd regeringen i budav getarbetet lokalkostnadsindex samt viss infonnationsav

verksamhet i lokalförsörjningsfrågor vänder sig till

som rege-

ringskansliet och myndigheterna. Vidare finns behov lokal-

av

poolsverksamheten.

Dessa omständigheter medför att Lokalförsörjningsverkets

kan reduceras kraftigt. Volymmässigt torde de

stabsuppgifter

uppgifter kvarstår inte kräva mer än 5 á 6 personår. som

Lokalförsörjningsverkets serviceuppgzñer

serviceuppgifter omfattar konsultstöd

Lokalförsörjningsverkets de statliga i lokalförsörjningsfrågor. Verksammyndigheterna

heten är och omfattar utbildning och rådgivning i

avgiftsbelagd

och medverkan vid upprättandet lokal-

hyres- lokalfrågor, av

och lokalförsörjningsplaner samt olika typer av utredprogram

ningsstöd.

Den enkät vi har genomfört under deltagande av ett tjugosom femtal visar att efterfrågan konsultstöd i lokal-

myndigheter försörjningsfrågor är begränsad. Lokalförsörjningsverket har

också haft svårt få denna verksamhet att ihop ekonomiskt. att bär med sig ett ackumulerat underskott från tidi-

Myndigheten

år vad gäller konsultverksarnheten. gare

Vi har tidigare ifrågasatt det konsultstöd som lämnas av om

Lokalförsörjningsverket skall anses vara en statlig angelägenhet.

Anledningen är det finns omfattande privat konsultatt en marknad inom det aktuella området. Vi kan inte heller se att det skulle finnas något egentligt koncernintresse inom stats-

förvaltningen att konsultstödet i lokalförsörjningsfrågor pro-

av duceras i statlig regi. Myndigheterna bör därför hänvisas till att den privata konsultmarknaden de behöver konsult-

utnyttja om

stöd i hyres- och lokalfrågor. Vi erinrar om att det dessutom stabsuppgifter att tillhandahålla

ingår i Lokalförsörjningsverkets

viss basinforrnation hyresmarknaden också till myndigom heterna.

Sammanfattande bedömning

stabsuppgifter kan enligt vår mening Lokalförsörjningsverkets

kraftigt med hänsyn till den efterfrågebild som före-

begränsas

ligger. Om de förslag som har länmats av Utredningen

om

utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m.m. genomförs

kan ytterligare begränsningar genomföras.

Lokalförsörjningsverkets serviceuppgifter bör enligt vår mening

avvecklas. Motivet är dels att de aktuella uppgifterna kan överlämnas till den privata konsultmarknaden dels att verksamheten inte har gått ihop ekonomiskt under den tid som den har bedrivits.

7¶Organisation av det framtida stödet till regeringen och myndigheterna

1 Allmänt

I detta kapitel behandlas de organisatoriska konsekvenserna av

de bedömningar vad gäller stödet till regeringen och myndig-

heterna som vi har gjort i tidigare kapitel. Lokaliseringsfrågoma

och de besparingseffekter förslagen behandlas dock i

som ger separata kapitel längre fram i betänkandet.

I detta betänkande har vi hittills inte närmare berört Statskontorets IT -verksamhet och de delar RRV:s avdelning för av ekonomi och resultatstyming som arbetar med nonnering, riks-

redovisning och det statliga betalningssystemet E l-verksam-

heten. Vi återkommer till dessa verksamheter i vårt slutbetänkande. Våra överväganden inom detta område bedöms dock inte få några konsekvenser för ansvarsfördelningen mellan

de olika stabsmyndighetema.

I sammanhanget bör nämnas att stora delar RRV:s E l-verkav samhet kan komma att påverkas förslag kommer av som senare att lämnas av det tidigare Omnämnda VESTA-projektet. Regeringen kommer att fatta beslut om inriktningen detta projekt av inom kort. Det är därför inte möjligt bedöma exakt vilka att nu konsekvenser VESTA-projektet kan få för RRV:s del. Detta som projekt och de konsekvenser som det kan få bör dock vägas in vid bedömningen de aktuella verksamheterna vid RRV. av

Vi vill också betona att de förslag lämnas i det följande är som principiellt hållna. Vi avser att återkomma med ett preciserat mer förslag vad gäller vissa frågor i vårt slutbetänkande. Vi bedömer dock att det underlag som nu lämnas är tillräckligt för att rege-

ringen skall kunna ta ställning till den huvudsakliga utformning-

en av den nya stabsorganisationen.

7.2¶Huvuddragen ien ny stabsorganisation

F örändrin gsbehovet

I 6 har vi redovisat rad synpunkter inriktningen och

kapitel en

omfattningen den verksamhet stabsmyndighetema bedri-

av som

Bl.a. har vi pekat behovet förändringar i effektivitetsver. av revisionens inriktning och i regeringens styrning denna verk-

av samhet. Vi har också pekat behovet av en ändrad ansvarsfördelning mellan Statskontoret och RRV vad gäller den upp-

dragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksanrheten. Vi har

också framhållit att den ekonomi- och personaladrninistrativa

måste samordnas bättre och att stora delar

systemverksamheten

den verksamhet Lokalförsörjningsverket bedriver kan av som avvecklas eller överlåtas till den privata konsultmarknaden.

Vissa dessa förändringar kräver strukturella förändringar

av inom stabsorganisationen, andra förutsätter att vissa stabsmyn-

digheters inre organisation till de nya förutsättningarna

anpassas

och ytterligare andra kan genomföras helt utan organisations-

förändringar. I det fallet blir det i regel fråga om att ge

senare vissa verksamheter inom myndighet ändrad inriktning eller

en en

prioritering.

Samordningen systemverksamheten och anpassningen av

av

uppgifter till förändrad efterfråge- Lokalförsörjningsverkets en

bild förutsätter enligt vår mening strukturella förändringar inom

Detsamma gäller de förändringar som berör stabsorganisationen.

RRV:s uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksarnhet.

Övriga åtgärder kan klaras genom organisationsförändringar

inom och/eller ändrad Verksamhetsinrikt-

stabsmyndighetema

ning och resursfördelning inom den befintliga organisationens

ram.

Vad gäller detta kapitel har vi valt att i detta av-

dispositionen av

snitt endast behandla de förslag kräver strukturella föränd-

som ringar. Övriga förslag redovisas i avsnitt 7.3.

SOU 1997.80 77

Systemverksamheten

Vad gäller den ekonomi- och personaladministrativa systemverk-

samheten har försök gjorts under lång tid att samordna denna verksamhets inriktning inom för oförändrad myndig-

ramen en hetsorganisation. Dessa försök har dock inte givit avsett resultat.

Vi har också konstaterat att rollkonflikter förekommer mellan

RRV:s systemverksarnhet och denna myndighets granskande

och normerande verksamhet. Vi gör också bedömningen att dessa rollkonflikter inte kan lösas inom för RRV:s

ramen nu-

varande organisation.

Av dessa skäl anser vi att den ekonomi- och personaladministrativa systemverksamheten bör utformas ett sådant sätt att RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd, SPV:s resultatområde Lön/PA och Kammarkollegiets enhet för administrativ service förs

samman under en gemensam ledning.

Detta resultat kan uppnås på tre sätt:

De aktuella systemverksamhetema kan tillsammans bilda

en

egen myndighet

En ny myndighet kan bildas med de aktuella systemverk-

samhetema och SPV:s pensionsverksamhet som grund

RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska

styrningen och Kammarkolliegiets enhet för administrativ

service ansluts till SPV

Det förstnämnda alternativet medför att ytterligare myndig-

en hetsadrninistration måste upprättas. Detta leder till merkostnader och andra olägenheter. Valet bör därför stå mellan alternativen 2 och Dessa alternativ har samma verksamhetsinnehåll

men

skiljer sig det sätt vilket den organisatoriska sam-

genom

ordningen genomförs.

Alternativ 2 regeringen större handlingsfrihet vid organisa-

ger tionsutfonnningen har också nackdelar i form av större men

omställningskostnader och längre genomförandetid. Risk finns

också för att nyckelpersonal slutar till följd av den osäkerhet som

utdragen förändringsprocess kan skapa. En sådan utveckling

en

skulle medföra stora olägenheter för avnämarmyndighetema i

form driftstömingar inom de aktuella verksamheterna. Vi av därför att detta alternativ bör undvikas. anser

Alternativ 3 gör det möjligt att lägga en stor del av förberedelsearbetet för den organisationen på SPV. Det skulle då inte nya

nödvändigt att tillsätta en särskild organisationskomrrtitté

vara för att förbereda förändringen. Den första fasen i förändrings-

arbetet Samgåendet mellan de tre systemverksarnhetema

- skulle då kunna genomföras redan den l januari 1998. Som framgår kapitel 8 föreslår vi dessutom att de aktuella systemav verksamhetemas lokalisering inte skall ändras. Verksamheten bör således ocksåi fortsättningen bedrivas respektive verksamhetsort. Dessa omständigheter bör tillsammans skapa förut-

sättningar för smidig förändringsprocess som gör det möjligt

en att undvika driftstömingar i verksamheten.

lokalförsärjningen

Vi har konstaterat att det finns behov vissa stabsfunktioner av

inom lokalförsörjningsområdet ocksåi fortsättningen. Det unge-

färliga innehålleti dessa stabsfunktioner har specificerats i av-

snitt 6.4. Vi har preliminärt bedömt att stabsuppgiftema volym-

mässigt emot 5 â 6 personår. Vi har också föreslagit att svarar serviceuppgifter skall avvecklas eller

Lokalförsörjningsverkets

överlåtas till den privata konsultrnarknaden.

De verksamheter kvarstår vid Lokalförsörjningsverket efter som dessa förändringar har genomförts är inte så omfattande det att

att de kan bära fristående myndighetsorganisation. Vi

upp en

föreslår därför att Lokalförsörjningsverket läggs ned

som myndighet och att de kvarvarande stabsuppgiftema anknyts till

en

annan myndighet. Denna förändring bör kunna genomföras

fr.o.m. den 1 januari 1998. Ansvaret för kvarvarande personal får efter denna tidpunkt tas över särskild avvecklings-

av en

organisation.

Vad gäller anknytningen av de kvarvarande stabsuppgiftema till

en annan myndighet har vi övervägt tre alternativ. Dessa är Statens fastighetsverk, Kammarkollegiet och Statskontoret.

Att anknyta stabsuppgiftema till Statens fastighetsverk vore

enligt vår mening olämpligt. Denna myndighets uppgift är att

förvalta statliga fastigheter. Fastighetsverket är därför slags

en motpart till den stabsfunktion som nu ligger Lokalförsörjningsverket. Att hålla isär rollerna i dessa avseenden

var en cen-

tral tanke i den organisationsförändring som genomfördes

1993. Stabsfunktionen bör därför inte läggas Fastighetsverket.

Däremot vore det möjligt att lägga stabsuppgiftema Kammar-

kollegiet. Denna myndighet inrymmer verksamhet har

som mycket olika karaktär. Myndigheten har också erfarenhet av att hantera de svårigheter som en heterogen verksamhet kan

ge

upphov till. Kammarkollegiet bedriver dock inte utrednings-

verksamhet av den typ är aktuell i detta fall. Dessutom

som

ligger tyngdpunkten i Kammarkollegiets verksamhet myndig-

hets- och serviceuppgifter. De sistnämnda uppgifterna bör enligt vår mening inte kombineras med stabsuppgifter. Av dessa skäl

avstyrker vi att de aktuella uppgifterna läggs Kammar-

kollegiet.

Vi föreslår således att de kvarvarande stabsuppgiftema inom lokalförsörjningsområdet läggs Statskontoret. Statskontoret bedriver visserligen inte nu någon verksamhet inom lokal-

försörjningsområdet har ändå uppgifter som till sin karaktär

men

liknar de stabsuppgifter frigörs från Lokalförsörjnings-

som verket. Statskontoret är dessutom tydligt inriktat på stabsmyndighetsrollen. Vi bedömer därför att Statskontoret är den myndighet har de bästa förutsättningarna att ta hand om de

som

aktuella stabsuppgiftema.

Utrednings- och utvärderingsverksamheten

Vi har i avsnitt 6.2 tagit den uppdragsstyrda utrednings- och

upp

utvärderingsverksamhet bedrivs vid RRV:s avdelning för

som effektivitetsrevision och föreslagit att denna uppdragsverksamhet skall begränsas. Motivet är dels principiellt dels praktiskt. V1

att det föreligger risk för konflikter mellan avdelningens anser

uppdragsstyrda utrednings- och utvärderingsverksamhet och

RRV:s reviderande verksamhet. Risken för konflikter kan enligt

vår mening begränsas uppdragsverksamheten reduceras och

om endast insatser direkt kompletterar genomförda revi-

avser som sionsinsatser. Konfliktrisken minskar ytterligare huvuddelen

om

de aktuella överförs till Statskontoret. En sådan

av uppdragen

gör det dessutom lättare att dra tydlig gränslinje mellan

åtgärd en RRV:s och Statskontorets utrednings- och utvärderingsverk-

samhet.

Den utrednings- och utvärderingsverksamhet som bedrivs vid

RRV:s avdelning för effektivitetsrevision är speciell i den

meningen att det inte rör sig om uppgifter som handläggs av en

viss underenhet eller väl definierad personer inom

grupp av avdelningen. Det rör sig istället tillikauppgift som utförs

om en

många anställda inom för särskilt inrättade projekt. Av av ramen detta skäl är det inte möjligt att föra över en viss organisatorisk enhet eller från RRV till Statskontoret. Vad

grupp av personer det istället är fråga är att styra över vissa av de utrednings-

om

och utvärderingsuppdrag läggs RRV:s avdelning för

som nu effektivitetsrevision till Statskontoret. Finansieringen av dessa uppdrag sker särskilda medel som disponeras av departe-

genom

menten. Under en övergångstid kan denna fmansieringsmetod

behöva användas också för de uppdrag som i fortsättningen läggs på Statskontoret. På sikt bör dock verksamheten finansieras inom ramen för det anslag som Statskontoret disponerar.

I sammanhanget vill vi erinra om att Expertgruppen för studier i

offentlig ekonomi ESO bedriver en utvärderingsverksarnhet

som liknar den som RRV och Statskontoret bedriver inom det förvaltningsekonorniska området. ESO är formellt en kommitté under Finansdepartementet men har trots detta funnits i många år. Vi anser att det finns anledning att överväga om ESO:s verksamhet bör samordnas med den utvärderingsverksamhet som enligt vår uppfattning bör koncentreras till Statskontoret.

7.3¶Konsekvenser för stabsmyndigheterna

I detta avsnitt sammanfattas konsekvenserna av de förslag som vi har framfört för de olika stabsmyndighetema. Syftet med avsnittet samlad bild av hur de olika förslagen berör

är att ge en

respektive stabsmyndighet. Också för detta avsnitt gäller att

beskrivningen är översiktlig och att det finns anledning att åter-

komma till olika detaljfrågor under etapp H av utredningsarbetet.

Kammarkollegiet

För Kammarkollegiets del medför våra förslag att verkets enhet för administrativ service överförs till SPV. Enheten har en bud-

getomslutning drygt 15 miljoner kronor och har cza 35 an-

ställda 31 heltidsbefattningar.

Enheten för administrativ service bedriver idag sin verksamhet relativt avskilt från Kammarkollegiets övriga verksamhet. Det torde därför inte uppstå några större problem då den aktuella verksamheten skall frigöras från kollegiet. Som nämnts förutsätter vi att verksamheten också i fortsättningen lokaliseras till Stockholm. Omlokalisering av verksamheten skulle medföra stora olägenheter och risk för driftstömingar. Detta samman-

hänger med att än 90% enhetens uppdragsgivare finns i

mer av Stockholm och att i synnerhet konsultverksarnheten är beroende av närkontakter med uppdragsgivarna.

Lokalförsörjningsverket

Lokalförsörjningsverket bör läggas ned myndighet fr.o.m.

som den 1 1998. Vissa verkets stabsuppgifter bör dock

januari av

kvarstå och överföras till Statskontoret. Genom nedläggningen

uppstår besparing ungefär 12 miljoner kronor per år.

en

Resterande del Lokalförsörjningsverkets anslag 5 miljoner

av kronor bör tillföras Statskontoret. Avvecklingen ger upphov till vissa engångskostnader. Storleken dessa kostnader kan inte

av beräknas I sammanhanget kan nämnas att det den 31 de-

nu.

cember 1996 fanns ett anslagssparande vid myndigheten cza

15 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket

Våra förslag innebär att verksamhetsområdet Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd överförs till SPV. Detta bör ske fr.o.m. den 1 januari 1998. Med denna verksamhet bör följa den utbildnings- och konsultverksamhet som nu utförs personal från verksamhetsområdet. Den verksamhet

av

förs över till SPV har budgetomslutning ungefär 150

som en

kronor och förfogar över drygt 120 anställda heltids-

miljoner befattningar. Verksamheten är helt avgiftsfmansierad.

Verksamheten inom System och Stöd är idag lokaliserad till Stockholm och Karlstad. Enligt vår mening bör lokaliseringen inte ändras. Vi bedömer att omlokalisering verksamheten

en av skulle medföra stora olägenheter och orsaka risk för drift-

Detta skulle sin tur få negativa konsekvenser för

störningar.

avnämarmyndigheterna.

Vad gäller RRV:s revision föreslår vi ökad integration mellan

en den revisionen och effektivitetsrevisionen. Vi också

årliga anser

att den senare i större utsträckning än nu bör inrikta sin verksamhet myndighetsnivån och myndigheternas Verksamhet och förvaltning. Den bör dessutom öka sitt stöd till den årliga revisionen. Vi föreslår också att regeringen i fortsättningen tydligare skall ange vilka områden och verksamheter effek-

som tivitetsrevisionen skall granska.

Vad gäller RRV:s uppdragsstyrda utrednings- och utvärde-

ringsverksamhet föreslår vi att den del av denna verksamhet

som utförs av Avdelningen för effektivitetsrevision skall minskas i omfattning och att de uppdrag som det är fråga om skall styras över till Statskontoret. Exakt vad detta innebär och

resurspersonalmässigt går inte att fastställa i nuläget. Vi erinrar dessutom om att verksamheten finansieras med avgifter, dvs. med medel som andra än RRV förfogar över. Totalt beräknas uppdragsverksamheten vid Avdelningen för effektivitetsrevision ha

en budgetomslutning på ungefär 15 miljoner kronor under

1997. Volymen av verksamheten har ökat starkt under senare år.

Statens löne- och pensionsverk

Enligt våra förslag inordnas RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska styrningen System och Stöd och Kammarkollegiets enhet för administrativ service i SPV fr.o.m. den 1

januari 1998. I syfte att nå de samordningsvinster efter-

som strävas bör dessa verksamheter tillsammans med SPV:s resultatornråde Lön/PA utgöra organisatorisk huvudenhet inom

en

myndigheten. SPV:s pensionsverksamhet påverkas inte av de

förslag som vi har redovisat. Däremot påverkas myndighetens stabsenheter för intern service. Det ankommer dock SPV:s ledning att bedöma vilka förändringar i dessa verksamheter

som erfordras då de verksamheterna infogas i myndigheten.

nya

Som framgår kapitel 8 föreslår vi också att administrationen

av av statens personskadeförsäkring skall överföras till SPV. Denna verksamhet administreras idag av AMF Trygghetsförsäkring AB. Verksamheten bedrivs i Stockholm. Det avtal

ingåtts med AMF Trygghetsförsäkring AB löper på ett år.

som

En avtalsperiod börjar den 1 januari 1998. AMF Trygg-

ny hetsförsäkring AB:s verksamhet inom detta område omsluter cza

95 miljoner kronor år. Beloppet avser skadeersättningar och

per ersättning för adrninistrationskostnader. 22 handläggare är sysselsatta med administrationen av personskadeförsäkringen.

Vårt motiv för att föra över denna verksamhet till SPV är bl.a. det beslut regeringen har tagit att SPV fr.o.m. den 1 januari

som

1998 skall påföra de statliga arbetsgivarna försäkringsmässigt

beräknade premier för de statliga avtalsförsäkringama inklusive

personsskadeförsäkringen. Som en följd härav kommer AMF

Trygghetsförsäkring AB att debitera SPV för den utbetalning av

skadeersättningar som bolaget gör med stöd av försäkringen.

Dessutom kan samordningsvinster göras den aktuella

om verksamheten integreras i SPV administrerar andra statliga

som

avtalsförsäkringar. Mot denna bakgrund föreslår vi att avtalet med AMF Trygghetsförsäkring AB sägs upp och att uppgiften att administrera den aktuella verksamheten läggs SPV. Detta kan ske tidigast fr.o.m. den 1 januari 1999.

Statskontoret

För Statskontorets del innebär våra förslag att myndigheten

övertar vissa stabsuppgifter inom lokalförsörjningsområdet från

Lokalförsörjningsverket. Detta bör ske fr.o.m. den 1 januari

1998. Vi har också föreslagit att Statskontoret skall utöka sin

satsning utvärderingsverksarnhet. Utrymme för denna verk-

samhet bör skapas dels omprioritering verksamhet

genom av inom Statskontoret dels överstyming av uppdrag och

genom uppdragsmedel från RRV till Statskontoret. Det rör sig om

utrednings- och utvärderingsuppdrag som nu till största delen

utförs personal inom RRV:s avdelning för effektivitets-

av revision.

Statskontorets anslag bör utökas med 5 miljoner kronor fr.o.m.

budgetåret 1998 med hänsyn till de stabsuppgiftema inom

nya

lokalförsörjningsområdet. Härutöver tillkommer uppdragsintäkter för de delar av den nytillkommande utvärderingsverksam-

heten som inte kan finansieras genom omprioritering av verksamhet inom Statskontoret.

7.4¶Förslag

I detta kapitel har vi föreslagit:

att RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekonomiska

styrningen System och Stöd och Kammarkollegiets en-

het för administrativ service överförs till SPV fr.0.m. den l januari 1998,

att Lokalförsörjningsverket läggs ned den 31 december

1997 och att kvarvarande stabsuppgifter fr.0.m. den 1

januari 1998 överförs till Statskontoret, att regeringen tydligare vilka områden och verk-

än nu anger

samheter RRV:s effektivitetsrevision skall granska,

som att RRV:s effektivitetsrevision i första hand skall arbeta med

myndighetsinriktad revision och med stöd den årliga

revisionen,

att huvuddelen den uppdragsstyrda utrednings- och ut-

av

värderingsverksarnhet som nu utförs av RRV:s avdelning

för effektivitetsrevision styrs över till Statskontoret,

att staten säger avtalet med AMF Trygghetsförsäkring

upp

AB om administrationen av den statliga personskade-

försäkringen och att denna uppgift därefter överförs till

SPV.

8¶Lokaliseringsfrågor

Enligt våra direktiv skall vi pröva möjligheterna att lokalisera delar av den serviceverksamhet som stabsmyndighetema bedriver till Söderhamn. I denna fråga skall utredaren också samråda med den särskilde utredare som har till uppdrag att föreslå lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn. Som tidigare har nämnts har ett sådant samråd också hållits.

Till att börja med konstaterar vi att vårt uppdrag att pröva lokaliseringen av viss verksamhet till Söderhamn är begränsat till

stabsmyndighetemas serviceuppgifter. Det omfattar således inte

dessa myndigheters stabsuppgifter. Vi också att det skulle

anser leda till stora problem om stabsuppgifter skulle lokaliseras till Söderhanm. Denna typ av verksamhet förutsätter närhet till regeringskansliet och kommittéväsendet vilket inte kan åstadkommas i Söderhamn. Vi har därför inte närmare övervägt möjligheten att föreslå omlokalisering av stabsuppgifter till Söderhamn eller till någon annan ort utanför Stockholm.

Vad gäller serviceuppgiftema har vi konstaterat att omlokalisering RRV:s verksamhetsområde Verktyg för den ekono-

av miska styrningen System och Stöd till andra orter än de där verksamhet nu bedrivs skulle medföra stora olägenheter och driftstömingar i verksamheter måste kunna fungera kon-

som

tinuerligt. Vi har gjort samma bedömning vad gäller Kammar-

kollegiets enhet för administrativ service. Båda dessa verksamheter bör således kvar sina nuvarande verksamhetsorter.

vara

Det vore inte heller lämpligt att omlokalisera delar av den serviceverksamhet som SPV bedriver i Sundsvall till andra orter. Också denna verksamhet behöver fungera kontinuerligt utan

störningar. Detta gäller både pensionsverksarnheten och den

systemverksamhet som bedrivs inom det löne- och personal-

administrativa området. Dessutom har vi svårt att se några regionalpolitiska fördelar med att on1lokalisera delar av SPV:s

verksamhet till någon annan ort. Lokaliseringen av de statliga verksamheterna till Sundsvall gjordes en gång i tiden med det

uttalade syftet att främja en regional utveckling i Sundsvalls-

området.

Vår samlade bedömning är därför att omlokalisering inte bör komma ifråga för någon de verksamheter som de fem stabs-

av

myndigheterna nu bedriver.

Däremot har vi efter kontakter med SPV funnit att förut-

- sättningar finns för att lokalisera viss annan verksamhet till Söderhamn. Det rör sig dels om tillkommande aktualiseringsverksamhet inom för SPV:s pensionsverksamhet dels om

ramen

administrationen av den statliga personskadeförsälcringen. Som

framgick avsnitt 7.3 bör administrationen av denna försäkring

av av olika skäl överföras till SPV. Verksamheten bedrivs nu

uppdragsbasis av AMF Trygghetsförsäkring AB i Stockholm.

Aktualisering innebär att anstälhiingstid beräknas för en pen-

sionsberättigad och att uppgifterna registreras i SPV:s regis-

tersystem MAREG. Att uppgifterna i detta register är korrekta är

förutsättning för riktig pensionsberäkning då den anställde

en en

skall pensioneras. Den aktualiseringsverksamhet som skulle

kunna lokaliseras till Söderhamn omfattar dels en engångsinsats under treårsperiod dels permanent verksamhet som kan

en en

upprätthållas kontinuerligt. Engångsinsatsen har av SPV om-

fångsberäknats till totalt 110 120 personår 35 40 arbets-

- tillfällen under tre år. Den permanenta verksamheten bedöms ge 12 15 arbetstillfällen.

-

Den statliga pensionsskadeverksamheten sysselsätter f.n. 22

personer vid AMF Trygghetsförsäkring AB. En uppbyggnad av motsvarande verksamhet i Söderhamn bedöms kunna ske relativt snabbt uppgiften läggs SPV. Eventuellt kan särskilda

om medel för uppbyggnadsarbetet behöva disponeras under en över-

gångstid. Administrationen av den statliga personskadeför-

säkringen kan beräknas ge drygt 20 arbetstillfällen i Söderhamn. Verksamheten är pennanent och bedöms bestå under en längre tid.

Totalt de åtgärder som vi har föreslagit beträffande Söder-

ger hamn således 35 arbetstillfällen i form av ett permanent åta-

c:a gande och 35 40 arbetstillfällen under en treårsperiod. Finan-

sieringen dessa verksamheter sker genom avgifter som de

av statliga myndigheterna redan nu betalar. Verksamheten medför således inte några merkostnader för statsverket utöver vissa

ornställningskostnader.

Besparingsåtgärder

I våra direktiv nämns att en besparing 30 miljoner kronor

om skall tas ut under år 1998 bland myndigheterna inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och 3

skatteförvaltning och uppbörd.

I sammanhanget kan konstateras att SPV är helt avgiftsfinansierat och därmed undantaget från besparingskravet. Också

Kammarkollegiet är till stor del avgiftsfinansierat. Bland de

övriga myndigheterna finns de största anslagsvolymema i nu

nämnd ordning RRV, Statskontoret och Lokalförsörj-

-

ningsverket.

Den av oss föreslagna nedläggningen av Lokalförsörjnings- "

verket leder üll en besparing ungefär 12 miljoner kronor per

år vissa engångskostnader för avvecklingen myndigheten nä;

av

då inte medräknats. Det rör sig om arbetsuppgifter som enligt

vår mening inte längre behöver utföras.

Som framgick av kapitel 7 förutsätts Statskontoret skapa utrym-

me för viss utvärderingsverksamhet omprioritering

genom av befintlig verksamhet. Det rör sig om en uppgift som till stor del är ny. Den omprioritering som Statskontoret förutsätts göra för att skapa utrymme för denna utvärderingsverksamhet innebär att en besparing måste göras befintlig verksamhet. Som nämnts förutsätts också uppdragsmedel tillkomma för att finansiera den

nya utvärderingsverksamheten.

Vi hari denna del av arbetet inte närmare granskat den anslagsfinansierade verksamhet bedrivs RRV:s ekonomiska

som av avdelning. Vi har inte heller närmare berört Statskontorets ITverksamhet. Vi avser att under etapp av arbetet pröva vilka besparingsmöjligheter som kan finnas inom dessa verksamheter. I detta sammanhang kommer vi också att pröva vilka bespa-

ringsmöjligheter kan finnas inom RRV:s effektivitets-

som revision.

Vi vill också erinra att våra förslag vad gäller systemverk-

om samheten inom det ekonomi- och personaladministrativa området

sikt bör leda till betydande besparingar i form av sänkta

avgifter för de aktuella systemtjänstema. Dessa besparingar

kommer dock inte att kunna realiseras i någon större utsträckning under år 1998.

10 Genomförandefrågor

Som framgick av kapitel 7 bör samordningen av systemverk-

samheten samt nedläggningen av Lokalförsörjningsverket ske

redan fr.o.m. den 1 januari 1998. Vad gäller systemverk-

samheten förutsätter detta dock att ett förberedelsearbete igångsätts redan under förhösten 1997. Ett uppdrag om detta bör där-

förläggas SPV så snart regeringen har tagit ställning till

som

våra förslag. Beträffande Lokalförsörjningsverket bör aweck-

lingsarbetet påbörjas så snart som ett förslag nedläggning har

om

redovisats i budgetpropositionen. De stabsuppgifter som skall

behållas bör överföras till Statskontoret fr.o.m. den 1 januari 1998.

Första steget i samordningen av systemverksamheten inom det

ekonomi- och personaladministrativa området är att organisa-

toriskt inordna de berörda verksamheterna i SPV. Detta bör ske fr.o.m. den 1 januari 1998. Arbetet bör sedan fortsätta med en

genomgång av produktutbudet inom systemverksamheten i syfte

att ta till vara samordningsvinster och eliminera dubbelarbete. I detta sammanhang bör även prövas om delar av verksamheten kan avvecklas eller överlåtas till den privata konsultmarknaden.

Den utvärderingsverksamhet som har föreslagits vid Statskonto-

ret bör etableras successivt. Inriktningen bör dock vara att den nya verksamheten sätts igång med en begränsad resursinsats den 1 januari 1998. Ytterligare får sedan tillföras

resurser genom omprioritering från annan verksamhet inom Statskontoret och

genom överstyming uppdrag och uppdragsmedel från RRV.

av Det ankommer Statskontorets ledning att ta ställning till hur den nya verksamheten organisatoriskt skall inpassas i Statskontorets verksamhet. Det är dock önskvärt att verksamheten marke-

ras tydligt i myndighetens organisation.

Också de förändringar som vi har föreslagit beträffande RRV:s effektivitetsrevision bör genomföras successivt. Det är i detta fall

fråga om att gradvis förskjuta tyngdpunkten i effektivitetsrevi-

sionen från nuvarande relativt övergripande insatser till insatser

har tydligare koppling till de enskilda myndigheternas

som en verksamhet och till den årliga revisionens granskning av myndigheterna. Parallellt med denna process bör former utvecklas

för precis styrning från regeringens sida av RRV:s effek-

en mer tivitetsrevision. Också detta måste ske successivt.

Administrationen av den statliga personskadeförsälcringen kan

överföras till SPV tidigast fr.o.m. år 1999. SPV bör ges i uppdrag att förbereda ett sådant Övertagande och att organisera en ny verksamhet i Söderhanm.

11 Fortsatt arbete

Enligt våra direktiv skall vi redovisa ett principförslag till

ny myndighetsstruktur för stöd- och serviceverksarnheten senast den 31 maj 1997. Detta har skett genom detta delbetänkande. Senast den 30 oktober 1997 skall vi redovisa ett slutbetänkande

med mer preciserade förslag för genomförandet av de ställningstaganden angående stabsorganisationen som regeringen

eventuellt kommer att göra i 1997 års budgetproposition.

Som framgått tidigare kapitel finns det vissa frågor åter-

av som står att belysa. Bl.a. har vi av tidsskäl avstått från att närmare in RRV:s norrnerande verksamhet samt viss annan anslagsfinansierad verksamhet inom Ekonomiska avdelningen. Den sistnämnda verksamheten omfattar riksredovisningen, prognos-

verksamheten och det statliga betalningssystemet. Vi har inte

heller närmare berört Statskontorets IT-verksamhet. Vid genomgången av dessa verksamheter skall vi bl.a. pröva om möjlig-

heter finns att göra ytterligare besparingar i stabsmyndighetemas

verksamhet. I etapp arbetet kommer vi också att belysa

av

vissa frågor som sammanhänger med genomförandet av den nya

organisationen vad gäller den ekonomi- och personaladministra-

tiva systemverksamheten.

Bilaga 1

Sid 1

:W:

Kommittédirektiv

Översyn av Dir.

stabsmyndighetema

1997:27

Beslut vid regeringssammanträde den 1997-01-30

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn några

av av regeringens stabsmyndigheter, nämligen Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket RRV, Statens löne- och pensionsverk SPV och Statskontoret. Utredaren skall lämna förslag till myndighets-

en struktur som bättre kan uppfylla regeringens behov av stöd till den

egna verksamheten och av service till myndigheterna.

Bakgrund

Regeringen och dess kansli har behov av stöd i sitt arbete. Stödet kan gälla olika typer av verksamhet, t.ex. kvalificerade utredningar, och

prognoser beslutsunderlag inom olika politikområden. Dessutom behövs oberoende

en revision. Med det sätt att organisera statsförvaltningen som praktiseras i Sverige med ett litet regeringskansli och många självständiga myndigheter är detnaturligt att det är myndigheterna som skall stå för ett sådant stöd. Bland de myndigheter som fungerar som stödfunktioner till regeringen i för statsförvaltningen övergripande frågor kan nämnas Statskontoret, RRV, Lokalförsörjningsverket och Kammarkollegiet.

Den statliga förvaltningens uppgift år att genomföra statsmaktemas intentioner. Myndigheterna har dock under nuvarande system med budgetramar och långtgående decentralisering av ansvar också ett starkt mandat att påverka sin egenverksamhet, och därmed även att avgöra sitt behov stöd och service.

av Det ligger därför i regeringens intresse att i vissa fall påverka vilken

typ av service som finns tillgänglig och se till att den kan erbjudas myndigheterna

likartade villkor. Bland sådana servicefunktioner kan nämnas personaloch ekonomiadministrativa system, redovisningsmässigt stöd, administrativ

Bilaga 1 Sid 2

kompetens till mindre myndigheter, rådgivning och utbildning etc. Ett flertal myndigheter har i dag regeringens uppdrag att ge myndigheterna service, varav särskilt kan nämnas RRV, SPV, Kammarkollegiet och Lokalförsörjningsverket.

De myndigheter som nämnts ovan kan sågasutgöra regeringens stabsmyndigheter, dvs. de myndigheter som har till huvudsaklig uppgift att förse regeringen med underlag vid ledningen av statsförvaltningen i dess helhet eller att regeringens uppdrag erbjuda den övriga myndighetsorganisationen sådan service som regeringen bedömer behöver finnas tillgänglig, Som framgår svarar några av dem för både stöd till regeringen och service till myndighetema. Det gäller främst RRV och Lokalförsörjningsverket, men även Kammarkollegiet.

l RRV:s stödfunktioner gentemot regeringen ligger att leverera ekonomisk information, metodutveckling och utredningsverksamhet. Även RRV:s revisionsverksamhet utgör en stödfunktion till regeringen, men år speciell genom sin självständiga karaktär med egeninitierad revision. Myndigheten ger också ut föreskrifter om redovisning och avgifter. Vidare levererar RRV ekonomi- och personaladministrativa system samt rådgivnings- och utbildningsverksamhet till myndighetema. Lokalförsörjningsverket gör utredningar regeringens uppdrag och samråder med andra myndigheter i vissa av deras lokalförsörjningsârenden. Dessutom erbjuds myndigheter service i lokalförsörjningsfrågor. Kammarkollegiet har i första hand serviceuppgiñer gentemot myndigheterna i fonn av administrativ service, kanslistöd till småmyndigheter, fondförvaltning, fordringsbevakning etc. Kollegiet ger även visst stöd till regeringen i form av t.ex. utbetalning av statsbidrag. Dessutom har kollegiet egna myndighetsuppgifter.

Två myndighetema har en mer renodlad verksamhet inriktad att av antingen stöd till regeringen eller service till myndighetsorganisationen. ge Statskontoret förser således uppdrag regeringen med utvärderingar och annat beslutsunderlag angående förvaltningspolitik, det offentliga åtagandet och utformningen av en gemensam elektronisk infrastruktur för statsförvaltningen. SPV har till uppgiñ att hantera den statliga änstepensioneringen och statenstjänstegrupplivsförsâkring samt erbjuda myndighetema service när det gäller de statliga löne- och personaladminstrativa systemen.

Bilaga 1

Sid 3

Stabsmyndiglietsorganisationen utreddes senast 1991 utifrån den förändrade styrning som vid denna tid introducerades i staten. Utredningen om stabsmyndighetemas verksamhet USV-utredningen lade fram sin syn på stabsorganisationen i betänkandet Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner SOU 1991:40 och 1991:41. Utifrån principen om renodling av verksamhet föreslog utredningen en omorganisation av stödfunktionerna. Vissa delar av förslagen genomfördes.

Efter riksdagens och regeringens behandling av USV-utredningens förslag har en rad förändringar skett som är av betydelse för regeringens behov

av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna samt hur detta bäst bör organiseras. Några viktiga sådana är de följande. I Behovet av en helhetssyn statsförvaltningen har ökat till följd av ökad

delegering av ansvar till myndigheterna. I En ny budgetmodell baserad ett ramtänkande har genomförts och en

budgetlag har antagits. I Resultatstymingen har införts samtliga myndigheter och fortsätter att

utvecklas. I Konsolideringsprogrammet för de statliga finanserna, konvergenskraven

till monetära unionen, det statliga utgiftstaket m.m. har ökat kraven prognoser, uppföljning och beslutsunderlag.

I Ansvaret för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning har separerats och

Lokalförsörjningsverket har bildats. I RRV och SPV har kommit att producera liknande tjänster PA-området. I Marknadens utbud av EA- och PA-system har vidgats. I En ny redovisningsmodell för de statliga myndigheterna, enligt liknande

principer somför den privata marknaden, har utvecklats och genomförts. I Utvecklingen av ekonomisystemet Agresso är genomförd och systemet

har införts eller håller att införas många myndigheter. I Statskontoret har i det närmaste halverats resursmässigt och getts en

renodlad stabsroll gentemot Regeringskansliet. I Regeringskansliet är sedan den l januari 1997 en myndighet.

En annan faktor som påverkar behovet av stöd- och serviceverksamhet är t.ex. riksdagens återkommande begäran om att regeringen i högre grad skall följa upp och utvärdera konsekvenserna av strukturella förändringar inom statsförvaltningen.

Bilaga 1 Sid 4

Det pågår även ett antal utredningar som i högre eller lägre grad berör regeringens stabsfunktioner. Bland dessa kan nämnas Utvärderingen av ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93, Utredningen om förbättrade analysmöjligheter av statsbudgeten och nationalräkenskapema dir. 1995: 12 och Utredningen om lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn dir. 1996:83. Dessutom behandlar Utredningen av riksdagens revisorer m.m. frågor om bl.a. uppgiñs- och resursfördelningen mellan RRV och Riksdagens revisorer.

detta sammanhang bör också nämnas den besparing 30 miljoner kr som skall tas ut 1998 bland myndigheterna inom utgiftsområdena 2 samhällsekonomi och fmansförvaltning samt 3 skatteförvaltning och uppbörd.

Uppdraget

Mot bakgrund av deförändringar som skett under 1990-talet fums det skäl att göra en ny översyn av stabsorganisationen. Det är av intresse att belysa såväl om regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna tillgodoses inom ramen för den nuvarande stabsorganisationen som om denna verksamhet bedrivs eifektivt.

Syftet med översynen är att skapa en ändamålsenlig och effektiv stabsorganisation. En mer rationellt organiserad stabsverksarnhet möjliggör också besparingar. Följ ande principer bör utgöra en vägledning för utredaren vid analysen avbehovet av en förändrad struktur för stabsorganisationen, om inte väsentliga skäl däremot uppkommer under utredningens gång. I Statligt producerad service som riktar sig till myndigheterna skall normalt

kunna motiveras utifrån regeringens behov att ha en samlad syn statsförvaltningen.

I Stöd till regeringen och service till myndigheterna skall normalt inte

utföras inom samma organisation. I Verksamhet som syftar till att stödja regeringen bör ha sin basfmansiering

genom anslag,även om andra finansieringsformer bör kunna förekomma för speciella insatser.

I Service som efterfrågas av myndigheterna bör i så stor utsträckning som

möjligt avgiftsfmansieras.

sou 1997:30 Bilaga 1

Sid 5

I De olika organisationerna inom stabsorganisationen bör inte bedriva verksamheter som överlappar varandra. I Det skall finnas en oberoende revisionsverksamliet av hög kompetens som bedriver egeninitierad verksamhet. I Beslutsstödet till regeringen bör förstärkas för att en effektivare ledning och styrning skall kunna åstadkommas.

Det är framför allt tre områden som behöver belysas vid översynen av stabsmyndighetema.

Behovet av stöd och service. Utredaren skall belysa regeringens och regeringskansliets behov av stöd i form av underlag, utredningar och bedömningar. Av särskild betydelse är att undersöka hur regeringen skall

underlag för att kunna följa upp och utvärdera genomförda beslut i den utsträckning som både de egna behoven och riksdagens önskemål motiverar. Viktigt år också att stärka regeringens möjligheter att utöva finansiell kontroll avstatsförvaltningen. Vidare skall utredaren identifiera vilka typer av service till myndigheterna som är av betydelse för utvecklingen inom staten som helhet samt bedöma om denna service kan erbjudas i privat regi eller om det bör vara en statlig uppgift. Utredaren skall även belysa hur behovet av stöd och service förändrats i och med det svenska EU-medlemskapet.

Verksamheten på de nuvarande slabsmyndighelerna samt dess effektivitet. Utredaren skall ta ställning till hur verksamheten, som den bedrivs inom den nuvarande stabsorganisationen, överensstämmer med regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna. l detta arbete ingår att studera struktur, uppgifter, finansiering etc. för den nuvarande organisationen. Dessutom bör utredaren bedöma i vilken mån stabs- och serviceverksamheten kan bedrivas effektivare.

Förslag till en reformerad slabsorganisalion. Mot bakgrund av den problembild som vuxit fram under utredningens två första skeden samt utifrån de riktlinjer som framgår av detta uppdrag skall utredaren föreslå en lämplig organisation för det stöd till regeringen och den service till myndigheterna som utredaren anser behövs. Förslaget skall beskriva omfattning av samt uppgifter och mål för verksamheten hos respektive myndighet i den nya organisationen samt även hur verksamheterna skall

Bilaga 1 Sid 6

finansieras. I detta sammanhang bör utredaren överväga behoven av en

ändrad arbetsfördelning mellan stabsmyndighetema och Regeringskansli-

et Utredarens förslag skall innebära effektivare stöd och service av bättre

kvalitet inom ramen för minskade resurser för stabsorganisationen som

helhet. Den nya stabsorganisationen bör bära en del av den beslutade

besparingen 30 miljoner kr inom utgiñsområdena 2 och 3 från och

med 1998. Utredaren skall därför redovisa besparingseñekter av sina

förslag och hur ett besparingskrav kan fördelas mellan olika myndigheter.

Uppdraget gäller i första hand de myndigheter som nämns i direktiven, dvs. Kammarkollegiet, Lokalförsörjningsverket, RRV, SPV och Statskontoret. Om andra myndigheters verksamhet i begränsad utsträckning visar sig vara av intresse i sammanhanget får även dessa beröras av översynen. Under våren 1997 kommer inriktningen för den s.k. System 2000-utredningen, som bedrivs inom Regeringskansliet, att läggas fast. Inriktningen detta projekt bör så långt möjligt vägas in i utredarens förslag.

Med tanke det omfattande bakgrundsmaterial som redan existerar kring stabsmyndigheterna bör utredningsarbetet kunna genomföras snabbt utan att mer omfattande underlag hämtas in. Kompletterande insamling av uppgifter inom begränsade områden torde vara tillräckligt.

Utredaren skall pröva möjligheterna och redovisa konsekvenserna av att lokalisera delar av serviceverksamheten till Söderhamn. I denna del av uppdraget skall utredaren samråda med den särskilde utredare som har till

föreslå lokalisering statliga arbetstillfällen till Söderhamn dir. uppdrag att av 1996:83.

Utredaren skall under arbetets gång även samråda med den särskilde utredare som utvärderar ombildningen avByggnadsstyrelsen m.m. dir. 1996:21, med den Förvaltningspolitiska kommissionen dir 1995:93 samt med Utredningen av riksdagens revisorer m.m.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:24 samt attredovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Bilaga 1

Sid 7

Utredaren skall redovisa ett principförslag till ny organisationsstruktur för stöd- och scrviceverksamheten i delrapport senast den 31 maj 1997. En

en slutrapport med mer preciserade förslag för genomförandet av de ställningstaganden angående stabsorganisationen som regeringen eventuellt kommer att göra i 1997 årsbudgetproposition skall redovisas senast den 30 oktober 1997.

Finansdepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegfor steg.U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,dell-lll. Fi. 33 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakning miljön. M.

av . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trañkpolitiken+ bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrágor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndigheteller marknad. . påsexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretfor valutapolitiken.Fi. Grundlag

ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

- 12.lT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden

lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

1 Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen

14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku.

15 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter.tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+Bilagor.Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku.

20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten.

2l. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi.

unga6-16år. U. 49 Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

. 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23.Digital dem0kr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik.Jo.

demokratiochdelaktighetden november19968 5 Brister i omsorg

. anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötandeaväldre.

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53. Avskaffa reklamskattenFi.

- 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministem ochmakten.

26. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. demokratinstjänst.l Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29.Bampomografifrågan. 57. l medborgarnastjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikfor staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A.

svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn.Ku.

31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku.

lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

6l. Att växablandbetongochkojor.

Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

Storstadskommittén. 62. Rosoravbetong.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland betongochkojor frånStorstadskommittén.

63. Sverigeinför epokskiftet.

lT-kommissionensrapport5/97.K.

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

.

+ Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD.

.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69. Besparingari stonochsmått.U. 70.Totaltörsvaretochfrivilligorganisationema

uppdrag,stödochersättning.Fö.

- 7 Politik för unga.

.

+ st2 bilagor. ln. 72. Enlagomsocialförsäkringar. 73. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk

kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavlT-kommissionen,Närings-och

handelsdepartementetochSElSden ll december

1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. 74. EUzsjordbrukspolitik, miljön ochregional

utveckling.Jo. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

fysiskapersoner.Fi. 76. Invandrarei vårdochomsorg

enfrågaombemötande äldre.S.av

- 77. Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 78. Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.ln. 79. Försäkringsmåklare.Enlagöversynav

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Sverigeinför epokskiñet.

lT-kommissionensrapport5/97.63 Fastighetsdataregister.3 Infor ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Aktiebolagetskapital.22 kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Bampomografrfrågan. lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet lnnehavskriminaliseringm.m.29 ochSElSden 11december1996. Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 lT-kommissionensrapport6/97.73 Grundlagsskyddför nyamedier.49

Folketsområdgivareochbeslutsfattare. Finansdepartementet + Bilaga 1och 56 Inkomstskattelag,dell-lll. 2 Polisensregister.65 Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Utrikesdepartementet törvaltningsområden.7

Flexibelförvalming.Förändringochverksam- Återkallelseavuppehållstillstånd.67 hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9

Försvarsdepartementet Ansvaretför valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.11 Totalförsvaretochfi-ivilligorganisationema Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt uppdrag,stödochersättning.70 - ochproblematik.15

Socialdepartementet Skatter,tjänsterochsysselsättning.

+ Bilagor. 17 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Granskningavgranskning. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Bristeri omsorg Kontroll ReavinstVärdepapper.27

enfrågaombemötandeaväldre.51 - 1demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Omsorgmedkunskapochinlevelse vårtoffentligaetos.28 enfrågaombemötande äldre.av 52 - Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Att växablandbetongochkojor. svenskstatsförvaltning.30 Ettdelbetänkande barnsom ochungdomars Att läraövergränser.Enstudieav0ECDzsförvaltningsuppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån politiskasamarbete.33 Storstadskommittén. 16 Bekämpande penningtvätt.36av Rosoravbetong. Myndigheteller marknad. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38 betongochkojor från Storstadskommittén.62 Arbetsgivarpolitiki staten. Enlagomsocialförsäkringar.72 Förkompetensochresultat.48 Invandrarei vårdochomsorg Avskaffa reklamskatten53 enfrågaombemötandeaväldre.76 - Ministem ochmakten.

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Kommunikationsdepartementet 1medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.6 Ensamladtörvaltningspolitikför 57 staten. lT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnadavlT-kommissionenden Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför

18december.lT-kommissionensrapport1/97.12 fysiska 75 personer. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Uppföljning inkomstskattelagen.77 av demokratiochdelaktighetden8november1996 Försäkringsmäklare. En lagöversynav anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Försäkringsmäklarutredningen.79

kommissionenochKommunikationsforsknings- Refonneradstabsorganisation.80

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. lT-kommissionensrapport3/97.31

Ny kursi trafrkpolitiken bilagor. 35+

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Regionpolitikför helaSverige.13

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 unga6-16är. 2l Konkurrenslagen1993-1996.20 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Besparingar storti ochsmått.69 Inrikesdepartementet

Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Jordbruksdepartementet

Ungaocharbete.40 Svenskmat- EU-fat. 25 Politik för unga. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- + 2st bilagor. 71 törsorjningen.26 Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.78 Alternativautvecklingsvägarför EU:s

jordbrukspolitik. 50 Miljödepartementet gemensamma EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional Förbättradmiljöinformation.4 utveckling.74 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32

Övervakning miljön. 34

av Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt Iönebidrag.Etteffektivarestödför arbetshandikappade.5 Personaluthyrning.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64

Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag omSvenskakyrkan. 41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd.skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkligaegendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav förslagenfråndestatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensförvalmingsform.59 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68