SOU 1997:97
Skydd av skogsmark - behov och kostnader. Betänkande av Miljövårdsberedningen
Bilaga 1:
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (JO 1968:A) behovet av ökad areal skyddad skogsmark för bevarande av biologisk mångfald
Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995
Sammanfattning av uppdraget
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) får genom tilläggsdirektiv i uppdrag att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och former för att åstadkomma detta. Uppdraget skall utföras utifrån den av riksdagen antagna strategin för biologisk mångfald och den nya skogspolitiken. Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli 1997 redovisa resultatet av uppdraget.
Bakgrund
Skogsbruket har stor påverkan på naturen och därmed på förutsättningarna för den biologiska mångfalden. I 1993 års skogspolitik fastslås sektorsansvaret för miljön. Genom 1993 års beslut infördes också ett miljömål som är jämställt med produktionsmålet. Miljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas (prop. 1992/93:226 s.27). Detta miljömål kommer till uttryck bl.a. genom ändringar i skogsvårdslagen (1979:429, omtryckt 1993:553).
Det råder en bred enighet om att det behövs en större andel skyddad produktiv skogsmark nedanför det fjällnära området, än den som finns i dag (ca 0,5 %). Trots att skogsbruket förändras i en miljövänlig riktning är det nödvändigt att åstadkomma reservat i högre takt än tidigare. Detta gäller särskilt nedanför det fjällnära området. Idag ökar den skyddade produktiva skogsmarksarealen med en takt av ca 10 000 hektar per år. Med skyddad skogsmark avses här sådant skydd som beslutas med stöd av naturvårdslagen (1964:822). Med oförändrad takt skulle om tio år, år 2005 ca 1 % av den produktiva skogsmarksarealen nedanför det fjällnära området vara skyddad med stöd av naturvårdslagen. Behovet av skyddad skogsmark påverkas bland annat av vilka effekter som 1993 års skogspolitik får, och i vilken grad som skogsbruket utvecklas och tar hänsyn till biologisk mångfald och kulturvärden. I enlighet med den skogspolitiska propositionen har regeringen gett Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppgift att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. Vidare har Skogsstyrelsen i uppdrag att i samband med sin anslagsframställan i januari 1998 redovisa en utvärdering av skogspolitikens effekter. Regeringen anser det angeläget att utöka den skyddade arealen produktiv skogsmark för att bevara den biologiska mångfalden och skogens kulturvärden. Regeringen kommer i annat sammanhang att uppdra åt Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att tidigarelägga utvärderingen när det gäller återväxternas kvalitet och skyddet av skogsmark. I avvaktan på myndigheternas utvärdering av skogspolitiken och bedömning av reservatsbehovet behöver olika möjligheter utredas för att skydda skogsmark.
Uppdraget
Miljövårdsberedningen får i uppdrag att med de tidigarelagda redovisningarna som grund yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta. Miljövårdsberedningens uppdrag och förslag skall utgå från riksdagens beslut som fattades i anslutning till dels propositionen Strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) dels
propositionen En ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). En huvudprincip är att skydd av skogsmark med stöd av naturvårdslagen finansieras över statsbudgeten. Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete ta hänsyn till och inrikta sig på de förutsättningar och ägarstrukturer som råder i de områden där behovet av skyddad areal är mest påtalat, t.ex. i södra Sverige. Miljövårdsberedningen skall redovisa de ekonomiska, administrativa och miljömässiga förutsättningarna för sina förslag samt konsekvenserna av dem. Om förslag lämnas som innebär ökade ekonomiska åtaganden för staten skall förslag till finansiering lämnas. Åtgärder på skattesidan lämnas utanför uppdraget.
Tidsplan och arbetsformer
Miljövårdsberedningen skall utföra uppdraget inom sin ordinarie verksamhet (dir.1995:22). Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete samråda med bl.a. Statens naturvårdsverk, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, skogsnäringen, ideella naturvårds-organisationer och berörda departement. Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli 1997 redovisa resultatet av uppdraget.
(Miljödepartementet)