God etik på nätet : hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling ... : riksdagens andrakammarsal : delbetänkande från IT-kommissionen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

å

God etik natet

En hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för och

Kunskaps-

Röda Korsets Idé- och

Kompetensutveckling,

ISOC-SE, SUNET,

utbildningscenler, Telenordia, Telia,

Tele2, lT-Företagen och BitoS

Riksdagens andrakammarsal IT-kommissionens rapport 11/98

Oc: ;§O

fr;

Statens offentliga utredningar WW 1998: 133 w Kommunikationsdepartementet

nätet

God etik

på

anordnad av IT-kommissionen i

Hearing

samarbete med Stiftelsen for Kunskapsoch Röda Korsets

kompetensutvecling,

Idé- och ISOC-SE,

utbildningscenter,

SUNET, Telenordia, Telia, Tele2,

och BitoS.

IT-Företagen

Riksdagens andrakammarsal

IT-kommissionens 11/98 rapport

Delbetänkande från IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

F ritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Intemet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss. - som som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-3 8-21041-X Elanders Gotab, Stockholm 1998 IS SN 0375-25OX

God Etik Nätet

på

En hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutbildning, Röda Korsets Idé- och Utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och Bitos

Rapport

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Innehåu Översikt

0 A: Varför behövs en god etik Nätet

B: Vem är intressent i god etik 0 en 0 C: Vad kan och borde göras för att skapa god etik Nätet 0 D: Hur kan utveckla en god etik på Nätet Bilaga: Publik diskussionslista på nätet i anslutning till hearingen

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet"

Förord

IT-kommissionen arrangerade i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och Utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS hearing den 25 maj 1998 för belysa frågan god etik en att om nätet.

till hearingen insikten den tilltagande diskussionen innehåll och för-

Bakgrunden var om om

hållningssätt på nätet. Syftet med hearingen söka ta fram underlag för att kunna ut-

var att forma rekommendationer för god etik nätet. en

Bland de frågor belystes under hearingen var

som

varför det behövs en god etik nätet är intressent i god etik vem som en vad kan och borde göras för att skapa en god etik nätet som hur kan utveckla en god etik nätet.

arbetades fram arbetsgrupp bestående Kjell Skoglund, IT-kommissionen,

Hear-ingen av en av

Anders Gillner, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Göran Pettersson, Röda och Lönn, Telenordia, Patrik Hiselius, BitoS, Åke

Korsets Idé- Utbildningscenter, Ragnar

Sjöblom, IT-Företagen, i samarbete med konsulten BG Wennersten, Wennersten InfoNetwork, även sammanställt denna rapport. Ordförande vid hearingen var professor Peter som

Seipel.

Denna utförligt referat hearingen samt ett antal slutsatser som arbetsgruprapport ger ett av

tagit fram i den analys följde hearingen. Rapporten finns även tillgänglig IT-

pen som kommissionens webbplats

Stockholm i september 1998

IT-kommissionen Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling

BitoS ISOC-SE IT-Företagen Röda Korsets Idé- och Utbildningscenter

SUNET Tele2 Telenordia Telia

1 Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer onlinemarknaden i Sverige BitoS är

IT-kommissionens hearing den 25 m2j1998:"God etik på Nätet

Inledning

handlanden mängd etiska grundvärderingar. De gäller alla områden, I våra styrs av en allmänetik. Lite kan dessa grundläggande värderingar delas en sorts generellt man säga att av alla, oberoende kultur eller samhällssystem. Normalt finns det dock undantagssituaav sett dessa basregler kan variera utifrån kultur och samhällsordning. Därtill kommer tioner i som allmänhet dessa etiska så allmänt hållna inte alltid kan utläsa vad de att i är normer att kräver oss i särskilda situationer. av

har därför utvecklat etiska regler för olika områden. Det kan yrkesetik, ämnesetik, Vi vara Dessa olika former etik har utvecklats allt eftersom samhället blir komplext. etc. av mer

Informations- och kommunikationstekniken det begynnande informationssanrhället, epok- skiftet ändrar inte i samhällets grundläggande etiska värderingar och moraliska hand-

sig

- Vad händer i det skapas tidigare inte kända, situationer i lingar. som ett epokskifte är att nya, vilka vi behöver infallsvinklar etiska överväganden. nya

Vi behöver ställa frågor som oss

Vilka informationssamhällets särskilda i sin förlängning kräver förnyade 0 är egenart som

etiska överväganden

Vilka de riktlinjer vi behöver för det informationssamhället för med sig 0 är nya som

0 Hur skapar vi nya förhållningssätt

Delas de värderingarna alla Kan de därmed göras till allmän etisk grund 0 nya av en

Hur hanterar kulturella skillnader Finns det framgent några sådana 0 man

med denna hearing etik fram underlag för kunna utforma rekom- Syftet om var att ta ett att mendationer för God Etik Nätet. en

Vi har underlag för det fortsatta arbetet med att formulera de etiska överväganden nu ett gott informationssamhället ställer krav på. Förhoppningen är att sådana allmänt accepterade som värderingar informationssamhället ska genomströmma grundläggande som är sprungna ur besluten, de faktiska åtgärderna genomförs i informaallt, umgänget, lagstiftningen, som ett tionssamhälle. De värderingarna ska grundläggande och allmänt accepteradeoch bygga vara och tolerans. acceptans

Arbetet vidare med utifrån detta material söka utforma etiska ställningstaganden går nu att för informationssamhället.

Jag inbjuder därför till fortsatt diskussion.

Ines Uusmann Ordförande i IT-kommissionen

IT-kommissionens hearing den 25 mai1998:God etik på Nätet

Del 1: Slutsatser från hearingen

Översikt

Efter god etik Nätet har arbetsgruppen i en analys dragit Följande hearingen om huvudsakliga slutsatser.

Slutsatsernabygger vad framkom under hearingen. De är i grunden friståendefrån vad hearingensarsom rangörer kan ha för inställning.

En etik Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsfrämjande och En-

1: LIFE-etiken byggd grundpelarna

bära dagens och samhälle: hetlighetssträvan,bör upp morgondagens

Netikett inte detsamma etik, i diskussionen blandas dessa begrepp ofta utan 2: Trivialisera är som men urskiljning. Netikett inte etik, etikett. För kunna ta det allvarliga allvarligt går inte är utan att det inte fokusera enbart på netikett och det sättet arbetar med etikfrågorna att tro att man Nätet Det riskerar trivialisera hela etikdebatten. att

I finns fundamental skillnad mellan god etik Nätet och god etik inom 3: Lika etik grunden ingen andra delar livet. Förtal, hets folkgrupp, sexuellt utnyttjande underåriga, sekretessav mot av

brott, skadegörelse, förfalskning, stöld, brott upphovsrätten är lika oetiskt såväl

mot o s v utanför Nätet. Nätet som

Nätet förutsättningar kräver omprövningar där tid, plats och rymd inte gäller

4: Annorlunda ger nya som Särskilt utmanande det höga Nätet driver fram och inte arkitektur som tidigare. är tempo som som lämnar för reflexioner. Före Nätet fanns det tröghet i de flesta skeenden som utrymme en bidrog till att skapa en viss tydlighet.

etiska flyttas Nätets utbredning alltmer från samhället till och 5: Individuali- Det ansvaret genom gruppen serat individen, d ansvaret individualiseras. ansvar v s

Behovet ökar i internationaliserad och sekulariserad värld värde rund 6: Etiken kan en av en gemensam bygger respekten för människovärdet. Etiken kan utgöra kittet informationssamutgöra kittet som 1

Ett ska finnas olika etiska värderingar, detta ska stå gemensam bas. 7: Olika etiska system av men en värderingar Många olika kan komplettera lagstiftningen.

etiker

Etiken Nätet måste utvecklas i ständig dialog. Att försöka utforma detaljerat etiskt 8: Ständig en ett

dialog regelverk är inte meningsfullt.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 1:

En etik Nätet bör bejaka livet och främja framtiden

god på

En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsfråmjande

och bör bära och morgondagens samhälle.

Enhetlighetssträvan, upp dagens

Etiken moralens teori, d det är genomtänkt uppfattning och ont, rätt och är v s en om gott fel. Moralen är etikens praxis, d tillämpning etiska insikter i motsvarande insatser. v s en av

Etiken måste rimligtvis påverka den konkreta livsföringen, moralen.

Den norske moralfilosofen Harald Ofstad har formulerat det följande sätt:

Etik handlar det allvarliga allvarligt; och det allvarliga är att människor och om att ta djur lider; förnedra: och har det .tvärt här och " nu.

Det handlar humanitetsprincipen, aktivt skapa respekt för människovärdet, att främja

om att ömsesidig förståelse och lindra mänskligt lidande. Det utmärkt utgångspunkt bortatt är en religiösa och kulturella gränser. Det är mycket bra med människovärdet istället om att starta

för någonting annat.

Frågan är ytterst ska definiera etiken. vem som

Slutsats 2:

Enbart ett "netiketP-fokus riskerar att trivialisera hela etikdebatten

Netikett är inte detsamma etik, i diskussionen blandas dessa begrepp som men ofta Netikett är inte etik, etikett. För kunna det allutan urskiljning. utan att ta det inte fokusera enbart netikett och tro att man det

varliga allvarligt går att

arbetar med Nätet. Det riskerar trivialisera hela etikdebat-

sättet etikfrågorna att

ten.

Netiketten handlar ofta tekniska/ praktiska exempelvis att inte SKRIKA Näom normer tet inte egentligen har något med människors lidande att göra. Rena netikettsom diskussioner riskerar utestänga andra frågor, exempelvis demokrati och diskussionen om att hur vi kan involvera de äldre eller jordens fattiga i IT-revolutionen. t ex

Netiketten kan dock komplement till etiken. Rättvisa och trevnad kombinavara ett är en

tion anbefalla för Nätet. I rättvisebegreppet ligger inte bara fördelningsaspekter, som t ex

att tillgång till Nätet, också den svåra gränsdragningen mellan om resurssvaga personers utan juridik och etik slags teknisk mening. Trevnaden gäller reglerna för hur vi ska umgås i ett Nätet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 3:

skillnad mellan etik på Nätet och etik inom andra delar av livet

lngen

I finns fundamental skillnad mellan god etik Nätet och god etik

grunden ingen

inom andra delar livet. Förtal, hets mot folkgrupp, sexuellt utnyttjande av un-

av

sekretessbrott, skadegörelse, förfalskning, stöld, brott mot upphovsrätten

deråriga,

är lika oetiskt såväl Nätet utanför Nätet. 0 s v som

En väsentlig insikt dock det finns olika principer och olika etik beroende m som

är att förmedlas, förmedlar det och inom vilken kulturkrets det sker. Någon särskild

vem som kommunikationsformens etik kommer svår att etablera.

att vara

Redan innan kommer in Nätet borde vi ha hållbar etisk grundhållning. Nu försöker

en vi istället utveckla etik med anledning Nätet. En parallell är när började använda

en ny av

kärnkraften och då inte gjorde några etiska analyser de långsiktiga följdverkningarna. Med

av facit i hand förs idag istället för då debatt vad vi ska göra med avfallet.

- - en om

ll

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Slutsats 4:

Nätet som ställer krav på omprövningar

ger nya förutsättningar

Nätet kräver omprövningar där tid, plats och rymd

ger nya förutsättningar som

inte Särskilt utmanande är det höga tempo Nätet driver

gäller som som

fram och inte lämnar För reHexioner. Före Nätet fanns det tröghet som utrymme en i de flesta skeenden bidrog till att skapa viss som en

Nätet uppfattas många människor slags självständigt oåtkomligt fenomen. Frågan

av som ett vi med i den utvecklingen eller står utanför. Det är svårt veta, kanske är om är om att omöjligt, veta någon, som styr denna utveckling. att vem, om ens

Det rummet, Nätet, går inte hantera med gamla begrepp och gamla värderingar. Vi nya att

måste omskapa våra värderingar och våga ifrågasätta och nytt vad har haft tidiga-

att se tolkning. Det kräver helt arkitektur där tid, plats och rymd re som nya rummet en annan inte längre gäller de sätt är vid. Nätet går inte att Nätet förefaller som som vana greppa. sand rinner handen. som ur

Frågan Får vi göra det vi kan göra Förr kunde inte göra allt och då var frågan inte särskilt aktuell. Nu har den enskilda människan makt att agera Nätet. Var finner man mera den etiska dimensionen i ett sådant rum

förutsättningar för människor

Nätet ger nya

under anonymitet

att agera att undvika ta ansvar att arbeta snabbt tempot är högt att med en global räckvidd. agera

Därtill är Nätets begreppsapparat komplex och föränderlig.

Dessa förutsättningar ställer krav människor skaffar sig insikter, så de kan styra nya att att sin nätanvändning och sina beteenden. Det behövs tydliga värderingar luta sig för att emot kunna hantera de förutsättningar nätet nätet gör världen i praktiken neuatt nya som ger tral brett spektrum lättillgänglig information. genom ett av

Internets slagkraft, snabbhet och spridning används ibland argument för att särskilda som regler ska gälla för Internet. Andra och oerfarna användare argumenterar att omogna som nu har rak kanal till skulle ställa krav någon för vad publien mottagarna att tar ansvar som Den vill komma till tals i TV, radio, tidningar eller böcker måste erfarna, ceras. som passera och omdömesgilla redaktörer och publicister. De argumenterar så vill också gärmogna som snabbt diskutera de tekniska eller administrativa lösningar skulle göra särskilda Inna som

ternet-regler möjliga. Motivet yttrandefriheten är begränsad till skydd för andra männi-

är att skor. Det finns inskränkningar förtal, hets folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsmot mot

skildring m m.

Forträttningpd nästa:ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Internet helt friheter. Frihet framföra åsikter, frihet att missionera för olika ger oss nya att livsåskådningar, frihet sälja vad helst, frihet berätta vad helst. Men det ställer att som att som också helt krav vi får individer. Om vi vill att Internet ska vara något nya - ett ansvar som användbart, måste själva visa hur det ska Internet lär inte Internet är något vara. ut ansvar. tillsammans. En enskild eller myndighet kan inte bestämma vad ska skapar person som tillåtet eller inte. Det går inte. Inställningen måste komma naturligt och inte som statvara och direktiv. Det blir bara ensidigt och inskränkt. Det är bara vi själva

ligt förmyndarskap

individer anger den allmänna moraluppfattningen. som som

Nätet har gjort yttrandefriheten konkret. På Internet är alla publicister. För några år sedan fanns det knappt tusental publicistiska beslut i Sverige. Idag kan alla ett personer som tog

med Internet-anslutning journalister och författare. Vi har fått miljontals potentiella

agera skribenter kan sina åsikter, konspirationsteorier och skvaller utan urskiljning

som publicera

eller omdöme. all information är försvarbar även obeställda

Spridningen av - om spam

ofta inte går försvara. Mycket det finns Internet har oklar massutskick att av som en avsändare och De allra flesta böcker och tidningar är faktagranskade och

en grumlig betydelse. redigerade. Mycket Internet liknar förlagens refuseringshögar.

Det faktiskt revolution, paradigmskifte. Verkliga paradigmskiften handlar inte om är en ett teknik eller det handlar perspektiv. Internet helt produkter, om att nya ger oss nya per- Och det kommer ställa andra krav Man löser inget problem genom att

spektiv. att oss.

viss information eller lägga locket på. Alla människor ska ha rätten att själva välja tysta ner sin information.

abstrakt känsla. Det inte alltid så lätt för skolelever människan Internet ger en är t ex att se bakom datorn där Nätet. Detta kräver lärare kan sätta sig in i frå-

någonstans ute att nya

tid med eleverna, för klara frågor etik och moral samtidigt våra gor, ta sig att ut om - som elever oerhört kreativa på ständigt hitta infallsvinklar. Det är också mycket frustreär att nya rande för lärare sällan eller aldrig kunna konkret även efter efterforskningar. en att ett svar Hur ställer denna fråga Man frågar jurister. Man går vidare och kan inte kom-

sig juridiskt

tillbaka med konkret till eleverna. Det här frågor för de flesta lärare och ma ett svar är nya det är frustrerande att inte finna några svar.

företeelse. Det viktig utgångspunkt i dessa Men det Nätet år en global är en resonemang. Internet bör det inte finnas någon nationell lagstiftning sticker ut. Det går

globala som

inte heller i land med framgång ha teknik regelverk, etc för Internet som är annorett att lunda än i andra länder.

I den enskilda människans perspektiv riskerar tydligheten att falla bort utvecklingen genom Nätet. Vi har i Sverige reglerar vad är tillåtet och förbjudet. Den

av en lagstiftning som som

den allmänna moraluppfattningen. Tio Guds bud är enkla och kraftfulla. Du ska

speglar

inte tydligt Men med Internet är tydligheten borta. Internet är världsornspän-

stjäla är nog.

nande och låter sig inte regleras. Innehållet är i princip detsamma i alla länder, utan hänsyn till olika och Var går gränsen mellan frihet säga vad vill, religi-

lagar uppfattningar. att man

onsfrihet, och hets folkgrupp Alla religiösa urkunder, Bibeln och Koranen, innemot som håller rasistiska och världsliga direktiv. Vad är kränkande pornografi och vad är

påståenden

konstnärligt uttryck Vad är tillåten opinionsbildning och vad är straffbar uppvigling

Nätet har redan etablerat tvångsordning, d sätt vidta sanktionerande en egen v s ett att ligger utanför Det normala i alla andra sammanhang är att det är

tvångsåtgärder, som staten. kontrollerar tvångsåtgärderna.

staten som Fortsättningpå nästa.rida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

och komplicerat fenomen i samhället. Att utveckla informationsteknolo- IT är ett komplext

redskap för goda syften kräver insikter och erfarenheter ofta saknas, a gin som ett som därför allt sker i så svindlande hög hastighet. Osäkerhet och konflikter med anknytning

att till sammanhänger ofta med detta. När blir det tid för eftertanke i värld där

etikfrågor en

livscykler från konsumtion till utrangering räknas i månader än i år

produkternas snarare

Några frågor

Finns den urskiljningsförmåga, och i sista hand den vishet, behövs för att styra in- 0 som

formationsteknologin människovärdigt och empatiskt samhälle Hur lång

mot ett mer

vishetens tillämpning

tid tar

Ger IT-samhället tillräcklig ;id för moralisk aktivitet intern etik 0 oss utan en

Finns det tid för reflektion 0

Dessutom måste alla människor med i informationssamhället 0 vara

-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 5:

etiska ansvaret vilar alltmer den enskilda människan Det på

Det etiska Nätets alltmer från samhället till

ansvaret flyttas genom utbredning

och individen, d individualiseras. gruppen v s ansvaret

Vem är egentligen ansvarig för hållbar etik och bärande moral En uppfattning ytterst en en lagstiftaren ska bestämma över etiken. Det skulle katastrofalt. Etiken har sin är att vara egen och måste stå fötter. Snarare ska utifrån kritiskt etiskt medvetande dignitet egna man ett belysa lagstiftningen. Lagstiftningen är inte den yttersta legitimiteten för det som är rätt. Det

helt vansinnig uppfattning.

är en

Vi kan inte skydda allt. Vi har aldrig kunnat göra det och kan det inte heller. oss mot nu Juridiken och olika regelkomplex har sina begränsningar. Det finns alltid människor typer av beredda antingen för de vill eller för de inte förstår bättre eller för att de inte som är att att det finns regler att bryta mot de regler finns. vet att - som

Vi har alla etiskt Därför ska vi uppmuntra till etisk aktivitet och dialog ett ansvar att reagera. Nätet.

Ett framtida etiskt förhållningssätt på Nätet bygger frihet för medborgarna och användarna, också på rätt och plikt för dem att reagera och kräva sin rätt. men

Yrkesetik är något utformar sig inom tradition, det finns inget inom Internet att som en men falla tillbaka på. Användaretiken har heller inte någon tradition Den måste utvecklas ak-

tivt var och en. - av

En grundläggande fråga är det ska fri informationsvärld användarna får om vara en som hantera filter eller informationsvärld byggd sanktioner, d att staten föra genom en v s bjuder viss information. Alltså, ska det ett Internet med eller utan filter typ av vara

Det bra vi försöker sätta regler på pränt och uppslutning för dem. Men Nätet komär att liv, där det avgörande till sist blir vilka värderingar och vilken etik de mer att leva sitt eget har använder sig Nätet. Dessa diskussioner är därför viktiga. Det är vägen, inte måsom av let, som är viktig.

Det viktigt identifiera vilka roller aktörer intar Nätet och de olika roller är är att som som grundvalen för ska för olika handlingar, antingen det handlar om vem som ta ansvar typer av etik eller att förhindra brott och liknande. om

Det finns akuta utvecklingsbehov av etik

för enskilda människor i skolan för yttrandefriheten först är konkret och inom räckhåll för alla människor.

som nu

Fortsättningpå nästa:ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

ha rätten själva välja sin information. Utan kunskap är all informa- Alla människor ska att tion värdelös. Därför källkritik och analytiskt tänkande det viktigaste vi individer har är som lära Både för tolka informationen och för information, Inatt oss. att att presentera egen Människan måste utveckla sina insikter handlingar kan tänkas leda, sin överternet. om vart blick strategiska handlingsalternativ, sitt för kommande släktled. Användare över ansvar måste ha bra tekniska hjälpmedel för att kunna ta sitt ansvar.

ofta vilket hör till kärnan vår värdetradition människan först och Vi glömmer av - att och endast i andra hand aktör. främst är person

Alla i någon mening seriösa Nätet, de har viktigt budskap, de som har som är som ett eller de vill folk ska lyssna alla dessa är intresserade av att innågonting att säga som att lemma i säkert och stabilt Därigenom blir rösten och vikten det man säger sig ett system. av mycket tyngre.

kan fungera garanti och föredömen för kunder och leverantörer. Att jobba

Branschregler som

med etik lönsamt. Viktigt den orolige kunden/ användaren att känna trygghet god är är att och tillit. Det aifärsöverlevnadsfråga ha renommé. Därför är trovärdighet ett är en att gott

prioriterat område för en branschförening.

behöver konkret hjälp för tolka lagar och förordningar. Lärare och elever behöver Skolan att och besked hur Nätet får och kan användas. I skolans värld behövs enkel

vägledning om en

inom etikområdet Frequently Asked Questions, FAQ för att minska ris-

handledning en

ken för lagbrott begås inom skolan. att rena

inom skolan viktiga klara Vilket har skolans tekniker Ansvarsfrågorna är att ut. ansvar t ex det material finns skolans servrar I vilken utsträckning kan skolledning när gäller som en

Nätanvändningen i skolan är komplex fråga är viktig att ta sig an. Lärarhög-

agera en som

skolorna har för förbereda blivande lärare i nätetik. Skolan har också ett ett stort ansvar att mot föräldrar och samhället. ansvar

Ingen arbetar med Internet önskar onödigtvis begränsa Internet- Yttrandefriheten. som användarnas En Internet-operatör har ingen anledning inta annorlunda

yttrandefrihet. att en

vad medger Internet än vad lagar och domstolar eller strängare syn yttrandefriheten har.

har skapat struktur för fånga yttrandefrihetsbrott. Det är

Internet-operatörerna en att upp

den detektiven allmänheten. Det bygger det allmänna rättsmedvetandet och stora användarnas etiska är de två grundläggande faktorerna för ett fungerande normnormer som system.

Är det nödvändigt med ansvarig utgivare Nätet sätt gäller för press,

en samma som

radio och TV Gäller nuvarande lagstiftningen för nätpublikationer

det budskap kanske Nätet ska jämföras med kön till korv-

När gäller publicering av snarare

kiosken med tryckpressen och där, vid korvkiosken, finns sig chefredaktör eller ansvaän vare

rig utgivare.

Fortsättningpä nästa:ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Det behövs både lagstiftning och självreglering, men lagstiftarna sätter ramarna. Lagstift-

ning och självreglering kompletterar varandra.

Lagstiftning kan underlätta självreglering, t att lagstifta att a.ll reklam måste vara en ex om obligatoriskt och standardiserat märkt med reklam och bransch. Men sådant eventuellt myndighetsingripande kan bara göras i internationellt samarbete. Det är ingen idé, och inte, att göra det enbart i Sverige.

Man kan kanske inte åstadkomma god etik lagstiftning, lagstiftning kan utgenom men

trycka god etik.

Självregleringen hör hemma inom avgränsad sfär eller utanför denna måste en grupp - man

förlita sig till lagstiftning. Annars blir det frågan om privaträttslig reglering.

När det gäller självreglering finns inte de restriktioner lagstiftningen innebär. Självreglesom ring kan snabbt följa den tekniska utvecklingen. Det Hexibelt sätt och behöver inte ha är ett precision lagstiftningen erfordrar, utan här är det frågan regler samma som om som man gemensamt säger sig vilja anta.

Vanligen tillkommer självreglering i branscher med etiska problem. Det år alltså den allra av största kommersiella betydelse i de branscherna kommer till rätta med frågeställatt man och vinner förtroende hos kunderna. Är det något problem för ningarna att man gemensamt alla arbetar idag kommersiellt Internet så är det förtroende. Så det är förtroendeskasom

pande åtgärder det handlar huvudsyftena i självregleringen.

om. Det är ett av

Det råder inte någon brist på regler för Nätet, utan det är snarare för många regler. Den som väljer verka Internet, utsätter sig för alla självreglerande regler, etiska regler och lagregatt ler finns i hela världen. Vad möjligen saknas är sanktioner mot dem som inte uppsom som för sig enligt de olika standarder finns. Det behövs enkla billiga lösningar för framtiden som där det globala planet kan sanktionera människor i vart fall inte håller sig man som ovanför någon sorts ministandard, Du skall icke stjäla. t ex

Nätet har utvecklat tvångsordning ligger utanför staten som normalt är den en egen som

generellt kontrollerar tvångsåtgärder.

som

Helt självreglerande är inte speciellt etiska alla gånger. Självreglering är i någon mesystern ning ofta odemokratisk, d den maktförhållanden inte är jämnt fördev s genomsyras av som lade. Det kanske könsperspektiv, social och annat. Vi kan inte genomsyras av status, pengar bara låtsas det inte så. som om vore

Tekniken kan både och förhindra anonymitet Nätet. Någon kan göra oansvariga ge

handlingar under skyddande anonymitet. Det kan svårt påverka någon den

vara att om man vill påverka inte går nå. En fördel med anonymitet är att det kan möjliggöra för folk att att diskutera personliga problem de inte skulle våga diskutera. Det ger också möjligsom annars het att missförhållanden annars inte skulle kunna yppas. yppa som

Detta med anonymitet är viktigt från teknisk synpunkt. Det finns ett antal tekniska metoder kan just både och förhindra anonymitet, t elektronisk identifiering, behörigsom ge som ex hetskontroll, elektroniskt sigill, elektronisk signatur och elektronisk försegling. Fortsättning nästa.rida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Anonymiteten helt oreglerat nät går likna vid sådan osynlighetsring. Anonymiett att en

bort några lager den kulturfernissa vi normalt har vårt umgänge. teten Nätet tar av

därunder eller best Det blir till slut fråga människosyn och den Vad göms ängel en om om kommunikationen Nätet ska uppfattas ett hot eller fria i betydelsen anonyma som - -

som en möjlighet.

utveckla od etik Nätet måste fortsätta hävda det fria ordet, samtidi För att g å att men

social kontroll. Social filtrering, nätombudsman är intressanta exempel

möjliggöra o s v

sådan icke-tvingande social kontroll.

filtrering kommer bli mycket vanlig och viktig på Internet i framtiden. Det inne- Social att

bär det människor märken. Det kan dels författare sätter märken att är som sätter vara som

meddelanden. Det kan också andra lägger databaser sina egna vara personer som upp av

märkningar meddelanden används för filtrering.

av som

Teknisk har mycket begränsningar. Teknisk filtrering kan inte avgöra vad som

filtrering stora

eller fel, eller lämpligt, etiskt eller oetiskt. Det kan däremot social filtrering

är rätt olämpligt

Tekniskt finns det behov ökad säkerhet Nätet. Anonymiteten nätet bör göra. sett av

skyddas. Var och väljer sitt filter. en eget

och den går missbruka statsmakten eller

Filtreringsteknik är viktig av godo men att av t ex

-

arbetsgivaren.

individnivå det antingen förlita sig använda filter eller ska På är fråga om att att om man

för all information och därmed vaccinera sig, d ökad kunutsätta sig v s att man genom

skap vaccinering" blir immun mot extrema budskap.

skolan kanske i det långa loppet vaccineringsprocessen bättre än filter. Det innebär att I är

risken eleverna kortsiktigt får tillgång till mycket störande material, att man måste ta att men

det sker vaccinering i längden är bättre.

en som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 6:

människovärdet

Det behövs en värdegrund som respekterar gemensam

Behovet ökar i internationaliserad och selmlariserad värld gemensam vär-

en av en respekten för människovärdet.

degrund som bygger

eller och andra etiska auktoriteter, har förlorat sin domine-

När religionen, snarare kyrkan

etiken det kitt kan hålla ihop alltmer pluralistiskt och sekulariserat rande ställning, är som ett samhälle.

informationssamhället behöver baseras värdegemenskap är oberoende av Etiken i en som

måste bygga människosyn religion eller livsåskådning. Värdegemenskapen en gemensam

alltmer bleknat och kanske helt och hållet har förlorat sina kontunär en gemensam gudsbild Det värdet människovärdet och alla andra värden, som t ex yttrandefriheten,

rer. högsta är

till det. En central utgångspunkt är det måste vara en människovärdig måste ta hänsyn att tillvaro Nätet. De i samhället får inte bli bortglömda. svaga

kan fungera internationellt och där de olika stora kulturerna går

En etisk grundmodell som

till fast den k LIFE-modellen bygger att bejaka Livet, att att reducera en grund är s som hos människa, befrämja Framtiden och sträva efter Enhet-

skydda integriteten varje att att kan informationsteknologin människovärdigt och empatiskt

lighet. Den styra mot ett mer samhälle.

internationella värdesystemet något inte specifikt har med IT att göra, men som Det är som försöka värderingar, giltiga i alla länder och kulturer.

är centralt för att precisera övergripande FNs deklaration de mänskliga rättigheterna. Andra exempel är

Det främsta exemplet är om och FNs standardregler vad gäller människor med funktionshinder. De FNs barnkonvention det faktiskt alla omfattar och där det att peka ut visar att går att enas om principer som den bryter mot det man enats om. som

och komplicerat fenomen i samhället. Att utveckla Det framväxande Nätet är ett komplext för syften kräver insikter och erfarenheter som

informationsteknologin som ett redskap goda

därför allt sker i så svindlande hög hastighet. Osäkerhet och konflikter ofta saknas, a att till sammanhänger ofta med detta. Frågan är när det blir tid för

med anknytning etikfrågor

värld där från konsumtion till utrangering räknas

reell eftertanke i en produkternas livscykler

i månader snarare än i år.

finns flera olika etiska för olika Även de flesta Ett bekymmer är att det normer grupper. om ska döda och inte heller stjäla, finns det Internet som tycker inte tycker att man grupper fritt medan andra allting inte ska fritt. Båda grupperna anser att allt ska vara menar att vara för Men i större delen världen ñnns en

sig ha etiskt stöd sina respektive uppfattningar. av baserad de religionerna. Den värderingsgrunden bör

gemensam värderingsgrund tre stora

kunna gälla också Nätet.

måste vi ständigt hävda det fria ordet, samtidigt möj- För att utveckla god etik på Nätet men social kontroll. Sådan social filtrering handlar främst att förhindra isolering, t

liggöra om

individen i kontakt med större värdegemenskap än den som en ständig nätanex att sätta en

vändning möjliggör.

sina fötter och olika etiska värderingar måste tillåtna. Etiken måste stå på egna vara Føruättningpå nästa:ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Den pågående etikdiskussionen är ofta alltför passiv. Det behövs en aktivare etik. Var finns den positiva eller aggressiva delen etiken Var finns etikens lyhördhet, att kunna av anpassa sig till den tidens frågor nya

En invändning/reservation är värdegrund lokalt kan tyckas vara för-

att en gemensam som

nuftig, kan bli absurd i globalt perspektiv. Då n+1 lokala värdegrunder tillsammans

ett ger minsta nämnare informationsinnehåll närmar sig noll fler lokala en gemensamma vars värdegrunder adderas. Om illustration till det, försöker sammanföra värdesom man, som grunderna i Kina, Sverige och Ryssland är det relativt lite det kan råda full enighet t ex som om.

Slutsats 7:

Det behöver ett system som tillåter olika etiska värderingar

skapas

Ett ska finnas olika etiska värderingar, men detta ska stå en gemensam

system av bas. Många olika etiker kan komplettera lagstiftningen.

Centralt är det finns olika principer och olika etik beroende vad förmedlas, att som vem förmedlar det och inom vilken kulturkrets det sker. Någon entydig kommunikationssom formens etik finns inte och kommer svår att etablera. att vara

Det gäller skapa ett system där vi tillåter olika etiska värderingar, även om vi naturligtvis att

förhoppningsvis kan hitta vissa basvärderingar. Men ofta är de

gemensamma gemensamma

basvärderingarna redan upphöjda till lag. De problem uppstår ligger just i konflikten

som

mellan olika värderingar.

Då spelar det också roll ska utföra dessa regleringar vad är god etik. en stor gm som av som

Det kan vara:

Staten lagstiftare. Där måste den minsta nämnaren sådan att som gemensamma vara en

mycket del befolkningen upplever att det är fråga om gemensamma värderingar.

stor av

Industrin självreglerare. Det handlar industrins regler om sitt eget beteende, inte som om regler för andras beteenden. Snarare än att begränsa vad användarna kan göra, handlar det industrin åtar sig förse användarna med kunskap och teknik gör att om att att som användarna själva kan fatta sina beslut etisk grundval.

Användare har möjlighet själva ställning till vad deras etik ska vara, men även som att ta användare för vilka det finns någon sorts förmyndarskap, t ex barn.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet"

Slutsats 8:

Etiken på Nätet måste formas i en ständig dialog

Etiken Nätet måste utvecklas i Att försöka utforma ett detalje-

en dialog. etiskt regelverk är inte meningsfullt.

rat

etikens finns. I dagens läge måste det dialogen, den Den yttersta frågan är var legitimitet vara

sokratiska där etikens dialogtorg och presenterar sina modeller

gamla dialogen, man möts

beredd bli Det den pågående etiska i sig den men är att ifrågasatt. är processen som ger och riktiga etiken, alltså rätt insikt, och moralen, rätt insats, dess legitimitet. rätta

Etiken formas i samspelet mellan människor. Även det är möjligt att ta fram några måste om etiska och uppslutning för dem, kommer Nätet leva sitt liv, där det avgöregler att eget till blir vilka och vilken etik de har använder sig Nätet. Därför rande sist värderingar som av

den ständiga etikdiskussionen viktig. Vägen, inte målet, är det viktiga. är

etiken ofta lite för defensiv. Den kommer i andra hand Först kommer Ett problem är att är

tekniken. Sedan kommer etisk reflektion innebär bromsar istället för att styen som att man nödvändigt med viss aktsamhet så inte teknik vi ta.r i bruk, sköl ra. Det är en att en ny som

har etisk beredskap för denna. jer över oss utan att en

skapa delaktighet bland alla berörs Nätet. När en sådan delaktighet Det är viktigt att som av finns det också enklare diskutera varför något är etiskt rätt eller fel. Människans autoär att nomi d den vidsträckta rätten själv bestämma angelägenheter måste rev s att om egna och denna autonomi främjas inte liv levs i socialt

spekteras användningen av av ett som ett

och osynligheten Nätet, och de experiment med åsikter och

vakuum. Anonymiteten

identiteter det möjliggör, kan tydliggöra inför själva. Ett friare som paradoxalt nog oss oss

och samtal innebär inte automatiskt kuvade och fängslade demoner mer ocensurerat att loss i handling. God etik formas alltid i samspelet mellan människor.

släpps

etiska diskussionen borde också mänsklig lidelse. Vi borde alltså ha Den påverkas av en sorts

lidelse för varje människas människovärde och inte bara för aktörerna Nätet en större första hand för Därmed borde det, i enhetlighetens råda utan i personerna. namn, samma etik Nätet teoretiskt och moralpralctiskt i vardagsrummet och Sergelstorg. - som -

kommer med Nätet ganska långsamt. Tekniken går mycket fortare I praktiken att mogna

vad vi människor kan hinna känna förtrogna med. Detta visar behovet av en stänän oss

dig, och livskraftig dialog. Det finns också behov en mer gedigen rättslig mognads-

öppen av Men det kan riskabelt försöka bygga in framförhållning i lagstiftningen att process. vara att försöka förutse Nätets utveckling Ingen kan idag förutse detta. Lagarna bör vart tar vägen.

bara reglera sådant som man begriper.

det finnas risk för etikfokuseringen och etikåtgärderna blir alltför omfat- Till sist: Kan en att

tande i förhållande till de faktiska problem finns som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

Del 2: Referat från

hearingen

Innehållsöversikt

inledning budskap framfördes hearingen.

Sammanfattningavdehuvudsakliga som under

sida

A: Varför behövs etik" "Nätet" 29

Tema en "god på

Enoin Birebøfåerger;jesuitpater: LIFE-etike kan skapa människovardig" tillvaro n en

En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsfrämjande och Enhetlighetssträvan, bör bära dagens och morgondagens

upp samhälle. Men är: Finns den urskiljningsförmåga, och i sista hand den vishet, behövs för att styra informationsteknologin mot ett mer som

människovärdigt och empatiskt samhälle

Ana Valda, jøurnalirt: Det utan tak och väggar förutsättningar 32 nya rummet ger nya

Det vi kallar Nätet, går inte hantera med gamla benya rummet, som att

och gamla värderingar. Vi måste omskapa våra värderingar och våga

grepp

ifrågasätta och nytt vad vi har haft tidigare som tolkning. Det nya

att se kräver helt arkitektur där tid, plats och rymd inte längre rummet en annan gäller sätt vi är vid. som vana

PeterSeipeLprofessori rättrinfmmati/e, Stockholm universitet:

Etiken behövs hela vägen från till

vardags-IT domedags-IT

De etiska frågorna finns nivåer. Det är de enskilda IT-användarna tre när de använder de verktygen, behöver vardagsetiken. Det är de som, nya högre nivåer inom organisationer och verksamheter har inflytande över hur informationsbehandlingen utformas och används och etiken den nivån är mångfacetterad. Den tredje nivån, den högsta, är svår att definiera och diskutera, för den handlar de yttersta syftena: Vad ska ytterst åstadkomom med hela denna digitalteknik ma

Førträtiningpâ mätta:ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

B: är etik 39 Tema Vem intressent i en god

David Pbilipsort,direktör, Telia InfoMedia, olika aktörer ochrollerpå Nätet: om

De flesta aktörerna Nätet uppträder i Hera olika roller 40

identifiera vilka roller aktörer intar Nätet och de Det är viktigt att som olika roller för ska för olika som är grundvalen vem som ta ansvar typer av det handlar etik eller förhindra brott och

handlingar, antingen om om att

liknande.

PeterCurman,författare, rättsirmebaoarensperspektiv.om Alla måste sina hus och hävda rätten till copyright 47

upphovsmän se om

Den digitala revolutionen här. Vare sig vill det eller inte kommer den är våta liv och arbetsvillkor. Vem helst kan större ekonoatt påverka som utan miska hinder böcker och det riskerar skapa turbulens marknage ut att

den. Förläggaren har central roll också i den digitala utgivningsmiljön.

en För författarna det utmaning, såväl konstnärligt författarär en stor som Alla upphovsman måste sina hus och hävda rätten till

fackligt. se om copyright också i den digitala miljön.

jan Lundin, Alingsåskommun, omskolansperspektiv:

Frustrerande behov i skolorna konkret information och 51

av

Internet abstrakt känsla. Det är inte alltid så lätt för alla elever att ger en se människan bakom datorn någonstans där Nätet. Det kräver att lärare ute kan in i frågor och sig tid med eleverna för att klara ut frågor sätta sig nya ta etik och moral. Samtidigt eleverna är oerhört kreativa för att ständigt om år infallsvinklar. Skolan behöver konkret information och vägledning hitta nya

i dessa frågor.

RobertHultman, infnmatiomøbqf Tele2, operatörensperspektiv: om Allt tillåter ska förekomma Internet 54

som yttrandefriheten

Med Internet har yttrandefriheten fått konkret, reell innebörd för många en fler. Internet har gjort eller mindre abstrakt frihet till en möjlighet. en mer arbetat med Internet önskar onödigtvis begränsa Internet-

Ingen som

användarnas Det finns för Internet-operatör ingen anled-

yttrandefrihet. en

inta annorlunda eller vad yttrandefriheten medning att en strängare syn Internet än vad lagar och domstolar har. ger

jan Axelsson,redaktör;Flashback yttranderättsaktiøistemperspektiv: om försvarbart Nätet dock sällan 57

Mycket är men - spam

Det finns mängder information och företeelser Internet som i högsta av tvivelaktiga, dess existens är eller orsak ändå förgrad är men av en annan svarbar. Det finns också företeelser Internet är mindre försvarbara. som

Spam är ett exempel.

Fortsättningpå nästasida

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

fan Sandred redaktör; Datateknik, omden enskildesperspektiv: Nätet helt friheter och kräver vi individer tar ansvar 61 ger oss nya att som

Internet helt friheter framföra åsikter, missionera för livsger oss nya att åskådningar, sälja och berätta vad helst. Men det ställer helt krav. som nya Vill Internet ska något användbart, måste själva visa hur det att vara ska Internet lär inte Det skapar vi tillsammans. Bara som vara. ut ansvar. individer kan den allmänna moraluppfattningen. ange

Tema C: Vad kan göras för att skapa en 69

och borde

etik på Nätet

god

faeøb Palme,professori datavetenskap,Stockholmsuniversitet,om tekniskaåtgärder:

Tekniska metoder är kända sedan länge, används lite 70

men

Teknisk filtrering kan fungera bra, har begränsningar. Social filtrering

men kommer bli mycket vanlig och viktig Internet i framtiden. att

Tell Hermanson,generalsekreterare,ICC Sweden, lagstiftning och.självregleringr om

Global självreglering flexibilitet utan jurisdiktionsproblem 75

ger

Självreglering syftar skapa förtroende marknaden och kan snabbt till att

uppdateras och till teknisk utveckling. Självreglering är alltid

anpassas un-

derställd lagstiftning.

Monique Wadsted,advokat,Dahlman MagnussonAdvokatbyrå, omlagstiftning och

Ingen brist nätregler, enkla sanktioneringslösningar saknas 77

men

För den kommersiella verkligheten ska fungera är det viktigt med ett att förtroende för marknaden. De regler finns för detta fungerar bra översom lag. På det personliga planet finns etisk vägledning i form netiketter, Biav beln, olika FN-stadgar och olika lagregler fungerar eller mindre som mer bra. Det är det personliga planet de konflikterna verkar finnas. som stora

JacobPalme,professor datavetenskap,i Stockholm:universitet,omhgsttfining ochsjälvreglering:

Självregleringens fördel är smidig anpassning till teknikutvecklingen 79

När alla har behövs lagar och självreglering i internationell egen server samverkan.

Ann-Marie Nilsson, VD, I T-Företagen, organisatoriskaatgärder: om måste basen behövs Nätetikømbudsman 84

Självreglering vara möjligen en

-

Den viktigaste regleringen måste fortsättningsvis att branscher och

vara utfärdar affärsregler, d det råder självreglering. Vi kommer grupper v s att en säkert att kvalitetsstärnplar på information Nätet. Det kan bese mer av hövas etiskt råd för hantering nätetik t Nätetikømbadsman, ett av - ex en en NEO dit det vända sig kommer olagligt innehåll - man går att om man Nätet.

Fortsättningpå nästasida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Fria inlägg: Vad kan borde för god etik på Nätet 87

och göras en

D: etik Nätet 97

Tema Hur kan utveckla en god på

Erwin Biscbøfberger;jesuitpater: Människan måste komma i första hand därefter kan vi aktörer 98 vara -

Yttrandefriheten omistligt tillhör det västerländska anses vara något som kulturarvet och värdearvet. Men är int; det enda värdet

yttrandefriheten

tillhör vårt rika kulturarv. Det inte det största och högsta värdet, som är ens det värdet människovärdet. Då måste alla andra värden ta

utan högsta är

till just människovärdet och människovärdet verkar inte höra hem-

hänsyn

i det Nätet kallas aktörer. Med det synsättet alla människor ma som att aktörer vi lätt de de har utblottad existens, de är glömmer svaga, som en strandsatta. Vi glömmer dem inte kan med i detta spelet. som är som vara

Tomat Bryting. docent,Centrum Etik ochE/eønø , Handelshögskolan: skillnad mellan etik Nätet och etik övriga livet 99

Ingen fundamental

utveckla etik Nätet måste vi därför fortsätta hävda det fria För att god att samtidigt social kontroll. Social filtrering, "närom-

ordet, men möjliggöra

budsman intressanta exempel icke-tvingande social kontroll. o s v är

Ewa Ljunge, chef Targetbo:Posten:

med kunderna basen för god etik 102

Ständig dialog ger en

Att med etik lönsamt för online-leverantör. God etik är

jobba god är en

värderingar vi har i samhället tio guds bud och de seder och samma som bruk har utvecklats många år. Det ska inte behöva någon skillnad som vara är Internet eller på Hötorget. Det är viktigt att agera enligt t ex om man för elektroniska anslagstavlor BBS och ut alla medlagen om ansvar rensa delanden innehåller element är uppenbart brottsliga, hets mot som som t ex

folkgrupp, barnpornografi och annat.

David Pbilipsøn,direktör, Telia I nføMedia: Vi måste tillåter Hera olika etiker 103 skapa system som

Vi måste skapa där vi tillåter olika etiska värderingar, även om vi ett system

naturligtvis förhoppningsvis kan hitta vissa gemensamma basvärderingar. Men ofta de basvärderingarna redan upphöjda till lag. De

är gemensamma just i konflikten mellan olika värderingar. Då spelar

problem som uppstår är

det roll ska utföra dessa regleringar vad är god etik. en stor vem som av som

Fortsättning nästasida

lT-kommissionens hearing den 25 maj l998: God etik på Nätet"

Gäster Thelin, moderatdebattör: är inte eller nätetikombudsman 106

Lösningen vare sig ny lagstiftning

Vi har lyckats med begreppet ombudsman till den engelskatt exportera talande världen. Vi gjorde denna värld otjänst också skulle inrätta en om NEO Nätetikombudsman och torgföra denne som ytterligare en en - en svensk uppfinning. "god etik eller bättre juridik Nätet behövs det För en i brist bättre kan kallas självreglering, d dialogen och kommunisom v s kationen mellan alla de människor uppträder Nätet, de som oavsett om svenska, engelska eller kinesiska.

talar

0/1: Wästberg.liberalpublicist:

En kommunikationsformens etik kommer svår att etablera 110

att vara

Det bra försöka regler pränt och uppslutning för dem. Men är att sätta Nätet kommer leva sitt liv. Det avgörande till sist blir vilka värdeatt eget ringar och vilken etik de har använder sig Nätet. Diskussioner är som av

därför viktiga. Vägen, inte målet, är det viktiga.

Fria inlägg i denstrategiskadiskussionen:

Hur kan vi utveckla etik Nätet 113

en god

PeterSeipel,ordförande:

Sammanfattning a prima vista den strategiska diskussionen 123

av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

A:

Tema

Varför behövs etik" "Nätet"

en "god på

Översikt

Temat för denna inledande del är att belysa

behovet etik i dagens samhälle 0 av

de förutsättningar Nätet, "det nya rummet, ger 0 nya som

och vilka etiska konfliktpunkter finns i nätmiljön. 0 som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Vad är etik

Erwin Bischofberger, jesuitpater:

7201dr Erwin Biccbøfbergerär adjungerad profêssor i medicinsk etik via IQzrølins/ea Institutet.

"LIFE-etiken kan tillvaro"

skapa en människovärdig

Inledning Detta avsnitt belyser behovet etik i dagens samhälle. av

Budskap En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsñämjande

och bör bära och morgondagens samhälle. Men

Enhetlighetssträvan, upp dagens

Finns den och i sista hand den vishet, behövs

frågan urskiljningsformåga, som för människovärdig; och empatiskt att styra informationsteknologin mot ett mer

samhälle

De grundläg- Sedan urminnes tider har människan brottats med två frågor: gande frågorna Vad ska jag tro 0 Hur ska jag leva 0

Den första frågan sysslar med människans grundsyn tillvaron, den andra frågan med henhandlande ofta motsträvig värld. Hon ska inte bara tolka historien och framtiden nes i en också tillsammans med andra gestalta livet i nuet. utan

Den etiska frågan hur vi ska leva har under tidens lopp och frigjort sig från fråom mer mer livets övergripande mål och mening. gan om

Därför har jag länge brottats med frågan möjligheten värdegemenskap oberoende

om av en vilken religion eller livsåskådning omfattar. Kan teoretiskt formulera, och i våra av man

handlingar mot, värdegemenskap som bygger en gemensam människosyn när en

svara en gudsbild alltmer bleknar och kanske helt och hållet har förlorat sina konturer gemensam

Jag det är möjligt och vill visa tänkbar väg i fyra steg. tror en

Begreppen Först behövs sanering begreppsnivån. Både iTV- och tidningshus, vårdavdelningar

en måste och vardagsrum de båda etik och moral i andetag. Det förvirsaneras nämner man termerna samma istället för att öppna och väcka nyfikenhet. rar

Enligt utbredd internationell begreppskod är etiken moralens teori, d s en genomtänkt en v uppfattning och rätt och fel. om gott ont,

Moralen däremot etikens praxis, d tillämpning etiska insikter i motsvarande inär v s en av satser.

Det klassiskt cirkelresonemang eftersom jag definierar etiken med hjälp moralen och är ett av moralen med hjälp etiken. Men jag mig klara cirkelsnaran när jag framhåller, att etiav tror ken tjänar moralen, etiken är medlet för moralen är målet. att som

Vad hjälper mig alla etiska teorier de inte påverkar den konkreta livsföringen, moralen om

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

2. Etiktåget kör Moralens företräde säger ingenting mot etikens nödvändighet som vi kan konstatera i histopå två spår rien. Etiken två frågor:

svarar

a Vad är det vill Vilka värden, mål och intressen är goda och eftersträvansvärda och

vilka är dåliga

b Hur kommer dit Vilka handlingar är rätta och vilka är fel

Etiktåget åtminstone vad gäller den normativa etiken kör alltså två spår. Det är dels

- värdespåret, dels handlingsspåret. Och eftersom människan inte kan förverkliga alla önskvärda värden år hon illa tvungen välja det kan utbildning, livsform, livspartner,

att - vara kommunikationsmetod, arbetsplats, semestermål

o s v.

Människan är illa piskad att välja, så mycket att Jean-PaulSartre menade att l komme est

condamné å liberté, människan är dömd till friheten.

Varje val innebär också ett bortval av värden. Den etiska grundfrågan är inte om jag slipper betala ett pris i form ett bortval när jag väljer ett värde. Den etiska grundfrågan är

av om värdet jag väljer är värt priset, i synnerhet sikt och i sin helhet. Den normativa etiken sysslarföreträdesvis med värdekollisioner respektive intressekonflikter.

3. överlevnad Varför är etiken så aktuell idag Det kan inte gärna trend, ungefär New Age, det

vara en som på gemensam ligger istället i sakens natur. värdebas Det är fråga om överlevnad värdebas. När religionen eller kanske snarare

en en gemensam kyrkan har förlorat sin dominerande ställning, har etiken blivit det kitt som kan hålla ihop ett alltmer pluralistiskt och sekulariserat samhälle.

Men även det politiska uppdraget, lagstiftningen, är i behov värdegrund

av en gemensam

bör styra den politiska oberoende partitillhörighet.

som processen av

I vår tid är det i synnerhet också vetenskapliga landvinningar, exempelvis inom bioteknolo-

gin väcker frågan får göra det vi kan göra.

om som

4. Grundmodell Det finns några centrala värden kan etisk grundmodell för vår tid.

som utgöra en för vår tid Dessa värden ersätter inte, reducerar och koncentrerar, tidigare etiska modeller

utan snarare såsom tio guds bud, Hippokrates läkaretiska kod eller bergspredikan i nya testamentet. till en

oumbärlig och omistlig kärna.

Det handlar fyra grundpelare bör bära dagens och morgondagens samhälle och

om som upp fyra grundprinciper som ska säkerställa bärkraften hos pelarna.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Grundpelare Grundprincip "LIFE-etiken"

Godhetsprincipen

Livsbejakelse

måste vi ingripa i livet skulle

Självfallet annars

vi :välta Men vi måste mer dn någonsin etiskt motivera våra ingrepp, blir de annars övergrepp.

Autonomnpnncxpen |

ntegritetsskydd

Varje människa här respekterasför sin egen skull.

Icke-skada-principen

F rama dsfrämj- d m e Det är i enlighet med Hans jonas lea-

filosofen

tegøris/eaimperatiø: Handla alltid så att

följdverkningarna dina handlingar ärför-

av

enliga med fömatt liv på jorden.

Rättviseprincipen

Enhetlighetssträvan

Det är medvetande att livet är en samett om enhet där jag genomgående,och

manhängande

inte endast sporadiskt eller när jag ärpâ gott humör; ska göra rätt fiir mig.

till denna LIFE-etik, så jag skapar vi människovärdig tillvärdig Om våt moral håller sig menar en Kan ge för både för och våra barn och barnbarn. tillvaro oss varo oss

tillsammans med andra denna modell inom bioteknologiska och fått Jag har testat ramar undrar den användbar inom det snabbt framväxande IT-

uppmuntrande gensvar. Jag om är

samhället, där det finns kunskaper hämta och förmedla. enorma att att

den och i sista hand den vishet, behövs för

Men frågan är: Finns urskiljningsförmåga, som

människovärdigt och empatiskt samhälle att styra informationsteknologin mot ett mer

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998:God etik på Nätet

Vad är Nätet

Ana Valdés:

Ana Valdés ärjøumalirt och föøfáttare.

"Det rummet utan tak och väggar förutsättningar"

nya ger nya

Inledning Detta avsnitt belyser några de förutsättningar den framväxande närmiljön

av nya som ger.

Budskap Det rummet, vi kallar Nätet, går inte att hantera med gamla begrepp och

nya som

gamla värderingar. Vi måste omskapa våra värderingar och våga att och

vad vi har haft tidigare tolkning. Det kräver helt se nytt som nya rummet en an-

arkitelaur där tid, plats och rymd inte längre gäller sätt vi är vid. nan som vana

Ett utan Det känns skönt att tala efter katolik i denna etiska frågan eftersom Nätet är väldigt rum en tak och väggar mycket katolsk sinnevärld Då tänker jag det universella anspråket Nätet har

en mer som som förebild. Nätet är ett rum utan tak och väggar och Nätet är något som gamla antropologer närmar oss med stor nyfikenhet. Där finner vi en ny kropp, en ny skepnad, som tolkar och gestaltar allt som våra utopister drömde gång 1500- och 1600-talet.

om en

När idag belyser de begrepp bara hjältar beskriver när de befolkar cyberspace,

man som unga när de tar sin hjälm och handske och betraktar dimension, kommer ihåg att i

en ny man det är gamla betraktelser. Det är typ beskrivning Johannes Korset en

samma av som av spansk mystiker levde på 1600-talet berättade när de beskrev sina sina exta-

som orgasmer, tiska tillstånd. Det är det är det viktiga, att det är i det rummet det egentligen

som nya som skapas de skepnader som alltid i litteraturen kallades tidigare för eskapismer.

Nätet är ingenting som vi kan greppa. Nätet förefaller vara som sand som rinner ur handen. Var finner den etiska dimensionen i ett sådant rum

man

Nätet gör Jag föreläser ofta inför lärare och skolor och diskuterar t hur hanterar informationen

ex man världen neutral på Nätet. Jag brukar använda Auschwitz exempel eftersom alla har en beröringspunkt

som med Auschwitz.

När lärare skickar våra elever att söka information Nätet Auschwitz får de ofta

som om tiotusentals olika träffar. Det som är intressant är att Nätet gör världen neutral. De typer

av träffar får Auschwitz är inte alls hierarkiskt utlagda. För Nätet gäller det lika att

som Auschwitz-meddelanden kommer från förintelseförnekande källor och från förintelsegodkännande källor.

Där behövs vår roll som lärare och vuxna pedagoger, när vi går in i denna enorma mängd information, att lära våra ungdomar, barn och jämnåriga att hitta den information som är den rätta eller den tolkning vi bedömer den rätta. Nätet gör det inte.

ge som som

hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n IT-kommissionens

vilka hjältar sig i det vi kallar för Nätet. Nätets hjältar Det är intressant att se är nya som rör rum som som

övervintrade hippiehjältar Timothy Leary och John Perry Barlow som

Det är gamla som

för Grateful Dead. Det den människor har fått sitt landskap skrev texter är typen av som

deras bilder och metaforer är allenarådande Nätet. Det är intressant att Nätet. Det är som

deras bilder kommer direkt från det ickeomilitaristiska 60-talet. det är som

pågått förskjutning, från det Internet militärerna skapade som är På så sätt har det en som

kalla till dagens kommer varje människas egentliga produkt av kriget nät som att vara en Då befinner i genskjutning både den etiska och psykologiska närvaron.

landvinning. en av

har med dessa frågor är Sherry Turkle, psykologen vid MIT i Boston, Rollspel En som jobbat mycket ger boken Life the Screen, där hon forskar i de MIT-studenter social träning USA. Hon skrev on unga som

Det slags rollspel där människor använder spelar MUD, Multiple User Dungeon. är ett unga

och Internet för social träning. Den sociala träning får via Nätet datorer att en som man

eller datorer konstaterar Turkle delvis är terapeutisk.

i USA och i hela världen saknar för den sociala trä- Väldigt många ungdomar som en arena

använder Nätet och datorer Genom det är interaktion och interspel ningen, som surrogat. att

andra får de den sociala träning saknas i samhället idag. mot som

Turkle och Barlow har egentligen konstaterat det detta nya rum Nytt kräver Sherry John Perry att som rum

värderingar kräver befolkar det är helt utmaningar. nya av oss som nya

Vi kan inte hantera detta med några gamla begrepp och gamla värderingar. rum

och våga ifrågasätta och vad har haft Vi måste omskapa våra värderingar att se nytt

tidigare som tolkning.

Det kräver helt arkitektur där tid, plats och rymd inte längre gäller. nya rummet en annan

Aristoteliska enheter gäller inte längre för detta inte har några väggar. rum som

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Vilka är de etiska konfliktpunkterna

Peter Seipel, Stockholms universitet: Peter Seipelär professori rätisinfomzati/e via Stockholms universitet samt ledamot av 173 kommissionen och ordförande i dessI rättsliga Observatorium.

"Etiken behövs hela från till domedags-IT"

vägen vardags-IT

Inledning Detta etiska konfliktpunkter i nätmiljön.

avsnittbelysernågra

n

De etiska Finns nivåer. Det är de enskilda IT-användarna när Budskap frågoma tre som, de använder de behöver vardagsetiken. Det är de högre nivåer

nya verktygen,

och verksamheter har över hur informationsbe-

inom organisationer inñytande

utformas och används och etiken på den nivån är mångfacetterad. Den

handlingen

nivån, den är svår definiera och diskutera, För den handlar om de

tredje högsta, att

Vad ska åstadkomma med hela denna

yttersta syftena: vi ytterst

Det finns många sedelärande och sedebeskrivande sägner och med historier har en Historier med sagor som etisk Tänk den lilla pojken ropade så ofta ingen trodde en etisk poäng poäng. t ex som vargen att honom verkligen kom. Eller tänk liten pojke som stoppade fingret i när vargen en annan den farliga läckan i fördämningen havet och räddade många människor från översvämmot ning och död. Eller tänk flickan trampade brödet. som

Sådana historier finner också inom yrkes- och verksamhetsområden. Direkt eller indiman rekt de något hur moral och ideal uppfattas. Det är intressant att diskutera t I Vsäger om ex serien LA Law i det perspektivet.

lT och etik Också informationsteknologin har sina sägner och En handlar om programmeraren sagor.

kom de små avrundningar belopp skedde vid beräkningar saldon och

som att av som av andra ekonomiska transaktioner kunde och läggas ihop hans eget konto. Varje ensparas skild till några futtiga bråkdelar ören. Men tillsammans, resultat

avrundning uppgick av som miljontals avrundningar, växte beloppet dolda konto till miljoner.

av programmerarens Om historien spelar ingen roll. är sann

Historien intressant, för den belyser förhållanden är viktiga när diskuterar IT är tre som man

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Svårt skilja Det är oklart vad egentligen sker. Trampar ett bröd vet alla vad det är fråga som man om. på rätt och fel Trixar med decimaler i datorprogram är det svårare att skilja vad är rätt och man ett som fel i etisk mening. Ändå är exemplet i den historien enkelt.

Det blir mångfalt komplicerat och svårförståeligt det t handlar de etiska fråmer om ex om hänger med skapa elektroniska handelsplatser eller att bygga elekgor som samman att upp troniska mötesplatser Nätet. Eller tänk ITs konsekvenser för arbetslivet. Även vi om alltså har den etiska viktsatsen, saknas ofta den enkla vågen. IT kan snarare te sig som en

komplicerad mobil, gungande och svängande.

För sammanfatta, IT komplext och komplicerat fenomen i samhället. Att utveckla att är ett

informationsteknologin redskap för goda syften kräver insikter och erfarenheter som

som ett ofta saknas, därför allt sker i så svindlande hög hastighet. Osäkerhet och konflikter a att med anknytning till etikfrågor sammanhänger ofta med detta. När blir det tid för eftertanke i värld där produkternas livscykler från konsumtion till arrangering räknas i månader en snarare än i år.

2. Anonymt Historien den avrundande programmeraren belyser den ansiktslösa, anonyma karaktäom utan ansikte hos IT. Men den är inte unik för just IT. Den har påtalats i samband med t masstillren ex verkning byråkratier. Tänk Franz Kafkas Processen eller Hanna Arendts och stora Den banala ondskan. Individens tunnas ut. Det blir svårt att lokalisera ansvar. eget ansvar Det blir svårt säga drabbas och förluster och skador egentligen uppstår. att vem som var

Det kännetecknar IT är den många uppfattas ett slags självständigt oåtkomsom att av som ligt fenomen. Det är datans fel, säger tjänstemännen. Vi kan inte garantera att programfel inte förekommer, programvaruföretagens standardavtal. Anonynymiseringsfenomenet anger innebär också i berättelsen förmodligen inte upplevs någon skurk att programmeraren som eller bedragare. Snarare han fram klurig filur förstått lura datorn och tonar som en som att skaffa sig fördel. Ingen blir egentligen drabbad. Snarare handlar det om ett litet en person hjältedåd; människan har lurat Detta är välkänt från andra sammanhang. systemet.

IT har upphov till sin bravuretik både kunna bemästra och mästra gett egen som ut att maskinen. lite fenomen fortköraren och hastighetsgränserna; i mentalite- Det är samma som ingår inte att det skulle särskilt oetiskt att köra 150 motorvägen. ten vara

För sammanfatta, människor och maskiner umgås symbiotiskt i IT-miljön, inte sälatt men lan människan i maskinen bort. Det går dölja sig, att undvika att stå ansvarig, trots tonar att människan givetvis ska den ytterst styr och bestämmer, det som avgör hur, var att vara som och när tekniken utnyttjas.

3. Teknik för Det går att bygga in spärrar och hinder innebär tekniska garantier för önskade beteensom önskebeteende den. Man behöver med andra ord inte lita till enskilda samveten i alla sammanhang. Med en eller mindre beskedlig extrakostnad kan varningar och bromsar, övervakning o s v anmer vändas för att främja önskade beteenden.

Men å andra sidan, i vilken utsträckning är detta önskvärt och lämpligt Kan det inte bli så känslan för det etiskt riktiga gröps när det omdömet inte prövas, när känslan breatt ur egna der sig det inte uttryckligen är förhindrat, spärrat och normerat måste anses medut att som

givet och godtagbart

Detta är enkla grundtankar kring historien den avrundande tre om programmeraren.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

De etiska Nivåerna, där de etiska frågorna söker sina svar, är:

frågorna

De enskilda IT-användarna, de i olika sammanhang och i olika roller använder sig som

verktygen. Här finns vardagsetiken, de små besluten och förhållningssätten

av de nya tillsammans skapar eller dåligt etiskt klimat. som tagna ett gott ett

De högre nivåer inom organisationer och verksamheter kan besluta och ut- 2. som om

hur informationsbehandlingen utformas, vilka verktyg används, öva inflytande över som

hur människa och teknik samverkar Generellt kan man anta att etikfrågorna o s v. den nivån blir mångfacetterade. Tänk de informationssystemen inom mer t ex stora sjukvårdoch socialvård med konsekvenser för samhället i för de berörda klienterna, stort,

för vårdapparatens personal o s v.

Den nivån svår både definiera och diskutera. Den handlar de yttersta högsta är att om de strävandena, de har kallats ultimärmålen de yttersta målen. syftena, yttersta som Vad ska åstadkomma med hela denna i och för sig imponerande digitalteknik ytterst

Det finns flera förslag till och ganska olika sådana. Det jag själv har funnit och som Flera förslag svar som till olika jag känner sympati och respekt för är detsamma som Erwin Bischofberger nämner, svar stor nämligen det hittar hos filosofen Hans Jonas i hans bok Ansvarets princip. som man

I korthet hävdar Jonas människosläktet har nått väldig kraft i sin handlingsförmåatt nu en väldig världen bokstavligt talat kan under denna kraft skulle urladdas i onda ga, så att om

handlingar, handlingar hotar släktets bestånd. Global miljöförstöring och kärnvapenkrig

som

är exempel.

För kunna hantera denna anomali, vår handlingsförmåga hotar vår existens, måste att att människan utveckla sin till förutseende, konstaterar Hans Jonas. Och människan

förmåga

måste utveckla sina insikter handlingar kan tänkas leda, sin överblick över strategisom vart ka handlingsalternativ, sitt för kommande släktled. ansvar

Här kan IT instrument, inte minst för bygga levande modeller och illustra- Vad vi ytterst vara ett gott att

tioner möjliga verkligheter. IT har förutsättningar att fungera som ännu en för-

använder IT till av enorma människans intellekt. stärkare av

etisk fråga. Den handlar själva grundsynen vad ytterst vill Detta är i hög grad en om åstadkomma med tekniken.

IT-kommlssionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

B:

Tema

Vem är intressent i en god etik

Översikt

Temat för denna del är att belysa

0 vilka olika aktörer och roller finns Nätet

som

ett urval olika intressentperspektiv

0 av som

rättsinnehavarens skolans operatörens

yttrandefrihetsalaivistens

och den enskildes perspektiv.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Olika roller Nätet en karta

på -

David Philipson, Telia lnfoMedia: David Pbilzfsøn är direktör i 721121lnjhMediaAB.

aktörerna Nätet i flera olika roller"

"De flesta på uppträder

vilka aktörer finns Internet och vilka roller de kan ha. inledning avsnitt belyser typer av som

Detta

identifiera vilka roller aktörer intar Nätet och de olika Budskap Det är att som roller for ska för olika typer handlingar som är grundvalen vem som ta ansvar av -

kiadlaa9aH95eeegfâtêêaêal3m$a9sê-ilssêaês-

______________--

Affärsmodell över Internet

Tredje medförtroende Tredjepartmedförtroende part s , na Peel identifierarverket validerartransaktionen servicetillhandahållare + gi Kreatör Rärtighcts- Mediedistri- Medjedjstriinnehavare butörn butörn+1 Värdekean

Mediedistrihutör

Identifiering Routing Säkerhet Möjliggörandeintelligens

Möjliggörandeservice

för Internet kommersiellt verktyg börjar med någon ska-

Värdekedjan Den egentliga värdekedjan som att

ontin Det ska andet kan utanför Nätet, författare skriver text Par n°ag g P gg a t ex en som en . eller skriver sång. Ofta säker kreatören sitt verk till ett förlag eller 11ken tonsättare som en nande, någon rättighetsinnehavare, ska exploatera verket kreatörens vägnar. som

kan fortfarande ske utanför Nätet, därför rättighetsinnehavaren kan välja att exploa- Det att verket många sätt. Musiken kan exploateras en CD, ingå i en filmföreställning tera eller del något framförs Nätet. Den fundamentala handlingen som sker som en av som lägger verket Nätet innebällrtillbandabavare, från engelskans content när man ut är att en innehåll tillgängligt på Nätet. Den första lägger något Nätet är den

prøvider, gör som ut

primärt ansvarige för innehållet i alla avseenden.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Medie- Det finns olika typer mediedimibutärer, d de som på olika sätt gör innehållet tillgängav v s distributörer ligt för användaren att de kan marknadsföra det både inom och utom Nätet så att genom användaren vet om att det finns.

Det är ganskasvårt idag att hitta det vill hitta på Nätet. Det är inte alls så lätt som som man många har att användare och tillverkare ska hitta varandra direkt utan förmedlare, utan trott Nätet kräver minst lika mycket förmedlare och marknadsförare någonsin det vanliga som fysiska samhället.

Mediedistributörerna gör också De paketerar innehållet tillsammans med annat inneannat. håll gör det överhuvudtaget intressant för användaren. Om det är en TV-kanal som visom enda gång i veckan, är det inte speciellt sannolikt att folk sätter TVn sar ett program en för titta det TV-programmet utan paketerar ihop en mängd olika program som att man tillsammans är tillräckligt intressanta för människor ska titta kanalen. På samma sätt är att mediedistributör har mycket intressant innehåll sin webbsajt, någon som man en som besöker oftare och därför är det större chans verket överhuvudtaget användarna, om att ses av det finns ett sådant sammanhang.

Användare Slutligen är det användaren, den del verket och konsumerar det. Det är fascisom tar av som nerande med Nätet är att användaren mycket väl kan uppträda både som kreatör och innehållstillhandahållare. Denne kan själv och skapa innehåll. Till skillnad från det agera samhället, där värdekedja i ekonomisk analys rät linje, är det på Nätet ett cirkulärt en en en förhållande användaren är också kreatör. - en

Möjliggörare Det finns olika saker är nödvändiga för att värdekedjan ska fungera. Det är t ex en möjsom liggörandeservice,facilitating service. Det första är någon tillhandahåller ett webbhotell. som Ett webbhotell är dator är uppkopplad Nätet så att materialet finns den en som som

datorn är tillgängligt.

Anledningen till det finns behov sådana tjänster är att många innehållstillhandaatt ett av hållare och mediedistributörer vill ägna sig åt detta och ingenting annat. De hyr då gärna kapacitet i någon dator hos någon professionell datortillhandahållare. Datorn är kopplad stor till nätverket det stam nätverket, baclebøne network distribuerar innehållet fysiskt i - - som form små IP-paket där alltså har delat innehållet i mycket små delar ettor och av man upp av nollor och skickar det i standardpaket 64 Kbitsls. om

Access- Slutligen finns aøcesstillbandabâllare gör det möjligt för användaren komma åt det som att tillhandahållare nätverket. Användaren behöver terminalmaskinvara och terminalprogramvara för att stora

denna tillgång.

Den egentliga värdekedjan är värdekedjan innehåll Nätet. Det är ekvivalent med att jag av köper kommer från fabrik. Jag är inte intresserad transportanordningarna. en vara som en av Jag är inte heller intresserad bilarna har kört på. De är nödvändiga förutsättav gatorna som

ningar, men är inte en del den egentliga värdekedjan.

av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Typer medie- Bland mediedistributörerna finns fyra olika typer: av

distributörer Den kanske kommer den ekonomiskt dominerande är de mediedistrityp som att vara butörer redan idag har varumärken med intressant innehåll, Time Warner, som stora t ex Murdoch, De kommer själva vilja kontrollera hela värdekedjan. De gör det rn att a technology teknik där från serversidan, från tillhandagenom streaming som är en man hållaren, kan kontrollera det hela. I detta avseende kommer Internet att fungera som en

masskommunikation samma sätt som TV-apparater.

mediedistributörer sådana egentligen är paketerare, marknadsfö- En typ av är som

annan

De har kanske inte något viktigt innehåll, utan de lever just att vara duktiga rare. eget sälja andras innehåll. att

central distributionsform för Nätet finns även i den fysiska världen men

En mycket som

mindre utsträckning k community interest-grupper, populärt kallade COI. Det i är s människor är intresserade och samma fråga sluter sig betyder att en mängd som av en och diskuterar, del varandras klippböcker eller vad det nu är fråga om. samman tar av bli och med och större innehåll, med filmer, med Det kan mer mer avancerat större musik och allt I det fysiska samhället finns motsvarande tidningar, livsmöjligt annat. som och liknande. En sådan tidning i Sverige idag måste ha

stilstidningar, magasin typisk

cirka 25 000 abonnenter för leva väl. På Nätet är typisk COI inte mer än 1 000 att en kanske bara 300 aktiva. Inom för American Online finns unvarav är ramen personer gefär 14 000 community of interest-grupper där snittmedlemskapet är 1 000 personer

dem aktiva. Det betyder alltså någonting -inte bara därför att och 300 av ungefär är

människor kommunicerar med varandra, därför att innehåll faktiskt görs tillgängutan ligt i community of interest-grupperna också.

mediedistributör ungefär American Online, GeoCities eller Den fjärde typen av är som iVillage, COI-context, d de egentligen förser COI-erna, community of intesom är v s med stöd och liknande. American Online hade stora teknisrest-grupperna, hjälpmedel, ka under hela 1997. Trots detta inte abonnenterna American Online.

problem övergav

Det berodde helt enkelt abonnenterna kände sig inte kunder till American att som Online de istället American Online de kunder eller medlemmar i svor över utan var - - COI stannade American Online, stannade också kunderna. sin COI. Så länge en

innehållstillhandahållare sig från mediedistributör göra innehåll till- Innehålls- En skiljer en genom att nödvändigtvis försöka sälja det vidare till slutanvändarna. En hel del de tillhandahållare gängligt utan att av i den fysiska världen, del tidningar och del andra, har insett att

stora varumärkesägarna en en

det kostar etablera sådana här mediedistributörstjänster att det är en för så pass mycket att risk De lägger istället detta sluten sajt och säljer sedan k sajtlicens, stor att ta. upp en en s d de för olika mediedistributörer sälja deras innehåll vidare. v s säljer en rätt att

dela alla dessa roller, därför de flesta aktörer Nätet uppträ- Flera aktörer Det är nödvändigt att upp att har flera roller det med olika kombinationer rollerna. typer av av

talar service Då någon både utför webbhotelltjänster Man t ex om prøvider. menar man som

och accesstillhandahållare för slutkunder, beroende den tillhandahåller accessen är att som till Nätet ofta erbjuder slutkunderna lägga hemsidor fem Mbyte eller motsvaranatt upp de. Men det två helt olika roller och det är viktigt att särskilja de rollerna. För börjar man är diskutera ska för olika handlingar, är konsekvensen de att vem som ta ansvar typer av av radikalt olika beroende i vilken roll uppträder.

handlingarna man

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Om webbhotelltillhandahållaren ansvarig för det innehåll finns dennes Webbhotellets t ex görs som webbhotell vad delvis har gjort i den märkliga BBS-lagen svenska riksdaansvar vilket är man som

i början 1998, gör sig skyldig till inte hänsyn till tryckfriheten som är

gen tog av man att ta fundamental del det västerländska demokratiska arvet. Om nämligen Dagens Nyheter en av webbhotell hos Telia och är ansvariga för innehållet vårt webbhotell,

lägger sig ett kommer dag då har uppfattning än Dagens Nyheters ansvarige utgivare om

en en annan innehållet eller inte och Dagens Nyheter. Det är konsekvensen att göra är legalt stänger av

webbhotellägaren ansvarig.

accesstillhandahållaren ansvarig konsekvensen inte tillåts ha något Gör man däremot är att för det enda för honom kontrollera vad sker är att lagra innehållet i privatliv, sättet att som alla kommunikationer slutanvändaren gör. Då har vi Orwells 1984. som

På kan igenom roll efter roll. Det är möjlighet att diskutera varje såsamma sätt man en dan roll i detalj och vilka konsekvenserna är är inne i viss roll. se av att man en

Webbhotell och mediedistributör

Innehållstillhandahållare Meta-innehållssprâkdarabas och medie- Betalningsinformaüon distributörer

Webb-hotell Antaletaccesserochaccesstid

för specifikinnehâlls- Antaletmöjliga Område tillhandahållareellermedie- samtidigaaccesser bandbreddsberoende distributör Online uming nämns

skillnaden mellan webbhotell och mediedistributän Den kan tyckasvara Ett problem är ett en ibland Detta beskrivning vad webbhotell utför isin roll att webbhohårfin är en av ett av vara tell.

dator, webbhotell i Mbbhøtelltillhandahâllaren hyr ut till innehållrtill- Längst ner finns en en handahållare eller till rnediedirtributör i datorn är .yeezfi/ztför den kunden. en ett unymme :om Han också online-anslutning till Nätet, d datorn ligger kopplad till Nätet 24 timhyr ut en v 5 Beroende på bandbredd hyr han också möjligheten för många människor att mar per dygn. ut samtidigt tillgång till detta innehåll

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet r

Metainnehålls- I framtiden kommer han också hyra ut något kallas för meta-innehållsspråkdatabas. att som språkdatabas Det beskrivningsspråk, inte många, håller på utvecklas för att beskriva är ett utan som att innehåll i datorer övergripande nivå. Detta möjliggör användningen PICS, filen av en föräldrar kan filtrera bott oönskat innehåll. I den allra terprogramvara, som gör att t ex a enklaste formen detta katalog gör användaren överhuvudtaget kan hitta områär en som att det viss innehållsleverantör har i datorn. som en

Slutligen detta grundvalen för olika betalningsinformation levererar till är typer av som man kunden, i sin gör kunden kan fakturera sina kunder för de tjänster han utför. Det som tur att skiljer sig från mediedistributör det mediedistributör aktivt säljer innehålen sättet att en let sin sajt. Webbhotellägaren deltar inte själv i försäljningen innehållet. Denne utför av teknisk service uppdrag innehållsleverantören eller mediedistributöten. en rent av

utfrågning av David InfoMedia

PhiIipson,TeIia

Utñ-ågare:

Martin Brinnen, doktorand vid Institutet för Rättsinformatik, Stockholms universitet. 0 Johan Åberg, jurist inriktad medier, STIM. 0 nya

Finns koppling till den fysiska världen den ut idag, t till kabel-TV-distributör 0 det någon som ser ex en Bör det ñnnas någon koppling Finns alltså typer roller på Nätet därför bör ha en annan typ av nya av som ansvarighet

En de fundamentala skillnaderna är just inter-aktiviteten, eftersom den möjliggör ett av mest massdeltagande Nätet, i både produktions- och konsumtionsrollen. Då blir frågan om reglering Nätet mycket fundamental demokratisk fråga än i den fysiska världen, av en mer där har varit vid några IV-kanaler ägda ett begränsat antal företag. Där vana stora av har det ñinnits har behövt föra diskussion balansen mellan en acceptans av att man en om dessa relativt starka ägarintressen och allmänintresset. På Nätet är det själva grundvalen för

vårt demokratiska måste diskuteras i relation till dessa roller. system som

Den presenterade afñrsmodellen saknar delvis roll kan kallas för förmedlare. Det år nytt med 0 en som som Internet det finns förmedlare inte är innehållsleverantör och inte bara år en mediedistributör, är att som förmedlar andras yttranden utan att för den delens skull ta del av dem. Med denna nya aktör, utan som förmedlaren, år det kanske motiverat med typ Vi kanske inte kan ta dessa gamla bilderna en ny av ansvar. ñnns för yttrandeñ-iheten i tidningar och TV, utan vi kanske måste ha en ny typ av ansvar som uppsom siktsskyldighet även för dem som tillhandahåller webbhotell eller liknande.

Frågan tyder rädsla för användarens makt i sammanhanget. Men i grunden skiljer det

en inte från den fysiska världen. Redan finns telefoniområdet den förmedlarsig nu typen av roll och där vi demokratiska integritetsskäl har varit väldigt med att skydda ust av noga meddelandefriheten över telefoni.

Med referens till modellen år det lätt att dra slutsatsen att underdelen se illustrationen skulle fråntas an- 0 och överdelen skulle ha ett i distributionen material på Nätet. svar att ansvar av

Det är inte nödvändig slutsats. en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Men det är möjlig slutsats. Kräver sådan här modell att man utser en exklusiv person i en roll som en en har för distributionen eller kan tänka sig att flera roller i en sådan här kedja har ett ansvar ett ansvar man ñr distributionen

I det alltid så alla del någonting har ett Det är fråga om grunden är att som tar av ansvar. vilken talar Men jag vill påstå innehållstillhandahållare, d typ av ansvar som om. att en v s den först något Nätet, ska ha roll ungefär ansvarig utgivare. Det som lägger ut en som en det åtminstone det principiellt klart för kommersiella aktörer.

är principiella är

-

Man kommer in problem när talar användare lägger saker Nätet. man om som upp På några års sikt kanske det går införa registrering användare motsvarande ansvarig att en av utgivare-ansvaret. Man kan tillåta användare att både anonyma Nätet men samtidigt vara ansvarig utgivare och både spårbara och straffbara för sina handlingar genom att vara vara har olika elektroniska signaturer gör att man kan från domstols sida kräva man typer av som tal del identiteten den har lagt ut detta. att av som

Man kan också lägga i framtiden distributionskedjan man genomför IBMs ett ansvar om technology, d ungefär kuvert IP-paketen. På det kuvertet vissa ent/doping v s ett sätter man De stämplarna det finns avsändare är identifierad och att stämplar. garanterar att en som innehållet inte har manipulerats sedan det skickades från avsändaren. Då kan de distrisom buerar detta vägra distribuera eller kan kräva att de inte distribuerar sådana paket att man inte har sådana här stämplar sig. Ansvar är varken noll eller ett, svart eller vitt. som

Det innebär att modellens möjliggörandeservice i vissa fall kan ha ett ansvar att stoppa distribution av material på Nätet

Ja, det nödvändigt vi fundamental diskussion konsekvenserna av om man är att tar en om kräver de ska in och titta på innehållet distribueras och ställning till det ska att som ta om distribueras baserat innehållet. Då hotar hela vårt västerländska demokratiska system,

enligt min uppfattning.

Om vi tänker på tryckfrihet hänför i Sverige mycket till vår tryckñihetslagstiñning. Den bygger i man princip på vi har särskilt skydd för massmedia. Det bygger i sin tur på att vi har massmedia som är att ett visst fåtal organisationer där har lätt kontroll över innehållet. Men centraliserade och styrda genom man även och användaren får ett massmedium ska vi då ha samma yttrandefrihetsom nu gemene man vara massmedia och för sig ut på Nätet och publicerar något skydd både för gemene man som ger

Ja, jag tycker det är de fundamentala framstegen med Internet, att det möjt o m att ett av sådan massdistribution enskildas budskap till omvärlden. Det är alltså inte nöd-

liggör en av

vändigt längre igenom ett fåtal mediekanaler. att

Traditionella massmedier är ganska lätta att kontrollera och missbruk är lätt att beivra. Men med miljonuppträda massmedia, hur ska kunna utkräva från dem tals användare som kan som man ansvar

jag inget problem vi kan ha ansvarig utgivare med elektronisk

Principiellt sett ser om en en

autentiseringsalgoritmer och liknande. Tekniskt finns möjligheterna. Vad besignatur, som

hövs är olika internationella avtal som ger de legala förutsättningarna att upprätttyper av hålla sådant Vi har teknik att hantera den mängden ansvariga utgivare idag. ett system. en

När bara gåspennan fanns det besvärligt hela befolkningen var ansvarig utgivare, men

var om det är inte det idag. Det är fråga om en politisk vilja.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Det presenterade materialet affärsmodell från Telia och ingen ansvarighetsmodell. Vad kan eventu-

år en ellt kullltasta den skisserade värdekedjan och rolluppdelningen i framtid

en

den lagstiftning kommer till stånd framöver inte respekterar skillnaderna Det är a att som mellan rollerna.

Det kommer i sin leda till konsekvenser såsom inte vågar investera

tur att en massa - att man därför inte riskerna står i proportion till investeringarna. Andra konsekvenser

att man ser att kan får fullständig anarki med konsekvenser åt andra hållet

vara att man s a s en - att man tappar kontrollen över det hela.

Man för rolldiskussion, även det liksom inte handlar saker, när

samma typ av om om samma det gäller lagstiftning. Folk uppträder i olika roller. Beroende vilken roll de uppträ-

annan

der i måste de respektera vissa regler.

typer av

Är detta den bästa tänkbara modellen från Telias sida

Vi har försökt beskriva världen den med våra värderingar. Modellen har gradvis

att som ser

fram och den kommer antagligen utvecklas framöver också beroende att världen växt att förändras.

Beroende vilken relationer har i de olika rollerna, kan särskilda roller

typ av man se även aktör ofta uppträder med flera dessa rollerna samtidigt. Det är a ett av

om som av användningsområdena för sådan här modell, att tala för våra affärschefer att om ni

en om inte tydliga vad ni gör, riskerar ni hamna i ni inte har överblickat

är att ett ansvar som och har ekonomiska risker ni inte har överblickat.

som som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Rättsinnehavarens

perspektiv

Peter Cunnan:

Peter Curman ärförfåttare.

"Alla upphovsmän måste se om sina hus och hävda rätten till copyright"

inledning Detta rättsinnehavarens perspektiv den digitala miljön.

avsnittbelyser

Budskap Den digitala revolutionen är här. Vare sig vi vill det eller inte kommer den att påverka våra liv och arbetsvillkor. Vem helst kan utan större ekonomiska hinder

som

ut böcker och det riskerar att skapa turbulens marknaden. Förläggaren har ge en central roll också i den digitala utgivningsmiljön. För Författarna är det ut-

en stor

maning, såväl konstnärligt författarfackligt. Alla upphovsmän måste si-

som se om

hus och hävda rätten till copyright också i den digitala miljön.

na

Print-On-Demand För snart ett och ett halv år sedan, närmare bestämt den 20 januari 1997, ägde smått

en

tekniken historisk presskonferens iArkitektkopias lokaler Drottninggatan 75 i Stockholm.

rum Bakom denna händelse stod udda författartrio bestående Jan Myrdal, Lars Forssell och

en av

jag själv. Inför ansenlig mängd journalister, författare och förläggare visade i praktisk

en

handling att det gick att förena teknologi med den gamla gutenbergska bokkulturen.

ny

Tack Print-On-Demand-teknilcen, innebär någon minut kan framställa

vare som att man

färdig bok från ett digitalt original, kunde erbjuda våra läsare gamla och nya titlar i just en det antal efterfrågades. Själv valde jag att att återta diktbok turkiska, kom

som a en som ut för några år. Boktitlarna och utdrag böckerna annonserades kulturservern Marebal-

ur ticums hemsida Internet, där den intresserade kunde fylla i en beställningstalong som sedan elektroniskt vidarebefordrades till Arkitektkopia i Stockholm, där boken omedelbart trycktes. Inom loppet några dagar damp sedan den beställda boken ner i beställarens

av brevlåda. Prismässigt kunde de digitalt framställda böckerna konkurrera med vilka andra böcker helst.

som

All utgivning Uppståndelsen kring vårt projekt berodde förvisso inte själva tekniken. Print-On-Demand kan bli lönsam har sedan länge varit naturlig framställningsmetod, i synnerhet när det gäller kurslitteratur

en och manualer för bilar och vitvaror.

t ex

Däremot hade den såvitt vi visste inte tillämpats när det gäller skönlitteratur. Det är också betecknande att initiativet till detta experiment inte kom från de skönlitterära bokförlagens sida, från ett icke-litterärt företag Arkitektkopia. Alla branscher även bokbran-

utan som schen har nämligen tendens att sluta sig inom sig själva.

- en

Men Arkitektkopia ställde den berättigade och nyfikna frågan: Varför inte göra nischutgiv-

ningen lönsam Varför bara på böcker i stora upplagor när också böcker i små upplagor

satsa efterfrågas Varför inte göra all utgivning lönsam

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Vår avsikt med Print-On-Demand-publiceringen inte att starta ett nytt förlag. Vår avsikt Inget avtal om var

Vi ville visa förläggarna och den litterärt intresserade allmänheten digitalrättighet var snarare kulturpolitisk.

böcker i små till rimliga kostnader och Internet kunde

att det gick att publicera upplagor att

utmärkt marknadsförare. användas som en

ville också ställa de digitala rättigheterna sin Liksom författarförbun- Vi frågan om spets.

det menade vi tillhör upphovsmannen och det därför angeläget att

att rättigheterna att var

träffade överenskommelse med författarförbundet. Men inte

förläggarföreningen snarast en

avtal de Sverige är det enda landet i Norden

idag finns något om digitala rättigheterna.

ens där det för råder avtalslöst tillstånd mellan författare och förläggare.

närvarande ett

Den främsta fördelen med Print-On-Demand är att det är en publiceringsforrn som gynnar Fördelar med

böcker eller Alltså är den till fördel för den kvalitetslitteratur som Print-On-Demand i små begränsadeupplagor.

med eftersom den inte efterfrågas tillräckligt mycket för att

idag kämpar stora svårigheter

tillfredsställa kommersiella lönsamhetskrav. Därtill är det otroligt snabbt och ekologiskt ett

distribuera böcker. Genom boktitlarna lagras digitalt tillkommer hel-

fördelaktigt sätt att att

Boken materialiseras först i det ögonblick den

ler inga lager- eller transportkostnader. som

och åtminstone inom framtid också där den efterfrågas. Arkitektkopia

efterfrågas en snar -

har tiotal Print-On-Demand-maskiner placeradeöver hela landet.

nämligen ett

I det gäller hålla bac/elist levande är Print-On-Demand-tekniken oöver-

synnerhet när att en

träffad. enda titel skulle i själva verket behöva bort. Framför allt skulle alla våra Ingen rensas

klassiker kunna hållas vid liv till för generationer läsare. Det är fak-

odödliga glädje nya av

nationell kulturskandal så många våra klassiker inte är tillgängliga i tiskt något av en att av

svenska bokhandeln. Utan biblioteken och antikvariaten skulle det katastrof. den vara en

den tekniken erbjuder så många fördelar varför har då inte alla bokförlag Varför är det Men om nu nya -

den Det finns naturligtvis många förklaringar, ekonomiska såväl så få utgivare genast anammat som psy-

kologiska och strategiska.

marknadsförândringar lång tid. Det krävs omfattande nyinvesteringar i maskinpar- Alla tar

ken och dessutom måste utgivningskoncept fram marknaden ännu inte är ett nytt tas som

svenska bokmarknaden dessutom utpräglad bestsellermarknad. De flesta redo för. Den är en

den svenska marknaden har i andra länder förut, särskilt i den böcker som säljs prövats

världen. Varför skulle riskera säker succé att istället ge ut en

engelskspråkiga man en genom

bok med osäker säljprognos en

det inte handlar dra den säljbara utgivningen gör fortfaran- Men trots att om att ner man

de bland förläggare bedömningen det inte finns tillräcklig ekonomi i Print-Onmånga att

eftersom styckepriset framställd bok blir dyrare än när det gäller

Demand-utgivningen per

etablerade offsettekniken, där med växande upplaga. Därtill kommer

den styckepriset sjunker

förmodligen oklarheten i rättighetsfrågan.

ställer orkar marknaden verkligen med ännu flera titlar Räcker det En annan fråga man

med alla redan finns Skulle inte bokköparna bli alldeles förvirrade det plötsligt inte som om

kom ännu fler titlar

ut konstiga

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Förläggare har En del dessa invändningar kan naturligtvis diskuteras. Det faktum att i princip av vem som central roll helst större ekonomiska hinder kan böcker riskerar givetvis att skapa turbulens en utan nu ge ut marknaden.

Just därför är det viktigt framhålla förläggarens centrala roll också i den digitala utgivatt ningsmiljön. Vi behöver alltid kunniga människor orienterar i bokdjungeln och som oss som kan framställa böcker skiljer sig från allsköns amatörtryck. som

Också den digitala boken formmässig och utgivningen måste kunna

måste ägnas stor omsorg

hävda sig oavsett utgivningsform. Inte minst i ett läge när Print-On-demand-utgåvorna

börjar spridas i bokhandeln och kunderna får möjlighet att jämföra alla slags böcker med varandra .

oanade möj- Fördelarna med Print-On-Demand-tekniken är obestridliga. Förutom tillgängligheten öppligheter öppnas den också möjligheten internationalisering den svenska bokhandeln till glädje nar av en av för alla invandrare och läsare främmande språk. På bara några minuter kan ett manuskript av mailas iväg från Bangalore i södra Indien och tryckas färdig bok i Stockholm eller ut som Luleå. Vilka oanade möjligheter öppnas inte med denna teknik

Den tekniken kan ses som unik garanti från yttrandefrihetssynpunlçt. Ingen har hitnya en tills lyckats kväsa alla de obekväma yttranden -litterära och andra förmedlats via In- - som Det värdet Print-On-Demand är kanske inte ekonomiskt, utan just kulturternet. stora av

Bokhandeln När vi genomförde vårt debattinlägg den 20 januari 1997 hade vi ingen helst avsikt att som måste med bilda ett förlag. Men eftersom reaktionerna blev så motstridiga det uppstod en mycket livvara och bitvis hätsk debatt inom bokbranschen och författarkraven att något substanti- ellt måste hända skruvades beslutade Författarcentrum Öst i organiserad form upp att mer pröva hållbarheten i den utgivningsformen. Därför inleddes ett unikt samarbete mellan nya Författarcentrum Öst och Svenska Bokhandlarföreningen, Stockholms stadsbibliotek, Kungliga biblioteket, Författares Bokmaskin, Iidskriftsverkstam kulturrådet och Arkitcktkopia om försöka igång kontinuerlig bokutgivning baserad på Print-On-Demand-teknik. att en

Ett igångsättningsbidrag 700 000 kronor söktes och beviljades Stiftelsen Framtidens av kultur. För redan från början med ett etablerat förlag i gruppen kontaktades En Bok att för Alla, helhjärtat ställde med sitt kunnande. Tillsammans har arbetsgruppen nu som upp utgivningsprojekt, PODIUM, och anställt verksamhetsledare. startat ett en

Den 20 maj invigdes projektet i Hedengrens bokhandel den i Sverige bosatte turkiske av a

Özkan Mert, tvåspråkig volym med kvinnliga svenska kärlekslyriker

poeten som ger ut en och Lars Gyllensten och Torgny Greitz, vilkas satiriska diktsamling Camera Obscura av från 1947 återutges. nu

Att premiären ägde i bokhandel, fast böckerna också kan rekvireras PODIUMs rum en hemsida Internet wwwswepgdcom, särskild symbolisk betydelse. En avsikt med var av PODIUM är att lyfta fram den svenska bokhandelns centrala betydelse för bokköparna inte minst alla böcker distribueras utanför bokhandeln bokklubbar som merparten av genom och via Internet. Bokhandeln får inte lämnas utanför den tekniska utvecklingen och därför kommer PODIUM använda del sitt anslag för att stimulera boklådor i hela landet att en av

koppla sig mot Internet och därigenom bli delaktiga i projektet. Dessutom vill PO-

att upp DIUM framhålla värdet att också de udda titlarna finns mitt marknadstorget. Prisneutav ralitet kommer att upprätthållas oavsett försäljningskanal.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

alltså här. Vare sig vi vill det eller inte kommer den att påverka Stor utmaning Den digitala revolutionen är

ünföñauanm våra liv och arbetsvillkor.

innebär den såväl konstnärligt författarfackligt. Alla

För författarna en stor utmaning, som

sina hus och hävda till copyright även i den digitala miljön. upphovsmän måste se om rätten

har ordarbetarna bildat sitt collecting society, ALIS Admi- Som sista intressegrupp nu eget -

Litterära Rättigheter i Sverige för skydda sina sekundära och digitala rätnistration av att -

avtal med förläggarsidan. Däremot pågår den digitala explo-

tigheter. Men ännu finns inget

för fullt. Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Göteateringen av upphovsmännens texter

har digitalt mediearkiv betalning erbjuder Inter-

borgsposten gått samman om ett som mot

net-användaren sina tjänster.

tillerkänns ersättning. Eftersom alla förhandlingsinviter avvisats

Men upphovsmännen ingen

endast civilprocess för klarlägga de upphovsrättsliga för-

tidningsägarna återstår nu en att av Kanske kommer domen bidra till utsättningarna. En sådan kommer nu att äga rum. att en

etik Nätet det gäller nyttjandet upphovsrättsskyddadeverk.

bättre när av

det avtalslösa tillståndet mellan författare och förläggare i Sveri- Nya avtal be- Det är heller inte givet att

Andra aktörer den elektroniska marknaden kan hövs är till för någondera parten. ge gagn Och Microsoft bättre skulle tillvarata det litterä-

plötsligt göra sig gällande. vem säger att t ex

än Bonniers eller Norstedts ra arvet

intresse för den litterära marknaden att Därför borde det vara ett gemensamt parterna

korta avtal med många kontrollstationer för säkerställa integsnarast träffa nya gärna att - riteten och kvalitén i det digitala litterära utbudet.

Utfrågning av Peter Curman

Utfrågare: Per Hultengård, jurist, Tidningsutgivarna.

Peter Albinson, exekutiv producent, Learnways AB. 0

och användare ekonomiskt Förlåggarna promotar ju nya förfat- Hur ska klareringen ske mellan författare 0 och böcker. Försvinner inte den promotingen tare

distributionsform. Men utgivaransvaret ligger fast. Förläggarrol- Nej, detta är frågan om en

fast det författaren själv är förläggare eller han har vänt sig len ligger vare sig är som om

till också utnyttjar Nätet distributill förläggare Nätet eller en förläggare som som en en både pappersböcker vanligt vis och också antionsväg. Det finns förläggare som ger ut

vänder sig Nätet distributionsform. av som

Författare eller den förvånande råttsinnehavaren ser du 0 Beträffande relationen upphovsman gentemot ex Vad skiljer sammanfaller detta eller etiken ett uttryck för den ideella rätten t som

skillnad etiken det den traditionella utgivningen och utgiv- Nej, jag ser ingen när gäller

I båda fallen har upphovsman. I båda fallen har upphovsmannen rätt ningen Nätet. en

och för den. I princip borde etik gälla oavsett om

till konstnärlig integritet respekt samma

sitter i flygplan eller går marken. ett

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Skolans perspektiv

Jan Lundin, Alingsås kommun:

fan Lundin är prøjektledarefâr skolutveckling iAlingrår kommun.

"Frustrerande behov i skolorna av konkret information och vägledning"

Inledning Detta avsnitt skolans praktiska förhållande till Internet.

belyser

Budskap Internet abstrakt känsla. Det är inte alltid så lätt för alla elever männiger en att se skan bakom datorn där Nätet. Det kräver att lärare kan sätta sig

någonstans ute

in i och tid med eleverna För klara etik och moral. nya frågor ta sig att ut frågor om eleverna är oerhört kreativa för hitta infallsvinklar.

Samtidigt är att nya

Skolan behöver konkret information och i dessa frågor.

Nya frågor Det mycket frustrerande sällan eller aldrig kunna ett konkret svar även efter eftersom är att är frustrerande forskningar. Hur ställer sig visst handlande Nätet juridiskt Man frågar jurister. Man ett går vidare och kan inte komma tillbaka med konkret till eleverna. ett svar

Läroplanen påpekar ska använda den tekniken och i många skolor är det redan att nya en självklarhet. Men vi behöver hjälp med tolka de lagar och förordningar som finns. Vem att hjälper med detta Tyvärr finns inte den behövs, dit lärare och skolor oss resurs som en resurs kan vända sig för Var finns kompetensen inom dessa frågor idag att svar.

Skolan behöver I skolans värld behövs det enkla tips och råd för hur vi ska använda den tekniken utan nya enkla råd vi riskerar lagbrott. En liten handbok med tips och råd skulle kunna kompletteras att som med frågespalt dit vi kan ställa konkreta frågor, enkla begripliga d modereen mer svar, v s rad någon juridiktext till allmänna råd. av som översätter ren

Jag har försökt sammanställa antal frågor jag och mina kollegor och tekniker stött att ett som under de åren. Många frågorna är inte unika för den tekniken. Men i och med senaste av nya hemsidor och den teknikens kopieringsmöjligheter finns utökade möjligheter för att nya sprida information med upphovsrättsligt innehåll till långt fler än vad tidigare var a som möjligt. Detta medför lärare ställs inför situationer, problemet i sig inte är att nya även om något nytt.

Många frågorna kanske inte är så speciellt komplicerade, belyser något de stora av men av behov finns skolorna när det gäller konkret information. Det känns också som ute att väldigt angeläget vi kan och våra användare vägledning och besked om att ut ge yngsta hur detta medium kan och får användas så de inte lämnar skolan med felaktig nya att en uppfattning vad är tillåtet och inte minst varför vissa handlingar är förbjudna. Nuom som förväntas lärare känna till lagar och regler kanske tidigare mindre intresmera att som var för i skolans värld. Med tanke på våra nuvarande lärare känner sig osäkra frågar santa oss att vi hur lärarhögskolan förbereder de framtida lärarna den nya situationen. oss

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Upphovsrätts- Några vanliga upphovsrättsliga frågor den enskilda läraren ställs inför är som liga frågor Vad gäller exempelvis för logotyper Kan de användas begränsning Är det skillnad 0 utan

den tillhör ett företag, en förening, privatpersoner

om

Vad gäller generellt för citatregler I vilken utsträckning kan återge delar annat 0 man av material citat hemsidan, filmer, ljudinspelningar Räknas elevernas specialsom t ex och examensarbeten personligt bruk Får de alltså användas tillstånd Hur som utan många exemplar kan i så fall trycka detta elevarbete i man upp

Är alla .fotografierupphovsrättsligt skyddade vad de föreställer, kvaliteten Var går 0 oavsett mellan idé och konstverk Vad måste verk innehålla för det ska skyddas gränsen ett att av

upphovsrätten

Får eleverna tillstånd från upphovsrättshavaren sätta bilder de hämtat från 0 utan upp som Internet i klassrummet eller väggarna i skolan I vilken utsträckning kan vi idag använda upphovsrättsligt skyddade bilder och teckningar i skolans värld Gäller alltså skolornas kopieringsrätt och material när in materialet och lagrar det digitalt man scannar

Vad för skolan använder kartor och läromedel Är de avtal vi har för dem

0 gäller när

giltiga för i framtiden

även digitalteknik

Ansvarsfrågor Jag inte det beror på lärare kanske inte konfronteras med frågorna, det vet om att men känns ansvarsfrågorna med den tekniken är jätteviktiga klara Det är också som att nya att ut. viktigt den respektive detta faller på, också känner sitt för att kunna att person som ansvar vidare.

Vilket har eleverna och målsmän Är de medvetna det de besitter ansvar om ansvar som

Det finns antal mindre lämpliga sidor våra elever besöker eller mindre friett stort som mer villigt. Många lärare sig för allt normalt skyddas samhället eller i oroar som av genom censur övrigt är svåröverkomligt. Nu finns det Nätet.

Lärare med Hera års erfarenhet vad Nätet kan erbjuda, tvekar idag att släppa sina elever ut av på Nätet och de frågar sig vissa dessa hemsidor verkligen är lagliga. Är det tillåtet att om av visa vad helst och informera vad helst, så länge det inte berör exempelvis barnsom om som pornografi, hets mot folkgrupp och förtal mot personer

Det inte heller vissa elever dessutom vill länka sina eller skolans hemsida till

är omöjligt att

dessa k häftiga sidor. Om det visar sig hemsidan då sprider hets mot folkgrupp eller s att sätt bryter vår lagstiftning, är då även länken från skolan olaglig Vem kommer att annat mot kontrollera dessa länkar och eventuellt länkar till dessa länkar ta ansvar för att

Vilket En viktig fråga kommer från våra tekniker. Vilket vilken skyldighet och vilka ansvar annan ansvar, har teknikerna rättigheter har de när det gäller material finns skolans servrar Får de in och konsom trollera vad finns Har de å andra sidan då skyldigheten att till att våra skolor servrar som se från kommersiella produkter är rena

I vilken utsträckning kan från skolledning, tekniker, med Hera, med och logga och man vara reda vad finns för utreda ett brott har begåtts När måste ärenden lämnas ta som att om över till polis så att inte den enskildes rättsskydd då hotas

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Jan Lundin, Alingsås kommun

Utfrågare:

Tekn dr Johan Groth, Skolverket och ISOC-SE. 0 Internet-strategen Wiktor Södersten, Sajber TV1. 0

Frågan etisk användning Internet i skolan består två delar, dels den om vad menar man med etisk 0 om av av användning Internet, dels hur ska kunna åstadkomma etisk användning. På den första frågan av man en ñnns inget entydigt Vad är etiskt rätt varierar beroende på talar med och när och var svar. som vem man samtalet sker. Det finns ingen enighet vad är rätt, utan det är komplex fråga. Hur ska man då i om som en skolan uppnå sådan enighet särskilt i skola där det kanske ñnns 90 olika kulturer Vilka roller har en - en lärarna och skolhuvudmannen för att uppnå enigheten vad är rätt och tillåtet om som

Det komplex fråga. Men det mycket viktigt sig frågan och diskutera

var en är att ta an att den. Inte minst lärarhögskolorna har för sätta sig in i frågorna. Det beett stort ansvar att hövs mycket diskussioner och fortbildning området.

Det är inte självklart vad är etiskt rätt eller fel bland vuxna. Barn har naturligtvis ännu svårare att 0 som ens kunna skilja på detta. Reglerna kan sätta kan naturligtvis snäva in vad det är för något som som man upp år lov att göra. Man kan sedan försöka beivra överträdelser. Men det viktiga här är g man förklarar man för vad är rätt och fel. På vilket sätt låter dem vara delaktiga i att sätta upp de regler som ungar som man bör finnas, bör rått och riktiga Hur förklarar man för barnen och hur låter man dem vara delaksom vara tiga I så fall i vilken grad, på vilket sätt

En första skapa delaktighet. När den finns är det också enklare att komma in punkt är att och förklara varför något är rätt eller fel.

Men hur gör då, i vilken grad De regler är uppsatta, som jag själv tagit del av bl a, och som 0 man som nu finns i Alingsås kommun är ganska snäva och generella. Man talar om att man inte är såga någonting som

tär såra någon Det skulle jag t ex tolka som att det är väldigt långt gående inskränkningar i yttrangrupp. defriheten egentligen. Men tar ett klassiskt exempel, som den längst utsträckta yttrandefrihet att förman Salman Rushdies Satansverserna, skulle det absolut inte gå att publiceras i detta sammanhanget för svara, det sårar väldigt Det år väldigt snäva regler. Hur förklarar då Låter man barnen bli att stora grupper. man delaktiga och påverka hur det ska ut se

Det arbete ständigt Det är också varje enskild lärares roll när det är ett som att agera händer någonting. Tyvärr blir det så frågan i skolan när det blir aktuellt. Då att man tar upp måste sig den tiden med respektive elev eller elever och diskutera varför. man ta

Men det är alltså till den enskilde klassföreståndaren 0 upp

Ja, det blir idagtsjfilvklart.

Hur bör arbetet ñrdelas mellan förberedande och reparerande åtgärder och hur kan dessa utformas Och 0 kan fördela detta mellan nationella myndigheter, skola, riksdag, departement och mellan skolhuhur man vudmannen faktiskt har väldigt stort för skolan i decentraliserad skola som ansvar en

Det måste bygga har värdegrund, något alla lärare kan ställa att man en gemensam som så inte del kollegiet har värdegrund och resten drar iväg åt ett annat upp - att en av en håll. Det skapar splittring. Det är den första infallsvinkeln som vi måste titta på. en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

operatörens perspektiv

Robert Hultman, Tele2: Robert Hultman är informationschefha: 7êle2 AB.

"Allt som tillåter ska få förekomma på Internet"

yttrandefriheten

Inledning Detta avsnitt belyser en Internet-operatörs perspektiv.

Budskap Med Internet har yttrandefriheten rått konkret, reell innebörd för många fler.

en Internet har gjort eller mindre abstrakt frihet till möjlighet. Ingen som

en mer en arbetar med Internet önskar onödigtvis begränsa Internet-användarnas yttrandefri-

het. Det finns för Internet-operatör ingen anledning att inta en annorlunda eller

en

vad yttrandefriheten medger Internet än vad lagar och domsto-

strängare syn

lar har.

Yttrandefrihet Internet människor möjlighet utbyta erfarenheter och kunskaper. Det också möj-

ger att ger för allt fler lighet uttrycka och bemöta åsikter, skapa opinion och påverka. Internet gör det möjligt

att att sprida litterära, musikaliska och konstnärliga uttryck

Internet är ett medium i jämförelse med andra medier kräver lite tekniskt kunnande

som av och tekniska och ekonomiska I jämförelse med andra medier når stor och

resurser. man en internationell publik. På Internet deltar vill, i internationellt samtal där

man, om man ett intressen, än geografisk tillhörighet, är det kriterium talar med.

snarare som styr vem man

Med Internet har yttrandefriheten fått konkret, reell innebörd för många fler. Internet har

en gjort eller mindre abstrakt frihet till möjlighet.

en mer en

Operatörer vill Allt detta viktigt komma ihåg ska förstå Internet-operatörerna inställning i de

är att om man inte begränsa etiska frågorna Internet. jag törs säga att alla arbetar med den svenska delen av In-

runt som

väldigt starkt och påtagligt känner att det de gör i sin dagliga gärning, har en mycket

ternet vidare betydelse bara arbete eller affärsverksamhet.

än att vara ett en

Därför vill ingen arbetar med Internet onödigtvis begränsa Internet-användarnas yttran-

som defrihet. Som Internet-operatör har Tele2 ingen anledning att inta annorlunda eller

en

vad yttrandefriheten medger på Internet än vad lagar och domstolar har. strängare syn Tele2s inställning är att allt yttrandefriheten tillåter ska förekomma de delar av

som Internet Tele2 administrerar. Vår inställning skiljer sig därvid inte från de andra större

som operatörernas.

Internets slagkraft, snabbhet och spridning används ibland för särskilda

som argument att regler ska gälla för Internet. Andra att och oerfarna användare som nu

argumenterar omogna har rak kanal till skulle ställa krav på någon tar för vad publi-

en mottagarna att ansvar som

Den vill komma till tals i TV, radio, tidningar eller böcker måste erfarna, ceras. som passera

och omdömesgilla redaktörer och publicister. De argumenterar så vill också gärmogna som

snabbt diskutera de tekniska eller administrativa lösningar skulle göra särskilda Inna som

ternet-regler möjliga.

Motivet yttrandefriheten är begränsad till skydd för andra människor. Det finns in-

är att

skränkningar mot förtal, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring m m.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Särskilda regler Men de yttrandefrihetslagar finns, fungerar också för Internet. Det inte får trycka i som man behövs inte tidning eller bok får inte publicera Internet. en en man

Några andra regler behövs inte, trots Internets snabbhet och spridning. Internet kommer inte hem i brevlådan. Internet basunerar inte budskap till människor väg till jobbet eller ut skolan. För att över huvud taget hitta någon information Internet måste söka rätt man den. Ingen behöver därför utsättas för information inte vill ha. som man

Några särskilda regler för yttrandefrihetens omfattning Internet behövs därför inte.

upplysning I fråga och oerfarna Internet-publicister är det inte ett tekniskt eller ett admiom omogna och utbildning nistrativt problem. Det är upplysnings- och utbildningsfråga. Det handlar att sprida en om kunskap reglerna. Det handlar att skapa förståelse för vilka konsekvenser påståenden om om människa eller människor kan få. Om att sprida gammal god argumentaom en grupp av tionssed att diskutera sak och inte person. -

Den vill sprida förtal, barnpornografi eller hetsa mot folkgrupp kommer inte att ta insom tryck strängare regler. De lagar vi har är fullt tillräckliga och helt tillämpliga Internet. av

Operatörer mot En Internet-operatör är dock sig domstol eller myndighet med uppgift att konvare en en abuse trollera att lagarna följs.

Däremot är det bara operatören har praktisk möjlighet att inskrida och vidta åtgärder som en det material bryter mot lagar eller mot den särskilda etik, den k netiketten, mot som s som utvecklats Internet.

Tele2 och de andra större Internet-operatörerna har därför k abuse-funktioner. s

En användare hittar material uppfattar bryter mot lagar eller mot netiketten som som man kan göra anmälan med epost till abuse-funktionen. Abuse granskar det som anmälts, tar en ställning till det är ett brott avtalet mellan kunden och operatören, vilket det är om om mot det bryter lagar eller netikett. Om innehållet bryter mot avtalet stängs kunden I de mot av. fall det är ett lagbrott anmäls det till polisen. Om det anmälda materialet inte finns en hos den operatör tagit anmälan, vidarebefordras anmälan till den berörda server som emot operatören.

operatörerna har skapat en struktur för att så sätt fånga upp yttrandefrihetsbrott. En struktur bygger hjälp från vad polisen brukar kalla den detektiven allmänhesom stora ten. En är många gånger större än vad Internet-operatörerna själva skulle kunna resurs som mobilisera för att granska Internet.

Det är dessutom struktur bygger det allmänna rättsrnedvetandet och användarnas en som etiska Två faktorer är absolut grundläggande för ett fungerande normsystem. normer. som Och det gäller naturligtvis även Internet-etik.

ITkommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Robert Hu|tman,Te|e2

Utfrågare:

Anne-Marie Eklund Löwinder, avdelningsdirektör vid Statskontoret. 0 Jacob Palme, professor i datavetenskap vid Stockholms universitet. 0

Abuse-grupper kan lite olika hos olika operatörer. Finns det risk för att abuse-grupperna ägnar sig se ut en åt Ar det något de borde göra de inte gör Vem ska istället åt något som de inte borde ägna sig som som göra det abuse-grupperna inte borde göra som

idag inte åt någonting de inte borde. Det är funktion hos

Abuse-grupperna ägnar sig som en

inte tjänar och den krassa verkligheten till det fungerar det operatören som pengar ser att

sättet.

Det avtal kund tecknar med sin Internet-operatör, åtminstone de större, är utformat som en sådant något bryter lagen så bryter också mot avtaett sätt att om man gör som mot man let med Det är naturli bara efterlevnaden avtalet som o eratören er oPeratören. av de fall handlar brott sker dessutom polisanmälan. Då är det polisens sak att sig I som om utreda och åklagarens sak väcka åtal, precis i vilket brott helst. att som annat som

Sedan det inte abuse-Hinktionens uppgift att hjälpa till att upprätthålla några strängare är det får inom för skolan, biblioteket eller utfärdat normer, utan man göra ramen var man nu

ramarna.

Om abuse-grupp upptäcker någonting de har anledning att agera mot som ligger på en annan seren som önskemålet till den driver den andra servern ver, vidarebefordrar ni då som

.lå

Gäller drivs kunder, hyr fasta linjer er detta även servrar som av era men som av

.li

___________________________________________________________________________________________________-

Om organisation har och hyr fast linje till kan era abuse-grupper då ingripa mot en en egen server en er ligger på sådan server Telelagens 12:e paragraf säger att ni har bara rätt att vägra en fast linje det som en kommersiella skål eller det behövs för att skydda nätets drift mot störning eller att antill ert nåt av om vändare skadas. Innebär det ni inte har rättslig möjlighet att ingripa mot olaglig information på privata att år kopplade till ert nät servrar som

kan kontakta den driver kopplad till vår uthyrda lina fått Vi som servern som är om en anmälan innehållet den. I de fall kunden inte avtal med förbundit sig att mot genom oss

följa vår bedömning vad inte får finnas har ingen möjlighet att ingripa

av som servern, innehållet. Vi har heller inget för vad finns servern. mot ansvar som

Tillhandahållande nät omfattas inte BBS-lagen. I det fall vi blir uppmärksamma av av olagligt material sådana kan anmäla detta till polisen. servrar,

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Yttrandefrihetsaktivistens perspektiv

Jan Axelsson, Flashback: jan Axelsson är redaktör för Flashback.

är men försvarbart Nätet dock sällan spam"

"Mycket tvivelaktigt på -

Inledning Detta avsnitt belyser information och företeelser Nätet i ett yttrandefrihetsperspektiv.

Budskap Det finns mängderinformation och företeelser Internet i högsta grad är av som tvivelalniga, dess existens är eller orsak ändå försvarbart. Det finns men av en annan också företeelser Internet är mindre försvarbara. Spam är ett exempel. som

Spam är inte Spam d reklam via email eller i olika diskussionsgrupper, är företeelse v s att massposta en försvarbart är svår att försvara. som

I fritt samhälle bör varje individ ha rätten att tala och tycka den vill. Det är med ett som andra ord inte produkten marknadsför som man ifrågasätter, utan det sätt som som man marknadsför den på. Idag kan enkelt via Internet köpa CD-rom innehåller man man en som drygt 20 miljoner email-adresser för knappt 200 dollar. Dessa adresser används sedan till a massutskick rekla.rn. av

Spam jämfört Skillnader mellan och vanlig reklam är många. För den skickar är främst kostnaspam som med reklam derna intressanta. Med slipper portokostnader och det tar tidsmässigt väldigt kort spam man tid sin reklam. För innebär detta att riskerar att mängder att ut mottagaren man av oönskad till sin brevlåda. I vanliga fall kan sätta skylt på dörren med texten post man upp en Reklam undanbedes. Denna valmöjlighet existerar sällan Internet, åtminstone inte när det gäller Hamnar du i spamregister kan du med tiden i stort sett hur mycket spam. ett reklam helst i din mailbox. Finns du i detta register får du reklam oavsett du vill eller som inte.

Man kan givetvis kontakta avsändaren och be dem sluta skicka reklam. Har tur att mer man respekterar de detta och upphör med utskicken. Men oftast skickas från felaktig spam en avsändaradress och din adress finns redan med i ett register. Det är bara tidsfråga nu nu en innan fler företag kommer att höra sig med fler erbjudanden. av

När du får reklam i din brevlåda kan du enkelt plocka den och slänga den. Det tar inte upp speciellt lång tid. Men med Internet måste det laddas vilket kostar och tar extra ner, pengar tid du måste uppkopplad. Ett problem med är mottagarens riskegenom att vara annat spam missa viktiga brev då skillnaden mellan olika email endast är rubrikerna. I vanlig post rar att kan lätt bort oviktiga försändelser och snabbt vad är reklam/brev, man sortera man ser som

vykort, räkningar o s v.

När det gäller Usenet är problematiken kvar. Spam gör att diskussionen riskerar att spam

bli störd. Varje diskussionsgrupp har speciell inriktning och denna bör respekteras.

en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

När är Det finns områden där är försvarbart och där det är tvivelaktigt ifall det är just spam spam spam.

Exempel företag erbjuder sina kunder möjligheten tips senast nytt och

försvarbart är när ett att om eventuella kampanjer via email. Kunden önskar här företaget skickar dessa upplysningar att och då är det inte längre spam.

Problematiken med dessa listor kan lägga till vänner tror är intresserade. är att man som man De får då dessa tips skickade till sig fast de aldrig önskat dem. Det är därför viktigt att samt-

liga listor har tydlig information hur gör för att deras register. Kan man inte om man ur lämna utskickslista är det uppenbart endast då. spam - men

Ett och betydligt komplicerat exempel bygger verklig historia. En nazistisk

Ett komplicerat annat mer en

fall i praktiken organisation i Sverige lyckades Internet-uppkopplingarna till samtliga kunders

tag en emailadresser, uppskattningsvis omkring 70 000 adresser. Man skickade sedan propaganda

till samtliga. Det någon tyckte detta försvarbart. Internetvar om ens som var valde efter detta spärras så det inte möjligt att skicka post mellan

uppkopplarna att att var

den politiska organisationens domän och den nämnda Internet-leverantören.

Detta eftersom informationen inte önskad från mottagaren. Propagandan som var spam var skickades nyhetsbrev har ett flertal frivilliga prenumeranter. Nyhetsbrevet som var ett som sådant därför inte först när det skickades vidare till inte ha var ren spam, utan personer som de önskat informationen blev det Två frågetecken kan dock ställa sig efter denna spam. man historia. Hade detta agerande varit försvarbart ifall avsändaren inte varit någon organisation En kan skicka brev till människa, även ifall

utan en privatperson privatperson ett en annan

han eller hon inte känner och denna har aldrig önskat något brev från avsändaren. personen

En fråga kan ställa sig är ifall det försvarbart från Internet-leverantören annan som man var neka kunderna mail från denna domän. Flera Internet-leverantörernas kunder nekas att av helt plötsligt detta nyhetsbrev. Här nekas också utomstående att kunatt prenumerera en kontakta denna organisation leverantören blockerar all email deras domän. na p g a att Agerandet felaktigt frågan är också vad de skulle ha gjort annars för att skydda sig var men mot upprepade försök av spam.

En företeelse ligger nära är mail bømbing. Detta innebär att anonymt postar Mailbombning som spam man hundratals, ibland tusentals email till Konsekvensen blir att det tar lång tid att en person. ladda hem all det är tidskrävande att sortera bort dessa från den vanliga posten. post samt att Detta förekommer även mot diskussionsgrupper.

Konsekvensen här för email. Manualer och informationer hur mailär samma som om man bombar tvivelaktigt ändå försvarbart. Att utföra dessa mailbombningar är dock är men är aldrig någonsin försvarbart något helst perspektiv. Dessa har bara ett syfte, nämligen ur som att förstöra.

Samma sak gäller datavirus. Kunskap och information relaterat till datavirus kan i många fall Datavirus tyckas tvivelaktigt ändå försvarbart. Spridandet datavirus däremot igen. men är av gynnar

En sak däremot nästan alltid är försvarbart är hyperlänkning till andra sidor oavsett insom

nehåll. Möjliga undantag är exempelvis länkning är vilseledande eller uppenbart organi-

som serad och olaglig verksamhet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet"

utfrågning av Jan Axelsson, Flashback

Utfrågare:

Ana Valdés, journalist och författare. 0

0 Olle Wästberg, liberal publicist.

I Flashback, du år ansvarig för, finns allt möjligt information om och kontaktmöjligheter till ud- 0 som som da sexuella aktiviteter, bombrecept, vapen, indoor marijuana cultivating och framför allt länkar till ett otal nazistgrupper hel del år uppenbart olagliga när det gäller hets mot folkgrupp. Lägger du som varav en individ någon etisk aspekt eller värdering när du sätter sådana här länkar som underlättar åtkomsten upp denna information av

Ja, det gör jag därför min tanke är och jag har också funderat den att det innebär att - utomstående kan insyn och också del deras argument. När läser t att ta av man om ex nynazister, finns det sådant är hets mot folkgrupp, får en sida det hela. Men om som man av du får del kan du också ökad kunskap och därmed också krossa värdeta av argumenten

ringar du tycker illa om.

som

Jag inte löser någonting att tysta och försöka att lägga locket på. Intror att man genom ner i dessa världarna är väldigt nyttigt. Nazism är sådant exempel. Revolutionism är ett annat syn exempel där människor har lång lista med där utomstående inte har möjen argument, men lighet del denna information. Jag vinner väldigt mycket att ta del att ta av tror att man av den informationen för att sedan kunna vända sig emot dem.

Bombrecept då 0

Bombrecept finns i arkiv där jag har samlat olika underground-relaterad inforett typer av mation och där du också får insyn i vad sprids i den världen. Den första gången en som som sådant material kom riktigt ordentligt boken Anarchist Cook Book i början ut var genom 1970-talet. Sedan har detta fortsatt att komma ut gång gång. av

Jag har valt lägga de bästa recepten och de bästa områdena och bästa grejen inom att upp varje område för överblick vad händer i den världen. att en som

En förutsättning år att människor är kapabla att förstå innebörden och att bedöma sådan information. 0 Men många år väldigt Hur kan 12-åring förstå sammanhangen i vissa argument eller hantera ett unga. en bombrecept

Det där problem. Därför är frivillig alternativ. Det får i form filtreär ett censur ett man av ring kan användas både föräldrar och skolor och inte ska missbrukas. Men det är som av som lätt skola filtrerar bort allting. En skolelev måste fritt kunna ta del information att en av för skolarbete i ämnet. Det exempelvis ska filtrera bort är pornografi, att gör ett som man hets folkgrupp, satanistisk information eller bombrecept. Men det ska vara filter som en mot frivillig -inte att det från stat eller via lagstiftning sker filtrering. censur

Någon form PICS-ñltrering 0 av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Där det går att bedöma graden t våld eller explicit sexuellt språk 0 av ex

Ja, där kan in vad är acceptabelt och vad ska

mottagaren genom en parameter styra som man

tillgång till.

Det något jag tycker ska utveckla i större grad, så att det kan användas

är som att man av föräldrar, skolor och bibliotek.

Varför år direktreklam oetiskt än bombrecept och hets mot folkgrupp 0 mer

Därför direktreklam tvingas på. Jag däremot skickar inte information, alltså är det

att man ut

du går När någon dig med budskap har du rätten att ungefär som när gatan. stoppar ett

och lyssna vad de du har också rätten vidare. Men direktreklam stanna säger men att

-

hela tiden. tvingas man

Allting ska frivilligt. Man ska inte kasta någonting andra människor.

vara

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Den enskildes perspektiv

Jan Sandred, Datateknik: Sandrea redaktör på tidningen Datateknik oc/Jförfättare till Etik och Internet an är - en mø-

ralis/e kompassi Lybenynzden".

"Nätet och kräver att vi individer tar ansvar"

oss helt nya friheter som ger

Inledning Detta avsnitt belyser Nätet från den enskilda människans perspektiv.

Budskap Internet människor helt friheter framföra åsikter, missionera för oliger oss nya att ka vad helst, berätta vad helst. Men det ställer också

livsåskådningar, sälja som som

helt krav. Vi iår individer. Om vi vill att Internet ska något nya ett ansvar som vara användbart, måste vi visa hur det ska Internet lär inte utan vara. ut ansvar, Internet är något vi skapar tillsammans. Bara vi själva individer kan den som ange

allmänna moraluppfattningen.

Man kan Internet hot eller möjlighet eller inte förhålla sig alls. Allt fler skolor Internet hot se som ett en eller möjlighet använder Internet läromedel. Vi kan handla, skriva brev och göra bankalfärer Intersom Det är också väl lämpar för hitta pornografi, rasism och allsköns bråte. net. att

Ett sådant kraftfullt verktyg kräver goda pedagoger, kan leda och undervisa i hur man som använder det. Internet ersätter inte lärare, tvärt Det kräver än erfarna pedagoger. om. mer

Tekniskt Internet bara sätt distribuera information, ungefär post eller telesett är ett att som fon. Vem helst kan säga vad helst, till helst. Mer dramatiskt är det inte. som som vem som

Är vi gör Men till skillnad från alla andra medier kan vi själva direkt påverka innehållet. Därför är det det fel fråga vad Internet Det är det vi gör det till. Vi skapar Internet inte dom. det till att -

Om jag tycker någon hemsida framför korkad idé sätter jag snabbt alen upp en egen som ternativ. Vi individer kan direkt och kraftñillt påverka innehållet villkor som samma som

regeringar och multinationella företag.

EUs, den svenska regeringens och Datainspektionens envisa försök att styra innehållet är förlegat. Internet går lika lite det förbjuda dåligt väder. Ska vi åtala att censurera som att Telia för folk snackar i telefon Ska vi stämma Posten för att de distribuerar sexvideo att sex

via postorder

Tydlighet borta Vi har lagstiftning i Sverige reglerar vad är tillåtet och förbjudet. Den speglar en som som den allmänna moraluppfattningen. Tio Guds bud är enkla och kraftfulla. Du ska inte stjäla med Internet

är tydligt nog.

Men med Internet är tydligheten borta. Internet är världsomspännande och låter sig inte regleras. Innehållet är i alla länder, hänsyn till olika lagar och uppfattningar. Var samma utan går mellan frihet säga vad vill, religionsfrihet, och hets mot folkgrupp Alla gränsen att man religiösa urkunder Bibeln och Koranen innehåller rasistiska påståenden och världsliga som direktiv. Vad kränkande pornografi och vad är konstnärligt uttryck Vad är tillåten opiniär onsbildning och vad är straffbar uppvigling

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet"

Ger helt Internet helt friheter. Frihet att framföra åsikter, frihet att missionera för olika oss ger oss nya friheter livsåskådningar, frihet sälja vad helst, frihet berätta vad helst. Men det ställer nya att som att som också helt krav vi får individer. Om vi vill att Internet ska något nya ett ansvar som vara användbart, måste vi själva visa hur det ska vara.

lär inte Internet något vi skapar tillsammans. En enskild eller Internet ut ansvar. är person myndighet kan inte bestämma vad ska tillåtet eller inte. Det går inte. Inställningen som vara måste komma naturligt och inte statligt förmyndarskap och direktiv. Det blir bara ensisom digt och inskränkt. Det är bara vi själva individer den allmänna moraluppsom som anger

fattningen.

Andra kan inte En god moral och rätta på etiska frågor kan inte dikteras andra. Man måste förstå. svar av diktera etiken Frågorna rätt och fel måste bearbetas själva individer. Moral består inte i om av oss som första hand teorier kan lära eller Den måste komma inifrån, förankav man ut ta emot. vara rad och levande. Etisk reflektion går inte plugga in. Den måste komma individens att ur eg-

frågor och för att ha någon verkningskraft.

na svar,

Vi har alla intuitiv grundinställning till vad borde tillåtet och vad som inte är en som vara Men Internet ställer många saker sin och ifrågasätter sådant vi tar för självgod ton. spets klart. Enkla slagord från förr räcker inte dagens förskjutningar i och upplösning mot normer

gamla värderingar. Det är bara kunskap rår rasism och moralupp-

av gemensamma som

lösning.

Mängden gör Internet bestod i 1998 275 miljoner hemsidor. Mängden ökar med åtta sidor i mars av seokritiska kunden. Överblicken är för längesedan förlorad. Vi blir okritiska. Därmed ökar möjligheteross för mindre nogräknade individer, skumma företag, organisationer och regeringar att utna

nyttja vår godtrogenhet.

På Internet är alla publicister. För några år sedan fanns det knappt ett tusental personer som

beslut i Sverige. Idag kan alla med Internet-anslutning leka journalister och

tog publicistiska

författare. Vi har fått miljontals potentiella skribenter kan publicera sina åsikter, konspisom rationsteorier och skvaller urskiljning eller omdöme. Det mesta som finns Internet utan har oklar avsändare och grumlig betydelse. en en

De allra flesta böcker och tidningar är faktagranskade och redigerade. Men det mesta In-

ternet liknar förlagens tefuseringshögar.

Det är faktiskt revolution, paradigmskifte. Verkliga paradigmskiften handlar inte om en ett teknik eller produkter, det handlar perspektiv. Internet helt nya perom att nya ger oss

spektiv.

Och det kommer att ställa andra krav oss.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998:God etik på Nätet "

Vi måste lära Utan kunskap är all information värdelös. Därför är källkritik och analytiskt tänkande det att källkritisera viktigaste vi individer har lära Både för att tolka informationen och för att som att oss. preinformation, Internet. sentera egen

Åsiktsfrihet och handlingsfrihet grundläggande inom samhälle. Men många det är ett tror att bara är den handlar bår ansvaret för sina handlingar. Då blir moralen privat. Då som som står det individen fritt överskrida etiska gränser. Allt vi säger, gör och tycker påverkar andatt Vi har makt göra våra liv och andras till ett helvete. Vi har också makten att välja ra. att egna att ta ansvar för våra liv, att vårda och skydda våra medmänniskor.

Bara själva kan göra det valet. Vi har makten att för knark på Internet, men vi propagera har bara rätt göra det för själva. Att säga det är och ensak att knarka, är att oss att vars ens inte sak. Man kan titta bort medan andra drunknar och kan i att andra samma man strunta

tillverkar splitterbomber.

I och med att vi har makten att välja, har vi också makten att ta låta bli att ta personligt an- Det är inte det tyska folkets plikt att göra judarna feta Tysklands bekostnad, skrev svar. Hitler i Mein Kampf.

Hur kan vi bli I paradigmskifte etableras helt världsbild. Man utgår från helt förutsättningar, ett en ny nya klokare helt problemställningar. Ett paradigm är också förebild. Den avgör vad vi nya en anser vara

betydelsefullt, det är inte förebilden åstadkommer förändringen, utan förändring-

men som i sig ändrar förebilden. Och förändringen kommer oftast oväntat. En de arna som av mer överraskande är Internet.

Internet är inte framtiden. Den har redan inträffat. Internet är historia. Vi lever i högsta grad med Internet. Frågan är hur vi ska använda det för bli klokare i framtiden. Inte bara rikaatt eller välinformerade. Det räcker med att surfa runt kvart för att inse att alldeles för re mer en många idioter samlats Internet. Det är precis i verkligheten. Bara billigare och tillsom

.sarxialâsiâá-

__________________________________________________________________________________________-

Var och må Yrkesetik är något utformar sig inom tradition, det finns inget inom Internet att en som en men utveclda etiken falla tillbaka på. Användaretiken har heller inte någon tradition Den måste utvecklas aktivt och av var en.

Utfrågning av Jan Sandred, Datateknik

Utfrågare: Advokat Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå.

Teol dr Erwin Bischofberger, jesuitpater.

Ett Hera olika etiska för olika Även de flesta inte tycker 0 bekymmer år att det finns normer grupper. om att ska döda och inte heller stjäla, vet vi att det finns på Internet tycker att allt ska vara fritt man grupper som medan andra att allting inte ska vara fritt. Båda grupperna anser sig väl ha lika starkt etiskt stöd för menar sina respektive uppfattningar. Hur ska hantera det man

Man ska titta hur det fungerar i verkligheten. I större delen världen finns en gemensam av

vårderingsgrund går tillbaka till de religionerna. Det finns ingen anledning att

som tre stora den värderingsgrunden inte ska gälla Internet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Men vi bortser från de absolut grundläggande etiska reglerna som vi alla förhoppningsvis delar, inte 0 om döda, stjäla, ha begår till sin nåstas hustrus v och tittar på den personliga konflikten mellan dem som o s sig ha etiskt stöd för att allting ska fritt och de som anser sig ha etiskt stöd för att allting inte anser vara ska uppträda med och hänsyn till andra ska vara fritt utan att man ansvar

Allt utgår givetvis från diskussion. Hela Internet är diskussion. Frihetsförespråkarna en en människan är myndig och därmed bäst kan avgöra själv i alla situationer. De memenar att den marknaden befriad från statlig inblandning, ska samhälnar att rena kapitalismen, styra

let och Internet.

otänkbart låta marknadskrafterna reglera de etiska reglerna. Staten ska visserligen Det är att i hur ska bedrivas, mindre kan medicinska forskningsresultat ifrå-

inte lägga sig forskning än

folkomröstningar. Staten kan heller inte bestämma vad är vacker eller ful gasättas genom som konst, eller vilket företag ska tjäna Men i totalt marknadsekonomiskt sätt ett pengar. ett samhälle det köpkraften och betalningsförmågan d de med beär som styr, v s mest pengar hur samhället ska utformas. Det innebär ekonomiskt i samhället, stämmer att svaga grupper barn och saknar inflytande över marknaden och därmed

som låginkomsttagare, pensionärer

inte kan påverka utvecklingen samhället. av

uttalar frihet Internet glömmer bort huvudfrågan. De för filosofisk

Många som sig om en

diskussion där orden förbud och reglering har negativ klang som luktar

om rättigheter en

moral. De iakttar hur verkligheten är och använder sedan observationerna som

gammaldags

för det borde just det sättet. Men verkligheten är inte god och befrämargument att vara inte automatiskt det Det orimligt marknaden alltid gör rätt. Det är jar rätta. är att tro att inte rimligt ekonomiska vinster ska överordnas frågor rätt och rättfärdighet, rättvisa att om

och solidaritet.

De total frihet Internet använder marknadsekonomin som ett trossystem

som förespråkar

med anspråk. Marknaden beskriver möjligen bara omvärlden, men den

pseudovetenskapliga

är desamma i den marxistiska sätter aldrig normer. Frihetsförespråkarnas argument som sovförtecknen där de Skillnaden är i marknadsekojetekonomin, även om var motsatta. att en nomi drivs aktörerna enbart egenintresse. De vill ha starkare ställning marknaden och av

maximal avkastning kapital eller egen vinning.

satsat

Demokratin blir lidande de folkvalda politikerna avsäger sig rätten att föreskriva

givetvis om

för marknadens agerande, i bolagsstyrelserna sitter långt från de anställ-

regler synnerhet om

da, kanske till och med i världsdel. en annan

Goda underlättar för vetenskapen, konsten, religionen och näringslivet. Lika lite

politiker

kan demokratins regler vetenskapen, inom näringslivet, konsten eller

som man applicera

religionen, kan kräva självbestämmande överallt inom samhället. man

I marknadsekonomi blir människans värde bara vad hon presterar och inte vad hon Ett en helt fritt Internet fascism och anarki. ger

Så för allt ska fritt, bygger inte på någon etisk princip 0 den gruppen som står att vara

Nej, den har ingen genomtänkt etisk princip.

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Man vet inte vad år etiskt rått och riktigt bara tittar på verkligheten. Ibland år det etikens som om man uppgift att förändra verkligheten, alltså att ifrågasätta verkligheten. Mycket av våra etiska uppfattningar kommer inte bara från religionen, utan framför allt också från den grekiska ñlosoñn det år vi inte glömma.

Fråga det bara kunskap skapar etisk medvetenhet Kunskap utan empati kan bli destruktiv. Det som år den judiskt kristna traditionen med kärlek och empati som behövs för att kunskapen utvecklas åt rått håll. Därför behövs just detta äktenskap mellan kunskapsbegreppet från den grekiska filosofin och kärleksempati-begreppet från den judiskt kristna traditionen.

Fråga Var ñnns det rasistiska uppfattningar testamentet i nya

Svar på fråga I botten måste ha kunskap vad allting betyder, sätta det i ett man en om sammanhang och att kunna kritisera den information hittar. Men kunskapen i sig man måste, helt riktigt, naturligtvis ha en etisk grund att stå på.

Hur beter sig när har 12-åring framför skärmen surfar runt och hittar en man man en som sida han inte bör se Han sitter naturligtvis tillsammans med förälder eller lärare som en som kan undervisa, leda och förklara hur det ligger till.

Barn är födda nyfikna och har rätt att det. De har rätt att svar alla frågor. Det är var också vuxenvärldens lära barn använda verktyg, oavsett det är knivar eller ansvar att om synålar. Internet skiljer sig inte från andra verktyg, många beslutsfattare tror att elever men blir självgående med datorer datorer ska kunna ersätta lärare något sätt. Det är precis - att tvärtom.

Svar på fråga 2: Det finns världsliga värderingar i alla religiösa urkunder. Paulus Titusbrev lzl0-l4 Nya Testamentet, i hela 5:e Mosebok framförallt kapitel 7 och Psaltaren ur stort sett 79:6 är bra exempel rasistiska uppfattningar i Bibeln.

Det viktiga för kyrkan och skolan är betona det centrala, bevara brokigheten och föratt att klara vad är relevant och förpliktigande idag, inte att någon helig bok är fullkomlig och som ofelbar. Varje religiös urkund är produkt sin tid. Det går inte att sortera ut sådant en av egen stötande eller uppfattningar kärlek och rätt. Varje generation och varje tid tilltalas som är om eller störs bort olika sätt. Censurerar blir det fundamentalism. man

Det är sak med Internet. I och med att kan välja att mer eller mindre anosamma man vara speglar nätet människans själ bra. Från början är det tomt och fyller det med nym, innehåll. Vi behöver hänsyn till sociala Därför blir innehållet ohämmat. inte ta normer. Ibland blir det rätt, ibland fel, livet i allmänhet. Det blir blandning högt och lågt, som en av fest och vardag, brutalitet och ömsinthet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998; God etik på Nätet

Fria "Vem är intressent i en etik"

inlägg: god

"Kristna etiken johan Groth, Skolverket Vi kan hela tiden falla tillbaka något slags kristen judisk muslimsk botten, du ska inte stjäla. Men det finns ingen total enighet detta. Världen är räcker inte" t ex om den kristna judiska särskilt eftersom Internet är globalt. Vi får inte

större än gemenskapen,

glömma det kan finnas andra religioner och andra traditioner som har en annan grund. att

Vi får inte det för lätt för och bara säga vi den kristna etiken och så kör göra oss att tar

den linjen i Sverige.

Exempel: I skolan där många länder och traditioner finns representerade,märker att i vissa länder det oetiskt flickor lyssnar musik. Vad ska göra då Vi kan inte bara är att ta aviden judiskt kristna traditionen; vi måste tänka det är bredare och först

stamp grekiskt att

definiera det.

Erwin Jag delar den uppfattningen i världsomfattande etiknät. LIFE-modellen Biscbofbøger,jesuitpater: ett Det också därför jag positivt inställd till det paradigmet. Jag har själv försökt kan fungera" är som är nya banta reducera och koncentrera det inte bara kommer från den judiskt kristna, att ner, som grekiska, muslimska traditionen. o s v

LIFE-modellen något internationellt acceptabelt och FNs deklaration de mänskliär t ex om byggd sådan grundmodell där de olika kulturerna kan reduce-

ga rättigheterna är en stora

till fast grund ras en

att bejaka Livet,

skydda Integriteten hos varje människa,

att att befrämja Framtiden och

Ansvaret för Markus Boberg, Kommunikatiomdepartementet: Efter att ha följt Flashback under ganska lång tid frågar jag Jan Axelsson: Vilket du för dina och det publiceras nowsservrar ansvar tar newsservrar som där

Axelsson, Fhsbbac/e: Samma i sett övriga Internet-leverantörer i Sverige. fan ansvar stort som uppenbart olaglig information och det har vid tillfälle också hänt att jag har Jag stoppar ett stoppat bild. en

Markus Kommunikationsdeparteønentet: I rubrikerna dina det ut

Boberg, newsservrar ser det finns barnpornografi där Men det stämmer inte, eller som att

jan Axelsson, Für/roade: Det finns diskussionsgrupp handlar pedofili, vilket inte en som om sak det förekommer bilder. Bilder barnpornografi förekommer definiär samma som att tivt inte under helst omständigheter

några

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Det lagliga och Mattias Sya/m, Om jag förstår Robert Hultman Tele2 rätt ni ett likhetstecken ser moraliska mellan vad lagligt och det är moraliskt. Om någonting bryter mot lagen är det det som är som därmed också omoraliskt och kan kopplas bort. Är det korrekt

Robert Hultman, Tele2: Strängt har väl det är moraliskt vidare aspekter än vad lataget som har. Men praktisk operationalisering vad är moraliskt, är lagen det bästa som gen som av som vi har.

Mattias Svahn, Men är Tele2 då övertygad svensk lag, såsom den är i maj 1998, om att täcker sådant skulle kunna upprörande eller oetiskt som ses som

Robert Hultman, IZIeZ: Det ligger inte i vår roll operatör att vi ska ändra lagarna, som vi får arbeta med opinionsbildning, kontakter med lagstiftare, för att försöka en ändutan till Men i dagsläget har vi inte något sådant behov.

ring stånd. sett

"inskränkt Jacob Palme, Stockholms universitet: Av vad har sagts hittills får man ett intryck av att syn som etik" etik handlar praktiskt enbart ska tillåta eller förbjuda vissa enstaka typer på taget om man av meddelanden olika slag Nätet. av

Det väldigt inskränkt etik. Det finns många andra handlingar Nätet kan är en syn som etiskt ifrågasättbara och inte behandlar har rätt eller inte att publicera nåvara som om man viss information, skadegörelse, bedrägeri, åsamkar andra kostnader de gon t ex att man som inte har beställt Det finns många andra handlingar kan Oetiska. o s v. typer av som vara

"Vem definierar Per Hultengård, Tzdningsutgivarna: Vi fick tidigare etiken definierad som en genomtänkt

etiken" uppfattning vad är eller ont, rätt och fel, alltså en genomtänkt uppfattning som av som gott inte nödvändigtvis behöver samfälld. I underlagen inför hearingen står det att ett självvara regleringsinstrument behövs för hur uppträder Nätet och det leder fram till frågan man ska tillhandahålla detta instrument. På ankommer det definiera etiken om vem som vem att Vem är det ska tillhandahålla den som

En del inlägg hittills verkar tyda på ska göra det. Då tycker inte jag att det är etik att staten

normgivning. Är det överhuvudtaget IT-

längre, utan snarare en ens staten, t ex kommissionen, ska sig in definiera etiken, i de rekommendationer som har som ge att t ex aviserats Är det inte maskerad lagstiftning vi talar då Vad betyder det för ytten som om randefriheten

Peter Stockholm universitet ørdjårande: Det är fråga söker sitt i hela SeipeL en som svar

denna hearing. jag kan mycket väl tänka mig slutskrivningarna landar i att detta inte är

att för den och den myndigheten, bortsett från lagstiftning, etc. Ingen vet nu var detta ett ansvar landar. Frågan kommer i allra högsta grad levande under arbetets gång. att vara

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

"Amerikanska Ana Valdés, författare: Vi är ganska eniga kring den etiska medborgarkonñikten. Men frågan värderingar Vem bevakar bevakarna Vem kommer helt enkelt statuera vad är den rådande är: att som etiska som gäller i allmänna situationer normen

De tekniska verktygen skapasmestadels i Amerika, och NetNanny, och de

typ CyberSurfer

obarmhärtigt allting har med göra. Men de tillåter allt censurerat nästan som sex att om va- Varenda vapensajt i USA är öppen och offentlig att i den amerikanska lagstiftpen. p g a ningen är allting med förbjudet och allt med är tillåtet. sex vapen

Då är Ska vi denna amerikanska tolkning Detta är ett dilemma om man anamma ska skapa mångfaldigt och verkligen konñiktfritt och dynamiskt innehåll. Då måste ett från den amerikanska tolkningen och försöka in helt andra värderingar. kunna lösa oss

Ibland kan det etiskt bryta lagar. Är det etiskt för- Lagbrott etiskt Peter Curman, förfâttarez vara rätt att mot rätt ibland Sverige lägger i Turkiet förbjudna kurdiska Internet

.svarbartt att ut texter

u

"Abusafunktion johan Åbergjurist, SHM Diskussionen hamnar lätt i den enskilda individens moral- och

och friheter etikuppfattning. Något är väldigt viktigt och jag märker när operatörerna och som som - Jan Axelsson talar, är för någon etik och moral. Där ligger även att man tar ansvar annans egentligen den kontroversiella

Det förefaller lite lustigt operatörerna slår sig för bröstet och säger att yttrandefrinär man heten och tryckfriheten ska skyddas till vilket pris helst och samtidigt inrättar abusesom funktioner där kopplar sina abonnenters avtal till lagar och det kallar för netiman man kett, alltså någon moral- och etikuppfattning teleoperatörerna kan använda sorts egen som sig för att stänga av sina abonnenter. av

Det viktigt titta detta och förstå deras viktiga roll allt. De är inte bara budbäraär att trots i detta fall, de är någonting större när jag enskild individ har möjlighet att pubre utan som licera vad helst Nätet. som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

C:

Tema

för att etik Nätet

Vad kan och borde göras skapa en god på

Översikt

Inledning Temat för denna del är diskutera vad har gjorts, kan och borde göras för att skapa en

att som god etik Nätet.

Bland frågeställningarna är tekniska åtgärder, lagstiftning och självreglering samt organisato-

riska åtgärder.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Tekniska åtgärder Vad finns redan gjort Vad kan göras

Jacob Palme, Stockholms universitet: Iacøb Palme är prøfêssori datavetenskap vid Stockholm universitet.

är kända sedan men används märkligt lite"

"Tekniska metoder länge,

Inledning Detta avsnitt belyser några tekniska åtgärder finns för att skapa viss ordning Nätet:

som

Budskap Teknisk kan bra, har begränsningar. Social filtrering kommer

filtrering fungera men

bli och Internet i framtiden.

att mycket

Anonymitet Anonymitet finns det möjlighet till Nätet. Det kan ha både för- och nackdelar. finns på Nätet

Nackdelarna kan göra oansvariga handlingar under skyddande anonymitet. Det

är att man kan svårt påverka någon den vill påverka inte går att nå med särskilt bra

vara att om man metoder.

Fördelarna med anonymitet skulle kunna att det kan möjliggöra för folk att diskutera

vara personliga problem de inte skulle våga diskutera. Det också möjlighet att de

som annars ger kan missförhållanden de inte skulle kunna yppa.

yppa som annars

Flera tekniska Detta med anonymitet är viktigt från teknisk synpunkt. Det finns ett antal tekniska metoder metoder finns kan både och förhindra anonymitet, elektronisk identifiering, behörighetssom ge som t ex kontroll, elektroniskt sigill, elektronisk signatur och elektronisk försegling. Dessa gör att man kan reda har producerat information, informationen är försedd med en

ta vem som om elektronisk signatur.

Man kan även använda dessa tekniker för låta folk publicera saker anonymt, men så att

att

kan bestämma regler, att det bara är domstol som har rätt att begära att man öppman t ex

förseglingen och reda har skrivit något. Det är tekniskt möjligt. nar tar vem som

Dessa tekniska metoderna har varit kända sedan 20 år tillbaka. Ändå används de väldigt lite. Märkligt att de inte används Det är märkligt dessa tekniker, förefaller så självklart användbara, inte används.

att som

Det kan så behovet inte har varit särskilt tidigare. På den tiden då Internet hu-

vara att stort vudsakligen universitetsnät, det inte så stort problem att hålla koll vad vi gjor-

var ett var de. Men när helst kan komma in Internet, kanske vi får ett ökat behov att

nu vem som av

använder säkerhetsåtgärder.

man denna typen av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Problem att Ett problem är lagring nycklar. Dessa tekniker kräver att man har en ganska lång nyckel. av lagra nycklar Nycklarna är för långa för ska kunna komma ihåg dem utantill, så måste lagra att man man dem någonstans. Den bästa metoden är lagra dem på kort, då krävs det att att smarta men varje dator utrustad med kortläsare. Det kostar Folk har är en smart en massa extra pengar. inte tyckt det har varit värt den kostnaden. att

Vidare behövs komplext certifikatservrar för dela ut de elektroniska nycklarett system av att hålla dem åtkomliga säkert sätt. Och så måste alla standard. na samt att ett enas om en Om de använder Nätet oetiskt sätt inte förser sina dokument med elektroniska som ett signaturer blir de ganska värdelösa. Det finns ingen idag allmänt accepterad standard. Det

finns konkurrens mellan olika standarder. Det finns S/MIME och PGP är helt oant ex som passadetill varandra och inte kan fungera tillsammans.

Vi kan inte ha Man skulle kunna tänka sig i Sverige lagstiftar all information läggs upp Nätet att att som teknik måste försett med elektronisk signatur. Om vi vill skydda anonymitet kan ha möjligen egen vara heten till pseudonyma signaturer bara kan domstolar när någon har skrivit som öppnas av något olagligt. Det skulle kunna lagstifta i Sverige. Men vi kan i praktiken inte göra om det så länge inte andra länder gör likadant. Vi kan inte ha teknik för Internet. en egen

Det förvånar mig mycket lagstiftarna är så ointresserade internationellt samarbete och att av så intresserade försöka införa speciella lagar bara i enda land med tanke hur liten av att ett effekt får lagar bara införs i ett enda land. BBS-lagen t ex, kan kringgås som man av som hur lätt helst bara lägger information utomlands. Det som genom att man upp en server finns bekvämlighetsflaggländer erbjuder sådana vill ha det. Det enda som servrar om man rimliga utfärda reglerna för Internet i internationellt samarbete. vore att ett

Går det hitta En fråga folk ställer ibland i fråga tekniska åtgärder är: Kan hitta den som är att som om man ansvarig Om det någon har gjort något Nätet oetiskt eller en ansvarig är som som man anser vara kan då spåra den egentligen har gjort det Svaret på den är

olagligt, man upp som

både och nej. Det beror hur den är har lagt informationen och hur smart som upp

mycket energi man är villig att lägga ner att spåra.

Om enstaka gång lägger olaglig information och om personen som gör en person en upp en det tekniskt duktig är det praktiskt omöjligt spåra har gjort det. Om är taget att vem som han upprepade gånger lägger information sätt kan spåra honom ett steg upp samma man bakåt i När vill göra saker olagligt och göra det svårt att spåra går man många taget. man i Man kopplar sig till dator i USA kopplar sig till dator iAustralien steg taget. en som en kopplar sig till dator i Sverige. Sedan lägger den olagliga informationen. som en man upp För spåra måste väg tillbaka, alla steg. att man samma

Det går göra de sig, gör sak flera gånger, inte för enstaka att om upprepar samma men en handling. Det krävs också viss arbetsinsats spåra dem. flera sådana här hopp en att som har desto svårare blir det spåra dem. Framför allt krävs samarbete mellan inblan-

gjorts, att

dade i olika länder. I detta exemplet jag nämnde hoppade först till USA, sedan som när man till Australien och sedan till Sverige kanske behöver hjälp polis i alla länderna för man av tre

kunna spåra den olagliga handlingen.

att

De allra flesta lägger saker är oetiska eller olagliga Nätet, är inte personer som upp som särskilt De använder sig inte dessa avancerade metoder. Därmed går det smarta. av smarta lätt spåra. Det sagda är naturligtvis extremfallet, då förövarna är mycket mesta att nyss

och är beredd lägga mycket energi att spåra dem.

smarta man att ner

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Filtrering En metod för att bli med saker inte vill ha på Nätet är filtrerin Med filtrering av som man har någon olika sätt stoppar information. Filtrering menas att man typ av program som

kan personlig filtrering, jag har filter hjälper mig att hitta det jag

vara en att ett som som tycker är intressant. Det kan har ett filter för att avgöra vad de släpmest vara en server som fram i sin Usenet News-server kunde använda filter för att stoppa vissa per server, en t ex meddelanden. Det förekommer också i Usenet News självreglering bygger på filten som en reringsmetod för bort saker inte bör finnas redan i själva servrarna. att ta som man anser

Filtrering kan också användas lagstiftare för bort saker och ting vill ha av en att ta som man förbjudet. Det finns länder använder sig filtrering för bort saker de som av att ta som anser de inte ska låta sina medborgare del De tillämpar sådana metoder är att att ta av. som t ex Kina, Irak, Iran och Singapore.

När det gäller filtrering ska medveten vad tekniken medger och inte. Tekniken Vad filter kan man vara om och inte kan medger filtrera sådant kommer från viss avsändare via viss sändlista, och sådant att som en en är märkt med det är direktreklam med standardiserat märke kan man filtrera bort. som att ett Man kan hitta vissa karaktäristika för saker vill bli med. Sedan gemensamma som man av finns det naturligtvis antal människor har hittat olika metoder att filtrera mot ett som känna igen spam-meddelandena har visst utseende skiljer dem spam genom att att ett som från andra meddelanden. I stort sett kan man säga att de har misslyckats.

De har installerat sina komplicerade tekniska filter och spammarna har snabbt lärt sig att kringgå detta. De utformar sina meddelanden så filtret inte känner igen dem. Jag får att som idag lika mycket i min brevlåda för ett år sedan, trots dessa filter som numera är i spam som drift alla och gör filtrering. Det visar begränsningar i filtnästan servrar som en massa reringen när den vill filtrera försöker kringgå filtrets hinder. som man mot att

Filtrering fungerar inte så dator kan analysera text och avgöra vad är lagligt

att en en som och Det går inte skriva kan upptäcka bild är barnpornoolagligt. att ett program som om en grafisk eller inte. Inte kan säkert känna igen bild är pornografisk, även om ens man om en del försökt mäta andelen hudfärg bland färgerna på bild. Det fungerar inte i genom att en Tro inte filter kan göra allt. Finns bra märkning fungerar filtreringen bättre.

praktiken. att en

Social filtrering innebär det människor sätter märken. Det kan dels författare Social filtrering att är som vara sätter märken sina meddelanden. Det kan också vara andra personer som lägger som egna databaser märkningar meddelanden används för filtrering. upp av av som

Yahoo, fungerar ungefär tidning. Man har redaktör som väljer ut det som är t ex, som en en bäst och bara släpper in det denne tycker är bra. Författaren kan markera sina obsom egna

jekt. Detta fungerar mycket bra när det gäller beroende att enligt amerikansk lag-

porr stiftning är det i vissa delstater olagligt lura folk de själva inte beställt. Men att porr som de medvetna det och själva väljer läsa kan inte dömas. De om är om att porren man som lägger är därför i USA mycket angelägna att märka med en tydlig porrupp porr porren märkning och då kan alltså filtren använda dessa märkningar.

Medlemmarna förening kan filtrera åt varandra. Personer med lika intressen kan hjälpa i en varandra välja det är bäst och värdefullt allt skrivs Nätet. Detta är vad att ut som av som jag kan ganska okontroversiellt när det är frivillig verksamhet där och avgör vilka se en var en filter använder för information eller välja inte emot information. som man att ta emot att ta Däremot filtrering används för tvinga andra filtrerares åsikter vad ska om att en om man tillåta eller inte, blir det givetvis kontroversiellt. mer

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

PICS-standard PICS är välkänd standard för filtrering kan användas för censur och filtrering som en som för filtrering själv bestämmer över. Men det kan också användas och är egentligen tänkt att använman das för alltså när vissa filtrerar för andra och förbjuder andra att ta en censur, att personer del informationen. I USA barn inte mår bra att att folk kysser av anser man t ex att av se varandra skärmen. Då går det filtrera bort sådant för barn. Däremot kan barn våld i att se USA hur mycket helst bilder, så det filtrerar inte bort. Tekniken använder som man man

sig för detta är PICS. av

Andra länder kan ha andra PICS-filter med andra inställningar. PICS bygger social en filtrering, någon människa har gått igenom dokumenten och markerat detta dokuatt att har eller har inte egenskap kan användas för en social filtrering. mentet en som

Social filtrering kommer bli mycket vanlig och viktig Internet i framtiden. att

av Jacob Palme, Stockholms universitet

utfrågning

Utfrågare:

Bo Hedin, chefredaktör, Resumé. 0

Hans Wallberg, utvecklingsansvarig, Sunet.

Skulle elektroniska sigill och elektroniska signaturer med spridd användning underlätta ñltrering 0 - mer -

Om det innebär filtrering folk går med ska filtrera deras meddelanden, så av som att man skulle det kunna underlätta. Om det däremot skulle filtrering sådant där avsändarna vara av inte vill bli filtrerade avsändarna försöker kringgå filtren hjälper det inte ett dugg, så - utan -

länge det inte är obligatoriskt för alla.

De skickar alltså de vill lura på mig information jag inte vill ha, komsom spam, som som

givetvis inte använda sig den verktyg de inte är obligatoriska. De

mer att av typen av om kommer att förse sina dokument med falska elektroniska signaturer, som ser ut som t 0 rn riktiga signaturer bara för lura mig att ta emot dem. Om jag har ett filter som bara släpatt fram saker är märkta med signatur kommer de att lura mig även per som

Men kan inte jag mottagare sätta ett ñltreringssystem som kontrollerar att avsändaren av infor- 0 som upp mation har ett sigill och signatur med vettig certiñering uppåt i systemet en en

Ja, det borde kunna göra. Då skulle kunna filtrera bort allting som inte har sigatt man

Bland tekniska metoder, för att kolla är ute på Nätet, finns smarta kort. Det har också talats om 0 vem som mäta ögon och fingeravtryck. Hur långt har den tekniken kommit att

Alla sådana tekniker är fullt användbara, de har alla nackdel som smarta kort, men samma

nämligen det krävs speciell fingeravtrycksläsare eller ögonavläsare eller motsvarande.

att en en Den utrustningen kostar Folk köper inte det till sina persondatorer de inte laglipengar. om åläggs att skaffa det eller om de inte blir mycket billigare än idag. gen

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Finns någon möjlighet för Internet-operatörerna, de verkligen är operatörer i traditionell bemärkelse som och transporterar databitar, att de skulle kunna ta något ansvar ñr innehållet i de databitar som transporteras på Nätet

Inte på lägsta nivå. Men Internet-leverantörerna kan stänga sådana kunder som upprepat av etiska regler och de inte får ha kvar kontot längre. Men erfarenheterna bryter mot säga att från USA är det är ganska ineffektiv åtgärd. De skickar spam blir regelbundet att en som avstängda och hittar leverantör och kan fortsätta att skicka sin genast en ny spam.

Dessutom kan ifrågasätta telelagen i Sverige tillåter det. Telelagen säger att man man om inte får stänga helst som kund godtyckliga grunder. av vem som

Du talar teknisk ñltrering och jämför det med social filtrering som du menar kommer att bli betydelom sefullt i ñamtiden. Kan teknisk filtrering överhuvudtaget fungera när man hela tiden hittar på motñltreringar Blir social filtrering det verkligt viktiga

Teknisk filtrering kan fungera det är enkla filtreringar sådant som går att mäta. Du om kan ha filter så du filtrerar bort allting viss författare när du vet att han bara ett att av en skriver dumheter. Det kommer fungera förutsett han inte medvetet försöker lura dig att att förstås. Då krävs det signaturer och sådant för det hela att fungera. att

Men teknisk filtrering har helt klart mycket begränsningar. Teknisk filtrering kan inte

stora vad är rätt och fel, olämpligt och lämpligt, etiskt och oetiskt. Det kan däremot avgöra som social filtrering göra.

Hur ñnmaskig ska göra ñltreringen Hur långt ska gå utan att det blir det till slut man man censur av

marknadsfråga precis med all filtrering. Var och väljer själv vilket

Det är en som annan en filter vill använda. Om filter är bättre än ett annat så väljer jag det. Precis som jag man ett väljer viss dagstidning, väljer jag vilka filter jag ska låta filtrera för att prenumerera en som den bästa informationen till mig. Det innebär att jag ber någon annan att hjälpa mig att välja information. Precis jag viss dagstidning, ber jag dess att ut som när prenumererar en redaktör hjälpa mig välja den viktiga informationen. att att ut

jag inte det finns några risker med det, så länge det är konkurrens och folk inte tror att använda filtren. Om däremot filtren blir obligatoriska och används staten för

tvingas att av

vilken information folk får ha, blir det naturligtvis oerhört kontroversiellt. att censurera

Myndigheterna är, säger du, anmärkningsvärt ointresserade av internationellt samarbete. Kan det bero på de tycker detta är så svårt, att de är okunniga eller finns några andra skäl att att

jag det är tradition inom rättsväsendet rättsliga frågor ett nationellt pertror att en att se ur spektiv, det är någonting rätt lokalt. Lagar är väldigt olika i olika länder. Jurister är inte vana samarbeta internationellt. vid att

Däremot inom datorområdet är vid att tänka globalt och att samarbeta internatiovana nellt. När vi utarbetat teknik inom IETF och har självreglering, går även den över en en u gränserna och fungerar inte enbart i ett visst land.

1IETF Internet Engineering Task Force,Internets srandardiseringsorganiastion.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Lagstiftning och självreglering

Vad finns redan gjort Vad gm göras

Detta avsnitt befintlig och möjlig lagstiftning och självreglering belysesi olika perspektiv

Inledning om av

Tell Hermanson, generalsekreterare, ICC Sweden 0

Monique Wadsted, advokat, Dahlman Magnusson Advokatbyrå

0 Jacob Palme, professor i datavetenskap, Stockholms universitet. 0

Tell Hennanson, ICC Sweden: 7211Hermamøn är generalsekreterarei internationelh bandelskammaren, ICC Sweden.

"Global självreglering flexibilitet utan jurisdiktionsproblem"

ger

Detta avsnitt belyser självreglering Internet med utgångspunkt i Internationella Handels- Inledning

ICCE

kammarens arbete

Budskap syftar till skapa Förtroende marknaden och kan snabbt uppda-

Självreglering att

och till teknisk utveckling. är alltid underställd lag-

teras anpassas Självreglering stiftning.

självreglering Det är viktigt tala lagstiftning och självreglering inte antingen eller som man

att om - som ofta felaktigt gör. Det behövs alltså både lagstiftning och självreglering och att det är lagstiftningen som sätter ramarna.

Den självreglering jag talar är inte individuella självregleringar som t ex att man som om, själv väljer sitt PICS utan det är att man i större grupp kommer överens om vissa o s v, en

regler ska följa. Den självreglering är alltid underställd lagstiftning. I många

som man typ av fall sådan självreglering substantiellt innehåll i själva lagstiftningen, exempelvis ger ett mer innehåller flera lagar i Sverige begreppet god sed eller god affärssed.

Lagstiftning Några ord lagstiftning. När det gäller brottmål talar vi jurisdiktion. Vi har också ett om om territorium sig efter. Det kan gälla fartyg och luftfartyg. Det kan också gälla att rätta oss medborgare varhelst de befinner sig, alltså det landets medborgare, det följer med. egna att Sedan finns det inom konkurrensrätten effektsprinciper. Detta ställer till stora problem när

det gäller lagstiftning i detta globala mediet.

självreglering När det å andra sidan gäller självreglering finns inte de restriktionerna. Självreglering kan är snabbare snabbt följa den tekniska utvecklingen. Det är flexibelt och behöver inte ha samma precision lagstiftningen erfordrar, här är det frågan regler som man gemensamt säger sig som utan om

vilja anta.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Förtroende Det finns egenintresse här är absolut största intresse. Vanligen tillkommer självett som av reglering i branscher med etiska problem. Det är alltså den allra största kommersiella beav tydelsen i de branscherna kommer till rätta med detta och vinner förtroende att man att man hos kunderna. Är det något problem för alla arbetar idag kommersiellt gemensam som Internet så det förtroende. Så det är förtroendeskapande åtgärder det handlar Det är som om.

huvudsyftena i självregleringen.

är ett av

Egenintresset kvarstår så länge detta förtroendet inte uppnås. Det innebär att man hela ti-

den uppdaterar självreglerande regler. När det gäller beivrandet tvister kommer självregle-

av

ringen också i domstolssammanhang. Det finns också utomrättsliga tvistlösningsmeka-

upp nismer, ex Marknadsetiska rådet och Rådet mot könsdiskriminering. t

ICCs roll Internationella handelskammarens ICC roll inom självreglering är att tror oss vara en etisk auktoritet marknaden. Vi kommer inte det när det gäller privatpersoners etik att vara och deras samspel, inte heller privatpersoner. ICC arbetar med företag markgrupper av naden, dels konsumenter och dels gentemot andra företag. Men vi ser oss ändå gentemot de etiska auktoriteter kommer behövas för att reglera dessa frågor. som en av som att

ICC har sysslat med självreglering sedan 1930-talet och de mest kända är marknadsfö-

ringsområdet med grundregler för reklam, miljöreklam, direktreklam, och säljfrämjande år-

gärder. Reglerna world council eller ett världsråd inom ICC efter att ha arbetats tas av ett fram inom speciell kommission där samtliga 140 medlemsländer något sätt deltar. en

|CCs regler När ICC har gjort Internet-regler för reklam och marknadsföring, är utgångspunkt att det en för Internet Nätet finns flera olika sätt kommunicera, webben, epost och nyhetsgrupper. Dessa att t ex har olika funktionssätt det gäller avsändare och Även i inter när mottagare. mottagaren en aktiv miljö kan sändare, frivilligt eller inte. Epost kan nå många enskilda adresserad vara som den är i själva verket inte adresserad när den avsänds. Det är skillnader här mot de post, men regler finns inom t den fysiska direktreklamen. som ex

ICCs riktlinjer säger a att

alla kommersiella meddelanden ska lagliga, hederliga och vederhäftiga detta är f ö 0 vara -

uttryck förekommer i ICCs samtliga uppförandekoder eller riktlinjer

som innehållet förenligt med lagstiftningen i meddelandets ursprungsland 0 ska vara

det ska respekt för offentliga vilket innebär avvägning för naturligtvis

0 vara grupper - en det intresse för alla marknadsförare något sätt komma i kontakt med ofär stort att fentliga det ska finnas respekt för kan säga nej till alla typer grupper, men att gruppen av kommersiella meddelanden eller sådana inte är relevanta s v som o det ska finnas användarskydd följer de internationella regler gäller särskilt inom 0 som som

EU och personuppgiftslag

vår egen när det gäller reklam till barn får inte utnyttja barns godtrogenhet, ungdomars loja- 0 man litet och det inte får skadligt för barn dessutom ska sådant innehåll som o s v att vara för barn markerat inte är avsett vara ska visa hänsyn inför global publik. 0 man en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå:

Monique Wadsted är advokat ho: Dahlman Magnusson Advokatbyrå.

brist men enkla sanktioneringslösningar saknas" "Ingen på nätregler,

Inledning Detta avsnitt belyser lagstiftningen.

Budskap För den kommersiella verkligheten ska fungera är det med ett förtroende att för marknaden. De finns för detta fungerar bra överlag. På det personli-

regler som

finns etisk vägledning i form netiketter, Bibeln, olika FN-stadgar och

ga planet av

olika lagregler fungerar eller mindre bra. Det är på det personliga planet som mer

de största konliikterna verkar linnas.

som

Lagar och etis- Vi kan inte skydda allt. Vi har aldrig kunnat göra det och kan inte det heller. oss mot nu ka regler Juridiken och olika regelkomplex har sina begränsningar. Det finns alltid människor typer av är beredda antingen för att de vill eller för att de inte förstår bättre eller för att de inte som att det finns regler att bryta mot de regler som finns. vet -

Vilka regler finns idag Det finns lagstiftning. I Sverige har fått vissa speciella lagar är som specifikt riktade vad gäller Internet. Det är närmast lagen elektroniska anslagstavlor som om trädde i kraft den 1 maj 1998. Det är personuppgiftslagen kommer att stor betydelse som och träder i kraft under 1998. Sverige kommer sannolikt också att en lag om digisenare

tala signaturer.

Vi har också vissa etiska regler gäller särskilt för Nätet. Framför är det ICCs regler för som

hur företag bör i sin marknadsföring Internet.

agera

Två olika Det är två frågor måste hantera i denna miljön dels den kommersiella verklighesom man -

verkligheter ten, dels den personliga verkligheten.

För att den kommersiella verkligheten ska fungera och det ska komma till stånd en fungerande marknad, är det viktigt att det finns ett förtroende för marknaden. Ingen vill agera marknad där inte riktigt vad gäller. Därför finns regler handlar hur en man vet som som om sluter avtal och också regler förbjuder vissa illojala förfaranden. man som typer av

Därför är det rimligtvis också så, varje branschorgan med självaktning utfärdar etiska att regler för hur ska inom branschen och för att skapa ett förtroende för vad man agera man

håller med. Idag finns mycket bra fungerande lagar och självreglerande regler, inte bara i

Sverige utan över lag.

På det personliga planet finns vägledning i form netiketter, Bibeln, olika FN-stadgar som av tillsammans personlig grund för etiken. Därtill finns olika lagregler fungerar ger en sorts som eller mindre bra. Det är det personliga planet de största konflikterna verkar finmer som Det finns olika tidigare har haft svårt att nå plötsnas. grupper av personer som ut, som nu ligt har fått oerhörd möjlighet att nå ut med budskap som väldigt många människor inte en vill kanske inte att de finns därför att det är obehagliga tankar och obehagliga veta av, ens känslor.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Det har också idag talats mycket det globala kontra det nationella. Är det då meningslöst Nationella reg- om ler behövs med nationella regler Många tycker det. Min uppfattning är definitivt nej, nationella regler

behövs. Varför

Skälet långt innan Internet, har haft regler i Sverige t att viska betala skatt

är att om ex

visst Det innebär inte alla människor flyttar till Cayman Islands för att bli skatteett sätt. att befriade. På sätt föreställer jag mig instiftar lagar och bestämmelser i Sverige

samma att om

hur vill Nätet ska fungera här, kommer i vart fall de människor som befinner sig i om att

följa dem i den mån de klarar det. Är det någon inne i vårt territorium Sverige att som som inte följer dessa regler har vi möjlighet sanktionera det. Det är bra.

att

Är det meningslöst med globala regler Nej, givetvis inte. Men där finns helt typ

en annan

bekymmer. Det är oerhört svårt till stånd globala regler, därför att utgångspunkterna av att

det kultur, moral så olika. Men det finns områden fungerar väldigt bra när gäller o s v är som

med globala regler, t ex rättighetsområdet.

Enkla globala Vad gäller Nätet råder inte någon brist regler, det är för många regler. Den

utan snarare

väljer verka Internet, sig för alla självreglerande regler, etiska regler och sanktioner som att utsätter lagregler finns i hela världen.

som

Vad möjligen saknas är sanktioner dem inte uppför sig enligt de olika standar-

som mot som der finns. Det vi måste försöka hitta är enkla billiga lösningar för framtiden där

som som

på det globala planet ska kunna sanktionera människor i vart fall inte håller sig man som ovanför någon ministandard, Du skall icke stjäla.

sorts t ex

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet"

Jacob Palme, Stockholms universitet: Jacob Palme ärprøfêxsør datavetenskapi vid Stockholm universitet.

fördel är smidig anpassning till

"Självregleringens teknikutvecklingen"

Inledning Detta avsnitt belyser några de etikregler finns för Internet. av som

Budskap

Många olika Det finns många etikregelsarnlingar ute i världen och det går inte att kort översikt ge en av etikregler alla. IETFs etikregelsarnling är de mest genomarbetade och genomtänkta. en av

Två typer Det finns allmänt sett två etikregler: typer av

0 Beteenderegler, d v beteenden som man ska undvika därför att de i sig själva är olämps

liga vara snäll, ta hänsyn v.

0 s

0 Etikettsregler som mer handlar att ska använda ett visst språk eller ett visst beteom man ende, t att i sitt meddelande ska lägga in viss symbol för att markera ett ex man en skämt. Folk missuppfattat ofta skämt Nätet och allvar. tror att man menar

Ett etikettsregelexempel: Om du blir arg, vänta tills nästa dag med att svara. Den är intressant, för att det är nytillkommen regel för Nätet. Vid denna hearing skulle vi inte kunna en ha etikregel säger att jag blir på något någon säger, måste jag vänta till en som om arg som imorgon med mina invändningar. Men Nätet kan jag göra det. Nätet har alltså gett nya

möjligheter för etiska principer.

nya

Frivillig När det gäller självreglering kan det finnas olika typer frivillig påverkan, t talar av ex att man påverkan med folk, att man försöker övertyga dem om att de ändrar sitt beteende liknande eller att vidtar olika typer tvångsåtgärder, antingen att staten gör det eller att Internetman av en leverantör linjen för kund eller raderar dennes meddelanden webbhotellet. stänger av en

Tvångsåtgärder Tvångsåtgärder är alltså inte alls något bara staten kan utföra. Det kan i hög grad utövas som fungerar bra också andra organisationer än stater. Ett exempel, för att illustrera hur en sådan sjalvregleav ring kan fungera, är funktionen cancelboti Usenet News. Det började med att folk kunde radera sina egna dokument. Sedan upptäckte folk att det skrevs spams, d v s att någon skickade ett och meddelande till hundratals olika nyhetsgrupper för att göra reklam för samma någonting som inte hade med ämnet i nyhetsgrupperna. Då gjorde man ett program som skickade ett cancel-kommando. Det är allmänt accepterat i kulturen i Usenet News att nu det är tillåtet att göra så. Så började det dyka sådana gjorde cancel sådant de personer som ogillade, t scientologerna gjorde cancel alla meddelanden de inte ansåg som ex som som borde finnas i Nätet. Nästa att andra började göra remailers, d funktion steg var v s en som lägger tillbaka det raderade igen. Alltså någon gör cancel, kommer remail att lägga in det om igen.

Sedan finns death penaltie: är metod stänga dem Usenet News bryter som en att av som mot allmänt accepterade etikregler. Det är synnerligen effektivt, eftersom de slutar genast att göra det som man vill hindra. Detta är alltså en självreglering som i hög grad fungerar och det finns inte någon helst lagstiftning i grunden. som

hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet IT-kommissionens

har fördel den kan snabbare och smidigare sig till teknikens

Självreglering Självreglering som att anpassa

är smidigare ändring.

i marknad med stort antal Det kan dock vara svårt att genomföra en självreglering en ett finns det det via handelskammarens regler ska att påverka inneaktörer. T ex en tro att hållet Internet. Det kanske göra idag när det finns några tusentals Internet-servrar.

går att

kommer det i antagligen finnas hundratusentals Inter- Men inom ett eller två år Sverige att människa kommer ha sin Internet-server i sitt hem så vill. net-servrar. Varje att egen om man Då blir det mycket svårare påverka med regel. Då måste man nästan lagstifta. att en

har dock Lagstiftning brukar enligt min erfarenhet misslyckas

Lagstiftning Lagstiftning stora problem.

Advokaten Wadsted lagar så bra, för genomför lagar kommer alla har problem grundligt. säger att är man i sig efter dem. Det är absolut felaktigt. Om alla följde lagarna i Sverige Sverige att rätta existera i överhuvudtaget. Praktiskt all användning Interskulle Internet inte Sverige taget av strider nämligen mot vad som står i datalagen. net

Man måste ha lagar ñangerar. Annars kom- Det är alltså inte bara att införa nya lagar. som Så det med Internet, har slagit sig fram trots att mer folk inte att bry sig om lagarna. är som Problemet med är det blir konflikt med

det är olagligt enligt datalagen. lagstiftningen att

och det blir svåra gränsdragningsproblem mellan datalagen och yttran-

yttrandefriheten att

defriheten.

Lagstiftning Däremot borde lagstiftning kunna underlätta självreglering. Ett exempel är att lagstifta om reklam obligatoriskt och standardiserat märkt med reklam och bransch. kan underlätta att all måste vara

Om införde lagar allt ska försett med signaturer och sigill enligt lagstiftade man om att vara skulle underlätta för självreglering i form olika typer av filtrering.

regler, man av

detta kan bara i internationellt samarbete. Det är ingen idé, och går inte, att göra Men göras internationella organisation kan driva detta är IETF. Den har det enbart i Sverige. Den som teknisk och förstår till skillnad från lagstiftarna i Sverige hur tekniken funge-

hög kompetens

och hittar därför inte omöjliga lagar inte går att tillämpa i praktiken. rar som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Tell Hermanson, Monique Wadsted och Jacob Palme

Utfrågare:

0 Bo Hedin, chefredaktör, Resumé.

0 Hans Wallberg, utvecklingsansvarig, Sunet.

0 Grundfrågan är: Går det verkligen att åstadkomma god etik genom lagstiftning

Monica Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Både och nej. Man kan kanske inte

åstadkomma god etik lagstiftning, lagstiftning kan uttrycka god etik.

genom men

0 sjålvreglering alltid underställd lagstiftningen en

Iêll Hermanson, ICC Sweden: ja, det är alltid så. Självregleringen fyller där lagen inte är

ut riktigt specifik. Självreglering kan inte emot lagen. Man kan aldrig i sitt handlande hänvi-

till riktlinje eller en branschregel strider mot lagstiftningen.

sa en som

0 Men Palme exempel på regler fungerar utan någon lagstiftning i grunden. ger som

arab Palme, Stockholm universitet Usenet News är ett internationellt nät. Självregleringen i Usenet News sker i ett internationellt samarbete mellan Usenet News-ansvariga i många olika länder. De har speciella diskussionsgrupper t newsadmin. net-abuse.policy där de

som ex diskuterar vilka åtgärder som de ska vidta och vilka åtgärder är tillåtna och inte. De har

som alltså upprättat ett samarbete och ett fungerande system för självreglcring. Det har ingen

u

lagstiftningsgrund, eftersom lagarna är helt olika i olika länder. Ändå får de detta ñingera.

att Hade det varit lagstiftningsgrund hade det inte fungerat, eftersom lagarna varierar från land till land.

Är det önskvärt med fler lagar reglerar hur folk får eller kan använda Internet 0 som

Monica Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Personligen är jag för ska börja

att man självreglera och sedan kan man om det behövs något ytterligare så att lagstiftaren ska kliva

se in. Men lagstiftaren bör avvakta, särskilt Nätet inte har funnit sin form riktigt.

som

När det gäller digitala signaturer, det kommer lag har lagstiftaren begä-

som en om, agerat ran från marknaden som velat ha regler.

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

jacøb Palme, Stockholm universitet: Det ganska meningslöst i Sverige försöka införa är att lagar. Lagstiftarna förstår sig inte detta tillräckligt för att kunna göra en vettig lagegna märks de lagar de skriver. De fattar inte vad lagarna handlar De är

stiftning. Det som om. helt inkompetenta. Läs datalagarna Tänk yttrandefriheten i grundlagen Datalagen säger får diskutera politik och religion. Grundlagen säger ska skydda med-

att man inte att man diskutera politik och religion. Det bara exempel för illustrera hur borgarens rätt att är ett att

okunniga lagstiftarna är.

använda förstår hur Nätet fungerar, IETF, kan de Men kan man kunniga personer som som allmänna alla länder och så småningom i vissa delar blir utarbeta regler som godtas av som till i alla industriländer, då skulle det kunna fungera. Då skulle det kunna vara

lagstiftning

användbart verktyg. ett

Det bättre lagstifta märkning än eller kontroll. Märk- Men som sagt: är att om om censur

och själv kan för sig själv enligt önskemål.

ningen gör att var en censurera egna

Wadsted brist på regler och lagar, utan på sanktioner. Men vilken typ av sanktioner 0 Enligt råder det inte skulle verkningsfulla kunna vara

Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Nu talar vi så oerhört brett och det är

Monique

saker sanktionera rätt bra och det fungerar hyggligt redan svårt. Men vissa går naturligtvis att skulle kunna tänka sig när det gäller handel Nätet, utvecklar idag. Man t ex att man, mindre internationella skiljedomstolar där kan utverka verkställbara skiljedomar som man går att verkställa i hela världen.

det strañbara förfaranden, alltså brottslig verksamhet, är det betydligt svårare.

När gäller ren

har sina Det bara vissa brott någon kan utlämnas

Rättsordningarna begränsningar. är t ex globala fängelser, det lär ligga väldigt långt i framtiden.

för. En möjlighet är något slags men

sak i denna miljön domännamnsfrågorna har blivit ett stort Ett bra exempel en ny är som finns idéer bygga internationell domstol ska bekymmer. Där nu om att upp en sorts som hantera domännamnskonñikter, i vart fall för vissa toppnivådomäner.

informationsinnehåll eller ska det begränsningar Vilken ska gxundinstållningen vara ett fritt vara 0 -

Tell Hermamøn, ICC Sweden: Utgångspunkterna för ICCs självreglering har varit att optime-

och begränsa statliga eller mellanstatliga ingripanden. Ett optimum bety-

ra yttrandefriheten

der det inte ska några regler alls. Utvecklingen får visa vad som

inte nödvändigtvis att vara

behövs.

visar den tekniska utvecklingen kommit överraskande långt. Det vi-

Palmes presentation att

det sker snabb utveckling. sar att en

fort det gäller Nätet finns rädsla, är så oerhört mycket större än alla andra Men så en som fasetter livet sig det gäller bli lurad eller trista åsiktsyttringar o s v. Det av vare att att finns och krav på säkerhet inte återfinns någon annanstans i livet.

en känslighet ett som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Wadsted, Dahlman Magnusson Advøkathrâ: Från min utgångspunkt är det fullstän-

Monique

digt uteslutet att ha yttrandefrihet utan begränsningar.

en

Då måste också tänka det är ganska mycket idag faktiskt är begränsningar av

att som

varumärkesrätter, illojal marknadsföring, hets mot folk-

yttrandefriheten, t ex upphovsrätten

och den saker. Det finns andra sådana begränsningar av yttrandefriheten. grupp typen av

Den reglering måste finnas ett eller annat sätt.

typen av

jaa-ab Palme, Stockholm universitet: Instämmer. Om läser den svenska strañiagen, upp-

man täcker att än hälften alla paragrafer i strafHagen innehåller förbud mot att ge viss

man mer av information.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

Organisatoriska åtgärder

Vad finns redan gjort Vad kg göras

Ann-Marie Nilsson, I T-Företagen: Ann-Marie Nilsson är VD för I Företagen

måste vara basen möjligen behövs Nätetikombudsman"

"Självreglering -

Inledning avsnitt organisatoriska åtgärder för att skapa ordning Nätet.

Detta belyser

Budskap Den måste branscher och

viktigaste regleringen fortsättningsvis vara att grupper

utfärdar d det råder självreglering. Vi kommer säkert

affärsregler, v s att en att se

kvalitetsstämplar information Nätet. Det är möjligt att det behövs ett mer av etiskt råd for hantering nåtetik Nätetikombudsman, NEO dit av - t ex en en - man det vända kommer olagligt innehåll Nätet. går att sig om man

Trovärdighet En grundfråga är vilken organisation, vad och det är ska organiseras. Det är inte vem som för överlevnad alldeles uppenbart. En branschförening IT-Företagen har anledning att fundera över som dessa frågor. För IT-branschen är självklart djupt berörd och känner behov trovärav att vara

dig. Det är aifärsöverlevnadsfråga att ha gott renommé. Därför är trovärdighet ett priori-

en

område för branschförening.

terat en

IT-branschen Sedan år har IT-Företagen i sina affärsregler punkt heter förhållande till ett par en som har affärsregler elektronisk information och den täcker fyra områden.

"Skada inte" Medlem tillhandahåller elektroniskt ska sträva fier att medverka till

som information

spridning uppenbart skadar branschens ameende".

av information som

Det självklart. Man ska till så informationen inte strider mot lag. Man ska ta är se att bort uppenbart olämplig information. Detta ska själv publicerar den, man göra om man också är leverantör slussar den via sin webbtjänst eller annat. men om man en som

Visa respekt 2. Medlem ska visa respekt användarens krav på integritet och Den information som

fiir

medlem fär användaren när kan tillhandahåller elektronisk information, får inte anom vändas andra syflen än vad är brukligt eller särskilt anges". fbr som som

Det innebär självklart du får information människor som besöker din webb att om om eller lämnar uppgifter till dig får du inte överlämna dem till andra, du inte i så fall om har avidentiñerat dem. Du får inte själv använda uppgifterna för annat syfte än för vilket du har samlat in dem. Du får inte Överhuvudtaget hantera dem på något sätt, om inte användaren något sätt har upplysts och gått med detta.

Inga massor Medlem ska vid marknadsföring med användning elektronisk information distribuera av sådan infårmation till större antal användare medlem saknar relevant relation ett som en till

Det betyder. Ingen massutsändning reklam. Man ska ha haft kontakt med användaav tidigare. Då kan skicka riktad information, det är uppföljning ren man ut om en tidigare relation och informationen ligger inom område. en samma

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Medlem tillhandahåller elektronisk az/gzflska lämna jüllgød informa- "Ange villkor" som information mot tion avgzflensstorlek och andra väsentliga villkor för kundens användande av injårmaom tionen ochffzktureringen ska tydlig och lätt køntrollerharå vara

också självklart. Man ska inte pracka någon kostnader. Det är

Liknande finns säkert även i andra branschföreningar och är de viktigaste sätten att ett av organisera etiken Nätet, i varje fall när det handlar leverantörer. omsorg om om

Skapa trygghet Vi har olika roller i förhållande till Nätet. Det finns leverantörer som har rollen att vara innehållsleverantör, webbhotell eller programvaruleverantör. För dem är det viktigt att ha både för affärer och ha policy för hur hanterar information. Men rent mark-

publiceringsregler att man av

det också viktigt delta i arbete med utveckla rating- och ñlterfunktioner. nadsskäl är att att blir allt och det kommer ställas krav sådant. Även vi inte är speci- Detta vanligare att om ellt ivriga driva denna frågan idag, kommer den säkert globalt. Det är viktigt att vara att med att utveckla den typen lösningar. om av

Vi tittar andra sätt skapa trygghet. Det finns många, tror jag, affärsmöjligheter i även att detta med skapa trygghet och etik mellan köpare, säljare och olika aktörer Nätet. Där att kommer det säkert uppstå former försäkringsmäklare etik, moral att nya av som garanterar och beteenden hos både kunder och leverantörer, för det ska kunna uppstå affärer och att handelsöverenskommelser. Det är form av positiv hantering av etikfrågan. en

går För organisera samhället så vi får det nätsamhälle tror är bra för lan- Vad att att ytterligare att som göra framgent det och för världen, behöver följande göras:

Den viktigaste regleringen måste fortsättningsvis branscher, utfärdar

vara att grupper,

alTärsregler,d att det råder självreglering.

v s en

2. Vi kommer säkert kvalitetsstämplar information Nätet. Jag tror att att se mer av märka webbsidor för besked på dessa sidor hanterar dig individ att ge om att som bra och ingenting med den information och de spår du lämnar. Det ett sätt vi gör som

möjlig utveckling för branschföreningar och IT-Företagen har övervägt.

är en som

För allt det skräpinnehåll och olagliga innehåll finns Nätet och för alla frustrerasom de människor framöver kommer titta detta och kommer att vilja göra som att som det, behöver vi skapa dit kan vända sig. Det finns goda erfa-

något åt fokalpunkter man

renheter etiska rådet för könsdiskriminering och etiska rådet för betalsamtal. av t ex

Det det behövs etiskt råd för hantering nätetik t Ndtetikomär möjligt att ett av - ex en budrman, NEO dit det vända sig kommer olagligt innehåll. en man går att om man - NEO kan hantera frågan, värdering och lämna till åtal. NEO kan ta kontakt göra en med och innehållsleverantörer. NEO kan informera verktyg för filtrering,

webbägare om

remissinstans, övervaka märkning webbsidor, Det kan i och för sig branvara av o s v. schen initiativ till, precis med det etiska rådet för betalsamtal. Frågan är finansieta som Det med EUs krav någon form hotline inom Europa för just denringen. stämmer av anmälan, analys och åtgärd sådant som är olagligt. na typ av av

Genom överenskommelser mellan branscher behöver det skapas tydligare och konmer kret nätverk CA-funktionef och säkerhetslösningar i samhället för trygghet. av att ge

i CA Certification Authority

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Ann-Marie Nilsson, IT-Företagen

Utfrågare:

Bo Hedin, chefredaktör, Resumé. 0

Hans Wallberg, utvecklingsansvarig, Sunet.

Ett etiskt råd för nåtetik låter intressant. Kan det finnas risk för att detta blir någon sorts medborgargarde utanför lagstiftningen som agerar

Nej, det jag inte. Det måste självklart församling med kloka käntror vara en personer som trygghet och utgår ifrån lagen. En förebild kan det etiska rådet för betalner en som vara samtal. Om det kan ha åsikter det ska ligga hos operatör. Men själva rådet är inte man om en Telias, det är goda män och kvinnor är utsedda. Samma sak måste gälla ett utan som nätråd. Man måste hitta församling har bred kompetens och bottnar i lagen. en som en som

Är det självklart branschrâd statlig inblandning ett utan

I första hand handlar det finansieringen och vilka roller vill lägga ett sådant om som man branschråd. För ska rådet rollen att den sprider ljuset till allmänheten om man ge vara som

filtreringssystem, rating och hur bär sig åt för att skydda sig i samhället, kostar

om om man det pengar.

Då går det dessutom med fog hävda detta är till viss del statlig uppgift. Då skulle att att en det i så fall statligt Men kan också undersöka det går att finansievara ett organ. man om ring privat väg från företagen och branschen i så fall gör det ett helt eget initiativ. att som

Hur skulle "kvalitetsstâmplar" kunna se ut

Ett exempel är eTrust utvecklat i nära samverkan med CommerceNet i som är ett systern USA vi i den svenska föreningen Swebizz har avtal med. Det handlar inte om att skapa som nationellt försöka haka den internationella utvecklingen och samarbeta ett system, utan globaltkring något välkänt system. Det viktigaste syftet med en sådan certifiering är att den orolige kunden/ användaren, känna trygghet och tillit och då måste det vara ett välatt känt märke.

Det låter mycket är på gång åt rått håll i Sverige. Men finns det anledning att vi ska oroa oss för som att det växer fram bekvåmlighetsflagglånder där ñr göra vad helst att man som

Jag inte. Det händer väl ändå. Vi det redan domännamnssidan. Men jag tror vet ser inte åt aning att det upplevs ett sådant hot. om man nu stramar en - som -

Omvänt kan säga alla i någon mening är seriösa nätet, de har ett viktigt man att som som budskap, de har någonting säga eller de vill att folk ska lyssna alla dessa är som att som faktiskt intresserade inlemma sig i ett säkert och stabilt system. Därigenom blir rösten av att och vikten det säger mycket Så jag inte att detta absolut är något av man tyngre. tror som hotar det goda möjligen tränger det ut det onda. -

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n

Vad kan för en god etik på Nätet

Fria inlägg: och borde göras

Inledning Detta avsnitt innehåller inlägg i diskussionen från talare och åhörare vid hearingen.

Internationella Peter Seipel, Stockholm universitet: En första viktig fråga diskutera är de internationella att förhållanden förhållandena, internationaliteten. Är det möjligt eller omöjligt att hantera detta Är det som Palme detta hanteras i varje fall fel idag, det ligger i fel organ menar, att att

En motbild till den uppfattningen hämtar jag från EU-projektmöte Amsterdam nyligen ett handlade upphovsrättsskyddet i förhållande till personuppgiftsskyddet. Konkret som om

uppkommer frågan följande vis:

I vilken utsträckning ska hanteringen rättighetsinnehavarens intressen innebära att

0 av går in i de enskilda användarnas, läsarnas, tittarnas aktiviteter för att kunna ta man o s v, betalt, för använder vad, hur länge s v att se vem som o

Ska upphovsrätten principiellt göra halt inför privatlivet

Är det så den princip hittills har gällt, nämligen att vi har haft en frihet för en- 0 att som skilt bruk, har varit betingad främst praktiska skäl har inte kunnat kontrollera av - man vad du och jag läser och tittar där hemma och det har inte varit någon idé att ha en sådan regel i upphovsrättslagen och det har inte funnits något ekonomiskt intresse

Ska situationen helt förändrad Nu finns det tekniska verktyget. Vill man nu anser att är så går det följa med in i hemmen och privatlivet för följa och registrera vad man att att var

och gör. Därför blir det legitimt upphovsmannaintresse att utnyttja denna möjlighet.

en ett Nu har de praktiska hindren fallit bort och det andliga arbetet ska ha sin ersättning. Här finns självklart ekonomiska intressen att ta hänsyn till. stora

Är detta det riktiga synsättet Eller ska det rätten till privatlivet och rätten till man se som att för den sfären övergripande intresse Även det går skydd egna personliga är ett om nu att driva så långt, så ska upphovsrätten göra halt inför privatlivet. Och det

upphovsrättsanspråk

betyder i ska lägga den tekniska utveckling handlar att bygga

att stort sett man ner som om

upp kontrollsystem, rättighetsadministrationssystem o s v.

Detta ägnade tjugotal sig under denna Amsterdam-dag. Av det kommer det inte ett personer

några väl ett antal frågor är bättre preciserade än tidigare.

ut svar, men som

Det bild kompletterar Palmes synsätt. Delvis instämmer jag i Palmes kritik är en annan som juridikens fungera och dess traditionella, nationella fixering. Samtidigt när man av sätt att arbetar med de internationella frågorna, får väldig respekt för detta ganska långsamman en arbetet är svårt driva i snabba och effektiva former det sätt man ma, tunga som att som kanske skulle önska.

självreglering, Peter Stockholm universitet: En andra fråga anknyter till diskussionen om självregle-

SeipeL

självintresse Ligger självregleringen etiken närmare Till Wadsted ställdes frågan: Kan man lagstifta

ring.

etik Är det så självreglering är det smidigare instrumentet, det som ligger närmare om att

etiken och övervägandena den etiska meningen

om

Eller det så självregleringen ligger närmare självintresset, d att det är marknadens

är att v s röst vi hör när vi talar självreglering som om

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på. Nätet

Makt Peter Seipel Stockholm universitet: En tredje fråga handlar makt och ekonomi. Vem har om och ekonomi tillgång till vad Vem bestämmer över utvecklingen i stort

Eller ska detta lämnas utanför de etiska vi för nu Vore det att ut alldeles resonemang som för och därmed skulle förlora varje möjlighet att föra möjlighet att föra en yvigt att man praktisk diskussion hur vi utvecklar bättre etik för Nätet om en

nå Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Självreglering kan uttryck för etik.

Svårt att en Monique ge

global standard Men självreglering kan också uttryck för någonting som ligger vanlig lagstiftning nära.

ge Också uttryck för etik och också bara för olika handlingsregler inte skulle

lagstiftning ge som

etik. kunna vara

Beträffande internationaliseringen lyfter jag också mycket ögonbrynen när Palme påstår

inte kan samarbeta internationellt. Det har pågått under oerhört lång tid. Just

att jurister

inom Seipel har det förekommit internationellt samarbete i över

upphovsrätten, som tar upp,

100 år och där finns konventioner i princip alla i världen, har anslutit sig till. som stater Upphovsrättsområdet verkar område lämpar sig alldeles utmärkt för globala vara ett som

regleringar, antingen kan implementeras i de ländernas regler transforme-

som egna genom ring eller att bara tillämpar dem som de genom man

Däremot finns det naturligtvis andra områden där detta är oerhört mycket svårare, olika t ex vad är godtagbart nakenbilder t Jag kan

typer av yttrandefrihetsregleringar som rör som - ex.

svårligen föreställa mig vi någonsin kan hitta global standard för hur mycket naket att en ska visa Nätet. I Sverige skulle vi inte beredda att inskränka vår yttranman t ex vara defrihet så mycket att vi aldrig skulle visa nakna kvinnoarmar. ens

Är nationell lag Olle Wästberg. liberal publieim Wadsted är den tydligast talar för nationell lagstiftning som meningsfull detta området. Hon vi stiftar skattelagar, folk flyttar i alla fall inte till Cayman sa att men Island. Det är när talar seriösa, någotsånär socialt anpassadepersoner. Men sant om problemet med all lagstiftning den riktar sig sällan just till dem. Den riktar sig till dem är att inte seriösa och socialt anpassade.Det finns också sorts cyberrymdens MCsom är en klubbar.

Ta Ahmed Rami och Radio Islam. Han blev dömd och inne, t två gånger, för t ex satt o m hets folkgrupp. Precis det material han blev dömd för, lade han på hemsidan. mot som ut Sedan blev det debatt och kritik, han aldrig blev åtalad. Sedan flyttade han hemsiäven om dan till USA och den har com-adress. Men det är material som helt tydligt är nu en samma olagliga i Sverige eftersom han har blivit dömd för detta. Skulle någon till angrepp mot honom i USA eller han hotas åtal, förmodar jag han kan flytta sig till lämplig söatt av att derhavsö, vi kan något åt det och kan göra något åt åtkomsten. utan att göra utan att

Det klart nationell lagstiftning kan normativ ibland. Men är det särskilt meär att vara

ningsfull

Egna regler Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Aølvø/eathrâ: Ja, nationell lagstiftning är meningsfull

allt. Alla vill inte begå brott och behöver faktiskt vad vi har att rätta efter. Vi som passar trots veta oss i Sverige kan vilja ha bestämmelse precis även om det finns andra som en som passar oss de inte vill ha det så. Dessa kanske flyttar till söderhavsö och skickar ut sitt säger att en material därifrån och därmed kommer vi i Sverige att träffas detta ändå. Men vi behöver av för hålla ordning och styrsel själva. Det finns ingen egentlig konflikt här.

regler att oss

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n

Ann-Marie Mlrsøn, I TFöretagen: Internet-samhället är något vi kommer med Självintrosse som att mogna sig etiskt ganska långsamt. Tekniken går mycket fortare än vad människor kan känna förtrogna bete oss med så allting hamnar rätt plats. Det innebär vi kommer att ha rättsprocesser och att att lagstiftning. IETF behöver göra mängd kloka och snabba insatser vad som ska gälla en om

Nätet. Men det finns självklart behov av en mer gedigen rättslig mognadsprocess.

När det självreglering i förhållande till antingen etiken eller självintresset, är det så för

gäller

företag självintresset ofta bete sig just etiskt. På det viset går det skapa markett att är att att nadsmässiga möjligheter och utvecklingar. Så det behöver inte någon motsats mellan vara

etik och självintresse.

Självintresset för många företag bra företag. Därigenom utvecklar företaär att vara ett man bättre. En där företagen redan självreglerar är kvalitetsområdet, där det finns

get parallell

1309000 och TQM Total Quality Management. Liknande finns miljösidan. två vägar: Självreglering är bra och kommer det gäller också för etik. att vara som

När det gäller makt och ekonomi finns antal drivfjädrar för lyckas Nätet. En sådan ett att drivfjäder bli synlig. Det kan göra något bra för samhället. Sedan finns det är att vara att makt och drivkraft driver företagsamhet. Det behöver inte helsjälvklart pengar som en som ler fel det håller sig inom gränser. Gör det inte det händer det saker Nätet, det vet vara om

johan Groth, Skolverket: Wadsted misstag i Även Sverige har hög Slagkraften gör ett resonemanget. om skattelagstiftning, flyttar inte det finns andra fördelar bo i Sverige, klimatet, vädi bra hemsidor man om att krafterna, vad jag. Men finessen är min BBS kan jag flytta helst, utan att ret, vet att var som behövs Jag själv behöver inte flytta till söderhavsö, utan det räcker med ut ur rummet. en flytta min BBS dit. Alltså är inte nationell lagstiftning intressant samma sätt för nåatt

gonting där man flyttar ett fysiskt objekt.

En intressant fråga Varför finns Radio Islams hemsida tio språk Det är väl bara annan är: Riksskatteverket bland svenska myndigheter har än två språk. Inte Sida är som mer ens som internationella utåtriktade myndighet har än engelska och där presenteras f ö 1997vår mer budgeten den aktuella ... Varför är Stormfronts hemsida lockande som t ex snyggare, mer och innehållsrik nio tio hemsidor finns hos företag, myndigheter och föremer än av som ningar Det något fundera på, innan förlorar sig i andra resonemang. är att man

Detta nämligen just det problem finns i skolan. Hur ska barn till är som man att en hemsida, Sida, har så oerhört intressant, mångspråkig, innehållstråkig som t ex om man en rik, grafiktung och spännande hemsida Stormfront eller Radio Islam Detta ska vi resom flektera innan vi börjar lagstifta eller tillsätter etiska råd och gode män med förhoppöver ningen alla är snälla är med att inskränka sina yttranden. om att som

Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: När det gäller BBS är det så att så BBS-export Monique en du fysiskt befinner dig i Sverige svenskt territorium är du för det mesta föremål räcker inte länge som också för svensk jurisdiktion. Det räcker inte med flytta BBS utomlands, så länge du att en finns här och identifiera. Så länge du fysiskt finns här, är du också underkastad går att som de regler finns här. Det dig i alla fall ett annat sätt. som att stoppa

7211Hmmm-on, ICC Sweden: Min kommentar är densamma. När vi inom ICC diskuterar Kommersiellt avgör utgår vi inte från står talar kommersiellt ursprung. ursprung ursprungsland, var servern utan om Hur det ska definieras är inte alltid klart. Men i det aktuella fallet är ursprungslandet Sverige.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Marknadsrätten Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Just marknadsrätten, i varje fall den

fungerar väl svenska, de regelsystem fungerar oerhört väl i denna miljön så länge som är ett av som finns i Sverige eller har någon representation i Sverige. Vi utgår i markannonsören sorts nadsrätten ifrån reklamen har sin effekt alltså vem som är mottagare av budskapet. var - Riktar sig reklamen svensk publik och svensk marknad omfattas den de svenska mot av

marknadsrättsliga reglerna står i Polen eller Mozambique.

oavsett om servern

Framförhåll- Ioma: Ohlin, FloKonmlt: Med anknytning till tanken värdet trögheten i systemet vill om av behövs jag utgå från exemplet med personuppgiftslagen. Vi är många att det är besväranning som anser de vi stiftar lagar är svåra delvis omöjliga efterleva. I detta fall gäller direktiven om som att för personuppgiftslagen skrevs för cirka fem år sedan. som

Om lärdom detta och framåt, kanske det går skriva nästa sådan lag med bätttar av ser att framförhållning. När vi diskuterar andra metoder för att skapa god kultur Nätet re nu en ska vi då lärdom och sikta användning ligger bit fram Ska vi bygga in ta en som en framförhållning i de vi för idag och försöka diskutera hur etiska principer resonemang som skulle kunna tillämpas, förutsatt har typ användning som äger rum om åtminsatt en av fem år Det är helt visst svårt förutse. Men viss framförhållning behövs. tone att

Farligt med Jacob Palme, Stockholm universitet: Det är farligt att försöka bygga in framförhållning i lagar.

framsynta lagar Då blir det värre. Det blir ändå aldrig har tänkt sig. Det är bättre att lagarna ännu som man

bara reglerar sådant som man begriper.

Orsaken till så många lagar har blivit felaktiga är har försökt att bygga in framatt att man

förhållning. T datalagen skulle inte ha varit problem datalagen bara reglerade det

ex ett om

den till för reglera. Datalagen har blivit problem därför att datalagen är for-

som var att ett mulerad så har försökt bygga in framförhållning och försöka täcka in en massa att man att saker lagarna inte avsedda reglera. Det blev omöjlig lag inte gick att tillom var att en som

låmpa.

Peter Stockholm universitet: Det finns olika skeden i lags livscykel. Ett skede är för- Höjd gard hos Seipel, en Iagstiftare beredande diskussioner ofta kan årslånga. I det perspektivet är min refererade som vara Amsterdam-diskussion förhållandet mellan upphovsrättsskydd och personuppgiftsskydd. om

Om någon gång lyckas genomföra princip som innebär att upphovsrättsskyddet

man en

ska halt där privatlivet börjar, har genomfört internationell bragdprincipiellt göra man en

i de organisationer är inblandade i detta. Det är så oerhört starka intressen

gärning som

knutna till upphovsrättsskyddat. Det ligger ändå något i Ohlins idé om ökad framförhållning

och önska sig lagstiftaren har garden d har en högre beredskap att ta sig an

man att uppe, v s de kommer. Annars blir det oönskad fördröjningseifekt i tydliga former.

problem som en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

johan Åberg,STIM Först kommentar till Seipels beskrivning av att personliga intressen Hur stoppa en missbruk får stå tillbaka för upphovsrätten. Inom STIM vi ser en utveckling som är väldigt intresser just kopiering för enskilt bruk och i vilken mån det undantaget ska ñnnas

sant gällande som

kvar. Det finns naturligtvis sätt distribuera musik, gör att kopiering för enskilt nya att som bruk egentligen inte fyller någon funktion längre. Det är interaktiva hämtningar musik av jag inte längre behöver exemplar. I framtiden kommer kanske kopiering för som gör att ett enskilt bruk inte finnas kvar det finns i varje fall ingen funktion för det sätt att - samma -

dataföretagen har lyckats bort det undantaget i upphovsrätten.

som

Så fråga Wadsted och Palme. Självreglering i all ära, det finns ett parallellt Inen men vid sidan de seriösa, certifierade, legitimerade företagen där Kalle Svensson kan ternet av

lägga musikfil Abba de fem megabyte han har fått sin Internet-operatör.

upp en av som av

Frågan till Palme: Hur kan förutom självreglering rent tekniskt stopp man genom en - detta så fort som möjligt

Frågan till det rent lagtekniskt att stoppa

Wadsted:Hurgår

jacob Palme, Støe/ebølms universitet: Svaret det tekniskt går är både och Lösningar kan om att stoppa kringgås nej. Det ganska lätt hitta tekniska lösningar skydd, att i digital musik lätt är att som ger t ex bygga in osynliga, ohörbara märkningar som äger musiken. vem

Men problemet är detta lätt kan kringgås. En illustration är Kina som har inrättat ett att för hindra kineser via World Wide Web ladda ner vad anses vara statsfientliga system att att dokument från andra länder. Vad jag förstår innebär detta inga större hinder för kineserna.

De har snabbt hittat metoder kringvägar ändå ladda de önskade dokumenten. att ner

Wadsted, Dahlman Magnusson Advo/eatbrrâ: I Sverige har vi fått BBS-lagen och

lnterimistiska Monique nu förbud möjliga den går kanske använda. Annars är upphovsrätten rätt ordentligt skyddad i de flesta länatt

der, upphovsrättsorganisationerna vill ha ett betydligt starkare skydd. I Sverige är

även om reglerna såpass bra, vi kan komma åt detta rätt snabbt. Det finns möjlighet att interiatt mistiska förbud. Är operatör hyggligt samarbetsvillig, går det att till stånd att detta en stängs rätt omedelbart. Det brukar går hyggligt snabbt i varje fall i Sverige. -

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Rättskulturell Ifrirter Thelin, moderat debattör: Hade denna diskussion ägt för 30 år sedan, i en för rum utmaning många radikaler mycket ljusare tid då revolutionen stod för dörren, hade ett stående tema varit: Hur ska vi värja mot den imperialism vi ser utvecklas i cyberrymden Hur oss som kompenserar eller kontrollerar vi den överlägsenhet med vilken USA dominerar, inte bara Internet allt följer dess spår. utan som

Jag är tacksam för vi inte för marxistisk-dialektisk diskussion kring imperialism, att nu en kapital och arbete denna punkten. Men jag vi ska medvetna att också när tror att vara om det gäller rättskultur står inför något alldeles från väster Atlanten. Detta har inte nytt om någon berört ännu. Vi är i Sverige, när talar lagar, fångade i ett positivrättsligt paraom

digm. Lagar är formaliserad politisk vilja. Saknas lag, så existerar något slags rättsligt va-

en kuum, tycks Det är naturligtvis inte sant. Avsaknad en positiv lag innebär inte man mena. av det är rättsligt osäkerhetstillstånd. Men vår tradition bygger att aktörer, oavsett om att ett de privata aktörer eller företräder myndigheter, vänder sig i ett nytt tekniskt skede till lagär stiftaren och ber hjälp istället för göra det naturliga exempelvis i USA, nämligen om att som

rättsskapande åtgärder i domstolarna omvandla etiken till juridik.

att genom t ex

Man kan alltså hävda, etik är i visst skede förvandlat till juridik, jag kan rättsliatt ett om sanktioner genomförda med domstolarnas hjälp. Där kan skilja mellan stralfrättsliga ga man och civilrättsliga sanktioner. Diskussionen kring digitala signaturer, nämndes tidigare som idag, är bara uttryck för att parterna här hemma har känt vilsenhet i ett kont ex ett en traktuellt skede, där de själva hade kunnat komma överens vad skulle gälla dem om som emellan. Man kan avtala det. Men vi är fast i en positiv rättslig tradition som kräver att om

lagstiftaren rycker Jag är att lämna den inställningen just grund

ut. tror att tvungna av Internet.

Det kommer istället måste antingen ansluta till europeisk tradition, med tysk som en a fransk protektionism detta område, också kommer att leda till att vi hamnar ännu som i efterhand globalt Eller så kan vi i angloamerikansk tradition uppmana alla aktörer mer sett. kanske lite frimodiga, att vad uppfattar som övertramp. Hur att vara mer reagera man många har läst den 12:e paragrafen iTelelagen, nämndes och har bedömt hur den som nyss, förhåller sig till det kontrakt avtalspart har tecknat Är den enskilde beredd som någon som det visar sig föreligga kontraktsbrott, också verka för att detta sanktioneras att, om ett

I Sverige är det naturligt inte verka själv. Istället talar i termer om att möjligen ska att inrätta någon ombudsman, NEO Nätetikombudsman, statlig eller branschreglerad en som ska lösa alla problem.

Jag inte får glömma den rättskulturella utmaning vi står inför. Vi kommer menar att sorn också i vårt land mycket rättsligt, aktivistiskt synsätt detta området. Vi beatt ett mer finner redan tröskeln till detta. Det finns naturligtvis i det. Där finns, oss pengar pengar där finns makten och också juristerna. Och bakom juristerna här i Sverige kommer det att finnas amerikansk rättsutveckling. Det är följd att Nätet är fött och utvecklat där. en en av Det kan tycka bra eller dåligt. Men det är diskussion. För del har man vara en annan egen jag ingenting förändrad rättskulturell emot en syn.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Horribelt i Jacob Palme, Stockholm universitet: Flera talar digitala signaturer på olika sätt. Jag talar per- om sonuppgiftslag digitala signaturer hjälpmedel för kunna upphäva anonymitet under lagligt om som ett att kontrollerade former, verktyg för reda har för det som ett att ta vem som ansvar som man har skrivit och verktyg för filtrering. Däremot när lagstiftarna talar om digitala sigsom ett tänker de avtal är juridiskt giltigt, det är undertecknat med digital naturer, om ett om signatur. Det är något helt annat än det som jag talar om.

Apropå detta "det internationella samarbetet fungerar så bra kan jag exempel ta att som som Sverige just har tagit EU-rekommendation. Det är alltså

personuppgiftslagen som p g a en

internationellt samarbete ligger bakom denna lagen. Låt mig citera paragraf i den ett som en lagen för visa hur horribelt underligt lagstiftarna tänker i Sverige och andra EU-länder: att

Förhållandet till tqtk- och yttrandeñiheten Upprä/ening antal paragrafer. Bestämmelserna :lea inte tillämpas på sådan beav ett handling :ker uteslutande får journalister: ändamål eller konst-

av personuppgifter :om

närligt eller litterärt skapande.

Det allt står yttrandefriheten i den lagen. Lagstiftarna alltså de enda

är som om anser att människor i Sverige har rätt till yttrandefrihet är journalister, konstnärer och litterära som

skapare.

Det är horribel föreställning vad yttrandefrihet innebär. Detta har Sveriges riksdag

en om antagit med majoritet. Hur kan ha sådan riksdag i detta landet stor en

Längre kunde Ibmas Ohlin, IeIøKomuIt: Jag fanns med lite i de resonemangen. Det är bakgrunden som är inte gå skälet. Många insåg, åtminstone till del, det du säger. Men det nödvändigt att i detta man som var arbete, just skapa lag hade ungefär denna räckvidd. Sedan ägnade man sig åt att nu, en som försöka hitta så många möjligheter möjligt vidga för hitta och du vill forsom att att - om mulera det så undantag. Längre kunde inte just då. - man

Borde prövas i jaa-oh Palme, Stockholm universitet: Om har minsta lilla känsla för vad yttrandefrihet man EU-domstolen innebär, kunde väl istället lagt in i paragrafen yttrandefriheten går före datalagen, man att vilket är det enda rimliga.

Om EU skulle ha detta stred EUs regler kunde väl EU i så fall ha stämt Sveriansett att mot inför EU-domstolen. Då skulle EU-domstolen verkligen ansåg att yttrandefrihege se om bara gäller för journalister och författare. ten

Det skulle mycket intressant prövning i EU-domstolen, Sveriges regering har vara en som undvikit inte har vågat EU, när EU hindrar yttrandefriheten med genom att man emot lagar de vill tvinga att anta. som oss

Smidig lösning Peter Seipel, Sto/Ekholm.: universitet: Det är inte riktigt så enkelt det framstår. Sverige som nu trots allt har valt i sin lagstiftning anknyta till den lagstadgade yttrandefrihet som vi har. I takt - att med denna utvidgas, så utvidgas också yttrandefrihetsskyddet i förhållande till att perso-

nuppgiftsskyddet.

Vi har alltså inte tagit EU-direktivets formulering rakt och utan stöpt om det i en upp ner, svensk formel möjligheter utveckla området och förflytta gränser. Det en som ger oss att var ganska smidig lösning i den situation vi hade. som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Kvalitetsbehov Bengt Lundberg, DS V Stockholm universitet: I diskussionen lyssnar jag efter etiska problem i information eller hot etiska värden är specifika för Internet. Det har jag inte kunnat märka, såmot som vida inte etikbegreppet. Palme gör ñn distinktion mellan etiska regler och man utarmar en etikettsregler. I och för sig har IT-mediet sådant upphov till hot mot etiska värden som gett

förmågan till informationssammanställning, vi har observerat vad gäller

genom som personoch sådant sedan länge. nummer

Ett exempel jag har behandlat i korrekthet och fullständighet kvalitet. som en uppsats avser Om inte den informationsbild får individ eller samhället har tillräcklig som man av en av kvalitet, kan det resultera individen blir alienerad från sin informationsbild. i att egen

I det läget står etiska värden spel, autonomi Där borde diskussionen ligga istält ex o s v. let.

Internet har i sig inte upphov till några etiska problem eller hot mot etiska värden. Det gett kan informationsspridningen sådan göra och det är oberoende mediet. som - av

Hur stort är Silling Silling I TAfärmtvec/eling: I diskussionen kommer många förslag lösningar

Ulf

etikproblemet regler, ombudsmän, lagstiftning Men kan någon definiera själva problemet Hur som o s v.

är problemet med etiken Rimligt är det finns proportion mellan problem och

stort att en

åtgärd.

Skolans Lars-Erik Mlrsøn, Högskolan IOistianstaei En intressant fråga är upphovsmannarätten och "etik-kval" skolors verksamhet. Det är egentligen inte är så stor skillnad när det gäller etik hittills i samhället och nu Internet.

Den skillnaden för skolans del är idag kan t elever publicera sig utåt. Innan har vi stora att ex hanterat upphovsmannarätten så det vid eleven, d det eleven i ett projekatt stannar v s som tarbete i skolan t hämtar bilder olika slag och publicerar det är det en privat gärning. ex av Vi har inte brytt det. oss om

Men det har problem. Vi fick samröre med STIM för ett par år sedan. Vi hade elever gett oss framträdde i kabaré med till kända svenska låtar och föräldrar ville som en a egna texter ha videoinspelningen. Vi fick inte lov sprida detta till föräldrarna, därför det brott att att var

mot upphovsmannarättsliga regler.

Idag kan elever publicera sig Nätet. Det är viktigt för skolan att eleverna kan publicera sig, d vi inte är kvar i den gamla konsumtionsskolan, har skola där elever ockv s att utan en så producerar. Men för göra meningsfulla saker, utanför det samhället där de kan att egna fotografera själva eller ordna musiken själva, måste de hämta denna informationen någonstans ifrån där informationen vanligtvis ägs av någon.

Fråga: vad är STIM i självregleringens anda villigt avkall för svensk skolas skull att ge Vad är författare eller förlag villiga avkall för svensk skola och svensk utbildnings att ge skull Något behövs för minska det etik-kval onekligen kommer att ha p g att att som a bryter reglerna när låter eleverna publicera sig Nätet mot

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Upphovsrätten johan Åberg.SUM Frågan är inte så svår. Upphovsmannen har fått ensamrätten

av uppkostar något hovsrättslagen. Den ensamrätten innebär får göra exemplar och får tillgänglig-

att man man göra sina verk. Sedan kan då låta någon göra detta mot ersättning. Det är klart att

annan skolorna ska kunna utnyttja upphovsrätten och dem vi företräder skälig

som mot en er-

sättning.

Men jag att skolorna oftast vill använda materialet ersättning. Det är ett dilemma

antar utan

Hittills har det varit ganska aktörer har gjort exemplar verk och tillgängliggjort

som av verk. Men Internet får vi explosion antalet tillgängliggörare får vi ett

om nu en av administrativt problem också.

Svaret är att skolorna naturligtvis ska tillstånd att använda upphovsrättsligt skyddat mate-

rial ersättning.

- men mot en

Måste alla Ladislaus Høratius, musiker; filosof Efter Bischofbergers inledning har varit väldigt vara tonen uppkopplade pragmatisk. Ämnet för heat-ingen är ändå etik. Huvudtiteln är God Etik Nätet. Det är tydligen självklart redan är online. Man hur kan ha god etik online

att man man om man har dålig etik offline Inbillar att Nätet automatiskt gör helgon oss

oss av

En Bischofbergers punkter är enbetligbetssträøan.Då kan man undra: Gäller detta IT El-

av ler gäller kanske motsatsen: separatism, rentav apartheid Vad gäller IT, sönderfaller mänskligheten i två delar: de år uppkopplade och de inte är uppkopplade. De

som som senare ges otrevliga såsom dummies, förlorare och nollor. De får förstås inga jobb i framtiden,

namn

säger man i Utbildningsradion.

Chefen för avancerad forskning British Telecom han får vara anonym tillfrågades vid

- -

intervju: Vad vill du säga till alla gamla är rädda för dessa konstiga, nymodiga maen som skiner Hans Dont worry You going die soon. Jag tror och hoppas att vi är

svar: are to eniga att detta är ett gott exempel dålig etik.

om

Fråga: Vem försvarar de gamlas och ovilligas rätt online endast med den extrema

att vara högbandbreddsverklighet existerar utan och bortom sladdar, datorer och modem Ingen

som

i Sverige, vad jag märker.

I vårt pluralistiska samhälle har många sorters tvättmedel och mjölksorter presenteras

som inga sådana alternativ. Vad gäller både EU och kärnkraft frågade folket vad de ville. Det

man fanns ja- och nejsida. Inga sådana valmöjligheter erbjuds när det gäller IT. Klappat och

en klart. Ställ dig i ledet. Fort ska det gå Allegro ñrrioso, musikspråk. Denna rasande fart ska

tydligen glada för.

vara

Begrunda vad nobelprisförfattare säger apropå tempo och förändringstakt: Ifall man be-

en gär omedelbar förståelseför det begär därmed idel och omedelbart verkande otrohet

nya, man

det gångna. Att okritiskt bli hänföra över att civilisationen häller på att bli är lerimot en racer minalitet. - Harry Martinsson, 1940.

Vådan av att jacob Palme, Stockholm universitet- Om man frågar sig hur man ska följa lagen, kan jag ta

följa lagen mig själv exempel. jag är väl de försökte följa datalagen. Jag skrev till Da-

som en av som tainspektionen och bad tillstånd för att inrätta Sveriges första BBS. Resultatet blev att

om Datainspektionen förbjöd Ett halvår de tillstånd att driva BBSen, förutsatt

oss. senare gav oss att vi lovade att inte diskutera politik och religion. Så gick det för den som försökte följa la-

Alla andra inte försökte följa lagen, har inte straHats något sätt. gen. som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

D:

Tema

Hur kan vi utveckla en etik Nätet

god på

Strategisk diskussion

Inledning Detta avsnitt är ett referat diskussionen vad kännetecknar god etik Nätet av om som en och hur den praktiskt kan utvecklas.

Inledande inlägg görs av

Erwin Bischofberger, jesuitpater och adj professor i medicinsk etik

Tomas Brytting, docent vid Centrum för Etik och Ekonomi Handelshögskolan Ewa unge, chef för Torget hos Posten David Philipson, direktör vid Telia InfoMedia Krister Thelin, moderat debattör

Olle Wästberg, liberal publicist.

ITkommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Erwin Bischofberger, jesuitpater:

måste första därefter kan vi vara aktörer "Människan komma i hand -

Människovärde Tankeutbytet under denna hearing har varit så snabbt och så förbispringande att man

sitta framför Internet-skärm. Jag vill därför reflektera över några etiska är det högsta nästan trott sig en

grundfrågor.

har fokuserat modern teknologi framför allt synvinklar: från lagstiftningssyn- Vi en ur tre

etisk och från självkontrollsynpunlct. Men vissa grundfrågor har egentligen punkt, synpunkt

inte alls behandlats de borde komma in i bilden. - trots att

har något omistligt tillhör det västerländska kulturarvet

Det sagts att yttrandefriheten är som

och värdearvet. Ja, det tillsammans med andra värden. Det är som om man stämmer men frihetsvärden Där har sitt monopol så kan

hade upphöjt en tron. yttrandefriheten att man

hur helst. Men yttrandefriheten är inte det enda värdet tilluttrycka sig i stort sett som som

kulturarv. Det inte det och högsta värdet, det högsta värdet hör vårt rika är ens största utan

människovärdet. Då måste alla andra värden hänsyn till just människovärdet. är ta

Människovärdet hör inte hemma i det idag kallas aktörer. Vi talar hela tiden aktörer som om

IT-området alla människor aktorer Horatius har just ifrågasatt denna männiinom är håller med denna viktiga iakttagelse, därför att glömmer de svaga. Vi

skosyn. Jag om

dem har utblottad existens. Vi glömmer dem är strandsatta. Vi glömglömmer som en som

dem inte kan med i detta spelet. mer som vara

goda i samhället eller samhällets bästa, får vi inte endast tala Vill vi vara företrädare för det

aktörer kan de slagkraftiga, alltså har bra funktioner och om de som uttrycka sig, som är som

bra Vi måste till tolk för de inte kan uttrycka sig, som inte kan ta

egenskaper. göra oss som

emot budskapochsornintekan budskap.

N

ofta vilket hör till kärnan vår värdetradition människan först och Människan är Vi glömmer av att - främst är och endast i andra hand aktör. främst person person

varje människa. Det har med integritet och människovärde att göra. Jag re-

Jag respekterar

människa för hennes skull, inte därför hon är bra aktör för spekterar varje egen att en utan

Människovärdet och integriteten hör hemma i människan i egenskap att hon är en person.

oberoende hur mycket hon är aktör. av person, av

människan aktör. Vi behöver bra aktörer. Men jag är emot att männi- Jag är inte emot att är

och exklusivt tillämpas aktörerna. Det ska i första hand tilläm-

skosynen ensidigt nästan

människa i Små barn, de har dålig autonomi, de varje egenskap av person. som som pas inte kan bruk sin frihet de är också människor. De är personer. göra av -

vi lika, aktörer vi olika. Jag tycker det är viktigt från människo- Som personer är som är att

unkt ska basera etiken å bra människos är lika och är olika. att vi nu en var var sYn P ,

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Tomas Blyfting, docent, Centrum för etik och ekonomi, Handelshögskolan:

Nätet etik i live " "Ingen fundamental skillnad mellan etik på och övriga

Ta det allvarliga Vad god etik Nätet är relativt enkelt på med den norske moralñlosofen som är att svara Harald Oñtads formulering: Etik handlar det allvarliga allvarligt, och det allvarliga allvarligt om att ta människor och djur lider; förnedra: och har det :vårt här och är att nu.

Förtal, folkgrupp, sexuellt utnyttjande underåriga, sekretessbrott, skadegörelse,

hets mot av förfalskning, stöld, brott upphovsrätten är lika oetiskt utanför Nätet. I mot o s v som jag således det inte finns någon fundamental skillnad mellan god etik grunden anser att Nätet och god etik inom andra delar livet. av

Jag ställer mig därför bakom initiativ syftar till att försvåra och förhindra oetisk och som verksamhet Nätet. Att det kan betydligt problematiskt att identifiera,

olaglig vara mer

kontrollera och beivra detta Nätet än i andra sammanhang är för mig annan, d v s en teknisk och juridisk, inte i första hand etisk ñåga. Det betyder också att jag inte förordar en några radikalt annorlunda åtgärder för etiken Nätet jämfört med etiken i livet i övrigt.

Att det allvarliga allvar innebär också jag vänder mig emot begreppet netikett ta att för benämna etikfrågorna Nätet. Det riskerar, enligt min mening, trivialisera hela att att debatten. Beteckningen netikett riskerar att inkludera tekniska/praktiska normer exempelvis inte SKRIKA Nätet inte har med människors lidande och förnedring att göatt som Det riskerar också utestänga andra frågor, exempelvis demokrati och diskussionen om ra. att hur vi involverar de äldre eller jordens fattiga i IT-revolutionen. t ex .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . ,. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . --

Praktisk etik- Hur etiken Nätet kan utvecklas praktiskt är svårare besvara. Det kräver först några ord att utveckling min människosyn, för därifrån komma fram till några allmänna rekommendationer. om att

Det inte bara information vill fri. Människan vill fri Och denna friär som vara vara

hetslängtan skapar hel del problem, eftersom mycket snart upptäcker att vi faktiskt inte

en är fria

Friheten begränsas delvis faktorer utanför oss själva. Det kan gälla brist nödvändiga av materiella Det också så, och kanske är relevant i detta sammanhang, att friresurser. är mer heten står under social kontroll i form tvingande lagar och regler, andra människors förav dömanden, fördomar, kritik o s v.

Men det finns också ofrihet inre plan. Det kan handla brist tillräcklig kunskap, ett om erfarenhet eller mod hos själva. Vi kan eller vågar inte göra det vill. oss

Den inre ofriheten påverkas dessutom socialt förvärvade konventioner eller normer vissa av kanske vill använda beteckningen hämningar olika slag. Andra människors värdering- - av ar har blivit våra egna.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Förhållnings- Hur ska vi då förhålla till dessa och inre begränsningar En del att det enda oss yttre menar sätt till be- rätta är avskaffa såväl inre regleringar. Den ståndpunkten har företrädare och att yttre som gränsningar jag själv bestämt avstånd från den det enkla skälet ohämmad individuell driftstar av att en utlevelse skulle skapa lidande och förnedring för båda djur och människor. De starka stort bekostnad de skulle gynnas av svaga.

Något fler tycks det är främst den regleringen, den tekniska och sociala konmena att yttre trollen, bör minimeras och helst försvinna. Man kan fråga sig vad en sådan situation som helt fri från kontroll skulle innebära. Platon talar i sina dialoger om en osynlig/setsyttre en av ring och förödande inverkan sådan skulle moralen. Det är synligheten som

vilken en

hindrar från släppa lös våra demoner. Den sociala kontrollen, risken för upptäckt och oss att påföljande straff i form kritik, hån, straff och skam, fostrar fram moraliskt leverne av ett enligt Platon.

Anonymiteten på ett helt oreglerat nät går att likna vid sådan osynlighetsring. Anonymien Nätet bort några lager den kulturfernissa vi normalt har vårt umgänge. teten tar av Vad göms därunder ängel eller best Det blir till slut fråga människosyn och den en om om fria i betydelsen kommunikationen Nätet ska uppfattas ett hot eller anonyma - som -

som en möjlighet.

Möjligheter Platon såg hoten, låt mig kort beröra de tänkbara möjligheterna. Nätets möten kan att anonyma fungera tillfälle pröva åsikter och identiteter till och med kön/genus som vi vara anonym som ett att normalt inte har eller står för. Att detta sätt spegla sig i Nätet kan ett sätt att lära sig vara sig själv. How I know what I think until I what I berömd organimer om can see say som en

sationspsykolog uttryckte det.

D anonymiteten och osynligheten Nätet, och de experiment med åsikter och identiv s

det möjliggör, kan paradoxalt tydliggöra inför själva. Jag tillhör dem

teter som nog oss oss inte friare och samtal innebär kuvade och fängslade desom tror att ett mer ocensurerat att

släpps loss i handling.

moner

Eftersom de allra flesta är uppväxta läs gärna formade i nära social interaktion av oss - - en med andra människor och i relativt stabil samhällsgemenskap, kommer "det normala att en

också framstå grundläggande egenskap hos själva i våra praktiska handlingar. En

som en oss kommunikation Nätet kommer bara ökad visshet på den punkten. Flera anonym att ge av inläggen idag, tagit olika självregleringsfenomen Nätet, pekar också i den riktsom upp

ningen.

Normalisering Kanske finns det och att denna normalitet trots allt innebär en sorts en annan som menar vägen framåt stympning individen. Sann frigörelse skulle då innebära att individen förhåller sig fritt i av förhållande till sociala Mot detta vill jag invända att utan normer som gör anspråk normer. på någon form allmängiltighet, riskerar livet bli inte fritt trivialt av att - utan

Helt privata värderingar duger inte grund att bygga en trygg identitet på: Först när jag som till i värld där historien, eller begränsningar; eller mina medmänniskors behov, finns en naturens

eller de medborgerligaplikterna, eller Guds lag, eller vikt har avgörande benågot av samma en

tydelse,kan jag bestämma identitet inte är trivial. Charles Taylor, 1991. en egen som

Jag går inte närmare in detta här, än hävda exklusivt privat moral skapar mer att att psy-

kopatiska och depressiva sjukdomssymtom.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Social filtrering För utveckla god etik på Nätet måste vi därför fortsätta hävda det fria ordet, men att att samtidigt möjliggöra social kontroll. Social filtrering, nätombudsman är intressanta är intressant o s v exempel på sådan icke-tvingande social kontroll.

Den sociala kontrollen handlar för det första förhindra isolering, sätta individen i om att att kontakt med större värdegemenskap än den tio timmars daglig nätanvändning möjen som Därför vill också för alla former isolerade sektbildningar, Nätet liksom

liggör. jag varna av

utanför. Jag har ibland antydan till utstötning diskussionsgrupper Nätet pas-

sett en ur det inte så sök Detta det blir en allmän umgängesregel, sar upp en annan grupp rymmer, om

risk för isolering, upptrappning och snedvridning åsikter och värderingar, snarare

en stor av den ökade självinsikt jag nämnde tidigare. En liten och sluten sekt främjar uppän som komsten små och slutna mentala horisonten En större gemenskap kan fungera som ett av korrektiv och stöd interaktionen är öppen, förnuftig och fri. ett om

vill således rikta uppmaning till samtliga hävda rätten till VOICE än EXIT Jag en att snarare främsta medel vill komma med invändningar. Detta är naturligtvis rekomsom när man en mendation inte begränsad till umgänget på Nätet, den gäller överallt och ingår inte som är minst i skolans fostrande funktion.

Att tydliggöra När isoleringen väl är bruten gäller det tydliggöra rådande sociala normer. att sociala normer Här finns hel del intressant forskning. Den amerikanske psykologen Robert Cialdini har en studerat hur får folk inte skräpa allmän plats, exempelvis i ankomsthallen man att ner Om hallen fylls med skräp slänger folk sitt skräp golvet. Hålls hallen kliniskt

en flygplats.

folk istället skräpet i eller behåller det i fickan. Störst effekt får

ren slänger papperskorgar man

hallen är helt förutom några väl synliga skräpbitar. Den sociala normen släng inte om ren, skräp golvet kommuniceras då tydligt, dessutom står det helt klart vad ett brott men innebär. mot normen

Vad skulle motsvarigheten Nätet Varningsskyltar porrsidor, aktiv cen-

vara

sur/avstängning avsändare förbjudet material, filtrering, debatter som den idag o s v är

av av exempel sådana normgränsmar/eörer. De är visserligen lätta att ignorera eller ta sig förbi, de fungerar normsändare varken något eller mindre. men poängen här är att som mer -

Etik formas För undvika missförstånd: alltför effektiva gränsøa/eter,fungerande censur, angiveri, att i samspelet åsiktsförtryck Nätet, skulle betydligt svårare att försvara. o s v vara

Människans autonomi måste respekteras. Min ståndpunkt är att användningen denna av autonomi inte främjas liv levs i socialt vakuum. Etik formas i samspelet mellan av ett som ett människor:

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Ewa Ljunge, chef, Torget, Posten:

dialog med kunderna basen för en god etik"

"Ständig ger

Relationer och Jag representerar den kommersiella sidan online-leverantörer. Min uppgift är att skapa

av transaktioner relationer och transaktioner. Det ska dessutom ske samtidigt, d det gäller att skapa affärer.

v s Som i all affärsverksamhet är A och O nöjda kunder. Det gäller Nätet, online, precis

som i vanliga butiker. Hos är det viktigt att vår marknadsplats har ett seriöst material och inte

oss är stötande något sätt.

Att jobba med Att jobba med god etik är lönsamt. Då är frågan: Vad är god etik Svaret är att det egentligen etik är lönsamt är värderingar har i samhället. Det är tio guds bud och de seder och bruk som

samma som har utvecklats många år. Det ska inte behöva någon skillnad är Internet eller

vara om man

Hötorget. Det är förstås viktigt i enlighet med lagen för elektro-

att agera t ex om ansvar niska anslagstavlor BBS och ut alla meddelanden innehåller element som är up-

rensa som

penbart brottsliga, hets folkgrupp, barnpornografi och annat.

t ex mot

Men det går också komma åt sådant på sätt, att ha skrivna avtal med inne-

annat genom hållsleverantörer, där särskilda villkor stipulerar vad bör och inte bör finnas med och

som

också tillåter den ansvarige för sajten att ta bort sådant något vis kan som som vara brottsligt. Avtalskonstruktionen kan naturligtvis svår att utforma, men med god vilja går

vara det säkert.

Etiska råd Vi diskuterar etiska råd olika nivåer och olika typer råd. Jag tycker att varje företag som

av inom företagen sysslar med marknadsplatser, sajter eller annat sätt, online-leverantörer, skulle kunna tänkas ha etiska råd inom företagen där olika specialiteter kan komma fram och där disku-

man terar de eventuella frågeställningar kan komma man inte uppenbart vet vad

som upp om

är bra eller dåligt, stötande eller inte stötande. Det är naturligtvis viktigt att korrekta som avvägningar görs så att inte det fria ordet hindras.

Branschregler Vi diskuterar också olika typer branschregler eller branschsammanslutningar har olika

av som behövs regler och affärsmannaseder att falla tillbaka på. Det är viktigt. De utarbetas utifrån kultur, seder och bruk och de lagar finns.

som

Vi har idag regler gäller för tryckt skrift, TV och radio. Dessa har vuxit fram under en

som

lång följd år och kodifiering god marknadsföringssed. De återspeglar ock-

av anses vara en av så de etiska och moraliska värderingarna i samhället.

Vi behöver inte börja med ett blankt God etik finns och har funnits överallt. Så låt

papper.

arbeta vidare det. T någon form branschregel som kan bli garant och oss ex genom av föredöme för kunder och leverantörer. Men det är också viktigt att sanktioner utarbetas för den inte följer dessa regler. Med branschregler blir det också lättare att föra en dialog

som -

är oerhört viktig med besökare de olika typer sajter har. som - av som

Alla har ett Internet ställer allt större individer. Det ställer vårt eget agerande

ansvar oss som ansvar etiskt och vi kan sätta in i situation. För klara det kräver vi mycket ansvar att oss mottagarens att av an-

och kunskap. Internet är öppet för alla. svar

Vi har alla ett etiskt att Därför ska uppmuntra till aktivitet och dialog

ansvar reagera. Nätet. Det innebär, företagare, att måste tillsätta för att föra dialog med

som man resurser en kunderna och bygga bas för den goda etik finns inte den utarmas. Mänsklig

en som - så att dialog, och för den, år nödvändig. Resurser kostar, etik är lönsamt.

resurserna men

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

David Philipson, direktör, Telia InfoMedia:

"Vi måste som tillåter flera olika etiker"

skapa system

Etik strängare Brott är inte alltid Oetiska handlingar och Oetiska handlingar är inte alltid brottsliga. Men i än lagen ibland rättsstat är det normalt god överensstämmelse mellan de två. Men ofta är etiken en en strängare än lagstiftningen. Ibland saknar dock brottsrubricering förankring i medboren en bedöms nödvändig för det allmännas effektivitet. garnas etik men

Detta beror delvis lagstiftningen utgör minsta nämnare mellan olika att en gemensamma och regioners etik. För inte misskreditera lagstiftningen kan man inte göra gruppers att handlingar brottsliga, även de för vissa är i högsta grad Oetiska, om det inte finns om grupper

consensus om kriminalisering.

Det behövs Den viktiga poängen tycker jag vi delvis har förlorat idag. Det handlar inte om att att många etiker komplettera lagstiftningen med etik. Det handlar om att lagstiftningen kompletteras av en många etiker.

Konsekvensen detta är också att kan inte acceptera en viss nationell etik. Ett land ska av inte kunna kräva andra länders medborgare ska underordna sig deras moral. Vi kan heller att

inte community-etik, d att med speciella värderingar religiösa or-

acceptera en v s en grupp ganisationer, politiska partier, eller olika government organizations, verkar för olika non som

speciella ändamål ska gällande.

- vara

Tillåt olika etis- Vi måste skapa där vi tillåter olika etiska värderingar, även naturligtvis förett system om ka värderingar hoppningsvis kan hitta vissa basvärderingar. Men ofta är de gemensamma gemensamma

basvärderingarna redan upphöjda till lag. De problem uppstår är just i konflikten mel-

som

lan olika värderingar.

Då spelar det också roll: Vem ska utföra dessa regleringar vad är god etik Det en stor av som är tre nivåer:

Staten, lagstiftaren. Där måste den minsta gemensamma nämnaren vara sådan så att en

mycket stor del befolkningen upplever att detta är gemensamma värderingar.

av

2. Industrins självreglering. Tyvärr får ibland industrins självreglering ersätta statlig reg-

en lering, där rent privaträttslig grund sätter regler för andra än industrin själman upp En självreglering, enligt min uppfattning, handlar industrins regler om sitt eget va. om beteende, inte reglera andras beteenden. Snarare än att begränsa vad användarna om att kan göra, handlar det industrin åtar sig förse användarna med kunskap och om att att teknik användarna själva kan fatta sina beslut etisk grundval. som gör att

Användarna, dels de användare har möjlighet själva ställning till vad deras etik ska 0 som att ta vara dels de användare för vilka det finns någon sorts förmyndarskap, ofta föräldrars för- 0

myndarskap över barn.

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n

Teknikhjälp Förutsättningen för användarna själva ska kunna sitt är tekniska hjälpmedel för att ta ansvar filtrering PICS exempel. Mer generellt talar content language, där PICS för filtrering är ett man om meta tjugotal olika standarder håller utvecklas, för beskriva innehållet är en av ett som att att Nätet.

Det viktigt innehållet beskrivs objektivt sätt för att inte underlag för censuär att ett vara rering. Det är alltså inte så innehållet i metacøntent-databas, som beskriver en sajt, i sig att en själv är etisk värdering innehållet i sajten. Istället detta möjlighet för olika commuen av ger nity interest-grupper, nationer eller vad det må; den har anledning att reglera eller vara som värdera någonting, de detta får verktyg för att göra sina white lists sådant som att genom ett är acceptabelt och black lista sådant som är helt oacceptabelt.

Det betyder jag, förälder och medlem i mormonkyrkan, kan prenumerera just att som t ex mormonkyrkans värdering innehållet Nätet och förse mina barn med detta. Det är en av omöjlighet för mig detta. Jag har inte tid och Men att ansluta ensam att göra resurser. genom till värderingar jag delar, kan jag alltså filter hjälper och stöder mig en grupp, vars ett som mig. Det är fortfarande frågan aktiv handling, både att välja vilka värderingar som jag om en ansluter mig till och faktiskt nyttja denna filtermekanismen, om jag nu väljer att göra att detta.

Industrins roll i detta sammanhang är hjälpa till med förse användaren med dessa att att möjligheter inte att göra valet åt användaren. -

Stor oförmåga Det gäller också göra avvägning mellan etik och andra viktiga värden. att en hos politikerna För närvarande jag oförmåga hos politikerna överblicka konsekvenserna ser en stor att av sektoriella åtgärder, riskerar hota grundläggande västerländska demokratiska värdesom att

ringar tryckfrihet, yttrandefrihet, församlingsfrihet och integritet.

som

Om detta beror inte förstår konsekvenserna sina åtgärder eller att man inte att man av längre har några demokratiska värderingar kan jag låta vara osagt.

är Lösningen, detta jag framför mig, är vi måste ha lagstiftning vissa saker. Lösningen som ser att en av lagstiftning Den lagstiftningen handlar roller med olika och olika befogenheter. Vad man får om ansvar till vilket vad och märkning innehållet, alltså objekgöra är kopplat ansvar man tar en av en tiv märkning gör det går identifiera vad det handlar för något. som att att om

måste finnas ansvarig utgivare hos cøntentprøviders och media distributørzr. Icke Det en kommersiella aktörer ska ha rätt till relativ anonymitet, d anonymiteten ska upphävas om v s de har begått brott under anonymitetens skydd. Men till dess ska de kunna anonyma. vara

Facilitating alltså den stödjande distributionskedjan ska varken ha rätt

serøiceproviders,

eller skyldighet att inspektera innehållet.

Teknik måste implementeras möjliggör för användaren att välja sin och sina barns som egen

i PICS Platform for Internet Content Selection.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Stora risker Det är stor risk att de närmaste fem åren innebär att huvuddelen de närmaste 100

en av under fem år årens lagstiftning detta området skapas. Därför att det finns tröghet i processen

en som

gör lagstiftning går väldigt mycket snabbare att införa, än att ändra befintlig lagstift-

att ny ning. Om lagarna politiker inte förstår konsekvenserna, kan vi tyvärr ganska

tas av som

problematiska situationer.

Svenska Jag är med i EU-kommissionens War/amgPartier Internet som handlar just om berege- en av on

ringen passiv skydd om minderåriga.

Det är anmärkningsvärt hur den svenska regeringen i hög grad är passiv i dessa frågor.

att se Förutom Grekland är svenska regeringen de inte deltar aktivt och systematiskt i

en av som detta. Svenska lagar har tagits de senaste åren sticker ut internationellt ovanligt då-

som som

liga.

Exempel: barnpornografilagstiftningen. Om elfektivitetsskäl använder programvaror

man av

grab-a-site kan snabbt ladda hel sajt från Nätet och det finns barnpornoav typ ner en om grafi den sajten kan ha barnpornografi sin dator utan att vet det. Men

man man om detta är innehav och är kriminaliserat.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Krister Thelin, moderat debattör:

är eller nätetikombudsman"

"Lösningen inte vare sig ny lagstiftning

Ämnet inbjuder onekligen till etiskt ställningstagande i sig. Hur ska etiskt förhålla

ödmjukhet in- ett man

till etikdebatt Nätet jag det är etiskt mest försvarbart är att inta en för uppgiften sig en om tror att som oerhörd ödmjukhet inför detta ämne, inte bara Nätets ofattbara storlek och komplexip g a i också för hela etikbegreppets komplexitet. Min uppfattning kan sammanfattas i tet sig utan

tre teser:

Fråganvlämpar sig inte för lagstiftning.

Nätet kräver rättslig kreativitet.

Medborgarna och användarna ska ha frihet att själva sätta gränser.

I denna krets det inte svårt för nå fram till något slags ett slagskärna i är oss att consensus, förhållningssätt. Dock undrar jag behöver god etik, ingår i rubriken dagens om som hearing. För mig etik alltid god, använder den grekiska beteckningen eller är oavsett om den latinska moralen. Men tala god moral Nätet skulle leda tankarna i banor att om avsikten. som inte var

Hade vi fört denna diskussion i vidare krets, inkluderat inte bara våra nordiska vän- Vår kulturella en t ex homogenitet också våra andra vänner från EU nedanför strömmingsbältet, d oliv- och vitner utan - v s lökstrakterna hade fått betydligt oenig och spretig diskussion i del kärnfrågor. en mer en - Tar vi sedan till USA, hittar naturligtvis helt andra utgångspunkter och för-

språnget över

hållningssätt till såväl Nätet etiken för inte nämna också Asien och andra delar av som - att världen.

Homogenitet Vårt land litet och därmed lätthanterligt. Vi är väldisciplinerade och välorganiserade. Ser

är vi eller vad vi uppfattar är problem samlas vi. Då har vi hear-ingar, styrka/svaghet ett problem som ett ungefär det slag vi medverkar i Vi formulerar frågor. Vi försöker samlas kring i vart av som nu. fall tentativa Så småningom kommer resultatet in i den politiska Efter ett tag svar. processen. har det formaliserats och så i bästa fall har vi fått en lagstiftning.

och Till skillnad från mycket andra mänskliga företeelser så lämpar sig inte sig etik eller Nä- "Rättvisa vare trefnad" för den typiska klassiska svenska och rättspositivistiska ansatsen. Frågorna är tet consensusför många och för det är min första Jag vill förstås gratulera arrangörerna till att tes. stora hearingen hålls, för vi blir alla klokare lyssna varandra. av att

associerar till gammal svensk i sessionssalen i Karlshamns Dagens ämne en sentens stora tingsrätt. Där hänger tavla från 1790-talet med något beslöjad och rundhyllt Fru Jusen en titia. Hon håller den sedvanliga vågskålen i handen och över tavlan står sentensen med ena de två orden: Rättvisa och trefnad.

Det kombination skulle vilja anbefalla när det gäller Nätet. Då kan man är en som man

nämligen i rättvisebegreppet inte bara in fördelningsaspekter, del är inne på, näm-

som en ligen frågan alla olika skäl ännu inte har fått del i det som om resurssvaga personer som av är hushållsvara. Vi kan också begreppet rättvisa komma in för många av oss en genom den svåra mellan juridik och etik i slags teknisk mening, medan trevna-

gränsdragningen ett

den naturligtvis får förbehållas reglerna för hur vi ska umgås, där också Internet-teknikerna

har hjälpt mycket.

oss

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Etiken Skriv in "netiquette sökmotor, Yahoo, och det blir 32 träffar. De flesta dem går som en t ex av umgängesform tillbaka till Usenets lista över vad bör göra för ha ett trevligt sätt på Nätet. Anman att anses visningar till olika eller Webmasters eller busar till ges om att reagera servermasters rapportera abuse-sajter, där hövligt sätt kan fästa uppmärksamheten att det finns personer man ett inte trevliga. Alla dessa netikettreglerna går emellertid att avstår från som är ut man noga sig eller reglera innehållet. att ge

Det är formen för umgänget, precis ordföranden för denna hearing ser till, nämligen att som vi sköter och inte skriker i varandra. Vi väntar snällt att ordet, även om oss munnen vi sitter vad någon säger. och retar upp oss

Den ordningshållande är ofrånkomlig. Den lämpar sig inte heller alls för någon

typen av form positiv lagstiftningsåtgärd, varken från svenska lagstiftare eller andra. Den etiken av jag teknikerna och alla andra användare kommer utveckla och har utvecklat anser att att - på sätt jag uppfyller alla våra krav. ett som tror

När det rättvisan kan cirkelresonemang åskådliggöra skillnaderna mellan etik och Gränsen mellan gäller ett

juridik. Det gäller särskilt den speciella del juridiken hänför sig till tryckfrihets- och

juridik och etik av som

yttrandefrihetslagstifitningen.

Den innersta cirkeln, kärnan, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsför-

utgörs av ordningen, vilka i sig innehåller saklig avgränsning för vad är straffbart och inte mot som

bakgrund huvudregel yttrande- och pressfrihet, använder

av en om oavsett om man tryckt skrift eller etermedia för föra budskap. Denna kärna, den fyllda cirkeln, att ut ett är mycket teknisk och bärs begrepp som ensamansvar, ansvarig utgivare, censurupp av förbud, meddelarskydd och krav dubbel kriminalisering samt särskild process ge-

jury, f ö det enda tillfället vi har sådan i vårt land. nom

2. Nästa cirkel utgörs den övriga juridiken, den är straffrättslig eller civilav oavsett om rättslig, d bestämmelser avtal, upphovsrätt eller integritetsskydd. Den cirkeln är v s om naturligtvis vidare än den fyllda inre cirkeln.

Ytterst finns i sin tredje större cirkel i brist bättre kan kalla den etiska tur en cirkeln: normativ och bjudande, inte sanktionerad utanför de sociala kon- Den är men ventionernas värld.

Problemet är de cirklarna flyter ihop. Två personer kan möjligen enas om var gränserna tre bör gå. Är det två jurister det tveksamt de kan gränserna, eftersom det ligger i är om enas om kunna inta olika ståndpunkter beroende det är han företräder i

juristens yrke att vem som

givet ögonblick eller vilken funktion han har. ett

Gränserna flyter alltså redan i nationell kontext mellan olika regelområden, oavsett om de är eller etiska. Överför vi detta andra länder och deras eller mindre koncentriska

rättsliga mer

cirklar har naturligtvis höjt komplexitetsgraden och risken för dissonans ytterligare.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Nej till NEO Det är etiskt försvarbart i rättslig kontext amerikanskt perspektiv, är det kanske

som en ur ett inte i franskt eller tyskt perspektiv. Det är där mellan, under eller över de olika cirklarna

ett Nätet befinner sig. Då är frågan hur ska hantera detta, är jurister, enskilda

oavsett om

medborgare eller lagstiftare. Min utgångspunkt är ödmjukheten att inse att vi inte kan lag-

stifta allting. Framför allt kan vi inte oavsett ökar fliten i Bryssel, att vi ska

om tro, om kunna alla våra inhemska föreställningar vad är rätt och fel.

exportera om som

Vi har lyckats med begreppet ombudsman till den engelsktalande världen. Vi

att exportera gjorde denna värld otjänst också skulle inrätta NEO Nätetikombudsman

en om en - en och torgföra denne ytterligare svensk uppfinning. jag vill alltså hänföra frågan, om

som en hur vi ska åstadkomma god etik eller bättre juridik Nätet, till det i brist bättre

som kan kallas självreglering, d till dialogen och kommunikationen mellan alla de människor

v s

uppträder Nätet, de talar svenska, engelska eller kinesiska. som oavsett om

Det innebär inte stillatigande ska finna sig i vad helst. Anser jag att jag har bli-

att man som vit kränkt och det inte är tillräckligt skicka mail till någon abuse-sajt för att påtala

att att ett detta, får jag överväga jag ska vidta rättslig åtgärd. Hur gör jag detta och var För den

om en

bedömningen behövs rimligtvis juriststöd. Även vi har ambitionen att hjälpa våra med-

om borgare klara detta sådan inblandning, tror jag inte att kan förfina vår lagstiftning

att utan i sådan grad. Rättsliga sanktioner i transnationell värld cyberrymden kräver rätts-

en en som

ligt bistånd och rättsligt skapande.

Det finns alltså stor frihet här för den enskilde eller grupper av enskilda eller organisatio-

en

En sådan aktivitet kan ske, oberoende i övrigt låter marknadskrafterna spela. ner. av att Det finns goda exempel hur konsumentgrupper skulle kunna, att vänta att kon-

utan sumentombudsmannen, Konsumentverket eller politikerna ska själva initiativ till

reagera, ta

till vad felaktigt. Även i Sverige kan nagla fast någon operatör att rätta man anser vara man eller har gått över gränsen från det etiskt acceptabla till det juridiskt

annan som man menar

oacceptabla.

Inte bara brott Framför allt vill jag till inte allting i brottslig och därför anmäla till

uppmana att se termer polis och åklagare. Dessa myndigheter har redan med uppgifter, utan att de ska

arma nog behöva ägna sina krafter åt det de i sorgligt många stycken fortfarande väldigt lite för-

som står.

Att den civilrättsliga försöka skadestånd känner sig kränkt är betydligt

vägen att om man bättre än jaga via polisanmälan, finner att etiken har övergått i juridiken.

att om man

Deprimerande Deprimerande är de flesta faktiskt är den nuvarande datalagstiftningen

att av oss ense om att lagstiftning skär sig så illa Nätet och dess tekniska utvecklingen, datalagen inte alls kan eller bör

mot att

tillämpas. Tydligare kan förmåga till positivrättslig reglering underkännas. La-

inte vår egen

har blivit vad jurister kallar obsolet, d föråldrad eller överspelad. Den kan rankas gen v s med byggningabalken, där reglerna huru svin må i ollonskog släppas ... fortfa-

rester av om rande formellt är i kraft men inte tillämpas längre.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Frihet också Den persondatalagen, med tanke på sin utformning inte kommer att lösa alla pro- - nya som rätt och plikt blem när den träder i kraft och ersätter datalagen, åtminstone utrymme för vettigare ger tolkningar. Lagstiftaren har redan aviserat att också den lagen snart kommer att ersättas nya är präglad efter utgångspunkt att øcpøst missbruk än att av en annan, en som mer reagera

lägga fast handlingsnormering, är persondatalagens utgångspunkt.

ex anta en som

Det är föråldrad utgångspunkt och god illustration till den eftersläpning som lagstiften en har. Den svenska modellen och den svenska rättskulturen kommer alltid i under-

ningen ett

läge. Jag vill aktivistiskt mönster, där enskilda och organisationer, oavsett om se mer av ett i avtal eller inte, till flytta fram positionerna med hjälp den rättsskaman är parter ser att av pande och kreativa verksamhet domstolarna faktiskt kan utöva också i vårt land. som

Bakom avsaknaden positiv reglering tekniskt område finns inte tomhet. Det av en ett nytt finns alltid någon form rättslig botten, domstol kan stå när den har att avgöra av som en saken. Skillnaden mellan domstol och exempelvis den politiska sfären, är att domstolen en måste träffa avgörande. En domare kan inte politiker besluta att vänta och se. ett som en

En kombination rättsaktivistiskt uppträdande medborgarna, förenat med förav ett av en bättrad upplysning och information i skolans värld, kan skapa annorlunda och bättre a ett rättsklimat idag. Jag håller alltså helt med dem för att låta lagstiftaren klåfingän som varnar rigt in detta område.

Frihet för medborgarna och användarna, också rätt och plikt för dem att reagera och men kräva sin således min rekommendation för etiskt förhållningssätt Nätet i framrätt, är ett tiden.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Olle Wästberg, liberal publicist:

"En kommunikationsformens etik kommer att svår att etablera"

vara

Nya situationer, De svenska etikettböckerna började komma 1910-talet. j L Saxons Umgängeskonst regler levnadskonst från 1911 är den välkända. Böcker med titlar Levnadsvett och etinya mest som kett upplagor 1920-talet. De spelade betydande roll. De svenska etisåldes i stora en kettsböckema skilde sig från sina nordeuropeiska motsvarigheter. Maciej Zaremba har i en visat medan de tyska och polska etikettsböckerna syftade till människor skulle uppsats att att veta sin plats, ville de svenska hjälpa människor att klara sig i nya sammanhang

Den typiska svenska etikettsboken riktade sig till den ambitiöse Hermods-studeranden, unge han skulle bli ingenjör och kanske bjudas till chefen middag. Etiketten skulle stimusom lera ståndscirkulationen. Detta skedde i tid då bondesamhället började vika och tiotusenen tals människor fick jobb inte existerat några årtionden tidigare och inte kunde förklara som för sina föräldrar vad de gjorde och någon kunde betala för sådant. att

Det är i sådana situationer behöver umgängesregler. Netikett och självreglering inom nya IT kan spela roll och skapa gör att långt flera kan känna sig hemma i den en ramar som nya världen.

Fördel med Nu finns det i själva verket många olika former etik och regelsystem inom Internet. Ta an- av svarig utgivare Nerikes Allehanda har ganska avancerad nättidning. Dels finns den egna tidningen, som en dels lägger löpande och nyheter, allteftersom de kommer in. För nättidman ut reportage ningen arbetar den ansvarige utgivaren exakt för papperstidningen. samma sätt som

Ungefär sätt fungerar det på den framgångsrika svenska nättidningen, Af-

samma mest tonbladet. När frågor är tveksamma kommer konsulteras den ansvarige utgivaren. som upp, På sker när det gäller papperstidningen. För Aftonbladet och Nerikes Allesamma sätt som handa innebär inte Internet behov etik eller nytt regelsystem. De tillämpar de av en ny ett etiska reglerna för radio och TV också här. Så är det naturligtvis också när Sveriges press, Television och Sveriges Radio lägger sina redan sända produktioner Nätet. ut

Jag förespråkar ingalunda ansvarig-utgivare-ñmktion på Nätet. Men jag vill peka en

en fördel med sådan: Den är personlig. En enda har ansvaret. I Storbritannien stor en person

har tidningsföretaget Bryter lagen tvingas tidningen till stora skadestånd,

ansvaret. man mot den enskilde individen hängs inte Det gör det lättare för dem bestämmer att men ut. som

hänga sig jobbetiken när de kommer hem och ta sig en familjeetik.

av

Nätet kön Vi håller med publicistik i olika former låter dock ibland våra tankar missledas av som som vid korvkiosk den lilla del Nätet används till ganska konventionell publicering. av som

När jag inför denna hearing deltog i diskussionsgrupp Nätet uttryckte jag mig bekym-

en nazisterna fått fri från det tryckfrihetsrättsliga ansvaret. Jag fick ett rat om att en ny arena, tänkvärt Faktum chefredaktörer också saknas i tunnelbanan eller vid korvkiosken svar: är att

fredagskvällen, eller nazipropagandan brukar spridas papper.

var nu

Kanske ska Nätet jämföras med kön till korvkiosken än med tryckpressen. snarare

5Maciej Bielawski: "Folkhemmets etikett och moral, eller den etiska grunden för trevnaden", Stockholms Universitet, Idéhistoria. skriftserie 18, 1988.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Olika principer Nu diskuterar vi ofta om vad Nätet egentligen är för något. Vi tittar ner i ormgropen där det och olika etik slingrar omkring eller mindre inbjudande eller skräckinjagande varelser och försöker mer ge dem innan de äter varandra eller försvinner. namn upp

Den väsentligaste slutsatsen det finns olika principer och olika etik beroende vad är att förmedlas, förmedlar det och inom vilken kulturkrets det sker. Någon komsom vem som munikationsformens etik kommer svår att etablera. att vara

Tre nivåer för När vi försöker tala etik och värderingar inom Internet handlar det tre nivåer: om om etikdiskussion . Det internationella värdesystemet är något inte specifikt har med IT att göra, men som

är centralt för försöka precisera övergripande värderingar, giltiga i alla länder och

som att kulturer. Det främsta exemplet år FNs deklaration de mänskliga rättigheterna. Andra om exempel är FNs barnkonvention eller FNs standardregler vad gäller människor med funktionshinder. De visar det går principer faktiskt alla omfattar och att att enas om som där det går att peka att de inte följs.

Skolan och uppfostran kan värderingar och kunskap och sund misstänksamhet ge - en mot manipulation. Nordland och Radio Islam finns Nätet -liksom 100-tals andra rasistiska och antisemitiska sajter. De är svåra att komma åt rent juridiskt. Då är det viktigaste att människor genom kunskap blir vaccinerade mot de nazistiska budskapen.

jag hade nyligen en bisarr upplevelse när jag såg hela den videofilm som togs när nazisten Dan Berner fick tala Karolina Mattis seminarium vid Umeå universitet. Berner vräkte sig grumlig nazism och antisemitism. Han förnekade att Förintelsen ägt ur rum. Studenterna lyssnade kom någon gång med invändningar, men klarade sig som vaga inget vidare, tills Berner började smäda homosexuella och förtala jonas Gardell. Först då fick han mothugg, studenterna kunde argumenten och Berner gjorde slät figur. en

Slutsatsen är att argumenten kring Förintelsen hade de inte lärt sig. De hade inte de intellektuella redskapen för bemöta nazistpropagandan. Men homosexuella hade de att träffat. De hade mött fördomarna och diskuterat med andra. Alltså klarade de diskussio- Skolan och föräldrarna hade svikit när det gäller Förintelsen. nen.

I mitten 1950-talet korn dåvarande Skolöverstyrelsen ut med en särskild läroplan i av Propagandakritik under kalla kriget och med den nazistiska propagandan i Det var minne. Avsikten att eleverna skulle lära sig att analysera och känna igen propaganvar da, de skulle bli kritiska och skeptiska. På sätt borde idag låta skolan ta samma man upp manipulation och gmøflng, d när använder sig någon avsändaridentitet v s man av annan i syfte att skada.

Avgörande är till sist individens etiska medvetenhet. När nationalstaten vittrar egen ner och den sociala kontrollen försvinner blir den etiken, det egna samvetet allt viktigaegna Vi kommer alltid komma i kontakt med saker ogillar Nätet och andra re. att ställen då är det vår sak att reagera och - egen agera.

När Ikea beskylldes för deras leverantörer utnyttjade barnarbetare reagerade konsuatt menterna. Det blev till ett hårt tryck IKEA som i sin tur agerade. Det är just som konsumenter, läsare, väljare vi kan reagera och agera. som

s"Propagandakritik och samhällssolidariteti skolundervisningen, Kungliga Skolöverstyrelsen1957.

lll

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

bra försöker regler pränt och uppslutning för dem. Användaretik är Det är att sätta det avgörande

leva sitt liv, där det avgörande till sist blir vilka värderingar och

Men Nätet kommer att eget

etik de har använder sig Nätet. Dessa diskussioner är därför viktiga. Det är

vilken som av

vägen, inte målet, som är viktig.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Fria inlägg: "Hur kan vi utveckla en god etik på Nätet"

Inledning Detta avsnitt fortsatt strategisk diskussion bland samtliga närvarande.

är en

Olika typer av David Pbilipsøn, Klia InfåMedia: Flera talar behovet etiska råd, t liknande det etis-

om av ex etiska råd ka rådet för betalsamtal. Det är viktigt dock distinktion mellan två saker.

göra en

En sak är de etiska råd som finns område. Då handlar det att någon uttalar

pressens om sig någonting har varit oetiskt eller inte sorts moralisk förkastelsedom över nå-

om som - en

Det innebär inte att för den sakens skull upphäver ansvarig-utgivare-skapet för den got. man tidning har gjort övertrampet.

som

När det gäller etiska rådet för betalsamtal är det tyvärr utformat reglerande åtgärd där

som en man alltså stänger av någon. Anledningen till detta är att man ville komma åt vissa typer

av pornograñska tjänster. De har betalsamtalstjänster vill utnyttja Telias faktum för att

som betalt för dessa tjänsterna. Det alltså inte frikopplat från Telias abonnemang. Därför

var upp-

stod ett behov en regleringsform, även den privaträttslig.

av om var

Idealiskt sett och på Nätet kan alla tjänsteleverantörer stå för sin sak och behöver inte

egen snylta någon för att betalt för sina tjänster. Då behöver inte den

annans namn man typen regleringsform. Ett etiskt råd som uttalar sin moraliska förkastelsedom är enligt min

av uppfattning okej, men inte ett etiskt råd stänger abonnenter.

som av

Ansvarig utgi- Krister Thelin, moderat debattör: Begreppet ansvarig utgivare nämns Hera gånger: I anslut-

vare är folsyn ning till mina tre cirklar tidigare finns det skäl att påminna bräckligheten i den innersta

om kärnans konstruktion i en ny tid.

Mycket snart måste i Sverige överge den konstruktion som både tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen bygger på, nämligen med ansvarig utgivare.

ett ensamansvar en Det har i någon mån stått modell för BBS-lagen, där det från första maj 1998 finns något slagsansvarig utgivareansvar för vissa angivna operatörer. Det är en felsyn. Det leder till att

riskerar att bygga fast oss i ytterligare teknikberoende, när istället skulle vara mer betjänta att falla tillbaka generella principer.

av

När det gäller förekomsten allmänna har Wästberg rätt. De finns redan i rikt

av normer mått, i alla fall i vår västerländska kulturkrets, när det gäller gränserna för yttrandefrihet,

människovärde och grundläggande rättigheter. Idag har vi den paradoxala ordningen att i

Sverige, som berömmer oss av en gammal tradition yttrandefrihetsområdet genom tryckfrihetsförordningens rötter i frihetstiden 1760-talet, vissa områden faktiskt har sämre skydd för yttrandefriheten på Nätet än vad andra länder valt generell reglering

som en mera har.

Spänningarna detta område kommer att öka i takt med att mediernas gränser löses

upp och de nuvarande strukturerna faller ihop. Vi betraktar och etermedier avgrän-

nu press som sade begrepp, där några producerar och andra konsumerar. Denna avgränsning förlorar sin

mening definitionsmässigt, när vi alla blir såväl konsumenter producenter samtidigt,

som och allt bättre bild och ljudöveröverföring över Nätet gifter ihop radio och TV med PC.

- Dessvärre kommer att vårt gamla fina flaggskepp, kan säga att tryckfrihetsför-

om man nu ordningen är det, lagtekniskt inte kommer att klara sig framgent. tidigare vi inser det, desto bättre är det för alla. Varje gång jag hör ansvarig utgivare, näst intill osäkrar jag min revolver.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Erwin Biscbøfberger;jemitpater: Någon säger i denna diskussion att god etik och moral har Inte immuna

överallt det naturligtvis inte alls. Det har funnits många ställen, många mot etikvirus funnits stämmer länder i historia har varit raka motsatsen till goda insik-

epoker, många mänsklighetens som

ter och bra insatser.

immuna Det flera gånger är ett samhälle som nästan är im- Vem säger att är sägs att

etiska virus. Vi får ändå komma ihåg Sverige det land som längre än något munt mot att var

land i den västliga industrivärlden hade tvångssteriliseringslagända till 1975. Det annat en

talar för vi ska försiktiga. Vi kan bli föremål för sådana etiska virus, så att t 0 om oss att vara

vårt immunsystem kan kollapsa. Vi får alltså upp.

m moraliska se

andra: Vem ansvarig för hållbar etik och bärande moral För det är egentligen ytterst en en

låter från vissa det lagstiftaren ska bestämma över etiken. Det som att är som

katastrofalt. Etiken har sin dignitet och måste stå sina fötter. Det skulle vara egen egna

utifrån kritiskt etiskt medvetande belysa lagstiftningen. Den är inte den Snarare ska man ett

för det Det helt vansinnig uppfattning. Etiken måste yttersta legitimiteten som är rätt. är en

stå sina fötter. egna

Var finns etikens legitimitet Det är den yttersta frågan.

måste det dialogen, den gamla sokratiska dialogen, där man möts eti-

I dagens läge vara

och där sina modeller är beredd bli ifrågasatt. Det kens dialogtorg man presenterar men att

etiska i den och riktiga etiken, alltså rätt insikt, är den pågående processen sig som ger rätta

och moralen, rätt insats, dess legitimitet.

772mm Centrum etik och ekonomi, Handelshögskolan:Självreglering är ett viktigt Siälvroglering Ending, får

forma etiken hos individen. Men samtidigt räcker inte det. räcker inte sätt att

Helt inte speciellt etiska alla gånger. Självreglering är i någon me-

självreglerande system är

odemokratisk, d den maktförhållanden inte är jämnt fördening ofta v s genomsyras av som

kanske social och annat. Vi kan inte lade. Det genomsyras av könsperspektiv, status, pengar

bara låtsas det inte är så. som om

form åtminstone ska bygga demokratiskt där dis-

Lagstiftning i sin goda ett system

- mindre styrd och makt. Nu jag inte att det är så, kussionen, eller dialogen, är av pengar tror

det åtminstone tanken och dessutom är lagen eller kan vara i positiv mening konmen är

Ett exempel juristernas återhållande kraft under nazitysklands regim byråkratin,

servativ. är -

den stela och tröga, kunde hålla emot ganska länge.

framhålls också etik lönsamt. Det kan så ibland. Men det är farligt att tro Det att är vara

människor saknar betalningsförmåga fast de har bedet är så. Det finns mängder av som att Alla ekonomiska bryr sig bara betalningsförmågan och inte viljan.

talningsvilja. systern om

Det får inte glömma bort. man

finns det marknadsekonomiska systemet inte förmår hantera. Det mängder av problem som

Det såtillvida marknaden, d många kunder,

T hela miljöproblematiken. är rätt att v s

ex

ställa krav både mänskliga rättigheter, miljöanpassning och annat. Men riktigt så börjar

lätt det inte bara kan fortsätta vanligt och inte behöver ändra oss. är att som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998:God etik på Nätet

Etikarbete lön- Ewa Ljunge, Posten: Att företagare arbeta med etiska frågor och att satsa resurser på etiksom samt i affärer dialoger kan lönsamt i affärsmässiga sammanhang. Sedan är det självklart så att betalvara

ningsvilja och betalningsförmåga påverkar i affärer. Men att som företagare eller aktör

oss

satsa resurser etikfrågor är väsentligt.

Filter ingen Lars-Erik Mlssøn, Högskolan Kristianstad: Det finns viss tro filter upprätthållare av ger en som åsiktsvariation eller för någon form moral Nätet. jag är själv motståndare till filter och vill regarant av dogöra varför.

När det gäller existerande filter, NetNanny, CyberSitter, är det främsta problemet som m vad dessa egentligen uttryck för. Genom använda sådana filter säger det är fullger att att ständigt okej ha porrsajt eller nazistisk sajt ute Nätet. Anta att sajten har gått att en en med märkning så vid någon slags gräns, ungdom slipper del den och en att, en att ta av därmed inte riskerar bli moraliskt korrumperad innehållet. Men det säger är att den att av är omoralisk, är ungdomen i sin naturliga nyfikenhet försöker ta reda någonsom som ting, den nakna kvinnan eller läsa nazisterna. Vi förflyttar det moraliska perspektit ex se om till användaren. vet

Den andra delen problematiken med filterprogrammen är att, när använder dem ute av man i skolans värld, skolan får dels oerhört falsk trygghet och dels ett felaktigt perspektiv en hur hanterar situationen ungdom växa med god moral eller etik. Inget man att att upp en de ñlterprogram jag har studerat Nätet, hand än cirka 100 000 sajter, av som tar om mer bråkdel. alltså en

Om ändå installerar filterprogram skola och i normal situation gör sökman ett en en en så kommer hitta mängder information inom kategorin inte vill att ning, man att av som man ska del Med tanke den hastighet antalet sidor Nätet växer, ungarna ta av. en som kommer filterprogrammen alltid släpa efter. Det är alltså inte möjligt att spärra någon att information för ungdomen i skolan, hur bra teknik än utvecklar. man

Även det det, det önskvärt Vill jag lärare mina elever ska växa om vore är som att upp som sådana doktorandstuderande Wästberg hänvisar till, faktiskt inte har mött problesom som tillräckligt många gånger i goda handledares sällskap och därmed fått ett perspektiv men problemen För kunna förstå vad är dåligt, så måste jag något sätt ha träffat att som detta Det bästa stället, skolväsendet fungerar, är i lärares och eventuellt föräld-

dåliga. om nu sällskap och möjlighet diskutera och perspektiv.

rars en att

En sida hur det fungerar vid aktiv kontroll i nätgrupper och listor. Där finns en viss annan är självreglering bygger den moral är förhärskande oftast den amerikanska typ av som som moralen den enkla anledningen det är fler uppkopplingar där. av att

Går sålunda in i skolprojekt nätet, är chansen det är mängder ameriman ett stor att av kanska elever deltar. Det innebär så småningom tvingas sig till den som att man att anpassa amerikanska moralen och lämna enligt någon slags princip, att man inrättar sig efter den

lägsta nivån vad tolererar i gruppen. man

Det leder till grupperingar tillåter väldigt liten åsiktsvariation. Det är skadligt för skolsom ungdom, behöver möta åsiktsvariationen för kunna bilda sig stabil värdegrund. som att en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Filter visst David Pbilipsøn, Elin InföMedia: Exemplen med NetNanny och andra filter finns ute ger som spelrum idag är inte riktigt relevanta för det jag beskriver. Dessa filter försöker göra värderingen som egentligen ha deklarerat sammanhållet värdesystem. Det är bättre att folk ansluutan att ett

sig till kyrka eller motsvarande värdesystem.

ter en

Det andra filter naturligtvis aldrig närvaro. Finns förälder eller är att ersätter en vuxens en lärare det bättre än filter: Men samtidigt måste vi verkligheten i ögonen. Folk nära är ett se lämnar barnen med TVn påslagen. Folk lämnar barnen med Internet-datom påslagen, utan det finns någon förälder eller Det är för de situationerna som filterprogramvara att vuxen

är framtagen.

Det också viktigt detta aldrig kommer innebära allting Nätet är klassat. är att se att att att White lim och black him, från vilken värderare helst, kommer alltid begränsade i som att vara förhållande till Nätet. Det spelrum för föräldern släppa barnet hand. Allger ett att egen ligger utanför det spelrummet kan alltså inte göras tillgängligt annat än genom för-

ting som

älderns medverkan.

Problemet med de olika etikerna måste mötas även i klassrummet, eftersom det är mångkulturellt. Vad som händer genom Nätet är att plötsligt accentueras frågeställningar som naturligtvis finns där Nätet. Vissa föräldrar vill antagligen inte deras barn ska även utan att komma i kontakt med viss information. Tillåter vi det eller inte Det måste till att typ av börja med reda Vem ha rätt barnet, staten eller föräldrarna Den frågan accentuut. att styra eras av Nätet.

När det liten åsiktsvariation slutligen, är det klart det är risk. Community of

gäller att en

interest-grupperna finns Nätet varierar naturligtvis i storlek. De kan väldigt

som vara små. Men vi kan inte bestämma storleken. Hur liten får innan betraktar den en grupp vara sekt som

Är måttet sekt litenheten delar värderingarna eller är det inatt vara en gruppen som nehållet i värderingarna Vem ska bestämma detta

Det viktiga och måste sitt val. Sedan måste konfrontera det valet är att var en göra eget man med andras val.

Ana Valdés, Vi målar idag väldigt trist bild etik, något ligger fastfruset Vuxensynen ñrfâttare: en som är fastfrusen Var finns den positiva delen etiken Var finns den aggressiva delen Var finns

någonstans. av

etikens lyhördhet, att kunna sig till den nya tidens frågor anpassa

Hur trovärdiga är vi när vi visar ungdomar våra regler och filtreringar, när egentligen

pass visar hur mycket dubbelmoral finns i vår gamla hederliga kristna, judiska och grekiska som kultur Väldigt mycket hänt detta sekel, andra världskriget, bosnienkriget, som t ex

judeutrotning och zigenarförföljelse, visar i hög grad vi har urholkat mycket etiken.

att av

Ska inte frågan tillbaka till oss Det är vi står för etik ofta känns förlevuxna som en som Ungdomarna, ofta aktörer och Nätet, är skeptiska mot vår moral gad. som är personer och vår etik. Det dem vi måste visa vi vågar ifrågasätta vår etik. Vi måste är som att att egen ha förmågan skapa etiken med ungdomarna medskapare. Annars kommer de att på nytt som alltid uppleva vuxensamhälle förbjuder techno, grañtti allt som de att oss som ett som rave, -

.Pjalsétär

__________________________________________________________________ .-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Erwin Bircbøfberger;jemitpater: Jag tacksam för vad Valdés säger. Etiken är ofta lite för Mer offensivt är defensiv. Den kommer i andra hand. Först kommer tekniken. Sedan finns etisk reflektion etikarbete en innebär bromsar istället för att styra. som att man

I inledning skissade jag etiskt paradigm eller grundmodell för vår tid genom

dagens ett en

LIFE-modellen. Den har giltighet, sekulariserade tio guds bud till fyra grundbud en en sorts

bejaka Livet, skydda Integriteten, befrämja Framtiden och sträva efter Enhetlighet.

med att

Etiken borde mänsklig lidelse. Vi borde alltså ha större lidelse för påverkas av en sorts en människas människovärde och inte bara för aktörerna i första hand för varje - utan perso- Därmed borde det inom IT egentligen råda etik teoretiskt och moralpraknerna. samma -

tiskt i vardagsrummet och Sergels Jag är anhängare till detta. Man

som torg. varm -

måste genomgående vara enhetlig.

kommer in Nätet borde vi redan ha grundhållning för möta denna Innan en att nya det inte lite så i dagens diskussion vi försöker utveckla etik med teknologi. Ar att att en ny

anledning av Nätet

Det måste Vi borde redan strukturerade i våra etiska insikter när vara tvärtom. vara dessa teknologier. Ett exempel där det inte så, när vi kärnkraft i bruk möter nya var var tog detta inget politiskt uttalande så gjorde inga etiska analyser av de långsiktiga är - man denna teknologi i bruk. Nu står med facit och vet inte vad

följdverkningarna av att ta nya

vi ska göra med avfallet.

Filosofen Hans Jonas i sin bok Ansvarets princip vi borde den dåliga prognosen säger att ge företräde framför den goda Vi måste aktsamma så att inte en ny teknologi prognosen. vara i bruk, sköljer har denna etiska beredskap emot denna som tar över oss utan att att ta

nya teknologi.

vill den offensiva linjen. Det kan lättare inom mitt område, biotek-

Jag själv vara eget

där etiska synpunkter och verkligen beaktas och mycket medvetet nologin, mer mer rent av kommer in i lagstiftningen. Det kan lite svårare när det gäller IT och de etiska principer vara ska styra den. som

måste David Pbilipsøn, Jêlia Jag är i grunden enig med Valdés. Problemet är bara att

Vi leva lnføMediaz

detta med filter inte så mycket därför vi verkligen vill ha det. Det är snarare ett med filtren uppstår att försöka förhindra d nationella etiska diskussioner leder till att vi sätt att en censur, v s att faktiskt får situation där vi har mycket mer begränsning. en

Det andra det inte bara är fråga för barn, utan det är också fråga om mig själv som är att en jag väljer införa sådana här filter. Det kan bero att jag inte vill utsätta mig vuxen om att för innehåll och där skillnaden Internet är jag får detta innehållet och jag en viss typ av att inte riktigt vad det är förrän jag faktiskt tar del det. vet av

med masskommunikativa media har jag förhand visst förtroende för

Jämfört vanliga ett

har till detta inte någonting är främmande för min etik. att någon sett att är som egen

Det vi måste leva med dessa filter. Sedan har de sina klara begränsningär viktigt att typer av och de kommer inte alls svaret allting. ar att vara

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Konservativism Mister Thelin, moderat debattör: Med anledning pater Bischofbergers mycket kloka inlägg

av teknikoptimism följt Valdés fråga vill jag säga, viss konservatism i förhållningssättet gentemot fram-

av att en tiden hur mycket teknik kan finnas i den naturligtvis är oerhört tilltalande.

- oavsett som -

Samtidi får inte låta detta leda till total assivitet. Får erinra att cket det,

man Jag om m Y av

för tld sedan betraktade miljöförstönngar totalt omöjliga att komma åt, har som V1 en som

upptäckter det tekniska området skenproblem.

genom senare visat sig vara

Jag vill inte heller politisera. Men jag kunde inte låta bli göra detta, när kärnkraften

att nu

ändå har Är någorlunda teknikoptimistisk, kan inte undgå konstatera

nämnts. man man att

vi gör osssjälva och landet oerhörd otjänst att hämma forskningen i Sverige att en genom

viktigt område. Jag förstås den fullständigt groteska och Oetiska lagen bru-

ett avser - - som kar kallas tankeförbudslagen. Vi får enligt denna inte tänka frågor gör det möjlig

ens som

kanske hantera också avfallsproblemet kärnkraftens område eller undanröja de mycket att små risker finns helt och hållet.

som nu

En konservativ försiktighet i sin grundsyn jag går väl att förena med teknikopti-

anser en mism, också kan leda till etisk godtagbara resultat. Gud bevare för förstelnade ekolo-

som oss giskt reaktionära tankar.

Tillgång till in- Silling Silling I TAfZirsutvec/eling: Jag är nyfiken Wästbergs slutsats angående nazistfö-

Ulf

formation reläsningen i Umeå. Du säger att det bra att studenterna kunde bemöta debatten om

var homosexuella, för att visste något det. Men det bra eller dåligt att inte

man om var man visste något nazismen Borde studenterna ha tillgång till information eller inte

om

Spridarens Olle Wästberg,liberal public-titt: Det dåligt att studenterna inte visste tillräckligt om nazis-

var etiska De hade inte De trodde naturligtvis inte Dan Berner när han ansvar men. mött argumenten. sa

förintelsen inte hade existerat och att koncentrationslägren bara arbetslaget där några att var dog tyfus. Men de kunde inte de hade inte tidigare mött

av argumentera emot - argumen-

Det låg inbäddat någonting självklart, att så är det. Men de kunde inte arguten. som mentera i sak. Det ger naturligtvis också ganska fåvitska nazister en framgång. Det var dåligt

de inte hade mött argumenten och att de inte klarade att argumentera emot. att

Jag har inte sagt att de inte ska ha tillgång till information. Det jag frågat tidigare idag är vilket etiskt den lägger länkar till 50 nazistsajter sin sajt. Men det

ansvar tar som upp egen är klart de ska tillgång till information och mötas i debatter.

att

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Vaccinering johan Groth, Skolverket: Jag vill komplettera det Valdés säger vi bara har talar som om att om bättre än filter de defensiva, negativa aspekterna etik. Vi håller också i väldigt spektakulär bild av oss en getala rashets, pornografi, nazism. Ljunge är mycket inne att sådant ska bort. nom att om Andra hävdar det ska filtreras. Det är dramatiska och saker ska hända. Det ska att stora som hållas rent Nätet.

Men sanningen är den särskilt i skolan att dessa stora frågor tar inte mesta tiden, utan - det de vardagliga små etiska frågorna blir intressanta. Är transplantationer okej Det är som är etisk fråga är intressant, där alla tycker att det är okej för det är inte så trevligt en som men när barn dör när de är åtta år leukemi. Djurförsök är annat område. Det finns uppav ett en sjö vardagliga etiska frågor där detta med och nej inte är lika dramatiskt, minst lika men viktigt diskutera. Det berör vi inte alls här idag. att

Stig Roland Rask, lärare Fredriksdalsskolan i Lidköping, har arbetat mycket med detta

och han kallar Internet träffande för etikens marknadstorg. Det belyser just detta att nog Internet ställe där på tydligt sätt ställs inför sina etiska värderingar. Detta med är ett man ett

alla de vardagliga frågorna inte alls så spektakulära viktig sak just i skolan.

är en

Rask kallar detta klokt för vaccinering, det är ett egenvärde i att visa detta för eleatt upp Studenterna i Umeå det självklart miljoner judar dog i andra Världs verna. tog som att sex kriget, de kunde vidare. De hade alltså varit isolerade från influensan men inte argumentera och när kommer de i friska luften vips blir de förkylda. ut -

Det är intressant aspekt. Det verkar för jobbar med skolan att i det långa en oss som som loppet kanske vaccineringsprocessen är bättre. Filter är kanske inte det första som man ska installera i skola. Man ska kanske ändå risken eleverna får tillgång till mycket mateen ta att rial kan upplevas störande just för denna vaccineringen kanske kan bättre i som som att vara

längden.

Utgå från män- Barbro Holm-Lövgren, Iécltumnabtir/ea Institutet När vi letar efter utgångsen gemensam niskovärdet punkt för etisk dialog är det många länder har skrivit under rödakorsprinciperna. som

Det handlar humanitetsprincipen, att aktivt skapa respekt för människovärdet, att främja om ömsesidig förståelse och lindra mänskligt lidande. Det utmärkt utgångspunkt bortatt är en religiösa och kulturella gränser. På Röda Korsets idécenter i Gripsholm har skapat en om mötesplats för samhällsetisk dialog. jag önskar alla kommer dit och fortsätter dialogen att efter denna hearing.

Det är mycket bra att starta med märmiskovärdet istället för någonting annat.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

En alternativ Ladislaus Horatiux, musiker; filosof Mitt tidigare inlägg har tagits upp flera personer av på ämnet och möjligtvis jag inte tillräckligt tydlig, för där finns fatalt missförstånd. syn var ett

Jag talar inte dem lean ha hemsida, inte de eller minoritetsgrupper. om som en egen om svaga Jag talar dem inte vill med i den digitala köttmarknad WWW håller att om som vara som bli. Alla dessa privata hemsidor får mig tänka i Nothing, boken avantatt tesen av gardisten John Cage: Jag har inget säga och jag säger det. att

Den terminologi Bischofberger lanserar är mycket bra. Impulsen Nätet tycks

som att vara komma rädsla inte aktör. Utan det är inte nöjd. Det räcker inte med av en av att vara man bara måste också Nätet. Jag finns Nätet alltså finns att vara en person; man synas jag. Snarare är det så här: Jag informerar mig alltså är jag databank. Detta med synbar- - en heten har blivit ohelig tes. Syns du, så finns du. en

Vad händer då med den osynliga verkligheten Som musiker vill jag säga: Lyssnar du, snarare så hör du. Det finns många dissonanser kring IT vi inte vill höra. Att lyssna dem som

bromsar den rasande utvecklingstakten.

En viktig fråga kring IT är: Hur ska hindra utvecklingen mot ett två-tredjedelssanrhälle

Standardsvaret har blivit: Genom att koppla upp ALLA Nätet.

Jag skulle säga: människor möjlighet SLIPPA koppla sig. Och snarare genom att ge att upp bromsa digitalfandamentalirmen, alltså impulsen att vilja att allt och alla ska vara genom att Nätet, allt ska digitalt. De små ska KidLink. Bönderna ska LantNet. vara vara vara Digital-TV är det som alla ska ha. O v. nya s

Ge i att kalla tolk inte finns på Nätet för förlorare Tillåt människor att framtitusan som den till mötes stolt dator, modem och datorkunskaper. Var så tolerant. utan utan utan pass Vi kallar faktiskt för pluralistiskt samhälle. Visa då att det inte bra handlar om oss ett tvättmedel. Låt folk slippa delaktiga de inte vill i den digitala världen. Låt dem vara om vara hellre umgås, än kommunicera distans. Det jag kallar för akustiskt umgänge, unatt som plugged umgänge, är förlustpost för Telia. en ren

Vi ska också så realistiska och ärliga erkänner kommunikation, låter vara pass att att som så fint och ideellt, är big business idag. Kommunikationssamhället nästan kräver avstånd och viss isolering. Ensamma människor bra in i den versionen konsumtionssampassar nya av hället. De kommer ringa väldigt mycket till varandra. att

Jag skulle vilja kommunikationssamhället handlade att kände sina granatt snarare om man kunde tala med sina att kunde tilltala en intressant främling nar, att man grannar, man istället för sätta in efterlysning i Gula tidningen, att inte gick förbi en gatan att en man gråtande medmänniska stan.

Som det idag sitter i sin kammare framför datorskärm. Både kommunikaär man ensam en tion och medmänsklighet har blivit Jag hur rörd blir man över att konurvattnat. menar,

Fortsättning

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Ladislaus Horatius, Ersättning: Visst finns det väldigt mycket information på Nätet. Visst Nyktert sett, vad är vinsten kan det kul torrsurfa, å jour med det är nytt och häftigt även om jag vara att att vara som detta ytlig centrifugalrörelse långt från det musikaliska tänkandets koncentretycker att är en rande centripetala djupdykande. Visst är det kul beställa böcker, skivor och quattro stagiøatt med lök Nätet. Att slippa till brevlådan och istället sända mail, att slippa m extra fem till stationär telefonkiosk och istället kunna stå helt stilla och ringa i något som meter en kallas för mobiltelefon. Visst det kul när Telia äntligen blir klar med den tal-

paradoxalt är

telefonen, den gör jag slipper lyfta den luren. Jag slipper det jobbiga styrda som att tunga motoriska elementet d slå numret. Jag behöver inte leta fram telefonnumret. Jag behöv s bara röra på munnen. ver

Men nyktert sett, vad är egentligen vinsten

snabbhet och bekvämlighet. Och detta inga större kvaliteter inte har med måttär om man fullhet i ekvationen. Vi närmar med rasande fart den optimala bekvämlighetens välsignaoss de tillstånd: koma.

Att insinuera detta skulle ha någonting med utveckling och speciell mänsklig utveckling

att göra, är skärande falsk dissonans. - att en

och Mattias Svahn, En kommentar till diskussionen ansvariga utgivare är att det Anstötligt om yttrandefrihet egentligen inte är så anmärkningsvärt Nerikes Allehanda och en del andra flaggskepp att t ex Radio har ansvarig utgivare för sin verksamhet Nätet. Det har de genom

som Sveriges

bilageregel. Andra företag driver publicistisk verksamhet, som

tryckfrihetsförordningens som

Telia, Posten eller Tele2 inte har traditionell sådan vid sidan Nätet, kan stå t ex som en av utanför och det speciellt läge. Det beror tryckfrihetsförordningen och yttrandeger ett att den Det får vi leva med i 45-5 år till. Än så länge är de

frihetsgrundlagen som är. systemen

inte redo för att läggas i kistan.

En till etik bra affärerna och ska skriva avtal fråga Ljunge som säger att är att man som både skyddar god etik och god moral, men ändå inte bryter mot yttrandefriheten är att om det situation där något på Torget är väldigt moraliskt anstötligt eller ett

uppstår en hypotetisk

brott Postens regler, hur kommer ni då det ett direkt lagbrott att mot att agera om vore

det stänga av

Ewa Ijange, Posten: Förhoppningsvis är det hypotetiskt Men är det något som är

en kan inte begå lagbrott i min profession. Är det så jag hittar ett brott mot

lagbrott, jag att

något skriftligt har avtalat med leverantör eller medlem, då stänger jag omedelbart. som av

Sya/m, jurist: Om det etisk synvinkel, även denna verksamhe- Mattias man ser ur en att om skulle bryta avtal, inte direkt bryta lagen att stänga det men det ten mot era men mot av skulle lagens anda och idé stänga det, hur skulle ni då bryta mot att av agera

Ewa Posten: Det svårt diskutera hypotetisk Men lag, regler, seder och

Ljunge, är att en

bruk försöker naturligtvis följa. Det självklart bedriver verksamhet. Detta får är när man från fall till fall, du kanske syftar något specifikt gränsland man ta men

Mattias Sya/m, jurist: Nej, jag bara just etik och moral ibland kan kollidera och

syftar att

inte alltid sak Philipson inledande nämnde. är samma som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Bertil Rennerfêldt,jurist, Komumentver/eet, KO: Om brott mot den goda etiken på Nätet går KO bevakar

så långt det brott marknadsföringslagen, är KO sektoransvarig för bevakningen

Internet att utgör mot

Internet och kan alltså utfärda förbudsföreläggande eller driva ärendet till domstolen. av

Mycket möda under denna hearing gått åt för försöka definiera vad är god etik

att som Nätet. Thelin har citerat de gamla grekerna. Groth har talat vaccinering. Från kommersi-

om ell har vi hört talas olika marknadsföra produkter Internet.

synpunkt om sätt att

Min kommentar Ska det Internet med eller utan filter Kanske kan vi ska-

personliga är: vara

begrepp god intern etik Nätet, baserat kombinationen

pa ett nytt sammanfattande om

intern och etik internetik.

som ger

Ahrvid Jag bekymrad över talet självreglering, etiska råd hos

Självreglering Engholm, journalist: är om

kommersiella leverantörer Problemet är det lär höja tröskeln för vad man får yttra ger hög tröskel o s v. att

jämfört med vad det borde Kommersiella leverantörer är nämli-

enligt yttrandefriheten vara.

känsliga för kritik. Minsta blamage, minsta misstanke att någonting är tvekgen extremt om

gör att stänger och stoppar yttranden. samt, man man av

med jag hör hemma i sammanhang där meddelarskydd behövs.

Detta ansvarig utgivare anser

I andra sammanhang är det avsändaren som är ansvarig ingen annan.

-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

"a vista"

Sammanfattning - prima

Peter Seipel, Stockholms universitet:

ordförande, Peter Seipel, avslutar med omedelbar sammanfattning av sina Inledning Hearingens en intryck prima vista, vid första anblicken. a

Diskussionen har handlat inuti och utanför och inuti del "Inuti" idag om ett ett ett som en av utanför.

Inuti den hemtama diskussionen etik är lönsamt, att etik är nödvändigt är av typen att för marknadsutveckling Detta är säkert goda argument sitt sätt. Diskussionen 0 s v. handlar också filter tekniskt sätt skapa förutsättningar för god etik. Det om som ett att en handlar rekommendationer ordningsregler kan vi ha nytta men inom av typen att nog av, nehållet ska vi ge fan i.

har framhållits etik ska skiljas från etikett och etik ska grundligt skiljas från neti- Det att att kett. Netiketten inte den lilla etiken, något betydligt annorlunda. är ens utan

Så länge vi vid inutF-diskussionen riskerar vi närsynthet. som stannar

bransch ofta, jag själv verkar i den, dess fascination inför I denna upplever jag även om att sina sina problem, sin historia, är väldigt stark. Samtidigt är utegna uppgifter, egna egen blickarna och kunskaperna det finns omkring, inte alltid är de bästa och de mest om som

imponerande.

den det föra diskussionen från inuti till ett utanför. "Utanför" Från synpunken är nyttigt att ut ett har också skett under denna hearing. Men den diskussionen kunde naturligtvis ha förts Det längre i olika riktningar och vi skulle fortfarande haft den. Det

mycket, mycket nytta av

handlar de olika användningsområdena och deras traditioner. Läkekonsten har sina t ex om etiska traditioner. Handeln har sina. Det politiska spelet har sina. Spel och dobbel har sina. Allt detta verksamheter och användningar är flitigt förekommande och utvecklade är som också i den digitala miljön.

Utanför hittar vi också de ofta omnämnda användarna. Människan är alltid berättelse en Crawford i sina böcker. Var och kommer till denna tekniken med har Clarence sagt en av en

sina förutsättningar. Den förutsättningar kan att förkasta tekniken, att vilja

egna enes vara utanför. Den andres kan ha växt med den, den stå förutsättningar vara att upp att se som en

integrerad del sig själv och sin utveckling.

nästan av egen

det marknaden betraktad i utanför -perspektiven Marknaden och dess mekanismer Sedan är tål funderas Fernand Braudel, den franske historikern, delar in detta i pyramid att över. en botten strukturer, där skolklassens liv utspelar sig, läraren umgås med

där är vardagslivets

elever Sedan finns den marknaden där ekonomins lagar styr. Till toppen

o s v. egentliga

får enbart tillträde i riktiga affärer. Där är det säkert inte någon pyramiden man av oss, här, får delta och medveten vad där pågår. Men det är där som som egentligen vara om som de mycket tunga besluten fattas.

Allt detta finns diskutera i marknad. Kan vi lita till den, utnyttja den och dra att termer av den nytta av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Den stora Så finns naturligtvis hela den stora etiska diskussion då och då har skymtat i hela sin

som etiken vidd i dagens diskussion. Det är människovärdets dimensioner, etikens diskussioner under århundradena, försöken att dra gränser och etablera begrepp etik och moral, där vi har

som

fått synpunkter från olika håll i inläggen.

Sverige Ett perspektiv är Sverige och världen. Vad händer med vår rättstradition, frågade The-

annat och världen lin. Vad händer med kulturen i denna starkt amerikanska och engelskspråkiga världen

Därtill finns det mycket att säga om alla tendenser i tiden.

Nätet är del Dessa utanföF-diskussioner är oerhört viktiga för att ska kunna föra inutien av något större diskussionerna. Och inuti är naturligtvis en del av utanför. IT-världen är en del av sin

omgivning.

Men innebörden att IT-världen Nätet är del något större och omgivande, är

av - - en av långtifrån klar. Det är något ganska komplicerat försöker utreda. Jag ska nöja mig

som man med två påståenden med anknytning till dagens diskussion:

Tekniken är aldrig neutral. Jag sitter som jag gör därför att stolen är formad som den

Man kunde ha haft ett ståredskap här. Då skulle det ha varit upplevelse. Det

en annan

gäller alltså från det enklaste till det mest komplicerade. Tekniken i sig har faktiskt ef-

fekter. Jag påstår detta. Det är till och att fundera över innebörder och mot-

upp var en

påståenden.

2. Lagstiftningen är heller inte neutral. Lagstiftningen är sällan teknikneutral, även om den

påstår sig det. Det är lika bra att istället fundera över vilket sätt lagstiftningen

vara påverkar och driver teknikutveckling och styr och ställer med det ena och det andra.

Detta är inga självklara påståenden, jag låter dem hänga i luften, kanske för fortsatt dis-

men kussion.

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga

Etiklistan, urval av inlägg

Bilaga till En God Etik på Nätet

Inledning

Inför hearingen God Etik på Nätet fann arbetsgruppen ett värde i att under planerings-

om arbetet inbjuda till diskussion i syfte bl.a. söka fånga upp de synpunkter som redan förelåg i

ämnet. Arbetsgruppen inbjöd därför nätsarnhället att lämna synpunkter och förslag på viktiga

frågeställningar behöver belysas. En e-postlista för detta ändamål upprättades på IT-

som kommissionens webbplats.

Det arbetsgruppens förhoppning att detta skulle stimulerar till ett livligt samtal inför

var grepp

hearingen. Som framgår sammanställningen i slutet bilagan kom diskussionen att om-

av av

fatta 250 inlägg. Arbetsgruppen är mycket nöjda med detta.

I denna bilaga redovisas några inlägg varit intresse vid planeringen. Flera av inläggen

som av kom att handla olaglig kopiering och om spam. Diskussionen kring spam kommer att vara

om

del i den rapport IT-kommissionens IT-rättsliga observatorium håller på att färdigen som ställa ett resultat observatoriets båda samtal e-post som verktyg för marknadsfö-

som av om

ring och för opinionsbildning.

Urvalen inlägg i denna redovisning har gjorts arbetsgruppen. De redovisade inläggen

av av har redigerat. Borttagen text har markerats med

.. . Inläggen presenteras i form och de referenser som görs till andra diskussionsdelta-

anonym

inlägg utmärks med tiden för det inlägget. Ett exempel Thu, 7 May 1998 16:57:04 gares

+0200.

Rapportens sammanfattning kommer att läggas ut på IT-kommissionens webbplats för fortsatt

diskussion till vilken Ni härmed inbjuds.

Några exempel

Date: Thu, 7 May 1998 16:57:04 +0200 Subject: Re: Prel. program

Varför behövs god etik på nätet

en

behov etik i dagens samhälle

av

I Norge verkar samhällets behov ha utmynnat i en slags värdekomrnission som förväntas att utreda de faktorer

hjälper människans moraliska val "RL", och hur dessa faktorer kanske har blivit otydligare, vilket skulle ha som medfört att många moraliska val idag är alltför omedvetna. Vid tillsättandet av kommissionen skulle Bondevik ha sagt: "Vi är lite för upptagna med att skaffa oss en god karaktär". Man inser att det är starka krafter i samhället som kommissionen har att brottas med, t.ex. alla medier.

det nya "nimmet" ger nya förutsättningar

Internet, det sociala rummet tolkar jag det som. Platsen för nya dramatiska interaktioner, eller den nya

nya

Ja, att den är i bemärkelsen nyare än andra medier är det väl ingen som inte håller med om. Frågan arenan. ny är då bara hur den ut En del verkar påstå att nätet är helt nytt såtillvida att det inte går att jämföra med andra

ser medier t.ex. tv, radio eller tidningar, medan andra verkar anse att nätet inte ska behandlas annorlunda

som jämfört med andra medier. Som Lars Ilshammar skriver i uppsatsen Demokrati, det elektroniska

typer av folkstyrets möjligheter och problem. "Det finns dock en annan viktig inspirationskälla: utvecklingen av Internet och andra stora datornätverk och den speciella kultur, karaktäriserad av slagordet "infonnation wants to be free", vuxit fram dessa nät." Vidare citerar han "Elektroniska fronten" i samma uppsats "Cybenymden

som tillhör helt dess användare och varje deltagare ska ha rätt att yttra och uttrycka sig fritt utan rädsla för repressalier eller hot repressalier sig från andra deltagare på nätet eller av från cyberrymden

om vare utomstående personer och organisationer."

Bilaga till En God Etik på Nätet

Världen har blivit lite mindre och avstånden kortare sen nätet introducerades, och får man tro Bill Gates så kommer utvecklingen inte att stanna förrän alla människor är uppkopplade till tänderna. Men det kanske är så att alla "avstånd" inte krymper. Hur är det med det moraliska avståndet IRL in real life umgås och socialiserar vi med olika människor i vår omedelbara närhet och den kommunikation som sker där präglas av moraliska och etiska "spärrar". Dvs vanliga människor oftast gränserna går vad gäller hur man får bete sig mot andra. ser var Dessa gränser upprätthålls delvis människornas informella bestraffningar eller hot om bestraffningar. Och då av jag inte i laglig betydelse utan i form av informell social bestraffning. menar

Hur är det då med kommunikationen via nätet Finns det några informella sociala bestraffningar, eller hot om sådana, där Mitt är ja, fast det finns problem. Många sociala rum på nätet där människor kommunicerar svar med varandra har stor grad anonyrnitet. Man känner inte människan bakom signaturen och det kan vara en av svårt att föreställa sig på andra sidan nätverket. Det uppstår lätt ett slags "avstånd". en av Möjligheterna att byta sociala på internet är dessutom så mycket enklare jämfört med IRL. rum

vilka är de etiska konfliktpunktema

En intressant fundering handlar Usenet eller den del internet innehåller alla nyhetsgrupper. De är om av som väldigt många till antalet och de dem helt omodererade, dvs ingen förhandsgranskning eHer mesta av "gatekeeping". Jämför detta med äldre typer medier, t.ex. tv, radio eller tidningar, så inser man att nätet man av är ett betydligt friare medium än dessa. För de har tagit del av olika nyhetsgrupper vet att det finns det som mesta allt i dessa Alltifrån partikelfysik till pornografi till skvaller. Den som dessutom har satt sig in om grupper. i nyhetsgruppemas innehåll vet att där finns laglig, olaglig, moralisk och moraliskt tvivelaktig kommunikation. Kan något tekniken bakom hur Usenet är uppbyggt och ftmgerar vet också att det kan vara svårt att man om man begränsa eller stoppa kommunikationen. Hur ska på detta Är det rätt att låta information och man se kommunikation strömma fritt på detta sätt

Date: Mon, 11 May 1998 21:34:31 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning

Vad är egentligen problemet Finns det något problem Varför "behövs" en etikdiskussion, och vem är det som behöver den Jag tycker att nätet fimgerar rätt så bra som det gör idag. Det finns många saker som fungerar nog sämre. I sägs att "för att förstå skeendet vi ett behov av att söka vilken informationssamhällets annonsen ser särskilda egenart är", där "vi" alltså är IT-kommissionen. De ser ett behov, och detta behov måste rimligen vara Ines Uusmanns behov, eftersom IT-kommissionen har till uppgift att ge råd till regeringen. Detta är lätt att förstå. Men redan i inledning fastslås att "självreglering behövs". Det påståendet är svårare att uttolka. annonsens Självreglering är definition den reglering som uppstår av sig själv, precis som väderleken. Båda bryr sig per väldigt lite "behovet". Man anar att någon vill införa en reglering, som därmed är påtvingad uppifrån, och att om denna ska legitimeras att kallas för självreglering. Det är ungefär lika spontant som "nu tycker jag att alla genom ska sjunga We shall overcome".

Vi hade sorts samhälle innan Internet slog igenom. Där hade Televerket och Sveriges Radio monopol, en annan fick högst föra med sig 6000 kr ur landet utan tillstånd., och det var enkelt "brännmärka" folk som bytte man jobb för ofta "hoppjerkor". Att detta har ändrat sig, beror givetvis inte Internet. Men de är samma tiders som tecken. Folk är inte lika underkuvade längre, sitter inte lika stilla, rör mer på sig, möter fler medmänniskor, utbyter erfarenheter. Både tekniska och organisatoriska uppfinningar har gjort detta möjligt. Vi hade hañ järnvägar i hundra år innan någon uppfann InterRail-bilj etten och möj liggjorde det europeiska tågluffandet. Hur våra nuvarande ministrar tillhör tågluffargenerationen Vad får det for konsekvenser för den politik många av förs Det skulle väldigt enkelt att hävda att "det planlösa tågluffandet är en fluga som går över". Ett som vara sådant uttalande säger bara sak: Den som faller det har inte tågluffat av egen vilja, och anser att de som gör en det är värda förakt. Här jag ett större behov att diskutera etik: Ministrar bör respektera sina medborgare. ser av En gång trodde jag att jag visste vad "alla på Internet" ville. Vi var rätt få, och vi var rätt lika, trots att vi var med att observera våra inbördes skillnader. Vi ville förändra invanda strukturer, påvisa nya möjligheter. noga Televerket huvudfiende i Sverige, precis ATT i USA. De uppbar monopolet, och löste problem på var en som det gamla sättet, stelbent och byråkratiskt. Vi inte revolutionärer, så i alla fall reformister. "Gör om, gör var om rätt" devisen när någon hade gjort ett misstag. Man dömde inte personer, bara handlingar. Bättre upplysning var skulle leda till att alla till slut tog sitt förnuft till fånga och "gjorde rätt". Idag är denna klick av tekniker givetvis i minoritet. Idag används nätet vem som helst. De flesta begriper inte ens hur det är uppbyggt. Några av använder detta frihetens annonsmedium för att basunera ut att friheten bör minskas. Det är fullständigt obegripligt, också fullständigt onödigt att förbjuda. Var och en blir salig på sin tro. men

Bilaga till En God Etik på Nätet

Ett självregleringsinstrument behövs för hur man uppträder på nätet.

Nej, det behövs inga sådana "instrument". Frihet bör råda. Både politiker och folk bör lära sig att leva med varandra utan att slå varandra i huvudet med olika regelverk. Nätet är internationellt, och nationella regler går inte att upprätthålla. Friheten på nätet fungerar bra idag och i framtiden. Inget är trasigt, så det finns inget att

Lagstifta solsken i stället. Det är lika verkningslöst, men det får fler att skratta. reparera. om

Date: Mon, 11 May 1998 23:23:47 +020 Subject: Re: Diskussionföre hörning

redan i inledning fastslås att "Självreglering behövs". Det

annonsens

påståendet är svårare att uttolka. Självreglering är per definition

den reglering uppstår av sig själv, precis som väderleken. Båda

som

bryr sig väldigt lite om "behovet". Man anar att någon vill införa en

reglering, som därmed är påtvingad uppifrån, och att denna ska

legitimeras genom att kallas för självreglering. Det är ungefär lika

Ok, ett försök att reda ut begreppen. Jag vill förvarna att jag förenklar del i resonemanget och gärna

en poängtera att det är min privata åsikt man kan aldrig noggrann med sådant. Självreglering är inte

vara nog nödvändigtvis något är påtvingat "uppifrån". Självreglering är i detta fall istället ett begrepp som enkelt

som uttryckt kan beskrivas bransch själva sätter regler för att slippa hårda lagregler som lätt blir för

som en som upp hårda och eventuellt verkningslösa. Det finns många exempel på sådana här självregleringar, även kallade utomrättsliga regelverk eller systern egenåtgärdssystem är den korrekta juridiska termen såvitt jag vet. Läkemedelsindustrin är ett utmärkt exempel har ett väl fungerande system för hur man får och inte får

som marknadsföra läkemedel. Bryggeribranschen är ett annat exempel dock har begränsat sitt egenåtgärds-

som system till att omfatta undervisning till sina medlemmar i branschföreningen om hur marknadsföring för alkoholhaltiga produkter får ske. Mellan begravningsbyråer finns det exempelvis strikta regler för vad som är god sed och inte. Anledning Ett försök att slippa lagstiftning inom lösa ramar och lagar som snabbt blir obsoleta då uppfattningar vad är rätt och fel skiftar förhållandevis fort i dagens samhälle.

om som Varför ska vi diskutera Självreglering när det rör etik på nätet Svaret är redan givet genom exemplet med exempelvis rasistisk och annat klart lagstridigt material på nätet. Om sådan information blir stor och dominerande till sitt omfång riskerar vi alla aktiva på nätet att få tung och begränsande lagstiftning på halsen. Lyckas vi iaf inom branschen visa ett aktivt deltagande och försök att gränsa problemområdet tror jag vi gör oss själva en god gärning.

Du nämner intemationaliseringen ett problem. Visst, det är självklart ett problem. Men en god start kanske

som är att vi inom vårt lands gränser och inom produktionsled samt innehållsled diskuterar var vi bör dra gränserna. Det är öppen diskussion och åsikterna kommer säkerligen att skifta kraftigt, vilket jag tror är en nödvändighet

en för att nå resultat. Jag hoppas det på något sätt är förklaring till din frågeställning. Vad jag huvudsakligen vill

en åt är att inte ska hänga dig på ordet självreglering som något negativt, tvärtom är det en positiv term

man upp

normalt sett underlättar för såväl "medborgare" som "lagstifcare" och kanske framförallt för företag aktiva som inom specifik bransch. Alltså är Självreglering kanske just ett sätt att som du själv uttrycker det för "ministem

en att visa medborgaren respekt".

Visst håller jag med dig i stora drag. Internet borde fortsätta att vara fritt och fungera som ett forum för förändring. Men faktum är att, som du själv säger, Internet har förändrats på både gott och ont. Det finns en stor mängd användare inte kan tekniken, inte har en automatisk respekt för alla andras åsikter och rätt till

nya som åsikter för den delen. Ju fler användare det blir, desto större problem lär vi få. Personligen välkomnar jag därför att diskussion etik på nätet påbörjas. Hur "god" etik sedan kommer att definieras om det ens är möjligt

en om återstår att se...

Date: Tue, 12 May 1998 11:14:20 +0200

En angelägen frågeställning att ta är vilken betydelse etiska regler har juridiskt sett. De utgör inte en "hård"

upp rättskälla. En tydlig trend inom en rad rättsområden är att "soña" rättskällor tillerkänns ökad betydelse. Detta hänger till viss del ihop med intemationaliseringen av rätten. Etiska regler som får stor anslutning kan likställas med rättskällan handelsbruk. Dess ställning som rättskälla har i långa tider varit föremål för intensiva diskussioner.

Bilaga till En God Etik på Nätet

I samband med att fastställer etiska regler bör analysera vilken betydelse de har rättsligt sett, eftersom man man på sådan fråga påverkar hur de etiska reglerna utformas. Riktar sig de etiska reglerna över huvud taget svaret en till rättsväsendet eller är ambitionen endast att "preventivt" påverka personer som agerar på nätet

Date: Tue, 12 May 1998 11:30:27 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning

Mon, ll May 1998 21:34:31 +0200 wrote:

Vad är egentligen problemet Finns det något problem "behövs" etikdiskussion, och vem är det som behöver den Jag en tycker att nätet fimgerar rätt såbra som det gör idag. Det finns nog många saker som ñmgerar sämre.

berättigad fråga. Jag inte anledningarna till varför it-kommissionen tycker det, men jag anser frågan vara En vet Etik något vi lever med hela tiden, både i våra riktiga liv IRL och ute på nätet. IRL intressant. är som debatteras vad rätt och vad är fel, och vi försöker blottlägga de principer som styr vårt om som är som handlande. Vilka våra underliggande preferenser och omständigheter påverkar vårt moraliska agerande. är som Dessutom kan hoppas att dessa ligger till grund när vi sedan lagstiftar livet i samhället för medborgaren. man om När då fenomen dyker i samhället så faller det väl sig ganska naturligt att man diskuterar dessa och tar nya upp ställning till dem. Att det sedan du uttrycker det, "det finns många saker fungerar sämre", är väl ingen som som anledning till undvika sådan diskussion. För att till stånd sådan debatt vore det intressant om du att en en utvecklade vad med du verkar tycka "...fungerar rätt så bra..." nätet som

I sägs att "för att förstå skeendet ser vi ett behov av att annonsen söka vilken inforrnationssamhällets särskilda egenart är", där "vi" alltså är IT-komrnissionen. De ett behov, och detta behov måste ser rimligen Ines Uusmanns behov, eftersom IT-kommissionen vara har till uppgift råd till regeringen. Detta är lätt att förstå. att ge Men redan i inledning fastslås att "självreglering annonsens behövs". Det påståendet är svårare att uttolka. Självreglering är per definition den reglering som uppstår av sig själv, precis som väderleken. Båda bryr sig väldigt lite om "behovet". Man anar att någon vill införa reglering, som därmed är påtvingad uppifrån, en och att denna ska legitimeras genom att kallas för självreglering. Det är ungefär lika spontant som "nu tycker jag att alla ska sjunga

We shall overcome".

Blev det där helt rätt Hur vädret reglerar sig är inte precis nätet reglerar sig. För på nätet styr Nja. som människorna och då kommer ett behov in i bilden. Huruvida det ska påtvingas regler uppifrån vet inte jag, men

regleringen, den ut i dag, måste väl tåla att debatteras om. som ser

Vi hade sorts samhälle innan Internet slog igenom. Där en annan hade Televerket och Sveriges Radio monopol, man fick högst föra med sig 6000 kr landet utan tillstånd, och det var enkelt ur "brännmärka" folk bytte jobb för ofta som "hoppjerkor". Att som detta har ändrat sig, beror givetvis inte på Internet. Men de är tiders tecken. Folk är inte lika underkuvade längre, sitter samma inte lika stilla, på sig, möter fler medmänniskor, utbyter rör mer erfarenheter. Både tekniska och organisatoriska uppfinningar har gjort detta möjligt. bortklippt text

Är detta dina enda argument för att internet ska förbli fritt Dvs så okontrollerat som det trots allt är idag. pass

Ett självregleringsinstrument behövs för hur man uppträder nätet. Nej, det behövs inga sådana "instrument". Frihet bör råda. Både politiker och folk bör lära sig att leva med varandra utan att slå varandra i huvudet med olika regelverk. Nätet är internationellt, och nationella regler går inte att upprätthålla. Friheten på nätet funbra idag och i framtiden. Inget är trasigt, så det finns inget att gerar

129 10

Bilaga till En God Etik på Nätet

reparera. Lagstifta om solsken i stället. Det är lika verkningslöst, men det får fler att slcratta.

Som du har uttryckt det tidigare så är självreglering per definition den reglering som uppstår av sig själv. På internet finns det en reglering som har uppstått av sig själv, eller rättare sagt, av dess användare. Olika uttryckliga, men även outtalade, faktorer har kommit till därför att dess användare har känt ett behov. Nettiquetten är väl ett bra exempel på ett sådant. Vad du riktigt menar med att, det inte behövs sådana instrument, förstår jag inte, men tolkar det som att du inte vill ha någon som bryr sig om hur man beter sig på nätet, utan det är något som du själv ska bestämma över. Är det en korrekt tolkning Om det är så, varför kan inte andra få bry sig i det Och i så fall, vilka är dina argument för detta Det vore också intressant om du utvecklade vad du menar med att frihet bör råda

Date: Tue, 12 May 1998 12:29:54 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning On Tue, 12 May 1998, Tue, 12 May 1998 11:30:27 +0200 Wrote:

Som du har uttryckt det tidigare så är självreglering per definition

den reglering som uppstår av sig själv. På internet finns det en reg-

lering som har uppstått av sig själv, eller rättare sagt, av dess

användare. Olika uttryckliga, men även outtalade, faktorer har

kommit till därför att dess användare har känt ett behov.

Netüquetten är väl ett bra exempel på ett sådant. Vad du riktigt

menar med att, det inte behövs sådana instrument, förstår jag inte

tolkar det som att du inte vill ha någon som bryr sig om hur

men

beter sig på nätet, utan det är något som du själv ska

man

bestämma över. Är det korrekt tolkning Om det är så, varför

en

kan inte andra få bry sig i det Och i så fall, vilka är dina argument

för detta Jag tror han har förväxlat begreppen och fått för sig att det hela går ut på att hcaringen ska leda till en statlig reglering vad får och inte får göra på nätet. Det är helt fel. Hearingen går ut att ta fram ett underlag

av man

sedan i sin tur kan användas för att ta fram en rekommendation för vad som kan anses vara god etik på som nätet. Denna rekommendationen kan förhoppningsvis påverka och informera folk sedan om hur en fungerande etik på nätet borde ut. Med litet tur kan den användas som ett referensverk när framtida lagar ska skrivas och

se

folk i allmänhet behöver ta beslut i någon nätfråga men inte är riktigt säkra på de etiska aspekterna av av som besluten. Det kan också hända att man kommer fram till att det inte behövs en speciell etik för nätet, eller att en sådan är odefmierbar, det återstår att se. Jag misstänker dock att det finns många praktiska saker man skulle kunna definiera skulle underlätta beslutsprocesser på många ställen framöver.

som Tue, 12 May 1998 11:14:20 +0200 skrev förresten:

I samband med att man fastställer etiska regler bör man analysera vilken betydelse de har rättsligt sett, eftersom svaret på en sådan fråga påverkar hur de etiska reglerna utformas. Riktar sig de etiska reglerna över huvud taget till rättsväsendet eller är ambitionen endast att "preventivt" påverka personer som agerar på nätet

Som jag till viss del svarade ovan. Ambitionen är, såvitt jag förstått, att författa en etisk rekommendation som sedan på frivillig basis kan användas av vem som helst. Den ska alltså definiera vilket beteende som kan

önskvärt i olika situationer på nätet och bör då kunna användas både i preventivt syfte och av t.ex. anses vara rättsväsendet för att avgöra när något fel har begåtts. Däremot lär det inte stå i dokumentet hur allvarlig en överträdelse kan anses vara jämfört med en annan, så sådana bedömningar får rättsväsendet göra Men jag tror diskussionen fortfarande är ganska öppen. Det är väl därför man sagt att hcaringen ska leda till ett underlag för ett senare framtagande av den här rekommendationen; det är oklart om det behövs en rekommendation, vad den ska innehålla, och vem den ska rikta sig till.

Bilaga till En God Etik på Nätet

Date: Wed, 13 May 1998 04:20:30 +0200

Subject: Re: Diskussion före hörning

12 May 1998 11:14:20 +0200 väcker mycket intressanta frågor den juridiska tillämpbarheten hos en

Tue om

branschöverenskommelse på området.

många synpunkter kommentera, jag tror att jag måste börja med den här från Tue, 12 May Det finns att men 1998 11:30:27 +0200, eftersom den är fundamental:

Är detta dina enda argument för att internet ska förbli fritt Dvs så

okontrollerat som det trots allt är idag. pass

Jag står här anklagad i Stalin-process. Anklagelsen lyder: Varför anser du att Internet ska vara fritt Jag som en har lägga fram ett försvar. Hallå Jag trodde detta 1990-talet, och att vi var upplysta demokrater. nu att var Friheten bör vårt utgångsläge. Det bör de, förordar förbud och regleringar, som ska förklara sig. vara vara som förklaringar dykt här, nämns förekomsten hets mot folkgrupp. Jag är fullkomligt övertygad Av de som upp av "netikett", "rekommenderar" den, är absolut verkningslös mot spridningen av om att en oavsett vem som nazistisk propaganda i Sverige, både på Internet och i andra media. Om denna verkningsgrad kan man ha olika åsikter, och jag helst att göra ett fullskaleexperiment. Vi kan införa netikett eller utmanar vem som en lagstiftning eller branschöverenskommelse i fem år. Sedan kan vi utvärdera det fick någon inverkan på om spridningen. Om det fick önskad effekt, så behåller vi regleringen. Men vad ska vi göra om det inte får någon

helst effekt Då står vi där. Ni väljer. som

1860 behövdes för länsgränser i Sverige. Den inte hade sina papper i ordning kunde Före pass att passera som lösdrivare. Tekniken har gjort den regleringen obsolet. Idag kan nazister med buss från fängslas som resa Tyskland för lyssna på musik i Sverige. Det är frestande att återinföra inrikes passtvånget, men tekniken att driver i riktning, och Sverige är på väg in i Schengen-samarbetet där man reser helt fritt i större annan nu Europa. Jag friheten ökar, och att vi måste lära leva med det. Vi måste hitta på andra delen av västra tror att oss handskas med nazistpropagandan än det gamla utgivaransvaret i tryckfrihetsförordningen. Skollärare bör sätt att nazipropagandan i klassrummet och låta eleverna skärskåda den, diskutera den. Ge alla svenskar de kunna ta in intellektuella redskapen för att analysera och skära tunna skivor ihåliga argument om rasernas olikhet. av Idag lever vi inlindade i skyddad miljö, där våra chefredaktörer bevarar oss från ondskan. På Internet finns en chefredaktörer. Faktum är att chefredaktörer också saknas i tunnelbanan och utanför korvkiosken på inga fredagskvällen, eller nazipropagandan brukar spridas på Under årtionden har svenskar exponerats var nu papper. ha de intellektuella redskapen krävs för att bemöta den. Detta är folkskolans svek mot för den, utan att som folket.

inte Sverige första gången lagstiftade mot hets mot folkgrupp, det är klart att denna lag inte Jag vet när men alltid har furmits, och att den infördes följd judeförintelsen i Tyskland. Det faktum att vi efter som en av Sovjetimperiets fall och avslöjandet Gulag inte har fått någon lag förbjuder marxistisk propaganda hets om som folk, hets arbetsgivare, är i sig ett tecken att idag har överslätande och tolerant mot sparsamt mot man en mer på åsiktsbildning. Det är effektivare att bemöta dumheterna med argument än med förbud. Idag kan man syn läsa såväl Kapitalet Manifestet på Internet, medan Mein Kampf alltjämt skyddas av den upphovsrätt Öppet som tillvällde sig i krigsslutet och alltsedan dess hävdat. Även vi inte längre stiftar som delstaten Bayern om nya lagar hets, så kommer det dröja länge innan de gamla avskaffas, trots att de måste framstå som mot att otidsenliga.

Om jag för ett ögonblick skulle tillåta mig att lika politiskt naiv som X, så skulle jag hoppas att denna vara diskussion leder till slutsatsen att reglering och "rekommenderad netikett" inte behövs, och dessutom färgar av sig utanför den elektroniska sfåren. Nämligen så, att lagen utgivaransvar för papperstidningar slopas. Låt om chefredaktörerna publicera insändare utan att riskera sina jobb Det här sägs nazipropaganda, gäller i som om kanske grad för tillgången på infonnation/propaganda för/emot olika droger. Jag för min del använder än större inte och kan inte begripa hur människor kan använda sig tobak, brännvin, piller eller television, men vuxna vare det är sak. Den svenska antidrogpropagandan, både i statlig och frivillig regi, har varit inriktad på att en annan skydda medborgarna från information hur olika droger skiljer sig, och hur en del av dem kan användas för om kontrollerad njutning. A11 statistik handlar "narkotika", vilket bara betyder "de preparat som är förbjudna". om Förbudslinjen har också visat sig svår att tillämpa när "smart drugs" uppfmns snabbare än de hinner nya klassificeras och förbjudas. När folk har lättare att skaffa sig information från olika källor, är det naturligt att nu drogliberaler sprida lugn och sansad information hur olika droger fungerar. Återigen saknar lär sig att om svenska folket de intellektuella redskap krävs för att genomskåda resonemangen. Det "vadderade samhället" som

Bilaga till En God Etik på Nätet

fungerar inte. Vi behöver ett kimskapslyft, men inte av arbetsmarknadsskäl utan för folkhälsans och den civila beredskapens skull. Så till några synpunkter som bör kommenteras: Mon, ll May 1998 23:23:47 +0200 förklarade vad en självreglering kan vara:

Anledning Ett försök att slippa lagstiftning inom lösa ramar och lagar som snabbt blir obsoleta då uppfattningar om vad som är rätt och fel skiftar förhållandevis fort i dagens samhälle.

Fruktan för lagstiftning skulle driva oss att reglera oss själva Nej, jag är inte rädd för lagar på detta område. Jag skrattar dem, och avråder mina riksdagsmän å det bestämdaste från att försöka. Det är nämligen viktigt for en stark demokrati att dess företrädare inte framstår som alltför löjliga.

Du nämner internationaliseringen som ett problem. Visst, det är Nej, jag nämner visserligen internationaliseringen, men inte som ett problem. Jag ser den som en möjlighet, precis som Mom ll May 1998 23:23:47 +0200.

självklart ett problem. Men en god start kanske är att vi inom vårt lands gränser och inom produktionsled samt innehållsled diskuterar var vi bör dra gränserna. Det är en öppen diskussion och åsikterna kommer säkerligen att skifta krañigt, vilket jag tror är en nödvändighet för att nå resultat.

Felet är att tänka i "produktionsled". Den som vill publicera något på nätet, han gör det. Och om hans nätleverantör säger ifrån, så går han någon annanstans och publicerar samma material ändå. Det finns inga chefredaktörer på Internet. Det finns inga som legitimt kan "företräda" alla deltagare, inte ens någon betydande andel av dem. Jag ser en massa människor och företag, men jag ser ingen "bransch" på det sätt som man har i bryggerinäringen.

Date: Wed, 13 May 1998 13:10:43 +0200 Subject: God sed Efter att ha följt diskussionen listan så gör jag följande reflektion, för att spetsa till det lite. Det finns grader, också i helvetet. Det finns nyanser mellan svart och vitt. Tue, 12 May 1998 11:14:20 +0200 ifrågasätter å sidan om jag uppfattar det rätt värdet etikregler

ena av som inte har stöd i lag och därmed inte ger några möjligheter till sanktioner. Andra menar något tillspetsat att regler uppfmns av dem som har behov av att bestämma över andra och att de inte bör finnas alls. God sed i någon mening har utvecklats inom många områden. Det finns god bokföringssed, god redovisningssed, god ton i det sociala livet, etc. I flera sammanhang, både i Sverige och andra länder, har det påtalats att det finns ett behov av att utveckla någon sorts god IT-sed. God sed är för mig att betrakta som de "branschmässiga" sedvänjor och den praxis som efterlevs av kunnigt och ansvarsmedvetet folk. En sådan god sed kan dels utgöra grund for lagstiftning om problem uppstår av det slaget som gör en lagstiftning nödvändig, dels kan träda in när regelverket ger utrymme för tolkningar. Bildandet av god sed borde vara en angelägenhet för alla, medan hur formell en etik av det slaget blir, kanske snarare blir ett utslag av hur stora problem som uppstår.

För den som är bekant med KOM-systemet, som på tidigt 80-tal för mig var källan till kunskap och visdom, så utvecklades det på det lokala KOM-systemet på Stockholms universitet under en period en mycket hård och otrevlig jargong. Det blev for lätt att skriva elaka inlägg och kommentarer med otrevliga omdömen eller fördömanden. Avsändaren behövde aldrig se reaktionen hos mottagaren/-na, och kanske inte heller tänkte på konsekvensen av sitt handlande. Effekten blev att många av de studenter som kom nya, eller som inte var lika slagtåliga eller verbala som vissa andra, slutade att använda systemet. Detta innebar rent praktiska problem för institutionen som sådan, eftersom det via KOM också kommunicerades administrativ information från institutionen inställda eller flyttade föreläsningar m.m.. Då utvecklade jag på ADB-institutionens uppdrag på basis av den Netiquette som redan fanns Usenet m.fl. underlag ett dokument, där vi formulerade "förväntningar" på brevskrivare och deltagare i konferenser. Efter en period av ihärdigt "promotande" av denna information så blev stämningen på KOM-systemet efterhand mer nonnal.

Bilaga till En God Etik på Nätet

Det verkar sådana ambitioner försvarm i ögonblick Internet tjänst blev kommersiell som om samma som som och något gick betalt för. Högst prioritet är att skaffa sig marknadsandelar i form av kunder, helst utan som att ta att behöva höra av kunderna mer.

Därmed inte operatörerna ska "polis" i någon mening, och snabbt slå ner allt som de inte gillar. Det sagt att agera arbete har störst värde jag är det arbete görs innan. Inte bara operatörer, utan journalister, lärare på som tror som skolor, folkbiblioteken bör kunna ta ett visst för att presentera förväntningarna som ställs på en etc. etc. ansvar "nätmedborgare". När sedan någon grovt gör våld på detta, att göra "fel" saker, så finns det i många fall genom formellt regelverk tar över du får inte förtala människor, stjäla, ljuga om produkter osv. osv. ett som

Date: Wed, 13 May 1998 16:17:08 +0200 Subject: Re: God sed

Wed, 13 May 1998 13:10:43 +0200 God sed i någon mening har utvecklats inom många områden. Det finns god Ibokföringssed, god redovisningssed, god ton i det

sociala livet, etc.

De förra sak hänvisas till i lagen, den har inget lagstöd och utarbetas definitivt inte i samma senare kommittéer eller av kommissioner.

ett behov att utveckla någon sorts god IT-sed. av använder datorer. Är det alla former datorisering vi talar om Är det etiken bakom att Alla branscher av automatisera arbeten tidigare gjordes anställda Eller är det news och www vi talar om, d.v.s. som av privatpersoners enda effektiva sätt att nå vid publik Det har inte så mycket med tekniken i sig att göra, som en med det blotta faktum, privatpersoner för första gången kan nå många andra personer direkt med sina att meddelanden, önskemål och påpekanden.

Då utvecklade jag på ADB-institutionens uppdrag på basis av den Netiquette redan fanns på Usenet mil. underlag ett som dokument, där vi formulerade "förväntningar" på brevskrivare och

deltagare i konferenser.

Det där är möjligt i sluten organisation där "forväntningama" kommer från ovan, från dem som alla i en på något är beroende I den sorts organisation kallas "stat" vill vi inte ha det på det organisationen sätt av. som medborgarna är beroende politikernas välvilja. I på Usenet och i mailinglistor är det däremot viset, att av news så, sig vi vill det eller så finns ingen överordnad elit, alla deltagare är beroende av. Det är tre helt att vare som olika förutsättningar.

skickar ibland dokument på swnet.politik, med tämligen rått klimat. Jag kallar Jag ut ett som anses vara en grupp det "hjälpreda till effektiv debatt", avsikten är inte att sätta regler lagtyp, utan att övertyga deltagare upp av de personligen har vinna på att utnyttja gjorda erfarenheter hur får ut såmycket som möjligt om att att av man debatt. Förhoppningsvis kan detta utveckla netiketten smula, sprida goda seder eller åtminstone hjälpa ur en en åtminstone meddebattör. Det är emellertid givetvis till och att ta till sig råden eller förkasta dem. en upp var en Något annat vore djupt oetiskt.

Date: Wed, 13 May 1998 19:23:13 +0200 Subject: Etik I Nätet

Etik "på" nätet; jag misstänker att huvudintresset kommer att röra sig kring hur man skriver i sina e-mail, i newslistor Netiquette "flame off etc. Viktigt och angeläget. mm. -

många tekniskt perspektiv. Även här finns viktiga etiska frågor att ta Vad är Men ser nätet ur ett upp. tillåtet/lämpligt och vad är inte Man kan kanske göra analogi; om netiquette enligt ovan handlar om vad jag en i min bil, jag här diskutera hur jag framför mitt fordon vägarna. Inte minst med tanke på transporterar avser aktiviteter ofta associeras till s.k. hackers är det viktigt med en gemensam syn hur vi uppträder rent som tekniskt. T ex vad gäller: portscanning SATAN eller annat mer selektivt finger

ping och ping-Hood

-traceroute ev missbruk .. IP- och mail-adress-spoofmg

Bilaga till En God Etik på Nätet

dito spamrning blockerande masstrañk utnyttjande av oskyddade konton lösenord empty; eller IDguest; passwguest etc eller tjänster Vi har här en hel flora av olika typer av aktiviteter, mer eller mindre harmlösa eller suspekta. Vissa aktiviteter är att likna vid att ringa på någons ytterdörr, andra att känna om dörren är låst, andra att ringa och låtsas upp vara någon annan, åter andra att runt huset och känna alla dörrar. Förvirrad av alla termer En bra ordlista finns på http://wombat.doc.ic.ac.uk/foldoc/indexhtml

Date: Wed, 13 May 1998 20:21:30 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning Inför hearingen om etik på nätet efterfrågas bl.a. vad som är "informationssamhällets särskilda egenart". En sådan egenart är väl det som diskuterats en del här listan förbud och reglering: Att diskussionen inte ang. gäller VEM som ska bestämma eller VAD som ska bestämmas utan snarare om man ska bestämma något över huvud taget. Informationens obegränsade frihet innebär utan tvivel etisk situation. Är det då någon en ny skillnad på om friheten är obegränsad därför att vi vill att den ska vara det, eller för att något annat inte är möjligt Själv tycker jag att innehållet nätet ska fritt och oreglerat. Ändå jag starkt varje gång ett förslag vara reagerar om reglering bemöts med hånfulla argument om att det är löjligt eftersom det ändå inte går att genomföra. Hur sant det än må vara, är ett sådant maktspråk kränkande och inger känsla att det är de tekniska företagen en av som har rätt att bestämma eftersom det är de som bestämmer vad som är möjligt. Man får inte glömma bort att den ursprungliga avsikten med Internet inte alls var att ge alla människor yttrandefrihet. Det "råkade" bara bli så och nu tar vi det för självklart. Den tekniska utvecklingen kan mycket väl ta sig andra vägar och "råka" försätta oss en nyi situation. T.ex. utvecklas nu program och gränssnitt som bara släpper igenom viss information något som efterfrågas alltmer p. g.a. information overload och diverse etiska önskemål hos användarna. Vad detta kan komma att innebära vet vi ingenting om. Regeringamas censurerande funktion kanske övertas av mjukvaruföretagen, som vi naturligtvis inte har samma insyn i som vi har i vårt statliga maskineri. Då blir situationen en annan. Då är det inte längre censuren som inte kan styra över oss utan vi som inte kan styra över censuren. Liksom X ställer jag mig också frågan: Varför behövs en etik-diskussion Men inte av samma skäl. Behovet av etik och självreglering är nog inte ett uttryck för den lagstiftande makten, utan för den vanmakt vi alla snarare kan drabbas av utan denna makt. Det som Wed, 13 May 1998 13: 10:43 +0200 beskriver är ett exempel på hur självreglering kan fungera de som inte känner sig välkomna i diskussionsmiljön slutar använda kommunikationssystemet och går därmed miste om annan viktig information. Att människor det sättet avstår från sina rättigheter är ett etiskt problem som inte bara handlar om att det vore trevligt om alla försökte vara litet trevligare. Att ha lagen på sin sida räcker inte längre, i en miljö där lagar inte har så stor betydelse. Upplevelsen av inflytande blir kanske tvärtom avgörande för vilket inflytande faktiskt har och då blir det kanske man - mer en fråga om att ha de mest inflytelserika värderingarna på sin sida

Date: Wed, 13 May 1998 23:50:15 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning On Wed, 13 May 1998 20:21:30 +0200 wrote: Själv tycker jag att innehållet nätet ska vara fritt och oreglerat Ändå jag starkt varje gång ett förslag reglering bemöts reagerar om med hånfulla argument om att det är löjligt eftersom det ändå inte går att genomföra. Hur sant det än må vara, är ett sådant maktspråk kränkande och inger en känsla av att det är de tekniska företagen som har rätt att bestämma eftersom det är de som bestämmer vad som är möjligt. Det är mycket som går att reglera. De som än idag gapar om att nätet är helt oreglerbart, och försöker förlöjliga sådana diskussioner, ligger litet efter. Därmed inte sagt att reglering alltid är bra jag bara hävdar att det visst går att reglera hel del. Själv tror jag, precis Wed, 13 May 1998 20:21:30 +0200, att mindre en som reglering man kommer undan med, desto bättre.

Bilaga till En God Etik Nätet

Man får inte glömma bort att den ursprungliga avsikten med Internet inte alls alla människor yttrandefrihet. Det var att ge "råkade" bara bli så och tar vi det för självklart. Den tekniska nu utvecklingen kan mycket väl ta sig andra vägar och "råka" försätta

i en ny situation. oss många Verkar även det börjat ett ljus för vissa nu i alla fall att nätet Precis. Det är som anse om upp skulle kunna få säga vad ville och göra vad vill. De som tror det har inte skapades enbart för att man man man alls. råkade skapas central styrning, centrala regler, men det har ingenting med hajat någonting Nätet utan en yttrandefrihet att göra.

Istället för regler har netiketten, nätetiken uppstått för att det inte ska bli kaos. Man kan egentligen säga att nätet där netiketten utgör lagarna. De begår alltför grova brott mot netiketten har skaffat sig sitt eget rättssystem som så de från tjänster, eller från sin nätleverantör helt och hållet. En del av de som har straffas på vis att stängs ute de blir avstängda för netikettsbrott, och att inkräktat på deras yttrandeabsolut nollkoll klagar, när menar man kan bli. De har inte förstått hur nätet fungerar, eller så vill de inte förstå för att det stör frihet. Det är så fel det deras förutfattade meningar hur de vill att nätet ska vara. om

Date: Thu, 14 May 1998 10:54:33 +0200 Subject: Referenser till mera information om etik i Internet

ombedd lite referenser till dokument etik på Internet, t.ex. olika etikföreskrifter. Jag har blivit att ge om

existerande etikreglema, och de mest genomarbetade, är de utarbetats av IETF Internet De viktigaste som och publicerats i RFC 1855. Reglerna finns rent textdokument på URL Engineering Task Force som som och formaterat HTML-dokument på

http://ftp.sunet.se/pub/Internet-documents/rfc/rfc1855.txt som snyggare

http://www.xs4al1.be/info/rfcl855.html. Referenslistan i ovanstående dokument innehåller bra referenser URL till andra kända etikregler.

många etikregelsamlingar, inklusive de ovanstående, är att de tenderar att bli långa och Ett problem med utförliga och svårt att få folk att läsa och komma ihåg.

de etiska reglerna kan i olika och kulturer, har jag lagt upp gamla EARN- För att visa hur olika vara grupper Observera särskilt förbudet mot politisk

regler på URL http://www.dsv.su.se/wjpahne/society/earn-codehtml

diskussion

och etiska regler för min universitetsinstitution, jag utarbetade 1995, finns på Ett utkast till anvisningar som

URL: http://www.dsv.su.se/Njpalrne/society/dsv-etiska-regler.htrnl

exempel på självreglering den i Internet viktiga metoden "Rough Justice" finns på Ett intressant praktiskt genom

http://www.ews.uiuc.edu/Ntskirvin/faqs/cancelhtml. Texten är ganska lång, intressant för den som vill

URL men läsa den. Jag tänker kortfattat dra detta exempel vid hömingen.

sig mycket för frågor frihet och på Internet är Electronic Frontier En organisation som intresserat om censur hemsida på URL http://www.eff.org/ många länkar till intressanta dokument inom Foundation. Deras ger området.

Date: Thu, 14 May 1998 11:59:17 +0200 Subject: Försök strukturera diskussionen

Diskussionen handlar väl om följande frågeställningar:

l Vilka handlingar i användning Internet är olämpliga eller förbjudna av la Som del tycker, men inte som alla tycker en Som så många tycker att de kan genomdriva ett tvång för alla att göra som de vill

lb

2 Vem och hur skall detta göras känt för berörda personer t.ex. de anställda vid ett företag, kunder hos en Internet-leverantör, kunder hos företag är med i branschorganisation kunder hos en grupp av grupper, t.ex. som en 2a Uppställande regler för viss eller grupper som en branschorganisation av en grupp en grupp av 2b Lagstiftning i ett eller flera länder

3 Vilka metoder skall användas för att kontrollera att reglerna följs

Bilaga till En God Etik på Nätet

3a Förhandscensur 3b Efterhandsgranskning av allt som görs 3c Efterhandsgranskning när någon klagar över påstått brott

4 Och hur skall man beivra brott mot reglerna

4a Ta bort oönskat meddelande ev. meddela den som skrivit det att det tagits bort 4b Varna den som brutit mot reglerna 4c Stänga av från användning av tjänsten 4d Begära skadestånd 4c Åtala och döma i brottmål 4f Kräva att alla använder viss teknik som underlättar att upptäckta och beivra brott mot reglerna, t.ex.

elektronisk signatur på alla meddelanden

5 Vilka tekniska hjälpmedel finns och bör eller bör inte användas i detta syfte, t.ex. PICS, elektronisk signatur. Som synes ovan är det många och komplicerade saker att diskutera

Date: Thu, 14 May 1998 12:03:41 +0200 Subject: Vilka handlingar vill man reglera De handlingar som man kan vilja att reglera kan vara:

l Spridande av olagligt eller oönskat meddelande, det finns en mängd lagparagrafer i Sverige som kan tillämpas, t.ex. uppvigling, stämpling, förtal, bedrägeri, hets mot folkgrupp, barnpornografi, våldspomografi, piratkopierade dokument o.s.v. Det finns också en mängd meddelanden som inte är olagliga, men som man i vissa kretsar kan vilja hindra, t.ex. pornografi, s.k. ovårdat språk, fräckisar, förtal av företag och organisationer i Sverige är bara förtal av enskilda personer olagligt, spridande av lögner, uppmaning att begå icke önskvärda men inte olagliga handlingar, t.ex. röka tobak eller vara sexturist, spridning av patchar som tar bort tidsgränser från demoprogram. 2 Insarnlande och användning av data på ett olagligt eller inte önskvärt sätt, t.ex. piratkopiering av program för eget bruk, nedladdning av patchar som tar bort tidsgränser från demoprogram, insamling av data om personer i strid med datalagen t.ex. om en söktjänst upprättar register om vilka personer som söker efter sidor med vissa innehåll, t.ex. vissa politiska åsikter eller sexuell läggning eller sjukdomar, detta är troligen olagligt enligt datalagen men har vad jag vet aldrig prövats. 3 Handlingar till skada för människor och organisationer på annat sätt än under l och 2 ovan. Detta inkluderar missbruk av verktyg för att hindra spridande av olagligt/oönskat meddelande, t.ex. som när scientologema raderade meddelanden i Usenet News som de inte gillade. 4 Handlingar för att missbruka de verktyg som man tar fram för att upprätthålla regler och hjälpa folk få det de vill ha från Internet, t.ex. spamming mot söktjänster att man förser sina dokument med falska sökord så att de hittas när folk söker efter något helt annat. Som synes ovan är det många och komplicerade frågor om vad man vill förbjuda eller hindra på olika sätt. Jag tror det är omöjligt att utforma generella regler som löser alla problem, vad som är möjligt är att utforma regler för vissa ofta förekommande handlingar som man vill reglera och sedan vid behov utvidga dessa regler när nya saker tillkommer. Exempel på udda företeelser man kan vilja reglera: Att en datorleverantör säljer program som i hemlighet samlar data om programmets använda och sänder in dem till leverantören. t.ex. för att upptäckta piratkopiering, spionera, upprätta åsiktsregister m.m.

Date: Mon, 18 May 1998 16:57:50 +0200 Subject: Etik på nätet I Sundbyberg har vi uppmärksammat de etiska frågorna kring internet på ett speciellt sätt: Sedan ett par månader driver Ungdoms- och utbidlningsförvalmingen ett projekt som handlar just om etik nätet, med fokus på intemetanvändningen i SKOLAN. För många är internet ett viktigt och naturligt verktyg i undervisningen. Men internets intåg i skolan skapar också många frågor. Hur fritt ska man få surfa i skolan I vilken mån kan och bör den information som finns på internet ersätta andra läromedel Kan tillgången till internet missbrukas Hur ska man hantera eventuellt missbruk Ska man få vara anonym och använda olika "alias" när man t.ex. chattar

Bilaga till En God Etik på Nätet

bakgrund bl.a. dessa frågor vi har startat Sunda surfare. Syftet med projektet är att skapa ett Det är mot av som sunt förhållningssätt till användningen av internet i skolan.

Men vad kännetecknar ett sunt surfande Vi jobbar med projektet tror att det bästa sättet att avgöra det är att som skapa diskussion kring internet och dess roll i skolan. Vi tror också att det är viktigt att en sådan diskussion en innefattar så många olika möjligt. Därför deltar såväl elever och deras föräldrar som lärare och grupper som politiker i Sunda surfare. På så sätt kan vi i projektet bl.a. få på följande fråga: Skiljer sig inställningen till svar internet mellan de här olika grupperna

Vårt projekt går ut på att vid två tillfällen fråga ett antal personer vad de tycker och tänker om användningen av internet i skolan. Mätningarna görs med hjälp intervjuer och enkäter. Mellan de två frågetillfallena kommer av de deltar i Sunda surfare att arbeta med internet på olika sätt. Deltagarna kan arbeta med internet helt på som hand, eller använda sig den "tipsguide" tas fram inom projektet. Det viktiga är att deltagarna skaffar egen av som sig erfarenhet att söka och värdera information som finns på internet. av

En tanke med Sunda surfare är att ha med med olika mycket erfarenhet av internet och IT personer överhuvudtaget i projektet. Alla deltar erbjuds utbildning i hur man använder internet. Deltagarna erbjuds som också låna dator med internet, e-postadress och plats för hemsida under den tid som projektet pågår. att en egen Tanken är att alla deltar i projektet ska ha god tillgång till internet. som

Date: Mon, 18 May 1998 22:47:48 +0200 Subject: Etik pånätet_

Mon, 18 May 1998 16:57:50 +0200 berör viktiga områden. Anonymitet respektive källkritik. Anonymitet är svärd antingen kan skydda eller skada individer. Debatten brukar föras om det finns anledning ett tveeggat som att förbjuda möjligheten eller om den ska finnas kvar.

upprepade faktat Internet är att och är ansluten till nätet har tillgång till ett Det mest om var en som massmedium. Var och kan också nå publik på tusentals eller till och med miljoner individer. Fördelarna en en med Internet framställs ofta och gärna. Mindre känt är det faktum att många, till och med det stora flertalet, anslutna kan uppträda anonymt. Vi kan alltså välja att kommunicera utan att röja vår riktiga identitet.

Vi kan tala om två typer av anonymitet. Skenbar anonymitet, såsom den erbjuds kändisar och andra i olika system. Systemets som övervakningsfunktion har alltid möjlighet att spåra vem användaren egentligen är, och det innebär ingen svårighet spåra användare i händelse att vill vidta rättsliga åtgärder i något sammanhang. att en av man Verklig anonymitet, den erbjuds i vidaresändning I detta fallet kan det hända att det inte som anonym m.m. finns någon eller entitet med tillförlitlighet vet identiteten på upphovsmannen till infonnationen. person som På år har det skett tillväxt antalet accepterar e-postmeddelanden skickade till senare en av anonyma servrar som särskilda distributionslistor eller och vidaresänds efter att den information som identifierar newsgrupper som avsändaren har tagits bort . För vissa är detta oacceptabelt, för andra är det yttrandefriheten i sin prydno. Det har föreslagits att skulle uppdras att skapa filter för att ta bort anonyma meddelanden från listor och programmerare nyhetsgrupper. De företräder sådana åtgärder att den som har något att tillföra en diskussion också som menar ska kunna stå för sina skrivningar, och inte rädda för att sätta sitt namn under. Denna synpunkt dyker ofta vara i diskussioner anonymitet att meddelanden på något sätt skulle vara mindre värda eller upp om - anonyma mindre trovärdiga än undertecknade meddelanden.

Det är lätt att skapa anonymitet eller falskt identitet på Internet, och ktmskapen om detta är allmänt spridd. Instruktioner hur bör använda denna möjlighet, såväl som etiska regler för sådan användning finns om man tillgänglig i FAQ:er om Privacy and Anonymity.

Många on-line forum garanterar anonymitet till alla eller vissa användare. Hobby BBSer, ger vanligtvis anonymitet. lndividerna loggar in under pseudonymer The Wizard, Foo-Bar, ni har säkert sett exempel på

"häftiga" nanm.

Kommersiella tjänster tillåter i allmänhet inte anonymitet, naturliga skäl. Det finns anledning att veta vem av man ska skicka en faktura till, t ex.

Vissa nyhetsgrupper stöder anonymitet för att skydda deltagarna. Det har till exempel förts debatt i nyhetsgrupper aids, där aidsjuka har haft möjlighet att få stöd och råd från andra drabbade, eller av om sjukvårdspersonal, psykologer etc, utan att behöva röja sin identitet. Å andra sidan finns det också debatter i

Bilaga till En God Etik på Nätet

nyhetsgrupper där man skulle kunna önska att det inte gick att vara anonym. T ex som i fall som ligger bakom spridning av barnpornografi. En annan typ av anonymitet innebär att förfalska meddelanden på t.ex. Usenet skapa inlägg som ser ut att vara från någon annan. Förfalskningar möter alltid ett nästan enhälligt ogillande, men de uppträder trots detta tack vare det sätt på vilket Usenet har varit designat. Denna möjlighet, att förfalska inlägg, har funnits i mer än ett decennium. Varken de tillåtna, anonyma, inläggen, eller de otillåtna, förfalskade inläggen, kräver någon expertkunskap av den som vill uppträda anonymt, inte heller kräver det några särskilda verktyg. Så gott som varje icke-teknisk person kan läras hur man gör anonyma inlägg. Om man ser till hur lätt det är, och den stora potential till problem som det innebär, så är de aktuella övertrampen sällsynta. Sannolikt av samma skäl som obscena telefonsamtal är relativt sett ovanliga, nämligen, de flesta vill använda kommunikationsverktyg för att kommunicera, inte för att störa eller trakassera. Det stora flertalet vill också kunna sättas i samband med de inlägg de gör. Allt emellanåt så störs diskussionsgrupper i Internet av floder av anonyma, eller förfalskade, meddelanden/inlägg. Detta har hänt inom åtskilliga områden på Usenet oftast inom de politiskt orienterade

nyhetsgruppema, men också i vetenskapliga nyhetsgrupper där något diskuterats som väcker särskilt motstånd aborter, aids mm. Medan anonymitet har sina försvarare på nätet så finns det inga seriösa argument som stöder individers möjlighet att uppträda under någon annans 11amn. Skadepotentialen med förfalskningar är uppenbar. Bland de mest skadliga är Desinformation. Förfalskningar kan användas för att sprida missvisande infomiation eller störa verksamhet. Förtal. Den person kan skadas vars namn används i det förfalskade inlägget. En person som nämns i innehållet i det förfalskade inlägget kan skadas, och kan inte söka upprättelse hos förfalskaren. Kriminella aktiviteter. Detta inkluderar publicering av accesskoder för långdistanssamtal har varit vanligt i USA och kreditkortsnummer. Andra kommunikationsbrott. Inkluderar industrispionage och liknande. I modern tid finns det många sätt att uppträda helt anonymt, från telefonautomater, till brev utan avsändare. Det finns såvitt jag vet ingen enighet om huruvida anonymitet är ett problem, i Internet eller någon annanstans. Det är uppenbart att anonymitet kan användas för såväl sociala som asociala ändamål. Det kan å ena sidan hjälpa människor att få utbyta åsikter om känsliga ämnen och svåra upplevelser, och källor kan rapportera om saker

pågår inom företag eller myndigheter inte skulle komma till allmänhetens kännedom. Å andra som som annars sidan kan det användas för att sprida t.ex. barnpornografi, vilket är kriminellt. Den andra frågan som Mon, 18 May 1998 16:57:50 +0200 berör är frågan om källkritik. Hur mycket ska vi tillåta oss att lita på den information vi hittar på Internet, utan att kolla källan. Räcker det med att vi ser att den publicerats på en webbplats som har logon från ett känt foretag/tidning/forslmingsorganisation eller motsvarande Knappast. Min 12-åriga dotters klasskamrater gjorde ett specialarbete om helgdagar i andra religioner på ett underlag från Internet som visade sig vara produkten av någon som hade hittat på ett gäng helgdagar, inte av illvilja, utan bara som en grej. Men för en 12-åring är det inte självklart att ifrågasätta information, eller kolla en andra gång. Hm, håller jag mig fortfarande inom området etik...:-

Date: Tue, 19 May 1998 03:34:15 +0200 Subject: Re: Etik pånätet_

Jag håller helt med om att identifiering / autenticering av avsändare är en svår och viktig fråga. Den går enklast att lösa om vi grundlagsskyddar alla människors lika rätt att använda stark kryptering, eftersom samma teknik används för pålitlig autenticering som för kryptering med öppna nycklar. Tyvärr är delar av Europa, främst Frankrike, på väg åt motsatt håll. 2 är något som inte bara 12-åriga skolbarn har svårt för, utan också flera av de lärare jag har mött. Jag ser inte detta som en etikfråga, utan som en kunskapsfråga. Etikfrågan ligger hos avsändaren. Vill man bli respekterad och trodd, bör man inte fara med osanning. Men hos mottagaren måste ändå kunskapen finnas om att avsändaren har den tekniska möjligheten att ljuga, och därför måste vi vara skeptiska till allt vi hör och ser, inte bara på Internet. Tyvärr har de flesta av oss blivit fostrade med alltför pålitliga skolböcker. Vi har inte fått

Bilaga till En God Etik på Nätet

tillräcklig träning i att ifrågasätta. Med god tillgång till Internet, kommer dagens och framtidens skolbarn att ha ett mycket bättre utgångsläge. Det mycket glädjande att läsa den öppna attityd med vilken Sundbybergs skolor verkar närma sig nätet.

var om Genom att nära inpå problemen och lära känna dem, kan så småningom hitta fram till lösningarna.

man

Bilaga till En God Etik på Nätet

Förteckning över inlägg på ETIKLISTAN

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga till En God Etik på Nätet

- 144

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser

rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Sl-:riften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers

report by the Swedish IT-Commission, june 1995 - Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas från IT-kormnissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT

Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer - Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar

en rapport om IT och dess användbarhet - Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av ett seminarium anordnat av IT-komrnissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkonnnissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokr@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforslmingsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan

framtiden, SOU 1997:31 - 13 röster om Rapport 3/97. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön

samling goda exempel, SOU 1996: 178 - en Rapport 4/97. Kan beställas från Fritzes krmdtjånst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 Report 5/97. Kan beställas från Fritzes kimdtjånst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas från Fritzes klmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakamrnarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling

120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. Rapport 3/98. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriforbundet 1997-1 l-l8. Rapport 5/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 1997- 12-04. Rapport 7/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, SOU 1998:109 Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiñelsen för rättsinforrnation. Rapport 10/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

God etik på nätet, Hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen for Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och utbildningscenter, lSOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS. Rapport 11/98. Kan beställas från Fritzes kxmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

på uppdrag av eller i samarbete

Rapporter utgivna

med I T -kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning IT gjord av Statistiska Centralbyrån

om

IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag,

uppdrag av 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska

av Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ

runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av

av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen runt Regionala initiativ Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av

av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin

runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av

av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier

- En kartläggning och analys gjord Statskontoret uppdrag av

av IT-kommissionen. 111 sidor.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . . Tänder hela livet fall- en översyn. UD. . nytt ersättningssystem for vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . alltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. Män passar . med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och psykiatrisk tvångsvård. S. som resurser . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten det rationella Fem rapporter om idrott. In. om . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsförmåga. S. Översyn rörelse- och tillsynsregler for kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. av . försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. av - . och Systembolagets produkturval. S. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . 10. Campus for konst. U. 38. Vad får vi for pengarna Resultatstyming av l Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

inom olika områden. U. området. 12. Självdeklaration och kontrolluppgifter 39. Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. M.

förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation för alla. S. 14. E-pengar - 15. Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning for

hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö. 16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre bemötande med funktionshinder. S. forsta steget mot nationella folkhälsomål. av personer - 17. Samordning digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju. av 18. En gräns myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - en 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionens hearing infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt om för digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuer med personer med funktionshinder. S. - Riksdagen 1997- 10-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

21. Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet. inom EU. K. Hearing anordnad IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under av samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem for försäkiingsersättningar. Fi. Situationen inför och under forsta året med

23. Staten och exportfinansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A. Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53. Ta möjligheterna i Östersjöregionen. N. av m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt + 4 st bilagor. S. for mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-komrnissionen på uppdrag av Kommunikationsungdomar och svartsprit. departementet, Närings- och handelsdepartementet - fakta om 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18.K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett en och samordnad läkemedelsförsörjning. S. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.

SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskomrnittén.

och tillfälligt arbete. Fi På distans utbildning, undervisning och lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning. U.

Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskomrnittén.

IT-stöd. U. Flexibel utbildning på distans. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om stonnöten,

IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB.

Rädda och Skydda. Fö. 86. Utvecklingssamarbete på rättsområdet.

- 60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa. Ju. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanj med ktmskaper och känslor. Om 88. Domaren och Beredningsorganisationen

kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. utbildning och arbetsfördelning. Ju.

- 63. En god affär i MotalaJournalistemas avslöjanden 89. Greppet att vända en regions utveckling.

och läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftse- Rapport från Söderhamnskommittén. N. rie. SB. 90. Steget före. Nedslag i det lokala

64. Bättre och mer tillgänglig information. brottsförebyggande arbetet. Ju.

Småföretagsdelegationens rapport N. 91. Nya kommunal förnyelse och kompetens-

grepp - 65. Nya tider, nya förutsättningar... utveckling. In.

IT-kommissionens rapport 8/98. K. 92. Goda idéer om småföretag och samverkan. 66. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. Småföretagsdelegationens rapport N.

- 67. Socialavgiftslagen. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. 68. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. M. Småföretagsdelegationens rapport N. 69. Lämplighetsprövning av personal inom 94. Förslagskatalog.

förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. U. Småföretagsdelegationens rapport N. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. 95. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M.

Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet 96. Naziguldet och Riksbanken. Interirnrapport. UD.

och IT-komrnissionen, Rosenbad 1997-12-04, 97. Gör barn till medborgare Om bam och demokrati

IT-kommmissionens rapport 7/98. K. under 1900-talet. SB. 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt 98. Konkurrenslagens regler om företags-

-

kontrollinstrument. In. koncentration. + Bilaga. N. 72. Kommunala fmansförbund. Fi. 99. acceptera Betänkande från den nationella sam- 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida ordningskomrnittén för Europaåret mot rasism. In.

-

system för statsbidrag till invandrarnas 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande

riksorganisationer m.fl. In. från den nationella samordningskornmittén för 74. Styrningen av polisen. Ju. Europaåret mot rasism. In. 75. Djurförsök. Jo. 101. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från 76. Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrotts- ett seminarium. SB.

rörelsen och friluftslivets organisationer. In. 102. Lekrnannastyre i experternas tid. Dokumentation 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegation från ett seminarium. SB.

ens rapport N. 103. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och 78. Regelfcirenkling för framtiden. Småföretags- de individuella rättigheterna i Sverige. SB.

delegationens rapport N. 104. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 79. IT och regional utveckling. 105. Minska regleringen av kommuner och landsting.

erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. In. IT-komrnmissionens rapport 9/98. K. 106. Unga i ohälsoförsäkringen.

80. BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet och utveckling. S. 81. Användningen av vissa statstlygplan, m.m. SB. 107. Främjandelagen en översyn. A.

- 82. Försäkringsföreningar-ett refonnerat regelsystem 108. Analysera mera. Jo.

Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109. Rättsinformation och IT. Rapport från två seminader 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. K. 110. Makes arvsrätt, dödsboforvaltare och dödförklaring. Ju. 1 l E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. U. 112. Resurser på lika villkor U. l 13. I God Tro. Samhället och nyandligheten. S. 114. Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de svenska EU-textema. SB. 115. Distansarbete. A. 1 16. Stoppreglema. Fi. l 17. Utgått 118. "Sustainable Sweden" a SUCCESS story. - Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. N. l 19. Kommunal uppdragsverksamhet 1998. In. 120. EñerlevandepensionEn anpassning till det refor merade ålderspensionssystemet. S. 121 Arbetsförhållanden och attityder. . professionellas möten med personer med funktions-hinder. S. 122. E-pengar civilrättsliga frågor m.m. Fi. - 123. Follcrättslig status m.m. Fö. 124. Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens skriftserie. SB. 125. Statens museer för världskultur. Ku. 126. Beskattning utan taxfree. Fi. 127. Tullagens överklaganderegler m. m. vid en omorganisation av Tullverket. Fi. 128. Forskningspolitik. U. 129. Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. K. 130. Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutforvaringen av använt kärnbränsle. M. 131. CSN En myndighet i ständig förändring. U. - 132. En granskning av Estoniakatastxofen och dess folder. K. 133. God etik nätet. IT-kommissionens rapport 11/98 K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning .

Statsrådsberedningen Sotning i framtiden. 45

Räddningstjänsten i Sverige Rädda och Skydda. 59 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett -

Folkrättslig status m.m. 123 seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55

En god affär i Motala. Joumalistemas avslöjanden och

Socialdepartementet

läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie. 63

Tänder hela livet Användningen av vissa statsflygplan, m.m. 81

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 Att rösta med händerna. Om stonnöten, -

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB.

Systembolagets produkturval. 8 85

När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under

bemötande av personer med funktionshinder. 16 1900-talet. 97

Tre städer. En storstadspolitik for hela landet. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett

+ 4 st bilagor. 25 seminarium. 101

Från hembränt till Mariakliniken. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från

fakta om ungdomar och svartsprit. 26 ett seminarium. 102 -

Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och

och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 de individuella rättigheterna i Sverige. 103

Det gäller livet. Stöd och vård till bam och Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de

ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. 31 svenska EU-textema. 114

Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens

psykiatrisk tvångsvård. 32 skriftserie. 124

Företagare med restarbetsfonnåga. 34

Justitiedepartementet Den framtida arbetsskadeforsäkringen. 37

Vad får vi för pengarna Resultatstyming av BROTTSOFFER. -

statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala Vad har gjorts Vad bör göras 40

området. 38 En samlad vapenlagstiftning. 44

Läkemedelsinformation for alla. 41 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46

Hur skall Sverige må bättre Bulvaner och annat. 47

första steget mot nationella folkhälsomål. 43 Styrningen polisen. 74 -

av

Kontrollerad och ifrågasatt Bostadsrättsregister.80

intervjuer med personer med funktionshinder. 48 Utvecklingssamarbete på rättsområdet. -

De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

Östeuropa. 86

l900-talet och annat underlagsmaterial till DOMAREN OCH BEREDNINGS-

Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50 ORGANISATIONEN

Socialavgiftslagen. 67

utbildning och arbetsfördelning. 88 - Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104 Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande

Unga i ohälsoförsäkringen. arbetet. 90

Tid för aktivitet och utveckling. 106 Makes arvsrätt, dödsboforvaltare och dödförklaring.

I God Tro. Samhället och nyandligheten. 113 1 10

Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade

ålderspensionssystemet. 120

Utrikesdepartementet

Arbetsförhållanden och attityder. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall

professionellas möten med personer med funktions

översyn. 29 - - en

hinder. 121 Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. 96

Försvarsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Säkrare kemikaliehantering. 13

IT och regional utveckling. Utlandsstyrkan. 30

120 exempel från Sveriges län. 19 Försvarsmaktsgemensam utbildning for

framtida krav. 42

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

IT-kommisionens hearing infrastrukturen Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

om för digitala medier. Andrakammarsalen, och tillfälligt arbete. 56 Riksdagen 1997-10-24. 20 Kommunala finansförbund. 72 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Försäkringsföreningar-ett refonnerat regelsystem 82 Hearing anordnad IT kommissionen i Premiepensionsmyndigheten. 87

av samverkan med Industriförbundet och Statskontoret Stoppreglema. 1 16 1997-11-14. 21 E-pengar civilrättsliga frågor m.m. 122

- Identifiering och identitet i digitala miljöer. Beskattning utan taxfree. 126

Referat från hearing den 12 november 1997. Tullagens överklaganderegler m. m. vid en - en IT-kommissionens rapport 4/98. 36 omorganisation av Tullverket. 127 Konsekvenser att taxfreeförsäljningen avvecklas

av

inom EU. 49 Utbildningsdepartementet

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Campus för konst 10 för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Fristående utbildningar med statlig tillsyn IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- inom olika områden. 11 departementet, Närings- och handelsdepartementet Vuxenutbildning och livslångt lärande. och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11- Situationen infor och under första året med 18. 54 kunskapslyftet. 51 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionens rapport 6/98. 5 8 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Nya tider, nya förutsättningar... IT-stöd. 57 IT-kommissionens rapport 8/98. 65 FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66

- Skolan, IT och det livslånga lärandet. Lämplighetsprövning av personal inom Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. 69 IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 70 På distans utbildning, undervisning och lärande. IT och regional utveckling. Kostnadseffektiv distansutbildning. 83 erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommmissionens rapport 9/98. 80 Flexibel utbildning på distans. 84 Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier E-plikt. Att säkra det elektroniska kuturarvet. l 1l 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109 Resurser på lika villkor 112 Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. 129 Forskningspolitik. 128 En granskning Estoniakatasrofen och dess följder. CSN En myndighet i ständig förändring. 131

av - 129 God etik på nätet. IT-kommissionens rapport 11/98. Jordbruksdepartementet 1 33 Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv.

Översyn fiskeriadministrationen 24

av m.m. Finansdepartementet Livsmedelstillsyn i Sverige. 61 Omstruktureringar och beskattning. 1 Djurförsök. 75 Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva Analysera 108

av mera. försäkringar. 7 Integritet Effektivitet skattebrott. 9 Arbetsmarknadsdepartementet

- - Självdeklaration och kontrolluppgifter Välfárdens genusansikte. 3

förenklade förfaranden. 12 alltid Nivå- och organisationsspeciñka - Män passar E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 med exempel från handeln. 4

- processer En gräns en myndighet 18 Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och

- som resurser Försäkringsgaranti. maktdiskurser. 5 Ett garantisystem för försäkringsersätmingar. 22 Ty makten är din Myten det rationella

om Nya ledningsregler for bankaktiebolag och arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 försäkringsbolag. 27 Utstationering arbetstagare. 52

av

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Frärnjandelagen en översyn. 107 Minska regleringen av kommuner och landsting. 105

- Distansarbete. 1 15 Kummunal uppdragsverksamhet 1998. 119

Kulturdepartementet Miljödepartementet

Samordning digital marksänd TV. 17 Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart

av -

för världskultur. 125 samhälle. 15 Statens museer

Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Närings- och handelsdepartementet Det fmsk-svenska gränsälvssarnarbetet. 39 Staten och exportfmansieringen. 23 Kring Hallandsåsen. 60

möjligheterna i Östersjöregionen. 53 Kampanj med kunskaper och känslor. Om Ta vara Bättre och tillgänglig information. kärnavfallsornrösmingen i Malå kommun 1997. 62

mer Småforetagsdelegationens 64 Kunskapsläget kämavfallsornrådet 1998. 68

rapport Kompetens i småföretag. Förstärkt skydd av skogsmark for naturvård. 95 Småföretagsdelegationens 77 Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium

rapport Regelförenkling för framtiden. om säkerhetsanalys av slutförvaring av använt Småföretagsdelegationens rapport 78 kämbränssle. 130 Greppet att vända en regions utveckling.

- Rapport från Söderhamnskommittén. 89 Goda idéer om småföretag och samverkan. Småföretagsdelegationens rapport 92 Kapitalförsörjning till småföretag. Småforetagsdelegationens rapport 93 Förslagskatalog. Småföretagsdelegationens rapport 94 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. 98 "Sustainable Sweden" a SUCCESS story.

- Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. 1 18

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33 Den kommunala revisionen ett demokratiskt

kontrollinstrument. 71 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida

system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer mfl. 73 Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. 76

kommunal förnyelse och kompetens- Nya grepp utveckling. 91 acceptera Betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. 99 Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från den nationella sarnordningskommittén för Europaåret mot rasism. 100

y