När åsikter blir handling en kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder : delbetänkande

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut regeringen den 30 januari 1997 bemyndigades

av chefen för Socialdepartementet att tillkalla särskild utredare en och analysera frågan bemötande med uppgift att kartlägga om av

med funktionshinder dir. 1997:24.

personer

Statsrådet Wallström utsåg den 12 1997 förre stats-

Margot mars

rådet till särskild utredare med detta uppdrag.

Bengt Lindqvist

Som sakkunniga i utredningen har förordnats

Christer utbildningsråd, Statens Institut för Handikapp-

Degsell,

frågor i skolan Christina Ebbeskog, ombudsman, TCO Vilhelm Ekensteen, utredningssekreterare, utsedd De handiav

riksförbund, Synskadades riksförbund och Sveriges kappades

dövas riksförbund

Gunilla Ekvall, departementssekreterare, Socialdepartementet

Anna-Lisa Thorén Jönsson, arbetsterapeut, SACO Inger Lenas, utredare, LO

Lisbeth Lidbom, avdelningsdirektör, Arbetsmarknadsstyrelsen Margareta Liljeqvist, utredare, Landstingsförbundet

Lars Lööw, ordförande, Handikappförbundens samarbetsorgan,

HSO

Lena McElwee, specialsakkunnig, Socialstyrelsen Else-Marie Möller, avdelningsdirektör, Riksförsäkringsverket

Monika Paulin, förbundsordförande, Neurologiskt handikappades

riksförbund, utsedd av HSO

Söderström, förbundssekreterare, Svenska Kommunför-

Ingrid

bundet

Inger Lenas entledigades från sitt uppdrag den 15 december 1997 och i hennes ställe har förordnats ombudsman Elisabeth

Brolin,

SKAF. Som sekreterare i utredningen har förordnats kanslirådet

Birgitta Magnusson fr.o.m. den 1 april 1997 och till biträdande

sekreterare Agneta Scherman fr.o.m. den 25 augusti

1997.

Enligt mina direktiv skall jag belysa bemötandet med av personer funktionshinder ur olika perspektiv. Jag skall bl.a. beskriva funktionshindrade erfarenheter hur de bemöts och bepersoners av handlas vid kontakter med myndigheter och andra

offentliga

organ. Jag skall också kartlägga och analysera olika faktorer som kan bidra till att funktionshindrade bemöts det personer på ena eller andra sättet. Därefter skall det för dra

vara möjligt mig att ett

antal slutsatser och föreslå de förändringar kan motivesom vara rade. Som ett första steg i min utredning har jag beslutat göra en genomgång av den forskning som finns bemötande om av personer med funktionshinder. Sådan forskning har funnits under många år. Ändå finns ingen sammanfattande översikt hur över kunskapsläget ser ut när det gäller på bemötande och attisynen tyder på det här området. Jag att sådan översikt behövs anser en som grund för mitt fortsatta utredningsarbete. I det här betänkandet När åsikter blir handling - - som nu överlämnas, gör fil.dr. Dimitris Michailakis, forskare vid Socio-

logiska institutionen vid Uppsala universitet, kunskapsöversikt

en om bemötande med funktionshinder inom områden av personer

som är av stor betydelse för funktionshindrade

personers livskvalitet. Översikten omfattar ett stort antal böcker, rapporter och artiklar från vårt eget land, de nordiska länderna och del en andra länder. Urvalet och slutsatserna är Dimitris Michailakis egna. Kunskapsöversikten är det första delbetänkandet i min

utredning.

Under hösten 1997 har jag ägnat stor uppmärksamhet funktionshindrade personers upplevelser. Jag har fått brev

egna många

från enskilda skriver sina erfarenheter. I personer som om syfte att skapa ett forum där olika erfarenheter och iakttagelser kan

diskuteras, har jag inbjudit samtliga hanstatsbidragsberättigade dikapporganisationer till referensgrupp. En intervjuunder-

en

i syfte att sammanställa de erfarenheter av

sökning pågår

bemötande enskilda har. Handikapporganisationema har

som redovisa sina erfarenheter och tankar om vad man

inbjudits att

skulle kunna för att förbättra situationen. Bemötande-

göra

har också diskuterats i olika seminarier och

frågorna grupper,

andra möten. därför få bild hur verkligheten ut i det här Jag börjar en av ser hänseendet. konstaterar att det finns klyfta mellan de

Jag en

målen delaktighet och jämlikhet och den handikappolitiska om

många funktionshindrade personer befinner sig verklighet som

har också noterat att det finns stora brister i samordningen

Jag

mellan olika och måste samverka för att

myndigheter organ som

med funktionshinder skall ha förutsättningar att leva ett

personer liv med andras. De olika regelverken och bristen på

likvärdigt

samverkan ofta att den enskilde bollas mellan olika myndig-

gör

heter för hamna mellan två stolar. Detta är naturligt-

att slutligen

vis i helt oacceptabelt bemötande från olika myndigheter

sig ett

och serviceorgan.

Breven och vittnar känslan att inte bli trodd,

intervjuerna om

och rädsla hos beslutsfattare och andra i sitt

om okunskap som

kommer i kontakt med personer med funktionshinder, om

yrke

ekonomiska och dålig information vilka brist på resurser om om och ñnns. Många säger sig också

rättigheter möjligheter som

inte står deras sida. Jag fär in-

uppleva att myndigheterna på

det blir allt vanligare rutin bland anställda i olika

trycket av att en

säga omedelbart, vilket innebär att den som

yrkesgrupper att nej

behöver måste överklaga eller stå på sig. Det gäller att mer

hjälp

och kunna tala för ha kraft att leta sig fram till rätt person

mer sig,

i och känna till sina rättigheter. I ett betänkande

organisationen

fram i vår redogör för dessa erfarenheter och gör en

längre jag

de faktorer kan ha inverkat på de

analys av bakomliggande som

olika och brevskrivarnas upplevelser be-

intervjupersonemas av

mötandet. Det är att också belysa bemötandet de anställdas per-

viktigt ur att både personliga värderingar, kunskaper och spektiv. Jag tror

arbetsförhållanden medverkar till att forma den anställdes och har betydelse för hur hon eller han upplever

uppträdande

Därför har tagit initiativ till enkät till anställda i motparten. jag en

dessa Undersökningen riktar sig till olika yrkesgrupper frågor.

inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, försäkringskassorna

och skolorna. Syftet är att undersöka vilken inverkan faktorer som

t.ex. arbetsorganisation, arbetsledning, personalutbildning m.m.

samt de anställdas allmänna inställning och

människosyn

påverkar bemötandet med funktionshinder i

av personer positiv

eller negativ riktning. Jag räknar med att presentera resultaten av

denna undersökning i juni 1998.

Utöver det individuella bemötandet med av personer funk-

tionshinder i deras kontakter med och

myndigheter andra samhällsorgan kan enligt min mening, tala "kollektivt

man, om ett

bemötande". Detta i vilken

avser utsträckning funktionshindrade

personers behov beaktas vid utformningen av miljö, varor och

tjänster i vårt samhälle. Med utgångspunkt i bl.a. FN:s standard-

regler för att tillförsäkra människor med

funktionsnedsättning

delaktighet och jämlikhet betraktas i ett växande antal länder

underlåtenhet i att skapa tillgänglighet i det utbud riktar

som sig

till allmänheten negativt bemötande eller, i

som allvarligare fall,

som en diskriminerande handling. Enligt mina direktiv skall

jag

också analysera dessa bör det

frågor. Härvidlag arbete

som utfördes 1989 års av Handikapputredning vara av stort värde.

Enligt direktiven skall utredningsarbetet bedrivas

på ett utåt-

riktat sätt, där t.ex. konferenser, litterära

seminarier, bidrag och

mediebelysning kan vara viktiga inslag för att lyfta fram frågorna

och skapa debatt. Jag tror att har

utredningen en av sina viktigaste

uppgifter här. Jag räknar med att bemötandefrågorna kommer att

vara synliga i olika media och väcka allmänhetens och besluts-

fattamas uppmärksamhet. Jag vill på så få

sätt igång en bred

diskussion i landet människosyn, och om attityder förhållnings-

sätt i bemötande funktionshindrade

av personer.

I början hösten 1998 kommer ha av jag att ett stort utred-

ningsmaterial till mitt förfogande. Jag kommer då kunna att Över-

blicka bemötandet såväl det individuella

som det kollektiva

- av funktionshindrade inom olika samhällsornråden. personer Jag

kommer t.ex. att kunna ha en uppfattning om hur kraven på bl.a.

valfrihet, inflytande och information för funktionshindrade

personer respekteras inom olika områden. Jag bör också kunna dra en

del slutsatser i vilken mån faktorer i av verksamheters organisa-

tion, ledarskap och struktur samt personalens kan

kompetens

bidra till ett förbättrat bemötande och förbättrad

en kvalitet på

insatsema. Det bör sålunda möjligt att göra de analyser och

vara föreslå de insatser kan motiverade utifrån utrednings-

som vara materialet i ett slutbetänkande under hösten 1998.

Stockholm den 29 januari 1998

Bengt Lindqvist

/Birgitta Magnusson

Agneta Scherman

1998:16

Innehåll

10 Innehåll 1998:16

4.3 Kvinnor med funktionshinder ..66

Sammanfattning

Denna kunskapsöversikt bemötande med funk-

om av personer

tionshinder är genomförd på uppdrag Utredningen bemö-

av om

tande med S 1997:04. Huvudsyftet

av personer funktionshinder

med kunskapsöversikten har varit att gå igenom bemötandepro-

blematiken den presenteras i svensk och internationell forsk-

som ning och den kunskap där kommit fram. Inventeringen upp-

som tar i huvudsak forskning, också material av äldre dat-

nyare men

har tagits med. Skälet till detta är att det inte funnits nyare um forskning inom just det området att resultaten bedömts vara

men så intressanta att de varit värda att redovisa. Såväl forskning

pass i Sverige och övriga skandinaviska länder som i USA, England och Kanada har tagits med.

Bakgrund och avgränsningar, teorier och

definitioner

Många forskare att attityder är åsikter leder till hand-

menar som ling. Personers benägenhet att handla, säger många forskare, står på ett visst sätt i överensstämmelse med den attityd de har. Därför

kan påverka handlingar att påverka attityder. Lite

man genom förenklat skulle kunna säga att persons bemötande till en

man en

med funktionshinder är alla de handlingar som den persoperson

utfört gentemot den andre. Andra forskare är kritiska till att nen använda attitydbegreppet på detta sätt. De att det inte alls

menar är säkert att det enbart är attitydema påverkar människors

som handlingar utan dessa bestäms till stor del sociala och struktu-

av rella faktorer.

Det finns också forskare som anser att det är människors rädsla och ångest för det okända och annorlunda som formar attitydema. Sådana känslor mycket ofta upphov till avståndstagande, men

ger också till inre konflikter mellan de egna reaktionerna och de av

samhället vedertagna värderingarna och vad är

normerna om som

rätt och riktigt.

Letar man efter forskning som inriktar sig på begreppet bemötande blir resultatet nedslående. Förhållandevis lite har skrivits hur med funktionshinder bemöts t.ex. tjänsom personer av temän, politiker och andra inom socialtjänsten, hälso- och sjuk-

vården, försäkringskassan och skolan.

Begreppet bemötande har definierats på olika sätt i två tidigare

bemötandeutredningar. I betänkandet Brister i Omsorg fråga

- en om bemötande äldre SOU 1997:51 definieras bemötande av som en ömsesidig relation, den inställning personer har till varandra. Men bemötandet definieras också "samhällets översom gripande synsätt uttryckta i lagar och förordningar". I betänkandet Jämställd vård. Olika vård på lika villkor SOU 1996:133 definieras bemötandet avgränsat. Här "vårdpersonalens mer avses

allmänna beteende mot patienten, infonnation, kommunikation,

interaktion, patientinflytande och olika aspekter på servicekvali-

tet". Om begreppet bemötande ligger närmare begreppet beteende

än-attityd, så ligger attitydbegreppet i dess negativa betydelse

mycket nära ordet fördom. Fördom brukar definieras "en som

grundlös inställning, en förutfattad mening".

Det finns, säger många forskare, ett samband mellan attityd och bemötande, de är inte helt överens hur detta samband men om ser ut. Vissa menar att det är de strukturella förhållandena, t.ex.

organisationen och andan på arbetsplatsen, formar attity-

som dema och därmed bemötandet. Andra forskare att det är menar attityderna, dvs människors föreställningar, åsikter eller värderingar, som avgör bemötandet. Ett nytt sätt att på handikapp har alltmer vunnit gehör. se Enligt detta synsätt bör handikapp effekten samhällets ses som av oförmåga att tillmötesgå funktionshindrade behov, personers snarare än personens oförmåga att uppfylla samhällets krav.

En konsekvens det handikappbegreppet är, enligt Fin-

av nya kelstein, som forskat om attityder till med funktionspersoner hinder, att forskningen nu bör sluta att fokusera på individen. I stället bör forskningen ägna sig den roll de sociala förhållandena och "de professionella hjälpama" kommit att få och på det beteende i form roller, perceptioner och attityder till funkav

Sammanfattning 13

SOU 1998: l 6

utvecklats hos dessa s.k. hjälpare. En

tionshindrade personer som

fokus från individen till omgivningen och

sådan förskjutning av

den funktionshindrade uppfattning skulle, menar

personens egen Finkelstein, innebära att på funktionshindrade personer synen förändras från till Denna växling i fokus är i

skulle objekt subjekt. konsekvens det nya handikappbegreppet. grunden en av

också forskat i attityder till med funktions- Kerr, som personer hinder, däremot att problemen inte bör ses som uteslutande anser hörande till individen eller uteslutande till miljön utan som ett samverkan mellan dessa. Det betyder, säger Kerr, resultat av en människor med funktionshinder konfronteras med problem att andra inte har, att ansvaret för att lindra dessa problem som men san1hället. Men ansvaret ligger också på den som själv

ligger på

funktionshinder. Han eller hon kan och bör påverka hur har ett situationen utvecklar sig och därmed också kvaliteten på bemö-

tandet.

Bemötandet ur olika aspekter

och studier gåtts igenom är in-

De flesta forskningsprojekt som

riktade på hur anställda inom olika yrkesgrupper ser på personer funktionshinder, deras utbildning, socio-ekonomiska status med till olika typer funktionshinder.

m.m. eller på inställningen av Mycket sällan finns forskning utifrån funktionshindrade personers

och så gott aldrig forskning tar sin

eget perspektiv som som

utgångspunkt i medborgarrätten.

Under de åren har emellertid några svenska forskare senaste studerat hur de sociala faktorerna påverkar livssituationen för med rörelsehinder och deras familj och de existentiella personer er villkor de lever under. Paulsson, studerat vad det innesom som burit för neurosedynskadade att växa med en grupp personer upp svåra och benmissbildningar, att orsaken till att de arm- menar

barnen nästan undantagslöst försågs med

neurosedynskadade

kravet på normalitet och ett sätt att dölja barnens proteser var skador och därmed skydda dem från samhällets negativa attityder. Denna tilltro till proteser och protesforskning gjorde, säger Paulslänge inte såg barnens behov emotionell, social son, att man av

14 Sammanfattning

SOU 1998: 16

och intellektuell utveckling vilket försvårade snarare barnens

livsvillkor i stället för att underlätta dem.

Jacobson har studerat hur med behov personer stort av person-

lig hjälp upplever sina livsvillkor. Hon det menar att just stora

behovet personlig hjälp nästan

av undantagslöst leder till ett

makt-beroendetörhållande. Människor

som administerar eller

ger

hjälp har makt i så motto att de har möjlighet att bestämma typ

och omfattning hjälp och när och hur den skall av ges. Det är en

ojämn maktfördelning Jacobson, kan leda

som, enligt till att

människor med stora hjälpbehov blir kränkta vilket i sin tur leder

till att deras självuppfattning och identitet

påverkas på ett negativt

sätt.

Det finns föreställning allmänheten skulle en att ha olika in-

ställning till olika funktionshinder och det skulle existera att en

hierarki mellan olika funktionshinder. Vissa

forskningsresultat

bekräftar detta. Personer inte befinner som ser sig enligt denna

hierarki längst på skalan medan med

upp personer utvecklingsstörning och med psykiska

personer sjukdomar befinner sig

längst ner. Det finns emellertid studier bestrider som att det skulle

existera en hierarki sådana attityder. Människor i allmänhet av är

osäkra och oroade inför mötet med

personer med funktionshinder oavsett vilket funktionshinder det gäller. Variationema i attityder

skulle gradskillnader artskillnader. snarare vara än

Det finns också många studier visar som att det finns ett enga-

gemang på en principiell nivå, kalla det lika-rättighets-resone-

mang eller påstådd positiv till

en inställning personer med funk-

tionshinder i allmänhet, ett motstånd i

men att ens eget liv som

arbetsgivare, granne eller lärare införliva dem i

gemenskapen.

När det gäller attityder till med hörselskador personer bekräftar

flera forskningsresultat att bär

personer som hörapparat mycket

ofta möts negativa Man talar

av attityder. om den s.k. hörappa-

ratseffekten, dvs om människa bär hon

en en hörapparat möts av

en negativ inställning. Det gäller också barn bär

som hörapparat.

Personer inte möter alltid som ser nästan medlidande och

betraktas hjälplösa medan med

som personer utvecklingsstörning

och med psykiska

personer funktionshinder mycket ofta bemöts

fördomsfullt och ibland

negativt.

När det gäller forskning till

om attityder kvinnor med funk-

tionshinder konstateras att sådan

forskning nästan helt och hållet

saknas. Detta visar, säger Karin Barron, tagit denna som upp dels funktionshindrade människor könlösa varfråga, att ses som elser, dels de sociala hindren dessa människor möter inte att som existerande sociala könsroller. Resultaten är enty-

uppfattas som

funktionshindrade kvinnor bemöts med bristande förtro-

diga

ende och respekt i samhället. Anställdas och olika yrkesgruppers inställning till personer med funktionshinder och till anhöriga har undersökts av många forskare. Detsamma gäller barns attityder och värderingar om andra barn och särskilt till med grannars attityder personer

och till med utvecklingsstörning. De psykisk sjukdom personer

flesta dessa studier har skett under den period på 1980-talet av och 1990-talet då institutioner och vårdhem avveck-

början av

lades och ersattes andra stöd- och boendefonner. av

Forskningen de professionellas attityder utgår från att

om har betydelse för hur resultatet behandderas attityder stor av Det oavsett är bra eller lingen tas emot. gäller om resurserna Personalens attityder avgör kvaliteten på bemötandet. I

dåliga.

studier framgår att de flesta i sitt arbemånga nyare personer som kommer i kontakt med med funktionshinder har en te personer inställning. Det gäller t.ex. arbetsledare och chefer

ganska positiv

inom ett antal företag. Det finns stort antal svenska och utländska studier av lärarett till undervisa elever med funktionshinder och

nas attityder att

andra elever tillsammans. Olika svenska forskningsresultat tyder

på lärarnas attityder är beroende vilket funktionshinder en

att av elev har och hur komplicerat detta funktionshinder En nyligen

gjord studie den amerikanske forskaren Bennett 1996 av bekräftar dessa resultat. Forskare har också undersökt om det finns något samband mellan lärarnas utbildning, t.ex. i specialoch deras attityder till att undervisa elever med funk-

pedagogik,

tionshinder tillsammans med andra elever. Något sådant samband

fanns inte. Det finns emellertid forskningsresultat som tyder på

bättre utbildning i specialpedagogik desto positi-

motsatsen -

vare attityder.

I samband med avvecklingen institutioner för med av personer

utvecklingsstörning och med psykisk sjukdom gjordes

personer antal studier bl.a. de blivande attityder. Resulett om grarmamas

delvis motstridiga. Å sidan tyder vissa forskningsre-

taten är ena

16 Sammanfattning

sultat på att utflyttning från institution till ordinära en mer boendefonner inte lett till bra kontakter med och andra. grannar Det har snarare varit så att det uppstått konflikter och

negativa

attityder från sida till de Å andra sidan

grannarnas nyinflyttade.

finns forskare kommer till resultat. Människor som motsatt som bor i områden där det bor med

många personer utvecklingsstör-

ning har större förståelse och positivare attityder till sådana grannar än personer utan sådana kontakter.

Orsaker till negativa och

attityder dåligt

bemötande

När forskarna vill förklara vad kan bakom olika

som ligga attity-

der och bemötanden finns många olika Men resultaten ansatser. är

motsägelsefulla och forskarna är inte eniga varför attitydema

om till personer med funktionshinder ut de i olika ser som gör sam-

manhang. I forskningslitteraturen finns också olika modeller be-

skrivna försöker besvara frågan varför

som om funktionshindrade

personer så ofta möts negativa attityder. Det finns socio-kultuav

rella-, psykodynamiska-, historiska-, och förkla-

demografiska ringar samt förklaringar som grundar sig på personligheten. Som

alltid kan inte enbart modell förklara till en ursprunget negativa attityder. Olika orsaker griper in i varandra och olika

förklaringar

behöver inte utesluta varandra.

En allmän uppfattning bland forskarna är

att ett negativt

bemötande ofta har sin orsak i det formella

att regelverket är

otydligt. Antoinette Hetzler studerat den

som socialförsäkringsrättsliga utformningen av handikappersättningen, pekar på att de

svåraste hindren i kontakter med den sektorns olika

offentliga

förrnånssystem ligger i dolda strukturer. De anställdas

inställning

och attityder styrs dessa strukturer. Bristande

av kunskaper om

vad det innebär att ha ett funktionshinder och om de intentioner som ligger bakom olika regelverk är andra faktorer Socialsom styrelsen menar är avgörande betydelse för bemötandet. av Andra forskare att det är människors anser ångest och rädsla för det är armorlunda som som skapar attitydema. Det är en rädsla för det okända, rädsla de flesta människor inte en som har någon kunskap om och de därför inte kan hantera. kan

som Attityderna

SOU 1998: 16 Sammanfattning 17

då något kan hjälpa till att förstå världen runtomkring vara som att organisera och förenkla den, att skydda sig själv från genom

obehagliga sanningar eller att anpassa sig till en komplex verklig-

het. Orsaker till negativa attityder kan också vara människors tendens att kategorisera och gruppera andra människor utifrån vissa kännetecken rörelsehindrad, blind, etc. och inte utifrån de indi-

viduella egenskaperna. Varje medlem i "gruppen" uppfattas på

samma sätt och möts av samma negativa förväntningar. På så sätt,

menar forskarna, skapar en från början felaktig föreställning

om situation ett nytt beteende hos individen, vilket gör att den en

ursprungligen felaktiga föreställningen blir verklig en självupp-

-

fyllande profetia har uppkommit.

Språkets betydelse har ofta framhållits som avgörande för hur människor upplever bemötandet. Här har inte minst den samlade handikapprörelsen haft stor betydelse för att förändra terrninologin. Många forskare har också ägnat frågan stor uppmärksamhet. Den svenske forskaren Hännestrand t.ex. att begreppet anser

"handikappad" i allmänt språkbruk används stämpel med

som en vars hjälp personer med funktionshinder definitionsmässigt placei underordnad position. Andra forskare, t.ex. Eayrs, har ras en

samma uppfattning. Att stämpla någon som handikappad innebär

att människor i omgivningen börjar på ett visst sätt agera nämligen på det sättet som man förväntas reagera om man får

veta att någon person t.ex. är utvecklingsstörd. Benämningen är

med andra ord, säger Eayrs, ett viktigt instrument i konstruktionen den sociala verkligheten, eftersom språket är det av instrument genom vilket medvetandet formas. Atkinson anser däremot att språkliga förändringar inte alltid lett till ändrade attityder. Hon menar att förändringar i terminologi inte räcker för att åstadkomma större attitydförändringar. Detta beror på, säger Atkinson, att fördomar vilar på förutfattade meningar och myter och dessa är djupt rotade. Människorna är ofta inte medvetna ens om att de har dessa attityder.

Också mediernas betydelse opinionsbildare attityder

som av har studerats. I en engelsk undersökning hur med om personer funktionshinder framställs i brittisk television konstateras att de nästan alltid framställs på ett negativt sätt och att deras roller alltid står i relation till deras funktionshinder. Det är funktionshind-

18 Sammanfattning SOU 1998: 16

ret och inte framhålls. På sätt förhåller det

personen som samma

sig, enligt Klobas, i de filmer där någon skådespelarna gestal-

av tar en person med ett funktionshinder. Hon menar att det finns en stor skillnad mellan hur en person med funktionshinder framställs på film jämfört med hur andra människor gestaltas i filmen. Fortfarande framställs funktionshindret som ett personligt problem som man måste övervinna. Personens karaktär är endimensionell och framställs inte som en integrerad del av handlingen. Det finns också, säger hon, många filmer som förmedlar ett emotionellt budskap en person med funktionshinder skall "acceptera",

- "besegra" eller "övervinna" sitt funktionshinder eller t.o.m. "bli botad".

Att förändra bemötande

De flesta forskare är överens om att det är mycket svårt att förändra människors attityder. Det fordras att man själv kan granska sin egen inställning och sina egna fördomar. Det måste också finnas möjlighet att kunna bearbeta sina attityder.

Det framhålls mycket ofta att ett effektivt sätt att förändra attityder och bemötande är ökad information och ökad kunskap. På motsvarande sätt menar flera forskare att en attitydförändring kan åstadkommas genom ökad kontakt mellan personer med funktionshinder och andra medborgare. Ofta kombina-

anses en tion av ökad utbildning, information och interaktion bäst

ge resultat. Men för att interaktionen skall utvecklas i positiv riktning fordras, enligt Yuker, att vissa villkor är uppfyllda. Samarbete och ömsesidigt engagemang måste finnas. Mötet skall vara givande för båda parter. Det skall resultera i lär

att personerna känna varandra och i att en kontinuitet finns i relationen. Det finns emellertid också forskare som menar att ingen de här åt-

av gärderna ger önskad effekt varken för sig eller sammantaget.

var

Flera forskare har påpekat att det mycket ofta är de personliga egenskaperna hos den funktionshindrade personen själv

som avgör hur bemötandet och de sociala relationerna utvecklas. Den

egna självuppfattningen kan vara utslagsgivande för möjlighe-

terna att leva i delaktighet och jämlikhet med andra.

1998:16 19

Summary

This of knowledge about attitudes to persons with disabi-

survey lities has been conducted at the request of the Committee of Inquiry into Attitudes to Persons with Disabilities. The main pur-

of the to study the problem of attitudes pose survey was as described in Swedish and international research, and the know-

ledge that has emerged. The inventory mainly describes more re-

cent research, but some older material has also been included. The reason for this that while no more recent research was available in certain fields, the findings were nevertheless deemed to be of such interest that worthwhile to present them.

was Research material from Sweden and the other Scandinavian countries, the USA, the UK and Canada has been included.

Background and demarcations, theories and

definitions

An extensive body of research material on attitudes to persons with disabilities to be found, particularly outside Sweden. In the view of researchers, attitudes opinions that lead to

many are action. According to several researchers, peoples inclination to act in way in keeping with their attitudes. Hence,

some possible to influence actions by influencing attitudes. In simple terms, you might say that an individuals attitudes to

a person with a disability the sum of all the actions which this particular individual has performed in relation to that Other

person. researchers are critical of this approach to the concept of attitude. In their opinion, not at all certain that attitudes alone influence the in which people act; rather their actions largely

way are determined by social and structural factors.

Moreover, some researchers think that peoples fear and anxiety when faced with the unknown and the different that shape

20 Summary 1998:16

their attitudes. Such feelings often give rise to dissociation but also to inner conflicts between a persons own reactions and the values and norms about what right and proper that prevail in

society.

If one looks for research focusing on the concept of attitude the result discouraging. Relatively little has been written about how persons with disabilities are treated by, for example, public officials, politicians and people who work in the social services, the health and medical sector, and the social insurance care system. The term "attitude" has been defined in various different ways in the reports submitted by two previous committees of inquiry. In Brister i omsorg en fråga om bemötande äldre - av Shortcomings in Care the Question of Attitudes to the Elderly, - Swedish Government Official Reports 1997251, "attitude" no. defined as a mutual relationship, the attitudes that people have towards each other. But the word also defined "the overall as

view prevalent in society expressed in laws and ordinan-

as ces". In the report entitled Jämställa vård Olika vård på lika villkor Equal Care. Different Forms of Care the Terms, on same Swedish Government Official Reports 1996:133 no. a more limited definition used. Here the word taken "the to mean general behaviour of welfare and nursing staff towards the patient, information, communication, interaction, patientinfluence and various aspects connected with the quality of the service provided." "Attitude" can be interpreted to mean "behaviour" or "treatment", but in negative also close to a more sense comes

the word "prejudice". "Prejudice" often defined by

the researchers "unfounded opinion, preconceived idea". as an a Many researchers that there probable connection say a between "attitude" and "treatment", but they not agreed the are on exact nature of that connection. Some say that the structural

circumstances, for example, organization and the atmosphere

at a workplace that shape attitudes and behaviour. Other researchers

that underlying attitudes peoples ideas, opinions and

say — values that determine behaviour. Some researchers take stance a that somewhere between these two poles. In their view impossible to distinguish between and effect. cause

1998:16 Summary 21

A approach to handicaps gaining ground. According to

new this handicap should be regarded the effect of

approach, a as

failure to the needs of with disabilities, societys to adapt persons rather than the individuals inability to fulfil the demands of soci-

ety.

Finkelstein, who has conducted research atti-

According to on

tudes with disabilities, of this new

to persons one consequence

of handicap that research should to focus the concept cease on individual. Instead, research should consider the role that social circumstances and the "professional helpers" have come to play

well the behaviour of these "helpers" expressed in as as as roles, and attitudes with disabilities. Such

perceptions to persons

switch in focus from the individual to his her surroundings a or and the perception of the person with a disability, should, accor-

Finkelstein, that the view of with disabiliding to mean persons ties will also change, and they will be regarded subjects rather

as than This switch of focus basically of

objects. a consequence the concept of handicap.

new

On the other hand, Kerr thinks that the problems should not be

being associated exclusively with the sphere of the

regarded as

individual exclusively with their surroundings, but rather as a

or result of interaction between these two. That means, says Kerr, that with disabilities confronted by problems that

persons are others do encounter, but that the responsibility for alleviating

not

those problems devolves society. However, responsibility

upon also lies with the who has disability. He she can and

person a or should seek influence the situation and also the quality of the

to treatment he she receives.

or

Attitudes from various perspectives

Most research projects and studies that have been examined focus

how people in various professional categories regard persons

on with disabilities, their education, socio-economic status, etc., or

attitudes to different types of disabilities. Research based on on the perspective of a person with a disability very rare.

However, in the last few Swedish researchers have

years, some studied how social factors affect the general situation of persons

22 Summary 1998:16

with mobility disabilities, their families and the existential conditions under which they live. Paulsson studied the implications of growing up with severe ann- and leg deformities for of a group thalidomide children. In her opinion, the that the children reason

almost without exception equipped with prostheses

were was so that they could conform to the "demand to be normal". was a way to conceal the childrens injuries thereby protecting them

from the negative attitudes of the community. According to

Paulsson, this faith in prostheses and research in the field meant that for long time the childrens need of emotional, social and a intellectual development went urmoticed, which made their circumstances even more difficult rather than alleviating them. Jacobsson studied how in great need of personal assipersons

stance experience their situation. According to her, precisely

because that need marked that almost invariably leads to so a

power-dependence relationship. People who administer

or actually provide help wield power in the sense that they are in a position to determine the nature and scope of the assistance received, as well as when and how provided. This inequitable distribution of according to Jacobson, lead to people power, can, who need a great deal of assistance being violated. This in turn has a negative effect on their perception of themselves and their

sense of identity.

Research shows that the foundations of negative attitudes are

very often laid by historically and culturally shaped values, soci-

alization processes, childhood fears and lack of contact with those concerned. People often express negative attitudes to visible disabilities; attitudes to persons with hearing visual impairments or are as a rule the most positive. On the other hand, who persons are intellectually handicapped or suffer from mental illness often

arouse feelings of vulnerability and anxiety in people who have

no disabilities themselves. The values and experiences of staff members also play a crucial role in how people with disabilities are treated. A notable feature in number of studies that there a a

commitment in principle might call the equal-rights

— you argument or an allegedly positive attitude towards persons with —

disabilities, but resistance in practical life employer,

a persons as

1998: 16 Summary 23

neighbour teacher to the integration of disabled people into the

or

community at large.

There notion that the general public has different attitudes

a to different types of disabilities and that there a hierarchical order between these different types. Certain research results would confirm this. Persons with visual impairments at the

are top of the scale, while with intellectual handicaps or

persons mental illnesses are at the bottom. However, some studies dispute the claim that such a hierarchy exists. People are unsure of themselves generally and anxious when meeting persons with disabilities regardless of the type of disability. Variations in attitude are differences of degree rather than differences in kind.

With respect to people with hearing impairments, a number of research results confirm that people who hearing aids often

wear encounter negative attitudes. Reports refer to the "hearing aid

effect", that to wearing hearing aid, he or

say, a person a she will encounter negative attitudes. This also true of children who wear hearing aids. On the other hand, people who cannot see

nearly always sympathy and are regarded as helpless,

arouse while with intellectual or functional impairments often

persons meet with prejudice and sometimes negative treatment.

When to attitudes towards with physical

comes women disabilities be ascertained that virtually no research exists in

can this field. According to Barron, who raised this issue, this shows two things: firstly that with disabilities are regarded as

persons sexless beings, secondly that the social obstacles encountered by these people are not perceived as being attributable to sex roles. The results unequivocal with disabilities treated

are — women are with lack of confidence and respect in society.

a

The attitude of members of staff and various professional groups toward persons with disabilities and their relatives has been examined by researchers. The true of child-

many same rens attitudes and values in relation to other children, well

as as the attitudes of neighbours, particularly to persons with mental illnesses people with intellectual handicaps. Most of these

or studies were carried out during a period in the 1980s and at the beginning of the 1990s when institutions and residential homes were being phased out and replaced by other support and forms of

housing.

24 Summary 1998:16

Research into the attitudes of professionals based the on premise that their attitudes of crucial importance to how the are results of treatment, etc., received. This true regardless of are whether treatment good bad. The attitudes of staff members or determine the quality of personal treatment. Many, recent more studies show that most of the people who come in contact with

persons with disabilities professionally have fairly positive

a attitude towards them. This was the case for, supervisors and e.g., managers in a number of companies. Teachers’ attitudes to teaching students with disabilities alongside other students have been examined in large number of a Swedish and foreign studies. Various Swedish research findings indicate that the attitude of teachers depends what type of on disability the student has and how complex is. A recent study by the American researcher Bennet 1996 confirms these findings. Researchers have also examined whether there a connection between the education the teachers have received, for example, training for remedial teaching, and their attitudes to teaching students with disabilities alongside other students. No connection was shown. However, research findings indicating the opposite also exist. According to them, the advanced the more remedial training, the more positive the attitude. In connection with the phasing out of institutions for persons with intellectual handicaps and with mental illnesses, persons a number of studies made of i.a. the attitudes of those who were were about to become the neighbours of the arrivals. In part new

the findings contradictory. On the hand, research

are one some findings indicate that moving with disabilities from persons an institution to normal form of housing did not result in a more

positive contacts with neighbours and other people. On the

contrary, the move resulted in conflicts and negative attitudes towards the arrivals the part of the neighbours. On the new on other hand, some researchers have to the opposite conclucome sion. People who live in where great with areas a many persons intellectual handicaps reside have greater understanding and more positive attitudes to such neighbours than people who have not come in contact with them.

1998: 16 Summary 25

Reason for negative attitudes and

unfriendly

behaviour

Many different approaches adopted by researchers trying to are explain the underlying causes of attitudes and behaviour. However, the results are contradictory and researchers do not agree the for attitudes to people with disabilities in on reasons Various contexts. Several models described in research literature are in attempt to the question of why with an answer persons disabilities often encounter negative attitudes. Explanations so

may be socio-cultural, psychodynamic, historical, demographic

or based on personality. As always, model alone cannot explain one the origin of negative attitudes. Various interwoven causes are and one explanation need not exclude others. The general view researchers that the of among cause negative behaviour often the unclear formal system of rules which

invites authorities, companies, organizations and others who

are to interpret the rules to implement them in which affects a way disabled chances of obtaining the support and

persons help they

need. One of the few Swedish carrying out research into women disabilities, Antoinette Hetzler, who has studied the formulation in social insurance legislation concerning allowances for people with disabilities, points out that the most serious obstacles in contacts with the public sectors various allowance systems to are be found in the hidden structures. The approach and attitude of officials are govemed by these structures. Insufñcient knowledge of what a disability and of the intentions underlying means various systems of rules other factors which the National are Board of Health and Welfare considers of decisive importance are for attitudes and approaches. Other researchers of the opinion that peoples anxiety and are fear of anything different the of attitudes. fear of the cause unknown, fear which most people know nothing about and a consequently cannot handle. Attitudes then help people to can understand the world around them by organizing and

simplifying

to protect themselves from unpleasant truths to to

or adapt a complex reality.

Peoples tendency to categorize and classify other people

on

the basis of certain Characteristics disabled, blind, etc. rather

26 Summary 1998:16

than of individual traits also lead to negative attitudes. Every

may member of "the group" perceived in the and

same way encounters the negative expectations. Researchers that in this

same say

perception of a situation from the outset gives way an erroneous rise to behaviour the part of the individual and as a result

new on the first perception becomes reality a case of a self-

erroneous —

fulfilling prophecy.

often stressed that language of decisive importance for peoples perception of people with disability. In this context, the

a organizations for people with disabilities have played major role

a

in changing terminology. Many researchers have paid great

attention to the matter. For example, the Swedish researcher, Hännestrand considers that the concept "disabled" in general use acts stamp to put people with disabilities in a subordinate

as a position. Other researchers, for example Eayrs, share that view. To brand disabled that people in that persons

a person as means environment begin to act in certain notably in the

a manner —

in which expected to react when told that someone manner one is, for example, mentally handicapped. In other words, the term

given important instrument in shaping the social reality,

an since language the instrument by which formed.

awareness Atkinson, the other hand, considers that linguistic changes do

on not always lead to changes in attitudes. She of the View that

changes in terminology do not suffice to achieve major changes

in attitudes. This, Atkinson, because prejudice based

says on preconceived ideas and myths and these are deeply rooted. Often, people not that they have these attitudes.

are even aware

The effect of the media moulder of attitudes has also been

as a studied. An English inquiry into how people with disabilities are presented British television establishes that they are almost

on always portrayed in negative and that their roles are always

a way related to their disability. The disability emphasized rather than the personality. The applies, according to Klobas, to films

same in which of the actors plays with disability. In her

one a person a view, there big difference between how person with a disa-

a a

bility presented film compared with other people in the

in a

film. The disability still presented personal problem that

as a must be The character of the one-dimension-

overcome. person

and not presented integral part of the action. Many

as an

1998: 16

Summary 27

films, she emotional with says, convey an message a person a — disability shall "accept", "conquer" "overcome" his/her disabior lity or even "be cured".

Altering attitudes

Most researchers agreed that difficult alter are very to peoples attitudes. T0 achieve this, people themselves be must able to examine their attitudes and prejudices. And own they must be able to revise their attitudes.

often claimed that effective to attitudes and

an way change

behaviour to provide information and In

more knowledge. a

similar way, several researchers think that attitudes be can changed by increased contact between with disabilities persons and other members of the community. A combination of more training, information and interaction often recommended as yielding the best result. But for that interaction to evolve in a

positive direction, certain conditions must be fulfilled, according

to Yuker. There must be cooperation and mutual commitment.

The encounter must be of mutual benefit to both parties, lead to the becoming acquainted with each other and offer contipersons

nuity in the relationship. However, in the opinion

of some researchers, none of these either separately in combinameasures — or tion produce the desired effect. — Several researchers have pointed out that often the personal qualities of the with the that determine how

person disability

attitudes and social relations A of

develop. persons perception

him- herself be the factor that determines his her or can or possibilities for taking part in community life with

on an equal footing

others.

Fackordlista

Empiriskt grundad Grundad på erfarenhet. Vetenskapligt:

Grundad i fakta utan att ingå i någon teori-

bildning.

Implicera Inbegripa, innefatta, innebära.

Implicit Inte klart utsagd, underförstådd.

Inkonsistent Oförenligt, motsägelsefullt.

Interaktion Ett socialt beteende där människor med hjälp av språk, symboler och gester formedlar budskap till varandra och därigenom påverkar varandra. Interaktion är en

grundläggande social

process som uppkommer vid kommunikation och ömsesidiga beroendeförhâllanden.

Intemalisering Då en individ accepterar värden, normer eller attityder vilka omfattas av en annan grupp som sina egna.

In potentialis Möjlighet ännu inte kommit till som uttryck, möjlig, men fullt ut förverkli-

gad.

Konsistent Konsekvent, överenstärnrnande.

Kontext Sammanhang. Den Vetenskapligt: uppsätt-

ning av omständigheter, förhållanden eller

fakta som omger specifik händelse,

en

situation, etc.

30 Fackordlista

Kustodiell Består eller hänför sig till uppsikt, för-

av

var, förrnynderi.

Normativt element Värderande faktum. Vetenskapligt: Ele-

ment återspeglar eller under-

som en norm

stödjer dess införande.

Paraplegi Dubbelsidig förlamning beroende på

rygg-

radssjukdom eller skada. Ofta innebärande

förlamning i båda benen eller nedre delen

av bålen.

Perception Varseblivning, fömimmelse.

Predisposition Benägenhet.

Reciprocitet Ömsesidighet.

Roll Det beteendemönster förknippas med

som

skyldigheter och rättigheter i en viss social

position; roll är nära förbundet med status

på den som innehar en viss roll ställer om-

givningen vissa krav.

Signiñkant skillnad Statistiskt säkerställd skillnad.

Social stratifiering En urskiljning av hierarkiskt ordnade posi-

tioner i ett samhälle på grundval av status

och de med positioner förbundna skillna-

derna i privilegier, prestige, makt och infly-

tande. Indelning i skikt, klasser.

Socialisationsprocess Överföring till individen ofta en livslång

—

för gruppen eller samhället

process - av

betydelsefulla värderingar, kunskaper, fär-

digheter etc. social

genom en process av

interaktion. Inlärning av samhällets nor-

mer, värderingar, etc.

SOU 1998: 16 Fackordlista

Survey Undersökning i stor skala frâgetek-

genom

nik. Enkät.

l Inledning

Bemötande handlar egentligen människosyn och om männi-

om skors lika värde. I Regeringsfonnens första kapitel uttrycks detta så här:

" Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla

människors lika värde och för den enskilda människans

frihet och värdighet..."

Regeringsfonnen, 1 kap., 2 §

Detta är naturligtvis grundläggande utgångspunkt också för

en handikappolitiken. Men många människor med funktionshinder säger sig uppleva att de blir kränkta i sina kontakter med myndigheter och andra De möts inte respekt och upplever ofta

organ. av att de inte har lika värde och lika rätt andra medborgare. Det

som är bl.a. mot denna bakgrund regeringen tillsatt en särskild

som utredare skall "kartlägga och analysera frågan bemötande

som om

med funktionshinder." av personer

Denna kunskapsöversikt bemötande personer med

om av funktionshinder är resultatet ett uppdrag jag fick av utred-

av ningen hösten 1997. Huvudsyftet med kunskapsöversikten är att gå igenom bemötandeproblematiken i svensk och internationell

forskning och den kunskap som där kommit fram. Inventeringen

avgränsades kronologiskt från 1980-talet och framåt, med tyngd-

punkten på de senaste fem åren, och geografiskt, dvs. till Sverige och övriga skandinaviska länder samt till USA, England och Kanada.

Syftet att överblicka forskning på området har i regel

nyare betytt de senaste årens forskning. I del fall förekommer

en emellertid material av äldre datum beroende på att något nyare inom området inte kunnat spåras. Jag har valt att i dessa fall refe-

materialet i egenskap det "nyaste" inom just den rera av att vara

forskningen.

2-l7|623

Som grund för översikten har legat inventering den aktuen av

ella forskningen bemötandeproblematiken. Jag har främst

om koncentrerat mig på de samhällsvetenskapliga och beteendeveten-

skapliga forskningsområdena. Litteratursökningar genomfördes

under maj månad 1997 i Uppsala Universitetsbibliotek, har

som tillgång till de flesta stora internationella online-databaser, och vid ett antal filialbibliotek till Uppsala Universitetsbibliotek med stora databaser tillgängliga på cd-rom.

Sökningar gjordes på följande begrepp och i olika kombina-

tioner: funktionshinder, handikapp, bemötande, attityd, diskri-

minering, övergrepp, disability, attitude, handicap, discrimination, prejudice, abuse. Den kombination mest träffar som gav var attitude and disability. Kombinationen fördom och funktionshinder prejudice and disability inga relevanta träffar, utan föregav kom oftast i samband med antisemitism eller etnisk fördom. Sök-

ning på diskriminering och funktionshinder discrimination and disability gav i regel träffar gällde anställning eller lagstift-

som ning. Kombinationer där begreppet övergrepp ingick

abuse

handlade sexuellt utnyttjande funktionshindrade

om av personer med utvecklingsstörning och rörelsehindrade oftast barn personer,

på institutioner.

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att det kan finnas

forskningsresultat om bemötandebegreppet eller om attityder

som döljer sig under andra sökord Det handlar refeän ovan. om rensdatabaser, vilket innebär att det ord eller de begrepp man söker måste finnas med i titeln eller i sammanfattningen för att sökningen skall ge resultat. Inventeringen resulterade i litteraturlista upptog än en som mer 360 olika titlar. Från den listan utvaldes, i samråd med utred-

ningen, ca 150 forskningsrapporter, avhandlingar, artiklar, utred-

ningar etc. som bedömdes särskilt intressanta att gå igenom och som kunde relevanta för kunskapsöversikten. områ-

vara Viktiga

den som skulle belysas bl.a bemötandet inom hälso- och sjukvar vården samt bemötandet från allmänheten/grannskapet, arbetskamrater och arbetsgivare. Dessutom skulle också bemötande-

problematiken belysas på ett teoretiskt plan

Arbetet med kunskapsöversikten i cirka månader

pågick tre

under hösten 1997. På grund den korta tid hade till förfo-

av jag

gande blev materialets tillgänglighet viktig faktor för urvalet en

i

Inledning 35

material i kunskapsöversikten. Det material som fanns tillav gängligt på Uppsala Universitetsbibliotek och universitetsinstitutioners ñlialbibliotek i Uppsala har helt och hållet gåtts igenom. De artiklar och böcker kunde lånas från andra universitets-

som och forskningsbibliotek i Sverige införskaffades likaså. I vissa fall beställdes böcker och artiklar från andra länder. Jag vågar således att genomgången är förhållandevis bred. De svenska

påstå

och internationella databaser gåtts igenom, liksom övriga

som källor inventerats, redovisas under rubriken Databaser, käl-

som

lor och referenser.

Kunskapsöversikten har lagts så att den inleds med ett teo-

upp retiskt avsnitt där begrepp bemötande, attityd, beteende, för-

som dom etc. och deras inbördes förhållande gås igenom och analyse-

Därefter redovisar jag ett antal forskningsresultat om bemöras. tande och attityder. Jag har valt såväl attityder till olika

att ta upp funktionshinder olika personalkategoriers, barns och

som

attityder till med funktionshinder. Attityder till grannars personer kvinnor med funktionshinder redovisas också kort liksom attityder till funktionshindrade och sexualitet.

personer

Vid genomgången fann jag att många forskare hade teorier om varför märmiskors attityder och bemötande på det eller

var ena det andra sättet och också förslag på hur bemötandet kunde förändras. Jag har därför valt att ta med sådan redovisning. Jag

en

avslutar kunskapsöversikten med några personliga reflektioner.

2¶Bakgrund och avgränsningar

redovisas, tidigare nämnts, forsk-

I denna kunskapsöversikt som

och andra studier utförts i syfte att nå ökad kun-

ningsproj ekt som

hur med funktionshinder bemöts. Kunskap om personer

skapsöversikten utgör genomgång av bemötandeproblematiken

en

forskning baserade på avancerade littei svensk och internationell

i svenska och internationella databaser. Den inter-

ratursökningar

utblickens fokus ligger på Övriga skandinaviska länder, nationella

USA, England och Kanada. De internationella forskningsresul-

och trots vissa olikheter i

taten är viktiga som kunskapskälla

-

sociala trygghetssystem, utbildningsväsen, arbetsmarknadsvillkor

-intressanta som jämförelsematerial.

m.m. litteratur visar att det finns en omfattande

Genomgången av

till med funktionshinder. Det

forskning kring attityder personer

inte lika forskning utgår från

finns emellertid mycket som

bemötande. Delvis kan detta förklaras att det inte

begreppet av

direkt översättning ordet bemötande i den engfinns någon av

litteraturen. Spännvidden i forskningsfältet omfattar elskspråkiga

samhällets med funktionshinder, funkallt från syn på personer

sig själva, olika yrkes-

tionshindrade personers uppfattning om

lärare, sjuksköterskor, etc. till under-

gruppers attityder läkare,

variabler ålder, kön, utbildning, socio-ekonosökningar av som

och funktionshinder. Förhållandevis litet har misk status typ av emellertid skrivits olika attityder funktionshindrade perom som

i kontakt med myndigheter, sjukvården och arbets-

soner möter

marknaden. Svenska undersökningar i dessa frågor lyser här med

frånvaro. forskning kring attityder till funk-

sin Merparten av

inom dessa områden är utförda i USA.

tionshindrade personer

kontextbundna, dvs. kan inte lyftas sitt Eftersom attityder är ur kan resultaten från dessa studier inte utan vidare

sammanhang,

för svenska förhållanden. De mätinstrument och antas gälla även teorier däremot utvecklats forskare i andra länder kan som av väl användas även för svenska förhållanden.

mycket

38 Bakgrund och

avgränsningar

Ämnena behandlas i

som forskningsöversikten är olika omfångsrika. Detta uttrycker ingen värdering vilken av forskning

som är mer eller mindre viktig utan speglar endast det faktum att vissa områden är utforskade än andra. mer Strävan i denna kunskapsöversikt har varit undvika att ett

specialiserat forskarperspektiv utan att ta bort for mycket

så att essensen i undersökningarna försvinner. Det är svårt dra att en tydlig gräns mellan teorier och den undersökta efter-

verkligheten

som forskningsresultaten i de undersökta studierna är beroende av vissa Villkor fastställts innan utförts.

som undersökningen

Även för det faktum

icke-specialister är ett som bör uppmärk-

sammas att bemötande är ett svårfångat fenomen. Vi här i rör oss

hjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten

av ord och handlingar. Det är subtilt och Eftersom

livsviktigt.

hela samhället bygger på alltmer frekventa kontakter från sett "användarens" sida med myndigheter, med med hälso-

- skola,

och sjukvård, etc. är ett dåligt bemötande

- en vardaglig påmin-

nelse ett socialt förtryck, med Finkelsteins om 1980 ord. Finkelsteins bok får att tänka på frågor Hur sker detta en som: Vad är bemötande Hur förhåller till

sig attityd handlingsbenä-

genhet Går attityder att påverka eller de utanför

ligger det man når med information Utsäger ett visst bemötande något mera om mig själv än om den andre

2.1 två huvudfåror

Forskningens

Det finns huvudsakligen två huvudfåror inom

forskningen om

attityder och bemötande med funktionshinder. Den av personer ena förklarar bemötande i termer sociala innebörder

av och roller,

social interaktion, sociala institutioner, maktförhållanden och social stratifiering. Den andra huvudfåran inom

forskningen tar

sin utgångspunkt i de problem individen

som själv upplever, hur

handikappet manifesteras i vardagen och hur individen

kan,

respektive inte kan, fullgöra de sociala funktioner förväntas. som

Gränsdragningen är dock inte alltid så självklar se Hjelmquist

1994. Bemötandet med funktionshinder innebär

av personer

ofrånkomligen en analys av omgivningen i termer sociala rol-

av

ler, dvs. omgivningen socialt

av som ett system bestående av

Bakgrund och avgränsningar 39

aktörer med förväntningar, värderingar och känslor som inte är stabila och utan just föränderliga och påverkbara.

opåverkbara,

bemötande i sociala roller är effekt av Att uppfatta termer av en

det etablerade relativa handikappbegreppet. I enlighet

numera det handikapp alltid relation. Det kan mel-

med uttrycker en vara

lan individer, eller i förhållande till situation, t.ex. ett grupper, en arbete eller fritidsaktivitet. en I den medicinska modellen uppfattas handikapp i termer av en helt och hållet hör till individen; det är ett tillstånd börda som förhindrar honom/henne från att utföra vissa bestämda handsom Individen saknar vissa exakt deñnierbara förmågor. Det

lingar.

medicinska tillståndet är fixerat och kan ändras bara genom medicinskt dvs. botas, alternativt lindras medici-

ingrepp, genom

nering. I den sociala modellen däremot uppfattas handikapp som

funktionshindrade möter i ett

de svårigheter som personer samhälle domineras icke-funktionshindrade personer som av vilka medvetet eller omedvetet utestänger funktionshindrade människor. Handikapp kan undanröjas och på så sätt kan personer aktiv roll och delta på lika villkor i

med funktionshinder spela en

samhället. för denna förklaringsmodell står samhället I centrum och diskriminerar eller undanrö-

som antingen stigmatiserar som

hinder och för funktionshindrade männi-

jer skapar möjligheter

skor. grundar sig på ett medicinskt synsätt kan enligt

Begrepp som

min mening inte användas for att fånga bemötandeproblematiken.

denna studie är det givet att den sociala modellen är För typ av

lämpligast.

har jag därför valt att redovisa

I denna kunskapsöversikt

utifrån studier har den sociala

bemötandeproblematiken som modellen som utgångspunkt.

2.2¶Förhållandet mellan bemötande och

attityder

I betänkandet Brister i Omsorg fråga bemötande av äldre en om - SOU 1997:51 definieras bemötande ömsesidig relation, som en den har till varandra. Bemötande definierat i

inställning personer

vidare enligt utredaren, även "samhällets

mening inbegriper,

40 Bakgrund och avgränsningar

övergripande synsätt uttryckta i lagar och andra föreskrifter". I betänkandet Jämställd vård Olika vård lika villkor på SOU 1996:133 definieras bemötande avgränsat. Utredaren, mer som haft till uppgift att undersöka bemötandet kvinnor av och män inom sjukvården, med bemötande

avser vårdpersonalens allmänna beteende mot patienten, infonnation, kommunikation, interaktion, patientinflytande och olika aspekter på servicekvali-

tet. Människan är tänkande, kännande och handlande varelse. en Attityder är den förmedlande länken mellan åsikter och handlingar. Personers benägenhet att handla står på visst i ett sätt överensstämmelse med den attityd de har. är inte

Attityder möj-

ligt att direkt observera, utan kan endast sluta till dem

man sig

genom observerbara handlingar. Givet att ett sådant samband existerar tror forskare att under vissa kan

man betingelser påverka

handlingar genom att påverka attityder. Attityder påverkar

man genom information, utbildning och interaktion. Vissa villkor måste vara uppfyllda för att dessa insatser skall effekt. Vissa ge

forskare att kan påverka

menar man attityder genom att förbjuda eller föreskriva vissa handlingar. Att föreliggande kunskapsöver-

sikt i mångt och mycket handlar beror således

om attityder på att

attityder är det närmaste kan komma när det fast-

man gäller att

ställa bemötande. Attityder kan säga är bemötande man in potentialis. I den engelskspråkiga litteraturen är attitude den närmaste

motsvarigheten till bemötande.

Bemötande av en viss eller individ är än bara grupp mer upp-

fattningar och värderingar, det är när uppfattningar, värderingar

— positiva som negativa omsätts i handling. Bakom det

— positiva

bemötandet finns i botten positiv attityd. På fören samma sätt håller det sig med det negativa bemötandet. den under-

Attityd är liggande föreställning som gör en benägen att handla på ett visst

sätt, ett visst sätt att och i given situation. reagera agera en Bemötande ligger närmare beteende

begreppet än attityd.

Beteende inbegriper varje eller reaktion individ gensvar som en ger i form kroppsrörelser, verbala uttryck eller

av upplevelser etc.

Beteendemönster är ett förhållandevis och enhetligt observerbart sätt att handla känna, tänka etc. i given situation hos indivien der eller Vissa använder grupper. termema beteende och handling synonymt, medan andra skiljer mellan beteende och

handling

SOU 1998: 16 Bakgrund och avgränsningar 41

att tillskriva handling subjektiva aspekter sådana som genom medvetande, intention, eller mening. Handling är alltså med denna distinktion meningsfull aktivitet till skillnad från bete-

en ende betecknar allt individ gör, säger, känner, tänker

som en oberoende den är meningsfull eller målinriktad.

om

till viss eller företeelse är förknippad med

Attityden en person

åsikter eller värderingar. Det begrepp därför

föreställningar, som

till negativ attityd är fördom. Fördom brukar

är mest närliggande

forskarna definiera grundlös inställning. En fordom är

som en resultatet ett övergeneraliserat och klichéartat tänkande som

av inte sig på bedömning fakta och reflektion.

grundar en av egen Fördom, förutfattad mening, för tankarna till mellanmänskliga relationer medan diskriminering blir resultatet sociala proces-

av

är ofördelaktiga för vissa När negativ inställser som grupper. en

till aktiv handling har attityden blivit bemötande.

ning övergår en

En kan leda till diskriminering, den

negativ inställning men

behöver inte göra det. Den kan just förbli en ofördelaktig uppfattning eller känsla formad i förväg utan kunskap, tanke eller

reflektion.

3¶Teorier och definitioner om

bemötande och attityder

3¶Forskamas inställning till förhållandet

mellan attityder och handling

Det finns ett flertal variationer hur avgränsar och beskri-

av man

begreppet attityd, samt hur på förhållandet mellan ver man ser

viss attityd och benägenheten att handla. Attityder och attityd-

är ett utav de mest utforskade ämnena bland social-

förändring

Det är också det mest omtvistade begreppet zen

psykologer. se

1988, Himmelstrand 1971, Triandis 1971. Följande axplock av definitioner den genomgångna litteraturen ger en fingervisning

ur

begreppets och problematiken kring attitydforsk-

om nyanser

ningen:

Nutida attitydforskare och Azjen definierar attityd

Fishbein

allmän och varaktig, positiv eller negativ känsla för en som en

ett objekt eller ämne. Himmelstrand 1971 menar att på person, vanlig svenska skulle kunna översätta attityd med termen

man

känslopräglad inställning. Attityder är konstruktioner som är

för direkt observation och därför måste studeras uti-

otillgängliga

från deras effekter. Det är vidare allmänt accepterat att attityder formas i interaktionen med omgivningen. Därför har den sociala miljön alltid betraktats den viktigaste faktorn i utforrnandet

som

av attityder.

Sjöberg 1990 hävdar att med attityd till en person, objekt

eller begrepp värderingen på en dimension från "mycket

menas

till bra". För Sjöberg är alltså attityd och värde-

dåligt" "mycket

ring begrepp. Enligt Hill och Rabe 1994 används

samma begreppet attityd ofta i enkelt värderande termer positiv och

som negativ för att förklara spänningar i relationen till människor av olika etnisk härkomst, till funktionshindrade och i rela-

personer tionen mellan könen. Som ett beskrivande begrepp har attityder

ett lågt törklaringsvärde. De förklarar inte varför bemötande gentemot viss ter sig de gör och ännu mindre de en grupp som djupodlande orsakerna vari bemötande grundar sig. Ibland framställs attityder något varierar i relation till olika yttre som som

omständigheter. Ibland uppfattas de något personligt

som mer

som tycks hänga samman med personlighets- och bakgrundsva-

riabler och därför svåra att förändra.

Allport 1968 beskriver attityders funktion på följande sätt:

Utan vägledande attityder är människor förvirrade och förbryll-

ade. Attityder avgör för varje vad hon skall och höra, person se vad hon skall tänka och hur hon skall handla. Attityder fram-

bringar mening i världen; de drar linjer för och särskiljer i

upp en övrigt kaotiskt omgivning. Attityder utgör ett slags metod för att finna vägledning i tvetydig social omgivning. Johnson Johnen son 1984 definierar attityder som kombination begrepp, en av muntlig information och känslor resulterar i benägenhet som en att reagera positivt eller negativt gentemot etniska idéer, grupper, händelser eller objekt. Smedler 1985 har funnit att flertalet fors-

kare och teoretiker uppfattar attityder som en underliggande

mekanism, som leder till konsekventa reaktioner mot individer eller grupper. Dessa reaktioner kan uttryckas i ord eller handling och underförstått finns alltid positiv eller negativ värdering en av individen/gruppen. Attityder innefattar således enligt detta synsätt både känslan, åsikten och beteendet. De flesta nutida socialpsykologer är överens att det om som utmärker attityder är deras värderande karaktär för-emot, behag-

ligt-obehagligt. De är uttryck för vår samhörighet eller motvilja

aversion mot situationer, objekt, personer, abstrakta grupper, idéer, politiska eller andra identifierbara aspekter i vår program

omgivning. Man kan med Noffsinger 1979 och Ajzen 1988

säga att attityd är liktydigt med benägenheten att bemöta välvilligt eller ovänligt ett objekt, institution eller händelse. en person, Attityder är inte direkt iakttagbara variabler vilket innebär att

de är svåra att registrera och tolka. i attitydforsk-

Huvudfrågan

ningen har varit att utifrån kännedom attityder hur

om förutsäga

människor faktiskt handlar i konkreta situationer. Men eftersom attityd är en hypotetisk konstruktion inte tillgänglig för direkt observation måste dra slutsatser den från mätbara - man om reaktioner. Hur kan vi veta, exempelvis, att en person ogillar, diskriminerar eller är negativt inställd till med en person

Teorier och definitioner 45

Man kan inte observera persons attityder,

funktionshinder en

till känslor och tankar. detta skulle förutsätta tillgång personens

kan bara sluta sig till genom personens externa

Attitydema man

Därför har vid empiriska studi-

och observerbara handlingar. man

attitydbegreppet som ett avgränsat

er av attityder operationaliserat

Guttman 1950, Jordan

beteende med avseende på någonting se

Med detta utgångspunkt kan man säga att en persons

1968. som med funktionshindrade är alla de

attityder gentemot personer

har utfört gentemot funktionshindrade

handlingar som en person

personer. att låta den som svarar

Attityder mäts vanligtvis genom

ifrån antal typen: "Vi instämma eller ta avstånd ett påståenden av

borde inte vänta lika mycket av en handikappad som av en oss eller "En handikappad kan inte arbeta lika

icke-handikappad" icke-handikappad". Genom upprepade stusjälvständigt som en

den har förmyndarmentalitet, mätt

dier vet forskarna att som en

tenderar hålla med dessa påståenden. Vi vet på detta sätt, att om

instämmer i dessa påståenden kommer att också att personer som

situationer än de inte instämmer i

handla annorlunda i många som

Tanken således, att att låta indidessa påståenden. är man genom

till begränsat antal påståenden skall viden ta ställning ett mycket

individens och handlingsbenägenhet i

kunna sluta sig till "attityd"

antal fall än dem vi direkt berört i de påståen-

ett betydligt större

den individen har fått ta ställning till Lewin 1983.

framhållits är sambandet mellan tanke och handling Som ovan

därför måste vissa villkor uppfyllda för att inte entydigt, och vara

faktiskt beteende. Aronsson Smedler 1985

kunna förutsäga -

sina på ett särskilt mätinstrument

baserar attitydmätningar

som ATDP utvecklat Yuker et al. 1970 urskiljer följande fyra av måste 1 Attityder skall vara anknutvillkor som vara uppfyllda:

situationer, måste vid mätningen ta reda till konkreta 2 man na

till funktionshindrade allmänt och på både inställningen personer inställningen till att interagera med funktionshindrade personer arbetskamrat 3 undersökningsgruppen måste

exempelvis,

som

definierad, måste ta hänsyn till den sociala vara väl 4 man

till eventuella rollbundna attityder.

omgivningen och

konstruerade teorier och skalor för att mäta attityder När man

eller typ forskning började i

till företeelser begrepp en av som för 60 år sedan ville forskare använda

något större omfattning

-

46 Teorier och definitioner

dessa mätningar för att viss se om en positiv attityd till ett visst

fenomen också föranledde ett positivt handlande.

Uppfattningen

om sambandets styrka varierar Sjöberg De flesta

se 1990. menar

dock att sambandet är relativt svagt. En relativt liten andel av skillnaden i beteendemönster kan förklaras

10%-20% varia-

av tioner i attityd. Trots att sambandet mellan

attityd och beteende är

svagt kan man inte bortse från att ett sådant ändå finns.

Det finns alltså ett förmodat samband mellan

åsikter, attityder

och handling. Kritiker sådant menar att ett samband inte existerar

därför att vi inte kan vilka

förutsäga attityder leder till

som en

viss handling. Mittenpositionen är under

att man vissa villkor kan

förutsäga handling utifrån attityder. Derseh

1995 menar att

studier attityder till största del varit

om motiverade antagandet

av

att individer tenderar att handla i med de

enlighet egna attityd-

ema. Denna uppfattning har ifrågasätts och fortsätter

att ifråga-

sättas. Det är framförallt tre frågor forskare varit som som intres-

serade av sambandet mellan och

attityder beteende tagit

upp. Dessa är: 1 är det förutse

möjligt att beteende utifrån attityder

2 vilken är den förmedlande länken mellan åsikter och bete-

ende 3 hur kan forskare beteende utifrån

förutsäga attityder Skepticismen mot attitydbegreppet beror till delen

största på

de dåliga resultat uppnåtts i som en rad studier som utgått från att

man kan förutsäga handling utifrån

attityder. En del dessa stuav

dier har varit lyckade, de flesta har

men uppvisat ett obetydligt

samband mellan attityd och beteende. Ajzen och Fishbein delar

inte denna kritik utan hävdar att relationen mellan attityd och

beteende endast till är motsägelsefull. En

synes persons attityd,

menar de, har genomgående stark relation till en hans/l1ennes

beteende när den är riktad mål och mot samma när den involverar

samma handling. Ajzen och Fishbein har observerat och

att svaga

inkonsistenta samband mellan och

attityd beteende föreligger när

en eller båda dessa villkor inte

av uppfylls. Enligt dessa forskare

kan förutsäga beteende utifrån

man attityder när lämpliga mått

vidtas och när det finns överensstämmelse i termer mål och av

sammanhang. Man kan därför under vissa villkor anta att en indi-

vids beteende överensstämmer med hans/hennes

attityder.

Ajzen och F ishbein 1977

menar att en persons attityd gente-

mot ett objekt påverkar det övergripande handlingsmönstret till

objektet i fråga. Däremot kan inte utifrån man detta med säkerhet

förutsäga en viss handling. Attitydema påverkar med

andra ord

Teorier och definitioner 47

sker ett övergripande plan. Därför

handlandet, men påverkan på hur bäraren attityder kommer att handla kan man inte förutsäga av i viss situation. I något studie 1980 argumenterar en en senare och Fishbein attityder, oberoende hur de fastställs,

Ajzen att av

faktorer påverkar beteendet. För att bara är en utav många som beteende måste således beakta med säkerhet kunna förutsäga man kan ha oberoende påverkan på beteende andra variabler som en relationen mellan attityd och beteende. eller kan modifiera som och Fishbein intar både bekräftar attity-

Den position som Ajzen

vikt och förklarar de många gånger motsägelsefulla empidemas attityd- och beteendeförhålriska resultaten i undersökningar av

landet.

3.2¶Ambivalenstesen

motstånd attitydbegreppet kommer från Det finns ett mot som forskare att attitydbegreppet inte tillför någonting nytt som menar social handling. Behovet attitill existerande förklaringar av av denna härrör från behovet att förklara

tydbegreppet, menar grupp,

social Enligt deras uppfattning bestäms

och förutsäga handling.

social till största delen inte helt och hållet av

handling - om -

och strukturella faktorer. Attitydema påverkas förvisso av sociala faktorer, har ingen oberoende inverkan på

dessa men attityder

sociala strukturen betraktas med andra ord

social handling. Den

oberoende variabeln och attitydema betraktas som som den givna produkter denna struktur Lemon 1973.

av se

Forskare har alltså blivit alltmer medvetna om att attityder är

och de inte alltid leder till likadana reaktioner mot

komplexa att

gång. Man har därför alltmer börjat intresett visst objekt varje för inkonsistensen eller ambivalensen i dessa reaktioner. sera sig konstaterat, att det råder bris-

Man har vid attitydmätningar en

tande överensstämmelse mellan attityden och en handling som

Det finns dessutom ökad medvetenhet att attiborde följa. en om svåra både för bäraren viss

tyder kan vara att upptäcka, av en

och för hans omgivning. Det kan finnas ovilja att känna

attityd en

därför de kan stå i strid med det ideal igen sina egna attityder att vill leva till. Trots inkonsistensen och de problem som man upp därav forskare inte beredda att göra sig med attisom följer är av

48 Teorier och

definitioner SOU 1998: l 6

tydbegreppet. Man har istället velat attityder

se som mångdimensionella mekanismer bestående

av föreställningar, affekter, motiv

och intentioner. Den attityd som en person ger uttryck för påver-

kas samtliga dimensioner, vilka

av uppenbart varierar från situation till situation Smedler

Aronsson 1985.

Söder 1990 kritiserar det angreppssätt och de metoder som har använts i samband med

attitydforskningen. Han menar att

forskningen har varit fördomsfull när det

gäller att mäta attityder

till med funktionshinder. Genom använda personer att felaktiga metoder har den inte kunnat dra riktiga slutsatser. forsk-

Tidigare

ning bygger i huvudsak på tre sätt att mäta attityder. Den vanli-

gaste metoden att mäta attityder be är att personer att gradera vissa påståenden. Om påståendena inte mellan olika

skiljer typer

av funktionshinder och inte tar i beaktande situationens relevans

finns fördom inbyggd i själva påståendena. Det

en naturliga sva-

ret på alla dessa påståenden skulle,

enligt Söder, vara "det beror

på". Vad attitydforskningen i själva verket visar våra är att attity-

der är beroende situationen. Den roll av som en människa med funktionsnedsättning utvecklar i situation kan inte abstraheras en bort från hur de övriga Just det faktum agerar. att vårt handlande i

så hög grad är betingat situationen sällan av tas i beaktande när

man mäter attityder på ett traditionellt sätt. Ett sätt mer att mäta omgivningens attityder kan vara att fråga barn med funktions-

hindrade klasskamrater eller arbetskamrater till med

personer funktionshinder deras inställning. På så vis refererar om forskningen inte till abstrakta människor eller till funktionshindret som sådant, utan utgår från människor de intervjuade känner och som

därför blir funktionshindret bara

en aspekt av en person med många olika egenskaper. Söder har prövat studera

att attityder till funktionshindrade personer att de själva får berätta

genom om sina erfarenheter och sedan tolkas vad de säger. Enligt Söder kan man på så sätt komma fram till den hårda kärnan i bemötandet.

Den hypotes Söder arbetat efter i sin som forskning är att det uppstår en ambivalens i mötet med människor med funktions-

hinder grundar sig på allmänna

som värderingar. För att belägga

det måste inrikta man sig på sambandet mellan hur en person bemöts och hur det generella tankesättet

ideologiska uttrycks i

politiska åtgärder. I grunden för ambivalensen

ligger värderingskonflikter. Förhållningssättet till personer med funktionshinder

är, menar Söder, ofta beroende situationen. kan

av Man samtidigt

hysa motstridiga och i grunden oförenliga känslor; osäkerhet inför

situationens krav, obehag inför att bli påmind sin om egen sårbarhet och skuld för att överhuvudtaget har negativa man känslor när man enligt de sociala borde öppen och nonnerna vara fördomsfri. I arbetssituationen kan exempelvis individ en ge

uttryck för med yrkesrollen passande attityd. Men denna kan

en mycket väl skilja sig från den attityd han i 0rd och

handling uttrycker privat.

Härmestrand 1995 kritiserar ambivalenshypotesen för att vara alltför begränsad. Han vänder sig mot dem hävdar att det inte som skulle finnas några fixerade fördomar mot med funkpersoner tionshinder. Han att ambivalenstesen inte tillfredsställande menar förklarar antipatierna hos de märmiskor på ett som reagerar auktoritärt sätt eller undviker mötet med funktionshindrade personer. Interaktionen är mångfacetterad än vad ambivalensmer hypotesen kan förklara, hävdar Hännestrand.

3.3 i förhållande

Begreppet diskriminering

till bemötande

dåligt

Om med bemötande i första hand förväntningar, värman menar deringar och ansikte-mot-ansikte-interaktion måste det särskiljas

från diskriminering. Diskriminering handlar i första hand ett

om

undertryckande av eller en begränsning rättigheter i formell

av

och vanligtvis lagstadgad mening. Diskriminering för tankarna till begränsning rösträtt, inskränkningar i rätten att av välja

bostadsort, utbildningshinder, svårigheter att få arbete etc. Dis-

krimineringen är en negativ behandling av en individ sär-

som skiljs på grund av grupp-, klass- eller könstillhörighet. Att det

finns ett samband mellan diskrimineringslagstiftning och attityder

till med funktionshinder har länge uppmärksammats och personer lett till livliga diskussioner i flera länder i samband med införande

av diskrimineringslagar. All diskriminering i meningen särbehandling behöver emeller-

tid inte grunda sig på fördomar. Positiv är

särbehandling en typ

av diskriminering som inte gör det. Den syftar till att just kompensera de effekter långvarigt förtryck har haft. I frågan som om

positiv särbehandling och diskriminering kan tre olika uppfatt-

50 Teorier och definitioner SOU 1998216

ningar urskiljas. Somliga tror att diskriminering endast kan av-

hjälpas positiv särbehandling och att det inte räcker med

genom antidiskriminerande åtgärder. Andra tror att positiv särbehandling i sig är orättvist och i det långa loppet motverkar sitt eget syfte.

Enligt denna uppfattningen kan diskriminering avhjälpas genom

antidiskrimineringslagstiftning. Det finns också tredje upp-

en

fattning i frågan som går stick i stäv med de övriga två, nämligen

att diskriminerande attityder består även då genom lag för-

man

bjuder sådant. Enligt den tredje uppfattningen är det inte en rege-

rings angelägenhet att lagstifta om folks attityder. Det tredje syn-

sättet finner ofta i påståendet "man kan inte tvinga männi-

man skor att ändra attityder".

I den engelskspråkiga litteraturen används begreppet

"handicapism" för att beskriva diskriminerande handlingar mot

funktionshindrade "Handicapism" degraderar männi-

personer. skor på sätt rasism och sexism. "Handicapism" för-

samma som klaras resultatet kulturella och sociala handlingar och

som av attityder definierar funktionshindrade människor en

som som börda, mindre mänskliga och inte kan bidra med någon-

som som ting i samhället. Klichéartade framställningar definierar funktionshindrade människor deras funktionshinder istället för

genom att visa att individer som är annorlunda först och främst måste ses som människor.

Kilbury et al. 1992 diskuterar i artikel relationen mellan

en

handikapplagstiftningen, allmänhetens attityder till personer med

funktionshinder och de möjligheter de erbjuds. Vissa fakta är

som oomstridda när det gäller funktionshindrade som grupp.

personer

Individerna i denna grupp är, exempelvis, betydligt fattigare än

andra Fattigdomen i sin tur kan till största delen förkla-

personer.

med avsaknad möjligheter till förvärvsarbete. Arbetslösras av heten och låga inkomster leder till att personer med funktionshinder i betydligt mindre utsträckning deltar i samhället. Denna sociala isolering vill Kilbury el al. ett resultat avsaknad

se som av

grundläggande civila rättigheter för med funktions-

av personer

hinder. Fastän antidiskrimineringslagstiftning i USA väsentligt

minskat gapet mellan de möjligheter som ges till personer med funktionshinder och andra medborgare är det många hinder

som fortfarande existerar för den förstnämnda gruppen. Det största hindret för lika möjligheter är, enligt Kilbury et al., sådana för-

såtliga hinder negativa attityder och grundlösa åsikter

som -

SOU 1998: 16 Teorier och 51

definitioner

osynliga och ofta maskerade. Attitydbarriären, exempelvis, har

avsevärt begränsat funktionshindrade möjligheter

personers genom historien. Fördomar det slaget beskrivs i dag med

av

begreppet "handicapism". Ett annat stort hinder skapas

genom den ineffektiva och oftast patemalistiska handikappolitiken. Dessa två hinder ser Kilbury et al. som intimt sammanhängande. Genom att ändra handikappolitiken via exempelvis antidiskrimi-

neringslagstiftning kan man också ändra de negativa attitydema.

Forskarna hänvisar till erfarenheter från 1960 års lagstiftning

som avsåg att skydda den svarta minoritetens civila rättigheter. De menar att den vita majoritetens inställning efter denna lag långsamt började utvecklas till det bättre. Enligt Kilbury et al. finns det mycket stöd i forskningen för tesen att kontakt

mer personer med funktionshinder har med det övriga samhället desto bättre blir attitydema gentemot dem. Ju positivare samhällets attityder blir desto effektivare blir handikappolitiken, vilket i sin tur kommer att leda till tillgänglig miljö för alla

mer personer. Bättre tillgänglighet i den fysiska miljön leder till ökad social kontakt mellan med och utan funktionshinder.

personer

Även inte kan förhindra och förändra diskriminerande

om man

attityder genom enbart diskrimineringslagar, blir ändå sådan lag-

stiftning en markering av samhällets attityder gentemot

personer med funktionshinder att tyngdpunkten förskjuts från väl-

genom

görenhetstänkande till en rättighetsbaserad inställning Doyle

se

1997. Doyle gör en distinktion mellan direkt och indirekt

diskriminering för att belysa hur olika sorters lagstiftning påver-

kar människor med funktionshinder när det gäller deras möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Han skiljer mellan de fall där en funktionshindrad person kan bli ofördelaktigt behandlad i jäm-

förelse med andra på grund själva fimktionshindret, och de fall

av där den har ett funktionshinder blir ofördelaktigt behandlad

som

på grund av att lagen kan tillämpas på ett sätt får negativa

som effekter för med funktionshinder. I båda fallen försöker

personer lagstiftaren att undvika diskriminering att definiera vissa

genom

handlingar som olagliga.

52 Teorier och

definitioner

3.4¶Det relativa handikappbegreppets

för bemötande

betydelse synen på

Ett nytt sätt att på handikapp har de senaste årtiondena blivit

se

och framträdande. Enligt detta synsätt bör handikapp ses mer mer

effekten samhällets misslyckande att anpassa sig till som av funktionshindrade behov, oför-

personers snarare än personens måga att uppfylla samhällets krav Peat 1997.

I den svenska översättningen ICIDH International Classifi-

av cation of Impairments, Disabilities and Handicaps. WHO framhålls att handikapp är oförmågan att upprätthålla det som kan betecknas "centrala livsroller". Denna oförmåga beror på de

som omständigheter funktionshindrade personer en olägenhet

som ger i förhållande till sina likar från samhällets normer sett. Begreppet handikapp syftar på relationen mellan funktionshindrad person

en

och omgivningen. Graden handikapp bestäms av omgivnings-

av faktoremas inverkan på funktionshindret. Handikapp definieras

med andra ord ofördelaktig position eller en inskränkning

som en

aktivitet orsakas sociala faktorer inte tar eller tar av som av som för ringa hänsyn till människor har funktionshinder och där-

som för utesluter dem från olika aktiviteter. Genom det relativa handi-

sätts således funktionshindrade in i ett

kappbegreppet personer

socialt sammanhang. Detta innebär att handikapp i första hand är

socialt definierad position eller status där omgivningens attityen der spelar stor roll. I fråga relationer människor emellan är

en om det attityderna gör att funktionshindrade blir

som personer uppmärksammade på ett speciellt sätt och hänger ihop med

som vilken position eller status den funktionshindrade har i

personen just det samhället. Dåligt bemötande bör också ett resul-

ses som tat den låga status med funktionshinder har i de

av som personer flesta samhällen. Även då det är fysiska hinder

fråga om som

leder till handikapp är det i sista hand en fråga om bemötande

från ansvariga myndigheters sida. Med andra ord tillgänglig-

heten i den fysiska miljön är också fråga om bemötande.

en

Funktionsnedsättningen impairment som sådan är enligt

ICIDH egenskap hos individen och den är organrelaterad, och

en

den kan leda till begränsad förmåga disability. En funktionsnedsättning är därför inget handikapp i sig utom i vissa situationer där den utgör ett aktuellt hinder av något slag Jönsson 1979.

Handikapp däremot, borde alltid definieras ett samspel mel-

som lan individen och den omgivande miljön. Poängen med detta syn-

sätt är att handikapp uppfattas någonting relativt och påverk-

som bart. Handikapp uppstår bara i samspel med den sociala och

fysiska miljön. Tillspetsat kan säga att miljön görs till-

man om

gänglig behöver en funktionsnedsättning inte vara ett handikapp.

Innebörden dessa definitioner är att funktionshindret är ett

av personligt kännetecken kan få sociala konsekvenser beroende

som på de hinder finns i samhället. Men också definitionen av

som funktionshindret i sig inrymmer ett norrnativt element hur

om kroppen och tanken lämpligen bör ut. Det normativa elementet

se kan alltså inte komma ifrån i någon dessa definitioner.

man av Det innebär inte att förneka olägenheten, skadan och smärtan som många funktionshinder för med sig, utan att understryka den roll omgivningen spelar. Det normativa elementet i definitionerna kan omärkligt påverka våra idéer vad handikapp står för och om

om vad funktionshindrade är kapabla att utföra. Detta i sin

personer

tur påverkar attityder och föreställningar människor har och

som de beslut fattas berör med funktionshinder.

som som personer

Förhållanden omvandlar funktionshinder till handikapp är

som förtryckande förhållanden. Handikapp kan definieras i termer av

speciell typ socialt förtryck människor med flmktionsen av som hinder konfronteras med. På detta sätt definierar Finkelstein

1980 handikappförhållandet i sin tankeväckande bok Attityder

och människor." Frågor för diskussion. Boken

funktionshindrade

har väckt stor debatt därför att den tar ett nytt sätt att beskriva

upp

attityder till med funktionshinder, nämligen att sådana

personer

attityder är paradoxala och betingade tvetydigheten i handi-

av

kappbegreppet. Tyngdpunkten ligger antingen på individen eller

det omgivande samhället. Hur attitydema uppfattas och de rekommendationer som ges varierar därefter.

Finkelstein pekar på att antalet professionella arbetar

som inom handikappornrådet har ökat väsentligt i de industrialiserade länderna sedan början l900-talet. Nästan varje aspekt i funk-

av tionshindrade liv har numera sin motsvarighet i en

personers "profession" eller frivilligorganisation. Detta har resulterat i en attityd att funktionshindrade människor är beroende av andras hjälp. Framväxten professionella experter inom området har

av också inneburit att dessa professionella hjälpare har den exklusiva

rätten att definiera och uttala de problem med funksom personer tionshinder har för den övriga befolkningen. Resultaten har blivit att funktionshindrade framställs objekt för forskpersoner som ning och hjälp. Men utvecklingen är sällan entydig. De ökade

habiliterings- och rehabiliteringsinsatserna har också inneburit att

ett stort antal funktionshindrade personer kunnat börja fungera oberoende i samhället. De har med tiden blivit alltmer aktiva i att själva formulera sin egen uppfattning sin situationen. Utveckom lingen inom handikappområdet är med andra ord, enligt

Finkelstein, minst sagt paradoxal. Å sidan frodas

ena uppfatt-

ningen att funktionshinder innebär personlig tragedi, passivitet

en och beroendeställning, å andra sidan känner sig funktionshindrade diskriminerade vilket leder till ständig kamp, därpersoner men med också till ett mer självständigt handlande. Denna paradox omintetgör varje försök att upptäcka endimensionella och ström-

linjefonnade attityder till funktionshindrade människor, enligt

Finkelstein. Huruvida man ser attityder som relaterade till egenskap hos en individen skadan, funktionshindret eller till de sociala förhållandena har avgörande betydelse för hur tolkar en man

forskningsresultaten. Forskningsresultaten kan nämligen tolkas så

att de i första hand inte utsäger något det specifika ñinktionsom hindret ex. förlusten ett ben, eller den har ett funkav om som tionshinder. Däremot säger de något de förtryckande och om handikappande sociala förhållandena. Om svårigheter i den dag-

liga livsföringen beskrivs som en paradoxal situation

som inbegriper både det individuella tillståndet hans/hennes funktionshinder och de sociala förhållandena de sociala begräns-

ningar som påtvingas individen så kan attityder riktade

vara gentemot en av, eller båda dessa aspekter. Den dominerande de-

len forskningen attityder har, hävdar Finkelstein, fokuse-

av om rats på den funktionshindrade och inte på de sociala förpersonen hållandena. Ett annat närmande till problemet skulle att vara

fokusera forskningen på de beteenden, roller, perceptioner och

attityder som de professionella hjälpama kan ha

som representanter för ett socialt bestämt förhållande. Detta sociala förhållande

kan ses ur två synvinklar. Ur de professionella

a hjälparnas

synvinkel. Man fokuserar i det fallet på hur andra på funkser

tionshindrade Ur de funktionshindrade

personer. b personernas synvinkel. Fokus ligger på omgivningen och hur funktionshind-

rade upplever sin roll. Att ändra fokus från till b

personer a

inte den har ett funktionshinder från inte segregerar som en som har ett. Genom sådan ändring av fokus kommer nya attityd-

en skalor att uppstå. Denna växling i fokus är i grunden en konsek-

vens av det nya handikappbegreppet.

Kerr 1980 menar att problem som uppstår på grund av ett funktionshinder inte bör uteslutande hörande till indivi-

ses som den eller uteslutande till miljön, utan som ett resultat av en samverkan mellan dessa. Det betyder att: Människor med funk-

l

tionshinder konfronteras med problem som många inte har. 2 Ansvaret för att minska dessa problem ligger på samhället. Den förtryckande relationen som Finkelstein talar om består av en funktionshindrad och icke-funktionshindrad person och

person en båda medverkar på sitt sätt i hur situationen utvecklar sig. När den funktionshindrade inte accepterar eller känner igen

personen sig i det medlidande eller skamkänslor människor uppvisar i

som

relation, kommer den sistnärrmdes känslor att modifieras eller en försvinna. Den funktionshindrade personen är inte en maktlös och viljelös varelse andra kan pådyvla vilka attityder som helst.

som Han/hon själv kan i lika hög grad avgöra vilka attityder som utvecklas i mötet. I ett sådant förhållande är det den funktionshind-

rade egen självkänsla och omgivningens attityder som

personens avgör ett möte blir bra eller inte.

om

Det bör påpekas i detta sammanhang att det finns ett samband

är kartlagt sedan länge mellan individens uppfattning om sig som

själv och omgivningens attityder. Det vill säga, omgivningens

attityder är avgörande betydelse för individens uppfattning om

av

sig själv, det är också så att självuppfattningen påverkar

men omgivningens attityder. Man kan därför dra slutsatsen att bemötandet med funktionshinder inte enbart formas utifrån

av en person tidigare erfarenheter och attityder utan även utifrån den funktionshindrade förmåga. Det finns faktiskt förebilder

personens som visar att en förändring i omgivningens attityd till en grupp märmiskor har förändrats själv har ändrat sin attityd till sig

när gruppen

själv.

4¶Bemötandet ur olika

aspekter

4.1 till med olika

Attityder personer

funktionshinder

Det är väl känt att människor har olika inställning till olika funktionshinder. Man brukar säga att det råder en tydlig hierarki mellan olika funktionshinder bland icke-funktionshindrade

personer. Enligt studie Westbrook et al. 1993 är med

en av personer astma, diabetes, hjärtsjukdom och ledgångsreumatism mest

accepterade, medan personer med aids, utvecklingsstörning,

psykiska funktionshinder och cp-skada är de minst accepterade. Enligt forskarna har denna hierarki mellan olika funktionshinder förblivit densamma de senaste 20 åren. Enligt Derseh 1995 har relativt sett synskada den mest positiva innebörden åtföljd hör-

av selskada och rörelsehinder, medan utvecklingsstörning ofta tillskrivs negativa innebörder. Man kan säga att attityderna varierar alltefter omständigheter och typ handikapp. Jönsson 1979

av

att våra attityder till har fysiska och menar personer som intellektuella funktionshinder oftast präglas undvikande, obe-

av hag och osäkerhet eller medlidande, medan attityderna till socialt funktionshindrade personer i många fall är starkt negativa eller

t.o.m. ñentliga.

Det finns studier som bestrider att det existerar en hierarki av attityder till olika typer av funktionshinder. Crocetti et al. 1974 menar att det antagande finner i många studier att män-

som man niskor rangordnar olika funktionshinder inte har någon grund i verkligheten. Vissa forskare hävdar att det trots allt är

mera som förenar än skiljer attityder till olika funktionshinder. En

som person utan funktionshinder är mer eller mindre osäker, okunnig, oroad, negativ och ångestfylld infor samtliga typer funktions-

av hinder. Calais 1962 menar att eventuella variationer i attityder till olika typer av funktionshinder är gradskillnad, inte art-

en en skillnad. Attityderna till olika typer funktionshinder kan vari-

av

58 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

med avseende på graden av positivitet eller negativitet, utan

era

att det innebär olika attityddimensioner.

4.1.1 till med hörselskada

Attityder personer

Det har i många undersökningar bekräftats att personer bär

som

hörapparat möter negativa attityder. Dessa negativa attityder rör

deras begåvning, skolframgång och personlighet. I undersök-

en ning Danhauer et al. 1980 fick 75 professionella och 75 lek-

av män lyssna på inspelningar hörande och hörselskadade elever

av och samtidigt se fotografier av dem och göra en bedömning om

dessa begåvning, skolframgång och personlighet. Det

personers visade sig att elev när den bar hörapparat bedömdes mera

samma negativt. Både professionella och lekmän bedömde de elever vars

hörapparat synlig negativt. Lekmännens negativa

var mera

bedömning stod i relation till hörapparatens storlek; större

desto negativ bedömningen. De professionella visade sig

mer var dock negativa till personer med hörapparat oberoende av

vara storlek. Fastän de akustiska fördelarna med hörapparat är väldokumenterade är det många fördomar som utlöses när hörapparaten är synlig. Resultaten av denna studie visar att även i de fall där tal är helt normalt leder den omständigheten att

personens

hörapparaten är synlig till negativa attityder. Liknande studier ut-

förda på population äldre människor visade att mer negativa

en av

attityder utlöstes bar hörapparat än när de inte gjorde

när personer det. Denna negativa bedömning av en individ som bär hör-

mer apparat kallade forskarna för hörapparateffekten och det visade sig att den drabbade även norrnalhörande. I studie

en annan av Blood et al. 1978 undersöktes hur bedömningen påverkas med

avseende på intelligens, prestation och personlighet

när personer bar/inte bar hörapparat. 150 collegestudenter sattes att bedöma bam i förskoleåldern. Resultaten visar klar tendens förut-

en av fattade meningar gentemot hade hörapparat. Döva

personer som bedömdes mest negativt, därefter kom hörselskadade bam, medan normalt hörande barn bedömdes minst negativt. Barn med hörap-

parat befinner sig på grLmd negativa attityder i ett underläge

av redan vid förskoleåldem i förhållande till normalhörande barn. Detta innebär att både allmänhet, lärare och sjukvårdspersonal måste, enligt Blood et al., bli medvetna om att hörselskadade barn

SOU 1998: l 6 Bemötandet olika 59

ur aspekter

oftast diskrimineras både när det gäller intelligens och prestation. Orsaken till detta är inte deras funktionshinder utan själva hörapparaten, det forskare kallar hörapparateffekten. som En undersökning utfördes i Malmö 1992

som Selander

visade att hörselskadade barn i vanlig klass saknar kamrater i betydligt högre utsträckning än hörande barn. I denna undersökning framgick att 25% av de hörselskadade barnen i hörande klasser inte fick något karnratval i ett sociogram där varje barn i klassen fick göra ett förstahands-, ett andrahands- och

ett tredje-

handsval. Motsvarande andel for hörande barn inte fick som något kamratval var 10%. Resultaten visade sig ännu sämre vara bland högstadie- och gymnasieelevema. Andelen barn inte som fick något karnratval där 45% för hörselskadade barn och var 11% för hörande. Selander att förklaring kan just menar, en vara en attityd som råder, nämligen att det inte är fint att hörselvara skadad. Den attityden finns inte bara bland hörande, utan också bland de hörselskadade själva. Selander har nämligen att

iakttagit

hörselskadade graderar sig själva efter hur mycket de personer hör. Genom de attityder de hörselskadade möter hos andra som skapas en självuppfattning att det är bättre att hörande än att vara hörselskadad. En vanlig yttring attityden att det är sämre vara av att vara hörselskadad än hörande är när hörande tar över ansvaret

i en kommunikationssituation även Nordén 1990.

se

Söderlind 1993 har i surveyundersökning velat fastställa en om attityder till hörselskada och hörselnedsättning leder till om isolering och konflikter på arbetsplatsen. Han fann att nära 20% av hörselskadade i yrkesverksam ålder inom Stockpersoner holmsområdet upplever sig dagligen eller varje vecka bli

dåligt

bemötta på sina arbetsplatser. Negativa till hörselskada

attityder

leder, enligt Söderlind, ofta till att yrkesverksamma hörselska-

dade blir isolerade på sin arbetsplats, riskerar att komma i konflikt med arbetskamrater på grund missförstånd och bli

av sjukskrivna eller förtidspensionerade.

4.1.2 till inte

Attityder personer som ser

Monbeck 1973 att de flesta attityder blinda möter är menar som identiska med de attityder alla med funksom personer fysiska tionshinder möter, och att dessa attityder i själva verket är

60 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

desamma gentemot alla dem som på ett eller annat sätt avviker från En de vanligaste reaktionerna gentemot blinda är

normen. av känslan medlidande och tycka-synd-om-attityder oftast

av som uttrycks i mycket sentimentala ordalag. Medlidande socialt

är en accepterad reaktion inte bara gentemot blinda utan även mot

andra fysiskt funktionshindrade och den

grupper av personer -

beskrivs den vanligaste attityden i de flesta attitydstudier om

som blinda. Många människor känner stark rädsla inför att bli

en blinda, rädsla de projicerar på blinda märmiskor. Personer

en som

inte betraktar däremot inte blindhet det värsta funksom ser som tionshindret, förnekar inte svårigheterna med att vara blind.

men Undersökningar visar att som inte ser uppfattar dövhet,

personer

amputation, utvecklingsstörning, epilepsi och rörelförlarrming,

sehinder värre typer funktionshinder Monbeck 1973.

som av

En rad missuppfattningar råder vad det innebär att vara

om blind. En vanlig föreställning är exempelvis att personer som inte

lever ett ytterst miserabelt liv på grund förlusten av synen. ser av Det antas att de är dystra och att det skulle vara deprimerande att vara i deras sällskap. En annan missuppfattning är att personer

inte är närmast hjälplösa människor. Tragedin att vara som ser blind är så överväldigande, icke-funktionshindrade, att det

anser leder till handlingsförlamning. Undersökningar visar att nästan 80% de är blinda instämmer i påståendet att människor

av som blir förvånade blind person överhuvudtaget kan göra

om en någonting. Allt detta pekar på att den som är blind löper stor risk att efter och bli behandlad älplös om han/hon tar in upp-

ge som fattningen att han/hon faktiskt är hjälplös. Denna erosion av självförtroende, Monbeck kallar det, leder många personer

som

inte att räkna sig själva hjälplösa och dra sig undan som ser som från social aktivitet.

En missuppfattning är att se funktionshindret som den

annan enda, helt dominerande egenskapen hos en människa, dvs. man

alla blinda inom kategori, oberoende av de grupperar samma olikheter kan existera mellan dem. Att inte kunna se skulle

som göra dem lika varandra än alla kan Detta att bli klas-

mer som se. siñcerad i viss kategori oberoende individuella egenskaper

en av kan leda till att många förlorar känslan av individualitet. Monbeck att allt detta tyder på att attityder mot blindhet

menar och blinda människor betingas av omedvetna, ytterst emotionella

SOU 1998: l 6 Bemötandet ur olika aspekter 61

och irrationella faktorer som inte är relaterade till vad det faktiskt innebär att vara blind.

4.1.3¶Attityder till med psykiska

personer

funktionshinder

Under de senaste årtiondena har det skett omfattande förändringar i vården och märmiskor med svåra psykiska

omsorgen om problem och störningar. insatserna inriktas inte längre enbart på vård och behandling utan på de sociala konsekvenser sjuk-

mer domen får. Den grundläggande ambitionen är att människor med psykiska funktionshinder skall kurma leva ett någorlunda normalt vardagligt liv och kunna utnyttja samhällets sociala service och stödinsatser.

Bland allmänheten har attityder till psykiskt sjuka människor alltid varit fördomsfulla, fyllda med misstro och vidskeplighet. Det sig själv att funktionshindrade personer som konfronteras

ger med sådana attityder har svårt att finna ett arbete och att överhuvudtaget ñnna plats i samhället Askenasy 1974. Försök till

en integrering mentalpatienter i samhället har alltid härnrnats av

av det stigma fästs vid psykiska funktionshinder. Enligt Barham

som 1997 har allmänhetens uppfattning om psykisk sjukdom inte alls hållit jämna steg med den förändring som skett inom skilda

delar det professionella samfundet. En positiv inställning till

av

avinstitutionaliseringen i det engelska samhället kan förklaras

med att det generellt fanns vilja att göra sig med auktoritära

en av institutioner. Barham att det finns ett för

menar engagemang jämlikhet i princip, med viss reservation. Fortfarande

men

betraktas psykiatriska patienter med misstro och journalister fort-

sätter att tala om dem som vore de en annan kast.

Bissland 1983 har i studie försökt att identifiera olika

en attitydmönster bland människor tillhandahåller service för

som psykiskt funktionshindrade personer. Två olika grupper kunde

urskiljas, de som Bissland kallar pessimistiska jämlikhetsförespråkare och de optimistiska miljöförespråkarna. Bland dem som

är och dem ansluter sig till en medicinsk modell om

unga som

psykisk sjukdom återfinner man de pessimistiska jämlikhetsföre-

språkarna, att alla löper risk att råka ut för en

som menar samma

62 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

psykisk sjukdom oberoende av etniskt ursprung och klass. De

optimistiska miljöförespråkama däremot tenderar att knyta

psykisk sjukdom till socio-kulturella problem sådana fattig-

som

dom eller diskriminering. Jämlikhetsförespråkama mycket

var mer benägna att tro att majoriteten av människor har klichéar-

en

tad uppfattning om psykiskt sjuka människor såsom smutsiga, farliga och oförutsägbara, medan miljöförespråkama hade

mer

optimistiska attityder.

Enligt Crocetti et al. 1974 finns det forskare

en grupp som hävdar att samhället har avvisande attityd mot psykiskt funk-

en tionshindrade personer. Att samhället öppet avvisar dem och utesluter dem från varje aktivitet. Det finns också de

gemensam forskare som menar, att samhället generellt sett har accepte-

en rande attityd till psykiskt funktionshindrade att det

personer, uppvisar en barmhärtig attityd och att människor är beredda att interagera med dem. Den första forskargruppen påstår att folk i allmänhet inte vill identifiera psykiska funktionshinder sjuk-

som

dom, att de är optimistiska om behandlingens resultat, medan den

andra gruppen påstår det precis motsatta.

Suweyundersökningar för att studera attityder mot psykiskt

funktionshindrade kan, enligt Crocetti et al, delas i tre

personer kategorier. Det finns studier, som mäter attityder till psykiskt funktionshindrade att mäta folks kunskap

personer genom om olika aspekter av psykiskt funktionshinder. I den andra kategorin ingår studier som mäter folks attityder genom svar till olika värderande påståenden psykiska funktionshinder. I den tredje

om kategorin finns de studier som mäter attityder som önskan att bibehålla distansen till dem har psykiska funktionshinder.

som

4.1.4 till med

Attityder personer utvecklingsstörning

Omsorgema om personer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Det gäller såväl i Sverige i många andra länder. Institutionema har

som avvecklats till förmån för ordinärt boende. Levnadsvillko-

ett mer ren håller på att bli mer normala och acceptabla och utvecklingsstörda syns ute i samhället. Personer med utvecklingsstörning är

SOU 1998: l 6 Bemötandet olika aspekter 63 ur

att dessa måste ha möjligheter andra att leva ett gott samma som liv i gemenskap med andra. Utmärkande för den officiella på utvecklingsstörda synen personer är, enligt Lawenius 1989, i första hand respekten för människovärdet och uppfattningen att det finns möjligheter att om

utveckla ett meningsfullt liv, liksom att medborgarnas inställning

och bemötande är av avgörande betydelse för att sådana möjligheter skapas. Utvecklingsstörning inte åtskild från det ses numera sociala sammanhanget och det kan sägas bero på att den veten-

skapliga utvecklingen gått framåt, men framför allt på det

erkännande det relativa handikappbegreppet har fått. Inom det socialpolitiska området kan man se en utveckling i riktsamma ning. Det professionella omhändertagandet har utvecklats snabbt

och lagstiftningen har underlättat möjligheterna för med

personer utvecklingsstörning att delta i olika samhällsaktiviteter och leva som andra. Lawenius att det rättsliga skyddet när det gäller menar

de utvecklingsstörda stärkts på ett betydande sätt denna

genom lagstiftning, dvs. den dåvarande omsorgslagen utvecksom gav

lingsstörda rättighet till bl.a. en gruppbostad och daglig verksam-

het. De har enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen

rätt att bli bemötta och behandlade andra kommuninvånare. som Vad återstår att göra och förefaller det största hindsom som vara ret är att bearbeta de fördomsfulla attityder med som personer utvecklingsstörning personer möter i samhället. Infonnation,

utbildning, träning och personligt för funktionshind-

engagemang rade sak är enligt Lawenius det behövs. personers som

Enligt Jarhag 1993 är inflytandet över vardagslivet for per-

soner med utvecklingsstörning starkt begränsat. Med inflytande i

det här avseendet de möjligheter har att fatta menas som personen egna beslut och träffa val i sin vardag. Formellt sett har egna personer med utvecklingsstörning rätt att bestämma över det egna

livet, men detta är långt ifrån hur det fungerar i verkligheten. Det

visar en närstudie av tre utvecklingsstörda inflytande i personers sitt vardagsliv. Enligt ovarmämnda studie är inflytandet starkt beroende av vilken bostad har. I gruppbostäder tendesom personen

rar inflytandet att reduceras avsevärt på grund att personalen

av intar en kollektivistisk inställning leder till att den enskildes som personlighet suddas ut. Möjligheterna att själv utforma sitt eget liv är avsevärt större bor i bostad. när personen en egen

64 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

I studie Sinson et al. 1990 gjorde angående skillna-

en som den mellan storstad och landsbygd, när det gäller acceptansen

av personer med utvecklingsstörning, farm han år 1985 att 24% av

storstadsbefolkningen var negativa till personer med utvecklings-

störning, medan 54% var negativa på landsbygden. Erfarenheten

att umgås med personer med utvecklingsstörning var inte lika av bland de två populationerna. Både i stad och på landsbygden vis-

tades med utvecklingsstörning utanför institutionerna,

personer

trots detta kontakten på landsbygden betydligt lägre. I

men var båda områdena befolkningen emot integrerade klasser obero-

var ende inställningen till social integration. Sinson förklarade att

av skillnaden i inställning mellan de två populationer berodde på ekonomiska överväganden. Priserna på hus och mark skulle

sjunka om personer med utvecklingsstörning flyttade dit. När

studien upprepades år 1990 fann Sinson inga signifikanta skillnader mellan de två populationerna. En konstant iakttagelse var att

massmedia presenterade personer med utvecklingsstörning i lika

nedsättande och medlidsamma termer vid bägge tillfallena. En

konstant i dessa studier oviljan till integrerad utbildannan var ning.

4.2 till med rörelsehinder

Attityder personer

Det finns omfattande litteratur om rörelsehinder och dess kon-

en sekvenser och hur det är att leva med ett rörelsehinder. Vi rör oss

här med en mycket heterogen grupp människor, där arten och

graden skadan medför olika konsekvenser och olika behov.

av Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer däremot mycket sparsamt liksom forskning utifrån psyko-

sociala och pedagogiska utgångspunkter. Den typen av forskning

har inte bedrivits sedan 1970-talet, då Siller gjorde sina attityd-

undersökningar till personer med fysiska handikapp. Huvudvikten

av forskningen på det här fältet har av tradition i stället legat på det medicinsk tekniska området.

-

Under de senaste åren har emellertid några forskare studerat hur de sociala faktorerna påverkar livssituationen för

personer med rörelsehinder och deras familjer och de existentiella villkoren dessa personer lever under. Forskningen inriktar sig på hur

SOU 1998: 16 Bemötandet ur olika aspekter 65

funktionshindrade själva uppfattar omgivningen och de

personer

hjälp, resultaten återspeglar människors personer som ger men attityder och är därför viktiga att redovisa i detta sammanhang.

Karin Paulsson 1995 har studerat vad det inneburit för en

neurosedynskadade att växa med svåra armgrupp personer upp och bemnissbildningar och under de speciella livsvillkor som kom att bli följden deras skador. Hon att orsaken till att

av menar

de neurosedynskadade barnen nästan undantagslöst försågs med

proteser kravet på normalitet och ett sätt att dölja barnens

var skador så mycket möjligt och därmed skydda dem från sam-

som hällets negativa attityder. Med proteser skulle barnen få ökad kroppslängd, de skulle slippa bli utsatta för människors ångestreaktioner och de skulle slippa användningen rullstol som

av

ansågs stigmatiserande. Hennes hypotes är att det de allmänna

var

och djupt rotade värderingarna i samhället, sjukvårdens vårdideologier, nedvärderande attityder till funktionshinder, okunnig-

het och vanmakt kom att prägla läkares, habiliterings- och

som hjälpmedelspersonals, också föräldrarnas tilltro till proteser

men

och föreställning hur barnen borde förflytta sig och uppträda.

om Detta, hon, gjorde länge inte såg barnen och deras

menar att man

grundläggande behov för den emotionella, sociala, fysiska, språkliga och intellektuella utvecklingen. Därigenom bidrog pro-

tesforskningen omedvetet till att många gånger försvåra funktionshindrade barns livsvillkor i stället för att underlätta dem.

Människor har fysiska funktionshinder och är i behov av

som personlig hjälp befinner sig ofia i ett makt beroendeförhållande.

- Det Annika Jacobson 1996 studerat hur funktions-

menar som hindrade med stort behov av personlig hjälp upplever

personer sina livsvillkor. Hon att människor och administ-

menar som ger

hjälp dem behöver hjälp har makt i så motto att de rerar som har möjlighet att fatta beslut den hjälp skall hur den

om som ges, skall när den skall och vilka skall hjälpen. Däri-

ges, ges som ge

uppstår ett makt-beroendeftirhéllande mellan människor. genom Detta kan leda till att människor med stora hjälpbehov blir kränkta i samband med att de får hjälp. Sådana kränkningar leder

till att deras älvuppfattning och identitet påverkas på ett negativt

sätt. Jacobson att denna ojämna maktfördelning bidrar till

menar att med funktionshinder sig själva offer

många personer ser som och stånd att ta över makten över sina egna liv. På liknande sätt

ur

3-171623

66 Bemötandet olika aspekter ur

verkar många människor det självklart de skall anse vara att bestämma trots att de hjälp till märmiskor. Jacobson - ger vuxna anser att detta beror på den bild och de föreställningar männiav skor med funktionshinder varit rådande under flera århundsom raden. Människor alltid betraktats värdelösa, kraftlösa som som och klena klarar inte att ta för sig själva. Föreställav ansvar ningen att deras liv därför måste styras andra har naturlig av en förklaring och är historiskt förankrad hos såväl omgivningen som

hos dem själva.

På plats i kunskapsöversikten redovisas forskning,

annan som rör personalens förhållningssätt till rörelsehindrade personers kroppar och vilka effekter detta får för kroppsuppfattning och

integritet. I avsnittet behandlar några förklaringsmodeller

som framgår som ett exempel på sociokulturella faktorer, att den så kallade nonnaliteten också gäller kropp och utseende. Personer med rörelsehinder ryggmärgsskador kan lida att de tidigt av

uppfattar att de inte är tillräckligt fysiskt tilldragande. Generellt

framgår att rörelsehinder tillhör de funktionshinder hamnar som ganska högt upp i den så kallade hierarkin.

4.3¶Kvinnor med fimktionshinder

I sin studie av den socialförsäkringsrättsliga utformningen

av

handikappbegreppet och den faktiska tillämpningen de lagar

av

som reglerar handikappersättningen, har Hetzler 1994 funnit att könsdiskriminering förekommer då forsäkringskasssan tillämpar

reglerna om handikappersättning. Hetzler har funnit att män

beviljas ersättning i större utsträckning och med högre belopp än

kvinnor. Hetzler uppfattar detta systematisk,

som en om än

omedveten, diskriminering på könsmässig grund. Könsdiskriminering inom socialförsäkringssystemet, Hetzler, reproduce-

menar rar och återspeglar de makt- och könsskillnader redan finns i som samhället.

I en kunskapsöversikt rörande kvinnor och handikapp kunde

Helmius 1993 dra slutsatsen att handikappforskning i allmänhet utmärks häpnadsväckande könsblindhet. inom

av en Forskningen

detta område tycks vila på antagandet att handikappade

är en homogen kategori. Endast undantagsvis har resultaten redovisats i

SOU 1998: l 6 Bemötandet olika aspekter 67

ur

könsperspektiv. Denna könsblindhet hon har historiska ett menar rötter. Sett ett historiskt perspektiv har funktionshindrade

ur kvinnors situation mycket sällan varit föremål för socialpolitiska diskussioner, empiriska studier eller teoretiska analyser. En vänd-

i denna trend utgör FN:s arbete under det internationella

punkt

1981, då uppmärksamheten riktades mot den inter-

handikappåret

nationellt förekommande bristen på systematiskt insamlad kunskap funktionshindrade kvinnors situation, vilket ledde till

om anordnandet ett internationellt seminarium funktionshind-

av om rade kvinnor år 1990 i FN:s regi.

Helmius visar i sin kunskapsöversikt att de allra flesta de

av studier finns på temat kvinnor och handikapp har skrivits av

som funktionshindrade kvinnor. Utav dessa arbeten handlar de flesta

utbildning och arbetsmarknad. Slutsatsen från dessa studier är om entydig: handikappade kvinnor är diskriminerade och förtryckta. Det finns undersökningar pekar på att kvinnor med funk-

som tionshinder är sämre ställda på arbetsmarknaden än män i motsvarande situation. Andra undersökningar pekar på att män har lättare att få hemtjänst än kvinnor. Det sammanvägda resultatet av forskning kvinnor och handikapp pekar på att kvinnor bemöts

om med bristande förtroende och respekt i samhället, och att det är ett dubbelt handikapp kvinna och funktionshindrad Helmius

att vara

Att kvinna, funktionshindrad och etnisk 1993. vara av annan härkomst innebär ett ännu större handikapp.

Nyare forskning inom området Barron 1997 har kunnat

se

visa det finns ett ökat intresse för och medvetenhet att kön

att om spelar viktig roll när det gäller funktionshindrade personers

en levnadsvillkor och attityder till dem. Det faktum att hittills-

varande forskning har negligerat könsperspektivet i forskning om

handikapp visar, enligt Barron, dels att funktionshindrade märmiskor könlösa varelser och dels att de sociala hindren som

ses som funktionshindrade möter inte uppfattas ett resultat

personer som

existerande sociala könsroller. Som exempel på sociala hinder av för kvinnor strävar att utveckla sin kvinnoidentitet,

unga som nämner Barron de existerande skönhetsidealen, och att dessa unga kvinnor påtvingas rollen som passiva mottagare.

68 Bemötandet olika aspekter ur

4.4¶De bemötande

professionellas av

personer med funktionshinder

Jacobson 1985, 1996 har i sin rapport Det dolda och i

förtrycket

sin doktorsavhandling Röster från värld sökt och

en annan belysa

förklara några de organisations- och

av relationsproblem som

finns inom boendeservice för rörelsehindrade Vad det personer. är för slags problem människor, bor i och arbetar med som som

boendeservice upplever som viktiga En väsentlig del dessa

av problem är av den sorten kan hänföras till dåligt bemötande. som De förväntningar skapades när systemet med boendeservice som infördes har inte infriats och ett avgörande hinder för detta är personalens attityder. Funktionshindrade med boendeserpersoner vice upplever att deras integritet inte blir

tillräckligt respekterad,

att personalen inte känner förståelse för hyresgästemas situation i

tillräcklig utsträckning och att hjälpen går på löpande band

som

dvs., att attityder och förhållningssätt från personalen

gentemot hyresgästerna är av opersonlig karaktär. Utöver det finns det

organisatoriska problem som leder till att hyresgäster ständigt

måste planera sina eventuella hjälpbehov. Deras

valmöjligheter är

så gott obefintliga. Man kan exempelvis inte välja den som personal vill få hjälp utav. Antingen får den som man man acceptera person som har blivit utsedd till att hjälpa eller bli utan hjälp. Det innebär att tvingas ta emot alla man hjälp av personer som kommer, också om det i vissa fall strider mot känslor ens egna

och önskningar. Hur personalen exempelvis handskas med och

förhåller sig till den rörelsehindrades kropp spelar roll för hur stor personens självkänsla och jaguppfattning utvecklas. Om man uppfattar en rörelsehindrad fysiskt frånstötande, finns person som det en stor risk att hans eller hennes självuppfattning kommer att utvecklas i negativ riktning.

Jacobson har belyst personalens arbetssituation och sökt

ge förklaringar till varför ett visst bemötande uppstår. Personalens

problem kan i mångt och mycket betraktas effekter otillsom av räcklig utbildning och besvärliga arbetsförhållanden. Det fram-

gick att de känner sig otillräckliga och utnyttjade

av hyresgäs-

terna. Dessa problem beror, enligt Jacobson, på bristande utbild-

ning och på arbetsförhållanden, det finns också men psykologiska

förklaringar till personalens bemötande, Jacobson.

menar Psyko-

SOU 1998: 16 Bemötandet olika aspekter 69 ur

har genomförts 1970 för att logiska undersökningar Menzies

förklara varför organisationsfonner stelnar och utvecklar en auktoritär kultur. Enligt dessa studier kan organisationskulturer försvarsmekanism mot personalens ångest. Den intima ses som en och nära kontakten med svårt funktionshindrade människor väcker starka och blandade känslor hos personalen. Dessa

mycket

känslor varierar från medlidande och ömhet över skuld och oro till hat och motvilja. Som ett försvar mot denna ångest utformas

organisationen på ett sätt dämpar ångesten. Detta avpersoni-

som

ñerade förhållningssätt framstår som en nödvändighet på grund

arbetets art. De ordningsregler och de förhållanden

av praktiska

utvecklar skulle alltså kunna ett skydd mot den som sig ses som arbetet väcker hos de anställda. Teorin i fråga förkla-

ångest som

bemötande till med funktionshinder som en rar negativt personer försvarsmekanism hjälper personalen att bemästra den ångest som mötet med de funktionshindrade väcker hos dem som personerna själva. Jacobson har i sin forskning kunnat konstatera att mötet

mellan funktionshindrade och personal innebär påtagliga

personer

psykologiska problem för personalen.

Kroese och Fleming 1992 har undersökt hur arbetsförhållan-

den i gruppbostäder för utvecklingsstörda påverkar personalens

Trots tillfredsställelsen personalen fann i sitt arbete

attityder. som

de över den stress råder och också påver-

uttryckte missnöje som

kar relationen till de boende. Stressmoment identifierades som

brist tid för kommunikation, brist på utbildad personal och

var på olika vårdñlosoñer bland personal, om vårdens mål, etc. Stressen blev större när arbetet uppdelat i olika beståndsdelar.

mycket var Varje delmoment i sig inte stresskapande, men verksamhetens

var bemanning och bidrog till att gör arbetet i

organisation, resurser sin helhet mycket stressigt. Forskningen de professionellas attityder utgår ifrån att

om

deras attityder har betydelse för behandlingen och rehabilite-

ringen funktionshindrade I undersökning om de

av personer. en professionellas attityder och deras effekter på service har Baxter 1989 påpekat att även i den bästa av världar, där omsorgen är väletablerad och finns så att de täcker alla behov, komresurser

servicen att misslyckas om servicepersonalens attityder är ett

mer hinder för god service. en

70 Bemötande olika aspekter ur

Sundin 1980 konstaterar i socialpsykologisk studie en om förhållanden inom anstalterna för psykiskt

funktionshindrade per-

soner att graden av kontrollerande/vaktande attityd visar ett starkt

samband med individens position i

organisationen. Ju högre

position en person har inom organisationen desto humanismer tisk och

vårdpersonalen den mest kontrollerande behandlingsattityden.

Deras inställning är också den mest fördomsfulla. I en annan studie har Sundin 1980 utförligt beskrivit bemötandet från tvâ mer från varandra helt skilda behandlingsattityder. Dessa

attityder,

menar hon, ligger till grund för behandlingsstrategiema vid olika

psykiatriska sjukhus. Den typen attityder kallar i ena av Sundin,

enlighet med den terminologi används amerikanska forssom av kare, den kustodiella attityden. De vårdare har kustodiell som en

attityd gentemot patienterna anser att patienterna är helt

annorlunda än vanliga märmiskor. De betraktas och

som oberäkneliga

farliga. Vårdamas inställning vad beträffar resultatet behandav lingen karaktäriseras stark pessimism. Den andra av typen av

attityder, som utgör kustodialismens motpol, kallar Sundin för

den humanistiska attityden. innebär det

Behandlingsmässigt att sociala och psykologiska aspekter betonas, medan biologiska

faktorers betydelse forminskas. kännetecknas

Attityden av en tro

på terapi och möjligheter till resocialisering. Kustodialism och

humanism utgör enligt forskarna två ytterligheter i och en samma skala. Personalens attityder kan alltså befinna helst sig var som utefter denna skala. Enligt Sundin finns det två helt olika förkla-

ringsmodeller till kustodialism; psykologisk och sociolo-

en en gisk. Enligt den psykologiska modellen är kustodialism

en aspekt

av den auktoritära personligheten. Den modellen

sociologiska

däremot utgår från att personalen lär sig roll vid institutionen en genom att följa ett redan etablerat mönster kommunikation, av regler och instruktioner.

Askenasy 1974 har i en studie undersökt attityderna hos olika

personalkategorier inom mentalvården med olika kulturell bak-

grund. Studien visar att inte bara folk i allmänhet också utan personalen inom mentalvården i sina attityder uttryck för kultuger

rellt betingade värderingar

om psykiska funktionshinder och psykiatriska patienter. Askenasys studie visar att inte

ens personalen inom mentalvården är fria från

vanliga

Bemötandet olika aspekter 71 ur

psykisk sjukdom. Som konsekvens av missuppfattningar om en kan personalens attityder inte begripas bara

det, menar Askenasy,

i deras utan måste också ta hänsyn till termer av yrkesroll, man

personalens kulturella bakgrtmd.

I svensk studie av Eriksson 1990 påpekas att sjuksköteren skors bemötande psykiskt funktionshindrade personer karaktäav

riseras attityd stänger tvåvägskommunikationen och

av en som etablerar Ett sådant bemötande ökar skill-

envägskommunikation.

naden mellan vi och dem och väcker alltid motstånd och aggressioner. De flesta anmälningar under 70-talet till hälso- och sjuk-

vårdens ansvarsnämnd från psykiskt funktionshindrade personer berodde bemötande. Noffsinger 1979 har i en

på just felaktig

studie sökt att fastställa amerikanska och brittiska

jämförande

till funktionshindrade och defi-

sjuksköterskors attityder personer

niera den roll olika variabler spelar vid utformningen av som

dessa attityder. Studien inriktad på sjuksköterskors attityder

var med funktionshinder i allmänhet, inte till gentemot personer

specifika handikappgrupper. Det är många socialpsykologiska studier har uppmärksammat att negativa attityder kvarstår,

som bäraren dessa blir informerad funktionshindren. trots att av om Benham 1988 har i studie undersökt arbetsterapeuters en mot med funktionshinder. Undersökningen var

attityder personer

utformad för reda attityder till funktionshinder i allmänatt ta på het och barn med Downs syndrom i synnerhet. Arbetsterapeuter

svarade frågor attitydemas roll i terapisammanhang. på om

Resultaten denna översyn visar att deras attityder till funkav tionshindrade mycket positiva och att de trodde att personer var

negativa attityder skulle motverka terapisituationen. Majoriteten

inställning till med funktionsansåg även att en positiv personer hinder borde ett kriterium for antagning till arbets-

ingå som terapiutbildningen. Benham menar att arbetsterapeutens attityd är

avgörande faktor för hur funktionshindrad kommer en en person

att reagera på behandling.

I attitydstudie, av studenter inom arbetsterapiutbild-

en annan ning, har Lyons 1991 undersökt, huruvida personer som eventuellt kommer att arbeta arbetsterapeuter, genom sina som

bidragit till nedvärderingen med funkvärderingar av personer

tionshinder. Han ville vidare kontrollera, om de personer som

söker till arbetsterapiutbildning skiljer sig i sina attityder från

72 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16 ur

studenter inom företagsekonomi, och arbetsterapistudentemas

om attityder förändras under utbildningens gång. Han fann att det inte förelåg någon skillnad i någon dessa frågor. Studenten i föreav

tagsekonomi och studenten på arbetsterapiutbildningen skilde sig

inte i attityder till funktionshindrade inte heller förändpersoner,

rades arbetsterapistudentens attityder under utbildningens gång.

Endast en signifikant skillnad fanns, och det mellan studenter var som hade kontakt med funktionshindrade utanför personer

arbetsterapisituationen, och de som inte hade det. Antagandet att

personer söker sig till arbetsterapiutbildning skulle ha som mer

positiva attityder har ingen grund i verkligheten. Resultaten visar

att de t.o.m. kan bärare negativa attityder än förvänvara av mer tat. Med tanke på vilka konsekvenser de professionellas som attityder gentemot personer med funktionshinder kan ha, föreslår Lyons i likhet med Benham 1988, med negativa att personer attityder skall förhindras att arbeta med funktionshindrade personer. Lyons påstår att det mest effektiva sättet att befrämja positiva attityder är ökad kontakt med funktionshindrade Men personer. kontakten i sig, Lyons, leder inte med nödvändighet till menar

positiva, icke-klichéartade attityder. En viktig förutsättning

som måste uppfylld för att kontakten skall leda till positiva attityvara der är, enligt Lyons, att den funktionshindrade har personen en likvärdig eller högre status än den icke-funktionshindrade personen. Estes et al. 1990 undersökte de effekter läroplanen har som på arbetsterapeuters attityder till funktionshindrade personer. Ett antal studenter från första terminen inom arbetsterapiutbildningen jämfördes med studenter från sista terminen i utbildningen. Dessa studenters attityder jämfördes sedan med de attityder stusom denter från första och sista terminen inom programmet medicinsk teknologi hade till personer med funktionshinder. Undersökningen visade att studenter från sista terminen inom arbetsterapi-

utbildningen hade en betydligt bättre inställning än vad övriga tre

grupper av studenter hade. Undersökningen visade dessutom att ingen signifikant skillnad förelåg mellan den första och sista terminens studenter inom programmet medicinsk teknologi. Dessa resultat bekräftar, enligt Estes et al. att läroplanen påverkar studenter i positiv riktning när det gäller attityder till personer med funktionshinder. Ajzens och Fishbeins teori att attityder till

Bemötandet olika aspekter 73

ur

ett visst objekt är en konsekvens av vissa åsikter detta objekt,

om utgjorde den teoretiska grunden för denna studie. Åsiktema kan i sin tur härledas från information. Förhållandet mellan attityd och åsikt är ett förhållande i ett kontinuerligt och dynamiskt tillstånd, dvs. attitydema förändras genom ny information eller åsikter.

nya

Givet att arbetsterapeuters och andra professioners attityder till

med funktionshinder är påverkbara och att dessa attitypersoner der konsekvens åsikter kan åstadkomma förändring

är en av man genom att påverka utformningen av dessa åsikter och attityder via utbildning. I denna undersökning visade det sig att studenter i

slutet av arbetsterapiutbildningen hade mer positiv inställning till

personer med funktionshinder än andra studenter, även i jämförelse med studenter från programmet medicinsk teknologi. Estes et al. menar, till skillnad från andra forskare, att det inte är nödvändigt att införa kriterier angående inställning till med

personer

funktionshinder för antagningen inom arbetsterapiutbildningen.

Det är viktigare, menar Estes et al., att utbildningsplaner över

ses

i syfte att påverka blivande arbetsterapeuters attityder i positiv

riktning. Många forskare anser att rehabiliteringspersonalens attityder

till med funktionshinder är avgörande betydelse för

personer av att den behandling och rehabilitering som en person med funktionshinder får skall ge ett bra resultat Chubon 1982, Kaplan 1984, Kent et al. 1984. De professionellas attityder är så

av en avgörande betydelse att det har sagts med fördoms-

att personer fulla attityder skulle hindras från att bli rehabiliteringspersonal.

Det finns professionella inom rehabilitering Ernström 1984

som

har påpekat att det är den enskildes självkänsla och omgivningens

attityder som är avgörande för hur personer med funktionshinder utvecklas i sin rehabilitering. Funktionshindrade personer behöver en mycket starkare självkänsla än andra för att kompensera alla de negativa förväntningar de möter.

Dequin et al. 1988 undersökte vilka attityder bibliotekarier,

verksamma inom universitetsbibliotek, hade till personer med funktionshinder och undersökte vilken relation dessa attityder hade till kön, ålder, information funktionshinder och funk-

om tionshindrade samt kontakt med personer med funktionshinder. Hittillsvarande forskning om bibliotek har begränsat sig till

byggnaders tillgänglighet, medan bibliotekariemas attityder inte

74 Bemötande olika aspekter SOU 1998: 16

ur

har undersökts tidigare. Resultaten av denna studie visar att bibliotekariemas attityder inte skiljer sig från dem som övriga befolkningen har. Det är drygt 50% bland bibliotekarierna som har en svagt positiv inställning till personer med funktionshinder. Kvinnor var något mer positivt inställda än män, även om det inte

statistiskt säkerställd skillnad. Yngre personer visade sig var en

ha positiva attityder än äldre.

mer

4.4.1¶Attityder till funktionshindrade och

personer

sexualitet

Ett särskilt svårt område inom bemötandeproblematiken gäller

funktionshindrade sexualitet och samliv. I nyligen

personers en

presenterad offentlig utredning, Jämställd vård Olika vård på

lika villkor SOU 1996:133, framhålls att handikapporganisationer har uppgivit att bemötandet inom sjukvården vad gäller sexualitet vid sjukdom och handikapp inte är tillfredsställande. I synnerhet gäller detta kvinnans sexualitet och sexuella problem. I

utredning framhålls också att frågan om hur sexualitet samma hanteras och bekräftas fråga där både de professionellas

är en

sexuella erfarenheter och attityder och den funktionshindegna rade kön, ålder, etniska ursprung och sociala förhållan-

personens den spelar roll.

Nordqvist 1992 refererar till resultaten från ett symposium

funktionshinder och sexualitet. Hon hävdar att det är viktigt om att reflektera över sina åsikter funktionshinder och sexu-

egna om alitet eftersom dessa åsikter bestämmer professionellas bemö-

tande i positiv eller negativ riktning. De professionellas negativa

attityder på detta område visar sig bl.a. i att de inte inbjuder till samtal, de inte ger tillåtelse att tala om sex, de undviker ämnet, de skjuter över ansvaret på någon annan och censurerar infonnationen sexualhjälpmedel. Sidselrud 1992 menar att det är

om

viktigt med självreflektion och kunskap om de egna attitydema, men att det inte är tillräckligt. Utan en känslomässig bearbetning

av egna attityder och utan ett tryggt och naturligt förhållande till egna sexuella känslor och erfarenheter blir det svårt att kunna acceptera mångfalden av sexuella uttryckssätt. Sidselrud menar att den tradition som råder inom sjukvården reducerar människan

Bemötande olika aspekter 75

ur

till sin diagnos, en tradition som gör människan till ett objekt, utgör ett svårt hinder. För att kunna inleda ett samtal sådana

om subtila områden såsom sexualitet måste hela människan ställas i centrum. Det egna törhållningssättets roll i bemötandet av funktionshindrade sexualitet betonas också Buttenschön

personers av

1992. Enligt hans erfarenhet är det personalens egen attityd till

sexualitet sätter gränser och möjligheter för människor

som anger med funktionshinder.

Samspelet mellan människor med funktionshinder och det

omgivande samhället, menar Helmius 1993, präglas attityder

av till såväl handikapp som sexualitet. Personer med en skada eller funktionshinder får föga stöd omgivningen att integrera

av sexualiteten i sina liv och löper således större risk än andra att hamna i

en avsexualiserande socialisationsprocess. Forskningen i ämnet

visar att det finns brist på adekvat sexualupplysning, och att funktionshindrade personers sexualkunskaper är sämre än andras.

Utgångspunkten för bemötandet vad gäller sexualitet måste

att funktionshindrade är sexuella varelser precis vara personer som andra och har samma rättigheter även detta avseende. Funktionshinder innebär inte, Aigner 1988 anmärker, att

som man är känslomässigt handikappad. Den samlade erfarenheten och studier visar att det är de negativa attityderna till sexualitet som starkast påverkar förmågan att ge adekvat information/rådgivning om sexualitet till personer med funktionshinder Nordqvist 1988. Med referens till studier bland medicinska

yrken och paramedicinska yrken konstaterar Meyer och Meyer

1988 att många studenter hade kraftigt negativa attityder till

patienter med fysiska funktionshinder när det gällde dessa patienters sexualliv. Denna oförståelse och negativa inställning riktades även mot de personer som var partners till med

personer

funktionshinder. Wrenne 1988 pekar på de negativa attitydernas

påverkan när det gäller utvecklingsstördas sexualitet och sexuella

möjligheter. Inställningen hos anhöriga, och omvård-

grannar nadspersonal är med få undantag avvaktande eller klart

- - negativa till olika sexuella uttrycksätt hos med utvecklings-

personer

störning.

I olika studier har gjorts personalens attityder till

som om sexuella relationer bland utvecklingsstörda har funnit osäker-

man en het och bristande kunskap vad utmärker ett bra

om som

76 Bemötandet ur olika aspekter

förhållningssätt i dessa frågor. År 1973 genomfördes studie

en om personalens attityder till sexualitet vid en svensk institution för

utvecklingsstörda Calais 1973. Resultaten visar att personalen

generellt sett hade en positiv attityd till sexuella relationer bland

utvecklingsstörda. Det visade sig också att personalen var positiv

till att blanda män och kvinnor i t.ex. boendet. När bakgrundsvariablerna relaterades till dessa frågor kunde ett tydligt mönster observeras. Vissa bland personalen

grupper var mer

positiva än andra nämligen: yngre, män, korttidsanställda, högut-

bildade och de som inte tillhörde den vårdande personalen. För att undersöka om de positiva attitydema styrdes av ett liberalt synsätt på sexualitet i Sverige och för att nå en bättre förståelse för personalens attityder samlades också data från en institution i USA och tre institutioner i Holland. Resultaten från den jämförande analysen visade att varje institution har sin egen policy och ett speciellt attitydmönster för varje institution kunde iakttas när det

gäller hur personalen reagerar för pomograñskt material bland

utvecklingsstörda, hur de i frågor onani och samlag

reagerar om och hur institutionen handskas med att undvika graviditeter. Olika

attitydmönster framkom också när det gäller sterilisering,

användning av preventivmedel och att leva i avhållsamhet. När det gäller inställning till att blanda kvinnor och män inom institu-

tionen inställningen positiv än negativ, men det fanns

var mera en tendens att hindra de utvecklingsstörda från nära kontakt med det motsatta könet med tanke på möjliga problem kunde

som uppkomma en konsekvens av det. Man kunde också konstatera

som

osäkerhet bland personalen den policy råder inom en om som institutionen i konkreta frågor. Personalen missnöjd med

var

möjligheter till utbildning och till diskussioner policy och

om förändringsarbete. Skillnader mellan de olika institutionerna när det gäller personalens attityder kan, enligt Calais, förklaras med hjälp av kulturella faktorer och faktorer som utbildning, ålder etc.

I en undersökning sexuell socialisation, förhållningssätt

om och sexuella erfarenheter bland märmiskor med medfödda ñinktionshinder har Lewin 1987 lyft fram det bemötande barn med funktionshinder får sexuella varelser. Lewin att socia-

som menar liseringsprocessen är aktivt avsexualiserande. Processen inleds redan när barnen är nyfödda. Barn som föds med funktionshinder ses som funktionshindrade barn, en avsexualiserad beteckning,

SOU 1998: l 6 Bemötandet olika aspekter 77

ur

istället för flicka eller pojke med funktionshinder. På

som en

spår fortsätter socialisationen när barnet kommer i samma senare kontakt med habiliterings- och vårdapparaten. Eftersom vårdapparaten i huvudsak är en sjukvårdsapparat kommer sexuella behov i bakgrunden i en process som fokuserar främst på själva skadan och hur barnet skall anpassas i ett samhälle som är utformat för människor utan funktionshinder. Detta leder till att barnets egenskap att handikappat bekräftas och förstärks. Indi-

vara

videns självbild, identitetsutveckling och socio-sexuella utveck-

ling formas således att bemötas handikappad, vilket

av som leder till och diffus sexuell identitet. Samma slutsats har

en svag också Nordqvist 1983 dragit när hon säger att det största hotet mot funktionshindrade personers möjligheter att uttrycka sig sexuellt är inte skadan eller ñmktionshindret, utan personal och fackmän. Detta beror huvudsakligen på, menar Nordqvist, en rädsla att hamna i obehagliga situationer. När exempelvis perso-

med funktionshinder i ålder ställer frågor sexualitet ner vuxen om och samlevnad till professionella blir ofta reaktionen att de skjuter över ansvaret till varandra. Den sortens bemötande föder hos funktionshindrade osäkerhet och känsla tvivel

personer en en av att överhuvudtaget har ett värde som sexuell varelse.

man

4.4.2 Bemötandet

av anhöriga

Det har inte heller forskats särskilt mycket kring bemötandet av

anhöriga. Som framgår i nyligen utkommen utredning Brister i

en

fråga bemötande äldre SOU 1997:51 kan omsorg — en om av

samspelet mellan anhöriga och personal många gånger vara

mycket krävande. En generell orsak till detta är att de förvänt-

ningar finns från sjukvårdens sida anhörigas praktiska

som om och känslomässiga kan för höga och inte sällan

engagemang vara motstridiga. Ett led mot en bättre förståelse och kommunikation mellan professionella och anhöriga är att anhöriga måste bemötas individuellt, och att de möjlighet att vara med vid utforrn-

ges ningen insatserna. Det förutsätter i sin tur att de får all den

av information krävs för att känna att verksamheten är öppen

som för samarbete.

Socialstyrelsen refererar i sin slutrapport om handikapprefor-

Socialstyrelsen 1997:4 till studie utförd Nordiska men en av

78 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16 ur

hälsovårdshögskolan i Göteborg om familjemas upplevelse

av bemötande när de fått ett barn med Downs Syndrom. I studien framgår att svenska föräldrar jämfört med föräldrar i andra nor-

diska länder, genomgående missnöjda med bemötandet

är mera av samhällets olika instanser. Det gäller i hög grad det första mötet i samband med att barnet fått sin diagnos. I rapport samma framgår att av de familjer med barn med funktionshinder som varit i kontakt med kommunen och försäkringskassan anser upp till 50% att de bemöts med respekt och förståelse, medan 20% ca ger uttryck för ett missnöje där de att bemötandet karaktärianser serats av bristande förståelse från tjänstemännens sida samt misstroende och bristande kunskaper det aktuella funktionshindret. om När det gäller sjukvården är anhöriga i stort sett nöjda, det men finns också de att det krävs handikappkompetens som menar mer bland sjukvårdspersonal. Kärmetecknande för dåligt bemötande är, framhåller anhöriga, känslan att alltid ifrågasatt och av vara ständigt vara tvungen att bevisa att ens behov är stort. Behovet av samordning av olika stöd till föräldrar har som barn med funktionshinder i nyligen avlämnad utredtas upp en ning Stöd i föräldraskapet SOU 1997:161 föräldrautbildom ning. Många föräldrar upplever stora brister i detta avseende. I

utredningen sägs också att utbildning och fortbildning olika

av personalgrupper som möter föräldrar till funktionshindrade barn bör förbättras, och att kunskapen om hur man förbättras och hur man bemöter föräldrarna i olika situationer ökas. Bemötandefrågan när det gäller psykiskt funktionshindrade

personer och deras anhöriga har tagits upp Psykiatriutred-

av

ningen. I delbetänkandet Krav på förändring -synpunkter fién

psykiskt störda och anhöriga SOU 1991:78 sägs det att

utgångspunkten för behandlingen måste ett respektfullt

vara bemötande som skall utgöra grunden för att vinna patientens förtroende så tillsammans kan försöka lösa de bekymmer att man och hinder den enskilde upplever i sin livssituation. Enligt utredningen innebär den praxis som råder idag dvs. att psykofarmaka sätts in för snabbt, för mycket, för länge och till för många inte vad som menas med respektfullt bemötande. När det gäller

bemötande anhöriga utredningen att förhållningssättet

av menar

har präglats avståndstagande och skuldbeläggande. Detta för-

av hållningssätt har, förutom det lidande som det vållar anhöriga,

Bemötandet ur olika aspekter 79

också undergrävt förutsättningar för bättre relation mellan

en patienten och hans anhöriga. Dessa förhållanden kan inte föränd-

bara lagstiftning, det krävs också en attitydförändring. ras genom

4.5¶Om integrering

Begreppen integrering och normalisering myntades i slutet av

1960-talet i Skandinavien. Dessa begrepp korn att bli ledstjärnor, både i anhörigas och professionellas arbete för att förbättra förhållandena för med funktionshinder. Särskilt integra-

personer

tionsbegreppet användes flitigt, innebörden av begreppet

men tolkades olika av forskarna.

År 1979 publicerade dåvarande Skolöverstyrelsen skrift

en med titeln Forsknings- och utvecklingsarbete om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. I denna skrift redogör fem svenska handikappforskare för sin syn på integrationsfrågoma. Mårten Söder, författarna till skriften

som är en av utvecklar där några former integrering. Han talar bl.a. om

av lokal, funktionell och social integrering. Med lokal integrering

att med funktionshinder bor i område menas personer samma eller hus, eller går i skola Funktionell integrering

samma som. innebär att funktionshindrade personer använder sig av samma inköpsställen, kommunikationer, etc. Social integrering består i att med funktionshinder accepteras och bemöts på

personer

andra. Bemötande blir alltså enligt detta synsätt samma sätt som

indikation på huruvida funktionshindrade är socialt en personer integrerade i samhället. Ofta finner att det dåliga bemötandet

man och de negativa värderingarna är orsaker till att med

personer funktionshinder och andra som ser annorlunda ut stöts ut trots

integrationsförsöken.

Hviid 1974 att motståndet delvis beror på våra värde-

menar ringar också på bristande förståelse för hur mycket integ-

men en rationen funktionshindrade kommer att berika sam-

av personer hället.

Den så kallade Integrationsutredningen diskuterade begreppet

ingående i sitt betänkande Handikappad, Integrerad, Normaliserad, Utvärderad SOU 1980:34 och stannade för att integra-

80 Bemötandet ur olika aspekter SOU 1998: 16

tionsbegreppet endast borde användas avseende förhållanden där

ömsesidighet och möjlighet till kommunikation föreligger. Numera har begrepp integrering och som norrnalisering börjat

utmönstras och ersättas av begrepp delaktighet och jämliksom het. I det följande redovisas några studier undersökt olika som gruppers inställning till integration med funktionsav personer hinder.

4.5.1¶Barns

attityder

Hill och Rabe 1994 har i studie barns socialisation en av avseende hur attityder och värderingar andra barn skapas med om särskilt tonvikt på barn med funktionshinder, kommit med det överraskande resultatet att barns attityder och värderingar i hög grad uppkommer genom samspel med andra bam. Den gängse uppfattningen har varit att barn får sina attityder från vuxna.

Enligt Hill och Rabe har forskningen visat att då utvecklings-

störda barn får leva andra barn ute i samhället leder detta inte som automatiskt och självklart till att de uppfattas naturlig del som en i miljön. Tvärtom har det visat sig att redan i förskoleåldem blir barn med utvecklingsstörning isolerade från andra barn visar som en negativ attityd gentemot utvecklingsstörda barn. Detta visar att

den rumsliga integrationen inte nödvändigtvis leder till

samvaro mellan barn med funktionshinder och andra barn. Den mest förödande effekten att funktionshindrade barn blir negativt av bemötta är att de utvecklar och negativ identitet när de en svag ställs utanför socialt umgänge med den uppenbara risken att bli avvikare. Hill och Rabe att det finns tillräckligt med stöd i menar forskningen för att belägga att avvikande beteende hos utvecklingsstörda inte har med själva funktionshindret att göra, utan snarare med upplevelser av negativt bemötande. Av denna iaktta-

gelse följer att bristen på attitydförändring inte primärt är ett

informationsproblem utan ytterst en fråga om att ändra den sociala kontexten och de sociala relationer vilka

ur värderingar och attityder

genereras. För att kunna undersöka vilka faktorer påverkar vänsom skapsbildningen mellan personer med paraplegi och deras kamrater genomfördes av Kent et al. 1984 ett antal ostrukturerade

SOU 1998: 16 Bemötandet olika aspekter 81 ur

intervjuer och en enkät skickades till 300 individer. Syftet att var identifiera vilka känslor barn hyste till med paraplegi. Ur personer denna undersökning framkom två dimensioner tidigare nya som inte hade framkommit med hjälp av traditionella attitydmätningar. Dessa dimensioner var en känsla av obekvämlighet och en känsla av nyfikenhet. De data som presenterats i denna studie

stödjer hypotesen att mycket av de negativa känslor, inklusive

känslan av obekvämlighet, som har observerats i interaktionen med personer med paraplegi kan tillskrivas osäkerhet en om

lämpliga rollförväntningar.

I en litteraturöversikt om barns attityder till funktionshindrade personer kan Morrison Ursprung 1987 konstatera att litteratupå detta område kan delas i två kategorier: studier ren a som beskriver hur attityder utvecklar sig och studier föreslår b som olika åtgärder för att förändra attityder. Från litteraturen i ämnet framgår också att forskarna är överens att negativa attityder om till personer med funktionshinder utvecklas redan i bamdomen. Därför har forskare särskilt undersökt hur barnens attityder formas och hur de kan förändras. Ett annat faktum gör denna som typ av forskning angelägen är de senare årens försök att integrera funktionshindrade barn i vanliga skolor. Genom att introducera olika typer av utbildningsprogram kan förhindra att negativa man attityder associeras med funktionshinder. Dessa utbildningspro-

gram grundar sig på antagandet att spridning av exakt kunskap

funktionshindren leder till positiva attityder. om mer Under de senaste decennierna har också den svenska skolan förändrats i många avseenden. En viktig förändring är steget från undervisning funktionshindrade elever i specialklasser till av integrering funktionshindrade elever i vanliga klasser. Detta av har bl.a. inneburit att även gravt funktionshindrade barn i ökad

utsträckning får gå i vanliga klasser. Övergången från segregerade

skolformer till integrerade inleddes under 60-talet och har i dag nått en avsevärd omfattning. Det har framhållits att för att genomföra integrerad undervisning för funktionshindrade barn krävs: en 1 att särskilda resurser ställs till förfogande och 2 att attien tydförändring sker som gör det möjligt för den funktionshindrade eleven att fungera i skolsituationen med sitt funktionshinder och inte trots funktionshindret. Integrationen i skolan är ett avgörande steg i förberedelsen för ett vuxenliv tillsammans med andra

82 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

Jensen 1970, Lundström 1979, Stukát 1988, Haskell Sparrow

1989, Högberg 1996.

Rae 1983 har i studie undersökt hur positiva attityder och

en bemötande gentemot utvecklingsstörda kan utvecklas hos barn

ställs inför situationen att möta ett ständigt växande antal som utvecklingsstörda barn kamrater i skolan och att ha utveck-

som

lingsstörda barn och vuxna som grannar. Tidigare forskning

bekräftar att barn generellt formar negativa attityder gentemot personer med funktionshinder i åldern mellan fem och sex år. I studien undersöktes effekterna av personlig kontakt med gravt utvecklingsstörda och effekterna saklig information

vuxna av om utvecklingsstörning. Resultaten studien visar att när kontakten

av

föregås saklig information utvecklingsstörning kan posi-

av om tiva attityder hos barn utvecklas.

Persson och Sköld 1995 att det genom åren har funnits

anser många indikationer på att den sociala situationen för synskadade bam inte är tillfredsställande. Många de synskadade eleverna

av har inga kamrater och måste betraktas socialt isolerade.

som Orsaken till att de är socialt isolerade anser Persson och Sköld

att det inte utvecklas ett jämbördigt förhållande mellan synvara, skadade och seende elever. Synskadade elevers hjälpberoende försätter dem i ett konstant underläge. Persson och Sköld gick ut med enkät till föräldrarna och frågade om deras uppfattning

en när det gäller karnratkontakter och social integrering. Enkäten visade att föräldrarna bedömde att barnens integrering varken var bra eller dålig. Författarna anser att förutom individuella faktorer

hos den synskadade som påverkar integreringen, så är integreringen också beroende av omgivningens attityder och konkreta

bemötande samt strukturella faktorer. Integrationsproblemen

av liksom den sociala integreringen måste angripas från tvâ håll.

Man måste åtgärda omgivningens attityder och struktur, men

också synskadade själva måste lära sig att hantera situationen. Författarna framhåller att individualintegrering fungerar mycket olika för olika synskadade elever, och att det är personliga egenskaper till stor del avgör hur det går för eleverna.

som

Lawenius 1997 har i en studie undersökt döva och gravt hörselskadade elevers reaktioner till norrnalhörande elever och hur dessa relationer påverkar hörselskadade elevers självbild. Hon fann att eleverna är likgiltiga till personer med funktionshinder

SOU 1998: 16 Bemötandet olika aspekter 83

ur

eftersom, de tror att dessa inte kan påverka sin situation särskilt

mycket. När det gällde inställning till integrerade klasser fram-

gick att icke-funktionshindrade elever både för- och nackdelar

ser

med integrering.

Tvingstedt 1993 har forskat om den sociala situationen för hörselskadade elever har integrerats i vanliga klasser.

som Resultaten visade att hörselskadade elever i vanliga klasser

var mindre tillfredsställda med sin sociala situation, och att de hade färre vänner än hörande klasskamrater och i synnerhet bland tonåringar. Yngre elever och elever som inte använde hörapparat och elever med en lindrig hörselskada hade en bättre social situation. Ett viktigt argument till förmån för integration av funktionshindrade barn i vanliga skolor har just varit att dem möjlighet att

ge utveckla kontakter och sociala relationer. Vad denna undersökning visar är att ökade möjligheter till kontakt inte automatiskt för med sig sociala relationer. Sociala relationer förutsätter ömsesidighet och att man delar intressen och utbyter tankar. Konversation utgör en stor del av socialt umgänge och förmågan till samtal är avgörande i mellanmänskliga kommunikationer. Interaktionen varierar emellertid med åren. Konversation spelar inte en så avgörande roll bland barn som den gör bland tonåringar, därför blir interaktionen inte så problematisk bland bam som bland tonåringar. Men eftersom interaktionen och kommunikationen inte enbart sker genom språkliga uttryck utan även ögonkon-

genom takt, ansiktsuttryck, gester etc., finns det, till viss gräns,

en möjlighet att etablera och bibehålla sociala kontakter bland hörselskadade och hörande. Hur social interaktion utvecklar sig

beror, enligt Tvingstedt, på flera faktorer, nämligen attityder, be-

teenden, skolpersonalens inställning och inte minst de hörselskadades egen inställning till sitt funktionshinder samt ålder och

per-

sonlighet.

4.5.2 Lärares attityder

I Sverige finns än två decenniers samlade erfarenhet

mer av

integrerade klasser. De professionellas attityder till sådan

en verklighet har inte tidigare undersökts. Haskell och Sparrow

1989 har svensk surveyundersökning velat kartlägga

genom en

rektorers, lärares och speciallärares attityder till integrerad under-

84 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

visning. Forskarna betraktar lärarnas attityder gentemot funktionshindrade barn som den kritiska faktorn för huruvida integrationen skall lyckas eller inte. Det går att konstatera, menar Haskell och Sparrow, ett skifte i perspektivet från de fasta och polariserade ställningstagandena vid slutet av 60-talet till en mer

pragmatisk och flexibel inställning till integrationsproblem. Det

går också att konstatera att erfarenheten av integrerade klasser i Sverige har lett till förändring av både allmänhetens och de

en

professionellas attityder i en mer positiv riktning. Resultaten av

denna undersökning visar att majoriteten av lärarna är för en integration funktionshindrade barn i vanliga klasser. Men

av Haskell och Sparrow, betonar att förutom lärarnas inställning, är

rad andra faktorer administrativa, pedagogiska, tekniska, en -

specialiststöd, föräldrastöd, relevanta undervisningsplaner,

mindre klasser avgörande för integrationen. Lärarna uttryckte

starka betänkligheter till integration när de funktionshindrade barnens behov översteg resurserna eller personalkapaciteten. Majoriteten lärarna betonade behovet av bättre utbildning,

av information och professionellt stöd om de skulle kunna arbeta på ett lyckosamt sätt med funktionshindrade elever i klassen. Lärarna ansåg inte att dessa behov blivit tillgodosedda av myndigheterna. Vid jämförelse med en liknande studie i New

en South Wales kunde Haskell och Sparrow konstatera att resultaten

desamma i den svenska studien. Det vill säga, lärarnas var som

inställning till integration positiv, men samtidigt betonade de

var behovet adekvata och tillräckliga resurser för att säkerställa

av

integrationsprograrnrnet. Slutligen betonade de behovet av studier

för att belysa vad integrationen innebär för såväl elever som lärare.

Det allmänt godtagen ståndpunkt att de attityder och den

är en kunskap lärare har funktionshindrade bam är bland de mest

om avgörande faktorerna i barnens sociala, intellektuella och känslomässiga utveckling. Lärarnas attityder gentemot funktionshindrade bam har undersökts i ett antal studier i samband med integration bam i vanliga skolklasser. Eskilsson 1988 har under-

av sökt attityder till integrering av elever med funktionshinder. Av

undersökningen framgick att lärare pessimistiska till vilka

var möjligheter de har att påverka de icke-funktionshindrade elever-

attityder till integrerade elever från Särskolan. Pessimismen nas

SOU 1998: l 6 Bemötandet olika aspekter 85

ur

grundar sig på de många fördomar utvecklingsstörda

om personer

är utbredda i vårt samhälle. Även de intervjuade lärarna som om

att man måste försöka påverka eleverna att inta en var ense om

accepterande hållning gentemot sina funktionshindrade kammer rater, menade de att förändring skolans sociala klimat och

en av attityder är en långsam process, och att särskolan därför bör finnas kvar som ett alternativ till individualintegrering.

En enkätundersökning genomfördes våren 1987 bland lärare

och rektorer i svenska grundskolor med syfte att studera

lärarattityder till integration av barn med funktionshinder Stukát

1988. Bakgrunden till denna undersökning var att en förändrad

på integrationsproblematiken kunde iakttagas. Det hade skett

syn

övergång från en principiell inställning till integration till en

en

flexibel inställning. Resultaten från den aktuella undersökmer

ningen visar att den överväldigande majoriteten lärarna är

av överens att integration elever med funktionshinder i sam-

om, av hället är något bör sträva efter. Däremot enigheten

man var

betydligt mindre när det gäller uppfattningen om hur pass nöd-

vändigt det är att integrera dessa elever, med lämpligt stöd i normal klass. Möjligheterna till integration i normalklass bedöms olika för olika funktionshinder. Situationen bedöms vara mest

för barn med rörelsehinder. Även barn med gynnsam måttlig synoch hörselskada flertalet lärare kunna placeras i vanlig

anses av

klass, medan svårigheterna tycktes större när det gäller döva,

blinda och gravt utvecklingsstörda bam.

Det finns många amerikanska studier som bekräftar resultaten från svenska studier att attityder till integration är beroende av typ och grad funktionshinder. Bennett 1996 har i en undersök-

av

ning försökt fastställa, i vilken mån lärarnas utbildning i special-

undervisning och deras erfarenhet av funktionshindrade elever

påverkar deras inställning till integration. Undersökningen skulle

också fastställa om det fanns skillnader i inställning beroende på typ och grad av funktionshinder. Inget statistiskt signifikant sam-

band kunde konstateras mellan lång utbildning i specialundervis-

ning och inställning till integration. Det finns inte heller någon

signifikant samband mellan tidigare kontakter med funktionshindrade personer och inställning till integration. Däremot konstaterar undersökningen att det farms signifikant skillnad i

en attityder till integration i vanliga klasser beroende på typ och grad

86 Bemötandet ur olika aspekter

av handikapp. Inställningen blev mindre positiv till elever med

större funktionshinder. Hannah 1988 konstaterar i en kunskapsöversikt av litteratur

angående lärarnas attityder gentemot bam med funktionshinder,

att lärarna inte är överväldigande positiva i sina attityder

gentemot barn med funktionshinder. Fastän det kan konstateras en viss variation, hyser lärarna generellt sett misstro och har negativa känslor gentemot dessa barn, och att de är ovilliga att börja undervisa barn med funktionshinder. På grLmdval av denna kunskapsöversikt och från andra studier funktionshindrade elever om

Fichten 1988 understryker Hannah, att attityder är av avgörande

betydelse for att förklara funktionshindrade elevers framgång

eller misslyckanden och möjligheterna till integration och delak-

tighet på lika villkor, eftersom attityder leder till beteenden som hjälper eller hindrar integrationen elever/studenter med funkav tionshinder. Kelly 1994 har undersökt vilka attityder lärare och som har gentemot lindrigt och gravt funktionshindrade resurspersoner personer när det gäller integreringen i vanliga klasser. Resultaten visar att båda är svagt positiva till integreringen samt grupperna att stödet för dem med lindriga funktionshinder är större än för dem med funktionshinder. Resurspersonema posigrava var mer tiva än lärarna när det gäller gravt funktionshindrade elevers

integration i vanliga klasser.

Desai 1990 har i studie undersökt gnmdskolelärarnas en attityder till integration av funktionshindrade elever i vanliga skolor, och sökt finna samband mellan dessa attityder och vissa bakgrundsvariabler samt identifiera faktorer lärarna som anser vara stora hinder för en effektiv integration. Undersökningens resultat var följande: 1 Lärare som antingen hade formell en

utbildning i specialundervisning eller hade någon slags träning i specialundervisning hade positiva attityder till integration än

mer lärare utan sådan utbildning eller träning. 2 Lärare hade som mellan och tio års erfarenhet att arbeta med funktionshindsex av rade elever hade de mest positiva attityderna. Ingen de övriga av

bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, skolans stor-

——

lek, etc. hade något signifikant samband med attityder. De

största hindren till en effektiv integration enligt lärarna, den var,

låga andelen lärare har utbildning i integrationsproblema-

av som

Bemötande olika aspekter 87

ur

tik, otillräcklig utbildning i specialundervisning, begränsad

skicklighet att handskas med elever som skall integreras och för lite stödåtgärder. Liknande resultat rapporteras även av Denti

1991, som menar att ökad kunskap i specialundervisning och

erfarenhet av arbete med funktionshindrade elever är väsentliga faktorer för att åstadkomma mer positiva attityder till att integrera funktionshindrade elever i vanliga klasser.

Ponzi 1995 undersökte attityder hos föräldrar till barn med och utan funktionshinder till integration i vanliga klasser. De frå-

hon ställde Är föräldrarnas attityder positiva eller gor som var: a negativa b Finns det någon skillnad mellan dessa i

grupper deras inställning till integration av funktionshindrade barn Resultaten visar att det farms totalt sett positivt attityd till

en integration och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan föräldrargruppema. Janssen och Kars 1994 undersökte attitydema hos föräldrar som har utvecklingsstörda barn på institution. Deras attityder visade sig skilja beroende på 1 beredvilligheten att delta i vård institutionen, 2 huruvida

som ges av föräldrarna beredda att delegera ansvar till beslut till institu-

var tionen, 3 huruvida föräldrarna uppfattar den vård som institutio-

tillhandahåller gåva eller en rättighet. nen som en

4.5.3 Grannars och bemötande

attityder

Gustavsson 1993 har forskat i frågan om grannars bemötande av

utvecklingsstörda översikt existerande forskning

personer. I en av

attityder till med utvecklingsstörning konstaterar han om personer

att just omkringboendes negativa attityder det största

anses vara hindret för boendeintegrering. Mycket forskning har ägnats att uppskatta hur stort motståndet är från grannar till att få en gruppbostad för med utvecklingsstörning i sitt bostadsområde.

personer I USA är det mellan 25 till 35% som ger uttryck för protester

bland de omkringboende. En svensk undersökning av attitydema till samtliga gruppbostäder i Sverige visar att 13% de

av omkringboende är negativa. Gustavsson menar att även om det inte finns en stark, öppen eller direkt fientlighet bland svenskar mot att få personer som har ett förståndshandikapp till grannar, är

förutsättningar för gemenskap och integration dem emellan inte

speciellt goda. Detta leder Gustavsson till hypotesen att hindren

88 Bemötande olika aspekter ur

för kontakter ligger på ett subtilt plan än öppen ñentlighet; mera det handlar att inte bli utvald för umgänge och vänskap. mera om Tara 1985 menar att både sociala och miljömässiga faktorer

har haft betydande påverkan när det gäller utvecklingsstörda

en personers möjligheter att passa in i det omgivande samhället.

Forskningen om samhällets attityder till utvecklingsstörda

personer är problematisk eftersom resultaten är motsägelsefulla; ibland

visar forskning att grannskapen har en positiv attityd till utveck-

lingsstörda grannar och ibland visar den det motsatta. En aspekt däremot som forskningen är ense om är att positivare personer

med utvecklingsstörning bemöts desto lättare går integreringsprocessen. Taras undersökning skiljer därför mellan accepterande av personer med utvecklingsstörning på basis lika-rättig-

en av en hets-ideologi och accepterandet av dem som grannar. Statistiska data bekräftar de förväntade resultaten, nämligen att inga fördomar eller negativa attityder kunde konstateras på lika-rättigen hetsbasis medan en signifikant motvilja mot att ha med personer utvecklingsstörning som grannar kunde konstateras. En förklaring till det kan den observation Kent et al. 1984 har gjort, vara som nämligen att attitydstudier har visat att endast ett fåtal människor

offentligt uttrycker negativa känslor mot funktionshindrade

personer oberoende detta sker enkät eller intervjuer. Inte om genom

desto mindre, finns all anledning att tro att negativa attityder till

funktionshindrade personer existerar. Men sådana attityder uttrycks inte direkt, eftersom den offentliga uppfattningen är, att attityder till personer med funktionshinder skall positiva vara eller åtminstone neutrala. Lawenius 1989 beskriver den förändring skett de senaste som

20 åren med avseende på integrering och norrnalisering. Det hör inte till ovanligheten att träffa utvecklingsstörda

numera personer på offentliga platser, i affärer, restauranger och teatrar. Tidigare hade allmänheten enbart i begränsad omfattning träffat på den här gruppen funktionshindrade Denna förändring, av personer. menar Lawenius, kan innebära att människor flyttar ut från vårdhem som blir bemötta med fördomar och avståndstagande, det kan men också innebära att de bemöts förutsättningslöst, utan mer förutfattade meningar och fördomar. Grunden till denna förändring kan finna i de åsikter och attityder gentemot man nya funktionshindrade fått fotfäste under denna tid. personer som

SOU 1998: 16 Bemötandet olika 89

ur aspekter

Lawenius pekar på förändring i människosynen efter som följde andra världskriget, FN:s arbete och den rättighetsfcirklaring

som kom 1972 utvecklingsstörda där normaliom personer begreppet sering lade grunden för rätten att leva så långt möjligt under förhållanden som inte skiljer sig från hur andra lever. Lawenius menar att graden av integration står i ett förhållande till både

attitydförändringar och till tekniskt-organisatoriska lösningar.

Därför har integrationsprocessen varit lättast att genomföra bland personer som har fysiska funktionshinder exempelvis rull-

stolsanvändare och svårare för med utvecklingsstör-

personer ning. Beträffande den senare pågår alltjämt arbetet med gruppen

att skapa möjligheter för dem till eget boende och meningsfullt

arbete.

Omstruktureringen av psykiatrin som började för några år

sedan ställer emellertid stora krav, inte bara på samhället i organisatoriskt och ekonomiskt avseende, utan också på i

medborgarna

allmänhet med avseende på attityder och bemötande i den

dagliga

kontakten. En del studier har genomförts både i och

Sverige

internationellt för att hur långt vi har kommit i öppenhet och se

tolerans mot psykiskt funktionshindrade och resultaten

personer

visar att den övervägande majoriteten har negativ

en inställning

till denna grupp.

Lilja 1991 rapporterar om liknande slutsatser, nämligen att

avvecklingen av institutionerna inte har lett till större kontakt med grannar och andra. Risker för utstötning, trakasserier, konflikter och konfrontation är vad kan förväntas utifrån erfarenheter som

från tidigare utflyttningar. Konflikter med omgivningen, negativa

attityder gentemot personer med utvecklingsstörning och personalen är kontentan erfarenheterna vid avvecklingen vårdav av hemmen för utvecklingsstörda. I studie från år en annan samma av Palmblad och Cullberg 1993 konstaterar forskarna att avvecklingen har gett upphov till starka konflikter med grarmar. Det är inte bara utlokaliseringen psykiatrisk verksamhet av som har lett till spänningar och öppna konflikter med grannar, liknande grannrelationer har enligt forskarna utlösts då

man byggt gruppbostäder för med utvecklingsstörning. Den fysiska

personer

närheten till trots frambringar utlokaliseringen för

nya systern

uteslutning. Det finns enligt deras resultat ingenting som pekar

mot en tilltagande tolerans och ökad beredskap att ta emot begåv-

90 Bemötandet olika aspekter

ur

ningshandikappade i den sociala gemenskapen. Den ökade när-

heten kan istället motverka sitt syfte och resultera i situation

en där fördomar och diskriminerande handlingar istället intensifie-

Att bo med utvecklingsstörda leder till förras. granne personer

ändring attityder och värderingar bland men inte nöd-

av grarmar, vändigtvis till toleranta sådana, enligt Palmblad och Cull-

mer

berg.

En annorlunda slutsats kommer Hammer 1996 fram till som i

undersökning försökt att mäta attityder till personer med en

utvecklingsstörning integrerats i grarmskapet. Hammer

som undersökte attitydema hos de bodde i närheten av

personer som

gruppboende. Resultaten visar att människor bor i områett som den där också med utvecklingsstörning bor, har mer

personer

än människor bor i områden där det inte

positiva attityder som

finns, t.ex. gruppboende. Både närheten och interaktionen visade sig viktiga faktorer påverkar attityder. Författarens slut-

vara som

sats är att avinstitutionaliseringen har positiva effekter på männi-

skors attityder.

Hall 1992 har i 523 hushåll i Kanada funnit att

en survey av

den övergripande trenden positiv inställning till att flytta

är en psykiatriska patienter från institutioner ut i samhället. Personer med högre utbildning mest positiva, medan variabeln ålder

var och inkomst inte visade sig påverka inställningen. Detta är i överensstämmelse med vad många andra påpekat, nämligen att attityder till med funktionshinder påverkas av de kunskaper

personer

har funktionshinder. De har högre utbildning har, man om som enligt vad dessa resultat visar, möjligheter att forma en mer nyan-

serad attityd än de har lägre utbildning. Det ter sig därför

som rimligt att vänta sig ett visst positivt samband mellan utbildning och attityder till funktionshindrade.

4.5.4¶Arbetsgivares attityder

I kultur där arbetet är livets viktigaste aspekter blir möj-

en en av

lighet till anställning viktig indikator på jämlikhet och delak-

en

tighet. Många studier är inriktade på just arbetsgivarnas attityder

till med funktionshinder. Det är ett faktum att en låg

personer andel funktionshindrade är förvärvsarbetande. Enligt

av personer

artikel 23 i FN:s Allmänna förklaring de mänskliga rättig-

om

SOU 1998: 16 Bemötandet olika 91

ur aspekter

heterna 1948 har envar rätt till arbete. Arbete och produktivitet är högt värderat i dagens samhälle. Till detta kommer att ett arbete för de allra flesta är liktydigt med ekonomiskt obero- -— ende. Därav följer att arbetslöshet skapar skuldkänsla och en en

känsla mindervärdighet.

av

Det är många som har uppmärksammat att funktionshindrade

personer som tillhör olika etniska minoriteter är dubbelt förtryckta; dels på grund sitt funktionshinder och dels på grund av av sin etniska härkomst. Det har också konstaterats att denna grupp

har större problem än befolkningen i övrigt att komma in i

arbetsmarknaden. Asbury et al. 1994 har i studie funnit en att förekomsten funktionshinder bland minoriteter är

av mycket

högre än för befolkningen i övrigt. Dessutom är det 50% dem av som har arbete som har inkomster lägre än existensminimum. Asbury et al. pekar på tre variabler är relaterade till arbetssom situationen: att har positiv inställning till arbete, personen en att

han/hon har positiv inställning till rehabilitering samt att

en personen har stark självkänsla. Personer har

en som en positiv inställning till rehabilitering har oftare anställning eller

är mer aktiva i att söka arbete. Forskarna kan däremot inte vad

särskilja

är orsak och verkan i detta samband. Är det själva faktumet som att man är anställd som leder till positiva attityder till arbete mer och en starkare självkänsla, eller är det deras positiva

attityder

och starka självkänsla gjort att de lyckats bättre på arbetssom marknaden Detta kan inte fastställas med utgångspunkt från denna studie.

Lyth 1973 gjorde en tidig studie arbetsgivamas attityder

om till att anställa personer med funktionshinder. Han ställde följande

fråga till intervjupersonerna: Hade företaget någon policy när det

gäller anställning av personer med funktionshinder Det vanligaste svaret var att bedömningen sker från fall till fall. Näst van-

ligast svar var att företaget använder sig kvotering led-

av som

stjärna i sin handikappolicy. Det tredje mest frekventa

svaret var att de anställer med funktionshinder humanitära skäl. personer av Det fjärde att de vägrar att anställa funktionshindrade var personer överhuvudtaget. Det femte vanligaste svaret att de förvar sökte anställa funktionshindrade erfarenheten personer, men var

inte positiv.

92 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

Aronsson Smedler 1985 har i undersökning försökt

en kartlägga statliga arbetsledares attityder till funktionshindrade

och i samband med detta också gjort jämförelse med personer en amerikanska undersökningar inom samma område. Resultatet pekar på att de svenska arbetsledama har en svagt positiv attityd till med funktionshinder, positiv än de amerikanska

personer mer arbetsledarna, samtidigt uppvisade de osäkerhet i sin

men en

hållning gentemot funktionshindrade då det gällde när-

personer

personligt sarnröre. En sådan osäkerhet inverkar negativt på mare funktionshindrade möjligheter att komma in på arbets-

personers marknaden. Den osäkra hållningen kan betingad fördomar

vara av

att har ett funktionshinder klarar uppgifterna sämre, om en som

även sedan nödvändiga hjälpmedel installerats, att sjukfrånvaron

kan hög eller att med funktionshinder är mindre

vara personer resursrika Allmänt kan man säga att benägenheten att

personer. anställa funktionshindrade är liten. Ekonomiska hän-

personer

synstaganden tycks spela viktig roll. Man är rädd att funk-

en tionshindrade är mindre effektiva än andra, menar

personer Aronsson och Smedler. Mest tveksam är man till gruppen psykiskt sjuka, även andra handikappgrupper möter starkt

men motstånd från Till liknande slutsatser kom också

arbetsgivarhåll. Söder i studie arbetsgivarnas attityder till funk-

1985 en om

tionshindrade Studien visade att arbetsgivare visserligen

personer. inte har direkt fördomsfull attityd till med funktions-

en personer hinder, att de tror att det kommer att uppstå problem med att

men ha funktionshindrade anställda, varför de blir mindre

personer benägna att acceptera med funktionshinder som arbets-

personer kraft.

Perry och Apostal 1986 understryker att arbetsgivarnas atti-

tyder viktig orsak till diskriminering inom arbetslivet. Trots

är en att det finns belägg för att funktionshindrade arbetstagare preste-

minst lika bra eller bättre i jämförelse med andra arbetstagare, rar är det fortfarande många arbetsgivare tvekar att anställa per-

som

med funktionshinder. Abrahamsson och Lindberg 1995 soner

också att det främsta hindret för funktionshindrade persomenar

möjligheter att få arbete ligger i just attityder. Arbetsgivarnas

ners nedvärderande inställning mot det är annorlunda utgör, enligt

som forskarna, den höga dolda tröskel effektivt hindrar dem från

som att träda in på arbetsmarknaden. Själva tröskeln är byggd på för-

SOU 1998: 16 Bemötandet olika aspekter 93 ur

domar till följd av dåliga kunskaper, osäkerhet inför människor som är annorlunda och därför känns främmande. Det är en av orsakerna som både forskare och med funktionshinder personer själva anför för att förklara att andelen med funktionspersoner hinder som förvärvsarbetar är mycket lägre än vad gäller för som

befolkningen i övrigt, även i tider högkonjunktur. Det finns

av också forskare som menar att attityder till med funkpersoner tionshinder som arbetskraft är ambivalenta och alltså varierar från situation till situation Söder 1990.

se

Levy et al. 1993 har i undersökning velat fastställa vilka en de avgörande faktorerna formar arbetsgivares attityder till är som personer med funktionshinder. Undersökningens målgrupp var

personer ansvariga för nyanställningar inom ett antal företag. Undersökningen visar att de har positiv inställning även till

en personer med grava funktionshinder. De bedömde att funktions-

hindrade pålitliga, produktiva och kapabla att umgås

personer var och samarbeta med andra, i synnerhet när de fick det stöd de som behövde. Attityderna positiva inom stora företag. Det var mer var

ingen skillnad i uppfattning mellan rekryteringschefer i de företag

som är konkurrensutsatta och i de inte är det. Kvinnor och som personer med högre utbildning är mer positiva till att anställa personer med funktionshinder. Levy et al. hänvisar till flera rappor-

ter alla pekar i riktning, nämligen att allmänhetens,

som samma

arbetsgivamas och de professionellas attityder är bland de vikti-

gaste sociala variabler som kan underlätta eller förhindra ñmktionshindrade delaktighet i samhället även personers se Stensman 1985, Trevelyan 1991. F örhållandevis ringa forskning har bedrivits möjligheter om

till arbete för med utvecklingsstörning. En

personer gemensam

utgångspunkt för forskning inom detta område är att arbetsgivar-

nas vilja att anställa personer med funktionshinder ytterst beror på

en attitydförändring hos arbetsgivare, arbetskamrater och folk i

allmänhet. Harrison och Tomes 1990 har undersökt attityderna som arbetsgivare har till att anställa med utvecklingspersoner störning. Resultaten visar att termen utvecklingsstörning sällan är rätt tolkad bland arbetsgivare. Den är däremot alltid relaterad till

bestämda föreställningar. Exempelvis förväntas med

personer utvecklingsstörning prestera bättre än andra på fyra områden. Utvecklingsstörda personer ansågs vara mer tillfredsställda med sitt

94 Bemötandet olika aspekter SOU 1998: 16

ur

arbete, äkta, arbeta hårdare samt visa större lojalitet än

vara mer andra. Däremot ansågs de mindre bra när det gäller produk-

vara

tivitetsfönnåga, övervakning och risk, och förmåga att lära sig.

Resultaten visar också att mindre företag var mer positivt inställda än större företag. På just denna punkt står resultaten från Harrison och Tomes undersökning i kontrast till tidigare forskning inom det området. Annan forskning visar nämligen att

funktionshindrade ökar i samband med acceptansen av personer

företagets storlek Levy et al. 1992. När det gäller negativa

se

föreställningar utvecklingsstördas förmågor visar forskningen

om att det däremot råder stor likformighet hos arbetsgivare: de tror

en

att med utvecklingsstörning lär sig långsammare, är

personer mindre produktiva, mindre flexibla och ständigt i behov av övervakning. Studien visade också att arbetsgivare utan erfarenhet av

anställa funktionshindrade negativa än de att personer var mer

med sådan erfarenhet, i synnerhet när det gäller övervakning och

positiv inställning från arbetskamrater.

Levy et al. 1992 undersökte verkställande chefers attityder när det möjligheter för med funktionshinder

gäller personer grava

att finna sysselsättning. Resultaten tyder på positiva attityder att anställa funktionshindrade signifikanta skillnader

personer. kunde enligt Levy et al., mellan chefer som hade haft

påvisas,

erfarenhet anställda med funktionshinder, och de som inte

av hade haft det. Även Doyle 1997 avgörande faktor

menar att en till det antalet arbetslösa med funktionshinder är

stora personer arbetsgivamas attityder och klichéartade uppfattningar. Diskrimi-

nering funktionshindrade människor sker oftast på grund av

av fördomar. Dessa manifesteras i attityder och beteenden som förvränger den sociala relationen att överbetona själva ska-

genom dan eller funktionshindret. Fördomen upprätthåller den klichéartade och stigmatiserande bilden med funktionshinder.

av personer Den överbetonar de negativa aspekterna funktionshindret och

av exkluderar eller underskattar andra aspekter den funktions-

av hindrade Fördomama påverkar funktionshindrade per-

personen.

chanser till full delaktighet och arbete. Den största fördosoners

med funktionshinder blir utsatta för, är att det men som personer betyder oförmåga att ha ett funktionshinder. Det betyder att man också antar att det krävs på många arbeten ofta överstiger

som funktionshindrade personers förmåga.

5¶Orsaker till

negativa attityder och

bemötande

dåligt

5.1 till

Ursprunget negativa attityder och

bemötande av

dåligt personer med

funktionshinder

Den gemensamma nämnaren för alla studier attityder till om funktionshindrade är att de söker belysa det möjliga personer ursprunget eller de avgörande faktorerna till negativa attityder. Med andra ord, de försöker att ett på det svårlösta ge svar problemet "varför bemötande funktionshindrade om av personer är öppet eller fördolt negativt".

Attitydbarriärer är osynliga och uppmärksammas inte på

samma sätt som fysiska hinder. Icke desto mindre kan de förhindra delaktighet lika effektivt de högsta trösklar. Negativt som

bemötande kan i princip ha två grundläggande orsaker; antingen

är det formella regelverket inte bra eller också är

tjänstemännens/kollegans/allmänhetens informella agerande

och sätt att reagera inte bra. Med det formella regelverket de olika värdemenas ringar som kan finnas i form premisser bakom olika förordav ningar, normer skrivna eller oskrivna myndigheter, före- - - som tag eller andra organisationer tillämpar och eller som på ett annat

sätt påverkar funktionshindrade personers möjligheter. Man

skulle kunna kalla denna form bemötande för det kollektiva av eller det officiella bemötandet. Med informellt bemötande menas de individuella beteenden med funktionshinder som personer konfronteras med dagligen.

I Socialstyrelsens slutrapport

om handikappreformen

Socialstyrelsen 1997:4 betonas att informations- och kunskapsbehovet inom kommuner och landsting är stort när det kän-

gäller nedom om vilka värderingar och förhållningssätt till som ligger

grund för Lagen stöd och service till vissa funktionshindrade

om

96 Orsaker till negativa...

LSS. Denna kunskap är del i ett förpersoner, en processen om ändrat bemötande till personer med funktionshinder som påverkar utfallet reformen. För med funktionshinder skall få

av att personer

större inflytande är omgivningens attityder avgörande. Enligt

rapporten är det femtedel med funktionshinder

en av personer

i mötet med olika handläggare inte alltid haft en positiv som upplevelse. Utöver bristande kunskaper om både funktionshinder

och regelverk hos tjänstemännen, den negativa upplevel-

uppges

bestå i integritetskränkning och byråkratiskt bemötande.

sen

Frågan bemötande har både juridisk och en etisk

om en karaktär. Den juridiska delen styrs lagstiftningen och den

av

etiska kunskap, mognad och värderingar. Sammantaget utgör

av det grunden för bemötande av funktionshindrade personer. Man kan också Jönsson 1979 uppfatta bemötande i grunden

som som

fråga mänsklig solidaritet. På en mera generell nivå kan en om

säga att många frågor bemötande funktionshindrade man om av

grundar sig på människouppfattning. Men det har ännu

personer inte skrivits mycket vilken människosyn det är som leder till

om

positivt respektive negativt bemötande. I sin studie den socialförsäkringsrättsliga utformningen av

av handikappersättningen definierar Hetzler 1994 ett bra bemö-

tande medborgarrättsfråga. Hon pekar på att de svåraste

som en hindren i kontakter med den offentliga sektorns olika förmånssystem ligger i dolda strukturer. Exempel på en sådan dold struktur är tjänstemännens bemötande med funk-

av personer tionshinder. I detta led finns rad föreställningar som tas för

en givna och oreflekterat styr tjänstemännens beteenden och attityder.

Enligt Kordoutis et al. 1995 kan förändringar i de professio-

nellas eller i allmänhetens attityder gentemot personer med funktionshinder förstås inom teoretiska används för

samma ram som att förstå attityder gentemot minoritetsgrupper. I denna teoretiska

är begrepp klichéartade attityder och segregerande attiram som tyder särskilt värdefulla. Klichéartade attityder är, enligt Kordoutis, ett resultat övergeneraliserade och grovt förenklade upp-

av

fattningar vad är kärmetecknande för minoritetsgruppen;

om som

dessa attityder uttrycker priori förväntningar och värderingar

a

dess medlemmar grundar sig på tillhörighet i den speci-

om som fika än empiriskt grundad information om den

gruppen, snarare

SOU 1998: 16 Orsaker till negativa... 97

individuella medlemmen. Klichéartade attityder kan delas i tre

olika grupper av attityder: 1 Kategoriseringsattityder leder

som

till att varje individ i minoritetsgrupp tillskrivs homogena och

en

oföränderliga egenskaper. Följaktligen kan varje medlem inom

minoritetsgruppen exempelvis personer med hörselskada

uppfattas deprimerade eller olyckliga oberoende individuella som av variationer. Som en konsekvens av dessa kategoriserings- och

grupperingsattityder ignoreras de individuella egenskaperna bland medlemmarna i minoritetsgruppen. Förväntningen styr både

som perception och beteende är att en person med funktionshinder bara kan utföra ett begränsat antal handlingar och inta ett begränsat antal roller; denna förväntning kan begränsa funktionshindrade möjligheter till arbete eller möjligheterna till att personers

utveckla sina förmågor. 2 Avpersonaliseringsattityder är resultatet av uppfattningen att medlemmarna i minoritetsgrupper saknar kognitiva, känslomässiga eller moraliska egenskaper är

som kännetecknande för en person med inre liv, känslor, önskningar,

personlighetsdrag, personliga förmågor etc. 3 Nedsättande atti-

tyder kommer från en a priori nedvärdering medlemmarna i av

minoritetsgrupper. Segregerande attityder inrymmer sådana åsikter, attityder och

beteenden genom vilka medlemmarna i minoritetsgrupp förvien sas till separat miljö avskild från resten samhället. Segregeen av rande attityder kan delas i två typer: 1 Avvisande och kustodiella

avgränsande attityder. Dessa attityder går ut på minori-

att en tetsgrupp skall leva avskild från samhället och leva under övervakning, eftersom personen avviker från allmänt godtagbara sociala normer på ett sätt som icke är önskvärt och skapar rädsla. 2

Attityder av välvillig segregation. Dessa attityder går ut på att

medlemmarna i minoritetsgrupp skall för deras eget en segregeras bästa. Attityder välvillig segregation är relaterade till nedav sättande attityder Tsiantis 1995, Kordoutis 1995. Personer med fimktionshinder nedvärderas i samhället. Ned-

värderingen uttrycks i negativa attityder. Personer med ñink-

tionshinder framställs ofta underlägsna, inkompetenta och som inkapabla att utföra normala sociala funktioner. Karaktären av

dessa negativa attityder varierar väsentligt. Många studier har

upprepade gånger påvisat att människor med funktionshinder ofta

diskrimineras när det gäller arbete, utbildning, bostadsförhållan-

4-171623

98 Orsaker till negativa...

den, civila rättigheter, transportmöjligheter, kulturella och fri-

tidsaktiviteter. Chubon 1982 har försökt att identifiera de vanligaste negativa attityder som ofta tillskrivs personer med funktionshinder och dessa är: funktionshindrade personer är

sjuka, beroende, bittra, inkompetenta, lättupprörda, asexuella,

olycksfåglar och icke-produktiva. Förekomsten av negativa atti-

tyder utgör en förklaring till den diskriminering som förekommer i vårt samhälle. Andersson 1983 har konstaterat att det bland vanligt folk finns en stark förväntan att funktionshindrade perso-

skall sörja och sakna de sinnen eller de färdigheter de förlorat ner eller aldrig haft. De förväntar sig att den som har ett funktionshinder skall visa sin sorg, visa att han/hon känner sig olycklig,

deprimerad och älplös.

Tanken på älvuppfyllande profetia är här svår att undkomma, dvs. tendensen att i början felaktig föreställning om en situa-

en tion skapar ett nytt beteende hos individer, vilket gör att den

ursprungligen felaktiga föreställningen blir verklig. Denna ten-

dens, iakttagits i samband med rasfördomar, är fullt tillämbar

som även för personer med funktionshinder. Föreställningar om skill-

nader i intelligens, handlingsförmäga, beredvillighet att styra sitt

eget liv kan leda till ett visst beteende både av dem som är bärare

dessa rollförväntningar och av dem som definieras vara på ett av givet sätt. På så sätt kan den ursprungligen felaktiga föreställ-

ningen bli sann i subjektiv, om i objektiv, mening. Peterson

1996 att mekanismen om självuppfyllande profetia drab-

menar bar alla de människor som tillhör en grupp som är utsatt för fördomar genom att de redan som bam lär sig att det är skillnad mellan dem och andra, lärdom som förmedlas genom omgiv-

en ningens bemötande skapar och förstärker identiteten av utan-

som

förskap. Eayrs et al. 1993 har på samma sätt pekat på hur

stämplingen någon som har ett funktionshinder får effekten av

av

en älvuppfyllande profetia.

Hännestrand 1995 framhåller att det är attitydema till perso-

med funktionshinder driver dem mot handikapproller, ner som dvs. mot passivitet och beroende. Därför är det desto viktigare att funktionshindrade är aktiva och tar initiativen. Men

personer attityder är oerhört svåra att påverka. I interaktion konfronteras personer med funktionshinder med en mur av negativa förväntningar, fördomar och andra vanföreställningar som har utvecklats

Orsaker till negativa... 99

under lång tid och därför rotat sig djupt i det sociala medvetandet. Hännestrand urskiljer två typer av social interaktion; den interak-

tion uppstår med de integrerade och den uppstår med

som som

avståndstagama. De integrerade har stor betydelse för funktions-

hindrade möjligheter att på villkor delta i

personers samma sam-

hället. Avståndstagarna däremot försvårar delaktighet och jämlik-

het i samhället att de förutsätter otillräcklighet hos dem

genom

har ett funktionshinder, och de vidtar sådana åtgärder att de som därmed påtvingar den funktionshindrade passivise-

personen en rande roll. Genom att frånta funktionshindrade möjlig-

personer heten att ta initiativ bekräftas negativa förväntningar att de

om inte kan.

Det omgivande samhället utgör på många olika sätt, t.ex.

dåligt bemötande, ett hinder för med funktionsgenom personer hinder i deras strävan att aktivt delta i det sociala livet. Detta gör det lättare, eller rentav tvingar, många att dra sig tillbaka och bli "handikappade". Vilka de sociala konsekvenserna är ett sådant

av tillbakadragande är fråga är sparsamt utforskad Russel

en som se

1989.

5.2¶Några förklaringsmodeller

Livneh 1988 att enda modell inte kan förklara

menar en ursprunget till negativa attityder till funktionshindrade

personer. Olika orsaker griper in i varandra, och kan inte inordnas i en och

modell. Olika förklaringar behöver emellertid inte utesluta samma varandra. Studier försöker besvara frågan orsaker till

som om negativa attityder kan delas in i olika typer beroende på var de lokaliserar orsakerna. Det finns socio-kulturella förklaringar,

psy-

kodynarniska förklaringar, historiska förklaringar, demografiska

förklaringar, förklaringar som grundar sig på personlighet. Livneh

har klassificerat olika orsaker till negativa attityder och urskiljer

då sex olika förklaringsmodeller:

1¶Socio-kulturella och psykologiska förklaringar. Enligt

dessa står orsakerna till negativa attityder att finna i sociala och kulturella normer och traditioner å ena sidan och till psykologiska erfarenheter å den andra. Exempel på socio-kulturella faktorer är

samhällets betoning på fysisk integritet, "den perfekta kroppen",

100 Orsaker till negativa... SOU 1998: l 6

utseendet och hälsan. Andra socio-kulturella faktorer är den vikt

som tillskrivs personliga prestationer, produktivitet,

personens förmåga att göra karriär inom arbetslivet. I denna förklaringsmodell ryms också socio-kulturella tillskriver öppet

normer som eller förtäckt nedvärdering eller t.o.m. degradering att ha ett

- av

funktionshinder. Psykologiska förklaringar förlägger orsakerna till negativa attityder på en mer personlig nivå. De vanligast före-

kommande orsakerna är de som inbegriper förväntningar på att

en person med funktionshinder bör sörja och känna sig bedrövad över att han eller hon saknar kroppsfimktion eller

en en kroppsdel. En mängd av icke-relaterade negativa egenskaper associeras med och generaliseras utifrån ett enda fysiskt eller mentalt karaktäristika Livneh 1988.

Denna förklaringsmodell kan finna mycket stöd i olika slags

forskning. Sociokulturell påverkan är betydelsefull faktor att

en

räkna med i mellanmänskligt samspel. Värderingar kan komma

fram i sådana uttalanden "det är inte normalt", "det är pato-

som logiskt" eller "det är omänskligt" Hviid 1974 för att beskriva ett beteende som av icke-funktionshindrade uppfattas avvikande

som från gängse vad bör förväntas människa

normer om som av en eller hur hon bör se ut. Utifrån dessa är exempelvis män-

normer niskor med fysiska funktionshinder avvikande Hviid 1974. Enligt Kent et al. 1984 förmedlas begrepp fysisk, yttre

som charm redan i mycket tidig ålder och alla lär sig att värdera

personer denna dimension. Personer med ryggmärgsskador

genom kan konsekvens detta underskatta sig själva och tro att

som en av alla andra också underskattar dem. Resultatet kan bli att

ryggmärgsskadade drar sig undan socialt umgänge. Christman et al. 1991 har funnit att det i de allra flesta fall är inom de fyra första

minuterna i anställningsintervju omdömet den

en som om presumtive arbetstagaren fälls. Det innebär att beslutet i stort sett grundar sig på egenskaper som t.ex. utseende och kroppsspråk. Detta försätter med fysiska funktionshinder i underläge

personer under intervjun. Christman et al. att de flesta människor

menar värderar andra utifrån utseendet på ett mycket tidigt stadium. Många personer med fysiska funktionshinder avviker från vad som anses attraktivt vilket leder till spänd interaktion, forrnandet

av negativa attityder och diskriminering.

SOU 1998: 16 Orsaker till negativa... 101

Ambivalenstesen är central i socio-kulturella och psykologiska förklaringsmodeller eftersom ambivalenstesen betonar både sociala och psykologiska faktorers betydelse. Individer med fi.mktionshinder betraktas på ett sätt som framkallar ambivalenta känslor av medlidande och sympati, men också av aversion och avsmak. Följden blir att man försöker undvika att möta funktionshindrade personer för att inte uppleva dessa ambivalenta känslor.

2¶Aflektiv-kognitiva förklaringar. Dessa förklaringar sträcker

sig längs axel från emotionella reaktioner ångest, skuld i den

en ena änden till intellektuella reaktioner brist på självinsikt, oförmågan att tolerera dubbeltydighet i den andra änden. Orsakerna till negativa attityder när man nalkas dem från ett affektivt perspektiv inkluderar motvilja mot funktionshindrade på grund

av

kroppsliga missbildningar eller mentala och känslomässiga för-

hållanden som påverkar ens beteende, rörelsehinder eller tal. En av de orsaker till negativa attityder som oftast hänvisas till, är hotet mot ens egen kroppsliga självbild när man är i kontakt med en funktionshindrad person, dvs. rädslan att något liknande skulle kunna hända en själv Livneh 1988.

3 Förklaringar om medvetna-omedvetna attityder. Exempel på medvetet grundade, bestämmande faktorer till negativa attityder är sådana kopplingen mellan personligt eller

som ser moraliskt och orsaken till funktionshinder, rädslan för

ansvar "besmittelse" interaktion. Omedvetna förklaringar inrym-

genom

erfarenheter kan associeras till tidig barndom, liksom mer som erfarenheter som framställer funktionshinder som ett straff för

begångna synder, kastrationsångest, separationsångest, rädsla för

döden, etc. Med andra ord, orsakerna till negativa attityder enligt

förklaringsmodellen om medvetna-omedvetna attityder sträcker

sig från de den icke-funktionshindrade är helt med-

som personen veten om till de som man är helt omedveten om Livneh 1988.

4¶Förflutna erfarenheter-nutida situation förklaringar. Den

fjärde förklaringsmodellen ställer faktorer som härrör från tidiga erfarenheter i barndom och uppfostran mot faktorer som är förankrade i nutida erfarenheter Livneh 1988.

5 Från internt till externt härstammande faktorer. Denna förklaringsmodell söker fånga vilken inverkan kön, ålder, socioekonomisk ställning, utbildning m.m. har på attityder till personer

102 Orsaker till negativa... SOU 1998: l 6

med funktionshinder och kontrasterar dessa med faktorer som sägs framkalla negativa attityder hos icke-funktionshindrade

som

exempelvis att ha blivit överbeskyddad, att vara osäker eller till-

bakadragen. Livneh 1988.

6 Teoretiskt grundade empiriska studier. Orsaker bakom negativa attityder kan ingå i ett helt teoretiskt eller resonemang vara resultatet av ett avgränsat empiriskt studium viss av en

population. Majoriteten av förklaringar ingår i större teorier, till

dessa hör förklaringar tidiga bamdomserfarenheter, utveck-

om

ling av psykodynamiska mekanismer, etc. Livneh l98 8.

5.3 till

Antropologiska förklaringar attityder

och bemötande

Sambandet mellan socio-kulturella variabler och den status som personer med funktionshinder har i olika kulturer är föga utforskat. Det finns bara ett fåtal studier undersöker attityder till som personer med funktionshinder i ett tvär-kulturellt perspektiv. En bok som oftast refereras till i detta ämne är Hanks Hanks 1948 arbete. Makarna Hanks har undersökt den status som personer med fysiska funktionshinder har i olika icke-västerländska samhällen. I denna studie formulerades vissa hypoteser angående vilka samhällen som uppvisar de bästa förutsättningarna för

integration. Dessa förutsättningar är: hög produktivitet i förhål-

lande till befolkningen och en relativt jämlik fördelning

av resurserna, liten konkurrens samt att kriterierna för att nå framgång är relaterade till individens fönnâga. Calais 1962 refererar till ovannämnda antropologiska arbete angående skillnader i status hos funktionshindrade personer mellan olika eller samhällen. Antropologiska data visar grupper att det finns stora statusvariationer för fysiskt funktionshindrade i olika kulturer. Attityder gentemot med funktionshinder personer står i relation till deras status. På grundval status och rollförav

väntningar kan fem olika kategorier urskilj as.

l Paria. Enligt hinduismen är en individs nutida status resultat av hans handlingar i tidigare inkamationer. Följaktligen har funktionshindrade sig själva att skylla, och de kan inte personer förvänta sig varken medlidande eller sympati från troende hin-

SOU 1998: 16 Orsaker till negativa... 103

duer. Funktionshindrade personers status är låg i ett klassindelat samhälle det indiska. Genom sluten social skiktning,

som en baserad på kastsystem, lever de ett liv isolerat från den övriga befolkningen. Individerna föds in i kast bestämmer deras

en som position och prestige, arbetsuppgift, boende och sociala relationer.

2 I vissa kulturer betraktas personer med funktionshinder som

ekonomisk börda och får därigenom en mycket låg status. en

3 I de kulturer där funktionshindrade personers position karaktäriseras av tolerant utnyttjande bestäms integrationen och deltagandet av individens egen förmåga. Resultatet blir att funk-

tionshindrade utnyttjas inom lågstatusarbeten.

personer

4¶Begränsat deltagande. Offentligt deltagande är i många

avseenden starkt begränsat, och det finns klart uttalade gränser för

fysiskt handikappade personers handlingsfrihet.

5 Laissez-faire. Personer med funktionshinder behåller sin position inom familj en, även om personen inte kan bidra i arbetet.

Nyare forskning Triandis 1990 har försökt förklara olika kulturers inställning till funktionshinder med hjälp av dimensionen individualism-kollektivism. Triandis menar att i individualistiska kulturer är människor mer toleranta mot avvikande, medan i kollektivistiska kulturer är stigmatiseringen och skammen starkare mot alla dem som avviker från den gemensamma nonnen. I individualistiska kulturer utövas social kontroll huvudsakligen

skuld, i de kollektivistiska skam. genom men genom

Longmore 1987 att en fundamental förändring i män-

menar niskors attityder till funktionshinder i de västerländska samhällena skedde under 1800-talet i och med uppkomsten medi-

av cinska förklaringar som innebar att funktionshinder inte var ett oföränderligt tillstånd förorsakat övernaturliga krafter. Men

av

denna förändring var inte enbart positiv. Vetenskapliga framsteg

innebar också ökad paternalism, kustodiell inställning, straff i samband med psykiatrisk behandling, diskriminerande lagstiftning som oftast rättfärdigades med socialdarwinism. En avgörande förändring, emot segregering och fördomar mot funktionshindrade personer, inträffade under l960-talet med mänskliga-

rättigheter-rörelsen som bl.a. ifrågasatte den medicinska model-

len.

104 Orsaker till negativa... SOU 1998: 16

Att attitydema till personer med funktionshinder så ofta karaktäriseras av medlidande beror på att handikapp i regel kopplas till sjukdomsbegreppet Johansson 1972. Det är menar

välgörenheten som har medverkat till att skapa en "sjukdomsroll"

som i sin tur tar sig uttryck i tacksamhet, passivitet och underläg-

sen position. Johansson att det är attityder välgörenmenar som hetsmentalitet och medlidande har lett till att funktionshindsom rade lever ett isolerat liv. Välgörenhet har innebörd personer en eftersom välgörarens beteende förmedlar en attityd till den som har ett funktionshinder. Det är negativ attityd fonnedlas. en som Isoleringen är således en effekt av människans förhållningssätt till personer med funktionshinder och inte själva funktionshindret. av Furnham 1995 drar den helt motsatta slutsatsen angående sambandet mellan välgörenhet och attityder till med funkpersoner tionshinder. Furnham har undersökt vilka de psykologiska fakto-

rerna är som påverkar en persons attityd och beredvillighet att

donera pengar till välgörenhetsorganisationer. Det finns,

menar Furnham, i stort sett två de tror att välgörenhetsorgrupper, som ganisationer kan lindra lidande och minska det relativa underläge som vissa grupper befinner sig, medan andra tror att detta är statens roll. Furnhams slutsats är att det finns ett samband mellan en positiv inställning till välgörenhet till utsatta och till grupper funktionshindrade eftersom båda i grund och botten personer gäller inställning till de som är i en ogynnsam situation. Furnham menar att människor som är positiva till välgörenhet också har en positiv inställning till med funktionshinder. personer Härmestrand 1994, 1995 har funnit att ett omvänt samband existerar mellan välgörenhet grund for finansiering ledarsom av hundsverksamheten och andelen förvärvsarbetande bland synskadade personer. I länder där verksamheten är finansierad genom

välgörenhet är andelen förvärvsarbetande synskadade mycket

lägre än i de länder där verksamheten är offentligt finansierad. Det som förklarar sambandet är, enligt Hännestrand, att välgören-

het stigmatiserar de synskadade, de framstår hjälpbehövande

som och beroende andras hjälp, attityd inverkar på deras av en som möjligheter att få arbete. I länder saknar ett socialt trygghetssom system präglas attitydema till funktionshindrade personer av om-

händertagande och allmosor.

SOU 1998: 16 Orsaker till negativa... 105

Westbrook et al. 1993 har att studera attityder gentegenom mot funktionshinder hos sjukvårdspersonal med olika etnisk bakgrund försökt visa skillnader bland olika kulturer när det gäller

inställningen till funktionshinder. Urvalspopulationen bestod

av

sjukvårdspersonal i Australien med olika etnisk bakgrund

kinesisk, italiensk, tysk, arabisk, engelsk. De tillfrågades sin

om inställning till 20 olika typer av funktionshinder. signifikanta skillnader kunde konstateras för 19 av dem. Generellt sett uppvisade med tysk och engelsk bakgrund den mest personer accepterande inställningen. På grundval av denna och liknande studier menar Westbrook et al. att det finns tillräckligt med belägg för att hävda att attityder till funktionshindrade blivit mindre personer

negativa i utvecklade länder, men att diskrimineringen och den

negativa inställningen till med funktionshinder förblivit personer oförändrad i många utvecklingsländer. Det finns emellertid andra forskare bestrider tesen att attityderna till med som personer funktionshinder har blivit bättre i det moderna samhället. Oliver

1990, exempelvis, menar att kapitalismens uppkomst har inne-

burit hårdare attityder, eftersom kapitalismen starkt betonar värden individualism, prestation och oberoende. som

5.4¶Språkets

betydelse

De ord vi använder har stor inverkan på människor med om funktionshinder upplever att de innefattas respektive utestängs ur den sociala gemenskapen. Ordvalet utsäger vad den talande anser den han talar De ord används i samband med om om. som olika funktionshinder både speglar och påverkar våra attityder.

Språket spelar en viktig roll både i att skapa och återskapa

negativa attityder. Härmestrand 1995 observerar att begreppet

"handikappad" i allmänt språkbruk används stämpel med

som en

vars hjälp människor defmitionsmässigt placerar personer med

funktionshinder i underordnad position. en

I en undersökning om vilka effekter terminologin kan ha på

den allmärma uppfattningen och på de attityder formas till som

personer med utvecklingsstörning påpekar Eayrs et al. 1993 att stämplingen av någon som handikappad har effekten själv-

av en

uppfyllande profetia. Att stämpla någon handikappad innebär

som

106 Orsaker till negativa...

att människor i omgivningen börjar agera på ett visst sätt enligt gängse roller och förväntningar som tillskrivs personer till exempel med utvecklingsstörning och på detta sätt förstärks förväntningar i frarntiden. Att exempelvis säga att någon är "obildbar" leder till att personen i fråga inte ges möjlighet till utbildning vilket leder till stora kunskapsluckor och att stämpeln "obildbar" bekräftas. Benämningar är med andra ord viktiga instrument i konstruktionen den sociala verkligheten, eftersom språk är det

av instrument vilket medvetandet formas. takt

genom I samma som terminologin förändras, förändras också medvetandet de soci-

om ala, politiska och ekonomiska möjligheterna för den grupp det

gäller.

Handikapprörelsen har därför sedan 70-talet målmedvetet arbetat på att förändra terminologin. "Rörelsehindrad" är ett ickestigmatiserande begrepp, istället för det gamla "vanför" som var det begrepp användes fram till mitten 60-talet. Liljedahl

som av 1993 har undersökt de begrepp som använts om olika funk-

tionshinder i Sverige. Förändringar i terminologi hon en

ser som effekt den pedagogik utvecklades för att undervisa

av nya som

med funktionshinder. Beteckningar "idiot", personer som "sinneslö", "lytt", "abnorm", "invalid", "vanför" etc. var kopplade antingen till individs bristande arbetsförmåga eller till oför-

en

mågan att tillgodogöra sig undervisning även Förhammar

se

1991. Enligt Pärsson 1997 hänfördes döva barn alltifrån 1800talets del, liksom andra handikappade barn, till kategorin

senare "abnorma" eller också kallades de "defekta". Undervisning, i den mån sådan existerade, kallades "abnormundervisning", och

en skolorna kallades "abnorrnskolor" medan speciallärare kallades "abnormlärare". Det dröjde ända fram till 1954 innan begreppet abnorrnskola ersattes med specialskola. Det bör noteras att det dröjde ända till 1992 innan begreppet "sinnesslö" utmönstrades ur

lagstiftningen. "Sinnesslö" ersattes av termen "allvarlig psykisk

störning" som en anpassning av terminologin inom straffrätten

prop. 1990/91 :58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m..

Örlegård 1995 har undersökt attityder i äldre pedagogiska handböcker och i offentliga utredningar genom att studera vilka ord och begrepp användes med hörselskada.

som om personer Hon farm att med tiden har attityderna till döva personer, teckenspråk och dövundervisningen förändrats. Detta gäller speciellt för

Orsaker till negativa... 107

de länder där teckenspråket har status som officiellt språk för döva. Det har lett till attitydförändring döva

en om personers möjligheter att utbilda sig och att delta på samma villkor i

samhället. Örlegård drar slutsatsen att attityderna i samhället föränd-

i samband med ökad kunskap och att funktionsras genom ge hindrade personer samma rättigheter som andra.

Blomqvist 1990 spårar handikappbegreppet till att vara sam-

tida med välfärdsstatens uppkomst och att dess utveckling

menar hänger samman med funktionshindrade förändrade

personers

ställning i produktionen. Lieberg 1986 har funnit bör-

att man jade använda begreppet i officiella svenska sammanhang på 1950-talet i samband med utredning hjälpbehovet hos vissa

en av eftersatta i samhället. Som ett resultat detta arbete

grupper av kom begreppet "handikappad" att ersätta begreppet "vanför" och

"invalid" inom socialförsäkringssystemet. I det samhället

agrara

fanns det inte, enligt Blomqvist, en benämning för

gemensam olika grupper med funktionshinder. Begreppsparet arbetsför-

mögen/arbetsoförmögen var tillräckligt för att särskilja de som

var berättigade till fattigvård. Under industrialiseringen användes

begreppet "lyfta" för att sammanfatta olika inte hade

grupper som ett självklart förhållande till Iönearbete. Begreppet "handikappade" användes allmänt under 1950-talet. Begrep-

mer pet innebar dels generalisering olika med funktions-

en - grupper hinder omfattas begrepp och dels förståelse

av samma - en ny av handikappets karaktär. Sedan 1980-talet har det både i Sverige och internationellt pågått diskussion att utveckla begrepp

en om som klargör att handikapp uppstår i relation mellan med

personer funktionshinder och samhället. Därmed har betoningen förskjutits från individualistisk medicinsk förståelse handikapp till

en av en

förståelse handikapp medborgarrättsfråga.

av som en

Atkinson 1996 diskuterar i uppsats de förändringar i språk

en och terminologi som skett de senaste årtiondena i Storbritannien

angående funktionshinder och i synnerhet utvecklingsstörning.

Atkinson vill på detta sätt belysa hur termer blir till stigma och

förolämpningar i Vardagsspråket. Den fråga hon ställer

är om nya termer kan leda till förändringar i attityder. Hon konstaterar att många myter och fördomar fortfarande lever kvar, de språkliga

förändringarna till trots. Språkliga förändringar har inte lett till förändringar i attityder, vilket innebär att förändringar i termino-

108 Orsaker till negativa...

logi inte är tillräckliga för att åstadkomma större attitydförändringar. Detta beror på att fördomar vilar på förutfattade meningar och myter och dessa är djupt rotade. Människor är ofta inte ens medvetna att de är bärare dessa attityder, menar Atkinson.

om av Funktionshindrade människor behöver definitioner som de kan acceptera och inte är stigmatiserande. Ett hinder för icke-

som

stigmatiserande terminologi är att många välgörenhetsorganisa-

tioner just har dessa gamla attityder förutsättning för sitt väl-

som

görenhetsarbete, menar Atkinson.

5.5¶Personer med funktionshinder och

massmedia

Cumberbatch och Negrine 1992 har forskat i hur personer med funktionshinder framställs i brittisk TV. De frågor som ställdes

Hur beskrivs funktionshinder och funktionshindrade männivar: skor Hur formas dessa beskrivningar och hur påverkar TV dem Undersökningen upplagd i två delar. Först undersöktes hur

var ofta funktionshindrade uppträdde i TV, vilka program de

personer medverkade i och hur de presenterades. Därefter har forskarna undersökt de attityder olika har till funktionshind-

som grupper rade att intervjua TV-producenter, diskutera med

personer genom olika funktionshindrade personer, deras familjer,

grupper av

och genom att göra en mindre surveyundersökning resurspersoner bland allmänheten. De har alltså utvärderat dessa reak-

gruppers tioner till hur med funktionshinder skildras. Det finns

personer flera intressanta resultat detta forskningsprojekt kommit fram

som till. TV kritiseras för att inte arbeta för att informera hur per-

om

med funktionshinder lever. Funktionshindrade personer soner framställs på ett sätt inte överensstämmer med verkligheten.

som Dispyten definitionen gäller medicinsk eller social

om om en definition skall användas. Kritik riktas också mot att personer med funktionshinder är underrepresenterade och framställs på ett

sätt är antingen manipulativt eller nedlåtande, överlägset och

som beskyddande. I sin helhet, Cumberbatch och Negrine, kan

menar

säga att framställningen av funktionshindrade personer i man brittisk TV är inadekvat och att de som arbetar i TV måste bli mer lyhörda för hur dessa människor framställs. Många funktions-

SOU 1998: l 6 Orsaker till negativa... 109

hindrade att det är direkt olämpligt att definiera

personer menar på det sätt många icke-funktionshindrade gör, den anled-

som av ningen att en del av det handikapp som funktionshindrade upplever är just konsekvens att bli så definierade.

en av

Rollen som funktionshindrad i TV innebär oftast en negativ beskrivning enligt forskarna. Människor med funktionshinder framställs inte som en del i vardagslivet. De roller som funktionshindrade får står alltid i relation till deras funktionshin-

personer der. Således, med funktionshinder framställs ett

en person som

objekt for medlidande eller barmhärtighet, som ett objekt att bli

förvånad över att uppmuntra oss alla eller som tragisk figur

en

beroende på funktionshindret. Det är ganska osannolikt att

han/hon framställs som en person, en individ, som råkar ha ett funktionshinder. Detta är en avgörande punkt som ofta betonas. TV-programmen framställer funktionshindret snarare än personen

råkar ha ett funktionshinder, eller annorlunda uttryckt, TVsom tittare personen genom hans/hennes funktionshinder. Förhål-

ser landen är relaterade till funktionshindret används för att

som väcka löje, etc.

Framställningen av funktionshindrade personer i TV-filmer

Cumberbatch och Negrine kärmetecknas av stereotyper. menar Funktionshindrade framställs kriminella eller som

personer som maktlösa och patetiska. När framställningen av personer med funktionshinder jämförs med andra, är det iögonfallande att funktionshindrade har lägre status. Det är mindre

personer en sannolikt att de har rollen professionella eller tjänstemän och

av mer sannolikt att de är arbetslösa. De framställs lågstatusmän-

som niskor, en status som blir ännu lägre på grund av deras funktionshinder. Attitydema gentemot funktionshindrade gestalter skiljer sig också markant från andra gestalter. Det är mycket mer sannolikt att personer med funktionshinder väcker sympati, medlidande, sorg, rädsla eller en beskyddande attityd till skillnad från andra gestalter, som oftast väcker respekt eller behag. Dessutom, den låga status som finns i att gestalta funktionshindrade personer blir ännu lägre genom icke-funktionshindrades attityder och beteende. När det gäller attityder till olika innebörder handikapp

av framkom det i diskussionen med funktionshindrade att

personer defmitionsñågan var mycket viktigt. De flesta människor i dag

handikapp medicinsk kategori, fast fler blir och ser som en mer

1 10 Orsaker till negativa... SOU 1998: 16

mer medvetna om den sociala dimensionen i definitionen av handikapp även om denna dimension ännu inte har fått den spridning som personer med funktionshinder skulle önska. Bland funktionshindrade personer uppfattas det som en självklarhet att handikapp är en socialt konstruerad kategori. Det finns t.o.m. en grupp funktionshindrade personer som vill se funktionshinder som en politisk kategori. Förståelsen för funktionshinder som en politisk kategori förenar funktionshindrade människor med kvin-

homosexuella och representanter för olika minoriteter nor, som känner sig förfördelade i det brittiska samhället och som strider för sina politiska och sociala rättigheter. Människor med funktionshinder önskar att bli behandlade i de olika TV-programmen som människor i första hand och bara i andra hand som människor som har ett funktionshinder. Detta innebär för TV-producentemas del att de inte skall använda funktionshindrade människor på ett sentimentalt sätt för att ge andra gestalter innebörden

av överlägsenhet.

Det är naturligtvis välkommet att funktionshindrade karaktärer tas med i filmer eftersom de representerar del samhället. De

en av klichéartade dragen och typ personlighet hos karaktärerna och

av de enformiga situationer de blir involverade i förtjänar dock

som kritik. Med det som utgångspunkt har Klobas 1988 analyserat och kritiserat en mängd filmer som har använt sig av funktionshindrade karaktärer. Hon menar att det existerar ett enormt gap mellan funktionshindrade skådespelare och andra. Gapet blir inte mindre med tanke på de krav handikapprörelsen kämpar för

som

att ändra definitioner och lagstiftning, att öka tillgängligheten i offentliga byggnader och hur personer med funktionshinder

framställs i massmedia. Klobas att gapet mellan det verk-

menar liga livets och filmdukens funktionshinder kan överbryggas

genom att se handikapp som en mänsklig rättighetsfråga och inte som ett personligt problem. Förändringar på den politiska och

sociala arenan har haft föga effekt på hur funktionshindrade karaktärer framställs i filmer. Fortfarande framställs funktionshinder som ett personligt problem som man måste övervinna. Funktionshindrade karaktärer är endimensionella och funktionshinder framställs inte som en integrerad del i det verkliga livet. Även det finns ett fåtal filmer drar uppmärksamheten till

om som

verkligheten och till de verkliga problem funktionshindrade

som

Orsaker till negativa... lll

personer dagligen möter, så finns det en mängd filmer som förmedlar budskapet att det verkliga problemet är emotionellt: funktionshindrade personer måste acceptera sitt funktionshinder och

övervinna svårigheter. Handikappfrågan tycks vara förvisad till

historier om hur man skall "övervinna" och "besegra" funktionshindret och hur en-på-miljonen har lyckats "bota" sitt funktionshinder. Ett annat slående drag i filmer där funktionshindrade karaktärer förekommer, menar Klobas, är den förbluffande graden av upprepning. Tal och liknar varandra så mycket att scener utgången i historien kan gissas från allra första början. Människor med funktionshinder definieras huvudsakligen inom för ramen

två karaktärstyper. De är antingen besegrade, arga människor som

behöver hjälp eller så är de envisa typer som betraktar funktionshindret som en utmaning och som trots funktionshindret kämpar för att besegra alla svårigheter. I det första fallet avböj er personen hjälp på grund av egensinnighet, medan i det andra avböjer per-

sonen hjälp på grund av karaktärsstyrka. Nyanserna i personlig-

hetsdrag som annars tas för givna, finns inte när funktionshindrade skildras. Funktionshindrade karaktärer framställs personer

som antingen sämre eller bättre än genomsnittet.

På sätt kan litteraturen förutsättas förmedla vissa attisamma tyder om funktionshinder. I en undersökning om hur samhällets attityder, stereotyper och diskriminering avspeglas i barnböcker har Slapin 1987 analyserat 25 barnböcker och diskuterat vilken attityd som förmedlas genom sagoma. Han föreslår vissa frågor som läsaren kan ställa för att utvärdera barnböcker ur aspekten negativ inställning till fimktionshinder. Exempel på sådana frågor är: beskrivs funktionshindrade karaktärer annorlunda än ickefunktionshindrade, beskrivs de som endimensionella karaktärer

eller som komplexa personligheter Beskrivs de som passiva,

beroende, och/eller asexuella eller som integrerade, kompetenta, oberoende människor Väcker sagan eller medlidande eller sorg ger den upphov till en genuin medkänsla Åskådare kan inte identifiera med med funktionssig personer hinder såsom de framställs, sig med den ständigt deprimevare rade typen eller med den heroiska typen alltid Det som segrar. element oftast förekommer i historier med funktionshindrade som personer är nedvärdering. Personer med funktionshinder fram-

l 12 Orsaker till negativa...

ställs sådana hatar sig själva och sina begränsningar, de

som som använder ofta ett fattigt språk och deras yttre är motbjudande. Slutligen har Klobas funnit att filmer använder en föråldrad, felaktig och kränkande terminologi i samband med funktionshinder.

5.6 faktorer

Demografiska

I likhet med andra forskare pekar McDaniel’s 1976 på att forskning inom området belägger att attityder gentemot själva tillståndet att vara funktionshindrad är negativa än attityder mot

mer

funktionshindrade människor, samt att sådana attityder inte

är endimensionella. McDaniel framhåller att attityder varierar i förhållande till ett antal faktorer. Några dessa är demografiska.

av Forskning visar att attityder varierar beroende på tidigare kontakt med funktionshindrade ålder, utbildning, kön, etc.

personer,

När det gäller utbildningens roll har vissa studier rapporterat

att attityder blir positiva bland med högre utbildning

mer personer än med lägre. Sambandet mellan människors socio-ekonomiska status och attityder till funktionshindrade personer är ännu inte kartlagt. Forskningen inom detta område förekommer i liten

utsträckning. På samma sätt förhåller det sig med forskning kring

sambandet mellan religion och attityder till med funk-

personer tionshinder. När det gäller ålder och dess betydelse for attityder till funktionshindrade personer finns det studier, enligt McDaniel, som pekar på att det finns inget eller enbart ett svagt samband.

Huruvida icke-funktionshjndrade män eller icke-flmktionshindrade kvinnor är mer positiva gentemot funktionshindrade personer är en fråga som ofta ställts Harmah 1988. De flesta studier visar att kvinnor har positiva attityder än män gente-

mer mot människor med funktionshinder. Den förklaring oftast

som ges är att kvinnor i allmänhet är inriktade på relationer och

mer känslor än män. Men det finns också studier visar att det inte

som finns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor. Efter en översikt av forskningsfáltet är Harmahs slutsats attityder

om till funktionshindrade i relation till kön, att det är för

personer tidigt att associera kvinnor till positiva attityder eller till

mer större beredvillighet att interagera med personer med funktionshinder än män. Yuker 1976 menar att när skillnader mellan

Orsaker till negativa... 113

könen uppstår i attityder till personer med funktionshinder måste orsakerna hänföras till andra variabler än kön, exempelvis information eller kontakt.

5.7¶Ångest och rädsla

Många som intresserat sig för attityder till funktionshindrade per-

har beskrivit förhållandet till stor del fråga försoner som en om nekelse och rädsla. Det är en rädsla för det okända, en rädsla som de flesta människor inte har någon kunskap om och därmed ingen

beredskap att hantera. Många märmiskor, som plötsligt möter en

person med ett funktionshinder, .reagerar med olust och avståndstagande. Andersson 1990 har i sin strävan att förklara det negativa bemötande människor möter gjort följande iakttagelse, nämligen att rädslan för olikheten gömmer sin egen motsats. Det många egentligen fruktar vid mötet med funktionshindrade är att de också kan drabbas. Det har nämligen iakt-

personer tagits att när människor möter med funktionshinder

en person

de med olust och spontant avståndstagande. Dessa reakreagerar tioner inför funktionshinder kan tolkas, enligt Andersson, som en funktion av rädslan för det okända och det som är annorlunda.

F ishbein och Azj en 1980 menar att folk utvecklar attityder av fyra skäl: attityder underlättar förståelse av världen runtom-

a

kring att de organiserar och förenklar intryck b attityder

genom underlättar anpassningen till en komplex värld genom att de styr reaktioner på ett sätt som maximerar belöning från omgivningen

attityder skyddar självkänslan genom att göra det möjligt för

c

personer att undvika obehagliga sanningar om sig själva d atti-

tyder möjliggör för folk att uttrycka sina grundläggande värde-

ringar. Fishbein och Ajzen urskiljer också fyra olika funktioner

attityder uppfyller och de menar är viktiga att lära känna

som som

skall ändra på attityder. Dessa är: l attityder syftar till om man att maximera egna belöningar och minimera straff, 2 attityder skänker tillfredsställelse när de överensstämmer med

personens

egna värderingar, 3 attityder hjälper en person att klargöra sin

egen världsbild och 4 attityder skyddar personen från att erkänna grundläggande sanningar sig själv och världen utan-

om för. Johansson 1972 framhåller på samma sätt att attityder utgör

114 Orsaker till negativa... SOU 1998: 16

ett stöd och inger en känsla av trygghet. Då människor ställs inför situationer är helt främmande och inför vilka de inte har

som hunnit utveckla några attityder blir de osäkra och rädda.

Westbrook et al. 1993 skriver att de mest djupliggande orsakerna till diskriminering mot människor med funktionshinder går att finna i känslor och värderingar som är både svåråtkomliga och svåra att förändra. Bland de mest vanliga känslor som icke-funktionshindrade upplever i mötet med funktionshindrade är

personer en existentiell ångest och skam. Förutom de egna reaktionerna som i sig är obehagliga innebär ofta mötet med dessa

grupper av

med funktionshinder också konflikt på ideologisk personer en en nivå, nämligen den mellan de reaktionerna och de samhälle-

egna

liga värderingar som uttrycker allas värde och rättigheter

Aronsson Smedler 1985. Ångesten som mötet med en funktionshindrad person ger upphov till, blir mycket svårare att bära om den står i strid med hur man enligt existerande sociala normer borde reagera. För att undvika den ångest dessa möten leder till

oftast avstånd från den funktionshindrade personen som tar man utlöst dessa känslor och tillskriver honom/henne negativa personliga egenskaper. Man kan också så att överhuvudta-

reagera man get undviker möten med funktionshindrade för att slippa

personer

uppleva ovannämnda konflikt. Båda förhållningssätten är, enligt

Aronsson Smedler 1985, uttryck för, och befäster negativa

attityder.

6¶Att förändra bemötande

Det finns studier visar på kontextens betydelse för hur vi

som uppfattar med funktionshinder. Wright 1988 har

en person

ett enkelt experiment försökt att mäta människors genom reaktioner till begreppet "blindhet" jämfört med "blinda människor", och "fysiskt funktionshinder" jämfört med "fysiskt funktionshindrade människor". Studien visade att tillståndet

som sådant, t.ex. blindhet, värderades mycket mer negativt än om man skulle använda sig formuleringar innehåller människor

av som med detta tillstånd, vilket kanske är föga förvånansvärt. Wright

att fördomar förklarar skillnaden mellan hur man uppfattar menar blindhet och blinda människor. När det är tillståndet dvs.

blindhet mäts existerar inget sammanhang som nyanserat

- som

dess betydelse. De negativa föreställningar som är förknippade

med begreppet blindhet styr reaktionerna. Om begreppet blindhet förekommer tillsammans med begreppet person som ger ett positivt sammanhang, kommer detta begrepp att mildra den

negativa uppfattningen. En med ett socialt liv, ett arbete,

person familj etc är på detta vis inte reducerbar till funktionshinder. Ett

positivt sammanhang kan begränsa negativa attityder och omvänt,

ett negativt samband kan öka eller befästa existerande fördomar

och attityder. Om positiv kontext kan begränsa spridningen av

en negativa attityder, kan vi förmoda att negativ kontext ökar

en

spridningen negativa attityder. Kontextens betydelse har också

av bekräftats studier visar att interaktion och samarbete även

av som påverkar extremt fördomsfulla personers attityder till att bli mer

positiva.

116 Att förändra bemötande SOU 1998: 16

6.1 Information, interaktion,

gemensamt

mål

Forskning rörande attitydförändring kan delas upp i två typer. I den ena typen handlar det om att åstadkomma attitydförändring genom ökad interaktion med funktionshindrade personer, i den andra söker man att uppnå attitydförändring genom ökad information. Ingen dessa strategier har kunnat påvisa nämnvärd

av en

och varaktig attitydförändring, enligt Aronsson Smedler

1985. När däremot kombinerat dessa strategier har resul-

man

tatet pekat på en attitydförändring i positiv riktning. Studier har

också visat att ökad information och kunskap effekter på ett

ger

intellektuellt plan, nämligen att med kunskap

mera en person om funktionshinder/funktionshindrades livsvillkor inte ger uttryck för fördomar eller negativa attityder till funktionshindrade

personer så länge diskussionen rör sig på ett teoretiskt plan. Prövostenen

om en verklig attitydförändring har åstadkommits är själva inter-

aktionen med funktionshindrade personer. Det är därför som olika åtgärder som leder till ökad personlig kontakt mellan personer med funktionshinder och personer utan funktionshinder är så betydelsefulla för att eliminera fördomar och negativa värderingar och känslor.

Enligt Perry och Apostal 1986 kan tekniker för att förändra attityder gentemot funktionshindrade delas i två katego-

personer rier: de som går ut på att öka kontakten och interaktionen med

a

funktionshindrade personer, och b de som går ut på att ge mer information personer med funktionshinder. Perry och Apostal

om säger att trots att det finns ett stort antal studier som analyserar arbetsgivarnas attityder till funktionshindrade personer, så finns det bara ett fåtal studier syftar till att förändra arbetsgivarnas

som attityder. De flesta studier inom detta område är riktade mot studenter eller lärare. Perry och Apostal har i sin studie försökt att

tillämpa dessa teknikerna för attitydförändring på inom

personer

näringslivet. Resultaten visade sig positiva. Olika

vara program som utformades för att stimulera kognitiva, känslomässiga och beteendeförändringar nådde bästa resultat när de kombinerade kunskapsinsatser med ökad kontakt med funktionshindrade

personer.

SOU 1998: 16 Att förändra bemötande 117

Monbeck 1973 att syftet med attitydförändring måste

menar

att förbättra det sätt på vilket personer med funktionshinder vara framställs och behandlas. Huvudvikten i denna strävan bör ligga i att tydliggöra det faktum att funktionshindrade människor inte är

lika varandra än andra märmiskor. Vi måste komma ihåg, mer

Monbeck, att negativa attityder orsakas dålig infonna-

menar av tion, falska föreställningar och ogrundade rädslor. Hans antagande är att när folk blir rätt informerade kommer rädslor att skingras och negativa attityder bli ohållbara, vilket i sin tur kom-

att leda till att personer med funktionshinder kommer att mer betraktas och behandlas som jämlikar.

Rees et al. 1991 har gjort en jämförande studie mellan 1975 och 1988 när det gäller attityder till personer med utvecklingsstörning. Resultaten visar att förändringar i lagstiftning, utbildningsmetoder, ökad integration och ökad medvetenhet bland allmänheten har lett till att attitydema till med utvecklings-

personer

störning har utvecklats i positiv riktning. Den mest avgörande

faktorn i denna förändring Rees et al. ökad medveten-

anser vara het bland allmänheten. De senaste 20 åren har ett antal studier

utförts angående attityder och föreställningar om personer med

utvecklingsstörning och dessa studier kan, enligt Rees et al., delas in i två kategorier: de visar att allmänhetens inställning

l som beror på ökad kontakt med med utvecklingsstörning och

personer 2 de betonar informationens och kunskapens roll. Resultat-

som

från båda typer av studier är minst sagt motsägelsefulla. Rees en et al. att så länge kontakten inte sker på grundval av en

menar meningsfull aktivitet leder den ingenstans. Det är kontakten med funktionshindrade i egenskap medarbetare leder

personer av som till de mest varaktiga resultaten.

När det gäller effekterna information kontra kontakt har ett

av antal studier gjorts på olika Berrol 1984 undersökte

grupper. vilka effekter enbart information, enbart kontakt samt information i kombination med kontakt hade på studenter inom sjukgymnastutbildning. Generellt sett är de rekommendationer som ges för att förbättra attityder tre slag: l att presentera information om

av funktionshinder/funktionshindrade, 2 att föra samman människor med och utan funktionshinder, 3 att använda sig av en kombination de två ovarmämnda strategiema. För det mesta visar

av forskningen, enligt Berrol, att information i kombination med

118 Att förändra bemötande SOU 1998: 16

kontakt de bästa effekterna. Enbart information eller kontakt ger förändrar inte attityder på ett signifikant sätt. Att ge information människor med funktionshinder kan om enligt Fichten 1988 framstå ett ineffektivt medel för att som ändra på attityder. Effekter kontakt mellan med funkav personer tionshinder och andra varierar. Några studier har funnit att kontakt får vissa positiva effekter när det gäller attityder och beteende, medan andra har funnit försämring, åter andra har funnit en att det inte finns någon helst relation mellan variablerna som kontakt och inställning till funktionshindrade Fichtens personer. slutsats är att kontakt sådan inte verkar ett starkt medel som vara för att minska fördomar och diskriminering. Johnson Johnson 1984 likaledes att interaktionen menar med funktionshindrade är nödvändig, inte tillpersoner en men

räcklig, förutsättning för att eliminera negativa attityder. Det är i

och interaktionen ursprunglig stigmatisering genom som en kommer att förstärkas eller elimineras positiva attityder, genom enligt Johnson Johnson. Ökad kunskap leder alltså inte nöd-

vändigtvis och automatiskt till en attitydförändring. Effekten

av information kan avklinga snabbt den inte åtföljs ökad om av en kontakt med funktionshindrade personer. Hillis 1986 har genom informationsinsatser och ökad genom interaktion försökt modifiera barns attityder till funktionshindrade barn i en positiv riktning. Inforrnationsinsatsema bestod viav

deopresentationer och upplysning skulle öka kunskapen

som om funktionshindrade bam. Interaktionsinsatsen innebar att barn med funktionshinder arbetade tillsammans med andra barn i ett projekt. Olika skalor användes för att mäta effekterna infonnaav tionsinsatsen och interaktionen. Den kvantitativa analysen visade

att ingendera hade någon statistisk signifikant effekt på attity-

dema. Medan en kvalitativ analys visade att barnen reagerade positivt på specifika egenskaper hos de funktionshindrade barnen. Sandling 1989 har i en studie undersökt i vilken omfattning

gnmdskolelevers attityder till utvecklingsstörda elever kan för-

ändras i positiv riktning. Resultatet från studien pekar på att de kan förändras även med måttliga informations- och sarnverkansinsatser. Genom information och möjlighet till ömsesidig påver-

kan minskar främlingsskapet tydligt och positiv på elever

en syn med funktionshinder skapas. Aune 1992 har i sin översikt om

SOU 1998: 16 Att förändra bemötande l 19

högskolestuderandes karriärmöjligheter och arbete däremot

kommit fram till att det krävs att icke-funktionshindrade och funktionshindrade personer träffas frivilligt för att tillsammans arbeta mot något gemensamt mål för att nå en ändring av attityder och bemötande.

I Dequins et al. 1988 undersökning om vilka attityder bib-

liotekarier verksamma inom universitetsbibliotek har till funktionshindrade personer, bekräftar denna studie vad ,som tidigare har sagts om informationens betydelse, nämligen att information i sig inte på ett omedelbart sätt leder till attitydförändring. När det gäller kontakt med personer utan funktionshinder var slutsatsen inte entydig. Kontakten ledde ibland till positiva attityder, ibland till negativa sådana och ibland ledde den inte till några resultat alls. Slutsatsen Dequin et al. drar är att effekten av kontakten

som beror på typen kontakt.

av

Attityder till andra människor påverkas av de kunskaper som

har dem. Med goda kunskaper följer oftast nyanman om en mer serad attityd. Positiva attityder utvecklas också gentemot människor kan tillfredsställa behov och önskningar, och negativa

som attityder utvecklas till hinder för att nå

personer som anses vara målen. Men det finns också talrika exempel på att information och goda kunskaper inte överensstämmer med de attityder som individen utvecklat. Härav följer att information i sig sällan är direkt orsak till en attityd. Enligt Kempe och Stutz 1980 används informationen ofta för att utveckla attityder som är överensstämrnande med tidigare existerande attityder. Attityder existerar sällan isolerade från varandra utan hänger ihop med varandra och bildar system. Därför tenderar personer att ha likartade attityder mot människor som han/hon anser hör ihop. Men genom information och kunskap kan personen ifråga urskilja vissa

aspekter och utveckla specifika attityder till just det objektet. Denna specifika attityd kan, enligt Kempe och Stutz, vara av en

sådan styrka och intensitet att den kan förändra hela system av attityder har utvecklats till människor eller objekt. Den

som specifika attityden till människor med funktionshinder ingår sannolikt delattityd i generell attityd till människor

som en en mer som tillhör olika minoriteter, de som avviker från det som anses vara "nonnalt".

120 Att förändra bemötande SOU 1998: 16

Smedler drar i en studie 1985 slutsatsen att det är oerhört svårt att åstadkomma attitydförändring. För det krävs informer mation, ökad personlig kontakt samt möjlighet att bearbeta de

egna attitydema. Pelkonen 1992 pekar på viktig aspekt i

en

bemötandeproblematiken, nämligen att eftersom ens egna attity-

der utgör del själv blir det ytterst svårt att på ett objektivt en av en och neutralt sätt granska dem. Vilka konsekvenserna blir kontakter med funktionshindrade av människor beror, enligt Yuker 1988, på tre faktorer: den funktionshindrade personens särdrag, icke-fimktionshindrades särdrag och på hur interaktionen utvecklas. Det finns vissa villkor som måste vara uppfyllda från den funktionshindrade sida personens för att kontakten skall utmynna i ett positivt bemötande. Vederbörande skall l känna samtalsämnet kring vilket interaktionen utvecklas 2 socialt kompetent och kapabel att kommunicera vara och 3 försonad med sitt funktionshinder och villig att disvara kutera det. Demograñska variabler och själva funktionshindret framstår mycket betydelsefulla i den inledande fasen insom av teraktionen; under en långvarig kontakt däremot som är en be- tydelsefull faktor för attitydförändring mister de sin vikt. Atti- tyder som utgör ett hinder för positivt bemötande är: l uppfattningen att funktionshindret är den mest väsentliga egenskapen hos personen i fråga, 2 att funktionshindrade människor är

olika, inkompetenta, underlägsna, och/eller har negativa karak-

tärsdrag och 3 att människor i allmänhet inte förmår möta personer med funktionshinder och deras problem. De villkor som måste vara uppfyllda för att interaktionen skall utvecklas i positiv riktning är: 1 samarbete och reciprocitet, 2 mötet skall vara givande för båda parter, 3 mötet skall resultera i att personer lär känna varandra, 4 det skall finnas en kontinuitet i relationen.

6.2 och arbete med

Utbildning personer

funktionshinder

Studier har gång på gång visat att funktionshindrade personer

som grupp är fattigare, har kortare utbildning, färre arbetsfárdig-

heter och högre andel arbetslöshet Helander 1993. Senare

av se

tids forskning har visat att de ekonomiska förhållandena har en

Att förändra bemötande 121

positiv eller negativ påverkan på attityder till med funk-

personer

tionshinder. Forskningsresultat pekar på de potentiellt negativa

effekter som nedskärningar i de sociala har på allprogrammen mänhetens attityder till med funktionshinder personer Abrahamsson och Lindberg 1995. Att inte ha skälig levnadsen standard, att inte ha ett arbete, etc., inverkar negativt på allmänhetens attityder till funktionshindrade Något ond personer. av en

cirkel uppstår därmed: den negativa attityden i skolan,

i grannskapet, på arbetsmarknaden innebär ett socialt utanförskap osv. och leder till ekonomiskt ställning vilket utgör ytterligare en svag

grund för negativa attityder.

Flera forskare har, enligt Fichten 1988, argumenterat att det bästa sättet att öka förståelsen, att minska fördomar, att öka välbeñnnandet och att underlätta interaktionen mellan med personer funktionshinder och andra medborgare, de utbildär att ge senare ning, information och nära kontakt på jämlik basis med männien skor med funktionshinder. En funktionshindrad med utperson bildning har i sin tur större möjligheter att både ta tillvara sina intressen, tala för sig, bli respekterad och inte väcka det egna medlidande han/hon ofta blir utsatt för. som Strategin att ändra attityder genom att ge lika möjligheter till utbildning för med funktionshinder har prövats i olika personer sammanhang J entell 1977. Man kan också se det så, att det finns ett ömsesidigt förhållande mellan attityder och utbildning, nämli-

gen att attitydförändring hos icke-funktionshindrade, historiskt

sett, har lagt grunden till olika utbildningsinsatser för funktionshindrade personer genom tiden Pärsson 1997. I sin avhandling Dövas utbildning i Sverige 1889-1971 visar Pärsson på hur rätt till utbildning för döva stegvis fick fotfäste genom förändring i en den allmänna opinionen. Genom att använda de förändrande atti-

tydema som utgångspunkt menar forskare Nordström,

Labrégére att man kan dela in utvecklingen i tre olika stadier,

nämligen likgiltighet och segregation, medlidande och humanitet samt självtillit och social integration. Labrégére har i sin studie

om specialundervisningens utveckling i Sverige och i andra

länder visat att samhällets attityder styrt utvecklingen funkav tionshindrade utbildning och följaktligen varit avgöpersoners rande för möjligheter till integration i samhället. Pärsson delar denna uppfattning att förändring i synsättet angående dövas en

122 Att förändra bemötande SOU 1998: l 6

möjlighet att tillgodogöra sig undervisning har legat till grund för

faktiska förändringar i utbildningssystemet. I tider då den all-

männa inställningen att döva inte kunde tillgodogöra sig

var undervisning, har de inte heller erbjudits någon sådan.

På samma sätt har dövas ställning på arbetsmarknaden varit relaterad till allmänna uppfattningar om dövas kapacitet.

6.3 av funktionshindrade

Betydelsen inställning till

personers egen

funktionshinder

Weinberg 1988 iakttar att folk i allmänhet tycks tro att människor med funktionshinder har drabbats fruktansvärd tragedi

av en och alltid är bittra över sitt missöde. Men hur väl stämmer folks uppfattning överens med den verklighet med funktions-

personer hinder lever i Har verkligen personer med funktionshinder drabbats så stor tragedi och är de verkligen ständigt bittra

av en

över funktionshindret Weinberg har gjort en kunskapsöversikt

över studier undersöker hur människor med fysiska funk-

som tionshinder uppfattar sina liv och hur det är att ha ett fysiskt funktionshinder. Enligt dessa studier fanns det inga skillnader mellan funktionshindrade och andra när det gäller till-

personer fredsställelse, frustration eller glädje. Den enda skillnaden som

dessa studier pekar ut är värderingen av livssvårigheter. Männi-

skor med funktionshinder bedömde att deras liv var svårare och att det sannolikt kommer att fortsätta att så. Slutsatsen av

vara dessa studier är att antagandet att fysiska funktionshinder är direkt relaterade till otillfredsställelse är grtmdlöst. Istället förhåller det sig så att många människor med ett funktionshinder finner tillfredsställelse trots funktionshindret, även om många människor inte tror det.

Weinberg refererar till studier i vilka man har frågat personer med funktionshinder om de skulle välja att bli av med sin skada genom kirurgiskt ingrepp ifall det fanns möjlighet till det. Dessa studier resulterar i slutsatsen att bland dem som svarade att de inte skulle välja att bli av med sin skada var de som var tillfreds med sin personliga identitet. En viktig faktor i deras hypotetiska beslut emot ett kirurgiskt ingrepp rädslan att de därmed inte

var

SOU 1998: 16 Att förändra bemötande 123

längre skulle Genom att ändra kroppen de vara samma person. var rädda för att detta även skulle ändra deras nuvarande identitet, något som de på intet sätt ville. Weinberg sammanfattar att det är lämpligast att se funktionshindret som en svårighet ställer som

begränsningar och problem på sätt andra aspekter

samma som sätter gränser. Livet har ett moment av kamp för och och var en, funktionshindrade kamp är inte annorlunda än de andpersoners Det finns många sätt att sin situation och sig till ras. se anpassa den. Betydelsen av funktionshindrade eget förhållningspersoners sätt påpekas av Pärsson 1997 som menar att med personer funktionshinder till en viss del själva bidrar till att människor

undviker dem att de uppvisar känsla underlägsenhet

genom en av och dåligt självförtroende. Det förväntade negativa bemötandet bidrar till att alltför lätt drar sig undan för att slippa uppleva man det negativa bemötandet. Vad ovanstående forskning som bekräftar är att oberoende politiska och ekonomiska beslut av

kring handikappfrågor är det vars och attityder och faktiska

ens bemötande i det dagliga umgänget i hög grad kommer att som prägla funktionshindrade självuppfattning och personers vara

utslagsgivande for deras möjligheter att leva i delaktighet och

jämlikhet med alla andra. Det är i det dagliga samspelet som funktionshindrades liv fonnas. För att undvika eller personers

förebygga stigmatisering är det viktigt att det dagliga umgänget

med funktionshindrade positiv attityd personer genomsyras av en

Lawenius 1989.

124 Slutord

7¶Slutord

Varifrån får märmiskor sina föreställningar om personer med funktionshinder och deras behov Vilka är de antaganden som

om

ligger till grund för dessa föreställningar Det s.k.

"eländesperspektivet" fått dominera under många år har

som

spelat stor roll för föreställningarna med funk-

en om personer tionshinder. Funktionshinder har mycket ofta förknippats med

följder beroende, hjälplöshet, ensamhet etc. Medi-

negativa som har naturligtvis i detta sammanhang en stor betydelse. Men

erna också vetenskapliga arbeten på området, litteratur av olika slag och de erfarenheter märmiskor själva gör kontakter med

genom

har något ftmktionshinder, eller avsaknaden av personer som kontakt, spelar viktig roll. Det visar inte minst min genomgång

en

forskning attityder och bemötande. av om

Från officiellt håll t.ex. i lagar och förordningar, i handlings-

-

planer och handikapprograrn har handikappfrågoma belysts ur

-

olika aspekter och målen jämlikhet och delaktighet lagts fast.

om Samtidigt kvarstår det faktum att vi har ett stort antal forskningsresultat tyder på att det finns diskrepans mellan funk-

som en

tionshindrade rättmätiga förväntningar, bl.a har sin

personers som

grund i vad sägs i lagar och regler, och den verklighet de

som möter när de kommer i kontakt med myndigheter, sjukvård,

skola, barnomsorg, etc. Med tanke på vad forskningsresultaten

pekar på bristande integration, att inte bli utvald till gemen-

om

skap, kvardröjande fördomar och negativa attityder är funk-

om tionshindrade klagomål dåligt bemötande förståe-

personers om

liga.

I flera årtionden har forskare undersökt attityder till personer med funktionshinder. Denna genomgång av olika forskningsresultat omfattar litteratur från de senaste 20-25 åren. Den slutsats

jag själv drar, och också kunskapsöversikten ger stöd för, är

som att bemötandet i grunden är fråga märmiskosyn; att föränd-

en om ringar i bemötandet kan konstateras tiden och att dessa

genom

SOU 1998: l 6 Slutord 125

sammanfaller med andra förändringar i samhället t.ex. föränd-

ringar i språk, utbildningssystem, samhällsekonomin, lagstiftning,

etc., samt att kravet på lika behandling och icke-diskriminerande bemötande utgör ett led i de sociala rättighetemas expansion till att omfatta fler Fortfarande kan ändå säga att det

grupper. man

dominerande perspektivet i forskningen är de professionellas

perspektiv och inom detta dominerar det medicinska perspektivet. Trots att ett lika-rättighets-tänkande har fått ett starkt fotfäste

inom handikapprörelsen det senaste decenniet har forskningen

inte följt med. Numera finns emellertid inte fokusering på

samma institutioner förr. Ett annat positivt steg i utvecklingen utgör

som det ständigt växande antalet forskare inom handikappforskningen som själva har funktionshinder. Dessa forskare anlägger ofta ett

radikalt perspektiv på sin forskning.

Man kan bara spekulera varför handikappforskningen inte

om hunnit längre. Ett skäl till det kan vara att forskningen inom handikapp i förhållande till forskning fortfarande är mycket

annan

begränsad. Handikappforskningen utgör ett lågprioriterat område.

Kunskapsöversikten kan kanske skapa den uppfattningen att det

finns mycket är skrivet inom änmet. Faktum är dock att det

som fortfarande är ett område som trots sin vikt är mycket outforskat.

Det finns t.ex. mycket lite forskning vilket bemötande

om personer med funktionshinder får i kontakter med myndigheter, skola och sjukvård i dagens Sverige. Vilket bemötande får föräldrar till barn med funktionshinder och föräldrar själva har ett

som funktionshinder Hur förhåller det sig i praktiken med funktionshindrade personers rätt att bilda familj Vilken betydelse har den kulturella bakgrunden för bemötandet Hur är skolsituationen för elever med funktionshinder och i vilken utsträckning får dessa elever en utbildning likvärdig med andra elever Hur förhåller det sig med bilden tecknas med funktionshinder i

som av personer svenska massmedia och svenska filmer Förekommer barn med funktionshinder i svenska barnböcker Finns det något samband mellan socio-ekonomisk status och attityder till funktionshindrade personer Listan kan göras längre.

I USA har forskare gjort attitydstudier flera olika personal-

av kategorier som kommer i kontakt med funktionshindrade

personer och i samband därmed försöker de formulera rekommendationer hur attitydförändring skall kunna uppnås. Liknande

om

126 Slutord SOU 1998: 16

studier skulle kanske behövas i det svenska samhället. Arbetsmarknaden måste t.ex. som ett prioriterat område för sådana

ses studier. En funktionshindrad arbetskamrat eller yrkesutövare är ett de mest effektiva sätten att avskaffa fördomar och verka för

av ett normaliserat förhållande. Därefter är kanske steget in i grannskapet lättare; behöver inte mötas omkring frågan funktions-

man hinder/icke-funktionshinder, utan omkring ett gemensamt arbete,

studiebakgrund eller gemensamma intressen. en gemensam

En stor del den forskning jag gått igenom visar att personer

av med funktionshinder ofta möts av negativa attityder. Dessa grundläggs hos människan historiskt och kulturellt utfor-

genom

made värderingar, socialisationsprocess, bamdomsrädslor och

avsaknad kontakt med funktionshindrade personer. Det före-

av faller attitydema gentemot med hörselskador

som om personer eller människor inte kan relativt sett är de mest positiva.

som se

Medan attityder till utvecklingsstörning eller psykiskt funktions-

hinder ofta väcker känslor sårbarhet och ångest. En gemensam

av slutsats i all forskning bemötande är att personalens värde-

om ringar och erfarenheter spelar avgörande roll för bemötandet.

en Ett grundläggande villkor for ett bra bemötande är att i

personen

fråga uppmärksammas den hela hon eller han

som person Funktionshindret är enbart aspekt av personen.

en

Det är ett slående drag i många studier att det finns ett enga-

på principiell nivå kalla det lika-rättighets-resone-

gemang en -

eller påstådd positiv inställning till med funk-

mang en personer tionshinder ett motstånd att i ens eget liv som arbetsgivare,

- men

lärare träda in i relationer med vederbörande. Forskare grarme, benämner detta fenomen i olika ordalag, de förklarar det med hänvisning till att det i själva samhället finns diskrepans, de

en refererar till de råder, till starka omedvetna faktorer.

normer som De pekar på att situationen är komplex, att undersökningar ställer frågorna fel, Faktum kvarstår dock att litet händer och att det

osv.

går långsamt. Någonstans finns ett motstånd; osynlig barriär

en

av negativa attityder.

En del denna barriär består i de mycket starka värderingar

av

präglar vårt samhälle. Den har funktionshinder passar som som inte in i bilden. Ett sådant synsätt kan både fel och rätt. Det

vara är fel därför att den projektion som människor ständigt gör lägger sten på bördan för den har ett funktionshinder. Det är också

som

SOU 1998: 16 Slutord 127

rätt; det är många gånger svårt att ha ett funktionshinder, inte

men så mycket beroende på funktionshindret i sig på grund som av andras föreställningar och bemötande. När det gäller avståndet mellan att uppnå de eftersträvansvärda målen i det egna livet finns vardagsverklighet automatiskt en som

reglerar och justerar trycket från massmedia, den ekonomiska

verkligheten, de kulturella Verkligheten är inte

normerna osv. svartvit; kan bra utan att leva till alla dessa ideal. man vara upp Denna korrigering eller justering sker däremot i ringa eller liten utsträckning när det gäller synen på personer har ett funksom tionshinder. Människors föreställningar funktionshindrade om personers förmåga på t.ex. arbetsmarknaden behöver aldrig korrigeras eftersom de förra så sällan kommer i kontakt med de senare. Pâ motsvarande sätt finns det alldeles för få tillfällen till möten mellan människor möten kan minska gapet mellan idealet - som hur man bör och fördomen hur har ett vara en person som funktionshinder är. Det stora problemet är att det så sällan finns bakom en person

fördomen. Fördomen kategori, den grundar sig i flyktig

rör en en

iakttagelse på gatan, en artikel i en tidning kopplingen mellan

brott och psykiska funktionshinder exempelvis, fantasi en projicerad på en kategori blunda och tänka att inte kunna se, en film och så vidare. Därför måste det skapas förutsättningar för personer med funktionshinder att komma in arbetskamrater, som som skolelever, som yrkesutövare, som grarmar. Först då kan

verkligheten korrigera de i förväg formade föreställningarna, de grundlösa och klichéartade uppfattningama.

Avslutningsvis Vad är då ett gott bemötande Hetzlers - synsätt kommer själva kämpunkten mycket nära; ett gott bemötande är en medborgarrättsfråga. Personer med funktionshinder får inte

längre förvägras rätten att bli fullvärdiga medborgare med

samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. En förutsättning för detta är emellertid att samhället tar konsekvenserna av detta synsätt och vidtar åtgärder kompenserar funktionshindsom ret.

Databaser, källor och referenser

Litteraturstudiens syfte var att sammanfatta tidigare forskning rörande attityder till med funktionshinder, och att därvid

personer speciellt uppmärksamma områden av intresse för utredningen om bemötande av personer med funktionshinder. Inledningsvis företogs en systematisk litteratursökning omfattande åren 1980-1997. I arbetet med att sammanställa denna bibliografi eftersträvades att inkludera de mest aktuella publikationerna inom området. De flesta böcker och artiklar som ingår i bibliografin är publicerade under de senaste fem åren. En annan strävan var att beakta situationen i Skandinavien samt några andra socio-ekonomiskt och/eller kulturellt jämförbara länder Förenta Staterna,

Storbritannien, Holland, Kanada m.fl. Merparten publika-

av tionerna visade sig vara amerikanska. Det samlade materialet bedömdes ändå ge kunskap av intresse för svenska förhållanden och för just bemötande med ñmktionshinder.

av personer

Nedan börjar jag med att redovisa de svenska och internationella databaser samt övriga källor har inventerats för att hitta

som material till kunskapsöversikten. I referenserna anges endast de

publikationer som jag har använt i denna kunskapsöversikt.

Databaser och källor

Artikelsök 30 svenska dagstidningar och 500 svenska tidskrifter

och årsböcker är sökbara; sökning genomfördes mellan åren

1979-1997.

DISA Uppsala Universitetsbiblioteks egen katalogdatabas.

HandiCat databasen från Handikappinstitutets infotek.

5-171623

130 Databaser, källor och referenser 1998:16

LIBRIS gemensamt datasystem för de svenska forskningsbiblio-

teken; ett 70-tal universitets-/högskole- och specialbibliotek

registrerar sitt litteraturbestånd i LIBRIS. SPRI-LINE.

Följ ande utländska baser inventerades: ABC Political Sciences on Disk bibliografisk databas som täcker tidskriftslitteraturen inom statsvetenskap, rättsvetenskap, sociologi och ekonomi; den indexerar 300 internationella tidskrifter på

originalspråk. CINAHL bas täcker forskning inom sjukvård, sjukgymnas-

som

tik, arbetsterapi.

Datoriserad katalog för danska bibliotek. Dissertation Abstracts bibliografiska referenser och abstracts till

doktorsavhandlingar; sökning gjordes mellan åren 1982-1997.

Mest träffar erhölls med sökords-kombinationen disability and attitude. Dessa avhandlingar var skrivna inom ämnesområdet psykologi eller pedagogik och behandlade oftast frågor rörande utbildningens roll för integrationen funktionshindrade barn i

av skolan. När sökning gjordes med ordet treatment återfanns av-

handlingar medicinsk eller psykologisk behandling.

om ERIC indexerar 750 tidskrifter, böcker, rapporter, avhand-

ca

lingar och kongressmaterial inom området pedagogik.

Periodical Contents Index humaniora och samhällsvetenskap;

sökning gjordes mellan åren 1980-1996. PsycLIT/PsycFIRST psykologi och närliggande områden; data-

basen indexerar 1.450 tidskrifter. Social Sciences Citation Index samhälls- och beteendevetenskaplig databas; sökning gjordes från år 1991 till och med år

1996.

Sociological Abstracts innehåller referenser och abstracts till

sociologisk litteratur.

The PAIS International Database artiklar inom public policyomrâdet; närmare 1 600 tidskrifter genomsöks regelbundet inom området ekonomi och samhällsvetenskap, mellan 7 000 till 8 000

böcker, publikationer från internationella organisationer samt regeringsdokument indexeras varje år.

UnCover tillhandahåller information över än 5 500 000

mer artiklar, från 1989 till senaste veckans nummer på över 16 000

tidskrifter.

1998:16 Databaser, källor, och 131

referenser

Dessutom inventerades ett antal andra källor: Forskning om handikapp vid Uppsala Universitet för åren 1989

och 1990/1991.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Sökning i

a

HSFR:s databas från 1986; b Manuell genomgång de kataloav ger med förteckning över de projekt stöds HSFR under som av budgetåret 1985/86 och framåt.

Handikappforskning pågår: Inventeringen av tidningen "Handikappforskning pågår" for åren 1992-1997. Nordiska Nämnden för Handikappfrågor: Inventering projekt-

av

kataloger utgivna av NNH. Registrering av Nordiska projekt

inom handikappområdet för åren: 1984, 1986, 1988, 1990.

Riksbankens Jubileumsfond: 1994-1996 årsredovisning. En

inventering av beviljade anslag av Riksbankens Jubileumsfond

RJ inom handikappforskningsområdet visade att inget projekt

om bemötandet funktionshindrade på något de av personer av områden som beskrivs i kommittédirektiv har finansierats RJ. av The Roeher Institute Information Service: Inventering av en

kommenterad bibliografi integrerad utbildning.

om

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Inventering av forsknings- Översikter utgivna av Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR;

Svensk forskning handikapp. En översikt med social- och a om

beteendevetenskapliga perspektiv. 1994 av E. Hjelmquist,

Rönnberg, M. Söder; b Funktionshindrades villkor i arbetslivet.

En översikt över forskning och utvecklingsarbete. 1996 G.

av

Backenroth-Ohsako, E. Hjelmquist, J Rönnberg, E. Wadensjö. Inventering av projektkataloger utgivna av SFR. Forskning

a om

Handikapp 1990/91-1994/95; b Socialvetenskaplig forskning 1995/96 Supplement. Svensk forskning handikapp:

om

Etablerade handikappforskare med överblick över avhandlingar

och strategiska artiklar publicerats inom området har rådfråsom gats. Örebro läns

landsting: Inventeringen av rapportserien "Människa, Handikapp, Livsvillkor" från forskningskonferenser i Örebro läns

landstings regi för åren 1991, 1993, 1995, 1997.

132 Databaser, källor och 1998:16

referenser

Referenser

Abrahamsson, K. Lindberg, B. Arbetsplatsens dolda trösklar.

Forskning och utveckling för funktionshindrades arbet-

smarknad och arbetsförhållanden. Stockholm, 1995. Aigner, G. i Nordqvist, red. Kunskap, känslor, kärlek och

kropp. Sexologi Om människor med och utan funktions-

-

hinder. Handikappinstitutet, 1988.

Fishbein, B. "Attitude behavior relations: A theoreti-

Ajzen,

cal analysis and review of empirical research", i Psycho-

logical Bulletin, 84, 1977.

nr.

Ajzen, Fishbein, M. Understanding Attitudes and Predicting

Social Behavior. Prentice Hall, Inc., Englewood Cliffs, New Jersey, 1980.

Ajzen, Attitudes, Emotionality and Behavior, Open University

Press, Great Britain, 1988.

G.W. The Person in Psychology: Selected Essays. Bos-

Allport,

ton, 1968. Andersson, B. "Okunskap, fördomar och rädsla", i Auris, nr.

1983. Andersson, B. "Rädsla for olikhet Rädsla för likhet", i Auris, nr.

—

1990. Aronsson, G. Smedler, A-C. Statliga arbetsledares attityder till

handikappade. Psykologiska Institutionen, Stockholms

Universitet, 1985. Asbury, C.A. al. "Attitudinal and perceptual correlates of

et

employment status African Americans with disa-

among

bi1ities", iJournal of Rehabilitation, vol. 60, nr. 1994. Askenasy, A. Attitudes toward mental patients. A study across

cultures. Mouton Co, the Hague, Netherlands, 1974. Atkinson, D. "Language and terminology across time and space:

Changing labels in the United Kingdom". Paper presented

at the 10th World Congress of IASSID, Helsinki, Finland.

1996.

Aune, E. et al. Career Development and Employment for College

Students and Graduates with disabilities. Minnesota Uni-

versity, Washington, DC. 1992.

Barharn, P. Closing the Asylum. The Mental Patient in Modern

Society. Penguin Books, England, 1997.

1998:16 Databaser, källor, och 133

referenser

Barron, K. Disability and Gender. Autonomy

as an Indication of

Adulthood. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala, 1997. Baxter, C. "Parent-received attitudes of professionals: implication

for service providers" i Disability, Handicap Society,

v01. no. 1989. Bern, D.J. Beliefs, attitudes and human aflairs. Brooks/Cole Pub-

lishing Co. Belmont, California, 1970.

Benham, P.K. "Attitudes of Occupational therapy personnel

toward with disabilities." i American Journal persons of

Occupational Therapy. May; 425, 1988.

Bennett, M.R. A study of the attitudes elementary school

of

principals toward the education students with disabili-

of

ties in the regular classroom. Ball State University, 1996. Berrol, C.F. "Trainee Attitudes Toward Disabled Persons: Effect

of a Special Physical Education Program", i Archives

of

Physical Medicine and Rehabilitation. Dec. 65l2. 1984.

Bissland, J.H. Munger, R. "A qualitative study of attitudes

toward mental illness: implications for public education", Paper presented at the annual convention of the American

Psychological Association, 1983. Blomqvist, M. Hundra år undantag. Handikappades

av

förhållande till lönearbete. Sociologiska Institutionen,

Uppsala Universitet, 1990.

Blood, G.W. et al. "Listeners’ impressions of norrnal-hearing and hearing-impaired children" i Journal of Communication Disorders, nr. 11, 1978. Bowman, J .T. "Attitudes toward disabled social distance persons:

and work Competence", i Journal Rehabilitation, Jan-

of

Mar; 531, 1987.

Buttenschön, i Nordqvist, red. Kvinnor Handikapp Sex-

ologi. Dokumentation från ett symposium.

Handikappinstitutet, 1992.

Calais, S. Sjukdom, invaliditet och anpassning. Sociologiska

Institutionen, Uppsala Universitet, 1962.

Calais, "Staff attitudes toward relations between mentally sex

retarded at institutions", Paper presented at the Third

International Congress of the International Association for the Scientific Study of mental Deficiency IASSMD, September 4-12, 1973, The Hague, The Netherlands.

6-171623

134 Databaser, källor och referenser 1998: 16

Christman, L.A. Slaten, B.L. "Attitudes Toward People with Disabilities and Judgements of Employment Potential", i Perceptual and Motor Skills, vol. 72, 1991.

nr Chubon, R.A. "An analysis of research dealing with the attitudes of professionels toward disability", i Journal of Rehabilitation, Jan-Mar; 48, 1982. Crocetti, M.G. et al. Contemporary Attitudes Toward Mental Illness. University of Pittsburgh Press. 1974.

Cumberbatch, G. Negrine, R. Images of Disability in Televi-

sion. Routledge, 1992.

Danhauer, J.L. et al. "Professional and lay observers’ impressions

of preschoolers wearing hearing aids", i Journal of speech

and hearing disorders, 453, 1980.

nr. Denti, L. G. Educators’ Attitudes toward the Inclusion of Severely Disabled students in regular Classrooms. United States International University, 1991. Derseh, T.B. Meanings attached to disability, attitudes towards disabled people, and attitudes towards integration.

Dissertation, University of Jyväskylä, 1995.

Desai, I.P. Elementary school principals’ attitudes toward the integration of disabled students. Columbia University Teachers College, 1990. Dequin, C.H. et al. "The Attitudes of Academic Librarians Toward Disabled Persons", i Journal of Academic Librarianship. vol. 14, nr. 1988.

B. "Disability, the labour market and the non-

Doyle, discrimination principle: law perspective", i

a comon Labour Market 2000, Fundacion Once, Madrid, 1997. Eayrs, B.C. et al. "Which label An investigation into the effects

of terminology public perceptions of and attitudes

on towards people with learning difficulties." i Disability,

Handicap Society, vol. no.2, 1993.

Eriksson, K. "Bemötande psykotiskt oroliga patienter", i

av Socialmedicinsk tidskrift, 1990.

nr.

Emsröm, U. "Attityderna avgörande för hur handikappade

lyckas" i rehabilitering, nr. 1984.

Information om

Eskilsson, E. Lärarnas inställning till individualintegrerade elever från särskolan. Institutionen for Pedagogik, Malmö, 1988.

1998:16 Databaser, källor, och 135

referenser

Estes, J .P. et al. "Influence of Occupational Therapy Curricula on Students attitudes Toward Persons with Disabilities", i American Journal of Occupational Therapy, vol. 45, n0.2. 1990. Fichten, S.C. "Students with physical disabilities in higher education: Attitudes and beliefs that affect i

integration"

Yuker, E.H. ed. Attitudes toward with disabilipersons ties. New York, Springer. 1988. Finkelstein, V. Attitudes and disabled people: Issues discuss-

for

sion, World Rehabilitation Fund, 1980. Furnham, A. "The Just World, Charitable Giving and Attitudes to

Disability", i Personality and Individual Diflerences, vol.

19, nr.4. 1995. F örharnmar, Från tärande till närande. Handikapputbildnin-

gens bakgrund och socialpolitiska i 1800-talets

funktion

Sverige. Stockholm, 1991.

Gartner, A. Joe, T. eds Images Disabled:

of Disabling

Images. Praeger, New York. 1987.

Gustavsson, A. Närhet och gemenskap studie - en av personer

med långvariga psykiska störningar och deras sociala situation. F orskningsrapport från Pedagogiska Institu-

tionen vid Stockholms Universitet, 1993. Gustafson, G. Institution och/eller integration JNCL, peda-

gogiskt och psykosocialt bemötande. Rapport från Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, nr. 1994.

Guttman, L. "The basis for scalogram analysis", i Stouffer, S.A. et al., Measurement and Prediction. Princeton, N.J.: Princeton University Press. 1950. Hall, B.L. A Rural Community s Reactions to the Deinstitutionalization of Psychiatric Patients. Research Report, Kent

State University.

Hammer, D. Attitudes of community residents toward group homes for people with mental retardation in their own neighborhood. The Ohio State University, 1996.

Hanks, and Hanks, L.M. " The physically handicapped in

certain non-westem countries", i Journal social Issues,

of

nr. 1948. Hannah, M.E. "Teacher attitudes toward children with disabilities: An ecological analysis", i Yuker, E.H. ed. Attitudes

136 Databaser, källor och 1998: 16

referenser

toward with disabilities. New York, Springer.

persons 1988. Harrison, B. Tomes, A. "Employers’ Attitudes to the Employment of People with Mental Handicaps: An Empirical

Study", i Mental Handicap Research, nr. 1990.

Haskell, Sparrow, T. A teacher attitudes toward

survey of

disabled children into regular schools in

integration of

Sweden. Pedagogiska Institutionen, Göteborgs Univer-

sitet, 1989.

Helander, E. Prejudice and dignity: introduction to community

an based rehabilitation. New York; United Nations Development Program, 1993.

Helmius, G. Kvinnor och Handikapp Jungfrulig Forsknings-

— mark. En komenterad bibliografi. Centrum for Handi-

kappforskning Vid Uppsala Universitet, Uppsala, 1993. Hetzler, A. i verkligheten. De handikappade och Socialpolitik försäkringskassan. Bokbox Förlag. Lund, 1994.

Hill, A. Rabe, T. Barns på andra barn. En studie av barns

syn socialisation attityder och värderingar av andra barn

av med särskilt tonvikt på barn med funktionshinder. Institutionen for Pedagogik, Göteborgs Universitet, 1994.

Hillis, S.R. Modification of the attitudes of non-handicapped

children toward the handicapped through information-

based and contact-based intervention. The University of

Wisconsin Madison, 1986.

- Himmelstrand, U. Allmänt mätning samt attitydmätning och

om psykologiska skalor. Scandinavian University Books, Stockholm, 1971.

E., Rönnberg, Söder, M. Svensk forskning om

Hjelmquist,

handikapp. En översikt med social- och beteendeveten-

skapliga perspektiv. Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Stockholm, 1994.

Hviid, Rätt handikappad Om handikappades situation

att vara och roll i dagens samhälle. Natur och Kultur, Stockholm, 1974.

Hännestrand, B. Finansieringssätt och attityder. Några erfaren-

heter ledarhundarbetets historia. Research report nr.

av 34, Ekonomisk-historiska Institutionen, Uppsala Universitet, 1994.

1998: 16 Databaser, källor, och referenser 137

Hännestrand, B. Människan, samhället och ledarhunden. Studier i ledarhundsarbetets historia. Acta Universitatis Upsalien-

sis, Uppsala, 1995.

Högberg, B. Det Handikappade Barnet i Vuxenvärlden. En reflektion över möjligheten att mötas. Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet, 1996. ICIDH: International Classification of Impairments, Disabilities

and Handicaps. A Manual of Classification Relating to

Consequences of Diseases. WHO, Geneva. 1980

Jacobson, A. Det dolda förtrycket. Problem inom boendeservice

för rörelsehindrade. Pedagogiska Institutionen, Stock-

holms Universitet, 1985.

Jacobson, A. Röster f-ån okänd värld: hur människor med en

fizsiska funktionshinder och omfattande hjälpbehov

upplever sina existensvillkor. Pedagogiska Instutitionen, Stockholms Universitet, 1996. Janssen, C.G.C. Kars, H. "Parents Attitudes Towards and Their Satisfaction with Care in an Institution for Mentally

Handicapped People", i British Journal of Developmental

Disabilities, vol. 40, nr. 79, 1994.

Jarhag, Inflytande i vardagslivet närstudie av tre utveck-

-

lingsstörda personers inflytande i sitt vardagsliv. FoU

rapport, 1993:1. Jensen, R.A. Parent and Teacher Attitudes Toward Integration

and Busing. University of Califomia, Berkeley. 1970.

Jentell, L. Attitudes towards the deaf 1977.

Johansson, N-O. Attityder till handikappade. Prisma, Stockholm,

1972. Johnson, D.W. Johnson, R.T. "Classroom learning structure and attitudes toward handicapped students in mainstream settings: theoretical model and research evidence", i a Jones, R.L. ed Attitudes and attitude change in special education: theory and practice. Reston. The Council of Exceptional Children. 1984. Jones, R.L. ed Attitudes and attitude change in special education." theory and practice. Reston. The Council of Exceptional Children. 1984.

138 Databaser, källor och referenser 1998: 16

Jordan, E.J. Attitudes toward education and physically disabled

persons in eleven nations. Research report nr. Michigan

State University, 1968.

Jönsson, T. Attityder till handikapp. Lärarhögskola, Umeå. 1979. Kaplan, S.P. "A Comparison of Public and Private rehabilitation

Counselors’ and Attitudes toward Four Disability Groups"

i Journal of Rehabilitation, Jul. Sept.; 503. 1984.

- Kelly, V. C. Attitudes of regular classroom teachers and resource

specialists toward the integration of mildly and severely

disabled pupils into general education classes. University

of California, 1994.

Kempe, P. Stutz, G. Försäkringskassornas kontaktnät och

servicenivå. En sociologisk undersökning. Delegationen för Socialforskning, nr. 1980.

Kent, et al. "Attitudes of toward paraplegic indi-

peer groups

viduals." i Journal of Rehabilitation, Jul-Sep; 503, 1984.

Kerr, N. "Who responsible for disability" i V. Finkelstein, At-

titudes and disabled people: Issues for discusssion, World Rehabilitation Fund, 1980.

Kilbury, F.R. et al. "The Interaction of Legislation, Public Atti-

tudes, and Access to Opprtunities for Persons with Dis-

abilities", iJournal of Rehabilitation, vol. 58, no. 1992. Klobas, L.E. Disability drama in television and film. McFarland

Company, lnc., Publishers, USA, 1988.

Kordoutis, P. et al. "Change in Care Staff s Attitudes Towards

People with learning Disabilities Following Intervention

at the Leros PIKPA Asylum", i British Journal of Psy-

chiatry, 167 suppl. 28, 1995.

Kroese, Fleming, "Staff Attitudes and working Conditions

in Community Based Group Homes of People with Men-

tal Handicaps", i Mental Handicap Research, vol. nr.

1992.

Lawenius, M. Undervisning och vård psykiskt utveck-

av

lingsstörda barn. En historisk återblick. Institutionen för

Pedagogik, Göteborgs Universitet, 1984.

Lawenius, M. Handikappfamiljen och närmiljön. Bakgrund, teo-

retisk utgångspunkt och metod. Institutionen för Peda-

gogik, Göteborgs Universitet, 1989.

1998:16 Databaser, källor, och 139

referenser

Lawenius, M. Döva och gravt hörselskadade ungdomars självbild och sociala relationer. Rapport Institutionen för nr.

Pedagogik, Göteborgs Universitet, 1997.

Lemon, N. Attitudes and their Measurement. Halsted Press, New

York, 1973.

Lewin, B. Ungdom och sexualitet. Uppsala Universitet, Sociolo-

giska Institutionen, 1983.

Lewin, B. Att se sexualiteten. Om sexuell socialisation, förhållningssätt och sexuella bland män-

erfarenheter

niskor med medfödda funktionshinder. Sociologiska

Institutionen, Uppsala Universitet, 1987.

Levy, J.M. et al. "Attitudes of Fortune 500 Corporate Execu- tives Toward the Employability of Persons with Severe Disabilities A National Survey", i Mental Retardation, — vol. 30, nr. 1992. Levy, J.M. et al. "Determinants of Attitudes New York State on Employers Toward the Employment of Persons with Severe handicaps", i Journal of Rehabilitation, vol. 59, no.1. 1993.

Lieberg, M. Att vara handikappad och bo hemma förekomst

- om

och utbredning handikapp i ett primärvårdsområde.

av

Lunds Universitet, 1986.

Lilja, T. i Vårdhemsavveckling för utvecklingsstörda Skilda

-

perspektiv hos aktörer inom omsorgsverksamhet. FoU-

rapport, nr. 1991.

Liljedahl, K. Handikapp och omvärld hundra års pedagogik för

-

ett livslångt lärande. Pedagogiska Institutionen, Lunds

Universitet. 1993.

Livneh, H. "A dimensional perspective the origin of negative

on attitudes toward with disabilities", i Yuker, E.H. persons ed. Attitudes toward with disabilities. New persons

York, Springer. 1988.

Longmore, P. "Screaming stereotypes: images of disabled people in television and motion pictures", i Gartner, A. Joe, T.

eds Images of Disabled: Disabling Images. Praeger,

New York. 1987.

Lundström, K. Integration i den svenska skolan. Pedagogiska

Institutionen, Uppsala Universitet, 1979.

140 Databaser, källor och 1998: 16

referenser

Lyons, M. "Enabling Disabling Students Attitudes Toward

or Persons with Disabilities", i American Journal of Occupational Therapy, vol. 45, nr 1991. Lyth, M. "Employer’s Attitudes to the Employment of the Dis-

abled", i Occupational Psychology, vol. 47, nr. 1-2. 1973.

Marcaccio, M. "A Will to Learn: The Experiences of a Self- Advocate in the Education System", i Porter, L.G. Richler, D. Changing Canadian Schools. Perspec-

eds

tives Disability and Inclusion. The Roeher Institute,

on

Canada, 1991.

McDaniel, J.W. Physical Disability and Behavior. Elmsford, NY: Pergamon Press. 1976. Menzies, I.E.P. The functioning of social systems as a defence against anxiety. The Tavistock Institute of Human Rela-

tions, London, 1970.

Meyer, K. Meyer, A. i Nordqvist, red. Kunskap, känslor,

kärlek och kropp. Sexologi Om människor med och utan

funktionshinder. Handikappinstitutet, 1988. Monbeck, E.M. The Meaning Blindness. Attitudes Toward

of

Blindness and Blind People. Indiana University Press. 1973. Morrison, M.M. Ursprung, A.W. "Childrens attitudes toward

with disabilities: A review of the literature", i

people

Journal Rehabilitation, Jan-Mar; 531, 1987.

of

A-R.L. American and British i attitudes

Noffsinger, nurses

toward disabled The role needs and moral

persons: of

reasoning. University of Kentucky, 1979.

Nordén, K. al. Hörselskadade elever i vanliga skolor. Stock-

et holm 1990. " Nordström, K. En förstudie invandrare, flyktingar och asyl-

om

sökande med funktionshinder. Statens handikappråd,

1988.

Samlevnad och handikapp det angår Handi-

Nordqvist, - oss. kappinstitutet. 1983. Nordqvist, red. Kvinnor Handikapp Sexologi. Dokumentation från ett symposium. Handikappinstitutet, 1992. Nordqvist, red. Kunskap, känslor, kärlek och kropp. Sexologi

Om människor med och utan funktionshinder. Handi- -

kappinstitutet, 1988.

Oliver, M. The Politics Disablement. S:t Martin Press. 1990.

of

1998:16 Databaser, källor, och referenser 141

Palmblad, E. Cullberg, "Psykiatrin mot närsamhället. Om bemötande och att bemöta grarmar." i grannars om Socialmedicinsk Tidskrift, nr. 1993. Paulsson, K. Dom säger att jag normal ut med benproteser mer Om samhällskrav kontra barns behov. Pedagogiska ser. Institutionen, Stockholms Universitet. 1995. Paulsson, K. och Winnberg-Lindqvist, P. Från hinder till

hjälpmedel ett barnperspektiv. Stockmöjligheter om ur

-

holm, 1997.

Peat, M. "Attitudes and advancing the right of people with access: disabilities", i Canadian Medical Association Journal. vol. 1997. 156, no.

Pelkonen, M. i Nordqvist, red. Kvinnor Handikapp Sexologi. Dokumentation från ett symposium. Handikappinstitutet,

1992. Perry, D.C. Apostal, R.A. "Modifying attitudes of business leaders toward disabled persons." i Journal Rehabilita-

of

tion, Oct-Dec; 524, 1986. Persson, A-C, Sköld, B. "Synskadades kamratkontakter på

högstadiet", SRF, nr. 1995.

Peterson, G. Handikapp och fritid Liber, 1996. Ponzi, S.L. A study the attitudes of parents with reference to

of

the inclusion disabled students in regular education

of a

classroom. D’ Youville College, 1995. Porter, L.G. Richler, D. Changing Canadian Schools.

eds

Disability and Inclusion. The Roeher

Perspectives on

Institute, Canada, 1991.

Proposition 1990/91 :58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m.

Pärsson, A. Dövas utbildning i Sverige 1889-1971. Historiska Institutionen, Göteborgs Universitet. 1997. Rae, Rosamond. Attitudes non-disabled children toward men-

of

tally retarded the influence of personal interacpersons: tion. Columbia University Teachers College, 1983. Rees, L.M. et al. "Do Attitudes Towards Persons with Handicaps Really Shift Time Comparison Between 1975 and over — 1988", i Mental Retardation, vol. 29, nr. 1991. Rioux, M. Bach, M. ed. Disability not Measles: New

Research Paradigm in Disability. York University,

Roeher Institute. 1994.

142 Databaser, källor och 1998: l 6

referenser

Russel, "From Disability to Handicap: An Inevitable Response

to social Constraints", i Canadian Review Sociology,

of

26:2. May, 1989.

Sandling, Några grundskoleelevers syn på psykiskt utveck-

lingsstörda ett försök att påverka attityder. Lund, 1989.

-

Selander, P. "Attityder till hörselskada", i Nordisk för

tidskrift

dövundervisningen, vol. 1992. Sidselrud, F. i Nordqvist, red. Kvinnor Handikapp Sexologi.

Dokumentation från ett symposium. Handikappinstitutet, 1992. Sinson, J.C. Stainton, C.L.S. "An Investigation to Attitudes and attitude Change Towards Mental Handicap", i British Journal of Mental Subnormality, vol. 36, 70. nr. 1990. Sjöberg, L. "AIDS: Attityder och beteende", i Socialmedicinsk

Tidskrift, nr. 1990.

Slapin, B. et al. Books without Bias: A Guide to Evaluating Chil-

dren s Literature for Handicapism. Berkeley, 1987. Smedler, A-C. Arbetshandikapp, Attityder, Arbetsmiljö. Attityder till Handikappade En Litteraturstudie. Psykologiska

-

Institutionen, Stockholms Universitet, 1985.

Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsned-

sättning delaktighet och jämlikhet. United Nations,

Utrikesdepartementet, Socialdepartementet. Stockholm,

1995. Stensman, R. "Svårt rörelsehindrade Faktorer personer. som

påverkar arbetssituationen", i Socialmedicinsk tidskrifts-

serie, nr. 46, 1985. Stukát, "Vad anser lärare och skolledare integration", iAtt om

undervisa, nr. 1988.

Socialstyrelsen. Handikappreformen. Slutrapport. Stockholm,

1997. SOU 1980:34 Handikappad, Integrerad, Normaliserad,

Utvärderad: delbetänkande från Integrationsutredningen.

Stockholm, 1980.

SOU 1991:78 Krav på förändring synpunkter från psykiskt

störda och anhöriga. Delbetänkande psykiatriav

utredningen. Stockholm, 1991.

SOU 1996:133. Jämställd vård. Olika vård på lika villkor. Stock-

holm, 1996.

1998:16 Databaser, källor, och referenser 143

SOU 1997:51 Brister i fråga om bemötande av

omsorg - en äldre. Delbetänkande av Utredningen om bemötande av

äldre. Socialdepartementet. Stockholm, 1997.

Sundin, B. Individ, institution, ideologi: anstaltens social-

psykologi. Stockholm, Aldus Bonnier, 1980.

Söder, M. Taskinen, Employer, Attitude and Handicap.

Department of Handicap Research, University of Göte-

borg, 1985.

Söder, M. "Förd0m eller ambivalens Värderingar och attityder

till ñlnktionsnedsättning och handikapp" i Social

Forskning, 1990.

nr.

Söderlind, O. Hörselnedsättning, isolering och konflikter. Stock-

holm, 1993.

Tara, A. Community attitudes toward the mentally retarded:

a neighborhood field study. United States International

University, 1985.

Trevelyan, "Rough Justice with Disabilities", i Nursing Times.

49, 1991. Dec, nr. Triandis, H.C. Attitude and Attitude Change. New York: Willey. 1971. Triandis, H.C. Cross-Cultural Studies in Individualism and Collectivism. University of Nebraska Press, Lincoln. 1990.

Tsiantis, "Introduction", i British Journal of Psychiatry, 167,

suppl. 28. 1995. Tvingstedt, A-L. Social conditions of hearing-impaired pupils in regular classes. University of Lund, 1993.

Weinberg, N. "Another perspective: Attitudes of people with disabilities", i Yuker, E.H. ed. Attitudes toward persons with disabilities. New York, Springer. 1988. Westbrook, M.T. et al. "Attitudes towards disabilities in a multicultural society", i Social Science and Medicine, vol. 36, nr. 1993.

Wrenne, H. i Nordqvist, red. Kunskap, känslor, kärlek och kropp. Sexologi Om människor med och utan flmktion-

-

shinder. Handikappinstitutet, 1988.

Wright, B.A. "Attitudes and the fundamental negative bias: Conditions and correlations", i Yuker, E.H. ed. Attitudes

144 Databaser, källor och referenser 1998: 16

toward with disabilities. New York, Springer. persons 1988. Yuker, H.E., Block, J.R., Young, J.H. The measurement

of

attitudes toward disabled Alberton, NY: Human persons. g Resources, 1970. . Yuker, E.H. Attitudes of the General Public toward Handicapped : Individuals. Washington, D.C. White House Conference Ä of Handicapped Individuals. 1976. Yuker, E.H. ed. Attitudes toward with disabilities. New persons

York, Springer. 1988.

Örlegård, A. "Attityder gentemot döva och teckenspråk i äldre

offentliga utredningar och pedagogiska handböcker" i Nordisk tidskrift för dévundervisningen, 1995.

nr.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. . Tänderhelalivet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. — Välfärdensgenusansikte.A. . Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka . processermedexempelfrånhandeln.A. Vårt liv kön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

som . maktdiskurser.A. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A.

Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva . försäkringar.Fi %Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker . ochSystembolagetsprodukturval.S.

Integritet Effektivitet skattebrott.Fi.

- - Campusför konst.U.

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn . inomolikaområden.U.

Självdeklarationochkontrolluppgiñer

förenkladeförfaranden.Fi. - Säkrarekemikaliehantering.Fö .

näringsrättsligafrågor.Fi. . E-pengar- Grönanyckeltal-Indikatorer för ett ekologiskt . hållbartsamhälle.M. o Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom

bemötande personerav medfunktionshinder.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Säkrarekemikaliehantering.I3

Socialdepartementet Tänderhela livet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav Systembolagetsprodukturval.8 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom bemötandeav personermedfimktionshinder.16

Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 Integritet Effektivitet Skattebrott.9

- - Självdeklarationoch kontrolluppgifter

förenkladeförfaranden.12 - E-pengar näringsrättsligafrågor. 14

- Utbildningsdepartementet Campusförkonst10 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inom olika områden.11

Arbetsmarknadsdepartementet Välfärdensgenusansikte.3 Män passaralltid Nivå- och organisationsspecifika processermedexempelfrån handeln.4 Vårt liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty makten dinär Mytenomdetrationella arbetslivetoch detjämställdaSverige.6

Miljödepartementet Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskthållbart samhälle.15

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER v P0s1‘.-mxnss:106 47 STOCKHOLM FAXo8—69o9 91.TIZLEFONIOS-6909; 90 E-PosT:fritzes.order@liber.se F-unn:s INI£xM;TBoKHANDE1.:www.fmzcs,se

ISBN 91-38-20832-6 ISSN0375-250X