SOU 2000:5

Försäkringsmedicinskt centrum utredningar i socialförsäkringens tjänst

Kommittédirektiv

Organisationskommitté med uppdrag att förbereda inrättandet av försäkringsmedicinska center

Dir 1999:30

Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En organisationskommitté tillkallas med uppgift att förbereda inrättandet av försäkringsmedicinska center från och med den 1 januari 2000.

Kommittén skall

• planera för dimensioneringen och bemanningen av den nya organisationen,
• upprätta förslag till mål och verksamhetsidé,
• vidta eventuella utvecklingsinsatser för verksamheten,
• informera försäkringskassorna om verksamheten,
• förbereda att hyresavtal angående lokaler skall kunna träffas,
• klargöra de ekonomiska villkoren för verksamheten,
• redovisa eventuellt behov av ekonomiskt stöd under det inledande skedet, samt
• redovisa förslag till former för stöd av forskning och utveckling.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 4 mars 1999 att till riksdagen överlämna propositionen Försäkringsmedicinska utredningar, m.m. (prop 1998/99:76). I propositionen presenteras förslag till omstrukturering och utveckling av verksamheten vid Riksförsäkringsverkets sjukhus. Förslagen i propositionen bygger i huvudsak på Nytra-utredningens betänkande Försäkringsmedicinskt centrum – En resurs för utredning och metodutveckling (SOU 1997:169). Detta gäller dock inte frågan om huvud-

• Sida 58
•  Original

mannaskapet. Enligt propositionen är avsikten att dela upp ansvaret inför omstruktureringen så att den nya organisationen införs av en organisationskommitté, medan nuvarande bolag m.m. avvecklas av den nuvarande förvaltaren Riksförsäkringsverket. Omstruktureringen av verksamheten föreslås formellt ske den 1 januari 2000 under förutsättning av riksdagens godkännande av förslagen i prop. 1998/99:76. Det är angeläget att börja förbereda genomförandet av de framlagda förslagen snarast möjligt. Regeringen meddelar därför dessa direktiv under förutsättning av att riksdagen i huvudsak godtar de riktlinjer som presenterats.

I propositionen anförs att de allmänna försäkringskassorna bör få fortsatt tillgång till enhetliga och väl definierade försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar. I propositionen anförs vidare att patienter inom den medicinska rehabiliteringen som i dag behandlas vid Riksförsäkringsverkets sjukhus, i stället skall behandlas inom den allmänna hälso- och sjukvården. Anledningen till detta är att verksamheten i framtiden enbart bör inriktas på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar och att försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär skall prioriteras vid de föreslagna försäkringsmedicinska centren.

Verksamhetsansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar föreslås föras över från de bolag som för närvarande förvaltas av Riksförsäkringsverket till en av de allmänna försäkringskassorna. Regeringen har för avsikt att uppdra åt Östergötlands läns allmänna försäkringskassa att från och med den 1 januari 2000 vara huvudman för den planerade verksamheten med försäkringsmedicinska center i Tranås och Nynäshamn.

Östergötlands läns allmänna försäkringskassa skall driva verksamheten som en fristående resultatenhet. Resultatenheten skall bl.a. vara intäktsfinansierad och ha det ekonomiska ansvaret för uppdragen. Samtliga kostnader för verksamheten skall synliggöras, en tydlig prissättning skall utformas och den ekonomiska redovisningen skall läggas upp med hänsyn till detta. Verksamheten skall vidare i ekonomiskt hänseende vara väl skild från den övriga delen av försäkringskassans verksamhet och inte påverka den ekonomiskt. Detta innebär att verksamheten skall anpassas till den efterfrågan som finns av de aktuella utredningsinsatserna. Försäkringskassan blir också ansvarig arbetsgivare för berörd personal vid resultatenheten.

De nuvarande medlen till sjukhusen avseende utredningarna skall omvandlas till medel för köp av försäkringsmedicinska utredningar m.m. för den prioriterade målgruppen och tillföras medlen för köp av arbetslivsinriktad rehabilitering inom utgiftsområde 10 under anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering.

• Sida 59
•  Original

Avsikten är att sälja sjukhusfastigheterna i Tranås och Nynäshamn i samband med att bolagen avvecklas. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa bör hyra de lokaler som behövs för att driva verksamheten till ett marknadsmässigt pris av de nya fastighetsägarna. Badhotellet skall i samband med de föreslagna förändringarna inte tas över av försäkringskassan utan om möjligt drivas i annan regi.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten vid de nybildade försäkringsmedicinska centren skall ges förutsättningar för utveckling. Ett program som utgör underlag för framtida satsningar bör utarbetas. Finansieringskällorna till satsningarna bör kunna vara av flera olika slag. Olika forskningsfinansieringsinstitut bör bli aktuella som stöd vid olika forskningsprojekt. Ett samarbete bör också utvecklas med etablerade universitetsinstitutioner inom området. Medel för utveckling bör inräknas i prissättningen av utredningstjänsterna för att verksamheten skall vara konkurrensneutral.

I propositionen anförs också att om så erfordras bör kostnader som uppstår när den nya verksamheten med försäkringsmedicinska center bildas kunna finansieras via behållningen i folkpensioneringsfonden. Övriga behov och anslagskonsekvenser med anledning av den ändrade verksamhetsinriktningen avser regeringen att klargöra i samband med budgetpropositionen för år 2000.

Uppdraget

Organisationskommittén skall samordna arbetet med bildandet av försäkringsmedicinska center vid Riksförsäkringsverkets nuvarande sjukhus i Tranås och Nynäshamn i enlighet med förslagen i prop. 1998/99:76. Utgångspunkten för arbetet är att huvudmannaskapet för verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar flyttas över till Östergötlands läns allmänna försäkringskassa den 1 januari 2000.

Kommittén skall utarbeta mål och verksamhetsidé för de föreslagna försäkringsmedicinska centren. Verksamhetsutveckling och informationsinsatser om den ombildade verksamheten gentemot övriga allmänna försäkringskassor skall vara organisationskommitténs ansvar fram till dess att Östergötlands läns allmänna försäkringskassa tagit över verksamheten.

Kommittén skall ta fram underlag för bedömningen av vilka resurser som behövs för den nya verksamheten. I detta ligger bl.a. att planera för dimensioneringen och bemanningen av den nya organisationen med beaktande av 6 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

• Sida 60
•  Original

Mot bakgrund av att Östergötlands läns allmänna försäkringskassa blir ansvarig arbetsgivare för berörd personal vid resultatenheten skall kommittén förbereda eventuella personalutvecklingsinsatser. Syftet skall vara att de anställda skall bli väl förtrogna med målen för verksamheten, att goda arbetsförhållanden skapas och att personalens kompetens tas till vara och utvecklas.

Avsikten är att de fastigheter som för närvarande inrymmer Riksförsäkringsverkets sjukhus skall säljas i samband med avvecklingen av de nuvarande bolagen. Avsikten är vidare att Östergötlands läns allmänna försäkringskassa skall upprätta hyresavtal med de nya fastighetsägarna så att verksamheten med försäkringsmedicinska center kan fortsätta i delar av samma fastigheter. Kommittén skall förbereda hyresavtal mellan de nya fastighetsägarna och försäkringskassan.

Kommittén skall också initiera åtgärder som ger ökade förutsättningar för forskning och utveckling i anslutning till de ombildade försäkringsmedicinska centren. Exempelvis skall ett program utarbetas som underlag för framtida satsningar. Vidare bör initiativ tas till utvecklat samarbete med olika etablerade universitetsinstitutioner och forskningsfinansieringsinstitut inom området.

Kommittén skall även föreslå hur medel för utveckling och förbättring av verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar skall kunna räknas in i prissättningen av utredningstjänsterna.

Kommittén skall vidare klargöra de ekonomiska villkoren för verksamheten vid de nybildade försäkringsmedicinska centren. I detta ligger att förbereda de åtgärder som krävs för att verksamheten skall kunna fungera som en fristående resultatenhet inom Östergötlands läns allmänna försäkringskassa från och med den 1 januari 2000. Verksamheten vid centren skall i ekonomiskt hänseende vara intäktsfinansierad och organiseras så att den är väl skild från övriga delar av kassans verksamhet och inte påverka denna. Detta innebär bl.a. att verksamheten skall dimensioneras i enlighet med den efterfrågan som finns av de aktuella utredningarna. Regeringen har aviserat att i budgetpropositionen för år 2000 klargöra vilka behov och övriga anslagskonsekvenser omstruktureringen medför. Kommittén skall därför till Socialdepartementet senast den 12 augusti 1999 redovisa eventuellt behov av ekonomiskt stöd till de nybildade centren under uppbyggnadsskedet samt behov av stöd inom forskning och utveckling.

Riksförsäkringsverket kommer att ges i uppdrag att svara för att vidta de åtgärder som krävs för att bolagen, den medicinska rehabiliteringen och viss personal skall kunna avvecklas. Organisationskommittén skall därför till Riksförsäkringsverket senast den 15 juni 1999 meddela sitt förslag till dimensionering och bemanning och även i övrigt vid

• Sida 61
•  Original

behov samordna sin arbetsplanering med Riksförsäkringsverket. Kommittén skall också beakta riksdagens behandling av och ställningstagande till prop.1998/99:76, Försäkringsmedicinska utredningar m.m.

Organisationskommitténs arbete skall avslutas före den 1 februari 2000 och i samband med detta skall kommittén till Socialdepartementet överlämna en rapport med en beskrivning av genomförda åtgärder och initiativ.

(Socialdepartementet)

• Sida 63
•  Original

Dimensionering och bemanning av Försäkringsmedicinska center

FMC-UTREDNINGEN S 1999:03 1999-06-15

Riksförsäkringsverket För kännedom: 103 51 Stockholm Socialdepartementet Sören Olofsson

1 Inledning

Undertecknad av regeringen förordnad särskild utredare för Organisationskommittén (S 1999:03) med uppdrag att förbereda inrättandet av försäkringsmedicinska center, redovisar härmed kommitténs förslag till dimensionering och bemanning samt de bakomliggande faktorerna för dessa. Som särskild utredare har jag förankrat bedömningarna med utsedda sakkunniga i kommittén.

Den tid som har stått till förfogande för bedömningarna och framtagande av förslag har från det att kommitténs arbete startade varit knappt tilltagen eller mer konkret uttryckt en och en halv månad. Till grund för bedömningarna har följande underlag och utgångspunkter förelegat:

• NYTRA-utredningen (SOU 1997:169)
• Regeringen proposition 1998/99:76
• Socialförsäkringsutskottets betänkande 1998/99:SfU 8
• Statistikunderlag från RFV:s sjukhus i Nynäshamn och Tranås
• Pågående utvecklings- och planeringsarbete vid sjukhusen
• Kommitténs uppfattning om verksamhetens inriktning vad avser utredningarna

Parallellt med kommitténs uppdrag har Riksförsäkringsverket i uppdrag att utarbeta kvalitetskrav avseende försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar. Dessa kvalitetskrav har direkt bäring på den kommande verksamheten vid försäkringsmedicinska center (FMC). Då något underlag ännu inte föreligger från RFV i

• Sida 64
•  Original

dessa delar har kvalitetskravens effekter på centren naturligen inte kunnat beaktas i kommitténs bedömningar och förslag.

NYTRA-utredningen genomförde en enkät med inriktning på att få kassornas bedömning av behov av de insatser som RFV:s sjukhus levererade. Jämfört med de villkor under vilka FMC kommer att verka kan de underlag och bedömningar som NYTRA-utredningen kom fram till, inte utan vidare tas till intäkt för dagens behov och efterfrågan riktad mot FMC. Kommittén avser att snarast efter sommaren genomföra en marknadsundersökning riktad gentemot kassorna för att få kassornas bedömningar utifrån de nya förutsättningarna, d.v.s. kassorna köper tjänsterna/ utredningarna på en för FMC konkurrensutsatt marknad.

2 Allmäna förutsättningar om försäkringsmedicinska utredningar, arbetlivsinriktade rehabiliteringsutredningar och målgrupp

Av uttalanden i proposition 1998/99:76 framgår att det ofta är svårt att dra en skarp gräns mellan olika typer av medicinska-, försäkringsmedicinska- och arbetslivinriktade rehabiliteringsutredningar. Det konstateras att gränsen mellan dessa bör sättas utifrån ändamålet med remissen. Detta kommer att ställa krav på en hög beställarkompetens hos kunderna, d.v.s försäkringskassorna men även krav på en utvecklad dialog mellan kund och leverantör när ett behov av utredning initieras gentemot FMC. Därvid bedömer kommittén det som viktigt att det inom FMC:s kärnverksamhet finns en god insikt om vad de socialförsäkringsrättsliga reglerna ställer för krav på utredningarnas innehåll.

Propositionen ger följande allmänt hållna definitioner av de två senare slagen av utredningar:

Försäkringsmedicinsk utredning

Med försäkringsmedicinsk utredning avses en medicinsk utredning som är kopplad till socialförsäkringens regler. Kopplingen sker för att bedöma om en försäkrad på grund av nedsatt arbetsförmåga har rätt till ersättning, t.ex. sjukpenning, sjukbidrag eller förtidspension. En försäkringsmedicinsk utredning avser ofta försäkrade som har en mångfacetterad livssituation där inte bara sjukdom, diagnos och funktionsnedsättning är avgörande för bedömningen.

• Sida 65
•  Original

Arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning

En arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning innebär att utreda vilken arbetsförmåga som föreligger eller kan åstadkommas, hur denna kan tillvaratas och hur man skall finna ett lämpligt åtgärdsprogram i form av utbildningar, arbetsinnehåll m.m.

Målgrupp för utredningarna

För att i sammanhanget tydliggöra vad som kännetecknar de personer som avses komma att bli föremål för utredningar vid FMC redovisas också följande utdrag ur propositionen:

Försäkringskassorna har därutöver behov av helhetsbedömningar som avser försäkrade som ofta har en mångfacetterad livssituation genom att bl.a. vara sjukskrivna under långa perioder och där inte enbart sjukdom, diagnos och funktionsnedsättning är avgörande för prognosen. Nedsatt arbetsförmåga orsakas i många fall av en blandning av medicinska, psykologiska och sociala problem. Patienter med psykosociala problem uppvisar ofta en heterogen bild med en blandning av somatiska, psykologiska och psykosociala problem vilka ofta uttrycks genom en diffus symtombild.

2.1 Kommitténs arbete med definiering av verksamheten och utredningarna

Kommittén har som en grund för uppgiften att redovisa förslag till dimensionering och bemanning av centren, påbörjat ett arbete med att precisera verksamhetens inriktning, definiera vilka slag av utredningar som skall utföras vid centren och vad de skall kännetecknas av, utöver att de skall ha en hög kvalitét.

Att definiera innehållet i utredningarna och utarbeta programbeskrivningar samt metodik för dessa kommer att bli en central och kontinuerlig uppgift för kommitténs fortsatta arbete. Detta arbete kommer att utföras i nära samarbete med personal från RFV:s sjukhus. Den erfarenhet som finns vid sjukhusen genom den s.k. STRUT-metoden (strukturerad rehabiliteringsutredning) är därvid viktig i den fortsatta ombildnings- och utvecklingsprocessen, liksom vad som kommer fram som resultat från RFV:s kvalitetsuppdrag. I det följande redovisas kommitténs principiella syn på verksamhetsinriktning och styrande förutsättningar för utredningarna.

• Sida 66
•  Original

3 Verksamhetsinriktning

Verksamheten vid FMC kommer vid en jämförelse med dagens verksamhet vid sjukhusen att få en ny inriktning. Den avgörande skillnaden ligger i FMC:s tydliga inriktning på utredningsverksamhet. FMC skall utreda särskilt svåra och komplexa ärenden där föreliggande medicinska underlag av kassorna inte kan användas som underlag för en försäkringsmedicinsk och försäkringsjuridisk bedömning, utan kräver tillgång till den särskilda och unika kompetens som kommer att finnas vid FMC.

1. Verksamheten skall inriktas på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar där försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär prioriteras.

2. Verksamheten skall bidra till att skapa förutsättningar för en rättvis, objektiv och förutsägbar rättstillämpning.

3. Verksamheten skall präglas av en välstrukturerad arbetsmodell med täckning för de två huvudslagen av utredningar.

4. Verksamheten skall kännetecknas av en hög och bred kompetens genom i huvudsak egna resurser som vid behov kan kompletteras med externa konsultresurser. En hög etik och en helhetssyn på människan skall prägla verksamhetsutövningen vid FMC.

5. Verksamheten skall svara för metodutveckling och kunskapsöverföring som anknyter till verksamhetens målgrupp.

6. Verksamheten skall svara för forskning inom området.

7. Verksamheten, vilken kommer att bedrivas på en konkurrensutsatt marknad skall präglas av en aktiv dialog med FMC:s kunder.

8. Verksamheten skall stå under tillsyn av Riksförsäkringsverket och är därför inte att se som medicinsk verksamhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen. För de enskilda legitimerade yrkesutövarna i kärnverksamheten har Socialstyrelsen att utöva tillsynen.

Inom ramen för kommitténs fortsatta arbete med ombildningen och i nära samarbete med sjukhusen kommer ett programutvecklings- och målformuleringsarbete att initieras. Genom detta läggs grunden för att bedöma kompetensutvecklingsbehoven. Förslagen till verksamhetsmål kommer även att processas med representanter för försäkringskassorna. Ett nätverk av försäkringschefer har knutits till kommittén som även skall involveras vid framtagande av en informationsplan samt uppläggningen av den inledningsvis nämnda marknadsundersökningen gentemot kassorna. Kommittén har även för avsikt att knyta till sig en grupp av försäkringsläkare för att med dessa föra en dialog i frågor som rör verksamhetsutformningen.

• Sida 67
•  Original

4 Utredningarna

Samtliga slag av utredningar som genomförs vid FMC skall följa en strukturerad modell som täcker såväl försäkringsmedicinska utredningar (FMU) som arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU). Detta innebär att när en försäkringsmedicinsk utredning genomförts vid centret enligt en definierad modell för dessa utredningar, skall den kunna följas av en strukturerad arbetslivsinriktad utredning som naturligen kan utgå från den förra utredningens resultat. En översättningsbarhet skall således finnas mellan FMU och ARU.

Generellt gäller att utredningarna skall vara fokuserade på funktionsförmåga hos individen och att det förutsätts att den medicinska utredningen är klar vad avser diagnossättning.

Kommittén har följande uppfattning om utredningarnas inriktning inför det fortsatta utvecklingsarbetet.

4.1 Försäkringsmedicinska utredningar (FMU)

Inom området för försäkringsmedicinska utredningar skall förekomma grundutredningar samt vid behov kompletterande fördjupade utredningar. Utredningarnas allmänna inriktning är att de skall beskriva och bedöma sambandet mellan objektiva medicinska fynd och upplevd funktionsnedsättning. Utgångspunkten för bedömningarna är socialförsäkringens regelverk. Den inom RFV:s sjukhus i dag etablerade metodiken STRUT utgör grunden för utredningarna men behöver utvecklas ytterligare.

Försäkringsmedicinsk utredning skall som regel starta med en grundutredning såvida inte dialogen mellan FMC och kassan redan i samband förfrågningsunderlaget (tidigare ”remiss”) skulle ge vid handen att en fördjupad utredning uppenbarligen krävs.

Kommittén har uppfattningen att utredningstidernas längd kan och måste kortas ned. Den s.k. värdeskapande tiden under den tid som den försäkrade är föremål för utredning måste öka. Vi har för dagen inte förutsättningar att kunna precisera grundutredningarnas respektive de fördjupade utredningarnas längd i tid, utan detta måste bli föremål för ytterligare överväganden och detta i nära samverkan med sjukhusen.

4.1.1 Grundutredning

Grundutredningen föreslås i nuläget utgå från STRUT-konceptet och skall belysa individens nedsatta funktion och förmåga relaterad till en föreliggande sjukdom. Utredningstypen/formen skall vara strukturerad

• Sida 68
•  Original

och belysa föreliggande sjukdom och dess följder, analysera hinder (såväl individrelaterade som omgivningsrelaterade) samt ge tydliga bedömningar vad gäller möjlig arbetsförmåga.

4.1.2 Fördjupad utredning

Den fördjupade utredningen aktualiseras när grundutredningen visat behov av en sådan, t.ex. när kvarstående oklarheter om orsaken till diskrepans mellan objektiva fynd och upplevd funktionsnedsättning föreligger.

4.2 Arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU)

I arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning skall med strukturerad metodik den försäkrades resurser och tillgångar bedömas utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv samt ge rekommendation om på vilket sätt denna arbetsförmåga kan tillvaratas och uppnås. Utredningen skall således vara ett instrument som ger vägledning inför det fortsatta arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet på den försäkrades hemort.

4.3 Kompetensinrikting

I anledning av den fokusering som utredningarna (försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar) skall ha, är det kommitténs uppfattning att vissa slag av kompetenser inom centren behöver utvecklas och förstärkas. Samhällsutvecklingen parad med tillitsbristsjukdomarnas ökade förekomst innebär att en öppenhet måste finnas inom FMC till breddad eller ändrad kompetens i teamen. Kommittén ser i dag som exempel på sådana kompetenser beteendevetenskap, psykiatri, och arbetslivs-/arbetsmarknadskunskap.

5 Dimensionering och bemanning

Baserat på ovanstående redovisning av FMC:s inriktning och följande omständigheter redovisar kommittén sitt förslag till dimensionering och bemanning av såväl kärnverksamheten (teamen) som stöd- och lokala ledningsfunktioner. Beträffande basresurser för forskningsverksamheten återkommer kommittén i samband med den redovisning som skall ske till Socialdepartementet senast den 12 augusti i frågor som rör FMC:s behov av ekonomiskt stöd under uppbyggnadsskedet.

• Sida 69
•  Original

• Behov och efterfrågan. De nya förutsättningarna för verksamheten gör att nuvarande volymer av utredningar vid sjukhusen inte utan vidare kan läggas till grund för dimensioneringen utan en kompletterande marknadsundersökning behöver genomföras, vilket kommittén har för avsikt att genomföra efter sommaren. Kommitténs bedömning är att de styrande kriterierna för kassornas agerande på en konkurrensutsatt marknad vid köp av de aktuella utredningarna, kommer att baseras på pris, kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet.
• Prissättning och konkurrens. Prissättningen är en faktor för den efterfrågan som kommer att riktas till FMC. Prissättningen kommer inte att kunna föreligga förrän i slutet av 1999. Vilken konkurrens som kan finnas på marknaden är f.n. heller inte känt.
• Affärsmässiga förutsättningar. De affärsmässiga förutsättningarna i meningen vilket ekonomiskt stöd alternativt garantier som FMC kan komma att åtnjuta under uppbyggnadsskedet kommer att klargöras först genom årets budgetproposition.
• Regionalisering. Dimensioneringen av FMC måste avvägas mot en kommande regionalisering, vilket är en utvecklingsprocess som ansvarsmässigt ligger på Försäkringskassan Östergötland och där klarhet inte bedöms komma att föreligga under kommitténs utredningstid.
• Sårbarhetsaspekter. För få team ger sårbarhetsaspekter i situationer av icke förutsägbar ledighet till följd av sjukdom, tjänstledighet eller annan liknande orsak.
• Volymer vid sjukhusen m.m. Vid tolkning och analys av statistik över produktionen samt inkommande remisser föreligger vissa svårigheter eftersom de båda sjukhusen inte har identisk statistikföring. Det finns inte heller en direkt översättningsbarhet mellan dagens typ av utredningar jämfört med vad som, enligt de intentioner som kommittén ger uttryck för, skall utföras vid de nybildade centren. Produktionskapaciteten har uppgetts ligga på ca 2.500 utredningar per år vad avser det slag av utredningar som är relevanta att ta som utgångspunkt vid en framtidsbedömning. Antalet inkommande remisser har ökat, varför det f.n. finns väntetider på 2 – 6 månader beroende på vad för slag av utredning remissen rör.

Från NYTRA-utredningens sida redovisades att ett team med ansvar för tidiga grundutredningar beräknas ha en kapacitet av 200 utredningar per år. Som tidigare sagts är det kommitténs uppfattning, vilken även stöds från sjukhussidan, att utredningstiderna skall kunna förkortas.

• Sida 70
•  Original

5.1 Kommitténs bedömning av volymer och kapacitet vid FMC

Med utgångspunkt i att utredningstiderna kommer att kunna förkortas och jämfört med ovan nämnda bedömning om utredningskapacitet per team förväntar sig kommittén en betydande kapacitetsökning per utredningsteam. Ett antagande om en minst femtioprocentig volymsökning finner kommittén vara realistisk i sammanhanget, vilket skulle ge en produktion om minst 300 utredningar per team och år.

5.2 Kärnverksamheten

5.2.1 Antalet team och dess inriktning

För försäkringsmedicinska utredningar skall det totalt finnas sju team, varav tre i Nynäshamn och fyra i Tranås. Motivet för att i Tranås bemanna ytterligare ett team jämfört med Nynäshamn, utgår från bedömningen att en på sikt kommande regionalisering i landet, behöver byggas upp och stödjas av kunskap och erfarenhet från ett av centren. Tranås har därvid bedömts som lämpligast eftersom STRUT-konceptet härleder sitt ursprung därifrån och även har kvalitetscertifierats vid sjukhuset.

För arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar skall det finnas ett team på vardera centerort.

Teamen avses inte per definition bli diagnosgruppsinriktade utan skall kunna arbeta med såväl grundutredningar som fördjupade utredningar. Hur rörligheten och sammansättningen i de två typerna av team skall utformas är frågor för den fortsatta ombildningsprocessen. Kommittén avser som redan antytts att snarast efter sommaren etablera ett antal projekt för såväl program- som kompetensutveckling och där även mer konkreta organisationsfrågor för kärnverksamheten bedöms få sin lösning.

Med utgångspunkt i det antal team som kommittén föreslår samt den på sikt förväntade kapacitetsökningen av antalet utredningar per team, är det kommitténs bedömning att en årskapacitet vid centren om minst 2.700 utredningar kommer att föreligga. Denna nivå kan jämföras med uttalanden i proposition 1998/99:76 (sid 12) om att försäkringskassorna under 1998 av RFV:s sjukhus tillhandahölls försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar för cirka 2.700 försäkrade. I propositionen uttalades vidare att det även framöver finns ett behov av att behålla dessa insatser. Kapacitetsbedömningen kan även jämföras med uppgifter om nuvarande nivå på antalet inkommande remisser till sjukhusen, vilket vid en jämförelse mellan 1998 och 1999 indikerar en relativt kraftig ökning. Inkomna remisser vad avser s.k.

• Sida 71
•  Original

allmänna utredningar och grundutredningar t.o.m. maj månad i år svarar mot en årsvolym om cirka 3.200 utredningar.

5.2.1.1 Teamens sammansättning och dimensionering

Teamen förusätts bemannas enligt följande och där bemanningen är uttryckt som en årsarbetare per yrkeskategori/funktion.

Teamledare/samordnare (gärna med bakgrund som företagssköterska eller liknande)

1

Läkare

1

Psykolog

1

Socionom

1

Sjukgymnast/ergonom

1

Arbetsterapeut

1

Totalt:

6

Beträffande ARU-teamen gäller i stället för arbetsterapeut att arbetsmarknadskompetens skall ingå.

Kommittén bedömer att utöver ovan nämnda kompetenser skall en årsarbetare per centerort med friskvårdkompetens/livsstilsfrågor stödja teamen.

Totalt ger detta beträffande resurser direkt i kärnverksamheten 56 årsarbetare, varav 31 i Tranås och 25 i Nynäshamn.

5.3 Administrativa stödfunktioner

De direkta stödfunktioner som teamen bedöms behöva i centren rör följande områden:

• Patientadministration
• Ekonomiadministration
• Personaladministration (löneadministration och liknande)
• Övrigt administrativt stöd till teamen

Kommittén har f.n. inte förutsättningar att kunna bedöma hur de administrativa funktionerna lokalt kan organiseras och integreras med varandra. I syfte att få en jämn arbetsfördelning över tiden och med hänsyn till sårbarheten är dock en integrering av de administrativa uppgifterna en utgångspunkt. En omständighet att beakta vid utformningen är också om något av centren kan ta helhetsansvaret för vissa funktioner,

• Sida 72
•  Original

ex.vis personal- respektive ekonomiadministration. Detta är frågor som måste bli föremål för fördjupad analys.

Vad gäller de administrativa funktionerna enligt ovan bedöms dessa svara mot sammantaget sju årsarbetare. En viss osäkerhet finns vad gäller de ekonomi- och personaladministrativa funktionernas organisering med hänsyn till vilka administrativa stödsystem som på lite längre sikt kommer att användas. Ett utredningsarbete i dessa frågor har påbörjats inom kommittén. Vad gäller patientadministrationen med förfrågningar/köp från kassorna så är det ett område som kommer att utredas med inriktningen att nyttja möjligheterna till elektronisk hantering

Resursstöd i form av boende och mat är tjänster som FMC avses upphandla.

Beroende på hur ledningsfunktionerna på sikt organiseras vad avser informations- och marknadsföring kan ev. sådan kompetens också komma att läggas vid centren eller något av centren.

5.4 Ledningsfunktioner

FMC kommer att bedrivas som en resultatenhet inom Försäkringskassan Östergötland och är därmed underställd kassans styrelse och direktör. Den närmare organiseringen av det operativa ledningsansvaret är explicit inte en fråga för organisationskommittén att ta ställning till även om dessa frågor diskuterats.

Det sammanhållna ansvaret för FMC som resultatenhet och affärsverksamhet kan antas komma att utövas av en affärsområdeschef eller liknande med resultatansvar. De funktioner som bedöms komma att inrymmas i ledningsfunktionen är sådana områden som rör information, marknadsföring, kundansvar, kvalitetssäkring, controller och forskning.

Ekonomi- och personalstrategiska frågor bedöms kunna stödjas genom kassans ordinarie funktioner.

Verksamheten lokalt vid centren har behov av en lokalt verksamhetsansvarig, liknande dagens platschefer vid sjukhusen.

5.5 Bemanningen på centerorterna i sammanfattning

Baserat på ovanstående bedömning och förslag framträder följande lokala bemaning per centerort.

• Sida 73
•  Original

TRANÅS NYNÄSHAMN

Teamen

31

25

Adm. stödfunktioner

4

3

Ledning

1

1

Totalt:

36

29

Kommentar: Beroende på hur de administrativa stödfunktionerna organiseras så påverkar detta fördelningen mellan centren.

6 Fortsatta ombildningsprocessen

Som tidigare nämnts har dimensionerings-, bemannings- och organisationsfrågorna i flera avseenden en koppling till frågor som ligger framöver i kommitténs arbete. Baserat på de styrande förutsättningar som bl.a. följer av vad som kommittén redovisat i denna skrivelse, samt vad som krävs för att ombildningen skall resultera i en kvalitativ leverantörsorganisation visavi kassorna, kommer ett antal delprojekt under kommitténs ledning att starta snarast möjligt. För att nå ett bra resultat inom de olika men överlappande områdena kommer den erfarenhet och kunskap som idag finns hos personer vid sjukhusen att bli involverade i det operativa ombildningsarbetet. Kommittén kommer givetvis också inom de områden som direkt berör kassorna att föra en dialog med dessa. De projektområden som planeras är följande:

• Program- och metodutveckling
• Kompetensutveckling
• Ekonomiadministration
• Personaladministration
• Patientadministration/Rutiner FMC-FK
• Information och marknadsföring
• Forskning
• Lokaler/Boende/Mat

Med vänlig hälsning

Roland Nilsson

Rolf Bergman

• Sida 75
•  Original

Redovisning av ekonomiska förutsättningar m.m. för verksamhet vid Försäkringsmedicinska center (FMC)

FMC-UTREDNINGEN S 1999:03 1999-08-12

Socialdepartementet 103 33 Stockholm

1 Sammanfattning

Organisationskommittén (S 1999:03) med uppdrag att förbereda inrättandet av försäkrings-medicinska center redovisar i denna skrivelse sina förslag till ekonomiska förutsättningar och villkor. Inledningsvis redovisas dock vissa frågor som har med själva verksamhetsutformningen att göra.

1.1 Verksamhetsutformning

Ombildningsarbetet

Utredningen har tidigare i skrivelse till riksförsäkringsverket (RFV) med koppling till dess avvecklingsuppdrag redovisat sin uppfattning vad avser bemanning samt dimensionering av FMC. I det sammanhanget har även verksamhetsinriktningen redovisats.

Ett relativt omfattande arbete återstår för det konkreta ombildningsarbetet. Ett antal arbetsområden har identifierats och delprojekt är under bildande för dessa uppgifter. Därvid kommer kompetens och erfarenheter vid sjukhusen att tillvaratas liksom att en nära dialog med försäkringskassorna kommer att föras.

Verksamhetsinriktningen vid FMC

• Verksamhetsgrenarna består av utredningsverksamhet, forskning samt på sikt kunskapsförmedling.
• Verksamhetsinriktningen presenteras på en övergripande nivå i åtta punkter.
• Verksamheten är i huvudsak intäktsfinansierad.

• Sida 76
•  Original

Utredningsverksamheten

• Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU) för personer med sammansatta och svårbedömda besvär prioriteras
• Kvalitén i utredningarna skall säkerställa en rättvis, objektiv och förutsägbar rättstillämpning
• Finansiering sker via avgiftsintäkter genom köp från försäkringskassorna på en konkurrensutsatt marknad
• Tillkommande medel för köp av FMU och ARU tillförs försäkringskassornas nuvarande medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m.
• Vid köp av av utredningar skall försäkringskassorna beakta de kvalitetskrav som utarbetas av RFV vad avser FMU och ARU.

Forskning

• Forskningen skall tjäna socialförsäkringens uppgifter
• Målet med forskningen är att garantera en långsiktig uppbyggnad av forskningsresultat inom ohälsoområdet för försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär
• En basresurs för forskningsverksamheten skall finnas vid FMC
• En övergripande forskningsinriktning och dess organisering redovisas
• Forskningsprogram tas fram och redovisas i kommitténs slutrapport
• Basresursen finansieras genom anslag medan forskningsprojekt finansieras på traditionellt sätt genom forskningsråd etc. RFV:s forskningsanslag bör naturligen komma till nytta för FMC-anknuten forskning.
• Till forskningsverksamheten knyts en styrgrupp och expertgrupp
• Nätverk för kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad föreslås bli uppbyggd

Kunskapsförmedling

• I syfte att förmedla värdefull kunskap till intressenter med ansvar inom ohälsoområdet utvecklas på sikt denna tredje verksamhetsgren
• Finansiering sker genom intäktsfinansiering

• Sida 77
•  Original

1.2 Ekonomiska förutsättningar/villkor

Affärsmässiga förutsättningar

• Behovet och efterfrågan riktad mot FMC vad avser FMU och ARU på en konkurrensutsatt marknad utgör en osäkerhetsfaktor
• Marknadsföring gentemot försäkringskassorna om FMC:s verksamhet är en uppgift av stor betydelse
• RFV:s kvalitetskrav på utredningarna behöver föreligga före uppstarten av FMC:s verksamhet
• Regionalisering av FMC är en förutsättning för att kunna tillgodose behovet av utredningar hos landets samtliga försäkringskassor. Kommittén lägger förslag till Försäkringskassan Östergötland om den fortsatta inriktningen och ekonomiska förutsättningar

Prissättning av utredningstjänsterna

• Prissättningskalkylen utgår från en stabil nivå under de tre första verksamhetsåren
• Kalkylen baserar sig på att FMC inledningsvis kommer att ha en produktionskapacitet per år om cirka 1 800 – 2 000 utredningar men som på sikt kommer att kunna ökas till en nivå om 2.700 utredningar.

Särskilt stöd under uppbyggnadsskedet m.m.

FMC skall fungera som en resultatenhet inom Försäkringskassan Östergötland. Detta kräver en tydlighet om vilka medel som adresseras till FMC-verksamheten respektive till Försäkringskassan Östergötland i övrigt.

• Behov av ett successivt nedtrappat ekonomiskt stöd bedöms föreligga under en treårsperiod
• Behovet av ekonomiskt stöd har bedömts till 18, 11 respektive 6 Mkr för åren 2000, 2001 respektive 2002 och bör tas från de 170 Mkr under anslaget A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
• Behovet av ekonomiskt stöd för basresurs inom forskningsverksamheten har bedömts till 2 Mkr årligen
• Behovet av likviditet genom en kredit på räntekontot har bedömts till 13 Mkr för år 2000.
• Behovet av låneram för investeringar har bedömts till 5 Mkr för år 2000.

• Sida 78
•  Original

• Behovet av ekonomiskt stöd under ett inledande skede för regionalisering har bedömts till 15 Mkr årligen och medel bör reserveras från folkpensioneringsfonden alternativt av de 170 Mkr
• För en ev. avveckling av FMC-verksamheten bör hela eller delar av folkpensioneringsfonden kunna tas i anspråk.

2 Inledning

Regeringen har i kommittédirektiv 1999:30 givit kommittén i uppdrag att bland annat:

• Klargöra de ekonomiska villkoren för verksamheten.
• Redovisa eventuella behov av ekonomiskt stöd under det inledande skedet.
• Redovisa förslag till former för stöd av forskning och utveckling.

Genom denna skrivelse redovisar organisationskommittén sin uppfattning i de aktuella frågorna samt lägger förslag på lösningar i finansiella avseenden

Förslag på verksamhetsmål av inriktningskaraktär redovisas också i denna skrivelse för verksamhetens olika delar. Därutöver redovisas förslag i andra centrala avseenden inom respektive verksamhetsdel i FMCverksamheten. Under hösten kommer kommittén framför allt att arbeta med följande centrala frågor:

• Utformning av konkreta verksamhetsmål
• Programutveckling
• Metodutveckling

Därutöver har ett antal arbetsområden/delprojekt definierats inom bl.a. följande områden

• Försäkringsmedicinsk administration/Rutiner FMC-FK
• Information och marknadsföring
• Forskning
• Ekonomiadministration
• Personaladministration
• Lokaler/Boende/Kost

Arbetet kommer att bedrivas på ett sådant sätt att kunskap och erfarenheter från sjukhusen tas tillvara samt att en nära dialog med försäkringskassorna kommer att föras.Med de sistnämnda har kommittén

• Sida 79
•  Original

genom skilda nätverksgrupper, bestående av försäkringsöverläkare respektive försäkringschefer redan påbörjat en dialog. Kommittén har som utgångspunkt att de kvalitetskrav på utredningarna som utarbetas av RFV kommer att kunna beaktas i det ovan nämnda utvecklingsarbetet inom kärnverksamheten, d.v.s. FMU och ARU.

3 Utgångspunkter

Skrivelsen utgår från de förutsättningar som angetts i direktiven för kommittén samt de bedömningar som kommittén tidigare har gjort i samband med dimensionering och bemanning av FMC, vilket redovisats genom skrivelse till RFV per den 15 juni 1999. De centrala utgångspunkterna för den ombildade verksamheten är följande:

• Verksamheten vid FMC ska fr.o.m. den 1 januari 2000 bedrivas som en egen resultatenhet inom Försäkringskassan Östergötland.
• Omfattning av verksamheten ska styras av efterfrågan från landets försäkringskassor.
• Verksamheten ska intäktsfinansieras.
• Kvalitetsnormer för försäkringskassornas arbete utarbetas av RFV, vilka behöver föreligga på i vart fall en grundläggande nivå till kommande årsskifte.
• FMC följer de ekonomiadministrativa regler som gäller för statlig verksamhet och för försäkringskassorna särskilt.

4 Verksamhetens indelning för styrning och uppföljning

FMC:s kärnverksamhet består av de försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU) som produceras på en konkurrensutsatt marknad och som säljs till försäkringskassorna. Därutöver kommer en forskningsverksamhet att finnas. På sikt har kommittén bedömt att även kunskapsförmedling visavi olika avnämare är motiverad och möjlig att utveckla inom FMC. Kommittén har funnit det lämpligt att låta dessa sinsemellan beroende, men olika arbetsprocesserna, utgöra FMC:s verksamhetsgrenar.

• Sida 80
•  Original

Förslag: FMC:s samlade verksamhet utgör ett resultatområde. FMC:s verksamhetsgrenar avspeglar de inledningsvis två huvudsakliga processer i vilka verksamheten bedrivs. Dessa är:

Utredningar

Forskning På sikt utvecklas det tredje resultatområdet Kunskapsförmedling.

Förslaget baseras på de bedömningar som redovisats i kommitténs skrivelse till RFV den 15 juni 1999, i vilken inriktningen på FMCs verksamhet definierats på en övergripande nivå enligt följande:

Verksamheten vid FMC kommer vid en jämförelse med dagens verksamhet vid sjukhusen att få en ny inriktning. Den avgörande skillnaden ligger i FMC:s tydliga inriktning på utredningsverksamhet. FMC skall utreda särskilt svåra och komplexa ärenden där föreliggande medicinska underlag av kassorna inte kan användas som underlag för en försäkringsmedicinsk och försäkringsjuridisk bedömning, utan kräver tillgång till den särskilda och unika kompetens som kommer att finnas vid FMC.

1. Verksamheten skall inriktas på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar där försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär prioriteras.

2. Verksamheten skall bidra till att skapa förutsättningar för en rättvis, objektiv och förutsägbar rättstillämpning.

3. Verksamheten skall präglas av en välstrukturerad arbetsmodell med täckning för de två huvudslagen av utredningar.

4. Verksamheten skall kännetecknas av en hög och bred kompetens genom i huvudsak egna resurser som vid behov kan kompletteras med externa konsultresurser. En hög etik och en helhetssyn på människan skall prägla verksamhetsutövningen vid FMC.

5. Verksamheten skall svara för metodutveckling och kunskapsöverföring som anknyter till verksamhetens målgrupp.

6. Verksamheten skall svara för forskning inom området.

7. Verksamheten, vilken kommer att bedrivas på en konkurrensutsatt marknad skall präglas av en aktiv dialog med FMC:s kunder.

8. Verksamheten skall stå under tillsyn av Riksförsäkringsverket och är därför inte att se som medicinsk verksamhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen. För de enskilda legitimerade yrkesutövarna i kärnverksamheten har Socialstyrelsen att utöva tillsynen.

• Sida 81
•  Original

Som en konsekvens av att FMC:s verksamhet utgör ett resultatområde följer krav att särredovisa verksamheten i försäkringskassans årsredovisning¹. Det ställer också krav på redovisning och uppföljningssystem som ger underlag för en rättvisande prissättning. I huvudsak kan verksamheten och hur den är tänkt att finansieras illustreras genom nedanstående sammanfattande tabell.

Verksamhetsgren Finansiering

Utredning Intäktsfinansierad Forskning Basresurs – anslagsfinansierad. Forskningsprojekt – medel från externa forskningsfonder m.m. Kunskapsförmedling (utvecklas på sikt)

Intäktsfinansierad

I bilaga till denna skrivelse redovisas en sammanfattande bild av resurser och finansiering för FMC sedd som en helhet.

5 Verksamhetsgren Utredningar

Förslag till verksamhetsmål:

att tillgodose försäkringskassornas behov av försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar med en prioritering av försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär. Verksamheten ska vila på en god etisk grund, utifrån en helhetssyn på människan och ge underlag för en rättvis, objektiv och förutsägbar tillämpning av socialförsäkringslagstiftningen.

Utredningar utgör kärnverksamheten vid FMC. Generellt gäller att utredningarna skall vara fokuserade på funktionsförmåga hos individen och att den medicinska utredningen är klar vad avser diagnossättning. Vidare slås fast i kommitténs skrivelse till RFV att samtliga slag av utredningar som genomförs vid FMC skall följa en strukturerad modell som täcker såväl försäkringsmedicinska utredningar (FMU) som arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU). Detta innebär att när en försäkringsmedicinsk utredning genomförts vid centret enligt en definierad modell för dessa utredningar, skall den kunna följas av en

• Sida 82
•  Original

strukturerad arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning som naturligen kan utgå från den förra utredningens resultat. En översättningsbarhet skall således finnas mellan FMU och ARU.

Baserat på de analyser som kommittén gjort av nuvarande verksamhet vid sjukhusen jämfört med den nya inriktningen och i anslutning till dimensionerings- och bemanningsfrågorna finner kommittén det motiverat att slå fast följande:

• Det finns i de olika slag av utredningar som utförs vid sjukhusen inslag som kommer att inrymmas i FMU respektive ARU.
• Det finns betydande inslag av medicinsk verksamhet i form av medicinsk utredning, behandling och rehabilitering som inte längre skall vara delar av den nya verksamheten.
• Den nya verksamheten kommer inte att präglas av en diagnosgruppsindelning utan de utvecklade utredningsmodellerna skall kunna appliceras (helt eller delvis) på samtliga utredningsärenden.
• Den nya verksamheten har sitt fokus på utredningar av nedsatt funktions-/arbetsförmåga samt rehabiliteringspotential, baserat på befintliga medicinska och andra underlag som försäkringskassorna givit in som underlag för den efterfrågade utredningen.
• Vid förfrågningar och inför köp av utredningstjänst vid FMC måste såväl försäkringskassorna som FMC vara mer precisa i vad för typ av utredning som skall genomföras. Detta förutsätter en aktiv och öppen dialog med tydliga och ömsesidiga kravställningar.

I utredningsverksamheten ska inrymmas sådan kompetens- och metodutveckling som behövs för att FMC ska kunna uppnå sina mål över tiden. En aktiv dialog med FMC:s kunder ger förutsättningar för att kontinuerligt anpassa och utveckla tjänsteutbudet till efterfrågan. Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll ska vara en del i den dagliga verksamheten i syfte att nå rätt kvalitet i resultaten.

• Sida 83
•  Original

5.1 Finansiering

Förslag:

Utredningsverksamheten finansieras med avgiftsintäkter ² . Det betyder att tjänsterna levereras till ett pris och med ett innehåll och en sådan kvalitet att efterfrågan tillgodoses och verksamhetens samtliga kostnader finansieras

Tillkommande medel för FMU och ARU läggs ihop med de medel som försäkringskassorna i dag disponerar för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m.

Försäkringskassorna tillförs medel genom anslag för "Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m m" för att kunna upphandla utredningstjänster samtidigt som verksamheten vid FMC intäktsfinansieras och likställs med uppdragsverksamhet³. Avgiftsintäkterna ska täcka samtliga kostnader för verksamheten; fasta som rörliga, direkta som indirekta. I avgifterna ska täckas in behovet av kompetensutveckling samt utveckling av tjänsteutbud och metoder för att tillgodose framtida behov.

Avgiftsinkomsterna får disponeras av FMC. Genom nettoredovisning tydliggörs ett ekonomiskt resultatansvar och ger en flexibilitet i anpassning av myndighetens resurser till skiftande förutsättningar.

Kommittén gör bedömningen att de tillkommande medlen bör slås samman med de medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster som kassorna erhåller. Däremot bör särskilt markeras i anknytning till medelsfördelningen att de kvalitetskrav som RFV utarbetar skall beaktas liksom att försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär skall prioriteras.

I samband med skrivelsen till RFV av den 15 juni 1999 har kommittén bedömt behovet av resurser och skisserat dimensionering av lokaler samt stöd- och ledningsfunktioner till följd av kärnverksamhetens omfattning. Dessa överväganden kommer efter hand att konkretiseras av kommittén.

Genom att intäktsfinansiera verksamheten skapas inbyggda mekanismer för att kontinuerligt överväga kostnadseffektiva lösningar och kvalitet i tjänsterna för en anpassning till efterfrågan.

²Avgift är enligt regeringsformen förarbeten en ersättning som betalas för en direkt motprestation.

³Uppdragsverksamhet avser enligt regelverket verksamhet som finansieras med frivilliga avgifter, Att styra avgiftsbelagd verksamhet, ESV 1999:16.

• Sida 84
•  Original

6 Verksamhetsgren Forskning

Förslag till verksamhetsmål

att forskningen skall tjäna socialförsäkringens uppgifter.

att garantera en långsiktig uppbyggnad av forskningsresultat inom ohälsoområdet för försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär, hur de kan förebyggas, bedömas och åtgärdas

Övriga förslag m.m.

en stödjande basresurs tillförs verksamheten

kommittén avser att grundat på den forskningsinriktning som redovisas återkomma med förslag till forskningsprogram m.m. till den 1 februari 2000.

en styrgrupp med intressenter och finansiärer knyts till forskningsverksamheten

en expertgrupp inrättas med uppgift att säkerställa den vetenskapliga kompetensen samt ge förutsättningar och underlag för tillskapandet av nätverksbildningar för kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad inom området

För att stödja uppbyggnad och vidmakthålla en livskraftig forskningsverksamhet bör en basresurs finnas vid FMC. Huvuduppgifter för denna basresurs bör vara att:

1. Systematiskt samla in och dokumentera forskningsresultat inom det försäkringsmedicinska området och upprätta och underhålla ett nätverk av forskare, såväl nationellt som internationellt. För ändamålet behöver en databas byggas upp och förvaltas.

2. Bistå forskare med stöd i bl.a. frågor om framtida forskningssatsningar och kartläggning av finansieringsalternativ.

3. Upprätta forskningsprogram och vidmakthålla att forskning bedrivs med rätt inriktning samt stöd till en styrgrupp i frågor som gäller uppbyggnaden av forskningsprogram och dess finansiering.

I det följande redovisar kommittén sina allmänna utgångspunkter för forskningsinriktningen, förslag på forskningsinriktning samt frågor om kompetens och vissa organisationsfrågor. Kommittén avser att baserat på den angivna forskningsinriktningen, återkomma med förslag till regeringen om forskningsprogram för den närmaste treårsperioden och

• Sida 85
•  Original

förslag till konkret organisering av det som redovisats ovan ifråga om styrgrupp och förslagen om nätverksbildning för kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad. Dessa förslag avser kommittén att redovisa i samband med sin slutrapport, vilken skall avlämnas senast den 1 februari 2000.

Kommittén har som en grund för bedömningarna beaktat uttalanden i propositionen 1998/99:76 att forskning och utveckling inom det försäkringsmedicinska området bör ges förutsättningar för en fortsatt verksamhet samt att det eventuellt bör övervägas om forskningen inom försäkringsmedicin och rehabilitering skall ges ökad prioritet.

Forskningsinriktningen har vuxit fram genom kontakter med företrädare för forskningsinstitutioner vid Göteborgs Universitet och Hälsouniversitetet i Linköping. Inledande kontakter har även tagits med Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR). Med SFR har särskilt diskuterats de beröringspunkter som finns mellan forskningsområden som riktas mot ojämlikhet i hälsa och verksamheten vid FMC. SFR har utarbetat ett nationellt forskningsprogram ”Ojämlikhet i hälsa” i vilket man även redovisar förslag till organiseringen genom att nätverk byggs upp vid samtliga universitetsorter och med ett sammanhållet ansvar vid ett nationellt nätverkscentrum.

6.1 Allmänna utgångspunkter

Grundläggande för socialförsäkringssystemet är att försäkringen är rättvist uppbyggd och tillämpas lika för alla försäkrade i termer av kvalitet och träffsäkerhet. För att försäkringskassornas bedömningar ska bli riktiga och följa lagstiftarens intentioner krävs fullgoda beslutsunderlag. I normalfallet ska försäkringskassornas behov av bedömningsunderlag tillgodoses av den allmänna hälso- och sjukvården.

I regleringsbrev för budgetåret 1999 avseende de allmänna försäkringskassornas verksamhet och medelsdisposition beskrivs verksamhetsgren 2 – Åtgärder mot ohälsa:

Socialförsäkringens administration ska förebygga och minska ohälsa i syfte att minska de långa sjukperioderna samt aktivt arbeta med att samordna rehabiliteringen så att sjuka och funktionshindrade personer får förutsättningar för att kunna förvärvsarbeta.

Fokus för forskningsinriktningen är att medverka till att socialförsäkringen kan lösa sin huvuduppgift inom ramen för gällande lagstiftning och målsättning samt långsiktigt bidra till ökad förståelse av vilka faktorer; medicinska, psykologiska, sociala som leder till att människor ställs utanför arbetslivet och blir långtidssjukskrivna. Genom tidigare kontinuerligt insamlade uppgifter finns även en bank, som grund för

• Sida 86
•  Original

framtida vetenskapliga studier i försäkringsmedicin. Vidare bygger en framgångsrik forskningsverksamhet på tre grundvalar; klinisk verksamhet, utbildning och verksamhet vid existerande forskningsmiljöer.

Det finns ett flertal studier som redovisar att kvinnors hälsoproblem kan vara svåra att diagnostisera och klassificera inom klinisk medicin. Också i forskningssammanhang kan den kvinnliga sjukligheten vara svårfångad av samma orsaker. Detta innebär att det finns mindre kunskap om kvinnors sjuklighet och hur den ska behandlas samt om hur rehabilteringsprogram ska läggas upp för att passa kvinnor. Dessa könskillnader har uppmärksammats i regeringspropostionen 1998/99:76 och resulterat i ett påpekande om vikten av att anlägga ett genderperspektiv inom den aktuella forskningsverksamheten.

Forskning som relateras till såväl försäkringsmedicin som rehabilitering förutsätter multidisciplinära samverkansprojekt med inriktning mot sambanden mellan samhälls-, organisations-, och individfaktorer samt segregering och ohälsa. Förutom att bygga upp multidisciplinära samverkansprojekt bör det vara en inriktning att understödja nätverk av forskningsinstitutioner, enskilda forskare och intressenter med målsättningen att utgöra centrum för informations- och kunskapsutbyte rörande sjukskrivning och ohälsa av betydelse för socialförsäkringens uppgift. Denna verksamhet bör få tillgång till RFVs forskningsmedel på samma sätt som andra forskningsinstitutioner.

6.2 Forskningsinriktningen vid FMC

Kommittén har för att komma fram till en inriktningsbeskrivning sett följande fokus med utgångspunkt i den kunskapsutveckling som är önskvärd att uppnå vid FMC vad gäller forskning inom försäkringsmedicinska området respektive rehabiliteringsområdet.

Nedanstående sammanställning skisserar tre angelägna forskningsområden som ett underlag inför kommande kunskapsöversikt och överväganden i en programbeskrivning. Innan vi kommer in på dessa forskningsområden vill vi poängtera en angelägen övergripande aspekt.

Framtida forskningsområden bör på sikt bidra till att överbrygga skillnader i synsätt mellan t.ex. hälso- och sjukvårdsorganisationen och försäkringskassorna genom att det sker en utveckling på ett mera systematisk sätt än tidigare vad gäller teoriuppbyggnad och rehabiliteringsmodeller. Detta förutsätter en samverkan med hälso- och sjukvården, vilket bl.a. tillgodoses inom ramen för det organisationsförslag som kommittén i det följande redovisar om inrättandet av en styrgrupp för forskningsverksamheten.

• Sida 87
•  Original

Behov av sammansatt kunskap om långtidssjukskrivna.

Ett generellt antagande är att vi behöver mera sammansatt kunskap om den komplicerade process som bidrar till långa sjukskrivningar och utslagning från arbetslivet. Orsakerna till att människor utvecklar olika diffusa tecken på ohälsa är i allmänhet multipla och omfattar både individbundna faktorer och yttre faktorer i arbetet och i livssituationen i övrigt. Behov finns av att utforska vilka de långtidssjuksskrivna är, hur deras livs- och arbetssituationer ser ut som leder till långvarig sjukskrivning. Behov finns vidare av mera sammansatt kunskap, som ger förståelse för riskfaktorer för sjukskrivning, förtidspensionering och arbetsskada, prognosen för olika undergrupper av sjukskrivna samt processen i kronicering.

För vissa sjukdomsgrupper, framför allt hudbesvär och muskoloskeletala besvär men även hjärt- och kärlsjukdom och psykiska besvär, tycks de arbetsrelaterade riskerna skilja sig avsevärt mellan könen. Genetiska och förvärvade könsskillnader och deras roll för arbetsvillkor och ohälsoutveckling är omdiskuterade. För många av ovanstående hälsoproblem är nuläget oklart och sambandet mellan ohälsa å ena sidan och å andra sidan livs- och arbetssituationen behöver belysas särskilt i relation till strukturella förändringar i arbetslivet. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga vilka riskfaktorer, som har störst betydelse för

kvinnors ohälsa.

För att förstå vad det är som gör att vissa blir kvar i långvarig sjukskrivning medan andra blir friskskrivna och återgår i arbete är det som regel inte tillräckligt att ha kunskap om en begränsad sjukskrivningsperiod utan också om vad som händer under en längre tid dvs att anlägga ett longitudinellt perspektiv.

Medicinsk praxis och försäkringsrelaterade bedömningar

En central del av den försäkringsmedicinska forskningen har att analysera och bidra med kunskap om hälso- och sjukvårdens roll vad gäller

utredning, behandling och läkarintyg. Näraliggande problemområden

som idag är otillräckligt belysta är sjukskrivningsdiagnoser, fördjupade studier av läkarnas sjukskrivningspraxis efter de förändringar som skett i rätten till sjukpenning och förtidspension.

I skärningen mellan medicinsk praxis och den försäkringsrättsliga bedömningen saknas idag direkt vetenskaplig kunskap kring en stor del av de uppgifter som ska intygas och utgöra underlag för försäkrings-

relaterade bedömningar såsom sjukskrivningens omfattning och ut-

sträckning i tid vad gäller arbetsoförmåga. Ett angeläget forsknings-

• Sida 88
•  Original

område är att identifiera verktyg för bedömningar och koppla de skilda delarna till varandra, i kommunikationen mellan medicinsk vetenskap och socialförsäkringen.

Medicinsk- och arbetslivsinriktad rehabilitering

Patientgrupper med diffusa besvär samt patienter som varit föremål för långdragna utredningar där det saknas förklaring till den upplevda ohälsan/funktionsnedsättningen behöver framför allt få hjälp med en helhetsbedömning av sin situation. Rehabilitering är det första steget i en långvarig process. Det finns ett stort behov av att utveckla metoder som riktas mot specifika patientgrupper samt att utvärdera hållbarhetsaspekter i insatserna. Forskning för att utveckla metoder som befrämjar patienternas delaktighet och möjligheter till egna initiativ i rehabiliteringsprocessen är i hög grad ett kunskapsfält som behöver fokuseras. Selekteringsprocessen till olika rehabiliteringsinsatser, som idag är mycket oklar, får härigenom en annan grundval och erbjuder ett intessant forsknings- och utvecklingsområde som i vissa fall kan komma att integrera insatser från samtliga aktörer i rehabiliteringsprocessen. Metoder för intervention på olika nivåer samt utvärdering av effekter av genomförda insatser är väsentliga forskningsfält. Processutvärdering av olika rehabiliteringsformer för olika patientgrupper kan öka kunskapen om vilka behov av insatser som krävs i ett mer longitudinellt perspektiv.

Inom problemområdet effekter av genomförd rehabilitering finns ett stort intresse av att kunna värdera effekter av olika åtgärder med

samma mått så att de ska kunna vägas samman, generaliseras och an-

vändas av olika aktörer som förväntas samverka för att bedriva aktiv rehabiliteringsverksamhet. En förstärkt forskning om rehabiliteringens effekter har stor betydelse inte bara för den empiriskt inriktade forskningen utan också ur ett samhällsekonomiskt- och socialförsäkringsadministrativt perspektiv.

Avslutningsvis finns inom rehabiliteringsfältet behov av att, på ett mer systematiskt sätt än tidigare, kunna basera kommunikationen mellan aktörer på vetenskaplig grund t.ex genom utveckling av begreppsappat och teoriuppbyggnad.

6.3 Kompetens- och organisationsfrågor

Ur ett långsiktigt perspektiv behöver försäkringskassorna tillgång till kompetens för att kunna utveckla sin verksamhet t.ex. när det gäller instrument för bedömningar, utveckling av resultatmått samt hur egen

• Sida 89
•  Original

försörjning kan utvecklas genom rehabilitering. Forskningsfrågor bör med denna utgångspunkt kunna utvecklas i samverkan mellan forskare och praktiker. Denna samverkan antas leda till, förutom kompetenshöjning inom försäkringskassan, att forskningsresultat kommer till direkt nytta i det praktiska arbetet genom att forskningsresultaten görs tillgängliga. Men detta får inte undanskymma vikten av vetenskaplig publicering och därmed sammanhängande kvalitetsgranskning.

Kommittén har bedömt det som strategiskt viktigt att en styrgrupp med ex.vis företrädare för intressenter inom ohälsoområdet, forskningsråd och andra finansiärer bildas. Därigenom bedömer kommittén att det skapas goda förutsättningar för en effektiv forskningsverksamhet genom att prioriteringar kommer till stånd och finansieringen av olika forskningsprojekt kan förankras. Styrgruppen bedöms ha behov av en expertgrupp som är uppbyggd på så sätt att olika vetenskapliga discipliner inom området är företrädda.

Behov av konsensus kring försäkringsmedicinska frågor förutsätter att det förutom basresurs och tvärvetenskaplig samverkan finns en organisation, till nytta för avnämarna, vars uppgift är att vara ett nav i det

försäkringsmedicinska nätverket med ansvar för kontinuitet i utveckling

och uppbyggnad av kunskap. Därigenom kan systematiska sammanställningar av kunskap, egna fördjupade analyser samt egna utredningar ske i form av fortlöpande beredningar inom det försäkringsmedicinska området. Denna typ av nätverksbildning, för kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad kan sägas ha sin motsvarighet inom det hälsopolitiska området i form av t.ex Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Den ovan skisserade inriktningen kräver dock ytterligare beredning och utredning av kommittén.

• Sida 90
•  Original

6.4 Finansiering

Förslag:

Basresurs finansieras genom anslag

Behovet av anslag bedöms till 2 Mkr årligen.

Forskningsprojekt finansieras genom medel från forskningsfonder, forskningsråd etc

RFV:s forskningsmedel bör naturligen kunna stödja forskningen inom området och särskilt i uppbyggnadsskedet

Omfattningen av den fasta basresursen bör initialt avse två halva forskartjänster för inriktning, uppbyggnad och vidmakthållande av en livskraftig forskning (punkterna 3 och 1 ovan) samt en hel forskarassistent med inriktning på kvalificerat utredningsstöd och insamling av forskningsresultat i databas (punkterna 2 och 1 ovan). Genom de två halva forskartjänsterna bör garantier finnas för att olika kompetenser/discipliner finns företrädda i basresursen. Basresursen föreslås finansierad genom anslag för att inte göras beroende av traditionell forskningsfinansiering då forskningsråden har fasta ansökningstider, förhållandevis långa tider mellan ansökan och att bidrag betalas ut samt kräver en omfattande arbetsinsats. Dessutom ska sådana löpande aktiviteter bedrivas vid FMC som inte lämpar sig för denna typ av finansiering. Det årliga anslagsbehovet för basresursen beräknas uppgå till 2 Mkr. Vad gäller forskartjänsterna bör adjungering till lämpligt/ lämpliga universitet prövas.

Verksamheten i form av forskningsprogram bör finansieras på samma sätt som forskning i övrigt i samhället genom ansökan av medel från fonder, forskningsråd etc. RFV:s medel för forskning bör naturligen vara en av de finansieringskällor som kan ifrågakomma för angelägna forskningsprojekt. RFV:s medel för forskning bedöms ha en särskild betydelse som stöd för den initiala uppbyggnaden. Den föreslagna fasta basresursen kan vara otillräcklig i det initialt nödvändiga arbetet med att sammanfatta tidigare spridd forskning samt initiera kvalitativt bra forskning. Forskningsverksamheten bör dock inte göras helt beroende av sådan finansiering.

• Sida 91
•  Original

7 Verksamhetsgren Kunskapsförmedling

Förslag till verksamhetsmål:

• att genom tillvaratagande och förädling av de erfarenheter och den kunskap som byggs upp inom FMC förmedla värdefull kunskap till intressenter inom ohälsoområdet

Utöver verksamhetsgrenarna Utredning och Forskning föreslås på sikt en tredje verksamhetsgren byggas upp med syfte att ge spridning åt de erfarenheter och resultat som framkommer i de förra verksamhetsgrenarna. Verksamheten bör riktas mot samtliga aktörer som har behov av sådan kunskap t.ex. försäkringskassorna, företagshälsovården samt hälso- och sjukvården. Kunskapsförmedlingen skall bl.a. skapa förutsättningar för bättre kunskap och förståelse för socialförsäkringslagstiftningens villkor och därmed på sikt kunna tillförsäkra försäkringskassorna bättre medicinska beslutsunderlag.

Såväl från utrednings- som forskningsverksamheten kommer att produceras resultat, som inte direkt kommer att vara användbar för praktisk tillämpning i vidare kretsar. Resultat och erfarenheter behöver bearbetas av personer med erfarenhet från sådana sektorer och yrken där denna typ av kunskap efterfrågas. Dessutom behöver verksamhetsgrenen tillföras särskild pedagogisk kunskap.

Verksamhetsgrenen Kunskapsförmedling hämtar således resultat och erfarenheter ur de övriga verksamhetsgrenarna för att bearbeta kunskapen till efterfrågade produkter och tjänster. Det kan avse kurser, utbildningar, utbildningsmaterial, skrifter, webbsidor etc.

7.1 Finansiering

Förslag:

Kunskapsförmedling finansieras med avgiftsintäkter. Produkter och tjänster levereras till ett pris och med ett innehåll och en sådan kvalitet att efterfrågan tillgodoses och verksamhetens samtliga kostnader finansieras.

Verksamheten ska liksom utredningar vara intäktsfinansierad och utgå från principen full kostnadstäckning.

• Sida 92
•  Original

8 Affärsmässiga förutsättningar för intäktsfinansierad verksamhet

FMC ska agera som leverantör till försäkringskassorna. Det handlar om en beställareleverantörsmodell inom SFA. Modellen är tänkt att skapa marknadsmässiga förutsättningar för FMC:s verksamhet och konkurrensneutralitet i förhållande till andra potentiella leverantörer. Konkurrensneutralitet nämns även i direktiven för kommittén.

“Konkurrensneutralitet innebär att varje säljare respektive köpare har samma möjligheter att utifrån sina förutsättningar konkurrera på marknaden.“ (SOU 1997:169 s 213)

FMC kommer att agera på en marknad som delvis är utsatt för konkurrens. I såväl NYTRA-utredningen som i regeringens proposition framgår att det finns behov av försäkringsmedicinska utredningar för försäkrade med svårbedömda och sammansatta besvär. Detta behov bedöms inte kunna tillgodoses inom den traditionella sjukvården.

I den mån marknaden erbjuder kan försäkringskassorna även upphandla de aktuella utredningarna av andra aktörer än FMC, om dessa har en kvalitet som svarar upp mot de krav som ställs. Dessa kvalitetskrav är f.n. under utarbetande av RFV. Kommittén bedömer det som nödvändigt att dessa kvalitetskrav till en grundläggande nivå finns fastställda inför kommande årsskifte.

Genom en beställare-/leverantörsmodell kan rollerna mellan försäkringskassorna och FMC tydliggöras. Försäkringskassorna kan utveckla sin roll som beställare av utredningar till den faktiska kostnaden för en sådan och den kvalitet som önskas. Detta ger en mer konkurrensneutral situation i förhållande till andra leverantörer än idag då försäkringskassorna endast betalar vissa särkostnader för tjänsterna vid RFV:s Sjukhus. Med detta skapas rätt signaler om den faktiska kostnaden för utförd tjänst, vilket leder till en anpassning av efterfrågan till det verkliga behovet.

De marknadsundersökningar som gjorts bl.a. i NYTRA-utredningen och av Landstingsförbundet har inte tagit hänsyn till de förändrade förhållanden som FMC kommer att verka under. I NYTRA-utredningen anges t ex att försäkringskassorna i högre utsträckning efterfrågar tidiga, kortare utredningar och att det för närvarande finns problem med köer. Vidare framkom det att behovet av geografisk närhet är av stor betydelse.

Eftersom försäkringskassorna idag inte konfronteras med den faktiska kostnaden för de aktuella utredningarna kommer inte det verkliga behovet till uttryck genom de undersökningar som hittills utförts eller i

• Sida 93
•  Original

vart fall finns en osäkerhet i att bedöma tidigare uppgifter om behov och efterfrågan. Kommittén bedömer det därför som nödvändigt att göra en behovsanalys genom en marknadsundersökning. Planering för denna pågår och undersökningen avses genomföras tidigt under hösten.

Med stöd av vad som bl.a. framkom genom NYTRA-utredningen när det gäller behovet av geografisk närhet bedömer kommittén att en kommande regionalisering av FMC-verksamheten är en förutsättning för att kunna tillgodose behovet av utredningar hos landets samtliga försäkringskassor. Kommittén redovisar senare i denna skrivelse sitt förslag till inriktning för Försäkringskassan Östergötland i frågan och vilka ekonomiska förutsättningar som därvid behöver säkerställas.

I uppbyggnadsskedet av FMC finns flera riskmoment. Köparna på den nya marknaden är i större eller mindre grad obekanta med såväl leverantör som priser på motsvarande produkter då man inte tidigare haft samma möjligheter att vara aktiv köpare. FMC är också en ny organisation på en konkurrensutsatt marknad. Marknadsföringsinsatserna bedöms därför komma att utgöra en prioriterad uppgift i det fortsatta utvecklings- och ombildningsarbetet för kommittén och fortsättningsvis för Försäkringskassan Östergötland i sin roll som huvudman fr.o.m. årsskiftet.

9 Prissättning av utredningstjänsterna

Förslag:

• Prissättningen föreslås baserad på en kalkyl som under uppbyggnadstiden ger en stabil prisnivå
• Prissättningen förutsätter ett ekonomiskt stöd för en uppbyggnadstid om tre år

Den grundläggande principen för prissättning av utredningsverksamheten är full kostnadstäckning. Hur priserna mer konkret ska fastställas för olika tjänster utreds av kommittén under hösten. Det kan vara önskvärt att utarbeta saktaxa, d.v.s. att utredningstjänsterna preciseras och ett kalkylerat pris för respektive tjänst tas fram. Kommittén har även i uppdrag att föreslå hur medel för utveckling och förbättring av verksamheten med de aktuella utredningarna skall kunna räknas in i prissättningen. Alternativt finns andra tjänster t.ex. boendet, vars priser eventuellt bör baseras på tidstaxa d.v.s. ett pris per dygn.

Utifrån kommitténs skrivelse till RFV, befintlig produktionsstatistik samt dagens kostnader för verksamheten vid de båda sjukhusen har kommittén gjort en grov kalkyl. Denna kalkyl kommer efter ytterligare

• Sida 94
•  Original

analys och förfining att ligga till grund för den budget som skall tas fram och beslutas av Försäkringskassan Östergötland. Kalkylen baseras på några grundläggande antaganden:

• Genomsnittstiden för utredningar av olika typer är inledningsvis två veckor men bedöms successivt kunna förkortas.
• Självkostnaden beräknas för den högre volym, 2 700 utredningar, som beräknas uppnås på sikt genom kompetens- och metodutveckling. Detta då prisnivån ut mot kassorna önskas vara stabil även under uppbyggnadsskedet. Inledningsvis beräknas cirka 1 800 – 2 000 utredningar kunna produceras på årsbasis.
• Boendet separeras i kalkylen men har uppskattats för att erhålla en total självkostnad per utredning. Denna självkostnad är en viktig grund för prissättningen.
• Boendekalkylen baserar sig på 8 övernattningar per utredning inledningsvis men som på sikt kalkyleras till 6 övernattningar per utredning

Kalkylen pekar på att priset för utredningarna hamnar på mellan 19 000 kr och 21 000 kr inkl. boende/kost respektive 13 000 kr och 14 000 kr exkl. boende/kost där de högre siffrorna avser Nynäshamn där löner och hyror beräknas vara något högre än i Tranås p g a närheten till Stockholm. I denna kostnad ligger då ett antal kostnadskomponenter som speglar en ambitionsnivå som naturligtvis kan förändras komponent för komponent.

Omsättningen vid FMC skulle enligt kalkylen uppgå till cirka 55 Mkr inkl. boende/kost och cirka 37 Mkr exkl. boende/kost räknat på självkostnaden.

Inom ramen för RFV:s avvecklingsuppdrag, vad avser försäljning av fastigheterna till en ny ägare och presumtiv tillhandahållare av boendet, föreligger det därifrån ett behov av att få någon indikation på omfattningen av boendet. Baserat på kalkylerna i samband med prissättningen bedömer kommittén att boendevolymerna för de båda centerorterna tillsammans kan komma att ligga på en nivå om cirka 15 000 övernattningar per år.

10 Särskilt stöd under uppbyggnadsskedet

Kommittén gör bedömningen att den ombildade verksamheten av skäl som redovisats ovan och som ytterligare beskrivs nedan, har behov av ett ekonomiskt stöd under en uppbyggnadsperiod. Kommittén uppskattar denna period till tre år. Stöd bör finansieras genom anslag över

• Sida 95
•  Original

statsbudgeten genom att del av de nuvarande 170 milj. kr under anslag A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. inte fördelas till kassorna utan tillförs FMC. Detta ekonomiska stöd trappas ned under treårsperioden. Det ekonomiska stödet behövs intill dess att FMC får upp produktionsvolymen och genom köp från försäkringskassorna uppnår full kostnadstäckning för kärnverksamheten. Genom det ekonomiska stödet för uppbyggnadsperioden ges FMC förutsättningar att kunna hålla en stabil prisnivå.

Förslag:

Försäkringskassan Östergötland bör för FMC-verksamheten tilldelas särskilt ekonomiskt stöd av de nuvarande 170 Mkr under anslag A 1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Behovet bedöms uppgå till 18 Mkr för 2000, 11 Mkr för 2001 och 6 Mkr för 2002

I det följande redovisar kommittén per olika områden de ytterligare omständigheter utöver produktionsvolymerna, som kommittén anser motiverar behovet av initialt ekonomiskt stöd.

Kompetens- och metodutveckling

Verksamheten vid RFV:s sjukhus har under en lång följd av år varit anslagsfinansierad och genom ersättningssystemets konstruktion erbjudit mer eller mindre gratistjänster till försäkringskassorna. Att gå från detta till en situation där köparen kan välja producent och tjänsterna ska säljas till sitt fulla pris är en stor omställning. Konstruktionen i sig, beställare-/leverantörsmodell och intäktsfinansierad verksamhet ger inbyggda drivkrafter till kostnadseffektivisering samt kvalitetsstyrning efter kundernas behov, men produkterna behöver utvecklas under en tid för att bli en etablerad del av medarbetarnas vardag, såväl inom inom kassorna som FMC. Kompetenser och produkter som till stor del är nya, jämfört med de idag befintliga vid RFV:s sjukhus, behöver utvecklas. Utöver den långsiktiga kompetens- och metodutveckling som finansieras genom prissättningen av utredningarna bedöms därför p g a produktionsbortfall under uppbyggnadsskedet en successivt minskande anslagsfinansiering nödvändig.

• Sida 96
•  Original

Marknadsföring

Behov av särskilda marknadsföringsinsatser bedöms också föreligga mot bakgrund av nuvarande skiftande relationer mellan kassorna och sjukhusen samt att verksamheten tar en ny inriktning, vilken måste profileras. Initialkostnaderna bedöms fördelas lika på externa och interna kostnader. De senare främst genom att personella resurser från Försäkringskassan Östergötland tas i anspråk.

Boende

Underlaget för att bedöma i vilken omfattning FMC ska nyttja klienthotell är i dagens läge osäkert. Bland annat har kommittén aviserat behov av kortare utredningstider. Vidare har i NYTRA-utredningen framförts önskemål om att kunna ta dagklienter. Svårigheter att i uppbyggnadsskedet bedöma den totala mängden utredningar, fördelningen på utredningar med internat kontra externatboende samt mellan långa och korta internatutredningar bör ligga till grund för tillskjutande av särskilda resurser som kan betraktas som ”garderingspengar” då man inledningsvis kommer att ha en stor osäkerhet i kostnader för boendet. Läget kan således uppkomma att FMC måste subventionera boendet för att inte drabbas av låg efterfrågan av utredningar p g a boendekostnaderna.

IT-stöd/kommunikation med försäkringskassorna

Särskilda insatser vad gäller databaserade stödsystem kan komma att krävas för att redan från början kunna möta nya ekonomiska krav, krav på enhetliga metoder samt kundernas krav på kvalitet, vilka ställs på verksamheten. Insatserna bedöms bli av den omfattningen att det motiverar ett tillskjutande av särskilda resurser för att verksamheten inte ska belastas med för tunga, initiala kostnader. Särskilda resurser kan avse verksamhetsanalys (kartläggning av verksamhet, behov och utformning av datorstöd), utbildning inkl. material, systemförvaltning m.fl. kringkostnader. Investering i hårdvaror ska i vanlig ordning dock finansieras med lån i Riksgäldskontoret.

Anpassning till den nya huvudmannens system och rutiner

Såväl redovisningsregler och -system som personaladministrativa förutsättningar förändras radikalt genom övergången från aktiebolagsform

• Sida 97
•  Original

till myndighetsform. Bland annat bedöms FMC:s redovisningsplan behöva anpassas till den inom socialförsäkringsadministrationen (SFA) gällande och formerna för att redovisa verksamheten som en del av SFAkoncernen. Vidare måste system och rutiner för styrning och uppföljning av FMC:s verksamhet utvecklas.

11 Reglering av behov av likviditet i uppbyggnadsskedet

Förslag

Försäkringskassan Östergötland föreslås för FMC-verksamheten erhålla en kredit på räntekontot

Kreditbehovet bedöms till 13 Mkr för 2000.

Behovet av krediter och kreditlöften som tillgodoser behovet av likvidet under uppbyggnadsperioden får anses som relativt stort då det kan befaras ta en viss tid innan verksamhetens likviditetsflöde blir positivt. Den tidsmässiga variationen i efterfrågan på utredningar kan antas variera men vi saknar idag underlag för att bedöma hur. Kommittén gör dock bedömningen att en likviditetsreserv motsvarande tre månaders driftskostnader är ett minimibehov. Försäkringskassan Östergötlands kreditutrymme föreslås därför bli utökad med 13 Mkr för dess FMCverksamhet. Försäkringskassan Östergötland har att återkomma om behovet därefter.

12 Finansiering av anläggningstillgångar

Förslag

Försäkringskassan Östergötland föreslås för FMC-verksamheten erhålla en investeringsram genom upptagning av lån i Riksgälden.

Investeringsramen föreslås vara 5 Mkr för 2000.

Anskaffning av anläggningstillgångar kan komma att ske genom att de nya centren övertar/köper maskiner och inventarier av de existerande bolagen och dels genom kompletterande nyanskaffningar. I det förra fallet har kommittén som utgångspunkt att befintliga lösa tillgångar som

• Sida 98
•  Original

krävs för FMC-verksamheten kan övertas utan vederlag.⁴De nyanskaffningsbehov som kommittén bedömt och kalkylerat avser i första han IT-utrustning samt vad som särskilt krävs för de arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningarna (ARU). Försäkringskassan Östergötlands låneram föreslås utökad med 5 Mkr för FMC-verksamheten gällande år 2000. Försäkringskassan Östergötland har att återkomma om behovet därefter.

13 Ekonomiskt stöd för nyetablering på andra orter

Regionaliseringsfrågan är enligt uttalanden i propositionen 1998/99:76 en fråga för den nya huvudmannen d.v.s. Försäkringskassan Östergötland att bedöma och agera i. Kommittén har dock funnit denna fråga ha en sådan betydelse att kommittén redovisar förslag till inriktning och förutsättningar i denna fråga.

Som tidigare nämnts har kommittén för avsikt att under hösten genomföra en marknadsundersökning. Resultaten av denna förväntas ha betydelse för de initiala centerorterna Tranås och Nynäshamn men även utgöra ett viktigt underlag i regionaliseringsfrågan. Kommittén gör redan nu den preliminära bedömningen att en regionalisering på sikt är trolig och motiverad för att kunna tillgodose landets samtliga försäkringskassors behov av de aktuella utredningarna utifrån ett FMCperspektiv.

För att Försäkringskassan Östergötland som huvudman för FMC skall kunna genomföra en regionalisering, med de ekonomiska risker som är förknippad med en sådan, måste vissa ekonomiska förutsättningar ges, vilka redovisas inom ramen för följande förslag riktade till Försäkringskassan Östergötland.

Förslag

En inriktning bör vara nyetablering med ett nytt center per varje år under 2001, 2002 respektive 2003

Ett belopp om 15 Mkr bör årligen reserveras för de ekonomiska risker som finns samt för initialkostnader

Beloppet bör reserveras från Folkpensioneringsfonden alternativt från 170 Mkr

• Sida 99
•  Original

Svårigheter att tillgodose det efterfrågade behovet enbart utifrån orterna Tranås och Nynäshamn kan antas komma att föreligga. Om det bedöms väsentligt att verksamhet etableras på annan ort för att tillgodose efterfrågan behövs ekonomiskt stöd och garantier för de risker som det innebär. Kommittén anser att en lämplig finansieringskälla för detta är behållningen i folkpensioneringsfonden och att regeringen bör tillskjuta sådan medel efter särskild inlaga från Försäkringskassan Östergötland. Ett alternativ till denna lösning kan vara att medel motsvarande en "rest" av de 170 Mkr uppgående till 15 Mkr årligen reserveras för initialkostnader för utbyggnad med nya regionala enheter.

14 Riskkapital vid avveckling

Förslag:

Eventuellt ansamlade förluster samt kostnader för personalavveckling m.m.vid nedläggning av hela eller delar av verksamheten tas ur folkpensioneringsfondens kapital.

Kommittén gör bedömningen att ett införlivande av FMC i SFA-administrationen inte får innebära ett ekonomiskt risktagande för den senare. Folkpensioneringsfonden bedöms vara den naturliga ekonomiska källan för riskkapital för eventuella avvecklingskostnader.

Med vänlig hälsning

Roland Nilsson

Rolf Bergman

• Sida 100
•  Original

Bilaga

Sammanfattande bild av resurser och finansiering

Verksamhetsgren Utredningar. Intäktsfinansieras och byggs upp enligt följande modell.

1. Utredning/bedömning

Ledning

Egna resurser FMC

Team Stödresurser till team (ex. patientadm.)

Administration (ex. eko/pers.adm.)

Egna resurser FMC

2. Försörjning

Lokaler

Boende

Mat

Köpta resurser externt

3. Ledning och administration

Ekonomiadm. Personaladm. Strategisk ledning

Köpta resurser FK05

Verksamhetsgren Forskning. Finansieras dels med forskningsmedel dels med avkastningsmedel från folkpensioneringsfonden.

Basresurs

Egna resurser FMC

Forskningsprojekt

Ansökta resurser /forskningsmedel

Verksamhetsgren Kunskapsförmedling. Intäktsfinansieras.

Konsulter och utbildare

Egna resurser FMC

Kurs- och konferensadministration

Egna resurser FMC

Lokal/internatskostnader

Köpta resurser externt

Material/tryck

Köpta resurser externt

Särskilt stöd under uppbyggnadsskedet

Uppbyggnadskostnader under en treårsperiod, varefter verksamheten ska finansiera sig själv.

Del av de 170 milj

Ekonomiskt stöd för etablering på andra orter

Uppbyggnadskostnader och riskkapital för eventuell etablering på andra orter än Tranås och Nynäshamn.

Behållning i folkpensioneringsfonden alt anslag

Riskkapital vid avveckling

Avvecklingskostnader för verksamhet.

Behållning i folkpensioneringsfonden

• Sida 101
•  Original

verksamhetsplan

FÖRSÄKRINGSKASSAN Ver. 1.0 ÖSTERGÖTLAND 1999-12-13

fmc

År RPPP

• Sida 102
•  Original

• Sida 103
•  Original

1 Inledning

Genom detta dokument redovisas den övergripande verksamhetsplanen inklusive budget för FMC-verksamheten för år 2000 samt en scenariebeskrivning vad avser målsättningar och uppgifter för de två därefter följande verksamhetsåren. Beträffande planer för kompetensutveckling, information- och marknadsföring samt arbetsmiljö kommer dessa att upprättas under första kvartalet 2000.

En utgångspunkt för verksamhetsplanen för år 2000 är att organisationskommittén (S1999:03) med uppgift att förbereda inrättandet av försäkringsmedicinska centrum i sitt uppdrag bl.a. skall:

• Upprätta förslag till mål och verksamhetsidé
• Klargöra de ekonomiska villkoren för verksamheten
• Redovisa förslag till former för stöd av forskning och utveckling

Baserat på förslagen från organisationskommittén fördjupas och operationaliseras sedan detta till en verksamhetsplan och budget vilken beslutas av Försäkringskassan Östergötland. Respektive FMC (Tranås och Nynäshamn) bryter sedan ned och omsätter VP:n till en mer operativ mål- och aktivitetsplan som i delar går ned på teamnivå. Dessa mål- och aktivitetsplaner skall tas fram i en samordnad process för att säkerställa likformigheten mellan de båda produktionsenheterna.

Kommittén har genom sina rapporter till Riksförsäkringsverket (RFV) 990615 respektive till Socialdepartementet 990812 redovisat utgångspunkterna för verksamhetsinriktningen samt vilka ekonomiska förutsättningar som behöver uppfyllas. Genom regeringens budgetproposition (1999/2000:1) har förslag om ekonomiskt stöd lagts som i stort sett ansluter till kommitténs förslag. Riksdagen förväntas fatta beslut i de frågor som berör FMC den 14 december 1999.

FMC-verksamheten är jämfört med kassans verksamhet i övrigt artskild genom att den är intäktsfinansierad på en konkurrensutsatt marknad. FMC kommer att verka på en marknad men med organisatorisk hemvist inom SFA och där kvalitetskraven från RFV kommer att vara styrande liksom kundernas, d v s försäkringskassornas krav och önskemål.

Vad gäller redovisningskrav från regeringen och RFV genom kommande regleringsbrev för år 2000 så är dessa för dagen inte beslutade. Enligt underhandsuppgifter pekar de dock på följande redovisningskrav:

• Antal genomförda försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar samt effekterna av dessa uppdelat på olika åtgärder

• Sida 106
•  Original

• Hur verksamheten med att utveckla forskningen och försäkringsmedicin har bedrivits
• Ekonomiskt utfall av verksamheten

För FMC-verksamheten gäller därutöver samma styrande dokument som generellt gäller för kassans verksamhet i övrigt, d. v. s. de inom olika områden gällande policyprogrammen.

(Arbetsmiljö, Jämställdhet, Personal, Service, Säkerhet) Frågan om vilka kollektivavtal respektive avtal och överenskommelser i övrigt som skall tillämpas från årsskiftet är för dagen en öppen fråga. Detta mot bakgrund av att det formellt är ”övertagande av verksamhet” och att frågan om ev. inrangeringsavtal ännu inte avgjorts av de centrala parterna.

2 Verksamhetens inriktning

FMC:s kärnverksamhet består av försäkringsmedicinska utredningar (FMU) och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU) som produceras på en konkurrensutsatt marknad och som säljs till försäkringskassorna. Därutöver kommer en forskningsverksamhet att finnas. På sikt har kommittén bedömt att även kunskapsförmedling visavi olika avnämare är motiverad och möjlig att utveckla inom FMC. Kommittén har funnit det lämpligt att låta dessa sinsemellan beroende, men olika arbetsprocesser, utgöra FMC´s huvudprocesser.

Organisationskommitténs uppfattning om verksamhetsinriktning på en övergripande nivå har kommit till uttryck enligt följande:

• Sida 107
•  Original

FMC skall utreda särskilt svåra och komplexa ärenden där föreliggande medicinska underlag av kassorna inte kan användas som underlag för en försäkringsmedicinsk och försäkringsjuridisk bedömning, utan kräver tillgång till den särskilda och unika kompetens som kommer att finnas vid FMC.

1. Verksamheten skall inriktas på försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar där försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär prioriteras.

2. Verksamheten skall bidra till att skapa förutsättningar för en rättvis, objektiv och förutsägbar rättstillämpning.

3. Verksamheten skall präglas av en välstrukturerad arbetsmodell med täckning för de två huvudslagen av utredningar.

4. Verksamheten skall kännetecknas av en hög och bred kompetens genom i huvudsak egna resurser som vid behov kan kompletteras med externa konsultresurser. En hög etik och en helhetssyn på människan skall prägla verksamhetsutövningen vid FMC.

5. Verksamheten skall svara för metodutveckling och kunskapsöverföring som anknyter till verksamhetens målgrupp.

6. Verksamheten skall svara för forskning inom området.

7. Verksamheten, vilken kommer att bedrivas på en konkurrensutsatt marknad skall präglas av en aktiv dialog med FMC:s kunder.

8. Verksamheten skall stå under tillsyn av Riksförsäkringsverket och är därför inte att se som ”medicinsk” verksamhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen. För de enskilda legitimerade yrkesutövarna i kärnverksamheten har Socialstyrelsen att utöva tillsynen.

Beträffande den sistnämnda punkten pågår dock ett internt arbete inom Socialdepartementet med uppgift att analysera om vissa rättsregler på hälso- och sjukvårdsområdet är tillämpliga på verksamheten. Den rådande uppfattningen inom departementets arbetsgrupp kan uppfattas som att hälso- och sjukvårdslagens regler är tillämpliga. Enligt uttalanden i propositionen 1998/99.76 skall regeringen vid behov återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar.

Som en konsekvens av att FMC:s verksamhet utgör ett eget resultatområde följer krav att särredovisa verksamheten i försäkringskassans årsredovisning¹. Det ställer också krav på redovisning och uppföljningssystem som ger underlag för en rättvisande prissättning. I huvudsak

• Sida 108
•  Original

kan verksamheten och hur den är tänkt att finansieras illustreras genom nedanstående sammanfattande tabell.

Verksamhetsgren Finansiering

Utredning Intäktsfinansierad samt ek.stöd från folkpensioneringsfonden. Forskning Basresurs – finansierad genom ek. stöd från folkpensioneringsfonden. Forskningsprojekt – medel från externa forskningsfonder m.m. Kunskapsförmedling Intäktsfinansierad

3 Verksamhetsidé

Uppgifter:

• Att tillgodose försäkringskassornas behov av utredningar för i första hand försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär och ge underlag för en rättvis, objektiv, likformig och förutsägbar tillämpning av socialförsäkringslagstiftningen.
• Att genom en forskningsverksamhet tillgodose socialförsäkringens behov av forskningsresultat som är relaterad till socialförsäkringens uppgifter.
• Att säkerställa kunskapsförmedling baserat på kunskap och verksamheten vid FMC samt resultat från forskningen

Detta gör vi genom att:

• Erbjuda försäkringskassorna välstrukturerade utredningar som uppfyller givna kvalitetskrav och där utredningarna präglas av en helhetssyn i utredningsteamen, baserade på kundens behov och frågeställningar.
• Bedriva en forskningsverksamhet som inriktningsmässigt och organisatoriskt utgår från socialförsäkringens behov.
• Erbjuda kassorna och andra avnämare den kunskap som finns inom det försäkringsmedicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsområdet inom FMC samt resultat av forskningsverksamheten.

• Sida 109
•  Original

4 Övergripande mål

De centrala verksamhetsmålen för FMC vilka utgår från bl.a. bedömt behov från kassorna och det ekonomiska stödet för 2000 enligt budgetpropositionen är följande:

• Bildandet av fungerande och kompetenta utredningsteam.
• Program- och metodutveckling av FMU och ARU utifrån kvalitetskraven från RFV och kundernas behov och önskemål.
• Ekonomisk balans baserat på intäkter från kassorna och ekonomiskt stöd.
• Produktionskapacitet om 200 utredningar/team och att förutsättningar skapas för att öka kapaciteten genom program- och metodutveckling och där den värdeskapande tiden ökas.2
• Införande av kvalitetssystem (internt och externt) och med inriktning att nå kvalitetscertifiering till utgången av verksamhetsåret vad avser FMU.
• Etablering av forskningsverksamhet organisatoriskt, definiering av forskningsprogram och start av forskningsprojekt.
• Etablering av kunskapsförmedlingsverksamheten genom att denna organiseras och att ett grundutbud definieras per målgrupper inom och utanför SFA samt att en prissättningsmodell tas fram.

5 Scenarie och målsättningar för 2001 respektive 2002

Verksamheten skall i mindre grad bli beroende av ekonomiskt stöd. En utgångspunkt för planeringen är att det ekonomiska stödet enligt organisationskommitténs tidigare förslag från 990812 till Socialdepartementet kommer att uppgå till 11 respektive 6 Mkr för åren 2001 respektive 2002 för utredningsverksamheten samt därtill 2 Mkr för basresurs i forskningsverksamheten. En utgångspunkt är vidare att garantier för en kommande regionalisering finns.

För att uppnå de önskade ekonomiska effekterna erfordras en produktionsvolym som per 2002 bör uppgå till 2 700 utredningar per år. Inom forskningsverksamheten skall det finnas pågående forskningsprojekt inom de definierade forskningsområdena och delrapporter från dessa. Vidare skall nätverk etableras med uppgift att svara för kun-

²Med värdeskapande tid avses dels den direkta utredningstiden och dels andra aktiviteter arrangerade av FMC, ex.vis. föreläsningar och andra gruppaktiviteter.

• Sida 110
•  Original

skapsuppbyggnad. Verksamhetsgrenen för kunskapsförmedling skall struktureras för att kunna erbjuda kassorna och andra avnämare information och kunskap

Regionalisering till ytterligare platser i landet är beroende av behov och efterfrågan från kassornas sida. Beslut om regionalisering måste föregås av en noggrann analys och genomförandeplanering för att beakta de möjligheter men också risker som kan föreligga genom etablering av nya centrum. Baserat på bl.a. ett analys- och planeringsunderlag som tagits fram inom FK Västra Götaland samt diskussioner med ledningen för FK Västra Götaland, kommer ett regionaliseringsprojekt att etableras under det första kvartalet år 2000. Inriktningen är att ett nytt ”FMC-Väst” är etablerat i Göteborgsregionen senast den 1 januari 2001.

Vad avser därefter kommande regionaliseringsbehov så är en preliminär bedömning att de fyra nordligaste länen kan komma att ange ett behov av ett eller flera FMC lokaliserade till Norrlandsområdet.

6 Processer, fokusområden och målstruktur

Centralt för verksamhetsplanen är att kommunicera vad som skall uppnås under den tidsperiod planen avser. De övergripande målen har angivits under punkt 4 ovan. Nedan följer en konkretisering av mål för år 2000. För att göra denna centrala del tydlig och överskådlig har en indelning av verksamheten skett i tre huvudprocesser.

• Utredningsverksamheten (Försäkringsmedicinska- o Arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar)
• Forskning
• Kunskapsförmedling

För varje huvudprocess anges resultatmål, dvs vad som skall uppnås. För att tydliggöra systematiken är resultatmålen ordnade i fyra fokusområden.

• Ekonomiskt fokus. Skall visa organisationens ekonomiska resultat under det gångna verksamhetsåret.
• Kundfokus. Berör aspekter på hur organisationen fungerar i relation med avnämarna.
• Processfokus. Visar hur interna processer och funktioner fungerar.
• Förnyelsefokus. Skall visa på den långsiktiga utvecklingen

• Sida 111
•  Original

Inom respektive huvudprocess anges även s.k. nyckeltal som följs upp kontinuerligt. Nyckeltalen är viktig styrinformation till ledningen för att följa utvecklingen.

7 Mål – Utredningsverksamheten

För att kunna hålla en hög kvalitet krävs ett fortgående program- och metodutvecklingsarbetet utifrån försäkringskassornas behov och önskemål men också utifrån RFV:s kvalitetskrav. År 2000 är det första uppbyggnadsåret och det är av största vikt att det inom FMU- och ARUområdet finns definierade utredningar som kan genomföras av kompetent och motiverad personal.

Utredningar är kärnverksamheten vid FMC. Generellt gäller att utredningarna skall vara fokuserade på funktionsförmåga hos individen. Vidare slås fast i kommitténs skrivelse till RFV att samtliga slag av utredningar som genomförs vid FMC skall följa en strukturerad modell som täcker såväl försäkringsmedicinska utredningar (FMU) som arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU). Detta innebär att när en försäkringsmedicinsk utredning genomförts vid FMC enligt en definierad modell för dessa utredningar, skall den kunna följas av en strukturerad arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning som naturligen kan utgå från den förra utredningens resultat. En översättningsbarhet skall således finnas mellan FMU och ARU.

Faktorer som är av avgörande betydelse för framgång torde vara prissättningens anpassning till antagen produktionsvolym. En annan förutsättning är att budgeterad volym säljs. Kassornas kännedom om FMC:s verksamhet är av stor vikt. Vidare måste FMC ha en god tillgänglighet via telefoni och datamedia. Tidsaspekterna från köp av utredning till leverans av densamma är viktiga för kassorna. Den värdeskapande tiden sett ifrån kundens och den försäkrades perspektiv under FMC-vistelsen är viktig ur ett effektivitetsperspektiv. Samtidigt måste verksamheten organiseras med hänsyn till tid för reflektion, bearbetning och sammanfattning. Vid en bedömning av möjligheterna att öka den värdeskapande tiden måste också vägas in teammedlemmarnas förutsättningar att med bibehållen kvalitet genomföra dessa slag av, många gånger komplexa utredningar.

• Sida 112
•  Original

Ekonomifokus

• Kostnad per utredning Nyckeltal
• Producerad volym / budgeterad volym per FMC-ort och team.

Kundfokus

• Utredning skall påbörjas inom 20 arbetsdagar från det att avrop överenskommits mellan parterna.
• Beställaren skall erhålla utredningsresultatet inom 10 arbetsdagar efter avslutad utredning. Nyckeltal
• Antal avrop / försäkringskassa
• Andel nöjda kunder

Processfokus

• Resultatet av ett analysarbete om hur produktionen av utredningar skall kunna ökas med 50 procent sett över en treårsperiod skall redovisas under andra kvartalet 2000
• Produktionskapaciteten per team skall under fjärde kvartalet 2000 i genomsnitt vara 225 utredningar
• FMU:s grundutredning skall kvalitetscertifieras under året
• Kunduppföljningssystem skall utvecklas och implementeras under andra kvartalet 2000 Nyckeltal
• Värdeskapande tid skall uppgå till minst 50 % av den försäkrades närvarotid

Förnyelsefokus

• Inom FMU skall modulerna vara definierade och införda senast under 3:e kvartalet 2000.
• ARU skall vara definierad och införd under andra kvartalet 2000.
• Förberedelser, planering och åtgärder för uppstart av ytterligare ett FMC med driftstart senast jan 2001.
• ARU skall under 2000 förberedas för kvalitetscertifiering under år 2001

• Sida 113
•  Original

8 Mål – Forskning

Forskningen inom FMC skall kännetecknas av att den tjänar socialförsäkringens intresse och uppgifter, dvs ge en ökad kunskap inom försäkringsmedicin och rehabiliteringsområdet. Ekonomiska resurser för basresurser har ställts till förfogande genom regeringens budgetproposition. Inriktningsbeskrivningar behöver fördjupas, forskningsprojekten definieras, finansieras och komma igång. Kopplingen till forskningsinstitutioner är bestämd till i första hand Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Göteborg samt Hälsouniversitetet i Linköping. Därutöver kommer nätverk att byggas upp med företrädare för forskningsinstitutioner inom området. Nedan angivna mål får anses vara högst preliminära eftersom forskningsprocessen ännu ej till fullo organiserats.

Ekonomifokus

• Total kostnad för forskningsverksamheten och dess fördelning Nyckeltal
• Beviljade forskningsanlag

Processfokus

• Rekrytering av basresurser under första kvartalet
• Övergripande målsättningar, förutsättningar och inriktning fastställs i forskningsprogram under första kvartalet
• Verksamhetsplan – forskning fastställs under andra kvartalet