1 §  Med personalkontroll förstås i denna kungörelse inhämtande av upplysningar ur polisregister beträffande den som innehar eller avses tillträda sådan tjänst hos myndighet som är av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt.

Vad som i denna kungörelse sägs om tjänst gäller även vikariat på tjänst och uppdrag hos myndighet samt vad som sägs om myndighet även företag som har rätt till personalkontroll, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Med tjänst jämställs vidare anställning eller uppdrag hos leverantör, med vilken myndighet ingår avtal som är av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Bestämmelser om säkerhetsskyddet i samband med upphandling finns i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter.

Med tjänst jämställs också anställning eller uppdrag hos ett företag eller något annat enskilt organ med funktion inom totalförsvaret som, utan att det är fråga om upphandling enligt tredje stycket, har en verksamhet där det förekommer uppgifter som skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet. Förordning (1994:109).

2 §  För den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. föres polisregister vid säkerhetsavdelningen inom Rikspolisstyrelsen. I detta register får Rikspolisstyrelsen anteckna uppgifter som behövs för den särskilda polisverksamheten.

I polisregister som avses i första stycket får anteckning icke göras enbart av det skälet att någon genom tillhörighet till organisation eller på annat sätt givit uttryck för politisk uppfattning. Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna föreskrift meddelas av regeringen.

Beträffande den som avses tillträda tjänst som enligt 4 § hänförs till skyddsklass 1 A skall uppgifter tillföras registret genom särskild personutredning, om detta inte med hänsyn till omständigheterna är obehövligt. Förordning (1983:764).

3 §  Personalkontroll får företas av

Affärsverket svenska kraftnät,

Allmänna Bevaknings AB,

Arbetarskyddsstyrelsen,

Arbetsgivarverket,

Arbetsmarknadsstyrelsen,

Banverket,

civilbefälhavarna,

DAFA Data AB,

Datainspektionen,

departement,

Domstolsverket,

Exportkreditnämnden,

Finansinspektionen,

Flygtekniska försöksanstalten,

Fortifikationsverket,

Försvarets forskningsanstalt,

Försvarets materielverk,

Försvarets radioanstalt,

Försvarets underrättelsenämnd,

Försvarshögskolan,

Försvarsmakten,

Generaltullstyrelsen,

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar,

Inspektionen för strategiska produkter,

Justitiekanslern,

Kommerskollegium,

Kriminalvårdsstyrelsen,

Kustbevakningen,

Lantmäteriverket,

Luftfartsverket,

Läkemedelsverket,

länsstyrelserna,

Militärhögskolan,

myndigheter under riksdagen,

Närings- och teknikutvecklingsverket,

Post- och telestyrelsen,

regeringskansliets förvaltningskontor,

Riksarkivet,

riksdagens förvaltningskontor,

Riksförsäkringsverket,

Riksgäldskontoret,

Riksrevisionsverket,

Riksskatteverket,

Riksåklagaren,

Sjöfartsverket,

Smittskyddsinstitutet,

Socialstyrelsen,

Sprängämnesinspektionen,

Statens fastighetsverk,

Statens invandrarverk,

Statens jordbruksverk,

Statens järnvägar,

Statens kärnkraftinspektion,

Statens livsmedelsverk,

Statens lokalförsörjningsverk,

Statens löne- och pensionsverk,

Statens oljelager,

Statens räddningsverk,

Statens strålskyddsinstitut,

Statistiska centralbyrån,

Statskontoret,

Statsrådsberedningen,

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA),

Styrelsen för psykologiskt försvar,

Svenska kyrkans centralstyrelse,

Sveriges geologiska undersökning,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Sveriges Radio AB,

Totalförsvarets pliktverk,

Utlänningsnämnden,

Vägverket,

Överklagandenämnden för totalförsvaret,

Överstyrelsen för civil beredskap.

Om personalkontroll bör företas av någon annan myndighet, skall myndigheten göra framställning om detta till regeringen. Förordning (1996:57).

4 §  Personalkontroll får företas endast i fråga om tjänst som är hänförd till skyddsklass eller beträffande den som anlitas för sådant arbete som avses i 1 § tredje eller fjärde stycket och som är inplacerad i skyddsklass.

Tjänst hänförs till

skyddsklass 1 A, om befattningshavaren i stor omfattning får del av sådana sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet som berör en större eller särskilt väsentlig del av totalförsvaret,

skyddsklass 1 B, om befattningshavaren annars i en omfattning som inte är obetydlig får del av sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet,

skyddsklass 2, om befattningshavaren antingen i obetydlig omfattning får del av sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet eller i en omfattning som inte är ringa får del av andra sekretessbelagda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet.

Regeringen bestämmer för varje myndighet som lyder under regeringen vilka tjänster som skall hänföras till skyddsklass 1 A eller 1 B. Vilka tjänster som skall hänföras till skyddsklass 2 bestäms av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av vederbörande myndighet.

Försvarsmakten bestämmer om inplacering i skyddsklass på grund av anställning eller uppdrag som avses i 1 § tredje stycket. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar om inplacering i skyddsklass i fall som avses i 1 § fjärde stycket. Förordning (1994:532).

5 §  Om personalkontroll i särskilt fall bör företagas i fråga om tjänst som ej är hänförd till skyddsklass eller tjänst bör hänföras till annan skyddsklass än den tjänsten tillhör eller tjänst icke längre bör tillhöra skyddsklass, skall myndigheten göra framställning därom till regeringen, såvida icke myndigheten själv får besluta i ärendet. Förordning (1976:110).

6 §  Personalkontroll skall företas när någon som ej är anställd hos en myndighet avses tillträda tjänst som tillhör skyddsklass. Detsamma gäller, om någon som redan är anställd avses övergå från tjänst, som ej är hänförd till skyddsklass, till tjänst som tillhör skyddsklass eller från tjänst i lägre skyddsklass till tjänst i högre skyddsklass. Kontrollen skall avse endast den som kan antas bli utsedd till innehavare av tjänsten och skall, om det inte finns synnerliga skäl, vara utförd innan beslut fattas i tillsättningsärendet.

Beträffande den som innehar tjänst i skyddsklass 1 A eller 1 B skall förnyad personalkontroll ske minst vart femte år. Om rikspolisstyrelsen finner skäl till det, skall beträffande den som innehar tjänst i skyddsklass 1 A göras sådan särskild personutredning som avses i 2 § tredje stycket.

Förnyad kontroll bör i övrigt företas när det finns särskild anledning till det. Förordning (1983:764).

7 §  Framställning om utlämnande av uppgifter för personalkontroll göres hos rikspolisstyrelsen.

Beträffande den som enligt vad som är känt för styrelsen innehar tjänst som är hänförd till skyddsklass skall rikspolisstyrelsen utan att framställning har gjorts om det pröva frågan om utlämnande av uppgift, som har tillförts register efter det att personalkontroll har skett. Förordning (1983:764).

8 §  Beträffande den som innehar eller avses tillträda tjänst i skyddsklass 1 A eller 1 B får rikspolisstyrelsen lämna ut varje uppgift som är tillgänglig i polisregister. Förordning (1983:764).

9 §  Beträffande den som innehar eller avses tillträda en tjänst i skyddsklass 2 får Rikspolisstyrelsen lämna ut uppgift ur polisregister om att den kontrollerade

1. dömts eller är misstänkt för brott som avses i 1 § lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål eller annars för brott som avses i 3, 4 eller 6 kap., 8 kap.5 eller 6 §, 12 kap.1 eller 3 §, 13 kap. eller 16 kap.1--6 §§brottsbalken eller 1 eller 3 § narkotikastrafflagen (1968:64),
2. eljest dömts eller är misstänkt för sådan handling eller försök eller förberedelse därtill som innefattar brott mot rikets säkerhet eller som syftar till och är ägnad att med våld förändra det demokratiska statsskicket eller påverka rikets ställning som oberoende stat, eller
3. genom sin verksamhet eller eljest kan befaras vara beredd att deltaga i sådan handling som avses under 1 eller 2. Förordning (1993:984).

10 §  Är tjänst i skyddsklass 2 förenad med bevakningsuppgift, chefskap för förråd eller kassaförvaltning eller ansvar för penningmedel, får Rikspolisstyrelsen, utöver vad som följer av 9 §, på framställning lämna ut uppgift ur polisregister om att den som innehar eller avses skola tillträda tjänsten under de senaste tio åren har dömts för brott som avses i 8--11 eller 14 kap., 16 kap. 17 §, 17, 18 eller 20--22 kap.brottsbalken, 3 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 1 eller 3 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 10 kap. 2 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Förordning (1995:421).

11 §  Utlämnande av uppgifter ur polisregister för personalkontroll prövas av Rikspolisstyrelsens styrelse, om något annat inte följer av fjärde stycket. Styrelsen består vid handläggning av sådana ärenden av rikspolischefen, säkerhetspolischefen och de av regeringen särskilt utsedda ledamöterna av styrelsen (lekmannarepresentanterna).

Styrelsen är beslutför, om rikspolischefen och minst tre av lekmannarepresentanterna är närvarande.

Uppgift får lämnas ut endast om alla är ense om beslutet. Anser lekmannarepresentant att uppgift ej bör lämnas ut, får rikspolischefen hänskjuta ärendet till regeringen, om han anser att uppgiften ändå bör lämnas ut. Hänskjutande skall alltid ske, om lekmannarepresentant begär det.

Styrelsen får i fall som avses i 8--10 §§ överlämna åt rikspolischefen att ensam avgöra ärenden som endast avser utlämnande av uppgift att den kontrollerade har dömts för brott. Detsamma gäller i fråga om annan uppgift enligt 8--10 §§, om det är uppenbart att uppgiften inte skall lämnas ut. Förordning (1994:109).

13 §  Innan uppgift lämnas ut enligt 8, 9 eller 10 §, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att skriftligen eller muntligen yttra sig. Detta gäller dock inte, om han därigenom skulle få kännedom om uppgift för vilken sekretess gäller enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 § eller om underrättelseskyldighet enligt 19 § ej föreligger.

Även om sekretess gäller för en uppgift enligt någon annan bestämmelse än 7 kap. 17 § sekretesslagen skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften innan denna lämnas, om dennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Förordning (1993:984).

14 §  Uppgift som rikspolisstyrelsen lämnar ut till en myndighet får ej åtföljas av annat yttrande från styrelsen än en förtydligande kommentar till uppgiften. Förordning (1983:764).

15 §  Har beslut fattats att uppgift ej skall lämnas ut, får det ej framgå av rikspolisstyrelsens svar till myndighet huruvida registret innehåller uppgift om den person som kontrollen avser eller uppgift utöver vad som lämnas ut.

16 §  Ärende hos rikspolisstyrelsen om antagning av personal eller tillsättning av tjänst inom polisväsendet avgöres i plenum, om det i polisregister finns sådan uppgift angående den som ärendet rör att fråga om utlämnande av uppgiften till annan myndighet skolat avgöras enligt 11 § första stycket.

17 §  Innan personalkontroll sker enligt 6 § tredje stycket skall myndigheten noga överväga, om sådan kontroll behövs. Förordning (1983:764).

18 §  Den som innehar eller söker tjänst i skyddsklass 1 A eller 1 B skall på begäran av myndigheten lämna skriftlig upplysning om sina personliga förhållanden enligt formulär som fastställs av rikspolisstyrelsen. Detsamma gäller den som utan ansökan avses bli utsedd till innehavare av sådan tjänst. Upplysningarna skall ges in till rikspolisstyrelsen samtidigt som myndigheten begär uppgifter för personalkontroll. Förordning (1983:764).

19 §  Innan en myndighet begär uppgifter hos rikspolisstyrelsen för personalkontroll skall myndigheten underrätta den som framställningen avser om att en kontroll skall begäras, såvida inte regeringen för andra fall än tjänstetillsättningar har medgivit undantag från denna skyldighet. Förordning (1983:764).

20 §  Den myndighet som företar personalkontroll skall självständigt pröva betydelsen av uppgift som har inhämtats från polisregister och därvid beakta arten av den verksamhet som ankommer på innehavare av den berörda tjänsten, myndighetens egen kännedom om den som uppgiften avser och övriga omständigheter. Förordning (1983:764).

21 §  Om företagen personalkontroll visar att den som innehar viss tjänst kan anses olämplig för tjänsten, skall myndigheten anmäla förhållandet till chefen för det departement till vilket myndigheten hör. Förordning (1976:110).

21 a §  Om myndigheten med anledning av vad som har kommit fram vid personalkontrollen överväger att skilja den som kontrollen avser från tjänsten eller vidta annan ingripande åtgärd beträffande hans anställningsförhållande, skall myndigheten överlägga i frågan med av regeringen förordnade företrädare för arbetsmarknadens organisationer. Sådan överläggning skall ske med företrädare för den eller de organisationer som är direkt berörda av frågan.

Första stycket gäller inte företag som har rätt till personalkontroll. Förordning (1983:764).

22 §  Myndighets beslut i ärende som föranlett personalkontroll skall tillställas rikspolisstyrelsen, om styrelsen inte föreskrivit annat. Förordning (1976:110).

23 §  Sedan myndighet fattat beslut i personalkontrollärende, skall de handlingar som erhållits från rikspolisstyrelsen snarast återställas dit, om styrelsen inte föreskrivit annat. Förordning (1976:110).

24 §  Närmare föreskrifter om förfarandet vid inhämtande av uppgifter enligt denna kungörelse meddelas av Rikspolisstyrelsen. När det gäller personalkontroll i samband med upphandling meddelas föreskrifterna i samråd med Försvarsmakten. Förordning (1994:532).