Inaktuell version
Konsumenttjänstlag (1985:716)
(KTjL)
- Departement
- Justitiedepartementet L2
- Utfärdad
- 1985-07-11
- Ändring införd
- SFS 1985 i lydelse enligt SFS 2005:61
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2018-08-19
Huvudförfattare Alexander Ankerstedt
Konsumenttjänstlagen (KtjL) omfattar bara tjänster som avser arbete på lösa eller fasta saker samt förvaring av lösa saker. Levande djur är dock undantagna, så varken veterinärvård eller hunddagis regleras av KtjL. Den gäller inte heller tillverkning av lösa saker, reparationer/installationer som ingår som en del av ett konsumentköp eller rena immateriella uppdrag.
I likhet med KKöpL är lagen tvingande, och har i övrigt likartade regler. De stora skillnaderna rör hävning (21 § 2 st) och avbeställning (42 §), där näringsidkaren normalt sett har rätt till viss ersättning för nedlagt arbete, samt retentionsrätt vid utebliven betalning.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser
- arbete på lösa saker, dock ej behandling av levande djur,
- arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker,
- förvaring av lösa saker, dock ej förvaring av levande djur.
![[S2]](../../../rsrc/img/S2.png)
I 51-61 §§ finns särskilda bestämmelser om tjänster som avser uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus (småhusentreprenader). Om det i ett avtal om en sådan tjänst ingår uppförande eller tillbyggnad av en komplementbyggnad, anses också den tjänsten som en småhusentreprenad.
![[S3]](../../../rsrc/img/S3.png)
I den mån annat inte framgår av 51-61 §§ är lagens allmänna bestämmelser tillämpliga även på småhusentreprenader. Lag (2004:554).
Arbeten som sker på entrepenad, exempelvis installations-, underhålls-, förbättrings- och trädgårdsarbeten omfattas av KtjL. Under förutsättning att ena parten är en fysisk person som handlat för ändamål som faller utanför näringsverksamhet och motparten är en person som handlat för ändamål som har samband med egen näringsverksamhet så kan KtjL bli tillämplig även på andra tjänsteområden som inte finns uppräknade i lagtexten. Exempel på sådana områden som inte omfattas av lag men där den i vissa avseenden tjänar till vägledning för bedömning av parternas rättigheter och skyldigheter är hälso- och sjukvårdsområdet, socialtjänster eller utbildningstjänster, se NJA 2011 s. 600. Det avser således områden där KtjL kan ge uttryck för allmänna obligationsrättsliga principer tillämpliga inom tjänsteområdet, se NJA 2011 s. 600. KtjL fyller således ut även områden som inte är direkt reglerade av KtjL och då bara när en viss bestämmelse inte som enda uppgift har att tillvarata en viss sorts konsumentintresse. Uppdraget kan, utan att alla enskilda åtgärder har specificerats, avse att ett visst resultat ska uppnås. Blandade avtal, se 2 §. För en förklaring av småhusentreprenad, se rubriken till 51 §.
Prop. 2003/04:45: (Jfr 1 § konsumenttjänstlagen i utredningens förslag.)
I det nya andra stycket, som har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag, har införts en erinran om de särskilda bestämmelserna om småhusentreprenad i 51–61 §§.
En första förutsättning för att en viss tjänst ...
Prop. 2001/02:134: I paragrafen, som anger lagens tillämpningsområde, har den ändringen gjorts att de efterställda bestämningarna av näringsidkare och konsument (”i sin yrkesmässiga verksamhet” respektive ”huvudsakligen för enskilt bruk”) tagits bort. I stället har särskilda definitioner av begreppen tagits
in i 1 a §, som är ny. Av övervägandena, som finns i ...
- RH 2014:35:Ett bostadshus har uppförts av en byggfirma. De makar som anlitat byggfirman har påstått att den elinstallatör som utfört elinstallationer har gjort det som underentreprenör till byggfirman. Då det förekommit omständigheter som gett elinstallatören anledning att närmare undersöka makarnas vilja att träffa avtal med elinstallatören har det, i frånvaro av skriftligt avtal eller annat som tydligt visat en gemensam partsavsikt, inte ansetts styrkt att elinstallatören träffat något avtal med makarna om tilläggsarbeten i den aktuella entreprenaden. Det förhållandet att utredningen talat för att det heller inte träffats något avtal om underentreprenad mellan byggföretaget och elinstallatören medför ingen annan bedömning.
- NJA 2017 s. 113:Frågan om en ansvarsbegränsning i ett avtal om en s.k. överlåtelsebesiktning av en bostadsfastighet är verksam har bedömts med tillämpning av 36 § avtalslagen. Med hänsyn till omständigheterna har tillräckliga skäl för jämkning inte ansetts föreligga.
- NJA 2011 s. 600:Sedan en näringsidkare utfört en tandvårdstjänst har konsumenten och näringsidkaren kommit överens om att tjänsten skulle göras om. Frågor bl.a. om tillämpligheten av näringsidkarens allmänna villkor och om betydelsen för betalningsskyldighetens inträde av överenskommelsen om att tjänsten skulle göras om.
1 a § I lagen avses med
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Lag (2002:588).
För att bedöma när någon är att se som näringsidkare, se rörelsekriterierna i 13 kap. 1 § IL.
Prop. 2001/02:134: Paragrafen är ny och innehåller definitioner av begreppen konsument och näringsidkare, jfr kommentaren till 1 § konsumentköplagen. Övervägandena har redovisats i avsnitt 5.2.2.
2 § Lagen gäller inte
- tillverkning av lösa saker,
- installation, montering eller annat arbete som en näringsidkare utför för att fullgöra ett avtal om köp av en lös sak,
- arbete som till fullgörande av ett avtal om köp utförs för att avhjälpa fel i den sålda egendomen. Lag (2002:588).
KtjL omfattar enligt p. 1 sådana installationsarbeten där konsumenten tillhandahåller en stor del av materialet som ska installeras. Om däremot konsumenten kontaktar en näringsidkare och ber att den bygger något åt konsumenten som sedan levererar och installerar det färdiga föremålet så kan det vara ett köp och falla utanförKtjL. Sådana blandade avtal, avtal som avser köp, leverans och installation av en vara till ett gemensamt pris, kan ibland vara svåra att bedöma men kan falla in under p. 2. Ett blandat avtal kan under vissa förutsättningar vara att uppdela i en köp- och en tjänstedel (jfr prop. 1984/85:110 s. 153 f. och prop. 1989/ 90:89 s. 64 f.). Det kan i sådana situationer behöva göras en avväggning mellan hur stor del som ekonomiskt sett avser köp och hur stor del som avser utförande av en tjänst samt om det krävts särskild fackkunskap, skicklighet eller utrustning och om varan efter installationen lätt kunde frigöras och sålunda behållit sin identitet eller inte, se prop. 1984/85:110 s. 153 f. och prop. 1989/ 90:89 s. 64 f. och NJA 2001 s. 138. Om näringsidkaren däremot kommer hem till konsumenten och på plats installerar eller bygger något av saker som konsumenten redan hade hemma, så omfattas det av KtjL.
Prop. 2001/02:134: Paragrafen avgränsar lagens tillämpningsområde gentemot köprättsliga regler, främst konsumentköplagens regler. Första punkten har ändrats. Ändringen, som är en följd av artikel 1.4 i konsumentköpsdirektivet, innebär att konsumenttjänstlagen inte gäller avtal om tillverkning av lösa saker, inte ens när konsumenten skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Även ...
- NJA 2001 s. 138:Fråga huruvida ett avtal om leverans och installation av en värmepanna hos en privatperson skall anses som ett konsumentköp eller en konsumenttjänst.
3 § Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen. Lag (2004:554).
Konsumenttjänstlagen är tvingande till förmån för konsumenten. I konsumentsammanhang förekommer det även att man sänker kraven på bevisningens styrka för konsumenten, när det är fråga om omständigheter som är svåra att styrka fullt ut, se RH 1997:99.
Prop. 2003/04:45: (Jfr 3 § konsumenttjänstlagen i utredningens förslag.)
Enligt det hittillsvarande andra stycket skall bestämmelserna i första stycket inte gälla om konsumenten tillförsäkras ett sådant garanti-, försäkrings- eller avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering. Ändringen ...
- RH 2012:29:Frågan om ett måleribolag har fullgjort sin skyldighet enligt konsumenttjänstlagen att avråda en privatperson från att låta utföra en tjänst där osäkerhet om resultatet förelegat. Även frågan om bevisbördans placering för att ett avrådande har skett. - I hovrätten biträddes privatpersonen av Konsumentombudsmannen.
- NJA 2017 s. 113:Frågan om en ansvarsbegränsning i ett avtal om en s.k. överlåtelsebesiktning av en bostadsfastighet är verksam har bedömts med tillämpning av 36 § avtalslagen. Med hänsyn till omständigheterna har tillräckliga skäl för jämkning inte ansetts föreligga.
Uppdraget m.m.
Utförande och material
4 § Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt.
Om inte annat får anses avtalat, ingår det i tjänsten att näringsidkaren skall tillhandahålla behövligt material.
Vid den rättsliga bedömningen av om kravet på fackmässighet är uppfyllt utgår man från vad parterna har avtalat sinsemellan, se Prop. 1984/85:110 s. 38 f. Tommy Iseskog, Konsumenttjänstlagen, 1986, s. 28 och RH 2012:29. Näringsidkaren ansvarar för ifall omhändertaget gods försvinner under förvaringstiden, RH 1997:99. I fall där det saknas en förteckning över avtalets innehåll och näringsidkaren inte vidtagit någon åtgärd för att informera konsumenten om lämpligheten av att förteckna åtminstone värdefull del av uppdraget samt om konsumentens version avseende uppdragets omfattning framstår som klart mera sannolikt än näringsidkarens version så får näringsidkaren, med beaktande av omsorgsplikten, ansvara för bristen att det saknas en förteckning över uppdragets innehåll, jmf RH 1997:99.
- RH 2012:29:Frågan om ett måleribolag har fullgjort sin skyldighet enligt konsumenttjänstlagen att avråda en privatperson från att låta utföra en tjänst där osäkerhet om resultatet förelegat. Även frågan om bevisbördans placering för att ett avrådande har skett. - I hovrätten biträddes privatpersonen av Konsumentombudsmannen.
- RH 1998:60:I samband med ett fastighetsköp utförde en besiktningsman för köparnas räkning en s.k. jordabalksbesiktning. Kort tid efter tillträdet upptäcktes att det rann vatten genom taket. Sedermera konstaterades att takläckaget orsakat röt- och mögelangrepp. - Hovrätten fann att besiktningen var att anse som felaktig och att köparna till följd därav var berättigade till avdrag på det pris de betalat för den utförda tjänsten. Däremot ogillades köparnas yrkande om skadestånd eftersom det inte var utrett att de lidit skada till följd av felet i tjänsten.
- RH 1997:99:Bevisbördans placering och kravet på bevisningens styrka vid tvist mellan en konsument och en näringsidkare angående deposition av bohag.
Säkerhet
5 § Näringsidkaren skall särskilt iaktta att tjänsten inte utförs
- i strid mot sådana författningsföreskrifter eller myndighetsbeslut som väsentligen syftar till att säkerställa att föremålet för tjänsten är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt, eller
- i strid mot förbud enligt 27 § produktsäkerhetslagen (2004:451) eller 17 § marknadsföringslagen (1995:450). Lag (2004:455).
Näringsidkarens skyldighet att avråda
6 § Om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten, skall näringsidkaren avråda honom från att låta utföra tjänsten.
Om det först sedan tjänsten har börjat utföras visar sig att den inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten eller att priset för tjänsten kan bli betydligt högre än konsumenten hade kunnat räkna med, skall näringsidkaren underrätta konsumenten om förhållandet och begära hans anvisningar.
Kan konsumenten inte anträffas eller får näringsidkaren av annan orsak inte anvisningar av honom inom rimlig tid, skall näringsidkaren avbryta påbörjat arbete. Detta gäller dock ej, om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten ändå önskar få tjänsten utförd.
Bestämmelsen förklarar den omsorgs- och upplysningsplikt som ges näringsidkaren i 4 § 1 st. se RH 2012:29. Med nytta avses ekonomisk nytta, se RH 2012:29. Begreppet rimlig nytta för konsumenten kan sätta ett ekonomiskt tak för tjänster så reparationskostnad inte överstiger kostnad för att införskaffa ett nytt likadant föremål, ARN 1991-5209. Näringsidkare som på konsumentens begäran åtar sig att utföra en tjänst som näringsidkaren avrått ifrån, bör ur bevissynpunkt skaffa sig konsumentens skriftliga bekräftelse på att avrådande har skett, se prop. 1984/85:110 s. 166 f. och RH 2012:29. Med stöd av ARN så ska avrådande ske om det är omöjligt att utföra ett fackmässigt arbete samt om resultatet av tjänsten är osäkert, RH 2012:29. Vad gäller utformningen av avrådan ställs det vissa krav för att den ska anses vara godtagbar - en avrådan bör vara klar och tydlig samt inte lämna utrymme för olika tolkningsmöjligheter, den ska exempelvis inte innehålla olika handlingsalternativ eller endast bestå av allmänna råd i saken, se RH 2012:29. Skyldigheten att avråda innebär en särskilt långtgående upplysningsplikt för näringsidkaren, se RH 2012:29.
- RH 2012:29:Frågan om ett måleribolag har fullgjort sin skyldighet enligt konsumenttjänstlagen att avråda en privatperson från att låta utföra en tjänst där osäkerhet om resultatet förelegat. Även frågan om bevisbördans placering för att ett avrådande har skett. - I hovrätten biträddes privatpersonen av Konsumentombudsmannen.
- RH 2007:81:Skäligheten av kostnadsräkning för lantmäteriförrättning har bedömts med analog tillämpning av 36 § andra stycket konsumenttjänstlagen (1985:716).
7 § Har näringsidkaren åsidosatt vad som åligger honom enligt 6 § och finns det starka skäl att anta att konsumenten i annat fall hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den, har näringsidkaren inte större rätt till ersättning än han skulle ha haft, om konsumenten hade avstått från att beställa tjänsten eller hade avbeställt den.
För kostnader som inte ersätts enligt första stycket har näringsidkaren dock rätt till ersättning i den mån konsumenten annars skulle gynnas på ett oskäligt sätt.
Tilläggsarbete
8 § Om det när tjänsten utförs framkommer behov av arbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med detta (tilläggsarbete), skall näringsidkaren underrätta konsumenten och begära dennes anvisningar.
Kan konsumenten inte anträffas eller får näringsidkaren av annan orsak inte anvisningar av honom inom rimlig tid, får näringsidkaren utföra tilläggsarbetet
- om priset för detta är obetydligt eller om det är lågt i förhållande till priset för den avtalade tjänsten, eller
- om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget.
Näringsidkaren är skyldig att utföra sådant tilläggsarbete som inte kan uppskjutas utan fara för allvarlig skada för konsumenten, om konsumentens anvisningar inte kan inhämtas eller om konsumenten begär det.
![[S4]](../../../rsrc/img/S4.png)
I fråga om pristillägg för tilläggsarbete gäller 38 §.
Paragrafen avser situationer där en tjänst utförs och det framkommer behov av tilläggsarbete i förhållande till den ursprungligen begärda tjänsten.Med tilläggsarbete avses inte helt nya saker, se ARN 1999-5051 och prop. 1984/85:110 s. 178.
Fel hos tjänsten
Vad som avses med fel
9 § Tjänsten skall anses felaktig, om resultatet avviker från
- vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse,
- sådana föreskrifter eller myndighetsbeslut som väsentligen syftar till att säkerställa att föremålet för tjänsten är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt, eller
- vad som därutöver får anses avtalat.
Tjänsten skall också anses felaktig, om den har utförts i strid mot förbud enligt 27 § produktsäkerhetslagen (2004:451) eller 17 § marknadsföringslagen (1995:450) eller om näringsidkaren inte har utfört sådant tilläggsarbete som han är skyldig att utföra enligt 8 § tredje stycket. Lag (2004:455).
Fel föreligger om kraven på fackmässighet och omsorg i 4 § inte når upp till vad konsumenten har fog att förvänta, RH 1998:60. Näringsidkaren ansvarar för entrepenaden tills den är avlämnad och den ska då avlämnas felfri. Det är fel om;
- arbetet inte utförts fackmässigt, 4 §,
- näringsidkaren brustit i den omsorg som kan krävas för att tillgodose beställarens intressen oberoende om vem som orsakat bristen 4 §,
- arbetet inte uppnår de krav som ställs i offentligrättsliga säkerhetsföreskrifter 5 §,
- det finns brister i arbetet 9 §,
- det finns brister i använt material 9 §,
- det finns avvikelser pga. försämring 12 §.
- det finns avvikelser som inte kan hänföras till någondera part eller som beror på näringsidkaren prop. 1984/85:110 s. 188,
- det finns avvikelser som beror på ren våda och olyckshändelse inklusive force majeure, prop. 1984/85:110 s. 188. Näringsidkaren ansvarar däremot inte om ett fel beror på konsumenten. Sådana fel kan i vissa fall ändå komma att belasta näringsidkaren om den inte garderar sig, se 6 § om hur näringsidkaren kan skydda sig.
- RH 2012:29:Frågan om ett måleribolag har fullgjort sin skyldighet enligt konsumenttjänstlagen att avråda en privatperson från att låta utföra en tjänst där osäkerhet om resultatet förelegat. Även frågan om bevisbördans placering för att ett avrådande har skett. - I hovrätten biträddes privatpersonen av Konsumentombudsmannen.
- RH 1998:60:I samband med ett fastighetsköp utförde en besiktningsman för köparnas räkning en s.k. jordabalksbesiktning. Kort tid efter tillträdet upptäcktes att det rann vatten genom taket. Sedermera konstaterades att takläckaget orsakat röt- och mögelangrepp. - Hovrätten fann att besiktningen var att anse som felaktig och att köparna till följd därav var berättigade till avdrag på det pris de betalat för den utförda tjänsten. Däremot ogillades köparnas yrkande om skadestånd eftersom det inte var utrett att de lidit skada till följd av felet i tjänsten.
- NJA 1991 s. 481:En båtmotor reparerades två gånger av samme reparatör. Beställaren, som bestred betalningsskyldighet för den andra reparationen under påstående att den föranletts av ett fel vid utförandet av den första reparationen, har ansetts ha bevisbördan härför. Beviskravet har dock ansetts uppfyllt genom att den av beställaren uppgivna skadeorsaken framstod som klart mera sannolik än den som åberopats av reparatören.
- NJA 2015 s. 110:Totalentreprenad avseende småhus. En entreprenör har använt sig av en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad. Konstruktionen har medfört betydande risker för problem med mögel, röta och dålig lukt. Resultatet av entreprenörens arbete svarar därför inte mot vad beställaren med fog har kunnat förutsätta. Fel i entreprenaden har ansetts föreligga.
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
10 § Tjänsten skall vidare anses felaktig, om resultatet avviker från sådana uppgifter av betydelse för bedömningen av tjänstens beskaffenhet eller ändamålsenlighet som kan antas ha inverkat på avtalet och som i samband med avtalets ingående eller annars vid marknadföring har lämnats
- av näringsidkaren,
- av någon annan näringsidkare eller av en branschförening eller liknande organisation för näringsidkarens räkning, eller
- av en leverantör av material till tjänsten eller av någon annan i tidigare led.
Första stycket gäller inte i fråga om uppgifter som i tid har rättats på ett tydligt sätt och inte heller om näringsidkaren varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna. Lag (1990:935).
11 § Tjänsten skall slutligen anses felaktig, om näringsidkaren i annat fall än som avses i 6 § första stycket före avtalets ingående har underlåtit att upplysa konsumenten om ett sådant förhållande rörande tjänstens beskaffenhet eller ändamålsenlighet som näringsidkaren kände till eller borde ha känt till och som han insåg eller borde ha insett vara av betydelse för konsumenten. En förutsättning för att tjänsten skall anses felaktig är dock att underlåtenheten kan antas ha inverkat på avtalet.
12 § Frågan om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades. Avser tjänsten en sak som har överlämnats till näringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning, anses uppdraget avslutat först när saken har kommit i konsumentens besittning.
Om näringsidkaren har utfört tjänsten men uppdraget inte kan avslutas i rätt tid på grund av något förhållande på konsumentens sida, är den avgörande tidpunkten i stället den då uppdraget skulle ha avslutats.
13 § Försämras resultatet efter den tidpunkt som anges i 12 §, skall tjänsten anses felaktig om försämringen är en följd av att näringsidkaren har åsidosatt vad som ålegat honom enligt avtalet eller denna lag.
14 § Har näringsidkaren genom en garanti eller liknande utfästelse åtagit sig att under en viss tid efter den tidpunkt som anges i 12 § svara för resultatet av tjänsten och försämras det utfästa resultatet under den angivna tiden, skall tjänsten anses felaktig.
Första stycket gäller ej, om näringsidkaren gör sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på konsumentens sida.
15 § Avser tjänsten förvaring av en lös sak gäller i stället för vad som sägs i 9, 10 och 12-14 §§ att tjänsten skall anses felaktig, om förvaringen anordnas på ett sätt som avviker från
- vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse,
- sådana författningsföreskrifter eller myndighetsbeslut som väsentligen syftar till att säkerställa att föremålet för tjänsten är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt, eller
- vad som därutöver får anses avtalat.
Tjänsten skall också anses felaktig, om förvaringen anordnas i strid mot förbud enligt 27 § produktsäkerhetslagen (2004:451) eller 17 § marknadsföringslagen (1995:450) eller på ett sätt som avviker från sådana uppgifter enligt 10 § som inte har rättats på ett tydligt sätt. Lag (2004:455).
Påföljder vid fel
16 § Är tjänsten felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, får konsumenten hålla inne betalningen enligt 19 §. Han får vidare kräva att felet avhjälps enligt 20 § första stycket eller också göra avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §.
Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §.
I fråga om konsumentens rätt till skadestånd av någon annan än näringsidkaren finns bestämmelser i 33 §.
- NJA 2016 s. 222:En näringsidkare som utfört en konsumenttjänst felaktigt har erbjudit sig att avhjälpa felen. För att acceptera erbjudandet har konsumenten ställt villkor som har gått utöver vad som omfattades av parternas avtal. Det har ansetts att konsumenten har avvisat näringsidkarens erbjudande om felavhjälpande utan att ha särskilda skäl för det. Rätt till prisavdrag har därför inte förelegat.
- NJA 2013 s. 1174:Säljaren av en tjänst har normalt ingen skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter om sakförhållanden som köparen har lämnat. En sådan skyldighet föreligger bara när säljaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation på detta. När så inte är fallet ska ett fel i tjänsten som har föranletts av den felaktiga uppgiften anses ha berott på förhållanden på köparens sida, varför denne inte har rätt att göra felpåföljder gällande.
Reklamation
17 § Vill konsumenten åberopa att tjänsten är felaktig, skall han underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation). Underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet skall alltid anses ha skett i rätt tid. Reklamation får dock inte ske senare än tre år eller, i fråga om arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, tio år efter det att uppdraget avslutades, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse.
Har näringsidkaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, får reklamation alltid ske inom tio år efter det att uppdraget avslutades.
Har meddelande om reklamation lämnats in för befordran med post eller avsänts på annat ändamålsenligt sätt, anses reklamation ha skett när detta gjordes. Lag (2005:61).
Reklamationstidsfristerna utgör minsta lagliga tid och det får inte uppställas kortare reklamationsfrister än vad som anges i paragrafen. Preskriptionstiden räknas inte från när konsumenten ingår avtalet eller får sin faktura utan då arbetet avlämnas. Med att konsumenten märkt eller borde ha märkt felet avses att konsumenten upptäckt att ett fel uppstått och insett att felet beror på den utförda tjänsten, se ARN 2007-7439.
En näringsidkare som gör gällande att en konsument vid en viss tidpunkt märkt ett fel har bevisbördan för denna omständighet, jfr Svea HovR mål T 10645-11 från 2012-09-12 och Göta HovR mål T 2308-12 från 2012-12-21.
Prop. 2004/05:13: Paragrafen innehåller bestämmelser om konsumentens skyldighet att reklamera om han vill åberopa att tjänsten är felaktig. För att vara bevarad vid sin rätt att göra gällande fel hos tjänsten skall konsumenten underrätta näringsidkaren härom inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet; dock att en underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet alltid anses ha skett i rätt tid.
Ändringen i första stycket första meningen är ...
Prop. 2001/02:134: Paragrafen innehåller regler om beställarens skyldighet att reklamera om han vill åberopa att tjänsten är felaktig. Första stycket har ändrats och därvid utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringen är en följd av att motsvarande bestämmelse i konsumentköplagen har ändrats och har alltså tillkommit för att bibehålla överensstämmelsen mellan de båda lagarnas regler om reklamationsfrist, jfr kommentaren till ...
- NJA 2007 s. 962:Ett avtalsvillkor om att krav med anledning av en utförd s.k. överlåtelsebesiktning av fastighet preskriberades två år efter uppdragets avslutande har inte ansetts oskäligt mot beställaren, som var konsument. Tillika fråga om bestämmelsen, som kommit till uttryck först i själva besiktningsutlåtandet, utgjort avtalsinnehåll.
- RH 2019:21:Den omständigheten att ett flygbolag sedan talan väckts i tingsrätten medgett en passagerares krav på kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 har inte ansetts hindra flygbolaget från att återta sitt medgivande och i stället motsätta sig passagerarens anspråk på den grunden att denne reklamerat för sent.
- RH 2019:20:Den omständigheten att ett flygbolag tillbakavisat en passagerares krav på kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 har inte ansetts hindra flygbolaget från att sedan talan väckts invända att passageraren reklamerat för sent.
18 § Reklamerar konsumenten inte inom den tid som följer av 17 §, förlorar han rätten att åberopa felet.
- NJA 2007 s. 962:Ett avtalsvillkor om att krav med anledning av en utförd s.k. överlåtelsebesiktning av fastighet preskriberades två år efter uppdragets avslutande har inte ansetts oskäligt mot beställaren, som var konsument. Tillika fråga om bestämmelsen, som kommit till uttryck först i själva besiktningsutlåtandet, utgjort avtalsinnehåll.
Konsumentens rätt att hålla inne betalningen
19 § Konsumenten får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av ett fel hos tjänsten.
Avhjälpande
20 § Konsumenten har rätt att kräva att näringsidkaren avhjälper felet, om det inte medför olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsumenten.
Även om konsumenten inte kräver det får näringsidkaren avhjälpa felet, om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta och konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet.
Avhjälpande skall ske inom skälig tid efter det att konsumenten har gett näringsidkaren tillfälle till det.
Avhjälpande skall ske utan kostnad för konsumenten. Detta gäller dock inte kostnader som skulle ha uppkommit även om tjänsten hade utförts felfritt eller, om felet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse, kostnader för att ersätta material som konsumenten enligt avtalet om tjänsten har tillhandahållit och bekostat. Lag (2005:61).
- 1 st: Ju slarvigare entreprenören varit, desto mer besvär får den stå ut med när det kommer till avhjälpande.
- 2 st: Konsumenten har ingen skyldighet att begära att näringsidkaren avhjälper när den reklamerar utan det är näringsidkarens ansvar att tillvarata sin rätt att avhjälpa genom att agera och meddela beställaren om den önskar göra detta. Om näringsidkaren meddelar att den avser att avhjälpa så måste beställaren bereda näringsidkaren möjlighet till detta om inte några särskilda skäl talar emot det, se ARN 2007-7439. Om näringsidkaren avvisar att det är fel i tjänsten har beställaren rätt att avhjälpa skadan hos någon annan. Om beställaren kan visa att felet beror på näringsidkaren kan den i efterhand kräva ersättning för avhjälpandeutgiften.
- 3 st: Om konsumenten lämnat in föremål börjar skälig tid för avhjälpande att löpa efter att beställaren återigen lämnat in föremålet för avhjälpande, se prop. 1984/85 s. 231. . Om näringsidkaren hämtat föremålet börjar skälig tid för avhjälpande att löpa efter att konsumenten meddelat näringsidkaren att föremålet kan hämtas, se prop. 1984/85 s. 231. Vid byggnadsarbeten börjar tidsfristen för avhjälpande löpa från och med att näringsidkaren har beretts möjlighet att komma åt utrymmet, näringsidkaren ska ges ett par olika tidpunkter det räcker inte med bara ett, se prop. 1984/85 s. 231.
Prop. 2004/05:13: Paragrafen reglerar påföljden avhjälpande av fel hos tjänsten. I andra stycket har skett en mindre jämkning av ordalydelsen för att uppnå en ökad överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i konsumentköplagen (27 § konsumentköplagen). Justeringen innebär inte någon saklig ändring. Övervägandena finns i avsnitt ...
- NJA 2016 s. 222:En näringsidkare som utfört en konsumenttjänst felaktigt har erbjudit sig att avhjälpa felen. För att acceptera erbjudandet har konsumenten ställt villkor som har gått utöver vad som omfattades av parternas avtal. Det har ansetts att konsumenten har avvisat näringsidkarens erbjudande om felavhjälpande utan att ha särskilda skäl för det. Rätt till prisavdrag har därför inte förelegat.
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
- NJA 2018 s. 653:Entreprenad (ABT 94). Frågor om rätt till ersättning för avhjälpandekostnader.
Prisavdrag och hävning
21 § Avhjälps inte felet enligt vad som sägs i 20 §, får konsumenten göra avdrag på priset.
Om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta, får konsumenten i stället häva avtalet. Detsamma gäller, om tjänsten har utförts i strid mot förbud enligt 27 § produktsäkerhetslagen (2004:451) eller 17 § marknadsföringslagen (1995:450).
Har tjänsten utförts till en del och finns det starka skäl att anta att den inte kommer att fullföljas utan fel av väsentlig betydelse för konsumenten får denne häva avtalet beträffande återstående del. Är felet sådant att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta eller utförs tjänsten i strid mot förbud enligt 27 § produktsäkerhetslagen eller 17 § marknadsföringslagen, får konsumenten i stället häva avtalet i dess helhet.
Om det redan innan tjänsten har påbörjats finns starka skäl att anta att den inte kommer att utföras utan fel av väsentlig betydelse för konsumenten, får denne häva avtalet. Lag (2004:455).
Rätt till prisavdrag kräver att konsumenten på något sätt lidit skada till följd av felet och att konsumenten inte haft fog tro de kunde komma att lida skada, se RH 1998:60. Det är tillräckligt med en oprecis instruktion för att rätten till prisavdrag ska bortfalla, se RH1998:60. Det sista är närmast att tolka som att även en oprecis instruktion kan utgöra grund för att det ska anses föreligga fog för en viss uppfattning.
- RH 1998:60:I samband med ett fastighetsköp utförde en besiktningsman för köparnas räkning en s.k. jordabalksbesiktning. Kort tid efter tillträdet upptäcktes att det rann vatten genom taket. Sedermera konstaterades att takläckaget orsakat röt- och mögelangrepp. - Hovrätten fann att besiktningen var att anse som felaktig och att köparna till följd därav var berättigade till avdrag på det pris de betalat för den utförda tjänsten. Däremot ogillades köparnas yrkande om skadestånd eftersom det inte var utrett att de lidit skada till följd av felet i tjänsten.
- NJA 2016 s. 222:En näringsidkare som utfört en konsumenttjänst felaktigt har erbjudit sig att avhjälpa felen. För att acceptera erbjudandet har konsumenten ställt villkor som har gått utöver vad som omfattades av parternas avtal. Det har ansetts att konsumenten har avvisat näringsidkarens erbjudande om felavhjälpande utan att ha särskilda skäl för det. Rätt till prisavdrag har därför inte förelegat.
Prisavdragets storlek
22 § Ett prisavdrag skall motsvara vad det kostar konsumenten att få felet avhjälpt, bortsett från sådana kostnader som avses i 20 § fjärde stycket andra meningen. Om ett på detta sätt beräknat prisavdrag är oskäligt stort i förhållande till den betydelse som felet har för konsumenten, skall prisavdraget i stället svara mot felets betydelse för konsumenten.
Avser tjänsten förvaring, skall prisavdraget alltid svara mot felets betydelse för konsumenten.
Verkningar av hävning
23 § Häver konsumenten avtalet, har näringsidkaren inte rätt till betalning för tjänsten. Näringsidkaren har rätt att återfå det material som han har tillhandahållit, om det kan ske utan att konsumenten åsamkas olägenheter eller kostnader av betydelse. I den mån det är skäligt skall konsumenten ersätta näringsidkarens kostnader för vad som ej kan återlämnas, dock högst med ett belopp som motsvarar dettas värde för konsumenten.
Har tjänsten utförts till en del och häver konsumenten avtalet beträffande återstående del, har näringsidkaren rätt till betalning med ett belopp som motsvarar priset för tjänsten i dess helhet med avdrag för vad det kostar konsumenten att få den återstående delen utförd.
Näringsidkarens dröjsmål
Vad som avses med dröjsmål
24 § Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger om uppdraget, utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, inte har avslutats inom den tid som har avtalats eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning.
Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger också, om näringsidkaren inte iakttar en överenskommen tid för påbörjande av tjänsten eller för ett arbetes framskridande.
Påföljder vid dröjsmål
25 § Vid dröjsmål på näringsidkarens sida får konsumenten hålla inne betalningen enligt 27 §. Han får välja mellan att kräva att näringsidkaren utför tjänsten enligt 28 § och att häva avtalet enligt 29 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §.
26 § Har uppdraget avslutats, får konsumenten häva avtalet eller fordra skadestånd på grund av ett dröjsmål endast under förutsättning att han senast inom skälig tid efter uppdragets avslutande har underrättat näringsidkaren om att han vill åberopa dröjsmålet (reklamation).
Har meddelande om reklamation lämnats in för befordran med post eller avsänts på annat ändamålsenligt sätt, anses reklamation ha skett när detta gjordes.
27 § Konsumenten får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av dröjsmål på näringsidkarens sida.
Om betalning enligt avtalet skall ske vid arbetets påbörjande eller under arbetets fortskridande, får konsumenten, även om det inte följer av första stycket, intill dess att arbetet påbörjas eller fortskrider hålla inne den del av betalningen som har förfallit efter dröjsmålets inträde. I fråga om betalning för sådan del av tjänsten som har utförts får konsumenten dock inte hålla inne mer än som följer av första stycket.
Konsumentens rätt att få tjänsten utförd
28 § Konsumenten får kräva att näringsidkaren utför tjänsten.
Näringsidkaren är inte skyldig att utföra tjänsten, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om utförandet skulle medföra olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till konsumentens intresse av att avtalet fullföljs. Om ett förhållande som nu nämnts upphör inom rimlig tid, får konsumenten dock kräva att näringsidkaren utför tjänsten.
Konsumenten förlorar rätten att kräva att näringsidkaren utför tjänsten, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet. Lag (2005:61).
Prop. 2004/05:13: Paragrafen reglerar konsumentens rätt att kräva att näringsidkaren utför den avtalade tjänsten. Paragrafen har tillförts ett nytt andra och tredje stycke. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.
I det nya andra stycket regleras uttryckligen det fallet att det föreligger ett absolut hinder att utföra tjänsten och att ett hinder att fullgöra upphör. I så fall är näringsidkaren inte skyldig att utföra tjänsten. ...
Hävning
29 § Är dröjsmålet av väsentlig betydelse för konsumenten, får han häva avtalet. Har mer än en obetydlig del av tjänsten utförts, får konsumenten dock häva avtalet endast beträffande den del som återstår. Även i ett sådant fall får avtalet hävas i sin helhet, om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat på grund av dröjsmålet och näringsidkaren insett eller bort inse detta.
Om det finns starka skäl att anta att det kommer att inträffa dröjsmål av väsentlig betydelse för konsumenten, får han häva avtalet i enlighet med vad som sägs i första stycket. Lag (1990:935).
Näringsidkarens skadeståndsskyldighet m. m.
Skadeståndsskyldighet på grund av fel eller dröjsmål
31 § Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
Beror dröjsmålet på någon som näringsidkaren har anlitat för att helt eller delvis utföra tjänsten, är näringsidkaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som näringsidkaren har anlitat eller någon annan i tidigare led.
Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av fel, om inte näringsidkaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som avses i första eller andra stycket för en felfri tjänst. Näringsidkaren är alltid skyldig att ersätta skadan, om resultatet av tjänsten avviker från vad han särskilt har utfäst.
Näringsidkarens skadeståndsskyldighet på grund av fel eller dröjsmål omfattar även ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet.
![[S5]](../../../rsrc/img/S5.png)
Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt denna paragraf inte skall omfatta förlust i näringsverksamhet. Lag (2005:61).
Ett hinder utanför ens kontroll föreligger om hindret inte hade kunnat förutsägas. I ARN 2002-6320 skadades föremål som näringsidkaren vårdade pga. av att det en vinter snöat. Detta ansågs inte vara en situation utanför näringsidkarens kontroll då den kunde räknat med att det skulle komma att snöa och var tvungen att gardera sig mot skador pga. snöfall. Det går inte att samtidigt få ersättning pga. 31 och 32 §§, se ARN 2002-6320. I ARN 2002-6320 yrkade en konsument ersättning för skador som uppkommit både under tiden den varit hos en näringsidkare samt skador som uppkommit efter att föremålet lämnat företaget. ARN ansåg att ersättning endast kunde ges för skada som hade samband med den aktuella skadehändelsen.
Prop. 2004/05:13: Paragrafen reglerar näringsidkarens skadeståndsskyldighet vid dröjsmål och vid fel hos tjänsten. Ändringarna i fjärde och femte stycket har skett i syfte att nå en bättre överensstämmelse med motsvarande reglering i konsumentköplagen (31 och 32 §§konsumentköplagen) ...
- RH 1997:99:Bevisbördans placering och kravet på bevisningens styrka vid tvist mellan en konsument och en näringsidkare angående deposition av bohag.
- NJA 2017 s. 113:Frågan om en ansvarsbegränsning i ett avtal om en s.k. överlåtelsebesiktning av en bostadsfastighet är verksam har bedömts med tillämpning av 36 § avtalslagen. Med hänsyn till omständigheterna har tillräckliga skäl för jämkning inte ansetts föreligga.
- RH 1994:114:Konsument, som har lämnat in en matta för tvättning vid ett tvätteri, har inte ansetts bevisskyldig för att skada som visat sig efter tvättningen har uppkommit på grund av att tvätteriet har hanterat mattan felaktigt.
Skadeståndsskyldighet i övrigt
32 § Om föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren även i annat fall än som sägs i 31 § skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten.
Näringsidkaren är i övrigt skyldig att ersätta skada som tillfogas konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. Detsamma gäller i fråga om skada på egendom som tillhör någon medlem av konsumentens hushåll.
Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt första eller andra stycket på grund av skada på egendom ej skall omfatta förlust i näringsverksamhet.
- RH 2002:20:Förvaring. Konsument och näringsidkare avtalar att näringsidkaren skall transportera konsumentens bohag till sitt magasin och förvara det där. Egendomen förstörs till följd av brand i magasinet och omfattas i huvudsak inte av försäkring på någondera sidan. Fråga om näringsidkaren är skadeståndsskyldig gentemot konsumenten.
Skadeståndsskyldighet för tredje man i vissa fall
33 § Har någon som avses i 10 § första stycket 2 eller 3 uppsåtligen eller av vårdslöshet lämnat vilseledande uppgifter av betydelse för bedömningen av tjänstens beskaffenhet eller ändamålsenlighet och är tjänsten på grund därav felaktig enligt 10 § eller 15 § andra stycket, är han skyldig att ersätta konsumenten skada som denne därigenom tillfogas.
Har någon som avses i 10 § första stycket 2 eller 3 underlåtit att lämna säkerhetsinformation som han enligt 27 § produktsäkerhetslagen (2004:451) har förelagts att lämna eller sådan information av betydelse för bedömningen av tjänstens beskaffenhet eller ändamålsenlighet som han enligt marknadsföringslagen (1995:450) har ålagts att lämna och kan underlåtenheten antas ha inverkat på avtalet om tjänsten, är han skyldig att ersätta konsumenten skada som denne därigenom tillfogas.
Skadeståndsskyldigheten enligt första eller andra stycket omfattar även ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller på annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Lag (2005:61).
Prop. 2004/05:13: Paragrafen reglerar branschorganisationers, materialleverantörers, materialtillverkares och annan tredje mans civilrättsliga s.k. marknadsföringsansvar gentemot konsumenten. Genom ändringen i tredje stycket har skadeståndsskyldigheten för produktskada begränsats något genom den tillkommande förutsättningen att den skadade egendomen skall vara avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. För en kommentar till innebörden av detta begrepp hänvisas här till 31 § fjärde stycket. ...
Jämkning av skadestånd
34 § Om skyldigheten att utge skadestånd skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt. Härvid skall även beaktas föreliggande försäkringar och försäkringsmöjligheter på den skadelidandes sida, den skadeståndsskyldiges möjligheter att förutse och hindra skadan samt andra särskilda omständigheter.
Undantag för personskada
Priset m.m.
Priset
36 § I den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.
Har näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 §.
- RH 2007:81:Skäligheten av kostnadsräkning för lantmäteriförrättning har bedömts med analog tillämpning av 36 § andra stycket konsumenttjänstlagen (1985:716).
- MÖD 2016:16:Nedsättning av förrättningskostnader ----- Bestämmelsen i 36 § konsumenttjänstlagen har inte ansetts analogt tillämplig beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar (jfr NJA 2013 s. 980). Enbart den omständigheten att lantmäteriet överskridit en ungefärlig prisuppgift med mer än 15 procent utgör därmed inte grund för att sätta ned förrättningskostnaden.
- NJA 2016 s. 1011:Konsumenttjänst. Näringsidkaren har bevisbördan för att omständigheterna sammantagna är sådana att det begärda priset är skäligt.
- MÖD 2013:15:Nedsättning av förrättningskostnader ----- Av Lantmäteriets sammanträdesprotokoll framgick att en total ungefärlig förrättningskostnad hade lämnats vid sammanträdet. Mark- och miljööverdomstolen instämde i mark- och miljödomstolens bedömning att Lantmäteriet genom uppgiften om total kostnad i protokollet fick anses ha lämnat en ungefärlig prisuppgift samt att 36 § konsumenttjänstlagen i enlighet med praxis skulle tillämpas analogt.
- NJA 2005 s. 205:En konsument har i tvist med en näringsidkare ansetts ha bevisbördan för uppgiften att ett avtal om entreprenad på löpande räkning innefattat ett s.k. takpris. (Jfr 2001 s. 177.) (Målet avgjort av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstolens minnesbok)
- RH 2004:83:I en tvist om priset för en byggnadsentreprenad har näringsidkaren/entreprenören ansetts ha uppfyllt beviskravet för att fast pris inte hade avtalats med beställaren/konsumenten trots att något skriftligt avtal inte förelegat, men väl ett skriftligt anbud från entreprenören på ett fast pris som inte hade undertecknats av beställaren (jfr NJA 1975 s. 280).
37 § Har konsumenten uppdragit åt näringsidkaren att företa enbart förberedande undersökning för att utreda omfattningen av eller kostnaden för en tjänst, är konsumenten inte skyldig att betala för undersökningen, om han på grund av sedvana inom branschen eller i övrigt har haft skäl att anta att undersökningen skulle göras utan ersättning.
Pristillägg
38 § Näringsidkaren har rätt till pristillägg
- om han har utfört tilläggsarbete i enlighet med bestämmelserna i 8 §, eller
- om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades.
I fråga om pristilläggets storlek gäller bestämmelserna i 36 §.
Betalning efter olyckshändelse m.m.
39 § Konsumenten är inte skyldig att betala för arbete som näringsidkaren har utfört eller material som denne har tillhandahållit i den mån arbetet eller materialet försämras eller går förlorat genom en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse som inträffar före den tidpunkt som anges i 12 §.
Specificerad räkning
40 § Näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats.
Tid för betalning
41 § Om inte annat följer av avtalet, är konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten.
Har konsumenten i tid begärt en specificerad räkning, är han inte skyldig att betala förrän en sådan räkning har kommit honom till handa.
- NJA 2011 s. 600:Sedan en näringsidkare utfört en tandvårdstjänst har konsumenten och näringsidkaren kommit överens om att tjänsten skulle göras om. Frågor bl.a. om tillämpligheten av näringsidkarens allmänna villkor och om betydelsen för betalningsskyldighetens inträde av överenskommelsen om att tjänsten skulle göras om.
Avbeställning
42 § Avbeställer konsumenten tjänsten innan den har slutförts, har näringsidkaren rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan har utförts samt för arbete som måste utföras trots avbeställningen. Ersättningen skall motsvara det pris som skulle ha gällt, om avtalet endast hade avsett vad som har utförts.
Näringsidkaren har vidare rätt till ersättning för förluster i form av kostnader för den återstående delen av tjänsten samt ersättning för förluster i övrigt på grund av att han har underlåtit att ta på sig annat arbete eller på grund av att han på annat sätt har inrättat sig efter uppdraget. Näringsidkaren har dock inte rätt till sådan ersättning, om konsumentens syfte med tjänsten har blivit förfelat på grund av att
- föremålet för tjänsten har skadats eller gått förlorat utan att detta har berott på försummelse på konsumentens sida, eller
- konsumenten har hindrats att dra nytta av tjänsten till följd av författningsföreskrifter, myndighetsbeslut eller andra liknande omständigheter utanför hans kontroll.
Ersättning till näringsidkaren enligt andra stycket får inte överstiga hans förlust till följd av avbeställningen.
43 § Näringsidkaren får förbehålla sig en på förhand bestämd ersättning vid avbeställning, om den är skälig med hänsyn till vad som vid avbeställning normalt kan antas tillkomma en näringsidkare som ersättning enligt 42 §.
44 § Om den avbeställda tjänsten avser arbete på en sak som har överlämnats till näringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning och konsumenten inte i rätt tid betalar vad han enligt 42 eller 43 § är skyldig för tjänsten eller ställer säkerhet för näringsidkarens fordran på denna ersättning, får näringsidkaren fullfölja tjänsten och kräva fullt pris för denna.
Första stycket gäller ej, om det är uppenbart att näringsidkaren vid en sådan försäljning av saken som avses i 50 § andra stycket ändå kommer att få betalning för sin fordran, sedan kostnaderna för försäljningen och vad näringsidkaren har att fordra enligt 50 § första stycket har dragits av från köpeskillingen.
Konsumentens dröjsmål
Näringsidkarens rätt att inställa arbetet
45 § Skall betalning enligt avtalet ske helt eller delvis innan tjänsten har utförts och betalar inte konsumenten i rätt tid, får näringsidkaren inställa arbetet till dess att konsumenten betalar. Om det följer av avtalet att konsumenten skall medverka till tjänstens utförande och han inte i rätt tid lämnar sådan medverkan som utgör en väsentlig förutsättning för utförandet, får näringsidkaren inställa arbetet till dess att konsumenten lämnar sin medverkan.
Har tjänsten påbörjats, är näringsidkaren dock skyldig att såvitt möjligt utföra arbete som inte kan uppskjutas utan risk för allvarlig skada för konsumenten, om inte arbetet medför väsentliga kostnader eller olägenheter för näringsidkaren.
Inställer näringsidkaren arbetet enligt första stycket, har han rätt till ersättning för kostnader och andra förluster som detta åsamkar honom, om konsumenten inte visar att dröjsmålet ej beror på försummelse på hans sida. Lag (1990:935).
46 § Om konsumenten i fall som avses i 45 § inte betalar eller lämnar sin medverkan i rätt tid och dröjsmålet är av väsentlig betydelse för näringsidkaren, får denne häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten. Detsamma gäller om näringsidkaren enligt 6 § tredje stycket har avbrutit påbörjat arbete för att få anvisningar av konsumenten och avbrottet medför väsentlig olägenhet för honom.
Vill näringsidkaren häva avtalet enligt första stycket skall han först påminna konsumenten om att denne skall betala, medverka eller lämna anvisningar samt ge konsumenten skälig tid att göra detta.
Har en påminnelse lämnats in för befordran med post eller avsänts på annat ändamålsenligt sätt, anses påminnelse ha skett när detta gjordes.
47 § Näringsidkaren får också häva avtalet beträffande återstående del av tjänsten, om det redan på förhand finns starka skäl att anta att konsumenten inte i rätt tid kommer att betala eller lämna medverkan enligt 45 § och att dröjsmålet blir av väsentlig betydelse för näringsidkaren.
48 § Häver näringsidkaren avtalet, är konsumenten skyldig att betala som om han hade avbeställt tjänsten den dag då hävningen skedde.
Näringsidkarens rätt att hålla kvar föremålet för tjänsten m. m.
49 § Avser tjänsten en sak som har överlämnats till näringsidkaren eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning och betalar inte konsumenten i rätt tid vad näringsidkaren har att fordra på grund av uppdraget, får näringsidkaren hålla kvar saken till dess att han har fått betalt eller, vid tvist om betalningen, till dess att konsumenten har ställt godtagbar säkerhet för det belopp som näringsidkaren har krävt.
50 § Näringsidkaren skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas av honom för att vårda en sak som han håller kvar enligt 49 § eller som inte har hämtats i rätt tid. Han har rätt till skälig ersättning för vården.
I fråga om näringsidkarens rätt att sälja en sak som har överlämnats till honom eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning finns bestämmelser i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Lag (1985:987).
Begränsning av skadan
50 a § Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten. Lag (2005:61).
Prop. 2004/05:13: Genom paragrafen, som är ny, införs en mot 42 § konsumentköplagen svarande bestämmelse om skyldighet för den skadelidande att begränsa sin skada. Paragrafens numrering har anpassats till de av riksdagen nyligen beslutade reglerna (51–61 §§) om konsumentskydd vid småhusbyggande, vilka träder i kraft den 1 januari 2005 (se prop. 2003/04:45). Övervägandena finns ...
Särskilda bestämmelser om småhusentreprenad
51 § Vid småhusentreprenad gäller vad konsumenten påstår har avtalats om
- arbetets omfattning,
- priset eller grunderna för hur priset bestäms,
- tiden för betalning, och
- tiden för arbetets avslutande,
om inte annat framgår av ett skriftligt avtal eller av omständigheterna i övrigt. Lag (2004:554).
För att reglerna om småhusentreprenad ska kunna tillämpas så krävs att följande två förutsättningar är uppfyllda; 1. en byggnad inrättas till bostad åt en eller två familjer och, 2. arbetet avser uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad. Reglerna om småhusentreprenad kräver således att arbetet på något vis skapar eller ökar byggnadens volym, prop. 2003/04:45 s. 131. Med "uppförande" så avses att resultatet av arbetet kommer att vara ett nytt hus. Med "tillbyggnad" avses åtgärder som syftar till att öka ett småhus volym, vare sig det sker i horisontellt eller vertikalt plan. Som tillbyggnad bör inte räknas åtgärder av ringa omfattning och betydelse, såsom anordnande av en mindre veranda, balkong och liknande, se prop. 1985/86:1 s. 675 f.
Ombyggnader samt arbeten av mindre omfattning faller alltså utanför begreppet då de inte modifierar byggnadens volym.
Prop. 2003/04:45: (Jfr 52 § i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och innehåller en bevisbörderegel för avtal om småhusentreprenader. Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.1.
Paragrafen är tillämplig på ”småhusentreprenad”. Beträffande innebörden i detta begrepp, se kommentaren till 1 §. Det förhållandet att paragrafen gäller enbart avtal om småhusentreprenad är inte avsett att hindra att en motsvarande ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
52 § Vid småhusentreprenad är konsumenten inte skyldig att betala för annat än utförd del av entreprenaden.
Om det enligt 53 § skall göras en slutbesiktning, har konsumenten, trots 41 § första stycket, rätt att hålla inne tio procent av det avtalade priset till dess att småhusentreprenaden har godkänts enligt 56 § andra stycket. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 61 § i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och innehåller regler om konsumentens betalning. Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.15.
Paragrafen är tillämplig vid ”småhusentreprenad”. Om detta begrepp, se kommentaren till 1 §.
Enligt 41 § första stycket är konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten. Parterna ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
53 § Vid småhusentreprenad skall slutbesiktning göras, om någon av parterna begär det.
Slutbesiktning görs efter det att arbetet har avslutats. Om flera näringsidkare utför arbeten i anslutning till varandra kan, om parterna är ense om det, slutbesiktning i stället göras när samtliga arbeten har avslutats. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 54 § i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och innehåller regler om när slutbesiktning skall göras. Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.5. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Reglerna är tillämpliga på entreprenader som avser uppförande eller tillbyggnad av ett småhus (”småhusentreprenad”, se 1 §). Parterna kan avtala om att slutbesiktning skall ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
54 § Näringsidkaren skall i god tid underrätta konsumenten om när arbetet beräknas vara avslutat och slutbesiktning kan göras. Konsumenten skall därefter utan dröjsmål meddela näringsidkaren om han eller hon begär besiktning och, om så är fallet, utse en person att utföra besiktningen (besiktningsman).
Om konsumenten inte utser någon besiktningsman, får näringsidkaren göra det. Parterna kan också utse en besiktningsman gemensamt.
Besiktningsmannen skall så snart som möjligt kalla parterna samt den kvalitetsansvarige enligt 9 kap. 13 § plan- och bygglagen (1987:10) till slutbesiktningen. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 54 § tredje stycket och 55 § andra stycket i utredningens förslag.)
Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om utseende av besiktningsman och kallelse till slutbesiktning. De frågor som regleras i paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2.5.
I första stycket anges vilka åtgärder som parterna skall vidta inför slutbesiktningen. ...
- MD 2009:21:Ett försäkringsbolag har i avtal mot konsumenter avseende byggfels- och färdigställandeförsäkringar använt avtalsvillkor som inneburit att bolaget tillförsäkrats rätt att godkänna den av konsumenten utsedda besiktningsmannen. Villkoret har befunnits strida mot 54 § konsumenttjänstlagen (1985:716). Vidare har avtalsvillkor rörande konsumentens rätt till ersättning för fel som av konsumenten anlitad person orsakar bedömts vara utformat på ett vilseledande och oklart sätt. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Även fråga om rättegångskostnad.
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
55 § En besiktningsman som avses i 54 § skall ha den erfarenhet och kunskap som krävs för uppdraget. Han eller hon skall utföra sitt uppdrag med opartiskhet och självständighet.
Besiktningsmannen har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 55 § första stycket i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om den besiktningsman som skall utses enligt 54 §. Frågor om besiktningsmannen har behandlats i avsnitt 5.2.5.
Enligt första stycket skall besiktningsmannen ha den erfarenhet och kunskap som krävs för uppdraget. Det är inte nödvändigt att besiktningsmannen är certifierad, t.ex. genom ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
56 § Vid en slutbesiktning enligt 53 § skall besiktningsmannen undersöka om småhusentreprenaden är felaktig enligt 9 §. Resultatet av slutbesiktningen skall snarast redovisas skriftligen till parterna och innehålla uppgift om de förhållanden som besiktningsmannen anser utgöra fel. Utlåtandet skall också innehålla uppgift om förhållanden som konsumenten anser utgöra fel enligt 9, 10 eller 11 §.
Om småhusentreprenaden inte är felaktig enligt 9 § eller de konstaterade felen är av mindre betydelse, skall besiktningsmannen godkänna entreprenaden. Om småhusentreprenaden inte godkänns och parterna inte bestämmer annat, skall en ny slutbesiktning göras vid ett senare tillfälle. Näringsidkaren skall i god tid underrätta besiktningsmannen om när en ny slutbesiktning kan göras.
Allmän domstol får på talan av konsumenten eller näringsidkaren pröva de frågor som besiktningsutlåtandet behandlar. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 56 § i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om besiktningsmannens uppgifter. Indirekt anger den därmed också syftet med besiktningen. De frågor som regleras i paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2.5.
I första stycket anges inledningsvis att besiktningsmannen skall undersöka om småhusentreprenaden är behäftad med fel enligt 9 §. Förhållanden ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
57 § Om inte annat har avtalats, är konsumenten skyldig att slutligt svara för ersättningen till besiktningsmannen vid en slutbesiktning enligt 53 §. Om det görs en sådan ny slutbesiktning som anges i 56 § andra stycket, skall näringsidkaren svara för den del av ersättningen som hänför sig till den nya besiktningen. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 57 § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som är ny och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar vem som skall betala för slutbesiktningen. Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.5.
Av paragrafen framgår att det normalt är konsumenten som skall svara för ersättningen till besiktningsmannen. Kostnadsansvaret åvilar konsumenten även om det är näringsidkaren som ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
58 § Om slutbesiktning görs enligt 53 §, gäller följande i stället för 12 §.
Bedömningen av om småhusentreprenaden är felaktig skall göras med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då entreprenaden godkändes vid slutbesiktning.
Vid tillämpningen av 39 § skall vad som där sägs om händelse som har inträffat före den tidpunkt som avses i 12 § i stället tillämpas på händelse som har inträffat före den tidpunkt då entreprenaden godkändes vid slutbesiktning. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 59 § första och andra styckena och 60 § första stycket i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och anger vilken tidpunkt som är avgörande för felbedömningen om konsumenten i efterhand gör gällande att entreprenaden är felaktig. Indirekt får paragrafen också betydelse för besiktningsmannens bedömning, eftersom det är bristfälligheter som föreligger vid den aktuella tidpunkten som han eller hon har anledning att anmärka på i besiktningsutlåtandet. Frågan har behandlats ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
59 § Oavsett vad som föreskrivs i 12 § första stycket och 58 § andra stycket skall småhusentreprenaden alltid anses felaktig om ett förhållande som avses i 9, 10 eller 11 § visar sig inom två år efter det att entreprenaden godkändes vid slutbesiktning eller, om slutbesiktning inte har gjorts, inom två år efter det att arbetena avslutades. Detta gäller dock inte om näringsidkaren gör sannolikt att förhållandet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på konsumentens sida. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 60 § andra stycket i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny. De frågor som regleras i paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2.6. Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I 58 § fastställs att bedömningen av om småhusentreprenaden har utförts på ett felaktigt sätt skall göras med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då entreprenaden godkändes vid slutbesiktning. ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
60 § Sedan en småhusentreprenad har godkänts vid en slutbesiktning enligt 53 §, får konsumenten endast åberopa fel som har antecknats i besiktningsutlåtandet.
Trots första stycket får konsumenten åberopa fel som
- konsumenten har påtalat vid slutbesiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett utgöra fel,
- besiktningsmannen varken har märkt eller borde ha märkt vid slutbesiktningen, eller
- har påtalats av konsumenten för näringsidkaren inom sex månader från slutbesiktningen. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 58 § i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och reglerar vilka fel som konsumenten får åberopa. Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.7. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter.
Huvudregeln finns i första stycket. Den innebär att konsumenten efter slutbesiktningen kan åberopa endast fel som har antecknats i besiktningsutlåtandet. Huruvida felen har ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
61 § Av 17 § framgår att en konsument som vill åberopa att tjänsten är felaktig skall underrätta näringsidkaren om detta (reklamation).
Vid en småhusentreprenad gäller att reklamation inte behöver göras i fråga om fel som
- har antecknats i ett besiktningsutlåtande enligt 56 §, eller
- har påtalats av konsumenten enligt 60 § 3.
Om det vid småhusentreprenad har gjorts en slutbesiktning enligt 53 §, får reklamation enligt 17 § första stycket inte göras senare än tio år efter det att småhusentreprenaden har godkänts enligt 56 § andra stycket, såvida inte annat följer av garanti eller liknande utfästelse. Lag (2004:554).
Prop. 2003/04:45: (Jfr 59 § tredje stycket i utredningens förslag.)
Paragrafen är ny och innehåller två särskilda regler om reklamation av fel i småhusentreprenad. Frågorna har behandlats i avsnitt 5.2.8.
Beträffande innebörden i begreppet ”småhusentreprenad” kan hänvisas till kommentaren till 1 §.
Första stycket, som har tillkommit med anledning av Lagrådets synpunkter, innehåller ...
- RH 2013:44:Bedömningen av frågan om ett förslag på avhjälpande enligt konsumenttjänstlagen är fullgott eller inte kan normalt göras först sedan ett eventuellt avhjälpande skett.
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (1985:987) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
- Förarbeten
- Prop. 1984/85:210
- Omfattning
- ändr. 50 §
- Ikraftträder
- 1986-07-01
Lag (1988:1608) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
- Förarbeten
- Prop. 1988/89:23
- Omfattning
- ändr. 5, 9, 15, 21, 33 §§
- Ikraftträder
- 1989-07-01
Lag (1990:935) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1989/90:89
- Omfattning
- ändr. 1, 3, 10, 17, 21, 29, 31, 45 §§
- Ikraftträder
- 1991-01-01
Lag (1995:455) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
- Förarbeten
- Rskr. 1994/95:267, Prop. 1994/95:123, Bet. 1994/95:LU16
- Omfattning
- ändr. 5, 9, 15, 21, 33 §§
- Ikraftträder
- 1996-01-01
Lag (2002:588) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
- I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:292, Prop. 2001/02:134, Bet. 2001/02:LU33
- Omfattning
- ändr. 1, 2, 17 §§; ny 1 a §
- CELEX-nr
- 31999L0044
- Ikraftträder
- 2002-07-01
Lag (2004:455) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:241, Prop. 2003/04:121, Bet. 2003/04:LU29
- Omfattning
- ändr. 5, 9, 15, 21, 33 §§
- Ikraftträder
- 2004-07-01
Lag (2004:554) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:240, Prop. 2003/04:45, Bet. 2003/04:LU25
- Omfattning
- ändr. 1, 3 §§; nya 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61 §§, rubr. närmast före 51 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2005:61) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
- I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:161, Prop. 2004/05:13, Bet. 2004/05:LU5
- Omfattning
- ändr. 17, 20, 28, 31, 33 §§; ny 50 a §
- Ikraftträder
- 2005-04-01
Lag (2008:491) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:222, Prop. 2007/08:115, Bet. 2007/08:CU21
- Omfattning
- ändr. 5, 9, 15, 21, 33 §§
- Ikraftträder
- 2008-07-01
Lag (2010:1006) om ändring i konsumenttjänstlagen (1985:716)
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:366, Prop. 2009/10:170, Bet. 2009/10:CU25
- Omfattning
- ändr. 54 §
- Ikraftträder
- 2011-05-02