Inaktuell version
Högskoleförordning (1993:100)
- Departement
- Utbildningsdepartementet
- Utfärdad
- 1993-02-04
- Ändring införd
- SFS 1993 i lydelse enligt SFS 2004:383
- Upphäver
- Högskoleförordning (1977:263)
- Förordning (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263)
- Förordning (1985:310) om doktorandtjänster
- Förordning (1982:976) om disciplinära åtgärder mot studerande i statlig och kommunal högskoleutbildning
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- Övrigt
- Vissa delar i bilaga 3 inte med här.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Ändrad: SFS 2006:1053 (None), 2009:770 (None), 1998:1003 (None), 2007:1337 (None)
Universitet och högskolor med staten som huvudman
1 § De universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.
För Sveriges lantbruksuniversitet gäller särskilda bestämmelser. Förordning (1996:1499).
Definitioner
2 § Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.
3 § Med kommun jämställs i denna förordning kommunalförbund mellan kommuner. Med landsting jämställs kommunalförbund mellan landsting eller mellan ett eller flera landsting och en eller flera kommuner som inte ingår i landsting.
4 § Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning och med doktorand en student som är antagen till och bedriver forskarutbildning, allt i den mån inte annat anges särskilt.
Verksförordningens tillämpning
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
5 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på högskolorna med undantag av 3 §, 4 § andra stycket, 6, 11-14, 19, 21-23, 32, 33 och 35 §§. Vid tillämpning av verksförordningen skall med chefen för myndigheten förstås rektor.
Styrelsen får dock inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 19 § verksförordningen. En sådan nämnd skall bestå - förutom av rektor och personalföreträdarna - av ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser. Rektor skall vara nämndens ordförande.
Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2004:289).
Tillämpningen av 2-10 kap. på högskolan
6 § Bestämmelserna i 2-10 kap. gäller högskolor för vilka staten är huvudman, om inte annat framgår av bestämmelserna i 11 kap.Förordning (1998:1003).
Att utse studentrepresentanter
7 § I de fall studenter har rätt att vara representerade i olika organ utser de sina representanter i den ordning som föreskrivs i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Studentrepresentanter utses på samma sätt när information skall lämnas till och samråd ske med en sådan representant. Förordning (2000:651).
Ersättning till studentrepresentanter i högskolans styrelse
7 a § Bestämmelserna i förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. skall tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. Förordning (1998:1003).
Studentinflytande
7 b § Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.
En studerandekår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan skall lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Förordning (2000:1057).
Jämställdhet
8 § En bestämmelse om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i högskolornas verksamhet finns i 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).
Ytterligare bestämmelser om jämställdhet finns i jämställdhetslagen (1991:433). Förordning (1998:1693).
Likabehandling av studenter och sökande
9 § Bestämmelser om likabehandling av studenter och sökande till högskolan oavsett könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Förordning (2003:343).
Avgiftsfri utbildning
10 § Utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna. Förordning (1995:944).
Tillgång till hälsovård
11 § Högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Förordning (1996:568).
Försäkring för personskada
11 a § Högskolor med staten som huvudman skall ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen skall avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen skall inte ge rätt till ersättning i den mån studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.
Sådan försäkring som avses i första stycket skall gälla även för studenter vid högskoleutbildning som anordnas av statliga högskolor enligt avtal med en kommun eller ett landsting som är huvudman för utbildningen.
Försäkringen skall tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen och ändringar i denna skall träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2000:261).
11 b § Högskolor med staten som huvudman får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen skall avse sådan sorts skada och sådana studenter som avses i 11 a §. Förordning (2000:261).
Uppgifter till Högskoleverket
12 § Högskolorna skall till Högskoleverket lämna de uppgifter om sin verksamhet som verket begär. Förordning (1996:568).
Att få använda undervisningslokaler
13 § En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.
Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003).
Kursvärderingar
14 § Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.
Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).
Administrativa uppgifter
15 § Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet skall svara för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs åt de regionala etikprövningsnämnder som anges i 6 § förordningen (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder. Förordning (2003:619).
2 kap. Styrelse och rektor
Styrelsens sammansättning
1 § Styrelsen för en högskola skall bestå av ordföranden, rektor och högst tretton andra ledamöter. Styrelsen skall utse vice ordförande inom sig. Förordning (1998:1003).
Styrelsens uppgifter
2 § Styrelsen för en högskola skall själv besluta
- i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,
- om årsredovisningar, delårsrapport, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt,
- om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
- om revisionsplan och åtgärder med anledning av redovisning enligt 6 § förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl.,
- i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
- om viktigare föreskrifter,
- a) om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
- om disciplinansvar,
- om åtalsanmälan,
- om avstängning eller läkarundersökning,
- om de antagningsordningar som nämns i 6 kap. 3 § andra stycket och
- om den anställningsordning som nämns i 4 kap. 14 §, och
- i frågor i övrigt som är av principiell vikt.
Av bestämmelserna i 2 kap.7, 8 och 10 §§, 3 kap.2 och 6 §§ samt 11 kap. 6 § framgår att styrelsen för högskolan skall besluta själv också i vissa andra frågor än de som avses i första stycket.
Frågor som avses i första stycket 7. a-d skall dock avgöras av personalansvarsnämnden vid högskolan, om en sådan nämnd finns inrättad. Dessa frågor skall i vissa fall prövas av Statens ansvarsnämnd, vilket framgår av 4 kap. 33 §. Förordning (2003:343).
3 § Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte
- annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
- styrelsen har beslutat något annat.
Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).
Styrelseärendenas handläggning
4 § Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Förordning (1997:1123).
4 a § Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).
5 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.
Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).
6 § Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003).
Utseende av styrelsens ledamöter
7 § Andra styrelseledamöter än rektor skall utses för en bestämd tid, högst tre år.
Lärarna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Lärarnas representanter skall utses genom val inom högskolan. Styrelsen skall meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.
Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen.
De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt föreskrifterna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (1998:1003).
Rektor
8 § Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.
Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.
I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).
10 § Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor skall utses av styrelsen för högskolan för högst sex år. Innan styrelsen utser prorektor skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att utse prorektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.
Om flera prorektorer utses, skall en av dem utses till rektors ställföreträdare. Förordning (2002:558).
11 § Behörig att vara rektor eller prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor.
När rektor anställs och prorektor utses, skall även administrativ skicklighet beaktas. Förordning (1997:1123).
12 § /Upphör att gälla U:2005-01-01 genom förordning (2004:289)./ Rektor skall avgöra ärenden efter föredragning. Rektor får dock avgöra ärenden utan föredragning, om besluten inte kan skjutas upp. Förordning (1998:1003).
13 § Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet.
14 § Upphävd genom förordning (1997:1123).
3 kap. Fakultetsnämnd och övriga organ
Ändrad: SFS 1995:944 (None), 2006:1053 (None), 2001:23 (None), 2009:933 (None)
Upphävd: SFS 2009:933 (None)
Vetenskapsområden
1 § För forskarutbildning finns det ett humanistisk- samhällsvetenskapligt, ett medicinskt, ett naturvetenskapligt och ett tekniskt vetenskapsområde. Förordning (1998:1003).
Fakultetsnämnd
Ansvarsområde
2 § Grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområden finns i 2 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434).
Styrelsen skall besluta vilka fakultetsnämnder som skall finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Förordning (1998:1003).
Ledamöter
3 § Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.
I 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som skall välja ledamöterna. Med vetenskapligt kompetent lärare avses därvid den som är
- professor vid en högskola inom annat än konstnärlig verksamhet,
- annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens, eller
- professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd.
De personer som avses i andra stycket 1-2 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forskningsrådet och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De anställningar som sägs i detta stycke skall avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år.
Studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2002:558).
- 3 kap. 3 § 2 st Förordning (2009:976) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd
- 12 § Förordning (1996:645) med instruktion för Institutet för rymdfysik
- 4 § Förordning (1979:728) om elektorsförsamling vid forskningsråd
- 14a § Förordning (1988:732) med instruktion för Arbetsmiljöinstitutet
- 12 § Förordning (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning
- 2 kap. 3 § 2 st Förordning (2009:1273) om elektorsförsamling vid forskningsråd och ämnesråd
4 § En av ledamöterna i fakultetsnämnden skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av de lärare som väljer ledamöter i nämnden. Förordning (1998:1003).
Adjungering
5 § Bestämmelser om adjungering till fakultetsnämnden finns i 11 kap.Förordning (1998:1003).
Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete
6 § Vid högskolor med konstnärlig utbildning skall styrelsen inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Organet skall benämnas nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Om det inte inrättas ett särskilt organ för grundutbildning, skall nämnden ansvara också för den utbildningen.
Ledamöterna i nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig verksamhet vid den högskola som nämnden hör till. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.
Flertalet av ledamöterna skall vara lärare vid den högskola som nämnden hör till.
Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter i nämnden.
En av ledamöterna skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (1998:1003).
Särskilda organ
7 § Grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap.5 a och 6 §§högskolelagen (1992:1434). Förordning (2001:23).
7 a § Flertalet av ledamöterna skall vara vetenskapligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till, om inte styrelsen beslutar annat.
Ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, skall utses genom val bland berörda lärare. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.
En av ledamöterna skall vara organets ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2001:23).
7 b § Studenterna vid den högskola som det särskilda organet hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Förordning (2001:23).
7 c § Till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) skall det utses minst två ledamöter utöver de som utses genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b §. De skall vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställda vid den högskola som organet hör till.
Ledamöterna skall utses av styrelsen för högskolan. Förordning (2001:23).
Särskilda inrättningar
8 § För särskilda uppgifter kan det vid en högskola finnas särskilda inrättningar enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Förordning (1998:1003).
- 1 § Förordning (1997:61) om ett sekretariat för genusforskning
- 1 § Förordning (1999:711) om sekretariatet för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen
- 1 § Förordning (1995:966) om den nationella forskningsanläggningen Manne Siegbahn-laboratoriet
- 1 § Förordning (1994:948) om den nationella forskningsanläggningen acceleratorlaboratoriet (The Svedberg-laboratoriet) i Uppsala
Organisationen i övrigt
9 § Högskolorna får i övrigt besluta om sin interna organisation, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).
Högskolebibliotek
10 § Bestämmelser om högskolebibliotek finns i bibliotekslagen (1996:1596).
Ett högskolebibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (1998:1003).
Valberedning
11 § Val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ skall hållas efter förslag av en valberedning. I valberedningen skall både kvinnor och män vara representerade.
Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter skall både kvinnor och män vara representerade. Om det inte finns synnerliga skäl, skall de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en tredjedel av män.
Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter. Förordning (2001:23).
Handläggning av ärenden
12 § Fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden.
Om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet.
Beslut som har fattats enligt andra stycket skall anmälas vid nästa sammanträde i nämnden eller i organet. Förordning (2001:23).
Delegering
13 § Om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ delegera sina uppgifter. Förordning (2001:23).
Forskningsetisk granskning
4 kap. Lärare
- övg. best. SFS 1998:1003 5 p, övg. best. SFS 2010:1064 7 p, övg. best. SFS 2010:1064 8 p, övg. best. SFS 2017:844 2 p, övg. best. SFS 2010:1064 2 p, övg. best. SFS 2017:844 3 p, övg. best. SFS 1998:1003 2N7 st, övg. best. SFS 1998:1003 2N9 st
- 3 kap. 2 §, övg. best. SFS 2010:1751 7 p, övg. best. SFS 2010:1751 8 p, övg. best. SFS 2010:1751 2 p, 3 kap. 1 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 11 § Förordning (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 3 § 3 st, övg. best. SFS 1998:1545 2 p, 10 § Förordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 7 § 3 st Förordning (1996:645) med instruktion för Institutet för rymdfysik
- 14a § 2 st Förordning (1988:732) med instruktion för Arbetsmiljöinstitutet
- 12 § 4 st Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 19 § 2 st Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- 10a § 2 st Förordning (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- 12 § 2 st Förordning (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning
- 7 § Förordning (1996:284) med instruktion för Statens väg- och transportforskningsinstitut
- 6 § 2 st Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik
- 3 § 3 st, 10 § Förordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
- 22 § 2 st Förordning (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
Ändrad: SFS 1994:1101 (None), 1995:944 (None), 2006:1053 (None), 2001:23 (None), 2002:761 (None), 1998:1003 (None), 2009:933 (None), 2001:211 (None)
Inledande föreskrifter
Lärarkategorier
1 § Högskolorna får anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare.
Högskolorna får inte anställa andra kategorier av lärare.
Högskolorna får dock inom ramen för en försöksverksamhet anställa lärare som biträdande lektorer. Förordning (2001:211).
Förenade anställningar
2 § En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk utbildning och forskning. Förordning (1998:1003).
Arbetsuppgifter
3 § En högskola skall besluta om i vilken omfattning lärarna vid högskolan skall ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete, och administrativt arbete. Därvid skall högskolan vinnlägga sig om att lärare ur alla lärarkategorier undervisar inom grundläggande högskoleutbildning. Forskarassistenter och biträdande lektorer skall dock i huvudsak bedriva forskning.
Vid tillämpningen av första stycket skall högskolan beakta vad som följer av 3 kap.1, 2 och 5 §§högskolelagen (1992:1434), andra författningsbestämmelser samt avtal. Förordning (2001:211).
- 4 kap. 7 § 2 st
- 3 kap. 1 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 9 § 2 st Förordning (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket
- 11 § Förordning (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 10a § 2 st Förordning (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- 7 § Förordning (2007:964) med instruktion för Statens väg- och transportforskningsinstitut
- 6 § 2 st, 5 § Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik
4 § Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den omfattning högskolan bestämmer. Förordning (1998:1003).
Behörighet
Professorer
5 § Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Förordning (1998:1003).
- övg. best. SFS 2010:1064 7 p, övg. best. SFS 2010:1064 8 p
- 3 kap. 2 §, övg. best. SFS 2010:1751 7 p, övg. best. SFS 2010:1751 8 pFörordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 24 § Förordning (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 12 § 4 st Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 13 § Förordning (2005:736) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 8 § 2 st Förordning (1996:611) med instruktion för Läkemedelsverket
- 22 § 2 st Förordning (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
6 § Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den konstnärliga skickligheten. Förordning (1998:1003).
Lektorer
7 § Behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har
- avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
- genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
- visat pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.
Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.
Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).
- 4 kap. 14 § 2 st, övg. best. SFS 2010:1064 2 p
- övg. best. SFS 2010:1751 7 p, övg. best. SFS 2010:1751 8 p, övg. best. SFS 2010:1751 2 p, 3 kap. 1 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 11 § Förordning (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 6 § 2 st Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik
- 22 § 2 st Förordning (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
8 § Behörig att anställas som lektor inom konstnärlig verksamhet är den som har
- visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
- genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
- visat pedagogisk skicklighet.
Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.
Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.
Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).
Biträdande lektorer
8 a § Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Förordning (2001:211).
Adjunkter
9 § Behörig att anställas som adjunkt är den som har
- avlagt examen från grundläggande högskoleutbildning eller har motsvarande kompetens,
- genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
- visat pedagogisk skicklighet.
Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.
Bestämmelser om anställning av adjunkter som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt andra stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).
Forskarassistenter
10 § Behörig att anställas som forskarassistent är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.
Den som har varit anställd som forskarassistent under mer än sammanlagt tre år får inte ges en annan anställning som forskarassistent inom samma eller ett närliggande ämnesområde vid samma eller någon annan högskola. Förordning (1999:1037).
- övg. best. SFS 2010:1064 8 p, övg. best. SFS 2010:1064 10 p, 4 kap. 9 §, övg. best. SFS 2010:1064 5 p
- övg. best. SFS 2010:1751 8 pFörordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 10 § Förordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 12 § 4 st Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 19 § 2 st Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- 10 § Förordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
Befordran
Befordran till professor
11 § En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som professor skall vara detsamma som för anställningen som lektor. Förordning (1998:1003).
12 § Den som erbjuds en anställning tills vidare som lektor vid en högskola skall i stället anställas tills vidare som professor där, om han eller hon begär det och har behörighet för en sådan anställning. Detta gäller dock inte vid en sådan befordran till lektor som avses i 13 eller 13 a §. Förordning (2001:211).
Befordran till lektor
13 § En adjunkt som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som adjunkt.
En adjunkt som är anställd tills vidare får befordras till lektor även om behörighetskraven inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat särskild förmåga att samverka med det omgivande samhället. Förordning (1998:1003).
13 a § En biträdande lektor vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om han eller hon har behörighet för sådan anställning och dessutom bedöms lämplig vid en prövning enligt de bedömningsgrunder som högskolan har ställt upp för en befordran till lektor. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som biträdande lektor. Förordning (2001:211).
Anställningsordning
14 § En högskolas anställningsordning skall finnas tillgänglig vid högskolan. Med anställningsordning avses de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar. Förordning (1998:1003).
Bedömningsgrunder vid anställning
15 § Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare skall gälla graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning. Därutöver skall gälla graden av administrativ och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till det ämnesinnehåll som högskolan bestämmer för anställningen och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete.
Vid anställningen skall även beaktas sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.
Vid anställning av forskarassistenter skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Förordning (1998:1003).
- övg. best. SFS 2010:1064 8 p, 4 kap. 17 §
- 3 kap. 2 §, övg. best. SFS 2010:1751 8 pFörordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 3 § 3 st Förordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 14a § 2 st Förordning (1988:732) med instruktion för Arbetsmiljöinstitutet
- 12 § 4 st Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 19 § 2 st Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- 12 § 2 st Förordning (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning
- 7 § Förordning (1996:284) med instruktion för Statens väg- och transportforskningsinstitut
- 3 § 3 st Förordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
- 22 § 2 st Förordning (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
16 § Om en högskola har beslutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller följande.
Vid anställningen får en person av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 15 § första och tredje styckena utses framför en person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts.
Positiv särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid anställningen. Förordning (1998:1003).
- 4 kap. 17 §, 2 kap. 2 § 1 st 6 p
- övg. best. SFS 1998:1545 2 p, övg. best. SFS 1998:1545 3 pFörordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 14a § 2 st Förordning (1988:732) med instruktion för Arbetsmiljöinstitutet
- 19 § 2 st Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- 12 § 2 st Förordning (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning
- 3 § Förordning (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte
- övg. best. SFS 2010:1182 2 pFörordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
17 § Innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras om den enligt 18 § första stycket, skall fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ bestämma ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet som krävs. Vidare skall nämnden eller organet med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrunder som skall användas och hur de skall vägas mot varandra. Därvid skall högskolans anställningsordning beaktas.
Högskolan skall innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan besluta vilka bedömningsgrunder som skall användas vid prövningen av en ansökan om befordran till lektor.
Ämnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor, adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är anställd. Förordning (2001:212).
- övg. best. SFS 1998:1003 5 p
- 3 kap. 2 §, 3 kap. 1 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 10 § Förordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 12 § 4 st Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 7 § Förordning (1996:284) med instruktion för Statens väg- och transportforskningsinstitut
- 10 § Förordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
Förfarandet vid anställning
Ledigkungörande av anställning
18 § Innan en lärare anställs tills vidare eller tills vidare för viss tid skall högskolan kungöra anställningen till ansökan ledig och genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den.
- anställning som avser en tid som är kortare än sex månader,
- anställning av adjungerad lärare, timlärare och gästlärare,
- anställning, utom anställning som professor eller forskarassistent, av den som har företrädesrätt till återanställning eller till anställning med högre sysselsättningsgrad eller av den som omplaceras på grund av 7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd,
- anställning av en lektor eller, i fall som avses i 12 §, en professor, om anställningen avser någon som under minst sex år utan avbrott har haft en anställning som forskare och anställningen beslutats av ett forskningsråd samt högskolan särskilt har beslutat att forskaren skall anställas som lektor efter anställningen som forskare,
- en befordran till professor eller lektor,
- en sådan anställning som avses i 30 § 1, om den förnyas,
- en anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt som har varit anställd med stöd av 30 § 3; kungörelse och information skall dock ske, om den tidigare anställningen inte har kungjorts och det inte har informerats om den,
- en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 4, eller
- en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 5 andra eller tredje meningen. Förordning (2004:383).
- övg. best. SFS 1998:1003 5 p
- 3 § 3 st Förordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 7 § 3 st Förordning (1996:645) med instruktion för Institutet för rymdfysik
- 19 § 2 st Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- 3 § 3 st Förordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
- 22 § 2 st Förordning (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
Beredning av anställningsärenden
19 § En högskola får bjuda in en person att söka en anställning som professor som kungjorts ledig till ansökan. Inbjudan måste ske inom tre månader efter det att fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ har utsett de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. Förordning (2001:23).
- övg. best. SFS 1998:1545 2 pFörordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 23 § 2 st Förordning (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 12 § 2 st Förordning (2005:736) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 9 § 3 st Förordning (1988:1200) med instruktion för Institutet för rymdfysik
20 § Fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller det särskilda organet till vars ansvarsområde anställningen huvudsakligen hör skall bereda ärenden och avge förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter.
Om högskolan har inrättat ett särskilt organ för grundutbildning inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete, skall högskolan bestämma i vilken utsträckning det särskilda organet skall svara för beredningen och lämna förslag till anställning. Förordning (2001:23).
- övg. best. SFS 1998:1003 2 st, övg. best. SFS 2010:1064 7 p, övg. best. SFS 2010:1064 8 p
- övg. best. SFS 2010:1751 7 p, övg. best. SFS 2010:1751 8 pFörordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 19 § 2 st Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- övg. best. SFS 1998:1694 2 stFörordning (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte
21 § Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall hämta in yttranden från minst två personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde vid anställning av professorer och lektorer. Vid anställning av forskarassistenter behöver yttrande dock inte hämtas in från fler än en person.
När det gäller anställning av professorer och lektorer får högst en av de personer som avses i första stycket vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Om det vid anställning av en forskarassistent hämtas in yttrande från bara en person, får denna person inte vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får inte hämta in yttrande från en sådan person som avses i första stycket som är verksam inom fakultetsnämndens eller motsvarande organs ansvarsområde och som i huvudsak har arbetsuppgifter inom anställningens ämnesområde, om det inte finns särskilda skäl.
När yttrande hämtas in från två eller flera personer, skall både kvinnor och män vara representerade, om inte synnerliga skäl talar emot detta. Förordning (1998:1003).
- övg. best. SFS 1998:1003 6 p
- övg. best. SFS 1998:1583 2 pFörordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- övg. best. SFS 1998:1694 2 pFörordning (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte
- 22 § 2 st Förordning (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
22 § Var och en av de personer som avses i 21 § skall avge ett skriftligt yttrande till fakultetsnämnden eller motsvarande organ. I yttrandet skall de redogöra för skickligheten hos de sökande som främst bör komma i fråga för anställning, ange ordningen mellan dem och motivera sitt val. Om omständigheterna i ärendet föranleder det, får nämnden eller motsvarande organ dock besluta att ett sådant yttrande får avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand. Vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket skall yttrandet avse frågan om sökanden skall befordras eller inte och om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får meddela ytterligare föreskrifter för utformningen av yttrandet. Förordning (1998:1003).
- övg. best. SFS 2010:1064 8 p
- övg. best. SFS 2010:1751 8 pFörordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 3 § 3 st Förordning (1986:364) om anställningar vid forskningsråd
- 7 § 3 st Förordning (1996:645) med instruktion för Institutet för rymdfysik
- 3 § 3 st Förordning (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd
23 § Om det begärs i en ansökan om anställning som lektor, skall yttranden enligt 21 och 22 §§ inte bara avse sökandens behörighet för anställning som lektor utan också för anställning som professor. Förordning (1998:1003).
24 § Vid tidsbegränsad anställning skall bestämmelserna i 21 och 22 §§ tillämpas vid anställning av forskarassistenter, adjungerade professorer eller adjungerade lektorer. Förordning (2002:761).
24 a § Bestämmelserna om beredning av anställningsärenden som avser lektorer i 20-22 §§ skall tillämpas vid anställning av biträdande lektorer. Bestämmelserna skall tillämpas också vid ansökan om befordran till lektor enligt 13 a §. Förordning (2001:211).
25 § Bestämmelserna i 20-22 §§ skall tillämpas vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket. Yttranden enligt 21 § behöver dock inte hämtas in, om det är uppenbart obehövligt för en prövning av frågan om befordran skall ske eller inte. Förordning (1998:1003).
26 § Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall föreslå den sökande som främst bör komma i fråga för anställning. Om det finns särskilda skäl, får förslaget avse ytterligare sökande som bör komma i fråga och ordningen mellan dem.
Fakultetsnämnden eller det motsvarande organet skall i förslaget redovisa sin bedömning av varje föreslagen sökandes skicklighet i förhållande till de bedömningsgrunder som gäller för anställningen. Redovisningen skall omfatta både skickligheten beträffande varje bedömningsgrund för sig och vid en sammanvägning av alla bedömningsgrunderna. Om det finns bara en sökande och det föreslås att han eller hon skall anställas, behöver det inte lämnas någon sådan redovisning som sägs i detta stycke.
Av förslaget skall det framgå hur föreslagen sökandes såväl vetenskapliga som pedagogiska skicklighet har beaktats. Det skall även framgå hur högskolans rekryteringsmål har beaktats. Om både kvinnor och män har sökt anställning, skall det anges också hur jämställdhetsaspekten har beaktats.
Vid ansökan om befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a § skall fakultetsnämnden eller det motsvarande organet föreslå om sökanden skall befordras eller inte och ange om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Förordning (2002:761).
27 § Förslag enligt 26 § skall lämnas till rektor. Förordning (1998:1003).
28 § Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller också sådana beslut om befordran som avses i 11-13 a §§.
Om rektor finner att en adjunkt, en lektor eller en biträdande lektor inte uppfyller kraven för befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a §, skall ansökan om befordran avslås genom ett särskilt beslut.
Om rektor finner att en person som erbjuds en sådan anställning som avses i 12 § inte uppfyller kraven för att kunna anställas som professor, skall begäran om anställning som professor avslås genom ett särskilt beslut. Anställning skall då ske som lektor.
Om rektor finner att en adjunkt eller en lektor inte uppfyller kraven för att kunna anställas tills vidare enligt 30 § 5 tredje meningen, skall begäran om anställning tills vidare avslås genom ett särskilt beslut.
Beslut som avses i denna paragraf får inte delegeras, om de avser anställning som professor eller avslag på en ansökan eller en begäran om anställning som professor. Förordning (2002:761).
29 § Innan en lärare får en sådan förenad anställning som avses i 2 §, skall fakultetsnämnden ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordning (1998:1003).
Anställningsform
30 § Lärare skall anställas tills vidare. En anställning får dock tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor. Därutöver gäller följande i fråga om tidsbegränsning av en anställning:
- En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. Vid sådan befordran som avses i 11 och 13 §§ skall anställning ske tills vidare.
- En adjungerad professor, en adjungerad lektor och en adjungerad adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst tre år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst sex år.
- En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst ett år, om det är hans eller hennes första anställning tills vidare eller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, som lektor eller adjunkt. Detta gäller dock inte vid sådan befordran som avses i 13 eller 13 a §. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
- En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst tre år, om han eller hon är tillsvidareanställd som lektor eller adjunkt vid en annan högskola. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
- En lektor och en adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst ett år, om han eller hon inte uppfyller behörighetskravet i 7 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 eller 9 § första stycket 2 och inte heller skall anses behörig enligt bestämmelsen i 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket eller 9 § andra stycket. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år. Om lektorn eller adjunkten förvärvar behörighet under anställningstiden, skall anställningen på begäran av lektorn eller adjunkten övergå i en anställning tills vidare.
- En biträdande lektor skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år, om den biträdande lektorn har undervisat inom grundläggande högskoleutbildning mer än 25 procent av arbetstiden.
- En forskarassistent skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas så att den sammanlagda anställningstiden omfattar mer än fyra år, om det finns särskilda skäl.
- En timlärare skall anställas tills vidare, dock längst ett år. En anställning som timlärare får avse högst 20 procent av motsvarande heltidsanställning. Anställning som timlärare får förnyas.
- En gästlärare skall anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. Förordning (2002:761).
- AD 2003 nr 53:En universitetslärare som hade haft en tidsbegränsad anställning med stöd av högskoleförordningen fick inte förnyad anställning. Fråga om läraren omfattades av regeln i 15 § anställningsskyddslagen om arbetsgivarens skyldighet att lämna besked i förväg om att fortsatt anställning inte kommer att erbjudas. Även fråga om den tidsbegränsade anställningen hade upphört på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.
Bisysslor
31 § Högskolorna skall på lämpligt sätt informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola skall ge sina lärare råd vid bedömningen om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, skall högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.
Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt skall informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Förordning (2001:972).
32 § En lärare är skyldig att hålla högskolan underrättad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan skall dokumentera underrättelserna. Dokumentationen skall hållas så ordnad att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Förordning (1998:1003).
Anställningens upphörande
33 § I fråga om professorer prövas frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning av Statens ansvarsnämnd. Förordning (1998:1003).
34 § I andra fall än som avses i 33 § och 2 kap. 2 § beslutar rektor om att en anställning skall upphöra. Beslut om att en professors anställning skall upphöra får inte delegeras. Förordning (1998:1003).
5 kap. Anställning som doktorand m.m.
- övg. best. SFS 1998:80 2 p, övg. best. SFS 2017:947 2 p
- 4 kap. 1 § Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
- 3 kap. 1 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 13 § Förordning (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 28 § 2 st Förordning (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 14a § Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 15 § 2 st Förordning (2005:736) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 8 § Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik
Anställning som doktorand
Allmänna föreskrifter
1 § Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin forskarutbildning. Förordning (2002:139).
Arbetsuppgifter
2 § Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (1998:80).
- övg. best. SFS 1998:80 2 p
- 13 § Förordning (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 28 § 2 st Förordning (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 14a § Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 15 § 2 st Förordning (2005:736) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
Anställning
3 § Bara den som antas eller redan har antagits till en forskarutbildning vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (1998:80).
- 13 § Förordning (2007:1176) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 28 § 2 st Förordning (1988:1249) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
- 14a § Förordning (1995:864) med instruktion för Arbetslivsinstitutet
- 15 § 2 st Förordning (2005:736) med instruktion för Naturhistoriska riksmuseet
3 a § En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).
4 § Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander skall efter ansökan anställas som doktorand, senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Detta gäller dock inte, om fakultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 8 kap. 10 § denna förordning eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2002:139).
5 § När anställning som doktorand skall ske i andra fall än som avses i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen. När en sådan anställning är ledig skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara om anställningen skall helt eller delvis finansieras av högskolans anslag för forskning och forskarutbildning. Förordning (1998:80).
6 § Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).
Anställningsform
7 § En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under fyra år. Vid studier som skall avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som sägs i tredje stycket, om det finns särskilda skäl, såsom vid ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller vid föräldraledighet. Förordning (2002:139).
Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter
Allmän föreskrift
8 § Högskolorna får anställa assistenter, amanuenser och kliniska assistenter. Förordning (1998:80).
9 § En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en anställning som amanuens högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet skall avse undervisning, medverkan i forskning eller administration.
En klinisk assistent skall arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Förordning (1998:80).
10 § Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent.
Bara den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning får anställas som amanuens.
Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till forskarutbildning inom ett medicinskt vetenskapsområde får anställas som klinisk assistent. Förordning (1998:80).
11 § Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).
12 § Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens och för en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år. Förordning (1998:80).
6 kap. Grundläggande högskoleutbildning
- övg. best. SFS 2001:972 1 st, övg. best. SFS 2009:1068 1 st, övg. best. SFS 1998:1003 1 st, övg. best. SFS 1993:100 4 st, övg. best. SFS 2006:1053 18 p,
- övg. best. SFS 2007:632 2 p, övg. best. SFS 2009:1070 2 pFörordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
- 4 kap. 2 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 14b § 4 st Förordning (1988:732) med instruktion för Arbetsmiljöinstitutet
- 4 § 2 st /Rubriken upphör att gälla U:2019-07-01/ Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal /Rubriken träder i kraft I:2019-07-01/ Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare
- 11 § Förordning (1994:713) med instruktion för Militärhögskolan
- 12a § 4 st Förordning (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning
- övg. best. SFS 1998:1694 2 p, övg. best. SFS 1998:1694 1 stFörordning (1995:936) om vissa anställningar som professor och forskarassistent i jämställdhetssyfte
- 9 § 3 st Förordning (1988:1200) med instruktion för Institutet för rymdfysik
Ändrad: SFS 1995:944 (None), 1998:1003 (None), 2009:933 (None)
Upphävd: SFS 1998:1003 (None), 2009:933 (None)
Allmänna bestämmelser
1 § All grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram.
2 § Omfattningen av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Förordning (1998:1003).
3 § Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning.
Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Förordning (1998:1003).
Examina
4 § Inom grundläggande högskoleutbildning får avläggas endast de examina som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). Förordning (1998:1003).
5 § I examensordningen skall det anges vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Förordning (1998:1003).
Kursplan
6 § För kurs inom grundläggande högskoleutbildning skall det finnas en kursplan.
- 6 kap. 7 §
- 4 kap. 2 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 14b § 4 st Förordning (1988:732) med instruktion för Arbetsmiljöinstitutet
- 4 § 2 st /Rubriken upphör att gälla U:2019-07-01/ Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal /Rubriken träder i kraft I:2019-07-01/ Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare
- 12a § 4 st Förordning (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbetslivsforskning
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
7 § I kursplanen skall anges
- kursens benämning,
- kursens poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna,
- syftet med kursen,
- det huvudsakliga innehållet i kursen,
- den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas,
- de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen,
- formerna för att bedöma studenternas prestationer,
- de betygsgrader som skall användas,
- om kursen är uppdelad i delar, samt
- om antalet tillfällen för prov eller praktik- eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat.
I kursplanen skall det också anges när kursplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2004:289).
Utbildningsplan
8 § För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 7 § framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner.
- övg. best. SFS 2009:1068 1 st
- 31 § 1 st 3 p Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 8 § 2 st Förordning (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen
- 4 § 2 st /Rubriken upphör att gälla U:2019-07-01/ Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal /Rubriken träder i kraft I:2019-07-01/ Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
9 § I utbildningsplanen skall anges
- de kurser som utbildningen omfattar,
- den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
- de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen.
I utbildningsplanen skall det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2004:289).
Betyg
10 § Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).
11 § Som betyg skall användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Förordning (1998:1003).
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
Antal prov m.m.
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
11 a § Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. Förordning (2004:289).
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
Ny examinator
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
11 b § En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289).
Tillgodoräknande av kurs
12 § Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat
- vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, eller
- vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2004:219).
13 § Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.
14 § Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. Förordning (2002:761).
- AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
Examens- och kursbevis
15 § Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis av högskolan.
Till examensbeviset skall det bifogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet.
Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. Förordning (2001:972).
- AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
16 § Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan.
- AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
17 § Om beviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten senast har godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning, om inte de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om annat.
- AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
Studiedokumentation
18 § Bestämmelser om studiedokumentation m.m. meddelas särskilt av regeringen.
- AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
Rättelse av betyg
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
19 § Ett beslut enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende i fråga om ett betyg skall fattas av examinator. Förordning (2004:289).
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
Omprövning av betyg
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
20 § Finner examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall examinator ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. Förordning (2004:289).
7 kap. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning
- övg. best. SFS 2018:1503 3 p, övg. best. SFS 2002:761 2 p, 12 kap. 2 § 1 st 3 p, , övg. best. SFS 2018:1503 2 p, 5 kap. 5 § 2 st, , övg. best. SFS 2018:1503 1 p, övg. best. SFS 2006:1054 1 p
- 4 §, 8 § Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- 5 kap. 2 §, 5 kap. 3 § Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
- 4 kap. 3 §, 4 kap. 6 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 8 §, 8a § Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 11 §, 10 §, 9 § Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning
- 10 §, 5 § Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- 5 §, 8 § Förordning (2001:740) om särskilda lärarutbildningar
- 6 §, 5 § Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning
- 3 § Förordning (1992:819)om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor
- 5 §, 3 § Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen
- 5 § Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
- 4 § Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
- 4 §, 7 § Förordning (1999:234) om särskilda lärarutbildningar
- 4 § Förordning (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor
- 6 § 2 st, 6 § Förordning (2005:1235) om särskild lärarutbildning för arbetslösa akademiker
- 8 § Förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel
- 6 § Förordning (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen
Ändrad: SFS 2006:1054 (None), 2018:1503 (None), 2002:761 (None), 1996:984 (None), 1998:1003 (None), 2009:933 (None), 2007:644 (None), 2007:666 (None)
Upphävd: SFS 2007:644 (None)
Allmänna bestämmelser
1 § Antagning till grundläggande högskoleutbildning skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (1996:984).
2 § För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Förordning (1996:984).
3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2002:761).
- övg. best. SFS 2002:761 2 p, övg. best. SFS 1996:984 1 p
- 4 § 2 st Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- 8 § 2 st Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 5 § 2 st Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- 4 § 3 st Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen
- 5 § 2 st Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
- 4 § 2 st Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
- 6 § 2 st Förordning (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen
Grundläggande behörighet
4 § Grundläggande behörighet har den som
- fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program,
- fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,
- har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
- genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 ger,
- är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller
- genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3 och 4.Förordning (2002:761).
5 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (1996:984).
- övg. best. SFS 2018:1503 3 p, 7 kap. 24 §
- 4 kap. 3 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 8 § Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 11 §, 10 §, 9 § Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning
- 6 § Förordning (2015:566) om försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning
- 5 § Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
- 4 § Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
- 1 § Förordning (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning
- 6 § Förordning (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen
6 § Utan hinder av 4 och 5 §§ skall också den anses ha grundläggande behörighet som
- fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
- har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och
- har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (1996:984).
- övg. best. SFS 2018:1503 3 p, 7 kap. 24 §
- 4 kap. 3 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 11 §, 10 §, 9 § Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning
- 5 § Förordning (2001:740) om särskilda lärarutbildningar
- 4 § Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
- 4 § Förordning (1999:234) om särskilda lärarutbildningar
Allmänna bestämmelser om särskild behörighet
7 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
- kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper,
- kunskaper från en eller flera högskolekurser,
- andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka krav som skall ställas enligt första stycket i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. Förordning (2002:761).
Särskild behörighet till en utbildning som vänder sig till nybörjare
8 § I fråga om en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges de krav som avses i 7 § första stycket i en s.k. standardbehörighet.
Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. Förordning (1996:984).
- övg. best. SFS 2018:1503 3 p, , , övg. best. SFS 2018:1503 1 p
- 4 § Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- 5 kap. 2 § Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
- 8 §, 8a § Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 10 § 3 st Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning
- 5 § Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- 5 § Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning
- 3 § Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen
- 5 § Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
- 4 § Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
9 § Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen enligt bilaga 2 som inte har en konstnärlig inriktning.
Högskolan skall bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan.
Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 7 § första stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. Förordning (2002:761).
Upphävd: SFS 2018:1503 (None)
Allmänna bestämmelser om urval
10 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.
Vid urvalet används urvalsgrunderna
- betyg,
- högskoleprov som avses i 17 §,
- andra särskilda prov,
- tidigare utbildning,
- arbetslivserfarenhet, och
- särskilda skäl.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Vid sådana meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras.
I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan, får en högskola i den omfattning som framgår av 16 c § bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra sakliga omständigheter. Högskolan får bestämma att urvalsgrunder som anges i andra stycket skall användas. I fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare, skall högskolan bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas. Förordning (2002:761).
Urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare
11 § Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan gäller 12-16 c §§. Detta hindrar dock inte att det vid antagning till en kurs ges förtur åt sökande som redan är studenter vid högskolan. Förordning (2002:761).
- övg. best. SFS 2002:761 2 p, , övg. best. SFS 2018:1503 2 p, , övg. best. SFS 2018:1503 1 p
- 4 § Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- 5 kap. 2 § Förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet
- 4 kap. 6 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 8 §, 8a § Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 5 § Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- 8 § Förordning (2001:740) om särskilda lärarutbildningar
- 5 § Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning
- 3 § Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen
- 5 § Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
- 4 § Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
- 7 § Förordning (1999:234) om särskilda lärarutbildningar
- 8 § Förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel
- 6 § Förordning (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen
12 § Urvalsgrunderna skall vara betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl skall av platserna fördelas
- minst en tredjedel på grundval av betyg, och
- minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet.
Av de platser som avses i första stycket 2 skall hälften fördelas på grundval av poäng för såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet.
Första stycket hindrar inte att samtliga platser på en utbildning med konstnärlig inriktning fördelas på grundval av andra särskilda prov än högskoleprovet, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder. Förordning (1996:984).
- 7 kap. 14 §, övg. best. SFS 2018:1503 3 p, 7 kap. 16 §, 7 kap. 32a §, 7 kap. 15 §, 7 kap. 17 §
- 10 § Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- 6 § Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning
- 6 § 2 st, 6 § Förordning (2005:1235) om särskild lärarutbildning för arbetslösa akademiker
13 § Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3.
I övrigt skall Högskoleverket meddela föreskrifter om värdering av betyg. Högskoleverket skall också meddela föreskrifter om fördelningen av de platser som avses i 12 § första stycket 1 mellan olika grupper av sökande.
Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasiestudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2002:761).
- 7 kap. 14 §, 7 kap. 23 §, 7 kap. 16 §, övg. best. SFS 2002:761 2 p, 7 kap. 15 §, 7 kap. 17 §
- 8 § Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- 4 kap. 6 § Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 5 § Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen
14 § Poäng för arbetslivserfarenhet ges efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (1996:984).
15 § Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om
- utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens, och
- utbildningar med konstnärlig inriktning.
I fråga om utbildningar som avses i första stycket 1 beslutar Högskoleverket om tillstånd för högskolan att använda proven och om de villkor som skall gälla för användningen. Högskoleverket kan därvid besluta om undantag från 12 § första stycket andra meningen. Förordning (1996:984).
16 § Högskoleverket meddelar föreskrifter om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl enligt 10 § andra stycket 6.Förordning (1996:984).
16 a § Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får tillämpa annan urvalsgrund eller göra annan platsfördelning än som avses i 12 §. Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (1998:1003).
16 b § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 §. Detta får dock ske bara om en sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för den sökta utbildningen. Förordning (1998:1003).
16 c § En högskola får bestämma om urvalsgrunder för nybörjare i högskolan enligt 10 § fjärde stycket beträffande högst tio procent av platserna. Förordning (2002:761).
Högskoleprovet
17 § För alla högskolor i landet skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att provet framställs.
De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Så får ske i samverkan mellan högskolorna.
Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (1998:1003).
18 § Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. Förordning (2003:343).
Antagningsförfarandet
19 § Den som vill antas till grundläggande högskoleutbildning skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. Förordning (1996:984).
- övg. best. SFS 2018:1503 3 p
- 8 § Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen
- 10 § Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå
- 6 § Förordning (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning
- 5 § Förordning (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen
Anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll
20 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola medge att den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning vid högskolan
- får anstånd med att påbörja studierna, eller
- får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (1998:1003).
- 7 kap. 12 § 2 st 2 p, 7 kap. 26 § 2 st 2 p
- 12 § 1 st 1 p Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
- 12 § 2 st 2 p Förordning (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning
- 11 § Förordning (2001:740) om särskilda lärarutbildningar
- 3 § 2 st Förordning (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor
- 8 § 1 st 1 p Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
- 6 § 1 st 2 p Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning
- 9 § Förordning (1999:234) om särskilda lärarutbildningar
- 9 § 1 st 1 p Förordning (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen
8 kap. Forskarutbildning
Allmänna bestämmelser
1 § Omfattningen av forskarutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Förordning (1998:80).
2 § Forskarutbildning avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall omfatta 160 poäng för doktorsexamen och 80 poäng för licentiatexamen.
En högskola får besluta att en del av en sådan forskarutbildning som skall avslutas med doktorsexamen kan avslutas med licentiatexamen, om utbildningen omfattar minst 80 poäng. Förordning (2002:139).
3 § Forskarutbildning får anordnas av universiteten. En högskola som inte är universitet får anordna forskarutbildning inom de vetenskapsområden som finns vid den högskolan.
Universitetet eller högskolan skall se till att den som avser att börja forskarutbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.
Särskilt skall universitetets eller högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för forskarutbildning som universitetet eller högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas. Förordning (2000:261).
3 a § Ett universitet eller en högskola som anordnar forskarutbildning skall anordna utbildning av handledare inom forskarutbildningen. Förordning (2001:211).
3 b § Doktorander som undervisar inom grundutbildningen skall ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Förordning (2002:761).
Fakultetsnämndens uppgifter
4 § Fakultetsnämnden skall inom sitt ansvarsområde fastställa i vilka ämnen forskarutbildning skall anordnas. Förordning (1998:80).
5 § Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över forskarutbildningen. Förordning (1998:80).
Allmän studieplan
6 § För varje ämne där forskarutbildning anordnas skall det finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (1998:80).
7 § I varje allmän studieplan för forskarutbildning inom ett ämne skall anges
- det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet,
- den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
- de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att antas till utbildningen (särskild behörighet),
- de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen,
- de prov som ingår i utbildningen, och
- i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen. Förordning (1998:80).
Individuell studieplan
8 § För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall fastställas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall doktorand och handledare informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan därvid eller när det annars är påkallat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det, såsom ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig.
Doktorand och handledare skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (1998:80).
Handledning
9 § För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse en eller flera handledare. Om flera handledare utses, skall en av dem utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 160 poäng, om inte fakultetsnämnden med stöd av 10 § beslutar något annat.
En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (1998:80).
10 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för forskarutbildningen. Innan ett sådant beslut fattas skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (1998:80).
11 § Om resurserna för forskarutbildning har dragits in enligt 10 §, kan doktoranden efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och övriga resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (1998:80).
Examination
12 § En högskola skall på förslag av fakultetsnämnden besluta om beteckningen på doktorsexamen och licentiatexamen som högskolan utfärdar. Förordning (1998:80).
13 § För doktorsexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) godkänd. Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Författandet av avhandlingen skall motsvara studier om minst 80 poäng. Förordning (1998:80).
14 § För licentiatexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd som motsvarar studier om minst 40 poäng. Förordning (1998:80).
15 § Prov som ingår i forskarutbildningen skall bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.
När prov bedöms skall hänsyn tas till såväl hur djupa doktorandens kunskaper är som vilken förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som doktoranden har visat.
Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (1998:80).
16 § En doktorand som vid en högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig denna även vid en annan högskola. En doktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt.
Prövning om en tidigare utbildning skall tillgodoräknas skall göras av examinator vid den högskola där tillgodoräknandet önskas. Förordning (1998:80).
17 § Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.
Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om ersättning för framställningskostnaderna för denna upplaga. Förordning (1998:80).
18 § Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. Förordning (1998:80).
19 § En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Förordning (1998:80).
20 § Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. Förordning (1998:80).
21 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. Förordning (1998:80).
22 § Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller handledaren eller, i förekommande fall, huvudhandledaren, om handledaren inte är ledamot. Förordning (1998:80).
23 § Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om.
Nämnden skall avgöra om beslutet skall motiveras samt om reservation skall redovisas, om inte högskolan har meddelat särskilda föreskrifter om detta. Förordning (1998:80).
Examensbevis
24 § En doktorand som uppfyller fordringarna för doktorsexamen eller licentiatexamen skall på begäran få bevis om detta av högskolan. Förordning (1998:80).
Studiedokumentation
25 § Bestämmelser om dokumentation av betyg m.m. meddelas särskilt av regeringen. Förordning (1998:80).
Delegering
26 § Fakultetsnämnden skall själv besluta i sådana frågor som avses i 10 och 11 §§ men får i övrigt delegera sina uppgifter enligt detta kapitel. Förordning (1998:80).
Särskilt organ
27 § Om forskarutbildningen faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434), skall vad som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2001:23).
9 kap. Tillträde till forskarutbildning
Allmänna bestämmelser
1 § Till forskarutbildning får antas endast så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 3 §. Förordning (1998:80).
2 § För att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande
- har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och
- bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. Förordning (1998:80).
3 § Fakultetsnämnden får till forskarutbildning anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. Förordning (2002:139).
3 a § Fakultetsnämnden vid en högskola som har getts benämningen universitet får utan ny antagning medge att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till det nya universitetet och fortsätta sin forskarutbildning samt examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den högskola som har getts benämningen universitet.
Vad som sägs i första stycket skall ha motsvarande tillämpning vid en sådan högskola där det skall finnas ett vetenskapsområde. Förordning (1998:1692).
Grundläggande behörighet
4 § Grundläggande behörighet har den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. Förordning (1998:80).
Särskild behörighet
5 § Kraven på särskild behörighet skall avse kunskaper från grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Kraven kan också avse särskild yrkeserfarenhet. Förordning (1998:80).
Urval
6 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 2 och 3 §§ skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Förordning (1998:80).
Antagningsförfarande
7 § Den som vill antas till forskarutbildning skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Förordning (1998:80).
Särskilt organ
8 § Om forskarutbildningen faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434), skall vad som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2001:23).
10 kap. Disciplinära åtgärder
Allmänna bestämmelser
1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
- med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas,
- stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
- stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan,
- utsätter
- en annan student för sådana etniska trakasserier, trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av sexuell läggning, trakasserier på grund av funktionshinder eller sexuella trakasserier som avses i 4 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, eller
- en arbetstagare vid högskolan för sådana sexuella trakasserier som avses i 6 § andra stycket jämställdhetslagen (1991:433), etniska trakasserier eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning som avses i 9 a § andra stycket lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av funktionshinder som avses i 4 a § andra stycket lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder eller 4 a § andra stycket lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.
Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2003:343).
Disciplinära åtgärder
2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.
Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader.
Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.
Disciplinnämnden
3 § Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola.
4 § Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. Förordning (1998:1003).
5 § Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning (1998:1003).
6 § De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år.
7 § När ordföranden har förhinder inträder rektors ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.
För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning (1998:1003).
8 § Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.
Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap.rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning (1998:1003).
Ärendenas handläggning
9 § Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor.
Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall
- lämnas utan vidare åtgärd,
- föranleda varning av rektor, eller
- hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003).
10 § Ett beslut av rektor om varning får av studenten underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet.
Övriga bestämmelser
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
11 § Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289).
12 § Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat inte föreskrivs i beslutet.
13 § När ett beslut om avstängning har fattats, skall underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.
Interimistisk avstängning
14 § Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan.
Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. Förordning (1998:1003).
11 kap. Kommuners och landstings högskoleutbildning
1 § En kommun eller ett landsting som bedriver högskoleutbildning skall organisera den i en eller flera högskolor. Som styrelse för högskolorna skall det finnas en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).
Styrelsen får inom högskolan inrätta även andra organ än sådana som kan inrättas enligt kommunallagen. Styrelsen får delegera beslutanderätt till sådana organ.
Styrelsen skall ha inseende över högskolans alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter fullgörs. Förordning (1998:1003).
2 § För ledningen av utbildningen skall det vid varje högskola finnas en rektor.
3 § Studenterna har rätt att inom högskolorna vara representerade med tre ledamöter i alla beslutsorgan under styrelsen som behandlar frågor om utbildning och studenternas situation. Dessa representanter utses genom val bland studenterna. Studenterna har rätt att vara representerade även i beredande organ. Om beslut eller beredning inte skall fattas eller genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslutet respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).
4 § En fakultetsnämnd, en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett sådant särskilt organ som avses i 3 kap.7-7 c §§ kan, efter regeringens bestämmande, ha uppgifter också i fråga om kommuners eller landstings högskoleutbildning.
När en fakultetsnämnd eller motsvarande organ avgör frågor om resurser för forskning som rör kommuners eller landstings högskolor skall det adjungeras en representant för dessa högskolor. Förordning (2001:23).
5 § Kommuner och landsting skall för sin högskoleutbildning ha lärare med den behörighet som föreskrivs i 4 kap. 9 §.
Dessutom skall kommuner och landsting ha lektorer i tillräcklig omfattning för att utbildningen skall kunna bedrivas på en hög kvalitativ nivå. För lektorer gäller de behörighetskrav som föreskrivs i 4 kap.7 och 8 §§.
För adjunkter skall bestämmelserna i 4 kap. 13 § om befordran ha motsvarande tillämpning.
Kommuner och landsting får inte anställa lärare som professorer. Förordning (1998:1003).
6 § Innan en lektor skall anställas eller en adjunkt befordras skall förslag avges av ett särskilt inrättat organ. Organet skall inrättas av styrelsen för högskolan. För ett sådant organ skall bestämmelserna om ledamöter i 3 kap. 7 a § ha motsvarande tillämpning.
Studenterna har rätt att vara representerade i organet med minst tre ledamöter. Dessa representanter utses genom val bland studenterna.
När lektorer skall anställas eller adjunkter befordras skall bestämmelserna i 4 kap.21 och 22 §§, 25 § andra meningen samt 26 § ha motsvarande tilllämpning.
Det särskilt inrättade organet skall lämna sitt förslag till det organ som enligt kommunens eller landstingets bestämmande skall besluta om anställningen. Förordning (2001:23).
7 § För kommuners och landstings grundläggande högskoleutbildning skall bestämmelserna i 6, 7 och 10 kap. gälla. Förordning (1998:1003).
12 kap. Överklagande
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen
- beslut om anställning vid en statlig högskola, med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap.11, 13 eller 13 a §§ eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 § 5 tredje meningen,
- beslut enligt 4 kap. 28 § andra stycket att avslå en ansökan om befordran,
- beslut enligt 4 kap. 28 § tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor,
- beslut enligt 4 kap. 28 § fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt,
- beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen,
- beslut om tillgodoräknande av kurs,
- avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
- beslut att dra in resurser för en doktorands forskarutbildning enligt 8 kap. 10 § och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 8 kap. 11 §,
- avslag på en students begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis, och
- beslut att inte bevilja den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23 §.
Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1.Förordning (2004:289).Förordning (2004:289).
- övg. best. SFS 2010:1064 13 p, övg. best. SFS 2017:844 2 p, övg. best. SFS 2017:844 3 p, övg. best. SFS 2006:1053 17 p
- övg. best. SFS 2010:1751 12 pFörordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
- 31 § Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
3 § Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).
Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas. Förordning (2002:81).
4 § Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223).
- Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
- De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller senare.
- Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (2002:81).
5 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. Förordning (2002:81).
6 § Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning får inte överklagas. Förordning (1995:944).
Bilaga 1
/Träder i kraft I: 2005-01-01/
Bilaga 2
EXAMENSORDNING
- vilka examina som får avläggas inom grundläggande högskoleutbildning, och
- vilka krav som skall uppfyllas för respektive examen.
Examina inom forskarutbildning
- doktorsexamen, som omfattar 160 poäng, och
- licentiatexamen, som omfattar 80 poäng.
- Magisterexamen (Master of...)
Magisterexamen med ämnesdjup
Magisterexamen med ämnesbredd
- Kandidatexamen
- Högskoleexamen
- Apotekarexamen
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
- förvärvat kunskaper och färdigheter som grund för verksamhet inom framför allt apotek, sjukhusapotek, läkemedelsindustri, kontroll- och forskningslaboratorier samt vetenskapliga institutioner,
- förvärvat fördjupade kunskaper inom kemi, biovetenskap och farmaci med inriktning mot alla aspekter av läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning.
- Arbetsterapeutexamen
- förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som arbetsterapeut,
- förvärvat kunskaper och färdigheter i arbetsterapeutiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
- förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.
- Arkitektexamen
- kunskaper om och färdigheter i att med helhetssyn planera, utforma, förvalta och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn dels till alla människors och samhällets behov, dels till krav på hållbara och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning,
- förutsättningar för att, efter några års yrkesverksamhet som arkitekt, göra en självständig, skapande arbetsinsats inom arkitekturens eller samhällsbyggandets område.
- Audionomexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som audionom,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna genomföra och tolka hörselutredningar, bedöma behov av och förutsättningar för habilitering och rehabilitering samt kunna planera, genomföra och utvärdera habiliterings- och rehabiliteringsprogram,
- kunskaper om vilka faktorer som kan påverka hörselhälsan samt kännedom om och förmåga att informera om de möjligheter till förebyggande åtgärder som finns i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador,
- insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
- Barnmorskeexamen
- förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta som barnmorska,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
- förvärvat kännedom om sådana förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.
- Biomedicinsk analytikerexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som biomedicinsk analytiker,
- förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar, kunna samla in, bearbeta och bedöma resultat; uppmärksamma och hantera avvikelser; etablera och förbättra biomedicinska laboratoriemetodiker samt ha goda kunskaper om kvalitetssäkring,
- insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och patientprov.
- Brandingenjörsexamen
- tillägnat sig de kunskaper i tekniska, naturvetenskapliga, humanistiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga ämnen som studenten behöver för att förstå och kunna tillämpa grunderna för det valda teknikområdet,
- förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende riskhantering och samhällsplanering samt befolkningsskydd och räddningstjänst; detta i syfte att dels förebygga olyckor och skador, dels genomföra effektiva insatser inom räddningstjänsten,
- förvärvat de kunskaper som är förutsättningen för att studenten, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, skall kunna vara arbetsledare inom befolkningsskyddet och räddningstjänsten.
- Civilingenjörsexamen
- tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,
- förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,
- förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.
- Dietistexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som dietist,
- kunskap om och förmåga att undersöka och bedöma näringsintag och näringstillstånd,
- förmåga att planera och hantera kost för olika grupper i samhället samt förmåga att informera om kost och hälsa,
- förmåga att förebygga, utreda och behandla kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,
- insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
- Flyglärarexamen
- förvärvat kunskaper och färdigheter för att arbeta professionellt som lärare i grundläggande flygutbildning och övrig utbildning inom luftfarten,
- förvärvat kunskaper om samhällets mål och regelverk för flygutbildning och flygverksamhet, om individers roll i människa-maskinsystem samt om pedagogiska och didaktiska teorier och praxis,
- utvecklat flygsäkerhetsmässigt tänkande och förvärvat förmåga att i all flygoperativ verksamhet iaktta och verkställa för flygsäkerheten lämpliga åtgärder,
- redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna.
- Folkhögskollärarexamen
- de kunskaper och de färdigheter som behövs för att som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete, förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna,
- förtrogenhet med statens, folkhögskolans och folkbildningsorganisationernas mål för folkbildningen samt ett helhetsperspektiv på folkbildningens personlighetsutvecklande, kulturella och sociala uppgifter,
- god förmåga att leda och undervisa, att inspirera till självständiga studier och att stödja individers och gruppers planering av sina studier,
- god förmåga till samarbete och lagarbete samt goda kommunikationsfärdigheter och förmåga att använda praktiskt- estetiska uttrycksmedel,
- förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever,
- redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna.
- Högskoleingenjörsexamen
- tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,
- förvärvat kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,
- förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik i produktion och konstruktion.
- Juris kandidatexamen
- förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat,
- förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,
- förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män,
- fått insikt i sådana ämnesområden, t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna.
- Konstnärlig högskoleexamen i dans
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter i att självständigt lösa de sceniska uppgifter dansare ställs inför,
- tillägnat sig en god grund för en fortsatt utveckling som skapande konstnär i ett kollektiv.
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att antingen skapa ett dramatiskt underlag eller ge gestalt åt ett sådant dramatiskt underlag och därvid leda och samordna insatser från övriga medverkande i denna process.
- förvärvat kunskaper, färdigheter och pedagogiska metoder för att kunna bedriva dansundervisning för barn, ungdom och vuxna inom olika dansformer,
- förvärvat kompetens för yrkesverksamhet som danspedagog i förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenundervisning, kommunal dans/musik/kulturskola eller övrig frivillig dansundervisning.
- förvärvat de kunskaper och de färdigheter som behövs för att kunna verka som lärare och ledare i folkdans,
- tillägnat sig en god grund för en fortsatt utveckling av pedagogiska metoder inom folkdansen.
- Konstnärlig högskoleexamen i konst och design
- förvärvat kunskaper och färdigheter för att självständigt, och i samarbete med företrädare för andra yrkesområden, kunna verka som fritt skapande konstnär inom fotografi, grafik, konsthantverk, måleri eller skulptur m.m.
- förvärvat kunskaper, färdigheter och en arbetsmetodik för att på konstnärlig grund självständigt, och i samarbete med företrädare för andra yrkesområden, utforma produkter och lösa gestaltningsmässiga, tekniska, praktiska, ekonomiska, miljömässiga och andra problem inom respektive specialområde.
- Konstnärlig högskoleexamen i musik
- förvärvat kunskaper och färdigheter för att självständigt som sångare, instrumentalmusiker, komponist, arrangör eller ensembleledare kunna gestalta musik på hög kvalitativ nivå,
- förvärvat kunskaper och färdigheter för att kunna förmedla musikaliska upplevelser och stimulera till musikalisk aktivitet i olika sociala sammanhang,
- tillägnat sig en god grund för en fortsatt utveckling som skapande konstnär i ett kollektiv.
- Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter att självständigt lösa sceniska uppgifter som artister ställs inför vid verksamhet inom film, opera, mim, musikal, TV eller teater,
- tillägnat sig en god grund för en fortsatt utveckling som skapande konstnär i ett kollektiv.
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att antingen skapa ett dramatiskt underlag eller ge gestalt åt ett sådant dramatiskt underlag och därvid leda och samordna insatser från övriga medverkande i denna process.
- förvärvat kunskaper och färdigheter för att självständigt och i samarbete med företrädare för andra yrkesområden kunna lösa uppgifter vid verksamhet inom film/radio/teater/TV-produktion, film/TV-foto, film/radio/TV-ljudteknik, filmklippning/videoredigering, maskering/perukmakeri, teaterteknik eller dramatik/dramaturgi m.m.
- Logopedexamen
- förvärvat förmåga att undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos barn, ungdomar, vuxna och äldre med olika former av röst-, tal- och språkrubbningar samt att ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningarna för att påverka kommunikationsförmågan framgångsrikt,
- förvärvat grundläggande klinisk och pedagogisk erfarenhet av metodiken vid rehabilitering/habilitering av röst-, tal- och språkrubbningar samt förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,
- förvärvat en helhetssyn på individens språk och sociala situation samt vunnit förståelse för att röst-, tal- och språkförmågan är en integrerad del av individens personlighet,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
- förvärvat kunskaper om logopedins roll inom hälso- och sjukvårdsarbetet samt förmåga att utöva förebyggande hälsovård inom det logopedisk-foniatriska arbetsområdet.
- Läkarexamen
- förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som krävs för att få obegränsad behörighet som läkare,
- förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa för att som läkare kunna arbeta förebyggande,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
- förvärvat sådana kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation som är av betydelse för alla läkare samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper.
- Lärarexamen
- förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt för undervisning i modersmål krävs minst 140 poäng,
- grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 180 poäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) till minst 60 poäng i relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n).
- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,
- bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
- inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,
- självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
- tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
- använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.
- Optikerexamen
- förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna självständigt prova ut, färdigställa och lämna ut optiska synhjälpmedel i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten som optiker, och
- förvärvat kännedom om tillämplig lagstiftning inom hälso- och sjukvården.
- Organistexamen
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna gestalta musik på konstnärlig nivå inom det kyrkomusikaliska repertoarområdet,
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att i sin kommande yrkesroll kunna organisera och leda den kyrkomusikaliska verksamheten inom Svenska kyrkan och andra trossamfund,
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att kunna förmedla musikaliska upplevelser i olika miljöer,
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att kunna undervisa i kyrkomusik inom trossamfund, skolväsendet och i andra sammanhang.
- Ortopedingenjörsexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som ortopedingenjör,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att tekniskt utforma hjälpmedel för individen och verka som teknisk specialist inom hela rehabiliteringsområdet samt ha förmåga att medverka i hälsobefrämjande och förebyggande arbete,
- insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
- Psykologexamen
- förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för psykologyrket och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP) som krävs för legitimation för yrket,
- kunskaper om psykologiska metoder för åtgärder och behandling avseende individer samt under handledning kunna medverka i psykoterapeutiska arbetsuppgifter,
- förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,
- tillägnat sig förmågan att planera, leda och genomföra utvecklings- och förändringsarbete som gäller grupper, organisationer och miljöer,
- tillägnat sig förmågan att planera och genomföra personalutbildning och handledning,
- tillägnat sig förmågan att planera, leda och genomföra förebyggande arbete med inriktning på individer, grupper, organisationer och miljöer,
- tillägnat sig förmågan att på vetenskaplig grund kunna utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom psykologernas verksamhetsområden,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan utvecklat sin förmåga till olika relationer.
- Psykoterapeutexamen
- förvärvat sådana fördjupade kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna göra diagnostiska bedömningar och upprätta behandlingsprogram samt genomföra och utvärdera psykoterapi inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi,
- förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,
- utvecklat självständigt tänkande, självkännedom och förmåga till empatisk inlevelse.
- Receptarieexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som receptarie,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att självständigt kunna arbeta med läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering och därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
- förmåga att praktiskt kunna tillämpa vetenskaplig dokumentation och information om läkemedel i dialog med läkemedelsanvändare och personal inom hälso- och sjukvårdsområdet, läkemedelsindustrin samt myndigheter,
- insikt i yrkesrollen och vara förberedd för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att verka inom hälso- och sjukvårdsområdet.
- Röntgensjuksköterskeexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som röntgensjuksköterska,
- förmåga att självständigt planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens förutsättningar och remissinnehåll,
- förmåga att bearbeta och bedöma resultat,
- förmåga att kunna utveckla och förbättra metoder och tekniker inom medicinsk diagnostisk radiologi samt kunna utveckla och säkra kvaliteten,
- förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser samt att strålskyddsföreskrifter följs,
- förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedel, deras effekt och biverkningar,
- insikt i yrkesrollen och vara förberedd för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, utifrån ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
- Sjukgymnastexamen
- förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att kunna arbeta självständigt som sjukgymnast,
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter i sjukgymnastiska behandlingsmetoder och kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
- förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.
- Sjukhusfysikerexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som sjukhusfysiker,
- förmåga att förstå och kunna tillämpa matematiska och naturvetenskapliga metoder i all verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården,
- kunskaper om de fysikaliska och tekniska aspekterna av strålbehandling, nuklearmedicin, diagnostisk radiologi och användande av icke-joniserande strålning samt deras tillämpning i vårdarbetet,
- praktiska färdigheter för att kunna utföra erforderliga kvalitetskontroller av utrustning samt delta i kvalitetssäkringsarbetet av både utrustning och arbetsmetoder inom verksamheter med strålning,
- insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
- god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
- Sjuksköterskeexamen
- förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta som sjuksköterska inom allmän hälso- och sjukvård,
- tillägnat sig kunskaper i allmän och specifik omvårdnad,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
- förvärvat kännedom om förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete,
- tillägnat sig kunskaper i sjukvårdens ekonomi och organisation vilka är av betydelse för hälso- och sjukvården,
- tillägnat sig kunskaper i planering, ledning och samordning av vårdarbetet samt utvecklat en yrkesfunktion som förbereder för lagarbete och samverkan mellan samtliga personalgrupper,
- förvärvat förmåga att undervisa patienter och deras närstående samt att handleda vårdpersonal.
- Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen
- tekniskt kunnande för att, efter något års yrkesverksamhet inom området, kunna svara för drift och underhåll av fartygs maskin- och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten,
- sjösäkerhetsmässigt tänkande och förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder samt ha god självkännedom och insikt i yrkesrollen som ger grund för lagarbete ombord,
- kunskaper om och färdigheter i att ha hand om produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,
- kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som krävs för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för teknikområdet.
- Sjökaptens- och styrmansexamen
- tekniskt och nautiskt kunnande för att, efter något års yrkesverksamhet inom området, operativt kunna ha hand om fartyg och last i befattning som befälhavare,
- sjösäkerhetsmässigt tänkande och förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder samt ha god självkännedom och insikt i yrkesrollen som ger grund för lagarbete ombord,
- kunskaper om och färdigheter i att ha hand om produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,
- kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som krävs för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för teknikområdet.
- Social omsorgsexamen
- förvärvat de kunskaper och färdigheter, den personliga utveckling och den empatiska förmåga samt det kritiska tänkande som krävs för det sociala omsorgsarbetet,
- tillägnat sig kunskaper och färdigheter för att kunna bedriva, leda och utveckla social omsorgsverksamhet, grundad på en förståelse av samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, fysiska och psykiska hälsa i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
- förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
- Socionomexamen
- förvärvat de kunskaper och den praktiska förmåga som krävs för socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå,
- uppnått kompetens att medverka i förebyggande socialt arbete och socialt förändringsarbete på olika nivåer,
- utvecklat förmågan att analysera och förstå sociala processer och problem samt kunna identifiera och strukturera behov av åtgärder och lösningar på olika nivåer,
- förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,
- uppnått förmåga att relatera olika typer av åtgärder inom verksamheten till de rättsregler och till de övergripande principer som styr lagstiftningen, bl.a. inom det sociala området.
- Specialistsjuksköterskeexamen
- förmåga att inom specialområdet ansvara för att i samråd med patient/närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt ta initiativ till och leda kvalitetsutvecklingen i omvårdnadsarbetet,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom specialområdet ansvara för handhavandet av medicinteknisk utrustning,
- förmåga att medverka i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten samt bidra till ett effektivt resursutnyttjande.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård,
- förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar,
- förmåga att tillämpa sina specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer i fred och krig.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom intensivvård,
- förmåga att observera och utvärdera funktionen hos patienter i alla åldrar avseende alla organsystem, patientens psykiska tillstånd samt vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder,
- förmåga att tillämpa sina specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer i fred och krig.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom operationssjukvård,
- förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering, assistans och infektionsförebyggande åtgärder i samband med operationer, behandlingar och undersökningar av patienter i alla åldrar samt förmåga att hantera biologiska preparat,
- förmåga att tillämpa sina specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer i fred och krig.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård,
- förmåga att självständigt bedöma den sjukes/skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt genomföra de åtgärder som krävs för patienter i alla åldrar och under starkt varierande förhållanden,
- förmåga att tillämpa sina specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer i fred och krig.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård,
- förmåga att hos patienter inom kirurgisk vård observera och bedöma komplexa vårdbehov,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde kunna medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom internmedicinsk vård,
- förmåga att hos patienter inom internmedicinsk vård observera och bedöma komplexa vårdbehov,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom onkologisk vård,
- förmåga att hos patienter inom onkologisk vård observera och bedöma komplexa vårdbehov,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta med bl.a. cytostatikaterapi och strålbehandling,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar,
- förmåga att inom specialområdet självständigt bedöma, planera och genomföra de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- förmåga att hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier observera och bedöma komplexa vårdbehov,
- de kunskaper som krävs för att kunna ansvara för viss hälsokontroll och vaccinationsverksamhet,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård,
- förmåga att utifrån sitt eget kompetensområde hos patienter i alla åldrar observera och bedöma komplexa vårdbehov,
- förmåga att möta människor i kris,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde medverka i behandling och rehabilitering/habilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som specialistsjuksköterska inom vård av äldre,
- förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma behov av vård och rehabilitering,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att inom sitt specialområde medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som distriktssköterska,
- förmåga att inom specialområdet självständigt bedöma, planera och genomföra de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan i alla åldrar och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
- förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering hos patienter inom specialområdet,
- de kunskaper som krävs för att kunna ansvara för viss hälsokontroll och vaccinationsverksamhet,
- de kunskaper som krävs för att kunna få förskrivningsrätt inom sitt kompetensområde,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka vid och i vissa fall självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.
- Specialpedagogexamen
- identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder för och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljöer,
- genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
- utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem för att stödja elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer,
- utveckla principer och former för pedagogisk mångfald inom verksamhetens ram,
- vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för föräldrar samt för kolleger och andra berörda yrkesutövare,
- genomföra uppföljning och utvärdering samt delta i ledningen av den lokala skolans utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever.
- Studie- och yrkesvägledarexamen
- förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att vägleda och informera ungdomar och vuxna inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet i Sverige och utomlands,
- förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att som studie- och yrkesvägledare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning kunna förverkliga dessa verksamheters mål samt medverka till utveckling av verksamheten,
- förvärvat goda insikter om barns, ungdomars och vuxnas utveckling och inlärning samt om skolans uppgift i samhället,
- utvecklat förmåga att analysera och förstå studie- och yrkesvalsprocessen samt utifrån denna kunskap identifiera olika individers och gruppers behov av stöd för sitt studie- och yrkesval,
- uppnått kompetens att stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
- utvecklat förmågan att i samarbete med andra planera och utveckla rehabiliteringsprogram för människor med särskilda svårigheter i arbetslivet,
- förvärvat insikter om betydelsen av användningen av datorer och informationsteknik i arbetslivet samt erfarenhet av informationstekniken för information och vägledning,
- redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna.
- Tandhygienistexamen
- förvärvat de kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta som tandhygienist,
- förvärvat kunskaper om munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan,
- tillägnat sig förmågan att svara för regelbundna undersökningar av munstatus samt att analysera, utreda och dokumentera behov av munhälsovårdande insatser och utvärdera insatta åtgärder,
- utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående.
- Tandläkarexamen
- ha förvärvat kunskaper och färdigheter som utgör grund för tandläkaryrket och som krävs för att få obegränsad behörighet som tandläkare,
- ha tillägnat sig en medicinsk och social helhetssyn på kvinnor och män och deras situation,
- vara förberedd för verksamhet inom hela tandvården och därvid ha kunskaper om förebyggande åtgärder för såväl enskilda som grupper av patienter samt om diagnostik och behandling av sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader för patienter i olika åldrar och med olika behov,
- förstå sambandet mellan å ena sidan patientens orala hälsotillstånd och å andra sidan hans allmänna hälsotillstånd och andra bakomliggande faktorer samt därvid ha lärt sig att respektera patientens integritet och ha utvecklat sin förmåga till inlevelse,
- kunna samarbeta med övrig personal inom tandvården och ha tränat tandläkarens arbetsledande roll i tandvårdsgruppen,
- ha tillägnat sig både hälsoekonomiskt och vårdekonomiskt tänkande samt kunna delta i utvärderingar av en kliniks verksamhet, varvid speciell vikt läggs vid kvalitetssäkring.
- Tandteknikerexamen
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som tandtekniker,
- de kunskaper och färdigheter som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården, liksom förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten,
- kunskaper om dentala material och deras påverkan såväl i munhålan som på miljön, allmänna odontologiska behandlingsprinciper, bettfysiologi samt hygien,
- insikt i yrkesrollen som förbereder för samverkan med andra yrkesgrupper,
- förmåga att inom ramen för yrkesverksamheten värna om och respektera patientens behov.
- Teologie kandidatexamen
- förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar inom det religionsvetenskapliga området som förberedelse för yrkesverksamhet inom trossamfunden eller i samhället i övrigt,
- tillägnat sig kunskaper i den omfattning som fordras för att kunna förstå och analysera religioners och livsåskådningars innehåll, funktion som gemenskapsbildning, betydelse för enskilda och roll i samhället,
- förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,
- förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män.
- Yrkeshögskoleexamen
- relevanta ämneskunskaper i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de teoretiska grunderna för det yrkesområde som utbildningen avser,
- kunskapsmässiga förutsättningar att använda kända metoder inom yrkesområdet, och
- sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta inom det yrkesområde som utbildningen avser.
- Yrkesteknisk examen
- tillägnat sig relevanta ämneskunskaper i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de teoretiska grunderna för det valda området,
- förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att använda kända metoder inom det valda området,
- förvärvat kunskaper och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi.
Bilaga 3
1. Betygen på de kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget ges följande siffervärden: | |
Icke godkänd (IG) | 0 |
Godkänd (G) | 10 |
Väl godkänd (VG) | 15 |
Mycket väl godkänd (MVG) | 20 |
- Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens eller specialarbetets gymnasiepoäng, varvid betygsvärdet för kursen eller specialarbetet erhålls.
- Det sammanlagda betygsvärdet för alla kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget divideras med det antal gymnasiepoäng för kurser och specialarbetet som ingår i slutbetyget, varvid det s.k. jämförelsetalet erhålls. Betygsvärdet och gymnasiepoängen avseende idrott och hälsa medräknas dock endast såvida detta höjer jämförelsetalet eller kursen utgör särskild behörighet för utbildningen.
- Det som sägs i 3 om idrott och hälsa gäller också i fråga om en kurs, dock inte en lokal kurs, som inte ingår i slutbetyget.
- Ett betyg på en kurs som ingår i slutbetyget skall ersättas av ett betyg som den sökande har på samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre.
- Vad som sägs i 1-5, med undantag av vad som sägs om specialarbetet och idrott och hälsa, gäller också i fråga om sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som har endast bokstavsbetyg.
- Vad som sägs i denna punkt gäller sökande med
- sådana slutbetyg och samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som inte avses i 6 ovan,
- avgångsbetyg enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förordningen (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394), och
- motsvarigheter till slutbetyg från äldre utbildningar i gymnasieskolan och statlig eller kommunal vuxenutbildning.
- betygen i de obligatoriska ämnena/kurserna utom idrott/idrott och hälsa,
- betyget i idrott/idrott och hälsa, om det höjer betygspoängen eller ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen,
- betygen i de frivilliga ämnena/kurserna, om de höjer betygspoängen eller ämnena/kurserna utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, och
- betyg som inte ingår i slutbetyget eller motsvarande, om ämnet/kursen utgör särskild behörighet för den sökta utbildningen, eller med undantag för betyg på lokala kurser, om det höjer betygspoängen.
Icke godkänd | 0 |
Godkänd | 3 |
Väl godkänd | 4 |
Mycket väl godkänd | 5 |
Ändringar och övergångsbestämmelser
Högskoleförordning (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte annat föreskrivs i andra eller tredje stycket.
- Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.
- Ett ärende vid en högskola som ej har avgjorts vid utgången av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna förordning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Vid behov skall styrelsen för en högskola meddela närmare föreskrifter om handläggning av ett sådant ärende.
- Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som högskolelektor eller tjänst som högskoleadjunkt skall anses inneha tjänst som lektor eller tjänst som adjunkt.
- Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning skall förordnas på tjänst som lektor utan att tjänsten kungörs ledig.
- Tjänst som assistenttandläkare skall dras in i samband med nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1993 innehar ett tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
- Om en tjänst kungjorts ledig till ansökan före den 1 juli 1993, skall äldre bestämmelser om tillsättning av och behörighet till tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet. Därvid behöver dock tjänsteförslagsnämnden inte ha den sammansättning som föreskrivs i de äldre bestämmelserna. Förordning (1993:952).
- Har ett ärende om tillsättning av tjänst väckts i tjänsteförslagsnämnd före utgången av juni 1993, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid utgången av juni månad 1993.
- De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli 1993 skall ges möjlighet att slutföra den enligt äldre bestämmelser. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:1037).
- De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har, även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:1037).
- Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli 1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna.
- Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt bestämmelserna i deras äldre lydelse skall fortsatt intill utgången av år 1999 anses ha allmän behörighet.
- Högskoleprov som enligt äldre bestämmelser ännu är gällande den 1 juli 1993, får längre giltighet enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 9 § tredje stycket.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller lämnats före ikraftträdandet.
- Ikraftträder
- 1993-03-01
Förordning (1993:159) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 8 kap 11 §, 1 p ikrafttr.- och övergångsbest.
- Ikraftträder
- 1993-04-01
Förordning (1993:952) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- upph. 5 kap 13 §; nuvarande 5 kap 14 § betecknas 5 kap 13 §; ändr. 3 kap. 4, 5, 11 §§, 4 kap 19, 21 §§, 5 kap 6, 7, 10 §§, 9 p av ikrafttr.- och överg.best., bil. 1, 2, 3
- Ikraftträder
- 1993-07-01
Förordning (1993:1080) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 12 kap 1 §
- Ikraftträder
- 1993-11-01
Förordning (1993:1440) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1, 2, 3; nya 7 kap 19 §, rubr. närmast före 7 kap 19 §
- Ikraftträder
- 1994-01-01
Förordning (1994:37) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 8 kap 4, 8 §§, bil. 3.2
- Ikraftträder
- 1994-03-01
Förordning (1994:1101) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
- Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994-den 1 juli 1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande utbildning vid Karolinska institutet. Förordning (1995:337).
- Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den 1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
- Förarbeten
- Rskr. 1993/94:287, Prop. 1993/94:100, Bet. 1993/94:UbU8
- Omfattning
- upph. 2 kap 9 §; ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 3 §, 4 kap 17, 22, 25 §§, 7 kap 5 §, bil. 1, 2, 3; nya 3 kap 13 §, rubr. närmast före 3 kap 13 §
- Ikraftträder
- 1994-07-01
Förordning (1994:1310) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 3 p övergångsbest. till 1994:1101, bil. 3
- Ikraftträder
- 1994-11-01
Förordning (1995:253) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Omfattning
- ändr. 13 kap 3 §
- Ikraftträder
- 1995-04-01
Förordning (1995:337) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1 §, 3 p övergångsbest. till 1994:1101, 33, 45 p i bil. 3
- Ikraftträder
- 1995-05-01
Förordning (1995:944) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
- Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 1994/95:354, Prop. 1994/95:100, Bet. 1994/95:UbU12
- Omfattning
- upph. 6 kap 5 §; ändr. 2 kap 2, 7 §§, 3 kap 5, 11 §§, 4 kap 2, 3, 15 §§, 5 kap 6, 7 §§, 6 kap 2, 4, 11 §§, 8 kap 9 §, 12 kap 3 §, 13 kap 1 §, bil. 3.2; nya 1 kap 9, 10, 11 §§, 4 kap 15 a §, 13 kap 5 §
- Ikraftträder
- 1995-07-01
Förordning (1995:1264) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1, 2 B, 3.2
- Ikraftträder
- 1996-01-01
Förordning (1996:568) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- nuvarande 1 kap 11 § betecknas 1 kap 12 §; ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 2 §, 13 kap 2 §, bil. 1, 2, 3; ny 1 kap 11 §
- Ikraftträder
- 1996-07-01
Förordning (1996:913) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.
- Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2002. Den som tar examen efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever.
- Omfattning
- ändr. bil. 3
- Ikraftträder
- 1996-11-01
Förordning (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996.
- Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
- Grundläggande behörighet skall den anses ha som
- har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning,
- uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller
- före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier. Förordning (1999:687).
- Förarbeten
- Rskr. 1995/96:264, Prop. 1995/96:184, Bet. 1995/96:UbU11
- Omfattning
- ändr. 2 kap 2 §, 7 kap 3, 14 §§, 8 kap; ny bil. 4
- Ikraftträder
- 1996-12-01
Förordning (1996:1499) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 1996/97:100, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:UbU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap 1 §, bil. 1, 2
- Ikraftträder
- 1997-01-01
Förordning (1997:21) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 3 kap 3, 8 §§, 7 kap 5 §, 9 kap 3 §, 4 p övergångsbest. till 1996:984, bil. 3, 4
- Ikraftträder
- 1997-02-01
Förordning (1997:133) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 2 p övergångsbest. till 1996:984
- Ikraftträder
- 1997-05-01
Förordning (1997:846) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap 14 §
- Ikraftträder
- 1998-01-01
Förordning (1997:1123) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
- Omfattning
- upph. 2 kap 14 §; ändr. 2 kap 1, 4, 5, 7, 8, 10, 11 §§
- Ikraftträder
- 1998-01-01
Förordning (1998:80) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998.
- De äldre bestämmelserna i 5 kap.2 och 6 §§ skall tillämpas på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april 1998. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av år 2003 med en doktorand som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23).
- Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som assistent före den 1 april 1998.
- Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den 31 december 1997. Detta gäller dock inte den som har antagits till forskautbildning före den 1 april 1998 men som först därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1 april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid heltidsstudier 2 år och 5 månader. Förordning (1998:160).
- Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk eller odontologisk fakultet.
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:109, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:UbU7
- Omfattning
- ändr. 5, 9, 10 kap, 13 kap 2 §, bil. 3
- Ikraftträder
- 1998-04-01
Förordning (1998:160) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 2, 4 p övergångsbest. till 1998:80
- Ikraftträder
- 1998-05-01
Förordning (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap.7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari 1999.
- Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari 1999.
- Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor.
- En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består.
- De nya bestämmelserna i 4 kap.17 och 18 §§ skall tillämpas på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
- Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 § lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999.
- Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i 4 kap.26 och 27 §§.
- Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas.
- De nya bestämmelserna i 4 kap.12 och 23 §§ skall gälla beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
- Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1-7, 9 eller 10, skall äldre bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare. Förordning (2002:761).
- I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap. 13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.
- Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller senare.
- De nya bestämmelserna i 10 kap.4 och 7 §§ skall tillämpas fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses.
- Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4 meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1272).
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
- Omfattning
- upph. 6 kap, bil. 2, rubr. närmast efter 2 kap 13 §; nuvarande 1 kap 3, 4, 5, 6 §§ betecknas 1 kap 5, 3, 6, 4 §§, nuvarande 7, 8, 9, 10, 12 kap betecknas 6, 7, 8, 9, 11 kap, nuvarande 11 kap 1-10 §§ betecknas 10 kap 1-10 §§, nuvarande 11 kap 11 § betecknas 10 kap 14 §, nuvarande 11 kap 12, 13, 14 §§ betecknas 10 kap 11, 12, 13 §§, nuvarande 13 kap 1, 2 §§ betecknas 12 kap 1, 2 §§, nuvarande 13 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 12 kap 4, 5, 6 §§, nuvarande bil. 3, 4 betecknas bil. 2, 3, rubr. närmast före nuvarande 11 kap 3, 11 §§ sätts närmast före det nya 10 kap 9, 14 §§; ändr. 1 kap de nya 5, 6 §§, 7, 8, 9 §§, 2 kap 1, 2, 3, 6, 7, 8, 10, 12 §§, 3, 4 kap, 5 kap 4 §, det nya 6 kap 2, 3, 4, 5, 7, 9, 11 §§, det nya 7 kap 3, 9, 10, 11, 13, 17 §§, det nya 10 kap 1, 4, 5, 7, 8, 9, 14 §§, det nya 11 kap 1, 3, 4, 5, 6, 7 §§, det nya 12 kap 1, 2, 4, 5 §§, rubr. till 1 kap, rubr. närmast före 2 kap 2 §, 5 kap 3, 9, 10 §§, det nya 6 kap 12 §, det nya 8 kap 9 §, bil. 1, de nya bil. 2, 3; nya 1 kap 7 a, 13 §§, 7 kap 16 a, 16 b, 20 §§, 12 kap 3 §, rubr. närmast före 1 kap 1, 2, 5-13 §§, 7 kap 20 §, 10 kap 3 §; omtryck
- Ikraftträder
- 1998-09-01
Förordning (1998:1271) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
- Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2 meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.
- Omfattning
- ändr. 8 kap 3 §, 13 kap 2 §
- Ikraftträder
- 1998-11-01
Förordning (1998:1272) om ändring i förordningen (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap 3 §, 12 kap 2 §; ny 14 p övergångsbest. till 1998:1003
Förordning (1998:1692) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1; ny 9 kap 3 a §
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Förordning (1998:1693) om ändring i förordningen (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap 8 § i 1998:1003
Förordning (1999:30) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.
- Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker, sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31 januari 2002.
- Omfattning
- upph. 6 kap 19 §, rubr. närmast före 6 kap 19 §; ändr. bil. 2
- CELEX-nr
- 398L0035
- Ikraftträder
- 1999-05-01
Förordning (1999:687) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 4 p i övergångsbest. till 1996:984
- Ikraftträder
- 1999-09-01
Förordning (1999:1037) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
- Om ett förfarande som gäller anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första stycket tillämpas.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
- Omfattning
- upph. 12 kap 1 §; ändr. 4 kap 10 §, 11, 12 p ikrafttr.- och övergångsbest.
- Ikraftträder
- 2000-01-01
Förordning (2000:261) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:94, Prop. 1999/2000:5, Bet. 1999/2000:UbU1
- Omfattning
- ändr. 2 kap 2 §, 8 kap 3 §; nya 1 kap 11 a, 11 b §§, rubr. närmast före 11 a §
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Förordning (2000:651) om ändring i högskoleförningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000.
- Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari 2005.
- Omfattning
- ändr. 1 kap 7 §, 3 kap 9 §, 11 kap 3 §, bil. 2; ny 1 kap 14 §, rubr. närmast före 1 kap 14 §
- Ikraftträder
- 2000-09-01
Förordning (2000:1057) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:180, Prop. 1999/2000:28, Bet. 1999/2000:UbU12
- Omfattning
- ändr. bil. 1; ny 1 kap 7 b §, rubr. närmast före 1 kap 7 b §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Förordning (2001:23) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001.
- Den som har påbörjat en utbildning till barn- och ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare, idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
- Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
- Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning huvudsakligen enligt den utbildningsplan för grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993 (UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till utgången av år 2003.
- Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2003.
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:5, Prop. 1999/2000:135, Bet. 2000/01:UbU3
- Omfattning
- ändr. 3 kap 7, 11, 12, 13 §§, 4 kap 17, 19, 20 §§, 5 kap 4 §, 11 kap 4, 6 §§, rubr. närmast före 3 kap 7 §, bil. 2, 2 p övergångsbest. till 1998:80; nya 3 kap 7 a, 7 b, 7 c §§, 8 kap 27 §, 9 kap 8 §, rubr. närmast före 8 kap 27 §, 9 kap 8 §
- Ikraftträder
- 2001-03-01
Förordning (2001:211) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:98, Prop. 2000/01:3, Bet. 2000/01:UbU6
- Omfattning
- ändr. 4 kap 1, 3, 12, 26, 28, 30 §§, 12 kap 2 §; nya 4 kap 8 a, 13 a, 24 a §§, 8 kap 3 a §, rubr. närmast före 4 kap 8 a §
- Ikraftträder
- 2001-07-01
Förordning (2001:212) om ändring i förordningen (2001:23) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:98, Prop. 2000/01:3, Bet. 2000/01:UbU6
- Omfattning
- ändr. 4 kap 17 §; begr. giltighet
Förordning (2001:738) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap 12 §, bil. 2
- Ikraftträder
- 2001-11-01
Förordning (2001:972) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Omfattning
- ändr. 4 kap 31 §, 6 kap 15 §
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Förordning (2002:81) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:101, Prop. 2001/02:27, Bet. 2001/02:UbU5
- Omfattning
- nuvarande 12 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 12 kap 5, 3, 4 §§; ändr. 1 kap 9 §, 10 kap 1 §, nya 12 kap 3, 4 §§, rubr. närmast före 1 kap 9 §
- Ikraftträder
- 2002-04-01
Förordning (2002:139) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 5 kap 1, 4, 7 §§, 8 kap 2 §, 9 kap 3 §, bil. 2; ny 5 kap 3 a §
- Ikraftträder
- 2002-05-01
Förordning (2002:558) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:98, Prop. 2001/02:15, Bet. 2001/02:UbU4
- Omfattning
- ändr. 2 kap 2, 8, 10 §§, 3 kap 3 §; ny 2 kap 4 a §
- Ikraftträder
- 2002-07-01
Förordning (2002:761) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
- De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2003 i fråga om 7 kap.3, 4, 7, 9-11 och 16 c §§ och höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall äldre bestämmelser tillämpas.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:98, Prop. 2001/02:15, Bet. 2001/02:UbU4
- Omfattning
- ändr. 4 kap 7, 8, 9, 18, 24, 26, 28, 30 §§, 6 kap 14 §, 7 kap 3, 4, 7, 9, 10, 11, 13 §§, 12 kap 2 §, 10 p övergångsbest. till 1998:1003; nya 7 kap 16 c §, 8 kap 3 b §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Förordning (2002:1107) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2003-03-01
Förordning (2003:343) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november 2003.
- Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid anmälan till högskoleprovet våren 2004.
- Omfattning
- ändr. 1 kap 9 §, 2 kap 2 §, 7 kap 18 §, 10 kap 1 §
- Ikraftträder
- 2003-07-01
Förordning (2003:568) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap 12 §
- Ikraftträder
- 2003-10-01
Förordning (2003:619) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:213, Prop. 2002/03:50, Bet. 2002/03:UbU18
- Omfattning
- upph. 3 kap 14 §; ny 1 kap. 15 §, rubr närmast före 1 kap 15 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Förordning (2004:219) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap 12 §, bil. 1
- Ikraftträder
- 2004-06-15
Förordning (2004:289) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- upph. 2 kap 12 §; ändr. 1 kap 5 §, 6 kap 7, 9 §§, 10 kap 11 §, 12 kap 2 §; nya 6 kap 11 a, 11 b, 19, 20 §§, rubr. närmast före 6 kap 11 a, 11 b, 19, 20 §§
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Förordning (2004:383) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelse
- Omfattning
- ändr. 4 kap 18 §
- Ikraftträder
- 2004-07-01
Förordning (2005:401) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1, 2
- Ikraftträder
- 2005-07-01
Förordning (2005:645) om ändring i förordningen (2005:401) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1, ikrafttr. i 2005:401
Förordning (2005:646) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Förordning (2005:1037) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap 10, 15 §§
- Ikraftträder
- 2006-02-01
Förordning (2006:226) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:211
Förordning (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
- Omfattning
- upph. 6, 7, 8, 9 kap; ändr. 1 kap 4, 6 §§, 2 kap 2 §, 3 kap 1, 6 §§, 4 kap 3, 9, 20, 30 §§, 5 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 10 §§, 11 kap 7 §, 12 kap 2 §, bil. 2; nya 1 kap 16 §, 6, 7 kap, rubr. närmast före 1 kap 16 §
- Ikraftträder
- 2006-09-01
Förordning (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
- Omfattning
- ändr. 7 kap 5, 9, 10, 11, 13, 18, 19 §§, bil. 3
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Förordning (2006:1324) om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
- Omfattning
- ändr. 2 kap 2 §, bil. 2 i 2006:1053
Förordning (2006:1326) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ny 1 kap 5 a §, rubr. närmast före 1 kap 5 a §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Förordning (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2007-05-01
Förordning (2007:151) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:122, Prop. 2006/07:43, Bet. 2006/07:UbU11
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1, 7 §§; ny 2 kap 7 a §
- Ikraftträder
- 2007-04-25
Förordning (2007:638) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2007-08-01
Förordning (2007:644) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
- Omfattning
- upph. 7 kap 7, 22 §§, rubr. närmast före 7 kap 22 §; ändr. 7 kap 12, 13, 24 §§
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Förordning (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
- Omfattning
- ändr. 7 kap 5, 9, 10, 13, 18, 19 §§, bil. 3, p 1, 3 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2006:1054; nya 7 kap 9 a, 10 a, 18 a §§ i 2006:1054
Förordning (2007:1337) om ändring högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:193, Prop. 2006/07:64, Bet. 2007/08:UbU1, Bet. 2006/07:FöU9
- Omfattning
- ändr. 1 kap 1, 5, 15 §§, 2 kap 2 §, rubr. närmast före 1 kap 5 §, bil. 1, 2
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Förordning (2008:132) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2008-05-15
Förordning (2008:229) om ändring i förordningen (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
- Omfattning
- ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Förordning (2008:433) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 4, 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Förordning (2008:944) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap 8, 9 §§, 10 kap 1 §, rubr. närmast före 1 kap 9 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Förordning (2009:618) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:211
- Ikraftträder
- 2009-06-30
Förordning (2009:770) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 7, 7 b, 11 §§, rubr. närmast före 1 kap. 11 §
- Ikraftträder
- 2010-07-01
Förordning (2009:933 ) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:276, Prop. 2008/09:134, Bet. 2008/09:UbU18
- Omfattning
- upph. 3 kap. 1 §, 6 kap 25, 26, 27, 28 §§, rubr. närmast före 3 kap. 1, 6, 7, 11 §§, 6 kap. 25, 27, 28 §§, nuvarande 3 kap. 6, 7 §§ betecknas 3 kap. 7, 6 §§; ändr. 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a, 7 b, 7 c, 11, 12, 13 §§, 4 kap. 2, 19, 20 §§, 5 kap. 2, 4, 7, 9, 10 §§, 6 kap. 35, 40, 49 §§, 7 kap. 36, 38, 42 §§, bil. 2; nya 4 kap. 17 §, 6 kap. 5 a, 5 b, 5 c, 5 d §§, rubr. närmast före nya 3 kap. 6 §, 6 kap. 5 a §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Förordning (2009:1068) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 16 §, 6 kap. 8, 10, 11 §§, 7 kap. 33 §; nya 6 kap. 11 a, 11 b, 11 c, 11 d, 11 e, 11 f §§, rubr. närmast före 6 kap. 11 a §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Förordning (2009:1222) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 5 a §, bil. 1
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Förordning (2009:1238) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Förordning (2009:1519) om ändring i förordningen (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 3 i 2006:1054
Förordning (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2011-07-01
Förordning (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2 i 2010:541, ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541; ny övergångsbest. till 2010:541
- Ikraftträder
- 2011-07-01
Förordning (2010:544) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- upph. 1 kap. 10 §, rubr. närmast före 1 kap 10 §; ändr. 1 kap. 11 b §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 2, 4 §§, rubr.närmast före 1 kap. 11 a §; ny bil. 4
- Ikraftträder
- 2011-07-01
Förordning (2010:700) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 12 §
- Ikraftträder
- 2010-08-01
Förordning (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- upph. 1 kap. 3, 6, 7 a, 7 b, 8, 9, 15 §§, 3 kap., 4 kap., 6 kap. 12, 19 och 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 §§, 7 kap. 42 §, 11 kap., rubr. närmast före 1 kap. 6, 7 a, 7 b, 8, 9, 15 §§, 6 kap. 12, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 39, 40, 43, 48, 49 §§; ändr. 1 kap. 1, 5, 7, 11 a, 11 b §§, 2 kap. 2, 10, 11 §§, 5 kap. 4 §, 6 kap. 3, 8, 10, 15, 17, 18 §§, 7 kap. 35, 36, 38, 39, 41 §§, 12 kap. 2 §, bil. 1, rubr. till 2 kap., rubr. närmast före 1 kap. 7 §; nya 2 kap. 14, 15, 16 §§, 4 kap., 6 kap. 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36 §§, rubr. närmast före 2 kap. 14, 15, 16 §§, 6 kap. 25, 26, 28, 29, 30, 32, 33, 36 §§
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Förordning (2010:2020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 5 §, bil. 3, p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
- Ikraftträder
- 2011-01-15
Förordning (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2010:541
Förordning (2011:687) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap. 10 §, p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129; nya 6 kap. 5 e, 5 f, 10 a §§
- Ikraftträder
- 2011-06-23
Förordning (2011:688) om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2 i 2011:186
Förordning (2011:946) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 3
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Förordning (2011:1020 ) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- upph. 7 kap. 18 a §; ändr. 7 kap. 8, 18, 25 §§, bil. 3
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Förordning (2011:1021) om ändring i förordningen (2010:2020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:8, Prop. 2008/09:199, Bet. 2009/10:UbU3
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 5 § i 2010:2020
Förordning (2012:188) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ny 7 kap. 31 a §
- Ikraftträder
- 2012-06-01
Förordning (2012:519) om ändring i förordningen (2011:1020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 1, 2, 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2011:1020
Förordning (2012:523) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 4 kap. 9 §; nya 4 kap. 12 a, 12 b §§, rubr. närmast före 4 kap. 12 a §
- Ikraftträder
- 2012-08-15
Förordning (2012:529) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 4 p övergångsbest. till 2006:1054
- Ikraftträder
- 2012-08-01
Förordning (2012:584) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:278, Prop. 2011/12:133, Bet. 2011/12:UbU22
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1, 7 a §; ny 2 kap. 7 b §
- Ikraftträder
- 2012-10-15
Förordning (2012:712) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 12 §, 6 kap. 10 a §, 7 kap. 5, 6, 9 a, 10 a, 11, 13, 15, 18, 19, 20, 33 §§, 12 kap. 6 §, bil. 2, 3, p 5 övergångsbest. till 2006:1054, p 4 övergångsbest. till 2011:1020
- Ikraftträder
- 2013-01-02
Förordning (2013:32) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 a §, bil. 1
- Ikraftträder
- 2013-03-01
Förordning (2013:525) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 5 kap. 4 §; ny 1 kap. 11 c §
- Ikraftträder
- 2013-07-23
Förordning (2013:617) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:287, Prop. 2012/13:99, Bet. 2012/13:FiU21
- Omfattning
- ändr. bil. 1, 2
- Ikraftträder
- 2013-08-01
Förordning (2013:695) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 3
- Ikraftträder
- 2014-01-01
Förordning (2013:825) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541
- Ikraftträder
- 2013-12-01
Förordning (2013:924) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2, 4
- Ikraftträder
- 2014-01-01
Förordning (2013:1008) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 18 §, bil. 3, rubr. närmast före 1 kap. 12 §, p 3 övergångsbest. till 2011:1020
- Ikraftträder
- 2014-02-01
Förordning (2013:1118) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2014-02-01
Förordning (2013:1175) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 5 a §
- Ikraftträder
- 2014-03-01
Förordning (2014:3) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2014-02-15
Förordning (2014:37) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- nya 7 kap. 4 a, 32 a §§, rubr. närmast före 7 kap. 32 a §
- Ikraftträder
- 2014-03-01
Förordning (2014:125) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2, 3
- Ikraftträder
- 2014-04-15
Förordning (2014:371) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap. 18 §, rubr. närmast före 6 kap. 27 § sätts närmast efter 6 kap. 24 §
- Ikraftträder
- 2014-07-01
Förordning (2014:1012) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 16 §, 5 kap. 2, 9 §§, 7 kap. 20, 21 §§, p 5 övergångsbest. till 2006:1054; ny 7 kap. 22 §
- Ikraftträder
- 2014-09-01
Förordning (2014:1096) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2014:371
- Ikraftträder
- 2014-10-21
Förordning (2015:389) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:2020
- Ikraftträder
- 2015-07-01
Förordning (2016:154) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2016-07-01
Förordning (2016:707) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2016-07-15
Förordning (2016:745) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 7 §, 2 kap. 7 a, 7 b §§, rubr. närmast före 1 kap. 7 §
- Ikraftträder
- 2016-08-01
Förordning (2016:846) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 21, 22 §§
- Ikraftträder
- 2016-08-02
Förordning (2016:939) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 1
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Förordning (2016:958) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541
- Ikraftträder
- 2016-12-15
Förordning (2016:1051) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest.
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Förordning (2017:284) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- upph. 5 kap. 4 §; ändr. 5 kap. 5, 8, 9, 10, 11, 12 §§, 7 kap. 36 §, rubr. närmast efter 5 kap. 7 §
- Ikraftträder
- 2017-07-01
Förordning (2017:844) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 4 kap. 12 a, 13 §§, 12 kap. 2 §, rubr. närmast före 4 kap. 12 a §; nya 4 kap. 4 a, 12 c §§, rubr. närmast före 4 kap. 4 a, 12 c §§
- Ikraftträder
- 2017-10-01
Förordning (2017:857) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2018-07-01
Förordning (2017:893) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2, 4
- Ikraftträder
- 2018-07-02
Förordning (2017:947) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 c §, 7 kap. 36 §; nya 5 kap. 4, 4 a §§
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Förordning (2017:1111) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2018-07-03
Förordning (2017:1326) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 5 a §
- Ikraftträder
- 2018-02-01
Förordning (2018:525) om ändring i förordningen (2017:947) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 5 kap. 4 a § i 2017:947
Förordning (2018:957) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap. 23 §, 7 kap. 4 §, 12 kap. 3, 4 §§; ny 1 kap. 4 a §, rubr. närmast före 1 kap. 4 a §
- Ikraftträder
- 2018-07-01
Förordning (2018:1131) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1, 7, 7 a §§
- Ikraftträder
- 2018-09-01
Förordning (2018:1134) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2018-08-01
Förordning (2018:1135) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Förordning (2018:1329) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 6 kap. 1 §; nytt 11 kap.
- Ikraftträder
- 2018-09-01
Förordning (2018:1503) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:331, Prop. 2017/18:204, Bet. 2017/18:UbU25
- Omfattning
- upph. 7 kap. 9 §, p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2011:1020; nuvarande 7 kap. 10 a § betecknas 7 kap. 9 §; ändr. 7 kap. 5, 6, 8 §§, den nya 7 kap. 9 §, 7 kap. 9 a, 10, 11, 12, 14, 15, 18, 19, 21, 23, 24, 26, 28 §§; nya 7 kap. 5 a, 5 b, 12 a, 15 a, 21 a §§
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Förordning (2018:1883) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 16 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Förordning (2019:161) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Omfattning
- ändr. bil. 2
- Ikraftträder
- 2019-07-01
Förordning (2019:276) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:331, Prop. 2017/18:204, Bet. 2017/18:UbU25
- Omfattning
- ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest.
- Ikraftträder
- 2019-08-01