1 §  De universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.

För Sveriges lantbruksuniversitet gäller särskilda bestämmelser. Förordning (1996:1499).

2 §  Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.

3 §  Med kommun jämställs i denna förordning kommunalförbund mellan kommuner. Med landsting jämställs kommunalförbund mellan landsting eller mellan ett eller flera landsting och en eller flera kommuner som inte ingår i landsting.

4 §  Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning och med doktorand en student som är antagen till och bedriver forskarutbildning, allt i den mån inte annat anges särskilt.

5 §  Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på högskolorna med undantag av 3 §, 4 § andra stycket, 6, 11-14, 19, 21-23, 32, 33 och 35 §§. Vid tillämpning av verksförordningen skall med chefen för myndigheten förstås rektor.

Styrelsen får dock inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 19 § verksförordningen. En sådan nämnd skall bestå - förutom av rektor och personalföreträdarna - av ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser. Rektor skall vara nämndens ordförande.

Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2004:289).

6 §  Bestämmelserna i 2-10 kap. gäller högskolor för vilka staten är huvudman, om inte annat framgår av bestämmelserna i 11 kap.Förordning (1998:1003).

7 §  I de fall studenter har rätt att vara representerade i olika organ utser de sina representanter i den ordning som föreskrivs i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Studentrepresentanter utses på samma sätt när information skall lämnas till och samråd ske med en sådan representant. Förordning (2000:651).

7 a §  Bestämmelserna i förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. skall tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. Förordning (1998:1003).

7 b §  Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.

En studerandekår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan skall lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Förordning (2000:1057).

8 §  En bestämmelse om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i högskolornas verksamhet finns i 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).

Ytterligare bestämmelser om jämställdhet finns i jämställdhetslagen (1991:433). Förordning (1998:1693).

9 §  Bestämmelser om likabehandling av studenter och sökande till högskolan oavsett könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Förordning (2003:343).

10 §  Utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna. Förordning (1995:944).

11 §  Högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Förordning (1996:568).

11 a §  Högskolor med staten som huvudman skall ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen skall avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen skall inte ge rätt till ersättning i den mån studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

Sådan försäkring som avses i första stycket skall gälla även för studenter vid högskoleutbildning som anordnas av statliga högskolor enligt avtal med en kommun eller ett landsting som är huvudman för utbildningen.

Försäkringen skall tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen och ändringar i denna skall träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2000:261).

11 b §  Högskolor med staten som huvudman får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen skall avse sådan sorts skada och sådana studenter som avses i 11 a §. Förordning (2000:261).

12 §  Högskolorna skall till Högskoleverket lämna de uppgifter om sin verksamhet som verket begär. Förordning (1996:568).

13 §  En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.

Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003).

14 §  Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.

Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).

15 §  Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet skall svara för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs åt de regionala etikprövningsnämnder som anges i 6 § förordningen (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder. Förordning (2003:619).

1 §  Styrelsen för en högskola skall bestå av ordföranden, rektor och högst tretton andra ledamöter. Styrelsen skall utse vice ordförande inom sig. Förordning (1998:1003).

2 §  Styrelsen för en högskola skall själv besluta

1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,
2. om årsredovisningar, delårsrapport, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt,
3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
4. om revisionsplan och åtgärder med anledning av redovisning enligt 6 § förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl.,
5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
6. om viktigare föreskrifter,
7. a) om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
   1. om disciplinansvar,
   2. om åtalsanmälan,
   3. om avstängning eller läkarundersökning,
8. om de antagningsordningar som nämns i 6 kap. 3 § andra stycket och

8 kap. 3 § tredje stycket,

1. om den anställningsordning som nämns i 4 kap. 14 §, och
2. i frågor i övrigt som är av principiell vikt.

Av bestämmelserna i 2 kap.7, 8 och 10 §§, 3 kap.2 och 6 §§ samt 11 kap. 6 § framgår att styrelsen för högskolan skall besluta själv också i vissa andra frågor än de som avses i första stycket.

Frågor som avses i första stycket 7. a-d skall dock avgöras av personalansvarsnämnden vid högskolan, om en sådan nämnd finns inrättad. Dessa frågor skall i vissa fall prövas av Statens ansvarsnämnd, vilket framgår av 4 kap. 33 §. Förordning (2003:343).

3 §  Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte

1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
2. styrelsen har beslutat något annat.

Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).

4 §  Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Förordning (1997:1123).

4 a §  Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).

5 §  Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.

Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).

6 §  Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003).

7 §  Andra styrelseledamöter än rektor skall utses för en bestämd tid, högst tre år.

Lärarna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Lärarnas representanter skall utses genom val inom högskolan. Styrelsen skall meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.

Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen.

De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt föreskrifterna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (1998:1003).

8 §  Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.

I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).

10 §  Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor skall utses av styrelsen för högskolan för högst sex år. Innan styrelsen utser prorektor skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att utse prorektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.

Om flera prorektorer utses, skall en av dem utses till rektors ställföreträdare. Förordning (2002:558).

11 §  Behörig att vara rektor eller prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor.

När rektor anställs och prorektor utses, skall även administrativ skicklighet beaktas. Förordning (1997:1123).

13 §  Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet.

14 §  Upphävd genom förordning (1997:1123).

1 §  För forskarutbildning finns det ett humanistisk- samhällsvetenskapligt, ett medicinskt, ett naturvetenskapligt och ett tekniskt vetenskapsområde. Förordning (1998:1003).

2 §  Grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområden finns i 2 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434).

Styrelsen skall besluta vilka fakultetsnämnder som skall finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Förordning (1998:1003).

3 §  Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.

I 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som skall välja ledamöterna. Med vetenskapligt kompetent lärare avses därvid den som är

1. professor vid en högskola inom annat än konstnärlig verksamhet,
2. annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens, eller
3. professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd.

De personer som avses i andra stycket 1-2 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forskningsrådet och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De anställningar som sägs i detta stycke skall avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år.

Studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2002:558).

4 §  En av ledamöterna i fakultetsnämnden skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av de lärare som väljer ledamöter i nämnden. Förordning (1998:1003).

5 §  Bestämmelser om adjungering till fakultetsnämnden finns i 11 kap.Förordning (1998:1003).

6 §  Vid högskolor med konstnärlig utbildning skall styrelsen inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Organet skall benämnas nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Om det inte inrättas ett särskilt organ för grundutbildning, skall nämnden ansvara också för den utbildningen.

Ledamöterna i nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig verksamhet vid den högskola som nämnden hör till. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.

Flertalet av ledamöterna skall vara lärare vid den högskola som nämnden hör till.

Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter i nämnden.

En av ledamöterna skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (1998:1003).

7 §  Grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap.5 a och 6 §§högskolelagen (1992:1434). Förordning (2001:23).

7 a §  Flertalet av ledamöterna skall vara vetenskapligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till, om inte styrelsen beslutar annat.

Ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, skall utses genom val bland berörda lärare. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.

En av ledamöterna skall vara organets ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2001:23).

7 b §  Studenterna vid den högskola som det särskilda organet hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Förordning (2001:23).

7 c §  Till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) skall det utses minst två ledamöter utöver de som utses genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b §. De skall vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställda vid den högskola som organet hör till.

Ledamöterna skall utses av styrelsen för högskolan. Förordning (2001:23).

8 §  För särskilda uppgifter kan det vid en högskola finnas särskilda inrättningar enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Förordning (1998:1003).

9 §  Högskolorna får i övrigt besluta om sin interna organisation, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).

10 §  Bestämmelser om högskolebibliotek finns i bibliotekslagen (1996:1596).

Ett högskolebibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (1998:1003).

11 §  Val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ skall hållas efter förslag av en valberedning. I valberedningen skall både kvinnor och män vara representerade.

Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter skall både kvinnor och män vara representerade. Om det inte finns synnerliga skäl, skall de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en tredjedel av män.

Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter. Förordning (2001:23).

12 §  Fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden.

Om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet.

Beslut som har fattats enligt andra stycket skall anmälas vid nästa sammanträde i nämnden eller i organet. Förordning (2001:23).

13 §  Om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ delegera sina uppgifter. Förordning (2001:23).

1 §  Högskolorna får anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare.

Högskolorna får inte anställa andra kategorier av lärare.

Högskolorna får dock inom ramen för en försöksverksamhet anställa lärare som biträdande lektorer. Förordning (2001:211).

2 §  En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk utbildning och forskning. Förordning (1998:1003).

3 §  En högskola skall besluta om i vilken omfattning lärarna vid högskolan skall ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete, och administrativt arbete. Därvid skall högskolan vinnlägga sig om att lärare ur alla lärarkategorier undervisar inom grundläggande högskoleutbildning. Forskarassistenter och biträdande lektorer skall dock i huvudsak bedriva forskning.

Vid tillämpningen av första stycket skall högskolan beakta vad som följer av 3 kap.1, 2 och 5 §§högskolelagen (1992:1434), andra författningsbestämmelser samt avtal. Förordning (2001:211).

4 §  Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den omfattning högskolan bestämmer. Förordning (1998:1003).

5 §  Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.

Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Förordning (1998:1003).

6 §  Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.

Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den konstnärliga skickligheten. Förordning (1998:1003).

7 §  Behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har

1. avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
3. visat pedagogisk skicklighet.

Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.

Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).

8 §  Behörig att anställas som lektor inom konstnärlig verksamhet är den som har

1. visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
3. visat pedagogisk skicklighet.

Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.

Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).

8 a §  Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Förordning (2001:211).

9 §  Behörig att anställas som adjunkt är den som har

1. avlagt examen från grundläggande högskoleutbildning eller har motsvarande kompetens,
2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
3. visat pedagogisk skicklighet.

Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.

Bestämmelser om anställning av adjunkter som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt andra stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).

10 §  Behörig att anställas som forskarassistent är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.

Den som har varit anställd som forskarassistent under mer än sammanlagt tre år får inte ges en annan anställning som forskarassistent inom samma eller ett närliggande ämnesområde vid samma eller någon annan högskola. Förordning (1999:1037).

11 §  En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som professor skall vara detsamma som för anställningen som lektor. Förordning (1998:1003).

12 §  Den som erbjuds en anställning tills vidare som lektor vid en högskola skall i stället anställas tills vidare som professor där, om han eller hon begär det och har behörighet för en sådan anställning. Detta gäller dock inte vid en sådan befordran till lektor som avses i 13 eller 13 a §. Förordning (2001:211).

13 §  En adjunkt som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som adjunkt.

En adjunkt som är anställd tills vidare får befordras till lektor även om behörighetskraven inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat särskild förmåga att samverka med det omgivande samhället. Förordning (1998:1003).

13 a §  En biträdande lektor vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om han eller hon har behörighet för sådan anställning och dessutom bedöms lämplig vid en prövning enligt de bedömningsgrunder som högskolan har ställt upp för en befordran till lektor. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som biträdande lektor. Förordning (2001:211).

14 §  En högskolas anställningsordning skall finnas tillgänglig vid högskolan. Med anställningsordning avses de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar. Förordning (1998:1003).

15 §  Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare skall gälla graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning. Därutöver skall gälla graden av administrativ och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till det ämnesinnehåll som högskolan bestämmer för anställningen och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete.

Vid anställningen skall även beaktas sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

Vid anställning av forskarassistenter skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Förordning (1998:1003).

16 §  Om en högskola har beslutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller följande.

Vid anställningen får en person av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 15 § första och tredje styckena utses framför en person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts.

Positiv särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid anställningen. Förordning (1998:1003).

17 §  Innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras om den enligt 18 § första stycket, skall fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ bestämma ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet som krävs. Vidare skall nämnden eller organet med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrunder som skall användas och hur de skall vägas mot varandra. Därvid skall högskolans anställningsordning beaktas.

Högskolan skall innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan besluta vilka bedömningsgrunder som skall användas vid prövningen av en ansökan om befordran till lektor.

Ämnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor, adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är anställd. Förordning (2001:212).

18 §  Innan en lärare anställs tills vidare eller tills vidare för viss tid skall högskolan kungöra anställningen till ansökan ledig och genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den.

Detta gäller dock inte

1. anställning som avser en tid som är kortare än sex månader,
2. anställning av adjungerad lärare, timlärare och gästlärare,
3. anställning, utom anställning som professor eller forskarassistent, av den som har företrädesrätt till återanställning eller till anställning med högre sysselsättningsgrad eller av den som omplaceras på grund av 7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd,
4. anställning av en lektor eller, i fall som avses i 12 §, en professor, om anställningen avser någon som under minst sex år utan avbrott har haft en anställning som forskare och anställningen beslutats av ett forskningsråd samt högskolan särskilt har beslutat att forskaren skall anställas som lektor efter anställningen som forskare,
5. en befordran till professor eller lektor,
6. en sådan anställning som avses i 30 § 1, om den förnyas,
7. en anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt som har varit anställd med stöd av 30 § 3; kungörelse och information skall dock ske, om den tidigare anställningen inte har kungjorts och det inte har informerats om den,
8. en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 4, eller
9. en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 5 andra eller tredje meningen. Förordning (2004:383).

19 §  En högskola får bjuda in en person att söka en anställning som professor som kungjorts ledig till ansökan. Inbjudan måste ske inom tre månader efter det att fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ har utsett de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. Förordning (2001:23).

20 §  Fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller det särskilda organet till vars ansvarsområde anställningen huvudsakligen hör skall bereda ärenden och avge förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter.

Om högskolan har inrättat ett särskilt organ för grundutbildning inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete, skall högskolan bestämma i vilken utsträckning det särskilda organet skall svara för beredningen och lämna förslag till anställning. Förordning (2001:23).

21 §  Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall hämta in yttranden från minst två personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde vid anställning av professorer och lektorer. Vid anställning av forskarassistenter behöver yttrande dock inte hämtas in från fler än en person.

När det gäller anställning av professorer och lektorer får högst en av de personer som avses i första stycket vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Om det vid anställning av en forskarassistent hämtas in yttrande från bara en person, får denna person inte vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får inte hämta in yttrande från en sådan person som avses i första stycket som är verksam inom fakultetsnämndens eller motsvarande organs ansvarsområde och som i huvudsak har arbetsuppgifter inom anställningens ämnesområde, om det inte finns särskilda skäl.

När yttrande hämtas in från två eller flera personer, skall både kvinnor och män vara representerade, om inte synnerliga skäl talar emot detta. Förordning (1998:1003).

22 §  Var och en av de personer som avses i 21 § skall avge ett skriftligt yttrande till fakultetsnämnden eller motsvarande organ. I yttrandet skall de redogöra för skickligheten hos de sökande som främst bör komma i fråga för anställning, ange ordningen mellan dem och motivera sitt val. Om omständigheterna i ärendet föranleder det, får nämnden eller motsvarande organ dock besluta att ett sådant yttrande får avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand. Vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket skall yttrandet avse frågan om sökanden skall befordras eller inte och om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får meddela ytterligare föreskrifter för utformningen av yttrandet. Förordning (1998:1003).

23 §  Om det begärs i en ansökan om anställning som lektor, skall yttranden enligt 21 och 22 §§ inte bara avse sökandens behörighet för anställning som lektor utan också för anställning som professor. Förordning (1998:1003).

24 §  Vid tidsbegränsad anställning skall bestämmelserna i 21 och 22 §§ tillämpas vid anställning av forskarassistenter, adjungerade professorer eller adjungerade lektorer. Förordning (2002:761).

24 a §  Bestämmelserna om beredning av anställningsärenden som avser lektorer i 20-22 §§ skall tillämpas vid anställning av biträdande lektorer. Bestämmelserna skall tillämpas också vid ansökan om befordran till lektor enligt 13 a §. Förordning (2001:211).

25 §  Bestämmelserna i 20-22 §§ skall tillämpas vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket. Yttranden enligt 21 § behöver dock inte hämtas in, om det är uppenbart obehövligt för en prövning av frågan om befordran skall ske eller inte. Förordning (1998:1003).

26 §  Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall föreslå den sökande som främst bör komma i fråga för anställning. Om det finns särskilda skäl, får förslaget avse ytterligare sökande som bör komma i fråga och ordningen mellan dem.

Fakultetsnämnden eller det motsvarande organet skall i förslaget redovisa sin bedömning av varje föreslagen sökandes skicklighet i förhållande till de bedömningsgrunder som gäller för anställningen. Redovisningen skall omfatta både skickligheten beträffande varje bedömningsgrund för sig och vid en sammanvägning av alla bedömningsgrunderna. Om det finns bara en sökande och det föreslås att han eller hon skall anställas, behöver det inte lämnas någon sådan redovisning som sägs i detta stycke.

Av förslaget skall det framgå hur föreslagen sökandes såväl vetenskapliga som pedagogiska skicklighet har beaktats. Det skall även framgå hur högskolans rekryteringsmål har beaktats. Om både kvinnor och män har sökt anställning, skall det anges också hur jämställdhetsaspekten har beaktats.

Vid ansökan om befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a § skall fakultetsnämnden eller det motsvarande organet föreslå om sökanden skall befordras eller inte och ange om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Förordning (2002:761).

27 §  Förslag enligt 26 § skall lämnas till rektor. Förordning (1998:1003).

28 §  Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller också sådana beslut om befordran som avses i 11-13 a §§.

Om rektor finner att en adjunkt, en lektor eller en biträdande lektor inte uppfyller kraven för befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a §, skall ansökan om befordran avslås genom ett särskilt beslut.

Om rektor finner att en person som erbjuds en sådan anställning som avses i 12 § inte uppfyller kraven för att kunna anställas som professor, skall begäran om anställning som professor avslås genom ett särskilt beslut. Anställning skall då ske som lektor.

Om rektor finner att en adjunkt eller en lektor inte uppfyller kraven för att kunna anställas tills vidare enligt 30 § 5 tredje meningen, skall begäran om anställning tills vidare avslås genom ett särskilt beslut.

Beslut som avses i denna paragraf får inte delegeras, om de avser anställning som professor eller avslag på en ansökan eller en begäran om anställning som professor. Förordning (2002:761).

29 §  Innan en lärare får en sådan förenad anställning som avses i 2 §, skall fakultetsnämnden ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordning (1998:1003).

30 §  Lärare skall anställas tills vidare. En anställning får dock tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor. Därutöver gäller följande i fråga om tidsbegränsning av en anställning:

1. En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. Vid sådan befordran som avses i 11 och 13 §§ skall anställning ske tills vidare.
2. En adjungerad professor, en adjungerad lektor och en adjungerad adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst tre år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst sex år.
3. En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst ett år, om det är hans eller hennes första anställning tills vidare eller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, som lektor eller adjunkt. Detta gäller dock inte vid sådan befordran som avses i 13 eller 13 a §. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
4. En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst tre år, om han eller hon är tillsvidareanställd som lektor eller adjunkt vid en annan högskola. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
5. En lektor och en adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst ett år, om han eller hon inte uppfyller behörighetskravet i 7 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 eller 9 § första stycket 2 och inte heller skall anses behörig enligt bestämmelsen i 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket eller 9 § andra stycket. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år. Om lektorn eller adjunkten förvärvar behörighet under anställningstiden, skall anställningen på begäran av lektorn eller adjunkten övergå i en anställning tills vidare.
6. En biträdande lektor skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år, om den biträdande lektorn har undervisat inom grundläggande högskoleutbildning mer än 25 procent av arbetstiden.
7. En forskarassistent skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas så att den sammanlagda anställningstiden omfattar mer än fyra år, om det finns särskilda skäl.
8. En timlärare skall anställas tills vidare, dock längst ett år. En anställning som timlärare får avse högst 20 procent av motsvarande heltidsanställning. Anställning som timlärare får förnyas.
9. En gästlärare skall anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. Förordning (2002:761).

31 §  Högskolorna skall på lämpligt sätt informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola skall ge sina lärare råd vid bedömningen om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, skall högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.

Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt skall informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Förordning (2001:972).

32 §  En lärare är skyldig att hålla högskolan underrättad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan skall dokumentera underrättelserna. Dokumentationen skall hållas så ordnad att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Förordning (1998:1003).

33 §  I fråga om professorer prövas frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning av Statens ansvarsnämnd. Förordning (1998:1003).

34 §  I andra fall än som avses i 33 § och 2 kap. 2 § beslutar rektor om att en anställning skall upphöra. Beslut om att en professors anställning skall upphöra får inte delegeras. Förordning (1998:1003).

1 §  Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin forskarutbildning. Förordning (2002:139).

2 §  Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning.

En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (1998:80).

3 §  Bara den som antas eller redan har antagits till en forskarutbildning vid en högskola får anställas som doktorand. Förordning (1998:80).

3 a §  En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).

4 §  Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander skall efter ansökan anställas som doktorand, senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Detta gäller dock inte, om fakultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 8 kap. 10 § denna förordning eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2002:139).

5 §  När anställning som doktorand skall ske i andra fall än som avses i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen. När en sådan anställning är ledig skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara om anställningen skall helt eller delvis finansieras av högskolans anslag för forskning och forskarutbildning. Förordning (1998:80).

6 §  Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).

7 §  En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen.

Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.

En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under fyra år. Vid studier som skall avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.

Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som sägs i tredje stycket, om det finns särskilda skäl, såsom vid ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller vid föräldraledighet. Förordning (2002:139).

8 §  Högskolorna får anställa assistenter, amanuenser och kliniska assistenter. Förordning (1998:80).