Inaktuell version

Högskoleförordning (1993:100)

Departement
Utbildnings- och kulturdepartementet
Utfärdad
1993-02-04
Ändring införd
SFS 1993 i lydelse enligt SFS 2006:1054
Upphäver
Högskoleförordning (1977:263)
Förordning (1977:459) om införande av högskoleförordningen (1977:263)
Förordning (1985:310) om doktorandtjänster
Förordning (1982:976) om disciplinära åtgärder mot studerande i statlig och kommunal högskoleutbildning
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Universitet och högskolor med staten som huvudman

[K1]1 §  De universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.

[S2]För Sveriges lantbruksuniversitet gäller särskilda bestämmelser. Förordning (1996:1499).

Definitioner

[K1]2 §  Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.

[K1]3 §  Med kommun jämställs i denna förordning kommunalförbund mellan kommuner. Med landsting jämställs kommunalförbund mellan landsting eller mellan ett eller flera landsting och en eller flera kommuner som inte ingår i landsting.

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]4 §  Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. Förordning (2006:1053).

Verksförordningens tillämpning

[K1]5 §  Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på högskolorna med undantag av 3 §, 4 § andra stycket, 6, 11-14, 19, 21-23, 32, 33 och 35 §§. Vid tillämpning av verksförordningen skall med chefen för myndigheten förstås rektor.

[S2]Styrelsen får dock inrätta en personalansvarsnämnd med uppgifter enligt 19 § verksförordningen. En sådan nämnd skall bestå - förutom av rektor och personalföreträdarna - av ytterligare högst tre ledamöter som styrelsen utser. Rektor skall vara nämndens ordförande.

[S3]Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2004:289).

Tillämpningen av 2-10 kap. på högskolan

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]6 §  Bestämmelserna i 2-7 och 10 kap. gäller högskolor för vilka staten är huvudman, om inte annat framgår av bestämmelserna i 11 kap.Förordning (2006:1053).

Att utse studentrepresentanter

[K1]7 §  I de fall studenter har rätt att vara representerade i olika organ utser de sina representanter i den ordning som föreskrivs i 16 § förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Studentrepresentanter utses på samma sätt när information skall lämnas till och samråd ske med en sådan representant. Förordning (2000:651).

Ersättning till studentrepresentanter i högskolans styrelse

[K1]7 a §  Bestämmelserna i förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. skall tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. Förordning (1998:1003).

Studentinflytande

[K1]7 b §  Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv.

[S2]En studerandekår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan skall lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Förordning (2000:1057).

Införd: SFS 2000:1057 (None)
Ändrad: SFS 2009:770 (None)

Jämställdhet

[K1]8 §  En bestämmelse om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas och främjas i högskolornas verksamhet finns i 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434).

[S2]Ytterligare bestämmelser om jämställdhet finns i jämställdhetslagen (1991:433). Förordning (1998:1693).

Likabehandling av studenter och sökande

[K1]9 §  Bestämmelser om likabehandling av studenter och sökande till högskolan oavsett könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Förordning (2003:343).

Avgiftsfri utbildning

[K1]10 §  Utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna. Förordning (1995:944).

Tillgång till hälsovård

[K1]11 §  Högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Förordning (1996:568).

Försäkring för personskada

[K1]11 a §  Högskolor med staten som huvudman skall ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen skall avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen skall inte ge rätt till ersättning i den mån studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

[S2]Sådan försäkring som avses i första stycket skall gälla även för studenter vid högskoleutbildning som anordnas av statliga högskolor enligt avtal med en kommun eller ett landsting som är huvudman för utbildningen.

[S3]Försäkringen skall tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen och ändringar i denna skall träffas med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2000:261).

[K1]11 b §  Högskolor med staten som huvudman får genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid utländsk högskola enligt avtal mellan berörda lärosäten. Försäkringen skall avse sådan sorts skada och sådana studenter som avses i 11 a §. Förordning (2000:261).

Uppgifter till Högskoleverket

[K1]12 §  Högskolorna skall till Högskoleverket lämna de uppgifter om sin verksamhet som verket begär. Förordning (1996:568).

Att få använda undervisningslokaler

[K1]13 §  En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.

[S2]Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003).

Kursvärderingar

[K1]14 §  Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.

[S2]Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).

Administrativa uppgifter

[K1]15 §  Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet skall svara för att kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter utförs åt de regionala etikprövningsnämnder som anges i 6 § förordningen (2003:616) med instruktion för regionala etikprövningsnämnder. Förordning (2003:619).

Införd: SFS 2003:619 (None)
Ändrad: SFS 2007:1337 (None)

Utredning av misstanke om oredlighet

[K1]16 §  En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan skall utreda misstankarna. Förordning (2006:1053).

Styrelsens sammansättning

[K2]1 §  Styrelsen för en högskola skall bestå av ordföranden, rektor och högst tretton andra ledamöter. Styrelsen skall utse vice ordförande inom sig. Förordning (1998:1003).

Styrelsens uppgifter

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K2]2 §  Styrelsen för en högskola skall själv besluta

  1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,
  2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt,
  3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,
  4. om revisionsplan och åtgärder med anledning av redovisning enligt 6 § förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl.,
  5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,
  6. om viktigare föreskrifter,
  7. a) om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
    1. om disciplinansvar,
    2. om åtalsanmälan,
    3. om avstängning eller läkarundersökning,
  8. om den antagningsordning som nämns i 6 kap. 3 § andra stycket,
  9. om den anställningsordning som nämns i 4 kap. 14 §, och
  10. i frågor i övrigt som är av principiell vikt.

[S2]Av bestämmelserna i 2 kap.7, 8 och 10 §§, 3 kap.2 och 6 §§ samt 11 kap. 6 § framgår att styrelsen för högskolan skall besluta själv också i vissa andra frågor än de som avses i första stycket.

[S3]Frågor som avses i första stycket 7 a-7 d skall dock avgöras av personalansvarsnämnden vid högskolan, om en sådan nämnd finns inrättad. Dessa frågor skall i vissa fall prövas av Statens ansvarsnämnd, vilket framgår av 4 kap. 33 §. Förordning (2006:1053).

[K2]3 §  Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte

  1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
  2. styrelsen har beslutat något annat.

[S2]Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).

Styrelseärendenas handläggning

[K2]4 §  Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Förordning (1997:1123).

[K2]4 a §  Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).

[K2]5 §  Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.

[S2]Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).

[K2]6 §  Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003).

Utseende av styrelsens ledamöter

[K2]7 §  Andra styrelseledamöter än rektor skall utses för en bestämd tid, högst tre år.

[S2]Lärarna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen. Lärarnas representanter skall utses genom val inom högskolan. Styrelsen skall meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.

[S3]Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen.

[S4]De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt föreskrifterna i personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (1998:1003).

Rektor

[K2]8 §  Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

[S2]Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.

[S3]I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).

9 § Har upphävts genom förordning (1994:1101).

[K2]10 §  Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor skall utses av styrelsen för högskolan för högst sex år. Innan styrelsen utser prorektor skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt. I sitt arbete med att utse prorektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.

[S2]Om flera prorektorer utses, skall en av dem utses till rektors ställföreträdare. Förordning (2002:558).

[K2]11 §  Behörig att vara rektor eller prorektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor eller lektor.

[S2]När rektor anställs och prorektor utses, skall även administrativ skicklighet beaktas. Förordning (1997:1123).

12 § Har upphävts genom förordning (2004:289).

[K2]13 §  Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet.

[K2]14 §  Upphävd genom förordning (1997:1123).

Vetenskapsområden

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K3]1 §  För utbildning på forskarnivå finns det ett humanistisk- samhällsvetenskapligt, ett medicinskt, ett naturvetenskapligt och ett tekniskt vetenskapsområde. Förordning (2006:1053).

Ändrad: SFS 2006:1053 (None)
Upphävd: SFS 2009:933 (None)

Fakultetsnämnd

Ansvarsområde

[K3]2 §  Grundläggande bestämmelser om fakultetsnämndernas ansvarsområden finns i 2 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434).

[S2]Styrelsen skall besluta vilka fakultetsnämnder som skall finnas och vilket ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Förordning (1998:1003).

Ledamöter

[K3]3 §  Fakultetsnämndens ledamöter, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.

[S2]I 2 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434) anges det vilka som får väljas till ledamöter i fakultetsnämnden och vilka som skall välja ledamöterna. Med vetenskapligt kompetent lärare avses därvid den som är

  1. professor vid en högskola inom annat än konstnärlig verksamhet,
  2. annan lärare vid en högskola, om läraren har en anställning för vilken det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens, eller
  3. professor, forskare eller forskarassistent vid ett forskningsråd.

[S3]De personer som avses i andra stycket 1-2 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid den högskola som nämnden hör till och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De personer som avses i andra stycket 3 anses vara lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, om de är anställda vid forskningsrådet och om minst 40 procent av arbetet skall utföras inom nämndens ansvarsområde. De anställningar som sägs i detta stycke skall avse arbete på minst halvtid och gälla tills vidare eller för en viss tid, som inte är kortare än två år.

[S4]Studenterna vid den högskola som fakultetsnämnden hör till har rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2002:558).

[K3]4 §  En av ledamöterna i fakultetsnämnden skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av de lärare som väljer ledamöter i nämnden. Förordning (1998:1003).

Adjungering

[K3]5 §  Bestämmelser om adjungering till fakultetsnämnden finns i 11 kap.Förordning (1998:1003).

Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K3]6 §  Vid högskolor med konstnärlig utbildning skall styrelsen inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Organet skall benämnas nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Om det inte inrättas något särskilt organ för utbildningen, skall nämnden ansvara också för den.

[S2]Ledamöterna i nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, utom representanterna för studenterna, skall utses genom val bland lärare som arbetar inom konstnärlig verksamhet vid den högskola som nämnden hör till. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.

[S3]Flertalet av ledamöterna skall vara lärare vid den högskola som nämnden hör till.

[S4]Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter i nämnden.

[S5]En av ledamöterna skall vara nämndens ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2006:1053).

Införd: SFS 2009:933 (None)
Ändrad: SFS 2006:1053 (None)
Upphävd: SFS 2009:933 (None)

Särskilda organ

[K3]7 §  Grundläggande bestämmelser om särskilda organ finns i 2 kap.5 a och 6 §§högskolelagen (1992:1434). Förordning (2001:23).

Ändrad: SFS 2001:23 (None)
Upphävd: SFS 2009:933 (None)

[K3]7 a §  Flertalet av ledamöterna skall vara vetenskapligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till, om inte styrelsen beslutar annat.

[S2]Ledamöterna i ett särskilt organ, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, skall utses genom val bland berörda lärare. Val skall förrättas med slutna sedlar. Om rösterna faller lika vid ett val, skall lotten fälla utslaget.

[S3]En av ledamöterna skall vara organets ordförande och en skall vara dess vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall utses av rektor på förslag av berörda lärare. Förordning (2001:23).

[K3]7 b §  Studenterna vid den högskola som det särskilda organet hör till har rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Förordning (2001:23).

[K3]7 c §  Till det särskilda organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) skall det utses minst två ledamöter utöver de som utses genom val enligt 7 a § andra stycket och de som representerar studenterna enligt 7 b §. De skall vara lämpliga för uppdraget, och de får inte vara anställda vid den högskola som organet hör till.

[S2]Ledamöterna skall utses av styrelsen för högskolan. Förordning (2001:23).

Särskilda inrättningar

Organisationen i övrigt

[K3]9 §  Högskolorna får i övrigt besluta om sin interna organisation, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

[S2]Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om beslut inte skall fattas eller beredning genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).

Högskolebibliotek

[K3]10 §  Bestämmelser om högskolebibliotek finns i bibliotekslagen (1996:1596).

[S2]Ett högskolebibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (1998:1003).

Valberedning

[K3]11 §  Val av ledamöter, utom representanter för studenterna och de ledamöter som avses i 7 c §, i fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ skall hållas efter förslag av en valberedning. I valberedningen skall både kvinnor och män vara representerade.

[S2]Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter skall både kvinnor och män vara representerade. Om det inte finns synnerliga skäl, skall de föreslagna personerna till minst en tredjedel utgöras av kvinnor och till minst en tredjedel av män.

[S3]Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att någon utanför valberedningen föreslår ytterligare personer till ledamöter. Förordning (2001:23).

Handläggning av ärenden

[K3]12 §  Fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ är beslutföra när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden.

[S2]Om ett ärende är så brådskande att en nämnd eller ett organ inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet.

[S3]Beslut som har fattats enligt andra stycket skall anmälas vid nästa sammanträde i nämnden eller i organet. Förordning (2001:23).

Delegering

[K3]13 §  Om inte något annat är särskilt föreskrivet, får fakultetsnämnder, nämnder för konstnärligt utvecklingsarbete och sådana särskilda organ som avses i 7-7 c §§ delegera sina uppgifter. Förordning (2001:23).

Införd: SFS 1994:1101 (None)
Ändrad: SFS 2001:23 (None)

Forskningsetisk granskning

14 § Har upphävts genom förordning (2003:619).

4 kap. Lärare

Inledande föreskrifter

Lärarkategorier

[K4]1 §  Högskolorna får anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare.

[S2]Högskolorna får inte anställa andra kategorier av lärare.

[S3]Högskolorna får dock inom ramen för en försöksverksamhet anställa lärare som biträdande lektorer. Förordning (2001:211).

Förenade anställningar

[K4]2 §  En högskola får, efter medgivande av en sådan sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller lektor vid högskolan skall vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet. I utbildning och forskning vid en sådan enhet räknas in odontologisk utbildning och forskning. Förordning (1998:1003).

Arbetsuppgifter

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K4]3 §  En högskola skall besluta om i vilken omfattning lärarna vid högskolan skall ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete och administrativt arbete. Därvid skall högskolan sträva efter att lärare ur alla lärarkategorier undervisar inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Forskarassistenter och biträdande lektorer skall dock i huvudsak bedriva forskning.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket skall högskolan beakta vad som följer av 3 kap.1, 2 och 5 §§högskolelagen (1992:1434), andra författningsbestämmelser samt avtal. Förordning (2006:1053).

[K4]4 §  Lärare är skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den omfattning högskolan bestämmer. Förordning (1998:1003).

Behörighet

Professorer

[K4]6 §  Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.

[S2]Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den konstnärliga skickligheten. Förordning (1998:1003).

Lektorer

[K4]7 §  Behörig att anställas som lektor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har

  1. avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
  2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
  3. visat pedagogisk skicklighet.

[S2]Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

[S3]Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.

[S4]Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).

[K4]8 §  Behörig att anställas som lektor inom konstnärlig verksamhet är den som har

  1. visat konstnärlig skicklighet eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen,
  2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
  3. visat pedagogisk skicklighet.

[S2]Lika stor omsorg skall ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

[S3]Den som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.

[S4]Bestämmelser om anställning av lektorer som inte har sådan behörighet som sägs i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt tredje stycket finns i 30 § 5.Förordning (2002:761).

Biträdande lektorer

[K4]8 a §  Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Förordning (2001:211).

Adjunkter

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K4]9 §  Behörig att anställas som adjunkt är den som har

  1. avlagt examen från högskoleutbildning eller har motsvarande kompetens,
  2. genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, samt
  3. visat pedagogisk skicklighet.

[S2]Den som inte har sådan behörighet som anges i första stycket 2 skall ändå anses behörig, om anställningens innehåll föranleder det eller om det annars finns särskilda skäl.

[S3]Bestämmelser om anställning av adjunkter som inte har sådan behörighet som anges i första stycket 2 och som inte heller skall anses behöriga enligt andra stycket finns i 30 § 5.Förordning (2006:1053).

Forskarassistenter

[K4]10 §  Behörig att anställas som forskarassistent är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.

[S2]Den som har varit anställd som forskarassistent under mer än sammanlagt tre år får inte ges en annan anställning som forskarassistent inom samma eller ett närliggande ämnesområde vid samma eller någon annan högskola. Förordning (1999:1037).

Befordran

Befordran till professor

[K4]11 §  En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som professor skall vara detsamma som för anställningen som lektor. Förordning (1998:1003).

[K4]12 §  Den som erbjuds en anställning tills vidare som lektor vid en högskola skall i stället anställas tills vidare som professor där, om han eller hon begär det och har behörighet för en sådan anställning. Detta gäller dock inte vid en sådan befordran till lektor som avses i 13 eller 13 a §. Förordning (2001:211).

Befordran till lektor

[K4]13 §  En adjunkt som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som adjunkt.

[S2]En adjunkt som är anställd tills vidare får befordras till lektor även om behörighetskraven inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat särskild förmåga att samverka med det omgivande samhället. Förordning (1998:1003).

[K4]13 a §  En biträdande lektor vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om han eller hon har behörighet för sådan anställning och dessutom bedöms lämplig vid en prövning enligt de bedömningsgrunder som högskolan har ställt upp för en befordran till lektor. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som biträdande lektor. Förordning (2001:211).

Anställningsordning

[K4]14 §  En högskolas anställningsordning skall finnas tillgänglig vid högskolan. Med anställningsordning avses de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar. Förordning (1998:1003).

Bedömningsgrunder vid anställning

[K4]15 §  Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare skall gälla graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning. Därutöver skall gälla graden av administrativ och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till det ämnesinnehåll som högskolan bestämmer för anställningen och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. Vidare skall beaktas graden av skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan samt förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om forskning och utvecklingsarbete.

[S2]Vid anställningen skall även beaktas sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.

[S3]Vid anställning av forskarassistenter skall särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Förordning (1998:1003).

[K4]16 §  Om en högskola har beslutat att positiv särbehandling får tillämpas vid en viss anställning eller ett visst slag av anställning som ett led i strävandena att främja jämställdhet i arbetet gäller följande.

[S2]Vid anställningen får en person av underrepresenterat kön med tillräckliga sådana kvalifikationer som avses i 15 § första och tredje styckena utses framför en person av motsatt kön som annars skulle ha utsetts.

[S3]Positiv särbehandling får dock inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid anställningen. Förordning (1998:1003).

[K4]17 §  Innan en anställning kungörs ledig till ansökan och det informeras om den enligt 18 § första stycket, skall fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ bestämma ämnesområdet för anställningen och ange den behörighet som krävs. Vidare skall nämnden eller organet med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen besluta vilka olika bedömningsgrunder som skall användas och hur de skall vägas mot varandra. Därvid skall högskolans anställningsordning beaktas.

[S2]Högskolan skall innan en anställning som biträdande lektor kungörs ledig till ansökan besluta vilka bedömningsgrunder som skall användas vid prövningen av en ansökan om befordran till lektor.

[S3]Ämnesområdet för en anställning som professor, lektor, biträdande lektor, adjunkt eller forskarassistent får inte ändras så länge en och samma person är anställd. Förordning (2001:212).

Förfarandet vid anställning

Ledigkungörande av anställning

[K4]18 §  Innan en lärare anställs tills vidare eller tills vidare för viss tid skall högskolan kungöra anställningen till ansökan ledig och genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den.

[S2]Detta gäller dock inte

  1. anställning som avser en tid som är kortare än sex månader,
  2. anställning av adjungerad lärare, timlärare och gästlärare,
  3. anställning, utom anställning som professor eller forskarassistent, av den som har företrädesrätt till återanställning eller till anställning med högre sysselsättningsgrad eller av den som omplaceras på grund av 7 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd,
  4. anställning av en lektor eller, i fall som avses i 12 §, en professor, om anställningen avser någon som under minst sex år utan avbrott har haft en anställning som forskare och anställningen beslutats av ett forskningsråd samt högskolan särskilt har beslutat att forskaren skall anställas som lektor efter anställningen som forskare,
  5. en befordran till professor eller lektor,
  6. en sådan anställning som avses i 30 § 1, om den förnyas,
  7. en anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt som har varit anställd med stöd av 30 § 3; kungörelse och information skall dock ske, om den tidigare anställningen inte har kungjorts och det inte har informerats om den,
  8. en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 4, eller
  9. en anställning av en lektor eller en adjunkt med stöd av 30 § 5 andra eller tredje meningen. Förordning (2004:383).

Beredning av anställningsärenden

[K4]19 §  En högskola får bjuda in en person att söka en anställning som professor som kungjorts ledig till ansökan. Inbjudan måste ske inom tre månader efter det att fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett särskilt organ har utsett de personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. Förordning (2001:23).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K4]20 §  Fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller det särskilda organet till vars ansvarsområde anställningen huvudsakligen hör skall bereda ärenden och avge förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter.

[S2]Om högskolan har inrättat särskilda organ för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete, skall högskolan bestämma i vilken utsträckning sådana särskilda organ skall svara för beredningen och lämna förslag till anställning. Förordning (2006:1053).

[K4]21 §  Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall hämta in yttranden från minst två personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde vid anställning av professorer och lektorer. Vid anställning av forskarassistenter behöver yttrande dock inte hämtas in från fler än en person.

[S2]När det gäller anställning av professorer och lektorer får högst en av de personer som avses i första stycket vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Om det vid anställning av en forskarassistent hämtas in yttrande från bara en person, får denna person inte vara anställd inom ansvarsområdet för den fakultetsnämnd eller det motsvarande organ som anställningen hör till. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får inte hämta in yttrande från en sådan person som avses i första stycket som är verksam inom fakultetsnämndens eller motsvarande organs ansvarsområde och som i huvudsak har arbetsuppgifter inom anställningens ämnesområde, om det inte finns särskilda skäl.

[S3]När yttrande hämtas in från två eller flera personer, skall både kvinnor och män vara representerade, om inte synnerliga skäl talar emot detta. Förordning (1998:1003).

[K4]22 §  Var och en av de personer som avses i 21 § skall avge ett skriftligt yttrande till fakultetsnämnden eller motsvarande organ. I yttrandet skall de redogöra för skickligheten hos de sökande som främst bör komma i fråga för anställning, ange ordningen mellan dem och motivera sitt val. Om omständigheterna i ärendet föranleder det, får nämnden eller motsvarande organ dock besluta att ett sådant yttrande får avse endast förslag om den sökande som bör komma i fråga i första hand. Vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket skall yttrandet avse frågan om sökanden skall befordras eller inte och om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Fakultetsnämnden eller motsvarande organ får meddela ytterligare föreskrifter för utformningen av yttrandet. Förordning (1998:1003).

[K4]23 §  Om det begärs i en ansökan om anställning som lektor, skall yttranden enligt 21 och 22 §§ inte bara avse sökandens behörighet för anställning som lektor utan också för anställning som professor. Förordning (1998:1003).

[K4]24 §  Vid tidsbegränsad anställning skall bestämmelserna i 21 och 22 §§ tillämpas vid anställning av forskarassistenter, adjungerade professorer eller adjungerade lektorer. Förordning (2002:761).

[K4]24 a §  Bestämmelserna om beredning av anställningsärenden som avser lektorer i 20-22 §§ skall tillämpas vid anställning av biträdande lektorer. Bestämmelserna skall tillämpas också vid ansökan om befordran till lektor enligt 13 a §. Förordning (2001:211).

[K4]25 §  Bestämmelserna i 20-22 §§ skall tillämpas vid ansökan om befordran enligt 11 § eller 13 § första stycket. Yttranden enligt 21 § behöver dock inte hämtas in, om det är uppenbart obehövligt för en prövning av frågan om befordran skall ske eller inte. Förordning (1998:1003).

[K4]26 §  Fakultetsnämnden eller motsvarande organ skall föreslå den sökande som främst bör komma i fråga för anställning. Om det finns särskilda skäl, får förslaget avse ytterligare sökande som bör komma i fråga och ordningen mellan dem.

[S2]Fakultetsnämnden eller det motsvarande organet skall i förslaget redovisa sin bedömning av varje föreslagen sökandes skicklighet i förhållande till de bedömningsgrunder som gäller för anställningen. Redovisningen skall omfatta både skickligheten beträffande varje bedömningsgrund för sig och vid en sammanvägning av alla bedömningsgrunderna. Om det finns bara en sökande och det föreslås att han eller hon skall anställas, behöver det inte lämnas någon sådan redovisning som sägs i detta stycke.

[S3]Av förslaget skall det framgå hur föreslagen sökandes såväl vetenskapliga som pedagogiska skicklighet har beaktats. Det skall även framgå hur högskolans rekryteringsmål har beaktats. Om både kvinnor och män har sökt anställning, skall det anges också hur jämställdhetsaspekten har beaktats.

[S4]Vid ansökan om befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a § skall fakultetsnämnden eller det motsvarande organet föreslå om sökanden skall befordras eller inte och ange om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte. Förordning (2002:761).

[K4]28 §  Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller också sådana beslut om befordran som avses i 11-13 a §§.

[S2]Om rektor finner att en adjunkt, en lektor eller en biträdande lektor inte uppfyller kraven för befordran enligt 11 §, 13 § första stycket eller 13 a §, skall ansökan om befordran avslås genom ett särskilt beslut.

[S3]Om rektor finner att en person som erbjuds en sådan anställning som avses i 12 § inte uppfyller kraven för att kunna anställas som professor, skall begäran om anställning som professor avslås genom ett särskilt beslut. Anställning skall då ske som lektor.

[S4]Om rektor finner att en adjunkt eller en lektor inte uppfyller kraven för att kunna anställas tills vidare enligt 30 § 5 tredje meningen, skall begäran om anställning tills vidare avslås genom ett särskilt beslut.

[S5]Beslut som avses i denna paragraf får inte delegeras, om de avser anställning som professor eller avslag på en ansökan eller en begäran om anställning som professor. Förordning (2002:761).

[K4]29 §  Innan en lärare får en sådan förenad anställning som avses i 2 §, skall fakultetsnämnden ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordning (1998:1003).

Anställningsform

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K4]30 §  Lärare skall anställas tills vidare. En anställning får dock tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om anställning som professor. Därutöver gäller följande i fråga om tidsbegränsning av en anställning:

  1. En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst tio år. Vid sådan befordran som avses i 11 och 13 §§ skall anställning ske tills vidare.
  2. En adjungerad professor, en adjungerad lektor och en adjungerad adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst tre år. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst sex år.
  3. En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst ett år, om det är hans eller hennes första anställning tills vidare eller tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt, som lektor eller adjunkt. Detta gäller dock inte vid sådan befordran som avses i 13 eller 13 a §. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
  4. En lektor och en adjunkt får anställas tills vidare, dock längst tre år, om han eller hon är tillsvidareanställd som lektor eller adjunkt vid en annan högskola. Sådan anställning som avses i denna punkt får inte förnyas.
  5. En lektor och en adjunkt skall anställas tills vidare, dock längst ett år, om han eller hon inte uppfyller behörighetskravet i 7 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 eller 9 § första stycket 2 och inte heller skall anses behörig enligt bestämmelsen i 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket eller 9 § andra stycket. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år. Om lektorn eller adjunkten förvärvar behörighet under anställningstiden, skall anställningen på begäran av lektorn eller adjunkten övergå i en anställning tills vidare.
  6. En biträdande lektor skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas, dock längst ett år, om den biträdande lektorn har undervisat inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå mer än 25 procent av arbetstiden.
  7. En forskarassistent skall anställas tills vidare, dock längst fyra år. Sådan anställning får förnyas så att den sammanlagda anställningstiden omfattar mer än fyra år, om det finns särskilda skäl.
  8. En timlärare skall anställas tills vidare, dock längst ett år. En anställning som timlärare får avse högst 20 procent av motsvarande heltidsanställning. Anställning som timlärare får förnyas.
  9. En gästlärare skall anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. Sådan anställning får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. Förordning (2006:1053).

  • AD 2003 nr 53:En universitetslärare som hade haft en tidsbegränsad anställning med stöd av högskoleförordningen fick inte förnyad anställning. Fråga om läraren omfattades av regeln i 15 § anställningsskyddslagen om arbetsgivarens skyldighet att lämna besked i förväg om att fortsatt anställning inte kommer att erbjudas. Även fråga om den tidsbegränsade anställningen hade upphört på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.

Bisysslor

[K4]31 §  Högskolorna skall på lämpligt sätt informera sina lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En högskola skall ge sina lärare råd vid bedömningen om en viss bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär det, skall högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.

[S2]Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att en högskola på lämpligt sätt skall informera sina anställda om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Förordning (2001:972).

[K4]32 §  En lärare är skyldig att hålla högskolan underrättad om de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning till anställningens ämnesområde. Högskolan skall dokumentera underrättelserna. Dokumentationen skall hållas så ordnad att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Förordning (1998:1003).

Anställningens upphörande

[K4]33 §  I fråga om professorer prövas frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning och 15 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning av Statens ansvarsnämnd. Förordning (1998:1003).

[K4]34 §  I andra fall än som avses i 33 § och 2 kap. 2 § beslutar rektor om att en anställning skall upphöra. Beslut om att en professors anställning skall upphöra får inte delegeras. Förordning (1998:1003).

Anställning som doktorand

Allmänna föreskrifter

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]1 §  Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053).

Arbetsuppgifter

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]2 §  Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen utbildning.

[S2]En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2006:1053).

Anställning

[K5]3 a §  En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]4 §  Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander skall efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. Detta gäller dock inte, om fakultetsnämnden eller ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434) har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 37 § denna förordning eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]5 §  När en doktorand skall anställas i andra fall än som avses i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Vidare skall andra och tredje stycket gälla.

[S2]Om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen, skall bestämmelserna i 7 kap.41 § andra och tredje stycket om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas.

[S3]Högskolan skall genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen och om det av 7 kap. 37 § följer att information skall lämnas vid antagningen. Förordning (2006:1053).

[K5]6 §  Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).

Anställningsform

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]7 §  En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen.

[S2]Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.

[S3]En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som skall avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.

[S4]Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2006:1053).

Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter

Allmän föreskrift

[K5]8 §  Högskolorna får anställa assistenter, amanuenser och kliniska assistenter. Förordning (1998:80).

[K5]9 §  En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en anställning som amanuens högst 50 procent av full arbetstid. Arbetet skall avse undervisning, medverkan i forskning eller administration.

[S2]En klinisk assistent skall arbeta inom klinisk utbildning och forskning. Förordning (1998:80).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]10 §  Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent.

[S2]Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas som amanuens.

[S3]Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom ett medicinskt vetenskapsområde får anställas som klinisk assistent. Förordning (2006:1053).

[K5]11 §  Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).

[K5]12 §  Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens och för en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år. Förordning (1998:80).

Allmänna bestämmelser

[K6]1 §  All grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram.

[K6]2 §  Omfattningen av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Förordning (1998:1003).

[K6]3 §  Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning.

[S2]Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Förordning (1998:1003).

Examina

[K6]5 §  I examensordningen skall det anges vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Förordning (1998:1003).

Kursplan

[K6]7 §  I kursplanen skall anges

  1. kursens benämning,
  2. kursens poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna,
  3. syftet med kursen,
  4. det huvudsakliga innehållet i kursen,
  5. den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas,
  6. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen,
  7. formerna för att bedöma studenternas prestationer,
  8. de betygsgrader som skall användas,
  9. om kursen är uppdelad i delar, samt
  10. om antalet tillfällen för prov eller praktik- eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat.

[S2]I kursplanen skall det också anges när kursplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2004:289).

Utbildningsplan

[K6]9 §  I utbildningsplanen skall anges

  1. de kurser som utbildningen omfattar,
  2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
  3. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen.

[S2]I utbildningsplanen skall det också anges när utbildningsplanen eller en ändring av den skall börja gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2004:289).

Betyg

[K6]10 §  Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).

[K6]11 §  Som betyg skall användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Förordning (1998:1003).

Antal prov m.m.

[K6]11 a §  Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. Förordning (2004:289).

Ny examinator

[K6]11 b §  En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289).

Tillgodoräknande av kurs

[K6]12 §  Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

[S2]Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat

  1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen, eller
  2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2004:219).

[K6]13 §  Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

[K6]14 §  Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student och den som har gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. Förordning (2002:761).

  • AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.

Examens- och kursbevis

[K6]15 §  Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis av högskolan.

[S2]Till examensbeviset skall det bifogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet.

[S3]Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. Förordning (2001:972).

  • AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.

[K6]16 §  Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan.

  • AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.

[K6]17 §  Om beviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten senast har godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning, om inte de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om annat.

  • AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.

Studiedokumentation

[K6]18 §  Bestämmelser om studiedokumentation m.m. meddelas särskilt av regeringen.

  • AD 2013 nr 25:Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.

Rättelse av betyg

[K6]19 §  Ett beslut enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende i fråga om ett betyg skall fattas av examinator. Förordning (2004:289).

Omprövning av betyg

[K6]20 §  Finner examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall examinator ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. Förordning (2004:289).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

6 kap. Utbildningen

7 kap. /Kapitlet upphör att gälla U:2007-01-01 genom förordning (2006:1053)./ Tillträde till grundläggande högskoleutbildning

Allmänna bestämmelser

[K7]2 §  För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Förordning (1996:984).

Grundläggande behörighet

[K7]4 §  Grundläggande behörighet har den som

  1. fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program,
  2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg,
  3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
  4. genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 ger,
  5. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller
  6. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig grundläggande högskoleutbildning.

[S2]Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3 och 4.Förordning (2002:761).

[K7]5 §  Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs.

[S2]Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (1996:984).

[K7]6 §  Utan hinder av 4 och 5 §§ skall också den anses ha grundläggande behörighet som

  1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,
  2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och
  3. har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan.

[S2]Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (1996:984).

Allmänna bestämmelser om särskild behörighet

[K7]7 §  De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse

  1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper,
  2. kunskaper från en eller flera högskolekurser,
  3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

[S2]Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen.

[S3]Högskolan bestämmer vilka krav som skall ställas enligt första stycket i fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan. Förordning (2002:761).

Särskild behörighet till en utbildning som vänder sig till nybörjare

[K7]9 §  Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen enligt bilaga 2 som inte har en konstnärlig inriktning.

[S2]Högskolan skall bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan.

[S3]Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 7 § första stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. Förordning (2002:761).

Allmänna bestämmelser om urval

[K7]10 §  Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.

[S2]Vid urvalet används urvalsgrunderna

  1. betyg,
  2. högskoleprov som avses i 17 §,
  3. andra särskilda prov,
  4. tidigare utbildning,
  5. arbetslivserfarenhet, och
  6. särskilda skäl.

[S3]Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras.

[S4]I fråga om utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan, får en högskola i den omfattning som framgår av 16 c § bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra för utbildningen sakliga omständigheter. Högskolan får bestämma att urvalsgrunder som anges i andra stycket skall användas. I fråga om utbildningar som inte vänder sig till nybörjare, skall högskolan bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas. Förordning (2005:1037).

Urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare

[K7]11 §  Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan gäller 12-16 c §§. Detta hindrar dock inte att det vid antagning till en kurs ges förtur åt sökande som redan är studenter vid högskolan. Förordning (2002:761).

[K7]12 §  Urvalsgrunderna skall vara betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl skall av platserna fördelas

  1. minst en tredjedel på grundval av betyg, och
  2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet.

[S2]Av de platser som avses i första stycket 2 skall hälften fördelas på grundval av poäng för såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet.

[S3]Första stycket hindrar inte att samtliga platser på en utbildning med konstnärlig inriktning fördelas på grundval av andra särskilda prov än högskoleprovet, eventuellt i kombination med andra urvalsgrunder. Förordning (1996:984).

[K7]13 §  Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3.

[S2]I övrigt skall Högskoleverket meddela föreskrifter om värdering av betyg. Högskoleverket skall också meddela föreskrifter om fördelningen av de platser som avses i 12 § första stycket 1 mellan olika grupper av sökande.

[S3]Högskoleverket skall meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasiestudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller blandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. Förordning (2002:761).

[K7]14 §  Poäng för arbetslivserfarenhet ges efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. Förordning (1996:984).

[K7]15 §  Sådana andra särskilda prov som avses i 10 § andra stycket 3 får användas som urvalsgrund endast i fråga om

  1. utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens, och
  2. utbildningar med konstnärlig inriktning.

[S2]I fråga om utbildningar som avses i första stycket 1 beslutar Högskoleverket om tillstånd för högskolan att använda proven och om de villkor som skall gälla för användningen. Högskoleverket kan därvid besluta om undantag från 12 § första stycket andra meningen. Förordning (2005:1037).

[K7]16 §  Högskoleverket meddelar föreskrifter om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl enligt 10 § andra stycket 6.Förordning (1996:984).

[K7]16 a §  Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får tillämpa annan urvalsgrund eller göra annan platsfördelning än som avses i 12 §. Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (1998:1003).

[K7]16 b §  En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 §. Detta får dock ske bara om en sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för den sökta utbildningen. Förordning (1998:1003).

Högskoleprovet

[K7]17 §  För alla högskolor i landet skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att provet framställs.

[S2]De högskolor som skall använda provet som urvalsgrund skall anordna provet. Så får ske i samverkan mellan högskolorna.

[S3]Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. Förordning (1998:1003).

Antagningsförfarandet

Anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

7 kap. Tillträde till utbildningen

8 kap. /Kapitlet upphör att gälla U:2007-01-01 genom förordning (2006:1053)./ Forskarutbildning

Allmänna bestämmelser

[K8]1 §  Omfattningen av forskarutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Förordning (1998:80).

[K8]2 §  Forskarutbildning avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall omfatta 160 poäng för doktorsexamen och 80 poäng för licentiatexamen.

[S2]En högskola får besluta att en del av en sådan forskarutbildning som skall avslutas med doktorsexamen kan avslutas med licentiatexamen, om utbildningen omfattar minst 80 poäng. Förordning (2002:139).

[K8]3 §  Forskarutbildning får anordnas av universiteten. En högskola som inte är universitet får anordna forskarutbildning inom de vetenskapsområden som finns vid den högskolan.

[S2]Universitetet eller högskolan skall se till att den som avser att börja forskarutbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.

[S3]Särskilt skall universitetets eller högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för forskarutbildning som universitetet eller högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas. Förordning (2000:261).

[K8]3 a §  Ett universitet eller en högskola som anordnar forskarutbildning skall anordna utbildning av handledare inom forskarutbildningen. Förordning (2001:211).

[K8]3 b §  Doktorander som undervisar inom grundutbildningen skall ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Förordning (2002:761).

Fakultetsnämndens uppgifter

[K8]4 §  Fakultetsnämnden skall inom sitt ansvarsområde fastställa i vilka ämnen forskarutbildning skall anordnas. Förordning (1998:80).

[K8]5 §  Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för forskarutbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över forskarutbildningen. Förordning (1998:80).

Allmän studieplan

[K8]6 §  För varje ämne där forskarutbildning anordnas skall det finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (1998:80).

[K8]7 §  I varje allmän studieplan för forskarutbildning inom ett ämne skall anges

  1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet,
  2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
  3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att antas till utbildningen (särskild behörighet),
  4. de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen,
  5. de prov som ingår i utbildningen, och
  6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen. Förordning (1998:80).

Individuell studieplan

[K8]8 §  För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall fastställas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.

[S2]Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.

[S3]Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall doktorand och handledare informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan därvid eller när det annars är påkallat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det, såsom ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig.

[S4]Doktorand och handledare skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning (1998:80).

Handledning

[K8]9 §  För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse en eller flera handledare. Om flera handledare utses, skall en av dem utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 160 poäng, om inte fakultetsnämnden med stöd av 10 § beslutar något annat.

[S2]En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (1998:80).

[K8]10 §  Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för forskarutbildningen. Innan ett sådant beslut fattas skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat.

[S2]Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (1998:80).

[K8]11 §  Om resurserna för forskarutbildning har dragits in enligt 10 §, kan doktoranden efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och övriga resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (1998:80).

Examination

[K8]12 §  En högskola skall på förslag av fakultetsnämnden besluta om beteckningen på doktorsexamen och licentiatexamen som högskolan utfärdar. Förordning (1998:80).

[K8]13 §  För doktorsexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) godkänd. Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Författandet av avhandlingen skall motsvara studier om minst 80 poäng. Förordning (1998:80).

[K8]14 §  För licentiatexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd som motsvarar studier om minst 40 poäng. Förordning (1998:80).

[K8]15 §  Prov som ingår i forskarutbildningen skall bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.

[S2]När prov bedöms skall hänsyn tas till såväl hur djupa doktorandens kunskaper är som vilken förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som doktoranden har visat.

[S3]Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Förordning (1998:80).

[K8]16 §  En doktorand som vid en högskola inom landet har gått igenom en del av forskarutbildningen med godkänt resultat har rätt att tillgodoräkna sig denna även vid en annan högskola. En doktorand får också medges rätt att tillgodoräkna sig utbildning vid en utländsk läroanstalt.

[S2]Prövning om en tidigare utbildning skall tillgodoräknas skall göras av examinator vid den högskola där tillgodoräknandet önskas. Förordning (1998:80).

[K8]17 §  Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.

[S2]Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om ersättning för framställningskostnaderna för denna upplaga. Förordning (1998:80).

[K8]18 §  Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. Förordning (1998:80).

[K8]19 §  En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Förordning (1998:80).

[K8]20 §  Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. Förordning (1998:80).

[K8]21 §  En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. Förordning (1998:80).

[K8]22 §  Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller handledaren eller, i förekommande fall, huvudhandledaren, om handledaren inte är ledamot. Förordning (1998:80).

[K8]23 §  Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om.

[S2]Nämnden skall avgöra om beslutet skall motiveras samt om reservation skall redovisas, om inte högskolan har meddelat särskilda föreskrifter om detta. Förordning (1998:80).

Examensbevis

[K8]24 §  En doktorand som uppfyller fordringarna för doktorsexamen eller licentiatexamen skall på begäran få bevis om detta av högskolan. Förordning (1998:80).

Studiedokumentation

[K8]25 §  Bestämmelser om dokumentation av betyg m.m. meddelas särskilt av regeringen. Förordning (1998:80).

Delegering

[K8]26 §  Fakultetsnämnden skall själv besluta i sådana frågor som avses i 10 och 11 §§ men får i övrigt delegera sina uppgifter enligt detta kapitel. Förordning (1998:80).

Särskilt organ

[K8]27 §  Om forskarutbildningen faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434), skall vad som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2001:23).

9 kap. /Kapitlet upphör att gälla U:2007-01-01 genom förordning (2006:1053)./ Tillträde till forskarutbildning

Allmänna bestämmelser

[K9]1 §  Till forskarutbildning får antas endast så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 3 §. Förordning (1998:80).

[K9]2 §  För att bli antagen till forskarutbildning krävs det att den sökande

  1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och
  2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. Förordning (1998:80).

[K9]3 §  Fakultetsnämnden får till forskarutbildning anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen. Förordning (2002:139).

[K9]3 a §  Fakultetsnämnden vid en högskola som har getts benämningen universitet får utan ny antagning medge att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till det nya universitetet och fortsätta sin forskarutbildning samt examineras där. Detta gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagd till den högskola som har getts benämningen universitet.

[S2]Vad som sägs i första stycket skall ha motsvarande tillämpning vid en sådan högskola där det skall finnas ett vetenskapsområde. Förordning (1998:1692).

Grundläggande behörighet

[K9]4 §  Grundläggande behörighet har den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. Förordning (1998:80).

Särskild behörighet

[K9]5 §  Kraven på särskild behörighet skall avse kunskaper från grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Kraven kan också avse särskild yrkeserfarenhet. Förordning (1998:80).

Urval

[K9]6 §  Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 2 och 3 §§ skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Förordning (1998:80).

Antagningsförfarande

[K9]7 §  Den som vill antas till forskarutbildning skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Förordning (1998:80).

Särskilt organ

[K9]8 §  Om forskarutbildningen faller inom ansvarsområdet för ett sådant särskilt organ som avses i 2 kap. 5 a § andra stycket tredje och fjärde meningarna högskolelagen (1992:1434), skall vad som i detta kapitel sägs om fakultetsnämnd i stället gälla det särskilda organet. Förordning (2001:23).

Allmänna bestämmelser

[K10]1 §  Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som

  1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas,
  2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
  3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan,
  4. utsätter
    1. en annan student för sådana etniska trakasserier, trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av sexuell läggning, trakasserier på grund av funktionshinder eller sexuella trakasserier som avses i 4 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, eller
    2. en arbetstagare vid högskolan för sådana sexuella trakasserier som avses i 6 § andra stycket jämställdhetslagen (1991:433), etniska trakasserier eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning som avses i 9 a § andra stycket lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, trakasserier på grund av funktionshinder som avses i 4 a § andra stycket lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder eller 4 a § andra stycket lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.

[S2]Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2003:343).

Disciplinära åtgärder

[K10]2 §  De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.

[S2]Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader.

[S3]Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.

Disciplinnämnden

[K10]3 §  Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola.

[K10]4 §  Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. Förordning (1998:1003).

[K10]5 §  Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning (1998:1003).

[K10]6 §  De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år.

[K10]7 §  När ordföranden har förhinder inträder rektors ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.

[S2]För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning (1998:1003).

[K10]8 §  Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.

[S2]Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap.rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning (1998:1003).

Ärendenas handläggning

[K10]9 §  Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor.

[S2]Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall

  1. lämnas utan vidare åtgärd,
  2. föranleda varning av rektor, eller
  3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003).

[K10]10 §  Ett beslut av rektor om varning får av studenten underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet.

Övriga bestämmelser

[K10]11 §  Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289).

[K10]12 §  Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat inte föreskrivs i beslutet.

[K10]13 §  När ett beslut om avstängning har fattats, skall underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.

Interimistisk avstängning

[K10]14 §  Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan.

[S2]Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. Förordning (1998:1003).

11 kap. Kommuners och landstings högskoleutbildning

[K11]1 §  En kommun eller ett landsting som bedriver högskoleutbildning skall organisera den i en eller flera högskolor. Som styrelse för högskolorna skall det finnas en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

[S2]Styrelsen får inom högskolan inrätta även andra organ än sådana som kan inrättas enligt kommunallagen. Styrelsen får delegera beslutanderätt till sådana organ.

[S3]Styrelsen skall ha inseende över högskolans alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter fullgörs. Förordning (1998:1003).

[K11]2 §  För ledningen av utbildningen skall det vid varje högskola finnas en rektor.

[K11]3 §  Studenterna har rätt att inom högskolorna vara representerade med tre ledamöter i alla beslutsorgan under styrelsen som behandlar frågor om utbildning och studenternas situation. Dessa representanter utses genom val bland studenterna. Studenterna har rätt att vara representerade även i beredande organ. Om beslut eller beredning inte skall fattas eller genomföras av ett organ utan av en enda person skall information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslutet respektive slutförande av beredningen. Förordning (2000:651).

[K11]4 §  En fakultetsnämnd, en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete eller ett sådant särskilt organ som avses i 3 kap.7-7 c §§ kan, efter regeringens bestämmande, ha uppgifter också i fråga om kommuners eller landstings högskoleutbildning.

[S2]När en fakultetsnämnd eller motsvarande organ avgör frågor om resurser för forskning som rör kommuners eller landstings högskolor skall det adjungeras en representant för dessa högskolor. Förordning (2001:23).

[K11]5 §  Kommuner och landsting skall för sin högskoleutbildning ha lärare med den behörighet som föreskrivs i 4 kap. 9 §.

[S2]Dessutom skall kommuner och landsting ha lektorer i tillräcklig omfattning för att utbildningen skall kunna bedrivas på en hög kvalitativ nivå. För lektorer gäller de behörighetskrav som föreskrivs i 4 kap.7 och 8 §§.

[S3]För adjunkter skall bestämmelserna i 4 kap. 13 § om befordran ha motsvarande tillämpning.

[S4]Kommuner och landsting får inte anställa lärare som professorer. Förordning (1998:1003).

[K11]6 §  Innan en lektor skall anställas eller en adjunkt befordras skall förslag avges av ett särskilt inrättat organ. Organet skall inrättas av styrelsen för högskolan. För ett sådant organ skall bestämmelserna om ledamöter i 3 kap. 7 a § ha motsvarande tillämpning.

[S2]Studenterna har rätt att vara representerade i organet med minst tre ledamöter. Dessa representanter utses genom val bland studenterna.

[S3]När lektorer skall anställas eller adjunkter befordras skall bestämmelserna i 4 kap.21 och 22 §§, 25 § andra meningen samt 26 § ha motsvarande tilllämpning.

[S4]Det särskilt inrättade organet skall lämna sitt förslag till det organ som enligt kommunens eller landstingets bestämmande skall besluta om anställningen. Förordning (2001:23).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K11]7 §  För kommuners och landstings högskoleutbildning skall bestämmelserna i 6 och 7 kap. om utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt 10 kap. gälla. Förordning (2006:1053).

1 § Har upphävts genom förordning (1999:1037).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K12]2 §  Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen

  1. beslut om anställning vid en statlig högskola, med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap. 11, 13 eller 13 a § eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 § 5 tredje meningen,
  2. beslut enligt 4 kap. 28 § andra stycket att avslå en ansökan om befordran,
  3. beslut enligt 4 kap. 28 § tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor,
  4. beslut enligt 4 kap. 28 § fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt,
  5. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap.3 § andra meningen eller 28 §andra stycket,
  6. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
  7. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
  8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §,
  9. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och
  10. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

[S2]Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23 §.

[S3]Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1.Förordning (2006:1053).

[K12]3 §  Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).

[S2]Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas. Förordning (2002:81).

[K12]4 §  Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223).

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
  2. De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller senare.
  3. Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (2002:81).

[K12]5 §  Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. Förordning (2002:81).

[K12]6 §  Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning får inte överklagas. Förordning (1995:944).

Bilaga 1

FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM STATEN ÄR HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS BENÄMNING
I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning.
Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet (universitet) Kungl. Tekniska högskolan (universitet) Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Mittuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Förordning (2005:646).

Bilaga 2

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

EXAMENSORDNING
  1. Innehåll
I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap.4 och 5 §§,
  1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, och
  2. vilka krav som skall uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning).
I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet finns det bestämmelser om examina som får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet.
  1. Gemensamma bestämmelser
Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.
Översättning
En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder.
Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska.
Högskolan får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska.
  1. Förteckning över examina

Examina på grundnivå

Generella examina

Högskoleexamen

Kandidatexamen

Konstnärliga examina

Konstnärlig högskoleexamen

Konstnärlig kandidatexamen

Yrkesexamina

Arbetsterapeutexamen

Audionomexamen

Biomedicinsk analytikerexamen

Brandingenjörsexamen

Dietistexamen

Folkhögskollärarexamen

Högskoleingenjörsexamen

Optikerexamen

Ortopedingenjörsexamen

Receptarieexamen

Röntgensjuksköterskeexamen

Sjukgymnastexamen

Sjuksköterskeexamen

Sjöingenjörsexamen

Sjökaptensexamen

Socionomexamen

Studie- och yrkesvägledarexamen

Tandhygienistexamen

Tandteknikerexamen

Examina på avancerad nivå

Magisterexamen

Masterexamen

Konstnärlig magisterexamen

Konstnärlig masterexamen

Apotekarexamen

Arkitektexamen

Barnmorskeexamen

Civilingenjörsexamen

Juristexamen

Logopedexamen

Läkarexamen

Psykologexamen

Psykoterapeutexamen

Specialistsjuksköterskeexamen

Specialpedagogexamen

Tandläkarexamen

Examina på forskarnivå

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Övriga examina (ej nivåindelade)

Lärarexamen

Sjukhusfysikerexamen
  1. Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ

GENERELLA EXAMINA

Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.

Mål

Kunskap och förståelse

För högskoleexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området.

Färdighet och förmåga

För högskoleexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleexamen skall studenten
  • visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
För kandidatexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

KONSTNÄRLIGA EXAMINA

Omfattning
Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området.
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
  • visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa, förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området.
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa förståelse av konstens roll i samhället, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

YRKESEXAMINA

Omfattning
Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.
För arbetsterapeutexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För arbetsterapeutexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga,
  • visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
  • visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För arbetsterapeutexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som audionom.
För audionomexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar hörselhälsan, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För audionomexamen skall studenten
  • visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder,
  • visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För audionomexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För audionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående,
  • visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som brandingenjör.
För brandingenjörsexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
För brandingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende byggnadstekniskt brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt räddningstjänst,
  • visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att upprätta underlag för effektiva insatser inom räddningstjänst,
  • visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
  • visa förmåga att utforma och hantera processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
För brandingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som dietist.
För dietistexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För dietistexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov,
  • visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa,
  • visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,
  • visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För dietistexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För dietistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För dietistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng.
Mål
För folkhögskollärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete.
För folkhögskollärarexamen skall studenten
  • visa sådan kunskap som behövs för att förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna, och
  • visa kunskap om statens, folkhögskolans och folkbildningsorganisationernas mål för folkbildningen samt ha ett helhetsperspektiv på folkbildningens uppgifter.
För folkhögskollärarexamen skall studenten
  • visa förmåga att leda och undervisa, att inspirera till självständiga studier och att stödja individers och gruppers planering av sina studier,
  • visa förmåga till samarbete och lagarbete och visa kommunikationsfärdigheter samt visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel, och
  • visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och att inse betydelsen av olika mediers roll för denna.
För folkhögskollärarexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom yrkesområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För folkhögskollärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För folkhögskollärarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot folkhögskola eller med inriktning mot studieförbund.
För folkhögskollärarexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
  • visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.
För optikerexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För optikerexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,
  • visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För optikerexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som ortopedingenjör.
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra ortopedtekniska åtgärder och verka som teknisk specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet,
  • visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att initiera metodförbättringar och kvalitetssäkring av utrustning, arbetsmetoder och produkter,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som receptarie.
För receptarieexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
  • visa kännedom om utveckling, prövning och användning av läkemedel, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För receptarieexamen skall studenten
  • visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För receptarieexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För receptarieexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som röntgensjuksköterska.
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik,
  • visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
  • visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar,
  • visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
  • visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För röntgensjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Sjukgymnastexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjukgymnastexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukgymnast.
För sjukgymnastexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För sjukgymnastexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra sjukgymnastiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För sjukgymnastexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjukgymnastexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För sjukgymnastexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.
För sjuksköterskeexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För sjuksköterskeexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
  • visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
  • visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,
  • visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För sjuksköterskeexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjöingenjör.
För sjöingenjörsexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning svara för drift och underhåll av fartygs maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten.
För sjöingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
  • visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
För sjöingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjökapten.
För sjökaptensexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning operativt kunna ansvara för besättning, fartyg och last.
För sjökaptensexamen skall studenten
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter särskilt avseende sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
  • visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
För sjökaptensexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För socionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå.
För socionomexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
  • visa kunskap om ledning av socialt arbete, och
  • visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
För socionomexamen skall studenten
  • visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
  • visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,
  • visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
  • visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.
För socionomexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För socionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För socionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom det offentliga skolväsendet och sådana fristående skolor som anges i skollagen (1985:1100).
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande,
  • visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, och
  • visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
  • visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för det offentliga skolväsendet,
  • visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling,
  • visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
  • visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
  • visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
  • visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
  • visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För studie- och yrkesvägledarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
För studie- och yrkesvägledarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.
Mål
För tandhygienistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.
För tandhygienistexamen skall studenten
  • visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För tandhygienistexamen skall studenten
  • visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
  • visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser,
  • visa förmåga att genomföra och utvärdera insatta åtgärder samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För tandhygienistexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandhygienistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För tandhygienistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som tandtekniker.
För tandteknikerexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska behandlingsprinciper, och
  • visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön.
För tandteknikerexamen skall studenten
  • visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården,
  • visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För tandteknikerexamen skall studenten
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För tandteknikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
För magisterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
För magisterexamen skall studenten
  • visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För magisterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
För masterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
För masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
För konstärlig magisterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området.
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och förverkliga egna idéer, att självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om konstens roll i samhället, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
För konstnärlig masterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom området.
För konstnärlig masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
  • visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
För konstnärlig masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om konstens roll i samhället, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som apotekare.
För apotekarexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning,
  • visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
  • visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För apotekarexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa problem,
  • visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera, analysera och lösa kvalificerade läkemedelsrelaterade frågeställningar samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För apotekarexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvården med en helhetssyn på människan och ett etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,
  • visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För apotekarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders apotekspraktik.
För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt.
För arkitektexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa.
För arkitektexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
  • visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område,
  • visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten.
För arkitektexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,
  • visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
Mål
För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska.
För barnmorskeexamen skall studenten
  • visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa,
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För barnmorskeexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
  • visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
  • visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och
  • visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet.
För barnmorskeexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.
För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,
  • visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,
  • visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
För civilingenjörsexamen skall studenten
  • visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.
Mål
För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.
För juristexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,
  • visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, och
  • visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.
För juristexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar,
  • visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik,
  • visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.
För juristexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,
  • visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För juristexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För juristexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.
Mål
För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped.
För logopedexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst- , tal-, språk- och sväljstörningar,
  • visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För logopedexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet,
  • visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,
  • visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För logopedexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng.
Mål
För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.
För läkarexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,
  • visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För läkarexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,
  • visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
  • visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.
För läkarexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För psykologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som psykolog och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP) som fordras för att få behörighet som psykolog.
För psykologexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för utredning och åtgärd avseende individer, grupper och organisationer,
  • visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För psykologexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk behandling,
  • visa förmåga att under handledning bedriva psykoterapi,
  • visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och förändringsarbete med inriktning på individer, grupper, organisationer och miljöer,
  • visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom verksamhetsområdet,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
  • visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för utredning, åtgärd och resultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och
  • visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
För psykologexamen skall studenten
  • visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykologexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För psykologexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Psykoterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng under en treårsperiod. Därtill ställs krav på
  • avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare bestämmelser),
  • läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri,
  • socionomexamen, eller
  • annan motsvarande examen.
För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning.
Mål
För psykoterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som psykoterapeut.
För psykoterapeutexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och
  • visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.
För psykoterapeutexamen skall studenten
  • visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning,
  • visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi,
  • visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och
  • visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.
För psykoterapeutexamen skall studenten
  • visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska uppgifter.
För psykoterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med undantag av inriktningen mot distriktssköterska, där examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng.
Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
Mål
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska.
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
  • visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan,
  • visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,
  • visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
  • visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och
  • visa vårdpedagogisk förmåga.
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Inriktningar

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård skall studenten också
  • visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter, och
  • visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård skall studenten också
  • visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, och
  • visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot operationssjukvård skall studenten också
  • visa förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering, infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband med operationer, behandlingar och undersökningar av patienter samt förmåga att hantera biologiska preparat, och
  • visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård skall studenten också
  • visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden, och
  • visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot kirurgisk vård skall studenten också
  • visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska insatser observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot medicinsk vård skall studenten också
  • visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot onkologisk vård skall studenten också
  • visa förmåga att hos patienter med behov av onkologisk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och
  • visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att arbeta med bland annat cytostatikaterapi och strålbehandling.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar skall studenten också
  • visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
  • visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och
  • visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård skall studenten också
  • visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov,
  • visa förmåga att möta människor i kris, och
  • visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot vård av äldre skall studenten också
  • visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, och
  • visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska skall studenten också
  • visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
  • visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, och
  • visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Övrigt
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för respektive inriktning.
I examensbeviset skall utbildningens inriktning anges.
För en specialistsjuksköterskeexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen.
Mål
För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.
För specialpedagogexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
  • visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.
För specialpedagogexamen skall studenten
  • visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärandemiljöer,
  • visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,
  • visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer,
  • visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och
  • visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.
För specialpedagogexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset skall det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
För specialpedagogexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För tandläkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandläkare.
För tandläkarexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patientens orala hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt andra bakomliggande faktorer,
  • visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö,
  • visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tandvården, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
För tandläkarexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov,
  • visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl individer som grupper av patienter,
  • visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tandvårdsarbete,
  • visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring,
  • visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper inom tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och
  • visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det odontologiska området.
För tandläkarexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandläkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För tandläkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ

Omfattning

Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan.
För licentiatexamen skall doktoranden
  • visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För licentiatexamen skall doktoranden
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För licentiatexamen skall doktoranden
  • visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.
För doktorsexamen skall doktoranden
  • visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För doktorsexamen skall doktoranden
  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  • visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
För doktorsexamen skall doktoranden
  • visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
  • visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

ÖVRIGA EXAMINA (ej nivåindelade)

Omfattning
Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 120, 140, 160, 180, 200 eller 220 poäng. Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade utbildningsområden: ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde med en eller flera inriktningar om minst 40 poäng mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde med en specialisering om minst 20 poäng. Inom det allmänna utbildningsområdet skall de tvärvetenskapliga ämnesstudierna omfatta minst 30 poäng.
För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i
  • förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt för undervisning i modersmål krävs minst 140 poäng,
  • grundskolans senare år och i gymnasieskolan, dock inte yrkesämnen i gymnasieskolan, krävs 180 poäng inklusive en respektive två fördjupning(ar) till minst 60 poäng relevant(a) ämne(n) eller ämnesområde(n).
För undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan krävs 120 poäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande yrkeserfarenhet samt en relevant högskoleutbildning om minst 60 poäng eller motsvarande utbildning.
För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 60 poäng och i gymnasieskolan minst 80 poäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. För undervisning i modersmål krävs inriktning om minst 60 poäng i relevant ämnesområde.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna
  • omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,
  • analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
  • förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
  • orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
  • orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
  • inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,
  • självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
  • tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
  • använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.
Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling.
För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i
  • förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning,
  • grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning.
Övrigt
Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 10 poäng vara verksamhetsförlagda. Minst 10 poäng per inriktning skall likaså vara verksamhetsförlagda.
För att få lärarexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 10 poäng.
I examensbeviset skall anges vilka inriktningar och specialiseringar som studenten har fullgjort och för vilken undervisning eller verksamhet utbildningen är avsedd.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.

Sjukhusfysikerexamen

Sjukhusfysikerexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om
sammanlagt 180 poäng.

Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)

För att få sjukhusfysikerexamen skall studenten ha
  • de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som sjukhusfysiker,
  • förmåga att förstå och kunna tillämpa matematiska och naturvetenskapliga metoder i all verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården,
  • kunskaper om de fysikaliska och tekniska aspekterna av strålbehandling, nuklearmedicin, diagnostisk radiologi och användande av icke-joniserande strålning samt deras tillämpning i vårdarbetet,
  • praktiska färdigheter för att kunna utföra erforderliga kvalitetskontroller
av utrustning samt delta i kvalitetssäkringsarbetet av både utrustning och arbetsmetoder inom verksamheter med strålning,
  • insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
  • god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer. Förordning (2006:1053).

Bilaga 3

/Träder i kraft I: 2010-01-01/

PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYG
I denna bilaga finns det enligt vad som anges i 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser skall fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg skall värderas.
Platsfördelning på grundval av betyg
  1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 skall platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande fyra grupper.
Grupp I: sökande med
  • betyg från gymnasieskolan, och
  • betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning.
Grupp II: sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen.
Grupp III: sökande med betyg från utländsk utbildning som motsvarar kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1-3.
Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola.
  1. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp skall antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel skall tillföras grupp I.
Meritvärdering av betyg
  1. Meritvärdering skall ske i två steg: först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar och därefter skall poäng för meritämnen läggas till.

Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan

Siffervärde
4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall ges följande siffervärden:
Icke godkänt (IG)0
Godkänt (G)10
Väl godkänt (VG)15
Mycket väl godkänt (MVG)20
Betygsvärde
  1. Siffervärdet för varje betyg i ett ämne skall multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås.
För att få betygsvärdet i de fall betyget Icke godkänt har satts i ett ämne skall betyget på närmast tidigare kurs som ingår i ämnet med lägst betyget Godkänt i stället multipliceras med det antal gymnasiepoäng som betyget i ämnet då omfattar.
Vid uträkning av ett betygsvärde skall betyg i ett ämne som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande ämne, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
  1. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall divideras med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås.
Jämförelsetalet skall anges med två decimaler.
Betyg i behörighetsämnen
  1. Betyg i behörighetsämnen som avses i 7 kap. 9 § och som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan skall meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda betygsvärdet skall för att få jämförelsetalet i stället för vad som anges i 6 divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats.
Betyg som inte avser behörighetsämnen och som inte ingår i ett fullständigt program skall inte meritvärderas enligt 4 och 5.
Meritpoäng
  1. Sedan jämförelsetalet har uträknats skall betyg i meritämnen tillgodoräknas som meritpoäng.
Betyg i varje sådant meritämne som avses i 7 kap. 18 § med lägst betyget Godkänt skall ge en (1) meritpoäng.
Högst får tre (3) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav två (2) meritpoäng skall avse såväl fördjupning i ämnet matematik som i ett av de moderna språken franska, spanska och tyska enligt 7 kap. 18 § tredje stycket.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur betyg utfärdade för den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 skall tillgodoräknas meritpoäng.
Sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning
  1. Vad som anges i 3-5 och 7-8 gäller också sökande med slutbetyg eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning.
För att få ett jämförelsetal skall i fråga om slutbetyg det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350.
Samtliga betyg i ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning skall meritvärderas. För att få ett jämförelsetal skall det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som har meritvärderats, dock med lägst 2 350.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om hur betyg utfärdade för den som har påbörjat gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001 skall tillgodoräknas meritpoäng. Förordning (2006:1054).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Högskoleförordning (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte annat föreskrivs i andra eller tredje stycket.
    Följande bestämmelser träder i kraft den 1 mars 1993, nämligen
    a. bestämmelserna om tillträde till utbildning i 8 och 10 kap.:
    såvitt gäller utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 1993,
    b. bestämmelserna i 2 kap. 10 §, 3 kap., 6 kap. samt 9 kap.16 och 17 §§ om utseende av vissa befattningshavare och organ inom en högskola:
    såvitt gäller befattningshavare och organ som träder i verksamhet efter den 30 juni 1993.
    Har de nya bestämmelserna om tillträde till utbildning tillämpats gäller i fråga om rätt att överklaga beslut som har fattats i tillträdesärendet bestämmelserna i 13 kap.Förordning (1993:159).
    1. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.
    2. Ett ärende vid en högskola som ej har avgjorts vid utgången av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna förordning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Vid behov skall styrelsen för en högskola meddela närmare föreskrifter om handläggning av ett sådant ärende.
    3. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som högskolelektor eller tjänst som högskoleadjunkt skall anses inneha tjänst som lektor eller tjänst som adjunkt.
    4. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning skall förordnas på tjänst som lektor utan att tjänsten kungörs ledig.
    5. Tjänst som assistenttandläkare skall dras in i samband med nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1993 innehar ett tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst får inneha denna tjänst intill utgången av den löpande förordnandetiden.
    6. Om en tjänst kungjorts ledig till ansökan före den 1 juli 1993, skall äldre bestämmelser om tillsättning av och behörighet till tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet. Därvid behöver dock tjänsteförslagsnämnden inte ha den sammansättning som föreskrivs i de äldre bestämmelserna. Förordning (1993:952).
    7. Har ett ärende om tillsättning av tjänst väckts i tjänsteförslagsnämnd före utgången av juni 1993, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid utgången av juni månad 1993.
    8. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli 1993 skall ges möjlighet att slutföra den enligt äldre bestämmelser. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:1037).
    9. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har, även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:1037).
    10. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli 1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna.
    11. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt bestämmelserna i deras äldre lydelse skall fortsatt intill utgången av år 1999 anses ha allmän behörighet.
    12. Högskoleprov som enligt äldre bestämmelser ännu är gällande den 1 juli 1993, får längre giltighet enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 9 § tredje stycket.
    13. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller lämnats före ikraftträdandet.
    Ikraftträder
    1993-03-01

Förordning (1993:159) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 8 kap 11 §, 1 p ikrafttr.- och övergångsbest.
    Ikraftträder
    1993-04-01

Förordning (1993:952) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    upph. 5 kap 13 §; nuvarande 5 kap 14 § betecknas 5 kap 13 §; ändr. 3 kap. 4, 5, 11 §§, 4 kap 19, 21 §§, 5 kap 6, 7, 10 §§, 9 p av ikrafttr.- och överg.best., bil. 1, 2, 3
    Ikraftträder
    1993-07-01

Förordning (1993:1080) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 12 kap 1 §
    Ikraftträder
    1993-11-01

Förordning (1993:1440) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. bil. 1, 2, 3; nya 7 kap 19 §, rubr. närmast före 7 kap 19 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Förordning (1994:37) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 8 kap 4, 8 §§, bil. 3.2
    Ikraftträder
    1994-03-01

Förordning (1994:1101) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
    2. Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994-den 1 juli 1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande utbildning vid Karolinska institutet. Förordning (1995:337).
    3. Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den 1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:287, Prop. 1993/94:100, Bet. 1993/94:UbU8
    Omfattning
    upph. 2 kap 9 §; ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 3 §, 4 kap 17, 22, 25 §§, 7 kap 5 §, bil. 1, 2, 3; nya 3 kap 13 §, rubr. närmast före 3 kap 13 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Förordning (1994:1310) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 3 p övergångsbest. till 1994:1101, bil. 3
    Ikraftträder
    1994-11-01

Förordning (1995:253) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Omfattning
    ändr. 13 kap 3 §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Förordning (1995:337) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 2 kap 1 §, 3 p övergångsbest. till 1994:1101, 33, 45 p i bil. 3
    Ikraftträder
    1995-05-01

Förordning (1995:944) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
    2. Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:354, Prop. 1994/95:100, Bet. 1994/95:UbU12
    Omfattning
    upph. 6 kap 5 §; ändr. 2 kap 2, 7 §§, 3 kap 5, 11 §§, 4 kap 2, 3, 15 §§, 5 kap 6, 7 §§, 6 kap 2, 4, 11 §§, 8 kap 9 §, 12 kap 3 §, 13 kap 1 §, bil. 3.2; nya 1 kap 9, 10, 11 §§, 4 kap 15 a §, 13 kap 5 §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Förordning (1995:1264) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. bil. 1, 2 B, 3.2
    Ikraftträder
    1996-01-01

Förordning (1996:568) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    nuvarande 1 kap 11 § betecknas 1 kap 12 §; ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 2 §, 13 kap 2 §, bil. 1, 2, 3; ny 1 kap 11 §
    Ikraftträder
    1996-07-01

Förordning (1996:913) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.
    2. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2002. Den som tar examen efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever.
    Omfattning
    ändr. bil. 3
    Ikraftträder
    1996-11-01

Förordning (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996.
    2. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
    3. Grundläggande behörighet skall den anses ha som
      • har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning,
      • uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller
      • före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier. Förordning (1999:687).
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:264, Prop. 1995/96:184, Bet. 1995/96:UbU11
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §, 7 kap 3, 14 §§, 8 kap; ny bil. 4
    Ikraftträder
    1996-12-01

Förordning (1996:1499) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:100, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:UbU1
    Omfattning
    ändr. 1 kap 1 §, bil. 1, 2
    Ikraftträder
    1997-01-01

Förordning (1997:21) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 3 kap 3, 8 §§, 7 kap 5 §, 9 kap 3 §, 4 p övergångsbest. till 1996:984, bil. 3, 4
    Ikraftträder
    1997-02-01

Förordning (1997:133) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 2 p övergångsbest. till 1996:984
    Ikraftträder
    1997-05-01

Förordning (1997:846) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 7 kap 14 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Förordning (1997:1123) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
    Omfattning
    upph. 2 kap 14 §; ändr. 2 kap 1, 4, 5, 7, 8, 10, 11 §§
    Ikraftträder
    1998-01-01

Förordning (1998:80) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998.
    2. De äldre bestämmelserna i 5 kap.2 och 6 §§ skall tillämpas på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april 1998. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av år 2003 med en doktorand som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23).
    3. Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som assistent före den 1 april 1998.
    4. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den 31 december 1997. Detta gäller dock inte den som har antagits till forskautbildning före den 1 april 1998 men som först därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1 april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid heltidsstudier 2 år och 5 månader. Förordning (1998:160).
    5. Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk eller odontologisk fakultet.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:109, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:UbU7
    Omfattning
    ändr. 5, 9, 10 kap, 13 kap 2 §, bil. 3
    Ikraftträder
    1998-04-01

Förordning (1998:160) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

    Omfattning
    ändr. 2, 4 p övergångsbest. till 1998:80
    Ikraftträder
    1998-05-01

Förordning (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap.7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari 1999.
  2. Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari 1999.
  3. Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor.
  4. En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består.
  5. De nya bestämmelserna i 4 kap.17 och 18 §§ skall tillämpas på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
  6. Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 § lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999.
Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden, skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4 och 6 kap. avge förslag till rektor.
Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1 januari 1999.
  1. Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i 4 kap.26 och 27 §§.
  2. Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas.
  3. De nya bestämmelserna i 4 kap.12 och 23 §§ skall gälla beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
  4. Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1-7, 9 eller 10, skall äldre bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare. Förordning (2002:761).
  5. I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap. 13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.
  6. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller senare.
  7. De nya bestämmelserna i 10 kap.4 och 7 §§ skall tillämpas fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses.
  8. Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4 meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1272).
Förarbeten
Rskr. 1997/98:12, Prop. 1996/97:141, Bet. 1997/98:UbU3
Omfattning
upph. 6 kap, bil. 2, rubr. närmast efter 2 kap 13 §; nuvarande 1 kap 3, 4, 5, 6 §§ betecknas 1 kap 5, 3, 6, 4 §§, nuvarande 7, 8, 9, 10, 12 kap betecknas 6, 7, 8, 9, 11 kap, nuvarande 11 kap 1-10 §§ betecknas 10 kap 1-10 §§, nuvarande 11 kap 11 § betecknas 10 kap 14 §, nuvarande 11 kap 12, 13, 14 §§ betecknas 10 kap 11, 12, 13 §§, nuvarande 13 kap 1, 2 §§ betecknas 12 kap 1, 2 §§, nuvarande 13 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 12 kap 4, 5, 6 §§, nuvarande bil. 3, 4 betecknas bil. 2, 3, rubr. närmast före nuvarande 11 kap 3, 11 §§ sätts närmast före det nya 10 kap 9, 14 §§; ändr. 1 kap de nya 5, 6 §§, 7, 8, 9 §§, 2 kap 1, 2, 3, 6, 7, 8, 10, 12 §§, 3, 4 kap, 5 kap 4 §, det nya 6 kap 2, 3, 4, 5, 7, 9, 11 §§, det nya 7 kap 3, 9, 10, 11, 13, 17 §§, det nya 10 kap 1, 4, 5, 7, 8, 9, 14 §§, det nya 11 kap 1, 3, 4, 5, 6, 7 §§, det nya 12 kap 1, 2, 4, 5 §§, rubr. till 1 kap, rubr. närmast före 2 kap 2 §, 5 kap 3, 9, 10 §§, det nya 6 kap 12 §, det nya 8 kap 9 §, bil. 1, de nya bil. 2, 3; nya 1 kap 7 a, 13 §§, 7 kap 16 a, 16 b, 20 §§, 12 kap 3 §, rubr. närmast före 1 kap 1, 2, 5-13 §§, 7 kap 20 §, 10 kap 3 §; omtryck
Ikraftträder
1998-09-01

Förordning (1998:1271) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
  2. Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2 meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.
Omfattning
ändr. 8 kap 3 §, 13 kap 2 §
Ikraftträder
1998-11-01

Förordning (1998:1272) om ändring i förordningen (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 7 kap 3 §, 12 kap 2 §; ny 14 p övergångsbest. till 1998:1003

Förordning (1998:1692) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 1; ny 9 kap 3 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Förordning (1998:1693) om ändring i förordningen (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap 8 § i 1998:1003

Förordning (1999:30) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.
  2. Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker, sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31 januari 2002.
Omfattning
upph. 6 kap 19 §, rubr. närmast före 6 kap 19 §; ändr. bil. 2
CELEX-nr
398L0035
Ikraftträder
1999-05-01

Förordning (1999:687) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 4 p i övergångsbest. till 1996:984
Ikraftträder
1999-09-01

Förordning (1999:1037) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
  2. Om ett förfarande som gäller anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första stycket tillämpas.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Omfattning
upph. 12 kap 1 §; ändr. 4 kap 10 §, 11, 12 p ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2000-01-01

Förordning (2000:261) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:94, Prop. 1999/2000:5, Bet. 1999/2000:UbU1
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, 8 kap 3 §; nya 1 kap 11 a, 11 b §§, rubr. närmast före 11 a §
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2000:651) om ändring i högskoleförningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000.
  2. Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari 2005.
Omfattning
ändr. 1 kap 7 §, 3 kap 9 §, 11 kap 3 §, bil. 2; ny 1 kap 14 §, rubr. närmast före 1 kap 14 §
Ikraftträder
2000-09-01

Förordning (2000:1057) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:180, Prop. 1999/2000:28, Bet. 1999/2000:UbU12
Omfattning
ändr. bil. 1; ny 1 kap 7 b §, rubr. närmast före 1 kap 7 b §
Ikraftträder
2001-01-01

Förordning (2001:23) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001.
  2. Den som har påbörjat en utbildning till barn- och ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare, idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
  3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
  4. Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning huvudsakligen enligt den utbildningsplan för grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993 (UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till utgången av år 2003.
  5. Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2003.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:5, Prop. 1999/2000:135, Bet. 2000/01:UbU3
Omfattning
ändr. 3 kap 7, 11, 12, 13 §§, 4 kap 17, 19, 20 §§, 5 kap 4 §, 11 kap 4, 6 §§, rubr. närmast före 3 kap 7 §, bil. 2, 2 p övergångsbest. till 1998:80; nya 3 kap 7 a, 7 b, 7 c §§, 8 kap 27 §, 9 kap 8 §, rubr. närmast före 8 kap 27 §, 9 kap 8 §
Ikraftträder
2001-03-01

Förordning (2001:211) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.
Förordningen, utom 8 kap. 3 a §, gäller till och med den 30 juni 2009. I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2009 skall dock förordningen gälla även därefter. Förordning (2006:226).
Förarbeten
Rskr. 2000/01:98, Prop. 2000/01:3, Bet. 2000/01:UbU6
Omfattning
ändr. 4 kap 1, 3, 12, 26, 28, 30 §§, 12 kap 2 §; nya 4 kap 8 a, 13 a, 24 a §§, 8 kap 3 a §, rubr. närmast före 4 kap 8 a §
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:212) om ändring i förordningen (2001:23) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning gäller till och med den 30 juni 2006.
I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:98, Prop. 2000/01:3, Bet. 2000/01:UbU6
Omfattning
ändr. 4 kap 17 §; begr. giltighet

Förordning (2001:738) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap 12 §, bil. 2
Ikraftträder
2001-11-01

Förordning (2001:972) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. De nya bestämmelserna i 6 kap.15 § andra och tredje styckena skall tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller senare.
Omfattning
ändr. 4 kap 31 §, 6 kap 15 §
Ikraftträder
2002-01-01

Förordning (2002:81) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:101, Prop. 2001/02:27, Bet. 2001/02:UbU5
Omfattning
nuvarande 12 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 12 kap 5, 3, 4 §§; ändr. 1 kap 9 §, 10 kap 1 §, nya 12 kap 3, 4 §§, rubr. närmast före 1 kap 9 §
Ikraftträder
2002-04-01

Förordning (2002:139) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 5 kap 1, 4, 7 §§, 8 kap 2 §, 9 kap 3 §, bil. 2; ny 5 kap 3 a §
Ikraftträder
2002-05-01

Förordning (2002:558) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:98, Prop. 2001/02:15, Bet. 2001/02:UbU4
Omfattning
ändr. 2 kap 2, 8, 10 §§, 3 kap 3 §; ny 2 kap 4 a §
Ikraftträder
2002-07-01

Förordning (2002:761) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
  2. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2003 i fråga om 7 kap.3, 4, 7, 9-11 och 16 c §§ och höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall äldre bestämmelser tillämpas.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:98, Prop. 2001/02:15, Bet. 2001/02:UbU4
Omfattning
ändr. 4 kap 7, 8, 9, 18, 24, 26, 28, 30 §§, 6 kap 14 §, 7 kap 3, 4, 7, 9, 10, 11, 13 §§, 12 kap 2 §, 10 p övergångsbest. till 1998:1003; nya 7 kap 16 c §, 8 kap 3 b §
Ikraftträder
2003-01-01

Förordning (2002:1107) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2003-03-01

Förordning (2003:343) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november 2003.
  2. Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid anmälan till högskoleprovet våren 2004.
Omfattning
ändr. 1 kap 9 §, 2 kap 2 §, 7 kap 18 §, 10 kap 1 §
Ikraftträder
2003-07-01

Förordning (2003:568) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap 12 §
Ikraftträder
2003-10-01

Förordning (2003:619) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:213, Prop. 2002/03:50, Bet. 2002/03:UbU18
Omfattning
upph. 3 kap 14 §; ny 1 kap. 15 §, rubr närmast före 1 kap 15 §
Ikraftträder
2004-01-01

Förordning (2004:219) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap 12 §, bil. 1
Ikraftträder
2004-06-15

Förordning (2004:289) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
upph. 2 kap 12 §; ändr. 1 kap 5 §, 6 kap 7, 9 §§, 10 kap 11 §, 12 kap 2 §; nya 6 kap 11 a, 11 b, 19, 20 §§, rubr. närmast före 6 kap 11 a, 11 b, 19, 20 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Förordning (2004:383) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som avser en person som har varit anställd som forskare vid ett forskningsråd.
Omfattning
ändr. 4 kap 18 §
Ikraftträder
2004-07-01

Förordning (2005:401) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli 2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober 2005.
Omfattning
ändr. bil. 1, 2
Ikraftträder
2005-07-01

Förordning (2005:645) om ändring i förordningen (2005:401) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 1, ikrafttr. i 2005:401

Förordning (2005:646) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 1
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2005:1037) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2006.
Omfattning
ändr. 7 kap 10, 15 §§
Ikraftträder
2006-02-01

Förordning (2006:226) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:211

Förordning (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen, utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
  2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan.
  3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
  4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
  5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.
  6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
  7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
  8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning.
  9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen.
  10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig.
  11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
  12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
  13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande.
  14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
  15. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra stycket.
  16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser.
  17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser.
  18. De nya bestämmelserna i 6 kap.31 och 32 §§ om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni 2007.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
Omfattning
upph. 6, 7, 8, 9 kap; ändr. 1 kap 4, 6 §§, 2 kap 2 §, 3 kap 1, 6 §§, 4 kap 3, 9, 20, 30 §§, 5 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 10 §§, 11 kap 7 §, 12 kap 2 §, bil. 2; nya 1 kap 16 §, 6, 7 kap, rubr. närmast före 1 kap 16 §
Ikraftträder
2006-09-01

Förordning (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
  2. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.
  3. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning respektive för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare enligt bestämmelserna i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) skall även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare.
  4. De nya bestämmelserna i bilaga 3 skall tillämpas på betyg som har utfärdats enligt de bestämmelser som gäller för gymnasial utbildning som har påbörjats efter utgången av juni 2007. För övriga betyg skall de nya bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i bilaga 3 tillämpas och i övrigt skall bilagan i dess äldre lydelse tillämpas.
  5. Den nya bestämmelsen i bilaga 3 punkterna 3 och 8 skall tillämpas även på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
Omfattning
ändr. 7 kap 5, 9, 10, 11, 13, 18, 19 §§, bil. 3
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2006:1324) om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, bil. 2 i 2006:1053

Förordning (2006:1326) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ny 1 kap 5 a §, rubr. närmast före 1 kap 5 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2007-05-01

Förordning (2007:151) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:122, Prop. 2006/07:43, Bet. 2006/07:UbU11
Omfattning
ändr. 2 kap 1, 7 §§; ny 2 kap 7 a §
Ikraftträder
2007-04-25

Förordning (2007:638) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2007-08-01

Förordning (2007:644) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
Omfattning
upph. 7 kap 7, 22 §§, rubr. närmast före 7 kap 22 §; ändr. 7 kap 12, 13, 24 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
Omfattning
ändr. 7 kap 5, 9, 10, 13, 18, 19 §§, bil. 3, p 1, 3 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2006:1054; nya 7 kap 9 a, 10 a, 18 a §§ i 2006:1054

Förordning (2007:1337) om ändring högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:193, Prop. 2006/07:64, Bet. 2007/08:UbU1, Bet. 2006/07:FöU9
Omfattning
ändr. 1 kap 1, 5, 15 §§, 2 kap 2 §, rubr. närmast före 1 kap 5 §, bil. 1, 2
Ikraftträder
2008-01-01

Förordning (2008:132) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2008-05-15

Förordning (2008:229) om ändring i förordningen (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:202, Prop. 2006/07:107, Bet. 2006/07:UbU17
Omfattning
ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054

Förordning (2008:433) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 4, 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054

Förordning (2008:944) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap 8, 9 §§, 10 kap 1 §, rubr. närmast före 1 kap 9 §
Ikraftträder
2009-01-01

Förordning (2009:618) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:211
Ikraftträder
2009-06-30

Förordning (2009:770) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
Omfattning
ändr. 1 kap. 7, 7 b, 11 §§, rubr. närmast före 1 kap. 11 §
Ikraftträder
2010-07-01

Förordning (2009:933 ) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:276, Prop. 2008/09:134, Bet. 2008/09:UbU18
Omfattning
upph. 3 kap. 1 §, 6 kap 25, 26, 27, 28 §§, rubr. närmast före 3 kap. 1, 6, 7, 11 §§, 6 kap. 25, 27, 28 §§, nuvarande 3 kap. 6, 7 §§ betecknas 3 kap. 7, 6 §§; ändr. 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a, 7 b, 7 c, 11, 12, 13 §§, 4 kap. 2, 19, 20 §§, 5 kap. 2, 4, 7, 9, 10 §§, 6 kap. 35, 40, 49 §§, 7 kap. 36, 38, 42 §§, bil. 2; nya 4 kap. 17 §, 6 kap. 5 a, 5 b, 5 c, 5 d §§, rubr. närmast före nya 3 kap. 6 §, 6 kap. 5 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2009:1068) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 16 §, 6 kap. 8, 10, 11 §§, 7 kap. 33 §; nya 6 kap. 11 a, 11 b, 11 c, 11 d, 11 e, 11 f §§, rubr. närmast före 6 kap. 11 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2009:1222) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 5 a §, bil. 1
Ikraftträder
2010-01-01

Förordning (2009:1238) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054

Förordning (2009:1519) om ändring i förordningen (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 3 i 2006:1054

Förordning (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2 i 2010:541, ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541; ny övergångsbest. till 2010:541
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2010:544) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
upph. 1 kap. 10 §, rubr. närmast före 1 kap 10 §; ändr. 1 kap. 11 b §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 2, 4 §§, rubr.närmast före 1 kap. 11 a §; ny bil. 4
Ikraftträder
2011-07-01

Förordning (2010:700) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 7 kap. 12 §
Ikraftträder
2010-08-01

Förordning (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
upph. 1 kap. 3, 6, 7 a, 7 b, 8, 9, 15 §§, 3 kap., 4 kap., 6 kap. 12, 19 och 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 §§, 7 kap. 42 §, 11 kap., rubr. närmast före 1 kap. 6, 7 a, 7 b, 8, 9, 15 §§, 6 kap. 12, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 39, 40, 43, 48, 49 §§; ändr. 1 kap. 1, 5, 7, 11 a, 11 b §§, 2 kap. 2, 10, 11 §§, 5 kap. 4 §, 6 kap. 3, 8, 10, 15, 17, 18 §§, 7 kap. 35, 36, 38, 39, 41 §§, 12 kap. 2 §, bil. 1, rubr. till 2 kap., rubr. närmast före 1 kap. 7 §; nya 2 kap. 14, 15, 16 §§, 4 kap., 6 kap. 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36 §§, rubr. närmast före 2 kap. 14, 15, 16 §§, 6 kap. 25, 26, 28, 29, 30, 32, 33, 36 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Förordning (2010:2020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 7 kap. 5 §, bil. 3, p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Ikraftträder
2011-01-15

Förordning (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2010:541

Förordning (2011:687) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap. 10 §, p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129; nya 6 kap. 5 e, 5 f, 10 a §§
Ikraftträder
2011-06-23

Förordning (2011:688) om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2 i 2011:186

Förordning (2011:946) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 3
Ikraftträder
2012-01-01

Förordning (2011:1020 ) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
upph. 7 kap. 18 a §; ändr. 7 kap. 8, 18, 25 §§, bil. 3
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2011:1021) om ändring i förordningen (2010:2020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:8, Prop. 2008/09:199, Bet. 2009/10:UbU3
Omfattning
ändr. 7 kap. 5 § i 2010:2020

Förordning (2012:188) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ny 7 kap. 31 a §
Ikraftträder
2012-06-01

Förordning (2012:519) om ändring i förordningen (2011:1020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 1, 2, 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2011:1020

Förordning (2012:523) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 4 kap. 9 §; nya 4 kap. 12 a, 12 b §§, rubr. närmast före 4 kap. 12 a §
Ikraftträder
2012-08-15

Förordning (2012:529) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 4 p övergångsbest. till 2006:1054
Ikraftträder
2012-08-01

Förordning (2012:584) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:278, Prop. 2011/12:133, Bet. 2011/12:UbU22
Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 7 a §; ny 2 kap. 7 b §
Ikraftträder
2012-10-15

Förordning (2012:712) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 12 §, 6 kap. 10 a §, 7 kap. 5, 6, 9 a, 10 a, 11, 13, 15, 18, 19, 20, 33 §§, 12 kap. 6 §, bil. 2, 3, p 5 övergångsbest. till 2006:1054, p 4 övergångsbest. till 2011:1020
Ikraftträder
2013-01-02

Förordning (2013:32) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 11 a §, bil. 1
Ikraftträder
2013-03-01

Förordning (2013:525) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 5 kap. 4 §; ny 1 kap. 11 c §
Ikraftträder
2013-07-23

Förordning (2013:617) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:287, Prop. 2012/13:99, Bet. 2012/13:FiU21
Omfattning
ändr. bil. 1, 2
Ikraftträder
2013-08-01

Förordning (2013:695) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 3
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2013:825) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541
Ikraftträder
2013-12-01

Förordning (2013:924) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2, 4
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2013:1008) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 7 kap. 18 §, bil. 3, rubr. närmast före 1 kap. 12 §, p 3 övergångsbest. till 2011:1020
Ikraftträder
2014-02-01

Förordning (2013:1118) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2014-02-01

Förordning (2013:1175) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 5 a §
Ikraftträder
2014-03-01

Förordning (2014:3) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2014-02-15

Förordning (2014:37) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
nya 7 kap. 4 a, 32 a §§, rubr. närmast före 7 kap. 32 a §
Ikraftträder
2014-03-01

Förordning (2014:125) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2, 3
Ikraftträder
2014-04-15

Förordning (2014:371) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap. 18 §, rubr. närmast före 6 kap. 27 § sätts närmast efter 6 kap. 24 §
Ikraftträder
2014-07-01

Förordning (2014:1012) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 16 §, 5 kap. 2, 9 §§, 7 kap. 20, 21 §§, p 5 övergångsbest. till 2006:1054; ny 7 kap. 22 §
Ikraftträder
2014-09-01

Förordning (2014:1096) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2014:371
Ikraftträder
2014-10-21

Förordning (2015:389) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:2020
Ikraftträder
2015-07-01

Förordning (2016:154) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2016-07-01

Förordning (2016:707) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2016-07-15

Förordning (2016:745) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 7 §, 2 kap. 7 a, 7 b §§, rubr. närmast före 1 kap. 7 §
Ikraftträder
2016-08-01

Förordning (2016:846) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 7 kap. 21, 22 §§
Ikraftträder
2016-08-02

Förordning (2016:939) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 1
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2016:958) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541
Ikraftträder
2016-12-15

Förordning (2016:1051) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2017-01-01

Förordning (2017:284) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
upph. 5 kap. 4 §; ändr. 5 kap. 5, 8, 9, 10, 11, 12 §§, 7 kap. 36 §, rubr. närmast efter 5 kap. 7 §
Ikraftträder
2017-07-01

Förordning (2017:844) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 4 kap. 12 a, 13 §§, 12 kap. 2 §, rubr. närmast före 4 kap. 12 a §; nya 4 kap. 4 a, 12 c §§, rubr. närmast före 4 kap. 4 a, 12 c §§
Ikraftträder
2017-10-01

Förordning (2017:857) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2018-07-01

Förordning (2017:893) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2, 4
Ikraftträder
2018-07-02

Förordning (2017:947) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 11 c §, 7 kap. 36 §; nya 5 kap. 4, 4 a §§
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2017:1111) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2018-07-03

Förordning (2017:1326) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 5 a §
Ikraftträder
2018-02-01

Förordning (2018:525) om ändring i förordningen (2017:947) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 5 kap. 4 a § i 2017:947

Förordning (2018:957) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap. 23 §, 7 kap. 4 §, 12 kap. 3, 4 §§; ny 1 kap. 4 a §, rubr. närmast före 1 kap. 4 a §
Ikraftträder
2018-07-01

Förordning (2018:1131) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 7, 7 a §§
Ikraftträder
2018-09-01

Förordning (2018:1134) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2018-08-01

Förordning (2018:1135) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2019-01-01

Förordning (2018:1329) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §; nytt 11 kap.
Ikraftträder
2018-09-01

Förordning (2018:1503) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:331, Prop. 2017/18:204, Bet. 2017/18:UbU25
Omfattning
upph. 7 kap. 9 §, p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2011:1020; nuvarande 7 kap. 10 a § betecknas 7 kap. 9 §; ändr. 7 kap. 5, 6, 8 §§, den nya 7 kap. 9 §, 7 kap. 9 a, 10, 11, 12, 14, 15, 18, 19, 21, 23, 24, 26, 28 §§; nya 7 kap. 5 a, 5 b, 12 a, 15 a, 21 a §§
Ikraftträder
2019-01-01

Förordning (2018:1883) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. 1 kap. 16 §
Ikraftträder
2019-01-01

Förordning (2019:161) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Omfattning
ändr. bil. 2
Ikraftträder
2019-07-01

Förordning (2019:276) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:331, Prop. 2017/18:204, Bet. 2017/18:UbU25
Omfattning
ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2019-08-01