Ellag (1997:857)

(EL)

Departement
Infrastrukturdepartementet RSED E
Utfärdad
1997-11-20
Ändring införd
SFS 1997:857 i lydelse enligt SFS 2020:73
Ikraft
1998-01-01
Upphäver
Lag (1902:71 s.1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
Lag (1994:618) om handel med el, m.m.
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-01-04
Övrigt
Rättelseblad 2011:712 har iakttagits.

Lagens tillämpningsområde

[K1]1 §  I denna lag ges föreskrifter om elektriska anläggningar och om handel med el i vissa fall.

[S2]Bestämmelser om elsäkerhet finns i elsäkerhetslagen (2016:732). Lag (2016:733).

Definitioner

[K1]2 §  Med elektrisk anläggning avses i denna lag en anläggning med däri ingående särskilda föremål för produktion, överföring eller användning av el.

[S2]Om olika delar av en och samma anläggning har skilda innehavare, anses varje sådan del som en särskild anläggning. Om en anläggning för användning av el är ansluten till en eller flera andra sådana anläggningar och är anläggningarna i samma innehavares hand, skall anläggningarna anses som en och samma anläggning.

[K1]3 §  Elektriska anläggningar indelas med hänsyn till farlighetsgraden i starkströmsanläggningar och svagströmsanläggningar.

[S2]Närmare bestämmelser om denna indelning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

[K1]4 §  Med nätverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till nätverksamhet hör också projektering, byggande och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorstationer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning och beräkning av överförd effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra el på det elektriska nätet.

[S2]Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återinkoppling av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i inmatnings- eller uttagspunkt. Lag (1999:770).

[K1]4 a §  Med transmissionsnät avses i denna lag ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera regioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder.

[S2]Med regionledning avses en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje och inte ingår i ett transmissionsnät. Lag (2018:1448).

Prop. 2004/05:62: Paragrafen är ny och innehåller en definition av begreppet fjärrvärmeverksamhet.

Prop. 2017/18:237: I första stycket finns en ny definition av transmissionsnät. Av definitionen följer att ledningarna i ett transmissionsnät ska hänga ihop fysiskt och att den kontinuerliga driften ska vara samordnad. Det anges inte närmare i lagen vad som avses med en ”region”. Om frågan har praktisk betydelse, får den avgöras genom nätmyndighetens praxis på samma sätt som vid tillämpningen av 4 kap. 8 § andra stycket. Genom definitionen görs en avgränsning mot enstaka ledningar som innehas av distributionsnätsföretag ...

4 b § Har upphävts genom lag (2008:265).

[K1]5 §  Med nättariff avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät.

  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K1]5 a §  Med intäktsram avses i denna lag de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod. Lag (2011:712).

[K1]5 b §  Med transmissionsnätsföretag avses i denna lag den som har nätkoncession för ledning som ingår i ett transmissionsnät. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen ändras så att den innehåller en definition av transmissionsnätsföretag. Det svenska transmissionsnätet förvaltas av Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), som alltså är ett transmissionsnätsföretag i lagens mening.

Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

[K1]6 §  Med elleverantör avses den som yrkesmässigt levererar el som har producerats av honom själv eller någon annan.

[S2]En elanvändare som importerar el skall fullgöra de skyldigheter som åligger en elleverantör.

[S3]Regeringen får föreskriva undantag från första stycket för verksamhet inom en byggnad eller ett begränsat område. Lag (1999:770).

Allmänt om nätkoncession

[K2]1 §  En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen. Lag (2013:207).

  • MÖD 2018:5:Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.
  • MÖD 2004:78:Miljösanktionsavgift-----Ett bolag påfördes miljösanktionsavgift för att ha bedrivit täktverksamhet utan tillstånd. Bolaget invände att arbetena skett inom ramen för verksamhet som tillståndsgivits enligt ellagen, varför tillstånd enligt miljöbalken därutöver inte krävdes, alternativt att det var fråga om husbehovstäkt eftersom uttaget material använts till att bygga vägar m.m. till nytta för berörda fastighetsägare. Miljööverdomstolen fann dock att förutsättningar att ta ut avgift förelåg och att varje ingrepp i naturen som gjorts var att bedöma som en separat verksamhet. I målet var även fråga om beviskrav.

[K2]1 a §  Nätmyndigheten prövar frågor om nätkoncession enligt detta kapitel, om inte annat anges.

[S2]I 1 b §, 4 a § andra stycket, 5 § andra stycket, 11 a § andra stycket, 15 a §, 15 b § tredje stycket, 15 j § andra stycket, 16 § fjärde stycket, 16 a § tredje stycket, 17 § tredje stycket och 18 § tredje stycket finns det bestämmelser om att regeringen prövar frågor om nätkoncession i vissa fall.

[S3]Regeringen får också pröva sådana frågor om nätkoncession som har betydelse för försvaret, om Försvarsmakten begär det. Nätmyndigheten ska i ett sådant fall överlämna frågan om prövningsmyndighet till regeringen för avgörande. Lag (2013:207).

[K2]1 b §  Regeringen prövar ärenden om meddelande av nätkoncession, om ärendet avser en utlandsförbindelse eller det i ärendet finns en fråga om tillstånd till expropriation som ska prövas av regeringen. Lag (2013:207).

[K2]2 §  En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område).

[S2]I ett beslut om nätkoncession för område ska en högsta tillåtna spänning för ledningsnätet anges. När en sådan spänning bestäms ska följande särskilt beaktas:

  1. den spänning som kan förutses behövas för att driva ledningsnätet,
  2. inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av nätet,
  3. säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet, och
  4. konsekvenser för berörda kunder. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: Första stycket har inte ändrats, bortsett från en språklig justering.

[K2]3 §  En transformator- eller kopplingsstation som skall anslutas till en eller flera nya ledningar för vilka det krävs nätkoncession för linje får inte börja byggas förrän nätkoncession har meddelats för byggande av minst en av de nya ledningarna.

[K2]4 §  Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på nätkoncession enligt 1 § och förbudet att börja bygga enligt 3 § i fråga om vissa slag av ledningar eller stationer eller i fråga om ledningar eller stationer inom vissa områden. En sådan föreskrift får dock inte avse utlandsförbindelser.

[S2]Nätmyndigheten ska i det enskilda fallet, efter ansökan av den som avser att bygga eller som använder en elektrisk starkströmsledning, lämna ett bindande besked om huruvida ledningen omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av första stycket.

[S3]Ansökan om ett bindande besked får även göras av innehavaren av nätkoncessionen för det område, där ledningen eller ledningarna är belägna. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: Första stycket har endast ändrats språkligt.

  • MÖD 2018:5:Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.
  • HFD 2012 not 41:Fråga om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (avslag) / Fråga om undantag från kravet på nätkoncession (rättsprövning, avslag)

[K2]4 a §  Nätmyndigheten får i ett enskilt fall medge undantag från kravet på nätkoncession enligt 1 § för ledningar som var i bruk den 1 januari 1998. Ett sådant beslut om undantag ska avse en bestämd tid, som får förlängas.

[S2]Regeringen prövar frågor om medgivande av undantag, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: Paragrafen är ny. Första stycket motsvarar nuvarande 4 § andra stycket. I sak har bestämmelserna ändrats i fråga om vilken myndighet som ska pröva ett ärende om medgivande av undantag. I de flesta fall ska frågan prövas av nätmyndigheten. I andra stycket anges emellertid att regeringen ska pröva frågan om ärendet avser en utlandsförbindelse.

Paragrafen har utformats i linje med Lagrådets förslag.

[K2]5 §  Nätmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att en elektrisk starkströmsledning får byggas redan innan nödvändig nätkoncession har meddelats eller att en transformator- eller kopplingsstation får byggas trots det som anges i 3 §. När en sådan ledning är färdig att tas i bruk får nätmyndigheten medge att ledningen används tills vidare under högst tre år i avvaktan på att ansökan om nätkoncession slutligt avgörs.

[S2]Regeringen prövar frågor om medgivande, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

Förutsättningar för meddelande av nätkoncession

[K2]6 §  Nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt.

  • HFD 2011 not 60:Beviljande av nätkoncession (rättsprövning, avslag) / Beviljande av nätkoncession enligt ellagen (avslag)

[K2]7 §  En nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl meddelas för en ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen.

[K2]8 §  En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Lag (1998:854).

[K2]8 a §  Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje ska bestämmelserna i 2–4 kap. och 5 kap.35 och 18 §§miljöbalken tillämpas.

[S2]För en elektrisk starkströmsledning som ska prövas för en nätkoncession för linje ska

  1. frågan om byggandet eller användandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap.26 och 27 §§miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap.2326 §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i 6 kap. 23 § andra stycket,
  2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap.2846 §§miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
  3. en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

[S3]Trots det som sägs i första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet. Lag (2018:1418).

Prop. 2016/17:200: I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap.

miljöbalken. Ändringar föreslås i paragrafen som innebär en anpassning till förslaget om ett nytt 6 ...

Prop. 2009/10:184: Ändringen innebär att de nya bestämmelserna i 2 kap. 7 § andra och tredje styckena miljöbalken ska tillämpas i stället för de tidigare bestämmelserna i 2 kap. 7 § andra stycket och 16 kap. 5 §miljöbalken.

  • MÖD 2017:64:Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.
8 b § Har upphävts genom lag (2017:1033).

[K2]9 §  Nätkoncession för område får meddelas endast om området utgör en med hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet. Nätkoncession får inte meddelas för ett område som helt eller delvis sammanfaller med ett annat koncessionsområde.

[K2]10 §  En nätkoncession får ges endast om nätkoncessionshavaren från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. En nätkoncession för område får ges endast den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom koncessionsområdet.

[S2]En nätkoncession för en utlandsförbindelse får ges till och innehas endast av ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande. Detta gäller dock inte om ledningen endast har liten betydelse för den samlade överföringen av el till och från utlandet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Första stycket ändras endast språkligt och har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

I andra stycket finns särskilda bestämmelser om nätkoncession för en utlandsförbindelse. I sak ändras bestämmelserna endast på så sätt att det som i dag gäller stamnätsföretag i stället gäller transmissionsnätsföretag. I övrigt görs språkliga ändringar.

Villkor för nätkoncession

[K2]11 §  En nätkoncession skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt. Lag (1998:854).

  • MÖD 2017:64:Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.

[K2]11 a §  En nätkoncession får för sin giltighet göras beroende av att den som innehar koncessionen ställer säkerhet för kostnaderna att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

[S2]Om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

[S3]I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av den myndighet som prövar frågan om nätkoncession och förvaras av länsstyrelsen. Lag (2019:902).

[K2]12 §  Gränserna för en nätkoncession för område får ändras av nätmyndigheten, om det behövs för en ändamålsenlig nätverksamhet och det kan ske utan synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.

[S2]I 5 kap. 36 § finns bestämmelser om fördelning av intäktsramen vid ändring av koncessionsgränser. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Ingen ändring görs i första stycket.

I andra stycket ändras en hänvisning till nuvarande 5 kap. 25 och 27 §§ till att avse nya 5 kap. 36 §.

Nätkoncessions giltighetstid

[K2]13 §  En nätkoncession gäller tills vidare.

[S2]En nätkoncession för linje får dock begränsas att gälla för en viss tid, om sökanden begär det eller om det annars finns särskilda skäl. Giltighetstiden får i ett sådant fall vara som längst femton år.

[S3]Giltighetstiden för en nätkoncession för linje som meddelas med anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3 får inte sträcka sig längre än den återkallade nätkoncessionens giltighetstid. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: I första stycket föreskrivs enligt förslaget att en nätkoncession gäller tills vidare. Detta är en viktig ändring i förhållande till den gällande regleringen, som innebär att en nätkoncession meddelas för 40 år om den avser linje och för 25 år om den avser område.

Prop. 2003/04:135: Giltighetstiden hos en nätkoncession som meddelas med anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3 får inte sträcka sig längre än giltighetstiden hos den återkallade nätkoncessionen.

Enligt den nya lydelsen av 18 § första stycket 2 skall en nätkoncession återkallas om staten löser in den anläggning som omfattas av koncessionen. Samtidigt med återkallelsen måste någon annan beviljas koncession för den berörda anläggningen. I annat fall får ...

Förlängning av giltighetstiden

[K2]14 §  En nätkoncession för linje, som har meddelats för en viss tid enligt 13 § andra stycket, får förlängas med upp till femton år i taget efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Om sökanden begär det, får det beslutas att nätkoncessionen i stället ska gälla tills vidare.

[S2]Vid prövning av en ansökan enligt första stycket tillämpas 68 a, 10 och 11 §§.

[S3]En ansökan enligt första stycket ska göras senast två år före koncessionstidens utgång. Nätkoncessionen gäller till dess att ansökningen har prövats slutligt.

[S4]Om det finns särskilda skäl, får en nätkoncessions giltighetstid förlängas även om giltighetstiden inte har löpt ut. Lag (2013:207).

[K2]15 §  Om det finns särskilda skäl får, på ansökan av nätkoncessionshavaren, giltighetstiden för en nätkoncession för linje, som har meddelats för en viss tid, förlängas tillfälligt på oförändrade villkor. En tillfällig förlängning får meddelas för högst fem år.

[S2]Ett ärende enligt första stycket får avgöras utan att någon annan än sökanden haft tillfälle att yttra sig. Lag (2013:207).

[K2]15 a §  Regeringen prövar ärenden om förlängning av en nätkoncessions giltighetstid enligt 14 eller 15 §, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

Omprövning av nätkoncession

[K2]15 b §  En nätkoncession för linje som gäller tills vidare får omprövas i fråga om ledningens sträckning, tillåten spänning och villkor.

[S2]En omprövning får göras först fyrtio år efter det att nätkoncessionen meddelades. Om nätkoncessionen gäller tills vidare efter ett beslut enligt 14 § första stycket andra meningen, ska tiden dock räknas från dagen för det beslutet.

[S3]Regeringen omprövar en nätkoncession som avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

[K2]15 c §  Nätmyndigheten får besluta att en omprövning enligt 15 b § ska inledas efter ansökan av nätkoncessionshavaren eller en kommun eller en länsstyrelse som berörs av nätkoncessionen. Nätmyndigheten får också besluta att inleda en omprövning på eget initiativ.

[S2]En ansökan om omprövning ska ges in till nätmyndigheten. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: I första stycket finns bestämmelser om vem som får ta initiativ till en omprövning enligt 15 b §. Omprövning får äga rum efter ansökan av nätkoncessionshavaren eller en berörd kommun eller länsstyrelse. Nätmyndigheten har också möjlighet att göra en omprövning på eget initiativ.

[K2]15 d §  En omprövning enligt 15 b § ska inledas, om en omprövning är motiverad med hänsyn till de intressen som anges i 2–4 kap.miljöbalken eller något annat angeläget allmänt intresse.

[S2]En omprövning ska också inledas på ansökan av nätkoncessionshavaren, om en omprövning är motiverad för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten. Lag (2013:207).

[K2]15 e §  Om nätmyndigheten beslutar att en omprövning enligt 15 b § ska inledas i fråga om en nätkoncession som avser en utlandsförbindelse, ska myndigheten utreda ärendet och därefter med eget yttrande överlämna ärendet till regeringens prövning. Lag (2013:207).

[K2]15 f §  En omprövning enligt 15 b § ska avse följande krav:

[S2]1. att anläggningen är lämplig från allmän synpunkt,

[S3]2. att ledningen är avsedd för en sådan spänning som anges i 7 §, och

[S4]3. att nätkoncessionen uppfyller föreskrifterna i 8 §.

[S5]Nätkoncessionen får vid omprövning förenas med sådana villkor som anges i 11 §. Lag (2013:207).

[K2]15 g §  Vid en omprövning enligt 15 b § tillämpas 2–4 kap. och 5 kap.35 och 18 §§miljöbalken.

[S2]För nätkoncession för linje som ska omprövas ska

  1. frågan om en betydande miljöpåverkan kan antas avgöras i ett särskilt beslut enligt 6 kap.26 och 27 §§miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap.2326 §§ har gjorts, om annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,
  2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap.2846 §§miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
  3. en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Lag (2018:1418).

Prop. 2016/17:200: I denna paragraf hänvisas till bestämmelser om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivning samt planer och planeringsunderlag i 6 kap. miljöbalken. Ändringar föreslås i paragrafen som innebär en anpassning till förslaget om ett nytt 6 kap. miljöbalken. Paragrafen har fått sin redaktionella och språkliga utformning efter synpunkter från Lagrådet. ...

[K2]15 h §  Nätkoncessionshavaren ska tillhandahålla den utredning som behövs för omprövningen.

[S2]Nätmyndigheten får förelägga nätkoncessionshavaren att ge in den utredning som behövs. Ett sådant beslut om föreläggande får förenas med vite. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: I första stycket föreskrivs att nätkoncessionshavaren är skyldig att tillhandahålla den utredning som behövs för omprövningen. Kravet gäller oavsett vem som har tagit initiativ till omprövningen. I normalfallet får det antas att den utredning som krävs i huvudsak svarar mot det underlag som nätkoncessionshavaren ska lämna in i ett ärende om meddelande av

[K2]15 i §  Sedan en omprövning enligt 15 b § har gjorts får en sådan omprövning göras på nytt först fyrtio år efter beslutet i det tidigare omprövningsärendet. Lag (2013:207).

Ändring av villkor

[K2]15 j §  Villkor för en nätkoncession får ändras eller upphävas efter ansökan av nätkoncessionshavaren.

[S2]Regeringen prövar frågor enligt första stycket, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

[K2]15 k §  Villkoren för en nätkoncession för område får även utan ansökan omprövas sedan tjugofem år förflutit efter det att villkor senast meddelades. Nätkoncessionen får då förenas med nya villkor. Lag (2013:207).

Överlåtelse av nätkoncession

[K2]16 §  En nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd.

[S2]Vid prövning av en ansökan om överlåtelse av nätkoncession ska 10 § tillämpas. Detsamma gäller vid prövning av en ansökan om nätkoncession i anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3.

[S3]Om en intäktsram vid överlåtelsen ska fördelas enligt 5 kap. 33 § andra stycket, får tillstånd till överlåtelse inte lämnas om inte fördelningen har godkänts enligt 34 § första stycket samma kapitel.

[S4]Regeringen prövar ärenden om tillstånd enligt första stycket, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2018:1448).

Prop. 2012/13:70: Paragrafen innehåller nya bestämmelser om färdigställande av en ledning som omfattas av nätkoncession för linje.

Prop. 2003/04:135: 10 § tillämpas. Detsamma gäller vid prövning av en ansökan om nätkoncession med anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3.

Paragrafen handlar om tillstånd till överlåtelse av nätkoncession. I sådana ärenden skall, enligt andra stycket, endast 10 § tillämpas, vilket innebär att endast den nye koncessionshavarens lämplighet skall prövas.

Nu görs den bestämmelsen tillämplig även i de fall att nätkoncession beviljas i ...

Prop. 2017/18:237: Inga ändringar görs i första och andra styckena.

I tredje stycket ändras hänvisningar till nuvarande 5 kap. 25 § andra stycket och 26 § till att avse motsvarande bestämmelser i det nya 5 kap.

Ingen ändring görs i fjärde stycket.

Färdigställande av ledning

[K2]16 a §  En innehavare av en nätkoncession för linje ska senast fem år efter det att beslutet att meddela nätkoncession vunnit laga kraft ha färdigställt den ledning som nätkoncessionen avser.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får tiden för färdigställande förlängas efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Ett beslut om förlängning ska meddelas för viss tid.

[S3]Regeringen prövar ärenden om förlängning enligt andra stycket, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

[K2]16 b §  En innehavare av en nätkoncession för linje ska senast tre månader innan tiden för färdigställande enligt 16 a § löper ut till nätmyndigheten redovisa i vilken utsträckning ledningen är färdigställd. Lag (2013:207).

[K2]16 c §  En innehavare av en nätkoncession för område ska till nätmyndigheten anmäla de ledningar med en högre spänning än 20 kilovolt som nätkoncessionshavaren har byggt inom området. Anmälan ska göras senast sex månader efter det att ledningen färdigställts. Lag (2013:207).

Rätt att ta ledning ur bruk

[K2]17 §  En nätkoncessionshavare får tillfälligt ta en ledning som omfattas av nätkoncession för linje ur bruk. Ledningen får dock inte utan tillstånd vara ur bruk längre tid än sammanlagt tre år.

[S2]Tillstånd enligt första stycket får inte meddelas, om det är olämpligt från elförsörjningssynpunkt. Ett tillstånd ska meddelas för viss tid.

[S3]Regeringen prövar ärenden om tillstånd enligt första stycket, om ärendet avser en utlandsförbindelse. Lag (2013:207).

Återkallelse av nätkoncession

[K2]18 §  En nätkoncession ska återkallas helt eller delvis,

  1. om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs för en säker elförsörjning,
  2. om staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som avses med nätkoncessionen, eller
  3. om nätkoncessionshavaren inte längre uppfyller villkoren enligt 10 § andra stycket första meningen för att inneha nätkoncessionen.

[S2]En nätkoncession får också återkallas helt eller delvis, om nätkoncessionshavaren inte har färdigställt en ledning i rätt tid enligt 16 a §.

[S3]En fråga om återkallelse av en nätkoncession som avser en utlandsförbindelse prövas av regeringen. Lag (2013:207).

Prop. 2012/13:70: I första stycket har endast språkliga justeringar gjorts.

Prop. 2003/04:135: 2. om staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:000) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som avses med nätkoncessionen, eller

3. om koncessionshavaren inte längre uppfyller villkoren enligt 10 § andra stycket första meningen för att inneha nätkoncessionen.

Frågor om återkallelse ...

Återställningsåtgärder

[K2]19 §  Om en nätkoncession upphör att gälla, är den som senast haft nätkoncessionen skyldig att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt.

[S2]I samband med att nätkoncessionen upphör skall nätmyndigheten fastställa koncessionshavarens skyldigheter enligt första stycket.

[S3]Om den som senast har haft nätkoncessionen inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får nätmyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra skyldigheterna eller besluta att åtgärderna skall vidtas på koncessionshavarens bekostnad. Ett beslut om att åtgärderna skall vidtas på koncessionshavarens bekostnad får verkställas.

[K2]20 §  Om en elektrisk starkströmsledning har byggts utan nätkoncession, där sådan behövs, får nätmyndigheten förelägga ledningens innehavare att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt.

[S2]Om ledningens innehavare inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får nätmyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra skyldigheterna eller besluta att åtgärderna skall vidtas på koncessionshavarens bekostnad. Ett beslut om att åtgärderna skall vidtas på koncessionshavarens bekostnad får verkställas.

[K2]21 §  Om någon annans mark behöver tas i anspråk för sådana återställningsåtgärder som avses i 19 eller 20 §, får nätmyndigheten besluta att tillträde till marken skall lämnas under viss tid.

[S2]Återställningsåtgärderna skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas. Byggnader får uppföras eller vägar byggas endast om markens ägare och den som har nyttjanderätt eller servitut avseende marken samtyckt till det eller nätmyndigheten lämnat tillstånd till åtgärden. Tillstånd får lämnas endast om åtgärden är oundgängligen nödvändig för att återställningsåtgärderna skall kunna vidtas.

[S3]Om återställningsåtgärderna föranleder skada eller intrång, skall ersättning för detta lämnas. Talan om ersättning väcks vid den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen av denna ligger. Lag (2010:935).

Flyttning av ledning i vissa fall

[K2]22 §  Innehavaren av en elektrisk ledning som har dragits fram inom området för en befintlig allmän väg, enskild väg som hålls öppen för trafik, järnväg, tunnelbana eller spårväg eller kanal eller annan sådan vattentrafikled (trafikled) är skyldig att, vid ändring av trafikleden, vidta de åtgärder med ledningen som behövs för att ändringen av trafikleden skall kunna genomföras. Ledningens innehavare skall svara för kostnaderna för dessa åtgärder.

[K2]23 §  Om syftet med en ledning är att överföra el för belysning av en allmän väg, skall väghållaren ersätta ledningens innehavare för kostnader som avses i 22 §. Om ledningen även tjänar annat ändamål, skall ersättningen bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

[S2]Om det i fall som avses i 22 § har vidtagits åtgärder med en ledning där denna korsar en trafikled, skall den som förvaltar trafikleden ersätta ledningens innehavare för kostnaderna för andra åtgärder än flyttning av stolpe, stag eller liknande anordning inom trafikledens område.

[K2]24 §  Om en ledning som har dragits fram inom område för en befintlig trafikled leder till ökade kostnader för trafikledens underhåll, skall innehavaren av ledningen ersätta dessa ökade kostnader.

[K2]25 §  Om arbete på en ledning som är belägen inom område för annan trafikled än allmän väg kan inverka på trafiksäkerheten eller om arbetet medför större ingrepp i trafikleden, skall det utföras efter anvisningar av den som förvaltar trafikleden eller genom hans försorg. Ledningens innehavare svarar för kostnaderna för arbetet, om inte annat följer av 23 §.

[S2]I fråga om arbete med ledning inom område för allmän väg gäller särskilda bestämmelser.

[K2]26 §  Innehavare av en starkströmsledning inom område för järnväg skall ersätta den kostnad och skada som kan komma att tillfogas järnvägsföretaget genom att ledningen dras fram, begagnas eller underhålls.

3 kap. Nätverksamhet m.m.

  • NJA 2006 s. 410:Statens energimyndighet har inte ansetts exklusivt behörig att pröva frågor om nättariffers skälighet. 10 kap. 17 § första stycket rättegångsbalken.

Inledande bestämmelse

[K3]1 §  Ett företag som bedriver nätverksamhet ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningsnät och, i tillämpliga fall, dess anslutning till andra ledningsnät. Företaget svarar också för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. Lag (2005:404).

Avgränsning av nätverksamhet

[K3]1 a §  En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte bedriva produktion av eller handel med el. Ett transmissionsnätsföretag får inte heller bedriva produktion av eller handel med naturgas.

[S2]Trots första stycket får produktion av el bedrivas tillsammans med nätverksamhet av samma juridiska person, om produktionen

  1. uteslutande är avsedd att täcka nätförluster, eller
  2. sker tillfälligt i syfte att ersätta utebliven el vid elavbrott. Lag (2018:1448).

[K3]1 b §  Ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i

[S2]en koncern vars samlade elnät har minst 100 000 elanvändare ska till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med el. Med elanvändare ska därvid förstås den som enligt avtal med den som bedriver nätverksamheten tar ut el från elnätet i en eller flera uttagspunkter.

[S3]I ett nätföretag som avses i första stycket får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Lag (2009:1045).

Prop. 2008/09:216: Paragrafen har fått en nytt första stycke där det anges vilka övergripande krav på åtskillnad som ställs på ett företag som bedriver nätverksamhet. Ändringen innebär ett förtydligande i förhållande till nuvarande bestämmelser i ellagen och den associationsrättsliga lagstiftningen att ett nätföretag är en självständig juridisk person som har att fatta sina egna beslut. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av artikel 15.2 i elmarknadsdirektivet. ...

[K3]1 c §  Ett nätföretag som avses i 1 b § första stycket får inte bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver produktion av eller handel med el. Lag (2009:1045).

Prop. 2008/09:216: Bestämmelsen i paragrafen, som är ny, syftar till att säkerställa att anställda i ledande ställning hos nätföretaget inte har intresse av att gynna andra företag inom samma koncern vilka bedriver produktion av eller handel med el på den konkurrensutsatta marknaden. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av artikel 15.2 b i elmarknadsdirektivet och utgör en konkretisering av det åtskillnadskrav som ställs upp i 1 b §.

Med anställda i ledande ställning avses framför allt den verkställande ...

[K3]1 d §  Ett nätföretag som avses i 1 b § första stycket ska liksom sitt moderföretag se till att nätföretaget har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som nätföretaget behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av nätet.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket hindrar inte att nätföretagets ägare har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i nätföretaget. Ett moderföretag får dock inte ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av ledningsnät, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag. Lag (2009:1045).

Prop. 2008/09:216: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser som syftar till att genomföra artikel 15.2 c i elmarknadsdirektivet i svensk rätt. Bestämmelserna i paragrafen innebär att kravet på åtskillnad inom en koncern som bedriver såväl nätverksamhet som produktion av eller handel med el preciseras när det gäller beslutanderätten över tillgångar som används i nätverksamheten.

Av första stycket framgår att såväl nätföretaget som dess moderföretag måste försäkra sig om att nätföretaget ...

[K3]1 e §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om de villkor som ska gälla för att kraven enligt 1 b och 1 d §§ ska vara uppfyllda. Lag (2009:1045).

Prop. 2008/09:216: Enligt paragrafen, som är ny, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddela föreskrifter om de villkor som ska gälla för att kraven enligt 1 b och 1 d §§ ska vara uppfyllda.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.

[K3]1 g §  Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kontroll över ett företag som bedriver produktion av eller handel med el eller naturgas, får inte utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett transmissionsnätsföretag.

[S2]Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kontroll över ett transmissionsnätsföretag, får inte utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett företag som bedriver produktion av eller handel med el eller naturgas.

[S3]Den som ensam eller tillsammans med någon annan får utse ledamöter till styrelsen eller motsvarande organ hos ett transmissionsnätsföretag, får inte utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Lag (2018:1448).

[K3]1 h §  Det som anges i 1 g § gäller inte kontroll eller rättighet som utövas av staten genom regeringen.

[S2]Det som anges i 1 g § första och andra styckena om företag som bedriver produktion av eller handel med el gäller inte en elanvändare som själv producerar eller levererar el eller ensam eller tillsammans med någon annan kontrollerar ett företag som bedriver sådan verksamhet, förutsatt att elanvändaren är nettoförbrukare och värdet av den el som denne säljer till någon annan är obetydligt i förhållande till övrig näringsverksamhet.

[S3]Vid tillämpningen av andra stycket ska elanvändaren anses vara nettoförbrukare om den genomsnittliga elförbrukningen är större än produktionen per år räknat. I produktionen ska vid beräkningen ingå den el elanvändaren själv producerar och dennes andel i den el som produceras av ett företag som elanvändaren kontrollerar ensam eller tillsammans med någon annan. Lag (2011:712).

[K3]1 i §  Bestämmelserna i 1 f och 1 g §§ hindrar inte att ett transmissionsnätsföretag bedriver sådan produktion av el som avses i 1 a § andra stycket eller ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av el som uteslutande är knuten till driften av transmissionsnätsföretagets ledningsnät. Lag (2018:1448).

[K3]1 j §  En styrelseledamot, verkställande direktör, firmatecknare eller annan person med liknande ställning i ett transmissionsnätsföretag får inte samtidigt ha en motsvarande ställning i ett företag som bedriver produktion av eller handel med el med undantag för ett sådant produktionsföretag som avses i 1 i §. Lag (2018:1448).

[K3]1 k §  Om ett transmissionsnätsföretag ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med el, får åtgärder som vidtas av företag i koncernen för att säkerställa att kraven i 1 f, 1 g och 1 j §§ är uppfyllda inte innebära att personal eller kommersiellt känsliga uppgifter överförs från transmissionsnätsföretaget till ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragraferna ändras på så sätt att det som i dag gäller stamnätsföretag i stället gäller transmissionsnätsföretag.

Redovisning av nätverksamhet

[K3]3 §  Redovisning av nätverksamhet som grundas på nätkoncession för område ska avse varje område för sig. Nätmyndigheten ska dock besluta att en nätkoncessionshavares samtliga områden som ligger geografiskt nära varandra ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet olämplig enhet.

[S2]Beslut i frågan om områden som avses i första stycket ska omfattas av samlad redovisning ska fattas när det finns ett lagakraftvunnet beslut om meddelande av en nätkoncession enligt 2 kap. 1 §, om ändring av gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 12 §, om tillstånd till överlåtelse av en nätkoncession enligt 2 kap. 16 § eller om återkallelse av en nätkoncession enligt 2 kap. 18 §. Ett sådant beslut får också fattas när i övrigt ändrade förhållanden föranleder det.

[S3]I ett beslut om samlad redovisning eller ändring av sådana beslut ska det anges när den samlade redovisningen ska påbörjas eller upphöra. Lag (2015:259).

[K3]3 a §  Nätkoncession för område ska redovisas skilt från nätkoncession för linje.

[S2]Redovisningen av nätkoncession för område ska dock även innefatta nätkoncession för linje, om nätkoncessionen för linje avser en ledning som organisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett nät som innehas med stöd av nätkoncession för område och helt eller delvis är belägen inom koncessionsområdet. Lag (2015:259).

Prop. 2014/15:56: Paragrafen, vars andra stycke har fått en ny utformning, innehåller bestämmelser om redovisning av nätverksamhet som inbegriper såväl nätkoncession för område som nätkoncession för linje. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I andra stycket anges att redovisning av nätkoncession för område även ska innefatta nätkoncession för linje om nätkoncessionen för linje avser en ledning som organisatoriskt, ...

[K3]4 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om redovisning av nätverksamhet. Lag (2008:265).

Revision

[K3]5 §  Revisor hos den som bedriver nätverksamhet ska göra en särskild granskning av redovisningen av verksamheten.

[S2]Revisorn ska årligen i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om redovisningen av nätverksamheten skett enligt gällande bestämmelser. Intyget ska av företaget ges in till nätmyndigheten.

[S3]Regeringen får meddela närmare föreskrifter om revision av nätverksamhet. Lag (2008:265).

Skyldighet att ansluta anläggning

[K3]6 §  Den som har nätkoncession för linje är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen.

[S2]Tvister om koncessionshavarens skyldigheter enligt första stycket prövas av nätmyndigheten. Beslut i ett sådant ärende skall fattas inom två månader från det att ansökan kommit in till nätmyndigheten. Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet får nätmyndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet skall kunna avgöras.

[S3]Nätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart.

[S4]En tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress. Lag (2005:404).

[K3]7 §  Den som har nätkoncession för område är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning inom området till ledningsnätet.

[S2]Tvister om koncessionshavarens skyldigheter enligt första stycket prövas av nätmyndigheten. Beslut i ett sådant ärende skall fattas inom två månader från det att ansökan kommit in till nätmyndigheten. Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet får nätmyndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet skall kunna avgöras.

[S3]Nätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart.

[S4]En tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress. Lag (2005:404).

  • RÅ 2009:39:En offert är ett skriftligt ställningstagande enligt 3 kap. 7 § ellagen, när villkoren i offerten överensstämmer med den utförda anslutningen och det senare angivna kravet i fakturan.
  • NJA 2013 s. 1103:Allmän domstol är behörig att pröva frågor om skäligheten av villkor för anslutning av elektrisk anläggning till ledningsnät.
  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K3]7 a §  En nätkoncessionshavare som är skyldig att ansluta en anläggning enligt 6 eller 7 § ska genomföra anslutningen inom skälig tid.

[S2]Anslutningsskyldigheten ska fullgöras inom två år från det att nätkoncessionshavaren har tagit emot en begäran om anslutning, om inte en längre tid är nödvändig med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning eller det annars finns särskilda skäl. Lag (2014:270).

[K3]7 b §  Ett företag som bedriver nätverksamhet ska ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktionsanläggningar. Sådana rutiner ska, så långt det är möjligt och ändamålsenligt, säkerställa en snabb och enkel anslutning. Lag (2014:270).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och ska ses mot bakgrund av punkten c i bilaga XII till energieffektiviseringsdirektivet, där det föreskrivs att nätföretag ska tillhandahålla standardiserade och förenklade rutiner för anslutning av producenter av distribuerad högeffektiv kraftvärme och att dessa rutiner ska underlätta nätanslutningen.

[K3]8 §  Vill någon ansluta en elektrisk anläggning till en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område, får den som har nätkoncessionen för linje göra anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för området.

[S2]Om sådant medgivande inte lämnas, får nätmyndigheten, om det finns särskilda skäl, meddela tillstånd till anslutningen.

Skyldighet att överföra el

[K3]9 §  Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra el för annans räkning.

[S2]Överföringen av el skall vara av god kvalitet.

[S3]En nätkoncessionshavare är skyldig att avhjälpa brister hos överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna.

[S4]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav som skall vara uppfyllda för att överföringen av el skall vara av god kvalitet. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Bemyndigandet i fjärde stycket har utformats enligt Lagrådets förslag. Genom ändringen framgår det att föreskrifterna får avse de krav som skall vara uppfyllda för att överföringen av el skall vara av god kvalitet. Föreskrifterna får avse en precisering av vilka kvalitativa krav på överföringen som skall vara uppfyllda, exempelvis i fråga om avvikelser i spänning och frekvens, transienter och övertoner. Föreskrifterna får även avse exempelvis tekniska krav i syfte att säkerställa en leveranssäker ...

  • NJA 2013 s. 441:En 30 meter bred ledningsgata, som sökanden begärt i en ansökan om ledningsrätt för en högspänningsledning, har ansetts beröra bostadsnära mark på ett sådant sätt att olägenheterna från enskild synpunkt övervägt de fördelar som kunnat vinnas.

[K3]9 a §  Om inte strängare krav följer av 9 § andra och tredje styckena eller av föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § fjärde stycket, skall en nätkoncessionshavare se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig överstiger tjugofyra timmar.

[S2]Första stycket gäller inte om koncessionshavaren visar att avbrottet beror på ett hinder utanför koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder koncessionshavaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Den nya bestämmelsen i första stycket anger en miniminivå för leveranssäkerheten i överföringen av el. Strängare krav kan följa av bestämmelserna i 9 § andra och tredje styckena, som innehåller ett grundläggande krav på att överföringen av el skall vara av god kvalitet, eller av föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § fjärde stycket.

Bestämmelsen i andra stycket innebär att funktionskravet i första stycket inte gäller avbrott som orsakas av händelser som ligger ...

[K3]9 b §  Nätmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kravet i 9 a § i en del av ett koncessionsområde om

  1. kravet är oskäligt betungande med hänsyn till koncessionshavarens ekonomiska situation, eller
  2. det finns synnerliga skäl.

[S2]Dispens får ges i sammanlagt högst tre år. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Bestämmelsen i första stycket innebär att ett nätföretag på egen ansökan kan få dispens från funktionskravet på högst tjugofyra timmars elavbrott. Det är inte möjligt för nätmyndigheten att generellt föreskriva om undantag.

Bestämmelsen om dispens bör tillämpas restriktivt. Vid bedömningen av om funktionskravet är oskäligt betungande med hänsyn till nätföretagets ekonomiska situation kan beaktas att nätföretaget under senare tid har fått betala onormalt mycket i avbrottsersättning ...

Underlag och information om leveranssäkerhet

[K3]9 c §  Den som bedriver nätverksamhet med stöd av nätkoncession för linje med en spänning som understiger 220 kilovolt eller nätkoncession för område ska årligen upprätta

  1. en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet, och
  2. en åtgärdsplan som visar hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras.

[S2]En redovisning baserad på risk- och sårbarhetsanalysen och åtgärdsplanen ska ges in till nätmyndigheten. Lag (2010:164).

[K3]9 d §  Den som bedriver nätverksamhet med stöd av nätkoncession för linje med en spänning som understiger 220 kilovolt eller nätkoncession för område skall informera elanvändarna om leveranssäkerheten i elnätet och om rätten till avbrottsersättning och skadestånd enligt 10 och 11 kap.Lag (2005:1110).

[K3]9 e §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. innehåll i samt redovisning och offentliggörande av analyser och åtgärdsplaner enligt 9 c §,
  2. information till elanvändarna enligt 9 d §, och
  3. skyldighet att rapportera elavbrott till den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2010:164).

Prop. 2005/06:27: Bemyndigandet kan användas för att meddela föreskrifter om bl.a. utformningen av och innehållet i risk- och sårbarhetsanalyserna och åtgärdsplanerna. Föreskrifterna får också avse krav på offentliggörande av dessa dokument och hur offentliggörandet skall gå till.

Föreskrifterna enligt bemyndigandet får även avse kraven på information till elanvändare enligt 9 d §, bl.a. preciseringar av kravet på att informera om leveranssäkerheten i elnätet.

Skyldighet att mäta och beräkna överförd el

[K3]10 §  Den som har nätkoncession är skyldig att utföra mätning av mängden överförd el och dess fördelning över tiden.

[S2]Om en elanvändare har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere ska nätkoncessionshavaren i stället dels preliminärt beräkna mängden överförd el och dess fördelning över tiden (preliminär schablonberäkning), dels slutligt mäta mängden överförd el och beräkna dess fördelning över tiden (slutlig schablonberäkning). Detta gäller inte en elanvändare som begärt att mängden överförd el och dess fördelning över tiden ska mätas. Lag (2017:196).

[K3]10 a §  Nätkoncessionshavaren ska rapportera resultaten av de mätningar och beräkningar som görs enligt 10 §.

[S2]Resultaten ska rapporteras till den systemansvariga myndigheten och kontoföringsmyndigheten och till berörda nätkoncessionshavare, elanvändare, elproducenter, balansansvariga och elleverantörer. På begäran ska resultaten rapporteras till ett företag som elanvändaren eller elproducenten har utsett. Lag (2017:196).

Prop. 2014/15:56: I paragrafen räknas det upp till vilka en nätkoncessionshavare är skyldig att rapportera resultaten av de mätningar och beräkningar som framgår av 10 §. Med kontoföringsmyndigheten avses kontoföringsmyndigheten för elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat och för ursprungsgarantier enligt lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el.

Övervägandena ...

Prop. 2016/17:73: Ändringen i paragrafen innebär att den får ett nytt första stycke som motsvarar nuvarande 10 § tredje stycket. I bestämmelsen anges att nätkoncessionshavaren ska rapportera resultaten av de mätningar och beräkningar som görs enligt 10 § (se prop. 1996/97:136 s. 144 f.). Ändringen är redaktionell och görs för att reglera rapportering i samma paragraf i stället för i nuvarande två paragrafer. Språket moderniseras. ...

[K3]10 b §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. mätning, beräkning och rapportering enligt 10 och 10 a §§, och
  2. de funktionskrav som mätsystem och mätutrustning ska uppfylla. Lag (2017:196).

Prop. 2016/17:73: Paragrafen, som är ny, innehåller dels ett bemyndigande som är avsett att i sak motsvara nuvarande 10 § fjärde stycket, dels ett nytt bemyndigande.

Första punkten motsvarar nuvarande 10 § fjärde stycket där det anges att närmare föreskrifter om angivna skyldigheter meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. De föreskrifter som avses är förordningen (1999:716) om mätning, beräkning ...

Kostnader för mätning och beräkning

[K3]11 §  En elanvändare som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 10 b § ska av nätkoncessionshavaren debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av elanvändarens förbrukning kräver en annan mätutrustning än vid mätning enligt de nämnda föreskrifterna ska elanvändaren debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten.

[S2]Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte debiteras enskilda elanvändare. Trots det som sägs i första stycket får en elanvändare inte debiteras merkostnader för att den har

  1. ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, eller
  2. begärt att nätkoncessionshavaren ska lämna information som visar elanvändarens förbrukning per timme.

[S3]Tvister i frågor som avses i första eller andra stycket prövas av nätmyndigheten. En tvist prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress. Lag (2017:196).

Prop. 2016/17:73: Ändringen i paragrafen innebär dels att hänvisningar följdändras, dels att en elanvändare, som har begärt att nätkoncessionshavaren ska lämna information som visar elanvändarens förbrukning per timme, inte får debiteras merkostnaden för en sådan mätning. En mindre språklig ändring görs genom att ordet ”därvid” tas bort. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

I paragrafen regleras de fall där kostnaden för ...

Prop. 2011/12:98: En elanvändare som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av 10 § ska av nätkoncessionshavaren debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av elanvändarens förbrukning därvid kräver en annan ...

11 a § Har upphävts genom lag (2003:117).
12 § Har upphävts genom lag (1999:770).
13 § Har upphävts genom lag (1999:770).

[K3]14 §  Kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatningspunkten hos en elproducent skall av nätkoncessionshavaren debiteras elproducenten. Detta gäller inte de elproducenter som avses i 4 kap. 10 §.

[S2]Tvister i frågor som avses i första stycket prövas av nätmyndigheten. En tvist prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress. Lag (2003:117).

Ersättning vid inmatning av el

[K3]15 §  Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen skall motsvara

  1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och
  2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.

[S2]Regeringen får meddela närmare föreskrifter om beräkningen av ersättningen enligt första stycket.

[S3]Tvister i frågor som avses i första stycket prövas av nätmyndigheten. En tvist prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress. Lag (2002:121).

Anskaffande av el som behövs för nätverksamheten

[K3]16 §  Den som har nätkoncession får inte ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla el som är avsedd att täcka nätförluster eller behövs för driften av ledningsnätet med hänvisning endast till kraftslag.

[S2]Nätkoncessionshavaren ska anskaffa den el som är avsedd för sådana ändamål som anges i första stycket på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt. Lag (2014:270).

Prop. 2013/14:174: I första stycket anges nu att den som har nätkoncession inte får ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla el som är avsedd att täcka nätförluster eller behövs för driften av ledningsnätet med hänvisning endast till kraftslag. Bestämmelsen innebär att nätkoncessionshavaren inte får missgynna någon elproducent med hänvisning endast till det sätt på vilket elen producerats. Nätkoncessionshavaren är dock inte förhindrad att ställa upp krav som behövs med hänsyn ...

Efterfrågeflexibilitet

[K3]16 a §  Ett företag som bedriver nätverksamhet får inte ställa upp tekniska krav eller andra villkor som försvårar tillhandahållandet av tjänster i form av ändrad elförbrukning, om inte villkoret är motiverat med hänsyn till en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ledningsnätet.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka tekniska villkor som får ställas upp av nätföretagen när det gäller sådana tjänster som avses i första stycket. Lag (2014:270).

Prop. 2013/14:174: I första stycket anges att ett företag som bedriver nätverksamhet inte får ställa upp tekniska krav eller andra villkor som försvårar tillhandahållandet av tjänster i form av ändrad elförbrukning (efterfrågeflexibilitet), om inte villkoret är motiverat med hänsyn till en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ledningsnätet. Bestämmelsen har

Upprättande av övervakningsplan

[K3]17 §  Ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el ska upprätta en övervakningsplan och se till att planen följs.

[S2]Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås.

[S3]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen. Lag (2011:712).

[K3]17 a §  Ett nätföretag som är skyldigt att upprätta en övervakningsplan enligt 17 § ska utse en övervakningsansvarig, som självständigt ska bevaka att planen upprättas och följs. Nätföretaget ska se till att den övervakningsansvarige har de befogenheter och tillgång till den information som krävs för att utföra uppdraget.

[S2]Den övervakningsansvarige ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits enligt övervakningsplanen och ge in rapporten till nätmyndigheten. Nätföretaget ska offentliggöra rapporten.

[S3]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om utseende av övervakningsansvarig och dennes uppgifter samt om offentliggörandet av den årliga rapporten. Lag (2011:712).

[K3]17 b §  Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om

  1. företaget har bildats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknader för el i Norden och Europeiska unionen, och
  2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns nätföretag som ingår i samma koncern som företag som, utan att vara produktionsföretag som avses i 1 i §, bedriver produktion av eller handel med el.

[S2]Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som företaget ska vidta för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de sär-skilda skyldigheter som företagets anställda har för att förhindra detta.

[S3]Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. Planen ska ges in till byrån för prövning av sådant godkännande. Lag (2012:335).

Lättnader i kraven på nätkoncessionshavare i vissa fall

[K3]18 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 9 c och 9 d §§ i fråga om ledningar som i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el. Lag (2010:164).

[K3]19 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 17 § i fråga om nätkoncessionshavare vars ledningar i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el. En sådan föreskrift får dock inte avse nätföretag som avses i 1 b § första stycket. Lag (2010:164).

[K3]20 §  Nätmyndigheten får i det enskilda fallet, på ansökan av innehavaren av en ledning eller den som avser att bygga en ledning, meddela ett bindande besked om huruvida ledningen omfattas av föreskrifter om undantag enligt 18 §. Lag (2010:164).

[K3]21 §  Nätmyndigheten får i det enskilda fallet, på ansökan av ett företag som bedriver eller avser att bedriva nätverksamhet, meddela ett bindande besked om huruvida företaget omfattas av föreskrifter om undantag enligt 19 §. Lag (2010:164).

[K3]22 §  Ett bindande besked enligt 20 eller 21 § får förenas med villkor. Dessa ska framgå av beskedet. Lag (2010:164).

Kommunikation med elanvändare och allmänheten

[K3]23 §  Om ett nätföretag och ett företag som bedriver produktion av eller handel med el ingår i samma koncern, ska företagen när de vänder sig till enskilda elanvändare eller allmänheten ange sin identitet på ett sådant sätt att det tydligt framgår vilken verksamhet företaget bedriver. Lag (2011:712).

Allmänt om nättariffer

[K4]1 §  Nättariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande. De ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur nättarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och elanvändning.

[S3]I 5 kap. finns bestämmelser om intäktsram för nätverksamhet. Lag (2018:1448).

Prop. 2013/14:174: I första stycket första meningen anges att nättariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Bestämmelsen infördes i ellagen i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG.

Prop. 2004/05:62: Innehållet i första stycket är oförändrat.

Prop. 2017/18:237: Inga ändringar görs i första stycket.

Normgivningsbemyndigandet i andra stycket ändras på så sätt att subdelegation kan ske till en annan myndighet än nätmyndigheten. Ändringen är i huvudsak redaktionell. Utgångspunkten är fortfarande att Energimarknadsinspektionen ska meddela eventuella myndighetsföreskrifter.

I tredje stycket görs en redaktionell ändring.

  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K4]1 a §  En nätkoncessionshavare får inte ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren har prövats av nätmyndigheten. Nätmyndigheten ska godkänna metoderna, om de kan antas leda till att avtalen uppfyller de krav som anges i 1 § första stycket. Prövningen ska dock inte omfatta metoder för att utforma avgifter för överföring av el och för anslutning.

[S2]Om nätmyndigheten inte godkänner de metoder som föreslås i en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas.

[S3]Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). Lag (2012:335).

[K4]2 §  Nättariffer för överföring av el ska utformas så att betald anslutningsavgift ger rätt att använda elnätet inom Sverige, med undantag för utlandsförbindelser med en spänning som understiger 220 kilovolt. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Av paragrafen, som motsvarar nuvarande första stycket, framgår att en betald anslutningsavgift ska ge rätt att använda elnätet inom landet. Denna rätt omfattar även utlandsförbindelser med en spänning om 220 kilovolt eller mer, vilket är en ändring i förhållande till den nuvarande regleringen, som innebär att utlandsförbindelserna är undantagna om inte regeringen har föreskrivit något annat.

För att underlätta handeln med el ska kunder, både producenter och elanvändare, bara ...

Särskilt om nättariffer för överföring av el för område

[K4]3 §  Nättariffer för överföring av el för område får inte utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen.

[S2]Om ett eller flera områden slås samman helt eller delvis ska en enhetlig nättariff för det nya området börja tillämpas senast tre år efter sammanslagningen. Lag (2009:892).

  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K4]4 §  I områden som redovisas samlat enligt 3 kap. 3 § ska en enhetlig nättariff tillämpas från den dag som nätmyndigheten anger i beslutet. Den dagen får inte infalla senare än fem år från beslutet om samlad redovisning eller beslutet om ändring av ett sådant beslut.

[S2]Om samlad redovisning sker enligt 3 kap. 3 a § andra stycket, ska vid tilllämpningen av bestämmelserna i detta kapitel en ledning som omfattas av nätkoncession för linje som redovisas tillsammans med nätkoncession för område anses omfattas av nätkoncessionen för område. Lag (2015:259).

Prop. 2014/15:56: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om enhetliga nättariffer för nätkoncessioner som redovisas samlat enligt 3 kap. 3 eller 3 a §. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Första stycket överensstämmer i sak med tidigare 3 kap. 3 § fjärde stycket.

Av andra stycket följer att en enhetlig nättariff ska tillämpas i fråga om nätkoncessioner som redovisas samlat enligt ...

[K4]4 a §  Inom ett koncessionsområde eller inom flera koncessionsområden som redovisas samlat får nättariffer för överföring av el trots 3 och 4 §§ gälla för en begränsad krets av elanvändare, om

  1. det behövs för att utveckla nättariffer som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet, och
  2. nätkoncessionshavaren har informerat nätmyndigheten.

[S2]En sådan nättariff får inte tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen är ny.

I 3 och 4 §§ finns bestämmelser om enhetliga nättariffer för överföring av el på lokalnät. Kravet på en enhetlig nättariff gäller som huvudregel för en nätkoncession för område eller flera sådana områden som redovisas samlat. Inom samma kundkategori ska samma nättariff tillämpas för alla kunder inom koncessionsområdet eller redovisningsområdet.

Första stycket gör det möjligt för ett nätföretag att etappvis införa nya nättariffer och ...

[K4]4 b §  Nätmyndigheten ska ge tillstånd enligt 4 a § andra stycket, om nättarifferna

  1. uppfyller kraven i 1 § första stycket, och
  2. behöver tillämpas under en längre tid än tre år med hänsyn till det ändamål som anges i 4 a § första stycket 1.

[S2]Tillstånd ska ges för viss tid. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen är ny.

I första stycket anges förutsättningarna för att ett nätföretag ska få nätmyndighetens tillstånd att tillämpa en särskild nättariff enligt 4 a § första

stycket under en längre tid än tre år. Av första punkten följer att nätmyndigheten ska pröva om nättariffen är objektiv och icke-diskriminerande och ...

Särskilt om nättariffer för överföring av el för linje

Regionledning

[K4]5 §  På en regionledning får inte nättariffen för överföring av el på varje spänningsnivå utformas med hänsyn till var en uttagspunkt är belägen i förhållande till ledningens anslutning till en annan nätkoncessionshavares ledning som omfattas av nätkoncession för linje.

[S2]Tillstånd till avvikelse från vad som anges i första stycket får meddelas i enlighet med 6 §.

[S3]Nättariffen för en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på en regionledning ska utformas med utgångspunkt i nättariffen för spänningsnivån omedelbart före transformatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformeringen. Lag (2009:892).

[K4]6 §  Nättariffen för en enskild elanvändare vars anläggning är ansluten till en regionledning, skall, om nätmyndigheten på ansökan av nätkoncessionshavaren eller berörd elanvändare har meddelat tillstånd till det, utformas med hänsyn till var på regionledningen elanvändarens uttagspunkt är belägen.

[S2]Tillstånd enligt första stycket får meddelas endast om den berörda uttagspunkten fanns den 1 juli 1995 och ett avtal, innebärande att priset för överföringen av el baseras bland annat på uttagspunktens belägenhet, tillämpades den 1 juli 1995.

[S3]Tillstånd skall gälla från viss dag och meddelas för bestämd tid, högst trettio år.

[S4]Om tillstånd meddelats skall, vid fastställande av nättariff för elanvändaren, uttagspunktens belägenhet beaktas i samma utsträckning som i det avtal som nämns i andra stycket.

[K4]7 §  Om en uttagspunkts läge ändras eller avses bli ändrat eller om den avtalade effekten i uttagspunkten höjs eller avses bli höjd efter det att nätmyndigheten meddelat tillstånd enligt 6 §, skall nätkoncessionshavaren anmäla det till nätmyndigheten.

[S2]När en sådan anmälan har gjorts skall nätmyndigheten pröva i vilken utsträckning och under vilken tid tillståndet skäligen skall gälla.

[K4]8 §  På en regionledning ska inom varje normalt spänningsintervall nättariffen utformas utifrån nätkoncessionshavarens kostnader för samtliga regionledningar i hela landet som kan hänföras till respektive spännings- intervall.

[S2]Den del av de beräknade kostnaderna som utgörs av betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionledningar ska dock beaktas samlat endast för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar inom en och samma nätregion. Lag (2019:902).

Prop. 2017/18:237: Inga ändringar görs i första stycket.

Andra stycket ändras på så sätt att det som i dag gäller betalning för överföring på stamnätet i stället gäller betalning för överföring på ett transmissionsnät.

Transmissionsnät

[K4]9 §  På ett transmissionsnät får nättariffen för överföring av el utformas med hänsyn till var på nätkoncessionshavarens ledningsnät en anslutningspunkt finns. Lag (2018:1448).

Särskilt om nättariffer för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät

[K4]9 a §  En nättariff för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät ska utformas så att nätkoncessionshavarens skäliga kostnader för anslutningen täcks. Anslutningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslutningspunkten ska särskilt beaktas. Lag (2009:892).

[K4]9 b §  Om staten enligt ett avtal med innehavaren av en nätkoncession har finansierat åtgärder som är nödvändiga för att öka elnätets kapacitet för att underlätta anslutningen av anläggningar för produktion av förnybar el, ska nättariffen för anslutning utformas så att den som vill ansluta en anläggning ersätter nätkoncessionshavarens kostnader för sådana åtgärder i den del som svarar mot anläggningens andel av den totala kapacitetsökningen. Detta gäller även om nätkoncessionen överlåts. Lag (2014:391).

Prop. 2013/14:156: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 6. Den har tillkommit för att underlätta anslutningen till elnätet av anläggningar för produktion av förnybar el. Med förnybar el avses i detta sammanhang detsamma som i lagen (2011:1200) om elcertifikat. Bestämmelserna innebär att en särskild form av s.k. förtida delning ska ske i vissa fall i fråga om kostnaderna ...

Särskilt om nättariffer för mindre produktionsanläggningar

[K4]10 §  En innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt ska för överföring av el betala endast den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät. Innehavaren ska dessutom betala engångsavgift för anslutning.

[S2]Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten av varandra gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska anläggningarna betraktas som separata anläggningar vid tillämpningen av denna paragraf.

[S3]En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.

[S4]Tvister i frågor som avses i första och tredje styckena prövas av nätmyndigheten. En tvist prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress. Lag (2010:164).

Rätt till uppgifter om nättariffer m.m.

[K4]11 §  En nätkoncessionshavare ska

  1. utan dröjsmål till den som begär det lämna skriftlig uppgift om avgifter och övriga villkor för överföring av el, och
  2. offentliggöra sådana uppgifter. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Första punkten motsvarar nuvarande första stycket i den del som gäller villkoren för överföring av el. När det gäller villkoren för anslutning finns motsvarande bestämmelser i den nya 11 c §. Andra punkten motsvarar nuvarande tredje stycket. Inga ändringar görs i sak.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter ...

  • EIFS 2013:8: Energimarknadsinspektionens föreskrifter om offentliggörande av avgifter och övriga villkor för överföring av el

[K4]11 a §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätkoncessionshavare att lämna uppgift till nätmyndigheten om avgifter och övriga villkor för överföring av el. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns ett nytt normgivningsbemyndigande. Regeringens avsikt är att Energimarknadsinspektionen efter subdelegation ska meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretagen att lämna uppgifter till inspektionen om avgifter och övriga villkor för överföring av el för att in-

formationen ska kunna göras tillgänglig på prisjämförelsesajten Elpriskollen. ...

[K4]11 b §  En nätkoncessionshavare ska informera elanvändarna om

  1. hur avgifterna för överföring av el är utformade, och
  2. vilka möjligheter elanvändarna har att påverka sina kostnader för överföring av el genom att byta villkor eller genom att ändra förbrukningsmönster. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns en ny bestämmelse om informationsskyldighet för nätföretag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om nätföretagets skyldigheter enligt paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

[K4]11 c §  En nätkoncessionshavare ska utan dröjsmål till den som begär det lämna skriftlig uppgift om de allmänna villkor som koncessionshavaren tillämpar för anslutning.

[S2]I samband med en begäran om en ny anslutning ska uppgift om avgift och övriga villkor för anslutningen lämnas inom skälig tid. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 11 § första stycket i de delar som gäller villkoren för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät och andra stycket.

Av första stycket framgår att nätföretaget utan dröjsmål ska lämna skriftlig uppgift om villkoren för anslutning till den som begär det. Skyldigheten gäller sådana villkor som nätföretaget tillämpar för anslutningar i allmänhet.

När uppgiften gäller villkor för ny anslutning finns inte alltid färdiga ...

[K4]12 §  En nätkoncessionshavare som har tagit emot en begäran om anslutning av en elproduktionsanläggning ska ange en tidsplan för sin handläggning av ärendet.

[S2]När uppgift enligt 11 c § andra stycket lämnas i fråga om anslutning av en elproduktionsanläggning, ska nätkoncessionshavaren även ange en tidsplan för anslutningen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Ändringarna i första stycket är språkliga.

I andra stycket ändras en hänvisning till nuvarande 11 § första stycket till att avse 11 c § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utformningen av en tidsplan. Närmare föreskrifter finns i dag i Energimarknadsinspektionens föreskrifter ...

[K4]13 §  Den som har nätkoncession ska offentliggöra principer för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska fördelas vid anslutning till elnätet. Lag (2010:602).

Intäktsramens storlek

[K5]1 §  En nätverksamhet ska för en tillsynsperiod ha en bestämd intäktsram som inte ska vara större än vad som behövs för att

  1. täcka kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,
  2. täcka avskrivningar, och
  3. ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.

[S2]Med kapitalbas avses det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om hur intäktsramen ska beräknas. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Intäktsramen är de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod (1 kap. 5 a §). Intäktsramen omfattar nätföretagets samlade intäkter från nätverksamheten. Hit hör främst anslutnings- och överföringsavgifterna men även andra intäkter som härrör från verksamheten, ...

Tillsynsperioden

[K5]2 §  Tillsynsperioden ska vara fyra kalenderår, om det inte finns särskilda skäl för en annan tidsperiod. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Av paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 4 §, framgår att längden på tillsynsperioden normalt ska vara fyra kalenderår. Den fastställda intäktsramen ska således täcka nätföretagens samlade intäkter fyra år framåt i tiden. Ett nätföretag kan därmed välja att ta in lite högre intäkter ett år och kompensera detta genom att ta in lägre intäkter ett annat år. Bestämmelsen gäller även nätföretag som har ett brutet räkenskapsår.

Som utgångspunkt ska samma tillsynsperiod gälla ...

Intäktsramens bestämmande

[K5]3 §  Nätmyndigheten ska besluta om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

[S2]Det ska framgå av beslutet vilka uppgifter och metoder som använts för att bestämma intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 1 och 3 §§, finns bestämmelser om tidpunkten för och utformningen av beslutet om bestämmande av intäktsram. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att intäktsramen ska bestämmas i förväg för varje tillsynsperiod. Kravet på en förhandsprövning av nätföretagets intäkter ska ses mot bakgrund av artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet. Bestämmelser om förhandsprövning finns även ...

[K5]4 §  En nätkoncessionshavare ska lämna de uppgifter till nätmyndigheten som myndigheten behöver för att bestämma intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 2 §. Till skillnad från dagens bestämmelse innehåller den inte något krav på att nätföretaget ska lämna in ett förslag till intäktsram. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Det underlag som krävs för att bestämma intäktsramen måste tillhandahållas av nätföretaget. Den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i paragrafen kan kompletteras genom verkställighetsföreskrifter, ...

[K5]5 §  Om en nätkoncessionshavare inte lämnar uppgifter enligt 4 §, ska nätmyndigheten bestämma en intäktsram som är skälig med hänsyn till uppgifterna i ärendet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Det kan inträffa att ett nätföretag inte fullgör sin skyldighet enligt 4 § att lämna in uppgifter till grund för bedömningen. Nätmyndigheten måste dock även i ett sådant fall meddela ett beslut om intäktsramen i enlighet med 3 §. Myndigheten får då enligt paragrafen fatta beslutet på annat tillgängligt underlag. Om det underlaget senare visar sig vara bristfälligt kan det bl.a. medföra en ändring av beslutet efter omprövning enligt 21 §.

Paragrafen är tillämplig inte bara när ...

Kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift

[K5]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. vad som ska anses vara kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt när intäktsramen bestäms, och
  2. hur sådana kostnader ska beräknas. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 8 § tredje stycket, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka kostnader som ska täckas av intäktsramen enligt 1 § första stycket 1. Sådana föreskrifter kan gälla t.ex. vilka löpande kostnader som ska anses vara påverkbara respektive opåverkbara.

Sådana föreskrifter som avses i paragrafen finns i dag i förordningen (2014:1064) ...

Kapitalkostnader

[K5]7 §  Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyn till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden.

[S2]En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 9 § första och andra styckena, finns grundläggande bestämmelser om hur kapitalbasen ska beräknas. Med kapitalbas avses det kapital som krävs för att bedriva verksamheten (1 § andra stycket). Kapitalbasen behöver inte överensstämma med nätföretagets egen bokföring. I paragrafen förtydligas vad som ingår i kapitalbasen.

I första stycket anges till en början att kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätföretaget ...

[K5]8 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. ytterligare föreskrifter om hur kapitalbasen ska beräknas,
  2. föreskrifter om beräkningen av avskrivningar och en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 9 § tredje stycket, finns ett bemyndigade till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kapitalbasen och andra frågor som har betydelse för beräkningen av kapitalkostnader. Paragrafen har fått sin utformning med beaktande av Lagrådets synpunkter.

Sådana föreskrifter som avses i första punkten kan framför allt avse frågor om vilka tillgångar som ska ingå i kapitalbasen och hur ...

Prop. 2013/14:85: Kostnad för avbrottsersättning enligt 10 kap. 10 § ska inte anses vara en skälig kostnad enligt första stycket.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader.

I paragrafen finns bestämmelser om beräkning av skäliga kostnader. Inga ändringar har gjorts i första ...

Kvaliteten i nätverksamheten

[K5]9 §  När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till kvaliteten i nätverksamheten. En sådan bedömning får medföra en ökning eller minskning av avkastningen på kapitalbasen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 § första stycket, finns bestämmelser om vilken hänsyn som ska tas till kvaliteten i nätverksamheten vid bestämmandet av intäktsramen.

Hänsyn ska tas till kvaliteten vid bestämmandet av intäktsramen. Värderingen av kvaliteten bör utgå från vad kunderna har rätt att förvänta sig och är beredda att betala för. Faktorer som kan ha betydelse är bl.a. antalet avbrott, spänningskvalitet och kvaliteten på kundservice. En låg kvalitet kan ...

Prop. 2013/14:85: En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigade, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om beräkning av en rimlig ...

[K5]10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 § tredje stycket, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten.

I dag finns ett bemyndigande för Energimarknadsinspektionen att meddela motsvarande föreskrifter i 17 § första punkten intäktsramsförordningen. Energimarknadsinspektionen har med stöd av bemyndigandet meddelat föreskrifter om vad som avses med kvaliteten ...

Effektivt utnyttjande av elnätet

[K5]11 §  När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till i vilken utsträckning nätverksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet. En sådan bedömning får medföra en ökning eller minskning av avkastningen på kapitalbasen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 a § första stycket, finns bestämmelser som syftar till att skapa särskilda incitament för nätföretagen att bedriva verksamheten på ett sätt som bidrar till ökad energieffektivisering. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 15.1 andra stycket och artikel 15.4 andra meningen i energieffektiviseringsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG ...

[K5]12 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 a § andra stycket, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet. I dag finns ett bemyndigande för Energimarknadsinspektionen att meddela motsvarande föreskrifter i 17 § andra punkten intäktsramsförordningen. Energimarknadsinspektionen har meddelat föreskrifter med stöd av bemyndigandet (EIFS 2015:6).

Intäktsram för lokalnät

[K5]13 §  En intäktsram för intäkter från ett ledningsnät inom ett område ska bestämmas för varje koncessionsområde för sig.

[S2]Om nätmyndigheten enligt 3 kap. 3 § har beslutat att flera nätkoncessioner för område ska redovisas samlat, ska dock de områdena anses vara ett koncessionsområde när intäktsramen bestäms. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 22 § första och andra styckena.

Enligt första stycket ska en intäktsram som avser intäkter från ett lokalnät bestämmas för varje koncessionsområde för sig. En viktig avvikelse från denna regel finns emellertid i andra stycket. Om flera nätkoncessioner för område efter beslut av nätmyndigheten redovisas samlat, ska dessa anses utgöra ett område när intäktsramen bestäms.

[K5]14 §  Om en nätkoncession för linje innefattas i redovisningen av en nätkoncession för område enligt 3 kap. 3 a § andra stycket, ska koncessionerna anses vara en nätkoncession för område när intäktsramen bestäms. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 22 § tredje stycket och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I paragrafen finns en bestämmelse om vad som ska gälla när en nätkoncession för område redovisas samlat med en nätkoncession för linje. Regionledningen ska i ett sådant fall anses ha lokalnätsfunktion, och nätkoncessionerna ska anses utgöra ett koncessionsområde när intäktsramen bestäms.

Intäktsram för regionledning

[K5]15 §  En intäktsram för intäkter från en regionledning ska bestämmas för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar i Sverige. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 23 §.

En intäktsram för regional distribution ska bestämmas för nätföretagets samtliga regionledningar i hela landet. Distributionsverksamheten ska alltså betraktas som en enhet när intäktsramen bestäms oavsett hur regionledningarna förhåller sig till varandra geografiskt.

Intäktsram för transmissionsnät

[K5]16 §  En intäktsram ska bestämmas för intäkter från ett transmissionsnät. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som delvis motsvarar nuvarande 5 kap. 24 § första och andra styckena, tydliggör att intäkter från ett transmissionsnät ska omfattas av en särskild intäktsram, som omfattar samtliga ledningar som ingår i transmissionsnätet. Till skillnad från i dag görs inget undantag för utlandsförbindelser.

Övervägandena finns i avsnitt 7.6.2.

[K5]17 §  Om ett transmissionsnätsföretag är systemansvarig myndighet, ska den del av verksamheten som inte kan hänföras till en viss kund eller kundkategori anses ingå i företagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 § tredje stycket, ska ses mot bakgrund av de särskilda uppgifter som Svenska kraftnät har i egenskap av systemansvarig myndighet.

Den verksamhet som är förknippad med systemansvaret och inte kan hänföras till en viss kund eller kundkategori ska enligt bestämmelsen anses ingå i Svenska kraftnäts nätverksamhet. Kostnaderna för den verksamhet som ingår i nätverksamheten ska beaktas vid beräkningen av intäktsramen enligt 1 §. Svenska ...

[K5]18 §  Om ett transmissionsnätsföretag deltar i ett europeiskt samarbete som syftar till att utveckla och vidmakthålla en fungerande europeisk marknad för el, ska även den verksamheten anses ingå i företagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Bestämmelsen i paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 § fjärde stycket, innebär att Svenska kraftnät kan täcka kostnaderna för sitt deltagande i vissa europeiska samarbeten via överföringsavgifterna. Den verksamheten ska anses ingå i nätverksamheten. I nuläget deltar Svenska kraftnät i samarbeten som syftar till att utveckla och vidmakthålla en fungerande europeisk marknad för el främst inom ramen för Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (ENTSO-E).

[K5]19 §  Om ett transmissionsnätsföretag är en statlig myndighet och har finansierat en förstärkning av elnätet enligt ett sådant avtal som avses i 4 kap. 9 b §, ska, när intäktsramen bestäms, företagets kostnader med anledning av avtalet anses ha uppstått i företagets nätverksamhet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 a § första stycket, gör det möjligt att genom avgifterna för överföring av el på transmissionsnätet finansiera sådana avtal mellan staten och enskilda nätföretag som avses i 4 kap. 9 b §.

Avsikten är att staten genom Svenska kraftnät ska kunna ingå avtal med distributionsnätsföretag om finansiering av nätförstärkningar. Att de kostnader som uppstår hos Svenska kraftnät anses uppstå i verkets nätverksamhet innebär att kostnaderna ...

Omprövning av intäktsramen under tillsynsperioden

[K5]20 §  Nätmyndigheten får under tillsynsperioden ändra intäktsramen, om nätkoncessionshavaren har ansökt om det och

  1. det finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av ramen vid en omprövning efter tillsynsperioden, eller
  2. det annars finns särskilda skäl.

[S2]En ansökan om omprövning under tillsynsperioden ska handläggas skyndsamt. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 10 §, behandlas fall där ett beslut om bestämmande av intäktsram får ändras under tillsynsperioden efter ansökan av ett nätföretag. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

Förutsättningarna för en omprövning framgår av första stycket. Ett exempel på omständigheter som kan medföra en ökning av intäktsramen är att ett nätföretag avser göra investeringar utöver de planerade investeringar ...

[K5]21 §  Nätmyndigheten ska ompröva ett beslut om intäktsram under tillsynsperioden och ändra ramen, om

  1. nätkoncessionshavaren har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och detta har inverkat på ramens storlek,
  2. ramen av någon annan anledning har bestämts på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta har inverkat på ramens storlek, eller
  3. det annars finns särskilda skäl.

[S2]Vid en omprövning enligt första stycket 1 får intäktsramen ökas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 11 §, behandlas fall där nätmyndigheten ska ändra intäktsramen under den tillsynsperiod som ramen avser. En omprövning enligt paragrafen föranleds inte av en ansökan från nätföretaget.

Första stycket första och andra punkterna behandlar fall där intäktsramen blivit felaktig antingen på grund av att nätföretaget har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter eller att beslutet annars har fattats på ett uppenbart felaktigt ...

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

[K5]22 §  Nätmyndigheten ska ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut, om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes.

[S2]Vid en omprövning ska nätmyndigheten senast tio månader efter tillsynsperiodens slut

  1. fatta ett slutligt beslut i frågan om ändring av intäktsramen, om det inte finns särskilda hinder, eller
  2. informera nätkoncessionshavaren om att det slutliga beslutet i ändringsfrågan kommer att fattas vid en senare tidpunkt.

[S3]Om myndigheten fattar sitt slutliga beslut i ändringsfrågan senare än tio månader efter tillsynsperiodens slut utan att ha informerat enligt andra stycket 2, får beslutet inte innebära någon nackdel för nätkoncessionshavaren. Lag (2018:1448).

Prop. 2014/15:56: Paragrafen, som fått ett nytt tredje stycke, innehåller bestämmelser om intäkter från ett ledningsnät inom ett område. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

I tredje stycket finns en bestämmelse om vad som ska gälla vid fastställande av intäktsram när en nätkoncession för område redovisas samlat med en nätkoncession för linje. Den ledning som omfattas av linjekoncessionen ska i ett sådant fall anses ...

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 13 §.

Enligt första stycket ska nätmyndigheten ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes. Omprövning ska ske redan när myndigheten finner skäl att granska intäktsramen närmare. I princip kan omprövning således äga rum utan att någon ändring sedan görs.

Bestämmelsen skiljer ...

[K5]23 §  Vid en omprövning enligt 22 § ska nätmyndigheten

  1. utgå från de uppgifter och metoder som använts för att bestämma intäktsramen och som framgår av det beslut om intäktsram som gäller för nätkoncessionshavaren,
  2. kontrollera om de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen överensstämmer med det faktiska utfallet för tillsynsperioden, och
  3. ändra ramen i den utsträckning det är motiverat av att det faktiska utfallet för tillsynsperioden avviker från de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 14 §, finns bestämmelser om hur en omprövning enligt 22 § ska genomföras och vilka ändringar som i det sammanhanget ska göras i intäktsramen.

Omprövningen syftar till att intäktsramen ska vara korrekt med beaktande av de faktiska förhållandena efter det att ramen bestämdes inför tillsynsperioden, dvs. att den prognos som legat till grund för ramen när det gäller exempelvis investeringar, opåverkbara kostnader och elavbrott ersätts ...

[K5]24 §  Utöver det som anges i 23 § 3 ska intäktsramen ändras, om

  1. nätkoncessionshavaren har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och detta har inverkat på ramens storlek, eller
  2. ramen av någon annan anledning har bestämts på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta har inverkat på ramens storlek.

[S2]I fall som avses i första stycket 1 får intäktsramen ökas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som har i huvudsak samma utformning som 21 §, anges i vilka fall en intäktsram ska ändras vid en omprövning efter tillsynsperioden med hänvisning till brister när det gäller de sakuppgifter som lagts till grund för beslutet om intäktsram.

Utgångspunkten för omprövningen är de uppgifter och metoder som användes när ramen bestämdes och som framgår av det beslutet (23 § första punkten). Omprövningen tar i huvudsak sikte på förhållanden som inträffat efter det att ...

Omprövning till följd av att en intäktsram har ändrats för en annan nätkoncessionshavare

[K5]25 §  När en allmän förvaltningsdomstol har ändrat en intäktsram för en nätkoncessionshavare ska nätmyndigheten ompröva det beslut om intäktsram som gäller för en annan nätkoncessionshavare om denne

  1. ansöker om omprövning inom tre månader efter det att domstolens avgörande fått laga kraft, och
  2. anför att de förhållanden som domstolen lagt till grund för ändring i det tidigare avgörandet finns även i fråga om sökandens intäktsram. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 15 §, har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Det kan vara påkallat att ändra ett nätföretags intäktsram med anledning av att en allmän förvaltningsdomstol har ändrat en intäktsram för ett annat nätföretag. En följdändring kan ske om grunden för ändringen av det andra nätföretagets intäktsram är tillämplig även för intäktsramen för ...

Omprövning till följd av att intäktsramen har ändrats i fråga om en tidigare tillsynsperiod

[K5]26 §  Om nätmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol har ändrat intäktsramen i fråga om en tillsynsperiod som har gått till ända och det avgörandet har fått laga kraft, ska nätmyndigheten ompröva ett beslut om intäktsram för en senare tillsynsperiod och göra de ändringar som den ändrade ramen motiverar. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Bestämmelsen i paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 16 §, avser fallet att nätmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol efter ett överklagande har ändrat intäktsramen för en tidigare tillsynsperiod. Nätmyndigheten ska då, när ändringen har fått laga kraft, göra de följdändringar som det ändrade beslutet medför när det gäller intäktsramen för den följande tillsynsperioden, oavsett om den perioden pågår eller har avslutats.

Avvikelser från intäktsramen

[K5]27 §  Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden har varit större än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att ramen för en efterföljande tillsynsperiod ska minskas med ett belopp som motsvarar överskottet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som delvis motsvarar nuvarande 5 kap. 20 §, finns huvudregeln för vad som ska ske när ett nätföretags samlade intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden har överstigit intäktsramen.

Enligt bestämmelsen ska ett belopp som svarar mot överdebiteringen minska ramen för den tillsynsperiod som följer den period då intäkterna varit större än ramen. Nätmyndigheten kan ta ställning till frågan om att minska intäktsramen enligt paragrafen först efter utgången av ...

[K5]28 §  Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden har överstigit intäktsramen med mer än fem procent, ska nätmyndigheten besluta att ramen för den närmast följande tillsynsperioden ska minskas med ett överdebiteringstillägg.

[S2]Beräkningen av överdebiteringstillägget ska grundas på den del av de samlade intäkterna från nätverksamheten som överstiger intäktsramen.

[S3]Överdebiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som under tillsynsperioden fastställts av Riksbanken med ett tillägg av femton procentenheter. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 21 §.

Av första stycket framgår att ett överdebiteringstillägg ska utgå, om de samlade intäkterna under en tillsynsperiod överstiger intäktsramen med mer än fem procent, och att överdebiteringstillägget ska minska intäktsramen för påföljande tillsynsperiod på motsvarande sätt som enligt 27 §.

I andra stycket anges att överdebiteringstillägget ska grundas på hela det belopp som överstiger intäktsramen. Överdebiteringstillägget ...

[K5]29 §  Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att nätkoncessionshavaren under den närmast följande tillsynsperioden från nätverksamheten får uppbära ett belopp som motsvarar underskottet.

[S2]Det belopp som nätmyndigheten beslutar ska inte anses vara intäkter från nätverksamheten vid avstämning mot intäktsramen för den närmast följande tillsynsperioden. Detta gäller dock endast i den utsträckning intäkterna från nätverksamheten annars skulle överstiga intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 20 § när det gäller situationen att nätföretagets intäkter under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen.

Till skillnad från det som följer av 27 och 28 §§ gäller nätmyndighetens beslut enligt första stycket inte storleken på intäktsramen för den efterföljande tillsynsperioden. I stället får nätföretaget möjlighet att uppbära ett belopp som svarar mot underskottet utan att beloppet anses vara intäkter från nätverksamheten ...

Beräkning av intäkter

[K5]30 §  Om ett transmissionsnätsföretag är en statlig myndighet och har finansierat en förstärkning av elnätet enligt ett sådant avtal som avses i 4 kap. 9 b §, ska intäkter med anledning av avtalet anses vara intäkter från överföring av el vid avstämning mot intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Enligt paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 a § andra stycket, ska intäkter med anledning av avtalet anses vara intäkter från överföring av el. Det innebär att eventuella intäkter omfattas av den intäktsram som fastställs enligt 16 §. Paragrafen har fått sin placering i enlighet med Lagrådets förslag.

[K5]31 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur nätkoncessionshavarnas intäkter under en tillsynsperiod ska beräknas vid avstämning mot intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns ett nytt normgivningsbemyndigande. Paragrafen har fått sin placering i enlighet med Lagrådets förslag.

Med stöd av paragrafen kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter i fråga om exempelvis periodisering av inkomster eller hur försäkringsersättningar, skadestånd och andra engångsersättningar ska hanteras.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Besluts giltighet

[K5]32 §  Ett beslut av nätmyndigheten enligt 3, 20, 21, 22, 25, 26, 27 eller 28 § gäller omedelbart. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 19 §, finns en bestämmelse om att ett beslut nätmyndigheten meddelat i fråga om intäktsramen ska gälla trots att det överklagats.

Intäktsram vid överlåtelse av nätkoncession

[K5]33 §  Om en nätkoncessionshavare överlåter en nätkoncession, ska vid tillämpningen av detta kapitel den intäktsram som gäller för koncessionen fortsätta att gälla efter överlåtelsen och den nya nätkoncessionshavaren träda in i överlåtarens ställe.

[S2]Om intäktsramen är en gemensam ram för den överlåtna koncessionen och en annan nätkoncession, ska överlåtaren och den nya nätkoncessionshavaren fördela ramen proportionerligt i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som överlåtits och på samma sätt fördela intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och överdebiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 25 §, finns grundläggande bestämmelser om vilka konsekvenser det får för intäktsramen och nätföretagets skyldigheter enligt detta kapitel om en nätkoncession överlåts under tillsynsperioden.

Av första stycket framgår att den redan bestämda intäktsramen fortsätter att gälla för övertagaren av koncessionen. Den som övertar nätkon-...

[K5]34 §  En fördelning enligt 33 § andra stycket ska godkännas före överlåtelsen. Fråga om godkännande prövas av nätmyndigheten. Regeringen ska dock pröva frågan, om ärendet avser en utlandsförbindelse.

[S2]Ett förslag till fördelning ska lämnas in till nätmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 26 § första och andra styckena.

Av första stycket följer att fördelningen av intäktsramen ska godkännas av den myndighet som ska pröva frågan om överlåtelse. Regeringen prövar ärenden om tillstånd till överlåtelse om ärendet avser en utlandsförbindelse (2 kap. 16 § fjärde stycket). Annars ska nätmyndigheten pröva frågan.

Enligt andra stycket ska att ett förslag till fördelning lämnas in till nätmyndigheten ...

[K5]35 §  Ett ärende om godkännande av en fördelning enligt 34 § ska handläggas skyndsamt. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: För att inte försvåra en försäljning av en nätkoncession föreskrivs i paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 26 § tredje stycket, att godkännandeförfarandet ska vara skyndsamt.

Ändring av koncessionsgränser

[K5]36 §  Om nätmyndigheten ändrar gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 12 §, ska myndigheten besluta om den fördelning av berörda intäktsramar som är proportionerlig i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som är hänförlig till gränsändringen och på samma sätt fördela intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och överdebiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 27 §.

Gränserna för en nätkoncession för område får ändras av nätmyndigheten, om det behövs för en ändamålsenlig nätverksamhet och det kan ske utan synnerlig olägenhet för nätkoncessionshavaren (2 kap. 12 §).

Enligt paragrafen gäller det som sägs om överlåtelse av nätkoncession i 33 § andra stycket i tillämpliga delar vid beslut om ändring av koncessionsgränser. Intäktsramen ska i normalfallet fördelas proportionerligt ...

Skyldighet att lämna uppgifter

[K5]37 §  En nätkoncessionshavare ska till nätmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för en prövning enligt 21, 22, 26 och 36 §§. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 28 §, finns en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för nätföretag när nätmyndigheten tar initiativ till en omprövning eller ändring av intäktsramen enligt någon av de angivna paragraferna. Nätföretaget ska lämna myndigheten de uppgifter som behövs för prövningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ...

Förseningsavgift

[K5]38 §  En nätkoncessionshavare ska betala en förseningsavgift på 100 000 kronor till staten, om koncessionshavaren inte inom den tid som anges i föreskrifter som har meddelats i anslutning till 4 § lämnar de uppgifter som behövs för att bestämma intäktsramen.

[S2]Om uppgifterna inte har kommit in inom två månader från det att nätmyndigheten skickade ett meddelande till nätkoncessionshavaren med information om beslutet att ta ut avgift enligt första stycket, ska koncessionshavaren betala en ny förseningsavgift på 100 000 kronor. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningarna för att ta ut förseningsavgift från ett nätföretag som inte fullgör skyldigheten att till nätmyndigheten lämna de uppgifter som krävs för att bestämma intäktsramen. Förseningsavgiften tas ut när underlaget är ofullständigt. Den tas däremot inte ut med anledning av felaktigheter i de lämnade uppgifterna.

Förseningsavgiften förutsätter att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har meddelat verkställighetsföreskrifter ...

[K5]39 §  En förseningsavgift enligt 38 § ska efterskänkas helt eller delvis, om underlåtenheten är liten med hänsyn till de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen eller till förseningens längd.

[S2]Förseningsavgiften ska efterskänkas helt, om

  1. underlåtenheten är ursäktlig med hänsyn till omständigheter som nätkoncessionshavaren inte har kunnat råda över, eller
  2. det annars är oskäligt att ta ut den.

[S3]Om det som förekommit i ärendet föranleder det, ska frågan om att efterskänka en avgift tas upp även om något yrkande om detta inte har gjorts. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Av paragrafen framgår att en förseningsavgift kan efterskänkas under vissa förutsättningar. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I det fall som anges första stycket kan det kan bli aktuellt med ett partiellt efterskänkande. När det gäller de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen finns det utrymme för att delvis efterskänka förseningsavgiften, om nätföretaget i rätt tid har gett in huvuddelen av de uppgifter som ...

[K5]40 §  Nätmyndigheten ska besluta att ta ut förseningsavgift från en nätkoncessionshavare, om det enligt 38 och 39 §§ finns förutsättningar för att ta ut avgiften. När myndigheten har beslutat att ta ut en avgift, ska myndigheten skicka ett meddelande med information om beslutet till koncessionshavaren. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anges att det är nätmyndigheten som beslutar om förseningsavgiften. Det framgår också att myndigheten alltid ska skicka ett meddelande med information om beslutet till nätföretaget.

[K5]41 §  Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning.

[S2]Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen har utformats med 12 kap. 12 § som förebild.

[K5]42 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning enligt 41 § inte behöver ske för mindre belopp när det gäller förseningsavgift enligt detta kapitel. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Ett normgivningsbemyndigade som liknar paragrafen finns i 12 kap. 12 § första stycket andra meningen.

[K5]43 §  Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har fått laga kraft.

[S2]Om ett företag har rätt att få tillbaka en betald förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek ska 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen har utformats med 12 kap. 13 § som förebild.

6 kap. Har upphävts genom lag (2002:121).

[K7]1 §  En sådan juridisk person som avses i 10 kap.26 §§kommunallagen (2017:725) får, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva

  1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet, eller
  2. nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet. Lag (2017:740).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. KL. Vidare ersätts ett sådant kommunalt företag med en sådan juridisk person. Paragrafen uppdateras vidare språkligt. Några ändringar i sak avses inte med dessa ändringar.

[K7]2 §  Om en sådan juridisk person som avses i 10 kap.26 §§kommunallagen (2017:725) bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § 1, ska verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. Lag (2017:740).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. KL. Vidare ersätts ett sådant kommunalt företag med en sådan juridisk person. Någon ändring i sak avses inte med denna ändring.

Övergripande systemansvar

[K8]1 §  Den myndighet som regeringen bestämmer har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el (systemansvarig myndighet). Lag (2018:435).

[K8]1 a §  Har betecknats 8 kap. 3 b § genom lag (2018:435).

Prop. 2008/09:142: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, den systemansvariga myndigheten får meddela föreskrifter om de krav och skyldigheter som måste iakttas för att de enligt första stycket godkända målen ska uppnås.

Innan föreskrifterna meddelas ska samråd ske med systemansvariga i länder vars elsystem är förbundna med det svenska stamnätet.

Paragrafen ...

[K8]2 §  Den systemansvariga myndigheten får, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska produktionen av el.

[S2]Om systemansvaret inte kan utövas genom åtgärder som nämns i första stycket, får den systemansvariga myndigheten, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra innehavare av nätkoncession att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare. I den utsträckning systemansvaret så medger ska begränsning och avbrytande av överföringen genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras.

[S3]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om de åtgärder som behövs för att öka eller minska produktionen av el enligt första stycket och för att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare enligt andra stycket. Lag (2011:476).

[K8]3 §  Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för elproducenter och elanvändare att till den systemansvariga myndigheten lämna de uppgifter om produktion eller konsumtion av el som behövs för utövandet av systemansvaret.

[K8]3 a §  Den systemansvariga myndigheten får inte ställa upp krav som utesluter elproducenter från att tillhandahålla tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret med hänvisning endast till kraftslag. Myndigheten ska anskaffa sådana tjänster från elproducenter på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt. Lag (2014:270).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och har tillkommit med anledning av artikel 15.6 i energieffektiviseringsdirektivet. Bestämmelserna i paragrafen tar främst sikte på elproducenternas möjligheter att sälja el på den s.k. reglerkraftmarknaden.

Driftsäkerhet

[K8]3 b §  Den systemansvariga myndigheten ska fastställa mål för driftsäkerhet under förutsebara förhållanden på transmissionsnät i Sverige och på de utlandsförbindelser som är anslutna till ett sådant transmissionsnät. Målen ska vara objektiva, öppna och icke-diskriminerande. De ska underställas regeringen för godkännande. Regeringen bestämmer hur de godkända målen ska offentliggöras.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de krav och skyldigheter som måste iakttas för att de enligt första stycket godkända målen ska uppnås.

[S3]Innan föreskrifterna meddelas ska samråd ske med systemansvariga i länder vars elsystem är förbundna med transmissionsnät i Sverige. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Första stycket ändras på så sätt att det som i dag gäller stamnätet i stället gäller transmissionsnät i Sverige.

Normgivningsbemyndigandet i andra stycket ändras på så sätt att subdelegation kan ske till en annan myndighet än den systemansvariga myndigheten. Ändringen är i huvudsak redaktionell. Utgångspunkten är fortfarande att Svenska kraftnät ska meddela eventuella myndighetsföreskrifter.

I tredje stycket byts ”det svenska stamnätet” ...

[K8]3 c §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana generellt tillämpliga krav för anslutning av anläggningar till elnätet som avses i

  1. artikel 7.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer, i den ursprungliga lydelsen,
  2. artikel 6.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter för anslutning av förbrukare, i den ursprungliga lydelsen, och
  3. artikel 5.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/1447 av den 26 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av system för högspänd likström och likströmsanslutna kraftparksmoduler, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2018:435).

Prop. 2017/18:93: I paragrafen finns ett nytt normgivningsbemyndigande.

Enligt de EU-förordningar (anslutningskoder) som anges i paragrafen ska nätföretag ställa upp generellt tillämpliga krav för att ansluta anläggningar till elnätet. Vad sådana krav ska avse framgår av anslutningskoderna. Som exempel kan nämnas frekvensrelaterade krav och krav på störningstålighet. Genom normgivningsbemyndigandet blir det möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att genom föreskrifter ...

[K8]3 d §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kontroll, provning, besiktning eller andra krav för att säkerställa driftsäkerheten hos det nationella elsystemet när det gäller

  1. elektriska anläggningar,
  2. anordningar avsedda att anslutas till en elektrisk anläggning,
  3. elektrisk materiel, och
  4. elektriska installationer. Lag (2018:435).

[K8]3 e §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant datautbyte som avses i artikel 40.5 i kommissionens förordning (EU) 2017/1485 av den 2 augusti 2017 om fastställande av riktlinjer för driften av elöverföringssystem, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2018:435).

Prop. 2017/18:93: I paragrafen finns ett nytt normgivningsbemyndigande.

Enligt artikel 6.4 b i kommissionens förordning (EU) 2017/1485 av den 2 augusti 2017 om fastställande av riktlinjer för driften av elöverföringssystem (driftkoden) ska villkor eller metoder som gäller omfattningen av transmissionsnätsföretagets datautbyte med distributionsnätsföretag och betydande elanvändare enligt artikel 40.5 i driftkoden vara föremål för godkännande av en enhet som utses av medlemsstaten. Genom normgivningsbemyndigandet ...

Balansansvar

[K8]4 §  En elleverantör får bara leverera el i uttagspunkter där någon har åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten (balansansvar). Med uttagspunkt avses den punkt där en elanvändare, enligt avtal med nätkoncessionshavaren, tar ut el för förbrukning.

[S2]Ett åtagande enligt första stycket ska göras genom avtal dels med den systemansvariga myndigheten, dels med den som utför avräkningen mellan de balansansvariga. Avtalet med den systemansvariga myndigheten ska innehålla ett åtagande att säkerställa balans mellan tillförsel och uttag av el. Avtalet med den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska innehålla villkoren för avräkningen.

[S3]Första och andra styckena tillämpas inte under den tidsfrist som anges i 4 e § första stycket. Lag (2015:598).

Prop. 2014/15:112: Enligt första stycket får en elleverantör bara leverara el i uttagspunkter där någon har åtagit sig balansansvaret. Med balansansvar avses i det sammanhanget det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten. Med uttagspunkt avses den punkt där en elanvändare, enligt avtal med nätkoncessionshavaren, tar ut el för förbrukning. Inga ändringar görs i första meningen. Andra meningen motsvarar nuvarande tredje stycket. ...

  • RÅ 1999:12:Vid upphandling av elektrisk kraft uppställt krav att leverantören skulle producera minst hälften av sin totalförsäljning av kraft i egna kraftverk har inte ansetts affärsmässigt motiverat, varför upphandlingen skulle göras om.

[K8]4 a §  Villkoren i avtalen enligt 4 § andra stycket ska vara objektiva och icke-diskriminerande.

[S2]Den systemansvariga myndigheten och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga får inte ingå avtal enligt 4 § andra stycket förrän de metoder som har använts för att utforma avtalen har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att villkoren i avtalen uppfyller kraven i första stycket.

[S3]Ett beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). Lag (2015:598).

Prop. 2004/05:62: Paragrafen har utformats enligt Lagrådets förslag.

Prop. 2014/15:112: Av första stycket framgår att villkoren i de avtal som den balansansvarige måste ingå med den systemansvariga myndigheten (Svenska kraftnät) och den som utför balansavräkningen ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Bestämmelsen ändras på så sätt att den avser två olika avtal i stället för endast ett balansavtal med Svenska kraftnät.

Andra stycket ska ses mot bakgrund av artikel 37.6 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 ...

[K8]4 b §  Den systemansvariga myndigheten och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska offentliggöra de villkor som de tillämpar i avtalen enligt 4 § andra stycket och på begäran utan dröjsmål lämna skriftlig uppgift om villkoren.

[S2]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om offentliggörande av villkor enligt första stycket. Lag (2015:598).

Prop. 2004/05:62: I första stycket föreskrivs till en början att den systemansvariga myndigheten är skyldig att offentliggöra de villkor som tillämpas i balansavtalen. Syftet med bestämmelsen är att kunder inom hela EU skall kunna få kännedom om balansavtalen utan att kontakta den systemansvariga myndigheten. Ett vanligt sätt för offentliggörande är att villkoren läggs ut på den systemansvariga myndighetens webbplats på Internet. Vidare föreskrivs att den systemansvariga myndigheten är skyldig att utan dröjsmål ...

Prop. 2014/15:112: Paragrafen ska ses mot bakgrund av artikel 15.7 i direktiv 2009/72/EG. I sak ändras bestämmelserna endast på så sätt att kravet på offentliggörande gäller såväl den systemansvariga myndigheten som den som utför avräkningen mellan de balansansvariga. Bestämmelsen innebär att Sven-

ska kraftnät ska offentliggöra de villkor som myndigheten tillämpar och ...

[K8]4 c §  När den systemansvariga myndigheten får kännedom om att ett avtal enligt 4 § andra stycket ska upphöra att gälla, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta de nätkoncessionshavare på vars ledningsnät de uttagspunkter är belägna där balansansvaret kommer att upphöra att gälla. Nätkoncessionshavarna ska utan dröjsmål underrätta berörda elleverantörer.

[S2]När någon, som i ett avtal med en elleverantör har åtagit sig balansansvaret i de uttagspunkter där elleverantören levererar el, får kännedom om att detta avtal ska upphöra att gälla, ska den balansansvarige utan dröjsmål underrätta den systemansvariga myndigheten och de nätkoncessionshavare på vars ledningsnät de uttagspunkter är belägna där balansansvaret kommer att upphöra att gälla. Nätkoncessionshavarna ska utan dröjsmål underrätta elleverantören.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om underrättelseskyldigheterna i första och andra styckena. Lag (2015:598).

Prop. 2014/15:112: I paragrafen regleras viss underrättelseskyldighet i samband med att en elleverantör kommer att stå utan någon balansansvarig. Bestämmelsen anpassas till den nya ordningen, där en balansansvarig kan ingå två olika avtal enligt 4 § andra stycket i stället för endast ett balansavtal med den systemansvariga myndigheten (Svenska kraftnät).

I första stycket regleras den situationen att ett sådant avtal som avses i 4 § andra stycket – mellan en balansansvarig å den ena sidan ...

[K8]4 d §  En elleverantör får ingå avtal om leverans av el i en viss uttagspunkt endast med den elanvändare som enligt avtal med nätkoncessionshavaren har rätt att ta ut el i den uttagspunkten. Lag (2006:926).

Prop. 2005/06:158: Paragrafen är ny och lagfäster en regel som hittills funnits i de allmänna avtalsvillkoren för försäljning av el till konsument som tagits fram av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. För att elleverantören skall kunna sluta avtal om leverans av el i en viss uttagspunkt krävs att elanvändaren har ett giltigt avtal med en innehavare av nätkoncession om rätt att ta ut el för förbrukning i punkten.

När ett avtal om elleverans slutits skall elleverantören underrätta ...

[K8]4 e §  En elleverantör som med omedelbar verkan förlorat sitt balansansvar äger återställa balansansvaret inom en tidsfrist om tio vardagar, dock högst femton kalenderdagar. Tidsfristen börjar löpa dagen efter den då elleverantören tagit del av eller haft möjlighet att ta del av den först mottagna underrättelsen enligt 4 c § första eller andra stycket.

[S2]Den tidsfrist för att återställa balansansvaret som anges i första stycket gäller också en elleverantör vars avtal om balansansvar sagts upp och upphör att gälla före fristens utgång.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om elleverantören trätt i likvidation, ställt in betalningarna, försatts i konkurs eller förklarat sig inte ha för avsikt att återställa balansansvaret.

[S4]Om elleverantören under tidsfristen träder i likvidation, ställer in betalningarna, försätts i konkurs, eller förklarar sig inte ha för avsikt att återställa balansansvaret upphör tidsfristen omedelbart att löpa. Lag (2009:580).

[K8]4 f §  En elleverantör som under tidsfristen återställer sitt balansansvar ska underrätta berörda nätkoncessionshavare om vem som har åtagit sig balansansvaret i de uttagspunkter där elleverantören levererar el. En sådan underrättelse ska ha mottagits av nätkoncessionshavaren innan tidsfristen har löpt ut.

[S2]Ett balansansvar som en ny balansansvarig åtagit sig gäller, trots det som anges i 9 §, från och med dagen efter det att berörd nätkoncessionshavare mottagit underrättelsen från elleverantören.

[S3]Om nätkoncessionshavaren inte har mottagit en underrättelse från elleverantören om vem som är ny balansansvarig i berörda uttagspunkter innan tidsfristen har löpt ut, ska nätkoncessionshavaren dagen efter fristens utgång anvisa berörda elanvändare en elleverantör. Denne ska gentemot nätkoncessionshavaren ha åtagit sig att leverera el till elanvändare som saknar elleverantör. Ett balansansvar som en ny balansansvarig åtagit sig gäller, trots det som anges i 9 §, från och med dagen för anvisningen.

[S4]Nätkoncessionshavaren ska utan dröjsmål underrätta elanvändarna om vilken elleverantör som har anvisats och om ellagens bestämmelser om byte av elleverantör. Den anvisade elleverantören ska utan dröjsmål underrätta elanvändarna om de villkor för leveransen som elleverantören tillämpar.

[S5]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om de underrättelser som anges i första och fjärde styckena. Lag (2009:580).

[K8]4 g §  Om en elleverantör inte äger återställa balansansvaret enligt 4 e § eller om en sådan tidsfrist som avses där upphör att löpa enligt 4 e § fjärde stycket, ska nätkoncessionshavaren så snart som möjligt anvisa berörda elanvändare en elleverantör, som gentemot nätkoncessionshavaren har åtagit sig att leverera el till elanvändare som saknar elleverantör. Den nye balansansvariges balansansvar gäller, trots det som anges i 9 §, från och med dagen för anvisningen.

[S2]Nätkoncessionshavaren ska utan dröjsmål underrätta elanvändarna om vilken elleverantör som har anvisats och om ellagens bestämmelser om byte av elleverantör. Den anvisade elleverantören ska utan dröjsmål underrätta elanvändarna om de villkor för leveransen som elleverantören tillämpar. Lag (2009:580).

[K8]5 §  En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt är, oavsett vad som avtalats, skyldig att fortsätta leverera el tills leveransskyldigheten upphör enligt andra stycket.

[S2]Leveransskyldigheten upphör om elanvändaren slutar att ta ut el i uttagspunkten, om någon annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten eller om överföringen av el enligt 11 kap.3 eller 4 § eller enligt avtal får avbrytas på grund av att elanvändaren har försummat sina skyldigheter gentemot elleverantören.

[S3]Den elleverantör som har ett tidsbestämt avtal med elanvändaren om leverans av el ska tidigast 90 dagar och senast 60 dagar före det att avtalet löper ut informera elanvändaren om

  1. tidpunkten för avtalets upphörande, och
  2. konsekvenserna av avtalets upphörande.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte de elleverantörer som avses i 7 §.

[S5]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om elleverantörernas informationsskyldighet enligt tredje stycket. Lag (2009:580).

Prop. 2005/06:158: I tredje stycket har intagits en bestämmelse om att de elleverantörer som ingått tidsbestämda elleveransavtal är skyldiga att i god tid påminna elanvändaren om när avtalet upphör. Informationen kan lämnas i t.ex. fakturan. Dessutom skall elleverantören informera elanvändaren om vad som gäller om denne inte träffar ett nytt elavtal som tar vid när det gamla upphör. I korthet innebär detta att elleverantören skall informera kunden om att denne även fortsättningsvis, såvida han inte aktivt träffar ...

[K8]5 a §  En elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap.inkomstskattelagen (1999:1229) är skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning.

[S2]Första stycket gäller inte om elanvändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen. Lag (2014:1467).

[K8]6 §  En elleverantör, som ska börja leverera el i en uttagspunkt eller överta leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt, ska anmäla detta till berörd innehavare av nätkoncession. Anmälan ska även innehålla en uppgift om vem som har åtagit sig balansansvaret i uttagspunkten. En anmälan om att börja leverera el ska göras omedelbart.

[S2]En elleverantör får överta leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt fjorton dagar efter anmälan enligt första stycket.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte de elleverantörer som avses i 7 §.

[S4]En innehavare av nätkoncession som tar emot en anmälan enligt första stycket ska sända underrättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om elleverantörers skyldigheter enligt första stycket. Lag (2011:712).

[K8]7 §  En elleverantör som avser att under en angiven tid leverera en fastställd mängd el till en elanvändare skall anmäla detta till den elleverantör som enligt 5 § första stycket är leveransskyldig i elanvändarens uttagspunkt och till den som har åtagit sig balansansvaret i uttagspunkten. Lag (1999:770).

[K8]8 §  Elanvändare som saknar leveransavtal med en elleverantör ska av berörd nätkoncessionshavare anvisas en elleverantör, som gentemot nätkoncessionshavaren har åtagit sig att på skäliga villkor leverera el till sådana elanvändare. Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan nätkoncessionshavaren och elleverantören.

[S2]Nätkoncessionshavaren ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om vilken elleverantör som anvisats, om innebörden av en sådan anvisning och om ellagens bestämmelser om byte av elleverantör. Lag (2017:18).

Prop. 2005/06:158: I första stycket har tydliggjorts att en elanvändare som har en elleverantör som saknar balansansvarig skall anvisas en ny elleverantör. Bestämmelsen sammanhänger med förbudet för elleverantörer att leverera el utan någon balansansvarig i 8 kap. 4 §. Av bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket framgår att leveransskyldigheten upphör när någon annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten.

I andra stycket stadgas en skyldighet för nätkoncessionshavaren ...

Prop. 2016/17:13: Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § första och andra styckena.

Första stycket ändras på så sätt att den elleverantör som nätkoncessionshavaren anvisar måste ha åtagit sig att leverera el på skäliga villkor.

Skyldigheten omfattar samtliga leveransvillkor. Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan nätkoncessionshavaren och elleverantören. Det innebär bl.a. att frågan om hur det anvisade priset ska bestämmas måste regleras ...

[K8]8 a §  Den anvisade elleverantören ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om de villkor för leveransen som elleverantören avser att tillämpa och om den dag då elleverantören avser att påbörja leveransen enligt avtalet. I underrättelsen ska det anges att avtalet är ett anvisat avtal.

[S2]Ett anvisat avtal får inte ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: Paragrafen innehåller bestämmelser om det anvisade avtalet. Nuvarande 8 a § utgår (jfr 8 d och 8 e §§).

Första stycket motsvarar nuvarande 8 § fjärde stycket. I första meningen, som inte ändras i sak, anges att den anvisade elleverantören utan dröjsmål ska underrätta elanvändaren om de villkor för leveransen som elleverantören avser att tillämpa och om den dag då elleverantören avser att påbörja leveransen enligt avtalet.

Den omständigheten ...

[K8]8 b §  Regeringen får meddela föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tillämpar för leverans till en elanvändare enligt 8 § inte får överstiga vissa nivåer under en viss tid efter det att anvisning skett. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: Bestämmelsen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tillämpar för leverans till en elanvändare inte får överstiga vissa nivåer under en viss tid efter det att anvisning skett.

Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

[K8]8 c §  En anvisad elleverantör ska minst en gång per kvartal särskilt lämna följande information till elanvändare med anvisat avtal:

  1. en redogörelse för vilka avtalstyper som elleverantören erbjuder samt uppgift om priser och leveransvillkor, och
  2. uppgift om var elanvändaren, oberoende av elleverantören, kan hitta information om priser och leveransvillkor som andra elleverantörer tillämpar för leverans av el till elanvändare. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: Paragrafen innehåller nya bestämmelser om skyldighet för den anvisade elleverantören att särskilt informera elanvändare med anvisade avtal om priser och leveransvillkor. Informationen ska lämnas minst en gång per kvartal. Bortsett från att informationen ska lämnas särskilt, alltså inte på exempelvis en faktura, finns det inget krav att den ska skickas till elanvändaren i en viss form eller ordning. Informationen kan lämnas i samband med fakturering. Om elanvändaren har begärt fakturering i elektronisk ...

[K8]8 d §  Nätkoncessionshavaren ska anvisa en elleverantör för en elanvändare trots att elanvändaren har ett leveransavtal med en elleverantör, om elanvändaren har förbrukat el som inte har levererats enligt ett leveransavtal med en elleverantör som är leveransskyldig enligt 5 § och elanvändaren inte har anvisats en ny elleverantör enligt 8 §. Anvisningen ska avse den tid som elanvändaren har saknat ett leveransavtal. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: Paragrafen innehåller en regel som i dag kommer till uttryck i 8 a §. Av den paragrafen framgår bl.a. att en elanvändare som har saknat leveransavtal med en leveransskyldig elleverantör ska betala för förbrukningen av el till en elleverantör som anvisas av nätkoncessionshavaren. Bestämmelsen är tillämplig när elanvändaren ingått ett leveransavtal efter det att el har förbrukats utan avtal. Nätkoncessionshavaren ska i det läget inte anvisa någon elleverantör enligt 8 § första stycket.

Den ...

[K8]8 e §  En elanvändare som har förbrukat el som inte har levererats enligt ett leveransavtal med en elleverantör som är leveransskyldig enligt 5 § ska betala för elen till den elleverantör som elanvändaren anvisas enligt 8 eller 8 d § och enligt de villkor som leverantören tillämpar. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: Paragrafen svarar i sak mot det som föreskrivs om elanvändarens betalningsskyldighet i nuvarande 8 § femte stycket och 8 a §.

Genom paragrafen regleras elanvändarens skyldighet att betala för sin förbrukning under en tidsperiod då elanvändaren saknar ett leveransavtal som reglerar betalningen. Betalningsskyldigheten grundas då i stället på

paragrafen. ...

[K8]9 §  Den som övertar balansansvaret i en elanvändares uttagspunkt efter en anmälan enligt 6 § första stycket får göra det från och med den dag då elleverantören övertar leveranserna.

[S2]I andra fall får balansansvaret bara övertas från och med den första dagen i en kalendermånad. Den elleverantör som enligt 5 § första stycket är leveransskyldig i uttagspunkten ska enligt de närmare föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar underrätta berörd innehavare av nätkoncession om övertagandet senast en månad innan det ska ske.

[S3]Den systemansvariga myndigheten får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att balansansvaret i en uttagspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av andra stycket.

[S4]En innehavare av nätkoncession som tar emot en anmälan enligt andra stycket ska sända underrättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten. Lag (2011:712).

[K8]10 §  En innehavare av nätkoncession ska enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om byte av balansansvarig enligt 4 f § första och tredje styckena, 4 g § första stycket och 9 §.

[S2]Nätkoncessionshavaren ska dessutom hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för hans egna inköp. Lag (2009:580).

[K8]11 §  Den systemansvariga myndigheten ska ansvara för att avräkning sker mellan de balansansvariga. Myndigheten får uppdra åt någon annan att utföra avräkningen. Lag (2015:598).

Prop. 2014/15:112: Den systemansvariga myndigheten, dvs. Svenska kraftnät, ansvarar för att avräkning sker mellan de balansansvariga. Avräkningen grundar sig på mätresultat som tillhandahålls av nätkoncessionshavarna. Förhållandena mellan Svenska kraftnät och de balansansvariga, bl.a. i fråga om hur avräkningen ska gå till, regleras i dag i avtal mellan de berörda.

I sak ändras paragrafen på så sätt att det nu blir tydligt att Svenska kraftnät, utan att lämna ifrån sig ansvaret för att balansavräkningen ...

[K8]11 a §  En elleverantör som har levererat el till en uttagspunkt där det saknas någon som är balansansvarig ska anses som balansansvarig för uttagspunkten vid avräkning enligt 11 §. Ersättning ska betalas enligt villkor som motsvarar villkor för andra balansansvariga enligt sådana avtal som avses i 4 § andra stycket tredje meningen. Lag (2015:598).

Prop. 2005/06:158: Paragrafen är ny och innebär att en elleverantör träder in i den ställning som en balansansvarig skulle ha haft gentemot den systemansvariga myndigheten om sådan hade funnits. Elleverantören blir, på samma villkor som en balansansvarig skulle ha varit, skyldig att ekonomiskt ersätta myndigheten för bl.a. inköp av all typ av balanskraft.

Prop. 2014/15:112: Paragrafen innebär att en elleverantör träder in i den ställning som en balansansvarig, om en sådan hade funnits, skulle ha haft gentemot den som utför avräkningen mellan de balansvariga enligt 11 §. Elleverantören blir, på samma villkor som en balansansvarig skulle ha varit, skyldig att betala ersättning för bl.a. inköp av balanskraft.

Paragrafen ändras på så sätt att elleverantörens motpart kan vara antingen, som i dag, den systemansvariga myndigheten eller annars den som ...

[K8]11 b §  En elleverantör ska till nätmyndigheten lämna uppgift om de priser och leveransvillkor som elleverantören tillämpar för leverans av el i en elanvändares uttagspunkt.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om elleverantörens skyldigheter enligt första stycket. Lag (2016:914).

Prop. 2005/06:158: Paragrafen är ny. En elleverantör skall lämna information till nätmyndigheten om de priser och leveransvillkor som elleverantören tillämpar mot elanvändare. Samtidigt utvidgas tillsynsparagrafen i 12 kap. 1 § till att avse även denna paragraf. Om en elleverantör underlåter att lämna prisuppgifter kan tillsynsmyndigheten förelägga elleverantören vid vite att lämna uppgifterna. Andra stycket innehåller en uppgift om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer utfärdar närmare föreskrifter ...

Prop. 2015/16:186: En ändring i första stycket innebär att det tydliggörs att paragrafen gäller endast för sådan leverans av el som sker i elanvändarens uttagspunkt. Vid köp av el till elfordon tillhör uttagspunkten innehavaren av laddningspunkten. Innehavaren är alltså inte skyldig att lämna uppgift till nätmyndigheten om avgiften för att ladda elfordon.

Andra stycket har förtydligats så att det framgår att det är regeringens möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter enligt ...

[K8]11 c §  En balansansvarig, som använder någon annans produktionskapacitet särskilt för att fullgöra sina åtaganden enligt sådana avtal som avses i 4 § andra stycket, får inte ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla sådan kapacitet med hänvisning endast till kraftslag. Den balansansvarige ska anskaffa kapacitet på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt. Lag (2015:598).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och har tillkommit med anledning av artikel 15.6 i energieffektiviseringsdirektivet.

Prop. 2014/15:112: Bestämmelserna i paragrafen tar sikte på elproducenternas möjligheter att genom avtal med de balansansvariga tillhandahålla kapacitet som används särskilt för att fullgöra den balansansvariges åtaganden. Paragrafen anpassas till den nya ordningen, där en balansansvarig kan ingå två olika avtal enligt 4 § andra stycket i stället för endast ett balansavtal med den systemansvariga myndigheten. ...

Angivande av elens ursprung

[K8]12 §  Elleverantörer ska på eller i samband med fakturor avseende försäljning av el och i reklam som vänder sig till elanvändare lämna uppgift om

  1. varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättning av energikällor som använts för att framställa den el som elleverantören sålde under närmast föregående kalenderår, och
  2. den inverkan på miljön i form av utsläpp av koldioxid samt den mängd kärnbränsleavfall som framställningen av den försålda elen har orsakat.

[S2]Om elleverantören har köpt el på en elbörs eller importerat den från företag som är belägna utanför Europeiska unionen får uppgifterna enligt första stycket 1 baseras på uppgifter som elbörsen eller företagen tillhandahållit.

[S3]De uppgifter som anges i första stycket 2 får lämnas genom hänvisning till referenskällor som är tillgängliga för allmänheten.

[S4]Om en elleverantör överför ursprungsgarantier som avser energi från förnybara energikällor till en annan innehavare, ska den mängd energi som motsvarar ursprungsgarantierna dras från andelen energi från förnybara energikällor när uppgifter lämnas enligt första stycket 1.

[S5]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om hur sådana uppgifter som avses i första–fjärde styckena ska beräknas och redovisas för elanvändarna. Lag (2010:602).

Prop. 2004/05:62: I första stycket åläggs elleverantörerna att lämna vissa uppgifter till elanvändarna om den el som sålts under föregående kalenderår. Det gäller

Prop. 2005/06:27: Införandet av fjärde stycket i paragrafen kommenteras i avsnitt 11.

[K8]13 §  Elproducenter skall offentliggöra de uppgifter som elleverantörer behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt 12 § första stycket.

[S2]En elleverantör som inte producerar el skall på begäran av andra elleverantörer lämna de uppgifter som de behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt 12 § första stycket.

[S3]Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om de skyldigheter som anges i första och andra styckena. Lag (2005:404).

Fakturering och debitering

[K8]14 §  Elleverantörer och nätföretag får inte debitera någon avgift för att tillhandahålla elanvändarna fakturor och faktureringsinformation om energianvändningen. Lag (2014:270).

[K8]15 §  En elleverantörs debitering av kunderna ska avse uppmätta mängder.

[S2]Om elleverantören inte har fått tillgång till mätvärden, får debiteringen grundas på uppskattad förbrukning. Lag (2014:270).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och har införts mot bakgrund av kraven i artikel 10.1 i energieffektiviseringsdirektivet samt bilaga VII till direktivet. Av bestämmelsen följer att elleverantörer inte får använda sig av system med förskottsbetalning. Debiteringen måste ske i efterhand och grundas på den uppmätta mängden levererad el. Summan ska vara beräknad på hur mycket el som har förbrukats.

[K8]16 §  En elleverantörs faktura till en elanvändare ska vara tydlig.

[S2]Fakturan ska innehålla information om den uppmätta förbrukningen och de aktuella elpriser som fakturan grundas på.

[S3]Om leveransavtalet förutsätter att mängden överförd el mäts per timme, får informationen göras tillgänglig via elleverantörens webbplats. Fakturan ska då innehålla uppgift om var elanvändaren kan hitta informationen. Lag (2017:18).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och har införts mot bakgrund av kravet i artikel 10.3 b i energieffektiviseringsdirektivet och bilaga VII till direktivet.

Prop. 2016/17:13: Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 16 § första och andra styckena. Följande språkliga och redaktionella ändringar görs.

Nuvarande första stycket delas upp i första och andra styckena. Även lydelsen justeras.

Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket. Andra meningen förtydligas på inrådan av Lagrådet.

[K8]17 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vilken information en elleverantörs faktura ska innehålla. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: I paragrafen finns ett nytt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om vad en elleverantörs faktura ska innehålla. Vid subdelegation är utgångspunkten att regeringen ska ge föreskriftsrätten till Energimarknadsinspektionen.

Exempel på sådant som kan regleras i föreskrifter som meddelas med stöd av paragrafen är krav att fakturan ska innehålla uppgift om tillämpligt avtal och om var elanvändaren kan hitta information ...

[K8]18 §  En elleverantör ska fakturera elanvändaren åtminstone varje kvartal.

[S2]Elleverantören ska erbjuda elanvändaren fakturor i elektronisk form. Lag (2017:18).

Prop. 2016/17:13: Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 16 § tredje och fjärde styckena. Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

9 kap. Har upphävts genom lag (2016:733).

10 kap. Avbrottsersättning

Prop. 2015/16:163: Rubriken är ändrad med anledning av att kapitlet fortsättningsvis endast innehåller regler om avbrottsersättning.

1 § Har upphävts genom lag (2016:733).
2 § Har upphävts genom lag (2016:733).
3 § Har upphävts genom lag (2016:733).
4 § Har upphävts genom lag (2016:733).
5 § Har upphävts genom lag (2016:733).
6 § Har upphävts genom lag (2016:733).
7 § Har upphävts genom lag (2016:733).
8 § Har upphävts genom lag (2016:733).

[K10]9 §  Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i 10-15 §§ är till nackdel för elanvändare är utan verkan mot dem.

[S2]Avbrottsersättning enligt 10-13 §§ skall avräknas från skadestånd som enligt andra bestämmelser i denna lag eller annan lag betalas på grund av samma elavbrott. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Av bestämmelsen i första stycket framgår att avtalsvillkor som i jämförelse med de nya bestämmelserna i 10–15 §§ är till nackdel för elanvändare är utan verkan mot dem. Det gäller även eventuella avtalsvillkor som gäller när bestämmelserna träder i kraft. Det finns däremot inget som hindrar att ett nätföretag erbjuder sina kunder avbrottsersättning som är mer förmånlig än vad som följer av lagstiftningen.

Bestämmelsen i andra stycket kommenteras i <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:27#S8-3" ...

[K10]10 §  Om uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar har elanvändaren rätt till avbrottsersättning.

[S2]Elanvändaren har inte rätt till avbrottsersättning om

  1. avbrottet beror på elanvändarens försummelse,
  2. överföringen av el avbryts för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet och avbrottet inte pågår längre än åtgärden kräver,
  3. avbrottet är hänförligt till ett fel i en koncessionshavares ledningsnät och felet beror på ett hinder utanför den koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder koncessionshavaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit, eller
  4. avbrottet är hänförligt till ett fel i ett ledningsnät vars ledningar har en spänning om 220 kilovolt eller mer. Lag (2013:884).

Prop. 2005/06:27: Paragrafen innehåller de grundläggande förutsättningarna för att en elanvändare skall ha rätt till avbrottsersättning. Efter synpunkter från Lagrådet har bestämmelsen om vem som skall betala ersättningen förts in i 11 §.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att elanvändaren skall ha rätt till avbrottsersättning är att överföringen av el avbryts helt under en sammanhängande period om minst tolv timmar. Det måste med andra alltid vara en inledande period om ...

Prop. 2012/13:193: 2. överföringen av el avbryts för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet och avbrottet inte pågår längre än åtgärden kräver,

3. avbrottet är hänförligt till ett fel i en koncessionshavares ledningsnät och felet beror på ett hinder utanför den koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars ...

[K10]11 §  Avbrottsersättning skall betalas av den som har koncession för det elnät till vilket elanvändaren är direkt ansluten. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Av bestämmelsen framgår det att det alltid är den som har koncession för det elnät till vilket den avbrottsdrabbade elanvändaren är direkt ansluten som skall betala avbrottsersättningen.

[K10]12 §  När avbrottsersättning beräknas ska en period med avbruten överföring av el (avbrottsperiod) anses avslutad vid den tidpunkt då avbrottet upphört, om överföringen därefter har fungerat oavbrutet under de närmast följande två timmarna.

[S2]Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod om minst tolv timmar och högst tjugofyra timmar betalas med 12,5 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken avrundat till närmast högre hundratal kronor.

[S3]Om avbrottsperioden är längre än tjugofyra timmar ska för varje därefter påbörjad tjugofyratimmarsperiod ytterligare ersättning betalas med 25 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet avrundat till närmast högre hundratal kronor.

[S4]Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod uppgå till högst 300 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad. Lag (2010:1269).

Prop. 2005/06:27: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av avbrottsersättningens storlek.

Första stycket, vars utformning nära ansluter till vad Lagrådet föreslagit, innehåller en bestämmelse om när den ersättningsgrundande avbrottsperioden skall anses avslutad. De två timmar då överföringen åter har fungerat skall inte räknas in i avbrottsperioden. Om exempelvis överföringen avbryts i 23 timmar och därefter fungerar oavbrutet under de närmast följande två timmarna uppgår avbrottsperioden ...

  • RÅ 2007:24:Avbrottsersättning enligt ellagen har inte ansetts utgöra en prisnedsättning i mervärdesskattelagens mening. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.

[K10]13 §  Om skyldigheten att betala avbrottsersättning är oskäligt betungande med hänsyn till de ekonomiska förhållandena hos den som är ersättningsskyldig enligt 11 § eller den som slutligt skall betala ersättningen enligt 16 §, får ersättningen jämkas efter vad som är skäligt.

[S2]Ersättningen får också jämkas efter vad som är skäligt, om arbetet med att få i gång överföringen av el har behövt försenas för att inte utsätta arbetstagarna för betydande risker. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Jämkning av avbrottsersättning bör komma i fråga endast i undantagsfall. Hur nätföretagets ekonomiska förhållanden skall inverka på möjligheten till jämkning får bedömas från fall till fall. Avsikten med reglerna om avbrottsersättning är huvudsakligen att de skall ha en preventiv funktion, dvs. skapa drivkrafter att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa en leveranssäker elöverföring. Ersättningsskyldigheten måste i praktiken uppgå till ett i och för sig betydande belopp för att jämkning ...

[K10]14 §  Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § skall betala avbrottsersättningen till elanvändaren utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då den ersättningsskyldige fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet.

[S2]Den ersättningsskyldige skall betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635), om betalning inte sker i rätt tid. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: I första stycket regleras när en fordran på avbrottsersättning förfaller till betalning. Bestämmelsen innebär att den drabbade elanvändarens nätföretag är skyldigt att betala avbrottsersättningen utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då nätföretaget fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet.

Bestämmelsen utgår från att en elanvändare som har rätt till avbrottsersättning normalt inte behöver underrätta nätföretaget om att ...

[K10]15 §  Om elanvändaren trots bestämmelserna i 14 § inte har fått avbrottsersättning och inte har gjort anspråk på ersättning från den ersättningsskyldige inom två år från det att avbrottet upphörde, går rätten till ersättning förlorad. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: I bestämmelsen regleras frågan om reklamation av ett elavbrott som berättigar till avbrottsersättning. Bestämmelserna har utformats med bestämmelsen i 11 kap. 12 § ellagen som förebild.

Med koncessionshavaren avses i bestämmelsen den som har koncession för det elnät till vilket elanvändaren är ansluten, dvs. den som enligt 11 § är skyldig att betala avbrottsersättningen.

Om elanvändaren har ...

[K10]16 §  Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § har, i den mån avbrottet är hänförligt till ett fel i en annan koncessionshavares ledningsnät, rätt att från den koncessionshavaren få ersättning för det som enligt 10-13 §§ har betalats till elanvändaren. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: En förutsättning för ett nätföretags regressrätt är enligt bestämmelsen att nätföretaget är ersättningsskyldigt enligt 11 §. Regressrätten är begränsad i samma utsträckning som rätten till avbrottsersättning är begränsad enligt bestämmelserna i 10 § andra stycket. Lokalnätföretaget behöver alltså utreda om någon av punkterna 1–4 i 10 § andra stycket är tillämplig när ett elavbrott som kan ge rätt till avbrottsersättning har inträffat. Om lokalnätföretaget betalar ut ersättning trots att någon av ...

Inledande bestämmelser

[K11]1 §  Detta kapitel gäller överföring och leverans av el till konsumenter. Med konsument avses en fysisk person till vilken el överförs eller levereras huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet.

[K11]2 §  Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i detta kapitel är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.

Avbrytande av överföring av el på grund av konsumentens avtalsbrott

[K11]3 §  Överföring av el till en konsument får avbrytas, om

  1. konsumenten har försummat sina skyldigheter enligt avtalet med nätkoncessionshavaren eller elleverantören om överföring eller leverans av elen,
  2. försummelsen är ett väsentligt avtalsbrott,
  3. konsumenten har uppmanats att inom en viss skälig tid vidta rättelse och, om försummelsen inte är en betalningsförsummelse, tillsammans med uppmaningen informerats om att överföringen annars kan komma att avbrytas,
  4. den skäliga tid som avses i 3 har löpt ut,
  5. rättelse inte har skett, och
  6. omständigheterna är sådana att det saknas anledning att befara att ett avbrott skulle medföra en personskada som inte är obetydlig eller en omfattande sakskada.

[S2]Om konsumenten har handlat otillbörligt får överföringen avbrytas trots att omständigheterna inte är sådana som anges i första stycket 6.Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen behandlas de grundläggande förutsättningarna för att avbryta överföringen av el till en konsument som har gjort sig skyldig till ett avtalsbrott. Ändringarna i paragrafen är redaktionella och språkliga. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen riktar sig mot både nätföretaget och elhandelsföretaget. Det är dock endast nätföretaget, vilket svarar för nätverksamheten och de anläggningar med vilkas hjälp överföringen sker, som de ...

[K11]4 §  När försummelsen är en betalningsförsummelse, får överföringen avbrytas endast om

  1. betalningen avser överföring eller leverans av el,
  2. förutsättningarna för avbrytande enligt 3 § är uppfyllda,
  3. konsumenten efter att den tid för rättelse som avses i 3 § första stycket 3 löpt ut har uppmanats att betala inom tre veckor från det att konsumenten har delgetts uppmaningen tillsammans med information om att överföringen annars kan avbrytas,
  4. ett meddelande om den uteblivna betalningen samtidigt med uppmaningen enligt 3 har lämnats till socialnämnden i den kommun där konsumenten får elen överförd,
  5. de tre veckorna som avses i 3 har löpt ut,
  6. socialnämnden inte inom de tre veckorna skriftligen har meddelat den som lämnade meddelandet enligt 4 att nämnden tar på sig betalningsansvaret för skulden,
  7. betalningen inte är gjord, och
  8. fordringen inte är tvistig. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen behandlar särskilda förutsättningar som ska vara uppfyllda för att överföringen ska få avbrytas då försummelsen avser bristande betalning.

Ändringarna i paragrafen är till större delen redaktionella och språkliga. En nyhet i förhållande till dagens bestämmelser är dock att det uttryckligen framgår, av första punkten, att överföringen får avbrytas med hänvisning till betalningsförsummelse endast om betalningen avser överföring eller leverans av el. Att konsumenten ...

[K11]5 §  En nätkoncessionshavare eller elleverantör har rätt till skälig ersättning av konsumenten för kostnader för

  1. uppmaningar och information till konsumenten enligt 3 och 4 §§,
  2. meddelanden till socialnämnden enligt 4 §, och
  3. avstängningsåtgärden. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen behandlar konsumentens skyldighet att utge ersättning för nätföretagets och elhandelsföretagets kostnader i anledning av förfarandet i 3 och 4 §§. Lydelsen förtydligas utan att det görs någon huvudsaklig ändring.

Nätföretaget och elhandelsföretaget har rätt till ersättning för kostnader för uppmaningar och information till konsumenten (första punkten), meddelanden till socialnämnden (andra punkten) och själva avstängningsåtgärden (tredje punkten). ...

6 § Har upphävts genom lag (2018:1448).

Avbrytande av överföring av el av elsäkerhetsskäl m.m.

[K11]7 §  Innehavaren av nätkoncession får avbryta överföringen av el för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet. Avbrottet får inte i något fall pågå längre än åtgärden kräver.

[S2]Om innehavaren av nätkoncession kan förutse annat än kortvariga avbrott i överföringen, skall konsumenten underrättas i god tid före avbrottet. Konsumenten skall underrättas personligen eller, om det är lämpligt, genom anslag.

Skadestånd vid avbruten överföring av el

[K11]8 §  Avbryts överföringen av el på grund av konsumentens försummelse utan att förutsättningarna i 3 och 4 §§ är uppfyllda, har konsumenten rätt till ersättning för skada av nätkoncessionshavaren.

[S2]Har överföringen av el avbrutits på begäran av elleverantören, skall denne, i stället för koncessionshavaren, ersätta konsumenten för den uppkomna skadan.

[K11]9 §  Om innehavaren av nätkoncession inte har underrättat konsumenten enligt 7 § andra stycket, har konsumenten rätt till ersättning för skada av koncessionshavaren.

[K11]10 §  Om överföringen av el avbryts utan att det beror på konsumentens försummelse och utan att det finns rätt att avbryta överföringen enligt 7 § första stycket, har konsumenten rätt till ersättning för skada av nätkoncessionshavaren om inte denne visar att avbrottet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

[S2]Beror avbrottet på någon som koncessionshavaren har anlitat för att utföra underhåll, reparation eller liknande arbete, är koncessionshavaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket.

[K11]11 §  Skadestånd enligt 8-10 §§ omfattar ersättning för utgifter och inkomstbortfall samt annan förlust på grund av avbrottet.

[S2]Om skyldigheten att utge skadestånd skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt. Vid bedömningen skall även beaktas föreliggande försäkringar och försäkringsmöjligheter, den skadeståndsskyldiges förutsättningar att förutse och hindra skadan samt andra särskilda omständigheter.

[K11]12 §  Konsumenten skall underrätta motparten om anspråk på ersättning inom två år från det att skadan inträffade. Gör han inte det, har han förlorat sin rätt till ersättning för den uppkomna skadan.

[K11]12 a §  Bestämmelser om ansvar för skada som orsakas av el finns i elsäkerhetslagen (2016:732). Lag (2016:733).

Prop. 2015/16:163: Paragrafen är ny och innehåller en hänvisning till elsäkerhetslagen för att tydliggöra att det finns ytterligare bestämmelser om skadestånd i den lagen.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Uppgifter i avtal

[K11]13 §  Ett avtal mellan en konsument och en elleverantör om leverans av el i konsumentens uttagspunkt ska innehålla uppgifter om

  1. elleverantörens namn, adress, telefonnummer och webbplats,
  2. elleverantörens åtagande gentemot konsumenten,
  3. när avtalet träffas och vid vilken tidpunkt elleverantören planerar att överta leveranserna till konsumenten,
  4. var konsumenten kan finna information om elleverantörens priser och övriga villkor,
  5. villkoren för fakturering och betalning,
  6. den tid som avtalet löper eller om det löper tills vidare,
  7. vad som gäller avseende förlängning av ett avtal som löper under viss tid,
  8. villkoren för uppsägning av avtalet,
  9. hur ersättningen beräknas vid uppsägning i förtid av ett avtal som löper under viss tid,
  10. villkoren för ersättning om elleverantören inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet, och
  11. hur elleverantören på sin webbplats samt på begäran på annat sätt tillhandahåller den ytterligare konsumentrelaterade information som anges i 18 §.

[S2]Information om avtalsvillkoren och uppgifterna enligt första stycket ska lämnas till konsumenten innan avtalet ingås eller bekräftas. Lag (2016:914).

Prop. 2015/16:186: En ändring i första stycket innebär att det uttryckligen framgår att paragrafen gäller avtal om leverans av el i en konsuments uttagspunkt. På detta sätt tydliggörs att paragrafen inte gäller avtal mellan den som laddar ett elfordon och innehavaren av en laddningspunkt.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.3.

[K11]14 §  Ett avtal mellan en konsument och en nätkoncessionshavare ska innehålla uppgifter om

  1. nätkoncessionshavarens namn, adress, telefonnummer och webbplats,
  2. nätkoncessionshavarens åtagande gentemot konsumenten,
  3. när avtalet träffas,
  4. var konsumenten kan finna information om nätkoncessionshavarens priser och övriga villkor,
  5. villkoren för fakturering och betalning,
  6. villkoren för uppsägning av avtalet,
  7. villkoren för ersättning om nätkoncessionshavaren inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet, och
  8. hur nätkoncessionshavaren på sin webbplats samt på begäran på annat sätt tillhandahåller den ytterligare konsumentrelaterade information som anges i 18 §. Lag (2011:712). Betalningssätt

[K11]15 §  En elleverantör får inte missgynna en konsument endast på grund av det betalningssätt konsumenten har valt.

[S2]Om en nätkoncessionshavare tillämpar ett system med förskottsbetalning för konsumenter, ska detta vara skäligt. Lag (2014:270).

Ändrade avtalsvillkor

[K11]16 §  En elleverantör som avser att ändra villkoren för ett avtal som löper tills vidare med en konsument ska underrätta konsumenten om ändringen. Underrättelse ska ske genom ett särskilt meddelande till konsumenten. Av meddelandet ska det framgå att konsumenten har rätt att säga upp avtalet.

[S2]De nya villkoren får inte börja tillämpas förrän tidigast två månader efter det att meddelandet har skickats. Lag (2011:712).

Prishöjningar

[K11]17 §  När en prishöjning har skett ska konsumenten underrättas om detta i den nästkommande fakturan från elleverantören. Det ska framgå när prisändringen trädde i kraft och hur priset ändrats. Lag (2011:712).

Information om konsumentens rättigheter

[K11]18 §  Elleverantörer och nätkoncessionshavare som träffar avtal med konsumenter ska på sina webbplatser lämna tydlig information om

  1. konsumentens rättigheter,
  2. hur konsumenten ska gå till väga för att lämna klagomål,
  3. vilka organ konsumenten kan vända sig till för information eller tvistlösning, och
  4. oberoende användarrådgivning, där konsumenterna kan få råd om tillgängliga energieffektivitetsåtgärder och jämförelseprofiler.

[S2]På konsumentens begäran ska informationen lämnas på annat sätt.

[S3]Elleverantörer och nätkoncessionshavare ska på eller i samband med fakturor till konsumenter och, i de fall som anges i första stycket 1–3, i reklam som vänder sig till konsumenter antingen lämna den information som följer av första stycket eller hänvisa till att informationen finns på webbplatsen och på begäran tillhandahålls på annat sätt. Lag (2014:270).

Byte av elleverantör

[K11]19 §  Ett byte av elleverantör ska genomföras utan särskild kostnad för konsumenten.

[S2]Vid byte av elleverantör ska konsumenten få en slutfaktura inom sex veckor från den dag då den frånträdande elleverantörens leverans upphörde. Lag (2011:712).

Hantering av klagomål

[K11]20 §  Elleverantörer och nätkoncessionshavare ska ha fastställda rutiner för hanteringen av klagomål från konsumenter. Lag (2011:712).

Installation av nya mätare

[K11]21 §  Nätkoncessionshavare ska se till att konsumenterna får lämplig information i samband med installation av nya mätare.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheterna enligt första stycket. Lag (2014:270).

Tillsynsmyndigheter m.m.

[K12]1 §  Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter eller villkor som har meddelats i anslutning till lagen följs när det gäller frågor om driftsäkerheten hos det nationella elsystemet.

[S2]I övrigt utövar nätmyndigheten tillsyn över att lagen och föreskrifter och villkor som har meddelats i anslutning till lagen följs. Tillsynen omfattar inte bestämmelserna i 7 och 10 kap. samt 11 kap.112 §§ och inte heller att elleverantörerna följer sina skyldigheter enligt 8 kap.14 §§, 5 § första och andra styckena, 6, 7, 9 och 11 a §§.

[S3]Nätmyndigheten är tillsynsmyndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003. Lag (2017:19).

Prop. 2005/06:158: Av tredje stycket framgår att tillsynsmyndigheten, utöver vad som tidigare har gällt, även skall utöva tillsyn över elleverantörernas nya skyldigheter att dels enligt 8 kap. 5 § tredje stycket lämna information till elanvändare med tidsbestämda elleveransavtal, dels enligt 8 kap. 11 b § lämna uppgift om de priser och övriga villkor för elleverans som de tillämpar mot elanvändare. Paragrafen är i övrigt oförändrad.

Prop. 2004/05:62: Innehållet i första och andra styckena är oförändrat.

Prop. 2015/16:163: Ändringarna i första och tredje styckena är en följd av att bestämmelserna om elsäkerhet, och då även de som gäller tillsyn, överförs till elsäkerhetslagen. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2016/17:13: Ändringarna i första stycket är av redaktionell karaktär.

Andra stycket motsvarar nuvarande andra och tredje styckena. En ändring i sak görs i andra meningen, som motsvarar nuvarande tredje stycket. Nätmyndighetens tillsyn utökas till av avse även att elleverantörerna följer sina skyldigheter enligt bestämmelserna om anvisning av elleverantör till elanvändare som saknar leveransavtal.

Tredje stycket överensstämmer med nuvarande ...

[K12]1 a §  Ärenden om undantag enligt artikel 17.1, 17.2 och 17.3 i förordning (EG) nr 714/2009 prövas av regeringen.

[S2]Nätmyndigheten ska utreda ärenden som anges i första stycket och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Nätmyndigheten ska i samband med överlämnandet offentliggöra sitt yttrande.

[S3]I fall som avses i artikel 17.5 i förordning (EG) nr 714/2009 ska regeringen meddela beslut efter yttrande från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. Lag (2011:712).

[K12]1 b §  I ett beslut av nätmyndigheten enligt sådana riktlinjer som har antagits med stöd av förordning (EG) nr 714/2009 ska det anges att beslutet kan komma att ändras eller upphävas efter begäran av Europeiska kommissionen. Lag (2011:712).

[K12]2 §  En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

[S2]Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Lag (2009:892).

Prop. 2005/06:158: I andra stycket har införts en bestämmelse om att tillsynsmyndighetens begäran att få de handlingar och ta del av de uppgifter som behövs för tillsynen skall gälla omedelbart. Ett sådant beslut kan enligt 13 kap. 5 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol men skall gälla utan hinder av att det överklagas. Av 28 § förvaltningsprocesslagen följer att domstolen har möjlighet att inhibera verkställigheten av beslutet.

Det ...

[K12]3 §  En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

[S2]Ett föreläggande gäller omedelbart, om det

  1. avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet,
  2. avser riktigheten av lämnade uppgifter enligt 8 kap. 11 b §, eller
  3. har meddelats med anledning av en anmälan enligt 14 § första stycket. Lag (2016:733).

3 a § Har upphävts genom lag (2018:1448).

Särskilt om tillsyn som avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet

4 § Har upphävts genom lag (2016:733).

[K12]5 §  För tillsyn som avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

[S2]Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen. Lag (2016:733).

Avgifter

[K12]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet som sker med stöd av denna lag.

Förseningsavgift

[K12]7 §  Om ett företag som bedriver nätverksamhet inte ger in bestyrkt kopia av sådan årsrapport samt sådant revisorsintyg som anges i förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet, skall företaget betala förseningsavgift till staten enligt 8 §.

[S2]Beslut om förseningsavgift fattas av nätmyndigheten. Lag (1998:1651).

[K12]8 §  Ett företag som bedriver nätverksamhet ska betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in till nätmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om företaget har beslutat om fortsatt bolagsstämma enligt 7 kap. 14 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller om fortsatt föreningsstämma enligt 6 kap. 13 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska dock företaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften ska uppgå till 10 000 kronor.

[S2]Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse skickades till företaget om ett beslut om förseningsavgift enligt första stycket, ska företaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften ska uppgå till 10 000 kronor.

[S3]Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse skickades till företaget om ett beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, ska företaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften ska uppgå till 20 000 kronor. Lag (2018:720).

[K12]9 §  Om registrering har skett av ett beslut om att företaget försatts i konkurs eller trätt i likvidation, får beslut om förseningsavgift inte meddelas. Lag (1998:1651).

[K12]10 §  Har företaget inom föreskriven tid gett in de handlingar som anges i 7 § men har handlingarna någon brist som lätt kan avhjälpas, får nätmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om företaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som företaget senast har anmält hos nätmyndigheten. Lag (1998:1651).

[K12]11 §  En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som företaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

[S2]Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet. Lag (1998:1651).

[K12]12 §  Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

[S2]Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Lag (1998:1651).

[K12]13 §  Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.

[S2]Om ett företag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1386).

Tidsfrister

[K12]14 §  Nätmyndigheten ska fatta beslut i ett ärende inom två månader från det att en anmälan kom in till myndigheten om anmälan

  1. har lämnats in av någon som har ett intresse i saken, och
  2. innehåller ett påstående att en nätkoncessionshavare inte följer bestämmelser som omfattas av nätmyndighetens tillsyn enligt 1 §.

[S2]Om nätmyndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet får myndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska kunna avgöras.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt 3 kap. 6 § första stycket, 7 § första stycket, 11 § första och andra styckena, 14 § första stycket och 15 § första stycket samt 4 kap.10 § första och tredje styckena. Lag (2011:712).

Bevarande av information

[K12]15 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. Lag (2012:335).

Skyldighet att informera myndighet om avbrytande av överföringen av el

[K12]16 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätkoncessionshavare att informera en myndighet om avbrytande av överföringen av el till elanvändare och skälen till avbrytandet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som är ny, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att informera en myndighet om avbrytande av överföringen av el till elanvändare och skälen till avbrytandet. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av bl.a. artikel 37.1 j i elmarknadsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3. ...

Ansvarsbestämmelser

[K13]1 §  Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 2 kap.1 eller 3 §, eller
  2. bryter mot villkor som meddelats med stöd av 2 kap. 11 §.

[S2]Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 2 kap. 17 §, eller
  2. bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 § andra stycket.

[S3]I ringa fall döms inte till ansvar. Lag (2016:733).

Prop. 2005/06:158: Ändringen av hänvisningen till andra stycket i 8 kap. 1 § är en korrigering.

Prop. 2015/16:163: I första stycket upphör tredje punkten att gälla. Bestämmelserna om elsäkerhet, och då även de som gäller straffansvaret, överförs till elsäkerhetslagen. Ansvaret för brott mot föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 1 § flyttas till andra stycket. På så sätt blir straffsatsen böter vilket överensstämmer med de allmänna kraven på bestämmelser som straffbelägger överträdelser av myndighetsföreskrifter.

[K13]2 §  Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

[K13]3 §  Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet.

[K13]4 §  Elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till en elektrisk anläggning eller elektrisk materiel som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för sådan egendom kan värdet av egendomen förklaras förverkat. Även utbytet av brott enligt denna lag skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Överklagande

[K13]5 §  Nätmyndighetens beslut enligt 2 kap.1, 45, 14, 15, 15 b, 15 j, 16, 16 a och 17 §§ får överklagas till regeringen, om ärendet avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät.

[S2]Nätmyndighetens beslut att inte inleda en omprövning efter en ansökan som avses i 2 kap. 15 c § får överklagas till regeringen, om ärendet avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät eller avser en utlandsförbindelse. Lag (2018:1448).

Prop. 2004/05:62: I första stycket anges nu att även nätmyndighetens beslut enligt 8 kap. 4 a § om godkännande av de metoder som använts för att utforma balansavtalen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Innehållet i andra stycket är oförändrat.

Prop. 2005/06:27: Ändringen i första stycket innebär att nätmyndighetens beslut om dispens från funktionskravet på högst tjugofyra timmars elavbrott får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prop. 2017/18:237: I sak ändras paragrafen endast på så sätt att det som i dag gäller en stamledning ska gälla en ledning som ingår i ett transmissionsnät. I övrigt ändras paragrafen språkligt och redaktionellt.

  • NJA 2013 s. 1103:Allmän domstol är behörig att pröva frågor om skäligheten av villkor för anslutning av elektrisk anläggning till ledningsnät.

[K13]6 §  Andra beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. än de som anges i 5 § får överklagas till mark- och miljödomstol.

[S2]Beslut enligt 2 kap. 15 c § att inleda en omprövning får dock inte överklagas. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Bestämmelserna i paragrafen får en mer generell utformning, som innebär att det inte närmare anges vilka beslut som får överklagas. Vidare anges uttryckligen att vissa beslut inte får överklagas.

Den nya konstruktionen innebär inte någon väsentlig utökning av överklagbarheten. Redan i dag går det att överklaga nästan alla beslut som nätmyndigheten meddelar i ärenden enligt 2 kap. Det finns vidare i rättspraxis allmänna riktlinjer för när ett beslut är överklagbart. De principerna ...

[K13]7 §  Andra beslut av en förvaltningsmyndighet enligt denna lag än de som avses i 5 och 6 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Den systemansvariga myndighetens beslut enligt 8 kap. 2 § får dock inte överklagas.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1448).

Prop. 2014/15:56: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande.

Första stycket första punkten har anpassats till att bestämmelserna i 3 kap. 3 § fjärde stycket har utgått ur den paragrafen och i stället finns i 4 kap. 4 § första stycket. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Prop. 2017/18:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Av första stycket framgår att beslut enligt lagen ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol, med undantag för beslut enligt 2 kap. Bestämmelsen gäller beslut av en förvaltningsmyndighet, dvs. inte regeringen. De flesta beslut som omfattas av paragrafen meddelas av nätmyndigheten. Bestämmelsen gäller vidare beslut av den systemansvariga myndigheten och den myndighet som utövar tillsyn ...

8 § Har upphävts genom lag (2018:1448).

[K13]9 §  En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga nätmyndighetens beslut enligt 2 kap.1, 45, 14, 15, 15 b, 15 j16 a och 17 §§ samt beslut att inte inleda en omprövning efter en ansökan som avses i 2 kap. 15 c §, om beslutet avser anläggningar för starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kilovolt och en längd av minst 15 kilometer.

[S2]Den som vill överklaga med stöd av första stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2013:207).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Ellag (1997:857)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, och lagen (1994:618) om handel med el, m.m., skall upphöra att gälla.
    2. För en elanvändare som har debiterats kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten enligt 2 § 10 mom.första stycket lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall 2 § 10 mom.andra stycket nämnda lag alltjämt gälla.
    3. I ärenden om prisreglering enligt 10 § lagen (1994:618) om handel med el, m.m., som är anhängiga vid den nya lagens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas.
    4. Punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, i dess lydelse enligt lagen 1995:1140 skall alltjämt gälla.
    5. Punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall alltjämt gälla i ärenden där ansökan har gjorts före den 1 januari 1996.
    6. För ledningar som före ikraftträdandet av denna lag har dragits fram enligt vad som sägs i 5 b § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall 5 b § alltjämt gälla.
    7. Om en ledning har dragits fram före den 1 juli 1982 tillämpas 2 kap. 24 § endast om ledningen var i bruk nämnda dag eller togs i bruk därefter och återställningsåtgärder är påkallade ur allmän synpunkt.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:27, Prop. 1996/97:136, Bet. 1997/98:NU3
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:665) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:317, Prop. 1997/98:150, Bet. 1997/98:FiU27
Omfattning
12 kap 4 §, 13 kap 1, 5 §§
Ikraftträder
1998-07-01

Lag (1998:854) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. Ett ärende om prövning av nätkoncession skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:279, Prop. 1997/98:90, Bet. 1997/98:JoU25
Omfattning
ändr. 2 kap 8, 11 §§; nya 2 kap 8 a, 11 a §§
CELEX-nr
397L0011
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1651) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. Om någon annan än den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen av det har beviljats nätkoncession för en utlandsförbindelse före den 1 januari 1998 gäller följande.
a. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 10 § andra stycket i dess äldre lydelse.
b. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 18 § första stycket i dess äldre lydelse.
  1. Om nätmyndigheten före ikraftträdandet av denna lag har beviljat ett undantag enligt 3 kap. 3 § första stycket skall 3 kap. 3 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.
  2. Om ett eller flera koncessionsområden har slagits samman helt eller delvis före ikraftträdandet av denna lag skall 4 kap. 3 § i sin äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.
  3. Föreskrifterna i 12 kap.7 och 8 §§ tillämpas beträffande årsrapporter och revisorsintyg för räkenskapsår som avslutas den 31 december 1998 eller senare.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:53, Prop. 1997/98:159, Bet. 1998/99:NU4
Omfattning
ändr. 2 kap 10, 18 §§, 3 kap 3 §, 4 kap 2, 3, 9, 11 §§, 8 kap 4 §, 13 kap 5 §; nya 12 kap 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 §§, rubr. närmast före 12 kap 7 §
CELEX-nr
396L0092
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:770) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.
  2. Elleverantörer som är leveransskyldiga enligt 8 kap. 5 § första stycket skall senast den 1 december 1999 underrätta berörda innehavare av nätkoncession om i vilka uttagspunkter de levererar el. Detta gäller dock inte de elleverantörer som före den 1 november 1999 omfattades av bestämmelsen i 8 kap. 5 § i dess äldre lydelse.
  3. Ett övertagande av leveranserna eller ett övertagande av balansansvar får inte gälla från och med den 1 januari 2000 eller den 1 mars 2000. Detta gäller dock inte uttagspunkter där leverans av el sker enligt leveransavtal som har ingåtts före den 1 november 1999 och enligt vilka elleveranserna skall upphöra under december 1999 eller februari 2000.
  4. Förbrukningen hos elkunder som inte omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 10 § andra stycket får till utgången av 2001 mätas och beräknas enligt den nämnda bestämmelsen. Detsamma gäller inmatningen från producenter till utgången av 2002. Lag (2001:1298).
  5. En elanvändare vars elförbrukning över tiden, enligt ett leveransavtal som gäller vid lagens ikraftträdande, skall mätas på annat sätt än enligt föreskrifter om schablonberäkning, meddelade med stöd av 3 kap. 10 §, omfattas inte av bestämmelserna i 3 kap. 11 § första stycket under leveransavtalets återstående giltighetstid, dock längst till utgången av 2004.
En elleverantör som har ett sådant leveransavtal med en elanvändare skall anmäla detta till innehavaren av nätkoncession. I anmälan skall uppgift om leveransavtalets giltighetstid lämnas. Lag (2002:122).
  1. Bestämmelsen i 3 kap. 12 § skall alltjämt gälla för de elanvändare som omfattades av bestämmelsen före lagens ikraftträdande.
  2. I tvister enligt 5 kap. 7 § eller 10 § som, vid lagens ikraftträdande, är anhängiga vid nätmyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol skall äldre bestämmelser tillämpas.
  3. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts senast den 30 april 1999 gäller som en underrättelse enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 § om övertagande av leveranser från och med den 1 november 1999. Detta gäller dock bara om elanvändaren senast den 31 augusti 1999 har anmält till innehavaren av nätkoncession vem som skall överta leveranserna.
  4. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts efter den 30 april 1999 men senast den 31 augusti 1999 gäller som en underrättelse om övertagande av leveranser från och med den 1 december 1999 enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 §. Detta gäller dock bara om elanvändaren senast den 31 augusti 1999 har anmält till innehavaren av nätkoncession vem som skall överta leveranserna.
  5. En underrättelse enligt 8 kap. 4 § andra stycket i dess äldre lydelse skall gälla som en underrättelse enligt 8 kap.9 första stycket.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:1, Prop. 1998/99:137, Bet. 1999/2000:NU4
Omfattning
upph. 3 kap 12, 13 §§, 5 kap, 8 kap 4, 5, 6 §§; nuvarande 1 kap 6 § betecknas 1 kap 7 §: ändr. 1 kap 4 §, 3 kap 10, 11, 14 §§, 4 kap 10 §, 12 kap 1 §, 13 kap 5 §, rubr. närmast före 3 kap 10, 11 §§; nya 1 kap 6 §, 8 kap 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 §§
Ikraftträder
1999-11-01

Lag (2000:602) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:259, Prop. 1999/2000:72, Bet. 1999/2000:NU12
Omfattning
ändr. 7 kap 2 §, 9 kap 2 §, 10 kap 1 §
Ikraftträder
2000-08-01

Lag (2001:1298) om ändring i lagen (1999:770) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:113, Prop. 2001/02:1, Bet. 2001/02:NU3
Omfattning
ändr. p 4 i ikrafttr.- och övergångsbest. till 1999:970
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:121) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 i fråga om 3 kap.10 a och 11 a §§ samt i övrigt den 1 juli 2002.
  2. Bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket i dess nya lydelse tilllämpas första gången i fråga om redovisning för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2003 eller närmast därefter.
  3. Nätkoncessionshavare som innehar flera nätkoncessioner för område skall före utgången av augusti 2002 till nätmyndigheten anmäla hur koncessionshavaren anser att redovisning av områdena enligt 3 kap. 3 § första stycket i dess nya lydelse skall ske. Nätmyndigheten skall därefter fatta beslut om detta. Om nätmyndigheten inte inom fyra månader från det anmälan kom in fattat beslut i redovisningsfrågan skall redovisning ske i enlighet med koncessionshavarens anmälan. Nätmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
  4. Beslut som meddelats enligt 3 kap. 3 § första stycket i dess äldre lydelse gäller till dess nätmyndigheten meddelat ett nytt beslut enligt punkten 3 eller tidsfristen i punkten 3 löpt ut samt ny redovisning skall påbörjas enligt 3 kap. 3 § tredje stycket och punkten 2.
  5. Bestämmelserna i 4 kap. 1 § i dess nya lydelse tillämpas första gången i fråga om nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2002 eller närmast därefter.
  6. Bestämmelserna i 3 kap. 6 § andra stycket, 7 § andra stycket, 11 § tredje stycket, 14 § andra stycket och 15 § tredje stycket samt 4 kap. 10 § tredje stycket i deras nya lydelse tillämpas på sådana tvister, i vilka ansökan kommit in till nätmyndigheten den 1 juli 2004 eller senare. Lag (2003:117).
Förarbeten
Rskr. 2001/02:180, Prop. 2001/02:56, Bet. 2001/02:NU9
Omfattning
upph. 6 kap; ändr. 3 kap 3, 6, 7, 9, 11, 14, 15 §§, 4 kap 1, 10 §§, 12 kap 1, 2 §§, 13 kap 1, 5 §§; nya 3 kap 10 a, 11 a §§, 12 kap 3 a §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:122) om ändring i lagen (1999:770) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:180, Prop. 2001/02:56, Bet. 2001/02:NU9
Omfattning
ändr. 5 p i övergångsbest. till 1999:770
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:653) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002.
  2. Bestämmelserna i 4 kap.5 och 8 §§ i deras nya lydelse tillämpas första gången i fråga om nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 augusti 2002 eller närmast därefter.
  3. 8 kap. 8 § i sin äldre lydelse tillämpas i de fall då en elleverantör har anvisats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:317, Prop. 2001/02:143, Bet. 2001/02:NU17
Omfattning
ändr. 2 kap 4 §, 4 kap 5, 8 §§, 8 kap 8 §; ny 8 kap 4 a §
Ikraftträder
2002-08-01

Lag (2003:117) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:133, Prop. 2002/03:40, Bet. 2002/03:NU6
Omfattning
upph. 3 kap 10 a, 11 a §§; ändr. 3 kap 14 §, 4 kap 9 §, 13 kap 5 §, 6 p övergångsbest. till 2002:121
Ikraftträder
2005-05-01

Lag (2004:876) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:26, Prop. 2003/04:135, Bet. 2004/05:NU5
Omfattning
ändr. 2 kap 13, 16, 18 §§
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:404) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 i fråga om 3 kap. 10 § och i övrigt den 1 juli 2005.
  2. Bestämmelserna i 3 kap. 2 § och 3 kap.5 § första och andra styckena i dess nya lydelse tillämpas första gången, såvitt avser fjärrvärmeverksamhet, i fråga om redovisning respektive revision för det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2005 eller närmast därefter.
  3. Bestämmelserna i 3 kap. 6 § andra stycket och 3 kap. 7 § andra stycket i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 3 kap. 6 § tredje stycket och 3 kap. 7 § tredje stycket tillämpas på sådana tvister i vilka ansökan kommer in till nätmyndigheten den 1 juli 2005 eller senare.
  4. En koncessionshavare som före den 1 november 2004 har ingått ett avtal om inköp av el för att täcka nätförluster får tillämpa avtalet under dess återstående giltighetstid, dock längst till utgången av oktober 2007.
  5. Bestämmelserna i 4 kap. 1 § första-fjärde styckena i deras nya lydelse tillämpas på nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2005 eller närmast därefter.
  6. Balansavtal som den systemansvariga myndigheten har ingått före den 1 juli 2005 omfattas inte av den nya bestämmelsen i 8 kap. 4 a § under avtalens återstående giltighetstid.
  7. Bestämmelserna i 8 kap. 12 § tillämpas från och med den 1 april 2006.
  8. Bestämmelserna i 8 kap. 13 § tillämpas från och med den 1 februari 2006.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:246, Prop. 2004/05:62, Bet. 2004/05:NU14
Omfattning
nuvarande 3 kap 1 §, 8 kap 4 a § betecknas 3 kap 1 a §, 8 kap 4 c §; ändr. 1 kap 1 §, 3 kap 2, 4, 5, 6, 7, 10 §§, 4 kap 1 §, 7 kap 2 §, 8 kap 1 §, 12 kap 1 §, 13 kap 5 §, rubr. till 8 kap, rubr. närmast före 3 kap 2 §, 8 kap 1 §, 12 kap 1 §, rubr. närmast före 3 kap 1 § sätts närmast före 3 kap 1 a §; nya 1 kap 4 a, 4 b §§, 3 kap 1, 1 b, 16, 17 §§, 8 kap 4 a, 4 b, 12, 13 §§, 12 kap 1 a §, rubr. närmast före 3 kap 1, 16, 17 §§, 8 kap 12 §
CELEX-nr
32003R1228
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:923) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:74, Prop. 2005/06:25, Bet. 2005/06:LU5
Omfattning
ändr. 12 kap 8 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1110) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 i fråga om 3 kap. 9 a § och i övrigt den 1 januari 2006.
  2. Bestämmelserna i 10 kap. om avbrottsersättning gäller inte för den period av ett elavbrott som har inträffat före den 1 januari 2006. Däremot skall bestämmelserna tillämpas på ett sådant elavbrott för den period av avbrottet som ligger efter den 31 december 2005, om avbrottet härefter varat i minst tolv timmar.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:96, Prop. 2005/06:27, Bet. 2005/06:NU6
Omfattning
ändr. 3 kap 1 a, 9 §§, 8 kap 12 §, 13 kap 5 §; nya 3 kap 9 a, 9 b, 9 c, 9 d, 9 e §§, 10 kap 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 3 kap 9 c § och 10 kap 9 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:926) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:346, Prop. 2005/06:158, Bet. 2005/06:NU18
Omfattning
ändr. 8 kap 5, 6, 8 §§, 12 kap 1, 2, 3 a §§, 13 kap 1 §; nya 8 kap 4 d, 11 a, 11 b §§
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:217) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:135, Prop. 2006/07:39, Bet. 2006/07:MJU9
Omfattning
ändr. 9 kap 2 §, 10 kap 1 §
Ikraftträder
2007-06-01

Lag (2008:265) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i tillsynsärenden om redovisning av fjärrvärmeverksamhet och i tillsynsärenden om revisorns granskning i fråga om räkenskapsår som börjat före den 1 juli 2008.
Förarbeten
Rskr. 2007/08:184, Prop. 2007/08:60, Bet. 2007/08:NU11
Omfattning
upph. 1 kap 4 a, 4 b §§; 1 kap 1 §, 3 kap 2, 4, 5 §§, 7 kap 2 §, rubr. närmast före 3 kap 2 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:23) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:140, Prop. 2008/09:57, Bet. 2008/09:NU10
Omfattning
nya 9 kap. 2 a, 9 §§
Ikraftträder
2009-03-01

Lag (2009:580) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:268, Prop. 2008/09:168, Bet. 2008/09:NU23
Omfattning
ändr. 8 kap. 4, 4 c, 5, 8, 10 §§; nya 8 kap. 4 e, 4 f, 4 g, 8 a §§
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:582) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:269, Prop. 2008/09:142, Bet. 2008/09:NU24
Omfattning
ny 8 kap. 1 a §
CELEX-nr
32006L0089
Ikraftträder
2009-07-01

Lag (2009:653) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:258, Prop. 2008/09:146, Bet. 2008/09:MJU27
Omfattning
ändr. 2 kap. 8 a §
Ikraftträder
2009-08-01

Lag (2009:892) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om 1 kap. 5 a §, 5 kap., 12 kap. 2 § och 13 kap. 5 § samt i övrigt den 1 januari 2012.
  2. Den första tillsynsperioden enligt 5 kap. 1 § börjar den 1 januari 2012.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för nättariffer som avser tid före den 1 januari 2012.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:302, Prop. 2008/09:141, Bet. 2008/09:NU21
Omfattning
upph. 4 kap. 4 §; ändr. 2 kap. 12, 16 §§, 4 kap. 1, 3, 5, 8, 9 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap. 5 §, rubr. närmast före 4 kap. 3 §, 4 kap. 5 §; nya 1 kap. 4 a, 5 a §§, 4 kap. 9 a §, 5 kap., rubr. närmast före 4 kap. 5, 9, 9 a §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1045) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:6, Prop. 2008/09:216, Bet. 2009/10:NU7
Omfattning
ändr. 3 kap. 1 b §; nya 3 kap. 1 c, 1 d, 1 e §§
CELEX-nr
32003L0054
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:164) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:185, Prop. 2009/10:51, Bet. 2009/10:NU11
Omfattning
ändr. 3 kap. 9 c, 9 e §§, 4 kap. 10 §, 12 kap. 3 §; nya 3 kap. 18, 19, 20, 21, 22 §§, rubr. närmast före 3 kap. 18 §
Ikraftträder
2010-04-01

Lag (2010:602) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:280, Prop. 2009/10:128, Bet. 2009/10:NU18
Omfattning
ändr. 8 kap. 12 §; nya 4 kap. 12, 13 §§
CELEX-nr
32009L0028
Ikraftträder
2010-12-01

Lag (2010:893) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:353, Prop. 2009/10:184, Bet. 2009/10:MJU24
Omfattning
ändr. 2 kap. 8 a §
Ikraftträder
2010-09-01

Lag (2010:935) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:364, Prop. 2009/10:215, Bet. 2009/10:JuU27
Omfattning
ändr. 2 kap. 21 §
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:1269) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 10 kap. 12 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1968) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 8 kap. 4 a §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:476) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:230, Prop. 2010/11:56, Bet. 2010/11:NU15
Omfattning
ändr. 8 kap. 2 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:712) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011 i fråga om 8 kap.6 och 9 §§, den 1 januari 2012 i fråga om 5 kap.3 och 1018 §§ och i övrigt den 1 augusti 2011.
  2. Ett stamnätsföretag som har ansökt om certifiering enligt lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el får bedriva verksamhet utan hinder av 3 kap.1 f och 1 g §§ till dess att ett slutligt beslut i frågan om certifiering har vunnit laga kraft, dock längst till och med den 2 mars 2012.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:275, Prop. 2010/11:70, Bet. 2010/11:NU21
Omfattning
upph. 5 kap. 18 §, rubr. närmast före 5 kap. 18 §; ändr. 1 kap. 5 a §, 2 kap. 10 §, 3 kap. 1 a, 17 §§, 5 kap. 3, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 20, 21 §§, 8 kap. 6, 9 §§, 12 kap. 1, 1 a, 3 §§; nya 1 kap. 5 b §, 3 kap. 1 f, 1 g, 1 h, 1 i, 1 j, 1 k, 17 a, 23 §§, 11 kap. 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20 §§, 12 kap. 1 b, 14 §§, rubr. närmast före 3 kap. 23 §, 5 kap. 19 §, 11 kap. 13, 15, 16, 17, 18, 19, 20 §§, 12 kap. 14 §
CELEX-nr
32009R0714
Ikraftträder
2011-10-01

Lag (2011:1386) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med den 1 januari 2013.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 12 kap. 13 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2012:335) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
  2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas dock inte på
    1. sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari 2013, eller
    2. avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om metodprövning har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan har lämnats in före utgången av augusti 2012.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:231, Prop. 2011/12:77, Bet. 2011/12:NU22
Omfattning
ändr. 13 kap. 5 §; nya 3 kap. 17 b §, 4 kap. 1 a §, 12 kap. 15 §, rubr. närmast före 12 kap. 15 §
CELEX-nr
32009L0072
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2012:510) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:264, Prop. 2011/12:98, Bet. 2011/12:NU21
Omfattning
ändr. 3 kap. 11 §
Ikraftträder
2012-10-01

Lag (2013:207) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.
  2. Trots det som anges i 2 kap. 1 a § ska ärenden som har inletts hos regeringen före ikraftträdandet men ännu inte avgjorts prövas av regeringen.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
  4. En nätkoncession som gäller vid ikraftträdandet ska gälla tills vidare.
En nätkoncession för linje som gäller vid ikraftträdandet ska dock anses som en sådan nätkoncession för linje som enligt 2 kap. 13 § i dess nya lydelse gäller för en viss tid, om den senast bestämda giltighetstiden är kortare än tjugofem år eller nätkoncessionshavaren före ikraftträdandet har ansökt om att giltighetstiden ska förlängas med en kortare tid än fyrtio år. Detta innebär inte att den giltighetstid som redan har bestämts begränsas.
  1. En ansökan, som har lämnats in före ikraftträdandet, om förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession för linje med fyrtio år ska prövas i sak, om nätkoncessionshavaren begär det före utgången av november 2013. Ansökan ska i sådant fall behandlas som en ansökan enligt 2 kap. 14 § i dess nya lydelse om att nätkoncessionen ska gälla tills vidare.
  2. Ett beslut enligt 2 kap. 14 § i dess äldre lydelse att förlänga giltighetstiden för en nätkoncession för linje med tjugofem år eller mer ska vid tillämpningen av 2 kap. 15 b § jämställas med ett beslut att meddela nätkoncession.
  3. Om ett beslut att meddela nätkoncession för linje har vunnit laga kraft före ikraftträdandet, ska innehavaren av nätkoncessionen färdigställa den ledning som nätkoncessionen avser före utgången av maj 2018 i stället för inom den tid som anges i 2 kap. 16 a § första stycket.
  4. Trots det som anges i 2 kap. 16 c § behöver en anmälan inte göras före utgången av maj 2014 i fråga om en ledning som har färdigställts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:200, Prop. 2012/13:70, Bet. 2012/13:NU12
Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 2, 4, 5, 13, 14, 15, 16, 17, 18 §§, 3 kap. 3 §, 5 kap. 26 §, 13 kap. 5 §, rubr. närmast före 2 kap. 16 §; nya 2 kap. 1 a, 1 b, 4 a, 8 b, 15 a, 15 b, 15 c, 15 d, 15 e, 15 f, 15 g, 15 h, 15 i, 15 j, 15 k, 16 a, 16 b, 16 c, 3 kap. 3 a §, 13 kap. 6, 7, 8, 9 §§, rubr närmast före 2 kap. 15 b, 15 j, 16 a, 17, 18, 19 §§
Ikraftträder
2013-06-01

Lag (2013:884) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:34, Prop. 2012/13:193, Bet. 2013/14:NU6
Omfattning
ändr. 10 kap. 10 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:270) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2014.
  2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 § första stycket andra meningen ska tillämpas vid en metodprövning enligt 4 kap. 1 a § första gången i fråga om nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 eller närmast därefter.
  3. De nya bestämmelserna i 5 kap. 7 a § tillämpas första gången i fråga om en tillsynsperiod som börjar efter utgången av år 2015.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:221, Prop. 2013/14:174, Bet. 2013/14:NU18
Omfattning
ändr. 3 kap. 16 §, 4 kap. 1 §, 11 kap. 15, 18 §§, rubr. närmast före 3 kap. 16 §; nya 3 kap. 7 a, 7 b, 10 a, 16 a §§, 5 kap. 7 a §, 8 kap. 3 a, 11 c, 14, 15, 16 §§, 11 kap. 21 §, rubr. närmast före 3 kap. 16 a §, 8 kap.14 §, 11 kap. 21 §
Ikraftträder
2014-06-01

Lag (2014:282) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:208, Prop. 2013/14:85, Bet. 2013/14:NU16
Omfattning
ändr. 5 kap. 8, 9 §§
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:391) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:245, Prop. 2013/14:156, Bet. 2013/14:NU19
Omfattning
nya 4 kap. 9 b §, 5 kap. 24 a §
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:576) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:280, Prop. 2013/14:118, Bet. 2013/14:KU41
Omfattning
ändr. 7 kap. 1, 2 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:1467) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Prop. 2014/15:1, Bet. 2014/15:FiU1
Omfattning
ny 8 kap. 5 a §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:259) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
  2. Bestämmelserna i 3 kap. 3 a § andra stycket tillämpas första gången i fråga om redovisning för det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2015 eller närmast därefter.
Förarbeten
Rskr. 2014/15:192, Prop. 2014/15:56, Bet. 2014/15:NU12
Omfattning
ändr. 3 kap. 3, 3 a, 10 a §§, 5 kap. 22 §, 13 kap. 7 §; ny 4 kap. 4 §
Ikraftträder
2015-07-01

Lag (2015:598) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:2, Prop. 2014/15:112, Bet. 2015/16:NU5
Omfattning
ändr. 8 kap. 4, 4 a, 4 b, 4 c §§, 11, 11 a, 11 c §§
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:114) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:130, Prop. 2015/16:4, Bet. 2015/16:CU10
Omfattning
ändr. 12 kap. 8 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2016:733) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:265, Prop. 2015/16:163, Bet. 2015/16:FöU12
Omfattning
upph. 9 kap., 10 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, 12 kap. 4 §, rubr. 10 kap. 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§; ändr. 1 kap. 1 §, 12 kap. 1, 3, 5 §§, 13 kap. 1 §, rubr. till 10 kap., rubr. närmast före 12 kap. 4 §; ny 11 kap. 12 a §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2016:914) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:10, Prop. 2015/16:186, Bet. 2016/17:TU2
Omfattning
ändr. 8 kap. 11 b §, 11 kap. 13 §
Ikraftträder
2016-11-18

Lag (2017:18) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2017.
  2. Om en nätkoncessionshavare före ikraftträdandet har ingått ett avtal med en elleverantör, som i avtalet har åtagit sig att leverera el till elanvändare som saknar elleverantör, gäller inte skyldigheterna enligt 8 kap. 8 § första stycket för nätkoncessionshavaren under den löptid som återstår av avtalet vid ikraftträdandet. För nätkoncessionshavaren ska i stället 8 kap. 8 § första stycket i den äldre lydelsen gälla.
Förarbeten
Rskr. 2016/17:135, Prop. 2016/17:13, Bet. 2016/17:NU8
Omfattning
upph. 8 kap. 8 a §; ändr. 8, 16 §§, 12 kap. 1 §; nya 8 kap. 8 a, 8 b, 8 c, 8 d, 8 e, 17, 18 §§
Ikraftträder
2017-04-01

Lag (2017:19) om ändring i lagen (2016:733) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:135, Prop. 2016/17:13, Bet. 2016/17:NU8
Omfattning
ändr. 12 kap. 1 § i 2016:733

Lag (2017:196) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:165, Prop. 2016/17:73, Bet. 2016/17:NU10
Omfattning
ändr. 3 kap. 10, 10 a, 11 §§; ny 3 kap. 10 b §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:740) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:335, Prop. 2016/17:171, Bet. 2016/17:KU30
Omfattning
ändr. 7 kap. 1, 2 §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:1033) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:20, Prop. 2016/17:200, Bet. 2017/18:MJU5
Omfattning
upph. 2 kap. 8 b §; ändr. 2 kap. 8 a, 15 g §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:435) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:239, Prop. 2017/18:93, Bet. 2017/18:NU17
Omfattning
nuvarande 8 kap. 1 a § betecknas 8 kap. 3 b §; ändr. 8 kap. 1 §; nya 8 kap. 3 c, 3 d, 3 e §§, rubr. närmast före den nya 8 kap. 3 b §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:720) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:306, Prop. 2017/18:185, Bet. 2017/18:CU25
Omfattning
ändr. 12 kap. 8 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1418) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:383, Prop. 2017/18:243, Bet. 2017/18:CU31
Omfattning
ändr. 2 kap. 8 a, 15 g §§
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1448) om ändring i ellagen (1997:857)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
  2. Den som före den 1 januari 1998 har beviljats nätkoncession för en utlandsförbindelse och inte är ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande får inneha nätkoncessionen trots 2 kap. 10 § andra stycket första meningen. I fråga om en sådan nätkoncession tillämpas inte 2 kap. 18 § första stycket 3.
  3. För en intäktsram som fastställts före ikraftträdandet tillämpas 5 kap.69 §§ i den äldre lydelsen i stället för 5 kap.1, 7, 9 och 11 §§.
  4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en sådan omprövning enligt 5 kap.12 eller 13 § i den äldre lydelsen som har inletts före ikraftträdandet.
  5. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
  6. Om intäktsramen för tillsynsperioden 2016-2019 har ökats med tilllämpning av 5 kap. 20 § i den äldre lydelsen, ska den ökningen inte beaktas vid tillämpningen av 5 kap. 29 §. Lag (2020:73).
Förarbeten
Rskr. 2017/18:412, Prop. 2017/18:237, Bet. 2017/18:NU23
Omfattning
upph. 5 kap., 11 kap. 6 §, 12 kap. 3 a §, 13 kap. 8 §; ändr. 1 kap. 4 a, 5 b §§, 2 kap. 10, 12, 16 §§, 3 kap. 1 a, 1 f, 1 g, 1 i, 1 j, 1 k §§, 4 kap. 1, 2, 8, 9, 11, 12 §§, 8 kap. 3 b §, 11 kap. 3, 4, 5 §§, 13 kap. 5, 6, 7 §§, rubr. närmast före 12 kap. 16 §; nytt 5 kap., nya 4 kap. 4 a, 4 b, 11 a, 11 b, 11 c §§, 12 kap. 16 §, rubr. närmast före 12 kap. 16 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2019:902) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 11 a §, 4 kap. 8 §
Ikraftträder
2020-01-01

Lag (2020:73) om ändring i ellagen (1997:857)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:167, Prop. 2019/20:53, Bet. 2019/20:NU9
Omfattning
ny p 6 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2018:1448
Ikraftträder
2020-04-01