JO dnr 3448-2009 | lagen.nu

Elisabeth B. begärde hos socialförvaltningen i Hedemora kommun att få hjälp med att få till stånd ett umgänge med sitt barnbarn J., född 2003. Med anledning av Elisabeth B:s framställning inledde förvaltningen en utredning.

Omsorgsnämnden, socialutskottet, i Hedemora kommun beslutade vid ett sammanträde den 17 mars 2009 (§ 66) att inte väcka talan hos domstol om umgänge mellan J. och Elisabeth B.

I en anmälan till JO framförde Elisabeth B. klagomål mot socialförvaltningen i Hedemora kommun. Hon var missnöjd med bl.a. att hon inte hade fått hjälp med att få träffa sitt barnbarn J. och att hon inte hade fått ta del av den utredning som förvaltningen hade utfört angående umgänget.

Föredraganden inhämtade per telefon upplysningar från socialsekreterare Göran Nilsson vid socialförvaltningen i Hedemora kommun. Från förvaltningen inhämtades även den utredning som utförts i ärendet.

Omsorgsnämnden i Hedemora kommun anmodades därefter att inkomma med utredning och yttrande. I JO:s remiss angavs att yttrandet särskilt skulle avse dels huruvida Elisabeth B. fick del av utredningen och bereddes möjlighet att yttra sig över den innan nämnden fattade sitt beslut, dels hur nämnden efter att ärendet hade avslutats hade handlagt Elisabeth B:s begäran om att ta del av utredningen.

Som sitt remissvar ingav nämndens socialutskott en skrivelse undertecknad av socialsekreteraren Göran Nilsson. I skrivelsen anfördes bl.a. följande ( omnämnda bilagor har här utelämnats; JO:s anm. ).

J:s familjerättsliga förhållanden har belysts i en vårdnads-, boende- och umgängesutredning daterad 2009-02-20. Det var inte lämpligt att ta ställning i frågan om umgänge med mormor, innan förslaget till umgänge med fadern kunde formuleras i vårdnads-, boende- och umgängesutredningen till tingsrätten. Omsorgsnämnden i Hedemora beslutade 2009-03-17 att inte väcka talan vid tingsrätten enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken angående umgänge mellan J. och Elisabeth B., då ett sådant umgänge inte bedömdes vara förenligt med barnets bästa.

Elisabeth B. önskar få en kopia av utredningen som låg till grund för beslutet kring hennes umgänge med J. Hon har också önskemål om att få träffa J. och sin dotter A.

Handläggning och möjlighet att ta del av utredning före nämndens beslut

Omedelbart efter att Falu tingsrätt beslutade om att Hedemora kommun skulle verkställa en vårdnads-, boende- och umgängesutredning, kontaktades jag på telefon av Elisabeth B. Hennes syfte var att få umgänge med J. och träffa sin dotter A. Under utredningens gång har ett antal brev inkommit och telefonsamtal har hållits, där hon lämnat sina synpunkter och sin berättelse. Elisabeth B. har informerats om att vårdnadshavarna inte vill medge henne umgänge. I övrigt har J:s vårdnadshavare motsatt sig att Elisabeth B. skulle få del av utredningen.

Handläggning och möjlighet att ta del av utredning efter nämndens beslut

Beträffande tillvägagångssättet i ärendet har jag rådfrågat förbundsjurist Pernilla Krusberg vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som i sin tur stämt av med företrädare för Socialstyrelsen. Svaret från SKL var att eftersom Elisabeth B., som mormor, ej betraktas som part så har hon inte rätt att ta del av utredningen kring begäran om umgänge med sitt barnbarn. Däremot har hon rätt att få del av de uppgifter hon själv har tillfört ärendet. Elisabeth B. har erhållit en kopia av de anteckningar som fördes då hon besökte Socialförvaltningen. Utöver dessa uppgifter har hon vid ett flertal telefonsamtal samt brev framfört uppfattningen att hon önskar Socialförvaltningens hjälp att få umgänge med J. Barnets båda vårdnadshavare är tydligt emot att Elisabeth B. ska få del av utredningen.

Elisabeth B. kvitterade ett mottagningsbevis 2009-09-15, då hon erhöll en skriftlig kopia på beslut att ej lämna ut sekretessbelagd handling enligt 15 kap 7 § sekretesslagen (bilaga 1). Besvärshänvisning medsändes (bilaga 2). Någon överklagan har inte inkommit.

Elisabeth B. fick del av och yttrade sig över remissvaret. Under ärendets handläggning hos JO kom hon även in med kompletterande skrivelser.

I ett beslut den 29 september 2010 anförde JO André följande.

Sekretesslagen (1980:100) har den 30 juni 2009 ersatts av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) , OSL. I det följande hänvisar jag till den senare lagen som i nu aktuella hänseenden inte har inneburit några sakliga ändringar.

Barnets vårdnadshavare har enligt 6 kap. 15 § tredje stycket föräldrabalken (FB) ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. På talan av socialnämnden, får rätten besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om

I förvaltningslagen (1986:223) , FL, finns bestämmelser om parters rätt att få ta del av uppgifter. Enligt 16 § FL har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den ( 17 § FL ). Från den s.k. kommunikationsskyldigheten finns vissa undantag som inte har intresse i det förevarande ärendet.

Rätten att ta del av uppgifter enligt 16 § FL och den s.k. kommunikationsskyldigheten enligt 17 § FL gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § OSL .

I 10 kap. 3 § OSL stadgas att sekretess inte hindrar att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

Elisabeth B. vände sig till socialförvaltningen i Hedemora kommun med en framställan om att omsorgsnämnden, med stöd av 6 kap. 15 a § FB , skulle väcka talan vid domstol om umgänge mellan henne och barnbarnet J. Socialförvaltningen inledde en utredning med anledning av hennes framställan. I det ärendet har Elisabeth B. intagit ställning av part.

I ärenden hos en socialnämnd som avser myndighetsutövning mot någon enskild ska bl.a. bestämmelsen om kommunikation i 17 § FL tillämpas. Man kan i och för sig diskutera om ett beslut av en socialnämnd att inte väcka talan om umgänge ska anses utgöra myndighetsutövning. Enligt min mening avser beslut av detta slag myndighetsutövning. I den delen kan jag hänvisa till JO:s beslut den 27 augusti 2009, dnr 373-2008 . Även om nämnden skulle anse att det inte har varit fråga om myndighetsutövning har nämnden likväl inte kunnat underlåta kommunikation. Som framgår av 11 kap. 8 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) , SoL, ska nämnden tillämpa bl.a. 17 § FL också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.

Den som i ett ärende hos en socialnämnd ska ges tillfälle att yttra sig enligt 17 § FL har enligt 11 kap. 9 § SoL rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat. Det framgår inte av utredningen att Elisabeth B. underrättades om sin rätt att få företräde. Jag har inte funnit skäl att närmare utreda saken men jag vill erinra om bestämmelsen.

Under våren/försommaren 2009 begärde Elisabeth B. att få del av den aktuella utredningen. I beslut den 10 september 2009 avslog förvaltningschefen Anders Jacobsson hennes begäran. I beslutet anförde han att begäran skulle avslås med stöd av 15 kap. 7 § sekretesslagen . När det gäller nämndens handläggning av Elisabeth B:s begäran om att få ta del av utredningen vill jag anföra följande.

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen , vilket kapitel även primärt reglerar frågan om utlämnande av allmän handling. Enligt 2 kap. 12 § ska en handling som får lämnas ut – som alltså inte omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av den. Av 2 kap. 13 § framgår att den som önskar ta del av en allmän handling även har rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt. JO har i ett flertal beslut uttalat att innebörden härav är att besked i en utlämnandefråga bör lämnas redan samma dag som begäran har gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material.

Efter det att omsorgsnämnden den 17 mars 2009 beslutat att inte väcka talan vid domstol om umgänge avslutades ärendet vid nämnden. Elisabeth B. har därför efter den tidpunkten inte kunnat göra gällande någon rätt till partsinsyn i ärendet. Huruvida det förelåg hinder på grund av sekretess att låta henne ta del av utredningen skulle således bedömas enligt i första hand bestämmelsen om den s.k. socialtjänstsekretessen i 26 kap. 1 § första stycket OSL . Enligt den bestämmelsen gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Anders Jacobsson torde ha ansett att det på grund av sekretess förelåg hinder mot att lämna ut utredningen till Elisabeth B. Jag finner inte skäl att anlägga några synpunkter på beslutet i sak. Däremot kan konstateras att handläggningen av

När det gäller utformningen av det beslut som Anders Jacobsson fattade den 10 september 2009 vill jag påpeka att vid tiden för beslutet hade sekretesslagen upphört att gälla. Att det i beslutet hänvisas till den förutvarande sekretesslagen är givetvis inte tillfredsställande. Jag vill dessutom påpeka att det lagrum som beslutet hänvisar till inte var relevant i frågan om det förelåg sekretess eller inte eftersom lagrummet innehöll bestämmelser om överklagande av avslagsbeslut.

Vad Elisabeth B. har anfört i övrigt ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd från min sida.