Dold äganderätt

Beskrivning saknas!

Rättsfall12

NJA 2005 s. 498: Talan om bättre rätt till en i Sverige belägen fastighet har ansetts avse sakrätt i fast egendom i den mening som avses i artikel 22.1 i Bryssel I-förordningen.
NJA 1990 s. 702: En makes dolda äganderätt till hälften av en fastighet, som i sin helhet hade köpts i den andra makens namn, gjordes öppen genom ett överlåtelseavtal mellan makarna. Skyldighet att erlägga stämpelskatt har befunnits föreligga vid beviljande av lagfart på samma hälft.
NJA 2002 s. 3: Fråga om en bostadsrätt som förvärvats av sambor i bådas namn för att användas som deras gemensamma bostad kunde anses i sin helhet tillhöra ena sambon.
NJA 2001 s. 509: Sedan dold äganderätt till två fastigheter utmätts och borgenären förelagts enligt 4 kap 23 § utsökningsbalken att väcka talan mot den öppne ägaren, har fastigheterna belagts med kvarstad på ansökan av utmätningsborgenären. 15 kap. 2 § rättegångsbalken.
NJA 2013 s. 242: En sambo som sedan lång tid ensam innehaft en bostad med hyresrätt har när denna omvandlats till bostadsrätt förvärvat bostadsrätten med ekonomiskt bidrag från den andra sambon. S.k. dold samäganderätt har inte ansetts föreligga.
NJA 1985 s. 615: En villafastighet utmättes för en frånskild makes gäld. Fastigheten hade efter skilsmässan inköpts av och lagfarits för den andre maken. Kronofogdemyndigheten utgick vid utmätningen från att utmätningsgäldenären var den verklige, "dolde", ägaren. Utmätningen har hävts, enär fastigheten ansetts inte kunna utmätas för den "dolde" ägarens gäld innan dennes äganderätt manifesterats genom en formenlig överlåtelse från den "öppne" ägaren eller den "dolde" ägaren fatt lagakraftvunnen dom på sin äganderätt.
NJA 2002 s. 142: S.k. dold samäganderätt, som i rättspraxis har godtagits i vissa situationer av familjerättslig karaktär, har ansetts inte kunna uppkomma i en relation mellan två juridiska personer (bostadsrättsföreningar). (Jfr t.ex. NJA 1980 s. 705, NJA 1981 s. 693 och NJA 1982 s. 589)
NJA 1982 s. 589: Under äktenskap har i hustruns namn inköpts en villafastighet. Syftet med köpet har varit att bereda makarna och deras barn en bostad för gemensamt begagnande. Erforderliga ekonomiska tillskott i och för förvärvet har mannen stått för. Att hustrun "skrivits som ägare" har föranletts av att fastigheten avsetts bli skyddad i förhållande till mannens borgenärer. Frågan huruvida mannen bör anses ha blivit "dold" meddelägare genom för värvet har besvarats jakande.
NJA 1988 s. 197: S k dold äganderätt till fast egendom har ansetts ej kunna förvärvas när krav på förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen inte varit uppfyllt.
NJA 1993 s. 324: Formkravet för överlåtelse av fast egendom i 4 kap 1 § JB har ansetts inte tillämpligt i fråga om överlåtelse av s k dold äganderätt till fastighet.
NJA 1987 s. 137: Sedan en person köpt en fastighet och ensam fått lagfart, har det genom dom fastställts att hans make har bättre rätt till hälften av fastigheten. Makens dolda äganderätt har alltså gjorts öppen. Maken har därefter beviljats lagfart på hälften av fastigheten. Skyldighet att erlägga stämpelskatt har då ansetts inträda.
NJA 1986 s. 83: Gåvoskattemål. Makar överlät i ett gemensamt gåvobrev en fastighet, som var lagfaren för mannen. Det gjordes gällande att hustrun hade s k dold äganderätt till en andel i fastigheten. Fråga om det föreligger gåva från båda makarna eller endast från mannen.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator