AD 1996 nr 30

Parter:

Grafiska Fackförbundet; Melanders Fotosätteri Handelsbolag; M., C-G.; M., A.E.

Nr 30

Grafiska Fackförbundet

mot

Melanders Fotosätteri Handelsbolag i Stockholm, C-G.M. och A.E.M., båda i Spånga.

Mellan G.M., såsom innehavare av enskilda firman G. Melanders Fotosätteri, och Grafiska fackförbundet ingicks den 10 oktober 1984 kollektivavtal, s.k. hängavtal, som hänvisar till vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal mellan Grafiska Fackförbundet och Grafiska Arbetsgivareförbundet. G.M. driver nu tillsammans med hustrun A.M. verksamhet i form av ett handelsbolag, Melanders Fotosätteri Handelsbolag (bolaget). Bolaget är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation.

Grafiska fackförbundet (förbundet) anser att det av G.M. i oktober 1984 träffade hängavtalet är bindande även för bolaget. Mot den bakgrunden har förbundet gjort gällande att bolaget har brutit mot kollektivavtalet genom att inte ha vidmakthållit AMF-försäkringar för personalen. Förbundet har också gjort gällande att bolaget gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran i två fall. Arbetsgivarparternas ståndpunkt är att hängavtalet inte är bindande för bolaget och att detta inte gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran.

Förbundet har i arbetsdomstolen väckt talan mot bolaget och bolagsmännen C-G.M. och A.M. och därvid yrkat dels att domstolen förklarar att bolaget är bundet av det den 10 oktober 1984 tecknade kollektivavtalet mellan Grafiska Fackförbundet och G.M. såsom innehavare av enskilda firman G. Melanders Fotosätteri, dels att bolaget och bolagsmännen förpliktas att solidariskt till förbundet utge allmänt skadestånd med 50 000 kr för kollektivavtalsbrott och med 50 000 kr för förhandlingsvägran, jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning i målet.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandena. För det fall arbetsdomstolen skulle finna att bolaget är bundet av kollektivavtal med förbundet, har de vitsordat att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte ha haft AMF-försäkring för de anställda. Ränteyrkandet har vitsordats som i och för sig skäligt.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utvecklande av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Av det mellan förbundet och G.M. såsom innehavare av den enskilda firman G. Melanders Fotosätteri den 10 oktober 1984 träffade hängavtalet framgår att mellan parterna skulle gälla såväl mellan Grafiska Fackförbundet och Grafiska Arbetsgivareförbundet vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal med bilagor jämte tillhörande protokollsanteckningar, som bl.a. bestämmelser om avgångsbidrag.

Förbundets medlem A-C.O. har varit anställd i Melanders Fotosätteri sedan 1984. När hennes anställning i augusti 1994 upphörde på grund av arbetsbrist framkom att bolaget inte hade AMF-försäkring avseende avgångsbidrag för personalen. Grafiska Fackföreningen i Stockholm påtalade i oktober samma år detta förhållande för bolaget och påkallade förhandling. Bolaget svarade att det inte förelåg någon skyldighet att delta i en dylik förhandling eller att det fanns grund för förhandling. Grafiska Fackföreningen i Stockholm kallade då åter bolaget till förhandling. I ett svarsbrev meddelade bolaget att det inte avsåg att inställa sig till den begärda förhandlingen. I enlighet med kollektivavtalets föreskrivna förhandlingsordning begärde då Grafiska Fackförbundet central förhandling med bolaget. I ett svarsbrev angav bolaget att man inte såg någon anledning att delta i den av förbundet begärda förhandlingen.

Enligt kollektivavtalet har bolaget varit skyldigt att ha personalen försäkrad hos AMF avseende bl.a. avgångsbidrag. Genom att så inte varit fallet har bolaget brutit mot det mellan parterna gällande kollektivatalet. För detta kolletivavtalsbrott är bolaget skyldigt att utge allmänt skadestånd till förbundet.

Enligt det kollektivavtal som enligt förbundets mening gäller mellan parterna föreskrivs att förhandlingar skall ske i form av lokala och centrala förhandlingar. Genom att bolaget klart deklarerat sin vägran att delta i av Grafiska Fackföreningen i Stockholm och Grafiska Fackförbundet begärda förhandlingar och inte heller har deltagit i någon sådan förhandling, har det således gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott. Om det skulle visa sig att kollektivavtal inte gäller mellan parterna, har bolaget likväl varit skyldigt att enligt 10 § medbestämmandelagen inställa sig och delta i av arbetstagarsidan begärd förhandling. För kollektivavtalsbrottet, eller brottet mot medbestämmandelagen, är bolaget skyldigt att utge allmänt skadestånd till förbundet.

Bolagsmännen är jämte bolaget solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser och skall således jämte bolaget förpliktas utge de allmänna skadestånden till förbundet.

Sedan förbundet väckt den nu aktuella talan mot bolaget och bolagsmännen har det framkommit att Melanders Fotosätteri har varit föremål för företagsombildning fyra gånger sedan år 1984. De närmare omständigheterna kring dessa företagsombildningar känner förbundet inte till. Den bedrivna verksamheten har dock inte ändrats i samband med företagsombildningarna. De anställda har inte fått någon särskild information om företagsombildningarna, och har heller inte sagts upp eller anställts på nytt i samband med dessa. De har fortsatt att arbeta i verksamheten. Arbetsledningen och ägarstrukturen har hela tiden varit i stort sett densamma. Verksamheten har bedrivits av G.M. eller av G.M. tillsammans med någon eller några andra personer. Den fasta kundkretsen har varit densamma. Verksamheten har bedrivits från samma lokal, i den mån inte någon yttre omständighet gjort att lokalbyte varit nödvändigt. Utrustningen har varit densamma bortsett från att äldre maskiner efter hand har ersatts av nyare. Bolagsledningen har i sina kontakter med den fackliga organisationen under åren 1984 till 1994 aldrig givit uttryck för att kollektivavtal inte skulle gälla. Så sent som vid en förhandling i mars 1994 var bolaget införstått med att A-C.O. erhållit intern utbildning enligt gällande teknikavtal, som är en bilaga till riksavtalet mellan förbundet och Grafiska Arbetsgivareförbundet. Det var först sedan förbundet, när A-C.O:s anställning hade upphört på grund av arbetsbrist och det framkommit att bolaget inte enligt gällande kollektivavtal hade försäkring i AMF avseende bl.a. avgångsbidrag, begärt förhandling i frågan som bolaget framförde ståndpunkten att något kollektivavtal inte förelåg. Bolaget har enligt bestämmelserna i 28 § medbestämmandelagen blivit bundet av det kollektivavtal som tecknades den 10 oktober 1984. Bestämmelsen är tillämplig även när det har förekommit en kedja av företagsombildningar. Någon uppsägningsåtgärd av det slag som nämns i bestämmelsen har inte förekommit.

Arbetsgivarparterna

Bolaget är inte bundet av kollektivavtal med förbundet.

Bestämmelsen i 28 § medbestämmandelagen är inte tillämplig i situationer där sådan företagsövergång som där nämns skett i flera led. För att bestämmelsen skall bli tillämplig i en sådan situation krävs att det för var och en av de mellankommande arbetsgivarna fastställs att de blivit bundna av det kollektivavtal som gällt för den tidigare arbetsgivaren. Sådan fastställelse skall ske genom beslut av domstol eller genom att parterna träffar nytt avtal.

I förevarande fall har det inte på detta sätt fastställts att något av de företag som G.M. drivit rörelse i efter G. Melanders Fotosätteri men före det i målet instämda handelsbolaget blivit bundet av det kollektivavtal han tecknade i oktober 1984. Handelsbolaget kan därför inte vara bundet av detta kollektivavtal.

Även om 28 § medbestämmandelagen i och för sig skulle vara tillämplig i detta fall är bolaget inte bundet av det 1984 träffade kollektivavtalet. Någon sådan övergång av verksamhet som avses i den bestämmelsen har nämligen inte skett vid de tillfällen då de nya företagen bildats. Det som inträffat är i stället följande.

G.M. drev sedan 1982 den enskilda firman G. Melanders Fotosätteri. Verksamheten bedrevs 1984, då kollektivavtalet träffades, i lokaler på Baltzar von Platens Gata. Den verksamheten lades ned 1987 och firman avregistrerades. Personalen sades muntligen upp och AMF-försäkringarna avanmäldes.

Samma år, dvs. 1987, startade G.M. tillsammans med J-E.M. och L.E.J. en ny verksamhet, G. Melanders Fotosätteri HB, i lokaler på Ringvägen 93 i Stockholm. Det bolaget övertog inte någon versamhet från den gamla firman. G.M. hade med sig den grafiska baskunskapen. De två nya delägarna hade kunskap om desktop-framställning. Det nya företaget skulle ha en annan inriktning, annan teknik och producera andra produkter. Bolaget övertog inte några kontrakt avseende maskiner, lokaler eller liknande från den tidigare verksamheten. De två nya delägarna tillförde nya kunder till bolaget. Inga gamla kunder följde med till det nya företaget. Det förelåg för övrigt inte några långsiktiga kontrakt i den enskilda firman. De anställda i det gamla företaget erbjöds ny anställning i det nya bolaget. I juni 1988 lades detta bolag ned.

Den 29 juni 1988 bildade G.M. och J-E.M. ett nytt bolag, Melander & Medvik Fotosätteri HB. Det bolaget bedrev samma typ av verksamhet som G. Melanders Fotosätteri HB, vars verksamhet delvis övertogs. Personalen i det tidigare bolaget fick anställning i det nya bolaget.

Den 2 oktober 1989 inregistrerade G.M. den enskilda firman G. Melanders Fotosätteri. Den firman övertog till viss del personal från Melander & Medvik Fotosätteri HB.

Den 1 juni 1993 inregistrerades Melanders Fotosätteri HB. I bolaget är G.M. och dennes hustru A.M. bolagsmän. Det bolaget övertog en viss mindre verksamhet från G. Melanders Fotosätteri. Personalen erhöll ny anställning i bolaget. G.M. skulle ansvara för den grafiska verksamheten medan A.M. skulle ansvara för administrationen och den kamerala delen. A.M. förde även med sig ideer om ny grafisk verksamhet.

Även om övergång av företag eller del av företag i den mening som avses i 28 § medbestämmandelagen skulle anses ha ägt rum har bolaget ändå inte blivit bundet av det 1984 träffade kollektivavtalet. Förbundets praxis är att varje ny arbetsgivare skall träffa kollektivavtal. Denna praxis upprätthöll förbundet när man 1984 träffade kollektivavtal med G.M. avseende den av honom då bedrivna enskilda firman. G.M. hade redan 1979 träffat kollektivavtal med förbundet för en verksamhet som bedrevs av Maskinsättarna Melander & Messalin AB. Därefter har förbundet emellertid genom passivitet inte vidmakthållit avtalet. Förbundet har inte gjort klart för de nya arbetsgivarna att man ansåg att kollektivavtalet gällde. Det måste genom den fackliga organisationens medverkan vid uppsägningar under föregående olika arbetsgivare liksom på grund av lönebeskeden till de anställda ha stått klart för organisationen att det varit fråga om nya arbetsgivare. Då förbundet ändå inte tagit upp frågan om kollektivavtalet utan varit passivt i detta avseende får detta anses likställt med att förbundet godkänt hävning av kollektivavtalet från arbetsgivarens sida.

Under alla förhållanden skall kollektivavtalet enligt arbetsgivarparternas mening med stöd av 36 § avtalslagen lämnas utan avseende även om övergång av företag eller del av företag i den mening som avses i 28 § medbestämmandelagen skulle anses ha ägt rum. Det är nämligen oskäligt att påkalla avtalsbundenhet för bolaget mot bakgrund av att den övergång av verksamheten som i så fall ägt rum har skett i flera led och att förbundet känt till att kollektivavtalet inte tillämpats av arbetsgivaren under åtskillig tid.

För det fall arbetsdomstolen skulle finna att bolaget är bundet av kollektivavtal skall skadeståndet jämkas. Bolaget har utgått ifrån att det inte förelegat något kollektivavtal mellan parterna och har agerat utifrån detta förhållande. Bolaget har således varit i god tro.

När det gäller förhandlingsskyldigheten gör arbetsgivarparterna gällande dels att denna fullgjorts genom de förhandlingar som ägt rum i direkt anslutning till respektive anställnings upphörande, dels att förhandling inte har påkallats i någon angelägenhet som kan bli föremål för förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen eftersom bolaget inte är bundet av kollektivavtal. Slutligen vill arbetsgivarparterna framhålla att förhandling har påkallats specifikt enligt kollektivavtalet och inte enligt medbestämmandelagen varför något brott mot den lagen inte kan föreligga.

Domskäl

Den huvudsakliga tvistefrågan i målet är huruvida bolaget är bundet av kollektivavtal. Det är ostridigt mellan parterna att G.M. med enskilda firman G. Melanders Fotosätteri den 10 oktober 1984 träffade s.k. hängavtal med förbundet. Parterna är oense om huruvida detta hängavtal till följd av övergång av företag i enlighet med bestämmelserna i 28 § medbestämmandelagen kommit att gälla även för bolaget.

På förbundets begäran har avtalssekreteraren Lars Holmberg hörts under sanningsförsäkran och ombudsmännen Torbjörn Öhrnell och Göran Larsson samt den tidigare arbetstagaren hos bolaget T.J. hörts som vittnen. På arbetsgivarparternas begäran har A.M. hörts under sanningsförsäkran. Vidare har från båda sidor åberopats viss skriftlig bevisning.

Arbetsgivarparterna har bl.a. invänt att bestämmelserna i 28 § medbestämmandelagen över huvud taget inte är tillämpliga när övergång av företag har skett i flera led. Arbetsdomstolen tar först upp denna invändning till bedömning.

Är 28 § medbestämmandelagen tillämplig om övergång av företag har skett i flera led?

Av 28 § medbestämmandelagen framgår att om företag eller del av företag övergår från en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal till en ny arbetsgivare gäller avtalet i tillämpliga delar för den nye arbetsgivaren i den mån denne inte redan är bunden av ett annat kollektivavtal. Arbetsgivarparterna har i målet gjort gällande att bestämmelsen inte gäller när övergång har skett i flera led om inte det för var och en av de mellankommande arbetsgivarna har fastställts, genom domstolsbeslut eller genom att parterna träffar ett nytt avtal, att de blivit bundna av det kollektivavtal som gällde för den förste arbetsgivaren i kedjan.

Frågan om hur bestämmelserna i 28 § medbestämmandelagen skall tillämpas i sådana fall då ett företag eller del av företag har övergått till ny arbetsgivare i flera led har inte uttryckligen tagits upp i lagen och har heller inte berörts i lagens förarbeten. Enligt arbetsdomstolens mening ger dock varken medbestämmandelagen eller dess förarbeten något stöd för att lagstiftaren skulle ha avsett att begränsa tillämpningen av 28 § i lagen på det sätt arbetsgivarparterna gjort gällande. Bestämmelserna får därför anses vara tillämpliga varje gång en verksamhet övergår från en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal, oavsett om bundenheten uppkommit direkt genom ett kollektivavtal där arbetsgivaren är part eller genom att arbetsgivaren övertagit en verksamhet för vilken avtalet gäller.

Föreligger övergång av företag?

Som redan framgått följer av 28 § medbestämmandelagen, i den utformning som bestämmelsen hade under den tid som är av intresse i målet, att när ett företag eller en del av ett företag övergår från en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal till en ny arbetsgivare, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nye arbetsgivaren, för det fall han inte redan är bunden av ett annat kollektivavtal. Av medbestämmandelagens förarbeten framgår att begreppet övergång av företag enligt den lagen skall uppfattas på samma sätt som motsvarande begrepp enligt anställningsskyddslagen (se prop. 1975/76:105 Bilaga 1 s. 378). Enligt förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag, som i detta hänseende fortfarande är av intresse, täcker begreppet övergång sedvanlig överlåtelse, utarrendering, ombildning av rörelsen till bolag eller annan juridisk person, fusion med annat företag, övergång genom arv etc. (se prop. 1973:129 s. 235). Det kan tilläggas att där även klart framgår att det på anställningsskyddslagens område är förutsatt att det kan vara fråga om övergångar i flera led.

Arbetsdomstolen har vid ett flertal tillfällen haft att pröva frågan om en övergång av rörelse eller del av rörelse har skett (jfr AD 1994 nr 92 med där anmärkta rättsfall). De slutsatser som kan dras av arbetsdomstolens praxis kan sammanfattas på följande sätt. För att en övergång av ett företag skall anses föreligga krävs i princip att det föreligger ett direkt rättsligt samband mellan den förutvarande och den nye arbetsgivaren vilket kan karaktäriseras som eller jämföras med en överlåtelse av ett företag. Därvid krävs mer än att t.ex. lokaler och inventarier har överlåtits. I princip fordras att själva rörelsen, näringsverksamheten, eller del av denna har övergått till den nye arbetsgivaren. Någon allmänt gällande regel huruvida en övergång av ett företag eller en del av ett företag har skett kan inte uppställas. Omständigheterna i det enskilda fallet blir avgörande. Några stränga krav ställs emellertid inte upp för att en övergång av en rörelse eller en del av en rörelse skall anses ha ägt rum. Det förhållandet att verksamheten efter förändringen bedrivs i yttre former som sett ur de anställdas synvinkel är att uppfatta som i huvudsak oförändrade torde vara att uppfatta som ett starkt bevis för att det föreligger ett sådant rättsligt samband som utgör eller är att jämföra med ett överlåtelseavtal.

I enlighet med denna praxis skall frågan huruvida övergång av företag eller del av företag skett mellan de av G.M. i olika former bedrivna rörelserna ske med beaktande av föreliggande omständigheter varvid stor vikt måste fästas vid hur de anställda har haft skäl att uppfatta saken.

I målet har inte gjorts gällande att det skulle föreligga några uttryckliga avtal om överlåtelse av företag. Det är emellertid utrett att den rörelse G.M. bedrev i enskilda firman G. Melanders Fotosätteri upphörde i början av 1987 och att han därefter ensam eller tillsammans med annan har bedrivit rörelse i fyra andra registrerade företag. Den 9 mars 1987 inregistrerades G. Melanders Fotosätteri HB, bolagsmän var J-E.M., C-G.M. och L.E.J.. Den 10 oktober 1988 inregistrerades Melander & Medvik Fotosätteri HB, bolagsmän var J-E.M. och C-G.M.. Den 2 oktober 1989 inregistrerades enskilda firman G Melanders Fotosätteri med G.M. angiven som näringsidkare. Den 1 juni 1993 inregistrerades det i målet instämda bolaget, Melanders Fotosätteri HB, varvid som bolagsmän angavs C-G.M. och A.E.M..

Av i målet åberopade registreringsbevis från länsstyrelsens handelsregister framgår bl.a. följande beträffande den av G.M. 1984 bedrivna enskilda firman och de fyra därefter inregistrerade rörelserna. Den näringsverksamhet som bedrevs när hängavtalet träffades beskrivs som sättnings-, monterings- och tryckningsverksamhet. För de tre företag som G.M. närmast därefter bedrivit rörelse i beskrivs näringsverksamheten på samma sätt, men med tillägget att den också omfattar reklamframställning och tidningsutgivning. Det nuvarande bolagets näringsverksamhet beskrivs som framställning av tryckformar samt därmed förenlig verksamhet. I registreringsbeviset för det 1987 inregistrerade handelsbolaget finns under rubriken "Tidigare identitetsnummer" en hänvisning till den föregående enskilda firman. På samma sätt finns i registreringsbeviset för den 1989 inregistrerade enskilda firman en hänvisning till det handelsbolag som inregistrerades 1988.

T.J. har berättat följande. Hon anställdes vid G. Melanders Fotosätteri i augusti 1986 och arbetade i rörelsen tills hennes anställning upphörde på grund av arbetsbrist i juni 1994. Under hela denna tid har bolaget vid kundkontakter uppgetts heta Melanders Fotosätteri. På hennes lönespecifikationer har dock under en tid Melander & Medvik Fotosätteri angivits som arbetsgivare. I samband med att J-E.M. kom in i företaget som kompanjon till G.M. uppgavs att han köpt in sig i företaget. I övrigt har hon inte fått någon information om att företaget ombildats eller att hon skulle ha fått någon ny arbetsgivare. Hon har heller inte sagts upp eller erhållit någon ny anställning under den tid hon arbetat i verksamheten. Den verksamhet som bedrivits har hela tiden varit densamma. Den maskinella utrustningen har efter hand bytts ut mot modernare maskiner, men hennes huvudsakliga arbetsuppgift har hela tiden varit att framställa original till böcker och tidningar.

I målet har som skriftlig bevisning även åberopats ett arbetsgivarintyg avseende A-C.O.. Där anges att hon varit anställd från och med den 1 december 1984 till och med den 22 augusti 1994. Som arbetsgivare har angivits Melanders Fotosätteri. Intyget har undertecknats den 22 augusti 1994 av G.M..

Torbjörn Öhrnell, Göran Larsson och Lars Holmberg har uppgivit att de var för sig vid olika tillfällen under åren 1988, 1989, 1990, 1993 och 1994 som fackliga företrädare i olika förhandlingssammanhang besökte företaget, som såvitt de kunde se sysslade med sedvanlig fotosätteriverksamhet. De har också uppgivit att det inte vid något av dessa tillfällen från företagets sida sattes i fråga att det skulle vara bundet av kollektivavtal, och att de inte uppmärksammades på att förändringar av företagsform eller verksamhet skulle ha skett.

Arbetsgivarparterna har i denna del utöver de åberopade registreringsbevisen endast åberopat förhöret med A.M.. Hon har uttalat sig om omständigheterna när det i målet instämda bolaget bildades. Därvid har hon förklarat att bolaget visserligen övertog en del verksamhet från G.M:s närmast föregående enskilda firma, men att det enligt hennes uppfattning till åttio procent var fråga om en helt ny verksamhet med bildhantering genom scanning som startades i bolaget.

Enligt arbetsdomstolens bedömande kan någon annan slutsats inte dras av utredningen i målet än att G.M., med de förändringar som motiverats av utvecklingen i branschen, under den aktuella tidsperioden i olika företagsformer kontinuerligt har bedrivit en sedvanlig fotosätteriverksamhet. Denna slutsats stöds även av arbetgivarparternas egna uppgifter att verksamhet tagits över av det efterkommande företaget i samtliga fall, utom i fråga om det år 1987 bildade handelsbolaget. Arbetsgivarparterna har emellertid inte åberopat någon särskild bevisning till stöd för sin ståndpunkt i detta fall. Hänvisningen i registreringsbeviset till den tidigare enskilda firman talar mot arbetsgivarparternas ståndpunkt. Såvitt framkommit finns således inte anledning att bedöma det fallet annorlunda än övriga förändringar under den aktuella tidsperioden. Det anförda innebär att det enligt arbetsdomstolens mening föreligger ett sådant samband mellan vart och ett av de i målet aktuella företagen att sådan övergång av företag som avses i 28 § medbestämmandelagen får anses ha skett mellan dem.

Har kollektivavtalet upphört att gälla på grund av passivitet, m.m.?

Vid den bedömning arbetsdomstolen ovan gjort har domstolen även att pröva arbetsgivarparternas invändning att kollektivavtalet upphört att gälla på grund av passivitet från förbundets sida och att avtalet i vart fall skall lämnas utan avseende med stöd av bestämmelserna i 36 § avtalslagen.

Arbetsgivarparterna har till stöd för att kollektivavtalet skulle ha upphört att gälla anfört att förbundet varit medvetet om att det förekommit förändringar på arbetsgivarsidan och att förbundet, eftersom man inte tagit upp frågan om kollektivavtalet med arbetsgivaren, därigenom får anses ha godkänt hävning av avtalet från arbetsgivarens sida. Till stöd för att avtalet enligt avtalslagen skall lämnas utan avseende har de anfört att det vore oskäligt att påkalla avtalsbundenhet för bolaget mot bakgrund av att övergång av verksamhet skett i flera led samt att förbundet under åtskillig tid har känt till att avtalet inte tillämpats av arbetsgivaren.

Arbetsdomstolen gör i denna del följande bedömning. Vid de kontakter som företrädare för förbundet under den aktuella tidsperioden har haft med arbetsgivaren har olika konkreta frågor varit uppe till behandling. Även om förbundet därvid fått kännedom om, eller borde ha insett, att en förändring inträtt på arbetsgivarsidan kan detta enligt arbetsdomstolens mening inte tas till intäkt för vare sig att arbetsgivaren skall anses ha hävt det träffade kollektivavtalet, eller att en sådan hävning skulle ha godtagits av förbundet. Omständigheterna är inte heller sådana att avtalet med stöd av 36 § avtalslagen kan lämnas utan avseende.

På grund av det anförda skall bolaget anses bundet av det den 10 oktober 1984 mellan G. Melanders Fotosätteri och Grafiska Fackförbundet träffade kollektivavtalet. Förbundets fastställelseyrkande skall därför bifallas.

Vid den bedömning som ovan gjorts är det ostridigt mellan parterna att bolaget genom att inte ha personalen försäkrad hos AMF med avseende på bl.a. avgångsbidrag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

Förhandlingsvägran

Enligt förbundet innehåller kollektivavtalet att förhandlingar skall ske i form av såväl lokala som centrala förhandligar. Arbetsgivarparterna har inte haft någon erinran mot förbundets påstående om kollektivavtalets innehåll i detta avseende. Arbetsdomstolen utgår därför från att så är fallet. Av utredningen i målet framgår att såväl lokala som centrala förhandlingar har begärts i frågan om bolagets skyldighet att teckna och vidmakthålla AMF-försäkring för personalen. Det framgår också att bolaget har vägrat att delta i de begärda förhandlingarna.

Arbetsgivarparterna har i denna del endast invänt dels att bolaget fullgjort sin förhandlingsskyldighet genom att delta i de förhandlingar som tidigare ägt rum i anlutning till att anställda har sagts upp på grund av arbetsbrist, dels att bolaget inte kan ha brutit mot bestämmelserna i 10 § medbestämmandelagen eftersom något kollektivavtal inte har förelegat mellan parterna och förhandling har påkallats specifikt enligt kollektivavtalet och inte enligt medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen konstaterar att bolaget har brutit mot kollektivavtalet genom att inte medverka i de begärda förhandlingarna. Arbetsgivarparternas invändning att förhandlingsskyldigheten skall anses fullgjord genom bolagets deltagande i tidigare förhandlingar om andra frågor förtjänar inte avseende. Vid den bedömning arbetsdomstolen gjort saknas anledning att gå närmare in på arbetsgivarparternas övriga invändningar i denna del.

Skadestånd m.m.

Förbundet har yrkat att bolaget och bolagsmännen skall förpliktas att solidariskt utge allmänt skadestånd med 50 000 kr för kollektivavtalsbrott och 50 000 kr för förhandlingsvägran. Arbetsgivarparterna har anfört att skadeståndet skall jämkas på grund av att bolaget utgått från att det inte varit bundet av kollektivavtal och därför har varit i god tro.

Av det tidigare anförda framgår att arbetsdomstolen funnit att bolaget gjort sig skyldigt såväl till kollektivavtalsbrott bestående i underlåtenhet att ha försäkring för avgångsbidrag hos AMF som till förhandlingsvägran. Bolagsmännen är jämte bolaget ansvariga för bolagets förpliktelser. Omständigheterna är inte sådana att bolaget och bolagsmännen kan undgå att utge skadestånd till förbundet. Arbetsdomstolen finner att skadeståndet skäligen bör bestämmas till sammanlagt 40 000 kr. På beloppet skall utgå ränta i enlighet med vad förbundet yrkat.

Förbundet har vunnit målet i huvudsaken. Bolaget och bolagsmännen skall därför förpliktas att ersätta förbundet för dess rättegångskostnader. Det yrkade beloppet är vitsordat.