Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av gällande författningar inom trafikregisterområdet och utarbeta förslag till de författtningsregleringar som bedöms nödvändiga. Huvudsyftet är att förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet.

Närmare om registren

Som ett led i den trafikadministrativa verksamheten förs bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren.

Vägverket är registermyndighet för bilregistret. Vägverket är även central körkortsregistermyndighet och central myndighet i fråga om yrkestrafikregistret. Länsstyrelserna är regionala körkortsregistermyndigheter respektive regionala myndigheter för yrkestrafikregistret.

Bilregistret har till ändamål att utgöra underlag för den information om fordonsbeståndet och ägarförhållandena för fordon som behövs för kontrollen och administrationen av fordon samt för uppbörden av fordonsskatt och försäljningsskatt. I bilregistret återfinns uppgifter om fordons ägar-, besiktnings-, trafikförsäkrings- och skatteförhållanden. Registret innehåller också en mängd tekniska data.

Körkortstegistret innehåller bl.a. uppgifter om innehavare av körkort och körkortstillstånd, körkortsbehörighet, villkor och körkortsingripanden. Utöver att vara ett hjälpmedel vid kontroll av körkort och körkortshavare, skall det ge underlag för utfärdanden, utlämnande, återkallelse, omprövning, förnyelse och utbyte av körkort.

Yrkestrafikregistret innehåller uppgifter om tillstånd till yrkesmässig trafik, tillstånd till transportförmedling och tillstånd till biluthyrning. Det betjänar främst tillståndsmyndigheter, polis och transportköpare.

Behovet av en utredning

Normgivningsfrågor

Enligt regeringsformen kan riksdagen inte delegera normgivingsmakten i fråga om skatt. Det förhållandet att grunden för skattskyldighet för ett fordon är knuten till fordonets registrering, vilken regleras genom en av regeringen beslutad förordning, medför emellertid att skattskyldighetens omfattning bestäms av regeringsbeslut. Denna ordning har i olika sammanhang ansetts som mindre lämplig (jfr t.ex. lagrådets yttrande i prop. 1994/95:55 s. 41). Det bör därför nu övervägas om inte de grundläggande bestämmelserna om registrering borde ges i lag.

Bättre avgiftskonstruktioner

Registerverksamheten finansieras i huvudsak genom avgifter. För bilregistreringen betalar fordonsägarna en årlig registerhållningsavgift medan avgifterna för körkorts- och yrkestrafikregistreringen är konstruerade på annat sätt. Det finns därför ett behov av att undersöka möjligheterna att åstadkomma avgiftskonstruktioner som på ett bättre sätt återspeglar registerverksamhetens faktiska kostnader.

Svåröverskådligt regelsystem

De olika registren regleras i skilda författningar. Utvecklingen har dock medfört att registren systemmässigt kommit att integreras med varandra. Utredaren bör bl.a. mot denna bakgrund pröva behovet av en gemensam författningsreglering av den trafikadministrativa registerverksamheten.

Det nuvarande regelsystemet kring fordonsregistreringen är i stora delar utformat under 1960-talet och regelsystemet har med tiden blivit tämligen svåröverskådligt. Bestämmelser om registrering av fordon finns numera i ett stort antal författningar. Regelsystemet är inte heller anpassat till den moderna registerföringstekniken. De grundläggande bestämmelserna finns i bilregisterkungörelsen (1972:599) men härutöver finns särskilda förfaranden reglerade i t.ex. exportvagnskungörelsen (1964:39), turistvagnskungörelsen (1972:601), kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon, förordningen (1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige, förordningen (1988:964) om skyltar för beskickningsfordon, förordningen (1988:965) om personliga fordonsskyltar och förordningen (1988:1108) om direktregistrering i bilregistret. Det finns även regler som anknyter till bilregistret i olika författningar t.ex. i skattelagstiftningen, bilavgaslagen (1986:1386), bilavgasförordningen (1991:1481) och bilskrotningslagen (1975:343). I förordningen (1992:1467) med instruktion för Vägverket regleras rätten att sälja uppgifter ur bilregistret. För fordon som tillhör Försvarsmakten finns även regler om registrering i militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) och i förordningen (1945:625) om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret.

En sammanhållen och moderniserad författningsreglering bör leda till enklare och mer enhetliga regler, vilket i sin tur kan medföra högre effektivitet och minskade kostnader för registreringsförfarandet. En såväl systematisk som redaktionell och innehållsmässig översyn av regelsystemet synes därför påkallad.

I ett flertal av trafikförfattningarna ingår förhållandevis omfattande sammanställningar av definitioner. Det kan finnas anledning att överväga om inte en ökad klarhet och översiktlighet kan vinnas genom att sammanföra definitionerna till en särskild författning. Samtidigt kan det vara befogat att göra en översyn av definitionernas överensstämmelse med motsvarande definitioner i EG:s regelverk.

Följder av Sveriges EU-medlemskap

Inte minst Sveriges inträde i EU - bl.a. mot bakgrund av de ändringar av förutsättningarna för internationell trafik och i tullreglerna som detta medfört - har akutaliserat frågor om i vilket land ett fordon rätteligen skall vara registrerat och hur länge ett fordon som är registrerat i annat land får användas i Sverige. Utvecklingen inom en gemensam europeisk marknad torde komma att ställa krav på en enkel och tydlig avgränsning av registreringsplikten. Även i fråga om körkortsregistret och yrkestrafikregistret har kraven och förutsättningarna till följd av EU-medlemskapet förändrats. Vid översynen skall således även beaktas att regelverket bör anpassas till de krav som följer av EG:s regler och Sveriges åtagande i andra sammanhang t.ex. genom den s.k. Wienkonventionen om vägtrafik. Behovet av och möjligheterna till ett informationsutbyte med andra länders bil-, körkorts- och yrkestrafikregister bör undersökas.

Ytterligare registerfrågor

Frågan om införandet av s.k. avbetalningsspärr i bilregistret har aktualiserats vid flera tillfällen. Godtrosförvärvsutredningen har bl.a. i sitt betänkande, Godtrosförvärv av stöldgods? (SOU 1995:52) - utifrån de synpunkter som utredningen hade att beakta - ställt sig positiv till att i bilregistret anmärka vissa förhållanden, t.ex. att ett fordon köpts på avbetalning med återtagandeförbehåll eller är utmätt. Utredaren bör överväga om det är lämpligt - och i så fall på vilka villkor - att tillta en utökad möjlighet till registrering av uppgifter om inskränkt förfoganderätt i bilregistret.

Dessutom finns det anledning att analysera om det föreligger behov av ytterligare uppgifter också i körkorts- och yrkestrafikregistren. Det är i detta sammanhang även angeläget att ta ställning till vem som skall ha tillgång till olika uppgifter i registren. Möjligheten till och lämpligheten av samkörning mellan trafikregistren och andra register bör därvid särskilt beaktas.

På flera andra områden än för skatter har betalningsansvaret - t.ex. vid felparkering och vid beslut om överlastavgift - knutits till ägaren av fordonet, varvid registreringsförhållandena blir av intresse. Liknande konstruktioner kan också aktualiseras vid införande av vägtullar i storstadsområden och s.k. väganvändaravgifter för tunga fordon. Utvecklingen inom detta område gör det angeläget att utredaren analyserar frågor som rör knytandet av olika rättsverkningar till registrering.

Den snabba utvecklingen och ökade användningen av informationsteknik har skapat förutsättningar för förenklade rapporteringsrutiner vid hanteringen av registerinformationen. Utvecklingen har emellertid även medfört stora möjligheter att ur de offentliga registren inhämta och sammanställa information med enkla och rutinbetonade åtgärder. Utredaren skall därför särskilt belysa de problem som registren kan medföra ur integritets- och sekretessynpunkt.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att göra en samlad översyn av bestämmelserna inom trafikregisterområdet.

Huvudsyftet är att förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet. Översynen skall även bringa regelsystemet i samklang med regeringsformens regler om normgivningsmakten och med Sveriges internationella åtaganden och EG:s regelverk. Det står utredaren fritt att även i övrigt lämna förslag till förändrade regler i de fall detta bedöms som lämpligt.

Utredaren skall särskilt pröva behovet av att bryta ut gemensamma frågor till en särskild registerramlag för hela trafikregisterområdet. En sådan lag bör innehålla regler om registrens ändamål och innehåll samt vilka bearbetningar som får ske. Vidare bör frågor om bevarande och gallring av uppgifter i registren behandlas. I allt fall skall undersökas om en lagreglering av de grundläggande kriterierna för fordonsregistreringen är erforderlig.

En särskild fråga blir att studera trafikregistrens potential för andra ändamål, t.ex. som en resurs i trafiksäkerhets- och miljöarbetet.

Utredaren skall belysa hur fordon får brukas i Sverige utan att vara registrerade här respektive när fordon skall vara registrerade i Sverige.

Som ett led i en förenklad hantering bör utredaren bl.a. lämna förslag till ett samlat regelsystem för olika former av tillfälligt brukande av fordon.

Utredaren bör också utvärdera behovet och förutsättningarna för registrering i körkortsregistret av utländska körkort för dem som förlägger sitt permanenta hemvist till Sverige.

Vidare skall utredaren analysera frågor som rör knytandet av olika rättsverkningar till registrering i de aktuella registren. Utredaren skall även överväga om det är lämpligt att tillåta en utökad möjlighet till registrering av uppgifter om återtagandeförbehåll m.m. i bilregistret. Frågor om samkörning av register och tillgång till olika uppgifter i registren skall också undersökas.

I syfte att uppnå en ökad klarhet och översiktlighet skall utredaren överväga om definitionerna i de olika trafikförfattningarna bör sammanföras till en särskild författning.

Utredaren skall i sin översyn fästa stor vikt vid att regelsystemet upprätthåller ett starkt skydd för den personliga integriteten.

Vid översynen skall beaktas kravet på angivandet av subjektivt rekvisit i straffbestämmelserna (jfr övergångsbestämmelserna till 1 kap. 2 § brottsbalken, SFS 1994:458).

För arbetet gäller även regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:24) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Utredaren bör även samråda med Registerutredningen (Ju 1995:01). Utredningen om en ny datalag (Ju 1995:08) samt Utredningen av vissa frågor avseende de centrala person-, företags- och fastighetsdataregistren (Fi 1996:06).

Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 30 januari 1998.