Dir. 2006:28

Förutsättningarna för att reglera rätt till

Kommittédirektiv

Förutsättningarna för att reglera rätt till

utbildning, förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg för barn och ungdomar

som undanhåller sig verkställighet av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut

Dir.

2006:28

Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för att reglera

en rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

för barn och ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut. Utredaren skall därvid se

över vilka verksamheter och huvudmän som bör omfattas av en

reglering.

I uppdraget ingår bl.a. att utreda hur ett regelverk kan

utformas och om eventuella förändringar av skol- och

utlänningslagstiftningen samt andra författningar som styr de

aktuella verksamheterna kommer att behövas. Utredaren skall ta

ställning till om ett sådant regelsystem är förenligt med

tillämpliga sekretessbestämmelser och bestämmelserna om

underrättelse-, uppgifts- och anmälningsskyldighet till såväl

polisen som socialtjänsten eller om några författningsändringar

kan behövas. I detta ingår att överväga om det behövs särskild

reglering av polisens arbete med verkställighet av avvisnings-

och utvisningsbeslut. Även situationen för personalen i skolan

och i övriga verksamheter skall ses över.

Avslutningsvis skall formerna för statens ersättning till

kommunerna ses över.

2

Redovisningen av uppdraget skall ske senast den 15 februari

2007.

Bakgrund

Nuvarande bestämmelser

Enligt förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverk-

samhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. har

asylsökande barn och ungdomar m.fl. tillgång till utbildning

inom det offentliga skolväsendet på i huvudsak samma villkor

som gäller för barn och ungdomar bosatta i Sverige (beträffande

begreppet bosatt se folkbokföringslagen [1991:481]). Med

utbildning inom det offentliga skolväsendet avses utbildning i

förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola,

sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Vidare skall dessa barn, enligt den nämnda förordningen,

erbjudas förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på samma

villkor som barn som är bosatta i Sverige. Enligt förordningen

(2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. har

kommunerna rätt till ersättning för bl.a. kostnader för utbildning

av dessa barn och ungdomar.

Om ansökan om uppehållstillstånd avslås och förenas med

ett beslut om avvisning eller utvisning, gäller rätten till

utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg under

tiden fram till dess att beslutet verkställs. Den som håller sig

undan ett avvisnings- eller utvisningsbeslut så att det inte kan

verkställas har inte rätt till utbildning, förskoleverksamhet eller

skolbarnsomsorg enligt 9

§ förordningen (2001:976) om

utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för

asylsökande barn m.fl.

Med stöd av 6

kap. 2 § andra stycket grundskole-

förordningen (1994:1194) och 11 kap. 7 och 8 §§ gymnasie-

förordningen (1992:394) har kommuner, under där närmare

angivna förutsättningar, möjlighet att ta emot barn och

ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan, även om de inte

är bosatta i Sverige. Dessa bestämmelser möjliggör för

kommunerna att ta emot barn och ungdomar, som undanhåller

3

sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, i

grundskolan eller gymnasieskolan. Någon skyldighet att ta emot

dessa barn och ungdomar föreligger dock inte.

Sekretessen för uppgifter om enskildas personliga förhål-

landen inom skolan och skolbarnsomsorgen regleras i 7 kap. 9 §

sekretesslagen (1980:100). Uppgifter hos psykolog och kurator

omfattas av stark sekretess. En sådan uppgift får lämnas ut

endast om det står klart att den enskilde inte lider men av

utlämnandet (7 kap. 9 § första stycket). Inom den elevvårdande

verksamheten i övrigt samt i ärenden om tillrättaförande av elev

eller om skiljande av elev från vidare studier är presumtionen

att uppgifterna är offentliga. I sådan verksamhet kan upp-

gifterna endast hemlighållas om det kan antas att den enskilde

lider men om uppgifterna röjs. Inom skolområdet gäller det

sekretess för uppgift om enskilds identitet, adress och andra

liknande uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om

det av särskild anledning kan antas att eleven eller någon när-

stående lider men om uppgiften röjs. Sistnämnda bestämmelse

har tillkommit för att förhindra personförföljelse och trakas-

serier. Inom skolhälsovården gäller samma sekretess som inom

hälso- och sjukvården (7 kap. 1 § sekretesslagen). Denna

sekretess är lika stark som hos psykologer och kuratorer och

hindrar generellt att uppgifter om personliga förhållanden,

bland annat namn på vilka som har varit i kontakt med

skolhälsovården, lämnas ut. En sekretessprövning skall dock

göras i varje enskilt fall. Inom förskoleverksamheten råder

samma starka sekretess som inom hälso- och sjukvården samt

hos psykologer och kuratorer. När det gäller skolbarnsomsorgen

råder samma sekretessgrad som inom skolan i övrigt, d.v.s. en

svagare sekretess än inom förskoleverksamheten (7 kap. 9 §

sjunde stycket). Bestämmelser om tystnadsplikt för personalen i

fristående skolor och annan enskilt bedriven verksamhet finns i

2 a kap. 18 §, 2 b kap. 11 § och 9 kap. 16 a §skollagen

(1985:1100).

Av 14 kap. 1 § sekretesslagen följer att sekretess inte hindrar

att en uppgift lämnas till en annan myndighet om uppgifts-

skyldighet följer av lag eller förordning.

4

Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) är bl.a.

myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom och

anställda hos sådana myndigheter skyldiga att genast anmäla till

socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något

som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett

barns skydd. Det föreligger också en skyldighet att lämna

socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för

utredningen om ett barns behov av skydd.

Enligt 6 kap. 2 § utlänningsförordningen (1989:547) är skol-

styrelsen skyldig att anmäla till polismyndigheten när en

utlänning första gången skrivs in i grundskolan eller, om han

eller hon inte tidigare varit elev i grundskolan, tas in i gym-

nasieskolan. Detta gäller dock inte den som har eller visar att

han eller hon har sökt uppehållstillstånd i Sverige eller den som

är undantagen från skyldigheten att ha uppehållstillstånd.

I 8 kap. 11 § utlänningslagen (1989:529) anges vilka myn-

digheter som skall se till att beslut om avvisning eller utvisning

verkställs. Enligt 8 kap. 17 § samma lag får Migrationsverket

lämna över ett avvisnings- eller utvisningsärende för verk-

ställighet till polismyndigheten, om den som skall avvisas eller

utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polis-

myndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång

kommer att behövas för att genomföra verkställigheten.

Utredningsuppdraget

Utformning av ett regelverk

En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för att reglera

en rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

för barn och ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett

avvisnings- eller utvisningsbeslut. Utredaren skall därvid se

över vilka verksamheter och huvudmän som bör omfattas av en

reglering.

I uppdraget ingår att utreda hur ett regelverk kan utformas

och om eventuella förändringar av skol- och utlänningslag-

stiftningen samt andra författningar som styr de aktuella verk-

samheterna kommer att behövas.

5

Tillämpning av bestämmelser som reglerar verksamheten

eller utbildningen

Utredaren skall överväga hur de bestämmelser som reglerar

verksamheten eller utbildningen skall kunna tillämpas, t.ex. när

det gäller utbildningens innehåll och skyldighet att samverka

med andra myndigheter, bestämmelser om mottagande till

utbildningar och rätt att fullfölja olika utbildningar, skolskjuts,

modersmålsundervisning, särskilt stöd, kontakter med hemmet

samt samarbete med vårdnadshavarna.

Regelsystemets förenlighet med tillämpliga bestämmelser

Vidare skall utredaren överväga om det regelsystem som

föreslås är förenligt med tillämpliga bestämmelser om offent-

lighet, sekretess, tystnadsplikt, underrättelse-, uppgifts- och

anmälningsskyldighet samt övriga kontakter med andra

myndigheter, särskilt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),

och 6 kap. 2 § utlänningsförordningen (1989:547) eller om

några författningsändringar kan behövas.

Praktiska problem

Utredaren skall undersöka vilka praktiska problem som i

övrigt kan uppstå för personalen och hur dessa skulle kunna

lösas.

Beräkning av ersättning

Utredaren skall redovisa en beräkning av statens ersättning

till kommunerna och lämna förslag till hur ersättningen för

dessa barns och ungdomars utbildning m.m. bör lämnas.

Utredaren skall undersöka om ersättningen t.ex. skall regleras

genom nivåjustering av anslaget Kommunalekonomisk utjäm-

ning, genom den schablonersättning som ges för de asylsökande

barnens skolgång eller genom ett separat sidoordnat system.

Målet för ersättningen till kommunerna bör vara att åstad-

komma god träffsäkerhet och låg administrationskostnad för

såväl kommunerna som staten. I samband med detta skall

utredaren lämna förslag på hur statistik skall samlas in som kan

ligga till grund för utformning av ersättningssystemet.

Polisens arbete

Utredaren skall se över polisens arbete kring verkställighet

av avvisnings- och utvisningsbeslut. Utredaren skall beakta

andra typer av ärenden, t.ex. verkställighet av vårdnadsmål och

6

tvångsomhändertagande enligt lagen (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga. Utredaren skall även beakta det

arbete som pågår inom Rikspolisstyrelsen med att utforma

föreskrifter och allmänna råd för polisens arbete med

verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Ytterligare åtgärder

Utredaren skall, utöver vad som ovan närmare beskrivits,

överväga om det fordras några ytterligare åtgärder för att reg-

lera dessa barns och ungdomars utbildning.

Utredaren skall föreslå de författningsändringar som bedöms

nödvändiga och andra åtgärder som regleringen ger anledning

till.

I sitt arbete skall utredaren beakta det beredningsarbete som

pågår i Utbildnings- och kulturdepartementet med anledning av

Skollagskommitténs förslag till en ny skollag (SOU 2002:121).

Utredaren skall även, där så är relevant, beakta hur andra

europeiska länder har reglerat rätt till utbildning för barn och

ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings-

eller utvisningsbeslut och hur dessa länder har löst de eventuella

praktiska tillämpningsproblem som uppstått.

Utredaren skall presentera en konsekvensanalys av vad

föreslagna författningsändringar och andra eventuella åtgärder

kan innebära för såväl staten som kommunerna. Konsekven-

serna skall kostnadsberäknas och förslag till finansiering skall

lämnas. I det fall förslagen eller ambitionshöjningar innebär

ökade kostnader för kommunerna skall finansieringsprincipen

tillämpas. Där så är relevant skall också konsekvenserna för det

enskilda barnet belysas.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari

2007.

(Utrikesdepartementet)