AD 1996 nr 42

Parter:

Svenska Journalistförbundet; Svenska Tidningsutgivareföreningen; Tidningsbolaget GT/Kvällsposten Kommanditbolag

Nr 42

Svenska Journalistförbundet

mot

Svenska Tidningsutgivareföreningen och Tidningsbolaget GT/Kvällsposten Kommanditbolag i Göteborg.

Mellan Svenska Journalistförbundet (förbundet) och Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) gäller kollektivavtal. Tidningsbolaget GT/Kvällsposten KB (bolaget) är genom medlemsskap i TU bundet av detta avtal.

S.A., M.B., K.F. och B.L. är medlemmar i förbundet. De har alla arbetat vid den s.k. telekorren vid tidningarna Kvällsposten och iDag i Malmö. Till följd av en omorganisation, som bl.a. resulterade i att telekorren hos iDag lades ned, sades de fyra upp i januari 1995 på grund av arbetsbrist.

Tvist har uppstått mellan parterna om S.A., M.B., K.F. och B.L. hade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt anställning hos bolaget och om bolaget genom att inte omplacera dem till tjänster som redigerare ådragit sig skadeståndsansvar för åsidosättande av turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Tvisteförhandlingar har förts mellan parterna utan att de har kunnat enas.

Förbundet har därefter väckt talan vid arbetsdomstolen mot TU och bolaget och yrkat att arbetsdomstolen förpliktar bolaget att

1. till envar av S.A., M.B., K.F. och B.L. utge allmänt skadestånd med 40 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker

2. till S.A. utge ett ekonomiskt skadestånd med 102 000 kr avseende fyra månadslöner om 25 500 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på månadsvis förfallande belopp med början den 1 november 1995 till dess betalning sker.

Förbundet har vidare yrkat att arbetsdomstolen förbehåller förbundet rätt att senare väcka talan mot bolaget med anledning av den ekonomiska skada som S.A., M.B., K.F. och Birger Larsson kan komma att åsamkas.

TU och bolaget har bestritt yrkandena. Inget belopp avseende allmänt skadestånd har vitsordats som skäligt. De har vitsordat ränteyrkandena som i och för sig skäliga, liksom yrkandet om förbehåll för förbundet att senare föra talan om ekonomiskt skadestånd, under förutsättning att rätten att föra sådan talan inte har preskriberats. Vidare har arbetsgivarparterna vitsordat att S.A:s månadslön uppgått till 25 500 kr.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till grund för sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Bolaget bedriver tidningsutgivning i Göteborg och Malmö. Bolaget gav tidigare ut tidningen Kvällsposten. År 1990 övergick bolaget till att ge ut tidningen iDag för att därefter återgå till att utgivning av Kvällsposten. Under hösten 1994 beslöt bolaget att på grund av bristande lönsamhet genomföra en omorganisation med åtföljande personalnedskärning på driftställena i Göteborg och Malmö. På driftstället i Göteborg kom de berörda parterna fram till en lösning.

Som ett led i omorganisationen lades en hel avdelning ned i Malmö, nämligen den s.k. telekorren. Verksamheten där bestod av dels korrekturläsning som innefattade såväl granskning av text och bild som fakta, dels mottagning per telefon av texter från reportrar som befann sig på annan plats än på redaktionen i Malmö. Telefonmottagningen innebar att man spelade in samtalen och skrev ned och utförde en språklig bearbetning av texterna. När telekorren lades ned arbetade där sju personer, bland dem S.A., M.B., K.F. och B.L..

S.A., M.B. och B.L. anställdes under början av 1970-talet och har således mycket långa anställningstider. K.F. anställdes år 1988. Samtliga sades upp den 31 januari 1995 och deras anställningar upphörde för K.F. den 30 april 1995, för M.B. och S.A. den 30 september 1995 och för B.L. den 31 mars 1996. K.F. är nu föräldraledig, M.B. sjukskriven och arbetslös och S.A. arbetslös.

Bolaget gjorde vid tiden för uppsägningarna den bedömningen att samtliga dessa fyra arbetstagare saknade tillräckliga kvalifikationer för omplacering till andra journalistiska arbetsuppgifter. Denna bedömning är felaktig. Mot bakgrund av deras formella bakgrund och praktiska yrkeslivserfarenhet hade de enligt förbundets mening tillräckliga kvalifikationer för omplacering till redigerare.

S.A. har avlagt studentexamen och har en fil.kand.examen i slaviska språk. Han är en av Sveriges mest användbara tolkar; han är auktoriserad tolk och translator i fyra slaviska språk. M.B. har avlagt studentexamen och har även genomfört språkstudier vid Stockholms universitet. B.L. har avlagt studentexamen. Han har en fil.kand.- och en pol.mag.examen och har betyg från en propedeutisk kurs i juridik. Han har vidare akademiska betyg i psykologi, företagsekonomi och informationsteknik. K.F. har avlagt studentexamen samt har akademiska studier i litteraturvetenskap. Hon har även genomgått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola.

Det har från arbetsgivarsidan gjorts gällande att de fyra arbetstagarna saknar formell utbildning genom att de inte genomgått journalisthögskolan. Det vitsordas i och för sig att de inte har denna utbildning, men detta kompenseras under alla förhållanden såvitt avser S.A., M.B., och B.L. mer än väl av deras synnerligen långa, journalistiska erfarenhet. Under den tid de arbetade på telekorren tillägnade de sig den tidningskultur som utgör den bästa grunden för att bli en bra redigerare. Tidningskulturen är viktig för förmågan att bedöma, värdera och prioritera material för en tidning, vilket utgör några av redigerarens uppgifter. Telekorren är för övrigt en vanlig rekryteringsväg för redigerare och bolaget har tidigare också framgångsrikt rekryterat redigerare därifrån.

S.A. har språkkänsla, något som är viktigt för en redigerare, och han har också journalistisk erfarenhet genom att han under en tid sammanställt och i en egen spalt kommenterat material från olika öststatstidningar. M.B. har utöver arbetet i telekorren under ett antal år haft hand om insändarsidan, vilket inneburit att hon självständigt valt ut och bearbetat materialet där.

K.F. har visserligen inte lika lång arbetslivserfarenhet som de övriga tre arbetstagarna, men har i stället praktisk erfarenhet av att redigera. Efter egna påstötningar våren 1990 fick hon genomgå en intern kurs hos bolaget i redigeringsteknik. Efter avslutad kurs vikarierade hon under perioden den 1 juni - den 30 september 1990 som redigerare i bolaget, varefter hon återgick till arbetet på telekorren. Efter en tid tillfrågades hon om hon i februari 1991 ville övergå till att redigera. K.F. tackade ja till erbjudandet, men blev senare av personliga skäl tvungen att återta sin accept.

Att de fyra nu aktuella arbetstagarna inte har utbildning från journalisthögskolan har ingen avgörande betydelse för deras kvalifikationer som redigerare. I dagens journalistkår har endast omkring 16 procent den utbildningen. Och, som framgår i det följande, hade endast ett fåtal av dem som arbetade som redigerare, och vars tjänster de fyra hade kunnat komma i fråga för, någon sådan utbildning.

Det krävs vidare en viss teknisk färdighet av en redigerare. Tekniken är emellertid i dag datoriserad och relativt enkel att lära sig. Under sin tid i telekorren arbetade de fyra arbetstagarna med datorer.

S.A., M.B., K.F. och B.L. ansåg att uppgifterna vid telekorren varit viktiga och trivdes där. De har emellertid inte visat bristande intresse för andra journalistiska arbetsuppgifter och ingen av dem skulle ha förhållit sig avvisande till erbjudande om sådant arbete.

S.A., M.B., B.L. och K.F. hade tillräckliga kvalifikationer för att omplaceras till de tjänster som redigerare, vilka innehades av följande personer. K.F. hade sålunda kunnat överta de tjänster som innehades av H.W. och A.B.. Även S.A. och B.L. hade kunnat överta dessa tjänster och dessutom de som innehades av P.S., K.Z., X.X., S.L., B.J., T.F., E.J., J.P.A., G.H., M.L. och B.B.. M.B. hade kunnat överta förutom samtliga nu nämnda tjänster även de tjänster som innehades av O.W. och L.B.P..

De nämnda arbetstagarna har följande formella utbildning (arbetstagarna redovisas i det följande i bokstavsordning).

J.P.A. har genomgått en ett-årig kurs i informationsteknik. A.B. har genomgått en sex månaders redigeringskurs i Malmö 1988. Kursen pågick under en termin, en kväll i veckan och 3-4 timmar per gång i regi av Kursverksamheten vid Lunds universitet. Hon har även bedrivit universitetsstudier i franska och ide- och lärdomshistoria. B.B. har genomgått en ett-årig journalistisk utbildning på folkhögskola. B.J. har genomgått journalisthögskolan i Göteborg. E.J. har genomgått en ett-årig journalistisk utbildning på folkhögskola. Han har vidare universitetsstudier i statskunskap och företagsekonomi. T.F. har genomgått journalisthögskolan i Göteborg. Han har även en fil. kand. i historia och samhällskunskap. G.H. har en fil. kand. i sociologi, pedagogik och psykologi. Han har även bedrivit universitetsstudier i nordisk fornkunskap, klassisk historia och etnologi. S.L. har inom kvällsuniversitetets ram genomgått en ett-årig journalistutbildning, en ett-årig utbildning i copywriting samt en redigeringsutbildning på sex månader. Hon har även läst statskunskap på universitet samt genomfört collegestudier i USA under ett år med studier i engelska, litteratur och historia. M.L. har gått ett par veckolånga reporterkurser på FOJO- institutet i Kalmar, som är ett journalistiskt fortbildningsinstitut. Det har inte ingått någon utbildning i redigering i dessa kurser. L.B.P. har avlagt studentexamen. P.S. har 10 poäng i en ett-årig utbildning i informationsteknik vid högskolan i Växjö år 1985. Hon har vidare genomgått samma redigeringskurs som A.B.. X.X. har gått en kurs på FOJO- institutet i Kalmar i ny teknik, grafik och feature; ingen utbildning i redigering har ingått i denna kurs. O.W. har genomgått en 3-årig typografutbildning och layout-utbildning vid Berghs och Åhlen & Åkerlund. Vad gäller H.W. saknas uppgifter om någon utbildning över huvud taget. K.Z. har gått på Journalisthögskolan i Stockholm.

Enligt förbundets mening var S.A., M.B., B.L. och K.F. visserligen inte kvalificerade att direkt gå in och arbeta som redigerare, men inom en relativt kort inskolningstid hade de kunnat arbeta som sådana. Det bör också framhållas att bolaget med en bättre planering hade kunnat undvika att säga upp de fyra. Redan något år före uppsägningarna kunde bolaget förutse att en omorganisation var nödvändig och det var känt i branschen att telemottagningen och korrekturläsningen "fick ta smällen" vid sådana tillfällen. Bolaget hade därför med en god planering kunnat i tid bereda dem möjlighet att gå över som redigerare genom att ge dem kompletterande utbildning (jfr AD 1994 nr 4) eller låta dem börja arbeta med enklare redigeringsarbeten.

De tjänster som de fyra arbetstagarna hade kunnat komma i fråga för var som sagts tjänster som redigerare. Några av de arbetstagare, som innehade dessa tjänster, sysslade vid sidan om också med annat än enbart redigeringsarbete, t.ex. teckning, filmrecensioner och annat skrivande. Att en journalist sysslar med olika uppgifter är inte något ovanligt och saknar betydelse i den nu föreliggande tvisten.

En arbetsgivare får inte ställa upp högre krav än nödvändigt när en arbetstagares kvalifikationer för fortsatt arbete skall bedömas i en omplaceringssituation (jfr AD 1994 nr 1). Bolaget har tillämpat en ordning där endast mycket kvalificerad personal bereddes plats i den nya organisationen. Bolagets urval bland arbetstagarna har inte stått i överensstämmelse med vad som följer av bestämmelserna i anställningsskyddslagen.

Det är arbetsgivarpartens uppgift att visa att de fyra i målet aktuella arbetstagarna saknade tillräckliga kvalifikationer för de nämnda tjänsterna. Arbetsgivarsidan har inte visat detta.

Arbetsgivarparterna

Bolaget är medlem i TU och därmed bundet av kollektivavtal med Journalistförbundet, Grafiska Fackförbundet, Ledarna och Tjänstemannaförbundet HTF.

Bolaget, som har gett ut kvällstidningen iDag, bildades år 1990 av Sydsvenska Dagbladet AB, som dessförinnan gav ut tidningen Kvällsposten, och Tidningsaktiebolaget Stampen, som dessförinnan gav ut tidningen GT. Verksamheten i bolaget har upphört. Sydsvenska Dagbladet AB utger numera genom ett dotterbolag tidningen Kvällsposten och Tidningsaktiebolaget Stampen utger genom ett dotterbolag tidningen GT. Tidningen iDag ges inte ut längre.

Bolaget drogs från starten med ekonomiska problem. Åren 1990 - 1993 uppgick den samlade förlusten till ca 84 milj. kr och under det sista året som bolaget var verksamt, år 1995, uppgick förlusten till 41 milj. kr före finansnetto. I denna situation var ägarna till bolaget inte beredda att tillskjuta ytterligare kapital, om inte en omorganisation genomfördes. Vissa rationaliseringar hade genomförts redan under våren 1994 men dessa hade inte varit tillräckliga. Under hösten 1994 förelåg en kraftigt ackumulerad förlust samt bortfall av annonsintäkter, varför den i målet aktuella omorganisationen påbörjades. Bland annat genomfördes en kraftig reducering av personalstyrkan från 475 personer i januari 1994 till 368 personer i maj 1995, dvs. med 107 anställda. Minskningen skedde genom naturlig och avtalad avgång samt genom uppsägning på grund av arbetsbrist. Den har drabbat arbetstagare från alla kollektivavtalsområden på tidningen.

Bland annat lades den s.k. telekorren ned. Nedläggningen föregicks av ett flertal förhandlingar. Under dessa krävde arbetstagarsidan att en löntagarkonsult skulle tillsättas och så skedde också. Denne kom i sin utredning fram till att personalkostnaderna utgjorde 25 procent av den totala kostnaden för framställningen av tidningen. Det skall jämföras med att Aftonbladets och Expressens motsvarande siffror är 15 respektive 18 procent. Utredningen visade vidare att det för varje anställd på iDag producerades 360 tidningsexemplar, vilket skall jämföras med Aftonbladets och Expressens motsvarande siffror på 670 respektive 750 exemplar. Konsulten ansåg att företagsledningen i sitt förslag till omorganisation inte hade föreslagit tillräckligt omfattande åtgärder. Inte heller förslagen från journalistklubbarna i Malmö och Göteborg skulle enligt honom lösa tidningens problem. Enligt konsulten borde det ske en total förändring och han förutsåg betydande problem om turordningsförfarandet skulle tillämpas som huvudprincip vid den personalneddragning som måste ske.

Under de förhandlingar som följde med journalistklubbarna i Göteborg och Malmö hade klubbarna i flera frågor inte någon samsyn. Man hade olika uppfattningar bl.a. om vilka turordningsprinciper som skulle gälla. I Göteborg kom nedskärningarna att lösas utan någon tvist.

Den 30 januari 1995 avslutades de centrala förhandlingarna i den nu aktuella tvisten. Bolaget lämnade ett förslag om att avsteg skulle göras från anställningsskyddslagens regler om turordning och tillräckliga kvalifikationer i ett försök att lösa bolagets utsatta situation och för att kunna fortsätta verksamheten. Eftersom Journalistförbundet inte gick med på en avvikelse från tillämpningen av lagens bestämmelser blev resultatet att bolaget sade upp de anställda enligt lagens turordningsregler och undantog därvid, i enlighet med då gällande regler, två arbetstagare från turordningen.

Resultatet av förhandlingarna om verksamheten i Malmö blev att samtliga sju anställda på telekorren sades upp på grund av arbetsbrist. Förutom arbetstagarna där sades ytterligare fem arbetstagare upp bland journalisterna. Även telekorren i Göteborg lades ned. Där arbetade anställda som hade erfarenhet också som reportrar.

Den nya organisationen i Malmö blev mycket "plattare" jämfört med den tidigare, vilket medförde ett större ansvar och krav på självständighet för redigerarnas del. Omorganisationen innebar bl.a. att man slog samman befattningarna som nyhets- och redaktionschef och att man nattetid hade endast en reporter i tjänst. Det sistnämnda innebar att redigerarna på natten fick vara beredda att vid behov också arbeta som reportrar. Vidare drogs befattningen som bildchef in, vilket ökade kravet på redigerarna själva vad gäller den bildmässiga kompetensen. Även det förhållandet att telekorren lades ned fick betydelse för redigerarnas arbete, genom att man inte längre hade kvar något "språkfilter" på tidningen. Sammantaget kom den nya organisationen och bemanningen således att innebära att man fick en mycket pressad situation.

Produktionen av en tidning kan indelas i tre stadier; arbetet före, i och efter tryckpressen. I det förevarande målet är det det första stadiet som är av intresse. Inom tidningsproduktionen har digital teknik gjort snabbt intåg, vilket kommit att medföra att arbetstagare inom olika kollektivavtalsområden integrerats och arbetar med vad som kan synas utgöra likartade arbetsuppgifter. Tekniken fungerar på så sätt att reportrar kan skriva in artiklar var helst de befinner sig, varefter artiklarna lagras elektroniskt. Motsvarande gäller fotografernas bilder som "scannas in" elektroniskt. Även material från Tidningarnas Telegrambyrå m.fl. och annonser lagras elektroniskt.

Redigeringen av materialet sker på redaktionen. Allt material sammanställs via dator. De sidor som en tidning innehåller kan vara av olika slag. En typ är s.k. omallade sidor där redigeraren har att utgå från en helt tom sida utan att det är på förhand bestämt vilket material som skall in på sidan. Hit hör nyhetssidorna. En annan typ är mallade eller formaterade sidor, t.ex. sidor där utrikesmaterial skall in, notiser eller vissa spalter. Denna typ av sidor är vanliga i morgontidningarna. Vidare finns det hårt mallade sidor och tablåsidor, dvs. sidor med återkommande material som presenteras på samma sätt. Som exempel kan nämnas sidor innehållande tabeller med sportresultat och sidor med tablåer för radio- och TV-program. Det finns också s.k. featuresidor. Dessa sidor finns bl.a. i tidningens olika bilagor, t.ex. Söndagsbilagan. Arbetet med att redigera sådana sidor utförs vanligtvis under dagtid och inte under samma tidspress som nyhetssidorna. Däremot ställer dessa sidor stora krav på redigeraren som här har att arbeta under större frihet och än mer kreativt med inte bara sammanställningen av rubriker, löptext, bilder och bildtext utan också med andra inslag och med färgsättning. För allt redigeringsarbete gäller vidare särskilda manualer, bl.a. i fråga om vilka typsnitt och typstorlekar som kan väljas. Även tidningens löpsedlar görs av redigerare. Löpsedlarna har stor betydelse för att locka köpare och det ställs därför stora krav på redigerare som sammanställer dem.

Redigeringsarbetet utförs huvudsakligen av medarbetare som hör till det kollektivavtal som bolaget tecknat med Journalistförbundet, dit både reportrar och fotografer hör. Men även grafikerna, som omfattas av kollektivavtalet med Grafiska Fackförbundet, arbetar till en viss del med redigering. Grafikerna arbetar med hårt mallade sidor och tablåsidor. Tekniken gör det möjligt även för andra än redigerare att göra sidor i en tidning. Sportreportrarna t.ex. redigerar sina egna sportsidor.

Redigerarnas arbetsuppgifter och de krav som ställdes på en redigerare framgår av en befattningsbeskrivning som togs fram i januari/februari 1995, när den nya organisationen skulle träda ikraft. Beskrivningen (Bef.beskr. GT/KvP/29) har följande innehåll.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I redigerarens arbetsuppgifter ingår att utföra källkritisk granskning, språk- och faktakontroll, korrigering av texter, textbehandling, textgranskning, pressetisk bedömning, bildbehandling i form av urval och beskärning, formulering av rubriker, mellanrubriker, bildtexter, ingresser, hänvisningstexter och notiser och att kunna sammanföra delarna till en helhet i sidlayouten. Administrativt och arbetsmässigt sorterar redigeraren under designchefen och beroende på arbetstider och arbetsuppgifter arbetsmässigt under notischef, nyhetschef, featurechef, natt- och/eller produktionsansvarig.

Arbetsbeskrivning

Redigeraren ska svara för utgörning av tidningssidor, innebärande självständig bearbetning av materialet i syfte att presentera det så slagkraftigt och överskådligt som möjligt i enlighet med tidningens policy och god publicistisk sed och att verkställa sidproduktionen i hantverksmässig och teknisk mening. I samarbete med kollegor och arbetsledning ska redigeraren bidra till att utveckla tidningens image och form. Såväl när det gäller detta som i det dagliga arbetet krävs också kontinuerligt erfarenhetsutbyte och gott samarbete med bildmedarbetarna.

Arbetstider

Redigeraren arbetar på scheman som sammantaget täcker större delen av dygnet. Fördelningen av arbetstiden presenteras i särskild ordning.

Kompetenskrav

Redigeraren måste ha en god förmåga att samordna mellan och samarbeta med olika avdelningar, en god produktionsöverblick, mycket god stilistisk förmåga och god språkkänsla samt goda kunskaper i de dataprogram som används. Redigeraren bör också vara kreativ, ha layout- och bildsinne, grundläggande kunskaper i yttrande- och tryckfrihetslagstiftning och det pressetiska regelverket samt i upphovsrätt.

Redigeringsarbetet på en morgon- och en kvällstidning skiljer sig åt. Medan runt 95 procent av morgontidningarnas upplagor är abonnerade, måste kvällstidningarna sälja lösnummer varje dag. Kraven på en redigerare på en kvällstidning är således större än vad som gäller i fråga om en morgontidnings redigerare. På kvällstidningen skall redigeraren klara av att sammanföra olika delar av materialet till en helhet samt presentera materialet så slagkraftigt som möjligt. Redigeraren skall genom bilder och rubriker kunna fånga läsarna samt skapa dramatik i de löpande texterna. I en morgontidning är behovet av att kreativt och slagkraftigt presentera material mindre. Det finns inte där lika stora krav i fråga om layout som på en kvällstidning. Redigeringsarbetet under natten sker vidare under stor tidspress. I Malmö arbetar under natten fem redigerare på centralredaktionen samt ytterligare en medarbetare för sportsidorna. Sammantaget svarar redigerarna för framställningen av 20-30 tidningssidor, vilket innebär en stor tidspress och betydligt fler sidor per redigerare än vad som förekommer på exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen där mellan 7 - 13 personer svarar för motsvarande antal sidor.

Arbetsgivarparterna vitsordar att ett antal arbetstagare har påbörjat sin anställning vid telekorren för att senare gå vidare till andra journalistiska arbetsuppgifter. Bolaget har över huvud taget sett positivt på att utveckla sina medarbetare till mer avancerade arbetsuppgifter. I början av 1970-talet utgjorde journalistkollektivet omkring 150 medarbetare. Av dessa har ca 20 medarbetare sedan år 1973 bytt från arbete vid telekorren till andra uppgifter och av dessa har 7-8 stycken gått vidare till att bli redigerare, dvs. mindre än en person vartannat år har kommit från telekorren och blivit redigerare.

Så sent som i juni 1994, då bolaget i och för sig kände till att läget var allvarligt, gick man ut till alla redaktionella medarbetare på tidningen med ett brev i vilket man informerade om kravet på en reducering av personalstyrkan och en förändring av personalorganisationen. Man talade också om att alla medarbetare inte kunde ges möjlighet att behålla det arbete och de arbetstidsscheman som gällde och att redaktionsledningen inför förändringsarbetet skulle ha god hjälp av en intresseanmälan från var och en av dem som kunde tänkas pröva på andra redaktionella uppgifter. I skrivelsen lämnades förslag på alternativ och därvid nämndes som exempel att jobba på ny avdelning, att jobba i Stockholm eller Karlskrona, att utbildas till redigerare/reporter, att bli chef, att jobba natt eller morgon eller att fördjupa sig inom vissa specialområden. Det påpekades att det var viktigt att förändra organisationen och man sade att förändringen inte bara skulle komma att gälla "alla andra".

Med denna skrivelse gavs alltså medarbetarna en möjlighet att visa intresse för andra uppgifter. Ingen av de i målet aktuella arbetstagarna svarade emellertid över huvud taget på enkäten. De visade inget intresse för att byta arbetsuppgifter.

Enligt arbetsgivarparternas uppfattning hade varken S.A., M.B., K.F. eller B.L. tillräckliga kvalifikationer för fortsatt anställning som redigerare. De saknar formell journalistisk kompetens; ingen av dem har utbildning från journalisthögskola eller motsvarande. De saknar vidare erfarenhet från allt journalistiskt arbete förutom arbete med telemottagning och korrekturläsning. De har varken arbetat som reportrar på någon lokal redaktion eller arbetat som redigerare, med undantag dock för K.F. som under en kortare period på prov arbetade med redigering. De saknar vidare formell grafisk kompetens och har inte heller arbetat med den form av grafiskt arbete som redigering innebär. De saknar även erfarenhet av bildhantering.

Arbetsgivarparterna bestrider att S.A. har haft en egen spalt i tidningen, där han har presenterat material från olika öststatstidningar, vilket han bearbetat. Han har, såvitt arbetsgivarsidan vet, översatt visst material från öststaterna och detta material har tagits in i utrikesspalten. S.A. har språkligt granskat texter, men han har inte utfört något redigeringsarbete. Han har ibland medverkat vid att ta fram sportresultat som funnits lagrade i datorn. Fråga har varit om visst förberedelsearbete till sådan redigering som faller inom det grafiska avtalsområdet, dvs. han har förberett material till hårt mallade sidor. M.B. har under en period haft hand om den "öppna linjen" på insändarsidan. Fråga har varit om en telefonmottagning och om en språklig bearbetning och granskning av insändarmaterial. Arbetsgivarparterna bestrider att K.F. från bolagets sida erhållit något erbjudande om att övergå från telekorren till att bli redigerare. För sex år sedan prövade hon på visst redigeringsarbete. Tekniken då var emellertid en helt annan än dagens. Sammantaget arbetade hon ca 40 arbetspass. B.L. har arbetat med att granska de färdiga sidorna innan de gått till tryckning.

De arbetstagare, vars befattningar förbundet gör anspråk på för någon av S.A:s, M.B:s, K.F:s och B.L:s del, har följande kvalifikationer (upptagna i det följande enligt lagens turordning).

H.W. anställdes på Kvällsposten år 1986. Hon har självständigt redigerat hela den edition som går ut i tidningens syd-östra område, kallad "Sydost". Hon är nu redigeringsansvarig på natten och har erfarenhet av redigering av de flesta sidorna i tidningen. Hon arbetar även som skribent. A.B. anställdes på telekorren år 1987. I slutet av år 1988 började hon att arbeta med redigering. Hon har därefter vidareutbildat sig i redigering under en termin på kvällsuniversitetet i Lund (ca 40 timmar). Hon har varit redigeringsansvarig på natten och arbetar för närvarande med redigering på featureavdelningen med att göra lördags- och söndagsbilagor, dvs. hon arbetar där med betydligt svårare layout. A.B. har vidare universitetsstudier i franska och ide-och lärdomshistoria. P.S. anställdes på telekorren i januari 1987. Sedan år 1994 har hon arbetat med redigering. Hon har en ett-årig kurs i informationsteknik vid högskolan i Växjö och en sex månaders kurs i redigering inom kvällsuniversitetets ram. Under sin tid på telekorren "extraknäckte" hon under perioder av föräldraledighet med att redigera. Hon arbetar för närvarande med att redigera fredagsbilagan och nöjessidorna och har stor kunskap på de områdena. K.Z. har gått på Journalisthögskolan i Stockholm och har arbetat som reporter på Värmlands Folkblad och Expressen innan hon år 1987 anställdes vid Kvällsposten som allmänreporter och nattreporter. Hon intresserade sig då för redigeringsarbetet och har sedan år 1993 arbetat med detta. Hon gör även löpsedlar ibland. X.X. började arbeta på tidningen under sommarlovet 1971 och fortsatte att arbeta där efter gymnasiet. Han har arbetat som nattchef i 10 år. Han har även varit 10 år på Hallandsposten och där arbetat med redigering av feature och nyheter samt varit nattchef. Han har genomgått "FOJO-kurser" i ny teknik, grafik och feature och har även erhållit stipendium från Journalistfonden för att studera layout i USA. För närvarande arbetar han med att redigera feature och nyheter. S.L. anställdes på telekorren år 1984. År 1988 började hon att redigera. Hon skrev en hel del om mat, dryck och mode under åren 1984-1988 och skriver fortfarande en del i dessa ämnen. Hon har genomgått en ett-årig journalistutbildning, en ett-årig copywrite- utbildning och sex månaders redigeringskurs; allt inom kvällsuniversitetets ram. Hon har även studerat engelska, litteratur, historia och statskunskap i USA ett år. Hon arbetar idag med feature och Söndagsbilagan samt är sedan år 1996 fotochef. Under den period som tidningen iDag existerade utbildade hon sina kollegor i datasystemets funktioner och är också sammankallande i redaktionens dataråd. B.J. har gått Journalisthögskolan i Göteborg och arbetar med redigering under dagtid. Han har även arbetat som sportansvarig på natten, vilket innebär att han både skriver och redigerar. T.F. har en fil. kand. i historia och samhällskunskap samt har gått på Journalisthögskolan i Göteborg. Han började år 1973 att arbeta som reporter och redigerare på tidningen Arbetet. År 1985 blev han allmänreporter på Kvällsposten och år 1989 började han att redigera. Han vikarierar vid behov som redigeringschef. Han arbetar mest med nattredigering med ansvar för första sidan, men också ibland som nattreporter och gör löpsedlar. E.J. har universitetsstudier i statskunskap och företagsekonomi samt har genomgått en ett-årig journalistutbildning på Skurups folkhögskola. Han anställdes på Kvällsposten år 1980 och har arbetat bl.a. som redigerare, nyhetschef, nattchef och fotochef. Han har också arbetat med internutbildning i redigering. För närvarande arbetar han mest med featureredigering. J. P. Andersson har gått en ett-årig kurs i informationsteknik på folkhögskola. Under åren 1975-1979 arbetade han på Skånska Dagbladet som reporter och redigerare och var ansvarig lokalredaktör i Trelleborg. Han anställdes på Kvällsposten år 1979 och arbetade som reporter och redigerare. Han är sedan 15 år tillbaka nattansvarig på sporten, vilket innebär att han skriver, lägger ut arbeten och redigerar. G.H. har en fil.kand. i sociologi, pedagogik och psykologi. Han började att vikariera på telekorren år 1979. Sedan år 1990 arbetar han med nattredigering och gör ofta första sidan. M.L. började efter gymnasiestudier att vikariera på telekorren år 1972. År 1978 började hon att redigera enklare texter och år 1981 blev hon redigerare. För närvarande redigerar hon Söndagsmagasinet där layout, bildhantering och färglära är viktigt. Hon har genomgått en reporterkurs på FOJO-institutet. B.B. anställdes år 1971. Han har en ett-årig journalistisk utbildning från Skurups folkhögskola. Han har redigerat samtliga sidor i tidningen. För närvarande arbetar han som featureredigerare. O.W. är typograf och har vidare utbildat sig i layout och teckning vid Berghs och Åhlen & Åkerlund. Han har arbetat med layout och redigering på Expressen, SE, Allt i Hemmet och Teknikens Värld. Han anställdes hos Kvällsposten år 1972. Han arbetar för närvarande som nattredigerare. Han engageras vid behov även som tecknare (tidningen har ingen egen sådan) och arbetar delvis som nyhetsgrafiker. L.B.P. har studentexamen. Han är filmrecensent och redigerar nöjessidor.

Ingen av de fyra i målet aktuella arbetstagarna hade det yrkeskunnande som krävs för arbete som redigerare. För detta krävs en lång inskolningstid och yrkesvana. I och för sig torde det vara möjligt att lära sig de tekniska handgreppen som sådana inom några veckor. Datorn är emellertid endast ett arbetsverktyg. För att självständigt kunna redigera annat än hårt mallade sidor och tablåsidor krävs det att man sysslat med uppgiften under 1-2 års tid, oavsett om man tidigare arbetat i telekorren. En redigerare måste vara kreativ. Om den enskilde klarar uppgiften att redigera är beroende på talang och intresse. De arbetstagare, vars anställningar förbundet hävdar att S.A., M.B., K.F. och B.L. hade kvalifikationer för, hade lång vana av redigeringsarbete. De arbetade också som reportrar och var vana vid att arbeta under stor tidspress. De fyra arbetstagarna saknade de yrkeskunskaper och den yrkesvana som krävdes; de skulle inte ha kunnat skolas in på redigerarnas arbetsuppgifter inom rimlig tid (jfr AD 1994 nr 73). En arbetsgivare har inte heller någon skyldighet att erbjuda arbetstagare, som riskerar att bli övertaliga, omskolning till annat arbete. Beaktas bör också att bolaget befann sig i en svår ekonomisk situation vid den aktuella tidpunkten.

Domskäl

Allmänt om tvisten

Tvisten i målet rör frågan huruvida S.A., M.B., K.F. och B.L. i den mening som avses i 22 § anställningsskyddslagen haft tillräckliga kvalifikationer för att omplaceras till tjänster som redigerare eller inte. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller enligt denna paragraf som huvudregel att en arbetstagare med längre anställningstid hos arbetsgivaren har företräde till fortsatt arbete framför arbetstagare med kortare anställningstid. Om arbetstagaren endast efter omplacering kan beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller dock att arbetstagaren skall ha tillräckliga kvalifikationer för arbetet. Det är i målet ostridigt att S.A., M.B., K.F. och B.L. hade längre anställningstid i bolaget än de arbetstagare vars arbete förbundet hävdar att de hade tillräckliga kvalifikationer för.

Förbundets inställning är att S.A., M.B. K.F. och B.L. mot bakgrund av den utbildning och den yrkeslivserfarenhet som de har efter en rimlig inskolningstid skulle ha kunnat fullgöra uppgiften som redigerare. Arbetsgivarparterna däremot anser att de fyra arbetstagarna inte hade tillräckliga kvalifikationer för de tjänster som förbundet angett.

Utredningen i målet

På begäran av förbundet har förhör upplysningsvis hållits med S.A., M.B., K.F., B.L., E.B., tidigare nyhetsredigerare på Kvällsposten och numera nyhetsgrafiker på Arbetet Nyheterna, N.B., tidigare redigerare på Expressen och numera utlandsredaktör på samma tidning, och K.T., redigerare på Svenska Dagbladet. På begäran av arbetsgivarparterna har förhör upplysningsvis hållits med L.K., chefsredaktör på Kvällsposten, N.S., redigeringschef på Aftonbladet, och A.A., tidigare personalchef på Expressen och nuvarande arbetslivsreporter på samma tidning. Vidare har förbundet åberopat protokoll från en förhandling den 16 februari 1995 enligt 11 § medbestämmandelagen om bemanning av den nya organisation som kom att gälla på Malmöredaktionen från våren 1995. Vidare har arbetsgivarparterna under sakframställningen företett ett antal sidor ur tidningarna Kvällsposten, Dagens Nyheter, Expressen och Motala Tidning till belysning av sidornas redigering och layout.

Av den förebragta utredningen kan följande konstateras.

Det torde inte råda någon oenighet mellan parterna om att bolaget på grund av ekonomiska svårigheter hade behov av att göra personalminskningar i den omfattning som skedde och som ledde till uppsägningarna i januari 1995 av de fyra i målet aktuella arbetstagarna. Arbetsgivarparternas uppgifter om att bolaget under år 1995 hade ett underskott på 41 milj. kr före finansnetto har inte heller mött någon invändning från förbundets sida. Den omorganisation av verksamheten som vidtogs innebar bl.a. att den s.k. telekorren vid Malmöredaktionen lades ned. Förbundet har inte invänt mot arbetsgivarsidans uppgifter att omorganisationen innebar att befattningarna som redaktions- och nyhetschef slogs samman och att tjänsten som fotochef togs bort.

Enligt den nya bemanningsplan som enligt förbundet gällde efter omorganisationen kom bolaget att ha sammanlagt 24 redigerare på Malmöredaktionen, varav 3 tillhörande det grafiska kollektivavtalsområdet. Av de i målet aktuella redigerarna är i planen två upptagna under rubriken TV/Nöje, fem upptagna under rubriken Feature, en under rubriken Sydosted och sju under den mer allmänt hållna rubriken Redigering. I bemanningsplanen finns under denna rubrik upptaget också en layoutchef. Arbetsgivarparterna har inte framfört någon erinran mot uppgifterna i planen.

S.A., M.B., B.L. och K.F. har alla arbetat på den s.k. telekorren i Malmö och arbetade där när de sades upp. De har uppgett bl.a. följande.

S.A.: Han har en fil.kand.examen i polska, ryska, bulgariska och tjeckiska och är utbildad tolk i dessa språk, Han är bl.a. sedan år 1985 auktoriserad rättstolk i polska och har genomgått Kammarkollegiets prov för translatorer. År 1974 började han arbeta som korrekturläsare på Kvällsposten. Arbetet innebar att han "tvättade" texter, dvs. han granskade sidorna i tidningen från språkvårdande utgångspunkter. Han kontrollerade också att det inte fanns några flagranta fel i text eller bild. Under slutet av 1980-talet arbetade han under ett par år även med att självständigt sammanställa material från Pravda och andra öststatstidningar och presenterade detta i en egen spalt i tidningen en gång i veckan. Detta arbete fick han upphöra med utan att han fick veta varför. Han har vidare hjälpt till i det första redigeringsstadiet av de s.k. hårt mallade sportsidorna genom att t.ex. "plocka upp" V 65-resultat från TT-kön. Han har sett hur en sida byggs upp under redigeringsarbetet och har ibland givit förslag till rubriksättning och lämnat synpunkter på bilder, men har själv aldrig arbetat med den tekniska utformningen av en tidningssida. Han blev i mars/april 1994 chef för telekorren. Även i arbetet där använde man datorer.

M.B.: Efter studentexamen erhöll hon år 1968 ett vikariat på telekorren och blev fast anställd där år 1970. Hon arbetade huvudsakligen med telemottagning. Arbetet bestod i att hon skrev ned artiklar som reportrar ringde in. Numera skriver dock reportrarna själva in sina texter direkt i systemet. Vid behov bearbetade hon materialet; bl.a. tog hon bort "tavlor", t.ex. meningsbyggnadsfel, och kortade ned texter. Hon hade under ett flertal år också hand om insändarsidan i tidningen, vilket innebar att hon valde ut de insändare som hon bedömde som intressanta. Tidningen hade även en "öppen linje" dit folk kunde ringa in och även här tog hon emot samtal, gjorde urval och skrev ut texter. Materialet gav hon sedan till en redigerare. Hon är intresserad av redigering och har tittat på när redigerarna har arbetat. Hon har vid sådana tillfällen gett synpunkter på rubriker och hjälpt till med att "spåna" texter. Hon har dock inte själv satt några rubriker, skrivit bildtexter eller nyhetsartiklar.

K.F.: Efter gymnasiet arbetade hon år 1983 som vikarie på telekorren. Under en mellanperiod gick hon en termin på skrivarlinjen vid Jakobsbergs folkhögskola och erhöll år 1988 fast anställning som korrekturläsare på tidningen. Arbetet innebar att hon fungerade som ett "språkligt filter" och att hon granskade faktauppgifter. Ibland arbetade hon också med telemottagning och tog emot samtal från reportrar i utlandet eller från någon plats i Sverige. Mot slutet hade dock de flesta reportrarna möjlighet att själva skriva in sina texter via datorer. Utöver arbetet på telekorren har hon gjort resereportage som publicerats i tidningen och innan hon erhöll fast anställning recenserade hon en del böcker. - Sommaren 1990 prövade hon på att arbeta som redigerare. Bakgrunden var att G.H. och ytterligare en annan arbetskamrat hade fått tjänst som redigerare på natten och skulle snabbutbildas. Hon anmälde då intresse för att få vara med på den internkurs som arbetsgivaren anordnade och fick också delta i den. Kursen var kort; den pågick endast några dagar. Under tiden den 30 maj - den 30 september 1990 vikarierade hon som redigerare, men hade då också semester. Det fanns vid denna tid stora problem på Kvällsposten och de anställda fick lite respons i sitt arbete. Under vikariatstiden kodade hon texter och satte rubriker. Hon redigerade spalten Dagen och också nöjessidorna; en uppgift som hon trivdes mycket bra med. Hon gjorde dock inte någon hel sida själv. I december 1990 blev hon tillfrågad om hon ville ta över som redigerare efter B.J.. Hon vet inte om det skulle vara fråga om ett vikariat eller en fast anställning, men arbetet skulle börja i februari/mars 1991. Hon tackade ja till erbjudandet, men fick senare avböja det eftersom hon blev sjukskriven för komplikationer i samband med en graviditet.

B.L.: Han har en teknisk utbildning i botten och har läst datorteknik på universitetet. Han har vidare en fil.kand.- och en pol.mag.examen, 20 poäng i psykologi, 3 betyg i personaladministration och 20 poäng i informationsteknik. Han började på tidningen år 1973 som korrekturläsare och trivdes ganska bra med arbetet som innebar att han granskade sidorna som sista instans före tryckningen. Han granskade texterna språkligt och kontrollerade också fakta och att de pressetiska reglerna följdes. Han har aldrig arbetat med redigering, men har genom sitt arbete erhållit en grafisk och layoutmässig blick. Han har vidare ett stort intresse för datorer. - Han har också arbetat som utredningsman i Göteborgs kommun.

Den nuvarande chefredaktören hos Kvällsposten L.K. har på arbetsgivarsidans begäran hörts om situationen i bolaget under den aktuella tiden och om de krav som ställs på redigerare och om hur rekryteringen av sådana arbetstagare går till. Han har uppgett bl.a. följande.

Hösten 1994 stod det klart att det koncept man haft för tidningen inte höll. Det skulle bli nödvändigt att förändra tidningens inriktning mot större självständighet och att återgå till en tidning med regionalt och lokalt innehåll. Vidare krävdes besparingar. Flera chefsfunktioner togs bort och man skar ned delar av administrationen. Genom att man fick endast en ansvarig nattchef, mot tidigare en nyhets- och en redigeringschef, fick redigerarna på natten ta på sig ett mycket större ansvar utan samma kontrollinstans som redigeringschefen tidigare utgjort. Vidare innebar borttagandet av fotochefen, som även svarat mycket för den administrativa planeringen, att redigerarna fick ett ökat ansvar för bildmaterialet. Den telefonmottagning som man dittills haft togs också bort. Arbetet där hade varit på utdöende och utgjort närmast en back-up eller hjälp för reportrar på fältet vilka saknade tekniska kunskaper. Att ta bort också "korrekturet" var ett smärtsamt beslut, men nödvändigt av ekonomiska skäl. Beslutet innebar att mycket av det arbete som utförts där fördes över och blev en extrabelastning på reportrar, arbetsledning och redigerare. - Allmänt gäller för en redigerare att denne skall ha blick för hur en sida skall fånga läsaren. Det krävs att redigeraren är noggrann "rätt igenom", har en stark känsla för text och rubriksättning och också har "mycket bildtänkande". Redigeraren får i sitt arbete ibland också gå in och stuva om i texterna och bearbeta dem. Det ställs "enormt stora krav" på redigerarens "bredd". På natten tjänstgör en nyhetschef, en reporter och fem redigerare som får redigera samtliga sidor. Ambitionen är hela tiden att arbeta om sidorna för de tre olika upplagor som ges ut, en för vardera Malmö, Skåne i övrigt och området utanför Skåne. Varje dag tas det fram mellan 5 och 20 löpsedlar. Sammantaget gör allt detta att det krävs en oerhört kvalificerad bemanning på tidningen. - Det ligger på nyhetschefen att värdera, prioritera och bedöma materialet. Redigeraren tar hand om materialet för att sammanställa sidorna. Det är ett oerhört komplicerat arbete. Vid 1.30-tiden har varje redigerare att av erhållet material sammanställa 5-6 sidor; materialet skall arbetas upp på mycket kort tid. Genom att tidningen deltar i samdistribution med tidningarna Expressen och Aftonbladet måste tidsplanerna hållas; några förseningar kan inte komma i fråga. Redigeraren skall välja vad som skapar intresse och presentera materialet på ett attraktivt sätt så att tidningen lockar köpare. Särskild betydelse har löpsedeln. Det gäller att hitta rätt bilder och att beskära dessa och att "få flyt" på materialet i tidningen. Arbetet kräver inte bara kunskap om det som sidorna handlar om, t.ex. sport eller nöjen, utan också kunskap om den datateknik, Quark Express, som används för produktionen. Att tillägna sig kunskaperna i denna teknik kräver erfarenhetsmässigt minst två månaders "rejäl duvning" och dessutom träning i fråga om layout m.m. Normalt tar det 2-3 år innan allt i en redigerares uppgifter "sitter" med stor säkerhet.

De sidor som en redigerare har att arbeta med är av olika slag. De s.k. featuresidorna innehåller mycket material som skall redigeras in. Exempel på sådana sidor finns i tidningens Lördags- och Söndagsmagasin som är bilagor av veckotidningskaraktär. I framställningen av dem ställs höga krav på layout och kunnande vad gäller färgsättning. Bilagorna ställer också särskilda brytmässiga krav.

Det är riktigt att tidningen har rekryterat ett antal arbetstagare från telekorren till redigering. Bl.a. fick G.H., som kom från telekorren, genomgå en grundkurs på en - två veckor för att komma in i arbetet. Även K.F. deltog i kursen. Varken då eller i annat sammanhang har det dock varit fråga om att fylla några luckor i produktionen. När arbetstagare hämtats från telekorren till redigeringsarbete har tidningen inte haft någon underbemanningssituation bland redigerarna utan man har kunnat slussa in en eller annan arbetstagare som kunnat fortlöpande utbildas under en handledares tillsyn. Så var inte situationen efter omorganisationen. Något utrymme för en upplärningstid fanns inte då.

Arbetsdomstolens bedömning.

Det i 22 § anställningsskyddslagen uppställda kravet på tillräckliga kvalifikationer för omplacering till visst arbete i en arbetsbristsituation har hämtats från motsvarande bestämmelse i 1974 års anställningsskyddslag. Av förarbetena till den lagen framgår att kravet inte bör avse annat än att arbetstagaren skall ha de allmänna kvalifikationer som normalt krävs av den som söker en sådan anställning som det är fråga om. En viss kortare inlärningsperiod får dock ofta accepteras (prop. 1973:129 s. 158 f., s. 165 och s. 260; jfr även prop. 1981/82:71 s. 54 ff.). Det krävs således inte att arbetstagaren fullständigt behärskar de nya arbetsuppgifterna från början utan endast att han eller hon har möjlighet att inom rimlig tid lära sig dem. Arbetsgivaren kan inte kräva att en arbetstagare fullständigt behärskar nya arbetsuppgifter från första dagen. Å andra sidan kan en arbetstagare inte göra anspråk på arbetsuppgifter som skulle kräva omskolning eller som kräver yrkesvana som denne inte besitter. En arbetsgivare som vid en tvist hävdar att en arbetstagare inte har tillräckliga kvalifikationer för ett visst arbete har bevisbördan för att påståendet är riktigt.

Av den utredning som förebragts i målet framgår att det förelegat beaktansvärda skillnader mellan arbetet i telekorren och arbetet som redigerare. Arbetet i telekorren har i huvudsak bestått i att skriva in texter som ringts in och att granska korrekturet från framför allt språklig utgångspunkt inför tryckningen av tidningen, dvs. man har där arbetat med i stort sett färdiga produkter. Vad gäller redigerarens arbete är det däremot fråga om ett arbete som är i hög grad skapande och som ställer krav på inte bara kreativitet utan också på särskilda färdigheter i den teknik som används för att ställa samman tidningens sidor och dess löpsedel. Arbetet på tidningen var datoriserat. I redigeringsarbetet användes systemet Quark Express.

Sett ifrån de nu angivna utgångspunkterna kan det inte råda något tvivel om att arbetsuppgifterna på å ena sidan telekorren och å andra sidan redigeringen varit klart olika, låt vara att redigerarna efter omorganisationen fått ta ett större ansvar för bl.a. språkbehandlingen.

Enligt förbundet hade de fyra aktuella arbetstagarna, S.A., M.B., K.F. och B.L., tillräckliga kvalifikationer för arbete som redigerare. Arbetsgivarparterna har visserligen hävdat att de fyra saknade formell utbildning över huvud taget som redigerare, i den meningen att ingen av dem genomgått journalisthögskolan. Utredningen visar dock att merparten av redigerarna på tidningen inte hade den utbildningen. Arbetsdomstolen lämnar därför invändningen om bristande formell kompetens utan avseende.

Vad tvistefrågan gäller är i stället om de fyra arbetstagarna genom den utbildning och framför allt den erfarenhet från arbetet på tidningen som de hade, var tillräckligt kvalificerade för att efter en rimlig upplärningstid klara arbetsuppgifterna. Arbetsdomstolen gör i denna del följande överväganden.

De kan inte råda någon tvekan om att de fyra arbetstagarna genom sin utbildning och yrkeserfarenhet i mycket hade ett kunnande som var värdefullt också för arbetet som redigerare. Framför allt gäller detta deras språkliga och stilistiska förmåga. Även när det gäller allmänbildning, noggrannhet och förmåga att samarbeta med kollegor torde de fyra ha god kompetens. Genom åren hade de också kunnat skaffa sig en särskild inblick i tidningsvärlden och, som förbundet också framhållit, kunnat tillägna sig tidningskulturen. I detta ligger att de också torde ha skaffat sig en god överblick över tidningsproduktionen. Det finns inte heller anledning anta annat än att de alla fyra svarade mot arbetsgivarens önskemål i befattningsbeskrivningen om att en redigerare skall ha kännedom om det pressetiska regelverket.

Av utredningen måste man dock också dra slutsatsen att de i väsentliga delar saknade erfarenhet av och kunnande i fråga om andra uppgifter som ingår i en redigerares arbete. Främst gäller detta vad som i befattningsbeskrivningen beskrivs som "utgörning av tidningssidor", vilket angetts innebära "självständig bearbetning av materialet i syfte att presentera det så slagkraftigt och överskådligt som möjligt i enlighet med tidningens policy och god publicistisk sed och att verkställa sidproduktionen i hantverksmässig och teknisk mening". Det gäller också i fråga om uppgiften att bidra till att "utveckla tidningens image och form". Med arbetet i telekorren kan de fyra arbetstagarna antas ha fått endast begränsad erfarenhet av sådana uppgifter.

Vad uttrycket "utgörning av tidningssidor" närmare innebär i fråga om krav på en redigerare kan givetvis diskuteras. Med det förtydligande som gjorts i bolagets befattningsbeskrivning torde dit höra sådana egenskaper som under rubriken Kompetenskrav redovisats så att redigeraren bör vara kreativ och ha layout- och bildsinne.

De personer som hörts i arbetsdomstolen har beskrivit redigeraren och dennes uppgifter på väsentligen samma sätt. E.B. har talat om redigeraren som en tusenkonstnär och framhållit språkkänsla, datavana och allmänbildning som viktiga komponenter. N.B. har också framhållit betydelsen av allmänbildning och språkkänsla och har därtill nämnt krav på tålighet och känsla för form och färg. Enligt henne är kunnandet hos en redigerare i mycket en fråga om talang och, som hon tillagt, "ett slags artisteri". K.T. har liknat redigeringsarbetet vid en "textbehandling i hjärnan", och framhållit betydelsen av att redigeraren kan värdera och jämföra olika material. Enligt honom är redigerarens allmänbildning en ovanligt viktig komponent. N.S. har beskrivit redigeringen som "hjärtat av tidningen" och framhållit att redigeraren har en nyckelfunktion på tidningen. Han och A.A., som även framhållit redigerarens centrala funktion, har talat också om den stress under vilken en redigerare måste kunna arbeta. De hörda har redovisat olika uppfattningar om den tid som krävs för att bli redigerare. N.S. och A.A., som är anställda på de båda största kvällstidningarna i landet, har redogjort för de högst ställda kraven, som för Expressens del innebär att tidningen börjar med att under somrarna vikariatsanställa erfarna redigerare från landsorten och följer deras insatser innan någon fast anställning kan komma i fråga.

De egenskaper och uppgifter som de hörda personerna redogjort för får enligt arbetsdomstolens mening anses vara de som är de mest betydelsefulla för en redigerare och dennes arbete. Härtill kommer de krav på datatekniskt kunnande som en redigerare måste uppfylla. Med dessa utgångspunkter gör arbetsdomstolen den bedömningen att det på en kvällstidning av det slag som iDag och Kvällsposten representerar krävs en lång yrkeserfarenhet för att en redigerare skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett fullvärdigt sätt. Den redogörelse som arbetsgivarparterna lämnat ifråga om de i målet aktuella redigerarna ger inte heller belägg för annat än att bolaget också ställt upp sådana krav.

Av de fyra i målet aktuella arbetstagarna saknar tre helt erfarenhet av redigeringsarbete. De insatser som S.A. bidragit med vad gäller att förarbeta material till resultattabeller för sporten kan inte tillmätas någon betydelse såvitt nu är ifråga. Vad gäller K.F. är det ostridigt så att hon under sommaren 1990 som vikarie arbetade med vissa uppgifter som redigerare. Genom den kortare grundkurs i redigering som hon tidigare deltog i och genom sommararbetet fick hon en första inblick i redigeringsarbetets konst. Erfarenheterna av detta arbete och kursdeltagandet måste dock anses ha haft ett begränsat värde år 1995, då hon sades upp, med hänsyn till dels att den rent tekniska delen av redigeringsarbetet enligt vad hon själv uppgett var helt annorlunda år 1990, dels också den tid som förflutit sedan hon arbetade med redigering. Till detta kommer att hennes arbete sommaren 1990 pågick endast en kortare tid, eftersom hon då också hade semester, och att hon därför kom att få endast en begränsad erfarenhet av redigeringsarbete.

Arbetsdomstolen gör mot denna bakgrund därför den bedömningen att det hade krävts i stort sett samma upplärningstid för samtliga fyra arbetstagare för att nå den kompetens som erfordrades för att år 1995 få arbete som redigerare hos bolaget.

När det gäller upplärningstidens längd är parterna oense. Från arbetsgivarsidan gör man gällande att det skulle vara fråga om i vart fall 1-2 års upplärningstid, medan arbetstagarsidan anser att tiden är betydligt kortare. I anslutning härtill har förbundet också gjort gällande att bolaget haft en skyldighet att erbjuda arbetstagarna erforderlig utbildning för att kunna gå över och bli redigerare. Med en bättre planering hade det, enligt förbundet, varit möjligt att i tid slussa ut arbetstagarna i arbete som redigerare. Arbetsgivarparterna har häremot genmält att någon omskolningsskyldighet inte förelegat, men att bolaget ändå i juni 1994 informerade de anställda om de personalneddragningar som förestod och samtidigt erbjöd arbetstagarna att anmäla intresse för nya arbetsuppgifter, men att ingen av de fyra hörde av sig eller visade något intresse härför. Arbetsgivarparterna har vidare invänt att bolaget visserligen tidigare under årens lopp slussat ut arbetstagare från telekorren till bl.a. arbete som redigerare, men att förhållandena därvid var annorlunda eftersom bolaget då inte var underbemannat och inte som år 1995 av ekonomiska skäl hade tvingats göra personalneddragningar.

S.A. har under förhöret först förklarat att han inte fått något erbjudande av det slag arbetsgivarsidan uppgett, men därefter erinrat sig att han efter en skrivelse under sommaren 1994 från bolaget lämnade ett förslag i syfte att höja kvaliten på tidningens innehåll, att han inte då tänkte på några förändringar av de egna uppgifterna och att han, som utnämnts till chef för telekorren våren 1994, inte under sommaren uppfattade några klara signaler om att telekorren var hotad. De tre övriga arbetstagarna har förklarat att de inte fått del av den nämnda skrivelsen. Alla fyra har vidare uppgett att de skulle ha ställt sig positiva till att byta arbetsuppgifter, om de hade fått någon förfrågan.

Den utredning som förebragts visar inte att M.B., K.F. eller B.L. sommaren 1994 erhöll den uppgivna skrivelsen. Det har inte heller påståtts från arbetsgivarparternas sida att bolaget på annat sätt tog kontakt med vare sig de tre eller S.A. för att diskutera deras framtida arbetsuppgifter. Detta kunde annars ha tett sig lämpligt mot bakgrund av att skrivelsen skickades ut under semestertid och i vart fall tre av dem inte hörde av sig. Detta förhållande kan dock som framgår av det följande inte ha någon avgörande betydelse i målet.

Av utredningen framgår inte när bolaget bestämde sig för att dra in telekorren. Några diskussioner om en indragning fördes uppenbarligen inte när S.A. under våren 1994 utsågs till chef för den avdelningen. Det kan därför antas att bolaget i vart fall inte före sommaren 1994 hade några mer konkreta planer på en indragning. Även om bolaget då hade påbörjat en "utslussning" av de fyra arbetstagarna till redigeringsarbete hade det ändå enligt arbetsdomstolens bedömning inte varit möjligt att i tillräckligt god tid före omorganisationen skola in dem på de nya uppgifterna. Härvid beaktar arbetsdomstolen att den ekonomiska situation som föranledde omorganisationen fick till följd att bolaget hade ett berättigat krav på att få tillgång till redigerare som kunde yrket och att den upplärningstid som kunde bli aktuell för en ny medarbetare med sådant kunnande därför måste bli förhållandevis begränsad. Med de kunskaper och den erfarenhet som S.A., M.B., K.F. och B.L. hade måste det antas att upplärningstiden med god marginal skulle överstiga i vart fall ett halvår.

Arbetsdomstolen finner därför sammanfattningsvis att S.A., M.B., K.F. och B.L. saknat i anställningsskyddslagens mening tillräckliga kvalifikationer för de omtvistade uppgifterna som redigerare hos bolaget. Bolaget har således inte åsidosatt turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen när bolaget sade upp dem. Förbundets yrkanden skall följaktligen avslås.

Rättegångskostnader

Med hänsyn till utgången i målet skall förbundet förpliktas att ersätta arbetsgivarparterna för deras rättegångskostnader. Yrkat belopp har vitsordats som skäligt.