AD 1999 nr 29

Parter:

LEDARNA; ALMEGA Tjänsteförbunden; Partena Clean Aktiebolag

Nr 29

LEDARNA

mot

ALMEGA Tjänsteförbunden och Partena Clean Aktiebolag i Stockholm.

BAKGRUND

Partena Clean Aktiebolag (i fortsättningen bolaget) är medlem i ALMEGA Tjänsteförbunden och är därigenom bundet av mellan ALMEGA Tjänsteförbunden och LEDARNA (i fortsättningen Ledarna) gällande kollektivavtal.

Bolaget bedriver i huvudsak städverksamhet och har cirka 4 500 anställda. Av dessa arbetar cirka 550 personer inom Stockholmsregionen. Cirka 90 procent av de anställda är städare och omfattas av Fastighetsanställdas Förbunds kollektivavtal för städarbete.

Gerassimos B, som är född 1939, kom till Sverige 1965 och har varit anställd hos bolaget sedan 1987. Han arbetade först som städare men övergick efter något år till att arbeta som städledare. Han är medlem i Ledarna. Den 2 april 1997 avskedades Gerassimos B från sin anställning. Som grund för avskedandet åberopade bolaget att Gerassimos B i skilda hänseenden misskött sitt arbete som städledare.

Avskedandet har lett till tvist mellan parterna. Efter resultatlösa tvisteförhandlingar har Ledarna väckt talan mot arbetsgivarparterna i Arbetsdomstolen.

ALMEGA Tjänsteförbunden, som inkommit med svaromål, har senare under målets handläggning meddelat att man inte har för avsikt att fortsättningsvis föra talan i målet.

YRKANDEN

Ledarna har gjort gällande att Partena Clean Aktiebolag inte ens haft saklig grund för uppsägning av Gerassimos B. Med hänvisning härtill har Ledarna yrkat i första hand att Arbetsdomstolen skall ogiltigförklara avskedandet av Gerassimos B och förplikta bolaget att till Gerassimos B utge allmänt skadestånd med 100 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning (den 4 november 1997) till dess betalning sker.

Ledarna har, för det fall bolaget skulle anses ha haft saklig grund för uppsägning av Gerassimos B men inte laga skäl för avskedandet, yrkat i andra hand att Arbetsdomstolen skall förplikta bolaget att till Gerassimos B utge dels ekonomiskt skadestånd med 117 000 kr motsvarande sex månadslöner om 19 500 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på varje månadsbelopp från och med den 2:a i varje månad varpå skadeståndet belöper med början från och med den 2 maj 1997 till dess betalning sker, dels allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning (den 4 november 1997) till dess betalning sker.

Bolaget har bestritt yrkandena och har vad gäller de allmänna skadestånden inte kunnat vitsorda något belopp som skäligt i och för sig. När det gäller det ekonomiska skadeståndet har det yrkade beloppet vitsordats som skäligt i och för sig. Även sättet att beräkna ränta har vitsordats.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN

Bolaget

Gerassimos B har under en längre tid misskött sig i sin anställning som städledare hos bolaget. Han har otaliga gånger varit föremål för bolagets, medarbetares och kunders missnöje. Han har utsatt städpersonalen för kränkande behandling och har en ledarstil som inte kan accepteras. Trots tillsägelser har hans beteende fortsatt. När bolaget slutligen övervägde en omplacering av honom på grund av bl.a. misstankar om sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande av anställda hotade han med att gå till massmedia med negativa uppgifter om bolaget och dess anställda. Han har sammantaget grovt åsidosatt sina förpliktelser gentemot bolaget, som därför inte haft någon annan utväg än att skilja honom från hans anställning.

Redan tidigt under Gerassimos Bs anställning uppkom problem hänförliga till hans person. De händelser och omständigheter som läggs honom till last omfattar tidsmässigt perioden 1991-1997. Under dessa år har det förekommit ett flertal förhandlingar mellan bolaget och de fackliga organisationerna som haft sin grund i olika former av misskötsamhet från Gerassimos Bs sida, såsom samarbetsproblem, olika former av kränkande behandling av städpersonal, bland annat sexuella trakasserier av kvinnliga städare, samt klagomål från kunder på grund av bristfällig städning.

Bolaget vill framhålla att Gerassimos B rent ekonomiskt har skött de städobjekt han haft ansvaret för på ett bra sätt. Bolaget kan dock inte acceptera de metoder han har använt för att uppnå dessa resultat.

Det är också riktigt att man från bolagets sida under årens lopp, bl.a. vid förhandlingar, avvisat den kritik som riktats mot Gerassimos B. Det har dock numera visat sig, att Gerassimos B har misskött sig och utnyttjat eller styrt sin personal på det sätt som bl.a. hävdats från fastighetsklubbens sida. Bolaget lägger numera denna misskötsamhet Gerassimos B till last.

Förhandlingar med anledning av hur Gerassimos B behandlat sin städpersonal under perioden 1991-1996

De flesta av de tvisteförhandlingar som hölls under denna period tillkom på den lokala fastighetsklubbens initiativ på grund av att organisationens medlemmar hade blivit utsatta för olika slag av kränkande behandling från Gerassimos Bs sida.

I april 1991 ägde en förhandling rum mellan bolaget och den lokala fastighetsklubben. Av protokollet från förhandlingen framgår att klubbens medlem Gülbayas Sönmez, som var städare, begärt att bli omplacerad på grund av att arbetssituationen vid städobjektet Wasa Försäkringar enligt hennes mening var ohållbar och att arbetsledaren - Gerassimos B - och Gülbayas Sönmez ständigt kom i konflikt med varandra. Det framgår vidare att bolaget inte ansåg sig kunna lösa situationen på annat sätt än genom en omplacering av Gülbayas Sönmez.

I juni 1991 ägde en förhandling rum angående en omplacering av städaren Ayse Bayar. Vid förhandlingen hänvisade fastighetsklubben till den tidigare förhandlingen rörande Gülbayas Sönmez och den konflikt som uppkommit mellan henne och Gerassimos B. Bolaget godtog även denna begäran om omplacering.

I januari 1992 hölls en förhandling rörande en omplacering av städaren Ahmet Cetinkaya som påstods ha misskött sitt arbete. Vid förhandlingen uppgav fastighetsklubbens ordförande Gustavo Silva att det inte förelåg tillräckliga skäl för en omplacering, eftersom den uppkomna situationen hade sin grund i dålig arbetsledning från Gerassimos Bs sida och dåliga relationer mellan denne och Ahmet Cetinkaya. Enligt Gustavo Silva var Ahmet Cetinkaya rädd för att bli utsatt för trakasserier av Gerassimos B på grund av förhandlingen, eftersom sådant förekommit vid andra tillfällen. - Vad som förekom vid förhandlingen visar enligt bolaget att Gerassimos B hotade städarna med trakasserier.

Gerassimos B har även misskött sig i sitt arbete genom att i strid mot gällande arbetstidsbestämmelser ha anställt städpersonal för arbete sju dagar i veckan, åtta timmar om dagen, vid städobjektet Åhléns. Uppgifterna om de felaktiga arbetstiderna kom till bolagets kännedom när förhandlingar på fastighetsklubbens begäran ägde rum i januari 1992.

I april och maj 1992 ägde förhandlingar rum mellan bolaget och fastighetsklubben angående städaren Semere Woldu, som arbetade vid städobjektet Handelsbanken. Arbetsledare för objektet var Gerassimos B. Fastighetsklubben påstod att Gerassimos B lagstridigt hade avstängt Semere Woldu från arbetet under två dagar under hänvisning till att Semere Woldu inte hade utfört sina arbetsuppgifter på ett godtagbart sätt. Under förhandlingarna hävdade fastighetsklubben att Gerassimos B inte gett Semere Woldu riktiga instruktioner och den hjälp denne behövde utan i stället skapat en ohållbar situation samt att Gerassimos B var olämplig som arbetsledare. - Detta är enligt bolaget ett exempel på den kritik som fastighetsklubben riktade mot Gerassimos B.

I december 1992 ägde förhandling rum på begäran av en av Sveriges Arbetares Centralorganisations (SAC) lokalorganisationer. SAC hävdade att Gerassimos B hade utsatt en av dess medlemmar, Amanuel Asmalash, för trakasserier och föreningsrättskränkning då Gerassimos B, utan att först ha underrättat Amanuel Asmalash fackliga organisation, omplacerat denne till annat städarbete. Enligt SAC hade Gerassimos B vidare försökt framprovocera en uppsägning eller genom sitt uppträdande sagt upp alternativt avskedat Amanuel Asmalash.

På begäran av SAC ägde i april 1993 åter en förhandling rum mellan bolaget och SAC angående trakasserier från Gerassimos Bs sida mot städare. Av förhandlingsprotokollet framgår att arbetstagarparten krävde att Gerassimos B skulle avstängas och att han efter utredning skulle omplaceras till annan arbetsplats. Som skäl härför anges bl.a. att Gerassimos B skulle ha förtärt alkohol tillsammans med städpersonalen på städobjektet Handelsbanken och under spritpåverkan utsatt de kvinnliga anställda för sexuella trakasserier samt försökt få de manliga anställda att ägna sig åt "koppleriverksamhet med 'svarta' flickor". I protokollet nämns också att SAC framfört att avstängningar från arbetsplatsen ofta förekommit samt att arbetsuppgifterna var mycket orättvist fördelade bland personalen. Av protokollet framgår vidare att företaget utrett frågan bl.a. genom att tala med all personal på Handelsbanken, som avvisat alla anklagelser mot Gerassimos B. Företaget fann därför inget skäl till omplacering. Förhandlingen avslutades i oenighet, varvid SAC uppgav att man avsåg att polisanmäla Gerassimos B samt anmäla företaget till Yrkesinspektionen.

Med anledning av de anklagelser om sexuella trakasserier som hade framförts vid den nu nämnda förhandlingen begärde bolaget överläggning med SALF (numera Ledarna) angående åtgärder avseende Gerassimos B. I protokollet från överläggningen, som ägde rum i juni 1993, anges bl.a. att företaget ansåg att så länge misstankar av detta slag fanns mot Gerassimos B kunde man inte försvara att han sattes som städledare någonstans, och parterna enades om att han skulle erbjudas omplacering till bolagets lager i avvaktan på att polisutredningen slutfördes.

De händelser som nu nämnts utgjorde bakgrunden till en artikel i SAC:s tidning Arbetaren den 13 april 1993. Artikeln har rubriken "Han tafsar - men kvinnorna vågar inte berätta". Artikelns ingress lyder:

På Handelsbankens kontor vid Kungsträdgården i Stockholm arbetar en grekisk städledare. Han har polisanmälts av en manlig anställd för sexuella trakasserier mot städerskorna. Men ingen av städerskorna vill, eller vågar, berätta något för polisen. De flesta städarna är från Eritrea, kvinnor och män. Många av dem talar dålig svenska. Arbetsledaren och städarna är anställda av företaget Partena Clean, som har ett städavtal med Handelsbanken.

I april 1995 gjorde fastighetsklubben gällande att Gerassimos B hade trakasserat och förnedrat en städerska, Lytfiye Esen, som arbetade med vanlig kontorsstädning vid städobjektet Pripps för vilket Gerassimos B var arbetsledare. När Lytfiye Esen klagade på att hon hade värk i axlar och rygg ändrade Gerassimos B helt attityd mot henne och började tilldela henne fler arbetsuppgifter. Hon förbjöds även att tala med sina arbetskamrater och han skrek ofta åt henne. När Lytfiye Esen återkom till arbetet efter en tids sjukfrånvaro hade Gerassimos B vidare ändrat hennes städområde, vilket medförde bl.a. att hon tvingades bära tung städutrustning upp och ned för trappor. Gerassimos B tog således inte någon som helst hänsyn till att hon hade värk och Lyftiye Esen uppfattade hans beteende som tydliga trakasserier. Eftersom situationen blev ohållbar för henne, blev hon slutligen omplacerad till ett annat städobjekt. Vid den förhandling som hölls på fastighetsklubbens begäran i april 1995 hävdade klubben att bolaget bröt mot arbetsmiljölagen genom att ha en arbetsledare som betedde sig som Gerassimos B.

I januari 1996 sade en arbetstagare, Haile Goiteom, upp sig själv. Fastighetsklubben hävdade att Gerassimos B hade tvingat Haile Goiteom att säga upp sig. Bolaget godtog vid förhandlingen att uppsägningen inte skulle göras gällande mot honom.

Klagomål från kunder angående bristfällig städning under perioden 1995-1996

I september 1995 sade Wasa Fastigheter upp sitt städkontrakt med bolaget på grund av dålig kvalité på städningen. Städobjektet tillhörde Gerassimos Bs arbetsledarområde.

I december 1995 sade ytterligare en kund, Banverket, upp sitt städkontrakt med bolaget på grund av upprepade städ- och fakturareklamationer. Även detta städobjekt tillhörde Gerassimos Bs arbetsledarområde.

I ett brev till bolaget daterat den 24 januari 1996 förklarade en annan av bolagets kunder, Kraft Freia Marabou, att städningen var "under all kritik" och att Marabou avsåg att säga upp städavtalet med bolaget om det inte skedde en "total förändring" till den 26 januari 1996. Städningen hos Marabou utfördes av fyra till fem städare under Gerassimos Bs arbetsledning. Bolaget påtalade det allvarliga i situationen för Gerassimos B och förklarade att ansvaret för städningen hos kunden åvilade honom som arbetsledare. Gerassimos B tilldelades extra resurser i form av ytterligare arbetskraft för att städningen skulle fungera. Då städningen trots dessa åtgärder inte blev bättre fråntog bolaget Gerassimos Bs arbetsledarskapet för städobjektet.

Med anledning av den bristfälliga städningen vid Marabou tilldelade bolaget den 6 mars 1996 Gerassimos B en skriftlig erinran. I erinran förklarade bolaget att om Gerassimos Bs underlåtenhet vad gällde att åtgärda brister avseende städningen inom hans arbetsledarområde upprepades eller om han på annat sätt misskötte sitt arbete skulle hans anställning komma att ifrågasättas.

Vad bolaget lägger Gerassimos B till last i denna del är att han, som städledare för de angivna objekten, inte såg till att städningen sköttes på ett korrekt sätt, vilket ledde till att kunderna sade upp städavtalen med bolaget.

Anklagelser om sexuella trakasserier m.m. som framfördes till bolaget under år 1996

I november 1996 erhöll bolaget ett brev från Gustavo Silva, vilket han undertecknat i egenskap av fastighetsklubbens ordförande och huvudskyddsombud. I brevet gör han gällande att bolaget inte hade vidtagit tillräckligt kraftiga åtgärder mot Gerassimos B, trots att denne vid åtskilliga tillfällen visat sin olämplighet i arbetet. I brevet hänvisas till olika skrivelser i vilka fastighetsklubben tagit upp frågor som "olämplighet i tjänsten, kränkande särbehandling, relationsfrågor samt brott mot LAS". Vidare hänvisas i brevet till vissa nya uppgifter, nämligen skriftliga berättelser från anställda, som visar, hävdas det, att Gerassimos B fortsatte att bryta mot föreskrifterna med förbud mot kränkande särbehandling i arbetslivet, men också att det förekom sexuella trakasserier och ett klart rasistiskt beteende från hans sida. Till brevet hade bifogats bl.a. skriftliga berättelser från Carmen Cuenca, Nestor Cuenca, Harriet Ssempala och Lillian Ssempala. - I november 1996 fick bolaget vidare del av ett brev från Rose K som under sommaren 1994 hade vikarierat som städare hos bolaget och då haft Gerassimos B som sin arbetsledare.

Carmen Cuenca och Nestor Cuenca berättar i sitt brev, daterat den 11 november 1996, bl.a. att Gerassimos B dels uttalat att "han ska krossa alla som gör motstånd till honom", dels försökte "muta" anställda för att tysta kritik, att Gerassimos B brukade tala om sina nazistsympatier och att han kallades "lilla Hitler" i Grekland och att han sagt att "alla sionister måste utplånas" samt slutligen att han sagt att "jag anställer bara svarta för jag känner mig som en kung bland dem" och att "svarta håller tyst och arbetar som hästar".

Harriet Ssempala berättar i sitt brev sammanfattningsvis följande. Gerassimos B hade gett henne vikariat som städare med början 1994. Han sade åt henne att han "krävde tjänst mot tjänst". Då han hade gett henne arbete som städare måste hon prestera något i gengäld. Han berättade att han tyckte mycket om afrikanska kvinnor och att han gärna ville träffa några. Eftersom hon var glad över att hon hade fått ett arbete, så lät hon honom träffa bl.a. Rose K. Hon ansåg att det var ett problem att Gerassimos B hela tiden kom på besök till familjens lägenhet där också Rose K bodde. Han kunde komma tidigt på morgonen, vid fem-sextiden. Han ansåg att det var hans rätt att besöka dem hur ofta han ville, vilket de var mycket besvärade av.

Av Rose Ks skriftliga berättelse framgår sammanfattningsvis följande. En väninna, Harriet Ssempala, som hon delade lägenhet med, presenterade henne för Gerassimos B som sedan erbjöd henne städarbete på Pripps. Cirka en vecka innan hon skulle börja sitt arbete besökte Gerassimos B henne i hemmet och föreslog att han skulle ta med henne hem till en annan städare för att hon där skulle få instruktioner om städarbetet. När de kom till lägenheten utsatte han henne för sexuella närmanden. - Rose K har även berättat för bolaget att Gerassimos B några veckor efter den först angivna händelsen hämtade henne vid arbetsplatsen och tog med henne till en lägenhet, som han påstod skulle städas. När de kom till lägenheten utsatte han henne på nytt för sexuella närmanden.

Det kan tilläggas att Harriet Ssempala i sitt brev också nämnt att Rose K berättat för henne om de sexuella närmanden som hon utsatts för från Gerassimos Bs sida.

Lillian Ssempala, som är syster till Harriet Ssempala, berättar i sitt brev bl.a. att hon sommaren 1994 blev erbjuden ett städarbete av Gerassimos B, att denne, när han skjutsade henne till arbetet första dagen, bad henne bli hans älskarinna och att hon avvisade hans begäran.

På grund av de uppgifter som framkommit rörande Gerassimos Bs trakasserier av de anställda anmälde fastighetsklubben bolaget till Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen.

Med anledning av det inträffade hade bolaget ett samtal med Gerassimos B den 27 november 1996. Bolaget förklarade att man såg mycket allvarligt på det inträffade och att bolaget avsåg att avskeda honom från hans anställning. Samma dag underrättades Gerassimos B samt varslades Ledarna om att han skulle avskedas. Den 18 december 1996 hölls en överläggning med anledning av varslet om avsked. På grund av misstankarna om sexuella trakasserier avstängdes Gerassimos B från arbetet den 19 december 1996. Då de personer som lämnat uppgifterna om sexuella trakasserier vid denna tidpunkt inte ville ställa upp som vittnen kunde emellertid dessa misstankar inte styrkas, varför uppsägningen inte verkställdes.

Omplaceringsbeslutet den 17 februari 1997

I början av februari 1997 framfördes anklagelserna om trakasserier på nytt och bolaget bedömde då att det omöjligt kunde ha en person som arbetsledare som var starkt misstänkt för sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande, särskilt med tanke på att de flesta städarna var kvinnor och att många kvinnor gett uttryck för sin rädsla för Gerassimos B. Den 14 och den 17 februari 1997 hölls en förhandling vid vilken bolaget förklarade att det dragit tillbaka det tidigare varslet om avsked på grund av sexuella trakasserier men nu avsåg att omplacera Gerassimos B. Skälen för omplaceringsbeslutet angavs enligt följande.

"- Flera av GB;s anställda har gjort anonyma anmälningar till yrkesinspektionen vad gäller kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.

- Vid samtal med personal framkommer att GB skriker åt personalen, behandlar dem på ett kränkande sätt. Flera anställda tidigare begärt omplacering pga GB;s uppträdande.

- Följer ej lag/kollektivavtal och policy. GB har anställt en person dagtid men tillåtit arbete kvällstid utan att OB-ersättning utbetalats. Förhandlingar tidigare förts vad gäller felaktiga anställningsavtal, ej utbetald OB/övertidsersättningar mm.

- Klagomål tidigare från flera kunder. Erinran från företaget ang detta skedde 960306. Samtal kring GB;s ledarstil fördes även 950908."

Gerassimos B uppgav vid förhandlingen att han ansåg sig själv trakasserad och illa behandlad av företaget och att han inte godtog en omplacering som städare. I avvaktan på central förhandling avstängdes han från sitt arbete med full betalning, vilket han godtog i stället för att tillfälligt placeras vid regionkontoret med administrativa uppgifter.

Hotet mot bolaget den 17 februari 1997

Innan förhandlingen avslutades den 17 februari 1997 begärde Gerassimos B att få träffa bolagets regionchef Roland Johansson "mellan fyra ögon" för att lämna viss information. Roland Johansson föreslog att det kunde ske inne i förhandlingsrummet, men det accepterade inte Gerassimos B. I enrum med Roland Johansson berättade Gerassimos B att han hade negativa uppgifter om bolaget som han kunde gå till massmedia med. Det rörde sig om arbetstider och arbetstillstånd. Roland Johansson bad om mer detaljerade uppgifter, med angivande av namn och arbetsledarområde, men sådana vägrade Gerassimos B att lämna. Roland Johansson uppfattade det hela som ett mycket allvarligt hot mot bolagets verksamhet i syfte att förmå bolaget att inte verkställa omplaceringen av Gerassimos B. Negativa uppgifter i pressen skulle skada bolaget vad gällde framtida kundrelationer, även om beskyllningarna var grundlösa. Roland Johansson såg därför mycket allvarligt på det inträffade.

Uppgifterna om bolaget i tidningar och TV-program under år 1997

Bolaget har fått negativa omnämnanden i flera tidningar och i TV med anledning av Gerassimos Bs agerande.

I en artikel i Fastighetsfolket, nr 4/97, som har rubriken "Yrkesinspektionen synar Partena Clean" anges bl.a.

"Det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön på Partena Clean i Stockholms län. Det konstaterar Yrkesinspektionen efter att både anställda och fackliga företrädare på Partena har framfört anklagelser om bland annat sexuella trakasserier. Fastighetsklubben på Partena Clean har i flera år påpekat att en arbetsledare i företaget har missbrukat sin ställning. Han har, enligt klubben, utövat kränkande särbehandling och utsatt några kvinnliga anställda för sexuella trakasserier. Arbetsledaren är nu friställd. Det var huvudskyddsombudet, Gustavo Silva, som gjorde anmälan till Yrkesinspektionen och krävde att inspektionen skulle ingripa mot företagets sätt att hantera problemen. Yrkesinspektionen har nu krävt att företaget ska vidta åtgärder."

Det krav som ställdes av Yrkesinspektionen var att bolaget skulle göra en systematisk kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön och fortlöpande ta fram rutiner för en sådan kartläggning och klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras samt ha skriftliga rutiner för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka sådana tendenser. Så har också skett. Vid det här tillfället fanns det bara en arbetsledare som var "friställd", nämligen Gerassimos B.

Rose K och Harriet Ssempala medverkade i TV-programmet Elbyl som sändes den 10 mars 1997. Under fingerade namn - Laura respektive Miriam - berättade de om sina upplevelser av Gerassimos B som arbetsledare. I programmet nämndes denne inte vid namn, men det sades att det var fråga om en arbetsledare vid "ett av Sveriges största städbolag". Av en utskrift av berättelserna framgår att "Laura" för programledaren berättade om hur hon förväntades "betala för att få jobb" och att arbetsledaren enligt hennes uppfattning utnyttjade många invandrarkvinnor som han anställt som städare, och som inte kände till sina rättigheter och inte visste vart de skulle vända sig. Miriam berättade om hur arbetsledaren genom henne försökte få kontakt med afrikanska kvinnor och att hon till att börja med var glad åt att hennes vänner också kunde få arbete, men att man sedan började "snacka skit" om arbetsplatsen och att hennes vänner trodde att också hon utförde sexuella tjänster på arbetet. Miriam berättade vidare att arbetsledaren många gånger framhöll att han bara ville hjälpa henne och de andra kvinnorna, och att de skulle vara tacksamma för att han tog dem i första hand så fort det dök upp en ledig plats.

Rapport har haft inslag som refererat till vad som förekom i TV- programmet Elbyl.

En artikel i Aftonbladet införd den 17 september 1997 har rubriken: "Min chef försökte tvinga oss till sex". I artikeln berättar en kvinna som kallas Julia, 25, från Kenya, som i verkligheten är Lillian Ssempala, följande.

"Min arbetsledare försökte med alla svarta tjejer. Det fattade jag inte förrän senare. När jag hade fått jobbet som städerska hämtade han mig med bil för att visa arbetsplatsen. Han frågade om jag ville bli hans älskarinna. Jag sa nej. Efter det började trakasserierna och pikarna. Han sa att jag var för tjock, att rumpan var för stor. Jag var gravid och han tvekade att förlänga mitt kontrakt - kunderna skulle inte gilla att se en tjej med magen i vädret. Men det värsta var hur han behandlade andra kvinnor. Ständigt dessa anspelningar på sex."

I Arbetarskydd, nr 6-97 finns en artikel med rubriken "Städledare sparkad efter sextrakasserier" i vilken anges att en arbetsledare vid Partena Clean blivit avskedad efter att sedan början av 1990-talet ha utsatt sina underställda för kränkande särbehandling.

Enligt bolagets mening visar det nu redovisade materialet att Gerassimos B agerande legat till grund för negativ publicitet som skadat bolaget.

Sammanfattning

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avskedades Gerassimos B den 2 april 1997. Bolaget gör gällande att Gerassimos B fortlöpande har misskött sin anställning på det sätt som hävdats från bl.a. fastighetsklubbens sida.

Gerassimos B har vidare misskött flera kunduppdrag så att det har lett till uppsägning. Det har varit hans ansvar att se till att städningen hos kunderna sköttes på ett godtagbart sätt. Som städledare har han haft en skyldighet att se till att städservicen höll en god och jämn kvalité. Detta har han inte gjort. Han har inte heller behandlat reklamationer snabbt och korrekt. Han har tilldelats extra resurser men det har inte förbättrat städkvalitén.

Påståenden att Gerassimos B gjort sig skyldig till sexuella trakasserier har på olika sätt följt honom under en stor del av hans anställning och är också en grund för bolagets avskedande av honom.

Han har grovt brutit mot anställningsavtalet genom att hantera underställd personal på det sätt han gjort, eftersom han skall representera bolaget utåt enligt den policy som gäller. Han har även brutit mot jämställdhetslagen och arbetsmiljölagen i hanteringen av de anställda.

Problemet har inte kunnat lösas genom en omplacering, eftersom Gerassimos B inte ville arbeta som städare. I samband med förhandlingen om omplacering av honom har Gerassimos B framställt hot riktat mot arbetsgivaren. Mot den bakgrunden har bolaget helt förlorat förtroendet för honom som arbetsledare och har laga skäl för att avskeda honom.

För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att grund för avskedande inte föreligger men väl för uppsägning, gör bolaget gällande att det med hänsyn till omständigheterna inte är skäligt att kräva att Gerassimos B omplaceras.

Ledarna

Inom bolagets Stockholmsregion finns ett antal distrikt och ansvaret för verksamheten vid ett distrikt ligger på en distriktschef. En städledare kan dock leda arbetet vid enskilda städobjekt, varvid det ingår att se till att det finns personal och att produktionen kommer igång, att ha viss kundkontakt samt att ha en kontrollerande uppgift. Det är således uppgifter som ytterst åligger bolagsledningen men som i viss utsträckning delegerats till städledarna.

Som städledare har Gerassimos B haft de ovan beskrivna arbetsuppgifterna. Han har arbetat som städledare vid flera distrikt inom Stockholmsregionen, däribland distrikt nr 13 där P-O Lönnerstam tidigare har varit distriktschef. Chef för Stockholmsregionen är Roland Johansson.

Under perioden 1991-1997 har Gerassimos B arbetat med 20-30 städobjekt och antalet städare som han under samma period har varit städledare för uppgår till ungefär 600. Städobjekten har bl.a. varit Handelsbanken, Marabou, Banverket, Wasa och Pripps.

När det gäller Gerassimos Bs sätt att uppträda skall sägas att han är en storväxt man med djup basröst och han har en ledarstil som av vissa kan uppfattas som auktoritär. Det kan också rent allmänt sägas att arbetsplatser där arbetstagarna till övervägande del består av personer med invandrarbakgrund, präglas av ganska betydande språksvårigheter och olika uppfattningar i kulturellt hänseende om hur ord skall uppfattas, nyanser osv. Av bolagets städare har cirka 97 procent invandrarbakgrund.

Städarna i bolaget är organiserade i Fastighetsanställdas Förbund och i viss utsträckning SAC. Arbetsledarna är organiserade i Ledarna. Det skall anmärkas att motsättningarna mellan organisationerna vid bolaget har varit mycket stora och inflammerade under de år tvisten avser.

När det gäller de händelser och omständigheter som bolaget åberopar som grund för avskedandet av Gerassimos B är Ledarnas inställning följande. Det förnekas att Gerassimos B uttalat något hot mot regionchefen Roland Johansson. Det förnekas att Gerassimos B vid något tillfälle tilltvingat sig sexuellt utbyte som ett led i sin arbetsledning eller att han i övrigt gjort sig skyldig till sexuella trakasserier eller i något annat avseende uppträtt otillbörligt mot arbetskamrater. Det förnekas att Gerassimos B hyser rasistiska föreställningar eller att han har behandlat någon arbetskamrat utifrån rasistiska grunder. Det förnekas att han har behandlat underställd personal orättvist eller diskriminerande. Vidare förnekas att han misskött städningen hos Marabou, Banverket och Wasa. Vad gäller påståendet att Gerassimos B anställt städpersonal i strid med gällande arbetstidsbestämmelser kan konstateras att det är bolaget - och inte arbetsledaren personligen - som anställer personal.

För det fall Arbetsdomstolen inte skulle finna det styrkt att Gerassimos B framställt hot riktade mot bolaget vid samtal med Roland Johansson den 17 februari 1997, är Ledarnas inställning att käromålet redan på grund härav skall bifallas, eftersom samtliga omständigheter som bolaget i övrigt åberopar inträffat mer än två månader före underrättelsen om avsked, vilken lämnades den 12 mars 1997.

När det gäller de enskilda händelser och omständigheter som åberopas från bolagets sida vill Ledarna anföra följande.

Förhandlingar om händelser under perioden 1991-1996

När det gäller Gülbayas Sönmez begäran om omplacering har Gerassimos B ingen minnesbild av händelsen ifråga och det kan inte vitsordas att han skulle ha begått något fel. Det skall vidare noteras att det enda i protokollet som skulle kunna anses oförmånligt för Gerassimos Bs del är uppgiften att han och Gülbayas Sönmez ständigt kom i konflikt. Denna uppgift härrör dock från Gustavo Silva.

Gerassimos B minns inte heller begäran om omplacering av Ayse Bayar. Protokollet från förhandlingen medger inte några slutsatser om att arbetsgivaren skulle ha begått något fel. Gerassimos B kommer dock ihåg Ayse Bayar på grund av att han och Ayse Bayars make varit goda vänner.

Gerassimos B kommer varken ihåg händelsen eller personen Ahmet Cetinkaya. Förhandlingsprotokollet innehåller inte någonting anmärkningsvärt.

Det är endast ett sedvanligt förhandlingsprotokoll om någonting som har inträffat på en arbetsplats och som arbetsgivaren och arbetstagarsidan har olika uppfattningar om.

När det gäller städaren Semere Woldu handlade det om vanliga förhandlingar angående en omplacering. Det hela sköttes helt korrekt av Gerassimos B.

Bakgrunden till tvisten angående Amanuel Asmalash var att det skedde en omplacering av denne städare från trappstädning till kontorsstädning inom Handelsbankens lokaler. Detta var en omplaceringstvist av det slag som är mycket vanliga inom arbetslivet och som ofta föranleder förhandlingar. Omplaceringen var enligt Ledarnas uppfattning helt korrekt och Amanuel Asmalash accepterade också till sist omplaceringen.

Vad gäller kritiken från SAC angående förhållandena vid städobjektet Handelsbanken våren 1993 är det riktigt att det under denna tid fördes diskussioner angående förhållandena vid detta städobjekt, för vilket Gerassimos B var städledare. Städarna där var i stor utsträckning organiserade i SAC. De anklagelser som riktades mot Gerassimos B kom dock endast från en av städarna. Uppgifterna godtogs inledningsvis av SAC och kritik framfördes mot Gerassimos B både i förhandlingsprotokoll och i en artikel i Arbetaren. SAC fann emellertid vid en närmare utredning att det inte fanns stöd för uppgifterna och drev inte heller saken vidare. - Att uppgifterna saknade stöd framgår också av det av bolaget åberopade protokollet från förhandlingarna med SAC i april 1993 där bolaget konstaterar att frågan var utredd och att det inte fanns något skäl till omplacering av Gerassimos B.

Det bestrids att Lytfiye Esen skulle ha kränkts eller behandlats på ett otrevligt sätt av Gerassimos B. Tvärt om har Gerassimos B stött Lytfiye Esen mycket i hennes arbete och även själv utfört en del av hennes städarbete.

Ledarna gör gällande att det inträffade kan ha orsakats av att Lytfiye Esen uppfattade Gerassimos Bs tonläge som ovänligt, vilket inte var Gerassimos Bs avsikt. De båda hade dock dessförinnan haft ett mycket gott samarbete.

Det bestrids att Gerassimos B skulle ha pressat städaren Haile Goiteom att säga upp sig. Haile Goiteom erbjöds för övrigt fortsatt anställning i bolaget.

Klagomålen från kunder angående städkvalitén

Det är riktigt att Wasa Fastigheter i september 1995 sade upp städkontraktet. Kontraktet sades upp för omreglering. Rent allmänt kan sägas att det handlade om ett stort och svårstädat objekt i Kista centrum. Det är svårt att uttala sig om huruvida det var problem med städningen. I vart fall har varken bolaget eller Wasa Fastigheter framfört någon kritik mot Gerassimos B angående kvalitén på städningen.

Det bestrids att Gerassimos B skulle ha misskött städningen vid Banverket. Bolaget utförde städning för Banverket vid tre objekt i Stockholm. Banverket sade upp städkontraktet med bolaget beträffande två av objekten men fortsatte att anlita bolaget vid ett av de två objekt som Gerassimos B var ansvarig för.

Bolaget fick städkontraktet med Marabou från och med den 1 januari 1996. Marabou hade tidigare städat i egen regi men detta hade inte fungerat. Vad bolaget övertog var ett mycket nedsmutsat och misskött städobjekt. Gerassimos B var tjänstledig under första delen av januari 1996. Det förnekas att Gerassimos B under den korta tid som han var i tjänst som städledare vid Marabou kan göras ansvarig för eventuella kvalitetsbrister.

Påståendena om sexuella och andra trakasserier

Carmen Cuencas och Nestor Cuencas berättelser

Det är oklart när de händelser som omnämns i brevet skulle ha inträffat. Av brevet framgår att Carmen Cuenca är negativ till Gerassimos Bs sätt att vara arbetsledare och att hon tycker att han är otrevlig och auktoritär. Ledarna hävdar att Carmen Cuencas kritik är obefogad och att Gerassimos B utövar sin arbetsledning på ett korrekt sätt. - Nestor Cuenca gör för sin del gällande att Gerassimos B sagt att han skulle vara nationalsocialist och kallas för lilla Hitler i Grekland. Nestor Cuencas påstående är falskt. Gerassimos B har inga högerextrema åsikter.

Harriet Ssempalas berättelse

Ledarna menar att det i detta fall är oklart vad bolaget riktar kritik mot. Harriet Ssempala innehade till och från vikariat som städare hos bolaget. Gerassimos B umgicks privat med Harriet Ssempalas familj. Det kan knappast vara trakasserier av rasistisk eller sexuell innebörd att Gerassimos B ofta hälsade på familjen Ssempala.

Lillian Ssempalas berättelse

Det vitsordas att Gerassimos B vid ett tillfälle uppvaktade Lillian Ssempala vid sidan av arbetet. Lillian Ssempala tackade nej till denna uppvaktning, vilket Gerassimos B accepterade utan vidare diskussion.

Rose Ks uppgifter

Gerassimos B hade ett förhållande med Rose K under april-maj 1994. Förhållandet varade under cirka tre veckor. De hade samlag med varandra vid fem-sex tillfällen. De var under denna tid fästa vid varandra och Rose K fick bl.a många presenter av Gerassimos B. De sammanfördes av Harriet Ssempala. Inför andra anställda hos bolaget kallade Rose K Gerassimos B för "min kille". Påståendet att Gerassimos B tog med sig Rose K till en lägenhet och där försökte tvinga henne att ha samlag med honom är helt oriktigt.

Bolagets agerande med anledning av påståendena om sexuella trakasserier

Samma dag som Gustavo Silva anmälde bolaget till Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen, den 18 december 1996, hölls en överläggning mellan bolaget och Ledarna med anledning av bolagets varsel om att det avsåg att avskeda Gerassimos B på grund av sexuella trakasserier.

Dagen efter överläggningen, den 19 december 1996, avstängdes Gerassimos B från sitt arbete under pågående utredning med bibehållen lön. Som skäl för avstängningen angav bolaget påstådda sexuella trakasserier.

Den 11 februari 1997 återtog bolaget det tidigare varslet om avsked.

Den 14 och den 17 februari 1997 hölls förhandlingar mellan bolaget och Ledarna. Vid förhandlingarna förklarade bolaget att varslet/underrättelsen om avsked på grund av sexuella trakasserier hade dragits tillbaka. Anledningen till detta var att bolaget inte bedömde utredningen som tillräcklig för ett avsked. Bolaget förklarade därefter att man hade för avsikt att omplacera Gerassimos B på grund av vad som kan sammanfattas som hans ledarstil. I avvaktan på fortsatta förhandlingar avstängdes han som arbetsledare.

Det påstådda hotet mot Roland Johansson i samband med förhandlingen den 17 februari 1997

Det förnekas att Gerassimos B vid samtalet med Roland Johansson den 17 februari 1997 skulle ha framfört ett hot riktat mot bolaget. Det skall påpekas att det i detta skede inte längre var aktuellt att skilja Gerassimos B från anställningen utan det handlade om en omplaceringsdiskussion. Gerassimos B räknade således med att få ha kvar sin anställning hos bolaget och han ansåg det viktigt att påtala att han misstänkte att en person som saknade arbetstillstånd arbetade hos bolaget. Han hade inte någon som helst avsikt att föra uppgiften vidare till någon utomstående och har inte heller gjort detta efter samtalet med Roland Johansson.

Protokollet från förhandlingarna den 14 och den 17 februari 1997, som är utskrivet den 19 februari 1997, innehåller för övrigt inte några uppgifter om att Gerassimos B skulle ha uttalat hotelser mot bolaget vid det nu aktuella samtalet.

Den 21 februari 1997 begärde Ledarna central förhandling angående omplaceringen. Almega bekräftade skriftligen den 27 februari 1997 att man mottagit Ledarnas begäran. Därefter bekräftade Almega i fax den 7 mars 1997 tidpunkten för den centrala förhandlingen. Inte i någon av dessa skrifter från arbetsgivarsidan nämns att Gerassimos B skulle ha uttalat hotelser.

Den 10 och den 11 mars 1997 sändes Elbylreportaget och inslaget i Rapport om detta reportage. Därefter, den 12 mars 1997, varslades Gerassimos B på nytt om avsked. Det är först i och med detta varsel som bolaget påstår att Gerassimos B uttalat ett hot mot bolaget i samband med förhandlingen den 17 februari 1997.

Inslag i massmedia som åberopas av bolaget

Ledarna kan inte vitsorda att det är Gerassimos B som utpekas vare sig i TV-programmet Elbyl eller i inslaget i Rapport. Det är möjligt att den som uppträder som Laura är Rose K. Huruvida Miriam är Harriet Ssempala kan Ledarna inte yttra sig om.

Det kan inte vitsordas att det är Gerassimos B som åsyftas i artikeln i Aftonbladet den 17 september 1997. Vad Aftonbladet skriver i en artikel ett halvår efter avskedandet kan inte heller påverka bedömningen av Gerassimos Bs arbetsrättsliga ställning hos bolaget, eftersom det inte handlar om några nya uppgifter som läggs till grund för avskedandet. Det skulle möjligen kunna vara så att Julia i artikeln är Lillian Ssempala, men detta går inte att säga med någon säkerhet.

Den ena av artiklarna i Fastighetsfolket innehåller otvetydigt uppgifter om Gerassimos B, vilka lämnats av Gustavo Silva.

När det gäller den andra artikeln är det oklart vilken arbetsledare som avses mot bakgrund av att det har förekommit kritik och diskussioner samt åtgärder beträffande fler av bolagets arbetsledare än Gerassimos B.

Vad gäller de massmedieinslag som i övrigt åberopats från bolagets sida har det fram till år 1997 enbart varit fråga om rapportering i fackförbundspressen, och då framförallt i Fastighetsfolket men det har även gällt en artikel i Arbetaren. Artikeln i Arbetaren rör dock de påståenden från en medlem i SAC, vilka sedan togs tillbaka av SAC.

Anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen m.m.

Det är ostridigt att dessa anmälningar har gjorts av Gustavo Silva. Inte någon av anmälningarna har någon särskild substans. Gustavo Silva har också gjort en anmälan till Yrkesinspektionen och en polisanmälan. Även SAC har gjort en polisanmälan. Inte heller någon av dessa anmälningar har lett till någon åtgärd från myndigheternas sida.

Det skall också påpekas att merparten av de åberopade uppgifterna kommer från fastighetsklubbens ordförande Gustavo Silva. Några uppgifter har lämnats av SAC. Bolaget har inte gjort någon egentlig egen utredning för att få fram uppgifter och detta trots att det rör sig om ett ganska stort företag. Enligt Ledarnas uppfattning pågick en personlig kampanj från Gustavo Silvas sida mot Gerassimos B. Förhållandet mellan dem båda har under cirka 10 år varit hätskt och präglats av djup ömsesidig antipati.

Sammanfattning

Som ovan redovisats är Ledarnas inställning att avskedandet, för det fall Arbetsdomstolen inte skulle finna det styrkt att Gerassimos B framställt hot riktade mot bolaget i februari 1997, enbart grundas på omständigheter som ligger mer än två månader tillbaka från tidpunkten för underrättelsen om avsked. Arbetsgivaren är därför förhindrad att åberopa dessa omständigheter som grund för avskedandet. Det har bara åberopats en enda händelse som skulle ha inträffat efter januari 1996, då diskussionen om städkvalitén vid Marabou förekom, nämligen det påstådda hotet i februari 1997. Varken Elbyl- eller Rapportprogrammet och inte heller anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen innehåller några konkreta uppgifter avseende Gerassimos B.

Det bestrids att det skulle vara fråga om förhållanden av fortlöpande natur. Vad som påståtts är ett antal enstaka händelser.

Oberoende av preskriptionsfrågan gör Ledarna gällande att ingenting som lagts Gerassimos B till last utgör skäl för avskedande eller skulle kunna anses utgöra saklig grund för uppsägning.

Om personliga skäl för uppsägning i och för sig skulle anses föreligga, är uppsägningen ändå inte sakligt grundad, eftersom bolaget enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen borde ha försökt omplacera Gerassimos B till andra arbetsuppgifter, t.ex. som städare. Det bestrids att Gerassimos B skulle ha tackat nej till en sådan omplacering. Han har däremot motsatt sig att han som en disciplinär åtgärd skulle omplaceras till städare. Om omplaceringen däremot hade utgjort ett alternativ till att anställningen skulle upphöra, skulle han ha accepterat den. Frågan om han accepterade en omplacering var dock inte formulerad på detta sätt.

Det skall vidare påpekas att Gerassimos B aldrig har varnats utom i ett fall, våren 1996, vilket gällde påståendet om dålig städning vid städobjektet Marabou. Utredningar som lett till att Gerassimos B friats från vad som lagts honom till last är inte att betrakta som varningsåtgärder.

DOMSKÄL

Allmänt om tvisten

Som grund för avskedandet av Gerassimos B har bolaget anfört att denne på olika sätt fortlöpande har misskött sitt arbete som städledare. Den misskötsamhet som bolaget lagt Gerassimos B till last kan sammanfattas enligt följande. Han har haft problem att samarbeta med städpersonal, han har utsatt städpersonal för olika former av kränkande behandling bestående i bl.a. sexuella trakasserier av kvinnliga städare, han har inte sett till att städningen vid vissa städobjekt där han varit ansvarig städledare fungerat på ett tillfredsställande sätt och han har vid samtal med bolagets regionchef Roland Johansson den 17 februari 1997 uttalat hot riktade mot bolaget. Bolaget har när det gäller det påstådda hotet hävdat att hotet i sig ensamt utgör laga skäl för avsked.

Tvisten gäller frågan om avskedandet av Gerassimos B varit lagligen grundat. Ledarna har tillbakavisat påståendena om misskötsamhet och hävdat att avskedandet vidtogs utan att det ens förelegat saklig grund för uppsägning och att avskedandet därför skall ogiltigförklaras. Ledarna har vidare gjort gällande att samtliga omständigheter som avskedandet grundas på, förutom det påstådda hotet mot bolaget den 17 februari 1997, varit kända för arbetsgivaren mer än två månader före tidpunkten för underrättelsen om avsked, varför bolaget, för det fall Arbetsdomstolen inte skulle finna det styrkt att Gerassimos B uttalat hot riktade mot bolaget, enligt 18 § andra stycket anställningsskyddslagen är förhindrat att åberopa dessa omständigheter som grund för avskedandet. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att giltig grund inte förelegat för avskedande, men att personliga skäl för uppsägning i och för sig skulle anses föreligga, är Ledarnas inställning att uppsägningen ändå inte är sakligt grundad då bolaget inte uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

Bolaget har för sin del hävdat att den s.k. månadsregeln inte är tillämplig i detta fall då det rör sig om förhållanden av fortlöpande karaktär. Gerassimos B har enligt bolaget fortlöpande visat misskötsamhet i sitt arbete som arbetsledare och detta förhållande har bestått fram till tidpunkten för underrättelsen om avskedandet. När det gäller omplaceringsfrågan menar bolaget att med hänsyn till att Gerassimos B i februari 1997 tackat nej till ett erbjudande om en omplacering till arbete som städare, samt med hänsyn till att den misskötsamhet som Gerassimos B gjort sig skyldig till är så pass allvarlig, är det inte skäligt att kräva att han skall omplaceras till annat arbete hos bolaget.

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på Ledarnas begäran Gerassimos B hörts under sanningsförsäkran samt vittnesförhör hållits med förre distriktschefen vid bolaget Per-Olov Lönnerstam, företrädaren för SAC Lars-Olov Bergman, Amanuel Asmalash och Sophia Njorddje Wanjiru, som båda arbetar som städare vid bolaget samt Jabu Syllah, Haile Goiteom, Maria Jeann Kandekwe och Gulo Jallow, som tidigare har arbetat som städare vid bolaget. På bolagets begäran har vittnesförhör hållits med ordföranden för fastighetsklubben vid bolaget Gustavo Silva, förre personalchefen vid bolaget Ylva Arnold, IT-chefen vid bolaget Eva Gryding, regionchefen vid bolaget Roland Johansson samt Lytfiye Esen och Rose K, som båda tidigare har arbetat som städare vid bolaget. Bolaget har vidare åberopat omfattande skriftlig bevisning.

Har laga skäl förelegat för att avskeda Gerassimos B från hans anställning?

Den fråga som Arbetsdomstolen nu har att pröva är om Gerassimos B kan anses grovt ha åsidosatt sina åligganden mot bolaget i den mening som avses i 18 § första stycket anställningsskyddslagen och om bolaget därför haft rätt att avskeda honom.

Den s.k. månadsregelns tillämplighet

Arbetsdomstolen behandlar först Ledarnas påstående om tillämpligheten av den s.k. månadsregeln på omständigheterna i målet.

I 18 § andra stycket anställningsskyddslagen föreskrivs att ett avskedande inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till mer än två månader innan underrättelse om det tilltänkta avskedandet lämnades. I 7 § tredje stycket samma lag finns en motsvarande preskriptionsregel vid uppsägning på grund av personliga skäl. Av rättspraxis (jfr bl.a. AD 1977 nr 18, 1984 nr 119 och 1989 nr 126) framgår att denna s.k. månadsregel inte utgör något hinder mot att en arbetsgivare stödjer ett avskedande på omständigheter som han visserligen känt till mer än två månader före underrättelsen men som varit av mera fortlöpande karaktär, dvs. vad som skulle kunna kallas för ett bestående tillstånd till skillnad från en serie händelser. Som exempel på sådana förhållanden kan nämnas bristande lämplighet eller oförmåga till samarbete.

Vad bolaget gjort gällande angående Gerassimos Bs misskötsamhet, vilket har att göra med vad som skulle kunna kallas hans ledarstil, innebär enligt Arbetsdomstolens mening ett påstående om avskedandegrunder av sådan mer fortlöpande karaktär beträffande vilket den s.k. månadsregeln inte kan anses tillämplig. Arbetsdomstolen är därför inte på grund av den s.k. månadsregeln förhindrad att beakta bolagets påståenden om misskötsamhet i olika avseenden. Ledarnas ståndpunkt i denna fråga kan alltså inte godtas.

När det gäller påståendena om misskötsamhet har bolaget lagt tyngdpunkten vid anklagelserna om sexuella trakasserier mot kvinnliga städare och det hot som bolaget hävdar att Gerassimos B uttalat vid samtal med regionchefen Roland Johansson den 17 februari 1997. Arbetsdomstolen prövar därför först vad bolaget åberopat i dessa delar.

Anklagelserna om sexuella trakasserier

Bolaget har i denna del uppgett att uppgifter om att Gerassimos B utsatt kvinnliga städare för sexuella trakasserier framförts till bolaget vid bl.a. förhandlingar med SAC och Fastighetsanställdas Förbund. Därutöver har bolaget rent allmänt gjort gällande att Gerassimos B i arbetet många gånger uppträtt provocerande med sexuella anspelningar mot kvinnlig personal.

När det gäller det sistnämnda påståendet har den tidigare personalchefen vid bolaget Ylva Arnold berättat att det förekom att Gerassimos B i samband med de kontakter de haft i arbetet i både tal och åtbörder gjorde sexuella anspelningar. Han fällde bl.a. kommentarer om hur hon var som kvinna och hon har vidare berättat att hon upplevde hans beteende som kränkande.

Av uppgifter som lämnats av Ylva Arnold och av Per-Olov Lönnerstam framgår vidare att Gerassimos B inför sina arbetskamrater använde ett "grovt" språk med könsuttryck och att han öppet talade om sina sexuella prestationer. Enligt Per-Olov Lönnerstam utryckte sig Gerassimos B på detta sätt vid raster o.dyl. Per-Olov Lönnerstam har uppgett att han vid några tillfällen talat med Gerassimos B om att hans språkbruk var olämpligt på en arbetsplats. Några ytterligare åtgärder har dock inte vidtagits från bolagets sida - tvärt om tycks det enligt Arbetsdomstolens uppfattning ha funnits en viss tolerans hos bolaget vad gällde Gerassimos Bs uppförande i dessa avseenden.

Frågan om sexuella trakasserier från Gerassimos Bs sida mot kvinnliga städare vid städobjektet Handelsbanken var föremål för förhandlingar med SAC under april 1993. De händelser som låg till grund för begäran om förhandling ledde också till att SAC polisanmälde Gerassimos B. Vidare infördes en artikel i tidningen Arbetaren där det angavs att en grekisk städledare polisanmälts för sexuella trakasserier mot kvinnliga städare. Bolaget och SALF var eniga, vid förhandlingar som hölls på bolagets begäran, om att Gerassimos B skulle erbjudas en omplacering till bolagets lager tills polisutredningen slutförts. Huruvida någon omplacering verkligen kom att ske har inte framkommit i målet.

När det gäller de nu nämnda påståendena om sexuella trakasserier har någon bevisning, utöver protokoll från de förhandlingar som nämnts ovan, inte åberopats från bolagets sida. Inte heller har bolaget angett vilka personer som Gerassimos B skulle ha utsatt för sexuella trakasserier. Gerassimos B har själv förnekat anklagelserna. Amanuel Ashmalash som arbetade som städare vid Handelsbanken under den aktuella tiden har, när han hörts i målet, uppgett att han inte lagt märke till att Gerassimos B skulle ha behandlat någon kvinnlig städare illa. Lars-Olov Bergman, som för SAC:s räkning deltog vid förhandlingen i april 1993, har för sin del uppgett att uppgifterna om sexuella trakasserier kom från en av SAC:s medlemmar bland städarna vid Handelsbanken och att han inte kan uttala sig om huruvida uppgifterna hade stöd i verkligheten. Den polisanmälan som gjordes har inte lett till åtal. Arbetsdomstolen finner under sådana förhållanden att det inte kan anses utrett om det fanns grund för vad som påstods från SAC:s sida. Det kan endast konstateras att Gerassimos B blev föremål för en förhandling vid vilken anklagelser om sexuella trakasserier lades fram, och att anklagelserna också låg till grund för en polisanmälan och en tidningsartikel.

Uppgifter om att Gerassimos B utsatte kvinnliga städare för sexuella trakasserier har också lämnats till bolaget av fastighetsklubbens ordförande, Gustavo Silva, i brev i november 1996. Uppgifterna i fråga kommer från Harriet Ssempala, Lillian Ssempala och Rose K som samtliga arbetat som städare hos bolaget med Gerassimos B som arbetsledare.

Rose K har hörts i målet som vittne medan bolaget vad beträffar Harriet Ssempalas och Lillian Ssempalas uppgifter hänvisat till de skriftliga berättelser som upprättats på begäran av Gustavo Silva för att bifogas dels brevet till bolaget i november 1996, dels de anmälningar som fastighetsklubben vid bolaget i december 1996 gjorde till Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsombudsmannen.

När de gäller uppgifterna i Lillian Ssempalas brev har Gerassimos B bekräftat att han, då han skjutsade Lillian Ssempala, som han just gett en provanställning, till hennes första arbetsplats, frågade henne om hon ville bli hans "flickvän" vilket hon avböjde. Han har vidare gett uttryck för uppfattningen att han inte handlat felaktigt, eftersom han inte nekade Lillian Ssempala arbete trots att hon sagt nej till att bli hans älskarinna. Enligt Arbetsdomstolens mening har Gerassimos B genom vad som nu nämnts visat prov på synnerligen stor omdömeslöshet i sin roll som arbetsledare.

Rose K har vid vittnesförhöret i Arbetsdomstolen uppgett i huvudsak följande.

Hon kom i kontakt med Gerassimos B i maj 1994 genom sin väninna Harriet Ssempala. Vid den här tiden delade hon lägenhet med Harriet Ssempala och hennes man. Gerassimos B hade lovat Harriet Ssempala ett städarbete. När Gerassimos B besökte dem i lägenheten frågade han om hon också var intresserad av ett städarbete, vilket hon sade att hon var. Gerassimos B kom sedan till lägenheten med anställningskontrakt som hon och Harriet Ssempala undertecknade. Han fortsatte sedan att komma till lägenheten även efter det att kontrakten hade undertecknats, vilket hon inte förstod anledningen till. På fredagen veckan innan hon skulle börja arbeta sökte Gerassimos B upp henne i lägenheten och bad att hon skulle följa med honom till en av hans bekanta som också arbetade som städare. Gerassimos B sade att hans bekant skulle tala om för henne hur hon skulle göra ett bra städarbete och hon accepterade därför att följa med honom. De åkte i Gerassimos Bs bil till denna persons lägenhet. När de kom till lägenheten talade Gerassimos B med personen i fråga i enrum under några minuter, varefter hon och Gerassimos B blev lämnade ensamma i lägenheten. Gerassimos B sade att han skulle kunna ge henne mer arbete om hon var snäll mot honom. Han började fösa henne mot sovrummet. Hon sade att hon inte tyckte om det han gjorde och att hon ville gå hem, men han lyssnade inte på henne utan sade att hon skulle vara snäll mot honom för att han skulle ge henne arbete. Gerassimos B knuffade ned henne på en säng och han försökte ta av henne jeansen. Hon försökte få bort honom och sparka honom men han var för stark. Han sade att kenyanska flickor inte var snälla mot honom men att gambiska flickor varit väldigt snälla mot honom. Hon sade åt honom att sluta och hon knuffade undan honom. Gerassimos B sade då att om hon inte var snäll kunde hon inte få arbeta hos honom. Hon sprang ut ur lägenheten men Gerassimos B följde efter henne och sade att han kunde köra henne hem. Hon var arg över hans beteende men hon var samtidigt orolig för att att hon inte skulle få arbetet, som hon var i stort behov av. Hon lät därför Gerassimos B skjutsa henne. Det var svårt att kommunicera med Gerassimos B då hon talade dålig svenska och han inte behärskade engelska. När hon kom hem berättade hon för Harriet Ssempala vad som hade hänt. Hon började arbeta som städare på måndagen och arbetade under tiden maj - augusti 1994.

När hon hade arbetat några veckor bad Gerassimos B henne att städa en lägenhet som tillhörde en av bolagets kunder. Hon uppfattade det som att hon fick extra arbetsuppgifter och hon följde därför med Gerassimos B till lägenheten. När hon hade städat klart berättade hon för Gerassimos B att hennes far nyligen hade avlidit och att hon var orolig för sin mor som var kvar i Kenya. Gerassimos B sade då att hon kunde ringa till modern från en telefon som fanns inne i sovrummet. När hon hade talat färdigt med modern kom Gerassimos B in i rummet. Han knuffade ned henne i en säng och började röra vid henne. Han sade att han hade gett henne arbete och om hon ville ha mer arbete måste hon ha sex med honom. Hon sade nej och hon försökte knuffa bort honom men han tvingade sig på henne och hade sex med henne. - Anledningen till att hon inte polisanmälde Gerassimos B för hans agerande mot henne var att hon var i mycket stort behov av arbete och det var Gerassimos Bs ord mot hennes angående vad som inträffat. Hon kände sig maktlös och det enda hon ville var att tjäna ihop tillräckligt med pengar för att kunna betala sina räkningar, sluta skolan och åka till USA där hennes pojkvän bodde.

Hon uppfattade Gerassimos B som "en väldigt mäktig man" och trodde att han som hennes chef kunde göra så att hon förlorade sitt arbete. Hon har försökt förtränga vad som inträffade men när hon blev kontaktad av Gustavo Silva och sedan av TV-programmet Elbyl valde hon att berätta om vad som hänt. Det var dock för svårt för henne att berätta att Gerassimos B tvingat henne att ha samlag med honom utan det är först vid huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen som hon kunnat förmå sig att berätta om denna händelse. - Hon har inte haft något förhållande med Gerassimos B. Han försökte dock få ha ett förhållande med henne och även med andra kvinnliga städare. Han brukade också skryta inför henne om att han haft förhållanden med många afrikanska kvinnor som arbetade för honom. Det förekom att Gerassimos B gick ut tillsammans med henne och hennes vänner. Hon och Gerassimos B har också vid ett tillfälle besökt en familj som Gerassimos B kände. Hon har dock aldrig presenterat Gerassimos B som sin pojkvän för en arbetskamrat och hon har inte heller fått några presenter av Gerassimos B.

Gerassimos B har uppgett följande.

Det var Harriet Ssempala som presenterade honom för Rose K. Harriet Ssempala och Rose K sökte upp honom vid städobjektet Pripps där han var arbetsledare och undrade om han kunde ge dem arbete som städare. Han hade en anställningsintervju med dem och sade att de skulle få arbete så fort det blev någonting ledigt. Han fick deras telefonnummer och när han sade att han brukade åka förbi Rinkeby där de bodde sade de att han var välkommen att dricka kaffe hemma hos dem. Han åkte därför hem till dem där han bjöds på kaffe och whisky. Några dagar senare bjöds han hem till dem igen och de drack alkohol och hade trevligt. De gick vidare till en restaurang där de åt och drack. Rose K blev berusad och mådde dåligt och han följde därför med henne hem. De hade inget sexuellt umgänge vid detta tillfälle. Fyra dagar senare åkte han och hälsade på Rose K igen och han frågade då om hon hade lust att träffa honom "privat" vilket hon sade att hon ville. Han uppfattade det som att de båda fattat tycke för varandra. Han och Rose K hade svårt att prata med varandra, eftersom han inte förstod engelska och Rose K inte kunde svenska. Han tog med Rose K till en bekants lägenhet. Sedan hans bekant hade lämnat lägenheten hade de samlag. Rose K gjorde inte något motstånd utan det var helt frivilligt, men hon undrade om han kunde köpa kläder och skor till henne, eftersom hon inte hade några pengar. En vecka senare besökte de en restaurang i Kista och han köpte skor till Rose K. Därefter uppsökte de en bekants lägenhet där de hade samlag. Rose K började att arbeta som städare hos bolaget omkring två - fyra veckor efter deras första möte. Deras förhållande pågick under cirka sex veckor. Under denna tid hade de samlag fem - sex gånger. Han blev dock tvungen att bryta med Rose K då hon ville ha allt dyrare presenter. - Det är riktigt att han och Rose K tillsammans städade ur en lägenhet som tillhörde Pripps. Rose K ville ringa från den telefon som fanns i lägenheten men han tillät henne inte att göra det eftersom han misstänkte att hon skulle ringa utlandssamtal.

Rose K och Gerassimos B har lämnat i stort sett helt motstridiga uppgifter om vad som förekommit mellan dem. Det blir därför av avgörande betydelse att bedöma trovärdigheten av deras respektive berättelser. Den berättelse som Rose K har lämnat inför domstolen har varit sammanhängande och detaljerad och den har, som domstolen upplevt det, lämnats på ett spontant och i vissa delar mycket känsloladdat sätt. Hennes berättelse har gett ett starkt intryck av att återge något självupplevt.

Redogörelsen för den första av de två händelser som hon berättat om stöds dessutom av att Harriet Ssempala i sitt brev återgett vad Rose K berättat för henne. Rose Ks medverkan i programmet Elbyl - låt vara att det skedde under fingerat namn - talar också för att hon faktiskt har upplevt det hon berättat om.

Det kan tilläggas att Rose Ks förklaring till varför hon inte polisanmälde Gerassimos B efter den andra händelsen framstår som fullt trovärdig.

Att den lokala fastighetsklubben har tagit hennes berättelse på stort allvar har visat sig genom - utöver dess brev till bolaget - de anmälningar som klubben gjorde till Jämställdhetsombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen och Yrkesinspektionen.

Sophia Njorddje Wanjiru har berättat att Rose K vid ett tillfälle sagt till henne att hon fått pengar till en resa av "sin kille", och det var Gerassimos B som hon menade. Rose K har förnekat att hon sagt något sådant och dessutom bestämt förnekat att hon fått någonting av Gerassimos B, vilket denne påstått. Gerassimos B har inte själv påstått att han skulle ha gett Rose K pengar till en resa. Enligt Arbetsdomstolen bedömningen är uppgiften inte av den karaktären att den påverkar trovärdigheten av Rose Ks berättelse.

Arbetsdomstolen gör den bedömningen, mot bakgrund av vad som framkommit av utredningen i denna del, att tilltro bör sättas till Rose Ks uppgifter framför de uppgifter som lämnats av Gerassimos B. Det får således enligt Arbetsdomstolens mening anses utrett att Gerassimos B försökt förmå Rose K att mot hennes vilja ha sexuellt umgänge med honom samt att han tvingat henne att ha samlag med honom.

Påståendet om att Gerassimos B uttalat hot riktat mot bolaget

Den 17 februari 1997 hölls en förhandling angående en omplacering av Gerassimos B till städare. Av utredningen framgår att Gerassimos B sedan förhandlingen hade avslutats vände sig till regionchefen Roland Johansson och sade att han ville tala med honom i enrum och som privatperson. Enligt Roland Johansson förklarade Gerassimos B vid samtalet att han kände till något som inte var bra för företaget och som han skulle kunna gå till pressen med, men att han inte tänkte göra detta. Den uppgift som Gerassimos B hade var att några av bolagets anställda saknade arbetstillstånd. Roland Johansson har vidare berättat att han bad att Gerassimos B skulle ge honom namnen på de personer det rörde sig om, men att denne vägrade att göra detta. Roland Johansson har förklarat att han uppfattade det inträffade som ett direkt hot riktat mot bolaget, och att hotet var direkt relaterat till den tänkta omplaceringen av Gerassimos B.

Gerassimos B har för sin del förnekat att han skulle ha riktat någon form av hot mot bolaget vid samtalet och förklarat att han genom att underrätta Roland Johansson om att det fanns anställda som saknade arbetstillstånd ville visa att han var lojal mot bolaget för att på så sätt kunna få behålla arbetet som arbetsledare. Han har vidare förnekat att han sagt att han skulle kunna gå till pressen med de uppgifter han hade. Han har förklarat att han inte kunde namnge de personer det handlade om eftersom det rörde en familj som skulle kunna börja ogilla honom på grund av hans avslöjande. Enligt Gerassimos B frågade inte heller Roland Johansson honom om vilka personer det gällde.

Ylva Arnold, som deltog vid förhandlingen, har berättat att hon uppfattade det som att Gerassimos B hånlog under hela förhandlingen och hon fick en känsla av att det stod för någonting, att han ansåg sig ha ett trumfkort. Hon har vidare berättat att han sedan förhandlingen hade avslutats ville tala med Roland Johansson då han hade information rörande företaget som skulle kunna vara till hans fördel.

Arbetsdomstolen sätter tilltro till de uppgifter som lämnats av Roland Johansson angående vad som sades vid samtalet. Domstolen finner det således klarlagt att Gerassimos B vid samtalet uppgav att han hade information om bolaget som han skulle kunna gå till pressen med och att han då Roland Johansson frågade vilka arbetstagare som saknade arbetstillstånd inte ville uppge namnen på personerna ifråga. Det är uppenbart att Roland Johansson har uppfattat det som att Gerassimos B vid deras samtal framställde ett allvarligt menat hot om att vända sig till massmedia med ofördelaktig information om bolaget för det fall bolaget inte ändrade sig angående omplaceringen. Gerassimos Bs uppgift att han genom sitt samtal med Roland Johansson ville visa sin lojalitet med bolaget framstår enligt Arbetsdomstolens mening inte som trovärdig, särskilt som han vid samtalet inte ville ange vilka anställda som han hävdade saknade arbetstillstånd. Det är tvärtom tydligt att Gerassimos B, som vid förhandlingen förklarat att han motsatte sig en omplacering, genom att meddela Roland Johansson att han hade uppgifter som var negativa för bolaget och som han kunde gå till massmedia med, velat påverka bolaget att ändra inställning vad avsåg omplaceringsfrågan. - Eftersom hotet framställdes efter det att förhandlingen avslutats finner Arbetsdomstolen det inte anmärkningsvärt att saken inte nämns i protokollet från förhandlingen, och det framstår inte heller som anmärkningsvärt att bolaget i skrifter som anger att man mottagit förhandlingsbegäran respektive bekräftar tid för central förhandling inte tagit upp frågan.

Arbetsdomstolen finner alltså att Gerassimos B uttalat hot mot bolaget på det sätt detta gjort gällande.

Misskötsamhet i övrigt som bolaget påstår att Gerassimos B gjort sig skyldig till

De omständigheter som åberopas omfattar en tidsperiod från år 1991 till år 1997. En stor del av den utredning som lagts fram av bolaget består av protokoll från förhandlingar som förts med den lokala fastighetsklubben, samt vid två tillfällen med SAC, med anledning av påståenden om att Gerassimos B agerat felaktigt mot städpersonal. Av utredningen står det klart att man särskilt från Fastighetsanställdas Förbunds sida riktat stark kritik mot Gerassimos B sätt att utöva sitt arbete som arbetsledare. Utredningen visar emellertid även att den kritik som framförts i detta avseende i många fall inte lett till någon ytterligare utredning eller annan reaktion från bolagets sida. Som Ledarna påpekat har Gerassimos B aldrig varnats utom i ett fall, vilket gällde påståenden om dålig städning vid städobjektet Marabou våren 1996. Arbetsdomstolen anser sig dock, av skäl som framgår fortsättningsvis, inte ha anledning att vidare uppehålla sig vid påstådd misskötsamhet i andra avseenden än som redan behandlats.

Arbetsdomstolens ställningstagande i avskedandefrågan

Av förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag (prop. 1973:129 s. 254 f), framgår bl.a. följande, som fortfarande äger tillämplighet. Ett avskedande får tillgripas, om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det bör krävas att arbetstagaren gjort sig skyldig till ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen skall behöva tålas i något rättsförhållande. Även brott som begåtts utom arbetet kan föranleda ett avskedande om brottet är ägnat att allvarligt skada förhållandet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. I förarbetena till 1982 års anställningsskyddslag framhålls följande. I fråga om tillgrepp och andra förmögenhetsbrott eller brottsligt förfarande i övrigt, närmare bestämt brott som begås i tjänsten eller som annars riktas mot arbetsgivaren eller begås på arbetsplatsen finns det anledning att tillämpa ett strängt betraktelsesätt över hela arbetsmarknaden. Våld eller hot om våld hör inte hemma i arbetsmiljön (se prop. 1981/82:71 s. 72). Arbetsdomstolen har i sin praxis sett mycket allvarligt på våld eller hot om våld på arbetsplatsen eller med anknytning till arbetet. Detta har gällt även om gärningen begåtts utanför arbetstiden och utanför arbetsplatsen. I Arbetsdomstolens dom 1992 nr 86 ansågs arbetsgivaren berättigad att avskeda en arbetstagare som utom tjänsten gjort sig skyldig till våldtäkt mot en annan arbetstagare hos arbetsgivaren (jfr även AD 1998 nr 145).

Arbetsdomstolen har i målet funnit det utrett att Gerassimos B vid ett tillfälle, under hänvisning till att han gett henne arbete, försökt förmå Rose K att mot hennes vilja ha sexuellt umgänge med honom. Händelsen har inträffat när Gerassimos B, under förevändning att Rose K skulle få instruktioner i städarbete, tagit med henne till en bekants lägenhet. Rose K hade vid tillfället ännu inte påbörjat det vikariat som städare som Gerassimos B gett henne. Efter det att Rose K börjat arbetet som städare har Gerassimos B vidare, när han tillsammans med Rose K städat en kunds lägenhet, tvingat Rose K att ha samlag med honom. Vid detta tillfälle har Gerassimos B yttrat att hon måste ha sex med honom om hon ville ha mer arbete.

Gerassimos B har i detta fall gjort sig skyldig till handlingar av mycket allvarligt slag vilka utgjort en grov kränkning av Rose K. Härtill kommer den omständigheten att Gerassimos B utnyttjat sin ställning som arbetsledare för att förmå en honom underställd arbetstagare att ha sexuellt umgänge med honom. Gerassimos B får genom sitt agerande anses i grunden ha rubbat bolagets förtroende för honom som anställd.

Händelserna med Rose K har inträffat under våren och sommaren 1994. Det har dock först under hösten 1996 kommit till bolagets kännedom att Gerassimos B utsatt Rose K för sexuella trakasserier. Bolaget har sedan de fått del av uppgifterna om sexuella trakasserier omgående reagerat och inlett arbetsrättsliga åtgärder mot Gerassimos B. Med hänsyn till dessa sexuella trakasseriers allvarliga karaktär får det förhållandet att händelserna ifråga ligger relativt långt tillbaka i tiden anses sakna betydelse vid bedömningen av avskedandefrågan.

Arbetsdomstolen har därutöver funnit utrett att Gerassimos B, efter det att bolaget vidtagit åtgärder mot honom på grund av bl.a. uppgifterna om sexuella trakasserier, framställt hot om att gå till massmedia med uppgifter som var ofördelaktiga för bolaget. Uttalandet har uppenbarligen skett i syfte att förmå bolaget att ändra inställning när det gällde frågan om en omplacering av honom. Även i detta fall har Gerassimos B agerat på ett sådant sätt som allvarligt rubbat bolagets fortsatta förtroende för honom som anställd.

På grund av det anförda får bolaget anses ha haft giltigt skäl att genom avskedande skilja Gerassimos B från hans anställning. Ledarnas talan skall därför avslås.

Rättegångskostnader

Vid denna utgång skall Ledarna förpliktas att utge ersättning för arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Arbetsgivarparterna har begärt ersättning för arvode med sammanlagt 263 200 kr, varav för jur. kand. Per-Niclas Aurell, som inledningsvis var ombud i målet, med 83 200 kr och för advokat Thomas Dahlin med 180 000 kr. Ledarna har vitsordat ett arvode om 180 000 kr som i och för sig skäligt ombudsarvode för målet i dess helhet.

Arbetsdomstolen finner att skälig ersättning för ombudsarvode är 220 000 kr.

Vad gäller ersättningen för utlägg avseende Rose Ks inställelse finner domstolen att skälig ersättning är 11 432 kr. Arbetsgivarparternas ersättningsanspråk i övrigt framstår som skäliga.

DOMSLUT

1. Arbetsdomstolen avslår LEDARNAS talan.

2. Arbetsdomstolen förpliktar LEDARNA att utge ersättning till ALMEGA Tjänsteförbunden och Partena Clean Aktiebolag för rättegångskostnader med tvåhundratrettiofemtusenniohundranittio (235 990) kr, varav 220 000 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1999-03-10, målnummer A-207-1997

Ledamöter: Inga Åkerlund, Charlotte Abrahamsson, Johnny Sköldvall (f.d. föredraganden i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott; tillfällig ersättare), Mats Holmgren, Göran Söderlöf, Inger Öhrn Karlsson och Lise-Lotte Ewerhard. Enhälligt.

Sekreterare: Susanne Sjöblom