M 9327-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och stadfäster den förlikning som parterna träffat och som framgår av punkterna 1 5 i bilaga B till Mark- och miljööverdomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9327-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN och har överklagat mark- och miljödomstolens dom. Parterna har under målets handläggning i Mark- och miljööverdomstolen träffat en förlikning med det innehåll som återges i bilaga B. De har begärt att Mark- och miljööverdomstolen ska stadfästa förlikningen i punkterna 1 5 i förlikningsavtalet. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Det finns inte något hinder mot att stadfästa förlikningen. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C. Överklagande senast den 2026-11-23

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, tekniska rådet Claes Becker, hovrättsrådet Catharina Adlercreutz, referent, och t.f. hovrättsassessorn Maria Erlandsson. Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund

Sid 1 (75) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 5841-23 Mark- och miljödomstolen 2025-06-05 meddelad i Växjö

PARTER Kärande 1.

2och Ombud för 1-2: Svarande Karlskrona kommun 371 83 Karlskrona Ombud:

SAKEN Skadestånd avseende fastigheterna och , Karlskrona kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår Karlskrona kommuns yrkanden om avvisning av del av talan. Mark- och miljödomstolen ogillar käromålet. Mark- och miljödomstolen förpliktar och att till Karlskrona kommun betala rättegångskostnader med 494 890 kr, varav 265 990 kr avser arvode till ombud, 129 922 kr avser utlägg och

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

mervärdesskatt med 98 978 kr. På beloppet ska betalas ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Kärandena och (kärandena) yrkar i första hand att Karlskrona kommun utger skadestånd till dem med 2 001 659 kr jämte ränta enligt 4 och 6 § räntelagen från § den 29 januari 2023, respektive från dagen för delgivning av stämningsansökan, respektive från den 10 februari 2025 avseende veterinärkostnader, till dess betalning sker.

Kärandena yrkar i andra hand att kommunen utger skadestånd till dem med 951 659 kr jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från den 29 januari 2023 respektive dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker. Därtill yrkar han ( ) skadestånd med 1 050 000 kr jämte ränta enligt 4 § och 6 § räntelagen från den 29 januari 2023 till dess betalning sker (yrkandet i denna del avser värdeminskning av fastigheten ).

Kärandena yrkar vidare ersättning för rättegångskostnader med totalt 603 668 kr.

Kärandena bestrider svarandens yrkande om ersättning för rättegångskostnad. Kärandena vitsordar dock nedlagt arbete för svarandens ombud och även utlägg med 100 000 kr.

Svaranden Karlskrona kommun (svaranden) bestrider käromålet och anser att domstolen ska avvisa den del av talan som grundar sig på skadeståndslagen samt den del av talan som avser fastigheten .

Svaranden yrkar ersättning för rättegångskostnader med totalt 494 890 kr, varav 265 990 kr avser arvode till ombud, 129 922 kr avser utlägg och mervärdesskatt med 98 978 kr.

Svaranden vitsordar kärandenas ränteyrkande. Svaranden kan dock inte vitsorda något kapitalbelopp som skäligt.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

GRUND FÖR TALAN Kärandena Grunderna för förstahands- respektive andrahandsyrkandet är desamma. De hänvisar och åberopar samtliga ingivna handlingar i målet.

Då kommunen har sprängt ledningsgravar runt hela tomten kan detta orsakat sprickbildning i berggrunden. Genom sprickbildningen tränger sig vattnet in på fastigheterna vilket orsakar problemen med översvämning. Detta var och analyser då de befann sig på fastigheterna i samband med deras besiktning. Kommunen har dock inte bemött denna sprickbildningsteori. Frågan är varför kommunen inte har låtit genomföra besiktningar innan sprängningarna.

Vid årsskiftet 2021/2022 upptäckte de att det var mycket blött på tomten och det var som ett gungfly.

Eftersom det är svårt att åtgärda och att fastställa kostnaderna för återställande har de valt att stämma avseende värdeminskning till följd av skadorna.

Forumfrågan avseende skadestånd Svaranden har ingått i svaromål och då inte framställt några avvisningsyrkanden i samband med att talan väcktes, varför forumfrågan är avklarad. Det finns inga hinder för mark- och miljödomstolen att pröva frågan om huruvida detta utgör skador i skadeståndslagens mening. Det är principerna för skadeståndslagen som ska tillämpas av mark- och miljödomstolen, att skada åsamkats och att det är kommunen som vållat skadan.

Ledningsrättförrättning Målet handlar om en miljöskada och följdskador med anledning av en miljöskada i enlighet med 32 kap. miljöbalken. Detta ska således inte prövas inom ramen för ledningsrättsförrättningen om det inte medges i enlighet med 13 c §

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

ledningsrättslagen. Då svaranden har varit konsekvent i sitt bestridande fanns det ingen möjlighet att få ersättningsanspråket prövat vid en ledningsrättsförrättning.

Rätt för att föra talan även för Huvudprincipen i svensk rätt är att fordringar kan överlåtas. Det krävs ingen överlåtelsehandling för att överlåta en fordran. Det finns således inga hinder för dem (kärandena) att ställa upp yrkandet som skett. Det har framför allt ingen som helst betydelse för kommunen då skadeståndsyrkandet är detsamma oavsett hur det ställs upp. Då kommunen kan betala med befriande verkan till antingen eller är det snarare en fördel för kommunen att yrkandena ställts upp på detta sätt. För det fall käromålet avslås kan kommunen kräva ersättning för sina rättegångskostnader gentemot båda käranden på ett smidigare sätt. Det finns således endast fördelar för en svarande att yrkandet är fördelat på tidigare sätt. Det är även processekonomiskt fördelaktigt att ställa upp yrkandet på det sätt som gjorts då det krävs ytterligare utredningsåtgärder för att omfördela yrkandet.

De (kärandena) har dock lagt till ett andrahandsyrkande om fördelning av skadestånd mellan dem ( och ). Enligt ett utlåtande från mäklaren har en fördelning av värdeminskningen beräknats och fördelningen har bestämts utifrån denna. Andrahandsyrkandet har ingen egentlig betydelse för svaranden då rättsföljden blir densamma. Den enda skillnaden blir vem motparten ska betala till.

Fördelning av det yrkade skadeståndet Det yrkade skadeståndet fördelas enligt följande. - Värdeminskning Förstahandsyrkandet 1 600 000 kr avser värdeminskning på fastigheterna och . Ränta löper från och med den 29 januari 2023 till dess betalning sker.

Andrahandsyrkandet 550 000 kr avser värdeminskning på . Ränta löper från och med den 29 januari 2023 till dess betalning sker. Därtill avser

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

1 050 000 kr värdeminskning på , jämte ränta enligt 4 § och 6 § räntelagen från den 29 januari 2023 till dess betalning sker.

- Ersättning till skadeservicefirma 26 186 kr avser ersättning till skadeservicefirma. På detta belopp löper ränta från den 29 januari 2023 till dess betalning sker.

- Inköpt pump 5 578 kr avser ersättning för inköpt pump. På detta belopp löper ränta från den 29 januari 2023 till dess betalning sker.

- Ökade elkostnader 3 700 kr avser ersättning för ökade elkostnader under lång tid. De har tillämpat en schablon vid beräkningen. På detta belopp löper ränta från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

- Omlastning av schaktmaterial 52 200 kr avser ersättning för arbete med omlastning av schaktmaterial. På detta belopp löper ränta från den 29 januari 2023 till dess betalning sker.

- Återställande av väg och schakt 271 206 kr avser ersättning för återställande av förstörd väg och schakt. På detta belopp löper ränta från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker.

- Veterinärkostnader 42 789 kr avser ersättning för veterinärkostnader. På detta belopp löper ränta från den 10 februari 2025 till dess betalning sker.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Fastigheterna och De (kärandena) äger fastigheten Karlskrona . köpte år 1990 , där deras bostadshus ligger med tillhörande enskild brunn. Bostadshuset byggdes ut omkring år 2000.

Hon ( ) flyttade till år 2008 och hade då med sig hästarna, som placerades i hagen nedanför huset på . De köpte fastigheten den 8 augusti 2020 i syfte att bygga ut gården. Stallet byggdes omkring 2022, efter att VA-arbetena utförts.

Av en historisk bild (aktbilaga 190) från 1970-talet framgår att området tidigare varit mycket öppet på och runt fastigheterna. Sedan började området växa igen med träd. Träden togs dock senare bort. Av andra bilder framgår att det varit torrt på fastigheterna. Han har aldrig tidigare haft problem med vatten.

Att notera är att det jämfört med förra året så är det nu inte så mycket vatten. Det har varit mycket torrt under våren (se aktbilaga 189).

När han köpte och fram till 2005 fanns det hästar på granngården, dvs. . Det fanns ingen skog på utan det var öppet i stora delar. När hästarna förvann 2005 började fastigheten växa igen med sly i hagarna. När de tog över fastigheten 2020 var den igenvuxen med sly. De hade dock haft egna hästar på från och till redan innan köpet. Då var det inte blött i hagen.

De planerade tidigare för att anlägga en paddock för hästar samt en maskinhall för hans entreprenadfordon. Den förstörda vägen och det icke hårdgjorda schaktet omöjliggör dock för deras fortsatta planer.

På löper en grusväg över fastigheten. På samma fastighet ligger även deras hästoch gethagar med tillhörande stall. De använder fastigheterna för lantbruk. Med detta menas både verksamhet med tyngre maskiner samt getter och hästar med tillhörande stall och hagar m.m. Såvitt avser markförhållandena finns

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

berggrund upp i dagen på vissa delar av fastigheterna. På andra delar finns berggrund med ett tunnare jordlager ovanpå.

Väster om vägen har det tidigare funnits hagar. Där fanns tidigare en gård som blivit eftersatt och som de köpte för att återställa öppna ytor med syfte att ha hagar, paddock och gödselstation där.

Utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnät på Aspö Kommunen har under åren 2021 och 2022 byggt ut vatten- och avloppsledningsnätet på Aspö. Utbyggnationen har under 2021 bestått av omfattande grävnings-, schakt-, och sprängningsarbeten på och runt deras (kärandena) fastigheter samt på stora delar av Aspö. Kommunen har grävt och sprängt bort flera hundra meter berggrund på och i anslutning till deras fastigheter. Kommunen har låtit annan part utföra arbetena, WSP i form av projektering och Älmby Entreprenad AB i form av entreprenör. Sprängningarna pågick under cirka tre månader. Under anläggandet hade kommunen pumpar i gång dygnet runt för att kunna gräva.

Kommunen har ansvaret De ( och ) har från början påtalat problemet med vatteninträning till flertal parter, inklusive Karlskrona kommun, WSP, Älmby Entreprenad AB, Affärsverken samt E.ON. Detta har gjorts i syfte att undvika rättsförlust. Då de ( och ) från början inte haft koll på hur inbördes avtalen sett ut mellan Karlskrona kommun, E.ON, Älmby Entreprenad AB, WSP och Affärsverken var det nödvändigt med en blind reklamation mot samtliga håll. Vid närmare kontroll av vilken part som hålls ansvarig för vatteninträningen har kärandena kommit fram till att det inte är någon annan part än Karlskrona kommun då det är kommunen som påkallat och varit ansvarig för grävning och sprängning av schakten. E.ON har dragit elkablar i samband med Karlskrona kommuns arbeten. Karlskrona kommun har låtit Älmby Entreprenad AB spränga samtliga schakt. E.ON har inte utfört några egna sprängningar vid fastigheten. E.ON har efter sprängningarna passat på att lägga elledningar i de

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

befintliga schakten. E.ON kan således inte hållas skadeståndsansvarig för vatteninträningen. På samma sätt kan inte Affärsverken hållas ansvarig. WSP och Älmby Entreprenad AB är båda underentreprenörer åt Karlskrona kommun. Karlskrona kommun bär huvudansvaret för skador som uppkommit på enskild egendom i samband med utbyggnationen av vatten och avlopp (VA) på ön.

Inträngande vatten på fastigheterna och Efter att VA-arbetena utförts märkte de (kärandena) att vatten tryckte in på fastigheterna och att det var blött. Deras källare översvämmades i december 2021 januari 2022. Tidigare har det inte varit vatten i källaren. Kommunens förklaring var att det rörde sig om vatten som kom från ett stuprör. Kommunen hänvisade även till mycket nederbörd och snösmältning.

Alla stuprör på byggnaden, förutom ett som finns på framsidan, är sammankopplade och leds ut på östra sidan där det sluttar neråt. Den del som finns på framsidan avser endast tio procent av takytan.

De (kärandena) har tagit fram statistik avseende nederbörd vid Söderstjärnas väderstation (Lindholmen) och konstaterade att det inte var något som stack ut, utan att det snarare varit fråga om en mindre mängd än annars. Numera är dock den statistiken hemlig på grund av Försvarsmaktens intressen.

Kommunens arbeten har alltså orsakat förändrade grundvattennivåer med ytavrinning på deras lågt belägna fastigheter. Det rör sig om återkommande översvämningar på deras fastigheter. Det huvudsakliga området för översvämning framgår av ingiven karta med markering (aktbilaga 103). Problemen är värst under vinterhalvåret, i synnerhet i december maj, och då beroende på nederbörden.

Det är flera delar av fastighet som översvämmas. Framför allt trycks det grundvatten till hästhagen och några platser där bostadshuset är beläget inklusive källaren. Det är så kallad markavvattning. Vattnet tar sig in på fastigheterna via ledningsgravarna som kommunen har sprängt upp. Sprängningar av denna magnitud

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

orsakar enorma sprickbildningar i berggrunden. Detta kan vara orsaken till vatteninträngningen. Det är dock oklart att exakt fastställa orsaken då det är svårt att se vad som hänt under marken. Sprängningarna har även förändrat brunnsvattnet för . De har dock valt att inte yrka någon ersättning i denna del utan det ingår i den bevisade värdeminskningen.

Där huset är beläget finns det berg under med ett tunt jordlager. I jordlagret finns det ett nät av dräneringsrör. Det är 300-400 meter dräneringsrör som är nedlagt. Dessa leder ner till diket på en lägre punkt. I princip finns det dräneringsrör över hela ytan vid byggnaden. Nu trycks det in så mycket vatten under den blöta årstiden cker inte till för den mängden. Dräneringen runt huset är nedgrävd enligt konstens alla regler med dräneringsslang som leds ner till en lägre punkt på östra sidan av huset med sluttande plan ned mot diket. Det är diket öster om fastigheten som åsyftas. Dräneringsrören på anlades i början av 1990-talet då han ( ) bodde där. Runt huset anlades dräneringen i samband med en tillbyggnad kring år 2000. Anledningen till att han lade ner 300-400 meter dränering/täckdike var med hänsyn till att det är fråga om berg med tunt jordlager på fastigheten och önskan att klara av ett 100-års regn.

I december 2021 och januari 2022 började vatten trycka in på fastigheterna. Vattnet tryckte in underifrån genom så kallad ytavrinning då vatten letts in på fastigheterna via de sprängda VA-schakten. När vattnet började trycka in i december 2021 kontaktade han ( ) kommunens projektledare från WSP. Det konstaterades att det låg stora mängder vatten på fastigheten och källaren visade sig vara översvämmad. Han kontaktade då kommunens rörnätschef, för att få en slamsugsbil för att tömma källaren. Kommunen avfärdade detta och han fick själv lösa detta. En sugbil och akuta åtgärder beställdes av OCAB, som även monterade en dränkbar pump som var i drift dygnet runt.

Notera är ( ) bedömning om att rörgraven kan fungera som ett dike (aktbilaga 10).

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

När det gäller kommunens invändning om att de (kärandena) har uppfört en maskinhall och anlagt en väg på så anlades vägen 2018-2019. Inför anläggandet tog de bort grässvålen och satte markduk samt krossmaterial. Cirka 10 cm vägbana byggdes. Dräneringen ligger dock ännu djupare.

Uppkomna skador Vatten har således letts in på fastigheterna i de sprängda VA-schakten, vilket framgår av flera filmer de lämnat in. Detta kan ha förändrat grundvattennivån på fastigheten med ytavrinning som följd. Vattnet har skadat fastigheterna på diverse olika sätt. Skadorna består av följande.

- Fastigheterna är vattensjuka från december-maj. Det är problem med vattenöversvämning från oktober/november till april/maj, beroende på väder. Det går således inte att uppföra några nya byggnader på fastigheterna. De redan befintliga byggnaderna såsom bostadshus, verkstad och stall löper stor risk att skadas. Vid anslutningspunkten för det kommunala VA på har det blivit blött och vatten på tomten. Det står vatten på tomten, både framför och bakom huset. Vid anslutningspunkten är höjden 9 meter över havet men vid bostadshuset och hagen är det fråga om 8 meter över havet. Vid vägen och ledningsgraven är det 10 meter över havet.

- Deras hästar har fått problem innefattande hovbölder och mugg eftersom de går i lera mellan december och in i maj. Hästarna har fått återkommande kolik då de inte kan röra sig obehindrat i hagen p.g.a. vatten och is. När det fryser löper hästarna stor risk att halka. Det har även blivit svårt att hålla rent i hagarna eftersom både hästar, människor och skottkärror antingen sjunker i leran eller halkar på isen. Att hästarna fått mugg framgick vid domstolens undersökning på plats. Inför sprängningsarbetena flyttades hästarna till en ny hage på , där fanns det dock ekollon som är giftiga för hästar. Att det blir lerigt i en hästhage är inte konstigt alls då djuren är tunga o

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

och hästarna står upp till knäna i lera. I förhållande till hur det varit tidigare så har antalet fall med kolik, hornhinnesår och mask hos hästarna ökat sedan det blev blött i hagarna. Under sommaren vistas hästarna på annat ställe i

- Vatten har tryckt in husets källarplan. Detta har riskerat hela byggnadens bestånd. De har därför anlitat en skadeservicefirma som pumpat bort vattnet. Han ( ) har därefter köpt in en dränkbar pump för att pumpa bort vattnet från källaren.

- Den enskilda brunnen som används både som hushållsvatten och som vatten åt djuren, är nu förorenad då vattnet blivit missfärgat p.g.a. de förhöjda grundvattennivåerna. De vidgår att ytvatten runnit in i brunnen. Detta är troligtvis orsaken till att vattnet har missfärgats. Att vattnet är missfärgat framgår av bevisningen. I deras tvättmaskin finns det spår av missfärgat vatten. De har ett Göingefilter för att rena vattnet mot järn, inte de andra ämnena bl.a. humus, som trängt in i brunnen efter kommunens arbeten. Att halterna av COD samt färg ökat vid den andra provtagningen av vattnet stödjer deras påstående om att det är förhöjda grundvattennivåer som orsakat missfärgningen av vattnet. Av WSPs rapport framgår det inte att brunnen skulle vara bristfällig i sin konstruktion.

En egen fungerande brunn är av yttersta vikt då den stora mängden vatten per dag som behövs till djuren inte kan tas ut via det kommunala vattennätet, både med hänsyn till kostnader och eventuell vattenransoneringssynpunkt. De kan nu tvingas att ansluta sig till det kommunala vattnet, vilket innebär en stor kostnad för dem. De har dock inte haft för avsikt att ansluta sig till det kommunala vattnet.

- Schaktet som löper parallellt med vägen har inte återställts efter arbetena. Vägen, som löper över fastigheterna, har blivit oanvändbar för större maskiner då kommunen lämnade vägen utan att ha återställt denna (se aktbilaga 67 med rödmarkering). Kommunen har varken hårdgjort eller schaktat vägen efteråt. Detta framgår av fotografi. VA-schaktet, som löper

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

parallellt med vägen, har återfyllts med material som inte har bärighet för tunga fordon. Tidigare kunde han ( ) passera ytan, där schaktet nu finns, obehindrat med sina förhållandevis tyngre maskiner eftersom det då var berg upp i dagen. Numera sjunker dock alla tyngre fordon ner. Detta har i sin tur gjort att de inte kunnat utveckla sin gård.

Det bestrids att kommunen anlagt en överfart till väster om Gläntans väg, markerad på karta (se aktbilaga 23). Kärandena har själva lagt ut bergkross på den utpekade punkten i kartan. Kommunen har dock anlagt en provisorisk överfart norr om den utpekade platsen genom att lägga grus över schaktet. Någon hårdgjord övergång finns inte. Det bestrids alltså att någon överfart har gjorts. Det bestrids vidare att något erbjudande om en överfart har gjorts.

Vad gäller ytan väster om vägen så är där nu ett schakt med 2 meters bredd och 2 meters djup. Det går inte att komma över där under halva året. Den delen av marken är alltså helt avskärmad. Svarandens uppgift om att det där ska finnas en övergång stämmer inte.

- Deras arbete med att utveckla gården har stannat av på grund av den icke återställda vägen samt schaktet. Planen var att ha gjuten gödselstation och en maskinpark på andra sidan vägen samt en paddock för hästarna. Efter att kommunen förstört vägen och sprängt upp VA-schaktet är detta dock inte längre möjligt.

Förklaring till skador Problemen är som värst under vintern och våren och har återkommit under samtliga år sedan sprängningen vid fastigheterna inleddes under 2021. I kontakter med kommunen har den gett den alternativa förklaringen att det varit ovanligt mycket regn senaste åren. Detta är inte någon trovärdig förklaring.

Det aktuella VA-schaktet är cirka 1,7 meter djupt och 2 meter brett. Ingen annanstans på Aspö har kommunen sprängt så djupt som vid deras fastigheter.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Anledningen till detta var att Älmby Entreprenad AB behövde bergkrossmaterial till övriga delar av VA-utbyggnaden på Aspö. De sprängde därför extra djupt, krossade det bortsprängda materialet och använde det på andra delar av Aspö. Detta kan vara en anledning till de uppkomna problemen.

Svaranden påstår att lägsta punkten är vid fastighetsgränsen mellan och . Detta är inte korrekt. Den punkten är belägen 9 m ö.h. På fastigheten , näst intill bostadshuset, är marken belägen 8 m ö.h., detsamma gäller på fastigheten vid häst- och gethagen.

Det stämmer inte att han ( ) själv skulle ha påverkat vägens skick negativt. Han använde lättare fordon (liten traktor med balja), än vad kommunen gjorde, vid transporten av massorna över ledningsgraven.

Påståenden om behov av underhåll av diken och avverkning av träd Det bestrids att dikena på fastigheterna är i behov av underhåll. Det bestrids vidare att det avverkats en stor mängd träd. Fastigheterna har inte haft problem med vatteninträngning innan kommunen påbörjade sitt arbete. Kommunen har på egen hand orsakat vatteninträngningen. När det gäller dikena nedströms så brukar han och grannen återkommande varje år rensa dessa.

Adekvat kausalitet och bevisbörda För att kommunen ska kunna hållas ansvarig för skadorna krävs att det föreligger adekvat kausalitet mellan kommunens agerande (anläggande av VA) och skadornas uppkomst/inträngande vatten. De (kärandena) anser att det är fråga om adekvat kausalitet mellan anläggandet av VA/sprängningar och det inträngande vattnet på fastigheterna.

Det är deras uppfattning att kommunen har bevisbördan för att någon förändring rörande grundvattennivåerna inte har skett. Det är för kärandena svårt att föra bevisning kring saken. En enskild fastighetsägare gör inga tester eller mätningar innan ett arbete startar. Kommunen har däremot möjlighet att genomföra tester

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

kring detta. Parten som kan föra bevisning kring något är också den som bör ha bevisbördan.

Han ( ) har bott på platsen sedan år 1990. Han har aldrig tidigare haft problem med vattensjuka fastigheter. Efter att kommunen låtit spränga bort berggrunden på och runt fastigheterna uppstod det problem med vatteninträngning/ytavrinning. De getter de höll i hage på började rymma då getter hatar vatten.

De (kärandena) har varit i kontakt med byggnadsingenjör och besiktningsman rörande mark- och anläggning . De har besiktigat fastigheterna och kommit fram till att det är kommunens schakt och sprängningsarbeten i samband med anläggning av det nya VA-nätet som orsakat de förändrade vattenförhållandena på fastigheterna.

Vidare har en granne i ett flertal skrifter till kommunen och till länsstyrelsen uppmärksammat samma problematik som de (kärandena), d.v.s. att problemet med vatteninträngning har uppkommit efter kommunens gräv- och sprängningsarbeten. Se mejl den 11 februari 2022 (aktbilaga 54) och notera att datumet är intressant i och med att det styrker deras (kärandena) talan att det är kring januari 2022 som man upptäcker att det inte är som det varit tidigare vad gäller vatten.

De hänvisar till Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 mars 2024 i mål M 12527-22. Rättsfallet korresponderar väl med vad de (kärandena) anför. Målet rör en grundvattennivåförändring som orsakat skador på kärandens fastighet i målet. Grundvattennivåändringen hade orsakats av kommunen i fallet. Mark- och miljööverdomstolen anför att det legat på de som kan utföra mätningar av grundvattennivåer att föra bevisning kring huruvida grundvattennivåerna har ändrats, d.v.s. kommunen. Med andra ord stipuleras att det är skadeverkaren, d.v.s. kommunen, som har bevisbördan att ingen grundvattennivåförändring har skett. De menar därför att det är kommunen som har bevisbördan i förevarande mål om att ingen grundvattennivåförändring har skett.

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Strikt ansvar/vårdslöshet Kommunen är ansvarig då den låtit annan bedriva den skadegörande verksamheten, 32 kap. 6 § miljöbalken. Vid sprängning gäller strikt ansvar och under alla omständigheter har kommunen agerat vårdslöst och därigenom vållat skadorna. Kommunen borde ha gjort undersökningar av grundvattennivåer, topografi och marksammansättningar innan arbetena påbörjades. Kommunen har således brustit i sina kontroller innan sprängningarna påbörjades.

I första hand anförs att kommunen har ett strikt ansvar för skadorna de orsakat. Vatteninträningen har uppkommit efter att kommunen låtit utföra sprängningsarbete (flera hundra meter berggrund) på deras och kringliggande fastigheter. Vid sprängning föreligger ett strikt ansvar enligt 32 kap. 4 § miljöbalken. Det strikta ansvaret föreligger även till följd av 32 kap. 5 § andra stycket miljöbalken då det rör sig om ett särskilt ingripande arbete (flera hundratals meter av sprängning, grävning och rördragning kring bostadsbyggnader) alternativt ett arbete som medfört särskild risk för skador på annans egendom. Kommunen borde förstått att fastigheterna var särskilt utsatta för vatteninträngning då de är lågt belägna och omringade av berggrund. Det finns således ingen annanstans för grundvattnet att ta vägen, vilket kommunen borde ha förstått och på så sätt inrättat flertalet dräneringar och/eller avledningsskärmar. Kommunen skulle därför beaktat de stora vattensamlingarna i närheten innan arbetet påbörjades.

Det är i vart fall så att skadorna orsakats av kommunens vårdslöshet då man försummat att vidta sådana skyddsåtgärder som föreskrivs i 3 kap. 3 § jordabalken i enlighet med 32 kap. 5 § första stycket miljöbalken eller i annat hänseende brustit i omsorg vid anläggningen av VA. (Med detta åsyftas både inledande åtgärder såsom planering och projektering samt utförandet i sig och erforderliga efterkontroller.) Se även 32 kap. 5 a § miljöbalken.

Kommunen har inte vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder för att undvika skador på fastigheterna. Ett talande exempel är att kommunen mottagit en varning från

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

länsstyrelsen i ett tidigt skede på att just dessa skador kan komma att uppstå. Trots att länsstyrelsen varnat om förändrade grundvattennivåer med risk för förstörda brunnar och ytavrinning har inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtagits av kommunen. Länsstyrelsen har i ett mejl den 3 juni 2021 (aktbilaga 11) i svar till kommunen uppgett att ledningsgraven kan komma att fungera som ett täckdike.

Kommunen påstår visserligen att den placerat ut några avledningsskärmar på vissa ställen där ledningsgraven löper. Åtgärden har dock inte varit tillräcklig. Det ifrågasätts huruvida skärmarna ligger dikt an mot berggrunden. Se även svar från kommunen i mejl den 16 maj 2023 (aktbilaga 53).

Kommunen har varit vårdslös då man inte beaktat höjdskillnaderna vid sprängningarna. Dessutom har man kollat höjder för kärren först efter genomförandet. Det har varit vårdslöst att inte utföra detta innan sprängningarna.

Närmare precisering av belopp Fastigheternas värde Det är flera mäklare som har fastställt beloppet för värdeminskning.

Mäklaren har värderat fastigheterna med och utan de höjda grundvattennivåerna på fastigheterna. Enligt hans beräkningar var fastigheterna värda 3 700 000 kr utan de förhöjda grundvattennivåerna. Efter skadan uppgår fastigheternas värde till 2 100 000 kr. De förhöjda grundvattennivåerna har således inneburit en värdeminskning av fastigheterna med totalt 1 600 000 kr. Avhjälpandekostnaderna är troligtvis betydligt högre än så.

Mäklaren har även gjort ett värdeutlåtande på fastigheterna. Utlåtandet är gjort på samma sätt som . har värderat fastigheterna utifrån deras skick i dagsläget kontra värdet av fastigheterna utan problem med vatteninträngning. I värderingen har hon kommit fram till att vatteninträngningen har orsakat en värdeminskning med ca 1 000 000 kr rörande Karlskrona och 550 000 kr avseende Karlskrona .

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Skadeservicefirma och anskaffande samt drift av pump I december 2021 började vatten trycka in i källaren i bostadshuset varvid han ( ) fick anlita en skadeservicefirma för att akut pumpa bort vattnet. Därefter inhandlades en egen pump för att pumpa bort nytt inträngande vatten. Kostnaderna för pumpfirman uppgick till 26 186 kr. Dessa kostnader är att anse som direkta eller indirekta skador till följd av sprängningsarbetena. Kostnaden för pumpen uppgick till 5 578 kr. Dessa inköp har varit nödvändiga för att rädda bostadens bestånd. Till detta kommer även ökade elkostnader då pumpen gick dygnet runt. Pumpen har pumpat vatten ur källaren cirka 5 månader per år sedan arbetena avslutades år 2021. Det rör sig således inte om en översvämning utan återkommande sådana.

Återställande av väg och ledningsgrav Kostnaden för att återställa vägen, till tidigare skick, och hårdgöra schaktet som löper parallellt med fastigheten kommer att uppgå till 271 206 kr, detta framgår av en offert.

Den aktuella delen av vägen rör sträckan som löper tvärs över fastigheten och in på . Där har kommunen låtit spränga extra mycket för att få bergkross. Under flera månaders tid körde hundratals lastbilar och dumprar på vägen men vägen är inte gjord för sådan belastning. Vägen är inte i samma skick som innan arbetet påbörjades. Vägen är således inte återställd, se aktbilaga 67 med inritat rött streck (för sträckning). Se även mejl från , WSP, från den 29 september 2021 och ingivna fotografier som visar att vägen inte återställts (aktbilaga 80 och 104). Oavsett så är det oklart när vägen i så fall skulle ha återställts.

Vad gäller hårdgörning av ledningsgraven så rör det en lång vägsträcka där det tidigare fanns berg upp i dagen. Hela den sträckan behöver nyttjas då mycket tunga fordon används på gården. Ledningsgraven är 2 meter bred med mjuka massor

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

nedlagda där fordon nu sjunker ner. Den går inte att passera och i princip hela sträckningen behöver hårdgöras. Se aktbilaga 67 med gult streck (för sträckning).

Avjämningsmassor Sedan tidigare låg det i deras (kärandena) plan för gården att anlägga avställningsytor för hans ( ) maskiner och en paddock. Schaktmassor (avjämningsmassor) var beställda till dessa ändamål. Lastbilen som levererade schaktmassorna kunde dock inte passera väster ut över schaktet då detta inte var hårdgjort. Han var därför tvungen att själv flytta avjämningsmassorna från ena sidan av schaktet till den andra sidan, dvs. väster om vägen. Han lade ner uppskattningsvis 72 timmars arbete på detta. Detta är att anse som en förmögenhetsrättslig skada då han kunde lagt ner samma arbetstid i sin enskilda firma där han normalt fakturerar 725 kr i timmen. Skadan i denna del uppgår således till 52 200 kr. Att han utfört detta arbete framgår av bilder i utredningen.

Skador på hästar Vatteninträngningen har lett till att fastigheterna blivit vattensjuka, inte minst vad gäller stallet och hästhagen på . Hästhagen har förvandlats till en stor lerpöl vilket orsakat skador och andra åkommor på deras (kärandena) hästar som följd.

De (kärandena) har därför lidit skada i form av veterinärkostnader för att läka skadorna på hästarna. Det handlar bland annat om att hästarna kliat sig i ögonen med leriga ben och hovar. Det har även förekommit andra åkommor såsom hovbölder p.g.a. att de stått i lera stora delar av året. Hästarna har även fått blodmask. Detta orsakas av att det inte gått att hålla rent i hagarna p.g.a. all lera. Det har också hänt att smuts kommit in i sår vilket föranlett besök hos veterinären.

Ränta De har framställt skadeståndskravet till kommunen den 29 december 2022 varför ränta yrkas från och med den 29 januari 2023.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Av svaranden åberopad bevisning Vad gäller Nitroconsult AB:s rapport (aktbilaga 25) ifrågasätts att besiktningsmannen varit på plats innan arbetet påbörjades, d.v.s. den 26 mars 2021. var hemma den aktuella dagen och vitsordar att en besiktningsman varit på platsen. Det var dock inte . Därtill avser bilderna i rapporten inte källaren.

Svaranden hänvisar till en besiktning (aktbilaga 26) gjord av WSP. WSP var projekteringsansvariga under hela arbetets gång. De kan med andra ord mycket väl hållas ansvariga för eventuella skador som orsakats vid arbetet, exempelvis vid en regresstalan från kommunen gentemot WSP. Bevisning framtagen av WSP ska därför givetvis iakttas med stor försiktighet.

WSP tycks inte ha någon dokumentation avseende hur vägen och området som skulle sprängas såg ut innan arbetena påbörjades. Det bestrids att de ens undersökt varken vägen eller sprängningsområdet innan arbetet påbörjades. Det ska också framhållas att åtta av bilderna i rapporten är tagna på andra vägar än den som avses i deras (kärandena) talan. En av bilderna är tagen på vägen som avses i deras talan. Bilden är tagen där E.ON gruslagt en del av vägen på fastigheten efter installation av en elkabel till deras stall. Huruvida WSP har testat att passera schaktet med tunga fordon ifrågasätts. Av mejl från WSP framgår också att besiktningen genomförts på fel väg, nämligen på Gläntans väg 8-11.

Angående elkabeln som grävts ner (aktbilaga 169) har denna ingen påverkan på vatteninflödet, eftersom inget är sprängt där.

Svaranden har påstått att slutbesiktning skett den 14 juni 2022 och att det då inte framkom några anmärkningar gällande återställning av väg och schakt på fastigheterna och . De (kärandena) ifrågasätter dock om någon slutbesiktning har gjorts. De har inte tagit del av något protokoll från denna. De frågar sig också om någon efterbesiktning har påkallats avseende slutbesiktningen. Att kommunen begärt flertal tillträden till fastigheterna för inspektion tyder på att den inte gjort fullgoda besiktningar när arbetena avslutades.

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Svaranden påstår vidare att bentonitskärmar är utplacerade i enlighet med röda markeringar på karta (aktbilaga 22). De (kärandena) har inte sett några bentonitskärmar och ifrågasätter att dessa överhuvudtaget är utplacerade. Skärmarna har i vart fall inte gett någon större positiv påverkan. Notera att vid anslutningspunkten avseende , som anses som lågpunkt, finns det fortfarande vatten trots de anlagda bentonitskärmarna i dess närhet.

Kärandena tillägger bland annat följande. De (kärandena) har att styrka att det skett en skada i form av att det efter VA-arbetena 2021 blivit blötare på fastigheterna. Med hänsyn till deras ekonomiska förutsättningar, jämfört med kommunens, går det emellertid inte med hjälp av sakkunniga att visa exakt hur vattnet tar sig in på fastigheterna.

Det är svårt att fastställa orsaken till problemen exakt med tanke på att det hänt under marken men det var mycket vatten i ledningsgravana, man har sprängt stora mängder och extra djupt just vid dessa fastigheter. Möjliga orsaker är sprickbildning i berggrunden till följd av sprängningar som leder in vatten. Detta kan ha orsakat förändringar av grundvattennivån med ytavrinning som följd och att brunnens vatten har blivit missfärgat.

De har dock visat att något i form av en skada har hänt efter sprängningsarbetena 2021. Detta har skett genom skriftlig bevisning och de personer som de låtit höra under huvudförhandlingen. Av förhören framgår att det inte funnits problem tidigare.

Bevisvärdet gällande synen och undersökningen på plats har inte så högt värde på grund av att de visat att det varit så torrt under denna vinter och vår 2025 (se aktbilaga 189). Trots detta har det vid synen noterats att det är blött vid anslutningspunkten på , nästan som ett kärr, och även blött på vägen över ledningsgraven mellan och . Vid hagen på noterades det

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

vid synen att det är blött trots att kommunen påstår att det i närheten anlagts en bentonitskärm.

De (kärandena) har vid partsförhör lämnat sina berättelser under ed och gett ett trovärdigt intryck med detaljrika berättelser fria från motsägelser. Deras berättelser får dessutom stöd av annan bevisning.

Innan sprängningarna genomfördes fanns det berggrund nästan hela vägen upp i dagen och detta kan ha inneburit ett naturligt skydd mot vattensamlingar. Det har dessutom funnits diken för avvattning. Bentonitskärmarna har inte hjälpt. Det är fråga om permanenta grundvattensänkningar.

Projektledaren tycks inte ha noterat vatten på fastigheten vare sig under vinter, vår eller sommaren 2021. Han noterade i stället vatten på .

har under förhöret inte uppgett att han 2018 noterade växter på platsen som kunde indikera att området var blött. Han vidtog inga åtgärder då han ansåg att området såg torrt ut.

uppgift från sina besök långt senare i området om att det då ska ha varit blött vederläggs av de fotografier de åberopat.

Det ska inte undervärderas att han ( ) redan 2021/2022 till kommunen reklamerade, dvs. i tät anslutning till när arbetena utförts. Detta styrker att något de facto har hänt. Han har inte före dess kontaktat kommunen. Grannen har dessutom den 11 januari 2022 noterat vatteninträngning med ytavrinning på fastigheterna. Härigenom har bevisbördan övergått till kommunen. Det ska då beaktas att de som kärande har fått begränsa processföringen av ekonomiska skäl. har både i sitt skriftliga utlåtande samt vid förhör under ed slagit fast att sprängningarna är orsaken till vatteninträngningen. har inte lämnat några teorier utan konstaterat att detta är orsaken till förändringarna. Enligt verkar inte bentonitskärmarna fungera och han vet inte hur vattnet rör sig förbi

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

skärmarna, men det vet ingen annan heller. har dock uppgett att vatten självklart kan ta sig runt skärmar.

Hovslagaren har vid förhöret under ed berättat om förhållandena på fastigheten före och efter VA-arbetena. Detta har även och gjort under förhören.

Det finns alltså en mängd bevisning som visar förhållandena innan och efter sprängningarna 2021 och det är fråga om en tydlig skillnad. Därtill varnade länsstyrelsen för följderna av sprängningarna. Att spränga vid fastigheter där det, i form av flera kärr finns stora vattensamlingar är vårdslöst. Kommunen har agerat vårdslöst och projektet har varit slarvigt. Samma sak gäller att kommunen inte från början ens hade tänkt placera ut bentonitskärmar.

Vad gäller frågan om adekvat kausalitet är det kommunen som har bevisbördan. För det fall att domstolen ändå skulle anse att de (kärandena) har bevisbördan för detta bör beviskravet ställas lågt och det bör vara lätt för enskild att föra över bevisbördan på kommunen. En enskild bör ha det skyddet mot det allmänna.

Frågan är varför kommunen inte låtit utföra undersökningar i området innan sprängningarna. Detta beror kanske på att det vid prospekteringen 2018 var fråga om en mycket torr sommar.

I och med den bevisning de presenterat har bevisbördan övergått till kommunen som har att visa att sprängningarna inte förorsakat vatteninträngningen. Av Markoch miljööverdomstolens dom i mål M 12527-22 följer att det är kommunen som kan föra sådan bevisning. Det är kommunen som kan låta utföra mätningar före och efter genomförda arbeten. Vad gäller påståendet om bentonitskärmarna så åligger det kommunen att visa att dessa är korrekt och effektivt utförda. Det finns dock ingen bevisning om att skärmarna är korrekt utplacerade, bara några streck på en karta. De (kärandena) kan inte föra bevisning kring detta. Kommunen hade kunnat ta bilder när skärmarna placerades ut. Kommunen hävdar att det vid grannen

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

fastighet har placerats ut två skärmar men har vid förhör under ed uppgett att det var blött i graven, även då man grävde fram anslutningen.

Kommunens bortförklaringar till att det blivit blött, dvs. hög nederbörd osv., stämmer inte då problemen är återkommande och det dessutom enligt väderdata inte varit fråga om mycket nederbörd den aktuella perioden.

Uppgifterna från WSP bör bedömas med försiktighet i och med att företaget vill skydda sig själv.

Uppgifterna om vattnet från hustak kan man bortse ifrån eftersom de (kärandena) inte har gjort någon förändring avseende dessa. Samma sak gäller hänvisningen till uppförandet av maskinhallen och anläggandet av vägen på . Dessutom förklarar inte detta förhållandena på .

Kommunen har inte bevisat att problemen med de blöta områdena beror på dikena. Dessa diken har fungerat från 1990 och framåt. Det är orimligt att anta att diket skulle ha dämts igen exakt det år då kommunen utförde sprängningarna.

Kommunen har olika teorier men kan inte visa någon alternativ förklaring till vatteninträngningen. Den enda rimliga förklaringen är de genomförda sprängningarna, vilket är styrkt, och som kommunen låtit utföra. Till följd av sprängningarna är det ett strikt ansvar gällande orsaken till vattnet.

När det gäller skadans värde så kan den värderas på två olika sätt. Antingen som kostnaderna för att åtgärda eller som värdeminskningen för fastigheterna. De (kärandena) har inte för avsikt att överge platsen utan de vill åtgärda skadorna på något sätt för att kunna bo kvar. Trots detta har de valt att yrka skadestånd för värdeminskningen. Kommunen har inte lyckats motbevisa värdeminskningen.

har föreslagit att de kan lägga dräneringsslang runt huset men det finns ingen garanti för att det fungerar. Dessutom löser detta inte översvämningen

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

på övriga kvadratmeter. Om de skulle välja att lägga dränering runt hela området kan kostnaden för detta beräknas till 2 600 000 kr men då får man inga garantier för funktionen. har hänvisat till ett dike men inte heller detta ger någon garanti för att det fungerar. Det kan i alla fall bli fråga om värdeminskning.

har bedömt värdeminskningen till 1 600 000 kr då det är ett vattensjukt område. Enligt hade värderingen inte förändrats om det bara skulle vara lite blött med vissa vattensamlingar. Mäklaren hos HusmanHagberg har kommit fram till samma belopp. Att notera är att mäklarna har varit på platsen inför respektive värdering. Den av svaranden åberopade skogsmästaren har inte varit på plats och är inte heller specialiserad på förhållandena i Karlskrona. är inte heller specialiserad vad gäller värderingar av villa. Hans utlåtande har inget bevisvärde. Värdeminskningen om 1 600 000 kr är styrkt.

Kommunen har inte invänt vad gäller kostnaderna för inköp av pump, OCAB och elkostnaderna. Bevisligen har de haft dessa kostnader.

Vägen är inte återställd och det är troligen lastbilarna som använts för att transportera bort bergkrosset från sprängningarna som har tryckt sönder mycket av vägen. Han har för egen del använt sig av lättare fordon så som mindre traktor för transporten av massorna över schaktet. Kommunen har inte preciserat när vägen skulle vara hårdgjord. Schaktet är ännu inte hårdgjort och när man försöker passera över schakten med arbetsmaskin sjunker man ner. Det är viktigt att notera att det är kommunen som kan föra bevisning kring detta men det har man inte gjort. Kommunen har till viss del vidgått att det är fråga om sämre bärighet vid schakten. Enligt vittne är det mjukt där schakten löper. Redan i september 2021 fick hon ( ) veta att det uppstått leveransproblem. Den av kommunen åberopade filmen vad gäller återställning är filmad under årstid då vägen är sämre. Det är svårt för en enskild att visa att vägen inte är återställd. Stickvägen fram till fastigheten är emellertid återställd. Svarandens vittne , vilken var ansvarig för återställandet, har uppgett att återställande skett i augusti september

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

2021 men kärandena kan visa utifrån mejlet till henne i september 2021 att så inte skett.

Kommunen har ingen bevisning som vederlägger kostnaderna för att återställa vägen och schaktet, dvs. beloppet 271 206 kr ska således dömas ut.

Vad gäller omflyttning av massorna som han utförde så var det han bevisligen som flyttade massorna över schaktet. Kommunen har ingen bevisning som visar att beloppet är oskäligt.

När det gäller kostnaderna för veterinär har hovslagaren vid förhöret gett ett trovärdigt intryck som var fritt från överdrifter. Det är viktigt att poängtera att till följd av översvämningarna har risken ökat för skador på hästarna. Det är sannolikt vattnet som orsakat skadorna. Det finns ingen anledning att ifrågasätta kostnaderna i denna del.

Vad gäller svarandens yrkande om avvisning vad gäller skadeståndslagen hänvisar kärandena till NJA 2014 s. 838 av vilket det framgår att om en kärande åberopar flera grunder till stöd för sin talan som visar flera behöriga domstolar så medför det att mark- och miljödomstolen är behörig att pröva detta.

Avseende rättegångskostnaderna vitsordar kärandena nedlagt arbete för svarandens ombud och även utlägg med 100 000 kr. Kärandena ifrågasätter dock varför respektive var ute samtidigt på fastigheten och skrev yttranden.

Svaranden Svaranden hänvisar till och åberopar samtliga ingivna handlingar i målet.

Det är ostridigt att det är kommunen som utfört anläggning över och . Aktuellt område har dock varit blött redan innan arbetena påbörjades.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Forumfrågan avseende skadestånd Kärandena har som alternativ grund för talan tagit upp att det är

tingsrätten och inte mark- och miljödomstolen (21 kap. miljöbalken). Detta framgår även tydligt av förarbetena att mål med s.k. blandade grunder, d.v.s. mål i vilka både miljöbalkens ersättningsregler och allmänna skadeståndsrättsliga grunder åberopas, inte kan handläggas i samma rättegång, d.v.s. varken i mark- och miljödomstol eller i tingsrätt som inte är mark- och miljödomstol (prop. 2009/10:215 s. 145-146). Den del av talan som grundar sig på skadeståndslagen ska således avvisas.

och äger på egen hand medan han och gemensamt äger .

Kärandena måste motivera varför anses ha rätt att föra talan för . Kärandena gör gällande att kravet vad gäller har överlåtits. Det bör påpekas att det i stämningsansökan inte står något om någon överlåtelse och det företes ingen överlåtelsehandling. Precis som kärandena skriver finns en långtgående rätt att fritt överlåta fordringar (cession). Men som svaranden tolkar kärandena rör det sig inte om en cession, d.v.s. att överlåter sin fordran till . I så fall hade inte varit part i den delen av målet som rör . Det handlar i stället om att fordran utsträcks till att omfatta ytterligare en borgenär. Kommunen anser att inte har rätt att föra talan för och hennes talan i den delen ska därför avvisas.

Ledningsrättförrättning Ledningen har lagts ned med stöd av lantmäteriets ledningsrättsbeslut daterat den 16 juli 2020 i ärende K1922. Stickledningen över fram till den nya anslutningspunkten på omfattades dock inte av beslutet (markerad i grönt på kartan nedan). Ledningsrättsbeslutet togs som ett preliminärbeslut och ersättningsfrågan har ännu inte hanterats av lantmäteriet. Skadeståndskraven som

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

framförs i stämningen torde såvitt avser återställning av väg och ledningsgravarnas utförande vara frågor som enklast hade hanterats inom ramen för ledningsrättsförrättningen. Det kräver inget medgivande från kommunen.

Marknadsvärdepåverkan Vad gäller yrkandet om marknadsvärdepåverkan är kommunens huvudinställning att kommunen inte har orsakat någon skada. I det ingår att även om vattensituationen på fastigheten har förändrats beror det på åtgärder som kärandena vidtagit eller underlåtit att vidta på fastigheterna.

De yrkade beloppen för marknadsvärdepåverkan är helt orimliga.

Kommunen har mätt uppgivna blöta områden på till cirka 4 240 kvadratmeter och på till cirka 3 346 kvadratmeter.

Utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnät Det är korrekt att kommunen har byggt ut VA-nätet på Aspö och att ledningar då har dragits fram över bland annat och . Arbetet utfördes tillsammans med E.ON som samtidigt lade ner elledningar i en del av schakten och Affärsverken som lade ner fiberledningar för kommunikationsändamål.

Kommunen har inget ansvar för E.ONs ledningsarbete. Den ledning som E.ON grävt (och inte sprängt) ner över till , i sträckning som framgår av ingiven karta (aktbilaga 169), har beställts och bekostats av E.ON. Det kan ha varit potentiell påverkan från E.ONs arbeten.

Kommunen tar inte heller ansvar för Affärsverkens fiberledning. Älmby Entreprenad AB har haft separata avtal med ledningarnas huvudmän vid arbetets utförande. Även ledningsrätterna är separata för respektive ledning.

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Ledningsgravarna anlades genom grävning och när så behövdes genom sprängning. För att förhindra att rörgravarna skulle kunna leda vatten anlades bentonitskärmar i samråd med länsstyrelsen. Skärmarnas placering framgår av röda markeringar på kartutdrag nedan. Placeringen av bentonitskärmarna bestämdes i princip först när man hade grävt och då tittade man var det fanns bergsklackar/tätt berg och var lämpligt med skärm.

Bentonitskärmarna anlades i torrhet. Att området var blött/vattensjukt innebar problem vid anläggandet av schaktet. Kommunen fick därför pumpa under anläggandet. Skärmarna innebär att det inte är möjligt för vattnet att förflytta sig i ledningsgravarna.

Efter nedläggning av ledningarna återfylldes schaktet med makadam och liknande och marken återställdes. Ovanpå la man ett mjukare material med en variation om 1 2 dm. I övrigt är ledningsgraven packad. För att ledningsgraven ska kunna passeras i öst/västlig riktning anlades en övergång väster om grusvägen på . Detta gjordes i samråd med .

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

De VA-ledningar som kommunen har grävt ner har den sträckning som framgår av ledningsrättsbeslutet (aktbilaga 86) med justeringen att ett instick gjordes i norr över till för ny anslutningspunkt (se karta).

Till skillnad vad som anges i ledningsrättsbeslutet om att ledning ska läggas på ett djup om minst 120 cm blev det i stället ett djup om 140 cm. Det var fråga om en bredd på arbetsområdet med 5 10 meter.

Kommunen vill erinra kärandena om att man inte utan medgivande får ändra marknivån och detta gäller inom hela ledningsrättsområdet.

Utfört arbete Arbetet i anslutning till de aktuella fastigheterna påbörjades under sommaren 2021 och slutfördes under våren 2022. Ursprungligen var det tänkt att anslutningspunkten för skulle vara belägen vid vägen väster om bostadshuset. Men efter att frågat om den kunde flyttas anlades anslutningspunkten på hans begäran i stället norr om bostadshuset, varvid en stickledning på grannfastigheten tillkom. Sträckningen är markerad med grönt på kartan nedan.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Eventuellt samband med ledningsarbetet Kommunen bestrider att det finns en generellt förhöjd grundvattennivå på fastigheterna som beror på ledningsarbetet. Försiktighetsmått har vidtagits genom att anlägga bentonitskärmar. Dessa är anlagda på ett fackmässigt sätt och placerade utifrån områdets hydrologi. Genom bentonitskärmarna finns det ingen möjlighet att vattnet kan ledas genom rörgravarna. Kärandena har ifrågasatt bentonitskärmarnas existens. Kommunen vidhåller att dessa är anlagda enligt vad som framgår av bilaga till svaromålet.

Det är korrekt att det i fastighetsgränsen mellan och finns stående ytvatten på ett mindre område under den våta tiden på året. Vattnet finns ungefär där rörgraven nu slutar. Kommunens bedömning är att det rör sig om en lågpunkt och att den mängd vatten som kan tillföras från ledningsgraven är begränsad. Kommunen påstår dock inte att det är den lägsta punkten på

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

och . Avvattningen på fastigheterna går i östlig riktning. Det är tydligt att marken på lutar åt öster. På fastigheten finns det totalt tre instängda lågpunkter. När det gäller fastigheten så dras allt vatten åt samma håll, dvs. diket.

Vid domstolens undersökning på plats besiktades bland annat kärret i den västra delen av , kärret på , strax norr om , samt utloppsdiket i den östra delen av . I området finns det flera andra utritade kärr. För att få klarhet i vattenytornas höjdläge har de mätts in av kommunens mättekniker (se aktbilaga 144). Kärret på har uppmätts till 8,97 meter över havet och det andra kärret till 9,34 meter över havet. Höjduppgifterna kan bland annat jämföras med WSPs inmätning av delar av fastigheterna som finns i bilaga i utlåtandet (aktbilaga 120). Det framgår att kärandens fastighet ligger i ett blött område och att kommunen inte har orsakat någon skada på kärandens fastigheter genom inledning av yt- eller grundvatten. Vidare ska det noteras att vattenytan på utloppsdiket uppmätts till 7,43 meter över havet. Problemet är att avvattningen ut från fastigheten inte verkar fungera.

Som goodwill har kommunen erbjudit sig att uppföra ännu en bentonitskärm i ledningsgraven för stickledningen på (strax norr om fastighetsgränsen till ). Arbetet med den nya bentonitskärmen har dock dragit ut på tiden eftersom ägaren av inte vill ge sitt godkännande. Kommunen vill dock betona att detta vatten omöjligen kan påverka tomten på i övrigt och än mindre bostadshusets källare eller brunn.

Sedan tidigare finns en anlagd överfart som håller för tung trafik. Kommunen har tidigare av goodwill erbjudit sig att, utöver den tidigare anlagda övergången, anlägga ytterligare en övergång för tung trafik över ledningsgraven på plats som kärandena anvisar. Det innebär dock inte att kommunen medger att den gjort något felaktigt i samband med återfyllningen av ledningsgraven.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt utlåtande från WSP (december 2024) är slutsatsen att kommunen inte har orsakat någon skada.

Behov av underhåll av diken och avverkning av träd Vad gäller markavvattningen på fastigheterna , och kan det konstateras att befintliga diken är i stort behov av underhåll, vilket påverkar dikenas funktion. Kärandena måste undersöka och åtgärda dikessystemet. Vidare har kärandena efter förvärvet av avverkat en stor mängd träd på det som idag används som betesmark. Genom att de avverkade träden inte längre suger vatten blir marken blötare. På betesmarken finns växtlighet som trivs i våta miljöer vilket visar att området delvis varit försumpat redan tidigare.

Påstående om uppkomna skador Kommunen anser i första hand att översvämning i källaren inte är en miljöskada enligt 32 kap. miljöbalken. För det fall mark- och miljödomstolen är av avvikande åsikt bestrider kommunen i andra hand att ledningsgrävningarna kan leda till översvämning i bostadshusets källare. I tredje hand anser kommunen att det inläckande vattnet beror på brister i byggnadens torrläggning som kommunen inte kan lastas för.

Det ska noteras att kärandena på anlagt en maskinhall och gjort utfyllnader, vilket kan ha påverkat dräneringen negativt. Vidare har ett antal träd på fastigheten tagits bort. Även utfyllnader väster respektive nordväst om vägen på har skett. Förändringar som kan vara en förklaring till förändringar, om så inträffat. (Se aktbilaga 124 som visar förändringar på fastigheterna.)

Vidare ska det noteras att kärren är opåverkade. Att det är blött om sommaren kan vara positivt.

Bostadshus Kommunen har låtit Nitroconsult AB undersöka bostadshuset på både före och efter arbetet med ledningsgrävningen. Några förändringar har inte

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

konstaterats och det fanns vid efterbesiktningen inget spår av högt grundvatten i anslutning till bostadshuset eller vattenskador i källaren. Besiktningsmannen har inte funnit några spår av översvämningar i maj.

Brunn och vattenförsörjning Kärandena har tagit upp att deras brunnsvatten har försämrats. Kommunen har låtit WSP undersöka brunnen och ta vattenprover och kan konstatera att vattnet är tjänligt. Vattenprov har tagits vid två tillfällen med ungefär samma resultat. Vid det senaste provet kunde det konstateras en viss påverkan från inrinnande ytvatten. Exakt hur ytvatten tränger in har inte kunnat undersökas men rent generellt ska en brunn vara utformad så att ytvatten inte kan rinna in. Problemet med inrinnande ytvatten beror således på brunnens bristfälliga konstruktion, vilket kommunen inte kan lastas för. Att brunnen har brister i sin konstruktion bygger kommunen på uppgifter från brunnsarkivet. Enligt dessa är foderröret av plast och neddrivet i berget endast en meter. För att förhindra inträngande ytvatten bör foderröret vara av stål och gå två meter ner i berget. Brister i konstruktionen ökar risken för inträngande ytvatten. Det bör noteras att kärandena har ett vattenfilter för att rena vattnet. Filteranläggningen fanns även före att kommunen grävde ner ledningen. Rimligen fanns det en orsak till att det har installerats en reningsanläggning. WSPs vattenprov togs från orenat vatten före reningsanläggningen. Kärandena tar i sin stämningsansökan upp att vattnet används till djuren och att vattenkvaliteten är ett problem även för djuren. Men om vattnet är tjänligt för människor att dricka duger det även åt djuren.

I övrigt vad gäller vattenförsörjningen kan konstateras att det i fastighetsgränsen finns framdraget kommunalt vatten. Om kärandena inte är nöjda med vattnet i sin brunn finns möjlighet att ansluta sig till det kommunala nätet. Anslutningsavgiften är enligt aktuell VA-taxa 81 968 kr. Filter för att ta bort estetiska fel såsom humus (färg) kostar allt från 300 kr inkl. moms till 3 000 kr inkl. moms.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Värdeminskning avseende och är en obebyggd lantbruksenhet med en areal på 3,5 hektar. Den köptes gemensamt av kärandena i augusti 2020 för 800 000 kr. Taxeringsvärdet för 2023 är 339 000 kr. är en bebyggd småhusenhet som ägs av . Enligt uppgift i fastighetsregistret har han ägt den själv sedan 1994 och det finns ingen köpeskilling redovisad. Taxeringsvärdet bestämdes senast 2021 och är 1 597 000 kr.

Vad gäller det framräknade skadebeloppet förstår kommunen inte hur den påstådda skadan ens teoretiskt kan uppgå till 43 procent av fastigheternas marknadsvärde. Det finns ingen utredning i ärendet som preciserar hur skadan beräknas utan det nämns bara ett belopp före och efter i stämningsansökan. Enligt stämningsansökan är skadan beräknad av mäklaren . Svarandens ombud har pratat med som uppgett att han bygger värderingen på att stora delar av gårdsplanen var översvämmad under en stor del av året.

Skogsmästare , auktoriserad lantbruksvärderare, har granskat kärandenas mäklarvärderingar. ifrågasätter metodiken i värderingarna och även den beräknade skadan. Han anger det som rimligt, om det finns en skada, att t.ex. rensa dränering och diken samt gräva nya dränering. Kostnaden för ny dränering beräknas av honom till 3 000 4 000 kr per meter. För en avskärmande dränering kan kostnaden beräknas till cirka 100 000 kr.

Det framgår inte alls hur mäklarna har kommit fram till värdeminskningen.

inköp av pump och elkostnader Det finns ingen dokumentation vad gäller frekvensen av översvämningar. Eftersom det uttryckligen bara nämns en översvämning kan kommunen inte utgå från något annat. Det finns heller ingen utredning om byggnadens grundläggning, dränering och omhändertagandet av takvatten. Enligt företrädare för entreprenören var det i samband med översvämningen i början av januari 2022 ovanligt blött i mark och

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

diken på grund av nederbörd och snösmältning. Problemet med källaren bedömdes av dem därför inte ha något med rörgrävningen att göra. Kommunen kan inte anses ha förorsakat behov av att köpa in pumpen.

Kostnader för omlastning av schaktmaterial med 52 200 kr Det finns en anlagd övergång över ledningsgraven avsedd för tung trafik (se karta nedan). (Kartan är beskuren av mark- och miljödomstolen.)

Kommunen bestrider att denna påstådda merkostnad är en miljöskada enligt 32 kap. miljöbalken. Om kärandena är missnöjda med återställningen är det något som ska

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

hanteras inom ramen för ledningsrättsförrättningen. Kommunen bestrider även att det ens finns en merkostnad.

Av flygbild framgår hjulspår men även lastmaskiner. Man har således kört över på den plats där kommunen har anlagt en hårdgjord överfart (aktbilaga 124). Det ser ut som att man även kört över ledningsgraven på andra ställen. Det är återställt till ursprungligt skick.

Kostnader för återställning av väg och schakt med 271 206 kr Återställning utfördes delområde för delområde och i efterhand. Vägen över återställdes när ledningsgrävningen var klar. Den berörda ledningssträckningen slutbesiktades den 14 juni 2022 och det framkom då inga anmärkningar vad gäller återställning på och . Se utlåtande från WSP rapport 2023-12-13, uppdragsnummer 10314873 (aktbilaga 26). Efter återställningen har dock lagt ut massor som påverkat vägen negativt.

I princip är schaktet hårdgjort hela vägen och återfyllt med berg och bergkross. Uppenbarligen fungerar det att ta sig över.

Om man jämför dagens standard på vägen med den dokumentation av vägen som gjordes med film innan VA-arbetena påbörjades så framgår att vägen är mycket bättre nu (aktbilaga 81).

Kommunen bestrider att denna påstådda merkostnad är en miljöskada enligt 32 kap. miljöbalken. Om kärandena är missnöjda med återställningen är det något som ska hanteras inom ramen för ledningsrättsförrättningen. Dessutom är vägen återställd vilket framgår av protokoll från slutbesiktningen. Efter återställningen har kärandena lagt upp massor på och i anslutning till vägen, vilket kommunen inte kan lastas för.

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Av kärandena åberopad bevisning m.m. Kärandena tar i sin stämning upp diverse brister som påverkan på marknadsvärde, merkostnader och återställning. Motiveringen är dock generellt hållen och det framgår t.ex. inte vilka områden som översvämmas på fastigheterna, hur ofta det sker och under hur lång tid. Det begärs ersättning för merkostnader för hantering av massor men det preciseras inte var på fastigheterna massorna skulle läggas upp och var ledningen utgjorde ett problem att passera. Det framgår heller inte vilken del av vägen som kärandena anser är dåligt återställd och var ledningsgraven måste ges bärighet för tung trafik. Det finns en offert för återställningsåtgärder men det finns inget underlag för offerten.

Kärandena efterfrågar slutbesiktningen avseende det utförda arbetet. Efterfrågad handling har bifogats jämte ritning över Gläntans väg (aktbilagor 42 och 43). I anmärkning (aktbilaga 42) E1.6 nämns Gläntans väg (västra), vilket inte är den del av Gläntans väg som berör kärandenas fastigheter.

Kostnader för veterinär Kommunen kan inte se hur arbetet med ledningsgrävning kan ha orsakat hästarnas åkommor. Enligt handlingar från veterinären består problemen i huvudsak av kolik, hovböld, blodmask och hornhinneproblem. Detta är dock vanliga åkommor för hästar och har ingen automatisk koppling (adekvat kausalitet) till fuktig mark. (Se aktbilagorna 116 119).

E.ON har grävt ned ledning Handlingar visar att E.ON grävt ned ledning i annan sträckning över kärandenas fastighet. Av ett brev från kärandena framgår att de gör gällande att det har påverkat vattensituationen. Ledningens sträckning framgår av en karta.

Svaranden tillägger bland annat följande. Vägen, schaktet och kostnader för

svaranden uppfattar kärandena som att de hävdar. Det kan inte heller i övrigt vara en miljöskada enligt 32 kap. Vid den tidigare muntliga förberedelsen uppgav

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

kärandena att det kan vara skador i skadeståndslagens mening, vilket svaranden kan hålla med om. Det är därför skadeståndslagen som bör tillämpas i stället för miljöbalken. Mark- och miljödomstolen är således inte behörig i den delen då målet är så kallat

Frågor om återställande av väg och schakt hanterats normalt inom ledningsrätten. Den aktuella ledningsrätten har hanterats som ett preliminärbeslut och när det gäller ersättningen är den därför ännu inte avslutad och kärandena borde invänta ledningsrätten och domstolen ska därför beakta frågan om litis pendens.

Kommunen gör i första hand gällande att det finns ingen förändring på fastigheterna i förhållande till hur det var före VA-arbetena. Det finns dock gjorda förändringar på fastigheterna efter kommunens VA-arbeten som lika väl kan vara orsaken till problemen (se aktbilaga 120 och 124). Det har anlagts ett antal byggnader och gjorts flera utfyllnader som kan påverka avvattningen på fastigheterna.

Det finns ingen påverkan på kärren och vattnet måste komma någonstans ifrån. I samband med VA-arbetena dämde upp bäcken på hans tomt då han ville ha en vattenspegel.

När det gäller den återställda vägen så har kommunen visat en film som är tagen före VA-arbetet. Av filmen framgår att det efter stickvägen till fastigheten i princip var fråga om en leråker, dvs. vägen var inte i bra skick. Vägen hade tidigare inte bärighet för tung trafik. Nu är den återställd. Även ingivna bilder visar detta. har under förhör uppgett att vägen är återställd och hårdgjord. Vid den genomförda synen framgick dessutom att vägen är återställd till ett bättre skick än tidigare. Kärandena har dessutom bevisligen använt vägen för tung trafik (aktbilaga 124).

I fråga om schakten har redogjort för återställningen av dessa. I princip är det fråga om hårdgjord återställning med efterföljande utfyllnad med 10-15 cm mjukare material ovanpå. Även där har kärandena kört över schakten och

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

inte sjunkit ner särskilt mycket med maskinerna. Det är nu funktionellt skick. Att det finns en särskild övergång som är hårdgjord framgår av bevisningen och bekräftas av . Vid synen noterades att man passerat över där ett antal gånger. Detta framgår dessutom av en flygbild. Det är således inget problem att passera. Kommunen har noterat att kärandena, förutom utfyllnaden väster om vägen, även har gjort en större utfyllnad norr därom med bergkross ut i kärret. Detta har man lyckats med utan problem avseende ledningsgraven. Det är alltså tillräckligt hårdgjort.

När det gäller merkostnaden för omlastning så har kommunen genom ledningsarbetet inte försvårat för kärandena. Det finns ingen merkostnad i förhållande till vad kommunen gjort och i förhållande till tidigare förhållanden. Det brister i orsakssambandet.

Angående veterinärkostnader så betvivlar inte kommunen sjukdomarna och fakturorna men det finns ingen adekvat kausalitet med kommunens agerande. Sjukdomar är vanliga fenomen hos hästar. Dessutom avser två av fakturorna saker innan den skada kärandena påstår inträffat. Det kan därför inte finnas ett samband med kommunens verksamhet. Ett antal av fakturorna avser dessutom saker som hänt på sommaren, vilka kommunen inte rimligen kan lastas för. Kärandena har inte styrkt att detta är kopplat till kommunens verksamhet.

Uppgiften från kärandena om att kommunen har låtit spränga är korrekt och detta innebär en bevislättnad för kärandena. De (kärandena) ska dock ändå styrka skadan och dess storlek. Man måste då ta hänsyn till hur det varit tidigare i området. Utifrån den skriftliga och muntliga bevisningen konstaterar kommunen att det är ett erkänt tidigare blött område. På karta finns fyra kärr inritade i området. Vid synen och undersökningen på plats har man identifierat två kärr med vattenspegel. Dessutom var det vid synen torrt på fastigheterna och även i hagen. Gräsmattan på var torr och delvis gul trots vattenspegeln i kärret på . Inne i hagen på har ett dike lagts igen men utan något rör för vatten att passera igenom. Detta har en dämmande effekt. Eftersom det vid synen på Aspö

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

inte noterades att det rann ut något vatten från dräneringen till diket bör tomten där vara torr ned till 60 cm djup. Utloppsdiket utanför var inte rensat och det är därför omöjligt för vattnet i dikena på att rinna vidare.

har under förhöret berättat om att år 2018 var det den torraste sommaren och att det på ett enda ställe på Aspö ändå var grönt och det var vid de aktuella fastigheterna.

har vid förhöret konstaterat att det var ett synnerligen blött område mitt i sommaren och att det var kämpigt att pumpa bort så mycket vatten. Trots att det var extremt torrt var kärren fortfarande i samma höjd. Kärren finns fortfarande kvar.

Grannen har vid vittnesförhöret inte sagt något om hur det såg ut tidigare i området. har inte heller kunnat säga något om hur det såg ut på då det var överväxt tidigare. Det kan konstateras att området säkert är blött några månader om året. Om man sätter skopan i marken så är det troligen blött hela året.

Av en orienteringskarta, som finns fogad till WSPs utlåtande (aktbilaga 120), framgår att området är markerat som blött i många punkter.

Det ska noteras att vid förhöret uppgav att, då hon pratade om den

markområdet och måste vägas in vid bedömningen.

Vid bedömningen ska dessutom vägas in de åtgärder som kärandena själva har utfört. Det är fråga om tre stora utfyllnader i området. Dessutom har de tagit bort växtlighet som påverkat marken när det gäller hur mycket vatten dessa suger upp. I området ser man al och björk, vilka växer där det är blött. Därtill har man uppfört en förrådsbyggnad.

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Det kan konstateras att det är bristande avvattning. Dikena är numera rensade men vid synen noterades att dikesbotten har legat lägre och att det enbart är rensat fram till gränsen. Det är därför omöjligt för vattnet att rinna ut framför allt från fastigheten .

Bentonitskärmar är anlagda och detta har redogjort för. Skärmarna anlades där det var täta bergssidor. Bentonitskärmar anlades för att skydda framför allt kärret vid . Vid undersökningen på plats och synen kunde kommunen konstatera att det inte var fråga om någon tryckutjämning mellan kärren och fastigheterna, jämfört med gjorda höjdmätningar. Sammantaget visar detta att kommunens verksamhet inte har påverkat och .

Kommunen har vitsordat att det på (i närheten till ) där anslutningspunkt finns är fråga om en lågpunkt. Där kommer det in vatten. Kommunen har åtagit sig att åtgärda detta men har ännu ingen ledningsrätt för detta. Vattnet i denna lågpunkt har dock ingen tendens att röra sig mot huset på eftersom det finns berg och markavvattning på fastigheten. Vid synen framgick att gräsmattan på var torr. Vattnet vid lågpunkten där kan därför inte ha någon påverkan i övrigt än precis vid den hålan.

På finns det ytterligare en lågpunkt och det är där takvatten rinner ut (väster om huset) på gräsmattan. Vid synen var inte tomten blöt utan torr som fnöske.

Avseende källaren, som egentligen mer är ett förvaringsutrymme, så finns det periodvis vatten där under blöta perioder. Kärandena har dock inte med någon frekvens varit nere i källaren. Det var först vid ett möte i januari 2022 med entreprenör som gick ner i källaren. Källaren är inte lättåtkomlig och inget ställe där man kryper ner under vintertid. Kommunen ifrågasätter om det skett någon förändring i källaren. Vid förhör har uppgett att i maj 2022 fanns det inget spår av vatten i källaren. När WSP var i källaren i december 2024

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

fanns det heller inget vatten där. Det måste noteras att kärandena på , där källaren är belägen, har vidtagit åtgärder i form av att ha byggt en väg rakt över tomten/ dräneringen. Man har även byggt en maskinhall på platta, precis i strömningsriktningen österut. Där kör man med tung trafik.

När det gäller kostnad för omlastning av massor är det svårt för kommunen att förstå de höga kostnaderna för detta. Dessutom finns det en anlagd övergång att använda för att köra över schaktet.

Schaktet är återställt och i princip hårdgjort hela vägen. Uppenbarligen fungerar det att köra över schakten i alla fall. Fastighetsägaren får inte lov att schakta m.m. inom ledningsrättsområdet. Det kan därför inte ens teoretiskt sett finnas en skada att återställa schaktet då han inte får lova att gräva där.

Det har framkommit att själv har grävt ner 300-400 meter dränering på tomten. Det kan bara konstateras att man inte gör det utan anledning. Tomten har alltså varit blöt sedan tidigare. Kommunen har inte orsakat någon skada på .

Om mark- och miljödomstolen ändå skulle komma fram till att skadestånd ska ges så måste de två fastigheterna, respektive , hanteras separat. Bara för att det är skada på den ena innebär det inte med automatik att det är skada på den andra. Vattnet måste i så fall komma från två olika riktningar, vilket är osannolikt.

Mäklarnas värdering av fastigheterna innehåller ingen substans om skadan sig. I värderingen från HusmanHagberg finns det fina bilder men inga tecken på problem med blöta områden. Mäklaren har genom ett s.k. Alexanderhugg bara konstaterat att för försvinner 60 procent av marknadsvärdet men utan motivering. Det ska noteras att stallet och övriga byggnader på den fastigheten inte är påverkade. Samma sak gäller för skogen. Beteshagen påstås påverkad men i så fall kan man bara utgå från påverkan några månader om året. Vintertid är påverkan på hagen inte värre än att den kan användas. Kommunen utgår från att kärandena uppfyller

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

stadgandena i djurskyddslagen. har vid förhöret berättat att han själv har häst och att vinterhagar är ett sorgligt kapitel med sörja, vilket man får acceptera då inget växer där om vintern. Kärandena är inte bundna till att använda just denna hage för hästarna då det finns andra utrymmen på fastighet att använda. Kommunen kan inte lastas för att kärandena har valt att ha avställningsyta på den torraste delen av fastigheten.

Vid värderingen av de påstådda skadorna ska beaktas att har lång erfarenhet av värderingar. I lantbruksvärderingar ingår även värdering av småhus. Enligt skulle dränerande diken troligen lösa det mesta och då till en begränsad kostnad om cirka 10 000 kr. värderingsmetod är rimlig till skillnad från mäklarnas, som inte använt någon egentlig metod. Sammantaget kan marknadsvärdeminskningen på arealen avseende om 4 000 kvadratmeter maximalt uppgå till 40 000 kr. har inte haft något uppdrag från kommunen att göra en marknadsvärdering utan enbart att granska kärandenas värdering.

I fråga om påstås det att 3 300 kvadratmeter är påverkat och att detta skulle innebära en värdeminskning om 1 050 000 kr men inte heller här har någon metodik använts av mäklaren. Ingen motivering lämnas.

På tomten finns, som nämnts ovan, två lågpunkter med vatten under vissa perioder. Det finns dock inte ens ett påstående att trädgårdsanläggningar inom hela området är påverkade. Inget har framkommit som visar skada på denna fastighet. Lågpunkterna har ingen som helst betydelse. Frågan är på vilken tomt i stort där det inte finns vatten om vintern.

Frågan är hur den påstådda skadan i källaren ska värderas. Mäklaren har inte delat upp sin värdering i olika bitar så det går inte att särskilja. har i stället lämnat det logiska förslaget att titta på åtgärder. Kärandena borde alltså rensa dräneringen. Kommunen har bara fått besked från kärandena om att dräneringen inte är besiktningsbar och då har kommunen inte kunnat utföra

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

man räknar med en åtgärdskostnad om 4 000 7 000 kr per löpmeter uppgår kostnaden för att åtgärda problemet till cirka 100 000 150 000 kr. Det är genom att ordna dräneringen som man fixar problemet i källaren. Det saknas påstående om skada på byggnaden eller risk för skada.

Avseende brunnen kan kärandena sätta in ett filter. har dessutom föreslagit en anslutning till det kommunala VA-nätet i fastighetsgränsen. En sådan anslutning betalar sig med ett högre marknadsvärde på fastigheten. Dessutom blir driftskostnaden betydligt lägre. Frågan är varför kärandena inte har vidtagit detta. Kommunen hade egentligen enkelt kunna lösa frågan genom att för kärandena peka på skyldighet att ansluta sig till VA-nätet. Det finns dock policybeslut inom kommunen att man inte ska göra det om det inte efterfrågas.

Det är kärandena som har bevisbördan för skada och dess storlek. Kärandena har hänvisat till orimliga värderingar.

Om mark- och miljödomstolen skulle bedöma att det finns skäl för skadestånd bör det i så fall bli i paritet med förslag.

Svarandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader avser: Utlägg med 129 922 kr - arbete med värdering 12 000 kr - WSP och arbete och inställelse samt M arbete 89 900 kr - inställelse 6 660 kr - inställelse 8 000 kr - M inställelse 5 200 kr - inställelse 8 162 kr 265 990 kr Ombudets arbete om 153 98 978 kr timmar Mervärdesskatt 494 890 kr Summa

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Svaranden överlämnar till mark- och miljödomstolen att bedöma skäligheten i det av kärandena yrkade beloppet för rättegångskostnader.

BEVISNING Parterna har åberopat en omfattande muntlig och skriftlig bevisning (se sammanställningen, aktbilaga 200, samt protokollet, aktbilaga 210).

UNDERSÖKNING PÅ PLATS Mark- och miljödomstolen har, efter parternas medgivande, med tekniskt råd och två särskilda ledamöter den 13 mars 2025 genomfört undersökning på plats i aktuellt område (aktbilaga 135-136).

HUVUDFÖRHANDLING OCH SYN Mark- och miljödomstolen har den 13-15 maj 2025 hållit huvudförhandling (aktbilaga 210). Domstolen genomförde syn den 14 maj 2025 i aktuellt område (aktbilaga 210-211 och 216.)

FÖRHÖR VID HUVUDFÖRHANDLINGEN Vid huvudförhandlingen har förhör under ed hållits med ett antal personer, vilka uppgett bland annat följande.

: Han köpte fastigheten år 1990 tillsammans med dåvarande sambo. Bostadshuset är från omkring 1903 men kan vara ännu äldre. Efter köpet har han renoverat huset då det var i dåligt skick. Sedan han flyttade till fastigheten har det funnits hästar på gården intill, . Under 1990-talet fanns det ingen skog på utan det var öppet i stora delar. 2005 försvann arbetshästarna från och fastigheten började växa igen med sly. E flyttade till honom 2008-2009. Fastigheten var igenvuxen när han och E tog över den i augusti 2020. Under alla år fram till kommunens sprängningsarbeten var det aldrig problem med översvämning på fastigheterna. Samma sak gäller brunnen på . Dräneringen runt huset anlades omkring 2000-2002. Omkring 2000 påbörjade han

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

tillbyggnaden av bostadsbyggnaden på och detta var klart 2004. Maskinhallen/ verkstaden byggdes omkring 2020 och den är anlagd på platta på mark. Takvattnet från denna leds ut på framsidan. När kommunen skulle påbörja VA-arbetena påtalade han behovet av att efter att arbetena var klara kunna passera över platsen för schaktet. Detta för att de ska kunna nyttja ytan väster om vägen. Sprängningsarbetena runt fastigheterna pågick under cirka tre månader och varje meter tog lång tid att borra och spränga. För att kunna gräva var kommunen tvungen att pumpa vatten ur schakten dygnet runt. Vägen ner till fastigheten återställdes men i övrigt är det inte återställt. Vid årsskiftet 2021/2022 upptäckte han att det var mycket blött på tomten, som ett gungfly. Kommunen förklarade då att problemen berodde på vatten från ett stuprör på framsidan av bostadshuset på . Nästan alla stuprören är dock sammankopplade och leder ut vattnet på östra sidan. Det är bara ett stuprör på framsidan av huset, vilket motsvarar 10 procent av takytan, som leds ut där. Kommunen skyllde vidare på den nederbörd som kommit. Han kontrollerade dock statistik från Söderstjärnas väderstation på närliggande Lindholmen. Det visade sig att vädret varit lika som på Aspö och det var inget som stack ut. Det var snarare mindre mängd nederbörd vid jämförelse historiskt. Det är han som ritat kartan av vilken det framgår var på fastigheterna de har problem med vatten. Den dränering som han lade ned på på 1990-talet är som ett spindelnät över hela fastigheten och dräneringen tar hand om nederbörden. Det är 300-400 meter slang som han har grävt ner. Anledningen till att han utförde dräneringen var att det är fråga om berg med tunt jordlager i området och att han vill kunna ta hand om nederbörden. Vägen över anlades omkring 2018-2019. Anläggandet av vägen skedde genom att han tog bort grässvålen, satte markduk och la därefter krossmaterial (ett grövre respektive ett finare) upptill. Vägbanan blev cirka 10 cm tjock men dräneringen ligger djupare än så. När det gäller dikena nedströms så brukar han och grannen rensa dessa varje år. Det svämmar inte över i dikena. Problemen med brunnen uppstod efter att VA-arbetena utförts och när det till följd av detta blev mycket vatten på tomten. Den enda förändringen han har kunnat komma på som skett är sprängningarna med sprickor plus mycket vatten. Han undrar varför kommunen inte genomfört besiktning innan sprängningarna genomfördes. När

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

och från WSP var på fastigheten sa de till honom att bentonitpluggarna var felaktigt placerade. Vad gäller omflyttningen av massor så vägrade den chaufför som levererade massorna med lastbil att köra över schaktet. Han ( ) lastade därför om massorna med ett mindre fordon. Vägen har aldrig återställts av kommunen.

: När hon flyttade till 2008 tog hon med sig sina hästar. Dricksvattnet var bra, till skillnad från efter sprängningarna då vattnet är brunt i stort sett året runt. Hästarna fick vara i en hage på . Hästarna flyttades över till fastigheten år 2009 och var där till och från. På fastigheten var det igenvuxet med björnbärsris och svårt att ta sig fram. Det fanns mycket lövträd i form av asp, al och björk och då var det inte blött i hagen på . Hon hade aldrig köpt en vattensjuk fastighet och ställt hästarna där. Inför sprängningarna var hon tvungen att flytta hästarna till en ny hage på fastigheten . Där fanns det dock ekollon, vilket är giftigt för hästar. Efter att sprängningarna genomförts så ville de getter de hade på inte vara kvar i hagen utan började i stället att rymma. Anledningen var att getter inte gillar vatten. I december 2021 var det mycket blött och därefter blev det även blött i källaren. Det blir mycket jobbigt för hästarna då det är så blött i hagarna. Att en hage blir lerig är inte alls konstigt då hästarna är tunga och trampar upp. Det är dock efter sprängningarna fråga om sjöar i hagarna. Hästarna står upp till knäna i leran. Till följd av det blöta ökar riskerna för kolik m.m. Hon har aldrig haft liknande problem med hästarna tidigare. Under sommaren har hon hästarna på en bekants mark på Aspö. När dricksvattenbrunnen en gång i tiden anlades var den godkänd. På grund av sjukdom var hon hemma under hösten 2021 och hon vet därför att någon återställning av vägen har inte skett.

: Han är projektledare, byggledare samt besiktningsman inom mark och anläggning. Han har arbetat i branschen sedan 1997. Han fick uppdraget att göra syn av ledningsförrättningen på Aspö. Han fick besked om att det läckt in vatten på fastighet. Han har inte varit på fastigheten vare sig före eller efter det platsbesök han då gjorde på fastigheten. Utifrån platsbesöket och handlingar samt

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

redogörelse från fastighetsägaren skrev han en bedömning. Det är dock ingen entreprenadbesiktning han utfört. Vid platsbesöket syntes det tydligt att det var vattensjukt på fastighet. Vid besöket syntes det också att det var inte helt återställt efter VA-arbetena. Utifrån vad han såg så bedömde han att ledningsförläggningen hade påverkat området vad gäller geologin och marken och lett in vatten till fastigheterna. Han gjorde inga fysiska undersökningar. Hans teori är att utifrån de naturliga förhållandena har man gjort förändringar och ledningsgraven i sig leder vatten bättre då den har högre genomsläpplighet i berget. Det är inget ovanligt att yt- och grundvatten leds längs ledningsgravar. Det finns flera teorier och det kan vara så att sprängningsarbetena eller schaktningsarbetena har öppnat upp befintliga sprickor eller skapat nya sprickor och leder in vatten till fastigheterna. Det kan också vara fråga om nederbördsvatten eller grundvatten. Det finns också en våtmark i närheten som vatten kan komma ifrån. Hans slutsats är att det behövs fler vidare undersökningar för att klargöra exakta orsaken till problemen och på vilket sätt detta ska åtgärdas. Gällande utplacerade bentonitskärmar, dvs. strömningsskärande skärmar, så finns det tydligt beskrivet i AMA hur detta ska genomföras, kontrolleras och vilket material som ska användas. Rätt installerat så hindrar sådana skärmar transport av vatten längs med, dvs. vatten mellan två skärmar stannar kvar, och ska infiltrera ner genom bergssprickor, jord och vid sidorna. Om det finns sprickor så hindrar dock inte skärmarna strömning tvärs ledningsgraven. Det finns föreskrifter att all ledningsförläggning ska göras i torrhet, schaktbotten ska packas, ledningsbädd ska finnas och vid självfallsledning är det viktigt med lutningen. Vid placering av skärm ska man kontrollera grundvattenströmmar, hur mycket vatten som kan förväntas, antal och utformning av skärmarna samt placering.

: Han bor på sedan 2007 och är granne med kärandena. Under vinterhalvåret är det blött generellt där de bor. Strax väster om hans fastighet finns ett kärr som fylls på vid jul och sedan försvinner vattnet när lövträden slår ut på våren. Innan kommunen påbörjade VA-arbetena var han i kontakt med kommunen, WSP eller Älmby eftersom han var orolig. Han fick då svaret att det inte var någon fara för hans del eftersom vattnet från söder rinner söderut. Han hänvisade då till att eftersom det är lägsta punkten vid hans fastighet rinner vattnet

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

inte söder ut då det finns en bergsklack emellan. Han fick ändå svaret att vattnet rinner söder ut. Han var mycket mån om att få VA och var inte alls någon motståndare till arbetet. När kommunen anlade VA vid hans fastighet var ledningsgraven full med vatten framför hans parkering. Under tiden som kommunen grävde schaktet hade man pumpar som gick hela tiden. Det var ett gungfly med vatten. Först efter förstärkningar kunde han använda parkeringen som vanligt. På grund av vattnet som trängde upp i ledningsgraven kontaktade han länsstyrelsen. Han tyckte att det var bra att länsstyrelsen anmodade kommunen om bentonit men fortfarande stod det vatten som trycktes upp i marken. Det fanns även hål i marken och grus hade runnit bort. Vid arbetet blev det ett litet kärr inne på . Han har noterat att efter sprängningarna beter sig kärret som normalt. Han var tveksam till att låta gräva in ledningar till hans hus eftersom ledningsgraven då skulle bli förlängd in under hans hus. Kommunen ville då anlägga en bentonitskärm mellan och . Han var dock inte intresserad av detta då det bara skulle trycka upp mer vatten inne på hans fastighet. WSP intygade dock att eftersom marken där är belägen upp till 60 cm över lägsta punkten är detta inget problem. Då han började gräva vid anslutningspunkten kom det vatten direkt från ledningsgraven. Det innebär alltså att trots bentonitskärmar är problemet inte helt borta. Hans dotter rider ibland på grannfastigheten så även han är då där. Han har då i början noterat ett ställe som var mycket vattensjukt. Det var som en lätt fontän från marken i hagen vid stenmuren på . Hagen var mycket vattensjuk. Han kan dock inte bedöma förhållandena innan och efter på fastigheten. Tomten på ser väldigt vattensjuk ut och det gjorde den inte tidigare.

: Hon arbetar sedan 1986 som hovslagare men har sysslat med hästar sedan 1972. Hon har tagit hand om hästar sedan 20 år tillbaka. Hon har därför varit ute på Aspö hos kärandena. Hästarna har varit där i cirka sex tio år. Hon har noterat att sedan det sprängdes har det blivit blötare i hagen. När det gäller ingivna fakturor och behandlingsbevis så kan det på grund av blötan bli olika sjukdomar hos hästarna eftersom dessa rullar sig i leran m.m. Det är viktigt för en häst att kunna röra sig fritt i en hage. Under de år hon tagit hand om hästar har det tidigare varit lite fuktigt i området vissa årstider men inte som nu med

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

blankvatten. Även om det inte är blött i en hage så kan hästar drabbas av mask, kolik, hovböld och sår på hornhinna. Risken ökar dock när hästen vistas i en blöt hage.

: Han har arbetat sedan 1996 som fastighetsmäklare. Inför värderingen av och besökte han platsen i november 2022. Då var inget område på fastigheterna ställt under vatten utan det var muntliga uppgifter han fick från fastighetsägarna om problem med vatten. Han har alltså inte på plats sett att det stått vatten i området utan han har tagit del av bilder. Han står fast vid den gjorda bedömningen av marknadsvärde och marknadsvärdeminskning. Beräkningen grundas på ägarnas uppgifter om att 8 000 kvadratmeter av fastigheterna är översvämmat.

: År 2008 flyttade hon med sin mamma E till på Aspö. Då började hon på naturbruksgymnasium och bodde på Aspö bara under helger. Även hon sysslade med hästar. Hästarna hade de mestadels ute på Aspö men även på naturbruksgymnasiet. Även därefter har hon besökt E och T på Aspö. Efter kommunens sprängningar har hon märkt att det är blötare i marken, framför allt i hagarna och det är fråga om gyttjebad. Dricksvattnet från brunnen har blivit sämre och man vill knappt ge det till hästarna då det är gult. Så var det inte tidigare, då gick det att dricka vattnet.

: Han har arbetat inom entreprenadbranschen under 20 år. Han arbetade tidigare hos Älmby Entreprenad AB. Hans funktion som platschef var att leda arbeten. Efter ett anbud genomförde Älmby VA-projektet på Aspö. I slutet av januari 2021 åkte ut han ut till Aspö och tittade på det arbete som Älmby skulle utföra. Då var det barmark på ön men i februari kom det snö. På grund av att det fanns lättskrämda hästar hos fick Älmby inte påbörja den aktuella sträckan. I mars 2021 fick Älmby därför göra en ny hage på grannfastigheten för hästarna. I slutet av mars, början av april, återkom Älmby till sträckan för att börja avverka träd och schakta. Man konstaterade då att det var väldigt blött i området ner mot fastigheten . Han noterade att det d

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

en form av gräs som bara växer vid fuktig mark, på båda sidor om vägen. Växterna fanns även på andra ställen i området. Han har en egen gård med skogs- och Han noterade vidare att det var blött i hagen. Efter att en anmälan inkommit till länsstyrelsen om ett kärr, vattensamling, på grannfastigheten ( mark- och miljödomstolens anmärkning) blev han kontaktad av myndigheten. I vanliga fall anlägger man inte bentonitskärmar men länsstyrelsen anmodade om bentonitpluggar för att inte avvattna vattenområdet. Skärmarna skulle placeras där de gör mest nytta och håller tätt. På grannfastigheten fanns det mycket vatten, vilket reglerades. Man anlade fyra bentonitpluggar på sträckan för att området inte skulle avvattnas. När de skulle anlägga servisen till fastigheten ( domstolens förklaring) så var det så blött att de fick byta till annan arbetsmaskin som kunde ta sig fram i den blöta terrängen. När de anlade servisanslutning stod det mycket vatten ända upp till marknivån. Man fick pumpa hela tiden då arbete ska ske torrlagt, trots att detta arbete utfördes under den torraste perioden under året (maj-augusti). Området var alltså kontinuerligt blött och det krävdes extra mycket pumpning. När VA-ledningen anlades så gjorde man det på frostfri nivå, dvs. från marken ner till hjässan på vattenledningen var det cirka 1,2 meter plus ledningsrör och en ledningsbädd om 10-15 cm. På botten lade man material (0,6), botten packades och ledningen lades ovanpå. Därefter la man material (0,6), packade och sedan använde man material (0,16) för att bädda in ledningen. Resterande del av schaktet fylldes upp med krossmaterial och mycket fint berg tillsammans med material (0,16) samt med annat material som grävts upp. Under hela tiden paddade man materialet nerifrån och ända upp i schaktet för att få en hårdgjord yta. Där det var fråga om väg använde man material med bra bärighet för att kunna köra på. Ute i terräng anlade man i stället ett litet lager med jord överst för växterna att växa i. Vid anläggandet fick man genomföra korta bitar och pumpa torrt i schaktet. På var det mycket berg så man skrapade rent berget och sprängde långt men man schaktade inte långt. I stället för att lägga ledningsbädd så lägger man bentonit från början, sedan lägger man rör och därefter bentonit runt och på rören. Även för den resterande fyllningen använder man bentonit och det blir som en vägg på båda sidor. Man använder bentonit nästan ända upp till markytan men för den sista delen

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

upp till markytan vill man ha jord eller grus. Det blir som en plugg i schaktet. Pluggarna placeras där berget/schaktet är som tätast och väggarna är så hela som möjligt. Var man ska anlägga pluggarna kan man inte bestämma i förväg utan det väljer man okulärt när man schaktat och ser var det gör bäst nytta. Man anlade fyra pluggar (se aktbilaga 22 för placeringen). Han bedömer att det efter anläggandet av pluggarna blev tätt. Efter att man släppt på vattnet kan man dock inte veta vad som händer. Anläggandet av bentoniten har man har gjort efter konstens alla regler. Han har pluggat med bentonit även på andra ställen. På Aspö valde man dock att köpa Vatten rinner inte bara i ledningsgravar utan även i marken runt omkring. även på grannfastigheten ( mark- och miljödomstolens förklaring). Det var fråga om ett mycket blött område. Efter att man utfört arbetena med ledningsgravarna vill man återställa så att det knappt ska synas i efterhand att man varit där. Efter utförda arbeten sker det en internbesiktning samt besiktning med beställaren. Dessutom sker det senare en besiktning med en helt oberoende besiktningsman. Man går då igenom med fastighetsägaren om det finns några synpunkter kring utfört arbete. Han hade två arbetsledare på plats. En av dem pratade med fastighetsägaren som hade egen entreprenadmaskin. Älmby gjorde en överfart för att fastighetsägaren ska komma över ledningsgraven (se aktbilaga 23) och överst la man stenkross och paddade. Efter utfört arbete med överfarten gjorde han en intern besiktning och konstaterade då att överfarten över schaktet var lite för smal så den breddades därefter. Det är därför han nu minns detta. Det återställdes alltså och gjordes i ordning. Tidigare var det egentligen ingen väg, bara lera, och man körde uppe på berghällen. Efter återställningen blev vägen betydligt bättre. Även på andra ställen går det att passera över ledningsschaktet. Man kan alltså köra över ledningen utan att skada den. Allt eftersom ett ledningsarbete fortlöper så försöker man återställa. Då grusar man upp och städar med maskin för att kunna lämna området och arbeta vidare. Vägen har återställts på samma sätt uppifrån fastighet och ända ner till den stora vägen. Även marken runt omkring arbetsområdet har återställts. Efter att återställningen var genomförd och de fortsatt arbetet på andra sträckor kom det körande lastbilar som skulle transportera massor till . Han ( ) var därefter förbi fastigheterna och till följd av de tippade massorna såg det

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

för jädrigt ut där de tidigare hade återställt vägen. Detta var på hösten 2021. Utifrån hans erfarenhet bedömer han att projektet inte har förorsakat några problem med vatten. Det var så blött och mycket vatten redan innan i området. Projektet har inte medfört att det blivit blötare och det kunde inte bli mycket blötare i området. Arbetena påbörjades först uppe vid fastighet och då under vecka 14 16 med avverkning. Vid semestern 2021 (vecka 28) var man framme med schaktet och återfyllnaden vid stickvägen ner till fastigheten . Resterande del söder ut färdigställdes efter semestern. Under sommaren var det väldigt blött fram för allt ner till fastigheten men även uppe vid fastighet var det blött och då lite tidigare under året. Söder om stickvägen rann det över en bäck och där var det också mycket blött.

: Han arbetar hos Nitroconsult AB sedan 30 år med sprängbesiktningar och vibrationsmätningar. Bolagets uppdrag på Aspö var att besiktiga över 100 hus och fastigheter. Ett uppdrag innebär kontakt med fastighetsägare och man gör en riskbedömning och riskanalys för hela området. På den aktuella fastigheten med bostadshus gjorde man förbesiktning och vibrationsmätningar. Mätningar gjordes kontinuerligt i byggnaden. En fullständig besiktning och kontroll gjordes på fastigheten. Vid den första besiktningen den 26 mars 2021, dvs. innan sprängningen genomfördes, gick man runt med fastighetsägaren och kontrollerade alla väggar och tak, både in- och utvändigt. Förbesiktningen är gjord av en kollega till honom. Det är han som har gjort efterbesiktningen. Vid sådan efterbesiktning följer man tidigare protokoll från förbesiktningen samt Svensk standard. Man tittar då efter samma saker som vid förbesiktningen och letar efter eventuella sprickor och skador i byggnaden. Vid efterbesiktningen närvarade och då tittade han i alla utrymmen i huset, till exempel källaren. Det fanns inga anmärkningar utan det var likvärdigt med förbesiktningen. Han konstaterade att det var torrt i källaren och även runt huset och grunden. I källaren, ett litet utrymme med betonggjutning, fanns det viss el men där var det alltså torrt och fint. Hans besiktning gjordes den 23 maj 2022. Mätningen på bostadshuset pågick från slutet av april, maj och in i juni, dygnet runt. Resultaten visade väldigt låga värden. Värdena, utifrån metoden V 10, låg långt under deras

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

beräkningar om vad byggnaden tålde som högst, dvs. 35 mm per sekund. Uppmätta värden uppgick till 2 - 2,5 mm per sekund. Han bedömer att de värdena inte kan leda till skada. Han har varit ute i området även efteråt eftersom det fortfarande pågår vissa arbeten. Han har då varit hos en granne till i september 2024 och även i mars 2025. Då var det torrt och fint därute.

: Sedan 35 år arbetar han med utredningar av vatten- och avloppsfrågor hos WSP. Han utförde besiktningen på tillsammans med kollegan i mitten av december. Då tittade de i området och såg att det var lite fuktigt, mjukt och fruset i marken. Området i sig är låglänt och det avvattnas i norr och söder av diken. Det finns ett antal sankmarker/våtmarker i området. avvägde området med höjder (höjdkartering). Han ( ) pratade med fastighetsägarna och gick igenom problemen. Fastighetsägarna nämnde då att det fanns en dränering, som låg i gräsmattan, men de visste inte var utloppet fanns. Han var även nere i krypgrunden där dricksvattenbrunnen finns och det var torrt i brunnen. Han tittade även på och såg att det var lite blött. Konsekvensen av att dikena längre ner, som han förstått, är sämre rensade är att vattnet kan tryckas upp baklänges. När fastighetsägaren nämnde att det fanns 300 meter dränering nedlagd så var hans egen reflektion att man dränerar för att det finns ett uppenbart behov av att få bort vatten. Normalt sett har man dränering enbart runt huset och inte ut på tomten. Han noterade att del av takvattnet landade nordväst om huset, ut på gräsmattan vid en lågpunkt och att vatten kan bli stående där. Det är fråga om ett ganska sankt område som är lågt liggande. Dräneringen var inte möjlig att inspektera när de var där. När de i efterhand studerade kartor så såg de att det har byggts en ny maskinhall plus väg (hårdgjord med grus) genom tomten till maskinhallen. Han bedömer att detta kan hindra en vattenströmning som normalt sett gått där. När man bygger en väg över dränering kan det vid packning påverka dräneringsrören med ett annat fall och då kommer vattnet inte ut utan det stiger i stället. Fukten på tomten, som noterades i december, kan bero på nederbörd som kommit under hösten men det var inget alarmerande. Det var torrt under huset. Han tittade in i krypgrunden och det var torrt även där.

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

: Han har arbetat som VA-projektör i 30 år. Nu arbetar han hos WSP. Han har åt kommunen projekterat det VA som anlades på Aspö. I maj 2018 var det första gången han var ute på fastigheten. Sedan var han där igen i september 2018 men då på grannfastigheten. 2018 var det otroligt torrt men området var ett av de få ställena på Aspö där det ändå var ganska frodigt och grönt, det var inte så torrt. I december 2024 gjorde han ett nytt besök men då på den aktuella tomten. Då var det lite fruset men blött under och det var sumpigt på den västra delen av tomten. Tomten lutar från väster till öster och dikessystemet finns på östra sidan. (Utifrån aktbilaga 43 förklarar dikena i området.) Det är fråga om ett delta med diken. När han var på plats så såg dikena på tomten fina och rensade ut. Han var då inte utanför fastigheten. Den östra delen av takavvattningen går åt öster och fungerar säkert ner till diket. Den västra delen av takavvattningen rinner dock till en lågpunkt men han vet inte vart det ska ta vägen. Från ett hustak kan det komma mycket vatten, 5 liter per sekund. Vid besöket noterade han att betesmarken var fuktig på . Han bedömer att problemen kan man lösa genom ett avskärande dike på västra sidan som sedan leds vidare till diket. Vid sprängningar kan det i på tre meter utanför sprängningen men det har han inte varit med om i Karlskrona. Det kan man dock inte veta.

: Han anställdes hos WSP för fyra år sedan. Han arbetar med bergtäkter, grundvattenmodellering och brunnsinventeringar. I oktober 2023 och i februari 2024 var han på och gjorde brunnsinventering. Resultaten gällande dricksvattnet visade något högt avseende fluorid och koppar men vattnet var tjänligt med anmärkning. Vidare var vattnet lite färgat och luktade svagt av jord. Det är vanligt att det finns fluorid och koppar i vatten från berggrunden. Missfärgningen i vattnet kan man få bort med partikel- eller kolfilter och kostnaden uppgår till cirka 300 kr för filterpatron plus installation om cirka 3 000 kr. Om vatten, som varit klart, blir grumligt kan det bero på att det fyllts på med mycket grundvatten med inflöde av ytligt grundvatten.

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

: Han är utbildad skogsmästare och har arbetat med fastighetsfrågor sedan tidigt 1990-tal. Sedan 1997 är han auktoriserad lantbruksvärderare. Han har mätt den areella inverkan på de aktuella fastigheterna. När man ska bedöma skadeståndsfrågan bör man först titta på reparations- och återställningskostnader och i sista hand marknadsvärdeminskning. Om man ska göra en bedömning av marknadsvärdeminskningen måste man ha ett bra underlag vad gäller marknadsvärdet men det saknas i detta fall. Han har inte varit på plats utan uppdraget var att bedöma rimlighet av marknadsvärdeminskning. Normalt sett studerar man försäljningsstatisk och ortsprismaterial för att finna likvärda omsatta objekt men något sådant underlag finns inte här. Det är bara fråga om ett bedömt värde på resp. fastighet. Detta kan vara fullt rimligt men det skiljer sig från schablonbedömning från fastighetstaxeringen med höga värden. För har mäklaren redovisat skadeområde uppmätt till cirka 4 200 kvadratmeter. Detta motsvarar 12 procent av arealen för fastigheten. Fastigheten är såld för 800 000 kr och mäklaren har värderat den till 900 000 kr. 12 procent av arealen innebär cirka 1 300 000 kr per hektar för 0,42 hektar. Hela innehåller enligt Lantmäteriets laserskanning i storleksordningen 112 kubikmeter per hektar (avseende skog mark- och miljödomstolens anmärkning). Detta avviker mycket från taxeringen som anger 230 kubikmeter per hektar. Lantmäteriets laserskanning brukar stämma bra. Värdet av 112 kubikmeter per hektar i sydöstra Götaland uppgår enligt försäljningsstatik till 100 000 kr per hektar. Avseende denna fastighet finns det en dubbel markanvändning då det även är hagmarksbete med visst övervärde. Han uppskattar marknadsvärdet till 60 000 70 000 kr för 0,4 hektar betesmark med skog på. När mark dock inte är fullgod och påverkad av skada i någon form kan man jämföra taxeringsvärdet för normal god betesmark (klass 5) med sämsta klassen betesmark (klass 3). Skillnaden i taxeringsvärdet för dessa två olika klasser uppgår till cirka 30 40 procent. Av de uppskattade 60 000 70 000 kr (se ovan) blir 30 40 procent cirka 40 000 kr i stället för det av mäklaren uppskattade 550 000 kr. Beloppet om 550 000 kr är alltså orimligt. När det gäller kostnader för reparation eller återställning så hade det kanske räckt med bättre dränering, rensa diken eller gräva nya diken. Kostnaden för detta kan uppgå till cirka 10 000 20 000 kr. Han vet inte hur HusmanHagberg har kommit fram till en

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

värdeminskning om 550 000 kr. Det anges bara bedömt fastighetsvärde och bedömd skadenivå. Vad gäller , som sambrukas med , borde man ha gjort en marknadsvärdebedömning. Det är förvånande att mäklarna inte har gjort detta. Påverkan av vatteninträngning synes som taget ur luften. Han anser att även för bör man först titta på kostnader för reparation och återställning eftersom man inte ska kräva mer än vad skadan erfordrar. Det bör finnas sådana möjligheter även på i form av att ordna dräneringen. Kostnaden för detta kan uppgå i genomsnitt till 4 000-7 000 kr per löpmeter för dränering under bottenplattan runt huset. Vad gäller vattenbrunnen är detta vanliga problem och kan lösas genom filter eller bättre brunn. Det finns även möjlighet att ansluta till kommunalt VA. Han kan inte ifrågasätta bedömt marknadsvärde utan det är principerna han ifrågasätter. Det har inte ingått i hans uppdrag att göra en bedömning av marknadsvärdet då det inte har någon som helst betydelse i detta fall.

DOMSKÄL Svarandens yrkande om avvisning av del av talan avseende skadeståndslagen Miljöskadestånd regleras framför allt i 32 kap. miljöbalken. Skadeståndslagen tillämpas sekundärt i frågor som inte regleras i miljöbalken, till exempel vad gäller medvållande, beräkning och jämkning. Miljöbalken ger ett starkare skydd än skadeståndslagen då det som regel inte krävs uppsåt eller oaktsamhet hos den som orsakat skadan, dvs. ansvaret är strikt. (se med flera, sjätte upplagan, 2025.)

Mark- och miljödomstolen bedömer att för en skadeståndstalan grundad på skadeståndslagens regler ska de allmänna tvingande reglerna om forum i rättegångsbalken tillämpas. Av 10 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken följer att laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. I detta fall skulle det vara Blekinge tingsrätt som är ensamt forum för sådan skadeståndstalan. Mark- och miljödomstolen är således inte behörig att ta upp tvist som ska väckas vid viss domstol. Anledningen är att mark- och domstolen måste vara behörig att pröva samtliga grunder som skulle komma att omfattas av

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

domens rättskraft. Frågan är därför om den aktuella talan är grundad på skadeståndslagens regler.

Kärandena har på uttrycklig fråga från mark- och miljödomstolen vid den muntliga förberedelsen uppgett att det är principerna för skadeståndslagen som ska tillämpas av mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen bedömer att de grunder som kärandena har åberopat i nu aktuellt mål är att se som hänvisning till allmänna skadeståndsrättsliga principer i den mån detta inte redan är reglerat i 32 kap. miljöbalken. Domstolen bedömer därför att talan inte avser skadestånd med stöd av skadeståndslagens bestämmelser. I och med detta konstaterande är mark- och miljödomstolen behörigt forum för att pröva hela talan (21 kap. 1 § första stycket, sjätte punkten, miljöbalken). Domstolen avslår därför svarandens invändning om avvisning av talan i denna del.

Svarandens yrkande om avvisning av del av talan från Svaranden har invänt mot att skulle ha rätt att föra talan även avseende , då hon inte äger del av den fastigheten. Svaranden yrkar därför om avvisning i denna del. Kärandena har hänvisat till rätten att överlåta fordringar.

Mark- och miljödomstolen noterar att det i svensk rätt är möjligt att överlåta en fordran till en ny borgenär. Så länge prestationsskyldigheten som sådan inte förändras i tyngande riktning kan en gäldenär inte göra något åt överlåtelsen. (NJA 2017 s. 343 och publikationen Fordran och skuld , Mellqvist med flera, version 13, 2025.)

Mark- och miljödomstolen bedömer att det är möjligt för att överlåta del av anspråket på skadestånd mot kommunen till (jfr 3 kap. 27 § lagen [1936:81] om skuldebrev och NJA 2009 s. 570). Anledningen är att (förvärvaren) inte får bättre rätt än (borgenären och överlåtaren) och själva överlåtelsen bedöms inte bli inte tyngande för kommunen (gäldenären). Kommunens yrkande om avvisning av talan i denna del ska därför avslås.

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Svarandens invändning om litis pendens Om en viss sak redan är föremål för ett annat pågående mål får en ny rättegång inte inledas gällande den saken mellan samma parter (lis pendens) (13 kap. 6 § rättegångsbalken). Då föreligger det rättegångshinder gällande ny rättegång.

Svaranden hävdar att frågor om återställande av väg och schakt hanteras inom ledningsrätten i och med att frågan om ersättning ännu inte är avslutad.

Mark- och miljödomstolen bedömer att dessa frågor inte kan prövas inom ramen för 13 § ledningsrättslagen (1973:1144, LL). Frågan är om sådan prövning kan ske i enlighet med stadgandet i 13 c § LL. I den sistnämnda bestämmelsen föreskrivs att om det är lämpligt och sakägare medger det, får lantmäterimyndigheten vid förrättningen även pröva ett av en sakägare framställt yrkande om ersättning som har samband med förrättningen men rör ett rättsförhållande som inte ska prövas enligt denna lag. (Se Lantmäteriets handbok gällande ledningsrättslagen, 2024-12- 02.)

Mark- och miljödomstolen uppfattar kärandenas inställning som att frågan om ekonomisk kompensation gällande återställande av väg och schakt inte ska hanteras inom ledningsrätten, dvs. de medger nu ingen sådan prövning inom ramen för ärendet gällande ledningsrätten. Det är därför inte möjligt för lantmäterimyndigheten att pröva frågan om ersättning till följd av påståendet om att väg och schakt inte är återställda i enlighet med ledningsrättsbeslutet. Mark- och miljödomstolen bedömer således att det inte är fråga om lis pendens för det fall att domstolen prövar yrkandet i denna del. Svarandens invändning föranleder därmed ingen avvisning av denna del av talan.

Här kärandena bevisat att VA-arbetena har orsakat störning i omgivningen? Strikt skadeståndsansvar För miljöskada (skada i omgivningen) gäller i princip strikt skadeståndsansvar, dvs. utan vållande. Miljöskadestånd betalas för personskada, sakskada och ren

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet har orsakat sin omgivning. (32 kap. 1 § första stycket miljöbalken). Störningen måste alltså nå sin omnejd.

Mark- och miljödomstolen noterar att svaranden inte har invänt i denna del, till exempel vad gäller återställande av schaktet, dvs. att skadan i denna del inte har uppkommit utanför arbetsområdet.

Ortsvanlighet En skada, som inte har orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet, ersätts bara om den störning som har orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden (32 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken). Med sådant avses till exempel trafikstörningar och störningar från byggnadsverksamhet i tätort. Om detta stadgande är uppfyllt innebär det en väsentlig begränsning av det strikta ansvarets räckvidd. (MÖD 2013:42 och publikationen Michanek med flera, sjätte upplagan. 2025.)

Bestämmelsen ovan medför att skadeståndsansvar inträder bara när störningen överskrider en viss toleransgräns och det som utesluts är skadefall till följd av vanliga störningar (MÖD 2013:42). Kommunen har dock i nu aktuellt mål inte påstått att störningarna bör tålas av kärandena. Stadgandet i 32 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken ska därför inte beaktas i målet.

Förmögenhetsskada En ren förmögenhetsskada som inte har orsakats genom brott ersätts endast om skadan är av någon betydelse (32 kap. 1 § andra stycket miljöbalken). Med ren förmögenhetsskada förstås sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada (1 kap. 2 § skadeståndslagen). Kommunen har inte ifrågasatt att den av kärandena åberopade skadan avseende förmögenhetsskada uppfyller väsentlighetsrekvisitet. Bestämmelsen i 32 kap. 1 § andra stycket miljöbalken ska därför inte tillämpas i målet.

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Olika typer av störningar Skadestånd betalas för skador genom 1. förorening av vattenområden, 2. förorening av grundvatten, 3. ändring av grundvattennivån, 4. luftförorening, 5. markförorening, 6. buller, 7. skakning, eller 8. annan liknande störning. (32 kap. 3 § miljöbalken).

enligt 32 kap. 3 § punkt 3 miljöbalken Det är ostridigt att kommunen under 2021 låtit utföra VA-arbeten i enlighet med ledningsrättsbeslut på och i närheten av fastigheterna och . Entreprenören har då bland annat sprängt och schaktat ledningsgravar med inte obetydligt djup. Enligt kärandena har det varit fråga om förändring av grundvattennivåerna med ytavrinning för vilken kommunen ansvarar. Enligt kärandena har pumpning av vatten från schakten pågått dygnet runt under tiden för anläggandet, vilket har bekräftats av den tidigare platschefen och av grannen . har dessutom uppgett att det krävdes extra mycket pumpning vid anläggandet. Kommunen har tillstått att uppgiften om att kommunen låtit spränga är korrekt. , Nitroconsult AB, har uppgett att det till följd av sprängningarna uppmättes svängningar med 2 2,5 mm per sekund i byggnaden på .

Mark- och miljödomstolen bedömer utifrån den presenterade bevisningen att VAarbetena in 3 miljöbalken då ändrad grundvattennivå i området utöver den naturliga förändringen av nivån under ett år inte är styrkt av kärandena. Domstolen noterar att för en enskild kan det dock vara mycket svårt att styrka sådan ändring gällande grundvattennivån då det krävs mätningar oftast över flera år.

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

enligt 32 kap. 3 § punkt 8 miljöbalken Frågan är om VA-arbetena

och det -7 i 32 kap. 3 § miljöbalken (se NJA 2022 s. 303). Det har ingen betydelse om inverkan/störningen är tillfällig, varaktig eller regelmässigt återkommande och det saknar betydelse om störningens förlopp har varit långsamt eller hastigt (se NJA 2007 s. 663).

Mark- och miljödomstolen bedömer att kärandena har styrkt att det varit fråga om omfattande sprängning, schaktning och grävning av ledningsgravar under lång tid. Ledningsgravarna har därefter fyllts igen och kompakterats. Svaranden har inte invänt gällande omfattningen av arbetena.

Mark- och miljödomstolen bedömer att detta har lett till förändrade strömningsmönster i grundvatten och ytvatten lokalt i området men därefter har förändringen stabiliserats. NJA 2022 s. 303, MÖD 2006:69 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 16 januari 2014 i mål M 1331-13 samt den 15 mars 2024 i mål M 12527-22.)

Sprängsten, grävning eller liknande arbete och byggnadsarbete enligt 32 kap. 4 §, 5 § och 5 a § miljöbalken I och med konstaterandet ovan finns det egentligen inte skäl för mark- och miljödomstolen att bedöma förhållandena i målet utifrån stadgandena i 32 kap. 4 § (sprängsten), 5 § (grävning eller liknande arbete) eller 5 a § (byggnadsarbete) miljöbalken. Domstolen bedömer dock att de nämnda paragraferna inte är tillämpliga i målet då de inte omfattar de aktuella VA-arbetena i form av omfattande sprängning, schaktning och grävning av ledningsgravar under lång tid.

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Har kärandena visat att det föreligger övervägande sannolikhet (adekvat kausalitet) för ett orsakssamband mellan störning och skador? Lägre beviskrav vad gäller samband Eftersom mark- och miljödomstolen ovan har bedömt att störningen i form av VAarbetena 32 kap. 3 § punkt 8 miljöbalken lindras bevisbördan något för kärandena, jämfört med huvudregeln om full bevisning i tvistemål. Kärandena har därför att visa att det finns övervägande sannolikhet för ett samband mellan störningen och skador. Prövningen sker med hänsyn till störningens och skadeverkningarnas art, andra möjliga skadeorsaker samt omständigheterna i övrigt. (32 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken.)

komplicerade orsakssammanhang som ska visas (prop. 1985/86:83 s. 29).

Hypotes är inte tillräckligt för att visa samband mellan störning och skador Kärandena har följaktligen att visa att det är mera sannolikt (dvs. mer än 50 procent) än osannolikt för ett samband mellan störningen och skador. Den presenterade bevisningen måste ge ett konkret stöd för den påstådda skadeorsaken. Det räcker således inte med att det är den troligaste hypotesen, även om den ter sig mera näraliggande än andra förklaringar. (Prop. 1985/86:83 s. 45 f., NJA 1981 s. 622 och Bengtsson, miljöbalken, 32 kap. 3 §, Karnov, JUNO.)

Kravet på klart mer sannolikt Om det i betraktande av samtliga i målet förekommande omständigheter framstår som klart mer sannolikt att orsaksförloppet har varit det som kärandena har påstått än att det som svaranden har åberopat utgjort skadeorsaken bör kärandenas påstående läggas till grund för mark- och miljödomstolens avgörande i denna del. (Se prop. 1985/86:83 s. 30 och NJA 1977 s. 176, NJA 1981 s. 622 och NJA 1982 s. 421.)

Framförd hypotes Kärandena påstår att då kommunen har sprängt ledningsgravar kan detta ha orsakat sprickbildning i berggrunden med efterföljande vatteninträngning och skador.

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen instämmer i denna hypotes (men vad gäller vatteninträngningen bedöms den hypotetiskt ha varit temporär) då en större mängd berg har sprängts bort samt omfattande schaktning genomförts i området. Detta är ägande Kärandena har själva uppgett att det är svårt att exakt fastställa orsaken till problemen med blötan på fastigheterna.

Brister i utredning inför anläggandet och bevisbörda Mark- och miljödomstolen noterar att svaranden inte, såvitt framkommit, genomfört mer ingående besiktningar av området gällande grundvattennivåer och topografi och inte heller VLF-mätningar (Very Low Frequency) för att detektera sprick- och deformationszoner i berggrunden innan VA-arbetena påbörjades. Denna brist ska dock inte falla tillbaka på kärandena utan drabbar i stället kommunen som är den som haft möjlighet att göra sådan undersökning. Detta får dock till viss del anses vara tillgodosett i och med att det i fråga om adekvat kausalitet/samband ställs ett lägre beviskrav i form av Dessutom har svaranden efter att kärandena påtalat problemen låtit genomföra olika besiktningar och mätningar samt härigenom haft motbevisning i målet. Bevisbördan bedöms därför inte ha övergått till svaranden i denna del.

Följande talar för ett orsakssamband mellan störning och skador har i förhör uppgett att det under alla år fram till att VA-arbetena utfördes aldrig var problem med översvämning på fastigheterna och att det var först därefter som det uppkom översvämningar på fastigheterna och med åtföljande skador. I och med att har ett eget intresse i målet bedömer mark- och miljödomstolen att utsagan måste värderas med viss försiktighet. Domstolen har dock uppfattat utsagan från honom som saklig.

Av en karta (aktbilaga 36) framgår hur ledningsgravarna delvis omringar och , vilket inte har ifrågasatts av svaranden, och således kan gravarna ha påverkan på omgivningen, om vatten kommer från schakten. Vidare är fastigheterna belägna lägre än ledningsgravarna. Om det rinner vatten vidare från

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

ledningsgravarna är det enligt mark- och miljödomstolens bedömning naturligt att detta söker sig till de lägre belägna delarna av området och in på och .

Det var relativt kort tid efter att VA-arbetena var genomförda som kontaktade kommunen (december 2021) och påtalade problem med vatten på tomten och i källaren. Svaranden har inte invänt mot denna uppgift och samma sak gäller att kärandena anlitade OCAB för att få bort vattnet i källaren vid den tidpunkten. Dessa bevis talar för ett samband.

har uppgett att dikena nedströms rensas varje år. Vid synen har dock framkommit, vilket svaranden påtalat, att dikena, utanför fastigheten , inte är rensade i jämförelse med dikena inne på . Mark- och miljödomstolen bedömer att härigenom kan vatten bli stående inne på och därigenom bidra till blöta.

har lämnat uppgifter om att dricksvattnet på var bra innan VA-arbetena men att det blev brunt därefter. Hon har vidare uppgett att det före arbetena inte var blött på fastigheterna och att hon tidigare aldrig haft problem med sjukdom hos hennes hästar. Eftersom också har ett eget intresse i målet (jfr vad domstolen noterat ovan gällande förhöret med ) bedömer domstolen att utsagan måste värderas med viss försiktighet. Domstolen har dock uppfattat utsagan från henne som saklig.

Av fotografier (aktbilaga 9) och även iakttagelser vid genomförd undersökning på plats samt syn framkom att dricksvatten är missfärgat. Vidare framgår det att hästhagarna är blöta samt att tomten på är blöt under delar av året. Av ingivet fotografi (aktbilaga 9) och iakttagelse vid undersökning på plats framgår att källaren är vattenfylld. Av andra fotografier framgår att det vid schaktarbetena stod ytvatten i delar av området (aktbilaga 108). Av ingivna fotografier, som avser åren 2020-2024, framgår att hästhagarna blivit blötare efter hand och särskilt blöta under

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

2022-2024. Samma sak gäller för tomten på . Av fotografierna framgår även att det efter 2020 blivit missfärgat dricksvatten. (Aktbilaga 108).

har uppgett att ledningsförläggningen har påverkat området vad gäller geologin och marken samt lett in vatten till fastigheterna. Mark- och miljödomstolen noterar dock i denna del att det framkommit att inte varit på fastigheterna innan VAarbetena påbörjades utan han var först på plats i maj 2022, dvs. han har inget att jämföra med. Dessutom har själv under förhör uppgett att hans bedömning baseras på en teori och att problem i stället till exempel kan bero på nederbörd. bedömer att det krävs fler undersökningar. Mark- och miljödomstolen bedömer att muntliga uppgifter är något motstridiga jämfört med de skriftliga uppgifter han lämnat (aktbilaga 10) vilket medför att bevisvärdet blir lägre.

Grannen har lämnat muntliga uppgifter om att det i samband med anläggandet av ledningsgraven var fullt med vatten och att kommunen hela tiden pumpade vatten. Han har uppgett att tomten på inte tidigare såg vattensjuk ut. Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte framkommit skäl att ifrågasätta vad sakligt har uppgett under förhöret.

har i ett mejl den 11 februari 2022 till länsstyrelsen (aktbilaga 54) uppgett att vattenståndet i området inte är som det brukar och att grannens tomt och hus står i vatten. I ett mejl den 28 april 2022 (aktbilaga 2) har avseende uppgett att vatten tränger upp i gräsmattan där VA-ledningen slutar.

Hovslagaren har bedömt att det blivit blötare i hagen efter sprängningarna. Enligt henne har det tidigare varit lite fuktigt men inte som efter sprängningarna med blankvatten. Skäl att ifrågasätta uppgifterna som lämnats under förhöret har inte framkommit.

har uppgett att efter sprängningarna har det blivit blötare i marken, framför allt i hagarna. Vidare har hon uppgett att dricksvattnet blivit sämre efter

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

arbetena. I och med att är närstående till kärande bedömer mark- och miljödomstolen att utsagan måste bedöms med viss försiktighet men att den ändå bedöms som ärlig.

Handläggare hos länsstyrelsen har i juni 2021 (aktbilaga 11), efter att grannen framfört oro kring VA-arbetena, bedömt att ledningsgraven kan komma att fungera som ett täckdike, vilket riskerar att påverka blöta naturtyper med permanenta grundvattensänkningar i området. Mark- och miljödomstolen bedömer dock att bevisvärdet av detta uttalande är lägre i och med att handläggaren, såvitt framkommit, inte besökt platsen och själv gjort iakttagelser före och efter VAarbetena. Dessutom avser länsstyrelsens bedömning fastigheten , dvs. inte de nu aktuella fastigheterna.

Följande talar emot ett orsakssamband mellan störning och skador Området sluttar från nordväst mot sydost. Av inmätningar av höjder på och framgår att fastigheterna är belägna nedströms flera olika kärr (aktbilaga 37, 120 och 144). Det framgår även av ingivna kartor att det i området, även på , sedan tidigare finns flera olika diken som avvattnar området. , som projekterat VAarbetena, har dessutom berättat att det finns som ett delta med diken i området, vilket även framgår av ingivet material. Vidare framgår det att generellt faller marken av in mot byggnaden på från flera håll för att sedan fortsätta falla österut mot ett dike. (Aktbilaga 120 och 144.) Mark- och miljödomstolen bedömer att detta talar för att fastigheterna redan innan VA-arbetena utfördes har varit blöta.

har vidare berättat att han tidigare i Karlskrona inte varit med om att berg där fått större sprickor utanför sprängningsområdet. Detta talar i viss mån emot att VAarbetena med tillhörande sprängningar bidragit till sprickor i berget som kan leda vatten. Mark- och miljödomstolen noterar att eftersom är anställd hos WSP, och att bolaget eventuellt skulle kunna bli föremål för en regresstalan från kommunen, bör utsagan bedömas med viss försiktighet. Utsagan har dock uppfattats av domstolen som vederhäftig.

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Redan innan VA-arbetena utfördes hade anlagt dräneringsslang om 300 400 meter på , vilket av mark- och miljödomstolen bedöms som ovanligt omfattande för en villatomt. Detta talar med inte obetydlig styrka för att det har varit blött på fastigheten redan innan VA-arbetena utfördes.

Vid synen och undersökningen på plats konstaterade mark- och miljödomstolen att det finns asp, al och björk i området, vilket talar för att området redan tidigare varit blött då dessa arter trivs under fuktiga växtförhållanden.

Grannen har uppgett att det under vinterhalvåret generellt är blött där de bor. Som mark- och miljödomstolen redan nämnt ovan har det inte framkommit skäl att ifrågasätta saklighet. har dock inte uttryckligen i förhöret bedömt förhållandena på och innan och efter de utförda VA-arbetena.

Den tidigare platschefen har uppgett att innan sprängningarna, i mars-april 2021, var det mycket blött i området, även i hagen, och att det fanns (Mark- och miljödomstolen bedömer efter företagen syn att det kan vara fråga om växter av starrsläktet carex som framför allt trivs i kärr, sjöstränder och i vattensamlingar.) har berättat att det inte kunde bli mycket blötare i området. Vidare har han sagt att när servis till fastigheten skulle anläggas var det så blött i marken att entreprenören tvingades byta till en annan maskin, som klarade att ta sig fram i det blöta området. Trots att arbetet i området genomfördes under den torraste perioden på året, maj augusti fick man enligt pumpa bort vatten hela tiden. hävdar alltså att området var kontinuerligt blött. Mark- och miljödomstolen noterar att i och med att har varit anställd hos Älmby Entreprenad AB och att bolaget eventuellt kan bli föremål för en regresstalan från kommunen bör utsagan bedömas med försiktighet. Domstolen uppfattade dock förhöret som att det var sammanhängande och detaljrikt om förhållandena som lämnades av honom, vilket bedöms stärka vittnesmålet.

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

, Nitroconsult AB, har berättat att de genomförda sprängningarna i närheten av byggnaden på endast uppmättes till en vibrationsnivå med 2 2,5 mm per sekund, långt under det i förväg beräknade högsta acceptabla värdet 35 mm per sekund för bostadsbyggnaden. Skäl att ifrågasätta uppgifter har inte framkommit. Med hänsyn till att sprängningarna har skett med värden långt under riktvärdet har dessa enligt domstolen sannolikt inte varit sådana att de kunnat påverka brunnen.

, som har projekterat VA-arbetet var ute på fastigheten 2018 och konstaterade då att, trots att sommaren det året var mycket torr, det ändå var frodigt och grönt på fastigheterna. Detta talar enligt domstolen för att det normalt sett är blött i markerna på fastigheterna. (Jfr ovan vad domstolen bedömt gällande utsagans saklighet.)

Svaranden har anlagt totalt fem bentonitskärmar i området (aktbilaga 22). Denna uppgift styrks av vad muntlig uppgett under ed vid huvudförhandlingen (se ovan). Anläggandet av skärmarna har skett för att framför allt skydda fastigheten . Anläggandet av skärmarna talar trots detta, i viss mån, emot att det skulle skett någon påverkan i form av grundvatten som letts vidare in till och . I vart fall gäller detta efter att skärmarna och marken har satt sig efter återfyllnad och kompaktering. har emellertid under förhör även uppgett att man inte kan veta vad som händer efter att skärmarna anlagts. Det finns således en viss osäkerhet vad gäller skärmarnas funktion.

har varit ute i aktuellt område då han besökte en granne till kärandena i september 2024 och mars 2025 och då bedömt att det var torrt i området.

Mäklaren har varit ute på fastigheterna i november 2022 och då var inget område ställt under vatten.

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Enligt brunnsinventering, utförd av WSP i februari 2024, går det inte att avgöra om tätningen kring brunnslocket är intakt eller om tätningen mellan berg och foderrör är korrekt utförd. Vidare anges att det inte går att fastställa var vattnet i betongringen kommer ifrån, det kan vara vatten som trycker upp från borrhålet eller vatten som läckt in genom hål/sprickor i betongen. (Aktbilaga 24.) Mark- och miljödomstolen bedömer att detta innebär att det inte går att avgöra om det missfärgade dricksvattnet beror på kommunens VA-arbeten eller redan befintliga brister i den djupborrade brunnen. Domstolen noterar i denna del att svaranden har genomfört analyser av vattnet först efter arbetenas utförande. Dessa analyser visar att vattnet är tjänligt med anmärkning, med en estetisk anmärkning. Några analyser av svaranden har dock inte, såvitt framkommit, utförts innan VA-arbeten startade. Några analyser av kärandena avseende brunnsvattnets kvalitet har inte heller styrkt vattnets kvalitet innan VA-arbeten genomfördes.

, WSP, har i ett PM den 3 januari 2025 bedömt att eftersom det finns ett antal kärr runt de båda fastigheterna är det inte osannolikt att fastigheterna, som är belägna i lågpunkter, blir blöta. Enligt kan dräneringen på tomten vara igensatt eller på annat sätt ur funktion. Vidare anger han att utsläppet av takvatten från bostadshuset är olämpligt anlagt. Han bedömer att vattnet inte kan komma från ledningsgravarna eftersom det finns bentonitskärmar. Vidare säger att grannen vid projekteringen uttalade att det alltid var grönt i området även om det var torka. Vidare har grannen i norr dämt upp bäcken, vilket enligt kan ha påverkat grundvattnet lokalt. Dessutom är dikena nedströms inte rensade. uttalar i sitt PM sammanfattningsvis att det är många faktorer som gör att det inte är troligt att ledningsgrävningen kan ha lett till någon försämring av torrläggningen på fastigheterna (aktbilaga 120). Detta talar emot ett samband enligt domstolen. Markoch miljödomstolen antecknar dock att är anställd hos WSP, och att företaget eventuellt skulle kunna bli föremål för en regresstalan från kommunen. Detta innebär att hans uppgifter bör bedömas med viss försiktighet. Utsagan under förhöret har dock uppfattats av domstolen som saklig.

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Genom ingivna ortofoton är det visat att det under åren 2016 2025 har utförts flera byggnationer och inte obetydliga anläggningsarbeten på fastigheterna. Dessutom förefaller det som att träd har avverkats. (Aktbilaga 124.) Detta kan ha bidragit till förändrad ytavrinning och minskat upptag av vatten från träden enligt mark- och miljödomstolens bedömning.

Vad gäller veterinärkostnaderna har hovslagaren under förhör uppgett att även om det inte är blött i en hage så kan hästar drabbas av mask, kolik, hovböld och sår på hornhinna. Detta talar enligt mark- och miljödomstolen emot ett samband med VA-arbetena.

Av ingiven film framgår att den aktuella vägen innan VA-arbetena var i ett sämre skick än efteråt. (Aktbilaga 81.) Detta visar vid en jämförelse med iakttagelserna vid synen att vägen har återställts efter VA-arbetena. Kommunen har uppgett att fyllnadsmassor har lagts på och vid vägen efter att den var återställd (aktbilaga 26). Detta talar för att vägen först efter återställningen försämrats något.

När det gäller schaktet har under förhöret detaljerat förklarat hur schakten återfylldes efter utfört VA-arbete. Skäl att ifrågasätta denna utsaga har inte framkommit. Med hänsyn till detta och gjorda iakttagelser vid synen bedömer mark- och miljödomstolen att schakten är återställda. Vidare har det framkommit att kärandena efter återställandet har kört med lastmaskin över väg och ledningsgrav.

Mark- och miljödomstolens bedömning av adekvat kausalitet Mark- och miljödomstolen bedömer att området har varit blött redan innan VAarbetena genomfördes, vilket framgår av ingivna kartor och lämnade muntliga uppgifter. Vid synen noterade mark- och miljödomstolen att det på stod vatten i dikena men att det utanför fastighetsgränsen, längre österut, inte fanns något vatten i dikena. Problemen kan därför i vart fall till viss del förklaras med att avvattningen från fastigheten inte fungerar, vilket särskilt påverkar hästhagarna, och detta bidrar till den ökade fukten i området.

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Uppgifterna om att det redan tidigare i området fanns växter, träd som al, asp och björk samt starr, som trivs i fuktig miljö talar också för att det redan innan anläggningsarbetena var fuktigt i området.

Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att kärandena genom den åberopade bevisningen, vilken försvagats av den bevisning som svaranden åberopat, inte visat att det är övervägande sannolikhet för ett samband mellan störningen och skadorna. Käromålet ska således ogillas avseende yrkat skadestånd.

Rättegångskostnader Eftersom kärandena förlorar målet ska de ersätta svaranden för rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Kärandena har vitsordat nedlagt arbete för svarandens ombud och även utlägg med 100 000 kr. Mark- och miljödomstolen bedömer dock att de yrkade kostnaderna i sin helhet (dvs. även samtliga utlägg) är skäliga i sin helhet (18 kap. 8 § rättegångsbalken). Kärandena ska därför betala svarandens rättegångskostnader.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 26 juni 2025. I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och tekniska rådet Katrin Herrlin Sjöberg samt de särskilda ledamöterna Samuel Norrlin och Steve Karlsson (vilka är skiljaktiga, se nästa sida).

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

SKILJAKTIG MENING Vi särskilda ledamöter, Steve Karlsson och Samuel Norrlin, anser att käromålet delvis ska bifallas (se nedan).

Vi bedömer att kärandena genom framlagd bevisning och vad som framkommit vid undersökningen på plats och synen har visat att det är fråga om övervägande en del av skadorna. Vid denna bedömning beaktar vi särskilt att svaranden, såvitt framkommit, innan arbetenas genomförande har underlåtit att vidta mer ingående besiktningar av området gällande grundvattennivåer, avvattningsförhållanden och topografi och inte heller VLF-mätningar (Very Low Frequency) för att detektera sprick- och deformationszoner i berggrunden. Kommunen har därför inte kunnat säkerställa att utförda skadebegränsande åtgärder i form av tätskärmar utförts eller placerats så att förändrad vattenpåverkan på undvikits. Därtill har svaranden inte innan arbetena låtit ta prov på dricksvattenbrunnen på . Dessa nämnda brister ska inte falla tillbaka på kärandena utan drabbar i stället kommunen som är den som haft möjlighet att göra sådana undersökningar.

Vi bedömer att det i ledningsgraven strömmar vatten från till , vilket syntes vid domstolens undersökning på plats. Det inströmmande vattnet måste alltså tas om hand på . Dessa förhållanden är bevisade genom partsförhören under ed med kärandena. Vi noterar särskilt i denna del att svaranden indirekt medgivit att det sker en vatteninträngning då kommunen erbjudit sig att anlägga ytterligare en bentonitskärm vid / .

Vi anser att denna typ av skador inte ska värderas som en värdeminskning av fastighet utan i stället prövas utifrån kostnaden för återställning. Vi bedömer därför att vad gäller översvämning i källaren ska kärandena tillerkännas skadestånd för att anlägga ett avhjälpande dräneringsdike i gräns mellan och . Beloppet för detta uppskattas till skäliga 200 000 kr. Avseende vattenbrunnen ska kärandena tillerkännas skadestånd med skäliga 15 000 kr för installation av filter och för kostnader beträffande skadeservicefirma, pump och el med 35 464 kr.

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5841-23 Mark- och miljödomstolen

Till följd av att vi anser att käromålet ska delvis bifallas bedömer vi att vardera parten ska bära sina egna rättegångskostnader (jfr 18 kap. 4 § rättegångsbalken).

Tillägg till skiljaktig mening Den särskilda ledamoten Samuel Norrlin tillägger även följande. När det gäller återställning av schakt, vid den planerade maskinhallen väster om vägen, bedömer jag att det är en skada där som uppkommit till följd av störningen i form av VAarbetena. Jag bedömer att kärandena i denna del ska tillerkännas skadestånd för återställning med skäliga 25 000 kr.