MÖD 2004:10
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel-----Efter att det s.k. Citytunnelprojektet i Malmö hade bedömts tillåtligt av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken (MB) ansökte Banverket om tillstånd enligt 9 kap. MB (frivillig prövning) och 11 kap. MB (obligatorisk prövning) för skilda banetapper. Miljödomstolen beslutade att dela upp prövningen av målet i fem delar och att meddela särskilda domar för var och en. Etapp 1-3 skulle först prövas med avseende på vattenverksamheten och en viss del av den miljöfarliga verksamheten (sättningar i byggnader på grund av grundvattensänkning och byggvibrationer m.m.). I en fjärde dom skulle sedan resterande frågor om störningar från den miljöfarliga verksamheten prövas. När det slutligen gällde etapp 4 skulle prövningen avse samtliga frågor kring såväl vattenverksamheten som den miljöfarliga verksamheten. Det aktuella målet avsåg etapp 1 (Malmö C) och domen överklagades av ett enskilt fastighetsbolag som yrkade ändrade villkor rörande sättningar m.m. Miljööverdomstolen (MÖD) prövade ex officio om den uppdelning av prövningen av ansökan som miljödomstolen gjort utgjorde rättegångsfel. MÖD ansåg att domen visade att det förelåg svårigheter att skilja ut prövningen av de olika typerna av verksamheter. Därmed uppstod det oklarheter om vilka frågor som vunnit rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB samt risk för att vissa frågor skulle falla utanför prövningen. MÖD menade att redan detta innebar att 17 kap. 4 § rättegångsbalken lade hinder för en sådan uppdelning av prövningen som gjorts. En sådan skulle dessutom strida mot ett av miljöbalkens grundläggande syften, nämligen att det ska göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. MÖD fann att den uppdelning som miljödomstolen hade gjort utgjorde rättegångsfel och då felet inte kunde avhjälpas i MÖD återförvisades målet till miljödomstolen.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2003-12-19 i mål nr M 81-02,
se bilaga A
KLAGANDE
Fastighetsaktiebolaget Centralposthuset i Malmö
Ombud
Advokaten ML
MOTPART
Banverket, Citytunnelprojektet, Box 4012, 203 11 MALMÖ
Ombud
Advokaten UK
SAKEN
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel
MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT
Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens dom och återförvisar målet till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
_____________________
BAKGRUND
Efter det att Banverket ansökt om tillstånd till det s.k. Citytunnelprojektet har miljödomstolen beslutat att dela upp prövningen av målet i fem etapper på närmare angivet sätt samt meddela särskilda domar för varje etapp. I den nu överklagade domen, som avser etapp 1, har miljödomstolen prövat vattenverksamheten enligt 11 kap.miljöbalken, i avsikt att den prövningen skall vara slutlig, och därutöver även en viss del av den miljöfarliga verksamheten (sättningar på grund av byggvibrationer m.m.).
Domen har överklagats av Fastighetsaktiebolaget Centralposthuset i Malmö (AB Centralposthuset) med yrkande om ändring av villkor rörande sättningar m.m.
Fråga har uppkommit om den uppdelning av prövningen av Banverkets ansökan som miljödomstolen har gjort utgör ett rättegångsfel, om det i så fall kan antas ha inverkat på målets utgång och om det kan avhjälpas i Miljööverdomstolen.
UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Miljööverdomstolen har i beslut den 9 februari 2004 berett parterna tillfälle att inkomma med yttrande över den av miljödomstolen gjorda uppdelningen av prövningen och då angett att följande frågor är av särskilt intresse:
1. Miljödomstolen har uttalat att en uppdelning av prövningen enligt 9 kap.miljöbalken på varje etapp inte är möjlig. Hur ser parterna på möjligheterna till en sådan uppdelning mot bakgrund av att tillåtlighetsfrågan redan är avgjord?
2. Hur påverkar rättskraften hos en lagakraftvunnen deldom möjligheten till ytterligare prövning av en ny fråga som har ett samband med en tidigare avgjord fråga?
3. Vilka möjligheter finns till avvägning mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen med den av miljödomstolen valda uppdelningen av prövningen?
Miljööverdomstolen har kungjort beslutet för eventuella yttranden samt sänt det för kännedom till i miljödomstolen aktiva ombud för sakägare och till remissinstanserna. Miljööverdomstolen har vidare berett miljödomstolen tillfälle att komma in med yttrande.
Yttranden har inkommit från Banverket och AB Centralposthuset samt från Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö stad, Miljönämnden respektive VA-verket i Malmö stad, Räddningsverket, Fiskeriverket, samt från ett antal av HSB:s bostadsrättsföreningar och HSB-ägda fastighetsaktiebolag samt från miljödomstolen. De har lämnat i huvudsak följande synpunkter.
Banverket
Bakgrund
Banverket har ansökt om gemensam prövning enligt 9 och 11 kap.miljöbalken (MB) av Citytunnelprojektet. Prövning av vattenverksamheterna synes i sin helhet vara obligatorisk (se 11 kap. 9 och 12 §§ MB). I den prövningen skall också enligt Miljööverdomstolens praxis ingå en bedömning enligt 9 kap. MB av inverkan av vattenverksamheten på andra omgivningsförhållanden än vattenförhållandena, såsom t.ex. buller. Dessutom avser Banverkets ansökan tillstånd enligt 9 kap. MB till verksamheter, som är att beteckna som miljöfarliga och medför störningar för omgivningen men som inte är att anse som vattenverksamheter (utförande av anläggningsarbeten och drift av järnvägen). Ansökan i dessa delar har gjorts frivilligt med stöd av 9 kap. 6 § tredje stycket MB. Anledningen till att Banverket har valt att frivilligt ansöka om en prövning av verksamheter enligt 9 kap. MB var att man därigenom skulle få till stånd en prövning av hela projektet av samma sakkunniga organ och få möjlighet till en samordnad miljöprövning av detta. Miljödomstolen har valt att av processekonomiska och processtekniska skäl dela upp prövningen (utom etapp 4) varav etapperna 1-3 huvudsakligen avser verkningarna av vattenverksamheterna men också sättningar och vibrationer av såväl vattenverksamheterna som vissa anläggningsarbeten enligt 9 kap. Något rättsligt hinder mot en sådan ordning kan med hänsyn till innehållet i 17 kap. 4 § rättegångsbalken inte anses föreligga.
Kommentarer till Miljööverdomstolens frågor
1. Det är tekniskt sett inte omöjligt att dela upp även 9 kap.-prövningen på varje etapp, men de praktiska möjligheterna att särskilja omgivningspåverkan från de ansökta miljöfarliga verksamheterna i varje etapp är svåröverstigliga.
2. Av miljödomstolens deldom framgår klart vad som prövats. Det är, vilket förutsätts för delavgörande enligt 17 kap. 4 § rättegångsbalken, fråga om särskiljbara frågor. Några ändringar av meddelade villkor kan inte göras i blivande slutdom, utan sådana frågor får i förekommande fall hanteras i den ordning som stadgas i 24 kap. MB. Däremot kan alla icke förut prövade villkorsfrågor tas upp i slutdomen, eftersom de inte är rättskraftigt avgjorda.
3. De frågor som avgjorts i miljödomstolens deldom är som sagts särskiljbara från kvarstående frågor och de inverkar inte på de avvägningar mellan olika skyddsåtgärder som skall göras i övriga etapper och slutdomen. Prövningen av 9 kap. - frågorna kan teoretiskt sett medföra att station Malmö CN flyttas. En sådan flyttning kan endast ske inom den av regeringen i tillåtlighetsbeslutet bestämda korridoren och inom den av Banverket fastställda järnvägsplanen. En flyttning är samtidigt utomordentligt osannlik med hänsyn till den nödvändiga anknytningen till Malmö C. Om en sådan flyttning likväl skulle ske, kan det tillståndsgivna grundvattenföretaget bli onyttigt.
Ett beslut av Miljööverdomstolen att inte godta den av miljödomstolen beslutade handläggningsordningen med återförvisning av målet för handläggning i en annan ordning kan medföra allvarliga förseningar av projektet och stora ekonomiska verkningar. Kostnaderna för varje månads försening av projektet beräknas uppgå till 10 miljoner kronor. Banverket kan därutöver gå miste om ett EU-bidrag om 30 miljoner kronor om byggnadsarbetena kommer igång för sent i höst.
AB Centralposthuset
Posthuset (Kv. Aegir 1) är en av de fastigheter som riskerar att drabbas hårdast av störningar till följd av byggnation och drift av Citytunneln. Utöver risk för sättningsskador på byggnaden och skador på värmepumpanläggningen (vilka frågor prövades i den överklagade domen) kommer störningar i form av buller, vibrationer, luftföroreningar, damm, minskad tillgänglighet, störande byggtransporter m.m. att uppkomma under byggskedet. Under driftskedet kan störningar i form av buller, vibrationer, stomljud och elektromagnetiska fält tänkas uppkomma.
Redan i AB Centralposthusets yttrande över järnvägsplanen berörs frågan om sambandet mellan de olika prövningarna enligt miljöbalkens 9:e och 11:e kapitel, respektive lagen om byggande av järnväg. En särskilt viktig fråga är de olika beslutens rättsverkningar i förhållande till varandra. I egenskap av sakägare fann AB Centralposthuset ett stort behov av frågans klargörande. Det bör här nämnas att Banverket den 20 januari 2004 beslutat att fastställa järnvägsplanen för Citytunneln och att beslutet överklagats till regeringen.
För AB Centralposthuset hade det varit praktiskt och önskvärt om Citytunnelprojektets hela påverkan på Posthuset och dess hyresgästers verksamheter hade prövats i ett sammanhang i stället för som nu sker, i olika parallella och överlappande processer. En sådan prövning skulle möjliggöra en samlad bedömning av förutsättningarna för att på bästa sätt förena Citytunnelprojektet med AB Centralposthuset och dess hyregästers verksamheter.
Det är noterbart att det i princip är samma beslutsunderlag som ligger till grund för miljöbedömningen i de olika processerna. Samma miljökonsekvensbeskrivning har legat till grund för prövningen oavsett om saken gäller fastställande av järnvägsplanen enligt lagen om byggande av järnväg eller prövning enligt 11 eller 9 kap.miljöbalken. Eftersom samtliga miljöeffekter enligt 9 och 11 kap.miljöbalken finns beskrivna i samma dokument borde det vara möjligt med en etappvis samlad prövning. Detta skulle underlätta för sakägarna att bevaka sina intressen i målet.
AB Centralposthuset tog i sitt yttrande till miljödomstolen över Banverkets ansökan för etapp 1 upp frågan om byggvibrationernas inverkan på hyresgästernas verksamheter (aktbil 122 punkt 2.3). Frågan prövades inte utan sköts upp till den senare prövningen enligt 9 kap.miljöbalken. Det som prövades i etapp 1 var endast risken för sättningar på grund av byggvibrationerna.
AB Centralposthuset har dock inte funnit skäl att särskilt överklaga miljödomstolens under handläggningen beslutade uppdelning av prövningen. Detta ställningstagande förutsatte naturligtvis att frågan om byggvibrationerna skulle kunna prövas på nytt i den senare prövningen enligt 9 kap.miljöbalken.
När nu frågan väckts av Miljööverdomstolen framstår det som mer oklart vad som gäller i detta hänseende. En dom i ett ansökningsmål har enligt 24 kap 1 § miljöbalken rättskraft mot alla såvitt avser de frågor som har prövats i domen. Det är inte självklart vad som avgränsar rättskraften av de frågor som prövas i ett miljömål. Är byggvibrationer enligt ovan en fråga i sig eller kan man pröva olika effekter av byggvibrationerna var för sig och fastställa olika krav med hänseende på risken för sättningar respektive inverkan på verksamheterna i fastigheten? Miljödomstolen har även öppnat upp för att ta upp eventuella utestående frågor enligt 11 kap.miljöbalken i samband med prövningen av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. Detta torde förutsätta att grundvattensänkningen som sådan inte ses som en rättskraftigt avgjord fråga utan att varje effekt av denna kan prövas för sig.
Eftersom flera av de för AB Centralposthuset viktigaste miljöfrågorna hänskjutits till den avslutande prövningen enligt 9 kap.miljöbalken är det angeläget att denna prövning kan ske så förutsättningslöst som möjligt. Detta gäller t.ex. de frågor som rör anläggningens utformning, byggmetoder och annat som är avgörande för vilka störningsnivåer som i praktiken kommer att uppstå och möjligheten att med skyddsåtgärder nedbringa dem till acceptabla nivåer.
AB Centralposthuset befarar att lagakraftvunna deldomar för etapp 1– 3 samt den fastställda järnvägsplanen kan komma att innebära att detaljerna för genomförandet av projektet i princip redan slagits fast och att förutsättningarna för prövningen enligt 9 kap.miljöbalken i väsentliga delar redan är avgjorda i detta skede. För AB Centralposthuset framstår det som fördelaktigt om prövningen av projektets störningar för Posthuset och dess hyresgäster, under såväl bygg- som driftskedet, sker i ett sammanhang. Detta bl.a. för att möjliggöra sådana avvägningar mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen som Miljööverdomstolen anger.
Länsstyrelsen
En prövning enligt 9 kap.miljöbalken skulle teoretiskt sett kunna vara möjlig men i praktiken ogörlig eftersom flertalet 9 kap. frågor inte är platsspecifika utan berör samtliga etapper, t.ex. stomljud, hantering av avloppsvatten och massor. Möjligheten till uppdelning på etapper påverkas inte av att tillåtlighetsfrågan har avgjorts. Det framgår klart av miljödomstolens deldom vad som har prövats. Det framgår även vilka frågor som har varit uppe under denna etapp och som inte har prövats, se deldomen under p. 1.14. De förutsättningar som anges i 17 kap. 4 § rättegångsbalken för att kunna meddela deldom är uppfyllda. Av rättskraften hos en laga kraftvunnen dom följer att endast frågor som inte berörs av rättskraften kan prövas i en slutdom.
Länsstyrelsen kan inte se att uppdelningen i etapper i sig skulle medföra att en avvägning mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen försvåras nämnvärt. Med beaktande av projektets omfattning och komplexitet kan det snarare vara en fördel. Det skall i denna del tilläggas att flera av 9 kap.-frågorna villkorats i regeringens tillåtlighetsbeslut, ävensom att en prövning skett inom ramen för fastställandet av järnvägsplanen för projektet.
Med beaktande av de erfarenheter som vunnits under de två etapper som prövats hittills och det sätt på vilket miljödomstolen handlagt målet, allt från kungörelse till förhandling, är det länsstyrelsens uppfattning att uppdelningen av målet i etapper inte inneburit någon nackdel utifrån de allmänna intressen som länsstyrelsen äger att bevaka. Ett beslut från Miljööverdomstolen om att inte acceptera uppdelningen i etapper skulle innebära avsevärda merkostnader. Den eventuella miljönytta som en koncentrerad prövning skulle kunna medföra överväger inte en sådan merkostnad.
Miljödomstolen
Miljööverdomstolen har anfört att tre frågor är av särskilt intresse. Miljödomstolen lämnar nedan sitt svar på frågorna.
1. Miljödomstolen har tidigare uttalat att någon uppdelning av prövningen enligt 9 kap. MB på varje etapp inte är möjlig men att undantag härifrån gäller för Etapp 4. Någon uppdelning av prövningen enligt 9 kap. MB har därför inte skett såvitt avser Etapp 1-3. Undantag gäller för viss del av den miljöfarliga verksamheten (skada på fastighet orsakad av sättningar på grund av byggvibrationer eller rörelse i schaktvägg m.m. inom praktiska influensområden). Dessutom har miljödomstolen i den överklagade domen vid sin prövning enligt 11 kap. MB föreskrivit vissa villkor som också har anknytning till 9 kap. MB. Vid utformningen av villkoren har gjorts en samlad bedömning och avvägning mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen enligt båda kapitlen. Villkoren omfattar endast verksamheten vid byggande av Etapp 1 och har inget direkt samband med övriga etapper.
Miljödomstolens tidigare uttalande att en uppdelning inte är möjlig är måhända något kategoriskt. Emellertid innebär en fullständig uppdelning synnerligen svåra gränsdragningsproblem. Prövningen enligt 9 kap. MB avser bl.a. avledande av avloppsvatten från såväl Etapp 1 som Etapp 2 till Inre hamnen, som ligger inom Etapp 1. Slutligt ställningstagande till denna fråga kan därför inte tas förrän prövning enligt 11 kap. MB skett av båda etapperna. Vidare innebär en uppdelning av prövningen enligt 9 kap. MB på de olika etapperna att arbetena för byggande av järnväg m.m. som sker utanför de praktiska influensområdena, inte ryms inom prövningen. Gränsdagningsproblem uppstår om en uppdelning av prövningen beträffande dessa arbeten skall göras. Miljödomstolen bedömer vidare att det är nästintill ogörligt att på de olika etapperna dela upp prövningen av den framtida tågtrafikens påverkan på miljön.
För det fall en senare prövning av frågor enligt 9 kap. MB av Etapp 1-3 inte bedöms kunna ske, återstår endast den utvägen att en prövning enligt såväl 9 kap. som 11 kap. MB sker samtidigt av alla tre etapper.
2. Miljödomstolen är av den uppfattningen att prövningen i den överklagade domen är slutgiltig vad gäller de frågor som domstolen enligt domslutet dömt om. Om domen vinner laga kraft i dessa delar är frågorna rättskraftigt avgjorda.
Miljödomstolen har i domslutet angett vissa frågor som kommer att prövas först i samband med den senare prövningen enligt 9 kap. MB Dessa frågor är rena 9-kapitelfrågor samt sådana 11-kapitelfrågor som har ett direkt samband med en prövning enligt 9 kap. MB. Miljödomstolen har i den överklagade domen gjort den bedömningen att de tillstånd och de villkor som är upptagna i domslutet inte direkt påverkas av en senare prövning enligt 9 kap. MB. Det är miljödomstolens avsikt att i kommande domar beträffande prövningen av etapp 2 och 3 endast ge tillstånd och förordna om villkor i frågor som bedöms inte direkt påverkas av en senare prövning enligt 9 kap. MB. För det fall det skulle visa sig att miljödomstolen i en lagakraftvunnen deldom i alla fall gett tillstånd eller förordnat om villkor i en fråga som i samband med den kommande 9-kapitelprövningen ställs i annan dager finns möjlighet för Banverket att begära ändring i tidigare dom för att på så sätt ge miljödomstolen möjlighet att göra en avvägning mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen.
3. Som anförts under fråga 2 har miljödomstolen i den överklagade domen gjort den bedömningen att de tillstånd och de villkor som är upptagna i domslutet inte direkt påverkas av en senare prövning enligt 9 kap. MB. Miljödomstolen har vid utformningen av tillstånd och villkor gjort en samlad bedömning och avvägning mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen.
Miljödomstolen har i den överklagade domen vid sin prövning enligt 11 kap. MB föreskrivit vissa villkor som också har anknytning till 9 kap. MB. Vid utformningen av villkoren har gjorts en samlad bedömning och avvägning mellan olika skyddsåtgärder och skyddsintressen enligt båda kapitlen.
Om det i fortsättningen skulle visa sig att uppdelningen innebär att avvägning mellan 9 kap. och 11 kap. MB i en viss fråga inte är möjlig, kommer frågan, såsom gjorts i den överklagade domen, att skjutas upp för att behandlas först i samband med 9-kapitelprövningen av Etapp 1-3.
Med hänsyn till vad som nu anförts utgör den valda uppdelningen inte hinder mot den avvägning som avses med fråga 3.
Målet om Citytunneln är ett mycket omfattande miljömål med ett stort antal detaljfrågor. Prövningen av hela målet vid en enda huvudförhandling med det omfattande material som ansökan innehåller, skulle bli närmast ohanterlig. På grund härav har miljödomstolen efter samråd med Banverket funnit det ändamålsenligt att dela upp målet. Banverkets ansökan är också disponerad på sådant sätt att det med lätthet går att göra den valda uppdelningen. Någon samverkan mellan de geografiskt uppdelade vattenverksamheterna uppkommer inte. Uppdelningen av dessa verksamheter i etapper måste därför vara en fördel för myndigheter, sakägare m.fl., eftersom de frågor som behandlas vid varje etapp blir förhållandevis överskådliga. Av miljödomstolens svar på de olika frågorna framgår att miljödomstolen finner att en fullständig uppdelning av prövningen enligt 9 kap. MB på de respektive etapperna 1-3 innebär synnerligen svåra gränsdragningsproblem. Miljödomstolen har därför valt att för etapp 1-3 göra en samlad prövning av de 9-kapitelfrågor som kvarstår från de tidigare prövningarna av dessa etapper.
Om Miljööverdomstolen undanröjer den överklagande domen innebär detta att miljödomstolens tidplan förskjuts och att den slutliga domen beträffande Etapp 1-3 måste senareläggas. Detta kommer att medföra extra kostnader för Banverket. Hur stora dessa blir kan miljödomstolen inte bedöma.
Under målets hittillsvarande prövning har miljödomstolen funnit att den valda uppdelningen varit till gagn för prövningen. Miljödomstolen har inte funnit något lagligt hinder mot den valda uppdelningen samt det sätt på vilket miljödomstolen hittills handlagt målet och i fortsättningen planerar att handlägga detta. Rättegångsfel föreligger enligt miljödomstolens uppfattning därför inte.
Malmö stad, kommunstyrelsen, har bl.a. yttrat: Enligt kommunstyrelsen har förutsättningar förelegat för skilda huvudförhandlingar och för deldomar i enlighet med det sätt som miljödomstolen handlagt målet på. Uppdelningen torde inte ha påverkat målets utgång.
Malmö stad, miljönämnden, har yttrat bl.a.: Den ordning som miljödomstolen har beslutat om är den som är mest lämpad med tanke på målets storlek och det stora antalet sakägare.
Malmö stad, VA-verket, har anfört bl.a.: Handläggningen av de olika vattenverksamheter som prövas i de skilda etapperna är avgränsade och skiljbara från varandra. Miljöskyddsfrågorna enligt 9 kap. MB är i helt övervägande omfattning fristående i förhållande till vattenverksamheterna, utom vad gäller vissa samverkande frågor som miljödomstolen följdriktigt behandlat tillsammans med prövningen av vattenverksamheterna. I övriga delar torde 11 kap.-frågorna och 9 kap.-frågorna vara fristående från varandra.
Däremot har de 9 kap.-frågor som enligt planerna skall behandlas i gemensam dom ett starkt samband över etappgränserna, utom vad avser den separata delen vid Lockarp. Den handläggningsordning som miljödomstolen har förordnat om är den lämpligaste. Bl.a. med hänsyn till att metodvalet inte bindande fastläggs, kan VA-verket inte se att det finns några problem med att prövningen av vattenverksamheter och 9 kap.-frågorna inte i sin helhet sker vid ett och samma sammanträde.
Fiskeriverket har yttrat bl.a.: Verket ser inget hinder för att samtliga etapper handläggs som etapp 5, dvs. att prövning enligt 9 och 11 kap. sker samordnat.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
I kungörelsen den 28 maj 2003 av Banverkets ansökan om tillstånd till Citytunnelprojektet lämnade miljödomstolen en redogörelse för den beslutade handläggningen av målet. Av kungörelsen framgick att domstolen hade beslutat att dela upp prövningen i fem etapper samt att meddela särskilda domar för varje etapp. Separata kungörelser för erinringar samt huvudförhandlingar skulle komma att ske för varje etapp. Etapp 1-4 skulle avse endast bedömning av vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken. Frågor om skada på fastighet orsakad av sättningar på grund av byggvibrationer eller rörelser i schaktvägg m.m. inom det praktiska influensområdet, vilka skall bedömas enligt 9 kap.miljöbalken, skulle dock komma att behandlas under dessa etapper, eftersom sådan skada är svår att skilja från sättningsskada orsakad av ändrat grundvattentryck, vilken skall bedömas enligt 11 kap.miljöbalken. Etapp 5 skulle komma att avse bedömning av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap.miljöbalken för hela projektet.
I kungörelsen angavs följande uppdelning i etapper:
Etapp 1: Malmö C omfattande följande projektdelar
- Station vid Malmö C
- Anläggningar vid Suellskanalen och Inre hamnen
- Port vid Slottsbron
Etapp 2: Tunnlar och station Triangeln omfattande följande projektdelar
- Station Triangeln
- Huvudtunnlar, tvärtunnlar och angreppsschakt
- Avloppsledningar i kanalerna
Etapp 3: Hyllie-Vintrie omfattande följande projektdelar
- Betongtunnlar, portal och ramp i söder
- Spår vid Hyllie-Vintrie
Etapp 4: Lockarp omfattande följande projektdelar
- Spår vid Lockarp
- Havemosse
Etapp 5: Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap.miljöbalken för hela projektet.
Fortsättningen av kungörelsen avsåg endast synpunkter m.m. på Etapp 1.
I den överklagade domen (1.2 Ändring av etappindelningen) har miljödomstolen beslutat om ändring av etappindelningen enligt följande. Sedan prövning skett av Etapp 1-3 i skilda huvudförhandlingar och särskilda domar meddelats för varje etapp, skall prövning av dessa etapper ske enligt 9 kap.miljöbalken vid en gemensam huvudförhandling och i en gemensam dom. Därefter skall prövning ske av etapp 4 (Lockarp) enligt såväl 9 kap. som 11 kap.miljöbalken vid en senare gemensam huvudförhandling och i en gemensam dom. Det anges vidare att, för det fall att några frågor från de olika delprövningarna av Etapp 1-3 enligt 11 kap.miljöbalken skulle finnas kvar, kommer dessa att tas upp till slutlig behandling i samband med prövningen av dessa etapper enligt 9 kap.miljöbalken.
I den nu överklagade domen har miljödomstolen lämnat Banverket tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken till bortledning av grundvatten m.m. för utförande av Citytunnelprojektet i Malmö. Tillståndet omfattar att i samband med byggande av förgreningsdel, stationsdel och ramp vid Malmö C anlägga uttags- och återinfiltrationsbrunnar, leda bort viss mängd grundvatten samt återinfiltrera erforderliga mängder grundvatten. Vidare lämnas tillstånd till att riva befintliga broar över Suellskanalen, anlägga tunnel i kanalen och att över tunneln anlägga en ny bro, att under byggskedet lägga ut tre bankar över kanalen och Inre hamnen, att fylla ut och flytta del av kaj i Inre hamnen samt att anlägga och tillfälligt bibehålla sedimentationsbassäng i Inre hamnen. Slutligen avser tillståndet rätt att anlägga och tillfälligt bibehålla en vattenport i kanalen vid Slottsbron och med den reglera vattencirkulationen i kanalerna runt Gamla Staden.
Miljödomstolen har i domen, med anledning av regeringens villkor, föreskrivit villkor dels avseende sättningar i vissa fastigheter, dels för återinfiltration av grundvatten och för kompletterande infiltration av bl.a. havsvatten (1.3 Villkor med anledning av regeringens villkor). Miljööverdomstolen noterar att sistnämnda villkor har meddelats utan hinder av att Banverkets yrkande om tillstånd till uttag och infiltration av havsvatten har avvisats i domen. I domen (1.6 Bemyndigande för länsstyrelsen) bemyndigas vidare länsstyrelsen att i förekommande fall bestämma kvalité på det infiltrerade havsvattnet. Miljödomstolen har därutöver föreskrivit ytterligare villkor (1.3.2 Ytterligare villkor för tillståndet och 1.4 Övriga villkor).
Miljööverdomstolen gör följande överväganden i fråga om förutsättningarna för att avgöra målet genom deldomar i enlighet med miljödomstolens uppdelning.
Enligt 22 kap. 26 § miljöbalken får miljödomstol genom deldom i vissa fall avgöra frågan om verksamhetens tillåtlighet eller ge tillstånd till brådskande arbeten. Vidare kan deldom komma att meddelas med anledning av att domstolen vid meddelande av tillstånd skjuter upp vissa frågor enligt 22 kap. 27 § miljöbalken. Ingen av bestämmelserna är tillämplig i detta fall.
I ansökningsmål kompletteras de processuella bestämmelserna i miljöbalken av rättegångsbalkens tvistemålsregler enligt 20 kap. 3 § första stycket miljöbalken.
Bestämmelser om deldom finns i 17 kap. 4 § rättegångsbalken. Förutsättningen för att ge deldom är, enligt bestämmelsens första stycke första mening, att käromålen kan särskiljas. Miljööverdomstolen återkommer till denna fråga längre fram.
Miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att förutsättningar att dela upp prövningen i och för sig finns vad avser de delar av Banverkets ansökan som gäller tillstånd till vattenverksamhet, eftersom ansökan i dessa delar avser skilda geografiska områden och vattenverksamheten inte heller på annat sätt förefaller ha nödvändigt samband.
Miljööverdomstolen gör vidare, som miljödomstolen, bedömningen att gränsdragningsproblem däremot skulle uppkomma beträffande vissa effekter av den miljöfarliga verksamheten vid en uppdelning av prövningen på motsvarande geografiska avsnitt.
Miljööverdomstolen delar miljödomstolens uppfattning att det finns svårigheter att i målet skilja frågor om skada genom sättning på grund av ändrat grundvattentryck från sättningsskada orsakad av byggvibrationer m.m. Det förefaller utan tvekan riktigt att göra en samlad prövning av dessa frågor.
Den överklagade deldomen innehåller, utöver villkor om sättningar och vibrationer, även villkor i andra frågor som rör miljöfarlig verksamhet. Det gäller villkor om utsläpp till vatten och villkor för att tillföra det kommunala avloppsnätet vatten innehållande s.k. borrkax (1.4 Övriga villkor, a och h).
Miljödomstolen har också meddelat villkor med avseende på användandet av kemiska produkter i projektet (1.4 Övriga villkor, g).
Ytterligare en fråga som rör miljöfarlig verksamhet utgörs av miljönämndens yrkande att villkor skall fastställas med avseende på föroreningar i återinfiltrerat grundvatten (domen s. 46). Miljödomstolen har prövat yrkandet och finner att det saknas anledning att föreskriva rening av det grundvatten som skall återinfiltreras. ( 7.6.1 Infiltration av grundvatten m.m.).
Det kan vidare sättas i fråga om miljöfarlig verksamhet i form av buller från anläggandet av spontvägg för byggropar prövats i målet. Fastighetsägare har i miljödomstolen yrkat att viss teknik skall användas vid dessa arbeten och såvitt framgår av handlingarna grundar sig yrkandet på att mindre vibrationer förväntas vid yrkad byggmetod men också att lägre buller då anses uppkomma. Miljödomstolen har ogillat yrkandet om viss byggteknik och anfört att värden för de immissioner som kan tillåtas har meddelats.
Vad som nu har redovisats visar enligt Miljööverdomstolens mening att det i flera avseenden föreligger svårigheter att på ett konsekvent sätt skilja ut prövningen av frågor som avser vattenverksamhet från prövningen av miljöfarlig verksamhet. Då det därmed föreligger svårigheter att på ett bestämt sätt fastställa vad som prövats genom deldomen uppkommer det, såsom AB Centralposthuset pekat på, oklarhet avseende vilka frågor som vunnit rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken.
Den situationen kan vidare uppkomma att miljödomstolen i en dom avgör en fråga som efter det att domen vunnit laga kraft visar sig även ha samband med prövningen av en senare del av målet. Detta gäller särskilt som företrädare för allmänna intressen och sakägare inför behandlingen av Etapp 1 inte ens beretts möjlighet att ingå i svaromål och framställa yrkanden i målet i dess helhet. Det går vidare inte heller att bortse från risken i ett mål av denna omfattning att uppdelningen kan leda till att vissa frågor kan komma att falla utanför prövningen.
Även om det i ett mål av detta slag inte är okomplicerat att fastställa vad som skall anses vara skilda käromål, visar redan det nu anförda att förutsättningen enligt 17 kap. 4 § rättegångsbalken om att käromålen skall kunna särskiljas närmast lägger hinder i vägen för att dela upp målet på det sätt som skett. En uppdelning av detta slag strider dessutom mot ett av miljöbalkens grundläggande syften att det skall göras en samordnad prövning av samtliga störningar från en verksamhet. Däremot kan samma invändningar inte riktas mot att handlägga Etapp 4, Lockarp, separat.
Både Banverket och miljödomstolen har pekat på möjligheten att tillämpa reglerna om omprövning i 24 kap.miljöbalken om det skulle finnas behov av att ändra i redan bestämda villkor. Eftersom särskilda förutsättningar emellertid krävs för omprövning och ändring av villkor m.m. och då en sådan ansökan inte kan göras av annan än tillståndshavaren och vissa myndigheter och följaktligen inte av sakägare, anser Miljööverdomstolen att de nu nämnda reglerna inte skulle kunna lösa några av de ovan angivna problemen med en uppdelad prövning.
Miljödomstolen har som skäl för att dela upp prövningen framhållit målets stora omfattning och att prövningen av hela målet vid en enda huvudförhandling med det omfattande material som ansökan innehåller skulle bli närmast ohanterlig. Det är förvisso ett omfattande material men de processuella bestämmelserna ger på olika sätt utrymme för handläggningen av omfattande och tidskrävande mål, t. ex. genom att skilda förhandlingar hålls för olika frågor men att en gemensam dom meddelas. Miljööverdomstolen anser därför att enbart dessa omständigheter inte kan motivera användningen av deldomsinstitutet. Inte heller den omständigheten att regeringen i ett särskilt beslut har prövat tillåtligheten eller vad Banverket anfört om att dess ansökan om tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken är frivillig utgör enligt Miljööverdomstolen tillräckliga skäl för en sådan användning.
Miljööverdomstolen finner sammanfattningsvis att en uppdelning av prövningen av Banverkets ansökan på skilda etapper som avgörs genom deldomar utgör ett sådant rättegångsfel som avses i 50 kap. 28 § rättegångsbalken. Felet kan antas ha inverkat på målets utgång.
Miljööverdomstolen inser att en återförvisning av målet kommer att medföra stora olägenheter och kostnader och har därför noga övervägt om inte någon möjlighet kan finnas att ändå avhjälpa felet här.
I det nu överklagade målet kan en sammantagen prövning av både vattenverksamheten och den miljöfarliga verksamheten inte göras av Miljööverdomstolen. När det gäller en framtida överprövning av kommande deldomar är det parterna som styr i vilken utsträckning dessa kommer under Miljööverdomstolens bedömning, varför inte heller då en samlad prövning kan förutses. Ett fel som består i att miljödomstolen inte har gjort en samlad prövning av alla projektets effekter kan - i den mån det påverkat utgången - för övrigt aldrig avhjälpas i Miljööverdomstolen.
Miljööverdomstolen finner mot bakgrund av vad som nu har anförts att felet inte kan avhjälpas här. Den överklagade domen skall därför undanröjas och målet visas åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga
Överklagande senast 2004-04-13.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsråden Roland Halvorsen, referent, och Liselotte Rågmark samt hovrättsassessorn Charlotte Håkansson. Enhälligt.
________________________
Bilaga A
VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM
SÖKANDE
Banverket
Citytunnelprojektet
Box 4012, 203 11 MALMÖ
Ombud: advokaten UK
SAKEN
Ansökan om tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken till Citytunneln i Malmö, Etapp 1 (Malmö C)
1 DOMSLUT ETAPP 1 (Malmö C)
1.1 Tillstånd
Miljödomstolen lämnar Banverket, på de villkor som anges i denna deldom, tillstånd enligt 11 kap.miljöbalken till bortledning av grundvatten m.m. för utförande av Citytunnelprojektet, Malmö kommun, Skåne län:
1.1.1 Station vid Malmö C
Att på fastigheterna Aegir X, Hamnen X:X, X:X, X:X, X:X, X:X, X:X, X:Xoch X:X samt Innerstaden X:X och X:X utföra följande åtgärder:
a) I samband med byggande av förgreningsdel, stationsdel och ramp vid Malmö C, anlägga högst 350 uttagsbrunnar i anslutning till byggropen med ett inbördes avstånd om cirka 5 m samt cirka 30 återinfiltrationsbrunnar, varav cirka 11 brunnar anläggs i Västra Hamnkanalen, Järnvägskanalen och Östra Hamnkanalen.
b) Under byggskedet från uttagsbrunnarna leda bort en sammanlagd maximal mängd grundvatten om 1 500 m3 per timme (m3/h) som ett rullande tremånadsmedelvärde* och gränsvärde,**** dock högst 13 miljoner m3/år och högst 2 000 m3/h som medeltal per dygn, båda som gränsvärde,**** för avsänkning av grundvattentrycket till 1 m vp. under schaktnivå och lägst -22 m.
c) Till kalkberget återinfiltrera erforderliga mängder grundvatten så att påverkan utanför ett influensområde, som bestämts till det område inom vilket tryckändring i kalkbergets grundvattenakvifer och i jordlagren överstiger ±0,3 m vp. (aktbil. 61, ritning 15), inte överstiger nämnda värde.
1.1.2 Suellskanalen och Inre hamnen
Att på fastigheterna Hamnen X:X, X:X, X:X, X:X, X:X och X:X samt Innerstaden X:X utföra följande åtgärder:
a) Riva de befintliga broarna över Suellskanalen.
b) Anlägga en betongtunnel i Suellskanalen med överdelen på högst nivån -1,58 m samt över tunneln anlägga en ny bro med tre brobanor.
c) Lägga ut och tillfälligt bibehålla tre bankar över Suellskanalen och Inre hamnen för byggande av betongtunneln och för tillfällig omläggning av Limhamnsspåret.
d) Fylla ut och flytta den sydvästra delen av kajen i Inre hamnen norrut.
e) Anlägga och tillfälligt bibehålla en sedimentationsbassäng i Inre hamnen.
1.1.3 Port vid Slottsbron
Att på fastigheterna Hamnen X:X samt Innerstaden X:X och X:X utföra följande åtgärder:
a) Anlägga och tillfälligt bibehålla en vattenport i kanalen vid Slottsbron.
b) mMed denna port reglera vattencirkulationen i kanalerna runt Gamla Staden.
1.1.4 Rätt att ta i anspråk mark- och vattenområde
Miljödomstolen erinrar om att detta tillstånd inte medger rätt för Banverket att ta mark- och vattenområde i anspråk för den verksamhet som avses med tillståndet.
1.2 Ändring av etappindelningen
Miljödomstolen beslutar om följande ändring av etappindelningen: Sedan prövning skett av Etapp 1-3 enligt 11 kap.miljöbalken i skilda huvudförhandlingar och särskilda domar meddelats för varje etapp skall prövning av dessa etapper ske enligt 9 kap.miljöbalken. Den sistnämnda prövningen skall ske vid en gemensam huvudförhandling och i en gemensam dom. Därefter skall prövning ske av Etapp 4 (Lockarp) enligt såväl 9 kap. som 11 kap.miljöbalken vid en senare gemensam huvudförhandling och i en gemensam dom. För det fall några frågor från de olika delprövningarna av Etapp 1-3 enligt 11 kap.miljöbalken skulle finnas kvar, kommer dessa att tas upp till slutlig behandling i samband med prövningen av dessa etapper enligt 9 kap.miljöbalken.
1.3 Villkor för tillståndet
1.3.1 Villkor med anledningen av regeringens villkor
Regeringen har föreskrivit följande villkor:
”Byggnads- och anläggningsarbeten för Citytunnelprojektet skall bedrivas så att den grundvattensänkning som verksamheten medför minimeras och att det grundvatten som måste bortpumpas återinfiltreras i sådan omfattning att betydande miljöpåverkan inte uppkommer. Under driftskedet skall målsättningen vara att allt grundvatten återinfiltreras.”
Miljödomstolen föreskriver därutöver följande villkor för tillståndet:
a) Banverket skall utföra anläggningarna för station Malmö CN och arbetena härför på sådant sätt att sättningarna i Posthuset (Aegir X:X) och Stationsbyggnaden för Malmö C (Hamnen X) på grund härav inte överstiger 15 mm som riktvärde*** och att sättningsgradienten inte överstiger 1:1000 som riktvärde.***
b) Banverket skall återinfiltrera uppumpat grundvatten i ett slutet system till samma grundvattenakvifer i kalkberget intill minst sjuttiofem (75) procent som ett målsättningsvärde** så att påverkan utanför angivet influensområde inte överstiger +-0,3 m vp. Andelen om 75 procent återinfiltrerat grundvatten får underskridas om infiltrationen innebär risk för att påverkan utanför angivet influensområde överstiger nämnda värde.
c) Kompletterande infiltration med havsvatten eller annat vatten (kommunalt vatten eller vatten av motsvarande kvalité) för att innehålla influensområdet får ske först när mängden återinfiltrerat grundvatten överstiger sjuttiofem (75) procent som ett målsättningsvärde** av den uppumpade mängden grundvatten.
d) Infiltration av havsvatten får inte ske till infiltrationsbrunnar belägna söder om byggropen för Malmö CN (mot innerstaden).
1.3.2 Ytterligare villkor för tillståndet
Miljödomstolen föreskriver följande villkor för tillståndet:
a) Tillståndet i denna dom får inte tas i anspråk förrän beslut om fastställelse av järnvägsplan för huvuddelen av projektet (Citytunnelbanan och förbindelsespår vid Vintrie) vunnit laga kraft.
b) Tillståndet i denna dom får inte tas i anspråk förrän dom genom vilken prövning skett enligt 9 kap.miljöbalken (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) av Etapp 1-3 är verkställbar.
c) Banverket skall utöver vad som angivits i denna dom och gjorda åtaganden utföra alla arbeten och samt bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan i målet och till denna redovisade ritningar, beskrivningar och andra handlingar.
d) Banverket skall utföra anläggningarna för station Malmö CN och arbeten härför på sådant sätt att vibrationerna i Posthuset (Aegir X), Stationsbyggnaden för Malmö C (Hamnen X) på grund härav inte överstiger 3,0 mm/s som gränsvärde.****
1.4 Övriga villkor
Miljödomstolen föreskriver följande villkor:
a) Samtliga arbeten för vattenverksamheten skall utföras på sådant sätt att betongslam och andra giftiga föreningar inte kommer ut i grund- eller havsvattnet samt i Malmö kanalsystem.
b) Banverket skall låta installera och bibehålla summerande vattenmätare som möjliggör mätning av allt uppumpat grundvatten samt infiltrerat grund- och havsvatten samt annat vatten.
c) Banverket skall, för kontroll av grundvattenförändringens utbredning, anlägga och under arbetstiden bibehålla cirka 21 referensbrunnar och cirka 33 kontrollbrunnar runt byggropen för Malmö CN. Brunnarna skall placeras i huvudsak enligt vad som redovisas på ritning AB31ML2240008 tillhörande aktbilaga 151.
d) Banverket skall utföra anläggningarna för station Malmö CN och arbetena härför på sådant sätt att sättningarna i byggnaderna på fastigheterna Börshuset X, Väktaren X och Scylla X på grund härav inte överstiger 20 mm som riktvärde*** och att snedsättningen inte överstiger 1:500 som riktvärde.***
e) Banverket skall utföra anläggningarna för station Malmö CN och arbetena härför på sådant sätt att vibrationerna i byggnaderna på fastigheterna Börshuset X, Väktaren X och Scylla X på grund härav inte överstiger 5,0 mm/s som gränsvärde.****
f) Banverket skall med porten vid Slottsbron och med pumpning vid Turbinen reglera vattencirkulationen i berört kanalsystem så att olägenheter inte uppstår till följd av den tillståndsgivna verksamheten.
g) Innan kemiska produkter får användas i projektet skall den nämnd i Malmö kommun som handhar miljö- och hälsoskyddsfrågor samt Länsstyrelsen i Skåne län senast en månad före den planerade användningen, informeras om detta. Produkterna skall dessförinnan ha genomgått miljöriskanalys och miljöriskbedömning.
h) Vatten innehållande s.k. borrkax får tillföras det kommunala avloppsnätet först efter medgivande av huvudmannen.
i) Hinder får inte anläggas som efter byggskedet väsentligen försämrar vattenutbytet mellan kanalsystemet och Öresund.
j) Banverket skall, efter samråd med tillsynsmyndighet, lämna förslag till kontrollprogram till sådan myndighet. Miljödomstolen kommer i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3 att bestämma tidpunkten när ett sådant program skall vara inlämnat.
* Med rullande x-månadsmedelvärde menas det aritmetiska medelvärdet på varje följande x-månadsperiod med en månads intervall. (x = 3)
** Med målsättningsvärde menas ett värde som tillståndshavaren, vid användning av bästa möjliga teknik till en inte orimlig kostnad, skall eftersträva att uppnå.
*** Med riktvärde menas ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.
**** Med gränsvärde menas ett värde som inte vid något tillfälle får överskridas.
1.5 Kontrollprogram
Miljödomstolen förordnar att kontrollprogrammet avseende Etapp 1 skall innehålla följande punkter utöver vad Banverket och tillsynsmyndighet i övrigt bestämmer:
a) Banverket skall kontinuerligt låta mäta den verkliga grundvattenmängden som leds bort från uttagsbrunnarna och den mängd grundvatten som återinfiltreras samt den mängd havsvatten och annat vatten som infiltreras.
b) Banverket skall utföra mätning av grundvattennivån i kontrollbrunnar på ömse sidor av byggropen för station för Malmö CN och i referensbrunnar i sådan omfattning som vid varje tillfälle kan komma att bestämmas av tillsynsmyndigheten.
c) Kontrollprogrammet skall innehålla program för:
- Besiktning av byggnader på fastigheter som ligger inom riskområde för påverkan av sättningar och vibrationer.
- Sättnings- och vibrationsmätningar.
- Mätningar i berört kanalsystem som skall utgöra underlag för när pumpning vid turbinen skall ske och hur reglering med luckorna vid Slottsbron skall utföras.
d) Samtliga mätdata skall journalföras och i samlad form hållas tillgängliga hos Banverket för envar som anser sig berörd av vattenverksamheten.
1.6 Bemyndigande för länsstyrelsen
Miljödomstolen bemyndigar med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken Länsstyrelsen i Skåne län att i förekommande fall bestämma:
a) Den vattenkvalité som det infiltrerade havsvattnet skall ha för att infiltrationen inte skall innebära risk för människors hälsa eller miljön.
b) De ytterligare villkor som behövs beträffande hantering av kemiska produkter för projektet.
c) De parametrar på vattnet i berört kanalsystem som skall styra när pumpning vid turbinen skall ske och hur reglering av luckorna vid Slottsbron skall utföras.
d) Villkor som kan anses erforderliga för att minimera störningarna av båttrafiken i berört kanalsystem.
e) Skyddsåtgärder för trädbestånd som kan påverkas av grundvattensänkningen och infiltrationen med vatten.
f) Försiktighetsmått vid risk för påverkan på värmepumpsanläggningar.
1.7 Miljökonsekvensbeskrivning
Miljödomstolen godkänner såvitt avser nu tillståndsgiven verksamhet den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.
1.8 Arbetstid
Den tid inom vilket de i denna deldom tillståndsgivna arbetena för vattenanläggningarna skall vara utförda kommer att fastställas av miljödomstolen i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3.
1.9 Oförutsedd skada
Tid för anspråk på grund av oförutsedd skada enligt 24 kap. 13 § miljöbalken kommer att fastställas av miljödomstolen i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3.
1.10 Verkställighetstillstånd
Miljödomstolen kommer att ta ställning till yrkat verkställighetstillstånd först i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3.
1.11 Prövningsavgift
Miljödomstolen kommer i samband med att slutdom meddelas i målet att ta ställning till den i beslut den 14 mars 2002 fastställda prövningsavgiften.
1.12 Ogillade yrkanden
Yrkandena om att förordnanden skall meddelas i denna dom om prövotid och sakkunnig ogillas.
Övriga yrkanden som avser vattenverksamheten beträffande Etapp 1 och som inte behandlats i detta domslut ogillas.
1.13 Avvisat yrkande
Yrkandet om tillstånd till uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför samt infiltration av sådant vatten avvisas.
1.14 Ej behandlade yrkanden
Miljödomstolen kommer att behandla följande yrkanden och villkor i samband med prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3:
a) Villkor om sedimentbassängens utformning samt mängden suspenderade ämnen i vattnen.
b) Eventuellt villkor om siltgardiner eller andra skyddsanordningar för att begränsa spridningen av suspenderade ämnen.
c) Bedömning av risken för att den täta betongkonstruktionen för station Malmö CN lyfts av grundvattentrycket.
d) Av Fiskeriverket framställda yrkanden som inte behandlats i detta domslut.
e) Övriga yrkanden som framställts i samband med prövning av Etapp 1 men som skall prövas enligt 9 kap.miljöbalken. Myndigheter, sakägare m.fl. kommer att beredas tillfälle att i samband med kungörelse av prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3 framställa yrkandena på nytt samt utveckla grunderna härför.
1.15 Rättegångskostnader
Banverket skall betala ersättning för hittills uppkomna rättegångskostnader till:
a) Länsstyrelsen i Skåne län med åttiotretusentvåhundra (83 200) kr utgörande ombudsarvode.
b) Jur. kand. MOs huvudman med sextiotusen (60 000) kr utgörande ombudsarvode.
c) Jur. kand. MLs huvudman med etthundrafyrtioniotusentvåhundratrettio (149 230) kr, varav 130 000 kr utgör ombudsarvode.
d) Jur. kand. MKs huvudmän med etthundrasjuttiofemtusenåttahundratretton (175 813) kr, varav 169 000 kr utgör ombudsarvode.
e) Jur.lic. EEs huvudman med tvåhundratrettiotretusenfyrahundra (233 400) kr, varav 173 400 kr utgör ombudsarvode.
f) Jur.kand. MLs huvudman med etthundrasjuttioåttatusensjuhundrafyrtio (178 740) kr, varav 137 800 kr utgör ombudsarvode.
g) Förbundsjuristen GTs huvudman med etthundratrettiotretusentrehundratrettioåtta (133 338) kr, varav 128 750 kr utgör ombudsarvode.
h) Advokaten NRs huvudman med etthundratrettiofyratusensjuhundrafyrtiosex (134 746) kr, varav 120 000 kr utgör ombudsarvode.
i) Advokaten MLJs huvudmän med tvåhundratusen (200 000) kr, varav 170 000 kr utgör ombudsarvode,
j) Advokaten TMs huvudman med trettioniotusen (39 000) kr, utgörande ombudsarvode.
På samtliga ersättningsbelopp skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.
___________________________
2 BAKGRUND
2.1 Allmänt
Riksdagen beslutade den 5 november 1997 om en utbyggnad av järnvägssystemet i Malmö med en tunnel under den centrala delen av Malmö (Citytunneln). Regeringen har den 20 december 2001 godkänt att Banverket ensamt skall ansvara för genomförandet av projektet.
2.2 Citytunnelprojektet
Citytunnelprojektet avser anläggande och drift av dels en dubbelspårig järnväg delvis i två tunnlar under centrala Malmö, från Malmö C till Öresundsbanan med anslutning såväl västerut mot Öresundsbron som österut mot Ystad och Trelleborg, dels vissa järnvägsspår mellan Öresundsbanan och Kontinentalbanan respektive Ystadsbanan vid Lockarp.
Projektet innefattar också en ny underjordisk stationsdel vid Malmö C, kallad Malmö C Nedre (Malmö CN), en ny underjordisk station vid Triangeln och en station vid Hyllie. De två tunnelrören förbinds med tretton tvärtunnlar, som skall användas för tekniska installationer men de kommer också att fungera som utrymningsvägar och underlätta åtkomligheten för räddningsinsatser. Nedgångar för räddningsinsatser, angreppsschakt, anläggs vid Kung Oscars väg och Stadiongatan.
I projektet ingår dessutom tolv broar vid Hyllie-Vintrie, fyra vid Lockarp samt en bro vid Malmö C över Suellskanalen som ersättning för äldre broar.
2.3 Tidigare prövning av regeringen m.m.
Tillåtligheten av Citytunnelprojektet skall enligt 17 kap. 1 § 19 p miljöbalken prövas av regeringen. I beslut den 6 mars 2003 fann regeringen vid en prövning enligt 17 kap.miljöbalken byggandet av den nya järnvägen, Citytunnelprojektet, tillåtligt. För tillåtligheten skall gälla följande villkor.
1. Bullerskyddsåtgärder längs Citytunnelprojektet skall vidtas avseende buller som härrör från trafikering på den nya järnvägen med strävan att innehålla följande riktvärden i den mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt:
30 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus,
45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid,
55 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå vid uteplats,
60 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå i bostadsområdet i övrigt,
70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
Ovan redovisade riktvärden bör även tillämpas för fritidsbostäder och vårdlokaler. För arbetslokaler är riktvärdet 60 dB(A) maximal ljudnivå inomhus samt för undervisningslokaler 45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus under lektionstid. I rekreationsområden i tätort är riktvärdet 55 dB(A) dygnsekvivalent ljudnivå.
2. Byggnads- och anläggningsarbeten för Citytunnelprojektet skall bedrivas så att den grundvattensänkning som verksamheten medför minimeras och att det grundvatten som måste bortpumpas återinfiltreras i sådan omfattning att betydande miljöpåverkan inte uppkommer. Under driftskedet skall målsättningen vara att allt grundvatten återinfiltreras.
3. Citytunnelprojektet skall i anslutning till station Triangeln utformas på sådant sätt att kulturmiljön inte påtagligt skadas.
4. Citytunnelprojektets tunnlar och stationer skall dimensioneras och utformas så att självutrymning möjliggörs vid händelse av olycka. Banverket skall i samråd med Statens räddningsverk, Boverket, Länsstyrelsen i Skåne län och Malmö kommun utarbeta ett program för det fortsatta säkerhetsarbetet innan järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ställs ut.
5. Citytunnelprojektets tunnlar får inte användas för trafik med farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne län får dock i visst fall, efter samråd med Statens räddningsverk, Banverket, Malmö kommun och ägaren av tunnlarna, meddela dispens för tillfällig transport av farligt gods. Sådan dispens får förenas med de villkor som krävs för att säkerheten skall tillgodoses.
6. Banverket skall, efter samråd Länsstyrelsen i Skåne län och Malmö kommun, upprätta en plan för användning och deponering av de jord- och bergmassor som uppkommer vid anläggandet av Citytunnelprojektet. Planen skall godkännas av länsstyrelsen innan byggnads- och anläggningsåtgärder får vidtas.
7. Järnvägsplan för den tillåtna verksamheten skall fastställas senast den 1 juli 2009. Beslutet om tillåtlighet förfaller beträffande den del av verksamheten för vilken järnvägsplan inte har fastställts vid denna tidpunkt.
Regeringen beslutade vidare med stöd av 1 kap. 3 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken att Banverket årligen till Länsstyrelsen i Skåne län (nedan länsstyrelsen) skall betala högst 1,2 milj. kr i 2003 års prisnivå för länsstyrelsens kostnader för undersökningar, övervakning och tillsyn avseende Citytunnelprojektet fr.o.m. dagen för regeringens tillåtlighetsbeslut t.o.m. den tidpunkt då byggnads- och anläggningsarbeten har slutförts.
2.4 Ansökan hos miljödomstolen m.m.
Banverket har hos Växjö tingsrätt, miljödomstolen, ansökt om tillstånd till Citytunnelprojektet enligt såväl 9 kap. som 11 kap.miljöbalken.
Utförandet (liksom driften) av den typ av infrastrukturella projekt som Citytunnelprojektet utgör har hittills inte prövats enligt 9 kap.miljöbalken (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Någon tillståndsplikt enligt detta kapitel föreligger ej heller för projektet. Banverkets ansökan i denna del är frivillig.
2.5 Miljödomstolens handläggning
2.5.1 Etappindelning
Miljödomstolen har i samband med kungörelse den 28 maj 2003 beslutat att dela upp prövningen i fem etapper samt meddela särskilda domar för varje etapp.
Uppdelningen i etapper är följande:
Etapp 1: Malmö C omfattande följande projektdelar
- Station vid Malmö C
- Anläggningar vid Suellskanalen och Inre hamnen
- Port vid Slottsbron
Etapp 2: Tunnlar och station Triangeln omfattande följande projektdelar
- Station Triangeln
- Huvudtunnlar, tvärtunnlar och angreppsschakt
- Avloppsledningar i kanalerna
Etapp 3: Hyllie-Vintrie omfattande följande projektdelar
- Betongtunnlar, portal och ramp i söder
- Spår vid Hyllie-Vintrie
Etapp 4: Lockarp omfattande följande projektdelar
- Spår vid Lockarp
- Havemosse
Etapp 5: Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap.miljöbalken för hela projektet.
Etapp 1-4 avser endast bedömning av vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken. Frågor om skada på fastighet orsakad av sättningar på grund av byggvibrationer eller rörelser i schaktvägg m.m. inom det praktiska influensområdet, vilka skall bedömas enligt 9 kap.miljöbalken, kommer dock - enligt begäran från Banverket - att behandlas under dessa etapper, eftersom sådan skada är svår att skilja från sättningsskada orsakad av ändrat grundvattentryck, vilken skall bedömas enligt 11 kap.miljöbalken.
Etapp 5 avser bedömning av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap.miljöbalken för hela projektet.
Skälen för uppdelningen är bl.a. följande.
Målet om Citytunneln är ett mycket omfattande miljömål med ett stort antal detaljfrågor. Inom Citytunnelprojektet ryms ombyggnaden av spår vid Lockarp (Etapp 4) som är ett helt eget projekt och som i praktiken är oberoende av byggandet av själva Citytunneln med tillhörande utbyggnader (Etapp 1-3). Även byggandet av Citytunneln är uppdelat på geografiskt skilda vattenverksamheter som i stort sett inte har något annat gemensamt än recipienten för bortlett avloppsvatten. Etapp 1-3 har vad gäller vattenverksamheten skilda sakägare och kan utföras helt oberoende av varandra.
Det skall framhållas att prövningen enligt 9 kap.miljöbalken är frivillig. De frågor som skall prövas enligt detta kapitel är mer övergripande och avser förutom verkningarna av byggandet även verkningarna från trafikeringen på den nya järnvägen. Miljödomstolen har bedömt att någon uppdelning av prövningen enlig 9 kap.miljöbalken på varje etapp inte är möjlig. Undantag härifrån gäller dock för Etapp 4 (Lockarp).
Prövningen av hela målet vid en enda huvudförhandling med det omfattande material som ansökan innehåller, skulle bli närmast ohanterlig. På grund härav har miljödomstolen funnit det ändamålsenligt att göra den aktuella uppdelningen. Någon samverkan mellan de geografiskt uppdelade vattenverksamheterna bedöms inte uppkomma. Uppdelningen av dessa verksamheter i etapper måste därför vara en fördel för expertmyndigheter, sakägare m.fl. eftersom de frågor som behandlas vid varje etapp blir förhållandevis överskådliga.
Regeringen har funnit Citytunnelprojektet tillåtligt enligt miljöbalken. Detta innebär att den gjorda uppdelningen är möjlig. Miljödomstolen har inte funnit några lagliga hinder mot uppdelningen. Det skall framhållas att, för det fall några frågor från de olika delprövningarna enligt 11 kap.miljöbalken skulle finnas kvar, dessa kan tas upp till slutlig behandling i samband med prövningen enligt 9 kap.miljöbalken.
2.5.2 Huvudförhandling
Miljödomstolen har hållit huvudförhandling med syn i Malmö beträffande Etapp 1 den 29 september till den 1 oktober 2003.
3 YRKANDEN
I denna dom behandlas endast Banverkets ansökan såvitt avser Etapp 1 (Malmö C). Banverket har i denna del ansökt enligt följande:
3.1 Station vid Malmö C
Banverket har yrkat tillstånd att på fastigheterna Aegir X, Hamnen X, X:X, X:X, X:X, X:X, X:X, X:X och X:X samt Innerstaden X:X och X:X utföra följande åtgärder:
a) I samband med byggande av förgreningsdel, stationsdel och ramp vid Malmö C, anlägga högst 350 uttagsbrunnar i anslutning till byggroparna med ett inbördes avstånd om cirka 5 m samt cirka 30 återinfiltrationsbrunnar, varav cirka 11 brunnar anläggs i Västra Hamnkanalen, Järnvägskanalen och Östra Hamnkanalen.
b) Under byggskedet från uttagsbrunnarna leda bort högst 1.500 m3/h grundvatten som medeltal per tremånadersperiod, dock högst 13 miljoner m3/år 2.000 m3/h som medeltal per dygn för avsänkning av grundvattentrycket till 1 m under schaktnivå motsvarande som lägst -22 m i Malmö lokala höjdsystem.
c) Under byggtiden ta ut erforderliga mängder havsvatten för infiltration samt anlägga uttagsanordningar för detta.
d) Som skadeförebyggande åtgärd till kalkberget återinfiltrera erforderliga mängder grundvatten, havsvatten eller annat vatten så att påverkan utanför nedan angivet influensområde inte överstiger +-0,3 m vp motsvarande minst 1.075 m3/h som medeltal per tremånadsperiod och per dygn vid en bortledning av 1.500 m3/h som medeltal per tremånadsperiod respektive 2,000 m3/h som medeltal per dygn.
Banverket har som sakägare uppgett ägare till fastigheter samt innehavare av servitut och andra rättigheter inom dessa fastigheter belägna inom ett influensområde, som bestämts till det område inom vilket tryckändring i kalkbergets grundvattenakvifer och i jordlagren överstiger +-0,3 m vp (aktbil. 61, ritning 15). Fastigheterna och rättighetsinnehavarna finns förtecknade i aktbil. 64.
3.2 Anläggningar vid Suellskanalen och Inre hamnen
Banverket har yrkat tillstånd att på fastigheterna Hamnen X:X, X;X, X:X, X:X, X:X och X:X samt Innerstaden X utföra följande åtgärder:
a) Riva de befintliga broarna över Suellskanalen.
b) Anlägga en betongtunnel med överdelen på nivån -1,58 m samt däröver en ny bro med tre brobanor över Suellskanalen med samma längd som de befintliga och med en bredd av totalt 33 m.
c) Utfylla och flytta den sydvästra delen av kajen i Inre hamnen norrut.
d) Lägga ut och tillfälligt bibehålla tre bankar över Suellskanalen och Inre hamnen för byggande av betongtunneln och för tillfällig omläggning av Limhamnsspåret.
e) Anlägga och tillfälligt bibehålla en sedimentationsbassäng i Inre hamnen.
Banverket, har som sakägare uppgett ägare till fastigheter belägna i anslutning till Suellskanalen och Inre hamnen samt innehavare av servitut och andra rättigheter inom dessa fastigheter. Fastigheterna och rättighetsinnehavarna finns förtecknade i aktbil. 71.
3.3 Port vid Slottsbron
Banverket har yrkat tillstånd att på fastigheterna Hamnen X:X samt Innerstaden X:X och X:X utföra följande åtgärder:
a) Anlägga och under en begränsad tid bibehålla en vattenport i kanalen vid Slottsbron
b) Med denna port vid behov förbättra vattencirkulationen i kanalerna runt Gamla Staden.
Banverket har som sakägare uppgett ägare till fastigheter belägna i anslutning till Slottsbron samt innehavare av servitut och andra rättigheter inom dessa fastigheter. Fastigheterna och rättighetsinnehavarna finns förtecknade i aktbil. 72.
3.4 Ändring av etappindelningen
Banverket har yrkat att, sedan miljödomstolen hållit huvudförhandlingar beträffande Etapp 1 - 3, huvudförhandling skall hållas för prövning enligt 9 kap.miljöbalken av dessa etapper samt att prövning av Etapp 4 (Lockarp) skall ske enligt såväl 9 kap. som 11 kap.miljöbalken vid en senare huvudförhandling.
3.5 Tillåtlighetsprövning i viss del
Länsstyrelsen har under förberedelsen gjort gällande att Banverkets yrkande om uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten ej kan anses rymmas inom regeringens tillåtlighetsbeslut, varför en fullständig tillåtlighetsprövning är erforderlig i denna del (se nedan under punkt 6.1 ”Myndigheter m.fl.”). Banverket har överlämnat till miljödomstolen att avgöra om denna tillåtlighetsprövning är nödvändig. En redovisning för en fullständig tillåtlighetsprövning har dock lämnats, se nedan under punkt 4.8 ”Tillåtligheten av uttag av havsvatten m.m.”.
3.6 Arbetstid m.m.
Banverket har beträffande arbetstid och tid för anmälan av anspråk på oförutsedd skada anfört följande. Det yrkas att den tid, inom vilken arbetena för de vattenverksamheter som avses i Etapp 1 skall vara utförda, fastställs till tio år från lagakraftägande dom samt att tiden för oförutsedd skada bestäms till tio år räknat från utgången av arbetstiden. Beslut härom bör inte ges i denna dom. För det fall miljödomstolen godkänner den av Banverket yrkade ändringen av etappindelningen är det lämpligt att domstolen först i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning av Etapp 1 - 3 enligt 9 kap.miljöbalken, tar ett gemensamt beslut om tiderna för alla tre etapper.
Banverket har också yrkat verkställighetstillstånd men har ej påkallat beslut härom förrän i samband med att miljödomstolen beslutar om ovannämnda tider för arbetstid och oförutsedd skada.
4 ANSÖKAN
Banverket har i ansökan och vid huvudförhandlingen till närmare utveckling av sin talan anfört bl.a. följande.
4.1 Höjdsystem
Samtliga i målet förekommande höjdangivelser hänför sig till Malmö kommuns lokala höjdsystem, vilket har nollplanet 0,131 m lägre än nollplanet i Rikets höjdsystem 1970 (RH 70).
4.2 Rådighet
Banverket har med stöd av 2 kap. 4 § 6 p lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet sådan rådighet som anges i 2 kap. 1 § samma lag.
4.3 Planer m.m.
Sedan regeringen funnit Citytunnelprojektet tillåtligt har två järnvägsplaner upprättats, en för förbindelsespåren vid Lockarp och en för huvuddelen av projektet (Citytunnelbanan och förbindelsespår vid Vintrie). Järnvägsplanerna är ännu inte fastställda av Banverket.
Efter avsiktsförklaring år 1996 från regeringen, Malmö kommun och Malmöhus läns kollektivtrafik betraktas Citytunneln som riksintresse. I kommunens översiktsplan hävdas Citytunneln som riksintresse för kommunikation.
Översiktsplan för Citytunneln och Översiktsplan för Malmö 2000 har antagits av kommunfullmäktige i februari 1998 respektive december 2000. Genom dessa beslut är Citytunnelprojektet förankrat i kommunens översiktsplanering.
Detaljplan för Centralstationen med omgivning i hamnen (Dp 4660) är antagen den 28 februari 2001 och vann laga kraft den 15 november 2002. Planen syftar till byggande av en ny underjordisk station norr om och i anslutning till Malmö C, samt säkra utrymme för Carlsgatans anslutning till Citadellsvägen. Detaljplan för tillfällig markanvändning i Carlsgatan m.m. (Ädp 4794) är antagen den 28 oktober 2003 och vann laga kraft den 19 november 2003.
Detaljplan Slottsbron (Dp 4798) är antagen den 12 juni 2003 och vann laga kraft den 17 juli 2003.
Citytunnelprojektet berör inte något Natura 2000-område.
4.4 Samråd
Samråd enligt 6 kap.miljöbalken har ägt rum. Tidigt samråd ägde rum under våren 1999. Länsstyrelsen beslutade i juni 1999 att Citytunnelprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Med anledning härav ägde utökat samråd rum under tiden april - juni 2001 och december 2001 - januari 2002.
4.5 Teknisk beskrivning
4.5.1 Anläggningsdelens omfattning
Anläggningsdelen Malmö C omfattar: Station vid Malmö C, anläggningar vid Suellskanalen och Inre hamnen samt port vid Slottsbron och sträcker sig från befintlig bangård i öster fram till anslutningen i väster mot de borrade tunnlarna.
4.5.2 Mark och vattenförhållanden
4.5.2.1 Topografi och hydrografi samt växtlighet
Området runt Malmö C består av utfyllnader, som successivt gjorts under de senaste århundradena. Till följd härav är topografin praktiskt taget plan med en markyta som ligger på nivån ca +2,5 m. Området berörs hydrografiskt av ett kanalsystem. Detta står i förbindelse med Öresund via Suellskanalen, som mynnar i den Inre hamnen samt ytterligare två förbindelser, båda i västra delen av kanalsystemet.
Genom förbindelserna sammanfaller normalt vattennivåerna i Öresund med kanalsystemets. Statistiska värden på nivåerna i Öresund i anslutning till hamnbassängen och därmed indirekt också kanalsystemet är enligt svensk Lots 1981.
Högvattenstånd (HW) +1,21 m
Medelvattenstånd (MW) +0,11 m
Lågvattenstånd (LW) -0,59 m
Kanalerna har ett normalvattendjup av 3-4 m.
Omsättningen av vattnet styrs av små nivåvariationer mellan Öresund och kanalsystemet. Omsättningen, som normalt är 7-20 dygn kan förstärkas genom att vatten aktivt tillförs kanalsystemet. Detta görs med hjälp av pumpning vid ”Turbinen” vid tillfällen då kanalen belastats med höga halter av närsalter efter kraftig nederbörd. Under vissa förhållanden omsätts vattnet i kanalens bottennära delar långsammare än det övre vattnet beroende på temperatur- eller densitetsbetingad skiktning.
Området i anslutning till Malmö C innehåller relativt sparsamt med grönytor och parker. Trädrader, med i huvudsak alm finns längs kanalerna. Vidare finns ett fåtal mindre park- eller stadsplanteringsområden som också innehåller ask, lind och lönn.
4.5.2.2 Geologiska förhållanden
Jordlager
Norra delen av Malmö har tidigare varit en del av Öresund, som fyllts ut och bebyggts i senhistorisk tid. Överst ligger det således utfyllnadsmassor upp till nivån cirka +2,5 m. Mäktigheten varierar beroende på den ”gamla” Öresundsbottnens topografi, men är i genomsnitt 2 à 3 m. Fyllningen består av blandade jordarter där ett lerhaltigt material dominerar, men inslaget av sandutfyllnad är betydande. Ställvis innehåller den också organiskt material och förorenade massor. Fyllnadsmassorna underlagras av sediment, som avsatts på bottnen av Öresund. Dessa består mestadels av sand och silt med inlagringar av organiskt material. Mäktigheten är normalt 0,5 till 1,5 m.
Under de marina sedimenten ligger en morän, som smält fram då den senaste inlandsisen lämnade området. Moränen har en tämligen jämn mäktighet av 3 till 6 m. Den består av blandade kornstorlekar där lerhalten vanligen uppgår till 15 à 30 procent. Den är vidare block- och stenfattig och anrikad på finkorniga kornfraktioner.
Lermoränen är kompakt lagrad, vilket tillsammans med finkornigheten gör den svårgenomsläpplig för vatten. Lokalt kan emellertid moränen vara grovkornigare och mindre lerhaltig i sina undre delar och därmed också mer vattengenomsläpplig. I lermoränen förekommer skikt och linser av sediment som kan vara starkt vattenförande och flytbenägna. Övergångszonen till den underlagrande kalkstensberggrunden är vanligtvis skarp. Lokalt förekommer dock en s.k. lokalmorän med hög halt av kalkstensfragment och där avgränsningen mot berget är diffus.
Berggrund
Berggrunden i området består uteslutande av kalksten. På nivån cirka -90 m vidtar en annan kalkstensformation, s.k. skrivkrita. Denna berör inte själva tunnelanläggningen. De två kalkstensformationer, som direkt berörs av tunnelbyggnationen är Köpenhamnkalksten och Bryozokalksten.
Köpenhamnkalkstenen utgör en övre enhet, som i området har en mäktighet av 2-8 m, där den tunnare delen finns i västra delen av tunnelsträckningen. Detta har att göra med tunnelns avböjning mot söder, i vilken riktning Köpenhamnkalkstenen tunnar ut för att sedan upphöra mot Kungs- och Slottsparkerna.
Köpenhamnkalksten är uppbyggd av 2-4 dm mäktiga dellager av horisontellt lagrade kalkfragment. Fragmenten består i huvudsak av rundade skalbitar oftast i silt- och finsandsfraktion och är sammanfogade av kalkutfällningar. Förutom kalksten innehåller formationen uthålliga lager eller bankar av flinta. Dessa lager är ofta 0,5-1 m mäktiga och omgärdas ibland av lös lermärgel. Flinthalten uppgår statistiskt till cirka 20 procent. De övre metrarna av kalkstenen är generellt kraftigt uppspruckna. Bryozokalkstenen skiljer sig från Köpenhamnkalkstenen genom att dellagren är betydligt tunnare (typiskt 5-10 cm) och att lagringsstrukturen är diffusare. Vidare är flinthalten betydligt lägre (<10 %) och flintan ligger oftast som tunna lins- eller knölformade enskilda bildningar. I övergångszonen mellan Köpenhamnkalksten och Bryozokalksten har dock ett par upp till dm-tjocka uthålliga lager påträffats. Dessa finns sannolikt inom större delen av Malmö C-området.
De övre cirka 20 metrarna av Bryozokalkstenen kännetecknas av en låg sprickighet och porositet. Den har därför en låg vattengenomsläpplighet. Dock kan ovandelen vara uppsprucken och därmed starkt vattenförande i områden där Bryozokalkstenen bildar berggrundsyta. På nivån cirka -30 till -35 m övergår formationen till att ha en lägre densitet och högre porositet, vilket gör denna kalkstenen mer vattengenomsläpplig. Mäktigheten på denna zon, som även innehåller en högre sprickfrekvens, är i storleksordningen 10-15 m. Härunder återkommer en mer lågporös kalkstenstyp. Såväl Köpenhamn- som Bryozokalkstenen är fast lagrad och är tillräckligt konsoliderad för att exempelvis borrhål skall ha stabila väggar. Kalkstenens hårdhet varierar emellertid markant både i djup- och sidled, där flinta och förkislad kalksten har den högsta hårdheten och lera/lermärgel den lägsta.
Större bergstrukturer
De sedimentära berglagren i sydvästra Skåne omspänner avlagringar från tidsepoker som sträcker sig cirka 600 milj. år bakåt i tiden och som avslutas med de kalkstensformationer som beskrivits i föregående avsnitt.
I de sedimentära berglagren, som i Malmöområdet är uppemot 2 000 m mäktiga, förekommer deformationer av olika slag. Bl.a. finns ett par s.k. förkastningar (vertikala förskjutningar) vilka dokumenterats i de djupare liggande lagren. En av dessa, den s.k. Malmöförkastningen, kan beröra Malmö C-området med vertikala förskjutningar om några 10-tals meter i djupare liggande berglager. I de ytligt liggande tertiära kalkstenarna har inte några förskjutningar kunnat spåras. Däremot finns det en viss sannolikhet för att vertikalt stående spricksystem lokalt genomsätter kalkstenen. Sprickor av detta slag har tidigare påträffats i samband med schaktning i kalkberget, bl a vid anläggning av Kockumsdockan.
4.5.2.3 Grundvattenförhållanden
Jordlager
Jordlagren bildar ett öppet grundvattenmagasin, som står i kontakt med atmosfären. Grundvattenytan definieras som en nivå varunder jordmaterialet är fullständigt vattenmättat. Denna nivå varierar med årstiderna och är som högst vid nederbördsrika tillfällen under hösten eller vid snösmältning under våren. Nivån bestäms lokalt också av jordlagrens kontakt med kanalerna och hamnbassängen. De mätningar av grundvattennivåerna som kontinuerligt utförs i jordlagren visar på en normalnivå, som ligger någon eller ett par decimeter över Öresunds medelvattennivå och att variationen normalt ligger inom +0,3 m.
De hydrauliska egenskaperna i jordlagren är inte undersökta. Erfarenhetsmässigt har dock den hydrauliska konduktiviteten för lermoränen uppskattats till 10-7 - 10-8 m/s. Med ledning av kornstorlek, struktur m.m. har konduktiviteten i ovanför liggande marina sediment och fyllnadsmassor bedömts ligga i intervallet 10-4 - 10-6 m/s, med det högre värdet gällande för marin sand. Högst sannolikt är att det finns ett sött vatten i jordlagrens övre delar, vilket mot djupet får en successivt högre halt av lösta salter. Närmst kanalerna och hamnbassängen bedöms även det ytnära grundvattnet ha en förhöjd salthalt.
Berggrund
Kalkbergets grundvatten uppträder i ett s.k. slutet grundvattenmagasin där jordlagren främst i form av lermorän utgör den övre tätande formationen och kritkalkstenen på nivån cirka 90 m den undre tätande formationen. Vattenföringen varierar markant i Köpenhamns- och Bryozokalkstensformationerna, vilket föranlett att kalkberget zonindelats vad avser de vattenförande egenskaperna. Det finns två vattenförande zoner i de övre kalkstenslagren. Ytterligare en mera vattenförande zon har påträffats på nivån cirka -55 m till -65 m.
De zoner som är av betydelse för anläggningen har fått beteckningen zon I-III. Den övre vattenförande zonen, zon I, kännetecknas av hög sprickighet och har hydrauliska konduktivitetsvärden, som normalt ligger i intervallet 10-2 till 10-3 m/s. Mäktigheten varierar mellan 4 och 8 m i området med ett medelvärde som är cirka 5 m. Den undre vattenförande zonen, zon III, kännetecknas av en vattenföring som dels är knuten till sprickighet men också till en hög porositet. Zonens mäktighet är generellt 10-15 m och den hydrauliska konduktiviteten ligger i intervallet 5 x 10-3 till 10-4 m/s. Mellan dessa båda vattenförande våningar finns en cirka 20 m mäktig mindre vattenförande kalkstensenhet, zon II. Den horisontella hydrauliska konduktiviteten i denna ligger normalt i intervallet 10-5 till 10-6 m/s, medan den vertikala bedöms vara 5-10 gånger lägre. Lokalt har en högre vattenföring inne i zon II påträffats, sannolikt till följd av enskilda sprickor.
Magasinsegenskaper
I området har 12 provpumpningar och 18 kapacitetstester genomförts i syfte att dokumentera kalkstensformationens hydrauliska parametrar har sammanställts enligt följande:
Transmissivitet Magasinskoefficient Läckagekoefficient
(m2/s x 10-4) (-) x 10-4 (s-1 x 10-8)
Max Min Max Min Max Min
500 20 130 1 100 1
Utvärderade hydrauliska paramr för kalkberget i Malmö C-området
Transmissiviteten, som beskriver den sammantagna vattengenomsläppligheten för hela kalkstensformation, varierar huvudsakligen beroende på variationer i zon I. Magasinskoefficienten, som beskriver magasinets vattenavgivande förmåga i relation till trycksänkning, bedöms variera genom en mer eller mindre stor inverkan av Öresund. Detsamma gäller läckagekoefficienten, som beskriver förutsättningen för vattenläckage i vertikal riktning.
Av stor vikt för förståelsen av parametrarna är just läckagesambandet med Öresund, eller mera närliggande, hamnbassängen och delar av kanalsystemet. Här kan luckor i den tätande lermoränkappan förekomma, vilket skapar en direkt hydraulisk kontakt mellan kalkbergets grundvatten och ytvattnet. Sådana punkter utgör positiva hydrauliska gränser, vilka enkelt uttryckt kortsluter yt- och grundvattenmagasinen. Borrningar vid Suellskanalen samt dykningar i hamnen visar att luckor i lermoräntäcket förekommer fläckvis.
Trycknivåer
Genom att en viss hydraulisk kontakt finns med Öresund och Inre hamnen styrs trycknivåerna i kalkberget helt av nivåvariationerna i Öresund. Trycknivån i den undre vattenförande våningen, zon III, ligger något under trycknivån i den övre, zon I. Detta kan bero på ett kontinuerligt stort uttag vid Kockumsdockan, som dränerar den undre zonen med cirka 100 l/s. Det kan också bero på att salthalten i zon III är högre vilket ökar densiteten och därmed skapar en lägre trycknivå. En viss nybildning av grundvatten till kalkstenens grundvattenmagasin gör att medeltrycknivån är något högre än motsvarande medelvattennivå i Öresund. Strömningshastigheten uppgår endast till några 10-tal meter per år.
Vattenbeskaffenhet
Grundvattnet i kalkberget är genomgående bräckt. Salthalten ligger vanligen mellan 0,5 och 1,5 procent där de högre värdena påträffas i de djupare kalkstenslagren. Vattnet har en reducerad karaktär med kväve i ammoniumform och en del av svavlet i form av svavelväte. Huvudparten av svavlet finns dock i form av sulfat. Förutom den höga salthalten, innehåller vattnet också stora mängder karbonater i löst form, vilket gör vattnet mycket hårt (oftast 100-200 dHo). Vidare finns både järn och mangan i löst form men oftast med måttliga halter (järn 0,5-1,0 mg/l). Karbonatbuffringen gör vattnet svagt alkaliskt med pH-värden som vanligen ligger mellan 7,5 och 8,0. Temperaturen på grundvattnet i kalkberget är tämligen konstant +10 till +12oC året runt. Den naturliga grundvattentemperaturen liksom de naturliga trycknivåerna störs lokalt av existerande energianläggningar, vilka utnyttjar grundvattnet som energikälla.
4.5.3 Beskrivning av konstruktioner
4.5.3.1 Station vid MalmöC
Anläggningsdelen Malmö C omfattar sträckningen från cirka sektion 617/330 till sektion 618/225 (spår 4) med början på bangårdsområdet och avslut vid anslutning till de borrade tunnlarna. Sträckningen längst österut benämns ramp och omfattar rampkonstruktioner, där banan går från den befintliga markytan ner i tunneln i sektion cirka 617/670. Rampen kommer att utföras i platsgjuten betong med utrymme för fyra spår. Efter rampen följer Malmö CN från sektion cirka 617/670 till sektion cirka 617/990. Stationen består av en nybyggd, cirka 320 m lång, underjordisk station med fyra spår och kommer att gjutas på plats i öppen schakt. Därutöver skall den befintliga stationen byggas om och en förbindelsebyggnad utföras mellan den befintliga stationsbyggnaden och den nya stationen under mark.
Från Malmö CN fortsätter tunneln i en förgreningsdel från sektion cirka 617/990 till sektion cirka 618/225 där den borrade tunneln börjar och anläggningsdelen Malmö C slutar. Förgreningsdelens tunnel platsgjuts i en öppen schakt. Denna kommer att sträcka sig under den befintliga Suellskanalen. På denna sträcka reduceras antalet spår från fyra till två innan anslutningen till de borrade tunnlarna.
Bangård, ramp
I sektion 617/330 leds spåren ner i en ramp mot Malmö CN. Mellan sektion 617/330 till 617/595 är rampen utformad som ett tråg. Tunnlarna vid Malmö C kommer antingen att förankras i kalkberget med dragpålar eller stag för att förhindra hydrauliskt uppflyt eller alternativt förses med barlast i form av fyllning eller betong, en s.k. egentyngdslösning.
Station Malmö C Nedre (Malmö CN)
Malmö CN är utformad som en station under mark med en anslutande tillfartsramp i den östra änden och med en anslutande förgreningstunnel i den västra änden. Stationsdelen kommer att byggas som en platsgjuten tunnel i en öppen schakt och ligger inom sektion 617/670 och 617/990. Stationsdelen är med hela sin längd placerad med överkant takplatta nära markytan. Det bärande systemet i stationsdelen är i huvudsak utformat som en tvåfacks sluten plattramkonstruktion. Dragpålar ingjutes i bottenplattan för att säkra stationen från uppflytning, eller utformas som egenviktslösning.
Förgreningsdel
Väster om stationsdelen ansluter en förgreningsdel från sektion 617/990 som sedan ansluter mot den borrade tunneln i sektion 618/225. Förgreningsdelen platsgjuts i en öppen schakt och är utformad som en sluten plattramkonstruktion i två respektive tre fack utmed sin längd. I anslutningen mellan stationsdelen och förgreningsdelen finns i takkonstruktionen utrymme för passage av tryckavloppsledningar samt eventuella framtida ledningar. Förgreningsdelen börjar i den västra änden av perrongerna, sektion 617/990, och passerar under Suellskanalen där den bildar upplag för den nya bron över Suellskanalen. Här är tunneln utformad som en sluten plattramkonstruktion i tre fack dvs. med två längsgående mellanväggar. Dessa väggar bildar tillsammans med ytterväggarna upplag för den nya bron över Suellskanalen.
På en sträcka av cirka 40 m närmast anslutningen till de borrade tunnlarna har förgreningsdelens bredd ökats och bottenplattan sänkts för att kunna ge plats för uttagning och demontering av den TBM-maskin, som skall användas vid borrning av tunnlarna. Förgreningsdelen är förankrad mot upptryck med dragpålar alternativt dragstag på de platser där egenvikten av konstruktionen och ovanliggande massor ej är tillräckligt stor för att balansera det hydrauliska upptrycket.
4.5.3.2 Suellskanalen och Inre hamnen
Följande delar avses att utföras:
- Rivning av befintlig bro över Suellskanalen samt byggande av ny bro
- Fångdammar och tätvägg i Suellskanalen (under byggskede)
- Bank för Limhamsspåret (under byggskede)
- Sedimentationsbassäng i Inre hamnen (under byggskede)
- Utflyttning av kaj norr om Västra uppgången (permanent)
- Påseglingsskydd för bro och tunnel i Suellskanalen (permanent)
- Tryckavloppsledning
Bro över Suellskanalen
På grund av att tunneln för förgreningsdelen kommer att passera under Suellskanalen och byggas som en platsgjuten tunnel i en öppen schakt måste den befintliga vägbron samt den befintliga bron för Limhamnsspåret rivas och byggas upp igen. Den nya bron utformas med tre parallella brofarbanor, varav en för Limhamnsspåret. Farbanorna vilar på två gemensamma mellanstöd. Rambenen och mellanstöden till den nya bron kommer att stå på tunneln till förgreningsdelen. Tunneltaket kommer således att bilda bottenplatta i den slutna ramkonstruktionen, som blir den nya Suellsbron.
Rivning av de befintliga Suellsbroarna kommer att utföras i torrhet efter att fångdammar och tätväggar anlagts på båda sidor om bron. Vattnet i Suellskanalen och Inre hamnen påverkas därför inte av denna aktivitet.
Bron föreslås utformad som tre separata broöverbyggnader med gemensam skivstöd. Den södra bron utformas som en balkbro för gång- och cykeltrafik och den mellersta bron utformas som en balkbro för Citadellsvägens vägtrafik. Den norra bron utformas som en kombination av plattbro och balkbro för att reducera konstruktionshöjden, då den skall bära både Limhamnsspåret samt gång- och cykeltrafik. Rambenen och mellanstöden till den nya bron kommer att stå på tunneln till förgreningsdelen. Tunneltaket kommer således att bilda bottenplatta i den slutna ramkonstruktionen, som blir den nya Suellsbron. Mellanstöden utformas som skivstöd. Skivstödens utformning i tvärled måste dock förlängas något jämfört med de gamla stöden p.g.a. att lasten från bron måste föras ned i tunnelkonstruktionen. Den nya bron utförs i torrhet inom byggropen för Citytunneln och kommer därför ej att ha någon påverkan på vattenbeskaffenheten i kanalerna och Inre hamnen.
Fångdammar och tätvägg i Suellskanalen
Byggropen för Malmö C avgränsas i sida av en tätvägg utförd som endera spontvägg, sekantpålevägg eller slitsmursvägg kompletterat med tätinjektering. Utförande är beroende på de förutsättningar och krav som gäller för väggen inom varje avsnitt av byggropen. I partiet vid Suellskanalen kan de båda byggropsväggarna utformas som sekantpåleväggar alternativt slitsmursväggar. Dessa placeras på gropens båda sidor i en bank som utläggs tvärs kanalen. Bankarna läggs ut genom ändtippning med start från kanalsidorna. Kanalbottnens nivå är från -4 till -5m i området för byggropen. Bankarna byggs upp av ickeorganiska jord- och/eller bergmassor med tillräckligt goda stabilitetsegenskaper. Totala mängden jord- och bergmassor för de två bankarna är omkring 18 000 m3.
Bankernas slänter ges en lutning av 1:2 och dess krön ges en total bredd av omkring 7 m för att först tätväggskonstruktionen skall kunna placeras och sedan banken skall kunna nyttjas som en intern byggväg. Bankarnas slänter som vetter ut mot Inre hamnen respektive Suellskanalen söderut förses med erosionsskydd. I läget för den södra fångdammen passerar tryckavloppsledningar på kanalbotten. Dessa måste skyddas före placering av fångdammen. Tätväggskonstruktionen placeras i bankarna i Suellskanalen på liknande sätt som på angränsande partier. Tätväggarna förankras antingen med dragstag i kalkberget eller med strävor tvärs byggropen.
I samband med att den permanenta konstruktionen, inklusive Suellsbron, är färdigställd och återfyllning sker runt betongkonstruktionen schaktas bankarna bort och tätväggskonstruktionen tas bort ner till nivå för ursprunglig kanalbotten. Den permanenta bottnen på båda sidor om betongtunneln anpassas i höjd till konstruktionens överkant på nivå -1,6 m. Denna nivå utsträcks omkring 10 m från tunneln. Därefter sluttar bottnen i lutning 1:5 ner mot naturlig botten.
Bank för Limhamnsspåret
Byggandet av Citytunneln vid Malmö C medför att Limhamnsspåret under byggtiden måste flyttas till ett temporärt läge. Suellsbron, som spåret nu passerar på, måste rivas för att ge plats för byggropen för Malmö CN. Det föreslås att spåret placeras på en utfylld bank över Inre hamnen. Bankens sträckning går diagonalt från en punkt strax söder om Carlsgatan på den östra kajen och ned mot kvarteret Scylla 3 vid anslutning till den västra kajen. Banken byggs upp genom att ickeorganiska jord- och/eller bergmassor ändtippas med start från kajerna. Enligt de uppmätningar som gjorts uppskattas det att den befintliga botten ligger på nivå från -6,5 till -7 m. Bankens bredd vid krönet är 12 m. Slänterna på båda sidor anläggs i lutning 1:2 med hjälp av grävmaskin. Erosionsskydd i form av sten placeras på båda slänterna. Den totala fyllvolymen uppgår till omkring 30 000 m3. På den norra sidan placeras för att förhindra utspolning om så krävs en geotextil mellan jordmassorna och erosionsskyddet. Intill tunneln höjs bottnen till en nivå som är anpassad till tunneltaket. På banken anläggs spår för Limhamnsbanan samt en GC-bana. Banken kommer också att nyttjas för byggtrafik. Efter det att Limhamnsspåret flyttats till sitt permanenta läge schaktas banken bort ner till ursprunglig bottennivå.
Sedimentationsbassäng i Inre hamnen
Grundvatten som inte återinfiltreras samt avloppsvatten från Malmö C, station Triangeln, angreppsschakt vid Kung Oskars väg och angreppsschakt vid Stadiongatan skall efter erforderlig rening vid respektive arbetsområde ledas till sedimenteringsbassäng i Inre hamnen.
Inre hamnen står i sin tur i direkt kontakt med Öresund som är slutrecipient. Före utsläpp till slutrecipient kräver avloppsvattnet ett omhändertagande med avseende på bl.a. utfällt järn och mangan samt medföljande kalk- och jordpartiklar. Detta ordnas genom att uppkommet slam tillåts sedimentera i en avskärmad del av Inre hamnen. Sedimenteringsbassängen anläggs i den södra delen av Inre hamnen. Den begränsas av kajer mot öster och väster samt i söder av den norra byggropsväggen i Suellskanalen. Avgränsning mot norr utgörs av den avskärmande geotextil som placerats tvärs Inre hamnen omkring 110 m från Inre hamnens södra ände. Bassängen avdelas på mitten av banken för Limhamnsspåret. Förbindelse mellan de två delarna ordnas genom att genomföringsledningar utförs genom banken.
Erforderligt volymbehov för avskiljning och sedimentering uppskattas till 15 000 à 20 000 m3 inkluderande kapacitet även för övrigt avloppsvatten från Malmö C, station Triangeln samt angreppsschakten Kung Oskars väg och Stadiongatan. Suspenderat material, som förs med avloppsvattnet muddras och transporteras till deponeringsanläggning. Intervall för denna åtgärd i de båda bassängdelarna får bestämmas med ledning av kontinuerlig uppmätning av avlagringarnas mäktighet. Avloppsvattnet lämnar efter en uppehållstid på minst omkring 15-20 timmar bassängen genom geotextilen i norr. Denna har en total area på cirka 560 m2. Detta medför att strömningen genom siltgardinen uppgår till max 1,8 m3/h per kvadratmeter.
Kaj norr om Västra uppgången
För att skapa ett tillräckligt stort utrymme för de fotgängare som passerar genom konstruktionen vid Västra uppgången erfordras att den västra delen av kajen i Inre hamnen flyttas en sträcka norrut. Denna utflyttning av den befintliga kajen utförs under byggperiodens senare del som ett traditionellt kajbygge.
Kajen avses konstrueras som en kontinuerlig kaj med stålspont som bakåtförankras med ankarstag av stål till ankarplattor av betong i bakomliggande fyllning.
Den nya kajen anläggs efter det att den provisoriska banken av jord- och/eller bergmassor för Limhamnsspåret schaktats bort i området för den nya kajlinjen. Vattendjupet i den nya kajlinjen är naturligt större än i den gamla kajlinjen. Något behov av ökat vattendjup med hänsyn till tilläggande fartyg vid den nya kajen kan dock inte förutses. Den nya kajen konstrueras därför för det naturliga vattendjup som råder i den nya kajlinjen efter bortschaktningen enligt ovan, dvs. ingen muddring av kalkberget i sjöbotten kommer att föregå kajbygget.
Spontplankorna slås ned i kalkberget i sjöbottnen. Arbetet utförs från flotte i sjön. Sponten stagas provisoriskt med stålbalkar till bakomliggande fyllning. Skulle den situationen ha uppstått att vissa spontplankor inte kommit ned till erforderligt djup i kalkberget pga. att berget varit för hårt, säkras dessa nedtill genom komplettering med inborrade dubbar i grunden framför spontfoten. I samband med denna borrning i kalkberget uppstår möjligheten till uppkomst och spridning av mindre mängder borrkax i vattnet. Spontväggen anpassas i respektive ände till angränsande byggnadsdelar. När ankarplattor och ankarstag kommit på plats i bakomliggande fyllning tas stålbalkarna för provisorisk stagning av sponten bort och området bakom spontväggen fylls ut.
Om sjöbottnens kalkberg är sprucket i ytan kan det bli nödvändigt att anlägga ett erosionsskydd av sten eller betong på sjöbottnen framför spontfoten. Valet av överkantsnivå för erosionsskyddet styrs av djupgåendet hos de fartyg som skall lägga till vid kajen. Eftersom vattendjupet vid kajen inte bedöms vara kritiskt, förutsätts här att erosionsskyddet läggs ovanpå den naturliga bottnen av kalkberg.
Ovanpå sponten gjuts en krönbalk av armerad betong. Krönbalkens yta kan utformas lika omgivande befintliga krönbalkar eller ges annan gestaltning. I krönbalken kan avkörningsskydd och pollare gjutas in, liksom fästen för eftermontage av fendrar som skydd mot skador vid tillägg med fartyg. Kajplanen bakom sponten färdigställs därefter med avsedd ytbeläggning på nivå som ansluter till omgivande ytor.
Påseglingsskydd för bro och tunnel i Suellskanalen
Tunneltaket vid Suellskanalen får en utjämnad anslutning till kanalen genom en slänt med lutningen 1:5. Utfyllnaden mot tunnelkonstruktionen, som kommer förslagsvis ske med sprängsten, avses fungera både som påseglingsskydd för den nya bron och tunneln i Suellskanalen samt som skadeförebyggande åtgärd.
Tryckavloppsledningarna
Inför påbörjandet med schaktningsarbeten för Malmö C kommer bland annat omläggningen av de två tryckavloppsledningarna Ø 1200 tvärs över Suellshamnen att utföras. Detta arbete omfattar bland annat etablering av tät stödvägg för att utföra schaktningsarbeten.
Avslutande arbeten
Efter att arbetena är avslutade och utsläppet av avloppsvatten upphört muddras allt sediment bort från bottnen inom sedimentationsbassängen. Därefter schaktas fångdammarna och tätväggarna på ömse sidor om tunneln bort. Också banken för Limhamnsspåret schaktas bort till nivå för ursprunglig botten. Dessa arbeten utförs inom geotextilavskärmningen varför de bedöms medföra mycket begränsad påverkan på vattenbeskaffenheten i Suellskanalen samt Inre hamnen. Även utförandet av den nya kajen väster om Suellskanalens mynning utförs innan fiberduken avlägsnas.
När alla anläggningsarbeten som påverkar vattnet i Suellskanalen och Inre hamnen slutförts avlägsnas geotextilavskärmningarna. Dessa arbeten kan förväntas medföra att de sediment som under byggperioden fastnat i siltgardinerna kommer ut i vattnet. Detta är dock en begränsad mängd och bör endast medföra lokal grumling av vattnet.
4.5.3.3 Port vid Slottsbron
För att kontrollera kanalsystemets vattenutbyte under byggskedet etableras en öppningsbar port vid Slottsbron med öppning för genomsegling. Genom att hålla porten stängd under normala förhållanden minskas vattencirkulation i Slottskanalen och vattnet tvingas istället att cirkulera i kanalerna runt Gamla Staden. Vid bräddning av dagvatten till kanalsystemet kommer porten att öppnas så att föroreningsbelastat vatten snabbare kan ledas ut ur kanalsystemet. Efter avslutad bräddning stängs porten igen.
Porten placeras under den befintliga Slottsbron och utformas med två portblad som öppnas mot söder. Portens bredd blir densamma som den nuvarande öppningen under bron. Portbladens överkant placeras på nivå +0,4 m. I kanalens mitt förläggs portens överkant på en lägre nivå för att möjliggöra båttrafik samt medge viss genomströmning i Slottskanalen även när porten är stängd. Detta parti görs 5 m brett med överkant 1,3 m under normalvattenytan.
Utförandet av porten medger passage för nuvarande turistbåtar vid normalvattenstånd samt för mindre fritidsbåtar. Porten kommer inte att medföra något nämnvärt ökat hinder för möjligheten att trafikera kanalen pga. att bron redan under nuvarande förhållanden begränsar framkomligheten för större båtar.
Porten kan anläggas i torrhet eftersom kanalpartiet under Slottsbron torrläggs genom att spontväggar placeras på ömse sidor om bron. Huvuddelen av anläggningsarbetena utförs från bron. Förberedande arbeten i form av muddring av kanalbotten och rengöring av befintliga konstruktioner kan därefter ske i torrhet.
Porten utförs i huvudsak i stål. En ramkonstruktion ansluts till brons ramben och till kanalbotten. Portens underkant anpassas så att den löper fritt över kanalbotten. Ramkonstruktionen ansluts till kanalbotten för förhindra flöde under konstruktionen. Efter färdigställande avlägsnas spontväggarna på båda sidor om bron. När Citytunnelprojektet är färdigt tas porten bort. Detta arbete utförs också genom att spontväggar anläggs på båda sidor om bron. Därefter kan konstruktionen demonteras i torrhet.
4.5.3.4 Återinfiltrationsbrunnar
För etablering av byggropar för anläggningsdelen Malmö C föreligger två alternativ, benämnda torr utgrävning och våt utgrävning. Som huvudalternativ gäller torr utgrävning, vilket innebär att tunneln anläggs under dränerande förhållanden. För detta krävs en grundvattensänkning. De bortledda grundvattenmängderna kommer till de mängder som krävs för att hålla byggroparna torra att till övervägande del återinfiltreras. Systemet innebär att det grundvatten, som pumpas ur de brunnar som används för grundvattensänkningen vidarebefordras till ett antal återinfiltrationsbrunnar. Av marktillgänglighetsskäl kommer en rad infiltrationsbrunnar att placeras strax utanför kajkanten av kanalen längs Norra Vallgatan.
Brunnarna borras med foderrör ned till stabilt berg. Borrningsarbeten kommer att utföras från pråm eller flotte. Rören tätas mot berget varefter borrning med öppet hål görs till erforderlig nivå. Brunnarna förses med tättslutande expanderlock med genomgång för ett återföringsrör, vilket slutar minst 2 m under vilande grundvattennivå. Via ett temporärt ledningssystem transporteras det ur uttagsbrunnarna pumpade vattnet till injekteringsbrunnarna. Från samlingsledningar leds vattnet via grenledningar (Ø 300 mm), som bottenförankras med hjälp av betongvikter på kanalbotten, till injekteringsbrunnarna. Efter avslutat byggskede tas överföringsledning och brunnsanläggningar bort.
4.5.3.5 Uttag av havsvatten m.m.
Uttagsanordning och plats för havsvattenuttaget kommer att utföras enligt vad som redovisas på ritningar aktbil. 191.
4.5.4 Konstruktionsprinciper och byggmetod
4.5.4.1 Konstruktionsprincip
Två byggmetoder är aktuella. Huvudalternativet innebär att byggnationen utförs med s.k. torr utgrävning. Det andra alternativet innebär att utgrävningen sker under vatten, s.k. våt utgrävning. Byggnationen sker sedan inom täta väggar och tät botten. Den principiella skillnaden mellan metoderna är att den torra utgrävningen fordrar ett aktivt hanterande av grundvatten under byggskedet, medan den våta metoden har en marginell inverkan på grundvattennivåerna i omgivningen. I fallet med torr utgrävning planeras åtgärder för att minimera inverkan på omgivningen bl.a. genom temporära tätväggar samt återinfiltration av uppumpat grundvatten. I fallet med våt utgrävning kan mindre mängder grundvatten komma att läcka in i byggroparna under vissa skeden i byggprocessen. Detta kommer att ledas till Malmö Hamn i form av avloppsvatten.
För att förankra tunnlarna vid Malmö C mot uppflyt kan förankringar användas. Förankringarna behöver borras ned drygt 15 m för att erhålla tillräckligt stor mothållande tyngd från det omgivande berget. Olika typer av förankringar kan komma att användas, bl.a. stålkärnepålar.
Ett alternativ till förankring mot uppflyt med dragpålar eller dragstag är att utforma tunneln enligt en egenviktslösning. Beräkningar visar att en sådan lösning kräver en bottenplatta som är cirka 4,5 m tjock för representativa delar av Malmö C för det fall konventionell betong användes. Behovet att säkra tunneln vid Malmö C mot uppflyt med en egenviktslösning kan ej uteslutas. En sådan lösning bör dock i möjligaste mån undvikas. Huvudskälet till detta är att volymen schakt och betong ökar kraftigt, vilket innebär ekonomiska och miljömässiga nackdelar.
Malmö Citytunnel utsätts bl.a. för ensidigt tryck av kloridhaltigt vatten. För att hindra att vatten läcker in utförs tunneln i vattentät betong med mycket låg vattengenomsläpplighet. Stor omsorg ägnas åt utformning av fogar, gjutetappsindelning och placering av dilatationsfogar. Vattengenomsläppligheten kan även minskas genom att tunneln förses med ett yttre membran.
4.5.4.2 Byggmetod
Torr utgrävning
Huvudalternativet innebär att byggnationen utförs i en öppen byggrop med torr utgrävning. Utgrävningen har vid utförda beräkningar förutsatts ske i fyra deletapper. I var och en av de fyra byggroparna utförs en tät stödvägg som kan utgöras av spont, slitsvägg, sekantpålar etc. Såväl antal byggetapper som tidsplan kan komma att ändras i samband med entreprenadupphandlingen.
Som komplement till temporära sponter kommer injekteringsskärmar i kalkberget att användas. Detta gäller främst i kalkstenens övre starkt vattenförande del (zon I), men kan också bli aktuellt för att skärma av såväl vertikal som horisontell vattenföring i den tätare kalkstenen (zon II). Injektering kommer generellt att göras under nedslagna sponter för att täta sprickor under sponten (spontfotsinjektering).
Härtill kommer en omfattande injektering att utföras i den övre delen av kalkberget (zon I) i syfte att reducera ett horisontellt vatteninflöde i byggroparna via denna zon. Vertikala injekteringsskärmar kan även komma att läggas i den tätare kalkstenen, zon II, för att reducera läckagevägarna in i gropen. För att avtäta eventuella vertikala sprickor, som förbinder den undre vattenförande kalkstenen (zon III) med byggropsbottnen kan två typer av injektering bli aktuell. En systematisk horisontell injekteringsskärm över större områden placerad i övergångszonen mellan den undre vattenförande kalkstenen (zon III) och den däröver liggande tätare kalkstenen (zon II) kommer att utföras. Selektiv injektering av enskilda vertikala sprickstrukturer kommer att ske i den mån sådana påträffas under schaktning eller karteras i förväg.
I huvudsak kommer cementbaserade injekteringsmedel att användas. Snabbcement och en mer finmald injekteringscement med d95 < 30 micron är de mest aktuella cementtyperna men även vanlig Portlandscement förväntas komma till användning. Vissa vanliga betongtillsatsmedel kommer att användas för att förbättra stabilitet, flytförmåga och snabb hållfasthetstillväxt. Exempel på sådana medel är bentonit, kalciumnitrat, melanin och naftalen. I vissa fall kan olika kemiska injekteringsmedel behövas för att stoppa lokala vattenflöden. De mest aktuella medlem är polyuretan och gelbildande akrylatbaserade injekteringsmedel eller natriumsilikat (vattenglas).
Egenviktslösning torr utgrävning
Alternativet innebär att konstruktionen görs så tung att erforderlig säkerhet mot uppflytning erhålls utan bottenförankring. Detta uppnås genom att göra bottenplattan betydligt tjockare än för huvudalternativets förankrade lösning. Beräkningsmässigt blir den ökade tjockleken 3-4 m med normal betong. Denna kan dock minskas avsevärt med en tyngre betong, t.ex. malmbetong. Metoden kan bli aktuell för hela eller delar av den sträcka som annars skulle kräva förankringar. Bortsett från den djupare schaktningen är byggprocessen likvärdig med den som beskrivits för huvudalternativet dock utan momentet med anläggning av förankringar. Den djupare schaktningen medför att mängden grundvatten som behöver bortledas blir större. Därmed ökar också behovet av antalet återinfiltrationsbrunnar, liksom den mängd som behöver bortledas i form av avloppsvatten.
Top-down-konstruktion
Denna byggmetod, som är en variant av torr metod, kan komma att användas för någon del av tunnelsträckningen, där tidsgräns för ianspråktagande av ovanliggande mark föreligger. För sådana sektioner görs tätvägg med förstärkt sekantpåleteknik varefter en topplatta gjuts. Därefter görs torr utgrävning under plattan, varefter tunnelbottenplatta och väggar gjuts. Metoden förutsätter en grundvattensänkning likvärdig med den för torr utgrävning.
Våt utgrävning
Detta alternativ innebär att urschaktning av byggropen utförs under vatten innanför täta väggar. Dessa når cirka 2 m under schaktgropsbotten och bakåtförankras med temporära förankringsstag. Därefter gjuts en tät tunnare bottenplatta vilken förses med temporära bottenförankringar. Detta sker under vatten. Härefter töms byggropen på vatten varefter tunnelkonstruktion gjuts i torrhet. Gjutning görs i betong eller tungbetong. Metoden är förknippad med en rad osäkerhetsfaktorer vad gäller arbetet under vatten. Vidare är metoden väsentligt kostsammare än övriga alternativ bl.a. beroende på stort schaktdjup samt mycket stor mängd undervattensbetong. Jämfört med huvudalternativet bedöms merkostnaden till cirka 450 milj. kr. På grund av de tekniska riskerna med arbetet under vatten samt den avsevärda fördyrningen ses metoden som ett ytterlighetsalternativ.
4.5.5 Bortledning av grundvatten
4.5.5.1 Byggskedet
Torr utgrävning
Dränering av byggroparna kommer att utföras med olika typer av uttagsbrunnar, vilka används vid olika skeden i byggprocessen. Uttagsbrunnar placerade inom schaktområdet. Dessa utförs med foderrör cirka 2 m ned i kalkberget och avslutas med öppet hål några meter under schaktbottennivå. Brunnarna förses med dränkbara pumpar placerade strax ovan hålbottnen. Som brunnslock används en tätslutande konstruktion, som förhindrar tillträde av luftsyre. Brunnar används för bortpumpning av grundvatten före och under schaktning och placeras längs tätväggarnas yttersida på ett avstånd av 1 till 2 m. Brunnar används även för bortpumpning av vatten, som annars skulle läcka in i byggroparna från zon I efter det att det passerat yttre injekterad tätskärm.
Uttagsbrunnar för pumpning av grundvatten anläggs under byggroparnas botten. Syftet med dessa är att sänka det hydrauliska trycket under själva schaktbotten för att därmed undvika bottenupptryckning. Brunnarna kan alternativt vara snedställda in mot byggropen och borras med foderrör till cirka 1 m under schaktbottennivå. Därunder utförs brunnarna med öppet hål ner till cirka 2 m under förankringarnas underkant. Brunnarna förses med dränkbara pumpar placerade strax ovan bottnen samt med tätslutande lock. Brunnar för s.k. ”bleeding wells” borras med foderrör ned till cirka 2 m under schaktbottennivå. Därunder utförs de som öppet hål ytterligare cirka 10 m. Foderröret kapas i nivå med schaktbotten och utläckande vatten kommer att med självtryck bortledes via schaktgropens dräneringsskikt för att slutligen pumpas ur gropen som avloppsvatten.
Grundvatten, som läcker in i byggroparna uppsamlas via en dränerande grusbädd och sidoförlagda drändiken. Dessa mynnar i en eller flera pumpgropar, varifrån vattnet pumpas till en vattenbehandlingsanläggning. Grundvattnet kommer härvid att blandas med dag- och processvatten och tillsammans med detta utgöra avloppsvatten.
För att studera mängden grundvatten, som i olika byggskeden kommer in i byggroparna samt hur detta påverkar grundvattennivåerna i omgivningen, har simuleringar gjorts med en numerisk tredimensionell grundvattenmodell.
Med de förutsättningar som angetts ovan visar simuleringar med grundvattenmodellen att det största sammantagna inflödet av grundvatten till byggroparna inträffar under den senare delen av byggperioden med ett beräknat flöde av 685 m3/h. Den resulterande avsänkningen av trycknivån i kalkstenens grundvattenmagasin (zon I) blir som mest cirka 5 m. Trycksänkningen i kalkberget påverkar grundvattennivån i de ovanliggande jordlagren med uppemot 2 m närmast byggroparna och mer än 1 m inom delar av Gamla Staden.
Ett utförande av tunneln utan bottenförankring och med en tjockare bottenplatta (egenviktslösning) innebär att schaktdjupet blir 2-3 m djupare i centrala delar av tunnelsträckningen samt uppemot 5 m djupare i den västligaste delen. Detta alternativ kommer att öka mängden inströmmande grundvatten till byggroparna genom att dräneringen läggs djupare. Den simulerade mängden grundvatten som bortleds blir i detta fall 800 m3/h.
I detta scenario har kalkstenens hydrauliska konduktivitet förändrats enligt följande. Kalkberget i zon I och II har en förhöjd vertikal hydraulisk konduktivitet med faktor 5 inom ett område av 1 000 m x 1 000 m i anslutning till tunnelsträckningen samt faktorn 1,5 för resten av lagerenheterna. Den horisontella konduktiviteten är förhöjd så att den är 5 gånger större än den vertikala i kalkbergets zon I och II. Härtill är den horisontella hydrauliska konduktiviteten i zon I ytterligare förhöjd med faktorn 1,5 inom en ruta av 150 m x 150 m i anslutning till den centrala delen av linjesträckning samt med faktorn 1,25 för en omkringliggande ruta med måttet 500 m x 500 m. Detta scenario, som måste bedömas som ytterst osannolikt med tanke på de väldokumenterade hydrogeologiska förhållandena, beräknas öka inflödet till byggroparna med cirka 30 procent från 685 till cirka 890 m3/h. Detta medför också en något utökad påverkansradie, jämfört med basalternativet.
I syfte att reducera inverkan på omgivningen kommer huvudparten av det grundvatten, som utan förebyggande åtgärder dräneras via byggroparna att återinfiltreras till kalkbergets grundvattenmagasin. Målsättningen med återinfiltrationen är att så långt möjligt motverka att skador till följd av avsänkning av jordlagrens grundvattennivå skall uppstå.
Systemet för återinfiltration innebär att det grundvatten, som pumpas ur de brunnar som används för grundvattensänkningen, vidarebefordras via ett helt slutet system, till ett antal återinfiltrationsbrunnar. Med hjälp av simuleringar har lämplig placering av återinfiltrationsbrunnar studerats i avsikt att avsänknings- och tryckhöjningstrattarna i jordlagrens grundvattenmagasin minimeras. Systemets delkomponenter kan i korthet beskrivas enligt följande.
Ledningssystemet används för att transportera det ur uttagsbrunnarna pumpade vattnet till injekteringsbrunnarna. Systemet består av två samlingsledningar vartill serviceledningar från varje enskild uttagsbrunn ansluts. Vid varje anslutning finns en reglerventil för flödesreglering. Samlingsledningarna läggs skyddat längs schaktets långsidor. Från samlingsledningarna leds vattnet via markförlagda grenledningar, alternativt på kanalbotten, till injekteringsbrunnarna. Ledningsnätet är dimensionerat för det högsta beräknade flödet, vilket är 810 m3/h och skall alltid vara trycksatt med minst 0,5 bar.
Återinfiltrationsbrunnarna syftar till att återföra grundvatten till främst den övre kalkstensformationen (zon I) men skall även vara nedförda i och upprätthålla trycket i den tätare kalkstenen (zon II). Brunnarna borras med foderrör ned till stabilt berg. Rören tätas mot berget varefter borrning med öppet hål görs till erforderlig nivå. Brunnarna förses med tättslutande expanderlock med genomgång för ett återföringsrör, vilket slutar minst 2 m under vilande grundvattennivå. Av marktillgänglighetsskäl kommer en rad återinfiltrationsbrunnar att placeras i kanalen längs Norra Vallgatan.
För styrning, reglering och övervakning av systemet är återinfiltrationsbrunnarna försedda med vattenmätare, tryckgivare och reglerventil. Vidare finns centrala vattenmätare och tryckgivare på samlingsledningarna. Övervakning av funktion, flöden och tryck sker via datacentral från vilken också flödesjusteringar, val av vilka brunnar, som skall vara i drift etc. skall kunna utföras. Till datacentralen skall också anslutas nivågivare, som ger information om grundvattennivåer i speciellt utvalda observationspunkter.
Systemet med återinfiltration har simulerats med samma grundvattenmodell och samma tekniska förutsättningar som tidigare beskrivits. I övrigt gäller för simuleringen att cirka 75 procent av grundvattnet återinfiltreras med ett jämt fördelat flöde per brunn. Simuleringen visar att systemet omsätter 875 m3/h under den senare delen av byggperioden. Av denna mängd återinfiltreras 640 m3/h medan 235 m3/h bortleds som avloppsvatten. I det fall ett tunnelutförande utan bottenförankring (egenviktslösning) blir aktuellt görs schaktgropen djupare. I förutsättningen för denna simulering ingår att byggroparna dräneras till 1 m under schaktbotten. Genom att flödet till byggroparna ökar krävs i detta fall en ökning av antalet återinfiltrationsbrunnar till 25. Simulerade flöden är 1 090 m3/h uttag av grundvatten under den senare delen av byggperioden. Av uttaget återinfiltreras 810 m3/h (76 %) ungefärligen lika fördelat på de 25 återinfiltrationsbrunnarna. Simuleringen visar vidare att nivåerna generellt sett höjs något i Gamla Staden jämfört med det bottenförankrade alternativet, samt att avsänkningen blir något större i det hamnnära området norr om Malmö C.
I känslighetsanalysen antas att den hydrauliska konduktiviteten i kalkstensformationerna är densamma vad som beskrivits tidigare. Härtill ingår i förutsättningarna att trycknivån i kalkberget förhöjs med 1 m under 10 fulla dygn. Detta återspeglar en vädersituation med en längre periods förhöjt vattenstånd i Öresund, Hamnen och kanalerna. Dessa ändrade förutsättningar ger ett sammantaget ökat inflöde till byggroparna från 875 m3/h till 1 060 m3/h.
Våt utgrävning
Vid utgrävningen kommer, om vatten inte tillförs, de massor som urschaktas att ersättas med grundvatten. Den maximala mängden grundvatten som på detta sätt läcker in och fyller upp groparna uppgår till storleksordningen 150 000 m3. Utgrävningsprocessen och därmed inflödeshastigheten bedöms dock vara så långsam och ske under så lång tid att den inte förorsakar några förändringar av grundvattennivåerna i vare sig kalkberget eller jordlagren. Konstruktionsmässigt skall bottenplattan vara tät liksom anslutningen till tätväggarna. Torrläggningen kommer då inte att förorsaka annat inläckage än genom tätväggarna, vilket i sammanhanget kan anses vara försumbart.
Vid torrläggning av byggroparna kan uppdagas att bottenkonstruktionen inte är tät eller att bottenförankringar inte är funktionsdugliga. I värsta fall kan en grundvattensänkning behövas för att möjliggöra reparationsarbete i torrhet. Alternativt vattenfylls gropen före reparation.
En händelse enligt ”worst case-scenariot” innebär en bortledning av allt det grundvatten som tränger in i byggroparna. Mängden grundvatten som bortleds blir maximalt densamma som vid dräneringen av torr byggrop (800 m3/h). Detta scenario är emellertid ytterst osannolikt eftersom enskilda läckage kan avsektioneras.
I den mån vatteninträngningen blir betydande kommer ett system med uttags- och återföringsbrunnar att anläggas. I absolut värsta fall kommer detta system att hantera vattenmängder som är likvärdiga den torra utgrävningens gravitationslösning. Påverkan på omgivande grundvattennivåer blir därmed maximalt likvärdig med den torra utgrävningens egenviktslösning.
Utan återinfiltration
Mängden grundvatten som bortleds har beräknats bli som störst då samtliga fyra byggropar dräneras. Varaktigheten har vid beräkningarna ansatts till cirka sex månader.
Huvudalternativets bottenförankrade utförande innebär således ett maxuttag av 685 m3/tim och en årlig maximal bortledd grundvattenmängd av cirka 6 milj m3. Motsvarande värden för alternativet med ett gravitationsutförande är 800 m3/tim respektive cirka 7 milj. m3.
De olika byggmetoderna påverkar trycknivån i kalkbergets övre grundvattenmagasin och nivån i jordlagrens grundvatten i olika grad. I det fall någon återinfiltration av grundvatten ej genomförs, kommer vid torr utgrävning den beräkningsmässigt största påverkan att uppkomma under den senare delen av byggperioden. Denna beräknas vara cirka sex månader och skapar avsevärd påverkan i området. Med hänsyn till de skador som skulle kunna uppkomma till följd av denna påverkan bedöms alternativet inte vara genomförbart.
Med återinfiltration
Med hänvisning till samma förutsatta pumpningsschema och byggetapper samt flödesfördelning pumpningsperioderna, infaller de största flödena under den senare delen av byggperioden då 875 m3/h grundvatten bortleds från byggroparna, varav 640 m3/h återinfiltreras och 235 m3/h bortleds som avloppsvatten. En gravitationslösning medför ett något större uttag (1 090 m3/h), och större mängd avloppsvatten (280 m3/h) samt återinfiltration (810 m3/h). Med den förutsatta byggperiodindelningen har den maximala årsmängden bortlett grundvatten, fördelat på återinfiltration och avloppsvatten.
Som huvudalternativ gäller att tunneln anläggs i torra byggropar där merparten av uttaget grundvatten återinfiltreras i kalkbergets övre del. Återinfiltrationen utförs i skadeförebyggande syfte där framför allt Gamla Staden skyddas mot skadlig grundvattensänkning. Beräkningsmässigt leder återinfiltrationen till att trycknivån i kalkbergets grundvatten kan upprätthållas, så att inverkan på jordlagrens grundvattennivå blir obetydlig. Den största inverkan fås under den senare delen av byggperioden, vilken skapar en förändring av kalkbergets trycknivå och förändring av jordlagrens grundvattennivå.
Praktiskt influensområde
Med praktiskt influensområde avses det område inom vilket grundvattentrycket påverkas med ±0,3 m vp eller mer. Influensområdets utbredning för det föreslagna huvudalternativet med en slag-/alternativ dragpåle förankrad lösning har baserats på utförda simuleringar. Förslaget med en gravitationslösning kräver dock i genomsnitt en cirka 35 procent större avsänkning i byggropen jämfört med huvudalternativet. Modellsimuleringarna visar att detta i det aktuella fallet kan uppnås genom en ökning av grundvattenuttaget med cirka 25 procent. Relationen mellan grundvattenuttag och avsänkning är i sammanhanget nära nog direkt proportionell, vilket innebär att den för huvudalternativet simulerade avsänkningen 0,3 m, för ett gravitationsalternativ teoretiskt ökar till 0,4 m. I syfte att kompensera för detta har begränsningen för det praktiska influensområdet dragits cirka 50 m utanför den simulerade 0,3 m-linjen.
Föroreningsrisker för grundvatten
Systemet med återinfiltration av grundvatten kan teoretiskt innebära att föroreningar av olika slag sprids från arbetsområdet till områden med återinfiltrationsbrunnar. Föroreningarna kan dels komma från de övre jordlagrens fyllnadsmassor, dels från de injekterade tätskärmar som finns i anslutning till uttagsbrunnarna. Vad gäller de föroreningar som finns i den övre fyllningen kommer dessa att grävas ur separat innan grundvattensänkningen i kalkberget påbörjats. Det finns dock en möjlighet att sådana föroreningar ”dras” ned till uttagsbrunnarna i de områden där grundvattennivån i jordlagren sänks under en längre tid. Som en skyddande barriär mot en sådan föroreningstransport finns emellertid en absorberande lermoränkappa, vilken gör att en spridning av föroreningar bedöms vara ytterst osannolik. Det grundvatten som når uttagsbrunnar passerar injekterade tätskärmar i huvudsak bestående av cement. Injekteringsbruket kan dock innehålla acceleratorer och flytmedel. Såväl cementen som tillsatserna kan avge ämnen som förhöjer halten av redan existerande halter eller tillföra nya ämnen till vattnet. Denna förändrade vattenbeskaffenhet kommer i så fall att spridas till de områden där återinfiltrationen görs. En simulering av spridningseffekter för detta fall har utförts, vilken visar att en rundpumpning och utspädning sker under hela byggskedet. Resultatet av detta blir att föroreningshalten vid byggtidens slut understiger 5 procent av tillförda mängder. Bedömningen är att grundvattnets beskaffenhet kan komma att förändras men i en ytterst ringa omfattning dels beroende på att inerta och icke hälsovådliga injekteringsmedel kommer att användas, dels beroende på en hög utspädningseffekt.
Föroreningsrisker för ytvatten
Från byggroparna kommer att pumpas avloppsvatten som tillförs Hamnbassängen. Anordningar för behandling av detta vatten framgår av separat teknisk beskrivning. De potentiella föroreningar som är aktuella och som kan tillföras behandlingsanläggningen är i första hand olje- och drivmedelsspill, betong- och injekteringsspill samt uppslammat jordmaterial.
4.5.5.2 Driftskedet
Grundvattenpåverkan
Tunneln kommer att ha en avskärmande effekt på delar av kalkbergets övre vattenförande del (zon I). Härutöver kommer den injektering som utförs att förstärka den avskärmande effekt tunneln har. Simuleringar som gjorts för driftskedets inverkan på trycknivån visar att tunneln förorsakar ytterst små förändringar av kalkbergets trycknivå. Förändringarna understiger mer än väl +0,3 m uppströms respektive –0,3 m nedströms avskärmningen.
Grundvattennivån i jordlagrens bestäms i huvudsak av närliggande ytvattennivåer (hamnen och kanalerna) samt av nederbörd. Anläggandet av tunneln bedöms därför inte nämnvärt inverka på grundvattennivån.
4.6 Influensområde
Det s.k. praktiska influensområdet för grundvattenuttag och infiltration av vatten är det område inom vilket tryckändring i kalkbergets grundvattenakvifer och i jordlagren överstiger ±0,3 m vp (se aktbil. 61, ritning 15). Området har en ovalformad utbredning om cirka 1200 m x 700 m runt byggropen för station Malmö CN.
4.7 Kontrollprogram
Förslag till kontrollprogram har upprättats för vattenverksamheten vid Malmö C (aktbil. 151, bil 1). Syftet med detta är att kontrollera huruvida projektet drivs i enlighet med uppställda villkor. Kontroll kommer även att ske av det havsvatten som skall användas vid infiltration.
4.8 Tillåtligheten av uttag av havsvatten m.m.
Kostnaden för uttag av havsvatten inklusive uttagsanordningar härför och infiltration av havsvatten beräknas uppgå till cirka 10 milj. kr. Verksamheten strider inte mot de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.2-7 §§miljöbalken. Ej heller strider verksamheten mot bestämmelsen angående planer m.m. i 16 kap. 4 § samma balk. Den samhällsekonomiska nyttan överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av verksamheten.
4.9 Förslag till villkor
Banverkets förslag till villkor för den verksamhet som avses med Etapp 1 framgår nedan under punkt 6.4 ”Banverkets genmäle”.
4.10 Riskanalys
Riskhantering, som är ”en del av projektkulturen”, kommer att ske i hela Citytunnelprojektet. Arbetet kommer att präglas av en hög medvetenhet om projektets ekonomiska, tekniska, miljömässiga och organisatoriska risker. Banverket kommer att ställa tydliga krav i entreprenadkontrakt på riskhantering i produktionen. Risker i driftskedet kommer också att beaktas. Det kommer att ställas krav på att den som är ansvarig för en process också är ansvarig för riskhanteringen i denna.
4.11 Ändring av etappindelningen
Skälen för en ändrad etappindelning är följande. Citytunnelprojektet består av två huvuddelar, dels av förbindelsen från Malmö C till Öresundsbanan, dels av anslutningarna i Lockarp. Lockarpsdelen skiljer sig geografiskt helt från projektet i övrigt. Banverket har för avsikt att bygga Etapp 1-3 i ett sammanhang samt att först senare bygga Etapp 4. Inom Etapp 1-3 finns styrande kopplingar både tekniskt och tidsmässigt och det är angeläget att arbetena påbörjas så snart som möjligt. Arbetena beträffande Etapp 1-3 kan inte komma igång förrän en prövning enligt såväl 9 kap. som 11 kap.miljöbalken har skett av dessa etapper.
5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Banverket har upprättat en miljökonsekvensbeskrivning. Av denna framgår bl.a. följande.
5.1 Sammanfattning
Tillåtligheten av projektet har prövats av regeringen enligt 17 kapmiljöbalken och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg på grundval av tidigare upprättad järnvägsutredning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, som i huvudsak behandlar alternativa lokaliseringar och andra uppgifter som har betydelse avseende tillåtligheten.
Denna miljökonsekvensbeskrivning avhandlar därför inte några tillåtlighetsfrågor. Syftet är att identifiera och beskriva effekterna av projektet, med planerade skyddsåtgärder, på bl.a. människor, vatten, luft och landskap samt hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och på miljön.
5.2 Beskrivning av hela projektet
Den ansökta verksamheten avser anläggande och drift av dels en dubbelspårig järnväg delvis i tunnel under centrala Malmö, från Malmö C till Öresundsbanan med anslutning såväl västerut mot Öresundsbron som österut mot Ystad och Trelleborg, dels vissa järnvägsspår mellan Öresundsbanan och Kontinentalbanan vid Lockarp.
Projektet innefattar också en ny underjordisk stationsdel (Malmö CN) vid Malmö C, en ny underjordisk station vid Triangeln, och en station vid Hyllie.
De två tunnelrören förbinds med 13 stycken tvärtunnlar, som skall användas för tekniska installationer men de kommer också att fungera som utrymningsvägar och underlätta åtkomligheten för räddningsinsatser. Nedgångar för räddningsinsatser, angreppsschakt, anläggs vid Kung Oscars väg och Stadiongatan.
I Citytunnelprojektet ingår totalt 20 broar/spårportar, varav 3 redan är byggda i ett annat projekt. Vid Hyllie-Vintrie byggs 12 broar, vid Lockarp fyra och vid Malmö C byggs en bro över Suellskanalen som ersättning för äldre bro.
Arbetena kan inte utföras om inte grundvattennivån sänks delar av sträckningen. Sådan avsänkning fordras framför under byggskedet i samband med byggandet av stationerna Malmö C, Triangeln och angreppsschakten samt i södra där järnvägen ovan mark läggs i skärning. Permanent avsänkning krävs för delarna vid Hyllie-Vintrie och Lockarp.
Arbetena för byggandet av de olika anläggningsdelarna blir omfattande och kommer att pågå under en lång tid. Byggtiden bedöms uppgå till cirka fem år. De mest störande arbetena utgörs av schaktning av erforderliga byggropar – framför allt vid Malmö C och Triangeln men också vid Holma längs de södra järnvägsdelarna - upprättande av stödväggar, betonggjutning och transporter. Arbetsområden upprättas vid Malmö C, Triangeln.
Varaktigheten av de mest störande arbetena beräknas till cirka två år på varje plats.
I byggskedet bedöms de störande effekterna framför allt att utgöras av bullret från arbetena och påverkan på grundvattenförhållandena, som i sin tur kan inverka på byggnaders grundläggning och på vegetation. Vibrationer som kan uppkomma under vissa byggmoment kan medföra obehag. Planerade skyddsåtgärder för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas.
Påverkan på grundvattenförhållandena kommer att begränsas till s.k. praktiska influensområden som redovisas för varje plats, där förändring av grundvattenståndet sker.
Begränsningen sker genom återinfiltration av grundvatten utanför arbetsområdena så att avsänkningstratten blir mindre och brantare. Sådan återinfiltration kommer att ge upphov till ett förhöjt grundvattenstånd inom vissa lokala områden, som också innefattas i det praktiska influensområdet. Ytterligare begränsning sker genom tätning av kalkberget på platser där detta är alltför genomsläppligt för vatten. Begränsning sker också genom att de två tunnlarna borras med s.k. sköldade borrmaskiner, vilka arbetar mot fullt vattentryck utan någon avsänkning av grundvattentrycket. Dessutom medför uppförandet på vissa ställen av täta stödväggar en säkerhet mot avsänkning. Slutligen bör i sammanhanget nämnas, att projektet ansöker om ett alternativt utförande av byggropen vid Malmö C utan avsänkning av grundvattenytan. Uppumpning av grundvattnet sker då efter det att täta väggar uppförts och tät botten gjutits under vatten.
Genom utförda förundersökningar, som bl.a. innefattar provborrningar och provpumpningar, har ett tillräckligt underlag erhållits för bedömning av kalkbergets egenskaper och grundvattenflöden för de beräkningar som ligger till grund för ansökan. Därutöver har ett ”säkerhetsavstånd” om cirka 50 m lagts till då de praktiska influensområdena bestämts.
Inom influensområdena kan viss påverkan ske på befintliga byggnader, vattentäkter (och övriga vattenföretag), växtlighet och ytvatten. Citytunnelprojektet har på sätt som närmare redovisas i ansökan utrett dessa risker och åtgärder för att motverka dem. Utredningarna visar bland annat att:
- riskerna översiktligt sett är små
- de kan avhjälpas med relativt enkla åtgärder
- omfattande kontrollåtgärder erfordras avseende bland annat grundvatten-avsänkningens utbredning, sprickbildning och sättningar för byggnader, vegetationens status, vattenstånd i brunnar och i berörda ytvatten.
Vibrationer från byggandet begränsas vid behov genom val av alternativa arbetsmetoder. Tillfälliga omflyttningar på grund av vibrationer diskuteras för verksamheter i några byggnader exempelvis Centralstationen, Posthuset och Pildammskolan, som ligger mycket nära byggroparna. Överskottsmassor av jord och berg används för bullervallar (jord) samt utfyllnad i Norra hamnen i enlighet med gällande tillstånd enligt vattenlagen. Förorenade massor har konstaterats i området vid Malmö C. Sådana massor kommer att föras till godkänd behandlingsanläggning eller upplagsplats.
Vissa störningar kommer att uppstå i stadsbilden under byggskedet vid Malmö C och station Triangeln beroende på arbetena, byggropar, plank, transportvägar, upplag m.m. Samma förhållanden kommer, fast i mindre utsträckning, att gälla för övriga arbetsområden.
Vegetationen, och då främst trädbestånden, kommer att påverkas under byggskedet. De mest skyddsvärda träden inom arbetsområdena kommer att skyddas så långt det är möjligt. Projektet väntas endast ge marginella effekter på förekommande biotoper.
Projektet kommer att påverka framför allt de kulturvärden som döljs under mark. En del av dessa kommer att kunna undersökas och dokumenteras för att sedan avlägsnas. Samtidigt ges möjlighet till arkeologiska studier i samband med schaktningarna.
Omfattande barriäreffekter kommer att uppstå under byggskedet. Dessa försvinner i driftskedet utom i Lockarp. Några negativa hälsoeffekter på grund av barriäreffekter bedöms inte uppstå. Inga byggnadsskador beräknas uppstå på grund av påverkan av vibrationer från byggnadsarbetena.
Bostäder, skolor och verksamheter kommer att utsättas för vibrationsnivåer som kan vara märkbara och i vissa fall under begränsade perioder kraftigt kännbara. Vibrationerna kan sannolikt i vissa fall uppfattas som irriterande och tröttande samt påverka koncentrationsförmågan, men bedöms inte ge någon bestående hälsopåverkan. I de fall påverkan även sker nattetid bedöms vibrationsnivåerna inte vara sådana att de medför sömnstörningar.
Eventuellt känsliga verksamheter kan komma att utsättas för vibrationer under byggskedet som stör den pågående verksamheten (instrument etc). Enskilda verksamheters ”faktiska känslighet” kommer att preciseras i samråd med fastighetsägare och verksamhetsutövare i ett senare skede.
Vibrationshastigheterna i omkringliggande byggnader i driftskedet kommer normalt med marginal understiga 0,4 mm/s, en nivå som av Banverket och Naturvårdsverket rekommenderas som långsiktigt planeringsmål för att uppnå god miljökvalitet. Inga negativa effekter på hälsa och välbefinnande förväntas uppstå.
De avsänkningar (och förhöjningar intill infiltrationsbrunnarna) av grundvattenståndet i anslutning till angivna arbetsområden och spårområden, som erfordras för byggnationer och för spåren, kommer att medföra verkningar inom angivna s.k. praktiska influensområden. Citytunnelprojektet kommer där att, inom ramen för ett omfattande kontrollprogram, följa förändringarna och deras effekter samt vidta erforderliga åtgärder för att förhindra eller minimera skador på brunnar och andra vattenföretag, byggnader, vegetation och dammar.
Sammanfattnings bedöms projektets inverkan på mark, vatten och andra resurser som acceptabla.
Citytunnelbanan är dimensionerad för en tågtrafik om 450 tåg per dygn och 60 tåg per tvåtimmars period. År 2010 beräknas Citytunnelbanan mellan station Malmö CN och station Hyllie trafikeras av knappt 400 tåg per dygn, varav cirka 30 fjärrtåg, cirka 120 interregionala tåg och cirka 240 regionala tåg. Söder om station Hyllie går 150 tåg per dygn mot Öresundsbanan västerut. Av de cirka 240 regionaltågen vänder cirka 140 tåg vid station Hyllie.
År 2010 beräknas antalet av- och påstigande resenärer vid Malmö CN respektive station Triangeln uppgå till cirka 35 000 per dygn. Station Hyllie beräknas samtidigt få cirka 16 000. Interregionala och regionala tåg kommer normalt att stanna vid alla tre stationerna medan fjärrtåg normalt stannar endast vid Malmö CN. Undermarksdelarna av Citytunnelbanan utformas och dimensioneras enbart med hänsyn till persontrafikens krav och avses endast att trafikeras med eldrivna persontåg. Tunnlarna skall inte användas för reguljär godstrafik. Tekniska förhållanden omöjliggör emellertid inte att godståg framförs. Undantagsvis kan föreligga starka skäl att leda viss godstrafik genom tunnlarna. Farligt gods skall inte tillåtas i tunnlarna.
Byggtransporter beräknas normalt pågå under dagtid, men under betonggjutningsskedena blir det även aktuellt med transporter under kvälls- och nattetid. Vid betonggjutningar med stora krav på betongkvalitet och vattentäthet kan arbeten komma att ske kontinuerligt dygnet runt. I övrigt planeras byggarbetena att utföras på vardagars dagtid. Spårbyggnadsarbetena i rampen pågår i huvudsak dagtid. Visst kvälls- och nattarbete sker i samband med inkoppling av spåren, vilket sker vid cirka 20 tillfällen.
I Citytunnelprojektet kommer den dominerande materialhanteringen att bestå av hantering av olika typer av schaktmassor såsom jord och kalkberg.
Sammanlagt uppkommer omkring 3 miljoner m³ schaktmassor av olika typ i projektet, varav 420 000 m3 vid anläggande av Malmö C.
För att reducera transportarbetet, med därtill hörande emissioner, placeras massorna om möjligt i anslutning till platsen där de senare skall användas. Avtagen matjord samt rena schaktmassor läggs därför upp på tillfälliga upplag inom varje arbetsområde efter behov.
Grundvattennivån behöver sänkas tillfälligt eller permanent vid vissa arbetsområden och anläggningsdelar med hjälp av uttagsbrunnar. Det uppumpade berggrundvattnet återförs till största delen via återinfiltrationsbrunnar medan jordgrundvattnet bortleds. Där så är möjligt används uttaget grundvatten, som inte kan återinfiltreras, i byggprocessen.
5.3 Mark- och vattenförhållanden
För riskområdena vid Malmö C är den faktiska föroreningssituationen svår att bedöma då det rör sig om utfyllnad.
Malmö kanaler omfattar totalt cirka 6,5 km vattenvägar i Malmö centrum. Kanalerna delas in i ett yttre och ett inre kanalsystem varav det inre systemet har en längd av cirka 3,5 km och en yta av cirka 14 hektar. Djupet i de inre kanalerna har uppmätts till 1,2 - 3,5 m med ett genomsnitt av 2,9 m. I de yttre kanalerna är djupet i allmänhet något större, t ex är djupet i Suellskanalen uppmätt till 3,0-4,5 m. Den Inre hamnen gränsar mot den Yttre hamnen genom förträngning av kajen vid Inre Fyren. Djupet varierar från cirka 5 m närmast Suellskanalen till cirka 6-7 m i den norra delen av Inre hamnbassängen.
På grund av de öppna förbindelserna med Öresund är vattenståndet i Malmö kanaler kopplat till vattenståndet i sundet. De lägsta vattennivåerna sker normalt under vinterperioden med de mest extrema lågvattennivåerna i januari-februari. Normalt förekommer nivåer ner till nivån cirka -0,6 m varje år.
Vattenomsättningen i den Inre hamnen är stor på grund av sin direktkontakt med Öresund och av båttrafik.
Den årliga tillrinningen till kanalerna är i storleksordningen cirka 1,5 milj. m3, motsvarande ett genomsnittligt flöde av cirka 0.048 m3/s.
För uppumpat grundvatten som inte kan återinfiltreras krävs omhändertagande med utgångspunkten att järninnehållet, eventuellt förekommande manganföreningar samt medföljande kalk- och jordpartiklar reduceras före utsläpp till recipienten.
Grundvattennivån i anslutning till Malmö C styrs till övervägande del av nivån i Öresund och Inre hamnen samt Malmös kanaler. Grundvattennivån i jord- och berglagren överensstämmer nära nog helt med nivåerna i dessa ytvattenförekomster.
För att möjliggöra schaktning och byggande i torrhet av stationsdelen Malmö C krävs att grundvattentrycket i jord- och berglagren i byggskedet sänks till en nivå cirka 1 m under schaktgropens botten. Detta kommer att genomföras genom bortledning av grundvatten via uttagsbrunnar i kalkberget i anslutning till byggropen.
För att minimera risken för skadliga sättningar hos byggnader och anläggningar i närheten av Malmö C, kommer utsträckningen av de av grundvattensänkningen påverkade områdena att så långt möjligt begränsas genom skadeförebyggande åtgärder. Dessa åtgärder utgörs huvudsakligen av återinfiltration av uppumpade grundvattenmängder samt installation av täta stödväggar i kombination med cementinjektering av särskilt vattenförande bergpartier under underkant stödvägg.
Vid simuleringen har förutsatts att cirka 75 procent av grundvattnet återinfiltreras via återinfiltrationsbrunnarna. Resterande mängd grundvatten omhändertas i byggroparna och bildar avloppsvatten. Huvudparten av detta vatten förväntas komma från den övre delen av kalkberggrunden.
Grundvattnet i kalkberget är genomgående bräckt. Salthalten ligger vanligen mellan 0,5 och 1,5 procent. Temperaturen på grundvattnet i kalkberget är tämligen konstant, +10ºC á +12ºC året runt.
De trädbestånd vid Malmö C som vid inventeringen bedömts som särskilt känsliga för grundvattensänkningar är större delen av vegetationen vid Bagers plats samt trädraden väster om Malmö C.
Vid återinjektering kan salttillförseln till växternas rotzon lokalt förhöjas genom ett uppåtriktat läckage från kalkberget. Eventuella skador kan här förebyggas genom påfyllnad av sött vatten via bevattningsdräner eller bevattningsspjut.
Med skadeförebyggande åtgärder i form av återinfiltration och tätning av schaktens sidor förväntas endast en begränsad påverkan på grundvattennivåerna i närheten av Malmö C. Någon skadlig påverkan på brunnar för dricksvattenförsörjning eller energiuttag förväntas därför inte.
De förändrade grundvattenförhållanden, såväl vad gäller avsänkning kring schakten som förhöjning av grundvattennivån i anslutning till återinfiltrationsbrunnarna kan eventuellt medföra risk för skador på känslig trädvegetation i närheten.
Trädbestånden som bedöms som särskilt känsliga kommer att bevattnas och gödslas i förebyggande syfte. I känsliga områden sätts bevattningsåtgärder in vid behov efter kontrollmätning av markfuktigheten. Inom mindre känsliga områden vattnas vid längre torkperioder och återplantering sker efter byggskedet om det är erforderligt. Återinfiltrationen styrs på sådant sätt att grundvattennivån i jordlagren inte höjs till en skadlig nivå.
5.4 Sättningsrisker
Grundvattenorsakade sättningar blir generellt sett blir små. Beräkningar har utförts för fyra fastigheter som ligger direkt intill byggropen. Vid dessa beräkningar har ansatts parametrar som ger en god säkerhetsmarginal.
Sättningar kan uppkomma till följd av ett flertal olika aktiviteter. I detta projekt har valts att hantera sättningar samlat enligt 11 kap.miljöbalken. Detta görs på grund av svårigheten att särskilja sättningsskador orsakade av ändrat grundvattentryck från dem som beror på rörelser och vibrationer från borrning, schaktning m.m.
I det fall dränering av byggroparna görs utan skadeförebyggande återinfiltration, vilket ger en grundvattensänkning av 3 à 4 m närmast byggropen, blir den beräknade sättningen cirka 4-6 mm. Vid skadeförebyggande återinfiltration och avsänkningar i jordlagren med som mest någon meter, blir den beräknade sättningen runt 2 mm.
Beräkningarna visar att ett sättningsbelopp uppemot 50 mm kan förekomma om grundvattensänkningen inte begränsas. Med hänsyn till att jordlagren sannolikt redan är konsoliderade för en lägre grundvattenyta än medelnivån, bedöms de verkliga sättningarna minska. Med förebyggande återinfiltration av grundvatten i Gamla Staden där grundvattennivån inte tillåts sjunka mer än cirka 0,3 m, kan skadliga sättningsbelopp helt undvikas.
Vid inventering av byggnaders och ledningars sättningskänslighet har bedömningen i första hand baserats på ojämna sättningar, då det är dessa som leder till sprickor. Som larmvärden har satts 1:500 för normala byggnader samt ledningar och X000 för speciella byggnader. Vidare har ett larmvärde även satts för totalsättningen, motsvarande 20 mm respektive 10 mm. För det fall risk föreligger att dessa larmvärden kan komma att överskridas, kommer en särskild utredning med besiktning att göras och kontroll att ske av dessa objekt under byggskedet.
För att genomföra Citytunnelprojektet krävs det sänkning av grundvattentrycket. Detta görs dels för att hålla schakter i jord och berg torra, dels för att förhindra upplyftning av schaktbottnar och konstruktionsdelar. Sänkning av grundvattentrycket åstadkoms genom pumpning av grundvatten i ett slutet system med återinfiltration. Det är inte möjligt att utan risk för skada orsakad av förhöjd grundvattennivå återinfiltrera allt uppumpat grundvatten. Därför kommer i byggskedet i genomsnitt 20 à 25 procent av uppumpat grundvatten att avbördas som avloppsvatten. Motsvarande siffror för driftskedet är i normalfallet maximalt 5 procent.
Förutom sättningar orsakade av grundvattensänkning kan även schaktväggsrörelser och vibrationer leda till sättningar. Storleken på dessa sättningar blir beroende på faktorer som exempelvis stödväggens styvhet, schaktdjup och avståndet till schakten.
De byggnader som ligger inom området med risk för sättningar orsakade av vibrationer från spontslagning m.m. är Posthuset i kv. Aegir, SJ Stationsbyggnaden för Malmö C och befintlig kontorsbyggnad i kv. Scylla. Samtliga dessa byggnader ligger grundlagda på nivåer mellan 0 och -1,2 m.
De totalsättningar som sannolikt kan inträffa för de byggnader som bedöms vara mest exponerade för skaderisk har efter detaljerade beräkningar sammanställts nedan. Där redovisas även bedömda ojämna sättningar uttryckta som en sättningsgradient.
Fastighet Sättning av Sättning av Sättning av Sättnings-
Vibration Grundvatten- Rörelse i gradient
(mm) sänkning spontvägg
(mm) (mm)
------------------------------------------------------------------
Detaljerad
beräkning
Posthuset, <5 3 7 X500
kv Aegir
SJ Stations- <5 3 7 X500
byggnad
Malmö C
Börshuset X (0) (2-5) (0) 1:2500 till X000
Väktaren X <5 1 2 1:2000
Utdrag ur Tabell aktbil. 164 OH-bild 7.1 / Jan Hartlén 15
Genom att avsänkningen av grundvattennivån i de ytliga marklagren begränsas till mindre sättningskänsliga områden och i övrigt hålls inom måttliga värden bedöms inte risken för sättningsskador på grund av grundvattensänkningen som påtaglig inom de äldre delarna av Malmö.
Den sammanfattande bedömningen är att det föreligger en viss risk för skada på intilliggande fastigheter orsakade av markrörelser omedelbart intill schaktväggarna. Kraven på utförandet av stödkonstruktionen vid schaktväggarna kommer emellertid att studeras närmre i detaljprojekteringsskedet med syfte att minimera skaderisken.
5.5 Kultur- och Naturmiljö
Området kring Malmö C ingår i riksintresse för kulturmiljövården K 114.
I området norr om den gamla strandlinjen, från Börshuset ut mot Flygbåtsterminalen, finns eventuellt rester av den gamla stadsbryggan vid Suellskanalen. Stadsbryggan anlades troligen före 1400-talet och försvann i mitten av 1700-talet. Hittills är mycket lite känt om Stadsbryggan.
Naturmiljön i området är relativt begränsad. Den utgörs främst av kanalsystemet samt trädvegetationen.
Ingen förekomst av särskilda, ovanliga eller hotade arter har påträffats i Malmö kanaler. Fiskfaunan dominerades av abborre. Övriga arter är bland andra mört, gös och storspigg. Fågelarter kring kanalerna är bland andra gräsand, rörhöna, sothöna, knölsvan, skrattmås och gråtrut. Det biologiska systemet av vattenväxter och bottendjur är artfattigt och tåligt mot höga halter av närsalter och låga syrehalter.
Området kring Centralstationen innehåller mest gatuträd på hårdgjorda ytor. Väster om stationen vid Citadellsvägen ligger en mindre park, Neptuniparken. Parken består av en gräsyta med äldre träd som är friska och i god kondition.
Totalt finns cirka 110 träd inom arbetsområdet vid Malmö C. Åldern på träden varierar från 15 år upp till 100 år och konditionen är till största delen god eller mycket god.
Rekreationsvärdena kring Malmö C består främst av promenader längs kanalerna, möjlighet till fiske, kanotpaddling och rodd, upplevelse av den äldre bebyggelsen samt havsutsikten från vissa platser. Båttrafiken i kanalsystemet begränsas av kanalbroarnas låga frihöjd.
Citytunnelprojektet utpekas tillsammans med omgivande järnvägssystem som ett riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 § miljöbalken.
Stora delar av Malmö innerstad är angivet som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken (K 114 Malmö).
Stadens äldsta historia speglas bl.a. av det stora och sammanhängande kulturlagret under Stortorget, medeltidsstaden med bevarade gatustråk, exempelvis Västergatan - Adelgatan - Östergatan, tegelhus från 1500-talet, Malmöhus slott, Kommendanthuset, Malmöhus, Slottsmöllan och Möllarebostaden. Stadens första industriella epok avspeglas i den Suellska hamnen och byggnaderna i anslutning till hamnen, Malmö centralstation, Posthuset, Hamnförvaltningen, Slakthuset, Hushållningssällskapet och bebyggelsen på Skeppsbron.
I riksintresseområdet finns tre statliga byggnadsminnen enligt 1988 års förordning om statliga byggnadsminnen bl.a. Centralstationen från 1850-talet och Residenset. I området finns ytterligare ett antal byggnadsminnen enligt 1988 års lag om kulturminnen bl.a. Posthuset, Beijerska huset, Rosenvingska huset samt Jörgen Kocks gård.
Några konflikter mellan Citytunnelprojektet och riksintresset för kustzonen har inte redovisats i Öp 2020 och har heller inte framförts av länsstyrelsen eller berörda sektorsmyndigheter.
Länsstyrelsen har i tillåtlighetsärendet gjort bedömningen att företräde skall ges åt riksintresset för kommunikation framför andra riksintressen.
Byggnaderna har klassats med avseende på byggnadskonstruktion och dess känslighet för påverkan av vibrationer. Vidare har verksamheter i byggnaderna värderats med avseende på känslighet för påverkan av vibrationer och stomljud.
Byggnader som museer, bibliotek, konsthall, biografer, kyrka och skolor anses inte vara eventuellt känsliga verksamheter.
5.6 Produkter och kemiska ämnen
5.6.1 Registrering
Material och produkter, innehållande kemiska ämnen, får endast användas om de är registrerade och godkända i Banverkets kemikaliedatabas. Vidare registreras mängder och användningsställe, liksom de ingående kemiska ämnena och halterna av dessa samt deras miljö- och hälsofarliga egenskaper, i Citytunnelprojektets miljödatabas.
5.6.2 Miljöriskbedömning
Material och produkter, innehållande kemiska ämnen som kan påverka miljön, skall genomgå en miljöriskbedömning enligt följande steg:
- identifiering av material och produkter som kräver en miljöriskbedömning
- hälso- och miljöanalys (faroanalys)
- riskanalys och riskbedömning
- godkännande av Citytunnelprojektet
Miljöriskbedömningen innebär förutom att fakta om materialens och produkternas hälso- och miljöpåverkan tas fram, även att överväganden görs om det är möjligt att ersätta produkterna med sådana som är mindre farliga för hälsa och miljö. Dessutom bedöms sannolikheten för att det kan uppstå en skada samt skadans omfattning. Därefter sker en riskbedömning. Nödvändiga skyddsåtgärder fastställs och hanterings- och skyddsinstruktioner upprättas.
5.6.3 Injektering i berg
Vid injektering i berg följer Citytunnelprojektet den strategi som innebär att styrande faktorer för injektering skall, för varje enskild tätningssituation, väljas och optimeras utifrån rådande förhållanden och önskat resultat.
Cementbaserade injekteringsmedel skall användas så långt det är teknisk möjligt. Vid specifika förutsättningar där injektering med cementbaserade medel är otillräcklig, kan ”ej cementbaserade” injekteringsmedel erfordras.
Dessa kan bestå av:
- silikater/vattenglas
- enkomponent polyuretan
- tvåkomponent polyuretan
Vid riskbedömning av injekteringsmedel skall följande särskilt beaktas:
- miljöprofil för produkten, ekotoxikologiska och
- arbetsmiljömässiga egenskaper
- platsspecifik riskanalys behövs om injekteringsmedlet innehåller ämnen på Kemikalieinspektionens OBS- och Begränsningslistor
- om produkten har vattenlösliga egenskaper, vilket bestäms genom lakförsök
- risk för utspädning och spridning i grundvattnet (värderas med etablerad grundvattenmodell)
- risk för farliga ämnen i spillet från injektering.
5.6.4 Lagring och hantering av kemiska produkter
Ej cementbaserade injekteringsmedel, bränsle, lösningsmedel och andra kemiska produkter samt farligt avfall hanteras och lagras på arbetsområdena. Upplag av miljöfarliga kemikalier, bränsle och andra brandfarliga produkter på arbetsområdet skall minimeras.
5.7 Miljökvalitetsnormer
Verksamheterna kan inte antas medverka till att någon miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken överträds.
6 MOTSTÅENDE INTRESSEN
6.1 Myndigheter m.fl.
Kammarkollegiet har inte fört talan för bevakande av allmänna intressen i nu aktuell etapp.
Riksantikvarieämbetet och Boverket har i yttranden anfört att de inte har några yrkanden eller synpunkter beträffande den aktuella etappen.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har inte någon invändning mot att målet avgörs i olika etapper på sätt som domstolen föreslagit. Det yrkas dock att domstolen i deldom avseende vattenverksamhet erinrar sökanden om de villkor som kommer att föreskrivas enligt 9 kap.miljöbalken. Sökanden bör tydligt belysa omfattning, uttagsplats och anläggningar för det havsvatten, som kan behöva användas för infiltration under byggskedet.
Fiskeriverket
Fiskeriverket framställer yrkanden om ett s.k. allmänt villkor samt om skyddsåtgärder avseende dels den miljöfarliga verksamheten innefattande utsläpp och rening av avloppsvatten till recipient, uppläggning av massor under arbetstiden och användning av produkter under byggskedet, dels nu aktuell vattenverksamhet. Utöver redan angivna villkor yrkar Fiskeriverket att följande villkor fastställs:
- Arbetena skall utföras så att ett minimum av utsläpp av oönskade/miljöskadliga ämnen sker till recipienten. Reningsanläggningar och kontrollprogram (analysprogram) skall finnas i tillräcklig omfattning för att säkra att inga skadliga rester av kemiska produkter belastar recipienten.
- pH-värdet för utgående vatten till inre hamnbassängen skall som riktvärde ligga mellan 6,5-9,0 (max).
- Geotextilduk/siltskärm skall användas som avskärmning för att hindra spridning av uppgrumlat bottensediment vid arbeten i vatten, exempelvis muddring, schaktning, utförande av nya kajen väster om Suellskanalens mynning etc.
- Dubbla geotextildukar/siltskärmar, med förslagsvis 20 m avstånd emellan skall användas till sedimentationsbassängen i Inre hamnen för att hindra/begränsa grumlingspåverkan på utanförliggande vattenmiljö. Kontinuerlig kontroll skall ske av att dukarna/skärmarna uppfyller/upprätthåller sin funktion. Kompletterande skyddsåtgärder skall omgående vidtas om inte dukarna/skärmarna fungerar. Innanför dukarna/skärmarna sedimenterat material skall med intervall muddras och tas upp på land. Dukarna/skärmarna skall inte avlägsnas förrän vattnet innanför fiberdukarna/skärmarna klarnat.
- Riktvärdet för halten suspenderad substans utanför geotextildukar/siltskärmar får inte överstiga 15 mg/l.
- En oljeläns skall läggas i anslutning, utanför dukarna/skärmarna.
- Cirkulationen och syresättningen i Malmö kanaler skall under byggskedet upprätthållas genom föreslagen ökad pumpning med turbinen och port vid Slottsbron.
- Hinder får inte anläggas, som efter byggskedet väsentligen försämrar vattenutbytet mellan kanalsystemet och Öresund (vattengenomströmningen i Malmö kanaler). Exempelvis bör sluttningen upp till tunneltaket utformas med en lutning så att fickor med stillastående vatten inte uppstår.
- Kontinuerliga mätningar av temperatur, syrgashalt och syrgasmättnad bör under arbetstiden ske i kanalsystemet (flertal punkter, framförallt bottenvatten) för att tillse att tillräcklig cirkulation och syrgasförhållanden för bl.a. fiskfaunan upprätthålls. Som målsättning skall gälla att syrehalten i bottenvattnet inte understiger 7 mg/l som månadsmedelvärde och 5 mg/l som momentanvärde.
- De planerade arbetena skall följas genom ett kontrollprogram i recipienten, omfattande grumlighetsmätningar m.m. Resultaten från kontrollprogrammet bör successivt sammanställas och utvärderas. Om undersökningarna i kontrollprogrammet pekar på att miljöstörningar uppkommer i recipienten, bör kompletterande skyddsåtgärder omgående vidtas.
Länsstyrelsen i Skåne län
Banverkets yrkande om uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten var känt först i april 2003. Regeringen hade därför inte kännedom om yrkandet vid sitt tillåtlighetsbeslut den 6 mars 2003. Med hänsyn härtill omfattas inte yrkandet av tillåtlighetsbeslutet, varför en fullständig tillåtlighetsprövning är erforderlig i denna del. Det efterlyses också en redogörelse från sökanden huruvida infiltration med havsvatten står i överensstämmelse med villkor 2 i regeringens tillåtlighetsbeslut och även om antalet infiltrationsbrunnar är tillräckligt för att detta villkor skall kunna innehållas.
Länsstyrelsen vill också att sökanden redogör för hur stor andel av återförd vattenmängd som kommer att utgöras av havsvatten, om det finns risk för att de uttagsbrunnar som anläggs i nära anslutning till sedimentationsbassängen i Inre Hamnen kan ”dra till sig” det vatten som finns i denna bassäng samt om det finns behov av ytterligare åtgärder för att förhindra spridning av förorenade sediment ut i Inre Hamnen. Länsstyrelsen motsätter sig att infiltration av havsvatten sker till infiltrationsbrunnar söder om byggropen vid Malmö C, (mot innerstaden), detta för att minska risken för förorening av grundvattenakvifären under Gamla Staden.
Länsstyrelsen kan inte acceptera någon skada på Posthuset eller Stationshuset som förändrar exteriören. Dessa byggnader är förklarade som byggnadsminnen. Även en begränsad skada på ett byggnadsminne av detta slag kan vara att anse som betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen ansluter sig till Fiskeriverkets krav på dubbla geotextildukar/siltskärmar i Inre hamnen. Slutligen yrkar länsstyrelsen villkor om att nu prövad vattenverksamhet inte får utföras innan tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken erhållits samt att kontrollprogram skall upprättas och ges in till länsstyrelsen innan de yrkade åtgärderna får påbörjas.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
SGU anser att det behövs en bedömning av risken för att den täta betongkonstruktion som skall omsluta byggropen vid Malmö C lyfts av grundvattentrycket och hur detta i så fall kan undvikas. SGU anser det också önskvärt att en uppskattning görs av hur många procent av det uttagna grundvattnet som kan återinfiltreras, för att en korrekt bedömning av arbetenas inverkan på grundvattennivån skall kunna göras. SGU ser inga problem med infiltration av havsvatten.
Malmö Stad, Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen yrkar att villkor avseende kontroll kompletteras att avse också beskaffenheten av återinfiltrerat vatten m.m. samt en mer noggrann och uppdaterad konditionsbestämning för berörda trädbestånd vid tidpunkten för arbetenas igångsättning. Kontrollsystemet och val av åtgärder i sistnämnda hänseende bör byggas upp efter klassificeringen ”särskilt värdefull”, ”värdefull” samt ”mindre värdefull” i enlighet med den underlagsrapport, som givits in av sökanden.
Kommunen har för avsikt att bygga om Slottsbron som uppfördes år 1931 och är i dåligt skick. Avsikten är därvid att också anpassa broanslutningen i väster till Malmöhus Slotts yttre bastion. En ny detaljplan för broombyggnaden m.m. har vunnit laga kraft. Ombyggnaden beräknas ske hösten 2003 - våren 2004 och därmed vara klar till Citytunnelprojektets byggstart. Kommunen har inget att invända mot principen med en vattenföringsreglerande port vid den nya Slottsbron, men den tekniska utformningen behöver anpassas till den nya brons förutsättningar.
Malmö Stad, Miljönämnden
Miljönämnden efterlyser en utredning från sökanden om tekniska och ekonomiska möjligheter att rena förorenat grundvatten före återinfiltration. Det yrkas att villkor fastställs med avseende på föroreningar i återinfiltrerat grundvatten.
Miljönämnden yrkar också att provtagning av ytvatten sker i samband med schaktnings- och muddringsarbetena i Suellskanalen med avseende på föroreningar och suspenderade ämnen, dels i området mellan siltgardinerna, dels utanför detta område. Kontinuerlig provtagning bör ske. Villkor för föroreningshalter och halter av suspenderat material i ytvatten utanför siltgardinerna bör fastställas i tillståndet.
Malmö stad, VA-verket
VA-verket, som ser positivt på sökandens ansökan, yrkar att villkor fastställs om att s.k. borrkaxvatten inte får tillföras kommunala avloppsledningar. I övrigt yrkas ej några villkor.
6.2 Sakägare
Ett antal fastighetsägare, som företräds av jur. kand. MO, jur. lic. EE, jur. kand. ML, jur. kand. MK, jur. kand. ML, förbundsjuristen GT, advokaten TM, advokaten NR och advokaten MLJ, har framställt yrkanden som sammanfattas enligt följande.
Ett flertal av fastighetsägarna har yrkat att Banverket gör ytterligare utredningar om förhållandena på fastigheterna, besiktningar av byggnader och i samband med byggnadsarbetena vidtar ytterligare försiktighetsåtgärder på fastigheterna samt upprättar ett mer omfattande kontrollprogram än vad som presenterats. Dessa yrkanden innefattar bl.a. montering av avvägningsdubbar på byggnaderna, sättnings- och vibrationsmätningar samt att det används viss teknik vid anläggandet av spontvägg för byggropar. Därvid har särskilt yrkats att vibrationsmätare placeras på fastigheterna Trollhättan X, X och X samt på Scylla X, att observationsbrunnar placeras vid fastigheterna KolgaX2 och X samt Ran X och att dessa brunnar kopplas till datalogger, att provgropar grävs så att förhållandet mellan grundvattennivån och pålavskärningen klarläggs beträffande byggnaderna på fastigheterna Ran X och X samt att sådana gropar även grävs för att fastställa grundläggningen av byggnaderna på fastigheterna Jörgen Kock X och Merkurius X.
ML, som företräder ägaren till Posthuset (Aegir X) har beträffande denna byggnad särskilt yrkat att det fastställs gränsvärden för sättningar på grund av vibrationer, grundvattensänkning och rörelse i stödvägg. Det yrkas att värdet för sättningen ej får överstiga 15 mm och att sättningsgradienten inte får överstiga 1:500. Vad gäller vibrationer yrkas att dessa inte får överstiga 3,0 mm/sek. Han har vidare yrkat att villkor fastställs som garanterar funktionen av den värmepumpanläggning som finns på fastigheten.
MLJ, som företräder ägaren till bl.a. fastigheterna Ran X, X och X, har särskilt yrkat att vibrationsmätningarna på dessa fastigheter skall göras i samma utsträckning som på Posthuset.
MO, som företräder ägaren till fastigheten Västerport XX, har särskilt yrkat att miljödomstolen förordnar om villkor avseende fastställande av gräns för grundvattenpåverkan inom influensområdet samt villkor beträffande flödesstyrning av återinfiltration.
NR, som företräder ägaren till fastigheterna Jörgen Kock X och X, har yrkat att frågan om verksamhetens inverkan på motstående intressen skjuts upp i avbidan på ytterligare utredningar under en prövotid om två år samt att miljödomstolen förordnar en sakkunnig. Denne skall bl.a. granska den redovisning som Banverket lämnar om verksamhetens inverkan på grundvattenförhållanden och byggnaders sättningar samt förses med och granska alla mätdata av intresse för fastigheterna. Om förändringar konstateras skall den sakkunnige lämna sannolik förklaring till avvikelsen samt uttala sig om det enligt hans uppfattning finns anledning att göra fördjupade undersökningar/kontroller. Den sakkunniges redovisning skall inges till miljödomstolen och till de sakägare som anmält intresse. För det fall miljödomstolen ej förordnar sakkunnig yrkas att Banverket åläggs att själv tillhandahålla och bekosta en sakkunnig med motsvarande uppdrag.
NR har förslagit docenten SF, Stockholm, som sakkunnig.
Rinanders yrkanden om prövotid och förordnande av sakkunnig har biträtts av flertalet fastighetsägare. Några fastighetsägare har dock yrkat längre prövotid. ML, som företräder Posthuset, har emellertid motsatt sig att miljödomstolen beslutar om prövotid, eftersom grund inte föreligger att besluta om sådan tid. I denna fråga har han fått stöd av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också motsatt sig att en sakkunnig överhuvudtaget förordnas. Yrkanden har även framställts från fastighetsägare om att tiden för anmälan av oförutsedd skada skall vara längre än de tio år som Banverket föreslagit.
Från fastighetsägarna har vidare vissa yrkanden och synpunkter framställts som hänför sig till 9 kap.miljöbalken.
6.3 Övriga
JS, som är boende i Malmö, vill försäkra sig om att miljödomstolen tar vederbörlig hänsyn till den totala miljöpåverkan av projektet. Han har pekat på bl.a. de risker som den ökade tunga godstrafiken på Kontinentalbanan medför.
Aktion Skåne-Miljö har pekat på bl.a. ett flertal omständigheter som medför att organisationen är oroad över behandlingen av ärendet. De omständigheter som framhålls hänför sig till stor del till tillåtlighetsfrågan. Organisationen har hävdat att blockeringen av vattensystemet kommer att medföra bl.a. stank över centrala Malmö samt att Citytunnelprojektet kommer att innebära svårigheter för båttrafiken i kanalerna.
6.4 Banverkets genmäle
Banverket har med anledning av vad som anförts under punkt 6.1 - 6.3 anfört följande:
Banverket har medgett yrkandet om det allmänna villkoret. I övrigt har Banverket medgett att följande villkor fastställs:
- Nu prövad vattenverksamhet får inte utföras innan tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken erhållits och vunnit laga kraft.
- Uppumpat grundvatten skall återinfiltreras i den utsträckning som erfordras för att påverkan utanför det praktiska influensområdet inte överstiger +-0,3 m.
- Banverket skall i god tid innan grundvattensänkningen påbörjas i samråd med tillsynsmyndigheten och berörda markägare utse/anlägga 21 referensbrunnar och 33 kontrollbrunnar med de ungefärliga lägen som redovisas i bilaga 1 samt på ritning tillhörande aktbil. 151. Vid oenighet om placeringen skall gälla vad tillsynsmyndigheten bestämmer.
- Summerande vattenmätare skall installeras som möjliggör mätning av uppumpat och återinfiltrerat grundvatten.
- Om vatten som skall återinfiltreras innehåller klorerade kolväten i ”fri fas” - definierat som halt överstigande 100 mg/l - skall åtgärd vidtas i samråd med tillsynsmyndighet.
- Cirkulationen och syresättningen i Malmö kanaler skall under byggskedet upprätthållas genom ökad pumpning med turbinen och port vid Slottsbron.
- Hinder får inte anläggas, som efter byggskedet väsentligen försämrar vattenutbytet mellan kanalsystemet och Öresund (vattengenomströmningen i Malmö kanaler). Exempelvis bör sluttningen upp till tunneltaket utformas med en lutning så att fickor med stillastående vatten inte uppstår.
- Byggnadsarbetena i Suellshamnen och Inre hamnen skall omgärdas av enkla siltgardiner.
- Mängden suspenderade ämnen i havsvattnet i Inre hamnen får som riktvärde inte överstiga 50 mg/l strax utanför siltgardinerna.
- Banverket skall samråda och överenskomma med Gatukontoret om lämpliga skyddsåtgärder för värdefulla trädbestånd.
- Banverket skall fortlöpande vidta försiktighetsmått som garanterar att skada inte uppstår på Posthuset och Centralstationen. Vibrationer på grund av företaget får där inte överstiga 3 mm/s.
- Banverket skall omedelbart vidta åtgärd om värmepumpanläggningen på fastigheten Aegir 1 skulle skadas som en följd av injekteringsarbete.
- Avloppsvatten till det kommunala nätet får inte innehålla rester av borrkax.
- Återinfiltration söder om byggropen vid Malmö C skall normalt ske med uttaget grundvatten. Undantagsvis får infiltration där ske med havsvatten. Sådan infiltration skall föregås av anmälan till tillsynsmyndighet.
Banverket har vidare anfört:
Banverket åtar sig att klargöra huruvida nivån för pålavskärning vid träpålar ligger under lägsta nivå för grundvattensänkningen beträffande fastigheterna i kvarteren Ran och Kolga.
Banverket medger att besiktiga och dubbförse samtliga byggnader där fastigheten till någon del ligger inom det praktiska influensområdet och ägaren yrkar det. Vidare medges yrkanden om anläggande av observationsrör vid fastigheterna Ran X samt Kolga X och X, liksom yrkanden om besiktning av fastigheterna Kolga X och X. Även yrkanden om att vibrationsmätare placeras på fastigheterna Trollhättan X, X och X samt på Scylla X medges, liksom att provgropar grävs för att fastställa grundläggningen av byggnaderna på fastigheterna Jörgen Kock X och Merkurius X. Banverket medger att byggropen intill Posthuset och Centralstationen inte skall utföras med slagen spont. Vad gäller MLs yrkande om att det för Posthuset fastställs ett gränsvärde för sättningar på grund av vibrationer, grundvattensänkning och rörelse i stödvägg till 15 mm samt ett gränsvärde för sättningsgradienten på 1:500, kommer verksamheten och arbetena att ske på sådant sätt att sättningarna inte blir större. Banverket, som anser att arbetena kan utföras så att sättningen på såväl Posthuset som Stationsbyggnaden för Malmö C inte blir större än 15 mm respektive 1:1500 enligt vad som angetts i aktbil. 164, OH-bild 7.1 / 15, motsätter sig dock att villkor fastställes om detta.
Banverket har tidigare föreslagit att prövotid meddelas. Detta förslag har dock återtagits, eftersom några skador inte bedöms uppstå med hänsyn till de försiktighetsmått med vilka arbetena kommer att utföras. Banverket motsätter sig att det utses en domstolens sakkunnig men överlämnar till miljödomstolens prövning om Banverket själv skall åläggas att tillhandahålla och bekosta en sakkunnig. Banverket bestrider yrkanden om ytterligare utredning, besiktning, kontroll och försiktighetsåtgärder utöver vad Banverket medgett och vad som framgår av Banverkets ingivna handlingar i målet. Vidare bestrids yrkandena om användande av specifik teknik eller arbetsmetod liksom yrkanden om villkor för fastställande av gränser för grundvattenpåverkan inom influensområdet samt för flödesstyrning av återinfiltration. Vad gäller tiden för anmälan av oförutsedd skada vidhålles Banverkets förslag om tio år.
Banverket vill framhålla att det JS anfört närmast har beröring med den redan avgjorda tillåtlighetsfrågan, som inte kan behandlas i målet. Sökanden ifrågasätter om han har sådan anknytning till företaget att han är sakägare i förhållande till förevarande vattenföretag.
Banverket, som ifrågasätter Aktion Skåne-Miljös status som sakägare i vattenföretaget, bemöter inte frågor som har bäring på tillåtligheten, eftersom denna fråga avgjorts genom beslut av regeringen. Vad gäller de arbeten i vatten som avses med förevarande etapp (och med kommande etapper avseende vattenverksamhet) visar de utredningar, som redovisas i målet, att man med föreslagna skyddsåtgärder inte kommer att få någon försämrad kvalitet på vattnet i kanalerna i centrala Malmö. Åtgärder kommer att vidtas för att minimera störning på båttrafiken i kanalerna.
7 MILJÖDOMSTOLENS DOMSKÄL
7.1 Gällande lagstiftning
Miljödomstolen gör följande uttalanden om den lagstiftning som är aktuell för hela målet om Citytunneln.
Den verksamhet med avseende på bortledande och återinfiltration av grundvatten samt utförande av de ytvattenverksamheter som Banverket sökt tillstånd till är sådan vattenverksamhet som regleras särskilt i 11 kap.miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Den planerade tunneldrivningen samt resterande byggnadsarbeten utgör inte vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken. Dessa verksamheter är däremot miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap.miljöbalken. Även buller, utsläpp till luft från arbetsmaskiner, utsläpp av process- och grundvatten från arbetsområden under bygg- och driftskedet och liknande frågor samt själva trafikeringen i tunneln och på järnvägen i övrigt är miljöfarlig verksamhet. Regler om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap.6 – 8 §§miljöbalken och den därtill hörande förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt dessa regler krävs inte tillstånd till Citytunnelprojektet. Detta är dock bygglovspliktig enligt plan- och bygglagstiftningen.
Det finns emellertid inte något som hindrar att verksamhetsutövaren såsom i detta fall frivilligt ansöker om tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken. Ansökan får då enligt 21 kap. 3 § första stycket miljöbalken prövas av miljödomstolen.
7.2 Omfattningen av miljödomstolens prövning
Regeringen har i beslut den 6 mars 2003 vid en prövning enligt 17 kap.miljöbalken tillåtit byggandet av den nya järnvägen, Citytunnelprojektet, och uppställt vissa villkor för tillåtligheten. Regeringens tillåtlighetsbeslut med tillhörande villkor är bindande för miljödomstolen. Det formella tillståndsbeslutet skall dock meddelas av miljödomstolen. Vid miljödomstolens prövning av om det sökta tillståndet skall beviljas, skall avgöras om Banverket visat att regeringens villkor kan uppfyllas. Domstolen skall samtidigt pröva om det behövs närmare villkor för att säkerställa regeringens villkor samt om det i övrigt behövs villkor för tillståndet. Om domstolen finner att tillstånd kan ges återstår att pröva om ytterligare villkor skall meddelas. Dessutom skall ställning tas till övriga frågor som kontrollprogram m.m.
Den etapp som nu skall prövas avser endast bedömning av vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken. Som anförts ovan skall nu även - enligt begäran från Banverket - prövas frågor om skada på fastighet orsakad av sättningar på grund av byggvibrationer eller rörelser i schaktvägg m.m. inom det praktiska influensområdet. Sådana skador skall normalt bedömas enligt 9 kap.miljöbalken, men eftersom de är svåra att skilja från sättningsskador orsakade av ändrat grundvattentryck, vilka skall bedömas enligt 11 kap.miljöbalken, skall de behandlas i samband med sistnämnda skador.
Länsstyrelsen har under förberedelsen gjort gällande att Banverkets yrkande om uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten var känt först i april 2003, varför regeringen inte hade kännedom om yrkandet vid sitt tillåtlighetsbeslut den 6 mars 2003. Enligt länsstyrelsens uppfattning omfattas därför inte yrkandet av regeringens tillåtlighetsbeslut. En fullständig tillåtlighetsprövning är därför enligt länsstyrelsens erforderlig i denna del. Med anledning härav har Banverket, som överlämnat till miljödomstolen att avgöra om en fullständig tillåtlighetsprövning är nödvändig, lämnat en redovisning för sådan prövning.
Miljödomstolen delar länsstyrelsen uppfattning att uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten inte omfattas av regeringens tillåtlighetsbeslut och redovisar nedan under punkt 7.5 ”Tillåtlighetsprövning av uttag av havsvatten m.m.” sin ytterligare inställning i frågan.
7.3 Rådighet
Banverket har rådighet enligt 2 kap. 4 § 6 p lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, varför miljödomstolen kan pröva ansökan.
7.4 Ändring av etappindelningen
På skäl Banverket anfört finner miljödomstolen att yrkandet om ändring av etappindelningen skall bifallas.
7.5 Tillåtlighetsprövning av uttag av havsvatten m.m.
Miljödomstolen har ovan under punkt 7.2 ”Omfattningen av miljödomstolens prövning” funnit att yrkandet om uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten inte omfattas av regeringens tillåtlighetsbeslut. För det fall yrkandet skall kunna prövas av miljödomstolen är en fullständig tillåtlighetsprövning alltså nödvändig.
En förutsättning för att miljödomstolen skall kunna tillåtlighetspröva ett yrkande att utföra vattenverksamhet är att denna enligt 6 kap 4 § miljöbalken varit föremål för tidigt samråd och att beslut från länsstyrelsen föreligger om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Av utredningen i målet framgår inte - såvitt avser nu aktuellt yrkande - att tidigt samråd ägt rum eller att länsstyrelsen meddelat beslut om betydande miljöpåverkan. Miljödomstolen är därför förhindrad att pröva yrkandet, varför detta skall avvisas.
Enligt 11 kap. 12 § miljöbalken behövs inte tillstånd enligt denna balk om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Miljödomstolen finner, med hänsyn till den redovisning som Banverket hittills gjort, att det mesta talar för att uttaget av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten inte är tillståndspliktigt om de villkor föreskrivs beträffande infiltrationen som framgår av domslutet under punkt 1.3.1 ”Villkor med anledning av regeringens villkor” punkt c), och d). Hinder kan inte anses föreligga för miljödomstolen att nu föreskriva sådana villkor.
Det skall framhållas att det ytterst är sökanden som skall avgöra om en vattenverksamhet är tillståndspliktig eller inte samt att det är denne som har ansvaret för följderna av att bedriva en vattenverksamhet utan tillstånd. Banverket är dock oförhindrat att komplettera ansökan med ett tidigt samråd och beslut om betydande miljöpåverkan samt därefter på nytt begära miljödomstolens prövning av det aktuella yrkandet.
7.6 Villkor för tillståndet
Som framgår av vad ovan anförts under punkt 7.2 ”Omfattningen av miljödomstolens prövning” skall miljödomstolens pröva bl.a. om det behövs närmare villkor för att säkerställa regeringens villkor samt om det i övrigt behövs villkor för tillståndet.
7.6.1 Infiltration av grundvatten m.m.
Några direkta invändningar mot Banverkets yrkanden i förening med föreslagna villkor har ej gjorts. Banverket har i sina simuleringsberäkningar utgått från att cirka 75 procent av uppumpat grundvatten skall återinfiltreras. I samband med huvudförhandlingen har Banverket också angett att den mängd grundvatten som man avser att, som skadeförebyggande åtgärd, återinfiltrera uppgår till knappt 75 procent av det uppumpade grundvattnet. Miljödomstolen finner det angeläget, främst med hänvisning till villkoret under punkt 2. i regeringens tillåtlighetsbeslutet, att villkor om en sådan andel bör föreskrivas. Banverket bör utan svårighet kunna återinfiltrera minst 75 procent av det uppumpade grundvattnet för att på så sätt hushålla med grundvattenresursen under de centrala delarna av Malmö.
Banverket har uppgett att man avser att infiltrera grundvatten, havsvatten eller annat vatten i sådan omfattning att angivet influensområde kan innehållas. Miljödomstolen finner att villkor bör meddelas om att infiltration görs på sådant sätt och i sådan omfattning att angivet influensområdet innehålls.
Om den situationen skulle uppkomma att villkoret om andelen återinfiltrerat grundvatten medför att påverkan utanför angivet influensområde överstiger ±0,3 m vp, måste i denna situation avkall göras på andelen infiltrerat grundvatten. Värdet bör därför sättas som ett målsättningsvärde. Andelen om 75 procent återinfiltrerat grundvatten får alltså underskridas om infiltrationen innebär risk för att påverkan utanför angivet influensområde överstiger ±0,3 m vp.
Banverket har, för det fall grundvatten inte räcker till återinfiltrationen, yrkat att som en kompletterande åtgärd få använda havsvatten eller annat vatten (kommunalt vatten). Länsstyrelsen har invänt att infiltration med havsvatten inte bör ske till infiltrationsbrunnarna söder om byggropen vid Malmö C (mot innerstaden), detta för att minska risken för förorening av grundvattenakvifären under Gamla Staden. Banverket har medgett att villkor meddelas om att infiltration av havsvatten söder om byggropen får ske endast undantagsvis.
Enligt miljödomstolen bör i första hand uppumpat grundvattnet återinfiltreras innan havsvatten eller annat vatten får utnyttjas för detta ändamål. Endast i situationer då det uppumpade grundvattnet inte räcker till för att upprätthålla villkoret om att påverkan utanför angivet influensområde inte får överstiga ±0,3 m vp får havsvatten eller annat vatten användas för infiltration. Havsvatten eller annat vatten får alltså användas vid infiltration först när den återinfiltrerade mängden grundvatten överstiger 75 procent. Miljödomstolen finner att med annat vatten skall avses kommunalt vatten eller vatten av motsvarande kvalité. Om Banverket använder sådant vatten kan detta utan risk för förorening tillföras grundvattenakviferen. Infiltration av sådant vatten bedöms därför ej vara tillståndspliktigt med de villkor som meddelats i denna dom. Villkor om infiltration med annat vatten kan därför meddelas.
Miljödomstolen, som delar länsstyrelsen uppfattning vad gäller infiltration av havsvatten söder om byggropen, finner att villkor om infiltration bör utformas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.3.1 "Villkor med anledning av regeringen villkor" b) till d).
Miljönämnden har efterlyst utredning från sökanden om tekniska och ekonomiska möjligheter att rena förorenat grundvatten före återinfiltration och ansett att tillståndet bör innehålla villkor avseende sådan rening. Miljödomstolen har som villkor för tillståndet föreskrivit att återinfiltration av uppumpat grundvatten skall ske i ett slutet system till samma grundvattenakvifer, vilket innebär att grundvattnet inte kommer i kontakt med luftens syre eller tillförs några föroreningar. Risken för spridning av föroreningar från arbetsområdena med grundvattnet till infiltrationsområdena bedöms som liten, eftersom det sker en rundpumpning av grundvattnet och effekten därför begränsas väsentligt. Grundvattenströmmen i berggrunden är riktad ut mot Öresund vilket också bidrar till att minska spridningen. Grundvattenkvalitén kommer därför endast lokalt och i ringa omfattning att förändras vid uttaget och efterföljande infiltration. Grundvattenmagasinet inom influensområdet används inte för vattenförsörjning som kräver långtgående krav på rent vatten. Att rena de uttagna grundvattenmängderna som uppgår till cirka 2 000 m3/h, skulle också kräva mycket höga anläggnings- och driftkostnader. Med hänsyn härtill saknas anledning att föreskriva rening av det grundvatten som skall återinfiltreras.
7.6.2 Sättningar och vibrationer
Miljödomstolen prövar, som anförts ovan, i denna dom frågan om skada på fastighet orsakad av sättningar på grund av såväl ändrat grundvattentryck som byggvibrationer eller rörelser i schaktvägg m.m. inom det praktiska influensområdet.
Ägaren till Posthuset har yrkat att det för denna byggnad fastställs som gränsvärden att sättningarna inte får överstiga 15 mm, att sättningsgradienten inte får överstiga 1:500 samt att vibrationerna inte får överstiga 3,0 mm/sek. Banverket, som vid huvudförhandlingen redovisat att verksamheten och arbetena kommer att ske på sådant sätt att sättningarna på Posthuset och Stationsbyggnaden för Malmö C inte blir större än 15 mm samt att sättningsgradienten inte blir större än 1:1500, (aktbil. 164, OH-bild 7.1/15), har dock motsatt sig villkor härom. Däremot har Banverket medgett villkor om att vibrationerna på Posthuset och Stationsbyggnaden för Malmö C inte får överstiga 3 mm/s.
I regeringens tillåtlighetsbeslut anförs bl.a. som villkor under punkt 2. att ”byggnads- och anläggningsarbeten för Citytunnelprojektet skall bedrivas så att den grundvattensänkning som verksamheten medför skall minimeras och att det grundvatten som måste bortpumpas återinfiltreras i sådan omfattning att betydande miljöpåverkan inte uppkommer”.
Både Posthuset och Stationsbyggnaden för Malmö C är byggnadsminnen. Byggnaderna ligger i nära anslutning till byggropen för Malmö CN. Skulle sättningar uppstå på dessa byggnader på grund av ändrat grundvattentryck, vibrationer eller rörelser i schaktvägg m.m. innebär det enligt miljödomstolen en betydande miljöpåverkan. Några sådana skador kan därför inte tillåtas ske.
Ytterligare byggnader ligger i anslutning till byggropen för Malmö CN, nämligen byggnaderna på fastigheterna Börshuset X, Väktaren X och Scylla X. Dessa byggnader är dock inte byggnadsminnen.
I Banverkets miljökonsekvensbeskrivning har vid inventering av byggnaders och ledningars sättningskänslighet bedömningen i första hand baserats på ojämna sättningar, då det är dessa som leder till sprickor. Som larmvärden har satts 1:500 för normala byggnader och ledningar samt 1:1000 för speciella byggnader. Vidare har ett larmvärde även satts för totalsättningen, motsvarande 20 mm respektive 10 mm.
Såsom anförts ovan kan de skador som det nu är fråga om inte tillåtas på Posthuset och Stationsbyggnaden för Malmö C. Det bör därför meddelas villkor om sättningar och vibrationer för dessa byggnader. Villkor om sättningar bör föreskrivas som villkor för tillståndet med anledning av regeringens villkor. Villkor om vibrationer bör föreskrivas som ett ytterligare villkor för tillståndet.
Miljödomstolen finner med hänsyn till Posthusets och Stationsbyggnadens höga skyddsvärde att sättnings- eller vibrationsskada innebär stora konsekvenser för dessa byggnader. Detta föranleder domstolen att meddela restriktiva värden motsvarande vad Banverket själv sagt att det är möjligt att uppnå. Sättningsgradienten bör dock kunna bestämmas till 1:1000.
Villkoren bör utformas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.3.1 "Villkor med anledning av regeringen villkor" a) och punkt 1.3.2 ”Ytterligare villkor för tillståndet” d). Miljödomstolen bedömer att någon skada inte uppkommer på byggnaderna om dessa villkor meddelas.
Villkor om sättning och vibrationer bör också meddelas för övriga byggnader i anslutning till byggropen. Miljödomstolen anser det tillräckligt för att säkerställa att några sättnings- och vibrationsskador inte uppstår för övriga byggnader att villkor härom meddelas för byggnaderna på fastigheterna Börshuset X, Väktaren X och Scylla X, vilka ligger närmast byggropen. Villkoren bör föreskrivas som övriga villkor. Beträffande dessa byggnader bör inte tillåtas att sättningarna överstiger 20 mm och att sättningsgradienten överstiger 1:500. Högsta tillåtna värde för vibrationer bör bestämmas till något högre än för Posthuset och Stationsbyggnaden för Malmö C, dvs. 5 mm/s.
Villkoren bör utformas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” d) och e). Miljödomstolen bedömer att någon skada inte uppkommer på byggnaderna om dessa villkor meddelas.
7.6.3 Grundvattenpåverkan
Ägaren till fastigheten Västerport X, har yrkat att miljödomstolen förordnar om villkor avseende fastställande av gräns för grundvattenpåverkan inom influensområdet samt villkor beträffande flödesstyrning av återinfiltration. Banverket har motsatt sig detta. Miljödomstolen finner det tillräckligt med det villkor om återinfiltration med inskränkning av påverkan utanför influensområdet, som meddelats i domslutet under punkt 1.3.1 "Villkor med anledning av regeringen villkor" b). Detta villkor innebär även en viss begränsning av grundvattenpåverkan inom influensområdet. Grundvattennivåns läge inom detta område bestäms då av mängden uppumpat grundvatten och markens geologiska utformning och struktur.
7.6.4 Ytterligare villkor för tillståndet
Miljödomstolen finner att ytterligare villkor för tillståndet bör meddelas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.3.2 ”Ytterligare vill för tillståndet” a) till c). Dessa villkor har i huvudsak föreslagits eller medgetts av Banverket.
7.7 Tillstånd
Regeringen har vid prövning enligt 17 kap.miljöbalken funnit att byggandet av den nya järnvägen, Citytunnelprojektet är tillåtligt. Miljödomstolen har i denna dom att pröva Etapp 1 (Malmö C) enligt 11 kapvattenlagen. Det villkor som i regeringens tillåtlighetsbeslut därför är aktuellt är villkoret under punkt 2. om grundvattensänkning och återinfiltration. Miljödomstolen finner att regeringsvillkoret är uppfyllt genom de ytterligare villkor för tillståndet som miljödomstolen föreskrivit med anledning av regeringens villkor. Miljödomstolen har därutöver föreskrivit ytterligare villkor för tillståndet. Några villkor i övrigt för tillstånd till vattenverksamheterna vid Stationsbyggnaden för Malmö C, Suellskanalen, Inre hamnen och Slottsbron är enligt miljödomstolen inte erforderliga. Tillstånd skall därför ges enligt 11 kap.miljöbalken till den nu sökta verksamheten. Som framgår ovan gäller detta dock inte Banverkets yrkande om uttag av havsvatten, inklusive uttagsanordningar härför, samt infiltration av sådant vatten. Tillståndet bör utformas på sätt framgår av domslutet.
I domslutet skall erinras om att tillståndet inte innebär rätt för Banverket att ta mark- och vattenområde i anspråk för den nu tillståndsgivna verksamheten.
7.8 Övriga villkor
Miljödomstolen gör följande bedömning av de övriga villkor som bör meddelas.
7.8.1 Kontroll- och referensbrunnar
Banverket har uppgett att avsikten är att anlägga och under arbetstiden bibehålla kontrollbrunnar på ömse sidor av arbetsområdet vid Malmö C. Dessa brunnar är avsedda att vara kontrollpunkter för att kunna konstatera influensområdets utbredning vid bortledandet av grundvatten och från byggropen och infiltration av vatten. Vidare bör ett antal referensbrunnar anläggas i enlighet med Banverkets förslag. Villkor bör föreskrivas härom i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” c).
7.8.2 Kemiska produkter
Miljödomstolen finner - för det fall Banverket har för avsikt att använda kemiska produkter och ämnen - att Banverket i god tid skall informera tillsynsmyndighet härom för att eventuella villkor för kemikalieanvändningen skall kunna meddelas. Detta kan avse såväl substitut till annan kemikalie som skyddsåtgärder. Med kemikalieanvändning menas all användning av kemisk produkt i projektet såsom kemiska injekteringsmedel, tillsatser till injekteringsmedel, betong, hydrauloljor, flocknings- och fällningskemikalier vid vattenreningen m.m. Villkor bör föreskrivas härom i enlighet med vad som framgår domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” g).
7.8.3 Fiskefrågor m.m.
Fiskeriverket har yrkat att hinder inte får anläggas som efter byggskedet väsentligen försämrar vattenutbytet mellan kanalsystemet och Öresund. Fiskeriverket har vidare yrkat att Banverket med porten vid Slottsbron och med pumpning vid Turbinen skall reglera vattencirkulationen i berört kanalsystem så att syresättningen upprätthålls.
Villkor bör föreskrivas härom i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” f och i).
7.8.4 Kontroll
Miljödomstolen finner det lämpligt, bl.a. med hänsyn till den långa arbetstiden samt behovet av att under tiden ha ett flexibelt kontrollprogram, att aktuella tillsynsmyndigheter får en avgörande roll vad gäller utformningen av kontrollprogrammet. Banverket bör därför lämna förslag till kontrollprogram till dessa myndigheter. Tidpunkten för inlämnandet bör bestämmas i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1-3. Villkor bör föreskrivas härom i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” j).
Miljödomstolen återkommer nedan under punkt 7.9 ”Kontrollprogram” till frågan om innehållet i kontrollprogrammet såvitt avser Etapp 1.
7.8.5 Borrkaxvatten
Malmö stad VA-verket har yrkat att villkor fastställs om att s.k. borrkaxvatten inte får tillföras kommunala avloppsledningar. Enligt 22 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar är det huvudmannen för allmän va-anläggning som har att meddela allmänna bestämmelser för anläggningens brukande. Miljödomstolen finner att det i första hand är huvudmannen som skall meddela villkor för det borrkaxvatten som eventuellt tillförs det kommunala avloppsnätet. Villkor bör därför föreskrivas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” h).
7.8.6 Byggteknik
Ett antal fastighetsägare har yrkat att det används viss teknik vid anläggandet av spontvägg för byggropar. Miljödomstolen finner att domstolen ej bör föreskriva att någon viss byggteknik skall tillämpas vid anläggningsarbetena. I stället har domstolen valt att meddela värden för de immissioner som kan tillåtas. Yrkandet skall därför ogillas.
SGU har yrkat att en bedömning skall ske av risken för att den täta betongkonstruktionen för Malmö CN lyfts av grundvattentrycket. Miljödomstolen finner att byggande av själva stationsbyggnaden med sammanhängande tråg inte skall prövas enligt 11 kap.miljöbalken, eftersom den inte är en vattenanläggning. Frågan om bedömningen av grundvattenupptryckets inverkan på betongkonstruktionen kommer att tas upp i samband med prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3.
7.8.7 Ytterligare villkor
Övriga villkor bör dessutom föreskrivas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.4 ”Övriga villkor” a) och b).
7.9 Kontrollprogram
Vad gäller innehållet i kontrollprogrammet finner miljödomstolen att detta beträffande Etapp 1 - utöver vad Banverket och tillsynsmyndighet kan komma att bestämma - skall innehålla vad som anges i domslutet under punkt 1.5 ”Kontrollprogram” a) till d).
Med hänsyn till innehållet i kontrollprogrammet och Banverkets åtagande i övrigt finner miljödomstolen inte erforderligt att meddela några särskilda villkor om ytterligare besiktningar, mätningar, kontroll av byggnader m.m.
7.10 Bemyndigande för länsstyrelsen
Fiskeriverket har yrkat att kontinuerliga mätningar skall ske av temperatur, syrgashalt och syrgasmättnad i kanalsystemet för att bl.a. fiskfaunan skall upprätthållas. Miljödomstolen anser det lämpligt att länsstyrelsen med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken bemyndigas att fastställa parametrar på vattnet, vilka skall styra när pumpning vid turbinen skall ske och när reglering av luckorna vid Slottsbron skall utföras. Bemyndigande härom samt bemyndigande i övrigt bör meddelas i enlighet med vad som framgår av domslutet under punkt 1.6 ”Bemyndigande för länsstyrelsen” a till f).
7.11 Prövotid och sakkunnigförordnande
Ett antal fastighetsägare har yrkat att frågan om verksamhetens inverkan på motstående intressen skjuts upp i avbidan på ytterligare utredningar under en prövotid samt att miljödomstolen förordnar en sakkunnig. Enligt fastighetsägarna skall denne bl.a. granska den redovisning som Banverket lämnar om verksamhetens inverkan på grundvattenförhållanden m.m. Det har också yrkats att, för det fall miljödomstolen inte förordnar en sakkunnig, Banverket åläggs att själv tillhandahålla och bekosta en sakkunnig med motsvarande uppdrag. Länsstyrelsen och ägaren till Posthuset har motsatt sig förordnande om prövotid. Banverket har återtagit ett tidigare yrkande om prövotid samt motsatt sig att det utses en domstolens sakkunnig men överlämnat till miljödomstolens prövning om Banverket skall åläggas att själv tillhandahålla och bekosta en sakkunnig. Länsstyrelsen har motsatt sig att en sakkunnig överhuvudtaget förordnas.
Enligt 22 kap. 27 § första stycket miljöbalken ”får miljödomstolen, när verkningarna av verksamheten inte kan förutses med tillräcklig säkerhet, vid meddelande av tillstånd till verksamheten skjuta upp frågan om ersättning eller andra villkor till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan”. Detta är den grundläggande bestämmelsen om prövotid. Bestämmelsen har med vissa redaktionella ändringar överförts från 13 kap. 49 § första stycket i 1983 års vattenlag. I Strömbergs kommentar till denna lag anförs på sid. 245 i anslutning det aktuella stadgandet bl.a. följande. ”Grundprincipen enligt VL är att alla villkor för ett vattenföretag skall fastställas i samband med tillståndet. Men i åtskilliga fall, särskilt då det gäller större företag, är skadeverkningarna av så obestämd och komplicerad natur, att alla inte kan förutses med tillräcklig säkerhet. För sådana fall har i förevarande stadgande gjorts ett undantag från den angivna grundprincipen. Stadgandet ger möjlighet att under en prövotid skjuta upp svårbedömbara frågor om ersättning eller andra villkor. Enligt förarbetena bör utvägen med uppskovsbeslut tillgripas endast i fall då ett verkligt behov föreligger.”
I förarbetena till miljöbalken anförs i anslutning till 22 kap. 27 § första stycket i denna balk att ”uppskovsbeslut bör bara meddelas då ett verkligt behov föreligger” (Prop. 1997/98:45, Del 2 sid. 247).
Med de villkor som föreskrivits för tillståndet bedömer miljödomstolen i likhet med Banverket att några skador på grund av den verksamhet som prövas i denna dom inte kommer att uppstå för motstående intressen. Några yrkanden om ersättning för skada har ej heller framställts. Behov av prövotid finns därför inte, varför yrkandet om att det i denna dom förordnas om sådan tid skall ogillas. Skulle skador ändå uppstå får dessa regleras inom ramen för anmälan av anspråk på oförutsedd skada.
Enligt 22 kap. 12 § miljöbalken kan miljödomstolen, ”om det för bedömning av målet behövs någon särskild utredning eller värdering, förordna en eller flera sakkunniga att efter förberedande undersökning avge utlåtande i målet.”
Som anförts ovan skall yrkandet om prövotid ogillas. Med hänsyn härtill och då någon särskild utredning eller värdering i övrigt inte erfordras föreligger nu inte behov av en sakkunnig utsedd av domstolen. Yrkandet härom skall därför ogillas.
Skulle Banverket ändå åläggas att själv tillhandahålla och bekosta en sakkunnig kommer denne närmast att få ställning av en kontrollant som vid sidan av länsstyrelsen skall utöva tillsyn över verksamheten. 26 kap.miljöbalken samt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken innehåller reglerna om tillsyn. Dessa regler ger inte miljödomstolen möjlighet att förordna någon att utöva tillsyn. Även yrkandet att ålägga Banverket att själv tillhandahålla och bekosta en sakkunnig skall därför ogillas. Det skall framhållas att regeringen beslutat att Banverket årligen skall betala högst 1,2 milj. kr. i 2003 års prisnivå för länsstyrelsens kostnader för undersökningar, övervakning och tillsyn avseende Citytunnelprojektet. Resurser har därigenom getts länsstyrelsen för den omfattande tillsyn och kontroll som projektet innebär.
7.12 Arbetstid m.m.
Miljödomstolen finner att beslut om arbetstid och tid för anmälan av anspråk på oförutsedd skada lämpligen bör ges först i samband med att dom meddelas såvitt avser prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3. Detsamma gäller beslut om verkställighetstillstånd.
7.13 Prövningsavgift
Ställningstagande till den tidigare fastställda prövningsavgiften skall ske först i samband med slutdom i målet.
7.14 Miljökonsekvensbeskrivning
Miljödomstolen finner att den presenterade miljökonsekvensbeskrivningen såvitt denna avser Etapp 1 uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken.
7.15 Övriga sakfrågor
I den mån yrkanden, vilka avser vattenverksamheten beträffande Etapp 1 och som framställts av fastighetsägare och andra motstående intressen, inte tillgodosetts eller särskilt bemötts av miljödomstolen finner domstolen ej skäl att bifalla dessa yrkanden.
7.16 Ej behandlade yrkanden
I domslutet bör anges vilka i samband med Etapp 1 framställda men ej behandlade yrkanden som kommer att behandlas i samband med prövning enligt 9 kap.miljöbalken av Etapp 1 - 3.
7.17 Rättegångskostnader
Yrkandena om rättegångskostnader har medgetts av Banverket och skall därför bifallas.
8 HUR MAN ÖVERKLAGAR, SE BILAGA
Överklagande senast den 9 januari 2004
Peter Brusewitz Bertil Norén
I avgörandet har deltagit lagmannen Peter Brusewitz, ordförande, miljöråden Bertil Norén samt de sakkunniga ledamöterna Sören Stenqvist och Gregor Holmgren.